Post 5229 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
2002/03:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2003
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/30
Bilaga 1
Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Bilaga 1
Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Innehållsförteckning
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 7
Inledning 7
Förvärvsarbetstid och tid i hemarbete 7
Månadslön 9
Inkomster 10
Kapital 12
Pensionsrätt och premier 13
Disponibel inkomst 14
Sammanfattning 16
Tabellförteckning
1.1 Befolkningen 20- 64 år i och utanför arbetskraften 2001 8
1.2 Sysselsatta 20 - 64 år efter arbetstidens längd 2001 8
1.3 Månadslön efter sektor 2000 och kvinnors lön som andel av mäns lön
efter sektor 1992 - 2001 9
1.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 10
1.5 Arbetsinkomst 2000 för anställda och företagare 20-64 år efter livscykel 10
1.6 Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 för personer 20 år och äldre efter
livscykel 11
1.7 Antal personer med överskott av kapital 2000 för personer 20 år och
äldre efter livscykel 12
1.8 Antal personer med underskott av kapital 2000 för personer 20 år och
äldre efter livscykel 13
1.9 Förmögenhet 1999 efter typ av tillgång 13
1.10 Frivilligt pensionssparande 2000 för personer i åldern 20-64 år 14
1.11 Sammansättning 2000 av individuell disponibel inkomst för personer
i åldern 20-64 år 14
1.12 Andel med inkomstslag samt medelinkomst 2000 för personer 20-64 år 15
Diagramförteckning
1.1 Antal timmar i förvärvsarbete efter näringsgren 2000 7
1.2 Antal timmar för hemarbete efter aktivitet 2000/2001 7
1.3 Faktiskt arbetad tid i betalt arbete efter livscykel 2001 8
1.4 Tid för obetalt arbete efter livscykel 2000/01 8
1.5 Pensionsgrundande inkomst 2000 för personer i åldern 20-64 år 13
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Inledning
Denna bilaga visar fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Uppgifterna avser huvudsakligen personer i åldern 20-64 år, men i några tabeller finns uppgifter för personer äldre än 64 år. Redovisningen omfattar de inkomster kvinnor respektive män får från marknadsbaserat arbete, ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen samt från arbetslöshetsförsäkringen.
I ett inledande avsnitt framgår hur mycket förvärvsarbete kvinnor och män utför under en vecka i olika branscher. Önskvärt vore att redovisa den sammanlagda arbetsvolymen under ett år enligt Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper, men i dessa är inte redovisningen uppdelad efter kön. Därefter följer uppgifter om det oavlönade arbetet från SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning. Detta är ett viktigt komplement till det marknadsavlönade arbetet. Befolkningens anknytning till arbetsmarknaden enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) avslutar avsnittet.
I löneavsnittet redovisas månadslön och löneskillnader mellan kvinnor och män inom olika arbetsmarknadssektorer samt uppgift om månadslön i de tio vanligaste yrkesgrupperna.
Inkomstavsnittet inleds med uppgift om arbetsinkomst efter livscykeln. Då arbetsinkomst endast är en del av inkomsten kompletteras denna med uppgift om den sammanlagda förvärvsinkomsten. I tabellen finns även uppgifter för ålderspensionärer.
Förekomsten av kapital behandlas i ett särskilt avsnitt. I en särskild tabell visas tillgångar och skulder samt nettoförmögenheten.
Pensionsgrundande inkomst som underlag för intjänade pensionspoäng och förekomsten av frivilligt pensionssparande har samlats i nästa avsnitt.
Bilagan avslutas med en tabell över hela inkomststrukturen för kvinnor och män, dvs. de komponenter som utgör delar av den enskilda personens disponibla inkomst. Vissa av dessa inkomstslag är en följd av individens val, andra är en följd av händelser som den enskilde inte råder över och som försäkringssystemen skall kompensera för. Hushållsgemensamma transfereringar har fördelats med hälften var på vardera av de vuxna.
Förvärvsarbetstid och tid i hemarbete
Enligt AKU utförde år 2000 kvinnor och män i åldern 20-64 år 128 miljoner timmars förvärvsarbete per vecka på marknaden. Av dessa timmar svarade kvinnor för 42 procent och män för 58 procent.
Diagram 1.1 Antal timmar i förvärvsarbete efter näringsgren 2000
Miljoner timmar per vecka
Förvärvsarbete, betalt arbete, redovisas i den ekonomiska statistiken. Hemarbete, obetalt arbete, redovisas i tidsanvändningsundersökningen.
För 2000/01 har tiden för hemarbete skattats till 126 miljoner timmar per vecka, dvs. ungefär lika mycket som för det betalda arbetet. Fördelningen mellan kvinnor och män är emellertid den omvända - kvinnor utför 58 procent och män 42 procent av det obetalda arbetet.
Diagram 1.2 Antal timmar för hemarbete efter aktivitet 2000/2001
Miljoner timmar per vecka
Mängden obetalt arbete är av ungefär samma omfattning som mängden betalt arbete. Kvinnor som grupp ägnar 60 procent åt obetalt arbete och 40 procent åt betalt arbete. Män som grupp fördelar 41 procent till obetalt och 59 procent till betalt arbete. Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, ca. 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt, medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt.
I tabell 1 redovisas befolkningen i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet enligt AKU 2001. Nästan 2 miljoner kvinnor och drygt 2 miljoner män är sysselsatta. Det motsvarar 76 procent kvinnor och 81 procent män av befolkningen i åldersgruppen.
Av arbetskraften uppgick arbetslösheten till 3 procent för kvinnor och 4 procent för män. Bland de sysselsatta var 6 procent kvinnor och 14 procent män företagare.
Kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Kvinnor har främst lång deltid -nästan 30 procent av kvinnorna arbetar 20-34 timmar i veckan medan den motsvarande andelen för män är 6 procent. 67 procent av kvinnorna och 92 procent av männen arbetar heltid. Orsakerna till kvinnors deltid går dels att söka i den ojämna fördelningen av ansvar och arbete med hem och familj och dels i arbetsmarknadens struktur, på så sätt att det inte går att få längre arbetstid hos nuvarande arbetsgivare. Män arbetar deltid i huvudsak för att de studerar, är sjukskrivna eller har delpension.
Tabell 1.1 Befolkningen 20- 64 år i och utanför arbetskraften 2001
Antal och procentuell fördelning
Kvinnor
Antal
1000-tal
Proc.
fördelning
Män
Antal
1000-tal
Proc. fördelning
Befolkningen
2 574
100
2 651
100
Ej arbetskraften
535
21
413
16
I arbetskraften
2 039
79
2238
84
Arbetslösa
71
3
92
4
Sysselsatta
1 968
76
2 146
81
Källa: AKU, SCB
Tabell 1.2 Sysselsatta 20 - 64 år efter arbetstidens längd 2001
Procentuell fördelning
Kvinnor
Män
Sysselsatta
100
100
Heltid
67
92
Lång deltid
28
6
Kort deltid
5
2
Källa: AKU, SCB
I tabell 2 redovisas den överenskomna arbetstiden och i diagram 3 den faktiskt arbetade tiden. Den genomsnittliga faktiska förvärvsarbetstiden per vecka är 34 timmar för kvinnor och 40 timmar för män. För män överstiger den 40 timmar för vissa grupper vilket bland annat beror på att övertid ingår i underlaget men även på att företagare ofta har en längre faktisk arbetstid än 40 timmar per vecka. Den faktiska arbetstiden för kvinnor är lägre på grund av större frånvaro för vård av barn och större andel deltidsarbete.
Diagram 1.3 Faktiskt arbetad tid i betalt arbete efter livscykel 2001*
Timmar per vecka
* Avser sysselsatta personer i arbete under mätveckan.
Det obetalda arbetet mäts genom tidsanvändningsundersökningen. Den visar större skillnader mellan kvinnor och män och variation efter livscykeln. Genomgående ägnar män kortare tid åt obetalt arbete i hemmet än kvinnor. Sammanboende kvinnor med barn arbetar mer obetalt än ensamstående kvinnor med barn.
Diagram 1.4 Tid för obetalt arbete efter livscykel 2000/01
Timmar per vecka
Månadslön
I tabell 3 redovisas månadslön för kvinnor och män i olika sektorer under år 2000. Uppgifterna avser heltids- och deltidsanställda, där månadslönen för deltidsanställda har räknats om till heltidslön. För timavlönade redovisas en beräknad månadslön.
Löneskillnader mellan kvinnor och män kan till en stor del förklaras med skillnader i yrke, sektor, befattning, arbetslivserfarenhet och ålder. Det finns emellertid löneskillnader mellan kvinnor och män som inte går att förklara på detta sätt utan kan antas bero på kön, s.k. osakliga löneskillnader. Tilläggas kan att kvinnor generellt har högre utbildning än män och en större andel kvinnor än män har minst 3-årig eftergymnasial utbildning.
Redovisning av kvinnors lön i relation till mäns lön görs i två olika serier. Den ena avser kvoten mellan kvinnors och mäns månadslön. I den andra serien är månadslönen beräknad med antagandet att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp. Även när detta antagande har gjorts kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män. Storleken på löneskillnaden varierar mellan sektorerna, men över tid är de i stort sett oförändrade.
Vad beträffar fördelning av de anställda på olika sektorer på arbetsmarknaden arbetar hälften av de anställda kvinnorna som ingår i lönestatistiken inom privat sektor och en tredjedel inom kommunal sektor. För män är andelen 83 procent inom privat sektor och 9 procent inom kommunal sektor.
I tabell 4 redovisas antal, könsfördelning och månadslön för de tio vanligaste yrkesgrupperna. I dessa grupper finns 47 procent av alla anställda kvinnor och 31 procent av alla anställda män, dvs. sammanlagt 1,4 miljoner anställda. Ingen av dessa tio yrkesgrupper har en jämn könsfördelning, det vill säga minst 40 procent av vardera kön. Endast i en grupp, grundskollärare, har kvinnor och män lika stor månadslön.
Tabell 1.3 Månadslön efter sektor 2000 och kvinnors lön som andel av mäns lön efter sektor 1992 - 2001
Månadslön, kronor samt kvinnors lön som andel av mäns lön, procent
År
Primärkommunal sektor
Landstingssektor
Statlig sektor
Privat sektor
Alla sektorer
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
2000
17 000
18 900
19 600
27 500
19 800
23 600
18 700
22 400
18 300
22 300
Kvinnors lön som andel av mäns lön, %
År
Primärkommunal sektor
Landstingssektor
Statlig sektor
Privat sektor
Alla sektorer
Ej stv
Stv
Ej stv
Stv
Ej stv
Stv
Ej stv
Stv
Ej stv
Stv
1992
86
.
75
.
84
.
83
.
84
.
1996
87
98
71
94
83
93
85
91
83
92
1997
88
98
71
94
83
92
84
91
83
93
1998
89
98
71
93
84
92
83
90
82
91
1999
90
98
71
93
84
92
84
90
83
92
2000
90
98
71
93
84
92
84
90
82
92
2001
90
98
71
93
84
92
84
90
82
92
Månadslönen är standardvägd (stv) med antagande att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp.
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik
Tabell 1.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000
Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen
Yrkesgrupp
Antal
Könsfördelning, %
Medellön, kronor
Kvinnors lön i % av mäns
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Vård- och omsorgspersonal m.fl.
374 000
46 000
89
11
16 100
16 500
98
Försäljare, detaljhandel, demonstratörer
115 000
52 000
69
31
16 500
17 500
94
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
57 000
88 000
39
61
21 200
26 900
79
Ingenjörer o. Tekniker
18 000
105 000
15
85
20 600
23 400
88
Övrig kontorspersonal
79 000
17 000
82
18
16 500
17 800
93
Byggnadshantverkare
4 000
89 000
5
95
15 900
19 500
81
Fordonsförare
6 000
82 000
7
93
17 600
18 100
97
Grundskollärare
59 000
21 000
74
26
19 200
19 200
100
Städare
65 000
15 000
81
19
14 700
15 600
95
Företagsekonomer, personal-tjänstemän m. fl.
38 000
35 000
81
19
25 600
33 100
77
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik
Inkomster
Tabell 5 visar kvinnors och mäns ekonomiska situation för personer med någon form av ar-betsinkomst. Detta inkomstbegrepp omfattar förutom lön även de inkomstrelaterade transfereringar (t.ex. sjukpenning och föräldrapenning) som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Inkomst av näringsverksamhet för företagare ingår i arbetsinkomsten. Uppgifterna är hämtade från SCB:s undersökning av hushållens ekonomi (HEK) och avser åldersgruppen 20-64 år.
Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män påverkas förutom av löneskillnader också av skillnader i kvinnors och mäns olika uttag av föräldraledighet, sjukskrivning och arbete på deltid. Ersättning från socialförsäkringssektorn uppgår normalt till 80 procent av lönen, dock med ett tak på 274 500 kronor år 2000. Detta medför således skillnad i vilken ersättning som kvinnor och män får från socialförsäkringen, eftersom denna är knuten till inkomsten.
Dubbelt så många män som kvinnor har arbetsinkomst från eget företag. Företagarinkomsten är högre för män än för kvinnor.
Tabell 1.5 Arbetsinkomst 2000 för anställda och företagare 20-64 år efter livscykel
Inkomst, kronor per år
Antal
Könsfördelning
Inkomst
Kvinnors inkomst i % av mäns
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Samtliga
2 007 000
2 149 000
48
52
223 800
260 200
86
Ensamstående
644 000
757 000
46
54
181 300
216 900
84
Ensam m barn 0-6 år
48 000
..
83
17
165 700
..
..
Ensam m barn 7-17 år
107 000
28 000
79
21
184 300
271 300
68
Ensam 20-44 år
287 000
519 000
36
64
165 900
205 800
81
Ensam 45-64 år
202 000
199 000
50
50
205 300
235 400
87
Sammanboende
1 363 000
1 392 000
49
51
186 400
283 800
66
Sambo m barn 0-6 år
350 000
383 000
48
52
160 400
282 000
57
Sambo m barn 7-17 år
367 000
379 000
49
51
197 400
308 100
64
Sambo 20-44 år
164 000
167 000
50
50
184 600
273 300
78
Sambo 45-64 år
482 000
463 000
51
49
197 700
282 100
70
Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. Ägare av fåmansbolag räknas som anställd.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
För att studera den ekonomiska situationen för samtliga förvärvsarbetande och pensionärer måste inkomstbegreppet sammanräknad förvärvsinkomst användas. Detta är ett taxeringsmässigt begrepp, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Här ingår även ersättning vid arbetslöshet och förtidspension. Eftersom personer äldre än 64 år är med i redovisningen ingår även pensioner. Inkomst av kapital ingår däremot inte.
I tabell 6 redovisas uppgifter för samtliga personer med sammanräknad förvärvsinkomst.
Skillnaderna i inkomster är större mellan
sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män. En orsak är att sammanboende kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än ensamstående kvinnor vare sig de har barn eller inte. Kvinnors lägre inkomster och kortare yrkesverksamma tid leder till att kvinnor har lägre ATP-pension än män.
Förvärvsinkomsten visar emellertid inte individens hela konsumtionsmöjligheter. Förekomst av kapital kan öka eller minska faktorinkomsten, skattefria transfereringar i form av familjestöd och skatt på förvärvsinkomsten ger en individuell disponibel inkomst (se tabell 12).
Tabell 1.6 Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel
Inkomst, kronor per år
Antal
Könsfördelning, %
Inkomst
Kvinnors inkomst
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
i % av mäns
Samtliga
3 268 000
3 116 000
51
49
157 800
233 300
68
Ensamstående
1 337 000
1 162 000
54
46
146 700
188 400
78
Ensam m barn 0-6 år
65 000
11 000
86
14
150 700
..
..
Ensam m barn 7-17 år
128 000
31 000
81
19
186 800
289 300
65
Ensam 20-44 år
377 000
648 000
37
63
140 400
179 000
78
Ensam 45-64 år
267 000
282 000
49
51
202 300
220 200
92
Ensam 65-74 år
165 000
82 000
67
33
133 100
167 400
80
Ensam 75+ år
335 000
108 000
76
24
99 800
141 000
71
Sammanboende
1 932 000
1 954 000
50
50
165 400
259 900
64
Sambo m barn 0-6 år
398 000
403 000
50
50
156 400
276 400
57
Sambo m barn 7-17 år
399 000
401 000
50
50
196 500
305 200
64
Sambo 20-44 år
188 000
179 000
50
50
171 900
227 700
75
Sambo 45-64 år
601 000
540 000
53
47
189 500
287 600
66
Sambo 65-74 år
220 000
252 000
47
53
106 000
200 400
53
Sambo 75+ år
125 000
180 000
41
59
73 700
154 600
48
Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
Kapital
Skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och inkomst av kapital. I tabellerna 7 och 8 redovisas medianer för de personer som har överskott respektive underskott av kapital. Överskott av kapital kan för vissa personer vara en väsentlig källa till ökad disponibel inkomst. Ett överskott betyder att det antingen finns räntebärande tillgångar eller att en realisationsvinst gjorts under året till följd av försäljning av eget hem, bostads-
rätt, aktier eller liknande. Underskott av kapital uppstår vid reaförluster eller då lån på t.ex. egna hem eller bostadsrätter är större än tillgångarna.
När det gäller överskott av kapital råder stora skillnader mellan kvinnor och män beträffande beloppens storlek. Underskott av kapital är i jämförelse med överskott jämnare fördelat mellan kvinnor och män. Underskotten kan fördelas mellan personer som är sambeskattade, en möjlighet som inte ensamstående har.
Tabell 1.7 Antal personer med överskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel
Medianvärde, kronor per år
Antal
Könsfördelning, %
Kapitalöverskott
Kvinnors kapital
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
i % av männens
Samtliga
1 421 000
1 167 000
55
45
2 800
6 100
46
Ensamstående
654 000
471 000
58
42
2 100
3 300
64
Ensam m barn 0-6 år
10 000
2 000
83
17
1 000
..
..
Ensam m barn 7-17 år
24 000
5 000
83
17
4 500
..
..
Ensam 20-44 år
177 000
248 000
42
58
1 100
2 000
55
Ensam 45-64 år
109 000
103 000
51
49
6 200
6 900
90
Ensam 65-74 år
95 000
36 000
73
27
3 500
3 400
103
Ensam 75+ år
240 000
77 000
76
24
1 900
3 300
58
Sammanboende
767 000
696 000
52
48
3 500
9 000
39
Sambo m barn 0-6 år
78 000
73 000
52
48
2 200
11 500
19
Sambo m barn 7-17 år
98 000
86 000
53
47
3 100
22 700
14
Sambo 20-44 år
73 000
63 000
54
46
1 200
5 300
23
Sambo 45-64 år
271 000
192 000
59
41
5 000
14 400
35
Sambo 65-74 år
152 000
151 000
50
50
4 400
8 400
52
Sambo 75+ år
94 000
132 000
42
58
2 300
3 800
61
Kapitalinkomst består av inkomstränta, utdelning, realisationsvinst minus skuldränta, realisationsförlust och förvaltningskostnad.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
Tabell 1.8 Antal personer med underskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel
Medianvärde, kronor per år
Antal
Könsfördelning, %
Kapitalunderskott
Kvinnors kapital
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
i % av männens
Samtliga
1 514 000
1 712 000
47
53
7 200
10 600
68
Ensamstående
483 000
535 000
47
53
3 700
5 000
74
Ensam m barn 0-6 år
49 000
8 000
86
14
4 200
..
..
Ensam m barn 7-17 år
91 000
24 000
79
21
5 700
13 000
44
Ensam 20-44 år
139 000
309 000
31
69
1 700
4 000
43
Ensam 45-64 år
132 000
146 000
47
53
6 300
7 500
84
Ensam 65-74 år
41 000
31 000
57
43
3 300
5 200
63
Ensam 75+ år
30 000
16 000
65
35
2 100
2 000
105
Sammanboende
1 032 000
1 177 000
47
53
9 200
13 700
67
Sambo m barn 0-6 år
285 000
310 000
48
52
11 700
16 900
69
Sambo m barn 7-17 år
280 000
303 000
48
52
11 600
18 200
64
Sambo 20-44 år
94 000
103 000
48
52
5 900
6 800
87
Sambo 45-64 år
315 000
340 000
48
52
8 000
12 800
63
Sambo 65-74 år
46 000
91 000
34
66
3 600
6 700
54
Sambo 75+ år
12 000
30 000
39
71
2 500
4 200
60
Kapitalinkomst består av inkomstränta, utdelning, realisationsvinst minus skuldränta, realisationsförlust och förvaltningskostnad.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
Förekomst av tillgångar att sälja är en förutsättning för att reavinster/reaförluster ska uppkomma. I tabell 9 finns uppgifter om tillgångar, skulder och nettoförmögenhet. Tillgångar är uppdelade på reala (t.ex. eget hem och andra fastigheter) och finansiella (t.ex. bankmedel och aktier). Av tabellen framgår att av den totala nettoförmögenheten utgör kvinnors andel 42 procent och mäns andel 58 procent. Medelvärdet för nettoförmögenheten var för samtliga kvinnor 275 000 kronor och för samtliga män 392 000 kronor.
Tabell 1.9 Förmögenhet 1999 efter typ av tillgång
Miljarder kronor samt andel
Kvinnor
Män
Könsfördelning, %
Kvinnor
Män
Summa tillgångar
1 661
2 343
41
59
Real tillgång
929
1 323
41
59
Finansiell tillgång
655
875
43
57
Skulder
430
626
41
59
Nettoförmögenhet
1 231
1 717
42
58
Källa: SCB, Förmögenhetsrapport
Pensionsrätt och premier
Män har högre ATP-poäng än kvinnor i varje åldersgrupp. I diagram 6 visas en beräkning av den pensionsgrundande inkomsten vilken är underlag för poängen. Inkomsten ökar med stigande ålder upp till 50-årsåldern men avtar sedan de sista åren inför pensioneringen för både kvinnor och män.
Diagram 1.5 Pensionsgrundande inkomst 2000 för personer i åldern 20-64 år
Medelinkomst i 1000-tal kronor
År 2000 har enligt Riksförsäkringsverket (RFV) 16 procent inkomster över 7,5 basbelopp, dvs. högsta pensionspoäng enligt ATP-systemet. Här är emellertid skillnaden mellan kvinnor och män stor. Andelen kvinnor med maximal poäng är 7 procent, medan andelen för män är 23,6 procent. Det är således 3,6 gånger fler män (540 000) än kvinnor (150 000) som uppnådde maximal ATP-poäng.
Av tabell 10 framgår att fler kvinnor än män avsätter pengar till ett privat pensionssparande genom avdrag i inkomstdeklarationen. De avdragna beloppen är emellertid högre för män än för kvinnor. Avdragsbeloppen ökar med stigande ålder och är högst strax innan pensionsåldern. Fler sammanboende än ensamstående har möjlighet att göra avdrag och beloppen är i genomsnitt något högre.
Tabell 1.10 Frivilligt pensionssparande 2000 för personer i åldern 20-64 år
Andel av gruppen med avdragsgill pensionspremie och avdragets storlek
Kvinnor
Män
Andel,
%
Avdrag, kronor
Andel,
%
Avdrag, kronor
Samtliga
42
5 900
34
7 300
Ensamstående
32
5 100
24
5 800
Ensam m barn 0-6 år
26
2 700
29
4 900
Ensam m barn 7-17 år
38
4 100
30
4 900
Ensam 20-44 år
24
3 100
22
4 200
Ensam 45-64 år
42
7 600
40
9 300
Sammanboende
47
6 100
40
7 800
Sambo m barn 0-6 år
43
3 800
40
4 900
Sambo m barn 7-17 år
52
5 500
41
7 600
Sambo 20-44 år
38
3 900
38
4 300
Sambo 45-64 år
49
8 500
39
11 300
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkning
Disponibel inkomst
Den inkomst en person har kan komma från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen. Av tabell 11 framgår medelvärden för de olika inkomstslagen, vilka kan ses som delkomponenter av en individuell disponibel inkomst, där transfereringar till hushållen delats lika mellan de samboende. Faktorinkomsten för män är väsentligt
högre än för kvinnor som grupp och samma relation finns för skatter. Skattepliktiga transfereringar, övriga bidrag och familjestöd går i större utsträckning till kvinnor, delvis för att de i större utsträckning är ensamstående med försörjningsansvar för barn.
Tabell 1.11 Sammansättning 2000 av individuell disponibel inkomst för personer i åldern 20-64 år
Kronor per år
Inkomstslag
Medelinkomst
Kvinnor i
Kvinnor
Män
% av män
Faktorinkomst
150 700
258 000
59
Skattepliktiga ersättningar
+35 200
+30 300
117
Skattefria individuella bidrag
+5 700
+2 800
204
Familjestöd
+7 100
+4 500
158
Negativa transfereringar
-59 500
-101 200
59
Summa individuell disponibel inkomst
139 200
194 500
71
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
I tabell 12 visas medelvärden för de personer som har de respektive inkomstslagen. Hur många detta är i relation till befolkningen mellan 20-64 år framgår av kolumn ett och två i tabellen. Medelvärdena är beräknade utan hänsyn till hur lång tid under året ersättningen mottagits. Underhållsstödet har tagits med trots att det egentligen är ett stöd till barnen. För sammanboende personer har barnbidrag och bostadsbidrag delats lika mellan makarna. Hänsyn har inte tagits till försörjningsbörda, dvs. att fler personer skall leva på den inkomst som ett hushåll med barn har. Gruppen ensamstående mödrar är väsentligt större än gruppen ensamstående fäder.
Av tabellen framgår att en större andel kvinnor än män får inkomstrelaterade bidrag. Medelbeloppet är emellertid högre för kvinnor än för män endast när det gäller föräldrapenning. Män får i genomsnitt högre arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och pension än kvinnor. Mäns högre inkomster får genomslag i de inkomstrelaterade bidragen. Att kvinnor i högre utsträckning tar ansvaret för barn visar sig i att kvinnor tar ut flest dagar med föräldrapenning. Det visar sig också när det gäller barnbidrag och underhållsstöd som i större utsträckning utgår till kvinnor på grund av att kvinnor i högre grad än män är ensamstående föräldrar. Kvinnor i egenskap av ensamförälder får också i högre utsträckning än män del av behovsrelaterade bidrag såsom socialbidrag och bostadsbidrag.
Tabell 1.12 Andel med inkomstslag samt medelinkomst 2000 för personer 20-64 år
Kronor per år samt andel kvinnor och män med inkomstslaget
Andel med värde på inkomstslaget, %
Medelinkomst för personer med värde
Inkomstslag
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnors inkomst i
% av mäns
Marknaden
Lön
83
84
161 100
243 500
66
Näringsinkomst
8
15
40 700
69 000
59
Ränta, utdelning
62
64
5 600
15 800
35
Reavinst
22
25
45 600
128 700
35
Summa faktorinkomst
92
94
163 700
274 700
60
Skattepliktiga ersättningar
Sjukersättning
19
12
42 200
46 500
91
Föräldrapenning
20
14
20 900
9 000
233
Arbetsmarknadsstöd
17
12
46 800
57 400
82
Studiestöd
10
2
37 100
52 400
97
Pension
14
13
84 000
108 900
77
Summa skattepl. ersättningar
57
47
61 700
64 900
95
Skattefria individuella bidrag
Studiestöd
10
6
37 100
38 100
97
Underhållsstöd
11
2
20 000
16 200
123
Summa skattefria bidrag
19
9
29 500
31 700
93
Familjestöd
Bostadsbidrag
11
6
18 200
14 300
127
Barnbidrag
37
31
9 200
7 700
119
Socialbidrag
63
6
25 500
22 800
112
Summa familjestöd
43
37
16 500
12 100
136
Negativa transfereringar
Statlig o kommunal inkomstskatt
95
96
49 600
80 400
62
Annan skatt
98
97
11 500
22 600
51
Återbetalt studielån
18
13
5 900
6 900
86
Givet underhållsstöd
1
7
10 500
15 300
69
Summa negativa transfereringar
97
97
61 400
103 800
59
Summa disponibel inkomst
100
100
139 500
194 800
72
Medelinkomst beräknad för dem som har inkomstslaget oavsett om det är för endast en del av året eller vid tillfälliga behov.
Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar
Sammanfattning
Sammantaget visar bilagan att kvinnors ekonomiska resurser är lägre än mäns. Välfärdsstaten bidrar till att stärka kvinnors ekonomiska ställning, men kan också innebära att kvinnor är mer beroende av välfärdsstaten än män. Detta betyder att kvinnor är mer känsliga än män för förändringar i skatter och transfereringssystem, i synnerhet gäller detta ensamstående kvinnor med barn. Även män är beroende av transfereringar, men av andra typer och i mindre utsträckning än kvinnor.
Kvinnor har högre utbildning än män och finns i arbetskraften i lika stor utsträckning som män. Kvinnor är emellertid mer jämnt fördelade mellan sektorerna. Hälften av kvinnorna i arbetskraften arbetar i privat sektor och hälften i offentlig. Motsvarande siffra för män är 83 procent i privat och 17 procent i offentlig sektor.
Fördelning av betalt respektive obetalt arbete skiljer sig markant mellan kvinnor och män. Av den sammanlagda arbetstiden stod kvinnorna för 60 procent av det obetalda arbetet, medan män stod för 60 procent av det betalda arbetet. Samtidigt skall det framhållas att deltidsarbete inte gäller samtliga kvinnor. Av de sysselsatta kvinnorna arbetar 67 procent heltid och 33 procent deltidsarbetar. En viss ökning av heltidsarbetet har skett de senaste åren. För många kvinnor är
deltidsarbetet ofrivilligt då det inte är möjligt att få heltidsarbete. Kvinnor tjänar mindre än män inom samtliga sektorer och oavsett utbildningsnivå. Skillnader i inkomst påverkar storleken på föräldrapenning, sjukpenning och andra inkomstrelaterade bidrag och i förlängningen även på den upparbetade pensionsrätten.
Bilagan visar tvåförsörjarnormens genomslag genom att sammanboende kvinnor och män generellt sett har bättre ekonomiska villkor än ensamstående. En jämförelse ur köns- och livscykelperspektiv visar emellertid på variationer.
Ensamstående kvinnor arbetar mer betalt än sammanboende kvinnor som arbetar deltid i större utsträckning. Sammanboende kvinnor med barn utför mer obetalt arbete än ensamstående kvinnor med barn. Skillnaderna är däremot mycket små mellan män i olika livscykler, där tendensen snarare är att sammanboende män arbetar mer betalt och mindre obetalt än ensamstående män. Skillnaderna i den sammanräknade förvärvsinkomsten är större mellan sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män.
Att de ekonomiska villkoren skiftar i olika skeden i livet gäller för kvinnor i mycket större utsträckning än för män. Därav följer betydelsen av att se till ett livscykelperspektiv när kvinnors och mäns ekonomiska villkor skall beskrivas.
??
PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1
2
3