Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 1 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 7 Inledning 7 Förvärvsarbetstid och tid i hemarbete 7 Månadslön 9 Inkomster 10 Kapital 12 Pensionsrätt och premier 13 Disponibel inkomst 14 Sammanfattning 16 Tabellförteckning 1.1 Befolkningen 20- 64 år i och utanför arbetskraften 2001 8 1.2 Sysselsatta 20 - 64 år efter arbetstidens längd 2001 8 1.3 Månadslön efter sektor 2000 och kvinnors lön som andel av mäns lön efter sektor 1992 - 2001 9 1.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 10 1.5 Arbetsinkomst 2000 för anställda och företagare 20-64 år efter livscykel 10 1.6 Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel 11 1.7 Antal personer med överskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel 12 1.8 Antal personer med underskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel 13 1.9 Förmögenhet 1999 efter typ av tillgång 13 1.10 Frivilligt pensionssparande 2000 för personer i åldern 20-64 år 14 1.11 Sammansättning 2000 av individuell disponibel inkomst för personer i åldern 20-64 år 14 1.12 Andel med inkomstslag samt medelinkomst 2000 för personer 20-64 år 15 Diagramförteckning 1.1 Antal timmar i förvärvsarbete efter näringsgren 2000 7 1.2 Antal timmar för hemarbete efter aktivitet 2000/2001 7 1.3 Faktiskt arbetad tid i betalt arbete efter livscykel 2001 8 1.4 Tid för obetalt arbete efter livscykel 2000/01 8 1.5 Pensionsgrundande inkomst 2000 för personer i åldern 20-64 år 13 Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Inledning Denna bilaga visar fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Uppgifterna avser huvudsakligen personer i åldern 20-64 år, men i några tabeller finns uppgifter för personer äldre än 64 år. Redovisningen omfattar de inkomster kvinnor respektive män får från marknadsbaserat arbete, ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen samt från arbetslöshetsförsäkringen. I ett inledande avsnitt framgår hur mycket förvärvsarbete kvinnor och män utför under en vecka i olika branscher. Önskvärt vore att redovisa den sammanlagda arbetsvolymen under ett år enligt Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper, men i dessa är inte redovisningen uppdelad efter kön. Därefter följer uppgifter om det oavlönade arbetet från SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning. Detta är ett viktigt komplement till det marknadsavlönade arbetet. Befolkningens anknytning till arbetsmarknaden enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) avslutar avsnittet. I löneavsnittet redovisas månadslön och löneskillnader mellan kvinnor och män inom olika arbetsmarknadssektorer samt uppgift om månadslön i de tio vanligaste yrkesgrupperna. Inkomstavsnittet inleds med uppgift om arbetsinkomst efter livscykeln. Då arbetsinkomst endast är en del av inkomsten kompletteras denna med uppgift om den sammanlagda förvärvsinkomsten. I tabellen finns även uppgifter för ålderspensionärer. Förekomsten av kapital behandlas i ett särskilt avsnitt. I en särskild tabell visas tillgångar och skulder samt nettoförmögenheten. Pensionsgrundande inkomst som underlag för intjänade pensionspoäng och förekomsten av frivilligt pensionssparande har samlats i nästa avsnitt. Bilagan avslutas med en tabell över hela inkomststrukturen för kvinnor och män, dvs. de komponenter som utgör delar av den enskilda personens disponibla inkomst. Vissa av dessa inkomstslag är en följd av individens val, andra är en följd av händelser som den enskilde inte råder över och som försäkringssystemen skall kompensera för. Hushållsgemensamma transfereringar har fördelats med hälften var på vardera av de vuxna. Förvärvsarbetstid och tid i hemarbete Enligt AKU utförde år 2000 kvinnor och män i åldern 20-64 år 128 miljoner timmars förvärvsarbete per vecka på marknaden. Av dessa timmar svarade kvinnor för 42 procent och män för 58 procent. Diagram 1.1 Antal timmar i förvärvsarbete efter näringsgren 2000 Miljoner timmar per vecka Förvärvsarbete, betalt arbete, redovisas i den ekonomiska statistiken. Hemarbete, obetalt arbete, redovisas i tidsanvändningsundersökningen. För 2000/01 har tiden för hemarbete skattats till 126 miljoner timmar per vecka, dvs. ungefär lika mycket som för det betalda arbetet. Fördelningen mellan kvinnor och män är emellertid den omvända - kvinnor utför 58 procent och män 42 procent av det obetalda arbetet. Diagram 1.2 Antal timmar för hemarbete efter aktivitet 2000/2001 Miljoner timmar per vecka Mängden obetalt arbete är av ungefär samma omfattning som mängden betalt arbete. Kvinnor som grupp ägnar 60 procent åt obetalt arbete och 40 procent åt betalt arbete. Män som grupp fördelar 41 procent till obetalt och 59 procent till betalt arbete. Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, ca. 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt, medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. I tabell 1 redovisas befolkningen i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet enligt AKU 2001. Nästan 2 miljoner kvinnor och drygt 2 miljoner män är sysselsatta. Det motsvarar 76 procent kvinnor och 81 procent män av befolkningen i åldersgruppen. Av arbetskraften uppgick arbetslösheten till 3 procent för kvinnor och 4 procent för män. Bland de sysselsatta var 6 procent kvinnor och 14 procent män företagare. Kvinnor arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Kvinnor har främst lång deltid -nästan 30 procent av kvinnorna arbetar 20-34 timmar i veckan medan den motsvarande andelen för män är 6 procent. 67 procent av kvinnorna och 92 procent av männen arbetar heltid. Orsakerna till kvinnors deltid går dels att söka i den ojämna fördelningen av ansvar och arbete med hem och familj och dels i arbetsmarknadens struktur, på så sätt att det inte går att få längre arbetstid hos nuvarande arbetsgivare. Män arbetar deltid i huvudsak för att de studerar, är sjukskrivna eller har delpension. Tabell 1.1 Befolkningen 20- 64 år i och utanför arbetskraften 2001 Antal och procentuell fördelning Kvinnor Antal 1000-tal Proc. fördelning Män Antal 1000-tal Proc. fördelning Befolkningen 2 574 100 2 651 100 Ej arbetskraften 535 21 413 16 I arbetskraften 2 039 79 2238 84 Arbetslösa 71 3 92 4 Sysselsatta 1 968 76 2 146 81 Källa: AKU, SCB Tabell 1.2 Sysselsatta 20 - 64 år efter arbetstidens längd 2001 Procentuell fördelning Kvinnor Män Sysselsatta 100 100 Heltid 67 92 Lång deltid 28 6 Kort deltid 5 2 Källa: AKU, SCB I tabell 2 redovisas den överenskomna arbetstiden och i diagram 3 den faktiskt arbetade tiden. Den genomsnittliga faktiska förvärvsarbetstiden per vecka är 34 timmar för kvinnor och 40 timmar för män. För män överstiger den 40 timmar för vissa grupper vilket bland annat beror på att övertid ingår i underlaget men även på att företagare ofta har en längre faktisk arbetstid än 40 timmar per vecka. Den faktiska arbetstiden för kvinnor är lägre på grund av större frånvaro för vård av barn och större andel deltidsarbete. Diagram 1.3 Faktiskt arbetad tid i betalt arbete efter livscykel 2001* Timmar per vecka * Avser sysselsatta personer i arbete under mätveckan. Det obetalda arbetet mäts genom tidsanvändningsundersökningen. Den visar större skillnader mellan kvinnor och män och variation efter livscykeln. Genomgående ägnar män kortare tid åt obetalt arbete i hemmet än kvinnor. Sammanboende kvinnor med barn arbetar mer obetalt än ensamstående kvinnor med barn. Diagram 1.4 Tid för obetalt arbete efter livscykel 2000/01 Timmar per vecka Månadslön I tabell 3 redovisas månadslön för kvinnor och män i olika sektorer under år 2000. Uppgifterna avser heltids- och deltidsanställda, där månadslönen för deltidsanställda har räknats om till heltidslön. För timavlönade redovisas en beräknad månadslön. Löneskillnader mellan kvinnor och män kan till en stor del förklaras med skillnader i yrke, sektor, befattning, arbetslivserfarenhet och ålder. Det finns emellertid löneskillnader mellan kvinnor och män som inte går att förklara på detta sätt utan kan antas bero på kön, s.k. osakliga löneskillnader. Tilläggas kan att kvinnor generellt har högre utbildning än män och en större andel kvinnor än män har minst 3-årig eftergymnasial utbildning. Redovisning av kvinnors lön i relation till mäns lön görs i två olika serier. Den ena avser kvoten mellan kvinnors och mäns månadslön. I den andra serien är månadslönen beräknad med antagandet att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp. Även när detta antagande har gjorts kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män. Storleken på löneskillnaden varierar mellan sektorerna, men över tid är de i stort sett oförändrade. Vad beträffar fördelning av de anställda på olika sektorer på arbetsmarknaden arbetar hälften av de anställda kvinnorna som ingår i lönestatistiken inom privat sektor och en tredjedel inom kommunal sektor. För män är andelen 83 procent inom privat sektor och 9 procent inom kommunal sektor. I tabell 4 redovisas antal, könsfördelning och månadslön för de tio vanligaste yrkesgrupperna. I dessa grupper finns 47 procent av alla anställda kvinnor och 31 procent av alla anställda män, dvs. sammanlagt 1,4 miljoner anställda. Ingen av dessa tio yrkesgrupper har en jämn könsfördelning, det vill säga minst 40 procent av vardera kön. Endast i en grupp, grundskollärare, har kvinnor och män lika stor månadslön. Tabell 1.3 Månadslön efter sektor 2000 och kvinnors lön som andel av mäns lön efter sektor 1992 - 2001 Månadslön, kronor samt kvinnors lön som andel av mäns lön, procent År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2000 17 000 18 900 19 600 27 500 19 800 23 600 18 700 22 400 18 300 22 300 Kvinnors lön som andel av mäns lön, % År Primärkommunal sektor Landstingssektor Statlig sektor Privat sektor Alla sektorer Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv Ej stv Stv 1992 86 . 75 . 84 . 83 . 84 . 1996 87 98 71 94 83 93 85 91 83 92 1997 88 98 71 94 83 92 84 91 83 93 1998 89 98 71 93 84 92 83 90 82 91 1999 90 98 71 93 84 92 84 90 83 92 2000 90 98 71 93 84 92 84 90 82 92 2001 90 98 71 93 84 92 84 90 82 92 Månadslönen är standardvägd (stv) med antagande att kvinnor och män fördelar sig lika på ålder, utbildning, arbetstid och sektor inom varje yrkesgrupp. Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik Tabell 1.4 De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp Antal Könsfördelning, % Medellön, kronor Kvinnors lön i % av mäns Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Vård- och omsorgspersonal m.fl. 374 000 46 000 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, demonstratörer 115 000 52 000 69 31 16 500 17 500 94 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 57 000 88 000 39 61 21 200 26 900 79 Ingenjörer o. Tekniker 18 000 105 000 15 85 20 600 23 400 88 Övrig kontorspersonal 79 000 17 000 82 18 16 500 17 800 93 Byggnadshantverkare 4 000 89 000 5 95 15 900 19 500 81 Fordonsförare 6 000 82 000 7 93 17 600 18 100 97 Grundskollärare 59 000 21 000 74 26 19 200 19 200 100 Städare 65 000 15 000 81 19 14 700 15 600 95 Företagsekonomer, personal-tjänstemän m. fl. 38 000 35 000 81 19 25 600 33 100 77 Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestatistik Inkomster Tabell 5 visar kvinnors och mäns ekonomiska situation för personer med någon form av ar-betsinkomst. Detta inkomstbegrepp omfattar förutom lön även de inkomstrelaterade transfereringar (t.ex. sjukpenning och föräldrapenning) som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Inkomst av näringsverksamhet för företagare ingår i arbetsinkomsten. Uppgifterna är hämtade från SCB:s undersökning av hushållens ekonomi (HEK) och avser åldersgruppen 20-64 år. Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män påverkas förutom av löneskillnader också av skillnader i kvinnors och mäns olika uttag av föräldraledighet, sjukskrivning och arbete på deltid. Ersättning från socialförsäkringssektorn uppgår normalt till 80 procent av lönen, dock med ett tak på 274 500 kronor år 2000. Detta medför således skillnad i vilken ersättning som kvinnor och män får från socialförsäkringen, eftersom denna är knuten till inkomsten. Dubbelt så många män som kvinnor har arbetsinkomst från eget företag. Företagarinkomsten är högre för män än för kvinnor. Tabell 1.5 Arbetsinkomst 2000 för anställda och företagare 20-64 år efter livscykel Inkomst, kronor per år Antal Könsfördelning Inkomst Kvinnors inkomst i % av mäns Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga 2 007 000 2 149 000 48 52 223 800 260 200 86 Ensamstående 644 000 757 000 46 54 181 300 216 900 84 Ensam m barn 0-6 år 48 000 .. 83 17 165 700 .. .. Ensam m barn 7-17 år 107 000 28 000 79 21 184 300 271 300 68 Ensam 20-44 år 287 000 519 000 36 64 165 900 205 800 81 Ensam 45-64 år 202 000 199 000 50 50 205 300 235 400 87 Sammanboende 1 363 000 1 392 000 49 51 186 400 283 800 66 Sambo m barn 0-6 år 350 000 383 000 48 52 160 400 282 000 57 Sambo m barn 7-17 år 367 000 379 000 49 51 197 400 308 100 64 Sambo 20-44 år 164 000 167 000 50 50 184 600 273 300 78 Sambo 45-64 år 482 000 463 000 51 49 197 700 282 100 70 Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. Ägare av fåmansbolag räknas som anställd. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar För att studera den ekonomiska situationen för samtliga förvärvsarbetande och pensionärer måste inkomstbegreppet sammanräknad förvärvsinkomst användas. Detta är ett taxeringsmässigt begrepp, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Här ingår även ersättning vid arbetslöshet och förtidspension. Eftersom personer äldre än 64 år är med i redovisningen ingår även pensioner. Inkomst av kapital ingår däremot inte. I tabell 6 redovisas uppgifter för samtliga personer med sammanräknad förvärvsinkomst. Skillnaderna i inkomster är större mellan sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män. En orsak är att sammanboende kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än ensamstående kvinnor vare sig de har barn eller inte. Kvinnors lägre inkomster och kortare yrkesverksamma tid leder till att kvinnor har lägre ATP-pension än män. Förvärvsinkomsten visar emellertid inte individens hela konsumtionsmöjligheter. Förekomst av kapital kan öka eller minska faktorinkomsten, skattefria transfereringar i form av familjestöd och skatt på förvärvsinkomsten ger en individuell disponibel inkomst (se tabell 12). Tabell 1.6 Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel Inkomst, kronor per år Antal Könsfördelning, % Inkomst Kvinnors inkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män i % av mäns Samtliga 3 268 000 3 116 000 51 49 157 800 233 300 68 Ensamstående 1 337 000 1 162 000 54 46 146 700 188 400 78 Ensam m barn 0-6 år 65 000 11 000 86 14 150 700 .. .. Ensam m barn 7-17 år 128 000 31 000 81 19 186 800 289 300 65 Ensam 20-44 år 377 000 648 000 37 63 140 400 179 000 78 Ensam 45-64 år 267 000 282 000 49 51 202 300 220 200 92 Ensam 65-74 år 165 000 82 000 67 33 133 100 167 400 80 Ensam 75+ år 335 000 108 000 76 24 99 800 141 000 71 Sammanboende 1 932 000 1 954 000 50 50 165 400 259 900 64 Sambo m barn 0-6 år 398 000 403 000 50 50 156 400 276 400 57 Sambo m barn 7-17 år 399 000 401 000 50 50 196 500 305 200 64 Sambo 20-44 år 188 000 179 000 50 50 171 900 227 700 75 Sambo 45-64 år 601 000 540 000 53 47 189 500 287 600 66 Sambo 65-74 år 220 000 252 000 47 53 106 000 200 400 53 Sambo 75+ år 125 000 180 000 41 59 73 700 154 600 48 Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar Kapital Skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och inkomst av kapital. I tabellerna 7 och 8 redovisas medianer för de personer som har överskott respektive underskott av kapital. Överskott av kapital kan för vissa personer vara en väsentlig källa till ökad disponibel inkomst. Ett överskott betyder att det antingen finns räntebärande tillgångar eller att en realisationsvinst gjorts under året till följd av försäljning av eget hem, bostads- rätt, aktier eller liknande. Underskott av kapital uppstår vid reaförluster eller då lån på t.ex. egna hem eller bostadsrätter är större än tillgångarna. När det gäller överskott av kapital råder stora skillnader mellan kvinnor och män beträffande beloppens storlek. Underskott av kapital är i jämförelse med överskott jämnare fördelat mellan kvinnor och män. Underskotten kan fördelas mellan personer som är sambeskattade, en möjlighet som inte ensamstående har. Tabell 1.7 Antal personer med överskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel Medianvärde, kronor per år Antal Könsfördelning, % Kapitalöverskott Kvinnors kapital Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män i % av männens Samtliga 1 421 000 1 167 000 55 45 2 800 6 100 46 Ensamstående 654 000 471 000 58 42 2 100 3 300 64 Ensam m barn 0-6 år 10 000 2 000 83 17 1 000 .. .. Ensam m barn 7-17 år 24 000 5 000 83 17 4 500 .. .. Ensam 20-44 år 177 000 248 000 42 58 1 100 2 000 55 Ensam 45-64 år 109 000 103 000 51 49 6 200 6 900 90 Ensam 65-74 år 95 000 36 000 73 27 3 500 3 400 103 Ensam 75+ år 240 000 77 000 76 24 1 900 3 300 58 Sammanboende 767 000 696 000 52 48 3 500 9 000 39 Sambo m barn 0-6 år 78 000 73 000 52 48 2 200 11 500 19 Sambo m barn 7-17 år 98 000 86 000 53 47 3 100 22 700 14 Sambo 20-44 år 73 000 63 000 54 46 1 200 5 300 23 Sambo 45-64 år 271 000 192 000 59 41 5 000 14 400 35 Sambo 65-74 år 152 000 151 000 50 50 4 400 8 400 52 Sambo 75+ år 94 000 132 000 42 58 2 300 3 800 61 Kapitalinkomst består av inkomstränta, utdelning, realisationsvinst minus skuldränta, realisationsförlust och förvaltningskostnad. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar Tabell 1.8 Antal personer med underskott av kapital 2000 för personer 20 år och äldre efter livscykel Medianvärde, kronor per år Antal Könsfördelning, % Kapitalunderskott Kvinnors kapital Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män i % av männens Samtliga 1 514 000 1 712 000 47 53 7 200 10 600 68 Ensamstående 483 000 535 000 47 53 3 700 5 000 74 Ensam m barn 0-6 år 49 000 8 000 86 14 4 200 .. .. Ensam m barn 7-17 år 91 000 24 000 79 21 5 700 13 000 44 Ensam 20-44 år 139 000 309 000 31 69 1 700 4 000 43 Ensam 45-64 år 132 000 146 000 47 53 6 300 7 500 84 Ensam 65-74 år 41 000 31 000 57 43 3 300 5 200 63 Ensam 75+ år 30 000 16 000 65 35 2 100 2 000 105 Sammanboende 1 032 000 1 177 000 47 53 9 200 13 700 67 Sambo m barn 0-6 år 285 000 310 000 48 52 11 700 16 900 69 Sambo m barn 7-17 år 280 000 303 000 48 52 11 600 18 200 64 Sambo 20-44 år 94 000 103 000 48 52 5 900 6 800 87 Sambo 45-64 år 315 000 340 000 48 52 8 000 12 800 63 Sambo 65-74 år 46 000 91 000 34 66 3 600 6 700 54 Sambo 75+ år 12 000 30 000 39 71 2 500 4 200 60 Kapitalinkomst består av inkomstränta, utdelning, realisationsvinst minus skuldränta, realisationsförlust och förvaltningskostnad. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar Förekomst av tillgångar att sälja är en förutsättning för att reavinster/reaförluster ska uppkomma. I tabell 9 finns uppgifter om tillgångar, skulder och nettoförmögenhet. Tillgångar är uppdelade på reala (t.ex. eget hem och andra fastigheter) och finansiella (t.ex. bankmedel och aktier). Av tabellen framgår att av den totala nettoförmögenheten utgör kvinnors andel 42 procent och mäns andel 58 procent. Medelvärdet för nettoförmögenheten var för samtliga kvinnor 275 000 kronor och för samtliga män 392 000 kronor. Tabell 1.9 Förmögenhet 1999 efter typ av tillgång Miljarder kronor samt andel Kvinnor Män Könsfördelning, % Kvinnor Män Summa tillgångar 1 661 2 343 41 59 Real tillgång 929 1 323 41 59 Finansiell tillgång 655 875 43 57 Skulder 430 626 41 59 Nettoförmögenhet 1 231 1 717 42 58 Källa: SCB, Förmögenhetsrapport Pensionsrätt och premier Män har högre ATP-poäng än kvinnor i varje åldersgrupp. I diagram 6 visas en beräkning av den pensionsgrundande inkomsten vilken är underlag för poängen. Inkomsten ökar med stigande ålder upp till 50-årsåldern men avtar sedan de sista åren inför pensioneringen för både kvinnor och män. Diagram 1.5 Pensionsgrundande inkomst 2000 för personer i åldern 20-64 år Medelinkomst i 1000-tal kronor År 2000 har enligt Riksförsäkringsverket (RFV) 16 procent inkomster över 7,5 basbelopp, dvs. högsta pensionspoäng enligt ATP-systemet. Här är emellertid skillnaden mellan kvinnor och män stor. Andelen kvinnor med maximal poäng är 7 procent, medan andelen för män är 23,6 procent. Det är således 3,6 gånger fler män (540 000) än kvinnor (150 000) som uppnådde maximal ATP-poäng. Av tabell 10 framgår att fler kvinnor än män avsätter pengar till ett privat pensionssparande genom avdrag i inkomstdeklarationen. De avdragna beloppen är emellertid högre för män än för kvinnor. Avdragsbeloppen ökar med stigande ålder och är högst strax innan pensionsåldern. Fler sammanboende än ensamstående har möjlighet att göra avdrag och beloppen är i genomsnitt något högre. Tabell 1.10 Frivilligt pensionssparande 2000 för personer i åldern 20-64 år Andel av gruppen med avdragsgill pensionspremie och avdragets storlek Kvinnor Män Andel, % Avdrag, kronor Andel, % Avdrag, kronor Samtliga 42 5 900 34 7 300 Ensamstående 32 5 100 24 5 800 Ensam m barn 0-6 år 26 2 700 29 4 900 Ensam m barn 7-17 år 38 4 100 30 4 900 Ensam 20-44 år 24 3 100 22 4 200 Ensam 45-64 år 42 7 600 40 9 300 Sammanboende 47 6 100 40 7 800 Sambo m barn 0-6 år 43 3 800 40 4 900 Sambo m barn 7-17 år 52 5 500 41 7 600 Sambo 20-44 år 38 3 900 38 4 300 Sambo 45-64 år 49 8 500 39 11 300 Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkning Disponibel inkomst Den inkomst en person har kan komma från marknadsbaserat arbete, kapital eller ersättning och bidrag från socialförsäkringssystemen. Av tabell 11 framgår medelvärden för de olika inkomstslagen, vilka kan ses som delkomponenter av en individuell disponibel inkomst, där transfereringar till hushållen delats lika mellan de samboende. Faktorinkomsten för män är väsentligt högre än för kvinnor som grupp och samma relation finns för skatter. Skattepliktiga transfereringar, övriga bidrag och familjestöd går i större utsträckning till kvinnor, delvis för att de i större utsträckning är ensamstående med försörjningsansvar för barn. Tabell 1.11 Sammansättning 2000 av individuell disponibel inkomst för personer i åldern 20-64 år Kronor per år Inkomstslag Medelinkomst Kvinnor i Kvinnor Män % av män Faktorinkomst 150 700 258 000 59 Skattepliktiga ersättningar +35 200 +30 300 117 Skattefria individuella bidrag +5 700 +2 800 204 Familjestöd +7 100 +4 500 158 Negativa transfereringar -59 500 -101 200 59 Summa individuell disponibel inkomst 139 200 194 500 71 Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar I tabell 12 visas medelvärden för de personer som har de respektive inkomstslagen. Hur många detta är i relation till befolkningen mellan 20-64 år framgår av kolumn ett och två i tabellen. Medelvärdena är beräknade utan hänsyn till hur lång tid under året ersättningen mottagits. Underhållsstödet har tagits med trots att det egentligen är ett stöd till barnen. För sammanboende personer har barnbidrag och bostadsbidrag delats lika mellan makarna. Hänsyn har inte tagits till försörjningsbörda, dvs. att fler personer skall leva på den inkomst som ett hushåll med barn har. Gruppen ensamstående mödrar är väsentligt större än gruppen ensamstående fäder. Av tabellen framgår att en större andel kvinnor än män får inkomstrelaterade bidrag. Medelbeloppet är emellertid högre för kvinnor än för män endast när det gäller föräldrapenning. Män får i genomsnitt högre arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och pension än kvinnor. Mäns högre inkomster får genomslag i de inkomstrelaterade bidragen. Att kvinnor i högre utsträckning tar ansvaret för barn visar sig i att kvinnor tar ut flest dagar med föräldrapenning. Det visar sig också när det gäller barnbidrag och underhållsstöd som i större utsträckning utgår till kvinnor på grund av att kvinnor i högre grad än män är ensamstående föräldrar. Kvinnor i egenskap av ensamförälder får också i högre utsträckning än män del av behovsrelaterade bidrag såsom socialbidrag och bostadsbidrag. Tabell 1.12 Andel med inkomstslag samt medelinkomst 2000 för personer 20-64 år Kronor per år samt andel kvinnor och män med inkomstslaget Andel med värde på inkomstslaget, % Medelinkomst för personer med värde Inkomstslag Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnors inkomst i % av mäns Marknaden Lön 83 84 161 100 243 500 66 Näringsinkomst 8 15 40 700 69 000 59 Ränta, utdelning 62 64 5 600 15 800 35 Reavinst 22 25 45 600 128 700 35 Summa faktorinkomst 92 94 163 700 274 700 60 Skattepliktiga ersättningar Sjukersättning 19 12 42 200 46 500 91 Föräldrapenning 20 14 20 900 9 000 233 Arbetsmarknadsstöd 17 12 46 800 57 400 82 Studiestöd 10 2 37 100 52 400 97 Pension 14 13 84 000 108 900 77 Summa skattepl. ersättningar 57 47 61 700 64 900 95 Skattefria individuella bidrag Studiestöd 10 6 37 100 38 100 97 Underhållsstöd 11 2 20 000 16 200 123 Summa skattefria bidrag 19 9 29 500 31 700 93 Familjestöd Bostadsbidrag 11 6 18 200 14 300 127 Barnbidrag 37 31 9 200 7 700 119 Socialbidrag 63 6 25 500 22 800 112 Summa familjestöd 43 37 16 500 12 100 136 Negativa transfereringar Statlig o kommunal inkomstskatt 95 96 49 600 80 400 62 Annan skatt 98 97 11 500 22 600 51 Återbetalt studielån 18 13 5 900 6 900 86 Givet underhållsstöd 1 7 10 500 15 300 69 Summa negativa transfereringar 97 97 61 400 103 800 59 Summa disponibel inkomst 100 100 139 500 194 800 72 Medelinkomst beräknad för dem som har inkomstslaget oavsett om det är för endast en del av året eller vid tillfälliga behov. Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar Sammanfattning Sammantaget visar bilagan att kvinnors ekonomiska resurser är lägre än mäns. Välfärdsstaten bidrar till att stärka kvinnors ekonomiska ställning, men kan också innebära att kvinnor är mer beroende av välfärdsstaten än män. Detta betyder att kvinnor är mer känsliga än män för förändringar i skatter och transfereringssystem, i synnerhet gäller detta ensamstående kvinnor med barn. Även män är beroende av transfereringar, men av andra typer och i mindre utsträckning än kvinnor. Kvinnor har högre utbildning än män och finns i arbetskraften i lika stor utsträckning som män. Kvinnor är emellertid mer jämnt fördelade mellan sektorerna. Hälften av kvinnorna i arbetskraften arbetar i privat sektor och hälften i offentlig. Motsvarande siffra för män är 83 procent i privat och 17 procent i offentlig sektor. Fördelning av betalt respektive obetalt arbete skiljer sig markant mellan kvinnor och män. Av den sammanlagda arbetstiden stod kvinnorna för 60 procent av det obetalda arbetet, medan män stod för 60 procent av det betalda arbetet. Samtidigt skall det framhållas att deltidsarbete inte gäller samtliga kvinnor. Av de sysselsatta kvinnorna arbetar 67 procent heltid och 33 procent deltidsarbetar. En viss ökning av heltidsarbetet har skett de senaste åren. För många kvinnor är deltidsarbetet ofrivilligt då det inte är möjligt att få heltidsarbete. Kvinnor tjänar mindre än män inom samtliga sektorer och oavsett utbildningsnivå. Skillnader i inkomst påverkar storleken på föräldrapenning, sjukpenning och andra inkomstrelaterade bidrag och i förlängningen även på den upparbetade pensionsrätten. Bilagan visar tvåförsörjarnormens genomslag genom att sammanboende kvinnor och män generellt sett har bättre ekonomiska villkor än ensamstående. En jämförelse ur köns- och livscykelperspektiv visar emellertid på variationer. Ensamstående kvinnor arbetar mer betalt än sammanboende kvinnor som arbetar deltid i större utsträckning. Sammanboende kvinnor med barn utför mer obetalt arbete än ensamstående kvinnor med barn. Skillnaderna är däremot mycket små mellan män i olika livscykler, där tendensen snarare är att sammanboende män arbetar mer betalt och mindre obetalt än ensamstående män. Skillnaderna i den sammanräknade förvärvsinkomsten är större mellan sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män. Att de ekonomiska villkoren skiftar i olika skeden i livet gäller för kvinnor i mycket större utsträckning än för män. Därav följer betydelsen av att se till ett livscykelperspektiv när kvinnors och mäns ekonomiska villkor skall beskrivas. ?? PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1 2 3