Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5003 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2003/04:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2004
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/24
Skatt, tull och exekution 3 Förslag till statsbudget för 2004 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Mål 12 3.4 Politikens inriktning 12 3.4.1 Utveckling av verksamheten 13 3.4.2 Internationellt samarbete 13 3.4.3 Förenklingar 13 4 Skatt och exekution 15 4.1 Politikens inriktning 15 4.1.1 Beskattning 15 4.1.2 Riksskatteverkets, skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas organisation 15 4.1.3 Exekutionsväsendet 16 4.1.4 IT-system 16 4.1.5 Förändrad förmånsrätt 16 4.2 Insatser 16 4.3 Resultatbedömning 17 4.3.1 Analyser och slutsatser 19 4.4 Revisionens iakttagelser 20 4.5 Budgetförslag 21 4.5.1 3:1 Skatteverket 21 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna 22 5 Tull 23 5.1 Politikens inriktning 23 5.1.1 Tullverkets organisation 23 5.1.2 Utveckling av verksamheten 23 5.1.3 Arlanda 24 5.1.4 Förstärkning av gränsskyddet 24 5.2 Insatser 24 5.3 Resultatbedömning 24 5.3.1 Analys och slutsatser 27 5.4 Revisionens iakttagelser 28 5.5 Budgetförslag 28 5.5.1 3:3 Tullverket 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Politikens inriktning 31 6.2 Resultatbedömning 31 6.2.1 Analys och slutsatser 31 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution 9 2.2 Härledning av ramnivån 2004-2006 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde Skatt, tull och exekution 11 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket 21 4.2 Uppdragsverksamhet Skatteverket 21 4.3 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 21 4.4 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:1 Skatteverket 21 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna 22 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna 22 4.7 Uppdragsverksamhet Kronfogdemyndigheterna 22 4.8 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:2 Kronofogdemyndigheterna 22 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 25 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde Tullverket 26 5.3 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket 28 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 28 5.5 Uppdragsverksamhet Tullverket 28 5.6 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:3 Tullverket 28 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Skatteverket ramanslag 5 745 431 3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 475 604 3:3 Tullverket ramanslag 1 335 008 Summa 8 556 043 2 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen (Skatteverket), Tullverket och exekutionsväsendet (Skatteverket och kronofogdemyndigheterna). Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. 1.1 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2002 Anslag 2003 1 Utgifts- prognos 2003 Förslag anslag 2004 Beräknat anslag 2005 Beräknat anslag 2005 Politikområdet Skatt, tull och exekution2 8 049 8 267 8 165 8 556 8 760 8 907 Totalt för utgiftsområde 3 8 049 8 267 8 165 8 556 8 760 8 907 1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004. 2 Kustbevakningens som ingår i politikområdet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2004-2006 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2004 2005 2006 Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1 8 266 8 266 8 266 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 265 468 616 Beslut 31 36 36 Övriga makroekonomiska förutsättningar - - - Volymer - - - Överföring till/från andra utgiftsområden -6 -10 -11 Övrigt - - - Ny ramnivå 8 556 8 760 8 907 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av tull och avgifter samt indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd och indrivning ingår även bouppteckningsverksamhet, brottsbekämpning, folkbokföring, fastighetstaxering, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Av kapitel 4.1.2 framgår att regeringen föreslagit organisatoriska förändringar avseende skatteförvaltningen och att kronofogdemyndigheternas verksamhet för närvarande utreds. Den nya myndigheten Skatteverket föreslås starta den 1 januari 2004. Fram till dess är Riksskatteverket chefsmyndighet för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Inom skatteförvaltningen finns det idag på regional nivå tio skattemyndigheter. Inom exekutionsväsendet finns det på regional nivå tio kronofogdemyndigheter. Tullverket är en sammanhållen myndighet med ett huvudkontor och en regional organisation. Av kapitel 5.1.1 och 5.1.2 framgår att Tullverket under 2003 genomför en intern utredning avseende verksamhetens framtida organisation. Annan myndighet med viss verksamhet inom politikområdet är Kustbevakningen (utgiftsområde 6). Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2002 Anslag 2003 1 Utgifts- prognos 2003 Förslag anslag 2004 Beräknat anslag 2005 Beräknat anslag 2006 3:1 Skatteverket 5 397 9142 5 571 9352 5 479 3432 5 745 431 5 880 011 5 977 103 3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 386 6043 1 427 9483 1 433 8233 1 475 604 1 510 021 1 534 807 3:3 Tullverket 1 264 531 1 267 607 1 252 145 1 335 008 1 369 511 1 395 005 Totalt för Politikområde Skatt, tull och exekution 4 8 049 049 8 267 490 8 165 311 8 556 043 8 759 543 8 906 915 1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004. 2 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 3 Tidigare anslag 3:4 Kronofogdemyndigheterna. 4 Kustbevakningens kostnader och beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. 3.3 Mål Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Målet för politikområdet återspeglar främst innehållet i den gemensamma kärnverksamheten som berör skatter, tullar och avgifter. För skatteförvaltningen skall målet för politikområdet uppnås genom att * skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar, * taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar, * olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet. För Tullverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, * övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs, * vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. För exekutionsväsendet skall målet för politikområdet uppnås genom att rättstrygghet och rättssäkerhet upprätthålls vad gäller betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som verkställs av kronofogdemyndigheterna. För Kustbevakningen gäller att * brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner skall förebyggas och upptäckas. 3.4 Politikens inriktning De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att mängden oavsiktliga och avsiktliga fel hos allmänhet och företag fel blir färre. Av stor betydelse är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed öka och förekomsten av avsiktliga fel minskas. Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Därvid bör myndigheterna se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt. Myndigheterna skall tillhandahålla en god och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta leda till att de oavsiktliga felen minskar och att fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag minimeras. Myndigheterna skall utifrån riskbedömningar besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteförvaltningen skall även fortsättningsvis prioritera skattekontrollen. I detta ingår bl.a. en fördjupad kontroll av företag som hanterar stora skatteunderlag, internationella transaktioner och ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet skall bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall bl.a. prioritera insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 3.4.1 Utveckling av verksamheten Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är därför viktigt att all verksamhet effektiviseras och att den utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. Utveckling mot en flexiblare arbetsorganisation är nödvändig. Viktiga aspekter i detta är exempelvis möjligheten att flytta arbetsuppgifter inom myndigheten och mellan myndigheter. Detta för att kunna möta variationer i arbetsbelastning och för att ge förutsättningar att utnyttja kunskap inom andra delar av verksamheten. Myndigheterna bör fortsätta att sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom Sverige och Europa beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information ses som en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till områden med högre risk. Arbetet med att öka den elektroniska hanteringen av dokument och information bör således fortgå. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter. För att nå detta är en väl utvecklad dialog med dessa grupper av stor betydelse. I detta arbete är ett ökat användande av exempelvis Internet som ett komplement till nuvarande system en viktig del. För att säkerställa att verksamheten utvecklas åt rätt håll och att resurserna styrs till rätt områden är det viktigt att myndigheterna kontinuerligt följer förändringar i samhället. I detta arbete är omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument. Det är vidare av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten. Den kommande utvidgningen av EU kommer delvis att ändra förutsättningarna för myndigheternas verksamhet. Löpande analyserar av konsekvenserna därav är därför nödvändiga tillika anpassning av organisation och arbetsmetoder. Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet och hälsa. En viktig aspekt och del i detta är att systematiskt arbeta för att minska stress och sjukfrånvaro. 3.4.2 Internationellt samarbete Den ekonomiska integrationen i Europa och ett kommande utvidgat EU tillsammans med internationaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamheter. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift i att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tillvaratas på bästa sätt inom myndigheterna. 3.4.3 Förenklingar För att effektivisera verksamheten är arbetet med förenklingar av regler och procedurer viktigt. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. 4 Skatt och exekution 4.1 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom skatte- och exekutionsområdet. Arbete med förenklingar av regler samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder skall fortgå. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 4.1.1 Beskattning Skattekontrollen har de senaste åren tillförts ökade resurser för att höja nivån på skattekontrollen. Den nedåtgående trend som pågått sedan 1997 är bruten och inom vissa områden har skattekontrollen ökat. Förutsättningar finns för att förbättra skattekontrollen ytterligare. De resurser som står till myndigheternas förfogande måste utnyttjas bättre och skattefelet måste minska. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning av kontrollen är viktig för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är en fortsatt utveckling av riskanalys samt urvals- och uppföljningssystem. Skattekontrollen skall utföras i enlighet med den kontrollpolicy som finns framtagen. Policyn syftar till att ge preventiv effekt samtidigt som fel och fusk skall åtgärdas. Den preventiva effekten skall uppnås genom att kontrollen är tidig, synlig, träffsäker och oförutsägbar. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att omotiverade regionala skillnader inte finns avseende t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider. Det skall vidare finnas en väl utbyggd service- och informationsverksamhet som leder till kontinuerliga förbättringar av servicen. 4.1.2 Riksskatteverkets, skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas organisation Regeringen har i propositionen Det nya Skatteverket (Prop. 2002/03:99) lämnat förslag till en förändrad organisation för de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket. I propositionen föreslås att de nuvarande skattemyndigheterna och Riksskatteverket avvecklas och att en ny skattemyndighet, Skatteverket inrättas. Syftet med reformen är att öppna möjligheter för att bättre ta tillvara befintliga resurser och undanröja organisatoriska hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen. Målet är att skapa bättre förutsättningar för enhetlig och likformig rättstillämpning samt effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser. Den nya myndigheten kommer att ha bättre möjligheter att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet. Medborgarnas och företagens intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad. Kronofogdemyndigheternas organisation omfattas inte av den föreslagna förändringen. Regeringen beslutade, bl.a. av denna anledning, att i november 2002 tillkalla en särskild utredare för att se över kronofogdemyndigheternas organisation och arbetsuppgifter (Dir 2002:142). Utredarens uppgift är att förutsättningslöst ta fram förslag till hur verksamheten lämpligen bör organiseras. En utgångspunkt skall vara att opartiskheten i det verkställande och övriga borgenärsneutrala arbetet inte skall kunna ifrågasättas. Konsekvenserna av alternativa förslag skall belysas. Ytterligare utgångspunkt skall vara att den framtida verksamheten inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet ryms inom den nuvarande resursramen för myndigheterna. Vidare skall effektiviteten förbättras och servicen upprätthållas. Utredaren skall redovisa uppdraget senast vid utgången av september 2003. 4.1.3 Exekutionsväsendet Riksskatteverket har beslutat om en ny indrivningspolicy vilken gäller fr.o.m. 2002. Policyn betonar bl.a. vikten av att utreda nya gäldenärer snabbt samt att kvaliteten och rättssäkerheten i indrivningsarbetet skall vara hög. Regeringen anser det viktigt att policyn får genomslag i det löpande arbetet och att de regionala skillnaderna avseende utredningstider minskar. För att undvika framtida ökningar i arbetsbelastning är det viktigt att kartlägga de grupper som riskerar att bli gäldenärer. Härigenom kan riktade förebyggande insatser mot dessa grupper genomföras. Vidare skall de interna riktlinjerna för borgenärsarbetet slå igenom i verksamheten och då inte minst i arbetet med borgenärsfrågorna i konkurs. Inom skuldsaneringen är det viktigt att handläggningstiderna fortsätter att minska samtidigt som de regionala skillnaderna minskar. Inom konkurstillsynen bör enligt regeringens mening kvaliteten kunna förbättras och resurserna i högre grad koncentreras till de ärendekategorier där insatta resurser ger mest effekt. 4.1.4 IT-system Inom myndigheterna bedrivs kontinuerligt ett omfattande utvecklingsarbete av olika verksamhetsstödssystem. Denna utveckling är av största vikt eftersom fler och mer komplicerade ärenden behöver kunna hanteras. Utvecklingen och införande av nya och förbättrade verksamhetssystem är därför av stor betydelse. En förutsättning för att lyckas i detta arbete är att det finns en väl fungerande lednings- och styrningsprocess för de system som utvecklas. Inom indrivnings- och folkbokföringsverksamheterna genomförs och planeras systemförändringar vilka är av stor betydelse för att kvaliteten och effektiviteten inom dessa områden skall förbättras. Regeringen bedömer att de systemförändringar som planeras inom dessa verksamheter är nödvändiga för att målen skall uppnås och det är därför betydelsefullt att de genomförs inom planerade tids- och resursramar. 4.1.5 Förändrad förmånsrätt Regeringen har i propositionen om nya förmånsrättsregler (2002/03:49) aviserat att skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna skall tillföras behövliga resurser för de ökade insatserna som krävs från myndigheternas sida. Regeringen har för avsikt att återkomma till Riksdagen med förslag om resurstillskott för Skatteverket och kronofogdemyndigheterna i samband med 2004 års vårproposition (tilläggsbudget). 4.2 Insatser Under året har Skatteförvaltningen gjort större insatser i kampen mot ekonomisk brottslighet, utvecklat Internetlösningar med fokus på medborgarna och minskat de regionala skillnaderna i kontrollen. Riskanalysen har utvecklats och Skatteförvaltningen har styrt och samordnat informations- och kontrollinsatserna på ett bättre sätt. Arbetet med att höja nivån på skattekontrollen har fortgått och särskild uppmärksamhet har riktas mot företag med stora skatteunderlag, internationella transaktioner och ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet har drivit in skulder. Under året har myndigheterna infört en indrivningspolicy och en helt ny strategi för att förebygga överskuldsättningar. 4.3 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2002 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. Beskattning För beskattningsverksamheten gäller att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas i gällande skatteförfattningar. De samlade skatteinkomsterna ökade något under året och uppgick till 1 140 miljarder kronor. Detta innebär är en ökning med 4,3 miljarder kronor. Den uppåtgående trenden i kontrollverksamheten fortsätter. En utgångspunkt för en förbättrad kontrollverksamhet har varit ett bättre resursutnyttjande. Utifrån riskanalyser och bedömningar av kontrollbehovet har delar av Stockholms arbetsmaterial flyttats till andra regioner för handläggning. Kontrollen ska vara synlig och inriktad på största möjliga preventiva effekt. Synligheten ökar genom information till massmedia. Skatteförvaltningen har varit mer aktiv med att synliggöra kontrollen. Allmänhetens och företagens förtroende för skattekontrollen ökar också något. Informations- och kontrollverksamheten har inriktats mot att minska skattefelet. Oredovisade inkomster och svart arbetskraft står för huvuddelen av skattefelet. Stora insatser har därför gjorts inom dessa områden liksom för kontroll av olika internationella transaktioner. Stora resurser har använts till att informera nya företagare för att minska antalet oavsiktliga fel. Inriktningen på kontrollen mot mer resurskrävande utredningar och mer hjälp till nya företag har inneburit att antalet kontrollbeslut minskat. Antalet revisioner uppgick 2002 till 6 900 mot 6 600 stycken under 2001. Målet om att den genomsnittliga tiden för en revision skall minska har inte uppnåtts. Antalet ändrade deklarationer och redovisningar till följd av revision ökade med 8 procent jämfört med föregående år. De regionala skillnaderna inom kontrollverksamheten är fortfarande stora. Ökningen av antalet inkomna deklarationer fortsätter, främst avseende mervärdesskatte- och arbetsgivarredovisningar. Jämfört med föregående år är den totala ökningen 0,5 procent. För skatteförvaltningen gäller vidare att säkerställa att fastställda skatter och avgifter betalas och att det görs inom utsatt tid. Det kan konstateras att nästan 99,5 procent av beslutade skatter kommer in. Uppbördsförlusterna uppgår till 0,53 procent jämfört med 0,48 procent föregående år. Beloppet avseende dessa uppbördsförluster uppgår till 6,4 miljarder kronor, större delen av detta belopp är att hänföra till konkurser. Produktiviteten inom beskattningsverksamheten är oförändrad. Andelen personer och företag som är nöjda med kontakten med skattemyndigheterna är konstant vilket framgår av de undersökningar som genomförts. Besöken på och utnyttjandet av RSV:s webbplats fortsätter att öka i stor omfattning. Ökningen sker inom både kategorin medborgare och företag. Folkbokföring För verksamheten gäller att olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet. Antalet folkbokföringsärenden har fortsatt att öka, främst beroende på att antalet flyttnings- och namnändringsärenden ökar. Det ökade antalet ärenden har inte medfört förlängda handläggningstider utan antalet ärenden som handläggs inom två respektive sex dagar har tvärtom ökat. Skillnaden i handläggningstid mellan de olika regionerna är fortfarande stor. Riksskatteverkets bedömning är att skillnaderna kommer att minska genom ett förbättrat IT-baserat systemstöd. Införandet av ett nytt systemstöd har dock försenats. Fastighetstaxering För verksamheten gäller att taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar. Under 2002 avslutades förberedelser inför den allmänna fastighetstaxeringen av småhus. Omfattande kartläggning av värdeinverkan till följd av närhet till strand har genomförts liksom indelning i nya värdeområden. Inför taxeringen skickades 1,5 miljoner taxeringsförslag och 700 000 deklarationsblanketter ut. Inför taxeringen har Riksskatteverkets webbplats förbättrats och möjligheten till beräkningar av värde för småhus har införts. Brottsbekämpning För verksamheten gäller att pågående och planerad brottslighet skall störas och avslöjas samt att de utredningar som sker skall ge bra underlag för vidare åtgärder. För 2002 är verksamheten inom skattebrottsenheterna för första gången en egen verksamhetsgren. Antalet utredare uppgick till 157, vilket är en ökning med 36 stycken jämfört med året innan. Verksamheten utvecklas och byggs ut enligt plan. Antalet avslutade undersökningar fortsätter att öka och uppgick 2002 till 987 stycken. Genomströmningstiden har minskat något jämfört med föregående år och uppgår till i snitt 345 dagar per förundersökning. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med övriga brottsbekämpande myndigheter. Under 2003 har dessa myndigheter gemensamt svarat på ett regeringsuppdrag där man ombetts redovisa hur samarbetet kan förbättras ytterligare. Den gemensamma åsikten är att det finns goda förutsättningar att utveckla samarbetet ytterligare och därigenom bättre nå målen för verksamheterna. Riksskatteverket har önskemål om att i större omfattning få tillgång till uppgifter i beskattningsdatabasen och en möjlighet att i begränsad omfattning använda sig av tvångsmedel. Regeringen avser att under 2004 tillkalla en särskild utredare för att se över skattebrottsenheternas arbetsmetoder och befogenheter. Registrering av bouppteckningar Verksamheten omfattar registrering av bouppteckningar vilket skall ske skyndsamt, korrekt och enhetligt. För 2002 är verksamheten för första gången en egen verksamhetsgren inom skatteförvaltningen. Verksamheten fördes över till skattemyndigheterna från tingsrätterna den 1 juli 2001. Antalet registrerade bouppteckningar under 2002 uppgick till 94 000. Handläggningstiden under 2002 uppgick i genomsnitt till 65 dagar, mycket beroende på stora ärendebalanser vid årsskiftet 2001/2002. Den genomsnittliga handläggningstiden för december 2002 var 38 dagar. Ärendebalanserna har under året halverats. Stora regionala variationer avseende handläggningstiden förekommer, mellan 11 och 72 dagar. Dessa skillnader har under året minskat. Indrivning och verkställighet Verksamhetens uppgift är att på uppdrag av borgenärer driva in skulder och andra anspråk. Verkställigheten skall vara snabb och verkningsfull. Antalet allmänna mål minskade något under året. Antalet enskilda mål ökade något. Andelen nya gäldenärer som utretts inom två månader uppgick till 67 procent. Den regionala spridningen när det gäller utredningstid är stor och skillnaderna måste minska. Produktiviteten avseende indrivning har ökat med cirka 12 procent under året. Under året har undersökningar genomförts som visar att allmänhet, ingivare och gäldenärer i många avseenden är nöjda med det sätt på vilket verksamheten utförs. Avseende exekutiva försäljningar av fastigheter har andelen ärenden där första försäljningsförsöket skett inom fyra månader ökat från 48 till 67 procent. Det finns dock regionala skillnader även inom detta område. Summarisk process Antalet ärenden inom den summariska processen fortsätter att öka och uppgick 2002 till 666 000. En stor ökning har noterats avseende obetalda telefonräkningar och patientavgifter. Under året var 85 procent av ärendena avslutade inom tre månader jämfört med 83 procent under 2001. De regionala skillnaderna avseende handläggningstider är stora, vilket bl.a. förklaras med olika delgivningsrutiner samt strukturella skillnader mellan olika regioner. Skuldsanering Antalet inkomna skuldsaneringsärenden har ökat från 3 200 till 3 300 stycken under 2002. Andelen ärenden som är avslutade inom fyra respektive sex månader uppgår till 48 respektive 72 procent vilket är en stor förbättring jämfört med föregående år då motsvarande nivå var 27 respektive 45 procent. Andelen ärenden där myndigheten fattat beslut att inleda skuldsanering har minskat jämfört med föregående år. De regionala skillnaderna avseende handläggningstid är fortfarande stora. Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare som skall se över skuldsaneringslagen (Dir. 2002:139). Utredaren skall redovisa sitt förslag senast den 31 december 2003. Förebyggande verksamhet Verksamheten har under 2002 fått en ny inriktning som mer aktivt skall bidra till att medborgarna får tillgång till sådan kunskap och information att de undviker att bli överskuldsatta. Verksamheten syftar till att minska antalet gäldenärer och bedrivs främst genom information till olika grupper om hur man skall undvika att få skulder som man inte klarar av att betala. Verksamheten har under 2002 inriktats mot nya grupper. Antalet gymnasieelever som nås av information har därför minskat med 14 procent medan informationsinsatserna till gruppen nya företagare och andra målgrupper har utvidgats. Arbete med att utveckla nya arbetsmetoder för att identifiera presumtiva gäldenärsgrupper och utarbeta nya informationssätt har inletts. Tillsyn i konkurs Verksamheten syftar till att säkerställa att avvecklingen av konkurser sker lagenligt, effektivt och ändamålsenligt. Inom konkurstillsynen har antalet ärenden ökat från 7 900 till 8 400. Produktiviteten har ökat med 9 procent och antalet gamla ärenden fortsätter att minska. 4.3.1 Analyser och slutsatser Inom skatteförvaltningen vände den nedåtgående trenden i kontrollverksamheten under 2001 och under 2002 förbättrades den ytterligare. Även verksamheten i övrigt visar en positiv utveckling. Regeringens bedömning är att de resurstillskott som skett och den kontinuerliga effektiviseringen av arbetet varit bidragande till dessa förbättringar. Bedömningen är dock att det är av stor vikt att ytterligare förbättringar genomförs genom att bl.a. ledning, samordning och uppföljning utvecklas ytterligare. I detta ingår att ta tillvara de förutsättningar som den föreslagna enmyndigheten kommer att ge, främst avseende ledning, fördelning, koncentration och specialisering av arbetet. Möjligheten att anlägga ett riksperspektiv ger också bättre förutsättningar för enhetlig och lika behandling. Eftersom de regionala skillnaderna avseende t. ex. kontrollnivåer och handläggningstider fortfarande är stora bedömer regeringen att det är av stor vikt att arbetet med att minska omotiverade regionala skillnader skall fortgå. Inte minst genom att enmyndighetens möjligheter utnyttjas. Att skattemyndigheterna har ökat antalet revisioner är tillfredställande. Myndigheterna har dock inte uppnått målet om att den genomsnittliga tiden per revision hos små och medelstora företag skall minska. Detta har inneburit att man inte höjt effektiviteten i revisionsverksamheten i den omfattning som målet anger. Regeringens bedömning är att synligheten i kontrollverksamheten är av stor vikt och att det därför är betydelsefullt att åtgärder fortsätter att vidtas för att öka synligheten. Ett led i detta är att minska den genomsnittliga genomströmningstiden för revisionerna. Det arbete som genomförs för att minska antalet oavsiktliga fel bedöms vara av stor vikt och bör således fortgå. För att minska andelen oavsiktliga fel är det betydelsefullt att arbetet med att förenkla det egna regelverket kontinuerligt fortgår. Arbetet med att ta fram enkla blanketter och lättillgängligt informationsmaterial samt utnyttjandet av olika media för att informera medborgare och företag är också betydelsefullt. Det är likaledes betydelsefullt att allmänhet och företag är nöjda med myndighetens förmåga att kommunicera och bemöta personer eftersom dessa egenskaper påverkar förtroendet för verksamheten. Andelen personer som har haft en personlig kontakt med skattemyndigheten fortsätter att minska. Det är tillfredställande att besöken och informationssökandet på webbplatsen ökar eftersom detta frigöra resurser som kan överföras till områden där de kan utnyttjas bättre. Regeringen angav redan förra året att det är av vikt att såväl den skriftliga som den muntliga kommunikationen med allmänheten och företagen utvecklas. I arbetet med att erbjuda en god service är det också viktigt att metoderna för att tillvarata externa synpunkter utvecklas. Regeringen ser det därför som tillfredsställande att Riksskatteverket påbörjat ett arbete med att få till stånd ett intressentråd tillsammans med näringslivet. I rådet kommer frågor om aktuella administrativa, rättsliga, förfarande- och kontrollfrågor att kunna diskuteras. Avseende skattebrottsenheterna är det av vikt att utbyggnaden genomförs på ett sådant sätt att myndighetens effektivitet i ekobrottsbekämpning förbättras. Eftersom verksamheten bedrivs i nära samarbete med övriga brottsbekämpande myndigheter är det av största vikt att man gemensamt förbättrar samarbetet ytterligare och därigenom effektiviserar ekobrottsbekämpningen. Inom folkbokföringen har effektiviteten fortsatt att öka vilket är positivt. Regeringen noterar dock att skillnaden i handläggningstid mellan de olika regionerna, liksom tidigare, är stor. Regeringen anser att dessa skillnader måste minska. Det förnyade systemstödet som planeras för verksamheten, men som har försenats, bedöms tillsammans med enmyndigheten kunna komma att reducera dessa skillnader. Regeringen anser därför att införandet av ett nytt systemstöd måste ske så fort som möjligt. Inom exekutionsväsendet är det väsentligt att myndigheterna även fortsättningsvis noggrant bevakar utvecklingen av handläggningstider och ärendebalanser. En höjning av ambitionsnivån inom indrivningsverksamheten är nödvändig. Det finns ett antal mål, bl.a. utredningstid för nya gäldenärer, strategi för förebyggande kommunikation samt utredningstider för skuldsaneringsärenden som inte uppfyllts. Detta är inte är tillfredsställande. Det är nödvändigt att åtgärder vidtas för att uppnå målen. Det är vidare av särskild vikt att snabbt utreda och analysera nya gäldenärers betalningsförmåga. Utredningen av nya gäldenärer är tillsammans med målet om att verksamheten skall uppnå en preventiv effekt viktiga delar i den av Riksskatteverket fastställda indrivningspolicyn. Det är vidare av stor betydelse att analysera vad som förorsakar hög skuldbelastning för att kunna genomföra förebyggande åtgärder. I detta sammanhang är det också väsentligt att i högre grad analysera det problem som idag finns när det gäller personer som har svårt att komma ur sin skuldsituation, s.k. "evighetsgäldenärer". Inom den summariska processen och skuldsaneringen är det av stor betydelse att åtgärder vidtas så att omotiverade skillnader i handläggningstid utjämnas. Regeringen bedömer att det nya och delvis införda IT-stödet är en viktig del av effektiviseringen av indrivningsverksamheten. Regeringen har för avsikt att noga följa den fortsatta utvecklingen av det nya IT-stödet och nya arbetsmetoder. 4.4 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen har av Riksrevisionsverket (RRV) bedömts som i all väsentlighet rättvisande. RRVs revisionsberättelse avseende skatteförvaltningen och exekutionsväsendet innehåller dock en anmärkning avseende förvaltningen. RRV konstaterar att beroende på brister i den interna styrningen och kontrollen vid skattemyndigheten i Gävle har en skattefordran på 131 miljoner kronor, där den skattskyldige erhållit anstånd, blivit preskriberad innan anståndet upphörde. Regeringens bedömning av det inträffade är att denna typ av misstag inte får ske. Myndigheten måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att denna typ av fel inte skall upprepas. I detta ingår att, på central nivå, kontinuerligt säkerställer att nödvändiga övervaknings-, kontroll- och uppföljningsrutiner finns och att de tillämpas på ett sätt som innebär att denna typ av felaktigheter inte sker. 4.5 Budgetförslag 4.5.1 3:1 Skatteverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2002 Utfall 5 397 914 1 Anslags- sparande - 3 097 1 2003 Anslag 5 571 935 1, 2 Utgifts- prognos 5 479 343 1 2004 Förslag 5 745 431 2005 Beräknat 5 880 011 3 2006 Beräknat 5 977 103 4 1 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 2 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004. 3 Motsvarar 5 743 477 tkr i 2004 års prisnivå. 4 Motsvarar 5 740 596 tkr i 2004 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel dels för Skatteverkets verksamhet, dels för Skatteverket verksamhet som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. Det föreslagna anslaget förutsätter Riksdagens godkännande av propositionen Det nya Skatteverket (Prop. 2002/03:99). Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2002 2 286 388 286 388 0 Prognos 2003 2 329 780 329 780 0 Budget 2004 329 780 329 780 0 1 Hänföres till ersättning från AP-fonden. Exklusive avgifter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen (1992:191). 2 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. Tabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2002 1 1 862 443 18 718 - - Prognos 2003 1 1 850 000 20 000 - - Budget 2004 1 850 000 20 000 - - 1 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2004 2005 2006 Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1, 2 5 570 368 5 570 368 5 570 368 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 3 174 363 310 927 411 041 Beslut 3 043 3 115 3 168 Överföring till/från andra anslag -2 343 -4 399 -7 474 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 5 745 431 5 880 011 5 977 103 1 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 2 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 5 745 431 000 kronor för 2004. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en kompensation på 3 043 000 kronor tillföljd av att den årliga revisionen avgiftsbeläggs. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en varaktig överföring på 139 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslag 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för arkivering. Vid beräkningen har hänsyn också tagits till en varaktig överföring på 204 000 kronor till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslag 1:5 Statistiska centralbyrån, avseende kostnader för beräkning av mervärdesskattesatsen (waren) inom ramen för systemet för den svenska avgiften till EU-budgeten. Vid beräkningen har hänsyn också tagits till en varaktig överföring på 2 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial. För budgetåret 2005 beräknas anslaget till 5 880 011 000 kronor. Vid beräkning av anslaget för 2005 har hänsyn tagits till en varaktig överföring på 2 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 5 977 103 000 kronor. Vid beräkning av anslaget för 2006 har hänsyn tagits till en varaktig överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial. 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2002 Utfall 1 386 604 1 Anslags- sparande 55 771 1 2003 Anslag 1 427 948 2 Utgifts- prognos 1 433 823 1 2004 Förslag 1 475 604 2005 Beräknat 1 510 021 3 2006 Beräknat 1 534 807 3 1 Tidigare anslag 3:4 Kronfogdemyndigheterna. 2 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004. 3 Motsvarar 1 475 604 tkr i 2004 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för de tio kronofogdemyndigheternas verksamhet. Anslaget disponeras av Skatteverket och av kronofogdemyndigheterna efter vad Skatteverket bestämmer. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 20022 836 309 1 045 1 431 895 -594 541 Prognos 20032 820 000 1 000 1 450 000 -629 000 Budget 2004 820 000 1 000 1 450 000 -629 000 1 Hänföres till avgifter för grundavgifter vid olika måltyper, fastighetsförsäljning och betalningsförlägganden. Exklusive avgifter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen (1992:191). 2 Tidigare anslag 3:4 Kronofogdemyndigheterna. Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronfogdemyndigheterna Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2002 2 10 655 10 655 0 Prognos 2003 2 10 355 10 355 0 Budget 2004 10 355 10 355 0 1 Hänföres till ersättning från AP-fonden. 2 Tidigare anslag 3:4 Kronofogdemyndigheterna. Regeringens överväganden Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2004 2005 2006 Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1, 2 1 427 948 1 427 948 1 427 948 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 3 47 879 82 301 107 091 Beslut - - - Överföring till/från andra anslag -223 -228 -232 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 475 604 1 510 121 1 534 807 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Tidigare anslag 3:4 Kronfogdemyndigheterna. 3 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 475 604 000 kronor för 2004. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att 223 000 kronor för kronofogdemyndigheternas arkivkostnader skall överföras till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslag 28:21 Riksarkivet och landsarkiven. För budgetåret 2005 beräknas anslaget till 1 510 021 000 kronor. För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 1 534 807 000 kronor. 5 Tull 5.1 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom Tullverkets båda verksamhetsgrenar, uppbörd respektive in- och utförselrestriktioner. Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Det är av speciell vikt att gränsskyddsverksamheten utvecklas och effektiviseras. Tullverkets arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av kontrollmetoder skall fortgå. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 5.1.1 Tullverkets organisation Tullverkets huvudkontor är ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivningsfrågor. Den regionala organisationen ansvarar för det operativa arbetet. Tullverkets verksamhet är indelad i två verksamhetsgrenar, uppbörd respektive in- och utförselrestriktioner. Tullverket har definierat sin verksamhet i två huvudprocesser, Effektiv handel och Gränsskydd, samt ett antal stödprocesser. Tullverket har genomfört en intern utredning om hur Tullverket i framtiden bör vara organiserat. Syftet är dels att hitta en lösning där myndigheten inom samtliga verksamheter utnyttjar resurserna bättre, dels att få balans i myndighetens ekonomi. Bedömningen är att effektiviseringen av verksamheten måste intensifieras. Regeringen betonar vikten av att arbetet med att förbättra och effektivisera organisationen kontinuerligt fortsätter. 5.1.2 Utveckling av verksamheten Både varu- och personflödet över gränserna har fortsatt att öka och det finns inga tecken på att denna utveckling kommer att vända. Den kommande EU-utvidgningen bedöms också leda till ökad trafik till och från Sverige. Ökningen i trafikströmmarna samt trycket från den organiserade brottsligheten ställer krav på att arbetsmetoderna även fortsättningsvis utvecklas. Den interna utredning som Tullverket genomfört avseende den kommande EU-utvidgningen visar att Tullverkets förutsättningar för att bedriva verksamhet förändras. Den nuvarande handeln med de blivande EU-medlemsstaterna kommer att förändras och övergå till EU-intern handel. Detta medför att Tullverkets förutsättningar för brottsbekämpning försämras då myndigheten inte längre har tillgång till lika mycket information angående de varor som transporteras över gränsen. Det bortfall i deklarationshanteringen som blir följden av EU-utvidgningen kommer dock att innebära att Tullverket kan frigöra resurser från deklarationsverksamheten vilka ger möjligheter till att genomföra den förbättring och effektivisering av den brottsbekämpande verksamheten som är nödvändig. Inom den handelsrelaterade verksamheten är det viktigt att arbetet med Servicetrappan fortgår och att det resulterar i att företagen gör färre fel och effektiviteten inom myndigheten ökar. Tullverkets löpande uppföljning av resultatet av Servicetrappan och andra förbättringsåtgärder är därför av största vikt. Att öka andelen elektroniska deklarationer genom att använda exempelvis Internet ses fortfarande som en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till områden med hög risk. Regeringen konstaterar att Tullverket kontinuerligt genomfört förändringar som resulterat i effektiviseringar av verksamheten. Dessa ansträngningar måste fortsätta och intensifieras. Detta gäller särskilt avseende den brottsbekämpande verksamheten. 5.1.3 Arlanda Den omfattande om- och utbyggnaden som pågår av Arlanda flygplats påverkar Tullverkets förutsättningar att effektivt bedriva varukontroll. Eftersom Arlanda flygplats svarar för den övervägande delen av flygtrafiken till utlandet ser regeringen det som viktigt att Tullverket upprätthåller en effektiv kontroll samtidigt som en god service tillhandahålls dem som är beroende av verkets arbete. Regeringen föreslår att Tullverket tillförs ytterligare resurser för upprätthållandet av en effektiv kontroll på Arlanda. Tillsammans med de tillskott som genomförts under de två föregående åren bedöms myndigheten därmed ha förutsättningar att upprätthålla en tillfredsställande kontrollnivå. 5.1.4 Förstärkning av gränsskyddet Smuggling av narkotika, alkohol och tobak är fortfarande allvarliga problem. Det finns inga tecken på att problemen kommer att minska under de kommande åren. Regeringen föreslår, vilket aviserades redan förra året, en förstärkning av Tullverkets anslag. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för gränskontrollen intensifieras. Den föreslagna förstärkningen av anslaget ger Tullverket möjlighet att effektivare bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak. I detta arbete skall narkotikakontrollen ges högsta prioritet varvid bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall prioriteras. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 5.2 Insatser Tullverket har under året fastställt och uppburit tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som tagits ut vid import och export av varor till och från Sverige. I myndighetens uppgift har ingått att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige för att säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Under året har arbetet med Servicetrappan fortgått. Systemet är i drift och ett omfattande arbete med att kvalitetssäkra företag pågår. Tullverkets webbportal har förnyats och möjligheten för företag att deklarera via Internet är införd. 5.3 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2002 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. Uppbörd Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 2002 2001 2000 Debiterad uppbörd milj. kr. 47 700 50 600 51 110 Antal ärenden 5 331 000 5 150 000 5 238 000 Arbetade timmar 1 441 900 1 447 800 1 460 800 Ärenden/timme 3,7 3,6 3,6 Uppbörd - processen Effektiv handel Tullverket skall verka för att rätt uppbörd (tull, mervärdesskatt m.m.) debiteras och betalas i rätt tid. Det långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad tull och andelen betald tull skall uppgå till 100 procent. Andelen debiterad och betald tull under 2002 uppgår till 99,6 procent vilket är högre än för 2001 då andelen var 98,5 procent. För att mäta andelen rätt debiterad uppbörd har Tullverket genomfört kvalitetsundersökningar. Bedömningen av resultatet indikerar att det finns behov av att förbättra hanteringen ytterligare. Tullverket skall även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för otillräckliga säkerheter och för att tidsfrister inte följts. Målet för den genomsnittliga kredittiden 2002 var 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden för 2002 var 32,1 dagar vilket är en förbättring jämfört med 2001 då motsvarande tid var 32,8 dagar. Tullverket skall också lämna statistik till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid och av tillräckligt god kvalitet. Under året har myndigheterna samarbetat för att utveckla metoder för att förbättra kvaliteten på uppgifterna. Vidare skall Tullverket arbeta för att inlämnade tulldeklarationer från början innehåller riktiga och fullständiga uppgifter. Vid utgången av 2003 skall minst 85 procent av de lämnade uppgifterna vara riktiga och fullständiga. De undersökningar som genomförts under 2002 indikerade att nivån låg på cirka 86 procent. Andelen deklarationer med större fel minskade från 4,4 till 2,8 procent. Tullverket har under året fortsatt att prioritera den förebyggande verksamheten för att andelen felaktiga deklarationer skall minska. I detta arbete är behovsanpassad information till företag och kvalitetssäkring av företag viktiga delar. Tullverket skall också arbeta för att öka graden av anslutna företag till tulldatasystemet. Målsättningen är att 95 procent av deklarationerna vid utgången av 2003 skall lämnas elektroniskt. Vid utgången av 2002 lämnades 89 procent elektroniskt vilket är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande andel var 86 procent. Tullverket arbetar för att öka intresset för elektroniska deklarationer ytterligare. Det finns fr.o.m. 2003 också möjlighet att lämna uppgifter via Internet vilket bedöms kunna komma att öka andelen elektroniska deklarationer främst från små och medelstora företag. Tullverket skall också genomföra varuundersökningar för att bl.a. säkerställa en riktig uppbörd. För att förbättra urvalet och för att få en effektivare kontroll skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Under 2002 utfördes färre varuundersökningar än året innan. För att säkerställa riktig uppbörd samt bekämpa ekonomisk brottslighet skall Tullverket använda eftergranskning och revision. Under 2002 minskade antalet utförda tullrevisioner med 8 procent. Antalet revisionstimmar ökade med 2 procent. Debiteringen (netto) ökade med 23 procent till 96 miljoner kronor. Antalet utförda eftergranskningar minskade med 21 procent. Antalet granskningstimmar minskade med 10 procent. Debiteringen (netto) minskade med 9 procent till 14 miljoner kronor. Arbetet med att förbättra efterkontrollmetoderna har fortgått. De interna målen har förändrats, bl.a. finns det mål om att följa upp om de granskade företagen förändrar sitt beteende efter påpekande från Tullverket. Resultatet av detta arbete visar att så sker i merparten av fallen. Kontroll Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverkets verksamhet har under 2002 sammanlagt lett till färre beslag av narkotika och tobak men fler beslag av alkohol än tidigare. Det totala samhällsekonomiska värdet av beslagen har ökat och resultatet framgår av nedanstående tabell. Tabell 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde Tullverket Miljoner kronor 2002 2001 2000 Narkotika 734 478 702 Alkohol/tobak 201 209 341 Summa 935 687 1 043 Beräknat enligt modell i SOU 1998:18 - En gräns - en myndighet. Kontroll - processen Gränsskydd Tullverket arbetar för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Träffsäkerheten har under året förbättrats något. Under året resulterade 6,5 procent av kontrollerna i beslag. Träffprocenten har under senare år stegvis ökat. När det gäller träffprocenten vid gräns mot annat EU-land så ökade den till 5 från 4,7 procent. Den minskade till 8,2 från 8,5 procent vid gräns mot land utanför EU. Underrättelse- och analysarbete har vidareutvecklats. Tullverkets arbete med att förhindra införsel av narkotika skall ges högsta prioritet. Den beslagtagna mängden narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall vara av minst samma omfattning som tidigare. Tullverket har under 2002 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Beslagsmängderna av flertalet preparat har dock ökat vilket har lett till att det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslagen ökat till 734 miljoner kronor, vilket är betydligt högre än föregående år då värdet beräknades till 478 miljoner kronor. Tullverket skall också förhindra storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Antalet beslag avseende alkohol ökade under 2002 till 4 989 stycken. Den totala mängden beslagtagen alkohol var i paritet med föregående år men mängden beslagtagen 96-procentig sprit ökade markant. Antalet beslag av tobak minskade till 2 971 stycken och den beslagtagna mängden minskade kraftigt. Det samhällsekonomiska värdet av beslagen av alkohol och tobak tillsammans beräknas till 201 miljoner kronor vilket är en mindre minskning jämfört med föregående år. Service och effektivitet Verksamheten syftar till att Tullverket vid fullgörande av sina uppgifter skall verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom myndigheten. Tullverket skall också tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverket har under året fortsatt att arbeta för att kostnaderna för näringslivet, allmänheten och den egna verksamheten skall minska samtidigt som servicen skall öka. Tullverket har under året genomfört en kundundersökning som visar att servicen och bemötandet från Tullverket upplevs som bättre än tidigare. De områden som bör förbättras är ärendehantering och information. Under 2002 gick Tullverkets system Servicetrappan i skarp drift. I detta system kvalitetssäkrar företagen sina tullrutiner och kartlägger sin tullkompetens. Servicetrappan innebär att Tullverket kan erbjuda förenklingar av tullhanteringen och därmed minska företagens kostnader för hanteringen. Systemet är öppet för samtliga företag som vill kvalitetssäkra sina rutiner. Tullverket har genomfört ett antal åtgärder för att kunna betraktas som en 24-timmarsmyndighet och i början av året lanserades en ny webbplats med nya tjänster och information. Den nya webbplatsen ger företag möjlighet att sköta ett större antal ärenden själva. Under året har den information som ges till företag blivit mer och mer inriktad mot det enskilda företagets behov. Tullverket har i större utsträckning besökt företag och informerat om bl.a. Servicetrappan och den nya webbplatsen. Inom de olika regionerna har arbetet med samverkansgrupper mellan Tullverket och företagsrepresentanter, för att diskutera olika problemställningar, fortgått. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår så att den positiva utvecklingen bibehålls. 5.3.1 Analys och slutsatser Uppbörd - processen Effektiv handel Tullverket har under året haft fler ärenden att hantera. Myndigheten har trots detta använt ett lägre antal arbetade timmar. Produktiviteten i hanteringen har, sett ur detta perspektiv, således ökat. Tullverket har kunnat öka den elektroniska hanteringen av deklarationer ytterligare detta år och målet att öka nivån till 95 procent vid utgången av 2003 bedöms som möjligt att uppnå men det är av största vikt att Tullverkets arbete med att öka andelen anslutna företag fortgår. Arbetet med att attrahera företag att lämna deklarationer via Internet ses som ett viktigt led för att kunna uppnå målet. Merparten av målen har helt eller delvis uppfyllts under det gångna året. Det finns dock skäl för ytterligare förbättringar. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid och andelen rätt debiterad uppbörd. Utvecklingen tyder dock på att förbättringar kontinuerligt sker. Regeringens bedömning är att det är viktigt att det pågående arbetet fortsätter. Avseende revision ökar antalet timmar även detta år medan antalet granskade deklarationer har minskat. När det gäller eftergranskade deklarationer minskar både antalet granskade deklarationer och antalet nedlagda timmar. Tullverket har under året fortsatt med insatser för att förbättra den efterkontrollerande verksamheten och resurser har satts in för att följa upp de företag som fått anmärkningar vid revision. Resultatet av dessa kontroller visar att merparten av de företag som besöks också förändrar sitt beteende. I detta sammanhang bör det klargöras att myndigheten utöver den traditionella revisionen och eftergranskningen även genomför kvalitetsrevisioner inom ramen för Servicetrappan. Dessa ämnar säkerställa att företagen uppfyller de åtaganden som skett i samband med kvalitetssäkringen inom Servicetrappan. Regeringen anser att tullrevision och eftergranskning är viktiga instrument för att säkerställa riktig uppbörd och bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är därför viktigt att revisions- och eftergranskningsverksamheten förstärks samt att urvalet av kontrollobjekt förbättras ytterligare. Regeringen förutsätter att Tullverket ger nödvändig prioritet åt revisionsarbetet så att en väsentlig ökning av verksamheten åstadkoms. De åtgärder som hittills genomförts bedöms som positiva men det är viktigt att den positiva utvecklingen fortsätter. De uppföljningar av hur företag ändrar sitt beteende efter revision är ett viktigt led i detta arbete. Vidare är det av stor betydelse att resultatet av de varuundersökningar som genomföres återkopplas till verksamheten. Regeringen anser vidare att det också inom ramen för Servicetrappan är nödvändigt att utveckla uppföljningen av kvalitetssäkrade företag så att det säkerställs att de kvalitetssäkrade flödena följer uppställda villkor och regler. Kontroll - processen Gränsskydd Tullverkets verksamhet har under 2002 lett till färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av ett antal narkotikasorter ökar dock. Beslagen av alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av samtliga beslag har ökat jämfört med 2001 men värdet har minskat för alkohol och tobak. Den totala träffsäkerheten har fortsatt att öka vilket bedöms som positivt och en bekräftelse på att det pågående förbättringsarbetet ger resultat. Mindre tillfredställande är att träffsäkerheten vid gräns mot länder utanför EU minskar. Det är väsentligt att bekämpningen av den organiserade och storskaliga smugglingen prioriteras. Den förbättrade totala träffsäkerheten torde vara ett resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och riskanalysarbete. Det finns dock anledning att arbeta vidare med detta eftersom den nuvarande nivån på träffsäkerheten inte är tillfredställande. Eftersom det inte finns några indikationer på att mängden av dessa produkter minskar i samhället är det viktigt att mängden beslagtagna produkter ökar. Det är också viktigt att metoder för mätning av effektiviteten utvecklas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att det pågående samarbetet med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner fortsätter att utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll. 5.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande. 5.5 Budgetförslag 5.5.1 3:3 Tullverket Tabell 5.3 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket Tusental kronor 2002 Utfall 1 264 531 Anslags- sparande - 2 786 2003 Anslag 1 267 607 1 Utgifts- prognos 1 252 145 2004 Förslag 1 335 008 2005 Beräknat 1 369 511 2 2006 Beräknat 1 395 005 3 1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2004. 2 Motsvarar 1 337 938 tkr i 2004 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 339 859 tkr i 2004 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Tullverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2002 36 315 31 155 67 470 0 Prognos 2003 37 000 26 000 63 000 0 Budget 2004 31 000 21 000 52 000 0 Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2002 17 532 20 709 3 177 Prognos 2003 16 400 16 400 0 Budget 2004 15 000 15 000 0 Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer, insamling av Intrastatuppgifter, försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivå 2004-2006 3:3 Tullverket Tusental kronor 2004 2005 2006 Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget1 1 267 607 1 267 607 1 267 607 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning2 43 515 74 455 97 478 Beslut 26 886 32 520 33 078 Överföring till/från andra anslag -3 000 -5 071 -3 158 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 335 008 1 369 511 1 395 005 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 335 008 000 kronor för 2004. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en föreslagen varaktig förstärkning av anslaget på 10 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för gränskontrollen intensifieras. Vid beräkningen har hänsyn även tagits till en varaktig överföring på 14 411 000 kronor från utgiftsområde 22 Kommunikationer, 36:11 Driftbidrag till kommunala flygplatser, i syfte att säkerställa att Tullverket efter den pågående ombyggnaden av Arlanda flygplats upprätthåller en önskvärd kontrollnivå. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en kompensation på 2 475 000 kronor tillföljd av att den årliga revisionen avgiftsbeläggs. Vid beräkningen har hänsyn även tagits till en engångsvis överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. För budgetåret 2005 beräknas anslaget till 1 369 511 000 kronor. Vid beräkning av anslaget för 2005 har hänsyn tagits till en varaktig förstärkning av anslaget på 5 000 000 kronor i syfte att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Vid beräkningen har hänsyn även tagits till en engångsvis överföring på 5 000 000 kronor till utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 1 395 005 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en engångsvis överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Politikens inriktning Kustbevakningen skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Verksamheten omfattar kontroll av yrkessjöfart och fritidsbåtstrafik. Inom kontrollverksamheten skall narkotikakontrollen ges högsta prioritet. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 6.2 Resultatbedömning Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för övervakning till sjöss och i skärgårdsområden. Under 2002 har myndighetens kontrollverksamhet främst inriktats mot att upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner med högsta prioritet för narkotika och storskalig smuggling av alkohol och tobak. Myndigheten har vidare anpassat verksamheten mot ett mera riskanalysbaserat arbetssätt. Utvecklingen av ett system för riskanalys baserat på underrättelser och brottsmisstankar samt framtagande av en maritim hotbildsanalys har prioriterats. I bekämpningen av narkotikasmugglingen har insatserna främst inriktats mot den trafik som bedömts komma från riskområden eller mot de fartyg som bedömts uppfylla kriterierna för riskfartyg. Under 2002 har Kustbevakningen genomfört totalt ca 7 500 kontrollåtgärder och beslagtagit mindre mängder narkotika, alkohol och tobak. Kontrollen av handelssjöfarten har inriktats mot själva fartyget, dvs. utrymmen ombord. Kontroller i samverkan med Tullverket har varit en prioriterad arbetsmodell. Vid dessa kontroller har insatsresurserna anpassats för att med relativ god säkerhet kunnat upptäcka narkotika ombord på de fartyg som tagits ut för kontroll. Myndigheterna har också samverkat i så kallade fria grupper, bestående av tjänstemän från båda myndigheterna, med goda resultat. På begäran medverkar Kustbevakningen vid kontrollvisitationer av fartyg och vid kontroller i tullfilter. 6.2.1 Analys och slutsatser Regeringen gör bedömningen att samverkan mellan Tullverket och Kustbevakningen har stärkts och att denna samverkan bör utvecklas även fortsättningsvis för att öka effektiviteten i de delar av verksamheten där myndigheterna samarbetar. Regeringens bedömning är vidare att det är viktigt att Kustbevakningen ytterligare utvecklar gränskontrollen avseende tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Det är vidare av största betydelse att utvecklingen av det riskanalysbaserade arbetssättet fortgår för att öka effektiviteten i kontrollverksamheten ?? 31 31 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 10 9 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 12 13 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 21 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 29 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 31