Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Objektsramar Objektsramar En objektsram skall bestå av ett väldefinierat materielinnehåll, en ekonomisk ram samt en tidsplan. Det är regeringen som fastställer objektsramen och beslutar om anskaffningar inom varje objektsram. Objektsramarna skall årligen redovisas av Försvarsmakten till regeringen. Regeringen informerar årligen riksdagen om utvecklingen inom respektive objektsram. Nedan lämnas en redogörelse för de nu aktuella materielprojekten som regeringen beslutat skall styras och följas upp med objektsramar. Redogörelsen omfattar även regeringens bedömning av utvecklingen inom objektsramarna samt resultatbedömning för de objektsramar som Försvarsmakten lämnat årsredovisning för. Den ekonomiska planeringsramen som redovisas för varje objektsram består av den verksamhet som genomförts t.o.m. 2001 i löpande priser och den verksamhet som avses bli genomförd fr.o.m. 2002 t.o.m. objektsramens sluttidpunkt i 2002 års prisläge. Om inget annat sägs under respektive objektsram så skall varje objektsram innehålla: - reserver, - Försvarets materielverks omkostnader samt - räntekostnader för förskott till industrin. Splitterskyddad 120 mm granatkastare (Amos) Objektsramen omfattar tiden 1998 - 2008. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 1 684,4 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - studier och utveckling, - anskaffning av 40 kompletta bandgående granatkastare, - anskaffning av 12 granatkastartorn för hjulgående fordon, - anskaffning av systemmateriel och - anskaffning av utbildningsmateriel. Splitterskyddad granatkastare (SSG 120) anskaffas för att öka stridseffekten i markstridsfunktionens bataljonsnivå. Systemet skall införas som bataljonsartilleri i mekaniserade insatsbataljoner. Systemet ger förmåga att skjuta indirekt eld från ett fordon som har både splitterskydd och hög rörlighet. Splitterskyddad granatkastare skall ersätta dagens dragna 12 cm granatkastare m/41. Systemet skall även utnyttjas i förband avsedda för internationella insatser. Utvecklingsfasen planeras starta under senare delen av år 2002 och serieleveranser planeras till åren 2005-2007. Utvecklingsarbetet bedrivs i samarbete med Finland och huvudleverantör är Patria Hägglunds Oy. Resultatbedömning Anslagsbehovet till och med den 31 december 2001 har varit 6,8 miljoner kronor i löpande priser. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett anslagsbehov om 152,3 miljoner kronor samt för 2003 ett anslagsbehov om 55,7 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. att en fördjupad konceptstudie pågår syftande till att ge ett mer detaljerat underlag avseende olika tekniska lösningar inför fortsatt utveckling. Försök genomförs avseende organisation och metoder samt med bandgående splitterskyddad granatkastare avseende körning och skjutning. Under 2001 beställde Försvarsmakten 40 bandgående stridsfordonschassier i samma version som stridsfordon 90. Chassierna är försedda med invändig liner och förberedda för yttre skydd. Yttre skydd anskaffas i dagsläget till ett färre antal fordon. Under 2001 har även en försökspjäs beställts, vilket omfattar integration av det finska prototyptornet på ett stridsfordonschassi, och en finsk prototyppjäs lånats för tekniska prov och trupprov. På grund av utsträckta och svårlösta förhandlingar under 2001 mellan Försvarets materielverk och industrin har förseningar uppstått i projektet. Förseningarna har dock inte drabbat det finska försvaret. Regeringens samlade bedömning är att systemet i huvudsak utvecklats enligt den planerade inriktningen. Dialog med finska myndigheter fortsätter trots skillnader i tidsplan. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en godtagbar ekonomisk och teknisk säkerhet. Däremot kan en omdefiniering behöva ske på grund av förseningarna. Måldetekterande artillerigranat (Bonus) Objektsramen omfattar tiden 1994 - 2006. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 1 306,4 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - utvecklingsarbete, - anskaffning av serieförberedelser samt - anskaffning av granater. Den måldetekterande artillerigranaten Bonus anskaffas för att öka stridseffekten på brigadnivå i arméns indirekta eld system. Genom införandet utvecklas förbandens förmåga att bekämpa en motståndares stridsfordon. Bonus utgör därmed ett komplement till direktriktade pansarvärnssystem. Bonus är en granat avsedd att skjutas från 155 mm haubitsar, t ex haubits 77B. Med Bonus är det således möjligt att bekämpa stridsfordon på avstånd upp till ca 30 km. Granaten innehåller två målavkännande substridsdelar som efter separation ur granatkroppen, oberoende av varandra, avsöker målområdet. Resultatbedömning Anslagsbehovet till och med den 31 december 2001 har varit 483,8 miljoner kronor i löpande priser. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett anslagsbehov om 166,3 miljoner kronor samt för 2003 ett anslagsbehov om 231,1 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Försvarsmakten har under 2001 påbörjat arbetet med införandeplanering för Bonus i organisationen samt påbörjat analys av utbildningsmateriel och metoder för genomförande av övningsverksamhet med granaten. Fortsatt samarbete med det franska försvaret eftersträvas avseende skjutregler och utbildningsmetoder. Granaterna har beställts och leverans kommer att ske i perioden 2002 - 2005. Försvarsmakten planerar mot en första skjutning med förband under 2004. Regeringens samlade bedömning är att systemet utvecklats enligt den planerade inriktningen. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk säkerhet. Granatens prestanda har överträffat Försvarsmaktens ursprungliga krav. Stridsfordon 90 Objeksramen omfattar tiden 1994 - 2007. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 11 837,7 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - studier av varnar- och motmedelssystem, - anskaffning av 509 stridsfordon typmodell 90 i olika versioner inklusive systemmateriel m.m., - anskaffning av utbildningsmateriel, - integrering av robot 56, - modifiering av luftvärnskanonvagn 90 och stridsledningsvagn 90, - anskaffning av minröjningsutrustning samt - anskaffning av tilläggsskydd för vagnar avsedda för internationell verksamhet. Stridsfordon 90 anskaffas för att utveckla markstridsförbandens stridsförmåga avseende eldkraft, rörlighet och skydd. Fordonssystemet ersätter och kompletterar äldre pansarbandvagnar. Systemet är flexibelt uppbyggt med kontinuerlig teknikutveckling och flera versioner som byggs på samma chassi. En version med utökad skyddsnivå skall ingå i den stridsfordon 90-bataljon som skall vara insatsberedd från 1 januari 2003 för internationella operationer. Huvudleverantör är HB Utveckling AB (Joint Venture mellan Hägglunds Vehicle och Bofors Defence). Resultatbedömning Anslagsbehovet till och med den 31 december 2001 har varit 9 180,7 miljoner kronor i löpande priser. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett anslagsbehov om 1 541,7 miljoner kronor samt för 2003 ett anslagsbehov om 539,2 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Serieleveranser av fordon har pågått sedan mitten av 1994 och planerad slutleverans till Försvarsmakten kommer att ske av fordon 2002 och av hela systemet 2004. Planerad integration av robotsystem 55 (Rbs 55) har utgått tidigare. Studier av varnings- och motmedelssystem har påbörjats. Försvarsmakten har beställt en teknikdemonstrator baserad på stridsfordon 9040B som kommer att utrustas med olika varnings- och motmedelssystem. Tilläggsskydd anskaffas till 55 fordon avsedda för internationella insatser och leverans planeras ske under 2002 och 2003. Regeringens bedömning är att systemet utvecklats enligt den planerade inriktningen. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en godtagbar ekonomisk och teknisk säkerhet. Stridsvagn 121/122 Leopard Objektsramen omfattar tiden 1994 - 2010. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 10 765,6 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: * anskaffning och modifiering av 160 stridsvagnar av typmodell 121 inklusive simulatorer m.m, * anskaffning av 120 stridsvagnar av typmodell 122 inklusive ledningssystem, simulatorer m.m, * anskaffning av systemmateriel, * anskaffning av 10 bärgningsvagnar av typmodell 120, * anskaffning av minröjningsutrustning samt * anskaffning av minskydd för internationella insatser. Stridsvagnssystemet anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens förmåga att slå en angripares markstridsförband. Systemet består av två typer av vagnar, 121 och 122. Båda vagnarna har samma eldkraft och rörlighet medan stridsvagn 122 har en högre skyddsnivå än stridsvagn 121. Stridsvagn 122 har dessutom ett avancerat ledningssystem. Anskaffningen av systemet ger Försvarsmakten förmåga att delta i internationella insatser med stridsvagnsförband. Stridsvagnarna ingår i åtta insatsbataljoner. Huvudleverantör är Krauss Maffei Wehrtechnik. Montering av stridsvagn 122 sker i Sverige. Resultatbedömning Anslagsbehovet till och med den 31 december 2001 har varit 8 022,3 miljoner kronor i löpande priser. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett anslagsbehov om 1 503,3 miljoner kronor samt för 2003 ett anslagsbehov om 659,2 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Projektet har i stort följt fastställd tidsplan. De enda avvikelser som är noterbara är leveransförseningar av övningsvapen, vilket medfört vissa problem under grundutbildning. Anskaffningen av bärgningsbandvagnar följer tidsplanen och första leverans sker 2002. Minskydd har beställts under 2001, till en volym som medger att ett stridsvagnskompani med minskydd kan organiseras. Minskydd har utvecklats och till del anskaffats i internationellt samarbete. Regeringens bedömning är att systemet utvecklas enligt den planerade inriktningen. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk säkerhet. Korvett av Visbyklass Objektsramen omfattar tiden 1995 - 2009. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 8 883,2 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: * studier, projektering och utveckling av ytstridsfartyg, * utveckling och projektering av ubåtsjaktraketer, * anskaffning av fem fartyg, * anskaffning av sambandsintegration, * anskaffning av referensanläggning, * anskaffning av motmedel, * anskaffning av utbildningsanläggning, * anskaffning av övrig vapenmateriel, * anskaffning av bas- och underhållssystem, * anskaffning av reservdelar, * anskaffning av minjaktmateriel, * anskaffning av ubåtsjaktraketer, * anskaffning av integrering av robotsystem 15 MK II till ledningssystemet samt * vidareutveckling av simulator. Korvetter av Visbyklass anskaffas för att användas vid väpnat angrepp, för att hävda rikets territoriella integritet samt för internationella insatser. Korvettsystemet kan utnyttjas för flera olika operativa uppgifter såsom ubåtsjakt, minröjning, sjömålsbekämpning samt spanings- och bevakningsuppgifter. Systemet har en stor mångsidighet och dessutom en fullt utvecklad smygteknik vilken gör fartygen svårupptäckta. Resultatbedömning Anslagsbehovet till och med den 31 december 2001 har varit 2 211,8 miljoner kronor i löpande priser. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett anslagsbehov om 927,1 miljoner kronor samt för 2003 ett anslagsbehov om 284,5 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Under året har omförhandling av kontrakt med Kockums AB genomförts. Resultatet medför bl.a. att antalet fartyg reduceras från sex till fem med i princip bibehållen leveranstid och total ekonomisk ram. Även andra betydande delar ingick i omförhandlingen. Projektet har under året gått in i en ny fas där verksamheten koncentreras till prov med de system och delsystem som skall forma hela fartygssystemet. Det första fartyget i serien, HMS Visby, har genomfört sin första provtur med lyckat resultat. Det andra fartyget i serien är skrovmässigt färdigt. Prov med spaningsradarfunktionen har fortsatt och för ledningssystemet har leverantören fortsatt med demonstrationskörningar. Navigationssystemet kommer att fortsatt utvecklas under 2002-2003 för att nå full prestanda. Verksamheten avseende 57 mm pjäs samt torpeder pågår enligt plan. Utveckling av raketvapensystemet skall påbörjas under 2002. Sonar- samt ROV-systemen (Remotely Operated Vehicles) går nu in i en fas av tester, installation och driftsättning. Planerade beställningar är bl.a. anskaffning av sambandsintegration, motmedel, utbildningsanläggning, bas- och underhållssystem samt reservmateriel. Regeringens bedömning är att systemet utvecklas enligt den planerade inriktningen. Under våren 2001 anmälde Howaldtswerke-Deutsch Werft (HDW) och Kockums AB vissa problem inom ramen för Visbyprojektet. Mot denna bakgrund förhandlade Försvarets materielverk, HDW och Kockums AB fram en affärsmässig överenskommelse om bl.a. fortsatt hantering av Visbyprojektet. Regeringen godkände den 25 oktober 2001 undertecknandet av överenskommelsen. Uppgörelsen innebär bl.a. att antalet korvetter av Visbyklass reduceras från sex till fem och att HDW/Kockums som motprestation bl.a. skall leverera andra produkter eller tjänster. Torpeder Objektsramen skall omfatta tiden 1993 - 2005. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 1 370 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: * utveckling och utprovning av torped 62, * anskaffning av torped 62, * anskaffning av systemmateriel för torped 62, * anskaffning av aktiv målsökare för torped 62, * anskaffning av bärgningssystem för torpeder, * vidareutveckling av torped 45 och * vidareutveckling av zonrör till tunga och lätta torpeder. Torpeder anskaffas för att utgöra ubåtarnas huvudvapen (torped 62) för sjömålsbekämpning mot ytmål. För ytstridsfartyg, ubåtar och helikoptrar utgör torped (torped 45) huvudvapen för bekämpning av ubåtar. Resultatbedömning Till och med den 31 december 2001 har 648 miljoner kronor i löpande priser utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett behov om 209 miljoner kronor och för 2003 ett behov om 242 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser inom objektsramen. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Leveranser av torped 62 (delserie 1) har påbörjats och fortsätter till 2004. En omförhandling genomfördes 2001 på grund av vissa tekniska problem, vilken resulterat i en viss förskjutning av leveranser. Torped 62 har provskjutits under 2001 med i huvudsak gott resultat. Utvecklingen är slutförd. Försvarsmakten har ännu ej beställt livstidsförlängning respektive vidareutveckling av torped 45 vid FMV. Ett begränsat antal torped 45 avses vidareutvecklas och därmed kunna utgöra kunskapsbas för planerad anskaffning av TMS 2010 (Torped Mina Sensor). Försvarsmakten avser att beställa livstidsförlängning och vidareutveckling under 2002, vilket innebär en försening med ca. ett år jämfört med ursprunglig tidsplan. Försvarsmaktens bedömning är att objektramens samtliga delar kommer att kunna utföras inom avtalad tid och inom ekonomisk ram. Regeringens bedömning är att systemet utvecklats enligt den planerade inriktningen. Programmet som helhet bedöms ha en god teknisk och ekonomisk säkerhet. Spanings- och eldledningsradar ArtE 740 Objektsramen omfattar tiden 1998 - 2005. Den ekonomiska planeringsramen skall uppgår till högst 615 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - studier, - utvecklingsarbete, - anskaffning av serieförberedelser och referensanläggning och - anskaffning av fem anläggningar samt uppgradering av referensanläggning och ett förserieexemplar. ArtE 740 är en bepansrad fordonsmonterad radarstation avsedd att ingå i amfibiebrigad. Objektsramen omfattar sex serieanläggningar och en referensanläggning. Systemet är avsett för ledning av strid mot luft-, sjö- och markmål samt viss förbandsledning. Framtagningen av ArtE 740 är samordnad med utveckling och anskaffning av underrättelse- och ledningssystem för korvett typ Visby (CETRIS), Underrättelseenhet 23 avsett för Robotsystem 23 Bamse och Robotsystem 77 Hawk samt artillerilokaliseringsradar Arthur. Resultatbedömning Till och med den 31 december 2001 har 377 miljoner kronor i löpande priser utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett behov om 96 miljoner kronor och för 2003 ett behov om 86 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser inom objektsramen. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Utvecklingen av systemet avslutades 2001 och en funktionsmodell levererades. Under 2002 planeras leverans av ett förserieexemplar med påföljande serieleveranser fram till 2005. Samordningen av utveckling och anskaffning med andra underrättelse- och ledningssystem har medfört positiva synergieffekter. De tekniska riskerna bedöms därför som små. Försvarsmaktens bedömning är att projektet kommer att slutföras med avsett tekniskt innehåll, i rätt tid och inom angiven ekonomi. Regeringens bedömning är att systemet utvecklats enligt den planerade inriktningen. Projektet bedöms ha god ekonomisk och teknisk säkerhet, inte minst med hänsyn till genomförd projektsamordning med liknande underrättelse- och ledningssystem. Flygburet radarsystem (FSR 890) Objektsramen omfattar tiden 1985 - 2005. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 3351 miljoner kronor. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - utveckling och anskaffning av sex radarsystem, - integration och verifiering av flygburet radarsystem, - utprovning, - anskaffning av sex flygplan typmodell Saab 340 och - anskaffning av underhållssystem. FSR 890 anskaffas som en integrerad sensorplattform för luft- och sjöbevakning för att hävda rikets territoriella integritet samt för att användas vid väpnat angrepp. Systemet har god låghöjdstäckning även på långa avstånd samt har goda möjligheter att upptäcka små mål. Genom sin rörlighet kan systemet snabbt täcka luckor i markradarsystemens täckning. Det kan även användas för att stödja samhället, t.ex. vid olyckor till sjöss. Systemet kan efter modifiering användas i internationella insatser. Resultatbedömning Till och med den 31 december 2001 har 2 857 miljoner kronor i löpande priser utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett behov om 62 miljoner kronor och för 2003 ett behov om 92 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Samtliga sex flygplan samt fyra radar är levererade till Försvarsmakten. Två flygplan med spaningsradar är dock sedan november 1999 uthyrda i exportstödjande syfte till Ericsson Microwave Systems AB för att utgöra interimslösning för grekiska flygvapnet. Uthyrningen varar längst till 2004. Dessa flygplan har bl.a. modifierats med operatörsplatser ombord. En radarflyggrupp har krigsorganiserats och en andra grupp planeras att organiseras 2005. FSR 890 har i begränsad omfattning deltagit i incidentberedskapen och i övningsverksamheten. En ökad omfattning är planerad till 2002. Flygning med FSR 890 i passagerarkonfiguration har genomförts i relativt stor omfattning under 2001. Vissa problem har uppstått vid integration av ett nytt radiosystem. Försvarsmaktens bedömning är att FSR 890 kommer att slutföras med avsett tekniskt innehåll, i rätt tid och inom angiven ekonomi. Regeringens bedömning är att systemet i huvudsak utvecklats enligt den planerade inriktningen. Programmet bedöms ha en god ekonomisk och teknisk säkerhet. JAS 39 Gripen JAS 39 Gripen har hanterats som en objektsram i och med att beslut om utveckling av flygplantypen togs 1982. Nuvarande objektsram definierades i regleringsbrevet för 2000. Objektsramen omfattar tiden 1997 - 2009. Den ekonomiska planeringsramen uppgår till högst 80 236 miljoner kronor. Totalt skall 174 stycken JAS 39 (delserie 2 och 3) anskaffas inom objektsramen. Objektsramen har följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter: - utvecklingsarbete JAS 39 B, - utvecklingsarbete delserie 3, - anpassningsprogram avionik och sensorer, - anpassningsprogram flygprestanda, - anpassningsprogram framtida vapen, - anskaffning av 110 flygplan JAS 39 A och B i delserie 2, - anskaffning av 64 flygplan JAS 39 A och B i delserie 3, - anskaffning av underhållssystem, - anskaffning av sensor- och motmedelssystem, - anskaffning av kommunikationsutrustning för delserierna 1, 2 och 3 - anskaffning av planerings- och utvärderingssystem, - anskaffning av flygutbildningssystem, - anskaffning av spaningskapsel, - anskaffning av ammunition till automatkanon, - anskaffning av jaktvapen, - anskaffning av attackvapen, - vidareutveckling och retromodifiering av flygplan ur delserie 1, 2 och 3, - vidareutveckling av JAS 39 B till JAS 39 D, - ränta på Försvarets materielverks rörelsekapital och - gemensamma kostnader. JAS 39 Gripen anskaffas för att Försvarsmakten på kortare sikt skall kunna möta insatser av fjärrstridsmedel och begränsade luftrörliga styrkor, samt på längre sikt kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära operationer. Vidare skall systemet bidra till Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar av territoriet. Systemet är flexibelt genom att i samma flygplanstyp uppnå förmåga att lösa jakt-, attack- och spaningsuppgifter. Även uppgifter i internationell och multinationell miljö skall kunna lösas från och med 2004. Systemet skall utvecklas och successivt anpassas för kunna bidra till Försvarsmaktens förmåga under mer än 30 år. Resultatbedömning Till och med den 31 december 2001 har 38 039 miljoner kronor i löpande priser utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2002 ett behov om 5 593 miljoner kronor och för 2003 ett behov om 6 218 miljoner kronor för beställda och planerade leveranser. Försvarsmakten redovisar bl.a. följande. Verksamheten har i stort bedrivits enligt plan inklusive leverans av flygplan (17 stycken). Sammanlagt har 120 flygplan levererats till Försvarsmakten den 1 september 2002. Vissa förseningar finns avseende utveckling av programvara. Försvarsmakten har under 2001 beställt anskaffning av spaningskapslar och precisionsvapen mot markmål i form av laserstyrda bomber. I det följande framgår en redovisning av viktigare underenheter. Utvecklingsarbetet avseende den tvåsitsiga JAS 39B i delserie 2 är något försenat på grund av bland annat viss fördröjd teknisk utprovning. Utvecklingsarbetet beräknas dock avslutas under 2002. Utvecklingen av delserie 3 sker med målsättningen att dessa flygplan skall kunna användas för internationella insatser samt uppfyllande av framtida krav på operativ förmåga efter 2010. JAS 39 anpassas kontinuerligt för framtida införande av ny teknik inom det s.k. anpassningsprogrammet. Under 2001 har verksamhet bl.a. bedrivits inom varnings- och motmedelssystemet (VMS) och radarområdet. Integrationsförberedelser avseende robot 98 (IRIS-T) har påbörjats. Utvecklingen av roboten, som genomförs av ett industrikonsortium under tysk ledning, är försenad ca. 6 månader p.g.a. att Kanada dragit sig ur utvecklingssamarbetet samt att problem uppstått med motorutvecklingen. Försvarsmakten bedömer dock att motorproblemen nu är lösta. Ytterligare försening har uppkommit vad gäller undertecknande av MOU för serietillverkning. Denna medför att seriebeställning nu planeras att läggas under våren 2003. Under 2001 har 17 flygplan, varav 5 tvåsitsiga JAS 39B, levererats till Försvarsmakten. Leveranser har omfattat flygplan med högre teknisk status jämfört med tidigare levererade flygplan. Den högre tekniska statusen omfattar bland annat ny dator, elektronisk motorreglering samt civilt instrumentlandningssystem. Vissa förseningar i programvaruutvecklingen föreligger. Under 2002 kommer fortsatta åtgärder att vidtas för att förbättra programvaruutvecklingen. Slutleverans av delserie 2 beräknas ske 2003. Leveranser av delserie 3 med 64 flygplan, varav 14 tvåsitsiga JAS 39B påbörjas 2003 och beräknas avslutas 2007. Inga större risker kan för närvarande identifieras. Dock kan förseningar i editionsutvecklingen för delserie 2 påverka även delserie 3 om förseningarna fortsätter. För att säkerställa flygstridskrafternas utveckling efter 2010 utvecklas sensorsystem och motmedel för att uppnå bästa möjliga omvärldsuppfattning. Viss motmedelsutrustning har levererats under 2001. Vissa förseningar föreligger avseende utveckling av den andra generationens varnar- och motmedelssystem. Beställning av MSS (Mission Support System) som skall ersätta nuvarande planerings- och utvärderingssystem liksom beställning av uppgradering av befintliga simulatorer planeras att läggas under 2002. Anskaffning av spaningskapslar för internationella insatser samt underrättelseinhämtning i Sveriges närområde har beställts. Leverans till Försvarsmakten beräknas ske under 2005. Likaså har anskaffning av precisionsvapen i form av laserstyrda bomber beställts. Laserstyrda bomber anskaffas för att kunna bekämpa fasta och rörliga mål på marken. För utveckling av JAS 39 markmålsbekämpande förmåga planeras på sikt anskaffning av långräckviddigt tungt attackvapen samt signalsökande robot. Ett antal tekniska modifieringar har genomförts retroaktivt på flertalet flygplan. Ytterligare modifieringar planeras att genomföras fram till 2005 innefattande bl.a. nytt hjälpkraftaggregat (APU) och nytt kommunikationssystem. Fortsatt utveckling av 14 stycken tvåsitsiga JAS 39B-flygplan till JAS 39D-standard planeras att påbörjas 2003. Utvecklingen innebär att flygplanet kan användas för ledning och samordning av flygstridskrafterna på det framtida slagfältet, inklusive vid internationella insatser, från den bakre operatörsplatsen. Själva modifieringen av flygplan beräknas ske efter 2009. Försvarsmaktens bedömning, trots att vissa problem finns för närvarande, är att JAS 39-systemet under 2001 har utvecklats enligt den planerade inriktningen och har förutsättningar att möta krav på operativ förmåga på lång sikt. Försvarsmakten bedömer att objektsram JAS 39 kommer att slutföras med avsett tekniskt innehåll, i rätt tid och inom angiven ekonomi. Regeringens samlade bedömning är att JAS 39 Gripensystemet fortsätter att utvecklas enligt den planerade inriktningen. Programmet som helhet bedöms ha en god ekonomisk och teknisk säkerhet. ?? 132 123 PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1 PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 BILAGA 1 122 123