Post 4967 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2003/04:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2004
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/21
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Förslag till statsbudget för 2004
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 7
3 Redovisning av EU-budgetens och den svenska EU-avgiftens utfall 2002 9
4 Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 11
5 Bemyndigande 15
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 5
2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 8
3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 2002 9
3.2 Anslagna medel samt utfall för 2002 9
4.1 Anslagsutveckling 11
4.2 Tullavgift 12
4.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 12
4.4 Mervärdesskattebaserad avgift 12
4.5 BNI-avgift 13
4.6 Storbritannienavgift 13
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.
1. bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2004 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5),
2. för budgetåret 2004 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
93:1
Avgiften till Europeiska gemenskapen
ramanslag
24 472 000
Summa
24 472 000
2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Omfattning
Europeiska gemenskapens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om Europeiska unionen. Finansieringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna, fastställs i fördragets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom).
Utgiftsområdet omfattar enbart politikområdet Avgiften till Europeiska gemenskapen. Utgifterna för 2004 utgörs av Sveriges betalningar under året till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten för 2004, inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan dock förändras under löpande budgetår till följd av faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggs- och ändringsbudgetar, valutakursförändringar samt andra korrigeringar.
Avgiften består av tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift, avgift beräknad på bruttonationalinkomsten samt avgift för att täcka Storbritanniens budgetreduktion. Enligt rådsbeslutet om egna medel får Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater.
Utgiftsutvecklingen
Egna medelsbeslutet (2000/597/EG, Euratom) som trädde i kraft den 1 mars 2002 med en retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2002, innebär att det maximala uttaget av mervärdesskattebaserad avgift minskar från 1 procent till 0,75 procent av momsbasen 2002 och därefter till 0,50 procent 2004. Den nationella andelen av uppburna traditionella egna medel, dvs. tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, ökade fr.o.m. 2001 från 10 procent till 25 procent. Storbritannien fick enligt beslutet behålla sin budgetrabatt, med vissa justeringar. Finansieringen av Storbritanniens budgetreduktion modifierades så att andelen för Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike reducerades till en finansieringsandel motsvarande 25 procent av dessa länders ursprungliga andel.
Den svenska avgiften har reviderats i förhållande till de beräkningar som presenterades i 2003 års ekonomiska vårproposition, eftersom EU-budgetförslaget för 2004 inte fanns tillgängligt då propositionen överlämnades. Förändringarna i förhållande till bedömningarna i den ekonomiska vårpropositionen för innevarande år beror också på att EU-budgetens överskott för 2002 slutreglerats i och med tilläggs- och ändringsbudget 3 för 2003 (se avsnitt 4). Prognosen har reviderats ned med anledning av överskottet för 2002, som slutligen blev knappt 7,5 miljarder euro, vilket för Sveriges del innebar att avgiften för 2003 minskade med ca 172 miljoner euro. Överskotten avser främst utebliven användning av medel avsedda för strukturfondsutgifter. Eftersom tilldelade medel enligt regelverket för strukturfonderna under perioden 2000-2006 har utformningen av utgiftsmål, kommer medlen att disponeras för projekt under den senare delen av perioden, vilket då kommer att leda till ett ökat finansieringsbehov.
Tilläggs- och ändringsbudget 4/2003 innebar bl.a. att avgiftsbaserna reviderats ned med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen och med hänsyn tagen till nyare statistik. Justeringen av prognoserna i tilläggs- och ändringsbudgeten 4/2003 innebar följaktligen en upprevidering av uttagsprocenten på BNI, dvs. en högre BNI-avgift, för att finansiera de fastställda utgifterna. För Sveriges del höjdes BNI-basen också som en följd av att nationalräkenskaperna reviderades 2002. Genom att beräkningen för 2003 och 2004 baseras på befintliga EU-dokument, påverkar revideringen enligt tilläggs- och ändringsbudget 4/2003 och budgetförslaget för 2004 även den beräknade avgiften 2005 och 2006.
Prognosperiodens senare del har även justerats i enlighet med ändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen, inklusive justeringar av antagandena för utvecklingen av tullar och avgifter, mervärdesskattebas, BNI samt växelkurs.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall 2002
Anslag 2003
Utgiftsprognos 2003
Förslag anslag 2004
Beräknat anslag 2005
Beräknat anslag 2006
Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen
20 648
23 695
20 814
24 472
25 982
26 547
Totalt för utgiftsområde 27
20 648
23 695
20 814
24 472
25 982
26 547
3 Redovisning av EU-budgetens och den svenska EU-avgiftens utfall 2002
EU-budgetens utfall 2002
EU-budgeten omfattar unionens utgifter inom ramen för den första pelaren, men också i viss utsträckning utgifter inom de övriga pelarna. EU-budgetens aktiviteter budgeteras under anslag och bemyndiganden, benämnda betalningsanslag och åtagandebemyndiganden.
Kommissionen lämnar varje år en årsredovisning. År 2002 uppgick inkomsterna till 95 434 miljoner euro, varav s.k. egna medel utgjorde 79 775 miljoner euro. Vid kursen 9,16 kr/euro (genomsnittlig årskurs) motsvarar detta 874 175 miljoner kronor i inkomster och 730 739 miljoner kronor i egna medel. Vidare uppgick det disponibla överskottet till 15 321 miljoner euro, motsvarande 140 340 miljoner kronor samt övriga inkomster till 338 miljoner euro, motsvarande 3 096 miljoner kronor. Utgifter täckta av betalningsanslag uppgick till 85 145 miljoner euro, vilket med kursen 9,16 kr/euro motsvarar 779 928 miljoner kronor.
Den totala mängden åtagandebemyndiganden som togs i anspråk uppgick till 98 875 miljoner euro, motsvarande 905 695 miljoner kronor. Under året disponibla bemyndiganden uppgick till 100 977 miljoner euro. Utnyttjandegraden för åtagandebemyndiganden uppgick därmed till 98 procent. Fördelat enligt finansieringsnyckeln för totala egna medel, där Sveriges andel uppgick till 2,7 procent, innebar det att den svenska delen av åtagandebemyndigandena uppgick till 2 670 miljoner euro, motsvarande 24 457 miljoner kronor.
Utgifterna (betalningsanslag) för EU-budgeten totalt fördelade sig enligt följande:
Tabell 3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 2002
Miljoner euro
UTGIFTSKATEGORI
UTFALL
ANDEL i PROCENT
Jordbruksstöd
43 521
51,1
Strukturåtgärder
23 499
27,6
Interna åtgärder
6 566
7,7
Utrikesåtgärder
4 424
5,2
Administration
5 212
6,1
Reserver
170
0,2
Förmedlemskapsstöd
1 752
2,1
Totalt
85 144
100,0
Utfall för avgiften till EU-budgeten
Den svenska avgiften för 2002 uppgick till 20 648 miljoner kronor.
Tabell 3.2 Anslagna medel samt utfall för 2002
Miljoner kronor
Utfall
Anslag
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget
20 648
23 055
Totalt utgiftsområde 27
20 648
23 055
Utfallet för avgiften i sin helhet blev 20 648 miljoner kronor, vilket är ca 2 400 miljoner kronor, motsvarande 10 procent, lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
I utfallet för 2002 ingår också en del av 2003 års EU-avgift. Tidigareläggningen av anslagsavräkningen, som uppgick till ca 3 miljarder kronor och som avsåg avgiften för januari och delar av avgiften för februari, genomfördes efter beslut av regeringen i december 2002.
Som tidigare nämnts blev EU-avgiften, trots tidigareläggningen, lägre än budgeterat. Detta beror främst på att avgifterna sänktes genom en tilläggs- och ändringsbudget 2002, då överskottet från 2001 överfördes som inkomst till 2002 års EU-budget.
4 Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Detta innebär bl.a. att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom unionen. Målet innebär även att Sverige skall verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
Det finansiella perspektivet för 2000-2006 och egna medelsbeslutet (2000/597/EG, Euratom) ger uttryck för större budgetrestriktivitet och mer hänsyn till frågor om finansieringsfördelning än tidigare beslut. Besluten ligger därmed i linje med den svenska målsättningen på området.
Den årliga EU-budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts av beslutet om egna medel och det finansiella perspektivet, dels av den årliga budgetberedningen inom rådet och Europaparlamentet. De budgetförslag för 2004 som rådet lämnat över till Europaparlamentet innebär för EU15, dvs. för de nuvarande medlemsstaterna, i förhållande till 2003, en ökning med 0,7 procent för åtagandebemyndiganden och en minskning av betalningsanslagen med 2 procent. EU-budgeten för 2004 är även upprättad inklusive de nya medlemsstaterna, dvs. för EU25. I förhållande till 2003 års budget och budgeten för EU25 ökar åtagandeanslagen med 12,5 procent, medan betalningsanslagen ökar med 3,3 procent. Regeringen är fortsatt angelägen om att slå vakt om att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan finansiellt perspektiv och årlig budget för att säkerställa att en revidering av perspektivet inte blir nödvändig under perioden utom den som har gjorts som direkt konsekvens av utvidgningen. För svenskt vidkommande utgör därför fortsatt restriktivitet en utgångspunkt vid behandlingen av budgetförslaget för 2004.
Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. På lite längre sikt kommer budgetpolitiken för regeringens vidkommande i stor utsträckning att styras av fortsatta ambitioner att göra EU-budgeten till ett effektivt instrument för EU-politiken genom att koncentrera EU-budgetens insatser i enlighet med närhetsprincipen och skapa förutsättningar för nya åtaganden genom en omprövning av befintliga utgifter. Regeringen avser att verka för en fortsatt förenkling av finansieringssystemet för att öka transparensen samt möjligheterna att göra adekvata prognoser.
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Tabell 4.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2002
Utfall
20 648
1
2003
Anslag
23 695
Utgifts-
prognos
20 814
2004
Förslag
24 472
2005
Beräknat
25 982
2006
Beräknat
26 547
1 I utfallet ingår 3 243 miljoner kronor som avser en del av 2003 års avgift till EU
De beräknade utgifterna inom anslaget påverkas dels av Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten för det berörda budgetåret inklusive eventuella EU-tilläggsbudgetar, dels av revidering av avgiftsbaserna och dels av revidering av den brittiska budgetreduktionen.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag och prognosen för utfallskorrigeringar beräknas Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen för 2004 uppgå till 24 472 miljoner kronor. I förhållande till beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition innebär regeringens förslag en ökning med 658 miljoner kronor. De huvudsakliga förändringarna är en följd av nya beräkningar i budgetunderlagen från EU.
Utgiften för 2003 uppgår enligt prognosen till 20 814 miljoner kronor. Jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition är detta en nedrevidering med 532 miljoner kronor. Orsaken till förändringen är framför allt att hänsyn tagits till EU:s tilläggs- och ändringsbudget 3/2003 och ändringsbudget 4/2003, där EU-budgetens överskott för 2002 slutreglerats och hänsyn tagits till nya prognoser avseende de olika komponenterna i avgiften (se nedan). Beräkningen för 2005 och 2006 baseras på en framskrivning av kommissionens budgetförslag för 2004 samt en utgiftsutveckling som följer det finansiella perspektivet.
Nedan redovisas regeringens preliminära beräkning av de fyra olika avgiftskomponenterna samt Storbritannienavgiften.
Tullavgift
Tabell 4.2 Tullavgift
Tusental kronor
2002
Utfall
2 480 000
2003
Anslaget
2 609 000
Utgifts-
prognos
2 514 000
2004
Förslag
2 660 000
2005
Beräknat
2 850 000
2006
Beräknat
3 058 000
Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten.
Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Beloppen i tabell 4.2 avser inbetalningen till Europeiska kommissionen, dvs. de 75 procent av uppbörden som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas i sin helhet under inkomsttitel 1471 Tullmedel. På statsbudgetens inkomstsida redovisas även sådan tulluppbörd som inte tillfaller gemenskapen, t.ex. betalningar som hänför sig till ärenden före 1995 och eventuella inkomster från avgifter som inte utgör egna medel. Tullavgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd i kronor.
Regeringen beräknar att tullavgiften för 2004 kommer att uppgå till 2 660 miljoner kronor.
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Tabell 4.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter
Tusental kronor
2002
Utfall
194 000
2003
Anslag
173 000
Utgifts-
prognos
194 000
2004
Förslag
198 000
2005
Beräknat
202 000
2006
Beräknat
206 000
De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och avgifterna på sockerproduktion, vilka tas ut i enlighet med EU:s jordbrukspolitik, utgör i likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan, gemenskapsbudgetens egna medel. Även för dessa tullar och avgifter gäller att medlemsstaten får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader.
Beloppen i tabell 4.3 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1473 Jordbruks- och sockeravgifter. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter betalas in enligt faktisk uppbörd.
Regeringen beräknar att särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter för 2004 kommer att uppgå till 198 miljoner kronor.
Mervärdesskattebaserad avgift
Tabell 4.4 Mervärdesskattebaserad avgift
Tusental kronor
2002
Utfall
5 291 000
1
2003
Anslag
5 496 000
Utgifts-
prognos
4 364 000
2004
Förslag
3 107 000
2005
Beräknat
3 699 000
2006
Beräknat
3 515 000
1 I utfallet ingår 811 miljoner kronor som avser en del av 2003 års avgift till EU
Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU:s budget beräknas som en procentuell andel av medlemslandets mervärdesskattebas enligt en prognos för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen korrigeras härvid för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålles. Uttaget för 2004 är satt till högst 0,50 procent av mervärdesskattebasen. Det faktiska uttaget beräknas i kommissionens budgetförslag för 2004 till 0,3151 procent. Avvikelsen från det maximala uttaget beror på den tekniska utformningen av finansieringen av Storbritanniens budgetreduktion. Efter avslutat budgetår korrigeras den mervärdesskattebaserade avgiften för avvikelser från den prognostiserade basen.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas den mervärdesskattebaserade avgiften för 2004 uppgå till 3 107 miljoner kronor.
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
Tabell 4.5 BNI-avgift
Tusental kronor
2002
Utfall
12 125 000
1
2003
Anslag
15 038 000
Utgifts-
prognos
13 396 000
2004
Förslag
18 065 000
2005
Beräknat
18 930 000
2006
Beräknat
19 399 000
1 I utfallet ingår 2 376 miljoner kronor som avser en del av 2003 års avgift till EU
Avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) beräknas på en prognos av medlemsstatens BNI till marknadspriser för budgeteringsåret. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till utfallet.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas avgiften baserad på BNI för 2004 uppgå till 18 065 miljoner kronor.
Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion
Tabell 4.6 Storbritannienavgift
Tusental kronor
2002
Utfall
559 000
1
2003
Anslag
380 000
Utgifts-
prognos
346 000
2004
Förslag
442 000
2005
Beräknat
301 000
2006
Beräknat
369 000
1 I utfallet ingår 55 miljoner kronor som avser en del av 2003 års avgift till EU
I enlighet med rådsbeslutet om gemenskapens egna medel får Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Betalningen av den kostnad för övriga medlemsstater som detta genererar fördelas i EU-budgeten på mervärdesskattebaserad avgift och BNI-avgift enligt vissa principer. Vid betalningen under löpande år redovisas dock betalningarna avseende reduktionen separat.
Storbritanniens budgetreduktion förs i EU-budgeten upp i enlighet med en beräkning för innevarande år. Det innebär att Storbritanniens reduktion i EU-budgeten för 2004 avser 2003. Reduktionen korrigeras sedan löpande allt eftersom kommissionen får mer information om faktiska betalningar. Under 2003 görs slutkorrigeringen för reduktionen avseende 1999.
Med hänsyn till svårigheten att prognostisera omfattningen av korrigeringen avseende tidigare år, grundas beräkningen av betalningen enbart på EU-budgeten för 2004.
Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion för 2004 uppgå till 442 miljoner kronor.
5 Bemyndigande
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2004 avseende åtagandebemyndiganden.
Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningsanslag. Åtagandebemyndiganden ger inte upphov till samma direkta betalningar utan uttrycker utgiftsåtagande för kommande år.
Åtagandebemyndiganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. En förutsättning för möjligheten till långsiktigt hållbar restriktiv budgetpolitik är att
balans uppnås mellan tilldelningen av anslag och bemyndiganden samt att även tilldelningen av bemyndiganden präglas av återhållsamhet.
Egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter ett visst år, svarar inte direkt mot åtagandebemyndiganden. Fördelningsnyckeln för finansieringen av budgeten, dvs. anslagen, kan dock användas som en grov fördelning av åtagandet mot medlemsstaterna. I kommissionens budgetförslag föreslås att åtagandebemyndiganden om 112 240 miljoner euro skall ställas till förfogande för 2004. Sveriges andel av detta 2004 uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till 2,71 procent, dvs. 3 045 miljoner euro. Budgetförslaget är för närvarande föremål för behandling inom unionens budgetmyndigheter (rådet och Europaparlamentet).
??
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
2
3
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
4
5
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
10
9
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
12
11
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
14
15
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
PROP. 2003/04:1 UTGIFTSOMRÅDE 27
14
15