Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 3 Noter Bilaga 3 Noter Innehållsförteckning Noter till resultaträkningen (1-12) 5 Not 1 Skatter m.m. 5 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 Not 3 Intäkter av bidrag 9 Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. 9 Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder 12 Not 6 Kostnader för personal 12 Not 7 Kostnader för lokaler 13 Not 8 Övriga driftskostnader 14 Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar 16 Not 10 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 16 Not 11 Finansiella intäkter 17 Not 12 Finansiella kostnader 18 Noter till balansräkningen (13-52) 20 Not 13 Balanserade utgifter för utveckling 20 Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 20 Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 21 Not 16 Statliga väganläggningar 21 Not 17 Statliga järnvägsanläggningar 21 Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom 21 Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet 22 Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 Not 21 Pågående nyanläggningar 23 Not 22 Beredskapstillgångar 23 Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 24 Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag 24 Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav 25 Not 26 Långfristiga fordringar 26 Not 27 Utlåning 27 Not 28 Varulager och förråd 28 Not 29 Pågående arbeten 28 Not 30 Fastigheter 28 Not 31 Förskott till leverantörer 28 Not 32 Kundfordringar 28 Not 33 Övriga fordringar 29 Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader 30 Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter 30 Not 36 Periodavgränsningspost - övriga upplupna intäkter 30 Not 37 Värdepapper och andelar 31 Not 38 Kassa, postgiro och bank 31 Not 39 Nettoförmögenheten 32 Not 40 Fonder 34 Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 34 Not 42 Övriga avsättningar 35 Not 43 Statsskulden 36 Not 44 Övriga skulder 36 Not 45 Leverantörsskulder 37 Not 46 Depositioner 38 Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kunder 38 Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader 38 Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag 39 Not 50 Periodiseringsposter - övriga förutbetalda intäkter 39 Not 51 Garantiförbindelser 39 Not 52 Övriga ansvarsförbindelser 39 Noter till finansieringsanalysen (53 - 62) 40 Not 53 Skatter m.m. 40 Not 54 Avgifter och andra ersättningar 40 Not 55 Transfereringar 40 Not 56 Statens egen verksamhet 40 Not 57 Justeringar till betalningar 40 Not 58 Investeringar 41 Not 59 Utlåning 42 Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning 42 Not 61 Övrigt finansiellt netto 42 Not 62 Justeringar till betalningar 42 Noter till resultaträkningen (1-12) Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 2002 2001 Intäkter av skatter m.m. Inkomstskatter, fysiska personer 481 955 505 161 Inkomstskatter, juridiska personer 104 880 119 874 Arbetsgivaravgifter 311 612 300 576 Mervärdesskatt 192 559 179 054 Energiskatter 56 507 53 080 Riksbankens inlevererade överskott 27 300 28 200 Alkohol- och tobaksskatt 19 451 19 047 Fordonsskatt 7 429 7 017 Stämpelskatt 5 780 5 367 Ofördelbara skatter m.m. 5 754 7 622 Övriga skatter på varor och tjänster vid RSV 4 297 4 545 Räntor, dröjsmålsavgifter, skattetillägg m.m. 3 543 3 820 Svenska spel, inlevererade överskott 3 297 3 561 Tullmedel 3 217 3 338 Skatt på egendom 2 975 2 576 Övrigt 1 303 1 376 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -20 336 -19 270 Summa intäkter av skatter m.m. 1 211 523 1 224 944 Tillkommer/avgår Utjämningsavgifter 23 705 20 874 Kommunalskatter, utbetalda -396 298 -372 789 Nedsättningar, anställningsstöd, bredbandsstöd, sjöfartsstöd -5 415 -1 640 Summa tillkommer/avgår -378 008 -353 555 Periodiseringar Upplupna kostnader slutregl. av kommunalskatt 113 1 215 Periodiserade intäkter av skatter 2 071 2 809 Värdereglering 2 180 1 881 Konstaterade uppbördförluster -11 682 -10 366 Periodisering vid andra myndigheter än RSV -691 734 Summa periodiseringar -8 009 -3 727 Total summa 825 506 867 662 Skatter m.m. minskade med 42 miljarder kronor. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan vad som är skatt på inkomst, socialavgifter etc. Den största skillnaden mellan den redovisning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna och premiepensionssystemet. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är dels att arbetsgivaravgifter som avser statligt anställda har eliminerats, dels att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar. Minskningen av fysiska personers inkomstskatt förklaras nästan uteslutande av lägre utfall från slutregleringar avseende inkomståret 2001. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer avser dels preliminärskatter avseende inkomståret, dels slutregleringar (skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Detta innebär att 2002 redovisas preliminärskatter avseende 2002 och slutregleringar avseende 2001. Fysiska personers inkomstskatt minskade med 23 miljarder kronor och juridiska personers inkomstskatt minskade med 15 miljarder kronor. Slutregleringens utfall, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i preliminärskatteuttagen, minskade mellan 2001 och 2002 med 26 miljarder kronor. Skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt förklarar 21 miljarder kronor medan den 2002 beslutade skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa och fackförening förklarar drygt 3 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade endast med 2 miljarder kronor. Den låga ökningen förklaras till största delen av tredje steget i den skattereform som påbörjades 2000. Dessutom utvidgades skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till att även omfatta pensionärer. Det innebär att skattereduktionen för 2002 höjdes från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften för beskattningsåret 2002. Vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt minskades samtidigt avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 50 till 25 procent av avgiften. Även minskningen av juridiska personers inkomstskatt förklaras huvudsakligen av att utfallet från slutregleringen minskade mellan 2001 och 2002. Utfallet från slutregleringen minskade med 16 miljarder kronor medan preliminärskatten ökade med 1 miljard kronor. Det minskade slutregerlingsutfallet förklaras dels av minskade bolagsvinster 2001 men även av att inkomstskatten 2000 påverkades av tillfälliga skatteintäkter till följd av återbäringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP) Utbetalningarna av kommunalskatter ökade med nästan 24 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor på grund av högre lönesumma. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Mervärdesskatt ökade med nästan 14 miljarder kronor till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket och Tullverket. Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. År 2002 har en extra utdelning till staten gjorts på 20 miljarder kronor. Utdelningen gjordes kontant. Även 2001 inlevererades extra utdelning till staten av motsvarande storlek. Den gjordes i huvudsak genom överöring av statsobligationer. Riksskatteverket redovisar upplupen kostnad för slutreglering av kommunalskatt som Övriga skulder. (Se bilaga 2 Redovisningsprinciper). Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassmässigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodisering redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Överskottet från Svenska spel, som redovisas som en intäkt i resultaträkningen under Skatter m.m., inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2002 2001 Offentligrättslig verksamhet Riksskatteverket 727 811 Lantmäteriverket 589 554 Patent- och registreringsverket 538 507 Vägverket 530 433 Banverket 480 456 Insättningsgarantinämnden 431 392 Centrala studiestödsnämnden 346 333 Affärsverk Luftfartsverket 3 548 3 351 Svenska kraftnät 3 228 3 115 Sjöfartsverket 1 152 1 084 Övriga 2 300 2 351 Summa offentligrättslig verksamhet 13 869 13 387 Uppdragsverksamhet Vägverket 1 684 1 664 Banverket 1 457 1 377 Exportkreditnämnden 1 130 1 145 Statens institutionsstyrelse 967 852 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 826 798 Lantmäteriverket 456 491 Statens fastighetsverk 401 349 Affärsverk Luftfartsverket 1 483 1 569 Statens järnvägar 286 297 Sjöfartsverket 99 125 Övriga 6 202 7 119 Summa uppdragsverksamhet 14 991 15 786 Andra ersättningar Arbetsmarknadsverket 2 884 2 712 Kärnavfallsfondens styrelse 644 730 Vägverket 533 436 Radio- och TV-verket 526 651 Exportkreditnämnden 414 1 190 Affärsverk Statens järnvägar 84 39 Övriga 1 593 1 395 Summa andra ersättningar 6 678 7 153 Total summa 35 538 36 326 Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en direkt motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla tjänster och varor. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter. I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget minskade dessa avgifter och andra ersättningar mellan 2001 och 2002 med 788 miljoner kronor. Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, ska riksdagen ha beslutat att verksamheten ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. Vidare har affärsverkens intäkter särredovisats. För att ansluta till strukturen för övriga statliga myndigheters avgiftsintäkter har även avgiftsintäkterna för affärsverken hänförts till offentligrättsliga avgifter respektive avgifter från uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet ökade med cirka 4 procent mellan 2001 och 2002. Totalt redovisar omkring 100 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter. Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Patent- och registreringsverket redovisar avgiftsintäkter vid patent-, bolags- och varumärkesregistreringar. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Vägverkets ökade avgiftsintäkter förklaras bl.a. av att provvolymen för förarprovsverksamheten har ökat och att den förväntade ökningen av förlängning av högre behörigheter uteblev 2001 och i stället kom 2002. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, ska skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har hänförts till offentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Uppdragsverksamhet De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet minskade med ungefär 5 procent mellan 2001 och 2002. De minskade intäkterna beror till stor del på att den vårdhögskoleutbildning som universitet och högskolor bedriver har ändrat huvudmannaskap från landstingsförbundet till staten från och med den 1 januari 2002. Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår övrig uppdragsverksamhet som t.ex. försäljning av information ur bilregistret. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Statens institutionsstyrelse (SIS) ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. SIS har ökat sina avgiftsintäkter mellan åren vilket beror på att avgifterna höjdes 2002 och på att ungdomsvården har ökat i volym. Riksförsäkringsverkets avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Lantmäteriverket tar ut avgifter vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Affärsverkens verksamhet har klassificerats som uppdragsverksamhet enligt följande. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. groundhandling, vilket inkluderar ramp- och expeditjonstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Trafikverksamheten i Statens järnvägar har övergått i bolagsform den 31 december 2000 och finns inte längre kvar i affärsverket. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Andra ersättningar Intäkter avseende andra ersättningar minskade med cirka 7 procent mellan 2001 och 2002. Minskningen beror till stor del på att Exportkreditnämnden har gjort en förändring i beräknade premier för bundna utfästelser. Ungefär 220 myndigheter redovisar intäkter av andra ersättningar. De andra ersättningar som redovisas av Arbetsmarknadsverket omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa ska enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige. Allmänt De intäktsmässigt största myndigheterna 2002 har särredovisats inom respektive verksamhet. Myndigheterna kan givetvis vara verksamma inom samtliga tre verksamheter och då rangordnas annorlunda beroende på var myndighetens verksamhet har sin tyngdpunkt. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2002 2001 EU-bidrag Statens jordbruksverk - arealersättning, exportbidrag och djurbidrag 6 810 10 648 - miljö-, struktur- och regionala åtgärder 1 180 404 - struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn 72 79 Länsstyrelserna - bidrag från regionalfonden 1 283 252 - bidrag från socialfonden 201 99 Arbetsmarknadsverket - bidrag från socialfonden 1 084 940 Verket för näringslivsutveckling - bidrag från strukturfonden 382 - Övriga EU-bidrag 205 107 Summa EU-bidrag 11 217 12 529 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna -underhållsstöd 2 092 1 162 - assistansersättning 2 243 1 949 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor 5 257 4 720 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 315 2 513 Total summa 23 124 22 873 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 251 miljoner kronor jämfört med föregående år. EU-bidragen till Statens jordbruksverk har minskat med 3 069 miljoner kronor på grund av engångseffekter av senareläggning av 2000 års arealersättning till 2001. Verket betalade ut ersättningarna för 2000 och 2001 till mottagarna under 2001. Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU som intäkter, periodiserade i samband med att arealersättning betalas ut till den slutliga bidragsmottagaren. För den del av arealersättningen som utbetalas i samband med årsskiftet intäktsredovisades därför två årsbelopp för 2001. År 2002 redovisas endast ett årsbelopp. På motsvarande sätt redovisas stödet till jordbruket under transfereringar (se not 4). Verket för näringslivsutveckling har en fordran på EU avseende rekvirerade, men ännu ej betalda bidrag från strukturfonden. Rekvisitionerna uppgår till 402 miljoner kronor, men nedskrivning har skett med fem procent på grund av att EG-revisionens granskning återstår innan beloppet fastställs. Intäktsökningen avseende underhållsstöd beror på att Riksförsäkringsverket, som en följd av ändrade värderingsprinciper av fordringar, genomförde stora nedskrivningar föregående år, vilket redovisades som en intäktsreduktion för 2001. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. EU:s ramprogram för forskning, företag inom och utom Sverige samt Stiftelsen strategisk forskning. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. Miljoner kronor 2002 2001 Socialförsäkring Ekonomisk äldrepolitik (ålders pensioner m.m.) 185 390 177 474 Ersättning vid arbetsoförmåga och till funktionshindrade samt åtgärder mot ohälsa 107 352 97 773 Ekonomisk familjepolitik 49 989 49 161 Läkemedelsförmånen 17 842 16 531 Summa socialförsäkring 360 573 340 939 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning 22 933 23 115 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 23 713 21 613 Bidrag till Samhall AB 4 262 4 262 Lönegarantier m.m. 1 851 1 499 Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2 559 - Anställningsstöd via skattekonto systemet 1 429 1 403 Summa arbetsmarknad 56 747 51 892 Bistånd och invandring Bidrag via Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete 10 659 11 183 Bidrag till internationella organisationer via Regeringskansliet 3 710 4 422 Invandringsbidrag till kommuner m.m. 4 168 3 188 Summa bistånd och invandring 18 537 18 793 Övrigt Generella bidrag och utjämnings bidrag till kommuner och landsting 100 001 99 127 Varav utjämningsbidrag 23 759 20 861 Överföring till premiepensions- systemet 20 445 18 822 Överföring till AP-fonderna 8 596 13 372 Studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar av lånefordringar 16 229 18 940 Sveriges avgift till EU m.m. 19 693 22 126 Stöd till jordbruket 10 313 13 389 Räntebidrag m.m. 1 368 1 689 Bidrag inom skolväsendet 8 783 4 551 Bidrag till folkbildningen 2 522 2 513 Bidrag till investeringar i infrastruktur 2 535 2 348 Bidrag till näringslivet m.m.via Nutek och Vinnova 1 640 2 087 Bidrag till hälso- och sjukvård, handikappändamål m.m. via Socialstyrelsen 2 277 1 921 Bidrag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar 1 638 1 683 Bidrag till kulturverksamhet 1 388 1 308 Sjöfartsstöd 1 390 206 Övriga bidrag m.m. 18 242 18 295 Summa övrigt 217 060 222 377 Elimineringar av stöd via skattekontot -5 415 -1 640 Total summa 647 502 632 361 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetalningar, förmedlar till olika mottagare. I huvudsak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken, där kravet är att mottagaren genomgår t.ex. någon form av utbildning. Transfereringarna är med den definition som tillämpas mer än enbart egentliga bidrag: även pensioner och vissa andra omfördelningstransaktioner redovisas som transfereringar. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 15 miljarder kronor mellan 2001 och 2002. Kostnaderna för socialförsäkring är den huvudsakliga förklaringen. Där har kostnaderna ökat med 20 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitik har ökat med cirka 5 miljarder kronor, medan nettoöverföringen till AP-fonderna minskat med 5 miljarder kronor. Därutöver finns mer begränsade ökningar och minskningar. Med socialförsäkring avses här i princip transfereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, vilket innebär att utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik och ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, förtidspension och arbetsskadeersättning samt vissa stöd till funktionshindrade. Under rubriken socialförsäkring har dessutom bidragen till landstingen för läkemedelsförmånen tagits med. De största ökningarna inom området socialförsäkring gäller ersättning vid arbetsoförmåga samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Sjukpenningutbetalningarna har ökat med drygt 4 miljarder kronor och förtidspensionerna har också ökat med nära 4 miljarder kronor. Liksom under flera år tidigare har både antalet sjukskrivna och medelsjukpenningen ökat. Ökningen av sjukpenning är dock mindre än de senaste årens kraftiga ökningstakt, och har avtagit särskilt tydligt under slutet av året. Förtidspensionerna däremot har ökat med cirka 4 miljarder kronor beroende på att fler än föregående år överförts från sjukskrivning till förtidspensionering. Ökningarna här avser utbetalningarna exklusive Statlig ålderspensionsavgift som endast är en omföring inom staten mellan anslag och inkomsttitel för överföring till pensionssystemet. Kostnaderna för ekonomisk äldrepolitik har ökat med 8 miljarder kronor, vilket helt avser ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Ökningen beror ungefär till hälften på fler ATP-pensionärer och högre genomsnittlig pensionspoäng hos de nytillkommande pensionärerna, och till ungefär hälften på indexförändringar. Förändringen i det nya följsamhetsindex som införts för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten ledde till kostnadsökningar på hela 3,3 procent för 2002. Nytt med följsamhetsindexet är att där även ingår löneutveckling hos arbetstagarkollektivet som en indexdel. Prisbasbeloppet som styr kostnaderna för de flesta övriga pensionsförmåner, ökade också mer än de närmast föregående åren. Inom området ekonomisk familjepolitik har föräldraförsäkringens kostnader ökat med cirka 1,5 miljarder kronor. Antalet barn har ökat och antalet föräldrar med högsta ersättningsberättigade inkomst har ökat. Övriga delar av familjestödet som allmänna barnbidrag, underhållsstöd m.m. har endast förändrats marginellt. Bland annat har bostadsbidrag till barnfamiljer (kostnaden inklusive nedskrivning av återkrav) minskat med 0,5 miljarder kronor, barnbidragen har minskat med 0,1 miljarder kronor och underhållsstöd har också minskat med cirka 0,1 miljarder kronor. För området arbetsmarknad har de sammanlagda kostnaderna ökat med 5 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat marginellt. Arbetslösheten har hållits kvar på samma nivå som 2001, dvs. 4 procent. Kostnaderna för arbetsmarknadsprogram och övriga åtgärder har däremot ökat med 2 miljarder kronor, vilket innefattar en minskning av kostnaderna för arbetsmarknadsutbildning på grund av färre deltagare, och ökningar av utbetalningarna av aktivitetsstöd och medel från Europeiska socialfonden. Det nya sysselsättningsstödet till kommuner och landsting via skattekontot, som här redovisas brutto, har kostat 2,6 miljarder kronor. Dessutom har kostnaderna för lönegaranti i konkurs ökat, på grund av ökat antal konkurser. Inom området bistånd och invandring har biståndet via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskat med cirka en halv miljard kronor vilket förklaras av att utfallet avseende u-krediter för finansiering av framför allt infrastrukturprojekt blev lägre än året innan. Även de internationella bidrag inom biståndsområdet som betalas ut av Regeringskansliet har minskat. Bidragen till invandring har ökat som följd av ökat antal asylsökande och flyktingar. Bland övriga transfereringar märks en minskning på 2,5 miljarder kronor av kostnaderna för studiestöd, främst beroende på att nedskrivningarna för befarade förluster liksom för 2001 planat ut efter det att nya metoder för värdering av studiemedelsfordringar införts och utvecklats sedan 1999. Dock kan flera ökningar och minskningar noteras bland de olika stödformer som finns. Överföringen till Premiepensionsmyndigheten (PPM) ökade med nära 2 miljarder kronor. Lönesumman har stigit och andelen av inbetalda ålderspensionsavgifter som förs till premiepensionssystemet har ökat något. Slutreglering av pensionsrätter för tidigare år har minskat överföringen till premiepensionssystemet, men den minskningen var lägre under 2002 än under 2001. Överföringen till AP-fonderna avser mellanskillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalning av pensioner. De inbetalda avgifterna har ökat på grund av lönesummeförändringar, vilket ökar överföringarna både till AP-fonden och PPM. Dock har utbetalningarna av pensioner ökat mer, vilket gör att nettoöverföringen till AP-fonden som redovisas ovan minskar med nära 5 miljarder kronor. Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU) har minskat med nära 2,5 miljarder kronor. Det som redovisas är den periodiserade kostnaden, medan ett högre belopp har anslagsavräknats, och redovisas i statsbudgetens utfall, enligt regeringens beslut om att en del av 2003 års avgift skulle betalas under 2002. Minskningen beror främst på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten respektive mervärdesskatten sänktes i EU:s tilläggsbudget för 2002. Jordbruksstödet har minskat med 3 miljarder kronor beroende på att engångseffekter av senarelagd utbetalning av arealbidrag för 2000 belastade kostnaderna under 2001. Från och med 2002 års ordinarie utbetalning har kostnaderna för arealbidraget periodiserats, så att engångseffekter av tidigareläggningar och senareläggningar av utbetalningarna inte ska påverka kostnaderna. Däremot påverkas anslagsavräkningen och därmed utgifterna i statsbudgeten med den tidigarelagda utbetalningen 2002 avseende 2003 eftersom redovisningen i statsbudgeten är utgiftsmässig. Bidragen till skolväsendet har ökat med drygt 4 miljarder kronor. Ökningen avser till övervägande del bidragen för maxtaxa i barnomsorgen som tillkom detta år. Posten Övriga bidrag m.m. som uppgår till drygt 18 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Statens energimyndighet, Presstödsnämnden och Rikstrafiken. Olika former av stöd som lämnats genom kreditering av mottagarens skattekonto hos Riksskatteverket har eliminerats, eftersom det är en inomstatlig kostnad (se avsnitt Utveckling av konsolideringen i 2002 bilaga 2 Redovisningsprinciper). De stödformer som här är berörda är Nedsättning anställningsstöd och sysselsättningsstöd (inkomsttitel 1711), Nedsättning bredbandsstöd till kommuner (inkomsttitel 1713) och Nedsättning sjöfartsstöd (inkomsttitel 1714). Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder Miljoner kronor 2002 2001 Kärnavfallsfonden 3 315 1 526 Insättningsgarantinämndens fond 982 987 Medel för kompetenssparande - 1 150 Bilskrotningsfonden -275 -158 Bostadskreditnämndens garantireserv 104 727 Batterifonden 77 79 Fonder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 24 58 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 10 -82 Övriga fonder 29 6 Summa 4 266 4 293 Skillnaden jämfört med föregående år på posten Avsättning till/upplösning av fonder avser främst två fonder. Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mer än fördubblats, beroende på att Kärnavfallsfonden under 2002 redovisat stora realisationsvinster som följd av att fondens placeringar omvandlades i samband med förändrade placeringsregler (se avsnitt 3.3.2 Statsskuldens förändring och avsnitt 3.6 Statsskulden). Under 2000 och 2001 gjordes avsättningar från inkomster av energiskatt till medel för kompetenssparande efter regeringsbeslut. Under 2002 gjordes ingen sådan avsättning. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40, Fonder. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2002 2001 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Försvarsmakten 9 358 9 126 Rikspolisstyrelsen 8 870 8 486 Riksskatteverket 4 463 4 261 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 4 439 4 239 Arbetsmarknadsverket 3 117 2 991 Banverket 2 733 2 668 Kriminalvårdsverket 2 512 2 268 Lunds universitet 2 420 2 263 Vägverket 2 415 2 370 Regeringskansliet 2 326 2 297 Domstolsverket 2 171 2 159 Uppsala universitet 1 899 1 790 Göteborgs universitet 1 800 1 679 Karolinska institutet 1 434 1 352 Stockholms universitet 1 391 1 283 Kungliga tekniska högskolan 1 332 1 206 Umeå universitet 1 328 1 225 Linköpings universitet 1 217 1 103 Sveriges lantbruksuniversitet 1 146 1 084 Statens institutionsstyrelse 1 089 1 005 Affärsverk Luftfartsverket 1 590 1 598 Sjöfartsverket 566 533 Svenska kraftnät 125 116 Statens järnvägar 16 31 Övriga myndigheter 23 119 21 280 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 82 876 78 413 Eliminering av arbetsgivaravgifter -20 660 -19 526 Summa lönekostnader efter elimineringar av arbetsgivaravgifter 62 216 58 887 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 488 2 280 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 198 1 075 Rikspolisstyrelsen 1 073 779 Riksskatteverket 487 470 Domstolsverket 407 400 Vägverket 394 300 Regeringskansliet 390 389 Arbetsmarknadsverket 358 328 Lunds universitet 333 316 Försvarets materielverk 285 151 Banverket 274 245 Uppsala universitet 265 209 Göteborgs universitet 249 246 Affärsverk Luftfartsverket 412 353 Sjöfartsverket 163 156 Svenska kraftnät 4 5 Statens järnvägar 1 -24 Övriga myndigheter 3 851 3 540 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 6 031 5 965 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 10 703 5 667 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -9 141 -8 063 Summa pensionskostnader 20 225 14 787 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 447 611 Regeringskansliet 360 344 Vägverket 239 281 Rikspolisstyrelsen 216 222 Arbetsmarknadsverket 209 199 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 185 242 Kriminalvårdsverket 126 115 Riksskatteverket 107 128 Affärsverk Luftfartsverket 45 177 Sjöfartsverket 29 36 Svenska kraftnät 28 32 Statens järnvägar 0 0 Övriga myndigheter 1 689 1 522 Summa övriga personalkostnader 3 680 3 909 Total summa 86 121 77 583 Statens kostnader för personal ökade med 8 539 miljoner kronor. Kostnaden för statens tjänstepensioner har ökat med 5 102 miljoner kronor. Det är den försäkringstekniska avsättningen som har ökat kraftigt, se vidare not 41 Avsättningar för pensioner. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4 464 miljoner kronor eller 5,7 procent. Personalens löneutveckling ingår som en del, men antalet anställda har också ökat. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgår till 32,82 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Myndigheternas pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklusive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m.. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Kriminalvårdsverkets lönekostnader har ökat nästan 11 procent och förklaras av både löneökningar och ökning i antalet anställda. Antalet anställda har ökat med 5 procent. Lönekostnaderna vid Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet har också ökat mer än 10 procent beroende på att medelantalet anställda ökat. Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader har minskat marginellt jämfört med föregående år. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2002 2001 Försvarsmakten 2 984 2 313 Rikspolisstyrelsen 1 279 1 227 Regeringskansliet 1 078 1 017 Kriminalvårdsverket 705 669 Lunds universitet 589 563 Riksskatteverket 588 584 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 564 518 Uppsala universitet 540 521 Göteborgs universitet 516 483 Kungliga tekniska högskolan 510 475 Domstolsverket 486 464 Arbetsmarknadsverket 477 474 Stockholms universitet 452 430 Karolinska institutet 426 366 Migrationsverket 364 242 Linköpings universitet 341 317 Umeå universitet 270 240 Sveriges lantbruksuniversitet 269 260 Försvarets materielverk 229 209 Vägverket 205 210 Affärsverk Luftfartsverket 28 44 Sjöfartsverket 22 29 Svenska kraftnät 17 14 Statens järnvägar 9 8 Övriga myndigheter 4 650 4 349 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 272 -4 210 Summa 13 325 11 817 Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Lokalkostnaderna vid Försvarsmakten är inte jämförbara med föregående år och avspeglar inte en ökning av lokalkostnader. För att få samstämmighet mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket har sådana lokalkostnader som Försvarsmakten föregående år redovisade under tjänster, 789 miljoner kronor, nu definierats som lokalkostnader. Det är de ökade kraven på inomstatlig motpartsrapportering som möjliggjort mer exakt avstämning. Motsvarande information finns inte för 2001. Efter hänsyn tagen till denna omdefiniering har statens kostnader för lokaler ökat 719 miljoner kronor eller 6 procent. Försvarsmaktens lokalkostnader har efter hänsyn tagen till omdefinieringen däremot minskat 118 miljoner kronor eller 5 procent på grund av neddragningar. Migrationsverkets lokalkostnader har ökat med 122 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 51 procent. Denna kostnadsökning förklaras med att antalet asylsökande och inskrivna har ökat med 40 respektive 38 procent under 2002. Regeringskansliets lokalkostnader har ökat med 60 miljoner eller 6 procent, vilket är en normal hyresavtalshöjning. Karolinska institutets lokalkostnader har också ökat. Ökningen, 59 miljoner kronor eller 16,4 procent, hänförs till upprustning av KI-Campus i Solna och KI-Syd i Huddinge. Vid Rikspolisstyrelsen är ökningen av lokalkostnaderna 52 miljoner kronor eller 4,2 procent och förklaras främst av indexreglerade hyreshöjningar. Riksförsäkringsverkets (RFV) lokalkostnader har ökat med 46 miljoner kronor eller 8,9 procent. Ökningen beror på att ett engångsbelopp har belastat resultatet i samband med att RFV flyttat till nyrenoverade lokaler i Stockholm. Därutöver har RFV Data expanderat sin verksamhet och därmed fått högre lokalkostnader. Not 8 Övriga driftskostnader Miljoner kronor 2002 2001 Övriga driftkostnader - tjänster Vägverket 10 105 8 842 Försvarsmakten 9 309 9 084 Banverket 4 939 3 565 Riksgäldskontoret 4 046 1 193 Försvarets materielverk 3 502 3 382 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 476 1 300 Rikspolisstyrelsen 1187 999 Domstolsverket 1 094 989 Riksskatteverket 1 070 1 027 Kärnavfallsfondens styrelse 1033 859 Fortifikationsverket 1027 785 Statens fastighetsverk 770 860 Karolinska institutet 761 811 Regeringskansliet 753 1012 Göteborgs universitet 708 670 Lunds universitet 649 628 Arbetsmarknadsverket 621 576 Kriminalvårdsstyrelsen 512 437 Migrationsverket 509 487 Exportkreditnämnden 397 2 451 Övriga myndigheter 11 573 10 633 Summa tjänster 56 041 50 590 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 13 449 16 648 Försvarsmakten 4 537 5 710 Banverket 2 134 2 374 Vägverket 1 717 1 691 Fortifikationsverket 493 505 Rikspolisstyrelsen 395 357 Kriminalvårdsverket 294 271 Karolinska institutet 276 254 Lunds universitet 263 247 Uppsala universitet 243 242 Göteborgs universitet 159 148 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 156 148 Kungl. tekniska högskolan 154 152 Statens fastighetsverk 153 161 Riksskatteverket 150 166 Sveriges lantbruksuniversitet 149 147 Övriga myndigheter 2 647 2 562 Summa varor 27 369 31 783 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 2 301 2 000 Luftfartsverket 1 496 1 245 Sjöfartsverket 603 453 Statens järnvägar 348 256 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 4 748 3 954 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 3 026 2 474 Försvarsmakten 2 522 2 397 Banverket 363 291 Regeringskansliet 230 280 Rikspolisstyrelsen 221 240 Kriminalvårdsverket 214 194 Försvarets materielverk 156 157 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 150 120 Riksdagsförvaltningen 144 95 Migrationsverket 122 82 Lunds universitet 116 112 Karolinska institutet 102 102 Sveriges lantbruksuniversitet 93 92 Umeå universitet 86 81 Kungliga tekniska högskolan 84 91 Riksskatteverket 83 113 Stockholms universitet 81 80 Göteborgs universitet 76 77 Uppsala universitet 75 79 Övriga myndigheter 1 531 1 505 Affärsverk Luftfartsverket 253 132 Svenska kraftnät 176 174 Statens järnvägar 49 155 Sjöfartsverket 65 75 Summa reparationer, diverse m.m. 10 018 9 198 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Försvarsmakten via FMV -12 588 -13 738 Vägverket -7 144 -5 367 Banverket -5 078 -4 466 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna -468 -373 Riksskatteverket -52 -35 Kungliga tekniska högskolan -35 -39 Regeringskansliet -29 0 Arbetsmarknadsverket -27 0 Patent- och registreringsverket -22 0 Verket för högskoleservice -20 -22 Statens energimyndighet -17 0 Fortifikationsverket -17 0 Naturvårdsverket -16 0 Försvarets materielverk -14 -22 Övriga myndigheter -194 -40 Summa Aktivering utveckling av anläggnings- tillgångar i egen regi -25 721 -24 102 Eliminering av inomstatliga transak-tioner -13 373 -14 402 Total summa 59 082 57 021 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Denna kostnad var under 2002 negativ, dvs. avsättningen minskade, vilket redovisas som en kostnadsreduktion. Effekten blir att driftkostnaderna i denna del minskat med 2 044 miljoner kronor. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Den stora ökningen, 2 853 miljoner kronor, avser reservering i garantiverksamheten för nya garantier, varav 1 839 miljoner kronor avser kreditgarantier till Venantius AB. Banverket har ökade kostnader för köpta entreprenadtjänster och övriga konsulttjänster. Det beror både på en ökning i volymen av investeringar i järnvägsanläggningar och en ökad satsning på underhåll. Vägverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen. Ökningen hänförs till ökad investeringsvolym 2002. Varuinköpen vid Försvarets materielverk och Försvarsmakten har minskat betydligt beroende på neddragningar inom Försvaret. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, minskat. Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2002 2001 Försvarsmakten 7 127 3 123 Vägverket 2 792 2 754 Banverket 2 386 2 506 Rikspolisstyrelsen 674 692 Fortifikationsverket 609 598 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 524 424 Riksskatteverket 255 269 Affärsverk Luftfartsverket 870 898 Svenska kraftnät 377 358 Sjöfartsverket 85 82 Statens järnvägar 22 23 Övriga myndigheter 4 080 3 976 Summa 19 801 15 703 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier. I årets avskrivning ingår nedskrivningar av beredskapsinventarier med 2,1 miljarder kronor. Uppskrivning av lagervärde för beredskapsvaror ingår med 0,9 miljarder kronor under året och med 1,4 miljarder kronor föregående år. Tidigare års avskrivningar har ökats med 0,4 miljarder kronor i år och minskades med 0,1 miljarder kronor föregående år. Banverket har återfört en del av en nedskrivning av projektering som gjordes under föregående år med 0,1 miljarder kronor. Riksförsäkringsverket har gjort en extra nedskrivning av immateriella tillgångar (IT-system) på 0,1 miljarder. Not 10 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Miljoner kronor 2002 2001 Regeringskansliet, resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 5 683 2 293 Posten AB 3 627 -1 409 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 1 767 331 Vin & Sprit AB 1 216 1 007 Venantius AB 1 010 510 Statliga Akademiska Hus AB 559 582 SBAB 445 390 AB Svensk Exportkredit 322 371 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 190 96 Systembolaget AB 181 64 Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB) 112 92 Specialfastigheter AB 96 109 Svenska Rymdaktiebolaget 37 -20 Swedfund International AB 33 138 Lernia AB 33 7 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 14 4 Kasernen Fastighets AB 6 5 Apoteket AB 3 -102 Telia AB - 6 953 Svenska Spel AB - - AB Svensk Bilprovning -2 -33 Svenska Lagerhus AB -3 12 Kungliga Dramatiska Teatern AB -6 19 IMEGO AB -15 0 Svenska Skogsplantor AB -79 -15 Almi Företagspartner AB -142 -78 AB Swedcarrier -175 -1 031 TERACOM, Svensk Rundradio AB -313 -18 Samhall AB -321 122 Green Cargo AB -322 19 SJ AB -786 -108 Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet -5 28 Summa Regeringskansliet 13 165 10 338 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) -371 -541 Affärsverk Svenska kraftnät 14 15 Luftfartsverket - LFV Holding AB -14 34 Övriga myndigheter -8 -18 Summa resultat från andelar i dotterföretag 12 786 9 828 Resultat från andelar i intresseföretag Nordiska investeringsbanken NIB 490 485 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 14 AssiDomän AB - 1 234 AB Bostadsgaranti -1 42 Övriga intressebolag -1 2 SAS Sverige AB -180 227 TeliaSonera AB -7 458 - Affärsverk Svenska kraftnät 40 37 Summa resultat från andelar i intresseföretag -7 110 2 041 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Resultat från andelar i dotterföretag 12 786 9 828 Resultat från andelar i intresseföretag -7 110 2 041 Total summa 5 676 11 869 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intressebolag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 procent och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen under den senaste 12 månadersperioden t.o.m. tredje kvartalet 2002. I några fall har i stället ett tidigare hel- eller delårsbokslut använts. Det tidigare dotterbolaget Telia AB redovisas 2002 inför samgåendet med Sonera Oyj som intressebolaget TeliaSonera AB. Resultatandelen från TeliaSonera uppgår till en förlust på 7,5 miljarder kronor, att jämföra med vinstandelen från Telia föregående år på 7 miljarder kronor. De främsta orsakerna till försämringen är kostnader för omstrukturering och rationalisering främst i International Carrier och den danska fastnätsverksamheten. Vattenfall har förbättrat sitt resultat med 3,4 miljarder kronor. Utfallet för 2001 inkluderar sista kvartalet 2000 med ett negativt resultat på 0,2 miljarder kronor bl.a. på grund av kostnader för diverse engångsposter. Omfattande företagsförvärv i Tyskland under de senaste åren har bidragit till det förbättrade resultatet under 2002. Posten har ökat sitt resultat med 5 miljarder kronor bl.a. genom realisationsvinster på totalt 2,8 miljarder kronor vid försäljning av Postgirot Bank och Postfastigheter under fjärde kvartalet 2001. Utfallet för 2001 inkluderar en kostnad på 2,4 miljarder kronor från sista kvartalet 2000 avseende avsättning för beräknade framtida underskott för grundläggande kassaservice åren 2001-2005. Civitas har förbättrat sitt resultat med 1,4 miljarder kronor, beroende på realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar i dotterbolaget Vasakronan. Resultatandelen för 2002 avser i sin helhet 2001. Assidomän blev under 2002 en del av Sveaskog, som redovisas under Förvaltningsaktiebolaget Stattum ovan. Svenska Lagerhus har sålts under sista kvartalet 2002. Not 11 Finansiella intäkter Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 22 596 26 564 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 16 826 14 254 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 11 36 Överkurs vid emission (netto) 7 502 - Orealiserade valutavinster (netto) 31 434 - Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 78 369 40 854 Övriga finansiella intäkter Centrala Studiestödsnämnden 4 295 4 248 Regeringskansliet 1 184 1 186 Kammarkollegiet 280 191 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 173 152 Exportkreditnämnden 90 417 Affärsverk Statens järnvägar 819 766 Luftfartsverket 8 27 Svenska kraftnät 36 8 Sjöfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 351 421 Total summa 85 607 48 272 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter från skuldskötselåtgärder. Ökningen av över- och underkurser vid emission förklaras av lägre räntenivåer och av emissioner till lägre kupongränta under 2002. De orealiserade valutavinsterna beror på att kronan stärkts jämfört med de valutor som lånen är anskaffade i. Centrala studiestödsnämnden redovisar ränteintäkter för studielån på 4 217 miljoner kronor och ränteintäkter för hemutrustningslån för invandrare på 78 miljoner kronor. Regeringskansliets post består främst av utdelning från Nordea AB på 1 153 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars post består främst av finansiella intäkter från värdepappersinnehav och leasingtillgångar på 541 miljoner kronor och ränteintäkter från en fordran på Storstockholms lokaltrafik AB (SL) på 112 miljoner kronor. Kammarkollegiet redovisar överskott från statsstödda exportkrediter på 193 miljoner kronor. År 2001 uppgick motsvarande överskott till 103 miljoner kronor. Exportkreditnämnden redovisade 2001 orealiserade kursvinster med 332 miljoner kronor. Not 12 Finansiella kostnader Miljoner kronor 2002 2001 Finansiella kostnader exklusive aktiveringar Riksgäldskontoret Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 71 535 51 320 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 39 393 51 389 Underkurs vid emissioner (netto) - 1 625 Realiserade kursförluster (netto) 4 145 5 102 Realiserade valutaförluster 6 632 12 295 Orealiserade valutaförluster - 12 500 Provisioner till banker m.fl. 159 188 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 121 864 134 419 Övriga finansiella kostnader Regeringskansliet 859 250 Exportkreditnämnden 535 4 Vägverket 339 230 Karolinska institutet 216 59 Statens fastighetsverk 20 1 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 19 7 Statens jordbruksverk 19 2 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 15 27 Göteborgs universitet 14 29 Försvarets materielverk 8 49 Affärsverk Statens järnvägar 802 732 Luftfartsverket 107 63 Svenska kraftnät 8 11 Sjöfartsverket 56 6 Övriga myndigheter 32 60 Summa finansiella kostnader exkl. aktivering 124 913 135 949 Aktivering av finansiella kostnader -282 -230 Total summa 124 631 135 719 I noten redovisas finansiella kostnader brutto för varje myndighet. Totalsumman visar kostnader efter avdrag för aktivering. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även kostnader för skuldskötselåtgärder. Orealiserade valutaförändringar påverkar främst värdet av skuldskötselinstrumenten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. Orealiserade valutaförändringar uppkommer vid omvärderingen av Riksgäldskontorets skulder och fordringar i utländsk valuta. År 2002 gjordes betydande valutavinster, att jämföra med valutaförluster 2001, på grund av att den svenska kronan stärktes. Regeringskansliets finansiella kostnader består främst av nedskrivning av aktier i OM-gruppen på 771 miljoner kronor. Exportkreditnämnden redovisar orealiserade kursförluster med 532 miljoner kronor. Vägverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader på 332 miljoner kronor. Av dessa har 247 miljoner kronor aktiverats under 2002. Aktiveringen avser räntor vid väganläggningsarbeten. Karolinska institutets finansiella kostnader består bl.a. av realisationsförlust samt nedskrivning på värdepapper med 215 miljoner kronor. År 2001 bestod posten bl.a. av nedskrivning av värdepapper med 52 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing, räntor på leasingskulder på lok och vagnar och räntekostnader för en skuld till SJ AB. Noter till balansräkningen (13-52) Not 13 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2002 2001 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 388 1 001 Rikspolisstyrelsen 156 156 Riksskatteverket 152 64 Centrala studiestödsnämnden 147 127 Domstolsverket 106 71 Totalförsvarets pliktverk 66 79 Verket för högskoleservice 54 40 Regeringskansliet 50 20 Lantmäteriverket 44 8 Migrationsverket 36 34 Riksdagsförvaltningen 32 20 Patent- och registreringsverket 29 - Arbetsmarknadsverket 27 - Affärsverk Svenska kraftnät 8 - Sjöfartsverket 4 - Övriga myndigheter 312 166 Summa 2 611 1 786 Balanserade utgifter för utvecklingsverksamhet har totalt ökat med 800 miljoner kronor. Detta beror delvis på att myndigheterna i ökad omfattning aktiverat utvecklingskostnader till följd av att reglerna för aktivering av immateriella tillgångar ändrats från och med 1 januari 2002 (se Redovisningsprinciper). Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet utgör den största delen. Rikspolisstyrelsens (RPS) balanserade utgifter avser utveckling av datorsystem såsom systemet med den nya kommunikationscentralen, en gemensam plattform för vapen och delgivningssystemen samt system för Schengenarbetet. RPS har haft dispens från de nya reglerna för redovisning av immateriella anläggningstillgångar varför ingen förändring skett jämfört med 2001. Riksskatteverkets post avser utveckling av IT-system varav IT-stöd för folkbokföring, punktskatter, elektronisk inkomstdeklaration samt ett gemensamt ärendehanteringssystem hör till de största balanserade utgifterna under året. Centrala studiestödsnämndens post utgörs av systemstöd för studiemedel beviljade från och med 1 juli 2001, vilket har tagits i bruk. Domstolsverket aktiverar kostnader för det nya verksamhetsstödet VERA, som tagits i drift vid vissa domstolar under 2002. Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informationssystemet PLIS, vilket enligt regeringsbeslut ska vara avskrivet senast den 31 december 2007. Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2002 2001 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 78 57 Riksskatteverket 28 36 Statistiska centralbyrån 7 - Skogsstyrelsen 6 0 Statens fastighetsverk 5 4 Affärsverk Svenska kraftnät 101 74 Luftfartsverket 24 0 Sjöfartsverket 1 - Övriga myndigheter 47 19 Summa 297 190 Riksförsäkringsverkets (RFV) med de allmänna försäkringskassorna post avser köpta licenser. Ökningen beror på att nya licenser köpts in av RFV Data under 2002 till ca 15 000 användare. Även Riksskatteverkets post avser köpta licenser. Svenska kraftnäts post har ökat med 25 miljoner kronor vilket beror på omklassificering av långfristiga förskott till nyttjanderättigheter för optoförbindelser. I övrigt består posten av markrättigheter. Luftfartsverkets har under året anskaffat ett nytt ekonomisystem som tas i bruk fr.o.m. 1 januari 2003. Egenutvecklade system redovisas som balanserade utgifter för utvecklingsverksamhet, se not 13. Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2002 2001 Smittskyddsinstitutet 1 - Övriga myndigheter 1 - Summa 2 - Not 16 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2002 2001 Vägverket 70 207 68 987 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Under 2002 har många vägprojekt öppnats för trafik och därmed har avskrivning påbörjats. De största är Saltsjöbron i Södertälje och sträckan Gamleby - Överum. Not 17 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2002 2001 Banverket 60 661 59 238 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar som tillgång i balansräkningen. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Exempel på större investeringsprojekt under 2002 är banupprustning av Blekinge kustbana, ny bro och linjeomläggning vid Köpmannebro och spårupprustning Vännäs-Bastuträsk. Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2002 2001 Statens fastighetsverk 10 759 10 854 Fortifikationsverket 9 475 9 727 Naturvårdsverket 2 575 2 257 Riksdagsförvaltningen 1 014 1 057 Affärsverk Luftfartsverket 7 083 5 510 Sjöfartsverket 444 380 Svenska kraftnät 196 205 Statens järnvägar 155 169 Övriga myndigheter 1 194 1 232 Summa 32 895 31 391 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten. Naturvårdsverket redovisar nationalparksfastigheterna och naturreservat. Dessa är ibland upptagna till ett lågt värde beroende på att de olika objekten, i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, är bokförda till anskaffningsvärde. Konsekvensen för mark som anskaffats för länge sedan är att det bokförda värdet är lågt mätt i dagens penningvärde. Vissa markområden har också donerats, i vissa fall i början av 1900-talet, och är bokförda till värdet noll. Mark som inköptes under 2002 har anskaffats till marknadsvärde. Naturvårdsverkets redovisade innehav ökade 2002 med 318 miljoner kronor. Förvärvsobjekten utgörs i huvudsak av skyddsvärda skogar och skogs- myrmosaikobjekt. Mark skrivs i regel inte av utan anses ha ett bestående värde. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna. Av affärsverket Luftfartsverkets post utgör drygt hälften byggnader. I posten ingår även fältanläggningar och en mindre del avser mark. SkyCity-anläggningen är exempel på anläggningstillgång som från och med 2001 tas upp som byggnad. Ökningen beror främst på anläggning av Bana 3 och en ny pir på Arlanda. Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2002 2001 Rikspolisstyrelsen 684 653 Kungliga tekniska högskolan 270 261 Lunds universitet 149 136 Kriminalvårdsverket 121 131 Uppsala universitet 116 123 Göteborgs universitet 115 95 Stockholms universitet 105 80 Riksskatteverket 72 62 Regeringskansliet 67 73 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 64 55 Försvarsmakten 63 14 Sveriges lantbruksuniversitet 56 54 Domstolsverket 54 55 Övriga myndigheter 708 586 Summa 2 644 2 378 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk och larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser till största delen om- och tillbyggnationer av kvarteret Kronoberg i Stockholm, ombyggnationer av Garnisonen i Linköping och av polishögskolorna i Stockholm och i Växjö samt ombyggnationer av diverse närpolisstationer och polishus. Kungliga tekniska högskolans (KTH) post avser främst förbättringsutgifter på KTH:s bibliotek och Forum i Kista. Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2002 2001 Rikspolisstyrelsen 1 326 1 178 Försvarsmakten 1 255 1 259 Vägverket 885 877 Banverket 672 648 Försvarets materielverk 659 791 Kustbevakningen 653 664 Göteborgs universitet 553 580 Lunds universitet 543 561 Uppsala universitet 498 521 Riksskatteverket 452 453 Karolinska institutet 411 372 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 399 358 Regeringskansliet 382 396 Domstolsverket 311 289 Kungliga tekniska högskolan 300 296 Försvarets radioanstalt 284 277 Affärsverk Svenska kraftnät 6 218 6 421 Luftfartsverket 2 391 1 439 Sjöfartsverket 618 658 Statens järnvägar 147 170 Övriga myndigheter 4 874 4 588 Summa 23 831 22 796 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Rikspolisstyrelsens post har ökat med 148 miljoner kronor vilket främst beror på investeringar i nya helikoptrar, förnyelse och utökning av bilparken samt inköp av datorer. Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen elanläggningar, teleutrustningar, fordon, maskiner m.m. under denna post. Samtliga tillgångar har ökat jämfört med föregående år, bl.a. till följd av att gammal utrustning kasserats och ersatts med ny. Not 21 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2002 2001 Vägverket, väganläggningar 15 528 11 685 Banverket, järnvägsanläggningar 10 830 8 259 Försvarets materielverk 1 082 2 448 Fortifikationsverket 640 836 Statens fastighetsverk 358 218 Affärsverk Luftfartsverket 3 960 5 339 Svenska kraftnät 387 237 Sjöfartsverket 95 83 Övriga myndigheter 744 521 Summa 33 624 29 626 Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser Södra Länken i Stockholm, Götatunneln i Göteborg, Tranebergsbron i Stockholm, E6 Hogdal-Svinesund, E4 Rotebro-Upplands Väs-by, förbifart Strängnäs och Uppsala-Läby. Hallandsåsprojektet är den största pågående nyanläggningen för Banverket. Andra stora projekt är dubbelspår Kallhäll-Kungsängen, nya spår Stockholm S-Årstaberg och Citytunneln i Malmö. Försvarets materielverks (FMV) pågående nyanläggningar avser beställningar av krigsmateriel från Försvarsmakten. FMV "bygger" på uppdrag och vid färdigställandet överförs de till Försvarsmakten. Minskningen av pågående arbeten syns som en ökning av beredskapstillgångar (se not 22), vilka visar en ökning hos Försvarsmakten. Största delen av Luftfartsverkets pågående investeringar avser Arlanda flygplats, där terminalkapaciteten byggs ut och den tredje rullbanan är under färdigställande. Ett nytt trafikledningssystem är under arbete. Minskningen här beror på färdigställda byggnationer, som nu ingår i tillgångarna (se not 18). Not 22 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2002 2001 Försvarsmakten 85 704 82 354 Statens räddningsverk, räddnings- tjänst och varningsmateriel m.m. 1 013 1 044 Krisberedskapsmyndigheten 197 - Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 76 90 Rikspolisstyrelsen 21 20 Banverket 4 6 Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads- och kemiska produkter - 232 Summa 87 015 83 746 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap. Från och med 1998 har Försvarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. andningsskydd och brandskyddsutrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror. Bägge redovisas som anläggningstillgång. Beredskapsinventarierna uppgår till 71 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till drygt 15 miljarder kronor. Årets förändring förklaras i huvudsak av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 12 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 7 miljarder kronor under 2002. Beredskapslagret har minskat med 1 miljard kronor. Statens räddningsverks beredskapstillgångar är på relativt oförändrad nivå och består av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Överstyrelsen för Civil Beredskap har avvecklat sitt innehav på 0,2 miljarder kronor genom försäljning och överföring till Krisberedskapsmyndigheten. Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2002 2001 Vägverket 582 545 Banverket 81 38 Rikspolisstyrelsen 8 19 Arbetslivsinstitutet 2 2 Kungl. tekniska högskolan 1 1 Affärsverk Luftfartsverket 24 - Summa 698 605 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat för anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Vägverkets post avser förskott av väganläggningar. Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2002 2001 Vattenfall AB 41 347 38 399 Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB) 12 900 10 621 Civitas Holding AB 8 686 7 468 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 8 540 8 630 Statliga Akademiska Hus AB 7 248 6 646 Venantius AB 5 619 4 388 SBAB 4 465 4 140 Almi Företagspartner AB 4 174 4 316 Vin & Sprit AB 4 150 3 160 Posten AB 3 671 893 AB Svensk Exportkredit 2 361 2 272 Vasallen AB 2 237 2 224 Apoteket AB 1 638 1 788 AB Swedcarrier 1 462 1 625 Systembolaget AB 1 461 1 255 Specialfastigheter AB 1 290 1 349 Samhall AB 1 011 1 332 Swedfund International AB 930 882 TERACOM, Svensk Rundradio AB 776 1 070 Svenska Rymdaktiebolaget 711 670 Green Cargo AB 588 941 Lernia AB 293 266 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 248 228 AB Svensk Bilprovning 148 148 Kasernen Fastighets AB 90 70 IMEGO AB 65 80 AB Göta Kanalbolag 40 41 Swedesurvey AB 41 37 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 40 37 Svenska Skogsplantor AB 31 111 Kungliga Dramatiska Teatern AB 28 34 Statens Väg- och Baninvest AB 18 17 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB AB 14 14 A-Banan Projekt AB 10 10 SJ AB 0 1 602 Svenska Spel AB 0 0 Telia AB - 43 690 Svenska Lagerhus AB - 89 SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation) - 52 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 176 235 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 39 27 Övriga andelar 108 128 Summa 116 654 150 985 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos bolagen enligt delårsbokslut för tredje kvartalet 2002, utom i några fall då ett tidigare hel- eller delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag har minskat med 34,5 miljarder kronor. Telia svarar för en väsentlig del av förändringen med en minskning med 43,7 miljarder kronor då innehavet konverterats till aktier i TeliaSonera, som ingår som intressebolag nedan. Vattenfall har ökat 2,9 miljarder kronor genom periodens resultat på 5,7 miljarder kronor, utdelning av 1,0 miljarder kronor och omräkningsdifferenser på -1,8 miljarder kronor (vilket redovisas direkt i balansräkningen). Civitas Holding har ökat 1,2 miljarder kronor, vilket är nettot av periodens vinst på 1,8 miljarder kronor och utdelning på 0,5 miljarder kronor. Venantius har ökat med 1,2 miljarder kronor främst på grund av periodens positiva resultat. Posten har ökat andelsvärdet med 2,8 miljarder kronor genom periodens resultatandel på 3,6 miljarder kronor och påverkan av ny redovisningsprincip gällande pensionsförpliktelser med -0,8 miljarder kronor. Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget Stattum har ökat med 2,3 miljarder kronor främst beroende på ändringar i bolagsstrukturen. SJ AB har minskat med 1,6 miljarder kronor, dels genom årets resultatandel på -0,8 miljarder kronor, dels genom omvärdering med -0,8 miljarder kronor av den balansräkning SJ AB förvärvade av Statens järnvägar. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs statsbudgeten när utdelningen betalas. Svenska Lagerhus AB har sålts under året. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2002 2001 TeliaSonera AB 35 671 - Nordiska investeringsbanken (NIB) 5 220 5 014 SAS Sverige AB 3 299 3 584 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 78 80 AB Bostadsgaranti 53 54 Sveriges Rese- och Turistråd AB 7 8 Norrland Center AB 5 5 Dom Shvetsii 1 13 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 300 150 Summa 44 634 8 908 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intressebolag har ökat med 35,6 miljarder kronor främst p.g.a. att aktieinnehavet i Telia AB inför sammangåendet med Sonera Oy redovisas som TeliaSonera AB bland intressebolagen. Andelen har minskat i värde med 8,0 miljarder kronor, vilket till största delen beror på periodens resultatandel -7,5 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2002 2001 Andelar i dotterföretag 116 654 150 985 Andelar i intresseföretag 44 634 8 908 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 162 288 160 893 Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer 18 165 25 366 Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Regeringskansliet, OM Gruppen AB 330 1 101 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 865 807 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium 997 998 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 620 594 Fiskeriverket 127 129 Göteborgs universitet 108 130 Affärsverk Statens järnvägar 3 973 3 727 Övriga myndigheter 153 191 Summa 27 642 35 347 Under andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas bl.a. långsiktiga aktieinnehav i företag där staten har en mindre andel än 20 procent. Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 7,6 miljarder kronor, främst på grund av Riksgäldskontorets minskade innehav av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i föregående års överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och således har 49,3 miljarder kronor hittills lösts in, varav 7,2 miljarder kronor under året. Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Regeringskansliets aktier i OM Gruppen AB har skrivits ned med 0,8 miljarder kronor till marknadsvärdet 0,3 miljarder kronor. Not 26 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2002 2001 Exportkreditnämnden -Försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar 5 112 5 930 -Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 488 314 Summa Exportkreditnämnden 5 600 6 244 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 307 299 Statens bostadskreditnämnd 217 290 Göteborgs universitet 164 168 Verket för näringslivsutveckling 143 172 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 20 22 Affärsverk Statens järnvägar 8 338 8 666 Sjöfartsverket 139 151 Luftfartsverket 95 75 Svenska kraftnät 65 26 Övriga myndigheter 33 31 Summa 15 121 16 144 Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar, leasing- och leaseholdavtal på SJ-koncernen. Dessa uppgick 2002 till 6 371 miljoner kronor, inklusive riskavgift, kundfordran och upplupen ränta. Enligt Statens järnvägars årsredovisning har staten med beaktande av SJ AB:s finansiella ställning en risk som innebär betalningsansvar för leasinglånen. Det samma gäller även räntebetalningar (se även bilaga 2 Redovisningsprinciper). Staten har dock även skulder till SJ AB på 1 683 miljoner kronor (1 522 avser långfristig del och redovisas i not 44). Statens järnvägars nettofordran på SJ AB var vid bokslutstidpunkten 4 690 miljoner kronor. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1 552 miljoner kronor. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nuvärdesberäkning av förväntade ersättningar under perioden 2002 till 2010 för investeringar som affärsverket Statens järnvägar gjort för SL:s räkning. Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefodringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina utbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget för landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 15 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 10 miljarder kronor. Dessutom redovisas återförsäkrares andel av EKN:s försäkringstekniska avsättning som en långfristig fordran i årsredovisningen för staten. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid värdering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl.a. skuldavskrivningar och en särskild reservering för riskkoncentration då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder. Statens bostadskreditsnämnd (BKN) redovisar regressfordringar till följd av utbetalade ersättningar för infriade garantier. Not 27 Utlåning Miljoner kronor 2002 2001 Centrala studiestödsnämnden (CSN) studielån beviljade efter 1988 samt hemutrustningslån 97 549 101 901 CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988 17 030 18 240 CSN, Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli 2001 17 363 5 591 CSN, återkrav på lån och bidrag 249 218 CSN, skuldsaneringslån och övrigt 47 43 Summa Centrala studiestödsnämnden 132 238 125 993 Riksgäldskontoret (RGK), löpande krediter och rörelsekapital med fast löptid till - Sveaskog AB - 12 000 - Jernhusen AB 3 825 4 900 - Botniabanan AB 1 400 1 030 - Övriga 672 1 000 RGK, investeringslån till - Svensk-Danska broförbindelsen AB 3 190 2 470 - A-train AB 1 000 1 000 - Jernhusen AB 250 - - Botniabanan AB 250 - RGK, utlåning till Premiepensionsmyndigheten 1 697 1 431 RGK, utlåning till AP-fonden 92 22 Summa Riksgäldskontoret 12 376 23 853 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete ¨ 262 265 Kammarkollegiet, näringslån 113 150 Statens energimyndighet, Baltikumlån m.m. 102 110 Nutek, villkorslån och lokaliseringslån 95 116 Övriga myndigheter 79 103 Total summa 145 265 150 590 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 132 miljarder kronor, efter det att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar. Två huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på grundval av beräkningarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet och betalningsförmåga. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid bedömning av betalningsförmågan beaktas de ekonomiska förutsättningarna för individen i förhållande till skuldstorleken med hänsyn till reglerna om nedsättning, avskrivning och inkomstrelaterad betalning. Inför 2000 tog CSN ett nytt administrativt system för återbetalning i bruk och tog fram nya rutiner för beräkning av osäkra fordringar. Under 1999-2001 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar på sammanlagt cirka 20 miljarder kronor, efter införande och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Under 2002 har CSN reserverat ytterligare netto 2,3 miljarder kronor. Av detta avser 3,2 miljarder kronor lån tagna mellan 1989 och 2001 och övrig del en minskning av reserverat belopp för osäkra fordringar avseende lån tagna tidigare. Den totala reserveringen är vid utgången av 2002 därmed knappt 23 miljarder kronor eller 15 procent på en total lånefordran uppgående till 155 miljarder kronor. Av reserverat belopp avser 5 miljarder kronor lån upptagna fram till 1988 och drygt 17 miljarder kronor lån tagna från och med 1989. I resultaträkningen ingår årets nedskrivning på 2,3 miljarder kronor i posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. (se not 4). För de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001, går det ännu inte att bedöma osäkerheten eftersom ingen återbetalningsskyldighet inträtt, och där har ingen värdereglering gjorts. Riksgäldskontoret är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Förändringen i kontorets utlåning avser främst att det tillfälliga lån på 12 miljarder kronor som Sveaskog AB tog i samband med köpet av AssiDomän i slutet av 2001 återbetalades i januari 2002. Riksgäldskontorets utlåning till Premiepensionsmyndigheten ingår också i denna post, eftersom Premiepensionsmyndigheten inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 28 Varulager och förråd Miljoner kronor 2002 2001 Banverket 336 286 Försvarsmakten 174 181 Försvarets materielverk 160 181 Vägverket 92 78 Rikspolisstyrelsen 74 71 Statens räddningsverk 70 70 Kriminalvårdsstyrelsen 70 69 Fortifikationsverket 28 33 Affärsverk Luftfartsverket 44 41 Sjöfartsverket 32 24 Statens järnvägar 3 3 Övriga myndigheter 195 196 Summa 1 278 1 233 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Not 29 Pågående arbeten Miljoner kronor 2002 2001 Lantmäteriverket 163 156 Försvarsmakten 56 40 Banverket 39 7 Fortifikationsverket 35 28 Affärsverk Statens järnvägar - 3 Övriga myndigheter 18 26 Summa 311 260 Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Not 30 Fastigheter Miljoner kronor 2002 2001 Länsstyrelsen i Dalarnas län 102 98 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 22 22 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 10 13 Övriga länsstyrelser 21 20 Summa 155 153 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, lokaliserade till omarronderingsområden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 31 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2002 2001 Försvarets materielverk 12 379 9 938 Övriga myndigheter 93 106 Summa 12 472 10 044 Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Leveransförseningar finns inom JAS-projektet varför förskotten ökat med 2,4 miljarder kronor. Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,9 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Not 32 Kundfordringar Miljoner kronor 2002 2001 Exportkreditnämnden 939 1 422 Vägverket 700 599 Försvarets materielverk 512 158 Banverket 363 396 Lantmäteriverket 142 141 Statens institutionsstyrelse 132 111 Lunds universitet 80 71 Affärsverk Statens järnvägar 577 342 Luftfartsverket 389 495 Svenska kraftnät 349 420 Sjöfartsverket 114 116 Övriga myndigheter 1 285 1 411 Summa 5 582 5 682 Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende debiterade premier samt premier för bundna utfästelser. År 2002 var fordringarna 483 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år, vilket till stor del förklaras av att beräknade premieintäkter för bundna utfästelser har minskat. Bland Försvarets materielverks kundfordringar ingår 66 miljoner kronor avseende försäljning av ubåt till Danmark, som förfaller successivt under perioden 2003-2004. Affärsverket Statens järnvägar har en fordran på Storstockholms lokaltrafik AB till ett belopp om 504 miljoner kronor. Fordran är förfallen och parterna tvistar om betalningen. Not 33 Övriga fordringar Miljoner kronor 2002 2001 Riksskatteverket - Fordringar på skattekonto 19 678 26 001 - Fordringar lämnade till Kronofogde- myndigheten för indrivning m.m. 5 339 5 137 - Fordringar på kommuner avseende mervärdesskatt 582 433 - Fordringar på landsting avseende mervärdesskatt 304 - - Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 25 24 Summa Riksskatteverket 25 928 31 595 Riksgäldskontoret - Depositioner för handel med futures 5 240 1 442 - Fordran CSA-avtal 308 12 182 - Övriga fordringar 828 466 Summa Riksgäldskontoret 6 376 14 090 Statens jordbruksverk 5 952 5 323 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 2 725 1 894 Tullverket 1 944 2 635 Affärsverk Luftfartsverket 203 255 Statens järnvägar 54 50 Svenska kraftnät 9 1 Sjöfartsverket 0 3 Övriga myndigheter 881 809 Total summa 44 072 56 655 Övriga fordringar har minskat med 12 507 miljoner kronor jämfört med föregående år. En del av minskningen, 6 323 miljoner kronor, utgörs av Riksskatteverkets (RSV) fordringar på fysiska och juridiska personer avseende underskott på skattekonton. Underskotten kan bl.a. förklaras av att skatten enligt den slutliga taxeringen är högre än de preliminära debiteringar som gjorts, och att dessa skattefordringar förfaller till slutlig betalning under 2003. RSV har skattefordringar under indrivning på nominellt 55 573 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 300 miljoner kronor eller 9,5 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys. År 2002 har RSV en fordran på landsting till ett belopp om 304 miljoner kronor avseende utnyttjad kredit hos Riksgäldskontoret (RGK) för utbetalningar i systemet för kompensation av viss ingående mervärdesskatt. Landstingen hade föregående år ett överskott på sina mervärdesskattekonton uppgående till 76 miljoner kronor. RGK:s minskade fordringar utgörs till största delen av s.k. CSA-avtal som minskat med 11 874 miljoner kronor jämfört med föregående år. RGK ingår CSA-avtal i syfte att hantera kreditrisker i samband med swapptransaktioner. RGK:s depositioner för handel med futures (korta terminskontrakt) har ökat som en följd av att handeln med swappar dragits ned samt att valutaomvärderingen ökat det bokförda beloppet beroende på att kronan stärkts under året. Statens jordbruksverk har 5 952 miljoner kronor i fordringar på EU avseende gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade och upparbetade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Föregående år uppgick fordringarna på EU till 5 323 miljoner kronor. Förändringen beror på ändrade redovisningsprinciper vilket innebär att även icke rekvirerade fordringar är medtagna samt ökade interventionslager. Jämförelsevärdena för föregående år har inte kunnat justeras. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt. Att fordringarna per bokslutsdatum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar. Riksförsäkringsverkets fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1 417 miljoner kronor, samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 558 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till 0 kronor. Nedskrivningsbeloppet uppgår vid 2002 års utgång totalt till 1 776 miljoner kronor. Övriga fordringar utgörs 2002 även av fordringar hos AP-fonden m.m. avseende reglering av socialavgifter till ett belopp om 368 miljoner kronor. Motsvarande fordran fanns inte föregående år. Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret - premielån 45 - - underkurser, upplåning i svenska kronor 8 955 9 276 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 599 610 - övrigt - 5 Summa Riksgäldskontoret 9 599 9 891 Förutbetald EU-avgift 3 243 1 709 Rikspolisstyrelsen 345 324 Kriminalvårdsstyrelsen 204 202 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 193 162 Riksskatteverket 163 138 Vägverket 153 119 Lunds universitet 140 138 Uppsala universitet 127 121 Domstolsverket 123 117 Göteborgs universitet 122 136 Karolinska institutet 111 87 Affärsverk Luftfartsverket 28 39 Sjöfartsverket 16 26 Övriga myndigheter 1 810 1 664 Total summa 16 377 14 873 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande, år men har betalats ut under året. Förutbetald EU-avgift avser avgift till EG:s budget för januari och februari 2003 som enligt regeringens beslut överförts till Riksgäldskontoret för EU:s räkning. Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2002 2001 Lunds universitet 250 199 Kungl. tekniska högskolan 113 82 Göteborgs universitet 87 83 Stockholms universitet 62 67 Karolinska institutet 60 54 Sveriges lantbruksuniversitet 46 37 Mitthögskolan 40 22 Luleå tekniska universitet 33 29 Uppsala universitet 31 30 Umeå universitet 22 18 Örebro universitet 12 14 Övriga myndigheter 190 173 Summa 946 808 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Not 36 Periodavgränsningspost - övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret: Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 11 017 12 678 Ränteintäkter, kreditgivning 165 176 Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor 7 13 Upplupna avgifter i kreditgivningen 4 13 Summa Riksgäldskontoret 11 193 12 880 Arbetsmarknadsverket 1 082 5 Verket för näringslivsutveckling 382 - Banverket 234 179 Kärnavfallsfondens styrelse 182 207 Exportkreditnämnden 180 96 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 96 102 Lunds universitet 57 41 Affärsverk Svenska kraftnät 290 197 Statens järnvägar 231 207 Luftfartsverket 216 136 Sjöfartsverket 50 35 Övriga myndigheter 294 303 Total summa 14 487 14 388 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Not 37 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2002 2001 Regeringskansliet, aktier i Nordea AB 4 646 4 646 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker och företagscertifikat 2 768 2 402 Riksgäldskontoret, dagslån - 1 989 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, hypoteksobligationer m.m. 1 279 1 112 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 54 87 Affärsverk Statens järnvägar 81 271 Summa 8 828 10 507 Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i Nordea AB uppgår till 20,8 miljarder kronor. Riksgäldskontoret placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Riksförsäkringsverket placerar medel från fonder m.m. i olika värdepapper (jfr not 40 och 42). Not 38 Kassa, postgiro och bank Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret 391 2 341 Riksskatteverket 354 388 Försvarets materielverk 297 350 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 169 293 Länsstyrelsen i Norrbottens län 164 163 Allmänna arvsfonden 128 93 Regeringskansliet 112 82 Exportkreditnämnden 164 269 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 64 101 Affärsverk Statens järnvägar 85 81 Svenska kraftnät 51 130 Sjöfartsverket 28 21 Luftfartsverket 21 56 Övriga myndigheter 435 540 Summa 2 463 4 908 För 2001 redovisade Riksgäldskontoret (RGK) 2 201 miljoner kronor på valutakonto i Riksbanken. Under 2002 övertog RGK valutaväxlingar från Riksbanken. Därmed upphörde valutakontot i Riksbanken och posten kassa, postgiro och bank minskade med motsvarande belopp. Not 39 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2002 2001 Uppskrivningskapital 956 960 Donationskapital 118 84 Resultatandelar i dotterföretag 78 714 73 749 Balanserad kapitalförändring -891 814 -940 910 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 20 723 52 505 Summa -791 303 -813 612 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2002 förbättrades nettoförmögenheten med 22 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Vägverket står för största delen av uppskrivningskapitalet, 827 miljoner kronor. Uppskrivningen består av den finansiering av Södra länken som Vägverket erhållit i form av bidrag från Stockholms stad. När Södra länken öppnas för trafik kommer posten att börja lösas upp mot avskrivningar på uppvärderade tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat marginellt under året genom mottagna donationer och medel återförda från stiftelser. Resultatandelar i dotterföretag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Förändringen på 5,0 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (11,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2002 (-3,8 miljarder kronor), aktieägartillskott (0,4 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-3,4 miljarder kronor). Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag Vattenfall, Posten och SJ AB redovisar betydande minskningar av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Vattenfalls förändring av eget kapital avser omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet och uppgår till -1 778 miljoner kronor. Posten har gjort en justering av eget kapital med -783 miljoner kronor i samband med övergång till redovisning enligt International Accounting Standards (IAS) avseende pensionsförpliktelser enligt de så kallade övergångsbestämmelserna. De har tidigare redovisats som ansvarsförbindelse och skall redovisas som avsättning. Förpliktelserna har övertagits från staten och fanns redan när Posten bolagiserades, varför man gör en direkt justering av eget kapital. Detta inträffade sista kvartalet 2001. SJ AB har gjort en omvärdering av förvärvsbalansen med -802 miljoner kronor direkt mot eget kapital. Omvärderingen avsåg kontrakt som fanns med vid övertagandet från affärsverket. Balanserad kapitalförändring Förändringen uppgår till 49,1 miljarder kronor varav den del av föregående års överskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör 40,6 miljarder kronor. Utdelningar från dotterföretag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Förändringar av koncernstruktur har inneburit en ökning med 2,3 miljarder kronor av eget kapital hos dotterföretag. Kupongränta på de bostadsobligationer som överfördes från AP-fonderna under föregående år uppgår till 1,5 miljarder kronor och redovisas som en balanserad kapitalökning. Banverket har mottagit medel från kommuner och landsting för järnvägsinvesteringar på 1,5 miljarder kronor som redovisas som en ökning av det balanserade kapitalet. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Förändring av statens nettoförmögenhet Miljoner kronor Uppskrivnings- kapital Donations-kapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Årets över-/underskott Summa Ingående balans 960 84 73 749 -940 910 52 505 -813 612 Utdelning från dotter- och intresseföretag -3 813 3 813 0 Förändringar av eget kapital hos dotter- och intresseföretag -3 091 2 332 -759 Ränta på bostadsobligationer 1 493 1 493 Medel till järnvägsinvesteringar 1 427 1 427 Övriga förändringar -4 34 -605 -575 Föreg. års kapitalförändring 11 869 40 636 -52 505 0 Årets över-/underskott 20 723 20 723 Summa årets förändring -4 34 4 965 49 096 -31 782 22 309 Utgående balans 956 118 78 714 -891 814 20 723 -791 303 Not 40 Fonder Miljoner kronor 2002 2001 Kärnavfallsfonden 29 429 26 114 Insättningsgarantinämndens fond 12 015 11 033 Medel för kompetenssparande 2 500 2 500 Bilskrotningsfonden 637 912 Allmänna arvsfonden 874 827 Bostadskreditnämndens garantireserv 1 239 1 135 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 321 320 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna - Trafiklivräntefonden 564 547 - Fonder för frivillig sjukförsäkring 320 307 - Frivilliga yrkesskadefonden 95 94 - Affärsverksfonden 102 109 - Övriga fonder 107 107 Summa Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 188 1 164 Batterifonden (Naturvårdsverket) 573 496 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 134 133 Övriga 162 172 Total summa 49 072 44 806 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Riksskatteverket reserverade under 2000 och 2001 enligt regeringens beslut medel från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande. Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen. Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel. Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäkringskassa, och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (168 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2002 2001 Statens pensionsverk, statens pensionsåtagande 128 862 118 159 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 8 204 7 594 Försvarsmakten 2 738 2 408 Rikspolisstyrelsen 145 119 Försvarets materielverk 53 69 Affärsverk Luftfartsverket 2 398 2 136 Sjöfartsverket 973 849 Svenska kraftnät 153 135 Övriga myndigheter 408 559 Summa 143 934 132 028 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) fastställer myndighetsspecifika försäkringsmässigt beräknade premier. SPV administrerar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens järnvägar och de allmänna försäkringskassorna. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med mer än 10 miljarder kronor, beroende på ett flertal faktorer. Nyintjänad pension uppgår brutto till 8,8 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med 2,8 miljarder kronor, indexering av förmåner med 1,5 miljarder kronor och ändrade förutsättningar har ökat skulden med 1,8 miljarder kronor. Dessutom har vissa tidigare anställda vid dåvarande affärsverket SJ efter beslut av NSA återinträtt i försäkringsrörelsen, vilket lett till att avsättningen som en engångshändelse ökat med 1 miljard kronor. Utbetalade förmåner har varit 5,7 miljarder kronor och fall där rätt till pension inte utnyttjats och där rätt till pension bortfallit vid förtida avgång har minskat skulden med ytterligare 1,4 miljarder kronor. Övriga faktorer har gett en nettoökning med cirka 1,7 miljarder kronor. Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna har ökat avsättningen med nära 0,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak är skillnaden mellan årets nyintjänade och utbetalda pensioner vid försäkringskassorna. Försäkringskassorna gör egna avsättningar för tjänstepensionerna. Riktlinjerna är desamma som de som gällde föregående år och ökningen av avsättningen ligger på samma nivå. Även hos Försvarsmakten och Luftfartsverket är förändringen skillnaden mellan årets nyavsättning och utbetalningar, och innehåller inte väsentliga förändringar av förutsättningarna. Not 42 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2002 2001 Exportkreditnämnden 11 336 12 245 Riksgäldskontoret 5 342 1 484 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 717 915 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 668 707 Banverket 166 228 Sveriges geologiska undersökningar 162 210 Affärsverk Statens järnvägar 539 517 Luftfartsverket 42 715 Sjöfartsverket 43 Övriga myndigheter 94 57 Summa 19 109 17 078 Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Risken är större när garantierna är koncentrerade till samma garantitagare eller -land. Avsättningarna har minskat något under året. Minskningen är främst hänförlig till avsättningar för riskkoncentration. Riksgäldskontoret (RGK) reserverar medel för framtida garantiförluster. Den stora ökningen hos RGK förklarar ökningen av posten som helhet och avser reservering i garantiverksamheten för nya garantier, varav 1 839 miljoner kronor avser kreditgarantier till Venantius AB. Styrelsens för internationelltutvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till ett 30-tal länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Volymen nya utfästelser har minskat under året, och engagemangen har dessutom minskat i värde p.g.a. den lägre dollarkursen. Reserveringen för risker uppgick vid utgången av 2002 till 13 procent av totalt engagemang, en marginell ökning jämfört med föregående år. Riksförsäkringsverkets avsättning avser verkets frivilliga pensionsförsäkring. Avsättningen minskar successivt eftersom nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet. Medel motsvarande avsättningen förvaltas av Kammarkollegiet (jfr not 40). Not 43 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2002 2001 Statsobligationslån 658 564 613 331 Statsskuldväxlar 241 854 250 698 Premieobligationslån 40 900 44 100 Dagslån 4 926 12 500 Riksgäldskonto 635 1 160 Riksgäldssparkonto 15 613 11 706 Eliminering, myndigheters innehav -38 917 -2 406 Summa 923 575 931 089 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av , i sin finansiering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas i termer av bokförda belopp vid emissionstillfället, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Årets elimineringar är väsentligt högre än föregående år, beroende på att Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantinämnden omvandlade tillgångar i Riksgäldskontoret till placeringar i statsobligationer och statsskuldväxlar den 1 juli 2002. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 26 235 miljoner kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 10 856 miljoner kronor. Även Premiepensionsmyndigheten (PPM) omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till placeringar i statspapper vid halvårsskiftet. PPM:s innehav av statspapper var, vid utgången av 2002, 15 604 miljoner kronor. Detta elimineras inte i årsredovisningen för staten, eftersom PPM betraktas som utomstatlig (se bilaga 2 Redovisningsprinciper). Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer och Riksförsäkringsverkets med de allmänna försäkringskassorna innehav av statsobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2002 2001 Lån i utländsk valuta 197 837 223 332 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de har räknats om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De utländska lånens anskaffningsvärde uppgick till 190 945 miljoner kronor. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 25 495 miljoner kronor. I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och valutaexponering bör även de skuldbytesavtal i svenska kronor och utländsk valuta samt derivatpositioner som ingås i syfte att uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk beaktas. Riksgäldskontorets upplåningsmandat i utländsk valuta avser valutaexponering inklusive derivatinstrument. Skuldbytesavtalen redovisas i års-redovisning för staten under övriga skulder (not 44). Se även kapitel statsskulden. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2002 2001 Lån i Sverige 923 575 931 089 Lån utomlands 197 837 223 332 Summa 1 121 412 1 154 421 Not 44 Övriga skulder Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret -Skuld till Premiepensionsmyndigheten 28 162 42 493 -Skuldbytesavtal (swappar), netto 7 810 18 228 -EU-avgifter 7 902 8 097 -Obligationer som förfallit, vinster, räntor 2 451 3 519 -Avistamedel 1 925 2 030 -Terminskontrakt, netto 1 788 851 -Skuld CSA-avtal 5 853 6 188 -Övrigt Riksgäldskontoret 695 381 Summa Riksgäldskontoret 56 586 81 787 Riksskatteverket -Kontoöverskott skattekonto 25 084 27 847 -Skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt 8 555 8 668 -Övrigt Riksskatteverket 379 323 Summa Riksskatteverket 34 018 36 838 Vägverket 9 663 7 003 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 5 409 5 474 Statens pensionsverk 1 145 1 123 Banverket 795 388 Försvarsmakten 351 415 Allmänna arvsfonden 252 264 Rikspolisstyrelsen 228 251 Affärsverk Statens järnvägar 12 606 12 598 Luftfartsverket 591 267 Sjöfartsverket 112 130 Svenska kraftnät 6 3 Övriga myndigheter 2 365 2 522 Total summa 124 127 149 063 Skuldbytesavtal (swappar) upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. De består av fordringar på 238 miljarder kronor och skulder på 245 miljarder kronor. Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepensionsmyndigheten (PPM) avser huvudsakligen inbetalda tilläggspensionsavgifter som placeras på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. RGK:s skuld till PPM har minskat med 14 miljarder kronor. PPM har omvandlat sina kontobehållningar i RGK till statsobligationer. PPM innehar vid utgången av 2002 statsobligationer till ett värde av nära 16 miljarder kronor och dessa obligationer ingår i statsskulden. Medel för EU-avgiften uppgår till 7,9 miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräkning. Skuldposten påverkas av att EU drar medel senare än de förs över till kontot. I de fall avgiftsbetalningen tidigarelagts så påverkar det naturligtvis också denna post. RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 5,8 miljarder kronor. Riksskatteverkets (RSV) skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2003. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen. RSV redovisar en skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under inkomståret. Den slutliga kommunalskatten fastställs under året efter taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxeringsåret. Vägverkets övriga skulder består till största delen av lån som tas upp av Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB. Lånen finansierar utbyggnaden av särskilda trafiklösningar i Stockholm respektive i Göteborg. Övriga skulder hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av skulder till kreditinstitut avseende leasing och leasehold av rullande materiel, dessa uppgår till 10,9 miljarder kronor. Här ingår också en skuld till SJ AB som uppgår till 1,7 miljarder kronor, varav den långfristiga är på 1 522 miljarder kronor. Not 45 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2002 2001 Vägverket 2 691 2 902 Försvarets materielverk 2 025 2 844 Banverket 1 442 1 060 Försvarsmakten 862 626 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 623 683 Fortifikationsverket 399 385 Rikspolisstyrelsen 364 429 Kriminalvårdsstyrelsen 346 333 Riksskatteverket 295 273 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 212 148 Statens fastighetsverk 187 202 Regeringskansliet 147 116 Migrationsverket 125 154 Domstolsverket 113 130 Affärsverk Luftfartsverket 485 582 Svenska kraftnät 399 334 Sjöfartsverket 46 60 Statens järnvägar 9 284 Övriga myndigheter 2 456 2 881 Summa 13 226 14 426 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 46 Depositioner Miljoner kronor 2002 2001 Riksskatteverket - Klientmedel 328 365 - Landstingens mervärdesskattekonto - 76 - Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 7 18 Summa Riksskatteverket 335 459 Länsstyrelsen i Stockholms län 114 252 Övriga myndigheter 229 120 Summa 678 831 Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Riksskatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2002 2001 Försvarets materielverk 173 194 Uppsala universitet 24 28 Patent- och registreringsverket 21 20 Riksantikvarieämbetet 20 24 Totalförsvarets forskningsinstitut 15 25 Kungl. tekniska högskolan 14 13 Växjö universitet 12 10 Affärsverk Svenska kraftnät 106 112 Luftfartsverket 2 - Övriga myndigheter 70 83 Summa 457 509 Försvarets materielverk erhåller förskott i samband med pågående projekt. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, d.v.s. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15-25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret 58 639 52 904 Vägverket 1 289 1 194 Försvarsmakten 832 803 Rikspolisstyrelsen 807 603 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 762 709 Arbetsmarknadsverket 482 469 Banverket 453 428 Migrationsverket 372 181 Riksskatteverket 327 293 Kriminalvårdsstyrelsen 223 193 Affärsverk Statens järnvägar 220 251 Luftfartsverket 145 627 Sjöfartsverket 89 61 Övriga myndigheter 3 461 3 282 Summa 68 101 61 998 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2002 2001 Karolinska institutet 1 070 1 101 Göteborgs universitet 814 790 Lunds universitet 653 526 Uppsala universitet 482 450 Umeå universitet 234 219 Kungl. tekniska högskolan 186 173 Sveriges lantbruksuniversitet 155 132 Stockholms universitet 127 112 Summa 4 682 4 450 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Not 50 Periodiseringsposter - övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret: -förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 15 397 14 512 -förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 558 641 -förutbetalda överkurser i in- och utlåningsverksamheten till premiepensionsmyndigheten - 598 -förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m 118 11 -Förutbetalda underkurser, uppköp premier 13 20 Summa Riksgäldskontoret 16 086 15 782 Karolinska institutet 383 294 Stockholm universitet 136 294 Lunds universitet 121 104 Göteborgs universitet 105 103 Statens fastighetsverk 74 67 Banverket 53 48 Affärsverk Luftfartsverket 538 - Svenska kraftnät 229 109 Övriga myndigheter 552 429 Total summa 18 277 17 230 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkterna etc. som inbetalts före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 51 Garantiförbindelser Miljoner 2002 2001 Övriga 692 924 750 223 Statliga garantier redovisas utförligt i kapitel 6 Statliga garantier. Not 52 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner 2002 2001 Övriga 8 817 6 154 Övriga ansvarsförbindelser redovisas enligt vad myndigheterna tagit upp, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag. Ansvarsförbindelserna avser i huvudsak Riksgäldskontoret som redovisar åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder på cirka 7,3 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens pensionsverk redovisar antastbara förmåner på cirka 1,4 miljarder kronor, en ökning med 0,2 miljarder kronor. Med att en förmån är antastbar avses att rätten till den är förenad med ett villkor, t.ex. att den anställde avgår tidigast vid pensionsåldern. Det kan gälla rätten till pension före 65 års ålder för den som har en lägre pensionsålder. Noter till finansieringsanalysen (53 - 62) Not 53 Skatter m.m. Miljoner kronor 2002 2001 Enligt resultaträkningen 825 506 867 662 Avgår: Förändring av skulder och fordringar 2 847 -12 911 Summa 828 353 854 751 Riksskatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resultaträkningen, men har inte medfört några betalningar. Not 54 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2002 2001 Enligt resultaträkningen 35 538 36 326 Tillkommer: Utdelningar 3 768 4 680 Summa 39 306 41 006 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden (se bilaga 2 Redovisningsprinciper), vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till postens påverkan på betalningsflödet och därmed på statens nettoupplåning. Not 55 Transfereringar Miljoner kronor 2002 2001 Enligt resultaträkningen 651 768 636 654 Avgår: Avsättningar till fonder -4 266 -4 293 Nedskrivning av lån, CSN m.fl. -2 981 -5 296 Tillkommer: Kapitaltillskott för förlusttäckning i SVEDAB 371 541 Summa 644 892 627 606 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför inte med. Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfereringar. Not 56 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2002 2001 Enligt resultaträkningen 178 329 162 124 Avgår: Avskrivningar -19 801 -15 703 Avsättningar -13 937 -9 747 Summa 144 591 136 674 Kostnader för avskrivningar och avsättningar medför inte några betalningar och tas därför inte med. Not 57 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2002 2001 Förändring av långfristiga fordringar 8 224 -608 Förändring av omsättningstillgångar 8 052 -7 822 Förändring av kassa, bank 2 445 -983 Förändring av skulder -10 365 8 092 Summa 8 356 -1 321 Förändringar av långfristiga fordringar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 8,2 miljarder kronor. Till stor del beror det på att de långsiktiga fordringarna i form av bostadsobligationer till ett bokfört värde av 7,2 miljarder kronor har sålts under året. Förändringar av omsättningstillgångar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 8 miljarder kronor. Till stor del beror det på att fordringar hänförbart till skuldskötselinstrument har minskat under året. Behållningen på kassa, bank har minskat med 2,4 miljarder kronor (se not 38) vilket medför att statens nettoupplåning minskar. Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har ökat med 10,3 miljarder kronor. Till stor del beror det på att Premiepensionsmyndigheten har minskat sina behållningar på räntebärande konton i Riksgäldskontoret med 14,3 miljarder kronor under året och i stället placerat i statsobligationer. Not 58 Investeringar Miljoner kronor 2002 2001 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 204 1 629 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 10 923 13 680 Väganläggningar 7 570 6 255 Järnvägsanläggningar 6 219 4 563 Maskiner och inventarier 5 559 5 005 Fastigheter och markanläggningar 3 418 6 239 Övriga investeringar 2 190 1 404 Summa materiella investeringar 35 879 37 146 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 418 930 Total summa 37 501 39 705 Finansiella investeringar uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor. Under året har bl.a. 58 miljoner kronor investerats i Europeiska utvecklingsbanken. Förgående år gjordes en investering i Förvaltningsaktiebolaget Stattum som uppgick till 1,4 miljarder kronor. Materiella investeringar uppgick till 35,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av investeringar i beredskapstillgångar var 10,8 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret. Investeringar i väganläggningar uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. De största regionala investeringarna i väganläggningar var Södra länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg, dessa uppgick totalt till 2,5 miljarder kronor. Investeringar i nationella vägar uppgick till 1,5 miljarder kronor. Investeringar i bananläggningar uppgick till 6,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Banverket har gjort investeringar som är hänförbara till stomnätsplanen med 3,2 miljarder kronor. I stomnätsplanen ingår bl.a. investeringar i södra stambanan, västkustbanan, Norge/Vänernbanan etc. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen är till stor del hänförbar till att Luftfartsverkets investeringar minskat från 4,5 till 2 miljarder kronor. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor från föregående år. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar i markanläggningar på 0,3 miljarder kronor, vilket var oförändrat i förhållande till föregående år. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 5,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor från föregående år. Rikspolisstyrelsen har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,7 miljarder kronor både 2002 och 2001. Försvarsmakten, Riksförsäkringsverket och Vägverket har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,3 miljarder kronor per myndighet. Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i immateriella tillgångar är till stor del hänförbara till Riksförsäkringsverkets uppbyggnad av nytt pensionssystem, där investeringarna uppgick till 0,7 miljarder kronor under året. Därutöver har Riksskatteverket investerat 0,1 miljarder i utveckling av nytt IT-system för punktskatter och elektronisk inkomstdeklaration. Not 59 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2002 2001 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 11 761 11 916 Riksgäldskontoret 6 738 21 297 Övriga myndigheter 126 125 Summa 18 625 33 338 Amorteringar Miljoner kronor 2002 2001 Riksgäldskontoret 18 215 3 064 Centrala studiestödsnämnden 5 183 4 548 Övriga myndigheter 142 145 Summa 23 540 7 757 Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,8 miljarder, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,2 miljarder kronor. Amorteringarna hos CSN uppgick till 5,2 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,6 miljarder kronor. Riksgäldskontorets (RGK) nyutlåning var 6,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 14,6 miljarder kronor. En stor del av nyutlåningen är hänförbar till omförhandlingar av tidigare upptagna lån. Svensk-Danska Broförbindelser och Botniabanan har ökat sina lån i RGK med 0,7 respektive 0,6 miljarder kronor. Amorteringarna i RGK uppgick till 18,2 miljarder kronor. Den största amorteringen gjordes av Sveaskog AB, 12 miljarder kronor. Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2002 2001 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 78 369 40 854 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden -121 864 -134 419 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -31 434 12 500 Summa -74 929 -81 065 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 6,1 miljarder kronor. Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 31,4 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Not 61 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2002 2001 Finansiella intäkter exkl. förvaltningen av statsskulden 7 238 7 418 Finansiella kostnader exkl. förvaltningen av statsskulden -2 767 -1 258 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -2 649 -2 705 Övriga poster 795 -822 Summa 2 617 2 633 Under övriga poster redovisas realisationsvinster/förluster som inte kommer att medföra några betalningar och nedskrivningar av finansiella tillgångar. En stor del av årets justering är hänförbar till nedskrivningen av aktier i OM Gruppen AB. Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning. Not 62 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2002 2001 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 979 6 892 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning 6 039 -3 55 Summa 8 018 3 537 Upplupna och förutbetalda räntor och över- och underkurser som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2 respektive 6 miljarder kronor under året. ?? Skr. 2002/03:100 BILAGA 3 Skr. 2002/03:100 BILAGA 3 2 29 Skr. 2002/03:100 BILAGA 3 Skr. 2002/03:100 BILAGA 3 42 41