Post 5065 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2002/03:101 ·
Hämta Doc ·
Årsredovisning för staten 2002
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 101/3
Bilaga 3
Noter
Bilaga 3
Noter
Innehållsförteckning
Noter till resultaträkningen (1-12) 5
Not 1 Skatter m.m. 5
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 6
Not 3 Intäkter av bidrag 9
Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. 9
Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder 12
Not 6 Kostnader för personal 12
Not 7 Kostnader för lokaler 13
Not 8 Övriga driftskostnader 14
Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar 16
Not 10 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 16
Not 11 Finansiella intäkter 17
Not 12 Finansiella kostnader 18
Noter till balansräkningen (13-52) 20
Not 13 Balanserade utgifter för utveckling 20
Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 20
Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 21
Not 16 Statliga väganläggningar 21
Not 17 Statliga järnvägsanläggningar 21
Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom 21
Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet 22
Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22
Not 21 Pågående nyanläggningar 23
Not 22 Beredskapstillgångar 23
Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 24
Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag 24
Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav 25
Not 26 Långfristiga fordringar 26
Not 27 Utlåning 27
Not 28 Varulager och förråd 28
Not 29 Pågående arbeten 28
Not 30 Fastigheter 28
Not 31 Förskott till leverantörer 28
Not 32 Kundfordringar 28
Not 33 Övriga fordringar 29
Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader 30
Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter 30
Not 36 Periodavgränsningspost - övriga upplupna intäkter 30
Not 37 Värdepapper och andelar 31
Not 38 Kassa, postgiro och bank 31
Not 39 Nettoförmögenheten 32
Not 40 Fonder 34
Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 34
Not 42 Övriga avsättningar 35
Not 43 Statsskulden 36
Not 44 Övriga skulder 36
Not 45 Leverantörsskulder 37
Not 46 Depositioner 38
Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kunder 38
Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader 38
Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag 39
Not 50 Periodiseringsposter - övriga förutbetalda intäkter 39
Not 51 Garantiförbindelser 39
Not 52 Övriga ansvarsförbindelser 39
Noter till finansieringsanalysen (53 - 62) 40
Not 53 Skatter m.m. 40
Not 54 Avgifter och andra ersättningar 40
Not 55 Transfereringar 40
Not 56 Statens egen verksamhet 40
Not 57 Justeringar till betalningar 40
Not 58 Investeringar 41
Not 59 Utlåning 42
Not 60 Finansiellt netto för statens upplåning 42
Not 61 Övrigt finansiellt netto 42
Not 62 Justeringar till betalningar 42
Noter till resultaträkningen (1-12)
Not 1
Skatter m.m.
Miljoner kronor
2002
2001
Intäkter av skatter m.m.
Inkomstskatter, fysiska personer
481 955
505 161
Inkomstskatter, juridiska personer
104 880
119 874
Arbetsgivaravgifter
311 612
300 576
Mervärdesskatt
192 559
179 054
Energiskatter
56 507
53 080
Riksbankens inlevererade överskott
27 300
28 200
Alkohol- och tobaksskatt
19 451
19 047
Fordonsskatt
7 429
7 017
Stämpelskatt
5 780
5 367
Ofördelbara skatter m.m.
5 754
7 622
Övriga skatter på varor och tjänster vid RSV
4 297
4 545
Räntor, dröjsmålsavgifter, skattetillägg m.m.
3 543
3 820
Svenska spel, inlevererade överskott
3 297
3 561
Tullmedel
3 217
3 338
Skatt på egendom
2 975
2 576
Övrigt
1 303
1 376
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter
-20 336
-19 270
Summa intäkter av skatter m.m.
1 211 523
1 224 944
Tillkommer/avgår
Utjämningsavgifter
23 705
20 874
Kommunalskatter, utbetalda
-396 298
-372 789
Nedsättningar, anställningsstöd,
bredbandsstöd, sjöfartsstöd
-5 415
-1 640
Summa tillkommer/avgår
-378 008
-353 555
Periodiseringar
Upplupna kostnader slutregl. av
kommunalskatt
113
1 215
Periodiserade intäkter av skatter
2 071
2 809
Värdereglering
2 180
1 881
Konstaterade uppbördförluster
-11 682
-10 366
Periodisering vid andra myndigheter
än RSV
-691
734
Summa periodiseringar
-8 009
-3 727
Total summa
825 506
867 662
Skatter m.m. minskade med 42 miljarder kronor.
Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan vad som är skatt på inkomst, socialavgifter etc.
Den största skillnaden mellan den redovisning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna och premiepensionssystemet. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är dels att arbetsgivaravgifter som avser statligt anställda har eliminerats, dels att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar.
Minskningen av fysiska personers inkomstskatt förklaras nästan uteslutande av lägre utfall från slutregleringar avseende inkomståret 2001. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer avser dels preliminärskatter avseende inkomståret, dels slutregleringar (skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Detta innebär att 2002 redovisas preliminärskatter avseende 2002 och slutregleringar avseende 2001. Fysiska personers inkomstskatt minskade med 23 miljarder kronor och juridiska personers inkomstskatt minskade med 15 miljarder kronor.
Slutregleringens utfall, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i preliminärskatteuttagen, minskade mellan 2001 och 2002 med 26 miljarder kronor. Skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt förklarar 21 miljarder kronor medan den 2002 beslutade skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa och fackförening förklarar drygt 3 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade endast med 2 miljarder kronor. Den låga ökningen förklaras till största delen av tredje steget i den skattereform som påbörjades 2000. Dessutom utvidgades skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till att även omfatta pensionärer. Det innebär att skattereduktionen för 2002 höjdes från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften för beskattningsåret 2002. Vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt minskades samtidigt avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 50 till 25 procent av avgiften.
Även minskningen av juridiska personers inkomstskatt förklaras huvudsakligen av att utfallet från slutregleringen minskade mellan 2001 och 2002. Utfallet från slutregleringen minskade med 16 miljarder kronor medan preliminärskatten ökade med 1 miljard kronor. Det minskade slutregerlingsutfallet förklaras dels av minskade bolagsvinster 2001 men även av att inkomstskatten 2000 påverkades av tillfälliga skatteintäkter till följd av återbäringar från försäkringsbolaget Alecta (f.d. SPP)
Utbetalningarna av kommunalskatter ökade med nästan 24 miljarder kronor.
Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor på grund av högre lönesumma.
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt redovisas av Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.
Mervärdesskatt ökade med nästan 14 miljarder kronor till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket och Tullverket.
Riksbankens inlevererade överskott redovisas av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. År 2002 har en extra utdelning till staten gjorts på 20 miljarder kronor. Utdelningen gjordes kontant. Även 2001 inlevererades extra utdelning till staten av motsvarande storlek. Den gjordes i huvudsak genom överöring av statsobligationer.
Riksskatteverket redovisar upplupen kostnad för slutreglering av kommunalskatt som Övriga skulder. (Se bilaga 2 Redovisningsprinciper). Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassmässigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodisering redovisas ovan som periodiserad uppbörd.
Överskottet från Svenska spel, som redovisas som en intäkt i resultaträkningen under Skatter m.m., inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2002
2001
Offentligrättslig verksamhet
Riksskatteverket
727
811
Lantmäteriverket
589
554
Patent- och registreringsverket
538
507
Vägverket
530
433
Banverket
480
456
Insättningsgarantinämnden
431
392
Centrala studiestödsnämnden
346
333
Affärsverk
Luftfartsverket
3 548
3 351
Svenska kraftnät
3 228
3 115
Sjöfartsverket
1 152
1 084
Övriga
2 300
2 351
Summa offentligrättslig verksamhet
13 869
13 387
Uppdragsverksamhet
Vägverket
1 684
1 664
Banverket
1 457
1 377
Exportkreditnämnden
1 130
1 145
Statens institutionsstyrelse
967
852
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
826
798
Lantmäteriverket
456
491
Statens fastighetsverk
401
349
Affärsverk
Luftfartsverket
1 483
1 569
Statens järnvägar
286
297
Sjöfartsverket
99
125
Övriga
6 202
7 119
Summa uppdragsverksamhet
14 991
15 786
Andra ersättningar
Arbetsmarknadsverket
2 884
2 712
Kärnavfallsfondens styrelse
644
730
Vägverket
533
436
Radio- och TV-verket
526
651
Exportkreditnämnden
414
1 190
Affärsverk
Statens järnvägar
84
39
Övriga
1 593
1 395
Summa andra ersättningar
6 678
7 153
Total summa
35 538
36 326
Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en direkt motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla tjänster och varor. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter.
I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget minskade dessa avgifter och andra ersättningar mellan 2001 och 2002 med 788 miljoner kronor.
Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, ska riksdagen ha beslutat att verksamheten ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet.
Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls.
Vidare har affärsverkens intäkter särredovisats. För att ansluta till strukturen för övriga statliga myndigheters avgiftsintäkter har även avgiftsintäkterna för affärsverken hänförts till offentligrättsliga avgifter respektive avgifter från uppdragsverksamhet.
Offentligrättsliga avgifter
De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet ökade med cirka 4 procent mellan 2001 och 2002. Totalt redovisar omkring 100 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter.
Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.
Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Patent- och registreringsverket redovisar avgiftsintäkter vid patent-, bolags- och varumärkesregistreringar.
Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Vägverkets ökade avgiftsintäkter förklaras bl.a. av att provvolymen för förarprovsverksamheten har ökat och att den förväntade ökningen av förlängning av högre behörigheter uteblev 2001 och i stället kom 2002.
Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar.
Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, ska skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag.
Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.
Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter har hänförts till offentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Uppdragsverksamhet
De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet minskade med ungefär 5 procent mellan 2001 och 2002. De minskade intäkterna beror till stor del på att den vårdhögskoleutbildning som universitet och högskolor bedriver har ändrat huvudmannaskap från landstingsförbundet till staten från och med den 1 januari 2002. Drygt 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet.
Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår övrig uppdragsverksamhet som t.ex. försäljning av information ur bilregistret.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder.
Statens institutionsstyrelse (SIS) ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. SIS har ökat sina avgiftsintäkter mellan åren vilket beror på att avgifterna höjdes 2002 och på att ungdomsvården har ökat i volym.
Riksförsäkringsverkets avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.
Lantmäteriverket tar ut avgifter vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att tillhandahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.
Affärsverkens verksamhet har klassificerats som uppdragsverksamhet enligt följande. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. groundhandling, vilket inkluderar ramp- och expeditjonstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Trafikverksamheten i Statens järnvägar har övergått i bolagsform den 31 december 2000 och finns inte längre kvar i affärsverket. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning.
Andra ersättningar
Intäkter avseende andra ersättningar minskade med cirka 7 procent mellan 2001 och 2002. Minskningen beror till stor del på att Exportkreditnämnden har gjort en förändring i beräknade premier för bundna utfästelser. Ungefär 220 myndigheter redovisar intäkter av andra ersättningar.
De andra ersättningar som redovisas av Arbetsmarknadsverket omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa ska enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik ska betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige.
Allmänt
De intäktsmässigt största myndigheterna 2002 har särredovisats inom respektive verksamhet. Myndigheterna kan givetvis vara verksamma inom samtliga tre verksamheter och då rangordnas annorlunda beroende på var myndighetens verksamhet har sin tyngdpunkt.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2002
2001
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- arealersättning, exportbidrag och djurbidrag
6 810
10 648
- miljö-, struktur- och regionala
åtgärder
1 180
404
- struktur- och regionalstöd till
jordbrukssektorn
72
79
Länsstyrelserna
- bidrag från regionalfonden
1 283
252
- bidrag från socialfonden
201
99
Arbetsmarknadsverket
- bidrag från socialfonden
1 084
940
Verket för näringslivsutveckling
- bidrag från strukturfonden
382
-
Övriga EU-bidrag
205
107
Summa EU-bidrag
11 217
12 529
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
-underhållsstöd
2 092
1 162
- assistansersättning
2 243
1 949
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor
5 257
4 720
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
2 315
2 513
Total summa
23 124
22 873
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer.
Bidragsintäkterna har ökat med 251 miljoner kronor jämfört med föregående år.
EU-bidragen till Statens jordbruksverk har minskat med 3 069 miljoner kronor på grund av engångseffekter av senareläggning av 2000 års arealersättning till 2001. Verket betalade ut ersättningarna för 2000 och 2001 till mottagarna under 2001. Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU som intäkter, periodiserade i samband med att arealersättning betalas ut till den slutliga bidragsmottagaren. För den del av arealersättningen som utbetalas i samband med årsskiftet intäktsredovisades därför två årsbelopp för 2001. År 2002 redovisas endast ett årsbelopp. På motsvarande sätt redovisas stödet till jordbruket under transfereringar (se not 4).
Verket för näringslivsutveckling har en fordran på EU avseende rekvirerade, men ännu ej betalda bidrag från strukturfonden. Rekvisitionerna uppgår till 402 miljoner kronor, men nedskrivning har skett med fem procent på grund av att EG-revisionens granskning återstår innan beloppet fastställs.
Intäktsökningen avseende underhållsstöd beror på att Riksförsäkringsverket, som en följd av ändrade värderingsprinciper av fordringar, genomförde stora nedskrivningar föregående år, vilket redovisades som en intäktsreduktion för 2001.
Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. EU:s ramprogram för forskning, företag inom och utom Sverige samt Stiftelsen strategisk forskning. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade.
Not 4
Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.
Miljoner kronor
2002
2001
Socialförsäkring
Ekonomisk äldrepolitik (ålders
pensioner m.m.)
185 390
177 474
Ersättning vid arbetsoförmåga och till funktionshindrade samt åtgärder mot ohälsa
107 352
97 773
Ekonomisk familjepolitik
49 989
49 161
Läkemedelsförmånen
17 842
16 531
Summa socialförsäkring
360 573
340 939
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning
22 933
23 115
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
23 713
21 613
Bidrag till Samhall AB
4 262
4 262
Lönegarantier m.m.
1 851
1 499
Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting
2 559
-
Anställningsstöd via skattekonto
systemet
1 429
1 403
Summa arbetsmarknad
56 747
51 892
Bistånd och invandring
Bidrag via Styrelsen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete
10 659
11 183
Bidrag till internationella organisationer via Regeringskansliet
3 710
4 422
Invandringsbidrag till kommuner m.m.
4 168
3 188
Summa bistånd och invandring
18 537
18 793
Övrigt
Generella bidrag och utjämnings
bidrag till kommuner och landsting
100 001
99 127
Varav utjämningsbidrag
23 759
20 861
Överföring till premiepensions-
systemet
20 445
18 822
Överföring till AP-fonderna
8 596
13 372
Studiestöd, inklusive av- och
nedskrivningar av lånefordringar
16 229
18 940
Sveriges avgift till EU m.m.
19 693
22 126
Stöd till jordbruket
10 313
13 389
Räntebidrag m.m.
1 368
1 689
Bidrag inom skolväsendet
8 783
4 551
Bidrag till folkbildningen
2 522
2 513
Bidrag till investeringar i
infrastruktur
2 535
2 348
Bidrag till näringslivet m.m.via Nutek och Vinnova
1 640
2 087
Bidrag till hälso- och sjukvård, handikappändamål m.m. via Socialstyrelsen
2 277
1 921
Bidrag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar
1 638
1 683
Bidrag till kulturverksamhet
1 388
1 308
Sjöfartsstöd
1 390
206
Övriga bidrag m.m.
18 242
18 295
Summa övrigt
217 060
222 377
Elimineringar av stöd via skattekontot
-5 415
-1 640
Total summa
647 502
632 361
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetalningar, förmedlar till olika mottagare. I huvudsak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken, där kravet är att mottagaren genomgår t.ex. någon form av utbildning. Transfereringarna är med den definition som tillämpas mer än enbart egentliga bidrag: även pensioner och vissa andra omfördelningstransaktioner redovisas som transfereringar.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 15 miljarder kronor mellan 2001 och 2002. Kostnaderna för socialförsäkring är den huvudsakliga förklaringen. Där har kostnaderna ökat med 20 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitik har ökat med cirka 5 miljarder kronor, medan nettoöverföringen till AP-fonderna minskat med 5 miljarder kronor. Därutöver finns mer begränsade ökningar och minskningar.
Med socialförsäkring avses här i princip transfereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, vilket innebär att utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik och ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, förtidspension och arbetsskadeersättning samt vissa stöd till funktionshindrade. Under rubriken socialförsäkring har dessutom bidragen till landstingen för läkemedelsförmånen tagits med.
De största ökningarna inom området socialförsäkring gäller ersättning vid arbetsoförmåga samt ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Sjukpenningutbetalningarna har ökat med drygt 4 miljarder kronor och förtidspensionerna har också ökat med nära 4 miljarder kronor. Liksom under flera år tidigare har både antalet sjukskrivna och medelsjukpenningen ökat. Ökningen av sjukpenning är dock mindre än de senaste årens kraftiga ökningstakt, och har avtagit särskilt tydligt under slutet av året. Förtidspensionerna däremot har ökat med cirka 4 miljarder kronor beroende på att fler än föregående år överförts från sjukskrivning till förtidspensionering. Ökningarna här avser utbetalningarna exklusive Statlig ålderspensionsavgift som endast är en omföring inom staten mellan anslag och inkomsttitel för överföring till pensionssystemet.
Kostnaderna för ekonomisk äldrepolitik har ökat med 8 miljarder kronor, vilket helt avser ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Ökningen beror ungefär till hälften på fler ATP-pensionärer och högre genomsnittlig pensionspoäng hos de nytillkommande pensionärerna, och till ungefär hälften på indexförändringar. Förändringen i det nya följsamhetsindex som införts för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten ledde till kostnadsökningar på hela 3,3 procent för 2002. Nytt med följsamhetsindexet är att där även ingår löneutveckling hos arbetstagarkollektivet som en indexdel. Prisbasbeloppet som styr kostnaderna för de flesta övriga pensionsförmåner, ökade också mer än de närmast föregående åren.
Inom området ekonomisk familjepolitik har föräldraförsäkringens kostnader ökat med cirka 1,5 miljarder kronor. Antalet barn har ökat och antalet föräldrar med högsta ersättningsberättigade inkomst har ökat. Övriga delar av familjestödet som allmänna barnbidrag, underhållsstöd m.m. har endast förändrats marginellt. Bland annat har bostadsbidrag till barnfamiljer (kostnaden inklusive nedskrivning av återkrav) minskat med 0,5 miljarder kronor, barnbidragen har minskat med 0,1 miljarder kronor och underhållsstöd har också minskat med cirka 0,1 miljarder kronor.
För området arbetsmarknad har de sammanlagda kostnaderna ökat med 5 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat marginellt. Arbetslösheten har hållits kvar på samma nivå som 2001, dvs. 4 procent. Kostnaderna för arbetsmarknadsprogram och övriga åtgärder har däremot ökat med 2 miljarder kronor, vilket innefattar en minskning av kostnaderna för arbetsmarknadsutbildning på grund av färre deltagare, och ökningar av utbetalningarna av aktivitetsstöd och medel från Europeiska socialfonden. Det nya sysselsättningsstödet till kommuner och landsting via skattekontot, som här redovisas brutto, har kostat 2,6 miljarder kronor. Dessutom har kostnaderna för lönegaranti i konkurs ökat, på grund av ökat antal konkurser.
Inom området bistånd och invandring har biståndet via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskat med cirka en halv miljard kronor vilket förklaras av att utfallet avseende u-krediter för finansiering av framför allt infrastrukturprojekt blev lägre än året innan. Även de internationella bidrag inom biståndsområdet som betalas ut av Regeringskansliet har minskat. Bidragen till invandring har ökat som följd av ökat antal asylsökande och flyktingar.
Bland övriga transfereringar märks en minskning på 2,5 miljarder kronor av kostnaderna för studiestöd, främst beroende på att nedskrivningarna för befarade förluster liksom för 2001 planat ut efter det att nya metoder för värdering av studiemedelsfordringar införts och utvecklats sedan 1999. Dock kan flera ökningar och minskningar noteras bland de olika stödformer som finns.
Överföringen till Premiepensionsmyndigheten (PPM) ökade med nära 2 miljarder kronor. Lönesumman har stigit och andelen av inbetalda ålderspensionsavgifter som förs till premiepensionssystemet har ökat något. Slutreglering av pensionsrätter för tidigare år har minskat överföringen till premiepensionssystemet, men den minskningen var lägre under 2002 än under 2001.
Överföringen till AP-fonderna avser mellanskillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalning av pensioner. De inbetalda avgifterna har ökat på grund av lönesummeförändringar, vilket ökar överföringarna både till AP-fonden och PPM. Dock har utbetalningarna av pensioner ökat mer, vilket gör att nettoöverföringen till AP-fonden som redovisas ovan minskar med nära 5 miljarder kronor.
Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU) har minskat med nära 2,5 miljarder kronor. Det som redovisas är den periodiserade kostnaden, medan ett högre belopp har anslagsavräknats, och redovisas i statsbudgetens utfall, enligt regeringens beslut om att en del av 2003 års avgift skulle betalas under 2002. Minskningen beror främst på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten respektive mervärdesskatten sänktes i EU:s tilläggsbudget för 2002.
Jordbruksstödet har minskat med 3 miljarder kronor beroende på att engångseffekter av senarelagd utbetalning av arealbidrag för 2000 belastade kostnaderna under 2001. Från och med 2002 års ordinarie utbetalning har kostnaderna för arealbidraget periodiserats, så att engångseffekter av tidigareläggningar och senareläggningar av utbetalningarna inte ska påverka kostnaderna. Däremot påverkas anslagsavräkningen och därmed utgifterna i statsbudgeten med den tidigarelagda utbetalningen 2002 avseende 2003 eftersom redovisningen i statsbudgeten är utgiftsmässig.
Bidragen till skolväsendet har ökat med drygt 4 miljarder kronor. Ökningen avser till övervägande del bidragen för maxtaxa i barnomsorgen som tillkom detta år.
Posten Övriga bidrag m.m. som uppgår till drygt 18 miljarder kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Statens energimyndighet, Presstödsnämnden och Rikstrafiken.
Olika former av stöd som lämnats genom kreditering av mottagarens skattekonto hos Riksskatteverket har eliminerats, eftersom det är en inomstatlig kostnad (se avsnitt Utveckling av konsolideringen i 2002 bilaga 2 Redovisningsprinciper). De stödformer som här är berörda är Nedsättning anställningsstöd och sysselsättningsstöd (inkomsttitel 1711), Nedsättning bredbandsstöd till kommuner (inkomsttitel 1713) och Nedsättning sjöfartsstöd (inkomsttitel 1714).
Not 5
Avsättning till / upplösning av fonder
Miljoner kronor
2002
2001
Kärnavfallsfonden
3 315
1 526
Insättningsgarantinämndens fond
982
987
Medel för kompetenssparande
-
1 150
Bilskrotningsfonden
-275
-158
Bostadskreditnämndens garantireserv
104
727
Batterifonden
77
79
Fonder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
24
58
Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m.
10
-82
Övriga fonder
29
6
Summa
4 266
4 293
Skillnaden jämfört med föregående år på posten Avsättning till/upplösning av fonder avser främst två fonder.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden har mer än fördubblats, beroende på att Kärnavfallsfonden under 2002 redovisat stora realisationsvinster som följd av att fondens placeringar omvandlades i samband med förändrade placeringsregler (se avsnitt 3.3.2 Statsskuldens förändring och avsnitt 3.6 Statsskulden).
Under 2000 och 2001 gjordes avsättningar från inkomster av energiskatt till medel för kompetenssparande efter regeringsbeslut. Under 2002 gjordes ingen sådan avsättning.
Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40, Fonder.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2002
2001
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Försvarsmakten
9 358
9 126
Rikspolisstyrelsen
8 870
8 486
Riksskatteverket
4 463
4 261
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
4 439
4 239
Arbetsmarknadsverket
3 117
2 991
Banverket
2 733
2 668
Kriminalvårdsverket
2 512
2 268
Lunds universitet
2 420
2 263
Vägverket
2 415
2 370
Regeringskansliet
2 326
2 297
Domstolsverket
2 171
2 159
Uppsala universitet
1 899
1 790
Göteborgs universitet
1 800
1 679
Karolinska institutet
1 434
1 352
Stockholms universitet
1 391
1 283
Kungliga tekniska högskolan
1 332
1 206
Umeå universitet
1 328
1 225
Linköpings universitet
1 217
1 103
Sveriges lantbruksuniversitet
1 146
1 084
Statens institutionsstyrelse
1 089
1 005
Affärsverk
Luftfartsverket
1 590
1 598
Sjöfartsverket
566
533
Svenska kraftnät
125
116
Statens järnvägar
16
31
Övriga myndigheter
23 119
21 280
Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
82 876
78 413
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-20 660
-19 526
Summa lönekostnader efter elimineringar av arbetsgivaravgifter
62 216
58 887
Pensionskostnader
Försvarsmakten
2 488
2 280
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
1 198
1 075
Rikspolisstyrelsen
1 073
779
Riksskatteverket
487
470
Domstolsverket
407
400
Vägverket
394
300
Regeringskansliet
390
389
Arbetsmarknadsverket
358
328
Lunds universitet
333
316
Försvarets materielverk
285
151
Banverket
274
245
Uppsala universitet
265
209
Göteborgs universitet
249
246
Affärsverk
Luftfartsverket
412
353
Sjöfartsverket
163
156
Svenska kraftnät
4
5
Statens järnvägar
1
-24
Övriga myndigheter
3 851
3 540
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
6 031
5 965
Förändring av försäkringstekniska avsättningar
10 703
5 667
Eliminering av premieintäkt för
statliga ålderspensioner m.m.
-9 141
-8 063
Summa pensionskostnader
20 225
14 787
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten
447
611
Regeringskansliet
360
344
Vägverket
239
281
Rikspolisstyrelsen
216
222
Arbetsmarknadsverket
209
199
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
185
242
Kriminalvårdsverket
126
115
Riksskatteverket
107
128
Affärsverk
Luftfartsverket
45
177
Sjöfartsverket
29
36
Svenska kraftnät
28
32
Statens järnvägar
0
0
Övriga myndigheter
1 689
1 522
Summa övriga personalkostnader
3 680
3 909
Total summa
86 121
77 583
Statens kostnader för personal ökade med 8 539 miljoner kronor.
Kostnaden för statens tjänstepensioner har ökat med 5 102 miljoner kronor. Det är den försäkringstekniska avsättningen som har ökat kraftigt, se vidare not 41 Avsättningar för pensioner.
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4 464 miljoner kronor eller 5,7 procent. Personalens löneutveckling ingår som en del, men antalet anställda har också ökat. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgår till 32,82 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklusive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m.. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats.
Kriminalvårdsverkets lönekostnader har ökat nästan 11 procent och förklaras av både löneökningar och ökning i antalet anställda. Antalet anställda har ökat med 5 procent.
Lönekostnaderna vid Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet har också ökat mer än 10 procent beroende på att medelantalet anställda ökat.
Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader har minskat marginellt jämfört med föregående år.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2002
2001
Försvarsmakten
2 984
2 313
Rikspolisstyrelsen
1 279
1 227
Regeringskansliet
1 078
1 017
Kriminalvårdsverket
705
669
Lunds universitet
589
563
Riksskatteverket
588
584
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
564
518
Uppsala universitet
540
521
Göteborgs universitet
516
483
Kungliga tekniska högskolan
510
475
Domstolsverket
486
464
Arbetsmarknadsverket
477
474
Stockholms universitet
452
430
Karolinska institutet
426
366
Migrationsverket
364
242
Linköpings universitet
341
317
Umeå universitet
270
240
Sveriges lantbruksuniversitet
269
260
Försvarets materielverk
229
209
Vägverket
205
210
Affärsverk
Luftfartsverket
28
44
Sjöfartsverket
22
29
Svenska kraftnät
17
14
Statens järnvägar
9
8
Övriga myndigheter
4 650
4 349
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
-4 272
-4 210
Summa
13 325
11 817
Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Lokalkostnaderna vid Försvarsmakten är inte jämförbara med föregående år och avspeglar inte en ökning av lokalkostnader. För att få samstämmighet mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket har sådana lokalkostnader som Försvarsmakten föregående år redovisade under tjänster, 789 miljoner kronor, nu definierats som lokalkostnader. Det är de ökade kraven på inomstatlig motpartsrapportering som möjliggjort mer exakt avstämning. Motsvarande information finns inte för 2001. Efter hänsyn tagen till denna omdefiniering har statens kostnader för lokaler ökat 719 miljoner kronor eller 6 procent. Försvarsmaktens lokalkostnader har efter hänsyn tagen till omdefinieringen däremot minskat 118 miljoner kronor eller 5 procent på grund av neddragningar.
Migrationsverkets lokalkostnader har ökat med 122 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 51 procent. Denna kostnadsökning förklaras med att antalet asylsökande och inskrivna har ökat med 40 respektive 38 procent under 2002.
Regeringskansliets lokalkostnader har ökat med 60 miljoner eller 6 procent, vilket är en normal hyresavtalshöjning.
Karolinska institutets lokalkostnader har också ökat. Ökningen, 59 miljoner kronor eller 16,4 procent, hänförs till upprustning av KI-Campus i Solna och KI-Syd i Huddinge.
Vid Rikspolisstyrelsen är ökningen av lokalkostnaderna 52 miljoner kronor eller 4,2 procent och förklaras främst av indexreglerade hyreshöjningar.
Riksförsäkringsverkets (RFV) lokalkostnader har ökat med 46 miljoner kronor eller 8,9 procent. Ökningen beror på att ett engångsbelopp har belastat resultatet i samband med att RFV flyttat till nyrenoverade lokaler i Stockholm. Därutöver har RFV Data expanderat sin verksamhet och därmed fått högre lokalkostnader.
Not 8
Övriga driftskostnader
Miljoner kronor
2002
2001
Övriga driftkostnader - tjänster
Vägverket
10 105
8 842
Försvarsmakten
9 309
9 084
Banverket
4 939
3 565
Riksgäldskontoret
4 046
1 193
Försvarets materielverk
3 502
3 382
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
1 476
1 300
Rikspolisstyrelsen
1187
999
Domstolsverket
1 094
989
Riksskatteverket
1 070
1 027
Kärnavfallsfondens styrelse
1033
859
Fortifikationsverket
1027
785
Statens fastighetsverk
770
860
Karolinska institutet
761
811
Regeringskansliet
753
1012
Göteborgs universitet
708
670
Lunds universitet
649
628
Arbetsmarknadsverket
621
576
Kriminalvårdsstyrelsen
512
437
Migrationsverket
509
487
Exportkreditnämnden
397
2 451
Övriga myndigheter
11 573
10 633
Summa tjänster
56 041
50 590
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
13 449
16 648
Försvarsmakten
4 537
5 710
Banverket
2 134
2 374
Vägverket
1 717
1 691
Fortifikationsverket
493
505
Rikspolisstyrelsen
395
357
Kriminalvårdsverket
294
271
Karolinska institutet
276
254
Lunds universitet
263
247
Uppsala universitet
243
242
Göteborgs universitet
159
148
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
156
148
Kungl. tekniska högskolan
154
152
Statens fastighetsverk
153
161
Riksskatteverket
150
166
Sveriges lantbruksuniversitet
149
147
Övriga myndigheter
2 647
2 562
Summa varor
27 369
31 783
Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster
Svenska kraftnät
2 301
2 000
Luftfartsverket
1 496
1 245
Sjöfartsverket
603
453
Statens järnvägar
348
256
Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster
4 748
3 954
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.
Vägverket
3 026
2 474
Försvarsmakten
2 522
2 397
Banverket
363
291
Regeringskansliet
230
280
Rikspolisstyrelsen
221
240
Kriminalvårdsverket
214
194
Försvarets materielverk
156
157
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
150
120
Riksdagsförvaltningen
144
95
Migrationsverket
122
82
Lunds universitet
116
112
Karolinska institutet
102
102
Sveriges lantbruksuniversitet
93
92
Umeå universitet
86
81
Kungliga tekniska högskolan
84
91
Riksskatteverket
83
113
Stockholms universitet
81
80
Göteborgs universitet
76
77
Uppsala universitet
75
79
Övriga myndigheter
1 531
1 505
Affärsverk
Luftfartsverket
253
132
Svenska kraftnät
176
174
Statens järnvägar
49
155
Sjöfartsverket
65
75
Summa reparationer, diverse m.m.
10 018
9 198
Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
Försvarsmakten via FMV
-12 588
-13 738
Vägverket
-7 144
-5 367
Banverket
-5 078
-4 466
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
-468
-373
Riksskatteverket
-52
-35
Kungliga tekniska högskolan
-35
-39
Regeringskansliet
-29
0
Arbetsmarknadsverket
-27
0
Patent- och registreringsverket
-22
0
Verket för högskoleservice
-20
-22
Statens energimyndighet
-17
0
Fortifikationsverket
-17
0
Naturvårdsverket
-16
0
Försvarets materielverk
-14
-22
Övriga myndigheter
-194
-40
Summa Aktivering utveckling av anläggnings- tillgångar i egen regi
-25 721
-24 102
Eliminering av inomstatliga transak-tioner
-13 373
-14 402
Total summa
59 082
57 021
Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.
Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Denna kostnad var under 2002 negativ, dvs. avsättningen minskade, vilket redovisas som en kostnadsreduktion. Effekten blir att driftkostnaderna i denna del minskat med
2 044 miljoner kronor.
Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Den stora ökningen, 2 853 miljoner kronor, avser reservering i garantiverksamheten för nya garantier, varav
1 839 miljoner kronor avser kreditgarantier till Venantius AB.
Banverket har ökade kostnader för köpta entreprenadtjänster och övriga konsulttjänster. Det beror både på en ökning i volymen av investeringar i järnvägsanläggningar och en ökad satsning på underhåll.
Vägverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen. Ökningen hänförs till ökad investeringsvolym 2002.
Varuinköpen vid Försvarets materielverk och Försvarsmakten har minskat betydligt beroende på neddragningar inom Försvaret. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, minskat.
Not 9
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2002
2001
Försvarsmakten
7 127
3 123
Vägverket
2 792
2 754
Banverket
2 386
2 506
Rikspolisstyrelsen
674
692
Fortifikationsverket
609
598
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
524
424
Riksskatteverket
255
269
Affärsverk
Luftfartsverket
870
898
Svenska kraftnät
377
358
Sjöfartsverket
85
82
Statens järnvägar
22
23
Övriga myndigheter
4 080
3 976
Summa
19 801
15 703
Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier. I årets avskrivning ingår nedskrivningar av beredskapsinventarier med 2,1 miljarder kronor. Uppskrivning av lagervärde för beredskapsvaror ingår med 0,9 miljarder kronor under året och med 1,4 miljarder kronor föregående år. Tidigare års avskrivningar har ökats med 0,4 miljarder kronor i år och minskades med 0,1 miljarder kronor föregående år.
Banverket har återfört en del av en nedskrivning av projektering som gjordes under föregående år med 0,1 miljarder kronor.
Riksförsäkringsverket har gjort en extra nedskrivning av immateriella tillgångar (IT-system) på 0,1 miljarder.
Not 10
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Miljoner kronor
2002
2001
Regeringskansliet, resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB
5 683
2 293
Posten AB
3 627
-1 409
Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB)
1 767
331
Vin & Sprit AB
1 216
1 007
Venantius AB
1 010
510
Statliga Akademiska Hus AB
559
582
SBAB
445
390
AB Svensk Exportkredit
322
371
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
190
96
Systembolaget AB
181
64
Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB)
112
92
Specialfastigheter AB
96
109
Svenska Rymdaktiebolaget
37
-20
Swedfund International AB
33
138
Lernia AB
33
7
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
14
4
Kasernen Fastighets AB
6
5
Apoteket AB
3
-102
Telia AB
-
6 953
Svenska Spel AB
-
-
AB Svensk Bilprovning
-2
-33
Svenska Lagerhus AB
-3
12
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-6
19
IMEGO AB
-15
0
Svenska Skogsplantor AB
-79
-15
Almi Företagspartner AB
-142
-78
AB Swedcarrier
-175
-1 031
TERACOM, Svensk Rundradio AB
-313
-18
Samhall AB
-321
122
Green Cargo AB
-322
19
SJ AB
-786
-108
Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet
-5
28
Summa Regeringskansliet
13 165
10 338
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
-371
-541
Affärsverk
Svenska kraftnät
14
15
Luftfartsverket - LFV Holding AB
-14
34
Övriga myndigheter
-8
-18
Summa resultat från andelar i dotterföretag
12 786
9 828
Resultat från andelar i intresseföretag
Nordiska investeringsbanken NIB
490
485
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
0
14
AssiDomän AB
-
1 234
AB Bostadsgaranti
-1
42
Övriga intressebolag
-1
2
SAS Sverige AB
-180
227
TeliaSonera AB
-7 458
-
Affärsverk
Svenska kraftnät
40
37
Summa resultat från andelar i intresseföretag
-7 110
2 041
Resultat från andelar i dotter- och
intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag
12 786
9 828
Resultat från andelar i intresseföretag
-7 110
2 041
Total summa
5 676
11 869
Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intressebolag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 procent och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen under den senaste 12 månadersperioden t.o.m. tredje kvartalet 2002. I några fall har i stället ett tidigare hel- eller delårsbokslut använts.
Det tidigare dotterbolaget Telia AB redovisas 2002 inför samgåendet med Sonera Oyj som intressebolaget TeliaSonera AB. Resultatandelen från TeliaSonera uppgår till en förlust på 7,5 miljarder kronor, att jämföra med vinstandelen från Telia föregående år på 7 miljarder kronor. De främsta orsakerna till försämringen är kostnader för omstrukturering och rationalisering främst i International Carrier och den danska fastnätsverksamheten.
Vattenfall har förbättrat sitt resultat med 3,4 miljarder kronor. Utfallet för 2001 inkluderar sista kvartalet 2000 med ett negativt resultat på 0,2 miljarder kronor bl.a. på grund av kostnader för diverse engångsposter. Omfattande företagsförvärv i Tyskland under de senaste åren har bidragit till det förbättrade resultatet under 2002.
Posten har ökat sitt resultat med 5 miljarder kronor bl.a. genom realisationsvinster på totalt 2,8 miljarder kronor vid försäljning av Postgirot Bank och Postfastigheter under fjärde kvartalet 2001. Utfallet för 2001 inkluderar en kostnad på 2,4 miljarder kronor från sista kvartalet 2000 avseende avsättning för beräknade framtida underskott för grundläggande kassaservice åren 2001-2005.
Civitas har förbättrat sitt resultat med 1,4 miljarder kronor, beroende på realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar i dotterbolaget Vasakronan. Resultatandelen för 2002 avser i sin helhet 2001.
Assidomän blev under 2002 en del av Sveaskog, som redovisas under Förvaltningsaktiebolaget Stattum ovan.
Svenska Lagerhus har sålts under sista kvartalet 2002.
Not 11
Finansiella intäkter
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta
22 596
26 564
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor
16 826
14 254
Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m.
11
36
Överkurs vid emission (netto)
7 502
-
Orealiserade valutavinster (netto)
31 434
-
Summa finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden
78 369
40 854
Övriga finansiella intäkter
Centrala Studiestödsnämnden
4 295
4 248
Regeringskansliet
1 184
1 186
Kammarkollegiet
280
191
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
173
152
Exportkreditnämnden
90
417
Affärsverk
Statens järnvägar
819
766
Luftfartsverket
8
27
Svenska kraftnät
36
8
Sjöfartsverket
2
2
Övriga myndigheter
351
421
Total summa
85 607
48 272
Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter från skuldskötselåtgärder. Ökningen av över- och underkurser vid emission förklaras av lägre räntenivåer och av emissioner till lägre kupongränta under 2002. De orealiserade valutavinsterna beror på att kronan stärkts jämfört med de valutor som lånen är anskaffade i.
Centrala studiestödsnämnden redovisar ränteintäkter för studielån på 4 217 miljoner kronor och ränteintäkter för hemutrustningslån för invandrare på 78 miljoner kronor.
Regeringskansliets post består främst av utdelning från Nordea AB på 1 153 miljoner kronor.
Affärsverket Statens järnvägars post består främst av finansiella intäkter från värdepappersinnehav och leasingtillgångar på 541 miljoner kronor och ränteintäkter från en fordran på Storstockholms lokaltrafik AB (SL) på 112 miljoner kronor.
Kammarkollegiet redovisar överskott från statsstödda exportkrediter på 193 miljoner kronor. År 2001 uppgick motsvarande överskott till 103 miljoner kronor.
Exportkreditnämnden redovisade 2001 orealiserade kursvinster med 332 miljoner kronor.
Not 12
Finansiella kostnader
Miljoner kronor
2002
2001
Finansiella kostnader exklusive
aktiveringar Riksgäldskontoret
Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor
71 535
51 320
Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta
39 393
51 389
Underkurs vid emissioner (netto)
-
1 625
Realiserade kursförluster (netto)
4 145
5 102
Realiserade valutaförluster
6 632
12 295
Orealiserade valutaförluster
-
12 500
Provisioner till banker m.fl.
159
188
Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden
121 864
134 419
Övriga finansiella kostnader
Regeringskansliet
859
250
Exportkreditnämnden
535
4
Vägverket
339
230
Karolinska institutet
216
59
Statens fastighetsverk
20
1
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
19
7
Statens jordbruksverk
19
2
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
15
27
Göteborgs universitet
14
29
Försvarets materielverk
8
49
Affärsverk
Statens järnvägar
802
732
Luftfartsverket
107
63
Svenska kraftnät
8
11
Sjöfartsverket
56
6
Övriga myndigheter
32
60
Summa finansiella kostnader exkl.
aktivering
124 913
135 949
Aktivering av finansiella kostnader
-282
-230
Total summa
124 631
135 719
I noten redovisas finansiella kostnader brutto för varje myndighet. Totalsumman visar kostnader efter avdrag för aktivering. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.
Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även kostnader för skuldskötselåtgärder. Orealiserade valutaförändringar påverkar främst värdet av skuldskötselinstrumenten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. Orealiserade valutaförändringar uppkommer vid omvärderingen av Riksgäldskontorets skulder och fordringar i utländsk valuta. År 2002 gjordes betydande valutavinster, att jämföra med valutaförluster 2001, på grund av att den svenska kronan stärktes.
Regeringskansliets finansiella kostnader består främst av nedskrivning av aktier i OM-gruppen på 771 miljoner kronor.
Exportkreditnämnden redovisar orealiserade kursförluster med 532 miljoner kronor.
Vägverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader på 332 miljoner kronor. Av dessa har 247 miljoner kronor aktiverats under 2002. Aktiveringen avser räntor vid väganläggningsarbeten.
Karolinska institutets finansiella kostnader består bl.a. av realisationsförlust samt nedskrivning på värdepapper med 215 miljoner kronor. År 2001 bestod posten bl.a. av nedskrivning av värdepapper med 52 miljoner kronor.
Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing, räntor på leasingskulder på lok och vagnar och räntekostnader för en skuld till SJ AB.
Noter till balansräkningen (13-52)
Not 13
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2002
2001
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
1 388
1 001
Rikspolisstyrelsen
156
156
Riksskatteverket
152
64
Centrala studiestödsnämnden
147
127
Domstolsverket
106
71
Totalförsvarets pliktverk
66
79
Verket för högskoleservice
54
40
Regeringskansliet
50
20
Lantmäteriverket
44
8
Migrationsverket
36
34
Riksdagsförvaltningen
32
20
Patent- och registreringsverket
29
-
Arbetsmarknadsverket
27
-
Affärsverk
Svenska kraftnät
8
-
Sjöfartsverket
4
-
Övriga myndigheter
312
166
Summa
2 611
1 786
Balanserade utgifter för utvecklingsverksamhet har totalt ökat med 800 miljoner kronor. Detta beror delvis på att myndigheterna i ökad omfattning aktiverat utvecklingskostnader till följd av att reglerna för aktivering av immateriella tillgångar ändrats från och med 1 januari 2002 (se Redovisningsprinciper).
Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet utgör den största delen.
Rikspolisstyrelsens (RPS) balanserade utgifter avser utveckling av datorsystem såsom systemet med den nya kommunikationscentralen, en gemensam plattform för vapen och delgivningssystemen samt system för Schengenarbetet. RPS har haft dispens från de nya reglerna för redovisning av immateriella anläggningstillgångar varför ingen förändring skett jämfört med 2001.
Riksskatteverkets post avser utveckling av IT-system varav IT-stöd för folkbokföring, punktskatter, elektronisk inkomstdeklaration samt ett gemensamt ärendehanteringssystem hör till de största balanserade utgifterna under året.
Centrala studiestödsnämndens post utgörs av systemstöd för studiemedel beviljade från och med 1 juli 2001, vilket har tagits i bruk.
Domstolsverket aktiverar kostnader för det nya verksamhetsstödet VERA, som tagits i drift vid vissa domstolar under 2002.
Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informationssystemet PLIS, vilket enligt regeringsbeslut ska vara avskrivet senast den 31 december 2007.
Not 14
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2002
2001
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
78
57
Riksskatteverket
28
36
Statistiska centralbyrån
7
-
Skogsstyrelsen
6
0
Statens fastighetsverk
5
4
Affärsverk
Svenska kraftnät
101
74
Luftfartsverket
24
0
Sjöfartsverket
1
-
Övriga myndigheter
47
19
Summa
297
190
Riksförsäkringsverkets (RFV) med de allmänna försäkringskassorna post avser köpta licenser. Ökningen beror på att nya licenser köpts in av RFV Data under 2002 till ca 15 000 användare.
Även Riksskatteverkets post avser köpta licenser.
Svenska kraftnäts post har ökat med 25 miljoner kronor vilket beror på omklassificering av långfristiga förskott till nyttjanderättigheter för optoförbindelser. I övrigt består posten av markrättigheter.
Luftfartsverkets har under året anskaffat ett nytt ekonomisystem som tas i bruk fr.o.m. 1 januari 2003.
Egenutvecklade system redovisas som balanserade utgifter för utvecklingsverksamhet, se not 13.
Not 15
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2002
2001
Smittskyddsinstitutet
1
-
Övriga myndigheter
1
-
Summa
2
-
Not 16
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2002
2001
Vägverket
70 207
68 987
Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år.
Under 2002 har många vägprojekt öppnats för trafik och därmed har avskrivning påbörjats. De största är Saltsjöbron i Södertälje och sträckan Gamleby - Överum.
Not 17
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2002
2001
Banverket
60 661
59 238
Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar som tillgång i balansräkningen. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.
Exempel på större investeringsprojekt under 2002 är banupprustning av Blekinge kustbana, ny bro och linjeomläggning vid Köpmannebro och spårupprustning Vännäs-Bastuträsk.
Not 18
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2002
2001
Statens fastighetsverk
10 759
10 854
Fortifikationsverket
9 475
9 727
Naturvårdsverket
2 575
2 257
Riksdagsförvaltningen
1 014
1 057
Affärsverk
Luftfartsverket
7 083
5 510
Sjöfartsverket
444
380
Svenska kraftnät
196
205
Statens järnvägar
155
169
Övriga myndigheter
1 194
1 232
Summa
32 895
31 391
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten.
Naturvårdsverket redovisar nationalparksfastigheterna och naturreservat. Dessa är ibland upptagna till ett lågt värde beroende på att de olika objekten, i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, är bokförda till anskaffningsvärde. Konsekvensen för mark som anskaffats för länge sedan är att det bokförda värdet är lågt mätt i dagens penningvärde. Vissa markområden har också donerats, i vissa fall i början av 1900-talet, och är bokförda till värdet noll. Mark som inköptes under 2002 har anskaffats till marknadsvärde. Naturvårdsverkets redovisade innehav ökade 2002 med 318 miljoner kronor. Förvärvsobjekten utgörs i huvudsak av skyddsvärda skogar och skogs- myrmosaikobjekt.
Mark skrivs i regel inte av utan anses ha ett bestående värde.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål.
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna.
Av affärsverket Luftfartsverkets post utgör drygt hälften byggnader. I posten ingår även fältanläggningar och en mindre del avser mark. SkyCity-anläggningen är exempel på anläggningstillgång som från och med 2001 tas upp som byggnad. Ökningen beror främst på anläggning av Bana 3 och en ny pir på Arlanda.
Not 19
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2002
2001
Rikspolisstyrelsen
684
653
Kungliga tekniska högskolan
270
261
Lunds universitet
149
136
Kriminalvårdsverket
121
131
Uppsala universitet
116
123
Göteborgs universitet
115
95
Stockholms universitet
105
80
Riksskatteverket
72
62
Regeringskansliet
67
73
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
64
55
Försvarsmakten
63
14
Sveriges lantbruksuniversitet
56
54
Domstolsverket
54
55
Övriga myndigheter
708
586
Summa
2 644
2 378
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk och larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.
Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser till största delen om- och tillbyggnationer av kvarteret Kronoberg i Stockholm, ombyggnationer av Garnisonen i Linköping och av polishögskolorna i Stockholm och i Växjö samt ombyggnationer av diverse närpolisstationer och polishus.
Kungliga tekniska högskolans (KTH) post avser främst förbättringsutgifter på KTH:s bibliotek och Forum i Kista.
Not 20
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2002
2001
Rikspolisstyrelsen
1 326
1 178
Försvarsmakten
1 255
1 259
Vägverket
885
877
Banverket
672
648
Försvarets materielverk
659
791
Kustbevakningen
653
664
Göteborgs universitet
553
580
Lunds universitet
543
561
Uppsala universitet
498
521
Riksskatteverket
452
453
Karolinska institutet
411
372
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
399
358
Regeringskansliet
382
396
Domstolsverket
311
289
Kungliga tekniska högskolan
300
296
Försvarets radioanstalt
284
277
Affärsverk
Svenska kraftnät
6 218
6 421
Luftfartsverket
2 391
1 439
Sjöfartsverket
618
658
Statens järnvägar
147
170
Övriga myndigheter
4 874
4 588
Summa
23 831
22 796
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.
Rikspolisstyrelsens post har ökat med 148 miljoner kronor vilket främst beror på investeringar i nya helikoptrar, förnyelse och utökning av bilparken samt inköp av datorer.
Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem.
Luftfartsverket redovisar huvudsakligen elanläggningar, teleutrustningar, fordon, maskiner m.m. under denna post. Samtliga tillgångar har ökat jämfört med föregående år, bl.a. till följd av att gammal utrustning kasserats och ersatts med ny.
Not 21
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2002
2001
Vägverket, väganläggningar
15 528
11 685
Banverket, järnvägsanläggningar
10 830
8 259
Försvarets materielverk
1 082
2 448
Fortifikationsverket
640
836
Statens fastighetsverk
358
218
Affärsverk
Luftfartsverket
3 960
5 339
Svenska kraftnät
387
237
Sjöfartsverket
95
83
Övriga myndigheter
744
521
Summa
33 624
29 626
Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser Södra Länken i Stockholm, Götatunneln i Göteborg, Tranebergsbron i Stockholm, E6 Hogdal-Svinesund, E4 Rotebro-Upplands Väs-by, förbifart Strängnäs och Uppsala-Läby.
Hallandsåsprojektet är den största pågående nyanläggningen för Banverket. Andra stora projekt är dubbelspår Kallhäll-Kungsängen, nya spår Stockholm S-Årstaberg och Citytunneln i Malmö.
Försvarets materielverks (FMV) pågående nyanläggningar avser beställningar av krigsmateriel från Försvarsmakten. FMV "bygger" på uppdrag och vid färdigställandet överförs de till Försvarsmakten. Minskningen av pågående arbeten syns som en ökning av beredskapstillgångar (se not 22), vilka visar en ökning hos Försvarsmakten. Största delen av Luftfartsverkets pågående investeringar avser Arlanda flygplats, där terminalkapaciteten byggs ut och den tredje rullbanan är under färdigställande. Ett nytt trafikledningssystem är under arbete. Minskningen här beror på färdigställda byggnationer, som nu ingår i tillgångarna (se not 18).
Not 22
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2002
2001
Försvarsmakten
85 704
82 354
Statens räddningsverk, räddnings- tjänst och varningsmateriel m.m.
1 013
1 044
Krisberedskapsmyndigheten
197
-
Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter
76
90
Rikspolisstyrelsen
21
20
Banverket
4
6
Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads- och kemiska
produkter
-
232
Summa
87 015
83 746
Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap.
Från och med 1998 har Försvarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. andningsskydd och brandskyddsutrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror. Bägge redovisas som anläggningstillgång. Beredskapsinventarierna uppgår till 71 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till drygt 15 miljarder kronor.
Årets förändring förklaras i huvudsak av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 12 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 7 miljarder kronor under 2002. Beredskapslagret har minskat med 1 miljard kronor.
Statens räddningsverks beredskapstillgångar är på relativt oförändrad nivå och består av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler.
Överstyrelsen för Civil Beredskap har avvecklat sitt innehav på 0,2 miljarder kronor genom försäljning och överföring till Krisberedskapsmyndigheten.
Not 23
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2002
2001
Vägverket
582
545
Banverket
81
38
Rikspolisstyrelsen
8
19
Arbetslivsinstitutet
2
2
Kungl. tekniska högskolan
1
1
Affärsverk
Luftfartsverket
24
-
Summa
698
605
Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat för anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Vägverkets post avser förskott av väganläggningar.
Not 24
Andelar i dotter- och intresseföretag
Andelar i dotterföretag
Miljoner kronor
2002
2001
Vattenfall AB
41 347
38 399
Förvaltningsaktiebolaget Stattum (inklusive Sveaskog AB)
12 900
10 621
Civitas Holding AB
8 686
7 468
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
8 540
8 630
Statliga Akademiska Hus AB
7 248
6 646
Venantius AB
5 619
4 388
SBAB
4 465
4 140
Almi Företagspartner AB
4 174
4 316
Vin & Sprit AB
4 150
3 160
Posten AB
3 671
893
AB Svensk Exportkredit
2 361
2 272
Vasallen AB
2 237
2 224
Apoteket AB
1 638
1 788
AB Swedcarrier
1 462
1 625
Systembolaget AB
1 461
1 255
Specialfastigheter AB
1 290
1 349
Samhall AB
1 011
1 332
Swedfund International AB
930
882
TERACOM, Svensk Rundradio AB
776
1 070
Svenska Rymdaktiebolaget
711
670
Green Cargo AB
588
941
Lernia AB
293
266
Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB
248
228
AB Svensk Bilprovning
148
148
Kasernen Fastighets AB
90
70
IMEGO AB
65
80
AB Göta Kanalbolag
40
41
Swedesurvey AB
41
37
SweRoad (Swedish National Road
Consulting AB)
40
37
Svenska Skogsplantor AB
31
111
Kungliga Dramatiska Teatern AB
28
34
Statens Väg- och Baninvest AB
18
17
Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB AB
14
14
A-Banan Projekt AB
10
10
SJ AB
0
1 602
Svenska Spel AB
0
0
Telia AB
-
43 690
Svenska Lagerhus AB
-
89
SGAB, Sveriges Geologiska AB
(i likvidation)
-
52
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB
176
235
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.
39
27
Övriga andelar
108
128
Summa
116 654
150 985
Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos bolagen enligt delårsbokslut för tredje kvartalet 2002, utom i några fall då ett tidigare hel- eller delårsbokslut använts.
Andelar i dotterföretag har minskat med 34,5 miljarder kronor. Telia svarar för en väsentlig del av förändringen med en minskning med 43,7 miljarder kronor då innehavet konverterats till aktier i TeliaSonera, som ingår som intressebolag nedan.
Vattenfall har ökat 2,9 miljarder kronor genom periodens resultat på 5,7 miljarder kronor, utdelning av 1,0 miljarder kronor och omräkningsdifferenser på -1,8 miljarder kronor (vilket redovisas direkt i balansräkningen).
Civitas Holding har ökat 1,2 miljarder kronor, vilket är nettot av periodens vinst på 1,8 miljarder kronor och utdelning på 0,5 miljarder kronor.
Venantius har ökat med 1,2 miljarder kronor främst på grund av periodens positiva resultat.
Posten har ökat andelsvärdet med 2,8 miljarder kronor genom periodens resultatandel på 3,6 miljarder kronor och påverkan av ny redovisningsprincip gällande pensionsförpliktelser med -0,8 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Förvaltningsaktiebolaget Stattum har ökat med 2,3 miljarder kronor främst beroende på ändringar i bolagsstrukturen.
SJ AB har minskat med 1,6 miljarder kronor, dels genom årets resultatandel på -0,8 miljarder kronor, dels genom omvärdering med -0,8 miljarder kronor av den balansräkning SJ AB förvärvade av Statens järnvägar.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs statsbudgeten när utdelningen betalas.
Svenska Lagerhus AB har sålts under året.
Andelar i intresseföretag
Miljoner kronor
2002
2001
TeliaSonera AB
35 671
-
Nordiska investeringsbanken (NIB)
5 220
5 014
SAS Sverige AB
3 299
3 584
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
78
80
AB Bostadsgaranti
53
54
Sveriges Rese- och Turistråd AB
7
8
Norrland Center AB
5
5
Dom Shvetsii
1
13
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
300
150
Summa
44 634
8 908
Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Andelar i intressebolag har ökat med 35,6 miljarder kronor främst p.g.a. att aktieinnehavet i Telia AB inför sammangåendet med Sonera Oy redovisas som TeliaSonera AB bland intressebolagen. Andelen har minskat i värde med 8,0 miljarder kronor, vilket till största delen beror på periodens resultatandel -7,5 miljarder kronor.
Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt
Miljoner kronor
2002
2001
Andelar i dotterföretag
116 654
150 985
Andelar i intresseföretag
44 634
8 908
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
162 288
160 893
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 25
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer
18 165
25 366
Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB
1 677
1 677
Regeringskansliet, OM Gruppen AB
330
1 101
Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD
865
807
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD
593
593
Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB
34
34
Allmänna arvsfonden, andelar i
aktie- och räntekonsortium
997
998
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer
620
594
Fiskeriverket
127
129
Göteborgs universitet
108
130
Affärsverk
Statens järnvägar
3 973
3 727
Övriga myndigheter
153
191
Summa
27 642
35 347
Under andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas bl.a. långsiktiga aktieinnehav i företag där staten har en mindre andel än 20 procent.
Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 7,6 miljarder kronor, främst på grund av Riksgäldskontorets minskade innehav av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i föregående års överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och således har 49,3 miljarder kronor hittills lösts in, varav 7,2 miljarder kronor under året.
Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Regeringskansliets aktier i OM Gruppen AB har skrivits ned med 0,8 miljarder kronor till marknadsvärdet 0,3 miljarder kronor.
Not 26
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2002
2001
Exportkreditnämnden
-Försäkringstekniskt beräknat
nettovärde på skadefordringar
5 112
5 930
-Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar
488
314
Summa Exportkreditnämnden
5 600
6 244
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
307
299
Statens bostadskreditnämnd
217
290
Göteborgs universitet
164
168
Verket för näringslivsutveckling
143
172
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
20
22
Affärsverk
Statens järnvägar
8 338
8 666
Sjöfartsverket
139
151
Luftfartsverket
95
75
Svenska kraftnät
65
26
Övriga myndigheter
33
31
Summa
15 121
16 144
Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar, leasing- och leaseholdavtal på SJ-koncernen. Dessa uppgick 2002 till 6 371 miljoner kronor, inklusive riskavgift, kundfordran och upplupen ränta. Enligt Statens järnvägars årsredovisning har staten med beaktande av SJ AB:s finansiella ställning en risk som innebär betalningsansvar för leasinglånen. Det samma gäller även räntebetalningar (se även bilaga 2 Redovisningsprinciper). Staten har dock även skulder till SJ AB på 1 683 miljoner kronor (1 522 avser långfristig del och redovisas i not 44). Statens järnvägars nettofordran på SJ AB var vid bokslutstidpunkten 4 690 miljoner kronor.
Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1 552 miljoner kronor. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nuvärdesberäkning av förväntade ersättningar under perioden 2002 till 2010 för investeringar som affärsverket Statens järnvägar gjort för SL:s räkning.
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefodringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina utbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget för landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 15 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 10 miljarder kronor. Dessutom redovisas återförsäkrares andel av EKN:s försäkringstekniska avsättning som en långfristig fordran i årsredovisningen för staten.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid värdering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl.a. skuldavskrivningar och en särskild reservering för riskkoncentration då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder.
Statens bostadskreditsnämnd (BKN) redovisar regressfordringar till följd av utbetalade ersättningar för infriade garantier.
Not 27
Utlåning
Miljoner kronor
2002
2001
Centrala studiestödsnämnden (CSN) studielån beviljade efter 1988 samt hemutrustningslån
97 549
101 901
CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988
17 030
18 240
CSN, Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli 2001
17 363
5 591
CSN, återkrav på lån och bidrag
249
218
CSN, skuldsaneringslån och övrigt
47
43
Summa Centrala studiestödsnämnden
132 238
125 993
Riksgäldskontoret (RGK), löpande krediter och rörelsekapital med fast löptid till
- Sveaskog AB
-
12 000
- Jernhusen AB
3 825
4 900
- Botniabanan AB
1 400
1 030
- Övriga
672
1 000
RGK, investeringslån till
- Svensk-Danska broförbindelsen AB
3 190
2 470
- A-train AB
1 000
1 000
- Jernhusen AB
250
-
- Botniabanan AB
250
-
RGK, utlåning till Premiepensionsmyndigheten
1 697
1 431
RGK, utlåning till AP-fonden
92
22
Summa Riksgäldskontoret
12 376
23 853
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
¨
262
265
Kammarkollegiet, näringslån
113
150
Statens energimyndighet, Baltikumlån m.m.
102
110
Nutek, villkorslån och lokaliseringslån
95
116
Övriga myndigheter
79
103
Total summa
145 265
150 590
Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 132 miljarder kronor, efter det att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar.
Två huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på grundval av beräkningarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet och betalningsförmåga. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid bedömning av betalningsförmågan beaktas de ekonomiska förutsättningarna för individen i förhållande till skuldstorleken med hänsyn till reglerna om nedsättning, avskrivning och inkomstrelaterad betalning. Inför 2000 tog CSN ett nytt administrativt system för återbetalning i bruk och tog fram nya rutiner för beräkning av osäkra fordringar. Under 1999-2001 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar på sammanlagt cirka 20 miljarder kronor, efter införande och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Under 2002 har CSN reserverat ytterligare netto 2,3 miljarder kronor. Av detta avser 3,2 miljarder kronor lån tagna mellan 1989 och 2001 och övrig del en minskning av reserverat belopp för osäkra fordringar avseende lån tagna tidigare. Den totala reserveringen är vid utgången av 2002 därmed knappt 23 miljarder kronor eller 15 procent på en total lånefordran uppgående till 155 miljarder kronor. Av reserverat belopp avser 5 miljarder kronor lån upptagna fram till 1988 och drygt 17 miljarder kronor lån tagna från och med 1989. I resultaträkningen ingår årets nedskrivning på 2,3 miljarder kronor i posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. (se not 4). För de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001, går det ännu inte att bedöma osäkerheten eftersom ingen återbetalningsskyldighet inträtt, och där har ingen värdereglering gjorts.
Riksgäldskontoret är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Förändringen i kontorets utlåning avser främst att det tillfälliga lån på 12 miljarder kronor som Sveaskog AB tog i samband med köpet av AssiDomän i slutet av 2001 återbetalades i januari 2002. Riksgäldskontorets utlåning till Premiepensionsmyndigheten ingår också i denna post, eftersom Premiepensionsmyndigheten inte konsolideras i årsredovisningen för staten.
Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.
Not 28
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2002
2001
Banverket
336
286
Försvarsmakten
174
181
Försvarets materielverk
160
181
Vägverket
92
78
Rikspolisstyrelsen
74
71
Statens räddningsverk
70
70
Kriminalvårdsstyrelsen
70
69
Fortifikationsverket
28
33
Affärsverk
Luftfartsverket
44
41
Sjöfartsverket
32
24
Statens järnvägar
3
3
Övriga myndigheter
195
196
Summa
1 278
1 233
Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial.
Not 29
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2002
2001
Lantmäteriverket
163
156
Försvarsmakten
56
40
Banverket
39
7
Fortifikationsverket
35
28
Affärsverk
Statens järnvägar
-
3
Övriga myndigheter
18
26
Summa
311
260
Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.
Not 30
Fastigheter
Miljoner kronor
2002
2001
Länsstyrelsen i Dalarnas län
102
98
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
22
22
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
10
13
Övriga länsstyrelser
21
20
Summa
155
153
Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, lokaliserade till omarronderingsområden, där bytesprojekt pågår eller är planerade.
Not 31
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2002
2001
Försvarets materielverk
12 379
9 938
Övriga myndigheter
93
106
Summa
12 472
10 044
Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Leveransförseningar finns inom JAS-projektet varför förskotten ökat med 2,4 miljarder kronor. Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,9 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Not 32
Kundfordringar
Miljoner kronor
2002
2001
Exportkreditnämnden
939
1 422
Vägverket
700
599
Försvarets materielverk
512
158
Banverket
363
396
Lantmäteriverket
142
141
Statens institutionsstyrelse
132
111
Lunds universitet
80
71
Affärsverk
Statens järnvägar
577
342
Luftfartsverket
389
495
Svenska kraftnät
349
420
Sjöfartsverket
114
116
Övriga myndigheter
1 285
1 411
Summa
5 582
5 682
Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende debiterade premier samt premier för bundna utfästelser. År 2002 var fordringarna 483 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år, vilket till stor del förklaras av att beräknade premieintäkter för bundna utfästelser har minskat.
Bland Försvarets materielverks kundfordringar ingår 66 miljoner kronor avseende försäljning av ubåt till Danmark, som förfaller successivt under perioden 2003-2004.
Affärsverket Statens järnvägar har en fordran på Storstockholms lokaltrafik AB till ett belopp om 504 miljoner kronor. Fordran är förfallen och parterna tvistar om betalningen.
Not 33
Övriga fordringar
Miljoner kronor
2002
2001
Riksskatteverket
- Fordringar på skattekonto
19 678
26 001
- Fordringar lämnade till Kronofogde-
myndigheten för indrivning m.m.
5 339
5 137
- Fordringar på kommuner avseende
mervärdesskatt
582
433
- Fordringar på landsting avseende
mervärdesskatt
304
-
- Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m.
25
24
Summa Riksskatteverket
25 928
31 595
Riksgäldskontoret
- Depositioner för handel med futures
5 240
1 442
- Fordran CSA-avtal
308
12 182
- Övriga fordringar
828
466
Summa Riksgäldskontoret
6 376
14 090
Statens jordbruksverk
5 952
5 323
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
2 725
1 894
Tullverket
1 944
2 635
Affärsverk
Luftfartsverket
203
255
Statens järnvägar
54
50
Svenska kraftnät
9
1
Sjöfartsverket
0
3
Övriga myndigheter
881
809
Total summa
44 072
56 655
Övriga fordringar har minskat med 12 507 miljoner kronor jämfört med föregående år. En del av minskningen, 6 323 miljoner kronor, utgörs av Riksskatteverkets (RSV) fordringar på fysiska och juridiska personer avseende underskott på skattekonton. Underskotten kan bl.a. förklaras av att skatten enligt den slutliga taxeringen är högre än de preliminära debiteringar som gjorts, och att dessa skattefordringar förfaller till slutlig betalning under 2003.
RSV har skattefordringar under indrivning på nominellt 55 573 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 300 miljoner kronor eller 9,5 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys.
År 2002 har RSV en fordran på landsting till ett belopp om 304 miljoner kronor avseende utnyttjad kredit hos Riksgäldskontoret (RGK) för utbetalningar i systemet för kompensation av viss ingående mervärdesskatt. Landstingen hade föregående år ett överskott på sina mervärdesskattekonton uppgående till 76 miljoner kronor.
RGK:s minskade fordringar utgörs till största delen av s.k. CSA-avtal som minskat med 11 874 miljoner kronor jämfört med föregående år. RGK ingår CSA-avtal i syfte att hantera kreditrisker i samband med swapptransaktioner.
RGK:s depositioner för handel med futures (korta terminskontrakt) har ökat som en följd av att handeln med swappar dragits ned samt att valutaomvärderingen ökat det bokförda beloppet beroende på att kronan stärkts under året.
Statens jordbruksverk har 5 952 miljoner kronor i fordringar på EU avseende gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade och upparbetade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Föregående år uppgick fordringarna på EU till 5 323 miljoner kronor. Förändringen beror på ändrade redovisningsprinciper vilket innebär att även icke rekvirerade fordringar är medtagna samt ökade interventionslager. Jämförelsevärdena för föregående år har inte kunnat justeras.
Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt. Att fordringarna per bokslutsdatum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar.
Riksförsäkringsverkets fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1 417 miljoner kronor, samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 558 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till 0 kronor. Nedskrivningsbeloppet uppgår vid 2002 års utgång totalt till 1 776 miljoner kronor. Övriga fordringar utgörs 2002 även av fordringar hos AP-fonden m.m. avseende reglering av socialavgifter till ett belopp om 368 miljoner kronor. Motsvarande fordran fanns inte föregående år.
Not 34
Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
- premielån
45
-
- underkurser, upplåning i svenska kronor
8 955
9 276
- underkurser, upplåning i utländsk valuta
599
610
- övrigt
-
5
Summa Riksgäldskontoret
9 599
9 891
Förutbetald EU-avgift
3 243
1 709
Rikspolisstyrelsen
345
324
Kriminalvårdsstyrelsen
204
202
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
193
162
Riksskatteverket
163
138
Vägverket
153
119
Lunds universitet
140
138
Uppsala universitet
127
121
Domstolsverket
123
117
Göteborgs universitet
122
136
Karolinska institutet
111
87
Affärsverk
Luftfartsverket
28
39
Sjöfartsverket
16
26
Övriga myndigheter
1 810
1 664
Total summa
16 377
14 873
Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande, år men har betalats ut under året.
Förutbetald EU-avgift avser avgift till EG:s budget för januari och februari 2003 som enligt regeringens beslut överförts till Riksgäldskontoret för EU:s räkning.
Not 35
Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2002
2001
Lunds universitet
250
199
Kungl. tekniska högskolan
113
82
Göteborgs universitet
87
83
Stockholms universitet
62
67
Karolinska institutet
60
54
Sveriges lantbruksuniversitet
46
37
Mitthögskolan
40
22
Luleå tekniska universitet
33
29
Uppsala universitet
31
30
Umeå universitet
22
18
Örebro universitet
12
14
Övriga myndigheter
190
173
Summa
946
808
Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.
Not 36
Periodavgränsningspost - övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret:
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument
11 017
12 678
Ränteintäkter, kreditgivning
165
176
Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor
7
13
Upplupna avgifter i kreditgivningen
4
13
Summa Riksgäldskontoret
11 193
12 880
Arbetsmarknadsverket
1 082
5
Verket för näringslivsutveckling
382
-
Banverket
234
179
Kärnavfallsfondens styrelse
182
207
Exportkreditnämnden
180
96
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
96
102
Lunds universitet
57
41
Affärsverk
Svenska kraftnät
290
197
Statens järnvägar
231
207
Luftfartsverket
216
136
Sjöfartsverket
50
35
Övriga myndigheter
294
303
Total summa
14 487
14 388
Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.
Not 37
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2002
2001
Regeringskansliet, aktier i Nordea AB
4 646
4 646
Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker och företagscertifikat
2 768
2 402
Riksgäldskontoret, dagslån
-
1 989
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, hypoteksobligationer m.m.
1 279
1 112
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete
54
87
Affärsverk
Statens järnvägar
81
271
Summa
8 828
10 507
Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i Nordea AB uppgår till 20,8 miljarder kronor.
Riksgäldskontoret placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet.
Riksförsäkringsverket placerar medel från fonder m.m. i olika värdepapper (jfr not 40 och 42).
Not 38
Kassa, postgiro och bank
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
391
2 341
Riksskatteverket
354
388
Försvarets materielverk
297
350
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
169
293
Länsstyrelsen i Norrbottens län
164
163
Allmänna arvsfonden
128
93
Regeringskansliet
112
82
Exportkreditnämnden
164
269
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
64
101
Affärsverk
Statens järnvägar
85
81
Svenska kraftnät
51
130
Sjöfartsverket
28
21
Luftfartsverket
21
56
Övriga myndigheter
435
540
Summa
2 463
4 908
För 2001 redovisade Riksgäldskontoret (RGK)
2 201 miljoner kronor på valutakonto i Riksbanken. Under 2002 övertog RGK valutaväxlingar från Riksbanken. Därmed upphörde valutakontot i Riksbanken och posten kassa, postgiro och bank minskade med motsvarande belopp.
Not 39
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2002
2001
Uppskrivningskapital
956
960
Donationskapital
118
84
Resultatandelar i dotterföretag
78 714
73 749
Balanserad kapitalförändring
-891 814
-940 910
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen
20 723
52 505
Summa
-791 303
-813 612
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2002 förbättrades nettoförmögenheten med 22 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Vägverket står för största delen av uppskrivningskapitalet, 827 miljoner kronor. Uppskrivningen består av den finansiering av Södra länken som Vägverket erhållit i form av bidrag från Stockholms stad. När Södra länken öppnas för trafik kommer posten att börja lösas upp mot avskrivningar på uppvärderade tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat marginellt under året genom mottagna donationer och medel återförda från stiftelser.
Resultatandelar i dotterföretag
Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Förändringen på 5,0 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (11,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2002 (-3,8 miljarder kronor), aktieägartillskott (0,4 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-3,4 miljarder kronor).
Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag
Vattenfall, Posten och SJ AB redovisar betydande minskningar av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Vattenfalls förändring av eget kapital avser omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet och uppgår till -1 778 miljoner kronor. Posten har gjort en justering av eget kapital med -783 miljoner kronor i samband med övergång till redovisning enligt International Accounting Standards (IAS) avseende pensionsförpliktelser enligt de så kallade övergångsbestämmelserna. De har tidigare redovisats som ansvarsförbindelse och skall redovisas som avsättning. Förpliktelserna har övertagits från staten och fanns redan när Posten bolagiserades, varför man gör en direkt justering av eget kapital. Detta inträffade sista kvartalet 2001. SJ AB har gjort en omvärdering av förvärvsbalansen med -802 miljoner kronor direkt mot eget kapital. Omvärderingen avsåg kontrakt som fanns med vid övertagandet från affärsverket.
Balanserad kapitalförändring
Förändringen uppgår till 49,1 miljarder kronor varav den del av föregående års överskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör 40,6 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterföretag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp.
Förändringar av koncernstruktur har inneburit en ökning med 2,3 miljarder kronor av eget kapital hos dotterföretag.
Kupongränta på de bostadsobligationer som överfördes från AP-fonderna under föregående år uppgår till 1,5 miljarder kronor och redovisas som en balanserad kapitalökning. Banverket har mottagit medel från kommuner och landsting för järnvägsinvesteringar på 1,5 miljarder kronor som redovisas som en ökning av det balanserade kapitalet. Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.
Förändring av statens nettoförmögenhet
Miljoner kronor
Uppskrivnings- kapital
Donations-kapital
Resultatandelar i dotterföretag
Balanserad kapitalförändring
Årets över-/underskott
Summa
Ingående balans
960
84
73 749
-940 910
52 505
-813 612
Utdelning från dotter- och intresseföretag
-3 813
3 813
0
Förändringar av eget kapital hos dotter- och intresseföretag
-3 091
2 332
-759
Ränta på bostadsobligationer
1 493
1 493
Medel till järnvägsinvesteringar
1 427
1 427
Övriga förändringar
-4
34
-605
-575
Föreg. års kapitalförändring
11 869
40 636
-52 505
0
Årets över-/underskott
20 723
20 723
Summa årets förändring
-4
34
4 965
49 096
-31 782
22 309
Utgående balans
956
118
78 714
-891 814
20 723
-791 303
Not 40
Fonder
Miljoner kronor
2002
2001
Kärnavfallsfonden
29 429
26 114
Insättningsgarantinämndens fond
12 015
11 033
Medel för kompetenssparande
2 500
2 500
Bilskrotningsfonden
637
912
Allmänna arvsfonden
874
827
Bostadskreditnämndens garantireserv
1 239
1 135
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
321
320
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
- Trafiklivräntefonden
564
547
- Fonder för frivillig sjukförsäkring
320
307
- Frivilliga yrkesskadefonden
95
94
- Affärsverksfonden
102
109
- Övriga fonder
107
107
Summa Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
1 188
1 164
Batterifonden (Naturvårdsverket)
573
496
Medel från vattendomar m.m.
(Fiskeriverket)
134
133
Övriga
162
172
Total summa
49 072
44 806
Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.
Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.
Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer.
Riksskatteverket reserverade under 2000 och 2001 enligt regeringens beslut medel från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande.
Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.
Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel.
Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäkringskassa, och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen.
Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (168 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.
Not 41
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2002
2001
Statens pensionsverk, statens pensionsåtagande
128 862
118 159
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
8 204
7 594
Försvarsmakten
2 738
2 408
Rikspolisstyrelsen
145
119
Försvarets materielverk
53
69
Affärsverk
Luftfartsverket
2 398
2 136
Sjöfartsverket
973
849
Svenska kraftnät
153
135
Övriga myndigheter
408
559
Summa
143 934
132 028
Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) fastställer myndighetsspecifika försäkringsmässigt beräknade premier. SPV administrerar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande. Undantag är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens järnvägar och de allmänna försäkringskassorna.
Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med mer än 10 miljarder kronor, beroende på ett flertal faktorer. Nyintjänad pension uppgår brutto till 8,8 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med 2,8 miljarder kronor, indexering av förmåner med 1,5 miljarder kronor och ändrade förutsättningar har ökat skulden med 1,8 miljarder kronor. Dessutom har vissa tidigare anställda vid dåvarande affärsverket SJ efter beslut av NSA återinträtt i försäkringsrörelsen, vilket lett till att avsättningen som en engångshändelse ökat med 1 miljard kronor. Utbetalade förmåner har varit 5,7 miljarder kronor och fall där rätt till pension inte utnyttjats och där rätt till pension bortfallit vid förtida avgång har minskat skulden med ytterligare 1,4 miljarder kronor. Övriga faktorer har gett en nettoökning med cirka 1,7 miljarder kronor.
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna har ökat avsättningen med nära 0,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak är skillnaden mellan årets nyintjänade och utbetalda pensioner vid försäkringskassorna. Försäkringskassorna gör egna avsättningar för tjänstepensionerna. Riktlinjerna är desamma som de som gällde föregående år och ökningen av avsättningen ligger på samma nivå.
Även hos Försvarsmakten och Luftfartsverket är förändringen skillnaden mellan årets nyavsättning och utbetalningar, och innehåller inte väsentliga förändringar av förutsättningarna.
Not 42
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2002
2001
Exportkreditnämnden
11 336
12 245
Riksgäldskontoret
5 342
1 484
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
717
915
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
668
707
Banverket
166
228
Sveriges geologiska undersökningar
162
210
Affärsverk
Statens järnvägar
539
517
Luftfartsverket
42
715
Sjöfartsverket
43
Övriga myndigheter
94
57
Summa
19 109
17 078
Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Risken är större när garantierna är koncentrerade till samma garantitagare eller -land. Avsättningarna har minskat något under året. Minskningen är främst hänförlig till avsättningar för riskkoncentration.
Riksgäldskontoret (RGK) reserverar medel för framtida garantiförluster. Den stora ökningen hos RGK förklarar ökningen av posten som helhet och avser reservering i garantiverksamheten för nya garantier, varav 1 839 miljoner kronor avser kreditgarantier till Venantius AB.
Styrelsens för internationelltutvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till ett 30-tal länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Volymen nya utfästelser har minskat under året, och engagemangen har dessutom minskat i värde p.g.a. den lägre dollarkursen. Reserveringen för risker uppgick vid utgången av 2002 till 13 procent av totalt engagemang, en marginell ökning jämfört med föregående år.
Riksförsäkringsverkets avsättning avser verkets frivilliga pensionsförsäkring. Avsättningen minskar successivt eftersom nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet. Medel motsvarande avsättningen förvaltas av Kammarkollegiet (jfr not 40).
Not 43
Statsskulden
Lån i Sverige
Miljoner kronor
2002
2001
Statsobligationslån
658 564
613 331
Statsskuldväxlar
241 854
250 698
Premieobligationslån
40 900
44 100
Dagslån
4 926
12 500
Riksgäldskonto
635
1 160
Riksgäldssparkonto
15 613
11 706
Eliminering, myndigheters innehav
-38 917
-2 406
Summa
923 575
931 089
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av , i sin finansiering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas i termer av bokförda belopp vid emissionstillfället, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Årets elimineringar är väsentligt högre än föregående år, beroende på att Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantinämnden omvandlade tillgångar i Riksgäldskontoret till placeringar i statsobligationer och statsskuldväxlar den 1 juli 2002. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 26 235 miljoner kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 10 856 miljoner kronor. Även Premiepensionsmyndigheten (PPM) omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till placeringar i statspapper vid halvårsskiftet. PPM:s innehav av statspapper var, vid utgången av 2002, 15 604 miljoner kronor. Detta elimineras inte i årsredovisningen för staten, eftersom PPM betraktas som utomstatlig (se bilaga 2 Redovisningsprinciper). Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer och Riksförsäkringsverkets med de allmänna försäkringskassorna innehav av statsobligationer.
Lån utomlands
Miljoner kronor
2002
2001
Lån i utländsk valuta
197 837
223 332
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de har räknats om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De utländska lånens anskaffningsvärde uppgick till 190 945 miljoner kronor. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 25 495 miljoner kronor.
I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och valutaexponering bör även de skuldbytesavtal i svenska kronor och utländsk valuta samt derivatpositioner som ingås i syfte att uppnå avsedd valutafördelning och ränterisk beaktas. Riksgäldskontorets upplåningsmandat i utländsk valuta avser valutaexponering inklusive derivatinstrument. Skuldbytesavtalen redovisas i års-redovisning för staten under övriga skulder (not 44). Se även kapitel statsskulden.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2002
2001
Lån i Sverige
923 575
931 089
Lån utomlands
197 837
223 332
Summa
1 121 412
1 154 421
Not 44
Övriga skulder
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
-Skuld till Premiepensionsmyndigheten
28 162
42 493
-Skuldbytesavtal (swappar), netto
7 810
18 228
-EU-avgifter
7 902
8 097
-Obligationer som förfallit, vinster, räntor
2 451
3 519
-Avistamedel
1 925
2 030
-Terminskontrakt, netto
1 788
851
-Skuld CSA-avtal
5 853
6 188
-Övrigt Riksgäldskontoret
695
381
Summa Riksgäldskontoret
56 586
81 787
Riksskatteverket
-Kontoöverskott skattekonto
25 084
27 847
-Skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt
8 555
8 668
-Övrigt Riksskatteverket
379
323
Summa Riksskatteverket
34 018
36 838
Vägverket
9 663
7 003
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
5 409
5 474
Statens pensionsverk
1 145
1 123
Banverket
795
388
Försvarsmakten
351
415
Allmänna arvsfonden
252
264
Rikspolisstyrelsen
228
251
Affärsverk
Statens järnvägar
12 606
12 598
Luftfartsverket
591
267
Sjöfartsverket
112
130
Svenska kraftnät
6
3
Övriga myndigheter
2 365
2 522
Total summa
124 127
149 063
Skuldbytesavtal (swappar) upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. De består av fordringar på 238 miljarder kronor och skulder på 245 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepensionsmyndigheten (PPM) avser huvudsakligen inbetalda tilläggspensionsavgifter som placeras på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner.
RGK:s skuld till PPM har minskat med 14 miljarder kronor. PPM har omvandlat sina kontobehållningar i RGK till statsobligationer. PPM innehar vid utgången av 2002 statsobligationer till ett värde av nära 16 miljarder kronor och dessa obligationer ingår i statsskulden.
Medel för EU-avgiften uppgår till 7,9 miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräkning. Skuldposten påverkas av att EU drar medel senare än de förs över till kontot. I de fall avgiftsbetalningen tidigarelagts så påverkar det naturligtvis också denna post.
RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 5,8 miljarder kronor.
Riksskatteverkets (RSV) skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2003. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen.
RSV redovisar en skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under inkomståret. Den slutliga kommunalskatten fastställs under året efter taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxeringsåret.
Vägverkets övriga skulder består till största delen av lån som tas upp av Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB. Lånen finansierar utbyggnaden av särskilda trafiklösningar i Stockholm respektive i Göteborg.
Övriga skulder hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av skulder till kreditinstitut avseende leasing och leasehold av rullande materiel, dessa uppgår till 10,9 miljarder kronor. Här ingår också en skuld till SJ AB som uppgår till 1,7 miljarder kronor, varav den långfristiga är på 1 522 miljarder kronor.
Not 45
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2002
2001
Vägverket
2 691
2 902
Försvarets materielverk
2 025
2 844
Banverket
1 442
1 060
Försvarsmakten
862
626
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
623
683
Fortifikationsverket
399
385
Rikspolisstyrelsen
364
429
Kriminalvårdsstyrelsen
346
333
Riksskatteverket
295
273
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
212
148
Statens fastighetsverk
187
202
Regeringskansliet
147
116
Migrationsverket
125
154
Domstolsverket
113
130
Affärsverk
Luftfartsverket
485
582
Svenska kraftnät
399
334
Sjöfartsverket
46
60
Statens järnvägar
9
284
Övriga myndigheter
2 456
2 881
Summa
13 226
14 426
Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 46
Depositioner
Miljoner kronor
2002
2001
Riksskatteverket
- Klientmedel
328
365
- Landstingens mervärdesskattekonto
-
76
- Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering
7
18
Summa Riksskatteverket
335
459
Länsstyrelsen i Stockholms län
114
252
Övriga myndigheter
229
120
Summa
678
831
Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Riksskatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
Not 47
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2002
2001
Försvarets materielverk
173
194
Uppsala universitet
24
28
Patent- och registreringsverket
21
20
Riksantikvarieämbetet
20
24
Totalförsvarets forskningsinstitut
15
25
Kungl. tekniska högskolan
14
13
Växjö universitet
12
10
Affärsverk
Svenska kraftnät
106
112
Luftfartsverket
2
-
Övriga myndigheter
70
83
Summa
457
509
Försvarets materielverk erhåller förskott i samband med pågående projekt.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, d.v.s. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15-25 år och förskotten intäktsförs under denna tid.
Not 48
Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
58 639
52 904
Vägverket
1 289
1 194
Försvarsmakten
832
803
Rikspolisstyrelsen
807
603
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
762
709
Arbetsmarknadsverket
482
469
Banverket
453
428
Migrationsverket
372
181
Riksskatteverket
327
293
Kriminalvårdsstyrelsen
223
193
Affärsverk
Statens järnvägar
220
251
Luftfartsverket
145
627
Sjöfartsverket
89
61
Övriga myndigheter
3 461
3 282
Summa
68 101
61 998
Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.
Not 49
Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2002
2001
Karolinska institutet
1 070
1 101
Göteborgs universitet
814
790
Lunds universitet
653
526
Uppsala universitet
482
450
Umeå universitet
234
219
Kungl. tekniska högskolan
186
173
Sveriges lantbruksuniversitet
155
132
Stockholms universitet
127
112
Summa
4 682
4 450
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Not 50
Periodiseringsposter - övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret:
-förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor
15 397
14 512
-förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta
558
641
-förutbetalda överkurser i in- och
utlåningsverksamheten till
premiepensionsmyndigheten
-
598
-förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m
118
11
-Förutbetalda underkurser, uppköp premier
13
20
Summa Riksgäldskontoret
16 086
15 782
Karolinska institutet
383
294
Stockholm universitet
136
294
Lunds universitet
121
104
Göteborgs universitet
105
103
Statens fastighetsverk
74
67
Banverket
53
48
Affärsverk
Luftfartsverket
538
-
Svenska kraftnät
229
109
Övriga myndigheter
552
429
Total summa
18 277
17 230
Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkterna etc. som inbetalts före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
Not 51
Garantiförbindelser
Miljoner
2002
2001
Övriga
692 924
750 223
Statliga garantier redovisas utförligt i kapitel 6 Statliga garantier.
Not 52
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner
2002
2001
Övriga
8 817
6 154
Övriga ansvarsförbindelser redovisas enligt vad myndigheterna tagit upp, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag. Ansvarsförbindelserna avser i huvudsak Riksgäldskontoret som redovisar åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder på cirka 7,3 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens pensionsverk redovisar antastbara förmåner på cirka 1,4 miljarder kronor, en ökning med 0,2 miljarder kronor. Med att en förmån är antastbar avses att rätten till den är förenad med ett villkor, t.ex. att den anställde avgår tidigast vid pensionsåldern. Det kan gälla rätten till pension före 65 års ålder för den som har en lägre pensionsålder.
Noter till finansieringsanalysen (53 - 62)
Not 53
Skatter m.m.
Miljoner kronor
2002
2001
Enligt resultaträkningen
825 506
867 662
Avgår:
Förändring av skulder och fordringar
2 847
-12 911
Summa
828 353
854 751
Riksskatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resultaträkningen, men har inte medfört några betalningar.
Not 54
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2002
2001
Enligt resultaträkningen
35 538
36 326
Tillkommer:
Utdelningar
3 768
4 680
Summa
39 306
41 006
Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden (se bilaga 2 Redovisningsprinciper), vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till postens påverkan på betalningsflödet och därmed på statens nettoupplåning.
Not 55
Transfereringar
Miljoner kronor
2002
2001
Enligt resultaträkningen
651 768
636 654
Avgår:
Avsättningar till fonder
-4 266
-4 293
Nedskrivning av lån, CSN m.fl.
-2 981
-5 296
Tillkommer:
Kapitaltillskott för förlusttäckning i SVEDAB
371
541
Summa
644 892
627 606
Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför inte med.
Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfereringar.
Not 56
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2002
2001
Enligt resultaträkningen
178 329
162 124
Avgår:
Avskrivningar
-19 801
-15 703
Avsättningar
-13 937
-9 747
Summa
144 591
136 674
Kostnader för avskrivningar och avsättningar medför inte några betalningar och tas därför inte med.
Not 57
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2002
2001
Förändring av långfristiga fordringar
8 224
-608
Förändring av omsättningstillgångar
8 052
-7 822
Förändring av kassa, bank
2 445
-983
Förändring av skulder
-10 365
8 092
Summa
8 356
-1 321
Förändringar av långfristiga fordringar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 8,2 miljarder kronor. Till stor del beror det på att de långsiktiga fordringarna i form av bostadsobligationer till ett bokfört värde av 7,2 miljarder kronor har sålts under året.
Förändringar av omsättningstillgångar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 8 miljarder kronor. Till stor del beror det på att fordringar hänförbart till skuldskötselinstrument har minskat under året.
Behållningen på kassa, bank har minskat med 2,4 miljarder kronor (se not 38) vilket medför att statens nettoupplåning minskar.
Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har ökat med 10,3 miljarder kronor. Till stor del beror det på att Premiepensionsmyndigheten har minskat sina behållningar på räntebärande konton i Riksgäldskontoret med 14,3 miljarder kronor under året och i stället placerat i statsobligationer.
Not 58
Investeringar
Miljoner kronor
2002
2001
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
204
1 629
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
10 923
13 680
Väganläggningar
7 570
6 255
Järnvägsanläggningar
6 219
4 563
Maskiner och inventarier
5 559
5 005
Fastigheter och markanläggningar
3 418
6 239
Övriga investeringar
2 190
1 404
Summa materiella investeringar
35 879
37 146
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
1 418
930
Total summa
37 501
39 705
Finansiella investeringar uppgick till 0,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor.
Under året har bl.a. 58 miljoner kronor investerats i Europeiska utvecklingsbanken. Förgående år gjordes en investering i Förvaltningsaktiebolaget Stattum som uppgick till 1,4 miljarder kronor.
Materiella investeringar uppgick till 35,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av investeringar i beredskapstillgångar var 10,8 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret.
Investeringar i väganläggningar uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. De största regionala investeringarna i väganläggningar var Södra länken i Stockholm och Götatunneln i Göteborg, dessa uppgick totalt till 2,5 miljarder kronor. Investeringar i nationella vägar uppgick till 1,5 miljarder kronor.
Investeringar i bananläggningar uppgick till 6,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Banverket har gjort investeringar som är hänförbara till stomnätsplanen med 3,2 miljarder kronor. I stomnätsplanen ingår bl.a. investeringar i södra stambanan, västkustbanan, Norge/Vänernbanan etc.
Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen är till stor del hänförbar till att Luftfartsverkets investeringar minskat från 4,5 till 2 miljarder kronor. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor från föregående år. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar i markanläggningar på 0,3 miljarder kronor, vilket var oförändrat i förhållande till föregående år.
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 5,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor från föregående år. Rikspolisstyrelsen har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,7 miljarder kronor både 2002 och 2001. Försvarsmakten, Riksförsäkringsverket och Vägverket har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,3 miljarder kronor per myndighet.
Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i immateriella tillgångar är till stor del hänförbara till Riksförsäkringsverkets uppbyggnad av nytt pensionssystem, där investeringarna uppgick till 0,7 miljarder kronor under året. Därutöver har Riksskatteverket investerat 0,1 miljarder i utveckling av nytt IT-system för punktskatter och elektronisk inkomstdeklaration.
Not 59
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2002
2001
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån
11 761
11 916
Riksgäldskontoret
6 738
21 297
Övriga myndigheter
126
125
Summa
18 625
33 338
Amorteringar
Miljoner kronor
2002
2001
Riksgäldskontoret
18 215
3 064
Centrala studiestödsnämnden
5 183
4 548
Övriga myndigheter
142
145
Summa
23 540
7 757
Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,8 miljarder, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 0,2 miljarder kronor.
Amorteringarna hos CSN uppgick till 5,2 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,6 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets (RGK) nyutlåning var 6,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 14,6 miljarder kronor. En stor del av nyutlåningen är hänförbar till omförhandlingar av tidigare upptagna lån. Svensk-Danska Broförbindelser och Botniabanan har ökat sina lån i RGK med 0,7 respektive 0,6 miljarder kronor.
Amorteringarna i RGK uppgick till 18,2 miljarder kronor. Den största amorteringen gjordes av Sveaskog AB, 12 miljarder kronor.
Not 60
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2002
2001
Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden
78 369
40 854
Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden
-121 864
-134 419
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
-31 434
12 500
Summa
-74 929
-81 065
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 6,1 miljarder kronor.
Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 31,4 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.
Not 61
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2002
2001
Finansiella intäkter exkl. förvaltningen av statsskulden
7 238
7 418
Finansiella kostnader exkl. förvaltningen av statsskulden
-2 767
-1 258
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning
-2 649
-2 705
Övriga poster
795
-822
Summa
2 617
2 633
Under övriga poster redovisas realisationsvinster/förluster som inte kommer att medföra några betalningar och nedskrivningar av finansiella tillgångar. En stor del av årets justering är hänförbar till nedskrivningen av aktier i OM Gruppen AB.
Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning.
Not 62
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2002
2001
Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning
1 979
6 892
Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning
6 039
-3 55
Summa
8 018
3 537
Upplupna och förutbetalda räntor och över- och underkurser som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2 respektive 6 miljarder kronor under året.
??
Skr. 2002/03:100 BILAGA 3
Skr. 2002/03:100 BILAGA 3
2
29
Skr. 2002/03:100 BILAGA 3
Skr. 2002/03:100 BILAGA 3
42
41