Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 5013 av 7180 träffar
Propositionsnummer · 2002/03:137 · Hämta Doc ·
Kontrollfunktionen i staten Skr. 2002/03:137
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 137/1
Bilaga 1 Genomförda projekt - redovisning per område I denna bilaga lämnas en redogörelse per projektområde och projekt av projektbidragets storlek, eventuellt dokumenterad tillkommande egenfinansiering, tidpunkt för regeringsbeslut samt lämnade projektrapporter. När det gäller redovisningen av vilka medel berörda myndigheter lämnat till de olika projekten är det endast undantagsvis som denna storhet framgår av respektive rapport. Vid en genomgång av lämnade projektrapporter framgår dock att myndigheterna i normalfallet även tagit respektive förvaltningsanslag i anspråk för att finansiera projektarbetet. Flertalet projekt har redovisats i huvudtexten, varför någon ytterligare redovisning av innehållet inte lämnas i denna bilaga. Däremot lämnas en kortare redogörelse för de projekt som i huvudtexten redovisats i kategorin övriga projekt inom området. 1 Kontroll av bidrags- och försäkringssystem Riksförsäkringsverket: Rätt Ersättning Projektbidrag: 61,0 miljoner kronor Egenfinansiering: 28,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03, 1997-12-19 och 1999-02-11 Rapporter: Slutredovisning av insatser och effekter hos Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna med anledning av anvisade projektmedel ur A 20 Kontrollfunktionen i staten, 1997-1999 - projektet Rätt Ersättning, 2000-05-25 Riksrevisionsverket: Företagsstöd Projektbidrag: 3,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 och 2000-11-09 Rapporter: Hur fördelas företagsstödet? (RRV 1999:40), Företagsstöd - kvalitet i beslutsprocessen (RRV 2001:22) Riksrevisionsverket: Motverka fel och fusk Projektbidrag: 5,1 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06, 1997-04-03 och 1999-02-11 Rapporter: Kontrollen inom välfärdssystem och inkomstbeskattning (RRV 1999:39A), Välfärdssystemen behöver förenklas (RRV 2002:20) Arbetsmarknadsstyrelsen: Kontrollrutinprojektet Projektbidrag: 20,3 miljoner kronor, varav rekvirerat 19,2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06, 1997-12-19, 1999-02-11, 2000-01-27 och 2002-02-14 Rapporter: Kontrollrutinprojektet, slutrapport 2002-11-27 samt statusrapporter 2001-10-25, 2000-11-14, 2000-04-05, 1999-10-28, 1999-06-01 och 1998-11-24 Statens invandrarverk/Migrationsverket: Projekt ARGUS Projektbidrag: 5,3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1998-06-22 och 1999-02-11 Rapporter: Projekt ARGUS (slutrapport, Migrationsverket 2000-12-31) Statens invandrarverk/Migrationsverket: Kartläggning av bosättning (projekt 2:12) Projektbidrag: 4,1 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1998-06-22 och 1999-02-11 Rapporter: Projekt 2:12 (slutrapport, Migrationsverket 2002-10-11) Statens invandrarverk/Migrationsverket: Projekt Återvändande Projektbidrag: 3,0 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-11-09 Rapporter: Projekt Återvändande. En kartläggning av återvändandeärenden där personen har valt att avvika (projektrapport, Migrationsverket MV-11-2002-4464) Riksrevisionsverket: Styrning och kontroll av samverkansprojekt Projektbidrag: 2,9 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-11-09 Rapporter: Staten i samverkan - Myndigheternas roll i de regionala tillväxtavtalen (RRV 2002:23) Arbetsmarknadsstyrelsen: Kontroll inom arbetslöshetsförsäkringen Projektbidrag: ca 4,4 miljoner kronor, varav rekvirerat 3,2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 och 1997-12-19 Rapporter: Projekt med talsvar (2001-06-18), Slutrapport Inscanning av rekvisitioner (1999-08-26) Kontroll inom arbetslöshetsförsäkringen omfattade tre projekt, varav ett projekt utgjorde en begränsad förstudie inom ramen för genomförd huvudstudie. Det ena projektet avsåg frågan om utvecklande av en särskild talsvarsteknik vid utbetalning av ersättning vid arbetslöshet. Projektet syftade till att finna en teknisk lösning för utbyte av information mellan besöken på Arbetsförmedlingen. Avsikten var att aktivera de arbetssökande, att sortera ut vilka sökande som fortfarande var aktuella på arbetsförmedlingen, att identifiera vilka sökande som var förhindrade att ta arbete och som uppbär ersättning samt att utöka kontakterna mellan arbetsförmedling och arbetslösa. Under hösten 1998 bedrevs en försöksverksamhet vid Arbetsförmedlingen i Karlshamn. Genom denna prövades talsvarsdialogen samt hur de arbetssökande arbetade i systemet. Trots visst dubbelarbete var förmedlarna positiva då bl.a. kännedom om i vilken utsträckning de arbetssökande kunde ta arbete ökade. Projektet avbröts dock i förtid. Systemet med Talsvar föreföll med tanke på utvecklingskostnaderna vara ett dyrt system för en minoritet av de sökande. Vidare ansåg AMS att de mål som skulle kunna uppnås genom telefonbaserad talsvarslösning i stället kunde uppnås genom att utnyttja vid aktuell tidpunkt redan utvecklad teknik. Det andra projektet avsåg en försöksverksamhet avseende teknisk rationalisering genom att med stöd av inscanning av rekvisitioner frigöra resurser för att stärka kontrollen av åtgärdsmedlen. Ett av huvudmotiven till genomförandet var de påpekanden som RRV gjorde i en rapport från 1995 angående brister i rutinerna för utbetalning av lönebidrag och rekryteringsstöd. Projektet inleddes våren 1998 med en förstudie som följdes av en upphandling av konsulttjänster, programvaror och utrustning. En försöksverksamhet initierades vid AMS Ekonomitjänster i Västerås avseende rutinerna för lönebidrag och ESF Mål 3 med syfte att belysa aspekterna rutinutformning, kvalitetsförändring, arbetsbesparing, driftsstörningar samt arbetsmiljöeffekter. Försöksverksamheten visade att de rutiner som tillämpades vid Ekonomitjänster i Västerås i den ordinarie verksamheten höll en avsevärt högre kvalitet än de rutiner som låg till grund för RRV:s granskning 1995, men även jämfört med de antaganden som låg till grund för försöksverksamheten. Mot denna bakgrund blev rekommendationen att scanningbaserade åtgärdsrutiner för rapporterings- och kontrollrutiner vid aktuell tidpunkt inte borde införas. Däremot mynnade försöksverksamheten ut i en rekommendation att dåvarande granskningsinsatser borde ses över, vilken bl.a. avsåg utformningen av rekvisitionsblanketter och ifyllnadsanvisningar samt ett allmänt ifrågasättande av dåvarande granskningsinsatser. Riksrevisionsverket: Utbildning av internrevisorer Projektbidrag: ca 2,8 miljoner kronor, varav rekvirerat 1,8 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 och 1999-02-11 Rapporter: Rapport avseende projekt för utbildning av och nätverk för internrevisorer samt kvalitetsuppföljning av internrevisionen 1997-1998 (RRV dnr 20-97-0930, 1999-05-19), Kontrollprojektet - Utbildning av och nätverk för internrevisorer (RRV dnr 20-2000-1628, 2002-10-09) Syftet med projektet var att stärka den interna kontrollen och styrningen i statsförvaltningen. Projektet genomfördes i form av kurser och seminarier för internrevisorer i staten perioden 1997-1998. Dessutom bidrog projektet till bildandet av ett nätverk mellan internrevisorer. RRV genomförde 1998 en genomgång av samtliga riskanalyser och revisionsplaner för 1997 och 1998 samt rapporter för 1995/96 och 1997. Den visade att det skett vissa förbättringar av kvaliteten på riskanalyser och revisionsplaner för 1998 jämfört med 1997. Vid några myndigheter var dock kvaliteten fortfarande alltför låg. Därefter fortsatte projektet perioden 1999-2001, om än inte av samma omfattning som under den inledande perioden. Utbildningen skedde i form av särskilt anordnade kurser, men också genom medverkan i RRV:s grundutbildningsprogram. Därtill genomfördes årligen ett seminarium för internrevisorer på olika teman. Denna del av projektet omfattade även att efter avslutad insats genomföra en kvalitetsuppföljning av internrevisionen i staten. Någon sådan genomfördes dock inte, bl.a. med hänvisning till den granskningsrapport som myndigheten i särskild ordning lämnade sommaren 2002 - Internrevisionen i staten (RRV 2002:12). Riksrevisionsverket: Betalningsdisciplin beträffande statliga fordringar Projektbidrag: 1,35 miljoner kronor, varav rekvirerat 1,2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Betalningsdisciplin beträffande statliga fordringar (RRV, slutrapport 23-1998-32) Det övergripande syftet med projektet var att bidra till en förbättrad intern kontroll i myndigheternas hantering av sina fordringar avseende allmänna mål. Utgångspunkten var att lång tid kan förflyta från det att fordran uppkommer tills att betalning skall inkomma till myndigheten. Ytterligare tid kan förflyta innan krav skickas ut. Vidare kan indrivningsverksamheten komma i gång sent. En genomgång har främst skett av sådana allmänna mål som var av beloppsmässig mer väsentlig betydelse genom ett urvalsförfarande. En genomgång gjordes även av till Kronofogdemyndigheten i Stockholm överlämnat underlag för s.k. manuell restföring. Därvid har en mätning gjorts av tidsåtgången mellan datum för fordrans förfall och datum för restföringsuppdragets ankomst till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndighetens indrivningsarbete var dock inte föremål för närmare genomgång. Vidare gjordes endast en översiktlig genomgång av rutiner som tillämpas när det gäller restföring i det s.k. skattekontot. Vad gäller bevakningar av fordringar i uppdragsverksamhet har endast en översiktlig genomgång genomförts. Arbetet med faktainsamlig tog längre tid än vad som ursprungligen beräknats, varför RRV inte hann med att i planerad utsträckning genomföra analys och utforma förslag inom utsatt tid. Tilldelade medel förbrukades därför inte fullt ut. En slutsats av projektet var att det tidsmässiga krav som ställs i indrivningsförordningen (1993:1229), gällande överlämnande av fordringar till Kronofogdemyndigheten, uppfylls när det gäller s.k. maskinell överlämning. Utveckling av ADB-stöd förbättrar enligt RRV möjligheterna till snabbhet i överföringen. Däremot var det mera osäkert om det tidsmässiga kravet uppfylldes när det gällde s.k. manuell överföring. Socialstyrelsen: Stimulansbidrag Projektbidrag: 1,2 miljoner kronor, varav rekvirerat 0,6 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Konsten att veta vad man ska göra med ett stimulansbidrag (Socialstyrelsen, rapport, dnr 60-4160/98) Projektet syftade till att redovisa underlag för och förslag till snara och konkreta förändringar för medelshanteringen av statliga stimulansbidrag. De stimulansbidrag som omfattades av undersökningen var sådana som utgick i samband med tre stora reformer inom vård- och omsorgsområdet, dvs. Ädel-, Handikapp- och Psykiatrireformerna. Projektet omfattade två uppgifter. Den första var att gå igenom ett antal stimulansbidrag som Socialstyrelsen haft ansvaret för att fördela och följa upp. Genomgångarna syftade till att beskriva användningsområden för stimulansbidragen, storlek och tidsperiod för bidragen, hur fördelning och uppföljning gått till samt vilken kunskap som tagits fram om stimulansbidragen vad gällde uppnådda resultat och långsiktighet. I denna uppgift inkluderades även en undersökning av hur några av de projekt som tilldelats stimulansbidrag hade fortlevt och integrerats i ordinarie verksamhet efter det att bidragen tagit slut. Den andra uppgiften bestod i att lämna förslag till en förbättrad utformning av statliga stimulansbidrag. Projektet har identifierat dels viktig information om processerna kring stimulansbidragens hantering, dels grundläggande faktorer för att myndighetsprocessen skall fungera tillfredsställande. Vidare framgår att det är svårt att i efterhand försöka finna generaliserbar kunskap om projektsatsningar om inte sådan kunskap explicit efterfrågats i myndighetsuppdragen. Projektet visade även att i princip samtliga projekt som följts upp har länkats in i den ordinarie verksamheten i linje med reformens intentioner. Däremot var det inte möjligt för projektet att ge svar på frågan om detta gäller generellt och i vilken utsträckning erfarenheterna av projekten spritts till en vidare krets än den egna kommunen - det egna landstinget. Mot bakgrund av den initiala genomgången konstaterade projektet att kunskapen om de statliga stimulansbidragen behöver öka. Av särskild vikt är därvid att öka kunskapen om vilka resultat som genereras i kommunernas och landstingens verksamhet när huvudmännen tilldelas stimulansbidrag samt att få en uppfattning om resultaten tas tillvara och integreras i den ordinarie verksamheten. En annan viktig slutsats som anfördes var att återrapporteringen av stimulansmedlen bör göras med hjälp av en s.k. riktad uppföljning. Projektet redovisade därvid två huvudalternativ för hur riktade uppföljningar kan användas i framtiden. Att fördela stimulansbidrag med hjälp av kapiteringsprincipen är ett enkelt och snabbt sätt nå ut till kommuner och landsting med medlen. Principen fungerar bra om regeringen med kort varsel vill markera en viktig fråga, då bidraget skall nå alla delar av landet samt när den regionala och lokala nivån skall ges förhållandevis stort inflytande över medlen. Den närmare medelsanvändningen bestäms i hög grad av huvudmännen. Genom att ange villkor som skall vara uppfyllda innan en utbetalningen sker kan Socialstyrelsen i viss omfattning styra medelsanvändningen. Därtill kan olika villkor angående redovisningen av medlen anges. Det andra huvudalternativet som projektet redovisade avsåg att fördela stimulansbidrag genom ett ansökningsförfarande. Denna ansats är att föredra då en förhållandevis stark statlig styrning önskas, då ojämnheter och olikheter över landet skall utjämnas eller när det handlar om att stimulera uppbyggnad av olika region- eller rikscentra. Ett ansökningsförfarande medför stora arbetsinsatser för Socialstyrelsen. Därtill kommer att det tar förhållandevis lång tid innan medlen kan utbetalas och omsättas i kommunernas och landstingens verksamheter. Statens möjlighet att påverka och styra hur medlen används är stor och därmed vilar ett ansvar på Socialstyrelsen att medlen fördelas på ett rimligt sätt till landets olika regioner och till olika typer av projekt. I anslutning till beskrivningen av respektive alternativ redovisade projektet även förslag till en checklista. I denna del berörde de lämnade förslagen till ändrad utformning av statliga stimulansbidrag tre nivåer: grundutformning, utformning av regeringsuppdrag samt utförandet vid Socialstyrelsen. Riksrevisionsverket: Införande och drift av ett transfereringskonto Projektbidrag: 2,0 miljoner kronor, varav rekvirerat ca 0,9 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Effektivare informationsförsörjning inom transfererings-området - granskning av förutsättningarna för införande och drift av ett transfereringskonto (RRV 1998:48) Syftet med projektet var att granska förutsättningarna för någon form av centralt register med definierad systemägare och med uppgifter om sociala förmåner i form av ersättningar och bidrag till individer och hushåll. Registret (benämnt "transfereringskonto") skulle betjäna en rad olika funktioner, primärt på myndighetsnivå, men även i ett bredare samhällsperspektiv (beslutsstöd, efterhandskontroll, medborgarservice, statistik, m.m.). RRV föreslog dock inte att något centralt register skulle skapas av det åsyftade slaget då genomförd kartläggning och analys visade att de informationsbehov som identifierats bäst tillgodoses genom fortsatt utveckling i en decentraliserad IT-miljö som bygger på utbyte av data mellan existerande system. RRV hänvisade därvid till det s.k. Kontrollrutinprojektet och påtalade att det är angeläget att ta tillvara de ytterligare möjligheter till ökad effektivitet och förbättrad service som en sådan struktur för ökad informationssamverkan lägger grunden för. RRV tillstyrkte därför en vidareutveckling av Kontrollrutinprojektet. RRV bedömde det vidare som angeläget att regeringen skapar de förutsättningar i form av beslut och ställningstaganden m.m. som löpande kan komma att krävas för den stegvisa utvecklingen och implementeringen av projektet. Även i övrigt borde regeringen ge sitt stöd och utöva erforderligt inflytande på de i projektet ingående myndigheterna i syfte att säkerställa ett effektivt utvecklingsarbete. Länsstyrelsen i Kalmar län: Kontrollförbättringsprojektet Projektbidrag: 1,4 miljoner kronor, varav rekvirerat ca 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1998-06-22 och 1999-02-11 Rapporter: Kontrollförbättringsprojektet (Preliminär slutrapport, Länsstyrelsen i Kalmar län 109-7083-97, 22/06/2000) Projektet syftade till att förenkla och förbättra kontrollen av utbetalade bidrag från länsstyrelserna. Det har skett med hjälp av den detaljkunskap och den rutin av praktisk administration som finns inom de olika funktionerna på länsstyrelserna. Därtill var syftet att finna en kontrollmetod, oberoende av vilken verksamhet den utförs i, för underhandsuppföljning. För att mäta effekterna av utbetalade stöd och bidrag i Sverige krävs både kortsiktig och långsiktig uppföljning. Gemensamt för dessa stöd är bl.a. att de utförs vid rätt tidpunkt och inte för långt i efterhand. Då programperioderna i EU sträcker sig över begränsade tidsperioder är det viktigt med så bra och snabb underhandsuppföljning som möjligt. Projektet inriktades på att undersöka och presentera förslag till förändringar i kvalitativa termer. Projektet bestod av två delar. Den första avsåg en del av de stöd och bidrag som ges till lantbrukare, vilka administreras av länsstyrelsernas lantbruksenheter. Projektet omfattade såväl intervjuer som gruppdiskussioner. Samtliga länsstyrelser bereddes möjlighet att delta. Den andra delen av projektet avsåg övriga EU-stöd och bidrag där Statens jordbruksverk är fondförvaltare och länsstyrelserna, och i vissa fall de nybildade regionala självstyrelseorganen, handhar administrationen. Enbart stöd och bidrag som finansieras av EG:s strukturfond för jordbruk omfattades av projektet. I denna del var syftet att kartlägga orsakerna till att utbetalningarna går långsamt avseende jordbruksfonden (utvecklingssektionen). I denna del inriktades projektet på tre arbetsområden, vilka var fokusering, regeländringar/tolkningar respektive organisation. Projektet mynnade ut i en studie av nuvarande kontrollstruktur. Vidare lämnades vissa förslag på ytterligare förändringar av arbetssätt på länsstyrelserna, men även vad gäller fondförvaltarnas hantering. Statskontoret: Myndigheternas konsultanvändning Projektbidrag: 1,7 miljoner kronor, varav rekvirerat drygt 1,2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-01-27 Rapporter: Konsulter - Hur, varför och till vad? (Statskontoret 2001:13) Syftet med studien var att bidra till utveckling av statens konsultanvändning genom lärande och erfarenhetsöverföring mellan myndigheter. Studien omfattade därvid att lyfta fram goda exempel på rutiner vid konsultanvändning som andra myndigheter kan dra lärdom av. Vidare syftade studien till att identifiera och beskriva olika situationer och problem en myndighet ställs inför i valet mellan att anlita en konsult eller att utföra arbetet med egen personal. Utifrån ett antal kriterier, myndighetens IT-beroende, ålder, geografiska placering, uppgifter och kända användning av konsulter, valdes inledningsvis ut femton myndigheter. Efter dialog och med beaktande av valda kriterier valdes slutligen fem statliga myndigheter ut för att utgöra fallstudier. Genom den av myndigheten utsedda kontaktpersonen erhölls överblick över myndighetens konsultanvändning. Dessutom genomfördes intervjuer med personer på olika nivåer inom myndigheterna. Vidare knöts en referensgrupp till projektet med representanter från Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Nämnden för offentlig upphandling och Riksdagens revisorer. Statskontoret konstaterade att konsultanvändningen är en strategisk fråga, att fungerande administrativa rutiner ökar effektiviteten, att det är viktigt att styra konsulter för att få ett bra resultat och att långsiktig kompetensförsörjning kräver kunskapsöverföring på kort sikt. Vidare fastställdes att uppföljning och utvärdering ger erfarenheter samt att ta tillvara erfarenheter gör myndigheten till en bättre konsultanvändare. Nämnden för offentlig upphandling: Råd om upphandling av konsulttjänster Projektbidrag: 0,3 miljoner kronor Egenfinansiering: 0,3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-11-09 Rapporter: Upphandling av konsulttjänster enligt 6 kap. LOU (NOU 2003) Syftet med projektet var att tillgodose informationsbehovet om konsultupphandling genom distribution av en broschyr om upphandling av konsulttjänster. Det främsta syftet var att ge en mindre van upphandlare sådan insyn i regelverket att onödiga fel och misstag kan undvikas. Avsikten var att på ett kortfattat och lättförståeligt sätt lämna upplysningar om det som behöver beaktas vid en konsultupphandling samt genom hänvisningar till EG-domstolens och svenska domstolars domar och därtill även NOU:s uttalanden och yttranden uppmärksamma de svårigheter som kan uppstå vid en konsultupphandling. Intentionen var att i broschyren förklara vilka krav som kan ställas, ge exempel på klara och mätbara utvärderingskriterier samt utforma en checklista för upphandlingen. Projektet genomfördes med stöd av flera av nämndens jurister. Riksrevisionsverket: Anskaffning av IT Projektbidrag: 3,0 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-11-09 Rapporter: Investeringar i IT-baserad verksamhetsutveckling - en granskning av processen från idé till uppföljning (Riksrevisionsverket, Utkast till slutrapport 2002-12-11) [Se även RRV 2002:30.] Projektet omfattade fem myndigheter: Arbetsmarknadsverket (AMV), Lantmäteriverket (LMV), Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Vägverket (VV). Granskningen fokuserade på myndigheternas processer för ledning och styrning av sina IT-investeringar. Granskningen syftade till att: * granska myndigheternas förmåga att hantera sina investeringar i IT-baserad verksamhetsutveckling, * ge vägledning för andra myndigheter att utforma sina investeringar på ett sätt som ökar sannolikheten för framgång och för att undvika misstag, där särskild vikt lagts vid att ge ledningen vid myndigheterna instrument för att bättre kunna styra sina myndigheters IT-investeringar. Granskningen har genomförts i ett antal steg. Inledningsvis har en granskningsmodell inklusive granskningsfrågor tagits fram (INVIT-modellen), som sedan använts i de fem fallstudierna. Med utgångspunkt i modellen har sedan granskningen genomförts med stöd av myndighetsdokument, besvarade enkäter, intervjuer, seminarier och dialog med berörda myndigheter. RRV konstaterar att det finns en betydande potential för att åstadkomma en mer effektiv styrning och ledning av myndigheternas investeringar i IT-baserad verksamhetsutveckling. Det ställer i sin tur ett antal krav på såväl myndigheter som regeringen. RRV konstaterar att den snabba IT-utvecklingen medför nya krav på myndigheterna, men medför samtidigt krav på att regeringens styrning utvecklas. Vidare bör regeringen medverka till att baskrav på IT-baserad verksamhetsutveckling preciseras. Enligt RRV bör regeringen ge Statskontoret i uppdrag att föreslå sådana baskrav. 2 Kontroll av EU-medel Riksrevisionsverket: Risk för sanktioner mot svenska staten inom jordbruksområdet Projektbidrag: 0,9 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 Rapporter: Risk för sanktioner mot svenska staten p.g.a. bristande regelefterlevnad inom Jordbruksfonden, 1997-17-18, Sker rätt utbetalning av bidrag inom fiskefonden, 1997-12-19 Statens jordbruksverk: Anpassning till EU:s kontroll och administrationskrav Projektbidrag: 3,6 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 Rapporter: Kontrollfunktionen i staten - Slutrapport projektet Anpassning till EU:s kontroll och administrationskrav (ATEKA-projektet), 1999-06-25 Statens jordbruksverk: Miljöstödsprojektet Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 Rapporter: Miljöstödsprojektet, 1999-06-30 Statens jordbruksverk: Förstärkt kontroll av exportbidrag Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 Rapporter: Slutrapport från projekt Förstärkt kontroll av exportbidrag, 1999-04-21 Statens jordbruksverk: Fondkoordinatorsprojektet Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 Rapporter: Kontrollfunktionen i staten - slutrapport Fondkoordinators-projektet, 1999-06-09 Statens jordbruksverk: Kontroll av strukturstöd Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Kontroll av strukturstöd inom ramen för anslag A 20 Kontrollfunktionen i staten, 2000-10-25 Statens jordbruksverk: Kontroll av direktstöd Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Kontroll av direktstöd, 2000-04-05 Statens jordbruksverk: Kontroll av miljöprogrammet Projektbidrag: 3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Kontrollfunktionen i staten. Slutrapport för projekt Utbildning och uppföljning rörande medelsförvaltningen inom stödet för UID (inom miljöprogrammet), 2000-06-19 EU-bedrägeridelegationen: Skyddet av EG:s medel i Sverige Projektbidrag: 312 000 kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 Rapporter: Regelverken m.m. för att skydda EG:s medel i Sverige, RRV 1997:52 EU-bedrägeridelegationen: Analys av skyddet för EU-medel i Sverige Projektbidrag: 210 000 kronor Regeringsbeslut: 2000-05-11 Rapporter: Skyddsnivån avseende EU-medel i Sverige, PM Statskontoret, 2000-06-05 Statens jordbruksverk: Datafångst Projektbidrag: 11,5 miljoner kronor Egenfinansiering: 1,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19, 1999-02-11 och 2000-11-09 Rapporter: Rapport pilotprojekt Datafångst 1998, 1999-03-01; Slutrapport Datafångst 1999/2000, 2001-10-18; Slutrapport Datafångst fas 2 - SAM Internet, 2002-11-26 Generaltullstyrelsen/Tullverket: Säkerheter m.m. i tullproceduren Projektbidrag: 3,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 och 1997-12-19 Rapporter: Säkerheter m.m. i tullproceduren, 2001-06-11 Statens jordbruksverk: Samordning och säkring av EU:s kontrollkrav hos länsstyrelserna (SeQnd) Projektbidrag: 4 miljoner kronor Regeringsbeslut. 1999-02-11 Rapporter: SEQND, verksamhetsutveckling i samverkan, 2002-11-25 Statens jordbruksverk: ADB-stött kontrollarbete Projektbidrag: 1,2 miljoner kronor Egenfinansiering: 1,1 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Redovisning av projekt ADB-stött kontrollarbete ur anslaget A20 (Rara projektet), 1999-04-28 Projektet har varit inriktat på att utveckla ett system som ska öka effektiviteten och höja kvaliteten i den fysiska kontrollverksamheten avseende exportbidrag som Tullverket utför. Systemet har skapat möjligheter för en elektronisk överföring av data mellan Tullverket och Statens jordbruksverk, mallar för rapporter, en funktion för granskning av rapporter, en funktion för statistikbearbetning samt en funktion för överföring av data till sakenheter. Systemet har bl.a. medfört att risken för att rapporter förkommer av misstag minskat, att risken för att någon glömmer att fylla i uppgifter minskat och att risken för att vissa kontrollproblem förbises minskat. Statens jordbruksverk kan vidare säkerställa uppgifter om kontrollfrekvenser på ett bättre sätt än tidigare. Dessutom kan uppföljning och styrning av verksamheten ske på ett mer tillförlitligt sätt. Statens jordbruksverk: Utveckling av produktionsgrenskalkyler för kontrolländamål Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor, varav rekvirerat 0,1 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Rapportering och uppföljning av projektet Utveckling av produktionsgrenskalkyler för kontrolländamål, 1999-07-07 I samband med hantering av EU-stöd för nyetablering respektive investeringar förutsätter EU:s regler att ekonomiska planer har upprättats av sökanden och bedömts av myndigheten. Projektet har syftat till att ta fram produktionsgrenskalkyler särskilt avpassade för användning i den stödgranskning och den hantering av ersättningsansökningar som sker vid Statens jordbruksverk och länsstyrelserna. Projektet prövade att vidareutveckla en produkt som var under framtagande av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (s.k. LES-kalkyler). Huvudinriktningen i projektet kom dock att bli att delta i ett projekt som drevs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU-projektet). En färdig kalkylprodukt från SLU-projektet förelåg inte vid slutrapporteringen. LES-kalkylerna bedömdes utgöra ett värdefullt komplement. Projektet blev billigare än beräknat då Statens jordbruksverk kom att delta i SLU-projektet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Samverkansprojekt för att bekämpa ekonomisk brottslighet Projektbidrag: 1,5 miljoner kronor, varav rekvirerat 1,4 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1998-06-22 och 1999-02-11 Rapporter: Gävleborg - vitt län, projektrapport 2000-03-10 Som framgår av förordning (1997:899) om regional myndighetssamverkan för bekämpning av ekonomisk brottslighet skall det i varje län finnas ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet. Länsstyrelsen i Gävleborg har, genom samverkansorganet mot ekonomisk brottslighet, beviljats projektmedel för ett projekt kallat Gävleborg - vitt län. Projektet har varit uppdelat i tre delprojekt, Projekt Snövit, är ett PREvisionsprojekt som i huvudsak har avsett förebyggande åtgärder när det gäller offentlig upphandling och bidrag. Projektet har koncentrerats till att utveckla ett samarbete mellan offentliga myndigheter i samband med upphandling. De upphandlande enheterna har genom projektet blivit observanta på att i sin upphandling undvika att bidra till en snedvriden konkurrens genom att anlita oseriösa företag. PEK-projektet har syftat till att undanröja och förebygga ekonomisk brottslighet samt att tidigt upptäcka och beivra sådan brottslighet. PEK (Preventiv Ekonomisk Kontroll) innebär oannonserade besök hos personer som synes driva näringsverksamhet och som befinner sig i riskzonen för att dras in i ekonomisk kriminalitet. Samtliga marknads- och festivalarrangörer i länet omfattades av projektet. Projektet har medfört att samarbetet mellan de samverkande myndigheterna polisen, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten har utvecklats. Projektet EU-relaterade stöd- och kontrollfrågor har syftat till att öka samarbetet på regional nivå för att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel och landsbygdsstöd (företagsstöd). En genomgång har bl.a. genomförts av ärendekedjor för olika målområden för att finna svaga länkar där ekonomisk brottslighet kan uppstå. Flera förslag redovisas. Statens jordbruksverk: Meddelande- och informationsdelningsprojektet (MIS-projektet) Projektbidrag: 2,8 miljoner kronor Egenfinansiering: 0,2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1999-02-11 Rapporter: Kontrollfunktionen i staten - Slutredovisning av Meddelande- och informationsdelningsprojektet (MIS-projektet) Projektet har haft som mål att skapa och införa nya IT-system som ökar säkerheten och effektiviteten i informationshanteringen hos Jordbruksverket och dess omgivning. Särskilt har den styrande informationen till länsstyrelserna för hantering av EU-stöd varit i fokus. De nya IT-systemen skall öka kvaliteten såväl vid lagring av information som i informationsflödet mellan olika parter. Projektets uppdrag har varit att utveckla och driftssätta de nya systemen. Projektet har driftssatt två samverkande system för meddelande- och informationshantering, ett intranät för personal vid Statens jordbruksverk och länsstyrelserna och ett elektroniskt dokumenthanteringssystem. Statens jordbruksverk: Analys- och kontrollsystem för marknadsanalys Projektbidrag: 2,7 miljoner kronor Egenfinansiering: 0,3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1999-02-11 Rapporter: Redovisning av projektet Analys och kontrollsystem för marknadsanalys (RSAM-projektet) ur anslaget A14, Kontrollfunktionen i staten, 1999-06-28 Projektet har syftat till att bygga upp en analysdatabas inom marknadsstödsområdet för att förbättra revisionens analysmöjligheter när det gäller att upptäcka och förhindra att EU-medel förskingras eller används till ej avsett ändamål. Genom att använda analysprogrammet kan revisorerna analysera utbetalningarna genom en mer eller mindre valfri uppdelning på olika dimensioner såsom exportland, tid, företag och produkter. Systemet skall även vara till stöd vid upprättandet av den årliga riskanalysen, vilken avgör vilka företag som ska granskas följande år. Utöver de nya analysmöjligheterna medför systemet en tidsbesparing i revisionsverksamheten. I rapporten beräknas den till ca 600 timmar per år. Projektet har inneburit att systemet utvecklats och tagits i drift samt att användarna har utbildats. Statens jordbruksverk: Vidareutveckling av veterinärmedicinskt system Projektbidrag: 1 miljon kronor Egenfinansiering: 0,1 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1999-02-11 Rapporter: Veterinärmedicinskt kontrollprojekt, 2000-03-20 Projektet har syftat till att vidareutveckla veterinärdatasystemet, Vet@ systemet, för att bl.a. skapa en god säkerhet i ekonomiredovisningen, effektivisera administrationen av veterinärverksamheten, skapa bättre förutsättningar för veterinärernas arbete genom relevant information om behandlingshistorik samt skapa förutsättningar för en god djursjukdatastatistik och statistik om läkemedelsanvändning. Projektet har även haft som mål att medverka till att öka samarbetet mellan näringen och distriktsveterinärsorganisationen vid Statens jordbruksverk. Utvecklingsarbetet har bl.a. medfört att användarnas frågemöjligheter till systemet förbättrats avsevärt och att presentationsgränssnittet har utvecklats. Vidare har anpassning skett till nya indatakällor och en rapportfunktion har införts, vilket ger användarna möjligheter att genomföra s.k. nyckeltalsanalyser. 3 Kontroll av skatter och tullar Riksrevisionsverket: Svart arbete Projektbidrag: 3,9 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 och 1997-04-03 Rapporter: Svart arbete 1 Insatser, RRV 1997:59; Svart arbete 2 Omfattning, RRV 1998:28; Svart arbete 3 Struktur, RRV 1998:29; Svart arbete 4 Förslag RRV 1998:36 Riksskatteverket: Bosättningskontroll inom folkbokföringsverksamheten Projektbidrag: 3 miljoner kronor, varav rekvirerat 2,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06 Rapporter: Rapport om projekt för bosättningskontroll inom folkbokföringsverksamheten, 1999-02-17 Riksskatteverket: Förstärkt kontroll av skatteupplag och ledsagardokument på punktskatteområdet Projektbidrag: 7,8 miljoner kronor, varav rekvirerat 6,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 och 1999-02-11 Rapporter: Projektmedel avseende förstärkt kontroll av skatteupplag och ledsagardokument på punktskatteområdet, 1999-11-29; Projektmedel avseende kontroll av skattebestämmelserna efter att taxfree-handeln mellan EU-länderna upphört, 2000-05-02 Tullverket: RISK-projektet och Servicetrappan Projektbidrag: 11,6 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06, 1997-12-19, 1999-02-11 och 2001-03-22 Rapporter: RISK, augusti 1997; RISK II Genomförandeprojektet, januari 1998; RISK III Införandeprojektet, mars 1999; Kvalitetssäkringsprogram i Servicetrappan, april 2002; Rapport - Projekt Servicetrappan, 2002-11-08 Riksrevisionsverket: Skattekontrollens ekonomiska värde Projektbidrag: 5,6 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-03-06, 1997-04-03, 2000-01-27 och 2000-11-09 Rapporter: Skattekontrollen och pengarna, RRV 1999:7; Tiden i tvistiga skatteärenden, RRV 2002:18 Riksskatteverket: Förstärkt kontroll av angreppen på tobaks- och alkoholskattebasen Projektbidrag: 1,2 miljoner kronor, varav rekvirerat 0,7 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1999-02-11 Rapporter: Projektmedel avseende förstärkt kontroll av angreppen på tobaks- och alkoholskattebasen, 2000-02-28 samt 2000-11-27 Ekobrottsmyndigheten: Pilotprojekt inom frisörbranschen i Malmö som grund för åtgärder mot svart arbete Projektbidrag: 2 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2001-03-22 Rapporter: Skaffa kvitto på ett bra jobb - Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö, november 2002 Riksrevisionsverket: Datorrelaterade missbruk och brott Projektbidrag: 0,7 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03 Rapporter: Datorrelaterade missbruk och brott - en kartläggning gjord av Effektivitetsrevisionen, RRV 1997:33 Projektets huvudsyfte har varit att kartlägga omfattningen av datorrelaterade brott i svenska organisationer. Med hjälp av en enkät har 1 693 organisationer tillfrågats, varav 77 procent har svarat. Kartläggningen visar bl.a. att var åttonde svensk organisation med minst 50 anställda under perioden 1995-1996 har drabbats av någon form av datorrelaterade missbruk och brott (exkl. stöld). Datorvirus är den oftast förekommande incidenten, därefter s.k. hacking. Manipulation av data svarar därtill för en förhållandevis stor andel av antalet datorrelaterat missbruk. Utomstående svarar för fler brott än anställda. Undersökningen visar på en lång rad olika typer av brott och missbruk som inträffat, vilka säkerhetsrisker som föreligger och vilka risker för oegentligheter som kan aktualiseras i framtiden. Riksskatteverket: Folkbokföring - underlag för att eventuellt ändra lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-01-27 Rapporter: Rapport om Folkbokföring - tidsbegränsad vistelse, underlag för ett ev. ändrade av lagen om folkbokföringsregister, 2002-03-19 Fyra skattekontor har deltagit i projektet, dvs. skattekontoren i Kalmar, i Sundsvall, i Uppsala respektive i Lund. Syftet har varit att genom en bosättningskontroll få underlag för ett eventuellt beslut om att ändra lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister så att uppgift om beräknad vistelsetid registreras i folkbokföringsregistret för bevakningsändamål. Antalet inflyttningsanmälningar inom de fyra skattekontoren uppgår 2000 till 2 111. I 482 av dessa ärenden har personen/personerna uppgivit en viss begränsad tid för vistelsen i Sverige, vilket föranledde ytterligare utredning. I 118 fall har utredningen medfört att personen/personerna avregistrerats från folkbokföringen som utflyttade, vilket motsvarar ca 25 procent. Riksskatteverket: Folkbokföring - underlag till eventuellt beslut om maskinellt informationsutbyte Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-01-27 Rapporter: Rapport Folkbokföring - samverkan med Migrationsverket, underlag till ev. beslut om maskinellt informationsutbyte, 2002-03-25 Syftet har varit att få ett underlag för att utveckla samverkan mellan Migrationsverket och skattemyndigheterna. Projektet har följt ett antal invandringsärenden från 1997. Projektet har konstaterat att det finns ett behov hos skattemyndigheterna att få underrättelse om att en persons tidsbegränsade uppehållstillstånd upphört. Mot bakgrund av de båda projekten Folkbokföring - tidsbegränsad vistelse och Folkbokföring - samverkan med Migrationsverket har RSV hemställt i särskild skrivelse att regeringen beslutar om en ändring i Folkbokföringsförordningen (1991:749) med innebörden att Migrationsverket skall underrätta skattemyndigheten att en utlänning som haft tillfälligt uppehållstillstånd inte sökt förlängning av tillståndet inom tre månader från det att tillståndet löpt ut. Riksrevisionsverket: Informationskvalitet i skattekontosystemet Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor, varav rekvirerat 0,4 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-01-27 Rapporter: Informationskvalitet i skattekontosystemet, 2001-05-31 Syftet med projektet har varit att identifiera och testa kontroller inom områdena inscanning av skattedeklarationer, utskrift av kontoutdrag och inläsning av basuppgifter samt att verifiera om identifierade kontroller fungerar och är effektiva. Granskningen visade på en tillfredsställande intern kontroll i system och rutiner för de granskade områdena. 15,3 miljoner transaktioner motsvarande 961,7 miljarder kronor från försystem har matchats mot uppgifter från skattekontot. Matchningen visade att överensstämmelse förelåg mellan försystemen och skattekontot. Finansdepartementet: Bidrag till arbetet i OECD:s skattekommitté Projektbidrag: 1,4 miljoner kronor, varav rekvirerat 1,3 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-05-11 Frågor om åtgärder mot skadlig skattekonkurrens och om konsekvenser på skatteområdet av den elektroniska handeln har tagits upp på dagordningen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Det är frågor som inte traditionellt behandlats inom OECD och från organisationens skattekommitté har påpekats att dess ordinarie resurser inte räcker till för att detta arbete skall kunna bedrivas med den intensitet som är önskvärd. För att detta skall kunna ske är nödvändigt att medlemsstaterna ger frivilliga bidrag till verksamheten. Regeringen beslutade att Sverige skulle lämna ett bidrag på 1 000 000 FRF till verksamheten. Finansdepartementet: Undersökning av reavinster och reaförluster Projektbidrag: 2,5 miljoner kronor Egenfinansiering: 0,8 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2000-11-09 och 2001-12-13 Rapporter: Rapport om undersökning av reavinster och reaförluster inkomståret 1999, 2001-11-28; Rapport om undersökning av reavinster och reaförluster inkomståret 2000, 2002-12-02 Syftet med projektet var att kartlägga hur reavinster och reaförluster är sammansatta och hur de har uppkommit. Tidigare har det bara funnits knapphändig statistik om beloppens storlek. Inom ramen för projektet har Statistiska centralbyrån, på uppdrag av Finansdepartementet, genomfört två undersökningar av reavinster och reaförluster, en studie av inkomståret 1999 och en studie av inkomståret 2000. I och med det genomförda projektet finns underlag tillgängligt för beräkning av kostnader vid regelförändringar när det gäller såväl reavinster som förmögenheter. Vidare kan samband mellan reavinster och förmögenheter beskrivas. Även möjligheterna att prognostisera skatteintäkterna har förbättrats. Tullverket: Arbetsmetodutveckling och effektivisering av Tullverkets gränsskyddsverksamhet och narkotikabekämpning Projektbidrag: 1,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2001-03-22 Rapporter: Tullens gränsskydd i förändring, april 2001; Analysprojektet, 2002-09-03; Rapport projekt RITA (Register i Tullverkets analysprocess) 2002-10-31 Tullverket har under 2001 och 2002 genomfört ett antal projekt inom området arbetsmetodutveckling och effektivisering av Tullverkets gränsskyddsverksamhet och narkotikabekämpning. Projekten har finansierats med såväl egna medel som med projektbidrag. Utvecklingsprojektet Gränsskydd har syftat till att fastställa en handlingsplan för utveckling av tullens gränsskydd under åren 2001-2005. En mängd förslag har redovisats som rör styrningsfrågor, arbetsprocesser, arbetsmetoder, anställningsvillkor och kompetensfrågor. Analysprojektets uppdrag har varit att genomföra en översyn av analysverksamheten i Tullverket för att vid behov föreslå åtgärder för att effektivisera och höja kvaliteten i analysverksamheten och i de båda huvudprocesserna Effektiv handel och Gränsskydd. Projektet lämnar förslag som rör bland annat arbetsmetoder, arbetsprocesser, riskhantering och organisation. Projekt RITA har haft till uppgift att skapa ett heltäckande, effektivt och modernt registersystem för Tullverkets analysverksamhet. Systemet skall bland annat omfatta diariesystem, riskanalysregister, underrättelseregister samt ett system för in- och återrapportering av kontrollresultat. Inom ramen för projektet har en modell för ett underrättelseregister och ett diarium tagits fram. 4 Övriga kontrollprojekt Riksrevisionsverket: Folkbildning - styrning och kontroll Projektbidrag: 2,0 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-12-19 Rapporter: Folkbildning - styrning och kontroll (RRV 1999:44) Ekonomistyrningsverket: Transaktionsdatabas Projektbidrag: 4,2 miljoner kronor, varav rekvirerat 3,9 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-04-03, 1999-02-11 och 2000-11-09 Rapporter: Modeller för användning av databaser i kontrollsyfte (rapport, Ekonomistyrningsverket 20-71/98), Transaktionsdatabas (TDB) avseende köpta varor och tjänster från ickestatliga leverantörer till regeringen (förstudie, ESV dnr 39-990/1998), Lägesrapport (ESV dnr 11-1302/2000), Statlig transaktionsdatabas (TDB) avseende köpta varor och tjänster från utomstatliga leverantörer, arbetsläget per november 2002 (ESV 2002:20) Riksrevisionsverket: Statens styrning av hälso- och sjukvården Projektbidrag: 10,2 miljoner kronor, varav rekvirerat 7,4 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2001-09-27 Rapporter: Att påverka utan att styra - Statens informativa insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet (RRV 2002:4); Vård och omsorg för äldre - analys av problem och förslag till statliga åtgärder (RRV 20-2001-1193 (RRV 2002:28)); Hur fungerar utvärderingsfunktionen inom hälso- och sjukvården? (RRV 20-2001-1194 (RRV 2002:27)); Riksrevisionsverkets granskning av styrning via överenskommelser - Avtalet om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen för åren 2002-2004 (RRV, 20-2002-0597 (RRV 2002:29)). Statskontoret: Utvärdering av anslaget Kontrollfunktionen i staten Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2001-06-28 Rapporter: Utvärdering av kontrollfunktionen i staten, Statskontoret 2002:15 Finansdepartementet: Genomförande av konferenser för att stärka kontrollfunktionen i staten Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1999-02-11 Dokumentation: Konferens om Kontrollfunktionen i staten, Stockholm, 28 september 1999 Finansdepartementet har anordnat en konferens om kontrollfrågor. Samtliga projekt bjöds in till konferensen. Konferensen omfattade bl.a. en redovisning av Riksrevisionsverkets projekt Svart arbete, Statens jordbruksverks Fondkoordinatorsprojekt och Riksförsäkringsverkets projekt Rätt ersättning. Vid konferensen deltog 56 personer. Brottsförebyggande rådet: En handbok för reglering och kontroll Projektbidrag: 0,5 miljoner kronor Regeringsbeslut: 2002-02-28 Rapporter: Utkast till Handbok för reglering och kontroll, december 2002 Projektet har syftat till att ta till vara och systematisera de generella reglerings- och kontrollerfarenheter som finns i de rapporter som tillkommit inom ramen för Kontrollfunktionen i staten. Dessa rapporter har kompletterats med vetenskaplig litteratur och andra rapporter och undersökningar. Den systematiserade insamlingen kommer senare att presenteras i en handbok vilken syftar till att hjälpa myndigheterna att utveckla ett strukturerat och problemorienterat förhållningssätt för att motverka fel och fusk samt att ge dem verktyg för att förebygga fel och fusk. Slutrapporten är ett utkast till handbok, vilken bl.a. innehåller en genomgång av vad som menas med fel och fusk och innebörden av begreppet kontroll, vilka blir skadelidande respektive vilka skadeverkningar medför fel och fusk samt hur myndigheterna kan arbeta med att förebygga fel och fusk. 5 Uppbyggnad av Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten Projektbidrag: 67,0 miljoner kronor, varav rekvirerat 63,8 miljoner kronor Regeringsbeslut: 1997-10-28, 1997-12-19 och 1999-02-11 Rapporter: Budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, vol. 5), budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1, vol. 3), budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1, vol. 3), budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, vol. 3) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2003 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Lindh, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson, H., Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, Björklund Föredragande: statsrådet Ringholm ______________ Regeringen beslutar skrivelse 2002/03:137 Kontrollfunktionen i staten Skr. 2002/03:137 1 1