Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2003/04:62 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan Prop. 2003/04:62 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 januari 2004 Göran Persson Hans Karlsson (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Det föreslås att den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift av dem som får ersättning enligt grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall bidra till att täcka kassans förvaltningskostnader för denna grupp ersättningsberättigade. Avgiften betalas genom att den dras av när ersättningen enligt grundförsäkringen betalas ut. Avdrag för betalning av preliminär skatt skall göras innan avgiften dras av från ersättningen. Avdrag för avgiften får inte göras gällande mot beslut om utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter förslag från den kompletterande arbetslöshetskassan, meddela föreskrifter om storleken på avgiften. I propositionen föreslås också ett förtydligande i 87 § lagen om arbetslöshetskassor så att det framgår att även den kompletterande arbetslöshetskassan skall betala utjämningsavgift. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2004. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Inledning 7 5 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan 9 5.1 En avgift för icke anslutna 9 5.2 Avgiftens storlek och avgiftens erläggande 11 6 Utjämningsavgift 14 7 Konsekvenser 15 8 Ikraftträdande 16 9 Författningskommentar 17 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Avgifter till ALFA-kassan (Ds 2003:39) 18 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 19 Bilaga 3 Remissinstanser 21 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 22 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 24 Rättsdatablad 26 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 januari 2004 27 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor dels att 87 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 87 a och 87 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 87 §1 För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag. Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift och utjämningsavgift, samt i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den kompletterande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan. 87 a § Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift av dem som får ersättning enligt grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall bidra till att täcka kassans förvaltningskostnader för denna grupp ersättningsberättigade. Avgiften betalas genom att den dras av när ersättningen enligt grundförsäkringen betalas ut. Avdrag för betalning av preliminär skatt skall göras innan avgiften dras av från ersättningen. Avdrag för avgiften får inte göras gällande mot beslut om utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken. 87 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter förslag från den kompletterande arbetslöshetskassan, meddela föreskrifter om storleken på avgiften enligt 87 a §. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2004. 3 Ärendet och dess beredning Inom Näringsdepartementet har det upprättats en departementspromemoria - Avgifter till Alfa-kassan (Ds 2003:39). I departementspromemorian föreslås att lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ändras i två avseenden. För det första föreslås att den kompletterande arbetslöshetskassan, den s.k. Alfa-kassan, skall ta ut en avgift av arbetslösa som inte är anslutna till kassan eller är medlemmar i någon arbetslöshetskassa i de fall ersättning från grundförsäkringen lämnas. Avgiften skall tas ut i samband med att Alfa-kassan betalar ut ersättningen. För det andra föreslås ett förtydligande i lagen så att det framgår att bestämmelsen om betalning av utjämningsavgift gäller också för den kompletterande arbetslöshetskassan. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Departementspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2003/5016/A). Lagrådet Regeringen beslutade den 27 november 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. De synpunkter Lagrådet lämnat behandlas i avsnitten 5.1 och 5.2 samt i författningskommentaren. 4 Inledning Arbetslöshetsförsäkringen I Sverige finns en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring varigenom en person kan få arbetslöshetsersättning antingen i form av ett grundbelopp (grundförsäkringen) eller i form av en inkomstrelaterad ersättning. Grundbeloppet lämnas som ett fast belopp till en arbetslös som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan (Alfa-kassan) eller som inte har varit medlem tillräckligt länge i en arbetslöshetskassa eller varit ansluten tillräckligt länge till den kompletterande arbetslöshetskassan för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning. För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättningen krävs att den sökande har varit medlem i en arbetslöshetskassa eller ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan under minst 12 månader (medlemsvillkor) samt uppfyllt ett arbetsvillkor under denna tid som medlem eller ansluten. Arbetslöshetsförsäkringen handhas således av arbetslöshetskassorna. Var och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde har under vissa förutsättningar rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa. En arbetslöshetskassa skall ta ut en medlemsavgift av sina medlemmar respektive en anslutningsavgift av sina anslutna. Enligt 65 kap. 11 b § inkomstskattelagen (1999:1229) har den som erlagt en avgift till en arbetslöshetskassa rätt att få en skattereduktion med 40 procent av den medlemsavgift som denne betalat. Av 11 kap. 11 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter följer att en arbetslöshetskassa till skattemyndigheten skall redovisa de avgifter som en medlem hos kassan har betalat in under året. Arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassornas verksamhet regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring samt i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK, och i förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Den kompletterande arbetslöshetskassan Av 85 § LAK framgår följande. Rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare får bilda en kompletterande arbetslöshetskassa. I den kompletterande arbetslöshetskassan är organisationerna som bildat föreningen medlemmar. När det gäller grundförsäkringen, dvs. rätten till dagpenning i form av grundbelopp från arbetslöshetsförsäkringen, omfattar kassans verksamhet arbetslösa som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. När det gäller den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen omfattar verksamheten dem som är anslutna till den kompletterande kassan. I beslut den 11 december 1997 godkände regeringen den av Arbetslöshetskassornas Samorganisation bildade föreningen Arbetslöshetskassan ALFA som den kompletterande arbetslöshetskassan enligt 85 § LAK. I ett avtal mellan staten och Alfa-kassan åtog sig kassan att från och med den 1 januari 1998 överta den verksamhet som fram till den 31 december 1997 bedrevs vid länsarbetsnämnderna i Gävleborgs, Älvsborgs, Gotlands respektive Blekinge län (de tidigare KAS-regionerna). I avtalet sägs bl.a. att staten svarar för nödvändiga administrationskostnader som Alfa-kassan har vid handläggningen av grundförsäkringen enligt ALF och LAK till dem som inte är anslutna till kassan. Statens bidrag till den kompletterande arbetslöshetskassan lämnas via ett anslag på statsbudgeten under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, ramanslaget 22.8 Bidrag till administration av grundbeloppet, som till och med år 2003 disponeras av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). För 2003 anvisades 57 270 000 kronor under anslaget. Dessutom har regeringen genom beslut den 27 mars 2003 medgivit att ytterligare 4 000 000 kronor får disponeras för bidrag till Alfa-kassan under denna tid. Utgiftsutvecklingen i Alfa-kassan för administrationen av dem som inte är medlemmar eller anslutna till en arbetslöshetskassa har gett upphov till frågan om inte en annan finansieringsmodell än den nuvarande bör övervägas. Det nuvarande avtalet mellan staten och Alfa-kassan, där staten tar på sig att svara för nödvändiga administrationskostnader för de arbetslösa i fråga, saknar en bra incitamentsstruktur för att hålla tillbaka kostnaderna. Andra arbetslöshetskassor har en stark press på sig att hålla tillbaka kostnaderna för att inte tappa medlemmar. Behov av förändring Den kompletterande arbetslöshetskassan handhar arbetslöshetsförsäkringen utan de begränsningar till ett visst verksamhetsområde, dvs. till en viss yrkeskategori eller bransch, som gäller för de övriga kassorna. Dess huvudsakliga uppgift är att erbjuda grundförsäkring enligt ALF för dem som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Kassan erbjuder även anslutning till inkomstbortfallsskyddet i arbetslöshetsförsäkringen. För att sådan ersättning skall utbetalas krävs det bl.a. att sökanden har anslutit sig till den kompletterande arbetslöshetskassan. Dessa sökande betalar en anslutningsavgift som motsvarar medlemsavgiften i övriga arbetslöshetskassor. Skillnaden mellan den kompletterande arbetslöshetskassan och övriga kassor är att de som ansöker om ersättning i form av grundbelopp från den kompletterande arbetslöshetskassan utan att vara anslutna till kassan inte behöver betala någon avgift, medan de som är medlemmar i någon av de övriga arbetslöshetskassorna måste betala en medlemsavgift. Redan för att öka rättvisan mellan dem som får grundbeloppet från en arbetslöshetskassa i vilken de är medlemmar och dem som får grundbelopp från den kompletterande arbetslöshetskassan utan att betala någon avgift är det angeläget att vidta åtgärder som helt eller delvis undanröjer denna skillnad i behandling. Men åtgärder måste också vidtas för att skapa bättre möjligheter för den kompletterande arbetslöshetskassan att ha en kostnadseffektiv administration och att kunna påverka sin ekonomi utan att påräkna tillskott från staten. 5 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan 5.1 En avgift för icke anslutna Regeringens förslag: Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift av dem som får ersättning enligt grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall bidra till att täcka kassans förvaltningskostnader för denna grupp ersättningsberättigade. En ny bestämmelse om detta införs i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan invändningar. Arbetslöshetskassan Alfa (Alfa-kassan) anser inte att förslaget kommer att ge önskad effekt utan anser att frågan bör utredas vidare. Föreningen Svenskt Näringsliv avvisar förslaget eftersom grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen får anses utgöra en del av det generella statliga försäkringsskyddet. Bakgrund: I lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK, regleras bl.a. villkoren för när en arbetslöshetskassa har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Av 41 § LAK framgår att en arbetslöshetskassa skall ta ut medlemsavgifter. Medlemsavgiftens storlek skall bestämmas så att den i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, finansieringsavgift, utjämningsavgift och övriga utgifter. Medlemsavgifterna får vara differentierade, dvs. kassorna har möjlighet att besluta att olika medlemskategorier skall betala olika stor medlemsavgift. Differentieringen syftar till att fördela en medlems ansvar för avgiften över tiden. Kassan kan alltså besluta att medlemmar som har en anställning betalar en högre avgift än medlemmar som är arbetslösa. Av 7 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, följer att medlemskapet i en arbetslöshetskassa också efter en viss tid ger rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Enligt 85 § LAK kan den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa välja att ansluta sig till den kompletterande arbetslöshetskassan, dvs. till Alfa-kassan. I 87 § LAK hänvisas bl.a. till bestämmelserna i 41 § som behandlar medlemsavgifter till en arbetslöshetskassa. Dessa bestämmelser skall även tillämpas när den enskilde valt att ansluta sig till den kompletterande arbetslöshetskassan, som således skall ta ut en anslutningsavgift av den som har anslutit sig till kassan. Denna avgift jämställs med de medlemsavgifter som medlemmar i andra arbetslöshetskassor betalar. Anslutningsavgiften används för att täcka den kompletterande arbetslöshetskassans kostnader för administrationen av arbetslöshetsförsäkringen såvitt gäller de anslutna samt för kassans finansieringsavgift och utjämningsavgift till staten. Den som anslutit sig till den kompletterande arbetslöshetskassan omfattas också av den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen. Den arbetslöse som omfattas av grundförsäkringen men som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa och inte heller ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan betalar inte någon avgift. Skälen för regeringens förslag: Genom medlems- och anslutningsavgifter bidrar medlemmar respektive anslutna till finansieringen av arbetslöshetsersättningen. Både den enskilde och staten bidrar således till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. För att arbetslöshetsförsäkringen skall ha en fortsatt hög legitimitet och tilltro hos allmänheten är det av central betydelse att arbetslösa i så stor utsträckning som möjligt behandlas lika vid tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. I dag behandlas arbetslösa som beviljas dagpenning i form av grundbelopp från den kompletterande arbetslöshetskassan utan att vara anslutna till kassan eller medlemmar i en arbetslöshetskassa och de som får grundbeloppet och som är anslutna alternativt medlemmar olika. De som beviljas ersättning från den kompletterande arbetslöshetskassan utan att vara anslutna till kassan behöver inte betala någon avgift, medan de som är medlemmar hos någon av de övriga arbetslöshetskassorna eller anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan måste betala en medlemsavgift respektive en anslutningsavgift. Utgångspunkten bör vara att behandlingen av arbetslösa oberoende av vilken arbetslöshetskassa som administrerar utbetalningen av grundbeloppet skall vara så rättvis som möjligt. Arbetslösa som varken är medlemmar eller anslutna till en arbetslöshetskassa har i dag en ekonomisk fördel. Det framstår som rimligt att även arbetslösa som beviljas dagpenning i form av grundbeloppet från den kompletterande arbetslöshetskassan utan att vara anslutna till kassan eller medlemmar i en arbetslöshetskassa också är delaktiga i det finansiella ansvaret för arbetslöshetsförsäkringen. Det kan i och för sig ifrågasättas om det är befogat att en grupp som befinner sig i en svår ekonomisk situation skall betala för att få del av ett försäkringsskydd. Å andra sidan är det otillfredsställande att en del arbetslösa vilka är grundförsäkrade i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen inte behöver betala någon avgift när medlems- och anslutningsavgifter till arbetslöshetskassor används för att täcka förvaltningskostnader som rör administrationen av arbetslöshetsförsäkringen. Medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa betalar avgifter oavsett om de är arbetslösa eller inte. Arbetslösa som varken är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan eller medlemmar i en arbetslöshetskassa kommer med den i promemorian föreslagna modellen däremot enbart att betala en avgift när arbetslösheten faktiskt inträder och rätt till ersättning föreligger. Regeringen instämmer i den bedömning som framförts av Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet att en sådan avgift inte fullt ut når rättvisa och likabehandling av de försäkrade. Emellertid skulle införandet av en avgift, precis som Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) påpekat, kunna bidra till att arbetslösa som får ersättning i form av ett grundbelopp kommer att behandlas mer lika oavsett om de är medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa eller inte. Regeringen anser, liksom, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) att legitimiteten och tilltron till arbetslöshetsförsäkringssystemet skulle stärkas vid införandet av en avgift. Regeringen gör bedömningen att en avgift från dessa ersättningsberättigade skulle leda till ökad rättvisa och likabehandling av arbetslösa som varken är anslutna eller medlemmar i en arbetslöshetskassa jämfört med arbetslösa som är anslutna eller har ett medlemskap hos en arbetslöshetskassa. Regeringen föreslår således att den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift av den som får ersättning enligt grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som inte redan är skyldig att betala en medlems- eller anslutningsavgift. Efter påpekande från Lagrådet föreslås att lagtexten utformas så att det tydligt framgår att avgiften skall bidra till att täcka kassans förvaltningskostnader för denna grupp ersättningsberättigade. Avsikten är således att avgiften tillsammans med statsbidraget skall täcka dessa förvaltningskostnader. Genom den nya avgiften kommer samtliga arbetslösa som får ersättning att gemensamt bidra till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Alfa-kassan har påpekat att en avgift enligt den föreslagna modellen innebär att icke-anslutna vilka blir arbetslösa kommer att vara med och finansiera arbetslöshetsförsäkringen men att däremot sökanden som får avslag på sin ansökan inte omfattas av förslaget. Alfa-kassan påpekar vidare att inte heller enskilda som vänder sig till kassan för information som rör arbetslöshetsförsäkringssystemet omfattas av förslaget. Regeringen är väl medveten om att detta blir konsekvenserna av den typ av avgiftsmodell som nu föreslås. Den föreslagna avgiften skall inte täcka den kompletterande arbetslöshetskassans samtliga kostnader för administrationen av grundförsäkringen. Avgiften skall täcka kostnader som den kompletterande arbetslöshetskassan har och som uppstår vid kassans behandling av ärenden som leder till att ersättning enligt grundförsäkringen betalas ut. Regeringen delar således SO:s uppfattning att någon avgift inte skall tas ut av den som inte får någon ersättning. Avgiften avser alltså inte att täcka den kompletterande arbetslöshetskassans totala kostnad för administrationen av grundförsäkringen för icke anslutna utan skall ses som ett bidrag vid sidan av den statliga finansieringen. 5.2 Avgiftens storlek och avgiftens erläggande Regeringens förslag: Avgiften skall betalas genom att den dras av när ersättningen enligt grundförsäkringen betalas ut. Avdrag för betalning av preliminär skatt skall göras innan avgiften dras av från ersättningen. Avdrag för avgiften får inte göras gällande mot beslut om utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter förslag från den kompletterande arbetslöshetskassan, meddela föreskrifter om storleken på avgiften. Bestämmelser om detta införs i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att avgiften skall utgå med en del av dagpenningen och betalas genom avdrag från dagpenningbeloppet samt att den kompletterande arbetslöshetskassan skall besluta om avgiftens storlek och att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall godkänna storleken. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna är positiva till att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall godkänna storleken på den avgift som skall betalas av den arbetslöse. Många remissinstanser är positiva till eller har ingen erinran mot att avgiften skall dras vid utbetalning av dagpenningen. Flera remissinstanser har synpunkter på hur avgiftens storlek skall fastställas och de skatterättsliga effekterna av förslaget. Föreningen Svenskt Näringsliv avvisar förslagen. Skälen för regeringens förslag Beslut om avgiftens storlek Enligt 43 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK, skall Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen godkänna en arbetslöshetskassas beslut om medlemsavgifter. Av 87 § LAK följer att detta även gäller beträffande anslutningsavgifter. Det innebär att en arbetslöshetskassa inte får ta ut en högre medlems- respektive anslutningsavgift än vad som blivit godkänt. I promemorian föreslås att den nu aktuella avgiften på motsvarande sätt skall beslutas av den kompletterande arbetslöshetskassan och därefter godkännas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Beslut om den obligatoriska avgift som nu föreslås är dock att betrakta som normgivning. Normgivningsmakt kan inte delegeras till en arbetslöshetskassa. Som Lagrådet påpekat kan riksdagen inte heller delegera normgivningsmakt direkt till en förvaltningsmyndighet. Föreskrifter om avgiftens storlek bör därför meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt bör den kompletterande arbetslöshetskassan lämna förslag om avgiftens storlek innan föreskrifterna meddelas. I promemorian föreslås att som vägledning vid fastställandet av storleken på det belopp som den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut från arbetslösa som inte är anslutna till arbetslöshetskassan, bör gälla den genomsnittliga storleken på den avgift som medlemmar i övriga kassor och den anslutningsavgift som personer anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan betalar. Under t.ex. år 2002 betalade medlemmar i arbetslöshetskassor som också var fackligt anslutna i genomsnitt 1 045 kronor per år i medlemsavgift/anslutningsavgift. De som inte var fackligt anslutna betalade i genomsnitt 1 211 kronor under samma år. Regeringen anser att en sådan jämförelse med dessa avgifter skulle kunna utgöra en utgångspunkt vid beräkningen av avgiften. Om man utgår från att ersättning i form av grundbelopp betalas ut för 264 dagar per år och en årlig avgift med t.ex. 1 211 kronor, skulle detta innebära att en rimlig avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan från icke anslutna borde kunna uppgå till cirka fem kronor per utbetalat grundbelopp under år 2002. Regeringen vill dock påpeka att detta endast skall ses som ett räkneexempel och inte vara styrande vid bestämmandet av nivån på avgiften. Det avgörande skall i stället vara att kassan har tillräckliga inkomster för att täcka de aktuella förvaltningskostnaderna, dvs. att avgifterna tillsammans med statsbidraget skall täcka dessa kostnader. Regeringen anser inte som Småföretagarnas arbetslöshetskassa (SmåA) att det är lämpligt att avgiften skall erläggas per påbörjad kalendermånad alternativt per utbetalt kassakort. Regeringen anser i stället, vilket också SO och Landsorganisationen i Sverige (LO) påpekat, att avgiften lämpligen skulle kunna fastställas med ett fast belopp per berättigad ersättningsdag enligt grundförsäkringen. Betalning av avgiften Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag. Dagpenning i form av grundbelopp lämnas för närvarande med 320 kronor för arbetslösa som har heltidsarbetat eller uppfyllt studerandevillkoret. Den nu föreslagna avgiften kommer att betalas först i samband med att arbetslösheten är ett faktum och den kompletterande arbetslöshetskassan betalar ut ersättning enligt grundförsäkringen. Regeringen anser att avgiften skall betalas av den arbetslöse genom att den kompletterande arbetslöshetskassan drar av avgiften vid utbetalningen av dagpenningbeloppet. Utredningen om en myndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen (N 2002:17) har efterlyst ett förtydligande om vilket belopp som skall ligga till grund när avgiften skall betalas. Alfa-kassan har påpekat att det är oklart om den i promemorian föreslagna avgiften skulle harmonisera med innehållet i 24 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, vari framgår att dagpenning i form av grundbelopp skall lämnas med det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av den lagen. Regeringen vill i detta sammanhang betona att avsikten med att införa en avgift inte är att ändra på de förutsättningar som gäller när dagpenning i form av grundbelopp skall fastställas. Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift för att den sköter hanteringen av grundbeloppet till den som är arbetslös. Storleken på dagpenningen enligt grundförsäkringen skall precis såsom gäller i dag fastställas enligt bestämmelserna i ALF. Den skattepliktiga dagpenningen skall inte minskas med avgiften. När dagpenningbeloppet blivit fastställt skall avgiften dras av från detta belopp efter skatteavdrag. Avdrag för betalning av preliminär skatt skall således ha företräde framför den föreslagna avgiften. Detta bör framgå av lagtexten. Genom rätten att dra av avgiften vid utbetalning av grundersättningen ges den kompletterande arbetslöshetskassan en kvittningsrätt. Lagrådet har efterlyst ett klarläggande om hur denna rätt avses bli hanterad för den händelse utmätning blir aktuell. Det torde här närmast vara frågan om situationer när utmätning av lön förekommer. Av 7 kap. utsökningsbalken, UB, framgår att reglerna om utmätning av lön också är tillämpliga på arbetslöshetsersättning (1 § 5). Fråga är om avgiften till den kompletterande arbetslöshetskassan skall dras av före utmätning av lön eller i vart fall ha företräde framför andra fordringsanspråk. Regeringen anser att den föreslagna avgiften inte skall få göras gällande mot beslut om utmätning av lön. Detta bör framgå av lagtexten. Alfa-kassan har föreslagit att samma förfarande skall gälla vid överklagande av beslut om avgift som beslut om dagpenning i form av grundbelopp. Beslut i ärenden om rätt till ersättning överklagas enligt 49 § ALF, till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut som en arbetslöshetskassa fattar med stöd av LAK och som inte avser ärenden om rätt till medlemskap (95 §) eller beslut av föreningsstämman (62 §) får enligt 98 § LAK överklagas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och därefter till regeringen. Besluten avser olika typer av ärenden. Regeringen anser inte att det föreligger skäl att ändra gällande ordning. Skattereduktion Riksskatteverket (RSV) och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har berört frågan om den föreslagna avgiften skall medföra en rätt till skattereduktion. Regeringen vill i detta sammanhang påminna om att den föreslagna avgiften till skillnad mot en medlems- eller anslutningsavgift enbart utgör en betalning för den tjänst som den kompletterande arbetslöshetskassan administrerar. Medlems- och anslutningsavgiften däremot ger ett försäkringsskydd under den tid som den enskilde har anställning. Den nu föreslagna avgiften kommer alltså bara att aktualiseras vid utbetalning av ersättning enligt grundförsäkringen. Mot bakgrund av detta anser regeringen att avgiften inte skall ligga till grund för en skattereduktion. 6 Utjämningsavgift Regeringens förslag: Hänvisningen i 87 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor till bestämmelserna i 48 § skall även avse utjämningsavgift. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal har berört frågan. AMS har framhållit att det ligger i linje med hur dagens bestämmelser har tolkats. Alfa-kassan har påpekat att det är tillfredsställande att otydligheten i lagstiftningen korrigeras. Skälen för regeringens förslag: Enligt 48 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, LAK, skall en arbetslöshetskassa till staten för varje medlem som fanns i kassan den 31 december det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala dels en finansieringsavgift, dels en utjämningsavgift. Den sistnämnda avgiften betalas för finansieringen av ett för arbetslöshetskassorna gemensamt utjämningsbidrag med ett belopp för varje medlem som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen. Av 87 § LAK följer att vad som anges i 48 § om finansieringsavgift skall gälla för dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. Däremot sägs inte uttryckligen att den i 48 § nämnda utjämningsavgiften även skall gälla de anslutna. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser har dock AMS som tillsynsmyndighet2 tolkat det som att också utjämningsavgiften omfattar dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. Regeringen anser att 87 § LAK bör förtydligas så att inga tveksamheter skall råda om att även utjämningsavgiften skall betalas av den kompletterande arbetslöshetskassan. 7 Konsekvenser Förslagen innebär att den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift när kassan betalar ut ersättning enligt grundförsäkringen till en arbetslös som inte redan är skyldig att betala en medlems- eller anslutningsavgift. Avgiften skulle kunna motsvara ett belopp som i stort uppgår till den genomsnittliga medlemsavgiften till arbetslöshetskassorna. I promemorian anges att under 2002 uppgick den avgiften till 1 211 kronor för den som inte samtidigt var fackligt ansluten. Den som får arbetslöshetsersättning under ett helt år får ersättning i 264 ersättningsdagar. För att komma upp till den genomsnittliga medlemsavgiften skulle avgiften i den kompletterande arbetslöshetskassan för icke anslutna behöva sättas till fem kronor per utbetalat grundbelopp. Under 2002 utbetalades enligt Alfa-kassan 2 443 606 grundbelopp av kassan till icke anslutna arbetslösa. Med den i promemorian nämnda avgiften på fem kronor per utbetalt grundbelopp skulle detta ge kassan en inkomst på cirka 12,2 miljoner kronor. Statens bidrag till den kompletterande arbetslöshetskassan för administrationen av icke anslutna skulle kunna minskas i motsvarande mån. Under första halvåret 2003 uppgick enligt Alfa-kassan antalet utbetalade grundbelopp till denna grupp av ersättningstagare till 1 539 855, vilket enligt kassans prognos innebär att cirka 3 300 000 grundbelopp kommer att betalas ut under hela 2003. Vid den omfattningen och med en avgift på fem kronor per dagpenningbelopp inbringar avgiften 16,5 miljoner kronor. Vilken nivå som avgiften slutligen skall fastställas till kommer emellertid att vara beroende av Alfa-kassans förvaltningskostnader för denna grupp av ersättningstagare, den förväntade omfattningen på arbetslösheten och nivån på statsbidraget. 7 8 Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagförslagen träder i kraft den 1 oktober 2004. Promemorians förslag: Förslagen till ändringar i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor bör träda i kraft under den senare delen av våren 2004. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser godtar eller lämnar förslaget utan invändningar. TCO, SO och Alfa-kassan har påpekat att förslagen som avser införandet av en ny avgift för arbetslösa vilka inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfa-kassan bör träda i kraft tidigast sex månader efter att beslut om förslagen fattats. Skälen för regeringens förslag: De förändringar som nu föreslås genom införandet av en ny avgift för arbetslösa som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa eller anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan kommer att kräva förändringar av både administrativa rutiner och justeringar av datasystem. Även informationsinsatser innan ändringarna träder i kraft framstår som angelägna. Regeringen instämmer därför i bedömningen att det krävs cirka ett halvårs omställningsperiod från det att ändringarna är beslutade. Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 oktober 2004. 9 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 87 § Bestämmelsens tredje stycke har ändrats på så sätt att ordet utjämningsavgift lagts till för att tydliggöra att sådan avgift skall betalas även av den kompletterande arbetslöshetskassan. 87 a § Bestämmelsen är ny. Av första stycket framgår att den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift av dem som får ersättning enligt grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och som inte är anslutna till kassan och inte heller är medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall alltså betalas av den som inte redan är skyldig att betala en anslutningsavgift till den kompletterande arbetslöshetskassan eller en medlemsavgift till en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall bidra till att täcka kassans förvaltningskostnader för denna grupp ersättningsberättigade. När avgiften skall beslutas skall utgångspunkten vara att den tillsammans med statsbidrag skall täcka kassans administrationskostnader för hanteringen av grundförsäkringen för den som inte är ansluten till kassan eller medlem i en arbetslöshetskassa men som får ersättning enligt grundförsäkringen. Enligt andra stycket framgår hur avgiften skall betalas. Avgiften betalas genom att den dras av vid utbetalning av ersättningen. Avgiften kommer således att tas ut bara när utbetalning av arbetslöshetsersättning som avser grundförsäkringen sker. Avdrag för betalning av preliminär skatt skall göras innan avgiften dras av. Avgiften skall alltså dras från nettobeloppet. Om beslut om utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken föreligger får avdrag för avgiften inte göras gällande mot ett sådant beslut. Kvittning får alltså inte göras. Efter skatteavdraget skall alltså eventuellt utmätningsbelopp dras av. Om det därefter, med hänsyn taget till förbehållsbeloppet, inte finns någon ersättning kvar att dra avgiften från uppstår en fordran på avgiften som får krävas på sedvanligt sätt. Bestämmelsen har utformats efter påpekanden från Lagrådet. 87 b § Bestämmelsen är ny. Enligt bestämmelsen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, efter förslag från den kompletterande arbetslöshetskassan, meddela föreskrifter om storleken på den avgift som skall tas ut enligt 87 a §. Bestämmelsen har utformats efter förslag från Lagrådet. Sammanfattning av promemorian Avgifter till ALFA-kassan (Ds 2003:39) Inom Näringsdepartementet har en tjänstemannagrupp utarbetat förslag om avgifter till den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan. Förslaget innebär att kassan för sin administration av grundförsäkringen skall ta ut en avgift av arbetslösa som får grundbelopp från kassan och som inte är anslutna till kassan. Avgiften skall tas ut i samband med att kassan betalar ut grundbeloppet. Den som får grundbeloppet från Alfa-kassan behöver i dag inte betala någon avgift medan den som får grundbeloppet från någon av de övriga arbetslöshetskassorna måste betala en medlemsavgift. Förslaget syftar till att ändra denna bristande likabehandling och att ge Alfa-kassan större ansvar för sin egen ekonomi. I promemorian föreslås också ett förtydligande i 87 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor så att det framgår att bestämmelserna om utjämningsavgift gäller också för Alfa-kassan. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor dels att 87 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 87 a § och 87 b §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 87 §3 För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag. Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om över- klagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift, utjämningsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den kompletterande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan. 87 a § Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift för administrationskostnader av grundförsäkringen. Avgiften skall betalas av en arbetslös som omfattas av grundförsäkringen men som inte är ansluten till kassan eller är medlem i någon arbetslöshetskassa. Avgiften skall utgå med en del av den dagpenning som den arbetslöse har rätt till och betalas genom att avgiften dras från dagpenningen. 87 b § Storleken på den avgift som den arbetslöse skall betala till den kompletterande arbetslöshetskassan enligt 87 a § skall godkännas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Denna lag träder i kraft den 1 mmm 2004. Remissinstanser Kammarrätten i Jönköping Länsrätten i Stockholms län Riksskatteverket Arbetsgivarverket Arbetsmarknadsstyrelsen Statskontoret Ekonomistyrningsverket Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Utredningen om en ny myndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen (N 2002:17) Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Föreningen Svenskt Näringsliv Landsorganisationen i Sverige (LO) Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Företagarnas Riksorganisation (FR) Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) Arbetslöshetskassan Alfa Småföretagarnas arbetslöshetskassa Vidare har Transportarbetarnas arbetslöshetskassa yttrat sig över promemorian. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor dels att 87 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 87 a och 87 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 87 §4 För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag. Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift, och i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om finansieringsavgift och utjämningsavgift, samt i 95-97 §§ och 111-115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Vad som sägs i 31 och 61 §§ om medlem gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan. I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den kompletterande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan. 87 a § Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift som tillsammans med statsbidrag skall täcka kassans förvaltningskostnader för grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för dem som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften skall betalas av den som får ersättning enligt grundförsäkringen och som inte är ansluten till kassan eller medlem i en annan arbetslöshetskassa. Avgiften betalas genom att den dras av när ersättningen enligt grundförsäkringen betalas ut. 87 b § Storleken på avgiften enligt 87 a § skall beslutas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen efter förslag från den kompletterande arbetslöshets-kassan. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2004. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-12-09 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 27 november 2003 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Jonas Ragell. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 87 a § I lagrådsremissen föreslås att den som får ersättning enligt grundförsäkringen men som inte är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan eller medlem i någon annan arbetslöshetskassa skall betala en avgift till den kompletterande kassan. Enligt författningskommentaren skall avgift tas ut för förvaltningskostnader hänförliga till dem som får ersättning på detta sätt. Det föreslagna första stycket i paragrafen synes dock ha fått en vidare avfattning, så att avgiften skall grundas även på kostnader hänförliga till dem som visserligen inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa, men som inte får någon ersättning. Lagtexten bör därför enligt Lagrådet förtydligas så att det framgår att avgiften skall bestämmas med hänsyn endast till dem som får ersättning. Enligt förslaget skall den avgift som kassan får ta ut, tillsammans med statsbidrag, täcka kassans förvaltningskostnader för den aktuella gruppen. Det kan antas vara förenat med vissa svårigheter att bestämma hur stor del av förvaltningskostnaderna som faller på denna grupp och hur stor avgiften därför måste vara för att, tillsammans med gällande statsbidrag, täcka dessa kostnader. Lagrådet vill därför ifrågasätta om inte en annan formulering vore att föredra. Mot bakgrund av vad som nu sagts förordar Lagrådet att första stycket omformuleras, förslagsvis enligt följande: "Den kompletterande arbetslöshetskassan skall ta ut en avgift som skall bidra till kassans förvaltningskostnader för grundförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för dem som får ersättning enligt grundförsäkringen men som inte är anslutna till kassan eller medlemmar i en annan arbetslöshetskassa." Enligt andra stycket skall den ersättningsberättigade betala avgiften och så skall ske genom att avgiften dras av när ersättningen betalas ut. Om Lagrådets förslag till utformning av första stycket godtas, får andra stycket ses över. I det sammanhanget bör uppmärksammas också att kassan med remissens förslag ges en kvittningsrätt. I remissprotokollet har inte berörts frågan hur denna rätt avses bli hanterad för den händelse utmätning blir aktuell hos den ersättningsberättigade. Det gäller i första hand om kvittning skall få åberopas mot beslut om utmätning av den aktuella ersättningen och vad som i så fall skall gälla i fråga om skatteavdrag och i förekommande fall förhållandet till fordringar som har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken (jfr 5 § lagen 1970:215 om arbetsgivares kvittningsrätt). Detta bör klargöras. 87 b § Av lagrådsremissen framgår att avsikten är att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Eftersom det enligt regeringsformen är en uppgift för regeringen att meddela bemyndiganden för myndigheter under regeringen att meddela föreskrifter, måste paragrafen formuleras om. Den kan förslagsvis ges följande lydelse: "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter förslag från den kompletterande arbetslöshetskassan, meddela föreskrifter om storleken på avgiften enligt 87 a §." Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EG-regler Lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 87 b § Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 januari 2004 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Sommestad, Karlsson, Nykvist, Lund, Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin Föredragande: statsrådet Karlsson Regeringen beslutar proposition 2003/04:62 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan 1 Senaste lydelse 2000:1461. 2 Fr.o.m. den 1 januari 2004 har Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen övertagit tillsynen över arbetslöshetskassorna från AMS. 3 Senaste lydelse 2000:1461. 4 Senaste lydelse 2000:1461. Prop. 2003/04:62 2 1 Prop. 2003/04:62 27 27 5 27 27 27 6 27 27 27 8 27 27 27 11 27 27 27 14 27 27 27 15 27 27 27 27 27 27 27 17 27 27 27 18 27 Prop.2003/04:62 Bilaga 1 Bilaga 1 20 27 Prop.2003/04:62 Bilaga 2 Bilaga 2 21 27 Prop.2003/04:62 Bilaga 3 Bilaga 3 Prop.2003/04:62 Bilaga 4 23 27 Prop.2003/04:00 Bilaga 4 27 27 Prop.2003/04:62 Bilaga 5 25 27 27 27 Prop.2003/04:62 26 27 Prop.2003/04:62 27 27 Prop.2003/04:62