Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 476 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:141 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2021 Skr. 2021/22:141
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 141
Regeringens skrivelse 2021/22:141 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2021 Skr. 2021/22:141 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2022 Magdalena Andersson Max Elger (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2021 (RiR 2021:31). I sin rapport framför Riksrevisionen bl.a. att det i budgetpropositionen för 2022 tydligare borde ha framgått att den marginal som finns till utgiftstaket 2023 behövs för att hantera en normal osäkerhet, och att det under utgiftstaket inte finns utrymme för ytterligare utgiftsökningar. Myndigheten anser vidare att planen för återgång till överskottsmålet i budgetpropositionen för 2022 uppfyller kraven i det finanspolitiska ramverket, men att det vore önskvärt med en mer utvecklad plan. Enligt Riksrevisionen saknas det i planen, liksom i övriga delar av budgetpropositionen, en strukturerad redovisning av vilka åtgärder som är permanenta och vilka som är tillfälliga, samt en översiktlig bild av vilka krisåtgärder som fasas ut. Sådan information är enligt myndigheten nödvändig för att en utomstående bedömare ska kunna ta ställning till hur regeringens politik påverkar det strukturella sparandet på kort och på medellång sikt. Riksrevisionen menar också att regeringens prognosjämförelser kan bli mer informativa. Regeringen delar flera av Riksrevisionens bedömningar och arbetar kontinuerligt med att utveckla innehållet i propositionen i den riktning som myndigheten rekommenderar. Däremot instämmer regeringen inte i myndighetens bedömning när det gäller planen för återgången till överskottsmålet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Utrymmet för utgiftsökningar 3 2.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 3 2.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 3 3 Planen för återgång till överskottsmålet 4 3.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 4 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 4 4 Redovisningen av budgeteffekterna av finanspolitiska åtgärder 5 4.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 5 4.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 5 5 Jämförelser mellan olika prognoser 9 5.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen 9 5.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation 10 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 10 Bilaga Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2021 (RiR 2021:31) 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2022 56 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen granskar regelbundet de ekonomiska propositionerna med utgångspunkt i hur regeringen redovisar finanspolitiken och tillämpar det finanspolitiska ramverket. Myndigheten har bl.a. granskat 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100) och budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) i syfte att samlat bedöma transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finanspolitiken. Granskningen har resulterat i rapporten Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2021 (RiR 2021:31), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 16 december 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Utrymmet för utgiftsökningar 2.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen anser att det inte tydligt framgår i budgetpropositionen för 2022 att det råder ett obefintligt utrymme för varaktiga utgiftsökningar redan 2022, om de inte motsvaras av minskningar av andra utgifter. Enligt myndigheten är denna brist på transparens särskilt problematisk med hänsyn till att den parlamentariska situationen kan medföra förändringar i regeringens förslag till budget. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i de ekonomiska propositionerna tydliggöra utrymmet för utgiftsökningar under kommande år. 2.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen gör en bedömning av befintligt utrymme för nya utgiftsreformer i samband med varje budgetproposition. I budgetpropositionen för 2022 bedömde regeringen att det i förhållande till utgiftstaket fanns utrymme för utgiftsreformer motsvarande 58 miljarder kronor för 2023. Med dessa reformer inräknade uppgick budgeteringsmarginalen till 30 miljarder kronor eller 2,0 procent av de takbegränsade utgifterna, vilket är i linje med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Budgeteringsmarginalen framgår av en tabell i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. tabell 4.2). Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det därutöver inte fanns en tydlig beskrivning i budgetpropositionen av utrymmet för utgiftsreformer kommande år. Regeringen kommer att sträva efter att utveckla beskrivningen av budgeteringsmarginaler i de ekonomiska propositionerna. 3 Planen för återgång till överskottsmålet 3.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen bedömer att det i 2021 års ekonomiska vårproposition saknades en plan för återgång till överskottsmålet. Myndigheten menar att regeringen presenterade en sådan plan först i budgetpropositionen för 2022. Enligt Riksrevisionen uppfyller planen i budgetpropositionen för 2022 de krav som finns i det finanspolitiska ramverket. Samtidigt hade en mer utvecklad plan varit önskvärd. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen presenterar en plan för återgång till överskottsmålet även i den ekonomiska vårpropositionen, om det finns en tydlig avvikelse från överskottsmålet. 3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen bedömde i 2021 år ekonomiska vårproposition att Sverige kommer att befinna sig i en lågkonjunktur t.o.m. 2022. Under såväl 2020 som 2021 bedömdes lågkonjunkturen vara mycket djup. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra. Prognosen för konjunkturutvecklingen var under denna period dessutom ovanligt osäker på grund av pandemin. Det var viktigt att finanspolitiken även kommande år skulle kunna anpassas till det rådande konjunkturläget. Regeringen ansåg därför att det i 2021 års ekonomiska vårproposition inte var lämpligt att ange en plan för en återgång till överskottsmålet på annat än en övergripande nivå. Regeringen anförde i propositionen att man avsåg återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det (prop. 2020/21:100 s. 54). I budgetpropositionen för 2022 preciserade regeringen den övergripande planen. Regeringen anförde då att man avsåg återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023. Samtidigt konstaterades att prognoser för konjunkturlägets utveckling fortsatt var mycket svåra att göra, och att pandemin medförde att prognosen var ovanligt osäker. Regeringen bedömde att finanspolitiken kunde behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiserats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4.1). Sammanfattningsvis bedömer regeringen att avvikelsen från överskottsmålet hanterats i linje med det finanspolitiska ramverket, inte minst mot bakgrund av den prognososäkerhet som pandemin innebar. 4 Redovisningen av budgeteffekterna av finanspolitiska åtgärder 4.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen anser att budgetpropositionen för 2022 saknar en strukturerad redovisning av vilka åtgärder som är permanenta, vilka som är tillfälliga och i vilken takt krisstöden kommer att fasas ut. Myndigheten menar att den informationen är nödvändig för att en utomstående bedömare ska kunna ta ställning till hur regeringens politik påverkar det strukturella sparandet på kort och på medellång sikt samt att det skulle ge en tydligare bild av hur planen för att återgå till överskottsmålet 2023 faktiskt ser ut. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga redovisningen av budgeteffekter för föreslagna och aviserade åtgärder så att omfattningen av tillfälliga respektive permanenta åtgärder framgår. 4.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen redovisar budgeteffekterna av nya reformer enligt två olika perspektiv. Enligt det ena perspektivet beskrivs hur kostnaderna för den nya politiken för ett visst år ökar eller minskar jämfört med det föregående året. I den redovisningen ingår alla finanspolitiska åtgärder, både reformer och besparingar, som träder i kraft under ett visst år, oavsett när de aviserades, föreslogs eller beslutades. Denna redovisning av den aktiva finanspolitikens effekter ingår som en del i beskrivningen av hur de statliga utgifterna och inkomsterna samt den offentliga sektorns finanser beräknas utvecklas över tiden. Redovisning enligt detta perspektiv kallas ibland för horisontell redovisning, och innebär att man vid ett specifikt bedömningstillfälle redogör för utvecklingen över tiden under en viss tidsperiod. I en tabell i budgetpropositionen för 2022 redovisas budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande av finanspolitiska åtgärder i det horisontella perspektivet (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. tabell 8.4). Tabellen sammanfattar hur de åtgärder som riksdagen tidigare har beslutat om samt de åtgärder som regeringen föreslagit och aviserat bidrar till förändringen av det finansiella sparandet över tiden för de år som det medelfristiga perspektivet omfattar. I tabell 4.1 återges ett utdrag ur den nämnda tabellen i budgetpropositionen för 2022. Tabell 4.1 Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag och aviseringar i förhållande till föregående år Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utgifts- och inkomst-förändringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande -36 -196 -64 67 46 -2 Källa: Tabell 8.4 i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.2). Av tabell 4.1 framgår bl.a. att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagades med 64 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020 till följd av finanspolitiska åtgärder. Med andra ord var den beräknade samlade budgeteffekten för det finansiella sparandet av alla åtgärder som riksdagen hade beslutat och som regeringen föreslagit och aviserat 64 miljarder kronor större 2021 än 2020. På motsvarande sätt är den beräknade samlade budgeteffekten för alla åtgärder 67 miljarder kronor mindre 2022 än 2021. I det andra perspektivet beskrivs budgeteffekterna av de åtgärder som riksdagen har beslutat och som regeringen föreslagit och aviserat sedan den föregående ekonomiska propositionen. Redovisning på detta sätt kallas ibland vertikal redovisning, och innebär att man för varje år i det medelfristiga perspektivet redogör för skillnaden mellan två olika bedömningstillfällen. I budgetpropositionen för 2022 redovisas budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande av finanspolitiska åtgärder enligt det vertikala perspektivet i en tabell (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. tabell 8.5). Motsvarande tabell återkommer varje år i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen, vilket gör att det går att följa hur budgeteffekterna av nya finanspolitiska åtgärder påverkar ett enskilt år. I tabell 4.2 återges ett utdrag ur den nämnda tabellen i budgetpropositionen för 2022 och ur motsvarande tabeller från de tidigare ekonomiska propositionerna fr.o.m. budgetpropositionen för 2020. Tabell 4.2 Budgeteffekter av föreslagna och aviserade åtgärder sedan föregående ekonomiska proposition Offentliga sektorns finansiella sparande. Miljarder kronor 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Budgetpropositionen för 2022 29 -74 -66 -74 2021 års ekonomiska vårproposition 7 -139 0 -1 -2 Budgetpropositionen för 2021 -101 -108 -86 -53 2020 års ekonomiska vårproposition -9 -95 -9 -5 -5 Budgetpropositionen för 2020 -2 -25 -32 -34 Källor: Tabell 8.5 i Budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.2), tabell 8.5 i 2021 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100), tabell 9.5 i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 9.1), tabell 9.7 i 2020 års ekonomiska vårproposition (prop. 2019/20:100) och tabell 8.1 i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.1). Av tabell 4.2 framgår att de åtgärder som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 försvagade det finansiella sparandet med 25 miljarder kronor 2020. Budgetpropositionen för 2020 lämnades av regeringen och behandlades av riksdagen under hösten 2019, dvs. före spridningen av sjukdomen covid-19. De beräknade budgeteffekterna av förslagen och aviseringarna i propositionen beräknades öka successivt för att 2022 uppgå till 34 miljarder kronor (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.1). I huvudsak var åtgärderna som föreslogs och aviserades, och därmed budgeteffekterna av dessa, av permanent karaktär. I samband med budgetpropositionen för 2020 föreslog regeringen åtgärder för 2019 om 2 miljarder kronor i propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2). Åtgärder som föreslås i propositioner med förslag till ändringar i budgeten avser normalt endast det året som propositionen lämnas till riksdagen och budgeteffekterna av åtgärderna är därmed tillfälliga. I början av 2020 spreds covid-19 i Sverige. När 2020 års ekonomiska vårproposition beslutades av regeringen hade riksdagen beslutat om och regeringen föreslagit åtgärder för 2020 om sammanlagt 95 miljarder kronor, utöver de åtgärder som ingick i budgetpropositionen för 2020. Åtgärderna ingick i de extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget som regeringen hade lämnat till riksdagen före vårpropositionen och i propositionen Vårändringsbudget för 2020, som beslutades av regeringen samtidigt som vårpropositionen samt följde på initiativ från riksdagen (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199-202, prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188, prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195, prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207-212, prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204, prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340 och bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163-166). Åtgärderna var i huvudsak tillfälliga för 2020 och inriktade på att hantera de direkta konsekvenserna av pandemin. De sammanlagda budgeteffekterna av åtgärderna uppgick till 9 miljarder 2021 samt till 5 miljarder kronor 2022 och 2023. När budgetpropositionen för 2021 beslutades hade riksdagen beslutat om och regeringen föreslagit ytterligare åtgärder för 2020 som sammanlagt uppgick till 101 miljarder kronor, utöver de åtgärder för 2020 som redovisades i 2020 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 9.1). Åtgärderna var inriktade på att hantera pandemin och ingick i de extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget som regeringen hade lämnat till riksdagen före budgetpropositionen och i propositionen Höständringsbudget för 2020, som lämnades i samband med budgetpropositionen (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276-279, prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293-299, prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351-353, prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:361-366, prop. 2019/20:184, bet. 2019/20:SoU26, rskr. 2019/20:370, prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:7-11 och prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64-74). I likhet med åtgärderna som redovisades i 2020 års ekonomiska vårproposition var dessa åtgärder i huvudsak tillfälliga för 2020 och inriktade på att hantera de direkta konsekvenserna av pandemin. Samtidigt föreslog och aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2021 åtgärder för 2021-2023 som var inriktade på en ekonomisk återstart och att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Budgeteffekten av dessa åtgärder uppgick till 108 miljarder kronor för 2021, men minskade successivt till 53 miljarder kronor 2023. Det fanns således ett starkt inslag av tillfällighet även i åtgärderna i budgetpropositionen, eftersom den planerade utfasningen eller minskningen i omfattning medförde att ungefär hälften av den samlade budgeteffekten återstod 2023. De åtgärder som då kvarstod var i huvudsak av permanent karaktär. När 2021 års ekonomiska vårproposition beslutades hade riksdagen beslutat och regeringen föreslagit åtgärder för 2021 för sammanlagt 139 miljarder kronor, utöver de åtgärder för 2021 som redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:100 s. 112). Dessa åtgärder ingick i extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget och i propositionen Vårändringsbudget för 2021, som beslutades samtidigt som vårpropositionen, och var, i likhet med tidigare åtgärder som förslagits för innevarande budgetår, i huvudsak tillfälliga för 2021 och inriktade på att hantera de direkta konsekvenserna av pandemin (prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64-74, prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36, rskr. 2020/21:41-42, prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175-181, prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213-215, prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182-184, prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199-205, prop. 2020/21:121 bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229-231, prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136, prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248-251 och prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). När budgetpropositionen för 2022 beslutades, hade riksdagen beslutat och regeringen föreslagit ytterligare tillfälliga åtgärder för 2021. Åtgärderna ingick i extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget och i propositionen Höständringsbudget för 2021, som beslutades samtidigt som vårpropositionen, samt följde på initiativ från riksdagen (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416-422, prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27, rskr. 2020/21:347, prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412, prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:47-57 och bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237-239). Regeringen reviderade också bedömningen av det faktiska utnyttjandet av tidigare beslutade åtgärder för 2021, vilket medförde att den samlade bedömningen av budgeteffekterna för 2021 reviderades ned med 29 miljarder kronor. Samtidigt föreslog och aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2022 åtgärder för 2022-2024. Budgeteffekterna av dessa åtgärder uppgick till 74 miljarder kronor 2022 och var i huvudsak permanenta eftersom budgeteffekterna var ungefär desamma för 2024 som för 2022. Av beskrivningen ovan framgår att regeringen har föreslagit och riksdagen beslutat om betydande tillfälliga åtgärder för 2020 och 2021 för att hantera de direkta konsekvenserna av pandemin. Dessa åtgärder har i huvudsak beslutats efter förslag i propositioner om ändringar i budgeten. Åtgärdernas budgeteffekter har i huvudsak varit begränsade till det innevarande året. Även åtgärderna som ingick i budgetpropositionen för 2021 var i huvudsak av tillfällig karaktär. Detta var, som framgår av tabell 4.1, en starkt bidragande orsak till att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknades försvagas med 196 miljarder kronor av finanspolitiska åtgärder 2020 jämfört med 2019 och med 64 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020. Eftersom dessa åtgärder till stor del är tillfälliga och fasas ut eller minskar i omfattning till 2022 beräknas en betydande förstärkning av det finansiella sparandet ske 2022 jämfört med 2021. Samtidigt träder de åtgärder för 2022 som ingick i budgetpropositionen för 2022 i kraft, vilket i sig medför en försvagning av det finansiella sparandet 2022 jämfört med 2021 och motverkar den beräknade förstärkningen. Dessa förändringar bidrar sammantaget till förstärkningen av det finansiella sparandet 2022 med 67 miljarder kronor, som den aktiva finanspolitiken totalt sett beräknas medföra enligt tabell 4.1. På samma sätt kan förstärkningen av det finansiella sparandet 2023 jämfört med 2022 på 46 miljarder i tabell 4.1 till stor del hänföras till den utfasning och minskning i omfattning av åtgärder som aviserades i budgetpropositionen för 2021 som framgår av tabell 4.2. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning av vikten av att budgeteffekterna av föreslagna och aviserade åtgärder redovisas på ett sätt som tydliggör omfattningen av tillfälliga respektive permanenta åtgärder, så att utomstående bedömare kan ta ställning till hur regeringens politik påverkar utvecklingen av de offentliga finanserna. Det gäller särskilt i en situation som den nuvarande då regeringen har föreslagit och riksdagen beslutat om tillfälliga finanspolitiska åtgärder i stor omfattning. Samtidigt redovisas, som framgått ovan, mycket av den information som Riksrevisionen efterfrågar i de ekonomiska propositionerna. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2020 finns en liknande genomgång av budgeteffekterna på budgetens utgiftssida (skr. 2020/21:145 s. 6). 5 Jämförelser mellan olika prognoser 5.1 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen anser att regeringens prognosjämförelser saknar tillräcklig analys för att ge en djupare förståelse till varför prognoserna i vissa fall skiljer sig åt från andra bedömare. Myndigheten menar att prognosjämförelser är viktiga för att utvärdera regeringens bedömningar och avvägningar. Jämförelsen av det strukturella sparandet lyfts fram som ett område där innehållsrika jämförelser skulle kunna göras förhållandevis enkelt. Riksrevisionen rekommenderar mot denna bakgrund regeringen att utveckla prognosjämförelserna så att de blir mer informativa. 5.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen delar Riksrevisionens bedömning av betydelsen av prognosjämförelser och bedömningen att regeringens redovisning av dessa kan fördjupas, i synnerhet när det gäller prognoser för det strukturella sparandet. 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket och bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. I internationella sammanhang framhålls ofta Sveriges tydliga och effektiva finanspolitiska ramverk som ett föredöme. Regeringen avser att fortsätta utveckla beskrivningen av utrymmet under utgiftstaket, redovisningen av budgeteffekter och redovisningen av prognosjämförelser i linje med Riksrevisionens rekommendationer. När det gäller planen för återgången till överskottsmålet delar regeringen inte Riksrevisionens bedömning. Regeringen avser därför inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer i denna fråga. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2021 (RiR 2021:31) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Hallengren, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Elger Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2021