Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2022/23:2 Höständringsbudget för 2022 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 november 2022 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2022. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Inledning 5 2.1 Ändringar i statens budget 5 2.2 Konsekvenser för statens budget 6 3 Ändringar avseende statens utgifter 7 3.1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 7 3.2 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 9 3.3 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 10 3.4 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 11 3.5 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 11 3.6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 12 3.7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 13 3.8 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 14 3.9 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 14 3.10 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 3.11 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 16 3.12 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 17 3.13 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 18 3.14 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 3.15 Utgiftsområde 24 Näringsliv 20 3.16 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 21 3.17 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 Bilaga Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 2022 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor (avsnitt 3.1). 2. Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro (avsnitt 3.1). 3. Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022-2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag (avsnitt 3.9). 4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 besluta att Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor (avsnitt 3.10). 5. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1. 6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022 Tusental kronor Utgifts- område Anslag Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/ anslag Ny ram/ny anslagsnivå 4 Rättsväsendet 62 998 986 50 000 63 048 986 1:3 Åklagarmyndigheten 2 023 249 50 000 2 073 249 5 Internationell samverkan 3 402 817 38 032 3 440 849 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 623 554 34 032 1 657 586 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 52 040 4 000 56 040 6 Försvar och samhällets krisberedskap 81 041 599 10 000 81 051 599 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 10 000 37 580 7 Internationellt bistånd 51 939 762 -4 851 990 47 087 772 1:1 Biståndsverksamhet 49 998 924 -4 851 990 45 146 934 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 121 194 613 220 000 121 414 613 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 33 153 886 220 000 33 373 886 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 112 005 457 4 530 000 116 535 457 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 42 605 070 4 500 000 47 105 070 2:1 Försäkringskassan 9 283 366 30 000 9 313 366 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 499 770 769 641 102 269 411 1:2 Föräldraförsäkring 46 171 247 769 641 46 940 888 19 Regional utveckling 4 741 801 0 4 741 801 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 060 937 -77 000 1 983 937 1:2 Transportbidrag 430 864 77 000 507 864 22 Kommunikationer 77 973 052 470 500 78 443 552 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 31 959 785 27 000 31 986 785 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 31 171 263 -27 000 31 144 263 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 255 313 2 500 257 813 1:7 Trafikavtal 1 038 000 200 000 1 238 000 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 690 000 260 000 950 000 1:21 Obemannad luftfart 0 8 000 8 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 875 754 563 124 24 438 878 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 982 048 563 124 7 545 172 24 Näringsliv 16 331 901 8 000 16 339 901 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 8 000 35 850 25 Allmänna bidrag till kommuner 156 923 194 174 732 157 097 926 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 718 355 174 732 4 893 087 26 Statsskuldsräntor m.m. 12 155 200 10 500 000 22 655 200 1:1 Räntor på statsskulden 12 000 000 10 500 000 22 500 000 Summa anslagsförändring på ändringsbudget 12 482 039 Tabell 1.2 Ändrade beställningsbemyndiganden 2022 Tusental kronor Utgifts- område Anslag Beslutat beställnings- bemyndigande Förändring av beställnings- bemyndigande Nytt beställnings- bemyndigande Tidsperiod 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 299 000 48 000 347 000 2023-2026 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 000 100 000 116 000 2023-2026 16 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 150 000 215 100 2 365 100 2023-2032 16 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 200 000 1 000 000 5 200 000 2023-2034 18 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 18 200 1 500 19 700 2023-2024 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 552 000 148 000 1 700 000 2023-20241 22 1:14 Trängselskatt i Göteborg 11 700 000 500 000 12 200 000 2023-2037 Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 2 012 600 Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2023 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2023 till 2023-2024. 2 Inledning 2.1 Ändringar i statens budget Regeringen får vid högst två tillfällen per år lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret, enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen. I en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen anges att förslagen ska lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen. Om det finns särskilda skäl får även förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen. Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall regeringen i en proposition med förslag till ändringar i budgeten föreslår ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 och 34). Regeringen har lämnat tolv extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2022. Propositionerna har avsett ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137-142), fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137-142), slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:169-173), en garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina (prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190), åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47, rskr. 2021/22:226-228), tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, rskr. 2021/22:248-250), stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436- 439), retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:253), stöd till Ukraina (prop. 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402 och 403), åtgärder i samband med rekapitalisering av SAS AB (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:436-439), Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459-470) samt retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471). Vidare har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022 som avsett ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina (bet. 2021/22:FiU40, rskr. 2021/22:174 och 175) och stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel (bet. 2021/22:FiU46, rskr. 2021/22:204). Regeringen har även lämnat propositionen Vårändringsbudget för 2022 med förslag till ändringar i budgeten för 2022 (prop. 2021/22:99). Den 15 juni 2022 avslog riksdagen finansutskottets förslag till beslut i betänkandet Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina (bet. 2021/22:FiU21 punkt 1, rskr. 2021/22:402). Regeringen fattade därefter beslut om att återkalla propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, eftersom dess innehåll var avhängigt att riksdagen godkände lagförslag som lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (skr. 2021/22:268). Regeringen lämnade sedan propositionen Extra ändringsbudget Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina, som med vissa justeringar innehöll de förslag som ingick i propositionen Vårändringsbudget för 2022 samt de förslag som lämnades i propositionen Extra ändringsbudget - Stöd till Ukraina. Slutligen har riksdagen beslutat om ändringar i statens budget för 2022 som avsett statliga kreditgarantier för lån till elproducenter (bet. 2021/22:FiU51, rskr. 2021/22:472). I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2022. 2.2 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 12,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 17,4 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 5,0 miljarder kronor. Förslagen försämrar statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med 12,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel, effekten på statens budgetsaldo och påverkan på det finansiella sparandet förklaras av att ökningen av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader inte påverkar budgetsaldot och det finansiella sparandet. Detta då utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna som redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 11,9 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande 0,6 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av förändringarna avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden, 4,5 miljarder kronor ökade utgifter för sjukpenning och 4,9 miljarder kronor minskade utgifter för biståndet. De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 redovisas budgeteffekterna för 2022 till följd av förslagen i denna proposition tillsammans med budgeteffekterna för 2023-2025 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 tabell 6.16). De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 2,0 miljarder kronor. De största ökningarna är hänförliga till rymdforskning och rymdverksamhet med 1,0 miljarder kronor och till trängselskatt i Göteborg med 0,5 miljarder kronor. 3 Ändringar avseende statens utgifter I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2022. Samlade förslag till ändrade ramar och anslag samt beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2. 3.1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förvärv av fastigheten Solna Nytomta 3 Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Fastigheten Solna Nytomta 3 ligger i anslutning till militärhögskolan Karlberg och är värderad till 2 250 000 000 kronor. Regeringen anser att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose Försvarsmaktens behov av lokaler och möjliggöra en utveckling av Försvarsmaktens verksamhet. Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Det aktuella förvärvet är avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. Mot bakgrund av riksdagens beslut om totalförsvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4) finns anledning att vidareutveckla området kring militärhögskolan Karlberg i enlighet med Försvarsmaktens behov. För att åstadkomma detta behöver den aktuella fastigheten skyndsamt förvärvas. Det finns därför skäl att förvärva fastigheten till ett pris som överstiger marknadsvärdet. Eftersom fastighetens värde är betydande, och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde, bör riksdagens godkännande av förvärvet inhämtas. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2022. Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2022 förvärvar fastigheten Solna Nytomta 3 för högst 2 410 000 000 kronor. Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina som uppgår till högst 136 578 913 euro. Skälen för regeringens förslag: Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat en redan ansträngd ekonomisk och finansiell situation, vilket har orsakat en akut likviditetskris i Ukraina. Redan före invasionen var landets ekonomi starkt påverkad av de ökade geopolitiska spänningarna. Situationen har medfört ett utflöde av kapital som har dränerat landets valutareserver. Ukrainas valuta har försvagats och landet har förlorat tillgång till de internationella kapitalmarknaderna. Till följd av detta befinner sig Ukraina i en akut likviditetskris och landets finansiella och ekonomiska stabilitet förväntas försvagas ytterligare ju längre invasionen fortgår. Europeiska kommissionen presenterade den 18 maj 2022 ett meddelande (COM [2022] 233) om hur EU kan stödja Ukraina, dels på kort sikt i den akuta fasen, dels på längre sikt i återuppbyggnadsfasen. För att avhjälpa landets akuta finansieringsbehov föreslog kommissionen ett nytt makrofinansiellt stöd på högst 9 miljarder euro. Den 12 juli 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, vilket innebar en utbetalning av lån om 1 miljard euro av det föreslagna makrofinansiella stödet. Den 20 september 2022 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 om exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201. Detta beslut möjliggör upp till 5 miljarder euro i ytterligare lån till Ukraina, som en andra del av det föreslagna makrofinansiella stödet. Stöden ska hanteras som ett gemensamt paket om 6 miljarder euro och finansieras genom att EU genom kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden. Kommissionens lån till Ukraina har en genomsnittlig löptid på 25 år och är amorteringsfria. Den långa löptiden syftar till att underlätta Ukrainas ekonomiska återhämtning och öka landets möjligheter att återbetala lånen. Till lånen ska kopplas villkor om transparens och rapportering om användning av lånemedlen. Samförståndsavtalet mellan Ukraina och kommissionen, som anger reformvillkoren för det makrofinansiella stödet finns i bilagan, avsnitt 1. För EU:s makrofinansiella stöd görs vanligtvis en avsättning från EU-budgeten, motsvarande 9 procent av den utbetalda volymen, till EU:s garantifond för åtgärder avseende tredjeland. Givet den svåra ekonomiska situation som Ukraina befinner sig i bedöms risken med att låna ut till landet som hög. Därför garanteras lånen till 70 procent av den utbetalda volymen, varav 9 procentenheter genom en avsättning från EU-budgeten. Denna avsättning kompletteras med bilaterala garantier från EU:s medlemsstater för att tillhandahålla budgettäckning för förluster på upp till ytterligare 61 procentenheter av lånet. Enligt det ovan nämnda beslutet (EU) 2022/1628 ska EU:s medlemsstater genom avtal med kommissionen ställa ut garantier om totalt 3 660 000 000 euro, vilket motsvarar de ovan nämnda avsättningarna från medlemsstaterna. Fördelningen av medlemsstaternas garantiåtaganden baseras på respektive medlemsstats bruttonationalinkomst. För Sveriges del innebär detta att en garanti om högst 136 578 913 euro ställs ut, vilket för närvarande motsvarar ca 1 475 000 000 kronor. Garantin ska gälla fr.o.m. den dag då avtalet mellan kommissionen och Sverige träder i kraft. Garantin kommer att vara utställd fram till dess att Ukrainas utestående skulder har betalats, dock längst t.o.m. 2058. Kommissionen får utlösa garantin först när uteblivna betalningar från Ukraina har uttömt eller kommer att uttömma de medel som avsatts från EU-budgeten. Garantiavtalet finns i bilagan, avsnitt 2. För att ge Ukraina ytterligare finansiell hjälp, och för bidra till att förbättra landets skuldhållbarhet, ska räntekostnaderna och de administrativa kostnaderna för lånen täckas av EU-budgeten under 2021-2027, dvs. perioden för den innevarande fleråriga budgetramen. Det råder stor osäkerhet kring hur situationen i Ukraina kommer utvecklas och hur den kommer påverka den ekonomiska utvecklingen i landet. Eftersom EU-budgeten ska täcka räntekostnader och administrativa kostnader under 2021-2027, och då lånen väntas vara amorteringsfria bedöms det inte finnas någon risk för garantiinfrianden under den perioden. Som beskrivits ovan kommer framtida uteblivna betalningar i första hand att täckas av avsättningar från EU-budgeten och det är först efter att dessa avsättningar är eller riskerar att bli uttömda som medlemsstaternas bilaterala garantier kan infrias. De kommer då att infrias proportionellt i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalinkomst. Det är svårt att bedöma om, och i sådana fall när, garantin kommer att infrias. Det kan inte heller uteslutas att hela garantin måste infrias. Mot denna bakgrund bör garantin hanteras utanför den statliga garantimodellen, som regleras i 6 kap. 4 och 5 §§ budgetlagen (2011:203). Eventuella infrianden bör därför anslagsfinansieras. Ukraina ingår i OECD:s lista över biståndsmottagarländer och kostnaderna för ett eventuellt infriande uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Dessa kostnader avses därför finansieras från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande internationell överenskommelse som gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Vidare krävs enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen och 6 kap. 3 § första stycket budgetlagen riksdagens medgivande för att regeringen ska kunna göra ekonomiska åtaganden av detta slag. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet och bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut en statlig garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd som uppgår till högst 136 578 913 euro. 3.2 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:3 Åklagarmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 023 249 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 000 000 kronor till följd av de ytterligare uppgifter som Åklagarmyndigheten fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:460). För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver den verksamhet som bedrivs av rättsväsendets myndigheter stärkas. Ärenden hos Åklagarmyndigheten som avser grova och svårutredda brott är omfattande och kräver utökade resurser. För att möjliggöra fortsatta rekryteringar behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 226 900 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 299 000 000 kronor 2023-2026. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 347 000 000 kronor 2023-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av bägge. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades bemyndigandet med 107 000 000 kronor (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:460). Europeiska kommissionen har med anledning av kriget i Ukraina förlängt programperioden 2014-2020 med ett år. Det innebär att projekt nu kan pågå fram till den 31 december 2023. Förändringen bedöms leda till att utbetalningar för beviljade projekt sker senare än beräknat, vilket medför behov av ett ökat bemyndigande. Bemyndigande bör därför ökas med 48 000 000 kronor. 3.3 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 623 554 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 34 032 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 90 000 000 kronor till följd av den försvagade svenska kronkursen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/2:FiU49, rskr. 2021/22:461). Den ytterligare försvagade svenska kronkursen medför att Sveriges avgifter förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 34 032 000 kronor. 1:5 Inspektionen för strategiska produkter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 040 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ökas med 4 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har under 2022 givit Inspektionen för strategiska produkter i uppdrag att vara behörig myndighet enligt rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Detta innebär ett omgående resursbehov. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor. 3.4 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser. Utgifterna för ersättning för räddningstjänst har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Det beror bl.a. på att ersättning för vissa omfattande räddningsinsatser som genomfördes 2021 betalas ut under 2022. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 3.5 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 49 998 924 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 851 990 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 13 774 000 kronor för att upprätthålla den av riksdagen fastställda biståndsramen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/2:FiU49, rskr. 2021/22:461). I biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén Development Assistance Committé (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer, i biståndsramen. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ett stort antal personer sökt skydd i Sverige. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades därför anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration med 9 800 000 000 kronor. Den andel av kostnaderna för mottagande av personer som söker skydd i Sverige som kan klassificeras som bistånd kan nu, enligt säkrare prognoser, beräknas bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 851 990 000 kronor. Minskningen innebär att viss verksamhet som hade planerats inte kommer att kunna genomföras under innevarande år. 3.6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 153 886 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 000 000 kronor 2023-2026. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 220 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 116 000 000 kronor 2023-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utbetalning av ersättning i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ersättning till smittbärare samt statlig ålderspensionsavgift kopplad till ersättning till smittbärare. Anslaget får även användas för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 6 049 000 000 kronor för bl.a. testning och smittspårning samt vaccin mot covid- 19 (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 736 000 000 kronor för bl.a. genomförande av vaccinering mot covid-19 samt medel för att anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/2022:463). Vid årsskiftet 2021-2022 ökade spridningen av covid-19, och därmed även antalet individer som hade rätt till smittbärarpenning. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, annan materiel och medicinteknisk utrustning under pandemin för att säkra den nationella tillgången i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räcker till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till antiviralt läkemedel mot apkoppsvirus samt, vid behov, säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som insjuknat i covid-19. För att säkra den nationella tillgången på utrustning, materiel och läkemedel, och möjliggöra lagerhållning av detta, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 220 000 000 kronor. I ett globalt perspektiv är spridningen av covid-19 fortsatt klassificerad som ett internationellt hot mot människors hälsa. I Sverige klassificeras sjukdomen inte längre som allmänfarlig eller samhällsfarlig, utan listas i stället som anmälningspliktig. Sedan den 9 februari 2022 är testningen därför fokuserad på personal, patienter och omsorgstagare i sjukvården och äldreomsorgen. Det är dock viktigt att bibehålla en beredskap och kapacitet för bl.a. fortsatt testning i större skala, och Folkhälsomyndigheten bör kunna fortsätta att genomföra studier och undersökningar m.m. även under 2023. För att myndigheten ska ha möjlighet att genomföra detta arbete kan nya avtal med olika leverantörer om bl.a. laboratoriekapacitet behöva ingås och redan ingångna avtal förlängas. Bemyndigandet bör därför ökas med 100 000 000 kronor. 3.7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 42 605 070 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 4 500 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning och arbetshjälpmedel enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 1 600 000 000 kronor för vissa tillfälliga åtgärder med anledning av den pågående spridningen av covid-19, bl.a. ersättning för karensavdrag och ersättning för riskgrupper (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139). Utgifterna för sjukpenning förväntas bli högre än tidigare beräknat. Detta beror främst på att antalet sjukpenningdagar hittills under året varit högre än väntat, bl.a. till följd av ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser. Även sjukfallens varaktighet har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 000 kronor. 2:1 Försäkringskassan I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 283 366 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 30 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 50 000 000 kronor till följd av återinförande av bl.a. ersättning för karensavdrag (prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:139). Vidare ökades anslaget med 2 000 000 kronor i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina till följd av de ytterligare uppgifter som Försäkringskassan fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463). Regeringen har denna dag gett Försäkringskassan i uppdrag att vidta förberedelser i syfte att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till elkunder (S2022/04199). Förberedelserna inkluderar bl.a. it-utveckling och andra åtgärder för att verkställa utbetalningar. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor. 3.8 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:2 Föräldraförsäkring I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 46 171 247 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökas med 769 641 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 1 140 000 000 kronor för ökade utgifter för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning till följd av bl.a. smittspridningen av covid-19 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463). Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning har ökat ytterligare och förväntas fortsätta ligga på en högre nivå än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 769 641 000 kronor. 3.9 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022-2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Skälen för regeringens förslag: Human Brain Project är ett av EU:s tioåriga forskningsprogram inriktat på bl.a. forskning om hjärnan. För att förvalta den forskningsinfrastruktur som byggs upp inom programmet har det bildats en ideell förening vid namn Ebrains där Kungl. tekniska högskolan (KTH) ingår som s.k. Founding Partner. Stockholms universitet och Karolinska institutet har blivit inbjudna att inom ramen för Ebrains delta i skapandet av en svensk nod med målsättningen att åstadkomma en nationellt distribuerad infrastruktur för hjärnforskning, vilket förutsätter att Stockholms universitet och Karolinska institutet blir medlemmar i organisationen. Mot denna bakgrund bör riksdagen godkänna att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndiga regeringen att under 2022-2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 420 061 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 150 000 000 kronor 2023-2032. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 365 100 000 kronor 2023-2032. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter till internationella forskningsorganisationer. De åtaganden som följer av dessa avgifter bedöms bli högre än tidigare beräkningar till följd av den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 215 100 000 kronor. 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 227 356 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 200 000 000 kronor 2023-2034. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 200 000 000 kronor 2023-2034. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industriutvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten, samt utgifter för deltagande i internationella rymdsamarbeten och för utgifter för statsbidrag för verksamhet vid rymdbasen Esrange. Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt med långsiktiga ekonomiska åtaganden. De svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till följd av omfattningen av nya program och den försvagade svenska kronkursen. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. 3.10 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Lån till Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2022 besluta att Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag (Dramaten) påbörjade under 2019 installationen av ett nytt övermaskineri på Stora scenen sedan utredningar visat att ett byte var nödvändigt med hänsyn till arbetsmiljö, driftsäkerhet och ekonomi. Dramaten hade vid utgången av 2021 tagit upp lån i Riksgäldskontoret uppgående till 50 miljoner kronor för detta ändamål och förväntas behöva ta upp lån om ytterligare 20 miljoner kronor under 2022. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2022 besluta att Dramaten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor. 3.11 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2:4 Åtgärder på konsumentområdet (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 13 559 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 200 000 kronor 2023 och 2024. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 700 000 kronor 2023 och 2024. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen samt för statsbidrag till standardiseringsarbete. Organisationer som får bidrag inom ramen för anslaget har behov av att planera sin verksamhet för kommande år. För att möjliggöra beslut om mer bidrag och därmed fler sådana ekonomiska åtaganden bör bemyndigandet ökas med 1 500 000 kronor. 3.12 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 1:2 Transportbidrag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 430 864 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 77 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder minskas med 77 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av högre utgifter för godstransporter än förväntat bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 77 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 600 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 552 000 000 kronor 2023. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 700 000 000 kronor 2023 och 2024. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014-2020. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades bemyndigandet med 52 000 000 kronor till följd av att flera projekt blivit försenade på grund av spridningen av covid-19 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). Antalet projekt som har blivit försenade, och där utbetalningar blivit uppskjutna till följd av spridningen av covid-19, har blivit högre än tidigare beräknats. Detta innebär ökade åtaganden som medför utbetalningar kommande år och därmed behov av ett ökat bemyndigande för att kunna använda EU-medlen från programmen. Vidare behöver bemyndigandet förlängas med ytterligare ett år. Bemyndigandet bör därför ökas med 148 000 000 kronor och förlängas till 2024. 3.13 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 959 785 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 27 000 000 kronor. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur minskas med 27 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för förvaltningskostnader och andra åtgärder för beredskap och civilt försvar inom transportområdet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 30 000 000 kronor till följd av dels större behov av bl.a. samordning och ledning i frågor som rör den statliga transportinfrastrukturen, dels de ytterligare uppgifter som Trafikverket fick med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402). Tillskott för den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilförsvar anvisades även till anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Trafikverket har därefter konstaterat att fördelningen av medlen mellan anslagen inte är ändamålsenlig eftersom en del av de planerade åtgärderna och därmed kostnaderna för dessa inte kan belasta anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur. Mot denna bakgrund bör 27 000 000 kronor flyttas från anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens infrastruktur till anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur. 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 255 313 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 2 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för ersättning till utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där avgift inte får tas ut. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höjda elpriser ökades anslaget med 126 500 000 kronor för dels ökning av det statliga stödet avseende driftsunderskott vid regionala flygplatser, dels lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Antalet flygningar för vilka någon avgift för flygtrafiktjänst inte får tas ut har ökat, bl.a. till följd av en total ökning av flygtrafiken efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Luftfartsverket har därtill genomfört en höjning av avgifterna för flygtrafiktjänst. Detta medför att den ersättning som utförare av flygtrafiktjänster får som kompensation för flygningar där avgift inte får tas ut har ökat i motsvarande mån. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor. 1:7 Trafikavtal I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 038 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 200 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statens trafikavtal när det gäller transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Trafikverket har ingått avtal med Destination Gotland AB om linjesjöfart till Gotland. Enligt avtalet har Destination Gotland AB rätt till ersättning om priserna på drivmedel överstiger en viss nivå. Rysslands invasion av Ukraina har lett till ökade priser för drivmedel till fartyg. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor. 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 690 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ökas med 260 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för bidrag som EU beviljar för finansiering av investeringar i projekt som ingår i TEN-T genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE. Bidrag från EU till statliga transport- och infrastrukturprojekt betalas in på statsbudgetens inkomstsida. Beviljade bidrag betalas sedan ut till de aktuella projekten från anslag på budgetens utgiftssida. Anslaget får belastas med högst ett belopp som motsvarar uppburet finansiellt stöd från EU. En förutsättning för att ta emot finansiellt stöd från EU är därför att anslaget belastas med belopp som motsvarar detta finansiella stöd. Det finansiella stöd från EU som är möjligt att erhålla under 2022 beräknas överstiga anvisat anslag. Därutöver behöver anslaget tillföras medel motsvarande det belopp som under 2021 redovisades mot inkomsttitel, men som ännu inte belastat anslaget. Anslaget bör därför ökas med 260 000 000 kronor. 1:14 Trängselskatt i Göteborg (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 025 200 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 700 000 000 kronor 2023-2037. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 200 000 000 kronor 2023- 2037. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen. Kostnadsökningar, förseningar och ökade räntekostnader medför att åtagandena för det s.k. Västsvenska paketet bedöms bli högre än tidigare beräknat. Bemyndigandet bör därför ökas med 500 000 000 kronor. 1:21 Obemannad luftfart Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:21 Obemannad luftfart förs upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för Luftfartsverkets arbete med obemannad luftfart. Skälen för regeringens förslag: Förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet behöver förstärkas, bl.a. för att bidra till ökad flygsäkerhet och ett effektivt utnyttjande av luftrummet. Sverige behöver också bygga upp ett sådant system för gemensamma informationstjänster som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/664 av den 22 april 2021 om ett regelverk för U-space (med vilket bl.a. avses en plattform som möjliggör drönaroperationer i luftrummet). Därutöver bör Luftfartsverket kunna tillhandahålla andra typer av tjänster inom obemannad luftfart. Ett nytt anslag 1:21 Obemannad luftfart bör därför föras upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för Luftfartsverkets arbete med obemannad luftfart. 3.14 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:10 Gårdsstöd m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 982 048 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. ökas med 563 124 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslagsbelastningen beror delvis på vilken valutakurs som ska användas när Sverige rekvirerar EU-medel. Till följd av den försvagade svenska kronkursen gentemot euron i kombination med ett förväntat ökat antal utbetalningar under 2022 behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 563 124 000 kronor. 3.15 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 850 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 8 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina ökades anslaget med 9 000 000 kronor för genomlysning av Apotek Produktion & Laboratorier AB och beräknade ökade utgifter för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466). Den 5 juli 2022 offentliggjordes att SAS AB (publ), förkortat SAS, har påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. chapter 11-förfarande. Förfarandet syftar till att ge bolaget möjlighet att genomföra viktiga delar av den plan som SAS styrelse presenterade i februari 2022 för en omfattande rekonstruktion av verksamheten, i syfte att uppnå konkurrenskraftiga kostnader och en hållbar framtid för bolaget. Externa rådgivare har anlitats för att tillvarata statens intressen i denna process. Med anledning av detta beräknas utgifterna för extern rådgivning bli högre än beräknat. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor. 3.16 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 718 355 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med 174 732 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De slutliga beräkningarna av kostnaderna för stöd och service till vissa funktionshindrade som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget bör därför ökas med 174 732 000 kronor. Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel. 3.17 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 1:1 Räntor på statsskulden I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 12 000 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden ökas med 10 500 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för räntor på statsskulden. Anslaget får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Enligt förarbetena till budgetlagen bör regeringen i enlighet med tidigare praxis alltjämt föreslå ändringar av anslaget när utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel (prop. 2010/11:40 s. 60). Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms bli högre än tidigare beräknat. Ökningen beror i huvudsak på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad svensk kronkurs gentemot euron och den amerikanska dollarn samt lägre överkurser vid emissioner till följd av högre marknadsräntor. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2022 har valutakurseffekter ökat ränteutgifterna med 6,5 miljarder kronor och effekten av över- respektive underkurser ökat ränteutgifterna med 4,0 miljarder kronor. Anslaget bör därför ökas med 10 500 000 000 kronor. Prop. 2022/23:2 Prop. 2022/23:2 3 1 2 Prop. 2022/23:2 Prop. 2022/23:2 3 1 2 Prop. 2022/23:2 Prop. 2022/23:2 3 1 2 Prop. 2022/23:2 Prop. 2022/23:2 3 1 2