Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:5 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken Skr. 2022/23:5 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 oktober 2022 Magdalena Andersson Anna-Caren Sätherberg (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Den regionala utvecklingspolitiken - svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande (RiR 2022:8). Riksrevisionens övergripande iakttagelse är att regeringens hantering av statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Det handlar om bristande tydlighet, långsiktighet och helhetsperspektiv i regeringens styrning och organisering av statens insatser. Riksrevisionen anser att det får konsekvenser för samverkan mellan sektorer och förvaltningsnivåer, utvärderingen av politikens samlade effekter och regionernas förutsättningar för att hantera det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Enligt regeringens mening kan Riksrevisionens rekommendationer övervägas i det fortsatta arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 3.1 Ansvar och uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken 5 3.2 Förutsättningar att identifiera politikens måluppfyllelse och effekter 10 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga 1 Den regionala utvecklingspolitiken - svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande (RIR 2022:8) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 2022 89 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen har hanterat statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken så att målet för politiken kan nås. Granskningen redovisas i rapporten Den regionala utvecklingspolitiken - svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande (RiR 2022:8), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 28 april 2022. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser I sin granskning av statens insatser inom den regionala utvecklings-politiken drar Riksrevisionen den övergripande slutsatsen att regeringens hantering av statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Det handlar om bristande tydlighet, långsiktighet och helhetsperspektiv i regeringens styrning och organisering av statens insatser. Det får konsekvenser för samverkan mellan sektorer och förvaltningsnivåer, utvärderingen av politikens samlade effekter och regionernas förutsättningar för att hantera det regionala utvecklingsansvaret. Riksrevisionen anser att förutsättningarna för samordning och samverkan brister på nationell och regional nivå. Det regionala utvecklingsansvaret är inte tydligt avgränsat. Det försvårar för samarbete mellan regioner och myndigheter och har kommit till uttryck inom flera områden som är viktiga för det regionala utvecklingsarbetet, såsom bredband, landsbygdsutveckling, hållbarhet, energi, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Vidare anser Riksrevisionen att regeringens uppdrag till myndigheter, erbjudanden till regioner och utlysningar till regioner via myndigheter ofta är kortvariga och ibland ges med kort framförhållning. Finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet sker till stor del med projektmedel över några år. Resultatet blir en kortsiktighet och ryckighet som passar dåligt med samverkan, regioners interna planering och processer samt möjligheterna till långsiktigt lärande. Enligt Riksrevisionen är regeringen ibland otydlig om statliga myndigheters uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken. Länsstyrelsernas roll i det regionala utvecklingsarbetet är otydlig, vilket innebär risk för att länsstyrelsernas breda verksamhet och kunskap av relevans för regional utveckling inte kommer till användning. Det finns inte heller någon myndighet med helhetsansvar för regional utveckling i statsförvaltningen. Samtidigt framhåller Riksrevisionen att regeringens styrning av den regionala utvecklingspolitiken har utvecklats, och att förbättringar kan skönjas i de genomförande aktörernas samverkan och samordning. Regeringens arbete med en handlingsplan för Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 kan ytterligare tydliggöra myndigheternas roller och skapa bättre förutsättningar för sektorsövergripande samverkan. Riksrevisionen anser att det är svårt att utvärdera statens insatser för regional utveckling. De enskilda insatserna som finansieras inom utgiftsområde 19 Regional utveckling är små i förhållande till det övergripande målet, och insatserna inom andra politikområden med relevans för regional utveckling är svåra att överblicka. Det går inte på en övergripande nivå att få en bild av politikens måluppfyllelse och det är svårt att på nationell nivå få överblick över den samlade regionala utvecklingspolitikens omfattning och finansiering. Det i sin tur gör det svårt att samordna och utvärdera den förda politiken och att i den nationella styrningen ge regionerna förutsättningar för att hantera det regionala utvecklingsansvaret. Enligt Riksrevisionen har politikens inriktning i regeringens nationella strategi för hållbar regional utveckling i hela landet för 2021-2030 breddats mot hållbarhet, breda samhällsutmaningar och Agenda 2030. Genomslaget av detta återstår att se. Riksrevisionen bedömer att den nya strategin är lik den tidigare nationella strategin för perioden 2015-2020, med breda samhällsutmaningar och liknande nationella prioriteringar. Utmaningarna med otydliga roller och otydligt ansvar, regionernas varierande förutsättningar, svårigheter att samordna resurser mellan olika sektorer och brister i statliga myndigheters medverkan har varit kända sedan länge. Riksrevisionens bedömning är att inga avgörande förändringar har skett i dessa avseenden. Den regionala utvecklingspolitiken har inte utvärderats på över 20 år. Det finns heller ingen interventionslogik som kopplar ihop politikens mål, resurser, insatser och aktörer, samtidigt som effektutvärderingar är sällsynta. Regeringen har tagit initiativ för att förbättra förutsättningarna för att ta fram fler effektutvärderingar men utfallet går ännu inte att bedöma. Regeringen har utvecklat inhämtningen och rapporteringen av resultat från regionerna, som blivit tydligare och enhetligare. Regeringen har också utvecklat resultatredovisningen till riksdagen genom att insatser och resultatindikatorer i större utsträckning redovisas i ett sammanhang. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda den regionala utvecklingspolitiken. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att regeringen i regleringsbrev och andra uppdrag som gäller regional utveckling säkerställer tydliga syften, krav och förväntningar på statliga myndigheters samverkan med varandra och med regioner. För myndigheter som regeringen bedömer vara särskilt viktiga för det regionala utvecklingsarbetet bör uppgifter ingå i instruktionen. Regeringen rekommenderas även att ge Tillväxtverket i uppdrag att följa upp genomförandet av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030. Riksrevisionen rekommenderar Regeringskansliet att ta fram riktlinjer för utformning av erbjudanden och myndighetsuppdrag med regioner som målgrupp. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken. Granskningens övergripande iakttagelse är att regeringens hantering av statens insatser inom den regionala utvecklingspolitiken har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. 3.1 Ansvar och uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken Statliga myndigheters ansvar och uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken Enligt Riksrevisionen har regeringen ofta varit otydlig med sina förväntningar på myndigheterna och deras samverkan med regioner inom den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen instämmer huvudsakligen i Riksrevisionens iakttagelse. I lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete reglerar statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Regeringen konstaterar att enligt lagen ska statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet beakta den strategi som fastställts av regionerna för länets utveckling. Länsstyrelserna och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna regionen det biträde som den behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera regionen om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Enligt förordningen ska statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Tillväxtverket ska bl.a. stödja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna ska inom sitt ansvarsområde främja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Enligt förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelserna även främja länets utveckling och verka för att nationella mål får genomslag i länet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 anfört att styrningen av statsförvaltningen ska vara långsiktig, strategisk, helhetsinriktad, sammanhållen, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad. Det innebär bl.a. att myndigheternas roll-, uppgifts- och ansvarsfördelning ska vara tydlig (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Med utgångspunkt i vad som framgår i lagen om regionalt utvecklingsansvar och förordningen om regionalt tillväxtarbete har åtgärder vidtagits för att bidra till ökad tydlighet. I mars 2021 beslutade regeringen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 (skr. 2020/21:133, bet. 2020/21:NU24, rskr. 2020/21:337). Denna strategi utgör regeringens inriktning för den regionala utvecklingspolitiken. I maj 2022 beslutade regeringen Handlingsplan för det statliga genomförandet 2022-2024 av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 (N2021/02993). Både strategin och handlingsplanen avsågs ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. Riksrevisionen konstaterar att regeringens styrning har utvecklats och förbättringar kan skönjas i de genomförande aktörernas samverkan och samordning. Samtidigt kvarstår utmaningar med otydliga roller och ansvar, regionernas varierande förutsättningar, svårigheter att samordna resurser mellan olika sektorer och brister i statliga myndigheters medverkan. Riksrevisionen konstaterar också att regeringen i arbetet med en handlingsplan för den nationella strategin kan förbättra förutsättningarna för myndigheternas medverkan. Flera statliga myndigheter inklusive länsstyrelserna ska enligt regleringsbrevet för 2022 redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Tillväxtverket har genom regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att ge anvisningar för samt sammanställa myndigheternas redovisningar (N2021/03137). Sammanställningen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 21 april 2023. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 anfört att en utvecklad samordning mellan statliga myndigheter, och en väl fungerande samverkan med kommuner och regioner, är avgörande för att regeringens mål ska få genomslag i hela landet, för att den offentliga förvaltningen ska fungera ändamålsenligt och för att regeringen ska kunna få en täckande nationell bild av utvecklingen på kommunal och regional nivå (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Regeringen har även i Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 anfört att samordning mellan statliga myndigheter och en väl fungerande samverkan mellan regioner och kommuner är avgörande för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Som har nämnts ska länsstyrelserna i enlighet med förordningen med länsstyrelseinstruktion bl.a. främja länets utveckling och verka för att nationella mål får genomslag i länet. Länsstyrelserna företräder staten på regional nivå inom flera områden som är av vikt för den regionala utvecklingspolitiken. Enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelserna även utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen. Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ska länsstyrelserna inom sitt ansvarsområde främja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna ska enligt regleringsbrevet för 2022 (Fi2020/02647) också främja arbetet med Agenda 2030 i samverkan med andra aktörer på regional nivå samt redovisa utvecklingen i respektive län. Tillväxtverket har enligt förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket flera uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken. En av Tillväxtverkets huvuduppgifter är att i alla delar av landet främja hållbar regional tillväxt. Myndigheten ska bl.a. genomföra insatser som främjar ett regionalt utvecklingsarbete i länen samt i det arbetet utveckla och förbättra förutsättningarna för dialog, samarbete och lärande mellan olika relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Myndigheten ansvarar också för förvaltning och utveckling av system och verktyg för analyser och prognoser. Tillväxtverket har också flera uppdrag inom den regionala utvecklingspolitiken. Områden inom det regionala utvecklingsarbetet Regionernas åligganden bestäms i lag och de sköter sina angelägenheter på den kommunala självstyrelsens grund. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar har regionerna och Gotlands kommun (regionerna) uppgifter för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Regionerna ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Regionerna ska även besluta om användningen av vissa statliga medel, följa upp och låta utvärdera det regionala tillväxtarbetet samt upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ska den regionala utvecklingsstrategin vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller flera län och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Inom utgiftsområde 19 Regional utveckling har regionerna ansvaret för att prioritera fördelningen av de tilldelade resurserna utifrån länets förutsättningar och regionernas prioriteringar samt regeringens styrning av vad de statliga medlen får användas till. Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder finansierar i huvudsak projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.9, bet. 2021/22:NU2, rskr. 2021/22:97, skr. 2020/21:133, bet. 2020/21:NU24, rskr. 2020/21:337). Enligt Riksrevisionen är det regionala utvecklingsansvaret inte tydligt avgränsat och det försvårar för samarbete mellan regioner och statliga myndigheter. Regeringen instämmer huvudsakligen i iakttagelsen. Regeringen har vidtagit åtgärder för en tydligare styrning inom landsbygdsutveckling, bredband samt kompetensförsörjning. När det gäller åtgärder för landsbygdsutveckling beslutade regeringen i december 2021 att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att överlämna förslag till Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 till Europeiska kommissionen (N2021/03087). I arbetet med den strategiska planen har det bl.a. varit viktigt att förenkla stödsystemen. Arbetet med att skapa enklare stödsystem och regelverk samt att åstadkomma ett mer fokuserat genomförande av den strategiska planen har lett till att antalet stöd inom det svenska genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken fr.o.m. 2023 minskar genom att vissa stöd bl.a. ersätts med nationella stödformer. Detta innebär t.ex. att det föreslås att Post- och telestyrelsen fr.o.m. 2023 hanterar stöd för bredbandsutbyggnad i stället för att ansvaret delas mellan Post- och telestyrelsen, länsstyrelserna och Statens jordbruksverk. I statens budget för 2022 har även avsatts medel för nationella insatser inom bl.a. landsbygdsutvecklingsområdet (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23, bet. 2021/22:MJU2, rskr. 2021/22:99). När det gäller bredband, har Post- och telestyrelsen enligt regleringsbrevet för 2022 (I2022/01017) även sett över och föreslagit ändringar i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur, i syfte att främja effektivare samordning med det stöd för bredbandsutbyggnad som Tillväxtverket kan lämna i vissa av regionalfondsprogrammen, samt verkar för ett samordnat agerande avseende statligt stöd och främjande för bredbandsutbyggnad. När det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling antog riksdagen i juni 2022 förslagen i propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för en bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Lagändringen syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv, och innebär bl.a. att regionerna får i uppgift att inom ramen för sitt tillväxtarbete fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I uppgiften ingår även att tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2022. Tydliga och långsiktiga förutsättningar för samverkan Riksrevisionen konstaterar att regeringens uppdrag till myndigheter, erbjudanden till regioner och utlysningar till regioner via myndigheter ofta är kortvariga och ibland ges med kort framförhållning, samt att finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet till stor del sker med projektmedel. Regeringen instämmer huvudsakligen i iakttagelsen. När det gäller iakttagelsen att statens finansiering av det regionala utvecklingsarbetet till stor del sker med projektmedel över några år bör det noteras att det inte finns någon specifik tidsbegränsning för insatser i förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. I förordningen framgår enbart att med projektverksamhet avses insatser som är avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Genom budgetpropositionen för 2022 höjdes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 21 miljoner kronor per år för att stärka regionernas arbete med kompetensförsörjning och samverkan kring utbudet av gymnasial utbildning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25, bet. 2021/22:FiU3, rskr. 2021/22:120). I maj 2022 beslutade regeringen Handlingsplan för det statliga genomförandet 2022-2024 av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 (N2021/02993). Både strategin och handlingsplanen avsågs att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. För att säkerställa en formaliserad dialog och samverkan om långsiktiga och strategiska frågor av betydelse mellan regeringen och regionerna beslutade regeringen i februari 2022 att inrätta Forum för hållbar regional utveckling 2022-2030, som ska vara en del av Regeringskansliet (N2022/00420). Tillväxtverket fick samtidigt i uppdrag att tillhandahålla ett kansli som löpande ska stödja arbetet med Forum för hållbar regional utveckling 2022-2030 (N2022/00421). I syfte att stärka lärande och kunskapsutveckling med ett territoriellt perspektiv fick Tillväxtverket i juni 2022 också i uppdrag att inrätta ett nationellt analysnätverk för hållbar regional utveckling i hela landet 2022-2030 (N2022/01543). Ett flertal myndigheter fick även i uppdrag att medverka i detta nätverk. Tillväxtverket kan vid behov även erbjuda plats i nätverket åt andra statliga myndigheter samt organisationer med analysverksamhet av relevans för området hållbar regional utveckling. För att på en övergripande nivå skapa bättre förutsättningar för samverkan på regional nivå beslutade regeringen i maj 2022 i förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning om en gemensam regional indelning för vissa statliga myndigheter. En gemensam regional indelning kan fungera som en plattform för att underlätta samordning och samverkan inom staten, mellan stat, region och kommun samt med medborgare och företag. Indelningen omfattar de myndigheter som regeringen bestämmer, men myndigheter kan också på eget initiativ välja att anpassa sina organisationer till den gemensamma indelningen. Integreringen av hållbarhet och Agenda 2030 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling Riksrevisionen bedömer att integreringen av hållbarhet och Agenda 2030 och ett utmaningsdrivet arbetssätt inom utgiftsområde 19 Regional utveckling ännu bara går att skönja. Regeringen instämmer huvudsakligen i Riksrevisionens bedömning. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 anfört att hållbarhet och Agenda 2030 har utgjort utgångspunkt för reviderade och nya regionala utvecklingsstrategier (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.6.2). Vidare ska regionerna enligt Villkor för budgetåret 2022 (N2021/03079) återrapportera hur ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet har påverkat fördelningen av medel från anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Regionerna ska även återrapportera hur en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet har integrerats i analyser, strategier, program och insatser, inklusive hur integrering av jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat, har stärkts. Dessutom har Tillväxtverket i uppdrag att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala utvecklingsarbetet 2019-2023 (N2019/02162). Tillväxtverket har även i uppdrag att bidra till att utveckla de regionala företagsstöden samt projektverksamheten avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat, för att därmed bidra till omställningen till en hållbar regional utveckling (N2021/03137). Uppdraget ska genomföras i samarbete med regionerna och slutredovisas 2030. 3.2 Förutsättningar att identifiera politikens måluppfyllelse och effekter Redovisning av den regionala utvecklingspolitiken Riksrevisionen anser att det är svårt att få en fullständig bild av politikområdet regional utveckling samt att den regionala utvecklingspolitiken inte har någon interventionslogik. Regeringen instämmer huvudsakligen i iakttagelsen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 anfört att ett arbete har bedrivits inom Regeringskansliet för att utveckla resultatredovisningen till riksdagen (prop. 2020/21:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.1). I näringsutskottets betänkande 2021/22:NU2 framgår att den dialog riksdagen har haft med regeringen om redovisningen av resultat inom utgiftsområde 19 Regional utveckling på flera sätt har bidragit till att utveckla och förbättra den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen. I budgetpropositionen för 2022 har regeringen anfört att regeringen avser att fortsätta att utveckla resultatredovisningen i budgetpropositionen i dialog med riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.5). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 även anfört att för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken är det viktigt med en bredd av insatser inom många politikområden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.4 samt avsnitt 2.8). I budgetpropositionen för 2022 redovisades därför insatser inom andra utgiftsområden för att förtydliga att dessa bidrar till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.7). I en bilaga till Handlingsplan för det statliga genomförandet 2022-2024 av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 (N2021/02993) har regeringen även sammanställt exempel på åtgärder som regeringen har beslutat och som bidrar till en hållbar regional utveckling i hela landet. Riksrevisionen bedömer att det nya målet för den regionala utvecklingspolitiken inte har fått genomslag i budgetpropositionens resultatredovisning ännu. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning. I budgetpropositionen för 2022 har regeringen anfört att regeringen kommer att se över resultatindikatorerna med anledning av målet för politikområdet (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.5). Förutsättningar för utvärderingar Riksrevisionen konstaterar att effektutvärderingar av den regionala utvecklingspolitiken har varit sällsynta. Regeringen instämmer huvudsakligen i iakttagelsen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 anfört att för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken är det viktigt med en bredd av insatser inom många politikområden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.4 samt avsnitt 2.8). I budgetpropositionen för 2022 framgår att den regionala utvecklingspolitikens effekter ofta är svåra att mäta och särskilja från övergripande konjunktur- och strukturförändringar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.7). Samtidigt finns förutsättningar att effektutvärdera enskilda insatser inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) fick i oktober 2020 i uppdrag att utvärdera effekterna av företagsstödjande insatser inom programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden programperioden 2014-2020 (N2020/02355). Tillväxtanalys kommer även att utvärdera regionalt transportbidrag och regionalt investeringsstöd, vilket framgår av Tillväxtanalys analys- och utvärderingsplan för perioden 2022-2024 (N2022/00893). En del av medlen på anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder (namnändrat från Regionala tillväxtåtgärder) inom utgiftsområde 19 Regional utveckling används till att medfinansiera insatser inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. I budgetpropositionen för 2022 framgår att en resultatredovisning av regionalfondsprogrammen därmed även delvis är en resultatredovisning av insatser som medfinansierats av bl.a. anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (prop. 2021/22:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.6.6). De regionala och nationella programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning utvärderas löpande under programperioden utifrån kriterierna effektivitet, relevans, ändamålsenlighet, samstämmighet och mervärde för unionen, som framgår av EU-regelverket. Tillväxtverket upprättar en utvärderingsplan för de regionala och nationella programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021-2027. En utvärdering för varje program ska vara genomförd senast den 30 juni 2029. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda den regionala utvecklingspolitiken. En sådan utredning bör enligt Riksrevisionen omfatta politikområdets omfattning och avgränsning, sätt att utforma en interventionslogik som länkar samman politikens mål och insatser i olika delar av statens verksamhet, behovet av en myndighet med helhetsansvar för regional utveckling i statsförvaltningen, konsekvenserna av att regionerna tagit över det regionala utvecklingsansvaret samt frågor och områden som regioner ska hantera. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att i regleringsbrev och andra uppdrag som gäller regional utveckling säkerställa tydliga syften, krav och förväntningar på statliga myndigheters samverkan med varandra och med regioner. Enligt Riksrevisionen bör uppgifter ingå i instruktionen för myndigheter som regeringen bedömer vara särskilt viktiga för det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen rekommenderas även att ge Tillväxtverket i uppdrag att följa upp genomförandet av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030. Riksrevisionen rekommenderar Regeringskansliet att ta fram riktlinjer för utformning av erbjudanden och uppdrag med regioner som målgrupp. Enligt regeringen kan Riksrevisionens rekommendationer övervägas i det fortsatta arbetet. Enligt sina regleringsbrev för 2022 ska ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygds-politiken. Resultatet av redovisningarna kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Den regionala utvecklingspolitiken - svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande (RIR 2022:8) Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Shekarabi, Linde, Ekström, Strandhäll, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Sätherberg Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:5 Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken