Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2003/04:76 Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m. Prop. 2003/04:76 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 mars 2004 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om fastighetstaxering inför 2005 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter. Det är främst fråga om tekniska justeringar i värderingsförfarandet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2004. I propositionen föreslås även att en fastighetsdeklaration skall kunna lämnas i form av ett elektroniskt dokument samt att deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara detsamma som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2004 och tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering. I propositionen föreslås slutligen vissa tekniska korrigeringar i mervärdesskattelagen (1994:200). Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 8 3 Ärendet och dess beredning 12 4 Den allmänna fastighetstaxeringen år 2005 13 4.1 Storlekskorrektion 13 4.2 Normbyggnaden för ekonomibyggnad 14 4.3 Värdefaktorn beskaffenhet 14 5 Deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen 15 6 Elektroniska fastighetsdeklarationer 16 7 Mervärdesskattelagen 17 8 Konsekvenser för de offentliga finanserna 19 9 Författningskommentar 19 9.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 19 9.2 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 20 Bilaga 1 Lagförslag i Riksskatteverkets promemoria (dnr 9317-03/100) 21 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Riksskatteverkets promemoria (dnr 9317-03/100) 23 Bilaga 3 Lagförslag i Riksskatteverkets promemoria (dnr 1758-01/151) 24 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Riksskatteverkets promemoria (dnr 1758-01/151) 27 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2004 28 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och 2. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1 dels att 18 kap. 1 a § skall upphöra att gälla, dels att 7 kap. 4 a §, 10 kap. 2 §, 13 kap. 3 § och 18 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 kap. 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 4 a §2 Riktvärdena för värderingsenheter som ingår i en lantbruksenhet skall bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. Lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde skall korrigeras med hänsyn till storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden, om det behövs på grund av prisbildningen. Detta benämns storlekskorrektion. Det belopp med vilket korrigering sker skall fördelas och redovisas på de värderingsenheter som ingår i lantbruksenheten, i förhållande till värderingsenheternas riktvärden före korrigering. Storlekskorrektion skall ske endast om den föranleder en höjning eller sänkning av lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde med minst 25 000 kronor. 10 kap. 2 §3 Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1980-1989, är av normal beskaffenhet och har en storlek av 301-400 kvadratmeter får endast anges värden i en fastställd värdeserie. Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1990-1999, är av normal beskaffenhet och har en storlek av 701-800 kvadratmeter får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 13 kap. 3 §4 Nuvarande lydelse Inom varje värdeområde skall riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. Storlek Beskaffenhet Dränering Med storlek avses åkermarkens areal. Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får dock uppgå till högst 3 000 kronor per hektar. Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering. För värdefaktorn dränering skall finnas högst tre klasser. Föreslagen lydelse Inom varje värdeområde skall riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer. Storlek Beskaffenhet Dränering Med storlek avses åkermarkens areal. Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får dock uppgå till högst 6 000 kronor per hektar. Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering. För värdefaktorn dränering skall finnas högst tre klasser. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 1 §5 Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor. Till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän respektive förenklad fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor. Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor. Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas. Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration. 3 a § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att allmän och förenklad fastighetsdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. 2. Den upphävda 18 kap. 1 a § gäller dock till och med 2005 års fastighetstaxering. 3. De nya föreskrifterna i 7 kap. 4 a §, 10 kap. 2 § och 13 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering. 4. De nya föreskrifterna i 18 kap. 1 och 3 a §§ tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering. 2.2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § samt 11 kap. 3, 5, 6 och 8 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 6 §2 Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller importen. Om företaget har sin redovisning i euro skall beaktas vad som anges i 13 kap. 15 a § andra stycket och 23 a § andra stycket. Om företaget har sin redovisning i annan valuta än svenska kronor eller euro skall beaktas vad som anges i 11 kap. 11 § andra stycket. I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fått prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten. 11 kap. 3 §3 Varje näringsidkare skall säkerställa att faktura utfärdas av honom själv eller i hans namn och för hans räkning av köparen eller en tredje person, för andra betalningar a conto än som avses i 2 § eller 13 kap. 14 § första stycket, som gjorts till honom för en sådan omsättning som avses i 1 §. Varje näringsidkare skall säkerställa att faktura utfärdas av honom själv eller i hans namn och för hans räkning av köparen eller en tredje person, för andra betalningar förskott eller a conto än som avses i 2 § eller 13 kap. 14 § första stycket, som gjorts till honom för en sådan omsättning som avses i 1 §. 5 § Nuvarande lydelse enligt SFS 2003:659 Föreslagen lydelse En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller 2 och 2 a § första stycket innehålla uppgift om 1. ersättningen, 2. skattens belopp för varje skattesats, utom i fråga om faktura eller jämförlig handling som avses i 2 a § första stycket 1, 3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras, 4. transaktionens art, 5. platsen för varans mottagande, 6. den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, 7. det förhållandet att skattskyldighet föreligger enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3 eller 4 b, och 8. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp. Om andra stycket inte är tillämpligt och det med hänsyn till en skattskyldigs verksamhet finns särskilda skäl för det, får Skatteverket på ansökan av den skattskyldige besluta att denne inte behöver lämna uppgift om mottagaren enligt första stycket 3. Nuvarande lydelse enligt SFS 2003:1134 Vid tillämpning av detta kapitel skall, i fråga om en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, med skattskyldig förstås näringsidkare i gruppen som omsätter varor eller tjänster utanför gruppen. Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §. Vid tillämpning av detta kapitel skall, i fråga om en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, med skattskyldig förstås näringsidkare i gruppen som omsätter varor eller tjänster utanför gruppen. Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §. 6 § Nuvarande lydelse enligt SFS 2003:659 Föreslagen lydelse Om en köpare utfärdar en avräkningsnota och säljaren enligt 4 § 1 därför inte är skyldig att utfärda faktura eller jämförlig handling, skall köparens avräkningsnota innehålla de uppgifter som anges i 5 § första stycket. När det finns särskilda skäl får Skatteverket medge att en sådan nummeruppgift som anges i 5 § första stycket 6 utelämnas. Nuvarande lydelse enligt SFS 2003:1134 Faktura som avses i 1 § får överföras på elektronisk väg endast om mottagaren godkänner det. Faktura som avses i 1 § får överföras på elektronisk väg endast om mottagaren godkänner det. 8 §4 Fakturor som utfärdas i enlighet med 1 § eller 7 § skall, om inte annat följer av 9 §, innehålla följande uppgifter: 1. datum för utfärdandet, 2. ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som ensamt identifierar fakturan, 3. säljarens registreringsnummer till mervärdesskatt under vilket varorna eller tjänsterna har omsatts, 4. kundens registreringsnummer till mervärdesskatt under vilket han förvärvat varorna eller tjänsterna, om han är skattskyldig för förvärvet av varorna eller tjänsterna eller det är fråga om en gemenskapsintern varuförsäljning enligt 3 kap. 30 a eller 30 b §, 5. säljaren och köparens namn och adress, 6. de omsatta varornas mängd och art eller de omsatta tjänsternas omfattning och art, 7. datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan a conto-betalning som avses i 3 § erlagts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande, 7. datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan förskotts- eller a conto-betalning som avses i 3 § erlagts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande, 8. beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset, 9. tillämpad mervärdesskattesats, 10. det mervärdesskattebelopp som skall betalas, såvida inte en särskild ordning tillämpas för vilken denna lag utesluter en sådan uppgift, 11. vid befrielse från skatt eller när köparen i enlighet med 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 a, 4 b eller 5 är skyldig att betala mervärdesskatt, en hänvisning till a) den relevanta bestämmelsen i denna lag, b) den relevanta bestämmelsen i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG) av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, eller c) en annan uppgift om att omsättningen är skattebefriad eller att köparen är skyldig att betala mervärdesskatt, 12. vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat EG-land, de uppgifter i 1 kap. 13 a § som avgör att varan skall hänföras till ett sådant transportmedel, 13. vid tillämpning av vinstmarginalsystemet i 9 a kap. eller 9 b kap., en hänvisning till a) dessa bestämmelser b) artikel 26 respektive 26 a i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG), eller c) en annan uppgift om att vinstmarginalsystemet tillämpas. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. 3 Ärendet och dess beredning Den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter Inför 2005 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter har Riksskatteverket i en promemoria den 1 december 2003 föreslagit vissa ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Det är främst fråga om tekniska justeringar i värderingsförfarandet. Värderingsmodellerna kommer i princip att bygga på de värderingsmodeller som användes vid 1998 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter. Riksskatteverkets förslag till lagtext finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/6190). Regeringens förslag grundar sig i huvudsak på vad Riksskatteverket anfört i sin promemoria. Elektroniska fastighetsdeklarationer m.m. Riksskatteverket har i en promemoria den 5 februari 2001 lagt fram förslag om elektronisk dokumenthantering och elektroniskt uppgiftslämnande vid fastighetstaxeringen. Verkets förslag till lagtext finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2001/532). Delar av promemorian har behandlats tidigare. Genom ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) infördes fr.o.m. 2003 års fastighetstaxering en möjlighet att sätta upp vissa beslut i form av elektroniska dokument (SFS 2001:1223). Regeringen föreslår i det följande att fastighetsdeklarationer skall kunna lämnas i form av elektroniska dokument. I propositionen föreslås slutligen vissa rättelser i mervärdesskattelagen (1994:200). Lagrådet Förslagen har inte remitterats till Lagrådet. Förslaget i 18 kap. 3 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) att en fastighetsdeklaration skall kunna lämnas i form av ett elektroniskt dokument har utformats med 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter som förebild. Den paragrafen granskades av Lagrådet år 2001. Enligt regeringens bedömning är det nu framlagda förslaget av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Förslaget i 18 kap. 1 § FTL innebär att deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara detsamma som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Reglerna om deklarationsförfarandet vid den allmänna fastighetstaxeringen granskades av Lagrådet i samband med propositionen 1994/95:53. Lagrådet hade inte några invändningar mot förslaget. Regeringen gör bedömningen att det nu framlagda förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Övriga förslag, som innebär tekniska justeringar i värderingsförfarandet vid fastighetstaxeringen samt rättelser i mervärdesskattelagen (1994:200), är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Den allmänna fastighetstaxeringen år 2005 4.1 Storlekskorrektion Regeringens förslag: Beloppsgränsen för storlekskorrektion tas bort. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Inför 1998 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter infördes regler avseende storlekskorrektion. Reglerna, som finns i 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL), innebär att riktvärdena för lantbruksenheter skall bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. För övriga lantbruksenheter skall riktvärdena bli föremål för en storlekskorrektion, om och i den mån en korrektion behövs på grund av prisbildningen. Storlekskorrektionen skall beräknas med utgångspunkt från lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde. Storlekskorrektion skall endast ske om den föranleder en höjning eller sänkning av lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde med minst 25 000 kr. Enligt Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1997:9) skall med en medelstor lantbruksenhet förstås en lantbruksenhet vars riktvärde utgör 500 000 kr. I praktiken innebär beloppsgränsen på 25 000 kr att det enbart är lantbruksenheter med ett sammanlagt riktvärde som överstiger 799 000 kr som får en sänkning av riktvärdet. Det är inga enheter som får en höjning av riktvärdet. Vid provvärderingen inför 1998 års allmänna fastighetstaxering framkom det att beloppsgränsen på 25 000 kr skapade problem. Vid överlåtelser av egendom med ett taxeringsvärde som understeg 500 000 kr korrigerades taxeringsvärdet inte uppåt. Detta innebar att ett för lågt taxeringsvärde (T) ställdes mot köpeskillingen (K). Resultatet blev att kvoten T/K blev lägre än vad den borde ha varit jämfört med om storlekskorrektion hade skett. För att nå taxeringsvärdenivån 0,75 kompenserades detta genom högre nivåer. Eftersom mindre lantbruksenheter är överrepresenterade i ortsprismaterialet riskerade detta att få effekt för provvärderingen i sin helhet. I provvärderingen kompenserades därför för effekterna av beloppsgränsen på 25 000 kr och taxeringsvärdenivån ställdes in på 0,72. Med hänsyn till de problem som beloppsgränsen medförde vid 1998 års fastighetstaxering anser Riksskatteverket att denna bör tas bort. Regeringen delar den bedömningen. Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 4 a § FTL. 4.2 Normbyggnaden för ekonomibyggnad Regeringens förslag: Den s.k. normbyggnaden som används som utgångspunkt vid värdering av ekonomibyggnader justeras dels så att den skall anses uppförd under åren 1990-1999, dels så att den skall avse ett djurstall om 701-800 kvm. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: En av utgångspunkterna för värderingen av en lantbruksenhet är den s.k. normbyggnaden. Denna anges för ekonomibyggnader i 10 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) som en byggnad uppförd under åren 1980-1989 och som avser ett djurstall om 301-400 kvm. Enligt Riksskatteverket bör normbyggnaden ändras så att den i ålders- och storlekshänseende bättre anknyter till ett modernt djurstall. Regeringen delar den bedömningen. Uppförandet av mjölkkostall förprövas enligt djurskyddslagstiftningen. Statens jordbruksverks statistik över förprövningarna ger viss vägledning när det gäller att bedöma omfattningen av djurstallar av olika storlek och olika tidsperioder. Stallar för 50 kor (701-800 kvm) började byggas mer frekvent under perioden 1990-1999. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att normbyggnaden justeras så att den avser en byggnad uppförd under åren 1990-1999 och med en storlek om 701-800 kvm. Förslaget föranleder ändring i 10 kap. 2 § FTL. 4.3 Värdefaktorn beskaffenhet Regeringens förslag: Den högsta tillåtna värdeskillnaden mellan två klasser inom värdefaktorn beskaffenhet höjs från 3 000 kr/ha till 6 000 kr/ha. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Av 13 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) framgår att värdefaktorn beskaffenhet delas in i tre eller fem klasser där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. Värdeskillnaden mellan två klasser får inte överstiga 3 000 kr/ha. Utvecklingen inom jordbruket har sedan 1998 års allmänna fastighetstaxering av lantbruk kännetecknats av starkt ökande priser på framförallt åkermark. Åkermarksvärdena uppgick vid denna taxering, uttryckt i 1996 års värdenivå, allmänt sett till 30 000-50 000 kr/ha med de högsta värdena i Skånes bästa jordbruksområden. Motsvarande åkermarksvärden uppgår i dag till 50 000 kr eller därutöver och i Skåne till i allmänhet 100 000-150 000 kr/ha. Mot bakgrund av denna värdeökning innebär ett bibehållande av regeln att värdeskillnaden mellan två klasser inte får överstiga 3 000 kr/ha att indelningen i värdeområden måste förfinas i motsvarande omfattning. Detta är möjligt, men det kräver en förhållandevis kostsam arbetsinsats. I stället bör, såsom Riksskatteverket föreslagit, gränsen om 3 000 kr/ha höjas. Vid åkermarksvärden om 100 000-150 000 kr/ha är det rimligt med en skillnad om 5 procent eller 5 000-7 500 kr/ha. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att gränsen höjs till 6 000 kr/ha. Regeringens förslag föranleder ändring i 13 kap. 3 § FTL. 5 Deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen Regeringens förslag: Deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen skall vara detsamma som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens men är mer omfattande i det hänseendet att Riksskatteverket även föreslår att det skall införas ett överklagandeförbud när det gäller beslut om anstånd med att lämna fastighetsdeklaration. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. SBC Bostadsrättscentrum och Villaägarnas Riksförbund är negativa till förslaget att deklarationsförfarandet skall vara detsamma vid den förenklade som vid den allmänna fastighetstaxeringen. SBC Bostadsrättscentrum avstyrker förslaget att införa ett överklagandeförbud för beslut om anstånd med att lämna fastighetsdeklaration. Skälen för regeringens förslag: Vid den allmänna fastighetstaxeringen tillställs fastighetsägaren, i de fall det finns ett tillfredsställande uppgiftsunderlag, ett förslag till fastighetstaxering. Den allmänna deklarationsplikten gäller inte i dessa fall. De fastighetsägare som inte tillställs ett förslag till fastighetstaxering är utan föreläggande skyldiga att komma in med deklaration. En bestämmelse om detta finns i 18 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL). Vid den allmänna fastighetstaxeringen ansvarar således de enskilda fastighetsägarna för uppgiftslämnandet. Den som inte har fått ett förslag till fastighetstaxering måste avge deklaration på vanligt sätt för att inte riskera att påföras förseningsavgift. Vid den förenklade fastighetstaxeringen är huvudregeln enligt 18 kap. 1 a § FTL att fastighetsdeklaration inte behöver lämnas. Endast ägare till hyreshusenhet skall lämna sådan deklaration. Detta beror på att hyresintäkterna förändras över tiden på ett sådant sätt att uppgifter om hyran måste lämnas även vid den förenklade fastighetstaxeringen. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket förelägga även ägare av andra taxeringsenheter än hyreshus att lämna deklaration. Detta kan vara fallet om det finns skäl för nytaxering av en fastighet, t.ex. på grund av fastighetsbildningsåtgärder. Ett annat skäl kan vara att fastighetens värde har justerats på grund av säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § FTL (jfr prop. 2000/01:43 s. 58). Riksskatteverket föreslår att samma deklarationsförfarande skall tillämpas vid förenklad fastighetstaxering som vid allmän fastighetstaxering. Som skäl anger verket att det är angeläget att verket utan administrativt merarbete i form av förelägganden kan få in fastighetsdeklarationer för samtliga slag av taxeringsenheter även vid en förenklad fastighetstaxering. Den första förenklade fastighetstaxeringen, som inte avser hyreshusenheter, där reglerna kommer att tillämpas är 2006 års fastighetstaxering av småhusenheter. Under förberedelsearbetet inför denna taxering har det framkommit att det i ett flertal fall kommer att bli nödvändigt att förelägga fastighetsägarna att deklarera. Att ändra reglerna så att deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen blir detsamma som vid den allmänna fastighetstaxeringen skulle innebära en avsevärd förenkling för Skatteverket. För fastighetsägarna skulle det däremot i praktiken inte innebära någon förändring. Saknas det tillfredsställande underlag kan fastighetsägaren enligt dagens regler föreläggas att komma in med deklaration. I sådana fall föreligger det deklarationsplikt för fastighetsägaren. Regeringen anser därför att reglerna bör ändras på det sätt som Riksskatteverket föreslår. Det innebär att de fastighetsägare som inte tillställs ett förslag till fastighetstaxering utan föreläggande är skyldiga att komma in med deklaration även vid en förenklad fastighetstaxering. De nya reglerna bör tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering. I 18 kap. 9 a § FTL anges att den som visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration eller påpekande inom föreskriven tid, kan beviljas anstånd med att lämna deklarationen eller påpekandena. Riksskatteverket föreslår att det införs ett överklagandeförbud när det gäller dessa beslut. Regeringen är dock inte beredd att i det här sammanhanget göra några sådana förändringar. Regeringens förslag föranleder ändring i 18 kap. 1 § FTL samt att 18 kap. 1 a § FTL upphävs. 6 Elektroniska fastighetsdeklarationer Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att fastighetsdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens men är mer omfattande i det hänseendet att Riksskatteverket även föreslår att en begäran om omprövning skall kunna ges in i form av ett elektroniskt dokument samt att vissa beslut under förberedelsearbetet skall kunna sättas upp i form av elektroniska dokument. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen. Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget att en begäran om omprövning skall kunna ges in i form av ett elektroniskt dokument. Skälen för regeringens förslag: För den årliga inkomsttaxeringens del gäller enligt 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att deklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Av 3 kap. 3 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter framgår att det är Skatteverket som beslutar i dessa frågor. Att utöka det elektroniska uppgiftslämnandet till att omfatta även fastighetsdeklarationer skulle enligt regeringen innebära en förenkling för såväl Skatteverket som deklaranterna. Regeringen föreslår därför att det införs motsvarande bestämmelser för fastighetsdeklarationer som finns för de årliga självdeklarationerna. De nya reglerna bör tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering. Riksskatteverket föreslår att en begäran om omprövning i vissa fall skall kunna ges in i form av ett elektroniskt dokument. Förslaget innebär en utvidgning i förhållande till vad som gäller vid inkomsttaxeringen. Regeringen anser att den här frågan bör behandlas i ett större sammanhang än vad som nu är aktuellt och lämnar därför inte något förslag i den delen. Riksskatteverket föreslår vidare att vissa beslut under förberedelsearbetet skall kunna sättas upp i form av elektroniska dokument. De beslut som avses är bl.a. föreskrifter om indelning i värdeområden och riktvärdeangivelser. Enligt regeringens mening berör denna fråga grundläggande frågeställningar om i vilken form en myndighet skall kunna besluta föreskrifter. Regeringen anser att även den här frågan bör behandlas i ett större sammanhang än vad som nu är aktuellt och lämnar därför inte heller något förslag i den delen. Regeringens förslag föranleder att en ny paragraf, 18 kap. 3 a § FTL, införs. 7 Mervärdesskattelagen Regeringens förslag: En hänvisning till 11 kap. 11 § andra stycket förs in i 8 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200). Hänvisningen tydliggör att en differens kan uppkomma mellan ingående och utgående mervärdesskatt när en av parterna har annan redovisningsvaluta än svenska kronor eller euro. 11 kap. 5 och 6 §§ mervärdesskattelagen justeras i tekniskt avseende eftersom det uppkommit två konkurrerande lydelser av dessa bestämmelser. Rättelser görs i 11 kap. 3 och 8 § § mervärdesskattelagen så att det klart framgår att bestämmelserna även omfattar förskottsbetalningar. Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelsen i 8 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) uppgår den ingående skatten till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller importen. Möjligheten att ha redovisningen i euro innebär att det kan uppstå kursdifferenser som kan leda till skillnader i de redovisade skattebeloppen hos säljaren och köparen om någon av dessa parter redovisar i euro. Samma situation kan också uppstå om en av parterna har annan redovisningsvaluta än svenska kronor eller euro enligt bestämmelsen i 11 kap. 11 § andra stycket ML. Den bestämmelsen infördes genom SFS 2003:1134. I författningskommentaren i propositionen angavs att med anledning av att en kursdifferans kan uppstå när en av parterna har annan redovisningsvaluta än svenska kronor eller euro så har en justering gjorts i bestämmelsen i 6 § (prop. 2003/04:26 s. 114). Av förbiseende fördes emellertid hänvisningen till den bestämmelsen inte in i 8 kap. 6 § ML. Regeringen föreslår därför att en sådan hänvisning förs in som ett andra stycke i 8 kap. 6 § ML. Genom den ändring som infördes genom SFS 2003:659 byttes ordet "skattemyndighet" bl.a. i bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ ML ut mot ordet "Skatteverket". Ändringarna var föranledda av att de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket ombildades till en enda myndighet, Skatteverket. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2004. Genom de ändringar som infördes genom SFS 2003:1134 upphävdes emellertid 11 kapitlet ML och ett nytt 11 kapitel med annat innehåll infördes i ML. Även denna ändring trädde i kraft den 1 januari 2004. Såväl 11 kap. 5 och 6 §§ i lydelse enligt SFS 2003:659 som den lydelse som anges i SFS 2003:1134 utgör, i enlighet med av riksdagen fattade beslut, gällande föreskrifter. Det är emellertid endast 11 kap. 5 och 6 §§ i lydelse enligt SFS 2003:1134 som skall gälla. Regeringen föreslår därför att 11 kap. 5 och 6 §§ ML ändras så att det klargörs vilken lydelse av bestämmelserna som skall vara den gällande. Enligt bestämmelsen i 11 kap. 3 § ML skall varje näringsidkare säkerställa att faktura utfärdas av honom själv eller i hans namn och för hans räkning av köparen eller en tredje person, för andra betalningar a conto än som avses i 2 § eller 13 kap. 14 § första stycket, som gjorts till honom. Bestämmelsen har sin grund i artikel 22.3 a andra stycket rådets direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt, det s.k. faktureringsdirektivet. I artikeln anges att faktureringsskyldighet föreligger även för alla betalningar a conto som har gjorts till en skattskyldig person av en annan skattskyldig person eller icke skattskyldig juridisk person innan tjänsten har tillhandahållits. I prop. 2003/04:26 s. 67 och 117 angavs att regeln avser faktureringsskyldighet vid förskotts- eller a conto-betalningar och att någon materiell ändring i förhållande till dåvarande 11 kap. 2 § 2 ML inte var avsedd. Av förbiseende har emellertid endast a conto-betalningar angetts i lagtexten och inte förskottsbetalningar. Regeringen föreslår därför att 11 kap. 3 § ML kompletteras så att det tydligt framgår att även förskottsbetalningar avses. Att förskottsbetalningar omfattas av artikel 22.3. a andra stycket faktureringsdirektivet framgår vid en översättning av den franska lydelsen av direktivet. Härmed uppkommer inte någon oavsiktlig skillnad i förhållande till 13 kap. 14 § ML som reglerar både förskotts- och a conto-betalningar. Enligt 11 kap. 8 § 7 ML skall det datum anges på fakturan då omsättningen av varorna eller tjänsterna utförts eller slutförts eller det datum då sådan a conto-betalning som avses i 3 § erlagts, om ett sådant datum kan fastställas och det skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande. Som en följd av att ordet förskottsbetalningar läggs till i bestämmelsen i 11 kap. 3 § ML bör även en motsvarande rättelse ske i 11 kap. 8 § 7 ML. Regeringen föreslår därför en sådan korrigering. 8 Konsekvenser för de offentliga finanserna Förslagen inför 2005 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter innebär i huvudsak tekniska justeringar i värderingsförfarandet och bedöms därför inte få några ekonomiska effekter. När det gäller reglerna om elektroniska fastighetsdeklarationer bedöms dessa inte medföra några ökade kostnader för Skatteverket. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 7 kap. 4 a § Tredje stycket upphör att gälla eftersom beloppsgränsen för storlekskorrektion tas bort. 10 kap. 2 § Ändringarna i paragrafen innebär att den s.k. normbyggnaden justeras så att den bättre anknyter till ett modernt djurstall. 13 kap. 3 § I paragrafen regleras bl.a. värdefaktorn beskaffenhet. Denna värdefaktor delas in i tre eller fem klasser. Ändringen innebär att den högsta tillåtna värdeskillnaden mellan två klasser höjs från 3 000 kr/ha till 6 000 kr/ha. 18 kap. 1 § Ändringarna i paragrafen innebär att deklarationsförfarandet vid den förenklade fastighetstaxeringen blir detsamma som vid den allmänna fastighetstaxeringen. 3 a § Paragrafen, som är ny, är utformad med 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter som förebild. I första stycket anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att en fastighetsdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. I andra stycket har en definition av begreppet elektroniskt dokument tagits in. 9.2 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap. 6 § Ändringen har behandlats i motiven (avsnitt 7). 11 kap. 3, 5, 6 och 8 §§ Ändringarna har behandlats i motiven (avsnitt 7). Lagförslag i Riksskatteverkets promemoria (dnr 9317-03/100) Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 7 kap. 4 a § tredje stycket samt 18 kap. 1 a § upphör att gälla, dels att 10 kap. 2 § , 13 kap. 3 § (Beskaffenhet), 18 kap. 1 § och 9 a § fjärde stycket skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 2 § Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1980-1989, är av normal beskaffenhet och har en storlek av 301-400 kvadratmeter får endast anges värden i en fastställd värdeserie. Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1990-1999, är av normal beskaffenhet och har en storlek av 701-800 kvadratmeter får endast anges värden i en fastställd värdeserie. 13 kap. 3 § Nuvarande lydelse Beskaffenhet Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får dock uppgå till högst 3 000 kronor per hektar. Föreslagen lydelse Beskaffenhet Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet. Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får dock uppgå till högst 6 000 kronor per hektar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 1 § Till ledning vid allmän fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kr. Till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering skall ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän respektive förenklad fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum fått förslag till fastighetstaxering. Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kr. 9 a § fjärde stycket Beslut av Skatteverket får inte överklagas. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Riksskatteverkets promemoria (dnr 9317-03/100) Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmäteriverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SBC Bostadsrättscentrum, Sveriges Jordägarförbund. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter. Näringslivets nämnd för regelgranskning, HSB Riksförbund och Skogsindustrierna. Lagförslag i Riksskatteverkets promemoria (dnr 1758-01/151) Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 20 kap. 9 §, 28 kap. 1 § och 35 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 27 kap. och åtta nya paragrafer, 18 kap. 3 a, 17 och 47 §§, 19 kap. 9 §, 20 kap. 1 a §, 27 kap. 1 § och 34 kap. 3 § samt en ny rubrik närmast före 27 kap. av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 3 a § En deklaration enligt 3 § får efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer, avges i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som gjorts med hjälp av och automatisk databehandling och vars innehåll utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. 17 § Kommunal nämnd och länsstyrelse som är uppgiftspliktig enligt 11 § och brandförsäkringsanstalt som är skyldig att lämna uppgifter enligt 12 § får efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer avge uppgifterna i form av elektroniska dokument. 47 § Beslut enligt detta kapitel om föreläggande med eller utan vite och om förseningsavgift får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. 19 kap. 9 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall lämna närmare förskrifter om vilka beslut som enligt detta kapitel får sättas upp i form av elektroniska dokument. 20 kap. 1 a § Beslut enligt detta kapitel om fastighetstaxering och om eftertaxering får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. 9 § Vill fastighetsägaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra det skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av femte året efter taxeringsåret. Om fastighetsägaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom av ett beslut om fastighetstaxering som är till hans nackdel, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom. Har fastighetsägaren inom den tid som anges i första eller andra stycket lämnat in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen. Begäran om omprövning får efter medgivande av Riksskatteverket eller av skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer inges i form av ett ett elektroniskt dokument. 27 kap. Förberedande åtgärder 1 § Bestämmelserna i 18 kap 17 § och 19 kap 9 § gäller i tillämpliga delar vid särskild fastighetstaxering. 28 kap. 1 § Bestämmelserna i 20 kap. 1-3 a §§ samt 6-20 §§ gäller i tillämpliga delar vid särskild fastighetstaxeing. Bestämmelserna i 18 kap. 47 § och 20 kap. 1-3 a samt 6-20 §§ gäller i tillämpliga delar vid särskild fastighetstaxering. 34 kap. 3 § Bestämmelserna i 19 kap 9 § gäller i tillämpliga delar vid särskild fastighetstaxering. 35 kap. 1 § Bestämmelserna i 20 kap. 1-3 a §§ och 7-20 §§ gäller i tillämpliga delar vid omräkningen. Som grundläggande beslut om fastighetstaxering i nämnda bestämmelser anses därvid beslut om omräkning Bestämmelserna i 18 kap. 47 § och 20 kap. 1-3 a §§ och 7-20 §§ gäller i tillämpliga delar vid omräkningen. Som grundläggande beslut om fastighetstaxering i nämnda bestämmelser anses därvid beslut om omräkning. Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Riksskatteverkets promemoria (dnr 1758-01/151) Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Datainspektionen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksarkivet, Boverket, Lantmäteriverket, Svenska kommunförbundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Jordägareförbund, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter. Svenska Revisorsamfundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lands-organisationen i Sverige, Mäklarsamfundet, Riksbyggen och SBC Bo-stadsrättsorganisation. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2004 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Lund, Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin Föredragande: statsrådet Ringholm Regeringen beslutar proposition 2003/04:76 Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m. 1 Senaste lydelse av 18 kap. 1 a § 2003:650. 2 Senaste lydelse 1997:451. 3 Senaste lydelse 1990:1382. 4 Senaste lydelse 1990:1382. 5 Senaste lydelse 2001:1218. 1 Lagen omtryckt 2000:500. 2 Senaste lydelse 2003:1134. 3 Senaste lydelse 2003:1134. 4 Senaste lydelse 2003:1134. Prop. 2003/04:76 28 1 Prop. 2003/04:76 Bilaga 1 Prop. 2003/04:76 Bilaga 2 Prop. 2003/04:76 Bilaga 3 Prop. 2003/04:76 Bilaga 4 Prop. 2003/04:76