Post 4562 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
2004/05:158 ·
Hämta Doc ·
Prospekt Prop. 2004/05:158
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 158
Regeringens proposition
2004/05:158
Prospekt
Prop.
2004/05:158
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 maj 2005
Göran Persson
Sven-Erik Österberg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar beträffande den reglering som gäller i fråga om prospekt som skall upprättas när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. De föreslagna ändringarna behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG. Förslaget innebär dessutom att bestämmelserna om prospekt, som för närvarande finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385) och försäkringsrörelselagen (1982:713), samlas i en lag - lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Genom nya bestämmelser i den lagen regleras bl.a. ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt skall godkännas och offentliggöras. Ett prospekt som upprättas i enlighet med de föreslagna bestämmelserna kommer att kunna ligga till grund för erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel på reglerade marknader inom hela EES. I förslaget ingår även vissa nya bestämmelser som skall gälla vid uppköpserbjudanden och fusioner. Förslaget innebär vidare att Finansinspektionen utses till behörig myndighet i enlighet med prospektdirektivet och att inspektionen i viss mån får utvidgade befogenheter för att utöva sin tillsyn.
Genomförandet av prospektdirektivet medför även ändringar i flera andra lagar, bl.a. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 6
2 Lagtext 7
2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument 9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet 41
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 44
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse 45
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet 46
2.7 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000) 47
3 Ärendet och dess beredning 49
4 Nya prospektregler 51
4.1 Vad är ett prospekt? 51
4.2 Gällande rätt 51
4.2.1 Olika typer av prospekt 51
4.2.2 Nuvarande bestämmelser om prospekt 52
4.2.3 Begreppen "öppen" och "vidare" krets 54
4.2.4 Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt 54
4.2.5 Godkännande och registrering av prospekt 55
4.2.6 Prospektansvar 56
4.3 Allmänt om prospektdirektivet och prospekt-
förordningen 56
4.3.1 "Lamfalussymodellen" 57
4.4 Utgångspunkter för regleringen av prospektskyldighet 58
4.5 Prospektlagstiftningens tekniska utformning 59
5 Prospektreglernas placering och tillämpningsområde, m.m. 62
5.1 Prospektreglernas placering 62
5.2 När skall prospekt upprättas? 63
5.3 Begreppen värdepapper, fondpapper och finansiella instrument 65
5.3.1 Gällande definitioner av begreppen
fondpapper och finansiella instrument 65
5.3.2 Begreppet värdepapper i prospektdirektivet 66
5.3.3 Vilka fondpapper och andra finansiella instrument bör omfattas av de nya reglerna
om prospekt? 67
5.4 Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt 71
5.4.1 Undantagen i prospektdirektivet 71
5.4.2 Undantag från prospektskyldighet i den
nya lagstiftningen 73
5.5 Kvalificerade investerare 79
6 En behörig myndighet 82
6.1 Tillsynsansvaret förändras 82
6.2 Gällande bestämmelser om tillsynsansvaret 82
6.2.1 Nuvarande tillsyn över börsprospekt 82
6.2.2 Nuvarande tillsyn över övriga prospekt 84
6.3 Behörig myndighet 85
6.4 Delegation av tillsynsuppgifter 87
7 Prospektets utformning och innehåll 89
7.1 Inledning 89
7.2 Olika typer av prospekt 89
7.2.1 Ett eller tre separata dokument 89
7.2.2 Grundprospekt 91
7.3 Giltighetstid 93
7.4 Information som skall ingå i prospektet 93
7.4.1 Regler i prospektdirektivet och prospektförordningen 93
7.4.2 Undantag från personuppgiftslagen 98
7.5 Utelämnande av information 99
7.6 Hänvisning till andra dokument 102
7.7 Språkbestämmelser 103
7.8 Årlig information till myndigheten 106
8 Former för godkännande och offentliggörande av prospekt,
m.m. 109
8.1 Godkännande av prospekt 109
8.2 Offentliggörande av prospekt 113
8.3 Offentliggörande via meddelande 115
8.4 Reklam 116
8.4.1 Reklamens innehåll 116
8.4.2 Kontrollbefogenheter rörande reklam 118
8.5 Tillägg till prospekt 120
8.6 Gränsöverskridanden - tillräckligt att anmäla
prospektet 122
8.7 Om emittenten har sitt säte utanför EES 123
9 Ansvar för prospektet 125
9.1 Bakgrund 125
9.2 Skyldighet att upprätta prospekt och ansvar för
prospektets innehåll 126
10 Finansinspektionens befogenheter m.m. 130
10.1 Befogenheter vid tillsynen 130
10.1.1 Direktivets regler 130
10.1.2 Gällande rätt 130
10.2 Överväganden avseende Finansinspektionens
befogenheter 131
10.2.1 Rätt att begära upplysningar och möjlighet
att utföra inspektioner på plats 131
10.2.2 Rätten att förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller handel på en reglerad marknad 135
10.2.3 Övriga befogenheter enligt direktivet 137
10.3 Särskild avgift 141
10.4 Överklagande och handläggning i domstol 143
10.5 Finansiering av Finansinspektionens tillsyn 145
11 Uppköpserbjudanden och vissa fusioner 147
11.1 Allmänt om uppköpserbjudanden 147
11.2 Offentliga uppköpserbjudanden 148
11.3 Vissa fusioner 152
11.4 Upprättande av ett särskilt dokument vid vissa
fusioner 152
12 Anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument 157
12.1 Gällande rätt 157
12.2 Förslagen om utvidgning av anmälningsskyldigheten
i prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk 158
12.3 Bolag som inte hör hemma inom EES 158
13 Övergångsbestämmelser 161
14 Konsekvenser av förslagen 163
14.1 Ekonomiska konsekvenser 163
14.1.1 Utökade krav på innehållet i ett prospekt 163
14.1.2 Konsekvenser för små företag 163
14.2 Finansinspektionens arbete 163
14.2.1 Utökat ansvar 163
14.2.2 Finansiering av Finansinspektionens verksamhet 164
14.3 Allmän översyn av ökad reglering 164
14.4 Övriga konsekvenser 165
15 Författningskommentar 166
15.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 166
15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument 168
15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om
börs- och clearingverksamhet 195
15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 196
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse 196
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet 196
15.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(2005:000) 197
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av
den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten
eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bilaga 2 Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den
29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informa-
tionen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering Fel! Bokmärket är inte definierat.
Bilaga 3 Utredningens sammanfattning av delbetänkandet 326
Bilaga 4 Utredningens lagförslag 331
Bilaga 5 Remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig eller
yttrat sig över betänkandet Prospekt - nya regler om
prospekt m.m. (SOU 2004:95) 374
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 375
Bilaga 7 Lagrådets yttrande 417
Bilaga 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 26 maj 2005 421
Bilaga 9 Rättsdatablad 422
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
3. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
4. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
5. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
6. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000).
2
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)2
dels att 4 kap. 20-27 §§ och 5 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 20 § och 5 kap. 19 § skall utgå,
dels att 6 a kap. 21 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 a kap.
21 §3
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apportegendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första-tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,
20 och 22-26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första-tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier, samt
4. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten.
16 kap.
1 §4
Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.
Om bolaget har upprättat prospekt, erbjudandehandling som avses i 2 a kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § samma lag, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering5.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument2
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1-6 §§ samt 6 kap. 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas 41 nya paragrafer, 2 kap. 7-37 §§ samt 6 kap. 1 b-1 f och 3 a-3 e §§ samt närmast före 2 kap. 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 18, 20, 21, 24, 25, 28, 32, 34, 35, 36 och 37 §§ samt 6 kap. 1 b, 1 c, 1 e, 1 f och 3 a §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 6 kap. 1 § som skall lyda "Upplysningsskyldighet", en ny rubrik närmast före 6 kap. 2 § som skall lyda "Vite" och en ny rubrik närmast före 6 kap. 4 § som skall lyda "Årliga avgifter till Finansinspektionen",
dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 a och 2 b kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG4,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering5,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
aktierelaterat finansiellt instrument:
1. aktie och finansiellt instrument som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2. finansiellt instrument, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant instrument som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av, om instrumentet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
kvalificerade investerare:
1. juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2. juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i finansiella instrument,
3. stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4. juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5. andra juridiska personer än de som omfattas av 1-4 och fysiska personer, om de av någon annan stat inom EES betraktas som kvalificerade investerare,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade finansiella instrument av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av finansiella instrument utgivna av en juridisk person att på generellt angivna villkor överlåta samtliga eller en del av dessa instrument till budgivaren.
2 kap.
Prospektskyldighet
1 §6
Vid emissioner som avses i 2 § och erbjudanden som avses i 3 §, som är riktade till en öppen krets, skall prospekt upprättas om summan av de belopp som till följd av emissionen eller erbjudandet kan komma att erläggas uppgår till minst 300 000 kronor. Ett sådant prospekt skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för en välgrundad bedömning av emissionen eller erbjudandet.
Prospekt behöver inte upprättas om
1. emissionen eller erbjudandet görs av en stat inom EES,
2. emissionen eller erbjudandet avser andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
3. emissionen eller erbjudandet avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år,
4. lägsta beloppet som skall erläggas av en enskild investerare är 300 000 kronor eller mer.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt.
Ett prospekt skall upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, om inte annat följer av 2-7 §§.
Undantag från prospektskyldighet
Allmänt
2 §7
Vid emission av fondpapper som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs, skall utgivaren upprätta prospekt.
Bestämmelserna om prospekt i denna lag tillämpas inte, om de finansiella instrumenten utgörs av
1. andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller
2. fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
3 §
Vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, skall den som lämnar erbjudandet upprätta prospekt.
Prospekt behöver inte upprättas, om de finansiella instrumenten
1. villkorslöst och oåterkalleligt garanteras av en stat inom EES eller av ett landsting eller en kommun eller en motsvarande regional eller lokal myndighet inom EES, eller
2. utgörs av icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut av en stat eller en centralbank inom EES, av ett landsting eller en kommun eller en motsvarande regional eller lokal myndighet inom EES eller av en mellanstatlig organisation i vilken en eller flera stater inom EES är medlemmar.
Erbjudande till allmänheten
4 §8
Prospektet skall lämnas in till Finansinspektionen med ansökan om registrering.
Om ansökan gäller ett prospekt som avses i 2 § skall det godkännas av inspektionen innan det registreras.
Om samma fondpapper emitteras i ett eller flera andra länder inom EES, vars lagstiftning kräver förhandsgranskning av prospekt, och utgivaren därvid upprättar prospekt enligt reglerna om börsprospekt, skall inspektionen dock inte pröva frågan om godkännande om
1. utgivaren har sitt säte i ett av länderna och fondpapperen emitteras där, eller
2. utgivaren i annat fall har ansökt om godkännande av prospektet i något av länderna.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten behöver ett prospekt inte upprättas, om
1. erbjudandet riktas bara till kvalificerade investerare,
2. erbjudandet riktas till mindre än hundra fysiska eller juridiska personer, som inte är kvalificerade investerare, i en stat inom EES,
3. erbjudandet avser köp av finansiella instrument till ett belopp motsvarande minst 50 000 euro för varje investerare,
4. vart och ett av de finansiella instrumenten har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, eller
5. det belopp som sammanlagt skall betalas av investerarna under en tid av tolv månader motsvarar högst 1 miljon euro.
5 §9
Om en emission av utländska fondpapper görs både här i landet och i ett eller flera andra länder inom EES och ett prospekt som har upprättats enligt reglerna om börsprospekt har godkänts av behörig myndighet i något av dessa länder inom tre månader före ansökan om registrering, skall Finansinspektionen godta prospektet utan ny prövning.
Inspektionen får trots bestämmelserna i första stycket kräva att ett utländskt prospekt skall översättas till svenska språket och kompletteras med uppgifter som särskilt gäller förhållandena här i landet.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten behöver ett prospekt inte upprättas, om erbjudandet avser
1. aktier som emitteras i utbyte mot aktier av samma slag och emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital,
2. finansiella instrument som erbjuds som vederlag i samband med ett offentligt uppköpserbjudande, när det har lämnats in ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 a kap. 1 § och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt skall upprättas,
3. aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion, när det har upprättats ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 b kap. och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt skall upprättas,
4. aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas aktieägarna utan kostnad och utdelning av vinst som sker i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, när ett dokument som innehåller information om aktierna samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt, eller
5. finansiella instrument som nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter i ett företag erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas av företaget eller av ett närstående företag, när instrumenten är av samma slag som de instrument som redan finns upptagna till handel på en reglerad marknad eller hänför sig till dem och ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt.
Upptagande till handel
6 §10
Sedan Finansinspektionen har registrerat prospektet skall det offentliggöras.
När finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad behöver ett prospekt inte upprättas, om
1. antalet aktier, för vilka ansökts om upptagande till handel under de senaste tolv månaderna, motsvarar mindre än tio procent av det antal aktier av samma slag som vid början av tolvmånadersperioden var upptagna till handel på samma reglerade marknad,
2. aktier emitteras i utbyte mot aktier av samma slag, som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital,
3. finansiella instrument erbjuds som vederlag i samband med ett offentligt uppköpserbjudande, när det har lämnats in ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 a kap. 1 § och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt skall upprättas,
4. aktier erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion, när det har upprättats ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 b kap. och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt skall upprättas,
5. aktier erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas aktieägarna utan kostnad och om utdelning av vinst sker i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, när aktierna är av samma slag som de aktier som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och ett dokument som innehåller information om aktierna samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt,
6. finansiella instrument som nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter i ett företag erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas av företaget eller av ett närstående företag, när instrumenten är av samma slag som de instrument som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt, eller
7. aktier har tillkommit genom konvertering eller utbyte av finansiella instrument eller genom utnyttjande av teckningsoptioner, när aktierna är av samma slag som de aktier som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad.
7 §
När finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad behöver ett prospekt inte upprättas då finansiella instrument av samma kategori sedan mer än 18 månader är upptagna till handel på en annan reglerad marknad inom EES, om
1. de finansiella instrumenten av samma kategori togs upp till handel på den andra reglerade marknaden med stöd av
a) ett godkänt prospekt som offentliggjorts enligt regler motsvarande dem i 28-30 §§ och instrumenten togs upp till handel för första gången efter den 31 december 2003, eller
b) ett prospekt som godkänts enligt kraven i rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs11 eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper12 och instrumenten togs upp till handel före den 1 januari 2004,
2. emittenten har fullgjort löpande skyldigheter på den andra reglerade marknaden, och
3. den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på den reglerade marknaden upprättar ett sammanfattande dokument på ett språk som Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar och offentliggör dokumentet enligt 29 §.
Dokumentet enligt första stycket 3 skall innehålla information motsvarande den som enligt 14 § skall ingå i en sammanfattning. Dokumentet skall även innehålla information om var det senaste godkända prospektet kan fås och var den finansiella information som emittenten offentliggjort till följd av löpande krav på offentliggörande finns tillgänglig.
Prospekt upprättade trots att prospektskyldighet inte föreligger
8 §
Om ett prospekt upprättas i de fall som avses i 3-7 §§, blir bestämmelserna i denna lag och prospektförordningen tillämpliga.
Ansvar för upprättande av prospekt
Erbjudande till allmänheten
9 §
Vid ett erbjudande till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument skall prospektet upprättas av emittenten.
Vid ett erbjudande till allmänheten om köp av aktier, konvertibler, teckningsoptioner eller teckningsrätter som lämnas av någon som innehar sådana finansiella instrument skall prospektet upprättas av det aktiebolag som har gett ut instrumenten. Den som avser att lämna ett sådant erbjudande skall underrätta styrelsen i bolaget senast sex veckor före den dag då köp tidigast avses ske.
Vid andra erbjudanden till allmänheten än sådana som avses i första och andra styckena skall prospektet upprättas av den som lämnar erbjudandet.
Ett aktiebolag får ta ut ersättning för sina kostnader för att upprätta ett prospekt enligt andra stycket av den som lämnar erbjudandet. Om erbjudandet lämnas av flera, skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal instrument av samma slag som var och en erbjuder till allmänheten.
Upptagande till handel
10 §
Vid en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall prospektet upprättas av den som gör ansökan.
Prospektets innehåll
11 §
Ett prospekt skall innehålla all information rörande emittenten och de finansiella instrumenten som är nödvändig för att en investerare skall kunna göra en välgrundad bedömning av emittentens och en eventuell garants tillgångar och skulder, finansiella ställning, resultat och framtidsutsikter samt av de finansiella instrumenten. Informationen skall vara skriven så att den är lätt att förstå och analysera.
Ytterligare bestämmelser om den information som ett prospekt skall innehålla finns i prospektförordningen.
12 §
Inför upprättandet av ett prospekt och vid offentliggörande av det enligt 28-30 §§ får, i syfte att upprätta och offentliggöra prospektet och utan hinder av 21 § personuppgiftslagen (1998:204), de personuppgifter behandlas som prospektet skall innehålla. I den utsträckning det krävs enligt 28-30 §§ får personuppgifterna i prospektet föras över till en stat utanför EES.
Prospektets utformning
13 §
Ett prospekt skall upprättas som ett eller tre separata dokument. I det senare fallet skall informationen i prospektet delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och en sammanfattning. Av 16 § framgår att ett prospekt i vissa fall får upprättas i form av ett grundprospekt.
Registreringsdokumentet skall innehålla information om emittenten. Värdepappersnoten skall innehålla information om de finansiella instrumenten. Sammanfattningen skall innehålla de uppgifter som anges i 14 §.
Om en emittent har ett registreringsdokument som är godkänt och registrerat av Finansinspektionen och giltigt enligt 24 §, räcker det med att emittenten upprättar en värdepappersnot och en sammanfattning när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Har det, efter det att det senaste registreringsdokumentet och eventuella tillägg enligt 34 § godkänts, inträffat en förändring eller händelse som skulle kunna påverka en investerares bedömning, skall värdepappersnoten innehålla information om detta, även om sådan information normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet. Värdepappersnoten och sammanfattningen skall godkännas av Finansinspektionen enligt 25§.
14 §
I ett prospekt skall det ingå en kortfattad sammanfattning som är lätt att förstå. Den skall förmedla väsentliga uppgifter om och risker som är förenade med emittenten, eventuell garant och de finansiella instrumenten.
Sammanfattningen skall även innehålla uppgift om
1. att den skall ses som en introduktion till prospektet,
2. att varje beslut om att investera i de finansiella instrumenten skall grunda sig på en bedömning av prospektet i dess helhet,
3. att en investerare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i ett prospekt kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet, och
4. innehållet i 15 §.
Prospektet behöver inte innehålla en sammanfattning, om det upprättas när icke aktierelaterade finansiella instrument, som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, tas upp till handel på en reglerad marknad.
15 §
En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet.
16 §
Ett prospekt får upprättas i form av ett grundprospekt, om de finansiella instrumenten utgörs av
1. icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram,
2. skuldförbindelser som avses i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen, eller
3. bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen erbjuds till allmänheten i Sverige av ett kreditinstitut vars främsta syfte är att bevilja hypotekslån, förutsatt att
a) obligationerna utgör delar av ett lån avsett att utfärdas i omgångar under en särskilt angiven emissionsperiod,
b) emissionsvillkoren inte ändras under emissionsperioden, och
c) de belopp som erhålls från emissionerna enligt emittentens bolagsordning placeras i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade med obligationerna.
Ett grundprospekt behöver inte innehålla de slutliga villkoren för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten.
17 §
Om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte innehåller de slutliga villkoren för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, skall villkoren ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 29 § så snart det är möjligt.
Utelämnande av information
18 §
Om det slutliga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas till allmänheten inte kan anges i prospektet, får sådana uppgifter utelämnas. I så fall skall en investerare ha rätt att återkalla sin anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrumenten, om prospektet inte i stället innehåller uppgifter om de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta priset.
När priset eller antalet finansiella instrument har fastställts slutligt, skall dessa uppgifter ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 29 §.
En återkallelse enligt första stycket får göras inom fem arbetsdagar från det att slutligt fastställt pris och antal finansiella instrument har offentliggjorts.
19 §
Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att information som krävs enligt 11 § första stycket eller enligt prospektförordningen får utelämnas i ett prospekt, om inspektionen finner att
1. offentliggörandet av informationen skulle medföra allvarlig skada för emittenten, och utelämnandet av informationen inte kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om omständigheter som är av väsentlig betydelse för att en välgrundad bedömning skall kunna göras beträffande emittenten, den som lämnar erbjudandet eller eventuell garant och de finansiella instrument som prospektet avser, eller
2. informationen är av mindre betydelse och inte skulle påverka bedömningen beträffande den finansiella ställningen hos och framtidsutsikterna för emittenten, den som lämnar erbjudandet eller en eventuell garant.
Information som krävs enligt prospektförordningen får i särskilda fall utelämnas, om den inte är relevant för emittentens verksamhetsområde eller rättsliga form eller för de finansiella instrument som prospektet avser. Om det är möjligt, skall prospektet innehålla likvärdig information.
Hänvisning till andra dokument
20 §
Information får lämnas i ett prospekt genom hänvisning till ett eller flera offentliggjorda dokument som tidigare har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller getts in till inspektionen i enlighet med 6 kap. 1 b §. Informationen blir i så fall en del av prospektet. Sådana hänvisningar får inte göras i sammanfattningen.
Hänvisningarna skall föras in i en förteckning som skall bifogas prospektet.
Språkbestämmelser
21 §
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall prospektet upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk eller detta följer av andra stycket eller 23 §.
När ett prospekt avser icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro och som skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, får prospektet upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna.
22 §
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i en eller flera stater inom EES, men inte i Sverige, skall det prospekt som ges in till Finansinspektionen för godkännande enligt 25 § upprättas på svenska, på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller på något annat språk som inspektionen i ett enskilt fall beslutar.
23 §
Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES enligt 36 § och avser ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i Sverige eller en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, får prospektet vara avfattat på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna. Finansinspektionen får dock besluta att en sammanfattning av prospektet skall översättas till svenska.
Prospektets giltighetstid
24 §
Ett prospekt enligt 13 § eller ett grundprospekt enligt 16 § första stycket 1 är giltigt under en tid av högst tolv månader från den dag då det offentliggörs enligt 28 §.
Ett grundprospekt enligt 16 § första stycket 2 eller 3 är giltigt så länge det ges ut finansiella instrument enligt prospektet.
Prospekt är giltiga enligt första och andra styckena bara om eventuella tillägg görs enligt 34 §.
Godkännande av prospekt
25 §
Frågan om godkännande av ett prospekt får prövas av Finansinspektionen, om emittenten har sitt säte i Sverige.
Frågan om godkännande av ett prospekt får prövas av Finansinspektionen vid emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument, om
1. instrumenten antingen
a) vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro, eller
b) innefattar en rätt att förvärva finansiella instrument eller få ett kontantbelopp, såvida inte emittenten har gett ut de underliggande finansiella instrumenten eller detta har gjorts av ett företag inom den koncern där emittenten ingår,
2. emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på en reglerad marknad har valt att prövningen skall utföras av inspektionen,
3. emittenten har sitt säte inom EES, och
4. det är i Sverige som instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel på en reglerad marknad.
Godkännande skall ges om prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt i övrigt uppfyller de krav som ställs i denna lag och prospektförordningen.
26 §
Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande inom tio arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen. Om ett erbjudande till allmänheten avser finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, skall Finansinspektionen meddela beslut inom tjugo arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen.
Om en ansökan behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att ansökan kom in till inspektionen, underrätta sökanden och begära nödvändiga kompletteringar.
När ett prospekt har godkänts, skall Finansinspektionen registrera det.
27 §
Finansinspektionen får besluta att en ansökan om godkännande av prospekt skall lämnas över till en behörig myndighet i en annan stat inom EES, om den myndigheten går med på det. Sökanden skall underrättas om ett överlämnande inom tre arbetsdagar från det att Finansinspektionen fattade sitt beslut.
Offentliggörande av prospekt
28 §
Ett prospekt skall offentliggöras, när det har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
Prospektet skall offentliggöras av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad snarast och senast dagen innan anmälningstiden i erbjudandet börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. Om ett slag av aktier som inte tidigare har tagits upp till handel erbjuds till allmänheten och skall tas upp till handel, skall prospektet offentliggöras minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.
29 §
Ett prospekt skall offentliggöras
1. i en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i de stater inom EES där ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel görs,
2. genom att i tryckt form kostnadsfritt göras tillgängligt för allmänheten hos de reglerade marknader där de finansiella instrumenten tas upp till handel eller på emittentens huvudkontor och, i förekommande fall, hos värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet,
3. på emittentens elektroniska hemsida samt, i de fall värdepappersinstitut medverkar vid erbjudandet, på värdepappersinstitutets elektroniska hemsida, eller
4. på en elektronisk hemsida som tillhör den reglerade marknad där ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel görs.
Om ett prospekt offentliggörs av emittenten enligt första stycket 1 eller 2, skall prospektet även offentliggöras på emittentens elektroniska hemsida samt, i de fall värdepappersinstitut medverkar vid erbjudandet, på värdepappersinstitutets elektroniska hemsida.
30 §
Om ett prospekt offentliggörs i elektronisk form, skall investerare som begär det kostnadsfritt få en papperskopia av prospektet från emittenten, den som lämnar erbjudandet, den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel eller värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet.
När ett prospekt består av flera dokument eller innehåller information som har blivit en del av prospektet genom hänvisning enligt 20 §, får dokumenten eller informationen offentliggöras och spridas separat. En investerare skall i sådana fall på begäran kostnadsfritt få tillgång till en papperskopia av de olika dokumenten enligt vad som anges i 29 § första stycket 2. I varje dokument skall det anges var de övriga dokument som hör till prospektet finns att tillgå.
Ytterligare bestämmelser om offentliggörande av prospekt finns i prospektförordningen.
31 §
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida offentliggöra antingen samtliga godkända och registrerade prospekt eller en förteckning över dessa med eventuella länkar till de elektroniska hemsidor där prospekten har offentliggjorts. Offentliggörandet skall vid varje tid omfatta de prospekt som har godkänts under de senaste tolv månaderna.
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida även offentliggöra eventuella tillägg till ett prospekt enligt 34 §.
Reklam och annan information
32 §
Reklam om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall innehålla information om att ett prospekt har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var det finns att tillgå eller kommer att bli tillgängligt.
Reklamen skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om reklam. Information i reklam får inte vara felaktig eller vilseledande. Informationen skall stämma överens med den information som lämnas i prospektet, om detta har offentliggjorts, och annars med den information som enligt 11 § skall lämnas i ett prospekt.
Ytterligare bestämmelser om reklam finns i prospektförordningen.
33 §
Annan information, som inte utgör reklam, om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad som lämnas av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som gör ansökan om upptagande skall stämma överens med den information som lämnas i prospektet.
Oavsett om skyldighet att upprätta prospekt föreligger eller inte, skall all väsentlig information som lämnas till någon investerare lämnas till samtliga investerare som erbjudandet riktar sig till.
Tillägg till prospekt
34 §
Varje ny omständighet, sakfel eller förbiseende som kan påverka bedömningen av finansiella instrument som omfattas av ett prospekt och som inträffar eller uppmärksammas efter det att prospektet har godkänts men innan anmälningstiden för erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten löper ut eller de finansiella instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad, skall tas in eller rättas till i ett tillägg till prospektet. Sammanfattningen, och eventuella översättningar av denna, skall kompletteras om det är nödvändigt för att återge informationen i tillägget.
Frågan om godkännande av ett tillägg till ett prospekt får prövas av Finansinspektionen, om inspektionen får pröva frågan om godkännande av ett prospekt enligt 25 §. Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande av ett tillägg inom sju arbetsdagar från det att ansökan kom in till inspektionen. Tillägget skall därefter offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på.
En investerare som innan tillägget till prospektet offentliggörs har gjort en anmälan om eller på annat sätt samtyckt till köp eller teckning av de finansiella instrument som omfattas av prospektet, har rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke inom fem arbetsdagar från offentliggörandet.
Erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel i annan stat inom EES
35 §
När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, skall inspektionen, på begäran av emittenten eller den som har upprättat prospektet, överlämna ett intyg om godkännandet till behöriga myndigheter i den eller de stater inom EES där ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad planeras. Intyget och en kopia av prospektet skall överlämnas inom tre arbetsdagar från det att begäran kom in till inspektionen eller, om begäran bifogats ansökan om godkännande, inom en arbetsdag från godkännandet av prospektet.
Av intyget skall det framgå
1. att prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet, samt
2. om information har utelämnats enligt 19 § och i så fall skälen för detta.
Om en utländsk behörig myndighet kräver att hela eller delar av prospektet översätts, skall översättningen bifogas den begäran som ges in till Finansinspektionen enligt första stycket och översändas till den andra myndigheten tillsammans med intyget och kopian av prospektet.
Bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även för eventuella tillägg som upprättas enligt 34 §.
Prospekt godkända i annan stat inom EES
36 §
Ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES är giltigt i Sverige, om Finansinspektionen från den behöriga myndigheten får ett intyg om att prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet.
Emittenter med säte i en stat utanför EES
37 §
När en emittent har sitt säte i en stat utanför EES, får Finansinspektionen pröva frågan om godkännande av ett prospekt avseende erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, om det gäller
1. en emission av icke aktierelaterade finansiella instrument som skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, och instrumenten antingen
a) vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro, eller
b) innefattar en rätt att förvärva finansiella instrument eller få ett kontantbelopp, såvida inte emittenten har gett ut de underliggande finansiella instrumenten eller detta har gjorts av ett företag inom den koncern där emittenten ingår,
2. andra finansiella instrument än sådana som anges i 1 och det är i Sverige som de finansiella instrumenten antingen kommer att erbjudas till allmänheten första gången efter den 31 december 2003 eller kommer att tas upp till handel på en reglerad marknad första gången efter det datumet, eller
3. sådana finansiella instrument som avses i 2, när
a) emittenten inte själv har valt i vilken stat inom EES som frågor om godkännande av prospekt skall prövas, och
b) emittenten senare under samma förutsättningar som i 2 har valt att prövningen skall utföras av inspektionen.
Godkännande får ges, om
1. prospektet har utformats i enlighet med reglerna i den stat där emittenten har sitt säte, och
2. informationskraven enligt reglerna i den stat där emittenten har sitt säte motsvarar kraven i denna lag och prospektförordningen.
Föreslagen lydelse
2 a kap. Offentliga uppköpserbjudanden
Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning
1 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning, får budgivaren upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt 2 kap. och prospektförordningen.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
2 § Om Finansinspektionen finner att ett dokument som avses i 1 § inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas enligt 2 kap. Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen att meddela ett beslut i stället tjugo arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga kompletteringar.
Om vederlaget utgörs av kontant betalning
3 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning, skall om inte annat följer av 4 § budgivaren upprätta en erbjudandehandling när summan av de belopp som till följd av erbjudandet kan komma att betalas motsvarar minst 100 000 euro.
Erbjudandehandlingen skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för att en välgrundad bedömning av erbjudandet skall kunna göras.
4 § En erbjudandehandling behöver inte upprättas, om uppköpserbjudandet
1. görs av en stat inom EES, eller
2. avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
5 § Erbjudandehandlingen skall ges in till Finansinspektionen med ansökan om registrering. När Finansinspektionen har registrerat erbjudandehandlingen, skall budgivaren offentliggöra den.
2 b kap. Vissa fusioner där vederlaget utgörs av aktier
1 § Vid fusioner enligt 23 kap. aktiebolagslagen (2005:000) eller 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller bestämmelserna i detta kapitel, om vederlaget till aktieägarna i ett överlåtande bolag utgörs av aktier i det övertagande bolaget och minst ett av bolagen är ett publikt aktiebolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
2 § Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget skall upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt 2 kap. och prospektförordningen.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
3 § Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas. Om ett överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen att meddela ett beslut i stället tjugo arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga kompletteringar.
4 § Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut enligt 3 §, skall dokumentet hållas tillgängligt för aktieägarna i överlåtande bolag under minst två veckor före den bolagsstämma då respektive bolag skall fatta beslut om godkännande av fusionsplanen. Kopior av dokumentet skall genast och utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Det som föreskrivs i fråga om aktieägare i det överlåtande bolaget i första stycket skall också tillämpas i fråga om aktieägare i övertagande bolag i de fall som anges i 23 kap. 15 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:000) eller 15 a kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen (1982:713).
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
6 kap.
1 a §
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen (2005:000) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument får Finansinspektionen för sin tillsyn anmoda
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:000) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och prospektförordningen får Finansinspektionen för sin tillsyn anmoda
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning en anmodan skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vid tillämpningen av 2, 2 a och 2 b kap. gäller inte första stycket 2.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten i första stycket skall fullgöras.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Årlig information
1 b §
En emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en reglerad marknad skall varje år sammanställa ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som emittenten till följd av upptagandet har offentliggjort under de senaste tolv månaderna. Om det i dokumentet hänvisas till information i ett annat dokument, skall det anges var det dokumentet finns att få.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilken information dokumentet skall innehålla.
Bestämmelser om offentliggörandet av dokumentet finns i prospektförordningen. Dokumentet skall ges in till Finansinspektionen inom den tid som anges i artikel 27 i förordningen.
Skyldighet att upprätta ett dokument enligt första stycket skall inte gälla i fråga om icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro.
Förbud
1 c §
Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet till handel eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller prospektförordningen. Ett sådant förbud får gälla under högst tio arbetsdagar.
Finansinspektionen får permanent förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, om inspektionen finner att bestämmelserna i denna lag eller prospektförordningen har överträtts.
1 d §
Finansinspektionen får förbjuda reklam som avser ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller prospektförordningen. Om förbudet är tillfälligt, får det gälla under högst tio arbetsdagar.
Erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel i Sverige när Finansinspektionen inte är behörig myndighet
1 e §
När ett prospekt är giltigt i Sverige enligt 2 kap. 36 §, skall Finansinspektionen underrätta den myndighet som har godkänt prospektet, om emittenten eller ett utländskt värdepappersföretag som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet eller har överträtt bestämmelserna i 6 kap. 1 b § denna lag eller lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.
Om emittenten eller det utländska värdepappersföretaget, trots de åtgärder som vidtagits av den myndighet som godkänt prospektet, fortsätter brottsligheten eller överträdelsen, får Finansinspektionen vidta åtgärd enligt 1 c och 1 d §§. Innan åtgärd vidtas skall inspektionen underrätta den myndighet som har godkänt prospektet. Finansinspektionen skall också underrätta Europeiska kommissionen så snart som möjligt.
Regeringen får meddela föreskrifter om vilken ekonomisk brottslighet som avses i första stycket.
Erbjudanden eller upptagande till handel i annan stat inom EES när Finansinspektionen är behörig myndighet
1 f §
När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, får inspektionen, om behörig myndighet i en annan stat inom EES underrättat inspektionen om att emittenten eller ett värdepappersinstitut, som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i den staten, har överträtt föreskrifter som gäller i den staten eller inte fullgjort sina skyldigheter när finansiella instrument tagits upp till handel på en reglerad marknad, vidta åtgärd enligt 1 c och 1 d §§ mot emittenten eller institutet.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
3 §
Finansinspektionen får vid vite förelägga någon att göra rättelse om han inte fullgör skyldigheten att
1. upprätta och till Finansinspektionen lämna in prospekt enligt bestämmelserna i 2 kap.,
2. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
3. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §,
4. följa bestämmelserna i 5 a kap. 1-3 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 a kap. 4 §,
5. följa en anmodan enligt 6 kap. 1 a §.
1. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
2. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §,
3. följa bestämmelserna i 5 a kap. 1-3 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 a kap. 4 §,
4. följa en anmodan enligt 6 kap. 1 a §, eller
5. sammanställa och till Finansinspektionen ge in ett dokument enligt 1 b §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Särskild avgift
3 a §
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som
1. trots att prospektskyldighet föreligger inte ansöker om godkännande av ett prospekt enligt 2 kap. 25 §,
2. inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap. 34 §,
3. inte offentliggör ett prospekt enligt 2 kap. 28 och 29 §§ eller ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap. 34 §,
4. trots att skyldighet att upprätta en erbjudandehandling föreligger inte ansöker om registrering enligt 2 a kap. 5 §, eller
5. inte offentliggör en erbjudandehandling enligt 2 a kap. 5 §.
Den särskilda avgiften skall uppgå till lägst 50 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.
Avgiften tillfaller staten.
3 b §
Finansinspektionen får meddela ett beslut om en särskild avgift bara om den som inspektionen avser att ta ut avgiften av, inom sex månader från det att överträdelsen ägde rum, har delgetts upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen.
3 c §
Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får en särskild avgift efterges helt eller delvis.
3 d §
Särskild avgift skall betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.
Finansinspektionens beslut om särskild avgift får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket.
Om särskild avgift inte betalas inom den tid som anges i första stycket, skall Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
3 e §
Särskild avgift som påförts faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2. När det gäller ansökningar om godkännande av prospekt som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande, skall vid tillämpning av 2 kap. 26 § ansökan anses ha kommit in till Finansinspektionen den dag lagen träder i kraft.
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
dels att 5 kap. 5-5 b §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall utgå,
dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § och 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 1 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §2
Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.
Om skyldighet finns enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument att upprätta ett prospekt, får notering av och handel med ett visst finansiellt instrument inte inledas förrän
1. prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller inspektionen har fått ett intyg som avses i 2 kap. 36 § samma lag, och
2. prospektet har offentliggjorts av utgivaren.
Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen, efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpapperen. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.
Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om
1. det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på, eller
2. det av ett prospekt enligt 5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 § första stycket lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som anges i tredje stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
2. det av ett prospekt enligt 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som anges i fjärde stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
5 kap.
1 §3
Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den som har gett ut fondpapperen.
Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen.
Om skyldighet föreligger enligt 5 § att upprätta börsprospekt, får fondpapperen inte inregistreras förrän prospektet enligt vad som sägs i 5 a och 5 b §§ har godkänts eller godtagits av börsen och offentliggjorts av utgivaren.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.
7 kap.
2 §4
Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket angivna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.
För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande direktör, i 4 kap. 1 § andra stycket såvitt avser inregistrering av fondpapper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information, i 4 kap. 4 § om rapportering av avslut och i 4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.
För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande direktör, i 4 kap. 1 § tredje stycket såvitt avser inregistrering av fondpapper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information, i 4 kap. 4 § om rapportering av avslut och i 4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.
10 kap.
1 §
Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl, skall en börs eller auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får inte gälla längre än som oundgängligen behövs.
En börs eller en auktoriserad marknadsplats skall besluta att handeln med ett finansiellt instrument skall avbrytas (handelsstopp) om
1. investerarna inte har tillgång till information om det finansiella instrumentet på lika villkor,
2. investerarna inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren,
3. utgivarens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen, eller
4. det annars finns särskilda skäl.
Ett beslut om handelsstopp får inte gälla längre tid än som är nödvändigt.
11 kap.
1 b §
Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett företag med auktorisation enligt denna lag, när inspektionen anser det nödvändigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 1 a § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
1 a §
Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på svenska aktiebolag som gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på
1. svenska aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. utländska aktiebolag som har gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats och som inte har sitt säte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det som föreskrivs om fysiska personer som har insynsställning i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på fysiska personer som har insynsställning i bolag som avses i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.5
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
7 §1
Bara ett svenskt eller utländskt kreditinstitut får driva näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Första stycket gäller inte för verksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande utländska bestämmelser.
Första stycket gäller inte för verksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller motsvarande utländska bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om sådan inlåningsverksamhet som andra företag än institut enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får driva.
Lagen gäller inte för inlåningsverksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande utländska bestämmelser.
Lagen gäller inte för inlåningsverksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller motsvarande utländska bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.7
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:000)
dels att 11 kap. 12-20 §§ och rubrikerna närmast före 11 kap. 12 § skall utgå,
dels att 19 kap. 35 § och 29 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:85
Föreslagen lydelse
19 kap.
35 §
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än som anges i 32 § tillämpas
1. vad som gäller vid nyemission av aktier enligt:
11 kap. 2 § första stycket om beslutanderätt,
11 kap. 5 § om emissionsbevis m.m.,
11 kap. 8 § om registrering av teckningsrätter m.m. i avstämningsbolag,
11 kap. 12 och 14-20 §§ om emissionsprospekt,
13 kap. 1 § första och andra styckena om företrädesrätt,
13 kap. 2 § om beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt,
13 kap. 3 § om upprättande av förslag till beslut,
13 kap. 6 § om kompletterande information,
13 kap. 7 § om apportegendom och kvittning,
13 kap. 8 § om revisorsgranskning,
13 kap. 9 § om tillhandahållande av förslag till beslut m.m.,
13 kap. 10 § om kallelsens innehåll,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 13 § om hur teckning skall ske,
13 kap. 18 § om tilldelning av aktier,
13 kap. 31 § första stycket om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,
13 kap. 35 § om styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande, och
2. vad som gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier enligt 16 kap.
1. vad som gäller vid nyemission av aktier enligt:
11 kap. 2 § första stycket om beslutanderätt,
11 kap. 5 § om emissionsbevis m.m.,
11 kap. 8 § om registrering av teckningsrätter m.m. i avstämningsbolag,
13 kap. 1 § första och andra styckena om företrädesrätt,
13 kap. 2 § om beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt,
13 kap. 3 § om upprättande av förslag till beslut,
13 kap. 6 § om kompletterande information,
13 kap. 7 § om apportegendom och kvittning,
13 kap. 8 § om revisorsgranskning,
13 kap. 9 § om tillhandahållande av förslag till beslut m.m.,
13 kap. 10 § om kallelsens innehåll,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 13 § om hur teckning skall ske,
13 kap. 18 § om tilldelning av aktier,
13 kap. 31 § första stycket om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,
13 kap. 35 § om styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande,
2. vad som gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier enligt 16 kap., och
3. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten.
I fråga om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande gäller 13 kap. 31 § andra stycket, 32 och 33 §§ i tillämpliga delar. I fråga om styrelsebeslut enligt bemyndigande av bolagsstämman gäller 13 kap. 36 och 38 §§ i tillämpliga delar.
29 kap.
1 §
En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Om bolaget har upprättat prospekt, erbjudandehandling som avses i 2 a kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § samma lag, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering2.
3
Ärendet och dess beredning
I december 2003 publicerades Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG1 (i fortsättningen kallat prospektdirektivet), se bilaga 1. Genom direktivet upphävs rådets direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten2. Prospektdirektivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU.
Efter det att prospektdirektivet antogs har kommissionen i enlighet med ett i direktivet föreskrivet kommittéförfarande antagit en förordning som kompletterar direktivet, nämligen kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering3 (i fortsättningen kallad prospektförordningen), se bilaga 2.
Genom beslut den 1 april 2004 bemyndigade regeringen biträdande finansministern att tillkalla en särskild utredare med huvuduppgift att analysera vilka ändringar som krävs i den nuvarande regleringen för att genomföra prospektdirektivet och att lämna förslag till hur sådana bestämmelser bör utformas. Utredaren skulle vidare bl.a. göra en allmän översyn av den svenska lagstiftningen om prospekt och se över om regleringen bör sammanföras i en enda lag samt överväga om bestämmelserna om ansvar för fel och brister i prospekt bör ändras (dir. 2004:41). Utredningen antog namnet Prospektutredningen (i fortsättningen kallad utredningen). Den 25 november 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv i vilka utredningen gavs utsträckt tid för att slutföra arbetet (dir. 2004:163).
Utredningen redovisade sitt uppdrag genom att till Finansdepartementet överlämna delbetänkandet Prospekt - Nya regler om prospekt m.m. (SOU 2004:95) den 1 oktober 2004 och slutbetänkandet Prospektansvar (SOU 2005:18) den 10 mars 2005. I detta ärende behandlas endast förslagen i utredningens delbetänkande. Utredningens sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 3 och utredningens lagförslag finns i bilaga 4. Delbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig eller yttrat sig finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2004/4608).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 14 april 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessa redovisas i första hand i författningskommentaren men även i avsnitten 5.3.3, 8.1, 11.2 och 13. Utöver vad som nu angetts har vissa redaktionella ändringar gjorts.
4
Nya prospektregler
4.1 Vad är ett prospekt?
Ett prospekt är en handling som innehåller den information som lämnas när finansiella instrument i olika sammanhang erbjuds till allmänheten eller börjar handlas vid en börs eller annan reglerad marknad. Prospektet skall innehålla de uppgifter som krävs för att en investerare skall kunna göra en bedömning av vilken avkastning och risk som är förknippad med en investering i det finansiella instrumentet. Prospektet skall innehålla uppgifter om såväl företaget och dess ekonomiska ställning som det finansiella instrumentet och dess egenskaper.
Regler om prospekt blir i huvudsak tillämpliga i två olika situationer. Den ena situationen är när någon genom ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten erbjuder sig att köpa eller sälja finansiella instrument, exempelvis genom en nyemission av aktier eller en försäljning av ett innehav av finansiella instrument. Den andra situationen är när finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad. I båda fallen kommer de finansiella instrument som omfattas av prospektet att bli tillgängliga för handel på värdepappersmarknaden och därmed spridas till allmänheten. I många fall sammanfaller dessa två tillfällen när ett företag samtidigt ansöker om notering och gör en nyemission.
Att ett prospekt skall upprättas kan följa av lagbestämmelser, självreglering och regler som en börs eller auktoriserad marknadsplats tillämpar.
4.2 Gällande rätt
4.2.1 Olika typer av prospekt
Enligt nuvarande bestämmelser kan fyra olika typer av prospekt bli aktuella.
Börsprospekt skall upprättas i samband med s.k. inregistrering av fondpapper. Bestämmelserna om inregistrering av fondpapper är en anpassning till EG:s minimikrav för att ett fondpapper skall kunna bli "officiellt noterat". För att ett fondpapper skall kunna bli inregistrerat måste det uppfylla vissa särskilda krav avseende exempelvis ägarspridning och värdet av de inregistrerade fondpapperna. Bestämmelserna om börsprospekt finns i 5 kap. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Fondpapper som uppfyller dessa krav finns på Stockholmsbörsens A-lista eller Nordic Growth Market NGM AB:s (NGM) officiella lista, NGM Official. Även prospekt som upprättas i samband med emissioner av obligationer utformas ofta i enlighet med reglerna om börsprospekt. Det bör noteras att vid en inregistrering av fondpapper behöver någon nyemission av fondpapper inte ske, även om detta är vanligt förekommande.
Emissionsprospekt skall upprättas vid emission av icke-inregistrerade fondpapper, se 4, 5 och 7 kap. aktiebolagslagen (1975:1385), 4, 5 och 6 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) samt 2 kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Emissionsprospekt kan avse såväl fondpapper som skall noteras på t.ex. Stockholmsbörsens O-lista som fondpapper i onoterade företag. Ett emissionsprospekt enligt aktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen kan även avse utförsäljning av redan utgivna fondpapper.
Erbjudandeprospekt skall upprättas vid erbjudande om köp och försäljning av finansiella instrument i enlighet med 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Kraven på dessa prospekts innehåll är mindre omfattande än de krav som uppställs avseende börs- och emissionsprospekt. Erbjudandeprospekt upprättas också vid notering av exempelvis s.k. warranter. I de fall erbjudandeprospektet avser fondpapper finns kompletterande regler i Näringslivets Börskommittés4 regler om utformning av prospekt (1999).
Noteringsprospekt upprättas när ett företag avser att notera fondpapper på en börs (Stockholmsbörsen AB eller NGM) eller auktoriserad marknadsplats (AktieTorget AB). Några särskilda krav i lag på att noteringsprospekt skall upprättas finns inte. Däremot ställer den börs eller auktoriserade marknadsplats där noteringen skall ske regelmässigt krav på att noteringsprospekt skall upprättas.
4.2.2 Nuvarande bestämmelser om prospekt
Krav på att ett prospekt skall upprättas och allmänna bestämmelser om dess innehåll har sedan 1975 funnits i aktiebolagslagen. Av 4 kap. 18 § aktiebolagslagen framgår att styrelsen skall upprätta prospekt när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget. Aktiebolagslagens krav på prospektinnehåll anges i 4 kap. 19-26 §§ och är relativt kortfattade. Regler motsvarande de som uppställs i aktiebolagslagen finns även i 4 kap. 21-27 §§ försäkringsrörelselagen.
Företrädare för näringslivet har ansett att reglerna om prospekts innehåll behöver kompletteras genom s.k. självreglering. Närmare krav på prospektets innehåll har därför sedan 1986 funnits i de regler som Näringslivets Börskommitté har gett ut. Bestämmelserna reviderades senast 1999.
I samband med att EES-avtalet ingicks infördes då gällande EG-regler om prospekt i den svenska lagstiftningen. Dessa regler baseras på två EG-direktiv på området. Förenklat kan sägas att det första direktivet (rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs, vilket senare överförts till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001) reglerar kraven på prospekt avseende fondpapper som är inregistrerade på börs. Det andra direktivet (rådets direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten) reglerar övriga situationer där värdepapper erbjuds till allmänheten.
Innehållet i dessa två direktiv kom att införas - utan att reglerna i aktiebolagslagen togs bort - i lagen om börs- och clearingverksamhet och lagen om handel med finansiella instrument. Lagen om börs- och clearingverksamhet innehåller bl.a. bestämmelser om förutsättningar för att fondpapper skall få inregistreras och att börsprospekt skall upprättas vid en ansökan om inregistrering. Bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument innehåller bl.a. bestämmelser om skyldighet att upprätta ett prospekt vid emission av fondpapper som inte skall bli föremål för inregistrering. Som nämnts ovan finns det inte några särskilda lagregler avseende krav på upprättande av ett prospekt när redan utgivna finansiella instrument enbart skall noteras och inte inregistreras.
I likhet med aktiebolagslagen innehåller såväl lagen om börs- och clearingverksamhet som lagen om handel med finansiella instrument endast övergripande regler om prospekt. Detaljerade regler om hur prospekt skall utformas finns i stället i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21, ändrade genom FFFS 1997:16). Föreskrifterna innehåller bestämmelser om skyldighet att upprätta prospekt och om innehållet i och offentliggörandet av sådana prospekt.
Föreskrifterna skiljer på två olika prospekt: börsprospekt och emissionsprospekt. Kraven på innehållet i ett börsprospekt är betydligt mer långtgående än de krav som ställs på ett emissionsprospekt. Föreskrifterna innehåller inte några bestämmelser beträffande erbjudandeprospekt eller noteringsprospekt.
Innehållet i erbjudandeprospekt avseende vissa typer av fondpapper regleras i stället av NBK. Kraven på innehållet i noteringsprospekt bestäms av respektive marknadsplats, men följer i stort sett NBK:s regler och Finansinspektionens föreskrifter avseende börsprospekt. Enligt Stockholmsbörsens regler skall exempelvis ett noteringsprospekt upprättas såväl vid ansökan till A-listan som till O-listan (se Börsregler 2003/2004, "Handledning till noteringsavtal och noteringskrav"). Detsamma gäller enligt NGM:s regler avseende ansökan till NGM Official och NGM Equity. Kraven på innehållet i ett sådant prospekt överensstämmer med ovan nämnda regler avseende börsprospekt.
Sammanfattningsvis måste det bolag som skall genomföra en nyemission eller liknande eller som avser att ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad beakta ett stort antal bestämmelser i lagar, föreskrifter och självreglering. I praktiken räcker det dock med att följa Finansinspektionens föreskrifter och NBK:s regler om utformning av prospekt för att möta såväl legala krav som marknadens krav.
För en närmare genomgång av gällande rätt hänvisas till Aktiebolagskommitténs delbetänkande Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) s. 149 ff.
Figur 1. Översikt av den reglering som finns för prospekt.
* Särskilda prospektbestämmelser finns också i lagstiftningen om försäkringsbolag. Marknadsplatsernas regler är inte med i figuren.
4.2.3 Begreppen "öppen" och "vidare" krets
Ett exempel på en skillnad mellan prospektbestämmelserna i de olika lagarna, som brukar tas upp i olika sammanhang, är begreppen "öppen krets" i lagen om handel med finansiella instrument och "vidare krets" i aktiebolagslagen.
Med öppen krets avses enligt förarbetena ett erbjudande som riktar sig till ett obestämt antal personer, exempelvis genom annonser till kunderna hos ett eller flera värdepappersinstitut (se prop. 1990/91:142 s. 113 och prop. 1991/92:113 s. 216). Erbjudanden som riktar sig till en bestämd krets, exempelvis styrelsen i ett aktiebolag, omfattas inte av skyldigheten att upprätta prospekt (prospektskyldighet). Begreppet är inte hämtat från tidigare gällande EG-direktiv på området, men har avsett att tillgodose kravet i direktiven på att endast erbjudanden som riktar sig till allmänheten skall omfattas av prospektskyldighet.
I aktiebolagslagen används begreppet vidare krets. Detta begrepp har tolkats så att om man bedömer att inte mer än 200 personer kommer att teckna erbjudandet, så finns det inte någon skyldighet att upprätta prospekt (se 4 kap. 18 § aktiebolagslagen). Att vidare krets blivit synonymt med 200 personer följer av SOU 1971:9 s. 80.
Aktiebolagskommittén ifrågasatte i sitt delbetänkande Aktiebolagets kapital begreppet öppen krets, eftersom det utesluter prospektskyldighet för varje bestämd krets vilken kan vara nog så talrik och utgöras t.ex. av de anställda i ett stort företag (SOU 1997:22 s. 225 f.). En öppen krets kan alltså bestå av både fler och färre mottagare av ett erbjudande än 200.
4.2.4 Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt
Enligt 2 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument finns fem undantag från prospektskyldighet. Dessa avser:
* emissioner eller erbjudanden av en stat inom EES,
* emissioner och erbjudanden av andelar i investeringsfonder,
* emissioner eller erbjudanden av fordringsrätter med löptid understigande ett år,
* emissioner där det lägsta belopp som skall erläggas av en enskild investerare är 300 000 kronor, och
* emissioner eller erbjudanden där det sammanlagda belopp som kan komma att erläggas uppgår till högst 300 000 kronor.
När det gäller börsprospekt undantas endast de två först nämnda situationerna från prospektskyldighet (se 5 kap. 5 § lagen om börs- och clearingverksamhet). I enlighet med båda lagarna får emellertid Finansinspektionen i sina föreskrifter medge fler undantag. Dessa undantag rör exempelvis de fall där det finns andra dokument som innehåller motsvarande information som ett prospekt eller fall där utgivning av nya aktier sker i samband med konvertering eller utnyttjande av optionsrätter (se bl.a. 2 kap. och 16 kap. i FFFS 1995:21). Undantag från skyldigheten att upprätta emissionsprospekt finns också beträffande derivatinstrument som ges ut av en börs eller auktoriserad marknadsplats eller skuldebrev som emitteras fortlöpande inom en viss ram av kreditinstitut (se 16 kap. i FFFS 1995:21).
Enligt aktiebolagslagen gäller skyldigheten att upprätta prospekt bara om erbjudandet innebär att summan som kan komma att inbetalas överstiger 300 000 kronor.
4.2.5 Godkännande och registrering av prospekt
Av 2 kap. 4 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att ett prospekt skall lämnas in till Finansinspektionen för att registreras innan det offentliggörs. Ett emissionsprospekt skall även godkännas av inspektionen innan registrering sker. Bestämmelserna tar främst sikte på prospekt upprättade av onoterade företag samt prospekt upprättade av företag vars fondpapper är föremål för notering, inte inregistrering, på börs eller auktoriserad marknadsplats.
Med godkännande avses att Finansinspektionen skall kontrollera att prospektet innehåller alla föreskrivna uppgifter. Det är dock inte frågan om någon kontroll av att uppgifterna är riktiga i sak utan enbart en formell granskning av att prospektet har det innehåll som föreskrivs. Godkännandet innebär således inte en verifiering av att uppgifterna i prospektet är riktiga. Finansinspektionen har uppställt krav på att det i prospektet skall anges att granskningen inte är någon garanti för uppgifternas riktighet (se prop. 1992/93:90 s. 55 samt 3 kap. 71 § och 17 kap. 35 § m.fl. bestämmelser i FFFS 1995:21).
Finansinspektionen skall även registrera erbjudandeprospekt som används vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, exempelvis warranter. Denna registrering sker i enlighet med 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Dessa prospekt skall dock inte formellt godkännas av inspektionen utan granskas endast översiktligt.
Enligt 5 kap. 5 a § lagen om börs- och clearingverksamhet är det börser som godkänner börsprospekt.
4.2.6 Prospektansvar
Svensk lagstiftning saknar bestämmelser om ett bolags ansvar för fel och brister i ett prospekt.
Enligt 15 kap. 1 § aktiebolagslagen skall styrelseledamot och verkställande direktör, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Med stöd av den senare regeln kan en styrelseledamot bli skadeståndsskyldig om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet medverkat till att prospektet inte getts i lagen föreskrivet innehåll och att skada därigenom åsamkats aktietecknare (se SOU 1997:22 s. 228 ff. och 2001:1 s. 260).
Frågan om prospektansvar har diskuterats vid flera tillfällen. I olika sammanhang har framförts uppfattningen att ett aktiebolag inte på kontraktsrättslig grund kan bli skadeståndsskyldigt mot sina aktieägare, när deras anspråk hänför sig till teckning eller förvärv av aktier eller andra fondpapper som getts ut av bolaget.
4.3 Allmänt om prospektdirektivet och prospektförordningen
Europaparlamentet och rådet antog i november 2003 ett nytt direktiv om prospekt, det s.k. prospektdirektivet (direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG).
Direktivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Reglerna i direktivet bygger på de regleringsstandarder som redan antagits av internationella organisationer inom området.
De nya reglerna innebär bl.a. att det införs ett s.k. europapass för prospekt. Det innebär att om ett prospekt är godkänt i en medlemsstat är det giltigt i alla andra medlemsstater efter ett enkelt anmälningsförfarande. Syftet är att förenkla möjligheterna att skaffa kapital i olika länder. Tidigare regler avsåg också att harmonisera förfarandet, men processen har förenklats i det nya direktivet. Det är bl.a. uttryckligen förbjudet för myndigheter i andra länder att ställa krav på den som lämnar ett erbjudande att komplettera informationen i prospektet, om detta har godkänts i hemmedlemsstaten (dvs. av den myndigheten som enligt reglerna i prospektdirektivet är behörig att pröva frågan om godkännande av prospektet). Genom EES-avtalet följer att ett prospekt som är godkänt i en stat inom EES är giltigt i alla andra stater inom EES.
En ytterligare viktig del i harmoniseringen är att kommissionen har antagit detaljerade regler om bl.a. vad ett prospekt skall innehålla. Reglerna har införts i form av en förordning, kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering. Förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater. De övriga staterna inom EES är skyldiga att införliva förordningen med nationell rätt.
Prospektdirektivets regler avseende innehållet i prospekt är av mer övergripande karaktär. Däremot finns det mer detaljerade regler om offentliggörande och godkännande av prospekten. Vidare är reglerna om tillsyn förhållandevis konkreta. När det gäller dessa regler finns endast ett begränsat utrymme för medlemsstaterna - och de övriga staterna inom EES - att välja olika lösningar.
Ett system införs där ett prospekt kan bestå av ett eller tre olika dokument - registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning. Det kommer dock i det flesta fall att krävas att en sammanfattning av prospektet upprättas och denna kommer sannolikt att få en betydande roll när det gäller spridning av information till allmänheten. För icke aktierelaterade värdepapper som emitteras inom ett emissionsprogram eller som emitteras fortlöpande av ett kreditinstitut får ett grundprospekt upprättas. Detta skall innehålla all den dokumentation som krävs.
Till skillnad från vad som varit fallet i tidigare EG-direktiv avseende prospekt införs nu en uttrycklig regel om prospektansvar, som bl.a. ställer krav på att prospektet skall innehålla information om vem som är ansvarig för dess innehåll.
Vissa nya undantagsregler införs. Exempelvis behöver ett prospekt inte upprättas i fråga om erbjudanden av värdepapper som har höga nominella värden (minst 50 000 euro), eftersom dessa är avsedda för professionella aktörer. Prospekt behöver heller inte upprättas om den sammanlagda ersättning som kan erhållas uppgår till ett mindre belopp, erbjudandet riktar sig till en grupp som är mindre än 100 personer per stat inom EES eller om ett erbjudande bara riktar sig till s.k. kvalificerade investerare.
Kommissionens förordning om prospekts innehåll bygger på IOSCO:s (The International Organization of Securities Commissions) internationella standarder med krav anpassade till olika kategorier av emittenter och slag av värdepapper, t.ex. aktier, icke aktierelaterade värdepapper som obligationer, derivatinstrument som warranter och värdepapper med höga nominella värden.
Förordningen har samma disposition som ett direktiv. Den börjar med en ingress som ger en övergripande information om hur prospekt skall utformas och viss vägledning i hur reglerna skall tolkas. Därefter följer regler i 35 artiklar. Majoriteten av artiklarna innehåller närmare regler om vilka minimikrav som ställs på innehållet i prospekten. Dessa regler hänvisar till förordningens bilagor, där detaljerade krav på vilken information som skall ingå i olika kategorier av prospekt finns. Artiklarna innehåller även regler som kompletterar prospektdirektivets bestämmelser om bl.a. offentliggörande av prospekt och annonsering.
4.3.1 "Lamfalussymodellen"
Prospektdirektivet har tagits fram i enlighet med en beslutsprocess som antagits av Europeiska rådet och Europaparlamentet (Europeiska rådets resolution om effektivare reglering av värdepappersmarknaden i EU, som antogs vid toppmötet i Stockholm i mars 2001, och Europaparlamentets resolution om genomförande av lagstiftningen om finansiella tjänster i februari 2002). Denna lagstiftningsmodell, som kallas Lamfalussymodellen, har tillkommit i syfte att skapa en snabbare och mer flexibel process för att ta fram nya regler på EU-nivå och för uppföljning av reglernas effekt. Modellen är ett led i EU:s handlingsplan att uppnå en gemensam finansmarknad år 2005.
Lamfalussymodellen delar in regelgivningen och uppföljningen i fyra nivåer. På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EG-rätten, dvs. genom direktiv eller förordningar som föreslås av kommissionen och antas av Europaparlamentet och rådet. I dessa rättsakter delegeras åt kommissionen att utfärda genomförandebestämmelser i vissa hänseenden.
På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser i form av direktiv eller förordning för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett. Kommissionen biträds i detta arbete av en ny kommitté, Europeiska värdepapperskommittén, bestående av företrädare för medlemsstaterna, som även skall fungera som en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års "kommittologibeslut".
En nivå tre-kommitté har inrättats av kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén. Den har till uppgift att vägleda kommissionen särskilt i fråga om utarbetande av utkast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I kommittén finns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet.
Nivå tre omfattar också ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar bl.a. till att de bestämmelser som beslutas på nivå ett och två genomförs på ett konsekvent och likvärdigt sätt i lagstiftningen i de olika medlemsstaterna.
Slutligen skall kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna.
4.4 Utgångspunkter för regleringen av prospektskyldighet
Värdepapper som är föremål för handel på de finansiella marknaderna kan köpas av vem som helst som önskar placera sina besparingar eller investera i värdepapper. Det finns inga restriktioner för att utföra en sådan handling. Att t.ex. köpa en obligation eller en aktie står var och en fritt utan att särskilda kunskaper eller kontroller krävs. Genom den nya lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter uppställs visserligen vissa krav på åtgärder i samband med finansiell rådgivning, men dessa regler utgör inte något hinder för en person som vill handla på de finansiella marknaderna. Däremot är sektorn reglerad på många sätt genom olika rörelseregler för den som erbjuder finansiella tjänster åt investerare.
Regleringen syftar i många fall till att se till att det finns adekvat information till investerare så att dessa skall ha möjlighet att fatta välgrundade beslut. I regleringssammanhang för de finansiella marknaderna nämns ofta som motiv att investerare eller sparare befinner sig i ett informationsunderläge gentemot de företag eller personer som tillhandahåller eller ger ut värdepapper.
Vid utformningen av regleringen avseende prospekt bör beaktas att de produkter som erbjuds i prospekten finns att få tag på utan några särskilda krav på att den som handlar skall informera sig. I ingressen till prospektdirektivet anges att syftet med direktivet är att garantera skydd för investerare och marknadseffektivitet. När det talas om att skydda investerare är det emellertid inte frågan om att skydda någon från att ta felaktiga beslut utan snarare att skydda någon från felaktig information. Företag skall inte kunna utnyttja sitt informationsövertag till att finansiera sin verksamhet genom att ge felaktig eller tillrättalagd information. I den meningen kan ett skydd för investerare ses som en del av konsumentskyddet, som är ett av huvudmotiven för att reglera finansiell verksamhet (se bl.a. SOU 2003:22 Framtida finansiell tillsyn s. 23 ff.).
Det skyddet för investerare som är prospektdirektivets utgångspunkt bör således betraktas mer som ett skydd för investerare från att bli felinformerade än från att göra felaktiga affärer. I direktivets ingress understryks också att information är en nyckelfaktor för investerarskyddet (stycke 21 i ingressen) och att den skall vara objektiv, uttömmande och lättbegriplig (stycke 20). I stycke 19 i ingressen nämns också att investeringar i värdepapper liksom andra investeringar innebär en risktagning. Skyddet är enligt samma stycke menat att ge investerare möjlighet att göra en välgrundad bedömning av riskerna och att fatta sina beslut med full kännedom om fakta.
Samtidigt bör även den andra delen av syftet beaktas, nämligen marknadseffektivitet. Vid regleringsarbetet finns det en risk för att reglerna blir så omfattande och detaljerade att de finansiella marknadernas effektivitet påverkas. Regler som ställer så stora krav att aktiviteten på kapitalmarknaderna minskar är vare sig till fördel för företag eller för investerare. Regleringen kan i det fall den blir för omfattande eller krånglig få till följd att färre företag tar upp sina finansiella instrument till handel, eller att kapitalförsörjningen hämmas genom att färre erbjudanden avseende finansiella instrument riktas till allmänheten. En sådan utveckling får i förlängningen konsekvenser för investeringsklimatet, vilket gör att effektiviteten på de finansiella marknaderna i en sådan situation försämras.
I den mån direktivet erbjuder valfrihet är vår strävan att uppnå en balans mellan investerarskydd och marknadseffektivitet (se t.ex. avsnitt 5.4.2). Vi ser i detta sammanhang inget behov av att, som Riksgäldskontoret föreslagit, föra någon ytterligare diskussion om balansen mellan dessa mål.
4.5 Prospektlagstiftningens tekniska utformning
Aktiebolagskommittén behandlade i sitt delbetänkande Aktiebolagets kapital bl.a. frågan om prospektreglernas lagtekniska utformning med avseende på uppdelning i näringsrättslig och associationsrättslig lagstiftning. Kommittén anförde följande (SOU 1997:22 s. 223 ff.).
Utformningen av reglerna om prospektskyldighet i 2 kap. 1 § LHF (lagen om handel med finansiella instrument red:s anm.) och 5 kap. 5 § LBC (lagen om börs- och clearingverksamhet red:s anm.) ger vid handen, att lagstiftaren bedömt dessa regler som offentligrättsliga. I båda paragraferna bemyndigas nämligen regeringen eller, efter dess bemyndigande, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt än som följer av paragrafen. En sådan delegation av riksdagens lagstiftningsmakt är möjlig endast med avseende på sådana föreskrifter som tillhör det offentligrättsliga lagområdet. Lagmotiven anger inte med stöd av vilken bestämmelse i 8 kap. 7 § RF som delegation skett. De allmänna uttalanden om LHF:s karaktär som departementschefen gjort, även som lagrådets yttrande över prospektbestämmelsen i LBC (prop. 1991/92:113 s. 467) visar emellertid att bestämmelserna ansetts som näringsrättsliga. Av denna kvalificering torde följa att reglerna inte kan åberopas mellan enskilda och inte heller förenas med civilrättsliga påföljder som t.ex. skadestånd.
Enligt kommitténs mening är emellertid kvalificeringen av prospektreglerna i LHF och LBC som offentligrättsliga diskutabel. Teckning av aktier har i utländsk doktrin betecknats som en form av standardavtal. Eftersom teckning av aktier regelmässigt sker på grundval av de uppgifter och under de villkor som anges i prospektet, får denna beskrivning anses riktig. Motsvarande synsätt kan anläggas på sådana erbjudanden om förvärv av värdepapper som är underkastade prospektskyldighet. Prospektreglerna i LHF och LBC med anslutande föreskrifter bestämmer med en betydande grad av detaljrikedom vilka uppgifter som skall lämnas i prospektet och bestämmer därmed i inte ringa grad avtalets innehåll. Flera skäl talar alltså för att bestämmelser om prospekt är att bedöma som sådana föreskrifter om avtal som enligt 8 kap. 2 § andra stycket 3 RF skall meddelas genom lag. Prospektreglerna i LHF och LBC borde alltså i förevarande sammanhang kunna åberopas direkt av en enskild gentemot en annan enskild och därmed anses privaträttsliga. Härtill kan tilläggas, att de berörda reglerna i likhet med de EG-direktiv på vilka de griper tillbaka har som övergripande syfte att bereda skydd åt investerare. Om dessa regler inte kunde åberopas av investerarna själva skulle de närmast bli ett slag i luften.
När det gäller att avgöra om prospektreglerna i LHF och LBC kan ersätta prospektreglerna i aktiebolagslagen, är det tydligt att de förstnämnda lagreglerna tillsammans med Finansinspektionens föreskrifter om skyldighet att upprätta och offentliggöra prospekt samt innehåll i prospekt väsentligen tillgodoser aktiebolagslagens krav. Avgörande för om prospektreglerna i LHF och Finansinspektionens föreskrifter skall kunna utan ändringar ersätta aktiebolagslagens prospektreglering måste emellertid vara frågan om de bereder tecknare och förvärvare av aktiebolags fondpapper ett tillfredsställande rättsskydd, särskilt i fråga om möjligheterna att göra gällande ansvar för fel eller brist i prospekt. Vid denna prövning måste man beakta de tveksamheter i fråga om regleringens konstitutionella karaktär och förenlighet med RF som redovisats ovan. Dessa tveksamheter gör att det framstår som osäkert vilket rättsskydd tecknare eller förvärvare erhåller genom regleringen. Är denna, såsom lagstiftaren synes ha åsyftat, av offentligrättslig karaktär, kan överträdelse av den, till skillnad från vad som gäller enligt aktiebolagslagen, inte grunda skadeståndsskyldighet mellan enskilda. Att offentligrättsliga prospektregler möjligen kan åberopas som bevis om oaktsamhet i mål om skadestånd där den som avyttrar fondpapperen på kontraktuell grund svarar för uppgifterna i prospektet är en annan sak. Som kommittén utvecklar i det följande förutsätter ett prospektansvar, motsvarande det som följer av aktiebolagslagen, vissa lagfästa skadeståndsregler. Ett avskaffande av aktiebolagslagens prospektregler fordrar därför, enligt kommitténs uppfattning, att prospektreglerna i LHF och LBC skadeståndssanktioneras, åtminstone i vad de avser aktiebolag.
I likhet med utredningen anser vi att övervägande skäl talar för att regler om prospekt är att betrakta som privaträttsliga (se bl.a. Lagrådets uttalanden i prop. 1998/99:130 s. 250 ff.). Reglerna om prospekt bör därför fortsättningsvis finnas i lag och inte i föreskrifter. Detaljbestämmelser om ett prospekts innehåll m.m. kommer att finnas i kommissionens förordning som blir direkt tillämplig i Sverige. Vi föreslår i avsnitt 9.2 att skadeståndsregeln i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen, som motsvarar skadeståndsregeln i 15 kap. 1 § i den nuvarande aktiebolagslagen, även bör omfatta överträdelser av bestämmelserna om prospekt, vilket innebär ett ytterligare klargörande avseende reglernas konstitutionella karaktär.
5
Prospektreglernas placering och tillämpningsområde, m.m.
5.1 Prospektreglernas placering
Regeringens förslag: Lagreglerna om prospekt förs samman i en enda lag, lagen om handel med finansiella instrument.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund tillstyrker att bestämmelserna samlas i en lag, men anser att detta bör göras i en särskild lag om prospekt eftersom reglerna annars omfångsmässigt skulle komma att dominera lagen om handel med finansiella instrument. Första AP-fonden och Stockholmsbörsen AB tillstyrker att bestämmelserna samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Tredje AP-fonden och FAR tillstyrker att bestämmelserna samlas i en enda lag. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om prospekt finns för närvarande i flera olika lagar och andra regelverk (se avsnitt 4.2). Bestämmelserna skiljer sig åt till form och innehåll vilket i sig ger upphov till tolkningsproblem. Regelverket är dessutom svåröverskådligt, vilket vållar problem för den som avser att upprätta ett prospekt. Med andra ord finns det ett behov av att samordna bestämmelserna. Genomförandet av prospektdirektivets regler accentuerar detta behov. Mot denna bakgrund framstår det som både logiskt och önskvärt att reglerna om prospekt nu samlas i en och samma lag.
Bestämmelser om prospekt riktar sig till aktörerna på värdepappersmarknaden. Lagregler med denna målgrupp bör lämpligen finnas i lagen om handel med finansiella instrument, som bl.a. innehåller bestämmelser riktade till samma krets (jfr prop. 1990/91:142 s. 82 och 1991/92:113 s. 154).
Om de nya prospektreglerna förs in i lagen om handel med finansiella instrument kommer de att uppta ett förhållandevis stort utrymme där. Det finns redan ett flertal lagar och andra regelverk som berör aktörerna på värdepappersmarknaden. En ytterligare lag med bara bestämmelser om prospekt skulle göra lagstiftningen på området än mer svåröverskådlig. Vi anser därför att övervägande skäl talar för att sammanföra prospektbestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Möjligen skulle en omstrukturering av den lagen behöva göras. Vi ser dock ingen anledning att göra detta nu eftersom lagen väntas bli föremål för en allmän översyn vid införlivandet av direktiv 2004/39/EG, det s.k. direktivet om marknader för finansiella instrument5.
5.2 När skall prospekt upprättas?
Regeringens förslag: Prospekt skall upprättas när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att en definition av begreppet reglerad marknad införs i lagtexten.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att det bör införas en definition av begreppet "erbjudande till allmänheten" i lagtexten.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av artikel 1.1 i prospektdirektivet är syftet med direktivet att harmonisera kraven på upprättande, godkännande och spridning av prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad som är belägen eller bedriver verksamhet inom en medlemsstat. Prospekt skall upprättas vid två olika situationer, vid erbjudanden till allmänheten och vid upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad. Detta bör gälla även enligt den svenska lagstiftningen.
Begreppet "erbjudande till allmänheten" definieras i prospektdirektivet (artikel 2.1 d) som "ett meddelande till personer, oavsett form och medium, som innehåller tillräcklig information om villkoren för erbjudandet och de värdepapper som erbjuds för att en investerare skall ha förutsättningar att fatta beslut om att teckna eller förvärva dessa värdepapper". Även det tidigare gällande prospektdirektivet (rådets direktiv 89/298/EEG av den 17 april 1989 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänheten) var tillämpligt på erbjudanden till allmänheten, men det innehöll inte någon definition av begreppet. Däremot angavs i direktivet vilka erbjudanden som inte omfattades, bl.a. erbjudanden till personer inom en begränsad krets.
I likhet med utredningen anser vi att man i den nya lagstiftningen bör använda sig av begreppet erbjudande till allmänheten. Begreppet är dock svårt att definiera. Enligt vår mening är definitionen i direktivet så allmänt hållen att den inte bör föras in i den svenska lagstiftningen. Vägledning för tolkningen av begreppet erbjudande till allmänheten kan dock ges utifrån definitionen i direktivet.
Begreppet erbjudande till allmänheten, som det har definierats i det nya prospektdirektivet, får anses omfatta fler situationer än vad som kan anses rymmas i begreppet "öppen krets" som i dag används i prospektbestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Som ett exempel på när ett erbjudande bör anses vara ett erbjudande till allmänheten kan nämnas den situationen att en stiftare av ett aktiebolag genom annonsering på en elektronisk hemsida vänder sig till allmänheten för att finna investerare som vill delta vid bildandet av bolaget. Ett annat exempel kan vara när ett publikt aktiebolag genomför en företrädesemission. Andra situationer när ett erbjudande till allmänheten bör anses föreligga är när en annons innehåller uppgift om att det finns ett prospekt avseende emission av finansiella instrument och var detta finns att tillgå. Ett erbjudande till allmänheten kan också anses lämnat när någon skickar brev eller e-post till en krets av personer, exempelvis medlemmar i en idrottsklubb, aktieägare i ett bolag eller invånare i en kommun. En fission som inte innefattar köp eller teckning av finansiella instrument torde dock inte vara att betrakta som ett erbjudande. Det torde inte heller vara ett erbjudande till allmänheten att lämna köp- eller säljorder på en reglerad marknad. Det kan vara på sin plats att påpeka att ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad i sig inte är att se som ett erbjudande till allmänheten.
I artikel 2.1 d i prospektdirektivet anges vidare att definitionen av erbjudande till allmänheten även är tillämplig på värdepappersplaceringar via finansiella mellanhänder. Detta får förstås så att ett erbjudande till allmänheten får anses föreligga även om t.ex. ett värdepappersinstitut själv tecknar hela emissionen för vidare spridning.
När det gäller erbjudanden är prospektdirektivets tillämpningsområde i ett annat avseende snävare än vad som följer av nu gällande svenska bestämmelser om prospekt. Av 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att ett prospekt skall upprättas vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument. Den svenska lagstiftningen omfattar således alla former av erbjudanden, dvs. i likhet med direktivet erbjudanden om köp av finansiella instrument, och därutöver även erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. Exempel på det sistnämnda fallet av erbjudanden är situationer där någon genom ett uppköpserbjudande erbjuder allmänheten att överlåta finansiella instrument till budgivaren och som vederlag erbjuder kontant betalning.
Regler om uppköpserbjudanden finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden6, det s.k. takeover-direktivet. Av detta skäl finns också ett undantag i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet som gäller uppköpserbjudanden. I en situation där betalning vid ett uppköp görs genom att erbjudaren antingen emitterar nya värdepapper eller använder redan emitterade värdepapper behöver ett prospekt inte upprättas. En förutsättning är dock att den som lämnar erbjudandet upprättar ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt. I avsnitten 11.1 och 11.2 redogörs för de överväganden som har gjorts såvitt avser uppköpserbjudanden.
Enligt prospektdirektivet skall prospekt - utöver erbjudandesituationen - även upprättas när värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad (se artikel 1.1). Med reglerad marknad avses enligt artikel 2.1 j en marknad enligt definitionen i artikel 1.13 i direktiv 93/22/EEG, det s.k. investeringstjänstedirektivet7. Investeringstjänstedirektivet upphävs genom direktivet om marknader för finansiella instrument. Hänvisningen till investeringstjänstedirektivet skall enligt artikel 69 i direktivet om marknader för finansiella instrument fr.o.m. den 30 april 2006 förstås som en hänvisning till sistnämnda direktiv. Utredningen har föreslagit att man redan nu inför en definition av begreppet reglerad marknad som motsvarar den i direktivet om marknader för finansiella instrument. Vi delar inte utredningens bedömning i denna del utan menar att frågan om en definition av reglerad marknad får övervägas närmare vid införlivandet av sagda direktiv.
Av artikel 1.13 i investeringstjänstedirektivet framgår att en reglerad marknad är en marknad för finansiella instrument, som verkar regelbundet, som följer ett regelverk som bestämts av de behöriga myndigheterna och som kräver efterlevnad av särskilda regler om rapportering och insyn. I den svenska finansiella lagstiftningen brukar som exempel på reglerad marknad anges börs och auktoriserad marknadsplats (se t.ex. 3 kap. 2 § lagen om värdepappersrörelse [1991:981] och 5 kap. 3 § lagen [2004:46] om investeringsfonder). Även utländska börser omfattas av begreppet reglerad marknad, se t.ex. 3 kap. 2 § lagen om värdepappersrörelse. Någon uttrycklig definition av begreppet reglerad marknad finns dock inte i den svenska lagstiftningen och bör inte heller införas nu.
När det gäller prospekt som skall upprättas när värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad är prospektdirektivets tillämpningsområde vidare än gällande svensk lagstiftning. Enligt de svenska bestämmelserna om upptagande av finansiella instrument till handel föreligger skyldighet att upprätta ett prospekt endast vid inregistrering av fondpapper vid en börs. I det fall det sker en emission av fondpapper till en öppen krets i samband med en notering föreligger dock skyldighet att upprätta ett prospekt enligt vad som framgår av 2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument. Reglerna i prospektdirektivet innebär att ett prospekt som huvudregel skall upprättas i samtliga fall då värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad. De nya bestämmelserna om prospekt bör därför utformas så att de omfattar samtliga fall av upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad.
5.3 Begreppen värdepapper, fondpapper och finansiella instrument
5.3.1 Gällande definitioner av begreppen fondpapper och finansiella instrument
Enligt gällande svensk rätt skall prospekt upprättas vid emission av fondpapper och erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument till en öppen krets.
Begreppen finansiella instrument och fondpapper definieras i 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument (se prop. 1990/91:142 s. 85 ff. och 141 ff.). Med finansiellt instrument avses fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse som är avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Fondpapper definieras som aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis).
Beträffande vad som avses med handel på värdepappersmarknaden kan ledning hämtas i 1 § 2 insiderstrafflagen (2000:1086). Där definieras detta som handel på börs eller någon annan organiserad marknadsplats eller handel med eller genom någon som yrkesmässigt bedriver sådan verksamhet som avses i 1 kap. 3 § första stycket lagen om värdepappersrörelse (se även a. prop. s. 85 f. och 141). Enligt förarbetena till lagen om handel med finansiella instrument bör ett instrument anses avsett för allmän omsättning om det är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas på värdepappersmarknaden (se a. prop. s. 87 f.).
5.3.2 Begreppet värdepapper i prospektdirektivet
Reglerna i prospektdirektivet omfattar enligt dess svenska lydelse värdepapper. I den engelska lydelsen används begreppet "securities".
I direktivet definieras begreppet värdepapper i artikel 2.1 a. Med värdepapper avses överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 1.4 i investeringstjänstedirektivet, med undantag av penningmarknadsinstrument med en löptid på mindre än tolv månader. Hänvisningen till investeringstjänstedirektivet skall enligt artikel 69 i direktivet om marknader för finansiella instrument fr.o.m. den 30 april 2006 förstås som en hänvisning till sistnämnda direktiv.
I investeringstjänstedirektivet definieras överlåtbara värdepapper som
- aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier,
- obligationer eller andra skuldförbindelser
som kan omsättas på kapitalmarknaden och
- värdepapper av annat slag vilka normalt omsätts och som ger rätt att
förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teckning eller utbyte eller som föranleder kontantutbetalning.
I artikel 4.1 18 i direktivet om marknader för finansiella instrument definieras överlåtbara värdepapper som värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, t.ex.
- aktier och andra värdepapper som motsvarar andelar i aktiebolag, bolag med personligt ansvar eller andra enheter samt depåbevis för aktier,
- obligationer eller andra skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper,
- alla andra värdepapper som ger rätt att förvärva eller sälja sådana överlåtbara värdepapper eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån noteringar för överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror, eller andra index eller mått.
Betalningsmedel skall inte räknas som överlåtbara värdepapper.
5.3.3 Vilka fondpapper och andra finansiella instrument bör omfattas av de nya reglerna om prospekt?
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om prospekt i lagen om handel med finansiella instrument skall tillämpas i fråga om finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Från bestämmelsernas tillämpningsområde undantas fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter om det i 1 kap. 4 § i utredningens förslag till ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) inte bör tas in en hänvisning till definitionen av begreppet "finansiella instrument" i lagen om handel med finansiella instrument. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen och Stockholms Handelskammare understryker behovet av att begreppsapparaten blir föremål för noggrann genomgång. Om begreppet "warranter" skall användas i lagtext bör det definieras. Sveriges advokatsamfund befarar svårigheter med tillämpningen av de föreslagna reglerna i praktiken om inte definitionerna i artikel 2 i prospektdirektivet definieras fullt ut i den svenska lagstiftningen. Enligt Advokatsamfundet är det nödvändigt att de för svensk lagstiftning nya begreppen "warranter" och "teckningsoptioner" definieras. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) anser att övervägande skäl talar för att huvudregeln bör vara att även icke-överlåtbara derivatinstrument skall omfattas av prospektkrav. Informationsbehovet framstår som lika stort oavsett om ett derivatkontrakt är överlåtbart eller inte. Därtill kommer att om det inte krävs prospekt även i fråga om icke-överlåtbara derivatinstrument kommer emittenten av dessa instrument att vinna en konkurrensfördel.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har gjort bedömningen att definitionen av överlåtbara värdepapper i direktivet om marknader för finansiella instrument bör ligga till grund för de fortsatta övervägandena, eftersom detta direktiv har trätt i kraft och skall införlivas med svensk lagstiftning. På motsvarande sätt som när det gäller definitionen av reglerade marknader, se avsnitt 5.2, bör enligt vår mening definitionen av överlåtbara värdepapper i investeringstjänstedirektivet tillämpas så länge det direktivet inte har upphört att gälla.
Under prospektdirektivets definition av värdepapper faller enligt utredningen alla former av fondpapper, dock med undantag för penningmarknadsinstrument med en löptid på mindre än tolv månader för vilka medlemsstaterna har möjlighet att behålla eller införa nationella regler. Enligt utredningens bedömning faller sådana derivatinstrument som är överlåtbara in under direktivets tillämpningsområde, exempelvis sådana warranter där det av villkoren framgår att innehavaren av warranter kan sälja dessa genom att utgivaren av warranterna, själv eller genom att anlita någon annan, åtar sig att ställa priser. Däremot faller derivatinstrument som inte är överlåtbara, exempelvis de derivatkontrakt som ingås enligt Stockholmsbörsens derivatregelverk, utanför prospektdirektivets tillämpningsområde.
Utredningen har gjort bedömningen att prospektdirektivets tillämpningsområde inte helt överensstämmer med det nuvarande tillämpningsområdet avseende skyldigheten att upprätta prospekt i den svenska lagstiftningen. Bedömningen grundas på att det enligt gällande rätt föreligger prospektskyldighet oavsett om ett finansiellt instrument kan överlåtas eller inte, om en emission eller ett erbjudande riktas till en öppen krets.
Utredningen menar att det inte finns skäl att införa särskilda nationella regler som skulle innebära att icke-överlåtbara finansiella instrument även fortsättningsvis skall omfattas av regler om prospekt, vilket enligt utredningen också ligger linje i med hur reglerna tillämpas i dag. Utredningen har hänvisat till att de icke-överlåtbara derivatkontrakt som är föremål för handel på Stockholmsbörsen undantas från prospektskyldighet genom ett undantag i 16 kap. 1 § 1 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt. Härvid bör emellertid påpekas att detta undantag avser sådana finansiella instrument som inte är fondpapper och som är noterade eller avses bli noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats, och där börsen eller marknadsplatsen är den som lämnar erbjudandet. Undantaget är således kopplat till utgivaren och inte till om huruvida ett instrument är överlåtbart.
Värdepapper definieras i artikel 2.1 a i prospektdirektivet genom en hänvisning till definitionen av överlåtbara värdepapper i artikel 1.4 i investeringstjänstedirektivet. Av definitionen i sistnämnda direktiv följer att de värdepapper som omfattas av reglerna i prospektdirektivet skall kunna omsättas på kapitalmarknaden eller vara av ett slag som normalt omsätts.
Det har ifrågasatts om aktier i privata bolag bör anses som fondpapper och finansiella instrument (se t.ex. Beckman m.fl., Lagarna på värdepappersområdet, 2002, s. 101 f., och Johan Muncks recension i Juridisk tidskrift 2003/2004 s. 174 f.). Diskussionen har avsett det förhållandet att sådana aktier inte är utgivna för allmän omsättning och det i definitionen av fondpapper i 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument anges "aktie - - - samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning". En tolkning som har gjorts är att "utgivna för allmän omsättning" syftar enbart på "sådana delägarrätter eller fordringsrätter" och att en aktie därför inte nödvändigtvis måste vara utgiven för allmän omsättning för att räknas som fondpapper. Därmed skulle aktier i privata bolag anses som fondpapper och finansiella instrument.
Mot denna bakgrund finns det enligt vår uppfattning anledning att klargöra att skyldigheten att upprätta prospekt bör gälla i fråga om sådana finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Ett finansiellt instrument bör anses vara avsett för allmän omsättning, om det är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas på värdepappersmarknaden (jfr prop. 1990/91:142 s. 87 f.). Som huvudregel bör därför gälla att prospekt skall upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad. Detta innebär således att andra finansiella instrument, som t.ex. aktier i privata bolag och sådana derivatinstrument som inte är överlåtbara, inte bör omfattas av kravet på upprättande av prospekt.
I fråga om fordringsrätter med kortare löptid än tolv månader undantas dessa enligt reglerna i artikel 2.1 a i prospektdirektivet från direktivets tillämpningsområde och medlemsstaterna ges rätt att tillämpa nationella regler. Enligt gällande svenska bestämmelser är sådana fordringsrätter undantagna från prospektskyldighet. Utredningen har bedömt att det saknas skäl att ändra på denna ordning. Vi gör samma bedömning som utredningen.
Några remissinstanser har pekat på att vissa begrepp i lagen om handel med finansiella instrument inte definieras på samma sätt som i prospektdirektivet. Definitionerna av fondpapper och finansiella instrument har nyligen varit föremål för visst övervägande när EG-direktiv har genomförts i Sverige (se t.ex. prop. 2002/03:150 s. 196 ff.). Definitionsfrågorna kan dock inte anses ha fått en slutlig lösning. Regeringen har genom beslut den 23 juni 2004 tillsatt en särskild utredare som skall se över frågor som rör lagstiftningen för värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser och där huvuduppgiften är att analysera vilka lagändringar som krävs för att genomföra direktivet om marknader för finansiella instrument (dir. 2004:90). Utredaren skall därvid särskilt överväga hur direktivets definition av överlåtbara värdepapper och finansiella instrument förhåller sig till begreppen fondpapper och finansiella instrument i lagen om handel med finansiella instrument. Mot denna bakgrund bör frågan om definitionerna av fondpapper och finansiella instrument inte bli föremål för vidare överväganden i detta ärende.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har ifrågasatt om det i 1 kap. 4 § i utredningens förslag till ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) inte bör tas in en hänvisning till definitionen av begreppet "finansiella instrument" i lagen om handel med finansiella instrument. I den föreslagna nya aktiebolagslagen finns motsvarande bestämmelser i 1 kap. 7 och 8 §§ (se prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag). Härvid kan konstateras att enligt vad utredningen angett har avsikten varit att den föreslagna nya lydelsen inte skall innebära någon materiell ändring i fråga om vilka finansiella instrument som skall omfattas (se SOU 2004:95 s. 203). Enligt vår uppfattning bör det därmed inte göras någon ändring i aktiebolagslagen i detta avseende utan det bör framgå av den paragrafen vilka finansiella instrument som avses där.
I utredningens förslag till nya bestämmelser om prospekt i lagen om handel med finansiella instrument används begreppen icke aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner och warranter dels i definitionen av emissionsprogram (1 kap. 1 § 6), dels i bestämmelsen om grundprospekt (2 kap. 13 § andra stycket 1). Flera remissinstanser har förordat att begreppen warranter och teckningsoptioner definieras om de skall användas i lagtexten.
I prospektdirektivet förekommer begreppen "långa optioner (warrants) samt täckta långa optioner (covered warrants)", se t.ex. artiklarna 2.1 k, 5.4 a och 7.2 c samt styckena 12 och 13 i ingressen. Några definitioner av begreppen finns dock inte i direktivet. De regler där begreppen används avser emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument, som sker inom ramen för emissionsprogram och möjligheten att i sådana fall upprätta ett grundprospekt. Det väsentliga för tillämpningen av dessa regler är således om ett finansiellt instrument anses som aktierelaterat eller icke aktierelaterat. Vad som avses med de begreppen följer av definitionerna i artikel 2.1 b och c i prospektdirektivet. Det kan därför ifrågasättas om begreppet warrant över huvud taget behöver tas in i de nya bestämmelserna om prospekt i lagen om handel med finansiella instrument. Därtill kommer att warrant är ett begrepp som används för en tämligen opreciserad kategori av finansiella instrument inom vilken det finns instrument som kan uppvisa stora olikheter beträffande villkor och egenskaper. Utredningen har också redogjort för vissa oklarheter avseende hur begreppet warrant används i Sverige och utomlands (se avsnitt 4.2.3 i delbetänkandet). Även dessa omständigheter talar mot att nu utnyttja begreppet i lag. Vi anser därför att begreppet warrant inte bör tas in i bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Begreppet teckningsoption förekommer i den föreslagna nya aktiebolagslagen och en definition har tagits in i 11 kap. 4 § (prop. 2004/05:85). Mot den bakgrunden bör begreppet teckningsoption användas i lagen om handel med finansiella instrument bara när det har samma innebörd som i aktiebolagslagen. Enligt vår uppfattning finns det därför inte skäl att ta in en särskild definition av detta begrepp i lagen om handel med finansiella instrument.
Begreppet aktierelaterat finansiellt instrument bör enligt vår uppfattning definieras i lagen om handel med finansiella instrument.
Aktierelaterade värdepapper definieras i artikel 2.1 b i prospektdirektivet som aktier och andra överlåtbara värdepapper motsvarande aktier i bolag samt varje annat slag av överlåtbara värdepapper som ger rätt att förvärva något av dessa slag av värdepapper genom konvertering eller utövande av de rättigheter de ger, förutsatt att detta senare slag av värdepapper emitteras av emittenten av de underliggande aktierna eller av en enhet som tillhör denne emittents koncern. Avgränsningen av aktierelaterade finansiella instrument i prospektdirektivet är således betydligt snävare än i en del andra sammanhang. Ett sådant sammanhang är lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument där det i 2 § som exempel på aktierelaterade finansiella instrument anges teckningsrätt, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktietermin (jfr prop. 1999/2000:109 s. 86).
Enligt vår uppfattning bör en definition av aktierelaterat finansiellt instrument i lagen om handel med finansiella instrument vara öppen på motsvarande sätt som den i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Skälet är att lagreglerna annars inte kan omfatta eventuella nya finansiella instrument med liknande egenskaper men som får annan beteckning. För att underlätta tillämpningen kan det dock finnas anledning att i definitionen ta in några exempel på sådana instrument som avses. Samma benämningar på instrumenten som föreslås i den nya aktiebolagslagen bör därvid användas (se prop. 2004/05:85). Sådana finansiella instrument som kan jämställas med aktie är interimsbevis, fondaktierätt, teckningsrätt och andra liknande instrument. Om de uppfyller övriga förutsättningar i bestämmelsen, bör även nya finansiella instrument som inte finns i dag omfattas av bestämmelsen, om de har liknande anknytning till aktier som dessa instrument.
Som aktierelaterat finansiellt instrument skall enligt definitionen i prospektdirektivet även anses instrument som, genom konvertering eller utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av, ger rätt att förvärva aktie eller finansiella instrument som kan jämställas med aktie. I stycke 12 i ingressen till direktivet anges att konvertibla skuldebrev, t.ex. värdepapper som är konvertibla när investeraren så önskar, dock omfattas av definitionen av icke aktierelaterade värdepapper. Konvertibla skuldebrev där rätten att begära konvertering tillkommer utgivaren torde däremot anses som aktierelaterade finansiella instrument om förutsättningarna i definitionen är uppfyllda. På motsvarande sätt som angetts ovan bör definitionen även i denna del vara öppen och innehålla några exempel på vilka instrument som avses. De slag av finansiella instrument som avses här bör vara konvertibler där rätten att begära konvertering tillkommer utgivaren, teckningsoptioner och andra liknande instrument. Enligt prospektdirektivet skall ett finansiellt instrument av detta slag emellertid anses som aktierelaterat bara om det utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten. Såsom redogjorts för ovan skall långa optioner (warrants) anses som icke aktierelaterade finansiella instrument enligt direktivet. En förklaring till detta torde vara att warranter normalt utfärdas av någon annan än den som utfärdat aktien som warranten avser.
Med utgångspunkt i definitionen i artikel 2.1 b i prospektdirektivet bör med aktierelaterat finansiellt instrument således avses aktie och finansiellt instrument som kan jämställas med aktie såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt. Med aktierelaterat finansiellt instrument bör avses också, i de fall det utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten, finansiellt instrument såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer utgivaren och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant instrument genom konvertering eller utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av.
Detta innebär att alla finansiella instrument som inte innefattas i definitionen av aktierelaterat finansiellt instrument skall anses som icke aktierelaterade vid tillämpningen av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument (jfr artikel 2.1 c i prospektdirektivet). Enligt Lagrådets mening är definitionen av begreppet icke aktierelaterat finansiellt instrument så intetsägande att den definition som tagits in i förslaget i lagrådsremissen med fördel kan utgå. Vi anser mot den bakgrunden att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en definition av icke aktierelaterat finansiellt instrument i lagen om handel med finansiella instrument.
5.4 Undantag från skyldigheten att upprätta prospekt
5.4.1 Undantagen i prospektdirektivet
I avsnitt 4.2.4 behandlas gällande svenska undantag från skyldigheten att upprätta prospekt. Prospektdirektivets undantagsregler finns i artiklarna 1.2, 3 och 4. Vissa undantag i direktivet omfattar såväl erbjudanden av värdepapper till allmänheten som upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och andra endast en av dessa två situationer. Genom EES-avtalet gäller prospektdirektivet inom EES. Vad som anges nedan beträffande medlemsstater gäller således även beträffande övriga stater inom EES.
I artikel 1.2 i prospektdirektivet görs ett antal undantag från direktivets tillämpningsområde. Av dessa framgår att direktivet inte är tillämpligt på bl.a. andelar som emitteras av sådana företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ (dvs. i princip fondandelar) eller vissa värdepapper som getts ut av en medlemsstat eller av en sådan stats regionala eller lokala myndigheter. En medlemsstat kan därför behålla eller införa nationella regler i dessa fall. Undantagen i artikel 1.2 redovisas i avsnitt 5.4.2 och där prövas även om motsvarande undantag från prospektskyldighet bör genomföras i svensk lagstiftning.
I artiklarna 3 och 4 finns en rad situationer uppräknade där ett prospekt inte behöver upprättas. Till skillnad mot vad som är fallet avseende artikel 1.2 finns det för dessa undantag inga möjligheter för en medlemsstat att behålla eller införa nationella regler som strider mot innehållet i dessa artiklar. I det fall nuvarande svenska bestämmelser strider mot direktivets regler måste således de svenska bestämmelserna ändras.
Enligt artikel 3 gäller inte prospektskyldigheten när ett erbjudande endast riktas till kvalificerade investerare och/eller mindre än 100 juridiska eller fysiska personer i respektive medlemsstat där erbjudandet lämnas. Undantag från prospektskyldighet görs också för de fall där varje investerare betalar ett pris om minst 50 000 euro och/eller de värdepapper som erbjuds har ett nominellt värde per enhet om minst 50 000 euro. Undantag görs även för de fall där den sammanlagda betalningen inte kommer att överstiga 100 000 euro. De olika undantagen kan kombineras. Detta medför att en emittent t.ex. samtidigt kan vända sig till ett obegränsat antal kvalificerade investerare och till högst 99 ytterligare personer i varje medlemsstat utan att behöva upprätta prospekt. Undantagen i artikel 4 behandlar en rad olika situationer. Bland annat undantas i artiklarna 4.1 e och 4.2 f erbjudanden och upptagande till handel av värdepapper som erbjuds till nuvarande eller tidigare styrelseledamöter eller anställda i ett företag från prospektskyldighet. En förutsättning är emellertid att ett dokument som innehåller information om värdepappernas antal och slag och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt. I artiklarna 4.1 a, d och 4.2 a, b, e och g behandlas undantag vid exempelvis en aktiesplit, utdelningar i form av aktier och konvertering av värdepapper till nyemitterade aktier. I artikel 4.2 h finns ett särskilt undantag från prospektskyldighet vid upptagande av värdepapper till handel, när värdepapper av samma kategori redan har upptagits till handel på en annan reglerad marknad.
I artiklarna 4.1 b och c samt 4.2 c och d, som avser uppköpserbjudanden och fusioner där värdepapper erbjuds som vederlag, anges att prospekt inte behöver upprättas vid dessa typer av erbjudanden eller upptagande till handel på en reglerad marknad. En förutsättning för detta är emellertid att den som lämnar ett erbjudande eller skall ta upp värdepapper till handel upprättar ett dokument, som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i prospektet. Detta innebär att den behöriga myndigheten måste ges tillfälle att göra en granskning av innehållet i dokumentet. Enligt vår uppfattning medför detta att särskilda regler för sådana uppköpserbjudanden och fusioner bör tas in i den svenska lagstiftningen. Vi behandlar dessa frågor i avsnitt 11.
5.4.2 Undantag från prospektskyldighet i den nya lagstiftningen
Regeringens förslag: Bestämmelserna om prospektskyldighet i lagen om handel med finansiella instrument skall inte vara tillämpliga i fråga om andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Prospekt behöver inte upprättas om finansiella instrument garanteras av en stat inom EES eller av ett landsting eller en kommun eller en motsvarande regional eller lokal myndighet inom EES eller utgörs av icke aktierelaterade instrument som ges ut av sådana emittenter. Ett prospekt behöver inte heller upprättas om finansiella instrument ingår i ett erbjudande där det belopp som sammanlagt skall betalas av investerarna under en tid av tolv månader motsvarar högst 1 miljon euro.
I övrigt skall de undantag från prospektskyldighet som framgår av prospektdirektivet föras in i den svenska lagstiftningen.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att möjligheten att införa en nationell regel, som medger undantag från prospektskyldighet även i de fall den sammanlagda ersättningen överstiger 100 000 euro, inte bör utnyttjas.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget att inte utnyttja undantagsmöjligheten för prospektskyldighet när den sammanlagda ersättningen överstiger 100 000 euro. Riksbanken, Riksgäldskontoret, Sveriges advokatsamfund, Företagarna, AktieTorget AB, Stockholms Handelskammare och Nordic Growth Market NGM AB (NGM) anser att gränsen för prospektskyldighet bör höjas till maximala 2 500 000 euro. Finansinspektionen menar att gränsen bör höjas till 500 000 euro. Andra och Tredje AP-fonderna, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att gränsen bör höjas, men avstår från att precisera hur mycket och anser att frågan bör utredas vidare. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, FAR och Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) tillstyrker den föreslagna gränsen på 100 000 euro. Finansinspektionen anser att samtliga fondföretag bör undantas från prospektskyldighet och att överträdelser enligt lagen om investeringsfonder bör beivras enligt den lagen. Riksgäldskontoret motsätter sig att kommuner och landsting undantas från prospektskyldighet. Stockholmsbörsen AB anser att kommuner inte bör undantas från prospektskyldighet.
Skälen för regeringens förslag
Vilka undantag bör genomföras i svensk lagstiftning?
Som redovisats ovan är medlemsstaterna skyldiga att genomföra undantagen i artiklarna 3 och 4. När det gäller undantagen i artikel 1.2 kan dock en medlemsstat själv bestämma om undantag från prospektskyldighet bör införas eller inte. Mot denna bakgrund finns anledning att göra en genomgång av de olika undantagen i artikel 1.2, för att pröva om något eller några av dessa bör införas i svensk rätt eller om, i de fall undantagen redan utgör gällande rätt, undantagen bör behållas.
När det först gäller undantaget i artikel 1.2 a rör det andelar i investeringsfonder och utländska fondföretag som inte är av sluten typ. Eftersom en investeringsfond enligt lagen om investeringsfonder inte får vara av sluten typ omfattas alla investeringsfonder av detta undantag. Ett motsvarande undantag finns i dag i 2 kap. 1 § andra stycket 2 lagen om handel med finansiella instrument. I lagen om investeringsfonder finns bestämmelser om att det för varje investeringsfond skall finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad samt att informationsbroschyren och faktabladet på begäran skall lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond (4 kap. 15, 16 och 20 §§). Broschyren och faktabladet är avsedda att tillgodose samma behov som ett prospekt. Såvitt avser utländska fondföretag omfattar det i dag gällande undantaget andelar i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen om investeringsfonder, dvs. fondföretag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt reglerna i det s.k. UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG). Undantaget i artikel 1.2 a i prospektdirektivet omfattar emellertid även andelar i andra fondföretag än sådana som omfattas av reglerna i UCITS-direktivet. I artikel 1.2 a anges nämligen att prospektdirektivet inte skall tillämpas på andelar som emitteras av företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ. I definitionerna i artikel 2.1 o och p i prospektdirektivet anges vad som avses med sådana företag och andelar i sådana företag. De fondföretag som omfattas av undantagsregeln är sådana som har till syfte att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och som tillämpar principen om riskspridning och vilkas andelar på innehavarens begäran återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar. Reglerna i prospektdirektivet skall således inte tillämpas på andelar som emitteras av sådana fondföretag. I lagen om investeringsfonder finns emellertid särskilda bestämmelser om bl.a. vilken information som ett fondföretag skall lämna för att det skall få marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet. Dessa bestämmelser gäller både för sådana fondföretag som omfattas av reglerna i UCITS-direktivet och för andra fondföretag som inte är av sluten typ, dvs. sådana fondföretag som avses 1 kap. 7 eller 9 §. Mot den bakgrunden anser vi - i likhet med Finansinspektionen - att erbjudanden till allmänheten som avser andelar i investeringsfonder och i utländska fondföretag som avses i artikel 1.2 a i prospektdirektivet, inte bör omfattas av bestämmelserna om prospektskyldighet i lagen om handel med finansiella instrument. När sådana finansiella instrument erbjuds till allmänheten bör detta i stället regleras av bestämmelserna i lagen om investeringsfonder. Det bör därför tas in ett undantag från prospektskyldighet i lagen om handel med finansiella instrument för andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
I artikel 1.2 b undantas från prospektdirektivets tillämpningsområde emissioner av icke aktierelaterade värdepapper av en medlemsstat, centralbank, regionala eller lokala myndigheter, samt internationella offentliga organ i vilka en eller flera av medlemsstaterna är medlemmar. Av artikel 1.2 d framgår att direktivet inte heller skall tillämpas avseende värdepapper som villkorslöst och oåterkalleligen garanteras av en medlemsstat eller av regionala myndigheter eller lokala myndigheter i en medlemsstat. I Sverige bör landsting och kommuner innefattas i vad som i direktivet avses med regionala och lokala myndigheter.
Utredningen har föreslagit att undantagen i artikel 1.2 b och 1.2 d införs i svensk lagstiftning. Det skäl som anförs är att angivna emittenter anses ha en sådan kreditvärdighet att det inte kan anses motiverat att uppställa krav på prospekt i fråga om de finansiella instrument som anges i artikeln. Riksgäldskontoret har framfört att det, ur ett svenskt perspektiv, inte är rimligt att ur kreditriskhänseende likställa kommun och landsting med staten. Det bör därför finnas ett behov hos potentiella investerare att få information om den aktuella kommunens eller landstingets ekonomi. Med tanke på den öppenhet som råder kring kommuners och landstings ekonomier bör dock investerare kunna få en god insyn i dessa. Denna möjlighet torde minska investerarnas behov av prospekt i dessa fall. Vidare bör ytterligare administrativa och kostnadsdrivande bördor för kommuner och landsting i möjligast mån undvikas. Sammantaget anser vi därför att undantagen i artikel 1.2 b och 1.2 d bör införas, enligt utredningens förslag. Prospekt kommer således inte att behöva upprättas vid sådana erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten eller upptaganden av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, som omfattas av redovisade undantag.
När det gäller undantaget i artikel 1.2 i, som tillkommit på direkt initiativ av Sverige, görs följande bedömning. I artikeln undantas bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen emitteras av kreditinstitut i Sverige vars främsta syfte är att bevilja hypotekslån, under förutsättning att i) de bostadsobligationer som utfärdas ingår i samma serie, ii) bostadsobligationerna utfärdas i omgångar under en specifik emitteringsperiod, iii) bostadsobligationernas villkor inte ändras under emitteringsperioden, och iv) de belopp som härrör från emitteringen av nämnda bostadsobligationer enligt emittentens bolagsordning placeras i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade med värdepapperen.
I artikel 5.4 b i prospektdirektivet finns en möjlighet att använda sig av s.k. grundprospekt vid vissa emissioner av säkerställda obligationer (se avsnitt 7.2.2). När direktivet förhandlades fanns det ännu inte någon särskild lagstiftning om säkerställda obligationer i Sverige, varför Sverige i stället förhandlade fram ett särskilt undantag för bostadsobligationer.
Emissioner av bostadsobligationer som riktas till allmänheten bör enligt vår mening inte undantas från prospektskyldighet. Att emissioner av säkerställda obligationer skulle omfattas av prospektkrav men inte emissioner av bostadsobligationer framstår som ologiskt, särskilt som emissioner av bostadsobligationer under vissa omständigheter kan falla in under tillämpningsområdet för lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som trädde i kraft den 1 juli 2004. Något särskilt nationellt undantag för denna typ av emissioner bör således inte införas. Däremot bör det finnas en möjlighet att upprätta grundprospekt vid emissioner av bostadsobligationer, vilket vi behandlar i avsnitt 7.2. samt nedan.
I artikel 1.2 punkterna f, g och j finns undantag från prospektdirektivets tillämpningsområde avseende icke aktierelaterade värdepapper som emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen samt icke-fungibla kapitalandelar, under förutsättningen att de i artiklarna uppställda villkoren uppfylls. I likhet med undantaget avseende bostadsobligationer som emitteras av kreditinstitut i Sverige, har dessa undantag tillkommit efter initiativ från olika medlemsstater under åberopande av särskilda nationella skäl. Exempelvis har undantaget i punkten g, som avser icke-fungibla kapitalandelar vars huvudsakliga ändamål är att ge innehavaren rätt att disponera hela eller del av en lägenhet eller en fastighet och som inte kan säljas utan att denna rätt ges upp, införts med hänsyn till medlemsstater där rätten att disponera en lägenhet eller en hel eller delar av en fastighet är kopplad till innehavet av en andel i den juridiska person som förvaltar fastigheten. Det saknas skäl att införa de tre undantagen i svensk lagstiftning, eftersom de inte har någon bäring på svenska förhållanden.
Artikel 1.2 c ger medlemsstaterna möjlighet att införa undantag för sådana erbjudanden och upptaganden till handel som avser kapitalandelar i medlemsstaternas centralbanker. I vissa medlemsstater är centralbanken instiftad som ett aktiebolag. Då så inte är fallet i Sverige saknas anledning att införa undantaget i svensk lag.
I artikel 1.2 e undantas från direktivets tillämpningsområde värdepapper som emitteras av sammanslutningar vars verksamhet är författningsreglerad eller av organ som drivs utan vinstsyfte, erkända av en medlemsstat, i syfte att anskaffa medel som är nödvändiga för sammanslutningens eller organets icke-vinstgivande ändamål. Oaktat att en sammanslutning eller ett organ kan ha ett behjärtansvärt icke-vinstgivande ändamål, kan vi inte finna att skälen för att införa ett särskilt undantag från prospektskyldighet är tillräckligt starka. Det aktuella undantaget skulle förmodligen även medföra en rad gränsdragningsproblem när det gäller prövningen av om en viss sammanslutning eller ett visst organ drivs utan vinstsyfte eller inte.
Val av nedre beloppsgräns avseende prospektskyldighet m.m.
När det slutligen gäller undantaget i artikel 1.2 h i prospektdirektivet ger detta en medlemsstat möjlighet att godta att ett prospekt inte behöver upprättas, om vederlaget för erbjudandet understiger 2 500 000 euro. Oavsett om en medlemsstat vill utnyttja undantaget eller inte finns dock en nedre gräns om 100 000 euro i artikel 3. En medlemsstat - eller någon av de övriga staterna inom EES - kan således aldrig kräva att ett prospekt upprättas, om det sammanlagda belopp som kan komma att betalas understiger 100 000 euro. För närvarande finns i svensk lagstiftning en nedre gräns på 300 000 kronor. Denna bestämmelse har gällt sedan prospektbestämmelserna infördes för mer än tio år sedan.
När det gäller valet av nedre gräns för prospektskyldighet i spannet 100 000-2 500 000 euro gör vi följande överväganden.
Det är först och främst viktigt att konstatera att undantagsmöjligheten är begränsad till erbjudanden till allmänheten. Det är således inte möjligt att utnyttja möjligheten när finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad.
En första reflektion är att de erbjudanden som skulle omfattas av undantaget huvudsakligen torde avse finansiella instrument utgivna av mindre bolag. Behovet av prospekt torde generellt sett vara större i fråga om sådana företag eftersom de i regel är mindre genomlysta. Det skulle i så fall innebära att skyddsbehovet är större vid mindre emissioner än vid större sådana. Vid ett sådant resonemang kan den lägre gränsen på 100 000 euro vara att förorda.
Å andra sidan bör man beakta kostnaderna för att upprätta ett prospekt i enlighet med den nya lagstiftningen. Det kommer att vara ett betydande material som skall sammanställas och som i många fall kommer att kräva anlitande såväl av juridisk som ekonomisk expertis. Kostnaderna för att hantera materialet och annonsering etc. skall heller inte underskattas. Om man då väljer den lägre gränsen - som i svenska kronor motsvarar drygt 900 000 kronor - så kommer kostnaderna för att upprätta prospektet att bli väldigt höga i relation till vederlaget för erbjudandet. Med tanke på den börda prospektskyldigheten innebär kan en låg gräns medföra att mindre företag utestängs från möjligheter till finansiering på kapitalmarknaden.
En lösning skulle kunna vara att en mindre omfattande reglering avseende ett prospekts innehåll införs för erbjudanden som ligger i spannet 100 000-2 500 000 euro. En sådan reglering skulle t.ex. kunna bygga på bestämmelserna om emissionsprospekt i 15-18 kap. i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21). De är betydligt mindre omfattande än de nya prospektreglerna. Det är dock tveksamt om en sådan reglering verkligen skulle kunna minska kostnaderna för emittenten i någon större omfattning. Dessutom riskerar en särreglering att ytterligare komplicera regelverket.
Emellertid kan, som framgår av artikel 3, ett erbjudande riktas till ett obegränsat antal kvalificerade investerare och dessutom till ytterligare 99 personer i varje medlemsstat och i varje övrig stat inom EES, utan att det uppstår en skyldighet att upprätta prospekt. När det gäller kvalificerade investerare så finns enbart i Sverige exempelvis ca 70 fondbolag och ca 600 fonder under Finansinspektionens tillsyn, där det stora flertalet fonder åtminstone får investera en mindre del av fondförmögenheten i onoterade företag. Därutöver finns många företag som specialiserat sig på att göra investeringar i mindre, onoterade företag.
Alternativet att vända sig till en obegränsad mängd kvalificerade investerare, och därmed undgå prospektskyldighet, är dock i vissa fall inte en framkomlig väg för onoterade företag. Exempelvis fondbolag placerar endast en liten del av fondförmögenheten i onoterade finansiella instrument. Motsvarande gäller beträffande många andra kvalificerade investerare. Många företag förlitar sig därför i stället på investerare utanför denna krets i sin kapitalanskaffning. Alternativet att hitta 99 investerare i varje stat inom EES och på denna väg undgå prospektskyldighet torde också vara oöverstigligt dyrt, eftersom både kostnaderna och investerarnas osäkerhet ökar med det geografiska avståndet. Det förekommer knappast att bolag av den sort som här diskuteras går utanför Sveriges gränser för att få tag i kapital.
Vid en sammanvägning av ovanstående argument framstår det som ett rimligt alternativ att den undre beloppsgränsen för prospektskyldigheten sätts högre än 100 000 euro. Därmed återstår frågan om vilket värde, mellan 100 000 euro och 2 500 000 euro, som bör väljas. Det är här viktigt att en rimlig balans mellan bolagets intresse av att kunna uppbringa riskkapital och konsumentskyddsintresset uppnås. Vid en avvägning mellan dessa intressen anser vi att ett gränsvärde på ett belopp motsvarande 1 000 000 euro är rimligt.
I artikel 4.1 e i prospektdirektivet finns ett undantag från prospektskyldighet för erbjudanden av värdepapper till nuvarande eller tidigare styrelseledamöter eller anställda i ett företag som görs av en arbetsgivare som har värdepapper som redan har tagits upp till handel på en reglerad marknad. Det ställs dock inte upp något krav i artikeln beträffande hur de värdepapper som redan har tagits upp till handel skall förhålla sig till de värdepapper som erbjuds till styrelseledamöter eller de anställda. Det framstår emellertid inte som ändamålsenligt om undantaget skulle vara tillämpligt beträffande ett erbjudande som exempelvis avser aktier, som görs av ett företag som bara har obligationer upptagna till handel på en reglerad marknad. Det behov av information som finns när de finansiella instrument som erbjuds är av ett annat slag än dem som finns upptagna till handel, torde inte vara mindre än när finansiella instrument erbjuds till allmänheten i fall där det normalt föreligger prospektskyldighet. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av hur den här typen av erbjudanden normalt är konstruerade bör enligt vår mening erbjudanden till styrelseledamöter eller anställda undantas från prospektskyldighet, om de finansiella instrument som erbjuds är av samma slag som de som redan finns upptagna till handel på en reglerad marknad eller hänför sig till dem på något sätt, såsom t.ex. konvertibler eller teckningsoptioner hänför sig till en aktie.
De undantag i artiklarna 3 och 4 i prospektdirektivet som inte närmare redovisats här behandlas i författningskommentaren.
Effekterna av att undantag inte omfattas av direktivets tillämpningsområde
Som anges ovan undantas de situationer som omfattas av artikel 1.2 i prospektdirektivet från direktivets tillämpningsområde. Det innebär att en stat inom EES kan upprätthålla nationella regler i de aktuella situationerna men också att de erbjudanden som omfattas inte kommer i åtnjutande av de rättigheter som direktivet ger, som t.ex. möjligheten att rikta ett erbjudande till investerare i andra stater inom EES genom att ett prospekt som har godkänts i en stat kan användas inom hela EES.
I artikel 1.3 i direktivet anges dock att trots vad som anges i punkterna b, d, h, i och j i artikel 1.2 skall en emittent, en erbjudare eller en person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad ha rätt att upprätta ett prospekt i enlighet med direktivet när värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel. Detta innebär att om ett prospekt upprättas i enlighet med reglerna i direktivet kommer den som upprättat prospektet i åtnjutande av samtliga direktivets rättigheter.
Som angetts ovan anser vi att undantagen i artikel 1.2 b, d, h (delvis) och j bör införas i svensk lagstiftning. Det innebär t.ex. att ett prospekt inte behöver upprättas vid erbjudanden där det sammanlagda vederlaget understiger ett belopp motsvarande 1 miljon euro. Detta gäller dock bara så länge erbjudandet riktas till den svenska marknaden. Om erbjudandet skall kunna riktas till allmänheten i en annan stat inom EES, krävs att det landets lagstiftning följs. Av artikel 1.3 följer dock att om emittenten eller erbjudaren vill rikta erbjudandet till investerare i andra medlemsstater, kan de välja att upprätta ett prospekt enligt prospektdirektivet. Prospektet måste i sådana fall uppfylla direktivets regler, dvs. de bestämmelser som nu föreslås införas i lagen om handel med finansiella instrument, liksom de i prospektförordningen. Den som har upprättat prospektet i enlighet med dessa regler kommer i åtnjutande av de rättigheter som följer av direktivet.
När det gäller bostadsobligationer är situationen något annorlunda. Som angetts ovan anser vi att prospekt skall upprättas vid emissioner av sådana obligationer, men vi föreslår samtidigt att ett s.k. grundprospekt skall kunna upprättas (se avsnitt 7.2.2). Av prospektdirektivet (artikel 5.4) följer dock att grundprospekt endast kan användas vid emissioner av icke aktierelaterade värdepapper som emitteras inom ramen för ett emissionsprogram eller vid emissioner av säkerställda obligationer. Någon möjlighet att med stöd av direktivet upprätta grundprospekt vid emissioner av svenska bostadsobligationer, som de definieras i artikel 1.2 i, finns således inte. Detta innebär att om ett kreditinstitut som emitterar bostadsobligationer vill komma i åtnjutande av de rättigheter som direktivet ger måste en anpassning ske till reglerna i direktivet.
Som tidigare har angetts faller undantagen i artiklarna 3 och 4 in under prospektdirektivets tillämpningsområde.
5.5 Kvalificerade investerare
Regeringens förslag: Begreppet kvalificerade investerare definieras i lagen om handel med finansiella instrument.
Regeringens bedömning: Ett särskilt register över kvalificerade investerare bör inte skapas.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller lämnar dem utan erinran. Andra och Tredje AP-fonderna anser att det bör slås fast att AP-fonderna är kvalificerade investerare. Tredje AP-fonden menar vidare att även statliga myndigheter såsom Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet bör innefattas i begreppet kvalificerade investerare. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) och Sveriges advokatsamfund anser att det finns goda skäl att införa ett register över kvalificerade investerare, då detta skulle gagna kapitalförsörjningen för mindre bolag. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen pekar på att det i de av utredningen förslagna bestämmelserna i 1 kap. 1 § 5 d lagen om handel med finansiella instrument inte framgår vilket räkenskapsår som gäller, vilken tid balansomslutningen avser samt vilken årlig nettoomsättning som avses.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: I artikel 2.1 e och 2.2 i prospektdirektivet definieras vilka personer som vid tillämpningen av direktivets regler skall betraktas som kvalificerade investerare. Med kvalificerade investerare avses således:
1. juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna (bl.a. kreditinstitut, försäkringsbolag, värdepappersbolag och pensionsfonder),
2. juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i finansiella instrument,
3. stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4. större företag (juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar: medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250, nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro och nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro), och
5. fysiska personer och mindre företag, under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier och att en medlemsstat valt att medge dessa möjligheten att bli betraktade som kvalificerade investerare.
En definition av begreppet kvalificerade investerare, som motsvarar den i direktivet, bör införas i lagen om handel med finansiella instrument.
Punkten två ovan måste enligt vår mening anses omfatta juridiska personer som bedriver investeringsverksamhet, exempelvis riskkapitalbolag, s.k. riskkapitalfonder och investmentbolag.
När det gäller det slag av kvalificerade investerare som beskrivs i punkten tre bör, såsom Andra och Tredje AP-fonderna anfört, tydliggöras att AP-fonderna ingår i denna grupp. Även statliga myndigheter såsom Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet bör uttryckligen ingå.
När det gäller punkten fyra hänvisas i direktivet (artikel 2.1 f) till den senaste årsredovisningen. Enligt vår mening bör en hänvisning i stället avse de två senaste räkenskapsåren enligt den modell som används på redovisningsområdet, exempelvis i 2 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).
Punkten fem ger en möjlighet för mindre företag och fysiska personer att kunna bli betraktade som kvalificerade investerare. För att så skall kunna ske krävs dock att den enskilda medlemsstaten inför denna möjlighet i sin nationella lagstiftning och att nämnda personer registrerar sig hos den behöriga myndigheten. För fysiska personer krävs dessutom att de uppfyller minst två av följande krav: i) att den fysiska personen har genomfört transaktioner av betydande storlek på värdepappersmarknaderna i genomsnitt minst tio gånger per kvartal under de senaste fyra kvartalen, ii) att den fysiska personens innehav av värdepapper överstiger 0,5 miljoner euro, eller iii) att den fysiska personen sedan minst ett år är, eller tidigare under minst ett år varit verksam inom finanssektorn på en yrkesmässig position som kräver kunskaper om investeringar i värdepapper.
Vi har övervägt att ge nu berörda fysiska och juridiska personer möjligheten att på frivillig grund kunna registrera sig som kvalificerade investerare. Många företrädare för mindre företag och fysiska personer har stor erfarenhet av handel med finansiella instrument. När det gäller fysiska personer gäller dessutom att dessa måste visa att de uppfyller vissa uppställda krav för att kunna bli registrerade, vilket bör säkerställa att de är medvetna om de risker som är förknippade med att göra en investering utan att ha tillgång till den information som skall finnas i ett prospekt. Ett register över kvalificerade investerare skulle göra det möjligt för ett företag som är i behov av kapital att vända sig till fler personer utan att behöva upprätta ett prospekt. Registret skulle kunna föras av Finansinspektionen, som även skulle kunna åläggas ansvaret att se till att registret är tillgängligt för allmänheten.
Det finns dock skäl som talar mot att ett sådant register införs. Det är tveksamt om registret gör det enklare för de investerare som har kompetens och kapital att finna de bolag som - utan att upprätta prospekt - vill få in nya investerare. Det finns redan andra kanaler via exempelvis banker, NUTEK samt Riskkapitalföreningen och andra liknande organisationer som kan förmedla kontakter mellan investerare och företag. Det är heller inte säkert att alla de som uppfyller kriterierna för att bli kvalificerade investerare skulle anmäla sig till registret. Det kan finnas nackdelar med att finnas med i ett offentligt register av sådant slag. Det kan bl.a. inte uteslutas att den som registrerats skulle få en mängd oseriösa erbjudanden om registret var offentligt.
I sammanhanget bör även beaktas den administration som krävs för att upprätthålla ett register. Med tanke på att vissa kriterier skall vara uppfyllda måste dessa rimligen kontrolleras innan en registrering kan ske. Dessutom inställer sig frågan vad som händer efter det att en kvalificerad investerare har blivit godkänd. Skall denne själv anmäla när kriterierna inte längre är uppfyllda? Skall det regelbundet kontrolleras av myndigheten att kriterierna uppfylls? Hanteringen av registret framstår som tidsödande och risken finns att uppgifterna till viss del skulle komma att bli inaktuella. Nordic Growth Market NGM AB pekar på att de ökade kostnader som ett register kan antas medföra bör ställas i relation till att emittenterna och Finansinspektionen får en minskad arbetsbörda för att upprätta respektive godkänna prospekt i dessa fall.
Vid en samlad bedömning anser vi att fördelarna med ett register inte överväger de nackdelar som redovisats ovan. En ordning där den som önskar bli registrerad som kvalificerad investerare kan anmäla detta till Finansinspektionen bör därför inte införas.
6
En behörig myndighet
6.1 Tillsynsansvaret förändras
Enligt nuvarande ordning är uppgiften att godkänna prospekt uppdelad mellan auktoriserade börser och Finansinspektionen. Genom reglerna i prospektdirektivet begränsas möjligheterna för privata organ att utöva sådan tillsyn som följer av direktivet. I stället skall en enda behörig myndighet ha huvudansvaret för att utföra de uppgifter som följer av direktivet. Den behöriga myndigheten kommer dessutom att få utökade befogenheter i sin tillsyn över prospekt.
I direktivet lämnas en tidsbegränsad möjlighet för den behöriga myndigheten att delegera tillsynsuppgifter. Denna skulle exempelvis kunna användas för att delegera uppgifter till de börser som är auktoriserade (Stockholmsbörsen AB och Nordic Growth Market NGM AB [NGM]).
6.2 Gällande bestämmelser om tillsynsansvaret
När ett prospekt har upprättats skall det granskas samt, om förutsättningar föreligger, godkännas och registreras. Det är i praktiken frågan om ett tillsynsansvar över att prospekten har det innehåll som krävs enligt författningar och i viss mån NBK:s regler.
För närvarande delas tillsynsansvaret mellan börser och Finansinspektionen. Börserna granskar och godkänner börsprospekt, dvs. prospekt som upprättas enligt 5 kap. 5 § lagen om börs- och clearingverksamhet. Dessa prospekt skall upprättas i samband med inregistrering av fondpapper på Stockholmsbörsen och NGM:s officiella lista.
Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av övriga prospekt. Inspektionen registrerar alla prospekt som regleras av lagen om handel med finansiella instrument, dvs. emissionsprospekt som upprättas avseende fondpapper som inte är inregistrerade eller avses att bli inregistrerade (2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument) och erbjudandeprospekt (2 kap. 3 § samma lag). Innan ett emissionsprospekt registreras skall Finansinspektionen granska och godkänna detta. Någon närmare granskning och formellt godkännande sker dock inte av erbjudandeprospekten.
6.2.1 Nuvarande tillsyn över börsprospekt
Både Stockholmsbörsen och NGM har särskilda listor för inregistrerade fondpapper. När fondpapper tas upp till handel på dessa listor är det alltså respektive börs som godkänner (börs-)prospekten. Stockholmsbörsen har drygt 50 bolag inregistrerade på A-listan. NGM har för närvarande inget bolag inregistrerat. Det är förhållandevis ovanligt att det tillkommer nya bolag på dessa listor eller att de inregistrerade bolagen gör några nyemissioner. Merparten av de börsprospekt som ges in och godkänns avser inregistrering av fondpapper i form av obligationer. De flesta nya noteringarna på Stockholmsbörsen sker på O-listan.
Börserna gör en omfattande kontroll av de bolag som emitterar fondpapper, oavsett om en ansökan gäller inregistrering enligt 5 kap. lagen om börs- och clearingverksamhet eller upptagande till handel av bolag som inte är föremål för inregistrering enligt 6 kap. samma lag. Denna noteringsprocess omfattar också en granskning av upprättade prospekt. Börserna granskar således alla typer av prospekt - som en del i noteringsprocessen - även om de formellt bara godkänner börsprospekten.
Arbetet med att granska prospekt är således inte en verksamhet som enbart följer av lag. Det ligger också i en börs eget intresse att den som marknadsplats har ett förtroende på värdepappersmarknaden. Visserligen skall börsen enligt lag verka för att förtroendet upprätthålls (se 2 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet), men det ligger också i börsens intresse som affärsdrivande företag. Om inte aktörerna på de finansiella marknaderna uppfattar en börs som en bra marknadsplats, kan dess verksamhet ta skada.
Det finns alltså klara incitament för börserna att på olika sätt ställa upp regler för de bolag vars fondpapper finns inregistrerade eller är noterade på deras listor. Det återspeglar sig bl.a. i deras regler för prospektens utformning där de ställer samma krav på bolag som inregistrerar fondpapper, som på bolag vars fondpapper noteras på O-listan eller NGM Equity.
Stockholmsbörsens noteringsprocess startar genom att börsen tillsätter en särskild granskningsman, börsrevisorn, som har i uppgift att bl.a. kontrollera att bolaget uppfyller de noteringskrav som börsen ställt upp, t.ex. att
- bolaget genomgår en juridisk granskning av en extern advokat,
- ett prospekt upprättas,
- bolaget uppfyller andra fortlöpande krav, såsom att det har förmågan att ge korrekt, relevant och tillförlitlig information till aktiemarknaden.
Börsrevisorn gör också en granskning av om innehållet i det prospekt som skall upprättas håller "börsklass". Denna granskning innefattar dock inte en verifiering av att uppgifter som lämnas i t.ex. prospektet är korrekta.
När börsrevisorn har avslutat sin granskning tar Stockholmsbörsens bolagskommitté ställning till om bolagets fondpapper får tas upp till handel. Bolagskommittén består av fem ordinarie ledamöter varav för närvarande tre är externa. Innan en notering godkänns kan kommittén ha synpunkter på utformningen av prospekten. Synpunkterna kan vara kvalitativa och avse prospektets innehåll och utformning. Bolagskommittén kan också ha synpunkter på om bolaget lever upp till de krav som ställs på ett noterat bolag, bl.a. beträffande styrelsens sammansättning.
När det gäller prospektets utformning läggs stor vikt vid att det är begripligt och innehåller information som underlättar värderingen av bolaget. Såväl börsrevisorn som bolagskommittén kan t.ex. ha åsikter om hur bolagets risker är belysta och beskrivna. Andra områden är redovisningen, väsentliga avtal och tvister, transaktioner med närstående samt ledande befattningshavares förmåner.
Synpunkter på bolagets organisation rör främst dess förmåga att tillhandahålla den information som krävs av börsen och i slutändan marknadens aktörer. Det skall finnas rutiner för och erfarenhet av att lämna information till allmänheten på ett korrekt sätt. Vidare skall bolagets administrativa och ekonomiska system vara tillräckligt bra för att kunna tillmötesgå de krav som ställs på ett noterat bolag.
NGM har en noteringsprocess som i många stycken liknar den som Stockholmsbörsen har. Vid denna process uppställs dock inte krav på att en separat juridisk granskning görs av en advokat. Detta ingår i stället i börsrevisorns uppgift. NGM granskar prospekten själva, medan Stockholmsbörsens revisorer i stor utsträckning är konsulter som utför detta arbete på uppdrag av Stockholmsbörsen. NGM har inte heller en särskild bolagskommitté utan i stället en intern noteringsfunktion.
Sammantaget har börserna inrättat en noterings- och övervakningsfunktion som har till uppgift att kvalitetssäkra deras verksamhet. Denna funktion uppfyller de krav som följer av lag och föreskrifter, men minst lika viktigt är att den uppfyller de krav som börserna har uppfattat från marknaden. Den finansiella marknadens aktörer är både direkt och indirekt kunder till börserna.
6.2.2 Nuvarande tillsyn över övriga prospekt
Finansinspektionens granskning skall enligt förarbetena till lagen om handel med finansiella instrument begränsas till en kontroll av att prospektet innehåller föreskrivna uppgifter samt en prövning av yrkanden om undantag eller avvikelser. Inspektionen har ingen skyldighet att kontrollera att de lämnade uppgifterna är sakligt riktiga. I den mån det finns felaktigheter eller brister skall dessa självfallet åtgärdas. Av prospektet skall framgå att inspektionens godkännande av ett prospekt inte innebär någon garanti för att uppgifterna i prospektet är sakligt riktiga eller fullständiga (se prop. 1992/93:90 s. 80 samt 3 kap. 71 § och 17 kap. 35 § i FFFS 1995:21).
Finansinspektionens verksamhet med att granska, godkänna och registrera prospekt har ökat markant sedan mitten på 1990-talet.
Tabell: Antal prospekt som registrerats år 2000-2004.
2000
2001
2002
2003
2004
Emissionsprospekt
154
120
106
95
112
Erbjudandeprospekt
995
1557
1234
1120
1750
Totalt
1149
1677
1340
1215
1862
Källa: Finansinspektionen.
Merparten av prospekten utgörs - som framgår av ovanstående tabell - av erbjudandeprospekt. Erbjudandeprospekt är i många fall inte så innehållsrika, eftersom det oftast rör sig om emissioner av warranter (med warranter avses i Sverige normalt optioner med lång löptid som har en aktie, ett aktieindex eller en aktiekorg som underliggande tillgång). Dessa erbjudanden regleras inte av några detaljregler i form av föreskrifter och granskningen sker enbart översiktligt. Granskningen torde emellertid åtminstone innefatta en skyldighet att tillse att handeln med de finansiella instrument som omfattas av prospektet kan bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. Denna grundläggande princip finns i 1 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument. Om ett prospekt har så allvarliga brister att en investerare inte kan göra en välgrundad bedömning av erbjudandet, kan det strida mot innehållet i nämnda bestämmelse (se prop. 1991/92:113 s. 219).
Emissionsprospekten är däremot mer omfattande. I granskningen av dessa prospekt kontrollerar Finansinspektionen att prospekten innehåller de uppgifter som skall finnas enligt dels övergripande bestämmelser i lag, dels detaljerade krav i föreskrifterna (17 och 18 kap. i FFFS 1995:21).
Även om granskningen av prospekten i många stycken är en formell avprickning av föreskrivna uppgifter har granskningen också en kvalitativ del. Det kan finnas olika grader av tydlighet i uppgiftslämnandet och i vissa delar kan förhållanden beskrivas på ett mer eller mindre utförligt sätt. Med anledning av detta och i enlighet med vad som följer av ovan nämnda bestämmelse angående förutsättningar för investerarna att göra en välgrundad bedömning, kan Finansinspektionen även ha synpunkter på innehållet i prospekten.
6.3 Behörig myndighet
Regeringens förslag: Finansinspektionen skall vara den behöriga myndigheten enligt prospektdirektivet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Bokföringsnämnden påpekar möjligheten att hela hanteringen av nyemissions- och nyregistreringsprospekt avseende aktier och konvertibla skuldebrev överlämnas till nämnden.
Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna är fria att välja den behöriga myndighet som skall utföra de uppgifter som myndigheten åläggs i prospektdirektivet. Som utredningen om Finansinspektionens roll och resurser konstaterar i betänkandet Framtida finansiell tillsyn (SOU 2003:22) är innehållet i prospekt en viktig del av informationsförsörjningen på värdepappersmarknaden. Detta talar för att Finansinspektionen, i sin roll som tillsynsmyndighet över denna marknad, är lämplig att granska prospekt. Finansinspektionen har redan i dag det formella granskningsansvaret för de flesta prospekt som upprättas i Sverige, och har som framgått i föregående avsnitt rutiner och erfarenheter för att upprätthålla denna funktion. Helt oproblematiskt är det dock inte att ålägga Finansinspektionen denna uppgift. Inspektionens primära uppgift är att ha tillsyn över de finansiella marknaderna och de företag som verkar på dessa marknader. I utövandet av tillsynen skall inspektionens verksamhet bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd (se kapitel 2 i SOU 2003:22 för en beskrivning av Finansinspektionens uppgifter). Det är således i huvudsak tillsynen över finansiella företag och de finansiella marknadernas funktion som faller in under Finansinspektionens verksamhetsområde och kompetens. Granskning av prospekt handlar ofta om att granska emissioner eller ansökningar om att finansiella instrument skall tas upp till handel som görs av icke-finansiella företag och det skulle därför kunna hävdas att detta ligger utanför Finansinspektionens kärnområde.
Prospektdirektivet ger dock den behöriga myndigheten en del utvidgade befogenheter. Dessa gör att den kan sägas få en indirekt tillsyn över i princip alla aktörer som erbjuder finansiella instrument till allmänheten, avser att notera finansiella instrument på en reglerad marknad eller redan har finansiella instrument upptagna till handel. Den behöriga myndigheten får därmed tillsynsuppgifter som träffar företag utanför den finansiella sektorn. Som exempel kan nämnas att den behöriga myndigheten enligt artikel 21.4 i prospektdirektivet får utökade befogenheter även efter det att finansiella instrument har tagits upp till handel på en reglerad marknad. Sådana befogenheter är att
- kräva att emittenten låter investerare ta del av all väsentlig information,
- förbjuda handeln med ett värdepapper om emittentens ställning skulle kunna skada investerarnas intressen,
- se till att emittenter ger likvärdig information till alla investerare,
- utföra inspektioner på plats för att kontrollera att reglerna i prospektdirektivet och prospektförordningen följs.
Dessa tillsynsuppgifter ligger inom ramen för den marknadstillsyn, som blivit en allt större uppgift för Finansinspektionen under senare år. Denna tillsyn har en koppling till en av utgångspunkterna för direktivet, nämligen att skydda investerarna från felaktig eller missvisande informationsgivning. Marknadstillsynens uppgift är bl.a. att övervaka att informationsgivningen går rätt till och att den håller en hög kvalitet. För att denna uppgift skall kunna fullgöras måste även företag utanför den finansiella sektorn bli föremål för Finansinspektionens intresse, vilket talar för att Finansinspektionen bör bli behörig myndighet enligt prospektdirektivet.
Som Bokföringsnämnden föreslagit skulle man kunna tänka sig en ordning där Finansinspektionen och nämnden samarbetar så att de delar som motsvarar granskningen av årsredovisningen i praktiken utförs av nämnden. Vi menar dock att detta skulle kunna leda till en oklar ansvarsuppdelning mellan myndigheterna och att en sådan ordning därför bör undvikas.
Sammanfattningsvis anser vi att Finansinspektionens roll på de finansiella marknaderna är en styrka vid granskning och godkännande av prospekt. Inspektionen torde också vara den myndighet som är bäst lämpad för att hantera de utökade befogenheterna som följer av prospektdirektivet. Den samlade kunskapen om de finansiella marknadernas funktion som finns inom myndigheten är en tillgång vid tillämpningen av de nya reglerna i prospektdirektivet. Mot denna bakgrund bör Finansinspektionen vara behörig myndighet enligt prospektdirektivet.
6.4 Delegation av tillsynsuppgifter
Regeringens bedömning: Möjligheten enligt prospektdirektivet för en behörig myndighet att delegera uppgifter bör inte utnyttjas avseende Finansinspektionen.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) efterfrågar ytterligare belysning av frågan om marknadsplatserna kommer att ha möjlighet att ställa högre krav på ett noteringsprospekt (eller på information som skall offentliggöras före en notering) än Finansinspektionen.
Skälen för regeringens bedömning: I prospektdirektivet (artikel 21) ställs krav på att det i varje medlemsstat skall utses en enda behörig myndighet som skall utföra de uppgifter som anges i direktivet, bl.a. för att godkänna prospekten och ansvara för tillsynen över att de regler som finns i prospektförordningen (genomförandeåtgärderna) efterlevs.
Andra myndigheter får utses för tillämpningen av kapitel 3 i prospektdirektivet om förfaranden för godkännande och offentliggörande av prospekt, dock endast om detta framgår av nationell lag. Direktivets fokus på att en enda behörig myndighet bör utses syftar således bl.a. till att renodla ansvaret för tillsynen av prospekt. Det återspeglas också i kravet att det i det internationella samarbetet - som skall underlättas med detta direktiv - bara är en myndighet som får handha frågorna. Direktivet ger vissa möjligheter för den behöriga myndigheten att delegera uppgifter till andra organ eller enheter. Om så sker, skall det specificeras vilka uppgifter som skall utföras och på vilka villkor det skall ske. Vidare måste enheten vara organiserad så att varje intressekonflikt kan undvikas och att information som erhålls vid utförandet av de delegerade uppgifterna inte kan utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Denna delegationsrätt skall enligt direktivet ses över senast den 31 december 2008 och skall upphöra den 31 december 2011. Det gäller dock inte delegation av skyldigheten att på den behöriga myndighetens elektroniska hemsida offentliggöra vilka prospekt som har godkänts (artikel 21.2).
Som framgått har börserna i dag en funktion för att granska och godkänna prospekt i samband med sin noteringsprocess. Den typ av delegation som nämns i direktivtexten skulle kunna utnyttjas för att ta tillvara börsernas kompetens vid prospektgranskning och deras information om emittenter. Börserna skulle således även fortsättningsvis kunna få i uppgift att granska börsprospekt och även andra prospekt. Mandatet skulle på så sätt utvidgas från vad som gäller i dag eftersom börserna skulle kunna få i uppgift att granska och godkänna alla typer av prospekt som ges ut av noterade företag. En delegation till börser av prospektgranskning som gäller onoterade företag kan däremot knappast komma i fråga.
Direktivet föreskriver dock att ansvaret för prospektgranskningen skall ligga kvar hos den behöriga myndigheten (artikel 21.2). Det skulle kunna tolkas som att godkännandet skall beslutas av denna myndighet. En annan tolkning är att den behöriga myndigheten skall ha ett tillsynsansvar över att prospektgranskningen utförs på rätt sätt.
Delegationsrätten har dock begränsats på ett sätt som gör den svår att genomföra med tanke på alla krav som följer med en delegation. Rätten till delegation är dessutom tidsbegränsad. Det senare innebär att om den behöriga myndigheten tillåts att delegera uppgifter så är det ändå bara för en begränsad period. Visserligen kan en permanent delegationsrätt komma att beslutas efter den översyn som föreskrivs i direktivet, men det finns för närvarande inget som tyder på detta. Enbart denna omständighet talar starkt för att delegation inte bör ske. Mot en delegationsrätt talar också att såväl Stockholmsbörsen AB som NGM har tillstyrkt förslaget att delegationsmöjligheterna inte utnyttjas.
Det går inte heller att bortse från att det finns en potentiell intressekonflikt när en börs utför prospektgranskning. Om sådana intressekonflikter undviks torde det stärka förtroendet för den svenska finansmarknaden. Vid en samlad bedömning anser vi att den delegationsrätt som ges i prospektdirektivet inte bör utnyttjas med avseende på Finansinspektionen.
I sammanhanget kan noteras att också Förtroendekommissionen i sitt betänkande har behandlat frågan om att separera Stockholmsbörsens "myndighetsroll" och kommersiella roll. Kommissionen anför att det ligger i sakens natur att ett börsnoterat företag har starka incitament att höja sina intäkter och sänka sina kostnader. Detta kan, fortsätter Förtroendekommissionen, leda till att Stockholmsbörsen strävar efter att attrahera/behålla så många noterade företag som möjligt, vilket i sin tur kan inverka menligt på börsens myndighetsuppgifter. Förtroendekommissionen föreslår därför att regeringen låter utreda hur och av vilket organ börsers myndighetsliknande uppgifter bör fullgöras i framtiden (SOU 2004:47 s. 316 f.).
Regeringen har i tilläggsdirektiven (dir. 2004:172) till utredningen avseende Värdepappersfrågor gett utredningen i uppdrag att - mot bakgrund av Förtroendekommissionens betänkande och dess remissbehandling - utreda frågan om vilka tillsynsuppgifter som börserna bör ha.
Som anges i stycke 15 i ingressen till prospektdirektivet har en börs genom sina bestämmelser möjlighet att införa särskilda krav avseende upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. Sådana krav får dock inte begränsa upprättandet av, innehållet i och spridningen av ett prospekt som godkänts av Finansinspektionen. Enligt vår mening torde detta innebära att börsen kan uppställa ytterligare krav på information som skall offentliggöras före en notering.
7
Prospektets utformning och innehåll
7.1 Inledning
Ett prospekt kan enligt prospektdirektivet upprättas som ett eller flera dokument. Det väsentliga är att den information som lämnas i dokumenten innehåller de uppgifter som krävs enligt de olika regelverken. Exempelvis förekommer det ofta att en särskild handling upprättas som innehåller villkoren för erbjudandet, bakgrund och motiv, risker, skatteregler och annan väsentlig information. Handlingen kompletteras av den senaste årsredovisningen eller någon annan handling, exempelvis en delårsrapport.
I reglerna i prospektdirektivet och prospektförordningen ställs det upp en rad olika krav på ett prospekts innehåll. Av direktivet framgår att syftet är att söka skapa en större flexibilitet än vad som hittills varit fallet. Direktivets regler tar exempelvis hänsyn till om ett prospekt upprättas för en nyemission av aktier eller om det är ett prospekt som upprättas för ett emissionsprogram. Vidare ställs olika krav på information beroende på vad det är för slags företag som gör emissionen.
7.2 Olika typer av prospekt
7.2.1 Ett eller tre separata dokument
Regeringens förslag: Ett prospekt skall kunna upprättas som ett enda eller tre separata dokument (registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning).
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.3 i prospektdirektivet kan ett prospekt upprättas som ett enda dokument eller delas upp på tre separata dokument. Om prospektet delas upp på tre separata dokument skall ett - det s.k. registreringsdokumentet - enbart innehålla information som rör emittenten. Ett andra dokument - värdepappersnoten - skall innehålla information om de finansiella instrumenten och ett tredje dokument - sammanfattningen - skall innehålla en sammanfattning av informationen i prospektet.
Av artikel 25 i prospektförordningen framgår bl.a. att om ett prospekt upprättas som ett enda sammanhängande dokument skall detta prospekt innehålla följande delar i angiven ordning, i) en innehållsförteckning, ii) en sammanfattning, iii) riskfaktorer och iv) de övriga uppgifter som krävs enligt bilagorna till förordningen.
Registreringsdokument och värdepappersnot
Om prospektet består av separata dokument skall såväl värdepappersnoten som registreringsdokumentet innehålla följande delar i angiven ordning, i) en innehållsförteckning, ii) i tillämpliga fall riskfaktorer med koppling till emittenten och de slag av finansiella instrument som emissionen avser och iii) de övriga uppgifter som krävs enligt bilagorna till förordningen.
Företag som ofta söker kapital kan ha fördelar av att dela upp prospektet i separata delar, eftersom endast en värdepappersnot och en sammanfattning behöver upprättas om ett registreringsdokument tidigare har godkänts. Registreringsdokumentet kan i förekommande fall uppdateras genom att information som skulle kunna påverka en investerares bedömningar införs i värdepappersnoten (se artikel 12 i direktivet). Det bör observeras att ett registreringsdokuments maximala giltighetstid är 12 månader. Detsamma gäller för andra delar i ett prospekt.
Det framhålls i förordningen att systemet med att upprätta prospekt i separata delar inte får leda till att information dubbleras (se stycke 4 i ingressen till prospektförordningen). I utformningen av förordningen och dess bilagor har det tagits hänsyn till detta genom att separata mallar och moduler för olika typer av dokument fastställts.
Sammanfattningen
Ett prospekt skall, med det undantag som anges nedan, alltid innehålla en sammanfattning. Oavsett om sammanfattningen upprättas som ett separat dokument eller är en del av ett annat dokument skall den vara utformad på ett särskilt sätt. Den skall förmedla väsentliga uppgifter om och de risker som är förenade med emittenten, eventuell garant och de finansiella instrumenten. Den skall vara kortfattad och skriven på ett icke-tekniskt språk (artikel 5.2 och 5.3). I stycke 21 i ingressen till prospektdirektivet anges att sammanfattningen normalt inte bör innehålla fler än 2 500 ord.
Sammanfattningen skall innehålla uppgift om att innehållet i den skall ses som en introduktion till prospektet och att beslutet om att investera skall baseras på en bedömning av hela prospektet. Vidare skall det finnas en upplysning om att den som eventuellt väcker talan vid domstol i anledning av prospektet kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet. Upplysningen är överflödig utifrån svenska förhållanden, eftersom rätten enligt 33 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740) vid behov får låta översätta handlingar, men eftersom prospektet skall kunna spridas inom hela EES bör den finnas med i sammanfattningen. Slutligen skall sammanfattningen innehålla en upplysning om att civilrättsligt ansvar endast kan åläggas de personer som upprättat sammanfattningen om denna är vilseledande, felaktig eller oförenlig med övriga delar av prospektet (artikel 5.2).
I bilagorna I och IV till prospektdirektivet finns exempel på hur en sammanfattning kan ställas upp. Det är dock emittenten, den som lämnar ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad som själv avgör det närmare innehållet i sammanfattningen (se artikel 24 i prospektförordningen). Självfallet kan Finansinspektionen vid sin granskning av sammanfattningen framställa synpunkter på dess innehåll och utformning, och vägra att godkänna densamma om den inte uppfyller de grundläggande kraven.
En sammanfattning krävs inte när det gäller upptagande till handel av icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde om minst 50 000 euro, om inte en medlemsstat begär att en sådan upprättas på medlemsstatens egna språk (artikel 19.4, se också avsnitt 7.7).
7.2.2 Grundprospekt
Regeringens förslag: Prospekt som avser
- icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram,
- säkerställda obligationer som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen eller
- bostadsobligationer som ges ut vid upprepade tillfällen
skall kunna upprättas som ett enda dokument, kallat grundprospekt.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar att det ofta inte är möjligt att i grundprospektet ange det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas allmänheten.
Skälen för regeringens förslag: Av 9 kap. 5 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt framgår att informationskraven under vissa förutsättningar kan begränsas vid ansökan om inregistrering av skuldebrev som emitteras fortlöpande inom en viss given ram eller återkommande av kreditinstitut. Detta gäller t.ex. emissionsprogram, som brukar benämnas "Medium Term Note Program". För dessa upprättas i enlighet med nuvarande bestämmelser ett börsprospekt innehållande information om emittenten och de allmänna villkoren för själva emissionen. I de allmänna villkoren ingår t.ex. lånets maximala storlek och övriga villkor för lånet såsom regler om återbetalning, preskription, uppsägning av lån, dröjsmålsränta och ansvarsbegränsningar. Detta lämnas sedan för godkännande till en börs eftersom det är frågan om ett börsprospekt. När emittenten vill ta upp lån på kapitalmarknaden enligt villkoren i erbjudandet bestäms de slutgiltiga villkoren för lånet. Kriterierna för vad som skall anges som slutgiltiga villkor är bestämt på förhand i det godkända prospektet. Det kan vara priset på lånet, valuta, räntekonstruktion, kapitalbelopp och en del administrativa uppgifter.
Av artikel 5.4 i prospektdirektivet framgår att ett prospekt i vissa fall kan upprättas i form av ett s.k. grundprospekt. Det första fallet är när icke aktierelaterade värdepapper, inklusive warranter av alla slag, emitteras inom ett emissionsprogram. Av stycke 13 i ingressen framgår att de olika värdepapper som ges ut inom ett program inte behöver vara av samma sort och att de också kan ha olika egenskaper. I direktivtexten anges uttryckligen att warranter kan ges ut inom ramen för ett emissionsprogram. Begreppen icke aktierelaterade finansiella instrument och warranter behandlas närmare i avsnitt 5.3.3. Som där anges anser vi inte att begreppet warranter bör införas i den svenska lagtexten.
Av artikel 5.4 b framgår vidare att grundprospekt under vissa närmare angivna förutsättningar även kan användas för icke aktierelaterade värdepapper som emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen av kreditinstitut. Vad som avses är s.k. säkerställda obligationer. En särskild lagstiftning avseende utgivning av säkerställda obligationer har nyligen införts i Sverige genom lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som trädde i kraft den 1 juli 2004.
Som framgår av avsnitt 5.4.2 anser vi att det även bör finnas en möjlighet att upprätta grundprospekt vid emissioner av bostadsobligationer. Eftersom denna möjlighet inte har stöd i prospektdirektivet, måste ett kreditinstitut som emitterar bostadsobligationer anpassa sig till direktivets regler för att komma i åtnjutande av de förmåner direktivet ger.
Ett prospekt bör således kunna upprättas i form av ett grundprospekt beträffande icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram, säkerställda obligationer som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen och bostadsobligationer som ges ut vid upprepade tillfällen. En bestämmelse om detta bör föras in i lagen om handel med finansiella instrument.
Det bör påpekas att kraven på information som ställs på andra prospekt även gäller för grundprospekt. Skillnaden ligger främst i den större flexibiliteten i utformningen av ett grundprospekt med åtföljande villkor. I artikel 22 i prospektförordningen anges närmare vilken information som skall ingå i ett grundprospekt. Av punkten 2 i den artikeln framgår att information kan utelämnas om den inte är känd när grundprospektet skall godkännas utan kan fastställas först vid tiden för den enskilda emissionen. Av artikel 26 i förordningen framgår bl.a. att ett grundprospekt skall innehålla följande delar i angiven ordning: i) en innehållsförteckning, ii) en sammanfattning, iii) riskfaktorer med koppling till emittenten och det eller de slag av finansiella instrument som emissionen eller emissionerna avser och iv) de övriga uppgifter som krävs enligt bilagorna till förordningen.
Av artikel 5.4 andra stycket i prospektdirektivet framgår att även grundprospekt vid behov måste uppdateras genom tillägg enligt artikel 16, se vidare avsnitt 8.5 samt artikel 22.7 i prospektförordningen.
I tredje stycket i artikel 5.4 i prospektdirektivet anges att om de slutgiltiga villkoren för erbjudandet inte ingår i vare sig grundprospektet eller något tillägg, skall de meddelas investerarna och ges in till den behöriga myndigheten varje gång ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten görs så snart som det går och, om det är möjligt, före startdatum för erbjudandet. Vidare anges att bestämmelserna i artikel 8.1 a skall tillämpas i detta fall.
I artikel 22.4 i prospektförordningen anges att de slutgiltiga villkoren endast skall innehålla information som anges i tillämpliga värdepappersnoter. Om ett emissionsprogram t.ex. avser obligationer kan de slutgiltiga villkoren bl.a. innehålla information om det slutliga priset, tillämplig räntekonstruktion och totalbeloppet för emissionen eller erbjudandet. Om programmet i stället avser warranter, kan de slutliga villkoren innehålla uppgifter om t.ex. underliggande tillgångar, lösenpris och lösendag.
Genom hänvisningen till artikel 8.1 a i prospektdirektivet framgår att om det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas allmänheten inte kan anges i grundprospektet skall prospektet i stället ange de kriterier eller villkor enligt vilka de utelämnade uppgifterna fastställs eller, när det gäller priset, det maximala priset. Således måste inte det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas allmänheten, som Svenska Fondhandlareföreningen m.fl. har befarat, anges i grundprospektet.
7.3 Giltighetstid
Regeringens förslag: Ett prospekt skall som huvudregel vara giltigt i 12 månader.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Giltigheten för de olika prospekten är som huvudregel maximerad till 12 månader efter offentliggörandet (artikel 9 i prospektdirektivet). Sker det förändringar som kan påverka bedömningen av de finansiella instrument som omfattas av prospektet skall i vissa fall ett tillägg till prospektet upprättas. Regler för hur det skall gå till finns i artikel 16 i prospektdirektivet och har behandlats närmare i avsnitt 8.5.
För grundprospekt som används vid emissionsprogram är prospektet giltigt i högst 12 månader. Ett undantag görs dock för säkerställda obligationer där prospektet är giltigt fram till dess att samtliga berörda finansiella instrument inom ramen för emissionen har emitterats (artiklarna 9.2 och 9.3).
Motsvarande bestämmelser bör föras in i den svenska lagstiftningen. Grundprospekt för svenska bostadsobligationer bör i detta sammanhang behandlas på samma sätt som prospekt för säkerställda obligationer.
7.4 Information som skall ingå i prospektet
7.4.1 Regler i prospektdirektivet och prospektförordningen
Regeringens förslag: En allmän bestämmelse om kraven på ett prospekts innehåll tas in i lag. I lag tas också in en hänvisning till prospektförordningen.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 5 i prospektdirektivet anges de övergripande reglerna om prospektets innehåll. En motsvarande bestämmelse bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Artikel 7 i prospektdirektivet reglerar översiktligt vad prospektförordningen skall innehålla avseende information som skall ingå i prospekten. I förordningen och dess bilagor finns de mer detaljerade reglerna om vad ett prospekt skall innehålla.
Prospektförordningen motsvaras i viss mån av Finansinspektionens nuvarande föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt. Kraven på vad ett prospekt skall innehålla är dock mer omfattande i förordningen. Det finns exempelvis informationskrav avseende olika kategorier av finansiella instrument som för närvarande inte omfattas av inspektionens föreskrifter. Prospektförordningens regler tas inte in i lagtexten, eftersom dessa ändå är gällande i Sverige. I lagtexten tas dock in en hänvisning till prospektförordningen, eftersom förordningen innehåller regler som kompletterar lagtexten.
Av artikel 3 i förordningen framgår det att prospekten skall innehålla den information som anges i bilagorna I-XVII. Det sägs också att den behöriga myndigheten inte får kräva att ett prospekt skall innehålla mer information än den som anges i bilagorna. Däremot får myndigheten från fall till fall inför godkännandet av ett prospekt kräva kompletteringar av den information som lämnas i prospektet för att säkerställa att det innehåller all den information som är nödvändig för att möjliggöra en välgrundad bedömning av bl.a. emittenten och de finansiella instrumenten (artikel 5.1 i prospektdirektivet).
De krav som uppställs på informationen som skall lämnas i prospekten är minimikrav (artikel 1.2 i prospektförordningen). Som framgår av stycke 5 i ingressen till förordningen kan emittenten, den som lämnar ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad välja att - utöver vad som anges i bilagorna - ta med ytterligare information, så länge denna är relevant för den typ av instrument som emitteras och den aktuella emittenten.
Bilagorna består av mallar och moduler. Mallarna utgör basen för informationen i prospekten och är anpassade till de olika egenskaperna hos emittenten eller de finansiella instrumenten. Modulerna uppställer krav på ytterligare information som i vissa fall behöver ingå i prospekten beroende på hur det finansiella instrumentet är konstruerat och hur transaktionen ser ut. Det finns 13 mallar och fyra moduler. I artiklar 4-20 i prospektförordningen preciseras närmare för vilka situationer som respektive mall och modul skall tillämpas.
Bilaga I - Minimikrav för information i registreringsdokument för aktier (mall)
Bilagan innehåller de krav på information om emittenten som skall ingå om aktier erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad.
Bilaga II - Informationsmodul om proformaredovisning
Bilagan skall tillämpas i de fall proformaredovisning lämnas (artikel 5 i förordningen). Proformaredovisning används i en del företagsaffärer för att visa hur två verksamheters redovisning sammantaget skulle se ut om de varit hopslagna (se punkten 20.2 i bilaga I). I stycke 9 i ingressen till förordningen anges i vilka situationer proformaredovisning skall upprättas.
Bilaga III - Minimikrav för information i en värdepappersnot för aktier (mall)
Bilagan innehåller de krav på information om det finansiella instrumentet som gäller när aktier och andra finansiella instrument som motsvarar aktier erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad.
Bilaga IV - Minimikrav för information i registreringsdokument för skuldebrev och derivatinstrument (mall)
(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på mindre än 50 000 euro).
Om en emission som vänder sig till allmänheten avser skuldebrev eller derivatinstrument skall information om emittenten följa denna mall. Skälet till att derivatinstrument ingår i denna mall är att s.k. strukturerade obligationer, t.ex. aktieindexobligationer, delvis bygger på derivatinstrument (stycke 11 i ingressen till förordningen).
Bilaga V - Minimikrav för information i värdepappersnoten avseende skuldebrev (mall)
(Skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på mindre än 50 000 euro).
Bilagan anger den information om det finansiella instrumentet som skall finnas i fråga om skuldebrev där emittenten vid emissionen förpliktar sig att till investeraren betala 100 procent av det nominella beloppet plus en eventuell räntebetalning (artikel 8 i förordningen).
Bilaga VI - Minimikrav på information för garantier (tilläggsmodul)
Denna modul skall tillämpas när det ställs någon form av säkerhet i samband med emissionen (stycke 12 i ingressen till förordningen och artikel 9 i förordningen). Den skall dock inte tillämpas avseende placeringsgarantier (eng. underwriting).
Bilaga VII - Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (mall)
Mallen är till för s.k. värdepapperiseringar, exempelvis när ett företag säljer fordringar till en juridisk person (specialföretaget) som ger ut värdepapper för att finansiera sitt förvärv. Specialföretaget har enbart till syfte att äga dessa fordringar samt förmedla betalningsflöden från fordringarna till investerarna i de finansiella instrument som företaget har gett ut (se prop. 2000/01:19 Bättre förutsättningar för värdepapperisering). Om ett specialföretag upprättas för den värdepapperiserade tillgången bör inte mallen för registreringsdokument för banker i bilaga XI användas, se stycke 17 i ingressen till förordningen.
Bilaga VIII - Minimikrav för information för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (tilläggsmodul)
Också denna bilaga skall användas vid värdepapperisering och anger vilken information som skall finnas om de värdepapperiserade tillgångarna. Denna bilaga bör - liksom bilaga VII - inte användas på obligationer med inteckningar som säkerhet och andra säkerställda obligationer (se stycke 13 i ingressen till förordningen).
Bilaga IX - Minimikrav för information i registreringsdokument för skuldebrev och derivatinstrument (mall)
(Skuldebrev och derivatinstrument med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro).
Denna mall är något mindre omfattande än mallen i bilaga IV, eftersom den skall användas för finansiella instrument som framför allt är avsedda för institutionella investerare. Dessa antas kunna fatta besluten på grundval av mindre information än den som bör tillhandahållas övriga investerare.
Bilaga X - Minimikrav för information om depåbevis som emitteras för aktier (mall)
Syftet med denna bilaga är att understryka att när det gäller depåbevis bör man framför allt inrikta sig på information om emittenten av de underliggande aktierna och inte på emittenten av depåbevisen.
Bilaga XI - Minimikrav på information i registreringsdokument för banker (mall)
Denna bilaga skall användas för skuldebrev, derivatinstrument och sådana finansiella instrument som inte omfattas av artikel 4 i förordningen (bilaga I) när de ges ut av banker och andra kreditinstitut inom EU eller när kreditinstitut som har sitt säte i en stat som är medlem i OECD ger ut sådana instrument (artikel 14 i förordningen).
Bilaga XII - Minimikrav för information i värdepappersnoten för derivatinstrument (mall)
Denna mall kommer till användning för derivatinstrument. Det nämns särskilt att emittenten bör använda exempel för att investeraren skall förstå hur värdet på deras derivatinstrument påverkas av värdet av det underliggande finansiella instrumentet.
Bilaga XIII - Minimikrav för information i värdepappersnoten för skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 euro (mall)
Denna bilaga innehåller de informationskrav som gäller beträffande de finansiella instrument som emitteras av den som upprättar registreringsdokument enligt bilaga IX. Informationskraven är anpassade för institutionella investerare.
Bilaga XIV - Kompletterande informationsmodul om underliggande aktier för vissa slag av aktierelaterade värdepapper
Denna modul bör i förekommande fall läggas till värdepappersnoten för skuldebrev eller ersätta posten "information om underliggande instrument" i mallen för värdepappersnoten för derivatinstrument, om detta är motiverat beroende på egenskaperna hos de finansiella instrument som emitteras (se stycke 19 i ingressen till förordningen).
Bilaga XV - Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som emitteras av företag för kollektiva investeringar av sluten typ (mall)
Denna mall bör användas för fonder av sluten typ.
Bilaga XVI - Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som emitteras av medlemsstaterna, tredje länder och dess regionala och lokala myndigheter (mall)
Mallen bör användas om medlemsstater och deras myndigheter väljer att upprätta ett prospekt. Den bör även användas av stater och myndigheter utanför EES. De sistnämnda är inte undantagna från prospektskyldighet om de vill lämna ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad inom EU (se stycke 20 i ingressen till förordningen).
Bilaga XVII - Minimikrav för information i registreringsdokument för värdepapper som emitteras av internationella offentliga organ och för skuldebrev som garanteras av en stat som är medlem av OECD (mall).
Mallen avser emissioner som görs av främst internationella organisationer.
Bilaga XVIII - Tabell över kombinationer
Bilagan visar olika kombinationer av mallar och moduler som blir aktuella för olika typer av värdepapper. I artikel 21 i förordningen finns närmare bestämmelser om dessa kombinationer.
Bilaga XIX - Förteckning över specialiserade emittenter
Bilagan innehåller en förteckning över vissa kategorier av specialiserade emittenter.
För den som skall upprätta ett prospekt torde bilagorna I och III, som anger vilken information som skall lämnas i registreringsdokumentet respektive värdepappersnoten för aktier, komma att bli de mest använda. Motsvarande bilagor för skuldebrev är bilagorna IV och V för det fall det nominella beloppet per enhet är mindre än 50 000 euro. Överstiger detta 50 000 euro gäller bilagorna IX och XIII. Till mallarna torde modulerna i bilaga II (proformaredovisning) och bilaga VI (garantier) komma att användas ofta. Bilaga X är mallen för depåbevis.
Bilaga XI uppställer krav på innehållet i ett registreringsdokument för banker. Bilaga XII reglerar innehållet i en värdepappersnot för derivatinstrument som t.ex. kan användas för warranter, aktiekorgbevis och liknande instrument. Modulen i bilaga XIV ställer krav på kompletterande information om underliggande aktier, t.ex. för den situationen att en bank ger ut ett aktierelaterat finansiellt instrument och den underliggande tillgången är bankens egen aktie.
Några bilagor kan redan nu förutses komma att användas i mindre omfattning. Det är bilagorna VII och VIII som berör värdepapperiseringar, vilket för närvarande inte är vanligt förekommande i Sverige. Bilaga XV för slutna fonder torde heller inte användas i Sverige, eftersom det i princip inte finns några sådana fonder här. Bilaga XVI om registreringsdokument för värdepapper som emitteras av medlemsstater, tredje länder (stater utanför EES) samt lokala och regionala myndigheter i medlemsstater och tredje länder torde heller inte bli använd i någon större utsträckning, eftersom medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter föreslås bli undantagna från skyldigheten att upprätta prospekt vid erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel av icke aktierelaterade instrument. Bilagan kommer att används av tredje länder och i de fall en medlemsstat - trots undantaget - väljer att upprätta ett prospekt i enlighet med artikel 1.3 i prospektdirektivet. Bilaga XVII, som rör registreringsdokument för internationella organ, torde heller inte komma att användas i någon större utsträckning.
7.4.2 Undantag från personuppgiftslagen
Regeringens förslag: I prospektbestämmelserna införs ett undantag från förbudet i personuppgiftslagen (1998:204) mot att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Personuppgifter i prospekt får föras över till en stat som inte ingår i EES.
Utredningens förslag innebär att undantag görs från hela personuppgiftslagen.
Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Datainspektionen anser att det av lagtexten uttryckligen bör framgå att undantaget från personuppgiftslagens bestämmelser är begränsat till 21 § i den lagen.
Skälen för regeringens förslag: Av stycke 3 i ingressen till prospektförordningen framgår att information som lämnas i ett prospekt omfattas av Europeiska unionens regler om skydd av personuppgifter. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter har i Sverige genomförts genom i första hand personuppgiftslagen (1998:204). Behandling av personuppgifter i syfte att upprätta ett prospekt skall således ske med iakttagande av bestämmelserna i den lagen.
Enligt vår bedömning bör bestämmelserna i personuppgiftslagen inte utgöra något hinder vid behandling av uppgifter vid upprättande eller spridning av ett prospekt, dock med följande undantag. I prospektförordningen uppställs ett krav om att uppgifter om personer i ledande befattning som har dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren skall finnas med i prospektet (se punkten 14.1 i bilagorna I och X). Sådana uppgifter får enligt 21 § första stycket personuppgiftslagen endast behandlas av myndighet. Utredningen har föreslagit att det införs ett generellt undantag från personuppgiftslagen för att möjliggöra behandling av personuppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett prospekt. Datainspektionen anser att undantaget bör begränsas till 21 § personuppgiftslagen. Mot bakgrund av vad som sägs i stycke 3 i ingressen till prospektförordningen - att utgångspunkten är att information som lämnas i prospekt omfattas av EU:s regler om skydd av personuppgifter - är vår uppfattning att det undantag som införs i svensk rätt skall vara så avgränsat och tydligt som möjligt. Undantaget bör därför begränsas till 21 § personuppgiftslagen. Med hänsyn härtill anser vi att det bör införas ett uttryckligt undantag från bestämmelserna i 21 § personuppgiftslagen vid behandling av uppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett prospekt.
I prospektdirektivet uppställs vidare ett krav på att ett prospekt skall offentliggöras i elektronisk form på emittentens elektroniska hemsida. Om ett erbjudande riktar sig till allmänheten i ett land utanför EES, innebär offentliggörandet av prospektet i elektronisk form att personuppgifter förs över till detta land. I personuppgiftslagen finns i 33-35 §§ bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land, dvs. stater utanför EES. Huvudregeln är att det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Med hänsyn härtill bör det uttryckligen framgå i lagen om handel med finansiella instrument att det är tillåtet att föra över personuppgifter till en stat utanför EES. De föreslagna bestämmelserna bedöms förenliga med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.
7.5 Utelämnande av information
Regeringens förslag: Om det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas till allmänheten inte kan anges i prospektet, får sådana uppgifter utelämnas. En investerare skall i så fall ha rätt att återkalla en anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrumenten, om inte prospektet i stället innehåller uppgifter om de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta priset.
När priset och antalet finansiella instrument har fastställts slutligt, skall uppgift om detta ges in till Finansinspektionen och offentliggöras. Om en investerare har rätt att återkalla en anmälan om köp eller teckning av finansiella instrument, skall återkallelsen göras senast inom fem arbetsdagar från det att de slutliga villkoren har offentliggjorts.
Finansinspektionen får medge att uppgifter som normalt skall ingå i ett prospekt under vissa förutsättningar får utelämnas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens med den skillnaden att utredningen föreslår att det maximala antalet finansiella instrument som erbjudandet kan komma att omfatta alltid skall anges i prospektet. Utredningen har också föreslagit att information skall kunna utelämnas i ett prospekt om offentliggörandet av informationen skulle strida mot det allmänna intresset.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Sveriges advokatsamfund invänder att utredningens förslag om att prospekt i vissa fall måste innehålla uppgifter om det maximala antalet finansiella instrument går utöver vad som stadgas i direktivet.
Skälen för regeringens förslag: I vissa situationer går det inte att vid tiden när prospektet upprättas ange det pris som skall gälla för erbjudandet eller det slutliga antalet finansiella instrument som erbjudandet omfattar. Som exempel kan nämnas att priset på de finansiella instrumenten ibland fastställs genom ett auktions- eller budförfarande. Prisintervallet kan exempelvis i en aktieemission anges till mellan 80 och 100 kronor per aktie. Vanligen är det institutionella investerare som via sina bud påverkar prisbilden, som sedan fastställs av emittenten i samråd med dennes rådgivare. I sådana situationer är det självklart att övriga investerare, som normalt inte deltar vid budgivningen, inte skall behöva betala ett högre pris än vad de institutionella investerarna gör när priset har fastställts. Likaså kan antalet finansiella instrument som skall emitteras komma att fastställas först efter det att prospektet har getts ut.
I nu nämnda fall får uppgifterna om det slutliga priset eller det antal finansiella instrument som erbjudandet omfattar utelämnas i prospektet. En investerare skall då ha rätt att återkalla sin anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrumenten såvida prospektet inte i stället innehåller antingen uppgifter om vilka kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset och antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, uppgifter om det maximala priset (artikel 8.1 a och b i prospektdirektivet). Vi delar Advokatsamfundets uppfattning att det inte bör föreligga någon skyldighet att ange det maximala antalet finansiella instrument. Det är vanligt förekommande, särskilt vid börsintroduktioner och erbjudanden som riktar sig till investerare i olika länder, att det i prospektet anges att priset "förväntas" eller "beräknas" hamna i ett intervall. Om enbart denna information lämnas, är priset inte tillräckligt specificerat och den som lämnar erbjudandet måste således ge en investerare möjlighet att återkalla en anmälan om köp eller teckning. Enligt 17 kap. 14 § 7 i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt skall i dag uppgifter om emissionskursen ingå i ett emissionsprospekt. Finansinspektionen har som praxis uppställt krav på att uppgift om högsta pris alltid skall anges i ett prospekt som gäller ett erbjudande till allmänheten. I enlighet med vad som anges ovan anser vi emellertid att denna uppgift bör kunna utelämnas.
När uppgifter som tidigare utelämnats blir fastställda skall uppgifterna ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt bestämmelserna om offentliggörande (se avsnitt 8.2). För det fall återkallelse är möjlig föreskriver prospektdirektivet att en sådan skall kunna göras under minst två arbetsdagar från det att de slutgiltiga villkoren har fastställts och getts in till den behöriga myndigheten (artikel 8.1 b). Vi anser dock att denna tid bör utsträckas till åtminstone fem arbetsdagar. Skälet till det är att priset och det antal finansiella instrument som omfattas av erbjudandet har stor betydelse för bedömningen av investeringen. Vidare anser vi att tidsperioden bör räknas från det att uppgifterna offentliggörs i stället för från det att de fastställts slutgiltigt och getts in. Det är först vid offentliggörandet som investerare har en reell möjlighet att få information om de slutliga villkoren. Ett offentliggörande skall visserligen göras så snart det är praktiskt möjligt, men eftersom det i vissa fall kan förflyta viss tid mellan fastställandet, ingivandet och offentliggörandet, bör tidsfristen börja löpa vid offentliggörandet.
Annan information av mer kvalitativ art får också under vissa omständigheter utelämnas i prospekten. Finansinspektionen bör här - under vissa förutsättningar - få medge att viss information som föreskrivs i prospektdirektivet eller i prospektförordningen utelämnas. Informationen kan vara sådan att ett offentliggörande skulle medföra allvarlig skada för emittenten. Informationen kan också vara av mindre betydelse (artikel 8.2 b och c). Även om inspektionen skulle finna att offentliggörandet av informationen skulle medföra allvarlig skada för emittenten får den ändå inte utelämnas i prospektet, om utelämnandet kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om omständigheter som är av väsentlig betydelse för en välgrundad bedömning beträffande emittent, erbjudare eller eventuell garant och av de finansiella instrument som prospektet gäller (artikel 8.2 b). Enligt artikel 8.2 a kan viss information utelämnas i prospektet, om offentliggörandet av informationen skulle strida mot det allmänna intresset. Vi har dock svårt att se att det i det här sammanhanget finns några sådana skyddsvärda intressen i Sverige. Någon möjlighet att utelämna information i ett prospekt av detta skäl behöver därför inte införas.
I en del undantagsfall kan det hända att den information som enligt prospektförordningen skall vara med i prospektet inte är relevant för emittentens verksamhetsområde, emittentens rättsliga form eller de finansiella instrument prospektet avser. Verksamheten kanske helt enkelt inte går att beskriva på ett adekvat sätt om de informationskrav som uppställs i förordningens mallar och moduler måste följas. I sådana fall skall prospektet innehålla information som är likvärdig med den som krävs i förordningen. Om det inte finns någon sådan likvärdig information, skall kravet inte tillämpas (artikel 8.3 i prospektdirektivet). Även om dessa undantagsfall enligt direktivet inte kräver något särskilt medgivande från Finansinspektionen blir det i slutänden ändå inspektionen som får bedöma i vilken mån prospektet kan anses vara komplett även utan nämnda information eftersom det är inspektionen som prövar om prospektet skall godkännas.
Det kan tilläggas att artikel 23.4 i prospektförordningen anger att information som krävs i bilagorna till förordningen får utelämnas, om den inte är relevant för emittenten, erbjudandet eller de finansiella instrument som avses i prospektet.
7.6 Hänvisning till andra dokument
Regeringens förslag: Information får lämnas i ett prospekt genom hänvisning till ett eller flera offentliggjorda dokument som tidigare har godkänts av Finansinspektionen eller getts in till inspektionen. Informationen blir i så fall en del av prospektet. Sådana hänvisningar får dock inte göras i sammanfattningen.
När information lämnas i prospektet genom hänvisning, skall hänvisningarna föras in i en förteckning som skall bifogas prospektet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet ger en möjlighet att uppfylla informationskraven genom hänvisningar till information i andra dokument (artikel 11). Detta gäller dock inte sammanfattningen. En motsvarande bestämmelse bör föras in i den svenska lagtexten.
Av stycke 30 i ingressen till prospektförordningen framgår att syftet med att tillåta att information lämnas i prospektet genom hänvisningar är att förenkla och minska kostnaderna för att upprätta prospekt. Hänvisningarna får dock inte påverka läsbarheten och förståelsen av prospektets innehåll. Den övergripande regeln i artikel 5 i prospektdirektivet om att prospekten skall vara lätta att förstå och analysera skall alltid beaktas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas språket i den information som lämnas i prospektet genom hänvisning. Informationen får avse historiska uppgifter, men om dessa inte längre är relevanta på grund av att förhållandena ändrats i väsentligt avseende, bör detta tydligt anges i prospektet och även uppdaterade uppgifter bör redovisas.
Det kan invändas att informationen blir mer svårtillgänglig om en investerare måste läsa olika dokument för att få en helhetsbild. Det finns emellertid krav i direktivet på att prospektet skall innehålla en förteckning med eventuella korsvisa hänvisningar, så att en investerare lätt kan identifiera och få en överblick över den information som har lämnats i prospektet genom hänvisning. Det är inte heller ovanligt att prospekt som upprättas enligt nu gällande regler innehåller hänvisning till information i andra dokument, t.ex. årsredovisningar. Detta är särskilt vanligt vid erbjudanden av obligationer.
De dokument till vilka hänvisning får ske skall vara sådana som har godkänts av den behöriga myndigheten eller getts in till denna. Den årliga information som skall ges in i enlighet med artikel 10 i prospektdirektivet (årsredovisningar, delårsrapporter etc., se avsnitt 7.8) innehåller exempel på dokument som hänvisning får ske till. Direktivet hänvisar också till information som krävs avseende inregistrerade fondpapper (se kapitel 4 och 5 i direktiv 2001/34/EG). Dessa bestämmelser finns i lagen om börs- och clearingverksamhet och i Finansinspektionens föreskrifter (se 5 kap. i lagen om börs- och clearingverksamhet och Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 1995:43] om inregistrering av fondpapper m.m.).
I artikel 28 i prospektförordningens ges exempel på handlingar till vilka hänvisning får ske. Dessa är:
• finansiella års- och delårsrapporter,
• fusionsdokument eller liknande,
• revisionsberättelser och årsredovisningar,
• stiftelseurkund och bolagsordningar,
• tidigare prospekt,
• föreskriven information, och
• cirkulär till värdepappersinnehavare.
Vidare föreskrivs i prospektförordningen bl.a. att den som upprättar prospektet får hänvisa till vissa delar av ett dokument, förutsatt att det anges att de delar som inte lämnas i prospektet genom hänvisning antingen inte är relevanta för investerarna eller att motsvarande information ges på annan plats i prospektet.
Språkbestämmelser som gäller för prospekt skall även tillämpas för innehållet i de dokument till vilka hänvisning sker.
7.7 Språkbestämmelser
Regeringens förslag: När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall prospektet upprättas på svenska om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk. I vissa fall får prospektet upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna.
När ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES än Sverige, får Finansinspektionen endast kräva att sammanfattningen översätts till svenska.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att Finansinspektionen endast skall kunna medge att ett prospekt får upprättas på ett annat språk än svenska om det föreligger särskilda skäl.
Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser är kritiska till förslaget att prospekt enligt huvudregeln skall upprättas på svenska när ett finansiellt instrument erbjuds till allmänheten i Sverige eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad i Sverige. Riksbanken anser det olyckligt att införa strängare bestämmelser än vad direktivet kräver, att kravet inte borde vara lagbundet och att prospekt på engelska torde vara tillfyllest i vissa situationer. Tredje AP-fonden anser att strävan efter marknadseffektivitet, en integrerad europeisk finansmarknad samt lägre kostnader för emittenterna är intressen som bör beaktas och vilka samtliga talar för att, i vart fall, prospekt upprättade på engelska bör godtas. Tredje AP-fonden påpekar vidare att regeringens förslag kan komma att leda till att det blir dyrare för emittenterna att vända sig till både den svenska marknaden och övriga EES-marknader och att det därför finns risk för att emittenterna väljer att inte alls vända sig till den svenska marknaden. Sveriges advokatsamfund påpekar att begreppet "särskilda skäl", som det föreslås av utredningen, inte har sitt ursprung i direktivet. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen påpekar vikten av att, för det fall ett prospekt upprättas på flera språk, ett av dem ges tolkningsföreträde. Finansinspektionen ställer sig positiv till förslaget att prospekt som huvudregel skall upprättas på svenska när erbjudandet riktar sig till investerare i Sverige. Finansinspektionen och Stockholmsbörsen AB anser att uttrycket "...ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar..." bör bytas ut mot "engelska".
Skälen för regeringens förslag
Prospektdirektivets regler
Enligt artikel 19.1 i prospektdirektivet skall ett prospekt avfattas på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten när ett erbjudande uteslutande riktas till allmänheten i hemmedlemsstaten eller endast avser upptagande till handel i den staten. Begreppet hemmedlemsstat behandlas närmare i avsnitt 8.1 i samband med frågan om vilken myndighet som är behörig att godkänna ett prospekt. Genom EES-avtalet gäller prospektdirektivet inom EES. Vad som anges nedan om hemmedlemsstat och värdmedlemsstat gäller således också i fråga om övriga stater inom EES.
Av artikel 19.3 framgår vidare att om ett erbjudande eller en ansökan om upptagande till handel avser såväl hemmedlemsstaten som andra stater inom EES skall prospektet upprättas dels på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, dels antingen på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar eller på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten.
Om erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel vänder sig till enbart andra stater inom EES än hemmedlemsstaten framgår av artikel 19.2 att prospektet skall upprättas antingen på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar eller på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i respektive värdmedlemsstat. För att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten skall kunna granska prospektet skall det avfattas antingen på ett språk som myndigheten godtar eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.
I de situationer som avses i artikel 19.2 och 19.3 får den behöriga myndigheten i varje värdmedlemsstat endast begära att sammanfattningen översätts till det eller de officiella språken i värdmedlemsstaten.
Vid en ansökan om upptagande till handel av icke aktierelaterade finansiella instrument vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 euro kan emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel alltid välja att upprätta prospektet på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar (se artikel 19.4). Emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel kan visserligen välja att upprätta prospektet på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten men myndigheterna har ingen rätt att kräva detta. Staterna inom EES får dock kräva att en sammanfattning upprättas på deras officiella språk.
Ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar
I artikel 19 talas om ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar. I dag torde det vara uppenbart att det är engelska som avses. Detta kan dock komma att förändras över tiden och därför bör i den svenska lagtexten anges att ett prospekt kan upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna.
Erbjudande och upptagande till handel i Sverige och i andra stater inom EES
I dag kräver Finansinspektionen att ett prospekt skall upprättas på svenska. Inspektionen har emellertid gjort undantag för börsprospekt som upprättats i andra länder och som där har godkänts av behörig myndighet. Dessa prospekt skall enligt bestämmelserna i 2 kap. 5 § lagen om handel med finansiella instrument godtas av Finansinspektionen utan någon ny prövning. Inspektionen kan dock begära att prospektet skall översättas till svenska. Finansinspektionen har godkänt prospekt som upprättats på engelska, norska och danska. Inspektionen har dock därutöver krävt ett svenskt tillägg till dessa prospekt med en svensk översättning av villkoren för erbjudandet och skatteinformation samt eventuell ytterligare information som är särskilt riktad till svenska investerare.
Vi delar utredningens uppfattning att prospektet bör upprättas på svenska i de fall det upprättas för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i Sverige eller för att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad här i landet. Vi menar att detta är av stor vikt för att svenska investerare skall kunna tillgodogöra sig informationen i ett prospekt. Finansinspektionen bör dock i ett enskilt fall kunna besluta att ett prospekt helt eller delvis får upprättas på ett annat språk. Utredningen har föreslagit att det skall föreligga särskilda skäl för att Finansinspektionen skall kunna lämna ett medgivande om att ett prospekt får avfattas på ett annat språk. Såsom Advokatsamfundet påpekar har begreppet särskilda skäl inte stöd i direktivet. Ett sådant krav bör därför inte införas i den svenska lagstiftningen.
Ett exempel på när Finansinspektionen bör kunna besluta att ett prospekt får upprättas på ett annat språk är när en utländsk emittent med stöd av artikel 2.1 m i direktivet väljer Sverige som hemmedlemsstat för en emission av icke aktierelaterade finansiella instrument. Motsvarande bör gälla även i de fall där ett erbjudande eller en ansökan om upptagande till handel avser såväl Sverige som andra stater inom EES. Om Sverige är hemmedlemsstat bör prospektet i första hand upprättas på svenska. Finansinspektionen bör dock kunna besluta att ett prospekt får upprättas på t.ex. engelska om man finner att ett erbjudande huvudsakligen riktas till allmänheten i en annan stat än Sverige.
Av artikel 19.4 i direktivet framgår att om en ansökan om upptagande till handel (regeln gäller inte erbjudanden till allmänheten) avser icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde om minst 50 000 euro har emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel alltid rätt att upprätta prospektet på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar. Finansinspektionen kan i detta fall inte kräva att prospektet skall upprättas på svenska. Enligt vår mening bör inspektionen inte heller ha rätt att i dessa fall kräva att sammanfattningen upprättas på svenska.
Erbjudande och upptagande till handel i andra stater inom EES än Sverige
Sverige kan vara hemmedlemsstat även när ett erbjudande eller en ansökan om upptagande till handel endast riktas till en annan stat inom EES än Sverige. I detta fall är Finansinspektionen behörig myndighet att granska prospektet.
Av artikel 19.2 i direktivet följer att prospektet i sådana fall skall upprättas antingen på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar eller på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i respektive värdmedlemsstat. Denna fråga bör emellertid inte regleras i den svenska lagstiftningen. För att Finansinspektionen skall kunna granska prospektet bör dock krävas att prospektet upprättas på svenska, på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller på något annat språk som Finansinspektionen beslutar. I den här situationen är det emittenten, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel som själv bestämmer om prospektet skall upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller inte.
I det fall prospektet upprättas på två språk är det naturligtvis inget som hindrar att det anges i prospektet vilket språk som har tolkningsföreträde.
Prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES
Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES, får Finansinspektionen endast besluta att sammanfattningen i prospektet översätts till svenska.
7.8 Årlig information till myndigheten
Regeringens förslag: En emittent vars finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad skall årligen sammanställa och till Finansinspektionen ge in ett dokument som innehåller eller hänvisar till den information som emittenten till följd av noteringen har offentliggjort under de senaste tolv månaderna.
Emittenter som ger ut icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro behöver inte sammanställa eller ge in nämnda dokument.
Utredningens förslag är inte begränsat till sådan information som emittenten har offentliggjort till följd av noteringen.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund menar att utredningens förslag är alltför vidsträckt, eftersom det inte innehåller någon begränsning till information som har offentliggjorts på grund av bolagets noterade status. Även Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen ifrågasätter omfattningen av utredningens förslag. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) påpekar att den årliga förteckningen även bör omfatta sådan information som den som upprättat prospektet är skyldig att lämna enligt noteringsavtal eller bestämmelser som uppställts genom självreglering, t.ex. NBK:s regler. Stockholmsbörsen AB anser att bestämmelsen bör omfatta pressmeddelanden.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 10.1 i prospektdirektivet uppställs krav på att emittenter vars finansiella instrument är föremål för handel på en reglerad marknad årligen skall sammanställa ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som emittenten offentliggjort eller gjort tillgänglig under året i en eller flera medlemsstater och i tredje land enligt EG-rättsliga eller nationella författningar som rör regleringen av värdepapper, emittenter av värdepapper och värdepappersmarknader. Emittenten skall åtminstone hänvisa till den information som krävs enligt de bolagsrättsliga direktiven, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Genom hänvisningen i artikel 10.1 i prospektdirektivet får anses framgå att vad som avses är den information som lämnas i enlighet med det regelverk som gäller för ett bolag vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en reglerad marknad. I praktiken innebär det bl.a. årsredovisningen och delårsrapporter men även annan information som emittenten har lämnat t.ex. med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 3 lagen om börs- och clearingverksamhet. De nu gällande svenska bestämmelserna är bl.a. baserade på direktiv 2001/34/EG. Reglerna om informationskrav i det direktivet kommer att ersättas av nya regler i och med genomförandet av det s.k. öppenhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG). Detta direktiv skall vara genomfört i medlemsstaterna senast den 20 januari 2007. Öppenhetsdirektivet - som i vissa delar innebär en skärpning av informationsreglerna - omfattar bl.a. krav på innehåll beträffande regelbunden finansiell rapportering, offentliggörande av ändringar i större innehav av värdepapper (s.k. flaggning) samt information till innehavare av värdepapper.
Enligt vår mening är det varken möjligt eller lämpligt att i lagtext exakt ange vilken information det årliga dokumentet bör innehålla eller hänvisa till. Närmare föreskrifter om detta bör i stället kunna meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Exempel på annan information som skulle kunna omfattas av dokumentet är, som NGM föreslagit, information som emittenten är skyldig att lämna enligt noteringsavtal eller bestämmelser som uppställts genom självreglering. Ett annat exempel är pressmeddelanden. I sammanställningen skall ingå information som offentliggjorts inte bara i hemmedlemsstaten utan även i andra stater inom EES och i stater utanför EES. I t.ex. USA kan annan information krävas som en del av noteringen. Om sådan information har lämnats, bör den också inkluderas i dokumentet.
I en del fall kräver myndigheterna särskilda redovisningar av företag i andra frågor som inte rör finansiell information eller sådant som normalt ingår i årsredovisningar. Det kan t.ex. vara särskilda miljöbeskrivningar. Det bör dock noteras att nu aktuell bestämmelse inte är avsedd att utöka bolagens informationskrav. Det handlar enbart om att sammanställa den information som skall upprättas och offentliggöras med anledning av redan gällande bestämmelser.
Emittenter av icke aktierelaterade finansiella instrument, som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, är undantagna från den nu berörda informationsskyldigheten (artikel 10.3 i prospektdirektivet).
Dokumentet skall ges in till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten efter offentliggörandet av årsredovisningen (artikel 10.2 i prospektdirektivet). Om dokumentet innehåller hänvisningar till information skall det anges var denna information kan erhållas. Av artikel 27 i prospektförordningen framgår att informationen skall vara tillgänglig för allmänheten senast 20 arbetsdagar efter det att årsredovisningen har offentliggjorts och att informationen skall göras tillgänglig enligt samma regler som gäller för offentliggörande av prospektet (se avsnitt 8.2). Enligt vår mening bör man kunna utgå från att den aktuella informationen skall avse de senaste tolv månaderna från det att dokumentet ges in till Finansinspektionen.
Av definitionen av begreppet hemmedlemsstat i artikel 2.1 m i prospektdirektivet följer att det kan uppstå situationer där en emittent kan ha mer än en behörig myndighet enligt prospektdirektivet. I dessa situationer skall den årliga informationen lämnas till samtliga sådana behöriga myndigheter.
Till skillnad mot utredningen menar vi att kravet på årlig information bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Om emittenten inte lämnar information i rätt tid, bör Finansinspektionen ha rätt att förelägga denne att göra detta. Finansinspektionen bör även kunna förelägga vite. Om inte informationsplikten följs, kan det dessutom medföra olika åtgärder från den reglerade marknad där bolaget är noterat.
8
Former för godkännande och offentliggörande av prospekt, m.m.
Innan ett prospekt får offentliggöras skall det godkännas av den behöriga myndigheten. Prospektdirektivet innehåller detaljerade regler om hur ett prospekt får offentliggöras. Däremot är reglerna om vad som krävs för att ett prospekt skall kunna godkännas mer allmänt hållna.
Vidare innehåller prospektdirektivet regler om hur reklam för prospektet skall vara utformad och att innehållet i reklam skall bevakas av en behörig myndighet. Det är också preciserat när ett tillägg till prospekt måste göras efter det att prospektet har godkänts av den behöriga myndigheten.
De nya reglerna i prospektdirektivet innebär att det blir enklare att genomföra ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten och att ta upp finansiella instrument till handel på reglerade marknader i flera stater inom EES. För att undvika att staterna sätter upp egna hinder finns det regler för hur gränsöverskridandet skall gå till. Likaså finns det möjligheter att få ett prospekt som är upprättat av en emittent med säte utanför EES godkänt i en stat inom EES om det uppfyller vissa krav.
8.1 Godkännande av prospekt
Regeringens förslag: Finansinspektionen skall granska att ett prospekt är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt att det i övrigt uppfyller de krav som ställs i lagen och prospektförordningen. Först därefter får prospektet godkännas av inspektionen.
Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande inom tio arbetsdagar från det att ansökan kom in till inspektionen. Tidsfristen utsträcks till tjugo arbetsdagar om ett erbjudande till allmänheten avser finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad. Förutsättningen för att ett beslut kan meddelas inom tidsfristerna är dock att Finansinspektionen finner att informationen är fullständig och inte behöver kompletteras. I annat fall räknas tidsfristen från det att kompletterande information kom in till inspektionen.
Finansinspektionen får besluta att en ansökan om godkännande av prospekt skall lämnas över till en behörig myndighet i en annan stat inom EES, om den myndigheten går med på att ett överlämnande sker.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund och FAR anser att omfattningen och innebörden av Finansinspektionens granskning bör klarläggas tydligare. FAR efterfrågar ett klargörande av vad som avses med finansiell information. Sveriges advokatsamfund menar att frågan om Finansinspektionens ansvar bör utredas mer noggrant. AktieTorget AB är tveksamt till att resultatprognoser skulle vara ett lämpligt område för Finansinspektionens granskning.
Skälen för regeringens förslag: Att Finansinspektionen skall vara behörig myndighet enligt prospektdirektivet behandlas närmare i avsnitt 6.3. I sin egenskap av behörig myndighet blir Finansinspektionen behörig att pröva en ansökan om godkännande av prospekt om Sverige är att anse som hemmedlemsstat i prospektdirektivets mening.
Begreppet hemmedlemsstat har definierats i artikel 2.1 m i prospektdirektivet. Av definitionen följer att Sverige är hemmedlemsstat när emittenten har sitt säte i Sverige samt i vissa fall även när emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel hör hemma i en annan stat inom EES eller i tredje land, dvs. en stat utanför EES (se avsnitt 8.7).
Lagrådet har förordat att den definition av begreppet hemstat som tagits in i förslaget till ändring i 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument i lagrådsremissen, bör utgå. Enligt Lagrådet bör det i stället framgå av bestämmelserna i 2 kap. om godkännande av prospekt och tillägg till prospekt vad som krävs för att Finansinspektionen skall vara behörig att pröva en sådan fråga, utan att man skall vara tvungen att hämta ledning i en allmän definition av begreppet hemstat.
Vi anser att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument om godkännande av prospekt och tillägg till prospekt bör utformas i enlighet med vad Lagrådet har föreslagit.
Finansinspektionen skall således vara behörig att pröva frågan om godkännande av ett prospekt när emittenten har sitt säte i Sverige (artikel 2.1 m i i prospektdirektivet). Finansinspektionen skall även vara behörig att pröva frågan om godkännande av ett prospekt, om den som upprättar prospektet har gjort ett sådant val. Denna valmöjlighet finns beträffande emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument vilkas nominella värde motsvarar minst 1 000 euro samt vissa andra icke aktierelaterade finansiella instrument, exempelvis warranter och andra former av derivatinstrument. En förutsättning för att Finansinspektionen skall vara behörig att pröva frågan om godkännande av prospekt i ett sådant fall är dock att det är i Sverige som instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel på en reglerad marknad (artikel 2.1 m ii). Vidare skall inspektionen även i vissa andra fall vara behörig att pröva frågan om godkännande av prospekt beträffande en emittent från tredje land, om det är i Sverige som de finansiella instrumenten kommer att erbjudas till allmänheten eller kommer att tas upp till handel på en reglerad marknad första gången efter det att prospektdirektivet trädde i kraft (artikel 2.1 m iii).
Ett godkännande är en förutsättning för att ett prospekt skall få offentliggöras i enlighet med artikel 14 i prospektdirektivet (se nedan). Med godkännande menas enligt direktivet "hemmedlemsstatens behöriga myndighets positiva ställningstagande efter granskningen av prospektets fullständighet, däribland att den information som lämnas i det är sammanhängande och begriplig" (artikel 2.1 q). Definitionen innefattar således krav på att prospektet skall vara fullständigt, sammanhängande och begripligt, men uppställer inga krav på att myndigheten skall vidta åtgärder för att söka få uppgifterna i prospektet verifierade.
Något stöd i prospektdirektivet för att den behöriga myndigheten skall göra en prospektgranskning som motsvarar en s.k. due diligence finns inte. Due diligence brukar föregå företagsaffärer där ett bolags hela verksamhet granskas i detalj, bl.a. samtliga avtal och åtaganden. Definitionen av godkännande ger dock den behöriga myndigheten ett tydligt mandat att agera mot erbjudanden som innehåller uppenbara felaktigheter eller är otydliga eller ofullständiga. I direktivet ges en uttrycklig möjlighet för myndigheten att begära kompletterande uppgifter och även kräva att kompletterande uppgifter tas med i prospektet för att skydda investerare (artikel 21.3 a och b).
I avsnitt 6.2.2 har redogjorts för den granskning av prospekt som Finansinspektionen för närvarande utför. De nya reglerna innebär att Finansinspektionen får fler prospekt att granska. Informationen i prospekten skall presenteras i en form som gör den lätt att förstå och analysera. Granskningen av prospekt tar således inte sikte enbart på att det innehåller fullständiga uppgifter utan även på att innehållet är sammanhängande och begripligt. Finansinspektionen bör inte vare sig själv eller genom anlitande av externa konsulter söka verifiera uppgifterna i ett prospekt, om det inte finns synnerliga skäl för denna åtgärd. Att inspektionen skulle ha denna skyldighet torde vara uteslutet redan av det faktum att prospektdirektivet föreskriver att en myndighet som huvudregel endast skall ha tio arbetsdagar till sitt förfogande för granskning av ett prospekt. Inspektionen bör således inte ha någon skyldighet att kontrollera om de lämnade uppgifterna är sakligt riktiga. I den mån fel eller brister ändå upptäcks bör inspektionen självfallet se till att den som upprättat prospektet åtgärdar felen eller bristerna. I dag har den som upprättar ett prospekt en skyldighet att tillse att prospektet innehåller uppgift om att det godkännande som getts av Finansinspektionen inte innebär någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller fullständiga (se 17 kap. 35 § i FFFS 1995:21). Ett motsvarande krav gäller i de fall en börs ger sitt godkännande (se exempelvis 3 kap. 71 § i nämnda föreskrifter). Några liknande krav finns inte i prospektförordningen, varför Finansinspektionen efter det att prospektdirektivet har införlivats med svensk rätt inte längre får kräva att denna uppgift finns med i prospektet. Den grundläggande principen är emellertid alltjämt enligt vår mening att ett godkännande inte innebär någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller fullständiga.
FAR efterfrågar ett klargörande av vad som avses med finansiell information, eftersom detta har betydelse för vilka områden som skall omfattas av någon form av granskning av revisorn. Prospektförordningen innehåller vissa regler om revisorns granskning av prospekt (se t.ex. punkten 20.4 i bilaga I). Hur prospektförordningen bör tolkas i denna del bör enligt vår mening utvecklas inom ramen för god revisionssed. Det bör i sammanhanget förtydligas att Finansinspektionens granskning inte skall likställas med revisorns granskning, med de krav som detta innebär. Som nämnts ovan är avsikten med Finansinspektionens granskning inte att verifiera uppgifterna i prospektet. Finansinspektionens granskning skall fokusera på att prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt.
Ett annat exempel på ett område för Finansinspektionens granskning kan vara resultatprognoser. Av punkten 13 i bilaga I till prospektförordningen framgår att om ett registreringsdokument innehåller en resultatprognos, skall denna innehålla särskilda upplysningar som framgår av punkten 13.1. Upplysningarna är av karaktären att antagandena bakom prognosen måste vara lätta att förstå för investerarna och de skall vara specifika och exakta. Av punkten 13.2 framgår det att en revisor eller räkenskapsförare dessutom skall avge ett yttrande om prognosen. Om det någonstans i prospektet, t.ex. i "VD-ordet", står att "resultatet för innevarande år förväntas bli något bättre än fjolårets" så betyder det att sådan information antingen måste verifieras i enlighet med punkterna 13.1 och 13.2 eller utgå ur prospektet. AktieTorget AB anser inte att resultatprognoser, som i stor utsträckning bygger på bedömningar, är ett lämpligt område för Finansinspektionens granskning. Vi kan delvis hålla med om detta. Finansinspektionen bör inte värdera de bedömningar som görs av bolaget så länge informationen är sammanhängande och begriplig.
Former och tidsgränser för godkännande av ett prospekt anges i artikel 13 i prospektdirektivet.
Av artikeln följer att Finansinspektionen inom tio arbetsdagar från det att en ansökan om godkännande lämnas in måste besluta om prospektet är godkänt eller inte. Tidsfristen utsträcks till 20 arbetsdagar om prospektet avser ett erbjudande till allmänheten av finansiella instrument som utfärdas av en emittent som inte tidigare har fått instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, och som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten.
Finansinspektionen skall utsträcka tidsgränserna om den anser att informationen är ofullständig eller om det krävs kompletterande information. I sådana fall räknas tidsgränserna från tidpunkten när den nya informationen kommit in. När någon eller några specifika uppgifter saknas och dessa snabbt kan kompletteras behöver inte prospektets godkännande försenas. Så kan dock bli fallet om ett flertal uppgifter saknas eller om Finansinspektionens allmänna intryck av prospektet är att det är osammanhängande eller svårbegripligt. Inspektionen får dock inte vänta mer än tio arbetsdagar med att begära kompletterande information.
Frågan vad som händer om Finansinspektionen inte lämnar ett godkännande inom föreskriven tid regleras inte i direktivet utan får avgöras genom nationella regler. Det kan enligt vår mening inte leda till att prospektet anses vara godkänt (jfr artikel 13.2 andra stycket i prospektdirektivet).
Om Finansinspektionen finner att det är bättre att en behörig myndighet i en annan stat inom EES granskar och godkänner prospektet, får inspektionen besluta att överlämna prospektet till denna myndighet. Så skulle exempelvis kunna ske när ett prospekt uteslutande är avsett för kapitalmarknaden i en annan stat. Ett överlämnande förutsätter dock att mottagande myndighet ger sitt medgivande. Den som ansökt om godkännande av prospektet skall underrättas om ett överlämnande inom tre arbetsdagar efter det att överlämnandet beslutats. Tidsfristerna för godkännande är i övrigt desamma som ovan och skall räknas från den dag som ansökan om godkännande lämnas över till den andra myndigheten. Det bör noteras att Finansinspektionen endast har möjlighet att överlämna ett prospekt i de fall där inspektionen varit behörig att uppta en ansökan till prövning, dvs. i de fall där inspektionen är hemlandsmyndighet i direktivets mening. I de fall inspektionen inte har denna behörighet skall ansökan avvisas.
8.2 Offentliggörande av prospekt
Regeringens förslag: Ett godkänt prospekt skall registreras av Finansinspektionen och offentliggöras så snart det är möjligt. Under alla förhållanden skall prospektet offentliggöras senast dagen innan anmälningstiden i erbjudandet börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad. Om ett slag av aktier som inte har tagits upp till handel tidigare erbjuds till allmänheten och skall tas upp till handel, skall prospektet offentliggöras minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.
Prospektet skall offentliggöras på vissa angivna sätt och dessutom alltid i elektronisk form. En investerare skall kostnadsfritt kunna få prospektet i pappersform.
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida offentliggöra antingen samtliga godkända och registrerade prospekt eller en förteckning över dessa med, i förekommande fall, länkar till de elektroniska hemsidor där prospekten har offentliggjorts. Offentliggörandet skall vid varje tid omfatta de prospekt som har godkänts under de senaste tolv månaderna.
Om prospektet består av flera dokument eller innehåller information som har lämnats i prospektet genom hänvisning, får dokumenten eller informationen offentliggöras och spridas separat. I varje dokument skall det framgå var de övriga dokumenten finns att tillgå.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens. Utredningen föreslår dock att en emittent som har upprättat ett prospekt alltid skall offentliggöra det i elektronisk form på sin egen hemsida.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anser att ett krav på att prospektet alltid skall återfinnas på emittentens hemsida inte är förenligt med direktivets regler. Svenska Tidningsutgivareföreningen tillstyrker förslaget, men påpekar att det är en tidnings ansvarige utgivare som exklusivt avgör vad som skall införas i denna. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) anser att den tidpunkt då ett prospekt senast måste offentliggöras, enligt utredningens förslag dagen innan erbjudandet börjar gälla eller de finansiella instrumenten tas upp till handel, är för sen.
Skälen för regeringens förslag: När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, skall det enligt artikel 14 i prospektdirektivet registreras och offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt, eller allra senast vid den tidpunkt då erbjudandet börjar gälla. Reglerna om offentliggörande i det nya prospektdirektivet har utvidgats något och blivit mer precisa, med tidsfrister och olika former för offentliggörande, jämfört med reglerna i tidigare direktiv.
Bestämmelser om hur prospekt skall offentliggöras finns för närvarande i 19 kap. i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt. Av 2 § framgår att prospektet skall offentliggöras innan anmälningsperioden för deltagande i emissionen påbörjas. Enligt 4 kap. 25 § aktiebolagslagen skall emissionsprospekt tillhandahållas senast tre dagar före den dag då teckning tidigast kan ske.
När prospektdirektivet genomförs bör lydelsen preciseras för att undvika oklarheter om när ett prospekt skall offentliggöras. Vi anser därför att det klart bör framgå att ett prospekt skall offentliggöras så snart det är möjligt efter att det har godkänts och allra senast dagen innan erbjudandet börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. En sådan precisering bör vara möjlig inom direktivets ram i syfte att undvika att regeln utnyttjas på ett sådant sätt att investerare i praktiken inte får möjlighet att ta del av erbjudandet. Det finns nämligen ingen särskild tid angiven för hur länge ett erbjudande skall vara tillgängligt. I teorin skulle ett erbjudande endast kunna gälla under ett fåtal minuter. NGM anser att det är för sent att prospekt offentliggörs dagen innan erbjudandet påbörjas eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. Vi anser emellertid att det inte är möjligt att kräva att prospektet offentliggörs tidigare än dagen innan, då ett sådant krav skulle gå utöver direktivets regler. Dock bör eftersträvas att prospektet offentliggörs så snart det är möjligt.
Ett undantag från ovanstående regel om offentliggörande skall dock finnas om det rör sig om ett slag av aktier, som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad tidigare och som erbjuds till allmänheten och skall tas upp till handel. Då skall prospektet vara tillgängligt minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut (artikel 14.1).
Prospektet anses vara tillgängligt för allmänheten när det har införts i en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i alla stater inom EES där erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten eller ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel görs. I artikel 30 i prospektförordningen finns närmare regler om vilka typer av tidningar som kan användas. Såvitt vi kan bedöma står dessa regler inte i strid med ansvarig utgivares rätt att bestämma över vad som skall föras in i en tidning. Prospektet anses också tillgängligt för allmänheten om det i tryckt form finns tillgängligt hos emittenten, medverkande värdepappersinstitut eller hos den reglerade marknad där de finansiella instrumenten skall tas upp till handel. Det går också bra att göra prospektet tillgängligt genom att publicera det på de nämnda aktörernas elektroniska hemsidor.
Prospektdirektivet kräver inte att prospektet skall offentliggöras i elektronisk form, men erbjuder staterna inom EES möjligheten att kräva detta. Vi anser att denna möjlighet bör utnyttjas. Internet är ett informationsmedium som underlättar snabb och kostnadseffektiv distribution till investerare. Det bör alltså slås fast att prospekten alltid skall offentliggöras i elektronisk form och inte bara i en tryckt publikation. Däremot finns det, som Advokatsamfundet anför, ingen möjlighet att kräva att prospektet alltid skall finnas på emittentens egen hemsida. Det räcker emellertid inte att tillhandahålla prospektet i elektronisk form utan det skall även finnas tillgängligt i pappersform.
En invändning mot elektronisk publicering är att erbjudandet kan komma i konflikt med lagstiftningen i andra länder. Det är t.ex. förbjudet att i USA rikta ett erbjudande till allmänheten utan att det är godkänt av dess behöriga myndighet (SEC). Offentliggöranden av erbjudanden på Internet som kan läsas av den amerikanska allmänheten är därför förbjudna även om erbjudandet inte riktas till dem. För att undvika konflikter med de amerikanska myndigheterna har erbjudanden med amerikansk anknytning som offentliggjorts på Internet av t.ex. svenska emittenter skyddats med lösenord eller annan teknisk lösning. Problemet med förhållandet till andra länders lagstiftning är således känt. På samma sätt som problemet i dag hanteras med hjälp av tekniska lösningar bör det kunna hanteras även i framtiden när det blir obligatoriskt med elektroniskt offentliggörande av prospekt.
Av artikel 29 i prospektförordningen framgår vilka krav som ställs vid ett offentliggörande i elektronisk form. Prospektet skall t.ex. vara lätt att hitta och filformatet vara av sådant slag att det inte går att göra ändringar i texten. Det skall också vara möjligt att ladda ner prospektet från den elektroniska hemsidan och att skriva ut det.
Det bör också noteras att det finns en särskild regel om offentliggörande av de slutliga villkoren i samband med ett grundprospekt i artikel 33 i prospektförordningen. Där framgår att de slutliga villkoren kan offentliggöras på annat sätt än det på vilket grundprospektet offentliggjordes, så länge det sker i enlighet med de olika metoder som tillåts enligt artikel 14 i direktivet.
Av artikel 14.4 i prospektdirektivet framgår att varje behörig myndighet på sin elektroniska hemsida skall offentliggöra samtliga prospekt som myndigheten har godkänt. Det innebär, för svenskt vidkommande, att Finansinspektionen måste offentliggöra alla prospekt som den har godkänt under den senaste tolvmånadersperioden. Av direktivet framgår emellertid att man kan välja mellan att ha prospekten i deras helhet tillgängliga eller enbart en förteckning med länkar till de elektroniska hemsidor där prospekten är officiellt publicerade (marknadsplatsens eller emittenternas egna sidor). Enligt artikel 32 i prospektförordningen skall förteckningen med prospekt innehålla uppgifter om hur prospekten har gjorts tillgängliga och var man kan få tillgång till dem.
Om prospektet består av flera dokument, antingen genom hänvisningar till olika dokument eller när det är uppdelat i olika dokument (registreringsdokument, värdepappersnot, sammanfattning) får dessa offentliggöras och spridas separat. En förutsättning är dock att alla dokument som tillsammans utgör prospektet offentliggörs på något av de tillåtna sätten. I varje dokument skall det dessutom anges var övriga dokument finns att tillgå (artikel 14.5 i prospektdirektivet).
8.3 Offentliggörande via meddelande
Regeringens bedömning: Prospekt behöver inte annonseras genom ett särskilt meddelande.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller lämnar den utan erinran.
Skälen för regeringens bedömning: I artikel 14.3 i prospektdirektivet anges att hemmedlemsstaten kan kräva att det i ett "meddelande" offentliggörs att ett prospekt har gjorts tillgängligt och hur allmänheten kan få tag i det. I prospektförordningen ges närmare anvisningar om hur regeln skall tillämpas om den införs. I princip skall ett meddelande införas i en rikstäckande dagstidning eller specialtidning med finansiell information. Kraven är mindre omfattande om prospektet avser finansiella instrument av en kategori som redan finns upptagen på samma reglerade marknad. Det preciseras också i prospektförordningen vilken information meddelandet skall innehålla (artikel 31).
Mot bakgrund av att vi föreslår att det ställs krav på publikation i elektronisk form (se avsnitt 8.2) samt att Finansinspektionen kommer att behöva offentliggöra en förteckning över godkända prospekt förefaller det överflödigt att dessutom kräva att det genom ett separat meddelande offentliggörs att ett prospekt har gjorts tillgängligt och hur allmänheten kan få tag i det. Behovet av att få tillgång till information får således anses vara väl tillgodosett genom övriga bestämmelser.
8.4 Reklam
8.4.1 Reklamens innehåll
Regeringens förslag: Reklam om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall innehålla information om att ett prospekt har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var det finns att tillgå eller kommer att bli tillgängligt. Reklamen skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om reklam. Informationen i reklam får inte vara felaktig eller vilseledande.
Information om erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten eller upptagandet av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad skall stämma överens med den information som lämnas i prospektet. Även i de fall något prospekt inte behöver upprättas vid ett erbjudande skall ett särskilt informationskrav gälla.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens. Utredningen anser dock att vissa av prospektdirektivets regler om annonsering redan täcks av bestämmelser i marknadsföringslagen.
Remissinstanserna: Svenska Tidningsutgivareföreningen framhåller att ansvaret för prospektets innehåll endast skall kunna utkrävas av den som annonserar. Det s.k. medverkansansvaret för innehållet i en annons, som enligt marknadsföringslagen i vissa situationer kan göras gällande även mot en tidning, bör därför inte vara tillämpligt i dessa fall.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet innehåller regler om - enligt den svenska texten - annonsering avseende ett prospekt. I den engelska texten används begreppet advertisement. Enligt vår mening får det svenska begreppet annonsering en alltför snäv mening i förhållande till vad som avses i direktivet. Vi menar därför att man i de svenska bestämmelserna om prospekt bör använda begreppet reklam i detta sammanhang. Detta ligger också i linje med hur begreppet advertisement brukar översättas i motsvarande fall.
Prospektdirektivets regler om reklam finns i artikel 15. Principerna är övergripande och kan betraktas som en uppstramning av marknadsföringen av prospekt.
I artikel 15.2 anges att det av reklam skall framgå att prospektet har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var det kan erhållas. I artikel 15.3 anges att det klart skall framgå att det är reklam och att informationen inte får vara felaktig eller vilseledande. Informationen skall också överensstämma med den information som ges i prospektet.
Reglerna om reklam överensstämmer i viss utsträckning med innehållet i 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (1995:450) som handlar om reklamidentifiering och vilseledande reklam. Enligt 5 § skall all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det skall också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Enligt 6 § får en näringsidkare vid marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet.
Utredningen anser att de mer allmänt formulerade bestämmelserna i marknadsföringslagen täcker prospektdirektivets regler om reklam i artikel 15.3. Det kan dock inte uteslutas att den som står bakom reklamen inte är näringsidkare. Uttryckliga bestämmelser motsvarande dem i såväl artikel 15.2 som 15.3 bör därför föras in i lagen om handel med finansiella instrument. Om det är en näringsidkare som står bakom reklamen blir emellertid även marknadsföringslagen tillämplig. Tidningsutgivarna har i sitt remissyttrande hävdat att det s.k. medverkansansvaret för innehållet i en annons som i vissa situationer kan göras gällande mot en tidning inte bör vara tillämpligt i dessa fall. Enligt vår mening finns det inte någon anledning att genomföra något generellt undantag för denna typ av reklam. Frågan om tidningarnas medverkansansvar får avgöras genom rättstillämpningen.
Av artikel 15.4 i prospektdirektivet framgår att all information som lämnas muntligt och skriftligt skall överensstämma med den information som lämnas i prospektet. En motsvarande bestämmelse bör föras in även i den svenska lagtexten.
I artikel 15.5 i direktivet finns en regel som i första hand avser de fall då ett prospekt - till följd av något undantag - inte behöver upprättas och godkännas. Regeln anger att om ett erbjudande exempelvis riktar sig enbart till kvalificerade investerare och det sålunda inte krävs något prospekt, skall väsentlig information som lämnas av en emittent eller en erbjudare meddelas alla investerare som erbjudandet riktar sig till. När ett prospekt måste upprättas och godkännas, skall sådan information ingå i prospektet eller i ett tillägg till prospektet. Regelns syfte torde vara att säkerställa att alla aktörer får samma information i samband med ett erbjudande, oavsett om detta sker genom ett prospekt eller på något annat sätt.
Det är inte ovanligt att det i samband med ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten även genomförs ett erbjudande till kvalificerade investerare, som inte omfattas av prospektskyldighet. Sådana investerare får ofta träffa bolagsledning och företrädare för investmentbanken. Dessa möten kan ske innan prospektet offentliggörs för att den som lämnar erbjudandet skall kunna förhöra sig om intresset för erbjudandet, eller efter att prospektet har offentliggjorts för att göra en muntlig presentation av innehållet i prospektet. Vid dessa möten måste enligt regeln i artikel 15 i prospektdirektivet samma information lämnas till alla investerare. Vidare skall informationen också ingå i prospektet när det offentliggörs. Skulle det dessutom vid sammankomster som sker efter det att prospektet har offentliggjorts redovisas nya omständigheter eller annat som påverkar bedömningen av det finansiella instrumentet måste ett tillägg till prospektet göras i enlighet med reglerna i artikel 16.1 i direktivet (se nedan i avsnitt 8.5).
Av den svenska lagtexten bör tydligt framgå att oavsett om skyldighet att upprätta prospekt föreligger eller inte, skall all väsentlig information som lämnas till någon investerare meddelas samtliga investerare som erbjudandet riktar sig till.
Prospektförordningen tar i fråga om reklam bara upp vilka medier som anses särskilt viktiga. Listan med medier är lång, men inte uttömmande, och finns i artikel 34 i förordningen.
8.4.2 Kontrollbefogenheter rörande reklam
Regeringens förslag: Finansinspektionen blir behörig myndighet enligt prospektdirektivet för tillsynen av bestämmelserna om reklam.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att den inte ensam skall vara ansvarig för tillsynen över reklam. Finansinspektionen instämmer i förslaget till den del att tillsynen bör ligga hos inspektionen i de delar som hör samman med de utökade sanktionsmöjligheterna i lagen om handel av finansiella instrument och prospektförordningen. Tillsynen av att bestämmelserna i marknadsföringslagen efterlevs menar inspektionen bör ligga hos Konsumentverket.
Skälen för regeringens förslag: Enligt vad som anges i artikel 15.6 i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten ha kontrollbefogenheter rörande direktivets regler om reklam. För vissa konsumentrelaterade frågor är det i Sverige Konsumentverket som är ansvarig myndighet. Verket har t.ex. tillsyn över marknadsföringslagen (1995:450), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen), konsumentförsäkringslagen (1980:38) och konsumentkreditlagen (1992:830) som alla kan tillämpas också i frågor som rör finansiella tjänster. Enligt 8 § lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter utövar Konsumentverket tillsyn över den lagen och dess föreskrifter. Verkets tillsyn omfattar dock inte verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn. Vidare kan Konsumentombudsmannen (KO), enligt en försöksverksamhet, i syfte att klargöra rättspraxis på det finansiella området, biträda enskilda i tvister vid allmän domstol. KO kan också anmäla grupptalan i Allmänna reklamationsnämnden och även i allmän domstol.
Finansinspektionen och Konsumentverket har ett samarbete i konsumentrelaterade frågor som rör finansiella tjänster. Samarbetet sker utifrån respektive myndighets mål och ansvarsområden. Frågor som rör reklam för finansiella tjänster handhas normalt av Konsumentverket. Om Finansinspektionen avser att ingripa i ett sådant ärende, bör inspektionen enligt en överenskommelse mellan myndigheterna samråda med Konsumentverket som genom ansvaret för marknadsföringslagen har kunskap om frågorna.
Ett exempel där ett sådant samråd kan bli aktuellt är Finansinspektionens tillsynsansvar när det gäller reklam som görs av fondbolag. Om fondbolag gör reklam eller liknande för sina investeringsfonder, skall det av reklamen framgå att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa handlingar finns tillgängliga, se 4 kap. 21 § lagen om investeringsfonder. Om Finansinspektionen avser att göra ett ingripande i enlighet med denna bestämmelse, bör inspektionen enligt överenskommelsen först samråda med Konsumentverket.
Eftersom det vanligen är Konsumentverket/KO som handhar frågor rörande reklam även för finansiella tjänster, kan det synas lämpligt att denna myndighet också får de kontrollbefogenheter som avses i artiklarna 15.6 och 21.3 e i prospektdirektivet. Dessa går ut på att myndigheten skall kontrollera att principerna för reklam följs och att myndigheten skall ha befogenhet att förbjuda reklam helt eller delvis under högst tio arbetsdagar, om myndigheten har skälig anledning att anta att reglerna i prospektdirektivet har överträtts. Denna uppgift skulle kunna överföras till Konsumentverket från Finansinspektionen i enlighet med artikel 21.1 i direktivet. Där anges att den behöriga myndigheten får utse andra administrativa myndigheter för tillämpningen av kapitel III i direktivet. Reglerna om reklam ingår i kapitel III.
Emellertid anser vi att det också finns skäl som talar för att inte utnyttja denna möjlighet. Ett ingripande mot felaktig reklam gällande ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad bör ske förhållandevis snabbt. Ett erbjudande är vanligtvis aktuellt under en kort period. Om det finns synpunkter på reklamen, bör den myndighet som redan är insatt i erbjudandet ha betydligt bättre möjligheter att snabbt kunna agera för att förhindra att reklamen medför skada. Genom att Finansinspektionen har granskat och godkänt prospektet kan inspektionen snabbt bilda sig en uppfattning om huruvida innehållet i reklamen är förenligt med innehållet i prospektet.
Vi förordar därför att Finansinspektionen får kontrollbefogenheterna avseende reklam som gäller erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten och upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. Inspektionen har då möjlighet att välja att tillfälligt stoppa erbjudandet eller upptagandet till handel, på sätt som närmare redogörs för i avsnitt 10.2.2. Finansinspektionen anser att den inte ensam bör vara ansvarig för tillsynen över reklam. Finansinspektionen anser att tillsynen endast bör ligga hos inspektionen i de delar som hör samman med de utökade sanktionsmöjligheterna i lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen. Detta är också avsikten med vårt förslag. Enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument är det Finansinspektionen som övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i den lagen. Som framgått ovan är det Konsumentverket som utövar tillsyn över att marknadsföringslagens bestämmelser efterlevs. Detta kommer att resultera i att Finansinspektionens och Konsumentverkets tillsynsansvar till viss del överlappar varandra. Att Finansinspektionen får kontrollbefogenheterna för reklam som sker i samband med ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller när finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad hindrar således inte att Konsumentverket/KO agerar i enlighet med marknadsföringslagen i fråga om reklam med anknytning till ett prospekt. Oavsett om Finansinspektionen eller Konsumentverket avser att agera, bör samråd ske mellan myndigheterna innan en åtgärd vidtas, om detta är möjligt.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram förslag som skall klargöra fördelningen av ansvaret för konsumentfrågorna mellan Finansinspektionen och Konsumentverket på det finansiella området. Arbetet har sin utgångspunkt i de förslag som presenteras i Förtroendekommissionens betänkande Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47). Detta arbete kan komma att resultera i att ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och Konsumentverket påverkas när det gäller tillsynen över reklam som rör erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten och upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad.
8.5 Tillägg till prospekt
Regeringens förslag: Om ett prospekt har godkänts och en ny omständighet inträffar, eller ett sakfel eller ett förbiseende uppmärksammas, och omständigheten, sakfelet eller förbiseendet kan påverka bedömningen av de finansiella instrumenten, skall ett tillägg till prospektet upprättas. Skyldigheten att upprätta ett tillägg gäller fram till dess anmälningstiden för erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten löper ut eller de finansiella instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad.
Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande av ett tillägg inom sju arbetsdagar från det att tillägget kom in till Finansinspektionen. Ett tillägg som godkänts skall offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på. Investerare har rätt att återkalla en redan gjord anmälan eller samtycke till teckning inom fem arbetsdagar från offentliggörandet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Finansinspektionen menar att det finns ett problem med att investerare som tecknat sig för ett erbjudande inte får information om att ett prospekt ändrats genom tillägg. Finansinspektionen föreslår att det uppställs ett krav på att emittenten offentliggör tillägg i en rikstäckande dagstidning, förutom på det sätt som det ursprungliga prospektet offentliggjorts. Sveriges advokatsamfund tar också upp detta problem men föreslår i stället att Finansinspektionen åläggs att särskilt offentliggöra att ett prospekttillägg inkommit till myndigheten. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening anser att endast sakfel och förbiseenden som är väsentliga bör föranleda tillägg.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 16 i prospektdirektivet skall ett tillägg till ett prospekt upprättas om någon ny omständighet inträffar eller om sakfel eller förbiseenden avseende innehållet i ett prospekt upptäcks eller uppmärksammas. En förutsättning är dock att omständigheten, sakfelet eller förbiseendet kan påverka bedömningen av de finansiella instrumenten. Mindre stav- eller räknefel bör inte leda till att ett tillägg måste göras. Det skall vara sakfel eller inträffade omständigheter av betydelse för hur informationen i prospektet bedöms. Enligt vår mening ger inte direktivtexten utrymme för den väsentlighetsprövning som Svenskt Näringsliv m.fl. förordar. Bestämmelser om tillägg finns redan i Finansinspektionens föreskrifter, se 19 kap. 4 § i FFFS 1995:21. Skyldigheten att upprätta ett tillägg till prospektet gäller från det att prospektet har godkänts till dess anmälningstiden för erbjudandet har löpt ut eller de finansiella instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad.
Tilläggen måste godkännas på samma sätt som det ursprungliga prospektet. Den tid som Finansinspektionen har till sitt förfogande för granskning är högst sju arbetsdagar, till skillnad från tio eller i vissa fall 20 arbetsdagar som annars gäller för godkännande av prospekt. Tillägget skall offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på. Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund pekar på att det finns ett problem med att investerare som tecknat sig för ett erbjudande inte får information om att ett prospekt ändrats genom tillägg. Vi anser emellertid att det är tillräckligt att offentliggörandet av tillägget sker på samma sätt som offentliggörandet av prospektet. Som redogörs för i avsnitt 8.2 föreslås att prospektet alltid skall offentliggöras i elektronisk form. Detta medför att även tillägg alltid måste offentliggöras i elektronisk form. Då Internet är ett känt informationsmedium som underlättar snabb information till investerare anser vi det tillräckligt att tillägget offentliggöras på detta sätt. Vi menar att tillägget även bör offentliggöras av Finansinspektionen på inspektionens elektroniska hemsida.
Sammanfattningen och eventuella översättningar skall också kompletteras, om tilläggsinformationen även påverkar dessa handlingar.
Investerare som har lämnat en anmälan om teckning eller köp av finansiella instrument, eller på annat sätt samtyckt till att teckna eller köpa instrumenten, skall ha rätt att ångra sig om ett tillägg till prospektet görs. I prospektdirektivet anges att investerare skall ha rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke under minst två arbetsdagar efter det att tillägget offentliggjorts (artikel 16.2). Vi anser att denna minimitidsfrist i normalfallet är för kort för att en investerare skall hinna ta del av den nya informationen i tillägget och ta ställning till om anmälan eller samtycke skall återkallas. Om det inträffar något som påverkar värdet av de finansiella instrument som omfattas av erbjudandet, kan längre betänketid behövas.
Tidsfristen om två arbetsdagar kan visserligen inte ses isolerad. Efter det att en situation har uppstått som kräver tillägg till prospektet tar det tid att upprätta tillägget. Sedan har - som framgått - Finansinspektionen sju arbetsdagar på sig att godkänna tillägget.
Vi anser vid en samlad bedömning att den tidsfrist som här diskuteras bör vara minst fem arbetsdagar. Det bör normalt sett vara tillräckligt för att investerare skall hinna ta ställning till om en återkallelse av en anmälan om köp eller teckning bör göras.
8.6 Gränsöverskridanden - tillräckligt att anmäla prospektet
Regeringens förslag: När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, skall inspektionen på begäran av emittenten eller den som har upprättat prospektet överlämna ett intyg om godkännandet till behöriga myndigheter i andra stater inom EES. Av intyget skall framgå att prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet samt om information har utelämnats och i så fall skälen till detta. Till intyget skall fogas en kopia av prospektet. Om en översättning av hela eller delar av prospektet krävs av en utländsk myndighet, skall översättningen bifogas den begäran som ges in till Finansinspektionen och översändas till den andra myndigheten tillsammans med intyget.
Finansinspektionen har ett upplysnings- och ingripandeansvar för prospekt som är godkända i andra stater inom EES.
Utredningens förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det kanske främsta syftet med att ändra prospektreglerna har varit att göra det enklare att genomföra ett gränsöverskridande erbjudande och att förenkla upptagande av finansiella instrument till handel på reglerade marknader i andra stater inom EES. Enligt reglerna i prospektdirektivet är det tillräckligt för de emittenter som planerar ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel i flera länder att få prospektet godkänt hos en behörig myndighet. Därefter kan emittenten begära att myndigheten inom tre arbetsdagar från begäran, eller inom en arbetsdag efter godkännandet, överlämnar ett intyg om godkännandet till behöriga myndigheter i andra stater inom EES.
Av intyget skall det framgå att prospektet är upprättat i enlighet med prospektdirektivet och en kopia av prospektet skall bifogas (artikel 18.1). Om det i prospektet har utelämnats information som normalt krävs enligt direktivet eller prospektförordningen, skall detta framgå av intyget. I avsnitt 7.5 redogörs för olika situationer där utelämnande av information kan vara tillåtet. I intyget skall det anges skälen till att information har utelämnats (artikel 18.2).
Enligt artikel 17.1 i prospektdirektivet får den mottagande myndigheten när den erhåller ett meddelande om att ett prospekt har godkänts inte uppställa något krav på ytterligare godkännande eller annat administrativt förfarande i fråga om prospektet. Språkreglerna ger dock stöd för den mottagande myndigheten att kunna ställa krav på att hela eller delar av prospektet, framför allt sammanfattningen, översätts. När en begäran om utfärdande av intyg överlämnas till Finansinspektionen skall därför en översättning i förekommande fall bifogas denna begäran. Översättning sker på ansvar av den som upprättat prospektet och skall också bekostas av denne.
Av artikel 17.2 i direktivet framgår att om ett tillägg skall upprättas ankommer det på den behöriga myndigheten som har godkänt prospektet att kräva att tillägget godkänns och offentliggörs. Den mottagande myndigheten kan dock göra myndigheten som har godkänt prospektet uppmärksam på behovet av ett tillägg. Motsvarande förfarande som tillämpas på prospektet såvitt avser anmälan till andra behöriga myndigheter skall tillämpas även på eventuella tillägg.
Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES, kan det även omfatta ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i Sverige eller avse ett upptagande av finansiella instrument till handel på t.ex. Stockholmsbörsen. Prospektet är giltigt i Sverige, om Finansinspektionen från den andra myndigheten har erhållit ett intyg om att prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet.
Om Finansinspektionen i de fall som avses i föregående stycke skulle finna att det i samband med erbjudandet eller upptagandet till handel begås oegentligheter av emittenten eller av det finansiella institut som ansvarar för erbjudandet eller att emittenten inte uppfyller de skyldigheter som kan finnas när det gäller ett upptagande till handel, skall Finansinspektionen underrätta myndigheten i den andra staten om detta. Den andra myndigheten förväntas då vidta åtgärder. Visar det sig att överträdelserna fortsätter har Finansinspektionen rätt att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda investerarna. Dessa åtgärder skall emellertid föregås av att den andra myndigheten informeras (artikel 23 i prospektdirektivet). Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 10.2.3.
8.7 Om emittenten har sitt säte utanför EES
Regeringens förslag: Under vissa förutsättningar får Finansinspektionen godkänna prospekt upprättade av emittenter med säte i en stat utanför EES.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det finns möjligheter för emittenter med säte utanför EES att få sina prospekt godkända av en behörig myndighet i någon av staterna inom EES även om prospektet är utformat i enlighet med regelverket i det land där emittenten har sitt säte (artikel 20 i prospektdirektivet). Prospektet måste i så fall vara upprättat i enlighet med internationella standarder framtagna av internationella organisationer för tillsyn av värdepappersmarknaderna, vilket i praktiken innebär de regler och riktlinjer som utfärdas av IOSCO (International Disclosure Standards for cross border offering and initial listings for foreign issuers, 1998, se IOSCO:s hemsida www.iosco.org). Vidare skall informationskraven motsvara dem i prospektdirektivet och prospektförordningen. Ett tänkbart exempel skulle kunna vara ett bolag med säte i USA som upprättar sitt prospekt i enlighet med amerikanska regler.
Om ett prospekt som upprättats av en emittent med säte utanför EES blir godkänt i någon av staterna inom EES gäller - för spridning av erbjudandet till andra stater inom EES - samma regler som gäller för spridande av prospekt som upprättas av en emittent med säte inom EES. Reglerna om räckvidden av godkännande, anmälningsförfarande och språkbestämmelser som redogörs för i föregående avsnitt blir alltså tillämpliga.
Kommissionen har möjlighet att anta genomförandeåtgärder beträffande prospekt från stater utanför EES (se artikel 20.3 i prospektdirektivet). Några sådana genomförandeåtgärder har dock hittills inte kommit till stånd.
9
Ansvar för prospektet
9.1 Bakgrund
Av artikel 6 i prospektdirektivet framgår att ansvaret för den information som lämnas i prospektet åtminstone skall åvila emittenten eller dess förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad eller garanten, beroende på omständigheterna. Den eller de fysiska eller juridiska personer som är ansvariga skall klart anges i prospektet med uppgift om namn och befattning, eller beträffande juridiska personer, namn och säte. Det skall också finnas med förklaringar avgivna av dem om att enligt deras kännedom överensstämmer den information som ges i prospektet med sakförhållandena och att någon uppgift som skulle påverka innehållet i prospektet inte har utelämnats. Motsvarande informationskrav finns även i prospektförordningen, se punkten 1 i bilagorna I, III-V, VII, IX-XIII, XVI och XVII till förordningen.
Medlemsstaterna skall vid införlivandet av reglerna säkerställa att deras lagar och andra författningar om civilrättsligt ansvar är tillämpliga på de personer som är ansvariga för den information som ges i prospektet.
I gällande bestämmelser om prospekt i svensk rätt finns vissa mindre skillnader mellan bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) och dem i lagen om handel med finansiella instrument när det gäller vem som är skyldig att upprätta ett prospekt.
Enligt 4 kap. 18 §, 5 kap. 16 § och 7 kap. 27 § aktiebolagslagen åvilar skyldigheten att upprätta ett prospekt styrelsen i aktiebolaget, när ett publikt bolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier, teckningsrätter, skuldebrev, optionsbevis eller vinstandelsbevis utgivna av bolaget. I den föreslagna nya aktiebolagslagen finns motsvarande bestämmelser i 11 kap. 12 § (se prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag). Bestämmelserna ålägger således inte bolaget utan ett särskilt organ inom bolaget ansvaret att upprätta prospektet. Skyldigheten för styrelsen att upprätta ett prospekt även då en aktieägare säljer fondpapper som getts ut av bolaget har motiverats med att investerarna därigenom får tillgång till mer fullständig information, än om aktieägaren själv upprättade det.
Enligt 2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument skall vid emission av fondpapper, som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs, utgivaren upprätta prospekt. Motsvarande krav ställs upp i 5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet, där det anges att vid en ansökan om inregistrering och notering av fondpapper skall en ansökan göras av den som har gett ut fondpapperen. Utgivaren skall vid inregistrering av fondpapper foga ett börsprospekt till ansökan, se 5 kap. 5 § sistnämnda lag. När det gäller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument, som inte inkluderar emission av fondpapper, anges i 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument att den som lämnar erbjudandet skall upprätta prospekt. Bestämmelserna pekar således inte ut något särskilt organ inom en juridisk person som ansvarigt för att upprätta ett prospekt. Det är dock den juridiska personens styrelse eller motsvarande ledande organ som har det övergripande ansvaret för att tillse att ett prospekt upprättas, när skyldighet föreligger för den juridiska personen att göra detta.
Prospektet skall som nämnts enligt prospektdirektivet innehålla uppgift om vem eller vilka som är ansvariga för prospektets innehåll samt en försäkran från dessa. Motsvarande krav ställs i dag upp i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt avseende innehållet i börsprospekt enligt 5 kap. 5 § lagen om börs- och clearingverksamhet och emissionsprospekt enligt 2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument.
I avsnitt 4.2.6 har närmare redogjorts för gällande svensk rätt avseende ansvar för innehållet i ett prospekt. Aktiebolagskommittén föreslog i sitt delbetänkande från 1997 att bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen skulle upphävas, eftersom kommittén ansåg det olyckligt att den som avser att emittera eller sälja fondpapper skulle behöva beakta prospektregler i flera lagar. Av betydelse i detta sammanhang är dock att Aktiebolagskommittén ansåg att upphävande av aktiebolagslagens prospektregler förutsatte en särskild bestämmelse om styrelses och revisors ansvar för emissionsprospekt (se SOU 1997:22 s. 228 ff., jfr även SOU 2001:1 s. 260).
Aktiebolagskommitténs förslag har remissbehandlats och i nu aktuellt avsnitt tillstyrkts eller lämnats utan erinran (se prop. 2004/05:85 s. 359 f.).
Prospektutredningen har i sitt slutbetänkande behandlat frågor som bl.a. rör juridiska personers ansvar för fel och brister i ett prospekt (SOU 2005:18). I delbetänkandet har utredningen vidare behandlat vissa frågor rörande ansvar för prospekt som har anknytning till förslag som lämnats i delbetänkandet (SOU 2004:95).
9.2 Skyldighet att upprätta prospekt och ansvar för prospektets innehåll
Regeringens förslag: Vid ett erbjudande till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument skall prospektet upprättas av emittenten.
Vid ett erbjudande till allmänheten om köp av aktier, konvertibler, teckningsoptioner eller teckningsrätter som lämnas av någon som innehar sådana finansiella instrument skall prospektet upprättas av det aktiebolag som har gett ut instrumenten. Den som avser att lämna ett sådant erbjudande skall underrätta styrelsen i bolaget senast sex veckor före den dag då köp tidigast avses ske. Ett aktiebolag får ta ut ersättning för sina kostnader för att upprätta prospektet av den som lämnar erbjudandet. Om erbjudandet lämnas av flera, skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal instrument av samma slag som var och en erbjuder till allmänheten.
Vid andra erbjudanden till allmänheten om finansiella instrument skall prospektet upprättas av den som lämnar erbjudandet.
Vid en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall prospektet upprättas av den som gör ansökan.
Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även omfatta överträdelser av bestämmelserna om prospekt i lagen om handel med finansiella instrument och reglerna i prospektförordningen.
En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Stockholmsbörsen AB tillstyrker förslaget. Stockholmsbörsen anser att det borde övervägas om det inte går att införa motsvarande ansvarsbestämmelser för befattningshavare i utländska bolag som ger ut prospekt för godkännande av Finansinspektionen. Finansinspektionen anser att ett riktigt genomförande av regeln i artikel 6.2 i prospektdirektivet förutsätter att skadeståndsreglerna ändras i materiellt hänseende; i utredningens förslag till 2 kap. 10 § 4 lagen om handel med finansiella instrument finns bara en upplysning om att något ansvar inte kan utkrävas enbart på grund av innehållet i sammanfattningen. Enligt inspektionen bör det i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) tas in en hänvisning också till prospektförordningen. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening anser att utredningen bör ges i uppdrag att närmare se över bestämmelserna om skyldighet att upprätta prospekt. Föreningarna framhåller att prospektdirektivet inte innehåller några regler om att ett bolag mot sin vilja skall kunna tvingas att upprätta prospekt. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om utvidgningen av skadeståndsansvaret är befogad och om de av utredningen föreslagna tilläggen är tillräckliga för att reglerna i artikel 6 i prospektdirektivet skall anses vara uppfyllda. De tillägg i aktiebolagslagen och i försäkringsrörelselagen som utredningen föreslagit leder till en utvidgning av skadeståndsansvaret som skiljer sig från vad som gäller för andra verksamhetsformer. Det föreslås inte något särskilt ansvar för prospekt som upprättas av t.ex. ekonomiska föreningar, handelsbolag eller fysiska personer.
Skälen för regeringens förslag: När prospektdirektivet införlivas med svensk rätt bör det, på motsvarande sätt som gäller i dag, i lag anges vem som är skyldig att upprätta ett prospekt. I likhet med utredningen anser vi att prospektet bör upprättas av emittenten av de finansiella instrumenten vid erbjudanden till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument. Detta motsvarar således vad som gäller i dag enligt lagen om handel med finansiella instrument. Vid andra fall av erbjudanden bör som huvudregel den som lämnar erbjudandet vara ansvarig för att ett prospekt upprättas.
Enligt utredningens förslag skall den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad vara ansvarig för att ett prospekt upprättas. Vanligtvis är den som gör ansökan och emittenten av de instrument som ansökan avser en och samma person. Detta innebär att i praktiken kommer emittenten således att vara den som är ansvarig för att prospekt upprättas också i sådana fall. Emellertid kan det förekomma reglerade marknader utomlands som tillåter att även andra än emittenten får ansöka om att finansiella instrument skall tas upp till handel. Enligt vår mening utgår reglerna i prospektdirektivet också från att denna möjlighet finns. Mot den bakgrunden anser vi - i likhet med utredningen - att det i den svenska lagstiftningen bör anges att den som gör en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad bör vara ansvarig för att ett prospekt upprättas.
Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening har framhållit att prospektdirektivet inte innehåller några regler om att ett bolag mot sin vilja skall kunna tvingas att upprätta prospekt. I likhet med utredningen instämmer vi emellertid i Aktiebolagskommitténs bedömning att när en aktieägare säljer fondpapper som getts ut av ett aktiebolag under sådana förhållanden att prospektskyldighet föreligger, skall prospektet upprättas av bolaget. Denna princip har i fråga om aktier och teckningsrätter varit gällande under lång tid i Sverige (se 4 kap. 18 § i den nu gällande aktiebolagslagen och 11 kap. 12 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen) och genom att bolaget skall upprätta prospektet torde investeraren normalt få en mer fullständig bild av bolaget än om aktieägaren själv upprättade det. Bolaget bör på motsvarande sätt som gäller i dag ha rätt till ersättning från aktieägaren för kostnader i anledning av upprättandet av prospektet (jfr 4 kap. 26 § i den nu gällande aktiebolagslagen och 11 kap. 20 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen).
Krav motsvarande dem i artikel 6 i prospektdirektivet på att de personer som är ansvariga för informationen i prospektet skall anges i detsamma och avge en försäkran avseende prospektets innehåll, finns även i prospektförordningen. Reglerna i förordningen är direkt tillämpliga och skall således inte införlivas med svensk rätt.
När det gäller Aktiebolagskommitténs förslag om styrelsens och revisorers ansvar för prospekt är dessa enligt utredningens bedömning väl underbyggda och bör därför läggas till grund för lagstiftning, avseende dessa företrädares ansvar. Därigenom bibehålls och förstärks det skydd som för närvarande föreligger enligt reglerna i aktiebolagslagen, eftersom ansvarsbestämmelsen enligt vad som föreslås uttryckligen kommer att omfatta samtliga regler om prospekt och inte som i dag bara de regler som finns i den lagen. Enligt utredningen bör dessa överväganden gälla även skadeståndsbestämmelserna i försäkringsrörelselagen.
Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt om utvidgningen av skadeståndsansvaret är befogad, dels i fråga om den utvidgade krets av personer som omfattas, dels i fråga om att alla prospekttyper omfattas.
I den nya bestämmelse som utredningen har föreslagit anges att prospekt skall upprättas av aktiebolaget. Bestämmelsen pekar således inte ut något särskilt organ inom bolaget som ansvarigt för att upprätta ett prospekt. Det bör dock vara styrelsen som har det övergripande ansvaret för att tillse att ett prospekt upprättas, när skyldighet föreligger för bolaget att göra detta (se avsnitt 9.1). I fråga om revisors ansvar följer av 29 kap. 2 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen, som överensstämmer med bestämmelsen i 15 kap. 2 § i den nu gällande aktiebolagslagen, att skadeståndsskyldighet kan drabba även revisor som medverkat vid tillkomsten av ett emissionsprospekt. På motsvarande sätt bör - såsom utredningen har föreslagit - revisor som medverkar när ett prospekt upprättas enligt de föreslagna nya reglerna i lagen om handel med finansiella instrument omfattas av bestämmelserna om skadeståndsskyldighet. Enligt dessa regler är det ett aktiebolag som har ansvaret för att upprätta prospekt av olika slag. Det har enligt vår uppfattning inte framkommit tillräckliga skäl för att i fråga om ansvaret för nu berörda personer göra någon skillnad beroende på vilken typ av prospekt som upprättas. Vi instämmer således med utredningens bedömning i sak även i dessa frågor.
Finansinspektionen har påpekat att regeln i artikel 6.2 i prospektdirektivet medför att skadeståndsreglerna måste ändras i materiellt hänseende. Enligt utredningens förslag ställs det bara upp ett krav på att sammanfattningen skall innehålla en upplysning om att något ansvar inte kan utkrävas enbart på grundval av sammanfattningen och översättningen av denna. Vi delar Finansinspektionens uppfattning att en upplysning inte är tillräcklig. Det behövs således en materiell regel om att en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet. Enligt vår mening bör en sådan bestämmelse lämpligen tas in i lagen om handel med finansiella instrument i anslutning till övriga bestämmelser om sammanfattningen. Därmed bör det också klart framgå att bestämmelsen är tillämplig oavsett vem som har upprättat ett prospekt.
Finansinspektionen har förordat att det i 15 kap. 1 § i den nu gällande aktiebolagslagen tas in en hänvisning även till prospektförordningen. Den information som skall finnas i ett prospekt följer framför allt av vad som anges i förordningen. Med hänsyn härtill framstår det enligt vår uppfattning som befogat att - såsom Finansinspektionen förordat - i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen ta in en hänvisning även till prospektförordningen. Motsvarande tillägg bör göras också i 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.
Advokatsamfundet och Stockholmsbörsen AB har även tagit upp några ytterligare frågor. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening har förordat att utredningen också bör ges i uppdrag att närmare se över bestämmelserna om skyldighet att upprätta prospekt. Såsom nämnts ovan har utredningen numera slutfört sitt uppdrag. Utredningen har emellertid behandlat frågor som rör ansvar för fel och brister i ett prospekt i sitt slutbetänkande. Vi är därför inte beredda att i detta sammanhang lämna några förslag avseende de frågorna. I stället avser vi att återkomma i samband med behandlingen av utredningens slutbetänkande.
10
Finansinspektionens befogenheter m.m.
10.1 Befogenheter vid tillsynen
10.1.1 Direktivets regler
Enligt prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten utrustas med ett antal befogenheter. Den behöriga myndigheten skall ha alla befogenheter som den behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter, och skall åtminstone ha befogenhet att utföra de åtgärder som anges i artikel 21.3 och 21.4.
Åtgärderna innefattar rätt att få tillgång till upplysningar och handlingar, utföra inspektioner på plats, meddela ett tillfälligt förbud för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande till handel på en reglerad marknad och förbjuda reklam. Myndigheten skall exempelvis kunna kräva att det tas in kompletterande uppgifter i prospektet och att upplysningar lämnas av emittenten, företagsledning och revisorer. Myndigheten skall även kunna offentliggöra att en emittent inte har iakttagit sina skyldigheter.
Medlemsstaterna skall se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner utdömas mot de ansvariga när reglerna i prospektdirektivet inte följs (artikel 25). Åtgärderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Vidare anges att medlemsstaterna får tillåta att åtgärderna offentliggörs av myndigheten. Myndigheten skall dock ta hänsyn till huruvida offentliggörandet riskerar att skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsakar de berörda parterna oproportionerligt stor skada.
Prospektdirektivet innehåller regler om samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter (artikel 22). Myndigheterna skall bistå varandra och utbyta upplysningar, särskilt i de fall där en emittent har mer än en behörig hemlandsmyndighet därför att den har olika kategorier av finansiella instrument eller där godkännandet av ett prospekt överlämnats till en annan myndighet. Vidare anges att ett nära samarbete också skall ske i samband med krav på att meddela tillfälligt förbud mot eller förbjuda handel med finansiella instrument som handlas i olika medlemsstater så att lika villkor för marknadsplatser kan skapas och investerarskyddet säkras. När så bedöms lämpligt får den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten begära hjälp av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten då ett ärende granskas. Genom EES-avtalet följer att dessa regler också gäller i förhållande till behöriga myndigheter i de övriga staterna inom EES.
10.1.2 Gällande rätt
De befogenheter som Finansinspektionen har enligt gällande rätt avseende tillsyn över reglerna om prospekt är mer begränsade än de som föreskrivs i prospektdirektivet. Bestämmelserna, som finns i 6 kap. lagen om handel med finansiella instrument, föreskriver först och främst en rätt för Finansinspektionen att få de uppgifter som inspektionen behöver för sin tillsyn (6 kap. 1 a §). Vidare kan Finansinspektionen, om någon underlåter att ge in ett prospekt till inspektionen för granskning, förelägga denne att vidta rättelse genom att upprätta prospekt och lämna in det till inspektionen (6 kap. 3 § 1). Finansinspektionen har även möjlighet att förelägga den som deltar eller medverkar i handel med ett finansiellt instrument att upphöra därmed (6 kap. 2 § 1). En förutsättning är att handeln strider mot kravet att den skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras. När Finansinspektionen meddelar ett föreläggande, får inspektionen även förena detta med vite. Inspektionen har dock ingen rätt att döma ut ett förelagt vite utan får ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om detta.
Regeringen har i en nyligen beslutad proposition om marknadsmissbruk (prop. 2004/05:142) föreslagit ändringar i 6 kap. lagen om handel med finansiella instrument med avseende på Finansinspektionens befogenheter vid tillsyn. Ändringarna har föranletts av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk). De ändringar som föreslås i propositionen innebär bl.a. att den krets som omfattas av upplysningsskyldigheten vidgas från att omfatta tillsynsobjekten och vissa andra särskilt uppräknade juridiska personer till att omfatta var och en, dvs. både juridiska och fysiska personer. Dessutom föreslås att upplysningsskyldighetens omfattning vidgas till att under vissa förutsättningar även innefatta en skyldighet att inställa sig till förhör.
10.2 Överväganden avseende Finansinspektionens befogenheter
10.2.1 Rätt att begära upplysningar och möjlighet att utföra inspektioner på plats
Regeringens förslag: Den rätt för Finansinspektionen att anmoda någon att inställa sig till förhör, som föreslås i prop. 2004/05:142, skall inte gälla beträffande bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument.
Finansinspektionen får genomföra undersökning på plats hos börs och auktoriserad marknadsplats när inspektionen anser det nödvändigt.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken skall kunna kallas till förhör av Finansinspektionen. Utredningen föreslår vidare att Finansinspektionen under vissa omständigheter skall kunna genomföra platsundersökningar hos alla juridiska och fysiska personer som inspektionen finner behövligt och begära handräckning hos kronofogdemyndigheten för att kunna vidta en sådan åtgärd.
Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län påpekar att frågan om hur uppgiftsskyldigheten enligt prospektreglerna förhåller sig till den tystnadsplikt som t.ex. revisorer och advokater har måste klarläggas. Riksgäldskontoret är kritisk mot att dra paralleller med de befogenheter som regleras med stöd av marknadsmissbruksdirektivet, eftersom dessa delvis syftar till att utreda sådana överträdelser av bestämmelser som är kriminaliserade. Riksgäldskontoret menar därför att tillsynsreglerna bör renodlas till att avse den tillsyn som Finansinspektionen skall bedriva till följd av sitt ansvar för prospektreglerna. Finansinspektionen påpekar att det inte är så vanligt att inspektionen har behov av att rikta sin begäran om upplysningar mot någon annan än det ingivande bolaget. Om ett sådant behov skulle uppstå finns det redan i gällande rätt möjlighet att begära upplysningar från värdepappersbolag och börser, vilket inspektionen finner tillräckligt. Kronofogdemyndigheten i Stockholm anser att Finansinspektionen bör begära kronofogdemyndighetens biträde att få tillträde till lokaler som skall undersökas i stället för att begära handräckning. Kronofogdemyndigheten föreslår att - om handräckning trots allt skall användas - avgiftsbefrielse för sökanden vid begäran om handräckning införs. Kronofogdemyndigheten poängterar slutligen att det bör övervägas om inte platsundersökning som företas i privatbostad alltid måste föregås av en prövning av allmän förvaltningsdomstol. Tredje AP-fonden, som också invänder mot att paralleller dras mellan befogenheter med stöd av marknadsmissbruksdirektivet och de som följer av prospektdirektivet, avstyrker utredningens förslag till utvidgade befogenheter för Finansinspektionen att begära upplysningar och handlingar samt att kalla någon till förhör och genomföra platsundersökningar i den del dessa går utöver vad som följer av prospektdirektivet. Tredje AP-fonden anser dels att det är tveksamt om det föreligger något behov av att andra personkategorier än de som nämns i direktivet skall kunna åläggas att lämna upplysningar, handlingar, bli kallade till förhör eller bli föremål för en platsundersökning, dels att det måste göras en mer ingående analys av intresseavvägningen mellan den inskränkning i den personliga friheten som de föreslagna befogenheterna skulle innebära för de enskilda och ändamålet med inskränkningen. Tredje AP-fonden har även efterlyst en diskussion om förhållandet till olika bestämmelser om tystnadsplikt.
Skälen för regeringens förslag: Vissa av de befogenheter som omfattas av prospektdirektivet har redan berörts i anslutning till andra avsnitt. Att inspektionen i enlighet med artikel 21.3 a i direktivet skall ha rätt att kräva att kompletterande uppgifter tas in i prospektet, om det är nödvändigt för att skydda investerarna, har behandlats i avsnitt 8.1. Möjligheten att enligt artikel 21.3 e förbjuda reklam har behandlats i avsnitt 8.4.2.
Rätten att begära upplysningar och få ta del av handlingar
Enligt artikel 21.3 b i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten vid sin prövning av om ett prospekt skall godkännas ha rätt att begära upplysningar och handlingar från emittenter, erbjudare, den som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad samt de personer som kontrollerar dem eller kontrolleras av dem. När det gäller revisorer och företagsledning hos emittenter, erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad samt finansiella mellanhänder skall befogenheterna åtminstone omfatta rätten att kräva in upplysningar (artikel 21.3 c).
Enligt gällande rätt har inspektionen rätt att begära upplysningar från företag som står under dess tillsyn, se exempelvis 6 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse och 11 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet. I förarbetena till dessa bestämmelser anges att upplysningsskyldigheten innebär att de som står under tillsyn är skyldiga att lämna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektionen (prop. 1990/91:142 s. 171 samt prop. 1991/92:113 s. 131 och 206). Vidare uttalas att denna upplysningsskyldighet även innefattar en rätt att ta del av handlingar.
Institut som omfattas av de bestämmelser som anges i det föregående stycket omfattas även av bestämmelsen i 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument. Med stöd av denna bestämmelse kan inspektionen begära in upplysningar även från vissa andra uppräknade juridiska personer. För företag som står under inspektionens tillsyn samt vissa juridiska personer finns således goda möjligheter för inspektionen att få de upplysningar och handlingar som den behöver vid sin granskning av ett prospekt.
Beträffande övriga personer som anges i prospektdirektivet krävs dock att den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument utvidgas till att omfatta även dessa personer, för att direktivet skall vara genomfört i denna del. Som tidigare nämnts har regeringen nyligen föreslagit ändringar i den bestämmelsen. De föreslagna ändringarna, som motsvarar prospektutredningens förslag i den delen, innebär att upplysningsskyldigheten skall omfatta "ett företag eller någon annan", dvs. både juridiska och fysiska personer. Vidare skall upplysningsskyldigheten uttryckligen omfatta tillhandahållandet av "uppgifter, handlingar och annat". Förslaget går således längre än prospektdirektivet kräver.
Finansinspektionen och Tredje AP-fonden invänder mot utredningens förslag att utvidga den krets som omfattas av upplysningsskyldighet mer än vad som krävs enligt prospektdirektivet. Vi anser dock inte att det finns tillräckliga skäl att begränsa bestämmelsens tillämpningsområde, enligt det förslag till ny lydelse som lämnats i propositionen om marknadsmissbruk (prop. 2004/05:142), med avseende på prospektreglerna. Det kan dock antas att inspektionen i första hand kommer att rikta sina frågor till den som lämnat in en ansökan om godkännande av prospekt, som därefter har att besvara frågorna genom att i vissa fall själv inhämta handlingar och upplysningar från andra personer.
Som bl.a. Länsrätten i Stockholms län har påpekat har utredningen inte berört frågan om hur uppgiftsskyldigheten förhåller sig till bestämmelser om tystnadsplikt för vissa yrkeskategorier, t.ex. revisorer och advokater. I propositionen om marknadsmissbruk föreslås att det i 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument tas in en uttrycklig bestämmelse om att Finansinspektionens befogenheter inte skall gälla i den mån de strider mot en i lag reglerad tystnadsplikt för advokater.
Av prospektdirektivet (artikel 21.3 c) följer att Finansinspektionen skall ha rätt att begära in upplysningar av revisorer. Något förbehåll för nationella rättsliga bestämmelser om tystnadsplikt finns inte. Upplysningsskyldigheten måste därför anses gå före befintliga bestämmelser om tystnadsplikt för denna yrkesgrupp.
Utredningen har vidare föreslagit att Finansinspektionen ges rätt att kalla en person som förväntas kunna lämna upplysningar till förhör, om detta behövs för att inspektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Regeringen har lämnat ett motsvarande förslag i propositionen om marknadsmissbruk.
Riksgäldskontoret ifrågasätter om det föreligger något behov för Finansinspektionen att kalla personer till förhör med avseende på prospektbestämmelserna. Tredje AP-fonden anser att rätten att kalla någon att inställa sig till förhör är en förhållandevis långtgående befogenhet som innebär påtagliga inskränkningar i den enskildes frihet. En sådan inskränkning får endast göras om de ändamål för vilka inskränkningen görs väger tyngre än integritetsintresset.
Vi delar remissinstansernas synpunkter i detta avseende. Det föreligger heller inte någon skyldighet enligt prospektdirektivet att införa bestämmelser som ger den behöriga myndigheten befogenhet att kalla någon till förhör. Någon sådan befogenhet bör därför inte föreligga med avseende på bestämmelserna om prospekt. Upplysningsskyldigheten enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument bör därför begränsas på ett sådant sätt att den inte omfattar rätten att kalla någon till förhör för att säkerställa efterlevnaden av prospektbestämmelserna.
Om någon inte fullgör en anmodan att tillhandahålla uppgifter, handlingar och annat enligt 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument, får Finansinspektionen - genom förslag i propositionen om marknadsmissbruk - vid vite förelägga denne att göra rättelse. Bestämmelsen innebär att vite kan föreläggas såväl juridiska som fysiska personer. Finansinspektionens beslut kan enligt 7 kap. 1 § samma lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Rätten att utföra inspektioner på plats
Enligt artikel 21.4 d i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten, efter att de finansiella instrumenten tagits upp till handel på en reglerad marknad, ha befogenhet att utföra inspektioner på plats, för att kontrollera att bestämmelserna i prospektdirektivet och prospektförordningen följs. När så är nödvändigt enligt nationell lagstiftning får den eller de behöriga myndigheterna utnyttja denna befogenhet genom ansökan hos den behöriga rättsliga myndigheten och/eller i samarbete med andra myndigheter.
Bestämmelser om att den behöriga myndigheten skall ha rätt att utföra platsundersökningar finns även i andra direktiv inom området finansiella tjänster (se artikel 50.2 c i direktivet om marknader för finansiella instrument och artikel 24.4 i öppenhetsdirektivet).
Upplysningsskyldighet enligt 6 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse och 11 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet innefattar enligt vad som uttalats i förarbetena även en möjlighet för Finansinspektionen att göra platsundersökningar hos de företag som står under inspektionens tillsyn (prop. 1990/91:142 s. 171 samt prop. 1991/92:113 s. 131 och 206). I 13 kap. 4 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse finns en bestämmelse som uttryckligen anger att Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos ett kreditinstitut och vissa utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige. Enligt 13 kap. 6 § samma lag har inspektionen även rätt att genomföra undersökningar hos andra företag, som har fått i uppdrag av ett kreditinstitut att driva någon del av institutets rörelse.
Utredningen har föreslagit att det införs en uttrycklig rätt för Finansinspektionen att genomföra platsundersökningar.
Regeringen har berört frågan om platsundersökningar i propositionen om marknadsmissbruk. Regeringen ansåg då att det inte fanns skäl att ge Finansinspektionen utökade möjligheter att genomföra platsundersökningar men förklarade att man eventuellt skulle återkomma i frågan.
Enligt vår bedömning innebär bestämmelsen i artikel 21.4 d i prospektdirektivet om platsundersökningar inte att det måste införas några befogenheter för de behöriga myndigheterna att på rättslig väg genomdriva en platsundersökning. I praktiken kommer platsundersökningar endast vara aktuella att utföra hos börser och auktoriserade marknadsplatser. För att det inte skall råda någon oklarhet om att Finansinspektionen har möjlighet att utföra platsundersökningar bör detta uttryckligen framgå av lag. Vi föreslår därför att det införs en ny bestämmelse i lagen om börs- och clearingverksamhet, som klargör detta.
Den upplysningsskyldighet börser och auktoriserade marknadsplatser har gentemot Finansinspektionen kan alltså fullgöras genom att inspektionen genomför en undersökning på plats. Genom en sådan undersökning kan inspektionen ta del av handlingar och studera rutiner på plats i stället för att begära in uppgifter och handlingar till inspektionen. Vid en platsundersökning kan det ske en inspektion av alla aspekter av den verksamhet som inspektionen har tillsyn över.
Det saknas anledning att införa bestämmelser som ger Finansinspektionen rätt att använda tvångsmedel för att genomföra en platsundersökning. Underlåtenhet att fullgöra upplysningsskyldigheten är dock sanktionerad genom bestämmelser i 11 kap. lagen om börs- och clearingverksamhet.
10.2.2 Rätten att förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller handel på en reglerad marknad
Regeringens förslag: Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet strider mot bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen.
Finansinspektionen får i fråga om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten även meddela ett permanent förbud, om inspektionen finner att bestämmelserna i nämnda lag eller förordning har överträtts.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt utredningens förslag får dock Finansinspektionen även meddela ett permanent förbud mot att ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anser att reglerna i artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet inte ger utrymme för att ge den behöriga myndigheten befogenhet att meddela permanent förbud mot att ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. Enligt Advokatsamfundet bör den av utredningen föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 1 c § lagen om handel med finansiella instrument därför ändras. Övriga remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Det förekommer att en emittent eller någon annan genom en annons eller på något annat sätt riktar ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten att förvärva finansiella instrument, utan att först ha fått ett prospekt godkänt och registrerat hos Finansinspektionen. I sådana fall kan inspektionen enligt gällande rätt förelägga emittenten att ge in ett prospekt till inspektionen för granskning (6 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument).
De nya reglerna i prospektdirektivet innebär att Finansinspektionen måste ges ytterligare befogenheter. Enligt artikel 21.3 d, f, g och h i direktivet skall den behöriga myndigheten ha befogenhet att meddela ett tillfälligt förbud för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, om myndigheten har skälig anledning att anta att reglerna i prospektdirektivet har överträtts. Den behöriga myndigheten skall även ha befogenhet att meddela ett förbud för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, om den finner att reglerna har överträtts eller har skälig anledning att misstänka att reglerna har överträtts. Befogenheterna skall således kunna utnyttjas såväl i en situation som redogjorts för ovan som i andra situationer, exempelvis där en emittent underlåter att registrera och offentliggöra ett tillägg till prospektet trots att ny väsentlig information framkommit. Sveriges advokatsamfund anser emellertid att reglerna i artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet inte ger utrymme för att - såsom utredningen har föreslagit - ge Finansinspektionen befogenhet att meddela permanent förbud även mot att ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad (se utredningens förslag till 6 kap. 1 c § lagen om handel med finansiella instrument). Vi delar Advokatsamfundets uppfattning och Finansinspektionens befogenhet att meddela ett permanent förbud bör därför inte omfatta sådana situationer.
Reglerna i artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet bör genomföras genom att en ny bestämmelse tas in i lagen om handel med finansiella instrument. I fråga om befogenheten att enligt artikel 21.3 g och h tillfälligt eller permanent stoppa handeln på en reglerad marknad avseende ett visst finansiellt instrument, bör gällande bestämmelser i 10 kap. lagen om börs- och clearingverksamhet anses tillräckliga för att uppfylla de krav som ställs upp i prospektdirektivet.
Kravet på förhandsgranskning av ett prospekt är grundläggande. Därigenom kan det säkerställas att ett prospekt innehåller den information som krävs enligt bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen. Om någon som är skyldig att lämna in ett prospekt till Finansinspektionen inte gör det, innebär detta en överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Om någon gör en sådan överträdelse torde det ske antingen med uppsåt eller av oaktsamhet. Vi delar utredningens uppfattning att detta utgör en allvarlig överträdelse som kan skada tilltron till värdepappersmarknaden. Detsamma gäller om den som lämnar ett erbjudande inte gör ett tillägg till prospektet när så krävs, eller bryter mot bestämmelserna om offentliggörande. En investerare skall kunna utgå från att den som riktar ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten har uppfyllt kraven på godkännande, offentliggörande och lämnande av information.
Såsom redogjorts för i avsnitt 10.1.1 följer av artikel 25.1 i prospektdirektivet att medlemsstaterna skall se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner utdömas mot de ansvariga, när bestämmelser som antagits enligt det direktivet inte har följts. Det finns mot denna bakgrund skäl att Finansinspektionen ges möjlighet att ålägga den som bryter mot dessa bestämmelser en sanktion i form av en särskild avgift. En sådan sanktion kan vidtas mot någon oavsett om denne står under tillsyn av Finansinspektionen. När avgiftens storlek skall bestämmas kan inspektionen också ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och till de övriga omständigheterna i det enskilda fallet. Särskild avgift behandlas närmare i avsnitt 10.3.
I detta sammanhang finns det anledning att även överväga om den rätt som Finansinspektionen har i dag att, om någon inte ger in ett prospekt till inspektionen för granskning förelägga denne att göra rättelse genom att upprätta prospekt och lämna in detta till inspektionen, bör kvarstå oförändrad. Eftersom Finansinspektionen nu föreslås få befogenhet att stoppa ett erbjudande om det inte getts in ett prospekt till inspektionen för granskning, torde det inte längre finnas något behov av att rikta något föreläggande till den som är skyldig att upprätta prospektet. Finansinspektionens nya befogenhet framstår dessutom som betydligt mer verkningsfull än den möjlighet som inspektionen har enligt gällande rätt att förelägga någon att vidta rättelse.
10.2.3 Övriga befogenheter enligt direktivet
Regeringens förslag: Bestämmelserna om handelsstopp i lagen om börs- och clearingverksamhet förtydligas så att det uttryckligen framgår att handeln kan stoppas om emittentens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen.
Om ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet inom EES är giltigt i Sverige, skall Finansinspektionen underrätta den myndigheten, när emittenten eller ett utländskt värdepappersföretag som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet eller har överträtt bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument eller lagen om börs- och clearingverksamhet. Om brottsligheten eller överträdelserna fortsätter, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndighet som godkänt prospektet, får Finansinspektionen vidta åtgärder. Innan åtgärd vidtas skall inspektionen underrätta myndigheten som har godkänt prospektet. Europeiska kommissionen skall underrättas om åtgärden så snart som möjligt.
Har Finansinspektionen godkänt ett prospekt får inspektionen, om behörig myndighet i en annan stat inom EES underrättat inspektionen om att emittenten eller ett värdepappersinstitut, som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i den staten, har överträtt föreskrifter som gäller i den staten eller inte fullgjort sina skyldigheter när finansiella instrument tagits upp till handel på en reglerad marknad, vidta åtgärd mot emittenten eller institutet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Nordic Growth Market NGM AB (NGM) anser att reglerna i artikel 21.4 a och c i prospektdirektivet synes föreskriva att den behöriga myndigheten skall ha möjlighet att rikta krav direkt mot emittenten. Detta aktualiserar frågan om vem som skall ha ansvaret för emittentens löpande informationsgivning. Nämnda artikel i prospektdirektivet ger närmast intryck av att den behöriga myndigheten fortsättningsvis skall ansvara även för detta. NGM anser att det därför kan ifrågasättas om den ordning som gäller i Sverige i dag är tillräcklig för att uppfylla kraven i direktivet. Förhållandet mellan Finansinspektionen och marknadsplatsernas befogenheter och ansvar i detta avseende bör enligt NGM utredas ytterligare. Finansinspektionen anser att de nuvarande sanktionsmöjligheter inspektionen har att tillgå i sin tillsyn av marknadsplatserna är otillräckliga och att det krävs sanktionsmöjligheter som är bättre anpassade till överträdelsernas art. Finansinspektionen påpekar även att bestämmelsen i 8 kap. 5 § sjätte stycket sekretesslagen (1980:100) behöver ändras för omfatta även auktoriserade marknadsplatser.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 21.3 i i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten ha befogenhet att offentliggöra det faktum att en emittent inte har iakttagit sina skyldigheter. Vidare anges i artikel 25.2 att den behöriga myndigheten skall ha möjlighet att offentliggöra varje åtgärd som har vidtagits eller sanktion som har använts vid överträdelser av reglerna i direktivet, såvida inte offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerligt stor skada. Bestämmelserna om sekretess i statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på värdepappersmarknaden finns i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 5 § första stycket 1 gäller sekretess i sådan verksamhet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs. Presumtionen är således att Finansinspektionen får offentliggöra uppgifter om åtgärder eller sanktioner, vilket överensstämmer med regeln i artikel 25.2 i prospektdirektivet. I likhet med vad som gäller enligt direktivet får inspektionen besluta om sekretess, om det kan antas att den berörde lider skada om uppgiften röjs. Varken de administrativa åtgärder eller administrativa sanktioner som Finansinspektionen får tillgång till enligt vad som nu föreslås bedöms vara av sådan karaktär att ett offentliggörande torde kunna föranleda allvarlig oro på finansmarknaden. Enligt vår uppfattning behövs det således inte någon ändring av de svenska bestämmelserna för att genomföra direktivet i detta avseende.
I artikel 21.4 a, b och c i prospektdirektivet finns regler som föreskriver att den behöriga myndigheten, efter det att de värdepapper som omfattas av ett prospekt tagits upp till handel på en reglerad marknad, skall ha vissa befogenheter. Där anges att myndigheten skall kunna kräva att emittenten låter investerarna ta del av all väsentlig information som kan tänkas påverka bedömningen av ett värdepapper som har tagits upp på en reglerad marknad, för att skydda investerarna eller för att säkerställa att marknaden fungerar störningsfritt. Vidare skall myndigheten ha behörighet att meddela eller begära att den berörda reglerade marknaden meddelar ett tillfälligt förbud för handeln med ett värdepapper, om emittentens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen. De situationer som avses torde vara t.ex. när emittentens ekonomiska ställning försämras så att det föreligger risk för konkurs. Slutligen skall den behöriga myndigheten ha behörighet att tillse att de emittenter som har noterade värdepapper följer reglerna om information och språk i artiklarna 102 och 103 i direktiv 2001/34/EG och att alla medlemsstaters investerare behandlas lika i informationsgivningen.
Bestämmelser om utgivarens informationsplikt finns i 5 kap. 3 § och 6 kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet samt i föreskrifter från Finansinspektionen (FFFS 1995:43). Bestämmelserna omfattar de situationer som beskrivs i artikel 21.4 a och c i prospektdirektivet, med den skillnaden att den primära skyldigheten att agera åligger den reglerade marknaden. I sin tillsyn över börser och auktoriserade marknadsplatser har dock inspektionen möjlighet att agera i det fall marknadsplatsen inte följer sina skyldigheter enligt regelverket. Mot denna bakgrund bör gällande bestämmelser anses uppfylla de krav som direktivet ställer. NGM anser att direktivets regel kan tolkas så att den behöriga myndigheten skall ha möjlighet att rikta krav direkt mot emittenten och att utredningens förslag därmed inte uppfyller direktivets krav. Som nämnts ovan följer redan av bestämmelserna i lagen om börs- och clearingverksamhet att emittenten är skyldig att lämna en börs eller en auktoriserad marknadsplats information och att offentliggöra de upplysningar som är av betydelse för bedömningen av kursvärdet på de finansiella instrumenten. Det ankommer på börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen att tillse att emittenten fullgör sina skyldigheter. Finansinspektionen har, genom sin tillsyn över börser och auktoriserade marknadsplatser, möjlighet att agera om marknadsplatsen inte uppfyller sina skyldigheter enligt regelverket. Detta innebär bl.a. att inspektionen skall tillse att marknadsplatserna har fungerande rutiner för att övervaka och sanktionera emittenternas informationsgivning. Vi anser därför att gällande bestämmelser uppfyller direktivets krav och att utredningens förslag bör följas.
Bestämmelser om handelsstopp finns i 10 kap. lagen om börs- och clearingverksamhet. Det är börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen som primärt har rätt att besluta om handelsstopp. I bestämmelsen anges att ett sådant beslut skall fattas, om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl. För den händelse att en börs eller auktoriserad marknadsplats inte meddelar ett sådant beslut har även Finansinspektionen en uttrycklig rätt att meddela ett handelsstopp. Dessutom kan inspektionen vid sin tillsyn kontrollera huruvida beslut om handelsstopp är befogade. Mot denna bakgrund skulle kunna hävdas att de svenska bestämmelserna uppfyller direktivets krav. För undvikande av tveksamhet bör dock 10 kap. 1 § ändras, på så sätt att det i bestämmelsen uttryckligen framgår att handeln kan stoppas om emittentens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen.
Finansinspektionen menar att de sanktionsmöjligheter inspektionen för närvarande har att tillgå i sin tillsyn av marknadsplatserna inte är anpassade för de aktuella överträdelserna. Som Finansinspektionen framhållit finns skäl att överväga införande av administrativa avgifter som sanktionsmedel gentemot marknadsplatser. Emellertid anser vi att det är olämpligt att föregå Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor (Fi2004:11), som bl.a. gör en översyn av aktuella sanktionsmöjligheter och eventuella administrativa påföljder.
Finansinspektionen har även påtalat att bestämmelsen i 8 kap. 5 § sjätte stycket sekretesslagen bör ändras för att underlätta samarbetet mellan Finansinspektionen och en auktoriserad marknadsplats. Denna fråga har emellertid inte behandlats av utredningen och behöver beredas innan ett eventuellt ändringsförslag kan läggas fram. Frågan kan därför inte behandlas i detta ärende utan får tas upp i ett annat sammanhang.
I artikel 22 i prospektdirektivet finns regler om samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna. Vi delar utredningens bedömning att det informationsutbyte som prospektdirektivet föreskriver kan komma till stånd inom ramen för nu gällande regelverk.
Som nämnts i avsnitt 8.6 har Finansinspektionen i vissa fall skyldighet att ingripa beträffande erbjudanden eller upptaganden till handel av finansiella instrument när ett prospekt har godkänts av en utländsk behörig myndighet. Detta följer av artikel 23 i prospektdirektivet. Begreppet oegentligheter, som används i artikeln, tyder på att det är brottsliga förfaranden som avses och enligt vår mening bör det närmast vara fråga om ekonomisk brottslighet.
I första hand skall inspektionen, i egenskap av värdlandsmyndighet, kontakta den behöriga myndighet som godkänt prospektet och redovisa sina iakttagelser av överträdelser eller oegentligheter i samband med ett erbjudande eller ett upptagande till handel. Om beteendet trots det fortsätter, skall inspektionen, efter att ha underrättat hemlandsmyndigheten, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda investerarna och informera kommissionen om sådana åtgärder snarast möjligt. Av artikel 23 följer därmed också att om Finansinspektionen har godkänt ett prospekt har inspektionen, i egenskap av hemlandsmyndighet, skyldighet att ingripa och vidta lämpliga åtgärder om en utländsk behörig myndighet underrättar inspektionen om sådana överträdelser eller oegentligheter. Utredningen har gjort bedömningen att det inte finns anledning att införa några särskilda bestämmelser i lag för att genomföra dessa regler. Enligt vår uppfattning är de skyldigheter som ankommer på Finansinspektionen enligt reglerna i artikel 23 i prospektdirektivet emellertid av sådant slag att de bör anges i lag. Vi anser därför att regler motsvarande dem i artikel 23 bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
10.3 Särskild avgift
Regeringens förslag: Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som är prospektskyldig enligt lagen om handel med finansiella instrument och som trots detta inte ansöker om godkännande av ett prospekt eller, i förekommande fall, inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett prospekt eller ett tillägg till ett prospekt.
Den särskilda avgiften skall uppgå till lägst 50 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. Avgiften tillfaller staten.
Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får en särskild avgift efterges helt eller delvis.
Utredningens förslag: Finansinspektionen får besluta att ta ut en särskild avgift vid överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det av utredningen föreslagna lägsta beloppet för den särskilda avgiften förefaller alltför lågt. Hovrätten ifrågasätter om inte den särskilda avgiften bör reserveras för mer allvarliga försummelser och att det därför bör övervägas om inte beloppsgränsen kan höjas. Det kan då vara lämpligt att uttryckligen ange att särskild avgift inte skall tas ut vid överträdelser som framstår som ringa. Länsrätten i Stockholms län anser att det bör övervägas om särskilda bestämmelser om eftergift bör införas för att ge domstolarna bättre möjligheter att göra en nyanserad bedömning av de särskilda avgifterna. Finansinspektionen anser att utredningens förslag till bestämmelse är otydligt formulerad. Enligt inspektionen vore det bättre att ange att en förutsättning för särskild avgift är att det är en prospektskyldig person som har överträtt reglerna, dvs. någon ur kategorierna emittent, erbjudare eller den som ansöker om upptagande till handel. Inspektionen anser även att den föreslagna miniminivån på 50 000 kronor är för hög med tanke på de små emissioner som enligt utredningens förslag träffas av prospektskyldighet. Den särskilda avgiften bör kunna bestämmas till lägre belopp om det är fråga om en mindre emission. Om nivån för prospektskyldighet höjs kan dock en lägsta avgift på 50 000 kronor anses motiverad.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 25.1 i prospektdirektivet anges att medlemsstaterna skall se till att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas eller administrativa sanktioner utdömas mot de ansvariga, när bestämmelser som antagits enligt direktivet inte har följts. Medlemsstaterna skall se till att sådana åtgärder är effektiva, proportionerliga och avskräckande.
I avsnitt 10.2.2 har bedömningen gjorts att Finansinspektionen bör ges möjlighet att ålägga den som bryter mot bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument en sanktion i form av en särskild avgift. Sådana överträdelser som när någon trots att prospektskyldighet föreligger inte ansöker om godkännande av ett prospekt, eller i förekommande fall, ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett prospekt, eller ett tillägg till ett prospekt, bör anses väl lämpade att prövas inom ramen för en ordning för administrativa sanktioner som avses i artikel 25.1 i prospektdirektivet. Vid en sådan överträdelse bör presumtionen vara att det åtminstone normalt föreligger oaktsamhet. Den krets som berörs av bestämmelserna om prospekt borde nämligen ha kännedom om att det finns krav på att ett prospekt skall upprättas och ges in till Finansinspektionen vid exempelvis emissioner och andra erbjudanden. Enligt gällande rätt får Finansinspektionen t.ex. meddela beslut om administrativa sanktioner i form av särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och i form av straffavgift enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Finansinspektionen ges också rätt att meddela beslut om administrativa sanktioner i form av straffavgift i den nya lag om försäkringsförmedling som regeringen nyligen har föreslagit (se prop. 2004/05:133 Försäkringsförmedling s. 123 ff. och 164 ff.). För en redogörelse av tidigare uttalanden i förarbeten om administrativa sanktionsavgifter hänvisas till Marknadsmissbruksutredningens betänkande (SOU 2004:69 s. 62-65).
När ett system med sanktionsavgifter införs bör reglerna vara tydliga, både för berörda enskilda och myndigheter. Om exempelvis någon som är skyldig att upprätta prospekt har överträtt bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument genom att inte ge in en ansökan om godkännande av ett prospekt eller inte offentliggöra ett prospekt, torde det i de flesta fall vara tämligen enkelt att konstatera detta. I likhet med Finansinspektionen anser vi dock att det finns anledning att förtydliga bestämmelsen så att det klart anges att särskild avgift i så fall skall tas ut av den som gjort överträdelsen. Enligt utredningens förslag får Finansinspektionen besluta att ta ut en särskild avgift vid överträdelse. Enligt vår uppfattning uppnår man en ökad tydlighet om bestämmelsen i stället utformas så att särskild avgift skall tas ut vid överträdelse. Följden av en överträdelse bör därmed stå klar för den enskilde, dvs. att särskild avgift skall tas ut. I ett sanktionssystem som bygger på ett mer eller mindre strikt ansvar för den enskilde bör det emellertid finnas möjlighet till eftergift. Om en överträdelse i ett enskilt fall bedöms som ringa eller ursäktlig, bör avgiften således kunna efterges. Det bör också finnas en möjlighet att helt eller delvis efterge avgiften i andra situationer (jfr rättsfallen RÅ 2000 ref. 66 och RÅ 2004 ref. 17). Sådana regler finns t.ex. i fråga om särskild avgift som tas ut enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (se 20-24 §§).
De administrativa åtgärder eller administrativa sanktioner som medlemsstaterna inför skall enligt artikel 25.1 i prospektdirektivet vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Vi anser att det mot den bakgrunden bör bestämmas ett förhållandevis stort intervall för den särskilda avgiften. Finansinspektionen får då möjlighet att göra en nyanserad bedömning av arten och omfattningen av en överträdelse när avgiftens storlek skall bestämmas. Även förhållandena hos den som har gjort överträdelsen bör naturligtvis beaktas. Exempelvis kan vad som upplevs som en avskräckande avgift av en fysisk person med måttliga ekonomiska resurser framstå som i det närmaste obetydlig för en juridisk person med stora resurser. Enligt vår uppfattning framstår det av utredningen föreslagna intervallet som väl avvägt för att uppfylla kriterierna i artikel 25.1 i prospektdirektivet. Här bör erinras om förslaget om undantag från prospektskyldighet för erbjudanden där det belopp som sammanlagt skall betalas av investerarna under en tid av tolv månader motsvarar högst 1 miljon euro (se avsnitt 5.4.2). Mot den bakgrunden framstår en lägsta avgift på 50 000 kronor inte som för hög. Detta gäller även om det skulle vara fråga om en förhållandevis liten överträdelse som inte bedöms som ringa och som inte heller efterges av annat skäl. Det förekommer dock erbjudanden som uppgår till mycket höga belopp. För att en särskild avgift i sådana fall skall anses som effektiv, proportionerlig och avskräckande framstår en högsta avgift på 10 miljoner kronor som motiverad. För att en så hög avgift skall tas ut bör naturligtvis överträdelsen i sig dessutom vara allvarlig.
Det torde följa av 17 § förvaltningslagen (1986:223) att Finansinspektionen skall ge den som inspektionen avser att ta ut en särskild avgift av tillfälle att yttra sig i ärendet innan beslut meddelas. Enligt 22 § lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument får beslut om att ta ut en särskild avgift enligt den lagen inte meddelas, om den som har gjort en överträdelse inte senast inom två år från det att överträdelsen ägde rum har delgetts upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen. På samma sätt bör en tidsfrist bestämmas även i fråga om beslut om särskild avgift vid överträdelse av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Enligt vår uppfattning framstår den av utredningen föreslagna tiden på sex månader som väl avvägd. Beslut att ta ut en särskild avgift vid överträdelse av bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument bör således inte få meddelas, om den som inspektionen avser att ta ut en särskild avgift av inte inom sex månader från det att överträdelsen ägde rum har delgetts upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen.
Beträffande verkställighet av särskild avgift bör motsvarande regler gälla som i fråga om verkställighet av straffavgift och förseningsavgift enligt 15 kap. 11-14 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2002/03:139 s. 553 f.). Särskild avgift skall således betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Finansinspektionens beslut att påföra särskild avgift får då verkställas utan föregående dom eller utslag om avgiften inte har betalts inom denna tid. Om särskild avgift inte betalas inom denna tid, skall Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Särskild avgift som påförts faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.
10.4 Överklagande och handläggning i domstol
Regeringens bedömning: Ytterligare bestämmelser om överklagande och handläggning i domstol bör inte införas.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att "allmän förvaltningsdomstol" ersätts med "länsrätten" i 7 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument samt att nya bestämmelser införs om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut enligt lagen om handel med finansiella instrument, möjlighet till dröjsmålstalan, skyndsam handläggning, rätt till muntlig förhandling och omedelbart ikraftträdande av domstols beslut.
Remissinstanserna: Domstolsverket invänder mot utredningens förslag att i 7 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument ersätta "allmän förvaltningsdomstol" med "länsrätten" och menar att detta skulle kunna ge upphov till svårigheter i rättstillämpningen. Vidare efterfrågar Domstolsverket dels en närmare utredning av rättsverkan av en dröjsmålstalan enligt utredningens förslag till ny 7 kap. 2 § nämnda lag, dels att bestämmelserna om dröjsmålstalan ges en enhetlig utformning i den finansiella lagstiftningen. Finansinspektionen ifrågasätter det praktiska behovet av att införa en bestämmelse om möjligheten att föra talan om handläggningstiden, eftersom de frister som gäller enligt prospektbestämmelserna är så korta. Enligt Tredje AP-fonden är det oklart om utredningens förslag innebär att ett beslut av Finansinspektionen att begära uppgifter m.m. skall kunna överklagas särskilt eller enbart som en preliminär fråga i samband med talan om utdömande av ett förelagt vite.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 i prospektdirektivet skall medlemsstaterna se till att beslut som fattas på grundval av författningar som antagits i enlighet med direktivet skall kunna överklagas till domstol.
I lagen om handel med finansiella instrument stadgas att Finansinspektionens beslut enligt den lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Utredningen har föreslagit att "allmän förvaltningsdomstol" skall ersättas med "länsrätten". Av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar framgår dock att länsrätten är första instans. Det finns därför inte skäl att ändra bestämmelsen.
Utredningen har föreslagit att det skall införas en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut i vissa fall. Eftersom vi inte föreslår någon bestämmelse om handräckning av kronofogdemyndigheten - se avsnitt 10.1 - behövs inte heller någon bestämmelse om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut.
Utredningen har föreslagit att det införs en ny bestämmelse om s.k. dröjsmålstalan, som skulle ge sökanden i ett ärende om godkännande av ett prospekt eller en erbjudandehandling påtryckningsmedel för det fall Finansinspektionen inte meddelar något beslut inom de i lagen angivna tidsfristerna. Bestämmelser om dröjsmålstalan finns i t.ex. lagen om investeringsfonder (12 kap. 2 §) och lagen om bank- och finansieringsrörelse (17 kap. 2 §). Dessa bestämmelser grundar sig på uttryckliga regler i EG-direktiv om möjligheten till dröjsmålstalan i samband med tillståndsärenden. Tidsfristerna är i dessa fall längre - sex månader - än vad som är fallet när det gäller godkännande av prospekt (10 respektive 20 dagar). Prospektdirektivet saknar en motsvarande regel om möjligheten att föra talan om ett försenat eller uteblivet beslut av den behöriga myndigheten. Bestämmelserna om dröjsmålstalan i lagen om investeringsfonder och lagen om bank- och finansieringsrörelse rör beslut om tillstånd att bedriva viss verksamhet. Sådana beslut är centrala för sökandenas verksamhet på ett sätt som inte kan anses vara fallet när det gäller godkännande av prospekt. Vi anser därför att det inte bör införas någon särskild bestämmelse om dröjsmålstalan när det gäller bestämmelserna om prospekt.
Utredningen har vidare föreslagit en ny bestämmelse om att handläggningen av vissa mål skall ske skyndsamt. De situationer som avses är överklaganden av beslut om platsundersökningar, utdömande av vite och beslut om särskild avgift i enlighet med de av utredningen föreslagna bestämmelserna. Vi kan dock inte se att några särskilda regler för handläggningen av denna typ av ärenden är nödvändiga. Någon särskild bestämmelse om skyndsam handläggning bör därför inte införas.
Avseende de ärendetyper som nämns i föregående stycke har utredningen även föreslagit att det införs en ny bestämmelse om rätten till muntlig förhandling i länsrätt. Att enskild som för talan i ett mål har rätt till muntlig förhandling framgår av 9 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Vi ser därför inte några skäl att införa en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument.
Slutligen har utredningen föreslagit att det införs en ny bestämmelse om att domstols beslut enligt lagen om handel med finansiella instrument skall gälla omedelbart. Den förslagna bestämmelsen strider mot vårt förslag att särskild avgift som beslutas enligt lagen om handel med finansiella instrument skall betalas inom trettio dagar från det att beslutet vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet. Vi ser inte heller i övrigt några skäl att införa en sådan bestämmelse.
10.5 Finansiering av Finansinspektionens tillsyn
Regeringens bedömning: Det bör övervägas närmare om även sådana emittenter och andra prospektskyldiga som inte står under Finansinspektionens tillsyn, bör vara med och bekosta inspektionens övervakning enligt lagen om handel med finansiella instrument.
Utredningen tar inte upp denna fråga.
Skälen för regeringens bedömning: Finansinspektionen kommer att få ett utökat ansvar med anledning av de nya bestämmelser som nu föreslås i lagen om handel med finansiella instrument. Förutom att Finansinspektionen skall granska och godkänna prospekt kommer inspektionen också att få ett utvidgat tillsynsansvar. Detta har sin grund i prospektdirektivets krav på bl.a. tillsyn över reklam och utökade sanktionsmöjligheter för de behöriga myndigheterna. Sammantaget torde det nya regelverkets omfattning och ökade krav på prospektens innehåll således innebära att Finansinspektionen får ett utökat ansvar för prospektgranskning och uppföljning av regelverket samt tillsyn.
Finansinspektionens verksamhet avseende tillsyn finansieras via myndighetens ramanslag på statsbudgeten. I praktiken är det emellertid de företag - och i vissa fall myndigheter eller fysiska personer - som står under tillsyn som finansierar inspektionens tillsynsverksamhet genom att dessa betalar in årliga avgifter till inspektionen som skall motsvara inspektionens kostnader. Detta följer av bestämmelser i de näringsrättsliga lagar som reglerar finansiell verksamhet. Exempelvis anges i 6 kap. 4 § lagen om handel med finansiella instrument att de institut som står under Finansinspektionens tillsyn skall betala årliga avgifter för att bekosta inspektionens övervakning enligt den lagen enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Med institut avses här främst värdepappersinstitut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse (se även prop. 1990/91:142 s. 150 f.). Föreskrifter om sådana avgifter finns i förordningen (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.
Enligt vår uppfattning finns det anledning att närmare överväga om även emittenter och andra prospektskyldiga som inte står under Finansinspektionens tillsyn bör vara med och bekosta inspektionens övervakning enligt lagen om handel med finansiella instrument. Denna fråga har emellertid inte behandlats av utredningen. Det finns dessutom motsvarande frågeställningar också på andra områden där både företag som står under inspektionens tillsyn och företag som inte gör det är berörda av Finansinspektionens tillsynsverksamhet. Vi anser mot denna bakgrund att frågan inte bör behandlas i detta ärende utan i ett annat sammanhang.
Finansinspektionens verksamhet avseende prövning av ärenden finansieras fr.o.m. år 2004 helt med avgifter. Bestämmelser om sådana avgifter finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Enligt 1 § skall de avgifter som tas ut enligt förordningen täcka Finansinspektionens kostnader för prövning av ansökningar och anmälningar inom inspektionens ansvarsområde. Detta gäller bl.a. granskning och registrering av prospekt enligt lagen om handel med finansiella instrument (se bilagan till förordningen). De principer som gäller i dag för avgifter för Finansinspektionens prövning av ärenden om granskning och registrering av prospekt bör gälla också i fråga om ärenden enligt de nya bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
11
Uppköpserbjudanden och vissa fusioner
11.1 Allmänt om uppköpserbjudanden
I avsnitten 5.2 och 5.4.1 har redogjorts för vissa konsekvenser av reglerna i prospektdirektivet när det gäller uppköpserbjudanden. Som där nämnts är direktivets tillämpningsområde för erbjudanden snävare än vad som följer av gällande svenska bestämmelser om prospekt, eftersom den svenska lagstiftningen omfattar även erbjudanden till allmänheten om försäljning av finansiella instrument. Ett exempel på ett sådant erbjudande är då någon erbjuder innehavare av finansiella instrument att överlåta instrumenten till budgivaren och som vederlag erbjuder antingen finansiella instrument eller kontant betalning.
Om betalningen utgörs av fondpapper som emitteras i samband med uppköpserbjudandet, omfattas emissionen i dag av bestämmelserna i 2 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument samt 17 och 18 kap. i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1995:21) om prospekt. Är emittenten ett aktiebolag gäller även bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen (1975:1385). Reglerna om prospekt i den föreslagna nya aktiebolagslagen är i sak oförändrade i förhållande till den nuvarande aktiebolagslagen (se prop. 2004/05:85 s. 359 f. och 664 f.). Om enbart kontant betalning erbjuds, omfattas erbjudandet av bestämmelsen i 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. I det fallet finns inga bestämmelser i lag eller föreskrifter avseende den information som ett sådant prospekt skall innehålla.
Näringslivets Börskommitté har utfärdat regler om offentliga erbjudanden, som bl.a. innehåller bestämmelser om vilken information som det prospekt som skall upprättas i anledning av erbjudandet skall innehålla. Reglerna avser såväl det fall då vederlaget utgörs av finansiella instrument som det fall då det utgörs av kontant betalning (se Näringslivets Börskommittés regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv [2003-09-01], avsnitt V, Bestämmelser om utformning av prospekt m.m., samt bilagan). Reglerna är tillämpliga vid offentliga erbjudanden som riktas till innehavare av finansiella instrument i svenska aktiebolag som är noterade vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Syftet är att reglerna skall följas och tillämpas av samtliga aktörer på den svenska värdepappersmarknaden. Reglerna är dock formellt bindande bara för de bolag som är noterade vid Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market eller AktieTorget, eftersom de utgör en del av de bestämmelser som ett noterat bolag har att följa enligt villkoren i noteringsavtalet. Aktiemarknadsnämnden har i några uttalanden berört innebörden av begreppet offentligt erbjudande (se AMN 1998:7 och 2001:17).
Europaparlamentet och rådet antog i april 2004 ett direktiv om uppköpserbjudanden, det s.k. takeover-direktivet8. Regeringen har i beslut den 25 mars 2004 tillsatt en särskild utredare som skall lämna förslag till hur takeover-direktivet skall genomföras i svensk rätt (dir. 2004:38). Uppdraget väntas bli redovisat kring halvårsskiftet 2005. Takeover-direktivet skall vara genomfört av medlemsstaterna senast den 20 maj 2006.
När en budgivare som vederlag erbjuder nyemitterade finansiella instrument, vanligtvis aktier, innefattar en sådan situation såväl ett erbjudande att förvärva finansiella instrument som ett erbjudande att sälja finansiella instrument. En nyemission av finansiella instrument som riktar sig till allmänheten faller som huvudregel in under prospektdirektivets tillämpningsområde. Emellertid framgår av artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet att skyldigheten att upprätta ett prospekt inte skall gälla när ett erbjudande av finansiella instrument görs för att dessa instrument skall utgöra vederlag vid ett uppköp. Ett villkor är dock att det finns ett dokument, som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt.
11.2 Offentliga uppköpserbjudanden
Regeringens förslag: Vid ett offentligt uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning, skall den som lämnar erbjudandet (budgivaren) upprätta en erbjudandehandling om summan av de belopp som till följd av erbjudandet kan komma att betalas motsvarar minst 100 000 euro.
Vid ett offentligt uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning, ges en möjlighet för budgivaren att upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen. Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas.
Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument om att upprätta en erbjudandehandling eller ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt.
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som är skyldig att upprätta en erbjudandehandling och som trots detta inte ansöker om registrering av handlingen eller offentliggör den enligt bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument.
Utredningens förslag: Utredningen har förslagit att den som lämnar ett uppköpserbjudande (budgivaren) skall upprätta en särskild erbjudandehandling och att bestämmelserna om godkännande, offentliggörande, tillägg och ansvar för prospekt skall gälla i tillämpliga delar.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Sveriges advokatsamfund anser dock att om vederlaget utgörs av enbart kontanter bör det inte ställas något krav på budgivaren att i erbjudandehandlingen redovisa sina planer för den framtida verksamheten i målbolaget.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet omfattar över huvud taget inte erbjudanden där vederlaget utgörs av kontanter. Beträffande kontanterbjudanden finns det således inte några hinder mot att behålla de svenska regler som gäller i dag enligt vilka ett prospekt skall upprättas även i sådana situationer. Dessa regler kommer dock att behöva ses över i samband med att takeover-direktivet genomförs. I fråga om uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument behöver, enligt prospektdirektivet, inte något prospekt upprättas, om det finns ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt.
Enligt utredningen bör det redan nu införas enhetliga regler om uppköpserbjudanden som anger vissa minimikrav avseende erbjudandehandlingens innehåll oavsett om vederlaget utgörs av finansiella instrument eller kontant betalning. Erbjudandehandlingen kan i så fall utgöra det dokument som den behöriga myndigheten skall göra en bedömning av enligt artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet. Eftersom reglerna i artikel 4.1 b i prospektdirektivet innebär att en likvärdig handling måste upprättas - för att undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt skall gälla - vid alla former av övertaganden genom ett erbjudande om utbyte av värdepapper, bör bestämmelserna om uppköpserbjudanden enligt utredningen omfatta alla offentliga erbjudanden.
Det framstår emellertid enligt vår uppfattning som problematiskt att föregripa genomförandet av takeover-direktivet genom att i det här sammanhanget föreslå särskilda regler om uppköpserbjudanden. Anledningen till detta är främst de lagvalsregler som finns i artikel 4 i takeover-direktivet. Huvudregeln enligt artikel 4.2 a i det direktivet är att det är den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som är föremål för ett uppköpserbjudande (målbolaget) har sitt säte, dvs. emittenten av de finansiella instrument som den som lämnar erbjudandet avser att förvärva, som är behörig myndighet för att utöva tillsyn över ett uppköpserbjudande. I artikel 4.2 b-4.2 e anges emellertid flera undantag från denna regel. Frågan om vilken myndighet som skall vara behörig myndighet i fråga om ett uppköpserbjudande är således inte helt okomplicerad. Hur dessa regler bör genomföras i Sverige är en av de frågor den särskilde utredare som nämnts i avsnitt 11.1 har att överväga och ta ställning till.
Det måste också beaktas att medlemsstaterna inte behöver genomföra takeover-direktivet före den 20 maj 2006 (se artikel 21.1). Även om det införs särskilda regler om uppköpserbjudanden i Sverige samtidigt som de här behandlade nya bestämmelserna om prospekt träder i kraft är det således inte troligt att övriga stater inom EES redan vid den tidpunkten har genomfört regler om uppköpserbjudanden. Det skulle därmed kunna uppkomma problem med tillämpning av bl.a. lagvalsreglerna vid uppköpserbjudanden där den som lämnar erbjudandet eller målbolaget har anknytning till flera stater.
Vi anser att det mot denna bakgrund inte bör införas några regler om offentliga uppköpserbjudanden som skall gälla i avvaktan på att takeover-direktivet införlivas med svensk rätt.
Den som lämnar ett erbjudande om att förvärva finansiella instrument enligt 2 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument är skyldig att upprätta prospekt, om kontant betalning erbjuds som vederlag. Den bestämmelsen föreslås dock ändras (se avsnitt 5.2). Enligt de föreslagna nya bestämmelserna om prospekt i nämnda lag skall ett prospekt upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, om inte något av undantagen från skyldigheten att upprätta prospekt är tillämpligt (2 kap. 1 §). Den som lämnar ett kontanterbjudande skulle i så fall inte längre omfattas av skyldigheten att upprätta prospekt. Vi anser dock att någon ändring i sak av vad som gäller i fråga om sådana erbjudanden inte bör göras i detta sammanhang. Det bör därför alltjämt gälla att den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning, skall upprätta ett prospekt. Lagrådet har påtalat att det med hänsyn till de nya bestämmelserna om prospekt i 2 kap. är oegentligt att använda begreppet prospekt även för den handling som skall upprättas vid ett sådant erbjudande. Vi anser att handlingen därför bör benämnas erbjudandehandling i stället för prospekt i enlighet med vad Lagrådet har föreslagit. Enligt vår uppfattning bör beloppsgränsen för erbjudanden som omfattas av bestämmelserna också höjas från 300 000 kronor till motsvarande 100 000 euro på samma sätt som i fråga om prospektskyldighet vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten (se avsnitt 5.4.2). De undantag från prospektskyldighet som gäller i dag enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 och 3 bör gälla även beträffande skyldigheten att upprätta en erbjudandehandling vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant betalning. Vid ett sådant erbjudande bör det ställas motsvarande krav på en erbjudandehandling som dem som gäller i dag beträffande ett prospekt enligt 2 kap. 4 § första stycket och 6 § lagen om handel med finansiella instrument. Erbjudandehandlingen skall således ges in till Finansinspektionen för registrering, men något krav på att den skall godkännas av inspektionen ställs inte upp. Sedan Finansinspektionen har registrerat erbjudandehandlingen, skall den offentliggöras.
Undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt vid uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning gäller bara om det finns ett dokument som Finansinspektionen anser innehålla information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt. Enligt vår uppfattning bör det därför införas en möjlighet för den som lämnar ett sådant erbjudande att ge in ett dokument till Finansinspektionen för bedömning av om det uppfyller detta krav.
Reglerna i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet ger utrymme för olika tolkningar av hur detta undantag skall tillämpas. Det råder dock inte någon tvekan om att den behöriga myndigheten inte skall godkänna och registrera dokumentet på motsvarande sätt som ett prospekt. Enligt artikel 4.3 i prospektdirektivet skall kommissionen anta genomförandeåtgärder i fråga om dessa regler, främst om innebörden av begreppet likvärdigt. Kommissionen har emellertid inte ännu antagit några genomförandeåtgärder.
En utgångspunkt är enligt vår uppfattning att kravet på likvärdig information inte bör uppfattas som att det skall vara fråga om exakt samma information som i ett prospekt. Om det också i fråga om det dokument som avses i artiklarna 4.1 b och 4.2 c ställs krav på att innehållet skall vara detsamma som i ett prospekt skulle det således innebära en skärpning i förhållande till reglerna i prospektdirektivet. Någon sådan skärpning av kraven bör enligt vår uppfattning inte införas i det svenska regelverket. Enligt vad som anges i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet skall den behöriga myndigheten emellertid göra en bedömning om huruvida dokumentet innehåller information som kan anses som likvärdig med den i ett prospekt. En sådan bestämmelse bör därför tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Om den behöriga myndigheten anser att informationen i ett dokument inte är likvärdig med den i ett prospekt, gäller naturligtvis inte undantaget i artiklarna 4.1 b och 4.2 c i prospektdirektivet och i så fall skall ett prospekt upprättas. Enligt vår uppfattning bör Finansinspektionen i sådana fall meddela ett beslut med den innebörden. En bestämmelse med detta innehåll bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument. Ett beslut som mynnar ut i att informationen i det ingivna dokumentet inte är likvärdig med den i ett prospekt bör meddelas så snart Finansinspektionen har gjort sin bedömning. Motsvarande tidsfrister och möjlighet att komplettera dokumentet bör gälla som i ärenden som avser godkännande av prospekt (se avsnitt 8.1). Av prospektdirektivet följer att det inte får ställas upp något krav på att Finansinspektionen skall meddela beslut om godkännande av ett dokument som getts in för granskning. Undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt bör därför gälla om inte Finansinspektionen inom denna tidsfrist meddelat beslut om att ett prospekt skall upprättas. Inspektionens skall således inte meddela något beslut om att ett prospekt inte behöver upprättas. Emellertid kan inspektionen i ett sådant fall redan innan tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och lämna en upplysning om detta till budgivaren.
I avsnitt 9.2 föreslås att skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall omfatta överträdelser av bestämmelserna om prospekt i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Detsamma bör gälla i fråga om överträdelser av bestämmelserna i sistnämnda lag om erbjudandehandling vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant betalning eller sådant dokument som är likvärdigt med ett prospekt vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument.
I avsnitt 10.3 föreslås att Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som är prospektskyldig enligt lagen om handel med finansiella instrument och som trots detta inte ansöker om godkännande av ett prospekt eller, i förekommande fall, inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt eller inte offentliggör ett prospekt eller ett tillägg till ett prospekt. På motsvarande sätt bör en särskild avgift tas ut av den som är skyldig att upprätta en erbjudandehandling och som trots detta inte ansöker om registrering av handlingen eller offentliggör den enligt bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. I fråga om offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning gäller prospektskyldighet enligt de nya bestämmelserna i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument, om budgivaren inte har gett in ett dokument som är likvärdigt med ett prospekt till Finansinspektionen eller om budgivaren har gett in ett dokument men inspektionen har meddelat beslut om att ett prospekt skall upprättas. Av de allmänna bestämmelserna om särskild avgift följer således att en avgift skall tas ut också av en budgivare som är prospektskyldig och som trots detta inte ansöker om godkännande av ett prospekt. Några ytterligare bestämmelser om särskild avgift vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument behövs därmed inte.
En definition av vad som avses med ett offentligt uppköpserbjudande bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument. Med offentligt uppköpserbjudande bör här avses ett offentligt erbjudande till innehavare av finansiella instrument utgivna av en juridisk person att på generellt angivna villkor överlåta samtliga eller en del av dessa instrument till budgivaren.
11.3 Vissa fusioner
Enligt artiklarna 4.1 c och 4.2 d i prospektdirektivet skall ett prospekt inte upprättas vid ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel på en reglerad marknad, när finansiella instrument erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion. Detta gäller dock under förutsättning att det föreligger ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt.
Bestämmelser om fusion finns i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) och 15 a kap. försäkringsrörelselagen. I den föreslagna nya aktiebolagslagen finns bestämmelser om fusion i 23 kap. som i huvudsak motsvarar bestämmelserna i 14 kap. i den nuvarande aktiebolagslagen. Av bestämmelserna framgår att vid en fusion kan betalningen utgöras av aktier i det övertagande bolaget eller pengar. Några bestämmelser om skyldighet att upprätta ett prospekt vid en fusion finns inte. Däremot finns det bestämmelser om att en fusionsplan skall upprättas vid en fusion och vilken information den skall innehålla. Kraven avseende information är dock inte så omfattande som de krav som uppställs i prospektförordningen.
11.4 Upprättande av ett särskilt dokument vid vissa fusioner
Regeringens förslag: Särskilda bestämmelser om undantag från skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner skall tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Undantaget skall gälla vid fusioner enligt 23 kap. i den föreslagna nya aktiebolagslagen eller 15 a kap. försäkringsrörelselagen, om vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget och minst ett av bolagen är ett publikt aktiebolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget skall upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt som upprättas vid en emission av aktier. Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas.
Skadeståndsbestämmelserna i 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen skall även omfatta överträdelser av bestämmelserna om att upprätta ett dokument vid vissa fusioner.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock föreslagit att bestämmelser om skyldighet att upprätta ett särskilt dokument vid vissa fusioner förs in i aktiebolagslagen (1975:1385) och försäkringsrörelselagen (1982:713).
Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att en kontantfusion uppvisar sådan likhet med ett uppköpserbjudande där det vederlag som erbjuds är kontanter att styrelsen även då det är fråga om en kontantfusion skall vara skyldig att upprätta ett särskilt dokument. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening pekar på att det i de av utredningen förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a § aktiebolagslagen och i 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen inte anges något om vad som händer med konvertibla skuldebrev, obligationer, teckningsoptioner och andra i förslaget inte nämnda finansiella instrument vid en fusion. Noteras bör dock enligt föreningarna att options- och konvertibelvillkor regelmässigt innehåller regler om vad som skall gälla vid en fusion. Sveriges advokatsamfund anser att de av utredningen förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a § aktiebolagslagen och i 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen bör utgå och ersättas av en bestämmelse i de nya prospektreglerna av innebörd att vid fusioner behöver prospekt inte upprättas, om Finansinspektionen finner att den enligt aktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen upprättade fusionsplanen - eller annat offentliggjort dokument - har ett innehåll som är likvärdigt med den information som skall finnas i ett prospekt. De föreslagna bestämmelserna lider enligt Advokatsamfundet dessutom av vissa oklarheter och sakliga brister. Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) anser att styrelsen bör vara skyldig att upprätta ett särskilt dokument även då det är fråga om en kontantfusion.
Skälen för regeringens förslag: De regler som finns i artiklarna 4.1 c och 4.2 d i prospektdirektivet om undantag från skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner, när det finns ett dokument som innehåller likvärdig information, har inte någon motsvarighet i gällande svensk rätt. Ett sådant undantag måste således införas när prospektdirektivet genomförs.
Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse tas in i 14 kap. i den nu gällande aktiebolagslagen respektive 15 a kap. försäkringsrörelselagen, där andra bestämmelser om fusion finns samlade, för att detta undantag skall bli möjligt att tillämpa. Enligt utredningens bedömning har bestämmelsen inte något naturligt samband med övriga nya regler som föreslås i lagen om handel med finansiella instrument.
Några remissinstanser har pekat på att det i de av utredningen förslagna bestämmelserna i 14 kap. 1 a § i den nu gällande aktiebolagslagen och i 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen inte anges något om vad som händer med konvertibla skuldebrev, obligationer, teckningsoptioner och andra finansiella instrument vid en fusion. Detta är emellertid något som inte berörs av det nu aktuella förslaget utan regleras i bestämmelserna i aktiebolagslagen och i försäkringsrörelselagen (14 kap. 3 § respektive 15 a kap. 3 §). Motsvarande bestämmelser finns även i den föreslagna nya aktiebolagslagen (23 kap. 5 §).
Bestämmelser om fusion finns - som utredningen har konstaterat - samlade i aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Detta är en omständighet som talar för att även sådana bestämmelser som har anknytning till fusion tas in i dessa lagar. De nu aktuella bestämmelserna har emellertid enligt vår uppfattning också nära anknytning till bestämmelserna om prospekt, vilka föreslås samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Huvudregeln enligt prospektdirektivet är att prospekt skall upprättas vid en fusion där vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget betalas i form av aktier i det övertagande bolaget. Om det finns ett dokument som den behöriga myndigheten anser innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt skall skyldigheten att upprätta prospekt dock inte gälla (artiklarna 4.1 c och 4.2 d). Således har undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner också stora likheter med det undantag som gäller i fråga om vissa uppköpserbjudanden (se avsnitt 11.2). Mot denna bakgrund anser vi att även de bestämmelser som gör det möjligt att använda dessa undantagsmöjligheter bör tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
Ansvaret att upprätta ett dokument och ge in det till Finansinspektionen åligger styrelserna för överlåtande bolag, och vid absorption, det övertagande bolaget. Dokumentet kan upprättas särskilt för detta ändamål eller utgöras av fusionsplanen, om planen innehåller all den information som krävs för att den skall anses likvärdig med ett prospekt. Skadeståndsansvaret enligt 29 kap. 1 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen, som överensstämmer med 15 kap. 1 § i den nu gällande aktiebolagslagen, och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen bör även omfatta överträdelser av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument vid upprättande av ett sådant dokument (se avsnitt 9.2).
Det bör noteras att skyldigheten enligt artiklarna 4.1 c och 4.2 d i prospektdirektivet att upprätta ett dokument aldrig blir aktuell vid sådana fusioner där ett helägt dotterbolag skall gå upp i moderbolaget, eftersom det vid en sådan fusion inte emitteras några finansiella instrument. Moderbolaget får dessutom anses ha full insyn i dotterbolaget. Enligt vår uppfattning bör skyldigheten att upprätta ett dokument inte heller bli aktuell vid fusioner där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag eller privata försäkringsaktiebolag. Förklaringen är att det i ett sådant fall inte är fråga om att finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten.
Såsom redogjorts för ovan gäller undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt bara om det finns ett dokument som Finansinspektionen anser innehålla information som är likvärdig med den i ett prospekt. Reglerna i artiklarna 4.1 c och 4.2 d i prospektdirektivet ger på samma sätt som reglerna i artiklarna 4.1b och 4.2 c utrymme för olika tolkningar hur detta undantag skall tillämpas (se avsnitt 11.2).
Av prospektdirektivet följer att det inte får ställas upp något krav på att Finansinspektionen skall meddela beslut om godkännande av ett dokument som getts in för granskning. Undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt bör därför gälla om inte Finansinspektionen meddelat beslut om att ett prospekt skall upprättas. En sådan bestämmelse bör därför tas in i lagen om handel med finansiella instrument.
På motsvarande sätt som vid granskning och godkännande av prospekt bör det anges en tidsfrist inom vilken Finansinspektionen, om inspektionen finner att ett prospekt måste upprättas, skall meddela beslut. Den granskning som inspektionen skall göra av huruvida ett dokument innehåller information som är likvärdig med den i ett prospekt torde inte bli av samma omfattning som den granskning som inspektionen skall göra i samband med en ansökan om godkännande av prospekt. Det är dock svårt att nu göra någon bedömning av hur mycket kortare tid som inspektionen kommer att behöva för sin granskning av ett sådant dokument. Samma tidsfrister som föreslagits beträffande granskning av prospekt bör därför gälla också för den nu aktuella granskningen (se avsnitt 8.1).
Utredningen har föreslagit att dokumentet bör hållas tillgängligt under minst en vecka före den bolagsstämma som skall fatta beslut om godkännande av fusionsplanen. Svenskt Näringsliv, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och Fondbolagens Förening har påpekat att i såväl lagrådsremissen Ny aktiebolagslag, som regeringen överlämnade till Lagrådet i maj 2004, som koden för bolagsstyrning anges en kortaste tidsperiod på två veckor. Detta överensstämmer också med vad som följer av bestämmelserna i den föreslagna nya aktiebolagslagen. Enligt vår uppfattning framstår det därför som motiverat att bestämma tidsperioden även i detta fall till minst två veckor.
Fall där vederlaget vid en fusion utgörs av kontant betalning omfattas inte av reglerna i prospektdirektivet. Det finns således inte några motsvarande krav på att ett särskilt dokument skall upprättas eller att den behöriga myndigheten skall granska detta dokument. Sådana fusioner där vederlaget utgörs av kontant betalning uppvisar dock likheter med sådana uppköpserbjudanden där det vederlag som erbjuds är kontanter. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser att styrelsen därför bör vara skyldig att upprätta ett särskilt dokument även då det är fråga om en fusion där kontant betalning lämnas. Aktiemarknadsnämnden har diskuterat om huruvida ett prospektkrav bör uppställas när kontant betalning lämnas vid fusioner, men funnit att något sådant krav inte bör ställas (Aktiemarknadsnämndens uttalande 2004:2). Nämnden uttalade dock att fusionsplanen måste utformas så att den ger samma information som i tillämpliga delar skall lämnas vid kontanterbjudanden enligt Näringslivets börskommittés regler om offentliga erbjudanden om aktieförvärv ("Takeover-reglerna"). Vi anser i likhet med utredningen att någon särskild lagreglering avseende skyldighet att upprätta prospekt inte bör införas när kontant betalning lämnas vid en fusion. Frågan får således anses väl omhändertagen genom självreglering.
12
Anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Regeringen har nyligen lämnat förslag till en ny lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk). Den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)9 (marknadsmissbruksdirektivet). Även beträffande lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (anmälningsskyldighetslagen) har vissa ändringar föreslagits till följd av nämnda direktiv. Anmälningsskyldigheten utvidgas t.ex. till att omfatta också innehav av aktier i svenska aktiebolag som inte är aktiemarknadsbolag, om bolagets aktier är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom EES. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Med anledning av att Prospektutredningens delbetänkande var föremål för beredning i Regeringskansliet lämnade regeringen inte något förslag i det ärendet om hur regeln i sista meningen i artikel 6.1 i direktiv 2004/72/EG10 (tredje genomförandedirektivet) bör införlivas med svensk rätt. Den regeln gäller anmälningsskyldighet för innehav av aktier som getts ut av bolag som inte har sitt säte inom EES. Om ett sådant bolag har gett ut aktier som är noterade vid en reglerad marknad i en medlemsstat, skall anmälan göras till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där bolaget är skyldigt att årligen registrera dokument avseende aktierna enligt artikel 10 i prospektdirektivet.
12.1 Gällande rätt
Bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen gäller för närvarande i fråga om aktiemarknadsbolag. Enligt definitionen i 1 § 5 anmälningsskyldighetslagen avses med aktiemarknadsbolag ett svenskt aktiebolag som gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Med börs och auktoriserad marknadsplats avses enligt definitionen i 1 § 4 samma lag vad som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 lagen om börs- och clearingverksamhet, dvs. bolag som har fått auktorisation enligt sistnämnda lag. Detta innebär således att anmälningsskyldighetslagen i dag inte omfattar svenska aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom EES, om aktierna inte också är noterade i Sverige. Anmälningsskyldighetslagen omfattar inte heller utländska aktiebolag som gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats.
I 3 § anmälningsskyldighetslagen anges vilka fysiska personer som anses ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag. Denna grupp utgörs bl.a. av ledamöter i bolagets eller dess moderbolags styrelse, verkställande direktör eller revisor i bolaget eller dess moderbolag, innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderbolag och personer som har större innehav av aktier i bolaget ensamt eller tillsammans med vissa fysiska eller juridiska personer som är aktieägaren närstående.
Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall enligt 4 § anmälningsskyldighetslagen skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen.
Enligt 5 § anmälningsskyldighetslagen skall aktier i ett aktiemarknadsbolag likställas med den anmälningsskyldiges egna om de ägs av make eller sambo, omyndiga barn under den anmälningsskyldiges vårdnad eller en juridisk person som den anmälningsskyldige har ett väsentligt inflytande över och själv eller tillsammans med närstående har en viss andel av. Det innebär att den närstående inte själv är anmälningsskyldig för sina innehav, utan insynspersonen är anmälningsskyldig för den närståendes innehav.
12.2 Förslagen om utvidgning av anmälningsskyldigheten i prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk
Reglerna i marknadsmissbruksdirektivet och det tredje genomförandedirektivet innebär att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen måste ändras på så sätt att anmälningsskyldigheten utökas i några avseenden.
I prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslås därför att svenska aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom EES skall jämställas med aktiemarknadsbolag och att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen skall tillämpas också på fysiska personer som har insynsställning i sådana bolag som skall jämställas med aktiemarknadsbolag (se a. prop. s. 136 ff.). Där föreslås också att aktier som ägs av samtliga närstående till den anmälningsskyldige som har gemensamt hushåll med honom eller henne sedan åtminstone ett år, skall likställas med den anmälningsskyldiges egna aktier (se a. prop. s. 138 ff.).
Även vissa andra förändringar av bestämmelserna om anmälningsskyldighet föreslås, bl.a. att undantaget från anmälningsskyldighet vid vissa mindre innehav och ändringar i innehavet tas bort.
12.3 Bolag som inte hör hemma inom EES
Regeringens förslag: Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument skall också tillämpas på utländska aktiebolag som har gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats och som inte har sitt säte inom EES.
Det som föreskrivs om fysiska personer som har insynsställning i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på fysiska personer som har insynsställning i sådana bolag som skall jämställas med aktiemarknadsbolag.
Utredningens förslag innehåller inte någon utvidgning av anmälningsskyldighetslagens tillämpningsområde motsvarande den som regeringen föreslår.
Remissinstanserna: Finansinspektionen har i yttrande med anledning av remiss av Marknadsmissbruksutredningens betänkande Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) framfört att inspektionen anser att enligt artikel 6.4 i marknadsmissbruksdirektivet och artikel 6 i tredje genomförandedirektivet skall anmälningsskyldigheten till insynsregistret omfatta utländska bolag som är noterade här i landet.
Skälen för regeringens förslag: Såsom redogjorts för i avsnitt 12.1. gäller bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen i dag för vissa innehav av aktier i aktiemarknadsbolag, dvs. svenska aktiebolag som gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. I prop. 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslås att svenska aktiebolag som har gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom EES skall jämställas med aktiemarknadsbolag och att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen skall tillämpas också på fysiska personer som har insynsställning i sådana bolag som skall jämställas med aktiemarknadsbolag (se avsnitt 12.2).
De nya reglerna i marknadsmissbruksdirektivet och tredje genomförandedirektivet innebär emellertid att bestämmelserna om anmälningsskyldighet för innehav av finansiella instrument och ändring i innehavet också skall omfatta aktier som getts ut av utländska aktiebolag som inte har sitt säte inom EES, om bolaget har gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Detta följer av den regel som finns i sista meningen i artikel 6.1 i tredje genomförandedirektivet som avser bolag som inte hör hemma inom EES. Enligt den regeln gäller nämligen att om det bolag som har gett ut aktierna inte är registrerat i en medlemsstat skall anmälan göras till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där bolaget enligt artikel 10 i prospektdirektivet är skyldigt att årligen registrera ett dokument avseende aktierna.
Bolag från tredje land som har gett ut finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad inom EES skall enligt artikel 10 i prospektdirektivet varje år ge in ett dokument till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. Definitionen av begreppet hemmedlemsstat i artikel 2.1 m i prospektdirektivet innebär emellertid att det kan uppstå situationer där det kan vara mer än en myndighet som enligt reglerna i direktivet skall anses som behörig myndighet för ett bolag. I dessa situationer skall den årliga informationen lämnas till samtliga behöriga myndigheter. I avsnitt 7.8 föreslås att regeln i artikel 10 i prospektdirektivet om årlig information införlivas genom en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument (6 kap. 1 b §).
På samma sätt som gäller i dag enligt anmälningsskyldighetslagen bör således den krets personer som anses ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag anses ha insynsställning i ett utländskt aktiebolag som inte har sitt säte inom EES, om bolaget har gett ut aktier som är noterade här i landet vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Vi anser därför att bestämmelserna i anmälningsskyldighetslagen om aktiemarknadsbolag och personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag, skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sådana aktiebolag från tredje land.
13
Övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2006. Ansökningar om godkännande av prospekt som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande skall, när tidsfristen för prövning av ansökan beräknas, anses ha kommit in till inspektionen den dag de nya bestämmelserna träder i kraft.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 2005 och att äldre bestämmelser skall gälla för ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som kommit in före det datumet.
Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen påpekar risken för en anstormning av prospekt för godkännande och registrering i samband med att de nya reglerna träder i kraft och att inspektionen saknar resurser för att hantera detta. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen anser att övergångsbestämmelser är av stor vikt framför allt beträffande emissioner som görs under program som löper under en längre tid.
Skälen för regeringens förslag: Prospektdirektivet skall vara genomfört i medlemsstaterna senast den 1 juli 2005 (artikel 29). De nya bestämmelser som nu föreslås och som innebär att prospektdirektivet genomförs i den svenska lagstiftningen kan - efter riksdagsbehandling - träda i kraft som tidigast den 1 januari 2006. Eftersom en försening med genomförandet är ett faktum är det viktigt att bestämmelserna träder i kraft så snart det är möjligt, vilket bör vara det nyss nämnda datumet. Fram till dess gäller givetvis nuvarande svenska bestämmelser om prospekt.
Utredningen har föreslagit att de nya prospektbestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2005, vilket alltså inte är möjligt att åstadkomma. När det gäller övergångsbestämmelser har utredningen i fråga om lagen om handel med finansiella instrument föreslagit att för ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som kommit in till Finansinspektionen före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser, dvs. de nuvarande, gälla. En motsvarande övergångsbestämmelse har förslagits i fråga om lagen om börs- och clearingverksamhet fast i det fallet skall en ansökan om godkännande av ett börsprospekt ha kommit in till börsen före det nämnda datumet.
Det kan konstateras att prospektdirektivet bara innehåller vissa begränsade övergångsregler (artikel 30), som dessutom inte är aktuella att tillämpa för svenskt vidkommande. Prospektdirektivet synes således inte lämna något utrymme för övergångsbestämmelser av de slag som utredningen har föreslagit, i vart fall om syftet är att ett prospekt som behandlas enligt de nuvarande bestämmelserna skall kunna betraktas som ett prospekt som uppfyller direktivets krav och därmed bl.a. får användas vid erbjudanden och upptaganden till handel i andra stater inom EES (europapasset). Samtidigt tillåter inte direktivet att nationella prospektbestämmelser, som inte är förenliga med direktivet, tillämpas för erbjudanden och upptaganden till handel som är begränsade till det egna landet. Det spelar med andra ord ingen roll om dessa åtgärder vidtas i en eller flera stater inom EES. Direktivets krav skall vara uppfyllda i bägge fallen. Slutsatsen blir därför att inga övergångsbestämmelser är möjliga.
Att de nya bestämmelserna träder i kraft först den 1 januari 2006 hindrar inte att Finansinspektionen innan dess vidtar åtgärder för att prospekt skall kunna godkännas enligt det nya regelverket så snart som möjligt efter det datumet.
Enligt Lagrådet bör det genom en övergångsbestämmelse klargöras hur lång tid Finansinspektionen har på sig för att fatta beslut i ärenden om godkännande av prospekt enligt de nya bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument som har anhängiggjorts hos inspektionen före ikraftträdandet men inte har blivit avgjorda då. Vi delar Lagrådets uppfattning att det är viktigt att det klart framgår vad som skall gälla beträffande sådana ärenden. Det finns således skäl att ta in en övergångsbestämmelse till ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument i enlighet med vad Lagrådet har förslagit. Ansökningar om godkännande av prospekt som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande skall, när tidsfristen för prövning av ansökan beräknas, därför anses ha kommit in till inspektionen den dag de nya bestämmelserna träder i kraft.
14
Konsekvenser av förslagen
14.1 Ekonomiska konsekvenser
14.1.1 Utökade krav på innehållet i ett prospekt
De nya reglerna om prospekt är mer omfattande än de tidigare. Det ställs i allmänhet större krav på information som skall lämnas i prospekten än vad som för närvarande är fallet. Detta gäller särskilt vid erbjudanden avseende olika former av derivatinstrument som warranter. Större krav på information innebär sammantaget mer arbete och därmed högre kostnader för att upprätta ett prospekt.
Fördelen med de nya reglerna är att det kommer att bli enklare att genomföra ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller att ta upp finansiella instrument till handel på en reglerad marknad i flera stater inom EES samtidigt. Företagen och instituten får genom ett förenklat förfarande tillgång till stora delar av den europeiska kapitalmarknaden. I takt med att marknaderna integreras kommer bestämmelserna att få större betydelse för aktörerna på området. Detta torde på sikt få positiva konsekvenser för kapitalförsörjningen.
Skyddet för investerarna stärks genom att de får mer utförlig, bättre strukturerad och mer lättillgänglig information att grunda sina beslut på.
14.1.2 Konsekvenser för små företag
När det gäller små företag och andra företag som är onoterade kommer dessa med stor sannolikhet att drabbas av ökade kostnader för att upprätta ett prospekt. De nya kraven på ett prospekts innehåll för dessa bolag är nämligen i allt väsentligt desamma som för noterade bolag.
De undantag från skyldigheten att upprätta prospekt som erbjuds blir dock mer generösa genom de nya bestämmelserna (se avsnitt 5).
14.2 Finansinspektionens arbete
14.2.1 Utökat ansvar
Finansinspektionen kommer att få ett utökat ansvar med anledning av de nya bestämmelserna. Inspektionen skall granska och godkänna prospekten i enlighet med de regler som finns i direktivet. De främsta skälen till att de nya bestämmelserna ställer större krav på inspektionen är att
- den granskning som i dag sker av börsprospekt hos framför allt Stockholmsbörsen förs över till Finansinspektionen,
- s.k. erbjudandeprospekt (inklusive warrantprospekt) blir betydligt mer omfattande och behöver granskas mer ingående,
- ett mer omfattande innehåll i samtliga kategorier av prospekt medför en mer omfattande granskning,
- ambitionsnivån vid prospektgranskningen höjs.
Vidare kommer Finansinspektionen få ett utvidgat tillsynsansvar, främst med anledning av de nya bestämmelserna om reklam.
Samtidigt bör det beaktas att ett antal prospekt som i dag granskas av Finansinspektionen kommer att falla bort när företagen kan rikta erbjudanden till kvalificerade investerare och till en krets av högst 99 personer utan att behöva upprätta ett prospekt. Det är svårt att bedöma hur många prospekt som faller bort, men det bör innebära vissa lättnader eftersom mindre erbjudanden för närvarande tar relativt stora resurser i anspråk hos Finansinspektionen. Mindre erbjudanden brukar enligt uppgift från inspektionen vara förhållandevis arbetskrävande, eftersom de ofta är ofullständiga och kräver en större mängd kompletteringar.
Sammantaget kommer de nya bestämmelsernas omfattning och de ökade kraven på prospektens innehåll att innebära att Finansinspektionen får ett utökat ansvar för prospektgranskning samt uppföljning av regelverket och tillsyn.
14.2.2 Finansiering av Finansinspektionens verksamhet
I finansieringshänseende bör man skilja mellan granskning av prospekt och en allmän tillsyn som följer av prospektbestämmelserna. Granskningen av prospekt finansieras via direkta avgifter från dem som lämnar in ett prospekt för godkännande. Tillsynen finansieras via myndighetens ramanslag på statsbudgeten. Företagen under tillsyn betalar årligen in avgifter som skall motsvara inspektionens kostnader. Bestämmelser om detta finns i förordningen (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.
Finansinspektionens verksamhet för granskning av prospekt skall finansieras enligt bestämmelserna i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Avgifterna för prövning kommer att behöva anpassas i enlighet med de nya föreslagna bestämmelserna.
Verksamheten med regeluppföljning och tillsyn beräknas medföra ett ökat resursbehov för Finansinspektionen. Finansieringen för den ökade tillsynen skall hanteras inom befintliga ramar.
14.3 Allmän översyn av ökad reglering
Ett antal remissinstanser menar att en djupare analys av regelverkets konsekvenser och motiv borde göras. Till marknadsmissbruksutredningen var bifogat ett särskilt yttrande, där kritik framfördes mot att utredningen inte i tillräcklig grad analyserat motiven till och konsekvenserna av sina förslag. I Prospektutredningens betänkande finns inte heller någon analys av det slag som efterfrågas i yttrandet.
Vi delar Prospektutredningens bedömning att det inte är lämpligt att göra en sådan analys inom ramen för ett enskilt lagstiftningsarbete, som har som huvudsakligt syfte att genomföra ett redan antaget EG-direktiv. Nya prospektregler är dessutom bara ett av flera nya lagstiftningsinitiativ som tagits på värdepappersmarknadsområdet under senare år. Det pågår för närvarande ytterligare en utredning för genomförande av ett direktiv med samma övergripande syfte som prospektdirektivet, dvs. att skapa en integrerad marknad för finansiella tjänster och kapital inom EU (Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor [Fi 2004:11]). Ytterligare direktiv skall genomföras under de närmaste åren. Om någon övergripande analys skall göras, bör den i så fall utföras av en särskild utredning med uppgift att göra en övergripande översyn av regelverket för värdepappersmarknaden.
14.4 Övriga konsekvenser
Förslaget innebär att Finansinspektionen skall ta ut en särskild avgift om t.ex. en emittent överträder bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument om godkännande eller offentliggörande av prospekt eller tillägg till prospekt (se avsnitt 10.3). Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får avgiften efterges helt eller delvis. Finansinspektionens beslut får enligt 7 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vi kan för närvarande inte se att förslaget skulle medföra några större kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Dessa skall därför hanteras inom befintliga ramar.
15
Författningskommentar
15.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
6 a kap.
21 §
Hänvisningen i punkten 2 till bestämmelserna om emissionsprospekt i 4 kap. 20 och 22-26 §§ har tagits bort, eftersom de upphör att gälla i och med att samtliga bestämmelser om prospekt har tagits in i lagen om handel med finansiella instrument. I punkten 4, som är ny, har det därför tagits in en hänvisning till vad som gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten enligt den lagen. Detta innebär att bestämmelserna i den lagen skall tillämpas om ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna aktier på annat sätt än som anges i 18 §.
16 kap.
1 §
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke som avser situationer när ett bolag upprättar ett prospekt, en erbjudandehandling som avses i 2 a kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § samma lag. Skadeståndsansvaret omfattar då överträdelser av bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 (prospektförordningen).
Anledningen till detta är att bestämmelserna om emissionsprospekt i försäkringsrörelselagen har upphävts och ersatts av bestämmelser om prospekt i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Utöver vad som följer av bestämmelserna i sistnämnda lag skall ett prospekt innehålla den detaljerade information som följer av reglerna i prospektförordningen.
Bestämmelserna i nya 2 a kap. 1 och 2 §§ lagen om handel med finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Sådana erbjudanden omfattas av reglerna i prospektdirektivet. En budgivare som lämnar in ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § nämnda lag till Finansinspektionen kan emellertid få tillämpa något av undantagen från prospektskyldighet i 2 kap. 5 § 2 eller 6 § 3 samma lag. En förutsättning för detta är dock att Finansinspektionen gör bedömningen att dokumentet är likvärdigt med ett prospekt.
Bestämmelserna i 2 a kap. 3-5 §§ lagen om handel med finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant betalning. Sådana erbjudanden omfattas inte av reglerna i prospektdirektivet. Bestämmelserna motsvarar emellertid i sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § första stycket och 3 § nämnda lag gäller i fråga om skyldighet att upprätta prospekt vid erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. I de nya bestämmelserna används dock inte benämningen prospekt för den handling som skall upprättas vid sådana erbjudanden utan handlingen benämns i stället erbjudandehandling i enlighet med Lagrådets förslag. Enligt 2 a kap. 3 § första stycket lagen om handel med finansiella instrument är det budgivaren som skall upprätta erbjudandehandlingen. Om budgivaren är ett försäkringsaktiebolag, bör det vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för att tillse att en erbjudandehandling upprättas, när sådan skyldighet föreligger vid ett offentligt uppköpserbjudande.
I nya 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om möjligheten att undantas från skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner, om det finns ett dokument med likvärdig information som den i ett prospekt.
Av den nya bestämmelsen i 2 kap. 9 § lagen om handel med finansiella instrument följer att prospekt i vissa fall skall upprättas av ett försäkringsaktiebolag. Det bör då vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för att ett prospekt upprättas.
Genom hänvisningen i andra stycket i paragrafen till första stycket andra meningen följer att en styrelseledamot i ett försäkringsaktiebolag ansvarar för skada som tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen. Beträffande skada som tillfogas bolaget följer emellertid av första stycket första meningen ett strängare ansvar som omfattar överträdelser av reglerna i försäkringsrörelselagen, bolagsordningen eller andra lagar eller föreskrifter som genom vilka styrelseledamot ålagts plikter mot bolaget. Skadeståndsansvaret gentemot bolaget omfattar således även överträdelser av bestämmelserna om prospekt. Skadeståndsansvar för styrelseledamot gäller således ren förmögenhetsskada som han eller hon vållar genom att överträda bestämmelserna i 2, 2 a eller 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen. Genom hänvisningen i 16 kap. 2 § omfattas även revisor som medverkar när ett prospekt eller en erbjudandehandling upprättas enligt de nya reglerna i 2 eller 2 a kap. lagen om handel med finansiella instrument av skadeståndsansvar. Detsamma gäller i fråga om ett dokument vid ett offentligt uppköpserbjudande enligt 2 a kap. eller en fusion enligt 2 b kap. samma lag.
Av 2 kap. 15 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i den sammanfattning som skall ingå i ett prospekt eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet.
Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.2.
15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
1 kap.
1 §
I paragrafen har införts ett antal nya definitioner. Dessa har i huvudsak hämtats från artikel 2 i prospektdirektivet.
I enlighet med Lagrådets förslag har definitionerna av icke aktierelaterat finansiellt instrument och hemstat strukits samt definitioner av prospektdirektivet och prospektförordningen införts.
Definitionen av emittent motsvarar den i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Definitionen av aktierelaterat finansiellt instrument har sin utgångspunkt i definitionen i artikel 2.1 b i prospektdirektivet och förtydligandet i stycke 12 i ingressen till direktivet. Definitionen är öppen och exempel lämnas på sådana finansiella instrument som avses. Om nya finansiella instrument uppfyller förutsättningarna i bestämmelsen, bör således även dessa omfattas. Alla finansiella instrument som inte innefattas i definitionen av aktierelaterat finansiellt instrument anses som icke aktierelaterade vid tillämpningen av bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument. Detta gäller således oavsett om ett finansiellt instrument anses som aktierelaterat i något annat sammanhang.
Definitionen av aktierelaterat finansiellt instrument behandlas närmare i avsnitt 5.3.3.
Definitionen av kvalificerade investerare motsvarar den i artikel 2.1 e i prospektdirektivet och har kommenterats närmare i avsnitt 5.5.
Definitionen av emissionsprogram motsvarar den i artikel 2.1 k i prospektdirektivet och förtydligandet i stycke 13 i ingressen till direktivet. Emissionsprogram kommenteras i samband med grundprospekt i avsnitt 7.2.2. Enligt definitionen skall de finansiella instrumenten ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen. Med detta menas enligt artikel 2.1 l i prospektdirektivet emissioner i omgångar eller minst två separata emissioner under en tolvmånadersperiod.
Definitionen av offentligt uppköpserbjudande är utformad med definitionen i direktivet om uppköpserbjudanden 2004/25/EG (takeover-direktivet) som förebild. Med ett offentligt uppköpserbjudande avses sådana erbjudanden som normalt inte har föregåtts av en direktkontakt mellan budgivaren och innehavarna av finansiella instrument i målbolaget, exempelvis ett erbjudande som lämnas genom ett pressmeddelande eller en annons i en tidning. Någon förhandlingssituation föreligger således inte, utan de personer som omfattas av erbjudandet har att på basis av den information som lämnats av budgivaren antingen acceptera eller förkasta erbjudandet.
Offentliga uppköpserbjudanden behandlas närmare i avsnitt 11.2.
2 kap.
Prospektskyldighet
1 §
Paragrafen innehåller det grundläggande kravet att ett prospekt skall upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Begreppen erbjudande till allmänheten och reglerad marknad behandlas närmare i avsnitt 5.2.
Skyldigheten att upprätta prospekt gäller således bara i fråga om finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Ett finansiellt instrument bör anses vara avsett för allmän omsättning om det är konstruerat på ett sådant sätt att det enkelt och smidigt kan överlåtas på värdepappersmarknaden (jfr prop. 1990/91:142 s. 87 f.). Detta innebär att finansiella instrument som t.ex. aktier i privata bolag och sådana derivatinstrument som inte är överlåtbara inte omfattas av bestämmelserna om prospekt. Begreppet allmän omsättning behandlas närmare i avsnitt 5.3.3.
Undantag från prospektskyldighet
Allmänt
2 §
Paragrafen innehåller undantag från skyldigheten att upprätta prospekt och motsvarar artikel 1.2 a och till viss del artikel 2.1 a i prospektdirektivet. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.4.2. Sådana finansiella instrument som avses i paragrafen är helt uteslutna från prospektdirektivets tillämpningsområde, vilket framgår av artikel 1.3.
Beträffande undantagen i punkten 1 motiveras dessa av att det i lagen om investeringsfonder ställs upp liknande informationskrav i fråga om investeringsfonder och fondföretag. Enligt bestämmelserna i den lagen skall det för varje investeringsfond finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad (4 kap. 15 och 16 §§). Dessa handlingar skall bl.a. innehålla den information som krävs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den. Informationsbroschyren och faktabladet tillgodoser således samma behov som ett prospekt. Samtliga fondföretag som har tillstånd att driva verksamhet i enlighet med reglerna i UCITS-direktivet är skyldiga att upprätta en informationsbroschyr och ett faktablad. I 1 kap. 7 § lagen om investeringsfonder anges de krav som måste vara uppfyllda för att ett sådant fondföretag skall få marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet. För att ett fondföretag som inte omfattas av UCITS-direktivet skall få marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet krävs tillstånd enligt 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder. Finansinspektionen får ge ett sådant tillstånd bara om företaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla och det finns skäl att anta att verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i lagen om investeringsfonder och andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Det bör därmed vara säkerställt att det också i fråga om sådana fondföretag lämnas information motsvarande den som skall finnas i en informationsbroschyr och ett faktablad.
Undantaget i punkten 2 motsvarar undantaget i nu gällande 2 kap. 1 § andra stycket 3 lagen om handel med finansiella instrument.
3 §
Paragrafen innehåller undantag från prospektskyldighet som är dispositiva för den som lämnar ett erbjudande till allmänheten eller ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad. Undantagen motsvarar artikel 1.2 b och d i prospektdirektivet. De behandlas närmare i avsnitt 5.4.2. När en statlig myndighet är en del av en stat inom EES, bör myndigheten omfattas av undantagen. Ett exempel på en sådan myndighet är Riksgäldskontoret.
Undantagen i paragrafen omfattas av artikel 1.3 i prospektdirektivet. En emittent, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om upptagande till handel kan därför välja att upprätta ett prospekt. I så fall blir - i enlighet med vad som anges i 8 § - bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument tillämpliga, exempelvis bestämmelserna om prospektets innehåll samt godkännande och offentliggörande av ett prospekt.
Erbjudande till allmänheten
4 §
Undantagen i paragrafen motsvarar artikel 3.2 första stycket samt artikel 1.2 h i prospektdirektivet och är endast tillämpliga när finansiella instrument erbjuds till allmänheten. Undantagen har berörts i avsnitt 5.4.
I punkten 1 undantas erbjudanden som riktas bara till kvalificerade investerare. Begreppet kvalificerade investerare definieras i 1 kap. 1 § och omfattar i huvudsak professionella aktörer på de finansiella marknaderna samt stora företag. Dessa investerare har bedömts väl skickade att kunna bedöma om de skall delta i ett erbjudande utan att ha tillgång till den information som skall finnas i ett prospekt. Som framgår av avsnitt 5.5 finns det en möjlighet för staterna inom EES att tillåta att även vissa fysiska personer och mindre företag registreras som kvalificerade investerare. Även om denna möjlighet inte införs i Sverige kommer det vara möjligt för svenska emittenter att rikta erbjudanden till sådana kvalificerade investerare i andra stater inom EES. För en emittent som avser att rikta ett erbjudande till investerare i andra stater inom EES men endast vill vända sig till kvalificerade investerare, kan det alltså vara av intresse att i respektive stat kontrollera vilka personer som där skall betraktas som kvalificerade investerare, eftersom denna krets kan vara vidare än i Sverige.
I punkten 2 undantas erbjudanden som endast riktas till ett begränsat antal personer från prospektskyldighet. Det är viktigt att den som vill använda sig av denna möjlighet noga dokumenterar vilka personer som har kontaktats för att se till att gränsen om färre än hundra personer inte överskrids. När information lämnas till potentiella investerare, följer av 33 § att all information om erbjudandet skall lämnas till samtliga investerare som erbjudandet riktas till. Om någon i en annons i en dagstidning eller på en elektronisk hemsida lämnar ett erbjudande, kan detta aldrig anses lämnat till färre än hundra personer. Det finns inte heller någon möjlighet att vid ett sådant offentliggörande söka undgå prospektskyldighet genom att t.ex. skriva att maximalt 99 personer kommer att tilldelas finansiella instrument i erbjudandet. Gränsen avser det antal personer som den som lämnar erbjudandet vänder sig till, inte det slutliga antalet personer som köper finansiella instrument genom erbjudandet. För att undgå prospektskyldighet måste således den som lämnar erbjudandet söka individuell kontakt med potentiella investerare, exempelvis genom brev, e-post eller personliga sammanträffanden. Det bör noteras att detta undantag kan kombineras med undantaget enligt t.ex. punkten 1, och att begränsningen om färre än hundra personer gäller varje enskild stat inom EES.
I punkterna 3 och 4 undantas erbjudanden som ställer krav på en minsta investering motsvarande 50 000 euro.
I punkten 5 undantas erbjudanden där det belopp som sammanlagt skall betalas av investerarna under en tid av tolv månader motsvarar högst 1 miljon euro. Erbjudanden där det sammanlagda beloppet motsvarar mindre än 100 000 euro är enligt reglerna i prospektdirektivet generellt undantagna från prospektskyldighet (artikel 3.2 e). Undantag från prospektskyldighet beträffande sådana erbjudanden gäller därmed i samtliga stater inom EES. Erbjudanden där det sammanlagda beloppet motsvarar minst 100 000 euro och högst 1 miljon euro omfattas enligt artikel 1.2 h emellertid inte av prospektdirektivets tillämpningsområde. Detta innebär att det är upp till varje stat inom EES att i nationell lagstiftning reglera vad som skall gälla beträffande prospektskyldighet vid sådana erbjudanden. Den som avser att rikta ett erbjudande där det sammanlagda beloppet motsvarar minst 100 000 euro och högst 1 miljon euro till allmänheten i en annan stat inom EES måste därför kontrollera vad som gäller beträffande prospektskyldighet i den staten. Undantaget från prospektskyldighet för erbjudanden där det sammanlagda beloppet motsvarar mindre än 100 000 euro gäller således inom hela EES, medan undantaget från prospektskyldighet där det sammanlagda beloppet motsvarar minst 100 000 euro och högst 1 miljon euro bara gäller inom Sverige. Undantagen behandlas närmare i avsnitt 5.4.2.
I andra stycket i artikel 3.2 i prospektdirektivet klargörs att vidareförsäljningar efter ett erbjudande av det nu aktuella slaget skall betraktas som separata erbjudanden. Detta innebär att man vid återförsäljningen åter måste bedöma om det föreligger något undantag från prospektskyldigheten eller inte. Det sagda innebär exempelvis att ett värdepappersinstitut som i egenskap av kvalificerad investerare köper en större post nyemitterade aktier av ett bolag och därefter riktar ett erbjudande till minst hundra personer, som inte är kvalificerade investerare, måste upprätta ett prospekt avseende detta erbjudande. Vidare klargörs i andra stycket i artikel 3.2 att om en placering av finansiella instrument sker via mellanhänder, t.ex. ett värdepappersinstitut, skall ett prospekt upprättas om inte villkoren i första stycket uppfylls vid den slutliga placeringen. Detta innebär att om bolaget i det ovanstående exemplet anlitar ett värdepappersinstitut som tecknar hela erbjudandet för vidare spridning till minst hundra personer föreligger ingen undantagsmöjlighet från prospektskyldighet enligt den nu aktuella bestämmelsen. I ett sådant fall kan inte erbjudandet anses riktat till den kvalificerade investeraren, dvs. värdepappersinstitutet.
5 §
Liksom 4 § innehåller denna paragraf undantag från prospektskyldighet när finansiella instrument erbjuds till allmänheten. Undantagen motsvarar artikel 4.1 i prospektdirektivet och har berörts i avsnitt 5.4.
I punkten 1 görs undantag för vissa aktiebolagsrättsliga åtgärder, exempelvis en split eller en omvänd split, dvs. en uppdelning eller sammanläggning av aktier.
I punkten 2 finns ett undantag från skyldighet att upprätta prospekt vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument. En förutsättning för att ett prospekt inte behöver upprättas i ett sådant fall är dels att det finns ett dokument som har getts in till Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 a kap. 1 §, dels att inspektionen inte meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt skall upprättas. Finansinspektionen skall enligt bestämmelserna i 2 a kap. 1 § göra en bedömning av om dokumentet innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt. Finner inspektionen att dokumentet inte uppfyller detta villkor skall inspektionen enligt 2 a kap. 2 § meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Offentliga uppköpserbjudanden behandlas i avsnitt 11.2.
I punkten 3 undantas erbjudanden av aktier till allmänheten i samband med en fusion där vederlaget till aktieägarna i överlåtande bolag betalas i form av aktier i det övertagande bolaget. En förutsättning för att ett prospekt inte behöver upprättas i ett sådant fall är dels att ett dokument getts in till Finansinspektionen för granskning, dels att inspektionen inte meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt skall upprättas. Det dokument som ges in kan vara ett dokument som upprättats särskilt för att detta undantag skall få tillämpas, men det kan också vara en fusionsplan som upprättats enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen - eller försäkringsrörelselagen - eller ett dokument som styrelsen i bolaget upprättat i något annat sammanhang. Det är således innehållet i dokumentet som är avgörande för om undantaget skall få tillämpas. Finansinspektionen skall enligt bestämmelserna i 2 b kap. göra en bedömning av om dokumentets innehåll är likvärdigt med den information som skall finnas i ett prospekt. Finner inspektionen att dokumentet inte uppfyller detta villkor skall inspektionen meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. Fusioner behandlas i avsnitt 11.4.
I punkten 4 undantas överlåtelser av aktier där någon ersättning inte utgår, t.ex. om utdelning av vinst sker i form av aktier, från prospektskyldighet. Beträffande det dokument som skall finnas tillgängligt torde i allmänhet den information som i sådana fall tillställs eller finns tillgänglig för aktieägarna enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen vara tillräcklig.
I punkten 5 finns ett undantag från prospektskyldighet när ett erbjudande riktas till nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter i ett företag av företaget självt eller av ett närstående företag. Med närstående företag avses såväl dotterföretag och moderföretag som andra intresseföretag. Som berörts i avsnitt 5.4.2 gäller undantaget bara om de finansiella instrument som erbjuds är av samma slag som de instrument som redan finns upptagna till handel på en reglerad marknad eller hänför sig till dessa. Det faktum att undantaget förts in är inte avsett att få till följd att de som kan komma att omfattas av ett sådant erbjudande inte får tillgång till väsentlig information om erbjudandet. Det bör därför åligga företaget att se till att det dokument som skall tillhandahållas innehåller den information som är nödvändig för att investeraren skall kunna göra en välgrundad bedömning av företagets erbjudande. Företaget bör vid erbjudandet även beakta andra regler av betydelse, exempelvis bestämmelserna i aktiebolagslagen. Även uttalanden från Aktiemarknadsnämnden och innehållet i olika riktlinjer utgivna av aktörer på finansmarknaden kan vara av betydelse (se t.ex. Aktiemarknadsnämndens uttalande 2002:1 och avsnitt 7 i Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy, december 2003).
Upptagande till handel
6 §
I paragrafen, som har berörts i avsnitt 5.4, finns undantag från skyldighet att upprätta prospekt när finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad. Paragrafen motsvarar artikel 4.2 a-g i prospektdirektivet.
I punkten 1 undantas de fall där endast ett mindre antal nya aktier tas upp till handel. När exempelvis antalet aktier som emitteras motsvarar fem procent av det antal aktier av samma slag som redan är noterade på en reglerad marknad, behöver något prospekt inte upprättas. Ett prospekt kan dock behöva upprättas i nämnda situation, om det inom den senaste tolvmånadersperioden har genomförts en annan emission och det inte heller vid detta tillfälle upprättades något prospekt men antalet aktier som sammanlagt emitterats under tolvmånadersperioden nu överstiger den gräns som anges i punkten. Prospekt kan även behöva upprättas om upptagandet till handel kombineras med ett erbjudande till allmänheten, och något undantag avseende erbjudandet inte är tillämpligt.
Punkten 2 motsvarar i sak undantaget i 5 § 1, och avser exempelvis aktier som emitteras vid en split.
Undantaget i punkten 3 från skyldigheten att upprätta prospekt vid offentliga uppköpserbjudanden motsvarar i sak det som gäller enligt 5 § 2 vid erbjudande av finansiella instrument till allmänheten.
Undantaget i punkten 4 för erbjudanden av aktier i samband med en fusion motsvarar i sak det som gäller enligt 5 § 3 vid erbjudande av finansiella instrument till allmänheten.
Punkten 5 motsvarar undantaget i 5 § 4.
Undantaget i punkten 6 motsvarar huvudsakligen undantaget i 5 § 5.
I punkten 7 undantas aktier som emitteras vid konvertering, utbyte och utnyttjande av andra finansiella instrument. Som exempel kan nämnas aktier som emitteras vid konvertering av konvertibler eller vid utnyttjande av teckningsoptioner.
7 §
Paragrafen innehåller undantag från prospektskyldighet när finansiella instrument av samma kategori redan är upptagna till handel på en annan reglerad marknad inom EES. Paragrafen motsvarar artikel 4.2 h i prospektdirektivet.
I första stycket 1 avses dels de fall där de finansiella instrumenten togs upp till handel för första gången efter det att prospektdirektivet trädde i kraft, dvs. efter den 31 december 2003, dels de fall där de finansiella instrumenten togs upp till handel före den 1 januari 2004 med stöd av ett prospekt som godkänts enligt tidigare gällande direktiv om prospekt (se artikel 4.2 h ii och iii i prospektdirektivet).
I andra stycket anges bl.a. att det sammanfattande dokumentet skall innehålla information motsvarande den som enligt 14 § skall ingå i en sammanfattning. Här får en anpassning ske till vad som får anses vara rimligt med tanke på att prospektet i vissa fall kan vara förhållandevis gammalt.
Det bör noteras att undantaget från prospektskyldighet enligt paragrafen förutsätter att samtliga krav som anges i första stycket är uppfyllda.
Prospekt upprättade trots att prospektskyldighet inte föreligger
8 §
I de fall som avses i 3-7 §§ kan en emittent, den som lämnar ett erbjudande eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad välja att upprätta ett prospekt. Om ett prospekt upprättas i ett sådant fall, gäller bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen.
Paragrafen har tagits in i enlighet med Lagrådets synpunkter.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 5.4.2.
Ansvar för upprättande av prospekt
Erbjudande till allmänheten
9 §
I paragrafen anges vem som är ansvarig för att upprätta ett prospekt vid erbjudanden till allmänheten.
Enligt första stycket skall emittenten upprätta prospekt vid erbjudanden till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument.
Bestämmelserna i andra stycket motsvarar i huvudsak 11 kap. 12 och 13 §§ i den föreslagna nya aktiebolagslagen. Uppräkningen av finansiella instrument i bestämmelsen är uttömmande. Skyldigheten för ett aktiebolag att upprätta prospekt i en sådan situation som avses gäller således bara i fråga om finansiella instrument som anges i bestämmelsen.
Bestämmelsen i fjärde stycket motsvarar i sak 11 kap. 20 § i den föreslagna nya aktiebolagslagen. Om ett aktiebolag har upprättat ett prospekt efter underrättelse enlig andra stycket får bolaget ta ut ersättning för sina kostnaderna för att upprätta prospektet. Om det är flera personer som lämnat erbjudandet får kostnaderna fördelas dem emellan.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 9.2.
Upptagande till handel
10 §
I paragrafen anges vem som är ansvarig för att upprätta prospekt vid en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad. Av bestämmelsen följer att det är den som gör en ansökan som skall upprätta prospektet.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.2.
Prospektets innehåll
11 §
I paragrafen anges i första stycket de grundläggande kraven avseende innehållet i ett prospekt. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 5.1 i prospektdirektivet. I styckena 18-20 i ingressen till prospektdirektivet framhålls bl.a. att investeringar i finansiella instrument liksom andra investeringar innebär en risktagning. Innehållet i ett prospekt skall ge en potentiell investerare möjlighet att göra en välgrundad bedömning av de risker som är förknippade med en investering.
Med garant avses en person som har åtagit sig att säkerställa att alla skyldigheter i samband med en emission utförs enligt givna regler. Detta kan ske i form av en garanti, en säkerhet, ett försäkringsavtal eller ett motsvarande åtagande. Med garant avses t.ex. inte sådana värdepappersinstitut som sysslar med s.k. placeringsgarantier (underwriting).
Av andra stycket framgår att ytterligare bestämmelser om ett prospekts innehåll finns i prospektförordningen. Reglerna i förordningen behandlas i avsnitt 7.4. Vid upprättandet av ett prospekt blir en eller flera bilagor till förordningen tillämpliga. I dessa bilagor anges vilka uppgifter ett prospekt skall innehålla. I 19 § ges Finansinspektionen möjlighet att i vissa fall medge att uppgifter som enligt förordningen skall ingå i ett prospekt utelämnas.
12 §
I prospektförordningen uppställs ett krav på att uppgifter om personer i ledande befattning som har dömts i bedrägerirelaterade mål under de senaste fem åren skall finnas med i prospektet, som bl.a. skall göras tillgängligt på en elektronisk hemsida. Enligt 21 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204), som bl.a. omfattar helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter, får sådana personuppgifter endast behandlas av en myndighet. Med hänsyn härtill har införts ett undantag från 21 § personuppgiftslagen vid behandling av personuppgifter i syfte att upprätta och offentliggöra ett prospekt, se även avsnitt 7.4.2. Det är bara inför upprättandet av prospektet, och vid offentliggörandet av det, som undantaget gäller. Bestämmelsen ger alltså inte stöd för en fortlöpande registrering av ledande personers brottslighet, utan det är bara när det har blivit aktuellt att upprätta ett prospekt som de uppgifter som prospektet skall innehålla får samlas in och behandlas i övrigt i syfte att upprätta och offentliggöra prospektet. Vidare har införts en bestämmelse om att personuppgifter i ett prospekt får föras över till en stat utanför EES i den utsträckning som krävs enligt 28-30 §§.
Prospektets utformning
13 §
Paragrafen motsvarar artiklarna 5.3 och 12 i prospektdirektivet och har behandlats i avsnitt 7.2.1.
Av första stycket framgår att ett prospekt kan bestå av ett eller tre separata dokument eller, i vissa fall, av ett grundprospekt. Oavsett vilken av dessa former som väljs är det väsentliga att de uppgifter som krävs enligt direktivet och prospektförordningen finns med i prospektet.
Enligt tredje stycket har en emittent som tidigare fått ett registreringsdokument godkänt och registrerat av Finansinspektionen möjlighet att endast upprätta en värdepappersnot och en sammanfattning vid ett nytt erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. En förutsättning är dock att registreringsdokumentet fortfarande är giltigt enligt vad som anges i 24 §. Registreringsdokumentet kan i förekommande fall uppdateras genom att ny information införs i värdepappersnoten. Av artikel 12.3 framgår att om en emittent har gett in ett registreringsdokument utan att detta har godkänts skall hela dokumentationen, inklusive uppdaterad information, bli föremål för godkännande. Detta får anses framgå av den föreslagna bestämmelsen.
14 §
Paragrafen motsvarar artikel 5.2 i prospektdirektivet och har kommenterats i avsnitt 7.2.1 och 9.2.
I bestämmelsen uppställs i första stycket ett krav på att ett prospekt skall innehålla en sammanfattning. Genom denna skall en investerare kunna ta del av väsentliga uppgifter om emittenten och de risker som är förknippade med en investering i de finansiella instrumenten. En sammanfattning skall ingå oavsett om prospekt upprättas som ett eller tre separata dokument. I det senare fallet skall ett av dokumenten utgöra sammanfattningen. Med garant avses detsamma som i 11 §.
I andra stycket uppställs krav på att sammanfattningen skall innehålla vissa närmare angivna uppgifter.
Av tredje stycket framgår att ett prospekt inte behöver innehålla en sammanfattning, när prospektet avser upptagande till handel av icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro. Det kan i sammanhanget noteras att erbjudanden till allmänheten avseende sådana instrument är undantagna från prospektskyldighet enligt 4 § 4.
15 §
Paragrafen motsvarar artikel 6.2 andra stycket i prospektdirektivet och har kommenterats i avsnitt 9.2.
Av paragrafen framgår att en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen bara om denna är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet. Detsamma gäller beträffande en översättning av sammanfattningen. Den som har upprättat en sammanfattning och där återgett en uppgift från någon annan del av prospektet bör således inte göras ansvarig även om uppgiften är felaktig i sig, om den är riktigt återgiven i sammanfattningen och inte är vilseledande i förhållande till de andra delarna av prospektet. Däremot bör ansvar få utkrävas av den som i en sammanfattning återgett en uppgift som är riktig i sig från någon annan del av prospektet, om uppgiften medför att sammanfattningen blir vilseledande i förhållande till de andra delarna av prospektet.
16 §
Paragrafen ger en emittent möjlighet att i vissa fall upprätta ett grundprospekt. Paragrafen motsvarar artikel 5.4 första stycket i prospektdirektivet och behandlas i avsnitt 7.2.2.
Av första stycket 1 framgår att ett grundprospekt kan upprättas när icke aktierelaterade finansiella instrument emitteras inom ramen för ett emissionsprogram. Begreppet emissionsprogram definieras i 1 kap. 1 §. Av stycke 13 i ingressen till prospektdirektivet framgår att finansiella instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram inte behöver vara identiska utan att det räcker med att de "rent allmänt tillhör en viss kategori". Inom ramen för samma program kan således olika instrument ges ut, såsom skuldförbindelser, certifikat och warranter. Instrumenten kan ha olika egenskaper när det gäller exempelvis underliggande tillgång eller grunden för att bestämma inlösenbelopp eller kupongbetalning.
I första stycket 2 behandlas möjligheten att upprätta ett grundprospekt, när säkerställda obligationer emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen. Av artikel 2.1 l i prospektdirektivet framgår att emissionerna skall ske i omgångar eller vid minst två separata emissioner under en tolvmånadersperiod. Till skillnad från andra prospekt kan ett grundprospekt som upprättats och godkänts enligt denna punkt vara giltigt under en längre period än tolv månader. Detta framgår av 24 § andra stycket.
Första stycket 3 innehåller en möjlighet för hypoteksinstitut att under vissa förutsättningar upprätta ett grundprospekt avseende emission av bostadsobligationer. Bestämmelsen kommenteras närmare i avsnitt 5.4.2 och 7.2.2.
Av andra stycket framgår att ett grundprospekt inte behöver innehålla de slutliga villkoren för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten.
17 §
Paragrafen motsvarar artikel 5.4 tredje stycket i prospektdirektivet och behandlas i avsnitt 7.2.2.
Det bör noteras att kraven på ett grundprospekts innehåll framgår av 11 §. Vidare finns i artiklarna 22 och 26 i prospektförordningen närmare bestämmelser om den information som ett grundprospekt skall innehålla. Av 18 § framgår vad som gäller beträffande utelämnande av viss information. I 34 § finns bestämmelser om att tillägg till prospekt måste upprättas i vissa situationer. Dessa gäller även grundprospekt.
I den förevarande paragrafen klargörs att om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte innehåller de slutliga villkoren, skall dessa ges in till Finansinspektionen och offentliggöras, se även kommentaren till 18 §. Om ett grundprospekt ligger till grund för flera erbjudanden till allmänheten, skall de slutliga villkoren ges in till Finansinspektionen varje gång ett sådant erbjudande lämnas inom ramen för grundprospektet.
Utelämnande av information
18 §
Paragrafen motsvarar artikel 8.1 i prospektdirektivet och kommenteras i avsnitt 7.5. Av första stycket framgår att om det slutliga priset eller antalet finansiella instrument som ett erbjudande omfattar inte kan anges i prospektet får sådana uppgifter utelämnas. Utelämnas nämnda uppgifter skall en investerare ha rätt att återkalla sin anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrumenten, såvida prospektet inte i stället innehåller uppgifter om de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta priset.
Av andra stycket framgår att när priset eller antalet finansiella instrument har fastställts slutligt skall dessa uppgifter ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 29 §.
Som stadgas i tredje stycket skall en återkallelse göras inom fem arbetsdagar från det att de slutligt fastställda uppgifterna har offentliggjorts.
19 §
Bestämmelsen i första stycket ger Finansinspektionen möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att uppgifter som skall ingå i ett prospekt får utelämnas. Bestämmelsen motsvarar artikel 8.2 och 8.3 i prospektdirektivet och har kommenterats i avsnitt 7.5.
Om den som har upprättat prospektet anser att viss information bör kunna utelämnas i prospektet, skall upplysning om detta lämnas när prospektet ges in till Finansinspektionen för granskning. Vidare bör skälen för detta ställningstagande noga redovisas, för att ge Finansinspektionen ett underlag vid sin prövning av om informationen kan utelämnas.
Av andra stycket framgår att information som krävs enligt prospektförordningen i särskilda fall får utelämnas, om den inte är relevant för emittentens verksamhetsområde eller rättsliga form eller för de finansiella instrument som prospektet avser. Prospektet skall i så fall, om möjligt, innehålla likvärdig information. Information får utelämnas enligt andra stycket utan något särskilt medgivande från Finansinspektionen. En förutsättning för att prospektet skall godkännas enligt 25 § är dock att inspektionen finner att prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt trots att information har utelämnats.
Hänvisning till andra dokument
20 §
Paragrafen motsvarar artikel 11 i prospektdirektivet och har behandlats i avsnitt 7.6. Bestämmelsen ger den person som upprättar ett prospekt möjlighet att i prospektet hänvisa till andra offentliggjorda dokument, som tidigare har godkänts av eller getts in till Finansinspektionen. Informationen i dessa dokument skall tillsammans med prospektets övriga uppgifter uppfylla de krav som uppställs i prospektförordningen. Exempelvis kan ett registreringsdokument avseende vissa av de uppgifter som krävs innehålla en hänvisning till en årsredovisning. Av artikel 11.1 framgår att informationen skall vara den senaste som emittenten har tillgänglig.
Språkbestämmelser
21-23 §§
Paragraferna reglerar vilket språk som ett prospekt skall avfattas på. Genom dessa bestämmelser genomförs artikel 19 i prospektdirektivet. Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 7.7.
Av 21 § första stycket framgår att när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige skall prospektet upprättas på svenska. Finansinspektionen kan dock i ett enskilt fall besluta att prospektet får upprättas på ett annat språk, t.ex. om en mindre del av prospektet upprättats på norska eller den krets av investerare som erbjudandet omfattar bedöms ha goda möjligheter att ta del av information på ett annat språk.
I 21 § andra stycket anges ett undantag från denna regel för icke aktierelaterade finansiella instrument med ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro. Prospekt avseende sådana finansiella instrument får upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna. I dag torde det vara engelska som avses med det begreppet.
22 § avser situationen när ett erbjudande eller ett upptagande till handel inte berör den svenska marknaden. Finansinspektionen kan trots det vara den behöriga myndighet som skall granska prospektet, se kommentaren till 25 §. Ett sådant prospekt måste inte upprättas på svenska, utan får också upprättas på antingen ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller på ett annat språk som Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar.
Om ett prospekt har godkänts av en annan behörig myndighet inom EES och prospektet avser ett erbjudande av finansiella instrument som riktar sig till allmänheten i Sverige eller en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, framgår av 23 § att Finansinspektionen inte kan ställa krav på att ett prospekt i dess helhet skall avfattas på svenska om prospektet är avfattat på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna. Finansinspektionen kan dock besluta att en sammanfattning av prospektet skall översättas till svenska. Detta gäller även i de fall en sammanfattning inte behöver upprättas enligt artikel 5.2 andra stycket i prospektdirektivet (jfr 14 § tredje stycket).
Prospektets giltighetstid
24 §
Genom paragrafen, som behandlas i avsnitt 7.3, genomförs artikel 9 i prospektdirektivet.
Av första stycket framgår att ett prospekt under angivna förutsättningar är giltigt under högst tolv månader. Detta gäller oavsett om prospektet består av ett eller tre separata dokument eller av ett grundprospekt. De separata dokumenten har samma giltighetstid, vilket innebär att ett registreringsdokument som har godkänts som en del av ett prospekt, under tolv månader därefter kan användas som ett separat dokument även i andra prospekt. I en sådan situation behöver en emittent, enligt vad som följer av 13 § tredje stycket, endast upprätta en värdepappersnot och en sammanfattning. I vissa närmare angivna fall behöver dock kompletterande information lämnas.
Andra stycket klarlägger att giltighetstiden för ett grundprospekt i vissa fall kan vara längre än tolv månader. Se även kommentaren till 16 §.
Av tredje stycket framgår att giltigheten enligt första och andra styckena gäller endast under förutsättning att eventuella tillägg görs enligt 34 §.
Godkännande av prospekt
25 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av prospekt och motsvarar artiklarna 2.1 m i och ii samt 2.1 q i prospektdirektivet. Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 8.1.
Finansinspektionen skall granska alla typer av prospekt som avser ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad. Granskningen skall leda fram till en bedömning av om prospektet skall godkännas eller inte. I enlighet med Lagrådets förslag har paragrafen utformats så att det anges direkt i bestämmelsen när Finansinspektionen är behörig att pröva en ansökan om godkännande av prospekt.
Att Finansinspektionen skall vara behörig myndighet enligt prospektdirektivet behandlas närmare i avsnitt 6.3.
Bestämmelsen i första stycket motsvarar artikel 2.1 m i i prospektdirektivet. Om emittenten har sitt säte i Sverige, är Finansinspektionen behörig att pröva en ansökan om godkännande av prospekt.
Bestämmelsen i andra stycket motsvarar artikel 2.1 m ii i prospektdirektivet. Av definitionen av hemmedlemsstat i direktivet följer att Finansinspektionen i vissa fall är behörig att pröva frågan om godkännande av ett prospekt när emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på en reglerad marknad i vissa fall har gjort ett sådant val. Denna valmöjlighet finns bl.a. beträffande emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro. En förutsättning för att Finansinspektionen skall vara behörig att pröva frågan om godkännande av prospekt i ett sådant fall är dock att emittenten har sitt säte inom EES och att det är i Sverige som instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel på en reglerad marknad.
I tredje stycket finns den grundläggande bestämmelsen om granskning. Bestämmelsen motsvarar artikel 2.1 q i prospektdirektivet. I avsnitt 8.1 redogörs för omfattningen av Finansinspektionens granskning. Godkännande skall ges om prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt i övrigt uppfyller de krav som ställs i lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen. Finansinspektionen skall vid sin granskning av ett prospekt reagera mot felaktigheter och se till att prospektet inte är otydligt eller ofullständigt. Finansinspektionen har normalt inte någon skyldighet att verifiera uppgifterna i ett prospekt. Endast om det framstår som mer eller mindre uppenbart att uppgifter i ett prospekt är oriktiga bör Finansinspektionen vidta åtgärder för att få dem korrigerade av den som gett in prospektet. Ett godkännande av Finansinspektionen innebär inte någon garanti för att sakuppgifterna i prospektet är riktiga eller fullständiga.
I 37 § finns bestämmelser om när Finansinspektionen är behörig att pröva en ansökan om godkännande av prospekt när emittenten har sitt säte utanför EES.
26 §
Paragrafen, som motsvarar 24 § andra-fjärde styckena i lagrådsremissen, innehåller bestämmelser om tidsfrister för godkännande av prospekt och om registrering av prospekt. Bestämmelserna motsvarar artiklarna 13.2-13.4 och 14.1 i prospektdirektivet och har kommenterats i avsnitt 8.1.
Finansinspektionen skall, som framgår av första stycket, meddela beslut om prospektet godkänns eller inte inom tio, eller i vissa angivna fall, tjugo arbetsdagar. Om prospektet behöver kompletteras skall inspektionen begära kompletterande information. Detta framgår av andra stycket. Det bör dock noteras att Finansinspektionen inte kan kräva att ett prospekt innehåller information som inte anges i bilagorna I-XVII i prospektförordningen. Kompletteringarna skall således avse sådan information som skall vara med i det aktuella prospektet enligt vad som anges i de bilagor som är aktuella avseende prospektet. Inspektionen kan dock exempelvis ställa krav på att informationen skall lämnas på ett mer utförligt sätt. I det fall inspektionen begär in kompletteringar, börjar de tidsfrister som framgår av andra stycket att löpa först när den kompletterande informationen har kommit in till inspektionen.
Av tredje stycket framgår att Finansinspektionen skall registrera ett prospekt när det har godkänts.
27 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen i vissa fall har möjlighet att lämna över en ansökan om godkännande av prospekt till en behörig myndighet i en annan stat inom EES. Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 8.1. Genom paragrafen genomförs artikel 13.5 i prospektdirektivet.
Det kan antas att denna möjlighet kommer att utnyttjas endast i mycket speciella situationer. En sådan situation skulle kunna vara att det är fråga om ett erbjudande till allmänheten i en annan stat än Sverige, utan att erbjudandet har någon som helst eller endast mycket ringa anknytning till Sverige. Vid sådant förhållande framstår det som ändamålsenligt att inspektionen lämnar över ansökan till den behöriga myndigheten i den stat där erbjudandet skall lämnas.
Offentliggörande av prospekt
28 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av ett prospekt och har behandlats närmare i avsnitt 8.2. Genom paragrafen genomförs artikel 14.1 i prospektdirektivet.
Ett offentliggörande skall, som framgår av första stycket, ske efter det att prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
I andra stycket anges närmare när prospekt skall offentliggöras. Det är viktigt att prospektet offentliggörs i så god tid som möjligt innan anmälningstiden i ett erbjudande börjar löpa eller de berörda finansiella instrumenten tas upp till handel, för att allmänheten skall hinna ta del av innehållet i prospektet. Möjligheten att vänta tills dagen innan anmälningstiden börjar löpa bör endast utnyttjas i undantagsfall.
När prospektet offentliggörs får enligt artikel 14.6 i prospektdirektivet dess innehåll eller utformning inte ha ändrats, jämfört med den version som godkänts av Finansinspektionen. Detta får dock anses vara självklart och behöver inte uttryckligen anges i lagtext.
29 §
I paragrafen anges i första stycket på vilka olika sätt ett prospekt kan offentliggöras. Stycket motsvarar artiklarna 14.2 a-d i prospektdirektivet.
I andra stycket föreskrivs att om ett prospekt har offentliggjorts av en emittent måste denne i vissa fall även offentliggöra prospektet i elektronisk form på sin elektroniska hemsida. Stycket motsvarar artikel 14.2 andra stycket i prospektdirektivet. Bestämmelsen leder till att investerarna på ett enkelt sätt kan ta del av information om ett erbjudande. Det är dock ingenting som hindrar en emittent från att vidta åtgärder för att förhindra eller försvåra åtkomst till prospektet om detta är befogat, exempelvis i de situationer emittenten vill förhindra att investerare i länder som inte omfattas av ett erbjudande kan ta del av prospektet. Tvärtom framgår av artikel 29.2 i prospektförordningen att i det fall ett prospekt avseende ett erbjudande till allmänheten offentliggörs på emittentens elektroniska hemsida eller på ett värdepappersinstituts eller en reglerad marknads elektroniska hemsida skall åtgärder vidtas för att undvika att erbjudandet riktas till personer som är bosatta i stater där erbjudandet inte gäller.
30 §
I första stycket slås fast att en investerare alltid kostnadsfritt skall kunna få en papperskopia av prospektet, om investeraren begär detta. Stycket motsvarar artikel 14.7 i prospektdirektivet.
Av andra stycket framgår hur offentliggörandet får ske i det fall prospektet består av flera dokument eller innehåller information som har gjorts till en del av prospektet genom hänvisning. Stycket motsvarar artikel 14.5 i prospektdirektivet.
Som framgår av tredje stycket finns kompletterande bestämmelser avseende offentliggörandet i prospektförordningen (artiklarna 29, 30, 32 och 33). Dessa har berörts i avsnitt 8.2.
31 §
Genom paragrafen genomförs artikel 14.4 i prospektdirektivet. Syftet med paragrafen är att allmänheten skall kunna besöka Finansinspektionens elektroniska hemsida och där få information om de prospekt och eventuella tillägg som har offentliggjorts under åtminstone de senaste tolv månaderna.
Reklam och annan information
32 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om reklam. Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 8.4.
I första stycket uppställs ett krav på att reklam skall innehålla information om att ett prospekt har offentliggjorts och var det finns att tillgå. Därigenom får den som observerar reklamen kännedom om var kompletterande information finns att tillgå. Stycket motsvarar artikel 15.2 i prospektdirektivet.
Andra stycket uppställer krav på reklamen. Om någon inte följer dessa krav bör åtgärder i de flesta fall kunna vidtas med stöd av bestämmelserna i marknadsföringslagen. Vidare föreskrivs en plikt för den som lämnar information till allmänheten att se till att den information som lämnas stämmer överens med den som lämnas i prospektet. Stycket motsvarar artikel 15.3 i prospektdirektivet.
I prospektförordningen finns i artikel 34 en exemplifiering av på vilka sätt reklam kan göras. Tredje stycket innehåller därför en erinran om att det finns ytterligare bestämmelser om reklam i förordningen.
Finansinspektionens möjligheter att ingripa framgår av 6 kap. 1 d §. Den bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 8.4.2.
33 §
Paragrafen motsvarar artiklarna 15.4 och 15.5 i prospektdirektivet. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 8.4. Sveriges advokatsamfund efterfrågar i sitt remissyttrande ett klargörande av vilka avsändare av information som träffas av bestämmelsen. Med anledning därav anges i första stycket att information som lämnas av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel skall överensstämma med den information som lämnas i prospektet.
Av andra stycket framgår att all väsentlig information som lämnas till någon investerare skall lämnas till samtliga investerare som erbjudandet riktar sig till, oavsett om skyldighet att upprätta prospekt föreligger eller inte.
Tillägg till prospekt
34 §
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.5, innebär att ett tillägg till prospektet måste upprättas i vissa situationer. Paragrafen motsvarar artikel 16 i prospektdirektivet.
Om en situation som beskrivs i paragrafen inträder först efter det att ett erbjudande till allmänheten har löpt ut, dvs. när den i prospektet angivna sista dagen att anmäla intresse att köpa eller teckna finansiella instrument har passerats, eller efter det att de finansiella instrumenten har tagits upp till handel blir, bestämmelsen inte tillämplig. Däremot kan det finnas en skyldighet för emittenten att lämna information till allmänheten, exempelvis som en följd av åtaganden som gjorts i ett noteringsavtal.
Det bör noteras att det inte finns någon skyldighet att upprätta ett tillägg till prospektet så snart en ny omständighet eller sakfel har framkommit eller ett förbiseende uppmärksammas. Som framgår av första stycket föreligger denna skyldighet endast i det fall omständigheten, sakfelet, eller förbiseendet kan påverka bedömningen av de finansiella instrument som omfattas av prospektet. Det kan säkert uppstå situationer där det rent objektivt kan vara svårt att avgöra om omständigheten eller sakfelet är av den digniteten att den kan påverka bedömningen av de finansiella instrumenten. I en sådan situation torde det vara en fördel om den som upprättat prospektet också upprättar ett tillägg till detta, för att ge investerarna så fullständig information som möjligt och för att undgå risken att det i efterhand vid en rättslig prövning slås fast att ett tillägg borde ha upprättats. Om omständigheten, sakfelet eller förbiseendet avser ett grundprospekt bör rätten att återkalla en anmälan eller ett samtycke enligt tredje stycket gälla bara i fråga om erbjudanden inom ramen för grundprospektet som fortfarande pågår när omständigheten, sakfelet eller förbiseendet uppkommer eller uppmärksammas. Rätten att återkalla bör således inte gälla i fråga om erbjudanden som gjorts tidigare inom ramen för grundprospektet men som har löpt ut vid den tidpunkten. Rätten att återkalla bör inte heller gälla i fråga om erbjudanden som görs senare inom ramen för grundprospektet men som ännu inte börjat löpa vid tidpunkten när omständigheten, sakfelet eller förbiseendet uppkommer eller uppmärksammas. Om omständigheten, sakfelet eller förbiseendet avser de slutliga villkoren bör rätten att återkalla gälla bara i fråga om det erbjudande som omständigheten, sakfelet eller förbiseendet avser.
Av andra stycket framgår att Finansinspektionen är behörig att pröva frågan om godkännande av ett tillägg till ett prospekt, om inspektionen är behörig att pröva frågan om godkännande av ett prospekt. I enlighet med Lagrådets förslag har paragrafen utformats så att det anges när Finansinspektionen är behörig att pröva en ansökan om godkännande av tillägg till ett prospekt. När Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande av tillägg inom sju arbetsdagar från det att tillägget kom in till Finansinspektionen. Ett tillägg som godkänts skall offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på.
Erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel i annan stat inom EES
35 §
Paragrafen motsvarar artikel 18 i prospektdirektivet och behandlas i avsnitt 8.6. I första stycket föreskrivs en skyldighet för Finansinspektionen att på begäran upprätta ett intyg om att ett prospekt har upprättats i enlighet med prospektdirektivet. Genom detta förfarande behöver exempelvis en svensk emittent som avser att rikta ett erbjudande till allmänheten i flera stater inom EES endast få prospektet godkänt av Finansinspektionen. I andra stycket sägs att det av intyget bl.a. skall framgå att prospektet har upprättats i enlighet med prospektdirektivet. Ett intyg med denna innebörd kan inte utfärdas när det gäller grundprospekt avseende svenska bostadsobligationer, som upprättats med stöd av 16 § första stycket 3, eftersom nämnda bestämmelse inte har någon motsvarighet i prospektdirektivet.
Som framgår av tredje stycket kan dock en utländsk behörig myndighet kräva att prospektet översätts till ett språk som godkänns av den myndigheten. Om prospektet upprättats på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna framgår av prospektdirektivet att myndigheten i den andra staten endast kan begära att prospektets sammanfattning översätts till den eller de officiella språken i den staten. Den som avser att begära ett intyg enligt första stycket bör därför ta reda på vilka krav den behöriga myndigheten har avseende översättningar, och i förekommande fall bifoga översättningarna till den begäran om intyg som ges in till Finansinspektionen.
Den behöriga myndigheten i den andra staten har inte någon möjlighet att uppställa några andra krav avseende prospektets utformning och innehåll, utöver kravet på översättning. Detta är en betydande förenkling för emittenter och andra som riktar ett erbjudande till allmänheten eller genomför ett upptagande till handel i flera stater, jämfört med vad som hittills varit fallet. Detta har också varit ett huvudsyfte med reglerna i det nya prospektdirektivet.
Prospekt godkända i annan stat inom EES
36 §
Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i utredningens förslag, anger att ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES är giltigt i Sverige om det har upprättats i enlighet med prospektdirektivet.
Emittenter med säte i en stat utanför EES
37 §
Paragrafen, som motsvarar 35 § i lagrådsremissen, innehåller bestämmelser om godkännande av prospekt när emittenten har sitt säte utanför EES och motsvarar artiklarna 2.1 m ii och iii samt 20 i prospektdirektivet. I enlighet med Lagrådets förslag har paragrafen utformats så att bestämmelserna anger när Finansinspektionen är behörig att pröva en ansökan om godkännande av prospekt.
Bestämmelsen i första stycket 1 motsvarar artikel 2.1 m ii i prospektdirektivet. Av definitionen av hemmedlemsstat i direktivet följer att Finansinspektionen i vissa fall är behörig att pröva frågan om godkännande av ett prospekt även om emittenten har sitt säte i tredje land när emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på en reglerad marknad i vissa fall har gjort ett sådant val. Denna valmöjlighet finns bl.a. beträffande emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro. En förutsättning för att Finansinspektionen skall vara behörig att pröva frågan om godkännande av prospekt i ett sådant fall är dock att det är i Sverige som instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel på en reglerad marknad.
Bestämmelserna i första stycket 2 och 3 motsvarar artikel 2.1 m iii i prospektdirektivet. Finansinspektionen är även behörig att i vissa fall pröva frågan om godkännande av ett prospekt beträffande andra finansiella instrument än sådana som anges i punkten 1. Det ena fallet är om det är i Sverige som de finansiella instrumenten antingen kommer att erbjudas till allmänheten första gången efter den 31 december 2003 eller kommer att tas upp till handel på en reglerad marknad första gången efter det datumet, dvs. det datum när prospektdirektivet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning och därigenom trädde i kraft. Det andra fallet är om emittenten inte själv har valt i vilken stat inom EES som frågor om godkännande av prospekt skall prövas och emittenten senare under samma förutsättningar som i det första fallet har valt att prövningen skall utföras av inspektionen. Den situation som avses i det andra fallet är när någon annan än emittenten tidigare har erbjudit finansiella instrument som denne gett ut till allmänheten eller tagit upp sådana instrument till handel inom EES och prospekt därför har godkänns i en annan stat inom EES än den stat där emittenten själv önskar att frågan om godkännande av prospekt skall prövas.
Enligt bestämmelserna i första stycket får Finansinspektionen således pröva frågan om godkännande av ett prospekt när en emittent har sitt säte i en stat utanför EES. Genom bestämmelserna finns det beträffande sådana emittenter en möjlighet att till Finansinspektionen ge in ett prospekt som har upprättas i emittentens hemland, och få detta godkänt enligt vad som anges i 25 §.
Enligt bestämmelserna i andra stycket får Finansinspektionen godkänna ett prospekt om det dels uppfyller de krav som ställs beträffande ett prospekt i den stat där emittenten har sitt säte och informationskraven i den staten motsvarar dem i lagen om handel med finansiella instrument och prospektförordningen. Kraven som skall vara uppfyllda bör således motsvara dem som ställs upp beträffande ett prospekt som upprättas i en stat inom EES. Om prospektet godkänns och sökanden önskar genomföra ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ta upp finansiella instrument till handel i flera stater inom EES, kan detta ske i enlighet med vad som anges i 35 §.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 8.7.
2 a kap.
I lagen har införts ett nytt kapitel, 2 a kap., som innehåller bestämmelser om offentliga uppköpserbjudanden. Begreppet offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 1 §. Endast offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning omfattas av reglerna i prospektdirektivet.
Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning
1 §
Genom bestämmelsen i första stycket införs en möjlighet för den som gör ett offentligt uppköpserbjudande där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning att ge in ett dokument till Finansinspektionen för granskning. I ett sådant fall erbjuder budgivaren även finansiella instrument till allmänheten och prospektskyldighet föreligger därför om inte denna möjlighet utnyttjas. Vad som avses med ett offentligt uppköpserbjudande framgår av definitionen i 1 kap. 1 §.
Om Finansinspektionen inte meddelar ett beslut, inom de tidsfrister som anges i 2 §, om att ett prospekt skall upprättas behöver den som gör erbjudandet inte upprätta något prospekt, vilket följer av bestämmelserna i 2 kap. 5 § 2 och 6 § 3.
Finansinspektionens granskning skall avse en bedömning av om dokumentet innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt enligt bestämmelserna i 2 kap. och reglerna i prospektförordningen. Kravet på likvärdig information bör inte uppfattas som att det skall vara fråga om exakt samma information som i ett prospekt.
I linje med vad som enligt 2 kap. 21 eller 22 § gäller i fråga om ett prospekt skall ett dokument enligt andra stycket upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.2.
2 §
Tidsfristerna i bestämmelsen motsvarar dem som gäller enligt 2 kap. 26 § vid prövning en ansökan om godkännande av prospekt.
Om Finansinspektionen finner att ett dokument har ett innehåll som är likvärdigt med det i ett prospekt, skall inspektionen inte fatta något beslut med den innebörden. Finansinspektionen skall fatta beslut bara om ett prospekt skall upprättas. Om inspektionen inte meddelar ett sådant beslut inom angivna tidsfrister följer av 2 kap. 5 § 2 och 6 § 3 att ett prospekt inte behöver upprättas. Om inspektionen finner att det inte finns skäl att meddela ett sådant beslut i ett ärende, kan inspektionen naturligtvis innan tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och lämna en upplysning om detta till den som har lämnat in dokumentet.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.2.
Om vederlaget utgörs av kontant betalning
3 §
Bestämmelserna motsvarar i sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § första stycket och 3 § gäller i fråga om skyldighet att upprätta prospekt vid erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. I de nya bestämmelserna används dock inte benämningen prospekt för den handling som skall upprättas utan handlingen benämns i stället erbjudandehandling i enlighet med Lagrådets förslag. Beloppsgränsen för erbjudanden som omfattas av bestämmelserna har dock höjts. Om summan av de belopp som kan komma att betalas med anledning av uppköpserbjudandet uppgår till mindre än motsvarande 100 000 euro behöver budgivaren inte upprätta någon erbjudandehandling.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.
4 §
Bestämmelserna motsvarar undantagen från prospektskyldighet i nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § andra stycket 1 och 3. Undantaget från skyldigheten att upprätta en erbjudandehandling är tillämpligt både vid uppköpserbjudanden där bara en av förutsättningarna är uppfylld och vid uppköpserbjudanden där båda förutsättningarna samtidigt är uppfyllda.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.
5 §
Bestämmelserna om erbjudandehandling motsvarar i sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 4 § första stycket och 6 § gäller vid erbjudanden om försäljning av finansiella instrument i fråga om skyldighet att lämna in prospekt till Finansinspektionen och att offentliggöra prospektet efter det att inspektionen registrerat det.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 11.2.
2 b kap.
I lagen har införts ett nytt kapitel, 2 b kap., som innehåller bestämmelser om vissa fusioner där vederlaget till aktieägarna utgörs av aktier i det övertagande bolaget. Genom bestämmelserna i kapitlet kommer sådana fusioner att kunna genomföras utan att prospekt behöver upprättas, vilket följer av 2 kap. 5 § 3 och 6 § 4. I prospektdirektivet finns i artiklarna 4.1 c och 4.2 d motsvarande undantag från skyldighet att upprätta prospekt.
1 §
Av paragrafen följer att bestämmelserna i kapitlet gäller vid fusioner enligt aktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen där fusionsvederlaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget och minst ett av de deltagande bolagen är ett publikt aktiebolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 11.4.
2 §
Vid en sådan fusion som avses i 1 § skall styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget upprätta ett dokument som enligt första stycket skall ges in till Finansinspektionen för granskning. Det dokument som ges in kan vara ett dokument som upprättats särskilt för att undantaget i 2 kap. 5 § 3 eller 6 § 4 från skyldigheten att upprätta ett prospekt skall få tillämpas. Det kan emellertid också vara den fusionsplan som upprättats enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen - eller försäkringsrörelselagen - eller ett dokument som upprättats av styrelsen i bolaget i något annat sammanhang. I de sistnämnda fallen torde det dock bli nödvändigt att ha bestämmelserna om prospekt i åtanke när dokumentet utformas. Detta har sin förklaring i att undantaget från skyldigheten att upprätta prospekt får tillämpas bara om Finansinspektionen vid sin granskning finner att ett dokument innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt enligt 2 kap. och prospektförordningen. Kravet på likvärdig information bör emellertid inte uppfattas som att det skall vara fråga om exakt samma information som i ett prospekt.
På motsvarande sätt som enligt 2 kap. 21 eller 22 § gäller i fråga om ett prospekt skall ett dokument enligt andra stycket upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.
3 §
Tidsfristerna i bestämmelsen motsvarar dem som gäller enligt 2 kap. 26 § vid prövning av en ansökan om godkännande av prospekt.
Om Finansinspektionen finner att ett dokument har ett innehåll som är likvärdigt med det i ett prospekt, skall inspektionen inte fatta något beslut med den innebörden. Finansinspektionen skall fatta beslut bara om ett prospekt skall upprättas. Om inspektionen inte meddelar ett sådant beslut inom angivna tidsfrister, följer av 2 kap. 5 § 3 och 6 § 4 att ett prospekt inte behöver upprättas. Om inspektionen finner att det inte finns skäl att meddela ett sådant beslut i ett ärende, kan inspektionen naturligtvis innan tidsfristen har löpt ut besluta att skriva av ärendet och lämna en upplysning om detta till det bolag som har lämnat in dokumentet.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.
4 §
I första stycket anges den minsta tid under vilket dokumentet måste hållas tillgängligt för aktieägarna i överlåtande bolag före bolagsstämma då beslut om godkännande av fusionsplanen skall fattas. På begäran av aktieägare som uppger sin postadress, skall bolaget genast och utan kostnad skicka dokumentet till honom eller henne.
Av bestämmelsen i andra stycket följer att dokumentet även skall hållas tillgängligt för, eller på begäran kostnadsfritt skickas till, aktieägare i det övertagande bolaget om ägare av minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begärt att fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i det bolaget.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 11.4.
6 kap.
1 a §
I prop. 2004/05:142 föreslås att paragrafen skall få en ny lydelse.
Genom tillägget i första stycket omfattar Finansinspektionens befogenheter enligt bestämmelsen även övervakningen av bestämmelserna i prospektförordningen.
Genom ett nytt tredje stycke klargörs att rätten att kalla någon till förhör inte skall gälla vid tillämpningen av bestämmelserna om prospekt och vissa fusioner. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2.1.
Årlig information
1 b §
Paragrafen är ny och har kommenterats i avsnitt 7.8. Genom bestämmelsen genomförs artikel 10 i prospektdirektivet i svensk rätt. Bestämmelsen gäller för samtliga emittenter vars finansiella instrument tagits upp till handel på en reglerad marknad, dvs. i Sverige på en börs eller auktoriserad marknadsplats.
Av artikel 27 i prospektförordningen framgår att dokumentet skall göras tillgängligt på något av de sätt som kan användas vid offentliggörande av ett prospekt och att dokumentet skall ges in till Finansinspektionen senast 20 dagar efter det att årsredovisningen offentliggjorts i den stat där emittenten har sitt säte.
Om dokumentet inte ges in till Finansinspektionen inom angiven tid, får inspektionen förelägga emittenten att göra detta. Föreläggandet får förenas med vite enligt 3 §.
Skyldighet att upprätta ett dokument gäller dock inte såvitt avser icke aktierelaterade finansiella instrument med ett nominellt värde motsvarande minst 50 000 euro.
Förbud
1 c §
Paragrafen är ny och bygger på artikel 21.3 d och f i prospektdirektivet. Den har kommenterats i avsnitt 10.2.2.
Genom bestämmelsen ges Finansinspektionen möjlighet att agera på ett effektivt sätt när bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen har överträtts. Av första stycket framgår att Finansinspektionen kan meddela ett tidsbegränsat beslut när det finns skälig anledning anta att bestämmelserna har överträtts. Ett exempel på en situation då ett sådant beslut kan bli aktuellt är när det framkommer omständigheter som bör föranleda ett tillägg till prospektet, men utgivaren underlåter att upprätta ett sådant tillägg. Av andra stycket framgår att inspektionen permanent får förbjuda ett erbjudande när den finner att bestämmelserna har överträtts. Detta gäller dock endast vid erbjudanden till allmänheten. En sådan situation kan exempelvis vara när någon har offentliggjort ett prospekt utan att detta har godkänts av Finansinspektionen. Förbudet hindrar inte att den som har upprättat prospektet anpassar sig till bestämmelserna och därefter går vidare med erbjudandet.
Om tiden för ett erbjudande redan har löpt ut eller de finansiella instrumenten redan har tagits upp till handel på en reglerad marknad, saknas anledning för Finansinspektionen att agera enligt denna bestämmelse. Vid sådant förhållande kvarstår dock möjligheten att i vissa fall besluta att en särskild avgift skall utgå enligt 3 a §.
Regler om handelsstopp för finansiella instrument som har tagits upp till handel på en reglerad marknad finns i 10 kap. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.
1 d §
Paragrafen ger Finansinspektionen möjlighet att i vissa fall förbjuda reklam i samband med ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel eller ett uppköpserbjudande. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 8.4.2. En sådan åtgärd kan exempelvis vidtas när reklamen innehåller information som presenteras på ett sätt som framstår som vilseledande mot bakgrund av innehållet i ett prospekt. Även Konsumentverket har möjlighet att agera mot vilseledande eller felaktig reklam med stöd av bestämmelserna i marknadsföringslagen. Myndigheterna bör i aktuella fall samråda med varandra innan en åtgärd vidtas.
För Finansinspektionen kan ett alternativ till att förbjuda reklam vara att tillfälligt stoppa ett erbjudande enligt 1 c §. Därigenom kan den som har upprättat prospektet få möjlighet att till inspektionen lämna en förklaring till det inträffade, offentliggöra en rättelse eller upprätta ett tillägg till prospektet.
Erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel här i landet när Finansinspektionen inte är behörig myndighet
1 e §
Paragrafen är ny.
Bestämmelsen motsvarar artikel 23 i prospektdirektivet och har behandlats i avsnitt 10.2.3. Med utländskt värdepappersföretag avses ett sådant utländskt företag som i det land där det har sitt säte har tillstånd att driva värdepappersrörelse.
Det sista stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilken ekonomisk brottslighet som avses i första stycket.
Erbjudanden eller upptagande till handel i annan stat inom EES när Finansinspektionen är behörig myndighet
1 f §
Paragrafen är ny.
Bestämmelsen motsvarar artikel 23 i prospektdirektivet och har behandlats i avsnitt 10.2.3. Med värdepappersinstitut avses detsamma som i 1 kap. 2 § första stycket 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.
3 §
I prop. 2004/05:142 föreslås att paragrafen skall få en ny lydelse.
Den tidigare bestämmelsen i punkten 1 har behandlats i avsnitt 10.2.2. Bestämmelsen tas bort med anledning av att Finansinspektionen ges möjlighet att meddela förbud enligt 1 c § och besluta om särskild en avgift enligt 3 a §.
Genom den nya punkten 5 ges Finansinspektionen möjlighet att vid vite förelägga en emittent att sammanställa och till inspektionen ge in ett dokument enligt 1 b §.
Särskild avgift
3 a §
Paragrafen är ny.
Finansinspektionen skall enligt första stycket besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som är prospektskyldig och som trots detta inte ansöker om godkännande av ett prospekt enligt 2 kap. 25 § eller, i förekommande fall, inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap. 34 §. En särskild avgift skall också tas ut av den som inte fullgör sina skyldigheter om offentliggörande av prospekt enligt 2 kap. 28 och 29 §§ eller tillägg till prospekt enligt 2 kap. 34 §. I enlighet med Lagrådets förslag används benämningen erbjudandehandling i stället för prospekt för den handling som skall upprättas vid ett offentligt uppköpserbjudande där vederlaget utgörs av kontant betalning. Särskild avgift skall också tas ut av den som är skyldig att upprätta en erbjudandehandling men som trots detta inte ansöker om registrering enligt 2 a kap. 5 § eller av den som inte offentliggör en erbjudandehandling enligt 2 a kap. 5 §. Bestämmelser om eftergift av en särskild avgift finns i 3 c §.
Den särskilda avgiften får enligt andra stycket uppgå till lägst 50 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. De administrativa åtgärder eller administrativa sanktioner som medlemsstaterna inför skall enligt artikel 25.1 i prospektdirektivet vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Finansinspektionen skall mot denna bakgrund göra en bedömning av arten och omfattningen av en överträdelse när avgiftens storlek skall bestämmas. Var avgiften skall hamna inom intervallet bör således främst avgöras av hur allvarlig överträdelsen är i det enskilda fallet. Även förhållandena hos den som har gjort överträdelsen måste dock beaktas. Exempelvis kan vad som upplevs som en avskräckande avgift av en fysisk person med måttliga ekonomiska resurser framstå som i det närmaste obetydlig för en juridisk person med stora resurser. Det förekommer erbjudanden som uppgår till mycket höga belopp. För att en särskild avgift i sådana fall skall anses som effektiv, proportionerlig och avskräckande kan en avgift så hög som 10 miljoner kronor vara motiverad vid allvarliga överträdelser.
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 10.3.
3 b §
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 22 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (se prop. 1995/96:215 s. 90 f.).
Ett beslut om att ta ut en särskild avgift bör enligt bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223) inte få fattas av Finansinspektionen utan att den som inspektionen avser att ta ut avgiften av har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om denne inte inom sex månader från tidpunkten för överträdelsen delgetts upplysning av Finansinspektionen om att inspektionen har tagit upp frågan om särskild avgift, får beslut om att ta ut särskild avgift inte fattas. Finansinspektionen bör således påbörja en utredning så snart som möjligt efter det att inspektionen fått kännedom om att en överträdelse har skett. Delgivning skall ske i enlighet med bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428).
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.
3 c §
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 23 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Bedömningen bör utgå från omfattningen av överträdelsen i det enskilda fallet. Därvid bör beaktas både vilken bestämmelse som har överträtts och i vilken grad så har skett. Avgiften bör även kunna sättas ned eller efterges om det rör sig om svårare bedömningar avseende tillämpningen av t.ex. bestämmelserna om undantag från skyldigheten att upprätta prospekt. Det bör också beaktas om den som har gjort en överträdelse har försökt att vidta rättelse och om detta varit möjligt. Beträffande särskilda skäl bör främst förmildrande omständigheter i de enskilda fallen beaktas. Här bör i första hand avses sådana fall där avgiften slår hårt mot den enskilde.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.
3 d §
Paragrafen är ny. Bestämmelserna har 15 kap. 11-13 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse som förebild (jfr prop. 2002/03:139 s. 553 f.).
Bestämmelserna behandlas även i avsnitt 10.3.
3 e §
Paragrafen är ny. Bestämmelsen har sin förebild i 15 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 10.3.
Övergångsbestämmelser
I enlighet med Lagrådets förslag har en övergångsbestämmelse lagts till som klargör hur lång tid Finansinspektionen har på sig för fatta beslut i ärenden som har anhängiggjorts hos inspektionen före ikraftträdandet men inte har blivit avgjorda då.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 13.
15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
4 kap.
1 §
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke, för att klarlägga att i det fall skyldighet föreligger för utgivaren att upprätta ett prospekt, får handeln vid en börs inte påbörjas förrän utgivaren har fått prospektet godkänt och registrerat samt offentliggjort detsamma. Börsen skall självfallet ge sitt godkännande till att handeln påbörjas, i enlighet med vad som anges i första stycket.
Ändringen i fjärde stycket är en följd av att samtliga bestämmelser om prospekt har samlats i lagen om handel med finansiella instrument.
Ändringen i femte stycket beror på att ett nytt andra stycke har förts in.
5 kap.
1 §
Paragrafen har ändrats genom att det nuvarande tredje stycket har upphört att gälla. Detta gäller även de lagrum som stycket hänvisade till. Samtliga bestämmelser om prospekt har samlats i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. I 4 kap. 1 § andra stycket görs därför i stället en hänvisning till den lagen.
7 kap.
2 §
Ändringen i andra stycket föranleds av en ändrad styckeindelning i 4 kap. 1 §.
10 kap.
1 §
Paragrafen har ändrats, för att genomföra artikel 21.4 b i prospektdirektivet. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.2.3.
11 kap.
1 b §
Paragrafen är ny.
Genom bestämmelsen införs en möjlighet för Finansinspektionen att genomföra platsundersökningar. Bestämmelsen motsvarar den i artikel 21.4 d och har behandlats i avsnitt 10.2.1.
15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
1 a §
Bestämmelserna har sin grund i artiklarna 6.4, 9 och 10 i marknadsmissbruksdirektivet samt artikel 6.1 i genomförandedirektivet 2004/72/EG och har behandlats i avsnitten 7.8 och 12.3.
De bolag som avses i första stycket 2, som är nytt, är aktiebolag från tredje land som har gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Genom definitionen av börs och auktoriserad marknadsplats i 1 § 4 lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument följer att detta innebär notering här i landet.
Fysiska personer som har insynsställning i ett bolag som avses i första stycket skall enligt andra stycket jämställas med fysiska personer som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag. Detta innebär att sådana personer är skyldiga att till Finansinspektionen anmäla innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som getts ut av det bolaget.
15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
1 kap.
7 §
Hänvisningarna i andra stycket till aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen och lagen om börs- och clearingverksamhet har tagits bort eftersom prospektbestämmelserna i de lagarna upphör att gälla när samtliga bestämmelser om prospekt tagits in i lagen om handel med finansiella instrument.
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet
1 §
Hänvisningarna i andra stycket till aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen och lagen om börs- och clearingverksamhet har tagits bort eftersom prospektbestämmelserna i de lagarna upphör att gälla när samtliga bestämmelser om prospekt tagits in i lagen om handel med finansiella instrument.
15.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000)
19 kap.
35 §
Hänvisningen i punkten 1 till bestämmelserna om emissionsprospekt i 11 kap. 12 och 14-20 §§ har tagits bort, eftersom de upphör att gälla i och med att samtliga bestämmelser om prospekt har tagits in i lagen om handel med finansiella instrument. I punkten 3, som är ny, har det därför tagits in en hänvisning till vad som gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten enligt den lagen. Detta innebär att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument skall tillämpas om ett publikt aktiebolag överlåter egna aktier på annat sätt än som anges i 32 §.
29 kap.
1 §
I paragrafen har införts ett nytt andra stycke som avser situationer när ett bolag upprättar ett prospekt, en erbjudandehandling som avses i 2 a kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § samma lag. Skadeståndsansvaret omfattar då överträdelser av bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 (prospektförordningen).
Anledningen till detta är att bestämmelserna om emissionsprospekt i aktiebolagslagen har upphävts och ersatts av bestämmelser om prospekt i 2 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Utöver vad som följer av bestämmelserna i sistnämnda lag skall ett prospekt innehålla den detaljerade information som följer av reglerna i prospektförordningen.
Bestämmelserna i nya 2 a kap. 1 och 2 §§ lagen om handel med finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning. Sådana erbjudanden omfattas av reglerna i prospektdirektivet. En budgivare som lämnar in ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § nämnda lag till Finansinspektionen kan emellertid få tillämpa något av undantagen från prospektskyldighet i 2 kap. 5 § 2 eller 6 § 3 samma lag. En förutsättning för detta är dock att Finansinspektionen gör bedömningen att dokumentet är likvärdigt med ett prospekt.
Bestämmelserna i 2 a kap. 3-5 §§ lagen om handel med finansiella instrument är tillämpliga vid offentliga uppköpserbjudanden där vederlaget utgörs av kontant betalning. Sådana erbjudanden omfattas inte av reglerna i prospektdirektivet. Bestämmelserna motsvarar emellertid i sak vad som enligt nuvarande lydelser av 2 kap. 1 § första stycket och 3 § nämnda lag gäller i fråga om skyldighet att upprätta prospekt vid erbjudanden om försäljning av finansiella instrument. I de nya bestämmelserna används dock inte benämningen prospekt för den handling som skall upprättas vid sådana erbjudanden utan handlingen benämns i stället erbjudandehandling i enlighet med Lagrådets förslag. Enligt 2 a kap. 3 § första stycket lagen om handel med finansiella instrument är det budgivaren som skall upprätta erbjudandehandlingen. Om budgivaren är ett aktiebolag, bör det vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för att tillse att en erbjudandehandling upprättas, när sådan skyldighet föreligger vid ett offentligt uppköpserbjudande.
I nya 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument finns bestämmelser om möjligheten att undantas från skyldigheten att upprätta prospekt vid vissa fusioner, om det finns ett dokument med likvärdig information som den i ett prospekt.
Av den nya bestämmelsen i 2 kap. 9 § lagen om handel med finansiella instrument följer att prospekt i vissa fall skall upprättas av ett aktiebolag. Det bör då vara styrelsen i bolaget som har det övergripande ansvaret för att ett prospekt upprättas.
Genom hänvisningen i andra stycket i paragrafen till första stycket andra meningen följer att en styrelseledamot i ett aktiebolag ansvarar för skada som tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av bestämmelserna i 2, 2 a och 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen. Beträffande skada som tillfogas bolaget följer emellertid av första stycket första meningen ett strängare ansvar som omfattar överträdelser av reglerna i aktiebolagslagen, bolagsordningen eller andra lagar eller föreskrifter som genom vilka styrelseledamot ålagts plikter mot bolaget. Skadeståndsansvaret gentemot bolaget omfattar således även överträdelser av bestämmelserna om prospekt. Skadeståndsansvar för styrelseledamot gäller således ren förmögenhetsskada som han eller hon vållar genom att överträda bestämmelserna i 2, 2 a eller 2 b kap. lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen. Genom hänvisningen i 16 kap. 2 § omfattas även revisor som medverkar när ett prospekt eller en erbjudandehandling upprättas enligt de nya reglerna i 2 eller 2 a kap. lagen om handel med finansiella instrument av skadeståndsansvar. Detsamma gäller i fråga om ett dokument vid ett offentligt uppköpserbjudande enligt 2 a kap. eller en fusion enligt 2 b kap. samma lag.
Av 2 kap. 15 § lagen om handel med finansiella instrument framgår att en person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i den sammanfattning som skall ingå i ett prospekt eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig i förhållande till de andra delarna av prospektet.
Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen behandlas även i avsnitt 9.2.
Utredningens sammanfattning av delbetänkandet
Nya regler om prospekt
Ett prospekt skall upprättas när finansiella instrument i olika sammanhang erbjuds till allmänheten eller blir föremål för handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats. Prospektet skall innehålla information om de finansiella instrumenten och om utgivaren av prospektet. Informationen skall ge en investerare möjlighet att göra en välgrundad bedömning av den avkastning och risk som är förknippad med en investering i de aktuella finansiella instrumenten.
Bestämmelser om prospekt finns i ett flertal olika lagar och andra regelverk. För närvarande finns bestämmelser om prospekt bl.a. i aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen om handel med finansiella instrument (1991:980) och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet samt i Finansinspektionens föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21).
Europaparlamentet och rådet antog i november 2003 ett direktiv om prospekt (direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG), prospektdirektivet. Direktivet syftar bl.a. till att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Bestämmelserna i direktivet kompletteras av genomförandeåtgärder utfärdade av kommissionen (Kommissionens förordning (EG) av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering). Förordningen är direkt tillämplig i svensk rätt.
Utredningens huvuduppgift har varit att analysera vilka lagändringar som krävs för att genomföra prospektdirektivet. Vidare har det i uppdraget ingått att överväga och lämna förslag till lagändringar avseende sådana prospekt som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Därutöver har utredningen haft i uppdrag att göra en allmän översyn av den svenska lagstiftningen om prospekt, och särskilt se över om regleringen bör sammanföras i en enda lag. En annan huvuduppgift är att överväga om bestämmelserna om ansvar för fel och brister i prospekt bör ändras. Utredningsdirektiven fogas till detta delbetänkande som bilaga 1.
I detta delbetänkande lämnas förslag till nya regler avseende prospekt. I sitt slutbetänkande kommer utredningen att redovisa sina överväganden i frågan om reglerna om ansvar för fel och brister i ett prospekt bör ändras.
Förslagen i detta betänkande handlar om när ett prospekt skall upprättas, dess utformning och innehåll, hur det skall godkännas och offentliggöras och vilken tillsyn som skall bedrivas till följd av de nya bestämmelserna. I betänkandet föreslås också att reglerna om prospekt skall sammanföras i en enda lag, lagen om handel med finansiella instrument. Detaljerade bestämmelser om de uppgifter som ett prospekt skall innehålla finns i kommissionens förordning.
Prospektreglernas tillämpningsområde och placering
Utredningen föreslår att ett prospekt skall upprättas vid erbjudanden eller upptagande till handel på en reglerad marknad av finansiella instrument.
Vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten behöver ett prospekt inte upprättas om erbjudandet riktas till färre än 100 juridiska eller fysiska personer per stat inom EES eller om erbjudandet enbart riktar sig till s.k. kvalificerade investerare. Med kvalificerade investerare avses bl.a. professionella aktörer på de finansiella marknaderna. Undantag görs också för de fall varje investerare skall betala en ersättning om minst 50 000 euro (ca 455 000 kronor) eller om det nominella värdet för vart och ett av de finansiella instrumenten är minst 50 000 euro. Ett undantag görs även i det fall det sammanlagda belopp som den som lämnar ett erbjudande kan erhålla inte överstiger 100 000 euro (ca 910 000 kronor). De olika undantagen kan kombineras, vilket exempelvis innebär att ett mindre företag som har behov av kapital kan vända sig till ett obegränsat antal kvalificerade investerare samt upp till 100 ytterligare personer, i varje medlemsstat, utan att behöva upprätta ett prospekt.
Särskilda undantag föreslås också vid bl.a. emissioner av vissa slag av finansiella instrument, exempelvis emissioner av räntebärande finansiella instrument som emitteras av staten, landsting och kommuner.
När det gäller ansökningar om notering vid en börs eller auktoriserad marknadsplats av finansiella instrument medför de nya reglerna en utvidgad skyldighet att upprätta ett prospekt. Till skillnad mot idag kommer reglerna att omfatta alla situationer när ett bolag ansöker om att få finansiella instrument upptagna till handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats. I praktiken blir dock skillnaden inte så stor för bolagen. Börserna och de auktoriserade marknadsplatserna har redan idag ett omfattande eget regelverk som uppställer motsvarande krav. Reglerna om vilka uppgifter ett prospekt skall innehålla kommer dock i många fall att bli mer omfattande.
Vid uppköpserbjudanden och fusioner behöver prospekt enligt den nya lagstiftningen inte upprättas. Emellertid ställs det krav på att den som lämnar ett uppköpserbjudande eller ska uppta finansiella instrument till handel upprättar ett dokument med information som är likvärdig med den i ett prospekt. Vidare ställs det krav på att Finansinspektionen skall granska dokumentet och bedöma om detta är likvärdigt. Motsvarande krav ställs också vid fusioner. Utredningen anser att dessa situationer kräver särskild lagstiftning. Mot denna bakgrund föreslår utredningen ändringar i reglerna om fusioner i aktiebolagslagen och att särskild lagstiftning om uppköpserbjudanden införs i lagen om handel med finansiella instrument.
De nuvarande reglerna om prospekt återfinns i ett flertal regelverk. I samband med att de nya bestämmelserna i prospektdirektivet genomförs föreslår utredningen att reglerna samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Syftet är att underlätta överskådligheten och att skapa enhetliga bestämmelser.
Prospektens utformning och innehåll
Ett prospekt skall kunna upprättas som ett enda eller tre separata dokument; registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning. Uppgifterna i registreringsdokumentet berör emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad. Värdepappersnoten är ett dokument som innehåller information om det finansiella instrumentet. Sammanfattningen skall innehålla väsentliga uppgifter om emittenten, eventuell garantigivare och det finansiella instrumentet, och särskilt ange förekommande risker.
Prospekt som avser emissionsprogram av icke-aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner eller warranter samt utgivning av säkerställda obligationer och bostadsobligationer kan upprättas som ett enda dokument, kallat grundprospekt.
Giltighetstiden för de olika prospekten är som regel 12 månader.
Om ett erbjudande riktar sig till allmänheten i Sverige eller avser upptagande till handel på en reglerad marknad här, skall prospektet som regel upprättas på svenska. I vissa fall har dock Sverige mot bakgrund av innehållet i prospektdirektivet inte möjlighet att kräva att prospektet upprättas på svenska. En sammanfattning av prospektet bör dock alltid finnas tillgänglig på svenska.
Ett företag som har givit ut finansiella instrument som upptagits till handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats skall årligen till Finansinspektionen ge in en sammanställning av information som har offentliggjorts under de senaste 12 månaderna. Sammanställningen skall vara ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som bolaget har gjort tillgänglig till följd av reglerna om upptagande till handel av finansiella instrument.
Former för godkännande och offentliggörande av prospekt
Finansinspektionen skall besluta om godkännande av prospekt inom tio vardagar från inlämnandet av prospektet. Under vissa förutsättningar kan tidsfristen förlängas ytterligare tio vardagar. Granskningen innebär att inspektionen kontrollerar att prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt. Däremot krävs inte att Finansinspektionen skall verifiera att uppgifterna i prospekten är riktiga.
Planeras ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel i flera länder inom EES är det tillräckligt att prospektet godkänns hos en behörig myndighet inom EES. Därefter kan den som har upprättat prospektet begära att myndigheten inom tre arbetsdagar efter begäran, eller inom en vardag efter godkännandet, meddelar behöriga myndigheter i andra berörda länder att prospektet är godkänt.
I de fall ett prospekt har godkänts i en annan medlemsstat och exempelvis avses att spridas till allmänheten i Sverige får Finansinspektionen endast begära att en sammanfattning av prospektet översätts till svenska.
Efter godkännandet skall prospektet offentliggöras innan ett erbjudande till allmänheten kan påbörjas eller finansiella instrument kan tas upp till handel. Prospektet skall alltid offentliggöras på en hemsida. De kan även offentliggöras i en eller flera rikstäckande dagstidningar eller genom att det i tryckt form finns tillgängligt hos emittenten, de finansiella mellanhänderna eller hos den reglerad marknad där de finansiella instrumenten skall upptas till handel. Investerare skall alltid ha möjlighet att utan kostnad kunna få en papperskopia av prospektet.
Finansinspektionen skall på sin hemsida ha en förteckning över samtliga godkända och registrerade prospekt, samt prospekten eller länkar till de hemsidor där prospekten finns tillgängliga.
Nya regler införs om innehållet i annonser om prospekt. Annonser skall innehålla viss bestämd information och i övrigt överensstämma med vissa bestämmelser om annonsering i marknadsföringslagen. All information i annonser som riktar sig till allmänheten skall överensstämma med den information som lämnas i prospektet. Även i de fall något prospekt inte behöver upprättas för ett erbjudande finns ett särskilt informationskrav.
Under vissa omständigheter skall tillägg göras till godkända prospekt. Investerare har rätt att i sådana fall återkalla en redan gjord anmälan om teckning eller köp under minst fem arbetsdagar efter tillägget.
Under vissa förutsättningar får Finansinspektionen godkänna prospekt som upprättats av emittenter från länder utanför EES-området.
Ansvaret för prospekt
Utredningen kommer att återkomma till frågor som bl.a. rör juridiska personers ansvar för fel och brister i ett prospekt i sitt slutbetänkande. Inom ramen för detta delbetänkande har emellertid behandlats vissa frågor om ansvar för prospekt, som har anknytning till andra förslag som lämnas.
Bestämmelserna i aktiebolagslagen om styrelsens och revisorernas ansvar för prospekt föreslås bli utvidgade till att omfatta samtliga regler om prospekt och inte som nu endast de regler som återfinns i aktiebolagslagen. Ansvarsbestämmelsen bör även omfatta fel och brister i den erbjudandehandling som skall upprättas vid ett uppköpserbjudande.
Vidare har utredningen behandlat frågan om vem som är skyldig att upprätta prospekt. Enligt utredningen bör prospektet vid erbjudanden till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument och vid en ansökan om handel på en reglerad marknad av finansiella instrument upprättas av utgivaren. Vid andra fall av erbjudanden bör som huvudregel den som lämnar erbjudandet vara ansvarig för att ett prospekt upprättas. När en person säljer fondpapper som givits ut av ett aktiebolag bör dock prospektet upprättas av bolaget. Bolaget bör i en sådan situation ha rätt att få ersättning för kostnader vid upprättandet av prospektet från den person som lämnar erbjudandet.
Tillsyn
Finansinspektionen föreslås bli den myndighet som skall granska och godkänna prospekt och ansvara för att övervaka att bestämmelserna om prospekt tillämpas enligt det nya regelverket. Finansinspektionen kommer därmed även att ansvara för granskning och godkännande av s.k. börsprospekt, vilka upprättas vid inregistrering av fondpapper vid en börs. Dessa prospekt har tidigare granskats och godkänts av börs. Den tidsbegränsade möjlighet som finns i prospektdirektivet att delegera vissa tillsynsuppgifter till reglerade marknader bör enligt utredningen inte utnyttjas.
Finansinspektionen föreslås få utökade befogenheter vid sin tillsyn av aktörerna på de finansiella marknaderna. Befogenheterna innefattar bättre möjligheter att få tillgång till upplysningar och handlingar. Finansinspektionen får också utföra inspektioner på plats hos bl.a. företag som avser eller har upptagit finansiella instrument till handel på en reglerad marknadsplats. Vidare kan Finansinspektionen meddela ett tillfälligt eller permanent förbud för ett erbjudande till allmänheten eller handel på en reglerad marknad av finansiella instrument. Finansinspektionen får också förbjuda annonsering och möjlighet att utdöma en särskild avgift, när någon inte har följt bestämmelserna om godkännande och offentliggörande av ett prospekt eller en erbjudandehandling eller tillägg till dessa dokument.
Utredningens lagförslag
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385),1
dels att 4 kap. 18-26 §§, 5 kap. 16 § och 7 kap. 27 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 §, 7 kap. 21 § och 15 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 14 kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §2
Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.
Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig till enbart en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.
Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.
I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.
Ett privat aktiebolag som har givit ut finansiella instrument eller en innehavare av finansiella instrument utgivna av ett sådant bolag, får inte genom annonsering söka sprida de finansiella instrument.
Ett bolag eller en innehavare av finansiella instrument som avses i första stycket får dock erbjuda kvalificerade investerare samt ytterligare högst 100 personer att teckna eller köpa av bolaget utgivna finansiella instrument.
I första stycket angivna finansiella instrument som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad.
7 kap.
21 §3
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på
annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
2 § om företrädesrätt,
3 § om emissionsbevis m.m.,
3 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
4 § om förslag till beslut m.m.,
6 § andra och tredje styckena om information om apport m.m.,
7 § om kungörelser m.m.,
8 § första-tredje styckena om aktieteckning,
9 § om tilldelning av aktier m.m.,
14 § första och andra styckena samt 15 § första, andra och
fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,
18 och 20-25 §§ om emissionsprospekt, samt
fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission, samt
2. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
14 kap.
1 a §
Vid en fusion skall, i det fall ersättningen till aktieägarna i det överlåtande bolaget betalas i form av aktier i det övertagande bolaget, styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag upprätta ett särskilt dokument som skall ges in till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentets innehåll är likvärdigt med den information som skall finnas i ett prospekt som upprättas vid en emission av aktier. Regler om vad ett sådant prospekt skall innehålla finns i 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.4
Finansinspektionen skall avge ett yttrande över huruvida dokumentets innehåll uppfyller kravet i föregående stycke.
Efter det att Finansinspektionen har avgivit sitt yttrande, skall yttrandet och dokumentet hållas tillgängliga för aktieägarna i överlåtande bolag och, i fall som anges i 10 § andra stycket övertagande bolag, under minst en vecka före den bolagsstämma då respektive bolag skall fatta beslut om godkännande av fusionsplanen. Handlingarna skall genast och utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
15 kap.
1 §5
En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning, 2 kap. eller 2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller bolagsordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713),1
dels att 4 kap. 20-27 §§ och 5 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 11 §, 6 a kap. 21 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §2
Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.
Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.
Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.
I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat försäkringsaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.
Ett privat försäkringsaktiebolag som har givit ut finansiella instrument eller en innehavare av finansiella instrument utgivna av ett sådant bolag, får inte genom annonsering söka sprida sådana finansiella instrument.
Ett bolag eller en innehavare av finansiella instrument som avses i första stycket får dock erbjuda kvalificerade investerare samt ytterligare högst 100 personer att teckna eller köpa av bolaget utgivna finansiella instrument.
I första stycket angivna finansiella instrument som har givits ut av ett privat försäkringsaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs, auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad.
6 kap.
21 §3
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apportegendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första-tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission, 20 och 22-26 §§ om emissionsprospekt, samt
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
15 a kap.
1 a §
Vid en fusion skall, i det fall ersättningen till aktieägarna i det överlåtande bolaget betalas i form av aktier i det övertagande bolaget, styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag upprätta ett särskilt dokument som skall ges in till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentets innehåll är likvärdigt med den information som skall finnas i ett prospekt som upprättas vid en emission av aktier. Regler om vad ett sådant prospekt skall innehålla finns i 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.4
Finansinspektionen skall avge ett yttrande över huruvida dokumentets innehåll uppfyller kravet i föregående stycke.
Efter det att Finansinspektionen har avgivit sitt yttrande, skall yttrandet och dokumentet hållas tillgängliga för aktieägarna i överlåtande bolag och, i fall som anges i 10 § andra stycket övertagande bolag, under minst en vecka före den bolagsstämma då respektive bolag skall fatta beslut om godkännande av fusionsplanen. Handlingarna skall genast och utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
16 kap. Skadestånd m.m.
1 §5
Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.
Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna, placeringsriktlinjerna eller 2 kap. eller 2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1991:980) om handel med finansiella instrument,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1-6 §§, 6 kap. 1 a §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 1 § samt rubriken till 7 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 2 kap. 7-24 §§, 6 kap. 1 b-1 d, 3 a, 3 b §§ och 7 kap. 2-5 §§, samt närmast före 2 kap. 1, 6, 7, 15-17, 20, 22-24 §§, 6 kap. 1 a-c, 3 a, 3 b §§, och 7 kap. 3 § nya rubriker av följande lydelse,
dels att det skall införas en ny rubrik närmast före 6 kap. 2 § som skall lyda "Vite", och en ny rubrik närmast före 7 kap. 1 § som skall lyda "Överklagande",
dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 2 a kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §1
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
I denna lag betyder
1. finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
5. kvalificerade investerare:
a) juridiska personer som står under tillsyn av behörig myndighet inom EES med anknytning till finansmarknaderna eller annars har en lagreglerad behörighet att verka på finansmarknaderna,
b) juridiska personer vars verksamhet uteslutande omfattar handel med finansiella instrument,
c) nationella och delstatliga regeringar, centralbanker, internationella och överstatliga institutioner,
d) juridiska personer som uppfyller två av följande tre kriterier; ett genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på över 250, en balansomslutning som överstiger ett belopp motsvarande 43 miljoner euro och en årlig nettoomsättning som överstiger ett belopp motsvarande 50 miljoner euro, och
e) andra juridiska personer än de som omfattas av punkterna a-d samt fysiska personer, under förutsättning att en stat inom EES tillåtit att dessa får betraktas som kvalificerade investerare,
6. emissionsprogram: ett program som möjliggör utgivning av icke-aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner eller warranter av samma slag, serie, kategori eller motsvarande, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
7. finansiella instrument som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen: emissioner i omgångar eller minst två separata emissioner under en tolvmånadersperiod av finansiella instrument av samma slag, serie, kategori eller motsvarande,
8. reglerad marknad: börs och auktoriserad marknadsplats som står under tillsyn av Finansinspektionen, samt utländsk marknadsplats inom EES under förutsättning att marknadsplatsen står under tillsyn av behörig myndighet, utgörs av ett multilateralt system som drivs eller leds av en marknadsplatsoperatör, systemet sammanför eller möjliggör sammanförandet av flera köp- och säljintressen i finansiella instrument så att detta leder till avslut i finansiella instrument inom systemet enligt dess regler som inte får vara skönsmässiga,
9. hemmedlemstat:
a) den stat inom EES där emittenten har sitt säte, eller
b) vid emissioner av icke-aktierelaterade finansiella instrument som antingen vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro, eller innefattar en rätt att förvärva finansiella instrument eller erhålla ett kontantbelopp under förutsättning att utgivaren varken är utgivare av de underliggande finansiella instrumenten eller ett företag inom den koncern där utgivaren ingår: den stat inom EES som väljs av emittenten, av den som lämnar erbjudandet eller av den som ansöker om upptagande till handel, under förutsättning att de finansiella instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel i den staten, eller
c) när det gäller emittenter som har sitt säte i ett land utanför EES och som ger ut andra finansiella instrument än de som nämns i punkten b: den stat inom EES som väljs av emittenten, av den som lämnar erbjudandet eller av den som ansöker om upptagande till handel, under förutsättning att det är i den staten som de finansiella instrumenten antingen kommer att erbjudas till allmänheten första gången efter den 31 december 2003 eller först kommer att tas upp till handel på en reglerad marknad efter den dagen, eller
d) när det gäller emittenter som avses i c men som inte själva valt hemmedlemstat: den stat inom EES som emittenten väljer senare under samma förutsättningar som i c,
10. uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av finansiella instrument utgivna av en juridisk person, att från dessa förvärva alla eller en del av de finansiella instrumenten.
2 kap.
Tillämpningsområde m.m.
1 §2
Vid emissioner som avses i 2 § och erbjudanden som avses i 3 §, som är riktade till en öppen krets, skall prospekt upprättas om summan av de belopp som till följd av emissionen eller erbjudandet kan komma att erläggas uppgår till minst 300 000 kronor. Ett sådant prospekt skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för en välgrundad bedömning av emissionen eller erbjudandet.
Prospekt behöver inte upprättas om
1. emissionen eller erbjudandet görs av en stat inom EES,
2. emissionen eller erbjudandet avser andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
3. emissionen eller erbjudandet avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år,
4. lägsta beloppet som skall erläggas av en enskild investerare är 300 000 kronor eller mer.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad skall ett prospekt upprättas.
Prospekt skall inte upprättas när de finansiella instrumenten utgörs av
1. sådana finansiella instrument som inte är överlåtbara,
2. andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
3. andelar i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder under förutsättning att det för företaget finns dokument som innehåller information motsvarande den som skall finnas i en informationsbroschyr och ett faktablad enligt 4 kap. 15 och 16 §§ lagen om investeringsfonder,
4. fordringsrätter med kortare löptid än ett år,
5. finansiella instrument som erbjuds som ersättning i samband med ett uppköpserbjudande, under förutsättning att det har upprättats en erbjudandehandling som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 a kap., eller
6. aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion, under förutsättning att det har upprättats ett särskilt dokument som har granskats av Finansinspektionen i enlighet med vad som anges i 14 kap. 1 a § aktiebolagslagen (1975:1385) och 15 a kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713).
Prospekt behöver inte heller upprättas när de finansiella instrumenten utgörs av
1. finansiella instrument som villkorslöst och oåterkalleligen garanteras av stat, kommun, landsting eller motsvarande inom EES, eller
2. icke-aktierelaterade finansiella instrument som ges ut av stat, centralbank, kommun, landsting, eller motsvarande inom EES eller av ett internationellt offentligt organ där en eller flera EES-medlemsstater är medlemmar.
Trots vad som angivits i föregående stycke kan emittenten, erbjudaren eller den som ansöker om upptagande av finansiella instrument till handel i där angivna fall välja att upprätta ett prospekt. Vid sådant fall skall bestämmelserna i denna lag och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering3 följas.
Vissa bestämmelser om lämnande av information i situationer där ett prospekt inte behöver upprättas finns i 21 §.
2 §4
Vid emission av fondpapper som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs, skall utgivaren upprätta prospekt.
Vid erbjudanden till allmänheten behöver ett prospekt, utöver vad som angetts i 1 §, inte heller upprättas vid
1. erbjudanden som endast riktas till kvalificerade investerare,
2. erbjudanden som riktas till färre än hundra fysiska eller juridiska personer, som inte är kvalificerade investerare, per stat inom EES,
3. erbjudanden som riktas till investerare att förvärva finansiella instrument för en sammanlagd ersättning i varje erbjudande som motsvarar minst 50 000 euro per investerare,
4. erbjudanden av finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro,
5. erbjudanden av finansiella instrument för en sammanlagd ersättning som motsvarar högst 100 000 euro, varvid detta tröskelvärde skall beräknas för en tolvmånadersperiod, dock skall såvitt avser aktier som utan ersättning erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas de befintliga aktieägarna samt vinstutdelning som betalas i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, ett dokument som innehåller information om aktiernas antal och slag samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet göras tillgängligt,
6. emission av aktier som ges ut som ersättning för aktier av samma slag, under förutsättning att emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital, eller vid
7. erbjudanden av finansiella instrument från ett företag till nuvarande eller tidigare anställda och styrelseledamöter i företaget eller inom den koncern där företaget ingår, under förutsättning att företaget har givit ut finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad och att ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten och dessas antal samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt.
3 §5
Vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, skall den som lämnar erbjudandet upprätta prospekt.
Vid upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad behöver ett prospekt, utöver vad som angetts i 1 §, inte heller upprättas när
1. antalet aktier, beräknat för en tolvmånadersperiod, motsvarar mindre än tio procent av det antal aktier som vid början av tolvmånadersperioden var upptagna till handel på samma reglerade marknad,
2. aktier givits ut som ersättning för aktier av samma slag, som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad, under förutsättning att emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital,
3. aktier utan ersättning erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas de befintliga aktieägarna samt vinstutdelning som betalas i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, under förutsättning att ett dokument som innehåller information om aktiernas antal och slag samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt,
4. ett företag erbjuder finansiella instrument till nuvarande eller tidigare anställda och styrelseledamöter i företaget eller inom den koncern där företaget ingår, under förutsättning att företaget har givit ut finansiella instrument som är föremål för handel på samma reglerade marknad och att ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten och dessas antal samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt, eller när
5. upptagandet till handel avser aktier som har tillkommit genom konvertering eller utbyte av finansiella instrument eller genom utnyttjande av optionsrätter, under förutsättning att dessa aktier är av samma slag som de som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad.
4 §6
Prospektet skall lämnas in till Finansinspektionen med ansökan om registrering. '
Om ansökan gäller ett prospekt som avses i 2 § skall det godkännas av inspektionen innan det registreras.
Om samma fondpapper emitteras i ett eller flera andra länder inom EES, vars lagstiftning kräver förhandsgranskning av prospekt, och utgivaren därvid upprättar prospekt enligt reglerna om börsprospekt, skall inspektionen dock inte pröva frågan om godkännande om
1. utgivaren har sitt säte i ett av länderna och fondpapperen emitteras där, eller
2. utgivaren i annat fall har ansökt om godkännande av prospektet i något av länderna.
I det fall finansiella instrument skall upptas till handel på en reglerad marknad, och finansiella instrument av samma slag, kategori, serie eller motsvarande redan finns upptagna till handel på någon annan reglerad marknad inom EES, skall ett prospekt inte upprättas under förutsättning att
1. finansiella instrument av samma kategori är upptagna till handel på den andra reglerade marknaden sedan mer än 18 månader och upptagandet till handel på den andra reglerade marknaden grundades på ett godkänt prospekt som gjorts tillgängligt för allmänheten enligt vad som föreskrivs i 17 och 18 §§ eller motsvarande bestämmelser i annat EES-land, eller upptagandet till handel på den andra reglerade marknaden grundades på ett godkänt prospekt enligt kraven i rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten eller rådets direktiv 2001/34/EG av den 21 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper,
2. den som har givit ut de finansiella instrumenten har fullgjort sina löpande skyldigheter avseende handeln på den andra reglerade marknaden,
3. den person som ansöker om upptagande av de finansiella instrumenten till handel gör ett sammanfattande dokument tillgängligt för allmänheten på ett språk som godtas av den behöriga myndigheten i den stat inom EES där den reglerade marknad som ansökan avser är belägen,
4. det sammanfattande dokumentet offentliggörs enligt 18 § eller motsvarande bestämmelse i den stat inom EES där den reglerade marknad som ansökan avser är belägen, och
5. det sammanfattande dokumentet står i överensstämmelse med vad som anges i 10 § samt det i dokumentet anges var det senaste godkända prospektet kan erhållas och var den finansiella information som emittenten offentliggjort finns tillgänglig.
5 §7
Om en emission av utländska fondpapper görs både här i landet och i ett eller flera andra länder inom EES och ett prospekt som har upprättats enligt reglerna om börsprospekt har godkänts av behörig myndighet i något av dessa länder inom tre månader före ansökan om registrering, skall Finansinspektionen godta prospektet utan ny prövning.
Inspektionen får trots bestämmelserna i första stycket kräva att ett utländskt prospekt skall översättas till svenska språket och kompletteras med uppgifter som särskilt gäller förhållandena här i landet.
Prospekt skall vid erbjudanden till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument upprättas av den som ger ut de finansiella instrumenten. I andra fall av erbjudanden till allmänheten skall prospektet upprättas av den som lämnar erbjudandet. När en innehavare av aktier, teckningsrätter, optionsbevis eller konvertibla skuldebrev utgivna av ett aktiebolag lämnar ett erbjudande till allmänheten om köp av nämnda finansiella instrument, skall dock prospektet upprättats av aktiebolaget. Innehavaren skall underrätta styrelsen om sin försäljningsavsikt senast sex veckor före den dag då köp tidigast avses kunna ske.
Vid en ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad av finansiella instrument skall prospektet upprättas av den som ansöker om upptagande till handel av de finansiella instrumenten.
Ersättning för upprättande av prospekt i vissa fall
6 §8
Sedan Finansinspektionen har registrerat prospektet skall det offentliggöras.
Upprättas prospekt av ett aktiebolag i en sådan situation som anges i 5 § första stycket tredje meningen, får aktiebolaget från den som lämnar erbjudandet ta emot ersättning för sina kostnader för upprättandet av prospektet. Uppträder flera innehavare av finansiella instrument som säljare, skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal finansiella instrument av samma slag som var och en utbjudit till försäljning.
Prospektets innehåll och utformning, m.m.
7 §
Ett prospekt skall innehålla all den information som, med hänsyn till typen av emittent och arten av de finansiella instrumenten, är nödvändig för att investerare skall kunna göra en välgrundad bedömning av emittentens och en eventuell garantigivares tillgångar och skulder, finansiella ställning, resultat och framtidsutsikter samt av de rättigheter som är hänförliga till de finansiella instrumenten.
Detaljerade bestämmelser om den information som ett prospekt skall innehålla finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Behandling av uppgifter i syfte att upprätta och sprida ett prospekt får ske utan hinder av bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204).
8 §
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad i Sverige skall prospektet upprättas på svenska. När ett prospekt avser upptagande till handel av finansiella instrument med ett nominellt värde per enhet som motsvarar minst 50 000 euro, kan dock den som upprättar prospektet välja att avfatta detta på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.
Finansinspektionen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett prospekt som omfattas av första stycket första meningen helt eller delvis får avfattas på ett annat språk.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller skall bli föremål för handel på en reglerad marknad i en eller flera stater inom EES, men inte i Sverige, får prospektet antingen upprättas på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar eller på det språk som den behöriga myndigheten i det andra EES-landet godtar. Det prospekt som inges till Finansinspektionen för dess granskning enligt 16 § skall dock upprättas på svenska eller ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.
I det fall ett prospekt har godkänts av en annan behörig myndighet inom EES och avser ett erbjudande till allmänheten i Sverige eller ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad i Sverige har Finansinspektionen, under förutsättning att inspektionen erhållit ett intyg och en kopia av prospektet enligt vad som anges i 23 § första stycket samt att prospektet är avfattat på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, endast rätt att kräva att en sammanfattning av prospektet översätts till svenska.
9 §
När det slutgiltiga priset eller det antal finansiella instrument som erbjuds till allmänheten inte har angivits i prospektet, skall prospektet innehålla uppgifter om de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa dessa uppgifter, det högsta antalet finansiella instrument som erbjudandet omfattar och det högsta priset. Uppgift om det slutliga priset och antalet finansiella instrument skall ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 18 §.
I det fall prospektet varken innehåller det slutgiltiga priset och det antal finansiella instrument som erbjuds till allmänheten eller de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställda dessa uppgifter, det högsta antalet finansiella instrument som erbjudandet omfattar och det högsta priset, skall uppgifterna offentliggöras vid ett senare tillfälle. I sådant fall skall en investerare ha rätt att återkalla sin anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrument som omfattas av prospektet, under minst fem vardagar efter det att priset och antalet finansiella instrument som erbjuds allmänheten har fastställts slutgiltigt, informationen givits in till Finansinspektionen och offentliggjorts enligt 18 §.
10 §
I ett prospekt skall, med det undantag som anges i tredje stycket, ingå en sammanfattning som innehåller väsentliga uppgifter om emittenten, eventuell garantigivare och de finansiella instrumenten, med särskilt angivande av förekommande risker. Sammanfattningen skall vara kortfattad och skriven på ett lättfattligt språk.
Sammanfattningen skall även innehålla uppgift om att
1. den skall ses som en introduktion till prospektet,
2. varje beslut om att investera i de finansiella instrumenten skall baseras på en bedömning av prospektet i dess helhet,
3. en investerare som väcker talan vid domstol i anledning av uppgifterna i ett prospekt kan bli tvungen att svara för kostnaderna för att översätta prospektet innan talan väcks, och att
4. inget civilrättsligt ansvar kan åläggas en person enbart på grundval av sammanfattningen och en översättning av denna, såvida sammanfattningen inte är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet.
Prospektet behöver inte innehålla en sammanfattning om det upprättats i anledning av upptagande till handel av icke-aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, utom i det fall en medlemsstat inom EES begär detta i enlighet med vad som anges i 23 §.
11 §
Ett prospekt kan bestå av ett sammanhängande eller flera separata dokument. I ett prospekt som består av separata dokument skall informationen i prospektet delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och en sammanfattning. Registreringsdokumentet skall innehålla information som rör emittenten. Värdepappersnoten skall innehålla information om de finansiella instrument som erbjuds allmänheten eller som skall upptas till handel på en reglerad marknad. I 13 § finns bestämmelser om möjligheten att i vissa fall upprätta grundprospekt.
En emittent som har fått ett registreringsdokument godkänt och registrerat av Finansinspektionen är, under förutsättning att registreringsdokumentet är giltigt enligt vad som anges i 15 §, endast skyldig att upprätta en värdepappersnot och en sammanfattning när finansiella instrument erbjuds allmänheten eller upptas till handel på en reglerad marknad. Om det i ett sådant fall har inträffat någon väsentlig förändring eller händelse som skulle kunna påverka en investerares bedömning, och förändringen eller händelsen har inträffat efter det att det senaste registreringsdokumentet eller eventuella tillägg enligt 22 § godkändes, skall information om händelsen eller förändringen lämnas i värdepappersnoten och motsvara den information som normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet. Värdepappersnoten och sammanfattningen skall godkännas av Finansinspektionen i enlighet med vad som anges i 16 §.
12 §
Information kan införlivas i prospektet genom hänvisning till ett eller flera dokument som tidigare har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller givits in till Finansinspektionen i enlighet med vad som anges i 11 kap. 1 b § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. I sammanfattningen får dock information inte införlivas genom hänvisning.
När information införlivas genom hänvisning skall en förteckning med hänvisningar tillhandahållas så att investerarna utan svårigheter kan identifiera informationsmaterialet.
13 §
Utöver vad som anges i 11 § kan ett prospekt upprättas som ett grundprospekt. Ett sådant prospekt skall innehålla all relevant information om emittenten och om de finansiella instrument som skall erbjudas till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad.
Ett grundprospekt får upprättas om de finansiella instrumenten utgörs av
1. icke-aktierelaterade finansiella instrument, teckningsoptioner eller warranter som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram,
2. icke-aktierelaterade finansiella instrument som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen av ett kreditinstitut, under förutsättning att de belopp som emissionen inbringar placeras enligt särskild lagstiftning i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade med de finansiella instrumenten fram till förfallodagen och tillgångarna är förenade med förmånsrätt i händelse av kreditinstitutets insolvens, eller
3. bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen erbjuds till allmänheten i Sverige av kreditinstitut vars främsta syfte är att bevilja hypotekslån, förutsatt att obligationerna utgör delar av obligationslån avsett att utfärdas i omgångar under en specifik emissionsperiod, emissionsvillkoren inte ändras under emissionsperioden och att de belopp som härrör från emissionerna enligt emittentens bolagsordning placeras i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade med obligationerna.
Om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte innehåller de slutgiltiga villkoren för erbjudandet, skall prospektet, i enlighet med vad som anges i 9 § första stycket, innehålla uppgifter om de kriterier som skall tillämpas för att fastställa dessa villkor, det högsta antalet finansiella instrument som erbjudandet omfattar och det högsta priset. Uppgift om de slutliga villkoren skall ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 18 § vid varje tillfälle ett erbjudande lämnas till allmänheten.
14 §
Finansinspektionen får medge att uppgift som krävs enligt 7 § och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 utelämnas i prospektet, om Finansinspektioner finner att
1. offentliggörandet av uppgiften skulle strida mot det allmänna intresset,
2. offentliggörandet av uppgiften skulle medföra allvarlig skada för emittenten, och utelämnandet av den inte kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om förhållanden och omständigheter som är av väsentlig betydelse för en välgrundad bedömning av emittenten, erbjudaren eller eventuell garantigivare och av de rättigheter som är hänförliga till de finansiella instrument som prospektet avser,
3. uppgiften endast är av mindre betydelse och inte heller av den arten att den skulle påverka bedömningen av emittentens, erbjudarens eller eventuell garantigivares finansiella ställning och framtidsutsikter,
4. uppgiften inte är relevant för emittentens verksamhetsområde eller dennes rättsliga form eller de finansiella instrument som prospektet avser, under förutsättning att prospektet ändå innehåller uppgifter som är likvärdiga med den som annars krävs.
Prospektets giltighetstid
15 §
Ett prospekt enligt 11 § och 13 § andra stycket 1 är giltigt under en tid av högst tolv månader från den dag det har offentliggjorts enligt 18 §.
Ett grundprospekt enligt 13 § andra stycket 2 och 3 är giltigt fram till dess att inga ytterligare finansiella instrument ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen.
Godkännande av prospekt
16 §
Ett prospekt får inte offentliggöras förrän det har godkänts och registrerats av Finansinspektionen. Om Sverige inte är hemmedlemstat, skall en ansökan om godkännande avvisas.
Finansinspektionen skall meddela beslut i anledning av ansökan om godkännande inom tio vardagar från det att en ansökan har kommit in till inspektionen. I det fall ett erbjudande till allmänheten avser finansiella instrument som utges av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten eller fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, skall Finansinspektionen meddela beslut i anledning av ansökan om godkännande inom 20 vardagar från det att ansökan har kommit in.
Om Finansinspektionen vid sin prövning finner att de dokument som har givits in är ofullständiga eller att det krävs kompletterande information, skall Finansinspektionen så snart som möjligt och senast tio vardagar från det att ansökan kom in till inspektionen, underrätta sökanden och begära nödvändiga kompletteringar. De tidsfrister som anges i första stycket skall börja löpa först den dag den kompletterande informationen har kommit in till Finansinspektionen.
Finansinspektionen får besluta att ansökan skall lämnas över till en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom EES, under förutsättning att denna myndighet inte har något att invända mot detta. Sökanden skall underrättas om överlämnandet inom tre vardagar från det att Finansinspektionen fattade sitt beslut.
Offentliggörande av prospekt
17 §
Ett prospekt skall, sedan det har godkänts och registrerats av Finansinspektionen, så snart det är praktiskt möjligt offentliggöras av emittenten, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande av finansiella instrument till handel. Under alla förhållanden skall prospektet offentliggöras senast dagen innan anmälningstiden i erbjudandet börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. I det fall det rör sig om ett erbjudande till allmänheten av visst slag av aktier som inte tidigare finns upptagna till handel på en reglerad marknad och som följaktligen skall tas upp till handel för första gången, får erbjudandet inte löpa ut tidigare än sex dygn efter det att prospektet har offentliggjorts.
När prospektet offentliggörs skall dess innehåll och utformning överensstämma med den ursprungliga version av prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
18 §
Ett prospekt skall offentliggöras
1. i en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i en stat inom EES där ett erbjudande till allmänheten eller ansökan om upptagande till handel görs,
2. genom att i tryckt form göras tillgänglig för allmänheten där de finansiella instrumenten upptas till handel, eller vid emittentens huvudkontor och i förekommande fall hos de värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet,
3. i elektronisk form på emittentens hemsida, samt i förekommande fall på hemsidan hos de värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet, eller
4. i elektronisk form på hemsidan hos den reglerade marknad där ansökan om upptagande till handel av finansiella instrument görs.
Oavsett vilken form som väljs för att offentliggöra prospektet skall en emittent som har upprättat ett prospekt alltid offentliggöra prospektet i elektronisk form på sin hemsida.
En investerare skall utan kostnad kunna erhålla en papperskopia av prospektet, om han begär detta från emittenten, erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel av finansiella instrument eller värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet.
Om ett prospekt består av flera dokument får dessa dokument spridas separat, under förutsättning att en investerare på begäran utan kostnad kan få en papperskopia av de olika dokumenten enligt vad som anges i tredje stycket. I varje dokument skall det anges var de övriga dokument som hör till prospektet finns tillgängliga.
Ytterligare bestämmelser om offentliggörande finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
De personuppgifter som finns i ett prospekt får föras över till en annan stat.
19 §
Finansinspektionen skall på sin hemsida offentliggöra en förteckning över samtliga godkända och registrerade prospekt, och prospekten i dess helhet eller länkar till de hemsidor där prospekten har offentliggjorts. Förteckningen skall åtminstone omfatta de prospekt som offentliggjorts under de senaste tolv månaderna.
Annonsering, m.m.
20 §
En annons avseende ett erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel av finansiella instrument skall innehålla information om att ett prospekt har offentliggjorts och var det finns tillgängligt.
All information till allmänheten om erbjudandet eller upptagandet till handel på en reglerad marknad som lämnas muntligen eller skriftligen skall överensstämma med den information som lämnas i prospektet.
Ytterligare bestämmelser om annonsering finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
21 §
Vid ett erbjudande av finansiella instrument som inte omfattas av prospektskyldighet, skall väsentlig information som lämnas vid sammankomster eller på något annat sätt av emittenten eller den som lämnar erbjudandet lämnas till samtliga investerare som erbjudandet riktar sig till. Uppkommer därefter prospektskyldighet avseende erbjudandet skall sådan information ingå i prospektet eller i ett tillägg till prospektet, om den fortfarande är relevant.
Tillägg till prospekt
22 §
Varje omständighet av betydelse, felaktighet eller förbiseende som kan påverka bedömningen av finansiella instrument som omfattas av ett prospekt, och som inträffar eller uppmärksammas efter tidpunkten för godkännandet av prospektet fram till den tidpunkt då erbjudandet löpt ut eller handeln på en reglerad marknad påbörjas, skall tas in i ett tillägg till prospektet. Sammanfattningen, och eventuella översättningar av denna, skall också kompletteras om detta är nödvändigt för att återspegla informationen i tillägget.
Tillägg till prospektet skall godkännas av Finansinspektionen på samma sätt som det ursprungliga prospektet, inom högst sju vardagar från det att tillägget givits in till Finansinspektionen. Det skall därefter offentliggöras på det sätt som användes vid offentliggörandet av det ursprungliga prospektet.
En investerare som innan tillägget till prospektet har offentliggjorts gjort en anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrument som avses i prospektet, skall ha rätt att återkalla sin anmälan under en tid som inte får understiga fem vardagar efter det att tillägget har offentliggjorts.
Erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel i flera stater inom EES
23 §
När ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av finansiella instrument planeras i flera stater inom EES eller i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten, skall Finansinspektionen inom tre vardagar från att en begäran därom har kommit in till inspektionen, eller inom en vardag från godkännandet av prospektet om begäran bifogats ansökan om godkännande, översända ett intyg om godkännande av prospektet samt en kopia av detta till de behöriga myndigheterna i de berörda staterna inom EES. Av intyget skall framgå att prospektet har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG. Om 14 § har tillämpats vid godkännandet av prospektet skall detta framgår av intyget. Av intyget skall även framgå skälen till att bestämmelsen har tillämpats. Samma förfarande skall tillämpas på ett tillägg till prospektet enligt 22 §.
Om översättning av hela eller delar av prospektet krävs av behörig myndighet i värdmedlemsstaten, skall denna bifogas den begäran som lämnas in till Finansinspektionen enligt första stycket och översändas till behörig myndighet tillsammans med intyget och kopian av prospektet.
Emittenter med säte i en stat utanför EES
24 §
Om en emittent har sitt säte i en stat utanför EES, kan Finansinspektionen godkänna ett prospekt avseende erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad av finansiella instrument, vilket har utformats i enlighet med lagstiftningen i den stat där emittenten har sitt säte, under förutsättning att informationskraven motsvarar kraven i denna lag och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
2 a kap. Uppköpserbjudanden
1 §
När någon lämnar ett uppköpserbjudande skall den fysiska eller juridiska person som lämnar erbjudandet (budgivaren) upprätta en erbjudandehandling.
En erbjudandehandling skall innehålla den information som behövs för att de personer som omfattas av uppköpserbjudandet skall kunna fatta ett välgrundat beslut om erbjudandet.
Erbjudandehandlingen skall innehålla uppgift om
1. budgivarens identitet och om budgivaren är en juridisk person, juridisk form, namn och säte,
2. identiteten hos personer som handlar i samförstånd med budgivaren och, såvitt avser juridiska personer, juridisk form, namn och säte samt den juridiska personens förhållande till budgivaren,
3. vilka finansiella instrument som omfattas av erbjudandet,
4. villkoren och acceptfristen för erbjudandet,
5. den ersättning som erbjuds för de finansiella instrument som uppköpserbjudandet omfattar, hur erbjudandet är finansierat och, i det fall ersättningen utgörs av annat än kontanter, en beskrivning av ersättningen som gör det möjligt att värdera den,
6. det största och minsta antal finansiella instrument som budgivaren erbjuder sig att köpa,
7. antalet finansiella instrument i målbolaget som budgivaren och de personer som handlar i samförstånd med budgivaren äger eller på annat sätt kontrollerar samt i förekommande fall hur stor andel av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i målbolaget som dessa finansiella instrument representerar,
8. eventuella förbehåll som gäller för erbjudandet, och
9. motiven för erbjudandet, varvid budgivarens avsikter i fråga om den framtida verksamheten i målbolaget och, i den mån den påverkas, även verksamheten i det budgivande bolaget, samt budgivarens strategiska planer för bolagen och de effekter dessa kan förväntas få på sysselsättningen och de platser där bolagen bedriver verksamhet.
I det fall den ersättning som erbjuds utgörs av finansiella instrument som ges ut eller innehas av budgivaren, skall erbjudandehandlingen utöver vad som har angivits ovan innehålla de uppgifter om utgivaren och de finansiella instrumenten som krävs enligt 2 kap. 7 § och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller upptas till handel på en reglerad marknad.
Erbjudandehandlingen skall avfattas på svenska.
2 §
Vad som anges i 2 kap. 16-22 §§ skall tillämpas även såvitt avser ett uppköpserbjudande.
6 kap. Tillsyn m.m.
Upplysningsskyldighet
1 a §9
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och insiderstrafflagen (2000:1086), har Finansinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin tillsyn från
1. ett aktiebolag eller annan juridisk person vars finansiella instrument tillsynen gäller,
2. en juridisk person som lämnat offentligt erbjudande om aktieförvärv,
3. moderföretag eller annan större ägare till sådant aktiebolag eller sådan annan juridisk person som avses i 1 och 2,
4. annan förvaltningsmyndighet,
5. börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation enligt 1 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet,
6. börsmedlem eller clearingmedlem enligt 1 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet, eller kontoförande institut enligt 3 kap. 1 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
7. den som driver värdepappersrörelse med stöd av 1 kap. 3, 3 c eller 3 d § lagen om värdepappersrörelse.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2004:000) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 får Finansinspektionen för sin tillsyn ålägga
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter eller handlingar,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten i första stycket skall fullgöras.
Platsundersökningar
1 b §
Finansinspektionen har rätt att när det är nödvändigt för att inspektionen skall kunna utföra sina tillsynsuppgifter genomföra undersökning hos börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation enligt 1 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet, central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument och hos den som bedriver värdepappersrörelse med stöd av 1 kap. 3, 3 c eller 3 d §§ lagen om värdepappersrörelse.
Finansinspektionen har även rätt att när det är nödvändigt för att inspektionen skall kunna utföra sina tillsynsuppgifter genomföra undersökning hos andra juridiska och fysiska personer än de som anges i föregående stycke, om
1. det finns anledning att anta att en överträdelse av någon bestämmelse i lag och förordning som anges i 1 a § första stycket har skett,
2. det finns särskild anledning att anta att handlingar av betydelse för inspektionens tillsynsverksamhet finns hos den undersökningen avser,
3. den som undersökningen avser inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 a § första stycket eller det annars finns risk att handlingar undanhålls eller förvanskas, och
4. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.
En platsundersökning skall utföras i samverkan med den som undersökningen avser. Om denne inte samverkar kan Finansinspektionen fatta beslut om att undersökningen ändå skall genomföras. Undersökningen får dock inte genomföras förrän beslutet har vunnit laga kraft eller prövats av allmän förvaltningsdomstol.
Med handling enligt andra stycket 2 förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
Förbud
1 c §
Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel på en reglerad marknad av finansiella instrument eller ett uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Förbudet kan bestå under högst tio vardagar.
Finansinspektionen får även meddela ett permanent förbud enligt första stycket om den finner att bestämmelserna i nämnda lag eller förordning har överträtts.
1 d §
Finansinspektionen får förbjuda annonsering avseende ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av finansiella instrument eller ett uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Förbudet kan vara tillfälligt under högst tio vardagar eller permanent.
Vite
3 §10
Finansinspektionen får vid vite förelägga någon att göra rättelse om han inte fullgör skyldigheten att
1. upprätta och till Finansinspektionen lämna in prospekt enligt bestämmelserna i 2 kap.,
2. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
3. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §,
4. lämna uppgifter enligt 6 kap. 1 a § 1-3 eller 5-7.
1. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
2. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §, eller
3. följa ett åläggande enligt 6 kap. 1 a §.
Särskild avgift
3 a §
Om någon har överträtt bestämmelserna i denna lag avseende godkännande och offentliggörande av prospekt eller en erbjudandehandling eller tillägg till prospekt eller en erbjudandehandling, får Finansinspektionen besluta att emittenten, erbjudaren, budgivaren eller den som ansöker om upptagande till handel av finansiella instrument på en reglerad marknad skall betala en särskild avgift.
Innan beslut om särskild avgift meddelas skall den berörde ges tillfälle att yttra sig i ärendet hos Finansinspektionen. Beslut att ta ut avgift får inte meddelas, om den berörde inte inom sex månader från det att överträdelsen ägde rum har delgetts upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen.
Den särskilda avgiften får uppgå till lägst 50 000 kr och högst tio miljoner kronor.
Avgiften tillfaller staten.
Handräckning
3 b §
Kronofogdemyndigheten får på begäran av Finansinspektionen genomföra åtgärd som har beslutats enligt 1 b §.
7 kap. Överklagande m.m.
Överklagande
1 §11
Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten. Inspektionen får, förutom i fråga om beslut som fattas enligt 6 kap. 1 b § tredje stycket, bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut om åtgärd enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om talan mot utmätning i allmänhet.
2 §
Om Finansinspektionen i ett ärende om godkännande av ett prospekt eller en erbjudandehandling inte meddelar beslut inom angivna tidsfrister, skall inspektionen underrätta sökanden om skälen för detta. Sökanden får därefter begära förklaring hos kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut inom en månad från det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som att ansökan har avslagits.
Handläggningen i domstol, m.m.
3 §
Mål som avser överklagande av beslut om platsundersökning enligt 6 kap. 1 b § tredje stycket, utdömande av vite som förelagts enligt 6 kap. 3 § 3 och beslut om särskild avgift enligt 6 kap. 3 a § skall handläggas skyndsamt.
4 §
Vid handläggning av sådana ärenden som rör beslut om platsundersökning enligt 6 kap. 1 b § tredje stycket, utdömande av vite som förelagts enligt 6 kap. 3 § 3 och beslut om särskild avgift enligt 6 kap. 3 a § skall länsrätten hålla muntlig förhandling om part begär det, och det inte är uppenbart obehövligt.
5 §
Domstols beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. I fråga om ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som inkommit till Finansinspektionen före den 1 juli 2005, gäller äldre bestämmelser.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 2 kap. 5 § i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §1
Värdepappersrörelse får, om inte annat följer av denna lag, drivas endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för
1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn,
2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instrument,
3. handel med finansiella instrument för egen räkning,
4. förvaltning av någon annans finansiella instrument,
5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade till en öppen krets.
5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument, som är riktade till allmänheten.
Tillstånd att driva värdepappersrörelse får meddelas kreditinstitut samt svenska aktiebolag och utländska företag som inte är kreditinstitut.
2 kap.
5 §2
Ett värdepappersbolag skall när verksamheten påbörjas ha ett startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst
1. fem miljoner euro om bolagets verksamhet skall innefatta mottagande av medel på konto enligt 3 kap. 4 § 4,
2. 730 000 euro om bolaget skall bedriva verksamhet som avses i 1 kap. 3 § 3 eller 5,
3. 125 000 euro om inte högre belopp krävs enligt 1 eller 2, och
4. 50 000 euro om bolaget skall driva enbart verksamhet som avses i 1 kap. 3 § 2 och denna skall avse endast andelar i värdepappersfonder eller sådana utländska fondföretag som avses i 7 a och 7 b §§ lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
Finansinspektionen får medge undantag från det högre kapitalkrav som i första stycket 2 föreskrivs för bedrivande av verksamhet enligt 1 kap. 3 § 5, om den verksamheten bara avser annan medverkan vid emissioner än garantigivning.
Finansinspektionen får medge undantag från det högre kapitalkrav som i 2 föreskrivs för bedrivande av verksamhet enligt 1 kap. 3 § 5, om den verksamheten bara avser sådan annan medverkan som där anges än garantigivning.
Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen, får meddela föreskrifter om vilka poster som får räknas in i startkapitalet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
dels att 5 kap. 5-5 b §§ skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 10 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 11 kap. 1 b § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §1
Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.
Om skyldighet föreligger enligt bestämmelserna i 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument att upprätta ett prospekt, får notering av och handel med ett visst finansiellt instrument inte inledas förrän prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller annan behörig myndighet inom EES och offentliggjorts enligt bestämmelserna i den lagen.
Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen, efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpapperen. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.
Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om
1. det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på, eller
2. det av ett prospekt enligt 5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 § första stycket lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
2. det av ett prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som anges i tredje stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
5 kap.
1 §2
Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den som har gett ut fondpapperen.
Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen.
Om skyldighet föreligger enligt 5 § att upprätta börsprospekt, får fondpapperen inte inregistreras förrän prospektet enligt vad som sägs i 5 a och 5 b §§ har godkänts eller godtagits av börsen och offentliggjorts av utgivaren.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.
10 kap.
1 §
Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl, skall en börs eller en auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får inte gälla längre än vad som oundgängligen behövs.
Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren eller utgivarens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen, eller om det finns särskilda skäl, skall en börs eller en auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får inte gälla längre än vad som oundgängligen behövs.
11 kap.
1 b §
Den som har givit ut finansiella instrument som har godkänts för notering och handel på en börs eller auktoriserad marknadsplats skall årligen offentliggöra ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som utgivaren har offentliggjort eller gjort tillgänglig för allmänheten för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra författningar under de senaste tolv månaderna. Om det i dokumentet hänvisas till information i en annan handling skall det anges var denna information kan erhållas.
Kompletterande bestämmelser om dokumentet och när det skall offentliggöras finns i artikel 27 i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.3
Dokumentet skall ges in till Finansinspektionen. Om dokumentet inte kommer in inom den tid som anges i artikel 27 i förordningen, får Finansinspektionen förelägga utgivaren av de finansiella instrumenten att lämna de begärda uppgifterna.
Vad som anges i första stycket skall inte gälla avseende den som har givit ut icke-aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde om minst 50 000 euro.
10 §4
Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt 3 kap. 3 a §, 8 kap. 10 §, eller 11 kap. 1 a eller 6-8 §§ denna lag får inspektionen förelägga vite.
Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt 3 kap. 3 a §, 8 kap. 10 §, eller 11 kap. 1 a, 1 b, eller 6-8 §§ denna lag får inspektionen förelägga vite.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. I fråga om ansökningar om godkännande av börsprospekt som inkommit till en börs före den 1 juli 2005, gäller äldre bestämmelser.
Remissinstanser som haft möjlighet att yttra sig eller yttrat sig över betänkandet Prospekt - nya regler om prospekt m.m. (SOU 2004:95)
Sveriges riksbank, Riksdagens ombudsmän, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten i Stockholm, Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Sjätte AP-fonden, Sjunde AP-fonden, Bokföringsnämnden, Datainspektionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Konsumentverket, Konkurrensverket, Verket för näringslivsutveckling NUTEK, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svenska Handelskammarförbundet, Svenskt Näringsliv, Företagarna, FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige LO, Näringslivets Regelnämnd NNR, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Aktiefrämjandet, Aktiemarknadsbolagens Förening, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Näringslivets Börskommitté, Redovisningsrådet, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening, AktieTorget AB, Nordic Growth Market NGM AB, Stockholmsbörsen AB, VPC AB, Stockholms Handelskammare, Investment AB Spiltan.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1
dels att 4 kap. 20-27 §§ och 5 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 20 § och 5 kap. 19 § skall utgå,
dels att 6 a kap. 21 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 a kap.
21 §2
Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än som anges i 18 § tillämpas
1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med apportegendom,
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första-tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,
20 och 22-26 §§ om emissionsprospekt, samt
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier.
2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4 kap. denna lag:
1 § andra stycket om beslutanderätt,
3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport m.m.,
5 § om företrädesrätt m.m.,
6 § om emissionsbevis m.m.,
6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,
7 § om förslag till beslut m.m.,
9 § om kungörelser m.m.,
10 § första-tredje styckena om aktieteckning,
11 § om tilldelning av aktier m.m.,
16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,
3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier, samt
4. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten.
16 kap.
1 §3
Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.
Om bolaget har upprättat prospekt eller sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering4.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument2
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1-6 §§ samt 6 kap. 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 2 kap. 7-35 §§ samt 6 kap. 1 b-1 f och 3 a-3 e §§ samt närmast före 2 kap. 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 12, 17, 19, 20, 23, 24, 26, 30, 32, 33, 34 och 35 §§ samt 6 kap. 1 b, 1 c, 1 e, 1 f och 3 a §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 6 kap. 1 § som skall lyda "Upplysningsskyldighet", en ny rubrik närmast före 6 kap. 2 § som skall lyda "Vite" och en ny rubrik närmast före 6 kap. 4 § som skall lyda "Årliga avgifter till Finansinspektionen",
dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 a och 2 b kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
I denna lag betyder
finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, fondandel och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
aktierelaterat finansiellt instrument:
1. aktie och finansiellt instrument som kan jämställas med aktie såsom interimsbevis, delbevis och teckningsrätt, samt
2. finansiellt instrument, såsom konvertibelt skuldebrev där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och optionsbevis, som ger rätt att förvärva sådant instrument som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som instrumentet är bärare av, om instrumentet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
icke aktierelaterat finansiellt instrument: finansiellt instrument som inte är aktierelaterat,
kvalificerade investerare:
1. juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2. juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i finansiella instrument,
3. stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4. juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5. andra juridiska personer än de som omfattas av 1-4 och fysiska personer, om de av någon stat inom EES betraktas som kvalificerade investerare,
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade finansiella instrument av liknande sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
hemstat:
1. den stat inom EES där emittenten har sitt säte, eller
2. vid emissioner av icke aktierelaterade finansiella instrument som antingen vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 1 000 euro eller innefattar en rätt att förvärva finansiella instrument eller få ett kontantbelopp, såvida inte emittenten har gett ut de underliggande finansiella instrumenten eller detta gjorts av ett företag inom den koncern där emittenten ingår: den stat inom EES som väljs av emittenten, av den som lämnar erbjudandet eller av den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på en reglerad marknad, om emittenten har sitt säte i den staten eller instrumenten skall erbjudas allmänheten eller har tagits eller skall tas upp till handel i den staten, eller
3. när emittenten har sitt säte utanför EES och ger ut andra finansiella instrument än sådana som anges i 2: den stat inom EES som väljs av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad, om det är i den staten som de finansiella instrumenten antingen kommer att erbjudas till allmänheten första gången efter den 31 december 2003 eller kommer att tas upp till handel på en reglerad marknad första gången efter det datumet, eller
4. när en emittent som avses i 3 inte själv valt hemstat: den stat inom EES som emittenten väljer senare under samma förutsättningar som i 3,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av finansiella instrument utgivna av en juridisk person att på generellt angivna villkor överlåta samtliga eller en del av dessa instrument till budgivaren.
2 kap.
Prospektskyldighet
1 §4
Vid emissioner som avses i 2 § och erbjudanden som avses i 3 §, som är riktade till en öppen krets, skall prospekt upprättas om summan av de belopp som till följd av emissionen eller erbjudandet kan komma att erläggas uppgår till minst 300 000 kronor. Ett sådant prospekt skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för en välgrundad bedömning av emissionen eller erbjudandet.
Prospekt behöver inte upprättas om
1. emissionen eller erbjudandet görs av en stat inom EES,
2. emissionen eller erbjudandet avser andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder,
3. emissionen eller erbjudandet avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år,
4. lägsta beloppet som skall erläggas av en enskild investerare är 300 000 kronor eller mer.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från skyldigheten att upprätta prospekt.
Ett prospekt skall upprättas när finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, om inte annat följer av 2-7 §§.
Undantag från prospektskyldighet
Allmänt
2 §5
Vid emission av fondpapper som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs, skall utgivaren upprätta prospekt.
Bestämmelserna om prospekt i denna lag tillämpas inte, om de finansiella instrumenten utgörs av
1. andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller
2. fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
3 §
Vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, skall den som lämnar erbjudandet upprätta prospekt.
Prospekt behöver inte upprättas, om de finansiella instrumenten
1. villkorslöst och oåterkalleligt garanteras av en stat inom EES eller av en regional eller lokal myndighet inom EES, eller
2. utgörs av icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut av en stat eller en centralbank inom EES eller av en regional eller lokal myndighet inom EES eller av en mellanstatlig organisation i vilken en eller flera stater inom EES är medlemmar.
Erbjudande till allmänheten
4 §6
Prospektet skall lämnas in till Finansinspektionen med ansökan om registrering.
Om ansökan gäller ett prospekt som avses i 2 § skall det godkännas av inspektionen innan det registreras.
Om samma fondpapper emitteras i ett eller flera andra länder inom EES, vars lagstiftning kräver förhandsgranskning av prospekt, och utgivaren därvid upprättar prospekt enligt reglerna om börsprospekt, skall inspektionen dock inte pröva frågan om godkännande om
1. utgivaren har sitt säte i ett av länderna och fondpapperen emitteras där, eller
2. utgivaren i annat fall har ansökt om godkännande av prospektet i något av länderna.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten behöver ett prospekt inte upprättas, om
1. erbjudandet riktas bara till kvalificerade investerare,
2. erbjudandet riktas till mindre än hundra fysiska eller juridiska personer, som inte är kvalificerade investerare, i en stat inom EES,
3. erbjudandet avser köp av finansiella instrument till ett belopp motsvarande minst 50 000 euro för varje investerare,
4. vart och ett av de finansiella instrumenten har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, eller
5. det sammanlagda belopp som skall betalas under en tid av tolv månader motsvarar mindre än 100 000 euro.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten behöver ett prospekt inte heller upprättas, om det sammanlagda belopp som skall betalas under en tid av tolv månader motsvarar minst 100 000 euro och högst 1 miljon euro.
5 §7
Om en emission av utländska fondpapper görs både här i landet och i ett eller flera andra länder inom EES och ett prospekt som har upprättats enligt reglerna om börsprospekt har godkänts av behörig myndighet i något av dessa länder inom tre månader före ansökan om registrering, skall Finansinspektionen godta prospektet utan ny prövning.
Inspektionen får trots bestämmelserna i första stycket kräva att ett utländskt prospekt skall översättas till svenska språket och kompletteras med uppgifter som särskilt gäller förhållandena här i landet.
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten behöver ett prospekt inte upprättas, om erbjudandet avser
1. aktier som emitteras i utbyte mot aktier av samma slag och emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital,
2. finansiella instrument som erbjuds som vederlag i samband med ett offentligt uppköpserbjudande, när det har lämnats in ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 a kap. 1 § och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt skall upprättas,
3. aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion, när det har upprättats ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 b kap. och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt skall upprättas,
4. aktier som erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas aktieägarna utan kostnad och utdelning av vinst som sker i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, när ett dokument som innehåller information om aktierna samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt, eller
5. finansiella instrument som nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter i ett företag erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas av företaget eller av ett närstående företag, när instrument av samma slag redan finns upptagna till handel på en reglerad marknad och ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt.
Upptagande till handel
6 §8
Sedan Finansinspektionen har registrerat prospektet skall det offentliggöras.
När finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad behöver ett prospekt inte upprättas, om
1. antalet aktier, för vilka ansökts om upptagande till handel under de senaste tolv månaderna, motsvarar mindre än tio procent av det antal aktier av samma slag som vid början av tolvmånadersperioden var upptagna till handel på samma reglerade marknad,
2. aktier emitteras i utbyte mot aktier av samma slag, som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och emissionen inte innebär någon ökning av bolagets aktiekapital,
3. finansiella instrument erbjuds som vederlag i samband med ett offentligt uppköpserbjudande, när det har lämnats in ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 a kap. 1 § och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 a kap. 2 § om att ett prospekt skall upprättas,
4. aktier erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas i samband med en fusion, när det har upprättats ett dokument som har granskats av Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 2 b kap. och inspektionen inte har meddelat beslut enligt 2 b kap. 3 § om att ett prospekt skall upprättas,
5. aktier erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas aktieägarna utan kostnad och om utdelning av vinst sker i form av aktier av samma slag som de aktier som utdelningen hänför sig till, när aktierna är av samma slag som de aktier som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och ett dokument som innehåller information om aktierna samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt,
6. finansiella instrument som nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter i ett företag erbjuds, tilldelas eller skall tilldelas av företaget eller av ett närstående företag, när instrumenten är av samma slag som de instrument som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad och ett dokument som innehåller information om de finansiella instrumenten samt om motiven och de närmare formerna för erbjudandet görs tillgängligt, eller
7. aktier har tillkommit genom konvertering eller utbyte av finansiella instrument eller genom utnyttjande av optionsrätter, när aktierna är av samma slag som de aktier som redan finns upptagna till handel på samma reglerade marknad.
7 §
När finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad behöver ett prospekt inte upprättas då finansiella instrument av samma kategori sedan mer än 18 månader är upptagna till handel på en annan reglerad marknad inom EES, om
1. de finansiella instrumenten av samma kategori togs upp till handel på den andra reglerade marknaden med stöd av
a) ett godkänt prospekt som offentliggjorts enligt regler motsvarande dem i 26-28 §§ och instrumenten togs upp till handel för första gången efter den 31 december 2003, eller
b) ett prospekt som godkänts enligt kraven i rådets direktiv 80/390/EEG av den 17 mars 1980 om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs9 eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper10 och instrumenten togs upp till handel före den 1 januari 2004,
2. emittenten har fullgjort löpande skyldigheter på den andra reglerade marknaden, och
3. den som ansöker om att de finansiella instrumenten skall tas upp till handel på den reglerade marknaden upprättar ett sammanfattande dokument på ett språk som Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar och offentliggör dokumentet enligt 27 §.
Dokumentet enligt första stycket 3 skall innehålla information motsvarande den som enligt 13 § skall ingå i en sammanfattning. Dokumentet skall även innehålla information om var det senaste godkända prospektet kan fås och var den finansiella information som emittenten offentliggjort till följd av löpande krav på offentliggörande finns tillgänglig.
Ansvar för upprättande av prospekt
Erbjudande till allmänheten
8 §
Vid ett erbjudande till allmänheten som innefattar emission av finansiella instrument skall prospektet upprättas av emittenten.
Vid ett erbjudande till allmänheten om köp av aktier, konvertibler, teckningsoptioner eller teckningsrätter som lämnas av någon som innehar sådana finansiella instrument skall prospektet upprättas av det aktiebolag som har gett ut instrumenten. Den som avser att lämna ett sådant erbjudande skall underrätta styrelsen i bolaget senast sex veckor före den dag då köp tidigast avses ske.
Vid andra erbjudanden till allmänheten än sådana som avses i första och andra styckena skall prospektet upprättas av den som lämnar erbjudandet.
Ett aktiebolag får ta ut ersättning för sina kostnader för att upprätta ett prospekt enligt andra stycket av den som lämnar erbjudandet. Om erbjudandet lämnas av flera, skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal instrument av samma slag som var och en erbjuder till allmänheten.
Upptagande till handel
9 §
Vid en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall prospektet upprättas av den som gör ansökan.
Prospektets innehåll
10 §
Ett prospekt skall innehålla all information rörande emittenten och de finansiella instrumenten som är nödvändig för att en investerare skall kunna göra en välgrundad bedömning av emittentens och en eventuell garants tillgångar och skulder, finansiella ställning, resultat och framtidsutsikter samt av de finansiella instrumenten. Informationen skall vara skriven så att den är lätt att förstå och analysera.
Ytterligare bestämmelser om den information som ett prospekt skall innehålla finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering11.
11 §
Inför upprättandet av ett prospekt och vid offentliggörande av det enligt 26-28 §§ får, i syfte att upprätta och offentliggöra prospektet och utan hinder av 21 § personuppgiftslagen (1998:204), de personuppgifter behandlas som prospektet skall innehålla. I den utsträckning det krävs enligt 26-28 §§ får personuppgifterna i prospektet föras över till en stat utanför EES.
Prospektets utformning
12 §
Ett prospekt skall upprättas som ett eller tre separata dokument. I det senare fallet skall informationen i prospektet delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och en sammanfattning. Av 15 § framgår att ett prospekt i vissa fall får upprättas i form av ett grundprospekt.
Registreringsdokumentet skall innehålla information om emittenten. Värdepappersnoten skall innehålla information om de finansiella instrumenten. Sammanfattningen skall innehålla de uppgifter som anges i 13 §.
Om en emittent har ett registreringsdokument som är godkänt och registrerat av Finansinspektionen och giltigt enligt 23 §, räcker det med att emittenten upprättar en värdepappersnot och en sammanfattning när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Har det, efter det att det senaste registreringsdokumentet och eventuella tillägg enligt 32 § godkänts, inträffat en förändring eller händelse som skulle kunna påverka en investerares bedömning, skall värdepappersnoten innehålla information om detta, även om sådan information normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet. Värdepappersnoten och sammanfattningen skall godkännas av Finansinspektionen enligt 24 §.
13 §
I ett prospekt skall det ingå en sammanfattning som innehåller väsentliga uppgifter om emittenten, eventuell garant och de finansiella instrumenten. Risker som är förenade med emittenten, garanten eller de finansiella instrumenten skall särskilt anges.
Sammanfattningen skall även innehålla uppgift om
1. att den skall ses som en introduktion till prospektet,
2. att varje beslut om att investera i de finansiella instrumenten skall grunda sig på en bedömning av prospektet i dess helhet,
3. att en investerare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i ett prospekt kan bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet, och
4. innehållet i 14 §.
Prospektet behöver inte innehålla en sammanfattning, om det upprättas när icke aktierelaterade finansiella instrument, som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro, tas upp till handel på en reglerad marknad.
Sammanfattningen skall vara kortfattad och skriven så att den är lätt att förstå.
14 §
En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning av den bara om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet.
15 §
Ett prospekt får upprättas i form av ett grundprospekt, om de finansiella instrumenten utgörs av
1. icke aktierelaterade finansiella instrument som ges ut inom ramen för ett emissionsprogram,
2. skuldförbindelser som avses i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och som ges ut fortlöpande eller vid upprepade tillfällen, eller
3. bostadsobligationer som vid upprepade tillfällen erbjuds till allmänheten i Sverige av ett kreditinstitut vars främsta syfte är att bevilja hypotekslån, förutsatt att
a) obligationerna utgör delar av ett lån avsett att utfärdas i omgångar under en särskilt angiven emissionsperiod,
b) emissionsvillkoren inte ändras under emissionsperioden, och
c) de belopp som erhålls från emissionerna enligt emittentens bolagsordning placeras i tillgångar som ger tillräcklig täckning för de åtaganden som är förenade med obligationerna.
16 §
Om ett grundprospekt eller ett tillägg till detta inte innehåller de slutliga villkoren för ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, skall villkoren ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 27 § så snart det är möjligt.
Utelämnande av information
17 §
Om det slutliga priset eller det antal finansiella instrument som skall erbjudas till allmänheten inte kan anges i prospektet, skall prospektet i stället innehålla uppgifter om de kriterier eller villkor som skall tillämpas för att fastställa priset eller antalet finansiella instrument eller, när det gäller priset, det högsta priset. I annat fall skall en investerare ha rätt att återkalla sin anmälan om köp eller teckning av de finansiella instrumenten.
När priset eller antalet finansiella instrument har fastställts slutligt, skall dessa uppgifter ges in till Finansinspektionen och offentliggöras enligt 27 §.
En återkallelse enligt första stycket får göras inom fem arbetsdagar från det att slutligt fastställt pris och antal finansiella instrument har offentliggjorts.
18 §
Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att information som krävs enligt 10 § första stycket eller enligt kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 får utelämnas i ett prospekt, om inspektionen finner att
1. offentliggörandet av informationen skulle medföra allvarlig skada för emittenten, och utelämnandet av informationen inte kan antas medföra att allmänheten vilseleds i fråga om omständigheter som är av väsentlig betydelse för att en välgrundad bedömning skall kunna göras av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller eventuell garant och av de finansiella instrument som prospektet avser, eller
2. informationen är av mindre betydelse och inte skulle påverka bedömningen av den finansiella ställningen hos och framtidsutsikterna för emittenten, den som lämnar erbjudandet eller en eventuell garant.
Information som krävs enligt kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 får i särskilda fall utelämnas, om den inte är relevant för emittentens verksamhetsområde eller rättsliga form eller för de finansiella instrument som prospektet avser. Om det är möjligt, skall prospektet innehålla likvärdig information.
Hänvisning till andra dokument
19 §
Information får göras till en del av ett prospekt genom hänvisning till ett eller flera offentliggjorda dokument som tidigare har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller getts in till inspektionen i enlighet med 6 kap. 1 b §. Sådana hänvisningar får inte göras i sammanfattningen.
Hänvisningarna skall föras in i en förteckning som skall bifogas prospektet.
Språkbestämmelser
20 §
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall prospektet upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk eller detta följer av andra stycket eller 22 §.
När ett prospekt avser icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro och som skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, får prospektet upprättas på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna.
21 §
När finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad i en eller flera stater inom EES, men inte i Sverige, skall det prospekt som ges in till Finansinspektionen för godkännande enligt 24 § upprättas på svenska, på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna eller på något annat språk som inspektionen i ett enskilt fall beslutar.
22 §
Om ett prospekt har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES enligt 34 § och avser ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i Sverige eller en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, får prospektet vara upprättat på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna. Finansinspektionen får dock besluta att en sammanfattning av prospektet skall översättas till svenska.
Prospektets giltighetstid
23 §
Ett prospekt enligt 12 § eller ett grundprospekt enligt 15 § 1 är giltigt under en tid av högst tolv månader från den dag då det offentliggörs enligt 26 §.
Ett grundprospekt enligt 15 § 2 eller 3 är giltigt tills det inte ges ut några ytterligare finansiella instrument enligt prospektet.
Prospekt är giltiga enligt första och andra styckena endast under förutsättning att eventuella tillägg görs enligt 32 §.
Godkännande av prospekt
24 §
Ett prospekt skall godkännas av Finansinspektionen, om Sverige är hemstat. Godkännande skall ges om prospektet är fullständigt, sammanhängande och begripligt samt i övrigt uppfyller de krav som ställs i denna lag och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande inom tio arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen. Om ett erbjudande till allmänheten avser finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, skall Finansinspektionen meddela beslut inom tjugo arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen.
Om en ansökan behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att ansökan kom in till inspektionen, underrätta sökanden och begära nödvändiga kompletteringar.
När ett prospekt har godkänts, skall Finansinspektionen registrera det.
25 §
Finansinspektionen får besluta att en ansökan om godkännande av prospekt skall lämnas över till en behörig myndighet i en annan stat inom EES, om den myndigheten går med på det. Sökanden skall underrättas om ett överlämnande inom tre arbetsdagar från det att Finansinspektionen fattade sitt beslut.
Offentliggörande av prospekt
26 §
Ett prospekt skall offentliggöras, när det har godkänts och registrerats av Finansinspektionen.
Prospektet skall offentliggöras av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad snarast och senast dagen innan anmälningstiden i erbjudandet börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. Om ett slag av aktier som inte tidigare har tagits upp till handel erbjuds till allmänheten och skall tas upp till handel för första gången, skall prospektet offentliggöras minst sex arbetsdagar innan erbjudandet löper ut.
27 §
Ett prospekt skall offentliggöras
1. i en eller flera dagstidningar med rikstäckande eller omfattande spridning i de stater inom EES där ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller en ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel görs,
2. genom att i tryckt form kostnadsfritt göras tillgängligt för allmänheten hos de reglerade marknader där de finansiella instrumenten tas upp till handel eller på emittentens huvudkontor och, i förekommande fall, hos värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet,
3. på emittentens elektroniska hemsida samt, i de fall värdepappersinstitut medverkar vid erbjudandet, på värdepappersinstitutets elektroniska hemsida, eller
4. på en elektronisk hemsida som tillhör den reglerade marknad där ansökan om att finansiella instrument skall tas upp till handel görs.
Om ett prospekt offentliggörs av emittenten enligt första stycket 1 eller 2, skall prospektet även offentliggöras på emittentens elektroniska hemsida samt, i de fall värdepappersinstitut medverkar vid erbjudandet, på värdepappersinstitutets elektroniska hemsida.
28 §
Om ett prospekt offentliggörs i elektronisk form, skall investerare som begär det kostnadsfritt få en papperskopia av prospektet från emittenten, den som lämnar erbjudandet, den som ansöker om att finansiella instrument skall tas upp till handel eller värdepappersinstitut som medverkar vid erbjudandet.
När ett prospekt består av flera dokument eller innehåller information som har gjorts till en del av prospektet genom hänvisning enligt 19 §, får dokumenten eller informationen offentliggöras och spridas separat. En investerare skall i sådana fall på begäran kostnadsfritt få tillgång till en papperskopia av de olika dokumenten enligt vad som anges i 27 § första stycket 2. I varje dokument skall det anges var de övriga dokument som hör till prospektet finns att tillgå.
Ytterligare bestämmelser om offentliggörande av prospekt finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
29 §
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida offentliggöra antingen samtliga godkända och registrerade prospekt eller en förteckning över dessa med eventuella länkar till de elektroniska hemsidor där prospekten har offentliggjorts. Offentliggörandet skall vid varje tid omfatta de prospekt som har godkänts under de senaste tolv månaderna.
Finansinspektionen skall på sin elektroniska hemsida även offentliggöra eventuella tillägg till ett prospekt enligt 32 §.
Reklam och annan information
30 §
Reklam om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller om att finansiella instrument skall tas upp till handel på en reglerad marknad skall innehålla information om att ett prospekt har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras och var det finns att tillgå eller kommer att bli tillgängligt.
Reklamen skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om reklam. Information i reklam får inte vara felaktig eller vilseledande. Informationen skall stämma överens med den information som lämnas i prospektet, om detta har offentliggjorts, och annars med den information som enligt 10 § skall lämnas i ett prospekt.
Ytterligare bestämmelser om reklam finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
31 §
Annan information, som inte utgör reklam, om ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad som lämnas av emittenten, den som lämnar erbjudandet eller den som gör ansökan om upptagande skall stämma överens med den information som lämnas i prospektet.
Oavsett om skyldighet att upprätta prospekt föreligger eller inte, skall all väsentlig information som lämnas till någon investerare lämnas till samtliga investerare som erbjudandet riktar sig till.
Tillägg till prospekt
32 §
Varje ny omständighet, sakfel eller förbiseende som kan påverka bedömningen av finansiella instrument som omfattas av ett prospekt, och som inträffar eller uppmärksammas efter det att prospektet har godkänts men innan anmälningstiden för erbjudandet av finansiella instrument till allmänheten löper ut eller de finansiella instrumenten tas upp till handel på en reglerad marknad, skall tas in eller rättas till i ett tillägg till prospektet. Sammanfattningen, och eventuella översättningar av denna, skall kompletteras om det är nödvändigt för att återge informationen i tillägget.
Ett tillägg till ett prospekt skall godkännas av Finansinspektionen, om Sverige är hemstat. Finansinspektionen skall meddela beslut med anledning av ansökan om godkännande av ett tillägg inom sju arbetsdagar från det att ansökan kom in till inspektionen. Tillägget skall därefter offentliggöras på samma sätt som prospektet har offentliggjorts på.
En investerare som innan tillägget till prospektet offentliggörs har gjort en anmälan om eller på annat sätt samtyckt till köp eller teckning av de finansiella instrument som omfattas av prospektet, har rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke inom fem arbetsdagar från offentliggörandet.
Erbjudanden till allmänheten och upptagande till handel i annan stat inom EES
33 §
När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, skall inspektionen, på begäran av emittenten eller den som har upprättat prospektet, överlämna ett intyg om godkännandet till behöriga myndigheter i den eller de stater inom EES där ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad planeras. Intyget och en kopia av prospektet skall överlämnas inom tre arbetsdagar från det att begäran kom in till inspektionen eller, om begäran bifogats ansökan om godkännande, inom en arbetsdag från godkännandet av prospektet.
Av intyget skall det framgå
1. om prospektet har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG12, samt
2. om information har utelämnats enligt 18 § och i så fall skälen för detta.
Om en utländsk behörig myndighet kräver att hela eller delar av prospektet översätts, skall översättningen bifogas den begäran som ges in till Finansinspektionen enligt första stycket och översändas till den andra myndigheten tillsammans med intyget och kopian av prospektet.
Bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även för eventuella tillägg som upprättas enligt 32 §.
Prospekt godkända i annan stat inom EES
34 §
Ett prospekt som har godkänts av en behörig myndighet i en annan stat inom EES är giltigt i Sverige, om Finansinspektionen från den behöriga myndigheten får ett intyg om att prospektet har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG.
Emittenter med säte i en stat utanför EES
35 §
När en emittent har sitt säte i en stat utanför EES, får Finansinspektionen, efter ansökan av emittenten, godkänna ett prospekt avseende erbjudande av finansiella instrument till allmänheten eller upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad, om
1. Sverige är hemstat,
2. prospektet har utformats i enlighet med reglerna i den stat där emittenten har sitt säte, och
3. informationskraven enligt reglerna i den stat där emittenten har sitt säte motsvarar kraven i denna lag och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Föreslagen lydelse
2 a kap. Offentliga uppköpserbjudanden
Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning
1 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds utgörs av finansiella instrument som är avsedda för allmän omsättning, får budgivaren upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt 2 kap. och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
2 § Om Finansinspektionen finner att ett dokument som avses i 1 § inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas enligt 2 kap. Om vederlaget utgörs av finansiella instrument som ges ut av en emittent som inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och som inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen att meddela ett beslut i stället tjugo arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga kompletteringar.
Om vederlaget utgörs av kontant betalning
3 § Vid ett offentligt uppköpserbjudande, där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning skall, om inte annat följer av 4 §, budgivaren upprätta ett prospekt när summan av de belopp som till följd av erbjudandet kan komma att betalas motsvarar minst 100 000 euro.
Prospektet skall innehålla de upplysningar som, med hänsyn till de finansiella instrument som avses, behövs för att en välgrundad bedömning av erbjudandet skall kunna göras.
4 § Ett prospekt behöver inte upprättas om uppköpserbjudandet
1. görs av en stat inom EES, eller
2. avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år.
5 § Prospektet skall ges in till Finansinspektionen med ansökan om registrering. När Finansinspektionen har registrerat prospektet, skall budgivaren offentliggöra det.
2 b kap. Vissa fusioner där vederlaget utgörs av aktier
1 § Vid fusioner enligt 23 kap. aktiebolagslagen (2005:000) eller 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller bestämmelserna i detta kapitel, om vederlaget till aktieägarna i ett överlåtande bolag utgörs av aktier i det övertagande bolaget och minst ett av bolagen är ett publikt aktiebolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag.
2 § Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget skall upprätta ett dokument som innehåller information som är likvärdig med den som skall finnas i ett prospekt och ge in det till Finansinspektionen för granskning. Granskningen skall avse en bedömning av om dokumentet är likvärdigt med ett prospekt enligt 2 kap. och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004.
Dokumentet skall upprättas på svenska, om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att det får upprättas på ett annat språk.
3 § Om Finansinspektionen finner att dokumentet inte är likvärdigt med ett prospekt, skall inspektionen inom tio arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen, meddela beslut om att ett prospekt skall upprättas. Om ett överlåtande bolag och, vid absorption, det övertagande bolaget inte tidigare har erbjudit finansiella instrument till allmänheten och inte tidigare har fått finansiella instrument upptagna till handel på en reglerad marknad, är tidsfristen för Finansinspektionen att meddela ett beslut i stället tjugo arbetsdagar från det att ett fullständigt dokument kom in till inspektionen.
Om ett dokument behöver kompletteras, skall Finansinspektionen snarast och senast inom tio arbetsdagar från det att dokumentet kom in till inspektionen, underrätta ingivaren och begära nödvändiga kompletteringar.
4 § Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut enligt 3 §, skall dokumentet hållas tillgängligt för aktieägarna i överlåtande bolag under minst två veckor före den bolagsstämma då respektive bolag skall fatta beslut om godkännande av fusionsplanen. Kopior av dokumentet skall genast och utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Det som föreskrivs i fråga om aktieägare i det överlåtande bolaget i första stycket skall också tillämpas i fråga om aktieägare i övertagande bolag i de fall som anges i 23 kap. 15 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:000) eller 15 a kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen (1982:713).
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
6 kap.
1 a §
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen (2005:000) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument får Finansinspektionen för sin tillsyn anmoda
För övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen (2005:000) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 får Finansinspektionen för sin tillsyn anmoda
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.
Första stycket gäller inte i den utsträckning en anmodan skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vid tillämpningen av 2, 2 a och 2 b kap. gäller inte första stycket 2.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten i första stycket skall fullgöras.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Årlig information
1 b §
En emittent vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en reglerad marknad skall varje år sammanställa ett dokument som innehåller eller hänvisar till all den information som emittenten till följd av upptagandet har offentliggjort under de senaste tolv månaderna. Om det i dokumentet hänvisas till information i ett annat dokument, skall det anges var det dokumentet finns att få.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilken information dokumentet skall innehålla.
Bestämmelser om offentliggörandet av dokumentet finns i kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Dokumentet skall ges in till Finansinspektionen inom den tid som anges i artikel 27 i förordningen.
Skyldighet att upprätta ett dokument enligt första stycket skall inte gälla i fråga om icke aktierelaterade finansiella instrument som vart och ett har ett nominellt värde som motsvarar minst 50 000 euro.
Förbud
1 c §
Finansinspektionen får tillfälligt förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet till handel eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Ett sådant förbud får gälla under högst tio arbetsdagar.
Finansinspektionen får permanent förbjuda ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, om inspektionen finner att bestämmelserna i denna lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 har överträtts.
1 d §
Finansinspektionen får förbjuda reklam som avser ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten, ett upptagande av finansiella instrument till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande, om inspektionen har skälig anledning att anta att erbjudandet, upptagandet eller uppköpserbjudandet strider mot bestämmelserna i denna lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004. Om förbudet är tillfälligt, får det gälla under högst tio arbetsdagar.
Erbjudanden till allmänheten eller upptagande till handel i Sverige när Finansinspektionen inte är behörig myndighet
1 e §
När ett prospekt är giltigt i Sverige enligt 2 kap. 34 §, skall Finansinspektionen underrätta den myndighet som har godkänt prospektet, om emittenten eller ett utländskt värdepappersföretag som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet eller har överträtt bestämmelserna i 6 kap. 1 b § denna lag eller lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.
Om emittenten eller det utländska värdepappersföretaget, trots de åtgärder som vidtagits av den myndighet som godkänt prospektet, fortsätter brottsligheten eller överträdelsen, får Finansinspektionen vidta åtgärd enligt 1 c och 1 d §§. Innan åtgärd vidtas skall inspektionen underrätta den myndighet som har godkänt prospektet. Finansinspektionen skall också underrätta Europeiska kommissionen så snart som möjligt.
Regeringen får meddela föreskrifter om vilken ekonomisk brottslighet som avses i första stycket.
Erbjudanden eller upptagande till handel i annan stat inom EES när Finansinspektionen är behörig myndighet
1 f §
När Finansinspektionen har godkänt ett prospekt, får inspektionen, om behörig myndighet i en annan stat inom EES underrättat inspektionen om att emittenten eller ett värdepappersinstitut, som medverkar vid ett erbjudande av finansiella instrument till allmänheten i den staten, har överträtt föreskrifter som gäller i den staten eller inte fullgjort sina skyldigheter när finansiella instrument tagits upp till handel på en reglerad marknad, vidta åtgärd enligt 1 c och 1 d §§ mot emittenten eller institutet.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
3 §
Finansinspektionen får vid vite förelägga någon att göra rättelse om han inte fullgör skyldigheten att
1. upprätta och till Finansinspektionen lämna in prospekt enligt bestämmelserna i 2 kap.,
2. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
3. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §,
4. följa bestämmelserna i 5 a kap. 1-3 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 a kap. 4 §,
5. följa en anmodan enligt 6 kap. 1 a §.
1. göra anmälan till aktiebolag och till börs eller auktoriserad marknadsplats enligt 4 kap. 1 §,
2. offentliggöra uppgifterna i en anmälan enligt 4 kap. 4 §,
3. följa bestämmelserna i 5 a kap. 1-3 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 a kap. 4 §,
4. följa en anmodan enligt 6 kap. 1 a §, eller
5. sammanställa och till Finansinspektionen ge in ett dokument enligt 1 b §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Särskild avgift
3 a §
Finansinspektionen skall besluta att en särskild avgift skall tas ut av den som
1. trots att prospektskyldighet föreligger inte ansöker om godkännande av ett prospekt enligt 2 kap. 24 § eller registrering av ett prospekt enligt 2 a kap. 5 §,
2. inte ansöker om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap. 32 §, eller
3. inte offentliggör ett prospekt enligt 2 kap. 26 och 27 §§ eller 2 a kap. 5 § eller ett tillägg till ett prospekt enligt 2 kap. 32 §.
Den särskilda avgiften skall uppgå till lägst 50 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.
Avgiften tillfaller staten.
3 b §
Finansinspektionen får meddela ett beslut om en särskild avgift bara om den som inspektionen avser att ta ut avgiften av, inom sex månader från det att överträdelsen ägde rum, har delgetts upplysning om att frågan om särskild avgift har tagits upp av inspektionen.
3 c §
Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl, får en särskild avgift efterges helt eller delvis.
3 d §
Särskild avgift skall betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.
Finansinspektionens beslut om särskild avgift får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i första stycket.
Om särskild avgift inte betalas inom den tid som anges i första stycket, skall Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
3 e §
Särskild avgift som påförts faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
dels att 5 kap. 5-5 b §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall utgå,
dels att 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § och 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 1 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §1
Vid en börs får notering av och handel med alla slags finansiella instrument ske. Notering av och handel med ett visst finansiellt instrument får dock inte inledas förrän börsen har lämnat sitt godkännande till detta.
Om skyldighet finns enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument att upprätta ett prospekt, får notering av och handel med ett visst finansiellt instrument inte inledas förrän
1. prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen eller inspektionen har fått ett intyg som avses i 2 kap. 34 § samma lag och
2. prospektet har offentliggjorts av utgivaren.
Fondpapper får godkännas för notering och handel genom att börsen, efter prövning enligt 5 kap. 1 §, beslutar om inregistrering av fondpapperen. För fondpapper som inte är föremål för inregistrering får sådant godkännande lämnas endast om prövning har skett enligt 6 kap. 1 §.
Optioner och terminer får godkännas för notering och handel bara om
1. det förekommer en betydande handel med tillförlitlig kurssättning i den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på, eller
2. det av ett prospekt enligt 5 kap. 5 § denna lag eller 2 kap. 1 § första stycket lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som anges i tredje stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
2. det av ett prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att handel enligt 1 avses ske inom sex månader från offentliggörandet av prospektet.
Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att optioner och terminer godkänns för notering och handel även i andra fall än som anges i fjärde stycket. En förutsättning för sådant medgivande är att det finns en tillförlitlig prissättning på den eller de tillgångar som optionen eller terminen grundas på eller, om optionen eller terminen grundas på ett eller flera index, att dessa är tillförlitliga.
5 kap.
1 §2
Inregistrering av fondpapper vid en börs sker efter ansökan av den som har gett ut fondpapperen.
Inregistrering får ske endast om det med hänsyn till marknadsförhållandena för de fondpapper som avses och omständigheterna i övrigt föreligger förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen.
Om skyldighet föreligger enligt 5 § att upprätta börsprospekt, får fondpapperen inte inregistreras förrän prospektet enligt vad som sägs i 5 a och 5 b §§ har godkänts eller godtagits av börsen och offentliggjorts av utgivaren.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om villkoren för inregistrering.
7 kap.
2 §3
Bestämmelserna för börs i 2, 4 och 6 kap. skall, med i andra stycket angivna undantag, tillämpas även i fråga om auktoriserad marknadsplats.
För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande direktör, i 4 kap. 1 § andra stycket såvitt avser inregistrering av fondpapper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information, i 4 kap. 4 § om rapportering av avslut och i 4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.
För auktoriserad marknadsplats gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 1 § om sundhetskrav, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och verkställande direktör, i 4 kap. 1 § tredje stycket såvitt avser inregistrering av fondpapper, i 4 kap. 3 § om kursnotering och information, i 4 kap. 4 § om rapportering av avslut och i 4 kap. 8-11 §§ om disciplinnämnd.
10 kap.
1 §
Om allmänheten inte har tillgång till information om ett visst finansiellt instrument på lika villkor eller inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren, eller om det finns särskilda skäl, skall en börs eller auktoriserad marknadsplats besluta att handeln med det finansiella instrumentet skall avbrytas (handelsstopp). Sådant beslut får inte gälla längre än som oundgängligen behövs.
En börs eller en auktoriserad marknadsplats skall besluta att handeln med ett finansiellt instrument skall avbrytas (handelsstopp) om
1. investerarna inte har tillgång till information om det finansiella instrumentet på lika villkor,
2. investerarna inte i tillräcklig omfattning har tillgång till information om utgivaren,
3. utgivarens ställning är sådan att handeln skulle skada investerarnas intressen, eller
4. det annars finns särskilda skäl.
Ett beslut om handelsstopp får inte gälla längre tid än som är nödvändigt.
11 kap.
1 b §
Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett företag med auktorisation enligt denna lag, när inspektionen anser det nödvändigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 1 a § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:142
Föreslagen lydelse
1 a §
Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på svenska aktiebolag som gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på
1. svenska aktiebolag som gett ut aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. utländska aktiebolag som gett ut aktier som är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats och som inte har sitt säte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det som föreskrivs om fysiska personer som har insynsställning i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas på fysiska personer som har insynsställning i bolag som avses i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
7 §1
Bara ett svenskt eller utländskt kreditinstitut får driva näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Första stycket gäller inte för verksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande utländska bestämmelser.
Första stycket gäller inte för verksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller motsvarande utländska bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om sådan inlåningsverksamhet som andra företag än institut enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti får driva.
Lagen gäller inte för inlåningsverksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller motsvarande utländska bestämmelser.
Lagen gäller inte för inlåningsverksamhet för vilken det skall upprättas prospekt enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller motsvarande utländska bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:000)
dels att 11 kap. 12-20 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 11 kap. 12 § skall utgå,
dels att 19 kap. 35 § och 29 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2004/05:85
Föreslagen lydelse
19 kap.
35 §
Vid ett publikt aktiebolags överlåtelse av egna aktier på annat sätt än som anges i 32 § tillämpas
1. vad som gäller vid nyemission av aktier enligt:
11 kap. 2 § första stycket om beslutanderätt,
11 kap. 5 § om emissionsbevis m.m.,
11 kap. 8 § om registrering av teckningsrätter m.m. i avstämningsbolag,
11 kap. 12 och 14-20 §§ om emissionsprospekt,
13 kap. 1 § första och andra styckena om företrädesrätt,
13 kap. 2 § om beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt,
13 kap. 3 § om upprättande av förslag till beslut,
13 kap. 6 § om kompletterande information,
13 kap. 7 § om apportegendom och kvittning,
13 kap. 8 § om revisorsgranskning,
13 kap. 9 § om tillhandahållande av förslag till beslut m.m.,
13 kap. 10 § om kallelsens innehåll,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 13 § om hur teckning skall ske,
13 kap. 18 § om tilldelning av aktier,
13 kap. 31 § första stycket om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,
13 kap. 35 § om styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande, och
2. vad som gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier enligt 16 kap.
1. vad som gäller vid nyemission av aktier enligt:
11 kap. 2 § första stycket om beslutanderätt,
11 kap. 5 § om emissionsbevis m.m.,
11 kap. 8 § om registrering av teckningsrätter m.m. i avstämningsbolag,
13 kap. 1 § första och andra styckena om företrädesrätt,
13 kap. 2 § om beslut att avvika från aktieägarnas företrädesrätt,
13 kap. 3 § om upprättande av förslag till beslut,
13 kap. 6 § om kompletterande information,
13 kap. 7 § om apportegendom och kvittning,
13 kap. 8 § om revisorsgranskning,
13 kap. 9 § om tillhandahållande av förslag till beslut m.m.,
13 kap. 10 § om kallelsens innehåll,
13 kap. 12 § om underrättelse,
13 kap. 13 § om hur teckning skall ske,
13 kap. 18 § om tilldelning av aktier,
13 kap. 31 § första stycket om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,
13 kap. 35 § om styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande,
2. vad som gäller vid nyemission eller överlåtelse av aktier enligt 16 kap., och
3. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella instrument till allmänheten.
I fråga om styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande gäller 13 kap. 31 § andra stycket, 32 och 33 §§ i tillämpliga delar. I fråga om styrelsebeslut enligt bemyndigande av bolagsstämman gäller 13 kap. 36 och 38 §§ i tillämpliga delar.
29 kap.
1 §
En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Om bolaget har upprättat prospekt eller ett sådant dokument som avses i 2 a kap. 1 § eller 2 b kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering1.
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-13
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder.
Prospekt
Enligt en lagrådsremiss den 14 april 2005 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument,
3. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-
samhet,
4. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument,
5. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings-
rörelse,
6. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:000).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kansliråden Katarina Holmberg och Henrik Lennefeldt.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen om handel med finansiella instrument
Lagen om handel med finansiella instrument innehåller redan i dag bestämmelser om upprättande av prospekt i samband med bl.a. vissa emissioner av fondpapper. De ändringar i lagen som nu föreslås innebär att prospektbestämmelserna byggs ut högst väsentligt. Bakom ändringarna ligger Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall
offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (i fortsättningen kallat prospektdirektivet).
Genom att prospektdirektivet är oerhört detaljerat har också de regler som nu föreslås bli införda i lagen om handel med finansiella instrument blivit synnerligen utförliga. Bestämmelserna är också bitvis mycket svårlästa. Det kan därför befaras att de kommer att vålla avsevärda problem i den praktiska tillämpningen. Saken blir inte bättre av att de som vill erbjuda värdepapper till allmänheten eller ta upp dem till handel är skyldiga att följa inte bara bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument utan också kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering (prospektförordningen).
Efter dessa allmänna påpekanden går Lagrådet över till att mera i detalj kommentera några av de föreslagna lagbestämmelserna.
1 kap. 1 §
Paragrafen, som innehåller definitioner, föreslås bli kompletterad med nya begreppsbestämningar. Bl.a. definieras begreppen "aktierelaterat finansiellt instrument" och "icke aktierelaterat finansiellt instrument". Definitionen av det senare begreppet är enligt Lagrådets mening så intetsägande att den med fördel kan utgå.
Till de begrepp som definieras hör också begreppet "hemstat". Definitionen, som omfattar fyra punkter, är inte bara detaljerad utan också i vissa delar nästan ogenomtränglig. Det är därför angeläget att den redigeras om.
Det är emellertid också att märka att, enligt vad Lagrådet kan finna, begreppet "hemstat" bara förekommer i tre paragrafer i det följande (2 kap. 24, 32 och 35 §§). Paragraferna reglerar olika fall då Finansinspektionen skall pröva om ett prospekt (eller ett tillägg till prospekt) kan godkännas. För att Finansinspektionen skall vara behörig att göra den ifrågavarande prövningen krävs i samtliga fall att Sverige är hemstat.
Eftersom begreppet "hemstat" bara förekommer på de angivna ställena, bör definitionen av "hemstat" enligt Lagrådets mening utgå ur
1 kap.1 §. I stället bör 2 kap. 24, 32 och 35 byggas ut, så att det av dessa paragrafer framgår vad som krävs för att Finansinspektionen skall vara behörig att pröva de aktuella godkännandefrågorna, utan att man behöver hämta ledning i en allmän definition av begreppet "hemstat".
I de nya prospektbestämmelserna omnämns vid upprepade tillfällen såväl prospektdirektivet som prospektförordningen. För att lagtexten skall tyngas så litet som möjligt föreslår Lagrådet att begreppen "prospektdirektivet" respektive "prospektförordningen" lanseras i 1 kap. 1 § och att dessa korta uttryck sedan genomgående används i det följande.
2 kap. 1 - 7 §§
I 2 kap. 1 § har tagits in en grundläggande bestämmelse om när ett prospekt skall upprättas. Därefter följer ett flertal paragrafer
(2 - 7 §§) som handlar om undantag från prospektskyldigheten. När det gäller 3 - 7 §§ är det en genomgående tanke att, även om en emittent eller motsvarande inte är skyldig att upprätta ett prospekt, han kan välja att ändå göra det. Om han gör ett sådant val skall han, enligt vad som har upplysts under lagrådsföredragningen, vara skyldig att följa alla lagens regler om utformning av prospekt m.m., liksom bestämmelserna i prospektförordningen. Enligt Lagrådets mening bör detta komma till klart uttryck i lagtexten.
Lagrådet föreslår således att det efter 2 kap. 7 § förs in en särskild paragraf med den innebörden att, om ett prospekt upprättas i de fall som avses i 3 - 7 §§, bestämmelserna i lagen och i prospektförordningen blir tillämpliga. Paragrafen kan lämpligen förses med en särskild rubrik.
2 a kap. 3 - 5 §§
De angivna paragraferna handlar om offentliga uppköpserbjudanden där det vederlag som erbjuds utgörs av kontant betalning. Det följer av paragraferna att den som gör erbjudandet (budgivaren) under vissa förutsättningar skall vara skyldig att upprätta ett prospekt.
Enligt Lagrådets mening är det oegentligt att använda begreppet "prospekt" i det sammanhang som det är fråga om. Ett bättre uttryck är "erbjudandehandling" (jfr artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden).
Lagrådet föreslår alltså att ordet "erbjudandehandling" används i stället för "prospekt" i 2 a kap. 3 - 5 §§.
Ikraftträdande- och övergångsregleringen
Den föreslagna lagen om ändring i lagen om handel med finansiella instrument har inte försetts med några övergångsbestämmelser, utan det sägs endast att lagen skall träda i kraft den 1 januari 2006. Det innebär att samtliga nya bestämmelser skall börja tillämpas den dagen. Detta gäller även i fråga om ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som har kommit in till Finansinspektionen före ikraftträdandet men inte hunnit avgöras då (se avsnitt 13 i lagrådsremissens allmänna motivering).
Det bör emellertid observeras att, enligt de nya bestämmelser som har tagits in i 2 kap. 24 §, Finansinspektionen vid sin prövning av ansökningar om godkännande har att iaktta vissa tidsfrister. Tidsfristerna börjar löpa den dag då en ansökan kom in till inspektionen.
Enligt Lagrådets mening behövs en övergångsbestämmelse som klargör hur lång tid Finansinspektionen har på sig för fatta beslut i ärenden som har anhängiggjorts hos inspektionen före ikraftträdandet men inte har blivit avgjorda då. Det kan lämpligen anges att, när det gäller ansökningar om godkännande av prospekt som har kommit in till inspektionen före lagens ikraftträdande, en ansökan vid tillämpning av 2 kap. 24 § skall anses ha kommit in till inspektionen den dag lagen träder i kraft.
Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
Vad Lagrådet har föreslagit i anslutning till 2 a kap. 3 - 5 §§ i förslaget till lag om ändring i lagen om handel med finansiella instrument föranleder en ändring i det nya andra stycket i 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
En ändring motsvarande den som Lagrådet har förordat beträffande försäkringsrörelselagen bör göras i det nya andra stycket i 29 kap.
1 § aktiebolagslagen.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 maj 2005
Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback
Föredragande: Sven-Erik Österberg
Regeringen beslutar proposition Prospekt
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
2 kap. 1 §
6 kap. 1 a §
6 kap. 1 b §
6 kap. 1 e §
32003L0071
32003L0071
Lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet
32003L0071
Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Lag om ändring i aktiebolagslagen
32003L0006
32004L0072
32003L0071
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex 32003L0071).
2 Lagen omtryckt 1995:1567.
3 Senaste lydelse 2000:67.
4 Senaste lydelse 1999:600.
5 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex 32003L0071).
2 Lagen omtryckt 1992:558.
3 Senaste lydelse 2004:55.
4 EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
5 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
6 Senaste lydelse 2004:55.
7 Senaste lydelse 1992:1713.
8 Senaste lydelse 1992:1713.
9 Senaste lydelse 1992:1714.
10 Senaste lydelse 1992:1714.
11 EGT L 100, 17.4.1980, s. 1 (Celex 31980L0390).
12 EGT L 184, 6.7.2001, s. 1 (Celex 32001L0034).
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex 32003L0071).
2 Senaste lydelse 1998:261.
3 Senaste lydelse 1992:1712.
4 Senaste lydelse 1998:261.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (EUT L 96, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006).
1 Senaste lydelse 2004:444.
1 Senaste lydelse 2004:446.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex 32003L0071).
2 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
1 EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
2 EGT L 124, 5.5.1989, s. 8 (Celex 31989L0298).
3 EUT L 215, 16.6.2004, s. 3 (Celex 32004R0809).
4 Näringslivets Börskommitté (NBK) verkar för självreglering på aktiemarknaden. NBK bildades av dåvarande Sveriges industriförbund (numera Svenskt Näringsliv) och Stockholms Handelskammare, se www.naringslivetsborskommitte.se.
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).
6 EUT L 142, 30.4.2004, s. 12 (Celex 32004L0025).
7 Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet, EGT L 141, 11.6.1993, s. 27 (Celex 393L0022), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.02.2003, s. 1, Celex 32002L0087).
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (EUT L 142, 30.4.2004, s. 12, Celex 32004L0025).
9 EUT L 96, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006.
10 Kommissionens direktiv 2004/72/EG av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rapportering av misstänkta transaktioner (EUT L 162, 30.4.2004, s. 70, Celex 32004L0072).
1 Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1994:802.
3 Senaste lydelse 2000:66.
4 EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
5 Senaste lydelse 1998:760.
1 Lagen omtryckt 1995:1567.
2 Senaste lydelse 1999:600.
3 Senaste lydelse 2000:67.
4 EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
5 Senaste lydelse 1999:600.
1 Senaste lydelse 2004:55.
2 Senaste lydelse 2004:55.
3 EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
4 Senaste lydelse 1992:1713.
5 Senaste lydelse 1992:558.
6 Senaste lydelse 1992:1713.
7 Senaste lydelse 1992:1714.
8 Senaste lydelse 1992:1714.
9 Senaste lydelse 2000:1094.
10 Senaste lydelse 2000:94.
11 Senaste lydelse 1995:85.
1 Senaste lydelse 2004:309.
2 Senaste lydelse 2004:309.
1 Senaste lydelse 1998:261.
2 Senaste lydelse 1992:1712.
3 EGT L 149, 30.4.2004, s.1.
4 Senaste lydelse 1998:261.
1 Lagen omtryckt 1995:1567.
2 Senaste lydelse 2000:67.
3 Senaste lydelse 1999:600.
4 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64, Celex 32003L0071).
2 Lagen omtryckt 1992:558.
3 Senaste lydelse 2004:55.
4 Senaste lydelse 2004:55.
5 Senaste lydelse 1992:1713.
6 Senaste lydelse 1992:1713.
7 Senaste lydelse 1992:1714.
8 Senaste lydelse 1992:1714.
9 EGT L 100, 17.4.1980, s. 1 (Celex 31980L0390).
10 EGT L 184, 6.7.2001, s. 1 (Celex 32001L0034).
11 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
12 EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
1 Senaste lydelse 1998:261.
2 Senaste lydelse 1992:1712.
3 Senaste lydelse 1998:261.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (EUT L 96, 12.4.2003, s. 16, Celex 32003L0006).
1 Senaste lydelse 2004:444.
1 Senaste lydelse 2004:446.
1 EUT L 215, 16.6.2004, s.3 (Celex 32004R0809).
Prop. 2004/05:158
5
1
Prop. 2004/05:158
Bilaga 1
224
196
Prop. 2004/05:158
Bilaga 2
325
222
Prop. 2004/05:158
Bilaga 3
330
323
Prop. 2004/05:158
Bilaga 4
373
328
Prop. 2004/05:158
Bilaga 5
374
371
Prop. 2004/05:158
Bilaga 6
416
372
Prop. 2004/05:158
Bilaga 7
420
414
Prop. 2004/05:158
Bilaga 8
421
418
Prop. 2004/05:158
Bilaga 9
422
419