Post 4711 av 7152 träffar
Propositionsnummer ·
2004/05:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2005
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/23
Utbildning och universitetsforskning
16
Förslag till statsbudget för 2005
Utbildning och universitetsforskning
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 19
2 Lagförslag 23
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 23
2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång; 26
3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 27
3.1 Omfattning 27
3.2 Utgiftsutvecklingen 27
4 Utbildningspolitik 29
4.1 Omfattning 29
4.2 Utgiftsutveckling 32
4.3 Mål 35
4.4 Politikens inriktning 35
4.5 Insatser 46
4.5.1 Insatser inom politikområdet 46
4.5.2 Insatser utanför politikområdet 49
4.6 Resultatbedömning för politikområdet Utbildning 50
4.6.1 Sverige och de gemensamma europeiska utbildningsmålen 50
4.6.2 Strategiskt mål 1: Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen 50
4.6.3 Strategiskt mål 2: Att underlätta tillträdet för alla till utbildning 52
4.6.4 Strategiskt mål 3: Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden 53
4.6.5 Resultat i ett nationellt perspektiv 54
4.6.6 Analys och slutsatser 56
4.7 Revisionens iakttagelser 57
5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 59
5.1 Insatser 59
5.1.1 Maxtaxa och allmän förskola m.m. 59
5.1.2 Kvalitetsarbete 60
5.1.3 Personalen och arbetsmiljön i förskola och fritidshem 61
5.1.4 Integration 62
5.1.5 Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt perspektiv 63
5.2 Resultatbedömning 63
6 Barn- och ungdomsutbildning 65
6.1 Insatser 65
6.1.1 Förstärkt kvalitetsarbete 65
6.1.2 Fristående skolor 67
6.1.3 Integration och utbildning 69
6.1.4 Utbildningssituationen för de nationella minoriteterna 70
6.1.5 Personal i skolan 71
6.1.6 Arbetsmiljö, hälsoarbete och fysisk aktivitet i skolan 73
6.1.7 Hållbar utveckling 74
6.1.8 Skolans värdegrund 75
6.1.9 Internationellt inriktad utbildning i Sverige 77
6.1.10 Matematik, naturvetenskap och teknik 77
6.1.11 IT i skolan 78
6.1.12 Entreprenörskap i skolan 78
6.1.13 Kultur och läsning 79
6.1.14 Elever med funktionshinder 80
6.1.15 Kunskap och kvalitet i gymnasieskolan 82
6.1.16 Yrkesutbildning på gymnasienivå 85
6.1.17 Internationellt perspektiv 86
6.2 Resultatbedömning 87
6.3 Analys och slutsatser 93
7 Vuxnas lärande 97
7.1 Omfattning och former 97
7.2 Insatser 97
7.2.1 Flexibelt lärande 98
7.2.2 Kommunal och statlig vuxenutbildning 99
7.2.3 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 100
7.2.4 Svenskundervisning för invandrare 100
7.2.5 Folkbildning 100
7.2.6 Kvalificerad yrkesutbildning 101
7.2.7 Kompletterande utbildningar 101
7.2.8 Övriga insatser 101
7.3 Resultat 103
7.3.1 Flexibelt lärande 103
7.3.2 Kommunal och statlig vuxenutbildning 104
7.3.3 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 105
7.3.4 Svenskundervisning för invandrare 106
7.3.5 Folkbildning 106
7.3.6 Kvalificerad yrkesutbildning 107
7.3.7 Kompletterande utbildningar 107
7.3.8 Övriga resultat 108
7.4 Analys och slutsatser 109
7.4.1 Fortsatt utveckling av vuxnas lärande 109
7.4.2 Tillgång till stöd för lärande för alla vuxna 109
7.4.3 Vuxnas lärande och ekonomisk tillväxt 110
7.4.4 Vuxenutbildning och jämställdhet 111
8 Högskoleverksamhet 113
8.1 Insatser 113
8.1.1 Återföring av platser 113
8.1.2 Lärarutbildning 113
8.1.3 Forskning med anknytning till lärarutbildning 116
8.1.4 Högskoleutbildning i nycirkus 117
8.1.5 Nytt avtal om grundutbildning av tandläkare m.m. 117
8.1.6 Högskoleutbildning i medicinsk fotvård 118
8.1.7 Översyn av resurstilldelningssystemet till grundläggande högskoleutbildning 119
8.1.8 Uppdrag om utökat studieår 119
8.1.9 Studenternas rättssäkerhet 119
8.1.10 Handlingsplan för handikappolitiken vid universitet och
högskolor 119
8.1.11 Linnéjubileet 2007 120
8.2 Resultatbedömning 120
8.2.1 Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning 120
8.2.2 Grundutbildningens omfattning och inriktning 124
8.2.3 Sveriges nätuniversitet 127
8.2.4 Rekrytering och tillträde till högre utbildning 129
8.2.5 Internationellt samarbete inom högre utbildning 132
8.2.6 Forskning och forskarutbildning 134
8.2.7 Samverkansuppgiften 136
8.2.8 Pedagogisk förnyelse 138
8.2.9 Jämställdhet 138
8.2.10 Likabehandlingslagen 140
8.2.11 Kompetensförsörjning 140
8.2.12 Miljöledningsarbete 141
8.3 Särskilda frågor 142
8.3.1 Anslagsberäkningar 142
8.3.2 Ersättningsbelopp 142
9 Studiestödsverksamhet 143
9.1 Omfattning 143
9.2 Insatser 143
9.2.1 Insatser inom verksamhetsområdet 143
9.2.2 Insatser inom andra verksamhetsområden 147
9.3 Resultatbedömning 148
9.3.1 Resultat 148
9.3.2 Analys och slutsatser 153
10 Budgetförslag 157
10.1 Anslag 157
10.1.1 25:1 Statens skolverk 157
10.1.2 25:2 Myndigheten för skolutveckling 158
10.1.3 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 159
10.1.4 25:4 Specialpedagogiska institutet 160
10.1.5 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder 162
10.1.6 25:6 Specialskolemyndigheten 163
10.1.7 25:7 Särskilda insatser på skolområdet 164
10.1.8 25:8 Sameskolstyrelsen 165
10.1.9 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 166
10.1.10 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskola 167
10.1.11 25:11 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem 167
10.1.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 168
10.1.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 169
10.1.14 25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande 170
10.1.15 25.15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 171
10.1.16 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet 172
10.1.17 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna 173
10.1.18 25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 173
10.1.19 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 174
10.1.20 25:20 Valideringsdelegationen 175
10.1.21 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar1 176
10.1.22 25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning 177
10.1.23 25:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 178
10.1.24 25:24 Lunds universitet: Grundutbildning 179
10.1.25 25:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 180
10.1.26 25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning 181
10.1.27 25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 182
10.1.28 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning 183
10.1.29 25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 184
10.1.30 25:30 Umeå universitet: Grundutbildning 185
10.1.31 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 186
10.1.32 25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning 187
10.1.33 25:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 188
10.1.34 25:34 Karolinska institutet: Grundutbildning 189
10.1.35 25:35 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 190
10.1.36 25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 191
10.1.37 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning 192
10.1.38 25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 193
10.1.39 25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 194
10.1.40 25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning 195
10.1.41 25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 196
10.1.42 25:42 Växjö universitet: Grundutbildning 197
10.1.43 25:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 198
10.1.44 25:44 Örebro universitet: Grundutbildning 199
10.1.45 25:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 200
10.1.46 25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning1 201
10.1.47 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning1 202
10.1.48 25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning 203
10.1.49 25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning 204
10.1.50 25:50 Malmö högskola: Grundutbildning 205
10.1.51 25:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 206
10.1.52 25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 207
10.1.53 25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 208
10.1.54 25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning 209
10.1.55 25:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning 210
10.1.56 25:56 Danshögskolan: Grundutbildning 211
10.1.57 25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning 211
10.1.58 25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning 212
10.1.59 25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 213
10.1.60 25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 214
10.1.61 25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 215
10.1.62 25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 216
10.1.63 25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 217
10.1.64 25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 217
10.1.65 25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 218
10.1.66 25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 219
10.1.67 25:67 Konstfack: Grundutbildning 220
10.1.68 25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 221
10.1.69 25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 222
10.1.70 25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 223
10.1.71 25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 224
10.1.72 25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning 224
10.1.73 25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 225
10.1.74 25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 226
10.1.75 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 231
10.1.76 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 234
10.1.77 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 235
10.1.78 25:78 Högskoleverket 236
10.1.79 25:79 Verket för högskoleservice 238
10.1.80 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m. 239
10.1.81 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd 240
10.1.82 25:82 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 240
10.1.83 25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet 241
10.1.84 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 242
10.1.85 25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. 243
11 Forskningspolitik 245
11.1 Omfattning 245
11.2 Utgiftsutveckling 245
11.3 Mål 246
11.3.1 Mål för 2005 246
11.4 Politikens inriktning 246
11.5 Insatser 250
11.5.1 Insatser inom politikområdet 250
11.5.2 Insatser utanför politikområdet 254
11.6 Resultatbedömning 255
11.6.1 Övergripande resultatbedömning 255
11.6.2 Stöd till grundläggande forskning 255
11.6.3 Stöd till områdesinriktad forskning 259
11.6.4 Utförande av forskning 264
11.6.5 Forskningsstödjande verksamheter 265
11.6.6 Organisationen för etikprövning 267
Etikprövning av forskning som avser människor 267
11.7 Analys och slutsatser 267
11.8 Revisionens iakttagelser 268
11.9 Budgetförslag 269
11.9.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 269
11.9.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 270
11.9.3 26:3 Rymdforskning 271
11.9.4 26:4 Institutet för rymdfysik 272
11.9.5 26:5 Kungl. biblioteket 272
11.9.6 26:6 Polarforskningssekretariatet 273
11.9.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU 273
11.9.8 26:8 SUNET 274
11.9.9 26:9 Centrala etikprövningsnämnden 275
11.9.10 26:10 Regionala etikprövningsnämnder 275
11.9.11 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål 276
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 20
3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 27
3.2 Härledning av ramnivån 2005-2007. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 28
3.3 Ramnivå 2005 realekonomisk fördelning, Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 28
4.1 Antal barn och studerande 1998-2003, 1 000-tal1 31
4.2 Offentliga kostnader budgetår 1998-2003, Mdr SEK1 31
4.3 Andel kvinnor 1998-2003, lärare och elever, procent 31
4.4 Antal lärare1 1998-2003, 1000-tal 31
4.5 Utgiftsutveckling inom politikområdet 32
7.1 Total omfattning av den gymnasiala vuxenutbildningen under 2001 - 2003 105
7.2 Kvinnliga och manliga studerande inom olika utbildningsformer 111
8.1 Återföring av under 2002-2004 tillfälligt indragna medel för grundläggande högskoleutbildning 113
8.1 Grundläggande högskoleutbildning 2001-2003 121
8.2 Forskarutbildning 2001-2003 121
8.3 Professorer och disputerade lärare 2001-2003 121
8.4 Mål för antalet examina i grundläggande högskoleutbildning 122
8.5 Mål för antalet forskarexamina 123
8.6 Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003 125
8.7 Tilldelat takbelopp 2003 samt utfall 127
8.8 Universitet och högskolors verksamhet inom Sveriges nätuniversitet 2003 128
8.9 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer 142
9.1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2003 för vissa studiestöd1 148
9.2 Antal studerande med studiemedel (högre bidraget) grundskole- och gymnasienivå1 149
9.4 Nyckeltal för CSN:s verksamhet 152
10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk 157
10.25:1 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 158
10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling 158
10.25:2 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 159
10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg 159
10.25:3 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 160
10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet 160
10.25:4 Offentligrättslig verksamhet 161
10.25:4 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 161
10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med funktionshinder 162
10.25:5 Offentligrättslig verksamhet 162
10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 162
10.25:5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 163
10.25:6 Anslagsutveckling för Specialskolemyndigheten 163
10.25:6 Offentligrättslig verksamhet 163
10.25:6 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 164
10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet 164
10.25:7 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 165
10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen 165
10.25:8 Offentligrättslig verksamhet 165
10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 166
10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m. 166
10.25:9 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 167
10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i förskola 167
10.25:10 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 167
10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och
fritidshem 167
10.25:11 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 168
10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola 168
10.25:12 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 169
10.25:13 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet 169
10.25:13 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 170
10.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande 170
10.25:14 Uppdragsverksamhet 170
10.25:14 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 171
10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 171
10.25:15 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 172
10.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet 172
10.25:16 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 172
10.25:17 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna 173
10.25:17 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 173
10.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 173
10.25:18 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 174
10.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 174
10.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 174
10.25:19 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 175
10.25:20 Anslagsutveckling för Valideringsdelegationen 175
10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 176
10.25:21 Anslagsutveckling för Utveckling av påbyggnadsutbildningar 176
10.1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 177
10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 177
10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet 177
10.25:22 Mål för antalet examina i grundutbildningen 178
10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen 178
10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 178
10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet 178
10.25:23 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 178
10.25:23 Resultat för forskarutbildningen 179
10.25:23 Professorer 179
10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 179
10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 179
10.25: 24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet 179
10.25:24 Mål för antalet examina i grundutbildningen 180
10.25: 24 Resursfördelning för grundutbildningen 180
10.1 25:24 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 180
10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet 180
10.25:25 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 180
10.1 25:25 Resultat för forskarutbildningen 181
10.25:25 Professorer 181
10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 181
10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 181
10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet 181
10.25:26 Mål för antalet examina i grundutbildningen 182
10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen 182
10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 182
10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet 182
10.25:27 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 182
10.25:27 Resultat för forskarutbildningen 183
10.25:27 Professorer 183
10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 183
10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 183
10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet 183
10.25:28 Mål för antalet examina i grundutbildningen 184
10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen 184
10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 184
10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Stockholms universitet 184
10.25:29 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 185
10.25:29 Resultat för forskarutbildningen 185
10.25:29 Professorer 185
10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 185
10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 185
10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet 185
10.25:30 Mål för antalet examina i grundutbildningen 186
10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen 186
10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 186
10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet 186
10.25:31 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 187
10.25:31 Resultat för forskarutbildningen 187
10.25:31 Professorer 187
10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 187
10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 187
10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet 187
10.25:32 Mål för antalet examina i grundutbildningen 188
10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen 188
10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 188
10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet 188
10.25:33 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 188
10.25:33 Resultat för forskarutbildningen 189
10.25:33 Professorer 189
10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 189
10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 189
10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet 189
10.25:34 Mål för antalet examina i grundutbildningen 190
10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen 190
10.25:34 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 190
10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet 190
10.25:35 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 190
10.25:35 Resultat för forskarutbildningen 190
10.25:35 Professorer 191
10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 191
10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 191
10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 191
10.25:36 Mål för antalet examina i grundutbildningen 192
10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen 192
10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 192
10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl.
Tekniska högskolan 192
10.25:37 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 193
10.25:37 Resultat för forskarutbildningen 193
10.25:37 Professorer 193
10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 193
10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 193
10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet 193
10.25:38 Mål för antalet examina i grundutbildningen 194
10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen 194
10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 194
10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå
tekniska universitet 194
10.25:39 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 195
10.25:39 Resultat för forskarutbildningen 195
10.25:39 Professorer 195
10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 195
10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 195
10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet 195
10.25:40 Mål för antalet examina i grundutbildningen 196
10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen 196
10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 196
10.25: 41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet 196
10.25:41 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 197
10.25:41 Resultat för forskarutbildningen 197
10.25:41 Professorer 197
10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 197
10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 197
10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet 197
10.25:42 Mål för antalet examina i grundutbildningen 198
10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen 198
10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 198
10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet 198
10.25:43 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 198
10.25:43 Resultat för forskarutbildningen 199
10.25:43 Professorer 199
10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 199
10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 199
10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet 199
10.25:44 Mål för antalet examina i grundutbildningen 200
10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen 200
10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 200
10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet 200
10.25:45 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 200
10.25:45 Resultat för forskarutbildningen 201
10.25:45 Professorer 201
10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 201
10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 201
10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet 201
10.25:46 Mål för antalet examina i grundutbildningen 202
10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen 202
10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 202
10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mittuniversitetet 202
10.25:47 Resultat för forskarutbildningen 203
10.25:47 Professorer 203
10.25: 47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 203
10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 203
10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola 203
10.25:48 Mål för antalet examina i grundutbildningen 204
10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen 204
10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 204
10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola 204
10.25:49 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 204
10.25:49 Resultat för forskarutbildningen 204
10.25: 49 Professorer 205
10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 205
10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 205
10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola 205
10.25:50 Mål för antalet examina i grundutbildningen 205
10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen 206
10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 206
10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola 206
10.25:51 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 206
10.25:51 Resultat för forskarutbildningen 206
10.25:51 Professorer 207
10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 207
10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 207
10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar 207
10.25:52 Mål för antalet examina i grundutbildningen 207
10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen 208
10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 208
10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan
i Kalmar 208
10.25:53 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 208
10.25:53 Resultat för forskarutbildningen 208
10.25:53 Professorer 208
10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 209
10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 209
10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola 209
10.25:54 Mål för antalet examina i grundutbildningen 209
10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen 209
10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 210
10.25:55 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola 210
10.25:55 Resultat för forskarutbildningen 210
10.25:55 Professorer 210
10.25:55 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 210
10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 210
10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan 211
10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen 211
10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 211
10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet 211
10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen 212
10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 212
10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås 212
10.25:58 Mål för antalet examina i grundutbildningen 212
10.25:58 Professorer 212
10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen 213
10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 213
10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna 213
10.25:59 Mål för antalet examina i grundutbildningen 213
10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen 213
10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 214
10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland 214
10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen 214
10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 214
10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle 215
10.25:61 Mål för antalet examina i grundutbildningen 215
10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen 215
10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 215
10.25: 62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad 216
10.25:62 Mål för antalet examina i grundutbildningen 216
10.25:62 Professorer 216
10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen 216
10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 216
10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad 217
10.25:63 Mål för antalet examina i grundutbildningen 217
10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen 217
10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 217
10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde 217
10.25:64 Mål för antalet examina i grundutbildningen 218
10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen 218
10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 218
10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 218
10.25:65 Mål för antalet examina i grundutbildningen 219
10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen 219
10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 219
10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i
Stockholm 219
10.25:66 Mål för antalet examina i grundutbildningen 220
10.25: 66 Resursfördelning för grundutbildningen 220
10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 220
10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack 220
10.25:67 Mål för antalet examina i grundutbildningen 221
10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen 221
10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 221
10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan 221
10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen 221
10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 222
10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 222
10.25:69 Mål för antalet examina i grundutbildningen 222
10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen 222
10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 222
10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i
Stockholm 223
10.25:70 Mål för antalet examina i grundutbildningen 223
10.25:70 Professorer 223
10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen 223
10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 223
10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i
Stockholm 224
10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen 224
10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 224
10.25:72 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola 224
10.25:72 Mål för antalet examina i grundutbildningen 225
10.25:72 Professorer 225
10.25:72 Resursfördelning för grundutbildningen 225
10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 225
10.25:73 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i
Stockholm 225
10.25:73 Resursfördelning för grundutbildningen 226
10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 226
10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 226
10.25:74 Fördelning på anslagsposter 226
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB 227
10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 227
10.25:74 Resultat för forskarutbildningen 227
10.25:74 Professorer 227
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping 228
10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen 228
10.25:74 Resultat för forskarutbildningen 228
10.25:74 Professorer 228
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Ersta Sköndal
högskola 229
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Röda Korsets
Högskola 230
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Sophiahemmet
Högskola 230
10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2005-2007. 231
10.25:75 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 231
10.25:75 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 232
10.25:75 Fördelning på anslagsposter 232
10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 234
10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 234
10.25:76 Fördelning på anslagsposter 235
10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 235
10.25:77 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning 235
10.25:77 Dimensionering av läkarutbildningen 235
10.25:77 Dimensionering av tandläkarutbildningen 235
10.25:77 Medicinsk utbildning och forskning 236
10.25:77 Odontologisk utbildning och forskning 236
10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 236
10.25:78 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket 236
10.25:78 Fördelning på anslagsposter 237
10.25:78 Uppdragsverksamhet 237
10.25:78 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 237
10.25:79 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice 238
10.25:79 Uppdragsverksamhet 238
10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 239
10.25:80 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden 239
10.25:80 Offentligrättslig verksamhet 239
10.25:80 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 240
10.25:81 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd 240
10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 240
10.25:82 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet 240
10.25:82 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 241
10.25:83 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet 241
10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 242
10.25:84 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. 242
10.25:84 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 242
10. 25:85 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. 243
10.25:85 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 243
11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 245
11.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 269
11.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 269
Anslag 11.26:1 Fördelning på anslagsposter 270
11.26:1 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 270
11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning 270
11.26:2 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 270
11.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning 271
11.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 271
11.26:3 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 272
11.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik 272
11.26:4 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 272
11.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket 272
11.26:5 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 273
11.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet 273
11.26:6 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 273
11.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU 273
11.26:7 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 274
11.26:8 Anslagsutveckling för SUNET 274
11.26:8 Uppdragsverksamhet 274
11.26:8 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 274
11.26:9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden 275
11.26:9 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 275
11.26:10 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder 275
11.26:10 Avgiftsfinansierad verksamhet 275
11.26:10 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 276
11.26:11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål 276
11.26:11 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 277
Diagramförteckning
4.1 4.1 Andel 22-åringar med lägst gymnasieutbildning 2000. Eurostat, LFS. 51
4.2 Andel högskoleexaminerade inom teknik och naturvetenskap som andel av samtliga högskoleexaminerade 2000, Eurostat. 51
4.3 Offentliga och privata utgifter för utbildningsinstitutioner som andel av BNP 2001, OECD EAG 2004. 52
4.4 Antal personalutbildningstimmar per 1000 arbetstimmar, CVTS 2001. 52
4.5 Andel av åldersgruppen 25-64 som deltar i utbildning (inom en 4-veckorsperiod innan undersökningstillfället), Eurostat, LFS 2002. 53
4.6 Antal in- och utresande Erasmusstudenter per 1000 studenter i högre utbildning 2001, OECD. 54
9.1 Andel studerande med rekryteringsbidrag fördelat per målgrupp 2003 150
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitt 2.1, 6.1.2 och 6.1.15),
2. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång (avsnitt 2.2 och 6.1.14),
3. bemyndigar regeringen att, i de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården (avsnitt 8.1.5),
4. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2006 och högst 10 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 10.1.5),
5. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kronor under 2006 och högst 797 129 000 kronor under perioden 2007(2010 (avsnitt 10.1.19),
6. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 275 000 000 kronor under 2006 och högst 225 000 000 kronor under perioden 2007(2010 (avsnitt 10.1.21),
7. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om tilldelning av medel för stipendier på Svenska institutets område som medför utgifter på högst 3 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 10.1.75),
8. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 410 000 000 kronor under 2006, högst 1 480 000 000 kronor under 2007, högst 820 000 000 kronor under 2008, högst 270 000 000 kronor under 2009 och högst 120 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 11.9.1),
9. bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 132 000 000 kronor under 2006, högst 132 000 000 kronor under 2007, högst 132 000 000 kronor under 2008, högst 132 000 000 kronor under 2009 och högst 132 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 11.9.3),
10. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
25:1
Statens skolverk
Ramanslag
298 208
25:2
Myndigheten för skolutveckling
Ramanslag
96 278
25:3
Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Ramanslag
208 841
25:4
Specialpedagogiska institutet
Ramanslag
350 157
25:5
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder
Ramanslag
23 338
25:6
Specialskolemyndigheten
Ramanslag
245 569
25:7
Särskilda insatser på skolområdet
Ramanslag
281 353
25:8
Sameskolstyrelsen
Ramanslag
32 816
25:9
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Ramanslag
3 660 000
25:10
Bidrag till personalförstärkningar i förskola
Ramanslag
1 000 000
25:11
Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem
Ramanslag
1 500 000
25:12
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Ramanslag
133 522
25:13
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Ramanslag
92 796
25:14
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Ramanslag
99 015
25:15
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
Ramanslag
157 262
25:16
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
Obetecknat anslag
50 000
25:17
Statligt stöd för utbildning av vuxna
Ramanslag
1 916 797
25:18
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
Ramanslag
18 905
25:19
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Ramanslag
793 181
25:20
Valideringsdelegationen
Ramanslag
15 261
25:21
Utveckling av påbyggnadsutbildningar
Ramanslag
125 000
25:22
Uppsala universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 137 310
25:23
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 185 950
25:24
Lunds universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 465 988
25:25
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 204 255
25:26
Göteborgs universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 418 138
25:27
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
981 022
25:28
Stockholms universitet: Grundutbildning
Ramanslag
902 304
25:29
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 003 274
25:30
Umeå universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 020 911
25:31
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
687 409
25:32
Linköpings universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 100 417
25:33
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
478 087
25:34
Karolinska institutet: Grundutbildning
Ramanslag
550 091
25:35
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
768 480
25:36
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
Ramanslag
892 955
25:37
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
659 624
25:38
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
Ramanslag
564 425
25:39
Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
245 045
25:40
Karlstads universitet: Grundutbildning
Ramanslag
451 910
25:41
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
147 188
25:42
Växjö universitet: Grundutbildning
Ramanslag
378 673
25:43
Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
143 246
25:44
Örebro universitet: Grundutbildning
Ramanslag
523 689
25:45
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
159 594
25:46
Mittuniversitetet: Grundutbildning
Ramanslag
466 675
25:47
Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
133 226
25:48
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
Ramanslag
202 930
25:49
Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
63 956
25:50
Malmö högskola: Grundutbildning
Ramanslag
669 147
25:51
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
74 993
25:52
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
Ramanslag
372 573
25:53
Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
64 895
25:54
Mälardalens högskola: Grundutbildning
Ramanslag
517 594
25:55
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
46 045
25:56
Danshögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
35 123
25:57
Dramatiska institutet: Grundutbildning
Ramanslag
76 505
25:58
Högskolan i Borås: Grundutbildning
Ramanslag
327 411
25:59
Högskolan Dalarna: Grundutbildning
Ramanslag
320 824
25:60
Högskolan på Gotland: Grundutbildning
Ramanslag
91 918
25:61
Högskolan i Gävle: Grundutbildning
Ramanslag
334 567
25:62
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
Ramanslag
261 026
25:63
Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
Ramanslag
291 191
25:64
Högskolan i Skövde: Grundutbildning
Ramanslag
246 204
25:65
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
Ramanslag
246 684
25:66
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
44 776
25:67
Konstfack: Grundutbildning
Ramanslag
119 399
25:68
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
54 622
25:69
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
124 913
25:70
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
397 793
25:71
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
16 849
25:72
Södertörns högskola: Grundutbildning
Ramanslag
251 382
25:73
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
27 116
25:74
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Ramanslag
2 006 836
25:75
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Ramanslag
287 228
25:76
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Ramanslag
347 644
25:77
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Ramanslag
1 934 671
25:78
Högskoleverket
Ramanslag
187 915
25:79
Verket för högskoleservice
Ramanslag
14 225
25:80
Centrala studiestödsnämnden m.m.
Ramanslag
505 470
25:81
Överklagandenämnden för studiestöd
Ramanslag
10 824
25:82
Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Ramanslag
43 514
25:83
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Ramanslag
32 028
25:84
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Ramanslag
34 808
25:85
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
Ramanslag
11 787
26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Ramanslag
2 522 807
26:2
Vetenskapsrådet: Förvaltning
Ramanslag
105 089
26:3
Rymdforskning
Ramanslag
156 274
26:4
Institutet för rymdfysik
Ramanslag
44 423
26:5
Kungl. biblioteket
Ramanslag
236 891
26:6
Polarforskningssekretariatet
Ramanslag
25 355
26:7
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
Ramanslag
15 225
26:8
Sunet
Ramanslag
39 647
26:9
Centrala Etikprövningsnämnden
Ramanslag
4 182
26:10
Regionala etikprövningsnämnder
Ramanslag
40 705
26:11
Särskilda utgifter för forskningsändamål
Ramanslag
211 470
Summa
43 867 639
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 b § och 9 kap. 8 a § skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
4 b §2
Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program.
Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program. Utbildningen skall bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen.
Ett individuellt program kan
1. särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller specialutformat program (programinriktat individuellt program),
2. göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, och
3. möta elevers speciella utbildningsbehov.
Ett individuellt program som har ett sådant syfte som avses i första stycket kan utformas för en grupp elever.
Ett programinriktat individuellt program skall utformas för en grupp elever.
Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om sådana individuella program som avses i andra stycket 2 får regeringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa ämnen.
9 kap.
8 a §3
För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.
Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett sådant nationellt program som elevens hemkommun anordnar, skall bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. När bidraget bestäms skall hänsyn tas till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Om elevens hemkommun inte anordnar ett sådant program som avses i andra stycket, men den kommun där den fristående skolan är belägen (lägeskommunen) gör det, skall bidraget bestämmas efter samma grunder som lägeskommunen tilllämpar vid fördelning av resurser till det programmet i lägeskommunens gymnasieskolor. Hemkommunen skall ta hänsyn till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
I andra fall än som avses i andra och tredje styckena, skall elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen därutöver lämna ett extra bidrag. Kommunen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra - fjärde styckena betala det belopp som regeringen har föreskrivit särskilt.
I andra fall än som avses i andra stycket, skall elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen därutöver lämna ett extra bidrag. Kommunen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra och tredje styckena betala det belopp som regeringen har föreskrivit särskilt.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2004 i fråga om 9 kap. 8 a § och i övrigt den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 9 kap. 8 a § tillämpas första gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2006.
2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång;
Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till utgången av juni 20054, skall fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2008.
3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
3.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Storstadspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxnas lärande,
kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsområdet.
3.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
2003
Budget
2004 1
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007
Politikområde Storstadspolitik
172
0
147
0
0
0
Politikområde Utbildningspolitik
38 735
40 701
40 219
40 466
39 509
39 268
Politikområde Forskningspolitik
3 140
3 264
3 219
3 402
3 952
4 526
Totalt för utgiftsområde 16
42 046
43 965
43 584
43 868
43 460
43 794
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005-2007. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
43 962
43 962
43 962
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning
449
935
1 641
Beslut
2 227
2 214
2 825
Övriga makroekonomiska förutsättningar
11
27
43
Volym
0
0
0
Överföring till/från andra utgiftsområden
-2 814
-3 691
-4 692
Övrigt
31
14
14
Ny Ramnivå
43 868
43 460
43 794
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 43 868 miljoner kronor 2005.
Förändringarna förklaras huvudsakligen av att det riktade bidraget till personalförstärkning inom skola och fritidshem föreslås öka med 1 000 miljoner kronor under 2005 och beräknas öka med 1 500 miljoner kronor 2006 och 1 500 miljoner kronor 2007. Ett riktat bidrag till personalförstärkning inom förskola föreslås öka med 1 000 miljoner kronor under 2005 och 2 000 miljoner kronor 2006 och 2007. Vidare föreslås resurser till forskningsändamål öka med 100 miljoner kronor 2005, 600 miljoner kronor 2006 och 1 100 miljoner kronor 2007.
Medel avseende det riktade bidraget till personalförstärkning inom skola och fritidshem överförs med 3 000 miljoner kronor 2005, 4 000 miljoner kronor 2006 och 5 000 miljoner kronor 2007 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Vidare överförs ca 1 800 miljoner kronor avseende statligt stöd för utbildning av vuxna till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna fr.o.m. 2006. Medel för påbyggnadsutbildningar föreslås överföras från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna med 125 miljoner kronor 2005 och 250 miljoner kronor för 2006 och 2007.
Tabell 3.3 Ramnivå 2005 realekonomisk fördelning, Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
2005
Transfereringar1
12 592
Verksamhetsutgifter2
30 407
Investeringar3
868
Summa ramnivå
43 868
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända förändringar av anslagens användning.
1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
4 Utbildningspolitik
4.1 Omfattning
Politikområdet Utbildningspolitik har följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:
* Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
* Barn- och ungdomsutbildning
förskoleklass
grundskola
gymnasieskola
specialskola
särskola
sameskola
svensk skola i utlandet
* Vuxnas lärande
kommunal vuxenutbildning
vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux)
svenskundervisning för invandrare (sfi)
kvalificerad yrkesutbildning
folkbildning
viss kompletterande utbildning med enskilda huvudmän
* Högskoleverksamhet
universitet och högskolor (grundutbildning forskning), Sveriges lantbruksuniversitet
enskilda utbildningsanordnare inom högre
utbildning
* Studiestödsverksamhet
I politikområdet ingår även centrala myndigheter inom studiestöds-, skol- och högskoleområdet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.
De samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår till knappt 230 miljarder, kommuner och landsting. Av detta täcker anslagen under politikområdet ungefär 29 procent vilket hänger samman med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.
Kommunerna är huvudmän för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (kommunal vuxenutbildning, särvux och sfi). Antalet fristående skolor utgör ett växande inslag inom skolväsendet. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund) är den enskilda verksamheten dominerande. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor, men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet. Anslagen inom politikområdet finansierar helt och hållet studiestödet samt huvudsakligen grundutbildningen vid universitet och högskolor samt till två tredjedelar de kvalificerade yrkesutbildningarna medan den statliga finansieringsandelen via anslag är lägre när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och viss vuxenutbildning finansieras främst med kommunala skattemedel, men även via det generella statliga bidraget till kommunerna. Avgifter svarar för en del av finansieringen när det gäller studiecirklar inom folkbildningen, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter men har i övrigt en högst begränsad andel. Forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forskningsstiftelser samt EU-medel och medel från andra externa finansiärer.
Nedanstående figur ger en översikt över politikområdet.
Tabell 4.1 Antal barn och studerande 1998-2003, 1 000-tal1
97/98
98/99
99/00
00/01
01/02
02/03
Barnomsorg2
721
720
705
701
730
734
Förskoleklass
-
111
107
108
100
94
Grundskola
984
1010
1035
1052
1059
1057
Gymnasieskola
313
309
306
305
311
323
Utlandsskola
1,2
1,2
1,2
1,2
1,3
1,3
Särskola
15
16
17
19
20
20
Specialskola
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
Sameskola3
0,19
0,18
0,19
0,18
0,17
0,17
Sfi4
-
35
34
37
40
44
Särvux4
-
4
4
4,3
4,4
4,5
Kommunal vuxenutbildning5
-
232
213
195
192
155
CFL4
-
-
-
10,6
8,6
6,8
Folkbildning5
30
30
30
32
31
31
KY6
-
12,8
14,2
15,1
15,5
17,6
Grundläggande högskoleutbildning7
245
251
257
268
287
300
Forskarutbildning8
18
18
18
18
18
19
1. Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inte annat anges.
2. Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Hel- och deltidsinskrivna barn.
3. Inkl. förskoleklass.
4. Ej helårsstuderande.
5. Helårsstuderande. Antalet individer som deltagit i studiecirklar är minst 1,5 milj.
6. Avser antal studerande per år.
7. Helårsstudent i grundutbildning exkl. uppdragsutbildning.
8. Antal minst 10 procent aktiva under höstterminen.
Tabell 4.2 Offentliga kostnader budgetår 1998-2003, Mdr SEK1
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Barnomsorg2
39,0
39,1
39,8
40,9
44,0
46,5
Förskoleklass
-
3,6
3,8
3,9
3,7
3,9
Grundskola
50,0
53,6
57,6
61,9
68,0
70,4
Gymnasieskola6
21,2
22,0
22,4
23,9
25,5
26,9
Utlandsskola
-
0,10
0,13
0,14
0.18
0,16
Särskola
-
3,5
3,8
4,3
4,8
5,1
Specialskola
-
0,4
0,5
0,5
0,5
0,5
Vuxenutbildning7
5,5
6,9
7,3
7,2
6,9
5,7
Folkbildning3
-
6,3
6,0
6,2
6,5
6,5
KY
0,6
0,6
0,7
0,7
0,6
0,7
Universitet och högskolor4
32,0
34,3
36,5
38,2
41,5
43,7
Studiestöd5
-
19,7
19,7
19,1
20,7
19,8
1. Kostnader exkl. studiestöd. Studiestöd särredovisas.
2. Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Nettokostnad exkl. avgifter.
3. Summa för folkhögskolor och studieförbund.
4. Inkl. forskning.
5. Inkl. kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter.
6. Inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering.
7. Inkluderar sfi, särvux, kommunal vuxenutbildning och CFL.
Tabell 4.3 Andel kvinnor 1998-2003, lärare och elever, procent
97/98
98/99
99/00
00/01
01/02
02/03
Barnomsorgs-personal1
83
92
94
94
94
94
Lärare i grundskolan
73
74
74
73
73
73
Lärare i särskolan
75
75
76
76
75
75
Lärare i gymnasieskolan
48
48
48
48
48
48
Lärare i vuxenutbildning
67
61
60
60
62
64
Lärare i högskolan
34
35
35
36
37
38
Professorer
11
12
13
14
14
15
Studerande i Ky
49
46
47
46
46
47
Studerande i vuxenutbildning
66
66
66
66
65
65
Studerande i grundläggande högskoleutbildning
58
59
59
60
60
60
Forskarstuderande
42
43
44
45
46
47
1. Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter.
Tabell 4.4 Antal lärare1 1998-2003, 1000-tal
97/98
98/99
99/00
00/01
01/02
02/03
Barnomsorgs-personal2
79,0
79,0
78,0
78,7
82,8
113,14
Förskoleklass
-
9,2
8,3
8,4
8,1
7,5
Grundskola
74,0
76,5
78,4
80,2
82,3
83,4
Gymnasieskola
23,1
23,5
23,7
24,2
25,3
26,3
Sär-, specialskola3
4,0
4,0
4,3
4,7
4,7
4,8
Vuxenutbildning
9,0
10,0
9,5
8,5
8,2
7,5
Folkbildning
2,4
2,4
2,5
2,4
2,4
2,4
Universitet och högskolor
14,6
15,3
15,8
16,8
17,5
18,2
1. Omräknat till heltidsekvivalenter.
2. Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter.
3 . För svenska skolor i utlandet finns inte uppgifter om helårslärare.
4. Avser antal anställda som arbetar med barn. tidigare år redovisas antalet årsarbetare.
4.2
Utgiftsutveckling
Tabell 4.5 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljontals kronor
Utfall
2003
Budget
2004 1
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007
Anslag inom utgiftsområde 15
25:1 Studiehjälp m.m.
3 059,2
3 242,4
3 241,9
3 289,9
3 429,4
3 576,1
25:2 Studiemedel m.m.
9 858,9
11 242,5
10 412,9
10 402,9
11 592,6
12 040,9
25:3 Studiemedelsräntor m.m.
5 448,4
5 833,4
5 743,5
5 343,7
5 293,1
5 688,4
25:4 Rekryteringsbidrag
1 192,1
1 450,7
1 450,7
1 805,8
1 480,9
1 658,7
25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
40,1
61,5
48,0
61,5
61,5
61,5
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27,3
28,1
28,1
28,1
28,1
28,1
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
37,3
63,8
62,8
63,8
63,8
63,8
2003 15 25:5 Vuxenstudiestöd m.m.
199,1
-
0,1
-
-
-
Totalt för utgiftsområde 15
19 862,5
21 922,4
20 987,8
20 995,7
21 949,3
23 117,4
Anslag inom utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk
298,0
305,1
304,5
298,2
301,5
306,7
25:2 Myndigheten för skolutveckling
76,5
95,0
93,3
96,3
96,4
98,0
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
307,3
198,4
256,7
208,8
283,0
443,8
25:4 Specialpedagogiska institutet
337,3
340,3
328,9
350,2
345,9
351,7
25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder
23,0
23,1
22,1
23,3
23,7
24,2
25:6 Specialskolemyndigheten
243,8
242,3
240,5
245,6
247,9
252,2
25:7 Särskilda insatser på skolområdet
265,2
270,5
262,4
281,4
297,9
307,2
25:8 Sameskolstyrelsen
30,2
32,4
32,4
32,8
33,1
33,7
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
3 898,6
3 660,0
3 660,0
3 660,0
3 660,0
3 660,0
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i förskola
0,0
1 000,0
2 000,0
2 000,0
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem
2 473,6
3 500,0
3 470,0
1 500,0
1 000,0
0,0
25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
123,0
128,5
127,6
133,5
136,8
140,0
25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
76,7
89,3
84,2
92,8
94,4
96,2
25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande
101,9
98,1
106,3
99,0
100,4
102,3
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
138,6
158,3
167,4
157,3
160,4
164,6
25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
50,0
50,0
49,1
50,0
50,0
50,0
25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna
1 313,6
1 785,5
1 751,7
1 916,8
0,0
0,0
25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
16,9
18,6
18,8
18,9
19,1
19,4
25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
683,1
778,2
778,2
793,2
809,0
825,5
25:20 Valideringsdelegationen
15,3
15,0
15,3
15,5
15,8
25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar
0,0
125,0
250,0
250,0
25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning
1 072,9
1 125,9
1 095,1
1 137,3
1 150,8
1 171,9
25:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
1 140,3
1 174,0
1 152,4
1 186,0
1 200,0
1 222,1
25:24 Lunds universitet: Grundutbildning
1 420,7
1 455,3
1 428,5
1 466,0
1 483,4
1 505,2
25:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
1 158,1
1 192,1
1 170,1
1 204,3
1 218,5
1 240,9
25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning
1 358,9
1 400,1
1 374,3
1 418,1
1 437,9
1 469,0
25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
943,5
971,1
953,2
981,0
992,7
1 010,9
25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning
867,9
893,2
876,7
902,3
913,0
929,8
25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
961,8
989,8
971,6
1 003,3
1 015,2
1 033,8
25:30 Umeå universitet: Grundutbildning
967,5
1 010,7
971,4
1 020,9
1 033,0
1 052,0
25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
661,2
680,5
667,9
687,4
695,6
708,3
25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning
1 059,2
1 090,9
1 070,8
1 100,4
1 113,5
1 133,9
25:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
459,8
473,3
464,5
478,1
483,8
492,6
25:34 Karolinska institutet: Grundutbildning
526,6
544,6
534,5
550,1
559,3
572,4
25:35 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
738,9
760,7
746,7
768,5
777,6
791,9
25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
837,5
878,2
873,8
893,0
915,3
932,2
25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
633,7
652,2
640,2
659,6
667,4
679,7
25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
544,8
560,5
554,7
564,4
571,1
581,6
25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
235,6
242,6
238,1
245,0
248,0
252,5
25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning
438,9
445,8
453,8
451,9
477,5
486,3
25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
141,4
145,7
143,0
147,2
148,9
151,7
25:42 Växjö universitet: Grundutbildning
364,0
374,9
400,8
378,7
383,2
390,2
25:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning
137,7
141,8
139,2
143,2
144,9
147,6
25:44 Örebro universitet: Grundutbildning
521,8
521,9
512,3
523,7
529,9
539,6
25:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
153,4
158,0
155,1
159,6
161,5
164,5
25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning
460,8
463,8
491,5
466,7
472,2
480,9
25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
118,4
122,0
119,7
133,2
134,8
137,3
25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
196,3
202,8
186,3
202,9
205,3
209,1
25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
61,5
63,3
62,1
64,0
64,7
65,9
25:50 Malmö högskola: Grundutbildning
649,0
630,5
618,9
669,1
677,1
689,5
25:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
72,1
74,2
72,9
75,0
75,9
77,3
25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
373,6
368,8
362,0
372,6
377,0
383,9
25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning
62,4
64,2
63,1
64,9
65,7
66,9
25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning
494,8
512,4
510,6
517,6
523,7
533,4
25:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
44,3
45,6
44,7
46,0
46,6
47,4
25:56 Danshögskolan: Grundutbildning
26,9
27,8
27,3
35,1
41,2
42,0
25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning
73,5
75,7
74,3
76,5
77,4
78,8
25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning
314,3
324,1
318,1
327,4
331,3
337,4
25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning
329,3
317,6
314,0
320,8
324,6
330,6
25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning
86,7
91,0
87,3
91,9
103,9
105,8
25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning
322,9
333,0
326,8
334,6
342,7
353,2
25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
252,9
258,4
254,2
261,0
264,1
269,0
25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
284,1
288,3
292,9
291,2
294,6
300,1
25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning
235,9
235,2
230,9
246,2
269,6
274,5
25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
235,5
243,2
238,7
246,7
266,8
271,7
25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
42,8
44,3
43,5
44,8
45,3
46,1
25:67 Konstfack: Grundutbildning
114,6
118,2
116,0
119,4
120,8
123,0
25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
52,4
54,1
53,1
54,6
55,3
56,3
25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
120,1
123,7
121,4
124,9
126,4
128,7
25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
405,7
393,8
386,5
397,8
402,5
409,9
25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
16,1
16,7
16,4
16,8
17,0
17,4
25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning
238,0
247,4
250,4
251,4
274,6
279,6
25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
25,9
26,8
26,3
27,1
27,4
27,9
25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
1 784,6
1 899,3
1 819,5
2 006,8
2 030,6
2 067,9
25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
593,0
484,1
490,9
287,2
174,3
171,2
25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
341,2
348,4
342,0
347,6
351,8
358,2
25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
1 730,6
1 780,5
1 780,5
1 934,7
1 957,6
1 993,6
25:78 Högskoleverket
187,1
185,9
182,5
187,9
189,5
192,9
25:79 Verket för högskoleservice
13,1
14,1
14,3
14,2
14,4
14,7
25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.
419,9
414,3
383,4
505,5
380,3
386,9
25:81 Överklagandenämnden för studiestöd
10,2
10,7
10,6
10,8
10,9
11,1
25:82 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
40,6
41,9
41,2
43,5
44,3
45,2
25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
35,4
31,8
31,2
32,0
32,5
33,1
25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
34,9
34,7
27,5
34,8
34,8
34,8
25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
9,0
16,0
11,7
11,8
11,9
12,2
2002 16 25:3 Forskning inom skolväsendet
1,2
-
-
-
-
2002 16 25:4 Program för IT i skolan
19,6
-
15,4
-
-
-
2001 16 25:79 Distansutbildningsmyndigheten
-
-
-
-
Utgiftsområde 16
38 734,5
40 701,2
40 218,6
40 465,6
39 508,6
39 267,8
Anslag inom utgiftsområde 17
25:1 Bidrag till folkbildningen
2 519,6
2 601,2
2 553,3
2 635,2
2 689,0
2 742,5
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
73,2
75,8
74,4
79,0
80,1
81,7
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning
9,6
12,6
12,3
10,1
10,1
10,3
2003 17 25:4 Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron
15,0
-
0,0
-
-
-
Utgiftsområde 17
2 617,5
2 689,6
2 640,0
2 724,3
2 779,2
2 834,5
Anslag inom utgiftsområde 23
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
1 228,0
1 289,5
1 265,7
1 356,2
1 370,0
1 393,5
Utgiftsområde 23
1 228,0
1 289,5
1 265,7
1 356,2
1 370,0
1 393,5
Totalt för politikområde Utbildningspolitik
62 442,5
66 602,6
65 112,2
65 541,8
65 607,3
66 613,2
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005
4.3 Mål
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för utbildnings-
politiken att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt-
visa. Detta mål har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Regeringen anser att detta mål skall ligga fast.
4.4 Politikens inriktning
Kunskapssamhället förutsätter livslångt lärande
Utbildning och forskning driver samhällsutvecklingen och lägger grunden för hållbar tillväxt och framtida välfärd. Utbildning stärker människor och ger kraft att möta förändringar i ett alltmer kunskapsbaserat samhälle. Det gör utbildning till ett av de viktigaste verktygen för att öka jämlikheten och motverka segregation i samhället.
Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Utbildningssystemet skall uppmuntra och bereda väg för ett livslångt lärande och skall vara utformat så att det ger alla möjlighet att dels skaffa sig en bra grundläggande utbildning i unga år, dels komplettera sin utbildning eller lära nytt senare i livet.
För att förverkliga Lissabonstrategins mål att Europa 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning, har EU-länderna ställt upp tre strategiska mål som rör utbildningsområdet: att förbättra kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen, att underlätta tillträdet för alla till utbildning och att öppna utbildningssystemen mot omvärlden. Den svenska utbildningspolitikens inriktning ligger också väl i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och dess målsättningar.
De senaste tio årens offensiva investeringar i utbildning och forskning saknar motstycke. De statliga satsningarna på utbildning, universitetsforskning och studiestöd har fördubblats från 1994 till 2004 och omfattar bl.a. kunskapslyftet, den treåriga gymnasieskolan och en omfattande utbyggnad av högskolan med närmare 100 000 nya utbildningsplatser. De stora investeringar som gjorts i utbildning under lång tid har bidragit till att Sveriges befolkning har goda kunskaper och hög kompetens. Det visar sig bl.a. i internationella mätningar av baskunskaper, formell utbildning och arbetskraftens kompetensutveckling. Enligt OECD har också Sverige jämfört med andra länder den högsta andelen av arbetskraften i kunskapsintensiva arbeten.
För att förverkliga visionen att Sverige skall vara Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi (Innovativa Sverige ( en strategi för tillväxt genom förnyelse, Ds 2004:36), måste svensk utbildning och forskning fortsätta att hålla världsklass. Regeringen vill att den svenska arbetskraften skall vara den mest välutbildade i världen. Sverige skall konkurrera med kunskap och kompetens - inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor. Alla barn och ungdomar skall ges förutsättningar att växa med kunskap, alla skall lämna skolan med goda kunskaper - och alla skall ges möjlighet till ett livslångt lärande. Därför är det angeläget att fortsätta de omfattande, samlade och långsiktiga satsningar som görs på utbildning på alla nivåer, från förskolan till forskarutbildningen. Internationaliseringen av svensk utbildning på alla nivåer främjar ökad kvalitet och kan därigenom bidra till att det övergripande utbildningsmålet nås.
I det globala kunskapssamhället blir det allt viktigare att ta tillvara människors initiativkraft och kompetens. Därför vill regeringen inte bara att Sverige skall ha världens högsta utbildningsnivå, utan även att Sverige skall vara bäst i världen på att tillvarata befolkningens kompetens och ha ett arbetsliv som stimulerar kvinnors och mäns initiativkraft och kompetensutveckling. För att bättre ta tillvara människors kunskaper och bl.a. underlätta för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden bör möjligheten till validering och erkännande av yrkeskunskaper förbättras. Möjligheterna för utländska studenter som studerat i Sverige att efter studietiden stanna kvar här för att arbeta kommer att ses över. Skolan och det övriga utbildningssystemet skall bidra till att skapa positiva attityder till företagande och entreprenörskap.
För att bättre ta tillvara alla människors kunskaper och kompetens är det också angeläget att öka jämställdheten i hela utbildningssystemet och motverka könsbundna studieval. Likabehandling skall främjas och diskriminering stoppas. Som framhölls i betänkandet Den könsuppdelade arbetsmarknaden (SOU 2004:43) spelar kvinnors och mäns olika utbildningsval en stor roll för hur könsmönstren ser ut i arbetslivet. Insatser inom utbildningsväsendet för att främja ett otraditionellt yrkesval är och har nästan enbart varit riktade till flickor och kvinnor och har främst handlat om att öka deras intresse för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Regeringens mening är att fler insatser och åtgärder inom utbildningsväsendet behöver fokusera på pojkar och män för att bryta traditionella könsbundna studieval och motverka pojkars sämre studieresultat. Det är angeläget att arbeta för att få fler pojkar och män att söka till flick- och kvinnodominerade utbildningar och att öka intresset för studier bland män med kort utbildning.
Genom att ge ökade kunskaper och stärka medborgarnas engagemang kan ett livslångt lärande bidra till arbetet för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling i Sverige hör intimt samman med hållbar utveckling i övriga världen och handlar bl.a. om ett gemensamt ansvar och solidaritet mellan kvinnor och män samt mellan generationer. Men det handlar lika mycket om gemensamt ansvar mellan folk och länder. Utbildning spelar en tydlig roll i såväl det lokala som det globala arbetet för hållbar utveckling. En av regeringen tillsatt kommitté har i uppdrag att kartlägga omfattningen av utbildning för hållbar utveckling på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet och att stimulera till ytterligare insatser (dir. 2003:68). Sverige skall också fortsätta att spela en aktiv roll i arbetet med FN:s årtionde om Utbildning för hållbar utveckling 2005(2014.
Förskolan - starten på det livslånga lärandet
Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och i det livslånga lärandet. Förskolan skall erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där barnen kan utvecklas på sina egna villkor. I förskolan skall barnens nyfikenhet stimuleras och deras tilltro till sin egen förmåga stärkas. I förskoleverksamheten skall barnen mötas över sociala och ekonomiska gränser, vilket skapar förutsättningar för rättvisa, jämlikhet och integration. Oberoende av ekonomi och familjesituation skall alla barn erbjudas en plats i förskoleverksamheten. Det är betydelsefullt att det finns en mångfald av alternativ i förskoleverksamheten. Därför är familjedaghemmen en viktig del av förskoleverksamheten.
Genom en tydlig strategi har förskolan utvecklats mycket under de senaste åren. Förskoleverksamheten gör det möjligt för föräldrar att förena arbete eller studier med föräldraskap. Förskolan har idag utvecklats till att främst vara till för barnen och deras behov av omsorg, utveckling och lärande. Idag är den en viktig del av den generella välfärden. Genom reformer har regeringen stärkt barnens rätt till en pedagogisk verksamhet. Läroplan för förskolan har införts och barn till föräldralediga och arbetslösa har fått rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar om dagen eller 15 timmar i veckan. Maxtaxan har inneburit sänkta avgifter och utjämnat de orättvisa skillnader som fanns mellan olika kommuners avgifter i barnomsorgen. Skolverket bedömer i sin utvärdering av maxtaxan 2004 att den är fullt ut finansierad. Allmän förskola har införts för alla 4- och 5-åringar. Nya grupper av barn har fått del av ett lekande lärande.
Mer personal ger förutsättningar för mindre barngrupper och ökad kvalitet
Den viktigaste faktorn för att förbättra förskolans kvalitet och miljö är mer personal. Med mer personal ges förutsättningar att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Satsningen på personal är av särskilt stor betydelse för små barn, de barn som är i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska. Regeringen avser att återkomma inom kort med en riktad satsning till kommunerna för att anställa
6 000 fler förskollärare, barnskötare eller annan personal i förskolan. För detta avsätts 1 miljard kronor 2005 och för 2006 och 2007 beräknas 2 miljarder kronor per år för denna satsning.
Det är viktigt att personalen, som arbetar med det första steget i det livslånga lärandet, får kontinuerlig kompetenshöjning för att kunna möta de nya krav som ställs på förskolan. Regeringen tillför sedan 2002 årligen 500 miljoner kronor för att säkra förskolans kvalitet och kompetensutveckla personalen. Det är barnens rättighet att gå i en förskola av god kvalitet. Inom kort kommer regeringen att lägga fram en proposition med förslag till hur kvalitetsarbetet skall genomföras i förskolan.
Förskolan skall bidra till ökad jämställdhet
Alla barn skall få utvecklas som individer utifrån sina egna förutsättningar. De traditionella könsrollerna skall inte begränsa barnen. Forskning visar att barn tidigt bemöts utifrån sitt kön och på så sätt förs normerna i könsmaktsordningen vidare i samhället. Regeringen har avsatt medel t.o.m. 2004 för att utbilda genuspedagoger i alla kommuner. Det behövs dock fler insatser för att öka jämställdheten och höja kvaliteten och därför har regeringen tillsatt en jämställdhetsdelegation för förskolan. Delegationen skall sprida kunskap och erfarenhet om jämställdhet och stötta förskolorna i deras arbete. I maj 2004 delade delegationen ut 2,5 miljoner till 18 projekt. I december 2004 väntas ett delbetänkande från jämställdhetsdelegationen med förslag för att utveckla förskolans jämställdhetsarbete.
Fortsatt öronmärkta resurser för 15 000 fler lärare och andra specialister
Alla skolor skall vara bra skolor och fler elever måste nå kunskapsmålen i skolan. Alla barn och ungdomar skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla elever har rätt till utveckling och stimulans i skolan och rätt till det stöd som de behöver.
Tillgången till välutbildade lärare är avgörande för måluppfyllelsen i skolan. Kommunerna har ett ansvar att erbjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för att kunna rekrytera och behålla lärare. En satsning på att anställa sammanlagt 15 000 nya lärare och andra specialister i skolan kombineras därför med ett ambitiöst kvalitetsprogram för skolan. Satsningen på fler lärare och andra specialister har varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin personal med 8 500 heltidstjänster under de första två åren. Det är 3 000 fler än vad det särskilda statsbidraget täcker.
Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen om statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem för de återstående medlen som delas ut i form av riktade statsbidrag läsåren 2004/05 och 2005/06. Fr.o.m. den 1 januari 2005 införs ett nytt basår för satsningen. Kommunens insatser skall då bedömas i förhållande till personaltätheten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja statsbidraget ett gynnsammare utgångsläge när de ansöker om kommande bidrag. Kommuner som satsat egna medel för att förbättra personaltätheten i skola och fritidshem, utöver det beviljade statsbidraget, kommer inte att missgynnas.
För kommuner med ett växande elevunderlag kan det vara svårt och mycket kostsamt att samtidigt också öka personaltätheten i skola och fritidshem. Därför införs en möjlighet för dessa kommuner att använda en fjärdedel av sin bidragsram för den personalökning som följer av ett ökat elevantal. Det gynnar inte minst kommuner som har ett ökande antal barn i fritidshem.
Förordningsändringarna ger också en möjlighet för kommuner att överföra delar av statsbidraget till en annan kommun när den har gymnasieelever i en annan kommuns gymnasieskola. Därigenom ges den mottagande kommunen bättre förutsättningar att göra behövliga personalförstärkningar.
Kvalitetsprogram för förskola, skola och vuxenutbildning
Regeringens kvalitetsprogram för förskola, skola och vuxenutbildning Alla skolor skall vara bra skolor (skr. 2001/02:188) syftar till att ge elever och föräldrar tydligare information om elevens utveckling och strama upp kvalitetsarbetet i skolor och kommuner. Det behövs på alla nivåer en god bild av hur utbildningsmålen kan nås, vad som brister när målen inte nås och vilka insatser som krävs för att undanröja eventuella brister. Därigenom kan både kvaliteten i utbildningen höjas och likvärdigheten mellan olika skolor och kommuner öka.
Kvalitetsprogrammet innehåller en rad insatser för att stärka kvalitetsarbetet i skolan, skapa en nationellt likvärdig utbildning och se till att utbildningsmålen nås. Programmet innehåller skärpta krav på att ge elever och föräldrar tidig och tydlig information om hur det går i skolan, individuella utvecklingsplaner för varje elev, tydligare årlig redovisning av varje skolas kvalitet och fördubblad nationell granskning och tillsyn. På nationell nivå har arbetet stärkts genom att det tidigare Skolverkets verksamheter har delats upp i två myndigheter. Det nya Statens skolverk har fått ett tydligt uppdrag att utvärdera kvaliteten på och utöva tillsyn vid alla landets skolor och Myndigheten för skolutveckling skall stödja utvecklingsarbetet på skolorna. En prioriterad uppgift är att stödja utvecklingen i de skolor som finns i de mest segregerade områdena. För att ytterligare stärka insatserna i skolor i segregerade områden avser regeringen att under 2006 och 2007 genomföra satsningar för 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål.
Skolväsendet har två grundläggande uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, som hänger nära samman. Trygghet, respekt och arbetsro för alla i skolan är nödvändiga för att kunna tillägna sig kunskaper och kunskap är ett av de bästa vapnen mot odemokratiska värderingar. Alla skall kunna känna sig trygga i skolan och det skall finnas tydliga gemensamt förankrade regler och normer. Skolan skall stärka elevernas självförtroende och förmåga till medkännande med andra. Både lärare och elever skall mötas med respekt och ha inflytande över hur målen skall nås. Skolan skall aktivt motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling. Regeringen avser att lägga fram ett förslag till lagstiftning som syftar till att motverka diskriminering och mobbning i skolan.
För att stärka barns och ungdomars fysiska hälsa bör fysisk aktivitet och rörelse vara en naturlig del av skolans vardag och integreras i hela skolans arbete. Det är regeringens och idrottsrörelsens gemensamma ambition att alla barn skall ha fysisk aktivitet om minst 30 minuter varje dag inom ramen för skoldagen.
Regeringen avser att under 2005 lägga fram en proposition med förslag till ny skollag, som även den blir en viktig byggsten i arbetet med att förbättra kvaliteten i skolan.
Stärkta kunskaper i skolan
Skolans uppgift är att ge alla barn en god start i livet. I dagens kunskapsintensiva samhälle, där allt större krav ställs på kunskap och kompetens, är skolans kunskapsuppdrag av helt avgörande betydelse för människors framtid. Den som lämnar skolan utan goda baskunskaper möter ofta stora problem såväl i sin fortsatta utbildning som på arbetsmarknaden. Därför är det en central jämlikhetsfråga att stärka insatserna för att alla barn skall nå målen i skolan.
För att eleverna skall kunna få hjälp och stöd tidigt är det nödvändigt att skolorna tar reda på och redovisar elevernas utveckling mot läroplanens mål för årskurs 5 och 9. De nationella proven i årskurs 5 och 9 syftar till att kunna följa elevernas kunskapsutveckling på samma sätt i hela landet och har därför en avgörande betydelse för likvärdigheten i den svenska skolan. I det fortsatta arbetet med kvalitetsprogrammet fokuseras insatser för att stärka utbildningsresultaten i de tidiga åren. Särskild uppmärksamhet riktas mot att öka intresset för matematik och att stärka kunskaperna i svenska.
Möjlighet till tvåspråkig undervisning
Elever som kommer till Sverige under grundskoletiden ställs inför särskilt stora utmaningar för att nå skolans mål. Det är angeläget att arbeta aktivt för att ge dessa elever bättre möjligheter att nå skolans mål. För att undvika att ämnesundervisningen måste invänta att de skaffar sig tillräckliga kunskaper i svenska har regeringen beslutat om en försöksverksamhet som innebär att upp till hälften av ämnesundervisningen i grundskolan kan bedrivas på elevens modersmål i samtliga årskurser.
Gymnasieskolan skall utvecklas
Den svenska gymnasieskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser och eleverna når i internationell jämförelse goda resultat. Gymnasieskolan förändrades mycket i och med att alla utbildningar blev treåriga under perioden 1992/93(1994/95. Jämfört med före reformen slutför nu dubbelt så många en treårig gymnasieutbildning. De senaste årens resurstillskott har inneburit att antalet lärare på tio år har ökat från 7,2 till 8,2 per 100 gymnasieelever.
Det är dock angeläget att möjligheterna förbättras för alla att skaffa sig en fullständig gymnasieutbildning. Gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når målen. För att skolan bättre än i dag skall kunna svara mot det moderna samhällets krav på både breda kunskaper och hög specialisering behöver kvaliteten stärkas och helhet, fördjupning och sammanhang betonas ytterligare. En proposition, Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140), förelades riksdagen i april 2004.
Yrkesutbildningarna bör förbättras genom ökat samarbete mellan gymnasieskolorna och arbetslivet samt ökad samverkan mellan kommunerna. Alla elever skall ges möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet som relateras till den utbildning eleven har valt. Fler elever bör ges möjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning. En ny gymnasial lärlingsutbildning blir ett attraktivt alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program. Regeringen har nyligen givit en yrkesutbildningsdelegation i uppdrag att utveckla yrkesutbildningarna.
Kvaliteten i utbildningen måste stärkas särskilt för de elever som inte förvärvat tillräckliga kunskaper i grundskolan. Elever med individuella program föreslås fr.o.m. den 1 juli 2006 få utbildning på heltid. För att stärka de individuella programmen tillförs därför kommunerna 450 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2006 inom ramen för det generella statsbidraget till kommunerna.
En modern gymnasieskola måste motverka negativ stress, fragmentisering och taktikval. Regeringen har därför föreslagit att ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg, att en modern gymnasieexamen införs som ett tydligt kvitto på att eleven fullföljt och tillgodogjort sig gymnasieskolans utbildning och att större kurser införs för att ge helhet och fördjupning. Ett gymnasiearbete som ersätter dagens projektarbete stärker dessutom helhetssynen i utbildningen. Vid antagningen till högskolan skall kunskaper från gymnasieskolan - inte taktikval - premieras.
För att nå bättre resultat i kärnämnena bör undervisningen i dessa ämnen präglas av inriktningen på den utbildning som eleven går. Eftersom alla i en föränderlig värld behöver goda kunskaper i historia oavsett framtida yrkesverksamhet eller studieinriktning, föreslås historia bli ett nytt kärnämne. För att öka elevernas valfrihet och stimulera regional samverkan kring gymnasieskolan skall eleverna kunna söka program i andra kommuner även om dessa finns i hemkommunen. Lokala kurser skall kvalitetssäkras av Skolverket.
Förbättrat system för bidrag till fristående gymnasieskolor
Det nuvarande systemet för bidrag till fristående gymnasieskolor är svåröverskådligt och svårt att tillämpa. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom därför i juli 2004 överens om åtgärder för att förenkla systemet för bidragsgivning till fristående gymnasieskolor och att göra tillämpningen enklare och mer enhetlig för både kommunerna och de fristående skolorna.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra en översyn av myndighetens system för redovisning av kostnaderna för olika program vid kommunala gymnasieskolor med avseende på uppgifternas aktualitet, kvalitet och tillförlitlighet.
Vidare föreslås i denna budgetproposition att det nuvarande systemet för bidrag till fristående gymnasieskolor skall förenklas genom ett slopande av anknytning till lägeskommunens kostnader. Den tidigare bestämmelsen, som säger att om programmet inte finns i hemkommunen men i den kommun där den fristående skolan ligger skall bidraget motsvara kostnaden i den kommunen, upphävs. Bidraget föreslås framöver motsvara den kostnad elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Vidare föreslås att om kommunen inte anordnar ett sådant program, skall det belopp utbetalas som fastställts av Skolverket.
Regeringen avser också att göra vissa ändringar i förordningen (1996:1206) om fristående skolor i syfte att göra tillämpningen av reglerna mer enhetliga.
Vuxnas lärande skall skapa möjligheter
Alla skall ha möjlighet att delta i det livslånga lärandet. Att som vuxen få tillgång till stöd för sitt lärande är betydelsefullt både för individen och för samhället. I år är det cirka 300 000 vuxna som deltar i organiserat lärande för personlig utveckling, för att utvecklas i arbetslivet, återgå till detta eller för vidare studier. Vuxenutbildningen ger människor en chans att själva ändra på sina förutsättningar. För en del kommer det att innebära ändrad inriktning i arbetslivet. Sverige är ett land i ständig förändring och därför måste vuxnas lärande bli mer flexibelt och anpassas till såväl den enskildes som arbetsmarknadens behov. Möjligheterna att ta del av utbildningen bör utvecklas med tillfälle att läsa på kvällstid, på distans eller i form av utbildning förlagd till arbetsplatsen. Fler studerande bör också kunna ta del av utbildning när fler kurser kan följas via den egna datorn. Samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsliv och andra aktörer bör utvecklas ytterligare för att stödja den enskilde individen i dennes val av utbildning och i lärandet.
Validering - reella kunskaper synliggörs
Validering handlar om att synliggöra människors kunskaper och kompetens oavsett hur och var de har förvärvats. Det kan vara kunskaper man har fått i arbetslivet, på fritiden eller inom utbildningsverksamhet utan att de har dokumenterats. Validering öppnar möjligheter genom att kunskap inte längre enbart dokumenteras efter genomgången utbildning. Inte minst för människor från andra länder har validering stor betydelse. De som har förvärvat kunskaper i andra skolsystem och på andra arbetsmarknader kan få sina kunskaper validerade och därigenom tillgodoräkna sig sitt faktiska kunnande. Validering är ett sätt att få kunskap bedömd och det måste ske systematiskt för att vara rättvisande. Därför har regeringen tillsatt en tidsbegränsad delegation, Valideringsdelegationen, som mellan 2004 och 2007 arbetar med att främja utvecklingen av metoder, verksamhetsformer och samarbete.
Kombinationsutbildning för 6 000 personer
För att minska risken för friställning och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommuner eller landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, ges 6 000 personer möjlighet att under perioden den 1 juli 2004 ( 31 december 2005 studera under fyrtio veckor på halvtid inom kommunal vuxenutbildning eller högskola. Utbildningen skall kunna kombineras med fortsatt arbete på halvtid, s.k. kombinationsutbildning, och deltagarna är berättigade till studiestöd i form av rekryteringsbidrag för halvtidsstudier. På så sätt avlastas den kommunala ekonomin samtidigt som kommunerna får ett stöd för sin långsiktiga kompetensförsörjning.
Varje kommun och landsting har fått ett antal studiestöd att disponera. Inom ramen för satsningen finansierar staten högst 3 000 nya studieplatser på halvtid inom högskolan. Utbildningen för 3 000 personer i den kommunala vuxenutbildningen finansieras inom ramen för det särskilda statsbidrag som kommunerna får för detta ändamål. Bland dem som anmäler intresse att delta, skall kommunerna och landstingen särskilt prioritera dem som har en ofrivillig deltidsanställning.
En fortsatt stark folkbildning
En stark folkbildning är viktig i ett kunskapssamhälle. Folkbildningens frivillighet, dess grupp- och idéstyrning samt självständighet bidrar till att ge människor som är utanför de reguljära utbildningssystemen reella möjligheter till lärande. Folkbildningen bidrar till att höja människors kompetens och höjer därmed utbildningsnivån i samhället.
Under våren 2004 har regeringen mottagit fyra skrivelser som behandlar folkbildningens framtida utmaningar. I mars överlämnades betänkandet Folkbildning i brytningstid ( en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor (SOU 2004:30), den andra statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO2). Som ett komplement till denna utvärdering har Folkbildningsrådet haft i uppdrag att formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter (U2004/1560/SV). För att ytterligare bredda underlaget tillsattes en särskild utredare med uppgift att undersöka vilka grupper som inte deltar i folkbildningen och skälen till detta. Detta redovisades i maj 2004. Dessutom har Riksrevisionen överlämnat rapporten Offentlig förvaltning i privat regi - statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen.
Remissbehandling av de två betänkandena samt Folkbildningsrådets framsynsdokument pågår fram till den 1 november 2004. Regeringen kommer därefter att ta ställning till vilka slutsatser som bör dras för den framtida utvecklingen av folkbildningen.
Internationellt konkurrenskraftiga universitet och högskolor
Genom utbyggnaden av högskolan och skapandet av minst en stark högskola som fungerar som kraftcentrum i varje län har fler människor givits möjlighet att skaffa sig en högskoleutbildning. Utbildningskvaliteten har stärkts genom resurstillskott och genom att Högskoleverket har givits i uppdrag att återkommande kvalitetsgranska all högre utbildning. Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Antalet studenter från arbetarhem har i det närmaste fördubblats på tio år. Den sociala snedrekryteringen till högskolan skall fortsätta att minska och högskolorna skall aktivt främja en breddad rekrytering.
Regeringen ser med oro på den sneda könsfördelningen inom många utbildningar i högskolan. Könsmönstren måste brytas. Det gäller att uppmuntra och möjliggöra för både män och kvinnor att göra otraditionella val. Insatser måste göras både nationellt och på enskilda lärosäten. Andelen kvinnor i professorskåren och på andra ledande befattningar inom högskolan måste ökas.
Satsningen på Sveriges nätuniversitet har inneburit att utbudet av IT-stödd distansutbildning snabbt har blivit mycket omfattande. År 2003 studerade 50 000 personer, motsvarande 12 600 helårsstudenter på kurser via nätuniversitetet. Regeringen ser det som viktigt att lärosätena även framöver upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet och avser att noga följa utvecklingen.
Regeringen avser att våren 2005 lägga fram en högskoleproposition till riksdagen. Ett viktigt tema i denna proposition blir internationaliseringen av högskolan och därmed utvecklingen av kvaliteten i svensk högre utbildning. Regeringen avser också att lämna förslag till förändringar i tillträdesreglerna som skall syfta till att bl.a. öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan, uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan, minska konkurrenskompletteringen och bredda rekryteringen till högskolan.
Lärosätena skall erbjuda internationellt attraktiva utbildningar och bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete. Genom ökad profilering och tydligare arbetsfördelning och samverkan kan universitetens och högskolornas samlade resurser utnyttjas mer effektivt och kvaliteten på den högre utbildningen stärkas. Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2004:106) med uppdrag att se över resurstilldelningssystemet för högskolan för att se till att det främjar utbildning av hög kvalitet, tar hänsyn till studenternas efterfrågan och tillgodoser samhällets behov av utbildad arbetskraft.
Ökad internationell student- och forskarrörlighet
Den alltmer internationaliserade kunskapsutvecklingen ökar betydelsen för Sverige av ett omfattande utbyte av studenter och forskare med omvärlden. Utbytet har ökat under senare år, men internationell student- och forskarrörlighet försvåras ännu av olikheter i t.ex. examensstrukturerna. En översyn av vissa examensfrågor i högskolan, Högre utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2), har remitterats under sommaren 2004.
För att stärka den svenska högskolans konkurrenskraft och öka studenternas rörlighet på den internationella arbetsmarknaden, bör den svenska examensstrukturen göras tydligare. Av betydelse är en internationellt konkurrenskraftig masterexamen. En förändring av poängsystemet kan också leda till att svenska studenter och svenska utbildningar kan hävda sig bättre internationellt. För att öka tilliten till varandras utbildningar och examina kommer Sverige att fortsätta att aktivt arbeta för europeisk samverkan kring frågor som rör kvalitetssäkringen av högre utbildning.
De svenska lärosätena behöver profilera sig tydligare samt öka samverkan och arbetsfördelningen sinsemellan för att öka sin attraktionskraft för internationella forskare och studenter. Det nyinrättade EU-programmet Erasmus Mundus, som trädde i kraft 2004, kan också bidra till att öka intresset bland både inom- och utomeuropeiska studenter för studier vid europeiska lärosäten.
En grundläggande förutsättning för ett fortsatt framgångsrikt internationellt utbyte är goda kunskaper i främmande språk utöver engelska. För att ta vara på globaliseringens möjligheter och lägga grunden till ett framgångsrikt framtida internationellt utbyte under såväl studier som arbetsliv är det viktigt att barn och ungdomar uppmuntras att läsa främmande språk i grund- och gymnasieskolan.
Utbildning av tillräckligt antal förskollärare
Lärarutbildningsreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2001, kommer att utvärderas av Högskoleverket under 2005.
Det är nödvändigt att lärosätena i ökad utsträckning samarbetar kring specialiseringar och profileringar inom lärarutbildningen för att tillgodose arbetsmarknadens behov.
Regeringen avser att i regleringsbrev precisera målen för 2005-2008 avseende antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola/förskoleklass.
Vidare avser regeringen att återkomma i regleringsbrevet med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen skall vara möjligt att välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass.
Förbättrat tillgodoräknande, validering och vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att öka tillgången på utbildade lärare i förskolan och till att stimulera rekryteringen. Barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens bör ges möjligheter att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkeserfarenheter tas väl tillvara. Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att fler kan uppnå en fullständig lärarexamen under kortare tid, och tillgången på välutbildad personal i förskolan kan öka.
Regeringen avser att i regleringsbrevet för Högskoleverket ytterligare utveckla uppdraget om medverkan vid lärosätenas beslut om dimensioneringen av lärarutbildningen. I detta arbete skall Högskoleverket ytterligare precisera behovet av vissa lärarkategorier. I denna del av uppdraget skall Högskoleverket samverka med Skolverket i enlighet med vad som beskrivs i avsnittet Behovet av lärare i 8.1.2 Lärarutbildning.
Regeringen kommer att aktivt följa utvecklingen och vidta ytterligare åtgärder om planerade insatser inte ger avsedda resultat för en tillfredsställande försörjning av utbildade lärare.
Mitthögskolan blir universitet
Regeringen förklarade 1998 att Mitthögskolan skulle ges förutsättningar att utvecklas till universitet. Mitthögskolans anslag till forskning och forskarutbildning har därefter under perioden 2000-2003 höjts med 47 miljoner kronor. I oktober 2000 beslutade regeringen att fr.o.m. den 1 januari 2001 tilldela Mitthögskolan naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Mitthögskolan skall, i enlighet med regeringsbeslut i januari 2003, fr.o.m. den 1 januari 2005 benämnas universitet. Beslutet är ett led i regeringens politik att stärka den högre utbildningen och forskningen i Sverige och skapa starka lärosäten i hela landet. Lärosätet, som vid årsskiftet byter namn till Mittuniversitetet, föreslås tillföras ytterligare 10 miljoner kronor i höjda forskningsanslag 2005.
Högskoleutbildning i nycirkus i Botkyrka
Stockholmsområdet har en av norra Europas främsta nycirkusmiljöer. För att utveckla nycirkuskonsten föreslås därför att Danshögskolan erhåller medel för att anordna nycirkusutbildning i Botkyrka kommun. Danshögskolan föreslås få ett resurstillskott om 7 miljoner kronor 2005 och ytterligare 5 miljoner kronor 2006. Samtidigt avvecklas den kompletterandeutbildning i nycirkus som bedrivs i Botkyrka. Fullt utbyggd kommer i genomsnitt 24 helårsstudenter att kunna erbjudas högskoleutbildning i nycirkus.
Utbildningen vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo blir högskoleutbildning
Vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo bedrivs kvalificerade yrkesutbildning inom områdena bygghantverk, trädgårdsdesign samt park- och landskapsvård. För att utveckla dessa utbildningar och fördjupa ämneskunskaperna inom berörda yrkesgrupper blir dessa utbildningar högskoleutbildning och överförs till Göteborgs universitet, som under perioden 2005 ( 2007 föreslås få en anslagshöjning om sammanlagt 11 miljoner kronor för denna utbildning. Fullt utbyggda motsvarar denna anslagshöjning 100 helårsstudenter.
Högskolan i Gävle
Högskolan i Gävle beräknas tillföras 4,1 miljoner kronor 2006 och ytterligare 4,1 miljoner kronor 2007 i höjda anslag för att inrätta ett femtiotal utbildningsplatser som leder till yrkeshögskoleexamen.
Karolinska institutet tillförs resurser för utbildning i medicinsk fotvård
Medicinsk fotvård är en viktig behandling för flera patientgrupper, bl.a. diabetiker. I de flesta europeiska länder finns högskoleutbildning eller motsvarande i medicinsk fotvård. För att säkerställa tillgången på personal med god kompetens inom detta område, beräknas att Karolinska institutet åren 2006 ( 2007 tillförs sammanlagt 5 miljoner kronor i höjda anslag för utbildning i medicinsk fotvård vilket motsvarar 60 helårsstudenter.
Stärkt östersjöprofil på Högskolan på Gotland
Vid Högskolan på Gotland bedrivs bl.a. utbildning och mångvetenskaplig forskning med inriktning på östersjörelaterade frågor. För att stärka verksamhetens östersjöprofil föreslås att Högskolan på Gotland tillförs 750 000 kronor i höjda forskningsanslag fr.o.m. 2005.
Nytt TUA-avtal
Staten, Västra Götalands läns landsting (tidigare Göteborgs kommun) och Västerbottens läns landsting har sedan 1992 haft avtal om samarbete kring den tandläkarutbildning och forskning som Göteborgs universitet och Umeå universitet bedriver. Detta avtal har regeringen sagt upp.
Regeringens förhandlingsman, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting har i augusti 2004 undertecknat ett nytt avtal om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården. Avtalet, som skall kompletteras med regionala avtal, innebär att staten fr.o.m. 2005 skjuter till ytterligare 15 miljoner kronor till odontologisk forskning och utbildning.
Mer pengar till läkarutbildning och medicinsk forskning
År 2003 slöt staten och berörda landsting ett nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning. Detta s.k. ALF-avtal lägger grunden för ett fortsatt gott samarbete mellan berörda universitet och landsting.
I enlighet med detta avtal höjs den statliga ersättningen till dessa landsting med sammanlagt 121 miljoner kronor 2005. Av dessa avser sammanlagt 18,5 miljoner kronor höjd ersättning för forskning till Östergötlands läns landsting och Västerbottens läns landsting att lägga till de sammanlagt 6,5 miljoner kronor som de båda landstingen har fått 2004. Höjningen av den statliga ersättningen bidrar till att utveckla grundutbildningen av läkare och stärka den medicinska forskningen i Sverige.
Studenternas rättssäkerhet stärks
Sedan 2000 har regering och riksdag ökat studenternas inflytande över sin utbildning och över de processer och beslut som rör deras situation. Genom ökade möjligheter till representation har studenterna blivit självklara medaktörer i högskolans arbete och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan har ökat möjligheterna att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier i högskolan.
Genom bl.a. beslutade ändringar i högskoleförordningen som träder i kraft den 1 januari 2005 stärks studenternas ställning ytterligare och förbättras rättssäkerheten på flera områden. Bl.a. förtydligas studenternas rätt att få sina betyg omprövade och studenterna får rätt till ett minsta antal prov- och praktiktillfällen.
Försöksverksamhet med utökat studieår planeras
Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett utökat studieår i syfte att dels möjliggöra studier med kortare studietid, dels effektivisera användningen av universitetens och högskolornas resurser.
Syftet med uppdraget är att ta reda på vilka praktiska åtgärder som behövs för att universitet och högskolor skall kunna erbjuda studier inom ramen för såväl ett normalt som utökat studieår. Högskoleverkets rapport kommer att lägga grunden för försöksverksamhet med utökat studieår vid ett antal lärosäten.
Stöd till funktionshindrade studenter
De senaste årens utbyggnad av högskolan har medfört en ökning av antalet högskolestudenter med funktionshinder. Det är angeläget att dessa studenter får ett adekvat stöd. Därför har den andel av resurserna som lärosätena skall avsätta till funktionshindrade fördubblats fr.o.m. 2004 För att tillgodose det ökade behovet av anpassad studielitteratur föreslås att Talboks- och punktskriftsbiblioteket tillförs nästan 2,8 miljoner kronor 2005. Regeringen avser att uppdra åt lärosätena att fr.o.m. 2005 upprätta egna handlingsplaner för arbetet med funktionshindrade inom hela högskolans verksamhetsområde.
Goda kunskaper i matematik och intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
En stor del av de senaste årens omfattande utbyggnad av högskolan har skett inom naturvetenskap och teknik. Det har inneburit en väsentlig förstärkning av antalet högskoleutbildade inom dessa områden. Under 1990-talet fördubblades antalet examinerade inom teknikområdet. För att denna utveckling skall fortsätta måste det finnas tillräckligt många intresserade sökande med goda baskunskaper från gymnasiet.
Goda matematikkunskaper är en förutsättning för lärande inom flertalet ämnesområden. Intresset för matematik bör stimuleras i hela utbildningssystemet, från förskolan till högskolan, och matematikundervisningen bör utvecklas så att dess praktiska betydelse i arbets- och vardagslivet tydliggörs. Matematikdelegationen redovisar i slutet av september 2004 sina slutsatser för att höja intresset för matematik, teknik och naturvetenskap.
För att öka rekryteringsunderlaget måste arbetet med att utveckla de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna fortsätta för att stärka deras attraktionskraft. Grundskolor bör uppmuntras att profilera sig inom naturvetenskap och teknik och lärare ges möjlighet till kompetensutveckling. Mer av nyskapande och attraktiva utbildningar behöver tas fram i gränslandet mellan områden som teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och design. Fr.o.m. den 1 juli 2005 övertar Myndigheten för skolutveckling Högskoleverkets ansvar för bidragsgivning till s.k. science centers.
Nytt barntillägg till studerande
Målet med studiestödet är att ge människor möjlighet att studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder.
Den reformering av studiestödet som genomfördes 2001 innebar att bidragsdelen höjdes med ca 500 kronor per månad och att de studerande därigenom får en lägre skuldsättning. Möjligheterna att arbeta vid sidan av studierna förbättrades också genom att det s.k. fribeloppet höjdes kraftigt.
Studerande med barn kan i dag ha en svår ekonomisk situation. I 2004 års ekonomiska vårproposition aviserades att studiestödet tillförs 450 miljoner kronor fr.o.m. 2006 för införandet av ett barntillägg till studerande med barn. En arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet för att utarbeta förslag till hur ett system för detta bör utformas.
Förbättrade möjligheter till studiestöd för äldre
I det moderna kunskapssamhället är goda möjligheter till ett livslångt lärande av avgörande betydelse. Utbildningssystemet måste välkomna människor i alla åldrar och ge även äldre människor förutsättningar att komplettera sin utbildning och lära nytt. Därför avsätts 100 miljoner kronor fr.o.m. den 1 juli 2006 och totalt 250 miljoner kronor 2007 för att förändra studiestödet så att fler äldre har möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel.
Sverige skall vara en ledande forskningsnation
Tillsammans med utbildning driver forskningen samhällsutvecklingen och lägger grunden för hållbar tillväxt och framtida välfärd. Genom forskning kan vi bättre förstå den värld vi lever i och förhoppningsvis också göra den bättre. Sverige tillhör de länder som satsar mest offentliga resurser på forskning och har även ett mycket FoU-intensivt näringsliv. Svensk forskning håller dessutom hög kvalitet. Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
För att upprätthålla svensk forsknings starka internationella position behöver fortsatta satsningar göras på forskning och forskarutbildning. Forskning i Sverige skall bedrivas med en öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i samhället och har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi. Staten har ett särskilt ansvar för finansiering av grundforskning och forskarutbildning.
En omfattande utbyggnad av forskarutbildningen har genomförts de senaste åren för att möta det ökade behovet av forskarutbildade inom både högskolan och det övriga samhället och säkerställa återväxten av framstående forskare. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige från ca 1 500 till 3 000 examinerade. De sexton nationella forskarskolor som initierades i den senaste forskningspolitiska propositionen 2000 har inneburit en modernare och mer strukturerad form av forskarutbildning och skapat nya samverkansmöjligheter mellan doktorander och mellan lärosäten.
Det ökade internationella samarbetet ger större möjligheter att stärka svensk forskning samtidigt som denna utveckling ställer nya krav på att svenska lärosäten och forskningsmiljöer är internationellt konkurrenskraftiga. De bästa svenska forsknings- och innovationsmiljöernas internationella konkurrenskraft bör stärkas genom prioritering och kraftsamling. Det är nödvändigt att sätta fokus på profilområden där Sverige redan har byggt upp en stark tradition och på områden som har intressanta framtidsutsikter. Svensk forskning måste bli bättre på att satsa på unga forskartalanger och fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden.
Forskningen har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och offentliga verksamheter. Genom utbyggnaden av högskolan och tilldelningen av forskningsresurser till alla lärosäten har förutsättningarna för högskolan att bidra till utvecklingen i närområdet ökat. Till detta bidrar också kravet i högskolelagen (1992:1434) på lärosätena att de, förutom att bedriva utbildning och forskning, skall samverka med det omgivande samhället. Lärosätenas betydelse för näringslivet kan öka genom stärkt fokus på kommersialisering av forskningsresultat, mer utvecklat samarbete med näringslivet och forskningsinstitut och genom att ytterligare stimulera och ta tillvara lokala och regionala styrkor.
Regeringen förbereder för närvarande en forskningspolitisk proposition. Viktiga teman i propositionen blir grundforskningens betydelse, behovet av koncentration och kraftsamling, strategiska forskningsområden, generationsskiftet inom svensk forskning, unga forskare samt kommersialiseringen av forskningsresultat. Under perioden 2000 ( 2005 höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Regeringen föreslår att svensk forskning och forskarutbildning under perioden 2005-2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kronor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar. Den successiva anslagshöjningen innebär att 100 miljoner kronor tillförs 2005, ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2006, 500 miljoner kronor tillförs 2007 och 1,2 miljarder kronor 2008. Den närmare fördelningen av dessa medel återkommer regeringen till i den forskningspolitiska propositionen.
För att öka kommersialiseringen av forskningsresultat behövs insatser för att utveckla det akademiska entreprenörskapet och effektivare omsätta forskningsresultat och idéer i affärer och företag. Det är viktigt att alla lärosäten har strategier för kommersialisering av forskningsresultat. Genom en förändring av lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat öka. En särskild utredare kommer därför att klarlägga konsekvenserna av ett avskaffande av lärarundantaget (dir. 2004:106).
Den 1 januari 2004 trädde en ny lag om och organisation för etikprövning av forskning (SFS 2003:460) i kraft. Lagen innebär att för viss forskning måste godkännande från en etikprövningsnämnd inhämtas innan forskningen får påbörjas. Regeringen avser att tillsätta en utredare för att utreda vissa frågor om etikprövning av forskning. En viktig fråga som skall utredas är om etikprövningslagens tillämpningsområde bör utvidgas.
Inför EU:s beslut om nästa ramprogram för forskning och teknisk utveckling, som avser perioden 2006 ( 2010, har Sverige drivit frågan om att stödja grundforskning och skapa ett europeiskt forskningsråd. Det är viktigt att stärka europeisk grundforskning i ett internationellt perspektiv och skapa bättre förutsättningar för Europa att bedriva världsledande forskning. Sverige arbetar också vidare för att utveckla det nordiska forskningssamarbetet.
4.5 Insatser
4.5.1 Insatser inom politikområdet
Huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar mellan olika verksamheter inom politikområdet. Insatserna består av:
* Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom politikområdet till ca 29 procent av driftskostnaderna vilket innebär att detta inte är den dominerande styrformen. Anslagen utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt som bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagen till grundläggande högskoleutbildning är huvudsakligen prestationsrelaterade. Anslag utgår inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksamheten. Exempel på detta är det riktade stödet för utbildning av vuxna, kompetensutveckling för lärare, maxtaxa och allmän förskola samt bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.
* Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet, utom för folkbildningen, fastställs mål och regler i lagar och andra författningar. För folkbildningen fastställer staten endast syften för statsbidraget medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksamheten. För förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skolformsförordningar och läroplaner. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För universitet och högskolor gäller högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och för studiestödsområdet främst studiestödslagen (1999:1395) samt studiestödsförordningen (2000:655). Dessa lagar, förordningar och läroplaner är också i stor utsträckning giltiga för den enskilda verksamheten på respektive område. På högskoleområdet finns en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare, lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina samt för Sveriges lantbruksuniversitet förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet.
* Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden har uppföljnings- och statistikansvar på sina respektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildningsstatistik.
* Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina respektive områden och genomför omfattande utvärderingsprogram. Arbete med kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling pågår inom kommuner, skolor och högskolor. Skolor och kommuner skall årligen upprätta kvalitetsredovisningar. Statens skolverk genomför regelbunden inspektion av varje kommun och skola. Folkbildningsrådet svarar för kontinuerlig utvärdering av folkbildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering av denna verksamhet. Universitet och högskolors kvalitetsarbete är ett åläggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Högskoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla universitet och högskolor. Högskoleverket beslutar också om examensrätter för den statliga högskolan. Dessutom genomför verket nationella utvärderingar som kan vara inriktade på särskilda aspekter.
* Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet utövas av de centrala myndigheterna. Kommunerna utövar även kontroll över sin egen verksamhet, samt tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem.
* Utvecklingsinsatser. I syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdig utbildning skall Myndigheten för skolutveckling stimulera och driva på utvecklingen i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och av vuxnas lärande. Även Nationellt centrum för flexibelt lärande har i uppgift att bedriva utvecklingsarbete. Beträffande högre utbildning och forskning bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete vid universiteten och högskolorna.
* Internationellt samarbete. Det internationella samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga insatserna.
Statliga insatser beskrivs närmare under respektive avsnitt för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxnas lärande, högskoleverksamhet samt studiestödsverksamhet.
Internationellt samarbete
Internationellt samarbete är av stor vikt för utvecklingen av det svenska utbildningssystemet. Det internationella samarbetet syftar till att stärka kvaliteten i utbildningen samt att främja möjligheter till studier och arbete på olika platser i världen. Därigenom förvärvas även kunskap och förståelse för andra länder och kulturer samtidigt som det ges möjligheter att skapa kontakter som kan komma både individen och samhället till godo. I Bolognaprocessen samarbetar nu 40 stater för att stärka den högre utbildningen i Europa och göra ländernas system mer jämförbara. Prioriterade frågor är kvalitetssäkring, ömsesidigt erkännande av examina och studieperioder samt implementering av ett system med flera cykler inom den högre utbildningen. Inom ramen för Köpenhamnsprocessen bedrivs fortsatt arbete för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen och främja internationell rörlighet för yrkesutbildade.
Inom ramen för EU-samarbetet har viktiga mål och ramverk antagits för att säkerställa kvalitet, förbättrad tillgänglighet och ökad öppenhet mot omvärlden. Inom EU inleds under hösten 2004 förhandlingar om det framtida utbildningsprogrammet för livslångt lärande som kommer att ersätta de nuvarande utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da Vinci. Regeringens mål är att öka rörlighet och internationellt utbyte inom såväl gymnasieskolan som den högre utbildningen. Ökade kontaktytor mot omvärlden, stöd till utbildnings- och forskningsinstitutioner och insatser för internationalisering förväntas bidra till en rättvis och hållbar global utveckling vilket är ett gemensamt mål för Sveriges politik för global utveckling.
Det svenska studiemedelssystemet, förbättrade möjligheter till erkännande av studier utomlands samt vårt deltagande i EU:s utbildnings- och utbytesprogram har vidgat möjligheterna för den enskilde att studera utomlands. Många skolor och lärosäten har etablerat internationella kontakter och antalet utländska studenter i Sverige har ökat. Lärosäten måste klara den globala konkurrensen när det gäller att attrahera studenter och har som målsättning att erbjuda internationellt attraktiva utbildningar. Det är viktigt att de erfarenheter som utbyten ger tillvaratas.
EU
Den 31 december 2006 avslutas den andra etappen av programmen Sokrates och Leonardo da Vinci vilka ger stöd till rörlighet, utbyten och samverkan inom den allmänna respektive den yrkesinriktade utbildningen. Samtidigt avslutas ett antal andra verksamheter för utbildningssamarbete mellan medlemsstaterna, t.ex. programmet e-Learning. Den europeiska kommissionen antog i juli 2004 ett förslag att hela EU:s interna utbildningssamarbete för perioden 2007-2013 förs till ett integrerat handlingsprogram för livslångt lärande, vilket både Europeiska rådet och ministerrådet har ställt sig bakom. Kommissionen föreslår att budgeten för programmet utökas avsevärt jämfört med föregående programperiod. Förslaget innebär en förenklad programadministration samt att beslut i större utsträckning kommer att decentraliseras till medlemsstaterna. Målet är att kommissionens förslag skall kunna antas av Europaparlamentet och ministerrådet i slutet av 2005.
Det nyinrättade programmet Erasmus Mundus berörs inte av de planerade förändringarna. Det genomförs 2004-2008 med en total budget om 230 miljoner euro och skall bidra till ökat intresse bland både inom- och utomeuropeiska studenter för studier vid olika europeiska lärosäten. Programmet ger stöd till gemensam utveckling av masterutbildningar i samverkan med tredje land och till stipendier som i storlek motsvarar de amerikanska Fulbright-stipendierna. Erasmus Mundus är ett led i uppföljningen av de gemensamma framtidsmål för utbildningssystemen som antagits inom Lissabonstrategin vid sidan av rådets och kommissionens särskilda arbetsprogram för uppföljningen av målen. I mars 2004 lämnades en delrapport till Europeiska rådet om genomförandet av arbetsprogrammet. Hur Sverige förhåller sig till målen redovisas särskilt under avsnitt 4.6 Resultatbedömning för politikområdet Utbildning.
Av stor betydelse för att utbildningsmålen skall uppnås är även det utvecklingsarbete för ökad rörlighet, kvalitet och jämförbarhet mellan utbildningssystemen som sker inom ramen för Bologna- och Köpenhamnsprocesserna för högre respektive yrkesinriktad utbildning. I anslutning till Köpenhamnsprocessen har Europaparlamentet och ministerrådet enats om införande av kompetensportföljen Europass, där studerande och arbetssökande kan samla olika europeiska dokument för redovisning av kvalifikationer. I åtgärden, som syftar till att underlätta rörligheten över gränserna, ingår också samordning av insatser för information och vägledning beträffande utbildningsmöjligheter i Europa. Rådet har dessutom under 2004 antagit gemensamma principer för kvalitetssäkring i yrkesutbildningen och för validering av informellt lärande.
OECD
OECD jämför och analyserar utbildningssystemen i medlemsländerna. Den utbildningspolitiska diskussionen i medlemsländerna har starkt påverkats av OECD:s rapporter inom utbildningsområdet. Detta gäller inte minst det s.k. PISA-projektet som vart tredje år presenterar jämförande indikatorer på 15-åringars kunskaper i matematik, naturkunskap och läsning. OECD publicerar årligen "Education At a Glance" med aktuell utbildningsstatistik för samtliga medlemsländer.
Organisationen arrangerade ett utbildningsministermöte i Dublin i mars 2004. Vid ministermötet diskuterades kvalitet i utbildningssystemen, tillgång till kvalificerade lärare samt den högre utbildningen. I flertalet av medlemsländerna går utvecklingen i riktning mot ökad decentralisering av styrsystemen, vilket för med sig krav på olika metoder för kvalitetssäkring. De flesta länder utvecklar någon typ av mätningar av elevernas kunskaper. Sverige tillhör de länder som publicerar resultaten av mätningarna på skolnivå.
OECD genomför även tematiska översyner av medlemsländernas utbildningssystem. Sverige har nyligen deltagit i en översyn av hur attraktionskraften i läraryrket skall kunna ökas. OECD färdigställer inom kort sin bedömning av det svenska systemet för lärares rekrytering och utbildning samt deras anställningsförhållanden. Därefter framställer OECD en syntesrapport som diskuteras med medlemsländerna.
Sverige har även deltagit i ett projekt som drivits gemensamt av OECD och Higher Education Funding Council for England som finansierar de engelska lärosätena. Projektet har handlat om styrning och finansiering av högre utbildning och avslutades under våren 2004. Gemensamma utvecklingstendenser och utmaningar inom området har publicerats i en syntesrapport. Sverige har även deltagit i en tematisk analys av vuxnas lärande. En slutrapport väntas i slutet av året och resultaten skall redovisas vid en konferens i Sverige under mars 2005. Sverige deltar även i en granskning av likvärdigheten i utbildningssystemen. Särskilt granskas social snedrekrytering, jämställdhet och likvärdighet för invandrare och barn till invandrare i det svenska utbildningssystemet.
Vidare deltar Sverige i en nyligen påbörjad översyn av politiken för den högre utbildningen och i ett gemensamt projekt med Unesco som syftar till att skapa gemensamma riktlinjer för kvalitetssäkring och erkännande av högre utbildning. Därutöver deltar Sverige i ett projekt som undersöker betygs- och examenssystemens betydelse för det livslånga lärandet.
Nordiska ministerrådet
Det övergripande målet för det nordiska samarbetet är att göra Norden till en föregångsregion för utveckling av mänskliga resurser. Detta skall ske genom erfarenhetsutbyte och utvecklingssamarbete samt genom att samarbetet koncentreras till områden där det stärker nationell utveckling och är nyttigt ur ett resursperspektiv. Samarbetet skall utvecklas genom sektoriella handlingsplaner, nordiska avtal, mobilitetsprogram och tidsbegränsade projekt. Det nordiska samarbetet skall även tjäna som bas för samråd och erfarenhetsutbyte inför ländernas deltagande i annat internationellt samarbete.
Nordiska ministerrådet fattade år 2003 beslut om en reformering av de nordiska mobilitets- och nätverksprogrammen och slog därigenom samman vissa verksamheter och skapade en enhetlig administrativ struktur för de nya programmen. Denna nyordning trädde i kraft den 1 januari 2004.
2004 präglas i huvudsak av uppföljningen av vitboken om hur Norden skall kunna utvecklas till en internationellt ledande region för forskning och innovation. Vidare handlar det nordiska samarbetet under 2004 i stor utsträckning om att förverkliga den handlingsplan som upprättades under det svenska ordförandeskapet 2003, syftande till att reducera nordiska gränshinder på utbildningsområdet. Bland annat antogs ett nytt gymnasieavtal. Det gamla så kallade Sigtunaavtalet om erkännande av bevis avseende högre utbildning ersattes också med en Reykjavikdeklaration som bättre står i samklang med Lissabonkonventionen på samma område. Därutöver har en kartläggning gjorts över hur erkännande av yrkeskompetens fungerar mellan de nordiska länderna. Projektet kan därvid bidra till det europeiska arbetet med erkännandefrågor inom ramen för Köpenhamnsprocessen. Arbetet med den handlingsplan som skall styra det nordiska samarbetet på utbildnings- och forskningsområdet under perioden 2005-2007 ägnas också mycket tid, liksom realiseringen av det fördjupade samarbetet med det nordiska närområdet.
Till följd av Nordiska ministerrådets (NMR) översyn av de gemensamma nordiska institutionerna har NMR under 2003 fattat beslut om avveckling av Nordens folkliga akademi i Göteborg från och med den 1 augusti 2004. Det nordiska samarbetet rörande vuxnas lärande kommer istället att samordnas inom ett nordiskt nätverk för vilket ett samordnande sekretariat placeras vid Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Unesco
Unesco ansvarar för FN:s årtionde om utbildning för hållbar utveckling som inleds 2005. Arbetet med årtiondet är centralt för Sveriges arbete inom Unesco. Sverige kommer även att fortsätta arbetet med att förankra förslagen om reformer för Unescos organisation och budgetprocess. Unescos största program är Utbildning för alla och utgör ett viktigt redskap för att uppnå FN:s millenniemål om tillgång till utbildning och Sverige fortsätter arbetet med programmets genomförande. Sverige arbetar vidare aktivt med den konvention om det immateriella kulturarvet som antogs av generalkonferensen år 2003 samt med förberedelser för arbetet med konventionen avseende kulturell mångfald.
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling lyfts generellt fram som en avgörande faktor för att nå framgång i arbetet med att förverkliga handlingsplanen för hållbar utveckling som antogs vid FN:s världstoppmöte i Johannesburg år 2002. I handlingsplanen med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och den miljömässiga, understryks betydelsen av utbildningsinsatser inom nära nog samtliga områden.
Regeringen tillsatte i maj 2003 en särskild kommitté, Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (dir. 2003:68), med två huvuduppgifter. Den ena är att kartlägga omfattningen av utbildning för hållbar nationell och global utveckling på olika nivåer av det svenska utbildningssystemet samt att stimulera till ytterligare insatser. Den andra uppgiften var att organisera ett internationellt seminarium om utbildning och lärande för hållbar utveckling. Detta ägde rum i form av ett rådslag med namnet "Learning to change our world - international consultation on education for sustainable development" i Göteborg den 4-7 maj 2004. Rådslaget blev framgångsrikt och ett omfattande utvärderingsarbete, där många aktörer från rådslaget är inkluderade, har skett. Kommittén lämnar sitt betänkande i oktober 2004. Genom detta arbete kan Sverige spela en aktiv roll i arbetet med FN:s årtionde om Utbildning för hållbar utveckling 2005-2014.
Sverige har tillsammans med medlemmarna i Östersjöstaternas råd ingått en överenskommelse om att stärka utbildning för hållbar utveckling på alla nivåer av utbildningssystemet.
4.5.2 Insatser utanför politikområdet
Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet Utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning. Verksamheten finansieras främst med kommunala skatteintäkter och generella statsbidrag under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.
Verksamheten inom universitet och högskolor finansieras inte enbart från politikområdet Utbildningspolitik utan också med medel från politikområdet Forskningspolitik och från andra forskningsfinansiärer. Lärande pågår inte bara inom ramen för politikområdet Utbildningspolitik utan också i form av personalutbildning, kompetensutveckling i arbetslivet och arbetsmarknadsutbildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra sammanhang.
Studiestödssystemet är på olika sätt kopplat till övriga trygghetssystem inom andra politikområden som Ekonomisk familjepolitik. En särskild utredare har haft i uppdrag (dir. 2002:120) att kartlägga samspelet mellan de olika systemen. Utredaren har även analyserat förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Uppdraget är slutfört och betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) bereds för närvarande i Regeringskansliet.
När det gäller att förverkliga kulturpolitiken spelar Folkbildningen en viktig roll.
4.6 Resultatbedömning för politikområdet Utbildning
4.6.1 Sverige och de gemensamma europeiska utbildningsmålen
EU:s stats- och regeringschefer konstaterade vid toppmötet i Lissabon våren 2000 att Europeiska unionen stod inför en genomgripande förändring till följd av globaliseringen och utmaningarna från en ny kunskapsbaserad ekonomi. De enades om ett strategiskt mål inför år 2010, nämligen att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.
Våren 2001 kom medlemsstaterna överens om gemensamma mål för sina utbildningssystem. Tre strategiska mål, uppdelade på 13 delmål, har antagits. Det är dock medlemsländerna som har det fulla ansvaret för att dessa mål uppnås. I detta avsnitt redovisas såväl målen som läget i svensk utbildning i förhållande till indikatorer som fastställts på europeisk nivå.
4.6.2 Strategiskt mål 1: Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen
Målet berör lärarrekrytering, grundläggande kunskaper och nyckelkompetenser samt effektiv resursanvändning.
Lärarna - kvalitet och rekrytering
Lärarna utgör den centrala framgångsfaktorn för en bra utbildning. Att utbildningssystemen kan försörjas med tillräckligt många välutbildade lärare är därmed ett centralt mål. Om man lyckas med detta beror i hög grad på demografiska faktorer och på läraryrkets attraktivitet.
I Sverige har en ny lärarutbildning införts, vilken bygger på de delvis nya krav som ställs på lärarna. Antalet sökande till lärarutbildningen har därefter ökat. En särskild lärarutbildning för verksamma lärare som saknar lärarexamen har inrättats. Genom bl.a. projektet Attraktiv Skola samarbetar regeringen med arbetsmarknadens parter för att öka yrkets attraktivitet. Fortbildningen av lärare är väl utbyggd i Sverige i jämförelse med de flesta andra länder.
Lärartätheten är i internationell jämförelse hög, men ett förhållande som behöver uppmärksammas är att medelåldern på lärarna i den svenska skolan är relativt hög. Sverige, liksom många andra länder, har också en förhållandevis stor andel lärare som saknar fullständig lärarutbildning. Sammantaget behövs fortsatta ansträngningar på alla nivåer för att öka läraryrkets attraktivitet och för att säkra lärarförsörjningen.
Grundläggande kunskaper
Goda grundläggande kunskaper i språk, matematik och naturvetenskap är avgörande för både individens fortsatta lärande och det moderna samhället och ekonomin. Dessutom krävs idag sådana nyckelkompetenser som att lära sig att lära, att ha självtillit och initiativförmåga och förmåga att kunna ta ansvar.
Tillgång till kostnadsfri utbildning av god kvalitet för alla är en grundläggande princip i Sverige. Vuxenutbildningen för att komplettera utbildningen är sedan länge en viktig del av det svenska systemet. Förskolan skall vara ett första steg i ett livslångt lärande. Utbildningsnivån i Sverige är hög i relation till övriga europeiska länder, men inte högst (diagram 4.1).
Diagram 4.1 Diagram 4.1 Andel 22-åringar med lägst gymnasieutbildning 2000. Eurostat, LFS.
Europaindikatorerna visar också att läsförmågan - i enlighet med aktuella internationella mätningar - är god eller mycket god bland svenska barn och ungdomar, samtidigt som det finns en grupp av framför allt pojkar och elever med utländsk bakgrund som har en svag läsförståelse och ett svagt läsintresse. Resultaten i matematik och naturvetenskap är i allmänhet inte lika goda som i läsförståelse men ändå en bit över snittet i såväl EU som OECD.
IT, naturvetenskap
För framtidens arbets- och samhällsliv är kompetens hos alla inom informationsteknik (IT) samt naturvetenskap och teknik nödvändig. Utbildningssystemen måste ha en god teknisk IT-standard och de studerande måste få del av de nya möjligheterna till lärande och kommunikation. Intresset för matematik, teknik och naturvetenskap måste stimuleras tidigt och fler behöver examineras från högre studier inom dessa områden.
Skolan är viktig för att alla oavsett förutsättningar skall lära sig behärska grundläggande IT-verktyg och stora satsningar har gjorts för att framför allt öka lärarnas pedagogiska IT-kompetens.
Sverige ligger väl till vad gäller tillgång till datorer och internetuppkopplingar i skolor och högskolor. De svenska lärarna har fått en ökad kunskap i att använda datorer för kommunikation m.m. men förefaller inte höra till de flitigaste användarna jämfört med kollegor i övriga länder.
Sverige har under en följd av år satsat på att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Förstärkningar på läroplanssidan, en stor mängd projekt för att öka intresset hos barn och ett tekniskt basår för att bredda rekryteringen till högre teknisk utbildning hör till initiativen, tillsammans med inrättandet av fem nationella centra för förbättrad utbildning inom dessa områden. Sverige har också en relativt hög andel både studerande och examinerade från teknisk och naturvetenskaplig högre utbildning. Endast något eller några länder i Europa, beroende på vilken indikator som används, har högre andelar. (Se figur 2.) Behovet av välutbildade tekniker och naturvetare, men även det faktum att alltför många elever väljer bort matematik, teknik och naturvetenskap, motiverar fortsatta ansträngningar att stimulera intresset för dessa ämnen, inte minst hos flickor.
Diagram 4.2 Andel högskoleexaminerade inom teknik och naturvetenskap som andel av samtliga högskoleexaminerade 2000, Eurostat.
Ökade investeringar och kvalitetssäkring
EU-ländernas investeringar i medborgarnas kompetens bör öka. Resursfördelningen skall vara effektiv och rättvis, och länderna skall sträva såväl efter ökad tillgänglighet som efter höjd kvalitet.
Sverige satsar stora resurser på utbildning och har också kraftigt ökat dessa investeringar under senare år. Det finns olika mått på investeringarna, men Sverige hör, oavsett vilket mått som används, till de länder i Europa som satsar mest på utbildning, se figur 3.
Diagram 4.3 Offentliga och privata utgifter för utbildningsinstitutioner som andel av BNP 2001, OECD EAG 2004.
Ett decentraliserat utbildningssystem som det svenska möjliggör effektiv resursallokering i förhållande till lokala behov, men nödvändiggör också en tydlig statlig kvalitetssäkring och granskning och ett statligt stöd för likvärdig utveckling över landet. Krav på lokala kvalitetsredovisningar på skolområdet samt nationell kvalitetsgranskning både av skolor och av högskolor är exempel på detta. Regeringen har, förutom en kraftig satsning på högre utbildning under senare år, också tagit initiativ till riktade finansiella satsningar för ökad tillgänglighet till förskolan och för mer personal i skolan. Inom ramen för Kunskapslyftet och det efterföljande riktade statsbidraget har satsningar gjorts inom vuxenutbildningen.
Genomströmningen genom utbildningssystemet är god i de flesta avseenden men behöver bli bättre, inte minst behöver en större andel avsluta gymnasieutbildningen inom avsedd tid, vilket också skulle medföra en tidigare högskolestart.
4.6.3 Strategiskt mål 2: Att underlätta tillträdet för alla till utbildning
Målet tar sikte på att skapa en öppen inlärningsmiljö och ett attraktivt lärande samt att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning.
Livslångt lärande
Tillträdet till utbildning skall förenklas och anpassas till individens förutsättningar. Utbildningssystemet skall vara flexibelt och det skall vara möjligt att byta spår och att komplettera sin utbildning. Livslångt lärande skall underlättas och stimuleras.
En stor och växande andel av barnen går idag i förskola i Sverige, ett resultat av bl.a. maxtaxa och allmän förskola. Gymnasieskolan är nu treårig för alla ungdomar och skall ge grundläggande behörighet för högre studier. Stora satsningar har gjorts också på vuxenutbildning, exempelvis Kunskapslyftet som omfattade över 800 000 vuxna, och på utbyggnad av högskolan. Folkbildningen är ett viktigt inslag i Sveriges utbildningssystem. Ett generöst studiestödssystem, rätt till studieledighet och ökad distansutbildning har underlättat studier på olika utbildningsnivåer. Sverige har sammantaget ett omfattande utbildningssystem med god tillgänglighet och kvalitet. Dock behövs åtgärder för att motverka att elever lämnar skolan med dåliga förutsättningar för ett livslångt lärande och för att minska den andel unga som varken studerar eller arbetar.
Diagram 4.4 Antal personalutbildningstimmar per 1000 arbetstimmar, CVTS 2001.
Likvärdighet och social sammanhållning
Utbildning skall främja demokratiska värden och den skall vara fullt tillgänglig för alla grupper i samhället. Medlemsländerna måste sörja för att sårbara grupper får reell tillgång till utbildning på olika nivåer och motverka resursslöseri på grund av marginalisering.
Rätten till utbildning är väl förankrad i svensk lag, och en stor del av befolkningen deltar dagligen i någon form av utbildning. Sverige ligger i jämförelse med andra länder väl till när det gäller genomsnittligt deltagande i kompetensutveckling på arbetsplatsen. Stöd till dem som behöver för att genomföra sin utbildning är i stort väl utbyggt. Funktionshindrade skall kunna utbilda sig på lika villkor, och här finns tecken på behov av förbättringar i skolan. Den demokratiska kompetensen hos svenska elever är relativt god internationellt sett, samtidigt som många elever säger sig ha lite inflytande över viktiga skolfrågor. Sverige har vid en internationell jämförelse ett likvärdigt skolsystem, mätt som skillnader i resultat mellan skolor. Kvinnor har dock betydligt bättre språkkompetens och högre deltagande i vuxen- och högskoleutbildning.
Diagram 4.5 Andel av åldersgruppen 25-64 som deltar i utbildning (inom en 4-veckorsperiod innan undersökningstillfället), Eurostat, LFS 2002.
4.6.4 Strategiskt mål 3: Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden
Här ingår samverkan mellan utbildning, arbetsliv och samhället i stort, behoven av att kunna flera (europeiska) språk samt vikten av europeisk mobilitet och identitet.
Samverkan med arbetsliv och samhälle
Samverkan mellan utbildningssystemen och arbetslivet och samhället behöver förbättras för att öka utbildningens relevans för individ och samhälle. Partnerskap mellan utbildning, forskning och näringsliv behöver utvecklas liksom företagarandan.
Samverkan med arbetslivet finns sedan länge i det svenska skolsystemet men fungerar olika väl i olika utbildningar. Högskolan har en uttalad samverkansuppgift och den synes ha utvecklats positivt. Det finns många initiativ i frågor om samverkan och även utveckling av företagaranda, men det saknas en samlad bild och utvärdering av kvalitet, inriktning och resultat.
Kunskaper i främmande språk
Goda språkkunskaper har betydelse för rörligheten i Europa; för studier, resor, arbete och handel. De bidrar till att utveckla förståelse, respekt och intresse för andra samhällen och kulturer och till att skapa en europeisk sammanhållning.
Sverige har hög ambitionsnivå i engelskaundervisningen och når också goda resultat. Engelskan har en stark ställning inom fritidssfären, i yrkeslivet och i studier. Detta kan medverka till att motivationen för att lära ytterligare europeiska språk har minskat. Andelen elever i Sverige med grundläggande kunskaper i fler språk än engelska är ändå större än tidigare och de andelar som studerar tyska, franska eller spanska är högre än EU-snittet både på grundskole- och på gymnasienivån.
Mobilitet
Ökad rörlighet och ett ökat utbyte är en del av det större åtagande som gäller fri rörlighet för personer inom Europeiska unionen. En förbättrad mobilitet bör också öka den europeiska dimensionen inom utbildningen. Förutsättningarna för rörlighet behöver utvecklas men också intresset för och erkännandet av europeisk utbildning i världen.
Inom svensk utbildningspolitik är främjande av en europeisk dimension i utbildning och mobilitet en del av internationaliseringen på utbildningsområdet. Utbildning skall, på alla nivåer, främja kontakter och utbyte. Det skall också vara attraktivt för utländska studerande att studera i Sverige.
Studiestödssystemet i Sverige underlättar mobilitet. Sverige deltar också i ett omfattande samarbete för att stärka den högre utbildningen i Europa och göra de olika ländernas system och examina jämförbara. Sverige hävdar sig, med de mått som finns tillgängliga, väl när det gäller mobiliteten i stort. Sverige har relativt sett många som studerar utomlands, även om utresandet via Erasmusprogrammet minskat en del de senaste åren. Sverige tar också emot många utländska studerande och lärosätena erbjuder ett stort antal kurser på engelska. Sverige har dock ett lågt utbytesdeltagande bland lärare och lärarstudenter, ett förhållande som också gäller de flesta övriga länder.
Diagram 4.6 Antal in- och utresande Erasmusstudenter per 1000 studenter i högre utbildning 2001, OECD.
4.6.5 Resultat i ett nationellt perspektiv
Förskoleverksamheten har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. Antalet förskolor ökar medan familjedaghem och öppna förskolor minskar. Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade mellan 2001 och 2002 bl.a. till följd av avgiftssänkningarna genom införandet av maxtaxan. Mellan 2002 och 2003 har dock skett en minskning med ca 9 000 barn till knappt 342 000 inskrivna barn vilket dock motsvarar ungefär samma andel barn.
Ökningen av gruppstorlekarna inom förskolan har avstannat, t.ex. är den vanligaste gruppstorleken på småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) 14-16 barn. Personaltätheten i förskolan har minskat något mellan 2002 och 2003 från 5,3 till i genomsnitt 5,4 barn per årsarbetare. Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat och personaltätheten har ökat något mellan 2002 och 2003.
Resultat från undersökningar inom förskoleverksamheten i Sverige pekar på att den pedagogiska kvaliteten i verksamheterna är hög. Föräldrar är i hög grad nöjda med den omsorgsform deras barn deltar i. Det brister dock ofta i uppföljningen och utvärderingen av skolbarnsomsorgen.
Behovet av personal i förskolan kommer enligt Skolverkets bedömning att öka. En ny befolkningsprognos anger högre födelsetal än tidigare.
Minskningen av antalet elever i förskoleklassen fortsätter. Antalet årsarbetare i förskoleklassen har minskat mer än antalet elever vilket medför att personaltätheten har minskat från 8,0 föregående läsår till 7,8 årsarbetare per 100 elever det här läsåret.
Elevantalet i grundskolan sjunker och uppgår läsåret 2003/04 till 1 046 000 elever. Det är 11 000 färre elever jämfört med föregående läsår. Antalet elever kommer att fortsätta minska under de närmaste åren.
Antalet lärare i grundskolan är 1 150 fler läsåret 2003/04 jämfört med 2002/03. Eftersom elevantalet minskat något innebär det att lärartätheten ökat från 7,9 till 8,0 heltidstjänster per 100 elever.
Uppföljning av hur statsbidraget för personalförstärkningar har använts visar att det mellan läsåren 2000/01 och 2002/03 fanns 8 500 fler heltidstjänster inom skola och fritidshem. Ungefär 5 500 av dessa tjänster finansierades av det riktade statsbidraget. Huvuddelen av personalförstärkningarna har riktats mot grundskolan, men det är inom särskolan som den pedagogiska personaltätheten ökat mest.
Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 1,5 procent till 64 700 kronor per elev.
För våren 2003 var det genomsnittliga meritvärdet av elevers slutbetyg i grundskolan 205,4, vilket är en ökning jämfört med föregående vår då meritvärdet var 204,6. Det är såväl elever med utländsk som med svensk bakgrund som har fått bättre resultat. Särskilt positiv har utvecklingen varit för skolor som ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan och då speciellt för pojkar och elever med utländsk bakgrund.
Läsåret 2002/03 avslutade 25,3 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andelen var densamma som året innan. Andelen som helt saknade slutbetyg var drygt en procent.
Svenska ungdomar är mycket duktiga i engelska. Det visar den undersökning som åtta europeiska länder har deltagit i och som både fokuserar på ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska. Undersökningen initieras av The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems.
Nästan alla ungdomar fortsätter att studera i gymnasieskolan. Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300 elever jämfört med året innan. Antalet tjänstgörande lärare omräknat till heltidstjänster uppgick till ca 27 350, vilket är en ökning med nästan fyra procent från föregående läsår. Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman, exklusive kostnad för skolskjuts, beräknas uppgå till 22,9 miljarder kronor år 2003. Jämfört med året innan är det en ökning med 1,7 procent.
Under senare år har det genomsnittliga betygsresultatet förbättrats. Resultaten varierar dock mellan olika huvudmän och bland olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 procent av eleverna i år 3 gymnasieskolan med slutbetyg, vilket är en ökning med en procentenhet sedan föregående läsår. Av dessa elever uppnådde 89,2 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Av de elever som våren 2001 fick slutbetyg från gymnasieskolan började 18,3 procent direkt i högskolan, vilket är en ökning jämfört med tidigare år då andelen legat runt 17 procent sedan 1995/96. År 2001 hade 40 procent av 25-åringarna bosatta i Sverige påbörjat en svensk högskoleutbildning.
Sverige har en lång tradition av vuxenutbildning och en mycket stor del av den vuxna befolkningen tar del av någon form av organiserat, formellt eller icke-formellt, lärande. Under 2003 samlade studieförbunden drygt 2,5 miljoner deltagare i studiecirklar. Många deltar i flera studiecirklar och uppskattningsvis handlar det om minst 1,5 miljoner personer som studerade i cirkelverksamhet. Folkhögskolornas kursverksamhet hade under hösten 2003 över 100 000 deltagare. Även inom folkhögskolan kan en person studera i fler än en kurs, framför allt i de korta kurserna som svarar för över två tredjedelar av deltagarantalet.
Under läsåret 2002/03 uppgick antalet studerande i kommunal vuxenutbildning till ca. 244 000, vilket motsvarar ca. 155 000 helårsplatser. Ytterligare runt 70 000 studerande återfanns under 2003 inom bl.a. kvalificerad yrkesutbildning (KY), svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och kompletterande utbildningar. Alla studerade dock inte på heltid.
Den vuxna befolkningens deltagande i lärande har stor betydelse för en höjd total utbildningsnivå, ökad sysselsättning, en levande demokrati och möjligheter för människor att uppnå sina livsmål.
Utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen som skett under hela 1990-talet har fortsatt även under de första åren av 2000-talet. Antalet helårsstudenter ökade under 1990-talet från knappt 150 000 till 250 000. Därefter har antalet helårsstudenter fortsatt att öka. De senaste fyra åren har antalet helårsstudenter ökat med totalt 50 000 vilket innebär en ökning med 22 procent. Av 29 lärosäten med uppdrag att öka antalet helårsstudenter totalt 2003 i förhållande till 2002 har 27 lärosäten uppfyllt detta uppdrag. Sammantaget har helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik fortsatt att öka.
Antalet avlagda examina i grundutbildningen ökade med 4 100 mellan läsåren 2001/02 och 2002/03, vilket innebär en ökning med 9 procent.
Antalet aktiva och examinerade i forskarutbildningen har ökat, medan antalet nybörjare har minskat något mellan 2002 och 2003. Efter tre år i fyraårsperioden 2001-2004 har 87 procent av regeringens mål för antalet forskarexamina för samtliga vetenskapsområden uppnåtts.
Under ett antal år i början av 2000-talet har lärosätena haft vissa svårigheter att uppfylla sina uppdrag och därmed utnyttja tilldelade takbelopp. År 2000 utnyttjades 96 procent av takbeloppen, 2001 utnyttjades 95 procent och 2002 utnyttjades 99 procent. För 2003 översteg dock det sammantagna utfallet för universitet och högskolor takbeloppen med 2,5 procent eller cirka 390 miljoner kronor.
Under 2003 ökade antalet personer som studerade på kurser inom Sveriges nätuniversitet till cirka 50 000.
Staten satsade under 2003 cirka 21 miljarder kronor på studiestödsverksamheten i form av studiebidrag till studerande. Dessutom utbetalades cirka 12 miljarder kronor i lån till studerande. Kostnaden för att administrera studiestödet är cirka 400 miljoner kronor årligen.
Under budgetåret 2003 fick drygt 900 000 studerande studiestöd, därutöver fick cirka 11 500 studerande bidrag vid korttidsstudier och 1 100 högskolestuderande med synskada eller läshandikapp erhöll studielitteratur. Vidare fick cirka 260 föräldrar bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk och cirka 430 gymnasieelever med funktionshinder fick bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna.
Under 2003 hade drygt 1,4 miljoner låntagare en studieskuld. Låntagarnas skuld till Centrala studiestödsnämnden uppgick till cirka 160 miljarder kronor.
4.6.6 Analys och slutsatser
Regeringens mål med verksamhetsområdet barn- och ungdomsutbildning är att öka andelen elever som når målen för utbildningen. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att klara målet och för att stödja kommunerna som har ansvar för att ge alla elever en bra skolgång.
Genom ett omfattande reformarbete har tillgängligheten till barnomsorg ökat, avgifterna sänkts och nya grupper av barn har fått del av verksamheten. Reformerna om maxtaxa och allmän förskola m.m. har gjort förskolan tillgänglig för de barn som tidigare utestängdes på grund av föräldrarnas ekonomi eller livssituation. Idag når förskolan de allra flesta fyra- och femåringar, drygt 88 procent.
Kvaliteten på verksamheten är den av regeringen nu mest prioriterade frågan. Som ett led i att stärka förskolans kvalitet har regeringen aviserat ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Insatser genomförs både för att förbättra tillgången på personal och utveckla möjligheterna för den nuvarande personalen att utveckla sin kompetens.
Satsningen genom det särskilda statsbidraget för personalförstärkningar i skola och fritidshem som infördes 2001 har varit mycket framgångsrik. Kommunerna har ökat sin personal i verksamheterna med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Dessa förstärkningar har stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen uttryckta i läroplan och kursplaner.
Slutbetygen i grundskolan har blivit allt bättre under en rad av år. Den preliminära betygsstatistiken från Skolverket visar dock på en marginell försämring jämfört med förra året. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat något och visar en positiv trend. Skillnaden är dock fortfarande stor jämfört med elever med svensk bakgrund.
Under de senaste åren har andelen gymnasieskolelever som fullföljer studierna inom fyra år minskat samtidigt som andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet sjunkit. Till följd av detta har regeringen vidtagit en rad åtgärder för ökad måluppfyllelse. De förslag som presenteras i gymnasiepropositionen (prop. 2003/04:140) syftar till en ökad måluppfyllelse genom att de brister som funnits i gymnasieskolan åtgärdas. Reformering av gymnasieskolans individuella program är i detta sammanhang särskilt viktigt. Satsningen på individuella program där alla elever fr.o.m. den 1 juli 2006 skall erbjudas heltidsstudier syftar till att öka andelen elever som fullföljer en gymnasieutbildning.
Den 1 mars 2003 delades det tidigare Statens skolverk upp i två myndigheter. Ett nytt Statens skolverk inledde sitt arbete, vilket innebar ett förändrat och renodlat uppdrag. Skolverkets insatser har till övervägande delen bestått i att på olika sätt sprida och tillgängliggöra resultat som framkommit inom bl.a. utbildningsinspektioner. Under hösten 2003 har utbildningsinspektionen granskat ca 220 kommunala och fristående grund-, gymnasie- och särskolor i 21 kommuner. Genom inspektionen ges en god bild av kvaliteten i verksamheterna, och som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till konkreta krav eller förslag på åtgärder som en kommun skall eller kan vidta med anledning av inspektionsresultatet.
Skolverkets samlade insatser under 2003 har haft positiv betydelse på barn- och ungdomsutbildningen mot en ökad måluppfyllelse. Det gäller dels i den meningen att insatserna bidragit till den offentliga debatten och indirekt medfört att kommuner och skolor stimulerats till förbättringsåtgärder, dels direkt genom inspektionens granskningar, krav på åtgärder och rekommendationer samt genom att tillgängliggöra information och användbara verktyg via nätet.
Betydande insatser har under de senaste åren gjorts inom vuxenutbildningsområdet. Vuxenutbildningen måste kunna skapa reella förutsättningar för livslångt lärande genom att erbjuda utbildning och stöd för lärande som svarar mot den enskildes behov och förutsättningar. Det är angeläget att kommunerna vidmakthåller en hög ambitionsnivå när det gäller vuxenutbildningen även efter det att det riktade statsbidraget upphört, så att de av riksdagen uppställda målen för vuxnas lärande kan uppnås.
Svenskundervisning för invandrare (sfi) är ett fortsatt prioriterat område. Regeringen avser återkomma till riksdagen i särskild ordning angående den fortsatta reformeringen av sfi.
Det finns ett stort behov av kortare yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå. Överföringen av vissa påbyggnadsutbildningar till statligt ansvar är ett led i den pågående utvecklingen av dessa utbildningsformer. Regeringen har förordnat en arbetsgrupp med uppgift att analysera utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning. Resultatet av gruppens arbete avses ge underlag för den fortsatta utvecklingen av yrkesutbildningen.
De mål för antalet examina inom grundutbildningen som regeringen satt upp kommer sannolikt att nås vad gäller civilingenjörsexamen och arkitektexamen, sjuksköterskeexamen och lärarexamen med inriktning mot tidigare år. Det är mera tveksamt om målet för lärarexamen med inriktning mot senare år kommer att nås. Målet för antal magisterexamina med ämnesdjup har i det närmaste uppnåtts redan efter tre år av fyraårsperioden.
Den svenska nätuniversitetssatsningen har inneburit en snabb tillväxt av nätburna kurser och därmed har möjligheten att bedriva högskolestudier även utanför högskoleorterna ökat avsevärt. IT-stödd distansutbildning har nu blivit permanent etablerad som utbildningsform.
Resultaten av studiestödsverksamheten under 2003 indikerar att verksamheten i allt väsentligt når sitt syfte. Därmed har studiestödet bidragit till att fylla de platser som utbildningsväsendet erbjudit och att målen för politikområdet uppnåtts.
4.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. Inom politikområdet har Statens skolverk, Sameskolstyrelsen och Centrala studiestödsnämnden erhållit invändning i revisionsberättelsen avseende räkenskapsåret 2003. Regeringen behandlar invändningen för berörda myndigheter under respektive anslag.
5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem och familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.
5.1 Insatser
Barnomsorgen har blivit en självklar del av det moderna, generella välfärdssamhället som gör det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Genom ett omfattande reformarbete har tillgängligheten ökat, avgifterna sänkts och nya grupper av barn har fått del av verksamheten. Förskolan ger en viktig grund för barnens livslånga lärande. Reformerna om maxtaxa och allmän förskola m.m. har gjort förskolan tillgänglig för de barn som tidigare utestängdes på grund av föräldrarnas ekonomi eller livssituation. Idag når förskolan de allra flesta fyra- och femåringar, drygt 88 procent. Bara det senaste året ökade antalet barn i förskolan i dessa åldrar med 8000 barn. Totalt finns 96 procent av alla fyra- och femåringar i förskola och familjedaghem.
Sedan förskolan blivit en del av utbildningssystemet har det pedagogiska perspektivet på verksamheten kommit i fokus. Detta ställer förskolan inför nya utmaningar. Kvaliteten på verksamheten är den av regeringen nu mest prioriterade frågan. Regeringen kommer inom kort att behandla frågor om förskolans kvalitet i en särskild proposition om kvalitet i förskolan.
Som ett led i att stärka förskolans kvalitet har regeringen aviserat ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Statsbidraget skall göra det möjligt för kommunerna att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan och beräknas till en miljard kronor 2005 samt två miljarder kronor 2006 och 2007. Målet med stödet är att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan.
5.1.1 Maxtaxa och allmän förskola m.m.
Statens skolverk har regeringens uppdrag att under femårsperioden 2002-2007 årligen följa upp reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. Enligt uppföljningen 2004 har volymökningar i samband med reformernas införande och därmed sammanhängande ökade kostnader inte lett till kvalitetsförsämringar. Fler heltidstjänster har tillkommit i verksamheten under åren 2001-2003 och personaltätheten i förskolan har varit i stort sett oförändrad.
Maxtaxa
Maxtaxan i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har som främsta syfte att öka tillgängligheten för fler grupper, förbättra barnfamiljernas ekonomi, minska marginaleffekterna och underlätta arbetskraftsdeltagande. Viktigt är även att begränsa avgifternas koppling till barnens närvarotider samt att minska avgiftsskillnaderna mellan kommunerna i landet. Ett särskilt statsbidrag ersätter kommunerna för ökade kostnader, dvs. minskade föräldraavgifter i samband med reformen.
Reformens genomslag är stort eftersom samtliga kommuner är anslutna till systemet med maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Skolverket uppskattar i uppföljningen 2004 att statsbidraget för maxtaxa sammantaget täckt kommunernas avgiftsbortfall. Skillnaderna i avgifter mellan kommunerna har utjämnats. Barnfamiljerna har fått lägre avgifter och reformen har därigenom gett dem ett ökat konsumtionsutrymme.
Skolverkets uppföljning visar också att ett flertal kommuner återinförde ett avgiftssystem utan relatering till barnens närvarotider. En fjärdedel av kommunerna (73) hade år 2002 högst två tidsintervall, dvs. hel- och deltidstaxa. Endast fem procent av kommunerna hade fem eller fler intervall.
Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder på en halv miljard kronor per år har under reformens första år främst använts till personalförstärkningar inom förskoleverksamheten. Under 2003 har 1 490 årsarbetare anställts för bidraget.
Därutöver genomfördes under 2003 kompetenshöjande åtgärder i ca hälften av kommunerna för totalt 75 miljoner kronor. Exempel på sådana insatser är specialpedagogisk utbildning, fortbildning för arbetslaget, språkutveckling, verksamhetsutveckling samt dator- och IT-insatser.
Allmän förskola
Allmän förskola, som infördes den 1 januari 2003, ger barnen från och med höstterminen det år de fyller fyra år rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar om året. Därmed får barnen samma rätt till stöd och stimulans oavsett familjeförhållanden eller var i landet de bor. Andelen fyra- och femåringar i förskola ökade med cirka 8 000 barn från 83,3 procent år 2002 till 88,2 procent år 2003.
Allmän förskola integreras huvudsakligen i ordinarie verksamhet. I en fjärdedel av kommunerna är ett fåtal fyra- och femåringar inskrivna i både familjedaghem och förskola.
Tre fjärdedelar av kommunerna erbjuder avgiftsfrihet för fyra- och femåringar även i familjedaghem. Det är ingen större skillnad i överströmningen från familjedaghem till förskola i de kommuner där man inte erbjuder avgiftsreduktion, vilket tyder på att andra faktorer än avgiften påverkar valet av omsorgsform.
Skolverket konstaterar i uppföljningen 2004 att kommunerna har informerat föräldrarna om allmän förskola och syftet med denna, men att den svåraste gruppen att nå är föräldrar till barn som tidigare inte var inskrivna i verksamheten.
Förskoleverksamhet för arbetslösas och föräldraledigas barn
Från och med den 1 juli 2001 respektive den 1 januari 2002 omfattar kommunernas skyldighet att tillhandahålla plats i förskoleverksamhet även barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Verksamheten skall tillhandahållas under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka.
Skolverkets uppföljningar visar att barn i många kommuner redan före reformen fick behålla sin plats i förskoleverksamheten när en förälder blev arbetslös. Ändå ökade mellan 1999 och 2002 andelen barn i förskola med en arbetslös förälder från 60 till 76 procent.
Mellan åren 1999 och 2002 ökade andelen barn 1-5 år i förskolan med en föräldraledig förälder från 26 procent till 47 procent.
Förskoleverksamhet till arbetslösa och föräldralediga erbjuds av flertalet kommuner till en lägre avgift än heltidsavgift. I en tredjedel av kommunerna reducerades avgiften 2002 för barn med begränsad närvarotid.
5.1.2 Kvalitetsarbete
Allmänna råd
I syfte att förtydliga verksamheten i förskolan utifrån nationella krav och mål samt för att stödja arbetet i förskolan har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd om kvalitet i förskolan. I uppdraget ingår att identifiera områden som är centrala för god kvalitet i förskolan och som bör kunna användas för att bedöma verksamheten ur likvärdighetssynpunkt. Skolverket skall redogöra för ställningstaganden och motiv för valet av kvalitetsområden samt visa vilka delfaktorer som är betydelsefulla inom respektive kvalitetsområde.
I april 2004 redovisades valet av kvalitetsområden. Uppdraget skall redovisas i sin helhet till regeringen senast den 17 januari 2005.
Kvalitetsredovisning
Skolverkets kartläggning av förekomsten av kvalitetsredovisningar i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg visar att av kommunalt drivna verksamheter upprättar 71 procent av förskolor, 54 procent av fritidshem och 30 procent av familjedaghemmen kvalitetsredovisningar. Enskilt drivna verksamheter upprättar kvalitetsredovisningar i betydligt mindre utsträckning än de kommunala. Kvalitetsredovisningar används primärt för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering, information samt som underlag för politiska beslut.
Regeringen återkommer i propositionen om kvalitet i förskolan med bedömningar och förslag om kvalitetsredovisningar inom förskolan och skolbarnsomsorgen.
5.1.3 Personalen och arbetsmiljön i förskola och fritidshem
Personalförstärkningssatsningen
Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpropositionen för 2004 (2003/04:100) att ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan skall införas. Målet med bidraget är att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek samt öka kvaliteten i förskolan.
Mer personal är en viktig faktor för att förbättra förskolans kvalitet och arbetsmiljö. Med mer personal blir det möjligt att minska barngruppernas storlek och ägna mer tid till barn i behov av särskilt stöd.
Regeringen föreslår i denna proposition att medel anvisas till ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. I den kommande propositionen om kvalitet i förskolan avser regeringen att närmare redogöra för utformningen av statsbidraget. Bidraget skall vara treårigt och införas i två steg med en miljard kronor 2005 samt två miljarder kronor per år 2006 och 2007. Bidraget skall göra det möjligt för kommunerna att öka personalen i förskolan med 6 000 anställda. Efter 2007 skall motsvarande medel överföras till det generella statsbidraget till kommunerna. Detta möjliggör för kommunerna att fortsätta satsningen på förskolan efter att det riktade statsbidraget har upphört.
Förskolan en attraktiv arbetsplats
Förskolans roll och uppdrag i samhället har utvidgats under de senaste åren bl.a. genom införande av en läroplan, maxtaxa och allmän förskola. Fler förändringar kommer att presenteras i regeringens kommande proposition om kvalitet i förskolan.. Förskolan står nu inför ett stort rekryteringsbehov av personal. En förskola som är attraktiv som arbetsplats har en tydlig organisation, både avseende ledning och verksamhet, och bedriver en verksamhet med pedagogisk kraft och tydlighet. Förskolans verksamhet måste erbjuda kompetensutveckling och möjligheter till karriärutveckling, för att personal skall söka sig dit och stanna kvar i verksamheten.
Regeringen anser att det är viktigt att rekryteringen till förskolan fokuseras och har därför givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att initiera informations- och utvecklingsinsatser om det viktiga och nyskapande arbete som pågår i förskolan. Myndigheten har påbörjat sitt arbete och inbjudit till projektet Förskolan - framtidens arbetsplats. Kontakter har tagits med lärosäten med lärarutbildning, olika kommunala och enskilda huvudmän och pedagoger m.fl. för att uppmärksamma och stödja pågående samt initiera nya kvalitetshöjande insatser. Projektet kommer att sprida goda exempel för rekrytering, kompetens- och karriärutveckling samt pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetsutveckling i förskolan. Aktiviteterna kommer huvudsakligen att pågå under hösten 2004 och våren 2005. Uppdraget skall redovisas för regeringen i november 2005.
Arbetsmiljön i förskola och fritidshem
Förskolan och skolan utgör tillsammans Sveriges största arbetsplats. En säker och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande för alla flickor och pojkar i förskola och fritidshem.
En utredare har utsetts för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (Dir 2004:91). Utredaren skall bl.a. utreda frågan om tillämpningsområden för AML bör utvidgas till barn i förskola och fritidshem och pröva om möjligheten finns att stärka bevakningen av barnens arbetsmiljö. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2006.
Utbildning av förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare
Det är viktigt för förskolans och fritidshemmets kvalitet att fler förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare rekryteras till verksamheten. Regeringens aviserade satsning för att öka personaltätheten kommer att ytterligare öka efterfrågan på personal i förskolan.
Regeringen har bl.a. lagt fast mål för antalet examina av lärare med inriktning mot tidiga år. Högskolor och universitet med lärarutbildning har ett särskilt ansvar för att beakta behovet av lärare som utbildar sig med inriktning mot förskola samt grundskolans tidigare år och att vidta åtgärder för att möta behoven. I en enkätundersökning som Högskoleverket genomfört bland studenter på den nya lärarutbildningen konstateras att färre studenter än tidigare väljer att utbilda sig för arbete i förskola, förskoleklass och fritidshem. Regeringen fortsätter att noga följa måluppfyllelsen för lärarexamen mot tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem.
Regeringen har vidare gjort bedömningen att det finns ett behov av en utbildning till barnskötare. Skolverket har på regeringens uppdrag utformat och fastställt nationella kursplaner för en ettårig barnskötarutbildning inom kommunal påbyggnadsutbildning. Utbildningen har en flexibel utformning med bl.a. valbara kurser så att den kan genomföras med hänsyn till deltagarnas skiftande erfarenheter. Inom ramen för utbildningen ges viss möjlighet för studerande att läsa kurser på gymnasial nivå som leder till grundläggande behörighet för högskolestudier.
Regeringen avser att vidta åtgärder för att stimulera rekryteringen av barnskötare till lärarutbildning. Se vidare under avsnitt Högskoleverksamhet, kapitlet Insatser, avsnittet Lärarutbildning.
Jämställdhetsdelegationen
Regeringen anser att förskolans jämställdhetsarbete både till innehåll och verksamhet framöver måste inriktas tydligare mot att förändra könsmönster och traditionella könsroller. Förskolans betydelse för ökad jämställdhet har alltmer betonats. I förskolans läroplan (Lpfö 98) formuleras förskolans värdegrund samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen anger inriktningen på verksamheten och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling. Samhällsuppdraget såväl för förskolan, skolan som för vuxenutbildningen innebär att flickors och pojkars samt kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter i verksamheterna aktivt och medvetet skall främjas.
Det finns fortfarande brister när det gäller jämställdhetsfrågornas genomslag i förskolan. Många kommuner som varit föremål för Skolverkets tillsyn kritiseras för brister i utvärdering och uppföljning av förskoleverksamheten. Utvärderingar genomförs sällan med inriktning mot nationella och kommunala kvalitetsmål. Trots att jämställdhet ingår i förskolans uppdrag är området sällan föremål för utvärdering och kvalitetsgranskning.
Regeringen beslutade om en jämställdhetsdelegation för förskolan i augusti 2003 och satsar sammanlagt 12,5 miljoner kronor under perioden 1 december 2003 till 30 juni 2006 för detta ändamål. Delegationen (U2003: 12) har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan.
En viktig del av uppdraget för delegationen är att föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och stärkas. Regeringen avvaktar därför delegationens delbetänkande i december 2004.
5.1.4 Integration
Insatser inom storstadspolitiken
Erfarenhet visar att tidiga insatser för barn har särskilt stor betydelse för deras fortsatta lärande. Därför har insatserna, inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, för att bygga ut förskoleverksamheten varit speciellt betydelsefulla. Medel har bl.a. använts till att pröva nya verksamhetsformer av förskoleverksamhet med nya pedagogiska arbetssätt, att erbjuda alla barn från tre år förskola på deltid, att utveckla pedagogernas kompetens, att öka antalet vuxna i förskolan samt att stärka föräldramedverkan i förskolans verksamhet. Förskolorna med språklig inriktning syftar till att ge barnen tillgång till förskolans pedagogiska verksamhet och stöd i deras språkutveckling. Därutöver arbetar förskolorna med att stärka modersmålet samtidigt som svenska språket tränas.
Erfarenheterna av regeringens storstadspolitik skall tas tillvara av Myndigheten för skolutveckling och Skolverket. Myndigheterna skall, inom ramen för sina respektive uppdrag, bidra till att de insatser som varit framgångsrika tas tillvara och utvecklas i ordinarie strukturer och arbetssätt.
Den mångkulturella förskolan
Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser ger bra resultat och minskar skolmisslyckanden längre fram i grundskolan. På grund av detta är det angeläget att förskolan i segregerade områden ges stöd till att utveckla sin verksamhet. Regeringen har därför gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. Myndighetens arbete skall främst koncentreras på situationen i förskolan och i grundskolan men även situationen för elever i gymnasieskolan bör uppmärksammas.
Myndigheten lämnade en första delrapport av uppdraget den 1 december 2003. Redovisningen består till största delen av en analys av centrala definitioner, en beskrivning av hur myndigheten tänker ta sig an uppdraget samt hur man gjort urvalet av de 15 kommuner som man tänker rikta sig mot i ett första skede. Nästa delrapportering av uppdraget skall ske i november 2004 för att slutredovisas ett år senare.
I den kommande propositionen om förskolans kvalitet avser regeringen att ytterligare behandla den mångkulturella förskolan.
5.1.5 Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt perspektiv
Intresset för svensk barnomsorg är fortsatt stort både från länder inom och utom EU.
I förhållande till de gemensamma europeiska utbildningsmålen för utbyggnad av förskoleverksamheten har den svenska förskoleverksamheten för de yngre barnen redan mångfalt överträffat målet och för de äldre barnen är det nästan nått. År 2003 var 67 procent av 1-3-åringar och 88 procent av 4-5-åringar inskrivna i förskola i Sverige. EU-målen anger tillgång till förskola för en tredjedel av 1-3 åringarna och 90 procent av 3-5-åringarna.
Inom ramen för EU:s sysselsättningsstrategi anordnade Sverige i april 2004 en s.k. Peer Review om Sveriges system för föräldraförsäkring och barnomsorg. Tanken med sysselsättningsstrategin är att EU:s medlemsstater skall dra lärdom av varandras erfarenheter och samarbeta för att skapa en hållbar och dynamisk arbetsmarknad.
Det svenska systemet för föräldraförsäkring och barnomsorg rönte stort intresse bland EU-länderna. Åtta länder, Belgien, Finland, Lettland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike, deltog i arbetet.
Sverige har tidigare deltagit i OECD-granskningen Early Childhood Education and Care med mycket goda resultat.
5.2 Resultatbedömning
Resultatredovisning och analys av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102). De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är främst hämtade ur Skolverkets rapport Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003, del 2. Rapporten finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).
Drygt hälften av landets kommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar av förskolan i relation till läroplanen. I många kommuner genomförs enkätundersökningar där föräldrar får svara på frågor om hur de uppfattar förskolans verksamhet. Resultat från tidigare undersökningar pekar på att den pedagogiska kvaliteten i verksamheterna är hög. Föräldrar är i hög grad nöjda med den omsorgsform deras barn deltar i.
Enligt skollagen skall kommunerna erbjuda plats i barnomsorg utan oskäligt dröjsmål, d.v.s. inom tre till fyra månader från det att anmälan om behov av plats lämnats in. Skolverkets tillsyn visar att kommunernas ekonomi kan påverka i vilken utsträckning kommunerna fullgör denna skyldighet. Det förekommer att kommuner erbjuder plats i befintliga barngrupper i stället för att öppna nya avdelningar, med växande gruppstorlekar som följd. I maj 2003 uppgav knappt fem procent av kommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla barn som önskade plats i september samma år. Motsvarande siffra för skolbarnsomsorgen var endast 1,4 procent.
Förskoleverksamheten har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. Antalet förskolor ökar medan familjedaghem och öppna förskolor minskar. Antalet inskrivna barn i förskolan ökade med drygt 18 000 barn till knappt 352 000 barn medan antalet inskrivna barn i familjedaghem minskade med drygt 5 000 till knappt 40 000 barn mellan år 2002 och 2003.
Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade mellan år 2001 och 2002 bl.a. till följd av avgiftssänkningarna genom införandet av maxtaxan. Mellan år 2002 och 2003 har dock en minskning skett med ca 9 000 barn till knappt 342 000 inskrivna barn vilket motsvarar ungefär samma andel barn.
Ett inskrivet barn i förskolan år 2002 kostade i genomsnitt 91 000 kronor vilket är en ökning med 6,1 procent jämfört med året innan. Genomsnittskostnaden för ett barn i fritidshem var 29 800 kronor år 2002 vilket är en ökning med 4,2 procent från 2001.
Den vanligaste gruppstorleken på småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) ligger i intervallet mellan 14-16 barn. Spridningen av gruppstorlekar var i stort sett oförändrad mellan 2002 och 2003. I hälften av grupperna fanns mellan 15 och 20 barn. Personaltätheten i förskolan har minskat något mellan 2002 och 2003 från 5,3 till i genomsnitt 5,4 barn per årsarbetare. Personaltätheten varierar mellan kommunerna från i genomsnitt 6,7 barn till 3,9 barn per årsarbetare.
Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat och personaltätheten har ökat något mellan 2002 och 2003. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1 barn per grupp 2003, jämfört med 34 barn år 2002. Personaltätheten var i genomsnitt 18,2 barn per årsarbetare år 2003, att jämföra med 18,4 året innan. Skillnaderna mellan kommunerna är stora och varierar mellan 30,5 till 9,3 barn per årsarbetare.
Behovet av personal i förskolan kommer enligt Skolverkets bedömning att öka. En ny befolkningsprognos anger högre födelsetal än tidigare. Andelen av personalen i den kommunala förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har sjunkit något de senaste åren till ett genomsnitt på 51,4 procent år 2002. För förskola i enskild regi har minskningen varit relativt större till ett genomsnitt på 46,7 procent 2002. I fritidshemmen har andelen högskoleutbildad personal minskat för femte året i rad till 55,7 procent år 2002.
Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder
Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder som uppgår till 500 miljoner kronor är kopplat till maxtaxan inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och syftar till att säkra kvaliteten i verksamheterna.
Uppföljningen av 2003 års statsbidrag visar att 85 procent användes till personalförstärkningar och 15 procent användes till kompetenshöjande åtgärder.
Av den personal som anställdes år 2003 inom förskoleverksamhet var 508 barnskötare, 736 förskollärare, 4 fritidspedagoger och 92 övrig personal. Personalförstärkningarna inom skolbarnsomsorgen bestod av 39 barnskötare, 72 fritidspedagoger, 24 förskollärare och 15 övrig personal.
Kommunerna använde 64,5 miljoner kronor av statsbidraget till kompetenshöjande åtgärder inom förskoleverksamheten och 10,5 miljoner kronor inom skolbarnsomsorgen.
6 Barn- och ungdomsutbildning
6.1 Insatser
Det övergripande målet för barn- och ungdomsutbildning är en skola som ger alla elever kunskap och utveckling - en skola där samtliga har rätt och möjlighet till framsteg. Alla elever skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Under det senaste decenniet har staten gjort stora insatser för att stimulera och stödja likvärdigheten i och utvecklingen av såväl kommunala som fristående skolor.
Utvecklingen i det decentraliserade skolsystemet påverkas av många aktörer. Staten ställer upp nationella mål och följer upp resultaten, medan huvudmännen ger skolan förutsättningar. Personalen svarar för skolans verksamhet, som i sin tur är beroende av engagemang från elever, föräldrar och det omgivande samhället.
I ett skolsystem med många aktörer framträder inte alltid effekterna av statliga insatser tydligt, framför allt inte på kort sikt då utbildning är en långsiktig process. Under det senaste året har ett stort antal åtgärder vidtagits i enlighet med vad som tidigare aviserats i regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188).
6.1.1 Förstärkt kvalitetsarbete
Arbetet med att implementera kvalitetsprogrammet för skolan Alla skolor skall vara bra skolor (U/2003/1353/S) fortgår. I programmet presenteras åtgärder för att stärka kvaliteten i förskola, skola och vuxenutbildning. Utgångspunkten är att statens stora ekonomiska satsning på skolan, bl.a. genom medel för personalförstärkningsmedlen, måste följas av tydliga insatser för att uppnå en nationellt likvärdig och kvalitativt god utbildning. En viktig byggsten i arbetet med att förbättra kvaliteten blir införandet av en ny skollag.
Förbättrad information om och uppföljning av elevernas studieutveckling i grundskolan
I kvalitetsprogrammet redovisas bl.a. åtgärder i grundskolan för att förbättra informationen om elevernas studieutveckling och planeringen av elevernas studier. Dessa är:
* stärkt rätt till information om elevens studieutveckling,
* införande av skriftliga omdömen i år 9 för elever som inte når målen och
* införande av individuella utvecklingsplaner för alla elever.
Regeringen har beslutat om de två första åtgärderna. Av grundskoleförordningen (1994:1194) och motsvarande skolformsförordningar för det offentliga skolväsendet framgår sedan den 1 juli 2003 att den information som ges vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. Vidare framgår att ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket skall ges om en elev inte når upp till de kursplanemål som skall ha uppnåtts i slutet av det nionde respektive tionde skolåret och betyg därför inte kan sättas. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.
En departementspromemoria med ytterligare förslag om skriftliga omdömen har remitterats och bereds nu i regeringskansliet. Förslaget innebär att skolan skall vara skyldig att ge skriftliga omdömen till de elever som inte uppnår målen i ett eller flera ämnen vid samtliga betygstillfällen. Avsikten är att eleven skall få en klar uppfattning om vilka mål som uppnåtts och vad som fattas för ett godkänt betyg.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har lämnat förslag på hur framåtsyftande individuella utvecklingsplaner kan regleras i grundskoleförordningen och motsvarande skolförordningar. Arbetsgruppen föreslår även att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen avser därefter ta ställning till arbetsgruppens förslag.
Utveckling av kvalitetsarbetet i skolor och kommuner
Enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun och skola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningarna skall vara det centrala dokumentet för att utvärdera skolans och vuxenutbildningens resultat och måluppfyllelse. I kvalitetsprogrammet aviseras därför åtgärder för att stärka och tydliggöra kvalitetsredovisningens roll.
Skolverket har fått regeringens uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om kvalitetsredovisning. Verket skall överväga hur regelverket kan kompletteras, bl.a. så att ett övergripande syfte med kvalitetsredovisning slås fast, att det framgår vad en kvalitetsredovisning närmare skall innehålla, obligatoriska kvalitetsområden för bedömning av resultat och måluppfyllelse samt ett begränsat antal obligatoriska kvalitetsindikatorer. Skolverket skall ta ställning till i vilken utsträckning ytterligare bestämmelser bör anges i förordningen om kvalitetsredovisning. Skolverket skall dessutom förbereda egna föreskrifter om kvalitetsredovisning och, som komplement till dessa, förbereda allmänna råd som stöd för arbetet med kvalitetsredovisning. Skolverket skall redovisa sina överväganden och förslag vad gäller förordningen om kvalitetsredovisning senast den 1 februari 2005. Uppdragets övriga delar skall redovisas senast den 1 maj 2005.
Det nationella provsystemet ses över
Ett väl fungerande system med uppföljning, nationella prov, diagnostiska instrument samt kommentarmaterial är ett viktigt stöd för skolorna. Det nationella provsystemets uppgifter är i dag att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning i alla de skolformer där betyg sätts samt att konkretisera kursmål och betygskriterier. Därutöver har det en diagnostisk funktion samt ger ett underlag för uppföljningen av skolan. Systemet består av nationella ämnes- och kursprov samt diagnostiska instrument.
På regeringens uppdrag redovisade Skolverket hösten 2003 en bedömning av dagens system med nationella prov m.m. med avseende på kvalitet och kostnadseffektivitet. Redovisningen innehöll förslag till ett reviderat provsystem som för närvarande bereds inom regeringskansliet.
Våren 2004 redovisade Skolverket ytterligare ett uppdrag från regeringen avseende de nationella ämnesproven i grundskolans år 5 och specialskolans år 6. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa från vilken tidpunkt de nationella proven i grundskolans år 5 och specialskolans år 6 kan sammanställas och analyseras samt bedöma om detta bör ske på urvalsbasis eller om samtliga genomförda prov bör samlas in.
Enligt Skolverkets rapport är intresset för de nationella proven i år 5 mycket stort, vilket innebär att merparten (98 %) av skolorna använder proven. På 92 procent av skolorna är proven (efter ett beslut av kommunen) obligatoriska för lärarna att använda.
I utvecklingsplanen (skr. 2001/02:188) konstaterar regeringen att de nationella ämnesproven i grundskolans år 5 och specialskolans år 6 ger en möjlighet till en viktig avstämning av elevernas utveckling mot målen. De är framför allt betydelsefulla för skolans egen resultatvärdering och kan användas tillsammans med en rad andra instrument som varje enskild skola väljer. De nationella proven utgör vidare en möjlighet för Skolverket att få en bättre överblick och avstämning av läget i skolan efter halva grundskoletiden.
Rättvis och likvärdig betygssättning
Riksrevisionen har i rapporten Betyg med lika värde? - en granskning av statens insatser (RIR 2004:11) konstaterat att det finns brister i likvärdighet i grundskolans betygssättning. Riksrevisionen föreslår därför att man på alla nivåer förtydligar ansvaret för en likvärdig och därmed rättvis betygssättning.
Regeringen har sedan länge uppmärksammat frågan om likvärdig betygssättning. Redan i juni 1999 fick Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd i uppdrag att genomföra en nationell kvalitetsgranskning i skolan rörande "en likvärdig och rättvis betygssättning".
Myndigheterna på skolområdet har på regeringens uppdrag och på egna initiativ vidtagit åtgärder för att förbättra likvärdigheten. Skolverket har under våren presenterat en handlingsplan för att stärka likvärdigheten i betygssättningen. Det handlar bl.a. om kommentarmaterial till kursplanerna som stöd för lärarnas betygssättning. Skolverket har också fått i uppdrag att i föreskrifter ytterligare tydliggöra kraven på kvalitetsredovisningen. Där framgår att kommunerna i kvalitetsredovisningen skall följa upp om betygssättningen i kommunen och i skolorna är likvärdig. Myndigheten för skolutveckling har ett regeringsuppdrag att erbjuda lärare kompetensutveckling kring rättvisa och likvärdiga betyg.
Kommunerna har liksom andra huvudmän ansvar för att lärarna erbjuds kompetensutveckling och för att det finns förutsättningar för lärarna att föra de professionella samtal, som behövs för att utveckla och förbättra betygssättningen.
Regeringen har i sin proposition Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) föreslagit riksdagen att kursbetyg skall ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan. Under förutsättning av riksdagens godkännande skall förslaget tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007. De genomförandeinsatser som ett system med ämnesbetyg kräver, kommer att ge ytterligare möjligheter till professionella samtal om utbildningens kärna, lärande och kunskapsutveckling, samt om kunskapsbedömning och betygssättning.
Förändrad myndighetsorganisation
Nationell uppföljning, utvärdering, kvalitetsgranskning och tillsyn måste kombineras med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet och främja lokal verksamhetsutveckling. För att stärka kvalitetsarbetet skildes dessa uppgifter åt genom den förändrade myndighetsorganisation, som infördes den 1 mars 2003. Ändringen innebar att Skolverket delades i två myndigheter - det nya Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
En huvuduppgift för Skolverket är nu att genom utbildningsinspektionen granska kommunernas förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, utbildningens kvalitet i kommuner och skolor samt kommunernas insatser inom vuxenutbildningen. Dessutom skall tillsyn över verksamheten bedrivas inom ramen för inspektionen. År 2003 var utbildningsinspektionen under uppbyggnad. Under hösten 2003 inspekterades därför endast 21 kommuner. Den 1 november 2003 redovisade verket en plan över hur inspektionen skall byggas ut så att den kan nå målet att varje kommun och alla skolor och verksamheter inom vuxenutbildningen skall inspekteras vart sjätte år. Först om något år beräknas inspektionen nå full kapacitet om 1 000 skolor per år. I verkets uppdrag ingår också uppföljning och utvärdering samt utveckling av styrdokument.
Myndigheten för skolutveckling har till uppgift att främja skolutveckling och kompetensutveckling inom nationellt prioriterade områden genom generellt utvecklingsstöd, riktat stöd till kommuner och skolor samt utveckling av metoder för verksamhetsutveckling. Ett av myndighetens viktigaste uppdrag är utvecklingsinsatser för att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden. När det gäller barn- och ungdomsutbildningen skall myndigheten även prioritera insatser som avser basfärdigheter och jämställdhet.
6.1.2 Fristående skolor
Skolverket har haft ett regeringsuppdrag att dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning och inspektion av fristående skolor, dels genomföra en särskild inspektion av skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande.
I januari 2004 redovisade Skolverket i vilken omfattning inspektion genomförts enligt uppdraget, vilka iakttagelser som gjorts samt vilka åtgärder detta föranlett. I rapporten redogjorde verket för en rad åtgärder som verket avsåg att vidta inom ramen för dess tillståndsgivning respektive inspektion. Därutöver föreslog myndigheten ett antal författningsändringar, samt en utredning för att studera för- och nackdelar med olika huvudmannaformer. För närvarande bereds Skolverkets förslag inom Utbildningsdepartementet.
Fristående skolor som motsvarar gymnasieskola
Regeringens förslag: Skollagens (1985:1100) bestämmelser om hemkommunens skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor förenklas genom att tredje stycket i 9 kap. 8 a § upphävs. Enligt tredje stycket skall hemkommunens bidrag motsvara kostnaden för motsvarande nationella program i den kommun där den fristående gymnasieskolan är belägen, om programmet inte finns i hemkommunen, men i den kommun där den fristående skolan ligger.
Ärendet och dess beredning: De nya bidragsregler för fristående gymnasieskolor som tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2003 har i olika avseenden kritiserats av kommuner och fristående skolor. Genom regeringsbeslut 2002-07-04 (U2002/2504/G) fick Skolverket i uppdrag att utarbeta ett system för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor.
Skolverket har redovisat sin uppföljning och utvärdering i rapporten Kommunernas bidrag för elever i fristående gymnasieskolor (dnr 75-2004:248). I rapporten föreslår Skolverket bl.a. att bestämmelsen, om att hemkommunens bidrag till en fristående gymnasieskola skall bestämmas efter samma grunder som lägeskommunen tillämpar när hemkommunen inte anordnar motsvarande nationella program, skall avskaffas.
En promemoria om förslaget har upprättats i Utbildningsdepartementet (U2004/2804/G). Promemorian har remissbehandlats. Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Med hänsyn till att Lagrådet yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu endast är fråga om en förenkling av gällande bidragsbestämmelser, som inte medför någon ändring av de grundläggande principerna för det bidrag som en elevs hemkommun är skyldig att lämna till en fristående gymnasieskola, anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.
Remissinstanserna: I stort sett alla som yttrat sig är positiva till förslaget. Statens skolverk välkomnar förslaget och Friskolornas Riksförbund instämmer i att bidragssteget kan tas bort. Svenska kommunförbundet/Landstingsförbundet instämmer i att förslaget skulle innebära en viss förenkling av bidragsreglerna, men anser att förändringen kan anstå till dess att en bredare analys av gällande regelsystem har genomförts.
Skälen för regeringens förslag: I propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) föreslogs ett nytt system för kommunernas ersättning till fristående gymnasieskolor. I propositionen framhölls: "För att kommunala och fristående gymnasieskolor skall behandlas likvärdigt måste de enligt regeringens uppfattning inordnas i samma resursfördelningssystem."
Därför föreslog regeringen att bidraget till fristående gymnasieskolor skall motsvara den kostnad som elevens hemkommun har för motsvarande nationella program.
Bidraget till fristående gymnasieskolor skulle således i första hand baseras på hemkommunens kostnad för motsvarande gymnasieprogram.
Emellertid finns det dels ett antal kommuner som inte har någon gymnasieskola, dels har få kommuner möjlighet att erbjuda utbildning på alla nationella program. Mot den bakgrunden föreslogs att bidraget i andra hand skulle motsvara kostnaden för motsvarande nationella program i den kommunala gymnasieskolan i den kommun där den fristående gymnasieskolan är belägen (lägeskommunen). Denna regel är dock inte helt logisk och därmed svår att motivera, då det inte finns något givet samband mellan hemkommunens kostnad och kostnaden i en annan kommun där den fristående skolan är belägen. Förhållandet att bidragsreglerna är uppdelade i tre olika alternativ bidrar till att göra reglerna svåröverskådliga och besvärliga att tillämpa. Därför finns det anledning att förenkla de nuvarande bidragsbestämmelserna genom att slopa bestämmelsen om anknytning till lägeskommunens kostnader. En sådan förändring bör bidra till att förenkla bidragsadministrationen för såväl fristående gymnasieskolor som kommuner. Regeringen föreslår nu att skollagens bestämmelser om hemkommunens skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor förenklas genom att tredje stycket i 9 kap. 8 a § upphävs.
Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.1.
Författningskommentar
9 kap.
8 a §
Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. Detta medför att ersättningen - för det fall elevens hemkommun inte anordnar det aktuella programmet - alltid skall utgå med det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.
Upphävandet av tredje stycket medför följdändringar i de följande styckena.
Övriga insatser
Regeringen har uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av verkets system för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor. Systemet skall utvecklas så att uppgifterna och systemet kvalitetssäkras.
6.1.3 Integration och utbildning
Integrationspolitiska mål
Uppgiften att minska invandrares utanförskap är ett av regeringens högst prioriterade åtaganden. I syfte att förbättra de integrationspolitiska resultaten har en arbetsgrupp bestående av företrädare för ett antal departement samt Integrationsverket tillsatts med uppgift att se över hur genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken inom ett antal politikområden kan förtydligas. I den första etappen är utbildning för barn och ungdomar ett av de områden som uppmärksammas.
För utbildning har två mål fastställts, ett för grundskolan och ett för gymnasieskolan. Målet för grundskolan är att andelen elever med utländsk bakgrund som lämnar grundskolan med fullständiga betyg successivt skall öka. Målet för gymnasieskolan är att andelen elever med utländsk bakgrund som efter fyra år slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program successivt skall öka.
Förstärkta satsningar på skolor i segregerade områden
En segregerad miljö bidrar till ett utanförskap som kan skapa en utsatthet för barn och unga. Den ökande segregationen är ett problem som för att kunna brytas kräver samlade insatser av flera olika samhällssektorer. Skolan är den arena där nästan alla barn och unga vistas en stor del av sin tid. I skolans uppdrag ligger, förutom kunskapsuppdraget, att förmedla de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på och att bistå föräldrarna i fostran av eleverna.
I skolor i segregerade områden finns i de flesta fall ofta en kraftig överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Dessa skolor är många gånger särskilt resurskrävande. I tider när många kommuner brottas med ekonomiska problem kan de inte alltid få tillgång till de resurser som behövs för att de fullt ut skall kunna ge eleverna förutsättningarna att nå de olika målen för utbildningen. Regeringen har gett Myndigheten för skolutveckling som sitt första och viktigaste uppdrag under de närmaste åren att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. Myndighetens arbete skall främst koncentreras på situationen i förskolan och i grundskolan men även situationen för elever i gymnasieskolan bör uppmärksammas. Myndigheten lämnade en första delredovisning av uppdraget i december 2003. I rapporten anges vilka kommuner som valts ut för riktade stödinsatser och former för myndighetens fortsatta arbete. Myndigheten avser främst att arbeta med utvecklingsdialoger, nätverksskapande och andra former för spridande av kunskap.
Regeringen anser att ytterligare resurser behövs för att förstärka insatserna i skolor i segregerade områden och föreslår därför att det under 2006 och 2007 avsätts 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål.
Medlen skall i första hand användas till strategiska insatser på skol- och kommunnivå. Myndigheten för skolutveckling kommer att få regeringens uppdrag att ta fram en planering för hur strategiska överenskommelser om användning av pengarna skall kunna träffas med kommuner och andra centrala aktörer.
Enligt regeringens uppfattning skall medlen i första hand användas till de områden som i störst utsträckning omfattas av den aktuella problematiken, oberoende av i vilken typ av kommun områdena finns. Det är emellertid väl känt att många av de mest utsatta områdena är koncentrerade till storstadsområden och regeringen anser det angeläget att de framgångsrika metoder som inom ramen för storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal utarbetats på skolor skall tas tillvara och utvecklas i myndigheters och kommuners arbete.
Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9
Tidigare har det varit möjligt att bedriva ämnesundervisning på elevernas modersmål endast i årskurserna 1 t.o.m. 6. Detta har enligt undersökningar gett goda resultat.
Regeringen har beslutat om en fyraårig försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9 i grundskolan. Syftet är att förhindra att elever som kommit sent till Sverige, kommer efter kunskapsmässigt medan de utvecklar sina färdigheter i svenska. Undervisning på ett annat språk än svenska får dock omfatta högst halva den sammanlagda undervisningstiden. En kommun som har beslutat att delta i försöksverksamheten skall anmäla detta till Myndigheten för skolutveckling.
Storstadspolitik
Inom ramen för storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal görs ett stort antal insatser på grundskolans område i syfte att förbättra elevernas skolresultat och stärka den språkliga utvecklingen. Liksom på förskoleområdet används medel till kompetensutveckling av personal och utvecklande av nya pedagogiska metoder. Flera skolor har utökat sina öppettider och erbjuder t.ex. läxhjälp efter skoltid men även kultur- och fritidsaktiviteter. Andra exempel på insatser är projekt för att stärka samverkan mellan föräldrarna och skolan, särskilda språkutvecklingsgrupper med samordningsansvar för språkutveckling samt upprättandet av regelbundna språkutvecklingsanalyser för eleverna. I några av kommunerna är nätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan skolorna under uppbyggnad.
Regeringens bedömning är att erfarenheterna av regeringens storstadspolitik skall tas tillvara av Myndigheten för skolutveckling och Skolverket. Myndigheterna skall, inom ramen för sina respektive uppdrag, även bidra till att de insatser som varit framgångsrika tas tillvara och utvecklas i ordinarie strukturer och arbetssätt.
Utvecklingsstöd till webbplatsen Tema modersmål
Myndigheten för skolutveckling driver webbplatsen Tema modersmål. Den tillhandahåller information och olika kommunikationsverktyg riktat till dem som arbetar med och på annat sätt kommer i kontakt med modersmålsundervisning. Ambitionen är främst att stimulera till nätverksbyggande och lyfta fram goda pedagogiska exempel.
Regeringen anser det viktigt att stödja innovativa metoder och användandet av informationsteknologi för att stärka modersmålsundervisningens ställning. Regeringen avser därför avsätta medel för att myndigheten skall kunna fortsätta utveckla webbplatsen.
6.1.4 Utbildningssituationen för de nationella minoriteterna
Det finns tecken på att utbildningssituationen för elever med nationella minoritetsspråk som modersmål, dvs. samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, har förbättrats under senare år. Avsevärda brister finns dock fortfarande. Ett exempel på detta är att eleverna i praktiken inte alltid får tillgång till den undervisning i sitt minoritetsspråk som de har rätt till. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra skolsituationen för elever som hör till de nationella minoriteterna. Utvecklingsinsatserna har bl.a. bestått i kompetensutveckling av pedagogisk personal, utveckling av läromedel och utarbetande av databaser och lexikon för de olika språken.
Den senaste nationella kartläggningen av undervisningen i de nationella minoritetsspråken gjordes 2001. Regeringen anser att det är angeläget att en förnyad kartläggning kommer till stånd för att få en tydlig bild av hur den samlade situationen för de nationella minoriteterna ser ut i dag och vilka eventuella ytterligare insatser som behövs för att hävda de nationella minoritetsspråkens ställning i grund- och gymnasieskolan.
Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga utbildningssituationen för de nationella minoriteterna. Utifrån beskrivningen skall verket i samråd med Myndigheten för skolutveckling analysera situationen och ge förslag på eventuella åtgärder som behövs för att förbättra utbildningssituationen för de nationella minoriteterna.
6.1.5 Personal i skolan
Fortsatta öronmärkta bidrag till skolan
För att ge alla barn likvärdiga möjligheter måste alla skolor vara bra skolor och eleverna få det stöd de behöver för att nå utbildningsmålen. Satsningen på fler lärare och andra specialister har hittills varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Det är ca 3 000 fler anställda än vad statsbidraget täcker. Uppföljningar visar att satsningarna varit störst i grundskolan och mindre i gymnasieskolor. Endast en liten del av statsbidraget har använts till att anställa personal inom fritidshemmen.
I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserade regeringen en överföring av medel från personalförstärkningsanslaget till det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Regeringen föreslår att 3 miljarder kronor förs till det generella statsbidraget 2005 och ytterligare 1 miljard kronor 2006. Regeringen föreslår att satsningen på personalförstärkning i skola och fritidshem fortsätter som ett särskilt statsbidrag i ytterligare två läsår och fördelas med 1 miljard kronor läsåret 2004/05 och ytterligare 1 miljard kronor läsåret 2005/06.
Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen om statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem för läsåren 2004/2005 och 2005/2006.
Från och med den 1 januari 2005 införs ett nytt basår för satsningen. Kommunens insatser skall då bedömas i förhållande till personaltätheten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja statsbidraget ett gynnsammare utgångsläge när de ansöker om kommande bidrag.
Kommuner som satsat egna medel utöver det beviljade statsbidraget för att förbättra personaltätheten i skola och fritidshem kommer inte att missgynnas i och med införandet av ett nytt basår. Förordningsändringarna ger Skolverket möjlighet att bortse från personalförstärkningar som finansierats med egna medel vid beräkning av personaltätheten läsåret 2003/04. För kommuner med ett växande elevunderlag kan det vara svårt och mycket kostsamt att samtidigt öka personaltätheten i skola och fritidshem. Därför införs nu en möjlighet för dessa kommuner att använda en fjärdedel av sin bidragsram för den personalökning som krävs för ett ökat elevantal. Det gynnar inte minst kommuner som har ökande antal barn i fritidshem. Förordningsändringarna ger också en möjlighet för kommuner att överföra delar av statsbidraget till en annan kommun när de har gymnasieelever i en annan kommuns gymnasieskola. I och med denna ändring ges den mottagande kommunen bättre förutsättningar att göra behövliga personalförstärkningar.
Lärare och skolledare
Lärare
Tillgången till välutbildade lärare har avgörande betydelse för måluppfyllelsen i skolan och elevernas resultat. Kommunerna har ansvar för att erbjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för att kunna rekrytera, utveckla och behålla lärare. Skolhuvudmännen ansvarar också för att skollagens bestämmelser om tillsvidareanställning av lärare med pedagogisk utbildning efterlevs. Staten ansvarar för examensmålen för lärarutbildningen och utbildningens omfattning.
Skolverket har i sin senaste rapport (juni 2004) om behov av och tillgång på pedagogisk personal under perioden 2000-2020 pekat på behovet av lärare till framför allt förskola, förskoleklass och fritidshem samt lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan. Andelen anställda lärare utan lärarutbildning har ökat och utgör nu 18 procent i grundskolan och 23 procent i gymnasieskolan. I fristående skolor är motsvarande andelar 35 respektive 49 procent. För enskilda lärarkategorier kan siffran vara högre. Så är till exempel andelen lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan utan lärarutbildning 31 procent. Detta är ett växande problem eftersom möjligheten för utbildade lärare att få anställning minskar. Skolverkets utbildningsinspektions kvalitetsgranskningar uppmärksammar frågan och kommuner med stor andel obehöriga lärare kommer att observeras särskilt.
Kommunerna som arbetsgivare bör som ett led i sin personalplanering utnyttja de möjligheter som distansutbildning och den reguljära lärarutbildningen ger. På så vis kan både behöriga lärare och lärare utan lärarutbildning komplettera sin utbildning.
I det nationella skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola arbetar 25 kommuner för att öka attraktiviteten i läraryrket. Fokus är på insatser för att rekrytera och behålla lärare. Viktiga delar i arbetet är att skapa karriärtjänster och andra utvecklingsmöjligheter. Detta kan ske genom att utveckla samarbetet med universitet och högskolor. Målsättningen är att stärka lärarnas professionella utveckling, bl.a. genom närhet till forskning och annan pedagogisk utveckling. Attraktiv skola bygger i stor utsträckning på de insatser parterna inom ramen för avtalet på skolområdet har kommit överens om att arbeta med för att öka måluppfyllelsen i skolan. Årsredovisningarna för 2003 från de deltagande kommunerna visar att utvecklingsarbetet nått störst framgång inom projektets målområden: Arbetsorganisation, Utvecklingsmöjligheter och Högskolesamverkan. Goda exempel och andra erfarenheter som görs skall kunna tjäna som förebilder och stimulera till utvecklingsinsatser i andra kommuner. En utvärdering av projektet kommer att redovisas efter att det avslutats under år 2006.
Sverige deltar i OECD-studien: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Syftet är att visa hur 25 länder med olika utbildningssystem arbetar för att attrahera, utveckla och behålla lärare samt diskutera policy och metoder för detta och därmed ge både politiker och andra beslutsfattare information, analyser och annat beslutsunderlag. Sverige lämnade sin bakgrundsrapport våren 2003. En sammanfattande slutrapport över samtliga länder beräknas bli publicerad under november månad 2004. Genom att delta i undersökningen får Sverige kunskap och perspektiv av värde för det fortsatta arbetet och utvecklingen av dessa frågor i Sverige.
Skolledare
I många undersökningar och i forskning om rektors roll har betydelsen av rektors ledarskap för en skolas arbetsmiljö och resultat lyfts fram. Skolverkets effektuppföljning visar att en tydlig skolledning har betydelse för att statliga utvecklingsinsatser skall få genomslag. Regeringen uppdrog i april 2003 åt en utredare att göra en kartläggning och utvärdering av skolans ledningsstruktur (U 2003:03). Motivet var att närmare studera vilken ledningsorganisation och vilket stöd för rektors ledarskap som utvecklats i kommunerna samt om något samband kunde konstateras mellan det organisatoriska stöd som fanns för rektor och skolans måluppfyllelse. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 november 2004.
Enligt statistik från Skolverket finns det 8 134 rektorer och andra skolledare i det offentliga skolväsendet och i fristående skolor. Av dessa är 58,7 procent kvinnor och 41,3 procent män. I grundskolan är andelen kvinnliga rektorer högre, 62 procent, och i gymnasieskolan är 36 procent av rektorerna kvinnor.
Stat och kommun har ett gemensamt ansvar när det gäller att utbilda och kompetensutveckla rektorer och övriga skolledare. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling redovisat vilken utbildning rektorer i Sverige har för sitt arbete. Av redovisningen framgår att drygt 40 procent av skolledarna inte har genomgått vare sig rekryterings- eller introduktionsutbildning. Drygt hälften av skolledarna har uppgivit att de inte genomgått eller genomgår den statliga rektorsutbildningen.
Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att erbjuda en befattningsutbildning för i första hand nyblivna rektorer och andra ledare i alla läroplansbundna verksamheter, vilket även inkluderar fristående skolor. Rektorsutbildningen bedrivs vid sju högskolor och dessutom som ett särskilt uppdrag inom Myndigheten för skolutveckling, således finns totalt åtta utbildningsanordnare.
Efterfrågan på rektorsutbildningen är i dag större än antalet utbildningsplatser som kan erbjudas. Myndigheten för skolutveckling har uppmärksammat behovet av åtgärder för att minska väntetiden för att genomgå utbildningen. Regeringen har därför den 1 juli 2004 givit myndigheten i uppdrag att utveckla innehåll och form för den statliga rektorsutbildningen i syfte att öka dess effektivitet. Myndigheten skall pröva olika upplägg och former för genomförande av utbildningen samt överväga hur rektorsutbildningen skall organiseras och vilka utbildningsanordnare som kan svara för innehållet i utbildningen. Universitet och högskolor skall dock även fortsättningsvis vara huvudaktörer i rektorsutbildningen.
6.1.6 Arbetsmiljö, hälsoarbete och fysisk aktivitet i skolan
Arbetsmiljön i skolan
Förskolan tillsammans med skolan är Sveriges största arbetsplats. En säker och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande för alla barn och ungdomar i förskola och skola. Elevernas delaktighet och medverkan i skolans arbetsmiljöarbete är både en viktig arbetsmiljöfråga och en demokratifråga. För skolans arbetsmiljö gäller samma regler som för andra arbetsplatser.
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) gjorde regeringen bedömningen att skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser bör ses som ett eget verksamhetsområde benämnt elevhälsa. Vidare behandlades behovet av en översyn av arbetsmiljölagen i syfte att förtydliga elevernas inflytande över sin arbetsmiljö.
Arbetet med elevhälsa skall ses som en del av skolans uppdrag och arbetet för en god hälsa. För att elevhälsa skall kunna införas som ett eget verksamhetsområde inom skolan måste ändringar i skollag och sekretesslag ske. Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslagit att skollagen bör ha en särskild reglering om elevhälsa som sträcker sig utöver reglering av skolhälsovård. I elevhälsan föreslås ingå omvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och specialpedagogiska insatser. Arbetet med förslag till ny skollag pågår och kommer att presenteras för riksdagen under 2005.
En särskild utredare har gjort en översyn av bestämmelser i sekretesslagen om sekretess i skolan och betänkandet Sekretess i elevernas intresse (SOU 2003:103) har överlämnats. Utredaren anser att de hinder som finns mot samarbete mellan skolhälsovård och elevvård kan överbryggas med en ökad kunskap om regelverkets innehåll och hur det skall tillämpas. Utredaren föreslår även utökade möjligheter att lämna uppgifter från skolhälsovården till elevvården samt att sekretesslagen bör anpassas till Skollagskommitténs förslag om elevhälsa.
En utredare har utsetts för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (AML) (Dir. 2004:91). Utredaren skall bl.a. utreda frågan om tillämpningsområdet för AML bör utvidgas till barn i förskola och fritidshem samt att se över elevrepresentanternas befogenheter och pröva om det är möjligt att stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2006.
Många av brister i skolans arbetsmiljöarbete har visat sig bero på okunnighet om bestämmelserna i arbetsmiljölagen och på hur dessa skall tillämpas. För att förbättra elevskyddsombudens möjligheter att delta i skolans arbetsmiljöarbete har regeringen gett Skolverket i uppdrag att i samverkan med Arbetsmiljöverket utfärda föreskrifter om elevskyddsombud. Ett förslag till föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud rapporterades till regeringen i september 2003 (U2003/3550/S). I föreskrifterna som trädde i kraft den 1 juli 2004 förtydligas elevskyddsombudens roll. Vidare anges huvudmannens/rektors skyldigheter att informera eleverna om arbetsmiljöarbetet och om deras rätt att delta genom elevskyddsombud.
Fysisk aktivitet
Alarmerande rapporter om ökande antal överviktiga barn har visat på allvarliga effekter av felaktig kost och brist på motion. Barn i skolåldern löper risk att få t.ex. högt blodtryck, diabetes och i framtiden utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.
Den minskande fysiska aktiviteten bland barn och unga är ett folkhälsoproblem som måste diskuteras och bearbetas av hela samhället. Skolan har en central roll i detta arbete.
Regeringens bedömning är att alla berörda samhällssektorer måste samverka för att förbättra barns och ungdomars fysiska hälsa. Sjuk- och hälsovården är självklara aktörer. Förskolan och skolan är strategiska platser där man kan nå alla barn. Väl planerade insatser kan få effekt både för enskilda individer och för de allmänna attityderna hos barn och ungdomar. Förskolan och skolan måste sträva efter att involvera såväl pedagogisk personal som elevhälsopersonal samt föräldrar i ett förebyggande arbete för att förbättra barns hälsa.
Ämnet Idrott och hälsa är kärnan för arbetet med fysisk aktivitet i skolan. Det är därför angeläget att verksamheten utformas så att den attraherar alla elever, inte enbart vissa. Regeringen anser att fysisk aktivitet och rörelse dessutom bör vara en naturlig del i skolans vardag och integreras i hela skolans arbete. Ett brett ämnesövergripande perspektiv måste därför finnas i detta arbete. Det är regeringens och idrottsrörelsens gemensamma ambition att alla barn skall ha fysisk aktivitet om minst 30 minuter varje dag inom ramen för skoldagen. Skolan är en mötesplats och bildar därmed en naturlig plattform för samverkan mellan lärare och idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för fysisk aktivitet. Regeringen har under 2003 lanserat en satsning med flera samordnade insatser för att stimulera till lokal utveckling av fysisk aktivitet hos barn och unga.
Fysisk aktivitet enligt läroplanerna
För att betona skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen har regeringen fört in en sådan skyldighet i Lpo 94 samt i Lpf 94. Varje skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar, hitta former för att dessa mål skall uppnås. Detta kan ske inom ramen för ämnet Idrott och hälsa men också inom ramen för andra ämnen eller under raster och håltimmar.
Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att nära följa och stödja skolornas arbete med att implementera de nya målen i läroplanerna. Myndigheten skall också återkommande, med start den 1 september 2004, rapportera till regeringen bl.a. i vilken utsträckning skolorna lyckats förverkliga målet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för varje elev.
Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet
Regeringen har inrättat Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom vid Örebro universitet. Centrumets främsta uppgift är att stödja skolor i deras arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet och till andra hälsofrämjande åtgärder. Centrumet skall sprida erfarenheter och goda exempel från såväl arbete inom ämnet Idrott och hälsa som från andra insatser, stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt samt verka för en ökad samverkan mellan olika aktörer på området. Verksamheten har påbörjats under hösten 2003.
Regeringens samarbete med idrottsrörelsen - Handslaget
Skolans interna arbete och planering spelar en viktig roll i att nå målen om ökad fysisk aktivitet, men samarbetet mellan skolor och lokala idrottsföreningar behöver också utvecklas. Ett utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan är ett viktigt område som lyfts fram i regeringens "handslag med idrottsrörelsen". Idrottsrörelsen tillförs sammanlagt en miljard kronor under mandatperioden från överskottet i AB Svenska Spel under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att bl. a. intensifiera samarbetet med skolorna. Regeringen har fattat beslut om bidragets närmare användning i dialog med idrottsrörelsen, som har lämnat förslag till handlingsplan för hur medlen skall användas och hur samverkan med skolan skall utformas.
Under det första året av satsningen har Riksidrottsförbundet (RF) prioriterat samarbetet mellan skolan och idrotten som ett av de vikigaste områdena för Handslaget. RF räknar med mer än 700 Handslag mellan idrottsföreningar och skolor under det första året. RF kommer även under satsningens andra år ge distriktsförbunden i uppgift att prioritera samarbetet med skolan.
6.1.7 Hållbar utveckling
Handlingsplanen från FN:s toppmöte i Johannesburg (2002) understryker behovet av utbildning för hållbar utveckling. Vid mötet tydliggjordes tolkningen av samtliga tre dimensioner - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga - av begreppet hållbar utveckling. Det underlättar strävan att göra utbildning för hållbar utveckling till att vara ämnesövergripande på ett naturligt sätt.
Beslutet av FN:s generalförsamling i december 2002 om att förklara åren 2005-2014 som ett decennium för utbildning för hållbar utveckling uttrycker det internationella samfundets förväntningar på medlemsstaterna att ta frågan om utbildning för hållbar utveckling på största allvar. Utbildning för hållbar utveckling stöds i läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (U 2003:06) skall kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt stimulera till ytterligare insatser inom detta område. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2004 .
6.1.8 Skolans värdegrund
Regeringen lägger stor vikt vid frågorna om demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter i skolan. Skolan skall inte vara värderingsfri och neutral i dessa frågor utan aktivt verka för fundamentala demokratiska principer som alla människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt för allas rätt att uttrycka sig och respekteras för sina åsikter. Skolan kan bidra till att unga människor lämnar skolan med ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt. Värdegrundsfrågorna har uppmärksammats alltmer i skolornas arbete. Såväl arbetet med att främja demokrati och jämställdhet och arbetet med att motverka diskriminering samt kränkande behandling har i många delar gett önskat resultat i skolorna. Likväl finns det brister. Exempelvis måste jämställdhet behandlas som en demokratifråga och kränkningar på grund av kön och sexuell läggning behöver uppmärksammas och beaktas i större utsträckning i skolornas värdegrundsarbete. Sveriges åtaganden beträffande mänskliga rättigheter för likabehandling och skydd mot diskriminering bör lyftas fram i skolan. Skolans personal skall ha kännedom om de internationella överenskommelser som skall beaktas i undervisningen. Det krävs ett ständigt pågående arbete för att värdegrunden skall bli levande och självklar för alla som finns i skolan.
Inflytandefrågor
Under 2003 tillsattes en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet med uppgift att utreda möjligheten till utökat och reellt barn-, elev- och föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Arbetsgruppen redovisade sitt uppdrag den 30 oktober 2003 i rapporten Var - dags - inflytande (Ds 2003:46). I rapporten lämnades förslag om att rektor skall ges ett ökat ansvar för att främja och utveckla ett aktivt elevinflytande samt ansvar för att eleverna får information om rätten till inflytande och huvuddragen i de bestämmelser som styr utbildningen. För grundskolan bör detta även gälla föräldrars inflytande och rätt till information. Arbetsgruppen föreslog också en ändring i kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena för att betona vikten av att eleverna får kunskaper i lokal demokrati både på skolnivå och på kommunnivå.
Förslagen kommer att behandlas i samband med propositionen om förskolans kvalitet, den ungdomspolitiska propositionen och propositionen om ny skollag vilka föreläggs riksdagen under 2004 respektive 2005.
Regeringen avser också att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta ett informationsmaterial om utbildningssystemets mål och intentioner. Myndigheten för skolutveckling avses få ett uppdrag om insatser för att stödja och inspirera arbetet med att öka det reella inflytandet för barn, elever och föräldrar i förskolor och skolor.
Förebyggande åtgärder mot mobbning
Demokratiuppdraget är tillsammans med kunskapsuppdraget fundamentet för all verksamhet i skolan. Här har de vuxnas förhållningssätt och attityder en avgörande roll. Skolan skall inte bara ge kunskaper som behövs för vidare studier och arbetsliv, utan också ge praktiska kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Alla skolor skall ha handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Under 2003 redovisade Myndigheten för skolutveckling ett regeringsuppdrag om att lyfta fram exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling i stödmaterialet Olikas lika värde. Myndigheten identifierade faktorer som motverkar kränkande behandling och stärker arbetet med en god social miljö samt pekade ut stödjepunkter för ett handlingsprogram. Stödmaterialet tar även upp gällande lagar och förordningar samt frågor kring anmälningar till polis och socialtjänst.
Skolverket har på regeringens uppdrag under sommaren 2004 tagit fram allmänna råd för skolornas arbete med att motverka alla former av kränkande behandling. Råden tar bl.a. upp arbetet med att förebygga, att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling och skolors handlingsprogram mot kränkande behandling. Myndigheten för skolutveckling kommer att delta i arbetet med att implementera råden.
Jämställdhet
Jämställdhet är en rättvisefråga och ingår i de nationella målen för skolan. Målen för jämställdhetsarbetet finns i de nationella styrdokumenten. Myndigheterna med ansvar för förskolan och skolväsendet har inom ramen för sina uppdrag ett särskilt ansvar att främja båda könens lika rätt och möjligheter. Flera utvärderingar visar att jämställdhet är den aspekt av demokrati och värdegrund som får minst uppmärksamhet i skolorna. Enligt regeringens mening måste jämställdhetsarbetet intensifieras och effektiviseras på såväl kommunal som verksamhetsnivå för att bryta ojämställda strukturer och förhindra könssegregering.
Personalens kunskap och kompetens är avgörande för ett jämställdhetsarbete av god kvalitet. För att uppnå en jämställd pedagogik och pedagogisk verksamhet måste all personal bli medveten om sina egna föreställningar om kön och reflektera över hur det påverkar lärandet och läromiljön för barn och unga. För att stärka och stödja kommunernas och skolornas kunskap och kompetens inom området har sedan 2002 medel avsatts för att utbilda pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Dessa s.k. genuspedagoger skall arbeta praktiskt med förändringsarbete. Syftet är att stärka kompetensen och höja kvaliteten i det lokala jämställdhetsarbetet. Regeringens ambition är att det skall finnas åtminstone en kvalificerad jämställdhetspedagog i varje kommun vid årsskiftet 2004/2005. Av landets 290 kommuner har 170 kommuner någon utbildad genuspedagog. Det finns totalt 190 utbildade genuspedagoger i landet och ytterligare 65 i utbildning.
Utbildningen riktar sig till pedagoger och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Den bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling av Göteborgs och Umeå universitet i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Regeringen har givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner samverkar med olika organisationer och myndigheter i sitt jämställdhetsarbete. Skriften Hur är det ställt? Tack ojämt! ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället samt redovisar sex skolors och kommuners jämställdhetsarbete. Skolorna och kommunerna fick materialet hösten 2003.
I budgetpropositionen för 2002 avsattes 5 miljoner kronor för insatser att stärka flickors självförtroende och ge möjlighet till bl.a. självförsvarsträning. Kriteriet för att få medel var att kommunen hade anmält en person till utbildningen för genuspedagoger. Pengarna fördelades genom värdegrundscentrum i Göteborg och Umeå. Universiteten i Göteborg och Umeå kommer under hösten 2004 att göra utvärderingar av satsningen.
Myndigheten för skolutveckling har på regeringens uppdrag också tagit fram ett stödmaterial för lärare och skolpersonal om situationen för flickor och pojkar i familjer med hederstänkande. Materialet Jag är starkare än du tror innehåller lärande exempel och handfasta råd hur skolorna kan agera i akuta situationer. Även detta material skickades ut till skolor och kommuner hösten 2003.
Det är enligt regeringens mening viktigt att kunskapen om utsatta flickors och pojkars livsvillkor sprids till skolorna och att insatserna och utvecklingen inom området noga följs upp.
Att se och diskutera film har visat sig vara en god inledning för värdegrundsarbetet i skolan. Regeringen gav därför våren 2004 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett material med information om jämställdhet samt som stöd för skolans undervisning i jämställdhet få möjlighet att se och diskutera filmen Hip Hip Hora! i grundskolans årskurs 6-9 under läsåret 2004/05.
Skolans ansvar för barns och ungas rättigheter
Barns och ungas rättigheter får inte inskränkas med hänvisning till kultur, tradition, religion och bakgrund eller på grund av kön eller sexuell läggning. Skolverkets granskning 1999 av kränkande behandling och verkets kartläggning 2002 av förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning är exempel på undersökningar som visat på brister när det gäller skyddet mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan.
Regeringen gav därför en utredare i uppdrag (Dir. 2003:114) att se över möjligheterna till en lagstiftning med enkla och tydliga regler som främjar lika rättigheter och motverkar diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet i vid mening. Utredaren har även haft i uppdrag att föreslå nödvändiga åtgärder för att genomföra EG-direktiven om likabehandling oavsett ras eller etnisk ursprung samt likabehandling i arbetslivet inom utbildningsområdet. Skolansvarsutredningen (U 2003:10) redovisade sitt uppdrag den 26 april 2004. Betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) skickades därefter på bred remiss.
6.1.9 Internationellt inriktad utbildning i Sverige
Skollagskommittén lämnade i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a. förslag som avser internationella skolor och rätten till utbildning för barn till beskickningsmedlemmar. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har kompletterat skollagskommitténs betänkande i vissa delar avseende regleringen av internationellt inriktad utbildning på grundskole- och gymnasienivå med fokus på internationella skolor. Arbetsgruppen har haft som principiell utgångspunkt att lämna förslag som skapar enhetlighet i tillämpningen i förhållande till regelverket i övrigt för olika skolformer och huvudmän. Gruppens förslag har remitterats och svaren väntas senast den 1 oktober 2004.
6.1.10 Matematik, naturvetenskap och teknik
Matematik
Goda kunskaper i matematik är av stor vikt. Insikterna är viktiga i såväl vardagen som ett aktivt deltagande i samhälls- och arbetsliv. Matematikkunskaper är även en förutsättning för lärande inom en mängd andra ämnesområden.
I internationella undersökningar uppvisar svenska elever goda resultat. Trots detta når alltför många elever i grund- och gymnasieskolan inte målen i matematik. Som en del av problematiken med matematikämnet i gymnasieskolan framstår den gemensamma kärnämneskursen Matematik A. Kursen upplevs av en del elever som en obehövlig repetition av grundskolans matematik, medan andra saknar ämnets anknytning till studieinriktningen och har svårigheter att nå kursens mål. Regeringen har givit Skolverket ett kursplaneuppdrag med anledning av de förändringar av gymnasieskolan som föreslås i gymnasiepropositionen. I uppdraget ingår att undersöka om kärnämneskursplanen i matematik kan utformas med en målbeskrivning som gör det möjligt att skapa en matematikundervisning som på ett bättre sätt än i dag svarar mot olika elevgruppers intressen och behov.
Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt att matematikundervisningen i skolan utvecklas så att elevernas intresse för och kunskaper i matematik ökar. Ämnets funktion som vattendelare när det gäller val av fortsatta studier på såväl gymnasie- som högskolenivå kräver detta. Regeringen tillsatte därför i januari 2003 en Matematikdelegation. Uppdraget innebär att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet, samt att utveckla undervisningen. Delegationen skall redovisa sitt arbete senast den 30 september 2004.
Naturvetenskap och teknik
Naturvetenskaplig och teknisk utveckling är avgörande för ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle. EU:s utbildningsministrar har enats om att öka rekryteringen till utbildningar inom det naturvetenskapliga och tekniska områdena. Inom näringslivet finns ett stort behov av välutbildade naturvetare och tekniker. Det är även viktigt för en allsidig utveckling att fler kvinnor väljer den här typen av yrken. Men det handlar inte bara om att få fler yrkesverksamma inom området, kunskap i naturvetenskap och teknik är viktigt för alla oavsett yrkesinriktning.
Internationellt sett är intresset för studier inom naturvetenskap och teknik relativt stort i Sverige. Den s.k. PISA-undersökningen visade också att svenska elever var signifikant bättre än såväl EU- som OECD-genomsnittet när det gäller naturvetenskapligt kunnande.
Regeringen har under flera år gjort omfattande insatser för att öka barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, bl.a. genom insatser för att förändra attityder och utveckla undervisningen. Det s.k. NOT-projektet, som avslutades i december 2003, har varit en viktig del i dessa satsningar.
Regeringen bedömer att det är av största vikt att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Lärarna bör vara i fokus för insatserna, eftersom lärarnas kompetens och förmåga att utveckla undervisningen och entusiasmera eleverna är avgörande för att öka intresset.
Regeringen anser att det krävs en ökad samordning av de statliga insatserna. Ett exempel på detta är att bidragen till s.k. science centers i högre grad än i dag bör kopplas till verksamhet som riktar sig till skolor. Myndigheten för skolutveckling kommer därför att från och med 1 juli 2005 överta ansvaret från Högskoleverket för bidragsgivningen till science centers.
6.1.11 IT i skolan
Satsningen på IT i skolan (ITiS) avslutades sommaren 2003. Satsningen innebar bl.a. att kompetens i arbetslag och i handledargrupper samt en stärkt infrastruktur byggdes upp och att ett förändringsarbete påbörjades. Det är viktigt att de aktiviteter som ägt rum inom ITiS och andra tidsbegränsade projekt nu integreras i skolans löpande verksamhet. Det är angeläget att alla får grundläggande kunskaper om IT och hur IT kan användas.
En utvärdering av ITiS har genomförts av högskolorna i Jönköping och Halmstad som, tillsammans med erfarenheterna under satsningen, visar att skolledarna, lärarutbildningarna och de kommunala beslutsfattarna är tre nyckelgrupper för en fortsatt utveckling av IT-användandet i skolan. Vidare framgår att den kompetensutvecklingsmodell som ITiS använt sig av har varit mycket framgångsrik. Det gäller såväl arbetet i arbetslag som betydelsen av en pedagogisk handledare.
Lärarkåren behöver även fortsättningsvis få tillgång till kompetensutveckling om IT. Det gäller framför allt många skolledare som behöver kompetensutveckling för att kunna leda de utvecklingsprocesser som påbörjats i skolan. Pedagogisk användning av IT, arbete i arbetslag och skolutveckling har initierats genom ITiS och arbetet med stöd till dessa processer fortsätter genom Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling har det sammanhållande nationella ansvaret för fortsatta insatser och för att stimulera utveckling av användningen av IT i skolan. Myndigheten har fått i uppdrag att ta tillvara, utveckla och sprida de erfarenheter som finns från ITiS-satsningen och Kommittén för det europeiska skoldatanätet. Dessa strategiskt viktiga områden kommer myndigheten att fortsätta arbeta med under 2005.
Regeringens IT-politiska strategigrupp
Regeringen tillsatte den 18 juni 2003 en IT-politisk strategigrupp under Näringsdepartementet med uppdrag att främja informationssamhällets fortsatta utveckling. Gruppen skall enligt sina direktiv (N2003/4799/ITFoU) arbeta för att IT-politiken blir en naturlig del av alla politikområden och att förverkliga de av staten uppsatta målen att öka tillit till IT, öka kompetensen att använda IT samt att öka tillgängligheten till informationssamhällets tjänster.
Inom den IT-politiska strategigruppen finns en arbetsgrupp som skall föreslå prioriterade insatser för framtida arbete med IT i skola och lärande. Arbetsgruppen kommer i sitt arbete att ta tillvara de erfarenheter från hittills genomförda IT-satsningar inom utbildningsområdet.
6.1.12 Entreprenörskap i skolan
Läroplanerna för det offentliga skolväsendet framhäver, förutom behovet av goda kunskaper, vikten av sådana förmågor som initiativförmåga, tilltro till sin egen förmåga, kreativitet och problemlösningsförmåga, förmåga att själv ta ansvar för och organisera sitt arbete samt att driva en verksamhet. Detta är egenskaper och förmågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening. De är viktiga förmågor som behövs i allt företagande, men också på varje plats och nivå i arbets- och samhällslivet i övrigt. Entreprenörskap kan bidra till förnyelse i samhället. En fortsatt ekonomisk tillväxt, som grund för en fortsatt god välfärdsutveckling, förutsätter både en generellt hög utbildningsnivå hos befolkningen och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det finns därför skäl att utveckla det entreprenörskapsfrämjande arbetet i såväl grund- som gymnasieskolan.
Regeringen avser därför att under 2005, som ett led i en sammanhållen tillväxt- och innovationspolitik, uppmärksamma hur undervisning i entreprenörskap kan främjas inom utbildningsområdet.
6.1.13 Kultur och läsning
Läs-, skriv- och språkutveckling - skolbibliotek
Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är av avgörande betydelse för elevernas läs-, skriv- och språkutveckling.
Varje kommun skall ha ett utvecklat system för elevernas läs- och skrivutveckling och varje skola skall kunna visa bl.a. i sin kvalitetsredovisning hur läsutvecklingen skall följas och kontrolleras och hur elever som behöver stöd skall få det. Inga elever får tappas bort. De elever som får svårigheter skall ha rätt att få stöd så tidigt som möjligt.
Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling är av stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolväsendet. Inte minst för stödet till elever med utländsk bakgrund är kopplingen till läsning väsentlig. Förutom tidigare uppdrag har Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. Uppdraget slutredovisas den 15 december 2005.
Skolbibliotekets pedagogiska roll i skolan är betydelsefull. Den pedagogiska miljön från förskolan och framåt är avgörande för elevernas språkutveckling liksom behovet av en variation av olika läs- och skrivmiljöer. Det finns också ett ökande behov att kunna orientera sig i informationsflödet.
Myndigheten för skolutveckling har i oktober 2003 redovisat ett fyraårigt regeringsuppdrag kallat Språkrum. Uppdraget innebar att stödja och stimulera språkutvecklingen med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan, att stärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll samt att skapa gemensamma mötesplatser för folk- och skolbibliotekarier och pedagoger för att allsidigt stimulera förskolors och skolors pedagogiska arbete med språkutveckling, läsning och litteratur. Myndigheten har inriktat sitt arbete mot information och kommunikation för att sprida erfarenheter och inspirera till lokalt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och forskning. Språkrum har stöttat strategiska områden där skolbibliotekarier och lärare kan samarbeta som t.ex. ett nätverk med rektorer och bibliotekarier, gemensam kompetensutveckling för lärare och bibliotekarier kring Projektarbete 100p. Ett annat arbete inom Språkrum har inriktats på att stimulera förskolors och skolors arbete med språkutveckling, läsning och litteratur.
Språkrum har i projektet Lärande via skolbibliotek (LÄSK) visat behovet att öka medvetenheten kring skolbiblioteket som kollektivt läromedel och att skolan utvecklar pedagogiska strukturer som inte bara är inriktade på elevernas forskande arbete utan även stöder innehållet i elevernas kunskapsbildning. LÄSK har visat att om ett undersökande arbetssätt skall leda till en bättre måluppfyllelse, vilket så måste informationssökning bearbetas till kunskap kräver det stöd och handledning av lärare och bibliotekarier i skolarbetet.
Kultur i lärandet
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) att man avser att stödja arbetet med kultur och estetik i skolan. Kultur- och identitetsfrågor blir allt viktigare i ett samhälle med mångfald och delaktighet. Estetiska lärprocesser är en angelägenhet för alla pedagoger och uppdelningen mellan vetenskapliga och estetiska ämnen bör modereras.
Regeringens satsning på Kultur i skolan under 1999-2001 inriktades på att kultur förstärker och stimulerar till lärandeprocesser och ger barn och elever tillfällen att utveckla nya sidor. Insatserna inriktades på strategiska utvecklingsprojekt som varaktigt kunde ge effekter. Statens skolverk (numera Myndigheten för skolutveckling) och Statens kulturråd arbetade gemensamt för att stärka och vidareutveckla arbete med kultur i skolan på nationell nivå. En dokumentation av satsningen på Kultur i skolan kommer att sändas ut under hösten 2004. Stöd och inspiration skall kunna hämtas i de olika projektredovisningarna samt till fortsatta insatser inom kommuner, skolor och högskolor.
Myndigheten för skolutveckling kommer att ges i uppdrag att fokusera på estetikens och kreativitetens roll för utvecklingen av förskola och skola i arbetet med de från regeringen prioriterade områdena basfärdigheter, utbildningsvillkor för barn och ungdomar i segregerade områden samt jämställdhet mellan pojkar och flickor.
6.1.14 Elever med funktionshinder
Ett genomgripande reformarbete har genomförts de senaste åren inom detta område. Bland annat har de specialpedagogiska frågorna samlats inom en myndighet, Specialpedagogiska institutet. Specialskolemyndigheten har givits det samlade ansvaret för döva eller hörselskadade elever. Skolverket har, i samverkan med Specialpedagogiska institutet och Myndigheten för skolutveckling, det övergripande sektorsansvaret för genomförandet av regeringens handikappolitik inom utbildningsområdet i den mån uppgiften inte ankommer på Specialpedagogiska institutet eller Myndigheten för skolutveckling.
För att ytterligare stärka förutsättningarna för elever med funktionshinder har regeringen förtydligat formerna för visstidsutbildning vid statliga resurscenter samt utvecklat och tydliggjort Specialpedagogiska institutets läromedelsåtagande.
Det statliga läromedelsåtagandet
Regeringen anser det vara viktigt att ansvaret för läromedelsförsörjningen samordnas till en särskild instans som förutsetts arbeta på ett flexibelt sätt i nära samverkan med andra aktörer på området liksom den kommersiella marknaden. Genom ändringar i förordningen (2001:286, ändrad 2004:202) med instruktion för Specialpedagogiska institutet har regeringen beslutat att ett läromedelsråd skall finnas vid institutet. Syftet med det statliga läromedelsåtagandet är att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom skolväsendet. Rådet inrättades den 1 juli 2004.
Regeringen har dessutom uppdragit åt Specialpedagogiska institutet att bl.a. föreslå arbetsformer för läromedelsrådet. En delrapport redovisades den 30 juni 2004 och slutlig rapportering sker i samband med årsredovisningen i början av 2005.
Visstidsutbildning vid särskilda resurscenter
Regeringen har utfärdat förordning (2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter. Enligt förordningen skall visstidsutbildning finnas vid Resurscenter syn Örebro, Ekeskolan och vid Resurscenter tal och språk, Hällsboskolan.
Utbildningen skall syfta till att ge elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Utbildningen skall vidare syfta till att ge förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen. Utbildningen skall så långt möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskola eller särskola och skall fortgå så länge elevens behov kräver det och det inte finns förutsättningar att anordna utbildning av motsvarande kvalitet i hemskolan eller hemkommunen.
Förordningen slår vidare fast att elevens vårdnadshavare får ansöka om mottagande vid ett resurscenter. Om vårdnadshavaren medger det får även hemkommunen ansöka om mottagande. Beslut om mottagande av elever för visstidsutbildning fattas av Specialpedagogiska institutet. Sådana beslut får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av elevens vårdnadshavare eller, om eleven har fyllt 18 år, av eleven.
Regeringen anser att det är viktigt att de statliga resurscentren har en tydlig roll och ett tydligt ansvar när det gäller elever med funktionshinder. Visstidsutbildning är en viktig del av resurscentrens verksamhet och det statliga ansvarstagandet. Regeringen avser därför att noga följa utvecklingen av den nya utbildningen.
Utredning om utbildningen för elever med utvecklingsstörning
Regeringen tillsatte i december 2001 en parlamentarisk utredning, Carlbeck-kommittén, med uppgift att ge förslag till hur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning kan förbättras (Dir. 2001:100). Kvaliteten i utbildningen skall öka liksom samverkan mellan elever med och utan utvecklingsstörning. I ett tilläggsdirektiv den 13 mars 2003 angav regeringen att kommitténs fortsatta arbete främst skall avse den del i uppdraget som syftar till att förbättra kvaliteten i utbildningen för elever med utvecklingsstörning i såväl särskolan och särvux som övriga skolformer. Av tilläggsdirektivet framgår också att kommittén endast skall lämna författningsförslag för det alternativ som innebär att särskolan och särvux skall kvarstå som egna skolformer. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet är att kontakterna och samverkan mellan elever med och utan utvecklingsstörning skall öka. Carlbeck-kommitténs slutbetänkande redovisas i oktober 2004.
Förlängd försöksverksamhet
Regeringens förslag: Giltighetstiden för lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs till och med utgången av juni 2008.
Ärendet och dess beredning: Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:212). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat försöksverksamheten (dnr U1998/316/S). Utvärderingen har remissbehandlats. Försöksverksamheten har därefter förlängts till och med utgången av juni 2005 (prop. 1999/2000:68). Carlbeck-kommittén har i uppdrag att ta ställning till om försöksverksamheten bör permanentas. Kommittén kommer att redovisa sitt slutbetänkande den 1 oktober 2004. Betänkandet remitteras därefter.
Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Med hänsyn till att Lagrådet yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu endast är en fråga om förlängning av den pågående försöksverksamheten anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.
Skälen för regeringens förslag Med hänsyn till att beredningen av Carlbeck-kommitténs förslag inte kommer att vara klar då försöksverksamheten upphör i juni 2005 anser regeringen att försöksverksamheten bör förlängas till och med 30 juni 2008 för att därefter antingen övergå till reguljär verksamhet eller upphöra.
Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.2.
Riksgymnasier för rörelsehindrade (Rh)
Sådan Rh-anpassad gymnasieutbildning som avses i 5 kap. 7 § skollagen anordnas i Göteborgs stad, Kristianstads kommun, Stockholms stad och i Umeå kommun. Läsåret 2003/04 omfattade verksamheten 177 elever. Skolverket har i början av 2004 redovisat ett regeringsuppdrag att följa och analysera utvecklingen av den Rh-anpassade gymnasieutbildningen för den grupp elever som i liten eller obefintlig utsträckning följer kurser på gymnasienivå. I uppdraget ingick också att överväga alternativ till den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Av rapporten framgår bl.a. att utvecklingen i kommunerna är positiv vad gäller att anpassa utbildningen för elever med svåra rörelsehinder i elevernas hemkommuner. Samtidigt finns, enligt Skolverket, kommuner med låg ambition när det gäller att erbjuda utbildningsalternativ i hemkommunen. Verket konstaterar också att det finns ett komplicerat samspel mellan förekomsten av riksgymnasier, den lagstadgade rätten till Rh-anpassad utbildning och nivån på den ersättning som kommunerna får betala för en utbildningsplats. Skolverket avråder dock i dagsläget från att göra justeringar av vare sig det statliga utbildningsstödet eller av målgruppens rätt till Rh-anpassad utbildning. Regeringen instämmer i att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen alltjämt utgör ett värdefullt komplement till kommunernas gymnasieskola. Det saknas därmed skäl att göra några förändringar avseende målgruppens rätt till sådan utbildning.
Även om uppföljningen inte syftat till att jämföra kvaliteten på de fyra riksgymnasierna noterar Skolverket kvalitetsskillnader mellan skolorna. Verket menar att dessa skillnader är så stora att de motiverar en särskild kontakt med de fyra skolhuvudmännen. För de ungdomar som tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning är det givetvis av särskilt stor vikt att de får en utbildning av hög kvalitet som ger bästa möjliga förutsättningar för vidare studier eller arbete. I syfte att närmare följa upp att de statliga resurser som avsätts för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen används effektivt, och att eleverna erbjuds utbildningar av hög kvalitet, anser regeringen att det bör vara ett myndighetsansvar att utarbeta nya avtal där kvalitetsaspekterna betonas. I ansvaret bör ingå att fördela medlen för den Rh-anpassade utbildningen och att följa upp avtalen. Regeringen avser att under hösten 2004 återkomma i frågan.
6.1.15 Kunskap och kvalitet i gymnasieskolan
Till skillnad från de flesta länder omfattar svensk gymnasieskola både studieförberedande utbildningar och yrkesutbildningar med en gemensam kunskapsbas. Enligt undersökningar håller den svenska gymnasieskolan hög kvalitet, medger stor valfrihet för eleverna samt erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser i ett internationellt perspektiv.
Likväl behöver gymnasieskolan, med utgångspunkt i högt ställda nationella ambitioner, utvecklas och kvaliteten höjas så att fler elever når målen i läroplanerna och de olika utbildningsvägarnas program- och kursplanemål. Därmed får de unga de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande. Framtidens gymnasieskola måste bättre än nuvarande svara mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering.
Regeringen överlämnade i april 2004 propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) till riksdagen. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer förslagen i huvudsak att träda i kraft den 1 januari 2007 för att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli samma år.
Huvudpunkterna i propositionen är följande. Inom ramen för en kursutformad gymnasieskola införs ämnesbetyg. Vid varje avslutad kurs sätts ett ämnesbetyg, som ersätter tidigare betyg i ämnet och ger en helhetsbedömning av hur långt eleven nått i ämnet.
En modern gymnasieexamen införs som ett tydligt kvitto på att eleven fullföljt och tillgodogjort sig gymnasieskolans utbildning. Examensbeviset blir ett kvalitetsbevis som ger en tydlig information om att eleven nått utbildningens mål.
Ett gymnasiearbete ersätter dagens projektarbete. Det nya gymnasiearbetet blir, inte minst för elever på yrkesutbildningarna, ett viktigt kvalitetsinstrument för att eleven skall kunna visa att hela utbildningens mål är uppnått. Gymnasiearbetet skall anknyta till den studievägen eleven valt och blir ett krav för gymnasieexamen.
Gymnasieskolans individuella program (IV) förstärks. Eleverna på gymnasieskolans individuella program skall enligt regeringens bedömning ges rätt till utbildning på heltid från den 1 juli 2006.
För att öka elevernas valfrihet skall eleverna kunna söka program i andra kommuner även om programmen finns i hemkommunen, s.k. frisökning. Eleverna skall antas i mån av plats efter att sökande från den kommun där utbildningen ges och vissa andra sökande fått plats. Frisökning stimulerar till samverkan mellan kommuner kring gymnasieskolan och kan därmed stärka utbildningsutbudet i en region. Arbetsfördelning och kraftsamling mellan kommuner i samverkan blir viktigt för att utveckla gymnasieskolans kvalitet.
Historia skall bli ett nytt kärnämne omfattande 50 gymnasiepoäng. Det innebär inte en minskad omfattning för den som i dag läser mer historia än 50 poäng. Kärnämnenas omfattning kommer att öka till 800 poäng.
En grundläggande yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för att möta såväl samhällets som individens behov. Kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen skall öka i den reformerade gymnasieskola, bl.a. genom en bättre koppling till arbetslivet. Lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör alla yrkesinriktade utbildningar görs obligatoriskt. Alla elever skall ges möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet som relateras till den utbildning eleven har valt. Fler elever bör ges möjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning.
Vidare föreslås att en ny gymnasial lärlingsutbildning utvecklas som ett attraktivt och valbart alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program. Lärlingsutbildningen skall ha samma kunskapsmål som skolförlagd utbildning och ge eleverna goda kunskaper i skolans kärnämnen och karaktärsämnen för att eleverna skall stå sig väl både på arbetsmarknaden och i samhället.
För att nå bättre resultat i kärnämnena bör undervisningen i kärnämnena präglas av den utbildning som eleven går, s.k. infärgning. Vissa mål i kärnämnena kan med fördel uppnås genom samverkan med karaktärsämnen. Även om utbildningen i kärnämnena får olika uppläggning skall mål och kursplaner även framöver vara gemensamma.
Alltför många korta kurser har lett till splittrade studier. Utöver fyra kärnämnen skall därför grundprincipen vara att inga kurser skall omfatta mindre än 100 gymnasiepoäng. Att öka kursernas storlek stärker kvaliteten genom att ge förutsättningar för sammanhang och fördjupning.
Vissa lokala kurser håller alltför låg kvalitet. De lokala kurserna behöver därför kvalitetssäkras för att göra kurserna nationellt likvärdiga för eleverna. Enbart sådana lokala kurser vars innehåll prövats och fastställts av Skolverket skall få förekomma i gymnasieskolan.
Med utgångspunkt i gymnasiepropositionen avser regeringen att ge de båda myndigheterna på skolområdet uppdrag att utifrån sina ansvarsområden förbereda för och genomföra förslagen i propositionen. Skolverket skall göra en översyn av dagens programmål, inriktningar och kursplaner utifrån de intentioner som propositionen anger. Vidare måste ämnen och kursplaner konstrueras på ett sätt som stödjer ämnesbetyg. Införandet av historia som kärnämne, större kurser och gymnasiearbetet kräver också ett kursplanearbete.
Lokala kurser föreslås således bli kvalitetssäkrade genom att Skolverket prövar och fastställer dem. Verket skall också överväga behovet av nationella inriktningar på program som i dag saknar sådana samt följa utvecklingen av elevernas ökade möjligheter att söka utbildning i annan kommun och analysera konsekvenserna av den såväl för elever som för kommuner. I uppdraget ingår också att utreda och lämna förslag till utformning och reglering av den framtida gymnasiala lärlingsutbildningen. Uppdraget ges i avvaktan på riksdagens ställningsstagande.
Dessutom avser regeringen att ge Myndigheten för skolutveckling ett uppdrag att stödja kommuner och skolor i arbetet med att genomföra förslagen i propositionen. Tillsammans med arbetsmarknadens parter bör myndigheten stödja utvecklingen av lokal samverkan mellan skola och arbetsliv. Myndigheten bör även stödja det lokala utvecklingsarbetet och sprida goda exempel från gymnasieskolor som lyckats förbättra elevernas resultat, t.ex. genom utvecklande arbetssätt och ökade inslag av ämnesintegration genom s.k. infärgning. Ett viktigt utvecklingsområde är likaså att stödja införandet av de nya principer för betygssättning som föranledes av förslaget om ämnesbetyg. Syftet är att stärka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis bedömning.
Individuella program
Regeringens förslag: Elever med individuella program skall ges utbildning på heltid. Omfattningen av utbildningen skall dock få minskas om eleven begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen. Lagreglering av detta skall träda i kraft den 1 juli 2006.
Ärendet och dess beredning: Regeringen utsåg 2000 den parlamentariskt sammansatta Gymnasiekommittén (U2000:06) som fick uppdraget att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (Dir. 2000:35). I beslut den 1 februari 2001 (Dir. 2001:8) och den 31 januari 2002 (Dir. 2002:8) fastställde regeringen tilläggsdirektiv för kommittén, varvid tidpunkten för redovisning ändrades till den 16 december 2002. Den 10 januari 2003 överlämnade Gymnasiekommittén sitt betänkande Åtta vägar till kunskap - en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetade under 2002 en promemoria om ökade möjligheter för samtliga elever på individuella program att följa undervisningen på programinriktade individuella program (PRIV). Såväl betänkandet som promemorian har remissbehandlats.
I propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) redovisades remissinstansernas synpunkter samt regeringens bedömning. I propositionen konstaterar regeringen bl.a. att gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för ett bra liv både vad gäller arbete och fritid. I den propositionen aviseras även att regeringen skall återkomma med lagförslag samt förslag till finansiering av den i propositionen redovisade ambitionshöjningen avseende de individuella programmen. För att öka kvaliteten på gymnasieskolans individuella program föreslår regeringen nu att undervisningen på dessa skall utökas så att den bedrivs på heltid fr.o.m. den 1 juli 2006.
Skälen för regeringens förslag: Elever med individuella program utgör en mycket heterogen grupp. De kan vara väl studiemotiverade ungdomar med smärre förkunskapsbrister, ungdomar med studiesvårigheter som behöver mycket stöd för att gå vidare eller ungdomar som avbrutit studierna på ett nationellt program. Inom gruppen finns också elever som har bristande förkunskaper i svenska språket liksom elever som har olika sociala, medicinska eller psykiska svårigheter.
I gymnasiepropositionen presenterade regeringen en förstärkning av kvaliteten på individuella program. Elever med ett individuellt program har i dag rätt till en gymnasieutbildning, men saknar en formell rätt att kräva att utbildningen har en viss omfattning eller ett visst innehåll. För att kvaliteten på utbildningen på individuella program skall höjas på det sätt som är avsett är en central utgångspunkt att utbildningen skall bedrivas på heltid.
Ett viktigt syfte med förslaget är att stärka gymnasieskolans förutsättningar att direkt i anslutning till grundskolan möta och fånga upp de elever som saknar behörighet att söka ett nationellt program. Det är av yttersta vikt att gymnasieskolan direkt kan erbjuda en utbildning som har en hög kvalitet och som kan utgöra den nödvändiga bro mellan grundskolan och gymnasieskolan som behövs för att minimera studieavbrott och avhopp.
Många kommuner har satsat resurser och arbetar mycket framgångsrikt med individuella program. För att kunna utveckla de individuella programmen kvalitativt så att alla elever kan få de kunskaper de behöver för att klara framtida studier, arbets- och samhällsliv behövs ytterligare kunskap om alla dessa olika elever, deras förutsättningar och behov. Erfarenheter från verksamheten bör tas tillvara och framgångsrika modeller bör spridas. Det uppdrag till Myndigheten för skolutveckling, som beskrivs i föregående avsnitt, kommer därför även att omfatta utvecklingsinsatser för ökad kvalitet och måluppfyllelse inom individuella program.
Regeringen beräknar att förslaget innebär ökade kostnader för kommunerna motsvarande 450 miljoner kronor årligen. Finansieringen innefattas i den ökning av det generella statsbidraget till kommunerna som aviserats för 2006. Kommunerna kompenseras därmed för sitt utökade åtagande. Förslaget skall träda i kraft den 1 juli 2006.
Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.1.
Författningskommentar
5 kap.
4 b §
Ett tillägg har gjorts i första stycket. Innebörden är att utbildning på individuella program som regel skall bedrivas på heltid. Det skall dock finnas en möjlighet för styrelsen för utbildningen att om eleven begär det i särskilda situationer bestämma om en annan omfattning av studierna.
Ett individuellt program kan bestå av många olika former av utbildning. Utöver hela eller delar av gymnasiekurser kan det förekomma grundskolekurser, motivationsinsatser, miljöpraktik eller andra utbildningar. Detta gör att omfattningen på utbildningen inte kan anges i poäng eller timmar. I stället föreskrivs att utbildningen skall bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Med detta avses att de olika moment som ingår i varje elevs individuella program skall utformas så att elevens totala studieinsats kan uppskattas bli densamma som om eleven hade gått på ett nationellt eller specialutformat program under samma tid som det individuella programmet pågår. Liksom för nationella och specialutformade program är det väsentligt att utbildningen läggs upp så att elevens arbete normalt fördelas jämnt över veckans vardagar.
I undantagsfall måste det dock finnas en möjlighet att frångå detta krav på att studierna på ett individuellt program skall vara på heltid. I första styckets sista mening föreskrivs därför att styrelsen för utbildningen under vissa förutsättningar får besluta om mindre omfattning än heltid. Det första villkoret är att eleven begär det. Styrelsen kan således inte på eget initiativ bestämma att ett individuellt program för någon elev skall ha annan omfattning än heltid. Vidare måste en sådan minskning av utbildningens omfattning vara förenlig med syftet med utbildningen. En typisk sådan situation är när en elev, i enlighet med andra stycket 2, önskar förena en anställning som lärling med studier på ett individuellt program. Ett annat fall när det kan vara motiverat att medge avsteg från huvudregeln är när en elev på grund av sin situation - t.ex. sjukdom, funktionshinder eller sociala förhållanden - inte bedöms ha förutsättningar att klara studier på heltid trots att utbildningen i övrigt ges en individuell utformning avpassad efter just den eleven. Det är väsentligt att beslut att frångå huvudregeln inte fattas slentrianmässigt utan efter en noggrann prövning i det enskilda fallet och att ett beslut om mindre studieomfattning omprövas så snart skäl föreligger.
6.1.16 Yrkesutbildning på gymnasienivå
Samverkan skola - arbetsliv
I propositionen om gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) utvecklar regeringen sin syn på den yrkesinriktade utbildningen och behovet av utveckling och kvalitetshöjning i den grundläggande yrkesutbildningen. Regeringen föreslår bl.a. att en ny modern lärlingsutbildning utvecklas som ett valbart alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesförberedande program. Vidare föreslås att lokalt samråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i frågor som rör yrkesförberedande utbildningar görs obligatoriskt. För att vinna ytterligare kunskap om hur dessa samverkansforum bör utformas avser regeringen att ta initiativ till en försöksverksamhet med lokala råd.
Utredning om entreprenad i gymnasieskolor
Regeringen har under våren 2004 tillsatt en utredning om entreprenader i gymnasieskolan (U 2004:01). Av utredningens direktiv (Dir. 2004:04) framgår bl.a. att det huvudsakliga uppdraget är att se över bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan. Översynen skall avse både vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad och till vem ett sådant uppdrag skall få lämnas. I uppdraget ingår också att utreda frågan om kommuners möjlighet att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt huvudmannaskap. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 2005.
Yrkesutbildningsdelegationen
Trots att samtliga inblandade parter understrukit behovet och värdet av samverkan mellan skola och arbetsliv har förverkligandet av intentionerna haft uppenbara svårigheter på lokal och regional nivå. Den potential för samverkan som finns inbyggd i gymnasieskolans struktur och regelverk utnyttjas inte till fullo. Samarbetet saknar ofta stabila, långsiktiga och uthålliga former. Samtidigt finns det exempel på skolor och kommuner som vänt trenden genom aktiva insatser i nära samverkan med arbetslivet.
Regeringen har tillsatt en yrkesutbildningsdelegation (Dir. 2004:72) med representanter för näringsliv, offentlig verksamhet, fackliga organisationer och skola. Delegationens syfte är att lyfta yrkesutbildningsfrågornas betydelse för det svenska näringslivets framtid. Den skall arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner för samverkan mellan skola och arbetsliv och därmed bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning. Delegationen skall medverka till att ett lokalt utvecklingsarbete initieras och även verka för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasieskolan. I uppdraget ingår att sprida aktuell forskning, kunskap och lärande exempel. Därtill skall delegationen analysera och identifiera framgångsfaktorer respektive hinder för en positiv utveckling på området. Dessutom skall den vara ett rådgivande organ till regeringen i yrkesutbildningsfrågor på gymnasienivå. Arbetet sträcker sig fram till och med den 31 december 2006.
Arbetsplatsförlagt lärande för alla elever
Utbildningen i gymnasieskolan skall förbereda ungdomarna för yrkeslivet, vare sig inträdet på arbetsmarknaden sker direkt efter gymnasieskolan eller senare. Därför bör alla ungdomar redan under gymnasietiden få insikt i och egna erfarenheter från arbetslivet. I dagens gymnasieskola är APU obligatorisk endast för elever på de yrkesinriktade programmen. Regeringen har i gymnasiepropositionen gjort bedömningen att inslag av arbetsplatsförlagt lärande även bör erbjudas elever som väljer mer studieförberedande studievägar.
6.1.17 Internationellt perspektiv
Svenska skolans internationalisering
Nästan alla skolor i Sverige har eller har någon gång haft internationella kontakter. Den internationella aktiviteten tycks vara olika stor i olika delar av landet. Internationella programkontoret för utbildningsområdet har gjort en kartläggning och beräknat hur många projekt som beviljats per 10 000 invånare i respektive län. Samtliga ansökningar gällande internationellt skolsamarbete inom program som programkontoret administrerar har räknats. Enligt kartläggningen är aktiviteten högst på Gotland, med sex beviljade ansökare per 10 000 invånare, och lägst i Södermanland där motsvarande siffra är knappt två. Regeringen uppmuntrar skolor till internationella kontakter, bl.a. genom statliga stipendieordningar för elevers och lärares rörlighet.
Det nya Europass är en gemensam europeisk meritportfölj där individen kan samla dokumentation över sina kvalifikationer med gemensamma europeiska meritdokument. Inledningsvis kommer Europass att innehålla den europeiska mallen för meritförteckningar, tillägg till utbildnings- och examensbevis, språkportföljen som visar individens språkkompetens samt Europass-Mobilitet, dvs. det intyg över utlandsförlagda studier eller praktikperioder som idag kallas Europass. Andra dokument kan senare komma att läggas till.
Köpenhamnsprocessen
Under det gångna året har arbetet för ett närmare yrkesutbildningssamarbete i Europa inom ramen för den s.k. Köpenhamnsprocessen pågått intensivt. Den är ett viktigt utbildningspolitiskt bidrag till uppnåendet av EU:s strategiska 2010-mål. Samarbetet syftar till att höja kvaliteten i yrkesutbildningen och främja rörligheten över gränserna för yrkesutbildade. Hittills har arbetet bl.a. lett till en rådsresolution om vägledning, rådsslutsatser om gemensamma principer för validering och om kvalitetssäkring i yrkesutbildning. Dessutom tillkommer ett utkast till en gemensam ståndpunkt mellan rådet och parlamentet om ett nytt Europassbeslut. Det slutgiltiga beslutet förväntas tas under hösten 2004 för att träda i kraft i början av 2005.
De prioriterade områdena inom Köpenhamnsprocessen ligger väl i linje med svenska utvecklingsstrategier. Propositionen om gymnasieskolans utveckling fokuserar på kvalitetsfrågor med särskild inriktning på de yrkesinriktade programmen. I propositionen påpekas också vikten av att svensk gymnasieutbildning blir gångbar utomlands för att underlätta för svenska ungdomar att arbeta eller studera vidare i andra länder. Sverige välkomnar beslutet om Europass, som bedöms ytterligare kunna underlätta rörligheten.
Främjande av rörlighet inom Norden
Det nordiska regeringssamarbetet med svenskt ordförandeskap under 2003 prioriterade undanröjande av kvarstående gränshinder i Norden högt. En översyn av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå har genomförts. Denna översyn tillsammans med en juridisk genomgång av avtalet gentemot gällande EU/EES-rätt ledde fram till en revidering av avtalet under våren 2003. I överenskommelsen har behovet av nordiskt samarbete för erkännande av utbildningsmeriter understrukits.
En nordisk arbetsgrupp har undersökt hur erkännande av yrkeskvalifikationer med särskilt fokus på fyra utvalda yrken fungerar mellan de nordiska länderna. Avsikten är att föra in de nordiska erfarenheterna i det europeiska yrkesutbildningssamarbetet.
Undersökningsresultaten, bl.a. baserade på intervjuer med branschföreträdare, tyder på att erkännande i anställningssituationen i huvudsak fungerar bra. Det täta samarbetet mellan utbildningsmyndigheter och på branschnivå har lett till att arbetsgivare känner till och känner förtroende för de andra ländernas utbildningar.
Den rapport som undersökningen resulterade i behandlades av de nordiska utbildningsministrarna (MR-U) i juni 2004. Utifrån rapportens förslag beslutade MR-U bl.a. att det nordiska samarbetet i erkännandefrågor skall fortsätta genom erfarenhetsutbyte, stöd till nordisk yrkestävlingsverksamhet, ett europeiskt erkännandeseminarium samt förtydligade skrivningar i den nordiska gymnasieöverenskommelsen.
Nationella insatser för ökad internationell rörlighet
I slutet av år 2001 inrättades nationella referenscentrumet för yrkesutbildning (NRP) inom Skolverket. Under året har NRP arbetat vidare med informationen på webbplatsen www.senrp.se samt tilläggen till gymnasieskolans slutbetyg. Detta arbete kommer att fortsätta med att utforma tillägg även till eftergymnasiala utbildningar. En annan uppgift för NRP är att förse det europeiska yrkesutbildningscentrumet Cedefop med information om utvecklingen av yrkesutbildningen i Sverige. NRP administrerar även stödet till arbetsplatsförlagd utbildning utomlands. Under 2003 beviljades närmare 3,5 miljoner kronor till stöd för 432 elevers APU utomlands. Denna verksamhet kompletterar EU-programmet Leonardo da Vinci, där 523 gymnasieelever bereddes möjlighet till utlandspraktik i 2003 års ansökningsomgång. Intresset för dessa utlandsmöjligheter har under de senaste åren legat på ungefär samma nivå.
Youth Skills Sweden
Youth Skills Sweden (YSS) är ett trepartsamarbete mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen och staten. Syftet är att höja kvaliteten, statusen och intresset för yrken och yrkesutbildning genom att arrangera och understödja ungdomars deltagande i Yrkes-SM jämte internationella tävlingar inklusive yrkesolympiaden, World Skills Competition. Branschpartner- och branschorganisationer, yrkesnämnder och företag deltar aktivt i satsningen. YSS har etablerade kanaler för information och dialog med ungdomar, lärare och studie- och yrkesvägledare. Regeringen ser positivt på detta projekt och avser att fortsatt stödja denna verksamhet. Målet är att det svenska yrkeslandslaget skall placera sig bland de fem bästa länderna år 2011.
Sysselsättningssamarbetet
En av rekommendationerna från EU:s ministerråd (sysselsättning) inför 2004 till Sverige i det europeiska sysselsättningssamarbetet var att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Sverige når EU-målet på tio procent då andelen 18-24-åringar som endast har genomgått grundskola eller mindre och inte deltar vidare i utbildning var 9,0 procent år 2003. Regeringen har i det föregående redovisat en rad insatser inom olika områden som bl.a. syftar till att ytterligare minska skolavbrotten. Det nationella kvalitetsprogrammet syftar t.ex. till att höja kvaliteten och förbättra genomströmningen i både grund- och gymnasieskola. Propositionen om gymnasieskolans utveckling innehåller ett flertal åtgärder för en förhöjd kvalitet och ökat stöd till de elever som bäst behöver det för att fullfölja sin utbildning. Ett annat EU-mål som används i sysselsättningssamarbetet är att andelen 22-åringar med fullföljd gymnasieutbildning skall uppgå till minst 85 procent. År 2003 var siffran för Sverige 86 procent.
6.2 Resultatbedömning
Resultatredovisning och analys av barn- och ungdomsutbildning finns även redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102). De siffermässiga uppgifterna i detta avsnitt baseras främst på Skolverkets rapportserie Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003. Rapporterna finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).
Förskoleklassen
Minskningen av antalet elever i förskoleklassen fortsätter. Läsåret 2003/04 gick drygt 89 000 barn i förskoleklass, vilket är 4 000 färre jämfört med föregående läsår. Andelen av sexåringar som finns i förskoleklass är 94 procent detta läsår. Andelen femåringar av alla elever i förskoleklass är densamma som föregående läsår och utgör en procent.
Antalet elever som går i förskoleklass i enskild verksamhet, fristående skolor och internationella skolor uppgår till totalt 6 200 eller sju procent av samtliga elever. Av dessa går majoriteten i förskoleklass på en fristående skola. I storstäder går 14 procent av samtliga elever i förskoleklass hos enskild anordnare.
Antalet årsarbetare i förskoleklassen har fortsatt att minska. Minskningen jämfört med föregående läsår är 517 årsarbetare, vilket motsvarar drygt sju procent. Samtidigt har antalet elever minskat med ca fem procent. Detta innebär att personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever har minskat från 8,0 föregående läsår till 7,8 det här läsåret. Detta är en minskning för andra året i rad.
Personaltätheten varierar kraftigt mellan olika kommuner från 3,7 till 15,9 årsarbetare per 100 elever. Det finns även skillnader mellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunal förskoleklass är personaltätheten 7,8 årsarbetare per 100 elever medan den är 8,5 i fristående skolor. När det gäller personalens utbildning finns också skillnader mellan kommunal verksamhet och fristående skolor. I kommunal verksamhet är andelen med förskollärarutbildning 73 procent medan motsvarande andel i fristående skolor är 48 procent. Det finns dock en större andel med lärarutbildning hos fristående skolor jämfört med kommunerna. I kommunal förskoleklass har fyra procent av årsarbetarna lärarutbildning medan motsvarande andel i fristående förskoleklass är åtta procent.
Den obligatoriska skolan
Elever och personal
Efter att ha nått sin högsta nivå sjunker nu elevantalet i grundskolan och uppgick läsåret 2003/04 till 1 046 000 elever. Det är 11 000 färre elever jämfört med föregående läsår. Antalet elever kommer att fortsätta minska under de närmaste åren och för läsåret 2009/10 beräknas elevantalet bli ca 870 000. Antalet elever i de fristående grundskolorna fortsätter att öka. Läsåret 2003/04 gick det 67 054 elever i dessa skolor (inklusive internationella skolor och riksinternatskolor). Av alla grundskoleelever (exklusive internationella skolor och riksinternatskolor) gick 6,2 procent i fristående skolor. De fristående skolorna med allmän inriktning är den kategori som har störst andel elever, 44 procent av alla elever i fristående skolor. Näst vanligast är det att fristående skolor har en speciell pedagogik, 29 procent av eleverna går i sådana skolor, och tio procent av eleverna går i konfessionella skolor.
Antalet lärare i grundskolan var 1 150 fler läsåret 2003/04 jämfört med 2002/03. Omräknat till heltidstjänster är ökningen 405 tjänster. Eftersom elevantalet minskat något innebär det att lärartätheten ökat från 7,9 till 8,0 heltidstjänster per 100 elever. I fristående grundskolor har dock andelen minskat från 7,6 till 7,5. Lärartätheten varierar mellan kommuner och kommungrupper. Lärartätheten har ökat i de flesta kommuner läsåret 2003/04 jämfört med 2002/03, dock inte i alla.
Från och med läsåret 2001/02 har alla kommuner haft möjlighet att ansöka om särskilda statsbidrag för personalförstärkningar i förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola. Läsåret 2003/04 har 288 av 290 kommuner beviljats medel. Skolverkets uppföljning av hur statsbidraget för personalförstärkningar har använts visar att det mellan läsåren 2000/01 och 2002/03 fanns 8 500 fler heltidstjänster inom skola och fritidshem. Ungefär 5 500 av dessa tjänster finansierades av det riktade statsbidraget. Huvuddelen av personalförstärkningarna har riktats mot grundskolan men det är inom särskolan som den pedagogiska personaltätheten ökat mest.
Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas för 2003 uppgå till 64,2 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts. I jämförelse med 2002 beräknas den totala kostnaden för grundskolan öka med 0,2 procent och kostnaden per elev öka med 1,5 procent till 64 700 kronor per elev.
Av det totala antalet elever i grundskolan fick läsåret 2003/04 171 elever sin undervisning i Sameskolan och 193 elever deltog i den integrerade samiska undervisningen. Elevantalet har i stort sett varit oförändrat under de senaste åren.
Läsåret 2003/04 var det totalt 703 elever som gick i den statliga specialskolan. Elevtalet i specialskolan har konstant minskat under en rad år och beräknas också fortsätta minska de kommande åren. Personaltätheten har dock ökat i samma takt. Läsåret 2003/04 uppmättes lärartätheten till 43,9 lärare per 100 elever jämfört med 40,6 läsåret tidigare.
Totalt fick 896 elever reguljär grundskoleundervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 2003/04. Av dessa var 77 procent statsbidragsberättigade. Antalet grundskoleelever vid de svenska utlandsskolorna har konstant minskat de senaste åren.
Läsåret 2003/04 var antalet elever i obligatoriska särskolan 14 900. Av dessa gick 10 700 elever i grundsärskolan och 4 200 elever i träningsskolan. Under de senaste tio åren har antalet elever i den obligatoriska särskolan ökat med 81 procent. Den största ökningen har ägt rum i grundsärskolan där antalet elever ökat med drygt 100 procent. I träningsskolan ökade antalet elever med 44 procent under samma tidsperiod.
Av det totala antalet elever i den obligatoriska särskolan var 17 procent integrerade i grundskolan, dvs. de gick minst halva tiden tillsammans med elever i en vanlig grundskoleklass. Andelen integrerade elever har varit på ungefär samma nivå under de senaste tio åren.
Skolverket har i flera utvärderingsrapporter undersökt orsakerna till särskolans kraftigt ökande elevantal de senaste åren. I en rapport från 1998 framkom bland annat att skolformen blivit mer accepterad. I rapporten "Hur särskild får man vara" som utkom hösten 2000, redovisades brist på kompetens och resurser i grundskolan som en förklaring till elevökningen i grundsärskolan. Regeringen tillsatte i december 2001 en kommitté (Dir. 2001:100) med uppgiften att se över utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Den s.k. Carlbeck-kommittén skall bl.a. ge förslag till insatser för att säkerställa att det i särskolan endast tas emot elever som skolformen är avsedd för. Kommittén skall överlämna sitt slutbetänkande till regeringen i oktober 2004.
Måluppfyllelse
Vårterminen 2003 fick elever i årskurs 9 för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. För våren 2003 var det genomsnittliga meritvärdet 205,4, vilket är en ökning jämfört med föregående vår då meritvärdet var 204,6. Glädjande är att såväl elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund har fått bättre resultat jämfört med våren 2002.
Elever i fristående grundskolor hade ett mycket högre genomsnittligt meritvärde än elever i kommunala skolor, även om det genomsnittliga meritvärdet för de fristående skolorna minskade från 227,9 förra året till 223,2. Spridningen i genomsnittligt meritvärde var stor mellan kommunerna. Det högsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun var 243,7 och det lägsta värdet var 170,1 (dvs. i snitt drygt Godkänd).
Det har länge funnits betydande skillnader mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde till flickornas fördel. Våren 2003 var betygen de högsta någonsin för både pojkar (195,0) och flickor (216,0), där pojkarnas ökning var något större jämfört med föregående år. Läsåret 2002/03 avslutade dock 25,3 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andelen var densamma som året innan. Andelen som helt saknade slutbetyg var drygt en procent. För att en elev skall vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Andelen behöriga elever var 89,9 procent läsåret 2002/03.
Resultatutvecklingen har varit särskilt gynnsam för de ca 20 procent av de kommunala skolor som ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. Enligt Timplanedelegationens delbetänkande (SOU 2004:35) hade försöksskolorna våren 2003 ett bättre genomsnittligt meritvärde än övriga skolor, trots att de när försöket inleddes hade ett sämre meritvärde. Andelen elever som våren 2003 var behöriga till gymnasieskolan hade ökat i försöksskolorna, medan den var oförändrad för övriga skolor. Utvecklingen har varit särskilt positiv för pojkar och elever med utländsk bakgrund, elevgrupper som generellt har sämre resultat. Delegationen pekar också på att eleverna fått ett ökat inflytande över de egna studierna samt att informationen till elever och föräldrar om elevens studieutveckling har blivit tydligare. delegationen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2005.
Det genomsnittliga meritvärdet bland de 58 elever som fick slutbetyg från den reguljära grundskoleutbildningen vid sex av de svenska utlandsskolorna våren 2003 var lägre jämfört med året tidigare - 235 jämfört med 250. Meritvärdet för utlandsskoleeleverna ligger ändå högt jämfört med det genomsnittliga värdet för den ordinarie grundskolan.
Enligt Skolverkets senaste attitydundersökning, som publicerades i april 2004 och som är den fjärde sedan starten 1993, tycker allt fler elever att det är meningsfullt att gå i skolan. Många av resultaten visar på en positiv utveckling. Förtroendet för skolan har ökat. Eleverna känner sig allt mer trygga och stämningen och sammanhållningen i skolan har förbättrats enligt både lärare och elever. Samtidigt har stressen i skolan gått ned i åldrarna. Varannan flicka känner sig alltid eller nästan alltid stressad. Elever och föräldrar med utländsk bakgrund känner sig också mindre trygga i skolan jämfört med föräldrar och elever med svensk bakgrund. Resultaten från attitydundersökningen presenteras i sin helhet i Skolverkets rapport Attityder till skolan 2003 (www.skolverket.se).
Svenska ungdomar är mycket duktiga i engelska. Det visar den undersökning som åtta europeiska länder har deltagit i och som både fokuserar på ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska. I studien, som publicerades i mars 2004, prövas elevernas kunskaper inom fyra områden: hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion. De åtta länder som deltagit är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. De svenska eleverna är mycket positiva till engelska som språk och som skolämne. Analyser av de svenska ungdomarnas resultat visar att flickor och pojkar presterar i stort lika bra. Eleverna med utländsk bakgrund presterar visserligen ett något sämre resultat men hävdar sig väl i den internationella jämförelsen. Rapporten Engelska i åtta europeiska länder (rapport nr. 242) kan läsas på Skolverkets webbplats.
KK-Stiftelsen presenterade nyligen en internationell jämförelse om IT-användningen i skolan. I rapporten framkommer att de nordiska länderna ligger långt fram när det gäller både datortäthet och användning av datorerna i skolan, både för elever och för lärare. Det gäller även internetanvändningen som ökar över tid. Det är däremot svårt att se i vilken utsträckning Internet används i det egentliga skolarbetet av eleverna. Rapporten konstaterar att datorerna i den svenska skolan främst används till ordbehandling och informationssökning och att kontakter med skolor i andra länder i större utsträckning är vanligare i andra länder. De svenska eleverna uppmuntras att arbeta på egen hand och upplever sig ha mycket god tillgång till IT i skolan.
Gymnasieskolan
Dimensionering och organisation
Elever
Så gott som alla ungdomar fortsätter i dag att studera i gymnasieskolan. Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300 elever jämfört med året innan. Enligt SCB kommer antalet ungdomar i gymnasieåldern att fortsätta stiga för att nå sin topp år 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor, internationella skolor samt riksinternatskolor är 10,3 procent av det totala antalet elever i gymnasieskolan. På ett år har antalet elever i dessa skolor ökat med cirka 31 procent. De senaste årens elevökning har till stor del skett just i fristående gymnasieskolor där antalet nytillkomna skolor är stort.
Av gymnasieeleverna läser 36 procent på naturvetenskaps- samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen samt International Baccalaureate (IB), dvs. de program som i första hand förbereder för vidare studier. Andel elever på specialutformade program är sju procent. Övervägande antalet av dessa program har en inriktning som förbereder för ytterligare studier.
Resultaten visar att andelen elever på program med yrkesämnen är 39 procent. Med sju procent är andelen elever med individuella program relativt konstant.
På samtliga program är andelen elever som har utländsk bakgrund nästan 16 procent medan motsvarande siffra på individuella program är nära 40 procent. Det individuella programmet omfattar även introduktion till ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Det främsta syftet med introduktionen är att eleverna skall lära sig svenska men även att i övrigt utveckla kunskaper motsvarande grundskolan. I storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm där var tredje folkbokförd elev har utländsk bakgrund är andelen elever på det individuella programmet störst med 12,3 procent. Siffran omfattar endast kommunens egna skolor. I de fall som elever i storstadskommuner studeras är andelen 10,6 procent, vilket ligger mer i nivå med andelen folkbokförda elever med utländsk bakgrund.
Läsåret 2003/04 gick drygt 6 700 elever i gymnasiesärskolan, vilket jämfört med föregående läsår är en ökning med nästan nio procent. Av eleverna i gymnasiesärskolan deltog 62 procent på ett program med yrkesinriktning, 24 procent i yrkesträning och 15 procent i verksamhetsträning.
Totalt gick 240 elever i den reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor läsåret 2003/04. Av dessa elever var endast 38 procent statsbidragsberättigade. Läsåret 2002/03 fick 42 elever slutbetyg från program i gymnasieskolan medan 37 elever avgick med grundläggande behörighet för studier vid svenska universitet och högskolor.
Ett övergripande mål för såväl utbildningssystemet som arbetsmarknaden är att de skall präglas av jämställdhet. Fördelningen mellan kvinnor och män är dock oförändrat mycket ojämn mellan olika gymnasieprogram. Nästan enbart män återfinns på bygg-, el-, energi-, fordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn- och fritid-, estetiska-, hantverks- samt omvårdnadsprogrammen har en övervägande andel kvinnliga elever. Samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen har en relativt könsmässig jämvikt. Denna bild återkommer vad gäller förstahandssökande till olika gymnasieprogram.
Det finns studier som visar att datortätheten är hög i svenska gymnasieskolor. Enligt en nordisk studie, ISUSS-undersökningen, delade i genomsnitt tre elever på en dator läsåret 2000/01, vilket är att jämföra med genomsnittet om nio elever per dator i de studerade länderna.
Personal
Antalet tjänstgörande lärare omräknat till heltidstjänster uppgick läsåret 2003/04 till ca 27 350, vilket är en ökning med nästan fyra procent från föregående läsår. Av dessa arbetade 89 procent inom den kommunala gymnasieskolan. Andel lärare med pedagogisk utbildning var 77 procent, vilket är en marginell minskning. Liksom tidigare är andelen lärare med pedagogisk utbildning betydligt lägre i fristående gymnasieskolor (51 %) än i skolor med kommunal huvudman. Trenden är att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat. Lärartätheten har dock ökat under de senaste åren. Den genomsnittliga lärartätheten var dock väsentligt högre i kommunala gymnasieskolor än i de fristående skolorna, 8,3 respektive 7,0.
Internationella studier av utbildningssystem och dess effekter i olika länder genomförs. I en OECD-studie avseende läsåret 2000/2001 ingår 200 svenska gymnasieskolor och jämförbara data finns för 14 länder (däribland de övriga nordiska länderna). I studien undersöks bl.a. omfattningen av lärares kompetensutveckling. Enligt studien deltog 85 procent av de svenska gymnasielärarna i kurser och andra utvecklingsaktiviteter. Det är nära dubbelt så stor andel som genomsnittet för alla länder som var 48 procent. I Sverige är kompetensutveckling för lärare obligatorisk genom avtal. Studien visar även att svenska gymnasielärare ligger bra till vad gäller IT-stöd då det finns en dator per lärare, vilket är att jämföra med ländergenomsnittet där sex lärare delar på en dator.
Kostnader
Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman, exklusive kostnad för skolskjuts, beräknas uppgå till 22,9 miljarder kronor år 2003. Jämfört med året innan är det en ökning med 1,7 procent. Kostnaden per elev var 77 800 kronor, vilket betyder en ökning med 0,5 procent. Jämfört med föregående verksamhetsår beräknas kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan öka för undervisning och elevvård samt övrigt. Kostnaden per elev för undervisning uppskattas uppgå till 36 100 kronor, vilket är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2002. För lokaler beräknas kostnaden per elev vara 16 900 kronor, vilket indikerar en minskning med 1,1 procent. Med siffran 8,7 procent är den procentuella ökningen störst avseende elevvård.
Resultat
Fullföljandegrad
Gymnasieskolan skall ge eleverna kunskaper och färdigheter i olika ämnen samt främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Regeringens ambition är att fler elever måste fullfölja en gymnasieutbildning. Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten 1998 fick 73 procent slutbetyg inom fyra år, att jämföra med 78 procent av nybörjarna 1994. År 1998 infördes behörighetskrav för studier på nationella och specialutformade program. Kraven medför att elever som inte fått betyget Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik i grundskolans skolår 9 hänvisas till ett individuellt program för att komplettera sina kunskaper. För många elever kan det innebära att gymnasietiden förlängs, vilket i sin tur kan bidra till att förklara varför andelen som slutfört gymnasieskolan inom fyra år har minskat. Av de elever som började gymnasieskolan hösten 1999 hade 75 procent av eleverna med svensk bakgrund fått slutbetyg senast läsåret 2002/03. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var drygt 63 procent. Jämfört med föregående år har en större andel elever framför allt med utländsk bakgrund fått slutbetyg.
Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 procent av eleverna i år 3 gymnasieskolan med slutbetyg, vilket är en ökning med en procentenhet sedan föregående läsår. Bland elever med svensk bakgrund fick 83,1 procent slutbetyg medan motsvarande uppgift för elever med utländsk bakgrund visade 72,0 procent.
Regeringens strävan är ökad kvalitet på det individuella programmet. På gymnasieskolans individuella program slutför eleverna sina studier i mindre grad än elever på nationella och specialutformade program. Dessa elever studerar även under en längre tid. Av gymnasieskolans IV-nybörjare får en låg andel slutbetyg inom fyra år. Det medför att måttet slutbetyg inom fyra år skiljer sig beroende på om nybörjare på individuella program inkluderas eller inte.
Betygsresultat
Under senare år har det genomsnittliga betygsresultatet förbättrats. Resultaten varierar dock mellan olika huvudmän och bland olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Läsåret 2002/03 var den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan totalt 14,0 poäng. Kvinnorna hade 14,7 poäng och männen 13,4. För elever med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 13,6 och 12,6. Läsåret 2001/02 var den genomsnittliga betygspoängen totalt 13,8 poäng. Av de nationella gymnasieprogrammen hade elever med slutbetyg från det naturvetenskapliga programmet liksom läsåret innan högst genomsnittlig betygspoäng, 15,9. Elever på byggprogrammet uppvisade lägst genomsnittligt värde, 11,2. En tendens är en ökning av antalet elever som får lägst betyget Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska A och Matematik A i slutbetyg på samtliga nationella program, vilket kan vara en följd av de behörighetskrav som införts.
Resultat från gymnasieskolans nationella kursprov i Svenska och Svenska som andraspråk B vårterminen 2003 visar, liksom tidigare år, att kvinnorna fått högre betyg än männen på samtliga tre delprov. Betygen på provets muntliga del är något högre än på de skriftliga delarna. Av eleverna på nationella program uppfyllde 75 procent kravet för betyget godkänd på kursprovet i Matematik A. Mellan könen är resultatfördelningen relativt jämn. I likhet med föregående år visar kursprovet i Engelska A en påfallande resultatskillnad mellan de olika programmen. För samtliga delprov och för varje program är andelen elever som klarat gränsen för betyget Godkänd två tredjedelar eller större. Bäst resultat uppnås på det muntliga provet.
I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram kan eleven beviljas läsa ett utökat program. Av samtliga elever med slutbetyg våren 2002 hade en lika stor andel som föregående år, 23 procent, beviljats utökat program. Siffran 2003 var 26 procent.
Samtliga nationella och specialutformade program är utformade så att de kan ge grundläggande behörighet till högskolan. Under perioden 1998-2002 har andelen tjugoåringar med grundläggande högskolebehörighet minskat med tre procentenheter. Det beror främst på att andelen tjugoåringar som fullföljt en gymnasieutbildning minskat under perioden. Slutbetyg kan som tidigare nämnts inte utfärdas om eleven saknar betyg i någon kurs.
Övergång till högre studier
Läsåret 2002/03 uppnådde 89,2 procent av de elever som fick slutbetyg grundläggande behörighet till högskolan, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan föregående läsår. Av kvinnorna nådde 91,9 procent grundläggande behörighet jämfört med 86,6 procent av männen. För elever med svensk bakgrund var andelen 90,3 procent medan motsvarande siffra för elever med utländsk bakgrund var 81,5 procent.
Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Av de elever som våren 2002 fick slutbetyg från gymnasieskolan började 17,8 procent direkt i högskolan, vilket är en liten minskning sedan året tidigare men en ökning jämfört med tidigare år då andelen legat runt 17 procent sedan 1995/96. År 2001 hade 40 procent av 25-åringarna bosatta i Sverige påbörjat en svensk högskoleutbildning, 45 procent av kvinnorna och 35 procent av männen. Dessutom tillkommer ett par procent som enbart har bedrivit högskolstudier utomlands.
En viktig indikator är intresset för att påbörja högre studier. SCB:s enkätstudie över gymnasieelevernas studieintresse pekar på att hälften av avgångseleverna 2002/03 planerar att inom en treårsperiod börja läsa på högskolan. Det är att jämföra med 58 procent läsåret 1997/98 då studieintresset var som störst. Det vanligaste skälet som uppgavs till att man inte vill studera var skoltrötthet. Bland elever som läst program som främst förbereder för fortsatta studier är övergångsfrekvensen av naturliga skäl betydligt högre än för elever med yrkesförberedande program.
Attityder till skolan och samhället
Många av resultaten från Skolverkets senaste attitydundersökning (2003) visar på en positiv attitydutveckling. Som exempel har elevernas engagemang och lust att lära stadigt ökat. Det är allt fler elever som tycker att det är meningsfullt att gå i skolan. Under en tioårsperiod har andelen elever som uppger att de är engagerade ökat från 60 till 86 procent. Därtill känner sig fler elever nöjda med sina lärare och med undervisningen. Samtidigt har den upplevda stressen gått ned i åldrarna.
Gymnasieskolan skall inte enbart ge eleverna kunskaper utan också främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolverket bedömer att gymnasieskolan främjar denna utveckling. Enligt studien Ung i demokratin har dagens gymnasieungdomar ungefär samma syn på demokrati och eget deltagande i samhällslivet samt vilja att påverka samhället som svensken i stort. Det föreligger dock skillnader mellan elever på olika program i fråga om kunskaper om demokrati och styrkan i samhällsengagemanget. Studien pekar även på att ungdomarna ställer höga krav på vad det innebär att vara en god vuxen medborgare.
Studier visar på stora skillnader mellan elever på olika program i demokratiskt kunnande och acceptans av demokratiska värden liksom viljan att aktivt vilja påverka samhället. Samtidigt är utanförskapet större bland dem som inte går i gymnasieskolan. Internationellt sett har svenska gymnasieelever goda kunskaper om demokrati.
6.3 Analys och slutsatser
Regeringens mål med verksamhetsområdet barn- och ungdomsutbildning är att öka andelen elever som når målen för utbildningen.
Ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten infördes 2001. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skolan och fritidshemmen. Dessa förstärkningar har stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen. Satsningen på fler lärare och andra specialister har hittills varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Skolverkets uppföljning av statsbidraget visar att kommunerna i stor utsträckning riktar satsningarna mot barn med särskilda behov. Skolverket ansvarar för uppföljning och utvärdering av hur statsbidraget utnyttjas och kommer att slutredovisa utvärderingen senast den 1 april 2007.
Skolverket fick 1998 i uppdrag att under tre år följa utvecklingen i kommunerna och integrationen mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan. I rapporten som lämnades i maj 2001 konstaterade Skolverket att sexåringarna fått en mer kunskapsorienterad och ämnesindelad verksamhet än vad det var tänkt. Utvärderingen visar på att förskoleklassen inte ger tillräcklig plats för lek och skapande och inte är anpassad till barnens rörelsebehov. Arbetslag som är sammansatta av förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare behöver utrymme och tid för att arbeta långsiktigt med att utveckla innehållet i verksamheten. Skolverket anser vidare att kunskapen om reformens intentioner och den reviderade läroplanens innehåll är bristfällig på förvaltnings-, verksamhets- och brukarnivå.
Myndigheten för skolutveckling har på regeringens uppdrag arbetat med att främja integrationen mellan förskola, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Myndighetens insatser har syftat till att stödja kommuner att bygga broar över de diken som uppstått mellan de olika verksamheterna. Insatserna har också syftat till att tydliggöra uppdraget i läroplanerna samt att ge konkreta exempel på olika arbetssätt och metoder för att utveckla det pedagogiska innehållet. Insatserna har genomförts i projektet "Att bygga broar" i form av informationsinsatser och kompetensutveckling i sammanlagt åtta kommuner under åren 2002 och 2003.
Slutbetygen i grundskolan har under en rad år blivit allt bättre. Den preliminära betygsstatistiken från Skolverket, som publicerades i augusti 2004, visar dock på en marginell försämring.
Enligt Skolverkets betygsstatistik hade elever med utländsk bakgrund bättre resultat från grundskolan våren 2003 än våren 2002. Ökningen av meritvärdet är litet men det är en positiv trend. Skillnaden är dock fortfarande stor jämfört med elever med svensk bakgrund. Skolverkets sammanställning av de nationella ämnesproven för årskurs 9 år 2003 visar att flickor med utländsk bakgrund presterade bättre än pojkar med svensk bakgrund i ämnet svenska.
Under de senaste åren har andelen gymnasieelever som fullföljer studierna inom fyra år minskat samtidigt som andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet sjunkit.
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för ökad måluppfyllelse och för att stödja kommunerna som har ansvar för att ge alla elever en bra skolgång.
Sedan den 1 juli 2003 skall en elev i nionde årskursen som inte kan få betyg i ett ämne eller ämnesblock, p.g.a. att målen i kursplanen inte uppnåtts, få ett skriftligt omdöme. Ett förslag att motsvarande skriftliga omdömen skall lämnas till elever vid samtliga betygstillfällen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten med att lämna ett skriftligt omdöme vid tidigare år än i årskurs 9 är att eleven skall få en klar uppfattning om vilka mål som uppnåtts och vad som fattas för ett godkänt betyg.
I skolor i segregerade områden finns ofta en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Regeringen har därför givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för förbättrad skolverksamhet i dessa områden.
Även de förslag som presenteras i gymnasiepropositionen syftar till en ökad måluppfyllelse. Reformering av det individuella programmet är i detta sammanhang särskilt viktigt.
Satsningen på det individuella programmet där alla elever fr.o.m. 2006 skall erbjudas heltidsstudier syftar till att öka andelen elever som fullföljer en gymnasieutbildning. Som systemet fungerar i dag kan de studiemöjligheter som står till buds för elever med individuella program skilja sig så mycket mellan olika kommuner att det är tveksamt om principen om lika tillgång till likvärdig utbildning kan sägas vara upprätthållen. Efter ett år på ett individuellt program går knappt hälften av eleverna vidare till ett nationellt eller specialutformat program och omkring nio procent av eleverna lämnar gymnasieskolan helt. Enligt regeringens mening är det viktigt att stärka gymnasieskolans förutsättningar att direkt i anslutning till grundskolan möta och fånga upp de elever som saknar behörighet att söka ett nationellt program. De medel som regeringen har föreslagit syftar till att höja kvaliteten på individuella program, bl.a. genom att eleverna får en rätt till heltidsstudier. Dessa medel skall tillföras det generella statsbidraget till kommunerna. Därmed ökar också förutsättningarna för en högre fullföljandegrad respektive övergångsfrekvens till högskolan.
Skolans mål är att stimulera människor att utveckla sina kunskaper. Dagens kursbetyg innebär att elever betygssätts på varje enskild kurs men inte på kunskaperna i ämnet som helhet. Varje kursbetyg följer eleven och förs in i slutbetyget, vilket skapar stress hos både elever och lärare. Regeringen föreslår att ämnesbetyg ersätter kursbetyg i gymnasieskolan samt att kortare kurser än 100 gymnasiepoäng, med undantag för fyra kärnämneskurser, som regel inte skall förekomma. Därmed kan den stress många elever upplever i skolan minska. Fokus flyttas från kursen till hur väl eleven behärskar ämnet i sin helhet. Elever får längre tid att mogna och kan inrikta sig på att förbättra sitt kunnande och utveckla fungerande studiestrategier. Ett tidigt misslyckande kan kompenseras. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen och genomströmningen i gymnasieskolan därigenom bör öka. Ämnesbetyg skall sättas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007.
Den 1 mars 2003 delades det tidigare Skolverket upp i två myndigheter, det nya Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
Skolverkets insatser har under året till övervägande delen bestått i utbildningsinspektion, utvärdering och uppföljning samt framtagande och implementering av styrdokumenten. Verket har också på olika sätt verkat för att sprida tillgängliga resultat.
Under hösten 2003 har utbildningsinspektionen granskat ca 220 kommunala och fristående grund-, gymnasie- och särskolor i 21 kommuner. Genom inspektionen ges en god bild av kvaliteten i verksamheterna. Som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till att Skolverket ställer konkreta krav och anger områden som bör förbättras. Inspektionerna som sådana utgör även ett underlag för kvalitetsutveckling i de granskade kommunerna och skolorna då även verksamheternas eget utvärderings-, analys- och kvalitetsarbete granskas och bedöms.
Skolverkets insatser har bidragit till den offentliga debatten och indirekt medfört att kommuner och skolor stimulerats till förbättringsåtgärder. Även inspektionens granskningar, krav på åtgärder och rekommendationer har stimulerat detta. Genom att göra information och användbara verktyg via nätet tillgängliga bidrar verket ytterligare till att ge underlag som kan stimulera till lokal skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling skall främja skolutveckling i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Genom såväl generellt som riktat stöd till ett urval kommuner, stimulerar myndigheten till skolutveckling. I enlighet med regeringens intentioner prioriterar myndigheten när det gäller barn- och ungdomsutbildning insatser som rör segregerade områden, basfärdigheter och jämställdhet.
Regeringen gör bedömningen att skolmyndigheternas samlade insatser under 2003 har haft positiv betydelse på barn- och ungdomsutbildningen mot en ökad måluppfyllelse.
7 Vuxnas lärande
7.1 Omfattning och former
Regering och riksdag har beslutat om en nationell strategi för den fortsatta utvecklingen av den samhällsstödda vuxenutbildningen. En utgångspunkt för detta är att utvecklingen måste följa och ta hänsyn till utvecklingen i arbets- och samhällsliv. Vid sidan av deltagande inom det offentliga utbildningsväsendet, det formella lärandet, har de flesta människor tillgång till lärande både i arbetsliv och i privatliv. Detta utgör en väsentlig del av den enskildes lärande och kompletterar på så sätt de formella systemen. Samhällets stöd till det formella lärandet får dock en allt större betydelse för att de människor som av olika orsaker står utanför arbetslivet skall få tillgång till utbildning och kunna utveckla kunskaper och kompetens på ett för individ och samhälle positivt sätt. I detta sammanhang har också tillgång till vägledning och system för information en mycket stor betydelse som underlag för den enskildes ställningstaganden och val samt för en god måluppfyllelse inom området.
Samhället stöder i dag både det formella lärandet inom det offentliga utbildningsväsendet och utbildning vid sidan av detta formella system. Merparten av stödet riktas till lärande inom ramen för utbildningspolitiken och omfattar olika utbildningsformer. Vidare görs insatser för att främja utvecklingen av strukturer för ökad samverkan mellan olika delar i utbildningssystemet och mellan verksamheter tillhörande olika politikområden i syfte att stödja den enskildes lärande i olika sammanhang.
Ansvaret för vuxnas lärande delas mellan den enskilde, staten, kommunerna och arbetsgivarna. I detta kapitel redovisas statens insatser och resultat av de gemensamt finansierade verksamheterna samt slutsatser inom ett antal områden. I kapitel 8, Högskoleverksamhet, beskrivs de insatser som gjorts för vuxnas lärande inom högskoleområdet och i kapitel 9, Studiestöd, redogörs för studiefinansiella insatser.
7.2 Insatser
Insatserna inom området vuxnas lärande innefattar den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisningen för invandrare, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, de kvalificerade yrkesutbildningarna, de kompletterande utbildningarna och folkbildningen. Verksamheten som bedrivs vid Nationellt centrum för flexibelt lärande kompletterar och stödjer kommunernas vuxenutbildning och folkbildningen.
Staten styr och påverkar dessa verksamheter genom lagstiftning, förordningar, riktade bidrag, informationsinsatser, utbildningsinspektion, uppföljning och utvärdering samt riktat utvecklingsstöd.
Utöver detta svarar staten för vissa insatser för att främja rekryteringen och deltagandet i vuxenutbildning, för att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering av reell kompetens samt för att främja möjlighet till lärande för vuxna med funktionshinder.
Under 2003 uppgick utgifterna för de statliga insatserna till drygt 4,9 miljarder kronor. Åtta myndigheter medverkar i genomförandet av insatserna. De är Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Specialpedagogiska institutet, Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Valideringsdelegationen och Stockholms universitet. Folkbildningsrådet har ett motsvarande ansvar för genomförandet av insatserna inom folkbildningen.
7.2.1 Flexibelt lärande
Ett snabbt föränderligt samhälle ställer krav på ett flexibelt utbildningssystem som kan stödja den enskildes lärande utifrån behov och förutsättningar. Navet i detta är en väl utvecklad infrastruktur för alla vuxnas lärande och inte minst en väl fungerande studie- och yrkesvägledning, som utgår från individens behov, förutsättningar och reella kunskaper. Erfarenhetsspridning av former och metoder är en viktig förutsättning för den fortsatta utvecklingen av det flexibla lärandet. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder med utgångspunkt i dessa aspekter för att underlätta möjligheten för vuxna att delta i lärande. Utvecklingen av former och metoder som stöder den enskildes lärande oavsett hennes eller hans livssituation är ett prioriterat område.
Infrastruktur
En viktig insats i den fortsatta reformeringen av kommunernas vuxenutbildning var det statliga stödet om 350 miljoner kronor för fortsatt utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande som riksdagen beslutade om i maj 2001. Bidraget skulle, i huvudsak under 2003, användas till en fortsatt utveckling av samverkan mellan lokala och regionala myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer inom vuxenutbildningen. Det fick även användas för investeringar i teknik, läromedel och miljöer som främjar ett flexibelt och livslångt lärande. Medlen fördelades av Skolverket 2002 och har följts upp av Myndigheten för skolutveckling som i mars 2004 lämnade en rapport till regeringen.
Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) fick 2003 regeringens uppdrag att fördela bidrag till kommuner för att bygga upp och utveckla lokala lärcentra. För detta ändamål avsattes 20 miljoner kronor. Sammanlagt beviljades 21 av 132 ansökningar om bidrag för nyetablering och vidareutveckling både i glesbygd och i storstad. Många ansökningar avsåg samverkan mellan flera kommuner.
I syfte att ytterligare utveckla det flexibla lärandet och en fortsatt utveckling av en infrastruktur för lärande fick CFL i uppdrag att under 2003 tillsammans med Högskoleverket och Skolverket utarbeta riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra. Uppdraget har redovisats den 1 augusti 2004.
För att stödja utvecklingen av distansutbildning och andra former för flexibelt lärande inom folkbildningen och i kommunerna fördelade CFL 25 miljoner kronor under år 2003.
Studie- och yrkesvägledning
Skolverket har under 2003 förberett ett utvecklingsarbete med ett nationellt internetbaserat informationssystem för utbildningsområdet, en s.k. IT-portal. Behovet av ett sådant system har analyserats, och samordning med berörda myndigheter kring gemensamma principer för ett automatiserat informationsinhämtande har påbörjats. Regeringen har uppdragit till Skolverket att fullfölja det arbete som påbörjats.
Validering
I budgetpropositionen för 2004 gjorde regeringen bedömningen att en tidsbegränsad delegation för att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering utanför högskoleområdet borde inrättas mellan åren 2004-2007. Bedömningen gjordes mot bakgrund av departementspromemorian Validering m.m. - fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) som publicerades i maj 2003 och sedan remissbehandlades. I december fattade regeringen beslut om instruktion för Valideringsdelegationen som inrättades den 1 januari 2004. Myndigheten skall stärka och främja ett regionalt samarbete, informera samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering. Myndigheten skall samverka med arbetslivet och utbildningsväsendet. Delegationens verksamhet beräknas kosta 60 miljoner kronor under perioden.
I juni 2003 uppdrog regeringen åt Myndigheten för skolutveckling att bedriva försöksverksamhet med validering av vuxnas reella kompetens för att vinna ytterligare erfarenheter som en fortsättning på tidigare försöksverksamhet. En delrapport lämnades den 1 mars 2004 och slutrapport skall lämnas den 1 mars 2005. I uppdraget ingår bl.a. att beakta resultat och erfarenheter från tidigare försöksverksamhet som Skolverket rapporterat till regeringen, att samråda med Valideringsdelegationen samt att samverka med Arbetsmarknadsstyrelsen, Nationellt centrum för flexibelt lärande, andra myndigheter och med parter inom arbetslivet.
Det är viktigt både för den enskilde och för samhället att ta till vara människors faktiska kunskaper och kompetenser. För att synliggöra dessa är validering ett viktigt redskap. Med validering avses en strukturerad bedömning, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oavsett hur de förvärvats. Validering fyller flera viktiga funktioner. En valideringsprocess kan utgöra underlag för studie- och yrkesvägledning, för att definiera utgångsnivå för vidare studier, anpassa innehåll i eller förkorta studier för den enskilde, för att visa faktisk kompetens vid ansökan om anställning eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatsen. För att validering skall få legitimitet såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningssystemet krävs ett nära samarbete mellan utbildningsväsendets företrädare, parterna på arbetsmarknaden och företrädare för branschorgan. Ansvaret för validering måste delas mellan utbildningsväsendet och arbetslivet.
7.2.2 Kommunal och statlig vuxenutbildning
I kommunal och statlig vuxenutbildning ingår grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolenivå vilka behövs för att delta i samhälls- och arbetsliv eller för att förbereda för vidare studier.
Syftet med gymnasial vuxenutbildning är att erbjuda vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den utbildning som ungdomar kan erhålla i gymnasieskolan. Vid urval bland behöriga sökande skall den som har den kortaste formella utbildningen ges företräde.
Påbyggnadsutbildningar syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsättningar för utveckling inom ett yrke eller som leder till ett nytt yrke.
Kommunerna är skyldiga att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till alla vuxna som saknar kunskaper motsvarande dem som ungdomar i grundskolan får och också aktivt verka för att nå denna målgrupp samt motivera dessa personer att påbörja studier. Kommunerna skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning, verka för att vuxna deltar i sådan utbildning samt så långt det är möjligt sträva efter att erbjuda gymnasial utbildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot den enskildes efterfrågan och behov.
Under 2003 finansierades den kommunala vuxenutbildningen genom det generella statsbidraget till kommunerna, genom ett riktat statsbidrag samt genom kommunernas egen finansiering. Mål för den kommunala vuxenutbildningen anges i skollagen (1985:1100) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt i kursplaner. I förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) är utgångspunkten de mål och strategier som gäller för vuxnas lärande.
För att underlätta kommunernas arbete med rekrytering av personer med kort formell utbildning och som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet samt personer med funktionshinder har ett rekryteringsbidrag införts. Bidraget kan utgå för studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. Skolverket har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera kommunernas arbete med rekryteringsbidraget avseende 2003. Se vidare under kapitel 9 Studiestödsverksamhet.
Skolverket har fördelat drygt 8 400 platser som får anordnas av kommunerna som riksrekryterande påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning. Med dessa följer rätt till ersättning från en elevs hemkommun till den kommun som anordnar utbildningen.
Fortsatt stöd till kommunal vuxenutbildning
Riksdagen beslutade under våren 2001 i enlighet med förslagen i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) om en långsiktig inriktning och utveckling av vuxenutbildningen. Beslutet ligger till grund för en fortsatt utveckling och förnyelse utifrån det övergripande målet och strategierna. Samtidigt beslutade riksdagen om ett fortsatt riktat statsbidrag till utbildning av vuxna för 2003-2005. Bidraget lämnas under förutsättning att en kommun åtar sig att successivt utveckla bl.a. infrastruktur, pedagogik och metodik i syfte att främja vuxnas lärande. För 2003 fördelades 1 763 miljoner kronor till kommunerna varav ca 32 miljoner till grundläggande vuxenutbildning. Regeringen har för 2004 beräknat medel för cirka 46 400 årsstudieplatser till kommunerna inom ramen för detta statsbidrag. Av dessa skall högst 5 procent av ramen kunna riktas till grundläggande vuxenutbildning, resten till gymnasial vuxenutbildning.
För att stödja kommunernas arbete med vuxnas lärande hade för 2003 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att bl.a. genom riktat utvecklingsstöd bidra till ökad måluppfyllelse och till likvärdighet i utbildningen.
7.2.3 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas.
I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) gjorde regeringen bedömningen att den lärarledda verksamheten inom särvux bör utökas i syfte att förbättra möjligheterna för den enskilde att nå målen. Regeringen har avsatt cirka 7,5 miljoner kronor årligen från 2002 för utveckling av vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att senast den 1 februari 2005 lämna en redovisning av hur bidraget har använts och bedöma effekterna av bidraget.
En parlamentarisk kommitté, Carlbeckkommittén (dir. 2001:100), har tillsatts för att göra en översyn av särskolan och särvux. Kommittén skall ge förslag till hur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning kan förbättras. Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2004.
7.2.4 Svenskundervisning för invandrare
Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Regeringen fastställde 2002 en ny kursplan för sfi, vilken gäller från den 1 januari 2003. Eftersom deltagarna i sfi är en mycket heterogen grupp, måste verksamheten anpassas efter varje deltagares förutsättningar och behov. Den nya kursplanen består därför av tre olika studievägar vilka var och en innehåller två kurser. Studieväg 1 är tänkt för personer som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har mål satta för att individen skall kunna gå ut i arbetslivet eller vidareutbilda sig.
Regeringen tillsatte 2002 en utredning (dir. 2002:105) som skulle pröva hur skolformen svenskundervisning för invandrare kan förnyas och förbättras. Utredningens arbete har skett i nära kontakt med Översynen av mottagande och introduktion av flyktingar (dir. 2001:87 och dir. 2003:9). Utredarna lämnade sina betänkanden i september 2003 (SOU 2003:77 och SOU 2003:75). De två betänkandena bereds för närvarande inom Regeringskansliet med inriktning på skrivelser i departementsserien. Arbetet bedrivs med utgångspunkten att invandrare skall ges möjlighet till en högkvalitativ språkutbildning som har en tydlig koppling till praktik, arbete, studier eller annan verksamhet.
I januari 2004 fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att i samråd med Nationellt centrum för flexibelt lärande och i samarbete med ett eller ett par universitet genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare i form av distansutbildning med stöd i ny teknik. För ändamålet disponerar myndigheten totalt under 2004 och 2005 10 miljoner kronor.
7.2.5 Folkbildning
I 1998 års folkbildningsproposition slogs fast att statens stöd till folkbildningens organisationer syftar till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde - friheten, frivilligheten, idéstyrningen och självständigheten. Staten lägger fast syften med de statliga bidragen till verksamheten och folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten. Denna ansvarsfördelning ger folkbildningen ett långtgående mandat att själv, genom Folkbildningsrådet, avgöra hur statens bidrag skall användas och fastställa kriterier för fördelningen av statsbidraget mellan folkbildningens olika aktörer.
Under våren 2004 har regeringen tagit emot tre dokument som behandlar folkbildningens utveckling. I mars överlämnades Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30), den andra statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO 2). Utredarens uppdrag var att göra en samlad bedömning av hur verksamheten inom studieförbund och folkhögskolor svarar mot de syften som anges för statsbidraget. Som ett komplement till denna utvärdering har Folkbildningsrådet uppdragits att formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter. Redovisningen av detta uppdrag, Folkbildningens framsyn, överlämnades i april. För att ytterligare bredda underlaget tillsattes en särskild utredare med uppgift att undersöka vilka grupper som inte deltar i folkbildning och skälen till detta. I maj redovisade utredaren sina slutsatser i Vem får vara med? (SOU 2004:51). De tre dokumenten är föremål för remissbehandling fram till den 1 november 2004. Vidare har Riksrevisionen lämnat en rapport, Offentlig förvaltning i privat regi - statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen till regeringen. De fyra rapporterna och utredningarna bereds samlat i Regeringskansliet.
Under kunskapslyftet 1997-2002 erhöll folkhögskolorna inom ramen för den särskilda utbildningsinsatsen medel motsvarande 10 000 årsstudieplatser. Inför 2003 beslutade riksdagen att folkhögskolorna skulle få behålla 7 000 av dessa platser permanent.
Folkhögskolornas särskilda utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin har fortsatt under 2003. Satsningen innebär att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får uppdra åt folkhögskolor att anordna utbildning för arbetslösa inom aktivitetsgarantin.
Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga grupper för statens syfte med bidraget till folkbildningen.
Folkbildningsinsats om EMU
Inför folkomröstningen om ekonomiska och monetära unionen och införandet av euron tilldelades Folkbildningsrådet 15 miljoner kronor att fördela till folkhögskolor och studieförbund för en folkbildningsinsats om EMU.
7.2.6 Kvalificerad yrkesutbildning
Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) skall präglas av en stark arbetslivsanknytning. En tredjedel av utbildningstiden skall vara arbetsplatsförlagt lärande i arbete. Det nationella ansvaret för KY vilar på Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten kan om vissa villkor är uppfyllda besluta om statsbidrag till en anordnare som vill anordna en kvalificerad yrkesutbildning. Ett aktivt deltagande från den berörda näringen och branschen i planering och genomförande är en förutsättning för att en anordnare skall få starta en kvalificerad yrkesutbildning. Behovet av utbildade skall vara dokumenterat av näringen. Statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska och juridiska personer kan vara anordnare av KY. Under 2003 planerades för en verksamhet på ca 12 500 årsstudieplatser. Myndigheten disponerade 785 miljoner kronor i anslag för statsbidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
Myndigheten har efter särskilt uppdrag från regeringen utarbetat och redovisat kvalitetskriterier för den kvalificerade yrkesutbildningen samt utrett de studerandes villkor inom verksamheten.
7.2.7 Kompletterande utbildningar
De kompletterande utbildningarna är ett komplement till det offentliga skolväsendet. De står under tillsyn av Statens skolverk som beslutar om statligt stöd enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. De skall öka tillgången på utbildade inom yrken som det finns ett uttalat nationellt behov av och som bidrar till bevarandet av traditionella yrkeskunskaper. Utbildningarna skall bidra till att utveckla kunskaper och färdigheter av hög kvalitet inom specifika områden, alltifrån konstnärligt skapande till tekniska yrkesområden. Skolverket disponerade nära 133 miljoner kronor i anslag för bidrag till verksamheten under 2003.
7.2.8 Övriga insatser
Uppsökande verksamhet
Kommunerna är enligt skollagen (1985:1100) skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet gentemot personer som saknar kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolenivå samt informera om gymnasial vuxenutbildning. Som ett komplement till detta har fackliga organisationer och vissa andra organisationer sedan 1997 fått medel för att i samarbete med kommunerna bedriva uppsökande verksamhet bland sina medlemmar med motsvarande kortare utbildning. För 2003 avsattes 50 miljoner kronor för ändamålet med syfte att motivera och stimulera korttidsutbildade vuxna att söka sig till vuxenutbildning. Medlen är även avsedda för utbildning i samhällsfrågor för förtroendevalda inom de ovan nämnda organisationerna.
Särskilda insatser för vissa grupper
För att göra vuxnas lärande tillgänglig för alla måste pedagogiken utvecklas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Teknik och läromedel måste anpassas.
Den 1 juli 2004 inrättades ett läromedelsråd inom Specialpedagogiska institutet som skall ansvara för att främja tillgången till och tillgängligheten av läromedel för barn och ungdomar liksom för vuxna med funktionshinder. Institutet skall endast i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden på egen hand utveckla, anpassa, framställa och distribuera läromedel för denna grupp. För att främja ett utvidgat ansvar för läromedel till vuxenstuderande har regeringen avsatt tre miljoner kronor årligen till institutet under 2002-2005.
Specialpedagogiska institutet samarbetar även med Nationellt centrum för flexibelt lärande för att utveckla läromedel för vuxna med teckenspråk som första språk.
Folkbildningsrådet fördelar en viss del av statens bidrag till folkbildningen i form av stöd till kursdeltagare med funktionshinder inom folkhögskolornas verksamhet. Folkbildningsrådet finansierar kostnader för pedagogisk verksamhet, t.ex. ökad lärartäthet.
Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) fördelar statsbidrag till folkhögskolorna för t.ex. assistans, tolk, anpassning av teknik och material.
Kunskapsveckan
Den sedan år 2000 årligen återkommande kampanjen Kunskapsveckan ägde rum under våren 2003 under temat validering. Sveriges utbildningsradio (UR) hade huvudansvaret för den senaste kampanjen.
Uppföljnings- och utvärderingsinsatser
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB har i uppdrag att medverka till kunskapsspridning och samverkan samt initiera projekt och forskning inom området vuxnas lärande. På regeringens uppdrag har en studie av kunskapslyftet genomförts på grundval av befintligt utvärderingsmaterial på nationell, regional och lokal nivå. Uppdraget redovisades i december 2003.
Vuxenutbildningens roll i den regionala utvecklingspolitiken
Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Regeringens ambition är att utveckla en sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling, där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett systematiskt sätt kan vägas mot skilda regionala behov och förutsättningar. Ett centralt instrument för genomförandet av politiken är de regionala tillväxtprogrammen som kommer att genomföras av samtliga län under perioden 2004-2007.
Utbildningspolitiken har av regeringen pekats ut som ett politikområde som bör bidra till uppfyllandet av den regionala utvecklingspolitikens mål.
Regeringen gav den 14 mars 2002 ett antal myndigheter i uppdrag att identifiera potentiella områden för samordning inom och mellan sex utpekade politikområden samt att utarbeta metoder för en effektiv samordning. Inom ramen för samordningsuppdraget genomfördes en pilotstudie för att kartlägga, analysera och problematisera samverkan mellan berörda myndigheter när det gäller utbildningsfrågor utifrån ett arbetskrafts- och kompetensförsörjningsperspektiv. I uppdraget ingick även att identifiera hinder och finna generaliserbara metoder för sektorssamverkan. Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 1 oktober 2003. I rapporten påpekas bl.a. att ansvaret för identifiering av utbildningsbehov, rekrytering och genomförande delas av olika myndigheter och av kommunerna. Myndigheterna menar att utvecklingen av ett fruktbart samarbete till stor del handlar om att förändra attityder till samverkan och samordning.
I rapporten redovisas även vissa gemensamma faktorer för de orter/regioner som man bedömer ha en relativt sett bättre fungerande samordning av arbetskrafts- och kompetensförsörjningsfrågorna. Som de två viktigaste framhålls en i hög grad gemensam bild/analys av arbetsmarknadens och individens behov och förutsättningar hos de olika aktörerna samt en stark vilja från alla aktörer att låta denna gemensamma analys få genomslag i den egna verksamheten. Andra väsentliga förutsättningar som särskilt lyfts fram är samlade resurser och insatser för yrkes- och studievägledning, tillgång till lokala lärcentra samt ett aktivt deltagande av det lokala näringslivet och de fackliga organisationerna i diskussionen kring inriktning och innehåll i utbildningsutbudet.
Sysselsättningssamarbetet
Insatser som görs för vuxnas lärande ligger även väl i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och dess målsättningar. I den nationella handlingsplanen för sysselsättning redovisas årligen hur Sverige genomför sysselsättningsstrategin. Livslångt lärande bidrar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och till att nå de tre övergripande målen: full sysselsättning, förbättrad kvalitet och produktivitet i arbetet samt ökad social sammanhållning och en arbetsmarknad öppen för alla.
En av rekommendationerna från EU:s ministerråd (sysselsättning) inför 2004 till Sverige rör bl.a. förbättrade möjligheter till utbildning för personer med låg utbildning och personer utanför arbetskraften. Regeringen har i det föregående redovisat en rad insatser inom olika områden som syftar till att utveckla stöd och stimulans för vuxnas lärande, inte minst vad gäller personer med kort tidigare utbildning.
7.3 Resultat
Uppgifterna är om inget annat anges hämtade från respektive myndighets årsredovisning eller från rapporter från berörda myndigheter. Resultatredovisning och analys av kommunernas vuxenutbildning finns även delvis redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102).
7.3.1 Flexibelt lärande
Infrastruktur
Den särskilda satsningen om 350 miljoner kronor för utbyggnad av en infrastruktur för vuxnas lärande genomfördes i de flesta kommuner under 2003. Satsningen har tagit sig olika uttryck i kommunerna beroende på bl.a. organisatoriska förutsättningar och kommunstorlek. Enligt Myndigheten för skolutveckling, som har följt upp satsningen, har insatserna företrädesvis rört samverkan och utveckling av lärmiljöer. Då det gäller samverkan har den främst skett i syfte att underlätta rekrytering till studier, den enskildes inträde på arbetsmarknaden, utveckling av lärmiljöer och verksamhet. Samverkan har främst skett med olika kommunala verksamheter samt med arbetsförmedling och försäkringskassa.
Enligt myndighetens rapport uppvisar utvecklingen av lärmiljöer stora variationer. De lokala förutsättningarna har varit avgörande. En stor del av kommunerna har med hjälp av statsbidraget utvecklat "lärcentra" vars form, innehåll och funktion varierar mycket mellan kommunerna. Begreppet definieras olika i kommunerna, alltifrån att utgöra mötesplatser för distansstudier till miljöer där det finns en mängd olika möjligheter utöver rena utbildningar t.ex. vägledning, validering och mötesplats för olika aktörer. Även satsningar på IKT-baserade informationssystem har ingått i satsningen.
Den samlade bedömning myndigheten gör är att kommunerna har använt bidraget väl för att utveckla infrastrukturen för vuxnas lärande utifrån de syften som anges i förordningen om statsbidraget.
Nationellt centrum för flexibelt lärande har tillsammans med Högskoleverket och Skolverket utarbetat riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra i syfte att utveckla det flexibla lärandet. Av dessa framgår att viktiga framgångsfaktorer för utvecklingen av lärcentra handlar om organisation, långsiktighet, tydliga mål, tydlig ledning och styrning samt en långsiktig ekonomisk planering.
Distansutbildning och flexibelt lärande
Distansutbildning har blivit en alltmer betydelsefull utbildningsform för att göra utbildning tillgänglig för alla. Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) bedrev en omfattande projektverksamhet under 2003. Under året beviljades bidrag till åtta nya kommunala projekt och 24 projekt inom folkbildningen, de senare fördelade på sju folkhögskolor och 17 studieförbund. Motsvarande antal beviljade projekt för 2002 var tolv för kommunerna och 17 för folkbildningen. Det statliga bidraget för verksamheten har under 2003 uppgått till 25 miljoner kronor.
Att intresset för distansutbildning har ökat visar inte minst resultatet av den webbaserade studie som CFL låtit genomföra under senare delen av 2003. 206 av landets kommuner besvarade enkäten. Över 70 procent av de svarande har deltagit i CFL:s fortbildningsverksamhet och i seminarier och konferenser med erfarenhetsutbyte av metoder och pedagogik kring distansutbildning. 51 procent har använt CFL:s distanskursmaterial och 91 procent tagit del av CFL:s rapporter.
Studien visar att det finns ett genomslag för nytänkande avseende arbetsformer, olika samverkanslösningar och otraditionella lösningar i den del av svensk vuxenutbildning som representeras i studien. De hinder som framhölls rörde bl.a. organisatoriska frågor och lokallösningar.
Validering
Inom vuxenutbildningen används i dag olika valideringsmodeller, främst inom den kommunala vuxenutbildningen och inom arbetsmarknadsutbildningen. Enligt Skolverkets lägesbedömning för 2003 pågår utveckling av validering inom de flesta kommuners vuxenutbildning. Den validering som hittills utförts har i huvudsak skett mot kursplanemål. Valideringsdelegationen inledde sitt arbete den 1 januari 2004 och resultat av denna kan ännu inte redovisas.
7.3.2 Kommunal och statlig vuxenutbildning
Enligt Myndigheten för skolutveckling har det politiska intresset för vuxenutbildningen ökat i många kommuner och den betraktas allt mera som ett instrument för kommunal utveckling och tillväxt. Kommuner sluter överenskommelser om samarbete kring vuxenutbildning och högskoleutbildning bl.a. för att säkerställa tillgång till utbildning och för att säkra kompetensförsörjning. I lägesrapporter rörande 2003 från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling framförs dock farhågor för ökande geografiska skillnader efter kunskapslyftets slut då det gäller tillgång till vuxenutbildning.
Omfattningen av orienteringskurser har ökat och utgör enligt en studie genomförd av Statens skolverk för många ett första steg till fortsatt utbildning. Både Skolverket och Myndigheten för skolutveckling beskriver att det pågår ett utvecklingsarbete kring validering i flertalet kommuner. Skolverket pekar på frågan om rekrytering av målgrupper och nämner då speciellt avsaknaden av de kortutbildade männen. En liknade bedömning gör Myndigheten för skolutveckling. Vidare betonar myndigheten betydelsen av den vuxna befolkningens attityder till studier och lärande och relationen till kommunernas vuxenutbildning samt hur detta i sin tur påverkar barns och ungdomars förutsättningar att få stöd för sitt lärande i hemmiljön.
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB lämnar i sin rapport om kunskapslyftet ett antal rekommendationer. De handlar bl.a. om vikten av att vunna kunskaper och erfarenheter av kunskapslyftet sprids.
Grundläggande vuxenutbildning
Läsåret 2002/03 deltog ca 40 000 personer i grundläggande vuxenutbildning, en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Andelen studerande i kommunal vuxenutbildning som deltar i grundläggande vuxenutbildning har under de tre senaste verksamhetsåren ökat något. Den totala kostnaden för grundläggande vuxenutbildning under kalenderåret 2003 uppgick till ca 830 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 33 500 kronor per heltidsstuderande och år.
Svenska som andraspråk, engelska och orienteringskurser var de tre kurser som hade högsta antalet deltagare. Medelåldern låg på 36 år och andelen män var 36 procent. Kvällskurser och distansutbildning var enligt Skolverkets bedömning ovanligt i grundläggande vuxenutbildning. Enligt Skolverkets studie av 20 kommuner var det få studerande som förenar studier i grundläggande vuxenutbildning med studier inom utbildningsformen svenskundervisning för invandrare.
Gymnasial vuxenutbildning och ett fortsatt riktat statsbidrag
Resultatredovisningen avser både verksamhet finansierad med det riktade statsbidraget och kommunalt finansierad gymnasial vuxenutbildning. Den totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning för 2003 var ca 3,8 miljarder kronor. Det statliga riktade bidraget krävde en kommunal motprestation på 82 procent mätt i antal årsstudieplatser. Riksdagen anvisade för 2003 medel motsvarande ca 46 500 årsstudieplatser i kommunal vuxenutbildning. Myndigheten för skolutveckling beslutade om fördelning av ca 45 000 årsstudieplatser inom gymnasial vuxenutbildning och 2 300 årsstudieplatser inom grundläggande vuxenutbildning.
Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbildningen under de tre senaste verksamhetsåren framgår av tabell 7.1. Kunskapslyftet, som var en tidsbegränsad satsning, avslutades den 31 december 2002. Under perioden minskade det statliga bidraget från 102 000 årsstudieplatser inom kunskapslyftet år 2000, till 46 500 årsstudieplatser inom ramen för det riktade statsbidraget 2003. Omfattningen i årsstudieplatser under 2004 beräknas totalt uppgå till ca 85 000, varav 41 500 platser finansieras av kommunerna.
Tabell 7.1 Total omfattning av den gymnasiala vuxenutbildningen under 2001 - 2003
Kalender-
halvår
Antal heltidsplatser
Läsår
Antal studerande
Våren 2001
132 246
2000/01
271 618
Hösten 2001
116 599
Våren 2002
123 164
2001/02
238 683
Hösten 2002
96 539
Våren 2003
87 212
2002/03
197 332
Hösten 2003
77 790
Andelen män i gymnasial vuxenutbildning har under de tre senaste läsåren legat på ca 34 procent. Andelen studerande mellan 25 och 29 år var under läsåret 2002/03 14 procent, 49 procent var mellan 30 och 54 år och 6 procent var över 54 år. En stor andel, ca 31 procent, var under 25 år.
De mest förekommande kurserna under samma tidsperiod var i tur och ordning Datorkunskap, Orienteringskurser, Matematik A och Engelska A. Av s.k. yrkesinriktade kurser var Omvårdnad samt Arbetsmiljö och säkerhet de mest förekommande. Även övriga kurser inom vårdområdet var vanligt förekommande. Andelen lokala kurser i gymnasial vuxenutbildning minskade från knappt 14 procent hösten 2000 till ca 6 procent hösten 2003.
Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) kompletterar kommunernas utbud av kommunal vuxenutbildning med i första hand s.k. "smala" kurser i form av distansutbildning. Utbildningsvolymen vid CFL har dock minskat successivt, då tyngdpunkten för CFL:s verksamhet i enlighet med uppdraget alltmer övergått från utbildnings- till utvecklingsinsatser. Antalet kursdeltagare har följaktligen minskat och var 20 447 under kalenderåret 2003. 58 procent (60 procent 2002) av de studerande inom kommunal vuxenutbildning fanns i åldersgruppen 25-44 år och 32 procent i åldersgruppen 24 år och under, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2002.
Påbyggnadsutbildning
Skolverket redovisade en minskning av antalet deltagare i påbyggnadsutbildningar (PU) med 10 procent mellan läsåren 2000/01 och 2001/02 till närmare 7 450 deltagare. Under 2002/03 fanns ca 6 700 deltagare. Påbyggnadsutbildningar bedrevs i 128 kommuner och landsting. Påbyggnadsutbildningar inriktade på företagsekonomi, datorteknik och datakunskap hade flest kursdeltagare. Medianåldern bland deltagarna var 26 år. Andelen kvinnliga deltagare var 56 procent, en marginell ökning sedan tidigare år. Av samtliga deltagare kom 66 procent från annan kommun än den som anordnade utbildningen, en ökning med 5 procentenheter sedan föregående läsår. Andelen deltagare födda utomlands var närmare 15 procent. Kostnaden som debiterades för en helårsplats varierade kraftigt med ett genomsnitt på drygt 90 000 kronor.
7.3.3 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
Antalet studerande i vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, särvux, uppgick läsåret 2003/04 till drygt 4 700 personer, en ökning med cirka 4 procent sedan föregående läsår. 44 procent av deltagarna återfanns på grundsärskolenivå, 34 procent på träningsskolenivå och resterande, 22 procent, deltog i verksamhet på gymnasiesärskolenivå. Antalet deltagare per grupp varierar kraftigt men det genomsnittliga antalet är 2,7 vilket är en svag ökning sedan föregående läsår.
Medelåldern i vuxenutbildningen för utvecklingsstörda var under läsåret 38 år. 9 procent var födda utomlands vilket är en något större andel än föregående år. 49 procent av deltagarna var kvinnor och 51 procent var män.
Antalet tjänstgörande lärare var omräknat till heltidstjänster 246 varav 90 procent hade pedagogisk utbildning.
Den totala kostnaden för vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 2003 var 147 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 miljoner kronor jämfört med 2002. Även kostnaden per deltagare har ökat något och uppgick till drygt 31 000 kronor 2003.
7.3.4 Svenskundervisning för invandrare
Det totala antalet studerande inom svenskundervisning för invandrare (sfi) var under läsåret 2002/03 runt 44 000, vilket är ca 4 000 fler än föregående år.
Den största andelen av de studerande under läsåret, 66 procent, utgjordes av gruppen övriga invandrare, 32 procent var flyktingar och 2 procent var tillståndssökande.
Det var totalt 58 procent kvinnor och 42 procent män som deltog. Fördelningen mellan män och kvinnor har varit i stort sett oförändrad de senaste fyra åren. Medelåldern för de kvinnliga studerande i sfi var 33 år och motsvarande siffra för män var 34 år.
Av dem som under läsåret 2002/03 deltog i undervisning enligt den gamla kursplanen var det endast 17 procent som under läsåret avslutade sina studier med minst godkänt och därmed uppnådde målen för sfi. Detta beror förmodligen på att många gått över till den nya kursplanen och istället blivit godkända där.
Totalt antal kursdeltagare inom den nya kursplanen var 29 386 (studieväg 1: 5 127, studieväg 2: 11 322, studieväg 3: 12 937). Av dessa avslutade 8 967 någon studieväg med minst godkänt betyg och uppnådde målen för kursen (studieväg 1: 1 094, studieväg 2: 2 535, studieväg 3: 5 338). En person kan ha avslutat mer än en kurs inom respektive studieväg samt fler än en studieväg.
Uppgifter rörande kostnader för sfi för perioden finns ännu inte tillgängliga och kan därför inte redovisas i sammanhanget.
Läsåret 2003/04 hade 72,8 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning, en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år och med 9,6 procentenheter från 1999.
2003 hade drygt 9 procent av de tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet Svenska för invandrare eller svenska som andra språk, dvs. utbildning i den omfattning som krävs för ämneskompetens i grundskolan. Hösten 2001 hade 8 procent 40 poäng eller mer.
Satsningen på kompetensutveckling för sfi-lärare innehåller dels poängsatta högskolekurser, i form av distansstudier, dels seminarier och nätverksträffar. Antalet deltagare i högskolekurser och seminarier har varit 729. Deltagarna kommer från drygt 100 kommuner. Satsningen på kompetensutveckling för sfi-lärare har ännu inte hunnit få genomslag i statistiken.
7.3.5 Folkbildning
Kostnader
Statens bidrag till folkbildningen uppgick till drygt 2,5 miljarder kronor 2003. Folkbildningsrådet fördelade drygt 1 280 miljoner kronor till verksamhet inom studieförbunden och drygt 1 220 miljoner kronor till folkhögskolornas verksamhet.
Studieförbund
Under 2003 samlade studieförbunden drygt 2,5 miljoner deltagare, varav 57 procent var kvinnor och 43 procent män, i cirka 312 000 studiecirklar. En stor grupp deltagare studerar i flera olika cirklar; minst 1,5 miljoner personer beräknas ha deltagit i studiecirkelverksamhet. 40 procent av deltagarna deltog i studiecirklar i estetiska ämnen. Vidare anordnades 219 000 kulturprogram (bl.a. föreläsningar) för 15,6 miljoner deltagare och cirka 1 miljon medverkande. Det vanligaste ämnet var historia. Utöver detta anordnades 70 000 arrangemang avseende övrig folkbildningsverksamhet/annan gruppverksamhet för 770 000 deltagare. Det populäraste ämnet här var föreningskunskap. Andelen invandrare, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa som deltog i studiecirklar som anordnats till följd av särskilt riktade insatser var cirka 10, 9 respektive 0,5 procent av det totala antalet deltagare. Jämfört med 2002 är detta en minskning. Studieförbundens verksamhet räknat i studietimmar och genomförda studiecirklar minskade med 3 respektive 1,5 procent jämfört med 2002. Det är första gången på tio år som denna verksamhet minskat. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 2 procent och annan gruppverksamhet ökade med cirka 7 procent sett till antalet genomförda arrangemang.
Folkhögskolor
I de långa kurserna samlade folkhögskolorna drygt 18 000 deltagare våren 2003 och nära 20 000 deltagare hösten 2003, varav två tredjedelar var kvinnor och en tredjedel män, såväl vår som höst. Antalet deltagare och deltagarveckor har ökat något jämfört med 2002. Antalet deltagare per termin i folkhögskolornas långa kurser som hade någon form av funktionsnedsättning eller språkliga funktionshinder ökade med nästan 16 procent jämfört med 2002 till drygt 5 000 deltagare per termin. Även andelen invandrare med brister i svenska språket ökade kraftigt på de långa kurserna, från drygt 2 000 till 2 800 per termin jämfört med 2002. Omkring 75 000 personer deltog varje termin i de korta kurserna (upp till två veckor) vilket är en minskning jämfört med föregående år. Över hälften av deltagarveckorna i de långa kurserna avser s.k. allmän kurs, dvs. utbildning som motsvarar grundskola och gymnasium. Därutöver utgör en tiondel yrkesinriktade kurser och knappt en femtedel estetiska kurser.
Särskild utbildningsinsats
Inom ramen för den särskilda utbildningssatsningen samlade folkhögskolorna i genomsnitt 7 500 deltagare per halvår. Andelen kvinnor var 63 procent och andelen män 37 procent. Andelen invandrare var cirka 27 procent och andelen deltagare med funktionshinder cirka 29 procent. Över 80 procent av deltagarna hade en utbildningsbakgrund motsvarande högst tvåårig gymnasieskola. Åldersgruppen 25-45 utgjorde drygt hälften av de studerande. Jämfört med 2002 motsvarar minskningen av statsbidraget 2003 1 700 årsplatser som kan jämföras med den faktiska minskningen som var omkring 1 200 platser.
Folkbildningsinsats om EMU
Inför folkomröstningen om den ekonomiska och monetära unionen (EMU) 2003 nåddes drygt 190 000 människor av folkbildningsinsatsen. 2 500 studiecirklar, 2 600 kulturprogram och 300 aktiviteter inom verksamhetsformen annan gruppverksamhet arrangerades.
Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen har granskat statsbidragen till folkbildningen avseende regeringens styrning, kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen. Riksrevisionen överlämnade i juni 2004 en rapport innehållande bedömningar och rekommendationer till regeringen. Riksrevisionen anser bl.a. att statens begränsade styrning av bidraget till folkbildningen medför problem att säkerställa att intentionerna med bidraget uppfylls. Riksrevisionen anser också att det är av vikt att regeringen fortlöpande genomför och redovisar resultatet av statliga utvärderingar inom folkbildningsområdet för riksdagen. Rapporten bereds tillsammans med de båda utredningar och folkbildningens framsynsdokument som för närvarande är föremål för remissbehandling.
7.3.6 Kvalificerad yrkesutbildning
Verksamheten har under 2003 omfattat en volym på ca 13 000 årsstudieplatser. Under våren slutfördes behandlingen av ansökningar från anordnare om utbildningsstarter under 2003. Av 347 ansökningar med sammanlagt 8 608 platser kunde 40 procent bifallas. Ingen ny ansökningsomgång genomfördes under 2003.
Snittkostnaden per utbildningsplats för utbildningar som fick beslut om start under året var 55 400 kronor vilket var en ökning med 2 500 kronor sedan föregående år.
I alla pågående utbildningar deltog under året sammantaget 17 635 studerande. Vid årets slut uppgick antalet nya och tidigare beviljade utbildningar till 442.
SCB samlar på uppdrag av myndigheten in uppgifter om de studerande. Närmare 49 procent av de studerande där utbildningsbakgrund fanns redovisad hade en 2-3 årig yrkesförberedande studieväg bakom sig, 46 procent studieförberedande och 5 procent annan ej specificerad. Andelen med en bakgrund från yrkesförberedande studier var något mindre än tidigare år.
Störst sökandetryck fanns till utbildningar inom ekonomi och vård och minst inom trä, livsmedel och teknik.
Av de utexaminerade hade 71 procent anställning eller eget företag inom ett år efter examen, en minskning med 10 procentenheter sedan föregående år främst beroende på den försämrade arbetsmarknadssituationen inom IT- och telekombranscherna.
Medelåldern bland de studerande var 29 år. Andelen kvinnor som studerar i KY var 47 procent, en ökning med en procentenhet sedan föregående år. Av de studerande hade 11 procent utomnordisk bakgrund jämfört med 12 procent 2002.
KY som utbildningsform var under året representerad i alla län utom Gotland. Flest antal platser per invånare hade Blekinge län och minst, förutom Gotland, hade Norrbottens län.
7.3.7 Kompletterande utbildningar
Hösten 2003 omfattade verksamheten 267 kompletterande utbildningar. Av dessa var 45 procent berättigade till såväl studiestöd samt statsbidrag, 26 procent till studiestöd och 6 procent till statsbidrag. Övriga stod enbart under statlig tillsyn. Sammantaget har ca 5 900 personer deltagit vilket är en minskning sedan föregående år med 22 procent. Teknikutbildningar svarade för den största delen av denna minskning. Flesta antalet utbildningar fanns inom konst, hantverk, dans, teater och musik. Flest deltagare återfanns inom ekonomi, kommunikation och media. Antalet deltagare i gruppen utbildningar som enbart stod under statlig tillsyn minskade med 45 procent. För samtliga kompletterande utbildningar var medelåldern 29 år. Ca 64 procent av alla deltagare var kvinnor, en betydande ökning sedan föregående år. Kompletterande utbildningar fanns spridda över hela landet. Det statliga bidraget uppgick under 2003 till knappt 117,5 miljoner kronor.
7.3.8 Övriga resultat
Uppsökande verksamhet
Regeringen fördelade 50 miljoner kronor under 2003 för uppsökande verksamhet till följande organisationer: Företagarnas riksorganisation, Handikappförbundens samarbetsorgan, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund, Ledarna, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation.
De åtta organisationerna redovisade den 1 mars 2004 genomförd verksamhet under 2003 till Utbildningsdepartementet (dnr U2004/578/SV). Av dessa redovisningar framgår bland annat att tilldelade medel använts till uppsökande verksamhet i lokala och regionala projekt samt till utbildning av förtroendevalda i aktuella samhällsfrågor.
Särskilda insatser för vissa grupper
Specialpedagogiska institutet tillfördes år 2002 medel för specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmännen för det offentliga skolväsendet för vuxna. Institutet har redovisat att vuxenutbildningsuppdraget varit ett prioriterat utvecklingsområde men att arbetet med att öka kännedomen om institutets ansvar och uppdrag behöver intensifieras. Det finns en stor okunskap om vuxna med funktionshinder och specialpedagogiska konsekvenser.
I samverkan med Specialpedagogiska institutet och även med andra organisationer, som har verksamhet som riktar sig till döva, bedriver Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) utvecklingsarbete av läromedel för döva med teckenspråk som första språk. Under 2003 inleddes sex nya utvecklingsprojekt och 15 projekt avslutades och resulterade i färdiga produkter. CFL bedrev aktiv information om utvecklingsarbetet och de produkter det resulterat i vid ett antal konferenser, seminarier och mässor.
CFL har disponerat 10 miljoner kronor för utveckling av läromedel under 2003.
Folkhögskolor och studieförbund som erbjöd utbildning för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter erhöll 2003 bidrag om sammanlagt drygt 340 miljoner kronor som avsatts av Folkbildningsrådet från det allmänna statsbidraget.
Fr.o.m. läsåret 2003/04 har Folkbildningsrådet och Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, en tydligare uppdelning av respektive bidrag. Folkbildningsrådet finansierar pedagogiska merkostnader, i första hand ökad lärartäthet men även ökade syo-, kurators- och psykologinsatser. Sisus fördelar medel till assistans och tolk samt till anpassning av teknisk utrustning och läromedel.
Det sökta beloppet i ansökningarna från folkhögskolorna har de senaste åren varit betydligt högre än vad Folkbildningsrådet och Sisus kunnat betala ut.
Folkhögskolornas merkostnader för elever med funktionshinder överstiger i vissa fall de bidrag som Sisus och folkbildningsrådet kan betala ut.
Under 2003 deltog 677 personer i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Antalet deltagare i utbildningen har minskat under de senaste åren. Bidrag enligt förordningen om statsbidrag för teckenspråksutbildningen har under 2003 utbetalats för 257 föräldrar, vilket var något färre än 2002. Statens skolverk har i uppdrag att följa och utvärdera TUFF och årligen lämna en redovisning. Skolverket genomför en större sammanfattande utvärdering av TUFF under 2004.
Under 2003 beräknades 35,5 miljoner kronor för stöd till teckenspråks- och teckentolksutbildning. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) genomförde flera olika rekryteringsinsatser under året och antalet sökande till utbildningarna har ökat. Av TÖI:s årsredovisning framgår att sju folkhögskolor bedrivit undervisning inom detta område vilket är en folkhögskola mindre jämfört med föregående år. Antalet årsstudieplatser har dock ökat från 288 till 307. 57 tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva slutförde sin utbildning 2003 jämfört med 24 under 2002. 107 deltagare gick ut den tvååriga teckenspråkslinjen vilket var en stark ökning från 2002 då 62 deltagare avslutade utbildningen.
TÖI fördelar också bidrag till utbildningar för tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Under 2003 har elva folkhögskolor och elva studieförbundsavdelningar erbjudit utbildning i över 80 språk, en ökning med 20 språk. Kurserna samlade drygt 3 207 deltagare under året, vilket är en svag ökning sedan föregående år. Asyltolkningskurserna har ökat från 3 procent av statsbidraget till 7 procent. Av rättstolkningskurserna utgör nu asyltolkningskurserna 45 procent. Efterfrågan på utbildade tolkar beräknas öka.
7.4 Analys och slutsatser
7.4.1 Fortsatt utveckling av vuxnas lärande
Som ett led i uppföljningen av Lissabonstrategin har utbildningsministrarna våren 2003 antagit ett antal riktmärken för den europeiska utvecklingen på utbildningsområdet fram till 2010. Ett av dessa riktmärken är att 12,5 procent av den vuxna, arbetsföra befolkningen ska delta i livslångt lärande. Sverige har en lång tradition av vuxenutbildning och runt en femtedel av befolkningen deltog under 2003 i någon form av utbildning inom det reguljära utbildningssystemet för vuxna utanför högskolan eller inom folkbildningen. Vuxenutbildningen måste kunna skapa reella förutsättningar för livslångt lärande genom att erbjuda utbildning och stöd för lärande som svarar mot den enskildes behov och förutsättningar.
Den enskilde, staten, kommunerna och arbetsgivarna delar ansvaret för att det lärande som samhället behöver för att förverkliga de uppsatta målen kommer till stånd. Sedan kommunaliseringen av skolväsendet i början av 1990-talet har kommunerna ansvaret för den kommunala vuxenutbildningen. Genom kunskapslyftet och det därpå följande riktade bidraget har staten sedan 1997 gjort mycket stora insatser för att upprätthålla en hög volym på vuxenutbildningen. Det är angeläget att kommunerna vidmakthåller en hög ambitionsnivå när det gäller vuxenutbildningen även efter det att det riktade statsbidraget upphört, så att de av riksdagen uppställda målen för vuxnas lärande kan uppnås.
7.4.2 Tillgång till stöd för lärande för alla vuxna
Den särskilda satsningen inom den kommunala vuxenutbildningen (kunskapslyftet) övergick 2003 i en annan form av mindre omfattning med ett särskilt riktat statsbidrag. Under 2003 fanns det en stor efterfrågan på det nya riktade statsbidraget från kommunernas sida. Myndigheten för skolutveckling har dock signalerat att det finns en osäkerhet vad det gäller vissa kommuners ambitionsnivå att upprätthålla utbildningsvolymerna. Orsaken till detta förefaller att vara minskad vilja att uppfylla kravet på egenfinansiering. Detta krav skärptes också för ett antal kommuner när vissa övergångsregler upphörde att gälla inför 2004. Från och med 2006 skall det riktade statsbidraget inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna.
Det är enligt regeringens bedömning viktigt att den kommunala vuxenutbildningen också i fortsättningen har en hög ambitionsnivå. Likvärdighet när det gäller tillgång och kvalitet på stöd till vuxnas lärande oberoende av hemkommun är grundläggande om de av riksdagen uppställda målen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) skall kunna nås. Regeringen avser följa utvecklingen noga.
Det är oroväckande att så få deltar i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), att så lite lärarledd verksamhet erbjuds de studerande samt att de nationella kursplanerna används i så liten utsträckning. Carlbeckkommittén som nu ser över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning skall lämna sitt slutbetänkande senast den 1 oktober 2004. Myndigheten för skolutveckling skall senast den 1 februari 2005 redovisa hur det statliga bidraget för att utveckla särvux har använts och bedöma effekterna av bidraget. Regeringen kommer senare att ta ställning till utredningens förslag och myndighetens redovisning.
Svenskundervisning för invandrare (sfi) är ett fortsatt prioriterat område. Tendensen är att genomströmningen har ökat något efter införandet av de nya kursplanerna. Trots detta är resultaten inte tillfredställande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i särskild ordning i frågan om den fortsatta reformeringen av sfi.
Inför EMU-omröstningen fick Folkbildningsrådet med kort varsel uppdrag att genomföra en särskild insats vilken nådde många människor och visar på studieförbundens och folkhögskolornas förmåga att belysa aktuella frågeställningar i samhället.
För att alla vuxna skall ha möjlighet att delta i lärande krävs en väl utvecklad infrastruktur. Den uppföljning av kommunernas arbete med utvecklingen av infrastrukturen som Myndigheten för skolutveckling genomfört på regeringens uppdrag, visar att satsningen ökat flexibiliteten och tillgängligheten i vuxenutbildningen samt att samarbetet mellan berörda aktörer och intressenter utvecklats.
Arbetet med att söka upp och motivera kortutbildade vuxna för deltagande i vuxenutbildning är alltjämt en av de stora utmaningarna. Ansvaret för detta vilar i första hand på kommunerna. Staten har genom införandet av rekryteringsbidraget skapat nya förutsättningar för kommunerna att motivera vuxna med kort tidigare utbildning att delta. En första utvärdering gjord av Skolverket visar att kommunerna i hög grad nått dem med kortast utbildning. Kommunerna har dock inte i någon större utsträckning nått personer med funktionshinder. Se vidare kapitel 9 Studiestödsverksamhet. De fackliga organisationerna och handikapporganisationers uppsökande verksamhet är viktiga komplement till kommunernas uppsökande verksamhet och har visat sig vara verkningsfullt.
Den webbaserade studie, som Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) låtit genomföra, visar att CFL:s roll som ett nationellt resurscentrum håller på att befästas. De initiativ som regeringen tagit för att CFL ska ha rollen som ett nationellt resurscentrum för kommuner och för folkbildningen har haft en god genomslagskraft. En övervägande del av landets kommuner har deltagit i någon av de aktiviteter som CFL erbjudit i syfte att höja den metodiska och pedagogiska nivån på distansutbildning. Man bör dock räkna med att det tar tid innan dessa åtgärder leder till en reell ökning av distansutbildning i kommunerna och inom folkbildningen.
En viktig uppgift för CFL är att, samtidigt som centret stöder utvecklingen av spetskompetens hos vissa huvudmän, som kan fungera som förebilder, medverka till att alla kommuner, folkhögskolor och studieförbund blir delaktiga i utvecklingen.
7.4.3 Vuxnas lärande och ekonomisk tillväxt
Tillväxt och sysselsättning är beroende av att det finns en välutbildad befolkning. Myndigheten för skolutveckling bedömer att vuxenutbildning i många kommuner betraktas som ett viktigt instrument för utveckling och tillväxt såväl på lokal nivå som på regional och nationell. Inte sällan sluter kommuner överenskommelser med varandra om samarbete kring vuxenutbildning och högskoleutbildning. Många gånger sker detta inom ramen för regionförbund. Regeringen instämmer helt i de synsätt som ligger bakom denna utveckling. Det är angeläget att satsningarna blir uthålliga och sker parallellt på alla utbildningsnivåer. Ökad tillgång på högskoleutbildade i en region kräver ökad tillgång på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning för att få full effekt. Statistiskt mätbara ekonomiska resultat kan sällan avläsas inom några månader eller något år. Investeringar i befolkningens kompetens är satsningar på lång sikt som stöder en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Samtidigt signalerar Myndigheten för skolutveckling och Skolverket farhågor beträffande den geografiska likvärdigheten då det gäller tillgång till vuxenutbildning. Olikheterna i landet mellan kommuner och regioner då det gäller ambitionsnivå och tillgång till stöd för lärande har ökat efter kunskapslyftets slut. Det är därför av stor betydelse att följa denna utveckling. Det nationella uppföljningssystemet bör ses över i syfte att bättre kunna följa och analysera de olika verksamheterna i fråga om innehåll, form och resultat. Regeringen avser ge Skolverket i uppdrag att utveckla det nationella uppföljningssystemet för vuxenutbildningen för att anpassa det efter den reformering och förnyelse som verksamheten genomgår.
Regeringen tog under våren 2004 initiativ till en tidsbegränsad satsning på s.k. kombinationsutbildning. Syftet var att medverka till att begränsa kommunernas och landstingens behov att friställa personal inom vård, skola och omsorg genom att erbjuda anställda inom dessa områden möjlighet till kompetensutveckling på halvtid med rekryteringsbidrag (2004 års ekonomiska vårproposition, prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU20, rskr. 2003/04:284) samt proposition om Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, prop. 2003/04:138, bet. 2003/04:UbU15, rskr. 2003/04:261).
Tio myndigheter, samordnade av Socialstyrelsen, överlämnade i juni 2004 på regeringens uppdrag en plan för kompetensförsörjning inom äldre- och handikappomsorgen. Myndigheterna föreslog insatser inom tio olika områden, bland annat vad gäller de statliga och kommunala utbildningarna för vård och omsorg. Förslagen kommer att beredas vidare inom Regeringskansliet.
Det finns ett stort behov av kortare yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå. Överföringen av vissa påbyggnadsutbildningar till statligt ansvar är ett led i den pågående utvecklingen av dessa utbildningsformer. I dagsläget utnyttjas inte fullt ut möjligheten att utifrån målgruppernas behov genomföra yrkesinriktade utbildningar på eftergymnasial nivå. Befintliga kommunala påbyggnadsutbildningar bör kontinuerligt anpassas till arbetslivets behov. Regional samverkan mellan kommuner för att tillgodose sådana behov av utbildning som inte lämpligen kan tillgodoses på annat sätt är också angelägen. Här avses utbildningar som är unika inom ett yrkesområde och som är av särskild betydelse för bl.a. hantverk, teknik och industri. Mot bakgrund av vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2004 bör vissa påbyggnadsutbildningar från 2005 kunna genomföras med statlig finansiering i landstingskommunal eller primärkommunal samverkan och med kommun, landsting eller kommunalförbund som huvudman.
Inom den kvalificerade yrkesutbildningen är det angeläget att de branschmässiga och regionala arbetsmarknadsbehoven ges en mer markerad betydelse när ansökningar om utbildningsstarter behandlas. Regeringen ser positivt på det arbete som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning bedriver för att utveckla möjligheter att erbjuda KY som uppdragsutbildning.
Vad gäller utbudet av kompletterande utbildningar varierar detta mellan åren och är bl.a. beroende av anordnarnas planering. Särskilt utbildningar som finansieras enbart med deltagaravgifter har färre studerande än tidigare.
Regeringen har förordnat en arbetsgrupp med uppgift att analysera utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning. Resultatet av gruppens arbete avses ge underlag för den fortsatta utvecklingen av yrkesutbildningen.
7.4.4 Vuxenutbildning och jämställdhet
Tabell 7.2 Kvinnliga och manliga studerande inom olika utbildningsformer
Läsår
01/02
02/03
Utbildningsform
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kommunal vuxenutbildning
65%
35%
65%
35%
Grundläggande vuxenutbildning
63%
37%
63%
37%
Gymnasial vuxenutbildning
66%
34%
66%
34%
Påbyggnadsutbildning
5%
4%
56%
44%
Särvux
49%
51%
48%
52%
Svenska för invandrare
59%
41%
58%
42%
Studieförbund
58%1
42%1
57%2
43%2
Folkhögskolor
59%1
41%1
60%2
40%2
Kvalificerad yrkesutbildning
46%1
54%1
47%2
53%2
Kompletterande utbildningar
51%3
49%3
64%3
36%3
1 Avser 2002
2 Avser 2003
3 Avser höstterminen
Som framgår av ovanstående tabell är det färre män än kvinnor som deltar i vuxenutbildning, med undantag för kvalificerad yrkesutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Detta förhållande har länge varit en tydlig tendens trots insatser med avsikt att höja andelen män i vuxenutbildning. Utbildningsresultaten visar också att män generellt sett har lägre betyg än kvinnor, något som har identifierats på alla utbildningsnivåer.
Myndigheten för skolutveckling har som nationellt prioriterat mål att verka för ökad rekrytering av vuxna med kort tidigare utbildning. Erfarenheter från kunskapslyftet 1997-2002 pekar på att det företrädesvis är män som har kort tidigare utbildning. Det är av vikt att arbetet med rekrytering fortsätter.
Studier av kvinnors och mäns inställning till att delta i utbildning tyder på att män är mindre benägna än kvinnor att byta bostadsort för att skaffa sig en utbildning, likaså att män är mindre benägna att anpassa sitt vardagsliv för att möjliggöra deltagande i utbildning. För att rekrytera de kortutbildade män som i dag väljer att inte delta i utbildning kan därför t.ex. distansutbildning vara ett instrument.
Analyser av mäns utbildningsbehov och utbildningsefterfrågan bör utvecklas och i högre grad utgöra en grund för t.ex. den gymnasiala vuxenutbildningens innehåll.
Få studier om kvinnors och mäns villkor inom vuxenutbildningen har gjorts och regeringen anser att det är angeläget att öka kunskapen om hur jämställdheten kan stärkas inom vuxenutbildningen.
Myndigheten för skolutveckling har redovisat goda exempel på hur grund- och gymnasieskolor arbetar med jämställdhet. Regeringen avser att återkomma till myndigheten med ett liknande uppdrag inom verksamhetsområdet vuxnas lärande.
8 Högskoleverksamhet
8.1 Insatser
8.1.1 Återföring av platser
I budgetpropositionen för 2002 gjorde regeringen bedömningen att det under en tid kunde bli svårt för vissa lärosäten att rekrytera tillräckligt många studenter för att fullgöra utbildningsuppdraget och att nå takbeloppet. Med anledning av detta föreslog regeringen att resurser motsvarande 3 900 helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena under en övergångsperiod skulle föras bort från lärosätenas grundutbildningsanslag. Härigenom möjliggjordes angelägna satsningar på utbildning av obehöriga lärare, uppbyggnad av Sveriges nätuniversitet samt kompletterande utbildning för utländska akademiker.
Flertalet av de lärosäten som i budgetpropositionen för 2002 bedömdes ha svårigheter att rekrytera studenter har nu goda möjligheter att möta studenternas ökade efterfrågan på högre utbildning. Mot den bakgrunden har regeringen under anslagen för grundläggande högskoleutbildning 2005 återfört medel och avser att på motsvarande sett i budgetpropositionen för 2006 återföra ytterligare medel under anslagen för grundläggande högskoleutbildning. För 2005 återförs 93,7 miljoner kronor och för 2006 avser regeringen att återföra ytterligare 99,6 miljoner kronor i enlighet med tabellen 8.1.
Tabell 8.1 Återföring av under 2002-2004 tillfälligt indragna medel för grundläggande högskoleutbildning
Tusental kronor
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
ÅTERFÖRING
2005
PLANERAD ÅTERFÖRING
2006
Kungl. Tekniska högskolan
5 800
11 659
Karlstads universitet
1 550
20 000
Malmö högskola
32 260
-
Högskolan på Gotland
-
10 750
Högskolan i Skövde
8 580
20 200
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
1 000
17 000
Södertörns högskola
1 500
20 000
Chalmers tekniska högskola AB
43 010
-
Totalt
93 700
99 609
8.1.2 Lärarutbildning
Lärarutbildningsreformen
Lärarutbildningen reformerades den 1 juli 2001 enligt förslagen i propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135).
I den nya lärarutbildningen intar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen en viktig roll. Utbildningsdepartementet och Svenska Kommunförbundet har gemensamt konstaterat vilken ömsesidig nytta och utvecklingsmöjlighet som samverkan mellan lärosätena och skolan innebär. Parterna har konstaterat att lokala överenskommelser är den mest ändamålsenliga vägen för denna samverkan. I början av 2004 inbjöd därför Utbildningsdepartementet och Svenska Kommunförbundet gemensamt till konferenser för erfarenhetsutbyte. Konferenserna visade att det pågår ett intensivt lokalt samarbete mellan högskolan och skolan samtidigt som de lokala lösningarna varierar. Den 24 augusti 2004 ingick regeringen och Svenska Kommunförbundet en överenskommelse om att samarbete i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen bäst regleras genom lokala avtal. Parterna överenskom också om att den från 1993 gällande centrala överenskommelsen om praktikersättningen i lärarutbildningen fortsatt skall avse endast praktik i lärarutbildningen enligt bestämmelser som gällde före den 1 juli 2001. Denna överenskommelse gäller från 1 september 2004 tills vidare, dock längst till och med utgången av juni 2008.
Den tidigare barn- och ungdomspedagogiska examen (120 poäng) har i den nya lärarutbildningen ersatts med en lärarexamen om 140 poäng med inriktning mot tidigare år. Inriktningen kan vara mot förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem. Numera ses förskolan som ett led i det livslånga lärandet. Förskolan har fått en läroplan och de lärare som arbetar i förskola, förskoleklass eller fritidshem skall som andra lärare ha möjlighet att fördjupa sig i ett ämne eller ämnesområde. Vidare arbetar de olika verksamheterna förskola, förskoleklass, skola och fritidshem integrerat.
En avsikt med lärarutbildningsreformen var att generellt öka studenternas intresse för utbildningen och rekryteringen till den. Ett sätt att göra detta är den s.k. öppna ingången som innebär att studenterna börjar sin utbildning med inriktning på att bli lärare för att sedan göra successiva val inne i lärarprogrammet grundade på fortlöpande information från studievägledare och egna erfarenheter från bl.a. den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.
I en utbildning för ett yrke som ställer krav på stor personlig mognad har den öppna ingången blivit populär bland studenterna och lett till en god tillströmning. Antalet nybörjare på den nya lärarutbildningen var 2002 och 2003 cirka 15 000 per år, vilket kan jämföras med en årlig antagning till motsvarande äldre utbildningar på drygt 10 000 under senare delen av 1990-talet.
Lärarutbildningens öppna och flexibla struktur kräver att högskolan erbjuder en kvalificerad studievägledning för att studenterna skall kunna välja inriktningar som överensstämmer med arbetsmarknadens, dvs. huvudsakligen skolans, behov.
Möjligheten, att liksom tidigare, direkt antas till en bestämd inriktning av lärarutbildningsprogrammet och garanteras möjligheten att slutföra studierna i denna finns fortfarande kvar.
Under 2004 genomför Högskoleverket en kvalitetsgranskning av lärarutbildningen. Denna kommer under 2005 att följas av en utvärdering av reformen.
Behovet av lärare
I propositionen om En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) gjorde regeringen bedömningen att lärosätena även fortsättningsvis bör ges specificerade utbildningsuppdrag inom ramen för en samlad lärarutbildning. Regeringen fastställer mål för antal lärarexamina vid de lärosäten som har lärarutbildning, uppdelat på examina med inriktning mot tidigare respektive senare år. Regeringen har vidare som planeringsförutsättning angivit antal examina under period en 2005-2008 per lärosäte för respektive inriktning mot tidigare och senare år. Behovet av lärare i förskola och förskoleklass samt av yrkeslärare har särskilt framhållits i regleringsbrev.
Lärosätena har uppfyllt regeringens mål avseende antalet examinerade lärare för perioden 2001-2004 i olika hög grad beroende på lärarkategori. Efter tre av fyra år av denna period är den sammantagna måluppfyllelsen för antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år 82 procent och för lärarexamina med inriktning mot senare år 68 procent.
Enligt Statens skolverks prognos 2004 för perioden fram till 2020 (Skolverket dnr 2004:1486) kommer det för vissa kategorier lärare fortsatt att finnas ett behov som överstiger den förväntade examinationen utifrån de mål för antalet examina som regeringen har satt. Bland de lärarkategorier som kan urskiljas i Skolverkets prognoser räknar Skolverket med en bristsituation framför allt avseende examinerade lärare med inriktning mot förskola och förskoleklass (lärarexamen med inriktning mot tidigare år) och yrkeslärare (lärarexamen med inriktning mot senare år).
Mot bakgrund av det ökade behovet av personal i förskolan aviserades i budgetpropositionen för 2004 en kartläggning av hur behovet av barnskötare i förskolan skulle kunna tillgodoses. I april 2004 presenterade Skolverket föreskrifter om en påbyggnadsutbildning för barnskötare inom kommunal vuxenutbildning.
För att få en bild av läget vad gäller rekryteringen av lärarstudenter till inriktningen mot tidigare år anordnade Utbildningsdepartementet under våren 2004 en konferens. Vid konferensen presenterade Högskoleverket resultatet av en enkätundersökning till lärarstudenterna (Högskoleverkets rapportserie 2004:19 R). Enkäten visar att 12 procent av lärarstudenterna vill arbeta inom förskola/förskoleklass efter sin utbildning, 2 procent på fritidshem, 38 procent inriktar sig mot grundskolans tidigare år, 16 procent mot grundskolans senare år, 25 procent mot gymnasium/vuxenutbildning och 4 procent mot övrigt. Cirka 3 procent av studenterna hade ännu inte bestämt sig. Studenternas val av inriktning under utbildningens gång tenderar att för examina med inriktning mot såväl tidigare år som mot senare år rikta sig mot verksamhet uppåt i skolsystemet.
En jämförelse av studenternas val av inriktning med Skolverkets bedömning av examinationsbehovet visar att fördelningen är sned framför allt när det gäller lärarexamen med inriktning mot tidigare år, där tyngdpunkten i behovet ligger på lärare med inriktning mot förskola/ förskoleklass.
Behovet har uppmärksammats av flera lärosäten och de arbetar på olika sätt för att tillgodose det. Ett antal lärosäten har en tydlig ingång och ett fastlagt program för utbildning mot förskola, t.ex. Högskolan i Borås och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. På dessa orter har detta lett till ett starkt rekryteringsläge beträffande lärare i förskolan.
Några lärosäten, t.ex. Malmö högskola, arbetar medvetet med att ge samtliga lärarstudenter möjlighet att prova på alla förekommande verksamhetsformer. Med denna metod har förskolan visat sig få en god möjlighet att visa upp sig som en attraktiv arbetsplats och på så sätt rekrytera nya grupper lärarstudenter.
Ett antal lärosäten, t.ex. Karlstads universitet, har en aktiv studievägledning med kontrakt mellan studenter och lärosäte för ett- eller tvåårsperioder av lärarutbildningsprogrammet. Detta gör att såväl student som lärosäte har en klar uppfattning om vilka examina som kommer att utfärdas och hur dessa kommer att tas emot på arbetsmarknaden.
Malmö högskola och Lärarhögskolan i Stockholm har genom satsningen Särskilda lärarutbildningar (SÄL) arbetat med aktiv validering vid antagning av förskolans personal till lärarutbildning. Erfarenheterna är värdefulla och kommer genom Högskoleverkets utvärdering att spridas till övriga lärosäten.
Genom SÄL har också möjligheten att ge delar av lärarutbildningen på distans utvecklats. Denna studieform har visat sig vara värdefull för många av studenterna på program med inriktning mot förskola/förskoleklass.
Andelen lärare som är utbildade för förskolan och som återfinns i arbetskraften utanför förskolan/förskoleklassen/skolan uppgår till 20 procent (13 700). Dessa lärare är en rekryteringsbas som borde kunna utnyttjas genom särskilda insatser av kommunerna och lärosätena.
Det råder geografiska variationer avseende behov av och tillgång på examinerade lärare. Bristen på lärare i förskolan är främst koncentrerad till Stockholms-, Mälardals- och Göteborgsregionerna. Andra delar av landet visar balans eller överskott i försörjningen av lärare för förskolan.
Kännetecknande för lärarbehovet är också de stora variationerna över tid på grund av variationer i årskullarnas storlek. För barn mellan 13 och 15 år beräknas maximum nås 2005 och för gymnasisterna 2008. Mellan 2002 och 2010 beräknas antalet barn i förskolan och förskoleklassen öka från 445 000 till 510 000.
För yrkesundervisning är behovet av examinerade yrkeslärare enligt Skolverkets prognos ett drygt tusental årligen i början av prognosperioden 2005-2020 mot knappt tusentalet i slutet av perioden. Detta skulle kräva mer än en fördubbling av nuvarande examination. Det är framför allt inom de industritekniska ämnena och hantverksämnena som brister föreligger.
Inom SÄL-satsningen har berörda lärosäten haft som ett särskilt uppdrag att beakta behovet av yrkeslärare. Valideringsmetoder för yrkesämnena har utvecklats tillsammans med branschorganisationerna för att tillvarata reell kompetens på ett bra sätt.
För att öka utbildningens attraktionskraft för såväl studenter som arbetsmarknad har kombinationer av ingenjörs- och lärarutbildningar genomförts. Studenterna ges härigenom möjlighet att få dubbla examina och en god position totalt sett på arbetsmarknaden.
Regeringens bedömning
För att läraryrket fortsatt skall vara ett attraktivt val bland dagens studenter krävs arbetsgivarens insatser för en god arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och en positiv karriärutveckling. Den nya lärarutbildningen rymmer många möjligheter för den enskilde studenten att forma sin utbildning enligt egna och arbetsmarknadens önskemål. För att tillgodose samhällets behov av lärare av skilda kategorier måste lärosätena aktivt bevaka arbetsmarknadens krav och informera och vägleda studenterna.
Den nya lärarutbildningen öppnar för flexibilitet och ökad anställningsbarhet. Samtidigt har den en struktur som strävar efter att tillgodose de yrkesaktiva lärarnas behov av kompetensutveckling. Detta ger lärarna en ökad möjlighet att följa variationerna i årskullarna. Det är således en viktig uppgift för arbetsgivaren att, tillsammans med den anställde, sörja för kompetensutveckling såväl för den enskilde som för den samlade verksamheten.
Regeringen kommer bl.a. mot bakgrund av innehållet i Skolverkets prognos att vidta åtgärder för att generellt öka tillgången på examinerade lärare liksom tillgången på lärare inom områden där särskilda behov kommer att föreligga, såsom lärare med inriktning mot förskola/ förskoleklass och yrkeslärare. Regeringen ser positivt på de åtgärder som flera lärosäten redan vidtagit och anser att fler lärosäten bör arbeta på samma sätt. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att motverka allvarliga bristsituationer.
Det är enligt regeringens bedömning nödvändigt att lärosätena i ökad utsträckning samarbetar kring specialiseringar och profileringar av lärarutbildningen för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Detta bör göras med hänsyn till behoven av såväl grundläggande lärarutbildning som kompetensutveckling.
Regeringen avser att i regleringsbrev precisera målen för 2005-2008 avseende antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola/förskoleklass.
Vidare avser regeringen att återkomma i regleringsbrevet med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen skall vara möjligt att välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass.
Förbättrat tillgodoräknande, validering och vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att öka tillgången på utbildade lärare i förskolan och till att stimulera rekryteringen. Barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens bör ges möjligheter att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkeserfarenheter tas väl tillvara. Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att fler kan uppnå en fullständig lärarexamen under kortare tid, och tillgången på välutbildad personal i förskolan kan öka.
Regeringen avser att i regleringsbrevet för Högskoleverket ytterligare utveckla uppdraget om medverkan vid lärosätenas beslut om dimensioneringen av lärarutbildningen. I detta arbete skall Högskoleverket ytterligare precisera behovet av vissa lärarkategorier. I denna del av uppdraget skall Högskoleverket samverka med Skolverket i enlighet med vad som beskrivs i avsnittet Behovet av lärare.
Regeringen kommer att aktivt följa utvecklingen och vidta ytterligare åtgärder om planerade insatser inte ger avsedda resultat för en tillfredsställande försörjning av utbildade lärare.
8.1.3 Forskning med anknytning till lärarutbildning
Regeringen föreslog i den förra forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) en satsning på utbildningsvetenskap. Under Vetenskapsrådet bildades en utbildningsvetenskaplig kommitté som disponerade 20 miljoner kronor under 2001, 80 miljoner kronor under 2002 och som från 2003 årligen disponerar 120 miljoner kronor. Dessutom inrättades två nationella forskarskolor i teknisk och naturvetenskaplig didaktik respektive i pedagogiskt arbete. Forskning med anknytning till lärarutbildning är ett område som givits stora resurser och som därigenom byggts ut kraftigt.
Regeringen har beslutat att en särskild utredare skall utvärdera hur kommitténs stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet (dir. 2004:48). Utredaren skall utreda om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla.
Uppdraget skall redovisas i februari 2005.
8.1.4 Högskoleutbildning i nycirkus
I Stockholmsområdet finns en av norra Europas främsta nycirkusmiljöer. Frågan om etablering av en högskoleutbildning i nycirkus i Stockholm har utretts under senare år. Danshögskolan har meddelat att högskolan är beredd att anordna en sådan utbildning. Regeringen föreslår därför att Danshögskolan skall erhålla medel för att anordna nycirkusutbildning i Botkyrka kommun. Utbildningen bör ske i samverkan med andra lärosäten i Sverige och utomlands. Utbildningen bör omfatta 120 högskolepoäng och kunna leda fram till en högskoleexamen. Med början höstterminen 2005, beräknas 16 studenter kunna antas vartannat år vilket innebär i genomsnitt 24 helårsstudenter per år vid full utbyggnad.
8.1.5 Nytt avtal om grundutbildning av tandläkare m.m.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att, i de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.
Skälen för regeringens förslag: Den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet bedrivs vid tandvårdsenheter med Västra Götalands läns landsting (tidigare Göteborgs kommun) respektive Västerbottens läns landsting som huvudman. Svenska staten, Göteborgs kommun och Västerbottens läns landsting slöt mot bakgrund av detta den 25 september 1992 avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Avtalet innebar att tandläkarutbildningen och forskningen inom de kliniskt odontologiska ämnesområdena får bedrivas inom landstingens tandvårdsorganisation mot ersättning från staten. Motsvarande verksamhet vid Karolinska institutet och Malmö högskola bedrivs vid statliga tandvårdscentraler.
Sedan avtalet ingicks har mål- och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för högskolan. Detta har inneburit att väsentliga delar av avtalet har blivit obsoleta, bl.a. formerna för pris- och löneomräkning och förändringar med avseende på volymer i grundutbildningen och för tjänsteorganisationen.
Regeringen beslutade i december 1998 att säga upp avtalet att upphöra att gälla vid utgången av 2003.
I syfte att få till stånd ett nytt avtal bemyndigade regeringen i juni 2001 utbildningsministern att utse en förhandlare med uppdrag att förhandla fram och sluta överenskommelse med Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting. Under hösten 2003 konstaterade parterna att något nytt avtal inte skulle hinna bli klart före utgången av 2003. Parterna beslöt då att förlänga det gällande avtalet till utgången av 2004, vilket godkändes av regeringen den 18 december 2003.
Parterna har den 30 respektive den 31 augusti 2004 undertecknat ett nytt avtal om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2005 under förutsättning att det godkänts av regeringen och, i de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden, av riksdagen. Avtalet skall kompletteras med regionala avtal, som skall ingås före den 1 april 2005. Om så inte skett upphör avtalet att gälla gentemot berört landsting. Avtalet gäller tills vidare med en femårig uppsägningstid.
Avtalets innehåll
Syftet med avtalet är att reglera formerna för statens ersättning till landstingen för att grundutbildning av tandläkare och kliniskt inriktad odontologisk forskning skall få bedrivas inom ramen för landstingets hela tandvårdsorganisation. För detta tillhandahåller landstinget lokaler, personal och andra resurser. Avtalet är uppbyggt enligt samma principer som det avtal om samarbete om grundutbildning av läkare m.m. som slöts den 13 juni 2003 mellan staten och sex landsting. I en inledande avsiktsförklaring är parterna eniga om att fördjupa och vidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och utveckling i syfte att förbättra tandvården.
Avtalet innebär att Västra Götalands läns landsting får en ersättning om totalt cirka 59 miljoner kronor och Västerbottens läns landsting får en ersättning om totalt cirka 51 miljoner kronor per år från och med budgetåret 2005. Av ersättningen till respektive landsting utgör 30 miljoner kronor ersättning för en fast basorganisation, inklusive ett bidrag som i viss utsträckning skall täcka kostnader för kliniskt inriktad odontologisk forskning. Ersättningen för basorganisationen är oberoende av antalet studenter.
I den totala ersättningen ingår också en ersättning för grundutbildningen med 65 000 kronor per helårsstudent. Denna ersättning bestäms av det antal helårsstudenter som regeringen varje år i budgetpropositionen föreslår för riksdagens beslut om tilldelning av anslag. De övriga medlen inom den totala ersättningen avser ersättning för kliniskt inriktad odontologisk forskning.
Beloppen har för 2005 beräknats i 2005 års prisnivå. Beloppen skall räknas upp till löpande års prisnivå med beaktande av besparingar eller utgiftsminskningar som riksdagen beslutar om för anslagen till universitet och högskolor avseende grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning.
Det avtal som ovan har beskrivits innefattar för svenska staten ekonomiska förpliktelser för flera år framöver. För att regeringen slutligen skall godkänna detta avtal behöver regeringen riksdagens bemyndigande.
Enligt det nya avtalet grundas som nämnts beräkningen av en del av ersättningen på ett visst antal helårsstudenter. I samband med förhandlingarna har frågan om en utökning av tandläkarutbildningen aktualiserats. För närvarande är tandläkarutbildningen såväl vid Göteborgs universitet som Umeå universitet dimensionerade för 200 helårsstudenter per år.
Utredningen Tandvårdsöversyn 2000 föreslog i sitt betänkande (SOU 2002:53) Tandvården till 2010 att tandläkarutbildningen borde utökas med 20 nybörjarplatser.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för bedömning av tandvårdens behov av tandläkare. Rapporten kommer att redovisas senare under hösten, men regeringen har erfarit att Socialstyrelsen kommit fram till att det behövs en viss utökning av tandläkarutbildningen för att inte antalet yrkesverksamma tandläkare skall minska och brist på tandläkare uppstå. Regeringen delar bedömningen om behovet av en ökning av tandläkarutbildningen.
Avtalsparterna har beaktat detta och föreslår en viss utökning vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. För Göteborgs universitet innebär förslaget en ökning av antalet helårsstudenter från 200 till 300 och för Umeå universitet en ökning från 200 till 225. I avtalet har ersättningen till landstingen för denna utökning beaktats.
Regeringen räknar med att ökningen av antalet helårsstudenter vid respektive universitet skall inrymmas inom takbeloppen för respektive universitets anslag för grundutbildning.
8.1.6 Högskoleutbildning i medicinsk fotvård
Medicinsk fotvård är av stor betydelse för behandlingen av stora patientgrupper som diabetiker, reumatiker m.fl. En högkvalitativ fotvård kan förebygga allvarliga komplikationer. Sverige saknar i motsats till flertalet europeiska länder en högre utbildning i medicinsk fotvård.
Behovet av en god fotvård inom hälso- och sjukvården uppmärksammades redan av Behörighetskommittén som i sitt betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138) konstaterade att den svenska utbildningen för medicinska fotvårdare är, sett i ett europeiskt perspektiv, av liten omfattning och bedrivs på låg nivå inom utbildningsväsendet. Kommittén ansåg att det fanns skäl att överväga om utbildningen inom medicinsk fotvård borde byggas ut. Ett flertal patientorganisationer har även uppmärksammat behovet av kompetenshöjning inom medicinsk fotvård.
Karolinska institutet har kartlagt nationella och internationella utbildningar samt utarbetat förslag till en ny utbildning. Karolinska institutet uppskattar antalet patienter med behov av medicinsk fotvård till omkring 400 000.
För att säkerställa tillgången på personal med god kompetens inom medicinsk fotvård bör, enligt regeringens mening, Karolinska institutet tilldelas cirka 2,9 miljoner kronor för 2006 och ytterligare cirka 2,9 miljoner kronor för 2007 för att bedriva högskoleutbildning i medicinsk fotvård.
8.1.7 Översyn av resurstilldelningssystemet till grundläggande högskoleutbildning
Nuvarande resurstilldelningssystem till grundläggande högskoleutbildning infördes som en del av den reform som trädde i kraft 1993. Tilldelningen av resurser till lärosätena baseras på resultat i form av antal helårsstudenter och helårsprestationer. När systemet infördes var den grundläggande principen att lärosätenas utbildningsutbud förväntades anpassas till studenternas efterfrågan.
Under senare år har dock lärosätenas uppdrag varit att förutom att anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan också erbjuda utbildningar som tillgodoser arbetsmarknadens behov. Erfarenheten har nu visat att ett resurstilldelningssystem som innebär att lärosätenas intäkter för grundutbildning helt och hållet är beroende av antal studenter och deras studieprestationer kan ge oönskade effekter när lärosätena också förväntas anpassa sitt utbildningsutbud till arbetsmarknadens efterfrågan. En sådan anpassning har i vissa fall medfört att intäkterna har uteblivit på grund av låg studenttillströmning till vissa utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar.
Av bl.a. dessa skäl har regeringen beslutat att en utredare skall göra en översyn av om nuvarande resurstilldelningssystem fungerar tillfredsställande (dir. 2004:49). Utifrån denna översyn skall utredaren föreslå eventuella förändringar av resurstilldelningssystemet, för att möjliggöra ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av såväl studenter som arbetsmarknad. Systemet skall också tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i planeringen och underlätta samverkan mellan lärosäten.
Uppdraget skall redovisas i mars 2005.
8.1.8 Uppdrag om utökat studieår
Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utökat studieår (dnr U2004/2579/UH) i syfte att möjliggöra en förkortning av studietiden och att effektivisera användningen av lärosätenas resurser. Uppdraget avser de praktiska åtgärder som behöver vidtas för att lärosätena skall kunna erbjuda ökad studietakt i större utsträckning än vad som sker i dag.
Uppdraget skall redovisas i februari 2005.
8.1.9 Studenternas rättssäkerhet
Sedan 2000 har studenterna fått ökat inflytande över sin utbildning och över de processer och beslut som berör deras situation. Studenterna har därigenom blivit självklara medaktörer i högskolans arbete genom att deras möjlighet till representation har stärkts. Genom lagen (2001: 1286) om likabehandling av studenter i högskolan har möjligheten att motverka och förebygga diskriminering och trakasserier i högskolan väsentligt förstärkts.
Regeringen har nyligen beslutat om åtgärder som ytterligare stärker studenternas ställning och förbättrar rättssäkerheten på flera områden. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993: 100), som träder i kraft den 1 januari 2005, förtydligas studenternas rätt att få sina betyg omprövade. Studenter får även rätt till ett minsta antal prov- och praktiktillfällen i de fall ett lärosäte beslutar om att begränsa antalet prövningstillfällen. Vidare blir det möjligt för studenter att överklaga beslut om avslag på begäran om anstånd att få börja studierna eller att få studieuppehåll. Förordningen (1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning har ändrats för att förtydliga att rätten att överklaga även gäller beslut att studenten tills vidare inte får antas till någon annan högskoleutbildning. Genom dessa förordningsändringar har regeringen fortsatt att förbättra studenternas rättssäkerhet.
8.1.10 Handlingsplan för handikappolitiken vid universitet och högskolor
Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om en nationell handlingsplan för handikappolitiken - Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Handlingsplanen sträcker sig fram till 2010. Den spänner över alla samhällsområden och markerar därigenom att handikappolitiken är allas ansvar. Personer med funktionshinder skall inte diskrimineras i några sammanhang utan skall ha samma rätt som alla andra att delta i samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och kultur.
Statliga myndigheter har enligt handlingsplanen ett särskilt ansvar att beakta handikapperspektivet. Regeringen avser att uppdra åt universitet och högskolor att fr.o.m. 2005 upprätta egna handlingsplaner för att underlätta för funktionshindrade inom hela högskolans verksamhetsområde.
8.1.11 Linnéjubileet 2007
År 2007 är det 300 år sedan Carl von Linné föddes. Detta jubileum kommer att föranleda olika typer av firanden och aktiviteter. En stor del av dessa aktiviteter kommer att förläggas till Uppsala eftersom Uppsala universitet förvaltar ett vetenskapligt och materiellt arv efter Linné. Detta innefattar ett helt eller delat ansvar för bl.a. Linnéträdgården, Linnés Hammarby och delar av Botaniska trädgården.
För detta ändamål föreslår regeringen att Uppsala universitet skall erhålla 1 miljon kronor under 2005 för vård och upprustning av Linnéminnen.
8.2 Resultatbedömning
8.2.1 Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning
Den expansion av den grundläggande högskoleutbildningen för vilken regeringen tillfört resurser sedan 1997 fortsatte till en viss del även under 2003. Antalet helårsstudenter ökade med 12 500, eller 4 procent i förhållande till 2002, och tangerade därmed 300 000-strecket. Läsåret 2002/03 uppgick antalet registrerade studenter till 385 000 och antalet högskolenybörjare till 83 000. Antalet examinerade i grundutbildningen ökade med 3 000 eller 7 procent läsåret 2002/03 i
förhållande till läsåret 2001/02.
Andelen kvinnor bland studenterna var fortfarande hög. Den uppgick till cirka 60 procent och bland de examinerade några procentenheter över 60 procent. Bland högskolenybörjarna minskade andelen kvinnor marginellt efter att ha ökat ända sedan läsåret 1994/95.
Även forskarutbildningen kännetecknas av en expansion under 2003. Antalet aktiva i forskarutbildningen ökade med 5 procent i förhållande till 2002. Däremot minskade antalet nybörjare i forskarutbildningen, trots att antalet licentiatnybörjare ökade. Andelen kvinnor i forskarutbildningen var 47 procent, dvs. lägre än i grundutbildningen men ökande jämfört med föregående år.
Antalet lärare ökade i takt med antalet helårsstudenter och antalet helårsstudenter per lärare var således oförändrat. Lärare med doktorsexamen eller annan forskarexamen ökade dock kraftigare. Av lärarna var det 56 procent som var forskarutbildade. Andelen kvinnor ökade med en procentenhet såväl inom gruppen lärare som helhet som inom grupperna professorer och forskarutbildade lärare. För gruppen lärare var andelen kvinnor 39 procent, för forskarutbildade lärare 28 procent och för professorer 15 procent.
För perioden 2001-2004 har regeringen för flertalet lärosäten angivit rekryteringsmål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer. Resultatet redovisas under avsnittet Jämställdhet.
Tabell 8.1 Grundläggande högskoleutbildning 2001-2003
FÖRÄNDRING
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001-2002
2002-2003
2001
2002
2003
Antal helårsstudenter totalt (exkl. uppdragsutbildning)
268 070
287 250
299 750
+7 %
+4 %
58 %
59 %
59 %
- universitet (inkl. Sveriges lantbruksuniversitet)
170 110
180 870
188 460
+6 %
+4 %
58 %
57 %
57 %
- högskolor1 ( statliga)
78 750
85 820
90 070
+9 %
+5 %
63 %
64 %
64 %
- konstnärliga högskolor (statliga)
1 780
1 870
1 810
+5 %
-3 %
61 %
61 %
60 %
- enskilda högskolor med forskarutbildning2
14 220
16 720
17 250
+18 %
+3 %
36 %
41 %
41 %
- övriga enskilda utbildningsanordnare
3 210
1 970
2 160
-39 %
+10 %
83 %
80 %
79 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning, per läsår
330 000
*
354 650
*
385 320
*
+7 %
+9 %
60 %
61 %
61 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning, per hösttermin
300 840
328 800
340 030
+9 %
+ 3 %
60 %
60 %
60 %
Antal högskolenybörjare
71 990
*
78 290
*
83 320
*
+9 %
+6 %
59 %
59 %
58 %
Antal examinerade i grundutbildningen
37 400
*
40 160
*
43 145
*
+7 %
+7 %
61 %
62 %
63 %
Antal examina i grundutbildningen
40 415
*
43 680
*
47 755
*
+8 %
+9 %
61 %
62 %
64 %
- magisterexamen med ämnesdjup
7 555
*
8 410
*
9 055
*
+11 %
+8 %
57 %
57 %
57 %
- magisterexamen med ämnesbredd
-
*
16
*
110
*
-
+675 %
-
44 %
54 %
- kandidatexamen
9 140
*
9 815
*
10 980
*
+7 %
+12 %
64 %
65 %
66 %
- högskoleexamen
800
*
915
*
1 085
*
+14 %
+19 %
53 %
54 %
59 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas samt SCB. Avrundade värden.
* Uppgifter under 2001, 2002 och 2003 som markerats med * avser läsåren 2000/01, 2001/02 respektive 2002/03.
1 Exklusive konstnärliga högskolor.
2 Avser Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Tabell 8.2 Forskarutbildning 2001-2003
FÖRÄNDRING
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001-2002
2002-2003
2001
2002
2003
Antal nybörjare i forskarutbildningen
3 750
4 083
3 913
+9 %
-4 %
47 %
48 %
48 %
Härav licentiatnybörjare
-
178
761
-
+328 %
-
53 %
47 %
Antal aktiva doktorander, ht
18 140
18 360
19 270
+1 %
+5 %
45 %
46 %
47 %
Antal examina i forskarutbildningen1
2 590
2 625
2 840
+1 %
+8 %
41 %
43 %
44 %
- doktorsexamen
2 390
2 440
2 680
+2 %
+10 %
41 %
44 %
45 %
- licentiatexamen
1 040
1 010
1 035
-2 %
+2 %
35 %
35 %
37 %
Källa: NU-databasen. Avrundade värden.
1 Här har licentiatexamen räknats som en halv examen i forskarutbildningen, liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen.
Tabell 8.3 Professorer och disputerade lärare 2001-2003
FÖRÄNDRING
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001-2002
2002-2003
2001
2002
2003
Antal professorer (heltidsekvivalenter)
3 270
3 505
3 660
+7 %
+4 %
14 %
14 %
15 %
Antal lärare (heltidsekv.)
16 810
17 505
18 240
+4 %
+4 %
36 %
37 %
38 %
Antal helårsstudenter per lärare (heltidsekv.)
15,9
16,4
16,4
-
-
-
-
-
Antal lärare (individer)
18 790
19 670
20 755
+4,7 %
+5,5 %
37 %
38 %
39 %
- härav med forskarexamen
10 540
10 970
11 595
+4,1 %
+5,7 %
26 %
27 %
28 %
- härav med doktorsexamen
9 285
9 675
10 300
+4,2 %
+6,5 %
26 %
27 %
28 %
Källa: SCB. Avrundade värden.
Tabell 8.4 Mål för antalet examina i grundläggande högskoleutbildning
EXAMEN
MÅL
2001-2004
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
UTALL
2001-2003 %
PLANERING
2005-2008
Magisterexamen med ämnesdjup
25 090
7 197
(7 747)
8 046
(8 722)
8 866
(9 762)
96 %
Inget mål sätts för
denna period
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen
16 495
3 690
4 115
4 252
73 %
18 700
Sjuksköterskeexamen
13 400
2 988
3 233
3 419
72 %
16 100
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
12 600
3 236
3 502
3 558
82 %
13 300
Lärarexamen med inriktning mot senare år
14 190
2 922
3 256
3 454
68 %
14 750
Lärarexamen, ospecificerad
-
-
30
219
-
-
Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.
Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina
.
Av budgetpropositionen för 2004 framgår det att måluppfyllelsen var mycket god vad gäller målet för antalet magisterexamina med ämnesdjup. Det konstaterades vidare att målet fyllt sin funktion och medverkat till att introduktionen av magisterexamen med ämnesdjup blivit framgångsrik. Något nytt mål planeras inte för vare sig magisterexamen med ämnesdjup eller för magisterexamen med ämnesbredd.
Efter tre år är måluppfyllelsen för antalet civilingenjörsexamina och arkitektexamina samt för antalet sjuksköterskeexamina strax under tre fjärdedelar av målet för fyraårsperioden 2001-2004. Detta gäller också för antalet lärarexamina totalt. För dessa är dock målet uppdelat i lärarexamen med inriktning mot tidigare år och lärarexamen med inriktning mot senare år (inklusive motsvarande äldre examina). För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har mer än tre fjärdedelar av målet uppnåtts och för lärarexamen med inriktning mot senare år mindre än tre fjärdedelar av målet.
För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har regeringen i regleringsbrev för 2002 och 2003 särskilt angett att behovet av lärare i förskola och förskoleklass skall beaktas. Mellan läsåren 1998/99 och 2000/01 minskade antalet barn- och ungdomspedagogiska examina med inriktning mot arbete som förskollärare men ökade därefter från 985 examina 2000/01 till 1 343 examina 2002/03. Till detta kommer 42 lärarexamina med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år 2002/03, dvs. examina inom den nya lärarutbildningen.
Som mål för lärarexamen har regeringen vidare angett att minst en tredjedel av antalet examina bör ha en inriktning i vilken matematik, naturvetenskap eller teknik ingår. Detta mål har inte uppnåtts. Mellan läsåren 1998/99 och 2000/ 01 ökade denna andel från 16 procent till 23 procent för att sedan sjunka till 21 procent läsåret 2002/03. För lärarexamina med inriktning mot tidigare år var denna andel 19 procent läsåret 2002/03 och för lärarexamina med inriktning mot senare år 24 procent.
För högskoleingenjörsexamen tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamen med inriktning mot teknik har regeringen fastställt målet att antalet examina bör öka 2003 i förhållande till 2002. En jämförelse mellan läsåren 2001/02 och 2002/03 visar att en sådan ökning skett. Sammantaget ökade antalet examina med 5 procent (4 procent för högskoleingenjörsexamen och 6 procent för generella examina med teknisk inriktning) och uppgick läsåret 2002/03 till drygt 5 000. I detta sammanhang kan det också vara värt att notera att andelen kvinnor bland de examinerade på dessa utbildningar ökat från 23 procent 1998/99 till 30 respektive 29 procent läsåren 2001/02 och 2002/03.
Ytterligare ett mål har varit att öka antalet examinerade i psykologutbildningen under perioden 2005-2008. Med hänsyn till den kraftiga ökningen av antalet nybörjare på psykologutbildningen mellan 1997 och 2003 från 326 till 524, torde detta mål komma att uppnås.
För forskarutbildningen har mål satts för antalet examina inom respektive vetenskapsområde. För att undvika dubbelräkningar har härvid doktorsexamen som inte föregåtts av licentiatexamen räknats som en examen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknats som en halv examen. Efter tre år av fyraårsperioden 2001-2004 är måluppfyllelsen mycket god.
Respektive universitets och högskolas resultat i förhållande till uppsatta mål för antalet examina i grundutbildning och forskarutbildning framgår av resultatredovisningen under varje lärosätes anslag.
Tabell 8.5 Mål för antalet forskarexamina
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
2001-2004
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
UTFALL
2001-2003
PLANERING
2005-2008
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
2 030
620
(656)
651
(673)
673
(700)
96 %
Ökat antal i förhållande till 2001-20041
Medicinskt
2 740
772
780
827
87 %
Naturvetenskapligt
1 560
411
(414)
393
(398)
456
(462)
81 %
Tekniskt
2 440
607
(610)
662
(666)
733
(741)
82 %
Sveriges lantbruksuniversitet
400
142
109
111
91 %
SUMMA
9 170
2 551
(2 593)
2 595
(2 625)
2 799
(2 841)
87 %
Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.
Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen.
1 Avser samtliga vetenskapsområden.
Analys och slutsatser
Statistiska centralbyrån (SCB) har i rapporten Utbildning och arbete - tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010 (Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:1) analyserat det framtida utbildningsbehovet. Betydande obalanser beräknas uppstå mellan arbetskraftens utbildning och de kunskaper arbetsgivarna efterfrågar, vilket riskerar att resultera i stora brister inom vissa yrkesgrupper och stora överskott inom andra. För tandläkar-, läkar- och sjuksköterskeutbildningarna gör SCB bedömningen att bristen kan bli stor om några år, trots ökningen av antalet platser på dessa utbildningar. Detta gäller särskilt läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. För högskoleingenjörer och civilingenjörer är tillgången god, men rekryteringsbehovet beräknas öka hastigt och en brist är att vänta inom några år. Bristen på förskollärare och fritidspedagoger väntas öka fram till 2010 om examinationen ligger kvar på dagens nivå. För yrkeslärare bedöms nuvarande brist förvärras och behovet överstiga examinationen. Andra yrkesgrupper för vilka en bristsituation enligt SCB är att vänta är arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och teologer. För högskoleekonomer och programmerare/systemerare är arbetsmarknaden kärv och nuvarande överskott beräknas växa kraftigt.
Universitet och högskolor skall enligt regleringsbrevet bidra till att den högre utbildningen svarar mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan och därmed motverka att obalanser uppkommer mellan utbud och efterfrågan. Med hänsyn till de långa planeringstider som gäller för examinationen inom den högre utbildningen förutsätter detta en bedömning av det framtida arbetsmarknadsläget såväl nationellt som regionalt.
Regeringen har valt att ange mål för antalet examina för endast ett fåtal utbildningar, för vilka en målangivelse bedömts som särskilt angelägen av framför allt arbetsmarknadsskäl. Högskoleverket har givits ett särskilt uppdrag att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet (dnr U2004/1426/UH). Uppdraget skall redovisas i en rapport till regeringen och lärosätena senast under oktober 2004. I avvaktan på detta underlag gäller tills vidare tidigare angivna planeringsförutsättningar för antalet examina under perioden 2005-2008 som mål för denna period vad avser civilingenjörsexamen, arkitektexamen och sjuksköterskeexamen samt för antalet examina i forskarutbildningen.
För lärarutbildningen har Statens skolverk i samarbete med SCB i en särskild rapport analyserat behov och tillgång på pedagogisk personal - Skolverkets bedömning 2004 (dnr 2004:1486). Rapporten, vars resultat närmare redovisas i kapitlet Insatser, avsnittet Lärarutbildning, visar att nuvarande mål för antalet examina är otillräckliga för att täcka det beräknade framtida behovet för flera kategorier av lärare.
Regeringen avser att i kommande regleringsbrev fastställa nya mål för perioden 2005-2008 avseende vissa examina inom den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringen avser också att återkomma till målen för antalet examina i forskarutbildningen.
8.2.2 Grundutbildningens omfattning och inriktning
Som redan framhållits har expansionen inom den grundläggande högskoleutbildningen till viss del fortsatt under 2003. Som mål för flertalet lärosäten har angetts att antalet helårsstudenter 2003 bör öka i förhållande till 2002, totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. För några lärosäten med en särskild inriktning av utbildningsutbudet - Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB - har målet endast angetts för det totala antalet helårsstudenter. För de konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Idrottshögskolan i Stockholm har inga mål givits för antalet helårsstudenter.
Som framgår av tabellen Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003 har 27 av 29 lärosäten som har haft målet att under 2003 öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002 nått målet. Vidare framgår att även antalet
helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik fortsatt att öka 2003 i förhållande till 2002. Även om antalet studenter inom naturvetenskap minskat något har utbildningsområdena naturvetenskap och teknik sammantaget en ökning av antalet helårsstudenter. Ökningen var 1,5 procent för dessa utbildningsområden, vilket kan jämföras med ökningen av det totala antalet helårsstudenter som var 5 procent mellan 2002 och 2003. Den sammantagna ökningen inom naturvetenskap och teknik var således lägre än den genomsnittliga ökningen för samtliga utbildningsområden. De utbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var undervisning, medicin, vård och konstnärliga områden. För medicin förklaras en del av ökningen med att vissa kurser inom sjuksköterskeutbildningen redovisas mot medicinområdet. Under de senaste två åren har naturvetenskap och teknik minskat sin andel av den totala utbildningen från 33 procent till 30 procent, medan utbildningsområdena undervisning och medicin ökat i motsvarande grad. Skillnaden är stor mellan kvinnor och män. För kvinnornas del utgjorde naturvetenskap och teknik endast 20 procent av grundutbildningen 2003, medan denna andel för männen var 45 procent. I båda fallen är det en minskande andel i förhållande till 2001.
Från och med 2001 har regeringen begränsat antalet helårsstudenter och helårsprestationer som kan ge ersättning med de relativt höga ersättningsbelopp som gäller för de konstnärliga utbildningsområdena. Begränsningen avser inte de konstnärliga högskolorna i Stockholm utan endast övriga lärosäten som givits rätt att till-lämpa de ersättningsbelopp som fastställts för dessa utbildningsområden. För 2001 fastställdes det högsta antalet helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå till sammantaget drygt 2 700 inom de konstnärliga utbildningsområdena. År 2002 höjdes detta antal helårsstudenter till drygt 3 000 och 2003 till drygt 3 200. De ökningar som medgivits avser framför allt design, musik och media.
Tabell 8.6 Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003
ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT
VARAV TEKNIK OCH NATURVETENSKAP
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
FÖRÄNDRING
2002-2003
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
FÖRÄNDRING
2002-2003
Uppsala universitet
18 124
20 125
20 860
+4 %
5 096
5 081
5 040
-1 %
Lunds universitet
22 013
25 315
26 776
+6 %
6 549
7 008
7 444
+6 %
Göteborgs universitet
21 227
24 904
25 954
+4 %
4 117
4 254
4 552
+7 %
Stockholms universitet
20 900
22 599
23 517
+4 %
3 302
3 515
3 679
+5 %
Umeå universitet
14 437
15 695
16 071
+2 %
3 965
3 842
3 758
-2 %
Linköpings universitet
15 239
17 289
18 128
+5 %
7 864
7 972
8 002
+0,4 %
Karolinska institutet
2 498
4 901
5 309
+8 %
268
450
487
+8 %
Kungl. Tekniska högskolan
10 640
11 364
12 255
+8 %
10 068
10 660
11 457
+7 %
Luleå tekniska universitet
6 879
7 831
8 049
+3 %
3 616
3 604
3 496
-3 %
Karlstads universitet
7 331
8 373
8 344
-0,3 %
2 031
1 905
2 018
+6 %
Växjö universitet
6 726
7 780
8 895
+14 %
1 482
1 478
1 607
+9 %
Örebro universitet
7 261
8 738
9 594
+10 %
1 900
2 044
2 113
+3 %
Mitthögskolan
7 707
8 063
8 124
+0,8 %
2 783
2 335
1 980
-15 %
Blekinge tekniska högskola
2 615
3 033
2 846
-6 %
1 898
1 817
1 623
-11 %
Malmö högskola
8 307
10 257
11 432
+11 %
2 240
2 190
2 410
+10 %
Högskolan i Kalmar
5 036
6 261
6 477
+3 %
2 150
2 395
2 452
+2 %
Mälardalens högskola
6 698
8 249
8 566
+4 %
3 116
3 220
2 859
-11 %
Danshögskolan
99
106
111
+5 %
-
-
-
-
Dramatiska institutet
152
160
163
+2 %
-
-
-
-
Högskolan i Borås
4 059
5 410
5 932
+10 %
1 461
1 612
1 670
+4 %
Högskolan Dalarna
4 755
5 655
5 947
+5 %
1 666
1 780
1 692
-5 %
Högskolan på Gotland
1 070
1 326
1 761
+33 %
372
481
582
+21 %
Högskolan i Gävle
5 217
5 899
6 310
+7 %
2 061
2 035
2 052
+1 %
Högskolan i Halmstad
4 378
5 061
5 311
+5 %
1 501
1 601
1 650
+3 %
Högskolan Kristianstad
4 301
5 136
5 363
+4 %
1 153
1 184
1 154
-3 %
Högskolan i Skövde
3 024
4 076
4 091
+0,4 %
1 739
1 861
1 681
-10 %
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
3 126
4 391
4 755
+8 %
1 260
1 380
1 289
-7 %
Idrottshögskolan i Stockholm
339
378
414
+10 %
-
-
-
-
Konstfack
574
605
589
-3 %
-
-
-
-
Kungl. Konsthögskolan
217
233
217
-7 %
-
-
-
-
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
604
612
595
-3 %
-
-
-
-
Lärarhögskolan i Stockholm
5 845
6 891
7 230
+5 %
703
749
714
-5 %
Operahögskolan i Stockholm
38
36
38
+6 %
-
-
-
-
Södertörns högskola
5 847
6 184
6 689
+8 %
757
805
754
-6 %
Teaterhögskolan i Stockholm
73
69
68
-1,4 %
-
-
-
-
Chalmers tekniska högskola AB
8 030
8 583
8 833
+3 %
7 766
8 319
8 625
+4 %
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
4 926
6 874
7 275
+6 %
1 586
1 870
1 935
+3 %
Summa
Förändring i förhållande till 2001
240 312
278 462
+16 %
292 889
+22 %
+5 %
84 470
87 447
+4 %
88 775
+5 %
+1,5 %
Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar.
Anm.: Utfallet avser antalet helårsstudenter inom ramen för ordinarie uppdrag. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning.
För den grundläggande högskoleutbildningen anvisas lärosätena ett takbelopp som utgör den maximala ersättningen för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer. Ersättningen skall täcka samtliga kostnader för utbildningen, såsom undervisningskostnader, lokal- och utrustningskostnader, indirekta kostnader etc. För de olika utbildningsområdena fastställer regeringen årligen vilka ersättningsbelopp som skall tillämpas för helårsstudenter och helårsprestationer. För 2002 och 2003 höjdes ersättningsbeloppen särskilt för humaniora, teologi, samhällsvetenskap och juridik, som är de utbildningsområden som har de lägsta ersättningsbeloppen per student. För 2003 höjdes även ersättningsbeloppet för utbildningsområdet vård. Härigenom möjliggjordes en kvalitetsförstärkning inom dessa områden.
De av regeringen fastställda ersättningsbeloppen för utbildningsområdena avser ersättningen till lärosätena och är inte bindande för lärosätenas interna fördelning av resurser.
Om takbeloppet inte nås ett år på grund av ett för lågt antal studenter, finns möjligheten att spara icke utnyttjat takutrymme som ett anslagssparande till kommande år, dock högst 10 procent av takbeloppet. På samma sätt kan medel motsvarande helårsprestationer som inte rymts inom ett för ett enskilt lärosäte tilldelat takbelopp ett år föras över till kommande år, dock högst 10 procent av takbeloppet även i detta fall.
Enligt regeringens bedömning bör strävan vara att hela takbeloppet utnyttjas. Med hänsyn till variationer i studenttillströmningen är det dock naturligt med en viss variation mellan åren. Detta är skälet till den ovan beskrivna möjlig
heten att föra anslagssparande och överskjutande prestationer från ett år till ett annat.
Sammantaget för universitet och högskolor har utfallet legat under takbeloppen under några år. År 2000 utnyttjades 96 procent av takbeloppen, 2001 utnyttjades 95 procent och 2002 utnyttjades 99 procent. För 2003 översteg det sammantagna utfallet för universiteten och högskolorna de sammanlagda takbeloppen med 2,5 procent eller 391,6 miljoner kronor. Utvecklingen kan ses som ett tecken på att rekryteringssvårigheterna inom exempelvis naturvetenskap och teknik minskat och att efterfrågan på högskoleutbildning ökat. År 2003 nådde 26 av 37 lärosäten takbeloppet. År 2001 och 2002 var motsvarande siffra 16 respektive 21 av 37 lärosäten. Enligt prognoserna för 2004 kommer allt fler lärosäten att nå sina takbelopp.
De 11 lärosäten som inte nådde takbeloppen 2003 hamnade 184 miljoner kronor under tilldelade takbelopp för 2003. Totalt, inklusive tidigare anslagssparande, uppgick anslagssparandet till 566,4 miljoner kronor varav 93,5 miljoner kronor översteg 10-procentsgränsen. Anslagssparandet över 10 procent har dragits in av regeringen.
För de 26 lärosäten som för 2003 redovisande fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom takbeloppet uppgick värdet av dessa överskjutande prestationer till 576 miljoner kronor. Tillsammans med värdet av tidigare sparade helårsprestationer uppgick värdet av överskjutande prestationer till 860 miljoner kronor. Överskjutande prestationer till ett värde av 130 miljoner kronor kan inte sparas till kommande år, då dessa överstiger gränsen för vad som är möjligt att spara.
Tabell 8.7 Tilldelat takbelopp 2003 samt utfall
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
TAKBELOPP 2003
UTFALL
2003
%
Uppsala universitet
1 088 530
1 061 078
97 %
Lunds universitet
1 380 557
1 396 775
101 %
Göteborgs universitet
1 354 671
1 446 424
107 %
Stockholms universitet
830 288
892 821
108 %
Umeå universitet
994 560
941 232
95 %
Linköpings universitet
1 055 117
1 068 013
101 %
Karolinska institutet
465 868
476 474
102 %
Kungl. Tekniska högskolan
852 832
837 163
98 %
Luleå tekniska universitet
525 701
519 162
99 %
Karlstads universitet
432 219
438 496
101 %
Växjö universitet
363 837
380 286
105 %
Örebro universitet
499 354
527 124
106 %
Mitthögskolan
464 565
442 931
95 %
Blekinge tekniska högskola
213 852
174 421
82 %
Malmö högskola
570 342
637 806
112 %
Högskolan i Kalmar
345 571
370 549
107 %
Mälardalens högskola
498 912
491 109
98 %
Danshögskolan
25 828
28 837
112 %
Dramatiska institutet
71 964
72 489
101 %
Högskolan i Borås
314 118
354 776
113 %
Högskolan Dalarna
308 061
329 165
107 %
Högskolan på Gotland
80 117
76 713
96 %
Högskolan i Gävle
321 054
324 070
101 %
Högskolan i Halmstad
250 584
252 720
101 %
Högskolan Kristianstad
280 766
283 936
101 %
Högskolan i Skövde
228 254
247 152
108 %
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
233 332
247 161
106 %
Idrottshögskolan i Stockholm
42 808
42 021
98 %
Konstfack
113 456
112 311
99 %
Kungl. Konsthögskolan
51 255
54 216
106 %
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
98 264
98 534
100 %
Lärarhögskolan i Stockholm
362 712
418 404
115 %
Operahögskolan i Stockholm
14 986
15 438
103 %
Södertörns högskola
244 616
237 808
97 %
Teaterhögskolan i Stockholm
24 832
24 856
100 %
Chalmers tekniska högskola AB
595 095
632 946
106 %
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
354 690
389 761
110 %
Totalt
15 953 568
16 345 178
102 %
Totalt 2002
14 641 664
14 451 571
99 %
Totalt 2001
12 203 680
11 609 426
95 %
Analys och slutsatser
Under flera års tid har regeringen fastställt mål för lärosätena avseende såväl antalet helårsstudenter totalt som antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Härvid har en bedömning gjorts av en lämplig fördelning mellan de olika utbildningsområdena vid varje lärosäte. De båda målen kan dock komma i konflikt med varandra. En ökning av antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, som har relativt höga ersättningsbelopp, kan på grund av takbeloppet motverka en ökning av det totala antalet helårsstudenter vid lärosätena. Vidare ger lärosätenas strävan att utnyttja takbeloppen ett incitament till att rekrytera så många studenter som möjligt inom befintliga ramar. Mot denna bakgrund avser inte regeringen att fastställa några mål för det totala antalet helårsstudenter vid lärosätena för kommande budgetår.
Behovet av utbildade inom naturvetenskap och teknik bedöms kvarstå. Regeringen avser därför att även för kommande år ange särskilda mål för antalet helårsstudenter inom dessa utbildningsområden vid lärosätena - utifrån en bedömning av arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan och lärosätenas kapacitet inom dessa områden.
8.2.3 Sveriges nätuniversitet
Under 2003 har 32 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare samverkat genom Sveriges nätuniversitet. Utbudet av kurser och program ökade avsevärt i förhållande till 2002. Omfattningen av lärosätenas verksamhet inom Sveriges nätuniversitet redovisas i tabell 8.8.
Tabell 8.8 Universitet och högskolors verksamhet inom Sveriges nätuniversitet 2003
LÄROSÄTE
ANTAL HELÅRS-STUDENTER *
ANTAL KURSER OCH PROGRAM **
Lunds universitet
1 415
125
Mitthögskolan
1 133
159
Växjö universitet
783
76
Karlstads universitet
685
134
Uppsala universitet
653
129
Mälardalens högskola
626
89
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
624
84
Högskolan i Gävle
617
159
Högskolan i Kalmar
583
78
Örebro universitet
564
72
Göteborgs universitet
557
124
Malmö högskola
499
59
Umeå universitet
481
102
Högskolan på Gotland
468
78
Lärarhögskolan i Stockholm
360
42
Luleå tekniska universitet
312
94
Linköpings universitet
301
61
Kungl. Tekniska högskolan
289
55
Blekinge tekniska högskola
287
98
Högskolan i Borås
276
42
Stockholms universitet
265
21
Högskolan Dalarna
218
31
Högskolan Kristianstad
213
36
Högskolan i Halmstad
112
12
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
105
20
Karolinska institutet
96
15
Högskolan i Skövde
58
28
Sveriges lantbruksuniversitet
39
25
Örebro Teologiska Högskola
10
3
Idrottshögskolan i Stockholm
3
3
Södertörns högskola
2
2
Ersta och Sköndal högskola
1
1
Totalt
12 634
2 057
* Enligt årsredovisning eller motsvarande.
** Registrerade hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Lärosätena registrerade 2003 drygt 2 000 kurser och program hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Huvuddelen av utbudet utgjordes av fristående kurser varav två tredjedelar var 5-poängskurser. Närmare hälften av kursutbudet återfanns inom humaniora, teologi, juridik eller samhällsvetenskap, en tredjedel inom naturvetenskap och teknik och resten huvudsakligen inom medicin, odontologi, vård eller omsorg. Ett 70-tal utbildningar omfattade 40 poäng eller mer. Längre utbildningar gavs främst inom områdena medicin, vård och omsorg och avsåg t.ex. specialistsjuksköterskeutbildning och utbildning inom social omsorg.
De flesta nätuniversitetskurser har genomförts med någon form av obligatorisk undervisning eller samling på lärosätet. Omkring 600 kurser var möjliga att studera helt utan samlingar. Lärosätenas policy för omfattningen av obligatoriska samlingar varierar. Lunds universitet har en uttalad strävan att erbjuda helt nätbaserade utbildningar utan krav på att studenterna deltar i obligatorisk undervisning, medan t.ex. Mitthögskolan, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde har utvecklat samarbetet med lärcentrum eller motsvarande och därmed erbjuder kurser med fler samlingar. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet gör bedömningen att ungefär hälften av lärosätena hade någon form av samverkan med lärcentrum.
Under 2003 ökade antalet personer som studerade på kurser inom Sveriges nätuniversitet till cirka 50 000, vilket motsvarade 12 634 helårsstudenter. Utfallet av prestationer för 2003 visar att den genomsnittliga prestationsgraden på nätuniversitetskurser var omkring 50 procent, dvs. betydligt lägre än inom ordinarie utbildning på campus. I lärosätenas årsredovisningar kommenteras den lägre prestationsgraden med att kursutbudet inom nätuniversitetet är under uppbyggnad, att prestationer på kurser ofta dröjer till kommande verksamhetsår och att kurser med lägre studietakt än helfart generellt har låg prestationsgrad.
För att stimulera ett ökat utbud av kurser inom Sveriges nätuniversitet har regeringen för 2003 fördelat 159 miljoner kronor till universitet och högskolor i form av en särskild ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent. Den extra ersättningen har enligt årsredovisningarna använts till såväl kursutveckling som utbyggnad av stödstrukturer för studenter och lärare, t.ex. teknisk support, biblioteks- och informationstjänster, men också till speciellt riktad pedagogisk utbildning av lärare.
Lärosätena har uppskattat kostnaderna för nyutveckling respektive anpassning av kurser så att de ska kunna erbjudas inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Kostnader om mellan 20 000 och 250 000 kronor redovisas för nyutveckling av kurser och mellan 10 000 och 150 000 kronor för anpassning.
Högskoleverket har i uppdrag att följa upp satsningen på Sveriges nätuniversitet. En första rapportering skall ske i november 2004.
Analys och slutsatser
Målet för Sveriges nätuniversitet är att öka tillgängligheten och omfattningen av IT-stödd distansutbildning inom högre utbildning. Genom att universitets och högskolors IT-stödda distansutbildning sedan 2002 har samordnats i Sveriges nätuniversitet och därtill givits en extra ersättning, har distansutbildningen ökat både vad gäller kursutbud och antal studenter. Mer än tio procent av de svenska högskolestudenterna läste 2003 minst en nätuniversitetskurs.
För att stimulera ett ökat utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet erhåller universitet och högskolor under perioden 2002-2004 totalt 470 miljoner kronor som en särskild ersättning per helårsstudent.
Satsningen på Sveriges nätuniversitet har lett till en snabb tillväxt av nätburna kurser och därmed har möjligheterna att bedriva högskolestudier även utanför högskoleorterna ökat avsevärt. Under 2003 var nästan en tredjedel av kursutbudet via nätuniversitetet helt utan krav på gemensamma samlingar för studenterna och därmed helt ortsobundet.
Lärosätena har genom den extra ersättningen givits möjligheter till såväl nyutveckling och anpassning av kurser och program, som till utveckling av nytt tekniskt stöd, kompetenshöjning och andra insatser för pedagogisk utveckling. IT-stödd distansutbildning har nu goda förutsättningar att bli permanent etablerad som utbildningsform. Den teknik och pedagogik som används inom IT-stödd distansutbildning kan också successivt användas för att underlätta utvecklingen av campusutbildning. Regeringen ser det som viktigt att lärosätena även framöver upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet och avser att noga följa utvecklingen.
8.2.4 Rekrytering och tillträde till högre utbildning
Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning
Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Övergångsfrekvensen till högskolan bland 25-åringar i Sverige t.o.m. år 2003 är drygt 42 procent. Definitionen av denna har fastställts i samråd med SCB och Högskoleverket och avser andelen av dem som under 2003 fyllde 25 år och som fram t.o.m. denna ålder hade börjat i högskolan. I målet inkluderas de studenter som fått svenskt studiemedel för högskoleutbildning utomlands.
Lärosätena genomför en rad rekryteringsprojekt av olika slag för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Projekt som redovisats är t.ex. studentambassadörer och mentorsprojekt, utökad samverkan med gymnasieskolan, välkomstringningar till nyantagna studenter, inspiratörer i grundskolan och "Öppet hus" på lärosätet. Många lärosäten har även förändrat sitt utbildningsutbud för att attrahera nya grupper och på så sätt rekrytera fler unga.
Åtgärder för att bredda rekryteringen till högre utbildning
Högskoleintroducerande utbildning
En viktig åtgärd för att bredda rekryteringen är att överbrygga avståndet mellan gymnasieskola och högskola. Sedan den 1 januari 2003 har universitet och högskolor haft möjlighet att anordna högskoleintroducerande utbildning, s.k. collegeutbildning, i samarbete med kommunal vuxenutbildning. Collegeutbildningen består av en gymnasial del om högst 20 veckor och en högskoledel om högst 20 högskolepoäng. Syftet är att stärka deltagarens baskunskaper och behörighet samt att ge en introduktion till högskolestudier.
Enligt Högskoleverkets rapport om Collegeutbildningens första år (reg.nr 61-2400-03) har
collegeutbildning erbjudits vid sammanlagt 18 lärosäten från höstterminen 2002 t.o.m. vårterminen 2004. Totalt 1 307 personer har under perioden deltagit i någon form av collegeutbildning.
En analys av studerandekategorin inom collegeutbildningen visar att två tredjedelar är kvinnor, att deltagarna är äldre än högskolenybörjare i genomsnitt samt att de har varit arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittsbefolkningen. Av deltagarna i collegeutbildningen har 69 procent en lägre eller icke-studieförberedande utbildning bakom sig. Cirka 60 procent av deltagarna fullföljer collegeutbildningen och flertalet av dessa fortsätter sedan med högskolestudier. Av de deltagare som påbörjade collegeutbildningen hösten 2002 var 65 procent registrerade i högskolan två terminer efter den gymnasiala delen av collegeutbildningen. Flera lärosäten som anordnat collegeutbildning har, genom att använda sig av det alternativa urvalet, infört platsgaranti till ordinarie kurser och program efter avslutad collegeutbildning för sina deltagare.
Behörighetsgivande förutbildning
Den behörighetsgivande förutbildningen, s.k. basår, har sedan den infördes 1992 framgångsrikt vidgat rekryteringen till naturvetenskap och teknik. Sedan den 1 januari 2003 har basåret breddats och kan nu anordnas även i anslutning till andra högskoleprogram där det föreligger brist på behöriga sökande och där det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft. Syftet med förändringen är att bredda rekryteringen till högre utbildning.
Enligt Högskoleverkets rapport Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 (reg.nr 61-2401-03) har totalt 25 lärosäten anordnat någon form av basårsutbildning fr.o.m. höstterminen 2002 t.o.m. vårterminen 2004. Antalet basårsstudenter var totalt 3 349 under läsåret 2002/03 vilket innebär en ökning med 5 procent jämfört med läsåret dessförinnan. De vanligaste basårsutbildningarna har en inriktning mot ingenjörsutbildningar eller är öppna tekniska/ naturvetenskapliga basår. Möjligheten att anordna breddat basår har endast utnyttjats av två lärosäten. Örebro universitet anordnade ett basår i teckenspråk med inriktning mot lärarutbildning och Malmö högskola anordnade en bastermin med introduktion i svenska, engelska och samhällskunskap.
Cirka 70 procent av studenterna som deltagit i basåret befinner sig i högskoleutbildning ett år efter påbörjade studier inom basåret. Andelen studenter som fortsätter från basåret till lärarutbildning med inriktning mot grundskolans tidigare år har dock minskat de senaste åren.
Validering av reell kompetens
Inför antagningen höstterminen 2003 fick högskolorna möjlighet att tillämpa de nya bestämmelserna om validering av reell kompetens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som en person tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan omständighet, och som vid en validering bedöms motsvara kraven för grundläggande och/eller särskild behörighet.
Högskoleverket uppskattar att 17 procent av de sökande som åberopat reell kompetens (712 av cirka 4 200 sökande) har bedömts behöriga och 5 procent av de sökande (210 av cirka 4 200) har antagits. För en minoritet av de sökande som åberopat reell kompetens har det varit aktuellt med validering. Flera lärosäten anger att de sökande inte förstått att reell kompetens handlat om behörighet och inte urval.
Sökande med reell kompetens har på grund av bristande betygsmeriter svårt att konkurrera i urvalet med övriga sökande och för att bli antagna måste de antas via alternativt urval eller via högskoleprovet.
De vanligaste ämnena i valideringarna av reell kompetens är svenska, matematik och samhällskunskap och valideringarna har huvudsakligen gällt sökande till yrkesutbildningar såsom sjuksköterske- och lärarutbildningar. För konstnärliga utbildningar gäller andra förutsättningar för att bedöma reell kompetens än för övriga utbildningar eftersom inträdesprov används för både behörighet och urval.
Processen med att bedöma ansökningarna har tagit tid och varit resurskrävande för lärosätena. I syfte att samordna formerna för valideringsprocessen har flera lärosäten gemensamt utarbetat rekommendationer på området inom ramen för Sveriges universitet- och högskoleförbunds (SUHF) valideringsprojekt. Flertalet lärosäten framhåller nödvändigheten av att tydliggöra behörighetskraven och att förbättra informationen till de sökande.
Högskoleverket påpekar att det sedan tidigare enligt högskoleförordningen varit möjligt att hantera informella meriter på sätt som är snarlika validering. Enligt Högskoleverket är det dock troligt att behörighet genom reell kompetens haft liten omfattning under det gångna året på grund av att de flesta av dem som skulle ha nytta av validering av reell kompetens inte varit medvetna om att möjligheten finns. Högskoleverket menar vidare att arbetet med bedömningar och information till de sökande fortfarande behöver utvecklas. På lite längre sikt kommer därigenom antalet personer som blir behöriga genom validering sannolikt att öka.
Alternativt urval
Inför antagningen höstterminen 2003 fick högskolorna möjlighet att tillämpa den nya bestämmelsen om alternativt urval. Bestämmelsen innebär att universitet och högskolor får bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter - dvs. som för utbildningen utgör sakliga omständigheter - till högst tio procent av nybörjarplatserna.
Av Högskolelverkets rapport Reell kompetens och alternativt urval (reg.nr 83-2399-03) framgår att av totalt 36 lärosäten med staten som huvudman har 13 år 2003 använt någon form av alternativt urval vilket har resulterat i antagning av cirka 500 studenter. En fjärdedel av dessa antogs vid Umeå universitet.
Rekryteringsdelegationen
För att stödja universitet och högskolor i arbetet med att främja och bredda rekryteringen inrättade regeringen en rekryteringsdelegation som förfogar över 120 miljoner kronor under perioden 2002-2004. Syftet är att på sikt åstadkomma ökad mångfald i högskolan och att minska snedrekryteringen till högre utbildning.
I uppdraget ingår även att sprida kunskap och idéer om projekt och andra åtgärder samt medverka till erfarenhetsutbyte vad gäller breddad rekrytering. Rekryteringsdelegationen har fördelat medel till nästan 100 olika projekt som anordnas av universitet och högskolor eller andra utbildningsanordnare.
Efterfrågan på utbildningar
Hösten 2003 var det drygt 114 500 förstahandssökande till de utbildningsprogram
som ingår i den samordnade antagningen genom Verket för högskoleservice. Det innebär en minskning med 2 procent jämfört med hösten 2002.
Inför hösten 2004 sökte 118 800 till de program som ingår i den samordnade antagningen vilket innebär en ökning med 4 procent jämfört med höstterminen 2003.
Antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningarna fortsätter att minska. Särskilt stor är minskningen av sökande till högskoleingenjörsutbildningarna. Antalet förstahandssökande till dessa minskade med 12 procent inför hösten 2004 jämfört med föregående hösttermin. För civilingenjörsutbildningarna är nedgången 3 procent. Även för systemvetarutbildningen fortsätter nedgången. I övrigt var det oförändrade eller små ökningar av antalet sökande till de flesta större utbildningar.
Det största antalet sökande hade lärarutbildningarna, ekonomutbildningarna och, trots minskningen i antalet förstahandssökande, civilingenjörsutbildningarna. Därefter följde sjuksköterskeutbildningarna, socionomutbildningarna (inklusive social omsorg) samt juristutbildningarna, högskoleingenjörsutbildningarna och läkarutbildningarna.
Sökandetrycket, med vilket här avses antalet förstahandssökande per antagen, är liksom de senaste åren högst på psykolog-, läkar-, arkitekt- och sjukgymnastutbildningarna.
Förändringar av utbildningsutbudet
Lärosätenas utbildningsutbud skall enligt uppdrag i regleringsbrev anpassas till såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.
Lärosätenas kursutbud blir allt mer flexibelt och tillgängligt för bredare grupper i samhället. Antalet yrkeshögskoleutbildningar samt utbildningar med inslag av mång- och tvärvetenskap ökar, liksom utbudet av IT-stödda distanskurser. Nya kurser har utvecklats med inriktning mot en magisterexamen med ämnesbredd.
Antalet kurser och program inom vårdområdet har ökat markant under de senaste åren. Nya specialistsjuksköterskeutbildningar har startats under 2003, samt även röntgensjuksköterskeprogram och sjuksköterskeprogram på distans.
Utredning om regler för tillträde till högre utbildning
Regeringen tillsatte i mars 2003 en särskild utredare för att se över reglerna för tillträde till högre utbildning. Utgångspunkter för utredarens arbete var att öka direktövergången från gymnasieskola till högskola, att uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan, att minska konkurrenskompletteringen och att bredda rekryteringen till högre utbildning. Utredaren presenterade sina förslag i betänkandet Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) i slutet av februari i år. Utredarens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Analys och slutsatser
Universitet och högskolor skall enligt högskolelagen (1992:1434) aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Flera lärosäten anordnar såväl college- som basårsutbildning. Det är positivt att många av deltagarna i dessa utbildningar går vidare till högre utbildning.
Möjligheten att anordna ett breddat basår har ännu inte fått genomslag. Bestämmelserna om reell kompetens och alternativt urval, som trädde i kraft inför antagningen till höstterminen 2003, har tillämpats i relativt liten omfattning.
Det är nu för tidigt att dra några slutsatser av resultaten av ovanstående åtgärder. Regeringen avser att även fortsättningsvis noggrant följa utvecklingen av collegeutbildningen och den breddade basårsutbildningen samt tillämpningen av bestämmelserna om reell kompetens och alternativt urval.
8.2.5 Internationellt samarbete inom högre utbildning
Ökad internationell rörlighet
Högre utbildning och forskning är till sin natur verksamheter med en lång tradition av internationella kontakter. Regeringen ser det som en riktig och positiv utveckling att Sveriges universitet och högskolor har ett omfattande och växande internationellt samarbete i olika former. Inom grundutbildningen har regeringen som mål att öka den internationella rörligheten. En ökad rörlighet och ökade kontakter med omvärlden förväntas stimulera till utveckling av utbildningens kvalitet. Internationellt rörliga studenter kan utgöra en framtida rekryteringsbas av högutbildad arbetskraft med goda språkkunskaper och vana att verka i internationella miljöer. Uppgifter från Högskoleverkets senaste årsrapport om antalet ut- respektive inresande studenter under läsåret 2002/03 visar att antalet som studerade utomlands på egen hand, s.k. free movers, var detsamma som föregående läsår, närmare 23 000. Antalet som reste ut inom ramen för ett utbytesprogram ökade däremot med 10 procent till drygt 6 000. Antalet inresande studenter i utbytesprogram fortsatte att öka och uppgick till totalt 10 600.
Cirka hälften av alla studenter som deltar i ett utbytesprogram reser genom Erasmus, ett delprogram inom EU:s utbildningsprogram Sokrates. Antalet utresande studenter inom Erasmus per läsår var länge fler än de inresande. De senaste åren har emellertid antalet utresande studenter minskat medan antalet inresande har ökat stadigt. Antalet utresande studenter ökade dock svagt läsåret 2002/03 jämfört med föregående läsår, från cirka 2 630 till närmare 2 660. Regeringens mål i 2003 års regleringsbrev för Internationella programkontoret för utbildningsområdet att öka antalet utresande studenter till 3 000 nås dock inte. Antalet inresande studenter fortsatte att öka, från närmare 4 900 föregående läsår till cirka 5 300 läsåret 2002/03. När det gäller lärarutbyten inom Erasmusprogrammet har antalet utresande lärare ökat markant läsåret 2002/03, från cirka 370 föregående läsår till närmare 430. Ökningen har framför allt skett vid de lärosäten där ökade informationsinsatser har genomförts. Antalet inresande lärare har också ökat jämfört med föregående läsår, från cirka 420 till drygt 470.
Under läsåret 2002/03 studerade knappt 200 personer inom Nordplus, ett utbytesprogram för studenter och lärare inom högre utbildning i Norden.
EU:s nya program Erasmus Mundus riktar sig till studenter och lärare från tredje land, dvs. länder utanför EU och EES-området. Den första programperioden löper under perioden 2004-2008 och omfattar flera åtgärder. Grunden är att minst tre lärosäten från tre olika länder i EU går samman och utarbetar gemensamma magisterprogram om minst ett år och högst två år. Programmet skall leda fram till en gemensam examen eller till en flerfaldig examen utfärdad i enlighet med de deltagande ländernas nationella regelverk. En annan åtgärd är stipendier till studenter och lärare för bl.a. resor och studieavgifter. Regeringen har beslutat att Högskoleverket skall fullgöra uppgiften som nationell kontaktpunkt för programmet.
Den internationella rörligheten underlättas av en tydlig utbildnings- och examensstruktur. Mot bl.a. denna bakgrund har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet genomfört en översyn av vissa examensfrågor i högskolan och i februari 2004 redovisades en slutrapport, Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2), som har remitterats och för närvarande bereds inom regeringskansliet.
Högskoleverket genomför på eget initiativ en kvalitetsutvärdering av lärosätenas internationaliseringsarbete i syfte att ge en lägesbeskrivning och lyfta fram goda exempel. Resultatet skall redovisas i december 2004. Utvärderingen kan stimulera en fortsatt positiv utveckling av lärosätenas internationaliseringsarbete.
Stipendier för Europastudier och arktiska studier
På regeringens uppdrag fördelar Svenska institutet stipendier för studier vid College of Europe i Brügge (Belgien) eller i Natolin (Polen). Stipendierna avser ettåriga studier inom det samhällsvetenskapliga området (ekonomi, juridik och statskunskap) och leder till en masterexamen. För 2003 har 348 000 kronor tilldelats för detta ändamål. Sammanlagt 16 stipendier utnyttjades 2003 varav 10 beviljades till kvinnor. Detta är en ökning jämfört med 2002 då 12 stipendier utnyttjades varav 8 beviljades till kvinnor.
Svenska institutet är på uppdrag av regeringen nationell kontaktpunkt för det arktiska utbytesprogrammet North2north. Programmet ingår i verksamheten vid University of the Arctic (UArctic), ett nätverk av lärosäten och andra utbildnings- och forskningsorgan i de åtta arktiska staterna. Det tillkom 2001 på Arktiska rådets initiativ i syfte att erbjuda högre utbildning som är relevant och tillgänglig för personer i det arktiska området. Från Sverige ingår Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mitthögskolan.
Regeringen har tilldelat Svenska institutet medel för Sveriges medverkan för den första programperioden 2002-2004. År 2003 utnyttjades totalt 13 stipendier, varav 6 långtidsstipendier till studenter från lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet för studier i Alaska, USA, och 7 korttidsstipendier avseende kontaktbesök. Målsättningen bör, enligt de nationella kontaktpunkterna, vara cirka 300 deltagare per år totalt i programmet, varav Sverige beräknas ha kapacitet för 20 utresande svenska studenter.
På regeringens uppdrag har Svenska institutet i mars 2004 inkommit med en utvärdering av Sveriges medverkan i programmet (dnr U2004/ 1256/UH). Av utvärderingen framgår att de hittillsvarande problemen med alltför få och delvis felaktiga svenska ansökningar bl.a. kan relateras till att programmet är i ett uppbyggnadsskede och att det inte har omfattat samtliga berörda länder. UArctic planerar att utföra en utvärdering av programmet i slutet av 2004.
I Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) föreslås att Svenska institutets ansvar för frågor som rör utbildning och forskning överförs till en myndighet inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Information om svensk högre utbildning
Svenska institutet skall informera om och presentera svensk högre utbildning i utlandet i syfte att öka kunskaperna om och intresset för utbildning i Sverige hos utländska studenter. Institutet fullgör uppgiften bl.a. genom en elektronisk informationsportal på engelska (studyinsweden.se), genom att medverka vid mässor och konferenser utomlands och genom det nätverk för tidigare stipendiater som har skapats. Informationsportalen har utvecklats på uppdrag av regeringen och institutet har under åren 2002-2004 tilldelats 900 000 kronor för ändamålet. Portalen lanserades i januari 2003 och har under året haft totalt cirka 329 000 besök, dvs. cirka 900 besök per dag, främst från Sverige, USA, Tyskland, Indien och Storbritannien.
Vidare fick institutet 2002 i uppdrag av regeringen att etablera ett organ för samråd mellan institutet och universitet och högskolor. Organet skulle svara för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet för att öka kunskapen om och intresset för Sverige som utbildningsland. Under 2002 utarbetades en nationell plan för samordnad marknadsföring av svensk högre utbildning. Lärosätenas intresse för att samfinansiera marknadsföring av avgiftsfri utbildning visade sig dock vara begränsat. Institutet har därför inrättat en samrådsgrupp för samordnad marknadsföring av uppdragsutbildning till utlandet för intresserade lärosäten.
Stöd till undervisning i svenska
Svenska institutet stödjer undervisning i svenska och om Sverige i andra länder genom förmedling av utlandslektorer i svenska och stipendier för studier i svenska vid folkhögskola i Sverige, inköp av läromedel, arrangemang av sommarkurser i svenska i Sverige och av konferenser för lärare i svenska utomlands. Svenskundervisning på högskolenivå finns i 42 länder och omfattar totalt cirka 40 000 studenter vid sammanlagt 195 högskoleinstitutioner i Europa, Nordamerika, Latinamerika, Australien och Ostasien, varav en stor del i Finland, Tyskland och USA. Institutet kartlägger sedan 2001 på eget initiativ den svenskundervisning som bedrivs på alla utbildningsnivåer utomlands.
Analys och slutsatser
Regeringen ser positivt på det ökande antalet inresande utbytesstudenter, men anser att en bättre balans mellan in- och utresande studenter inom utbytesprogram är önskvärd. För att målet att öka antalet utresande Erasmusstudenter skall nås under kommande år krävs bl.a. fortsatta informationsinsatser av Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Utbytesprogrammet North2north befinner sig i ett uppbyggnadsskede. På grund av att programbeslutet försenades kunde programmet endast starta i mindre omfattning läsåret 2002/ 03. Det krävs ökade ansträngningar av Svenska institutet för att nå större framgång för programmet i Sverige, vilket också institutets utvärdering av Sveriges medverkan i programmet visar.
Aktuell och korrekt information om högre utbildning i Sverige är oundgänglig för att öka intresset för Sverige som utbildningsland hos potentiella studenter i utlandet. Svenska institutets informationsportal är en stor framgång, vilket bl.a. innebär att institutet har kunnat minska antalet tryckta publikationer.
Det stora intresset för svenska språket utomlands är glädjande och viktigt av flera skäl, bl.a. för främjandet av svenskt näringsliv och svensk kultur. Det är också en viktig grund för rekryteringen av utländska studenter till den svenska högskolan och kan därmed bidra till regeringens mål att öka inflödet av utländska studenter.
8.2.6 Forskning och forskarutbildning
Forskningsresurser
De sammanlagda intäkterna för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor uppgick till strax över 23 miljarder kronor 2003. Det är en ökning med elva procent sedan 1999. Mellan 2002 och 2003 var de totala resurserna i stort sett oförändrade, men vid de unga universiteten (Karlstad, Växjö och Örebro) samt vid flertalet högskolor har intäkterna ökat. Satsningen på ökade forskningsanslag till de unga universiteten och till högskolorna sedan mitten av 1990-talet har inneburit att dessa lärosätens andel av den totala forskningsverksamheten vid universitet och högskolor har ökat från två procent till tio procent.
Cirka 45 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning kommer via direkta anslag, medan så kallad extern finansiering svarar för 55 procent av intäkterna. Huvuddelen av de externa medlen består av offentliga medel, bl.a. från Vetenskapsrådet, från de stiftelser som skapades med löntagarfondsmedel och från EU. År 2003 svarade offentliga medel för 79 procent av hela finansieringen av forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor.
Forskarutbildning
Totalt påbörjade omkring 3 900 personer forskarutbildning 2003, en minskning med fyra procent från föregående år. Bland dem som examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 1994/95 till 1998/99 hade sju procent övergått till forskarutbildning till och med läsåret 2002/03. Variationen är dock stor mellan olika ämnesområden och lärosäten. De flesta börjar sin forskarutbildning på det lärosäte där de fått sin grundutbildning.
Kön och social bakgrund påverkar övergången till forskarutbildning. Läsåret 2000/01 var studenter vars föräldrar var högre tjänstemän klart överrepresenterade bland nybörjarna i forskarutbildningen. Andelen av de examinerade i grundutbildningen som påbörjar forskarutbildning är också högre för män än för kvinnor. Däremot tycks inte utländsk bakgrund ha något avgörande inflytande på övergången till forskarutbildning.
Vårterminen 2003 var antalet aktiva doktorander - dvs. forskarstuderande med en aktivitet om minst tio procent - cirka 19 300, motsvarande omkring 13 800 heltidsekvivalenter. Omräknat till heltidsekvivalenter har drygt hälften av de aktiva doktoranderna anställning som doktorand.
Antalet avlagda doktorsexamina 2003 var nästan 2 700, en ökning med tio procent från föregående år. På tio år har antalet doktorsexamina mer än fördubblats. Andelen av en årskull som avlägger forskarexamina var 2,8 procent i Sverige 2002, vilket är den högsta andelen inom hela OECD-området.
Högskoleverket belyste i enkätundersökningen Doktorandspegeln 2003 (Högskoleverkets rapportserie 2003:28 R) olika aspekter av forskarutbildningen ur ett doktorandperspektiv. Merparten av doktoranderna ger sin utbildning ett sammanfattande gott betyg, men resultaten visar också att det förekommer vissa problem. Det största missnöjet gäller introduktionen till forskarutbildningen samt medinflytandet och miljön på institutionerna, men även t. ex. stress och brister i handledningen uppmärksammas. Fyra av fem ger dock forskarutbildningen det sammanfattande betyget "bra" eller "mycket bra", och lika många uppger att de på nytt skulle välja att påbörja forskarutbildningen om valet skulle stå nu. Högskoleverket har också uppmärksammat bl.a. forskarhandledning i rapporten Forskarhandledning - Möte med vandrare och medvandrare på vetenskapens vägar, (Högskoleverkets rapportserie 2003:26 R) och doktorandernas rättssäkerhet i rapporten Studiefinansiering för doktorander - rättssäkerhetsaspekter (Högskoleverkets rapportserie 2003:33 R).
Forskarutbildningsutredningen
Regeringen tillkallade i december 2002 en särskild utredare för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. Utredningen lämnade sitt betänkande En Ny Doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27) i mars 2004. Betänkandet behandlar bl.a. målen och resurstilldelningssystemet för forskarutbildningen, examensfrågor, antagning, handledning, studiefinansiering, forskarskolor, samverkan och postdoktorala meriteringsmöjligheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
De 16 nationella forskarskolorna
Under 2001 inleddes etableringen av 16 nya forskarskolor, i enlighet med regeringens förslag i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/ 01:98). Syftet med forskarskolorna är att höja kvaliteten i forskarutbildningen, främja rekryteringen till forskarutbildningen, utveckla samarbetet mellan landets universitet och högskolor samt förbättra forskningsanknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att följa upp och utvärdera de berörda forskarskolorna och avrapportera resultaten successivt.
Högskoleverkets rapport till regeringen i juni 2004 Uppföljning av 16 nationella forskarskolor - samverkan, rekrytering, handledning och kurser (Högskoleverkets rapportserie 2004:18 R). Rapporten visar att forskarskolorna har kommit igång bra. Under de två första läsåren har nästan 400 doktorander antagits till forskarskolorna, vilket är omkring fem procent av samtliga nybörjare i forskarutbildningen. Totalt sett är doktoranderna relativt jämnt fördelade mellan värd- och partnerhögskolor, och könsfördelningen är också nästan jämn. Doktoranderna i forskarskolorna har en högre aktivitetsgrad än genomsnittet, fler har anställning som doktorand och avhoppen har varit mycket få. Föreståndarna för forskarskolorna anser i huvudsak att samarbetet fungerar väl, och framhåller positiva effekter på rekrytering, handledning och kursutveckling. Möjligheten att utveckla nya typer av kurser samt det nätverk som byggs upp mellan doktoranderna är det som lyfts fram som mest positivt. Vissa exempel på mer negativa eller svårhanterliga aspekter framkommer dock också, såsom osäkerhet inför framtiden eller problem med kontinuiteten när seniora forskare lämnar en partnerhögskola.
I samband med att examensmålen för forskarskolorna skall vara uppfyllda till utgången av 2007 skall Högskoleverket göra en slutlig uppföljning och utvärdering.
Analys och slutsatser
Regeringen ser med tillfredsställelse på den fortsatta ökningen av examinationen i forskarutbildningen och den positiva bild som framkommer i Högskoleverkets uppföljning av de 16 forskarskolorna. Högskoleverkets olika rapporter samt Forskarutbildningsutredningens betänkande är bidrag till en viktig diskussion på lärosätena om vad som kan göras för att ytterligare stärka den svenska forskarutbildningen, och ett underlag för regeringens fortsatta överväganden i frågan. Regeringen avser att behandla forskarutbildningen i den kommande forskningspolitiska propositionen.
8.2.7 Samverkansuppgiften
Universitet och högskolor skall med början i samband med årsredovisningen för 2003 särskilt redovisa lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning. Redovisningen skall sedan göras vart fjärde år.
Omfattningen av samverkan och formerna för denna varierar av flera skäl såväl inom ett lärosäte som mellan lärosäten. Genomförandet påverkas t.ex. av vilka utbildningar lärosätet har, storleken på lärosätet, hur lärosätet är organiserat, i vilken region det finns och hur det omgivande samhället ser ut.
De flesta universitet och högskolor har skapat en organisation för samverkansfrågor för att tydliggöra för externa aktörer hur de kan komma i kontakt med lärosätet. Information om verksamheten sker vanligtvis genom hemsidor, öppna föreläsningar, kontakter med tidigare studenter, information till skolor och särskilda satsningar på olika grupper t.ex. personer med utländsk bakgrund. Inom forskningsområdet sprids information genom t.ex. databaser och populärvetenskapliga föreläsningar.
Samverkansuppgiftens inverkan på utbildning och forskning
Det är vanligt med externa ledamöter, även i andra beslutande organ än styrelserna, inom universitet och högskolor. Därmed får lärosätena en återkoppling på hur utbildningarna fungerar i arbetslivet och också hur de kan utvecklas. Många lärosäten framhåller kontakten med tidigare studenter som mycket central för utvecklingen av befintliga och nya utbildningar. Genom dessa kontakter får de också kunskap om studenternas syn på utbildningarnas värde i förhållande till arbetsmarknadens behov. Kontakterna sköts t.ex. genom att de tidigare studenterna anmäler sig till databaser, olika former av utskick, inbjudan till aktiviteter inom lärosätena m.m. Samverkan sker också naturligt genom den verksamhetsförlagda delen som ingår i bl.a. lärar- och vårdutbildningar. Det finns också andra exempel på företagsförlagda utbildningar som förutsätter samverkan med arbetsgivare. Olika varianter av fadder- och mentorsprogram är ytterligare exempel på sätt att både sprida information om den egna utbildningen och att få kunskap om arbetsmarknadens behov. Många högskolor har ett utvecklat samarbete med företag för studenternas examensarbeten.
För högskolor som t.ex. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, med en hög andel utbildning med arbetsintegrerat lärande, blir samverkan en förutsättning för att bedriva utbildning. Högskolans sjuksköterskeutbildning är t.ex. helt förlagd till olika vårdverksamheter. Teaterhögskolan i Stockholm redovisar att de genom många gästlärare och de obligatoriska praktikperioderna får återkoppling på sina utbildningar.
Några lärosäten, däribland Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Växjö universitet, Mälardalens högskola och Högskolan i Borås, lyfter särskilt fram kontakterna med lärcentrum som viktiga i samverkansarbetet. Högskolan i Borås har dessutom tillsammans med Lärcentra i Sjuhäradsbygden tagit fram en metodbok för samarbetet mellan lärosäten och lärcentrum.
Många universitet och högskolor anser att samverkan med andra lärosäten är viktig. Det finns flera exempel på nätverk som lärosäten bildat för att samarbeta kring olika frågor. En hel del samverkan sker också genom kontakter mellan enskilda lärare.
Inom forskning och forskarutbildning finns många exempel på samverkan med nationella och internationella företag och med utländska universitet. Forskningsuppdrag från näringsliv och samhälle, industridoktorander, adjungerade lärare och utrustning som tillhandahålls av samarbetspartners är också exempel på kontaktpunkter mellan högskolan och det omgivande samhället. Många forskningsfinansiärer kräver samverkan mellan olika universitet och högskolor och mellan lärosätena och det omgivande samhället för att ge forskningsbidrag. Ett sådant exempel är olika strukturfondsprojekt, vilket t.ex. Mitthögskolan lyfter fram som en källa till betydande samverkan med framförallt regionens större aktörer. Forskarnas samverkan med näringsliv och samhälle sker ofta mellan enskilda individer. Därtill har lärosätena ofta representanter i externa organ.
De flesta universitet och högskolor redovisar någon form av verksamhet, ofta kallat drivhus eller starthus, där studenter och lärare kan få affärsutvecklingsstöd och information om nyföretagande. För de lärosäten som har holdingbolag lyfts dessa fram som en bas för samverkan när det gäller att identifiera, stödja och utveckla forskningsresultat med kommersiell potential. Forskningssamarbetena har också ofta koppling till olika former av teknikparker.
Högskolans roll och medverkan i de regionala tillväxtprogrammen
Redovisningarna av arbetet med de regionala tillväxtprogrammen är begränsade. Det framgår dock att många lärosäten haft en aktiv roll i framtagandet av programmen. Högskolan Dalarna redovisar t.ex. att högskolans verksamhetsidé har utformats i nära samarbete med regionens kommuner, landstinget och näringslivet i linje med tillväxtprogrammets mål. För Linköpings universitet har ett av målen varit att effektivisera det regionala innovationssystemet. Mitthögskolan har varit aktiv i framtagandet av två program och redovisar att regionen har stora förväntningar på att högskolan skall spela en aktiv roll i arbetet för regionens utveckling.
Uppföljning och utvärdering av samverkansaktiviteter
Lärosätenas redovisningar av hur samverkansuppgiften följs upp och utvärderas varierar i omfattning och detaljeringsgrad. Ett vanligt sätt är att uppföljningen sker i samband med årsredovisningen. Många lärosäten har delegerat ut ansvaret för uppföljning och utvärdering till institutioner och fakulteter. Ett antal lärosäten har utarbetat indikatorer för att mäta samverkan. Några exempel är uppdragsutbildningsvolymer, extern finansiering, antalet medlemmar i nätverk för tidigare studenter, antalet idéer som tillförts t.ex. starthus och drivhus, antalet externa representanter i olika styrgrupper m.m. Karlstads universitet gör kvalitativa uppföljningar av samverkan genom att såväl de anställdas som olika partners attityd till samverkansaktiviteter följs upp vartannat år.
Linköpings universitet avser att använda sin redovisning som utgångspunkt för att gå igenom tillgängliga och önskvärda uppgifter som behövs för att fånga framgångsfaktorer i universitetets samverkan. Målet är att kunna följa upp dem inom ett system med s.k. balanserade styrkort.
Många universitet och högskolor redovisar att samverkansuppgiften är mångfacetterad och att den är och skall vara en uppgift för hela lärosätet. Den blir därmed också mer komplicerad att följa upp och utvärdera.
För att betona vikten av samverkan har Uppsala universitet i sin handlingsplan för samverkan fastställt att samverkan skall vara meritgrundande för anställning vid universitetet.
Samverkansdelegationen
Regeringen har vid flera tillfällen vidtagit åtgärder som syftat till att öka lärosätenas samverkan med det omgivande regionala samhället. År 2002 beslutade regeringen att inrätta Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (dnr U2001/4780/UH) i syfte att stimulera regionalt samarbete om högre utbildning och därmed skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja rekryteringen till
högskolan. Delegationen inrättades för perioden 2002-2004 och har fördelat totalt cirka 130 miljoner kronor till ett 70-tal projekt och andra insatser. Regeringen beslutade i februari 2004 (dnr U2004/74/UH) att förlänga delegationens uppdrag t.o.m. den 30 april 2005, vad gäller redovisning av tilldelade medel och slutrapportering.
Analys och slutsatser
Regeringen gör bedömningen att universitet och högskolor har utvecklat samverkansuppgiften avsevärt sedan den infördes i högskolelagen och regleringsbrevet. Redovisningarna från lärosätena utifrån regleringsbrevets mål är dock ojämna i omfattning och detaljeringsgrad.
8.2.8 Pedagogisk förnyelse
Lärarnas pedagogiska kompetens och medvetenhet har stor betydelse för kvaliteten i högskolans utbildning. Enligt högskoleförordningen (1993:100) krävs högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper för anställning som lektor eller adjunkt. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) har regeringen även lyft fram behovet av att förnya pedagogiken. Regeringen har sedan 2002 givit samtliga lärosäten i uppdrag att utveckla och erbjuda lärare pedagogisk utbildning och även anvisat särskilda medel för detta.
Poänggivande högskolepedagogisk utbildning ges vid de flesta lärosäten. Deltagandet i framför allt grundläggande kurser växer och andelen kvinnor respektive män bland kursdeltagarna är relativt jämn. Vid flera lärosäten ges kurser riktade till lärare på olika steg i karriären. Största andelen lärare som genomgått högskolepedagogisk utbildning återfinns inom humanistisk-samhällsvetenskapligt och tekniskt vetenskapsområde. För doktorander ges korta introducerande kurser, samtidigt som det erbjuds såväl grundläggande som fördjupande kurser för lärare. Även forskarhandledarutbildningar är vanligt förekommande och är ibland ett kriterium för att få uppdrag som handledare. Utöver kunskapssyn, examination och olika arbetsformer, ingår genus- och mångfaldsfrågor i utbildningarna. Många lärosäten erbjuder pedagogiska kurser för distans- och nätbaserad utbildning. Vid sidan om poänggivande kurser erbjuds pedagogisk kompetensutveckling även i annan form, t.ex. genom seminarier och konferenser.
Rådet för högre utbildning har till uppgift att stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet. Under 2003 har rådet fördelat medel till innovativa pedagogiska satsningar med fokus på studenternas lärande. Exempel på dessa är retorik för blivande lärare med naturvetenskaplig eller teknisk yrkesbakgrund vid Lärarhögskolan i Stockholm och implementering av kritisk genusperspektiv i konstvetenskap vid Lunds universitet. Det senaste exemplet är en del av rådets särskilda satsning på utveckling av metoder för att integrera genusperspektiv i undervisningen.
Analys och slutsatser
Regeringen ser positivt på lärosätenas insatser vad gäller pedagogisk utveckling. Det är angeläget att den pedagogiska utbildningen av lärare utvecklas vidare och blir en naturlig och permanent del av lärosätenas verksamhet.
Resultatet av Rådet för högre utbildnings särskilda satsning på utveckling av metoder för att integrera genusperspektiv i undervisningen är värdefull för den fortsatta utvecklingen av högskolepedagogiken. Regeringen vill understryka vikten av en levande och stimulerande pedagogik, i synnerhet vad gäller matematik, naturvetenskap och teknik. Regeringen avser att återkomma i regleringsbrev med inriktning på de utvecklingsinsatser som Rådet för högre utbildning skall stödja.
8.2.9 Jämställdhet
Läsåret 2002/03 var andelen kvinnor i grundutbildningen 61 procent, en oförändrad andel i förhållande till 2001/02. Endast 26 procent av studenterna går på kurser där könsfördelningen är jämn i den meningen att andelen kvinnor respektive män är mellan 40 och 60 procent. Detta är en svag ökning i förhållande till läsåret 2001/02 då motsvarande andel var 25 procent. Det innebär att majoriteten av helårsstudenterna läser på utbildningar med ojämn könsfördelning, med konsekvenser för den framtida arbetsmarknaden.
Inom utbildningar som leder till yrkesexamen inom vård- och omsorg respektive undervisning, där andelen män bland högskolenybörjarna är 14 respektive 25 procent, kan små positiva tendenser skönjas, men utvecklingen går mycket långsamt. De metoder för att minska den ojämna könsfördelningen som förefaller ge bäst resultat är alternativa antagningsvägar och ändrade utbildningsinriktningar. Andelen kvinnor inom tekniska utbildningar har ökat under en rad år men minskade till knappt 29 procent 2003 jämfört med 26 procent 2002.
Flera olika typer av insatser för att öka rekryteringen av studenter görs samtidigt som lärosätena betonar vikten av att skapa utbildningsmiljöer som inte stöter bort personer av underrepresenterat kön. Behovet av samordnade insatser från lärosäten och arbetsgivare betonas i Högskoleverkets rapport Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald - en uppföljning av Högskoleverkets utvärdering 1999/2000 (Högskoleverkets rapportserie 2003:31 R).
Andelen kvinnor inom grundutbildningen motsvaras inte av en lika stor andel kvinnor inom forskarutbildningen. Under de senaste tio åren har andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande ökat från 37 till 48 procent och bland aktiva forskarstuderande från 36 till 47 procent. Denna utveckling är positiv, men i förhållande till grundutbildningen är andelen kvinnor i forskarutbildningen lägre. Beroende på vetenskapsområde kan könsfördelningen vara mycket sned. Högskoleverket presenterade i rapporten Doktorandspegeln 2003 (Högskoleverkets rapportserie 2003:28 R) uppgifter som visar att kvinnliga doktorander uppfattar sin studiemiljö som mer utsatt än vad manliga doktorander gör. I syfte att öka andelen kvinnor inom forskarutbildningar där de är i minoritet anordnar lärosätena bl.a. mentorsprojekt, stöder examination av kvinnliga doktorander finansiellt och, vilket lyfts fram som framgångsrikt, uppmanar presumtiva kandidater att söka till forskarutbildningen.
Av professorerna vid universitet och högskolor är andelen kvinnor och män, 15 respektive 85 procent vilket innebär en ökning av andelen kvinnor med 7 procentenheter sedan 1995. Andelen kvinnliga professorer varierar mycket mellan olika ämnesområden. Flertalet universitet och högskolor har mål uppställda av
regeringen för att öka andelen kvinnor bland nya professorer under perioden 2001-2004. Flera lärosäten har kraftigt ökat denna andel under 2003, men vid många lärosäten måste ökningen fortsätta ytterligare för att det uppsatta målet skall uppnås. Samtidigt rapporterar några lärosäten att andelen kvinnliga professorer minskar. Totalt för de lärosäten som har mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer går utvecklingen i rätt riktning med 17 procent nyanställda kvinnliga professorer 2001, 20 procent 2002 och 23 procent 2003.
Flertalet universitet och högskolor har i enlighet med regleringsbrevet ställt upp jämställdhetsmål i frågan om andra lärarkategorier. Den förestående generationsväxlingen ger universitet och högskolor goda möjligheter att åstadkomma jämnare könsfördelning inom olika personalkategorier. Bland de många insatser som nämns för en jämnare könsfördelning bland lärarna återfinns positiv särbehandling, finansiellt stöd och uppmuntran till kvinnor att söka tjänster. Trots att könsfördelningen långsamt blir jämnare kvarstår många hinder för att uppnå en jämställd högskola. Kartläggningar gjorda vid lärosäten visar bl.a. på ojämlika arbetsvillkor mellan kvinnor och män.
I årsredovisningarna uppmärksammas den sneda könsfördelningen bland personer på ledande befattningar och behovet av insatser lyfts fram. Ledarskaps- och mentorsprogram för kvinnliga chefer och ledare liksom nätverk för kvinnliga ledare ses som viktiga instrument. Lärosätena pekar på att det främsta hindret för att nå jämställdhet är rådande maktstrukturer och betonar vikten av kunskap och medvetenhet om jämställdhetsfrågor.
Flera lärosäten arbetar aktivt för att genusperspektiv skall genomsyra all utbildning. För att så skall ske krävs att lärare har god kunskap i genusfrågor, vilket också betonas av lärosätena. Jämställdhets- och genuskunskap ingår i de flesta högskolepedagogiska utbildningar och även i många forskarhandledarutbildningar. Nationella sekretariatet för genusforskning noterar ett växande intresse för genuskunskap och ett snabbt växande antal doktorsavhandlingar med genusperspektiv. Sekretariatet har tillsammans med Högskoleverkets jämställdhetsråd fortsatt att ge ut skriftserien om genusperspektiv inom olika ämnen.
Analys och slutsatser
Regeringen ser med oro på den sneda könsfördelningen inom många utbildningar i högskolan. De könsstereotypa mönstren måste brytas för att åstadkomma jämställdhet i såväl högskolan som samhället i stort. Det är därför betydelsefullt att universiteten och högskolorna åstadkommer förändringar på detta område. En viktig aspekt för ökad medvetenhet och kunskap är genusperspektiv i såväl högskolepedagogisk som övrig utbildning. Regeringen anser också att stora insatser måste göras för att öka andelen kvinnor bland professorer och på andra ledande befattningar.
För universitet och högskolor med vetenskapsområde avser regeringen att i regleringsbrev för 2005 fastställa rekryteringsmål för kvinnliga professorer under perioden 2005-2008. För övriga högskolor avser regeringen att fastställa motsvarande rekryteringsmål gemensamt för lektorer och professorer.
8.2.10 Likabehandlingslagen
Diskrimineringsskyddet för studenter i högskolan har stärkts genom lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen som trädde i kraft den 1 mars 2002, syftar till att skydda studenter och sökande till högskolan mot trakasserier och diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Enligt lagen skall universitet och högskolor bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenternas lika rättigheter och vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts för trakasserier.
Varje lärosäte skall årligen upprätta en plan som skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder samt för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även innehålla en redogörelse för planerade åtgärder under det kommande året. I efterföljande års plan redovisas hur de planerade åtgärderna har genomförts.
Flertalet universitet och högskolor har i enlighet med lagen fastställt likabehandlingsplaner och även fastställt organisationen kring arbetet för likabehandling. Många lärosäten har tagit fram handlingsplaner för institutionerna och klargjort handläggningsrutiner för diskrimineringsärenden. Mycket av arbetet under året har handlat om informationsinsatser gentemot såväl studenter som personal och personalens kompetensutveckling. Till de vanligaste åtgärderna enligt likabehandlingsplanerna hör insatser för studenter med funktionshinder. Kartläggningar av studenternas upplevelser av olika former av trakasserier har genomförts eller påbörjats och ses många gånger som en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
8.2.11 Kompetensförsörjning
Myndigheternas kompetensförsörjning skall säkerställa att det finns personal med rätt kompetens för att uppnå verksamhetens mål, på både kort och lång sikt. Myndigheterna har själva ansvar för att trygga kompetensförsörjningen genom att attrahera, rekrytera och behålla den kompetens som behövs för att tillgodose högt ställda krav på kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet, tillgänglighet och tillmötesgående.
Antalet anställda inom universitet och högskolor var 53 100 (heltidsekvivalenter) 2003, vilket utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal. Exklusive doktorander var antalet anställda 43 900, vilket innebär en ökning med 3 procent jämfört med 2002.
År 2003 uppgick den forskande och undervisande personalen inom universitet och högskolor till 22 000 anställda (heltidsekvivalenter). Ungefär hälften av dessa har en doktorsexamen. Den forskande och undervisande personalen ökade med 4,2 procent under 2003 dvs. ungefär i samma takt som antalet helårsstudenter (4,4 procent).
Personalens genomsnittsålder är 44 år vid universitets-, högskole- och forskningsmyndigheterna (härefter kallat högskolemyndigheterna) jämfört med 45 år vid samtliga statliga myndigheter. Vid lärosäten med forskarutbildning utgör dock doktoranderna en stor grupp bland de yngre anställda. Andelen av personalen som är 55 år eller äldre är marginellt lägre inom högskolesektorn än inom statliga myndigheter totalt (25 respektive 26 procent).
Personalomsättningen inom högskolemyndigheterna är något större än för samtliga statliga myndigheter. Åldersstrukturen vid ett flertal lärosäten karaktäriseras av att det finns många äldre och många yngre, men få i mellanåldrarna. Detta hänger ihop med den stora expansionen av högskolan som ägde rum under 1960-talet och början av 1970-talet samt den senare expansionen under 1990-talet. Andelen av personalen som har utländsk bakgrund är betydligt högre inom högskolesektorn än inom staten som helhet, 17,9 procent respektive 10,4 procent.
Flera lärosäten har svårigheter att rekrytera personal inom vissa områden, t.ex. lärare inom vård- och omsorgsutbildningar. I samband med de stora pensionsavgångarna som inleds inom ett par år väntas rekryteringssvårigheterna öka. Högskoleverket konstaterar i rapporten Det framtida behovet av lärare vid universitet och högskolor (reg.nr 63-1608-03) att inom vissa områden, exempelvis rättsvetenskap, vård- och omsorgsutbildningar och vissa humanistiska ämnen, kommer generationsskiftet att bli kännbart, eftersom återväxten av lärare och forskare kommer att vara betydligt mindre än det antal som pensioneras. Det ökade antalet pensionsavgångar beräknas dessutom sammanfalla med att antalet ungdomar som uppnår högskoleålder ökar markant.
Lärosätena är väl medvetna om dessa problem och har vidtagit åtgärder för att minska eller avhjälpa dem. En strategi är att värna om den egna arbetsmiljön för att behålla kvalificerad personal. Här ingår kompetensutveckling med möjlighet till forskarutbildning och annan utbildning inom ramen för anställningen, ökade forskningsmöjligheter för lektorer, riktade satsningar på att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, lönepolicy samt policyprogram och handlingsplaner för jämställdhet och mångfald. En breddning av arbetsuppgifterna, pedagogisk utbildning och utbildning i genuskunskap samt jämställdhets- och mångfaldsfrågor ingår också i arbetet med att förbättra arbetsmiljön.
Lärosätena rapporterar samtidigt att ökad arbetsbelastning på såväl administrativ som undervisande personal har medfört en ansträngd arbetssituation. Inom universitets-, högskole- och forskningssektorn är sjukfrånvaron trots detta med sina 3,6 procent lägre än genomsnittet för statliga myndigheter totalt, där andelen är 4,8 procent enligt uppgifter till Arbetsgivarverket. Variationerna mellan lärosätena är dock stora.
Analys och slutsatser
De flesta lärosäten är väl medvetna om ökade rekryteringssvårigheter på grund av både kommande pensionsavgångar och konkurrens från andra arbetsgivare. Regeringen ser det som ytterst angeläget att lärosätena fortsätter att vidta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen av personal på kort och lång sikt och i detta arbete även beaktar jämställdhetsperspektivet. En stor del av lärosätenas mål för kompetensförsörjningen för 2003 har uppfyllts. I ett längre perspektiv kan det dock komma att uppstå kompetensförsörjningsproblem inom vissa områden. Det är därför angeläget att de mål för kompetensförsörjning som samtliga lärosäten upprättar följs upp även fortsättningsvis så att kompetensförsörjningen på längre sikt säkerställs.
8.2.12 Miljöledningsarbete
Statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till ett föredöme när det gäller att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. Regeringen har därför givit de flesta statliga myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssystem som ett verktyg för att förbättra och organisera miljöarbetet. Införande av miljöledningssystem innebär att myndigheterna integrerar miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten och sätter mål för miljöarbetet.
Universitet och högskolor har sedan 1997 i uppdrag att införa miljöledningssystem, vilket innebär att genomföra en miljöutredning, identifiera betydande miljöaspekter i verksamheten, fastställa miljöpolicy och miljömål för arbetet samt genomföra revisioner för kontinuerliga förbättringar.
Universitet och högskolor skall årligen återrapportera uppdraget avseende miljöledningssystem till regeringen. Av 35 lärosäten har 32 inkommit med redovisning för 2003. Av redovisningarna framgår att alla svarande lärosäten utom ett har fastställt en miljöpolicy och att nästan var fjärde lärosäte har inkluderat miljöledningsarbete i verksamhetsplaner eller motsvarande.
Fokus i lärosätenas miljöledningsarbete ligger fortfarande på den direkta miljöpåverkan som t.ex. energiförbrukning, transporter och avfallsfrågor. Den indirekta miljöpåverkan, som uppnås genom lärosätenas huvuduppgifter - utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället - omfattas i något mindre grad av miljöledningsarbetet. Tre av fyra lärosäten har inkluderat utbildning i miljöledningsarbetet men endast hälften har tagit med forskningen bland verksamhetens betydande miljöaspekter.
Under 2003 har delar av Göteborgs universitet certifierats enligt International Organization for Standardization (ISO) 14001 och Eco Management and Audit scheme (EMAS). Högskolan i Gävle siktar mot en certifiering under 2004.
Analys och slutsatser
Av rapporteringen kan en tydlig utveckling av miljöledningsarbetet vid lärosätena utläsas. Allt fler arbetar t.ex. med miljömål och antalet interna revisioner av miljöledningssystemen har ökat. Sedan ett flertal år har vissa högskolor certifierats enligt internationella standarder och regelverk för miljöledningssystemets utformning och innehåll.
8.3 Särskilda frågor
8.3.1 Anslagsberäkningar
Lärosätenas anslag och anslagsposter för grundutbildning och forskning har för budgetåret 2005 pris- och löneomräknats med 1,01 procent.
Samtliga universitet och högskolor har sedan budgetåret 2002 erhållit särskilda medel för högskolepedagogisk utbildning av lärare. Medlen har anvisats under en särskild anslagspost under respektive lärosätes grundutbildningsanslag. Dessa medel har från och med budgetåret 2005 förts till respektive lärosätes takbelopp. Se vidare kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Pedagogisk förnyelse.
8.3.2 Ersättningsbelopp
Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2005 vara:
Tabell 8.9 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Kronor
Utbildningsområde
Ersättning för en helårsstudent
Ersättning för en helårsprestation
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt
17 217
16 958
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt
43 431
37 421
Vård
48 241
41 783
Odontologiskt
39 893
46 471
Medicinskt
53 908
65 572
Undervisning 1
31 490
37 086
Övrigt 2
36 441
29 602
Design
128 583
78 342
Konst
182 547
78 372
Musik
110 932
70 141
Opera
264 364
158 146
Teater
255 635
127 329
Media
260 874
208 971
Dans
179 788
99 343
Idrott
93 688
43 356
1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.
2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.
9 Studiestödsverksamhet
Samtliga anslag presenteras under utgiftsområde 15.
9.1 Omfattning
Studiestödsverksamheten finansierar i huvudsak studerandes levnadsomkostnader under utbildning.
Syftet med studiestödet är att personer skall kunna studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder.
Verksamheten rymmer flera olika stödformer som består av bidrag och lån. Stöden är till stor del generella och vissa av dem är renodlade bidrag. Utgifterna på statsbudgeten för verksamheten beräknas uppgå till cirka 21 miljarder kronor årligen och utgör främst transfereringar i form av bidrag. Studielånen finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret (RGK). Upplåningen uppgick till 120 miljarder kronor under 2003. Utgifter för ränte- och avskrivningskostnader belastar dock statsbudgeten. Drygt 900 000 studerande får någon form av studiestöd årligen. Under 2003 hade drygt 1,4 miljoner låntagare en studieskuld. Stöden hanteras av Centrala studiestödsnämnden (CSN), Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS), Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Specialpedagogiska institutet (SIT), Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Målen för de myndigheter som har att hantera studiestöden är att upprätthålla en god balans mellan effektiv ärendehantering, god service och hög rättsäkerhet. Specifika mål uppställs i myndigheternas respektive regleringsbrev eller i särskilda riktlinjer.
9.2 Insatser
9.2.1 Insatser inom verksamhetsområdet
Perioden 1997 - 2002 kännetecknades av en kraftig expansion inom både den grundläggande högskoleutbildningen och vuxenutbildningen. De senaste årens reformer på studiestödsområdet syftar till att få ett väl fungerande studiestöd som svarar mot den utbyggda utbildningskapaciteten. Det nuvarande studiemedelssystemet infördes den 1 juli 2001. Det är ett samlat studiestöd för studerande på såväl grundskole- och gymnasienivå som högskole- och annan eftergymnasial nivå. För att underlätta övergången till det nya systemet har särskilda övergångsbestämmelserna gällt fram till halvårsskiftet 2003. Samtidigt med reformen förändrades stödet vid kortare studier. Under 2003 har studiemedelssystemet kompletterats med ett nytt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. En ny myndighet, ÖKS, inrättades 2001 i syfte att stärka rättssäkerheten för de studerande. Vidare flyttades administrationen av korttidsstödet från CSN till LO, TCO och Sisus.
Studiehjälp
Syftet med studiehjälpen är att minska betydelsen av ekonomiska, geografiska och sociala hinder för gymnasiala studier. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Stöd lämnas för utbildning på gymnasial nivå i regel fr.o.m. kvartalet efter det att den studerande fyllt 16 år t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. Inackorderingstillägg kan lämnas till studerande som är yngre. Studiehjälp lämnas fr.o.m. den 1 januari 2003 under tio månader per år, i stället för som tidigare under nio månader.
Studiebidraget följer beloppsmässigt det allmänna barnbidraget och uppgår för närvarande till 950 kronor per studiemånad. Hemkommunen har ansvaret för att ge ekonomiskt stöd till elever inom det offentliga skolväsendet som behöver inackordering. Elever vid läroanstalter och utbildningar utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor m.fl.) som behöver inackordering kan i stället få inackorderingstillägg enligt studiestödslagen. Extra tillägg kan efter ansökan lämnas till elever från inkomstsvaga hushåll.
Under 2003 har studiehjälpen varit föremål för översyn. Studiehjälpsutredningens betänkande, Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28), har remissbehandlats under 2003. Som ett led i beredningsarbetet av betänkandet har en promemoria, Ett nytt studiestöd till unga studerande (dnr U2004/418/SV), utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorian har remissbehandlats.
Studiemedel
Studiemedel, i form av bidrag och lån, skall verka rekryterande och därmed bidra till att fler deltar i utbildning. Stödet skall ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel skall ha en god effekt på samhällets ekonomiska hushållning över tid. Avsikten med studiemedelssystemet är att alla studerande, oavsett utbildningsnivå, skall kunna finansiera sina studier med studiemedel.
Studiemedlet, i dess nuvarande utformning, är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande (20 år och äldre) på grundskole- och gymnasienivå. Till den senare gruppen hör studerande i bl.a. kommunal och statlig vuxenutbildning samt folkhögskolor. Systemet är generellt till sin karaktär, vilket innebär att alla som uppfyller vissa grundläggande villkor har rätt till stödet.
Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen är skattefri och pensionsgrundande. Totalbeloppet är knutet till prisbasbeloppet och för 2004 är beloppet 1 725 kronor per vecka. Det finns två bidragsnivåer: en generell och en högre nivå. Det generella bidraget uppgår till 34,5 procent av totalbeloppet (593 kronor per vecka för 2004). Det högre bidraget, som lämnas inom en begränsad resursram för studier främst på grundskole- och gymnasienivå till studerande som är minst 25 år, uppgår till 82 procent av totalbeloppet (1 414 kronor per vecka för 2004).
Studiemedlets totalbelopp lämnades oförändrat i samband med studiemedelsreformen. Däremot ändrade CSN utbetalningen av stödet från nio till tio tillfällen per studieår.
Det högre bidraget lämnas fr.o.m. den 1 januari 2004 inte längre för studier på gymnasial nivå till dem som redan har en treårig gymnasial utbildning. De studerande erbjuds i stället det generella bidraget vid repetitions- och kompletteringsstudier.
Nuvarande studiemedelssystem har varit i bruk i tre år. Vissa smärre regeljusteringar har gjorts under denna period. CSN har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning av reformen. I uppdraget betonades att myndigheten skulle följa utvecklingen av reformen, framför allt de nya inslagen i systemet, men att systemet skulle ligga fast. Rapporten lämnades under våren 2004. Myndigheten framför i denna vissa förslag till regeländringar som nu bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med vissa förslag avseende bl.a. återbetalningsreglerna. CSN har också till regeringen redovisat principerna för fastställande av studiemedelsbelopp för studielån vid studier utomlands.
Vidare gav regeringen CSN i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna i de äldre återbetalningssystemen för utlandsboende. Uppdraget har redovisats i en rapport som har remissbehandlats under våren 2004. Regeringen avser att återkomma med förslag i denna fråga till riksdagen.
Regeringen har, efter förslag från Folkbildningsrådet samt Tolk- och översättarinstitutet, beslutat att utbildningar vid folkhögskola till tolk mellan hörande och barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade i studiestödshänseende skall betraktas som eftergymnasiala. Ändringen syftar till att studerande vid dessa utbildningar skall kunna få studiemedel under hela utbildningstiden. Förändringen gäller från och med den 1 juli 2004.
ÖKS har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa förtydliganden av bestämmelserna som rör bedömning av tidigare utländsk utbildning vid beviljning av studiemedel. Skrivelsen kommer efter remissbehandling att beredas inom Regeringskansliet.
Rekryteringsbidrag
Sedan den 1 januari 2003 kompletteras studiemedelssystemet med ett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Rekryteringsbidraget har inte inordnats i studiemedelssystemet, men harmonierar i stora delar med detta. Bidraget är avsett att användas inom ramen för kommunens uppsökande verksamhet för att stimulera kortutbildade vuxna som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att uppnå studiemålen. Rekryteringsbidraget kan lämnas till personer som är minst 25 år för studier på grundskole- och gymnasienivå. Personer som under de senaste fem åren har studerat med studiestöd kan inte komma ifråga för stödet. Bidraget, som får lämnas under högst 50 veckor, är skattefritt och pensionsgrundande. Bidraget lämnas med ett generellt belopp som motsvarar vad som maximalt kan utgå i form av studiebidrag och studielån i studiemedel. Beloppet uppgår under 2004 till 1 725 kronor per vecka. Även ett högre bidragsbelopp kan i vissa fall utgå som under 2004 uppgår till 2 114 kronor per vecka. Bidraget handhas och beslutas delvis av sökandens hemkommun, delvis av CSN. Hemkommunen, vars ställningstagande är bindande för CSN, bedömer om den sökande tillhör målgruppen för bidraget medan CSN beslutar om övriga villkor för bidraget är uppfyllda. Bidraget lämnas inom en begränsad resursram.
Skolverket, som haft regeringens uppdrag att utvärdera rekryteringsbidraget, har under våren 2004 lämnat en rapport om det första årets erfarenheter.
För att minska risken för friställning och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommuner eller landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, ges 6 000 personer möjlighet att under perioden den 1 juli 2004 - 31 december 2005 studera under 40 veckor på halvtid inom kommunal vuxenutbildning eller högskola. Utbildningen skall kunna kombineras med fortsatt arbete på halvtid, s.k. kombinationsutbildning, och deltagarna är berättigade till rekryteringsbidrag för halvtidsstudier. På så sätt avlastas den kommunala ekonomin samtidigt som kommunerna får ett stöd för sin långsiktiga kompetensförsörjning.
Vuxenstudiestöd
Studiestödsformerna särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) upphörde i och med studiestödsreformen den 1 juli 2001, men lämnades enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003.
Korttidsstöd
Avsikten med bidrag vid korttidsstudier är att via uppsökande verksamhet rekrytera kortutbildade till studier av mindre omfattning för att på så sätt skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt längre kompetenshöjande utbildning.
Bidrag kan lämnas vid studier i mindre omfattning, dels på grundskole- eller gymnasienivå, dels vid studier om funktionshinder. Vidare kan bidrag lämnas vid studier i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Stöd lämnas i form av korttidsbidrag, internatbidrag eller bidrag per dag eller timme till studerande inom särvux. Sisus handhar bidraget i den del det avser studier inom särvux och studier som rör funktionshinder eller som är särskilt anpassade för studerande med funktionshinder. LO och TCO administrerar stöden i övrigt.
Bidraget vid korttidsstudier och bidraget till studerande inom särvux lämnas per dag med ett belopp som är knutet till prisbasbeloppet. År 2004 motsvarar detta 640 kronor. Internatbidraget lämnas per dygn med den faktiska kostnaden, dock högst med 393 kronor för 2004.
TUFF-ersättning
Statsbidrag för teckenspråksutbildning, s.k. TUFF - ersättning, kan lämnas för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk. En del av statsbidraget hanteras av Specialpedagogiska institutet och avser anordnandet av utbildningen. Den andra delen avser ersättning till deltagare i utbildningen. Sådan ersättning kan utgå med 75 kronor per timme under vilken deltagaren förlorar arbetsinkomst eller motsvarande på grund av deltagandet i utbildningen. Dessutom kan resekostnadsersättning utgå. CSN hanterar bidraget.
Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag)
Till studiestödet räknas också bidrag enligt förordningen om bidrag till vissa funktionshindrade elever. Detta bidrag, som administreras av CSN, lämnas till elever dels i utbildning för döva eller hörselskadade, dels i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar. Bidrag lämnas för resor, kost och logi samt även för sådana särskilda kostnader i samband med studierna som är merkostnader på grund av funktionshindret. Det lämnas endast för den del av kostnaderna som överstiger den ersättning eleven får i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Utredningsförslag om förändringar inom studiestödsverksamheten
Studiesociala utredningen
En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden inklusive studieuppehåll. Uppdraget har bl.a. inneburit att kartlägga studiemedelssystemets samspel med andra trygghetssystem. Utredningen har även haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för att underlätta den ekonomiska situationen för studerande som är familjeförsörjare genom att införa ett barntillägg till studerande. Den studiesociala utredningen har slutfört sitt uppdrag och i december 2003 överlämnat betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) till regeringen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.
Studiehjälpsutredningen
Som tidigare nämnts har studiehjälpen för elever i gymnasieskolan varit föremål för översyn. Studiehjälpsutredningens betänkande, Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28), har remissbehandlats under 2003. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Internationella frågor
Studiestöd betraktas enligt EG-rätten som en social förmån. De närmare förutsättningar som styr prövningen av rätten till svenskt studiestöd är främst rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen och domstolspraxis. I förordningen finns en grundläggande regel om likabehandling i fråga om sociala förmåner. Migrerande arbetstagare och egenföretagare som är medborgare i ett medlemsland, skall i ett annat medlemsland ha rätt till samma sociala förmåner, dvs. även studiemedel, som landets egna medborgare. Unionsmedborgarens familjemedlemmar omfattas också av likabehandlingen. Regelverket på detta område har varit föremål för en översyn och ett nytt direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjer har nyligen antagits. Avsikten har varit att samla befintlig lagstiftning i en enda rättsakt och därigenom upprätta ett enda system som är tillämpligt på alla kategorier av personer (arbetstagare, egenföretagare, studenter, icke-yrkesverksamma) samt att beakta EG-domstolens praxis. Även i andra EG-direktiv berörs frågor kring studiestödet. Anpassningar i det nationella regelverket på studiestödsområdet kan därför bli aktuella, t.ex. vad gäller möjligheten att studera utomlands med studiemedel.
Studiestödsadministration
För CSN har de stora strukturella förändringarna inom studiestödsverksamheten under de senare åren inneburit att studiestödet blivit enklare att administrera. Möjligheten till maskinell hantering av ärenden har ökat. CSN har därför under 2003 infört en ny kontorsorganisation och verksamheten bedrivs nu vid 13 kontor förutom huvudkontoret i Sundsvall. Syftet har varit att öka kostnadseffektiviteten och rättssäkerheten men samtidigt bibehålla en hög service. Omstruktureringarna har också syftat till att finna långsiktiga lösningar och väl fungerande arbetssätt inom telefonservicen.
CSN har i en skrivelse till regeringen redovisat ett förslag till en försöksverksamhet med 24-timmarsmyndighet. Ambitionen är att på sikt kunna erbjuda allmänheten elektroniska tjänster inom hela myndighetens verksamhetsområde. Frågan har anknytning till möjligheten att utföra självbetjäningstjänster och via Internet få tillgång till personuppgifter och annan information samt utföra vissa rättshandlingar. Frågan bereds nu i Regeringskansliet. Myndigheten har också i en skrivelse redovisat ett förslag till en försöksverksamhet med förskottsutbetalning av studiemedel. Även detta förslag bereds vidare i Regeringskansliet.
Vidare har CSN med anledning av ett regeringsuppdrag redovisat omfattningen av myndighetens studiesociala verksamhet bortsett från beviljning, utbetalning och återbetalningsverksamhet. Myndigheten har även under året lämnat en rapport om verksamheten som bedrivs kring personskadeskyddet.
Regeringen gav i maj 2003 LO, TCO och Sisus i uppdrag att gemensamt genomföra ett utvecklingsarbete i syfte att finna samordnings- och effektivitetsvinster i hanteringen av korttidsstöden. Uppdraget redovisades den 30 december 2003.
ÖKS har löpande hållit regeringen informerad om sina iakttagelser i samband med tillämpningen av reglerna för studiestöd.
9.2.2 Insatser inom andra verksamhetsområden
Under studietiden fungerar studiestödssystemet tillsammans med andra trygghetssystem. Förändringar i ett trygghetssystem får ofta följdverkningar inom andra områden. Vissa anpassningar har under året därför gjorts i reglerna för studiestöd till följd av reformer och förändringar på andra områden.
9.3 Resultatbedömning
9.3.1 Resultat
Tabell 9.1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2003 för vissa studiestöd1
Studiestöd/studiestödstagare
Antal
2000
Antal
2001
Antal
2002
Antal
2003
Varav kvinnor
2003
Utbetalt bidrag
2003 (mnkr)
Utbetalt i lån
2003 (mnkr)
Studiehjälp
386 453
388 490
398 721
408 722
48,7 %
3 059,2
-
Studiemedel
419 771
436 083
472 879
467 076
60,0 %
7 935,52
11 621,2
varav
Grundskolenivå
12 090
16 228
20 232
17 197
68,9 %
302,5
82,0
Gymnasienivå
92 719
94 791
110 868
100 257
63,2 %
1 679,2
1 254,0
Eftergymnasial nivå
282 075
293 120
310 639
320 227
58,6 %
5 582,2
8 895,8
Utlandsstudier
32 887
31 884
31 140
29 395
62,5 %
371,6
1 389,5
Studiemedelsräntor och
avskrivningar
-
-
-
-
-
5 094,3
-
Rekryteringsbidrag
-
-
-
21 388
71,0 %
894,2
-
Vuxenstudiestöd3
153 830
114 114
56 071
16 593
74,3 %
193,2
24,4
varav
UBS
68 049
50 469
34 668
12 162
74,1 %
73,1
-
SVUX
26 308
22 257
8 946
2 193
77,3 %
70,3
14,8
SVUXA
52 188
36 531
10 359
1 708
72,2 %
43,0
8,6
NT-SVUX4
5 727
3 635
1 391
355
60,9 %
2,6
0,7
Särskilt vuxenstudiestöd vid
vissa lärarutbildningar
1 558
1 222
707
175
93,7 %
4,2
0,4
Totalt
960 054
938 687
927 671
913 779
55,6 %
17 176,4
11 646
Källa: CSN, Årsredovisning, 2000 till 2003 samt CSN:s databas.
1 Antalet stödtagare redovisade för olika skolformer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera skolformer under en period och räknats under varje skolform. Beloppen är exkl. avgifter för statlig ålderspension.
2 Beloppet är hämtat från CSN:s produktionssystem och avviker något från utfall enl. Årsredovisning för staten (7 906,1 mnkr).
3 Jämförelser med tidigare statistik över antalet studerande per utbildningsnivå är inte fullt ut jämförbar, beroende på att SVUX och SVUXA har avskaffats och att det högre bidraget i studiemedelssystemet har tillkommit.
4 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
De siffror som redovisas i detta kapitel kommer om inget annat anges från CSN:s årsredovisning 2003.
Under verksamhetsåret 2003 fick drygt 900 000 studerande studiestöd. Under året fick, utöver de studerande som redovisas i tabellen, cirka 11 500 personer bidrag vid korttidsstudier och cirka 1 100 högskolestuderande med synskada eller läshandikapp erhöll studielitteratur. Vidare fick närmare 260 föräldrar bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk och cirka 430 gymnasieelever med funktionshinder fick bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna.
Unga studerande på gymnasienivå
Studiehjälp
Studerande under 20 år som läser på gymnasial nivå kan få studiehjälp. Under 2003 lämnades studiehjälp till cirka 400 000 studerande, vilket är en ökning med cirka tre procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet studerande som fått studiehjälp är starkt förknippad med befolkningsutvecklingen i åldrarna 16-19 år. Drygt 98 procent av de elever som avslutar grundskolan går direkt vidare till gymnasiala studier.
Antalet studerande som fick inackorderingstillägg var cirka 7 800, vilket är en ökning med drygt 13 procent jämfört med 2002. Det ökade behovet av inackorderingstillägg kan till stor del förklaras av att antalet friskolor har ökat under de senaste åren.
Det behovsprövade extra tillägget lämnades till närmare 16 500 studerande, vilket är en minskning med cirka fem procent jämfört med föregående år.
Av det totala antalet studerande som haft studiehjälp var 49 procent kvinnor. De allra flesta studerande med studiehjälp, närmare 97 procent, återfanns inom gymnasieskolan medan ett litet antal studerande fick studiehjälp för studier inom bl.a. folkhögskola och kommunal vuxenutbildning.
Utgiften för studiehjälp uppgick under budgetåret 2003 till cirka 3 100 miljoner kronor.
CSN har under året presenterat en forskningsrapport, Studiehjälp - utbildningspolitiskt medel och välfärdspolitiskt mål, där stödets måluppfyllelse analyserats.
Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag)
RG-bidrag lämnas för kostnader vid viss gymnasieutbildning för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt till svårt rörelsehindrade elever i särskilt anpassad utbildning. Under 2003 fick drygt 400 studerande sådant bidrag. Utgiften för RG-bidraget uppgick under året till cirka 30 miljoner kronor.
Vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå
Studiemedel
Studerande över 20 år på grundskole- och gymnasienivå kan få studiemedel. Studiemedel utgår med en generell eller högre bidragsnivå. Under 2003 fick närmare 17 200 studerande studiemedel för studier på grundskolenivå, vilket är en minskning med cirka 14 procent jämfört med 2002. Av de studerande på grundskolenivå fick drygt hälften studiemedel med den högre bidragsnivån.
Tabell 9.2 Antal studerande med studiemedel (högre bidraget) grundskole- och gymnasienivå1
2002
2003
Grundskolenivå
Studiebidrag 82 %
10 958
9 385
Lån 18 %
4 620
3 568
Gymnasienivå
Studiebidrag 82 %
36 539
30 472
Lån 18 %
24 032
19 286
Totalt
Studiebidrag 82 %
47 497
39 857
Lån 18 %
28 652
22 854
1 Antalet studiemedelstagare redovisade för olika nivåer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera nivåer under en period och räknats under varje nivå.
Närmare 100 300 personer fick studiemedel för studier på gymnasienivå under 2003. Det är en minskning med drygt nio procent jämfört med föregående år. Regeringen bedömer att den minskade efterfrågan på studiemedel bland vuxenstuderande beror på ett minskat antal utbildningsplatser.
Av de vuxna studerande på gymnasial nivå fick cirka 30 procent studiemedel med den högre bidragsnivån. Av de studerande på gymnasial nivå läser 68 procent inom kommunal vuxenutbildning medan övriga är fördelade på folkhögskola, gymnasieskola, basår vid universitet och högskolor samt kompletterande utbildningar.
Utgiften för studiebidrag till vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå har under budgetåret 2003 uppgått till cirka 2 000 miljoner kronor.
Lånebenägenheten, dvs. antalet personer som tar lån i förhållande till antalet studerande som har rätt till bidrag, sjönk något jämfört med tidigare år bland de studerande på grundskole- och gymnasienivå. Under 2003 tog närmare 64 procent av de studerande lån.
Tilläggslån lämnades under 2003 till närmare 250 studerande på grundskolenivå, vilket är en minskning med cirka 100 personer jämfört med föregående år. På gymnasial nivå lämnades tilläggslån till cirka 4 900 studerande, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med 2002. Även antalet studerande som fick merkostnadslån minskade under 2003. Endast 28 studiestödstagare på grundskolenivå lämnades sådant lån. På gymnasial nivå fick cirka 3 800 studerande merkostnadslån, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med föregående år.
Rekryteringsbidrag
Studerande som är minst 25 år och som läser på grundskole- eller gymnasienivå kan i vissa fall få rekryteringsbidrag. Rekryteringsbidraget kan utgå med ett generellt eller ett högre belopp. Under 2003 fick cirka 21 000 vuxenstuderande rekryteringsbidrag, varav cirka 4 100 fick bidrag för studier på grundskolenivå, cirka 14 600 för studier på gymnasienivå och närmare 2 700 för studier på båda nivåerna. Drygt 53 procent av de studerande fick det högre beloppet. Majoriteten, närmare 92 procent, studerade inom kommunal vuxenutbildning. Drygt 29 procent av bidragstagarna var män. Av det totala antalet studerande med rekryteringsbidrag under 2003 har närmare 75 procent rekryterats från målgruppen arbetslösa, drygt 22 procent från gruppen som riskerar arbetslöshet och närmare tre procent från gruppen personer med funktionshinder som behöver extra studietid för att uppnå studiemålen. De allra flesta, 93 procent, har läst på heltid. Endast två procent har valt en studietakt på 20 procent. Den totala utgiften för rekryteringsbidraget under 2003 uppgick till närmare 1 200 miljoner kronor inklusive statlig ålderspensionsavgift.
Diagram 9.1 Andel studerande med rekryteringsbidrag fördelat per målgrupp 2003
Korttidsstöd
Korttidsstöd kan lämnas vid studier i mindre omfattning dels på grundskole- eller gymnasienivå, dels vid studier om funktionshinder. Sisus har under 2003 lämnat bidrag till närmare 5 500 studerande, varav cirka 260 studerande inom särvux. Av dessa var 60 procent kvinnor. LO har under samma period lämnat bidrag till cirka 5 200 personer, varav 55 procent var kvinnor. TCO lämnade bidrag till cirka 800 personer. Totalt sett har ungefär 11 500 personer fått bidrag till kortare studier under 2003, vilket är en minskning med drygt 5 500 personer jämfört med 2002.5 Regeringen konstaterar att minskningen av antalet studerande med korttidsstöd i huvudsak beror på att riksdagen under 2002 tillfälligt anslog extra medel för stödet och att denna möjlighet saknades för 2003. Från och med 2004 har riksdagen ökat resurserna med 25 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner kronor avser administration av stödet.
Den totala utgiften för korttidsstöden under 2003 uppgick till drygt 37 miljoner kronor.
TUFF - ersättning
Föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk kan i vissa fall få ersättning för studier i teckenspråk. Under 2003 fick cirka 260 föräldrar bidrag till kostnader för sådan utbildning. Den totala utgiften för under året uppgick till cirka tio miljoner kronor.
Vuxenstudiestöd
Studiestödsformerna SVUX och SVUXA upphörde i och med studiestödsreformen 2001, men lämnades enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003. Särskilt utbildningsbidrag (UBS) upphörde den 31 december 2002. Den totala utgiften för vuxenstudiestöden under 2003 uppgick till cirka 190 miljoner kronor.
Studerande på eftergymnasial nivå
Studiemedel
Studerande som läser på eftergymnasial nivå kan få studiemedel med en generell bidragsnivå. Studiemedel med en högre bidragsnivå kan dock lämnas för utbildningsprogram som leder till en yrkesteknisk examen, specialpedagogexamen och specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Under 2003 har antalet studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå ökat med närmare 10 000, motsvarande tre procent, till totalt 320 200 personer. Av dessa studerade 92 procent inom grundläggande högskoleutbildning. Drygt åtta procent fick studiemedel för annan eftergymnasial utbildning, t.ex. kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning. Cirka 200 personer fick studiemedel för forskarutbildning. Studiemedel med den högre bidragsnivån lämnades till cirka 1 200 studerande.
Lånebenägenheten sjönk något under året. Cirka 82 procent av studiemedelstagarna hade lån under 2003 jämfört med cirka 83 procent föregående år.
Under 2003 lämnades tilläggslån till cirka 23 500 studerande, vilket är en ökning med cirka 21 procent jämfört med 2002. Merkostnadslån lämnades till närmare 30 000 studerande, vilket är en minskning med cirka nio procent jämfört med föregående år.
Den totala utgiften för studiebidrag på eftergymnasial nivå under 2003 uppgick till cirka 5 600 miljoner kronor.
Högskolestuderande med studielitteratur
Högskolestuderande med synskada eller annat läshandikapp kan få studielitteratur genom TPB. Under året fick cirka 1 100 studerande studielitteratur, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med föregående år. Den genomsnittliga kostnaden per studerande var närmare 32 000 kronor, vilket är en minskning med cirka 21 procent jämfört med föregående år.6 Den totala utgiften för studielitteratur till högskolestuderande under 2003 uppgick till cirka 27 miljoner kronor.
NT-SVUX m.m.
Under åren 1995-2002 genomfördes en särskild satsning på naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar med ett förmånligt stöd, särskilt vuxenstudiestöd (NT-SVUX). Satsningen omfattade drygt 10 000 personer. Under 2003 har cirka 350 studerande fått retroaktiva utbetalningar av stödet.
Syftet med satsningen var dels att öka den tekniska och den naturvetenskapliga kompetensen, dels att hantera en arbetsmarknad med hög arbetslöshet.
Högskoleverket och CSN fick 2002 regeringens uppdrag att utvärdera satsningen på NT-SVUX och uppdraget redovisades den 1 oktober 2003. Utvärderingen visar att de som deltog i den hade goda studieresultat och fick arbete efter utbildningen. Av det totala antalet studerande i satsningen var 44 procent kvinnor. Utvärderingen visar dock att gruppen som nåddes av satsningen var för vid eftersom relativt många av dem som deltog ändå hade tänkt påbörja en sådan utbildning. Det särskilda studiestödet NT-SVUX får ändå anses haft en bidragande roll när det gäller att locka fler kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar.
I och med studiestödsreformen 2001 avskaffades det särskilda vuxenstudiestödet till studerande vid vissa lärarutbildningar. Stödet lämnades dock enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003. Under året fick 175 studerande sådant stöd. Studerande vid dessa utbildningar omfattas nu av studiemedelssystemets högre bidragsnivå.
Den totala utgiften för bidrag till studerande med särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar och NT-SVUX uppgick under året till cirka sju miljoner kronor.
Studerande utomlands
Studiehjälp
Studerande under 20 år kan i vissa fall få studiehjälp för gymnasiala studier utomlands. Sådant stöd lämnades till 740 studerande under 2003, vilket är en minskning med ungefär tio procent jämfört med föregående år. Sådant stöd lämnas normalt inte för studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola. Den totala utgiften för studiehjälp vid studier utomlands under året uppgick till cirka fyra miljoner kronor.
Studiemedel
Studiemedel kan lämnas för studier utomlands. Rätten till stöd på gymnasial nivå utanför Norden är dock begränsad. Under 2003 fick cirka 28 800 studerande studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, vilket är en minskning med sex procent jämfört med 2002. Minskningen avser studerande som på egen hand söker utbildning utomlands, medan antalet studerande på utbytesprogram i stället ökade. Även antalet studerande med studiemedel för gymnasiala studier utomlands minskade under 2003 och uppgick till cirka 600 studerande, vilket är en minskning med cirka 14 procent jämfört med föregående år.
Utgiften för studiebidrag vid eftergymnasiala studier utomlands var cirka 360 miljoner kronor under 2003. Motsvarande utgift för studiebidrag vid gymnasiala studier utomlands under året uppgick till sju miljoner kronor.
För samtliga utlandsstuderande med studiemedel var lånebenägenheten i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år. Drygt 88 procent av de studerande utomlands tog studielån. Av det totala antalet utlandsstuderande med studiemedel var 38 procent män.
Återbetalare
Sedan den 1 juli 2001 är tre olika återbetalningssystem i bruk parallellt. Det totala antalet låntagare under 2003 var cirka 1,4 miljoner personer. Låntagarnas skuld till CSN uppgick till cirka 160 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem procent jämfört med föregående år.
Cirka 200 000 personer har lån enbart i det nya systemet (annuitetslån). Drygt 500 000 personer har lån enbart tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 (studielån) och cirka 350 000 personer har endast lån tagna före 1989 (studiemedel). Närmare 8 500 låntagare har lån i alla tre systemen och cirka 250 000 personer har lån i de två senare systemen.
Studiestödsadministration
CSN har under 2003 fortsatt att utnyttja tekniska lösningar i administrationen för att öka effektiviteten. Dessutom har antalet inkomna ärenden till CSN minskat.
De i tabellen redovisade resultaten tyder på att ärendehanteringen har förbättrats. Däremot har telefonservicen där personlig service begärts försämrats.
Tabell 9.4 Nyckeltal för CSN:s verksamhet
Tusental och procent
Verksamhet
2000
2001
2002
2003
Antal besök webbsida
1 900
3 200
5 5501
6 300
Antal besök webbsvar
950
1 600
1 990
2 300
Antal besök datasvar
1 300
1 500
1 200
830
Antal telefonsamtal
begär personlig service
1 275
1084
1 798
1 757
Antal besvarade telefonsamtal
1 275
1 084
1 382
1 212
Andel besvarade samtal inom 3 minuter
-
-
58
38
Antal ansökningar2
- tilldelning
-
757
693
650
Andel avklarade ärenden inom 3 veckor3
- studiemedel
-
55
70
74
Andel avklarade ärenden inom 3 veckor - utlandsstudier
-
44
52
49
1 Korrigering av tidigare redovisade uppgifter i CSN:s årsredovisning för 2002.
2 Dessutom administrerar CSN studiebidrag till studerande i gymnasieskolan. Bidrag lämnas utan ansökan. Under 2003 fick cirka 400 000 studerande studiebidrag.
3 Uppgiften avser handläggningstid, dvs. den tid som går från det att ärendet kommer in till myndigheten och till dess att beslutet har expedierats.
För att förbättra tillgängligheten har myndigheten därför, förutom de möjligheter som utvecklingen av den moderna tekniken erbjuder med bl.a. självservicetjänster, intensifierat arbetet med att utbilda vidareinformatörer. Därutöver erbjuder CSN regelmässigt service på universitet och högskolor genom att personal från myndigheten finns tillgänglig i samband med terminsstarterna.
Det totala antalet ansökningar om studiestöd har minskat med sex procent. Minskningen gäller för praktiskt taget alla studiestöd. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen för myndighetens tilldelnings- och återbetalningsverksamhet att den genomsnittliga tiden för ärendehandläggning skulle kortas. Målet var också att andelen beslut i studiestödsärenden som kan hanteras maskinellt skulle öka. Under året har handläggningstiden för studiemedel för studier i Sverige förkortats från 20 till 17 dagar. Andelen studiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har ökat till totalt 29 procent. För det nya rekryteringsbidraget som i stor utsträckning kunnat hanteras maskinellt, var handläggningstiden kortare än en vecka.
CSN administrerar tre parallella återbetalningssystem. De två senare systemen är svårare att administrera jämfört med det äldsta systemet bl.a. på reglernas utformning. De återbetalningsskyldiga debiteras ett årsbelopp, som kan sättas ned p.g.a. ett antal trygghetsregler. Andelen låntagare som ansöker om nedsättning av årsbeloppet är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år. Jämfört med 2001 minskade antalet ärenden avsevärt. Över 90 procent av nedsättningsärendena beslutades inom tre veckor och en majoritet av dessa hanterades maskinellt, vilket var en ökning jämfört med 2002.
Studerande som inte haft rätt till det studiestöd som betalats ut får beslut om återkrav. För närvarande har cirka 100 000 personer någon form av obetalda återkrav.
Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen för myndighetens service och information bl.a. att andelen inkommande samtal som besvaras och andelen inkommande samtal som besvaras inom tre minuter skulle öka. Även andelen nöjda kunder skulle öka. Under 2003 har det totala antalet besvarade samtal emellertid minskat med tolv procent och den andel samtal som besvarades inom tre minuter har också minskat. Däremot har utnyttjandet av självservicetjänsterna på webbplatsen ökat. Kundundersökningen som gjordes förra året visar att andelen nöjda kunder är oförändrad jämfört med året dessförinnan.
ÖKS har till uppgift att pröva överklaganden av beslut om studiestöd. Under 2003 inkom drygt 5 300 ärenden, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. Av de närmare 6 000 ärenden som hanterades under året beslutades 88 procent av myndighetens direktör och tio procent av nämnden. De vanligast förekommande överklagandena har gällt antal studiemedelsveckor på grundskole- och gymnasienivå samt studieresultatprövning. ÖKS svarade på 18 500 telefonsamtal under 2003, vilket var fler än tidigare år.
Enligt ÖKS regleringsbrev för 2003 var målen för verksamheten bl.a. att minst 50 procent av ärendena skulle avgöras inom fem veckor. Under året avgjordes 70 procent av alla ärenden inom denna tidsgräns. Till följd av direkta bifallsbeslut av nämnden har ytterligare 400 - 500 personer kunnat studera med studiestöd. Nämnden har också en praxisskapande och rättsvårdande funktion. I olika skrivelser har myndigheten informerat regeringen om sina iakttagelser i samband med regeltillämpningen.
Korttidsstöden administreras av Sisus, TCO och LO. Sisus och TCO har redovisat sina genomsnittliga handläggningstider på åtta respektive en dag. För LO saknas motsvarande uppgift.
I uppdragsredovisningen från LO, TCO och Sisus som inkom till regeringen i slutet av 2003, konstateras att samarbetet har intensifierats och att flera områden för samordning har identifierats. Slutsatserna är att samordning i organiserad form även fortsättningsvis kan ge effektivitetsvinster, men att det är för tidigt att nu förändra administrationen. På sikt kan detta vara möjligt för främst organisationerna.
9.3.2 Analys och slutsatser
Närmare en tredjedel av befolkningen i Sverige deltar dagligen i utbildning, från förskola till högskola. Drygt 900 000 studerande kan årligen finansiera sina studier med någon form av studiestöd. Stödet till funktionshindrade har omfattat närmare 8 000 personer.
Antalet unga studerande på gymnasienivå har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att fler studerande får studiehjälp. CSN gör i rapporten, Studiehjälp - utbildningspolitiskt medel och välfärdspolitiskt mål, bedömningen att studiehjälpen har en rekryteringseffekt. Mellan 23 000 och 48 000 personer skulle avstå från att studera på gymnasienivå om stödet inte fanns. Regeringens bedömning är att studiehjälpen har bidragit till att i princip alla ungdomar, oavsett deras ekonomiska, geografiska och sociala situation, har kunnat få en gymnasial utbildning. Motsvarande resurser bör därför avsättas för 2005.
Antalet vuxna med studiemedel på grundläggande och gymnasial nivå har minskat under 2003. Detta är en följd av att det statliga stödet till kommunernas vuxenutbildning har minskat sedan Kunskapslyftet avslutades som särskilt projekt vid utgången av 2002.
Skolverkets utvärdering av det första året med rekryteringsbidraget visar att drygt 21 000 vuxna fick möjlighet att studera med rekryteringsbidrag. Det motsvarar 70 procent av de för 2003 tillgängliga medlen för bidraget. Orsaken till att många kommuner inte förbrukat sina resursramar är bl.a. att det tog tid att utveckla de administrativa formerna för att hantera rekryteringsbidraget. Regeringen gör bedömningen, utifrån utfallet under senare delen av 2003 och under innevarande år, att nyttjandegraden kommer att öka under 2004. Skolverkets utvärdering visar vidare att kommunerna har haft ett samrådsförfarande med lokala företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Arbetsförmedlingen anses av kommunerna vara viktigast. Arbetstagarorganisationer och organisationer som företräder personer med funktionshinder har inte haft lika stor betydelse som samrådspartners.
Kommunerna arbetar parallellt via många olika kanaler för att aktivt rekrytera till vuxenstudier och den viktigaste kanalen är även i detta fall arbetsförmedlingen. Resultaten i utvärderingen pekar på att kommunerna i hög grad nått dem med kortast utbildning. Kommunerna har dock inte i någon större utsträckning rekryterat personer med funktionshinder, i behov av extra tid för att uppnå studiemålen, med hjälp av rekryteringsbidraget. Bidraget har inte lett till någon utjämning avseende den könsmässiga snedrekryteringen till vuxenstudier.
Regeringen anser att det är viktigt att kommunerna har ett brett lokalt samrådsförfarande för att kunna nå målgruppen. Det är angeläget att gå vidare i arbetet med att nå personer med funktionshinder och övriga svårrekryterade personer och regeringen avser därför att ge Skolverket ett förnyat uppdrag att följa utvecklingen av rekryteringsbidraget.
Regeringen bedömer att de olika stöden till vuxna har bidragit till att upprätthålla antalet vuxna studerande på grundläggande och gymnasial nivå. Mot bakgrund av bl.a. rekryteringsbidragets fortsatta utveckling och den tidsbegränsade utbildningssatsningen på den s.k. kombinationsutbildningen bör resurserna öka under 2005.
Den kraftiga utbyggnaden av högskoleutbildningen under 1990-talet har lett till fler högskolestuderande och till ett ökat antal studerande med studiemedel. Under de senaste årens något dämpade utbyggnad har ökningen av antalet studiemedelstagare också haft sin grund i den omflyttning av utbildningskapacitet som genomförts i högskolan. Mellan 2002 och 2003 ökade antalet studiestödstagare i högskolan med cirka 4 500 personer. Regeringen bedömer att verksamheten på eftergymnasial nivå kommer att öka något under 2005, beroende bl.a. på satsningen på kombinationsutbildningen.
I den uppföljning av 2001 års studiestödsreform som CSN har genomfört på regeringens uppdrag, konstaterar myndigheten att studiemedlens rekryteringskraft är fortsatt hög. En minskning av rekryteringskraften märks dock för personer som studerar på grundskole- och gymnasienivå. Vidare konstaterar myndigheten att kön inte har någon betydelse för rekrytering till studier genom studiemedel och att skillnaderna mellan rekryteringseffekten för män och kvinnor har minskat mellan åren 2001 och 2003. Regeringen ser positivt på studiestödets rekryteringskraft och utjämningen mellan män och kvinnor.
Regeringen bedömer att studiemedlet efter reformen - med en högre bidragsandel, ett högre fribelopp och möjligheten till tilläggslån - har fått en sådan utformning som i hög grad innebär att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser. Det bör i sammanhanget noteras att även om utbetalning av studiemedel efter reformen sker vid fler tillfällen per studieår är totalbeloppet oförändrat. Regeringen avser att även i fortsättningen noga följa studiestödsreformens effekter.
Den utvärdering av satsningen på NT-SVUX som Högskoleverket och CSN har gjort visar att det särskilda studiestödet har haft en bidragande roll när det gäller att locka fler kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Regeringen konstaterar att satsningen därmed varit lyckad ur ett jämställdhetsperspektiv.
Antalet studerande med studiemedel för studier utomlands har minskat under 2003. Studier utomlands medför ofta kostnader för undervisningsavgifter och ökade levnadsomkostnader vilket leder till ökad skuldsättning. Sedan början av 1990 - talet har en stadig ökning av antalet studerande utomlands skett och nivån verkar nu ha stabiliserat sig runt 28 000 studerande per år. Regeringen bedömer att Sveriges generösa studiemedelssystem med möjligheter för svenska studerande att förlägga hela eller delar av utbildningen utomlands bidragit till att studerandevolymerna för utlandsstuderande alltjämt är på en förhållandevis hög nivå.
Studiestödets s.k. portabilitet har även betydelse i ett EG-rättsligt perspektiv och aktualiserar dels bestämmelserna om rätt till likabehandling, dels utformningen av andra länders studiestödssystem. Regeringen avser att noga följa utvecklingen i dessa avseenden.
Statens utlåningsverksamhet bygger på att lån skall betalas tillbaka. Återbetalningen av studielån sker enligt tre olika regelsystem, vilket gör det svårare för låntagare med lån i mer än ett system att överblicka sin återbetalning. Regeringen konstaterar att det under en lång period framöver kommer att finnas många sådana låntagare. Regeringen avser därför att göra vissa förändringar av återbetalningsreglerna bl.a. för att öka flexibiliteten i och mellan de olika systemen.
Sammanfattningsvis indikerar resultaten av studiestödet under 2003 att verksamheten i allt väsentligt når sitt syfte. Regeringen bedömer därför att verksamheten bör ha samma omfattning även nästa år. Anslagen för studiestödsverksamheten presenteras under utgiftsområde 15. Studiestödssystemet är i sin helhet funktionellt, men vissa förändringar kan behöva göras. Förslag om ett barntillägg till studerande fr.o.m. 2006 har aviserats i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i bl.a. denna fråga. Vidare föreslår regeringen att studiestödssystemet förändras fr.o.m. hösten 2006 så att fler äldre har möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel.
Studiestödsadministration
Regeringen bedömer att CSN:s insatser gällande administrationen av det nya rekryteringsbidraget samt samverkan med kommunerna har fungerat väl, med maskinell hantering och kort handläggningstid som följd. Administrationen av studiemedel för studier i Sverige har under året präglats av en positiv trend med kortare handläggningstider. Arbetet med att fortsätta effektivisera hanteringen av ärenden måste fortgå. Dock måste en effektiviserad handläggning balanseras mot kraven på rättssäkerhet.
Under 2003 lyckades CSN inte bibehålla den positiva trend som präglade myndighetens service under föregående år. Det fanns stora brister i tillgängligheten, vilken fått stå tillbaka då myndigheten prioriterat beslut om studiestöd och utbetalning. En förklaring är att myndigheten under 2003 haft ett ansträngande verksamhetsår då den vidtagit åtgärder för att långsiktigt förbättra sin tillgänglighet och service. De åtgärder som vidtagits, bl.a. organisationsförändringar och en satsning på vidareinformatörer, bedöms vara framgångsrika. Regeringen vill dock understryka vikten av att myndigheten arbetar med att återvinna och upprätthålla en god servicenivå. Regeringen avser att noga följa utvecklingen gällande tillgängligheten.
Under 2003 har CSN identifierat och korrigerat väsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister i tidigare års interna styrning och kontroll. Myndigheten har för verksamhetsåret 2003 fått en revisionsberättelse med invändning av Riksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åtgärder för att förbättra den interna kontrollen. Regeringen förutsätter att myndighetens ekonomiadministration fortsättningsvis håller en god kvalitét och avser att noga följa utvecklingen.
Samtidigt som tilldelningen av studiestöd förenklats i och med studiestödsreformen 2001 kommer handläggningen av återbetalningsärenden framöver att bli mer resurskrävande. Mot bakgrund av att antalet ansökningar om studiestöd har minskat och att studiestödsreformen nu har nått sin fulla verkan bedömer regeringen dock att det finns förutsättningar för CSN att klara uppställda mål med oförändrade resurser under 2005.
ÖKS har under 2003 visat ett bra resultat vad gäller balansen mellan ärendehantering och service. De mål för handläggningstider som regeringen har fastställt har uppnåtts. Servicen till allmänheten bedöms som god.
ÖKS verksamhet och arbetsbelastning påverkas huvudsakligen av förändrade förutsättningar inom studiestödsområdet. Under 2003 har ärendemängden ökat med 16 procent. Regeringen anser att nämnden för närvarande kan hantera vissa ökningar i ärendemängden med oförändrade resurser.
LO, TCO och Sisus har påbörjat samordning av administrationen av korttidsstöden och därutöver identifierat ytterligare möjligheter till samordning. Av praktiska skäl finner man det dock inte som förtjänstfullt att i detta läge radikalt förändra administrationen. Regeringen bedömer att deras slutsats är rimlig. Sedan LO, TCO och Sisus tagit över administrationen av korttidsstöden ligger besluten närmare de människor som är stödets målgrupp. Det har lett till en snabbare handläggning av ansökningarna och att fler människor i dag nås av stödet.
.
10 Budgetförslag
10.1 Anslag
10.1.1 25:1 Statens skolverk
Tabell 10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk
Tusental kronor
2003
Utfall
297 985
Anslags-
sparande
25 543
2004
Anslag
305 134
1
Utgifts-
prognos
304 479
2005
Förslag
298 208
2006
Beräknat
301 482
2
2007
Beräknat
306 706
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 298 208 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 298 208 tkr i 2005 års prisnivå.
Statens skolverk (Skolverket) är sektorsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket skall bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina instruktionsenliga uppgifter, bl.a. att genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
För 2003 redovisas ett anslagssparande på 25 543 000 kronor. Av detta har 6 543 000 kronor dragits in.
Regeringens överväganden
I syfte att stärka den nationella likvärdigheten har Skolverkets uppgifter renodlats och koncentrerats till kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering samt kvalitetsgranskning och tillsyn. Vidare har Skolväsendets överklagandenämnd förstärkts.
Tyngdpunkten i Skolverkets nuvarande verksamhet ligger på utbildningsinspektionen, som skall granska kommuner och skolor regelbundet. Skolverket har den 1 november 2003 redovisat en plan över hur inspektionen byggs ut för att fördubblas, så att den kan omfatta varje kommun och alla skolor vart sjätte år. År 2004 är målet att inspektionen skall omfatta 700 skolor för att fr.o.m. 2005 nå full kapacitet om 1 000 skolor per år.
Skolverket har i januari 2004 redovisat ett regeringsuppdrag om att dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning och inspektion av fristående skolor, dels redovisa en särskild inspektion av sådana skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Regeringen bedömer att verket överlag lyckats väl när det gäller att, utifrån sitt förändrade och mer renodlade uppdrag, bedriva en effektiv verksamhet i enlighet med regeringens intentioner.
Under 2005 och 2006 kommer Skolverket att bedriva ett omfattande arbete med översyn av kursplaner för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Denna översyn görs under förutsättning av riksdagens beslut om de förslag om ämnesbetyg och större kurser som regeringen redovisade i propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140).
Skolverket har under året vidtagit ytterligare åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Skolverket fick emellertid för budgetåret 2003 en revisionsberättelse med invändning. Skolverket har i strid med anslagsförordningen (1996:1189) avräknat anslaget 25:1 anslagspost 1 med utbetalningar för pensionspremier med 3,3 miljoner kronor mer än vad Statens pensionsverk angett som preliminär premie. Utgående överföringsbelopp på anslaget har därigenom redovisats med ett för lågt belopp om 3,3 miljoner kronor. Vid slutfakturan framgick dock att myndigheten skall inbetala ytterligare ca 3 mnkr.
Skolverkets anslag tillfördes 15 miljoner kronor från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg för omstrukturering av verksamheten under 2003. År 2004 återfördes 5 miljoner kronor och ytterligare 10 miljoner kronor återförs 2005.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 298 208 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:1 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
305 134
305 134
305 134
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 511
6 899
12 306
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
-10 437
-10 552
-10 734
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
298 208
301 482
306 706
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.2 25:2 Myndigheten för skolutveckling
Tabell 10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling
Tusental kronor
2003
Utfall
76 502
Anslags-
sparande
-743
2004
Anslag
95 025
1
Utgifts-
prognos
93 263
2005
Förslag
96 278
2006
Beräknat
96 418
2
2007
Beräknat
98 040
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 95 528 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 95 528 tkr i 2005 års prisnivå.
Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen. Stödet ges i form av generella utvecklingsinsatser med fokus på nationellt prioriterade områden och i form av riktat utvecklingsstöd främst genom att stödja kvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande och lärmiljöer. Myndigheten skall även främja kompetensutveckling av personal samt svara för den statliga rektorsutbildningen m.m.
För budgetåret 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 743 000 kronor.
Regeringens överväganden
Myndigheten för skolutveckling inrättades i mars 2003 efter en ombildning av Statens skolverk. Myndigheten har en viktig roll när det gäller att stimulera den lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och insatser för vuxnas lärande. Regeringen bedömer att myndigheten har påbörjat ett förändringsarbete som ger myndigheten bättre förutsättningar att på ett effektivt sätt stödja skolutveckling.
Förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden är en av de mest angelägna frågorna inom utbildningssektorn. Här har Myndigheten för skolutveckling en mycket viktig uppgift när det gäller att ge handfast stöd i det lokala utvecklingsarbetet. I övrigt skall myndigheten, enligt regleringsbrevet för 2004, prioritera insatser som avser kvalitet i det pedagogiska arbetet i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, basfärdigheter och jämställdhet i barn- och ungdomsutbildningen samt insatser för att stödja utbildning för vuxna med kort eller ofullständig utbildning.
Under de närmast kommande åren är det regeringens avsikt att Myndigheten för skolutveckling bl.a. skall bedriva ett större arbete i syfte att få till stånd en kvalitativ utveckling av gymnasieskolans individuella program samt stödja utvecklingen av lokal samverkan mellan skola och arbetsliv. Regeringen har närmare redovisat sin syn på dessa områden i propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140).
Till följd av en översyn av Svenska Unesco-rådet, dess verksamhet och arbetsformer har regeringen överfört huvudansvaret för vissa arbetsuppgifter till centrala myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Regeringen föreslår att 200 000 kronor förs till detta anslag från anslaget 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för att finansiera samordning av svenska skolors deltagande i Associated Schools Project, Unescos nätverk för skolor som arbetar med skolutveckling med internationell inriktning.
I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en överföring av 750 000 kronor från utgiftsområde 15 Studiestöd anslaget 25:2 Studiemedel m.m. till detta anslag. Överföringen gjordes för att täcka kostnaderna för samordnings- och informationsåtgärder avseende kombinationsutbildningar. Regeringen föreslår att 750 000 kronor överförs till detta anslag även för budgetåret 2005.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 96 278 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:2 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
94 275
96 425
94 275
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 053
1 941
3 560
Beslut
750
0
0
Överföring till/från andra anslag
200
202
205
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
96 278
96 418
98 040
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.3 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Tabell 10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg
Tusental kronor
2003
Utfall
307 280
Anslags-
sparande
127 746
2004
Anslag
198 394
1
Utgifts-
prognos
256 654
2005
Förslag
208 841
2006
Beräknat
282 970
2
2007
Beräknat
443 837
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 277 484 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 426 391 tkr i 2005 års prisnivå.
Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Stödet avser såväl verksamheter med kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för statlig rektorsutbildning och annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag. En del av anslaget disponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling av nationella prov.
För budgetåret 2003 redovisas ett anslagssparande på 127 745 000 kronor. Av dessa har 3 401 000 kronor dragits in.
Regeringens överväganden
Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), liksom de nationella prioriteringar som görs i regleringsbrevet, bör även fortsättningsvis ligga till grund för de insatser som görs inom ramen för anslaget.
Insatser för att stödja skol- och verksamhetsutveckling inom segregerade områden bör ha högsta prioritet. I dessa områden finns ofta en kraftig överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. För att ytterligare förstärka resurserna till arbetet med skolor i segregerade områden tillförs anslaget 70 miljoner kronor 2006 och 155 miljoner kronor 2007.
Under 2005 kommer medel från anslaget även att avsättas för regeringens kommande satsning för att öka elevers intresse för och kunnande i matematik, naturvetenskap och teknik.
Det finns i dag olika förordningar som reglerar bidrag till enskilda eller organisationer för insatser som bidrar till skolutveckling. Förordningarna ger upphov till onödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten för skolutveckling att välja metoder som leder till framgångsrik skolutveckling. Mot denna bakgrund avser regeringen att fatta beslut om att följande förordningar skall upphöra:
* förordningen (SKOLFS 1991:14) om stipendier för den individuellt motiverade fortbildningen för lärare
* förordningen (SKOLFS 1993:17) om statsbidrag för att främja fortbildningen av lärare för undervisningen i olika ämnen på annat språk än svenska
* förordningen (SKOLFS 1991:27) om statsbidrag till sommarkurser i teknik för flickor.
Förordningen (1998:1636) om vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet och barnomsorgen skall upphöra i vissa delar.
Dessa förordningsändringar innebär inte att de områden som berörs inte skall prioriteras av Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten kan och bör t.ex. även fortsättningsvis genomföra insatser som stödjer utvecklingen av minoritetsspråk i skolan samt stödja ämnesutveckling, bl.a. i samverkan med ämneslärarföreningar.
Budgetåret 2003 fördes 15 miljoner kronor från anslaget till anslag 25:1 Statens skolverk för omstrukturering av verksamheten. År 2004 återfördes 5 miljoner kronor och regeringen föreslår att resterande 10 miljoner kronor återförs 2005.
Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet, från detta anslag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 208 841 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:3 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
197 894
197 894
197 894
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 959
5 910
10 136
Beslut
0
70 000
226 451
Överföring till/från andra anslag
8 988
9 166
9 356
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
208 841
282 970
443 837
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.4 25:4 Specialpedagogiska institutet
Tabell 10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet
Tusental kronor
2003
Utfall
337 294
Anslags-
sparande
-13 981
2004
Anslag
340 320
1
Utgifts-
prognos
328 869
2005
Förslag
350 157
2006
Beräknat
345 877
2
2007
Beräknat
351 719
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 342 657 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 342 657 tkr i 2005 års prisnivå.
Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående skolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att sprida information och kunskap inom det specialpedagogiska området samt att initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området.
Anslaget får användas för att finansiera kostnader uppkomna under anslag 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder.
För budgetåret 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 13 981 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:4 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2003
0
32 650
163 250
-130 600
Prognos 2004
0
26 178
130 890
-104 712
Budget 2005
0
24 000
120 000
-96 000
Intäkterna avser främst ersättning från kommunerna för elever vid Resurscenter syn Örebro samt Resurscenter tal och språk. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2004:2) om att avgifterna för barn i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 33 600 kronor per elev och termin och att avgiften för barn från andra kommuner skall uppgå till 98 000 kronor per elev och termin. Avgifterna utsätts för prövning varje år. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag.
Regeringens överväganden
I syfte att samordna ansvaret för den statliga läromedelsförsörjningen till en särskild instans har regeringen beslutat att ett läromedelsråd inrättas vid institutet. Syftet med rådet är att tydliggöra det statliga läromedelsåtagandet samt att garantera en god läromedelsförsörjning för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom det offentliga skolväsendet samt för barn och ungdomar inom motsvarande utbildningar med enskild huvudman. Rådet inrättades den 1 juli 2004.
Myndigheten har dessutom regeringens uppdrag att bl.a. föreslå arbetsformer för läromedelsrådet. En delrapport redovisades den 30 juni 2004 och slutlig rapportering sker i samband med årsredovisningen i början av 2005.
Med anledning av ovanstående förutsätter regeringen att läromedelsförsörjningen för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder ytterligare förbättras.
Regeringen har utfärdat förordningen (2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter. Enligt förordningen skall visstidsutbildning finnas vid Resurscenter syn Örebro, Ekeskolan och Resurscenter tal och språk, Hällsboskolan. Utbildningen skall syfta till att ge elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Utbildningen skall ytterligare syfta till att ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.
Regeringen anser det vara viktigt att de statliga resurscentren har en tydlig roll och ett tydligt ansvar när det gäller elever med funktionshinder. Visstidsutbildning är en betydelsefull del av resurscentrens verksamhet och det statliga ansvarstagandet. Regeringen avser därför att följa utvecklingen i särskild ordning.
I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en överföring av 7,5 miljoner kronor från anslaget 25:7 Särskilda insatser på skolområdet till anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet i syfte att bättre tillgodose stödet till elever med funktionshinder. Regeringen föreslår att anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet tillfälligt ökas med 7,5 miljoner kronor även för budgetåret 2005. Finansiering sker genom att anslaget 25:7 Särskilda insatser på skolområdet minskas med samma belopp.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 350 157 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:4 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
332 820
332 820
332 820
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
9 837
13 056
18 899
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
7 500
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
350 157
345 877
351 719
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.5
25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder
Tabell 10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder
Tusental kronor
2003
Utfall
22 987
Anslags-
sparande
-429
2004
Anslag
23 077
1
Utgifts-
prognos
22 075
2005
Förslag
23 338
2006
Beräknat
23 731
2
2007
Beräknat
24 181
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 23 338 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 23 338 tkr i 2005 års prisnivå.
Ändamålet med anslaget är att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
För 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 429 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:5 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2003
0
12 694
63 470
-50 776
Prognos 2004
0
10 875
54 375
-43 500
Budget 2005
0
8 300
41 500
-33 200
Det ekonomiska målet är att intäkterna från läromedelsförsäljningen delvis skall finansiera verksamheten. De kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag samt från anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet.
Regeringens överväganden
I syfte att förtydliga det statliga ansvaret för läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder har ett läromedelsråd inrättats vid Specialpedagogiska institutet. Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder skall ha tillgång till anpassade läromedel så att möjligheterna att utbilda sig blir så likvärdiga som möjligt jämfört med andra barn, ungdomar och vuxenstuderande i samhället. Regeringen anser det därför vara ändamålsenligt att ansvaret finns hos läromedelsrådet, som förutsätts arbeta på ett flexibelt sätt i nära samverkan med andra aktörer på området liksom den kommersiella marknaden.
Anslaget får användas för att initialt finansiera utveckling och produktion av läromedel i nuvarande form och för att stimulera till att produktionen successivt förs över till den kommersiella marknaden.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 338 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
23 077
23 077
23 077
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
261
654
1 104
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
23 338
23 731
24 181
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Det nybildade läromedelsrådet är i behov av att kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2005, i fråga om ramanslaget 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, besluta om bidrag inklusive gjorda åtaganden som medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2006 och högst 10 000 000 kronor under 2007.
Tabell 10.25:5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007
Utestående åtaganden vid årets början
Nya åtaganden
20 000
Infriade åtaganden
10 000
10 000
Utestående åtaganden vid årets slut
20 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
20 000
10.1.6 25:6 Specialskolemyndigheten
Tabell 10.25:6 Anslagsutveckling för Specialskolemyndigheten
Tusental kronor
2003
Utfall
243 827
Anslags-
sparande
206
2004
Anslag
242 333
1
Utgifts-
prognos
240 536
2005
Förslag
245 569
2006
Beräknat
247 945
2
2007
Beräknat
252 153
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 245 569 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 245 569 tkr i 2005 års prisnivå.
Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva, dövblindfödda eller hörselskadade en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan.
Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever och en är en nationell specialskola för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning samt för dövblindfödda elever. Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling är att de erbjuds en teckenspråkig miljö.
För budgetåret 2003 redovisas ett anslagssparande på 206 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:6 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2003
-
101 476
340 307
-238 831
Prognos 2004
-
102 000
349 000
-247 000
Budget 2005
-
102 000
354 000
-252 000
Avgifterna utgörs av ersättning från kommunerna för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2004:2) om att avgifterna för elever i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 33 600 kronor per elev och år och att avgiften för elever från andra kommuner skall uppgå till 98 000 kronor per elev och år. Avgifterna utsätts för prövning årligen.
Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finansieras från detta anslag.
Regeringens överväganden
Specialskolemyndigheten har vidareutvecklat sina insatser för att samordna skolenheterna. Under föregående verksamhetsår arbetade myndigheten bl.a. med utveckling av den tvåspråkiga miljön, barn med cochleaimplantat, elever i behov av särskilt stort stöd och tidigt stöd till vårdnadshavare med döva eller hörselskadade barn. Samtliga elever har även fått en individuell utvecklingsplan. Utvärderingar visar att såväl elever som vårdnadshavare är nöjda med verksamheten.
Myndigheten har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer i syfte att tydliggöra vilket ansvar som åligger myndigheten för elevernas undervisning, boende, fritis och resor samt en detaljerad kostnadsredovisning där det skall framgå vilka kostnader myndigheten har för elevernas undervisning, boende, fritid och resor. Myndigheten skall senast den 15 december 2004 redovisa till regeringen om hur riktlinjerna tillämpats i verksamheten.
Det är regeringens övergripande bedömning att Specialskolemyndigheten på ett aktivt sätt arbetar med att systematiskt höja kvaliteten i verksamheten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 245 569 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:6 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
242 333
242 333
242 333
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 236
5 612
9 820
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
245 569
247 945
252 153
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.7 25:7 Särskilda insatser på skolområdet
Tabell 10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet
Tusental kronor
2003
Utfall
265 152
Anslags-
sparande
3 133
2004
Anslag
270 537
1
Utgifts-
prognos
262 379
2005
Förslag
281 353
2006
Beräknat
297 895
2
2007
Beräknat
307 220
3
1 Inklusive. av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005
2 Motsvarar 288 853 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 288 853 tkr i 2005 års prisnivå.
Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:
* bidrag till kommuner för samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och samordnade utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet,
* ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet,
* bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH),
* särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning och
* bidrag enligt förordningen (SKOLFS 2002:21) om statsbidrag för vissa elever vid Salbohedskolan.
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2003 redovisas ett anslagssparande på 3 133 000 kronor. Av detta har 3 128 000 kronor dragits in.
Regeringens överväganden
Enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet kan en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund få statsbidrag till vissa utbildningsinsatser av regional art för funktionshindrade elever. Enligt regeringen saknas det skäl att inte låta fristående skolor som har en verksamhet som riktar sig till elever med funktionshinder med regional upptagning, söka bidrag på samma sätt som kommuner och landsting. Regeringen avser därför att ändra förordningen så att även fristående skolor får möjlighet att få statsbidrag för vissa utbildningsinsatser av regional art.
Elevantalet på gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-gymnasierna) har under året varit 177. Elevantalet på riksgymnasierna för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH) har under året varit i genomsnitt 418. Utbildningen är organiserad vid tre av Örebro kommuns skolenheter. Elevantalet vid Rh-anpassad utbildning beräknas minska något.
I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen en överföring av 7,5 miljoner kronor från detta anslag till anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet i syfte att bättre tillgodose stödet till elever med funktionshinder. Regeringen föreslår en tillfällig överföring om 7,5 miljoner kronor även för budgetåret 2005.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 281 353 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:7 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
278 037
278 037
278 037
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
10 816
19 858
29 183
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
-7 500
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
281 353
297 895
307 220
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.8 25:8 Sameskolstyrelsen
Tabell 10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
2003
Utfall
30 160
Anslags-
sparande
696
2004
Anslag
32 377
1
Utgifts-
prognos
32 404
2005
Förslag
32 816
2006
Beräknat
33 149
2
2007
Beräknat
33 715
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 32 816 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 32 816 tkr i 2005 års prisnivå.
Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Sameskolstyrelsen skall främja och utveckla samisk undervisning och bör även informera om sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Ändamålet med anslaget är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sex sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola i nio kommuner. Utbildningen skall för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.
Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn.
För 2003 redovisas ett anslagssparande på 696 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:8 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2003
7 532
8 597
8 744
-147
Prognos 2004
7 683
8 101
8 201
-100
Budget 2005
7 974
8 400
8 400
0
De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera avser främst ersättning från kommuner för samisk förskola och fritidshem som Sameskolstyrelsen bedriver efter avtal med kommuner. Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för 2003 för Sameskolstyrelsen påtalat brister i resultatredovisningen och haft invändning gällande kostnadsfördelningen av den avgiftsfinansierade verksamheten med samisk förskola och fritidshem. Det ekonomiska målet är full kostnadstäckning, vilket inte till fullo är uppfyllt i dag. Regeringen överväger att uppdra åt Sameskolstyrelsen att i samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) utarbeta riktlinjer för kostnadsredovisning av de gemensamma kostnaderna för verksamhetsgrenen Samisk förskola och fritidshem samt förslag till avgifter för dessa verksamheter från kommunerna till Sameskolstyrelsen.
Regeringens överväganden
Sameskolstyrelsen redovisar att vissa problem finns med att rekrytera pedagogiskt utbildade lärare med adekvata kunskaper i samiska. Behov föreligger också av kompetensutveckling i samiska för befintlig personal för att undervisningen i så stor utsträckning som möjligt skall kunna bedrivas på samiska. Sameskolstyrelsen arbetar särskilt för att öka måluppfyllelsen i årskurs 5, främst i ämnena svenska, engelska och samiska, samt för att öka tillgången på läromedel i de olika samiska språkvarieteterna.
Regeringen har givit Sameskolstyrelsen i uppdrag att redovisa åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen av ekonomiadministrativa rutiner samt redogöra för hur dessa åtgärder har lett till förbättringar i den ekonomiska redovisningen. Sameskolstyrelsen inkom i april 2004 med denna redovisning. Sameskolstyrelsen har under det gångna budgetåret förstärkt sin ekonomiadministration och utreder nu påtalade brister i resultatredovisningen. Regeringen bedömer att de av myndigheten vidtagna åtgärderna på sikt leder till förbättringar i myndighetens ekonomiadministration. Regeringen avser att noga följa utvecklingen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 32 816 00 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
32 377
32 377
32 377
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
439
772
1 338
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
32 816
33 149
33 715
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.9 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Tabell 10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Tusental kronor
2003
Utfall
3 898 602
Anslags-
sparande
1 398
2004
Anslag
3 660 000
1
Utgifts-
prognos
3 660 000
2005
Förslag
3 660 000
2006
Beräknat
3 660 000
2007
Beräknat
3 660 000
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med administration av rekvisitioner från kommunerna samt den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket skall ansvara. Kompensationen till kommunerna för de övriga delarna av reformen om maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25, anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. För den allmänna förskolan är kompensationen 1 200 miljoner kronor, för förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och föräldralediga 300 respektive 200 miljoner kronor.
För 2003 redovisas ett anslagssparande på 1 398 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:9 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
3 660 000
3 660 000
3 660 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
0
0
0
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
3 660 000
3 660 000
3 660 000
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.10 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskola
Tabell 10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i förskola
Tusental kronor
2003
Utfall
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2005
Förslag
1 000 000
2006
Beräknat
2 000 000
2007
Beräknat
2 000 000
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
Regeringen föreslår, som aviseras i den ekonomiska vårpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:100), att medel anvisas för ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Regeringen avser att återkomma i förskolepropositionen med förslag om utformningen av statsbidraget. Stödet skall syfta till att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek samt öka kvaliteten i förskolan. Det riktade statsbidraget skall möjliggöra anställningar av 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Bidraget skall vara treårigt och införas i två steg med 1 miljard kronor 2005 och 2 miljarder kronor per år 2006 och 2007. Därefter skall bidraget infogas i det generella statsbidraget och blir då nivåhöjande.
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att statsbidraget till personalförstärkningar i förskola kommer att fördelas till alla kommuner. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 000 000 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:10 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
-
-
-
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
0
0
0
Beslut
1 000 000
2 000 000
2 000 000
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
1 000 000
2 000 000
2 000 000
10.1.11 25:11 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem
Tabell 10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem
Tusental kronor
2003
Utfall
2 473 644
Anslags-
sparande
26 356
2004
Anslag
3 500 000
1
Utgifts-
prognos
3 470 000
2005
Förslag
1 500 000
2006
Beräknat
1 000 000
2007
Beräknat
0
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
I och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) infördes ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skola och fritidshem. Bidraget skall användas till personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Kostnader i samband med Skolverkets administration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.
För 2003 redovisas ett anslagssparande på 26 356 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.
Regeringens överväganden
Satsningen på mer personal i skolan och i fritidshemmen har hittills varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Det är 3 000 fler anställda än vad statsbidraget täcker.
I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserade regeringen en överföring av medel från anslag 25:10 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Regeringen föreslår att 3 000 miljoner kronor förs till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 2005 och ytterligare 1 000 miljoner kronor 2006 jämfört med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1).
Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen (2001:36) om statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem läsåren 2004/05 och 2005/06. Från och med den 1 januari 2005 skall kommunernas insatser bedömas i förhållande till personaltätheten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja statsbidraget ett gynnsammare utgångsläge när de ansöker om kommande bidrag. Mer om ändringarna i förordningen återfinns under avsnitt 6.1.5.
Regeringens utgångspunkt är att statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fördelas till alla kommuner. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 500 000 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:11 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
3 500 000
3 500 000
3 500 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut
1 000 000
1 500 000
1 500 000
Överföring till/från andra anslag
-3 000 000
-4 000 000
-5 000 000
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
1 500 000
1 000 000
0
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Tabell 10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Tusental kronor
2003
Utfall
123 002
Anslags-
sparande
1 078
2004
Anslag
128 523
1
Utgifts-
prognos
127 633
2005
Förslag
133 522
2006
Beräknat
136 763
2
2007
Beräknat
140 038
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 133 522 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 133 522 tkr i 2005 års prisnivå.
Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:
* särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå,
* bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,
* ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå,
* ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning,
* bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinternatskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor och
* statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige.
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2003 redovisas ett anslagssparande på 1 078 000 kronor. Av detta har 722 000 kronor dragits in.
Regeringens överväganden
Tio kommuner fick verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning under 2003. Statsbidrag lämnas även till de tre riksinternatskolorna för utlandssvenska elever (Grännaskolan, Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket). Elevutvecklingen håller en tämligen konstant nivå på ca 300 elever. Bidrag lämnas även till sju internationella skolor som motsvarar grundskolan i Göteborg, Malmö och Stockholm samt tre internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan i Stockholm. Elevutvecklingen vid de internationella skolorna visar på en ökning, med ett genomsnittligt elevantal 2003 på 1 535 elever på grundskolenivå och ca 200 elever på gymnasieskolenivå.
Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land, som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 2003 omfattat 450 elever. På uppdrag av Nordiskt skolsamarbete (NSS) genomförde Skolverket under 2003 en översyn av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Mot bakgrund av denna översyn samt en genomgång av avtalet gentemot gällande EU/EES-rätt har överenskommelsen reviderats under våren 2003. Ändringarna påverkar inte bestämmelserna om statsbidrag till kommuner för nordiska elever.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 133 522 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:12 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
128 523
128 523
128 523
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
5 000
8 241
11 516
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
-1
-1
-1
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
133 522
136 763
140 038
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tabell 10.25:13 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tusental kronor
2003
Utfall
76 729
Anslags-
sparande
9 474
2004
Anslag
89 321
1
Utgifts-
prognos
84 154
2005
Förslag
92 796
2006
Beräknat
94 429
2
2007
Beräknat
96 237
3
1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar 92 796 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 92 796 tkr i 2005 års prisnivå.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt bestämmelserna lämnas statsbidrag till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Under anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna, samt utvecklingsinsatser kopplade till svensk undervisning i utlandet.
För budgetåret 2003 redovisas ett anslagssparande på 9 474 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.
Regeringens överväganden
Läsåret 2003/04 fanns det 31 svenska utlandsskolor där 1 240 elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan fick sin utbildning. 361 elever fick distansundervisning eller kompletterande svensk undervisning vid någon av de svenska skolorna. Andelen statsbidragsberättigade elever har ökat något i jämförelse med föregående läsår, från 76 procent till 77 procent i grundskolan och från 36 procent till 38 procent i gymnasieskolan. Antalet elever i reguljär utbildning i grundskolan har dock minskat de senaste åren.
Regeringen anser att det även fortsättningsvis är viktigt att den svenska undervisningen i utlandet håller en hög kvalitet. Bidraget till de olika verksamheterna har ökat under senare år, särskilt till kompletterande svenskundervisning. Regeringen vill ytterligare förbättra villkoren för kompletterande svenskundervisning och har därför, den 2 september 2004, fattat beslut om att antal elever som skall utgöra underlag för att få statsbidrag till kompletterande svensk undervisning minskas från åtta till fem elever.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 92 796 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:13 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
89 321
89 321
89 321
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 475
5 108
6 916
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
92 796
94 429
96 237
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.14 25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande
Tabell 10.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande
Tusental kronor
2003
Utfall
101 916
Anslags-
sparande
405
2004
Anslag
98 134
1
Utgifts-
prognos
106 300
2005
Förslag
99 015
2006
Beräknat
100 431
2
2007
Beräknat
102 348
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 99 015 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 99 015 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar verksamheten vid myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och utgifter för utvecklingsprojekt inom kommunernas vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund samt för utveckling av Folkbildningsnätet. Vidare skall utgifter för utvecklingen av läromedel för vuxna döva med teckenspråk som första språk i samarbete med Specialpedagogiska institutet finansieras från anslaget.
Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 på 405 000 kronor har 243 000 kronor förts bort som indragning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:14 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2003
14 718
17 636
-2 918
Prognos 2004
10 515
10 220
295
Budget 2005
10 000
9 800
200
CFL tillhandahåller avgiftsbelagd utbildning främst till kommuner och privata arbetsgivare.
Regeringens överväganden
Myndighetens verksamhetsinriktning har ändrats från tidigare tyngdpunkt på utbildning till nuvarande tyngdpunkt på utveckling. Detta har inneburit att den anslagsfinansierade utbildningen minskat. Även uppdragsutbildningen har minskat kraftigt.
Personalstyrkans storlek måste följaktligen anpassas till befintliga ramar. Uppsägningar har varit nödvändiga. CFL tilldelades under åren 2002 och 2003 ett omställningsanslag på cirka 6 miljoner kronor.
Kostnaderna för personalavvecklingen är så stora att myndigheten under 2004 och 2005 måste begränsa stödet till projekt i kommuner och folkbildningen för att inte överskrida tillgängliga medel.
CFL redovisar en rad åtgärder som har bidragit till att höja den metodiska och pedagogiska nivån på distansutbildning inom kommuner och folkbildning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 99 015 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:14 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
98 134
98 134
98 134
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
881
2 297
4 214
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
99 015
100 431
102 348
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.15 25.15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
Tabell 10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
Tusental kronor
2003
Utfall
138 649
Anslags-
sparande
26 877
2004
Anslag
158 302
1
Utgifts-
prognos
167 413
2005
Förslag
157 262
2006
Beräknat
160 408
2
2007
Beräknat
164 623
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 157 242 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 157 242 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar
* statsbidrag till kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar,
* särskilt verksamhetsstöd till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna och Samernas utbildningscentrum,
* särskilt stöd till vuxenutbildning,
* försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet och
* utveckling av svenskundervisning för invandrare samt validering.
Anslagssparandet från 2003 på nästan 27 miljoner kronor har uppstått dels för att beviljade statsbidrag till kompletterande utbildningar inte helt utnyttjats av utbildningsanordnarna och dels för att vissa utvecklings- och stödinsatser inte slutförts under 2003 som planerat. Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 10,8 miljoner kronor förts bort som indragning.
Regeringens överväganden
De kompletterande utbildningarna är ett värdefullt komplement till det offentliga skolväsendet och är betydelsefulla som kortare yrkesutbildningar. De skall tillgodose utbildningsbehov för yrken och kompetensområden inom ibland mycket smala områden, alltifrån konstnärligt skapande till tekniska verksamheter, som det finns ett uttalat nationellt behov av och som bidrar till bevarandet av traditionella yrkeskunskaper. Utbildningsformen är viktig för utbildningar och kurser som på grund av sin utformning inte bedöms kunna inrymmas i andra statligt finansierade system. Skolverket har genomfört en översyn av samtliga kompletterande utbildningar. Behov samt efterfrågan bedöms ligga på oförändrad nivå. Anslaget till verksamheten beräknas vara oförändrat under 2005.
Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2004 anvisade riksdagen 3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken under detta anslag. Regeringen har i förordning (2004:167) om statligt stöd till försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken beslutat att Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning skall vara tillsynsmyndighet. Avsikten är att myndigheten skall hantera statsbidraget till försöksverksamheten. Som en följd av detta beslut föreslår regeringen att 3,8 miljoner kronor från och med 2005 överförs till anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
Vidare föreslår regeringen att 1,25 miljoner kronor överförs till anslaget 25:56 Danshögskolan: Grundutbildning i samband med att de kompletterande utbildningarna Cirkuspiloterna och Cirkusautopiloterna avvecklas och att en högskoleutbildning i nycirkus anordnas. (Se vidare avsnitten 8.1.4 och 10.1.59)
För att förstärka ungdomspolitiken under 2005 och 2006 föreslås att 1 miljoner kronor överförs till det under utgiftsområde 17 Kultur medier och fritid uppförda anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet under respektive år.
Regeringen föreslår att 1 miljon kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet, från detta anslag
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 157 262 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:15 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
158 302
158 302
158 302
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
6 158
9 469
12 811
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
-7 198
-7 363
-6 490
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
157 262
160 408
164 623
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.16 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
Tabell 10.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet
Tusental kronor
2003
Utfall
50 000
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
50 000
1
Utgifts-
prognos
49 079
2005
Förslag
50 000
2006
Beräknat
50 000
2007
Beräknat
50 000
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas riksorganisation, Handikappförbundens samarbetsorgan, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund, Ledarna, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
Syftet med bidraget är att stimulera och utveckla den uppsökande verksamheten och formerna för denna så att intresset hos vuxna för studier och utbildning kan breddas. Bidraget avser också stöd till utbildning i samhällsfrågor i syfte att förtroendevalda inom organisationerna på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala områden.
Regeringens överväganden
Fackliga organisationers och handikapporganisationers verksamhet för att nå vuxna med låg utbildning är betydelsefull. Den sker i samarbete med och som ett komplement till kommunernas uppsökande verksamhet.
Regeringen bedömer att tilldelade medel för 2003 har använts i enlighet med de syften som angivits för de fackliga organisationernas och handikapporganisationernas verksamhet. Regeringen anser därför att uppsökande verksamhet bör fortsätta med samma inriktning och med oförändrad omfattning under kommande år.
Mot bakgrund härav föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 50 000 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:16 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
50 000
50 000
50 000
Förändring till följd av:
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
0
0
0
Övrigt
0
0
0
Förslag/beräknat anslag
50 000
50 000
50 000
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
.
10.1.17 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna
Tabell 10.25:17 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna
Tusental kronor
2003
Utfall
1 313 623
Anslags-
sparande
547 754
2004
Anslag
1 785 529
1
Utgifts-
prognos
1 751 700
2005
Förslag
1 916 797
2006
Beräknat
0
2007
Beräknat
0
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Anslaget finansierar statsbidrag enligt förordningen (2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna. Statsbidrag söks av kommunerna årsvis, fördelas av Myndigheten för skolutveckling och utbetalas av Skolverket. Vidare finansieras statsbidrag för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda enligt förordning (2002:82) om statligt stöd för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda.
Anslagssparandet från 2003 förklaras av en eftersläpning i bidragssystemet som innebär att slutredovisning och slutreglering av kommunernas verksamhet inte sker förrän påföljande år. Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 70 miljoner kronor förts bort som indragning.
Regeringens överväganden
Riksdagen beslutade våren 2001 om ett fortsatt riktat statsbidrag till utbildning av vuxna för åren 2003-2005.
År 2005 beräknas det statliga stödet för utbildning av vuxna ligga på samma nivå som 2004. Statsbidraget motsvarar kostnaden för cirka 46 400 årsstudieplatser i kommunal vuxenutbildning. Statsbidraget för vuxenutbildning på gymnasial nivå är villkorat och bygger på en kommunal motprestation. Kommunens åtagande måste motsvara cirka 82 procent av statsbidraget, mätt i antal årsstudieplatser. Anslaget minskades med 60 miljoner kronor under 2004 för att finansiera anslaget 25:20 Valideringsdelegationen. Denna tillfälliga överföring kompenseras i beräkningen.
Regeringen beräknar även medel för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda på motsvarande nivå som 2004.
Det riktade statsbidraget till kommunerna skall enligt riksdagens beslut från och med 2006 inordnas i den kommunala utjämningen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Mot bakgrund av detta förslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 916 797 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:17 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 785 529
1 785 529
1 785 529
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
69 457
127 703
187 780
Beslut
-1 959 130
-2 020 647
Överföring till/från andra anslag
61 811
63 752
65 754
Övrigt
-17 854
-18 417
Förslag/beräknat anslag
1 916 797
0
-1
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.18 25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
Tabell 10.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
Tusental kronor
2003
Utfall
16 852
Anslags-
sparande
1 013
2004
Anslag
18 613
1
Utgifts-
prognos
18 842
2005
Förslag
18 905
2006
Beräknat
19 100
2
2007
Beräknat
19 427
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 18 905 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 18 905 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndighetens uppgifter är bl.a. att
* besluta om statsbidrag eller särskilda medel till utbildningsanordnare som får anordna kvalificerad yrkesutbildning,
* ha ett övergripande nationellt planeringsansvar och lämna förslag om de ekonomiska ramarna för den kvalificerade yrkesutbildningen,
* följa upp den kvalificerade yrkesutbildningen och säkerställa dess kvalitet,
* främja utvecklingen av den kvalificerade yrkesutbildningen samt
* informera och sprida kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.
Från 2004 har myndigheten även att utöva tillsyn över försöksverksamhet i enlighet med förordningen (2004:167) om statligt stöd till försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.
Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 441 000 kronor förts bort som indragning.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 18 905 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:18 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
18 613
18 613
18 613
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
293
488
816
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-1
-1
-1
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
18 905
19 100
19 427
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.19 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Tabell 10.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Tusental kronor
2003
Utfall
683 075
Anslags-
sparande
102 112
2004
Anslag
778 184
1
Utgifts-
prognos
778 184
2005
Förslag
793 181
2006
Beräknat
808 966
2007
Beräknat
825 540
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av kvalificerad yrkesutbildning (KY) och kostnader för personskadeförsäkring för studerande. Utgifterna påverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade utbildningsplatser samt utbildningarnas inriktning. Från och med 2005 finansieras också utgifterna för en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken från anslaget.
Det uppkomna anslagssparandet från 2003 har förts bort som indragning.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kronor under 2006 och högst 797 129 000 kronor under perioden 2007-2010.
Tabell 10.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007-2010
Utestående åtaganden vid årets början
1 535 825
1 794 000
1 507 219
Nya åtaganden
881 087
390 888
924 000
Infriade åtaganden
622 912
677 669
872 499
755 834
797 129
Utestående åtaganden vid årets slut
1 794 000
1 507 219
1 558 720
Erhållet/föreslaget bemyndigande
2 105 859
1 556 068
1 558 720
Regeringens överväganden
Resultaten som redovisats i kapitel 7 visar att utbildningsformen genom sin inriktning och uppläggning utgjort ett värdefullt alternativ för dem som vill ha en kvalificerad, yrkesinriktad utbildning på en nivå efter gymnasiet. En betydande andel studerande rekryteras från yrkesförberedande gymnasieutbildningar eller motsvarande. Efterfrågan från såväl studerande som arbetslivet liksom anställningsbarheten efter utbildningen har varit fortsatt hög. Ett arbete med att utveckla kvalitetskriterier för utbildningarna och strategier för kvalitetsarbetet har genomförts. Kvalitetsfrågorna är centrala och skall även fortsättningsvis ägnas stor uppmärksamhet.
Myndigheten har tidigare gjort åtaganden som sträckt sig längre än medgiven bemyndigandeperiod. Finansutskottet har för riksdagen påtalat det allvarliga i att ett givet bemyndigande överskrids (jfr prop.2003/04:1, bet.2003/04:FiU11 och prop.2003/04:100, bet.2003/04:FiU21). Regeringen anser självfallet förfarande vara oacceptabelt. Myndigheten har inrättat en arbetsgrupp för att i samarbete med bl.a. ESV och regeringskansliet analysera och åtgärda de brister som funnits i planeringen. Arbetet har bl.a. resulterat i en förändrad beslutsordning, som medför för staten bindande åtaganden för endast ett starttillfälle, d.v.s. vid normal studietakt startåret plus två budgetår. Planerings- och ekonomisystemet har vidareutvecklats för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning mot såväl anslag som bemyndiganderamar. En modell för utformning av regleringsbrev och utbildningsplanering, som avses ge långsiktigt hållbara förutsättningar att bedriva verksamheten i avsedd omfattning inom av riksdagen givna ramar har utarbetats. Vidare har myndigheten till chefsbefattningar nyrekryterat personer med erfarenhet av utbildningsadministration och det statliga finansieringssystemet.
Det bemyndigande om ekonomiska åtaganden som regeringen i det föregående föreslagit har utnyttjats för att tillgodose de krav på flexibilitet som ställs på verksamheten.
Regeringen har i förordning (2004:167) beslutat att Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning skall vara tillsynsmyndighet för en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken. Avsikten är att myndigheten också skall hantera statsbidraget till försöksverksamheten. Medlen för denna verksamhet anvisades 2004 på anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Som en följd av detta beslut föreslår regeringen att 3,8 miljoner kronor överförs från anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning till anslag 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
Anslaget skall även finansiera kostnader för ansvarsförsäkring för skador som studerande orsakar under det obligatoriska lärandet i arbete (LIA) vid icke-statliga arbetsplatser. En försäkringslösning utarbetas i samråd med Kammarkollegiet.
De för KY beräknade medlen bör medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av verksamheten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 789 233 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:19 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
778 184
778 184
778 184
Förändring till följd av:
Beslut
Övriga makroekonomiska förutsättningar
11 049
26 834
43 408
Volym
Överföring till/från andra anslag
3 948
3 948
3 948
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
793 181
808 966
825 540
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
10.1.20 25:20 Valideringsdelegationen
Tabell 10.25:20 Anslagsutveckling för Valideringsdelegationen
Tusental kronor
2003
Utfall
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
15 261
1
Utgifts-
prognos
14 980
2005
Förslag
15 261
2006
Beräknat
15 484
2
2007
Beräknat
15 766
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 15 261 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 15 261 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar verksamheten vid Valideringsdelegationen.
Delegationens uppgifter är bl.a. att
* i samverkan med arbetslivet och utbildningssektorn utveckla valideringsinsatser,
* stödja och stärka etablerandet av ändamålsenliga samarbetsformer för validering,
* initiera och genomföra utvecklingsinsatser för personal inom valideringsverksamheter, rådgivning och uppföljning,
* utforma och aktivt sprida information om validering,
* följa upp utvecklingen av valideringsverksamhet och säkerställa dess kvalitet samt
* lämna förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa valideringsverksamheten efter fyraårsperiodens slut.
Regeringens överväganden
Det är viktigt både för den enskilde och för samhället att ta tillvara människors reella kunskaper och kompetens. För att synliggöra dessa är validering ett viktigt redskap. Valideringsdelegationen inrättades den 1 januari 2004 för en fyraårsperiod.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 261 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
15 261
15 261
15 261
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
0
223
505
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
15 261
15 484
15 766
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.21 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar1
Tabell 10.25:21 Anslagsutveckling för Utveckling av påbyggnadsutbildningar
Tusental kronor
2003
Utfall
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2005
Förslag
125 000
2006
Beräknat
250 000
2007
Beräknat
250 000
1 Nytt anslag uppförs
2 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Anslaget finansierar sådan tidigare påbyggnadsutbildning som övertas av annan statligt finansierad utbildningsform. De utbildningsformer som kan komma i fråga är kvalificerad yrkesutbildning, högskola, folkhögskola, viss statligt finansierad påbyggnadsutbildning och kompletterande utbildning. De överförda medlen skall i viss utsträckning få användas till administrationskostnader som uppstår genom att en utbildning övertas. Detta anslag skall finnas under en övergångsperiod tills en slutlig avstämning sker mellan överförda belopp och överförd utbildningskapacitet.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 275 000 000 kronor under 2006 och högst 225 000 000 kronor under perioden 2007-2010.
Tabell 10.1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007-2010
Utestående åtaganden vid årets början
0
Nya åtaganden
500 000
Infriade åtaganden
275 000
225 000
Utestående åtaganden vid årets slut
500 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
500 000
Regeringens överväganden
Ett nytt anslag upprättas med beteckning 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar.
Systemet med lagreglerad interkommunal ersättning för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar som finns idag har medfört att många kommuner funnit sig drabbade av ekonomiska påfrestningar som man inte kunnat förutse eller styra över. I budgetpropositionen 2004 (prop.2003/04:1) har regeringen föreslagit att de statligt reglerade interkommunala ersättningarna för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar bör avvecklas. Förändringen innebär att staten tar över ansvaret för och finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar från kommunerna och överför dem till andra utbildningsformer med statligt kostnadsansvar. En överenskommelse med denna innebörd har träffats med Svenska kommunförbundet. Regeringen föreslår därför att 125 miljoner kronor överförs 2005 och 250 miljoner kronor per år från och med 2006 från det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:1 Kommunalt utjämningsbidrag till detta anslag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 125 000 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
0
0
0
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
125 000
250 000
250 000
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
125 000
250 000
250 000
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
10.1.22 25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 072 909
Anslags-
sparande
50 101
2004
Anslag
1 125 854
Utgifts-
prognos
1 095 077
2005
Förslag
1 137 310
2006
Beräknat
1 150 790
1
2007
Beräknat
1 171 941
2
1 Motsvarar 1 137 310 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 137 310 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Uppsala universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 50,1 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Uppsala universitet.
Tabell 10.25:22 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
909
977
1 111
3 340
Civilingenjörsexamen
190
244
277
800
Sjuksköterskeexamen
128
144
163
610
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
141
172
169
605
Lärarexamen med inriktning mot senare år
227
207
230
1 280
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 126 013
Särskilda åtaganden
- nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik
1 624
- internationell lärarfortbildning
7 594
- sekretariatet för Östersjöuniversitetet
2 079
Summa
1 137 310
Tabell 10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 125 854
1 125 854
1 125 854
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
11 458
24 938
46 089
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-2
-2
-2
Förslag/beräknat anslag
1 137 310
1 150 790
1 171 941
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.23 25:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 140 323
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 173 983
Utgifts-
prognos
1 152 358
2005
Förslag
1 185 950
2006
Beräknat
1 200 007
1
2007
Beräknat
1 222 062
2
1 Motsvarar 1 185 950 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 185 950 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:23 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
130
135
129
438
Medicinskt
157
125
152
448
Naturvetenskapligt1
124
134
170
445
1 Examinationsmålet för Naturvetenskapligt vetenskapsområde inkluderar målet för Tekniskt vetenskapsområde.
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:23 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
500
498
45 %
51 %
Härav licentiatnybörjare
1
16
100 %
31 %
Aktiva (ht)1
2 343
2 416
45 %
46 %
Doktorsexamina
368
407
47 %
46 %
Licentiatexamina
124
114
40 %
46 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 124 professorer anställts, varav 26 procent kvinnor.
Tabell 10.25:23 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
414
433
448
13 %
13 %
14 %
Nya professorer
52
41
31
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
352 333
Medicinskt
213 394
Naturvetenskapligt1
367 755
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)
14 941
Ersättning för lokalhyror m.m.
237 527
Summa
1 185 950
1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.
Tabell 10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 173 983
1 173 983
1 173 983
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
11 967
26 024
48 079
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
1 185 950
1 200 007
1 222 062
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.24 25:24 Lunds universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25: 24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 420 722
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 455 330
Utgifts-
prognos
1 428 523
2005
Förslag
1 465 988
2006
Beräknat
1 483 365
1
2007
Beräknat
1 505 209
2
1 Motsvarar 1 465 988 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 460 730 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Lunds universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 16,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 6,9 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Lunds universitet.
Tabell 10.25:24 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
1 017
1 091
1 134
3 740
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen
582
641
639
2 510
Sjuksköterskeexamen
157
151
142
570
Lärarexamen med inriktning mot senare år
30
18
32
90
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25: 24 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 436 564
Särskilda åtaganden
- nationellt resurscentrum i fysik
1 175
- trafikflygarutbildning
26 171
- omhändertagande av arkeologiska fynd
2 078
Summa
1 465 988
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Lunds universitet för sista året erhåller en förstärkning med 5 196 000 kronor i 2005 års prisnivå för trafikflygarutbildningen.
Tabell 10.1 25:24 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 455 330
1 455 330
1 455 330
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
14 835
32 261
59 602
Beslut
-2 289
-2 316
-2 359
Överföring till/från andra anslag
-1 883
-1 905
-7 358
Övrigt
-5
-5
-5
Förslag/beräknat anslag
1 465 988
1 483 365
1 505 209
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.25 25:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 158 134
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 192 103
Utgifts-
prognos
1 170 144
2005
Förslag
1 204 255
2006
Beräknat
1 218 529
1
2007
Beräknat
1 240 924
2
1 Motsvarar 1 204 255 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 204 255 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:25 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
124
134
135
371
Medicinskt
117
140
140
414
Naturvetenskapligt
91
87
93
294
Tekniskt
92
116
138
440
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Lunds universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.1 25:25 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
594
609
48 %
47 %
Härav licentiatnybörjare
10
17
100 %
65 %
Aktiva (ht)1
2 981
3046
44 %
45 %
Doktorsexamina
453
482
43 %
43 %
Licentiatexamina
108
126
30 %
34 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 20 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 169 professorer anställts, varav 18 procent kvinnor.
Tabell 10.25:25 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
491
540
558
12 %
11 %
12 %
Nya professorer
70
59
40
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
298 730
Medicinskt
192 377
Naturvetenskapligt
249 419
Tekniskt
210 591
Konstnärligt utvecklingsarbete
5 114
Ersättning för lokalhyror m.m.
248 024
Summa
1 204 255
Tabell 10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 192 103
1 192 103
1 192 103
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
12 152
26 426
48 821
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
1 204 255
1 218 529
1 240 924
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.26 25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 358 922
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 400 065
Utgifts-
prognos
1 374 276
2005
Förslag
1 418 138
2006
Beräknat
1 437 903
1
2007
Beräknat
1 469 018
2
1 Motsvarar 1 421 059 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 425 608 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Göteborgs universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 91,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Göteborgs universitet.
Tabell 10.25:26 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
1 151
1 122
1 210
3 460
Sjuksköterskeexamen
131
124
175
515
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
327
316
305
1 115
Lärarexamen med inriktning mot senare år
341
378
295
1 660
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har inte uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 414 717
Särskilt åtagande
- nationellt resurscentrum i matematik
3 421
Summa
1 418 138
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 3 821 000 kronor för utbildning vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo som överförs till universitetet.
Planeringsförutsättningar
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Göteborgs universitet erhåller 2 921 000 kronor i 2005 års prisnivå till fortsatt utbyggnad av utbildning vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo. För 2007 bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 4 495 000 kronor i 2005 års prisnivå för den överförda utbildningen, som då beräknas vara fullt utbyggd, vilket innebär att resurser motsvarande totalt 100 helårsstudenter har tillförts universitetet.
Tabell 10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 400 065
1 400 065
1 400 065
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
14 275
31 039
57 342
Beslut
-11 446
-11 582
-11 795
Överföring till/från andra anslag
15 279
18 416
23 442
Övrigt
-35
-35
-36
Förslag/beräknat anslag
1 418 138
1 437 903
1 468 018
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.27 25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
943 455
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
971 124
Utgifts-
prognos
953 236
2005
Förslag
981 022
2006
Beräknat
992 650
1
2007
Beräknat
1 010 894
2
1 Motsvarar 981 022 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 981 022 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:27 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
112
116
145
372
Medicinskt
108
97
113
450
Naturvetenskapligt
65
63
64
220
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:27 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
410
366
58 %
62 %
Härav licentiatnybörjare
1
37
0 %
76 %
Aktiva (ht)1
2 031
2 092
54 %
57 %
Doktorsexamina
261
315
47 %
54 %
Licentiatexamina
71
69
46 %
45 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 140 professorer anställts, varav 19 procent kvinnor.
Tabell 10.25:27 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
373
396
419
19 %
20 %
20 %
Nya professorer
64
38
38
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
304 350
Medicinskt
214 461
Naturvetenskapligt
179 798
Sekretariatet för genusforskning
6 385
Konstnärligt utvecklingsarbete
8 276
Botaniska trädgården
5 511
Ersättning för lokalhyror m.m.
262 241
Summa
981 022
Tabell 10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
971 124
971 124
971 124
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
9 898
21 526
39 770
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
981 022
992 650
1 010 894
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.28 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
867 917
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
893 200
Utgifts-
prognos
876 747
2005
Förslag
902 304
2006
Beräknat
912 998
1
2007
Beräknat
929 779
2
1 Motsvarar 902 304 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 902 304 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Stockholms universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 62,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för magisterexamen med ämnesdjup vid Stockholms universitet.
Tabell 10.25:28 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
1 075
1 149
1 283
3 420
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
864 199
Särskilda åtaganden
- nationellt resurscentrum i kemi
1 170
- stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning
25 506
- Tolk- och översättarinstitutet
11 019
- studenters kostnader för deltagande i kurser i Nordens språk och litteratur
410
Summa
902 304
Högskoleverket har utrett nuvarande organisation och finansieringsmodell för teckenspråkstolkning för studenter. I enlighet med Högskoleverkets slutsatser och förslag har det tidigare särskilda åtagandet Teckentolkning inkluderats i det särskilda åtagandet Stöd till studenter med funktionshinder.
Tabell 10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
893 200
893 200
893 200
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
9 104
19 798
36 579
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
902 304
912 998
929 779
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.29 25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
961 817
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
989 835
Utgifts-
prognos
971 602
2005
Förslag
1 003 274
2006
Beräknat
1 015 165
1
2007
Beräknat
1 033 823
2
1 Motsvarar 1 003 274 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 003 274 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:29 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
150
134
158
447
Naturvetenskapligt
110
108
124
453
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:29 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
362
283
60 %
47 %
Härav licentiatnybörjare
3
11
33 %
27 %
Aktiva (ht)1
1 757
1 754
54 %
54 %
Doktorsexamina
222
269
49 %
48 %
Licentiatexamina
103
115
50 %
49 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 30 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 100 professorer anställts, varav 21 procent kvinnor.
Tabell 10.25:29 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
306
315
322
19 %
20 %
19 %
Nya professorer
38
35
27
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
367 730
Naturvetenskapligt
387 508
Internationella meteorologiska institutet
2 007
Ersättning för lokalhyror m.m.
246 029
Summa
1 003 274
Regeringen föreslår att anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ökar med 3 350 000 kronor för isocyanatforskning i Hässleholm. Medlen har överförts från utgiftsområde 14 Arbetsliv, anslagen 23:1 Arbetsmiljöverket och 23:3 Särskilda utbildningssatsningar m.m.
Tabell 10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
989 835
989 835
989 835
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
10 089
21 940
40 536
Beslut
Överföring till/från andra anslag
3 350
3 390
3 452
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
1 003 274
1 015 165
1 033 823
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.30 25:30 Umeå universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
967 542
Anslags-
sparande
136 344
2004
Anslag
1 010 716
Utgifts-
prognos
971 383
2005
Förslag
1 020 911
2006
Beräknat
1 033 011
1
2007
Beräknat
1 051 998
2
1Motsvarar 1 020 911 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 020 911 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Av anslagssparandet har 36 888 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Umeå universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 136,3 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Umeå universitet.
Tabell 10.25:30 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
641
747
745
2 390
Civilingenjörsexamen
108
146
134
400
Sjuksköterskeexamen
125
136
140
565
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
277
211
239
670
Lärarexamen med inriktning mot senare år
333
398
367
1 365
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Umeå universitet har inte fullgjort det särskilda åtagandet att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 210 helårsstudenter. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 002 732
Särskilda åtaganden
- decentraliserad utbildning
10 000
- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna
6 064
- bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet
2 115
Summa
1 020 911
Tabell 10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 010 716
1 010 716
1 010 716
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
10 198
22 299
41 285
Beslut
-763
-772
-786
Överföring till/från andra anslag
763
772
786
Övrigt
-3
-3
-3
Förslag/beräknat anslag
1 020 911
1 033 011
1 051 998
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.31 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
661 151
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
680 473
Utgifts-
prognos
667 939
2005
Förslag
687 409
2006
Beräknat
695 557
1
2007
Beräknat
708 341
2
1 Motsvarar 687 409 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 687 409 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:31 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
45
56
53
160
Medicinskt
71
57
52
225
Naturvetenskapligt
45
38
53
140
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Umeå universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:31 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
245
252
50 %
52 %
Härav licentiatnybörjare
0
36
-
58 %
Aktiva (ht)1
1 087
1 198
49 %
51 %
Doktorsexamina
148
149
50 %
41 %
Licentiatexamina
24
22
50 %
41 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 71 professorer anställts, varav 34 procent kvinnor.
Tabell 10.25:31 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
217
226
232
14 %
16 %
17 %
Nya professorer
22
27
22
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
208 933
Medicinskt
192 431
Naturvetenskapligt1
178 967
Konstnärligt utvecklingsarbete
971
Ersättning för lokalhyror m.m.
106 107
Summa
687 409
1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.
Tabell 10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
680 473
680 473
680 473
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
6 936
15 084
27 868
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
687 409
695 557
708 341
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.32 25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
1 059 166
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 090 907
Utgifts-
prognos
1 070 812
2005
Förslag
1 100 417
2006
Beräknat
1 113 460
1
2007
Beräknat
1 133 924
2
1 Motsvarar 1 100 417 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 1 100 417 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Linköpings universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 12,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Linköpings universitet.
Tabell 10.25:32 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
519
698
793
1 780
Civilingenjörsexamen
467
616
664
2 340
Sjuksköterskeexamen
144
164
173
715
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
200
192
229
750
Lärarexamen med inriktning mot senare år
187
271
273
905
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 098 800
Särskilt åtagande
- nationellt resurscentrum i teknik
1 617
Summa
1 100 417
Tabell 10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 090 907
1 090 907
1 090 907
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
11 123
24 185
44 679
Beslut
-1 831
-1 853
-1 887
Överföring till/från andra anslag
228
231
235
Övrigt
-10
-10
-10
Förslag/beräknat anslag
1 100 417
1 113 460
1 133 924
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.33 25:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
459 769
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
473 263
Utgifts-
prognos
464 545
2005
Förslag
478 087
2006
Beräknat
483 753
1
2007
Beräknat
492 644
2
1 Motsvarar 478 087 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 478 087 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:33 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
40
43
34
108
Medicinskt
46
55
68
175
Tekniskt
66
84
92
297
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:33 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
275
285
41 %
45 %
Härav licentiatnybörjare
6
65
67 %
48 %
Aktiva (ht)1
1 193
1269
42 %
44 %
Doktorsexamina
165
168
41 %
42 %
Licentiatexamina
87
88
30 %
31 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 26 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 85 professorer anställts, varav 14 procent kvinnor.
Tabell 10.25:33 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
213
231
240
12 %
12 %
12 %
Nya professorer
31
29
25
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt1
102 672
Medicinskt
98 306
Tekniskt
171 643
Ersättning för lokalhyror m.m.
105 466
Summa
478 087
1 Inklusive Tema.
Tabell 10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
473 263
473 263
473 263
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
4 824
10 490
19 381
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
478 087
483 753
492 644
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.34 25:34 Karolinska institutet: Grundutbildning
Tabell 10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet
Tusental kronor
2003
Utfall
526 569
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
544 559
Utgifts-
prognos
534 528
2005
Förslag
550 091
2006
Beräknat
559 344
1
2007
Beräknat
572 440
2
1 Motsvarar 552 792 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 555 792 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Karolinska institutet har för budgetåret 2003 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 10,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för sjuksköterskeexamen vid Karolinska institutet.
Tabell 10.25:34 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Sjuksköterskeexamen
247
277
247
1 120
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Karolinska institutet har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002.
Karolinska institutets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
487 398
Särskilda åtaganden
- tandvårdscentral
60 588
- prov efter läkares allmäntjänstgöring
2 105
Summa
550 091
Planeringsförutsättningar
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Karolinska institutet erhåller 2 587 000 kronor i 2005 års prisnivå för utbildning i medicinsk fotvård. För 2007 bör gälla att Karolinska institutet erhåller ytterligare 2 587 000 kronor i 2005 års prisnivå för samma ändamål.
Tabell 10.25:34 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
544 559
544 559
544 559
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
5 557
12 077
22 308
Beslut
-916
-927
-944
Överföring till/från andra anslag
917
3 661
6 544
Övrigt
-26
-26
-27
Förslag/beräknat anslag
550 091
559 344
572 440
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.35 25:35 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet
Tusental kronor
2003
Utfall
738 943
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
760 725
Utgifts-
prognos
746 712
2005
Förslag
768 480
2006
Beräknat
777 589
1
2007
Beräknat
791 881
2
1 Motsvarar 768 480 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 768 480 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:35 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Medicinskt
271
306
314
1 006
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:35 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
433
449
60 %
55 %
Härav licentiatnybörjare
78
170
59 %
56 %
Aktiva (ht)1
1 924
2 038
62 %
62 %
Doktorsexamina
294
304
55 %
62 %
Licentiatexamina
57
52
63 %
67 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 92 professorer anställts, varav 20 procent kvinnor.
Tabell 10.25:35 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
267
276
274
14 %
16 %
17 %
Nya professorer
47
25
20
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Medicinskt
501 083
Ersättning för lokalhyror m.m.
267 397
Summa
768 480
Tabell 10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
760 725
760 725
760 725
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
7 755
16 864
31 156
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
768 480
777 589
791 881
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.36 25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
Tabell 10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
2003
Utfall
837 538
Anslags-
sparande
87 023
2004
Anslag
878 203
Utgifts-
prognos
873 824
2005
Förslag
892 955
2006
Beräknat
915 336
1
2007
Beräknat
932 160
2
1 Motsvarar 904 614 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 904 614 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan.
Av anslagssparandet har 1 740 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kungl. Tekniska högskolan (KTH) under 2004 granskat ledningens representation och förmåner och i samband med detta avlämnat en revisionsrapport. Av rapporten framgår bl.a. att rektor erhållit 10 000 kronor per månad i representationsbidrag under perioden den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2003. Enligt Riksrevisionen är representationsbidraget att betrakta som lön. Riksrevisionen har därför rekommenderat KTH att på nytt göra en bedömning av hur bidraget skall betraktas och därmed också ta ställning till om arbetsgivaravgifter skall erläggas. Av rapporten framgår vidare att Riksrevisionen har rekommenderat KTH att se över rutiner för intern kontroll i samband med representation, betalkort och gåvor. Riksrevisionen har också rekommenderat att KTH löpande bör följa upp att representationspolicyn och andra interna föreskrifter efterlevs.
KTH hade redan innan revisorerna avlämnade revisionsrapporten vidtagit vissa åtgärder som t.ex. att representationsbidraget till rektor upphört efter utgången av 2003.
Universitetsstyrelsen har med anledning av revisionsrapporten fastställt en särskild arbetsordning i fråga om attesträtt för rektors egna förmåner och utgifter i tjänsten. Vidare har rektor givits i uppdrag av styrelsen att genomföra en genomgång av KTH:s policy, regler och riktlinjer vad avser representation, betalkortshantering och hantering av utgifter för gåvor samt att vidta de åtgärder som eventuellt fordras för att säkerställa den interna kontrollen i dessa avseenden. Styrelsen har också uppdragit åt rektor att tillse att den totala ersättningen vad gäller representationsbidraget påförs arbetsgivaravgift som om denna ersättning varit lön.
Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen av vilka åtgärder som KTH har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Resultatinformation
Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 87,0 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för civilingenjörsexamen och arkitektexamen vid Kungl. Tekniska högskolan.
Tabell 10.25:36 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen
1 146
1 246
1 190
5 230
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Kungl. Tekniska högskolan har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002. Kungl. Tekniska högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamen med inriktning mot teknik.
Kungl. Tekniska högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
892 955
Summa
892 955
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 5 800 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Kungl. Tekniska högskolan erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 11 659 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
878 203
878 203
878 203
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
8 952
19 467
35 966
Beslut
Överföring till/från andra anslag
5 800
17 666
17 990
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
892 955
915 336
932 160
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.37 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
2003
Utfall
633 663
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
652 226
Utgifts-
prognos
640 212
2005
Förslag
659 624
2006
Beräknat
667 443
1
2007
Beräknat
679 709
2
1 Motsvarar 659 624 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 659 624 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:37 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Tekniskt
240
212
250
828
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:37 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
324
328
34 %
30 %
Härav licentiatnybörjare
55
147
36 %
27 %
Aktiva (ht)1
1 659
1704
27 %
27 %
Doktorsexamina
175
223
22 %
23 %
Licentiatexamina
156
163
24 %
28 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 13 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 68 professorer anställts, varav 7 procent kvinnor.
Tabell 10.25:37 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
205
212
219
6 %
6 %
6 %
Nya professorer
30
10
28
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Tekniskt
426 135
Ersättning för lokalhyror m.m.
233 489
Summa
659 624
Regeringen föreslår att anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ökar med 750 000 kronor för stiftelsen Byggdoks bibliotek som överförts till Kungl. Tekniska högskolan. Medlen har överförts från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning.
Tabell 10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
652 226
652 226
652 226
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
6 648
14 458
26 710
Beslut
Överföring till/från andra anslag
750
759
773
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
659 624
667 443
679 709
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.38 25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
544 768
Anslags-
sparande
37 570
2004
Anslag
560 514
Utgifts-
prognos
554 675
2005
Förslag
564 425
2006
Beräknat
571 115
1
2007
Beräknat
581 612
2
1 Motsvarar 564 425 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 564 425 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 37,6 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Luleå tekniska universitet.
Tabell 10.25:38 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
160
165
217
410
Civilingenjörsexamen
409
469
422
1 645
Sjuksköterskeexamen
57
91
72
330
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
138
134
160
555
Lärarexamen med inriktning mot senare år
78
77
84
280
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har Luleå tekniska universitet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
539 906
Särskilda åtaganden
- decentraliserad utbildning
18 455
- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna
6 064
Summa
564 425
Tabell 10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
560 514
560 514
560 514
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
5 695
12 406
22 936
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-1 783
-1 804
-1 837
Övrigt
-1
-1
-1
Förslag/beräknat anslag
564 425
571 115
581 612
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.39 25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
235 646
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
242 572
Utgifts-
prognos
238 104
2005
Förslag
245 045
2006
Beräknat
247 950
1
2007
Beräknat
252 507
2
1 Motsvarar 245 045 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 245 045 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:39 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
7
10
9
14
Tekniskt
54
54
50
250
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:39 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
131
100
36 %
38 %
Härav licentiatnybörjare
0
62
-
50 %
Aktiva (ht)1
459
489
35 %
35 %
Doktorsexamina
49
38
24 %
21 %
Licentiatexamina
65
67
29 %
33 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 20 professorer anställts, varav 5 procent kvinnor.
Tabell 10.25:39 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
70
78
79
5 %
4 %
4 %
Nya professorer
10
5
5
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
24 062
Tekniskt
172 043
Konstnärligt utvecklingsarbete
985
Ersättning för lokalhyror m.m.
47 955
Summa
245 045
Tabell 10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
242 572
242 572
242 572
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 473
5 378
9 935
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
245 045
247 950
252 507
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.40 25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
438 866
Anslags-
sparande
23 782
2004
Anslag
445 819
Utgifts-
prognos
453 788
2005
Förslag
451 910
2006
Beräknat
477 504
1
2007
Beräknat
486 280
2
1 Motsvarar 471 910 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 471 910 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Karlstads universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat 6,3 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 23,8 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Karlstads universitet.
Tabell 10.25:40 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
209
211
258
620
Sjuksköterskeexamen
108
90
96
355
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
164
177
189
670
Lärarexamen med inriktning mot senare år
199
197
181
925
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet inte uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
451 910
Summa
451 910
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 550 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Karlstads universitet erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 20 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
445 819
445 819
445 819
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
4 545
9 883
18 259
Beslut
-2 288
-2 315
-2 358
Överföring till/från andra anslag
3 841
24 124
24 567
Övrigt
-7
-7
-7
Förslag/beräknat anslag
451 910
477 504
486 280
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.41 25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25: 41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
141 387
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
145 703
Utgifts-
prognos
143 019
2005
Förslag
147 188
2006
Beräknat
148 932
1
2007
Beräknat
151 669
2
1 Motsvarar 147 188 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 147 188 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:41 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
5
7
12
30
Tekniskt
0
3
6
20
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:41 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
67
41
51 %
46 %
Härav licentiatnybörjare
5
9
100 %
11 %
Aktiva (ht)1
188
216
50 %
50 %
Doktorsexamina
7
11
71 %
64 %
Licentiatexamina
7
17
29 %
53 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 9 professorer anställts, varav 33 procent kvinnor.
Tabell 10.25:41 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
34
35
37
19 %
20 %
16 %
Nya professorer
4
2
3
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
61 820
Tekniskt
70 650
Övriga forskningsmedel
14 718
Summa
147 188
Tabell 10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
145 703
145 703
145 703
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 485
3 229
5 966
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
147 188
148 932
151 669
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.42 25:42 Växjö universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
363 994
Anslags-
sparande
32 876
2004
Anslag
374 856
Utgifts-
prognos
400 827
2005
Förslag
378 673
2006
Beräknat
383 161
1
2007
Beräknat
390 203
2
1 Motsvarar 378 673 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 378 673 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Växjö universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 49,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Växjö universitet.
Tabell 10.25:42 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
231
227
286
780
Sjuksköterskeexamen1
38
90
52
230
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
118
126
151
450
Lärarexamen med inriktning mot senare år
113
140
157
585
1 Antalet studenter som tog ut sjuksköterskeexamen nästan halverades till följd av den indragna examensrätten 2000. Universitetet fick under 2001 tillbaka examensrätten.
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
378 673
Summa
378 673
Tabell 10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
374 856
374 856
374 856
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 821
8 309
15 351
Beslut
-1 145
-1 159
-1 180
Överföring till/från andra anslag
1 145
1 159
1 180
Övrigt
-4
-4
-4
Förslag/beräknat anslag
378 673
383 161
390 203
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.43 25:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
137 696
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
141 801
Utgifts-
prognos
139 189
2005
Förslag
143 246
2006
Beräknat
144 944
1
2007
Beräknat
147 608
2
1 Motsvarar 143 246 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 143 246 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:43 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
6
5
7
30
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Växjö universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:43 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
26
93
46 %
69 %
Härav licentiatnybörjare
0
39
-
74 %
Aktiva (ht)1
153
213
42 %
54 %
Doktorsexamina
4
6
25 %
17 %
Licentiatexamina
7
7
29 %
43 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 23 professorer anställts, varav 17 procent kvinnor.
Tabell 10.25:43 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
29
34
34
19 %
20 %
15 %
Nya professorer
8
9
6
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
92 081
Övriga forskningsmedel
51 165
Summa
143 246
Tabell 10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
141 801
141 801
141 801
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 445
3 143
5 807
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
143 246
144 944
147 608
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.44 25:44 Örebro universitet: Grundutbildning
Tabell 10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
521 768
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
521 938
Utgifts-
prognos
512 324
2005
Förslag
523 689
2006
Beräknat
529 897
1
2007
Beräknat
539 635
2
1 Motsvarar 523 689 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 523 689 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Örebro universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 27,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 15,4 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Örebro universitet.
Tabell 10.25:44 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
87
267
255
480
Sjuksköterskeexamen
126
140
175
520
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
113
92
121
410
Lärarexamen med inriktning mot senare år
96
153
114
560
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Universitetet har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller uppnåtts.
Universitetets särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
520 122
Särskilda åtaganden
- lokalisering av verksamhet till Grythyttan
3 273
- nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning
294
Summa
523 689
Tabell 10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
521 938
521 938
521 938
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
5 323
11 573
21 378
Beslut
1
1
1
Överföring till/från andra anslag
-3 566
-3 608
-3 675
Övrigt
-7
-7
-7
Förslag/beräknat anslag
523 689
529 897
539 635
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.45 25:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet
Tusental kronor
2003
Utfall
153 420
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
157 984
Utgifts-
prognos
155 074
2005
Förslag
159 594
2006
Beräknat
161 486
1
2007
Beräknat
164 453
2
1 Motsvarar 159 594 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 159 594 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:45 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
8
14
11
40
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:45 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
105
104
46 %
51 %
Härav licentiatnybörjare
2
20
50 %
50 %
Aktiva (ht)1
226
312
49 %
50 %
Doktorsexamina
16
9
38 %
78 %
Licentiatexamina
2
4
100 %
50 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 46 professorer anställts, varav 17 procent kvinnor.
Tabell 10.25:45 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
28
41
49
23 %
31 %
31 %
Nya professorer
16
14
16
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
94 285
Övriga forskningsmedel
65 309
Summa
159 594
Tabell 10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
157 984
157 984
157 984
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 610
3 502
6 469
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
159 594
161 486
164 453
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.46 25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning1
Tabell 10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet
Tusental kronor
2003
Utfall
460 771
Anslags-
sparande
61 591
2004
Anslag
463 817
Utgifts-
prognos
491 456
2005
Förslag
466 675
2006
Beräknat
472 207
2
2007
Beräknat
480 885
3
1 Anslaget benämndes tidigare Mitthögskolan: Grundutbildning
2 Motsvarar 466 675 tkr i 2005 års prisnivå
3 Motsvarar 466 675 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Mittuniversitetet.
Av anslagssparandet har 15 135 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Regeringen har beslutat att Mitthögskolan skall benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 2005. Beslutet innebär ett åtagande för en framtida resurstillväxt som stärker såväl grundutbildning som forskning. Den 1 januari 2005 byter Mitthögskolan namn till Mittuniversitetet.
Resultatinformation
Mitthögskolan har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 61,6 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Mitthögskolan.
Tabell 10.25:46 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
180
173
179
600
Sjuksköterskeexamen
155
164
204
740
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
146
159
127
430
Lärarexamen med inriktning mot senare år
45
46
58
210
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller uppnåtts.
Mitthögskolan har inte fullgjort det särskilda åtagandet att under 2003 anordna decentraliserad utbildning motsvarande 120 helårsstudenter.
Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
436 675
Särskilt åtagande
- omstrukturera verksamheten
30 000
Summa
466 675
Tabell 10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
463 817
463 817
463 817
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
4 642
10 195
18 907
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-1 783
-1 804
-1 837
Övrigt
-1
-1
-1
Förslag/beräknat anslag
466 675
472 207
480 885
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.47 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning1
Tabell 10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet
Tusental kronor
2003
Utfall
118 445
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
121 983
Utgifts-
prognos
119 736
2005
Förslag
133 226
2006
Beräknat
134 805
2
2007
Beräknat
137 283
3
1 Anslaget benämndes tidigare Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning
2 Motsvarar 133 226 tkr i 2005 års prisnivå
3 Motsvarar 133 226 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Några resultat för forskarutbildningen vid Mitthögskolan redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:47 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
24
21
38 %
29 %
Härav licentiatnybörjare
0
5
-
20 %
Aktiva (ht)1
34
55
41 %
36 %
Doktorsexamina
0
0
-
-
Licentiatexamina
0
0
-
-
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 26 professorer anställts, varav 12 procent kvinnor.
Tabell 10.25:47 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
19
30
31
20 %
12 %
11 %
Nya professorer
7
15
4
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25: 47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
47 199
Naturvetenskapligt1
68 525
Övriga forskningsmedel
17 502
Summa
133 226
1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.
Regeringen föreslår att anslaget ökar med 10 000 000 kronor som en resursförstärkning av forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet.
Tabell 10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
121 983
121 983
121 983
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 243
2 703
4 995
Beslut
Överföring till/från andra anslag
10 000
10 119
10 305
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
133 226
134 805
137 283
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.48 25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
Tabell 10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
196 287
Anslags-
sparande
57 497
2004
Anslag
202 750
Utgifts-
prognos
186 265
2005
Förslag
202 930
2006
Beräknat
205 335
1
2007
Beräknat
209 109
2
1 Motsvarar 202 930 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 202 930 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 36 111 572 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 57,5 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Blekinge tekniska högskola.
Tabell 10.25:48 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
113
147
167
430
Sjuksköterskeexamen
67
96
95
380
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan varken uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt eller målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
202 930
Summa
202 930
Tabell 10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
202 750
202 750
202 750
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 963
4 390
8 197
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-1 783
-1 804
-1 837
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
202 930
205 335
209 109
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.49 25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
61 476
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
63 311
Utgifts-
prognos
62 145
2005
Förslag
63 956
2006
Beräknat
64 714
1
2007
Beräknat
65 903
2
1 Motsvarar 63 956 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 63 956 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för forskarutbildningen för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:49 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Tekniskt
5
6
4
19
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Blekinge tekniska högskola redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:49 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
28
23
29 %
22 %
Härav licentiatnybörjare
1
5
0 %
20 %
Aktiva (ht)1
61
84
21 %
24 %
Doktorsexamina
5
4
0 %
25 %
Licentiatexamina
6
2
17 %
0 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 3 professorer anställts, varav 0 procent kvinnor.
Tabell 10.25: 49 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
16
18
18
31 %
23 %
23 %
Nya professorer
1
2
0
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Tekniskt
48 248
Övriga forskningsmedel
15 708
Summa
63 956
Tabell 10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
63 311
63 311
63 311
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
645
1 403
2 592
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
63 956
64 714
65 903
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.50 25:50 Malmö högskola: Grundutbildning
Tabell 10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
649 009
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
630 467
Utgifts-
prognos
618 854
2005
Förslag
669 147
2006
Beräknat
677 078
1
2007
Beräknat
689 522
2
1 Motsvarar 669 147 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 669 147 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Malmö högskola har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 69,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 36,6 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Malmö högskola.
Tabell 10.25:50 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
17
13
23
140
Sjuksköterskeexamen
97
112
132
480
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
360
396
458
1 595
Lärarexamen med inriktning mot senare år
320
338
393
1 510
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole- kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
625 820
Särskilt åtagande
- tandvårdscentral
43 327
Summa
669 147
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 32 260 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
630 467
630 467
630 467
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
6 427
13 976
25 820
Beslut
-1 526
-1 544
-1 572
Överföring till/från andra anslag
33 788
34 188
34 817
Övrigt
-9
-9
-9
Förslag/beräknat anslag
669 147
677 078
689 522
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.51 25:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
72 114
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
74 237
Utgifts-
prognos
72 870
2005
Förslag
74 993
2006
Beräknat
75 882
1
2007
Beräknat
77 276
2
1 Motsvarar 74 993 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 74 993 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:51 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Medicinskt
8
6
4
25
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Malmö högskola redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:51 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
20
18
55 %
61 %
Härav licentiatnybörjare
5
5
40 %
60 %
Aktiva (ht)1
50
57
54 %
60 %
Doktorsexamina
4
3
75 %
100 %
Licentiatexamina
3
3
100 %
33 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 34 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 15 professorer anställts, varav 40 procent kvinnor.
Tabell 10.25:51 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
30
37
40
27 %
24 %
29 %
Nya professorer
5
7
3
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Medicinskt
41 076
Övriga forskningsmedel
33 917
Summa
74 993
Tabell 10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
74 237
74 237
74 237
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
756
1 645
3 039
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
74 993
75 882
77 276
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.52 25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
Tabell 10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar
Tusental kronor
2003
Utfall
373 592
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
368 818
Utgifts-
prognos
362 024
2005
Förslag
372 573
2006
Beräknat
376 989
1
2007
Beräknat
383 918
2
1 Motsvarar 372 573 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 372 573 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 25,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 15,7 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Kalmar.
Tabell 10.25:52 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
65
85
84
220
Sjuksköterskeexamen1
291
44
84
235
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
100
117
88
405
Lärarexamen med inriktning mot senare år
52
75
63
265
1 Ett uppehåll i antagningen gjordes 1998, vilket fått effekt 2001.
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
359 926
Särskilda åtaganden
- fortbildning av journalister
8 809
- utrustning till sjöbefälsutbildningen
3 838
Summa
372 573
Tabell 10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
368 818
368 818
368 818
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 760
8 176
15 105
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-5
-5
-5
Förslag/beräknat anslag
372 573
376 989
383 918
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.53 25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar
Tusental kronor
2003
Utfall
62 406
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
64 241
Utgifts-
prognos
63 058
2005
Förslag
64 895
2006
Beräknat
65 664
1
2007
Beräknat
66 871
2
1 Motsvarar 64 895 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 64 895 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:53 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Naturvetenskapligt
2
2
1
6
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:53 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
22
33
50 %
52 %
Härav licentiatnybörjare
0
4
-
75 %
Aktiva (ht)1
51
69
51 %
46 %
Doktorsexamina
0
1
-
0 %
Licentiatexamina
1
0
100 %
-
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 21 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 16 professorer anställts, varav 19 procent kvinnor.
Tabell 10.25:53 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
13
17
24
15 %
12 %
21 %
Nya professorer
7
3
6
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Naturvetenskapligt
53 669
Övriga forskningsmedel
11 226
Summa
64 895
Tabell 10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
64 241
64 241
64 241
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
654
1 423
2 630
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
64 895
65 664
66 871
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.54 25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning
Tabell 10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
494 792
Anslags-
sparande
28 198
2004
Anslag
512 385
Utgifts-
prognos
510 562
2005
Förslag
517 594
2006
Beräknat
523 729
1
2007
Beräknat
533 355
2
1 Motsvarar 517 594 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 517 594 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Mälardalens högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 28,2 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Mälardalens högskola.
Tabell 10.25:54 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
173
166
165
410
Sjuksköterskeexamen
229
250
243
1 010
Lärarexamen med inriktning mot senare år
20
15
59
210
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
514 148
Särskilt åtagande
- Idélab
3 446
Summa
517 594
Tabell 10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
512 385
512 385
512 385
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
5 211
11 346
20 972
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-2
-2
-2
Förslag/beräknat anslag
517 594
523 729
533 355
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.55 25:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 10.25:55 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
44 278
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
45 580
Utgifts-
prognos
44 740
2005
Förslag
46 045
2006
Beräknat
46 591
1
2007
Beräknat
47 447
2
1 Motsvarar 46 045 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 46 045 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Några resultat för forskarutbildningen vid Mälardalens högskola redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:55 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
52
24
31 %
21 %
Härav licentiatnybörjare
8
5
25 %
20 %
Aktiva (ht)1
103
117
25 %
24 %
Doktorsexamina
3
3
33 %
67 %
Licentiatexamina
1
8
0 %
0 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 14 professorer anställts, varav 14 procent kvinnor.
Tabell 10.25:55 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
28
30
32
10 %
7 %
9 %
Nya professorer
7
4
3
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:55 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
Tekniskt
32 599
Övriga forskningsmedel
13 446
Summa
46 045
Tabell 10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
45 580
45 580
45 580
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
465
1 011
1 867
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
46 045
46 591
47 447
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.56 25:56 Danshögskolan: Grundutbildning
Tabell 10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan
Tusental kronor
2003
Utfall
26 927
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
27 801
Utgifts-
prognos
27 289
2005
Förslag
35 123
2006
Beräknat
41 245
1
2007
Beräknat
42 002
2
1 Motsvarar 40 761 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 40 761 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Danshögskolan har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
26 967
Särskilda åtaganden
- lokalkostnader
1 118
- nycirkusutbildning
7 038
Summa
35 123
Regeringen föreslår att anslaget ökar med 7 038 000 kronor för genomförande av nycirkusutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Danshögskolan erhåller ytterligare 5 638 000 kronor i 2005 års prisnivå för nycirkusutbildningen.
Tabell 10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
27 801
27 801
27 801
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
284
617
1 139
Beslut
Överföring till/från andra anslag
7 038
12 826
13 062
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
35 123
41 245
42 002
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.57 25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning
Tabell 10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet
Tusental kronor
2003
Utfall
73 456
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
75 734
Utgifts-
prognos
74 339
2005
Förslag
76 505
2006
Beräknat
77 412
1
2007
Beräknat
78 835
2
1 Motsvarar 76 505 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 76 505 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Dramatiska institutet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
74 978
Särskilt åtagande
- lokalkostnader
1 527
Summa
76 505
Tabell 10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
75 734
75 734
75 734
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
771
1 678
3 101
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
76 505
77 412
78 835
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.58 25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning
Tabell 10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås
Tusental kronor
2003
Utfall
314 277
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
324 109
Utgifts-
prognos
318 139
2005
Förslag
327 411
2006
Beräknat
331 292
1
2007
Beräknat
337 380
2
1 Motsvarar 327 411 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 327 411 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Borås har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 40,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av överskjutande helårsprestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Borås.
Tabell 10.25:58 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
219
220
273
740
Sjuksköterskeexamen
103
112
145
480
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
124
188
145
470
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 45 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 17 professorer anställts, varav 29 procent kvinnor.
Tabell 10.25:58 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
10
9
17
35 %
35 %
35 %
Nya professorer
6
3
8
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
327 411
Summa
327 411
Tabell 10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
324 109
324 109
324 109
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 306
7 187
13 275
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-4
-4
-4
Förslag/beräknat anslag
327 411
331 292
337 380
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.59 25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning
Tabell 10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna
Tusental kronor
2003
Utfall
329 325
Anslags-
sparande
2 224
2004
Anslag
317 586
Utgifts-
prognos
313 960
2005
Förslag
320 824
2006
Beräknat
324 626
1
2007
Beräknat
330 593
2
1 Motsvarar 320 824 tkr i 2005 års prisnivå
2 Motsvarar 320 824 tkr i 2005 års prisnivå
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan Dalarna har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 21,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 21,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 2,2 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan Dalarna.
Tabell 10.25:59 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
37
36
45
170
Sjuksköterskeexamen
74
86
103
355
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
69
61
65
235
Lärarexamen med inriktning mot senare år
98
102
141
530
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller uppnåtts.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut
gått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
320 824
Summa
320 824
Tabell 10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
317 586
317 586
317 586
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 238
7 040
13 007
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
320 824
324 626
330 593
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.60 25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning
Tabell 10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland
Tusental kronor
2003
Utfall
86 735
Anslags-
sparande
9 902
2004
Anslag
90 994
Utgifts-
prognos
87 324
2005
Förslag
91 918
2006
Beräknat
103 885
1
2007
Beräknat
105 795
2
1 Motsvarar 102 669 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 102 669 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 1 890 050 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan på Gotland har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 9,9 miljoner kronor.
För 2003 har högskolan på Gotland uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
91 918
Summa
91 918
Regeringens bedömning
Högskolan på Gotland utgör redan i dag en resurs för högre utbildning och forskning med inriktning på Östersjösamverkan. För att ytterligare stärka den satsning som nu görs genom etablering av ett Östersjöcentrum på Gotland föreslår regeringen att högskolan tillförs 750 000 kronor för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjöområdet. Medlen har beräknats under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anslagsposten 5 Högskolan på Gotland.
Vid en eventuell framtida utbyggnad av den högre utbildningen är det angeläget att se över möjligheterna att expandera Högskolan på Gotland.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan på Gotland erhåller en takbeloppsökning med 10 750 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
90 994
90 994
90 994
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
924
2 013
3 723
Beslut
Överföring till/från andra anslag
10 878
11 078
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
91 918
103 885
105 795
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.61 25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning
Tabell 10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle
Tusental kronor
2003
Utfall
322 920
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
332 957
Utgifts-
prognos
326 824
2005
Förslag
334 567
2006
Beräknat
342 673
1
2007
Beräknat
353 236
2
1 Motsvarar 338 659 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 342 798 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Gävle har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Gävle.
Tabell 10.25:61 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
63
86
106
140
Sjuksköterskeexamen
122
132
144
475
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
152
118
150
520
Lärarexamen med inriktning mot senare år
16
29
42
190
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
334 567
Summa
334 567
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Gävle erhåller 4 091 000 kronor i 2005 års prisnivå för att ge ytterligare utbildningar som leder till yrkeshögskoleexamen. För 2007 bör gälla att högskolan erhåller ytterligare 4 091 000 kronor i 2005 års prisnivå för samma ändamål.
Tabell 10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
332 957
332 957
332 957
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 396
7 383
13 638
Beslut
-2 288
1 825
6 124
Överföring till/från andra anslag
509
515
524
Övrigt
-7
-7
-7
Förslag/beräknat anslag
334 567
342 673
353 236
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.62 25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
Tabell 10.25: 62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad
Tusental kronor
2003
Utfall
252 879
Anslags-
sparande
546
2004
Anslag
258 442
Utgifts-
prognos
254 227
2005
Förslag
261 026
2006
Beräknat
264 119
1
2007
Beräknat
268 974
2
1 Motsvarar 261 026 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 261 026 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 2,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 0,6 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Halmstad.
Tabell 10.25:62 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
69
83
91
390
Sjuksköterskeexamen
76
83
97
340
Lärarexamen med inriktning mot senare år
18
54
75
195
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har Högskolan i Halmstad uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 24 procent nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 13 professorer anställts, varav 31 procent kvinnor.
Tabell 10.25:62 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
10
14
21
0 %
10 %
18 %
Nya professorer
3
5
5
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
261 026
Summa
261 026
Tabell 10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
258 442
258 442
258 442
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 636
5 730
10 586
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-52
-53
-54
Förslag/beräknat anslag
261 026
264 119
268 974
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.63 25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
Tabell 10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad
Tusental kronor
2003
Utfall
284 095
Anslags-
sparande
9 983
2004
Anslag
288 258
Utgifts-
prognos
292 931
2005
Förslag
291 191
2006
Beräknat
294 642
1
2007
Beräknat
300 058
2
1 Motsvarar 291 191 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 291 191 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 3,2 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 10,0 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan Kristianstad.
Tabell 10.25:63 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
11
11
34
240
Sjuksköterskeexamen
109
112
134
490
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
249
246
204
835
Lärarexamen med inriktning mot senare år
69
86
75
350
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt, men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
291 191
Summa
291 191
Tabell 10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
288 258
288 258
288 258
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 936
6 387
11 803
Beslut
-1 145
-1 159
-1 180
Överföring till/från andra anslag
1 146
1 160
1 181
Övrigt
-4
-4
-4
Förslag/beräknat anslag
291 191
294 642
300 058
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.64 25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning
Tabell 10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde
Tusental kronor
2003
Utfall
235 946
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
235 226
Utgifts-
prognos
230 893
2005
Förslag
246 204
2006
Beräknat
269 561
1
2007
Beräknat
274 515
2
1 Motsvarar 266 404 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 266 404 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Skövde har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 18,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 7,5 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Skövde.
Tabell 10.25:64 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
35
45
63
130
Sjuksköterskeexamen
165
154
162
695
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan varken uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt eller målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat och magisterexamina med inriktning mot teknik.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
246 204
Summa
246 204
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 8 580 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Skövde erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 20 200 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
235 226
235 226
235 226
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 398
5 215
9 633
Beslut
Överföring till/från andra anslag
8 580
29 121
29 656
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
246 204
269 561
274 515
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.65 25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
Tabell 10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Tusental kronor
2003
Utfall
235 539
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
243 209
Utgifts-
prognos
238 729
2005
Förslag
246 684
2006
Beräknat
266 809
1
2007
Beräknat
271 713
2
1 Motsvarar 263 684 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 263 684 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 13,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Tabell 10.25:65 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Sjuksköterskeexamen
102
108
123
470
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
46
70
45
285
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Regeringens bedömning
Den väl fungerande samverkan mellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och det omgivande samhället har varit av stor betydelse för såväl högskolan som de berörda kommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Högskolestyrelsen har beslutat att högskolan skall lokaliseras till ett samlat campus som skall förläggas till Trollhättan. Vidare beslutade styrelsen att en planering för högskolans framtida engagemang och närvaro i Fyrstadskommunerna skulle inledas. Dessa beslut innebär, enligt regeringens mening, att högskolan även framöver har verksamhet av viss omfattning på berörda orter.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
244 555
Särskilt åtagande
- utveckling av arbetsintegrerat lärande
2 129
Summa
246 684
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 000 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 17 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
243 209
243 209
243 209
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 481
5 394
9 963
Beslut
-2 288
-2 315
-2 358
Överföring till/från andra anslag
3 291
20 531
20 908
Övrigt
-9
-9
-9
Förslag/beräknat anslag
246 684
266 809
271 713
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.66 25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2003
Utfall
42 830
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
44 325
Utgifts-
prognos
43 509
2005
Förslag
44 776
2006
Beräknat
45 307
1
2007
Beräknat
46 139
2
1 Motsvarar 44 776 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 44 776 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 0,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Idrottshögskolan i Stockholm.
Tabell 10.25:66 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Lärarexamen med inriktning mot senare år
57
36
51
160
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25: 66 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
44 776
Summa
44 776
Tabell 10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
44 325
44 325
44 325
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
452
983
1 815
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-1
-1
-1
Förslag/beräknat anslag
44 776
45 307
46 139
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.67 25:67 Konstfack: Grundutbildning
Tabell 10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack
Tusental kronor
2003
Utfall
114 554
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
118 193
Utgifts-
prognos
116 016
2005
Förslag
119 399
2006
Beräknat
120 814
1
2007
Beräknat
123 035
2
1 Motsvarar 119 399 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 119 399 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Konstfack har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 1,1 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Konstfack.
Tabell 10.25:67 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Lärarexamen med inriktning mot senare år
59
31
38
120
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
118 281
Särskilt åtagande
- lokalkostnader
1 118
Summa
119 399
Tabell 10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
118 193
118 193
118 193
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 206
2 621
4 842
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
119 399
120 814
123 035
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.68 25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
Tabell 10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan
Tusental kronor
2003
Utfall
52 390
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
54 071
Utgifts-
prognos
53 075
2005
Förslag
54 622
2006
Beräknat
55 269
1
2007
Beräknat
56 286
2
1 Motsvarar 54 622 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 54 622 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
53 466
Särskilda åtaganden
- lokalkostnader
1 118
- stipendier
38
Summa
54 622
Tabell 10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
54 071
54 071
54 071
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
551
1 198
2 215
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
54 622
55 269
56 286
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.69 25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2003
Utfall
120 061
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
123 652
Utgifts-
prognos
121 374
2005
Förslag
124 913
2006
Beräknat
126 393
1
2007
Beräknat
128 716
2
1 Motsvarar 124 913 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 124 913 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Tabell 10.25:69 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Lärarexamen med inriktning mot senare år
13
9
18
115
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
102 429
Särskilda åtaganden
- dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition samt medel för ombesörjande av utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
3 391
- utvecklingsmedel
16 447
- lokalkostnader
2 646
Summa
124 913
Tabell 10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
123 652
123 652
123 652
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
1 261
2 741
5 064
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
124 913
126 393
128 716
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.70 25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2003
Utfall
405 666
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
393 780
Utgifts-
prognos
386 527
2005
Förslag
397 793
2006
Beräknat
402 508
1
2007
Beräknat
409 906
2
1 Motsvarar 397 793 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 397 793 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 55,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslagssparande om 23,7 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Tabell 10.25:70 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
43
31
42
180
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
433
575
616
1 895
Lärarexamen med inriktning mot senare år
388
413
620
2 190
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Målet att minst en tredjedel av lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Regeringen har som mål för perioden 2001- 2004 angett att minst 25 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 6 professorer anställts, varav 33 procent kvinnor.
Tabell 10.25:70 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
13
16
16
38 %
33 %
36 %
Nya professorer
1
5
0
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
392 021
Särskilda åtaganden
- utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov
2 035
- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska
697
- nationellt centrum för svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare
3 040
Summa
397 793
Tabell 10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
393 780
393 780
393 780
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
4 016
8 731
16 129
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-3
-3
-3
Förslag/beräknat anslag
397 793
402 508
409 906
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.71 25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2003
Utfall
16 084
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
16 679
Utgifts-
prognos
16 372
2005
Förslag
16 849
2006
Beräknat
17 048
1
2007
Beräknat
17 362
2
1 Motsvarar 16 849 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 16 849 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
15 731
Särskilt åtagande
- lokalkostnader
1 118
Summa
16 849
Tabell 10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
16 679
16 679
16 679
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
170
369
683
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
16 849
17 048
17 362
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.72 25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning
Tabell 10.25:72 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola
Tusental kronor
2003
Utfall
237 968
Anslags-
sparande
26 164
2004
Anslag
247 373
Utgifts-
prognos
250 443
2005
Förslag
251 382
2006
Beräknat
274 599
1
2007
Beräknat
279 646
2
1 Motsvarar 271 382 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 271 382 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 1 702 169 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Södertörns högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 26,2 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Södertörns högskola.
Tabell 10.25:72 Mål för antalet examina i grundutbildningen
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
64
106
139
210
Lärarexamen med inriktning mot senare år
-
31
58
190
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt, men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.
Högskolan har inte uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.
Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 26 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 21 professorer anställts, varav 33 procent kvinnor.
Tabell 10.25:72 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
27
30
32
22 %
25 %
26 %
Nya professorer
8
4
9
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:72 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
251 382
Summa
251 382
Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 500 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Planeringsförutsättning
Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Södertörns högskola erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 20 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.
Tabell 10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
247 373
247 373
247 373
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 509
5 471
10 118
Beslut
Överföring till/från andra anslag
1 500
21 755
22 155
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
251 382
274 599
279 646
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.73 25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 10.25:73 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2003
Utfall
25 930
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
26 841
Utgifts-
prognos
26 347
2005
Förslag
27 116
2006
Beräknat
27 437
1
2007
Beräknat
27 942
2
1 Motsvarar 27 116 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 27 116 tkr i 2005 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 20 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resursfördelning 2005
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 10.25:73 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
25 998
Särskilt åtagande
- lokalkostnader
1 118
Summa
27 116
Tabell 10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
26 841
26 841
26 841
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
275
596
1 101
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
27 116
27 437
27 942
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.74 25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Tabell 10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Tusental kronor
2003
Utfall
1 784 630
Anslags-
sparande
97 050
2004
Anslag
1 899 279
1
Utgifts-
prognos
1 819 522
2005
Förslag
2 006 836
2006
Beräknat
2 030 623
2
2007
Beräknat
2 067 944
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 2 006 836 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 2 006 836 tkr i 2005 års prisnivå.
Under detta anslag beräknas ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. avtal som staten ingått med utbildningsanordnarna och i vissa fall särskilda regeringsbeslut.
Av anslagssparandet har 96 066 425 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
De examina som enskilda utbildningsanordnare har tillstånd att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.
Tabell 10.25:74 Fördelning på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1. Chalmers tekniska högskola AB
- Grundläggande högskoleutbildning
- Forskning och forskarutbildning
666 035
408 972
2. Handelshögskolan i Stockholm
50 504
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
- Grundläggande högskoleutbildning
- Forskning och forskarutbildning
369 125
37 938
4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)
6 048
5. Evangeliska Frikyrkan
2 722
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
2 117
7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)
9 994
8. Ericastiftelsen
6 146
9. Stiftelsen Stora Sköndal
20 202
10. Ersta Diakonisällskap
33 178
11. Stiftelsen Rödakorshemmet
38 078
12. Sophiahemmet, Ideell förening
28 641
13. Beckmans skola AB
14 447
14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping
312 689
Summa
2 006 836
1. Chalmers tekniska högskola AB
Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning
Chalmers tekniska högskola AB (inklusive Chalmers Lindholmen AB) har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 37,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 37,2 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 19,0 miljoner kronor.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Chalmers tekniska högskola AB.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL1
2001-2004
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen
799
755
906
3 570
1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Chalmers har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002.
Chalmers har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik.
Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resultatinformation, forskning och forskarutbildning
I tabellen nedan anges utfallet för vart och ett av åren 2001-2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VERTENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL1
2001-2004
Tekniskt
142
166
168
590
1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:74 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
Nybörjare i forskarutbildningen
229
236
26 %
30 %
Härav licentiatnybörjare
0
52
-
35 %
Aktiva (ht)1
1 056
1 128
26 %
27 %
Doktorsexamina
130
142
29 %
24 %
Licentiatexamina
172
162
24 %
22 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 42 professorer anställts, varav 7 procent kvinnor.
Tabell 10.25:74 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
137
150
152
6 %
7 %
7 %
Biträdande professorer2
46
47
52
2 %
6 %
8 %
Nya professorer
24
11
7
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
2 Heltidsekvivalenter
Resurser för 2005
Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2005 beräknas för
* grundutbildning till 666 035 000 kronor, varav 664 390 000 kronor utgörs av takbeloppet. Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 43 010 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser. För det särskilda åtagandet har beräknats 1 645 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen.
* forskning och forskarutbildning till 408 972 000 kronor.
2. Handelshögskolan i Stockholm
Resultatinformation
Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 281 helårsstudenter för 2003, vilket är 104 färre än för 2002. Högskolan redovisar 30 avlagda doktorsexamina för 2003, vilket är 6 fler än för 2002 och 2 avlagda licentiatexamina vilket är 6 färre än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för grundutbildning, bibliotek, studiestöd i forskar-utbildning och för avlagda doktorsexamina är 50 504 000 kronor.
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning
Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 33,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL1
2001-2004
Magisterexamen med ämnesdjup
181
196
209
660
Sjuksköterskeexamen2
166
172
183
660
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år
192
221
210
705
Lärarexamen med inriktning mot senare år
63
76
74
305
1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
2 Uppgift om utfall 2001 avser Hälsohögskolan i Jönköping.
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
För 2003 har Stiftelsen Högskolan i Jönköping uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.
Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.
Resultatinformation, forskning och forskarutbildning
I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen
VERTENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL1
2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
2
10
1
22
1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Några resultat för forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 10.25:74 Resultat för forskarutbildningen
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2002
2003
2002
2003
överskjutande
20
8
70 %
38 %
överskjutande
0
0
-
-
Aktiva (ht)1
66
64
47 %
45 %
Doktorsexamina
5
2
60 %
100 %
Licentiatexamina
1
0
0 %
-
Källa: Högskoleverkets NU-databas
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.
Regeringen har som mål för perioden 2001-2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 15 professorer anställts, varav 27 procent kvinnor.
Tabell 10.25:74 Professorer
ANTAL
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
2001
2002
2003
2001
2002
2003
Professorer1
21
27
29
14 %
9 %
7 %
Nya professorer
6
6
3
1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).
Resursfördelning 2005
Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2005 beräknas för
* grundutbildning till 369 125 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp.
* forskning och forskarutbildning till 37 938 000 kronor.
4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)
Resultatinformation
Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 191 helårsstudenter för 2003, vilket är 19 fler än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm till 6 048 000 kronor, vilket motsvarar 199 helårsstudenter.
5. Evangeliska Frikyrkan
Resultatinformation
Evangeliska Frikyrkan redovisar för Örebro Teologiska Högskola 99 helårsstudenter för 2003, vilket är 12 fler än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola till 2 722 kronor, vilket motsvarar 90 helårsstudenter.
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
Resultatinformation
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 62 helårsstudenter för 2003, vilket är lika många som 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola till 2 117 000 kronor, vilket motsvarar 70 helårsstudenter.
7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)
Resultatinformation
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut redovisar 59 helårsstudenter för 2003, vilket är 5 fler än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut till 9 994 000 kronor, vilket motsvarar 84 helårsstudenter.
8. Ericastiftelsen
Resultatinformation
Ericastiftelsen redovisar 38 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn- och ungdomar för 2003, vilket är 3 fler än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Ericastiftelsen till 6 146 000 kronor.
9. Stiftelsen Stora Sköndal
Resultatinformation
Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 728 helårsstudenter för 2003 vilket är 26 fler än för 2002.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal till 20 202 000 kronor, motsvarande 22 helårsstudenter i kyrkomusikalisk utbildning, 139 helårsstudenter i samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning, 178 helårsstudenter i socionomutbildning, 30 helårsstudenter i magisterutbildning i socialt arbete och 50 helårsstudenter i utbildning i teologi.
10. Ersta Diakonisällskap
Resultatinformation
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Ersta Sköndal högskola. I tabellen nedan anges utfallet åren 2001-2003 och målet för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Ersta Sköndal högskola
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Sjuksköterskeexamen
63
65
55
320
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Ersta Diakonisällskap till 33 178 000 kronor vilket motsvarar 380 helårsstudenter. I bidraget ingår en resursökning motsvarande 30 helårsstudenter.
11. Stiftelsen Rödakorshemmet
Resultatinformation
Stiftelsen Rödakorshemmet redovisar för Röda Korsets Högskola 330 helårsstudenter för 2003, vilket är 53 färre än 2002.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Röda Korsets Högskola. I tabellen nedan anges utfallet åren 2001-2003 och målet för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Röda Korsets Högskola
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Sjuksköterskeexamen
89
97
105
430
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Rödakorshemmet till 38 078 000 kronor vilket motsvarar 439 helårsstudenter. I bidraget ingår en resursökning motsvarande 10 helårsstudenter.
12. Sophiahemmet, Ideell förening
Resultatinformation
Sophiahemmet, Ideell förening redovisar för Sophiahemmet Högskola 301 helårsstudenter för 2003, vilket är 1 fler än för 2002.
För perioden 2001-2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Sophiahemmet Högskola. I tabellen nedan anges utfallet åren 2001-2003 och målet för perioden 2001-2004.
Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Sophiahemmet Högskola
EXAMEN
UTFALL
2001
UTFALL
2002
UTFALL
2003
MÅL
2001-2004
Sjuksköterskeexamen
82
79
84
310
Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Sophiahemmet,
Ideell förening till 28 641 000 kronor vilket motsvarar 326 helårsstudenter. I bidraget ingår en resursökning motsvarande 10 helårsstudenter.
13. Beckmans skola AB
Resultat information
Beckmans skola AB redovisar 122 helårsstudenter för 2003.
Resurser för 2005
Regeringen beräknar bidraget till Beckmans skola AB till 14 447 000 kronor, vilket motsvarar 123 helårsstudenter.
14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Under anslagsposten har beräknats mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.
Enligt avtalen skall staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskattekostnader, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet.
Budgetåret 2003 anvisade staten 297,7 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2003 var 201,6 miljoner kronor.
Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2004 att uppgå till cirka 218,5 miljoner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2004 till 268,4 miljoner kronor.
Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping omfattas, enligt avtal, av förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt som gäller för övriga statliga lärosäten, dvs. att åtta procent av erhållna bidrag skall inbetalas.
Tabell 10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 940 279
1 940 279
1 940 279
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
19 805
43 037
79 490
Beslut
-2 289
-2 316
-2 359
Överföring till/från andra anslag
49 120
49 702
50 616
Övrigt
-79
-80
-81
Förslag/beräknat anslag
2 006 836
2 030 623
2 067 944
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.75 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tabell 10.25:75 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tusental kronor
2003
Utfall
593 027
Anslags-
sparande
35 340
2004
Anslag
484 126
Utgifts-
prognos
490 872
2005
Förslag
287 228
2006
Beräknat
174 342
1
2007
Beräknat
171 195
2
1 Motsvarar 172 299 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 166 136 tkr i 2005 års prisnivå.
Under detta anslag har medel beräknats för verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Under anslaget beräknas även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.
Av anslagssparandet har 16 133 952 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Bemyndigande om ekonomiska åtagande
Tabell 10.25:75 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007-
Utestående åtaganden vid årets början
2 305
3 000
3 000
Nya åtaganden
3 000
3 000
Infriade åtaganden
2 305
3 000
3 000
0
Utestående åtaganden vid årets slut
3 000
3 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
3 000
3 000
Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför för läsåret 2005/06 bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 3 000 000 kronor för 2006.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.
Tabell 10.25:75 Fördelning på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1 Svenska studenthemmet i Paris
1 629
2 Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer
214
3 Statsbidrag till Teknik- och naturvetenskapscentrum
23 100
4 Informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet
7 597
5 Stipendier inom programmet North2north
500
6 Stipendier för studier vid College of Europe
362
7 Statliga ålderspensionsavgifter
26 561
8 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram
1 409
9 Särskilda lärarutbildningar, SÄL
135 000
10 Utveckling av talböcker
2 775
11 Linnéjubileet
1 000
12 Södertörns högskola
8 000
13 Stöd till IRECO
10 000
14 Akademisk mötesplats för Östersjön
2 000
15 Regeringens disposition
67 081
Summa
287 228
Resursfördelning för 2005
Regeringen föreslår att från anslaget förs 93,7 miljoner kronor tillbaka till ett antal lärosäten i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser. Vidare förs 3,8 miljoner kronor från anslaget till anslaget 25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning för att finansiera Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo vid Göteborgs universitet samt 5,8 miljoner kronor till anslaget 25:56 Danshögskolan: Grundutbildning för att finansiera nycirkusutbildningen vid Danshögskolan.
Från anslaget föreslås att 10 miljoner kronor förs till anslaget 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning för förstärkning av forskningsresurserna vid Mittuniversitet och 0,75 miljoner kronor till Högskolan på Gotland anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjöområdet. Vidare förs från anslaget 136 000 000 kronor till anslaget 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning.
Regeringen föreslår att en miljon kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet, från detta anslag.
3. Statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum
Anslagsposten utgör ett statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum (TNC), s.k. science center, och disponeras av Högskoleverket. Verket har att i samråd med Myndigheten för skolutveckling och Statens kulturråd fördela medlen. Myndigheten för skolutveckling kommer att från och med den 1 juli 2005 överta ansvaret från Högskoleverket för bidragsgivningen.
4. Informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet
Medel under anslagsposten disponeras av Svenska institutet och beräknas finansiera information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter, samt åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden i utlandet. Resultat av verksamheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Internationellt samarbete inom högre utbildning.
Lönekostnader för en professur i svenska språket som är placerad vid universitetet i Tartu, Estland, skall finansieras under anslagsposten. Då Estland blev fullvärdig EU-medlem i maj 2004, föreslår regeringen en successiv utfasning av det svenska stödet till professuren under en treårsperiod med början den 1 juli 2005.
5. Stipendier inom programmet North2north
Under anslagsposten disponerar Svenska institutet medel avsedda att finansiera insatser i samband med program för student- och lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Resultat av verksamheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Internationellt samarbete inom högre utbildning.
Regeringen konstaterar att medelstilldelningen för den första programperioden 2002-2004 har grundat sig på alltför optimistiska bedömningar av programmets utveckling. Anslagsposten har därför minskats till 500 000 kronor.
6. Stipendier för studier vid College of Europe
Resurser har beräknats för stipendiemöjligheter till College of Europe. Stipendierna bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbildning och avlagt akademisk examen. Medlen disponeras av Svenska institutet och avser att finansiera stipendier samt administrationen av dessa. Resultat av verksamheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Internationellt samarbete inom högre utbildning.
7. Statliga ålderspensionsavgifter
Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålderspensionsreformen finns beräknade under anslagsposten.
8. Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.
Fortsatt stöd med 1 097 000 kronor har beräknats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning.
Under anslagsposten har 104 000 kronor beräknats för stöd till utveckling av projektansökningar samt till spridning av resultat inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där universitet och högskolor medverkar.
Vidare har 208 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Intensive Language Preparation Courses (ILPC). ILPC är en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates.
Medlen disponeras av Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
9. Särskilda lärarutbildningar, SÄL
Under perioden 2002-2006 avsätts medel för den satsning på Särskilda lärarutbildningar som aviserades i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 utg. omr. 16, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97).
10. Utveckling av talböcker
Under anslagsposten disponerar Talboks- och punktskriftsbiblioteket medel för att utveckla talboksproduktion baserat på en ny metod för inläsning genom talsyntes.
11. Linnéjubileet
Under anslagsposten disponerar Uppsala universitet medel för vård och upprustning av Linnéminnen med anledning av 300-årsminnet 2007 av Carl von Linnés födelse.
12. Södertörns högskola
Under anslagsposten disponerar Södertörns högskola medel för att under 2005 finansiera den naturvetenskapliga forskningen vid högskolan.
13. Stöd till IRECO
Under perioden 2003-2005 tillförs IRECO medel för att i samarbete med VINNOVA arbeta för en omstrukturering av industriforskningsinstituten inom IRECO med målet att skapa färre och större institut med internationell konkurrenskraft och en stark förankring hos näringslivet.
14. Akademisk mötesplats för Östersjön
Under anslagsposten disponerar Högskolan på Gotland medel för att utveckla högre utbildning och forskning med inriktning på Östersjön.
15. Regeringens disposition
Medel under anslagsposten kommer att användas till riktade satsningar inom universitet och högskolor.
Tabell 10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
484 126
484 126
484 126
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
4 710
10 504
19 595
Beslut
30 217
30 575
31 137
Överföring till/från andra anslag
-263 531
-382 946
-396 335
Övrigt
31 706
32 082
32 671
Förslag/beräknat anslag
287 228
174 342
171 194
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.76 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Tabell 10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Tusental kronor
2003
Utfall
341 243
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
348 438
Utgifts-
prognos
342 018
2005
Förslag
347 644
2006
Beräknat
351 766
1
2007
Beräknat
358 231
2
1 Motsvarar 347 644 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 347 644 tkr i 2005 års prisnivå.
Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:
Tabell 10.25:76 Fördelning på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1 Danshögskolan
3 417
2 Dramatiska institutet
3 272
3 Högskolan i Borås
32 247
4 Högskolan Dalarna
37 418
5 Högskolan på Gotland
8 695
6 Högskolan i Gävle
64 894
7 Högskolan i Halmstad
36 357
8 Högskolan Kristianstad
28 169
9 Högskolan i Skövde
24 432
10 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
23 173
11 Idrottshögskolan i Stockholm
21 590
12 Konstfack
4 202
13 Kungl. Konsthögskolan
2 233
14 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
4 283
15 Lärarhögskolan i Stockholm
27 818
16 Operahögskolan i Stockholm
2 667
17 Södertörns högskola
19 873
18 Teaterhögskolan i Stockholm
2 904
Summa
347 644
Resursfördelning för 2005
Regeringen föreslår att anslaget ökar med 750 000 kronor som överförts från anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Medlen avser en förstärkning av forskningen vid Högskolan på Gotland för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjöområdet. I anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 157 000 kronor.
Tabell 10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
348 438
348 438
348 438
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
3 546
7 719
14 264
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-4 361
-4 413
-4 494
Övrigt
21
21
22
Förslag/beräknat anslag
347 644
351 766
358 230
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.77 25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Tabell 10.25:77 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning
Tusental kronor
2003
Utfall
1 730 619
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
1 780 460
Utgifts-
prognos
1 780 460
2005
Förslag
1 934 671
2006
Beräknat
1 957 603
1
2007
Beräknat
1 993 583
2
1 Motsvarar 1 934 671 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 934 671 tkr i 2005 års prisnivå.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.
Regeringens överväganden
Ett nytt avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården har den 30 respektive den 31 augusti 2004 slutits mellan svenska staten, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting. Information om det nya avtalet finns under kapitlet Insatser, avsnittet Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare m.m.
Tabell 10.25:77 Dimensionering av läkarutbildningen
Helårsstudenter
UNIVERSITET
2005
2006
2007
Uppsala universitet
723
748
761
Lunds universitet
916
941
954
Göteborgs universitet
774
806
822
Umeå universitet
742
759
768
Linköpings universitet
583
615
631
Karolinska institutet
1 440
1 468
1 480
Tabell 10.25:77 Dimensionering av tandläkarutbildningen
Helårsstudenter
UNIVERSITET
2005
2006
2007
Göteborgs universitet
300
300
300
Umeå universitet
225
225
225
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.
Tabell 10.25:77 Medicinsk utbildning och forskning
Tusental kronor
Uppsala universitet
225 533
Lunds universitet
354 254
Göteborgs universitet
367 672
Umeå universitet
207 086
Linköpings universitet
159 043
Karolinska institutet
511 058
Tabell 10.25:77 Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor
Göteborgs universitet
58 990
Umeå universitet
51 035
Resursfördelning för 2005
Regeringen godkände den 11 november 2003 ett avtal om samarbete om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning som svenska staten den 13 juni 2003 slöt med företrädare för de sex berörda landstingen. I enlighet med avtalet föreslår regeringen att anslaget ökar med 121 miljoner kronor. Medlen har överförts från anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Med anledning av det nya avtalet om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården föreslår regeringen att anslaget ökar med ytterligare 15 miljoner kronor. Medlen har överförts från anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tabell 10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
1 780 460
1 780 460
1 780 460
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
18 148
39 467
72 917
Beslut
Överföring till/från andra anslag
136 063
137 676
140 206
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
1 934 671
1 957 603
1 993 583
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.78 25:78 Högskoleverket
Tabell 10.25:78 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket
Tusental kronor
2003
Utfall
187 116
Anslags-
sparande
4 425
2004
Anslag
185 901
1
Utgifts-
prognos
182 491
2005
Förslag
187 915
2006
Beräknat
189 502
2
2007
Beräknat
192 863
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 187 174 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 187 174 tkr i 2005 års prisnivå.
Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljningar och utvärderingar bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.
Anslaget finansierar myndighetens verksamhet.
Av anslagssparandet har 4 425 152 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.
Tabell 10.25:78 Fördelning på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1. Högskoleverket
157 313
2. Rådet för högre utbildning
30 602
Summa
187 915
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:78 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
UPPDRAGSVERKSAMHET
INTÄKTER
KOSTNADER
RESULTAT
(INTÄKTSKOSTNAD)
Utfall 2003
10 100
13 600
-3 500
Prognos 2004
14 800
14 800
0
Budget 2005
16 000
15 000
1 000
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Regeringen har på politikområdesnivån i till-lämpliga delar redovisat Högskoleverkets insatser och uppnådda resultat vad avser verksamhetsområdet Utbildning och universitetsforskning.
Högskoleverket främsta uppgift är att granska kvaliteten i högskolans verksamhet och att främja kvalitetsutvecklingen. Utvärderingar av såväl grundutbildningen som forskarutbildningen vid universitet och högskolor har bidragit till att kvaliteten har förbättrats. Under 2003 har nio rapporter publicerats. I vissa fall har granskningarna lett till att examensrätter har ifrågasatts, men kritiken har lett till att högskolorna har vidtagit åtgärder som har höjt kvaliteten.
Högskoleverket följer den nationella och internationella utvecklingen inom området kvalitetsgranskning och ingår i såväl nordiska som europeiska nätverk.
Syftet med tillsynsverksamheten är att öka rättssäkerheten för den enskilda genom att påpeka och diskutera brister och problem med det berörda lärosätet. Antalet tillsynsärenden har ökat under 2003 jämfört med tidigare år. Dessa ärenden har till största delen gällt enskilda studenters rättssäkerhet och flera av dessa har stor principiell betydelse för universitet och högskolor.
Lärosätena har godtagit verkets bedömningar och ändrat den lokala regeltillämpningen.
Resursfördelning 2005
För implementering av den tidsbegränsade utbildningssatsningen - kombinationsutbildningar föreslår regeringen att anslaget ökar med 750 000 kronor.
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att resultatinformationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.
Rådet för högre utbildning
Vid Högskoleverket finns ett råd för högre utbildning. Rådet fördelar medel för pedagogisk utveckling av högskolans utbildningar. Rådet har också till uppgift att sprida information om högskolepedagogisk forskning.
Tabell 10.25:78 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
185 151
185 151
185 151
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 014
4 350
7 712
Beslut
750
0
0
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
187 915
189 502
192 863
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.79 25:79 Verket för högskoleservice
Tabell 10.25:79 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice
Tusental kronor
2003
Utfall
13 148
Anslags-
sparande
457
2004
Anslag
14 053
Utgifts-
prognos
14 251
2005
Förslag
14 225
2006
Beräknat
14 436
1
2007
Beräknat
14 701
2
1 Motsvarar 14 225 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 14 225 tkr i 2005 års prisnivå.
Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.
Anslaget finansierar underhåll och utveckling av datorbaserade system för antagningsprocessen samt kostnader för övrig antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och bedömning av utländska gymnasiebetyg.
Avgiftsbelagd verksamhet
Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att intäkterna skall täcka kostnaderna för verksamheterna.
Tabell 10.25:79 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
UPPDRAGSVERKSAMHET
INTÄKTER
KOSTNADER
RESULTAT
(INTÄKTSKOSTNAD)
UTFALL 2003
Systemunderhåll och bedömningsservice
171
3 270
-3 099
Antagning
58 432
50 528
7 904
Upphandling
20 327
19 765
502
PROGNOS 2004
Systemunderhåll och bedömningsservice
3 159
-3 159
Antagning
84 477
81 318
3 159
Upphandling
20 565
20 565
0
BUDGET 2005
Uppdragsverksamhet
114 465
114 465
0
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Den samordnade antagningen till höstterminen 2003 och vårterminen 2004 har genomförts inom uppsatta tids- och kostnadsramar. Fler sökanden har under 2003 anmält sig via VHS hemsida jämfört med 2002.
Antalet ärenden avseende bedömning av utländska gymnasiebetyg har ökat under de senaste åren. Under budgetåret 2003 fick VHS 1 000 000 kronor i förstärkning för att minska handläggningstiderna för bedömningar av utländska gymnasiebetyg. Under 2003 har handläggningstiderna minskat och antalet ärenden som avslutats under året har ökat jämfört med 2002.
Regeringen gav i juni 2000 VHS i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utveckla ett nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad som lokal antagning (s.k. NyA-projektet). Utvecklingskostnaderna för NyA-projektet skall rymmas inom VHS och universitetens och högskolornas befintliga medel. Under 2003 konstaterade projektgruppen för NyA en försening i utvecklingsarbetet. Enligt tidigare redovisning beräknades systemet kunna tas i bruk inför antagningen till höstterminen 2004. Styrgruppen beslutade att utsträcka tidsplanen, vilket innebär att systemet kommer att användas av VHS för antagning till program vårterminen 2006. För antagning till kurser planeras NyA att användas fullt ut inför höstterminen 2006. Mot bakgrund av detta har regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 2004 gett verket i uppdrag att kvartalsvis inkomma med lägesbeskrivning samt beräknade kostnader för projektet.
Från och med den 1 april 2004 är VHS teknisk systemförvaltare för lärosätenas studieadministrativa IT-stöd Ladok.
Beträffande VHS upphandlingsverksamhet har antalet upphandlingsuppdrag minskat under 2003. Upphandlingsvärdet är trots detta ungefär i nivå med värdet föregående år. Färre universitet och högskolor anlitade VHS upphandlingstjänster under 2003 jämfört med 2002. Övriga statliga myndigheter har däremot anlitat VHS i högre omfattning.
Mot bakgrund av det som redovisats beräknas kostnaden för budgetåren 2004 och 2005 enligt ovan.
Tabell 10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
14 053
14 053
14 053
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
172
383
648
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
14 225
14 436
14 701
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.80 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.
Tabell 10.25:80 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden
Tusental kronor
2003
Utfall
419 883
Anslags-
sparande
2004
Anslag
414 315
1
Utgifts-
prognos
383 447
2005
Förslag
505 470
2006
Beräknat
380 343
2
2007
Beräknat
386 867
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 376 470 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 376 470 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar utgifter för administration av olika studiestöd och lån till hemutrustning för flyktingar. Anslaget finansierar delvis också Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) studiesociala verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för administration av bidrag vid korttidsstudier vid Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
I samband med en internrevision 2003 har CSN uppmärksammat felaktigheter i redovisning i samband med byte av finansieringsmodell 2000. Korrigeringen av detta fel har medfört att anslagna medel har överskridits. För att hantera anslagsöverskridandet har anslaget 25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m. förstärkts med 41 000 000 kronor i 2004 års ekonomiska vårproposition.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 10.25:80 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Inbetalda avgifter 2003
Prognos inbetalda avgifter 2004
Prognos inbetalda avgifter 2005
Offentlig-rättslig
verksamhet
313 000
320 000
330 000
CSN:s verksamhet utgörs av ett enda verksamhetsområde. Alla avgifter får disponeras av myndigheten och skall bidra till att finansiera verksamheten hos CSN. Avgifterna redovisas därför mot anslaget 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.
Revisionens iakttagelser
CSN har för verksamhetsåret 2003 av Riksrevisionen fått en revisionsberättelse med invändning. CSN har under 2003 korrigerat fel i redovisningen orsakade av tidigare brister i den interna styrningen och kontrollen. Denna korrigering har medfört att anslaget överskridits med 45,5 miljoner kronor. CSN har i samband med korrigeringen inte haft regeringens beslut att med särskilda medel täcka överskridandet.
CSN har under 2003 vidtagit åtgärder för att förbättra den interna kontrollen och skall även under 2004 fortsätta att förbättra rutinerna.
Regeringen utgår ifrån att de vidtagna åtgärderna skall förhindra framtida fel i redovisningen och förutsätter att ekonomiadministrationen fortsättningsvis håller god kvalitet.
Regeringens överväganden
Verksamhetens omfattning bedöms ligga på samma nivå som 2004 och kan finansieras med oförändrade resurser.
I syfte att minska risken för friställning av personal och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommun och landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, har riksdagen, i enlighet med förslaget i 2004 års ekonomiska vårproposition, beslutat om en tidsbegränsad utbildningssatsning. Satsningen innehåller ett anpassat studiestöd för deltagarna. För systemutveckling och administration av detta stöd har anslaget 25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m. ökats med 1 000 000 kronor 2004. Administrationen av satsningen innebär också att CSN skall utbetala ersättning för anordnade utbildningsplatser vid respektive högskola. Utgiften för utbildningsplatserna beräknas till 128 miljoner kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 505 470 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:80 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
372 315
372 315
372 315
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
4 103
7 975
14 499
Beslut
129 000
0
0
Överföring till/från andra anslag
52
53
53
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
505 470
380 343
386 867
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.81 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd
Tabell 10.25:81 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd
Tusental kronor
2003
Utfall
10 171
Anslags-
sparande
418
2004
Anslag
10 671
1
Utgifts-
prognos
10 630
2005
Förslag
10 824
2006
Beräknat
10 912
2
2007
Beräknat
11 092
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 10 824 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 10 824 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar utgifter för kansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter. Anslagssparandet för budgetåret 2003 beror till stor del på att ingående behållning från 2002 inte förbrukats. Anslagssparandet får disponeras av myndigheten 2004.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att det finns förutsättningar för Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) att klara uppställda mål med medel motsvarande 2004 års tilldelning under det kommande året.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 10 824 000 kronor för budgetåret 2005.
Tabell 10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
10 671
10 671
10 671
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
153
241
421
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
10 824
10 912
11 092
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.82 25:82 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Tabell 10.25:82 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Tusental kronor
2003
Utfall
40 579
Anslags-
sparande
603
2004
Anslag
41 915
1
Utgifts-
prognos
41 228
2005
Förslag
43 514
2006
Beräknat
44 273
2
2007
Beräknat
45 246
3
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition, (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 43 514 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 43 514 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget finansierar Internationella programkontoret för utbildningsområdet som svarar för stöd till aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar olika EU-program samt vissa nordiska och nationella stipendieordningar för främjande av internationellt samarbete.
Av anslagssparandet har 157 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att det svenska deltagandet inom de program som myndigheten svarar för huvudsakligen är på en tillfredsställande nivå. Dock bör insatser göras för ökat deltagande inom vissa delar av programmen, bl.a för student- och lärarmobiliteten inom Erasmus och transnationella utvecklingsprojekt inom Leonardo da Vinci, EU:s program för yrkesutbildning. Administrationen av Interpraktikstipendierna flyttas från programkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen vilket dock inte påverkar anslaget då verksamheten finansierats över utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, se utgiftsområde 13 avsnitt 4.6.2. Regeringen föreslår att 1 225 000 kronor förs till anslaget från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för hantering av IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för blivande civilingenjörer och naturvetare. Anslaget för 2005 beräknas till 43 514 000 kronor.
Tabell 10.25:82 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
41 915
41 915
41 915
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
374
1 112
2 058
Beslut
Överföring till/från andra anslag
1 225
1 246
1 274
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
43 514
44 273
45 246
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.83 25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Tabell 10.25:83 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Tusental kronor
2003
Utfall
35 382
Anslags-
sparande
358
2004
Anslag
31 751
Utgifts-
prognos
31 166
2005
Förslag
32 028
2006
Beräknat
32 529
1
2007
Beräknat
33 135
2
1 Motsvarar 32 028 tkr i 2005 års prisnivå.
2 Motsvarar 32 028 tkr i 2005 års prisnivå.
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja Sveriges nätuniversitet och i samverkan med universitet och högskolor främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning.
Anslaget finansierar myndighetens verksamhet, en presentation av universitet och högskolors utbud av IT-stödd distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter för att identifiera och stödja områden som saknar IT-stödd distansutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har i årsredovisningen för budgetåret 2003 redovisat sin verksamhet i enlighet med uppsatta mål och återrapporteringskrav.
Myndigheten har stött lärosätena i deras utveckling av personalens kompetens kring IT-stödd distansutbildning samt givit stöd till institutionell utveckling av goda rutiner och stödprocesser för flexibelt lärande och IT-stödd distansutbildning. Myndigheten har även tillsammans med Kungl. biblioteket arbetat med att bygga upp olika former av nätbaserade bibliotekstjänster.
Myndigheten ansvarar för ett register över den IT-stödda distansutbildning som universitet och högskolor anmäler till myndigheten. En förutsättning för att ett lärosäte skall kunna få del av de medel som regeringen särskilt avsatt för att stimulera utbyggnaden av Sveriges nätuniversitet är att kurserna är registrerade hos myndigheten. Under 2002 och 2003 disponerade lärosätena således 211 miljoner kronor respektive 159 miljoner kronor för ändamålet och under 2004 disponeras 100 miljoner kronor.
Ytterligare kommentarer vad gäller Sveriges nätuniversitet finns i kapitlet Insatser, avsnittet Sveriges nätuniversitet.
Tabell 10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
31 751
31 751
31 751
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
277
778
1 384
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
32 028
32 529
33 135
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.84 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Tabell 10.25:84 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Tusental kronor
2003
Utfall
34 850
Anslags-
sparande
4 709
2004
Anslag
34 666
1
Utgifts-
prognos
27 500
2005
Förslag
34 808
2006
Beräknat
34 808
2
2007
Beräknat
34 808
3
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition, (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 34 808 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 34 808 tkr i 2005 års prisnivå.
Den största delen av anslaget avser Sveriges medlemsavgift till Unesco, vilken utbetalas i euro och i USD. Anslaget finansierar även medlemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt avgifter till fonden kopplad till konventionen om det immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget kostnader för Svenska unescorådet samt bevakning av Unescos verksamhet i Paris.
Av anslagssparandet har 4 416 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.
Regeringens överväganden
Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens budget, Sveriges andel av budgeten samt valutaförändringar. I samband med USA:s återinträde i Unesco har Sveriges avgift minskat fr.o.m. 2004. I budgetpropositionen för 2004 sänktes därför anslaget med 3 000 000 kr.
Till följd av en översyn av Svenska unescorådet, dess verksamhet och arbetsformer har regeringen överfört huvudansvaret för vissa arbetsuppgifter till centrala myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Regeringen föreslår att 200 000 kronor förs till anslaget 25:2 Myndigheten för skolutveckling för att finansiera samordning av svenska skolors deltagande i Associated Schools Project, Unescos nätverk för skolor som arbetar med skolutveckling med internationell inriktning. För 2005 beräknas anslaget till 34 808 000 kronor.
Tabell 10.25:84 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
34 666
34 666
34 666
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
342
342
342
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-200
-200
-200
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
34 808
34 808
34 808
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
10.1.85 25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
Tabell 10. 25:85 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
Tusental kronor
2003
Utfall
9 031
Anslags-
sparande
3 780
2004
Anslag
15 964
1
Utgifts-
prognos
11 706
2005
Förslag
11 787
2006
Beräknat
11 937
2
2007
Beräknat
12 150
3
1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.
2 Motsvarar11 787 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar11 787 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget används dels för utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt dels för övergripande statistik inom utbildningsområdet. Från anslaget finansieras även vissa andra övergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdepartementets område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Statens skolverk och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Centrala studiestödsnämnden ansvarar för officiell statistik som avser studiestöd. Den officiella statistiken som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska centralbyrån (SCB). Från detta anslag finansieras särskilda överblickspublikationer och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik. Fr.o.m. 1998 delfinansieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prognoser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag. Inom anslaget finansieras även de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikatorprogram INES.
Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.
Av anslagssparandet har 3 380 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.
Regeringens överväganden
Utöver medel för den årliga statistikverksamheten har under 2004 medel fördelats till verksamheter genom särskilda regeringsbeslut. Det gäller bl. a. delfinansiering av Baltic 21-sekretariatet. Vidare har SCB fått regeringens uppdrag att tillsammans med Vetenskapsrådet utveckla statistiken om forskning och utveckling. Statens skolverk har fått uppdrag att ansvara för planering och genomförande av en konferens i Sverige inom OECD:s indikatorprogram INES. Under innevarande år har tidigare reserverade anslagsmedel om 3,2 miljoner kronor, för ett internationellt seminarium rörande utbildning för hållbar utveckling dragits in med anledning av att seminariet har finansierats på annat sätt. Detta leder till att anslaget reduceras till en permanent nivå fr.o.m. 2005.
För 2005 föreslås att 158 000 kronor överförs till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för finansiering av leveranser av arkivmaterial från vissa myndigheter inom Utbildningsdepartementets område. Vidare att 900 000 kronor överförs från anslagsposten för indikatorprogrammet INES till utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Överföreningen görs med anledning av att ordförandeskapet i en av nätverksgrupperna inom INES-programmet från och med 2004 sköts av personer som är anställda inom Utbildningsdepartementet. Medlen avser kostnader för löner och resor. Övriga kostnader för projektet finansieras även fortsättningsvis från detta anslag.
Tabell 10.25:85 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
15 964
15 964
15 964
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
158
364
655
Beslut
-3 277
-3 319
-3 378
Överföring till/från andra anslag
-1 058
-1 072
-1 091
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
11 787
11 937
12 150
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10).
Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning
11 Forskningspolitik
11.1 Omfattning
Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till infrastruktur för forskning i form av bibliotek, arkiv och datanät, etikprövning samt till nationell kontakt- och utvecklingsverksamhet i förhållande till EU:s forskningssamarbete.
Inom politikområdet finns de forsknings- eller utvecklingsfinansierade myndigheterna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem samt ett anslag för rymdforskningen. Andra myndigheter som ingår inom politikområdet är Centrala etikprövningsnämnden och de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Vidare ingår även Institutet för rymdfysik och Polarforskningsekretariatet, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv.
11.2 Utgiftsutveckling
Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
2003
Budget
2004 1
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
2 439,8
2 498,1
2 464,0
2 522,8
2 558,5
2 605,7
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
94,6
99,7
97,8
105,1
106,2
108,0
26:3 Rymdforskning
149,3
154,7
151,9
156,3
159,5
162,9
26:4 Institutet för rymdfysik
41,8
43,8
43,2
44,4
44,8
45,5
26:5 Kungl. biblioteket
230,4
234,0
231,6
236,9
240,0
244,3
26:6 Polarforskningssekretariatet
21,3
25,1
26,0
25,4
25,7
26,2
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
13,2
14,4
14,3
15,2
15,4
15,7
26:8 Sunet
39,1
39,3
38,5
39,6
40,5
41,3
26:9 Centrala etikprövningsnämnden
4,1
3,4
4,2
4,2
4,3
26:10 Regionala etikprövningsnämnder
40,0
39,3
40,7
41,1
41,7
26.11 Särskilda utgifter för forskningsändamål
110,3
110,9
108,8
211,5
715,9
1 230,7
Utgiftsområde 16
3 139,7
3 264,1
3 219,0
3 402,1
3 951,8
4 526,3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
Miljoner kronor
Utfall
2003
Budget
2004 1
Utgifts-
prognos
2004
Förslag
anslag
2005
Beräknat
anslag
a2006
Beräknat
anslag
2007
Anslag inom andra utgiftsområden
Anslag inom utgiftsområde 9
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning
22,2
22,9
22,7
23,2
23,4
23,8
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning
277,5
288,4
291,4
291,2
294,2
299,2
Utgiftsområde 9
299,8
311,2
314,1
314,4
317,5
323,0
Anslag inom utgiftsområde 17
26:1 Statens ljud- och bildarkiv
40,8
41,8
41,8
40,7
41,1
41,8
Utgiftsområde 17
40,8
41,8
41,8
40,7
41,1
41,8
Anslag inom utgiftsområde 20
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
37,6
41,6
42,2
42,2
42,6
43,3
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
279,9
296,4
293,5
299,3
304,1
309,2
Utgiftsområde 20
317,5
338,1
335,8
341,5
346,7
352,5
Anslag inom utgiftsområde 23
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
233,4
232,5
229,5
231,8
235,0
239,4
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
Utgiftsområde 23
234,6
233,6
230,7
232,9
236,2
240,6
Anslag inom utgiftsområde 24
26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader
108,5
114,4
110,5
115,9
116,9
118,9
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
969,3
1 111,1
1 081,3
1 122,1
1 138,6
1 161,1
Utgiftsområde 24
1 077,7
1 225,5
1 191,8
1 238,0
1 255,6
1 280,1
Totalt för politikområde Forskningspolitik
5 110,1
5 414,3
5 333,1
5 569,4
6 148,7
6 764,0
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
11.3 Mål
11.3.1 Mål för 2005
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) att målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Målet har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Regeringen föreslår ingen ändring av målet.
11.4 Politikens inriktning
Svensk forskning skall hålla världsklass
Utbildning och forskning driver samhällsutvecklingen och lägger grunden för hållbar tillväxt och framtida välfärd. Genom forskning kan vi bättre förstå den värld vi lever i och förhoppningsvis också göra den bättre. Innovation är ofta baserad på forskning och utveckling. Såväl expansiva kunskapsintensiva branscher som traditionella industribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att utveckla tekniska nyheter och förnya sin verksamhet.
Sverige tillhör de länder som satsar mest offentliga resurser på forskning. Sverige har dessutom ett mycket FoU-intensivt näringsliv. Svensk forskning håller hög kvalitet. Under de senaste tio åren har antalet internationellt publicerade vetenskapliga artiklar ökat med 45 procent och Sveriges andel av den totala vetenskapliga publiceringen ökade mellan 1981 och 2001 från 1,5 till över 2 procent (National Science Indicators 2003). För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi (Innovativa Sverige: en strategi för tillväxt genom förnyelse, Ds 2004:36) måste svensk forskning fortsätta att hålla världsklass. Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. FoU-insatser är också av avgörande betydelse för att förverkliga Lissabonstrategins mål att Europa 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning.
För att upprätthålla svensk forsknings starka internationella position behöver fortsatta satsningar göras på forskning och forskarutbildning. Under perioden 2000-2005 höjs, som tidigare beslutats och aviserats, de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att svensk forskning och forskarutbildning under perioden 2005-2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kronor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar.
Genom bl.a. EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling har den europeiska FoU-samverkan stärkts. Det är angeläget att forskarutbytet omfattar även länder utanför Europa och att svensk forskning samverkar med världsledande miljöer i hela världen.
Forskning i Sverige skall bedrivas med en öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i samhället och forskningen har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi. Staten har ett särskilt ansvar för finansiering av grundforskning, där frågeställningarna bestäms av forskarna, och för forskarutbildning.
Många användbara forskningsresultat har sin upprinnelse i grundforskning, där kunskapsutvecklingen drivs framåt av forskarnas nyfikenhet och önskan att lösa praktiska och teoretiska problem. Samtidigt finns det runt om i samhället, både inom näringslivet och i andra verksamheter, frågeställningar som forskningen kan hjälpa till att besvara. Det är därför viktigt med ett fungerande samspel mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut, övrig offentlig verksamhet och näringsliv. Att forskningen kommer till praktisk användning är också något som ger forskarna motivation och driver den akademiska forskningen framåt.
Insatser för forskning och forskarutbildning
Det ökade internationella samarbetet ger större möjligheter att stärka svensk forskning samtidigt som denna utveckling ställer nya krav på att svenska lärosäten och forskningsmiljöer är internationellt konkurrenskraftiga. Förutsättningarna för de bästa svenska forsknings- och innovationsmiljöerna måste förbättras. Deras internationella konkurrenskraft bör stärkas genom prioritering och kraftsamling. Sveriges satsning på grundforskning bör fortsätta. Svensk forskning måste också bli bättre på att satsa på unga forskartalanger och fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden.
En stor del av den svenska forskarkåren kommer att uppnå pensionsålder inom en tio-femtonårsperiod. En omfattande utbyggnad av forskarutbildningen har genomförts de senaste åren för att möta det ökade behovet av forskarutbildade inom både högskolan och det övriga samhället och säkerställa återväxten av framstående forskare. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige från ca 1 500 till 3 000 examinerade. En omfattande examination i forskarutbildningen är angelägen bl.a. för att trygga återväxten av forskare till både högskolan, näringslivet och samhället i övrigt. De sexton nationella forskarskolor som initierades i den senaste forskningspolitiska propositionen år 2000 har inneburit en modernare och mer strukturerad form av forskarutbildning och skapat nya samverkansmöjligheter mellan doktorander och mellan lärosäten.
Strategiska forskningsområden skall prioriteras
I ett globalt perspektiv är Sverige ett litet land med begränsade resurser. Vid fördelning av forskningsmedel måste prioriteringar göras både mellan och inom områden. Det gör det nödvändigt att förstärka och utveckla starka forskningsmiljöer och sätta fokus på profilområden där Sverige redan har byggt upp en stark tradition och på områden som har intressanta framtidsutsikter. Det är viktigt att forskningsfinansieringen utvecklas så att samlade insatser kan göras inom angelägna områden. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att svensk forskning och forskarutbildning under perioden 2005-2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kronor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar. Den successiva anslagshöjningen innebär att 100 miljoner kronor tillförs 2005, ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2006, 500 miljoner kronor tillförs 2007 och 1 200 miljoner kronor 2008. Den närmare fördelningen av dessa medel återkommer regeringen till i den forskningspolitiska proposition som läggs i slutet av 2004.
De forskningsfinansierande myndigheterna förväntas utifrån kvalificerade bedömningar fördela forskningsmedel i konkurrens i syfte att förstärka nationella prioriteringar och bidra till ökad kvalitet och kraftsamling. Det är angeläget att Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för Innovationssystem (VINNOVA) fortsätter att på ett flexibelt sätt ge utrymme för nya frågeställningar och snabbt fångar upp och ger kraftfullt stöd till angelägna forskningsområden där Sverige är starkt idag eller har förutsättningar att bli starkt i framtiden. De svenska forskningsfinansierande myndigheterna bör i större omfattning samarbeta vid fördelning av resurser och det är önskvärt att de utökar sin samverkan med andra forskningsfinansiärer såsom forskningsstiftelserna.
Ökat samspel mellan forskning, näringsliv och offentlig verksamhet
Forskning har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och offentliga verksamheter. Genom utbyggnaden av högskolan och tilldelningen av forskningsresurser till alla lärosäten har förutsättningarna för högskolan att bidra till utvecklingen i närområdet ökat. Till detta bidrar också kravet i högskolelagen på lärosätena att de, förutom att bedriva utbildning och forskning, skall samverka med det omgivande samhället. Lärosätenas betydelse för näringslivet kan öka genom stärkt fokus på kommersialisering av forskningsresultat, mer utvecklat samarbete med näringslivet och forskningsinstitut och genom att ytterligare stimulera och ta tillvara lokala och regionala styrkor.
Sverige har en lång tradition av samarbete mellan akademisk forskning och de stora industriföretagen. Framöver bedöms de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin öka. Därför är det angeläget att samarbetet vidareutvecklas till att i högre utsträckning även omfatta mindre företag och nya branscher. De mindre företagen måste på ett bättre sätt kunna ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet, högskolor och forskningsinstitut.
Utveckling av industriforskningsinstituten
Den offentligt finansierade forskningen i Sverige är i internationell jämförelse starkt koncentrerad till universitet och högskolor, medan den forskning som utförs vid forskningsinstitut är mindre i omfattning jämfört med många andra länder.
För att stärka den tillämpade industriforskningen, behöver industriforskningsinstituten utvecklas som ett viktigt komplement till universitet och högskolor. Dessutom bör ett utökat samarbete med lärosätena och andra forskningsinstitut främjas. Den påbörjade processen med att slå samman industriforskningsinstituten för att skapa mer sammanhållna enheter fullföljs. Större och mer fokuserade institut bör på ett effektivare sätt än idag kunna fungera som en länk mellan högskolans och näringslivets forskning. De bör också på ett bättre sätt kunna bedriva FoU för näringslivets och det övriga samhällets behov och verka som en starkare partner i internationella FoU-samarbeten inom exempelvis EU-projekt.
Regeringen beslutade i juni 2004 att utöver de av regeringen och KK-stiftelsen tidigare tilldelade medlen bidra med ytterligare 40 miljoner kronor för att stimulera arbetet med att omstrukturera industriforskningsinstituten och skapa en starkare institutssektor i Sverige.
Ökad kommersialisering av forskningsresultat
Det finns en betydande potential att bilda ännu fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler patent och idéer skulle också kunna fångas upp av befintliga företag. Idag saknas på de flesta håll en långsiktigt hållbar struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga skeden mellan forskare, entreprenörer och finansiärer för att utveckla goda idéer till framgångsrika produkter.
För att öka kommersialiseringen av forskningsresultat behöver det akademiska entreprenörskapet utvecklas för att effektivare omsätta forskningsresultat och idéer i affärer och företag. Det är viktigt att alla lärosäten har strategier för att stödja kommersialisering av forskningsresultat så att framgångsrik forskning lättare kan bli kommersiellt framgångsrika produkter eller tjänster. De affärsutvecklande verksamheterna kring universitet och högskolor behöver bli bättre på att fånga upp och omvandla forskningsresultat till kommersiell verksamhet och nya företag. Stödstrukturerna bör utgå ifrån befintliga strukturer i form av lärosätenas holdingbolag och teknikbrostiftelserna. En särskild förhandlingsman har på Näringsdepartementets uppdrag utarbetat ett förslag till bättre finansiering för kommersialisering av innovationer. Regeringen föreslår ett genomförande av delar av förslaget inom utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4.5.
Lärosätena måste ges incitament att stödja sina forskare i arbetet med att kommersialisera forskningsresultat och bättre förutsättningar måste skapas att ta tillvara forskarnas resultat och idéer utan att de själva måste bli entreprenörer. Genom en förändring av lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat öka. Därför skall en utredare (dir. 2004:106) klarlägga konsekvenserna av ett avskaffande av det s. k. lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar som innebär att läraren ensam äger rätten till sina uppfinningar.
Etikprövning av forskning
Den 1 januari 2004 trädde den nya lagen om och organisationen för etikprövning av forskning i kraft. Lagen innebär att för viss forskning måste godkännande från en etikprövningsnämnd inhämtas innan forskningen får påbörjas.
Regeringen avser att tillsätta en utredare för att utreda vissa frågor om etikprövning av forskning. En viktig fråga som skall utredas, vilket aviserades redan i propositionen Etikprövning av forskning (prop. 2002/03:50), är om etikprövningslagens tillämpningsområde bör utvidgas.
Forskningspolitisk proposition
Regeringen förbereder för närvarande en forskningspolitisk proposition. Viktiga teman i propositionen blir grundforskningens betydelse, behovet av koncentration och kraftsamling, strategiska forskningsområden, generationsskiftet inom svensk forskning, unga forskare samt kommersialiseringen av forskningsresultat. Samtidigt som forskningspolitiken tar sin utgångspunkt i grundforskningens betydelse för kunskapsutvecklingen, kommer propositionen att ha ett tydligt tillväxt- och innovationsperspektiv.
Utveckling av det europeiska forskningssamarbetet
Inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling ligger Sverige bland de främsta beträffande graden av deltagande, liksom när det gäller återflödet av ekonomiska medel från ramprogrammet. Ett fortsatt högt deltagande i internationella forskningssamarbeten både inom och utanför EU är viktigt för Sverige. Deltagandet stärker den svenska och europeiska industrins konkurrenskraft och vår FoU-kompetens. Den koordinerande roll som alltfler svenska deltagare åtar sig i projekten är mycket viktig för Sveriges möjlighet att påverka EU-forskningens inriktning och bör därför uppmuntras.
Lissabonstrategin innebär att EU-länderna senast år 2010 skall satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling, varav två tredjedelar skall komma från näringslivet. EU:s omfattande ramprogram för forskning och teknisk utveckling har hittills främst avsett finansiering av industriellt inriktade projekt. För att stärka europeisk forskning har Sverige inför beslutet om nästa ramprogram, som avser perioden 2006-2010, drivit frågan om att stödja grundforskning och skapa ett europeiskt forskningsråd. Det är viktigt att stärka europeisk grundforskning i ett internationellt perspektiv och skapa bättre förutsättningar för Europa att bedriva världsledande forskning. Initiativet till att skapa ett europeiskt forskningsråd togs av Sverige under det svenska ordförandeskapet i EU.
Sverige kommer även att verka för att ramprogrammet fortsatt bidrar till att stärka Europas industriella konkurrenskraft. För att stödja innovation och förnyelse av europeiskt näringsliv, bör ramprogrammet på ett bättre sätt främja utvecklingen av forskningsbaserade små och medelstora företag.
Sverige arbetar också vidare för att utveckla det nordiska forskningssamarbetet. Regeringen vill bl.a. stärka kvalitetsutvecklingen och ge det nordiska forskningssamarbetet en tydligare koppling till såväl nationella prioriteringar som EU:s forskningspolitik och ramprogram.
11.5 Insatser
11.5.1 Insatser inom politikområdet
Efter förslag i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU06, rskr. 2000/01:98) beslutade riksdagen att under perioden 2000-2003 avsätta närmare 1,3 miljarder kronor i nya medel till svensk forskning. Satsningen kompletterades genom förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition genom att området miljö och hållbar utveckling tillfälligt tillfördes 140 miljoner kronor 2002 och 2003 samt ytterligare 20 miljoner kronor 2004. Genom förslag i förra årets budgetproposition (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:UbU01, rskr. 2003/04:92) har denna satsning permanentats fr.o.m. 2005.
Verket för innovationssystem (VINNOVA) tillfördes efter förslag i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2, bet. 2001/04:UbU04, rskr. 2001/02:98) 70 miljoner kronor för att långsiktigt stärka systemet med industriforskningsinstitut. Dessutom tillfördes VINNOVA 30 miljoner kronor 2003 för ett s.k. inkubatorprogram. Härtill kommer att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande tillfördes 10 miljoner kronor för att fr.o.m. 2003 stärka marin miljöforskning.
Från och med 2004 tillfördes VINNOVA 100 miljoner kronor för industrinära forskning och Vetenskapsrådet 25 miljoner kronor för medicinsk forskning. Den totala ökningen av anslagen under 2000-2005 uppgår sammantaget till 1,7 miljarder kronor.
Efter förslag i denna budgetproposition tillförs 100 miljoner kronor för forskning under 2005. Under 2006 beräknas ytterligare 500 miljoner kronor tillföras, ytterligare 500 miljoner under 2007 och ytterligare 1 200 miljoner under 2008.
Dessutom beslutade regeringen i juni 2004 att utöver de tidigare tilldelade medlen för omstrukturering av industriforskningsinstituten avsätta ytterligare 40 miljoner kronor för 2004.
Förhandlare för European Spallation Source (ESS)
ESS-Council inbjöd 2001-2002 de europeiska länderna att ange förslag om värdskap för en stor europeisk neutronforskningsanläggning, ESS. En sammanslutning av nordiska forskare har lämnat ett förslag att placera ESS i Lund. Förutom detta finns även förslag från Tyskland och Storbritannien att vara värd för ESS. Ytterligare några länder kan vara intresserade av att ge bud på att vara värdnation för ESS. Med anledning av det nordiska förslaget att vara värd för ESS med en placering i Lund, beslöt regeringen vid sammanträde den 8 juli 2004 att undersöka möjligheterna till en eventuell placering av ESS i Sverige genom att utse en särskild förhandlare. I förhandlarens uppdrag ingår att klargöra intresset för ESS i forskarsamhället, näringslivet, i andra europeiska länder och hos EU-kommissionen. Dessutom skall förhandlaren analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället, undersöka möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byggandet av ett ESS i Sverige. Uppdraget skall redovisas den 1 juni 2005.
Utredning angående rätten till resultaten av högskoleforskningen
Regeringen beslutade den 15 juli 2004 att tillsätta en utredare för att klarlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av det s.k. lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (dir. 2004:106). I utredarens uppgifter ingår även att överväga möjligheten att, med ett bibehållet lärarundantag, införa en skyldighet för lärare liknande den som gäller för andra arbetstagare att anmäla uppfinningar till sin arbetsgivare. Utredaren skall därvid överväga behovet av ändringar i regelverket för att ge lärosätena möjlighet att överta äganderätten och därigenom främja kommersialisering av forskningsresultat.
Utredaren har även i uppgift att behandla frågor kring sekretess. För forskning vid universitet och högskolor gäller som huvudregel att de uppgifter som förekommer där är offentliga. Sekretessbestämmelser finns för uppgifter som förekommer i uppdragsverksamhet för enskilds räkning, samt för vissa uppgifter i samband med ansökan om forskningsmedel från ett forskningsråd. När universitet och högskolor samverkar med andra forskningsutförare, s.k. forskningssamverkan, finns det däremot inte någon sekretessbestämmelse som motsvarar vad som gäller vid uppdragsforskning. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2005.
Omstrukturering av industriforskningsinstituten
Riksdagen beslutade hösten 2001 att staten skall medverka till att omstrukturera industriforskningsinstituten mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut. Omstruktureringsarbetet har dock visat sig bli mer kostsamt än vad som först förutsågs. Regeringen beslutade därför i juni 2004 utöver de av regeringen och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) tidigare tilldelade medlen att under 2004 avsätta ytterligare 40 miljoner kronor för omstruktureringsarbetet. Tillsammans med ett medelstillskott om 25 miljoner kronor från KK-stiftelsen samt institutens egna resurser bedöms nu tillräcklig finansiering finnas för att slutföra omstruktureringen.
Utredning om utbildningsvetenskaplig forskning
Som regeringen aviserade i den forskningspolitiska propositionen år 2000 (prop. 2000/01:3) skall Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning utvärderas. En särskild utvärderare har under våren 2004 fått regeringens uppdrag att utreda hur stödet till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet och om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras (dir. 2004:48). Utvärderingen kommer att redovisas till regeringen under våren 2005.
Utredning av IMEGO AB
En utvärdering av verksamheten vid Institutet för mikroelektronik i Göteborg, IMEGO AB, genomfördes under 2004 (SOU 2004:89). Utredningen noterade att modellen för ägande av institutet avviker från den struktur som gäller för jämförbara forskningsinstitut och ansåg att detta inte ger en tillräckligt rationellt samordnad resursanvändning. Utredningen bedömde därför att det finns stora fördelar med en ny ägarstruktur och därigenom en tydligare samordning med andra forskningsutförare inom angränsande områden. Utredningens huvudförslag är att IMEGO AB förs in under IRECO Holding AB och ingår i IRECO-gruppen men med delägande av Chalmers tekniska högskola. Betänkandet remissbehandlas och kommer att beredas inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Utredning angående innovativ verksamhet i kommuner och landsting
Regeringen utsåg 2002 en särskild utredare att granska innovativa processer inom kommuner och landsting. Utredarens rapport lämnades i oktober 2003 (SOU 2003:90). Förutom den FoU-verksamhet som redan pågår, föreslår utredaren ett antal insatser inom kommuner och landsting, t.ex. effektiva system för erfarenhetsåterföring och lärande. Utredningen innehåller förslag på hur FoU och andra innovativa verksamheter kan vara en grund för utveckling och förnyelse inom kommuner och landsting. Betänkandet har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Översyn av verksamheten vid Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv
Regeringen tillsatte särskilda utredare under 2003 för att se över verksamheten och arbetsformerna vid Kungl. biblioteket (KB) respektive Statens ljud- och bildarkiv (SLBA). Myndigheterna har under lång tid utfört sin verksamhet i en snabbt föränderlig värld utan större förändringar i uppdragen. Bland annat har den elektroniska publiceringen liksom den explosionsartade utvecklingen på bl.a. medieområdet givit helt nya villkor för myndigheternas verksamhet.
Utredaren av Kungl. biblioteket presenterade fem huvudförslag i betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129). Ett nätbibliotek föreslås inrättas för samordnad digital informationsförsörjning till utbildning och forskning. Ett handlingsprogram för digitalisering av KB:s samlingar "Kulturarv till mångas glädje och nytta" föreslås i syfte att öka tillgängligheten av materialet för forskare, studerande och allmänheten. Lagen (1993:1382) om pliktexemplar föreslås utökas till att omfatta s.k. digitalt distansöverfört material. Utredaren lämnar även ett lagförslag till skydd för värdefulla äldre boksamlingar och enskilda verk. Utredaren vill se en ökad nationell samordning av hela bibliotekssystemet till stöd för forskning och utbildning och föreslår att KB ges regeringens uppdrag att ta fram en strategi för detta arbete.
I betänkandet Bevara ljud och rörlig bild (SOU 2004:53) tar utredaren upp förutsättningarna för insamling och långsiktigt bevarande av ljud och rörliga bilder. Utredaren understryker vikten av prioriteringar för verksamheten i syfte att undvika ohanterliga volymer av material. Materialets unicitet och svensk produktion föreslås vara de två principer som skall styra insamling och bevarandeinsatser. Utredaren föreslår ett s.k. "Migreringsprojekt" i syfte att långsiktigt bevara redan insamlat material via överföring till nya tekniska system. Utredaren för fram att det nu saknas lagtekniska hinder samt finns tekniska möjligheter för Statens ljud- och bildarkiv att göra egen insamling. Utredaren föreslår därför en förändring i pliktexemplarslagen som möjliggör för SLBA att undanta leverantörer från pliktleverans i takt med att myndighetens egen kapacitet att själv samla in material ökar.
Betänkandena har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Utredning om den nationella organisationen för EU:s FoU-samarbete
Regeringen tillsatte under 2003 en utredning med uppgift att se över verksamheten vid Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) samt att analysera olika aktörers behov av tjänster för sitt engagemang i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete. Utredningen har funnit att den svenska organisationen för EU:s FoU-samarbete fungerar väl inom vissa områden, men att det finns brister inom andra. Bland annat saknar EU/FoU-rådet tillräcklig integrering i det svenska forskningssystemet. Enligt utredningen bör organisationen förstärkas och integreras i de forskningsfinansierande myndigheterna. I den nya organisationen föreslås begreppet huvudansvariga myndigheter införas, vilket innebär att de forskningsfinansierande myndigheterna får ett större ansvar för information och rådgivning. Utredaren föreslår att EU/FoU-rådet ombildas till ett sekretariat som integreras i VINNOVA. Betänkandet Samspel och integration (SOU 2004:60) har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Rapport om starka forskningsmiljöer
Under de senaste tio åren har det internationellt blivit allt vanligare med stöd till forskning som har formen av större samlade anslag till starka forskningsmiljöer, s.k. "Centers of excellence". Utbildningsdepartementet lät 2003 utarbeta en rapport för att få en översikt av den internationella utvecklingen inom detta område samt en bedömning av vilka lärdomar som kan utnyttjas inom den framtida svenska forskningsfinansieringen. I rapporten (Ds 2004:21) dras slutsatsen att Sverige bör utveckla en integrerad strategi för långsiktig finansiering av starka forskningsmiljöer. Rapporten har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Utredning angående skydd för forskningsverksamhet
En utredare fick 2002 regeringens uppdrag att granska och redovisa behoven av skydd för störningskänslig forskning. I sitt betänkande Skydd för forskningsverksamhet (SOU 2002:111) framförde utredaren att det finns ett behov av ett skydd framför allt för medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning som använder känslig och avancerad utrustning samt ekologisk och annan biologisk forskning som använder sig av fältstudier. Utredaren fann att en särskild lagstiftning är motiverad och föreslog en lag som avser medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning av särskilt värde från samhällets synpunkt. Utredarens förslag har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Uppdrag Marina centra
Regeringen gav 2004 Vetenskapsrådet i uppdrag att utvärdera verksamheten vid de marina centren. I utvärderingsrapporten (dnr U2004/2832/F) konstateras bland annat att samarbetet mellan centren är sporadiskt och det föreslås att en överordnad enhet för centren etableras. Dessutom rekommenderas i utvärderingsrapporten att en ny mer preciserad förordning som bl.a. anger att centren skall utgöra nationella anläggningar för marin forskning och miljöövervakning inom respektive ansvarsområde. Vidare bör de bättre koordinera den forskning som behövs för att uppfylla nationella miljömål och andra åtaganden. Utredningen kommenterar även koordinering av fiskforskning samt tillgängliggörandet av data.
Utvärderingsrapporten remissbehandlas och kommer att beredas i Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Internationellt forskningssamarbete
Nordiskt forskningssamarbete
Sveriges ordförandeskap i det nordiska forskningssamarbetet under 2003 har nu övertagits av Island. Sverige har arbetat vidare med den målsättning som angavs vid nordiska rådets 53:e session i Köpenhamn 2001 att bygga ut ett nordiskt forskningsrum (NORIA) som ett regionalt bidrag till stärkandet och utbyggandet av det europeiska forskningsområdet (ERA) i anslutning till det sjätte ramprogrammet. Ministerrådet för undervisning och forskning (MR-U) har låtit utarbeta en vitbok med förslag om framtida aktiviteter med målsättningen att Norden skall byggas ut till en internationellt ledande region för forskning och innovation. Initiativet togs under det danska ordförandeskapet och fördes vidare under det svenska ordförandeskapet. En slutlig skrivning av vitboken presenterades hösten 2003. Vitboken har remissbehandlats i de nordiska länderna. Vid MR-U:s första möte 2004 behandlades de olika ländernas remissvar samt Forskningspolitiska rådets (FPR) förslag till MR-U om det vidare nordiska forskningssamarbetet. MR-U beslutade att ge FPR i uppdrag att förbereda mandat och stadgar för en ny organisation (NordForsk) som en viktig del av förverkligandet av NORIA.
Europeiskt forskningssamarbete
Det sjätte ramprogrammet 2002-2006 genomförde under 2003 sina första ansökningsomgångar. Två nya instrument presenterades i det nya ramprogrammet, s.k. "Integrated projects, och "Networks of Excellence". Dessa nya instrument innebär bland annat större projekt både ekonomiskt och deltagarmässigt jämfört med tidigare ramprogramsprojekt. Det svenska deltagandet har fortsatt att öka under det sjätte ramprogrammet och de svenska forskarna har också tagit på sig en koordinatorroll i flera projekt, en klar ökning jämfört med det tidigare femte ramprogrammet.
En särskild del av ramprogrammet ligger under Euratomavtalet och omfattar forskning dels kring termonukleär fusion, dels kring energisystem relaterade till nukleär fission. Verksamheten inom fusionsprogrammet utgör EU:s bidrag till det projekt som påbörjats för att undersöka möjligheterna om att bygga en internationell försöksreaktor för fusion (ITER). Förhandlingar för att få detta projekt till stånd förs mellan Euratom, Japan, Kanada, Ryssland, USA samt Kina. Två stationeringsorter diskuteras; dels Cadarache i Frankrike som är EU:s förslag, dels Rokkasho i Japan som har stöd av USA.
För en vidare utveckling av det europeiska forskningsområdet beslöt ministerrådet i Barcelona 2002 att öka investeringarna på områdena forskning och utveckling i Europa. Målet är att investeringarna skall utgöra tre procent av BNP senast 2010. Vid mötet föreslogs också att företagens finansiering av de totala forsknings- och utvecklingsinvesteringarna skall öka från drygt hälften i dag till två tredjedelar. Statens och företagens respektive andelar av finansieringen varierar kraftigt mellan EU-länderna. De varierande förhållandena i Europa visar att det krävs en diversifierad men samordnad strategi för att uppnå treprocentsmålet, vilket nu aktivt diskuteras.
OECD och övrigt internationellt samarbete
Arbetet i de undergrupper som bildades vid ministermötet i juni 1999 inom kommittén för forsknings- och innovationspolicy (CSTP) utvärderades inför ministermötet i januari 2004. Vid detta möte togs beslut om hur arbetet skall fortsätta i CSTP och i dess undergrupper, däribland Global Science Forum (GSF). CSTP har genomfört studier av forskningssystem och innovationssystem i ett antal representativa medlemsländer, däribland Sverige. Syftet har varit att undersöka hur FoU påverkar tillväxt och sysselsättning med avsikt att finna gemensamma nämnare i de undersökta länderna. I dessa studier undersöktes insatserna för högre utbildning, grundforskning samt samverkan mellan lärosäten och näringsliv.
I GSF diskuteras utvecklingen inom olika forskningsområden och hur medlemsstaterna prioriterar dessa områden. Fördjupade studier har gjorts inom ett flertal områden, bland annat bioinformatik, neurovetenskap och högenergifysik. Arbetet med dessa har fortsatt och en arbetsgrupp för högenergifysik diskuterar möjligheten att på internationell nivå samverka om framtida anläggningar. Inom neuroinformatiken har en arbetsgrupp föreslagit att ett internationellt nätverk skapas för utbyte av resultat genom gemensamma databaser. För detta nätverk skall ett huvudkontor skapas i ett av medlemsländerna. Vid ministermötet visade bland andra Schweiz och Sverige intresse för värdskap för detta huvudkontor. GSF har även genomfört studier om bl.a. astronomi och högintensiva laserutrustningar. Vid ministermötet i januari 2004 blev det stor uppslutning om fortsatt arbete inom dessa kommittéer.
Ett andra s.k. blandkommissionsmöte ägde rum i Tokyo i oktober 2003 inom ramen för Sveriges och Japans regeringsavtal om forskningssamarbete mellan länderna. Mötet uppmuntrade till fortsatt goda och fördjupade forskarkontakter inom bio- och nanoteknik, IT, äldrevård samt miljö.
Regeringen förbereder ett förnyat forskningsavtal med Kina i syfte att bredda samarbetet till fler ämnesområden samt öka inriktningen mot grundforskning. Ett gemensamt uttalande undertecknades i oktober 2003 av forskningsministrarna i Kina och Sverige.
11.5.2 Insatser utanför politikområdet
Målet för Sverige att vara en ledande forskningsnation uppfylls i hög grad genom ett interaktivt samspel med insatser från flera olika aktörer.
Omkring en fjärdedel av Sveriges forskning och utveckling (FoU) finansieras via offentliga medel. Finansiering kommer även från näringslivet, privata icke-vinstdrivande organisationer och från utlandet.
Resterande del av Sveriges FoU finansieras av den privata sektorn, med tonvikt på utvecklingsarbete. Staten och näringslivet gör gemensamma FoU-insatser t.ex. genom att samfinansiera industriforskningsinstitut och genom uppdrag från försvarssektorn. Samverkan mellan stat och näringsliv finns också i det flygtekniska och fordonstekniska forskningsprogrammen.
Bland forskningsfinansierande myndigheter som återfinns under andra politikområden märks bl.a. Naturvårdsverket och Sida/Sarek. Vissa myndigheter bedriver också egen forskning till stöd för den egna sektorsuppgiften såsom t.ex. Arbetslivsinstitutet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Vägverket. Enligt Statistiska centralbyrån finansierade privata icke-vinstdrivande organisationer sex procent av forskningen vid universitet och högskolor 2001.
Den offentligt finansierade forskningen utförs huvudsakligen vid universitet och högskolor. Forskningsråden, andra statliga myndigheter, forskningsstiftelser och privata icke-vinstdrivande organisationer utgör de viktigaste externa finansiärerna för forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Det är stora variationer mellan olika lärosäten och mellan olika vetenskapsområden. För forskning inom det medicinska vetenskapsområdet utgör ersättning till landstingen för forskning en stor del av de direkta statsanslagen. Humanistisk forskning finansieras i hög utsträckning av direkta statsanslag och teknikforskningen är till stor del finansierad av externa medel.
Forskningsfinansierande stiftelser
De forskningsstiftelser som bildades av medel från löntagarfonderna och Riksbankens Jubileumsfond fördelade under 2003, enligt Statistiska centralbyrån, närmare 1 800 miljoner kronor till både grundforskning och tillämpad forskning.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) utbetalade ca 800 miljoner kronor för strategisk forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik under 2003. Tre anslagsformer dominerar - anslag till strategiska forskningscentrum, ramanslag och anslag till framstående enskilda forskare. Stiftelsen planerar att utbetala drygt 700 miljoner kronor 2004, ca 500 miljoner kronor 2005 och 550 miljoner 2006-2007. Stiftelsen finansierar omkring 90 stora forskningsprogram och över 100 ramanslag och forskningsprojekt.
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) stöder projekt som genom kunskaps- och kompetensutveckling syftar till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Detta görs genom stöd till forskning och forskarutbildning, kompetensutveckling för näringslivet samt skolutveckling och IT. Under 2003 fördelade KK-stiftelsen 486 miljoner kronor.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen har fram till 2003 haft en årlig utdelning av forskningsstöd på ca 250 miljoner kronor. Från 2004 kommer den årliga utbetalningen att motsvara 200 miljoner kronor per år. MISTRA finansierar ett 20-tal stora program som vart och ett skall kunna löpa under sex till åtta år.
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder forskning inom humaniora och samhällsvetenskap med anknytning till det svenska forskarsamhället. Fonden beviljade 280 miljoner kronor i forskningsmedel för 2003. RJ:s forskningsstöd under 2004 uppgår till 250 miljoner kr. Under 2004 utlyser fonden inga medel ur Kulturvetenskapliga donationen.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) skall främja internationalisering av svensk högre utbildning och forskning. Verksamheten har bedrivits inom främst tre områden - Nätverksbyggande och internationella samarbetsprogram, Stipendier för utlandsvistelser och Särskilt samarbete. Stiftelsen beviljar under 2004 bidrag och stipendier till en total kostnad av ca 105 miljoner kronor.
Vårdalstiftelsen har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. Stiftelsen utlyste under 2003 inga anslag, varken för nya projekt eller fortsättningsprojekt. Dock utbetalades redan beslutade och därmed garanterade projektanslag samt riktade satsningar. Detta forskningsstöd uppgick under 2003 till 53 miljoner kronor. Stiftelsen konstaterar att kapitalet återhämtat sig genom det tillfälliga uppehållet i stödet till forskningsprojekt, vilket möjliggör stöd under kommande år.
11.6 Resultatbedömning
11.6.1 Övergripande resultatbedömning
Sverige svarar för nästan två procent av världens samlade publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av artiklarna hör till de medicinska och naturvetenskapliga områdena, som också har en tradition av att i hög utsträckning publicera sina resultat i vetenskapliga tidskrifter. Antalet vetenskapliga artiklar per invånare är högre än i USA och Japan och är även högre än i övriga EU-länder. Svenska artiklar tillhör även de mest citerade. En viss nedgång när det gäller citeringen av svenska medicinska artiklar har dock kunnat märkas.
11.6.2 Stöd till grundläggande forskning
Avsnittet redovisar Vetenskapsrådets insatser för att stödja svensk grundforskning och forskningsinformation. Grundforskning finansieras även av de myndigheter som behandlas under rubriken Områdesinriktad forskning.
Vetenskaplig kvalitet
Sveriges ställning som forskningsnation är beroende av att den forskning som bedrivs har en mycket hög vetenskaplig kvalitet. En viktig målsättning för fördelningen av forskningsstöd inom politikområdet är att främja forskningens vetenskapliga kvalitet. Vetenskapsrådet bedömer kvalitet dels vid ansökningstillfället dels genom utvärderingar av områden där många forskares resultat bedöms vid samma tillfälle. Varje år utvärderas ett begränsat antal områden och utvärderingen utgör en viktig mätning av tillståndet för svensk forskning i respektive område.
Vid prioritering av de inkomna ansökningarna betonar Vetenskapsrådet betydelsen av publicering och att bedömningen sker i ett internationellt perspektiv. Rådet fördelar forskningsbidrag genom att låta forskningsansökningarna genomgå en noggrann prövning och prioritering i konkurrens med varandra. Detta syftar till att säkerställa hög kvalitet hos den forskning som erhåller finansiering. Inom Vetenskapsrådet hanteras forskningsansökningar av en särskild beredningsorganisation, med ett femtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på olika forskningsområden. Förutom de över 400 experter som i dessa grupper granskar och bedömer ansökningar tillkommer inom vissa områden experter i utlandet, närmare 300, vilka lämnar skriftliga yttrande över ansökningar.
I ansökningsomgången för 2004 inkom 915 ansökningar till ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa beviljades knappt 10 procent. Till ämnesrådet för medicin inkom 1 153 ansökningar och 34 procent beviljades. Till ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap inkom 2 026 ansökningar och 24 procent beviljades. Utbildningsvetenskapliga kommittén (U) mottog 271 ansökningar och beviljade 14 procent.
Insatser har gjorts för att förnya forskningsstödet på ett sätt som ger de bästa forskarna bättre och mer långsiktiga förutsättningar. Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap har infört ett särskilt sexårigt stöd till ledande forskare och alla ämnesråden strävar efter att vid fördelningen av forskningsstödet öka de genomsnittliga bidragsbeloppen.
Vad gäller utvärderingsverksamheten kan nämnas att Vetenskapsrådet under 2002 lät en internationell expertgrupp utvärdera de fyra nationella anläggningarna Manne Siegbahnlaboratoriet i Stockholm (MSL), MAX-laboratoriet i Lund (MAX-lab), Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg (OSO) samt The Svedberglaboratoriet i Uppsala (TSL). Utvärderingen av de fyra anläggningarna resulterade i att Vetenskapsrådet beslutade att koncentrera stödet till MAX-lab och OSO. Förhandlingarna med universiteten i Stockholm och Uppsala om avveckling av stödet till MSL och TSL slutfördes under första halvåret 2003. Genom ett regeringsbeslut den 4 december 2003 upphävdes förordningarna om de nationella anläggningarna MSL och TSL.
Sverige har haft en stark ställning inom teoretisk kemi. En snabb utveckling sker i gränsområdena till fysikalisk kemi, teoretisk fysik, bioinformatik och materialvetenskap. En utvärdering av den teoretiska kemin rekommenderar ett större samarbete över gränserna mellan dessa områden.
Vetenskapsrådet har i samarbete med Vårdalstiftelsen utvärderat forskning om allergi och överkänslighet. Den internationella expertgruppen framhöll att svensk forskning inom området har mycket hög internationell standard.
Ett trettiotal svenska forskningsprojekt inom bioteknik har granskats. Sverige har under den biotekniska forskningens framväxt haft en stark ställning. Ett flertal av de utvärderade projekten visade sig vara bland de främsta i Europa och i vissa fall världsledande.
I en utvärdering av 28 forskningsprojekt inom växtfysiologi och växtmolekylärbiologi ansåg den internationella expertgruppen att den svenska forskningen inom dessa områden har stor potential. Gruppen betonade växtforskningens stora betydelse i framtiden samt alla möjligheter som gentekniken kan skapa.
En kartläggning om svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser under perioden 1990-2003 har utförts. Denna forskning har befunnits vara omfattande och av god kvalitet men till stor del kartläggande, tillbakablickande och ofta utförd av doktorander.
Insatser för unga och nydisputerade forskare
Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att ge unga och nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär.
Anställningar som forskarassistent och projektbidrag till unga forskare är de huvudsakliga insatserna inom detta område.
Av de särskilda medel för unga forskare som rådet disponerar utnyttjades 67 miljoner kronor för bidrag till anställningar som forskarassistent och 40 miljoner kronor till projektbidrag.
Under 2003 beviljade rådet medel till 77 nya forskarassistentanställningar efter att ha granskat och prioriterat över femhundra ansökningar. Det totala antalet bidrag till forskarassistenter har ökat från 195 år 2001 till 291 år 2003. Från och med 2003 tillkommer postdoktorstipendier för vistelser utomlands, då Vetenskapsrådet tog över ansvaret för STINTS:s postdoktorprogram inom medicin samt natur- och teknikvetenskap. Totalt 353 ansökningar om postdoktorstipendier har inkommit, varav 88 beviljades. Programmet samfinansierades under 2003 av STINT och Vetenskapsrådet.
Mång- och tvärvetenskaplig forskning
Det svenska forskningssystemet är till en stor del baserat på en uppdelning mellan olika vetenskapliga områden och discipliner. Vetenskapsrådets stöd 2003 till särskilda program med mång- eller tvärvetenskaplig inriktning uppgick till 58 miljoner kronor, inklusive de särskilda medel som avser genusforskning. Andra exempel på områden där sådana projekt återfinns är biologisk mångfald, medicinsk teknik, funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik och naturvetenskap/teknikvetenskap, arbetsmarknadsforskning, genterapi och människa - samhälle - IT. Vissa program genomförs i samarbete med andra forskningsfinansiärer.
Utbildningsvetenskap
Den utbildningsvetenskapliga kommittén skall främja och stödja vetenskaplig forskning av högsta kvalitet genom att fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.
Vid granskning av projekt- och programansökningar beaktas vetenskaplig kvalitet, relevans för utbildningsvetenskapen samt forskarmiljöns potential. Antalet inkomna ansökningar under 2003 ökade med 36 procent jämfört med föregående år.
Krav ställs på att lärosätena ger medfinansiering som omfattar 30 procent av de medel som anslås från Vetenskapsrådet. Syftet är att säkerställa att lärosätena tar en aktiv del i uppbyggnaden av detta nya forskningsområde.
SUNET
Efter Vetenskapsrådets utbyggnad av universitetsdatanätet SUNET till kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena tillgång till ett datanät som tillhör de främsta i Europa avseende överföringskapacitet. Detta nya nät, Gigasunet ger de svenska forskarna möjlighet att fullt ut använda det europeiska höghastighetsnätet Géant som kontinuerligt byggs ut.
Genusforskning
Vetenskapsrådet har till uppgift att arbeta för att integrera genusperspektiv i forskningen. Rådet har fördelat de av regeringen särskilt anvisade forskningsmedlen på sammanlagt ca 10 miljoner kronor till genusforskning. En tvärvetenskaplig kommitté bereder ansökningar om forskningsbidrag och svarar för informationsinsatser inom genusforskning.
Rådet har beslutat, på förslag av genuskommittén, att utlysningen av medel för 2004 skall avse teori- och begreppsutveckling inom genusvetenskapen. Av 13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga ansökningar kom från kvinnliga forskare.
Jämställdhet
Vetenskapsrådet skall aktivt arbeta för jämställdhet samt för att nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelning av forskningsstöd. Vetenskapsrådet antog en jämställdhetsstrategi i början av 2003 med följande mål: att sträva efter en jämn könsfördelning i beslutande och beredande organ, att män och kvinnor i lika hög utsträckning skall beviljas anställningar, att verka för att fler kvinnor söker och får bidrag eller anställningar samt att bidra till jämställdhet inom forskarvärlden.
Under 2003 varierade andelen kvinnor i rådets beredningsgrupper mellan olika ämnesområden, genomsnittet låg på 30 procent. Av totalt 52 beredningsgrupper hade 23 grupper mindre än 30 procent kvinnor under 2003 vilket är i stort samma som 2002.
Av det totala antalet beviljade ansökningar år 2003 utgjorde ansökningar från kvinnor 19 procent inom naturvetenskap och teknikvetenskap, 28 procent inom medicin, 43 procent inom utbildningsvetenskap och 32 procent inom humaniora och samhällsvetenskap. Den andel av inkomna ansökningar som beviljades var ungefär densamma för kvinnor och män, med undantag för medicinområdet där beviljandegraden var högre för män. Andelen kvinnor som beviljades stöd är större vad gäller anställningar som forskarassistent än vad gäller projektbidrag till etablerade forskare. Detta var tydligast inom ämnesrådet för medicin och ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.
Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap följer principen om att prioritera kvinnlig sökande när samma vetenskapliga kvalitetsnivå föreligger. Eftersom andelen kvinnor främst inom teknikvetenskap är låg har ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap reserverat sex anställningar inom teknikvetenskap för kvinnor. Vetenskapsrådet avser fortsätta denna satsning.
Särskilda forskningssatsningar
Inom forskningsprogrammet om kommunistiska regimer har under 2003 hållits två halvdagsseminarier och en årlig konferens. Fem forskningsprojekt finansieras inom programmet som avslutas under 2004.
Inom forskningsprogrammet om Sveriges förhållande till nazismen finansieras sju forskningsprojekt. Två publikationer med resultat från programmets forskning har utkommit under 2003. Programmet som är femårigt planeras att avslutas under 2005.
Under våren 2004 anordnades en gemensam konferens av de båda forskningsprogrammen.
Forskningsforum
Forskningsforums uppgifter är att främja kontakter och dialog mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänhet och övriga intressenter.
I den utvärdering som Vetenskapsrådet lät göra under 2003 konstateras bl.a. att en del av Forskningsforums uppgifter överlappar med andra viktiga aktörers. I utvärderingen framkommer dock att en mötesplats för strategiska diskussioner mellan politiker, forskningsfinansiärer och forskningsutförare behövs och utvecklandet av en sådan mötesplats föreslås. I en skrivelse till regeringen från Forskningsforums styrelse avseende den nyligen utförda utvärderingen delar de i allt väsentligt utvärderarnas bedömningar. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.
Forskningsinformation
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att tillhandahålla och utveckla övergripande information om forskning och forskningsetiska frågor. Detta uppdrag utförs på en rad olika sätt, bl.a. genom webbplatsen www.vr.se, olika tidskrifter och elektroniska nyhetsbrev. Femton populärvetenskapliga rapporter producerades förra året i Vetenskapsrådets rapportserie samt en temabok som speciellt vänder sig till allmänheten.
Vetenskapsrådets strategi är att i hög grad samverka med andra aktörer. Expertsvar, medietjänsten för journalister, och webbportalen www.forskning.se är exempel på initiativ där samverkan är en förutsättning för tjänsterna. ExpertSvar är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och samtliga universitet, sex högskolor och fem forskningsinstitut. Webbportalen är gemensamt finansierad och utvecklad av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem (VINNOVA).
Vetenskapsrådet deltar i och stödjer även en rad olika projekt för att på ett populärvetenskapligt sätt sprida information till allmänheten om forskning och utveckling.
Internationellt forskningssamarbete
Genom medlemskap i internationella forskningsorganisationer får svenska forskare tillgång till ett stort internationellt kontaktnät och möjligheter att utnyttja avancerad utrustning som är alltför kostsam att bygga och driva på nationell bas. De får också möjligheter att delta i det europeiska forsknings- och rymdsamarbetet. Via Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen finansierar staten bl.a. det svenska deltagandet i följande internationella forskningssamarbeten:
- CERN, den europeiska kärnforskningsorganisationen i Genève som driver en partikelaccelerator för grundforskning inom högenergifysik,
- JET/EFDA, den europeiska fusionsforskningsanläggningen i Abingdon utanför Oxford som efter att JET-organisationen upphört, drivs av European Fusion Development Agreement,
- EISCAT, European Incoherent Scatter Facility med huvudkontor i Kiruna, är ett radarsystem på Nordkalotten och Svalbard för studier av jonosfären och magnetosfären,
- EMBL, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet i Heidelberg som bedriver forskning i molekylärbiologi,
- EMBC, den europeiska molekylärbiologiska konferensen i Heidelberg som ger kurser samt fördelar stipendier och gästforskarbidrag inom molekylärbiologi,
- ESA, det europeiska rymdorganet i Paris som bedriver vetenskapliga och tekniska program inom rymdområdet,
- ESO, det europeiska sydobservatoriet i Chile som driver astronomiska observatorier för såväl optiska som radioastronomiska undersökningar av stjärnhimlen,
- ESRF, den europeiska synkrotronljuskällan i Grenoble som tillhandahåller synkrotronljus för materialforskning och för strukturanalys av biologiska molekyler,
- EUI, det europeiska universitetsinstitutet i Florens som bedriver forskarutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap. Svenskt medlemskap i institutet möjliggör för svenska doktorander att förlägga delar av sin forskarutbildning till EUI,
- IARC, den internationella cancerforskningsorganisationen i Lyon som för statistik på cancerområdet och är ett internationellt centrum för epidemiologisk och toxikologisk forskning,
- NOT, det nordiska optiska teleskopet på La Palma på Kanarieöarna för astronomiska observationer av den norra stjärnhimlen,
- ODP, med europeiskt kontor i Amsterdam är ett internationellt djuphavsborrningsprogram som organiserar djuphavsborrningar för geovetenskapliga studier.
Under 2003 uppgick Rymdstyrelsens kostnader för deltagande i ESA:s vetenskapsprogram till ca 89 miljoner kronor och Vetenskapsrådet avsatte sammanlagt ca 242 miljoner kronor till övriga ovanstående organisationer. Svenska forskares utnyttjande av de internationella anläggningarna motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna. Deltagandet i vissa anläggningar är avsevärt större än andelen av finansieringen.
11.6.3 Stöd till områdesinriktad forskning
Forskning om rymden
Rymdforskningen är internationell till sin karaktär på grund av att den kräver långsiktiga och omfattande investeringar som ofta inte kan genomföras av ett enskilt land. Svenska forskare deltar aktivt i internationella samarbeten inom European Space Agency (ESA) och även i samarbeten med forskare från bl.a. Finland, Frankrike, Japan, Kanada och USA. Den svenska rymdforskningen är omfattande resultatmässigt i internationell jämförelse.
Grundforskning inom rymdområdet finansieras genom Rymdstyrelsens anslag för rymdforskning, via anslaget till Institutet för rymdfysik samt genom bidrag från Vetenskapsrådet. Huvuddelen, drygt 70 procent av Rymdstyrelsens forskningsanslag avser avtalsbundna avgifter för deltagande i europeiska och internationella forskningssamarbeten. De medel som Rymdstyrelsen fördelar i bidrag till svenska forskningsgrupper avser huvudsakligen projektmedverkan i dessa internationella forskningssamarbeten. Vetenskapsrådet ger bidrag till främst markbaserad forskning inom astronomi, astrofysik och rymdfysik samt stöder området genom drift och deltagande i större markbaserade forskningsanläggningar.
Ett avtal undertecknades 1971 mellan Frankrike, Norge, Schweiz, Sverige och Tyskland rörande sondraket- och ballongverksamhet på Esrange och Andöya. Detta avtal har därefter förlängts i olika omgångar. Efter förhandlingar mellan företrädare för sagda länder och den europeiska rymdorganisationen, ESA, har enighet nåtts om ett avtal om fortsatt sondraket- och ballongverksamhet vid Esrange till och med 2010.
Rymdstyrelsen har sedan början av 1980-talet finansierat fem svenska forskningssatelliter. Verksamheten har givit svenska forskare och svensk industri goda möjligheter att delta i det internationella samarbetet och satellitverksamheten har därmed också bidragit till att uppfylla viktiga delar av Rymdstyrelsens övergripande mål om forskning, teknisk utveckling och innovation. Projekten har genomförts i samverkan med en eller flera utländska partners och med det vetenskapliga och tekniska innehållet kopplat till olika ESA-program.
Rymdstyrelsen arbetar aktivt med information om forskning En stor del av informationen riktas till elever och studenter genom studiebesök, ett europeiskt studentsatellitprojekt, stöd till Astronomiolympiaden samt bidrag till svenska studenters deltagande i Alpbachs sommarskola. Rymdstyrelsen har även deltagit i utvecklingen av rymdrelaterad utrustning vid Universeum i Göteborg.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) finansierar och främjar forskning om arbetsliv, välfärd och folkhälsa. Verksamheten består av tre delar: forskningsstöd, forskningsinformation samt strategi och analys. Under 2002 och 2003 gick omkring 60 procent till samhällsvetenskap och ca 30 procent till medicin. Resterande delar finansierade forskning inom humaniora, teologi, juridik samt teknik och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap går de största bidragen till forskning inom sociologi, socialt arbete och psykologi. De medicinska discipliner som erhåller mest medel är yrkes- och miljömedicin samt folkhälsovetenskap och socialmedicin. Kvalitetsbedömning av ansökningarna görs av ledamöterna i rådets styrelse, prioriteringskommittéer och av externa sakkunniga.
Drygt 60 procent av stödet fördelas till forskarinitierade projekt, medan ca 25 procent fördelas på strategiska satsningar i form av programstöd och centrumbildningar.
I början av 2004 levererades utvärderingar av såväl svensk folkhälsoforskning som forskning om ungdoms- och missbrukarvård, finansierad av Statens institutionsstyrelse (SiS). Folkhälsoforskningen bedöms överlag hålla hög kvalitet och inom vissa områden är den t.o.m. av världsklass. Utredningen om ungdoms- och missbrukarvård behandlas under Politikområde Socialtjänstpolitik.
Under 2003 fick FAS in 609 projektskisser med ansökan om projektbidrag, vilket var en viss minskning jämfört med 2002. Cirka 30 procent av skisserna gick vidare till fullständig ansökan, varav 95 ansökningar till slut beviljades stöd. Beviljandegraden 2003 uppgick därmed till 16 procent.
Omkring en tredjedel av alla ansökningar kommer från kvinnliga forskare och även en tredjedel av stödet tillfaller kvinnor. Andelen kvinnliga ledamöter i beredningsorganisationen i sin helhet uppgick till 35 procent under 2003. I rådets anvisningar till sökande betonas särskilt behovet av att lägga ett genusperspektiv på de frågor som studeras. Under 2003 stödde rådet 68 projekt med en uttalad genusprofil, vilket motsvarade 14 procent av det totala stödet.
Rådets beredningsorganisation är strukturerad utifrån samhällsområden, inte utifrån discipliner eller fakulteter. Denna organisation gäller både enskilda projekt och olika programområden och syftar till att stimulera mång- och tvärvetenskapliga forskningsansatser. Särskilt programstöd och centrumbildningar är ett ex. på verktyg för att stimulera denna typ av forskning. Under 2003 användes ca 70 miljoner kronor för sådant stöd.
Andelen yngre forskare (under 40 år) som fick stöd ökade mellan 2002 och 2003 från 7 till 10 procent. Därutöver är det en ännu större andel yngre forskare som finansieras genom att de får tillgång till bl.a. programstöd som tilldelats seniora forskare. Från och med 2005 kommer FAS också att dela ut särskilda stipendier till nyligen disputerade forskare.
En majoritet av projekten har regelbundet samarbete med forskare utanför Sverige. Tio procent har anknytning till EU-forskning. För att öka denna andel har rådet beslutat att medfinansiering för EU-projekt kan sökas utanför ordinarie ansökningsomgång. Bidrag för internationellt forskarutbyte ökar successivt och var 50 procent högre 2003 jämfört med 2001. Särskilt efterfrågan på utlandsstipendier har ökat markant.
FAS har samordningsansvar för några särskilda forskningsområden såsom handikapp, äldre, alkohol och internationell migration och etniska relationer (IMER). Under 2003 har man framförallt prioriterat aktiviteter riktade mot forskningen om handikapp och funktionshinder. Man har bl.a. genomfört en inventering av forskningsidéer inom området samt genomfört en konferens. I en särskild rapport diskuteras strategier för att på sikt stärka hela forskningsområdet.
Inom ramen för sitt uppdrag att bevaka forskning om elöverkänslighet presenterade rådet i slutet av 2003 en kunskapssammanställning angående hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. (Se vidare under politikområde Folkhälsa).
FAS sprider forskningsinformation på många olika sätt. Särskilda initiativ som kan nämnas under 2003 är produktionen av populärvetenskapliga kunskapsöversikter, konferenserna Arbetslivsforum och Handikappforskning 2003, samt deltagandet i Internetportalen www.forskning.se. I ett försök att sprida årsredovisningen till en vidare läskrets har FAS för verksamhetsåret 2003 tagit fram en mer lättillgänglig version.
Forskning om miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet skall således finansiera grundläggande forskning på initiativ av forskare och forskning där samhällsrelevansen står i centrum. Andelen forskarinitierad forskning utgör omkring två tredjedelar av forskningsverksamheten medan programsatsningarna utgör ungefär en tredjedel.
Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning där forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Prioritering och kvalitetssäkring av ansökningar har under 2003 skett i 20-talet externa beredningsgrupper inom rådets olika verksamhetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva forskare men också av ledamöter som representerar avnämarintressen. För att höja kvaliteten och för att undvika jäv är 25 procent av ledamöterna från andra länder än Sverige. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kvalitet samt relevans för samhället och berörd sektor. I beredningsgrupperna tas också hänsyn till frågor om jämställdhet, genusaspekter i forskningen och andelen yngre forskare i projekten. För gruppernas arbete gäller också Formas etiska regler. Formas styrelse fattar beslut om fördelningen av medel. Rådet har under 2003 behandlat 1 066 ansökningar inom ramen för den fria utlysningen varav 269 har beviljats. Totalt fördelades 356 miljoner kronor.
Bland de projekt som beviljats medel 2003 hade vart fjärde en yngre forskare som huvudsökande, d.v.s. en forskare som disputerat under de senaste fem åren. I drygt hälften av alla projekt som beviljats ingår finansiering av doktorander.
Av ansökningarna 2003 kom 29 procent från kvinnor, vilket är en svag ökning sedan 2002. Av antalet beviljade projekt hade 29 procent kvinnliga huvudsökande. Andelen kvinnliga ledamöter i de ordinarie beredningsgrupperna var 40 procent vilket är en ökning med sju procentenheter sedan 2002. I utlysningstexterna har Formas särskilt välkomnat ansökningar som anlägger ett genusperspektiv på sin forskning. En särskild beredning har skett av dessa ansökningar.
Under året har särskilda medel avsatts för ämnesövergripande projektansökningar för att stimulera forskningssamverkan över disciplingränserna. 14 projekt har beviljats medel på totalt 16,6 miljoner kronor.
Inom Formas forskningsområden pågår utvärderingar av byggforskning, av verksamheten som bedrivs inom Skogforsk och av Jordbruks- och miljötekniska institutet (JTI) samt av forskning om växtförädling. Dessa utvärderingar redovisas under hösten 2004.
Formas och Byggsektorns Innovationscentrum (BIC) har ett avtal om samfinansiering av forskning om byggande och bebyggelse. Inom ramen för detta samarbete har Formas och BIC utarbetat en forskningsstrategi för hållbar samhällsbyggande som redovisades till regeringen i december 2003. Formas och BIC har också genomfört en gemensam utlysning under året.
Formas har under 2003 haft i uppdrag att särskilt ta initiativ till samordning av forskning med berörda forskningsfinansiärer för forskning inom områdena livsmedel, skog, klimat, miljötoxikologi och samhällsvetenskaplig miljöforskning. Inom ramen för detta samarbete har Formas under året utarbetat en fördjupningsrapport avseende ett nationellt program för klimatforskning och i januari 2004 presenterade rådet ett nationellt program för forskning om livsmedel.
Genom regeringens beslut tilldelades dåvarande Skogs- och jordbrukets forskningsråd särskilda medel för att planera och genomföra ett forskningsprogram för ekologisk produktion för perioden 2001-2003. Uppdraget övertogs av Formas 2001. Formas anvisas även fr.o.m. 2004 medel för ändamålet och räknar med att under senare delen av 2004 göra en slutrapportering för den första programperioden.
Formas finansierar tillsammans med berörda näringar viss del av basfinansieringen för verksamheten vid SkogForsk och Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Institutens nära samarbete med näringarna bidrar till att vägen mellan forskningsresultat och tillämpning förkortas och resultaten nyttiggörs inom rimlig tid. Tillsammans med Stiftelsen lantbruksforskning delfinansierar Formas också växtförädlingsforskning avseende köksväxter och växtförädling för norrlandsgrödor. Formas har träffat ett nytt avtal under året med Gröna näringens riksorganisation om finansiering av ett flerårigt forskningsprogram inom trädgårdsforskning.
I det internationella samarbetet svarar Formas för det svenska samarbetet inom International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). Detta samarbete mellan Sverige och IIASA har under året utvärderats och beslut tagits att inrätta en särskild svensk kommitté för detta samarbete. Formas är en aktiv medlem i European Science Foundation (ESF) - en samarbetsorganisation för konferenser, projekt och nätverk mellan forskare. Under 2003 genomfördes en framtidsstudie om forskning om globala förändringar. Formas har också ordförandeskapet och sekretariatet för International Group of Funding Agencies for Global Change Research (IGFA).
När det gäller forskningen inom EU:s ramprogram för forskning har Formas aktivt deltagit i två kommittéer inom det sjätte ramprogrammet. Rådet deltar också i det europeiska samarbetet inom European Research Area (ERA) genom deltagande i ERAnet-samarbete med andra forskningsorganisationer i Europa.
Resultaten från forskningen sprids genom olika kanaler såsom tidskrifterna Miljöforskning och Swedish Research for Sustainability, böcker och skrifter, Formas webbplats www.formas.se, press samt seminarier och konferenser. Formas satsningar på forsknings- och kunskapskommunikation uppgick 2003 till 17 miljoner kronor.
Verket för innovationssystem
Verket för innovationssystem (VINNOVA) har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. För perioden 2003-2007 har VINNOVA identifierat ett antal tillväxtområden och kunskapsplattformar inom vilka verksamhet kommer att bedrivas.
Den mest omfattande stödformen är program för forskning, utveckling och demonstration. Under 2003 genomfördes 24 programutlysningar, jämfört med 20 för 2002. Till dessa utlysningar inkom 1 497 ansökningar varav 358 (24 procent) beviljades. År 2002 beviljades 21 procent av 1 219 inkomna ansökningar. Av medlen har 40 procent gått till universitet och högskola, 33 procent till industriforskningsinstitut, 19 procent till företag och 8 procent till övriga mottagare.
VINNOVA:s uppgift att stärka och utveckla industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet genomförs dels genom fördelning av kompetensutvecklingsmedel, dels genom institutens deltagande i olika program. Under 2003 har ca 354 miljoner kronor utbetalts till instituten, varav drygt 86 miljoner kronor var kompetensutvecklingsmedel.
Under 2003 genomförde VINNOVA utvärderingar av följande fem program; Kompetenscentrumprogrammets etapp tre, FoU-programmet komplexa tekniska system, samverkansprogrammet kring utveckling av miljöanpassade fordon, EXSITE-programmet samt Väg- och transportforskningsinstitutets bibliotek och informationscenter (BIC). Utvärderingen av kompetenscentrum-programmet har visat på särskilt positiva resultat. Den vetenskapliga produktiviteten har påtagligt stärkts och flera centrum ansågs ha utvecklat ett kompetensnätverk mellan forskning och näringsliv som är av kritisk betydelse för Sveriges industriella utveckling. Vid utformningen av den nya satsningen VINN Excellence Center, som utlystes första gången 2003, har erfarenheterna från utvärderingen bidragit. Även de övriga utvärderingarna har kunnat bidra med erfarenheter som kan nyttiggöras i det fortsatta arbetet.
Genom Programrådet för fordonsteknisk forskning (PFF), vars verksamhet grundar sig på avtal mellan staten och fordonsindustrin, genomförs särskilda insatser inom programmen för fordonsforskning och för miljövänliga fordon (Gröna bilen). För projekt inom fordonsforskningsprogrammet har under 2003 utbetalts 32,8 miljoner kronor, att jämföra med 28,4 miljoner kronor för 2002. Inom ramen för Gröna bilen har fram till november 2003 beslutats om 73 projekt med en total budget om ca 1 231 miljoner kronor, varav ca 340 miljoner kronor i statligt bidrag.
Det nationella flygtekniska programmet (NFFP), som bygger på avtal om samfinansiering mellan staten och berörd industri, omfattar sådan flygteknisk forskning som är av gemensamt civilt och militärt intresse. Programmet bidrar till att stärka förmågan att aktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och teknologisamarbete, såsom EU:s sjätte ramprogram. Programperioden för 2001-2003 har utvärderats med goda resultat. Bland annat framhålls att programmets uppläggning bidrar till goda samarbetsformer mellan universitet och högskolor, institut och näringsliv.
Inom området Arbetslivsutveckling för hållbar tillväxt har satsningarna för 2003 främst koncentrerats på lärandeområdet, i första hand genom utlysningen av programmet Kunskapsbildning och organisering. Totalt satsades ca 60 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor på ett drygt tjugotal nya projekt inom nämnda program. VINNOVA:s samarbete med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Arbetslivsinstitutet har under 2003 och 2004 utökats i jämförelse med tidigare år. VINNOVA har också två särskilda regeringsuppdrag inom ramen för regeringens satsning på ökad hälsa i arbetslivet. För ytterligare redovisning av dessa uppdrag se utgiftsområde 14 Arbetsliv.
Myndigheten tilldelades 2003, i syfte att bidra till en ökad kommersialisering av forskningsresultat, 30 miljoner kronor för att bygga upp ett nationellt inkubatorprogram. Programmet har inletts med ett års pilotverksamhet genom riktade insatser till befintliga inkubatorsystem. De resultat som hittills uppnåtts tyder på att ledarskapet och verksamheten har stärkts och tydliggjorts, samtidigt som samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan inkubatorerna har ökat avsevärt. Vidare har flödet av förslag in i inkubatorerna ökat, liksom tillväxten och kvalitén på företagen i inkubatorn. Under 2003 har 144 nya företag etablerats inom de 14 inkubatorer som fick bidrag.
Samtliga projektansökningar granskas avseende vetenskaplig kvalitet och tillväxtrelevans av programråd med externa experter. Inom programråden eftersträvas en jämn könsfördelning. Under 2003 var fördelningen 43 procent kvinnor och 57 procent män. Andelen kvinnliga ordföranden är lägre, 30 procent, vilket dock är en ökning med sex procentenheter från 2002. Intentionen är att öka antalet kvinnliga projektledare i de projekt som finansieras. Under 2003 var fördelningen 18 procent kvinnor och 82 procent män bland projektledarna, vilket är en ökning av andelen kvinnor med två procentenheter.
Myndigheten strävar efter att integrera genusperspektiv i verksamheten. Av de pågående projekten ansåg 19 procent av projektledarna att de hade integrerat ett genusperspektiv i projekten. VINNOVA har för perioden 2003-2006 initierat ett forskarstött projekt för att öka den genusteoretiska kompetensen hos den egna personalen.
VINNOVA bedriver inom sitt verksamhetsområde insatser i form av kompetensstöd för genomförande av de regionala tillväxtprogrammen. Under 2003 har verket genom ett antal program stärkt sin roll i det regionala tillväxtarbetet. Exempel på ett regionalt program är Vinnväxt där VINNOVA fördelar 600 miljoner kronor under en 12-års period. Kompletterande till detta har under utgiftsområde 19 Regional utveckling finansierats ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster, där VINNOVA, NUTEK, ISA och regionala aktörer samverkar. Arbetet med programmet tar sin utgångspunkt i de satsningar som görs inom de regionala tillväxtprogrammen.
Doktorander och nydisputerade forskare deltar inom många av verkets projekt. Under 2003 har medel från myndigheten bidragit till att minst 113 doktorer examinerats. Samtidigt har 198 nydisputerade forskare deltagit i projekt under 2003, varav 39 procent kvinnor och 61 procent män.
VINNOVA understödjer på olika sätt svenskt deltagande i internationell forskningssamverkan. Inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och utveckling har myndigheten lämnat planeringsbidrag till koordinatörer för Integrerade projekt samt till medfinansiering av projekt där svenska deltagare även får stöd av kommissionen. VINNOVA är nationell koordinator för COST samt ansvarar för det svenska EUREKA-kontoret. Under 2003 har programbundet bilateralt samarbete bedrivits med Israel och Finland.
Dessutom bedriver myndigheten verksamhet inom ramen för en överenskommelse med Kina om industriellt, vetenskapligt och tekniskt samarbete som tecknats på regeringsnivå. Under året har VINNOVA bl.a. medverkat till inrättandet av det tekniska attachékontoret i Beijing.
Området kunskapsöverföring är en integrerad del i verksamheten genom att denna är inriktad mot att gemensamt skapa ny kunskap, dialog mellan innovationssystemens olika aktörer och att åstadkomma kunskapsöverföring dem emellan. Ett nytt initiativ 2003 är skapandet av fyra forskningsmiljöer som skall studera FoU-investeringars tillväxteffekter.
Inom området strategi och analys inriktas aktiviteterna mot att stärka VINNOVA:s kunskapsbas om innovationssystem, nationellt, sektoriellt och regionalt.
11.6.4 Utförande av forskning
Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning och utveckling, genomför observatorieverksamhet samt deltar i utbildning inom rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik. Institutet deltar i Kiruna rymd- och miljöcampus tillsammans med Luleå tekniska universitet och Umeå universitetet.
IRF:s forskning är sedan våren 2003 uppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik, solärterresterfysik, solsystemets fysik och rymdteknik, rymdplasmafysik samt rymdens fysik. IRF:s observatorieverksamhet förser forskarsamhället med referensmätningar från marken och information om solens påverkan på jorden. Forskningen är till stor del inriktad mot utveckling av instrument för ESA:s satellitprogram samt analys av mätdata från dessa expeditioner.
De internationella projekten kräver deltagande från flera vetenskapsgrenar och verksamheten bedrivs oftast i internationella program. Satellitprojekten behöver samverkan mellan rymdfysiker och t.ex. atmosfärforskare, biologer och geologer. De många internationella samarbetena har fått till följd att IRF har en internationellt sammansatt forskarkår med ett flertal gästforskare. År 2003 hade IRF 65 forskare, varav 39 disputerade och 26 doktorander, varav 14 finansieras av institutet. Andelen kvinnliga forskare är ca 25 procent. Två av sju professorer och två av sju docenter är kvinnor.
Genom deltagande i internationella satellitprojekt har IRF täta kontakter med svensk rymdindustri och har även givit stöd för etablering av rymdrelaterade småindustrier i Kiruna.
Institutet informerar om sin forskning genom studiebesök vid rymdcampus från företag och skolor, deltagande i offentliga möten, populärvetenskapliga föredrag och genom att aktivt rikta information till skolor och allmänhet via informationsskrifter och internet.
Institutet för framtidsstudier
Institutet för Framtidsstudier bildades 1986 som en stiftelse med statligt basanslag. Institutet skall bedriva framtidsstudier, göra långsiktiga analyser och stimulera till debatt om samhällsutvecklingen.
Under 2003 har Institutet för Framtidsstudier fortsatt uppbyggnaden av ett eget forskningsbibliotek i syfte att ge de egna forskarna god biblioteksservice och fullgöra uppdraget som nationellt kunskapscentrum inom framtidsstudiernas område. Antalet anställda forskare vid institutet har ökat.
Verksamheten har under året resulterat i ett antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter samt egna tidskrifter, böcker och rapporter. Seminarier och konferenser har hållits. Forskarna har även medverkat i undervisning i grundskolan och högre utbildning.
Det aktuella forskningsprogrammet "Människan i framtiden" är institutets fjärde. Programmet har bl.a. bidragit till medverkan i EU:s nätverk för framtidsstudier, "Foresight Methodologies", som löper i fyra år och samlar hundratals forskare.
Under året har arbetet med den andra nationella "Teknisk framsyn" prioriterats.
IMEGO AB
Institutet för mikroelektronik i Göteborg, IMEGO AB, är ett tekniskt forskningsinstitut inriktat på forskning och utveckling inom mikroelektronik. Institutet har ett anslag på 20 miljoner från staten för finansiering av institutets grundforskning medan övrig finansiering skall komma från industrin för uppdragsforskning. Förutom att utföra egen forskning inom området mikroelektronik skall institutet även främja överföringen av grundforskningsresultat inom mikroelektroniken till industriella tillämpningar.
IMEGO AB har skapat flera industrikontakter och andelen extern finansiering har ökat. Den externa finansieringen närmar sig nu 50 procent av intäkterna. Målsättningen att huvuddelen av finansieringen skall erhållas från industrin har inte uppnåtts.
Medelhavsinstituten
Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul är enligt sina stadgar vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De tre instituten får statliga bidrag. Forskningsinstituten skall främja forskning främst inom de klassiska vetenskaperna, men även inom andra ämnesområden. Instituten fungerar som en förmedlande vetenskaplig och kulturell länk mellan Sverige och respektive land samt som gästhem för svenska forskare. Även konferenser och seminarier genomförs.
Svenska institutet i Rom har bland annat fortsatt det tvärvetenskapliga konserverings- och forskningsprojektet i Palazzo Lancelotti di Coronari samt ett projekt gällande pompejanskt måleri i Pompeji.
Svenska institutet i Athen. Arkeologiskt fältarbete har bedrivits under året i Poseidonhelgedomen Kalaureia på ön Poros och i bronsåldersfästningen Midea på Peloponnesos. Dessutom har man studerat fynd från tidigare utgrävningar.
Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har under 2003 genomfört föreläsningar, kurser och konferenser. Under 2003 fördelades ett större och fyra mindre stipendier. Forskningsinstitutet har samarbetat med det svenska generalkonsulatet och dess centrum för kontakter mellan Sverige och Turkiet.
11.6.5 Forskningsstödjande verksamheter
Nationella forskningsbibliotek och arkiv
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) är Sveriges nationalarkiv för ljud och rörliga bilder. Myndigheterna har ansvaret för att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av tryckt material, ljud och rörliga bilder. Myndigheternas insamling av material regleras av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, som fastställer skyldigheten att lämna pliktexemplar för forskning och studier.
KB har, förutom att vara nationalbibliotek, till uppgift att samordna och utveckla informationsförsörjningen till högre utbildning, forskning och utveckling.
Statens ljud- och bildarkiv återfinns inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Kungl. biblioteket
Antalet tryckleveranser enligt pliktexemplarslagen i form av s.k. okatalogiserat material såsom tidtabeller, telefonkataloger etc. har fortsatt att minska under året, bl.a. beroende på mindre upplagor och ökad webbpublicering.
Under 2003 slöt KB avtal med eLIB, det största produktionsbolaget för kommersiella förlag för leverans av elektroniska publikationer.
Det nya LIBRIS-systemet togs under 2003 i fullt bruk och katalogiseringen har ökat betydligt. Kataloguppgifter från producenter av digitalt material inhämtas nu automatiskt direkt till LIBRIS-databasen, som sedan enbart behöver kompletteras med uppgifter.
Högskolans utbyggnad och antalet distansstuderande ställer nya krav på samarbete mellan högskolor, högskolors bibliotek och folkbiblioteken för att förbättra servicen till de studerande. KB:s avdelning för nationell samordning och utveckling har under året fortsatt samarbetet med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet om en biblioteksportal.
Statens ljud- och bildarkiv
Efterfrågan på SLBA:s material fortsätter att öka, såväl antalet besökare som forskningsprojekt ökade under 2003.
Den tekniska utvecklingen på medieområdet innebär ständigt ökande leveranser till arkivet. Till exempel har fler videogram än tidigare levererats under 2003 bl.a. beroende på den ökade DVD-utgivningen av t.ex. musikvideo.
Svårigheter att via pliktleverans samla in digitala TV-sändningar på videokassetter börjar visa sig då bl.a textning av programmen ibland faller bort.
Myndigheten har initierat ett utvecklingsprojekt "Det digitala audiovisuella arkivet". Materialet levereras som digitala filer, vilket möjliggör digital masslagring och långsiktigt bevarande med mindre personella resurser samt underlättar tillhandahållandet. Katalogisering av materialet i den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS fortsätter också.
Projektet Journal Digital, överföring av journal- och kortfilmer ur SF:s arkiv till digitala filer, avslutades 2002. Projektet har fått stort genomslag i media och tjänsten används flitigt.
Svenska Barnboksinstitutet
Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet är ett forskningsbibliotek och informationscentrum för barn- och ungdomslitteratur. Under året har bl.a. fyra nya avhandlingar publicerats i institutets vetenskapliga skriftserie. Tidskriften Barnboken har ökat i prenumerationsantal för tredje året i rad. Vetenskapsrådet höjde under 2003 sitt bidrag till tidskriften. Under året har flera internationella forskare periodvis beretts arbetsplats på institutet.
Universitetsdatanätet SUNET
SUNET (Swedish University Computer Network) drivs av Vetenskapsrådet för att ge lärosätena tillgång till nationell och internationell datakommunikation med hög kapacitet. Nätet skall karakteriseras av hög tillgänglighet och tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet av ett kommunikationsnät för forskare, lärare, studenter samt administrativ och teknisk personal vid universitet och högskolor.
SUNET är länkat till resten av Europa och till Nordamerika via NORDUnet som ägs gemensamt av universitetsdatanäten i de nordiska länderna. NORDUnet har under året uppgraderats liksom även NORDUnets förbindelse med det europeiska höghastighetsnätet, Géant som uppgraderades till 10 gigabit/s. Via NORDUnet förbinds SUNET även med det amerikanska forskningsnätet genom två kraftfulla länkar.
Polarforskningssekretariatet
Svensk polarforskning finansieras i konkurrens med annan forskning inom ramen för forskningsrådens och lärosätenas resurser. Polarforskningssekretariatet ansvarar för logistisk planering och genomförande av svenska forskningsexpeditioner till polarområdena och sekretariatet är även tillsyningsmyndighet för vistelser i Antarktis.
Planering av polarforskningsexpeditioner måste ske med lång framförhållning vilket i sin tur kräver noggrant och omfattande förberedelsearbete. Vikten av väl genomarbetat förberedelsearbete beror på att expeditionerna som utförs till polarområdena övervägande är av internationell karaktär med många inblandade parter och med omfattande och komplex logistik.
Programmen SWEDARP (Swedish Antarctic Research Programme) och SWEDARCTIC (Swedish Arctic Research Programme) fastställs för varje säsong i samråd med Polarforskningskommittén vid Vetenskapsrådet
Under 2003 har Polarforskningssekretariatet givit stöd till logistik i Arktis och Antarktis samt arbetat med planeringen av två komplexa isbrytarexpeditioner till Arktis somrarna 2004 och 2005. Det internationella samarbetet har under året varit omfattande med bland annat Antarktisfördraget och värdskapet för Arctic Summit Week.
Antarktissäsongen 2002/2003 var intensiv med flera forskningsprojekt som skulle utföras vid de svenska stationerna i Dronning Maud Land samt inom de internationella AMANDA- och EPICA-projekten.
Polarforskningssekretariatet är i slutfasen av planeringen av en stor internationell polarexpedition till Beringiaområdet (Arktis) sommaren 2005. Expeditionen involverar ett stort antal länder och genomförandet är ytterst komplext både avseende de logistiska momenten likväl som de vetenskapliga studierna. Expeditionen kommer att innefatta både marina och landbaserade undersökningar.
Informationen kring expeditionsverksamheten och aktuell polarforskning sprids via en mängd informationskanaler såsom webbplatsen www.polar.se, trycksaker och en aktiv kontaktverksamhet.
Främjande av svenskt deltagande i EU:s forsknings och utvecklingssamarbete
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) är nationellt kontaktorgan för samarbetet inom EU för forskning och teknisk utveckling. Rådet skall genom nätverksbyggande, informations- och rådgivningsverksamhet främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå regeringen med statistik och analys av svenskt deltagande i ramprogrammet. Rådets verksamhet följer ramprogrammets olika faser. Efterfrågan på information är störst i början av ett nytt ramprogram medan rådgivning och statistik- och analysverksamhet blir viktigare i ett senare skede.
Myndighetens verksamhet har under året varit koncentrerad på informationsuppgiften om det nya sjätte ramprogrammet och analysen av deltagandet i detta ramprogram.
Statistik och utvärderingsverksamheten har ökat. Ett omfattande arbete har genomförts för att anskaffa, analysera och bearbeta primärdata. Rådet har i detta arbete samarbetat med EU:s forskningsdirektorats statistikansvarige och de nordiska och baltiska kollegorna.
Rådet har också utvecklat den svenska delen av EU:s mobilitetsportal för forskare.
11.6.6 Organisationen för etikprövning
Etikprövning av forskning som avser människor
Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor trädde i kraft den 1 januari 2004. Prövningen sker vid regionala etikprövningsnämnder i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Dessa nämnders beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden.
Under det första halvåret 2004 inkom ca 1 200 ärenden till de regionala etikprövningsnämnderna och i storleksordningen tio ärenden har under perioden överklagats till Centrala etikprövningsnämnden. Ansökningar inom medicinsk forskning dominerade, då de utgjorde ca nittio procent av ansökningarna. I allmänhet har varje avdelning inom en regional nämnd haft ett sammanträde i månaden, vilket har medfört att handläggningstiden för en ansökan har varit runt fyrtio dagar eller kortare.
Parallellt med prövningen av ärenden har nämnderna byggt upp administrativa rutiner och informerat om sin verksamhet.
11.7 Analys och slutsatser
Forskningsråden har väl fullgjort den grundläggande uppgiften att fördela forskningsmedel till de mest högkvalitativa forskningsprojekten. Under verksamhetsåret 2003 har också viktiga insatser genomförts i förhållande till de målsättningar om förbättrad kraftsamling och prioritering av forskningsresurserna som var ett viktigt skäl till att myndigheterna inrättades 2001. Regeringen gör bedömningen att ett viktigt första steg är den gemensamma utlysning av medel för starka forskningsmiljöer som Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA genomfört tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning. Utvecklingen av rådens forskningsstöd bör drivas vidare under kommande år. Vetenskapsrådet bör aktivt utnyttja sin analysfunktion för att stödja och stimulera utvecklingen av forskningsstödet inom alla ämnesråden.
Forskningsrådens stöd till unga och nydisputerade forskare har fortsatt att öka. Uppgiften att främja goda villkor för dessa forskare bör ha fortsatt hög prioritet. Långsiktigt arbete krävs också inom alla råden för att minska den skeva könsfördelningen som fortfarande råder inom vissa delar av beredningsorganisationerna.
Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen finansierar Sveriges deltagande i ett flertal internationella forskningsanläggningar. Medlemskapet i dessa internationella organisationer ger svenska forskare en god möjlighet att delta i internationella samarbeten på hög vetenskaplig nivå. Svenska forskare deltar aktivt i dessa samarbeten och den svenska andelen av anläggningarnas användning är i några fall avsevärt högre än den svenska andelen av finansieringen.
Den extra satsning på forskning om biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling som disponeras av Formas och Vetenskapsrådet är av stor vikt, inte minst för att nå de av riksdagen fastställda 15 miljökvalitetsmålen.
Regeringen bedömer att VINNOVA genom sin verksamhet bidragit till att främja en hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Myndighetens arbete med att ta fram en verksamhetsplan för åren 2003-2007 bedöms ha bidragit till att möjligheten att identifiera och fokusera på områden med hög tillväxtpotential förbättrats. Ett fortsatt arbete med effektanalyser av verksamheten är av stor vikt för att kunna bedöma resultatet av de satsningar som genomförts och vid utformningen av nya program.
För att nå ett effektivt utnyttjande av de nationella forskningsresurserna krävs i flera sammanhang ökad samverkan, inte bara mellan forskningsråden och andra forskningsfinansiärer, utan också mellan forskningsråden och lärosäten. Detta gäller bl.a. i arbetet för att främja starka forskningsmiljöer. Samverkan krävs även på det internationella planet, där forskningsråden aktivt bör ta till vara de möjligheter som internationaliseringen öppnar för svensk forskning. Forskningens internationella karaktär gör det nödvändigt att forskningsrådens kvalitetsgranskning av forskningsansökningar sker med den internationella forskningsfronten som måttstock. Det är i detta perspektiv tillfredsställande att t.ex. en fjärdedel av ledamöterna i Formas prioriteringskommittéer är från andra länder. Forskningsråden bör fortlöpande se över sina former för att säkra internationell bedömning och sträva efter att förstärka det internationella inslaget.
Som tidigare nämnts har Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) under åren samlat in stora bestånd, samtidigt som den tekniska utvecklingen och nya leverantörer ger ett ständigt ökande utbud av tryck, ljud och rörliga bilder. Myndigheterna har under åren fört ett proaktivt arbete för att anpassa verksamheten till denna utveckling. Som exempel kan nämnas KB:s utveckling av LIBRIS-databasen. SLBA:s digitala audiovisuella arkiv möjliggör digitala leveranser av material som underlättar hanteringen. Regeringen ser mycket positivt på myndigheternas utvecklingsarbete.
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU har under året förbättrat sin analys av svenskt deltagande och presenterat ny statistik både från femte ramprogrammet och det nya sjätte ramprogrammet.
Regeringen kan konstatera att en generell författningsreglering för forskningsetisk granskning som omfattar alla finansiärer och forskningsutförare nu är genomförd. Regeringen ser med tillfredsställelse att den utförande organisationen för etikprövning av forskning som avser människor sedan januari 2004 är på plats och bedriver en fungerande verksamhet. Verksamheten har ännu inte pågått ett helt år och det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om nämndernas resultat, effektivitet och grad av måluppfyllelse. Regeringen följer noggrant verksamheten i och utvecklingen av den nya etikprövningsorganisationen
11.8 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter.
För myndigheterna inom politikområdet har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan anmärkningar.
11.9
Budgetförslag
11.9.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tabell 11.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
2003
Utfall
2 439 756
Anslags-
sparande
-13 611
2004
Anslag
2 498 076
1
Utgifts-
prognos
2 463 985
2005
Förslag
2 522 807
2006
Beräknat
2 558 459
2
2007
Beräknat
2 605 671
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 2 522 807 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 2 522 807 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget avser stöd till forskning, forskningsinformation och vetenskaplig utrustning. Anslaget nyttjas även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.
Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen. Dessutom svarar Vetenskapsrådet för långsiktiga internationella åtaganden gentemot internationella forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför för budgetåret 2005 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om högst 2 410 000 000 kronor under 2006, högst 1 480 000 000 kronor under 2007, högst 820 000 000 kronor under 2008, högst 270 000 000 kronor under 2009 och högst 120 000 000 kronor under 2010.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 11.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007-
Utestående åtaganden vid årets början
2 409 401
4 439 041
4 875 000
Nya åtaganden
3 428 665
2 697 081
2 545 000
Infriade åtaganden
1 399 025
2 261 122
2 320 000
2 410 000
2 690 000
Utestående åtaganden vid årets slut
4 439 041
4 875 000
5 100 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
4 595 000
4 875 000
5 100 000
Regeringens överväganden
Inför 2005 har vissa medel för internationellt forskningssamarbete som tidigare beräknades under anslagsposterna 1-3 samt de medel för dyrbar vetenskaplig utrustning som tidigare redovisades på en särskild anslagspost förts till anslagspost 5 Övrig forskningsfinansiering.
Syftet med omföringarna är att samla Vetenskapsrådets resurser för stöd till forskningens infrastruktur till en anslagspost. Detta underlättar för styrelsen att göra en samlad prioritering i infrastrukturfrågor efter förslag från den nya beredande kommitté för forskningens infrastrukturer som är under bildande inom Vetenskapsrådet.
Anslag 11.26:1 Fördelning på anslagsposter
Anslagspost tkr
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
247 912
2. Medicinvetenskaplig forskning
419 608
3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning
791 848
4. Utbildningsvetenskaplig forskning
127 748
5. Övrig forskningsfinansiering
935 691
Summa
2 522 807
Tabell 11.26:1 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
2 498 076
2 498 076
2 498 076
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
24 731
60 383
107 595
Beslut
0
0
0
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
2 522 807
2 558 459
2 605 671
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tabell 11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tusental kronor
2003
Utfall
94 613
Anslags-
sparande
-14
2004
Anslag
99 676
1
Utgifts-
prognos
97 826
2005
Förslag
105 089
2006
Beräknat
106 185
2
2007
Beräknat
108 010
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 105 089 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 105 089 tkr i 2005 års prisnivå.
Regeringens överväganden
Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet. Anslaget har för perioden 2005-2007 beräknats enligt följande.
Tabell 11.26:2 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
99 676
99 676
99 676
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
5 413
6 509
8 334
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
105 089
106 185
108 010
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.3 26:3 Rymdforskning
Tabell 11.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning
Tusental kronor
2003
Utfall
149 332
Anslags-
sparande
5 110
2004
Anslag
154 742
1
Utgifts-
prognos
151 892
2005
Förslag
156 274
2006
Beräknat
159 535
2
2007
Beräknat
162 932
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 156 274 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 156 274 tkr i 2005 års prisnivå.
Anslaget utnyttjas för den obligatoriska avgiften till ESA, för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftsbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.
Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom ESA fastställs också för flera år i taget.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om bidrag, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 132 000 000 kronor under 2006, högst 132 000 000 kronor under 2007, högst 132 000 000 kronor under 2008, högst 132 000 000 kronor under 2009 och högst 132 000 000 kronor under 2010.
En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 5 110 000 kronor. Under 2004 har hela anslagssparandet dragits in genom ett regeringsbeslut.
Regeringens överväganden
Kostnaderna för Rymdstyrelsens internationella åtaganden har ökat kraftigt under de senaste åren, delvis på grund av valutaförändringar i samband med ESA-avgiften och Esrange, vilket sammantaget har fått till följd att myndighetens stöd till nationella projekt minskats i motsvarande utsträckning. Under 2003 har valutaförändringarna dock varit små och Rymdstyrelsen har detta år bättre förutsättningar att fördela stöden till internationella forskningsprojekt.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tabell 11.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2003
Prognos
2004
Förslag
2005
Beräknat
2006
Beräknat
2007-
Utestående åtaganden vid årets början
414 000
330 000
335 000
Nya åtaganden
30 000
130 000
696 000
Infriade åtaganden
114 000
125 000
131 000
132 000
528 000
Utestående åtaganden vid årets slut
330 000
335 000
900 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
500 000
900 000
900 000
Tabell 11.26:3 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
154 742
154 742
154 742
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
1 532
4 793
8 190
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
156 274
159 535
162 932
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.4 26:4 Institutet för rymdfysik
Tabell 11.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik
Tusental kronor
2003
Utfall
41 765
Anslags-
sparande
194
2004
Anslag
43 843
1
Utgifts-
prognos
43 229
2005
Förslag
44 423
2006
Beräknat
44 785
2
2007
Beräknat
45 525
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 44 423 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 44 423 tkr i 2005 års prisnivå.
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.
Regeringens överväganden
Institutet för rymdfysik har under åren 2001-2004 som en tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att bland annat klara ökade lokalkostnader. För 2004 trappades extraanslaget ned till 2,5 miljoner kronor efter att de första åren ha varit 6,5 miljoner kronor. I samband med att Luleå tekniska universitet ökar verksamheten i Kiruna och genom att andra intressenter tillkommer vid IRF:s rymdcampus ökar intäkterna. Tillsammans med besparingsåtgärder och ökad externfinansiering av institutets forskning kan institutet med dessa nya medel nå balans i budgeten. Som ett stöd i denna process tillförs institutet 1,25 miljoner kronor för år 2005 under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Tabell 11.26:4 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
43 843
43 843
43 843
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
580
942
1 682
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
44 423
44 785
45 525
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.5 26:5 Kungl. biblioteket
Tabell 11.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket
Tusental kronor
2003
Utfall
230 360
Anslags-
sparande
-129
2004
Anslag
234 004
1
Utgifts-
prognos
231 617
2005
Förslag
236 891
2006
Beräknat
240 009
2
2007
Beräknat
244 315
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 236 891 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 236 891 tkr i 2005 års prisnivå
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska tryckta ordet och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige. Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. KB främjar också informationsförsörjningen till svensk forskning, genom bl.a. det nationella databassystemet LIBRIS och genom insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.
Regeringens överväganden
Regeringen lät under 2003 genomföra den tidigare aviserade översynen av myndighetens verksamhet och arbetsformer. Utredningen är remitterad och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.
Tabell 11.26:5 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
234 004
234 004
234 004
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
2 887
6 005
10 311
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
236 891
240 009
244 315
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.6 26:6 Polarforskningssekretariatet
Tabell 11.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
2003
Utfall
21 315
Anslags-
sparande
3 610
2004
Anslag
25 080
1
Utgifts-
prognos
26 038
2005
Förslag
25 355
2006
Beräknat
25 734
2
2007
Beräknat
26 209
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 25 355 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 25 355 tkr i 2005 års prisnivå
Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och tillsynsutövning över svensk verksamhet i Antarktis.
En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 3 610 400 kronor vilket myndigheten genom ett regeringsbeslut under 2004 får behålla.
Regeringens överväganden
Polarforskningssekretariatets uppgifter är huvudsakligen inriktade på planering och genomförande av vetenskapliga expeditioner. Expeditionerna kräver lång planerings- och förberedelsetid och de större expeditionerna är så kostsamma att de inte kan finansieras inom ramen för det årliga anslaget. Detta hanteras genom att myndigheten under de år då expeditionsverksamheten är av liten omfattning sparar anslagsmedel som sedan förbrukas då en större expedition genomförs.
Tabell 11.26:6 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
25 080
25 080
25 080
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
275
654
1 129
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
25 355
25 734
26 209
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
Tabell 11.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
Tusental kronor
2003
Utfall
13 190
Anslags-
sparande
213
2004
Anslag
14 389
1
Utgifts-
prognos
14 337
2005
Förslag
15 225
2006
Beräknat
15 396
2
2007
Beräknat
15 663
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 15 225 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 15 225 tkr i 2005 års prisnivå
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning i frågor som rör svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.
Regeringens överväganden
Regeringen påbörjade under 2003 en översyn av myndighetens verksamhet och arbetsformer. Utredningen är remitterad och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.
Tabell 11.26:7 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
14 389
14 389
14 389
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
836
1 007
1 274
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
15 225
15 396
15 663
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.8 26:8 SUNET
Tabell 11.26:8 Anslagsutveckling för SUNET
Tusental kronor
2003
Utfall
39 106
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
39 258
1
Utgifts-
prognos
38 535
2005
Förslag
39 647
2006
Beräknat
40 469
2
2007
Beräknat
41 289
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 39 647 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 39 647 tkr i 2005 års prisnivå
SUNET (Swedish University Computer Network) är ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. SUNET finansieras genom detta anslag samt genom avgifter från högskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de kostnader som ej täcks av anslaget. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 11.26:8 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2003
136 184
175 290
-39 106
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Prognos 2004
134 000
173 258
-39 258
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Budget 2005
135 000
175 000
-40 000
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Regeringens överväganden
SUNET:s höghastighetsnät finansieras genom anslag samt genom avgifter från lärosätena. Dessa avgifter ökade i samband med utbyggnaden till ett höghastighetsnät. Investeringsbehovet ligger nu på en lägre nivå. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.
Tabell 11.26:8 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
39 258
39 258
39 258
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
389
1 211
2 031
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
39 647
40 469
41 289
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.9 26:9 Centrala etikprövningsnämnden
Tabell 11.26:9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden
Tusental kronor
2003
Utfall
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
4 110
1
Utgifts-
prognos
3 424
2005
Förslag
4 182
2006
Beräknat
4 218
2
2007
Beräknat
4 289
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 4 182 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 4 182 tkr i 2005 års prisnivå
Centrala etikprövningsnämnden är en myndighet som prövar överklagande av beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för etikprövning av forskning som rör människor. Nämnden utövar dessutom tillsyn över efterlevnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Regeringens överväganden
Organisationen för etikprövning av forskning som avser människor startade sin verksamhet den 1 januari 2004. Regeringen beräknar anslaget för 2005 till oförändrad nivå.
Tabell 11.26:9 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
4 110
4 110
4 110
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
72
108
179
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
4 182
4 218
4 289
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.10 26:10 Regionala etikprövningsnämnder
Tabell 11.26:10 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder
Tusental kronor
2003
Utfall
Anslags-
sparande
0
2004
Anslag
40 000
1
Utgifts-
prognos
39 264
2005
Förslag
40 705
2006
Beräknat
41 059
2
2007
Beräknat
41 744
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 40 750 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 40 750 tkr i 2005 års prisnivå
De regionala etikprövningsnämnderna är sex myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning av forskning som rör människor.
Tabell 11.26:10 Avgiftsfinansierad verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2003
Prognos 2004
40000
0
40000
0
Budget 2005
40000
0
40000
0
Regeringens överväganden
Myndigheterna finansierar sin verksamhet genom avgifter. För 2005 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 40 miljoner kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna. Regeringen kommer noggrant att följa utvecklingen av avgifterna och finansieringen av myndigheterna.
Tabell 11.26:10 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
40 000
40 000
40 000
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
705
1 059
1 744
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
40 705
41 059
41 744
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
11.9.11 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tabell 11.26:11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tusental kronor
2003
Utfall
110 258
Anslags-
sparande
2 736
2004
Anslag
110 872
1
Utgifts-
prognos
108 830
2005
Förslag
211 470
2006
Beräknat
715 943
2
2007
Beräknat
1 230 658
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.
2 Motsvarar 701 115 tkr i 2005 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 180 897 tkr i 2005 års prisnivå
Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.
En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 2 736 000 kronor. Under 2004 har hela anslagssparandet dragits in genom ett regeringsbeslut.
Regeringens överväganden
Regeringen avser att fördela anslaget på följande organisationer:
Kungl. vetenskapsakademien (KVA) har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap.
Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska vetenskaperna, men även inom andra områden.
Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet är ett forskningsbibliotek och informationscentrum för barn- och ungdomslitteratur. De har nu en egen post inom anslaget.
Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslärare och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige.
Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, lång-siktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera diskussionen om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.
IMEGO AB är ett aktiebolag som helt ägs av staten. Bolaget inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikforskning.
European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) är ett radarsystem för jonosfärs- och magnetosfärsstudier på Nordkalotten. EISCAT har två sändare i Tromsö med mottagarstationer i Kiruna, Tromsö, Sodankylä samt en sändare och mottagare utanför Longyearbyen på Spetsbergen. Huvudkontoret ligger i Kiruna och staten finansierar utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster som används för verksamheten i Sverige.
Institutet för rymdfysik tilldelas tillfälliga medel för att kunna hantera höga kostnader under budgetåret 2005. Motiven för dessa medel beskrivs under anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik.
Nobelmuseum tilldelas medel som utgör Utbildningsdepartementets del av regeringens bidrag till finansieringen av museet och dess verksamhet.
Som ett led i regeringens insatser för dialog mellan allmänhet och forskare samt populärvetenskaplig forskningsinformation får den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet 1 miljon kronor under 2005.
Regeringen föreslår att 0,5 miljoner kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet, från detta anslag.
Anslaget föreslås tillföras 100 miljoner kronor för forskning under 2005, ytterligare 500 miljoner kronor under 2006 och ytterligare 500 miljoner kronor under 2007. Den närmare fördelningen av medlen kommer att ske i samband med den kommande forskningspolitiska propositionen.
Tabell 11.26:11 Härledning av anslagsnivån 2005-2007
Tusental kronor
2005
2006
2007
Anvisat 2004 1
110 872
110 872
110 872
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2
1 098
3 466
5 816
Beslut
100 000
602 115
1 114 492
Överföring till/från andra anslag
-500
-511
-521
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
211 470
715 942
1 230 659
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
1 Lagen omtryckt 1997:1212.
2 Senaste lydelse 1999:887.
3 Senaste lydelse 2002:159.
4 Lagens giltighet senast förlängd 2000:446.
5 Uppgifter från LO:s, TCO:s och Sisus årsredovisningar för 2003.
6 Uppgift från TPB:s årsredovisning för 2003.
??
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
2
17
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
26
25
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
28
27
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
58
57
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
64
63
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
94
95
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
112
113
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
142
141
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
156
155
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
156
157
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
162
161
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
8
163
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
244
243
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
276
277