Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2003/04:99 Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet Prop. 2003/04:99 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2004 Marita Ulvskog Gunnar Lund (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen behandlas följdändringar som aktualiseras i ett antal lagar med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. Vissa förslag om lagändringar finns i den propositionen. De förslag till följdändringar som behandlas i denna proposition är nya. I propositionen Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse föreslås bl.a. att det s.k. inlåningsmonopolet för banker avskaffas. Kreditmarknadsföretag, såsom finansbolag och bostadslåneinstitut, samt icke-finansiella företag som uppfyller vissa krav relaterade till verksamheten föreslås få möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Kreditmarknadsföretagen skall enligt förslaget omfattas av en reglering och tillsyn som i allt väsentligt överensstämmer med den för banker. Icke-finansiella företags inlåningsverksamhet föreslås bli reglerad i en särskild lag, lagen om inlåningsverksamhet. I ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet finns bestämmelser där begreppet bank används. Dessa bestämmelser har olika syften och bakgrund. I flera fall ställs t.ex. krav på att transaktioner och handlingar skall ske med hjälp av bank, sannolikt för att det anses ligga en viss form av trygghet i detta. Exempelvis finns det regler om att medel skall göras räntebärande genom att sättas in i bank. Eftersom kreditmarknadsföretag enligt förslaget i prop. 2002/03:139 kommer att underkastas i princip samma reglering och tillsyn som banker, föreslås här att flera lagbestämmelser som nu relaterar enbart till bank även skall omfatta kreditmarknadsföretag. I några bestämmelser som i dag refererar till bank bedöms det motiverat att även ta med företag som driver inlåningsverksamhet i sammanhanget. De nu aktuella förslagen till följdändringar föreslås träda i kraft samma dag som förslagen i prop. 2002/03:139, dvs. den 1 juli 2004. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling 6 2.2 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131) 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev 8 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva 9 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 10 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 12 2.7 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken 16 2.8 Förslag till lag om ändring i jordabalken 18 2.9 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) 19 2.10 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204) 20 2.11 Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) 21 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan 22 2.13 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 23 2.14 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 24 2.15 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 28 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 32 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 33 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 35 2.19 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 36 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige 38 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkrings- området 40 2.22 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 41 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden 46 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 47 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken 48 2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kamera- övervakning 49 2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer 50 3 Ärendet och dess beredning 51 4 Följdändringar med anledning av förslagen i prop. 2002/03:139 med nya regler för bank- och finansieringsrörelse 52 4.1 Nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet 52 4.2 Följdändringar 53 4.3 När skall bank jämställas med kreditmarknadsföretag? 54 4.4 När kan företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet jämställas med bank och kreditmarknadsföretag? 55 5 Ikraftträdande 58 6 Ekonomiska och andra konsekvenser 59 7 Författningskommentar 60 7.1 Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131) 60 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev 60 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 60 7.4 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) 61 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 61 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 61 7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 62 7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 62 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 64 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kamera- övervakning 64 7.11 Övriga lagförslag 64 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 66 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag 67 Bilaga 3 Lagrådets yttrande 113 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2004 117 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, 2. lag om ändring i checklagen (1932:131), 3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, 5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 6. lag om ändring i föräldrabalken, 7. lag om ändring i ärvdabalken, 8. lag om ändring i jordabalken, 9. lag om ändring i väglagen (1971:948), 10. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204), 11. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282), 12. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, 13. lag om ändring i utsökningsbalken, 14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 16. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 17. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-kontomedel m.m., 18. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-institut och värdepappersbolag, 19. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 20. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, 21. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet, 22. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 23. lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, 24. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 25. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken, 26. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, 27. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man. Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bankinstitut. Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bank eller kreditmarknadsföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.2 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131) Härigenom föreskrivs att 54 § checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 54 § Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning. Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som får driva bankrörelse, även kreditmarknads-företag samt bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.2 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Utgivas i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, varde, där ej annat förbehåll träffats, betalningen fullgjord i gäldenärens affärslokal. Lag samma vare i fråga om insättningsbevis som utfärdats av bank. Med bank förstås i denna lag envar som äger driva bankrörelse. Detsamma gäller i fråga om insättningsbevis som utfärdats av bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Har någon såsom gåva åt annan till bank överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning där givaren låtit å gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken. Har någon såsom gåva åt annan till bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken eller företaget mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken eller företaget utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren. Detta skall tillämpas på motsvarande sätt om givaren låtit för gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.4 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 §2 Skattskyldighet inträder, såframt ej annat följer av vad i nästa stycke sägs, då gåvan blivit fullbordad eller handling, innefattande giltig utfästelse om gåva av lös egendom, överlämnats till mottagaren. När en omyndigs förälder är förmyndare och som gåva åt den omyndige till bank överlämnat pengar eller överfört medel som föräldern haft innestående i bank utan att förbehålla sig rätt att för egen räkning förfoga över gåvomedlen anses gåvan fullbordad enligt denna lag när gåvomedlen mottagits av banken för den omyndiges räkning eller överförts till den omyndiges konto. I fall, som avses i 37 § 2 mom., inträder skattskyldighet vid den tid, då förmånstagaren erhåller förfoganderätten över försäkringen; dock inträder, där på grund av försäkringen utbetalning tidigare ägt rum till den berättigade, skattskyldighet för sådant belopp vid dess mottagande. Skattskyldighet inträder, om inte annat följer av nästa stycke, då gåvan blivit fullbordad eller handling, innefattande giltig utfästelse om gåva av lös egendom, överlämnats till mottagaren. När en omyndigs förälder är förmyndare och som gåva åt den omyndige till sådant kreditinstitut som avses i 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen (1999:1229) eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat pengar eller överfört medel som föräldern haft innestående i sådant kreditinstitut eller företag utan att förbehålla sig rätt att för egen räkning förfoga över gåvomedlen anses gåvan fullbordad enligt denna lag när gåvomedlen mottagits av kreditinstitutet eller företaget för den omyndiges räkning eller överförts till den omyndiges konto. I fall, som avses i 37 § 2 mom., inträder skattskyldighet vid den tid, då förmånstagaren erhåller förfoganderätten över försäkringen; dock inträder, där på grund av försäkringen utbetalning tidigare ägt rum till den berättigade, skattskyldighet för sådant belopp vid dess mottagande. Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6-9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.5 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7, 8 och 19 §§, 14 kap. 7, 8 och 21 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank. Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. 8 § Pengar som har satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken eller kreditmarknads-företaget om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. 19 §2 Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. bestämma att 3-7 §§ skall tillämpas även i annat fall än som följer av 2 §, 2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, utöver vad som följer av 8 §, 2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag, utöver vad som följer av 8 §, 3. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, 4. bestämma att premieobligationer som har utfärdats av staten skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke, och 5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. 5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. Meddelas beslut enligt första stycket 3, skall föräldrarna träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får föräldrarna, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att föräldrarna endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. 14 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank. Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. 8 § Pengar som har satts in hos bank får tas ut endast efter samtycke från överförmyndaren. Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag får tas ut endast efter samtycke från överförmyndaren. Samtycke krävs dock inte vid uttag av 1. ränta, eller 2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke. 21 §3 Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, utöver vad som följer av 8 §, 1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag, utöver vad som följer av 8 §, 2. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, och 3. genom meddelande till den som skall betala pengar till den enskilde bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. 3. genom meddelande till den som skall betala pengar till den enskilde bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. Meddelas beslut enligt första stycket 2, skall ställföreträdaren träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får ställföreträdaren, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att ställföreträdaren endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. 16 kap. 11 § När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, skall den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, skall den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank skall även gälla försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till samt pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank endast när den första utbetalningen görs. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag skall även gälla försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till samt pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs. När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, skall den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan skall också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna skall stå under särskild överförmyndarkontroll. Vad som föreskrivs i första-tredje styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra och tredje styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som tagits inom ramen för en rörelse. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.6 2.7 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14, 14 a och 18 §§ ärvdabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 14 § Till dödsboet hörande penningmedel, som göras räntebärande genom insättning i bank, skola insättas i boets namn. Dödsboets egendom må ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar skola nedsättas i öppet förvar i bank, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Till dödsboet hörande penningmedel, som görs räntebärande genom insättning i bank eller kreditmarknadsföretag, skall sättas in i boets namn. Dödsboets egendom får inte heller i övrigt sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar skall nedsättas i öppet förvar i bank eller kreditmarknadsföretag, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgivas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är beroende av utredningen. 14 a §2 Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skola upptagas saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll. Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skall tas upp saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Har medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank eller kreditmarknadsföretag skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll. Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga delägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redovisningen. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndaren. Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet. 18 §3 Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen. Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Om skyldighet att hos bank inbetala penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken. Om skyldighet att hos bank eller kreditmarknadsföretag inbetala penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.7 2.8 Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs att 13 kap. 18 § jordabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 18 §2 När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om lösesumman väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat uppsägningen enligt 16 §, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren. Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalningsskyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats, skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Medel som har deponerats skall ofördröjligen sättas in i bank mot ränta. Medel som har deponerats skall genast sättas in i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.8 2.9 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) Härigenom föreskrivs att 67 § väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 67 §1 Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten. Nedsatt belopp skall av länsstyrelsen genast insättas i bank mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes genom expropriation. Länsstyrelsen skall genast sätta in nedsatt belopp i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts genom expropriation. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.9 2.10 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204) Härigenom föreskrivs att 3 § resegarantilagen (1972:204)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Om Kammarkollegiet icke medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgöres vid anfordran. Om Kammarkollegiet inte medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank, kreditmarknadsföretag eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgörs vid anfordran. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.10 2.11 Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 56 § Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank. En sjömans lön skall på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis 1. betalas ut till en bestämd person här i landet, eller 2. för sjömannens räkning sättas in i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om 1. sjömannen lämnat sitt samtycke, eller 2. den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning, om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.11 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 För lån från kassan skall vara ställd betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten eller bank. För att lån skall få lämnas från kassan skall det finnas betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten, bank eller kreditmarknadsföretag. Inteckning skall ligga inom sjuttio eller i särskilda fall åttio procent av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns särskilda skäl. I fråga om lån till den mindre skeppsfarten utfärdar regeringen ytterligare bestämmelser. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.12 2.13 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 6 § Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om ej gäldenären hos kronofogdemyndighet nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos kronofogdemyndighet 1. nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller 2. som pant ställer ett mot-svarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.13 2.14 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 §, 3 kap. 4 § och 7 kap. 10 § för- säkringsrörelselagen (1982:713)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos ett svenskt bankinstitut. Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna. 3 kap. 4 §2 Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats. Vidare fordras 1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande, eller 2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller 3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap. Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta än tidigare. Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt. Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket. Lydelse enligt SFS 2004:53 Föreslagen lydelse 7 kap. 10 §3 För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som anges i andra-sjätte styckena och 10 a-10 d §§, följande tillgångar användas: 1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för. 2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för. 3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för. 4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för. 5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1-4 svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den dock inte användas för skuldtäckning. 5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen. 6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet. 7. Medel på konto i svensk eller utländsk bank. 7. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller ut-ländskt kreditinstitut. 8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank. 9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för. 10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för. 11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag, ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12. 11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12. 12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13. 13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom. 14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i denna punkt. 15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. 16. Kassa. 17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i nämnda paragraf. 18. Beslutad överskjutande skatt. 19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring. Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast användas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1. Utländska tillgångar som avses i första stycket 2-4, 7 och 9-12 får användas för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt 1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska centralbanker som avses, 2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer som avses, samt 3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9-12, om vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i. Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt. För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14. Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket 11 och 12. Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för skuldtäckning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.14 2.15 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13, 18, 20 och 21 §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 13 §1 Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress. Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta. I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet. Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet. Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten. Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I ett bankaktiebolags, en sparbanks eller en medlemsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar. Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar. 18 § Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter. Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen står inne. Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter. Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om var medlen står inne. 20 § Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank, skall till berättelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit. Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank eller kreditmarknadsföretag, skall till berättelsen bifogas en av banken eller kreditmarknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit. Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats. Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten. 21 §2 Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §. Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank eller kreditmarknadsföretag, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §. 9 kap. 5 §3 En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen. En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § fjärde stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet. En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet. 12 kap. 2 § Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras. Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank eller det kreditmarknadsföretag som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.15 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 7 § Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och utländska banker. Riksbanken får göra sådana insättningar hos svenska och utländska banker. Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ banker, kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riks-banken får göra sådana insättningar hos nämnda banker och företag. Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de insättningar som anges i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.16 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Härigenom föreskrivs att 5-8 och 12 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall kreditinstitutet för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. 6 §1 Banken skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket - eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt - till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Kreditinstitutet skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket - eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt - till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. 7 §2 Har banken underlåtit att innehålla skatt är banken betalningsskyldig för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits. Har kreditinstitutet underlåtit att innehålla skatt är det betalningsskyldigt för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits. 8 §3 Banken skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. Kreditinstitutet skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. 12 §4 För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos banken. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision. För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos kreditinstitutet. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.17 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.18 2.19 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 12 §1 En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas. 17 kap. 3 §2 Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas. Första och andra styckena gäller inte i fråga om skattetillägg. 6 b §3 Anstånd enligt 6 a § får endast beviljas om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Då tillämpas bestämmelserna i 3 § första stycket tredje-femte meningarna. Anstånd enligt 6 a § får endast beviljas om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Då tillämpas bestämmelserna i 3 § första stycket tredje-femte meningarna. Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 8 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.19 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 12 §§ samt 6 kap. 8 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en svensk bank på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en bank eller ett kreditmarknadsföretag på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen. Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen. 12 § En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank enligt 1-3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av det minsta beloppet för garantibeloppet. En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en för-säkringsgivare deponerat i bank eller kreditmarknadsföretag enligt 1-3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av det minsta beloppet för garantibeloppet. De poster som ingår i kapitalbasen skall till ett belopp som minst motsvarar solvensmarginalen finnas i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessa poster skall till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av solvensmarginalen finnas i Sverige. Bestämmelserna om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 16-18 §§. 6 kap. 8 §1 Finansinspektionen får i fråga om den verksamhet som en försäkringsgivare från tredje land bedriver här i landet meddela de erinringar som inspektionen anser är nödvändiga. Finansinspektionen skall förelägga försäkringsgivaren eller dennes företrädare att vidta rättelse om inspektionen finner att 1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som reglerar försäkringsgivarens näringsverksamhet, 2. de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av försäkringsgivarens rörelse, 3. ett belopp som deponerats i bank enligt 5 kap. 1-3 §§ minskats genom att värdehandlingarna sjunkit avsevärt i värde eller av annan anledning, eller 3. ett belopp som deponerats i bank eller kreditmarknadsföretag enligt 5 kap. 1-3 §§ minskats genom att värdehandlingarna sjunkit avsevärt i värde eller av annan anledning, eller 4. försäkringsgivarens företrädare eller, om företrädaren är en juridisk person, försäkringsgivarens ombud inte uppfyller de krav som anges i 4 kap. 5 § första stycket 3. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen 1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och 2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar. Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken eller annan bank. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken, bank eller kreditmarknadsföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.21 2.22 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 13 kap. 7 §, 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§, 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 23 §, 40 kap. 22 § och 41 kap. 8 § samt rubrikerna närmast före 21 kap. 38 § och 32 kap. 10 § skall ha följande lydelse, dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 a §, samt närmast före 2 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. Kreditinstitut 4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknads-företag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 13 kap. 7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är - lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar, - inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier, - banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten, - tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten, - fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten, - andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller - fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten. Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. 21 kap. 21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto). En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). 32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken. En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. 35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos en svensk bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. 36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel. Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Byte av bank Byte av kreditinstitut 38 §1 Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken. När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 32 kap. 1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk. En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk. Avdrag får inte göras av dödsbo. Avdrag får inte göras av dödsbo. 5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än en bank. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken. En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. 7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos en svensk bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. 8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel. Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Byte av bank Byte av kreditinstitut 10 §2 Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken. När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 34 kap. 23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar. Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar. 40 kap. 22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant kreditinstitut som kunnat få stöd enligt 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos kreditinstitutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. 41 kap. 8 § Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras. Sådana bankräntor som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. 1. Denna lag3 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.22 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 5 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, en bank, ett kreditmarknadsföretag eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 2.23 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom förskrivs att 7 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 4 § Kontrolluppgift skall lämnas om uttag enligt 21 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto och om uttag enligt 32 kap. 8 § den lagen från ett upphovsmannakonto. Kontrolluppgift skall lämnas för kontohavaren av den kontoförande bank som gjort utbetalningen. Kontrolluppgift skall lämnas för kontohavaren av det kontoförande kreditinstitut som gjort utbetalningen. I kontrolluppgiften skall uppgifter lämnas om 1. utbetalt belopp, och 2. förhållanden som avses i 21 kap. 40 § eller 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen, om de är kända. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering. 2.24 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse 10 kap. 3 § Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt. Första stycket tillämpas inte när en bank har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Första stycket tillämpas inte när en bank eller ett kreditmarknadsföretag har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse 11 § En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal, en lokal hos ett kreditmarknadsföretag eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om 1. övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och 2. övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik. Med banklokal avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs bankrörelse enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Med postkontor avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs verksamhet i vilken ingår postverksamhet enligt postlagen (1993:1684). Med banklokal och lokal hos kreditmarknadsföretag avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs rörelse enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Med postkontor avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs verksamhet i vilken ingår postverksamhet enligt postlagen (1993:1684). Avlyssning eller upptagning av ljud får ske endast sedan anordning för avlyssning eller upptagning av ljud aktiverats på grund av misstanke om brott. 2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer skall ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2003:1223 Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § I denna lag avses med emittentinstitut: en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer, säkerställda obligationer: obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa, fyllnadssäkerheter: tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan, derivatavtal: avtal som träffats mellan ett emittentinstitut och motparter som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6 och B 1-6 lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för tillgångar i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna, säkerhetsmassa: krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979), bank: ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk medlemsbank, kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet. kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 3 Ärendet och dess beredning Under år 2003 har inom Finansdepartementet utarbetats en promemoria, vilken behandlar följdändringar i olika lagar som aktualiserats med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139. Reformerade regler för bank och finansieringsrörelse. I promemorian föreslås ändringar i ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/6026). Lagrådet Regeringen beslutade den 12 februari 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen delar de synpunkter som förs fram i yttrandet och följer förslaget såvitt gäller checklagen och lagen om redovisningsmedel. Ett förtydligande har också, i enlighet med Lagrådets förslag, tagits in i författningskommentaren beträffande definitionen av de begrepp som används i lagarna. När det gäller lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling beaktar regeringen Lagrådets synpunkter på så sätt att bestämmelsen i 32 § lagen (1936:81) om skuldebrev inte ändras i följd varav någon ändring i 12 § lagen om dödande av förkommen handling inte heller bör ske. Utöver vad som nu angetts har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen föreslår i propositionen 2002/03:107 - utöver de förslag som finns i lagrådsremissen - att också lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer skall ändras. Ändringen består i att den nuvarande hänvisningen till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet ändras till lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse, vilken vid ikraftträdandet kommer att ersätta den förstnämnda lagen. Ändringen är av sådan karaktär att Lagrådets hörande inte bedömts nödvändigt. 4 Följdändringar med anledning av förslagen i prop. 2002/03:139 med nya regler för bank- och finansieringsrörelse 4.1 Nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet Andra finansiella företag än banker är i dag förhindrade att ta emot inlåning på konto. Kreditmarknadsföretag får bara driva finansieringsverksamhet. Sådan verksamhet har som huvudsakligt syfte att lämna kredit, ställa garanti för kredit och medverka till finansiering, men innebär inte rätt att ta emot inlåning på konto. Inlåningen har gett bankerna möjlighet att tillhandahålla effektiva betalningstjänster till inlåningskunderna. Detta har gett dem en dominerande roll i betalningsväsendet. I prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse övervägdes effekterna av detta system. Varken betalningssystemet eller konsumenternas skyddsintresse ansågs motivera att bankerna skulle förbehållas rätten att ta emot inlåning. Regeringen föreslog därför att inlåningsmonopolet för banker skulle avskaffas. Ett viktigt syfte med förslaget är att öka konkurrensen på inlåningsmarknaden. Detta förväntas resultera i ett bredare produktutbud och ökad service till lägre priser. Det är ur ett konsumentskyddsperspektiv angeläget att hushållen har tillgång till inlåning där de insatta medlen garanteras. Det bör dock även finnas andra placeringsalternativ som kanske i och för sig är mindre säkra, men som i stället kan ge en något högre avkastning. Tillgång till inlåning som är garanterad tillgodoses genom att inlåning i bank omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. I prop. 2002/03:139 föreslås att även inlåning hos kreditmarknadsföretag skall omfattas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin är en statligt administrerad garanti som garanterar inlåningskundens kapitalinsättningar upp till ett belopp om 250 000 kronor per kund och institut. Kreditmarknadsföretag föreslås därutöver, i den nämnda propositionen, bli underställda i princip samma regler och tillsyn som banker. Vid sidan av bank och kreditmarknadsföretag kommer andra företag att kunna driva inlåningsverksamhet. Denna verksamhet regleras i den nya lag om inlåningsverksamhet som föreslås i prop. 2002/03:139. Ett företag som driver inlåningsverksamhet får ta emot högst 50 000 kronor från varje konsument. Detta slag av inlåning omfattas inte av insättningsgarantin och företaget är enligt förslaget i den nämnda propositionen skyldigt att tydligt informera sina insättare om detta. Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som avser att driva inlåningsverksamhet skall ansöka om registrering hos Finansinspektionen som skall föra ett särskilt register över företag som driver inlåningsverksamhet. I prop. 2002/03:139 uppmärksammades särskilt risken för att inlåningsverksamhet skulle inledas med avsikt att begå ekonomisk brottslighet och risken för penningtvätt. I syfte att motverka risken för brottslighet föreslogs därför i propositionen regler om bl.a. kontroll av ägare och ledning, särskilt kapitalkrav och särskild rapporteringsplikt för företagets revisorer. Företag som driver inlåningsverksamhet skall vidare vara skyldiga att aktivt medverka till att förhindra penningtvätt och därvid omfattas av bestämmelserna i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. 4.2 Följdändringar I prop. 2002/03:139 föreslås bl.a. att rörelsereglerna för banker och kreditmarknadsföretag sammanförs i en ny lag; lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslag till följdändringar i vissa andra lagar med anledning av det förslaget finns i propositionen. Konsekvensändringar i ytterligare ett antal lagar behöver dock övervägas med anledning av den nya lagstiftningen för bank- och finansieringsrörelse. Även den föreslagna regleringen av inlåningsverksamhet fordrar överväganden om konsekvensändringar i andra lagar. Med anledning av att inlåningsmonopolet för banker upphävs uppkommer frågan om i vilken utsträckning kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet som regleras i den föreslagna lagen om inlåningsverksamhet skall likställas med bank i annan lagstiftning. Bestämmelser som knyter an till begreppet bank förekommer i en rad olika författningar. Det ser inte alltid ut att finnas någon tydlig förklaring till varför avgränsning till banker gjorts i alla de bestämmelser som refererar till detta begrepp. Det torde dock förhålla sig så att en bank rent allmänt ansetts borga för viss stabilitet och trygghet. Då annan än bank tidigare inte fått ta emot inlåning är det dessutom ganska självklart att bank valts i många fall. De aktuella bestämmelserna är inte i första hand handlingsregler för bankverksamheten som sådan, även om sådana också förekommer, utan reglerar snarare kunders och andra aktörers befattning med banken i vissa situationer. De bestämmelser som blir föremål för överväganden om följdändringar kan, lite förenklat, delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är; - regler om garantier och säkerheter, - regler som ger en bankdisposition en viss rättsverkan, - regler om att medel skall eller får sättas in på konto, samt - övriga. Bestämmelser om garantier och säkerheter finns i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, utsökningsbalken och skattebetalningslagen (1997:483). Lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt innehåller bestämmelser om vilken rättsverkan en viss disposition där bank är inblandad har. Bestämmelser om att medel skall eller får placeras på konto i bank finns i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), sjömanslagen (1973:282), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet samt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Därutöver finns det bestämmelser som innehåller begreppet bank i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, checklagen (1932:131), lagen (1936:81) om skuldebrev, försäkringsrörelselagen (1982:713), konkurslagen (1987:672), lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, miljöbalken, inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. I samtliga nu redovisade författningar aktualiseras frågan om följdändringar. 4.3 När skall bank jämställas med kreditmarknadsföretag? Regeringens förslag: Kreditmarknadsföretag behandlas genomgående lika med bank i de följdändringar som föreslås här. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Riksbanken efterlyser en analys av om bestämmelserna står i samklang med EG-rättens regler om ömsesidigt erkännande av auktorisationer. Riksbanken anser att flera av de lagförslag som förs fram i promemorian förefaller diskriminerande i förhållande till kreditinstitut som är hemmahörande i ett annat EES-land. Som exempel nämns bestämmelser i lagen om redovisningsmedel, föräldrabalken, väglagen, resegarantilagen och utsökningsbalken. Kammarrätten i Göteborg anför beträffande lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige att det bör övervägas om det inte skall framgå att även kreditmarknadsföretag skall vara svenskt för att undvika risken för feltolkning. Skälen för regeringens förslag: Kreditmarknadsföretag kommer enligt förslagen i prop. 2002/03:139 att få ta emot inlåning som omfattas av insättningsgarantin och underkastas i princip samma regler och tillsyn som banker. Detta talar för att behandla instituten lika också i de följdändringar som behandlas här. Möjligheterna till en ökad konkurrens och valfrihet ger ytterligare stöd för en sådan bedömning. I de fall där följdändringar nu föreslås kommer bestämmelserna att - förutom bank - också inrymma kreditmarknadsföretag. När det gäller de skatterättsliga bestämmelserna används dock andra begrepp. I vissa fall kan det dessutom bli aktuellt att utvidga kretsen av institut till att också omfatta företag vars verksamhet regleras i lagen om inlåningsverksamhet. Denna fråga behandlas i avsnitt 4.4. Flertalet av de lagar i vilka det nu är aktuellt att göra ändringar som innebär att kreditmarknadsföretag förs in i vissa bestämmelser, och på så vis likabehandlas med bank, har tillkommit före Sveriges medlemskap i EES och EU. I dessa lagar preciseras inte vad som avses med bank. Bland annat det förhållandet att lagarna härrör från tiden före nämnda medlemskap talar för att begreppet bank inte varit avsett att omfatta annat än banker bildade här i Sverige, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker. Någon genomgång av dessa lagar med inriktning på att undersöka huruvida även utländska banker eller andra kreditinstitut borde kunna omfattas i berörda bestämmelser synes inte ha gjorts. Som Riksbanken påpekat bör en analys göras av bestämmelserna för att bedöma om de även bör utvidgas till att avse utländska kreditinstitut inom EES. En sådan översyn kan inte göras inom ramen för detta lagstiftningsärende, eftersom det skulle innebära att de lagändringar som är en direkt följd av reformeringen av reglerna för bank- och finansieringsrörelse inte kan sjösättas samtidigt med det reformerade regelverket. Dessutom bör översynen ges en bredare inriktning för att utröna om det finns andra lagar där motsvarande bedömningar kan behövas göras fast med avseende på andra finansiella institut än kreditinstitut. Det är angeläget att den nu beskrivna översynen kommer till stånd. En sådan översyn skulle kunna göras i samband med den översyn av sekretesskyddet i finansiell verksamhet som vi har för avsikt att vidta (se prop. 2002/03:139 s. 484). 4.4 När kan företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet jämställas med bank och kreditmarknadsföretag? Regeringens förslag: Vissa bestämmelser i lagen (1936:81) om skuldebrev, lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, sjömanslagen (1973:282) och konkurslagen (1987:672) där begreppet bank används utvidgas till att omfatta, förutom kreditmarknadsföretag, företag som driver inlåningsverksamhet. Även vissa bestämmelser i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt samt inkomstskattelagen (1999:1229) skall omfatta företag som driver inlåningsverksamhet. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Skälen för regeringens förslag: Som nämnts ovan omfattas inte medel i företag vars verksamhet regleras i den i prop. 2002/03:139 föreslagna lagen om inlåningsverksamhet av insättningsgarantin. Dessa företag skall inte heller stå under Finansinspektionens tillsyn. Företagen skall dock ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Registreringen är ett villkor för att företaget skall få driva inlåningsverksamhet. Finansinspektionen skall därutöver kontrollera att vissa i lagen uppställda villkor är uppfyllda innan registrering sker, t.ex. såvitt avser det krav på eget kapital som föreskrivs. Mot bakgrund av den begränsade reglering och kontroll som företag som driver inlåningsverksamhet föreslås omfattas av bör sådana företag endast undantagsvis kunna jämställas med bank och kreditmarknadsföretag. Garanti och säkerhet Bestämmelser om garantier och säkerheter finns - såvitt här är av intresse - i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan och skattebetalningslagen (1997:483). Resegarantilagen (1972:204) innehåller bestämmelser om att arrangörer och återförsäljare av paketresor enligt lagen (1992:1672) om paketresor, skall ställa säkerhet innan de marknadsför en sådan resa. Lagens syfte är främst att ge konsumenter som köper paketresor ett ekonomiskt skydd om researrangören inte kan genomföra det avtalade arrangemanget. Den säkerhet som ställs skall, om inte Kammarkollegiet medger annat, bestå av en betalningsutfästelse utfärdad av bank eller försäkringsbolag. Enligt lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan har kassan till uppgift att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs bland annat av svenskt rederi. Kassan lämnar huvudsakligen långfristiga lån och ikläder sig garanti för sådana lån. Kassan har en offentligrättslig ställning. För lån från kassan skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten eller bank. I skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser (se 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§) om ställande av säkerhet för fullgörandet av skattebetalning. Sådan säkerhet skall bestå av en av bank utfärdad garantiförbindelse eller - i vissa fall - någon annan form av borgen. Av den föreslagna lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att bank och kreditmarknadsföretag i sin finansiella verksamhet får ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden (se 7 kap. 1 § andra stycket 6 nämnda lag). Någon motsvarande möjlighet finns inte för företag som driver inlåningsverksamhet att göra detta inom ramen för denna verksamhet. Anledning saknas därför att ändra de nu berörda bestämmelserna på annat sätt än att garanti eller säkerhet kan ställas, förutom av bank, av kreditmarknadsföretag. Enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken kan en gäldenär undvika verkställighet av en betalningsdom genom att nedsätta pengar hos kronofogdemyndigheten eller att ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank som pant. Det bedöms inte vara lämpligt ur trygghetssynpunkt att utvidga möjligheten att utnyttja tillgodohavande som pant till annat än tillgodohavande hos kreditmarknadsföretag. Således bör inte tillgodohavande hos företag som driver inlåningsverksamhet anses tillräckligt säkert i detta sammanhang. I 5 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige finns en bestämmelse om att en försäkringsgivare från tredje land som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige skall deponera värdehandlingar i bank. Av trygghetsskäl bör inte deponering kunna ske hos annan än bank eller kreditmarknadsföretag. Regler där insättning i bank får viss rättsverkan Äganderätten till en gåva övergår till gåvotagaren vid tidpunkten för gåvans fullbordande. En gåva som överlämnas via bank till gåvotagaren anses fullbordad när det givna blivit mottaget av banken för gåvotagarens räkning under förutsättning att gåvotagaren inte förbehållit sig förfoganderätten över gåvan. Några skäl som talar för att en gåva skall anses fullbordad vid olika tillfällen beroende på om den lämnats i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver inlåningsverksamhet har inte framkommit. Skattskyldighet vid gåva bör också uppkomma vid samma tillfälle oavsett vilket företag som används för placering. I de regler som ger en bankdisposition viss rättsverkan bör därför bank och de andra företagen likabehandlas. Medel som skall eller får sättas in på konto Ett antal lagar innehåller bestämmelser om att någon skall eller får förfoga över annans medel utan direkt uppdrag att agera på visst sätt. En förmyndare skall t.ex. göra underårigs medel räntebärande under vissa förutsättningar. Det har ansetts självklart att föräldrar när de sätter in omyndigs medel i bank skall använda ett konto med så förmånliga villkor som möjligt1. Lika självklart bör det vara att sådan insättning endast får ske i företag som omfattas av insättningsgarantin. Därutöver finns det regler om att medel skall eller kan deponeras eller nedsättas under vissa förutsättningar t.ex. av länsstyrelsen. Det är rimligt att också sådan medelsplacering endast är möjlig i institut som omfattas av insättningsgarantin. Samma resonemang gör sig gällande i bestämmelser som reglerar var staten skall få placera sina medel. Bestämmelser av nu berört slag i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden bör därför inte medge att medel placeras hos företag som driver verksamhet som regleras i lagen om inlåningsverksamhet. I vissa fall där någon förfogar över egna medel eller ger annan fullmakt att förfara med medlen på viss sätt, som exempelvis en sjöman som vill ha sin lön insatt på konto, bör denne själv kunna välja om bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet skall användas. Valet att placera medlen på konto som omfattas av insättningsgarantin eller ej bör således överlåtas på den enskilde i det fallet. Övriga bestämmelser När det gäller övriga bestämmelser hänvisas till författningskommentaren i de fall då huvudregeln (bank eller kreditmarknadsföretag) föreslås utvidgas till att omfatta även företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. 5 Ikraftträdande Regeringens förslag: Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Skälen för regeringens förslag: De förslag till ny lagstiftning som läggs fram i propositionen 2002/03:139 om reformerade regler för bank och finansieringsrörelse föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Det är därför lämpligt att de nu aktuella följdändringarna träder i kraft vid samma tidpunkt. 6 Ekonomiska och andra konsekvenser I propositionen föreslås vissa följändringar med anledning av de förslag som förs fram i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. I den senare propositionen finns en analys av såväl budgetära konsekvenser som konsekvenser för små och medelstora företag. De lagändringar som nu föreslås bedöms inte få några ytterligare budgetära konsekvenser eller konsekvenser för små och medelstora företag utöver de som beskrivits i prop. 2002/03:139. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131) 54 § Checkar används numera i relativt begränsad omfattning. De förekommer dock alltjämt. Med hänsyn härtill har den bedömningen gjorts att det skall vara möjligt också för kreditmarknadsföretag att ge ut checkar. Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev 4 § Det är rimligt att kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet likabehandlas med bank i aktuell bestämmelse. Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Begreppet motbok förekommer i 32 § andra stycket. Frågan om att eventuellt ta bort bestämmelsen om motbok från banklagstiftningen berörs i prop. 2002/03:139 (s. 362). Det konstaterades emellertid där att bestämmelser om motböcker förekommer i andra lagar, bl.a. just i skuldebrevslagen och att inga förändringar bör göras i avvaktan på att det görs en samlad översyn av de lagbestämmelser som behandlar motbok i bank. Också här avstås från att föreslå en ändring som rör begreppet motbok i avvaktan på en mer allmän översyn av reglerna. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 36 § I paragrafen finns bestämmelser som anger när skattskyldigheten inträder för en gåva. I fråga om gåva från förälder till omyndigt barn innehåller första stycket bestämmelser om när en gåva skall anses fullbordad då den sker genom att pengar eller medel överlämnas till en bank eller sätts in på den omyndiges konto i banken. Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelserna inte bara skall gälla när dispositionerna görs hos bank utan även hos andra kreditinstitut, såsom dessa definieras i den nya paragrafen 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen, och företag som driver inlåningsverksamhet. 7.4 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) 56 § Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1922 års sjömanslag. I motiven till den lagen (prop. 1922 nr 13, bil. A s. 54) angavs att bestämmelsen syftade till att uppmuntra och underlätta sändandet av penningmedel till hemmen. Något skäl att inte tillåta också företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet att - på sjömans begäran - ta emot sådana medel har inte framkommit. Paragrafen har fått en ny språklig utformning, men någon ändring i sak - utöver den nämnda - är inte avsedd. Begreppen bank, kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse och i lagen om inlåningsverksamhet. 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 7 kap. 7 § Riksbanken anför att innebörden av begreppet utländskt kreditinstitut i promemorians förslag till 7 kap. 7 § bör tydliggöras. Synpunkten har tagits om hand genom att samma begrepp som används i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse har tagits in i bestämmelsen. Begreppen har samma innebörd som i den lagen. 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. 5-8 och 12 §§ Ändringarna är konsekvensändringar till följd av ändringarna i 21 och 32 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och bestämmelserna ansluter således till den terminologi som används i inkomsskattelagen. 7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 1 kap. 1 § I och med den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse upphävs bl.a. lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (se 2 § 2 i förslaget till lag om införande av lagen [2004:000] om bank- och finansieringsrörelse i prop. 2002/03:139). Därigenom upphävs även övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet. Ändringen i första stycket är en konsekvens av detta. 7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Svenska Bankföreningen anför att den föreslagna definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen inte används i huvuddelen av de paragrafer i lagen som berörs (21 och 32 kap.) och att det därför bör övervägas om inte den inledande definitionen bör anknytas till den vanligaste användningen i lagen och det som förefaller vara undantag definieras särskilt. Vi delar inte Bankföreningens synpunkt utan anser att den valda definitionen efter en smärre justering stämmer bäst överens med systematiken i inkomstskattelagen i övrigt. 2 kap. 4 a § I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter. 13 kap. 7 § I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd. 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§ Uttrycken bank respektive bankkonto har ersatts med kreditinstitut och konto i ett kreditinstitut. Som skogskonto och skogsskadekonto godtas således bara konto i ett svenskt kreditinstitut, dvs. en svensk bank eller ett svenskt kreditmarknadsföretag samt konto i en filial i Sverige till ett utländskt kreditinstitut, dvs. ett utländskt bankföretag eller ett utländskt kreditföretag. Begränsningen till dessa företag föranleds av att det ur allmänt intresse är viktigt att upprätthålla nuvarande krav för insättning på skogskonto respektive skogsskadekonto, dvs. att likvida avsättningar som grundar avdragsrätt vid beskattningen och som skall återföras till beskattning vid en senare tidpunkt, sätts in på konto i ett institut som står under fullständig näringsrättslig reglering och tillsyn och som även omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§ Avsättning till upphovsmannakonto får ske till konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige. Se även kommentaren under 21 kap. 34 kap. 23 § Se kommentaren till 13 kap. 7 §. 40 kap. 22 § Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut. 41 kap. 8 § Se kommentaren till 13 kap. 7 §. Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Punkt 2 Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i bestämmelsen klargjorts att den avser kreditinstitut som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Skatteverket anför att en följdändring bör göras även i 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Enligt vår bedömning är inte detta nödvändigt eftersom bestämmelsen redan i sin nuvarande utformning innefattar såväl utländska banker som kreditmarknadsföretag. 7 kap. 4 § I bestämmelsen används begreppet kreditinstitut i samma betydelse som i inkomstskattelagen (1999:1229). Av 21 kap. 35 § och 32 kap. 7 § inkomstskattelagen framgår vilka kreditinstitut som avses. 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning 11 § I förarbetena (prop. 1997/98:64 s. 34 ff. och 57 f.) till bestämmelsen uttalades att en förutsättning för den tillståndsfria kameraövervakningen, som dock skall anmälas, var att denna hade till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och att de kategorier av lokaler som borde komma ifråga för detta i första hand var bl.a. banklokaler. Samma skäl gör sig gällande när det gäller lokaler hos kreditmarknadsföretag, eftersom sådana företag kommer att driva likartad verksamhet. Genom ändringen kan dessa företag använda kameraövervakning under samma förutsättningar som banker. Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används så som dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 7.11 Övriga lagförslag Övriga lagförslag innehåller i huvudsak sådana konsekvensändringar med anledning av införandet av lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet som behandlas i avsnitten 4.3 och 4.4. Begreppen bank, kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet används såsom dessa närmare definieras i dessa lagar. Vissa redaktionella ändringar och moderniseringar har också gjorts, exempelvis i 13 kap. 18 § jordbalken. Med anledning av en remissynpunkt kan förtydligas att bytet av ordet "ofördröjligen" mot "genast" i tredje stycket av den paragrafen inte innebär någon ändring i sak utan att det är fråga om en rent språklig justering. Förteckning över remissinstanser Efter remiss har yttrande över promemorian om följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet avgetts av Sveriges riksbank, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Finansinspektionen, Konsumentverket, Kammarkollegiet, Sjätte AP-fonden, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Insättningsgarantinämnden, Resegarantinämnden, Överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens Förening, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges advokatsamfund, Sjöbefälsförbundet, Fastighetsägarna Sverige, Institutet för fastighetsrättslig forskning, Lantmännens Riksförbund. Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svensk Handel, Sveriges Redareförening, SEKO sjöfolk, Hyresgästföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenska Skeppshypotekskassan, Skogsägarnas riksförbund och Utländska försäkringsbolags förening har avstått från att yttra sig. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man. Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bankinstitut. Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bank eller kreditmarknadsföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Check må ej dragas på annan än bank. Sker det, gälle handlingen ej såsom check. Check får inte dras på annan än bank eller kreditmarknadsföretag. Om det sker, gäller handlingen inte som check. Vad som sägs om bank i denna lag skall även gälla kreditmarknadsföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 kap. 32 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § Utgivas i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, varde, där ej annat förbehåll träffats, betalningen fullgjord i gäldenärens affärslokal. Lag samma vare i fråga om insättningsbevis som utfärdats av bank. Med bank förstås i denna lag envar som äger driva bankrörelse. Detsamma gäller i fråga om insättningsbevis som utfärdats av bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. 4 kap. 32 § Innehåller bevis rörande tillgodohavande hos bank förbehåll enligt vilket medlen ej må uttagas utan att beviset återställes eller förses med påskrift, vare, i fråga om bankens rätt att mot ny innehavare av beviset göra gällande invändning som grundas å bankens förhållande till tidigare innehavare, tillämpat vad med avseende å löpande skuldebrev är stadgat; och skola de i 22 § givna bestämmelser om överlåtelses verkan mot överlåtarens borgenärer äga tillämpning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, äge den företräde som i god tro fått beviset i besittning. Innehåller bevis rörande tillgodohavande hos bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet förbehåll enligt vilket medlen inte får tas ut utan att beviset återställs eller förses med påskrift, vare, i fråga om bankens eller företagets rätt att mot ny innehavare av beviset göra gällande invändning som grundas på bankens eller företagets förhållande till tidigare innehavare, tillämpat vad med avseende på löpande skuldebrev är stadgat; och skola de i 22 § givna bestämmelser om överlåtelses verkan mot överlåtarens borgenärer äga tillämpning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, äge den företräde som i god tro fått beviset i besittning. Beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank skall vad i första stycket är stadgat gälla, ändå att motboken ej innehåller förbehåll som där är sagt. Beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall vad i första stycket är stadgat gälla, ändå att motboken ej innehåller förbehåll som där är sagt. Enkla skuldebrev som, under namn av förlagsbevis eller eljest, utgivas i större antal och uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, vare ock, oaktat sådant förbehåll saknas, ansedda lika med löpande skuldebrev i de hänseenden nu äro angivna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Har någon såsom gåva åt annan till bank överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning där givaren låtit å gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken. Har någon såsom gåva åt annan till bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken eller företaget mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken eller företaget utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren. Detta skall tillämpas på motsvarande sätt om givaren låtit för gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 §2 Skattskyldighet inträder, såframt ej annat följer av vad i nästa stycke sägs, då gåvan blivit fullbordad eller handling, innefattande giltig utfästelse om gåva av lös egendom, överlämnats till mottagaren. När en omyndigs förälder är förmyndare och som gåva åt den omyndige till bank överlämnat pengar eller överfört medel som föräldern haft innestående i bank utan att förbehålla sig rätt att för egen räkning förfoga över gåvomedlen anses gåvan fullbordad enligt denna lag när gåvomedlen mottagits av banken för den omyndiges räkning eller överförts till den omyndiges konto. I fall, som avses i 37 § 2 mom., inträder skattskyldighet vid den tid, då förmånstagaren erhåller förfoganderätten över försäkringen; dock inträder, där på grund av försäkringen utbetalning tidigare ägt rum till den berättigade, skattskyldighet för sådant belopp vid dess mottagande. Skattskyldighet inträder, om inte annat följer av nästa stycke, då gåvan blivit fullbordad eller handling, innefattande giltig utfästelse om gåva av lös egendom, överlämnats till mottagaren. När en omyndigs förälder är förmyndare och som gåva åt den omyndige till sådant kreditinstitut som avses i 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen (1999:1229) eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat pengar eller överfört medel som föräldern haft innestående i sådant kreditinstitut eller företag utan att förbehålla sig rätt att för egen räkning förfoga över gåvomedlen anses gåvan fullbordad enligt denna lag när gåvomedlen mottagits av kreditinstitutet eller företaget för den omyndiges räkning eller överförts till den omyndiges konto. I fall, som avses i 37 § 2 mom., inträder skattskyldighet vid den tid, då förmånstagaren erhåller förfoganderätten över försäkringen; dock inträder, där på grund av försäkringen utbetalning tidigare ägt rum till den berättigade, skattskyldighet för sådant belopp vid dess mottagande. Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6-9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel Härigenom föreskrivs att lagen (1944:181) om redovisningsmedel skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank eller annorledes håller avskilt skall vara förbehållet huvudmannen, såvitt beloppet avskilts utan dröjsmål. Samma lag vare i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige ej var på obestånd, när beloppet avskildes. Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet eller annorledes håller avskilt skall vara förbehållet huvudmannen, såvitt beloppet avskilts utan dröjsmål. Detsamma gäller i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige inte var på obestånd, när beloppet avskildes. Vad den redovisningsskyldige har omedelbart tillgängligt för att avskiljas vare ock förbehållet huvudmannen, såvitt dröjsmål med avskiljandet ej föreligger. Är bankräkning eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, njute de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran. Är räkning i bank, i kreditmarknadsföretag eller i företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverk-samhet eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, har de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7, 8 och 19 §§, 14 kap. 7, 8 och 21 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank. Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. 8 § Pengar som har satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken eller kreditmarknads-företaget om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. 19 §2 Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. bestämma att 3-7 §§ skall tillämpas även i annat fall än som följer av 2 §, 2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, utöver vad som följer av 8 §, 2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag, utöver vad som följer av 8 §, 3. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, 4. bestämma att premieobligationer som har utfärdats av staten skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke, och 5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. 5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. Meddelas beslut enligt första stycket 3, skall föräldrarna träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får föräldrarna, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att föräldrarna endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. 14 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank. Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. 8 § Pengar som har satts in hos bank får tas ut endast efter samtycke från överförmyndaren. Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag får tas ut endast efter samtycke från överförmyndaren. Samtycke krävs dock inte vid uttag av 1. ränta, eller 2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke. 21 §3 Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, utöver vad som följer av 8 §, 1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag, utöver vad som följer av 8 §, 2. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, och 3. genom meddelande till den som skall betala pengar till den enskilde bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. 3. genom meddelande till den som skall betala pengar till den enskilde bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. Meddelas beslut enligt första stycket 2, skall ställföreträdaren träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får ställföreträdaren, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att ställföreträdaren endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. 16 kap. 11 § När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, skall den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, skall den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank skall även gälla försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till samt pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank endast när den första utbetalningen görs. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag skall även gälla försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till samt pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs. När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, skall den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan skall också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna skall stå under särskild överförmyndarkontroll. Vad som föreskrivs i första-tredje styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra och tredje styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som tagits inom ramen för en rörelse. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14, 14 a och 18 §§ ärvdabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap. 14 § Till dödsboet hörande penningmedel, som göras räntebärande genom insättning i bank, skola insättas i boets namn. Dödsboets egendom må ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar skola nedsättas i öppet förvar i bank, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Till dödsboet hörande penningmedel, som görs räntebärande genom insättning i bank eller kreditmarknadsföretag, skall sättas in i boets namn. Dödsboets egendom bör inte heller i övrigt sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar skall nedsättas i öppet förvar i bank eller kreditmarknadsföretag, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgivas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är beroende av utredningen. 14 a §2 Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skola upptagas saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll. Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skall tas upp saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Har medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank eller kreditmarknadsföretag skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll. Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga delägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redovisningen. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndaren. Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet. 18 §3 Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen. Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Om skyldighet att hos bank inbetala penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken. Om skyldighet att hos bank eller kreditmarknadsföretag inbetala penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs att 13 kap. 18 § jordabalken1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 18 §2 När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om lösesumman väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat uppsägningen enligt 16 §, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren. Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalningsskyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats, skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Medel som har deponerats skall ofördröjligen sättas in i bank mot ränta. Medel som har deponerats skall genast sättas in i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 0.6 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) Härigenom föreskrivs att 67 § väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 67 §1 Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten. Nedsatt belopp skall av länsstyrelsen genast insättas i bank mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes genom expropriation. Länsstyrelsen skall genast sätta in nedsatt belopp i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts genom expropriation. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204) Härigenom föreskrivs att 3 § resegarantilagen (1972:204)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Om Kammarkollegiet icke medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgöres vid anfordran. Om Kammarkollegiet inte medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank, kreditmarknadsföretag eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgörs vid anfordran. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 56 § Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank. En sjömans lön skall på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis 1. betalas ut till en bestämd person här i landet, eller 2. för sjömannens räkning sättas in i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om 1. sjömannen lämnat sitt samtycke, eller 2. den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning, om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 För lån från kassan skall vara ställd betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten eller bank. För att få lån från kassan skall det finnas betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten, bank eller kreditmarknadsföretag. Inteckning skall ligga inom sjuttio eller i särskilda fall åttio procent av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns särskilda skäl. I fråga om lån till den mindre skeppsfarten utfärdar regeringen ytterligare bestämmelser. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 6 § Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om ej gäldenären hos kronofogdemyndighet nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos kronofogdemyndighet 1. nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller 2. som pant ställer ett mot-svarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 §, 3 kap. 4 § och 7 kap. 10 § för- säkringsrörelselagen (1982:713)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos ett svenskt bankinstitut. Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna. 3 kap. 4 §2 Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats. Vidare fordras 1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande, eller 2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller 3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap. Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta än tidigare. Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt. Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket. Lydelse enligt prop. 2002/03:150 Föreslagen lydelse 7 kap. 10 § För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som anges i andra-sjätte styckena och 10 a-10 d §§, följande tillgångar användas: 1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för. 2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för. 3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för. 4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för. 5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1-4 svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den dock inte användas för skuldtäckning. 5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen. 6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet. 7. Medel på konto i svensk eller utländsk bank. 7. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller ut-ländskt kreditinstitut. 8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank. 9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för. 10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för. 11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag, ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12. 11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12. 12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13. 13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom. 14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i denna punkt. 15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. 16. Kassa. 17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:000) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i nämnda paragraf. 18. Beslutad överskjutande skatt. 19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring. Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast användas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1. Utländska tillgångar som avses i första stycket 2-4, 7 och 9-12 får användas för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt 1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska centralbanker som avses, 2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer som avses, samt 3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9-12, om vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i. Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt. För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14. Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket 11 och 12. Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för skuldtäckning. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13, 18, 20 och 21 §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 13 §1 Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress. Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta. I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet. Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet. Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten. Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I ett bankaktiebolags, en sparbanks eller en medlemsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar. Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar. 18 § Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter. Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen står inne. Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter. Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank eller vilket kreditmarknadsföretag medlen står inne. 20 § Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank, skall till berättelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit. Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank eller kreditmarknadsföretag, skall till berättelsen bifogas en av banken eller kreditmarknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit. Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats. Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten. 21 §2 Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §. Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank eller kreditmarknadsföretag, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §. 9 kap. 5 §3 En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen. En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § fjärde stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet. En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet. 12 kap. 2 § Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras. Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank eller det kreditmarknadsföretag som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 7 § Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och utländska banker. Riksbanken får göra sådana insättningar hos svenska och utländska banker. Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ banker, kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riks-banken får göra sådana insättningar hos banker, kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de insättningar som anges i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Härigenom föreskrivs att 5-8 och 12 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall kreditinstitutet för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. 6 §1 Banken skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket - eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt - till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Kreditinstitutet skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket - eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt - till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. 7 §2 Har banken underlåtit att innehålla skatt är banken betalningsskyldig för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits. Har kreditinstitutet underlåtit att innehålla skatt är det betalningsskyldigt för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits. 8 §3 Banken skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. Kreditinstitutet skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. 12 §4 För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos banken. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision. För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos kreditinstitutet. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 12 §1 En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas. 17 kap. 3 §2 Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas. Första och andra styckena gäller inte i fråga om skattetillägg. 6 b §3 Anstånd enligt 6 a § får endast beviljas om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Då tillämpas bestämmelserna i 3 § första stycket tredje-femte meningarna. Anstånd enligt 6 a § får endast beviljas om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Då tillämpas bestämmelserna i 3 § första stycket tredje-femte meningarna. Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 8 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 12 §§ samt 6 kap. 8 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en svensk bank på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en svensk bank eller ett kreditmarknadsföretag på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen. 12 § En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank enligt 1-3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av det minsta beloppet för garantibeloppet. En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en för-säkringsgivare deponerat i bank eller kreditmarknadsföretag enligt 1-3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av det minsta beloppet för garantibeloppet. De poster som ingår i kapitalbasen skall till ett belopp som minst motsvarar solvensmarginalen finnas i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessa poster skall till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av solvensmarginalen finnas i Sverige. Bestämmelserna om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 16-18 §§. 6 kap. 8 §1 Finansinspektionen får i fråga om den verksamhet som en försäkringsgivare från tredje land bedriver här i landet meddela de erinringar som inspektionen anser är nödvändiga. Finansinspektionen skall förelägga försäkringsgivaren eller dennes företrädare att vidta rättelse om inspektionen finner att 1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som reglerar försäkringsgivarens näringsverksamhet, 2. de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av försäkringsgivarens rörelse, 3. ett belopp som deponerats i bank enligt 5 kap. 1-3 §§ minskats genom att värdehandlingarna sjunkit avsevärt i värde eller av annan anledning, eller 3. ett belopp som deponerats i bank eller kreditmarknadsföretag enligt 5 kap. 1-3 §§ minskats genom att värdehandlingarna sjunkit avsevärt i värde eller av annan anledning, eller 4. försäkringsgivarens företrädare eller, om företrädaren är en juridisk person, försäkringsgivarens ombud inte uppfyller de krav som anges i 4 kap. 5 § första stycket 3. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen 1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och 2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar. Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken eller annan bank. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken, annan bank eller kreditmarknadsföretag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 13 kap. 7 §, 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§, 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 23 §, 40 kap. 22 § och 41 kap. 8 § samt rubrikerna närmast före 21 kap. 38 § och 32 kap. 10 § skall ha följande lydelse, dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 a §, samt närmast före 2 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. Kreditinstitut 4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknads-företag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. 13 kap. 7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är - lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar, - inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier, - banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten, - tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten, - fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten, - andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller - fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten. Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. 21 kap. 21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto). En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). 32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken. En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. 35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos en svensk bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. 36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel. Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Byte av bank Byte av kreditinstitut 38 §1 Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken. När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 32 kap. 1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk. En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk. Avdrag får inte göras av dödsbo. Avdrag får inte göras av dödsbo. 5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än en bank. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken. En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. 7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos en svensk bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. 8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel. Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Byte av bank Byte av kreditinstitut 10 §2 Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken. När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 34 kap. 23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar. Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar. 40 kap. 22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant kreditinstitut som kunnat få stöd enligt 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos kreditinstitutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. 41 kap. 8 § Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras. Sådana bankräntor som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. 1. Denna lag3 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 5 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank, kreditmarknadsföretag eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom förskrivs att 7 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 4 § Kontrolluppgift skall lämnas om uttag enligt 21 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto och om uttag enligt 32 kap. 8 § den lagen från ett upphovsmannakonto. Kontrolluppgift skall lämnas för kontohavaren av den kontoförande bank som gjort utbetalningen. Kontrolluppgift skall lämnas för kontohavaren av det kontoförande kreditinstitut som gjort utbetalningen. I kontrolluppgiften skall uppgifter lämnas om 1. utbetalt belopp, och 2. förhållanden som avses i 21 kap. 40 § eller 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen, om de är kända. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering. 0.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse 10 kap. 3 § Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt. Första stycket tillämpas inte när en bank har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Första stycket tillämpas inte när en bank eller ett kreditmarknadsföretag har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse 11 § En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal, en lokal hos ett kreditmarknadsföretag eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om 1. övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och 2. övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik. Med banklokal avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs bankrörelse enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse. Med postkontor avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs verksamhet i vilken ingår postverksamhet enligt postlagen (1993:1684). Med banklokal och lokal hos kreditmarknadsföretag avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs bankrörelse respektive finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:000). Med postkontor avses en lokal där det huvudsakligen bedrivs verksamhet i vilken ingår postverksamhet enligt postlagen (1993:1684). Avlyssning eller upptagning av ljud får ske endast sedan anordning för avlyssning eller upptagning av ljud aktiverats på grund av misstanke om brott. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-03-03 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 12 februari 2004 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, 2. lag om ändring i checklagen (1932:131), 3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, 5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 6. lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel, 7. lag om ändring i föräldrabalken, 8. lag om ändring i ärvdabalken, 9. lag om ändring i jordabalken, 10. lag om ändring i väglagen (1971:948), 11. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204), 12. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282), 13. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypo- tekskassan, 14. lag om ändring i utsökningsbalken, 15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 16. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 17. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 18. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs- kontomedel m.m., 19. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag, 20. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 21. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkrings- givares verksamhet i Sverige, 22. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet, 23. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 24. lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, 25. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 26. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken, 27. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Susanne Forssman (förslag nr 1 - 22 och 24 - 27) och kammarrättsassessorn Per Classon (förslag nr 23). Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Allmänt I lagrådsremissen föreslås att ett tämligen stort antal lagar ändras som konsekvens av de i prop. 2002/03:139 föreslagna nya lagarna om bank- och finansieringsrörelse och om inlåningsverksamhet. I lagen om bank- och finansieringsrörelse, som skall ersätta bank-rörelselagen (1987:617) och lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, finns intagna definitioner av olika begrepp, såsom bank, kreditmarknadsföretag, kreditinstitut, utländskt bankföretag och utländskt kreditinstitut. Den nya lagen om inlåningsverksamhet gäller svenska företag (institut enligt lagen om inlåningsgaranti undantagna) som bedriver sådan verksamhet som lagen avser och utländska företag som bedriver inlåningsverksamhet genom filial i Sverige. De förslag till följdändringar som nu läggs fram avser till största delen lagar inom en rad olika rättsområden som rättssystematiskt ligger helt vid sidan av den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag. Det är fråga om lagar inom sådana områden som allmän förmögenhetsrätt, familjerätt, fastighetsrätt, miljörätt och utsöknings- och konkursrätt. Dessa lagförslag går ut på att bestämmelser som i nuläget relaterar till bank skall utvidgas att omfatta även kreditmarknadsföretag. Vissa andra lagförslag innebär att därutöver företag som driver inlåningsverksamhet enligt den nya lagen i ämnet skall omfattas. Lagtekniskt består kompletteringarna oftast av mindre tillägg i respektive bestämmelse, t.ex. genom att det till ordet "bank" i nuvarande lydelse fogas orden "eller kreditmarknadsföretag". När också vissa inlåningsföretag skall inbegripas uttrycks det genom ytterligare tillägg av orden "eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet". Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används således i lagtext på de här åsyftade rättsområdena utan ytterligare bestämning och utan att uttrycklig hänvisning görs till bank- och finansieringsrörelselagstiftningen. Avsikten är dock att begreppen genomgående skall ha den enligt definitionerna i samma lagstiftning avgränsade innebörden, att företaget för att omfattas skall ha fått tillstånd här i landet att bedriva bankrörelse respektive finansieringsrörelse. Utländska bankföretag och utländska kreditinstitut faller därmed utanför, vilket i vart fall för dem som inte är särskilt förtrogna med den särskilda lagstiftningen på bank- och finansieringsrörelseområdet kan vara svårt att uppfatta. Lagrådet kan dock acceptera argumentet att det skulle tynga lagtexterna väl mycket om man mera regelmässigt vid användningen av ifrågavarande begrepp i berörda lagar skulle införa uttryckliga hänvisningar till bank- och finansieringsrörelselagstiftningen för att markera att begreppen används i just den betydelse de har där. Det kunde emellertid vara en fördel om det i författningskommentaren klarare framhölls att begreppen används så som dessa närmare definieras och avgränsas i bank- och finansieringsrörelselagen. Förslaget till lag om ändring i lagen om dödande av förkommen handling I 1 § föreslås en komplettering som innebär att lagen, som annars inte gäller obligationer eller förlagsbevis, skall tillämpas i fråga om vissa slag av obligationer inte bara när dessa ges ut av en bank utan också när de ges ut av ett kreditmarknadsföretag. Lagrådet konstaterar att lagens 12 § innehåller regler om ett särskilt förfarande när en motbok rörande tillgodohavande hos bank har förkommit. Det kan därför ifrågasättas att även denna paragraf bör följdändras med hänsyn till den nya lagstiftningen om bank- och finansieringsrörelse och om inlåningsverksamhet. En sådan åtgärd synes ligga i linje med att ändring enligt remissen föreslås i 32 § lagen om skuldebrev beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank (lagförslag nr 3). Förslaget till lag om ändring i checklagen I remissen föreslås att 3 § ändras för att göra det möjligt att check dras, förutom på bank, även på kreditmarknadsföretag. Lagtexten har därför kompletterats med tillägg av orden "eller kreditmarknadsföretag". Därjämte har som ett nytt andra stycke i paragrafen tillfogats en bestämmelse som anger att vad som sägs om bank i lagen även skall gälla kreditmarknadsföretag. Enligt författningskommentaren innebär det sistnämnda att när det i en bestämmelse i lagen anges exempelvis trassatbank bestämmelsen skall gälla också för ett motsvarande kreditmarknadsföretag. I checklagens 11 kapitel med rubriken Allmänna bestämmelser upptas bl.a. en bestämmelse om att det såsom bank enligt lagen skall anses, förutom envar som äger bedriva bankrörelse, jämväl bolag eller annan inrättning som enligt Konungens särskilda medgivande får tillhandagå med hållande av checkräkning (54 §). Med hänsyn till hur checklagen sålunda är uppbyggd är det enligt Lagrådets mening systematiskt och även i övrigt lagtekniskt lämpligt att placera en regel som generellt jämställer kreditmarknadsföretag med bank i 54 §. Med denna lösning torde inte någon ändring behöva göras i 3 §. Förslaget till lag om ändring i lagen om redovisningsmedel I den nuvarande lydelsen anges i första stycket att medel under vissa tilläggsförutsättningar skall vara förbehållna huvudmannen, om sysslomannen håller medlen avskilda på räkning i bank "eller annor-ledes". I tredje stycket anges att, om bankräkning eller kassa är avsedd för flera huvudmäns medel, dessa har inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran. Enligt förslaget skall i första och tredje stycket omnämnas inte bara bank utan även kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet. Tillägget är onödigt, eftersom det redan av nuvarande lagtext framgår att avskiljande på räkning hos kreditmarknadsföretag eller in-låningsföretag medför att medlen är förbehållna huvudmannen. Tillägget skulle naturligtvis inte vara felaktigt, men det finns också en mängd andra typer av avskiljanden (i brödpåsar, skrin, kuvert etc.) som också duger utan att de är explicit omnämnda (se t.ex. NJA 1987 s. 517). Visserligen kan det tänkas att avskiljande hos inlåningsföretag blir viktigare fall än avskiljande i brödpåsar etc. men tillägget bör ändå inte göras. Lagen om redovisningsmedel är nämligen en i sig mycket komplicerad lag med tre åtskilda fall, där dessa bör framgå så tydligt som möjligt utan att läsaren skall distraheras av något onödigt ord. Lagrådet förordar därför att inget tillägg görs till lagen om redovisningsmedel. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2004 Närvarande: statsrådet Ulvskog, ordförande, och statsråden, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund, Andnor, Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin. Föredragande: statsrådet Gunnar Lund. Regeringen beslutar proposition 2003/04:99 Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet. 1 Senaste lydelse 2003:533. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1997:445. 1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 1998:1483. 3 Senaste lydelse 1998:1483. 1 Balken omtryckt 1981:359. 2 Senaste lydelse 1988:1255. 3 Senaste lydelse 1994:1434. 1 Balken omtryckt 1971:1209. 2 Senaste lydelse 2000:226. 1 Senaste lydelse 1972:786. 1 Lagen omtryckt 1996:354. 1 Senaste lydelse 1998:310. 1 Lagen omtryckt 1995:1567. 2 Senaste lydelse 2000:37. 3 Senaste lydelse 2003:838. 1 Senaste lydelse 1996:129. 2 Senaste lydelse 1990:1072. 3 Senaste lydelse 1995:1584. 1 Lagen omtryckt 1999:19. 1 Senaste lydelse 2003:656. 2 Senaste lydelse 2003:656. 3 Senaste lydelse 2003:656. 4 Senaste lydelse 2003:656. 1 Senaste lydelse 2003:842. 1 Senaste lydelse 2003:664. 2 Senaste lydelse 2003:664. 3 Senaste lydelse 2001:328. 1 Senaste lydelse 1999:602. 1 Senaste lydelse 2001:1242. 2 Senaste lydelse 2001:1242. 3 2003:1102. 1 Walin m.fl. Föräldrabalken, En kommentar, Del I s.13:18. 1 Senaste lydelse 2003:533. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1997:445. 1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 1998:1483. 3 Senaste lydelse 1998:1483. 1 Balken omtryckt 1981:359. 2 Senaste lydelse 1988:1255. 3 Senaste lydelse 1994:1434. 1 Balken omtryckt 1971:1209. 2 Senaste lydelse 2000:226. 1 Senaste lydelse 1972:786. 1 Lagen omtryckt 1996:354. 1 Senaste lydelse 1998:310. 1 Lagen omtryckt 1995:1567. 2 Senaste lydelse 2000:37. 1 Senaste lydelse 1996:129. 2 Senaste lydelse 1990:1072. 3 Senaste lydelse 1995:1584. 1 Lagen omtryckt 1999:19. 1 Senaste lydelse 2003:656. 2 Senaste lydelse 2003:656. 3 Senaste lydelse 2003:656. 4 Senaste lydelse 2003:656. 1 Senaste lydelse 2003:842. 1 Senaste lydelse 2003:664. 2 Senaste lydelse 2003:664. 3 Senaste lydelse 2001:328. 1 Senaste lydelse 1999:602. 1 Senaste lydelse 2001:1242. 2 Senaste lydelse 2001:1242. 3 2003:1102. Prop. 2003/04:99 117 51 1 116 113 Prop. 2003/04:99 Bilaga 1 Prop. 2003/04:99 Bilaga 2 Prop. 2003/04:99 Bilaga 3 Prop. 2003/04:99 Bilaga 3 Prop. 2003/04:99 117 117