Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution 3 Förslag till statsbudget för 2005 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 2.2.1 Förändrad förmånsrätt 10 2.2.2 Trängselskatt 10 2.2.3 Förstärkning av gränsskyddet 10 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Mål 12 3.4 Politikens inriktning 12 3.4.1 Utveckling av verksamheten 13 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning 13 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete 13 3.4.4 Förenklingar 13 3.4.5 Enhetlig behandling 14 4 Skatt och exekution 15 4.1 Politikens inriktning 15 4.1.1 Skatteverkets verksamhet 15 4.1.2 Exekutionsväsendet 15 4.1.3 Kronofogdemyndigheternas organisation 15 4.2 Insatser 16 4.3 Resultatbedömning 16 4.3.1 Analyser och slutsatser 19 4.4 Revisionens iakttagelser 19 4.5 Budgetförslag 19 4.5.1 3:1 Skatteverket 19 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna 20 5 Tull 23 5.1 Politikens inriktning 23 5.1.1 Tullverkets organisation 23 5.2 Insatser 23 5.3 Resultatbedömning 23 5.3.1 Analys och slutsatser 26 5.4 Revisionens iakttagelser 27 5.5 Budgetförslag 28 5.5.1 3:3 Tullverket 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Politikens inriktning 31 6.2 Resultatbedömning 31 6.2.1 Analys och slutsatser 31 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution 9 2.2 Härledning av ramnivån 2005-2007 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 2.3 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde Skatt, tull och exekution 11 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket 19 4.2 Uppdragsverksamhet Skatteverket 20 4.3 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 20 4.4 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:1 Skatteverket 20 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna 20 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna 21 4.7 Uppdragsverksamhet Kronfogdemyndigheterna 21 4.8 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:2 Kronofogdemyndigheterna 21 5.1 Samhällsekonomiskt beslagsvärde Tullverket 24 5.2 Uppbörd och produktivitet Tullverket 24 5.3 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket 28 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 28 5.6 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:3 Tullverket 28 Diagramförteckning 4.1 Antalet elektroniskt inlämnade deklarationer (Internet, telefon, sms) under åren 2001 - 2004 17 4.2 Antalet avslutade förundersökningar och antalet utredare under åren 2000-2003 17 5.1 Träffprocent vid kontroller mot EU-land och land utanför EU under åren 1997-2003 24 5.2 Andel deklarationer med fel och andel deklarationer med fel av stor betydelse (minst 5 000 kr eller 25 % av värdet) under åren 2001-2003 25 5.3 Andel elektroniskt inlämnade deklarationer under åren 1998-2003 25 5.5 Uppdragsverksamhet Tullverket 28 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Skatteverket ramanslag 5 928 079 3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 520 943 3:3 Tullverket ramanslag 1 354 922 Summa 8 803 944 2 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och exekutionsväsendet (Skatteverket och kronofogdemyndigheterna). Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. 1.1 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2003 Budget 2004 1 Prognos 2004 Förslag anslag 2005 Beräknat anslag 2006 Beräknat anslag 2007 Politikområdet Skatt, tull och exekution2 8 284 8 658 8 566 8 804 8 900 9 033 Totalt för utgiftsområde 3 8 284 8 658 8 566 8 804 8 900 9 033 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005. 2 Kustbevakningen som ingår i politikområdet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2005-2007 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2005 2006 2007 Anvisat 2004 1 8 556 8 556 8 556 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 128 200 345 Beslut 123 149 133 Överföring till/från andra utgiftsområden -3 -4 -1 Övrigt 0 0 0 Ny ramnivå 8 804 8 900 9 033 Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed pris- och löneomräkning. Tabell 2.3 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2005 Transfereringar 1 62 Verksamhetsutgifter 2 8 681 Investeringar 3 61 Summa ramnivå 8 804 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.2.1 Förändrad förmånsrätt Regeringen har i propositionen om nya förmånsrättsregler (2002/03:49) aviserat att skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna skall tillföras behövliga resurser för de ökade insatser som krävs från myndigheternas sida. Regeringen föreslår en förstärkning av myndigheternas anslag. Förstärkningen innebär att myndigheterna ges bättre förutsättningar att effektivt bevaka statens fordringar. 2.2.2 Trängselskatt Frågan om trängselskatt behandlas under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och statsförvaltning, avsnitt 21 Försöksverksamhet med trängselskatt i Stockholm. 2.2.3 Förstärkning av gränsskyddet Smuggling av narkotika, alkohol och tobak är fortfarande allvarliga problem. Det finns inga tecken på att problemen kommer att minska under de kommande åren. Regeringen föreslår, vilket aviserades redan för två år sedan, en förstärkning av Tullverkets anslag. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för gränskontrollen intensifieras. Förstärkningen av anslaget ger Tullverket möjlighet att effektivare bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak. Regeringen avser också att from 2006 förstärka myndighetens anslag. Syftet är att ge ytterligare möjligheter till en effektivare bekämpning av storskalig smuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av tull och avgifter samt indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd och indrivning ingår även verksamhet avseende bouppteckningar, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, fastighetstaxering, folkbokföring, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket är sedan den 1 januari 2004 en sammanhållen myndighet och de tio regionala skattemyndigheterna har upphört. Tullverket är sedan tidigare en sammanhållen myndighet. Inom exekutionsväsendet finns det på regional nivå tio kronofogdemyndigheter. Skatteverket är chefsmyndighet för exekutionsväsendet. Annan myndighet med viss verksamhet inom politikområdet är Kustbevakningen (utgiftsområde 6). Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområde Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2003 Budget 2004 1 Prognos 2004 Förslag anslag 2005 Beräknat anslag 2006 Beräknat anslag 2007 3:1 Skatteverket 5 535,6 2 5 824,0 5 730,3 3 5 928,1 5 973,1 6 053,9 3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 466,9 1 498,6 1 510,8 1 520,9 1 534,8 1 560,6 3:3 Tullverket 1 281,1 1 335,0 1 324 ,7 1 354,9 1 392,5 1 418,5 Totalt för utgiftsområde 3 8 283,6 8 657,7 8 565,9 8 803,9 8 900,4 9 033,0 Totalt för Politikområde Skatt, tull och exekution 4 8 283,6 8 657,7 8 565,9 8 803,9 8 900,4 9 033,0 Anm. Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005. 2 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 3 Ink. tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna 4 Kustbevakningens kostnader och beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. 3.3 Mål Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Målet för politikområdet återspeglar främst innehållet i den gemensamma kärnverksamheten som berör skatter, tullar och avgifter. För Skatteverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar, * taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar, * olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet. För Tullverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, * övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs, * vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. För exekutionsväsendet skall målet för politikområdet uppnås genom att rättstrygghet och rättssäkerhet upprätthålls vad gäller betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som verkställs av kronofogdemyndigheterna. För Kustbevakningen gäller att * brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner skall förebyggas och upptäckas. 3.4 Politikens inriktning De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. I det löpande arbetet skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att minska antalet fel hos allmänhet och företag. Av stor betydelse är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed öka och förekomsten av fel minska. Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Därvid bör myndigheterna se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt. En förutsättning för att uppnå detta är en väl utvecklad dialog med allmänhet och företag. Myndigheterna skall tillhandahålla en god och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta leda till att felen minskar och att fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag minskar. Kontrollverksamheten skall göras mer träffsäker och myndigheterna skall utifrån riskbedömningar besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteverket skall fortsättningsvis prioritera skattekontrollen. Kontrollen skall i första hand inriktas mot företag vilka hanterar stora skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten skall även arbeta förebyggande och underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den nya indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall prioritera insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 3.4.1 Utveckling av verksamheten Det är av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. I detta arbete är omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument. Det är av vikt att all verksamhet inom myndigheterna effektiviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Detta skall uppnås genom bl.a. kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. De utvecklingsinsatser som genomförs skall bidra till att myndigheterna i högre grad uppfyller målen för verksamheten. Myndigheterna skall fortsätta arbetet med att minska resurserna för administrativt arbete till förmån för operativ verksamhet. Myndigheterna bör även fortsätta att sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom Sverige och Europa beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information ses som en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till områden med hög risk. För ett effektivt resursutnyttjande är det viktigt att de insatser som ger störst effekt prioriteras. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Ett exempel är det samarbete som Skatteverket och Tullverket inlett på IT-området. Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet och hälsa. 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och mäta exempelvis produktivitet och bedöma effektivitet. 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med internationaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas tillvara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift i att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. 3.4.4 Förenklingar För att effektivisera den egna verksamheten samt minska belastningen på allmänhet, företag och andra myndigheter är arbetet med förenklingar av regler och procedurer viktigt. Företag och allmänhet gör fortfarande många fel i exempelvis deklarationer vilka måste rättas. Felen kan bero på bl.a. komplicerad lagstiftning, otydlig information eller svåra blanketter. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag, allmänhet och den egna myndigheten måste fortgå. En förutsättning för att kunna vidta dessa åtgärder är att myndigheterna systematiskt tar reda på vilka svårigheter, krav och förväntningar som finns. 3.4.5 Enhetlig behandling En enhetlig behandling av allmänhet och företag som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Att tiden för och kvaliteten i ärendehanteringen påverkas av var i landet ärenden hanteras är inte acceptabelt. Det är inte heller godtagbart att en persons bostadsort eller ett företags säte skall kunna påverka utgången i ett ärende. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att enhetlig behandling av ärenden sker. 4 Skatt och exekution 1.1 4.1 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom skatte- och exekutionsområdet. Arbete med förenklingar av regler samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder skall fortgå. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 4.1.1 Skatteverkets verksamhet Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare. De resurser som står till myndighetens förfogande måste utnyttjas bättre och skattefelet minska. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. Skattekontrollen skall utföras i enlighet med den kontrollpolicy som finns framtagen. Policyn syftar till att ge preventiv effekt samtidigt som fel och fusk skall åtgärdas. Den preventiva effekten skall uppnås genom att kontrollen är tidig, synlig, träffsäker och oförutsägbar. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att regionala skillnader avseende t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider inte existerar. 4.1.2 Exekutionsväsendet Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare. De resurser som står till myndigheternas förfogande måste utnyttjas bättre. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv verksamhet. Verksamheten skall utföras i enlighet med den indrivningspolicy som finns framtagen. Policyn anger vikten av att utreda nya gäldenärer snabbt samtidigt som kvaliteten i utredningsarbetet skall vara hög. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att det inte förekommer regionala skillnader i rättstillämpning och handläggningstider. 4.1.3 Kronofogdemyndigheternas organisation För att utreda hur Kronofogdemyndigheterna lämpligen bör vara organiserade beslutade regeringen i november 2002 att tillkalla en särskild utredare för att se över kronofogdemyndigheternas organisation och arbetsuppgifter (Dir 2002:142). Utredarens förslag (SOU 2003:97) En Kronofogdemyndighet i tiden, har remissbehandlats under våren 2004. Utredningen föreslår att de tio fristående myndigheterna blir en sammanhållen myndighet, att borgenärsuppgifter skiljs från kronfogdemyndigheterna och flyttas till de debiterande myndigheterna samt att vissa offensiva borgenärsuppgifter överförs till Skatteverket. Med utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som inkommit föreslår regeringen att exekutionsväsendets indelning i regioner skall upphöra den 1 januari år 2006. Regeringen återkommer till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist, dvs. om denna skall vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet. Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall fortsätta det arbete som inletts med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt stöd. 4.2 Insatser Under året har skatteförvaltningen gjort större insatser i kampen mot ekonomisk brottslighet, utvecklat Internetlösningar med fokus på medborgarna och minskat de regionala skillnaderna. Kontrollen har inriktats mot särskilda riskområden och brottsbekämpningen har i hög grad koncentrerat sina resurser till områden med hög risk. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt oredovisade inkomster hos små och medelstora företag samt bekämpning av svart arbete inom bygg- och livsmedelssektorn. Samtidigt har kontrollen av internationella transaktioner prioriterats och förenklingar genom elektroniska deklarationer genomförts. Exekutionsväsendet har drivit in skulder. Den nya indrivningspolicyn vars syfte är att förebygga överskuldsättningar har lett till förbättringar av indrivningsverksamheten. 4.3 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2003 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. Beskattning För beskattningsverksamheten gäller att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas i gällande skatteförfattningar. Förtroendet för skattesystemet och myndighetens möjligheter att säkerställa att enskilda och företag betalar den skatt de skall är av stor betydelse för att målen för verksamheten skall kunna uppnås. Insatser har vidtagits för att påverka skattemoralen, exempelvis den tre åriga kampanjen som syftar till att förändra ungdomars attityd till svartjobb, vilken har resulterat i att andelen som tycker att svartjobb är acceptabelt har minskat. Utgångspunkten för skattekontrollverksamheten är att den skall vara synlig och inriktad på att ge största möjliga preventiva effekt. De samlade skatteinkomsterna minskade under 2003, jämfört med föregående år och uppgick till 1 123 miljarder kronor. Detta innebär en minskning med 18 miljarder kronor vilken främst beror på att man från och med 2003 redovisar kompensationen för mervärdesskatt till kommuner och landsting som en negativ inkomst. Om man bortser från denna förändring har intäkterna för 2003, jämfört med 2002 ökat med 10 miljarder kronor till 1 151 miljarder kronor. Antalet deklarationer som årligen hanteras fortsätter att öka. Antalet uppgår nu till närmare 17 miljoner stycken. För skatteförvaltningen gäller vidare att säkerställa att fastställda skatter och avgifter betalas och att det görs inom utsatt tid. Det kan konstateras att nästan 99,6 procent av beslutade skatter kommer in. Uppbördsförlusterna uppgår till 5,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,42 procent av det totala beloppet jämfört med 0,53 procent föregående år. De regionala skillnaderna inom kontrollverksamheten är fortfarande stora. Mellan 2001 och 2002 minskade skillnaderna i kontrollnivåer avseende inkomstskatt när det gäller Stockholmsregionen och övriga landet. Denna minskning fortsatte inte under 2003 trots att ytterligare åtgärder vidtogs för att minska skillnaderna. En ny deklarationsblankett med förtryckta kontrolluppgifter till alla privatpersoner ledde till att fler gjorde rätt från början och antalet fel minskade kraftigt. Antalet avslutade revisioner ökade med närmare sju procent till 7 400. Kontrollen, bl.a. revisionsverksamheten riktas dock i större utsträckning mot avsiktligt skatteundandragande inom särskilda branscher och företeelser. Antalet brottsanmälningar låg på en fortsatt hög nivå. Servicen till medborgare och företag har utvecklats, bl.a. genom förbättrad telefonservice och webbplats. Undersökningar visar att de flesta är nöjda med kontakten med myndigheten. Företagens förtroende för skattekontrollen är lägre än allmänhetens och har inte ökat. Andelen deklarationer som lämnas elektroniskt fortsätter att öka, vilket framgår av diagram 4.1. Diagram 4.1 Antalet elektroniskt inlämnade deklarationer (Internet, telefon, sms) under åren 2001 - 2004 Under 2003 fick alla deklaranter (fysiska personer) för första gången en och samma deklarationsblankett med förtryckta uppgifter. Folkbokföring För verksamheten gäller att olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet. Handläggningstiderna har minskat, t.ex. har andelen ärenden som avslutats inom två dagar ökat. Skillnaden i handläggningstid mellan olika regioner är dock fortfarande stor. Skatteverkets bedömning är att skillnaderna kommer att kunna minska med förbättrat IT-baserat systemstöd, omfördelning av ärenden och koncentration av ärenden till färre platser. Såväl den nedlagda tiden för kontroll som antalet bosättningskontroller har ökat. Fastighetstaxering För verksamheten gäller att taxeringsvärden skall fastställas kostnadseffektivt och rättvisande. Under 2003 genomfördes den allmänna fastighetstaxeringen av småhus. Beslut avseende 2 256 000 fastigheter hanterades. Ett stort antal yrkanden för säregna förhållanden utreddes. Andelen överklagade beslut var mycket låg. Brottsbekämpning Brottsbekämpningens syfte är att störa och avslöja pågående och planerad brottslighet. Vidare skall de brottsutredningar som genomförs ge bra underlag för åtgärder hos åklagare. Antalet utredare uppgick i slutet av 2003 till 179, vilket är en ökning med 22 stycken jämfört med 2002. Verksamheten utvecklas och byggs ut enligt plan. Antalet avslutade undersökningar fortsätter att öka och uppgick 2003 till 1 387 stycken. Genomströmningstiden har fortsatt att minska och uppgår i snitt till 336 dagar per förundersökning. Antalet avslutade förundersökningar per utredare fortsätter att öka och uppgår till 7,7 stycken. Utvecklingen av antalet utredare och antalet avslutade förundersökningar framgår av diagrammet. Diagram 4.2 Antalet avslutade förundersökningar och antalet utredare under åren 2000-2003 Antal Verksamheten bedrivs i nära samarbete med övriga brottsbekämpande myndigheter. Under året har en speciell satsning gjorts tillsammans med Ekobrottsmyndigheten och Patent- och registreringsverket när det gäller ekonomisk brottslighet hos personer som ålagts näringsförbud. Registrering av bouppteckningar Registrering av bouppteckningar skall ske skyndsamt, korrekt och enhetligt. Antalet registrerade bouppteckningar under 2003 uppgick till 90 000 stycken. Handläggningstiden under 2003 var i genomsnitt 35 dagar per ärende, vilket är en stor förbättring jämfört med föregående år då motsvarande tid var 65 dagar. Den genomsnittliga handläggningstiden under december 2003 var 26 dagar. Det finns dock fortfarande stora regionala variationer avseende handläggningstiden. För att underlätta för ingivare och för att höjda kvaliteten i inkommande bouppteckningar har informationen förbättrats. Indrivning och verkställighet Verksamhetens uppgift är att på uppdrag av borgenärer driva in skulder och andra anspråk. Verkställigheten skall vara snabb och verkningsfull. Antalet allmänna mål minskade något under året medan antalet enskilda mål ökade något. Minskningen av antalet allmänna mål beror främst på förändringar avseende ärenden om underhållsstöd och underskott på skattekontot. Andelen nya gäldenärer som utretts inom två månader ökade och uppgick till 70 procent. Den regionala spridningen när det gäller utredningstid är fortfarande stor men den har minskat jämfört med föregående år. Antalet ärenden som är äldre än åtta månader har under 2003 minskat från 29 000 till 12 000. För att säkerställa att de gäldenärsutredningar som genomförs håller en likvärdig kvalitet har en ny kvalitetsuppföljningsmodell utvecklats. Avseende exekutiva försäljningar av fastigheter fortsätter den positiva utvecklingen och andelen ärenden där första försäljningsförsöket skett inom fyra månader har ökat från 67 till 71 procent. De regionala skillnaderna inom området är dock stora och har ökat ytterligare. Förebyggande kommunikation Verksamheten syftar till att genom information och förebyggande åtgärder verka för en god betalningsmoral. Arbetet utgår från en ny strategi där viktiga delar är att identifiera vad som orsakar överskuldsättning och vilka grupper som befinner sig i riskzonen. Genom denna information har insatser och målgruppsinriktad information utformats. Inom verksamheten bedrivs vidare ett kontinuerligt arbete med att identifiera lagstiftning som kan leda till restföring och överskuldsättning. Summarisk process Antalet ärenden inom den summariska processen fortsätter att öka och uppgick 2003 till 743 000. Andelen elektroniskt inkomna ärenden fortsätter att öka och uppgår till 68 procent. Under året var 84 procent av ärendena avslutade inom tre månader vilket är aningen sämre jämfört med föregående år. Det förekommer fortfarande stora regionala skillnader avseende handläggningstiderna, de har dock minskat betydligt under andra halvan av året. Skuldsanering Antalet inkomna skuldsaneringsärenden har minskat från 3 300 till 3 200 stycken under 2003. Andelen ärenden som är avslutade inom fyra respektive sex månader uppgår till 52 respektive 77 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående år då motsvarande nivå var 48 respektive 72 procent. Andelen ärenden där myndigheten fattat beslut att inleda skuldsanering har minskat jämfört med föregående år. De regionala skillnaderna avseende handläggningstid är fortfarande stora. Betänkandet Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande (SOU 2004:81) överlämnades till regeringen under sommaren 2004. Utredningen föreslår förenklingar och effektiviseringar av skuldsaneringsförfarandet. Betänkandet kommer att beredas vidare inom regeringskansliet och remissbehandling planeras under hösten. Konkurstillsyn Verksamheten syftar till att säkerställa att avvecklingen av konkurser sker lagenligt, effektivt och ändamålsenligt. Inom konkurstillsynen har antalet ärenden ökat från 8 400 till 8 900. Produktiviteten är oförändrad jämfört med föregående år. 4.3.1 Analyser och slutsatser Myndigheterna bidrar på ett positivt sätt till att uppfylla målet för politikområdet. Regeringen konstaterar att myndigheterna kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Dessa ansträngningar måste fortsätta och intensifieras. Myndigheterna uppfyller inte alla målen för verksamheten men utvecklingen för merparten av verksamheten är positiv. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar sker. Det finns fortsatta regionala skillnader inom myndigheternas verksamhet. Det faktum att det tar olika lång tid i olika delar av landet för att få samma sorts ärenden handlagda är inte tillfredsställande. Det är inte heller godtagbart att kontrollnivåerna skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Eftersom de regionala skillnaderna fortfarande är för stora, bedömer regeringen att det är av största vikt att arbetet med att minska skillnaderna fortgår. I detta arbete skall de möjligheter som en sammanhållen myndighet inom skatteverksamheten medför utnyttjas fullt ut. Skatteverket skall fortsatta på den inslagna vägen för att i ännu större utsträckning utnyttja de möjligheter som den nya organisationen ger. Detta innebär fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet, enhetliga rättsliga bedömningar, hög servicenivå och en förbättrad kontroll. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. Mängden fel skall minska samtidigt som allmänhetens och företagens fullgörandekostnader skall minska. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och Internetlösningar. En ökad samverkan mellan myndigheter skall leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Behovsanpassad och riktad information skall lämnas till de grupper som behöver det. Inom indrivningsverksamheten är det speciellt viktigt att arbetet med den nya indrivningspolicyn fortsätter och att hanteringen av nya gäldenärer prioriteras. Den ekonomiska integrationen i Europa och EU-utvidgningen innebär att det finns risk för fusk med internationell anknytning. Detta kräver ett ökat internationellt samarbete avseende exempelvis kontroller. Arbetet måste ske i samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Myndigheterna skall bättre utnyttja de möjligheter till informationsutbyte som finns och den information som erhålls i detta utbyte. 4.4 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen har av Riksrevisionen bedömts som i all väsentlighet rättvisande. 4.5 Budgetförslag 4.5.1 3:1 Skatteverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2003 Utfall 5 535 622 1 Anslags- sparande 33 176 1 2004 Anslag 5 824 039 3 Utgifts- prognos 5 730 345 2 2005 Förslag 5 928 079 2006 Beräknat 5 973 067 4 2007 Beräknat 6 053 882 5 1 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 2 Ink. tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. 3 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005. 4 Motsvarar 5 925 103 tkr i 2005 års prisnivå. 5 Motsvarar 5 907 604 tkr i 2005 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel dels för Skatteverkets verksamhet, dels för Skatteverket verksamhet som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. I samband med 2004 års vårproposition (tilläggsbudget) har Skatteverket engångsvis tillförts 20 000 000 kronor för att förbättra kontrollen av F-skatt och 1 608 000 kronor har överförts till myndigheten som kompensation för kostnader för att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund. Myndigheten har i samband med denna proposition (tilläggsbudget) tillförts 57 000 000 kronor för att bättre kunna bevaka statens fordringar till följd av förändrade förmånsrättsregler avseende skatter. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet 1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2003 2 329 780 329 780 0 Prognos 2004 335 500 335 500 0 Budget 2005 335 500 335 500 0 1 Hänförs till ersättning från AP-fonden. Exklusive avgifter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen (1992:191). 2 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. Tabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 1 1 174 027 18 530 - - Prognos 2004 1 200 000 15 000 - - Budget 2005 1 200 000 15 000 - - 1 Tidigare anslag 3:1 Riksskatteverket och anslag 3:2 Skattemyndigheterna. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 2004 1 5 745 431 5 745 431 5 745 431 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 94 212 141 484 238 808 Beslut 89 500 90 225 73 783 Överföring till/från andra anslag -1 064 -4 073 -4 140 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 5 928 079 5 973 067 6 053 882 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 5 928 079 000 kronor för 2005. Vid beräkning av anslaget för 2005 har hänsyn tagits till en varaktig förstärkning av anslaget på 72 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att ge myndigheten bättre möjlighet att bevaka statens fordringar till följd av förändrade förmånsrättsregler när det gäller skatter. Vid beräkning av anslaget har även hänsyn tagits till en förstärkning av anslaget under två år med 17 500 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att kompensera myndigheten för ökade insatser för hantering av ärenden om skattereduktion till följd av utgifter för byggnadsarbeten (ROT). Vid beräkning av anslaget har även hänsyn tagits till en varaktig överföring på 2 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial. Vid beräkning av anslaget för 2005 har hänsyn även tagits till en varaktig överföring på 936 000 kronor från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:3 Statskontoret, till följd av att verksamheten med SPAR överförs till Skatteverket. För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 5 973 067 000 kronor. Vid beräkning av anslaget ingår en förstärkning av anslaget på 17 500 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att kompensera myndigheten för ökade insatser för hantering av ärenden om skattereduktion till följd av utgifter för byggnadsarbeten (ROT). Vid beräkning av anslaget för 2006 har även hänsyn tagits till en varaktig överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 6 053 882 000 kronor. 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2003 Utfall 1 466 910 1 Anslags- sparande 16 809 1 2004 Anslag 1 498 604 2 Utgifts- prognos 1 510 819 2005 Förslag 1 520 943 2006 Beräknat 1 534 805 3 2007 Beräknat 1 560 609 3 1 Tidigare anslag 3:4 Kronfogdemyndigheterna. 2 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005. 3 Motsvarar 1 520 943 tkr i 2005 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för kronofogdemyndigheternas verksamhet. Anslaget disponeras av Skatteverket och av kronofogdemyndigheterna efter vad Skatteverket bestämmer. Myndigheterna har i samband med denna proposition (tilläggsbudget) tillförts 23 000 000 kronor för att bättre kunna bevaka statens fordringar till följd av förändrade förmånsrättsregler avseende skatter. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 20032 881 668 960 1 506 408 -623 780 Prognos 2004 925 000 1 000 1 500 000 -574 000 Budget 2005 925 000 1 000 1 500 000 -574 000 1 Hänförs till avgifter för grundavgifter vid olika måltyper, fastighetsförsäljning och betalningsförlägganden. Exklusive avgifter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen (1992:191). 2 Tidigare anslag 3:4 Kronofogdemyndigheterna. Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronfogdemyndigheterna Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2003 2 10 355 10 355 0 Prognos 2004 8 629 8 629 0 Budget 2005 8 629 8 629 0 1 Hänförs till ersättning från AP-fonden. 2 Tidigare anslag 3:4 Kronofogdemyndigheterna. Regeringens överväganden Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 20041 1 475 604 1 475 604 1 475 604 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 17 339 30 945 56 275 Beslut 28 000 28 255 28 730 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 520 943 1 534 805 1 560 609 Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 520 943 000 kronor för 2005. Vid beräkning av anslaget för 2005 har hänsyn tagits till en varaktig förstärkning av anslaget på 28 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är ge myndigheten bättre möjlighet att bevaka statens fordringar till följd av förändrade förmånsrättsregler när det gäller skatter För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 1 534 805 000 kronor. För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 1 560 609 000 kronor. 5 Tull 5.1 Politikens inriktning Tullverket har inom uppbördshanteringen under senare år genomfört ett stort antal förbättringar och effektiviseringar av verksamheten samt förbättrat servicen till företag. Det är nu viktigt att förbättra den brottbekämpande verksamheten genom en ökad och tydligare prioritering, styrning, modernisering och effektivisering denna verksamhet. Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Tullverkets arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av kontrollmetoder skall fortgå. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar och därigenom leder till höjd effektivitet och kvalitet inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 5.1.1 Tullverkets organisation Tullverkets huvudkontor är ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivningsfrågor. Tullverket genomförde under 2003 en intern utredning om den framtida organisationen. Syftet var att hitta en lösning där myndigheten utnyttjade resurserna bättre samtidigt som den brottsbekämpande verksamheten skulle förbättras. Den nya organisationen trädde i kraft 1 juli 2004. I denna är Effektiv handel och Brottsbekämpning huvudprocesser vars verksamhet är beroende av ett antal stödprocesser. Den operativa verksamheten leds från kompetenscentra, exempelvis leds all verksamheten avseende persontrafik från Malmö, flygtrafik från Arlanda, godstrafik från Göteborg, IT från Luleå, kvalitetssäkring av företag från Göteborg och administration från Sundsvall. 5.2 Insatser Tullverket har under året fastställt och uppburit tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som tagits ut vid import och export av varor till och från Sverige. Myndigheten har även övervakat och kontrollerat trafiken till och från Sverige för att säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. 5.3 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2003 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. In- och utförselrestriktioner Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverkets verksamhet har under 2003 sammanlagt lett till en ökad mängd beslagtagen narkotika och cigaretter men minskad mängd beslagtagen alkohol. Det totala samhällsekonomiska värdet av beslagen har ökat och resultatet framgår av nedanstående tabell. Tabell 5.1 Samhällsekonomiskt beslagsvärde Tullverket Miljoner kronor 2001 2002 2003 Narkotika 478 734 746 Alkohol/tobak 209 201 187 Summa 687 935 933 Beräknat enligt modell i SOU 1998:18 En gräns - en myndighet. In - och utförselrestriktioner - processen Brottsbekämpning Tullverket skall arbeta för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Under året har underrättelse- och analysarbete vidareutvecklats Träffsäkerheten har dock försämrats. Under året resulterade 5,3 procent av kontrollerna i beslag vilket är en minskning jämfört med föregående år då träffprocenten uppgick till 6,5 procent. När det gäller träffprocenten vid gräns mot annat EU-land så minskade den från 5,0 till 3,4 procent. Vid gräns mot land utanför EU minskade den från 8,2 till 6,8 procent. Utveckling av träffprocenten framgår av diagram 5.1. Diagram 5.1 Träffprocent vid kontroller mot EU-land och land utanför EU under åren 1997-2003 Procent Tullverkets arbete med att förhindra införsel av narkotika skall ges högsta prioritet. Den beslagtagna mängden narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall vara av minst samma omfattning som tidigare. Tullverket har under 2003 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Avseende vissa preparat har beslagsmängden ökat medan den har minskat avseende andra. En kraftig ökning av mängden beslagtagna dopingpreparat kan konstateras. Det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslagen ökade något från 734 till 746 miljoner kronor. Antalet fall där smugglingen bedömts som organiserad uppgår till 78. Tullverket skall också förhindra storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Antalet beslag avseende alkohol minskade under 2003 till 3 857 från 4 989 under 2002. Den totala mängden beslagtagen alkohol minskade och det var enbart mängden vin som ökade. Under året har särskilda åtgärder vidtagits mot smuggling av tobak. Antalet beslag av tobak minskade något. Under 2003 gjordes 2 971 beslag att jämföra med 2 796 beslag under 2002. Den beslagtagna mängden ökade dock kraftigt. Det sammanlagda samhällsekonomiska värdet av beslagen av alkohol och tobak minskade från 201 till 187 miljoner kronor. Uppbörd Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tabell 5.2 Uppbörd och produktivitet Tullverket 2003 2002 2001 Debiterad uppbörd milj. kr. 50 475 47 700 50 600 Antal ärenden 5 401 000 5 497 000 5 303 000 Arbetade timmar 1 334 500 1 441 900 1 447 800 Ärenden/timme 4,0 3,7 3,6 Uppbörd - processen Effektiv handel Tullverket skall verka för att rätt uppbörd (tull, mervärdesskatt m.m.) debiteras och betalas i rätt tid. Det långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad tull och andelen betald tull skall uppgå till 100 procent. Andelen debiterad och betald tull under 2003 uppgår till 99,6 procent vilket är samma nivå som föregående år. För att mäta andelen rätt debiterad uppbörd har Tullverket genomfört kvalitetsundersökningar. Bedömningen av resultatet visar att det finns ett behov av att förbättra hanteringen ytterligare. Tullverket skall även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för otillräckliga säkerheter och för att tidsfrister inte följts. Målet för den genomsnittliga kredittiden 2003 var 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden för 2003 var 31,5 dagar vilket är jämförbart med 2002. För att minska tiden har ökade informationsinsatser genomförts. Tullverket skall också lämna statistik till Statistiska centralbyrån i rätt tid och av tillräckligt god kvalitet. Under året har myndigheterna utvecklat nya metoder för kvalitetssäkring. Vidare skall Tullverket arbeta för att inlämnade deklarationer från början innehåller riktiga och fullständiga uppgifter. Vid utgången av 2003 skulle minst 85 procent av de lämnade deklarationerna vara riktiga och fullständiga. Andelen uppgick till 87 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående år då nivån uppgick till 86 procent. Andelen deklarationer med fel av större betydelse ökade dock från 2,8 till 3,4 procent. Utvecklingen de senaste tre åren framgår av diagram 5.2. Diagram 5.2 Andel deklarationer med fel och andel deklarationer med fel av stor betydelse (minst 5 000 kr eller 25 % av värdet) under åren 2001-2003 Procent Tullverket har under året bedrivit en förebyggande verksamhet för att andelen felaktiga deklarationer skall minska. I detta är behovsanpassad information till företag, kvalitetssäkring av företag och självbetjäningstjänster viktiga delar. Tullverket skall också arbeta för att öka graden av anslutna företag till tulldatasystemet. Målsättningen var att 95 procent av deklarationerna vid utgången av 2003 skulle lämnas elektroniskt. Vid utgången av 2003 lämnades 89 procent elektroniskt vilket är samma nivå som föregående år. Hur andelen elektroniskt inlämnade deklarationer utvecklats framgår av diagram 5.3. Diagram 5.3 Andel elektroniskt inlämnade deklarationer under åren 1998-2003 Procent Tullverket arbetar för att öka användningen av elektroniska deklarationer ytterligare. Det finns fr.o.m. 2003 möjlighet att lämna uppgifter via Internet vilket bedöms kunna komma att öka andelen elektroniska deklarationer främst från små och medelstora företag. Dessa volymer är ännu låga men bedöms kunna bidra till en positiv utveckling under 2004. Tullverket skall också genomföra varuundersökningar för att bl.a. säkerställa en riktig uppbörd. För att förbättra urvalet och för att få en effektivare kontroll skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Under 2003 utfördes färre varuundersökningar än året innan. Tullverket skall också bedöma storleken på den tull och skatt som inte debiterats. Myndigheten har framfört att så inte kan göras enbart utifrån varuundersökningar. För att säkerställa riktig uppbörd samt bekämpa ekonomisk brottslighet skall Tullverket använda eftergranskning och revision. Under 2003 minskade antalet utförda tullrevisioner med 2 procent. Antalet revisionstimmar var oförändrat. Debiteringen (netto) minskade med 3 procent till 92 miljoner kronor. Antalet utförda eftergranskningar ökade med 103 procent. Antalet granskningstimmar ökade med 24 procent. Debiteringen (netto) ökade med 147 procent till 36 miljoner kronor. Arbetet med att förbättra efterkontrollmetoderna har fortgått. Det interna målet om att följa upp huruvida de granskade företagen förändrar sitt beteende visar att 71 procent har förändrat sitt beteende i en positiv riktning. Service och effektivitet Verksamheten syftar till att Tullverket vid fullgörande av sina uppgifter skall verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom myndigheten. Tullverket skall också tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Inom den brottsbekämpande verksamheten har Tullverkets tjänstemän, genom att urvalsmetoderna utvecklats och investeringar gjorts i tidsbesparande kontrollutrustning, kunnat genomföra kontrollerna på ett professionellt sätt varpå allmänhetens kostnader och besvär minimeras. Ett korrekt bemötande är viktigt för att respektera den enskildes personliga integritet och för att få acceptans för kontrollverksamheten. Under året har ett fåtal klagomål inkommit till Tullverket avseende gränsskyddsverksamheten. Brister i hanteringen har dock konstaterats vid fyra tillfällen. Inom området effektiv handel har satsningar på det förebyggande arbetet inneburit att kostnaderna för tullprocedurerna minskats samtidigt som en god service tillhandahållits. Under året har 97 företag certifierats i tullsystemet Servicetrappan varigenom förenklingar i tullhanteringen kunnat ske. Ett exempel på en förenkling är periodiska importdeklarationer. Under året har även förbättringar av webbplatsen skett så att företagen, dygnet runt, skall kunna ha tillgång till information och tjänster. Utöver de elektroniska tjänsterna och informationen via webbplatsen erbjuds olika former av företagsbesök, informationsmöten och utbildningar. Myndighetens "TullSvar", som är en informationstjänst, används för information och vägledning i olika frågor. 5.3.1 Analys och slutsatser Tullverket bidrar på ett positivt sätt till att uppfylla målet för politikområdet. Regeringen konstaterar att Tullverket kontinuerligt genomfört förändringar som resulterat i effektiviseringar av verksamheten. Dessa ansträngningar måste fortsätta samt intensifieras. Detta gäller särskilt den brottsbekämpande verksamheten. Myndigheten har under året, helt eller delvis, lyckats uppfylla merparten av de mål som fastställts för myndigheten. Det finns dock områden där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande och där det är viktigt att ytterligare förbättringar sker. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår så att den positiva utvecklingen behålls. In- och utförselrestriktioner - processen Brottsbekämpning Tullverkets verksamhet har under 2003 lett till färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat ökar dock kraftigt. Beslagen av alkohol har minskat under året medan beslagen av tobak har ökat. Det samhällsekonomiska värdet av samtliga beslag är något lägre än föregående år. Den totala träffprocenten, träffprocenten vid gräns mot land utanför EU samt vid gräns mot annat EU-land har minskat. Detta bedöms som otillfredsställande då det arbete som pågår inom myndigheten när det gäller förbättring av underrättelse- och riskanalysarbete bör resultera i förbättrade resultat. Det är väsentligt att bekämpningen av den organiserade och storskaliga smugglingen prioriteras. Att den prioritering som Tullverket gjort när det gäller cigarettsmuggling har gett tydligt utslag i beslagsstatistiken är positivt. EU-utvidgningen bedöms leda till ökad trafik till och från Sverige och både varu- och personflödet över gränserna fortsätter att öka. Eftersom det inte finns några indikationer på att smugglingen minskar, är det viktigt att mängden beslagtagna produkter ökar. En tydligare styrning, prioritering, modernisering och effektivisering av den brottsbekämpande verksamheten är således av största betydelse. I detta arbete är utvecklingen av underrättelse- och riksanalysarbetet viktiga delar. Att Tullverket i samband med den genomförda organisationsförändringen vidtagit åtgärder för att förstärka verksamheten är i och för sig bra. Åtgärderna är emellertid inte tillräckliga. För att kunna mäta effektiviteten i verksamheten är det vidare av väsentlig betydelse att metoder för mätning av effektiviteten utvecklas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att det pågående samarbetet med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner fortsätter att utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll. Detta gäller bl.a. det samarbete som sker inom Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöregionen. Uppbörd - processen Effektiv handel Myndigheten har under året hanterat färre ärenden. Produktiviteten i hanteringen har fortsatt öka. Tullverkets arbete med att öka andelen företag som lämnar deklarationer elektroniskt fortgår. Arbetet med att attrahera företag att lämna deklarationer via Internet ses som ett viktigt led för att därmed uppnå målen och kunna frigöra resurser vilka kan koncentreras till områden med hög risk. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid och andelen rätt debiterad uppbörd. Resultat visar att ingen förbättring skett sedan föregående år. Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra resultatet fortsätter. Totalt minskar andelen deklarationer med fel vilket är positivt. Emellertid ökar andelen deklarationer med större felaktigheter. Detta är inte tillfredsställande. Regeringen anser att åtgärder måste vidtas för att denna utveckling skall vända. Tullverket når inte upp till målet när det gäller andelen företag som lämnar deklarationerna elektroniskt. Den långsiktiga trenden är dock positiv. Regeringen bedömer att det är väsentligt att ökade insatser vidtas för att nå målet. En viktig del i detta är att öka andelen företag som lämnar deklarationer via Internet. När det gäller varuundersökningar har regeringen gett Tullverket i uppdrag att utifrån dessa bedöma storleken på den tull och skatt som inte debiterats. Myndigheten har framfört att så inte kan göras enbart från de varuundersökningar som genomförts. Regeringen anser att bedömningar om den tull och skatt som inte debiteras är av stor betydelse för att kunna bedöma huruvida verksamheten bedrivs effektivt. Att Tullverket genomför sådana bedömningar med information från varuundersökningar och/eller annan information är således av stor betydelse. Avseende revisionen var antalet timmar som lades ned oförändrat medan antalet granskade deklarationer minskade. När det gäller eftergranskade deklarationer ökade både antalet granskade deklarationer och antalet nedlagda timmar kraftigt. Att Tullverket inte ökat ambitionsnivån avseende revisionsverksamheten bedöms som otillfredsställande och det är av väsentlig betydelse att en förändring sker. Att den eftergranskande verksamheten förbättrats bedöms å andra sidan som positivt. Att arbetet med att förbättra efterkontrollsmetoderna har fortgått är också tillfredställande. Det är positivt att Tullverket kan visa att granskade företag förändrar sitt beteende. Regeringen angav redan förra året att tullrevision och eftergranskning är viktiga instrument för att säkerställa riktig uppbörd och bekämpa ekonomisk brottslighet. Regeringen anser således att det därför är viktigt att både revisions- och eftergranskningsverksamheten förstärks samt att urvalet av kontrollobjekt förbättras ytterligare. Regeringen förutsätter därför att Tullverket ger nödvändig prioritet åt revisionsarbetet så att en väsentlig ökning av verksamheten åstadkoms. Regeringen bedömer också att det är viktigt att arbetet med Servicetrappan fortgår och att detta resulterar i att företagen gör färre fel. Regeringen anser vidare att uppföljningen av kvalitetssäkrade företag behöver utvecklas för att säkerställa att uppställda villkor och regler efterlevs. 5.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse bedömt Tullverkets årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande. Riksrevisionen har i rapporten (RiR 2004:17) Rätt avgifter? - Statens uttag av tvingande uppgifter, konstaterat att det råder oklarheter och brister när det gäller statens tvingande avgifter. I rapporten rekommenderas bl.a. att Tullverket ges i uppdrag att redovisa kostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten. Tullverket har meddelat att man inom myndigheten kommer att arbeta med åtgärder för att kunna ha en tillfredsställande kostnadsredovisning. Myndigheten planerar för att kunna hantera redovisningen from 1 januari, 2005. Regeringen bedömer att inga ytterliggare åtgärder avseende Tullverket för närvarande behöver vidtas. En översiktlig redovisning av rapporten finns under Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. 5.5 Budgetförslag 5.5.1 3:3 Tullverket Tabell 5.3 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket Tusental kronor 2003 Utfall 1 281 068 Anslags- sparande -16 247 2004 Anslag 1 335 008 1 Utgifts- prognos 1 324 709 2005 Förslag 1 354 922 2006 Beräknat 1 392 549 2 2007 Beräknat 1 418 484 3 1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005. 2 Motsvarar 1 381 712 tkr i 2005 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 384 641 tkr i 2005 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Tullverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 30 148 26 810 56 958 0 Prognos 2004 27 000 18 000 45 000 0 Budget 2005 27 000 18 000 45 000 0 Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2003 17 768 23 632 -5 864 Prognos 2004 15 000 15 000 0 Budget 2005 8 500 8 500 0 Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer, insamling av Intrastatuppgifter, försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivå 2005-2007 3:3 Tullverket Tusental kronor 2005 2006 2007 Anvisat 2004 1 1 335 008 1 335 008 1 335 008 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning2 16 914 27 517 49 958 Beslut 5 000 30 039 30 534 Överföring till/från andra anslag3 -2 000 -16 2 984 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 354 922 1 392 549 1 418 484 Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Tullverket bidrar med finansieringen till anslaget 7:6 gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Från Tullverket anslag har för 2004 överförts 3 miljoner kronor, för 2005 överförs ytterligare 2 miljoner kronor och för 2006 beräknas ytterligare 3 miljoner kronor att överföras. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 354 922 000 kronor för 2005. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en sedan tidigare aviserad varaktig förstärkning av anslaget på 5 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för gränskontrollen intensifieras. Vid beräkningen har hänsyn även tagits till en engångsvis överföring på 5 000 000 kronor till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. För budgetåret 2006 beräknas anslaget till 1 392 549 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en varaktig förstärkning av anslaget på 25 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av storskalig smuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen ges myndigheten möjlighet att utveckla och förbättra arbetsmetoderna inom gränskontrollen. Vid beräkningen har även hänsyn tagits till en engångsvis överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 1 418 484 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Politikens inriktning Kustbevakningen skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Verksamheten omfattar såväl kontroll av yrkessjöfart som fritidsbåtstrafik. Inom kontrollverksamheten skall narkotikakontrollen ges högsta prioritet. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 6.2 Resultatbedömning Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för övervakning till sjöss och i skärgårdsområden. Under året har myndigheten genomfört kontroller både i egen regi och i samverkan med Tullverket. Verksamhet har främst inriktats mot att upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner med högsta prioritet för narkotika och storskalig smuggling av alkohol och tobak. Under sommarmånaderna har fritidsbåtstrafiken prioriterats. Kontrollen av handelssjöfarten har inriktats mot själva fartyget, dvs. utrymmen ombord. Verksamheten har genomförts i nära samverkan med Tullverket. Ett flertal gemensamma aktiviteter riktade mot fritidsbåtstrafiken och yrkessjöfarten har genomförts. På begäran av Tullverket har Kustbevakningen även medverkat vid kontrollvisitationer av fartyg och kontroller i tullfilter. Kustbevakningen har i samverkan med Tullverket fortsatt arbetet med att utveckla spaningsverksamheten och det riskanalysbaserade arbetssätt. I bekämpningen av narkotikasmugglingen har insatserna främst inriktats mot trafik som kommer från riskområden och mot fartyg som uppfyller kriterierna för så kallade riskfartyg. Kustbevakningen har under 2003 genomfört ca 4 500 kontrollåtgärder och bl. a. beslagtagit ca 9 miljoner cigaretter samt mindre mängder narkotika och alkohol. Under året har Kustbevakningen gjort två större cigarettbeslag vilka uppfyller EU:s definition av organiserad brottslighet. Kustbevakningen har vidare deltagit i planering, genomförande och uppföljning av internationella tulloperationer och i samband med dessa har olika beslag gjorts. 6.2.1 Analys och slutsatser Regeringen gör bedömningen att samverkan mellan Tullverket och Kustbevakningen har stärkts och att denna utveckling bör fortgå även framgent. Tullverket och Kustbevakningen genomförde 2002 en maritim hotbildsanalys som visade att det fanns anledning att anta att det förekommer storskalig smuggling av varor med fritids- och fiskefartyg samt andra fartyg (handelsfartyg omfattades inte av studien). Regeringen bedömer mot denna bakgrund att den sjögående gränskontrollen bör utvecklas ytterligare och att verksamheten måste utvecklas för att nå målen avseende smuggling av narkotika och andra varor. Eftersom det inte finns indikationer på att smugglingen minskar är det viktigt att åtgärder vidtas för att öka mängden beslagtagna produkter. En tydlig prioritering, modernisering och effektivisering av den brottsbekämpande verksamheten är av största betydelse. En viktig del i detta är utvecklingen av underrättelse- och riskanalysarbetet. Förmågan att bekämpa organiserad brottslighet ställer krav på den svenska förmågan att nationellt och tillsammans med andra stater bekämpa internationell brottslighet och smuggling. Utvecklingen av underrättelseverksamheten och det riskanalyserade arbetssättet är således av stor betydelse och bör kunna bidra till en högre effektivitet i kontrollverksamheten. Regeringen gör vidare bedömningen att Kustbevakningens, Polisens och Tullverkets arbete med att inrätta ett gemensamt maritimt riskanalyscentrum är angeläget för att utveckla förmågan inom detta område. Regeringen anser vidare att det är viktigt att det pågående samarbetet med Tullverket, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner fortsätter att utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll. Detta gäller bl.a. det samarbete som sker inom Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöregionen. ?? PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 7 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 10 9 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 14 13 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 20 21 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 29 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 31