Post 4715 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2004/05:9 ·
Hämta Doc ·
Kvaliteten på bensin och dieselbränslen Prop. 2004/05:9
Ansvarig myndighet: Miljödepartementet
Dokument: Prop. 9
Regeringens proposition
2004/05:9
Kvaliteten på bensin och dieselbränslen
Prop.
2004/05:9
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 september 2004
Göran Persson
Lena Sommestad
(Miljödepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föranleds av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen.
De föreslagna ändringarna innebär att specifikationerna för miljöklasserna för bensin och dieselbränsle som används i motorfordon skärps. Samtidigt författningsregleras att det bränsle som används i mobila maskiner skall uppfylla de krav som ställs upp i miljöklass 3 för dieselbränsle för motorfordon. De skärpta kraven innebär främst att den tillåtna svavelhalten i bränslet minskas vilket bidrar till att gemenskapens luftkvalitetsnormer och därmed sammanhängande mål skall kunna uppfyllas.
För att underlätta tillämpningen av lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen föreslås definitioner i lagens inledande bestämmelser, med konsekvensändringar i övriga bestämmelser och i lagen om skatt på energi. I lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen föreslås även att en hänvisning till ett numera upphävt direktiv ersätts med en hänvisning till det nu gällande direktivet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
Innehåll
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Författningstext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner 14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi 15
3 Ärendet och dess beredning 16
4 EG-lagstiftning 16
4.1 Ramdirektivet 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen 16
4.2 Särdirektivet 2003/17/EG 17
5 Nuvarande svensk lagstiftning 17
6 Förslag till ändringar i lagstiftningen 18
6.1 Definitioner 18
6.1.1 Bensin 18
6.1.2 Diesel 19
6.2 Miljöklassystemet 20
6.2.1 Bensin 20
6.2.2 Dieselbränsle 21
6.2.3 Bränsle för mobila maskiner 22
6.3 Skatt på bränsle 23
6.4 Övrigt 23
6.5 Ikraftträdande 24
7 Författningskommentar 24
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen 24
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner 25
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi 25
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG 27
Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG 39
Bilaga 3 Promemorians lagförslag 50
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 61
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 23 september 2004 62
Rättsdatablad 63
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen,
2. lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2 Författningstext
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Härigenom föreskrivs1 att 2, 23, 24 och 27 §§ samt bilagorna 2 och 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
I denna lag avses med
ramdirektiv: rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa2 och rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon3,
ramdirektiv: rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa4, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/102/EG5, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG6, ändrat genom kommissionens direktiv 2003/77/EG7,
särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,
typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,
tillverkare: den som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser,
utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,
fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning och väsentliga konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,
motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktionsaspekter,
fordonssystem: ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven i något av särdirektiven,
komponent: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgodkännas separat oberoende av fordonet, om ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,
separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat men då endast i samband med en specificerad fordonstyp, förutsatt att ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,
tung buss: buss med en totalvikt av över 3 500 kilogram.
tung buss: buss med en totalvikt av över 3 500 kilogram,
motorbensin: bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan8, och
dieselbränsle: bränsle som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 25 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 och som är avsett att användas i sådana motorfordon som avses i rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon9, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/80/EG10 och rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon11, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/27/EG12.
I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
23 §
Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådan bensin delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Dieselbrännolja och fotogen, med undantag för flygfotogen, som är avsedd för motordrift skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.
Dieselbränsle skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.
24 §
Bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87513, men som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2, får inte saluföras.
Dieselbrännolja som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87 och som är avsedd att användas i sådana motorfordon som avses i direktiv 70/220/EEG14 och 88/77/EEG15, men som inte uppfyller miljöspecifikationerna för miljöklass 3, får inte saluföras.
Motorbensin som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2 och dieselbränsle som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 3 får inte saluföras.
27 §
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra bensin eller dieselbrännolja enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra motorbensin eller dieselbränsle enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Miljöklasser för bensin
Krav
Miljö-
klass 1
Motor-
bensin
Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin
Miljö-
klass 2
Researchoktantal, lägst
95
(
95
Motoroktantal, lägst
85
(
85
Ångtryck enligt Reid, högst kilopascal
70a/95b
65
70a/95b
Ångtryck enligt Reid, lägst kilopascal
45a/65b
50
(
Destillation:
( Förångat vid 70ºC, volymhalt procent
(
15(42
(
( Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent
47a/50b
46c
46
( Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent
(
72c
(
( Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent
75
(
75
( Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent
(
95
(
Slutkokpunkt, högst ºC
205
200
(
Olefiner, högst volymhalt procent
13,0
0,5
18,0d
Aromater, högst volymhalt procent
42,0
0,5
42,0
Bensen, högst volymhalt procent
1,0
0,1
1,0
Cykloalkaner, högst volymhalt procent
(
0,5
(
n-Hexan, högst volymhalt procent
(
0,5
(
Syre, högst masshalt procent
2,7
(
2,7
Oxygenater:
( Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas
3
(
3
( Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt
5
(
5
( Isopropylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Tertiär-butyalkohol, högst volymhalt procent
7
(
7
( Isobutylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Etrar som innehåller 5 eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent
15
(
15
Andra oxygenatere, högst volymhalt procent
10
(
10
Svavel, högst milligram per kilogram
50
50
150
Bly, högst gram per liter
0,005
0,002
0,005
Fosfor
Inte mätbar
(
(
Densitet vid 15ºC,
kilogram per kubikmeter
(
680-720
Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.
a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
c Om temperaturökningen i intervallet 45(72 procent förångat understiger tio grader C gäller i stället att T50(värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.
d Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.
e Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.
Föreslagen lydelse
Miljöklasser för bensin
Krav
Miljö-
klass 1
Motor-
bensin
Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin
Miljö-
klass 2
Researchoktantal, lägst
95
(
95
Motoroktantal, lägst
85
(
85
Ångtryck, högst kilopascal
70a/95b
65
70a/95b
Ångtryck, lägst kilopascal
45a/65b
50
(
Destillation:
( Förångat vid 70ºC, volymhalt procent
(
15(42
(
( Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent
47a/50b
46c
46
( Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent
(
72c
(
( Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent
75
(
75
( Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent
(
95
(
Slutkokpunkt, högst ºC
205
200
(
Olefiner, högst volymhalt procent
13,0
0,5
18,0d
Aromater, högst volymhalt procent
35,0
0,5
35,0
Bensen, högst volymhalt procent
1,0
0,1
1,0
Cykloalkaner, högst volymhalt procent
(
0,5
(
n-Hexan, högst volymhalt procent
(
0,5
(
Syre, högst masshalt procent
2,7
(
2,7
Oxygenater:
( Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas
3
(
3
( Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt
5
(
5
( Isopropylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Tertiär-butyalkohol, högst volymhalt procent
7
(
7
( Isobutylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Etrar som innehåller 5 eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent
15
(
15
Andra oxygenatere, högst volymhalt procent
10
(
10
Svavel, högst milligram per kilogram
10
10f
10f
Bly, högst gram per liter
0,005
0,002
0,005
Fosfor
Inte mätbar
(
(
Densitet vid 15ºC, kilogram per kubikmeter
(
680-720
Bensin i miljöklass 1 motorbensin skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.
a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
c Om temperaturökningen i intervallet 45(72 procent förångat understiger tio celsiusgrader gäller i stället att T50(värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.
d Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.
e Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationskokpunkt inte överstiger den destillationskokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.
f T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Miljöklasser för dieselolja
Krav
Miljöklass 1
Miljöklass 2
Miljöklass 3
Cetanindex, lägst
50
47
(
Cetantal, lägst
51a
51a
51
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter
800
800
(
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter
820
820
845
Destillation:
( begynnelsekokpunkt, lägst ºC
180
180
(
( vid 95 procent destillat, högst C
285
295
360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
5
20
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
Inte mätbarb
0,1b
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent
(
(
11c
Svavel, högst milligram per kilogram
10
50
350
a Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.
b Enligt Svensk Standard 15 51 16.
c Enligt IP 391.
Föreslagen lydelse
Miljöklasser för dieselbränsle
Krav
Miljöklass 1
Miljöklass 2
Miljöklass 3
Cetanindex, lägst
50
47
(
Cetantal, lägst
51a
51a
51
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter
800
800
(
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter
820
820
845
Destillation:
( begynnelsekokpunkt, lägst ºC
180
180
(
( vid 95 procent destillat, högst ºC
285
295
360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
5
20
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
Inte mätbarb
0,1b
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent
(
(
11c
Svavel, högst milligram per kilogram
10
10d
10d
a Gäller dieselbränslen som omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87.
b Enligt Svensk Standard 15 51 16.
c Enligt EN 12916.
d T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner
Härigenom föreskrivs16 att det i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner skall införas en ny paragraf, 3 a §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 a §
Dieselbränsle som är avsett att användas i mobila maskiner och som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan 17 får inte saluföras om det inte uppfyller villkoren för miljöklass 3 enligt bilaga 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
5 §18
Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 anges i bilaga 2 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för dieselolja som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b anges i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Dessa krav tillämpas även för andra bränslen som beskattas enligt nämnda lagrum.
Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b anges i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
3 Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 76, 22.3.2003, s. 10, Celex 32003L0017). Syftet med direktivet är framförallt att minska svavelhalten i bensin och diesel.
För genomförandet av direktivet upprättades en promemoria i Regeringskansliet. Promemorian har remitterats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2004/1970/R).
Denna proposition behandlar de lagändringar som föreslås för att genomföra direktivet. Propositionen innehåller i likhet med promemorian också en översyn av definitionerna i bränslelagstiftningen. De definitioner som finns i förordningen (1985:838) om motorbränslen föreslås tas in i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Samtidigt föreslås termen dieselbrännolja bytas ut mot termen dieselbränsle i samma lag. En följdändring föreslås även i samma lag med anledning av att ramdirektivet 92/61/EEG har ersatts med direktiv 2002/24/EG. Då systemet med miljöklasser är kopplat till skattelagstiftningen föreslås slutligen en följdändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lagrådet
Nu gällande regler om miljöklass och beskattning uppdateras med anledning av nya tekniska krav i direktivet. De föreslagna definitionsbestämmelserna med dess konsekvensändringar har betydelse endast för tillämpning av bestämmelser i de berörda lagarna och är redaktionella. Regeringen bedömer att ändringarna som föreslås i propositionen inte är av den beskaffenheten att Lagrådets hörande är behövligt.
4 EG-lagstiftning
4.1 Ramdirektivet 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen
År 1998 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (ramdirektivet). Ramdirektivet innehåller krav för bensin och dieselbränsle som används i motorfordon. Kraven framgår av de miljöspecifikationer som anges i bilagorna I(IV till ramdirektivet. Sådana bränslen som inte uppfyller dessa krav får inte saluföras. Ramdirektivet innebär bl.a. att försäljning av blyhaltig bensin förbjöds den 1 januari 2000. Ramdirektivet i dess ursprungliga lydelse framgår av bilaga 1.
Ramdirektivet har ändrats tre gånger. Första gången genom kommissionens direktiv 2000/71/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av de mätmetoder som föreskrivs i bilagorna I, II, III och IV till artikel 10 i direktiv 98/70/EG. Andra gången genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring i direktiv 98/70/EG (se nedan under 4.2). Tredje gången genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av de bestämmelser i rättsakter som omfattas av förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget som avser de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter.
4.2 Särdirektivet 2003/17/EG
År 2003 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (särdirektivet). Syftet med särdirektivet är att ytterligare skärpa kraven för bensin och dieselbränslen i motorfordon. Samtidigt införs krav för det bränsle som används i mobila maskiner. De skärpta kraven bidrar till att gemenskapens luftkvalitetsnormer och därmed sammanhängande mål skall kunna uppfyllas. De skärpta kraven i särdirektivet innebär att svavelhalten minskas i allt bränsle. En kraftig minskning av svavelhalten kommer att möjliggöra en förbättring av bränsleeffektiviteten och leda till betydande minskningar i utsläppen av vanliga luftföroreningar från fordon. Fr.o.m. den 1 januari 2005 skall det, i tillräckliga mängder och med en lämplig geografisk täckning, finnas tillgång till bensin och dieselbränslen med en svavelhalt på högst 10 mg/kg. Fr.o.m. den 1 januari 2009 får bensin och dieselbränsle inte saluföras om det har en svavelhalt som är högre än 10 mg/kg.
Särdirektivet innehåller även en möjlighet för medlemsstaterna att anta bestämmelser om skattestimulanser. Särdirektivet i dess fullständiga lydelse framgår av bilaga 2.
5 Nuvarande svensk lagstiftning
Lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen innehåller regler om bensin och dieselolja och dessa bränslens indelning i miljöklasser. Miljöklasserna specificeras närmare i två bilagor till lagen, där bilaga 2 innehåller specifikationerna för bensin och bilaga 3 specifikationerna för dieselolja. Det finns två miljöklasser för bensin och tre för dieselolja, där det bränsle som innehåller de bästa specifikationerna från miljösynpunkt hänförs till miljöklass 1. Lagen innehåller också ett förbud mot saluförande av bensin eller dieselbrännolja som inte uppfyller de grundläggande specifikationerna för miljöklass 3. Samtliga krav avser endast bränslen avsedda för motorfordon.
I förordningen (1985:838) om motorbränslen finns ytterligare bestämmelser om bensin, dieselbrännolja och fotogen. I förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle regleras allt bränsle som har en svavelhalt som överstiger vad som är tillåtet enligt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner innehåller bestämmelser om buller- och avgaskrav för mobila maskiner. Lagen innehåller också ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet att använda visst bränsle. I lagen saknas dock bestämmelser motsvarande dem som finns i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med krav på viss miljöklass för det bränsle som används i mobila maskiner.
Lagen (1994:1776) om skatt på energi innehåller bl.a. bestämmelser om för vilka bränslen som energiskatt och koldioxidskatt skall betalas. Skatt skall exempelvis betalas för bensin som uppfyller kraven för miljöklasserna 1 och 2 i bilaga 2 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Skatt skall också betalas för eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen m.m. som inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350 (C, tillhörig miljöklass 1, 2 eller 3 i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
6 Förslag till ändringar i lagstiftningen
6.1 Definitioner
Vid en genomgång av definitionerna i ramdirektivet och särdirektivet samt motsvarande definitioner i de svenska författningarna på bränsleområdet framkommer att flera av bränsletermerna har flera olika definitioner utan att det egentligen finns något särskilt skäl till detta. För att undanröja den nuvarande otydligheten i och mellan bränsledefinitionerna i de svenska författningarna och i förhållande till definitionerna i EG-direktiven föreslås vissa ändringar av redaktionell karaktär och som innebär att definitioner införs i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen med konsekvensändringar i samma lag och i lagen (1994:1776). Definitionerna har endast betydelse för de berörda lagarna och underlättar förståelsen av dem.
6.1.1 Bensin
Regeringens förslag: Definitionen av motorbensin som finns i 1 § förordningen (1985:838) om motorbränslen tas in i 2 § lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Konsekvensändringar görs i 24 och 27 §§ samma lag. Hänvisningen i 2 § till direktiv 92/61/EEG byts ut mot en hänvisning till direktiv 2002/24 vilket har ersatt det förstnämnda direktivet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar i den här delen.
Skälen för regeringens förslag: I särdirektivet definieras bensin som alla flyktiga mineraloljor som är avsedda för användning i förbränningsmotorer med styrd tändning för framdrivning av fordon och som, efter senaste ändringen, i kombinerade nomenklaturen omfattas av KN-numren 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 och 2710 11 59. Före ändringen gällde följande KN-nummer: 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 respektive 2710 00 36. Termen motorbensin är inte särskilt definierad i direktiven.
I de svenska författningarna definieras inte vad som menas med termen bensin. Däremot definieras motorbensin i förordningen (1985:838) om motorbränslen som sådan bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombinerade nomenklaturen.
I Kombinerade nomenklaturen anges att de aktuella KN-numren avser motorbensin.
För att få enhetlighet mellan lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen och förordningen om motorbränslen bör definitionen av motorbensin flyttas från 1 § förordningen om motorbränslen till 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Konsekvensändringar görs i 24 och 27 §§ i samma lag.
Ramdirektiv 2002/24/EG har ersatt direktiv 92/61/EEG varför en följdändring görs i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
6.1.2 Diesel
Regeringens förslag: En definition av dieselbränsle tas in i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen med konsekvensändringar i samma lag och i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något särskilt att invända i den här delen.
Skälen för regeringens förslag: I särdirektivet definieras dieselbränsle som gasoljor som, efter senaste ändringen, omfattas av KN-nummer 2710 19 41 och som används för de motordrivna fordon som avses i direktiv 70/220/EEG och direktiv 88/77/EEG. Före ändringen gällde KN-nummer 2710 00 66. Dieselolja och dieselbrännolja definieras varken i särdirektivet eller i ramdirektivet.
I Kombinerade nomenklaturen anges att det aktuella KN-numret avser en sorts gasolja (dieselbrännolja).
I de befintliga svenska författningarna går det inte att urskilja någon enhetlig linje eller tydlig avgränsning mellan de använda termerna dieselolja, dieselbrännolja, dieselbränsle, gasoljor etc. För att undanröja otydlighet bör den använda terminologin förtydligas och så långt som möjligt bör termerna användas på ett enhetligt sätt. I lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen är det bara ett slags bränsle som avses. Det bränslet bör definieras i enlighet med vad som i särdirektivet avses med dieselbränsle. Termen dieselbränsle avser då sådan gasolja, innehållande högst 0,05 viktprocent svavel, som är avsedd för motorfordon. Detta innebär att termen dieselbrännolja i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen genomgående bör bytas ut mot termen dieselbränsle. Även termen dieselolja som används omväxlande med termen dieselbrännolja i bilaga 3 till lagen bör bytas ut mot termen dieselbränsle. En definition av dieselbränsle bör placeras i lagens andra paragraf. En konsekvensändring bör göras i 2 kap. 5 § lagen om skatt på energi, som innehåller en hänvisning till bilaga 3 i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen bör följaktligen begreppet dieselolja tas bort. I förtydligande syfte och i likhet med paragrafens första stycke preciseras bränslekategorin endast genom en hänvisning till den aktuella punkten i skattetabellen. Ändringarna är redaktionella.
6.2 Miljöklassystemet
Bestämmelser om indelning av bränslen i miljöklasser har funnits sedan 1991 för dieselolja och sedan 1994 för bensin. Miljöklass 3 är sämst och miljöklass 1 är bäst från miljösynpunkt. För bensin saknades länge en specifikation för miljöklass 1-bränslet, varför miljöklass 2 länge var den bästa kvaliteten. Från den 1 januari 2000 finns miljöklasserna 1 och 2 för både bensin och dieselolja. För dieselolja finns även miljöklass 3. Systemet har varit ytterst framgångsrikt genom att de bästa tillgängliga bränslena tagit dominerande marknadsandelar, vilket bidragit till sänkta utsläpp. De har också nått en bred acceptans bland såväl bränsleleverantörerna som allmänheten.
Bestämmelserna om specifikationerna för bränslen i olika miljöklasser finns i dag i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
6.2.1 Bensin
Regeringens förslag: Kraven i miljöklass 1 skärps från och med den 1 januari 2005 på så sätt att gränsvärdet för svavelhalten sänks till 10 mg/kg och för de aromatiska kolvätena till 35,0 volymprocent. Kraven i miljöklass 2 skärps från samma datum på så sätt att gränsvärdet för svavelhalten sänks till 10 mg/kg och de aromatiska kolvätena till 35,0 volymprocent. Av specifikationerna för miljöklass 2 och för alkylatbensin i miljöklass 1 framgår att gränsvärdet för svavelvärdet får uppgå till 50 mg/kg t.o.m. den 31 december 2008.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens men har en annan redaktionell utformning.
Remissinstanserna: Svenska Petroleuminstitutet (SPI) har framfört att eftersom alkylatbensin i praktiken är svavelfri kan svavelhalten sättas till högst 10 mg/kg redan i dag under förutsättning att svavelhalten i alkylatbensin blandad med tvåtaktsolja får uppgå till 50 mg/kg. Flera instanser, bl.a. Vägverket, SPI och BIL Sweden har noterat att det i den remitterade promemorian inte särskilt angavs i författningstext att motorbensin och dieselbränsle med de nya kraven enligt direktivet skall tillhandahållas med en lämpligt balanserad geografisk täckning.
Skälen för regeringens förslag: Genom ramdirektivet förbjöds all försäljning av blyhaltig bensin i gemenskapen från och med den 1 januari 2000. Från och med samma datum skulle medlemsstaterna tillåta försäljning av blyfri bensin med en maximal svavelhalt på 50 mg/kg och med maximalt 35,0 volymprocent aromatiska kolväten. I samma direktiv föreskrivs att det i medlemsstaterna från och med den 1 januari 2005 endast får säljas sådan blyfri bensin som uppfyller de nämnda gränsvärdena för bl.a. svavel och aromatiska kolväten.
Nuvarande miljöklass 1 i bilaga 2 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen uppfyller de gränsvärden för svavel som uppställs i ramdirektivet för sådan bensin som skall finnas tillgänglig för försäljning från och med den 1 januari 2000. Miljöklass 1 uppfyller dock inte ramdirektivets krav på aromatiska kolväten i samma bensin. Miljöklass 2 i bilaga 2 till samma lag motsvarar de krav för bensin som fanns före 2000 och som får försäljas fram till den 1 januari 2005.
I särdirektivet har kraven på innehållet i bensin skärpts och senast den 1 januari 2005 skall varje medlemsstat se till att blyfri bensin med en svavelhalt på högst 10 mg/kg saluförs inom dess territorium. Tillgången på denna bensin skall säkerställas genom en lämpligt balanserad geografisk täckning. Från den 1 januari 2009 får blyfri bensin saluföras endast om den har en svavelhalt på högst 10 mg/kg.
Svavelhalten för motorbensin i miljöklass 2 och alkylatbensin i miljöklass 1 får enligt särdirektivet uppgå till 50 mg/kg t.o.m. den 31 december 2008 varefter svavelhalten för dessa bränslen högst får uppgå till 10 mg/kg. Detta bör komma till uttryck genom att gränsvärdet anges till 10 mg/kg i tabellen i bilaga 2 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med upplysningen att svavelhalten får uppgå till 50 mg/kg till den 31 december 2008.
Direktivets krav på lämpligt balanserad geografisk täckning riktar sig till medlemsstaterna och Sverige har således en skyldighet att se till att tillgången på miljövänlig bensin får en lämpligt balanserad geografisk täckning. En sådan skyldighet bör inte åläggas enskilda leverantörer. Kravet kan uppfyllas på annat sätt än genom lagstiftning.
6.2.2 Dieselbränsle
Regeringens förslag: Bilaga 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen ändras på så sätt att högsta tillåtna svavelhalt i dieselbränslen för miljöklasserna 2 och 3 från och med den 1 januari 2009 är 10 mg/kg.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens men har en annan redaktionell utformning.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar i den här delen.
Skälen för regeringens förslag: De minimikrav som uppställs i ramdirektivet för dieselbränslen motsvaras av kraven på miljöklass 3 i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. I samma bilaga anges även de strängare krav som gäller för miljöklasserna 1 och 2.
De skärpta kraven i särdirektivet innebär att medlemsstaterna senast den 1 januari 2005 skall se till att dieselbränslen med en svavelhalt på högst 10 mg/kg saluförs inom dess territorium samt att medlemsstaterna senast den 1 januari 2009 skall se till att dieselbränslen får saluföras endast om svavelhalten är högst 10 mg/kg. Det första kravet är redan uppfyllt genom att nuvarande miljöklass 1 i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen innehåller ett krav på en svavelhalt på högst 10 mg/kg. Det andra kravet bör genomföras genom en ändring av bilaga 3 till lagen. För miljöklasserna 2 och 3 bör anges att högsta tillåtna svavelhalt från och med den 1 januari 2009 är 10 mg/kg.
6.2.3 Bränsle för mobila maskiner
Regeringens förslag: En ny paragraf tas in i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. Paragrafen fastställer kraven på dieselbränslen för mobila maskiner genom en hänvisning till bilaga 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Naturvårdsverket anser att det är bra att krav på miljöklassat bränsle införs för mobila maskiner men att det kan finnas skäl att mer explicit än i dag ställa krav på bensin vid drift av mobila maskiner.
Skälen för regeringens förslag: I ramdirektivet anges att medlemsstaterna får bestämma att den högsta fastställda svavelhalten för dieselbränslen också skall gälla för sådana gasoljor som används för motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg och i jordbrukstraktorer.
De svenska författningarna innehåller inget sådant krav. I sådana maskiner används dock i praktiken samma dieselbränsle som i bilar.
I särdirektivet skärps kraven på så sätt att medlemsstaterna skall se till att gasoljor för dessa maskiner och för jordbruks- och skogsbrukstraktorer har en svavelhalt som är mindre än 2 000 mg/kg. Senast den 1 januari 2008 skall den högsta tillåtna svavelhalten i gasoljor för dessa maskiner och traktorer vara 1 000 mg/kg. Särdirektivet ger dock utrymme för medlemsstaterna att fastställa en lägre gräns eller samma svavelhalt som föreskrivs i särdirektivet för dieselbränslen.
I mobila maskiner i Sverige används i dag framförallt bränsle motsvarande miljöklass 1 för diesel i mobila maskiner. Särskilt avser detta mobila maskiner med en effekt som är större än 19 kilowatt. I vissa mindre mobila maskiner såsom gräsklippare och utombordare på båtar används i viss utsträckning den från miljösynpunkt fördelaktiga alkylatbensinen.
Även om Sverige i praktiken redan uppfyller de krav som uppställs i denna del i särdirektivet medför direktivet att kraven behöver tas in i författningstexten i en ny paragraf i lagen om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. I den nya paragrafen bör kraven fastställas genom att en hänvisning görs till de krav som uppställs för dieselbränsle i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
6.3 Skatt på bränsle
Regeringens förslag: Bränsle som uppfyller de skärpta kraven för nya miljöklass 1 beskattas motsvarande dagens miljöklass 1-bränsle.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något särskilt att framföra i den här delen.
Skälen för regeringens förslag: I ramdirektivet men framförallt i särdirektivet framhålls att skattemässiga stimulansåtgärder har visat sig effektiva för att främja ett tidigt införande av bränslen av högre kvalitet i enlighet med nationella behov och prioriteringar och för att förkorta den övergångsperiod under vilken två olika bränslekvaliteter förekommer samtidigt på marknaden. I särdirektivet anges att användningen av skattemässiga åtgärder på lämplig nationell nivå och gemenskapsnivå bör främjas och uppmuntras.
I Sverige är miljöklasserna kopplade till en differentierad beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Skattedifferentieringen är sådan att den bästa miljöklassen har den lägsta skatten medan den sämsta miljöklassen har högst skatt. Detta har lett till att nästan all bensin och dieselolja som säljs i Sverige tillhör miljöklass 1. Övergången till bränslen i miljöklass 1 har lett till att utsläppen av hälsofarliga kolväten, kväveoxider och partiklar från vägtrafiken, inte minst från befintliga dieselfordon, har sänkts kraftigt.
I samband med genomförandet av särdirektivet föreslås miljöklasserna uppdateras med de nya strängare kraven. Det bränsle som uppfyller de skärpta kraven för nya miljöklass 1 kommer att beskattas motsvarande dagens miljöklass 1-bränsle.
Eftersom de nya kraven för dieselbränsle redan är uppfyllda i nuvarande miljöklass 1 kommer skatten inte att förändras för dieselbränsle.
6.4 Övrigt
I särdirektivet uppställs krav på att medlemsstaterna skall övervaka att de i direktivet uppställda villkoren för bensin- och dieselbränslen följs. Eftersom särdirektivet kräver att medlemsstaterna inte bara skall rapportera om bränslekvaliteten utan även att rapportera om volymerna bensin och dieselbränslen krävs att både kontrollen, tillsynen och rapporteringen till kommissionen utökas. Med anledning härav avser regeringen under hösten 2004 införa en ny bestämmelse i förordningen om motorbränslen som ålägger tillsynsmyndigheten att fullgöra den rapportering som avses i direktivet.
Genom särdirektivet införs en ny artikel i ramdirektivet om påföljder. Enligt den nya artikeln skall medlemsstaterna fastställa påföljder för överträdelse av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med direktivet. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Bestämmelsen är redan genomförd i svensk rätt genom den påföljdsregel som finns i 27 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Enligt denna paragraf skall den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra bensin eller dieselbrännolja enligt 24 § dömas till böter eller fängelse i högst två år.
6.5 Ikraftträdande
De nya kraven i miljöspecifikationerna skall enligt direktivet börja tillämpas den 1 januari 2005 varför de nya författningsbestämmelser som föranleds av direktivet föreslås träda i kraft då.
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
2 §
Hänvisningen till ramdirektivet 92/61/EEG ändras då det direktivet har ersatts med direktiv 2002/24/EG.
Definitionerna av termerna motorbensin och dieselbrännolja som nu finns i förordning (1985:838) om motorbränslen tas in i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Termerna används redan i lagen och övriga definitioner har placerats i lagen och inte i förordningen. Innebörden av motorbensin och dieselbrännolja uppdateras med nya KN-nummer i enlighet med särdirektivet. Termen dieselbrännolja behöver inte användas i lagen.
23 §
Specifikationerna för miljöklasserna i bilaga 2 och 3 till lagen uppdateras i enlighet med särdirektivet. Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att termen dieselbrännolja på samtliga ställen i lagen byts ut mot termen dieselbränsle samt att fotogen är ett dieselbränsle. Någon ändring i sak är inte avsedd.
24 §
Ändringen är en följd av att definitioner av termerna motorbensin och dieselbränsle har förts in i 2 §. Inte heller här är någon ändring i sak avsedd.
Bestämmelsen innebär ett förbud mot saluförande av bränslen med sämre miljöegenskaper än sådana som uppfyller den EG-rättsliga miniminivån. Exempelvis är försäljning av blyad bensin förbjuden. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet döms enligt 27 § till böter eller fängelse i högst två år.
27 §
I bestämmelsen straffbeläggs överträdelse av förbudet mot försäljning av bränslen med sämre miljöspecifikationer än vad som föreskrivs i 24 §.
Ändringen är en följd av att termen bensin byts ut mot termen motorbensin i 24 § samt att termen dieselbrännolja på samtliga ställen i författningen byts ut mot termen dieselbränsle. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Bilaga 2 och 3
Specifikationerna för miljöklasserna i bilaga 2 och 3 till lagen uppdateras i enlighet med särdirektivet.
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner
3 a §
Bestämmelsen är ny. Den bygger på den skyldighet som i särdirektivet åläggs medlemsstaterna att se till att bränsle för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg samt jordbruks- och skogsbrukstraktorer som saluförs på medlemsstatens territorium skall ha en svavelhalt som är mindre än 2 000 mg/kg. I särdirektivet anges dessutom att medlemsstaterna får fastställa en lägre gräns eller samma svavelhalt som föreskrivs för dieselbränslen för motorfordon. Det bränsle som i dag används i Sverige i mobila maskiner uppfyller normalt de krav som uppställs i miljöklass 1 för dieselbränsle i motorfordon. För att förtydliga att Sverige uppställer samma krav på bränsle i mobila maskiner som på dieselbränsle i motorfordon lagfästs detta. I paragrafen görs en hänvisning till de miljöspecifikationer som uppställs för dieselbränsle i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
2 kap. 5 §
Ändringen i paragrafens andra stycke är en följdändring med anledning av att termen dieselolja byts ut i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. I stället för att byta ut termen dieselolja mot termen dieselbränsle preciseras bränslekategorin genom en hänvisning till den aktuella punkten i skattetabellen. Detta görs i förtydligande syfte och för att få överensstämmelse med hänvisningen till samma tabell i paragrafens första stycke. Förtydligandet i andra styckets första mening gör andra meningen i samma stycke överflödig. Sista meningen stryks således. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG
I denna bilaga återges Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EUT L 350, 28.12.1998 s. 58, Celex 31998L0070).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG
I denna bilaga återges Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG av den 3 mars 2003 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 76, 22.3.2003 s. 10, Celex 32003L0017).
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Härigenom föreskrivs att 2, 23, 24 och 27 §§ samt bilagorna 2 och 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
I denna lag avses med
ramdirektiv: rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa19 och rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon20,
särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,
typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,
tillverkare: den som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser,
utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,
fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning och väsentliga konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,
motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktionsaspekter,
fordonssystem: ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven i något av särdirektiven,
komponent: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgodkännas separat oberoende av fordonet, om ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,
separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat men då endast i samband med en specificerad fordonstyp, förutsatt att ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,
tung buss: buss med en totalvikt av över 3 500 kilogram.
motorbensin: bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och
dieselbränsle: bränsle som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 25 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 och som är avsett att användas i sådana motorfordon som avses i rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/80/EG, och rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/27/EG.
I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
23 §
Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådan bensin delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Dieselbrännolja och fotogen, med undantag för flygfotogen, som är avsedd för motordrift skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.
Dieselbränsle skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.
24 §
Bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/875, men som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2, får inte saluföras.
Dieselbrännolja som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87 och som är avsedd att användas i sådana motorfordon som avses i direktiv 70/220/EEG och 88/77/EEG, men som inte uppfyller miljöspecifikationerna för miljöklass 3, får inte saluföras.
Motorbensin som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2 och dieselbränsle som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 3 får inte saluföras.
27 §
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra bensin eller dieselbrännolja enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra motorbensin eller dieselbränsle enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Miljöklasser för bensin
Krav
Miljö-
klass 1
Motor-
bensin
Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin
Miljö-
klass 2
Researchoktantal, lägst
95
(
95
Motoroktantal, lägst
85
(
85
Ångtryck enligt Reid, högst kilopascal
70a/95b
65
70a/95b
Ångtryck enligt Reid, lägst kilopascal
45a/65b
50
(
Destillation:
( Förångat vid 70ºC, volymhalt procent
(
15(42
(
( Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent
47a/50b
46c
46
( Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent
(
72c
(
( Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent
75
(
75
( Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent
(
95
(
Slutkokpunkt, högstºC
205
200
(
Olefiner, högst volymhalt procent
13,0
0,5
18,0d
Aromater, högst volymhalt procent
42,0
0,5
42,0
Bensen, högst volymhalt procent
1,0
0,1
1,0
Cykloalkaner, högst volymhalt procent
(
0,5
(
n-Hexan, högst volymhalt procent
(
0,5
(
Syre, högst masshalt procent
2,7
(
2,7
Oxygenater:
( Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas
3
(
3
( Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt
5
(
5
( Isopropylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Tertiär-butyalkohol, högst volymhalt procent
7
(
7
( Isobutylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Etrar som innehåller 5 eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent
15
(
15
Andra oxygenatere, högst volymhalt procent
10
(
10
Svavel, högst milligram per kilogram
50
50
150
Bly, högst gram per liter
0,005
0,002
0,005
Fosfor
Inte mätbar
(
(
Densitet vid 15ºC,
kilogram per kubikmeter
(
680-720
Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.
a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
c Om temperaturökningen i intervallet 45(72 procent förångat understiger tio grader C gäller i stället att T50(värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.
d Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.
e Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.
Föreslagen lydelse
Miljöklasser för bensin
Krav
Miljö-
klass 1
Motor-
bensin
Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin
Miljö-
klass 2
Researchoktantal, lägst
95
(
95
Motoroktantal, lägst
85
(
85
Ångtryck, högst kilopascal
70a/95b
65
70a/95b
Ångtryck, lägst kilopascal
45a/65b
50
(
Destillation:
( Förångat vid 70ºC, volymhalt procent
(
15(42
(
( Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent
47a/50b
46c
46
( Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent
(
72c
(
( Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent
75
(
75
( Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent
(
95
(
Slutkokpunkt, högstºC
205
200
(
Olefiner, högst volymhalt procent
13,0
0,5
18,0d
Aromater, högst volymhalt procent
35,0
0,5
35,0
Bensen, högst volymhalt procent
1,0
0,1
1,0
Cykloalkaner, högst volymhalt procent
(
0,5
(
n-Hexan, högst volymhalt procent
(
0,5
(
Syre, högst masshalt procent
2,7
(
2,7
Oxygenater:
( Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas
3
(
3
( Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt
5
(
5
( Isopropylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Tertiär-butyalkohol, högst volymhalt procent
7
(
7
( Isobutylalkohol, högst volymhalt procent
10
(
10
( Etrar som innehåller 5 eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent
15
(
15
Andra oxygenatere, högst volymhalt procent
10
(
10
Svavel, högst milligram per kilogram
10
50f
50f
Bly, högst gram per liter
0,005
0,002
0,005
Fosfor
Inte mätbar
(
(
Densitet vid 15ºC, kilogram per kubikmeter
(
680-720
Bensin i miljöklass 1 motorbensin skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.
a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
c Om temperaturökningen i intervallet 45(72 procent förångat understiger tio celsiusgrader gäller i stället att T50(värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.
d Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.
e Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationskokpunkt inte överstiger den destillationskokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.
f Fr.o.m. den 1 januari 2009 är högsta tillåtna svavelhalt 10 milligram per kilogram.
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Miljöklasser för dieselolja
Krav
Miljöklass 1
Miljöklass 2
Miljöklass 3
Cetanindex, lägst
50
47
(
Cetantal, lägst
51a
51a
51
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter
800
800
(
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter
820
820
845
Destillation:
( begynnelsekokpunkt, lägst ºC
180
180
(
( vid 95 procent destillat, högst ºC
285
295
360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
5
20
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
Inte mätbarb
0,1b
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent
(
(
11c
Svavel, högst milligram per kilogram
10
50
350
a Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.
b Enligt Svensk Standard 15 51 16.
c Enligt IP 391.
Föreslagen lydelse
Miljöklasser för dieselbränsle
Krav
Miljöklass 1
Miljöklass 2
Miljöklass 3
Cetanindex, lägst
50
47
(
Cetantal, lägst
51a
51a
51
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter
800
800
(
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter
820
820
845
Destillation:
( begynnelsekokpunkt, lägst ºC
180
180
(
( vid 95 procent destillat, högst ºC
285
295
360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
5
20
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent
Inte mätbarb
0,1b
(
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent
(
(
11c
Svavel, högst milligram per kilogram
10
50d
50d
a Gäller dieselbränslen som omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.
b Enligt Svensk Standard 15 51 16.
c Enligt IP 391.
d Fr.o.m. den 1 januari 2009 är högsta tillåtna svavelhalt 10 milligram per kilogram.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner skall införas en ny paragraf, 3 a §, och närmast före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Bränslen
3 a §
Dieselbränsle som är avsett att användas i mobila maskiner och som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/8721 får inte saluföras om det inte uppfyller villkoren för miljöklass 3 enligt bilaga 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
5 §22
Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 anges i bilaga 2 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för dieselolja som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b anges i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Dessa krav tillämpas även för andra bränslen som beskattas enligt nämnda lagrum.
Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b anges i bilaga 3 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Förteckning över remissinstanserna
Konsumentverket, Kommerskollegium, Naturvårdverket, Sjöfartsverket, Svenska Petroleum Institutet, Vägverket, AVL Motortestcenter, BIL Sweden, Bussbranschens riksförbund, Gröna bilister, Husqvarna AB, Motormännens riksförbund, STEM, Stiga/Global Garden Products Sweden AB, Svensk Handel och Tjänsteföretagen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Sveriges åkeriföretag, Vinnova
Miljödepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 2004
Närvarande: Statsministern Persson, ordförande, statsråden Engqvist, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Lövdén, Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg.
Föredragande: Lena Sommestad
Regeringen beslutar proposition Kvaliteten på bensin och dieselbränslen
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lag om ändring i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Lag om ändring i lagen om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner
Lag om ändring i lagen om skatt på energi
32003L0017
32003L0102
32003L0077
32002L0024
32002L0080
32001L0027
31988L0077
31987R2658
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 76, 22.3.2003, s. 10, Celex 32003L0017).
2 EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).
3 EGT L 115, 10.8.1992, s. 72 (Celex 31992L0061).
4 EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).
5 EUT L 321, 6.12.2003, s. 15 (Celex 32003L0102).
6 EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).
7 EUT L 211, 21.8.2003, s. 24 (Celex 32003L0077).
8 EGT L 256, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).
9 EGT L 76, 4.6.1970, s. 1 (Celex 31970L0220).
10 EGT L 291, 28.10.2002, s. 20 (Celex 32002L0080).
11 EGT L 36, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077).
12 EGT L 107, 18.4.2001, s. 10 (Celex 32001L0027).
13 EGT L 156, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).
14 EGT L 76, 6.4.1970, s. 1 (Celex 31970L0220).
15 EGT L 36, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077).
16 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (EUT L 76, 22.3.2003, s. 10, Celex 32003L0017).
17 EGT L 156, 7.9.1987, s.1 (Celex 31987R2658).
18 Senaste lydelse 2001:1081.
19 EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).
20 EGT L 115, 10.8.1992, s. 72 (Celex 31992L0061).
21 EGT L 156, 7.9.1987, s.1 (Celex 31987R2658).
22 Senaste lydelse 2001:1081.
Prop. 2004/05:9
2
1
Prop. 2004/05:9
Bilaga 1
Prop. 2004/05:9
Bilaga 1
Prop. 2004/05:9
Bilaga 2
Prop. 2004/05:9
Bilaga 2
Prop. 2004/05:9
Bilaga 3
Prop. 2004/05:9
Bilaga 3
Prop. 2004/05:9
Bilaga 4
Prop. 2004/05:9