Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2004/05:18 Handel med utsläppsrätter II Prop. 2004/05:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 september 2004 Göran Persson Leif Pagrotsky (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att en ny lag införs med bestämmelser om handel med utsläppsrätter för koldioxid. Den föreslagna lagen innebär ett fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid. Det följer av lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid att en verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet senast den 1 januari 2005 måste inneha ett tillstånd till att släppa ut koldioxid för att ha rätt att bedriva verksamhet vid anläggningar som medför utsläpp av koldioxid. Utsläppsrätterna kommer att utfärdas efter ansökan om tilldelning för de verksamheter som har tillstånd till att släppa ut koldioxid och som därmed ingår i den s.k. handlande sektorn. Verksamhetsutövaren måste för varje år kunna redovisa tillräckligt antal utsläppsrätter för de utsläpp av koldioxid som gjorts från en anläggning som omfattas av systemet. Den föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter avses ersätta lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid, vars bestämmelser överförs till den nya lagen, och innehåller därutöver kompletterande bestämmelser bland annat om registerföring av handel med utsläppsrätter. Genom förslagen genomförs ett EG-direktiv, nämligen direktivet 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet). Lagförslagen följer av handelsdirektivet och den fortsatta process som sker inom Europeiska kommissionen med anledning av detta. Lagförslagen kommer även att komplettera regleringen i en anslutande gemenskapsrättslig rättsakt, Europeiska kommissionens registerförordning. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Förslag till lagtext 5 2.1 Förslag till lag om handel med utsläppsrätter 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken 17 2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 19 2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 22 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 23 3 Ärendet och dess beredning 24 4 Direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser 25 4.1 Bakgrund 25 4.2 Handelsdirektivets närmare innebörd 26 4.3 Det fortsatta lagstiftningsarbetet 30 5 Regeringens förslag till lag om handel med utsläppsrätter 31 5.1 Tillstånd till utsläpp av koldioxid 32 5.2 Tilldelning av utsläppsrätter 34 5.3 Organisationen för tillstånds- och tilldelningsbeslut 36 5.4 Marknaden för handel med utsläppsrätter 37 5.5 Utsläppsrättens rättsliga status 38 5.6 Övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp 41 5.6.1 Övervakning och rapportering 41 5.6.2 Verifiering 42 6 Registerfrågor 46 6.1 Allmänt om register 46 6.2 Registersystemet 48 6.3 Organisatoriska frågor 50 6.4 Registrering av utsläppsrätter 51 6.4.1 Upprättande av vissa konton m.m. 51 6.4.2 Utfärdande av utsläppsrätter 52 6.4.3 Registrering av återlämnande och annullering av utsläppsrätter 54 6.4.4 Registrering av utmätning, konkurs, betalningssäkring och kvarstad 56 6.4.5 Rättelse av registrering 58 6.4.6 Rättsverkningar av registrering 58 6.4.7 Behandling av personuppgifter och sekretess i utsläppsrättsregistret 60 6.4.8 Pantsättning av utsläppsrätter och förvaltarregistrering 64 7 Straff, förverkande, andra sanktioner samt skadestånd 66 7.1 Straff 66 7.2 Andra sanktioner 68 7.3 Skadestånd 69 8 Tillsyn och överklagande 72 8.1 Tillsyn 72 8.2 Överklagande 73 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 74 10 Skatte- och redovisningsmässiga konsekvenser 75 11 Finansiering av handelssystemet 78 12 Handelsperioden 2008-2012 79 12.1 Fördelningsprinciper 79 12.2 Handelssystemets omfattning 80 13 Förslagets konsekvenser 81 14 Författningskommentarer 86 14.1 Förslaget till lag om handel med utsläppsrätter 86 14.2 Förslaget till ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken 108 14.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 109 14.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 110 14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 111 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG 112 Bilaga 2 Commission Regulation No 000/2004/EC of xx/xx/2004 for a standardised and secured system of registries (registerförordningen) 127 Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet SOU 2004:62 236 Bilaga 4 Utredningens lagförslag 247 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 268 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 270 Bilaga 7 Lagrådets yttrande 286 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 2004 296 Rättsdatablad 297 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen dels bemyndigar regeringen att öppna de nationella konton som krävs för handhavande av Sveriges andel av utsläppsrätter (avsnitt 6.2), dels antar regeringens förslag till 1. lag om handel med utsläppsrätter, 2. lag om ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken, 3. lag om ändring i utsökningsbalken, 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 2 Förslag till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § Genom lagen regleras förutsättningarna för handel med rätt att släppa ut koldioxid (utsläppsrätter). Lagen innehåller bestämmelser om tillstånd till utsläpp av koldioxid samt om tilldelning, registrering och redovisning av utsläppsrätter. 2 § I denna lag förstås med anläggning: en fast teknisk enhet där det bedrivs en eller flera verksamheter som ger upphov till utsläpp som kräver tillstånd enligt denna lag, inklusive all annan därmed direkt förknippad verksamhet, som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar, handelsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG1, utsläpp av koldioxid: frigörande i atmosfären av koldioxid från källor belägna inom en anläggning, verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, handelsperiod: treårsperioden år 2005-2007 och femårsperioder med start första gången år 2008. 2 kap. Tillstånd till utsläpp av koldioxid Allmänt om tillstånd 1 § Utsläpp av koldioxid får inte ske utan tillstånd enligt denna lag, om utsläppet sker från 1. förbränningsanläggning med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller anläggning som är ansluten till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, 2. mineraloljeraffinaderi, 3. koksverk, 4. anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller, 5. anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra typer av ugnar, produktion av glas samt tillverkning av keramiska produkter genom bränning, samt 6. anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa. Anläggningar enligt första stycket 2-6 omfattas av tillståndsplikten om de överskrider kapacitetsgränserna enligt föreskrifter som meddelats enligt denna lag eller med stöd av 2 kap. lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Första stycket gäller inte anläggning eller del av anläggning som används endast för forskning eller utveckling samt provning av nya produkter eller nya processer. Det gäller inte heller anläggning för hantering av farligt avfall eller hushållsavfall. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även anläggningar med lägre kapacitet än vad som följer av 1 § skall omfattas av tillståndsplikten, om sådana föreskrifter är förenliga med handelsdirektivet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att produktionskapaciteten skall räknas samman när samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom samma sektor och inom samma anläggning eller på en och samma plats. Regeringen får i det enskilda fallet ge dispens från tillståndsplikt enligt 1 §, om Europeiska kommissionen har medgett ett tillfälligt undantag enligt artikel 27 i handelsdirektivet. 3 § Frågor om tillstånd till utsläpp av koldioxid prövas efter ansökan av verksamhetsutövaren av den tillståndsmyndighet som regeringen bestämmer. Ansökan om tillstånd 4 § Ansökan om tillstånd skall ges in till tillståndsmyndigheten. En ansökan skall innehålla uppgifter om 1. anläggningen och de verksamheter som bedrivs, inklusive den teknik som används, 2. råvaror och insatsvaror vars användning sannolikt kommer att ge upphov till utsläpp av koldioxid, 3. anläggningens utsläppskällor av koldioxid, 4. de åtgärder som planeras för övervakning och rapportering, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Tillstånd och villkor 5 § Tillstånd till utsläpp av koldioxid skall lämnas, om det för anläggningen finns erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning, samt om verksamhetsutövaren bedöms kunna övervaka och rapportera verksamhetens utsläpp av koldioxid på ett tillförlitligt sätt. 6 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid får omfatta en eller flera anläggningar på samma plats om anläggningarna drivs av samma verksamhetsutövare. Ett tillstånd får avse en del av en anläggning. 7 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid skall förenas med villkor om skyldighet för verksamhetsutövaren att övervaka och rapportera utsläppen i enlighet med vad som följer av 5 kap. och att överlämna utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Förändring av anläggning 8 § Verksamhetsutövaren skall till tillståndsmyndigheten omedelbart anmäla planerad förändring av anläggningens eller verksamhetens art eller funktion och utvidgning av anläggningen eller verksamheten, om ändringen eller utvidgningen i mer än ringa omfattning kan påverka utsläppen av koldioxid. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av den eller de verksamheter som bedrivs vid anläggningen, skall den nye verksamhetsutövaren omgående anmäla detta till tillståndsmyndigheten. 9 § Tillståndsmyndigheten skall pröva om en förändring eller utvidgning av anläggningen eller verksamheten eller om ett byte av verksamhetsutövare gör det nödvändigt att förena tillståndet med ändrade eller nya villkor om övervakning och rapportering. Om myndigheten finner att ändrade eller nya villkor behövs och de förutsättningar som anges i 5 § är uppfyllda, skall myndigheten ersätta det tidigare tillståndet med ett nytt tillstånd. Återkallelse av tillstånd 10 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd till utsläpp av koldioxid om 1. ett villkor som tillståndet är förenat med inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art, 2. en verksamhetsutövare i annat fall allvarligt åsidosätter vad som föreskrivs om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter, 3. erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning saknas, eller om 4. en ny verksamhetsutövare inte uppfyller de krav som följer av 5 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. 11 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen kan tillståndsmyndigheten återkalla tillstånd enligt denna lag eller ändra eller upphäva villkor i sådant tillstånd i enlighet med artikel 24.1 i handelsdirektivet. 3 kap. Nationell fördelningsplan och tilldelning av utsläppsrätter Nationell fördelningsplan 1 § Regeringen skall inför varje handelsperiod i enlighet med principer som riksdagen fastställer och med beaktande av handelsdirektivet upprätta en nationell fördelningsplan över det sammanlagda antal utsläppsrätter som avses bli fördelade för perioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. 2 § Den som avser att för en kommande handelsperiod driva eller fortsätta att driva tillståndspliktig verksamhet skall inför upprättandet av fördelningsplanen ge in uppgifter till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för respektive anläggning baserade på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. 3 § Den av regeringen enligt 1 § upprättade fördelningsplanen skall offentliggöras och anmälas till kommissionen senast arton månader före handelsperiodens början. Regeringen skall senast tolv månader före handelsperiodens början, på grundval av den av Europeiska kommissionen granskade nationella fördelningsplanen, fastställa det sammanlagda antal utsläppsrätter som kommer att fördelas för perioden. Tilldelning av utsläppsrätter 4 § Utsläpp av koldioxid som görs med stöd av tillstånd enligt denna lag skall täckas av sådana utsläppsrätter som avses i detta kapitel. En verksamhetsutövare som har tillstånd till utsläpp enligt 2 kap. skall efter ansökan utan betalning tilldelas överlåtbara utsläppsrätter för den eller de anläggningar som omfattas av tillståndet. En verksamhetsutövare som inte har tillstånd enligt 2 kap. kan få en tilldelning av utsläppsrätter som är beroende av att ett sådant tillstånd meddelas. Om verksamhetsutövaren har fler än en anläggning, skall tilldelning göras för var och en av anläggningarna. 5 § Varje utsläppsrätt medför rätt att släppa ut ett ton koldioxid under en fastställd period i enlighet med bestämmelserna i denna lag och med föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. En utsläppsrätt är överlåtbar till fysiska och juridiska personer, om inte annat följer av denna lag eller av artikel 12.1 i handelsdirektivet. 6 § Regeringen skall meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter, grundade på den nationella fördelningsplan som avses i 3 kap. 3 § andra stycket. 7 § Om det enligt Europeiska kommissionens bedömning föreligger omständigheter som är att anse som force majeure kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tilldela en verksamhetsutövare icke överlåtbara utsläppsrätter. 8 § Frågor om tilldelning av utsläppsrätter prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. 4 kap. Registrering av utsläppsrätter Utsläppsrättsregister och anläggningsregister 1 § Bestämmelser om kontoföring av utsläppsrätter i ett utsläppsrättsregister finns i Europeiska kommissionens förordning 000/2004, av den dd/mm/2004, om ett standardiserat och säkert system av register1 i enlighet med handelsdirektivet. Ett anläggningsregister skall upprättas över de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna lag. Utsläppsrättsregistret och anläggningsregistret skall föras av den myndighet som regeringen bestämmer (kontoföringsmyndigheten). Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter. Utfärdande av och giltighet för utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt är giltig enbart under den handelsperiod för vilken den är utfärdad. 3 § Utsläppsrätter som tilldelats för befintliga anläggningar skall utfärdas med lika antal för vart och ett av de år som handelsperioden omfattar. Utsläppsrätter skall utfärdas till nya deltagare i handelssystemet den 28 februari varje år med start kalenderåret efter det år som anläggningen tagits i drift. Utsläppsrätter skall utfärdas för varje år i handelsperioden. Utsläppsrätter får dock inte utfärdas om tillstånd till utsläpp av koldioxid återlämnats eller återkallats enligt 2 kap. 10 §. 4 § Vid första utfärdandet av utsläppsrätter till nya deltagare får tilldelningsbeslutet enligt 3 kap. 4 § korrigeras om faktisk driftstart uteblir eller försenas jämfört med angiven planerad driftstart. Ansökan om registrering m.m. 5 § En ansökan om personligt konto eller en ansökan om registrering i utsläppsrättsregistret skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver. 6 § En ansökan om registrering av överlåtelse skall göras av överlåtaren och skall innehålla uppgifter om 1. den registrering som begärs, 2. överlåtarens namn, identifieringsnummer och postadress, 3. förvärvarens namn, identifieringsnummer och postadress samt 4. de konton som berörs av överlåtelsen. 7 § Om en ansökan om registrering enligt 5 § inte uppfyller de krav som anges där eller i de föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen, skall ansökan avvisas. 8 § Om en ansökan om personligt konto enligt 5 § eller om registrering av överlåtelse enligt 6 § inte uppfyller de krav som anges i 5 respektive 6 §, skall sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan. Kontoföringsmyndigheten skall avvisa ansökningen, om ett föreläggande om komplettering inte följs. 9 § Kontoföringsmyndigheten skall avslå en ansökan om registrering 1. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 11 eller 12 §, 2. om den registrering som ansökan avser inte godkänns därför att den inte är förenlig med befintliga registreringar i Europeiska kommissionens centrala register. 10 § När kontoföringsmyndigheten vidtagit en registreringsåtgärd i utsläppsrättsregistret skall kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 5 § får även underrättelsen överföras elektroniskt. Om registrering i vissa fall 11 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att någon som finns antecknad i utsläppsrättsregistret har gått i konkurs, skall en anteckning om detta göras på berörda konton. 12 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att en utsläppsrätt har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring skall en anteckning om detta göras på det konto där utsläppsrätten finns registrerad. 13 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i 12 § har upphävts eller återgått, skall en anteckning enligt 11 eller 12 § tas bort. Rättsverkan av en registrering 14 § En kontoinnehavare skall, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto. Personuppgifter 15 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av utsläppsrätter i utsläppsrättsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i utsläppsrättsregistret. 16 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och a) som avser utsläppsrätter som registreras i utsläppsrättsregistret, b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av utsläppsrätter, samt 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. Övrigt om registret 17 § Kontoföringsmyndigheten skall på begäran lämna ut uppgift i utsläppsrättsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till utsläppsrättsregistret. 18 § Kontoföringsmyndigheten skall årligen, senast den 31 januari, underrätta en innehavare av ett konto i utsläppsrättsregistret om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår. 19 § En uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret, skall rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart onödigt. Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller istället för första stycket bestämmelserna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Avgift för konto 20 § För upprättande och förande av konto i utsläppsrättsregistret har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Avgiften får inte vara så beskaffad att den belastar verksamheter med tillståndsplikt enligt denna lag eller baseras på kostnader för löpande transaktioner. 5 kap. Övervakning och rapportering av utsläpp av koldioxid 1 § En verksamhetsutövare är skyldig att genom beräkning eller mätning övervaka sina utsläpp av koldioxid och varje år ge in en enligt 4 § verifierad rapport om utsläppen. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. 2 § Rapporten skall för varje anläggning innehålla 1. en beskrivning av de mät- eller beräkningsmetoder som används, inklusive en uppgift om sammanlagda utsläpp och om mätningens eller beräkningens säkerhet, och 2. uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om övervakning och rapportering. Ackrediterad kontrollör 4 § Verifiering av en rapport enligt 1 § skall utföras av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall ställas på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. 6 kap. Redovisning av utsläppsrätter Överlämnande av utsläppsrätter 1 § En verksamhetsutövare skall för varje anläggning senast den 30 april till kontoföringsmyndigheten överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen under närmast föregående kalenderår. Utsläppsrätter som utfärdats av en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen får användas för att fullgöra en verksamhetsutövares skyldighet enligt första stycket. Annullering av utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt skall annulleras 1. när den överlämnats för att uppfylla skyldigheten i 1 § första stycket, 2. när den inte längre är giltig på grund av att handelsperioden som den har utfärdats för löpt ut, eller 3. när innehavaren av en utsläppsrätt begär att den skall annulleras. 3 § En utsläppsrätt får inte annulleras för att fullgöra skyldigheten enligt 1 § första stycket eller på innehavarens egen begäran enligt 2 § första stycket 3, om utsläppsrätten har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. Hinder för överlåtelse 4 § Kontoföringsmyndigheten skall se till att en verksamhetsutövare, som under ett visst år inte har uppfyllt sin skyldighet enligt 5 kap. 1 § att lämna en verifierad rapport beträffande sina utsläpp från föregående år inte kan överlåta utsläppsrätter från sitt konto så länge en verifierad rapport inte föreligger. 7 kap. Tillsyn 1 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av den tillsynsmyndighet som regeringen bestämmer. 2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite. 3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite. 4 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till anläggningar som avses i denna lag samt till lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. 5 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. 8 kap. Straff, förverkande, andra sanktioner och skadestånd Straff och förverkande 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. driver verksamhet som medför utsläpp av koldioxid utan att inneha erforderligt tillstånd enligt denna lag, 2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. som skulle kunna föranleda att tillstånd meddelas på felaktiga grunder, 3. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport enligt 5 kap. 1 §, 4. underlåter att göra anmälan i de fall anmälningsskyldighet föreligger enligt 2 kap. 8, eller 5. lämnar oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. 4 § och därigenom skulle kunna föranleda att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas. I ringa fall döms inte till ansvar. 2 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. 3 § Den som överträtt ett vitesföreläggande får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet. 4 § Om det inte är uppenbart oskäligt skall utbyte av brott enligt denna lag förklaras förverkat. Andra sanktioner 5 § Tillsynsmyndigheten skall besluta om att offentliggöra namnen på de verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om förfarandet vid offentliggörandet. 6 § En verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § skall till staten betala en avgift i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte överlämnats. Avgiften skall, såvitt gäller handelsperioden 2005-2007, uppgå till ett belopp som motsvarar 40 euro per ton koldioxid som släpps ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter för. För efterföljande handelsperioder skall beloppet motsvara 100 euro. Värdet i svenska kronor bestäms utifrån eurons värde den 1 maj det år överlämnandet skall ske. 7 § En verksamhetsutövare som betalat avgift enligt 6 § är inte befriad från sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § att överlämna utsläppsrätter till kontoföringsmyndigheten, när denne skall överlämna utsläppsrätter för det efterföljande kalenderåret. 8 § Frågor om uttagande av avgift enligt 6 § prövas av tillsynsmyndigheten. Skadestånd 9 § Den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt, eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. 10 § Den som lider skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 4 kap. 20 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. 11 § Utöver vad som följer av 9 § gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag. 12 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 9 och 10 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer. 9 kap. Överklagande 1 § Beslut av tillståndsmyndigheten om tillstånd enligt 2 kap. får överklagas hos miljödomstolen. I 23 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om överklagande av miljödomstolens domar och beslut. 2 § Beslut om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap., beslut enligt 4 kap. 4 §, begäran som förenats med vite enligt 7 kap. 2 §, föreläggande som förenats med vite enligt 7 kap. 3 §, samt beslut om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § eller om avgift enligt 8 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 3 § Kontoföringsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 4, 7, 8 eller 20 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 4 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas. 5 § Beslut i frågor om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. Offentliggörandet får dock ske tidigast när tiden för överklagande av myndighetens beslut löpt ut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. 2. Om en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. kommit in till tillståndsmyndigheten men ärendet inte avgjorts före den 1 januari 2005, får tillståndsmyndigheten besluta att utsläpp av koldioxid tills vidare får ske trots att tillståndsfrågan inte slutligt har avgjorts. Ett sådant beslut skall förenas med villkor om rapportering av utsläpp och om överlämnande av utsläppsrätter. 3. Mål och ärenden där handläggningen påbörjats före ikraftträdandet av denna lag skall handläggas och bedömas enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken dels att 4 kap. 30 § istället för dess lydelse enligt lagen (2004:84) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2004:84) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 30 § Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rätigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltare om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller för en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. Denna lag träder ikraft den 1 april 2005. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 30 § 1 Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltare om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller för en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rätigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller för en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. 6 kap. 2 § 1 Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall tagas i förvar. Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, skall kronofogdemyndigheten begära att Lantmäteriverket beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att verket utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag. Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag skall säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller vid utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. Denna lag träder i kraft i fråga om 4 kap. 30 § den 1 april 2005 och i övrigt den 1 januari 2005. 2.4 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 29 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 29 § 1 Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada. Detsamma gäller i verksamhet som avser förande av utsläpps-rättsregister enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att det i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 och 15 §§, samt närmast före 11 kap. 14 § en ny rubrik med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Utsläppsrätter 11 kap. 14 § Kontrolluppgift skall lämnas om innehav av utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet innehavda utsläppsrätter vid årets utgång. 15 § Kontrolluppgift skall lämnas om avyttring av utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläppsrätter samt försäljnings-priset. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. 3 Ärendet och dess beredning Den 23 oktober 2001 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter inom EU (KOM 2001/581). Den 22 juli 2003 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser1 (handelsdirektivet), bilaga 1. Genom s.k. kommittologiförfarande beslutade Europeiska kommissionens kommitté för klimatförändringar den 24 juni 2004 om en förordning för ett standardiserat och säkert system av register i enlighet med handelsdirektivet och Europaparlamentets och rådets beslut 280/2004/EG (registerförordningen), bilaga 2. Förordningen kommer att antas av Europeiska kommissionen under hösten 2004. I propositionerna Sveriges klimatstrategi (prop. 2001/02:55) och Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) redovisade regeringen sin avsikt att göra nödvändiga förberedelser för en svensk tillämpning av Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer. Dessa utgörs av handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Förberedelserna skulle bl.a. avse ett internationellt och ett nationellt system för handel med utsläppsrätter samt beakta utvecklingen inom EU och i synnerhet Östersjöområdet. Regeringen redovisade sin avsikt att ha ett nationellt system på plats senast år 2005. I juli 2001 beslöt regeringen om direktiv till en delegation med parlamentarisk sammansättning i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir. 2001:56). Delegationen tog namnet FlexMex2-utredningen. Den 4 juni 2003 lämnade utredningen sitt första delbetänkande Handla för bättre klimat till regeringen (SOU 2003:60). Den 4 december 2003 presenterade regeringen sina riktlinjer för genomförandet av direktivet i Sverige i propositionen 2003/04:31 Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter med växthusgaser. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 10 mars 2004 (bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). Den 5 december 2003 lämnade FlexMex2-utredningen sitt andra delbetänkande Handla för bättre klimat - tillstånd och tilldelning m.m. (SOU 2003:120) till regeringen. Den 15 april 2004 lämnade regeringen sitt förslag till lag om utsläpp av koldioxid, i propositionen 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 23 juni 2004 (bet. 2003/04:MJU19, rskr. 2003/04:281). Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2004. FlexMex2-utredningen lämnade den 22 april 2004 sitt tredje delbetänkande Handla för bättre klimat - handel med utsläppsrätter 2005-2007 m.m. (SOU 2004:62) till regeringen. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Utredningens lagförslag finns i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2004/3731/ESB). Ett kompletterande utskick gjordes och ett remissmöte över betänkandet hölls med inbjudna remissinstanser den 22 juni 2004. Lagrådet Regeringen beslutade den 9 september 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har föreslagit vissa justeringar och regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter i avsnitten 5.2, 6.4.2 och 6.4.8, dock huvudsakligen i författningskommentaren. 4 Direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser 4.1 Bakgrund I maj 2000 presenterade Europeiska kommissionen det europeiska programmet mot klimatförändringar, ECCP. Programmets syfte är att identifiera de från miljösynpunkt mest verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärderna som kan vidtas gemensamt i syfte att EU skall kunna nå sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet. Ett viktigt element i ECCP är handel med utsläppsrätter. I mars 2000 presenterade kommissionen en grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser.2 Avsikten var att inleda en diskussion om handel med utsläppsrätter inom EU som ett medel att på ett kostnadseffektivt sätt begränsa utsläppen av växthusgaser. Mot bakgrund av de synpunkter som grönboken föranledde lade kommissionen i oktober 2001 fram ett förslag till direktiv för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom EU. Den 22 juli 2003 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Syftet med direktivet är att bidra till Europeiska unionens klimatpolitiska mål och åtagande under Kyotoprotokollet, om att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent fram till perioden 2008 - 2012 jämfört med utsläppen år 1990. Vidare framgår att direktivets syfte är att bidra till ett effektivare åtagande genom en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter för växthusgaser med minsta möjliga försvagning av ekonomisk utveckling och sysselsättning. Enligt direktivet skall handel med utsläppsrätter starta den 1 januari 2005. Den nu aktuella handelsperioden gäller för åren 2005 till 2007 och utgör en försöksperiod inför Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008-2012. Systemet skall omfatta vissa verksamheter angivna i bilaga till direktivet och skall under perioden 2005-2007 endast omfatta utsläpp av koldioxid. Medlemsländerna ges viss möjlighet att utöka systemet nationellt. Regeringen presenterade i sin proposition 2003/04:31, Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, riktlinjerna för genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning samt föreslog att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att utarbeta och till Europeiska kommissionen överlämna en plan för fördelning av utsläppsrätter den 31 mars 2004. Riksdagen beslutade den 10 mars 2004 i enlighet med propositionen (bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). Av nämnda proposition framgår att regeringen avser att lämna förslag till lagstiftning för ett svenskt handelssystem under år 2004. Den 15 april 2004 överlämnade regeringen propositionen 2003/04:132, Handel med utsläppsrätter I, till riksdagen med förslag till lag om utsläpp av koldioxid. Förslaget innebar att införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid för i första hand handelsperioden 2005-2007 kunde påbörjas. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 23 juni 2004 (bet. 2003/04:MJU19, rskr. 2003/04:281). Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2004. Föreliggande förslag utgör det avslutande steget i arbetet med att genomföra handelsdirektivet i svensk lagstiftning. Lagförslaget innebär att den gällande lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid upphör att gälla och att dess bestämmelser överförs till den här föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter. 4.2 Handelsdirektivets närmare innebörd Den 22 juli 2003 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet), se bilaga 1. Av direktivets artikel 1 framgår att direktivets syfte är att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. I artikel 2 anges tillämpningsområdet. Direktivet skall tillämpas på utsläpp från verksamheter vilka anges i direktivets bilaga I och utan att det påverkar tillämpning av krav enligt direktiv 96/61/EG, det s.k. IPPC-direktivet. De verksamhetskategorier som räknas upp i direktivets bilaga I är energisektorn, produktion och bearbetning av järnmetaller, mineralindustrin samt vissa industriella anläggningar för framställning av pappersmassa, papper och papp. Verksamheterna omfattas för utsläpp av växthusgasen koldioxid, men direktivets tillämpningsområde omfattar även övriga växthusgaser enligt direktivets bilaga II (metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid). Av direktivets preambel framgår att gemenskapens system får utökas till att omfatta andra växthusgaser än koldioxid från år 2008, samt att medlemsstaterna får införa nationella system för handel från andra verksamheter än de som anges i direktivets bilaga I. De närmare förutsättningarna framgår av direktivets artikel 24. Artikel 3 innehåller ett antal definitioner. Artiklarna 4-8 behandlar förfarandet kring tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Av artikel 4 framgår att efter den 1 januari 2005 krävs tillstånd utfärdat av behörig myndighet för att bedriva verksamhet vid en anläggning som omfattas av direktivets bilaga I och som, enligt samma bilaga, resulterar i utsläpp av koldioxid. De uppgifter som skall redovisas vid en ansökan om tillstånd anges i artikel 5. Ansökan skall innehålla uppgifter om anläggningen och de verksamheter som bedrivs, inklusive den teknik som används, använda råvaror och insatsvaror som sannolikt kan generera koldioxid, anläggningens utsläppskällor samt planerade åtgärder för att övervaka och rapportera utsläpp. Till ansökan skall bifogas en icke-teknisk sammanfattning av innehållet. Artikel 6 behandlar villkor och innehåll för tillståndet för utsläpp av växthusgaser. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser skall utfärdas om verksamhetsutövaren anses kunna övervaka och rapportera utsläppen. Övervakningskraven skall framgå av tillståndet. Av artikeln följer också att tillståndet kan avse en anläggning helt eller delvis, samt en eller flera anläggningar på samma plats med samma verksamhetsutövare. Av artikel 7 följer att förändringar av anläggningens art eller funktion kan medföra att tillståndet till utsläpp måste förnyas. Det åligger verksamhetsutövaren att anmäla sådana förändringar till behörig myndighet. Artikeln anger också att nytt tillstånd erfordras när en ny verksamhetsutövare tar över ansvaret för verksamheten. Av artikel 8 följer att prövningen i tillståndsgivningen skall samordnas med de krav som följer av direktiv 96/61/EG (IPPC-direktivet). För Sveriges vidkommande motsvaras detta av vad som följer av miljöbalken (1998:808). Direktivets artiklar 9-13 reglerar förfarandet med fördelning, utfärdande och annullering av utsläppsrätterna. I artikel 9 anges att varje medlemsland skall upprätta en nationell fördelningsplan över hur det sammanlagda antalet utsläppsrätter föreslås fördelas för handelsperioden. Av direktivets bilaga III framgår de kriterier som varje medlemsland skall följa vid upprättandet av planen. Europeiska kommissionen har även tagit fram vägledande riktlinjer för hur dessa kriterier bör tolkas.3 De nationella fördelningsplanerna som avser handelsperioden den 1 januari 2005 - 31 december 2007 skall lämnas in senast den 31 mars 2004 till Europeiska kommissionen för bedömning. De tillträdande medlemsländerna har ytterligare en månad på sig för att lämna in planerna för bedömning. Kommissionen har tre månader på sig att besluta om planerna, helt eller delvis, skall avslås. I fråga om fördelningsmetod av utsläppsrätterna anges i artikel 10 att medlemsländerna skall fördela minst 95 procent av det totala antalet utsläppsrätter gratis för försöksperioden åren 2005-2007. För nästkommande handelsperiod med start år 2008, skall minst 90 procent fördelas gratis. Tidtabellen framgår av artikel 11. Medlemsländerna skall fatta beslut om det sammanlagda antalet utsläppsrätter som finns att fördela för perioden från 2005 samt om fördelningen för varje anläggning som omfattas. Beslutet skall fattas senast den 30 september 2004 och skall grundas på den nationella fördelningsplanen med hänsyn tagen till behovet av fördelning till nya deltagare samt till allmänhetens synpunkter. Artikeln behandlar också motsvarande bestämmelser för den nästkommande handelsperioden från år 2008. Avslutningsvis anges att utsläppsrätterna skall utfärdas proportionellt senast den 28 februari varje år under handelsperioden. Av artikel 12 följer de krav som ställs på medlemsstaterna för att möjliggöra överlåtelser av utsläppsrätterna inom och utom gemenskapen med vidhängande krav på ömsesidigt godkännande. Dessutom skall medlemsstaten se till att det, jämfört med faktiska utsläpp, erforderliga antalet utsläppsrätter överlämnas för annullering varje år. I artikel 13 föreskrivs om utsläppsrätternas giltighetstid. Utsläppsrätterna skall vara giltiga för den handelsperiod som de utfärdats och inom fyra månader därefter skall den behöriga myndigheten annullera utsläppsrätterna. Artikel 14 är riktad till kommissionen och anger att riktlinjer för rapportering och övervakning av utsläpp av växthusgaser skall utfärdas senast den 30 september 2003. Principerna för riktlinjerna framgår av handelsdirektivets bilaga IV.4 Verksamhetsutövarna som omfattas av handelssystemet skall rapportera sina utsläpp till den behöriga myndigheten varje år. Rapporterna skall kontrolleras i enlighet med kriterierna i bilaga V. Av artikel 15 följer vidare att en rapportering som bedömts otillfredsställande skall leda till överlåtelseförbud av utsläppsrätter så länge ingen godkänd rapport föreligger. Av artikel 16 framgår att medlemsstaten skall fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet. Namnen på verksamhetsutövare som bryter mot kraven om överlämnade av tillräckligt många utsläppsrätter skall offentliggöras. Dessutom skall en avgift för perioden 2005-2007 på 40 euro betalas för varje ton koldioxidekvivalenter som släppts ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte kan överlämna utsläppsrätter för. För kommande handelsperioder skall beloppet höjas till 100 euro. Av artiklarna 17 och 18 följer att behöriga myndigheter skall utses av medlemsstaten samt att rapportering och beslut i enlighet med direktivet skall göras tillgängliga för allmänheten såsom följer av direktivet 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Ett register skall upprättas för redovisning av olika handhavanden med utsläppsrätterna. Enligt artikel 19 åligger det varje medlemsstat att bygga upp ett sådant register, men administrationen kan samordnas med andra medlemsstater inom ramen för den förordning om register som kommissionen skall utarbeta. Kommissionen skall utse en central förvaltare för att handha gemenskapens transaktionsförteckning (artikel 20).5 Det åligger medlemsstaterna att rapportera om tillämpningen av direktivet enligt artikel 21. Den första rapporten skall inges den 30 juni 2005. Kommissionen skall därefter i sin tur sammanställa en gemenskapens rapport om handelsdirektivets tillämpning samt främja informationsutbytet mellan medlemsstaterna angående gjorda erfarenheter. Av artiklarna 22 och 23 följer att den s.k. övervakningskommittén som inrättats enligt direktiv 93/389/EG också får ett visst mandat avseende handelsdirektivet samt hur ändringar av handelsdirektivets bilaga III får göras.6 Enligt artikel 24 har medlemsstaterna möjlighet att från år 2005 ensidigt låta handelssystemet omfatta anläggningar vars kapacitet understiger de kapacitetsgränser som anges i handelsdirektivet på sätt som anges. Från år 2008 får medlemsstaterna under vissa villkor även ensidigt vidga systemet till att omfatta andra sektorer och växthusgaser. Av artikel 25 följer vidare att det är möjligt att koppla handelssystemet till vissa motsvarande system utanför gemenskapen. Artikel 26 föranstaltar om vissa ändringar av direktivet 96/91/EG, det s.k. IPPC-direktivet, bl.a. medges medlemsstaterna rätt att undanta anläggningar som ingår i handelssystemet från vissa krav på energieffektivitet. Medlemsstaterna har, enligt artikel 27, även möjlighet att under vissa förutsättningar och efter godkännande av kommissionen undanta vissa anläggningar från handelssystemet under perioden 2005-2007 genom dispens. En särskild garanti krävs i sådant fall om att konkurrensen inte snedvrids. Den möjlighet som finns för verksamhetsutövarna i handelssystemet att bilda sammanslutningar (s.k. pooling) efter hörande av kommissionen regleras av artikel 28. Där framgår vidare bl.a. de krav som ställs på den utsedda förtroendemannen samt hur rapporteringskraven ska uppfyllas. Enligt artikel 29 ges medlemsstaterna en möjlighet att utfärda ytterligare icke-överlåtbara utsläppsrätter till vissa anläggningar ifall extraordinära omständigheter, s.k. force majeure, inträder. Kommissionen åläggs enligt samma artikel att utarbeta riktlinjer för när sådana förhållanden skall anses föreligga.7 Av artikel 30 följer dels kommissionens skyldigheter ifråga om översyn av direktivet samt den rapport om vunna erfarenheter som skall sammanställas i tid för nästkommande handelsperiod, dels möjligheten att använda de s.k. projektbaserade mekanismerna (gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling) genom länkdirektivet tillsammans med handelssystemet.8 Artiklarna 31 och 32 behandlar genomförande och ikraftträdande av direktivet. Som framgått innebär de lagförslag som läggs fram här att handelsdirektivet genomförs i svensk rätt. 4.3 Det fortsatta lagstiftningsarbetet Inom Europeiska kommissionen fortgår arbetet med förtydligande av direktivet genom riktlinjer och råd samt med kompletterande regelverk, bl.a. en förordning om register för utsläppsrätterna, vilken blir direkt tillämplig i medlemsstaterna. Till följd av detta har FlexMex2-utredningen under tiden för sitt arbete inte haft möjlighet att lämna ett fullständigt förslag till lagstiftning för genomförandet av direktivet. För att möjliggöra ett komplett genomförande av handelsdirektivet i Sverige till den 1 januari 2005 har därför genomförandet av direktivet skett etappvis. Föreliggande lagförslag innebär reglering av utfärdande och registrering av utsläppsrätter, reglering av skatterättsliga och bokföringsmässiga frågor, bestämmelser om verifiering av rapporter om utsläpp av koldioxid, samt ytterligare sanktioner vid bristande uppfyllelse av handelssystemets förpliktelser. Någon reglering av själva handeln med utsläppsrätterna föreslås inte. Parterna får själva organisera marknadsplatsen. De föreslagna reglerna syftar även framåt mot nästa handelsperiod åren 2008-2012. Enligt handelsdirektivet kan Europeiska kommissionen lägga fram förslag till ändring av direktivet inför perioden 2008-2012. Medlemsländerna bereds också möjlighet att göra egna förändringar. Regeringen avser att återkomma vid behov av sådana förändringar. Utredningen har lämnat flera förslag för hantering av koldioxidskatten avseende den handlande sektorn. Regeringen avser att återkomma till frågan i sin vårbudgetproposition 2005 och avstår från att lämna förslag i detta lagstiftningsärende. Utredningen har också lämnat förslag till ytterligare ändringar i miljöbalken. Regeringen avstår även från att lämna förslag i den delen och avser att återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle. Som redovisats i propositionen 2003/04:31 om riktlinjer för genomförandet av handelsdirektivet, avser regeringen att utveckla regelverket i takt med den process som sker inom Europeiska unionen, exempelvis i fråga om länkdirektivet som nyligen överenskommits i enlighet med artikel 30 i handelsdirektivet (se fotnot 11). FlexMex2-utredningen har i uppdrag att särskilt överväga behoven inför perioden 2008-2012 i sitt slutbetänkande inför årsskiftet 2004/2005. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år 2005 i frågor som föranleds av detta. 5 Regeringens förslag till lag om handel med utsläppsrätter Regeringens förslag: En lag om handel med utsläppsrätter införs varmed lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid upphör att gälla. Bestämmelserna i lagen om utsläpp av koldioxid förs över till den nya lagen. Lagen om handel med utsläppsrätter skall endast avse utsläpp av koldioxid. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att lagen skall omfatta samtliga växthusgaser med inskränkning i övergångsbestämmelse. Remissinstanserna: Remissinstanserna är till stor del generellt positiva till förslagen. Uppsala universitet kritiserar modellen med att lagstiftningen sker i flera steg. Naturvårdsverket framför att reglerna borde ha inarbetats i miljöbalken. Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt anser att frågan om inarbetning i miljöbalken bör undersökas närmare. Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4 ges en beskrivning av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet). Handelsdirektivet innebär att ett system för handel med utsläppsrätter inom EU inrättas. Regler skapas för uppbyggnad av ett långsiktigt system med en försöksperiod under åren 2005-2007. Utredningen har föreslagit att bestämmelserna i en lag om handel med utsläppsrätter skall gälla samtliga växthusgaser men att tillämpningen skulle inskränkas genom en övergångsbestämmelse till att endast avse koldioxid under perioden 2005-2007. För att undvika missförstånd anser regeringen det vara bättre att redan i lagtexten inskränka tillämpningsområdet till "koldioxid" på sätt som görs i lagen om utsläpp av koldioxid jämfört med att ta in en väsentlig bestämmelse i en övergångsbestämmelse. Regeringen föreslår att lagen om utsläpp av koldioxid upphävs och att bestämmelserna förs över till en ny lag, lagen om handel med utsläppsrätter. Regeringen har övervägt att ta in sina lagförslag som ändringar i lagen om utsläpp av koldioxid. Vad som skulle tala för en sådan lösning är den korta tid som lagen om utsläpp av koldioxid kommer att ha varit i kraft när lagändringarna träder i kraft. Rubriken Lag om utsläpp av koldioxid kan dock inte på ett naturligt sätt förstås på det sättet att det är fråga om att införa ett system med handel av utsläppsrätter som bygger på helt andra principer än de som kommer till uttryck i t.ex. miljöbalken. Ett sätt vore att lägga fram förslag på ändringar i lagen om utsläpp av koldioxid samtidigt som rubriken på den lagen ändras. Men med tanke på enkelhet och överskådlighet för den fortsatta tillämpningen av lagen föreslår regeringen emellertid i stället att lagen om utsläpp av koldioxid upphävs och att en ny reglering som betecknas Lag om handel med utsläppsrätter skall träda i kraft den 1 januari 2005. Till den nya lagen överförs de bestämmelser som finns i lagen om utsläpp av koldioxid till stor del oförändrade. Naturvårdsverket har framfört att en inarbetning borde ha skett i miljöbalken istället. Regeringen anser dock fortfarande att den föreslagna lagen i nuläget inte skall inarbetas i miljöbalken. Detta särskilt med anledning av att handelsperioden 2005-2007 utgör en försöksperiod inför Kyotoprotokollets handelsperiod och att förändringar i det gemenskapsrättsliga regelverkets utformning kan förutses. Regeringen avser att inför nästkommande handelsperiod åren 2008-2012 överväga om ett inarbetande i miljöbalken är lämpligt. 5.1 Tillstånd till utsläpp av koldioxid Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillstånd i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid förs över i huvudsak utan ändringar till lagen om handel med utsläppsrätter. Kompletterande bestämmelser om övervakning, rapportering, överlämnande och annullering införs. Regeringen bemyndigas att utsträcka tillståndspliktens omfattning till anläggningar under de kapacitetsgränser som anges i handelsdirektivets bilaga 1. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen bedömer att en komplett reglering föreligger med förslagen. Utredningen lämnar i detta betänkande inget förslag om att kunna utvidga handelssystemet men var i sitt tidigare betänkande (SOU 2003:120) positiv till möjligheten. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslagen. Banverket framhåller att all verksamhet i samhället bör ingå i systemet med utsläppsrätter. Skälen för regeringens förslag: Lagen om utsläpp av koldioxid tar främst sikte på de beslut om tillstånd som skall fattas under hösten 2004 inför starten av handelssystemet, men det kommer därefter fortfarande att finnas behov av bestämmelserna eftersom nya verksamheter hela tiden tillkommer. Regeringen föreslår att de regler rörande tillstånd till utsläpp av koldioxid som finns införda i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid skall överföras utan ändring i sak till den nya lagen om handel med utsläppsrätter. I korthet innebär bestämmelserna om tillstånd följande (se prop. 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I för en närmare genomgång). Enligt artikel 4 i handelsdirektivet åligger det medlemsstaterna att se till att ingen verksamhet bedrivs vid sådana anläggningar som omfattas av direktivets bilaga I och som resulterar i utsläpp av koldioxid, såvida inte tillstånd till sådana utsläpp beviljats. Det föreligger således en skyldighet för de verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet att inneha sådant tillstånd för verksamheten. En allmän förutsättning för att kunna beviljas tillstånd till utsläpp av koldioxid är att erforderliga miljötillstånd enligt miljöbalken eller enligt äldre miljölagstiftning har beviljats. För verksamheter som endast är anmälningspliktiga enligt miljöbalken eller som erhållit dispens från skyldigheten att ansöka om tillstånd föreligger dock inget tillståndskrav enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning. För sådana verksamheter krävs därför endast tillstånd enligt denna lag. Vid beslut om tilldelning krävs att verksamhetsutövaren innehar tillstånd till utsläpp av koldioxid, men en viss möjlighet till villkorad tilldelning beroende på om ett senare beviljat tillstånd medges. Kravet om erforderliga tillstånd enligt miljölagstiftningen gäller även för nya deltagare i handelssystemet. Tillståndspliktens omfattning framgår av 2 kap. lagen om utsläpp av koldioxid med närmare föreskrifter i förordningen (2004:657) om utsläpp av koldioxid. Regeringen bör bemyndigas att kunna utvidga handelssystemet till att omfatta anläggningar under de kapacitetsgränser som anges i handelsdirektivets bilaga 1. Artikel 24 i handelsdirektivet medger ett sådant unilateralt införande av ytterligare verksamheter, från år 2005 avseende kapacitetsgränser och från år 2008 också avseende andra växthusgaser och verksamheter. En möjlighet att inkludera anläggningar under de i bilaga I angivna kapacitetsgränserna bör finnas för att undvika att incitament skapas exempelvis för att flytta över driften till mindre effektiva anläggningar under dessa gränser. Bestämmelsen bör införas som ett nytt stycke i det lagrum som kommer att motsvara 2 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid. För att kunna beviljas tillstånd till utsläpp av koldioxid krävs av verksamhetsutövarna att de kan visa att övervakning och rapportering av utsläppen kan ske på ett tillförlitligt sätt. Det anges i handelsdirektivets artikel 6 att tillståndet skall innehålla de krav som kommer att ställas för att övervaknings- och rapporteringskrav skall vara uppfyllda. Vissa bestämmelser överförs från lagen om utsläpp av koldioxid. Regeringen lägger här fram förslag till ytterligare bestämmelser om övervakning och rapportering att införas i lagen om handel med utsläppsrätter, se avsnitt 5.6. Till detta kommer meddelade föreskrifter i förordningen om utsläpp av koldioxid och de föreskrifter som Naturvårdsverket meddelat. I lagtexten bör fortfarande anges mer generellt vad övervakningen och rapporteringen skall avse, med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Föreskrifterna får mer utförligt behandla metodval och sätt för olika beräkningar som kan tillåtas, vilka krav som skall ställas vid mätning samt formen för verifiering och innehållet i rapporteringen, till exempel i fråga om ackrediterade kontrollörer. Verksamhetsutövarna för de anläggningar som omfattas av handelssystemet skall senast den 31 mars varje år rapportera sina utsläpp. Enligt handelsdirektivets regler skall berörda företag och anläggningar en månad senare, den 30 april, kunna visa upp ett innehav av utsläppsrätter som motsvarar anläggningarnas faktiska utsläpp under föregående år. Företagens rapportering för försöksperioden inleds år 2006. Särskilda påföljder skall bidra till att handelsreglerna följs. Om enskilda företag inte överlämnar utsläppsrätter motsvarande deras faktiska utsläpp skall de betala en särskild avgift. Kravet på att lämna in utsläppsrätter för dessa överskjutande utsläpp kvarstår även efter det att avgiften betalats. I lagen om utsläpp av koldioxid regleras endast att skyldigheten att överlämna utsläppsrätter för annullering bör framgå av de tillstånd till utsläpp av koldioxid som ges enligt den lagen. I den nya lagen föreslår regeringen ytterligare bestämmelser om överlämnande av utsläppsrätter och annullering. Regeringen anser härmed att en fullständig reglering i enlighet med handelsdirektivet finns avseende tillstånd till utsläpp av koldioxid och de krav som uppställs för att få tillstånd och för att efterleva de villkor som ställs på verksamheterna med anledning av tillstånd till utsläpp av koldioxid. 5.2 Tilldelning av utsläppsrätter Regeringens förslag: Utöver att överföra bestämmelserna i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid införs vissa bestämmelser med anledning av den nationella fördelningsplan över utsläppsrätter som regeringen inför varje handelsperiod skall upprätta. Utsläppsrätter skall kunna tilldelas med anledning av force majeure. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen lade fram förslag om utfärdande av utsläppsrätter vid force majeure i sitt förra betänkande (SOU 2003:120). Remissinstanserna: Få instanser har yttrat sig över förslagen. Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt och Uppsala universitet framför krav på att hänsyn skall tas till allmänhetens synpunkter vid upprättandet av planen. Sveriges Advokatsamfund anser det vara oklart vilken rättsverkan planen har gentemot enskilda och att det bör anses naturligt att beslut om tilldelning utmynnar i ett överklagbart beslut och inte enbart grundas på fördelningsplanen. Enligt Advokatsamfundet bör planen på sin höjd tillmätas viss bevisverkan. Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) föreslår att revisors intyg skall bifogas ansökan om tilldelning. Skälen för regeringen förslag: Regeringen föreslår även i fråga om regler om tilldelning av utsläppsrätter att bestämmelserna i lagen om utsläpp av koldioxid överförs till lagen om handel med utsläppsrätter. Lagen om utsläpp av koldioxid utarbetades dock innan den nationella fördelningsplanen av utsläppsrätter hade granskats av Europeiska kommissionen. Kommissionens granskning är nu avslutad och beslut har lämnats avseende den svenska fördelningsplanen.9 Med anledning av att medlemsländerna skall utarbeta en ny fördelningsplan avseende perioden 2008-2012 under år 2006 finner regeringen att behov kan finnas av att i lagtexten reglera hur planen skall utformas i vissa delar. Bestämmelserna bör som nu innefatta ett bemyndigande till regeringen att utarbeta föreskrifter i fråga om tilldelningsprinciper. I artikel 11.2 i handelsdirektivet, med hänvisning till artikel 9.1, anges att EU:s medlemsstater i en nationell fördelningsplan senast den 1 juli 2006 skall redovisa för Europeiska kommissionen hur den initiala fördelningen av utsläppsrätter skall göras för perioden 2008-2012. Tanken är att samma förfaringssätt som använts inför försöksperioden också skall appliceras för nästkommande period. Principerna för hur tilldelningen skulle genomföras perioden 2005-2007 redogjorde regeringen för i riktlinjepropositionen.10 Den nationella fördelningsplanen som granskats av Europeiska kommissionen utformades i enlighet med riksdagens beslut om denna proposition. Planen angav en uppskattning av den totalt fördelade mängden utsläppsrätter till den handlande sektorn och en uppdelning på anläggningsnivå. Fördelningsplanen baserades på de kriterier som anges i handelsdirektivets bilaga III och de riktlinjer för uttolkning av dessa kriterier som Europeiska kommissionen presenterat. En annan utgångspunkt vid fördelningen var allmänna principer om att fördelningsmetoden skall vara enkel, transparent, obyråkratisk och förutsägbar. Planen innehöll en förteckning av de anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt direktivet tillsammans med de mängder utsläppsrätter som avsågs fördelas för var och en. Syftet var att genom exemplifiering visa på vilket utfall tilldelning enligt planen skulle kunna få i den praktiska tillämpningen. Fördelningsplanen gav också allmänheten möjlighet att lämna synpunkter i enlighet med handelsdirektivet. Synpunkterna sammanställdes och redovisades innan Europeiska kommissionens granskning av planen var avslutad. Genom riksdagens beslut i enlighet med propositionen 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om tilldelningen i enlighet med den nationella fördelningsplanen i dess utformning efter att Europeiska kommissionens granskning avslutats. Förordningen (2004:657) om utsläpp av koldioxid trädde i kraft den 1 augusti 2004. Av föreskrifterna framgår att ett separat beslut om tilldelning skall fattas av tillsynsmyndigheten för varje anläggning som omfattas av handelssystemet. Den slutliga fördelningsplanen innebär således ingen rätt till en viss tilldelad mängd utsläppsrätter utan för detta krävs myndighets beslut. Ett sådant beslut om tilldelning kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt handelsdirektivet skall besluten om tilldelning fattas senast den 30 september 2004 för att handelssystemet skall kunna starta den 1 januari 2005. Naturvårdsverket har givits uppdraget att besluta om tilldelning. I de bestämmelser som föreslås i lagen om handel med utsläppsrätter ges regeringen i uppdrag att utforma en fördelningsplan för perioden 2008-2012, att offentliggöra planen och anmäla den till Europeiska kommissionen för granskning. Regeringen skall inhämta underlag från verksamhetsutövarna i fråga om mängden utsläpp och slutligt fastställa den totala mängden utsläppsrätter tillgängliga för tilldelning till verksamhetsutövarna. I övrigt överförs nu gällande bestämmelser om den nationella fördelningsplanen oförändrade till lagen om handel om utsläppsrätter. Avsikten är att utarbetandet av fördelningsplanen för perioden 2008-2012 i princip skall följa det administrativa upplägg som gällt för den plan som avlämnades den 22 april 2004 till Europeiska kommissionen så att regeringen skall återkomma till riksdagen i frågan. Lagrådet har instämt i regeringens uppfattning men ansett att lagtexten bör förtydligas. Den aktuella bestämmelsen (3 kap. 1 §) har omformulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Frågan om allmänhetens deltagande och rätt till information löses bäst i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (miljöinformationsdirektivet).11 Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Vidare föreslås att en ny bestämmelse införs om möjligheten att tilldela utsläppsrätter med anledning av force majeure. Sådana utsläppsrätter är inte överlåtbara. Möjligheten att tilldela sådana utsläppsrätter är avhängigt av Europeiska kommissionens godkännande. Bestämmelsen innebär att artikel 29 i handelsdirektivet genomförs. Kommissionen har publicerat riktlinjer för vägledning.12 Med force majeure menas vanligen olika naturkatastrofer, krigshändelser och dylikt. De övergripande kraven i fråga om ansökans innehåll anges i lagen om utsläpp av koldioxid och Naturvårdsverket har utfärdat närmare föreskrifter.13 I sitt förra betänkande, SOU 2003:120, föreslog utredningen att ett intyg från företagens revisorer skulle biläggas ansökan. I sitt remissvar har nu FAR utvecklat utredningens förslag. Regeringen anser det lämpligt att Naturvårdsverket ges i uppdrag att utreda om det finns behov av att komplettera föreskrifterna i den delen. I övrigt föreslås inga förändringar jämfört med vad som gäller enligt lagen om utsläpp av koldioxid. 5.3 Organisationen för tillstånds- och tilldelningsbeslut Regeringens bedömning: Den organisation som inrättats med anledning av lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid bör inte ändras genom den nya lagen. Utredningens förslag: Inga förslag har lämnats i denna del. Remissinstanserna: Några remissinstanser har generellt ansett att det är viktigt att organisationen inte blir för komplicerad. Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt menar att uppgifterna bör kunna fördelas på färre myndigheter. Banverket är tveksam till inrättandet av en ny myndighet. Skälen för regeringens bedömning: Genom lagen om utsläpp av koldioxid inrättades en organisation som innebär att Naturvårdsverket givits uppdraget att fatta beslut om tilldelning av utsläppsrätter och länsstyrelserna har att fatta beslut om tillstånd till utsläpp av koldioxid. Ett råd för beredning av ansökningarna om tilldelning har inrättats vid Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas beslut kan överklagas hos miljödomstolen och Naturvårdsverkets beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Med tanke på att organisationen just inrättats, lagen trädde i kraft den 1 augusti 2004, och ännu inte har prövats anser regeringen att det är för tidigt att föreslå ändringar. Regeringen avser dock att fortsatta bevaka frågan och om det senare visar sig finnas behov av förändringar får regeringen återkomma med förslag. 5.4 Marknaden för handel med utsläppsrätter Regeringens bedömning: Det saknas behov av att särskilt reglera marknaden för handel med utsläppsrätter. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Få remissinstanser har yttrat sig. Kammarrätten i Sundsvall och Luleå Tekniska universitet delar uppfattningen att det saknas behov av särskilda regler. Svensk energi, Svensk fjärrvärme och Svenska gasföreningen anser generellt att fokus måste vara en internationell harmonisering och en smidig internationell marknad. Skälen för regeringens bedömning: Det är viktigt för förståelsen av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter att skilja på kraven att inneha och redovisa utsläppsrätter, och handeln på den gemenskapsrättliga marknaden. En utsläppsrätt representerar ett värde och kan omsättas så fort den utfärdats, samtidigt som verksamhetsutövarnas överlämnande av rätter för att täcka sina utsläpp för det aktuella verksamhetsåret skall ske först 14 månader senare, senast den 30 april varje år med start år 2006. Direktivets krav på att inneha och redovisa utsläppsrätter gäller för en definierad krets av verksamhetsutövare inom EU:s medlemsstater. Däremot saknas geografisk eller annan begränsning vid köp och försäljning på marknaden för de utsläppsrätter som fördelats i EU:s handelssystem. Handelssystemet kan komma att omfatta även länder som inte är medlemmar av EU. Reglerna för detta, som framgår av artiklarna 12 och 25 i handelsdirektivet, innebär att medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan juridiska och fysiska personer inom EU och mellan EU:s medlemsländer och tredje land, förutsatt att avtal slutits med det berörda landet för att möjliggöra ömsesidigt erkännande av utsläppsrätter mellan EU:s handelssystem och motsvarande system för handel med utsläppsrätter i landet i fråga. Sådana avtal kan slutas med länder som anges i bilaga B till Kyotoprotokollet och som har ratificerat protokollet. En marknadsaktör kan därför mycket väl ha sin bas utanför gemenskapen. Såväl juridiska som fysiska personer kommer att kunna delta i handeln, och affärer kommer att kunna ske mellan aktörer såväl i olika länder som inom ett land. Bland marknadens aktörer kommer sannolikt att förekomma även andra aktörer än de direkt berörda verksamhetsutövarna. Såväl juridiska som fysiska personer kommer att kunna handla med utsläppsrätter i handelssystemet. Det kan antas att olika typer av förmögenhetsförvaltare, liksom t.ex. miljöorganisationer, kommer att agera på marknaden. Handeln med utsläppsrätter på marknaden kan komma att ske genom bilateral handel, med eller utan hjälp av en mäklare, via en eller flera handelsplatser. Ett antal olika slag av affärer kan förväntas äga rum. En vanlig affär antas vara sådana som innebär att företag som har höga kostnader för att minska sina utsläpp köper utsläppsrätter av företag med låga kostnader för att minska utsläppen. Att möjliggöra en sådan omfördelning av utsläppsutrymme är ett grundläggande syfte med handel med utsläppsrätter. Handelsdirektivet lämnar frågan öppen om hur marknaden för utsläppsrätter skall organiseras. Europeiska kommissionen aviserade tidigt en vilja att hålla öppet för lösningar som initieras av den privata sektorn. Det har förutsatts att marknadsstrukturerna kommer att uppstå av sig själva, att mäklare kommer att etablera sig på marknaden för att erbjuda tjänster som förmedlare, och att det kommer att uppstå konkurrens mellan börser om att tillhandahålla mötesplatser för köpare och säljare. Det finns idag erfarenheter av handel med utsläppsrätter i Storbritannien och Danmark som ger underlag för sådana antaganden. För svenskt vidkommande kan erfarenheter med elcertifikatsystemet till viss del vara upplysande. Utgångspunkten var även där att statens roll borde begränsas till att skapa och vid behov anpassa ett ramverk för att de kommersiella aktörerna skulle kunna etablera olika handelsformer. Att den nordiska elbörsen Nord Pool nyligen börjat erbjuda handel med elcertifikat visar att en handelsplats kan uppstå för den här sortens instrument utan lagstiftning. Sammantaget anser regeringen att det inte föreligger något behov av att nu föreslå någon särskild reglering av marknaden för handel med utsläppsrätter. Om erfarenheter från perioden 2005-2007 skulle ge skäl för annat ställningstagande får frågan tas under förnyat övervägande inom ramen för den översyn av systemet som skall göras inför nästa åtagandeperiod 2008-2012. 5.5 Utsläppsrättens rättsliga status Regeringens förslag: Utsläppsrätter skall ses som finansiella instrument. Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall inte vara tillämplig. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall delar uppfattningen att utsläppsrätter skall ses som finansiella instrument. Finansinspektionen är också positiv men påpekar effekterna genom att viss offentligrättslig reglering av marknaden därmed blir tillämplig. Sveriges Advokatsamfund är kritisk till parallellen med elcertifikat. Advokatsamfundet ifrågasätter också bristande harmonisering inom EG och anser att frågan bör analyseras djupare under försöksperioden. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen ifrågasätter också att jämförelser görs med elcertifikat istället för att fokusera på den internationella handel som förväntas ske. Statens energimyndighet anser att frågan bör utredas vidare. Skälen för regeringens förslag: En utsläppsrätt innebär en rätt att frigöra ett ton koldioxid i atmosfären. Denna rätt kommer att fritt kunna omsättas på en marknad. Förvärven kommer att registreras genom särskilt upprättade utsläppsrättsregister, såväl nationella som ett gemenskapsrättsligt register. Ett grundläggande rekvisit som brukar uppställas för att en rättighet skall kunna karakteriseras som ett finansiellt instrument14 kan därmed anses som uppfyllt: att utsläppsrätten är avsedd för fri omsättning på värdepappersmarknaden som finansiell placering. En annan omständighet som brukar föras fram är att ett visst sakrättsligt skydd ska kunna upprätthållas genom att ett särskilt kontosystem etableras.15 Som regeringen redan påpekat kan dessutom likheterna med systemet med elcertifikat anföras eftersom det skulle kunna underlätta funktionen av handeln och den skatteadministrativa bördan för berörda företag om båda rättigheterna betraktades som finansiella instrument. Elcertifikat betraktas som finansiellt instrument. Både elcertifikatet och utsläppsrätten är standardiserade och utgör bevis om en viss mängd (en megawattimme förnybar el respektive ett ton koldioxid). Instrumenten tilldelas innehavare av vissa anläggningar. Båda systemen bygger på kvotplikt, dvs. utpekade verksamhetsutövare måste vid en given tidpunkt inneha ett visst antal instrument vid äventyr av straffavgift. I den mån rättigheterna konsumerats annulleras de vid en viss tidpunkt. Båda instrumenten skall kontoföras i särskilda register. Det saknas inskränkningar i möjligheten att förvärva elcertifikat eller utsläppsrätt. Båda instrumenten är avsedda att fritt omsättas på en marknad. Det finns vissa skillnader. Utsläppsrätterna är tidsbegränsade. De utsläppsrätter som utfärdas under försöksperioden 2005-2007 kommer att utfärdas med en livslängd längst till och med den 31 december 2007 och någon överföring till nästa åtagandeperiod kommer inte att tillåtas i Sverige. Någon prestation eller tjänst utförs inte av en verksamhetsutövare inom handelssystemet för att få tilldelning av en utsläppsrätt. Systemet med utsläppsrätter är ett gränsöverskridande handelssystem inom den gemensamma marknaden medan motsvarande system inte finns för elcertifikat. Det finns dock ingen relevant skillnad för att i detta sammanhang inte behandla elcertifikat och utsläppsrätter lika. Utsläppsrätterna medför från administrativ och civilrättslig synpunkt de rättigheter och förpliktelser som följer av den här föreslagna regleringen och allmänna rättsprinciper, helt oberoende av om de betraktas som finansiella instrument eller inte. Omständigheten att förstahandsupplåtelsen från staten av en utsläppsrätt endast kan ske till den som har tillstånd av behörig myndighet till utsläpp av koldioxid hindrar inte heller att utsläppsrätten betraktas som finansiellt instrument. Även om regeringen i detta skede avstår från att föreslå särskilda regler för att organisera handeln med utsläppsrätter medför utsläppsrättens rättsliga status som finansiellt instrument att en ganska omfattande offentligrättslig reglering av handeln ändå blir tillämplig. Förutom lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument blir bl.a. lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och insiderstrafflagen (2000:1086) aktuella. Av störst praktisk betydelse blir att sådan handel med instrumenten som inte sker genom direktkontakt mellan parterna i princip endast får hanteras av värdepappersinstitut som har tillstånd av Finansinspektionen och står under inspektionens tillsyn. I lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen) finns bestämmelser som reglerar det papperslösa värdepapperssystemet i fråga om konventionella finansiella instrument. Ett särskilt kontosystem skall dock etableras för utsläppsrätter och en bestämmelse om att kontoföringslagen inte skall tillämpas bör tas in i lagen. Registerförande myndighet, kontoföringsmyndighet, kommer att bli Statens energimyndighet i enlighet med riktlinjepropositionen (prop. 2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150.) Det blir därmed fråga om en förvaltningsuppgift och därtill en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning i förhållande till enskilda. Dessa principer rubbas inte av de kontoföringsbestämmelser som kommer att meddelas av Europeiska kommissionen genom registerförordningen. Se vidare avsnitt 6. Handel med utsläppsrätter kan naturligtvis förekomma även om utsläppsrätterna inte betraktas som finansiella instrument. I arbetet med registerförordningen har det hittills framkommit att inte alla medlemsländer kommer att betrakta utsläppsrätterna som finansiella instrument, i vart fall inte inledningsvis. Det svenska ställningstagandet medför att utsläppsrätter kommer att vara underkastade det investerarskydd och den speciella kontroll som följer av den svenska lagstiftningen. Den praktiska betydelsen av detta är då närmast att i Sverige endast auktoriserade värdepappersföretag får hantera den handel som inte sker genom direktkontakt mellan parterna medan det i andra länder kan förekomma att handeln sköts av andra företag. Detta gäller redan i dag i många andra sammanhang och verkar inte ha medfört några större komplikationer för samarbetet mellan svenska och utländska institut. Regeringen anser sammantaget att utsläppsrätterna skall betraktas som finansiella instrument. I avsnitt 10 redogörs för den skatte- och bokföringsmässiga reglering som blir aktuell. Det bör ändå i detta sammanhang nämnas att det EG-rättsliga begreppet finansiella instrument är under omdaning på grund av ett nytt direktiv.16 Direktivet skall vara genomfört i svensk rätt senast den 30 april 2006. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att analysera vilka lagändringar som blir nödvändiga för genomförandet av direktivet (Fi 2004:11, dir. 2004:90). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2005. Den svenska definitionen av finansiella instrument kan således komma att omprövas. 5.6 Övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp 5.6.1 Övervakning och rapportering Regeringens förslag: Övervakning och rapportering skall ske i enlighet med bestämmelser i lagen om utsläpp av koldioxid, vilka överförs till den här föreslagna lagen, jämte föreskrifter meddelade med stöd av lagen. En årlig rapport skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anser att förslagen uppfyller handelsdirektivets krav och stöder elektronisk rapportering. Statens energimyndighet vill att så stora delar som möjligt av hanteringen sker elektroniskt. SWEDAC tillstyrker förslagen men anser att ytterligare utredningsarbete krävs. Bakgrund: För att man efter ett verksamhetsår skall kunna stämma av mängden koldioxidutsläpp mot redovisade utsläppsrätter är det väsentligt att utsläppen är korrekt redovisade. Handelsdirektivet innehåller därför vissa krav på att verksamhetsutövaren skall övervaka sina utsläpp samt efter slutet av varje kalenderår rapportera utsläppen från anläggningen under det berörda kalenderåret till den behöriga myndigheten. För att säkerställa att utsläppsvärdena är korrekta skall också en av verksamhetsutövaren oberoende kontrollör kontrollera rapporten i enlighet med vissa kriterier. Reglerna om övervakning, rapportering och kontroll finns i artiklarna 14 och 15 i handelsdirektivet, med de tillhörande bilagorna IV och V. Handelsdirektivet ger dock relativt knapphändig information om hur övervakningen, rapporteringen och kontrollen skall gå till. I direktivet hänvisas i stället till att Europeiska kommissionen skall ta fram bindande riktlinjer om hur arbetet skall ske. Sådana riktlinjer fastställdes den 29 januari 2004. 17 Eftersom de utgör bindande bestämmelser måste de i relevanta delar författningsregleras i svensk rätt. Skälen för regeringens förslag: En verksamhetsutövare är skyldig att övervaka och rapportera sina utsläpp av koldioxid. Enligt artikel 14 i handelsdirektivet skall medlemsstaterna se till att utsläppen övervakas i enlighet med Europeiska kommissionens riktlinjer. Vidare skall medlemsstaterna enligt artikel 14 se till att varje verksamhetsutövare vid en anläggning efter slutet av varje kalenderår rapporterar utsläppen från anläggningen under det berörda kalenderåret till den behöriga myndigheten i enlighet med riktlinjerna. I och med lagen om utsläpp av koldioxid påbörjades genomförandet av handelsdirektivets regler. Naturvårdsverket har utsetts till tillsynsmyndighet och har slutfört arbetet med föreskrifter om övervaknings - och rapporteringskrav i enlighet med handelsdirektivet jämte riktlinjer. Naturvårdsverkets föreskrifter trädde i kraft den 2 augusti 2004.18 Regeringen anser att den gällande regleringen i 2 kap. 6 § lagen om utsläpp av koldioxid bör överföras till den här föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter.19 För att stärka samstämmigheten mellan lag och föreskrifter bör dock av den nya lagen framgå att rapporteringen skall vara årlig och att rapporteringsskyldigheten skall fullgöras genom att rapporten inlämnas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. Själva inlämnandet bör i görligaste mån ske elektroniskt. Den enskilde verksamhetsutövaren skall själv stå för de kostnader som uppstår till följd av införandet av systemet för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp. Det kan exempelvis handla om kostnader för mätningar och för anlitande av konsulter för verifiering av rapporter. 5.6.2 Verifiering Regeringens förslag: Verksamhetsutövaren skall svara för att den årliga rapporten av utsläpp av koldioxid granskas av en kontrollör. Kontrollören skall ha ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Regeringens bedömning: Sverige bör verka för att med kontrollör i detta sammanhang bör jämställas kontrollör i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som utsetts till att utföra kontroller i enlighet med handelsdirektivet. Det är verksamhetsutövaren som i sådant fall bör visa att denne har ställning som kontrollör av sådan verksamhet i en annan medlemsstat. Sverige bör verka för en harmonisering. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att en princip om ömsesidig kompetens bör införas i lagstiftningen nu. Remissinstanserna: Statistiska centralbyrån (SCB) föreslår att SMED kan anlitas som samrådspart i arbetet med föreskrifter om krav på kontrollörer. Naturvårdsverket påpekar att nivå och metoder för övervakningen skall framgå av verksamhetsutövarens tillståndsansökan och att det är mot denna som kontrollen utförs, inte mot särskilda villkor från länsstyrelserna. Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) är kritisk till utredningens förslag och anser att kontrollören i så fall kommer att utföra uppgifter som de på bolagsstämma valda revisorerna utför i den lagstadgade revisionen. FAR lämnar flera förslag på hur olika kompetenser skulle kunna samordnas. SWEDAC anser att verifiering i första hand kräver teknisk kompetens men att inget hindrar att en revisionsbyrå anlitar teknisk expertis och söker ackreditering som kontrollör. Svenskt Näringsliv anser att viss övervakning kan utföras av de ekonomiska revisorerna. Svenskt Näringsliv, SveMin, Svenska Kalkföreningen och Svensk Mineralindustri anser att det bör gå att hitta en balans mellan de tekniska och ekonomiska revisorerna och därmed bredda marknaden av kontrollörer. Möjligheter att samordna delar av rapporteringen bör tas tillvara. Länsstyrelsen i Västerbottens län pekar också på problem med bristen på ackrediterade kontrollörer. Kommerskollegium delar synen på ömsesidigt erkännande och att Sverige skall verka för en sådan harmonisering men att det vore mer ändamålsenligt med en öppen skrivning eftersom direktivet inte garanterar att samtliga medlemsstater väljer att införa ett system genom vilket en kontrollör officiellt utses. Naturvårdsverket kan inte acceptera att det i lagen införs ett krav på att godkänna andra länders kontrollörer eftersom det ännu inte finns ett konkret underlag för vilka krav som skall ställas på ackrediteringen av dessa kontrollörer. SWEDAC stöder principen om ömsesidigt erkännande som sådan men menar att det kan ifrågasättas om Sverige ensidigt skall binda sig. SWEDAC ställer sig bakom förslaget att Sverige aktivt skall driva på för att få till stånd en europeisk ordning som innebär ömsesidiga godtagande av kontrollanter. Bakgrund: Artikel 15 i handelsdirektivet anger att de rapporter som inlämnas av verksamhetsutövarna skall verifieras. Rapporten skall verifieras av kontrollören och ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. Vidare anges i artikel 15 att en verksamhetsutövare som inte fått sin rapport godkänd inte kan överlåta fler utsläppsrätter förrän en ny rapport kontrollerats och befunnits vara tillfredsställande. Handelsdirektivets bilaga V slår fast kriterier för verifieringen i form av allmänna principer och metodik. I de allmänna principerna anges bl.a. att verifieringen av de inlämnade rapporterna skall klarlägga om uppgifterna är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta. Uppgifterna får endast verifieras om det är möjligt att fastställa utsläppen med en hög grad av säkerhet. Metodikavsnittet i bilagan beskriver strategisk analys, processanalys, riskanalys och rapportering i samband med verifieringen. Rapporterna som lämnas in till den behöriga myndigheten skall vara verifierade av en oberoende, ackrediterad kontrollör. "Kontrollör" definieras som en behörig, oberoende ackrediterad kontrollör med ansvar att genomföra och rapportera verifieringsprocessen. Kompetenskraven innebär att kontrollören skall kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt, objektivt och professionellt vis, att kontrollören skall ha kunskap om innehållet i direktivet och relevanta normer och riktlinjer i anslutning till detta. Vidare skall kontrollören kunna lagstiftning och förvaltningsbestämmelser som berör den verksamhet som skall kontrolleras samt metoderna för sammanställning av uppgifterna för varje enskild utsläppskälla i anläggningen. Beskrivningen av kontrollörens arbetsuppgifter i handelsdirektivet jämte riktlinjer innebär att denne skall: * ha teknisk kunskap om anläggningen och de mätkontrollmetoder som används, * förstå verksamhetsutövarens databehandlingssystem och organisation, * fastställa en godtagbar väsentlighetsnivå som är lämplig för anläggningens aktiviteter och utsläppskällor, * analysera risker i hanteringen av data som kan leda till en väsentlig felaktig uppgift i emissionsrapporten, * upprätta en verifikationsplan, * genomföra verifieringen, och * verifiera att användningen av den övervakningsmetod som specificerats i tillståndet inryms i de definierade nivåerna. Kontrollören har även rätt att kräva att verksamhetsutövaren tillhandahåller data som saknas, förklarar variationer i utsläppsdata eller reviderar beräkningar före den slutliga verifieringen. I Sverige, liksom i de flesta andra medlemsstater, finns redan nationella ackrediteringsorgan som svarar för ackreditering av t.ex. laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan enligt internationell standard. I Sverige är SWEDAC nationellt ackrediteringsorgan enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Ackrediteringsverksamheten, som innebär kompetensprövning, omfattar laboratorier, certifieringsorgan, kontroll- och besiktningsorgan som arbetar med analys, provning, kalibrering, certifiering samt kontroll och besiktning inom olika sektorer. Inom varje område finns internationella standarder och vägledningsdokument som de som skall ackrediteras skall följa. SWEDAC deltar också inom den europeiska samarbetsorganisationen för ackrediteringsorgan (European Co-operation for Accreditation, EA) som signatär av samtliga tillgängliga avtal om ömsesidigt godkännande av provnings- och kalibreringsresultat, kontrollintyg, certifieringar inom kvalitets- och miljöledningssystem samt inom certifiering av produkter/processer och personer. I handelsdirektivets bilaga V anges att kontrollören skall beakta om anläggningen är registrerad enligt EMAS.20 För vissa anläggningar av den aktuella typen finns en registrering enligt EMAS som innebär att företaget, utöver att ha byggt upp ett miljöledningssystem också har framställt och låtit granska en offentlig s.k. miljöredovisning. Granskning av system och redovisning sker i enlighet med förordningen av ackrediterade miljökontrollörer. Dessa miljökontrollörer är ackrediterade av SWEDAC och är i praktiken samma organisationer som också är certifieringsorgan för miljö- och kvalitetsledningssystem. Inom den aktuella typen av anläggningar förekommer idag även ofta kvalitets- och miljöledningssystem enligt de internationella standarderna ISO 14 001 och ISO 9001 som också är certifierade genom av SWEDAC ackrediterade certifieringsorgan. Framför allt finns det inom företagen, när det gäller miljöledningssystem enligt ISO 14 001, strukturer för att mäta, analysera och redovisa miljöparametrar av olika slag, däribland utsläpp av växthusgaser. Skälen för regeringens förslag: För de anläggningar som kommer att omfattas av handelssystemet är en koppling till framför allt miljöledningssystemet enligt ISO 14 001 eller EMAS naturlig. Detta innebär också att det är naturligt och effektivt att kombinera kontrollörens uppföljningar när det gäller utsläpp av koldioxid med den uppföljning som görs av miljöledningssystemen. Regeringen anser att ackrediteringsförfarandet bör följa vad som traditionellt gäller för teknisk kontroll, dvs. att kontrollörerna ackrediteras för uppgiften enligt lagen om teknisk kontroll. Detta innebär att SWEDAC bör utses att ansvara för ackrediteringen av kontrollörer för uppgiften att verifiera verksamhetsutövarnas rapporter om utsläpp av koldioxid. Det följer av lagen om utsläpp av koldioxid med tillhörande förordning att Naturvårdsverket bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om krav på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. Arbetet med föreskrifterna har nyligen påbörjats. Regeringen utgår från att utredningens överväganden noteras i det arbetet, att de standarder som kan komma att användas för ackreditering av kontrollörer i Europa beaktas, samt att föreskrifterna i möjligaste mån samordnas med motsvarande reglering i andra medlemsstater. Utarbetandet av föreskrifterna sker lämpligen i samråd med SWEDAC. I det arbetet bör även andra aktörer involveras. Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) har i sitt remissvar framfört möjligheter att komplettera den tekniska kompetensen med den ekonomiska. Företagens revisorer är förtrogna med olika miljöstandarder och med miljörevision. Andra remissinstanser, t.ex. Svensk energi, har framfört att den tekniska verifieringen bör kunna samordnas med den ekonomiska revisionen om enskilda företag så önskar i syfte att uppnå flexibilitet. SWEDAC har framfört att den tekniska kompetensen bör betonas men att en balans bör eftersträvas med den ekonomiska revisionen. Svenskt Näringsliv har framhållit att ett stort behov av kontrollörer uppkommer inom relativt kort tid. Ett allmänt önskemål om samordning mellan olika regelsystem har också framförts av flera remissinstanser. Regeringen förutsätter att Naturvårdsverket utarbetar föreskrifter i dialog med andra parter, till exempel FAR, eftersom både tidsvinster och effektivitetsvinster är av stor vikt för företagen. Skälen för regeringens bedömning: Med tanke på att handelssystemet omfattar hela EU, och även kan omfatta EES-länderna samt tredje land under vissa förutsättningar, bör med kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen om teknisk kontroll jämställas kontrollör i en annan medlemsstat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som utsetts till att utföra kontroller i enlighet med handelsdirektivet. Om en kontrollör från en annan medlemsstat anlitas, så bör det vara verksamhetsutövarens ansvar att visa att kontrollören i en annan medlemsstat har ställning som kontrollör i handelsdirektivets mening. Sverige bör tillämpa de principer för ömsesidigt erkännande som gäller inom ramen för fri rörlighet av tjänster och även verka för att principen tillämpas på samma sätt i hela EES-området. Beslut i frågan om ömsesidighet i utseendet av kontrollörer har dock ännu inte fattats inom gemenskapen varför det är för tidigt att införa en bestämmelse i lagen redan nu. Sverige bör naturligtvis verka för att en harmonisering av kraven kommer till stånd. 6 Registerfrågor Regeringens bedömning: Den version av registerförordning som antogs av den Europeiska kommissionens kommitté för klimatförändringar den 24 juni 2004 kan ligga till grund för viss lagstiftning om register över utsläppsrätter. Utredningens bedömning: Utredningen reserverar sina förslag med hänvisning till att registerförordningen inte är slutligt antagen. Remissinstanserna: Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt vill inte ta ställning till förslagen innan registerförordningen är klar. Riksdagens ombudsmän, JO, har inga invändningar mot förslagen under förutsättning att inga omarbetningar av registerförordningen sker. Skälen för regeringens bedömning: I artikel 19.3 i handelsdirektivet anges att Europeiska kommissionen skall anta en förordning, som kommer att innehålla regler för hur medlemsstaterna skall hantera införandet av ett standardiserat och säkert system av register i form av standardiserade elektroniska databaser. Dessa skall innehålla gemensamma uppgifter för spårning av utfärdade utsläppsrätter, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter, för att i förekommande fall ge allmänheten tillgång till registret, för att garantera sekretess och för att se till att inga överlåtelser genomförs som är oförenliga med skyldigheterna enligt Kyotoprotokollet. Den 17 oktober 2003 presenterade den Europeiska kommissionen ett första utkast till registerförordning. Därefter har flera revideringar genomförts. Den 1 mars 2004 presenterades den version vilket utredningen använt som grund för sitt delbetänkande. Den 24 juni 2004 antog Europeiska kommissionens kommitté för klimatförändringar en slutlig överenskommelse om en registerförordning. Det saknas dock anledning för någon nämnvärd revidering av utredningens antaganden och förslag i de här aktuella delarna med anledning av den slutliga versionen. Ett formellt beslut om förordningen av Europeiska kommissionen väntas i oktober 2004. Enligt artikel 75 om ikraftträdande skall förordningen träda i kraft med direktverkan för medlemsländerna dagen efter dess publicering i Europeiska unionens officiella tidning. Regeringen bedömer att nu föreliggande version av registerförordning, som antogs den 24 juni 2004, kan läggas till grund för lagstiftning eftersom kommittén för klimatförändringar avslutat sitt arbete och det endast återstår ett formellt beslut av Europeiska kommissionen för att förordningen skall träda ikraft. Den kommande registerförordningen finns ännu inte i officiell svensk version. Den engelska versionen som ligger till grund för regeringens överväganden finns i bilaga 2. 6.1 Allmänt om register Enligt artikel 19 i handelsdirektivet är varje medlemsstat skyldig att upprätta och administrera ett nationellt register. Registret är i praktiken en elektronisk databas för att bl.a. hantera uppgifter om: * upprättande av konton för verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet, * upprättande av konton för andra fysiska och juridiska personer, * utfärdande av tilldelade utsläppsrätter, * innehav av utsläppsrätter, * överlåtelse (köp och försäljning) av utsläppsrätter, * eventuellt sparande av utsläppsrätter, och * återlämning och annullering av utsläppsrätter. Enligt den kommande registerförordningen skall medlemsländerna och Europeiska kommissionen upprätta de standardiserade databaserna som behövs för att hålla registren senast den 30 september 2004. Registren skall vara tillgängliga via internet och tillgodose de funktionella och tekniska krav som ställs i förordningen. Från den 1 januari 2005 skall samtliga medlemsländers register vara i drift och administreras samt underhållas i enlighet med registerförordningen. Enligt artikel 19.1 i handelsdirektivet får medlemsstaterna föra sina register inom ramen för ett gemensamt system tillsammans med en eller flera andra medlemsländer. Enligt den kommande registerförordningen skall dock registren hållas åtskilda. Varje land skall ha en projektledningsgrupp som ansvarar för landets nationella register, oavsett om registrets fysiska IT-struktur finns i något annat land. I den kommande registerförordningen anges att medlemsländerna skall utse en behörig myndighet som har det yttersta ansvaret för drift och underhåll av det nationella registret. Den behöriga myndigheten skall i sin tur utse en registeradministratör som leder det dagliga arbetet med registret och förser den centrala administratören med den information som krävs enligt registerförordningen. Det är i registret som handlande företag får tillgång till de utsläppsrätter som tilldelats dem, men det nationella registret är skilt från själva marknadsplatsen. I registret bokförs avslutade transaktioner mellan två parter. En översiktlig beskrivning över processen ger följande bild. En transaktion för att överlåta utsläppsrätter initieras alltid av säljaren, genom att denne går in i registret i behörig del. I ansökan om registrering av transaktionen väljs ett konto som överföringen skall ske från och det konto som överföringen skall göras till anges. Vidare skall säljaren ange det antal utsläppsrätter som skall överföras. I det nationella registret skapas automatiskt ett förslag till överföring som skickas till det centrala registret när säljaren väljer att starta överföringen. I det centrala registret utförs sedan ett antal automatiska kontroller av förslaget. Om förslaget till överföring enligt det centrala registret uppfyller vissa på förhand uppställda krav skickas förslaget vidare från det centrala registret till köparens nationella register. Efter kontroll där kan förslaget om överföring godkännas eller avslås. I det fall överföringen godkänns utförs överföringen i köparens nationella register och ett meddelande skickas till det centrala registret om att överföringen är utförd. I det centrala registret avslutas överföringen genom en registrering att överföringen utförts. I det fall överföringen inte godkänns av köparens nationella register meddelas detta till det centrala registret och de utsläppsrätter som ingick i förslaget till överföring avmarkeras efter kommunikation med säljarens nationella register. 6.2 Registersystemet Regeringens förslag: Ett anläggningsregister skall upprättas utöver det obligatoriska nationella registret. Regeringen bemyndigas att öppna de nationella konton som krävs för handhavande av Sveriges andel av utsläppsrätter. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i fråga om anläggningsregister. Inget förslag har lämnats angående öppnandet av nationella konton. Remissinstanserna: Inga synpunkter har lämnats på förslagen. Bakgrund: Registersystemet kan beskrivas som att bestå av tre enheter: ett centralt register, ett nationellt register och ett anläggningsregister. Enligt artikel 20 i handelsdirektivet skall Europeiska kommissionen utse en central administratör som i ett centralt register skall föra en oberoende transaktionsförteckning, i vilken utfärdande, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter redovisas. Det centrala registret skall omfatta alla medlemsländer. Det centrala registret skall innehålla en tabell som visar de nationella fördelningsplanerna för de medlemsstater som omfattas av handelssystemet. För att skapa tilltro till systemet skall den centrala administratören genomföra automatiska kontroller av varje transaktion i de nationella registren med hjälp av en oberoende transaktionsförteckning, för att se till att inga felaktigheter uppkommer vid utfärdandet, överlåtelsen eller annulleringen av utsläppsrätter. Den oberoende transaktionsförteckningen förs i ett centralt register som administreras av den centrala administratör som kommissionen utsett. Om felaktigheter framkommer vid en automatisk kontroll skall den centrala administratören underrätta den medlemsstat eller de medlemsstater som berörs. Den aktuella transaktionen får inte registreras. Några andra transaktioner med de berörda utsläppsrätterna får inte heller ske förrän felaktigheterna undanröjts. Ett nationellt register, ett utsläppsrättsregister, skall också upprättas. Syftet är att se till att utfärdande, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter redovisas korrekt. I det nationella registret sker kontohanteringen. Varje nationellt register skall för perioden 2005-2007 innehålla följande konton: * nationellt konto där den totala mängden nationella utsläppsrätter anges som är tillgängliga för utfärdanden, * verksamhetsutövarkonto för varje anläggning som har tillstånd till utsläpp av koldioxid där den individuellt tillgängliga andelen utsläppsrätter anges, * personligt konto för varje fysisk och juridisk person som utan att ingå i handelssystemet efter ansökan är behöriga till innehav av konto, * nationellt annulleringskonto för annullering av återlämnade överlåtbara utsläppsrätter och sådana icke överlåtbara utsläppsrätter som utfärdats på grund av force majeure, * nationellt återlämningskonto, där annullering av deklarerade utsläppsrätter och utsläppsrätter utfärdade på grund av force majeure skall ske senast den 30 juni åren 2006, 2007 och 2008, samt * nationellt annulleringskonto för outnyttjade utsläppsrätter som skall kunna överföras till nästa åtagandeperiod. Annullering sker genom att utsläppsrätterna överförs från det nationella kontot till det nationella återlämningskontot. Vidare skall det nationella registret innehålla tabeller över verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter, samt en tabell som visar efterlevnadsstatus för en individuell anläggning. Handel med utsläppsrätter sker med enheter (ton koldioxid) ur medlemsstaternas tilldelade mängder utsläppsrätter. Handeln med utsläppsrätter bygger på att enheterna kan spåras och bokföras så att ett medlemslands sammanlagda mängd utsläppsrätter kan kontrolleras vid den aktuella handelsperiodens slut. Efter varje kontrollperiod, dvs. årligen, skall även för berörda anläggningar redovisas det antal utsläppsrätter som motsvarar anläggningens utsläpp av koldioxid under kontrollperioden. Om så icke sker utgår sanktioner. Tillsynsmyndigheten skall kontrollera att de anläggningar som omfattas av handelssystemet har utsläppsrätter på sitt konto som motsvarar årets utsläpp. Tillsynsmyndigheten, verksamhetsutövare, kontrollörer av anläggningens utsläpp och central administratör skall genom ansvarig myndighet för det nationella registret ges tillträde till de delar av registersystemet som de är behöriga att ta del av. För att insyn i handelssystemet skall garanteras, har även allmänheten tillgång till vissa uppgifter om fördelningen av utsläppsrätter och resultaten av övervakningen av utsläppen enligt närmare specificeringar i den kommande registerförordningen och dess bilaga XVI. Enligt artikel 17 i handelsdirektivet har dock allmänheten tillgång till informationen med förbehåll för de begränsningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Skälen för regeringens förslag: Genom handelsdirektivet åläggs medlemsstaterna att se till att inga anläggningar som omfattas av direktivet bedriver verksamhet som resulterar i utsläpp av koldioxid utan att verksamhetsutövaren har tillstånd till detta efter den 1 januari 2005. I den kommande registerförordningen ställs inga krav på att det skall finnas ett särskilt register som anger om en anläggning har tillstånd att bedriva verksamhet som omfattas av handelsdirektivet. Däremot följer av registerförordningen vilka uppgifter som skulle vara aktuella att ingå i ett sådant anläggningsregister. Ett svenskt anläggningsregister över aktuella verksamhetsutövare, anläggningar och tillstånd skulle underlätta för tillsynen. Ett sådant register kan också vara av värde att använda som ingångsdata till det nationella registret och det centrala registret. Regeringen föreslår därför att ett svenskt anläggningsregister skall upprättas i enlighet med beskrivningarna i den kommande registerförordningen. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att öppna de nationella konton som krävs för handhavandet av Sveriges andel av utsläppsrätter. Detta gäller konton i både det centrala registret och det svenska utsläppsrättsregistret på sätt som beskrivits ovan. 6.3 Organisatoriska frågor Regeringens förslag: En behörig myndighet för registerfrågor, kontoföringsmyndighet, och en registeransvarig vid samma myndighet, skall utses. Myndigheten skall också ha visst informationsansvar för handelssystemet. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Miljödomstolen vid Vänerborgs tingsrätt varnar för komplex organisation och menar att det bör övervägas om inte uppgifterna kan fördelas på färre myndigheter. Banverket förordar att ansvar läggs på befintliga myndigheter, antingen Energimyndigheten eller Naturvårdsverket. Skälen för regeringen förslag: Enligt artikel 18 i handelsdirektivet skall medlemsstaten utse en eller flera behöriga myndigheter för att ansvara för att utfärda tillstånd att få släppa ut koldioxid från en berörd anläggning, bereda ansökningar om tilldelning och besluta om tilldelning av utsläppsrätter, utfärda utsläppsrätter, utveckla och föra register, kontrollera, övervaka och annullera utsläppsrätter, samt informera verksamhetsutövare och allmänhet om handelssystemet. Enligt den kommande registerförordningen skall medlemsländerna före den 30 september 2004 meddela kommissionen vem som är behörig myndighet såsom registeradministratör för det nationella registret. Genom riktlinjepropositionen21 har Statens energimyndighet givits ansvar för att upprätta och administrera ett nationellt register för handel med utsläppsrätter. Energimyndigheten skall också utpekas att bli behörig myndighet såsom registeradministratör för registerfrågor. Dessutom skall uppgiften som registeransvarig tilldelas en utvald person vid den myndigheten. Den behöriga myndigheten skall benämnas "kontoföringsmyndighet" i likhet med elcertifikatsystemet. Organisationen för att genomföra handelssystemet ställer krav på samordning för att göra systemet operativt den 1 januari 2005. Naturvårdsverket har givits ansvar för beslut om tilldelning av utsläppsrätter, vissa arbetsuppgifter i anslutning till övervakning, kontroll och rapportering av verksamhetsutövarnas utsläpp och för eventuella sanktionsavgifter. Ett råd har inrättats under Naturvårdsverket, med representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) för beredning av företagens ansökningar om tilldelning av utsläppsrätter och för att lämna förslag till beslut till Naturvårdsverket. Länsstyrelserna skall ansvara för att bevilja tillstånd att släppa ut koldioxid. Som behörig myndighet för registret är Energimyndigheten beroende av det arbete som de andra myndigheterna skall utföra för att få ett fungerande registersystem. Registret och de uppgifter som skall föras in i registret är i hög grad beroende av arbetet med att bevilja tillstånd till utsläpp av koldioxid och att besluta om tilldelning av utsläppsrätter. I ett senare skede är myndigheten också beroende av information vid den rapportering och avstämning som skall ske. För att underlätta arbetet är det angeläget att ingångsdata till det nationella registret överförs elektroniskt mellan berörda myndigheter. Energimyndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket ansvara för att ta fram information till verksamhetsutövare och allmänhet m.fl. om handelssystemet. Energimyndigheten skall också ges i uppdrag att identifiera överlappande ansvar och upprätta fungerande rutiner så att nödvändig information för att utföra de arbetsuppgifter som den kommande registerförordningen anger finns tillhanda elektroniskt. 6.4 Registrering av utsläppsrätter Den kommande registerförordningen innehåller förutom bestämmelser för handelsperioden 2005-2007 även ett antal regler för nästkommande period 2008-2012. Registerförordningen kommer att vara direkt tillämplig för medlemsländerna men innehåller ändå inte en fullständig reglering utan ett visst utrymme lämnas åt medlemsländerna. Regleringen kommer i korthet att innebära följande. 6.4.1 Upprättande av vissa konton m.m. Regeringens förslag: En ofullständig ansökan om konto eller registrering skall kunna kompletteras. Om ett föreläggande om komplettering inte följs skall ansökan avvisas. En ansökan som är oförenlig med befintliga registreringar skall avslås. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Remissinstanserna: Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt och Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt föreslår att ansökan om registrering skall avvisas istället för att avslås i de fall då ett föreläggande att komplettera ansökan med uppgift som enligt 4 kap. 5 § skall ingå inte följs. Det överensstämmer bättre med allmän förvaltningsrättslig praxis att sökanden alltid ges möjlighet att komplettera en bristfällig ansökan. Bakgrund: Alla personer har rätt att inneha utsläppsrätter (jfr artikel 19.2 i handelsdirektivet). Ett personligt konto för behörig fysisk och juridisk person kan öppnas efter ansökan. Om ett personligt konto inte innehåller några utsläppsrätter och ingen transaktion noterats under en 12-månadersperiod skall registeradministratören informera berörd kontoinnehavare om att kontot kommer att avslutas inom ett visst antal dagar. Enligt den kommande registerförordningen skall behörig myndighet eller verksamhetsutövaren, efter att tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt handelsdirektivet erhållits, förse registeradministratören med vissa basdata avsedda för att upprätta ett verksamhetsutövarkonto i registret. Registeradministratören skall öppna ett verksamhetsutövarkonto för varje anläggning i registret. Om ett tillstånd till att släppa ut koldioxid har återkallats eller återlämnats skall tillståndsmyndigheten informera registeradministratören om detta. Denne skall efter en viss period avsluta kontot. Som redovisats ovan skall dessutom ett flertal olika nationella konton upprättas för Sveriges innehav och dispositioner av utsläppsrätter. Skälen för regeringens förslag: Upprättande av konton och olika registreringar skall utföras efter ansökan. Vissa formkrav kommer att gälla. Som framförts av Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt och av Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt bör en sökanden alltid ges möjlighet att komplettera en bristfällig ansökan enligt 4 kap. 5 § i den föreslagna lagen. Ansökan bör avvisas om ett föreläggande om komplettering inte följs. I fall då kontoföringsmyndigheten inte kan utföra de registreringar som ansökan avser på grund av oförenlighet med befintliga registreringar i utsläppsregistret eller det centrala registret skall ansökan avslås. Förhållandet bör framgå av lagen. 6.4.2 Utfärdande av utsläppsrätter Regeringens förslag: Utsläppsrätter skall utfärdas årligen för hela perioden enligt beslutet om tilldelning oavsett om verksamheten läggs ned under tiden. Utsläppsrätter skall utfärdas med möjlighet att justera mängden tilldelade utsläppsrätter för nya deltagare i fall av försenad driftsstart. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka förhållanden som kan läggas till grund för justering av tilldelningen. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen har inte föreslagit någon regel om möjlighet till justering av tilldelningsbeslut. Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket (ESV) ser en risk i att ett företag som utökar sin produktion väljer att driva den nya verksamheten i form av ett dotterbolag istället för att köpa nya utsläppsrätter. Naturvårdsverket anser att det bör tydliggöras om avsikten är att en verksamhetsutövare som under året har tagit över verksamheten vid en anläggning vid överlämningstillfället skall redovisa utsläppsrätter motsvarande hela kalenderårets utsläpp. Ett bolag kan genom successiva utförsäljningar av delar av verksamheten delas upp på ett flertal aktörer under ett verksamhetsår. Svenskt Näringsliv, Svenska Kalkföreningen, Svensk Mineralindustri, Skogindustrierna, Plast- och Kemiföretagen, SveMin, Jernkontoret och Skogen och kemin, gruvorna och stålet (SKGS) betonar vikten av att underlätta en önskvärd strukturrationalisering. För detta ändamål måste det enligt instanserna finnas ett enkelt förfarande att överföra utsläppsrätterna från den ena till den andra anläggningen. Nedläggning av en anläggnings verksamhet innebär ofta att verksamheten överförs till en annan, ofta modernare anläggning. Detta skall även kunna fungera när verksamheten flyttar från ett land till ett annat land. Det är oklart vad som gäller för anläggningar som har avvecklats mellan basperioden och försöksperioden och förordar att anläggningar som tagit över sådan verksamhet bör kunna tillgodoräkna sig de utsläppsrätterna. Bakgrund: Efter att den nationella fördelningsplanen godkänts av Europeiska kommissionen skall medlemsländerna senast den 30 september 2004 fatta beslut om den sammanlagda mängden utsläppsrätter som skall tilldelas verksamhetsutövarna inom den handlande sektorn samt om fördelningen till respektive verksamhetsutövare. Den centrala administratören skall överföra informationen till det centrala registret efter ett godkännande av Europeiska kommissionen. Senast den 28 februari 2005 och varje år därefter under perioden 2005-2007 skall registeradministratören från det nationella kontot till det berörda verksamhetsutövarkontot överföra det proportionerliga antal utsläppsrätter som skall tilldelas berörd anläggning det aktuella året. Utfärdandet utförs genom att antalet utsläppsrätter registreras på kontot. Varje utsläppsrätt skall förses med en unik identifikationskod. Vidare skall registeradministratören på uppdrag av kontoföringsmyndigheten överföra en viss andel av de återstående utsläppsrätterna i det nationella kontot till ett verksamhetsutövarkonto för nytillträdande anläggningar. Detta skall ske senast den 28 februari aktuellt år eller vid den senare tidpunkt då förutsättningarna för att delta i handelssystemet är uppfyllda. En ny verksamhetsutövare skall vara skyldig att alltid lämna in en anmälan till tillståndsmyndigheten om att man har övertagit driften av en anläggning. Vid byte av verksamhetsutövare registreras, efter godkännande av tillståndsmyndigheten, den nye verksamhetsutövaren som innehavare av verksamhetsutövarkontot för den anläggningen. Skyldigheterna förknippade med redovisning av kontot övertas samtidigt av den nye verksamhetsutövaren. Under perioden 2005-2007 får medlemsstaten ansöka hos Europeiska kommissionen om att ytterligare utsläppsrätter skall kunna tilldelas för vissa anläggningar vid omständigheter som faller inom ramen för force majeure enligt artikel 29 i handelsdirektivet. Europeiska kommissionen skall avgöra huruvida force majeure föreligger och i så fall tillåta att medlemsstaten utfärdar icke överlåtbara utsläppsrätter för dessa anläggningar. När sådana utsläppsrätter utfärdas till angivna verksamhetsutövare från det nationella kontot skall varje utsläppsrätt förses med ett unikt serienummer. Skälen för regeringens förslag: Det totala antalet utsläppsrätter som skall utfärdas till verksamhetsutövarkontot styrs av det tilldelningsbeslut som fattas av behörig myndighet, dvs. Naturvårdsverket, senast den 30 september 2004 för försöksperioden 2005-2007 avseende befintliga anläggningar. Utfärdandet skall ske av kontoföringsmyndigheten senast den 28 februari varje år med start år 2005. Utfärdande av utsläppsrätter till nya deltagare skall också ske den 28 februari varje år men med start året efter det år anläggningen tagits i drift. Det innebär att utsläppsrätter inte kan utfärdas innan anläggningen tagits i drift, även om det finns ett tidigare beslut om tilldelning. Det innebär vidare att ett avdrag av utsläppsrätter från det beslutade antalet utsläppsrätter eventuellt måste göras vid det första utfärdandetillfället, eftersom driftstarten kan ha senarelagts jämfört med uppgifter som lämnats i ansökan om tilldelning. En bestämmelse om möjlighet till justering av beslut om tilldelning av utsläppsrätter bör införas för sådana ändrade förhållanden. I lagrådsremissen föreslog regeringen en motsvarande bestämmelse om justering vid ändrade förhållanden avseende tilldelningsbeslutet för befintliga anläggningar. Avsikten var att medge omprövning vid första utfärdandetillfället, särskilt med anledning av det utfall som kan bli följden av den prövning som Europeiska kommissionen genomför av medlemsländernas nationella fördelningsplaner under år 2004 samt av ansökningar att unilateralt inkludera och exkludera anläggningar från handelssystemet. Lagrådet har dock ifrågasatt en sådan bestämmelse utifrån allmänna förvaltningsrättsliga principer i och med att övervägande delen av tilldelningsbesluten kommer att fattas med tillämpning av nu gällande lag, lagen om utsläpp av koldioxid. Regeringen finner inte skäl att avvika från den uppfattningen. Möjligheten till att ompröva tilldelningsbeslut kommer således endast att gälla för nya deltagare i det fall då faktisk driftsstart senareläggs jämfört med vad som planerats. Utfärdandet av utsläppsrätter skall utföras under hela perioden oavsett om verksamheten läggs ner. Handelssystemet bör inte föranleda att effektiviseringar av verksamheter fördröjs eller uteblir under handelsperioden. Det är även av effektivitetsskäl och ur administrativ synvinkel att föredra att tilldelningsbeslutet kan genomföras utan omprövning. Det ger också en ökad förutsägbarhet för systemet. Om tillståndsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen, däremot återkallar gällande tillstånd för utsläpp av koldioxid för en anläggning eller om ett tillstånd återlämnas under perioden får dock inte registeradministratören utfärda det kvarvarande årliga antal utsläppsrätter som Naturvårdsverket tidigare beslutat om. Bestämmelser om detta bör införas i lagen. 6.4.3 Registrering av återlämnande och annullering av utsläppsrätter Regeringens förslag: Det skall inte vara tillåtet att spara utsläppsrätter från handelsperioden 2005-2007. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet stöder utredningens förslag att inte tillåta ett sparande. Energimyndigheten motiverar detta med att om ett sparande skall ske mellan 2005-2007 och 2008-2012 kommer de utsläppsrätter som utfärdats under 2005-2007 att behöva ersättas med utsläppsrätter som är kopplade till Kyotoprotokollets åtaganden om utsläppsbegränsning. Myndigheten menar att det är ett stort risktagande förknippat med att spara utsläppsrätter som inte är ett resultat av utsläppsminskningar inom Sverige. Svenskt Näringsliv, Svenska Kalkföreningen och Svensk Mineralindustri anser att möjligheterna som ges i direktivet att utnyttja sparande mellan försöksperioden och första åtagandeperioden bör utnyttjas av Sverige eftersom det ökar möjligheterna till flexibilitet och långsiktighet för berörda verksamhetsutövare. Cementa AB, Plast- och Kemiföretagen, Skogindustrierna, SveMin, Jernkontoret och Skogen och kemin, gruvorna och stålet (SKGS) förespråkar sparande eftersom att inte tillåta det motverkar företagens handlingsfrihet och deras motivation till energieffektiviserande åtgärder under försöksperioden. Luleå tekniska universitet (LTU) anser att det finns ett behov av att titta närmare på detta och förordar ett samarbete med andra europeiska länder om denna fråga. Bakgrund: Verksamhetsutövare skall efter slutet av varje kalenderår rapportera utsläppen av koldioxid från sina anläggningar till tillsynsmyndigheten. Rapporten över utsläpp skall verifieras av en kontrollör som är oberoende av verksamhetsutövaren. Kontrollören skall sammanställa en rapport om valideringsprocessen. På grundval av rapporten skall de verifierade utsläppsmängderna för varje berörd anläggning föras in under aktuellt år i det nationella registrets tabell för verifierade utsläpp. Om en anläggnings verifierade utsläpp för föregående år inte senast den 1 april kunnat läggas in i den verifierade utsläppstabellen på grund av brister i rapporteringen, skall registeradministratören enligt den kommande registerförordningen spärra varje transaktion av utsläppsrätter från berört verksamhetsutövarkonto tills dess att åtgärden kunnat utföras. När verksamhetsutövaren för varje anläggning som omfattas av handelsdirektivet överlämnar det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda verifierade utsläppen från respektive anläggning under föregående kalenderår skall registeradministratören registrera detta genom att överföra den begärda mängden utsläppsrätter från verksamhetsutövarkontot till det nationella kontot i det nationella registret. Efter en jämförelse mellan tabellerna över verifierade utsläpp och över återlämnade utsläppsrätter skall registeradministratören föra in aktuellt saldobelopp i tabellen över fullgörandestatus. Naturvårdsverket skall informeras om saldobeloppet. Enligt artikel 12 och 13 i handelsdirektivet kan en utsläppsrätt annulleras i tre olika fall. Ett fall är enligt artikel 12.3 när verksamhetsutövaren överlämnat utsläppsrätter motsvarande de sammanlagda utsläppen kalenderåret före. Ett annat fall är också när en innehavare av en utsläppsrätt begär det enligt artikel 12.4, s.k. frivillig annullering. Slutligen skall en utsläppsrätt annulleras om tidsperioden för vilken den utfärdats har gått till ända enligt artikel 13.2 och 13.3 i handelsdirektivet. Senast den 30 juni 2006, 2007 och 2008 skall registeradministratören annullera alla återlämnade överlåtbara utsläppsrätter som finns på det nationella kontot genom att överföra dessa från kontot till det nationella annulleringskontot för återlämnade utsläppsrätter. Motsvarande annullering gäller också för sådana icke överlåtbara utsläppsrätter som utfärdats på grund av force majeure. Skälen för regeringens förslag: Ett sparande, s.k. banking, mellan perioderna skulle innebära att utsläppsrätter från en handelsperiod som inte konsumerats genom utsläpp av koldioxid skulle föras över till nästa period 2008-2012. Utsläppsrätterna skulle således inte vara tidsbegränsade till utgången av år 2007 utan kunna bytas in mot utsläppsrätter för nästa period med bibehållet värde. Enligt Kyotoprotokollet skall ett sparande vara tillåtet mellan protokollets åtagandeperioder. Enligt artikel 13 i handelsdirektivet är det frivilligt för medlemsländerna att tillåta sådant sparande i övergången mellan år 2007 och 2008. Därefter är direktivet likalydande med Kyotoprotokollet, dvs. ett sparande skall tillåtas. Regeringen anser att ett sparande från försöksperioden inte skall tillåtas. Om ett medlemsland ensidigt tillåter sparande riskerar landet återverkningar under Kyotoperioden 2008-2012 som i dagsläget inte kan överblickas fullt ut. Varje medlemsstat har enligt Kyotoprotokollet en viss mängd tilldelade utsläppsenheter. För varje utsläppsrätt som sparas mellan försöksperioden och perioden 2008-2012 måste medlemsstaten ersätta den med en ny utsläppsrätt som tas från den totalt tilldelade mängden för perioden 2008-2012. Den tilldelade mängden minskar och Sverige kan få svårt att nå sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet. Det är viktigt att Kyotoprotokollets syften respekteras. En majoritet av medlemsländer kommer sannolikt inte att tillåta sparande mellan år 2007 och 2008. Det är naturligtvis önskvärt för marknadens effektivitet att flertalet medlemsländer når likalydande ställningstaganden i olika frågor. Regeringen föreslår därför att utsläppsrätternas giltighet i tiden gäller i första omgången för försöksperioden 2005-2007 och därefter med möjlighet att spara för de följande åtagandeperioderna med start år 2008. 6.4.4 Registrering av utmätning, konkurs, betalningssäkring och kvarstad Regeringens förslag: Utsläppsrätter skall inte vara undantagna från utmätning. Inskränkning i förfoganderätten genom betalningssäkring, konkurs, utmätning eller kvarstad skall registreras i utsläppsrättsregistret. Registreringen skall tas bort om åtgärderna upphävts, avslutats eller återgått. En utsläppsrätt som är utmätt, belagd med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring får bara annulleras om utsläppsrätten inte längre är giltig därför att den tidsperiod för vilken den är utfärdad har gått till ända. Nödvändiga följdändringar görs i utsökningsbalken. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inte några invändningar beträffande förslagen men påpekar att reglerna måste kompletteras med tillämpningsföreskrifter för kontoföringsmyndigheten. Statens energimyndighet är positiv till att det skapas ett skydd vid konkurser genom register. Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att egendom skall kunna utmätas är att den utgör en förmögenhetstillgång som kan överlåtas. När egendom utmäts innebär det att den utmätta egendomen tas i anspråk för verkställighet av en dom eller annan exekutionstitel. Vid en jämförelse med annan egendom finns det beträffande utsläppsrätter en avgörande skillnad. Ett visst antal utsläppsrätter som motsvarar gjorda utsläpp av växthusgaser måste varje år annulleras för att verksamhetsutövaren skall slippa att betala en särskild avgift. Genom att utmäta utsläppsrätter hos verksamhetsutövaren skulle denne drabbas av den merkostnad som den särskilda avgiften innebär. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att innehavet av utsläppsrätter skall kunna utmätas. I 4 kap. 3 § utsökningsbalken finns bestämmelser som bygger på tillämpning av proportionalitetsprincipen som innebär att utmätning endast kan komma i fråga om det belopp som beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, utgör ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Genom tillämpning av denna princip undviks att utmätning görs av utsläppsrätter om det finns annan egendom att utmäta. Gäldenären torde dessutom ofta ha möjlighet att köpa nya utsläppsrätter för att undvika att drabbas av sanktioner vid tidpunkten för överlämnade av utsläppsrätter, låt vara att det kan behöva ske till ett högre pris än vad som tidigare betalats. Utsläppsrätterna behöver därmed inte vara undantagna från utmätning. Enligt 3 kap. 3 § konkurslagen räknas till ett konkursbo i princip all egendom som är sådan att den kan utmätas och som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades. Eftersom utsläppsrätter inte skall vara undantagna från utmätning kan sådana komma att ingå i konkursboet och där utgöra en tillgång. Det finns därför behov av att göra ett tillägg till konkursförordningen (1987:916) med innebörd att kontoföringsmyndigheten skall underrättas om ett konkursbeslut så att uppgiften omedelbart kan föras in i utsläppsrättsregistret. Skulle ett konkursbeslut upphävas av högre rätt måste en underrättelse om detta gå till kontoföringsmyndigheten för att myndigheten omedelbart skall kunna ta bort registreringen om konkurs ur registret. När en konkurs har avslutats åligger det konkursförvaltaren att lämna uppgift om detta till kontoföringsmyndigheten. Betalningssäkring kan användas för att säkerställa det allmännas krav enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. I fråga om verkställighet av beslut om betalningssäkring skall enligt 11 § i nämnda lag bl.a. 5 kap. utsökningsbalken rörande undantag från utmätning tillämpas. Bestämmelser om kvarstad finns i 15 kap. respektive 26 kap. rättegångbalken. Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran skall i princip samma regler tillämpas som vid utmätning. Enligt 16 kap. 13 § utsökningsbalken skall bl.a. 5 kap. utsökningsbalken tillämpas. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § utsökningsbalken kan även i dessa sammanhang innebära att utsläppsrätter inte tas i anspråk, om annan egendom bedöms vara lämpligare. Gällande bestämmelser rörande betalningssäkring och kvarstad bör således kunna tillämpas även på utsläppsrätter. Dessa inskränkningar i förfoganderätten till utsläppsrätterna bör framgå av utsläppsrättsregistret. Regeringen föreslår att konkurs, utmätning, kvarstad och betalningssäkring skall registreras i det nationella registret som ett skydd för rättighetshavare och tredje man som avser att förvärva utsläppsrätter. Dessutom föreslås nödvändiga följdändringar i utsökningsbalken. Härvid är att märka att regeringen redan utfärdat andra ändringar i 4 kap. 30 § utsökningsbalken som träder i kraft senare än här avsedda ändringar. Detta har beaktats i utformningen av lagförslagen. I fråga om annullering av utsläppsrätter gäller att förfoganderätten inskränks enligt sedvanliga bestämmelser utom för det fall utsläppsrätten inte längre är giltig därför att den tidsperiod för vilken den är utfärdad har gått till ända. I sådant fall upphör utsläppsrätten att vara giltig oavsett regler för sakrättsligt skydd. 6.4.5 Rättelse av registrering Regeringens förslag: En uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret som är uppenbart oriktig skall kunna rättas. Den som är berörd av registreringen skall ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart onödigt. För rättning av personuppgift gäller bestämmelsen i personuppgiftslagen (1998:204). Utredningens förslag: Utredningen lämnar inget motsvarande förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna reglerna om handläggning av registreringsärenden bör innehålla en bestämmelse som anger under vilka förutsättningar rättelser skall göras i utsläppsrättsregistret. Den kommande registerförordningen innehåller i denna del endast tekniska bestämmelser för kommunikationen mellan det centrala registret och de nationella registren, samt en regel om möjligheten att rätta uppgifter i det centrala registret. Bestämmelser kan således tas in i lagen. Motsvarande reglering i lagen om elcertifikat kan tjäna som förebild. Regeringen föreslår att om en uppgift i utsläppsrättsregistret innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av kontoföringsmyndighetens eller annans räknefel, skrivfel eller liknande förbiseende eller till följd av tekniskt fel, skall registreringen rättas. Den vars rätt berörs skall ges möjlighet att yttra sig om inte rättelsen är till förmån för denne, eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt. Den som lider skada på grund av rättningen medges en rätt till ersättning från staten, se avsnitt 7.3. För rättelse av personuppgifter i utsläppsrättsregistret gäller bestämmelsen om rättelse i 28 § personuppgiftslagen. Det saknas behov av att uppställa särregler för utsläppsrättsregistret. 6.4.6 Rättsverkningar av registrering Regeringens förslag: En innehavare av ett konto i utsläppsrättsregistret skall, med de begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på kontot. Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inte några invändningar mot förslagen. Bakgrund: När det gäller lös egendom har besittningen till egendomen betydelse när det gäller konflikter med tredje man. Genom att besittningen av egendomen övergår till förvärvaren kan en köpare som är i god tro få skydd mot säljarens borgenärer. Köparen får också skydd mot andra, som tidigare träffat avtal med säljaren om att förvärva egendomen. Det är således en traditionsprincip som gäller, dvs. att egendomen överlämnats till köparen. En annan princip som ger köparen skydd mot andra intressenter och som tillämpas beträffande finansiella instrument, är den s.k. inskrivningsprincipen, som tagit sig uttryck i 6 kap. kontoföringslagen. De principer som bestämmelserna där ger uttryck för innebär att den som är antecknad som ägare till finansiella instrument på ett konto skall, med de begränsningar som framgår av kontot, anses berättigad att förfoga över de finansiella instrument som finns registrerade på kontot, se 6 kap. 1 §. Bestämmelsens innebörd är endast den att den registrerade ägaren presumeras ha rätt att förfoga över de finansiella instrument som finns på kontot. På kontot kan det finnas information som inskränker innehavarens rätt att förfoga över det finansiella instrumentet. Om en anmälan om överlåtelse av ett finansiellt instrument har registrerats, får instrumentet därefter enligt vad som sägs i 6 kap. 2 § kontoföringslagen inte tas i anspråk av överlåtarens borgenärer för andra rättigheter än sådana som var registrerade när anmälan registrerades. Genom denna bestämmelse slås inskrivningsprincipen fast. Den gäller i förhållande till överlåtarens borgenärer och innebär att sakrättsligt skydd uppnås i och med att anmälan om överlåtelsen registrerats hos en central värdepappersförvarare. Om samma finansiella instrument överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde för vilken anmälan om överlåtelse registrerades först. En registrering av anmälan ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren, när anmälan om överlåtelsen registrerades, kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen. Detta skall även gälla förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare överlåtelse. Om ett finansiellt instrument har överlåtits i annat fall än vid dubbelöverlåtelse av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig, om överlåtaren vid tidpunkten för överlåtelsen var antecknad på ett avstämningskonto som ägare till instrumentet samt anmälan om överlåtelsen har registrerats och förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde det finansiella instrumentet. Detta gäller även vid överlåtelse från den som ägde det finansiella instrumentet, men som saknade rätt att förfoga över instrumentet genom överlåtelsen. Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkt för regleringen av de rättsverkningar som följer av registrering av utsläppsrätter bör vara vad som föreskrivs om finansiella instrument i kontoföringslagen. Rättsverkningarna av en registrering kommer därmed att följa vad som är föreskrivet om rättsverkningar av registrering av elcertifikat i 3 kap. lagen (2003:113) om elcertifikat. När det gäller utsläppsrätter ersätts således besittningsövergången med en registreringsåtgärd. En registrering av en utsläppsrätt på ett konto i utsläppsrättsregistret skall ha motsvarande funktion och en sådan registrerings rättsverkningar bör därför regleras. Frågan om rättsverkan av en registrering har ett nära samband med vid vilken tidpunkt god tro skall föreligga, för att det skall kunna bli fråga om ett sakrättsligt skyddat förvärv. När det gäller utsläppsrätter kan den som avser att ingå avtal om överlåtelser genom utsläppsrättsregistret inhämta information om säljaren innehar en utsläppsrätt och om han har rätt att förfoga över denna. Den tidpunkt då god tro skall föreligga bör således relateras till den tidpunkt då överlåtelsen registreras i utsläppsrättsregistret. När det gäller överlåtelser av utsläppsrätter blir köpare och säljare obligationsrättsligt bundna genom avtalet dem emellan. Utsläppsrättsregistrets funktion är inte bara att "förvara" utsläppsrätterna, utan det skall också ge marknadens aktörer information om kontohavarens möjlighet att förfoga över de utsläppsrätter som finns på dennes konto. Det kan dock bara bli fråga om en presumtion om vem som har rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på kontot. Denna presumtion skall, av naturliga skäl, inte gälla om informationen på kontot säger något annat. Med den utformning som den kommande registerförordningen får saknas möjlighet att införa nationella regler för godtrosförvärv, såsom vid dubbelöverlåtelse, delvis på grund av att registersystemet innebär registreringar om förvärv i annat land än där överlåtaren har utsläppsrätten noterad. 6.4.7 Behandling av personuppgifter och sekretess i utsläppsrättsregistret Regeringens förslag: Den registeransvarige vid kontoföringsmyndigheten skall vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204). Sekretess skall gälla hos kontoföringsmyndigheten för information om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret. Information om kontoställning och annan information av betydelse för tillsynen skall lämnas ut till tillsynsmyndigheten av kontoföringsmyndigheten. Nödvändig följdändring görs i sekretesslagen (1980:100). Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inga invändningar mot förslagen. Uppsala universitet och Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) ifrågasätter om sekretess skall gälla som huvudregel och anför att lagen i vart fall måste innehålla regler om insyn som säkrar miljöskyddet och möjligheten till allmänhetens insyn. Skälen för regeringens förslag: Utsläppsrättsregistret kommer i huvudsak att omfatta juridiska personer. Vissa privatpersoner kan dock av miljömässiga eller andra skäl vara intresserade av att förvärva utsläppsrätter och därmed också komma att registreras i utsläppsrättsregistret. Därigenom kommer informationen som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person att finnas i registret. Det innebär att bestämmelserna i personuppgiftslagen äger tillämpning på denna verksamhet och den registeransvarige vid kontoföringsmyndigheten skall vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för behandling av personuppgifter som sker i registret. I fråga om personuppgifter skall utsläppsrättsregistret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för bl.a. statlig eller kommunal verksamhet, för omsättning av utsläppsrätter samt för annan verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut, se 4 kap. 17 § i lagförslaget. Med den utformning som den kommande registerförordningen fått uppställs inga hinder för tillämpning av personuppgiftslagens bestämmelser och det saknas anledning att komplettera lagen med särskilda bestämmelser avseende utsläppsrättsregistret. När det gäller frågan om sekretess kan först nämnas att enligt artikel 17 i handelsdirektivet skall beslut om fördelning av utsläppsrätter och sådana rapporter om utsläpp som krävs enligt tillståndet för utsläpp, som innehas av den behöriga myndigheten göras tillgängliga för allmänheten. Allmänhetens tillgång till dessa handlingar får dock begränsas i enlighet med vad som fastställs i art. 3.3 och artikel 4 i direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EG (miljöinformationsdirektivet). Enligt art. 4.2 i sistnämnda direktiv får medlemsstaterna föreskriva att en begäran om miljöinformation får avslås bl.a. om utlämnande av informationen skulle ha negativa följder för sekretess som omfattar kommersiell eller industriell information, där sådan sekretess föreskrivs i nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning i syfte att skydda legitima ekonomiska intressen, inbegripet det allmänna intresset att behålla sekretess för insynsskydd för statistiska uppgifter och skattesekretess. Medlemsstaterna får dock inte föreskriva att en begäran kan avslås om den gäller uppgifter om utsläpp i miljön. Miljöinformationsdirektivet skall vara genomfört senast den 14 februari 2005. En departementspromemoria (Ds 2004:29) innehållande bl.a. förslag till en sekretessbrytande bestämmelse avseende uppgifter om utsläpp i miljön har remissbehandlats och det ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Enligt art. 19.2 i handelsdirektivet skall utsläppsrättsregistret vara tillgängligt för allmänheten. I art. 19.3 anges att kommissionen för att genomföra direktivet skall anta en förordning för införande av ett standardiserat och säkert system av register i form av standardiserade elektroniska databaser som innehåller gemensamma uppgifter för spårning av utfärdande, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter, för att i förekommande fall ge allmänheten tillgång till register, garantera sekretess och se till att inga överlåtelser genomförs som är oförenliga med skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. I den kommande registerförordningen anges under rubriken "Konfidentialitet" att all information i registren skall anses vara konfidentiell för alla andra ändamål än genomförandet av förordningen, handelsdirektivet eller nationell rätt (art. 10). Ett hos en myndighet upprättat register utgör en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § och 14 kap. 5 § andra stycket TF). Denna rätt får enligt 2 kap. 2 § TF bara begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa angivna intressen bl.a. skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar skall anges noga i bestämmelse i en särskild lag eller i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses är sekretesslagen (1980:100). Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen (1980:657) och punkten 133 i bilagan till sekretessförordningen gäller sedan den 1 augusti 2004 sekretess i myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid, för bl.a. uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Med stöd av dessa bestämmelser kan uppgifter som är känsliga från ekonomisk synpunkt och som förekommer i ärenden om tillstånd till utsläpp av koldioxid och om tilldelning av utsläppsrätter samt i tillsynsverksamheten enligt nämnda lag sekretessbeläggas. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärenden. Nämnda punkt i bilagan till sekretessförordningen infördes samtidigt med lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid och kommer, efter en ändring, att gälla ärenden som handläggs enligt den nya lagen. När så sker kommer även känsliga uppgifter som inhämtas i utredning i samband med ansökan om vissa konton i utsläppsrättsregistret att kunna omfattas av sekretess enligt nämnda bestämmelse. Bestämmelsens ordalydelse innebär att i den mån uppgifter i utsläppsrättsregistret används i t.ex. tillsynsverksamheten kommer uppgifterna att kunna omfattas av sekretess. Den verksamhet som avser förandet av utsläppsrättsregistret och som åligger Energimyndigheten utgör dock inte en sådan verksamhet som anges i punkt 133 i sekretessförordningen. De uppgifter som finns i utsläppsrättsregistret kommer således inte att omfattas av sekretess i den registerförande verksamheten hos sistnämnda myndighet. Ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret får anses utgöra uppgift om affärs- eller driftförhållanden eller, när kontohavaren inte kan anses driva näringsverksamhet, om dennes ekonomiska förhållanden. Om uppgifterna i utsläppsrättsregistret är offentliga kan marknadens aktörer inhämta uppgifter rörande andra aktörer och deras innehav av utsläppsrätter och genom sådan information skapa sig en uppfattning om förväntat utbud och förväntad efterfrågan på utsläppsrätter. Därtill kommer att uppgifter om inskränkningar i kontohavarens förfoganderätt kommer dem till del som avser att ingå avtal med kontohavaren. Det kan dock ifrågasättas om uppgift om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret bör vara offentlig. En ordning där information om motpartens innehav och eventuella behov av utsläppsrätter är offentlig kan medföra att förhandlingar som föregår överlåtelser av utsläppsrätter inte kan ske på ett normalt och affärsmässigt sätt. Onödiga förluster kan genom en sådan offentlighet uppstå hos alla aktörer. Särskilt små aktörer kan drabbas, genom att få betala överpriser eller erhålla underpriser på grund av motpartens information om ställningen på kontot. Som jämförelse kan nämnas att i samband med införandet av lagen (2003:113) om elcertifikat infördes även en ny bestämmelse i sekretesslagen (8 kap. 29 §). Enligt sistnämnda bestämmelse gäller sekretess i verksamhet som avser förande av elcertifikatregistret enligt lagen om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning på ett elcertifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontohavaren lider skada. Regeringen föreslår därför att en ny sekretessbestämmelse skall införas som skall gälla i verksamhet som avser förande av utsläppsrättsregistret. Bestämmelsen bör omfatta uppgifter som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret. Det första ledet av bestämmelsen kan bli tillämpligt om någon frågar hur många utsläppsrätter som finns registrerade på kontot, eller i situationer då någon önskar ett utdrag ur registret, som utvisar hur många utsläppsrätter som finns registrerade på ett konto. Det andra ledet av bestämmelsen kan bli tillämpligt om någon exempelvis önskar få tillgång till skriftliga ansökningar om registreringar på kontot eller på andra förfrågningar genom vilka frågeställaren indirekt kan skaffa sig upplysning om den totala kontoställningen. Begränsningen av sekretessbestämmelsens tillämpningsområde till kontoställningen innebär att t.ex. uppgifter om kontohavaren som sådan inte omfattas av sekretess. Vidare bör allmänna uppgifter om begränsningar i kontohavarens förfoganderätt till utsläppsrätter kunna lämnas utan att ställningen på kontot röjs. Även en fråga om det finns några begränsningar i en kontohavares förfoganderätt till en viss närmare angiven utsläppsrätt bör kunna besvaras utan att svaret bidrar till upplysning om ställningen på kontot. Det framgår vidare av 14 kap. 4 § sekretesslagen att sekretess till skydd för den enskilde inte gäller i förhållande till den enskilde själv och i övrigt kan helt eller delvis efterges av honom. Detta innebär att kontohavaren kan medge att exempelvis en bank eller annan får tillgång till uppgifter om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret. Sekretessbestämmelsen bör gälla till skydd för samtliga kontohavare oavsett om kontohavaren är ett privat bolag, en enskild fysisk person eller t.ex. ett kommunalt bolag. Sekretess för uppgift om ställning på ett konto i utsläppsrättsregistret bör vidare, i likhet med sekretessen för uppgift som omfattas av 8 kap. 29 §, gälla om det inte står klart att kontohavaren lider skada, dvs. presumtionen bör vara att uppgiften omfattas av sekretess. Tillsynsmyndighet bör ha tillgång bl.a. till uppgifter om kontoställningen på verksamhetsutövarnas konton i utsläppsrättsregistret. En bestämmelse om uppgiftsskyldighet myndigheter emellan bryter eventuell sekretess för den uppgift som uppgiftsskyldigheten avser, se 14 kap. 1 § sekretesslagen. En bestämmelse om skyldighet för den kontoförande myndigheten att lämna ut uppgifter från utsläppsrättsregistret till tillsynsmyndigheten, dvs. Naturvårdsverket, bör därför införas i lagen om handel med utsläppsrätter. Den sekretessbestämmelse som föreslås gälla i verksamhet som avser förande av utsläppsrättsregistret är försedd med att s.k. omvänt skaderekvisitet, dvs. presumtionen är att uppgift om ställningen på ett konto i registret omfattas av sekretess. Hos Naturvårdsverket gäller sekretess i myndighetens tillsynsverksamhet för uppgift om bl.a. enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 6 § sekretesslagen, 2 § sekretessförordningen (1980:657) och punkten 9 i bilagan till sekretessförordningen). Skaderekvisitet är i dessa fall rakt, dvs. presumtionen är att uppgifterna är offentliga. Vid tillämpningen av det raka skaderekvisitet skall skadebedömningen i huvudsak göras med utgångspunkten i själva uppgiften. Frågan huruvida sekretess gäller behöver således i första hand inte knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. En uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret måste anses vara en sådan typiskt sett känslig uppgift som i de flesta fall kommer att omfattas av sekretess även vid tillämpning av ett rakt skaderekvisit. Upplysningar om sökandens identitet och hans avsikt med uppgifterna kan dock medföra att det inte längre finns någon anledning till antagande, att den i sekretessbestämmelsen angivna skadan skall uppkomma (jfr prop. 1979/80:2 Del A sid. 80-81). Mot bakgrund av den sekretessreglering som redan gäller för Naturvårdsverket saknas det anledning att utsträcka den föreslagna sekretessbestämmelsens tillämpningsområde till Naturvårdsverket. I 16 kap. 1 § sekretesslagen anges i vilka fall en tystnadsplikt begränsar meddelarfriheten, dvs. rätten enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. Den tystnadsplikt som följer av bestämmelsen om sekretess för uppgifter om ställningen på ett elcertifikatkonto (8 kap. 29 §) har inte företräde framför meddelarfriheten. Det saknas anledning att behandla uppgifter om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret på något annat sätt. 6.4.8 Pantsättning av utsläppsrätter och förvaltarregistrering Regeringens bedömning: Särskilda regler för pantsättning av utsläppsrätter och om förvaltarregistrering bör inte införas. Utredningens förslag: Överensstämmer inte med regeringens bedömning. Utredningen har lämnat förslag till lagreglering av pantsättning. Förslaget följer i stor utsträckning vad som gäller för elcertifikaten. Utredningen reserverar sina förslag med hänvisning till registerförordningens slutliga utformning. Utredningen har inte lämnat förslag till reglering av förvaltarregistrering. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan om förvaltarregistrering. Kammarrätten i Sundsvall har inte någon erinran mot utredningens förslag om panträtt utan anser att det är i överensstämmelse med vad som bör finnas när det gäller finansiella instrument. Finansinspektionen ifrågasätter varför en pantsättare skall ha möjlighet att ansöka om att registrering av pantsättning tas bort och menar att det i vart fall bör krävas att panthavaren lämnar ett uttryckligt medgivande annars kan panträtten gå förlorad. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) kritiserar att förslagen beträffande pantsättning av utsläppsrätter förefaller utgå från att endast en panthavare finns och understryker att pantsättning kan göras i flera led. Sveriges Advokatsamfund konstaterar att det inte verkar finnas några möjligheter för kontoföringsmyndigheten att underlåta att verkställa en kontohavares begäran om frivillig annullering av utsläppsrätter. Frågan om registrering av pantsättning - och verkan därav - i det svenska systemet bör samordnas så att registrering även sker i EU-registret men Advokatsamfundet gör bedömningen att regler om pantsättning av utsläppsrätter kommer att få mycket begränsad praktisk betydelse, åtminstone till dess sparande införs. Statens energimyndighet framhåller att även om registerförordningen öppnar för nationell flaggning kan det ha nackdelar för det svenska registrets attraktionskraft att ha avvikande regler från övriga medlemsstater. Energimyndigheten förordar en utredning om hur andra länder planerar att göra och de ekonomiska och rättsliga implikationerna av det. Skälen för regeringens bedömning: Som framgår av avsnitt 5.5 anser regeringen att utsläppsrätter bör betraktas som finansiella instrument. Regler om pantsättning av finansiella instrument kan ha betydelse för det ekonomiska värdet av sådana tillgångar. Bestämmelser finns t.ex. i 4 kap. kontoföringslagen. I förarbetena till lagen (2003:113) om elcertifikat22 diskuterades frågan om behovet av att kunna registrera pantsättningar av elcertifikat i elcertifikatregistret. Där konstaterades att detta behov torde vara begränsat eftersom det var osäkert om banker och andra kreditinstitut skulle komma att godta elcertifikat som säkerhet för krediter. Det konstaterades i förarbetena att det ändå inte kunde uteslutas att en aktör på marknaden, som placerat kapital i elcertifikat, önskade belåna dessa för att på så sätt tillgodogöra sig värdet av elcertifikaten i form av krediter. Möjligheten att kunna registrera en pantsättning infördes. Liknande behov kan föras fram beträffande utsläppsrätter. I den kommande registerförordningen saknas bestämmelser om pantsättning av utsläppsrätter. Det finns därmed utrymme för nationella bestämmelser på området men ingen skyldighet att införa sådana regler. Vid pantsättning av annan lös egendom skall egendomen överlämnas till panthavaren. I ett registersystem har besittningsövergången ersatts av en registeråtgärd, varigenom det framgår att utsläppsrätterna är pantsatta. Utredningen har utifrån behörighetsfrågor föreslagit en ordning där reglerna om pantsättning av elcertifikat tjänat som förebild. Som konstaterats ovan föreligger det likheter mellan elcertifikat och utsläppsrätter. Detta har påverkat den föreslagna regleringen i övrigt. När det gäller frågan om att införa en möjlighet att registrera en pantsättning finns det dock vissa skillnader mellan instrumenten. En skillnad är att handeln med utsläppsrätter kommer att ske på en gemensam marknad där aktörer från 25 medlemsländer deltar. En annan skillnad är att det utöver de nationella registren kommer att finnas ett centralt register för utsläppsrätter. Överlåtelse av utsläppsrätter kommer att styras av den kommande registerförordningen. Där ingår en reglering över förhållandet och kommunikationen mellan de olika registren, t.ex. vad gäller dubbelöverlåtelse. När det däremot gäller pantsättning saknas sådana bestämmelser. Den rätt som kontohavarna kommer att ha i fråga om frivillig annullering av utsläppsrätter försvårar möjligheterna att upprätthålla ett skydd för pantsättning på en gemensam marknad. Finansinspektionen har särskilt pekat på behovet av att information når panthavaren i tid. Energimyndigheten har upplyst om att det i dagsläget även saknas tekniska möjligheter att garantera överföringar av registreringar om pantsättning mellan de nationella registren och det centrala registret. Konsekvenserna av att nu införa svenska regler om pantsättning kan således inte överblickas till fullo. Ytterligare en skillnad i förhållande till vad som gäller för elcertifikat är att den svenska regleringen beträffande utsläppsrätter avser en begränsad tidsperiod. Något sparande mellan första och andra handelsperioden kommer inte att medges. Detta gör, som Sveriges Advokatsamfund har påpekat, att det finns ännu större anledning än beträffande elcertifikat att ifrågasätta om det finns något praktiskt behov av att införa särskilda regler om pantsättning av utsläppsrätter. Härtill kommer att ett flertal medlemsländer enligt inhämtade uppgifter inte avser att skapa en reglering för pantsättning. I både kontoföringslagen och lagen om elcertifikat finns bestämmelser om förvaltarregistrering. Institutet innebär i korthet att ett ombud står som kontoinnehavare i registret och är den som utåt sett framstår som ägare av tillgångarna på kontot, i det här fallet utsläppsrätter. Behov finns därmed av bl.a. särskilda regler om separationsrätt. I den kommande registerförordningen saknas regler om förvaltarregistrering. Det innebär att det finns utrymme för nationella regler. På samma sätt som avseende möjligheterna till pantsättning ter sig möjligheten till förvaltarregistrering viktig för den ekonomiska effektiviteten i handelssystemet och det skulle också öka värdet och marknadsmöjligheterna för utsläppsrätter. Men de argument som anförts mot att införa regler om pantsättning är lika giltiga i fråga om förvaltarregistrering. Vare sig de nationella registren eller det centrala registret har ännu installerats fullt ut och det finns för lite kunskap kring hur transaktionerna kommer att fungera. Det finns ingen information om att något annat medlemsland kommer att införa regler om förvaltarregistrering. Det finns således en betydande osäkerhet om vad som gäller i fråga om sakrättsligt skydd av utsläppsrätter. Lagrådet instämmer i den bedömningen. Sammantaget anser regeringen att det för närvarande inte bör införas några särskilda regler om vare sig pantsättning av utsläppsrätter eller förvaltarregistrering i svensk rätt. Regeringen avser dock att återkomma när erfarenheter vunnits om registrens funktion och stabilitet. 7 Straff, förverkande, andra sanktioner samt skadestånd 7.1 Straff Regeringens förslag: Bestämmelserna om straff i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid överförs till lagen om handel med utsläppsrätter. Straffansvar införs också för den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport om utsläpp av koldioxid. Även oaktsamma gärningar beläggs med straff. Straffskalan för brott höjs till böter eller fängelse i högst ett år. Förverkande skall ske av utbyte av brott enligt lagen om handel med utsläppsrätter, om det inte är uppenbart oskäligt. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen har inte föreslagit kriminalisering av oaktsamma gärningar, en höjning av straffskalan eller någon bestämmelse om förverkande. Remissinstanserna: Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen anser att även oaktsamhet borde vara straffbelagt. Rikspolisstyrelsen hänvisar till bestämmelserna i 29 kap. miljöbalken där oaktsamhetsbrott och uppsåtliga brott i flera fall värderas lika med avseende på straffvärdet. Riksåklagaren menar med stöd av Ekobrottsmyndigheten att det starkt kan ifrågasättas om det är lämpligt att uppsåtliga gärningar skall kunna bedömas som ringa och därmed inte föranleda ansvar. Om lagstiftaren beslutar att även oaktsamma gärningar skall kunna bestraffas kan det godtas att ringa fall inte skall föranleda ansvar. Länsstyrelsen i Norrbottens län noterar att endast uppsåtliga gärningar har straffbelagts och saknar en diskussion om straffskalans utformning. Rikspolisstyrelsen anser att frågan om att ersätta straffbestämmelserna med ett sanktionsavgiftssystem bör övervägas. Naturvårdsverket menar att endast de verksamheter som medför utsläpp av växthusgaser utan att ha erforderliga tillstånd bör straffbeläggas. Statens Energimyndighet och Naturvårdsverket har framfört önskemål om att en bestämmelse om förverkande av oriktigt utfärdade utsläppsrätter införs. Skälen för regeringens förslag: I artikel 16 i handelsdirektivet föreskrivs att medlemsstaterna skall införa påföljder för överträdelser av de bestämmelser som införts i enlighet med direktivet. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Sådana regler är nödvändiga för förtroendet för systemet med handel av utsläppsrätter och för att skydda miljön. Regleringen bör också korrespondera med straffbestämmelserna i miljöbalken. Det är i detta sammanhang inte lämpligt att använda andra sanktioner än straff. I 5 kap. lagen om utsläpp av koldioxid straffbeläggs att utan tillstånd driva verksamhet som medför utsläpp av koldioxid och vissa fall av underlåtenhet att lämna uppgifter samt att lämna oriktiga uppgifter. Bestämmelserna överförs till den här föreslagna lagen. Regeringen föreslår också att straffbestämmelsen kompletteras med en regel där det kriminaliseras att lämna vilseledande eller felaktiga uppgifter i rapporteringen av koldioxidutsläpp. En sådan kriminalisering behövs för att inte tilltron till handelssystemet skall rubbas. Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har i sina remissvar framfört betydelsen av att också oaktsamt avlämnande av vilseledande eller felaktiga uppgifter i dessa sammanhang skall inkluderas i straffbestämmelsen och har framhållit betydelsen av att kunna lagföra brott utan att hamna i oöverstigliga bevissvårigheter. Regeringen delar dessa synpunkter. I miljöbalken är likartade gärningar straffbelagda vid oaktsamhet. Regeringen föreslår därför att även oaktsamma gärningar enligt lagen om handel med utsläppsrätter skall kriminaliseras. Allvaret i brott som hotar miljön måste komma till uttryck i brottens straffskalor. Vid brott enligt miljöbalken kan strängare straff följa än vid brott enligt lagen om utsläpp av koldioxid. För att straffskalan närmare skall anknyta till de straffskalor som gäller vid brott enligt miljöbalken och för att straffskalan bättre skall spegla brottens svårhet föreslår regeringen att fängelse i högts ett år skall kunna dömas ut vid brott enligt lagen. Den som begår brott enligt lagen om handel med utsläppsrätter kan i vissa fall göra en ekonomisk vinst. Ett sådant utbyte av brottet bör rimligen kunna förverkas. Regeringen föreslår därför att förverkande skall ske av utbyte av brott enligt lagen, om det inte är uppenbart oskäligt. 7.2 Andra sanktioner Regeringens förslag: Namnet på verksamhetsutövare som inte senast den 30 april har överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter i förhållande till utsläppen av koldioxid året före skall offentliggöras av tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövaren skall på grund av underlåtenhet att överlämna tillräckligt många utsläppsrätter betala en avgift till staten som grundas på skillnaden mellan överlämnade utsläppsrätter och faktiska utsläpp räknat i ton koldioxid. Avgiften skall fastställas av tillsynsmyndigheten till ett belopp som för varje ton koldioxid motsvarar 40 euro för perioden 2005-2007. Betalning av avgiften befriar inte verksamhetsutövaren från skyldigheten att överlämna erforderligt antal utsläppsrätter. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om förfarandet vid offentliggörandet av namnen på verksamhetsutövarna. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att reglerna om offentliggörande av verksamhetsutövares namn bör ses över och påpekar att en sanktion i form av offentliggörandet numera framstår som klart främmande för svensk rättsordning. Kammarrätten i Sundsvall vill inte p.g.a. handelsdirektivet motsätta sig att sanktionen om offentliggörande införs genom en särskild regel. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om straff i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid är begränsade till den lagens tillämpningsområde, nämligen ansökan om tillstånd till utsläpp av koldioxid och ansökan om tilldelning av utsläppsrätter. Handelsdirektivet reglerar dock sanktioner för ett komplett handelssystem. De bestämmelser om straff som finns i lagen om utsläpp av koldioxid skall överföras till den nya lagen men bör kompletteras med regler om de ytterligare sanktioner som följer av handelsdirektivet. I artikel 12.3 i handelsdirektivet finns bestämmelser om att en verksamhetsutövare senast den 30 april varje år skall överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen under föregående år. Jämförelsen skall göras med utgångspunkt i den verifiering som skall göras enligt artikel 15 i handelsdirektivet. Enligt artikel 16.2 skall medlemsstaterna se till att namnen offentliggörs på de verksamhetsutövare som bryter mot kraven på överlämnande av tillräckligt många utsläppsrätter enligt artikel 12.3. Tillsynsmyndigheten bör få till uppgift att fatta beslut om offentliggörande och utföra åtgärden. Sådant beslut skall kunna överklagas. Regeringen får föreskriva om sättet och platsen för offentliggörandet. I avsnitt 8 föreslås vad som skall gälla för verkställighet av ett beslut om offentliggörande. I artikel 16.3 finns bestämmelser om att en verksamhetsutövare som inte senast den 30 april varje år överlämnar tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka utsläppen under det föregående året dessutom skall åläggas att betala en avgift för de överskridande utsläppen. Betalning av avgiften får enligt artikeln inte befria verksamhetsutövaren från skyldigheten att överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de överskridande utsläppen, när denne skall överlämna utsläppsrätter för det följande kalenderåret. Däremot innebär artikeln att tidpunkten för fullgörelse kan flyttas fram till efterföljande rapporteringstillfälle, dvs. en brist i redovisningen för år 2005 måste inte fullgöras med korrekt antal utsläppsrätter förrän vid rapporteringen år 2007. Avgiften betalas dock det år då bristen konstateras. I artikel 16.4 föreskrivs att för perioden 2005-2007 skall avgiften bestämmas till ett belopp om 40 euro per ton koldioxid och för handelsperioder därefter till 100 euro. Avgiften bör bestämmas i svenska kronor enligt kronans värde i förhållande till euron dagen efter fordrans uppkomst, dvs. per den 1 maj det år utsläppsrätterna skall överlämnas. Det är säljkursen som skall tillämpas såsom valutans växelkurs. 7.3 Skadestånd Regeringens förslag: Den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret skall ha rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall kunna jämkas på grund av medvållande från den skadelidandes sida. Några särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar vid handläggningsfel behövs inte eftersom ansvarsbestämmelser för sådana fall redan finns i skadeståndslagen. Den som lider skada till följd av ett beslut om rättelse i utsläppsrättsregistret skall ha rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. Bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd skall gälla vid behandling av personuppgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen har föreslagit att skadeståndsansvaret skall omfatta tekniska fel även i övriga medlemsstaters nationella register samt i gemenskapens centrala register. Utredningen lämnar inget förslag om ansvar för s.k. rättelsefel. Remissinstanserna: Ingen remissinstans berör frågan om ansvar för rättelsefel. Statens energimyndighet avstyrker förslaget att svenska staten skall hålla enskilda kontoinnehavare i det svenska registret skadelösa för tekniska fel inte bara i det egna registret utan även i de 24 andra nationella registren inom EU samt gemenskapens centrala register. Svenska staten har inte har någon kontroll över eller insyn i andra register än det egna. Energimyndigheten är beredd att i egenskap av registerförande myndighet ta ekonomiskt ansvar för tekniska fel i det svenska registret men anser att det föreslagna strikta ansvaret bör nyanseras för att ta hänsyn till exempelvis driftstopp på grund av underhåll eller säkerhetsåtgärder. Betänkandet tar inte hänsyn till att registerförande myndighet kommer att vara beroende av information från andra myndigheter och oberoende ackrediterade kontrollörer. Energimyndigheten anser att konsekvenserna av ett eventuellt medvållande av andra aktörer behöver utredas vidare och regleras. Svenskt Näringsliv, Svenska Kalkföreningen och Svensk Mineralindustri anser att det är självklart för näringslivet att enskilda aktörer hålls skadeslösa för fel som uppkommer i utsläppsregistret eller i anslutande register. Justitiekanslern, JK, tar upp frågan om vilken myndighet som bör handlägga anspråk på skadestånd med anledning av fel vid hanteringen av utsläppsregistret. JK kan i och för sig inte se något hinder mot att Energimyndigheten utför handläggningen, även om det finns skäl att beröra frågan inom ramen för den fortsatta beredningen Skälen för regeringens förslag: Av den beskrivning som lämnats av det nationella respektive det centrala registret framgår att de konton och registreringar som verksamhetsutövare och andra intressenter skall kunna förlita sig på finns i de nationella registren. Registreringarna är emellertid beroende av de automatiska kontroller som skall göras i det centrala registret av den centrala administratören och i förekommande fall i registret i köparlandet. Det är av vikt för registrets trovärdighet att enskilda aktörer hålls skadelösa för fel som inte beror på dem. I den kommande registerförordningen finns dock inte någon särskild bestämmelse om ersättningsskyldighet gentemot de enskilda. När det gäller fel som kan uppkomma vid förandet av utsläppsrättsregistret är det av betydelse att skilja på två situationer. Skada kan uppkomma dels på grund av tekniska fel, dels på grund av fel eller försummelse vid handläggningen av registreringsärenden, dvs. att anställda hos kontoföringsmyndigheten gör sig skyldiga till en skadegörande handling. Ett tekniskt fel kan finnas i såväl den mjukvara som den hårdvara som används för systemet. Sådana fel kan exempelvis medföra felaktiga registreringar, att registreringar fördröjs eller t.o.m. innebära att utsläppsrätter som en gång registrerats på konton i utsläppsrättsregistret raderas ut. Utsläppsrättsregistret kommer att innehålla utsläppsrätter till inte obetydliga värden. Tekniska fel kan därmed orsaka omfattande ekonomiska förluster för kontohavaren. Eftersom det inte finns någon bestämmelse idag som skulle berättiga till ersättning vid sådana fall oberoende av fel eller försummelse bör en sådan bestämmelse tas in i den nya lagen. En sådan bestämmelse tryggar också den allmänna omsättningen av utsläppsrätter. Skadeståndsbestämmelsen bör utformas efter mönster av 19 kap. 37 § jordabalken, enligt vilken staten har ett strikt ansvar för ett tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Skadeståndsansvaret bör alltså vara strikt även i här aktuella fall med möjlighet till jämkning vid medvållande. Ersättningen skall kunna sättas ned eller helt falla bort om den som har lidit skada har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. Som framgått ovan kan ett tekniskt fel finnas såväl i mjukvaran som i hårdvaran. Vid bedömningen av vad som skall anses vara ett tekniskt fel bör vägledning kunna hämtas från de likalydande bestämmelserna i jordabalken och lagen om elcertifikat. Här kan tilläggas att den kommande registerförordningen förutsätter att planerade driftstopp skall kunna ske inom ramen för sedvanligt underhåll eller som ett led i en säkerhetsåtgärd. Sådana driftstopp kan alltså inte bedömas som ett tekniskt fel i systemet. Däremot bör oplanerade driftstopp, beroende på omständigheterna, kunna grunda skadeståndsansvar för staten, antingen som ett tekniskt fel eller på grund av fel eller försummelse enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (se strax nedan). Någon särlösning för dessa fall är inte nödvändig. Vid sidan av tekniska fel kan skada också uppkomma genom handläggningsfel hos kontoföringsmyndigheten. Handläggningen av registreringsärenden i utsläppsrättsregistret måste anses innefatta myndighetsutövning. Om staten gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid denna handläggning och därvid vållat skada är staten skadeståndsskyldig enligt bestämmelsen om det allmännas skadeståndsansvar i 3 kap. 2 § skadeståndslagen. På motsvarande sätt som beträffande fastighetsregistrets inskrivningsdel saknas det behov av att vid sidan härav reglera statens ansvar för rena handläggningsfel. Även bestämmelsen i 3 kap. 3 § skadeståndslagen om det allmännas ansvar för felaktiga upplysningar eller råd kommer att vara tillämplig på de fall som nu är aktuella. Ett eventuellt ansvar för Energimyndigheten när handläggningsfel begåtts av andra myndigheter får bedömas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Kontoföringsmyndigheten kan fatta beslut om rättelse av uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret som blivit fel pga. skrivfel, räknefel, tekniskt fel eller liknande. Kontohavaren eller annan vars rätt berörs kan därmed lida skada och en bestämmelse som medger rätt till ersättning från staten är motiverad. Ersättning för skada till följd av ett beslut om rättelse i utsläppsrättsregistret skall dock inte lämnas om den skadelidande med hänsyn till felets art, eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. Bestämmelserna i 19 kap. 38 § jordabalken och i 7 kap. 6 § lagen om elcertifikat kan tjäna som förebild. Ersättning bör kunna lämnas enligt 48 § personuppgiftslagen (1998:204) för behandling av personuppgifter i strid med den lagen för uppgifter som registreras enligt lagen om handel med utsläppsrätter. En enskild har därmed rätt till ersättning för skada och kränkning av den personliga integriteten som har orsakats av en felaktig behandling av personuppgifter. Behov saknas av någon särskild bestämmelse utöver den reglering som finns i personuppgiftslagen. Utredningen har föreslagit att svenska staten även skulle bli skadeståndsskyldigt för fel som har sitt ursprung i anslutande register, dvs. antingen det centrala registret eller registret i köparlandet. Energimyndigheten har motsatt sig förslaget och anfört att ansvaret inte bör omfatta fel som myndigheten inte har någon möjlighet att påverka. Regeringen delar den bedömningen och anser därför att något skadeståndsansvar för skada pga. fel i anslutande register inte bör införas på detta stadium. Det följer av den kommande registerförordningen att medlemsstaterna och gemenskapen har det yttersta ansvaret för drift och underhåll av sina respektive register. Andra medlemsländer har dock uttryckt stor tveksamhet till bestämmelser om skadeståndsansvar utöver sedvanlig utformning. Om erfarenheter med systemet eller andra medlemsländers utformning av sina respektive bestämmelser skulle föranleda annat ställningstagande återkommer regeringen i denna del. Som JK anfört kan det finnas goda skäl att samordna hanteringen av skadeståndsanspråk mot staten av nu aktuellt slag. Regeringen återkommer till frågan i samband med utfärdandet av förordningen till lagen. 8 Tillsyn och överklagande 8.1 Tillsyn Regeringens förslag: Bestämmelser om tillsyn i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid överförs utan ändring. Om ett föreläggande eller förbud från tillsynsmyndigheten inte har följts skall kronofogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten verkställa dess beslut enligt bestämmelserna i utsökningsbalken. Tillsynen över handeln med utsläppsrätter skall följa samma bestämmelser som gäller för finansiella instrument i övrigt. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt anser att den operativa tillsynen bör läggas på länsstyrelserna. Naturvårdsverket menar att det är viktigt att klara ut behovet av myndigheters förebyggande tillsynsarbete. Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser om tillsyn som finns i lagen om utsläpp av koldioxid överförs utan ändring till den nya lagen om handel med utsläppsrätter. Bestämmelserna innebär en rätt för tillsynsmyndigheten att begära in de upplysningar som behövs, liksom att ta del av nödvändiga handlingar, att meddela de förelägganden och förbud som behövs för tillsynen, en möjlighet att vitesförelägga vissa beslut, samt att kunna få handräckning av polisen vid behov av tillträde till de anläggningar som omfattas av handelssystemet. Föreskrifter som meddelats med stöd av lagen gäller alltjämt. Dessutom bör i den nya lagen föreskrivas att kronofogdemyndigheten på ansökan av tillsynsmyndigheten kan verkställa myndighetens beslut. Eftersom utsläppsrätterna skall anses vara finansiella instrument omfattas handeln med dessa inte av tillsynsansvaret enligt lagen om handel av utsläppsrätter. Det är i stället en uppgift för Finansinspektionen som har tillsyn över all handel med finansiella instrument. Något behov av särskilda bestämmelser i den delen föreligger inte. 8.2 Överklagande Regeringens förslag: Bestämmelser om överklagande i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid överförs till den nya lagen om handel med utsläppsrätter. Beslut om offentliggörande av namnet på den verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter skall kunna offentliggöras oavsett om beslutet har vunnit laga kraft eller inte. Offentliggörandet får ske tidigast när överklagandetiden löpt ut. Beslut om offentliggörande av namn samt om avgifter för brist i överlämnande av utsläppsrätter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kontoföringsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätten. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall stöder förslagen och det bör enligt Kammarrätten fastslås att offentliggörandet får ske först när överklagandetiden löpt ut vilket gör det möjligt för den berörde att i samband med överklagande få beslutet inhiberat. Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt, Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt och Naturvårdsverket vidhåller sina uppfattningar från tidigare yttranden att beslut om tilldelning bör handläggas av miljödomstol. Detta borde även gälla tillsynsmyndighetens beslut. Skälen för regeringens förslag: Beslut som kan överklagas är sådana som gäller enskilds ställning i förhållande till det allmänna. Bestämmelserna om överklagande i lagen om utsläpp av koldioxid överförs utan ändring till den nya lagen. Det innebär att länsstyrelsens beslut om tillstånd till utsläpp av koldioxid överklagas hos miljödomstolarna och Naturvårdsverkets beslut om tilldelning av utsläppsrätter överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Den nya lagen om handel med utsläppsrätter bör kompletteras med regler om överklagande av de ytterligare sanktioner som blir aktuella. Beslut om offentliggörande av namnen på de verksamhetsutövare som inte senast den 30 april har lämnat tillräckligt många utsläppsrätter i förhållande till utsläppen av växthusgaser året före skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol liksom beslut om avgift för brister i överlämnandet av utsläppsrätter. Tillsynsmyndighetens handläggning av ärenden enligt lagen om handel med utsläppsrätter omfattas av förvaltningslagen (1986:223). I den lagen saknas bestämmelser om när en förvaltningsmyndighets beslut blir gällande, dvs. när det kan verkställas. Övervägande skäl talar för att offentliggörandet av en verksamhetsutövares namn skall kunna göras i nära anslutning till att beslutet om offentliggörande meddelas, dock tidigast när överklagandetiden löpt ut. Verksamhetsutövaren har då möjlighet att få beslutet inhiberat i samband med att denne överklagar beslutet till högre instans (se 29 § förvaltningslagen). Avgörande för om högre instans skall meddela inhibition blir bl.a. vilka verkningar ett offentliggörande skulle få för den enskilde verksamhetsutövaren även om denne senare får beslutet ändrat i högre instans. Utredningen avstod från att lämna förslag i frågan om överklagande av kontoföringsmyndighetens beslut. Med tanke på att myndighetens handläggning påbörjas långt innan tillkommande förslag i den delen kan träda i kraft, anser regeringen det nödvändigt att redan nu bereda för möjligheten att överklaga de beslut som kontoföringsmyndigheten fattar som berör enskilda i registerhanteringen. Sådana beslut kan gälla registrering eller avregistrering av information, beslut att öppna eller stänga konton och beslut med anledning av begäran om att få del av information. Kontoföringsmyndighetens beslut utgör förvaltningsbeslut och skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd till kammarrätten krävs. 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid skall upphöra att gälla den 1 januari 2005. En övergångsbestämmelse om att handläggning som påbörjats före årsskiftet också skall avslutas med tillämpning av lagen om utsläpp av koldioxid införs. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall tillstyrker förslagen. Skälen för regeringens förslag: Lagen om utsläpp av koldioxid trädde i kraft den 1 augusti 2004. Lagen utgör en etapp i genomförande av handelsdirektivet. Utredningen hade föreslagit att lagen från början skulle göras tidsbegränsad, en uppfattning som regeringen inte delade. Lagen om utsläpp av koldioxid har ett begränsat tillämpningsområde, ansökan om tillstånd till utsläpp av koldioxid och ansökan om tilldelning av utsläppsrätter. Avsikten var särskilt att införa bestämmelser avseende de myndighetsbeslut som krävs för att sätta igång handelssystemet. Nu föreliggande lagstiftningsärende utgör nästa steg i lagstiftningsprocessen och innebär att resterande bestämmelser i handelsdirektivet genomförs i svensk rätt. Det är därför konsekvent att den nya lagen byter namn till lag om handel med utsläppsrätter. Under handelsperioden kommer ansökningar om tillstånd och tilldelning att fortlöpande bli aktuella för tillkommande verksamheter. Det är därför lämpligt att den nuvarande regleringen överförs till den nya lagen. Behovet av sådana bestämmelser kommer att finnas under hela handelsperioden. Utredningen har föreslagit att i den nya lagen om handel med utsläppsrätter genomgående använda begreppet "utsläpp av växthusgaser" i stället för "utsläpp av koldioxid". Genom en övergångsbestämmelse skulle klargöras att vad som sägs om växthusgaser under perioden 2005-2007 endast skulle tillämpas på koldioxid. För att undvika missförstånd anser regeringen det bättre att redan i lagtexten inskränka tillämpningsområdet till "koldioxid" på sätt som görs i lagen om utsläpp av koldioxid jämfört med att ta in en närmast materiell bestämmelse i en övergångsbestämmelse. Den nya lagens utformning skulle också bättre överensstämma med den reglering och systematik som byggs upp under år 2004 inför starten av handelssystemet. Däremot finns naturligtvis anledning att återkomma i frågan i och med den översyn som skall göras inför nästkommande period 2008-2012. Övergångsbestämmelser från lagen om utsläpp av koldioxid överförs utan ändringar till den nya lagen. Lagen om utsläpp av koldioxid trädde i kraft den 1 augusti 2004. Tillståndsmyndigheten ges därmed förhållandevis kort tid på sig att fatta beslut om tillstånd innan kravet på tillstånd för utsläpp av koldioxid börjar gälla. Det är inte heller säkert att alla verksamhetsutövare ansöker om tillstånd i god tid före den 1 januari 2005. Vidare kan ingivna ansökningar vara ofullständiga och därför kräva kompletteringar. Det finns mot denna bakgrund behov av att behålla regeln som medger att tillståndsmyndigheten får, om en ansökan om tillstånd kommit in till tillståndsmyndigheten men inte avgjorts före den 1 januari 2005, besluta att utsläpp av koldioxid tills vidare får ske trots att tillståndsfrågan inte slutligt har avgjorts i förening med de krav som gäller för den handlande sektorn i övrigt. Det finns skäl att också införa en övergångsbestämmelse som innebär att mål och ärenden där handläggningen påbörjats före ikraftträdandet av lagen om handel med utsläppsrätter skall handläggas och bedömas enligt lagen om utsläpp av koldioxid som upphävs vid årsskiftet 2004/2005. Eftersom bestämmelserna som reglerar sådana ansökningar överförs oförändrade till den nya lagen innebär detta i och för sig inte något i fråga om det materiella rättsläget för verksamhetsutövarna. Däremot ändras de straffrättsliga bestämmelserna genom den nya lagen. 10 Skatte- och redovisningsmässiga konsekvenser Regeringens bedömning: Det finns inget behov av att nu föreslå särskilda regler om bokföring, redovisning och beskattning avseende utsläppsrätter. Regeringens förslag: Bestämmelser skall införas om att kontrolluppgifter skall lämnas av Statens energimyndighet om innehav och avyttring av utsläppsrätter för fysiska personer och dödsbon. Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket stödjer förslaget om kontrolluppgift. Skatteverket anser att det bör utredas om utsläppsrätterna bör anses som värdepapper eller inte i mervärdesskattesammanhang. Kammarrätten i Sundsvall anser att resultatet av den utredning som Skatteverket genomfört måste läggas till grund för en bedömning av den skattemässiga behandlingen av inkomstslaget näringsverksamhet. Finansinspektionen efterlyser en analys av om det finns skattemässiga fördelar med att handel på utsläppsrätter faller in under regleringen på värdepappersmarknaden. Statens energimyndighet påpekar att aktuella konsekvenser inte kan avgöras innan relevant reglering för handelssystemet finns på plats. NUTEK anser att de skattemässiga effekterna behöver belysas ytterligare och att det är viktigt att införa gemensamma skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter för att inte öka den administrativa bördan. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen anser att en smidig internationell handel och internationell harmonisering måste vara i fokus vid beslut om utsläppsrätternas skattemässiga hantering. Skälen för regeringens bedömning: Utsläppsrätter kommer såsom finansiella instrument att fritt kunna omsättas på en marknad sedan de utfärdats till de företrädare för anläggningar som omfattas av handelsdirektivet och till dess att de annullerats enligt de förutsättningar som angivits. Utsläppsrätterna kommer att ha ett ekonomiskt värde. Eftersom de verksamhetsutövare till vilka rätter utfärdas är näringsidkare, och även aktörerna på marknaden för handel med utsläppsrätter i stor utsträckning kommer att bestå av näringsidkare, aktualiseras frågor om redovisning och bokföring av utsläppsrätterna. Den tillgång som utsläppsrätterna utgör skall klassificeras och värderas efter normala redovisningsmässiga principer. Bokföringsskyldigheten och redovisningen av utsläppsrätter bör således kunna följa de allmänna regler i bokföringslagen och lagarna för upprättande av årsredovisning tillsammans med den kompletterande normgivningen på sätt som beskrivits av utredningen. Tillämplig lagstiftning återfinns i bokföringslagen (1999:1078), årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Något behov av särskilda bestämmelser om utsläppsrätter bedöms inte föreligga. Som redovisas av utredningen har dock inte frågan om redovisning av utsläppsrätter som statligt stöd ännu fått en slutlig lösning. Däremot kommer, från och med år 2005, koncernredovisningen från noterade företag att upprättas enligt the International Accounting Standards Board´s (IASB) regelverk som utarbetas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder. Redovisning av tilldelning och handel med utsläppsrätter kommer därmed att inordnas i två regelverk: ett nationellt för icke-noterade företag och ett internationellt för de noterade företagen. IAS-utredningen23 har föreslagit att även redovisningen för juridisk person ges möjlighet att som frivillig regel tillämpa IASB:s regelverk. Regelverket har inte heller i dessa delar fått sin slutliga utformning utan är föremål för beredning. Regeringen får återkomma till riksdagen med de förslag som behövs. Utsläppsrätternas ekonomiska värde och omsättningen av dessa ger också upphov till ett antal skatterättsliga frågor. Vid överlåtelser av utsläppsrätter kan en vinst eller en förlust uppstå för säljaren. Frågan om hur en kapitalvinst eller en kapitalförlust skall behandlas inkomstskatterättslig får bedömas i enlighet med gällande regelsystem. Det blir således en uppgift för de rättstillämpande organen att avgöra vilka bestämmelser som kan komma i fråga och hur dessa skall tillämpas i det enskilda fallet. Rent allmänt bör dock följande kunna sägas beträffande avyttringar. I inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns särskilda bestämmelser om beskattning av kapitalvinst när det gäller avyttring av fastigheter, bostadsrätter, delägarrätter och fordringsrätter samt andelar i svenska handelsbolag. Beträffande andra tillgångar sker beskattningen enligt 52 kap. IL. Utsläppsrätter kan inkomstskatterättsligt varken anses vara delägarrätter eller fordringsrätter. Beskattning av kapitalvinst bör därför ske i enlighet med bestämmelserna i 52 kap. IL. För utsläppsrätter innebär det att genomsnittsmetoden skall tillämpas och att 70 procent av en kapitalförlust skall dras av när det är fråga om inkomstslaget kapital. Om utsläppsrätterna blir föremål för marknadsnotering skall de vid förmögenhetsbeskattningen tas upp som tillgång. De tas upp till det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om utsläppsrätterna inte marknadsnoteras torde de vara fria från förmögenhetsskatt De mervärdesskatterättsliga konsekvenserna vid handel med utsläppsrätter måste avgöras utifrån de bestämmelser om beskattning av tjänster som redan finns införda i mervärdesskattelagen (1994:200) och i de gemenskapsrättsliga direktiv som finns inom mervärdesskatteområdet. Det får ankomma på tillämpande myndigheter att bedöma hur utsläppsrätter skall bedömas i mervärdeskatterättsligt hänseende. Eftersom handeln med utsläppsrätter kommer att bli gränsöverskridande är det emellertid nödvändigt att medlemsländerna tillämpar regelsystemet på ett likartat sätt. Det gemensamma systemet för mervärdesskatt reglerar nämligen inte endast om det skall ske en beskattning eller ej, utan även var, dvs. i vilket land beskattning skall ske. När det gäller inkomstslaget näringsverksamhet uppdrog regeringen den 24 mars 2004 åt Skatteverket att se över beskattningsreglerna för bl.a. utsläppsrätter. Skatteverket har den 28 maj 2004 i en promemoria redovisat förslag till skatteregler (dnr. Fi 2004/2591). Promemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att senare under hösten återkomma med förslag till lagstiftning. I övrigt bedömer alltså regeringen, i likhet med utredningen, att eventuella skatte- och redovisningsmässiga konsekvenser av att införa handel med utsläppsrätter hanteras av befintliga tillämpliga regelverk. Skälen för regeringens förslag: Taxeringen av fysiska personer och dödsbon med tjänste- och kapitalinkomster bygger i dag huvudsakligen på uppgifter från kontrolluppgifter. Det är av stort värde för skattekontrollen att så många uppgifter som möjligt med betydelse för beskattningen av fysiska personer lämnas genom kontrolluppgifter och därmed också kan förtryckas i självdeklarationen. När det gäller elcertifikat finns det en skyldighet för Svenska kraftnät att lämna kontrolluppgift om fysiska personers och dödsbons innehav och avyttring av elcertifikaten. Handeln med utsläppsrätter kommer, på samma sätt som för elcertifikat, att inte enbart vara öppen för juridiska personer utan även för fysiska personer. Det finns därför anledning att på motsvarande sätt som gäller för elcertifikat införa en kontrolluppgiftsskyldighet om innehav och avyttring av utsläppsrätter för fysiska personer och dödsbon. Kontoföring skall ske av bland annat innehav och överlåtelse av utsläppsrätterna i ett utsläppsrättsregister. Registret skall föras av Statens energimyndighet. Energimyndigheten har därigenom tillgång till de uppgifter som behövs för kontrolluppgiftslämnandet och det är därför lämpligt att myndigheten åläggs en skyldighet att lämna sådana uppgifter. 11 Finansiering av handelssystemet Regeringens förslag: Kostnaderna för administration av handelssystemet skall delvis finansieras genom en avgift för upprättande och förande av konto i det register för utsläppsrätter som kontoföringsmyndigheten upprättar. Avgiften får enbart tas ut av personer och företag som inte omfattas av tillståndsplikt enligt lagen om handel med utsläppsrätter och får inte belasta löpande transaktioner. Utredningens förslag: Utredningen föreslog att Energimyndigheten bör ha rätt att ta ut avgifter för upprättande och förande av samtliga konton i registret i syfte att finansiera handelssystemet. Utredningen föreslog vidare att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda förutsättningar för att med avgifter finansiera övriga löpande offentliga kostnader kopplade till utsläppshandeln. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall och Naturvårdsverket instämmer i utredningens förslag. Ekonomistyrningsverket anser att tillsynsutredningens arbete (dir 2003:70) bör beaktas vid utformningen av avgiftssystemet. Svenskt Näringsliv, Svenska Kalkföreningen och Svensk Mineralindustri anser att hänsyn måste tas till hur andra medlemsstater finansierar sina kostnader. Skogsindustrierna, Plast- och Kemiföretagen, SveMin, Jernkontoret och Skogen, kemin, gruvorna och stålet anser att möjligheten att finansiera kostnaderna inom statsbudgeten bör övervägas. Skälen för regeringens förslag: Utredningen har angivit som en grov uppskattning att etablerandet av systemet medför kostnader av engångskaraktär, främst under åren 2003-2004, om ca 23-28 Mkr, varav ca 8 Mkr är kopplat till registret. Därtill uppstår kostnader för den löpande verksamheten, dvs. i första hand från år 2005 och framåt, vilka uppskattas till ca 12-13 Mkr/år, varav ca 5 Mkr/år är kopplat till registret. Kostnader av engångskaraktär finansieras inom givna ramar. Regeringen har behandlat detta inom ramen för budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1). I den kommande registerförordningen anges att medlemsstaterna får ta ut en rimlig avgift av kontoinnehavare. Registerhållaren har dock inte rätt att ta ut olika avgifter beroende på var en kontoinnehavare befinner sig inom Europeiska unionen. Dessutom får registerhållare inte ta ut avgift på transaktioner av utsläppsrätter. Avgifter för upprättande och förande av konton som innehas av personer och företag som inte omfattas av tillståndsplikt enligt lagen om handel med utsläppsrätter bör kunna disponeras av kontoföringsmyndigheten, dvs. Energimyndigheten, eftersom avgiften avser icke-tillståndspliktiga enligt denna lag och därför är att betrakta som en tjänst som efterfrågas frivilligt. Avgiftsintäkterna bör bidra till att täcka de tillkommande kostnaderna för denna verksamhet. Eftersom verksamhetsvolymen i denna del kan komma att variera betydligt och är svår att prognostisera framstår finansiering över anslag som mindre ändamålsenlig. Principerna för uttag av avgift framgår av lagen om handel med utsläppsrätter. Energimyndigheten bör få i uppdrag att utifrån dessa principer närmare utreda avgiftens utformning. 12 Handelsperioden 2008-2012 12.1 Fördelningsprinciper Regeringens bedömning: Inför den åtagandeperiod som gäller 2008-2012 skall medlemsstaterna senast i juni 2006 överlämna nationella fördelningsplaner till den Europeiska kommissionen. För detta arbete bör enligt regeringens mening en utgångspunkt vara att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja möjligheter till auktionering. Enligt handelsdirektivet skall för perioden 2008-2012 minst 90 % av utsläppsrätterna fördelas gratis. De praktiska möjligheterna att använda auktionering för en del av den totalt fördelade mängden utsläppsrätter skall analyseras. Regeringen anser vidare att fördelning av gratis utsläppsrätter så långt möjligt skall baseras på riktmärken. Enligt handelsdirektivet skall Europeiska kommissionen se över de praktiska möjligheterna att utveckla riktmärken för hela EU. Regeringen avser att verka aktivt för en sådan ansats. För svenskt vidkommande bör utgångspunkten vara att riktmärken utnyttjas för hela kollektivet av anläggningar som producerar el och värme i energisektorn, inklusive de biobränslebaserade. Utformningen av ett sådant system måste fortsatt analyseras, bl.a. med avseende på enkelhet, miljöstyrning, relation till andra styrmedel samt förenlighet med direktivets kriterier och statsstödsregler. I de fall riktmärken inte kan eller är lämpliga att användas kan tilldelning baserad på historiska utsläpp även fortsättningsvis vara aktuell. I så fall bör de faktiska utsläppen åren 2005-2007 inte vara fördelningsgrundande för befintliga anläggningar. Även fortsättningsvis bör vad avser nya deltagare inom energisektorn, tilldelning av utsläppsrätter inte ges till kondenskraftverk. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Statens väg- och transportforskningsinstitut och Skogsstyrelsen anser att auktionering bör utredas. Konjunkturinstitutet, Chalmers tekniska högskola och Institutet för tillväxtpolitiska studier anser att auktionering bör användas i nästa handelsperiod. Konkurrensverket och Greenpeace är kritiska till gratis tilldelning. Svenska Kalkföreningen, Cementa AB och Svensk Mineralindustri är kritiska till auktionering. Energimyndigheten anser att auktionering bör användas för nya deltagare i systemet. Om gratis tilldelning används för nya deltagare bör riktmärken användas så att även biobränsleeldade kraftvärmeverk tilldelas utsläppsrätter. Jernkontoret är positiv till användning av riktmärken och anser att Sverige bör verka för att en europeisk riktmärkesmetod används. Cementa AB, Svensk Mineralindustri och Svenska Kalkföreningen anser att riktmärkesmetoden inte lämpar sig för vissa produkter. Skälen för regeringens bedömning: FlexMex2-utredningen anser att det är angeläget att analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av att använda ett auktionsförfarande under perioden 2008-2012. I handelsdirektivet ges möjlighet att under perioden 2008-2012 auktionera ut 10 % av den tilldelade mängden utsläppsrätter. Regeringen angav i sin proposition om riktlinjer för genomförande av handelsdirektivet (prop. 2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150) att det finns betydande fördelar med auktionering vid fördelning av utsläppsrätter. Auktionering överensstämmer med principen att förorenaren betalar. Vid auktionering köper verksamhetsutövarna så mycket utsläppsutrymme de behöver. Vid gratis tilldelning kan incitament uppstå att överskatta behovet av utsläppsutrymme. Tiden har emellertid varit för knapp att analysera förutsättningarna för användning av auktionering inför perioden 2005-2007. Denna möjlighet utnyttjas därför inte under denna period. Tiden har också varit för knapp för att ta fram en fungerande riktmärkesmetod. Regeringen angav i riktlinjepropositionen att en fördelning baserad på riktmärken bedöms vara intressant och bör utredas vidare. Fördelningsmetoden har betydande fördelar. Vid en sådan ansats beaktas tidigare vidtagna åtgärder och hänsyn tas till energieffektiv teknik och de tekniska möjligheterna att minska utsläppen. Metoden ger även möjlighet att ta hänsyn till utomeuropeisk konkurrens och kan också ge bättre möjligheter att ta hänsyn till tillväxt i de industrier som omfattas. En fördelning baserad på riktmärken ställer dock krav på ett mer omfattande statistikunderlag än vad som fordras för tilldelning baserad på historiska utsläpp. Handelssystemet omfattar samtliga EU-länder och många av de företag som ingår i handelssystemet verkar på en internationell marknad. Regeringen anser därför att om det är möjligt bör gemensamma riktmärken utvecklas som kan användas av samtliga medlemsstater i EU. Regeringen avser att studera förutsättningarna för och verka för att ett sådant system kommer till stånd. 12.2 Handelssystemets omfattning Regeringens bedömning: Omfattningen av handelssystemet bör utvidgas. Regeringen avser att utreda förutsättningarna för att handelssystemet i Sverige utvidgas till att omfatta fler sektorer och anläggningar samt fler växthusgaser inför perioden 2008-2012. Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat förslag i denna fråga. Remissinstanserna: Konjunkturinstitutet anser att man bör utreda om transportsektorn kan ingå i nästa handelsperiod. Banverket är positivt till att utredningen pekar på behovet att utreda om transportsektorn kan ingå i systemet nästa handelsperiod. Statens institut för kommunikationsanalys pekar på behovet av ett kostnadseffektivt styrsystem och föreslår att transportsektorn inkluderas i handelssystemet nästa period. Svenska Åkeriförbundet och Sveriges Transportindustriförbund pekar på vikten av att analysera inkluderandet av transportsektorn. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen angav i sin riktlinjeproposition att förutsättningarna för att inkludera ytterligare sektorer och anläggningar i handelssystemet i Sverige skall undersökas. FlexMex2-utredningen redogör i betänkandet (SOU 2004:62) för reglering som kvarstår att utforma inför perioden 2008-2012 och anger att bl.a. förutsättningarna för och konsekvenserna av att inkludera ytterligare sektorer och anläggningar samt andra växthusgaser i systemet bör behandlas av delegationen. Regeringen anser att förutsättningarna för en kostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläppen och ett effektivt system för handel med utsläppsrätter i princip förbättras ju fler utsläppskällor som omfattas av handelssystemet. Det är därför önskvärt att vidga omfattningen av handelssystemet. Att inkludera ytterligare sektorer och anläggningar är av särskilt intresse för Sverige eftersom handelssystemets omfattning i Sverige är starkt begränsat. Enbart ca 30 procent av de totala koldioxidutsläppen år 2010 omfattas av systemet i Sverige, medan 46 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp omfattas. Förutsättningarna för att inkludera ytterligare sektorer och anläggningar samt växthusgaser i handelssystemet måste emellertid utredas. Konsekvenserna av skillnaderna i kostnader för utsläppsminskningar mellan olika sektorer bör utredas liksom konsekvenserna av den osäkerhet som råder om den långsiktiga utvecklingen av utsläppshandeln och priset på utsläppsrätter. Administrativa kostnader för att omfatta ytterligare sektorer och anläggningar samt gaser i systemet behöver studeras. Vidare bör ett vidgat handelssystems effektivitet ifråga om att styra mot långsiktigt strategiska vägval och investeringar som har betydelse för möjligheterna att få till stånd betydande utsläppsminskningar på längre sikt ytterligare belysas. Regeringen avser att återkomma till frågan. 13 Förslagets konsekvenser Förslagets syfte Genom regeringens förslag till en lag om handel med utsläppsrätter genomförs handelsdirektivet. Syftet med direktivet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av koldioxid vilket bidrar till att unionen kan uppfylla sitt åtagande gentemot Kyotoprotokollet. I Sverige berörs ca 500 anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri under försöksperioden 2005-2007. Direktivet genomförs i svensk lagstiftning i flera steg. I propositionen Handel med utsläppsrätter I (prop. 2003/2004:132, bet. 2003/04:MJU19, rskr. 2003/04:281) föreslogs lagstiftning vad gäller tillstånd till utsläpp av koldioxid och tilldelning av utsläppsrätter. Den nu föreliggande propositionen kompletterar tidigare reglering med lagstiftning om verifiering av utsläppsrapporter, handel med utsläppsrätter, efterlevnad m.m. så att lagstiftningen kring handelssystemet blir fullständig. Med stöd av handelsdirektivet har Europeiska kommissionens kommitté för klimatförändringar antagit en direkt verkande registerförordning och Kommissionen har beslutat om bindande riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp. En stor del av det administrativa regelverk som följer av förslagen i propositionen är ett direkt resultat av denna reglering. En uppföljning och utvärdering av förslagen kommer att ske inom ramen för arbetet med nästkommande nationella fördelningsplan år 2006. Övergripande samhällsekonomiska konsekvenser Handel med utsläppsrätter har förutsättningar att bli ett mycket kostnadseffektivt styrmedel. Enligt de bedömningar som Europeiska kommissionen redovisat kommer införandet av handelssystemet i EU innebära att kostnaderna för att uppnå EU:s åtagande i Kyotoprotokollet minskas med 35 procent jämfört med om utsläppsminskningarna sker inom respektive medlemsstat enligt EU:s bördefördelning. En förutsättning är då att handeln får verka fritt utan att begränsas av nationella restriktioner i medlemsstaterna utöver dem som ges av handelsdirektivet. I Sverige har FlexMex2-utredningen beräknat att handelssystemet innebär att kostnaderna för att uppnå det nationella klimatmålet blir 1-3 miljarder kronor lägre per år än i en situation utan ett handelssystem. Konkurrenskraften för företag som berörs av handelssystemet kan emellertid komma att påverkas negativt. I vilken utsträckning beror på det framtida priset på utsläppsrätter, hur elpriset påverkas samt huruvida förändringar sker av andra styrmedel, t.ex. koldioxidskatten. Hur stor börda som faller på den handlande sektorn bestäms ytterst av hur långtgående de nationella åtagandena och ambitionerna är när det gäller att bidra till internationella utsläppsbegränsningar och hur stor del av detta bidrag som fördelas på den handlande respektive den icke handlande sektorn. I den kommande klimatpolitiska kontrollstationen kan regeringen vid behov föreslå en omprövning av målet för utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012. Därvid skall hänsyn tas till konsekvenser för svensk industri och dess konkurrenskraft. Enligt bedömningar från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) kan hela den energiintensiva industrin i genomsnitt få en momentan kostnadsökning motsvarande tre till fyra års reallöneökningar när handelssystemet införs.24 Dessa anläggningar finns huvudsakligen inom branscher med stor andel råvarurelaterade utsläpp. De anläggningar som berörs är i allmänhet kapital- och energiintensiva med ett lågt antal sysselsatta per producerad enhet. Effekterna på konkurrenskraften blir enligt ITPS mest dramatisk för cement- och kalkindustrin samt för petroleumraffinaderierna. Massa- och pappersindustrin påverkas i stor utsträckning av ett höjt elpris till följd av utsläppshandeln. Det är i första hand för anläggningar i Västsverige, Småland, Öland och Gotland samt norra Mellansverige som lönsamhet kan komma att påverkas negativt. På lång sikt kommer anpassningen till kostnaderna för utsläppsrätter primärt att ske genom förskjutningar i näringslivet från tung industri till mindre fossilberoende industri. Beräkningarna utgår ifrån att reglerna för och nivån på koldioxidskatten är oförändrad, att utsläppsrättspriset på marknaden blir 10 euro per ton koldioxid och att handelssystemet medför en ökning av elpriset med 4 öre per kWh. Ett avskaffande av koldioxidskatten kan enligt ITPS till stor del kompensera de ökade kostnader som följer med utsläppshandeln. Det är viktigt att notera att det är uppfyllandet av klimatmålen som innebär höjda kostnader för energiintensiv industri. Handelssystemet är ett effektivt styrmedel för att nå detta mål. Analysen från ITPS inkluderar inte någon utvärdering av alternativa styrmedel. Konsekvenser för små och medelstora företag En del av de totalt ca 500 anläggningarna som omfattas av handelssystemet drivs av små och medelstora företag. Eftersom handelsdirektivet för flertalet berörda anläggningstyper innehåller avgränsningar rörande t.ex. produktionsvolym, kan det antas att förhållandevis få små företag kommer att ingå i systemet. Exempel på riktigt små företag som omfattas är mindre fjärrvärmebolag. Oavsett storlek behöver företag som omfattas av handeln med utsläppsrätter: * ansöka om tillstånd att släppa ut koldioxid * ansöka om tilldelning av utsläppsrätter * övervaka och rapportera utsläppen av koldioxid till Naturvårdsverket * få sina utsläpp av koldioxid verifierade * köpa utsläppsrätter om utsläppen överskrider tilldelningen * använda registret för utsläppsrätter * överlämna utsläppsrätter motsvarande faktiska utsläpp till Naturvårdsverket. Varje verksamhetsutövare som omfattas skall hos länsstyrelsen ansöka om tillstånd till utsläpp av koldioxid. Av ansökan skall framgå hur verksamhetsutövaren avser möta kraven på rapportering av utsläpp. Denna ansökningsprocedur är ny men inte årligen återkommande. De anläggningar som omfattas av direktivet har i dag tillstånd enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Förfarandet vid en ansökan om tillstånd till utsläpp av koldioxid är inte av den omfattningen att den kan jämföras med miljöprövning enligt miljöbalken utan kan snarare jämföras med länsstyrelsernas tillsynsuppgifter. Krav på tillstånd enligt denna lag kommer att medföra att prövning av tillåtna koldioxidutsläpp för dessa anläggningar inte behöver göras enligt miljöbalken eller motsvarande lagstiftning. Tiden för att sammanställa en ansökan om tillstånd uppskattades i proposition 2003/04:132 till i snitt en arbetsdag per anläggning. Om kostnaden per timme uppskattas till 800 kronor, kan kostnaden per anläggning uppskattas till ca 6 400 kr. Med denna beräkning skulle företagens kostnader för ansökan om tillstånd totalt sett uppgå till ca 3,2 miljoner kr. Naturvårdsverket uppskattar tidsåtgången till allt mellan några dagar till några veckors arbetsinsats beroende på typ av anläggning samt om rutiner finns etablerade. Det innebär att kostnaden per anläggning skulle kunna uppgå till 90 000 kr. Berörda verksamhetsutövare har ansökt om eller kommer att för perioden 2005-2007 ansöka om tilldelning av utsläppsrätter. Denna tilldelning baseras för merparten av anläggningarna på historiska utsläpp under åren 1998-2001. Sådant underlag har verksamhetsutövarna tillgång till exempelvis genom sina miljörapporter, bränslestatistik och skattebokföring. Underlaget torde således finnas lätt tillgängligt i de flesta fall, dock är själva ansökningsprocessen ny. För de verksamhetsutövare som har anläggningar där en del av utsläppen kan hänföras till s.k. råvarurelaterade utsläpp, tillkommer att redovisa en prognos över verksamheten och därmed utsläppen åren 2005-2007. Att planera verksamheten för kommande år, och att därmed göra prognoser över sin verksamhet, utgör en del av en normal näringsverksamhet. Även i detta fall är dock själva ansökningsproceduren ny. Ansökan om tilldelning kan uppskattas utgöra i genomsnitt en arbetsdag per anläggning vilket skulle ge en total kostnad för företagen på ca 3,2 miljoner kr. FlexMex2-utredningen har övervägt möjligheten att dela ut utsläppsrätterna utan föregående prövning. Detta alternativ skulle ha inneburit färre administrativa bördor för berörda företag. Skälen mot en sådan direktutdelning är flera. För att systemet skall präglas av en rättvis fördelning av utsläppsrätter krävs en grundlig prövning av det underlag som ligger till grund för fördelningen. En sådan prövning sker bäst inom ramen för en förvaltningsprocess efter ansökan från berörda företag. Ett ytterligare skäl är att fördelningen av utsläppsrätter är i svensk rättslig mening ett bidrag och för företag gäller huvudregeln att bidrag erhålls efter ansökan. FlexMex2-utredningen gör bedömningen att den årligen återkommande övervakningen, rapporteringen och verifieringen av utsläppen blir den kostnadsmässigt mest betungande för företagen. Naturvårdsverket har uppskattat att tiden för att upprätta den årliga utsläppsrapporten uppgår till någon eller ett par dagar beroende på hur komplex verksamheten är och om rutiner redan finns etablerade. Totalt för samtliga berörda företag skulle rapporteringen därmed ge en kostnad på mellan ca 3-6 Mkr per år. Förenklade regler för övervakning och rapportering finns för små utsläppskällor vilket minskar bördan för små företag. Kostnaderna och arbetsinsatsen för rapportering kan minskas om rapporteringen kan ske elektroniskt. Regeringens förslag innebär att rapporteringen i görligaste mån bör ske elektroniskt. Kostnaderna för verifiering av utsläpp är svåra att uppskatta. Kostnaden kommer sannolikt att variera mellan olika typer av och storlek på anläggningarna. Ett platsbesök av en kontrollör under en dag kan antas kosta omkring 10 000 kr. Till detta kommer rapportskrivning, uppföljning, m.m. Om kostnaden antas uppgå till 30 000 kr per anläggning och år i genomsnitt innebär verifieringen en total årlig kostnad för de 500 berörda anläggningarna på 15 Mkr. Innehav och överföring av utsläppsrätter till andra parter och till staten vid kvotuppfyllelsen varje år registreras i utsläppsrättsregistret som Energimyndigheten förvaltar. För att begränsa de administrativa kostnaderna är det viktigt att företagen får information om systemet och de krav som ställs. Samråd har skett bl.a. inom ramen för en referensgrupp med företrädare för branschorganisationer. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har ett gemensamt uppdrag att ansvara för information till verksamhetsutövarna. Övriga konsekvenser Införandet av handelssystemet innebär ökade arbetsuppgifter för framförallt Naturvårdsverket, Energimyndigheten, länsstyrelserna och NUTEK. Även domstolsväsendet, åklagarväsendet och polisväsendet kan få ökade arbetsuppgifter i begränsad utsträckning. FlexMex2-utredningen har sökt uppskatta hur stora offentliga kostnader som uppstår. En grov uppskattning är att etablerandet av systemet medför kostnader av engångskaraktär, främst under åren 2003-2004, om ca 23-28 Mkr, varav ca 8 Mkr avser registret. Därtill uppstår kostnader för den löpande verksamheten, dvs. i första hand från år 2005 och framåt, vilka uppskattas till ca 12-13 Mkr/år, varav ca 5 Mkr/år avser registret. Regeringen delar i stort FlexMex2-utredningens bedömning. De ökade kostnaderna ryms inom de av regeringen i budgetpropositionen för 2005 (BP 2005), för ändamålet föreslagna ramarna. Konsekvenser av en eventuell utvidgning av handelssystemet är ännu ej belysta utan kommer att utredas vidare av regeringen. 14 Författningskommentarer 14.1 Förslaget till lag om handel med utsläppsrätter 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § Genom lagen regleras förutsättningarna för handel med rätt att släppa ut koldioxid (utsläppsrätter). Lagen innehåller bestämmelser om tillstånd till utsläpp av koldioxid samt om tilldelning, registrering och redovisning av utsläppsrätter. Genom föreslagen lag genomförs handelsdirektivet (2003/87/EG) i Sverige. Genomförandet av direktivet har skett etappvis. Förevarande lag som reglerar handel med utsläppsrätter ersätter den tidigare lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid som hade det begränsade syftet att reglera tillstånd till utsläpp av koldioxid och tilldelning av utsläppsrätter för sådana utsläpp. Paragrafen har förtydligats i linje med Lagrådets förslag. 2 § I denna lag förstås med anläggning: en fast teknisk enhet där det bedrivs en eller flera verksamheter som ger upphov till utsläpp som kräver tillstånd enligt denna lag, inklusive all annan därmed direkt förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar, handelsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG1, utsläpp av koldioxid: frigörande i atmosfären av koldioxid från källor belägna inom en anläggning, verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, handelsperiod: treårsperioden år 2005-2007 och femårsperioder med start första gången år 2008. Definitionerna motsvarar vad som gäller enligt 1 kap. 2 § lagen om utsläpp av koldioxid. 2 kap. Tillstånd till utsläpp av koldioxid Allmänt om tillstånd 1 § Utsläpp av koldioxid får inte ske utan tillstånd enligt denna lag, om utsläppet sker från 1. förbränningsanläggning med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller en anläggning som är ansluten till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, 2. mineraloljeraffinaderi, 3. koksverk, 4. anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller, 5. anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra typer av ugnar, produktion av glas samt tillverkning av keramiska produkter genom bränning, samt 6. anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa. Anläggningar enligt första stycket 2-6 omfattas av tillståndsplikten om de överskrider kapacitetsgränserna enligt föreskrifter som har meddelats enligt denna lag eller med stöd av 2 kap. lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Första stycket gäller inte anläggning eller del av anläggning som används endast för forskning eller utveckling och provning av nya produkter eller nya processer. Det gäller inte heller anläggning för hantering av farligt avfall eller hushållsavfall. Bestämmelsens första stycke motsvarar 2 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid utom vad avser punkten 5 där ett tillägg gjorts för andra ugnar än roterugnar. Genom tillägget motsvarar regleringen vad som gäller enligt handelsdirektivet. Paragrafens andra stycke motsvarar den reglering som framgår av handelsdirektivets bilaga 1, dvs. att anläggningstyperna omfattas av handelssystemet under förutsättning att angivna kapacitetsgränser överskrids. Tredje stycket motsvarar 2 kap. 1 § andra stycket lagen om utsläpp av koldioxid. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även anläggningar med lägre kapacitet än vad som följer av 1 § skall omfattas av tillståndsplikten, om sådana föreskrifter är förenliga med handelsdirektivet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att produktionskapaciteten skall räknas samman när samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom samma sektor och inom samma anläggning eller på en och samma plats. Regeringen får i det enskilda fallet ge dispens från tillståndsplikt enligt 1 §, om Europeiska kommissionen har medgett ett tillfälligt undantag enligt artikel 27 i handelsdirektivet. Paragrafen motsvarar i sak 2 kap. 2 § andra och tredje stycket lagen om utsläpp av koldioxid. Det första stycket innebär att regeringen får välja att utvidga handelssystemet i enlighet med handelsdirektivet för anläggningar som har utsläpp av koldioxid men inte uppnår angivna kapacitetsgränser. Andra stycket motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i lagen om utsläpp av koldioxid. I paragrafens tredje stycke anges att dispens får avse tillståndsplikten. Det framgår av artikel 27 i handelsdirektivet att för det företag som tillfälligt undantas skall ändå samma eller motsvarande krav ställas som gäller för verksamheter under tillståndsplikt. Utformningen av 1 och 2 §§ har omredigerats efter synpunkter från Lagrådet. 3 § Frågor om tillstånd till utsläpp av koldioxid prövas efter ansökan av verksamhetsutövaren av den tillståndsmyndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen motsvarar vad som föreskrivs i 2 kap. 3 § första stycket lagen om utsläpp av koldioxid. Ansökan om tillstånd 4 § Ansökan om tillstånd skall ges in till tillståndsmyndigheten. En ansökan skall innehålla uppgifter om 1. anläggningen och de verksamheter som bedrivs, inklusive den teknik som används, 2. råvaror och insatsvaror vars användning sannolikt kommer att ge upphov till utsläpp av koldioxid, 3. anläggningens utsläppskällor av koldioxid, 4. de åtgärder som planeras för övervakning och rapportering, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Paragrafens andra stycke motsvarar 2 kap. 3 § andra stycket lagen om utsläpp av koldioxid. I första stycket föreskrivs att ansökningen skall ges in till tillståndsmyndigheten. Anläggningsbegreppet innebär exempelvis att alla utsläppskällor på samma geografiska plats som drivs av samma verksamhetsutövare skall ses som en anläggning. Tillstånd och villkor 5 § Tillstånd till utsläpp av koldioxid skall lämnas, om det för anläggningen finns erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning, samt om verksamhetsutövaren bedöms kunna övervaka och rapportera verksamhetens utsläpp av koldioxid på ett tillförlitligt sätt. Paragrafen motsvarar 2 kap. 4 § lagen om utsläpp av koldioxid. Med tillstånd enligt äldre miljölagstiftning avses tillstånd som meddelats med stöd av miljölagstiftning som gällde före miljöbalkens ikraftträdande. Utgångspunkten för tillståndsgivningen är att det vid en (1) anläggning bedrivs en (1) verksamhet. 6 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid får omfatta en eller flera anläggningar på samma plats om anläggningarna drivs av samma verksamhetsutövare. Ett tillstånd får avse en del av en anläggning. Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § lagen om utsläpp av koldioxid. Paragrafen innehåller hjälpregler till principen enligt 5 § att ett tillstånd skall avse en anläggning. Paragrafens andra stycke tar sikte på fall där flera verksamheter bedrivs vid en (1) anläggning och kan exempelvis avse fall där anläggningen består av både tillståndspliktig och inte tillståndspliktig verksamhet eller fall där det finns flera ägare till delar av den tillståndspliktiga anläggningen eller verksamheten. 7 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid skall förenas med villkor om skyldighet för verksamhetsutövaren att övervaka och rapportera utsläppen i enlighet med vad som följer av 5 kap. och att överlämna utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 kap. 6 § lagen om utsläpp av koldioxid. I förevarande paragraf har det gjorts en ändring genom att villkoren om övervakning och rapportering endast innebär att det skall föreligga sådana skyldigheter för verksamhetsutövaren. I bestämmelsen har gjorts ett tillägg för skyldigheten att överlämna utsläppsrätter. Skyldigheterna är närmare reglerade i lagens 5 och 6 kap. Den delegationsbestämmelse som finns i 2 kap. 6 § tredje stycket lagen om utsläpp av koldioxid återfinns med motsvarande lydelse i 5 kap. 3 § i förevarande lag. Paragrafen har omarbetats i enlighet med Lagrådets förslag. Förändring av anläggning 8 § Verksamhetsutövaren skall till tillståndsmyndigheten omedelbart anmäla planerad förändring av anläggningens eller verksamhetens art eller funktion och utvidgning av anläggningen eller verksamheten, om ändringen eller utvidgningen i mer än ringa omfattning kan påverka utsläppen av koldioxid. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av den eller de verksamheter som bedrivs vid anläggningen, skall den nye verksamhetsutövaren omgående anmäla detta till tillståndsmyndigheten. Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 kap. 7 § lagen om utsläpp av koldioxid. Paragrafens första stycke skiljer sig emellertid från vad som föreskrivs i 2 kap. 7 § första stycket lagen om utsläpp av koldioxid. I förevarande lagrum knyts anmälningsskyldigheten till en kvalifikation av den förändring eller utvidgning av anläggningen det är frågan om. Motsvarande bestämmelse i lagen om utsläpp av koldioxid innebär en mer långtgående anmälningsskyldighet eftersom varje förändring eller utvidgning av verksamheten som påverkar utsläppen av koldioxid skall rapporteras. Det synes omotiverat att varje liten förändring skall rapporteras. Paragrafens andra stycke motsvarar 2 kap. 7 § andra stycket lagen om utsläpp av koldioxid. Paragrafen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag. 9 § Tillståndsmyndigheten skall pröva om en förändring eller utvidgning av anläggningen eller verksamheten eller om ett byte av verksamhetsutövare gör det nödvändigt att förena tillståndet med ändrade eller nya villkor om övervakning och rapportering. Om myndigheten finner att ändrade eller nya villkor behövs och de förutsättningar som anges i 5 § är uppfyllda, skall myndigheten ersätta det tidigare tillståndet med ett nytt tillstånd. Paragrafen motsvarar i sak 2 kap. 8 § lagen om utsläpp av koldioxid. Återkallelse av tillstånd 10 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd till utsläpp av koldioxid om 1. ett villkor som tillståndet är förenat med inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art, 2. en verksamhetsutövare i annat fall allvarligt åsidosätter vad som föreskrivs om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter, 3. erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning saknas, eller om 4. en ny verksamhetsutövare inte uppfyller de krav som följer av 5 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 9 § lagen om utsläpp av koldioxid skall återkallelse kunna ske om verksamhetsutövaren allvarligt åsidosätter vad som i lag eller annan författning föreskrivs om rapportering och överlämnande (punkten 2). Detta blir aktuellt i de fall kravet på innehåll i rapporten inte framgår av villkoren i tillståndet (jfr kommentaren till 7 §) och innebär i fråga om överlämnande av utsläppsrätter att skyldigheten följer direkt av lagen och inte genom villkor i tillståndet. Med "allvarligt åsidosättande" avses bl.a. upprepade förseelser, exempelvis underlåten rapportering vid flera tillfällen eller att brister i överlämnandet av utsläppsrätter inte åtgärdas i enlighet med artikel 16 i handelsdirektivet. Paragrafen har förtydligats i enlighet med Lagrådets synpunkt. 11 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen kan tillståndsmyndigheten återkalla tillstånd enligt denna lag eller ändra eller upphäva villkor i sådant tillstånd i enlighet med artikel 24.1 i handelsdirektivet. Genom förevarande paragraf ges tillståndsmyndigheten befogenhet att återkalla ett tillstånd för det fall handelssystemet kommer att omfatta flera växthusgaser och verksamhetsutövaren i förekommande fall saknar tillstånd till utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid. Det kan även bli fråga om att ändra eller upphäva villkor i ett tillstånd till utsläpp av koldioxid med anledning av sådan utvidgning av systemet. Lagrådet har ifrågasatt behovet att bestämmelsen. Regeringen anser dock att bestämmelsen bör införas i lagen eftersom behovet av ändringar i tillstånden kan förutses redan nu. Tillståndsmyndigheterna kan behöva påbörja arbetet i god tid innan förändringarna i handelssystemet genomförs genom lagändringar inför handelsperioden 2008-2012. 3 kap. Nationell fördelningsplan och tilldelning av utsläppsrätter Nationell fördelningsplan 1 § Regeringen skall inför varje handelsperiod i enlighet med principer som riksdagen fastställer och med beaktande av handelsdirektivet upprätta en nationell fördelningsplan över det sammanlagda antal utsläppsrätter som avses bli fördelade för handelsperioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. 2 § Den som avser att för en kommande handelsperiod driva eller fortsätta att driva tillståndspliktig verksamhet skall inför upprättandet av fördelningsplanen ge in uppgifter till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för respektive anläggning baserade på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. 3 § Den av regeringen enligt 1 § upprättade fördelningsplanen skall offentliggöras och anmälas till Europeiska kommissionen senast arton månader före handelsperiodens början. Regeringen skall senast tolv månader före handelsperiodens början, på grundval av den av kommissionen granskade nationella fördelningsplanen, fastställa det sammanlagda antal utsläppsrätter som kommer att fördelas för perioden. Genom 3 kap. 1-3 § införlivas artikel 9 i handelsdirektivet. Bestämmelsen i 2 § införs för att regeringen skall få ett fullgott underlag för den nationella fördelningsplanen. Uppgifterna kan avse produktionsdata och mängden utsläpp. Föreskrifter om tidpunkten och sättet för uppgiftsskyldighetens fullgörande kommer att meddelas. Bestämmelserna har omformulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.2. Tilldelning av utsläppsrätter 4 § Utsläpp av koldioxid som görs med stöd av tillstånd enligt denna lag skall täckas av sådana utsläppsrätter som avses i detta kapitel. En verksamhetsutövare som har tillstånd till utsläpp enligt 2 kap. skall efter ansökan utan betalning tilldelas utsläppsrätter för den eller de anläggningar som omfattas av tillståndet. En verksamhetsutövare som inte har tillstånd enligt 2 kap. kan få en tilldelning av utsläppsrätter som är beroende av att ett sådant tillstånd meddelas. Om verksamhetsutövaren har fler än en anläggning, skall tilldelning göras för var och en av anläggningarna. Paragrafen motsvarar vad som föreskrivs i 3 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid. Tilldelningen skall i första hand ske till verksamhetsutövaren. I fall då ägaren och verksamhetsutövaren inte är densamma bör rätten till tilldelning regleras obligationsrättsligt mellan parterna. Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag. 5 § Varje utsläppsrätt medför rätt att släppa ut ett ton koldioxid under en fastställd period i enlighet med bestämmelser i denna lag och med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. En utsläppsrätt är överlåtbar till fysiska och juridiska personer, om inte annat följer av denna lag eller av artikel 12.1 i handelsdirektivet. Första stycket motsvarar 3 kap. 2 § i lagen om utsläpp av koldioxid. Genom paragrafens andra stycke införlivas artikel 12.1 a) där det anges att överlåtelse kan ske mellan fysiska och juridiska personer inom gemenskapen. Utsläppsrätter skall också kunna överlåtas till personer oavsett var de är bosatta i världen i enlighet med förutsättningar som anges i artikel 12.1 b) i handelsdirektivet. Exempel på när utsläppsrätter inte är överlåtbara följer av 7 §. Andra stycket har omformulerats efter synpunkter från Lagrådet. 6 § Regeringen skall meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter, grundade på den nationella fördelningsplan som avses i 3 kap. 3 § andra stycket. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § lagen om utsläpp av koldioxid. Bestämmelsen har förtydligats efter synpunkt från Lagrådet. 7 § Om det enligt Europeiska kommissionens bedömning föreligger omständigheter som är att anse som force majeure kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, tilldela en verksamhetsutövare icke överlåtbara utsläppsrätter. Genom bestämmelsen i denna paragraf införlivas artikel 29 i handelsdirektivet. För bedömning av om force majeure föreligger har Europeiska kommissionen meddelat riktlinjer, se avsnitt 5.2. 8 § Frågor om tilldelning av utsläppsrätter prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § lagen om utsläpp av koldioxid. 4 kap. Registrering av utsläppsrätter Utsläppsrättsregister och anläggningsregister 1 § Bestämmelser om kontoföring av utsläppsrätter i ett utsläppsrättsregister finns i Europeiska kommissionens förordning 000/2004, av den dd/mm/2004, om ett standardiserat och säkert system av register1 i enlighet med handelsdirektivet. Ett anläggningsregister skall upprättas över de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna lag. Utsläppsrättsregistret och anläggningsregistret skall föras av den myndighet som regeringen bestämmer (kontoföringsmyndigheten). Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter. Bestämmelsen grundar sig på den kommande registerförordningen, vilken innebär direkt bindande bestämmelser i medlemsstaterna, vilket också framgår genom fjärde stycket där undantag görs från kontoföringslagen. Av paragrafens första och andra stycke framgår att det svenska registret egentligen består av två delar, dels utsläppsrättsregistret som Sverige måste upprätta, dels ett anläggningsregister som är frivilligt enligt registerförordningen. Utsläppsrättsregistret skall innehålla uppgifter om konton medan anläggningsregistret utgör en förteckning över tillståndspliktiga anläggningar. Anläggningsregistret kan därmed utgöra ett hjälpmedel i tillsynen. Med kontoföring avses olika transaktioner som utförs av kontoföringsmyndigheten, exempelvis utfärdande av utsläppsrätter, noteringar om innehav på konton, och registreringar av dispositioner såsom överlåtelser eller annat förvärv, överlämnande och annullering av utsläppsrätter. Regeringen har följt Lagrådets förslag att hänvisa till registerförordningen istället för att ta in informationen i bestämmelserna. De övriga paragraferna i kapitlet innehåller kompletteringar inom sådana områden som inte direkt regleras i registerförordningen. Utfärdande av och giltighet för utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt är giltig enbart under den handelsperiod för vilken den är utfärdad. Genom denna paragraf införlivas bestämmelserna i artikel 13.1 i handelsdirektivet. Med handelsperiod avses närmast den treåriga försöksperioden 2005-2007 och därefter de aktuella femårsperioderna. 3 § Utsläppsrätter som tilldelats för befintliga anläggningar skall utfärdas med lika antal för vart och ett av de år som handelsperioden omfattar. Utsläppsrätter skall utfärdas till nya deltagare i handelssystemet den 28 februari varje år med start kalenderåret efter det år som anläggningen tagits i drift. Utsläppsrätter skall utfärdas för varje år i handelsperioden. Utsläppsrätter får dock inte utfärdas om tillstånd till utsläpp av koldioxid återlämnats eller återkallats enligt 2 kap. 10 §. Genom denna paragraf införlivas bestämmelserna i artikel 12.4 i handelsdirektivet. För att ett sådant konto skall ha öppnats erfordras ett tillstånd till utsläpp av koldioxid, se 3 kap. 4 §. I den kommande registerförordningen regleras den tekniska processen kring utfärdande av utsläppsrätter. Där framgår att för varje anläggning skall överföras ett antal utsläppsrätter till verksamhetsutövarens konto. För svenskt vidkommande kommer utfärdandet att ske proportionellt över perioden, dvs. en tredjedel av det totala antalet skall årligen föras över till verksamhetsutövarens konto. Av paragrafens tredje stycke framgår också att tilldelningsbeslutet skall verkställas under hela perioden oavsett om verksamheten lagts ner, dock inte om verksamheten avslutats på grund av att tillståndet återkallats med tillämpning av 2 kap 10 § eller om tillståndet återlämnats av verksamhetsutövaren. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 6.4.2. Med befintlig anläggning avses en anläggning som tagits i drift före den tidpunkt då en nationell fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 § lämnats till Europeiska kommissionen. Med ny deltagare avses en ny anläggning som inte tagits i drift, eller en förändring i en befintlig anläggning genom en utvidgning eller ändring i dess art eller funktion som inte tagits i drift, vid den tidpunkt då en nationell fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 § lämnats till Europeiska kommissionen. Den nationella fördelningsplan som är aktuell för perioden 2005-2007 lämnades till Europeiska kommissionen den 22 april 2004. Definitionerna följer av förordningen (2004:657) om utsläpp av koldioxid. Paragrafen har ändrats i enlighet med Lagrådets synpunkter. 4 § Vid första utfärdandet av utsläppsrätter till nya deltagare får tilldelningsbeslutet enligt 3 kap. 4 § korrigeras om faktisk driftstart uteblir eller försenas jämfört med angiven planerad driftstart. Genom bestämmelsen ges myndigheten som utsetts enligt 3 kap. 8 § en möjlighet till omprövning av tilldelningsbeslutet vid det första utfärdandetillfället enligt 3 §. Paragrafen avser utfärdande till nya deltagare och ger möjlighet till justering av antalet utfärdade utsläppsrätter i sådana fall där de faktiska förhållandena ändrats jämfört med ansökningstillfället. Förutsättningarna för justering framgår av bestämmelsen. Paragrafen har ändrats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Ansökan om registrering m.m. 5 § En ansökan om personligt konto eller en ansökan om registrering i utsläppsrättsregistret skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver. Av paragrafen framgår formkraven för en ansökan om registrering av till exempel en överlåtelse av en utsläppsrätt eller en ansökan om personligt konto. En ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten, får meddela föreskrifter om att signera och överföra en ansökan om registrering elektroniskt till kontoföringsmyndigheten. Sådana föreskrifter måste, såvitt avser behandling av personuppgifter, vara förenliga med personuppgiftslagen (1998:204) och det underliggande Europarlamentets och rådets direktiv (95/46/EG) av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Det stora flertalet ansökningar kommer att ske med hjälp av datorer, över internet. En kontohavare som har tekniska förutsättningar kan använda sig av de elektroniska formulär som tillhandahålls genom det datasystem som kontoföringsmyndigheten kommer att använda. Kravet på egenhändigt undertecknande uppfylls i sådana fall genom att sökanden använder sig av sin elektroniska signatur. 6 § En ansökan om registrering av överlåtelse skall göras av överlåtaren och innehålla uppgifter om 1. den registrering som begärs, 2. överlåtarens namn, identifieringsnummer och postadress, 3. förvärvarens namn, identifieringsnummer och postadress, samt 4. de konton som berörs av överlåtelsen. Paragrafen reglerar vilka uppgifter som en ansökan om registrering av en överlåtelse av en utsläppsrätt skall innehålla. Kontoföringsmyndigheten skall inte göra någon prövning i materiellt hänseende av de bakomliggande förfogandena beträffande utsläppsrätter som omfattas av en ansökan om registrering. Den kontroll som myndigheten har att göra gäller bara om den som ansöker om en registrering är behörig att göra detta och att ansökan uppfyller de krav som framgår av 5 § och denna paragraf. Kontoföringsmyndigheten får avgöra i vilken utsträckning behörighetshandlingar, såsom fullmakter och registreringsbevis för juridiska personer, skall ges in till myndigheten. Med begreppet överlåtelse skall förstås förvärv i vid mening. Även familjerättsliga fång, såsom arv, bodelning eller testamente, omfattas, liksom förevärv genom gåva, byte eller associationsrättsliga fång genom skifte av ett bolags tillgångar. Begreppet omfattar i korthet alla förfoganden som medför att besittningen till en utsläppsrätt överförs genom registrering på ett annat konto. 7 § Om en ansökan om registrering enligt 5 § inte uppfyller de krav som anges där eller i de föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen, skall ansökan avvisas. Av paragrafen framgår att en ansökan om registrering som inte är egenhändigt undertecknad omedelbart skall avvisas. Avvisning av en ansökan skall även ske om den inte uppfyller de föreskrifter som avses meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten, i fråga om att elektroniskt signera och överföra en ansökan. När en ansökan sker elektroniskt i enlighet med sådana föreskrifter kommer formkraven att uppfyllas genom att sökanden använder de formulär som med automatik tas fram på sökandens datorskärm och det egenhändiga undertecknandet sker med en elektronisk signatur. 8 § Om en ansökan om personligt konto enligt 5 § eller om registrering av överlåtelse enligt 6 § inte uppfyller de krav som anges i 5 respektive 6 § skall sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan. Kontoföringsmyndigheten skall avvisa en ansökan om registrering eller om ett personligt konto om ett föreläggande om komplettering inte följs. Av paragrafen framgår att kontoföringsmyndigheten skall förelägga en sökanden att komplettera en ansökan som inte uppfyller de krav som anges i 6 § eller i bestämmelser i registerförordningen om ansökan om personligt konto. Om en komplettering inte inkommer inom den tid som myndigheten bestämmer skall ansökan om registrering avvisas. Kontoföringsmyndigheten får från fall till fall avgöra vilken tid som kan vara lämplig för en sådan komplettering. Paragrafen har omformulerats enligt Lagrådets förslag. 9 § Kontoföringsmyndigheten skall avslå en ansökan om registrering 1. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 11 eller 12 §, 2. om den registrering som ansökan avser inte godkänns därför att den inte är förenlig med befintliga registreringar i Europeiska kommissionens centrala register. En ansökan om registrering kan stå i strid med inskränkningar i kontohavarens förfoganderätt till utsläppsrätterna på ett konto. Kontohavaren kan enligt en registrering på kontot vara försatt i konkurs, eller utsläppsrätterna kan vara utmätta, belagda med kvarstad eller vara föremål för betalningssäkring. Enligt punkten 1 skall en ansökan om registrering som står i strid med någon av de nämnda, registrerade inskränkningarna avslås. Enligt punkten 2 skall även andra fall av registreringar som inte kan utföras på grund av inskränkningar på kontot avslås. Bestämmelsen avser det godkännande av transaktionen som måste ges från det centrala registret för att registreringen skall kunna slutföras i det nationella registret. 10 § När kontoföringsmyndigheten vidtagit en registreringsåtgärd i utsläppsrättsregistret skall kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 5 § får även underrättelsen överföras elektroniskt. En skriftlig underrättelse ersätts av ett elektroniskt besked om att registreringsåtgärden företagits i de fall ansökan överförts elektroniskt. Om registrering i vissa fall 11 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att någon som finns antecknad i utsläppsrättsregistret har gått i konkur,s skall en anteckning om detta göras på berörda konton. Av paragrafen framgår att begränsningar i förfoganderätten till utsläppsrätter skall antecknas i utsläppsrättsregistret. Enligt 12 § konkursförordningen (1987:916) skall rätten genast skicka en kopia av kungörelsen om konkursbeslutet till ett antal i paragrafen angivna myndigheter, institutioner och andra organ. Ett tillägg som skall införas i 12 § första stycket konkursförordningen, kommer att innebära att rätten genast skall skicka en kopia av kungörelsen om konkurs till kontoföringsmyndigheten, kommer denna att underrättas om konkursen och skall enligt förevarande paragraf anteckna detta i utsläppsrättsregistret. 12 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att en utsläppsrätt har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring skall en anteckning om detta göras på det konto där utsläppsrätten finns registrerad. Förutom vad som föreskrivs om konkurs i 11 § skall även andra begränsningar i förfoganderätten antecknas. Det är då fråga om begränsningar i form av att en utsläppsrätt utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. Utmätning av en utsläppsrätt skall säkerställas med stöd av en ny bestämmelse i 6 kap. 2 § utsökningsbalken, som innebär att kronofogdemyndigheten underrättar kontoföringsmyndigheten om att utsläppsrätten är utmätt, varefter säkerställande av utmätningen sker genom att kontoföringsmyndigheten gör en anteckning om detta på det konto där utsläppsrätten finns registrerad. Utsläppsrätten förs alltså inte över till något annat konto. Även i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad skall, enligt 16 kap. 13 och 16 §§ utsökningsbalken, 6 kap. samma balk tillämpas. I fråga om verkställighet av beslut om betalningssäkring tillämpas enligt 11 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter också 6 kap. utsökningsbalken. Utmätning ger sökanden förmånsrätt i den utmätta egendomen. Enligt huvudregeln i 4 kap. 30 § utsökningsbalken skall utmätning medföra förmånsrätt i och med beslutet om utmätning. När det gäller egendom som skall registreras har i stället, enligt samma paragraf, förmånsrättens inträde reglerats genom de inskrivningssystem som finns beträffande olika egendomsslag. Genom ett tillägg i 4 kap. 30 § utsökningsbalken, som innebär att en registrering av utmätningen på det konto där utsläppsrätten finns registrerad enligt lagen om handel med utsläppsrätter medför förmånsrätt, regleras detta förhållande. 13 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i 12 § har upphävts eller återgått, skall en anteckning enligt 11 eller 12 § tas bort. Om ett konkursbeslut upphävs av högre rätt, skall tingsrätten underrätta alla som har fått underrättelse om konkursen enligt 12 § första stycket konkursförordningen. Efter ändring av bestämmelsen kommer kontoföringsmyndigheten enligt 12 § andra stycket samma förordning få kännedom om detta och skall då ta bort registreringen i utsläppsrättsregistret. När en konkurs har avslutats är det däremot konkursförvaltaren som får anmäla detta till kontoföringsmyndigheten. När det gäller verkställighet enligt utsökningsbalkens bestämmelser, anges i 3 kap. 17 § utsökningsförordningen (1981:981) att kronofogden självmant skall pröva frågan om ändring av beslut, när det föreligger anledning till en sådan åtgärd. Detsamma gäller frågan om avbrytande eller hävande av verkställighet i andra fall, om annat inte är föreskrivet i utsökningsbalken. Detta gäller också när överklagande ger anledning till en sådan åtgärd. Det är således kronofogdemyndigheten som skall underrätta kontoföringsmyndigheten om att en anteckning i utsläppsrättsregistret om utmätning, kvarstad eller betalningssäkring skall tas bort. Rättsverkan av en registrering 14 § En kontoinnehavare skall, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto. Paragrafen anger en presumtion. Genom bestämmelsen skall en innehavare anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på hans konto, om annat inte framgår av informationen på kontot. En registrering om kontohavarens konkurs, utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende en utsläppsrätt kan vara sådan information, som visar att kontohavare inte har rätt att förfoga över utsläppsrätterna på kontot. Personuppgifter 15 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av utsläppsrätter i utsläppsrättsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i utsläppsrättsregistret. Genom bestämmelsen regleras förhållandet mellan lagen om handel med utsläppsrätter och personuppgiftslagen på det sättet att personuppgiftslagen gäller om inget annat sägs i förevarande lag. Utsläppsrättsregistret kommer i huvudsak att omfatta juridiska personer. Privatpersoner som önskar öppna konton för de utsläppsrätter som de förvärvar, kan emellertid registreras i utsläppsrättsregistret. Av 3 § personuppgiftslagen (1998:204) framgår det att en personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Vidare framgår att behandling av personuppgifter innefattar varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas registrering, bearbetning eller ändring, inhämtande och utlämnande samt användning av uppgifter. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som sker i utsläppsrättsregistret. Innebörden av personuppgiftsansvaret följer bl.a. av 9 § personuppgiftslagen. 16 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och a) som avser utsläppsrätter som registreras i utsläppsrättsregistret, b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av utsläppsrätter, samt 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. I paragrafen anges ändamålet för behandlingen av personuppgifter i utsläppsrättsregistret. Ändamålsbeskrivningen får genom den reglering som personuppgiftslagen innehåller betydelse för vilken insamling och annan behandling av personuppgifter i utsläppsrättsregistret som är tillåten. Ändamålet enligt punkten 1 är att tillhandahålla uppgifter för verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning. Verksamheten skall direkt avse sådan egendom som registreras i utsläppsrättsregistret, dvs. utsläppsrätter, och vara av den art att fullgörandet av verksamheten förutsätter tillgång till information som är knuten till utsläppsrätterna. Vidare är ändamålet enligt denna punkt, att tillhandahålla uppgifter för verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och som avser fullgörande av underrättelseskyldighet. Enligt punkten 2 får utsläppsrättsregistret användas för att tillhandahålla uppgifter för omsättning av utsläppsrätter. Det är alltså fråga om information som har betydelse för omsättningen av sådana. Ett krav är att det skall röra sig om utsläppsrätter som har registrerats i utsläppsrättsregistret. Registret får alltså inte användas i annan verksamhet än sådan som rör utsläppsrätter. Punkten 3 avser viss annan verksamhet där utsläppsrätter inte utgör det centrala i verksamheten, men där uppgifter om sådana kan ha betydelse. Så kan vara fallet vid t.ex. kreditgivning eller kreditupplysning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. Slutligen innefattas löpande åtgärder, som bl.a. innebär kontroll av vem som är innehavare av en utsläppsrätt, eller dennes förfoganderätt över utsläppsrätten i sådana fall då detta är befogat på grund av exempelvis affärsförbindelse eller rättstvist med en viss person. Övrigt om registret 17 § Kontoföringsmyndigheten skall på begäran lämna ut uppgift i utsläppsrättsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till utsläppsrättsregistret. Den uppgiftsskyldighet som åläggs kontoföringsmyndigheten enligt denna paragraf innebär att sekretessen bryts hos sistnämnda myndighet för uppgifter som lämnar eller bidrar till att lämna upplysningar om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret i förhållande till tillsynsmyndigheten (jfr 14 § kap. 1 § sekretesslagen). Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor. Det innebär inte att den som använder registret själv kan bearbeta eller ändra dess innehåll. 18 § Kontoföringsmyndigheten skall årligen, senast den 31 januari, underrätta en innehavare av ett konto i utsläppsrättsregistret om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår. Genom paragrafen har kontohavaren rätt att årligen få ett kontoutdrag, som utvisar ställningen på kontot per den sista december föregående år. Genom dessa uppgifter kan kontohavaren kontrollera sitt innehav av utsläppsrätter. Kontoutdraget kan också användas som underlag för bokföring och för självdeklaration. Ett kontoutdrag ersätter dock inte en sådan kontrolluppgift som kontoföringsmyndigheten blir skyldig att lämna genom en följdändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Rätten att erhålla kontoutdrag påverkar inte heller den skyldighet som kontoföringsmyndigheten, i egenskap av personuppgiftsansvarig har att lämna registreringsutdrag enligt personuppgiftslagen. 19 § En uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret, skall rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart onödigt. Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller i stället för första stycket bestämmelserna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Genom paragrafen ges kontoföringsmyndigheten möjlighet att rätta uppenbart felaktiga eller oriktiga uppgifter i utsläppsrättsregistret som beror på vissa misstag eller tekniska fel. Innan en rättelse sker skall den som berörs av rättelsen få viss möjlighet att yttra sig. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.7. Avgift för konto 20 § För upprättande och förande av konto i utsläppsrättsregistret har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Avgiften får inte vara så beskaffad att den belastar verksamheter med tillståndsplikt enligt denna lag eller baseras på kostnader för löpande transaktioner. Genom denna bestämmelse ges regeringen möjlighet att föreskriva om avgifter för upprättande och förande av konton i utsläppsrättsregistret. Avgiften får dock enligt registerförordningen inte vara så konstruerad att den är baserad på kostnader för löpande transaktioner. Innebörden av "transaktioner" framgår av kommentaren till 4 kap. 1 § och av definitioner i den kommande registerförordningen. Andra principer för avgiftens bestämmande framgår av avsnitt 11. 5 kap. Övervakning och rapportering av utsläpp av koldioxid 1 § En verksamhetsutövare är skyldig att genom beräkning eller mätning övervaka sina utsläpp av koldioxid och varje år ge in en enligt 4 § verifierad rapport om utsläppen. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. Genom denna paragraf genomförs bestämmelserna i artikel 14 i handelsdirektivet. Frågor om övervakning, rapportering och verifiering behandlas i avsnitt 5. Bestämmelsen har omformulerats enligt Lagrådets synpunkter. 2 § Rapporten skall för varje anläggning innehålla 1. en beskrivning av de mät- eller beräkningsmetoder som används, inklusive en uppgift om sammanlagda utsläpp och om mätningens eller beräkningens säkerhet, och 2. uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Bestämmelsen motsvarar 2 kap 6 § andra stycket lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Genom paragrafen genomförs bestämmelserna i artikel 14 och bilaga IV till handelsdirektivet. 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om övervakning och rapportering. Genom bestämmelserna i förevarande paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att införliva de bestämmelser om övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp som kommissionen beslutat. Ackrediterad kontrollör 4 § Verifiering av en rapport enligt 1 § skall utföras av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall ställas på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. Bestämmelserna i denna paragraf behandlas närmare i avsnitt 5.6.2. 6 kap. Redovisning av utsläppsrätter Överlämnande av utsläppsrätter 1 § En verksamhetsutövare skall för varje anläggning senast den 30 april till kontoföringsmyndigheten överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen under närmast föregående kalenderår. Utsläppsrätter som utfärdats av en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen får användas för att fullgöra en verksamhetsutövares skyldighet enligt första stycket. Bestämmelser om överlämnande av utsläppsrätter finns i den kommande registerförordningen. Genom paragrafens första och andra stycke genomförs artikel 12.3 respektive 12.2 handelsdirektivet. Bestämmelsen har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkt. Annullering av utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt skall annulleras 1. när den överlämnats för att uppfylla skyldigheten i 1 § första stycket, 2. när den inte längre är giltig på grund av att handelsperioden som den har utfärdats för löpt ut, eller 3. när innehavaren av en utsläppsrätt begär att den skall annulleras. Genom paragrafens punkt 1 genomförs bestämmelserna i artikel 12.3 i handelsdirektivet. Paragrafens punkt 2 motsvarar bestämmelserna i artikel 13.2 och 13.3 i handelsdirektivet. Artikel 12.4 i handelsdirektivet genomförs genom bestämmelsen i punkten 3. Frågorna om annullering finns närmare reglerade i den kommande registerförordningen. 3 § En utsläppsrätt får inte annulleras för att fullgöra skyldigheten enligt 1 § första stycket eller på innehavarens egen begäran enligt 2 § första stycket 3, om utsläppsrätten har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. Bestämmelsen i denna paragraf behandlas närmare i avsnitt 5.7.3. Bestämmelsen kan på grund av den kommande registerförordningens utformning enbart gälla för det svenska registret. Hinder för överlåtelse 4 § Kontoföringsmyndigheten skall se till att en verksamhetsutövare, som under ett visst år inte har uppfyllt sin skyldighet enligt 5 kap. 1 § att lämna en verifierad rapport beträffande sina utsläpp från föregående år, inte kan överlåta utsläppsrätter från sitt konto så länge en verifierad rapport inte föreligger. Genom denna paragraf genomförs bestämmelsen i artikel 15 mom. 2 i handelsdirektivet. Paragrafen innebär i praktiken att kontot spärras för vidare transaktioner. Paragrafen har ändrats i enlighet med Lagrådets synpunkter. 7 kap. Tillsyn 1 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av den tillsynsmyndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen motsvarar 4 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid. 2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite. Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § lagen om utsläpp av koldioxid. 3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite. Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § lagen om utsläpp av koldioxid. 4 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till anläggningar som avses i denna lag samt till lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. Paragrafen motsvarar 4 kap. 4 § lagen om utsläpp av koldioxid. 5 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. Paragrafen motsvarar 4 kap. 5 § lagen om utsläpp av koldioxid. 8 kap. Straff, förverkande, andra sanktioner och skadestånd Straff och förverkande 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. driver verksamhet som medför utsläpp av koldioxid utan att inneha erforderligt tillstånd enligt denna lag, 2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. som skulle kunna föranleda att tillstånd meddelas på felaktiga grunder, 3. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport enligt 5 kap. 1 §, 4. underlåter att göra anmälan i de fall anmälningsskyldighet föreligger enligt 2 kap. 8, eller 5. lämnar oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. 4 § och därigenom skulle kunna föranleda att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas. I ringa fall döms inte till ansvar. Paragrafens första stycke 1-5 motsvarar i sak 5 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid utom vad avser punkten 3 i denna paragraf där det föreskrivs om straffansvar i vissa fall i fråga om rapporteringen enligt 5 kap. 1 §. Denna punkt i paragrafen behandlas närmare i avsnitt 7.1. Dessutom utvidgas straffbestämmelsen till att omfatta oaktsamma gärningar. Straffskalan för brottet höjs genom att fängelse högst ett år kan följa på brottet. Ledning för när det är fråga om ett ringa fall kan sökas i miljöbalken. Punkten 4 har justerats i enlighet med Lagrådets synpunkt. 2 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. Paragrafen motsvarar 5 kap. 2 § lagen om utsläpp av koldioxid. 3 § Den som överträtt ett vitesföreläggande får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet. Paragrafen motsvarar 5 kap. 3 § lagen om utsläpp av koldioxid. 4 § Om det inte är uppenbart oskäligt skall utbyte av brott enligt denna lag förklaras förverkat. Bestämmelsen som är ny motiveras i avsnitt 7.1. Enligt bestämmelsen skall förverkande ske av utbyte enligt lagen. Utbyte kan t.ex. uppkomma när någon genom felaktiga uppgifter tillskansat sig utsläppsrätter på ett sätt som utgör brott enligt 8 kap. 1 § första stycket 5 i lagen. Ett annat exempel är att en vinst uppkommer när någon bedriver verksamhet utan tillstånd. Med utbyte avses såväl den konkreta egendomen som mottagits som värdet av det mottagna. Förverkande kan alltså ske antingen som sak- eller som värdeförverkande. Andra sanktioner 5 § Tillsynsmyndigheten skall besluta om att offentliggöra namnen på de verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om förfarandet vid offentliggörandet. Genom denna paragraf genomförs bestämmelserna i artikel 16.2 i handelsdirektivet. I 9 kap. 5 § finns bestämmelser om verkställighet av besluten om offentliggörande av verksamhetsutövares namn. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.2. 6 § En verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § skall till staten betala en avgift i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte överlämnats. Avgiften skall, såvitt gäller handelsperioden 2005-2007 uppgå till ett belopp som motsvarar 40 euro per ton koldioxid som släpps ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter för. För efterföljande handelsperioder skall beloppet motsvara 100 euro. Värdet i svenska kronor bestäms utifrån eurons värde den 1 maj det år överlämnandet skall ske. 7 § En verksamhetsutövare som betalat avgift enligt 6 § är inte befriad från sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § att överlämna utsläppsrätter till kontoföringsmyndigheten när denne skall överlämna utsläppsrätter för det efterföljande kalenderåret. Genom 8 kap. 6 och 7 §§ genomförs bestämmelserna i artikel 16.3 och 16.4 i handelsdirektivet. Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 7.2. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 7 § har justerats i linje med Lagrådets kommentarer. 8 § Frågor om uttagande av avgift enligt 6 § prövas av tillsynsmyndigheten. Den avgift som skall betalas av verksamhetsutövaren vid underlåtenhet att redovisa tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 § betraktas som en sanktionsavgift. En sådan avgift kan beslutas av myndighet. Enligt 9 kap. 2 § kan beslut om sådan avgift överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Skadestånd 9 § Den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret har rätt till skadestånd av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt, eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. 10 § En kontoinnehavare som lider skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 4 kap. 20 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. 11 § Utöver vad som följer av 9 § gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag. 12 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 9 och 10 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett tekniskt fel i registret kan medföra att en transaktion som initierats i Sverige inte går att genomföra. Detsamma kan gälla ett fel i det register där köparen önskar få sitt förvärv registrerat. För en närmare beskrivning av gången för en transaktion hänvisas till avsnitt 6.1. Bestämmelserna om skadestånd behandlas i avsnitt 7.3. 9 kap. Överklagande 1 § Beslut av tillståndsmyndigheten om tillstånd enligt 2 kap. får överklagas hos miljödomstolen. I 23 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om överklagande av miljödomstolens domar och beslut. Paragrafen motsvarar 6 kap. 1 § lagen om utsläpp av koldioxid. 2 § Beslut om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap., beslut enligt 4 kap. 4 §, begäran som förenats med vite enligt 7 kap. 2 §, förelägganden som förenats med vite enligt 7 kap. 3 §, samt beslut om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § eller om avgift enligt 8 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafen motsvarar till en del 6 kap. 2 § lagen om utsläpp av koldioxid. I förevarande lag har lagts till att beslut enligt 4 kap. 4 §, vissa förelägganden enligt 7 kap. 3 §, beslut om offentliggörande av namn enligt 8 kap. 5 § och beslut om avgift enligt 8 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Paragrafen har ändrats enligt Lagrådets förslag. 3 § Kontoföringsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 7, 8 eller 20 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafen är ny och reglerar hur kontoföringsmyndighetens beslut om avvisning eller rättning överklagas. Bestämmelsen gäller även överklaganden av myndighets beslut om rättelse enligt personuppgiftslagen. 4 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas. Paragrafen motsvarar 6 kap. 3 § lagen om utsläpp av koldioxid. Bestämmelsen innebär som tidigare att t.ex. vissa beslut inom tillsynen inte får överklagas. Bestämmelsen innebär också att kontoföringsmyndighetens avslag enligt 4 kap. 9 § vid oförenliga registreringar inte får överklagas. Detta på grund av att ingen prövning sker i sak vid myndigheten i sådana fall. 5 § Beslut i frågor om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. Offentliggörandet får dock ske tidigast när tiden för överklagande av myndighetens beslut löpt ut. Bestämmelserna i denna paragraf behandlas närmare i avsnitt 7.2. Bestämmelsen i andra stycket avser att vara till skydd för verksamhetsutövaren för att förhindra att offentliggöranden verkställs som senare visar sig vara felaktiga. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs lagen (2004:656) utsläpp av koldioxid. 2. Om en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. kommit in till tillståndsmyndigheten men ärendet inte avgjorts före den 1 januari 2005, får tillståndsmyndigheten besluta att utsläpp av koldioxid tills vidare får ske trots att tillståndsfrågan inte slutligt har avgjorts. Ett sådant beslut skall förenas med villkor om rapportering av utsläpp och om överlämnande av utsläppsrätter. 3. Mål och ärenden där handläggningen påbörjats före ikraftträdandet av denna lag skall handläggas och bedömas enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 9. 14.2 Förslaget till ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken 4 kap. 30 § Den föreslagna bestämmelsen reglerar frågor om utmätning av utsläppsrätter enligt lagen om handel med utsläppsrätter. I 4 kap. 30 § utsökningsbalken införs en bestämmelse om att utmätning av en utsläppsrätt medför förmånsrätt genom registrering enligt den lagen. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005. 14.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § Den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 2 § reglerar frågan om utmätning av utsläppsrätter som är registrerad enligt lagen om handel med utsläppsrätter . I 4 kap. 30 § utsökningsbalken moderniseras språkbruket samt införs en bestämmelse avseende luftfartyg i vissa fall medför förmånsrätt genom registreringen. I 6 kap. 2 § utsökningsbalken införs en bestämmelse om att utmätningen av utsläppsrätten säkerställs genom registreringen av utmätningen enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2005 avseende 4 kap. 30 § och i övrigt den 1 januari 2005. 14.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 8 kap. 29 § Enligt ett nytt andra stycke gäller sekretess för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i utsläppsrättsregistret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada. Bestämmelsen behandlas utförligt i avsnitt 6. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005. 14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 11 kap. 14 och 15 §§ Paragraferna är nya. På motsvarande sätt som gäller för elcertifikat skall uppgift om innehav och avyttring av utsläppsrätter lämnas i kontrolluppgift för fysiska personer och dödsbon. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG Commission Regulation No 000/2004/EC of xx/xx/2004 for a standardised and secured system of registries (registerförordningen) COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES Brussels, COM(2004) Draft COMMISSION REGULATION (EC) No .../2004 of xx/xx/2004 for a standardised and secured system of registries pursuant to Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council and Decision 280/2004/EC of the European Parliament and of the Council TABLE OF CONTENTS COMMISSION REGULATION (EC) No .../2004 for a standardised and secured system of registries pursuant to Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council and Decision 280/2004/EC of the European Parliament and of the Council 1 COMMISSION REGULATION (EC) No .../2004 for a standardised and secured system of registries pursuant to Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council and Decision 280/2004/EC of the European Parliament and of the Council 5 Chapter I - Subject matter and definitions 7 Chapter II - Registries and transaction logs 10 Chapter III - Contents of the registries 12 SECTION 1 - REPORTING AND CONFIDENTIALITY 12 SECTION 2 - ACCOUNTS 13 SECTION 3 - PARTY ACCOUNTS 14 SECTION 4 - OPERATOR HOLDING ACCOUNTS 15 SECTION 5 - PERSON HOLDING ACCOUNTS 17 SECTION 6 - TABLES 19 SECTION 7 - CODES AND IDENTIFIERS 19 Chapter IV - Checks and processes 20 SECTION 1 - BLOCKING OF ACCOUNTS 20 SECTION 2 - AUTOMATED CHECKS AND THE DATA RECONCILIATION PROCESS 20 SECTION 3 - EXECUTION AND FINALISATION OF PROCESSES 22 Chapter V - Transactions 24 SECTION 1 - ALLOCATION AND ISSUE OF ALLOWANCES FOR THE 2005-2007 PERIOD 24 SECTION 2 - ALLOCATION AND ISSUE OF ALLOWANCES FOR THE 2008-2012 PERIOD AND EACH SUBSEQUENT FIVE YEAR PERIOD 26 SECTION 3 - TRANSFERS AND ELIGIBILITY 29 SECTION 4 - VERIFIED EMISSIONS 30 SECTION 5 - SURRENDER OF ALLOWANCES 30 SECTION 6 - CANCELLATION AND RETIREMENT 32 SECTION 7 - CANCELLATION AND REPLACEMENT 33 SECTION 8 - VOLUNTARY CANCELLATION AND RETIREMENT 34 Chapter VI - Security standards, authentication and access rights 35 Chapter VII - Availability and reliability of information 37 Chapter VIII - Records and fees 40 Chapter IX - Final provisions 40 ANNEX I 42 ANNEX II 43 ANNEX III 44 ANNEX IV 45 ANNEX V 46 ANNEX VI 48 Table VI-1: Unit Identification Code 49 Table VI-2: Valid Initial Unit Type - Supplementary Unit Type 50 Table VI-3: Account Identification Code 51 Table VI-4: Permit Identification Code 52 Table VI-5: Account Holder Identification Code 53 Table VI-6: Installation Identification Code 53 Table VI-7: Correlation Identification Code 54 ANNEX VII 56 ANNEX VIII 59 Table VIII-3: Components and Functions for Processes concerning an Account or Verified Emissions 61 Table VIII-4: MgmtOfAccountWS Component 62 Table VIII-5: MgmtOfAccountWS.CreateAccount() function 63 Table VIII-6: MgmtOfAccountWS.UpdateAccount() function 65 Table VIII-7: MgmtOfAccountWS.CloseAccount() function 68 Table VIII-8: MgmtOfAccountWS.UpdateVerifiedEmissions() function 69 Table VIII-9: MgmtOfAccountWS.ReceiveAccountOperation Outcome () function 70 Table VIII-10: AccountManagement Component 72 Table VIII-11: ManagementOfAccount.ValidateAccountCreation() function 72 Table VIII-12: ManagementOfAccount.CreateAccount() function 74 Table VIII-13: AccountManagement.ValidateAccountUpdate() function 77 Table VIII-14: ManagementOfAccount.UpdateAccount() function 79 Table VIII-15: ManagementOfAccount.ValidateAccountClosure() function 81 Table VIII-16: ManagementOfAccount.CloseAccount() 82 Table VIII-17: ManagementOfAccount.ValidateVerifiedEmissions Update() 83 Table VIII-18: ManagementOfAccount.UpdateVerified Emissions 84 Table VIII-19: Secondary Checks 85 ANNEX IX 87 Table IX-1: Tertiary Checks 88 ANNEX X 92 Table X-1: Secondary Checks 93 ANNEX XI 95 ANNEX XII 97 Table XII-1: Community Independent Transaction Log Response Codes 97 ANNEX XIII 105 ANNEX XIV 107 ANNEX XV 111 ANNEX XVI 114 Draft COMMISSION REGULATION (EC) No .../2004 of xx/xx/2004 for a standardised and secured system of registries pursuant to Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council and Decision 280/2004/EC of the European Parliament and of the Council THE COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES, Having regard to the Treaty establishing the European Community, Having regard to Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 2003 establishing a scheme for greenhouse gas emission allowance trading within the Community,25 and in particular Article 19(3) thereof, Having regard to Decision 280/2004/EC of the European Parliament and of the Council of 11 February 2004 concerning a mechanism for monitoring Community greenhouse gas emissions and for implementing the Kyoto Protocol26, and in particular the first subparagraph, second sentence, Article 6(1) thereof, Whereas: An integrated Community system of registries, consisting of the registries of the Community and its Member States established pursuant to Article 6 of Decision 280/2004/EC that incorporate the registries established pursuant to Article 19 of Directive 2003/87/EC and the Community independent transaction log established pursuant to Article 20 of that Directive, is necessary to ensure that the issue, transfer and cancellation of allowances does not involve irregularities and that transactions are compatible with the obligations resulting from the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) and the Kyoto Protocol. In accordance with Directive 2003/4/EC of 28 January 2003 on public access to environmental information27 and Decision 19/CP.7 of the Conference of the Parties to the UNFCCC, specific reports should be made public on a regular basis to ensure that the public has access to information held within the integrated system of registries, subject to certain confidentiality requirements. Community legislation concerning the protection of individuals with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data, in particular Directive 95/46/EC on the protection of individuals with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data28, Directive 2002/58/EC concerning the processing of personal data and the protection of privacy in the electronic communications sector29 and Regulation (EC) No 45/2001 on the protection of individuals with regard to the processing of personal data by the Community institutions and bodies and on the free movement of such data,30 should be respected where these are applicable to information held and processed pursuant to this Regulation. Each registry should contain one Party holding account, one retirement account, and the cancellation and replacement accounts required pursuant to Decision 19/CP.7 of the Conference of the Parties to the UNFCCC for each commitment period, and each registry established pursuant to Article 19 of Directive 2003/87/EC should contain holding accounts required to implement the requirements of that Directive for operators and for other persons. Each such account should be created in accordance with standardised procedures to ensure the integrity of the registries system and public access to information held in this system. Article 6 of Decision 280/2004/EC requires the Community and its Member States to apply the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC, for the establishment and operation of registries and the Community independent transaction log. The application and elaboration of these specifications in relation to the integrated Community registries system allows the incorporation of the registries established pursuant to Article 19 of Directive 2003/87/EC into the registries established pursuant to Article 6 of Decision 280/2004/EC. The Community independent transaction log will perform automated checks on all processes in the Community registries system concerning allowances, verified emissions, accounts and Kyoto units, and the UNFCCC independent transaction log will perform automated checks on processes concerning Kyoto units to ensure that there are no irregularities. Processes that fail these checks will be terminated to ensure that transactions in the Community registries system comply with the requirements of Directive 2003/87/EC and the requirements elaborated pursuant to the UNFCCC and the Kyoto Protocol. All transactions in the Community registries system should be executed in accordance with standardised procedures and, where necessary, on a harmonised timetable, in order to ensure compliance with the requirements of Directive 2003/87/EC and with the requirements elaborated pursuant to the UNFCCC and the Kyoto Protocol, and to protect the integrity of that system. Minimum security standards and harmonised requirements on authentication and access rights should be applied to protect the security of information held in the integrated Community registries system. The Central Administrator and each registry administrator should ensure that interruptions to the operation of the integrated Community registries system are kept to a minimum by taking all reasonable steps to ensure the availability of the registries and the Community independent transaction log and by providing for robust systems and procedures for the safeguarding of all information. Records concerning all processes, operators and persons in the Community registries system should be stored in accordance with the data logging standards set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. A transparent system of fees and a prohibition to charge account holders for specific transactions in the Community registries system will help ensure the integrity of that system. The measures provided for in this Regulation are in accordance with the opinion of the Committee referred to in Article 23(1) of Directive 2003/87/EC and Article 9(2) of Decision 280/2004/EC. HAS ADOPTED THIS REGULATION: Chapter I - Subject matter and definitions Article 1 Subject matter This Regulation lays down general provisions, functional and technical specifications and operational and maintenance requirements concerning the standardised and secured registries system consisting of registries, in the form of standardised electronic databases containing common data elements, and the Community independent transaction log. It also provides for an efficient communication system between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log. Article 2 Definitions For the purposes of this Regulation, the definitions laid down in Article 3 of Directive 2003/87/EC shall apply. The following definitions shall also apply: (a) "2005-2007 period" means the period from 1 January 2005 to 31 December 2007 as referred to in Article 11(1) of Directive 2003/87/EC; (b) 2008-2012 period and subsequent five-year periods" means the period from 1 January 2008 to 31 December 2012 plus consecutive five-year periods as referred to in Article 11(2) of Directive 2003/87/EC; (c) "account holder" means a person who holds an account in the registries system; (d) "assigned amount" means the amount of greenhouse gas emissions in tonnes of carbon dioxide equivalent calculated in accordance with the emission levels determined pursuant to Article 7 of Decision 280/2004/EC; (e) "assigned amount unit" (AAU) means a unit issued pursuant to Article 7(3) of Decision 280/2004/EC; (f) "authorised representative" means a natural person authorised to represent the Central Administrator, a registry administrator, an account holder or a verifier pursuant to Article 23; (g) CDM registry" means the clean development mechanism registry established, operated and maintained by the executive board of the clean development mechanism pursuant to Article 12 of the Kyoto Protocol and the decisions adopted pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol; (h) "Central Administrator" means the person designated by the Commission pursuant to Article 20 of Directive 2003/87/EC to operate and maintain the Community independent transaction log; (i) "Community independent transaction log" means the independent transaction log provided for in Article 20(1) of Directive 2003/87/EC for the purpose of recording the issue, transfer and cancellation of allowances, and established, operated and maintained in accordance with Article 5; (j) "competent authority" means the authority or authorities designated by a Member State pursuant to Article 18 of Directive 2003/87/EC; (k) "discrepancy" means an irregularity detected by the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log whereby the proposed process does not conform to the requirements specified under Directive 2003/87/EC as elaborated in this Regulation and the requirements elaborated pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol; (l) "force majeure allowance" means a force majeure allowance issued pursuant to Article 29 of Directive 2003/87/EC; (m) "inconsistency" means an irregularity detected by the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log whereby the information regarding allowances, accounts or Kyoto units provided by a registry as part of the periodic reconciliation process differs from the information contained in either independent transaction log; (n) "Kyoto unit" means an AAU, RMU, ERU or CER; (o) "process" means any one of the processes referred to in Article 32; (p) "registry" means a registry established, operated and maintained pursuant to Article 6 of Decision 280/2004/EC, incorporating a registry established pursuant to Article 19 of Directive 2003/87/EC; (q) "registry administrator" means the competent authority, persons or person, designated by the Member State or the Commission, that operates and maintains a registry in accordance with the requirements of Directive 2003/87/EC, Decision 280/2004/EC and this Regulation; (r) "removal unit" (RMU) means a unit issued pursuant to Article 3 of the Kyoto Protocol; (s) "temporary CER" (tCER) is a CER issued for an afforestation or reforestation project activity under the CDM which, subject to the decisions adopted pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol, expires at the end of the commitment period following the one during which it was issued; (t) "long-term CER" (lCER) is a CER issued for an afforestation or reforestation project activity under the CDM which, subject to the decisions adopted pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol, expires at the end of the crediting period of the afforestation or reforestation project activity under the CDM for which it was issued; (u) "third country registry" means a registry established, operated and maintained by a country listed in Annex B to the Kyoto Protocol which has ratified the Kyoto Protocol and is not a Member State; (v) "transaction" means the issue, transfer, acquisition, surrender, cancellation and replacement of allowances and the issue, transfer, acquisition, cancellation and retirement of ERUs, CERs, AAUs and RMUs and carry-over of ERUs, CERs and AAUs; (w) "UNFCCC independent transaction log" means the independent transaction log established, operated and maintained by the Secretariat of the United Nations Framework Convention on Climate Change; (x) "verifier" means a competent, independent, accredited verification body with responsibility for performing and reporting on the verification process, in accordance with the detailed requirements established by the Member State pursuant to Annex V of Directive 2003/87/EC; (y) "year" means a calendar year, defined according to Greenwich Mean Time. Chapter II - Registries and transaction logs Article 3 Registries 1. A registry in the form of a standardised electronic database shall be established by each Member State and the Commission by 30 September 2004. 2. Each registry shall incorporate the hardware and software set out in Annex I, be accessible via the Internet, and conform to the functional and technical specifications required by this Regulation. 3. Each registry shall be capable of executing correctly all the processes concerning verified emissions and accounts set out in Annex VIII, the reconciliation process set out in Annex X and all the administrative processes set out in Annex XI by 30 September 2004. Each registry shall be capable of executing correctly all the processes concerning allowances and Kyoto units set out in Annex IX by 30 September 2004, with the exception of the processes with process types 04-00, 06-00, 07-00 and 08-00. Each registry shall be capable of executing the processes concerning allowances and Kyoto units with process types 04-00, 06-00, 07-00 and 08-00 set out in Annex IX by 31 March 2005. Article 4 Consolidated registries A Member State or the Commission may establish, operate and maintain their registry in a consolidated manner together with one or more other Member States or the Community, provided that its registry remains distinct. Article 5 The Community independent transaction log 1. The Community independent transaction log shall be established in the form of a standardised electronic database by 30 September 2004. 2. The Community independent transaction log shall incorporate the hardware and software set out in Annex I, be accessible via the Internet, and conform to the functional and technical specifications required by this Regulation. 3. The Central Administrator designated pursuant to Article 20 of Directive 2003/87/EC shall operate and maintain the Community independent transaction log in accordance with the provisions of this Regulation. 4. The Central Administrator shall provide the administrative processes referred to in Annex XI in order to facilitate the integrity of the data within the registries system. 5. The Central Administrator shall only perform processes concerning allowances, verified emissions, accounts or Kyoto units where necessary to carry out its functions as Central Administrator. 6. The Community independent transaction log shall be capable of executing correctly all the processes concerning allowances, verified emissions, accounts or Kyoto units set out in Annex VIII and Annex IX by 30 September 2004. The Community independent transaction log shall be capable of executing correctly the reconciliation process set out in Annex X and the administrative processes set out in Annex XI by 30 September 2004. Article 6 Communication link between registries and the Community independent transaction log A communication link between each registry and the Community independent transaction log shall be established by 31 December 2004. The Central Administrator shall activate the communication link after the testing procedures set out in Annex XIII and the initialisation procedures set out in Annex XIV have been completed successfully and notify the relevant registry administrator thereof. From 1 January 2005 until the communication link referred to in Article 7 has been established, all processes concerning allowances, verified emissions and accounts shall be completed through the exchange of data via the Community independent transaction log. The Commission may instruct the Central Administrator to temporarily suspend a process referred to in Annexes VIII and IX initiated by a registry if that process is not being executed in accordance with Articles 32 to 37. The Commission may instruct the Central Administrator to temporarily suspend the communication link between a registry and the Community independent transaction log or to suspend all or some of the processes referred to in Annexes VIII and IX, if that registry is not operated and maintained in accordance with the provisions of this Regulation. Article 7 Communication link between the independent transaction logs A communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log shall be established promptly after the UNFCCC independent transaction log has been established. After such a link is established, all processes concerning allowances, verified emissions, accounts and Kyoto units shall be completed through the exchange of data via the UNFCCC independent transaction log and thereon to the Community independent transaction log. Article 8 Registry administrators 1. Each Member State and the Commission shall designate a registry administrator to operate and maintain its registry in accordance with the provisions of this Regulation. Member States and the Commission shall ensure that there is no conflict of interest between the registry administrator and its account holders or between the registry administrator and the Central Administrator. 2. Each Member State shall notify the Commission of the identity and contact details of the registry administrator for its registry by 1 September 2004 in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. 3. The Member States and the Commission shall retain ultimate responsibility and authority for the operation and maintenance of their registries. 4. The Commission shall coordinate the implementation of the requirements of this Regulation with the registry administrators of each Member State and the Central Administrator. Chapter III - Contents of the registries SECTION 1 - REPORTING AND CONFIDENTIALITY Article 9 Reporting 1. Each registry administrator shall make available the information listed in Annex XVI at the frequencies and to the recipients set out in Annex XVI in a transparent and organised manner via his registry web site. Registry administrators shall not release additional information held in the registry. 2. The Central Administrator shall make available the information listed in Annex XVI at the frequencies and to the recipients set out in Annex XVI in a transparent and organised manner via the Community independent transaction log web site. The Central Administrator shall not release additional information held in the Community independent transaction log. 3. Each web site shall allow the recipients of the reports listed in Annex XVI to query those reports using search facilities. 4. Each registry administrator is responsible for the accuracy of the information that originates from his registry and is made available via the Community independent transaction log website. 5. Neither the Community independent transaction log nor registries shall require account holders to submit price information concerning allowances or Kyoto units. Article 10 Confidentiality 1. All information, including the holdings of all accounts and all transactions made, held in the registries and the Community independent transaction log shall be considered confidential for any purpose other than the implementation of the requirements of this Regulation, Directive 2003/87/EC or national law. Information held in the registries may not be used without the prior consent of the relevant account holder except to operate and maintain those registries in accordance with the provisions of this Regulation. Each competent authority and registry administrator shall only perform processes concerning allowances, verified emissions, accounts or Kyoto units where necessary to carry out their functions as competent authority or registry administrator. SECTION 2 - ACCOUNTS Article 11 Accounts 1. From 1 January 2005 onwards, each registry shall contain at least one Party holding account created in accordance with Article 12. 2. From 1 January 2005 onwards, each Member State registry shall contain one operator holding account for each installation created in accordance with Article 15 and each registry shall contain at least one person holding account for each person created in accordance with Article 19. 3. From 1 January 2005 onwards, each registry shall contain one retirement account and one cancellation account for the 2005-2007 period, created in accordance with Article 12. 4. From 1 January 2008 and from 1 January of the first year of each subsequent five-year period, each registry shall contain one retirement account and the cancellation and replacement accounts required by the relevant decisions adopted pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol for the 2008-2012 period and for each subsequent five-year period, created in accordance with Article 12. 5. Unless otherwise provided, all accounts shall be capable of holding allowances and Kyoto units. SECTION 3 - PARTY ACCOUNTS Article 12 Creation of Party accounts 1. The relevant body of the Member State and the Commission shall submit an application to their respective registry administrator for the creation in their registries of the accounts referred to in Article 11(1), (3) and (4). The applicant shall provide the registry administrator with the information reasonably required by the registry administrator. That information shall include the information set out in Annex IV. 2. Within 10 days of the receipt of an application in accordance with paragraph 1 or the activation of the communication link between the registry and the Community independent transaction log, whichever is the later, the registry administrator shall create the account in the registry in accordance with the account creation process set out in Annex VIII. 3. The applicant referred to in paragraph 1 shall notify its registry administrator within 10 days of any changes in the information provided to its registry administrator pursuant to paragraph 1. Within 10 days of the receipt of such a notification the registry administrator shall update that information in accordance with the account update process set out in Annex VIII. 4. The registry administrator may require the applicants referred to in paragraph 1 to agree to comply with reasonable terms and conditions addressing the issues set out in Annex V. Article 13 Closure of Party accounts Within 10 days of the receipt of an application from the relevant body of a Member State or from the Commission to close a Party holding account, its registry administrator shall close the account in accordance with the account closure process set out in Annex VIII. Article 14 Notification The registry administrator shall immediately notify the account holder of the creation or update of his Party accounts and of the closure of his Party holding accounts. SECTION 4 - OPERATOR HOLDING ACCOUNTS Article 15 Creation of operator holding accounts 1. Within 14 days of the issue of each greenhouse gas emissions permit to the operator of an installation where the installation has not previously been covered by such a permit or the activation of the communication link between the registry and the Community independent transaction log, whichever is the later, the competent authority, or the operator where the competent authority so requires, shall provide the registry administrator of the Member State registry with the information set out in Annex III. 2. Within 10 days of the receipt of the information in paragraph 1 or the activation of the communication link between the registry and the Community independent transaction log, whichever is the later, the registry administrator shall create an operator holding account referred to in Article 11(2) for each installation in its registry in accordance with the account creation process set out in Annex VIII. 3. The competent authority, or the operator where the competent authority so requires, shall notify the registry administrator within 10 days of any changes in the information provided to the registry administrator pursuant to paragraph 1. Within 10 days of the receipt of such a notification the registry administrator shall update the operator's details in accordance with the account update process set out in Annex VIII. 4. The registry administrator may require operators to agree to comply with reasonable terms and conditions addressing the issues set out in Annex V. Article 16 Holding of Kyoto units in operator holding accounts An operator holding account shall be capable of holding Kyoto units where authorised by Member State or Community legislation. Article 17 Closure of operator holding accounts 1. The competent authority shall notify the registry administrator within 10 days of a greenhouse gas emissions permit being revoked or surrendered for an installation that is, as a result, not covered by any such permit. Without prejudice to paragraph 2, the registry administrator shall close all operator holding accounts relating to that revocation or surrender in accordance with the account closure process set out in Annex VIII on 30 June the year after the revocation or surrender took place if the relevant installation's entry in the latest year of the compliance status table is greater than or equal to zero. If the relevant installation's entry in the latest year of the compliance status table is less than zero, the registry administrator shall close its account the day after the entry is greater than or equal to zero or the day after the competent authority has instructed the registry administrator to close the account because there is no reasonable prospect of further allowances being surrendered by the installation's operator. 2. If there is a positive balance of allowances or Kyoto units in an operator holding account which the registry administrator is to close in accordance with paragraph 1, the registry administrator shall first request the operator to specify another account within the registry system to which such allowances or Kyoto units shall then be transferred. If the operator has not responded to the registry administrator's request within 60 days, the registry administrator shall transfer the balance to the Party holding account. Article 18 Notification The registry administrator shall immediately notify the account holder of the creation, update or closure of his operator holding account. SECTION 5 - PERSON HOLDING ACCOUNTS Article 19 Creation of person holding accounts 1. An application for the creation of a person holding account shall be submitted to the registry administrator of the registry concerned. The applicant shall provide the registry administrator with the information reasonably required by the registry administrator. That information shall include the information set out in Annex IV. 2. Within 10 days of the receipt of an application in accordance with paragraph 1 or the activation of the communication link between the registry and the Community independent transaction log, whichever is the later, the registry administrator shall create a person holding account in its registry in accordance with the account creation process set out in Annex VIII. The registry administrator shall not establish more than 99 person holding accounts in any one person's name in its registry. 3. The applicant shall notify the registry administrator within 10 days of any changes in the information provided to the registry administrator pursuant to paragraph 1. Within 10 days of the receipt of such a notification the registry administrator shall update the person's details in accordance with the account update process set out in Annex VIII. 4. The registry administrator may require the applicants referred to in paragraph 1 to agree to comply with reasonable terms and conditions addressing the issues set out in Annex V. Article 20 Holding of Kyoto units in person holding accounts A person holding account shall be capable of holding Kyoto units where authorised by Member State or Community legislation. Article 21 Closure of person holding accounts 1. Within 10 days of the receipt of an application from a person to close a person holding account, the registry administrator shall close the account in accordance with the account closure procedure set out in Annex VIII. 2. If a person holding account has a zero balance and no transactions have been recorded during a period of 12 months, the registry administrator shall notify the account holder that the person holding account shall be closed within 60 days unless the registry administrator receives within that period a request from the account holder that the person holding account be maintained. If the registry administrator does not receive any such request from the account holder, it shall close the account in accordance with the account closure process set out in Annex VIII. Article 22 Notification The registry administrator shall immediately notify each account holder of the creation, update or closure of his person holding account. Article 23 Authorised representatives 1. Each account holder shall appoint a primary and a secondary authorised representative for each account created in accordance with Articles 12, 15 and 19. Requests to the registry administrator to carry out processes shall be submitted by an authorised representative on behalf of the account holder. 2. Each Member State and the Commission may allow account holders in its registry to nominate an additional authorised representative whose agreement is required in addition to the agreement of the primary or secondary authorised representative to submit a request to their registry administrator to carry out one or more of the processes pursuant to Articles 49(1), 52, 53 and 62. 3. Each verifier shall appoint at least one authorised representative to enter or approve the entry of the annual verified emissions for an installation into the verified emissions table in accordance with Article 51(1). 4. Each registry administrator and the Central Administrator shall appoint at least one authorised representative to operate and maintain their registry and the Community independent transaction log on behalf of that administrator. SECTION 6 - TABLES Article 24 Tables 2. From 1 January 2005 onwards, each Member State registry shall contain one verified emissions table, one surrendered allowances table, and one compliance status table. Each registry may contain additional tables for other purposes. The Community independent transaction log shall contain one national allocation plan table for each Member State for the 2005-2007 period, the 2008-2012 period and for each subsequent five-year period. The Community independent transaction log may contain additional tables for other purposes. 3. The tables in each Member State registry shall contain the information set out in Annex II. The operator holding accounts and person holding accounts shall contain the information set out in Annex XVI. The national allocation plan table in the Community independent transaction log shall contain the information set out in Annex XIV. SECTION 7 - CODES AND IDENTIFIERS Article 25 Codes Each registry shall contain the input codes set out in Annex VII and the response codes set out in Annex XII in order to ensure the correct interpretation of information exchanged during each process. Article 26 Account identification codes and alphanumeric identifiers Before creating an account the registry administrator shall assign to each account a unique account identification code and the alphanumeric identifier specified by the account holder as part of the information given under Annexes III and IV respectively. Before creating an account, the registry administrator shall also assign to the account holder a unique account holder identification code comprising the elements set out in Annex VI. Chapter IV - Checks and processes SECTION 1 - BLOCKING OF ACCOUNTS Article 27 Blocking of operator holding accounts 1. If, on 1 April of each year starting in 2006, an installation's annual verified emissions for the preceding year have not been entered into the verified emissions table in accordance with the verified emissions entry process set out in Annex VIII, the registry administrator shall block the transfer of any allowances out of the operator holding account for that installation. 2. When the installation's annual verified emissions for the year referred to in paragraph 1 have been entered into the verified emissions table, the registry administrator shall unblock the account. 3. The registry administrator shall immediately notify the relevant account holder and the competent authority of the blocking and unblocking of each operator holding account. 4. Paragraph 1 shall not apply to the surrender of allowances pursuant to Article 52 or the cancellation and replacement of allowances pursuant to Articles 60 and 61. SECTION 2 - AUTOMATED CHECKS AND THE DATA RECONCILIATION PROCESS Article 28 Detection of discrepancies by the Community independent transaction log 1. The Central Administrator shall ensure that the Community independent transaction log conducts the automated checks set out in Annex VIII, Annex IX and Annex XI for all processes concerning allowances, verified emissions, accounts and Kyoto units to ensure that there are no discrepancies. 2. If the automated checks referred to in paragraph 1 identify a discrepancy in a process under Annex VIII, Annex IX and Annex XI, the Central Administrator shall immediately inform the registry administrator or administrators concerned by returning an automated response detailing the exact nature of the discrepancy using the response codes set out in Annex VIII, Annex IX and Annex XI. Upon receiving such a response code for a process under Annex VIII or Annex IX, the registry administrator of the initiating registry shall terminate that process and inform the Community independent transaction log. The Central Administrator shall not update the information contained in the Community independent transaction log. The registry administrator or administrators concerned shall immediately inform the relevant account holders that the process has been terminated. Article 29 Detection of inconsistencies by the Community independent transaction log 3. The Central Administrator shall ensure that the Community independent transaction log periodically initiates the data reconciliation process set out in Annex X. For that purpose the Community independent transaction log shall record all processes concerning allowances, accounts and Kyoto units. Through that process, the Community independent transaction log shall check that the holdings of Kyoto units and allowances in each account in a registry are identical to the records held in the Community independent transaction log. If an inconsistency is detected during the data reconciliation process, the Central Administrator shall immediately inform the registry administrator or administrators concerned. If the inconsistency is not resolved, the Central Administrator shall ensure that the Community independent transaction log does not allow any further process under Annex VIII and Annex IX concerning any of the allowances, accounts or Kyoto units which are the subject of the earlier inconsistency to proceed. Article 30 Detection of discrepancies and inconsistencies by the UNFCCC independent transaction log 4. If the UNFCCC independent transaction log, following an automated check, informs the registry administrator or administrators concerned of a discrepancy in a process, the registry administrator of the initiating registry shall terminate the process and inform the UNFCCC independent transaction log thereof. The registry administrator or administrators concerned shall immediately inform the relevant account holders that the process has been terminated. If the UNFCCC independent transaction log has detected an inconsistency, the Central Administrator shall ensure that the Community independent transaction log does not allow any further process under Annex VIII and Annex IX concerning any of the Kyoto units which are the subject of the earlier inconsistency, and which is not subject to the UNFCCC independent transaction log's automated checks, to proceed. Article 31 Registry automated checks Prior to and during the execution of all processes the registry administrator shall ensure that appropriate automated checks are conducted within the registry, in order to detect discrepancies and thereby terminate processes in advance of automated checks being conducted by the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log. SECTION 3 - EXECUTION AND FINALISATION OF PROCESSES Article 32 Processes Each process shall follow the complete sequence for message exchanges for that type of process as set out in Annex VIII, Annex IX, Annex X and Annex XI. Each message shall conform to the format and informational requirements described using web service definitions language as elaborated pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol. Article 33 Identification codes The registry administrator shall assign to each process referred to in Annex VIII a unique correlation identification code and to each process referred to in Annex IX a unique transaction identification code. Each such identification code shall comprise the elements set out in Annex VI. Article 34 Finalisation of processes concerning accounts and verified emissions All processes referred to in Annex VIII shall be final when both independent transaction logs successfully inform the initiating registry that they have not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry. However, prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, all processes referred to Annex VIII shall be final when the Community independent transaction log successfully informs the initiating registry that it has not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry. Article 35 Finalisation of processes concerning transactions within registries All processes referred to in Annex IX, except the external transfer process, shall be final when both independent transaction logs inform the initiating registry that they have not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry and the initiating registry has successfully sent confirmation to both independent transaction logs that it has updated its records in accordance with its proposal. However, prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, all processes referred to in Annex IX, except the external transfer process, shall be final when the Community independent transaction log informs the initiating registry that it has not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry and the initiating registry has successfully sent confirmation to the Community independent transaction log that it has updated its records in accordance with its proposal. Article 36 Finalisation of the external transfer process The external transfer process shall be final when both independent transaction logs inform the acquiring registry that they have not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry and the acquiring registry has successfully sent confirmation to both independent transaction logs that it has updated its records in accordance with the initiating registry's proposal. However, prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, the external transfer process shall be final when the Community independent transaction log informs the acquiring registry that it has not detected any discrepancies in the proposal sent by the initiating registry and the acquiring registry has successfully sent confirmation to the Community independent transaction log that it has updated its records in accordance with the initiating registry's proposal. Article 37 Finalisation of the reconciliation process The reconciliation process referred to in Annex X shall be final when all inconsistencies between the information contained in a registry and the information contained in the Community independent transaction log for a specific time and date have been resolved, and the reconciliation process has been successfully re-initiated and completed for that registry. Chapter V - Transactions SECTION 1 - ALLOCATION AND ISSUE OF ALLOWANCES FOR THE 2005-2007 PERIOD Article 38 National allocation plan table for the 2005-2007 period 1. By 1 October 2004, each Member State shall notify to the Commission its national allocation plan table, corresponding to the decision taken under Article 11 of Directive 2003/87/EC. If the national allocation plan table is based upon the national allocation plan notified to the Commission which was not rejected under Article 9(3) of Directive 2003/87/EC or on which the Commission has accepted proposed amendments, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the national allocation plan table into the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. 2. A Member State shall notify each correction to its national allocation plan together with each corresponding correction in its national allocation plan table to the Commission. If the correction to the national allocation plan table is based upon the national allocation plan notified to the Commission which was not rejected under Article 9(3) of Directive 2003/87/EC or on which the Commission has accepted amendments and that correction is in accordance with methodologies set out in that national allocation plan or results from improvements in data, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the corresponding correction into the national allocation plan table held in the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. In all other cases, the Member State shall notify the correction to its national allocation plan to the Commission and if the Commission does not reject this correction in accordance with the procedure in Article 9(3) of Directive 2003/87/EC, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the corresponding correction into the national allocation plan table held in the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. 3. The registry administrator shall, subsequent to any correction made pursuant to paragraph 2 which occurs after allowances have been issued under Article 39 and which reduces the total quantity of allowances issued under Article 39 for the 2005-2007 period, transfer the number of allowances specified by the competent authority from the holding accounts referred to in Article 11(1) and (2) in which the allowances are held to the cancellation account for the 2005-2007 period. The correction shall take place in accordance with the correction to allowances process set out in Annex IX. Article 39 Issue of allowances After the national allocation plan table has been entered into the Community independent transaction log and, subject to Article 38(2), by 28 February 2005, the registry administrator shall issue the total quantity of allowances set out in the national allocation plan table into the Party holding account. When issuing such allowances the registry administrator shall assign a unique unit identification code to each allowance comprising the elements set out in Annex VI. Allowances shall be issued in accordance with the allowance issue (2005-2007) process set out in Annex IX. Article 40 Allocation of allowances to operators Without prejudice to Articles 38(2) and 41, by 28 February 2005 and by 28 February of each year thereafter for the 2005-2007 period, the registry administrator shall transfer from the Party holding account to the relevant operator holding account the proportion of the total quantity of allowances issued under Article 39 which has been allocated to the corresponding installation for that year in accordance with the relevant section of the national allocation plan table. Where foreseen for an installation in the national allocation plan of the Member State, the registry administrator may transfer that proportion at a later date of each year. Allowances shall be allocated in accordance with the allowance allocation process set out in Annex IX. Article 41 Surrender of allowances on instruction of the competent authority If instructed to do so by the competent authority pursuant to Article 16(1) of Directive 2003/87/EC, the registry administrator shall surrender part or all of the proportion of the total quantity of allowances issued under Article 39 which has been allocated to an installation for a specific year, by entering the number of surrendered allowances into the section of the surrendered allowance table designated for that installation for that year. These surrendered allowances shall remain in the Party holding account. Allowances surrendered on instruction of the competent authority shall be surrendered in accordance with the allowance allocation process set out in Annex IX. Article 42 Allocation of allowances to new entrants If instructed to do so by the competent authority, the registry administrator shall transfer a proportion of the total quantity of allowances issued under Article 39 that are remaining in the Party holding account to the operator holding account of a new entrant. Allowances shall be transferred in accordance with the internal transfer process set out in Annex IX. Article 43 Issue of force majeure allowances 5. If instructed to do so by the competent authority, the registry administrator shall issue into the Party holding account the number of force majeure allowances authorised by the Commission for the 2005-2007 period pursuant to Article 29 of Directive 2003/87/EC. Force majeure allowances shall be issued in accordance with the force majeure allowance issue process set out in Annex IX. The registry administrator shall enter the number of issued force majeure allowances into the sections of the surrendered allowance table designated for those installations and years for which authorisation was given. When issuing force majeure allowances the registry administrator shall assign a unique unit identification code to each such force majeure allowance comprising the elements set out in Annex VI. SECTION 2 - ALLOCATION AND ISSUE OF ALLOWANCES FOR THE 2008-2012 PERIOD AND EACH SUBSEQUENT FIVE YEAR PERIOD Article 44 National allocation plan table for the 2008-2012 period and each subsequent five year period 1. By 1 January 2007 and by 1 January 12 months before the start of each subsequent five year period, each Member State shall notify to the Commission its national allocation plan table, corresponding to the decision taken under Article 11 of Directive 2003/87/EC. If the national allocation plan table is based upon the national allocation plan notified to the Commission which was not rejected under Article 9(3) of Directive 2003/87/EC or on which the Commission has accepted proposed amendments, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the national allocation plan table into the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. 2. A Member State shall notify each correction to its national allocation plan together with each corresponding correction in its national allocation plan table to the Commission. If the correction to the national allocation plan table is based upon the national allocation plan notified to the Commission which was not rejected under Article 9(3) of Directive 2003/87/EC or on which the Commission has accepted amendments and that correction results from improvements in data, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the corresponding correction into the national allocation plan table held in the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures as set out in Annex XIV. In all other cases, the Member State shall notify the correction to its national allocation plan to the Commission and if the Commission does not reject this correction in accordance with the procedure in Article 9(3) of Directive 2003/87/EC, the Commission shall instruct the Central Administrator to enter the corresponding correction into the national allocation plan table held in the Community independent transaction log in accordance with the initialisation procedures set out in Annex XIV. 3. The registry administrator shall, subsequent to any correction made pursuant to paragraph 2 which occurs after allowances have been issued under Article 45 and which reduces the total quantity of allowances issued under Article 45 for the 2008-2012 period or subsequent five-year periods, convert the number of allowances specified by the competent authority into AAUs by removing the allowance element from the unique unit identification code of each such AAU comprising the elements set out in Annex VI. The correction shall take place in accordance with the correction to allowances process set out in Annex IX. Article 45 Issue of allowances After the national allocation plan table has been entered into the Community independent transaction log and, subject to Article 44(2), by 28 February of the first year of the 2008-2012 period and by 28 February of the first year of each subsequent five-year period, the registry administrator shall issue the total quantity of allowances set out in the national allocation plan table into the Party holding account by converting an equal quantity of AAUs held in that holding account into allowances. This conversion shall take place through adding the allowance element to the unique unit identification code of each such AAU, comprising the elements set out in Annex VI. The issue of allowances for the 2008-2012 period and each subsequent five-year period shall take place in accordance with the allowance issue (2008-2012 onwards) process set out in Annex IX. Article 46 Allocation of allowances to operators Without prejudice to Articles 44(2) and 47, by 28 February 2008 and by 28 February in each year thereafter, the registry administrator shall transfer from the Party holding account to the relevant operator holding account the proportion of the total quantity of allowances issued under Article 45 which has been allocated to the corresponding installation for that year in accordance with the relevant section of the national allocation plan table. Where foreseen for an installation in the national allocation plan of the Member State, the registry administrator may transfer that proportion at a later date of each year. Allowances shall be allocated in accordance with the allowance allocation process set out in Annex IX. Article 47 Surrender of allowances on instruction of the competent authority If instructed to do so by the competent authority pursuant to Article 16(1) of Directive 2003/87/EC, the registry administrator shall surrender part or all of the proportion of the total quantity of allowances issued under Article 45 which has been allocated to an installation for a specific year, by entering the number of surrendered allowances into the section of the surrendered allowance table designated for that installation for that year. These surrendered allowances shall remain in the Party holding account. Allowances surrendered on instruction of the competent authority shall be surrendered in accordance with the allowance allocation process set out in Annex IX. Article 48 Allocation of allowances to new entrants If instructed to do so by the competent authority, the registry administrator shall transfer a proportion of the total quantity of allowances issued under Article 45 that are remaining in the Party holding account to the operator holding account of a new entrant. Allowances shall be transferred in accordance with the internal transfer process set out in Annex IX. SECTION 3 - TRANSFERS AND ELIGIBILITY Article 49 Transfers of allowances and Kyoto units by account holders 6. The registry administrator shall carry out any transfer between holding accounts referred to in Article 11(1) and (2): (a) within its registry as requested by an account holder in accordance with the internal transfer process set out in Annex IX; (b) between registries as requested by an account holder for allowances issued for the 2005-2007 period in accordance with the external transfer (2005-2007) process set out in Annex IX; and (c) between registries as requested by an account holder for allowances issued for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods and Kyoto units in accordance with the external transfer (2008-2012 onwards) process set out in Annex IX. Allowances may only be transferred from an account in a registry to an account in a third country registry or the CDM Registry, or acquired from an account in a third country registry or the CDM Registry by an account in a registry, where an agreement has been concluded in accordance with Article 25(1) of Directive 2003/87/EC and such transfers are in accordance with provisions relating to the mutual recognition of allowances under that agreement drawn up by the Commission pursuant to Article 25(2) of Directive 2003/87/EC. Article 50 Eligibility and the commitment period reserve 7. Member States may not transfer or acquire ERUs or AAUs, or use CERs, until 16 months have elapsed since the submission of its report in accordance with Article 7(1) of Decision 280/2004/EC, unless the Secretariat to the UNFCCC has informed that Member State that compliance procedures will not be commenced. Pursuant to Article 8 of Decision 280/2004/EC, if the Secretariat to the UNFCCC informs a Member State that it does not meet the requirements allowing it to transfer or acquire ERUs or AAUs, or use CERs, the relevant body of the Member State shall instruct the registry administrator not to initiate those transactions requiring such eligibility. When, from 1 January 2008 onwards, the holdings of ERUs, CERs, AAUs and RMUs valid for the relevant five-year period in the Party holding accounts, operator holding accounts, person holding accounts and retirement accounts in a Member State approach a breach of the commitment period reserve, calculated as 90 per cent of the Member State's assigned amount or 100 per cent of five times its most recently reviewed inventory, whichever is the lowest, the Commission shall notify that Member State. SECTION 4 - VERIFIED EMISSIONS Article 51 Verified emissions of an installation 8. Upon the verification as satisfactory, in accordance with the detailed requirements established by the Member State pursuant to Annex V of Directive 2003/87/EC, of an operator's report on the emissions from an installation during a previous year, the verifier shall enter or approve the entry of the annual verified emissions for that installation for that year into the section of the verified emissions table designated for that installation for that year in accordance with the verified emissions update process set out under Annex VIII. The competent authority may instruct the registry administrator to correct the annual verified emissions for an installation for a previous year, to ensure compliance with the detailed requirements established by the Member State pursuant to Annex V of Directive 2003/87/EC, by entering the corrected annual verified emissions for that installation for that year into the section of the verified emissions table designated for that installation for that year in accordance with the verified emissions update process set out under Annex VIII. SECTION 5 -SURRENDER OF ALLOWANCES Article 52 Surrender of allowances An operator shall surrender allowances for an installation by requesting or, where provided in Member State legislation, be deemed to have requested, the registry administrator to: (a) transfer a specified number of allowances for a specified year from the relevant operator holding account into the Party holding account of that registry; (b) enter the number of transferred allowances into the section of the surrendered allowance table designated for that installation for that year. The transfer and entry shall take place in accordance with the allowance surrender process set out under Annex IX. Article 53 The use of CERs and ERUs The use of CERs and ERUs by an operator in accordance with Article 11(bis) of Directive 2003/87/EC in respect of an installation shall take place through an operator requesting the registry administrator to: (a) transfer a specified number of CERs or ERUs for a specified year from the relevant operator holding account into the Party holding account of that registry; (b) enter the number of transferred CERs and ERUs into the section of the surrendered allowance table designated for that installation for that year. From 1 January 2008 onwards, the registry administrator shall only accept a request to use CERs and ERUs up to a percentage of the allocation made to each installation, as specified by that Member State in its national allocation plan for that period. The transfer and entry shall take place in accordance with the allowance surrender process set out under Annex IX. Article 54 Surrender of force majeure allowances The issue of force majeure allowances in accordance with Article 43 shall constitute the surrender of those force majeure allowances. Article 55 Calculation of compliance status figures Upon an entry being made into the section of the surrendered allowance table or verified emissions table designated for an installation, the registry administrator shall: (a) during the years 2005, 2006 and 2007 determine the compliance status figure for that installation and for each year by calculating the sum of all allowances surrendered from the year 2005 up to and including the current year minus the sum of all verified emissions from the year 2005 up to and including the current year; (b) during the year 2008 and each year thereafter determine the compliance status figure for that installation and for each year by calculating the sum of all allowances surrendered from the year 2008 up to and including the current year minus the sum of all verified emissions from the year 2008 up to and including the current year, plus a correction factor. The correction factor shall be zero if the 2007 figure was greater than zero, but shall remain as the 2007 figure if the 2007 figure is less than or equal to zero. Article 56 Entries into the compliance status table 9. The registry administrator shall enter the installation's compliance status figure calculated in accordance with Article 55(a) and (b) for each year into the section of the compliance status table designated for that installation. On 1 May 2006 and on 1 May of each year thereafter the registry administrator shall notify the compliance status table to the competent authority. In addition, the registry administrator shall notify any changes to the entries for previous years of the compliance status table to the competent authority. Article 57 Entries into the verified emissions table Where, on 1 May 2006 and on 1 May of each year thereafter, no verified emissions figure has been entered into the verified emissions table for an installation for a previous year, any substitute emissions figure determined pursuant to Article 16(1) of Directive 2003/87/EC which has not been calculated in accordance with the detailed requirements established by the Member State pursuant to Annex V of Directive 2003/87/EC shall not be entered into the verified emissions table. SECTION 6 - CANCELLATION AND RETIREMENT Article 58 Cancellation and retirement of surrendered allowances and force majeure allowances for the 2005-2007 period On 30 June 2006, 2007 and 2008 the registry administrator shall cancel a number of allowances, CERs, and force majeure allowances held in the Party holding account pursuant to Articles 52, 53 and 54. The number of allowances, CERs, and force majeure allowances to be cancelled shall be equal to the total number of surrendered allowances entered in the surrendered allowance table for the periods 1 January 2005 to 30 June 2006, 30 June 2006 to 30 June 2007, and 30 June 2007 to 30 June 2008. Cancellation shall take place by transferring CERs, with the exception of CERs resulting from projects referred to in Article 11(bis)(3) of Directive 2003/87/EC, from the Party holding account into the cancellation account for the 2008-2012 period, and by transferring allowances and force majeure allowances from the Party holding account to the retirement account for the 2005-2007 period, in accordance with the retirement (2005-2007) process set out in Annex IX. Article 59 Cancellation and retirement of surrendered allowances for the 2008-2012 period and subsequent periods On 30 June 2009 and on 30 June of each year thereafter, the registry administrator shall cancel allowances surrendered for the 2008-2012 period and each subsequent five year period, in accordance with the retirement (2008-2012 onwards) process set out in Annex IX, by: (a) converting a number of allowances issued for that five-year period and held in the Party holding account, equal to the total number of allowances surrendered pursuant to Article 52 as entered in the surrendered allowance table since 1 January 2008 on 30 June 2009 and since 30 June of the preceding year on 30 June of the subsequent years, into AAUs by removing the allowance element from the unique unit identification code of each such AAU comprising the elements set out in Annex VI; and (b) transferring a number of Kyoto units of the type specified by the competent authority, with the exception of Kyoto units resulting from projects referred to in Article 11(bis)(3) of Directive 2003/87/EC, equal to the total number of allowances surrendered pursuant to Articles 52 and 53 as entered in the surrendered allowance table since 1 January 2008 on 30 June 2009 and since 30 June of the preceding year on 30 June of the subsequent years, from the Party holding account to the retirement account for the relevant period. SECTION 7 - CANCELLATION AND REPLACEMENT Article 60 Cancellation and replacement of allowances issued for the 2005-2007 period On 1 May 2008, each registry administrator shall cancel and, if instructed to do so by the competent authority, replace allowances held in his registry in accordance with the allowance cancellation and replacement process set out in Annex IX by: (a) transferring a number of allowances, equal to the number of allowances issued for the 2005-2007 period minus the number of allowances surrendered pursuant to Articles 52 and 54 since 30 June of the preceding year, from their holding accounts referred to in Article 11(1) and (2) to the cancellation account for the 2005-2007 period; (b) if instructed to do so by the competent authority, issuing a number of replacement allowances specified by the competent authority by converting an equal number of AAUs issued for the 2008-2012 period held in the Party holding account into allowances by adding the allowance element to the unique unit identification code of each such AAU comprising the elements set out in Annex VI; (c) transferring any such replacement allowances referred to in (b) from the Party holding account into the operator and person holding accounts specified by the competent authority from which allowances were transferred under paragraph 1(a). Article 61 Cancellation and replacement of allowances issued for the 2008-2012 period and subsequent periods On 1 May in 2013 and on 1 May in the first year of each subsequent five year period, each registry administrator shall cancel and replace allowances held in its registry in accordance with the allowance cancellation and replacement process set out in Annex IX by: (a) transferring all allowances issued for the preceding five-year period from their operator and person holding accounts to the Party holding account; (b) converting a number of allowances, equal to the number of allowances issued for the preceding five-year period minus the number of allowances surrendered pursuant to Article 52 since 30 June of the preceding year, into AAUs by removing the allowance element from the unique unit identification code of each such AAU comprising the elements set out in Annex VI; (c) issuing an equal number of replacement allowances by converting AAUs issued for the current period held in the Party holding account into allowances by adding the allowance element to the unique unit identification code of each such AAU comprising the elements set out in Annex VI; (d) transferring a number of those allowances issued under paragraph (c) for the current period from the Party holding account into each operator and person holding account from which allowances were transferred under paragraph (a), equal to the number of allowances that were transferred from those accounts under paragraph (a). SECTION 8 - VOLUNTARY CANCELLATION AND RETIREMENT Article 62 Voluntary cancellation of allowances and Kyoto units 10. The registry administrator shall carry out any request from an account holder pursuant to Article 12(4) of Directive 2003/87/EC to voluntarily cancel allowances or Kyoto units held in any of his holding accounts. The voluntary cancellation of allowances and Kyoto units shall take place in accordance with paragraphs 2 and 3. For allowances issued for the 2005-2007 period the registry administrator shall transfer the number of allowances specified by the account holder from his account to the cancellation account for the 2005-2007 period in accordance with the allowance cancellation (2005-2007) process set out in Annex IX. For Kyoto units and allowances issued for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods the registry administrator shall transfer the number of Kyoto units or allowances specified by the account holder from his account to the appropriate cancellation account for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods in accordance with the cancellation (2008-2012 onwards) process set out Annex IX. Allowances or Kyoto units held in a cancellation account may not be transferred to any other account in the registries system or to any account in the CDM registry or in a third country registry. Article 63 Retirement of Kyoto units 11. If instructed by the relevant body of the Member State, the registry administrator shall transfer any quantity and types of Kyoto units specified by that body which have not already been retired pursuant to Article 59 from the Party holding account to the appropriate retirement account in his registry in accordance with the retirement (2008-2012 onwards) process set out in Annex IX. An operator or person shall not be able to transfer allowances from his operator or person holding account into a retirement account. Kyoto units held in a retirement account may not be transferred to any other account in the registries system or to any account in the CDM registry or in a third country registry. Chapter VI - Security standards, authentication and access rights Article 64 Security standards 12. Each registry shall comply with the security standards set out in Annex XV. The Community independent transaction log shall comply with the security standards set out in Annex XV. Article 65 Authentication The Member States and the Community shall use the digital certificates issued by the UNFCCC, or an entity designated by it, to authenticate their registries and the Community independent transaction log to the UNFCCC independent transaction log. However, from 1 January 2005 until the communication link between the Community independent transaction log and UNFCCC independent transaction log is established, the identity of each registry and the Community independent transaction log shall be authenticated using digital certificates and usernames and passwords as specified in Annex XV. The Commission, or an entity designated by it, shall act as the certification authority for all digital certificates and shall distribute the usernames and passwords. Article 66 Access to registries 13. An authorised representative shall only have access to the accounts within a registry which he is authorised to access or be able to request the initiation of processes which he is authorised to request pursuant to Article 23. This access or these requests shall take place through a secure area of the website for that registry. The registry administrator shall issue each authorised representative with a username and password to permit the level of access to accounts or processes to which he is authorised. Registry administrators may apply additional security requirements at their discretion if they are compatible with the provisions of this Regulation. The registry administrator may assume that a user who has entered a matching username and password is the authorised representative registered under that username and password, until such point that the authorised representative informs the registry administrator that the security of his password has been compromised and requests a replacement. The registry administrator shall promptly issue such replacement passwords. The registry administrator shall ensure that the secure area of the registry website is accessible to any computer using a widely available Internet browser. Communications between the authorised representatives and the secure area of the registry website shall be encrypted in accordance with the security standards in Annex XV. The registry administrator shall take all necessary steps to ensure that unauthorised access to the secure area of the registry website does not occur. Article 67 Suspension of access to accounts 14. The registry administrator may only suspend an authorised representative's password to any accounts or processes to which he would otherwise have access if the authorised representative has, or the registry administrator has reasonable grounds to believe the authorised representative has: (a) attempted to access accounts or processes which he is not authorised to access; (b) repeatedly attempted to access an account or a process using a non-matching username and password; or (c) attempted, or is attempting, to undermine the security of the registry or the registries system. Where access to an operator holding account has been suspended pursuant to paragraph 1 or pursuant to Article 69 between 28 April and 30 April in any year from 2006 onwards, the registry administrator shall, if so requested by the account holder and following submission of his authorised representative's identity by means of supporting evidence, surrender the number of allowances and use the number of CERs and ERUs specified by the account holder in accordance with the allowance surrender process set out in Article 52 and 53 and Annex IX. Chapter VII - Availability and reliability of information Article 68 Availability and reliability of registries and the Community independent transaction log The Central Administrator and each registry administrator shall take all reasonable steps to ensure that: (a) the registry is available for access by account holders 24 hours a day, 7 days a week, and that the communication link between the registry and the Community independent transaction log is maintained 24 hours a day, 7 days a week, thereby providing backup hardware and software in the event of a breakdown in operations of the primary hardware and software; (b) the registry and the Community independent transaction log respond promptly to requests made by account holders. They shall ensure that the registry and Community independent transaction log incorporate robust systems and procedures for the safeguarding of all data and the prompt recovery of all data and operations in the event of a disaster. They shall keep interruptions to the operation of the registry and Community independent transaction log to a minimum. Article 69 Suspension of access The Central Administrator may suspend access to the Community independent transaction log and a registry administrator may suspend access to his registry if there is a breach of security of the Community independent transaction log or of a registry which threatens the integrity of the Community independent transaction log or of a registry or the integrity of the registries system and the back-up facilities under Article 68 are similarly affected. Article 70 Notification of suspension of access 15. In the event of a breach of security of the Community independent transaction log that may lead to suspension of access, the Central Administrator shall promptly inform registry administrators of any risks posed to registries. In the event of a breach of security of a registry that may lead to suspension of access, the relevant registry administrator shall promptly inform the Central Administrator who shall, in turn, promptly inform other registry administrators of any risks posed to registries. If the registry administrator becomes aware that it is necessary to suspend either access to accounts or other operations of the registry, he shall give all relevant account holders and verifiers, the Central Administrator and other registry administrators such prior notice of the suspension as is reasonably practicable. If the Central Administrator becomes aware that it is necessary to suspend access to operations of the Community independent transaction log, it shall give all registry administrators such prior notice of the suspension as is reasonably practicable. The notices referred to in paragraphs 3 and 4 shall include the likely duration of the suspension and shall be clearly displayed on the public area of that registry's web site or on the public area of the Community independent transaction log's web site. Article 71 Testing area of each registry and the Community independent transaction log 1. Each registry administrator shall establish a testing area within which any new version or release of a registry can be tested in accordance with the testing procedures set out in Annex XIII so as to ensure that: (a) any testing procedures on a new version or release of a registry are completed without reducing the availability to account holders of the version or release of the registry which currently has a communication link with the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log; and (b) any communication link between a new version or release of a registry and the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log is established and activated with minimum disruption to its account holders. 2. The Central Administrator shall establish a testing area so as to facilitate testing procedures referred to in paragraph 1. 3. The registry administrators and the Central Administrator shall ensure that the hardware and software of their testing area shall perform in a manner that is representative of the performance of the primary hardware and software referred to in paragraph 1. Article 72 Change management 16. The Central Administrator shall coordinate with registry administrators and the Secretariat to the UNFCCC the preparation and implementation of any amendments to this Regulation resulting in changes in the functional and technical specifications of the registry system before their implementation. If, as a result of a these amendments, a new version or release of a registry is required, each registry administrator shall successfully complete the testing procedures set out in Annex XIII before a communication link is established and activated between the new version or release of that registry and the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log. Each registry administrator shall continuously monitor the availability, reliability and efficiency of his registry in order to ensure a level of performance which meets the requirements of this Regulation. If, as a result of this monitoring or the suspension of the communication link pursuant to Article 6(3), a new version or release of a registry is required, each registry administrator shall successfully complete the testing procedures set out in Annex XIII before a communication link is established and activated between the new version or release of that registry and the Community independent transaction log or UNFCCC independent transaction log. Chapter VIII - Records and fees Article 73 Records 17. The Central Administrator and each registry administrator shall store records concerning all processes and account holders set out in Annex III, Annex IV, Annex VIII, Annex IX, Annex X and Annex XI for 15 years or until any questions of implementation relating to them have been resolved, whichever is the later. Records shall be stored in accordance with the data logging standards elaborated pursuant to the UNFCCC or the Kyoto Protocol. Article 74 Fees Any fees charged by the registry administrator to account holders shall be reasonable and shall be clearly displayed on the public area of that registry's web site. Registry administrators shall not differentiate any such fees on the basis of the location of an account holder within the Community. Registry administrators shall not charge account holders for transactions of allowances pursuant to Article 49, Articles 52 to 54 and Articles 58 to 63. Chapter IX - Final provisions Article 75 Entry into force This Regulation shall enter into force on the day following that of its publication in the Official Journal of the European Union. This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States. Done at Brussels, [date]. For the Commission [...] Member of the Commission ANNEX I Hardware and software requirements of registries and the Community independent transaction log Architecture requirements 18. Each registry and the Community independent transaction log shall include the following hardware and software in their architecture: (a) web server; (b) application server; (c) database server installed on a separate machine to that or those used for the web server and application server; (d) firewalls. Communication requirements From 1 January 2005 until the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log is established: (a) the record of the time in the Community independent transaction log and each registry shall be synchronised to Greenwich Mean Time; (b) all processes concerning allowances, verified emissions and accounts shall be completed by the exchange of data written in extensible markup language (XML) using the simple object access protocol (SOAP) version 1.1 over the hypertext transfer protocol (HTTP) version 1.1 (remote procedure call (RPC) encoded style). After the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log is established: (a) the record of the time in the UNFCCC independent transaction log, Community independent transaction log and each registry shall be synchronised, and (b) all processes concerning allowances, verified emissions, accounts and Kyoto units shall be completed by the exchange of data, using the hardware and software requirements set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. ANNEX II Tables to be contained in Member State registries 19. Each Member State registry shall be capable of tabulating the following information which shall comprise the verified emissions table: (a) Years: in individual cells from 2005 onwards in ascending order. (b) Installation identification code: in individual cells comprising the elements set out in Annex VI and in ascending order. (c) Verified emissions: the verified emissions for a specified year for a specified installation shall be entered into the cell connecting that year to that installation's identification code. Each Member State registry shall be capable of tabulating the following information which shall comprise the surrendered allowances table: (a) Years: in individual cells from 2005 onwards in ascending order. (b) Installation identification code: in individual cells comprising the elements set out in Annex VI and in ascending order. (c) Surrendered allowances: the number of allowances surrendered in accordance with Articles 52, 53 and 54 for a specified year for a specified installation shall be entered into the two cells connecting that year to that installation's identification code. Each Member State registry shall be capable of tabulating the following information which shall comprise the compliance status table: (a) Years: in individual cells from 2005 onwards in ascending order. (b) Installation identification code: in individual cells comprising the elements set out in Annex VI and in ascending order. (c) Compliance status: the compliance status for a specified year for a specified installation shall be entered into the cell connecting that year to that installation's identification code. The compliance status shall be calculated in accordance with Article 55. ANNEX III Information concerning each operator holding account to be provided to the registry administrator 20. Points 1 to 4.1, 4.4 to 5.5 and point 7 (activity 1) of the information identifying the installation as listed in section 11.1 of Annex I to Decision 2004/156/EC. 21. The permit identification code specified by the competent authority, comprising the elements set out in Annex VI. 22. The installation identification code specified by the competent authority, comprising the elements set out in Annex VI. 23. The alphanumeric identifier specified by the operator for the account, which shall be unique within the registry. 24. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the primary authorised representative of the operator holding account specified by the operator for that account. 25. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the secondary authorised representative of the operator holding account specified by the operator for that account. 26. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of any additional authorised representatives of the operator holding account and their account access rights, specified by the operator for that account. 27. Evidence to support the identity of the authorised representatives of the operator holding account. ANNEX IV Information concerning accounts referred to in Article 11(1), (3) and (4) and person holding accounts to be provided to the registry administrator 28. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the person requesting the opening of the person holding account. 29. Evidence to support the identity of the person requesting the opening of the person holding account. 30. The alphanumeric identifier specified by the Member State, the Commission or person for the account, which shall be unique within the registry. 31. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the primary authorised representative of the account specified by the Member State, the Commission or person for that account. 32. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the secondary authorised representative of the account specified by the Member State, the Commission or person for that account. 33. Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of any additional authorised representatives of the account and their account access rights, specified by the Member State, the Commission or person for that account. 34. Evidence to support the identity of the authorised representatives of the account. ANNEX V Core terms and conditions Structure and effect of core terms and conditions 35. The relationship between account holders and registry administrators. The account holder and authorised representative's obligations The account holder and authorised representative's obligations with respect to security, usernames and passwords, and access to the registry website. The account holder and authorised representative's obligation to post data on the registry website and ensure that data posted is accurate. The account holder and authorised representative's obligation to comply with the terms of use of the registry website. The registry administrator's obligations The registry administrator's obligation to carry out account holder's instructions. The registry administrator's obligation to log the account holder's details. The registry administrator's obligation to create, update or close the account in accordance with the provisions of the Regulation. Process procedures The process finalisation and confirmation provisions. Payment The terms and conditions regarding any registry fees for establishing and maintaining accounts. Operation of the registry website Provisions regarding the right of the registry administrator to make changes to the registry website. Conditions of use of the registry website. Warranties and indemnities Accuracy of information. Authority to initiate processes. Modification of these core terms to reflect changes to this Regulation or changes to domestic legislation Security and response to security breaches Dispute resolution Provisions relating to disputes between account holders. Liability The limit of liability for the registry administrator. The limit of liability for the account holder. Third party rights Agency, notices and governing law ANNEX VI Definitions of identification codes Introduction 36. This Annex prescribes the elements of the following identification codes: (a) unit identification code; (b) account identification code; (c) permit identification code; (d) account holder identification code; (e) installation identification code; (f) correlation identification code; (g) transaction identification code; (h) reconciliation identification code; (i) project identification code. The version of the ISO3166 codes shall be set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Display and reporting of identification codes For the purpose of displaying and reporting the identification codes set out in this Annex, each element of an identification code shall be separated by a dash "-" and without spaces. Leading zeros in numeric values shall not be displayed. The separating dash "-" shall not be stored in the elements of the identification code. Unit identification code Table VI-1 details the elements of the unit identification code. Each Kyoto unit and allowance shall be assigned a unit identification code. Unit identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. A set of units shall be transmitted as a unit block defined by the starting block identifier and the ending block identifier. Every unit of a unit block shall be identical, except for their unique identifier element. Every unique identifier element of the units of a unit block shall be consecutive. When necessary to perform a transaction, keep track of, record or otherwise characterise a unit or unit block, registries or transaction logs shall create multiple unit blocks from a single unit block. When transmitting a single unit, the starting block identifier and ending block identifier shall be equal. Multiple unit blocks shall not overlap with respect to their identifier element. Multiple unit blocks in the same message shall appear in the message in ascending order of their starting block identifier. Table VI-1: Unit Identification Code Identifier Display Order Identifier Required for the Following Unit Types Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 AAU, RMU,CER, ERU A 3 ISO3166 (2 letter code), "EU" for the Community registry Unit Type 2 AAU, RMU,CER, ERU N 2 0 = not a Kyoto unit 1 = AAU 2 = RMU 3 = ERU converted from AAU 4 = ERU converted from RMU 5 = CER (not lCER or tCER) 6 = tCER 7 = lCER Supplementary Unit Type 3 AAU, RMU, CER, ERU N 2 Blank for Kyoto units 1 = Allowance issued for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods 2 = Allowance issued for the 2005-2007 period 3 = Force-majeure allowance Unit Serial Block Start 4 AAU, RMU,CER, ERU N 15 Unique numeric values assigned by registry from 1 - 999,999,999,999,999 Unit Serial Block End 5 AAU, RMU,CER, ERU N 15 Unique numeric values assigned by registry from 1 - 999,999,999,999,999 Original Commitment Period 6 AAU, RMU,CER, ERU N 2 0 = 2005 - 2007 1 = 2008 - 2012 ... 99 Applicable Commitment Period 7 AAU, CER, ERU N 2 0 = 2005 - 2007 1 = 2008 - 2012 ... 99 LULUCF Activity 8 RMU, CER,ERU N 3 1 = Afforestation and reforestation 2 = Deforestation 3 = Forest management 4 = Cropland management 5 = Grazing land management 6 = Re-vegetation Project Identifier 9 CER, ERU N 7 Unique numeric value assigned by registry for project Track 10 ERU N 2 1 or 2 Expiry Date 11 lCER, tCER Date Expiration date for lCERs or tCERs Table VI-2 lists the valid initial unit type and supplementary unit type combinations. An allowance shall have a supplementary unit type regardless of the period for which it was issued and whether it has been converted from an AAU or other Kyoto unit. An AAU or other Kyoto unit that has not been converted into an allowance shall not have a supplementary unit type. On conversion of an AAU into an allowance in accordance with the provisions of this Regulation the supplementary unit type shall be set to 1. On conversion of an allowance into an AAU in accordance with the provisions of this Regulation there shall be no supplementary unit type. Table VI-2: Valid Initial Unit Type - Supplementary Unit Type Initial Unit Type Supplementary Unit Type Description 1 [not applicable] AAU 2 [not applicable] RMU 3 [not applicable] ERU converted from AAU 4 [not applicable] ERU converted from RMU 5 [not applicable] CER (not tCER or lCER) 6 [not applicable] tCER 7 [not applicable] lCER 1 1 Allowance issued for the 2008-2012 period and subsequent 5-year periods and is converted from an AAU 0 2 Allowance issued for the 2005-2007 period and not converted from an AAU or other Kyoto unit 0 3 Force-majeure allowance Account identification code Table VI-3 details the elements of the account identification code. Each account shall be assigned an account identification code. Account identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. Account identification codes of accounts that were previously closed shall not be re-used. An operator holding account identification code shall be linked to one installation. An installation shall be linked to one operator holding account identification code. Holding accounts referred to in Article 11(1) and (2) shall not have an applicable commitment period, regardless of the supplementary account type. Table VI-3: Account Identification Code Element Display Order Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 A 3 ISO3166 (2 letter code), "CDM" for the CDM registry, "EU" for the Community registry Account Type 2 N 3 100 = Party holding account 120 = operator holding account 121 = person holding account The remaining account types are as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC Account Identifier 3 N 15 Unique numeric values assigned by a registry from 1 to 999.999.999.999.999 Applicable Commitment Period 4 N 2 0 for holding accounts 0-99 for national retirement and cancellation accounts Permit identification code Table VI-4 details the elements of the permit identification code. Each permit shall be assigned a permit identification code. Permit identification codes shall be generated by the competent authority and shall be unique throughout the registries system. A permit identification code shall be assigned to one operator. An operator shall be assigned at least one permit identification code. A permit identification code shall be assigned to at least one installation. An installation shall have one permit identification code at any single point in time. Table VI-4: Permit Identification Code Element Display Order Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 A 3 ISO3166 (2 letter code), "EU" for the Community registry Permit Identifier 2 A 50 ( [0-9] | [A-Z] |["-"]) + Account holder identification code Table VI-5 details the elements of the account holder identification code. Each account holder shall be assigned an account holder identification code. Account holder identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. Account holder identification codes shall not be re-used for another account holder and shall not change for an account holder throughout their existence. Table VI-5: Account Holder Identification Code Element Display Order Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 A 3 ISO3166 2 letter code, "EU" for the Community registry Person Identifier 2 A 50 ( [0-9] | [A-Z] ) + Installation identification code Table VI-6 details the elements of the installation identification code. Each installation shall be assigned an installation identification code. Installation identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. The installation identifier shall be an integer assigned as an increasing monotone sequence, starting from 1. Installation identifiers shall not contain gaps. Therefore when generating installation identifier n, a registry shall have generated every identifier in the range 1 to n-1. An installation identification code shall not be re-used for another installation and shall not change for an installation throughout its existence. An installation identification code shall be assigned to one installation. An installation shall be assigned one installation identification code. Table VI-6: Installation Identification Code Element Display Order Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 A 3 ISO3166 (2 letter code), "EU" for the Community registry Installation Identifier 2 N 15 Unique numeric values assigned by a registry from 1 to 999.999.999.999.999 Correlation identification code Table VI-7 details the correlation identification codes. Each process under Annex VIII shall be assigned a correlation identification code. Correlation identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. Correlation identification codes shall not be re-used. The re-submission of a process concerning an account or verified emissions that was previously terminated or cancelled shall be assigned a new, unique correlation identification code. Table VI-7: Correlation Identification Code Element Display Order Data Type Length Range or Codes Originating Registry 1 A 3 ISO3166 (2 letter code), "EU" for the Community registry Correlation Identifier 2 N 15 Unique numeric values assigned by a registry from 1 to 999.999.999.999.999 Transaction identification code Each process under Annex IX shall be assigned a transaction identification code. Transaction identification codes shall be generated by registries and shall be unique throughout the registries system. Transaction identification codes shall not be re-used. The re-submission of a process concerning a transaction that was previously terminated or cancelled shall be assigned a new, unique transaction identification code. The elements of the transaction identification codes are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Reconciliation identification code Each process under Annex X shall be assigned a reconciliation identification code. Prior to the communication link between the Community independent transaction log and UNFCCC independent transaction log being established, the Community independent transaction log shall generate the reconciliation identification code when requesting reconciliation information from registries for a specified time and date. Thereafter, registries shall receive the reconciliation identification code from the UNFCCC independent transaction log. The reconciliation identification code shall be unique throughout the registries system, and all messages exchanged through all stages of a reconciliation process for a specified time and date shall use the same reconciliation identification code. The elements of the reconciliation identification codes are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Project identification code Each project shall be assigned a project identification code. Project identification codes shall be generated by the executive board of the CDM for CERs and by the relevant body of the Party or the Article 6 supervisory committee in accordance with Decision 16/CP.7 of the Conference of the Parties to the UNFCCC for ERUs and shall be unique throughout the registries system. The elements of the project identification codes are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. ANNEX VII List of input codes Introduction 37. This Annex defines the codes for all elements and code support tables. The version of the ISO3166 codes shall be as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. EU-specific codes Field Name: Activity Type Field Description: Numeric code indicating the activity type of an installation Code Description 1 Combustion installations with a rated thermal input exceeding 20 MW 2 Mineral oil refineries 3 Coke ovens 4 Metal ore (including sulphide ore) roasting or sintering installations 5 Installations for the production of pig iron or steel (primary or secondary fusion) including continuous casting 6 Installations for the production of cement clinker in rotary kilns or lime in rotary kilns or in other furnaces 7 Installations for the manufacture of glass including glass fibre 8 Installations for the manufacture of ceramic products by firing, in particular roofing tiles, bricks, refractory bricks, tiles, stoneware or porcelain 9 Industrial plants for the production of (a) pulp from timber or other fibrous materials (b) paper and board 99 Other activity opted-in pursuant to Article 24 of Directive 2003/87/EC Field Name: Relationship Type Field Description: Numeric code indicating the type of relationship between an account and a person or operator Code Description 1 Account holder 2 Primary authorised representative of the account holder 3 Secondary authorised representative of the account holder 4 Additional authorised representative of the account holder 5 Authorised representative of the verifier 6 Contact for the installation Field Name: Supplementary Transaction Type Field Description: Numeric code indicating the supplementary type of a transaction Code Description 01-00 Issue of AAUs and RMUs 02-00 Conversion of AAUs and RMUs to ERUs 03-00 External transfer (2008-2012 onwards) 04-00 Cancellation (2008-2012 onwards) 05-00 Retirement (2008-2012 onwards) 06-00 Cancellation and replacement of tCERs and lCERs 07-00 Carry-over of Kyoto units and allowances issued for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods 08-00 Change of expiry date of tCERs and l CERs 10-00 Internal transfer 01-51 Allowance issue (2005-2007) 10-52 Allowance issue (2008-2012 onwards) 10-53 Allowance allocation 01-54 Force-majeure allowance issue 10-55 Correction to allowances 03-21 External transfer (2005-2007) 10-01 Allowance cancellation (2005-2007) 10-02 Allowance surrender 04-03 Retirement (2005-2007) 10-41 Cancellation and replacement Field Name: Supplementary Unit Type Field Description: Numeric code indicating the supplementary type of a unit Code Description 0 No supplementary unit type 1 Allowance issued for the 2008-2012 period and subsequent 5-year periods and is converted from an AAU 2 Allowance issued for the 2005-2007 period and not converted from an AAU or other Kyoto unit 3 Force-Majeure Allowance Field Name: Action Code Field Description: Numeric code indicating the action in the UpdateAccount process Code Description 1 Add people to the account or installation 2 Update people 3 Delete people UNFCCC codes The UNFCCC codes are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. ANNEX VIII Processes concerning accounts and verified emissions with response codes Requirements for each process 38. The following message sequence for processes concerning an account or verified emissions shall apply: (a) the authorised representative of an account shall submit a request to the registry administrator of that registry; (b) the registry administrator shall assign a unique correlation identification code comprising the elements set out in Annex VI to the request; (c) prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, the registry administrator shall call the appropriate operation on the Community independent transaction log account management Web service, thereafter, the registry administrator shall call the appropriate operation on the UNFCCC independent transaction log account management Web service; (d) the Community independent transaction log shall validate the request by calling the appropriate validation function within the Community independent transaction log; (e) if the request is successfully validated and thereby accepted, the Community independent transaction log shall amend the information it holds in accordance with that request; (f) the Community independent transaction log shall call the "receiveAccountOperationOutcome" operation on the account management Web service of the registry which sent the request, notifying the registry as to whether the request was successfully validated and thereby accepted, or whether the request was found to contain a discrepancy and was thereby rejected; (g) if the request was successfully validated and thereby accepted, the registry administrator which sent the request shall amend the information held in the registry in accordance with that validated request, otherwise, if the request was found to contain a discrepancy and was thereby rejected, the registry administrator which sent the request shall not amend the information held in the registry in accordance with that validated request. Table VIII-1: Message Sequence Diagram for Processes concerning an Account or Verified Emissions Prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, a registry administrator sending a request should receive an acknowledgement of receipt from the Community independent transaction log within 60 seconds. Thereafter, a registry administrator sending a request should receive an acknowledgement of receipt from the UNFCCC independent transaction log within 60 seconds. A registry administrator sending a request should receive a notification of validation from the Community independent transaction log within 24 hours. The status of the process during the message sequence shall be as follows: Table VIII-2: Status Diagram for Processes concerning an Account or Verified Emissions The components and functions which are utilised during the message sequence are shown in table VIII-3 to VIII-18. Functions which are public shall be implemented as specified. Functions which are private are for informational purposes only. The inputs of all functions have been structured to match the format and informational requirements described using web service definitions language, set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. An asterisk "(*)" has been used to denote the fact that an element can appear multiple times as an input. Table VIII-3: Components and Functions for Processes concerning an Account or Verified Emissions Component Function Scope MgmtOfAccountWS CreateAccount() Public UpdateAccount() Public CloseAccount() Public UpdateVerifiedEmissions() Public ReceiveAccountOperationOutcome() Public AccountManagement ValidateAccountCreation() Private CreateAccount() Private ValidateAccountUpdate() Private UpdateAccount() Private ValidateAccountClosure() Private CloseAccount() Private ValidateVerifiedEmissionsUpdate() Private UpdateVerifiedEmissions() Private DataValidation AuthenticateMessage() Private CheckVersion() Private DataFormatChecks() Private Table VIII-4: MgmtOfAccountWS Component Purpose The purpose of this component is to handle web service requests for the management of accounts and verified emissions. Functions exposed through Web Services CreateAccount() Handles the account creation requests UpdateAccount() Handles the account update requests CloseAccount() Handles account closure requests UpdateVerifiedEmissions() Handles verified emissions of an installation update requests ReceiveAccountOperationOutcome() Receives an account operation (creation, update, ...) outcome ("accepted" or "rejected") Other functions Not applicable. Roles Community independent transaction log (for all functions) and registry (for the ReceiveAccountOperationOutcome function only) Table VIII-5: MgmtOfAccountWS.CreateAccount() function Purpose This function receives an account creation request. The Community independent transaction log authenticates the initiating registry by calling the AuthenticateMessage() function and checks the version of the initiating registry by calling CheckVersion() function. If authentication and version checks pass, a "1" result identifier is returned without any response codes, the contents of the request are written to a file by calling the WriteToFile() function and the request is put in a queue. If authentication and version checks fail, a "0" result identifier is returned together with a single response code indicating the error cause. If the person is not a natural person its name must be put in the LastName parameter. The "PersonIdentifier" means the account holder identification code comprising the elements set out in Annex VI. The "IdentifierInRegistry" means the alphanumeric identifier for the account as specified by the account holder pursuant to Annexes III and IV. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountType Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Mandatory CommitmentPeriod Optional Installation Optional InstallationIdentifier Mandatory PermitIdentifier Mandatory Name Mandatory MainActivityType Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Mandatory People (*) Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional PhoneNumber1 Mandatory PhoneNumber2 Mandatory FaxNumber Mandatory Email Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Response Code Optional Uses AuthenticateMessage WriteToFile CheckVersion Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-6: MgmtOfAccountWS.UpdateAccount() function Purpose This function receives an account update request. The Community independent transaction log authenticates the initiating registry by calling the AuthenticateMessage() function and checks the version of the initiating registry by calling CheckVersion() function. If authentication and version checks pass, a "1" result identifier is returned without any response codes, the contents of the request are written to a file by calling the WriteToFile() function and the request is put in a queue. If authentication and version checks fail, a "0" result identifier is returned together with a single response code indicating the error cause. If the person is not a natural person its name must be put in the LastName parameter. The "PersonIdentifier" means the account holder identification code comprising the elements set out in Annex VI. The "IdentifierInRegistry" means the alphanumeric identifier for the account as specified by the account holder pursuant to Annexes III and IV. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Optional Installation Optional PermitIdentifier Optional Name Optional MainActivityType Optional Country Optional PostalCode Optional City Optional Address1 Optional Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Optional People (*) Optional Action Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Optional Country Optional PostalCode Optional City Optional Address1 Optional Address2 Optional PhoneNumber1 Optional PhoneNumber2 Optional FaxNumber Optional Email Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Response Code Optional Uses AuthenticateMessage WriteToFile CheckVersion Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-7: MgmtOfAccountWS.CloseAccount() function Purpose This function receives an account closure request. The Community independent transaction log authenticates the initiating registry by calling the AuthenticateMessage() function and checks the version of the initiating registry by calling CheckVersion() function. If authentication and version checks pass, a "1" result identifier is returned without any response codes, the contents of the request are written to a file by calling the WriteToFile() function and the request is put in a queue. If authentication and version checks fail, a "0" result identifier is returned together with a single response code indicating the error cause. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountIdentifier Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Response Code Optional Uses AuthenticateMessage WriteToFile CheckVersion Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-8: MgmtOfAccountWS.UpdateVerifiedEmissions() function Purpose This function receives a verified emissions update request. The Community independent transaction log authenticates the initiating registry by calling the AuthenticateMessage() function and checks the version of the initiating registry by calling CheckVersion() function. If authentication and version checks pass, a "1" result identifier is returned without any response codes, the contents of the request are written to a file by calling the WriteToFile() function and the request is put in a queue. If authentication and version checks fail, a "0" result identifier is returned together with a single response code indicating the error cause. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory VerifiedEmissions (*) Mandatory Year Mandatory Installations (*) Mandatory InstallationIdentifier Mandatory VerifiedEmission Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Response Code Optional Uses AuthenticateMessage WriteToFile CheckVersion Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-9: MgmtOfAccountWS.ReceiveAccountOperationOutcome() function Purpose This function receives an account management operation outcome. The initiating registry authenticates the UNFCCC independent transaction log (or Community independent transaction log prior to the link between the Community independent transaction log and UNFCCC independent transaction log being established) by calling the AuthenticateMessage() function and checks the version of the transaction log by calling CheckVersion() function. If authentication and version checks pass, a "1" result identifier is returned without any response codes, the contents of the request are written to a file by calling the WriteToFile() function and the request is put in a queue. If authentication and version checks fail, a "0" result identifier is returned together with a single response code indicating the error cause. The response code list is populated with couples (account/installation-response codes) if the outcome is "0". Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Outcome Mandatory Response List Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Response Code Optional Uses AuthenticateMessage WriteToFile CheckVersion Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-10: AccountManagement Component Purpose The purpose of this component is to provide the validating and update functions for the management of accounts and verified emissions. Functions exposed through Web Services Not applicable. Other functions ValidateAccountCreation() Validates an account creation ValidateAccountUpdate() Validates an account update ValidateAccountClosure() Validates an account closure ValidateVerifiedEmissionsUpdate() Validates a verified emissions update. CreateAccount() Creates accounts UpdateAccount() Updates accounts CloseAccount() Closes accounts UpdateVerifiedEmissions() Updates verified emissions for installations Roles Transaction log (all functions), registry (for information only) Table VIII-11: ManagementOfAccount.ValidateAccountCreation() function Purpose This function validates an account creation request. If a validation test fails, the account identifier and response code are added to the response list. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountType Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Mandatory CommitmentPeriod Optional Installation Optional InstallationIdentifier Mandatory PermitIdentifier Mandatory Name Mandatory MainActivityType Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Mandatory People (*) Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional PhoneNumber1 Mandatory PhoneNumber2 Optional FaxNumber Mandatory Email Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Response List Optional Messages Range 7101 to 7110; range 7122 to 7160. Table VIII-12: ManagementOfAccount.CreateAccount() function Purpose This function creates accounts. For each account: Create the account and its details Create all people and their details linked to the account if they did not already exist Update all information linked to people that already existed and that are linked to the account Create the installation and installation details if an installation is linked to the account Create all people linked to the installation (currently the contact) if they didn't already exist Update all information linked to people that already existed and that are linked to the installation Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountType Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Mandatory CommitmentPeriod Optional Installation Optional InstallationIdentifier Mandatory PermitIdentifier Mandatory Name Mandatory MainActivityType Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Mandatory People (*) Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional PhoneNumber1 Mandatory PhoneNumber2 Optional FaxNumber Mandatory Email Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Uses Not applicable. Used By Not applicable (called as a webservice). Table VIII-13: AccountManagement.ValidateAccountUpdate() function Purpose This function validates an account update request. If a validation test fails, the account identifier and response code are added to the response list. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Optional Installation Optional PermitIdentifier Optional Name Optional MainActivityType Optional Country Optional PostalCode Optional City Optional Address1 Optional Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Optional People (*) Optional Action Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Optional Country Optional PostalCode Optional City Optional Address1 Optional Address2 Optional PhoneNumber1 Optional PhoneNumber2 Optional FaxNumber Optional Email Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Response List Optional Messages Range 7102 to 7107; range 7111 to 7113; 7120; 7122; 7124; range 7126 to 7158. Table VIII-14: ManagementOfAccount.UpdateAccount() function Purpose This function updates an account. Update the account details. If action="Add" For each link to be added: If the people existed, update its details if required. If the people did not exist, create the people and link it to the account. If action="Update" For all people to update and that are linked to the account, update their details. If action="Delete" Remove the link between the people and the account for the link to be removed (for example, an additional authorised representative is removed). If an installation is linked to the account, update the installation details if required. Update the people details linked to the installation if details have been submitted (by using the same "Add", "Update" and "Delete" actions). Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountType Mandatory AccountIdentifier Mandatory IdentifierInReg Mandatory Installation Optional InstallationIdentifier Mandatory PermitIdentifier Mandatory Name Mandatory MainActivityType Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional ParentCompany Optional SubsidiaryCompany Optional EPERIdentification Optional Latitude Optional Longitude Optional ContactPeople (see People) Mandatory People (*) Mandatory RelationshipCode Mandatory PersonIdentifier Mandatory FirstName Optional LastName Mandatory Country Mandatory PostalCode Mandatory City Mandatory Address1 Mandatory Address2 Optional PhoneNumber1 Optional PhoneNumber2 Optional FaxNumber Optional Email Optional Output parameters Result Identifier Mandatory Uses Not applicable. Used By Not applicable (called as a web service). Table VIII-15: ManagementOfAccount.ValidateAccountClosure() function Purpose This function validates an account closure operation. If a validation test fails, the account identifier and response code are added to the response list Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountIdentifier Mandatory Output Parameters Result Identifier Mandatory Response List Optional Messages 7111; range 7114 to 7115; 7117; range 7153 to 7156; 7158. Table VIII-16: ManagementOfAccount.CloseAccount() Purpose This function closes an account or accounts by setting the end validity date of the account(s) to be closed to the current date. Input parameters Registry Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory Account (*) Mandatory AccountIdentifier Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Table VIII-17: ManagementOfAccount.ValidateVerifiedEmissionsUpdate() Purpose This function validates a verified emissions update. If a validation test fails, the installation identifier and response code are added to the response list. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory MinorVersion Mandatory VerifiedEmissions (*) Mandatory Year Mandatory Installations (*) Mandatory InstallationIdentifier Mandatory VerifiedEmission Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Response List Optional Messages Range 7118 to 7119; range 7152 to 7156; 7159. Table VIII-18: ManagementOfAccount.UpdateVerifiedEmissions Purpose Updates the verified emissions for the year and installations in parameter. Input parameters From Mandatory To Mandatory CorrelationId Mandatory MajorVersion Mandatory VerifiedEmissions (*) Mandatory Year Mandatory Installations (*) Mandatory InstallationIdentifier Mandatory VerifiedEmission Mandatory Output parameters Result Identifier Mandatory Preliminary checks for each process The Community independent transaction log shall check the status of a registry for each process concerning an account or verified emissions. If the communication link between the registry and the Community independent transaction log has not been established or is temporarily suspended pursuant to Article 6(3) in respect of the requested process concerning an account or verified emissions, it shall be rejected and the response code 7005 shall be returned. Prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, the Community independent transaction log shall perform registry version and registry authentication checks, and message viability checks, on each process concerning an account or verified emissions and return the appropriate response codes if a discrepancy is detected, set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Thereafter, each registry shall receive such response codes from the UNFCCC independent transaction log. The Community independent transaction log shall perform data integrity checks on each process concerning an account or verified emissions and return response codes in the range 7122 to 7159 if a discrepancy is detected. Secondary checks for each process The Community independent transaction log shall perform secondary checks on each process concerning an account or verified emissions which has passed all of the preliminary checks. The secondary checks, and the adjoining response codes which are returned when a discrepancy is detected, are set out in table VIII-19. Table VIII-19: Secondary Checks Process description Community independent transaction log response codes Account creation Range 7101 to 7110 7160 Account update Range 7102 to 7105 Range 7107 to 7108 7111 7113 7120 7160 Account closure 7111 Range 7114 to 7115 7117 Verified emissions update Range 7118 to 7119 ANNEX IX Processes concerning transactions with response codes Process types 39. Each process concerning a transaction shall be assigned a process type consisting of an initial process type and a supplementary process type. The initial process type shall describe its category as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. The supplementary process type shall describe its category as set out in the provisions of this Regulation, elaborated pursuant to Directive 2003/87/EC. The process types are set out in table IX-1. Requirements for each process The message sequence for processes concerning a transaction, the status of the transaction and the status of the Kyoto units or allowances involved in the transaction during the message sequence, and the components and functions which are utilised during the message sequence, are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Preliminary checks for each process The Community independent transaction log shall check the status of a registry for each process concerning a transaction. If the communication link between the registry and the Community independent transaction log has not been established or is temporarily suspended pursuant to Article 6(3) in respect of the requested process, it shall be rejected and the response codes 7005 or 7006 shall be returned. Prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, the Community independent transaction log shall perform the following categories of preliminary checks on each process concerning a transaction: (a) registry version and registry authentication checks, (b) message viability, (c) data integrity checks, (d) general transaction checks, and (e) message sequence checks, and return the appropriate response codes if a discrepancy is detected, as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Thereafter, each registry shall receive such response codes from the UNFCCC independent transaction log. Secondary and tertiary checks for each process For each process concerning a transaction which has passed all of the preliminary checks, the Community independent transaction log shall perform the following secondary checks to ascertain whether: (a) the Kyoto units or allowances are held in the transferring account (a discrepancy returns response code 7027); (b) the transferring account exists in the specified registry (a discrepancy returns response code 7021); (c) the acquiring account exists in the specified registry (a discrepancy returns response code 7020); (d) both accounts exist in the same registry for an internal transfer (a discrepancy returns response code 7022); (e) both accounts exist in different registries for an external transfer (a discrepancy returns response code 7023); (f) the transferring account is not blocked pursuant to Article 27 (a discrepancy returns response code 7025). The Community independent transaction log shall perform tertiary checks on each process concerning a transaction which has passed all of the preliminary checks. The tertiary checks, and the adjoining response codes which are returned when a discrepancy is found, are set out in table IX-1. Table IX-1: Tertiary Checks Process description Process type Community independent transaction log response codes Issue of AAUs and RMUs 01-00 [not applicable] Conversion of AAUs and RMUs to ERUs 02-00 7218 External transfer (2008-2012 onwards) 03-00 Range 7301 to 7302 Cancellation (2008-2012 onwards) 04-00 [not applicable] Retirement (2008-2012 onwards) 05-00 Range 7358 to 7361 Cancellation and replacement of tCERs and lCERs 06-00 [not applicable] Carry-over of Kyoto units and allowances issued for the 2008-2012 period and subsequent five-year periods 07-00 [not applicable] Change of expiry date of tCERs and lCERs 08-00 [not applicable] Internal transfer 10-00 7304 Range 7406 to 7407 Allowance issue (2005-2007) 01-51 Range 7201 to 7203 7219 Allowance issue (2008-2012 onwards) 10-52 Range 7201 to 7203 7205 7219 Allowance allocation 10-53 7203Range 7206 to 7208 7214 7216 7304 7360 Force-majeure allowance issue 01-54 7202 Range 7210 to 7211 7215 7217 7220 Correction to allowances 10-55 Range 7212 to 7213 External transfer (2005-2007) 03-21 7302 Range 7304 to 7305 Range 7406 to 7407 Allowance cancellation (2005-2007) 10-01 7212 7305 Allowance surrender 10-02 7202 7304 Range 7353 to 7356 Retirement (2005-2007) 04-03 7209 7305 7357 Range 7360 to 7362 Cancellation and replacement 10-41 (2005 to 2007) 7205 7212 7219 7360 7402 7404 Range 7406 to 7407 (2008-2012 onwards) 7202 7205 7219 7360 Range 7401 to 7402 Range 7404 to 7407 ANNEX X Reconciliation process with response codes Requirements for each process type 40. Prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, each registry shall respond to any request made by the Community independent transaction log to submit the following information for a specified time and date: (a) the total number of allowances held in any account type in that registry; (b) the unit identification codes of any allowance held in any account type in that registry; and (c) the transaction log and audit log history of any allowance held in any account type in that registry. (d) the total number of allowances held in any account in that registry; (e) the unit identification codes of any allowance held in any account in that registry; and (f) the transaction log and audit log history of any allowance held in any account in that registry. After the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log has been established, each registry shall respond to any request made by the UNFCCC independent transaction log to submit the following information for a specified time and date: (a) the total number of allowances, AAUs, RMUs, ERUs, CERs (not tCERs or lCERs), lCERs and tCERs, held in any account type in that registry; (b) the unit identification codes of any allowance, AAU, RMU, ERU, CER (not tCER or lCER), lCER and tCER, held in any account type in that registry; and (c) the transaction log and audit log history of any allowance, AAU, RMU, ERU, CER (not tCER or lCER), lCER and tCER held in any account type in that registry. After the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log has been established, each registry shall respond to any request by the UNFCCC independent transaction log made on behalf of the Community independent transaction log to submit the following information for a specified time and date: (a) the total number of allowances, AAUs, RMUs, ERUs, CERs (not tCERs or lCERs), lCERs and tCERs held in any account in that registry; (b) the unit identification codes of any allowance, AAU, RMU, ERU, CER (not tCER or lCER), lCER and tCER held in any account in that registry; and (c) the transaction log and audit log history of any allowance, AAU, RMU, ERU, CER (not tCER or lCER), lCER and tCER held in any account in that registry. The message sequence for the reconciliation process, the status of the reconciliation process and the status of the Kyoto units or allowances involved in the reconciliation process during the message sequence, and the components and functions which are utilised during the message sequence, are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Preliminary checks for each process The Community independent transaction log shall check the status of a registry during the reconciliation process. If the communication link between the registry and the Community independent transaction log has not been established or is temporarily suspended pursuant to Article 6(3) in respect of the reconciliation process, it shall be rejected and the response code 7005 shall be returned. Prior to the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log being established, the Community independent transaction log shall perform registry version and registry authentication checks, message viability checks, and data integrity checks during the reconciliation process and return the appropriate response codes if a discrepancy is detected, as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Thereafter, each registry shall receive such response codes from the UNFCCC independent transaction log. Secondary checks for each process The Community independent transaction log shall perform secondary checks during the reconciliation process, once the preliminary checks have been passed. The secondary checks, and the adjoining response codes which are returned when an inconsistency is detected, are set out in table X-1. Table X-1: Secondary Checks Process description Community independent transaction log response codes Reconciliation Range: 7501 to 7524 Manual intervention If the information held in a registry has been amended in response to a process initiated but not finalised pursuant to Articles 34, 35 and 36, the Central Administrator shall instruct the registry administrator of that registry to reverse that process by amending the information held back to its original state. If the information held in a registry has not been amended in response to a process initiated and finalised pursuant to Articles 34, 35 and 36, the Central Administrator shall instruct the registry administrator of that registry to finalise that process by amending the information held accordingly. Where the reconciliation process has identified an inconsistency, the Central Administrator shall coordinate with the registry administrator or administrators concerned in order to determine the origin of the inconsistency. The Central Administrator shall then, as necessary, either amend the information held in the Community independent transaction log or request the registry administrator or administrators concerned to make specific manual adjustments to the information held in their registry. ANNEX XI Administrative processes with response codes Administrative processes 41. The Community independent transaction log shall provide the following administrative processes: (a) Transaction clean-up: all processes under Annex IX which have been initiated but not yet terminated, completed or cancelled within 24 hours shall be cancelled. Transaction clean-up occurs on an hourly basis. (b) Outstanding units: all allowances which have not been cancelled pursuant to Articles 60 or 61 on or after 1 May 2008 and on or after 1 May in the first year of each subsequent five-year period shall be identified. (c) Process status: a registry administrator may query the status of a process under Annex IX which has been initiated by that registry administrator. (d) Time synchronisation: upon request, each registry administrator shall provide the system time of its registry in order that the consistency between the system time of a registry and the system time of the Community independent transaction log can be checked and synchronised. Upon request, a registry administrator shall change the system time of its registry in order to ensure time synchronisation. After the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log has been established, the Community independent transaction log shall only continue to provide the administrative process under paragraph 1(b). Each registry shall be capable of executing correctly the additional administrative processes provided by the UNFCCC independent transaction log, set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Requirements for each process The message sequence for administrative processes and the components and functions which are utilised during the message sequence are set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Checks for each process If, during the period referred to in paragraph 2, the Community independent transaction log detects a discrepancy under paragraph 1(a) it shall return the appropriate response codes as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. If the Community independent transaction log detects a discrepancy under paragraph 1(b) it shall return the response code 7601. During the period referred to in paragraph 2 and where a message is received from a registry under paragraph 1(c) for a process referred to in Annex IX the Community independent transaction log shall perform the following checks: (a) Status of a registry: if the communication link between the registry and the Community independent transaction log has not been established or is temporarily suspended pursuant to Article 6(3) in respect of the requested process, the message shall be rejected and the response code 7005 shall be returned. (b) Registry version and registry authentication, message viability, and data integrity: if the Community independent transaction log detects a discrepancy, the message shall be rejected and the appropriate response codes shall be returned as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. During the period referred to in paragraph 2 and where a message is received from a registry under paragraph 1(d) the Community independent transaction log shall perform the following checks: (a) Status of a registry: if the communication link between the registry and the Community independent transaction log has not been established or is temporarily suspended pursuant to Article 6(3) in respect of the requested process, the message shall be rejected and the response code 7005 shall be returned. (b) Registry version and registry authentication, message viability, data integrity and time synchronisation: if the Community independent transaction log detects a discrepancy, the message shall be rejected and the appropriate response codes shall be returned as set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. ANNEX XII List of response codes for all processes 42. The Community independent transaction log shall return response codes as part of each process, where specified in Annex VIII, Annex IX, Annex X and Annex XI. Each response code shall consist of an integer within the range 7000 to 7999. The meaning of each response code is given in table XII-1. Each registry administrator shall ensure that the meaning of each response code is maintained when displaying information in respect of a process under Annex XVI to the authorised representative who initiated that process. Table XII-1: Community Independent Transaction Log Response Codes Response Code Description 7005 The current status of the initiating (or transferring) registry does not permit this process to take place. 7006 The current status of the acquiring registry does not permit this process to take place. 7020 The specified account identification code does not exist in the acquiring registry. 7021 The specified account identification code does not exist in the transferring registry. 7022 The transferring account and acquiring account must be in the same registry for all transactions except external transfers. 7023 The transferring account and acquiring account must be in different registries for external transfers. 7025 The transferring account is blocked for all transfers of allowances out of that account, with the exception of the surrender and cancellation and replacement processes pursuant to Articles 52, 53, 60 and 61. 7027 One or more units in the serial block are not recognised as being held by the transferring account. 7101 The account has already been created. 7102 An account must have one and only one account holder. 7103 An account must have one and only one primary authorised representative. 7104 An account must have one and only one secondary authorised representative. 7105 An installation must have one and only one contact person. 7106 The installation associated to this account is already associated to another account. 7107 The authorised representatives of the account must all be different. 7108 The alphanumeric identifier specified for the account is already specified for another account. 7109 The account type being created has not been given the correct commitment period. 7110 An operator holding account must have one and only one installation associated with that account. 7111 The specified account does not exist, and therefore it is not possible to update or close the account. 7113 It is not possible to change the account holder of a person holding account. 7114 The specified account has already been closed therefore it is not possible to close the account. 7115 The specified account still holds units and therefore it is not possible to close the account. 7117 The installation linked to the specified account is not in compliance therefore it is not possible to close the account. 7118 The specified installation does not exist and therefore it is not possible to update the verified emissions table for that installation. 7119 The specified year is a future year and therefore it is not possible to update the verified emissions table for that year. 7120 The people and their relationship with the account do not exist and therefore it is not possible to update that relationship. 7122 The correlation identifier is not in valid format or is out of range. 7124 The account alphanumeric identifier is not in valid format or is out of range 7125 The permit identifier is not in valid format or is out of range. 7126 The installation name is not in valid format or is out of range. 7127 The installation main activity is not in valid format or is out of range. 7128 The installation country is not in valid format or is out of range. 7129 The installation postal code is not in valid format or is out of range. 7130 The installation city is not in valid format or is out of range. 7131 The installation address1 is not in valid format or is out of range. 7132 The installation address2 is not in valid format or is out of range. 7133 The installation parent company is not in valid format or is out of range. 7134 The installation subsidiary company is not in valid format or is out of range. 7135 The installation EPER identification is not in valid format or is out of range. 7136 The installation latitude is not in valid format or is out of range. 7137 The installation longitude is not in valid format or is out of range. 7138 The people relationship code is not in valid format or is out of range. 7139 The person identifier is not in valid format or is out of range. 7140 The people first name is not in valid format or is out of range. 7141 The people last name is not in valid format or is out of range. 7142 The people country is not in valid format or is out of range. 7143 The people postal code is not in valid format or is out of range. 7144 The people city is not in valid format or is out of range. 7145 The people address1 is not in valid format or is out of range. 7146 The people address2 is not in valid format or is out of range. 7147 The people phonenumber1 is not in valid format or is out of range. 7148 The people phonenumber2 is not in valid format or is out of range. 7149 The people fax number is not in valid format or is out of range. 7150 The people email is not in valid format or is out of range. 7151 The people action is not in valid format or is out of range. 7152 The installation verified emission is not in valid format or is out of range. 7153 The from element is not in valid format or is out of range. 7154 The to element is not in valid format or is out of range. 7155 The major version is not in valid format or is out of range. 7156 The minor version is not in valid format or is out of range. 7157 The account type is not in valid format or is out of range. 7158 The account identifier is not in valid format or is out of range. 7159 The installation identifier is not in valid format or is out of range. 7160 It is not possible for a person holding account to have a contact person or his details, or an installation or its details (as listed in section 11.1 of Annex I to Commission Decision 2004/156/EC) associated with that account. 7201 The amount of allowances for the specified period requested to be issued exceeds the amount approved by the Commission in the national allocation plan. 7202 The acquiring account is not a Party holding account. 7203 The national allocation plan table has not been submitted to the Commission and therefore it is not possible for the issuance or allocation of allowances for the specified period to take place . 7205 The units requested to be converted into allowances must be AAUs that have been issued for a commitment period matching the commitment period for which allowances are being issued. 7206 The specified acquiring account is not the operator holding account which is associated to the specified installation. 7207 The installation does not exist in the national allocation plan table. 7208 The specified year does not exist in the national allocation plan table. 7209 The acquiring account is not the retirement account for the 2005-2007 period. 7210 Force-majeure allowances can only be issued prior to 30 June 2008. 7211 The amount of force-majeure allowances requested to be issued exceeds the amount approved by the Commission for the commitment period. 7212 The acquiring account is not the cancellation account for the 2005-2007 period. 7213 The reduction in the number of allowances exceeds the correction to the NAP as approved by the Commission. 7214 The number of allowances transferred is not strictly equal to the number foreseen in the NAP for the specified installation and specified year. 7215 The installation does not exist. 7216 The number of allowances transferred for the specified installation and specified year as foreseen in the national allocation plan has already been transferred. 7217 The specified year is not part of the period 2005-2007. 7218 The specified AAUs are allowances and therefore it is not possible to convert those AAUs into ERUs. 7219 The units requested to be issued do not have the correct allowance identification code and therefore it is not possible for the issue to take place. 7220 The units requested to be issued do not have the correct force majeure allowance identification code and therefore it is not possible for the issue to take place. 7301 Warning: approaching breach of the commitment period reserve. 7302 There is no mutual recognition agreement between the transferring registry and the acquiring registry that enables the transfer of allowances. 7304 Allowances issued for the preceding period may only be transferred to the cancellation account or retirement account for that period after 30 April of the first year of the current period. 7305 Allowances are not those issued for the 2005-2007 period. 7353 It is not possible to surrender allowances issued for the period 2005-2007 for the period 2008-12 and subsequent five-year periods. 7354 The transferring account is not an operator holding account. 7355 It is not possible to surrender allowances issued for the current period for the previous period. 7356 Units are not eligible for surrender pursuant to Article 53. 7357 The number of allowances and force majeure allowances requested to be transferred to the retirement account is not equal to the number of allowances surrendered pursuant to Articles 52 and 54 7358 The number of AAUs requested to be converted from allowances is not equal to the number of allowances surrendered pursuant to Article 52. 7359 The number of units requested to be transferred to the retirement account is not equal to the number of allowances surrendered pursuant to Article 52 and 53. 7360 The transferring account(s) are not Party holding account(s). 7361 Units are not eligible for retirement pursuant to Articles 58 and 59. 7362 The number of CERs requested to be transferred to the cancellation account is not equal to the number of allowances surrendered pursuant to Article 53. 7401 The number of AAUs requested to be converted into allowances is not equal to the number of allowances cancelled. 7402 Specified unit type requested to be cancelled in advance of replacement is not an allowance issued for the preceding period. 7404 The number of allowances cancelled is not equal to the number of allowances to be cancelled pursuant to Article 60(a) and 61(b). 7405 The quantity of allowances cancelled from the transferring account is not equal to the quantity of allowances transferred back to this account. 7406 The transferring account(s) must be accounts referred to in Article 11(1) and (2). 7407 The acquiring account(s) must be accounts referred to in Article 11(1) and (2). 7501 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the operator holding account unit blocks. 7502 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the person holding account unit blocks. 7503 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the operator holding account unit blocks. 7504 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the person holding account unit blocks. 7505 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the operator holding account unit blocks. 7506 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the person holding account unit blocks. 7507 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the totals of the operator holding account unit blocks. 7508 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL log in the totals of the person holding account unit blocks. 7509 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the Party holding account unit blocks. 7510 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the retirement account unit blocks. 7511 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the cancellation account unit blocks. 7512 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the Party holding account unit blocks. 7513 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the retirement account unit blocks. 7514 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the cancellation account unit blocks. 7515 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the Party holding account unit blocks. 7516 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the retirement account unit blocks. 7517 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the cancellation account unit blocks. 7518 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the totals of the Party holding account unit blocks. 7519 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the totals of the retirement account unit blocks. 7520 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the totals of the cancellation account unit blocks. 7521 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the replacement account unit blocks. 7522 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the replacement account unit blocks. 7523 There is an inconsistency between the registry and the CITL in the totals of the replacement account unit blocks. 7524 Information: there are no inconsistencies between the registry and the CITL in the totals of the replacement account unit blocks. 7601 Reminder: the specified serial blocks of allowances issued for the previous period have not yet been cancelled pursuant to Articles 60 and 61. ANNEX XIII Testing procedures 43. A registry and the Community independent transaction log shall complete the following stages of testing: (a) Unit tests: individual components shall be tested against their specifications. (b) Integration tests: groups of components, comprising parts of the complete system, shall be tested against their specifications. (c) System tests: the system as a whole shall be tested against its specifications. (d) Load tests: the system shall be subjected to peaks in activity reflecting the likely demands that will be made on the system by its users. (e) Security testing: any security weaknesses of the system shall be identified. Individual tests for a registry carried out as part of the testing stages set out in paragraph 1 shall be conducted according to a pre-defined test plan and the results shall be documented. This documentation shall be made available to the Central Administrator on request. Any deficiencies in a registry detected during the testing stages set out in paragraph 1 shall be addressed before any testing of data exchange takes place between that registry and the Community independent transaction log. The Central Administrator shall require a registry to complete the following stages of testing: (a) Authentication tests: the ability of the registry to identify the Community independent transaction log, and vice versa, shall be tested. (b) Time synchronisation tests: the ability of the registry to establish its system time and to change its system time in order to be consistent with the system time of the Community independent transaction log and UNFCCC independent transaction log. (c) Data format tests: the ability of the registry to generate messages corresponding to the appropriate process status and stage and to the appropriate format, set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC, shall be tested. (d) Programming code and database operations tests: the ability of the registry to process messages received which correspond to the appropriate format, set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC, shall be tested. (e) Integrated process testing: the ability of the registry to execute all processes, including all relevant statuses and stages set out in Annex VIII, Annex IX, Annex X and Annex XI, and to allow manual interventions to the database pursuant to Annex X, shall be tested. (f) Audit logging tests: the ability of the registry to establish and maintain the records required pursuant to Article 73(2). The Central Administrator shall require a registry to demonstrate that the input codes referred to in Annex VII and the response codes referred to in Annex VIII, Annex IX, Annex X and Annex XI are contained within that registry's database and interpreted and used appropriately in respect of processes. The testing stages set out in paragraph 3 shall take place between the testing area of the registry and the testing area of the Community independent transaction log, established pursuant to Article 71. Individual tests carried out as part of the testing stages set out in paragraph 3 may vary to reflect the software and hardware used by a registry. Individual tests carried out as part of the testing stages set out in paragraph 3 shall be conducted according to a pre-defined test plan and the results shall be documented. This documentation shall be made available to the Central Administrator on request. Any deficiencies in a registry detected during the testing stages set out in paragraph 3 shall be addressed prior to a communication link between that registry and the Community independent transaction log being established. The registry administrator shall demonstrate that any such deficiencies have been addressed by the successful completion of the testing stages set out in paragraph 3. ANNEX XIV Initialisation procedures 44. By 1 September 2004 at the latest, each Member State shall notify the Commission of the following information: (a) Name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and e-mail address of the registry administrator for its registry. (b) Address, city, postcode and country of the physical location of the registry. (c) The uniform resource locator (URL) and the port(s) of both the secure area and public area of the registry, and the URL and the port(s) of the testing area. (d) Description of the primary and backup hardware and software used by the registry, and of the hardware and software supporting the testing area pursuant to Article 68. (e) Description of the systems and procedures for the safeguarding of all data, including the frequency with which a backup of the database is undertaken, and the systems and procedures for prompt recovery of all data and operations in the event of a disaster pursuant to Article 68. (f) Description of the security plan of the registry established pursuant to the general security requirements under Annex XV. (g) Description of the system and procedures of the registry in respect of change management pursuant to Article 72. (h) Information requested by the Central Administrator to enable the distribution of digital certificates pursuant to Annex XV. Any subsequent changes shall be promptly notified to the Commission. For the period 2005-2007, each Member State shall notify the Commission of the number of force majeure allowances to be issued, subsequent to an authorisation to issue such allowances being granted by the Commission pursuant to Article 29 of Directive 2003/87/EC. In advance of the 2008-2012 period and each subsequent five year period, each Member State shall notify the Commission of the following information: (a) The total number of ERUs and CERs which operators are allowed to use for each period pursuant to Article 11(bis)(1) of Directive 2003/87/EC. (b) The commitment period reserve, calculated in accordance with Decision 18/CP.7 of the Conference of the Parties to the UNFCCC as 90 per cent of the Member State's assigned amount or 100 per cent of five times its most recently reviewed inventory, whichever is lowest. Any subsequent changes shall be promptly notified to the Commission. National allocation plan table requirements Each national allocation plan shall be submitted in accordance with the formats set out in paragraphs 5 and 7. The format for submitting a national allocation plan table to the Commission is the following: (a) Total number of allowances allocated: in a single cell the total number of allowances that are allocated for the period covered by the national allocation plan. (b) Total number of allowances in the new entrants reserve: in a single cell the total number of allowances that are set aside for new entrants for the period covered by the national allocation plan. (c) Years: in individual cells for each of the years covered in the national allocation plan from 2005 onwards in ascending order. (d) Installation identification code: in individual cells comprising the elements set out in Annex VI and in ascending order. (e) Allocated allowances: the allowances to be allocated for a specified year for a specified installation shall be entered into the cell connecting that year to that installation's identification code. The installations listed under paragraph 5(d) shall include installations unilaterally included under Article 24 of Directive 2003/87/EC and shall not include any installations temporarily excluded under Article 27 of Directive 2003/87/EC. The XML schema for submitting a national allocation plan table to the Commission is the following: As part of the initialisation procedures set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC, the Commission shall inform the Secretariat to the UNFCCC of the account identification codes of the cancellation accounts, retirement accounts and replacement accounts of each registry. ANNEX XV Security standards Communication link between the Community independent transaction log and each registry 45. From 1 January 2005 until the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log is established, all processes concerning allowances, verified emissions and accounts shall be completed using a communication link with the following properties: (a) Secure transmission shall be achieved through the use of secure socket layer (SSL) technology with a minimum of 128 bit encryption. (b) The identity of each registry shall be authenticated using digital certificates for the requests originating from the Community independent transaction log. The identity of the Community independent transaction log shall be authenticated using digital certificates for each request originating from a registry. The identity of each registry shall be authenticated using a user name and password for each request originating from a registry. The identity of the Community independent transaction log shall be authenticated using a user name and password for each request originating from the Community independent transaction log. Digital certificates shall be registered as valid by the certification authority. Secure systems shall be used to store the digital certificates and usernames and passwords, and access shall be limited. Usernames and passwords shall have a minimum length of 10 characters and shall comply with the hypertext transfer protocol (HTTP) basic authentication scheme (http://www.ietf.org/rfc/rfc2617.txt). After the communication link between the Community independent transaction log and the UNFCCC independent transaction log is established, all processes concerning allowances, verified emissions, accounts and Kyoto units shall be completed using a communication link with the properties set out in the functional and technical specifications for data exchange standards for registry systems under the Kyoto Protocol, elaborated pursuant to Decision 24/CP.8 of the Conference of the Parties to the UNFCCC. Communication link between the Community independent transaction log and its authorised representatives, and each registry and all authorised representatives in that registry The communication link between the Community independent transaction log and its authorised representatives, and a registry and the authorised representatives of account holders, verifiers and the registry administrator, who are obtaining access from a network different from the one serving that registry shall have the following properties: (a) Secure transmission shall be achieved through the use of secure socket layer (SSL) technology with a minimum of 128 bit encryption. (b) The identity of each authorised representative shall be authenticated through the use of usernames and passwords, which are registered as valid by the registry. The system for issuing usernames and passwords pursuant to paragraph 3(b) to authorised representatives shall have the following properties: (a) At any time, each authorised representative shall have a unique username and a unique password. (b) The registry administrator shall maintain a list of all authorised representatives who have been granted access to the registry and their access rights within that registry. (c) The number of authorised representatives of the Central Administrator and registry administrator shall be kept to a minimum and access rights shall be allocated solely on the basis of enabling administrative tasks to be performed. (d) Any default vendor passwords with Central Administrator or registry administrator access rights shall be changed immediately after installation of the software and hardware for the Community independent transaction log or registry. (e) Authorised representatives shall be required to change any temporary passwords they have been given upon accessing the secure area of the Community independent transaction log or registry for the first time, and thereafter shall be required to change their passwords every two months at a minimum. (f) The password management system shall maintain a record of previous passwords for an authorised representative and prevent re-use of the previous ten passwords for that authorised representative. Passwords shall have a minimum length of 8 characters and be a mix of numeric and alphabetical characters. (g) Passwords shall not be displayed on a computer screen when being entered by an authorised representative, and password files shall not be directly visible to an authorised representative of the Central Administrator or registry administrator. Communication link between the Community independent transaction log and the general public, and each registry and the general public The public area of the website of the Community independent transaction log and the public website of a registry shall not require authentication of its users representing the general public. The public area of the Community independent transaction log website and the public area of a registry website shall not permit its users representing the general public to directly access data from the database of the Community independent transaction log or the database of that registry. Data which is publicly accessible in accordance with Annex XVI shall be accessed via a separate database. General security requirements for the Community independent transaction log and each registry The following general security requirements shall apply to the Community independent transaction log and each registry: (a) A firewall shall protect the Community independent transaction log and each registry from the Internet, and shall be configured as strictly as is possible to limit traffic to and from the Internet. (b) The Community independent transaction log and each registry shall run regular virus scans on all nodes, workstations and servers within their networks. Anti-virus software shall be updated regularly. (c) The Community independent transaction log and each registry shall ensure that all node, workstation and server software is correctly configured and routinely patched as security and functional updates are released. (d) When necessary, the Community independent transaction log and each registry shall apply additional security requirements to ensure that the registry system is able to respond to new security threats. ANNEX XVI Reporting requirements of each registry administrator and the Central Administrator Publicly available information from each registry and the Community independent transaction log 46. The Central Administrator shall display and update the information in paragraphs 2 to 4 in respect of the registry system on the public area of the Community independent transaction log's web site, in accordance with the specified timing, and each registry administrator shall display and update this information in respect of its registry on the public area of that registry's web site, in accordance with the specified timing. The following information for each account shall be displayed in the week after the account has been created in a registry, and shall be updated on a weekly basis: (a) account holder name: the holder of the account (person, operator, Commission, Member State); (b) alphanumeric identifier: the identifier specified by the account holder assigned to each account; (c) name, address, city, postcode, country, telephone number, facsimile number and email address of the primary and secondary authorised representatives of the account specified by the account holder for that account. The following additional information for each operator holding account shall be displayed in the week after the account has been created in the registry, and shall be updated on a weekly basis: (a) points 1 to 4.1, 4.4 to 5.5 and point 7 (activity 1) of the information identifying the installation related to the operator holding account as listed in section 11.1 of Annex I to Commission Decision 2004/156/EC; (b) permit identification code: the code assigned to the installation related to the operator holding account comprising the elements set out in Annex VI; (c) installation identification code: the code assigned to the installation related to the operator holding account comprising the elements set out in Annex VI; (d) allowances and any force majeure allowances allocated to the installation related to the operator holding account, which is part of the national allocation plan table or is a new entrant, under Article 11 of Directive 2003/87/EC. The following additional information for each operator holding account for the years 2005 onwards shall be displayed in accordance with the following specified dates: (a) verified emissions figure for the installation related to the operator holding account for year X shall be displayed from 15 May onwards of year (X+1); (b) allowances surrendered pursuant to Articles 52, 53 and 54, by unit identification code, for year X shall be displayed from 15 May onwards of year (X+1); (c) a symbol identifying whether the installation related to the operator holding account is or is not in breach of its obligation under Article 6(2)(e) of Directive 2003/87/EC shall be displayed from 15 May onwards of year (X+1). Publicly available information from each registry Each registry administrator shall display and update the information in paragraphs 6 to 10 in respect of its registry on the public area of that registry's web site, in accordance with the specified timing. The following information for each project identifier for a project activity implemented pursuant to Article 6 of the Kyoto Protocol against which the Member State has issued ERUs shall be displayed in the week after the issue has taken place: (a) project name: a unique name for the project; (b) project location: the Member State and town or region in which the project is located; (c) years of ERU issuance: the years in which ERUs have been issued as a result of the project activity implemented pursuant to Article 6 of the Kyoto Protocol; (d) reports: downloadable electronic versions of all publicly available documentation relating to the project, including proposals, monitoring, verification and issuance of ERUs, where relevant, subject to the confidentiality provisions in Decision -/CMP.1 [Article 6] of the Conference of the Parties to the UNFCCC serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol. The following holding and transaction information, by unit identification code comprising the elements set out in Annex VI, relevant for that registry for the years 2005 onwards shall be displayed in accordance with the following specified dates: (a) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs and RMUs held in each account (person holding, operator holding, Party holding, cancellation, replacement or retirement) on 1 January of year X shall be displayed from 15 January onwards of year (X+5); (b) the total quantity of AAUs issued in year X on the basis of the assigned amount pursuant to Article 7 of Decision 280/2004/EC shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (c) the total quantity of ERUs issued in year X on the basis of project activity implemented pursuant to Article 6 of the Kyoto Protocol shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (d) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs and RMUs acquired from other registries in year X and the identity of the transferring accounts and registries shall be displayed from 15 January onwards of year (X+5); (e) the total quantity of RMUs issued in year X on the basis of each activity under Article 3, paragraphs 3 and 4 of the Kyoto Protocol shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (f) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs and RMUs transferred to other registries in year X and the identity of the acquiring accounts and registries shall be displayed from 15 January onwards of year (X+5); (g) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs and RMUs cancelled in year X on the basis of activities under Article 3, paragraphs 3 and 4 of the Kyoto Protocol shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (h) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs and RMUs cancelled in year X following determination by the compliance committee under the Kyoto Protocol that the Member State is not in compliance with its commitment under Article 3, paragraph 1 of the Kyoto Protocol shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (i) the total quantity of other ERUs, CERs, AAUs and RMUs, or allowances, cancelled in year X and the reference to the Article pursuant to which these Kyoto units or allowances were cancelled under this Regulation shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (j) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs, RMUs and allowances retired in year X shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (k) the total quantity of ERUs, CERs, AAUs carried over in year X from the previous commitment period shall be displayed from 15 January onwards of year (X+1); (l) the total quantity of allowances from the previous commitment period cancelled and replaced in year X shall be displayed from 15 May onwards of year X; (m) current holdings of ERUs, CERs, AAUs and RMUs in each account (person holding, operator holding, Party holding, cancellation or retirement) on 31 December of year X shall be displayed from 15 January onwards of year (X+5). The list of persons authorised by the Member State to hold ERUs, CERs, AAUs and/or RMUs under its responsibility shall be displayed in the week after such authorisations have been given, and shall be updated on a weekly basis. The total number of CERs and ERUs which operators are allowed to use for each period pursuant to Article 11(bis)(1) of Directive 2003/87/EC shall be displayed in accordance with Article 30(3) of Directive 2003/87/EC; The commitment period reserve, calculated in accordance with Decision 18/CP.7 of the Conference of the Parties to the UNFCCC as 90 per cent of the Member State's assigned amount or 100 per cent of five times its most recently reviewed inventory, whichever is lowest, and the number of Kyoto units by which the Member State is exceeding, and therefore in compliance with, its commitment period reserve shall be displayed on request. Publicly available information from the Community independent transaction log The Central Administrator shall display and update the information in paragraph 12 in respect of the registry system on the public area of the Community independent transaction log's web site, in accordance with the specified timing. The following information for each completed transaction relevant for the registries system for year X shall be displayed from 15 January onwards of year (X+5): (a) account identification code of the transferring account: the code assigned to the account comprising the elements set out in Annex VI; (b) account identification code of the acquiring account: the code assigned to the account comprising the elements set out in Annex VI; (c) account name of the transferring account: the holder of the account (person, operator, Commission, Member State); (d) account name of the acquiring account: the holder of the account (person, operator, Commission, Member State); (e) allowances or Kyoto units involved in the transaction by unit identification code comprising the elements set out in Annex VI; (f) transaction identification code: the code assigned to the transaction comprising the elements set out in Annex VI; (g) date and time at which the transaction was completed (in Greenwich Mean Time). Information from each registry to be made available to account holders Each registry administrator shall display and update the information in paragraph 14 in respect of its registry on the secure area of that registry's web site, in accordance with the specified timing. The following elements for each account, by unit identification code comprising the elements set out in Annex VI, shall be displayed on the account holder's request to that account holder only: (a) current holdings of allowances or Kyoto units; (b) list of proposed transactions initiated by that account holder, detailing for each proposed transaction the elements in paragraph 12(a) to (f), the date and time at which the transaction was proposed (in Greenwich Mean Time), the current status of that proposed transaction and any response codes returned consequent to the checks made pursuant to Annex IX; (c) list of allowances or Kyoto units acquired by that account as a result of completed transactions, detailing for each transaction the elements in paragraph 12(a) to (g); (d) list of allowances or Kyoto units transferred out of that account as a result of completed transactions, detailing for each transaction the elements in paragraph 11(a) to (g). Sammanfattning av betänkandet SOU 2004:62 Bakgrund Från och med den 1 januari 2005 kommer ett system för handel med utsläppsrätter att införas inom EU, med utgångspunkt i ett direktiv ("handelsdirektivet") som formellt antogs i oktober 2003. Handelssystemet är ett klimatpolitiskt instrument som syftar till att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Det europeiska handelssystemet kommer att omfatta olika tidsperioder. Under den första perioden (åren 2005-2007) kommer endast utsläpp av koldioxid att ingå i handelssystemet. Vidare kommer under den första perioden handelssystemet att endast omfatta anläggningar inom energiintensiv industri (produktion och bearbetning av järnmetaller, mineralindustrin, pappersmassa, papper och papp) och förbränningsanläggningar över en viss effektnivå inom kraft- och värmeproduktion. I Sverige kommer cirka 500 anläggningar att omfattas. FlexMex2-utredningen redovisade i maj 2003 i sitt första delbetänkande Handla för bättre klimat (SOU 2003:60) vilka principer som för svensk del bör ligga till grund för fördelningen av utsläppsrätter i handelssystemet. Mot bakgrund av detta och remissinstansernas synpunkter avlämnade regeringen i december 2003 propositionen Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (prop. 2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). Den 22 april 2004 inlämnade regeringen Sveriges nationella fördelningsplan till kommissionen. Enligt handelsdirektivet skall ett lands fördelning av utsläppsrätter bestämmas genom en sådan plan. FlexMex2-utredningen redovisade i november 2003 i sitt andra delbetänkande Handla för bättre klimat - tillstånd och tilldelning, m.m. (SOU 2003:120) förslag till författningar som huvudsakligen rör tillstånds- och tilldelningsfrågor och som var avsedda att gälla fr.o.m. den 1 juli 2004. Frågor om påföljder, tillsyn och överklagande som är knutna till tillstånd och tilldelning behandlades också i detta delbetänkande. Vidare diskuterades handelsdirektivets bestämmelser i förhållande till miljörättsliga regler och om koldioxidskatten bör tas bort för de anläggningar som omfattas av handelssystemet. Mot bakgrund av det andra delbetänkandet och remissinstansernas synpunkter avlämnade regeringen den 15 april 2004 propositionen Handel med utsläppsrätter I (prop. 2003/04:132). I propositionen föreslogs bl.a. att en ny lag om utsläpp av koldioxid införs som innehåller vissa bestämmelser om tillstånd för utsläpp av koldioxid och tilldelning av utsläppsrätter. Vidare föreslogs ändringar i miljöbalken som innebär att för de anläggningar som ingår i handelssystemet får inte meddelas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Delbetänkandets syfte och vissa förutsättningar Syftet med det nu föreliggande delbetänkandet är i första hand att lämna förslag på en fullständig lag för införandet av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Lagförslaget har i tillämpliga delar anpassats till förslagen i prop. 2003/04:132. Genom de förslag som lämnas i delbetänkandet finns det ett komplett lagförslag för handel med utsläppsrätter. Den kompletta lagen om utsläppsrätter kan härmed träda i kraft den 1 januari 2005. Det bör noteras att i dag befintliga svenska anläggningar som kommer att delta i handelssystemet i normalfallet kommer att ansöka om tillstånd med stöd i den lag regeringen föreslagit i prop. 2003/04:132. Den lagen, som i första hand tar sikte på perioden 2005-2007, talar endast om tillstånd till utsläpp av koldioxid. Den i det föreliggande delbetänkandet föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter, som är tänkt att med minsta möjliga förändringar kunna gälla även fr.o.m. år 2008 och framåt, talar istället om tillstånd till utsläpp av växthusgaser, som också är vad handelsdirektivet tar upp. Genom en ikraftträdandebestämmelse till lagen klargörs emellertid att det med växthusgaser avses endast koldioxid under åren 2005-2007. Eftersom delegationen i det föreliggande delbetänkandet ofta talar om de förhållanden som är tänkta att regleras genom den i prop. 2003/04:132 föreslagna lagen använder vi emellertid här och var begreppet "tillstånd till utsläpp av koldioxid", trots att den lag vi föreslår alltså talar om "tillstånd till utsläpp av växthusgaser". Inledningsvis bör också påpekas att införandet av handelsdirektivet i svensk rätt förutsätter att även vissa andra rättsakter tas fram inom gemenskapen och i relevanta delar författningsregleras i Sverige. Det gäller framför allt kommissionens förordning kring de register i vilka utsläppsrätterna skall registreras, och kommissionens riktlinjer avseende övervakning, rapportering och kontroll av växthusgaser. Arbetet med registerförordningen har dock kraftigt försenats inom EU och den kommer inte att föreligga i definitiv version förrän tidigast i juli 2004. I det följande sammanfattas de förslag som redovisas i delbetänkandet. Förslag avseende regler för övervakning, rapportering och kontroll av koldioxidutsläpp För att man efter ett verksamhetsår skall kunna stämma av mängden koldioxidutsläpp mot redovisade utsläppsrätter är det väsentligt att utsläppen är korrekt redovisade. Handelsdirektivet innehåller därför vissa krav på att verksamhetsutövaren skall övervaka sina utsläpp samt efter slutet av varje kalenderår rapportera utsläppen från anläggningen under det berörda kalenderåret till behörig myndighet, som i Sverige kommer att vara Naturvårdsverket för dessa frågor. För att säkerställa att utsläppsvärdena är korrekta skall också en av verksamhetsutövaren oberoende kontrollör kontrollera rapporten i enlighet med vissa kriterier. Delegationens förslag i denna del sammanfattas nedan. Övervakning och rapportering * En verksamhetsutövare är skyldig att övervaka och rapportera sina utsläpp av växthusgaser. Rapporteringen skall ske i en årlig rapport. Verksamhetsutövaren svarar för att rapporten granskats av en kontrollör, som skall uppfylla de krav som framgår under rubriken "verifiering" nedan. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten (Naturvårdsverket) senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. Övervakningen av utsläppen skall ske genom beräkning eller mätning. * Rapporteringen skall för varje anläggning innehålla en beskrivning av de mät- eller beräkningsmetoder som används, inklusive en uppgift om sammanlagda utsläpp och om mätningens eller beräkningens säkerhet, och uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. * Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om övervakning och rapportering. * Det är viktigt att så långt möjligt förenkla de nödvändiga procedurerna för berörda anläggningsägare och myndigheter. Delegationen ser det därför som angeläget att rapporteringen av utsläpp kan ske elektroniskt. Verifiering * Kontroll av den årliga rapporten över utsläpp av växthusgaser skall utföras av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. * Med kontrollör jämställs i detta sammanhang kontrollör i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som utsetts till att utföra kontroller i enlighet med handelsdirektivet. Verksamhetsutövaren skall visa att denne har ställning som kontrollör av sådan verksamhet i en annan medlemsstat. * Tillsynsmyndigheten (Naturvårdsverket) får meddela föreskrifter om krav på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. * Delegationen anser att ömsesidigt erkännande av kontrollörer bör prägla arbetet i hela EU, och att Sverige skall verka för en sådan harmonisering. Beslut i frågan om ömsesidighet har dock ännu inte fattats på EU-nivå. * Den enskilde anläggningsägaren skall stå för de kostnader han har till följd av införandet av systemet för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp. Förslag avseende registerfrågor Delegationen vill poängtera att EG:s registerförordning ännu inte är fastställd. Det förslag till registerförordning som ligger till grund för skrivningarna i detta delbetänkande är för närvarande föremål för förhandlingar mellan medlemsländerna. Förändringar i eller tillägg till befintligt förslag till registerförordning kan komma att ändra förutsättningarna för de synpunkter och förslag som lämnas i delbetänkandet. Registret skall "hålla ordning" i systemet så att inga felaktigheter uppkommer i samband med utfärdande, överlåtelse eller vid annullering av utsläppsrätter. Detta är av avgörande betydelse för tilltron till handelssystemet. Det är i registret som handlande företag får tillgång till de utsläppsrätter som tilldelats dem. Det är dock viktigt att notera att det nationella registret inte har något med själva marknadsplatsen för utsläppsrätter att göra. Registersystemet kommer för svensk del att bestå av tre delar: ett register över berörda anläggningar, ett nationellt utsläppsrättsregister samt ett centralt, EU-övergripande register. Energimyndigheten kommer att ansvara för det nationella utsläppsrättsregistret. Det EU-övergripande registret hanteras av kommissionen. Genom EG:s registerförordning och de kompletterande bestämmelser om registerfrågor som föreslås i 4 kap. lagförslaget, bl.a. rättsverkningar vid pantsättning, utmätning och konkurs bedömer delegationen att det föreligger ett komplett regelverk för registerfrågor. Allmänt S.k. banking skall inte tillåtas mellan försöksperioden (2005-2007) och första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet (2008-2012). Registrering av pantsättning Det är av betydelse för det ekonomiska värdet av utsläppsrätter, liksom för andra finansiella instrument, att de kan pantsättas. Delegationen föreslår ett system för pantsättning av utsläppsrätter som har stora likheter med vad som gäller pantsättning av elcertifikat. Systemet innebär i sina huvuddrag följande. * Om panträtt har upplåtits i en utsläppsrätt skall efter ansökan från pantsättaren en pantsättning registreras på pantsättarens konto där utsläppsrätten finns registrerad. Om panthavaren har ansökt om en sådan registrering skall en slutlig registrering av pantsättningen göras först efter det att pantsättaren givits möjlighet att yttra sig. * När en pantsättning av en utsläppsrätt har upphört skall, på motsvarande sätt som för registrering när panträtt har upplåtits, registreringen tas bort från pantsättarens konto där utsläppsrätten finns registrerad. * En utsläppsrätt som är pantsatt, får inte annulleras utom för det fall utsläppsrätten inte längre är giltig därför att den tidsperiod för vilken den är utfärdad har gått till ända. Om en utsläppsrätt i sådant fall annulleras skall panthavaren ändå kunna kräva betalning för sin fordran även om den inte förfallit till betalning. Registrering av konkurs, utmätning, betalningssäkring och kvarstad För att det skall uppstå ett sakrättsligt skydd för rättighetshavare och tredje man föreslår delegationen att förutom panträtt även konkurs, utmätning, betalningssäkring och kvarstad skall registreras. Följande förslag lämnas: * När Energimyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett konto i utsläppsregistret har försatts i konkurs, eller att en utsläppsrätt utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, skall myndigheten se till att dessa förhållanden registreras i utsläppsregistret. Energimyndigheten skall ta bort en sådan registrering när den inte längre är aktuell. * En utsläppsrätt som är utmätt, belagd med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring får inte annulleras utom för det fall utsläppsrätten inte längre är giltig därför att den tidsperiod för vilken den är utfärdad har gått till ända. Rättsverkningar av registrering När det gäller värdepapper och annan lös egendom hade tidigare det förhållandet att egendomen överlämnats (traderats) till köparen avgörande betydelse för det sakrättsliga skyddet, dvs. skyddet gentemot tredje man. När det gäller värdepapper som i dag betraktas som finansiella instrument gäller den s.k. inskrivningsprincipen som kommit till uttryck i 6 kap. kontoföringslagen. Principen innebär bl.a. att den som är antecknad som ägare till finansiella instrument på ett konto skall, med de begränsningar som framgår av kontot, anses berättigad att förfoga över de finansiella instrument som finns registrerade på kontot (se 5 kap. 1 §). * Delegationen föreslår att inskrivningsprincipen skall gälla för utsläppsrätter med den skillnaden att principen inte går att upprätthålla för godtrosförvärv av utsläppsrätter såsom vid dubbelöverlåtelse. Sekretess för uppgifter i utsläppsrättsregistret Allmänhetens tillgång till miljöinformation får begränsas enligt vad som fastställs i artikel 3.3 och artikel 4 i direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EG (miljöinformationsdirektivet). Det förhållandet att uppgifter samlas in och finns förvarade hos en myndighet innebär att det är fråga om allmänna handlingar. Begränsning att ta del av allmänna handlingar finns föreskrivet i sekretesslagen. Delegationen föreslår följande: * Sekretess skall gälla hos Energimyndigheten i verksamhet som avser förandet av utsläppsrättsregistret för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett innehavarkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada. * Energimyndigheten skall lämna ut uppgift i utsläppsrättsregistret om ställningen på ett konto i registret till tillsynsmyndigheten, dvs. Naturvårdsverket. Förslag avseende straff och andra sanktioner samt skadestånd Straff I handelsdirektivet finns bestämmelser om att överträdelser av de nationella bestämmelser som beslutats för att införliva handelsdirektivet skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. * Delegationen föreslår mot denna bakgrund att straffansvar införs - utöver vad som kommer att gälla enligt lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid - för den som uppsåtligen lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om övervakning eller i sin rapport om utsläpp av koldioxid. Andra sanktioner I handelsdirektivet finns föreskrivet om andra slags sanktioner. De föreslås bli införlivade i svensk rätt enligt nedanstående. * Offentliggörande skall ske av namnet på den eller de verksamhetsutövare som inte senast den 30 april har överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter i förhållande till utsläppen av växthusgaser året före. * Verksamhetsutövaren skall på grund av underlåtenhet att överlämna tillräckligt många utsläppsrätter betala en avgift till staten som grundas på skillnaden mellan överlämnade utsläppsrätter och faktiska utsläpp räknat i ton koldioxidekvivalenter. Avgiften skall fastställas till ett belopp som för varje ton koldioxidekvivalenter motsvarar 40 euro för perioden 2005-2007 och 100 euro för åtagandeperioderna därefter med början år 2008. * Betalning av avgiften befriar inte verksamhetsutövaren från skyldigheten att överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de överskridande utsläppen, när denne skall överlämna utsläppsrätter för det följande kalenderåret. * Naturvårdsverket skall offentliggöra namnen på de verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter och fastställa avgift för en verksamhetsutövares underlåtenhet att överlämna tillräckligt många utsläppsrätter. Regeringen bör bemyndigas att meddela föreskrifter om sättet och platsen för offentliggörandet av namnen. Skadestånd I annan lagstiftning finns föreskrivet en strikt skadeståndsskyldighet vid förande av register när tekniska fel uppstår som leder till skada för en enskild. Någon sådan bestämmelse finns inte i handelsdirektivet. * Delegationen föreslår att den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret eller i anslutande register skall ha rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned eller helt falla bort om den som har lidit skada har medverkat till skadan. När det gäller andra fall av ersättningsskyldighet för staten bör följande gälla. * Ersättning till följd av handläggningsfel vid hantering av utsläppsrättsregistret liksom ersättning för ren förmögenhetsskada på grund av felaktiga upplysningar eller råd får bedömas med utgångspunkt i statens skadeståndskyldighet i 3 kap. skadeståndslagen. Förslag avseende tillsyn, överklagande och återkallelse av tillstånd i vissa fall Tillsyn Regeringen har sedan tidigare beslutat att tillsynen skall utövas av Naturvårdsverket. Delegationen föreslår följande: * Naturvårdsverkets tillsyn skall inte omfatta Energimyndighetens verksamhet. * Naturvårdsverket skall ha rätt att vid vite begära de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten skall även vid vite kunna meddela de förelägganden och förbud som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. * Naturvårdsverket skall kunna ansöka hos kronofogdemyndigheten om verkställighet. Bestämmelserna i utsökningsbalken skall gälla vid verkställighet. * Naturvårdsverket skall för sin tillsyn på begäran få tillträde till de anläggningar som omfattas av handelssystemet samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Detta skall dock inte gälla bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. Överklagande Beslut som bör kunna överklagas är sådana som gäller enskilds ställning i förhållande till det allmänna. Delegationen föreslår följande regler avseende överklagande: * Beslut av tillståndsmyndigheten angående tillstånd till utsläpp av koldioxid får överklagas hos miljödomstolen. För överklagande till miljödomstolen och Miljööverdomstolen skall reglerna i miljöbalken gälla. * Beslut av Naturvårdsverket angående tilldelning av utsläppsrätter, vitesföreläggande och förbud, offentliggörande av verksamhetsutövare som inte fullgjort sin skyldighet att överlämna tillräckligt många utsläppsrätter och avgift för sådan underlåtenhet skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. * Beslut om offentliggörande av namnet på den verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter skall enligt delegationens mening kunna offentliggöras trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. Offentliggörandet får ske tidigast när överklagandetiden löpt ut. Återkallelse av tillstånd i vissa fall Utfärdande av utsläppsrätter kan ske till aktuell periods slut även om en verksamhetsutövare väljer att lägga ned en anläggnings verksamhet under perioden. Eftersom det är viktigt att upprätthålla den koppling som delegationen tidigare valt att göra mellan tillstånd till utsläpp av koldioxid och erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning, kan ett fortsatt utfärdande av utsläppsrätter efter att verksamheten upphört inte ske om miljötillståndet blivit återkallat. Andra frågor om tillstånd Tillstånd skall inte kunna återkallas för det fall en verksamhetsutövare underlåtit att redovisa tillräckligt många utsläppsrätter. Om en verksamhetsutövare som har tillstånd att släppa ut koldioxid inte uppfyller de krav som kan komma att ställas vad avser övriga växthusgaser kan tillståndet återkallas eller villkor i tillståndet ändras eller upphävas. Förslag avseende finansiering av handelssystemet Delegationen har uppskattat hur stora offentliga kostnader som uppstår till följd av införandet av handel med utsläppsrätter. Etablerandet av systemet bedöms medföra kostnader av engångskaraktär, främst under åren 2003-2004, om ca 23-28 mkr, varav ca 8 mkr kopplat till registret. Därtill uppstår kostnader för den löpande verksamheten, dvs. i första hand från år 2005 och framåt, vilka uppskattas till ca 12-13 mkr/år, varav ca 5 mkr/år kopplat till registret. Delegationen förutsätter att etableringskostnaderna av engångskaraktär redan är finansierade. När det gäller kostnaderna för den löpande verksamheten är delegationens bedömning att åtminstone delar av finansieringsbehovet bör kunna täckas med avgifter, enligt följande. * I enlighet med registerförordningen bör Energimyndigheten ha rätt att ta ut avgifter för upprättande och förande av konto i utsläppsrättsregistret, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Avgiften får dock inte vara så beskaffad att den baseras på kostnader för löpande transaktioner. * Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som i övrigt finns för att med avgifter finansiera de offentliga kostnader som uppstår i samband med den löpande verksamheten kring handeln med utsläppsrätter. Uppdraget bör utföras i samråd med Energimyndigheten. * Om fortsatt utredningsarbete visar att den löpande verksamheten helt eller delvis behöver anslagsfinansieras, så förutsätter delegationen att omdisponeringar kan ske inom befintliga ramar. Förslag avseende skatte- och redovisningsmässiga konsekvenser * Utsläppsrätter är avsedda för handel på värdepappersmarknaden. Med hänvisning till riksdagens ställningstagande gällande elcertifikat bör utsläppsrätter betraktas som finansiella instrument, eftersom det inte finns några relevanta skillnader mellan utsläppsrätter och elcertifikat. * Bokföringsskyldighet och redovisning av utsläppsrätter följer allmänna regler i bokföringslagen och lagarna för upprättande av årsredovisning tillsammans med kompletterande normgivning. Beskattning av utsläppsrätter kan ske med tillämpning av gällande bestämmelser. * Bedömningen av den skattemässiga behandlingen i inkomstslaget näringsverksamhet får avvakta redovisningen av det uppdrag att göra en översyn av huruvida det är möjligt att införa gemensamma skatteregler för elcertifikat, utsläppsrätter och s.k. frikopplat gårdsstöd som regeringen lagt på Skatteverket. Förslag avseende hantering av koldioxidskatten * Koldioxidskatten tas bort för de anläggningar som omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter, med undantag för anläggningar inom värmeproduktion. "Dubbelbeskattning" inom värmesektorn bör dock undvikas. Företagen inom värmesektorn bör därför ges rätt till kompensation för kostnaden för den del av utsläppen som täcks av inköpta utsläppsrätter. En sådan kompensation bör utformas så att det samlade skatteuttaget, samt kostnaden för inköp av utsläppsrätter, inte överstiger nivån på koldioxidskatten före kompensationen. * Finansiering av skattebortfallet bör ske med en särskild fastighetsskatt på vattenkraftverk och/eller en höjning av koldioxidskatten på drivmedel. Förslag avseende handelsdirektivet och miljöbalken * Krav på energieffektivitet skall inte kunna ställas på förbränningsanläggningar och andra anläggningar som avger koldioxid direkt på platsen och för vilka det finns tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen om handel med utsläppsrätter. * För verksamheter som omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter skall krav på att i första hand använda förnybara energikällor inte kunna ställas. * Om det den 1 januari 2005 finns anläggningar som omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter, och för vilka det uppställts villkor om energieffektivitet och användning av förnybara energikällor, skall villkoren upphöra att gälla. * Reglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken om bästa möjliga teknik skall inte gälla ifråga om utsläpp av koldioxid för verksamhet som omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter. Förslag avseende behovet av ytterligare reglering Handelsdirektivets bestämmelse om opt-out I regeringens lagförslag i prop. 2003/04:132 finns bestämmelser som innebär att s.k. opt-out enligt bestämmelsen i artikel 27 i handelsdirektivet möjliggörs. Enligt delegationen bör denna dispensmöjlighet för enskilda anläggningar utredas ytterligare för att uppfylla samtliga de krav som ställs upp i artikel 27. Tilldelningsfrågor Under år 2006 skall medlemsstaterna utarbeta sina nationella fördelningsplaner för åtagandeperioden 2008-2012. Till skillnad från förhållandena som gällde inför utarbetandet av fördelningsplanen för perioden 2005-2007 finns nu möjlighet att författningsreglera olika frågor om planen. Således föreslår delegationen att * Regeringen skall upprätta en nationell fördelningsplan inför varje åtagandeperiod samt även offentliggöra planen och anmäla den till kommissionen senast 18 månader före starten för åtagandeperioden. * Regeringen bör även fastställa det totala antalet utsläppsrätter för åtagandeperioden senast 12 månader före det att åtagandeperioden startar. * Verksamhetsutövare skall lämna uppgifter till regeringen som skall ligga till grund för den nationella fördelningsplanen. * Delegationen anser vidare att författningsregleringen av tilldelningen i stort bör belysas ytterligare inför åtagandeperioden 2008-2012. Auktionering Enligt delegationen är det angeläget att analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av att använda ett auktionsförfarande för tilldelning av utsläppsrätter för åtagandeperioden 2008-2012. En väsentlig utgångspunkt för en sådan analys är dock att enligt handelsdirektivet minst 90 procent av utsläppsrätterna skall fördelas gratis under denna period. Var skall handelssystemet regleras? Delegationen föreslår att handelssystemet även fortsättningsvis bör regleras i särskild lagstiftning. Förslagens konsekvenser Vid en bedömning av konsekvenserna av delegationens förslag bör man ha i åtanke att Sverige som medlem av EU är skyldigt att ansluta sig till och i svensk lagstiftning införa de i handelsdirektivet angivna reglerna för handelssystemet. Handlingsalternativet att välja att inte införa en reglering är således inte möjligt. För svensk del redovisade delegationen i sitt första delbetänkande uppskattningar som tyder på att kostnaderna för att uppnå det nationella åtagandet kan bli ca 1-3 miljarder kronor lägre per år med handelssystemet jämfört med om enbart handel i Sverige tillåts. Delbetänkande 1 innehåller även andra typer av samhällsekonomiska analyser, t.ex. konsekvenser av ett borttagande av koldioxidskatten och effekter på olika branscher av handel med utsläppsrätter (se vidare SOU 2003:60, kapitel 10). Införandet av handelssystemet kommer oundvikligen att medföra vissa nya administrativa krav på berörda företag. De administrationskostnader som uppstår för företagen till följd av införandet av handel med utsläppsrätter torde vara relativt sett mer betungande för små företag än för stora. Delegationens bedömning är att de förslag som lämnas i detta delbetänkande är förenliga med statsstödsreglerna. Utredningens lagförslag Förslag till lag om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll och ändamål 1 § Lagens ändamål är att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. I detta syfte innehåller lagen bestämmelser om tillstånd till utsläpp av växthusgaser, tilldelning av utsläppsrätter, registrering av utsläppsrätter, övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser samt redovisning av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kan överlåtas till fysiska och juridiska personer. 2 § I denna lag förstås med anläggning: en fast teknisk enhet där det bedrivs en verksamhet som ger upphov till utsläpp som kräver tillstånd enligt denna lag, liksom all annan därmed direkt förknippad verksamhet, som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar, handelsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, registerförordningen: kommissionens förordning (EG) nr xx/xx 2004 av den xx xx 2004 om ett standardiserat och säkert registersystem enligt artikel 19.3 i direktiv 2003/87/EG och artikel 6.1 i beslut 280/2004/EG, utsläpp: utsläpp i atmosfären av växthusgaser från källor belägna inom en anläggning, utsläppsrätt: ett överlåtbart bevis som ger rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med bestämmelserna i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid, verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, ton koldioxidekvivalenter: ett ton koldioxid eller en mängd av någon annan av växthusgaserna metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten eller svavelhexafluorid som har en motsvarande potential för global uppvärmning, åtagandeperiod: femårsperioder med start år 2008. 2 kap. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser Allmänt om tillstånd 1 § Utsläpp av växthusgaser får inte ske utan tillstånd enligt denna lag, om utsläppet sker från 1. förbränningsanläggning med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller sådan anläggning som är ansluten till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, 2. mineraloljeraffinaderi, 3. koksverk, 4. anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller, 5. anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn, produktion av glas samt tillverkning av keramiska produkter genom bränning, samt 6. anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa. Första stycket gäller inte anläggning eller del av anläggning som används endast för forskning eller utveckling och provning av nya produkter eller nya processer. Det gäller inte heller anläggning för hantering av farligt avfall eller hushållsavfall. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att anläggning som avses i 1 § första stycket på grund av anläggningens kapacitet inte skall omfattas av tillståndsplikten, om sådana föreskrifter är förenliga med handelsdirektivet. Om samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom samma sektor och inom samma anläggning eller på en och samma plats, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva att produktionskapaciteten räknas samman. Regeringen får i det enskilda fallet ge dispens från tillståndsplikt enligt 1 §, om Europeiska kommissionen har medgett ett tillfälligt undantag enligt artikel 27 i handelsdirektivet. 3 § Frågor om tillstånd till utsläpp av växthusgaser prövas av den tillståndsmyndighet som regeringen bestämmer. Ansökan om tillstånd 4 § Ansökan om tillstånd skall vara skriftlig och ges in till tillståndsmyndigheten. En ansökan skall innehålla uppgifter om 1. anläggningen och de verksamheter som bedrivs, inklusive den teknik som används, 2. råvaror och insatsvaror vars användning sannolikt kommer att ge upphov till utsläpp av växthusgaser, 3. anläggningens utsläppskällor av växthusgaser, 4. de åtgärder som planeras för övervakning och rapportering, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Tillstånd och villkor 5 § Tillstånd till utsläpp av växthusgaser skall lämnas, om det för anläggningen finns erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning, samt om verksamhetsutövaren bedöms kunna övervaka och rapportera anläggningens utsläpp av växthusgaser på ett tillförlitligt sätt. 6 § Ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser får omfatta en eller flera anläggningar på samma område om anläggningarna drivs av samma verksamhetsutövare. Ett tillstånd får avse en del av en anläggning. 7 § Ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser skall förenas med villkor om att utsläppen skall övervakas genom beräkning eller mätning samt att utsläppen skall rapporteras. Tillståndet skall även förenas med villkor om skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande gjorda utsläpp för annullering i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Förändring av anläggning m.m. 8 § Verksamhetsutövaren skall till tillståndsmyndigheten omedelbart anmäla varje planerad förändring av anläggningens eller verksamhetens art eller funktion och varje utvidgning av anläggningen eller verksamheten, om ändringen eller utvidgningen kan innebära nya krav på övervakning och rapportering. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av den eller de verksamheter som bedrivs vid anläggningen, skall verksamhetsutövaren omgående anmäla detta till tillståndsmyndigheten. Regeringen skall meddela föreskrifter om när en anmälan enligt första stycket erfordras. 9 § Tillståndsmyndigheten skall pröva om en förändring eller utvidgning av anläggningen eller verksamheten eller om ett byte av verksamhetsutövare gör det nödvändigt att förena tillståndet med ändrade eller nya villkor om övervakning och rapportering. Om myndigheten finner att ändrade eller nya villkor behövs och de förutsättningar som anges i 5 § är uppfyllda, skall myndigheten ersätta det tidigare tillståndet med ett nytt tillstånd. Återkallelse av tillstånd 10 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser om 1. ett villkor som tillståndet är förenat med inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art, 2. verksamhetsutövaren allvarligt åsidosätter vad som föreskrivs om rapportering, 3. erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning saknas, eller om 4. en ny verksamhetsutövare inte uppfyller de krav som följer av 5 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Återkallelse av tillstånd enligt första stycket 1 får inte ske om det är fråga om överträdelse av ett villkor som meddelats med stöd av 7 § andra stycket. 11 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen kan i fråga om verksamhet enligt denna lag tillstånd återkallas eller villkor i tillstånd ändras eller upphävas. 3 kap. Nationell fördelningsplan och tilldelning av utsläppsrätter Nationell fördelningsplan 1 § Regeringen skall inför varje åtagandeperiod upprätta en nationell fördelningsplan som avses i artikel 9 i handelsdirektivet över det sammanlagda antal utsläppsrätter som regeringen avser att fördela för åtagandeperioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. 2 § Fördelningsplanen skall offentliggöras och anmälas till Europeiska kommissionen senast arton månader före åtagandeperiodens början. 3 § En verksamhetsutövare skall senast den 1 april det år fördelningsplanen skall offentliggöras till regeringen inge uppgifter om mängden utsläpp från respektive anläggning baserad på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. 4 § Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om sättet för och utformningen av uppgiftsskyldighetens fullgörande. 5 § Regeringen skall senast tolv månader före åtagandeperiodens början, grundat på den nationella fördelningsplanen, fastställa det sammanlagda antal utsläppsrätter som kommer att fördelas för perioden. Tilldelning av utsläppsrätter 6 § En verksamhetsutövare som har tillstånd till utsläpp enligt 2 kap. skall efter ansökan utan vederlag tilldelas utsläppsrätter för den eller de anläggningar som omfattas av tillståndet. Om verksamhetsutövaren har fler än en anläggning, skall tilldelning ske för var och en av anläggningarna. 7 § Regeringen skall för perioden 2005-2007 meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter, grundade på den nationella fördelningsplanen. 8 § Om det föreligger omständigheter som är att anse som force majeure kan tillsynsmyndigheten på ansökan av verksamhetsutövare, efter godkännande av Europeiska kommissionen, tilldela verksamhetsutövaren icke överlåtbara utsläppsrätter. 9 § Frågor om tilldelning av utsläppsrätter prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. 4 kap. Registrering av utsläppsrätter Utsläppsrättsregister 1 § Utfärdande, innehav, överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter skall kontoföras i ett utsläppsrättsregister i enlighet med bestämmelserna i registerförordningen. Utsläppsrättsregistret skall skötas av den myndighet som regeringen bestämmer (kontoföringsmyndigheten). Utfärdande av och giltighet för utsläppsrätter 2 § Kontoföringsmyndigheten skall senast den 28 februari varje år utfärda ett proportionellt antal av de utsläppsrätter som tilldelats verksamhetsutövaren. 3 § En utsläppsrätt är giltig enbart under den tidsperiod för vilken den är utfärdad. Ansökan om registrering 4 § En ansökan om notering eller annan åtgärd i registret skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver. Den som ansöker om registrering av pantsättning eller att en sådan registrering skall tas bort skall göra detta på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten. 5 § En ansökan om registrering av överlåtelse eller pantsättning skall innehålla uppgifter om 1. den registrering som begärs, 2. överlåtarens eller pantsättarens namn, identifieringsnummer samt postadress, 3. förvärvarens eller panthavarens namn och identifieringsnummer, och 4. de konton som berörs av överlåtelsen eller pantsättningen. 6 § Om en ansökan inte uppfyller kraven i 4 § eller med stöd av den paragrafen meddelade föreskrifter, skall ansökan omedelbart avvisas. 7 § Om en ansökan enligt 5 § inte uppfyller de krav som där anges, skall sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan. Detsamma skall gälla för en ansökan om upprättande av ett personligt innehavarkonto i enlighet med artikel 8.1 och bilaga IV till registerförordningen. 8 § Kontoföringsmyndigheten skall avslå en ansökan om registrering eller personligt innehavarkonto, om ett föreläggande om komplettering enligt 7 § inte följs. Kontoföringsmyndigheten skall även avslå en ansökan om registrering, 1. om en pantsättare gjort invändning mot en ansökan enligt 10 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog, 2. om en panthavare gjort invändning enligt 11 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog, 3. om ansökan om registrering avser överlåtelse av en utsläppsrätt för vilket pantsättning är registrerad, eller 4. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 10, 12 eller 13 §. 9 § När kontoföringsmyndigheten vidtagit en registreringsåtgärd i utsläppsrättsregistret skall kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 4 § första stycket, får även underrättelsen överföras elektroniskt. Om registrering i vissa fall 10 § Har panträtt upplåtits i en utsläppsrätt skall efter ansökan från pantsättaren pantsättningen registreras på pantsättarens konto där utsläppsrätten finns registrerad. Har panthavaren ansökt om att en pantsättning skall registreras, skall en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto där utsläppsrätten finns registrerad. Kontoföringsmyndigheten skall därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, skall pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto där utsläppsrätten finns registrerad. 11 § När en pantsättning av en utsläppsrätt har upphört skall, efter ansökan från panthavaren, registreringen om pantsättningen tas bort. Har pantsättaren ansökt om att registreringen om pantsättningen skall tas bort, skall en preliminär registrering om pantsättningens upphörande göras. Kontoföringsmyndigheten skall därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, skall registreringen om pantsättningen tas bort. 12 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att någon som finns antecknad i utsläppsrättsregistret har gått i konkurs skall en anteckning om detta göras på berörda konton. 13 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring skall en anteckning om detta göras på det konto där utsläppsrätten finns registrerad. 14 § När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i 13 § har upphävts eller återgått, skall en sådan anteckning som nämns i 12 eller 13 § tas bort. Rättsverkan av en registrering 15 § En kontoinnehavare skall, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto. Personuppgifter 16 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av utsläppsrätter i utsläppsrättsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i utsläppsrättsregistret. 17 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och a) som avser utsläppsrätter som registreras i utsläppsrättsregistret, b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av utsläppsrätter, samt 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. Övrigt om registret 18 § Kontoföringsmyndigheten skall på begäran lämna ut uppgift i utsläppsrättsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till utsläppsrättsregistret. 19 § Kontoföringsmyndigheten skall årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta innehavare av konto i utsläppsrättsregistret om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår. 20 § För upprättande och förande av konto i utsläppsrättsregistret har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Avgiften får inte vara så beskaffad att den baseras på kostnader för löpande transaktioner. 5 kap. Övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser 1 § En verksamhetsutövare är skyldig att övervaka och rapportera sina utsläpp av växthusgaser. Rapporteringen skall ske i en årlig rapport. Verksamhetsutövaren svarar för att rapporten kontrollerats av en kontrollör enligt 5 §. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. 2 § Övervakningen skall ske genom beräkning eller mätning. 3 § Rapporteringen skall för varje anläggning innehålla 1. en beskrivning av de mät- eller beräkningsmetoder som används, inklusive en uppgift om sammanlagda utsläpp och om mätningens eller beräkningens säkerhet, och 2. uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. 4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om övervakning och rapportering. Ackrediterad kontrollör 5 § Kontroll av en rapport enligt 1 § skall utföras av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Med kontrollör enligt första stycke jämställs kontrollör i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som utsetts till att utföra kontroller i enlighet med handelsdirektivet. Verksamhetsutövaren skall för sådan kontrollör visa att denne har ställning som kontrollör av sådan verksamhet i en annan medlemsstat. Tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om krav på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. 6 kap. Redovisning av utsläppsrätter Överlämnande av utsläppsrätter 1 § En verksamhetsutövare skall senast den 30 april till kontoföringsmyndigheten för varje anläggning överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen under föregående kalenderår. Utsläppsrätter som utfärdats av behörig myndighet i en annan medlemsstat inom den Europeiska unionen får användas för att fullgöra en verksamhetsutövares skyldighet enligt första stycket. Överlämnande av utsläppsrätter skall ske enligt bestämmelserna i registerförordningen. Annullering av utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt skall annulleras enligt artiklarna 22-24 i registerförordningen 1. när en utsläppsrätt överlämnats för att uppfylla skyldigheten i 1 § första stycket, 2. när en utsläppsrätt inte längre är giltig på grund av att tidsperioden för vilken utsläppsrätten har utfärdats löpt ut, eller 3. när innehavaren av en utsläppsrätt begär att den skall annulleras. Om en pantsatt utsläppsrätt skall annulleras enligt första stycket 2 får borgenären söka betalning ur utsläppsrätten fastän fordringen inte är förfallen till betalning. 3 § En utsläppsrätt får inte annulleras för att fullgöra skyldigheten enligt 2 § första stycket 1 eller på innehavarens egen begäran enligt 2 § första stycket 3 om utsläppsrätten 1. har pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot, eller 2. har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. Hinder för överlåtelse 4 § Kontoföringsmyndigheten skall se till att en verksamhetsutövare inte kan överlåta utsläppsrätter från dennes konton enligt artikel 10 i registerförordningen 1. när en rapportering av utsläpp för föregående år inte skett senast den 31 mars påföljande år, eller 2. verksamhetsutövaren senast den 30 april inte överlämnat utsläppsrätter motsvarande mängden utsläpp av växthusgaser under föregående år. 7 kap. Tillsyn m.m. 1 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av den tillsynsmyndighet som regeringen bestämmer. 2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite. 3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite. Om tillsynsmyndigheten har meddelat ett föreläggande eller förbud enligt första stycket och blir det inte åtlytt, skall kronofogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten verkställa dess beslut. Därvid får beslutet verkställas enligt utsökningsbalken. 4 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till anläggningar som omfattas av denna lag samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. 5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. 8 kap. Straff och andra sanktioner samt skadestånd Straff 1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen 1. driver verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser utan att ha tillstånd enligt denna lag, 2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. som skulle kunna föranleda att tillstånd meddelas på felaktiga grunder, 3. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport enligt 5 kap. 1 §, 4. underlåter att göra anmälan i de fall anmälningsskyldighet föreligger enligt 2 kap. 8 § och med stöd av denna paragraf meddelade föreskrifter, eller 5. lämnar oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. 6 § och därigenom skulle kunna föranleda att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas. I ringa fall döms inte till ansvar. 2 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. 3 § Om ett vitesföreläggande överträtts får inte dömas till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet. Andra sanktioner 4 § Tillsynsmyndigheten skall besluta om att offentliggöra namnen på de verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om sättet och platsen för offentliggörandet. 5 § En verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § skall till staten betala en avgift i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte överlämnats. Avgiften skall per ton koldioxidekvivalenter som släpps ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter för, uppgå till ett belopp som 1. för perioden 2005-2007 motsvarar 40 euro, och 2. för åtagandeperiod motsvarar 100 euro. Värdet i svenska kronor bestäms utifrån eurons värde den 1 maj det år överlämnandet skall ske. 6 § En verksamhetsutövare som betalat avgift enligt 5 § är inte därmed befriad från sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § att överlämna utsläppsrätter till kontoföringsmyndigheten. 7 § Frågor om uttagande av avgift enligt 5 § prövas av tillsynsmyndigheten. Skadestånd 8 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret eller i ett anslutande register. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att, utan skälig anledning, låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. 9 § Utöver vad som följer av 8 § gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag. 10 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 8 § av den myndighet som regeringen bestämmer. 9 kap. Överklagande 1 § Beslut av tillståndsmyndigheten angående tillstånd enligt 2 kap. får överklagas hos miljödomstolen. I 23 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om överklagande av miljödomstolens domar och beslut. 2 § Beslut angående tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap., begäran som förenats med vite enligt 7 kap. 2 §, förelägganden som förenats med vite eller förbud enligt 7 kap. 3 §, samt offentliggörande av verksamhetsutövares namn och avgift enligt 8 kap. 4 och 5 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 3 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas. 4 § Beslut i frågor om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 4 § gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. Offentliggörande enligt första stycket får dock ske tidigast när tiden för överklagande av myndighetens beslut löpt ut. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid. Vad som i lagen sägs om växthusgaser skall under perioden 2005-2007 endast tillämpas på koldioxid. Om en ansökan om tillstånd kommit in till tillståndsmyndigheten men inte avgjorts före den 1 januari 2005, får tillståndsmyndigheten besluta att utsläpp av koldioxid tills vidare får ske trots att tillståndsfrågan inte slutligt har avgjorts. Ett sådant beslut skall förenas med villkor om rapportering av utsläpp. Mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet av denna lag skall handläggas och bedömas enligt lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid. Förslag till lag om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§, 16 kap. 2 §, 24 kap. 15 § och 26 kap. 9 § miljöbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vad som sägs i första stycket sista meningen om att det vid yrkesmässig verksamhet skall användas bästa möjliga teknik gäller i fråga om utsläpp av koldioxid inte för verksamhet som omfattas av lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vad som sägs i första stycket första meningen om hushållning med energi skall inte gälla för verksamhet som omfattas av lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter såvitt avser de delar av en anläggning som avger koldioxid direkt på platsen. Vad som sägs i första stycket sista meningen skall inte gälla för verksamhet som omfattas av nämnda lag. 16 kap. 2 §31 Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får lämnas för begränsad tid. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning. Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får förenas med villkor. För verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid får dock inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. För verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter får dock inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Villkor får inte heller avse förnybara energikällor eller hushållning med energi såvitt avser de delar av en anläggning som avger koldioxid direkt på platsen. Bestämmelser om vilka mål som är ansökningsmål finns i 21 kap. 1 § och bestämmelser om vad en ansökan i ett ansökningsmål skall innehålla finns i 22 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om vad en ansökan i ett ärende skall innehålla. Villkor om utsläpp av koldioxid 24 kap. 15 § 32 En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid får släppa ut koldioxid enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som meddelats med stöd av den lagen utan hinder av att det med stöd av miljöbalken eller äldre miljölagstiftning har beslutats villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter får släppa ut koldioxid enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som meddelats med stöd av den lagen utan hinder av att det med stöd av miljöbalken eller äldre miljölagstiftning har beslutats villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detsamma gäller villkor som avser användande av förnybara energikällor eller hushållning med energi såvitt avser de delar av en anläggning som avger koldioxid direkt på platsen. 26 kap. 9 § 33 En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap 1 §. Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer. I fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om utsläpp av koldioxid får inte beslutas förelägganden om begränsning av koldioxidutsläpp eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. I fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter får inte beslutas förelägganden om begränsning av koldioxidutsläpp eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detsamma gäller beslut om förelägganden som avser användande av förnybara energikällor eller som avser krav på hushållning med energi såvitt avser de delar av en anläggning som avger koldioxid direkt på platsen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 30 §34 Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltare om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Vad som sägs i första meningen skall även gälla en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. 6 kap. 2 §35 Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall tagas i förvar. Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, skall kronofogdemyndigheten begära att Lantmäteriverket beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att verket utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag. Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag skall säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Vad som sägs i första meningen skall även gälla vid utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Härigenom föreskrivs att 4 § förmånsrättslagen (1970:979) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § 36 Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2003:113) om elcertifikat, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, panträtt på grund av registrering enligt lagen (2003:113) om elcertifikat samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 29 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 29 §37 Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada. Vad som sägs i första stycket skall även gälla i verksamhet som avser förande av utsläppsrättsregister enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter för uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 och 13 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 12 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Elcertifikat38 Föreslagen lydelse Elcertifikat och utsläppsrätter 11 kap. 12 §39 Kontrolluppgift skall lämnas om innehav av elcertifikat. Kontrolluppgift skall lämnas om innehav av elcertifikat och utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Affärsverket svenska kraftnät. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon vad avser elcertifikat av Affärsverket svenska kraftnät och vad avser utsläppsrätter av Energimyndig-heten. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet innehavda elcertifikat vid årets utgång. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet innehavda elcertifikat och antalet innehavda utsläppsrätter vid årets utgång. 13 §40 Kontrolluppgift skall lämnas om avyttring av elcertifikat. Kontrolluppgift skall lämnas om avyttring av elcertifikat och utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Affärsverket svenska kraftnät. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon vad avser elcertifikat av Affärsverket svenska kraftnät och vad avser utsläppsrätter av Energimyndigheten. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat och försäljningspriset. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat och antalet avyttrade utsläppsrätter samt försäljnings-priset. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig rörande SOU 2004:62: Riksdagens ombudsman JO, Riksrevisionen, Svea hovrätt Miljööverdomstolen, Stockholms tingsrätt miljödomstolen, Växjö tingsrätt miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt miljödomstolen, Östersunds tingsrätt miljödomstolen, Umeå tingsrätt miljödomstolen, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Norrbottens län, Justitiekanslern (JK), Domstolsverket, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån (SCB), Konsumentverket (KV), Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida), Kommerskollegium, Tullverket, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket (ESV), , Skatteverket, Konjunkturinstitutet (KI), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Uppsala universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola AB, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket (NV), Stiftelsen för institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), Stockholm Environment Institute (SEI), Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), Boverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Banverket, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Skogsstyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet (STEM), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Jernkontoret, Kungliga vetenskapsakademien Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen (SNF), Sveriges advokatsamfund, Internationella Handelskammarens Svenska Nationalkommitté (ICC), Svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Petroleum Institutet (SPI), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets nämnd för regelgranskning, Cementa AB, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, Fältbiologerna, Föreningen för Revisionsbyråbranschen (FAR), FöretagarFörbundet, Greenpeace, Handelns utredningsinstitut, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Industrins Utredningsinstitut, Internationella försurningssekretariatet, Loussavaara-Kirunavaara AB (LKAB), Miljöbalkskommittén, Miljöförbundet Jordens Vänner, Pilkington Floatglass AB, Plast- och kemiföretagen, Skandinaviska Raffinaderier AB Scanraff, Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS), Skogsindustrierna, Skogsägarnas Riksförbund, SSAB, Svensk Elbrukarförening, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Svenska Gasföreningen, Svenska Gjuteriföreningen, SveMin (fd Svenska Gruvföreningen), Svenska Kalkföreningen, Svenska Kolinstitutet, Svenska Solenergiföreningen, Svenska Torvproducentföreningen (STPF), Svenska Trädbränsleföreningen, Svensk Mineralindustri, Sveriges Åkeriföretag (fd Svenska åkeriförbundet) (SÅ), Svenskt Aluminium, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Vindkraftsleverantörer, SWEDAC, Sågverkens Riksförbund, Transportindustriförbundet, Teknikföretagen, Trä- och möbelindustriförbundet, Villaägarnas Riksförbund, Vindkraftbranschens Investerings- och projekteringsföretag, Volvo AB, VPC AB och Världsnaturfonden. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om handel med utsläppsrätter Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna lag finns bestämmelser för handel med utsläppsrätter. Lagen innehåller också regler om tillstånd till utsläpp av koldioxid och om tilldelning, registrering och redovisning av utsläppsrätter. 2 § I denna lag förstås med anläggning: en fast teknisk enhet där det bedrivs en eller flera verksamheter som ger upphov till utsläpp som kräver tillstånd enligt denna lag, inklusive all annan därmed direkt förknippad verksamhet, som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar, befintlig anläggning: en anläggning som tagits i drift före den tidpunkt då en nationell fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 § lämnats till Europeiska kommissionen, handelsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, ny deltagare: en ny anläggning som inte tagits i drift, eller en förändring i en befintlig anläggning genom en utvidgning eller ändring i dess art eller funktion som inte tagits i drift, vid den tidpunkt då en nationell fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 § lämnats till Europeiska kommissionen, utsläpp av koldioxid: frigörande i atmosfären av koldioxid från källor belägna inom en anläggning, verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, handelsperiod: treårsperioden år 2005-2007 och femårsperioder med start första gången år 2008. 2 kap. Tillstånd till utsläpp av koldioxid Allmänt om tillstånd 1 § Utsläpp av koldioxid får inte ske utan tillstånd enligt denna lag, om utsläppet sker från 1. förbränningsanläggning med en installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt eller anläggning som är ansluten till ett fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt, 2. mineraloljeraffinaderi, 3. koksverk, 4. anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller, 5. anläggning för produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra typer av ugnar, produktion av glas samt tillverkning av keramiska produkter genom bränning, samt 6. anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa. Anläggningar enligt första stycket 2-6 omfattas av tillståndsplikten om de uppfyller kapacitetsgränser enligt föreskrifter som meddelats enligt denna lag eller med stöd av 2 kap. lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även anläggningar med lägre kapacitet än vad som följer av första stycket skall omfattas av tillståndsplikten, om sådana föreskrifter är förenliga med handelsdirektivet. Första stycket gäller inte anläggning eller del av anläggning som används endast för forskning eller utveckling samt provning av nya produkter eller nya processer. Det gäller inte heller anläggning för hantering av farligt avfall eller hushållsavfall. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter att produktionskapaciteten skall räknas samman när samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom samma sektor och inom samma anläggning eller på en och samma plats. Regeringen får i det enskilda fallet ge dispens från tillståndsplikt enligt 1 §, om Europeiska kommissionen har medgett ett tillfälligt undantag enligt artikel 27 i handelsdirektivet. Dispens får inte avse krav enligt 5 kap. 3 § Frågor om tillstånd till utsläpp av koldioxid prövas av den myndighet som regeringen bestämmer efter ansökan av verksamhetsutövaren. Ansökan om tillstånd 4 § Ansökan om tillstånd skall ges in till tillståndsmyndigheten. En ansökan skall innehålla uppgifter om 1. anläggningen och de verksamheter som bedrivs, inklusive den teknik som används, 2. råvaror och insatsvaror vars användning sannolikt kommer att ge upphov till utsläpp av koldioxid, 3. anläggningens utsläppskällor av koldioxid, 4. de åtgärder som planeras för övervakning och rapportering, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Tillstånd och villkor 5 § Tillstånd till utsläpp av koldioxid skall lämnas, om det för anläggningen finns erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning, samt om verksamhetsutövaren bedöms kunna övervaka och rapportera anläggningens utsläpp av koldioxid på ett tillförlitligt sätt. 6 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid får omfatta en eller flera anläggningar på samma plats om anläggningarna drivs av samma verksamhetsutövare. Ett tillstånd får avse en del av en anläggning. 7 § Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid skall förenas med villkor om att utsläppen skall övervakas genom beräkning eller mätning samt om att utsläppen skall rapporteras i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap. Förändring av anläggning 8 § Verksamhetsutövaren skall till tillståndsmyndigheten omedelbart anmäla varje planerad förändring av anläggningens eller verksamhetens art eller funktion och varje utvidgning av anläggningen eller verksamheten, om ändringen eller utvidgningen kan innebära nya krav på övervakning och rapportering. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av den eller de verksamheter som bedrivs vid anläggningen, skall den nye verksamhetsutövaren omgående anmäla detta till tillståndsmyndigheten. Regeringen får meddela föreskrifter om när en anmälan enligt första stycket är nödvändig. 9 § Tillståndsmyndigheten skall pröva om en förändring eller utvidgning av anläggningen eller verksamheten eller om ett byte av verksamhetsutövare gör det nödvändigt att förena tillståndet med ändrade eller nya villkor om övervakning och rapportering på grundval av verksamhetsutövarens beskrivning av verksamheten. Om myndigheten finner att ändrade eller nya villkor behövs och de förutsättningar som anges i 5 § är uppfyllda, skall myndigheten ersätta det tidigare tillståndet med ett nytt tillstånd. Återkallelse av tillstånd 10 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd till utsläpp av koldioxid om 1. ett villkor som tillståndet är förenat med inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art, 2. en verksamhetsutövare allvarligt åsidosätter vad som föreskrivs om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter, 3. erforderliga tillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölagstiftning saknas, eller om 4. en ny verksamhetsutövare inte uppfyller de krav som följer av 5 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. 11 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen kan tillståndsmyndigheten återkalla tillstånd enligt denna lag eller ändra eller upphäva villkor i sådant tillstånd i enlighet med artikel 24.1 i handelsdirektivet. 3 kap. Nationell fördelningsplan och tilldelning av utsläppsrätter Nationell fördelningsplan 1 § Regeringen skall inför varje handelsperiod upprätta en nationell fördelningsplan som avses i artikel 9 i handelsdirektivet över det sammanlagda antal utsläppsrätter som regeringen avser att fördela för perioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. 2 § En verksamhetsutövare som omfattas av tillståndsplikt enligt 2 kap. 1 § skall inför upprättandet av fördelningsplanen ge in uppgifter till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för respektive anläggning baserad på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighetens fullgörande. 3 § Fördelningsplanen skall offentliggöras och anmälas till Europeiska kommissionen senast arton månader före handelsperiodens början. Regeringen skall senast tolv månader före handelsperiodens början, på grundval av den nationella fördelningsplanen, fastställa det sammanlagda antal utsläppsrätter som kommer att fördelas för perioden. Tilldelning av utsläppsrätter 4 § Utsläpp av koldioxid som görs med stöd av tillstånd enligt denna lag skall täckas av sådana utsläppsrätter som avses i detta kapitel. En verksamhetsutövare som har tillstånd till utsläpp enligt 2 kap. skall efter ansökan utan vederlag tilldelas överlåtbara utsläppsrätter för den eller de anläggningar som omfattas av tillståndet. En verksamhetsutövare som inte har tillstånd enligt 2 kap. kan få en tilldelning av överlåtbara utsläppsrätter som är beroende av att ett sådant tillstånd meddelas. Om verksamhetsutövaren har fler än en anläggning, skall tilldelning göras för var och en av anläggningarna. 5 § Varje utsläppsrätt medför rätt att släppa ut ett ton koldioxid under en fastställd period i enlighet med bestämmelserna i denna lag och med föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Utsläppsrätter kan överlåtas till fysiska och juridiska personer. 6 § Regeringen skall meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter, grundade på den nationella fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 §. 7 § Om det föreligger omständigheter som är att anse som force majeure kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på ansökan av verksamhetsutövare, efter godkännande av Europeiska kommissionen, tilldela verksamhetsutövaren icke överlåtbara utsläppsrätter. 8 § Frågor om tilldelning av utsläppsrätter prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. 4 kap. Registrering av utsläppsrätter Utsläppsrättsregister och anläggningsregister 1 § Kontoföring av utsläppsrätter skall utföras i ett utsläppsrättsregister. Utsläppsrättsregistret skall innehålla dels verksamhetsutövarkonton för de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna lag, dels personliga konton som upprättas för de som ansöker om att delta i handelssystemet. Utsläppsrättsregistret skall vara länkat till Europeiska gemenskapens centrala register för transaktioner med utsläppsrätter. Ett anläggningsregister skall upprättas över de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna lag. Utsläppsrättsregistret och anläggningsregistret skall föras av den myndighet som regeringen bestämmer (kontoföringsmyndigheten). Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter. Utfärdande av och giltighet för utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt är giltig enbart under den handelsperiod för vilken den är utfärdad. 3 § Kontoföringsmyndigheten skall senast den 28 februari varje år utfärda ett proportionellt antal av det sammanlagda antal utsläppsrätter som tilldelats befintliga anläggningar i enlighet med 3 kap. 4 §. Utsläppsrätter skall utfärdas till nya deltagare i handelssystemet den 28 februari varje år med start kalenderåret efter det år som anläggningen tagits i drift. Utsläppsrätter skall utfärdas varje år under hela handelsperioden. Utsläppsrätter får dock inte utfärdas om tillstånd till utsläpp av koldioxid återlämnats eller återkallats enligt 2 kap. 10 §. 4 § Vid första utfärdandet av utsläppsrätter till befintliga anläggningar får tilldelningsbeslutet enligt 3 kap. 4 § korrigeras om förutsättningarna för beslutet ändrats väsentligt. Regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningarna för sådan korrigering. Vid första utfärdandet av utsläppsrätter till nya deltagare får tilldelningsbeslutet enligt 3 kap. 4 § korrigeras om faktisk driftstart uteblir eller försenas jämfört med angiven planerad driftstart. Ansökan om registrering m.m. 5 § En ansökan om personligt konto eller en ansökan om registrering i utsläppsrättsregistret skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. En sådan ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver. 6 § En ansökan om registrering av överlåtelse skall innehålla uppgifter om 1. den registrering som begärs, 2. överlåtarens namn, identifieringsnummer och postadress, 3. förvärvarens namn och identifieringsnummer, samt 4. de konton som berörs av överlåtelsen. 7 § Om en ansökan om registrering enligt 5 § inte uppfyller de krav som anges där eller i de föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen, skall ansökan avvisas. 8 § Om en ansökan enligt 6 § inte uppfyller de krav som anges där, skall sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan. Detsamma skall gälla för en ansökan om upprättande av ett personligt konto enligt 5 §. Kontoföringsmyndigheten skall avvisa en ansökan om registrering eller om ett personligt konto om ett föreläggande om komplettering inte följs. 9 § Kontoföringsmyndigheten skall avslå en ansökan om registrering 1. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 11 eller 12 §, 2. om den registrering som ansökan avser inte godkänns därför att den inte är förenlig med befintliga registreringar i Europeiska kommissionens centrala register. 10 § När kontoföringsmyndigheten vidtagit en registreringsåtgärd i utsläppsrättsregistret skall kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 5 § får även underrättelsen överföras elektroniskt. Om registrering i vissa fall 11 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att någon som finns antecknad i utsläppsrättsregistret har gått i konkurs skall en anteckning om detta göras på berörda konton. 12 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring skall en anteckning om detta göras på det konto där utsläppsrätten finns registrerad. 13 § Underrättas kontoföringsmyndigheten om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i 12 § har upphävts eller återgått, skall en anteckning enligt 11 eller 12 § tas bort. Rättsverkan av en registrering 14 § En kontoinnehavare skall, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto. Personuppgifter 15 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av utsläppsrätter i utsläppsrättsregistret. Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i utsläppsrättsregistret. 16 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning och a) som avser utsläppsrätter som registreras i utsläppsrättsregistret, b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter, eller c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet, 2. omsättning av utsläppsrätter, samt 3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. Övrigt om registret 17 § Kontoföringsmyndigheten skall på begäran lämna ut uppgift i utsläppsrättsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till utsläppsrättsregistret. 18 § Kontoföringsmyndigheten skall årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta en innehavare av ett konto i utsläppsrättsregistret om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår. 19 § För upprättande och förande av konto i utsläppsrättsregistret har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Avgiften får inte vara så beskaffad att den belastar verksamheter med tillståndsplikt enligt denna lag eller baseras på kostnader för löpande transaktioner. 20 § En uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret skall rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges möjlighet att yttra sig om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart onödigt. Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller istället för första stycket bestämmelserna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen (1998:204). 5 kap. Övervakning och rapportering av utsläpp av koldioxid 1 § En verksamhetsutövare är skyldig att övervaka och varje år ge in en rapporter om sina utsläpp av koldioxid. Verksamhetsutövaren svarar för att rapporten verifieras av en kontrollör enligt 4 §. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. 2 § Rapporten skall för varje anläggning innehålla 1. en beskrivning av de mät- eller beräkningsmetoder som används, inklusive en uppgift om sammanlagda utsläpp och om mätningens eller beräkningens säkerhet, och 2. uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om övervakning och rapportering av sådana utsläpp av koldioxid som omfattas av denna lag. Ackrediterad kontrollör 4 § Verifiering av en rapport enligt 1 § skall utföras av en kontrollör som ackrediterats för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som skall ställas på kontrollören och de uppgifter som kontrollören skall utföra. 6 kap. Redovisning av utsläppsrätter Överlämnande av utsläppsrätter 1 § En verksamhetsutövare skall för varje anläggning senast den 30 april till kontoföringsmyndigheten överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen under närmast föregående kalenderår. Utsläppsrätter som utfärdats av en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen får användas för att fullgöra en verksamhetsutövares skyldighet enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om överlämnande av utsläppsrätter. Annullering av utsläppsrätter 2 § En utsläppsrätt skall annulleras 1. när den överlämnats för att uppfylla skyldigheten i 1 § första stycket, 2. när den inte längre är giltig på grund av att handelsperioden som den har utfärdats för löpt ut, eller 3. när innehavaren av en utsläppsrätt begär att den skall annulleras. 3 § En utsläppsrätt får inte annulleras för att fullgöra skyldigheten enligt 2 § första stycket 1 eller på innehavarens egen begäran enligt 2 § första stycket 3 om utsläppsrätten har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. Hinder för överlåtelse 4 § Kontoföringsmyndigheten skall se till att en verksamhetsutövare inte kan överlåta utsläppsrätter från dennes konton 1. om en godkänd rapport av utsläpp för föregående år inte lämnats in senast den 31 mars påföljande år, eller 2. om verksamhetsutövaren senast den 30 april inte överlämnat utsläppsrätter motsvarande mängden utsläpp av koldioxid under föregående år. 7 kap. Tillsyn 1 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite. 3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite. Kronofogdemyndigheten skall efter ansökan av tillsynsmyndigheten verkställa beslutade förelägganden eller förbud enligt första stycket. Sådana beslut får verkställas enligt utsökningsbalken. 4 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till anläggningar som avses i denna lag samt till lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen. 5 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. 8 kap. Straff, förverkande, andra sanktioner och skadestånd Straff och förverkande 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. driver verksamhet som medför utsläpp av koldioxid utan att inneha erforderligt tillstånd enligt denna lag, 2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. som skulle kunna föranleda att tillstånd meddelas på felaktiga grunder, 3. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport enligt 5 kap. 1 §, 4. underlåter att göra anmälan i de fall anmälningsskyldighet föreligger enligt 2 kap. 8 § eller med stöd av denna paragraf meddelade föreskrifter, eller 5. lämnar oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap. 4 § och därigenom skulle kunna föranleda att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas. I ringa fall döms inte till ansvar. 2 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. 3 § Den som överträtt ett vitesföreläggande får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet. 4 § Om det inte är uppenbart oskäligt skall utbyte av brott enligt denna lag förklaras förverkat. Andra sanktioner 5 § Tillsynsmyndigheten skall besluta om att offentliggöra namnen på de verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om förfarandet vid offentliggörandet. 6 § En verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § skall till staten betala en avgift i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte överlämnats. Avgiften skall uppgå till ett belopp som motsvarar 40 euro per ton koldioxid som släpps ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte överlämnat utsläppsrätter för. Värdet i svenska kronor bestäms utifrån eurons värde den 1 maj det år överlämnandet skall ske. 7 § En verksamhetsutövare som betalat avgift enligt 6 § är inte befriad från sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § att överlämna utsläppsrätter till kontoföringsmyndigheten. 8 § Frågor om uttagande av avgift enligt 6 § prövas av tillsynsmyndigheten. Skadestånd 9 § Den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt, eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. 10 § Den som lider skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 4 kap. 20 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. 11 § Utöver vad som följer av 9 § gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag. 12 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 9 och 10 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer. 9 kap. Överklagande 1 § Beslut av tillståndsmyndigheten om tillstånd enligt 2 kap. får överklagas hos miljödomstolen. I 23 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om överklagande av miljödomstolens domar och beslut. 2 § Beslut om tilldelning av utsläppsrätter enligt 3 kap., begäran som förenats med vite enligt 7 kap. 2 §, föreläggande som förenats med vite eller förbud enligt 7 kap. 3 §, samt beslut om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § eller om avgift enligt 8 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 3 § Kontoföringsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 7, 8 eller 20 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 4 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas. 5 § Beslut i frågor om offentliggörande av verksamhetsutövares namn enligt 8 kap. 5 § gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet. Offentliggörandet får dock ske tidigast när tiden för överklagande av myndighetens beslut löpt ut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Genom lagen upphävs lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. 2. Om en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. kommit in till tillståndsmyndigheten men ärendet inte avgjorts före den 1 januari 2005, får tillståndsmyndigheten besluta att utsläpp av koldioxid tills vidare får ske trots att tillståndsfrågan inte slutligt har avgjorts. Ett sådant beslut skall förenas med villkor om rapportering av utsläpp och om överlämnande av utsläppsrätter. 3. Mål och ärenden där handläggningen påbörjats före ikraftträdandet av denna lag skall handläggas och bedömas enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 30 § 41 Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av kronofogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltare om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller för en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. 6 kap. 2 § 1 Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall tagas i förvar. Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, skall kronofogdemyndigheten begära att Lantmäteriverket beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att verket utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag. Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag skall säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2003:113) om elcertifikat skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller vid utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 29 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 29 § 1 Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada. Detsamma gäller i verksamhet som avser förande av utsläpps-rättsregister enligt lagen (2004:000) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att det i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgift skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 och 15 §, samt närmast före 11 kap. 14 § en ny rubrik med följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Utsläppsrätter 11 kap. 14 § Kontrolluppgift skall lämnas om innehav av utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet innehavda utsläppsrätter vid årets utgång. 15 § Kontrolluppgift skall lämnas om avyttring av utsläppsrätter. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläppsrätter samt försäljnings-priset. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-09-21 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Enligt en lagrådsremiss den 9 september 2004 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om handel med utsläppsrätter, 2. lag om ändring i utsökningsbalken, 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunniga Marie-Louise Larsson. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: I lagrådsremissen föreslås en ny lag med bestämmelser om handel med utsläppsrätter beträffande koldioxid. Till den nya lagen överförs de nuvarande bestämmelserna i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Dessa bestämmelser gäller dels tillstånd till utsläpp av koldioxid, dels tilldelning av utsläppsrätter. Bestämmelserna är emellertid begränsade till tidsperioden 2005 - 2007. Den nya lagen gäller utan tidsbegränsning och reglerar, utöver de frågor som behandlas i den hittillsvarande lagen, bl.a. registrering och redovisning av utsläppsrätter. Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet). Det föreslagna systemet med handel med utsläppsrätter förutsätter att innehav, överlåtelser m.m. av utsläppsrätter registreras. Varje medlemsstat skall upprätta och sköta ett nationellt register, och kommissionen skall upprätta och sköta ett centralt register. Handelsdirektivet innehåller vissa bestämmelser om registrering av utsläppsrätter (artikel 19) men regleringen avses i huvudsak ske genom en förordning som skall utfärdas av kommissionen. Enligt vad som uppges i lagrådsremissen väntas ett formellt beslut om förordningen kunna fattas av kommissionen i oktober 2004. Till grund för regeringens överväganden beträffande registreringssystemet har lagts en engelskspråkig version av den ännu inte fastställda förordningen. Under förutsättning att ett slutligt beslut om förordningen föreligger i sådan tid att eventuella ändringar av förordningens innehåll i förhållande till den nu föreliggande versionen kan beaktas under riksdagsbehandlingen får det enligt Lagrådets mening med hänsyn till omständigheterna godtas att lagförslaget bygger på en ännu inte slutligt fastställd version av förordningen. Lagrådet vill inledningsvis framhålla att den begränsade tid som har stått till buds för granskningen av de föreslagna lagbestämmelserna inte har medgett en så ingående analys som hade varit önskvärd. Det tilltänkta handelssystemet framstår emellertid som både tekniskt och administrativt komplicerat. Redan lagreglerna torde kunna vålla tillämpningsproblem. Svårigheterna ökar genom att de myndigheter, företag och enskilda som berörs har att tillämpa inte bara lagen utan också den nyssnämnda EG-förordningen. Den innehåller ett mycket stort antal detaljbestämmelser som är både svåröverskådliga och bitvis svårlästa. Lagrådet saknar för sin del möjlighet att göra någon närmare bedömning av hur stora tillämpningsproblemen kan tänkas bli. Lagrådet har emellertid inte grund för att anta att problemen inte skall kunna bemästras. Det är att märka att den första handelsperioden, som omfattar åren 2005 - 2007, har karaktär av försöksverksamhet. Det får förutsättas att åtminstone en del av de problem som kommer fram under försöksverksamheten kan avhjälpas genom ändringar och kompletteringar av regelsystemet. Lagrådet går därmed över till att närmare kommentera de föreslagna bestämmelserna. Lagen om handel med utsläppsrätter 1 kap. 1 § I paragrafen görs en kort presentation av lagens innehåll. Enligt Lagrådets mening bör paragrafen förtydligas. Den kan förslagsvis formuleras på följande sätt: Genom lagen regleras förutsättningarna för handel med utsläppsrätter beträffande koldioxid. Lagen innehåller bestämmelser om tillstånd till utsläpp av koldioxid samt om tilldelning, registrering och redovisning av utsläppsrätter. 2 kap. 1 och 2 §§ I paragraferna har tagits in regler om tillståndsplikt för olika slag av anläggningar. Reglerna överensstämmer i sak i allt väsentligt med 2 kap. 1 och 2 §§ i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Redigeringen av bestämmelserna, däribland bestämmelsernas uppdelning på de två paragraferna, är emellertid annorlunda. Enligt Lagrådets mening är den redigering som har valts i lagen 2004:656 mera överskådlig. Bestämmelserna är också mera lättlästa. Lagrådet förordar därför att de regler som har tagits in i 2 kap. 1 och 2 §§ i det remitterade förslaget formuleras och disponeras om efter modell av den gällande lagen. 2 kap. 7 § Enligt paragrafen skall ett tillstånd till utsläpp av koldioxid förenas med villkor om att utsläppen skall övervakas genom beräkning eller mätning samt om att utsläppen skall rapporteras i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap. I det kapitlet ges bestämmelser om övervakning och rapportering av utsläpp av koldioxid. Lagrådet förordar att föreskrifter om övervakning och rapportering i sin helhet tas in i 5 kap. och att regleringen i förevarande paragraf begränsas till en hänvisning till bestämmelserna där. Vidare bör i förevarande paragraf en hänvisning ske även till skyldigheten att till kontoföringsmyndigheten överlämna utsläppsrätter i enlighet med 6 kap. 1 § (jfr artikel 6.2 i handelsdirektivet). Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse: Ett tillstånd till utsläpp av koldioxid skall förenas med villkor om skyldighet för verksamhetsutövaren att övervaka och rapportera utsläppen i enlighet med vad som följer av 5 kap. och att överlämna utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. 2 kap. 8 § Enligt paragrafens första stycke skall en verksamhetsutövare omedelbart anmäla varje planerad förändring av anläggningens eller verksamhetens art eller funktion och varje utvidgning av anläggningen eller verksamheten, om ändringen eller utvidgningen kan innebära nya krav på övervakning och rapportering. Bestämmelsen kompletteras med en regel i tredje stycket, där det sägs att regeringen får meddela föreskrifter om när en anmälan enligt första stycket är nödvändig. Första stycket motsvarar 2 kap. 7 § första stycket i lagen 2004:656. I det lagrummet anges emellertid att anmälan skall ske, om ändringen eller utvidgningen "kan påverka utsläppen av koldioxid". Såvitt Lagrådet kan finna anger formuleringen i lagen 2004:656 på ett mera träffande sätt vad det är för omständighet som bör utlösa en anmälningsskyldighet. Som framhålls i den nu aktuella författningskommentaren synes det dock omotiverat att varje liten förändring eller utvidgning skall rapporteras, även om utsläppen av koldioxid i och för sig påverkas. Det kan därför finnas skäl att föreskriva att anmälan skall ske, om ändringen eller utvidgningen "i mer än ringa omfattning" kan påverka utsläppen av koldioxid. Det är att märka att en underlåtenhet att göra anmälan enligt 2 kap. 8 § är straffsanktionerad i 8 kap. 1 § punkt 4. Med hänsyn härtill bör, i enlighet med vad Lagrådet uttalade vid tillkomsten av lagen 2004:656 (se prop. 2003/04:132 s. 102), anmälningsskyldighetens omfattning i sin helhet regleras i lagen. Lagrådet förordar därför att det föreslagna tredje stycket i 2 kap. 8 § utgår. 2 kap. 10 § Paragrafen, som anger i vilka fall ett tillstånd till utsläpp av koldioxid får återkallas, motsvarar till stora delar 2 kap. 9 § i lagen 2004:656. Bl.a. anges även i den nya lagen (10 § punkt 1) att återkallelse får ske, om ett villkor som tillståndet är förenat med inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art. Som en ny punkt 2 har emellertid lagts till att ett tillstånd får återkallas, om en verksamhetsutövare allvarligt åsidosätter vad som föreskrivs om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter. Enligt författningskommentaren kan det, såvitt gäller rapportering, bli aktuellt att tillämpa denna bestämmelse i fall då kravet på innehåll i rapporten inte framgår av villkoren i tillståndet. Med hänsyn till att bestämmelsen i punkten 2 avses vara subsidiärt tillämplig när det är fråga om rapportering föreslår Lagrådet att bestämmelsen inleds med orden "en verksamhetsutövare i annat fall allvarligt åsidosätter...". Varken i lagrådsremissens allmänna motivering eller i författningskommentaren ges några exempel på fall då en avvikelse från ett villkor eller ett åsidosättande av en föreskrift bör anses vara av allvarlig karaktär. Enligt Lagrådets mening bör lagrådsremissen kompletteras på den punkten. 2 kap. 11 § I paragrafen ges tillståndsmyndigheten befogenhet att i vissa fall återkalla ett tillstånd eller ändra eller upphäva ett villkor i enlighet med artikel 24.1 i handelsdirektivet. Enligt vad som anförs i författningskommentaren blir bestämmelsen tillämplig endast om handelssystemet utvidgas till att omfatta fler växthusgaser än koldioxid. En sådan utvidgning synes emellertid f.n. inte vara aktuell. Det följer också av olika paragrafer i lagen att den bara gäller utsläpp av koldioxid. Med hänsyn härtill förordar Lagrådet att den föreslagna 11 § utgår. 3 kap. 1 § Inför upprättandet av den nationella fördelningsplanen för handelsperioden 2005-2007 erhöll regeringen genom ett särskilt riksdagsbeslut bemyndigande att utarbeta planen och överlämna den till Europeiska kommissionen (prop. 2003/04:31, 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). Bemyndigandet grundades på riktlinjer för genomförandet av handelsdirektivet vilka närmare redovisades för riksdagen i propositionen. I lagrådsremissen sägs att avsikten är att utarbetandet av planen för handelsperioden 2008-2012 skall följa det administrativa upplägg som gällt för den i år överlämnade fördelningsplanen och att regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Huruvida avsikten är att regeringen inför färdigställandet av kommande fördelningsplaner ämnar återkomma till riksdagen om innehållet i fördelningsplanerna och om fördelningen av utsläppsrätter är oklart. Enligt Lagrådets mening är en sådan ordning befogad. Förslagsvis kan paragrafen, med även vissa redaktionella ändringar, ges följande lydelse: Regeringen skall inför varje handelsperiod i enlighet med principer som riksdagen fastställer och med beaktande av handelsdirektivet upprätta en nationell fördelningsplan över det sammanlagda antal utsläppsrätter som avses bli fördelade för perioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. 3 kap. 2 § I paragrafen föreslås att en verksamhetsutövare som omfattas av tillståndsplikt enligt 2 kap. 1 § skall inför upprättandet av fördelningsplanen ge in uppgifter till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för respektive anläggning baserad på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. Regeringen föreslås i andra stycket få bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighetens fullgörande. Förslaget är inte förenat med någon sanktion för de verksamhetsutövare som inte fullgör sin uppgiftsskyldighet. Förslaget är sparsamt kommenterat i lagrådsremissen. I författningskommentaren sägs att bestämmelsen införs för att regeringen skall få ett fullgott underlag för den nationella fördelningsplanen och i avsnitt 5.2 att regeringen skall inhämta underlag från verksamhetsutövarna. Det sistnämnda uttalandet svarar inte mot den föreslagna lagtexten, som ålägger verksamhetsutövarna en skyldighet direkt på grund av lagen att ge in uppgifter. Lagrådet utgår ifrån att de verksamhetsutövare som åsyftas är de, gamla som nya, vilka avser att under den närmast följande handelsperioden utöva tillståndspliktig verksamhet. För att detta skall komma till tydligt uttryck bör paragrafen förslagsvis utformas enligt följande: Den som avser att för en kommande handelsperiod driva eller fortsätta att driva tillståndspliktig verksamhet skall inför upprättandet av fördelningsplanen ge in uppgifter avseende respektive anläggning till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer baserade på senast tillgängliga uppgifter eller på annan grund som regeringen föreskriver. Något behov av ett normgivningsbemyndigande synes inte föreligga. Det föreslagna andra stycket bör därför kunna utgå. 3 kap. 3 § För att bättre tydliggöra att paragrafens första stycke tar sikte på den i 1 § upprättade fördelningsplanen, medan andra stycket avser fördelningsplanen efter kommissionens granskning enligt artikel 9.3 i handelsdirektivet, föreslår Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse: Den av regeringen enligt 1 § upprättade fördelningsplanen skall offentliggöras och anmälas till Europeiska kommissionen senast arton månader före handelsperiodens början. Regeringen skall senast tolv månader före handelsperiodens början, på grundval av den av kommissionen granskade nationella fördelningsplanen, fastställa det sammanlagda antal utsläppsrätter som kommer att fördelas för perioden. 3 kap. 4 och 5 §§ I 4 § andra och tredje styckena ges bestämmelser om tilldelning av överlåtbara utsläppsrätter till verksamhetsutövare, och i 5 § andra stycket föreskrivs att utsläppsrätter kan överlåtas till fysiska och juridiska personer. Att inte alla utsläppsrätter är överlåtbara framgår av 7 §. Särskilda bestämmelser om överlåtelser av utsläppsrätter finns i artikel 12.1 i handelsdirektivet. Det synes oklart om denna artikel är avsedd att ge uttryck för en begränsning i fråga om möjligheten att överlåta utsläppsrätter. Om så är fallet, förordar Lagrådet att ordet "överlåtbara" i andra respektive tredje stycket av 4 § får utgå och att 5 § andra stycket ges följande lydelse: En utsläppsrätt är överlåtbar, om inte annat följer av denna lag eller av artikel 12.1 i handelsdirektivet. Lagrådet vill i anslutning till denna paragraf erinra om att medlemsstaterna för den handelsperiod som börjar år 2008 och efterföljande perioder är skyldiga att under de förutsättningar som anges i artikel 13 andra stycket i handelsdirektivet ersätta "sparade" utsläppsrätter. I det föreliggande lagförslaget saknas erforderliga föreskrifter härom. Behovet av föreskrifter bör uppmärksammas under det fortsatta lagstiftningsarbetet. 3 kap. 6 § Enligt paragrafen skall regeringen meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter, grundade på den nationella fördelningsplan som avses i 3 kap. 1 §. Vad som åsyftas torde vara den av Europeiska kommissionen granskade planen och inte den plan som regeringen upprättat enligt 3 kap. 1 § inför kommissionens granskning. En justering av den föreslagna lagtexten bör därför göras så att det framgår att regeringens föreskrifter skall vara grundade på den av kommissionen granskade nationella fördelningsplanen. Under förutsättning att Lagrådets förslag till utformning av 3 kap. 1 § godtas har Lagrådet ingen erinran i övrigt mot den föreslagna paragrafen. Godtas emellertid inte förslaget, anser Lagrådet att det bemyndigande att meddela föreskrifter som förslaget innebär, har fått en alltför vid omfattning och att en avgränsning behövs så att det i allt väsentligt framgår efter vilka principer regeringen har att utforma sina föreskrifter om tilldelning. 4 kap. 1 § Enligt första stycket skall kontoföring av utsläppsrätter utföras i ett utsläppsregister som skall innehålla dels verksamhetsutövarkonton för de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt, dels personliga konton som upprättas för dem som ansöker om att få delta i handelssystemet. Vidare anges att utsläppsregistret skall vara länkat till Europeiska gemenskapens centrala register. Att varje medlemsstat skall upprätta ett register motsvarande utsläppsregistret framgår av artikel 3.1 i den kommande EG-förordningen. Likaså framgår av artikel 11.2 i förordningen att de nationella registren skall innehålla "one operator holding account for each installation" och åtminstone ett "person holding account for each person". Av artikel 6.1 i förordningen framgår att "a communication link between each registry and the Community independent transaction log" skall upprättas. Enligt Lagrådets mening motsvarar paragrafens första stycke bestämmelser som finns i den kommande EG-förordningen och som, när förordningen träder i kraft, blir svensk lag. Bestämmelserna bör därför utgå. Det kan emellertid vara lämpligt att i första stycket ta in en erinran om EG-förordningen. Denna erinran kan förslagsvis ges följande lydelse: Bestämmelser om kontoföring av utsläppsrätter i ett utsläppsregister finns i förordningen - - - . 4 kap. 3 § Enligt paragrafens första stycke skall kontoföringsmyndigheten senast den 28 februari varje år utfärda ett proportionellt antal av det sammanlagda antal utsläppsrätter som tilldelats befintliga anläggningar. Bestämmelsen synes helt motsvara artikel 40 (som avser perioden 2005-2007) och artikel 46 (som avser tiden därefter) i den kommande EG-förordningen och skall i den delen inte tas in i lagen. Vid föredragningen i Lagrådet har upplysts att avsikten är att det för en anläggning tillgängliga antalet utsläppsrätter för en viss period skall fördelas med lika antal på de år som perioden omfattar. Första stycket bör då ges följande lydelse: Utsläppsrätter som tilldelats för befintliga anläggningar skall utfärdas med lika antal för vart och ett av de år som handelsperioden omfattar. I andra stycket föreskrivs att utsläppsrätter skall utfärdas till nya deltagare i handelssystemet den 28 februari varje år med start kalenderåret efter det år som anläggningen tagits i drift. Bestämmelsen ger närmast intrycket att den som startar en tillståndspliktig verksamhet under ett visst år får utsläppsrätter som avser först det närmast följande året. Det förefaller emellertid stå i bättre överensstämmelse med t.ex. 4 kap. 4 § andra stycket om korrigering av tilldelade utsläppsrätter, att de utsläppsrätter som utfärdas året efter startåret för en ny deltagare avser startåret och får användas för avräkning mot utsläppen under det året. Frågan bör klargöras i det fortsatta beredningsarbetet. 4 kap. 4 § I paragrafen ges föreskrifter om rätt att korrigera beslut om tilldelning av utsläppsrätter. Första stycket avser beslut om tilldelning till befintliga anläggningar. Där anges att vid första utfärdandet av utsläppsrätter får tilldelningsbeslutet enligt 3 kap. 4 § korrigeras, om förutsättningarna för beslutet ändrats väsentligt. Enligt författningskommentaren är avsikten i första hand att medge en justering av antalet utsläppsrätter som kan visa sig behövas med anledning av de beslut om godkännande av nationella fördelningsplaner som kommissionen meddelar under år 2004. Enligt vad som upplysts vid föredragningen i Lagrådet har kommissionen numera fattat beslut om godkännande av de nationella fördelningsplanerna, och tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med den svenska fördelningsplanen har gjorts. Vidare har upplysts att det, sedan kommissionens beslut i något eller några fall överklagats, kan bli fråga om att kommissionen kommer att behöva minska antalet tilldelade utsläppsrätter för t.ex. Sveriges del. Handelsdirektivet synes inte ge kommissionen någon rätt att ändra ett meddelat beslut om godkännande av en nationell fördelningsplan. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut får ändras till en enskilds nackdel endast under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är att det av den författning enligt vilken det gynnande beslutet fattats framgår att beslutet kan ändras och på vilka grunder detta kan ske. Tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med den fördelningsplan som nu godkänts av kommissionen har grundats på lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. Den lagen innehåller inga bestämmelser på vilka en ändring av ett meddelat beslut om tilldelning av utsläppsrätter kan grundas. Lagrådet finner med stöd av det anförda att paragrafens första stycke bör utgå. I andra stycket anges att tilldelningsbeslut enligt 3 kap. 4 § får korrigeras vid utfärdande av utsläppsrätter till nya deltagare, om faktisk driftstart uteblir eller försenas. I motsats till första stycket synes andra stycket vara avsett att tillämpas fortlöpande då en ny deltagare inträder i systemet. Av andra stycket framgår förutsättningarna för att en sådan korrigering skall få göras. Enligt Lagrådets mening finns därför inte anledning att avstyrka förslaget i denna del. En deltagare som är nöjd med det ursprungliga tilldelningsbeslutet måste kunna överklaga ett beslut som innebär att han får färre utsläppsrätter än han haft anledning att räkna med. Detta innebär att 9 kap. 3 § bör kompletteras med en möjlighet att överklaga beslut enligt 4 kap. 4 §. 4 kap. 8 § Lagrådet förordar att paragrafen formuleras om och ges följande lydelse: Om en ansökan om personligt konto enligt 5 § eller om registrering av överlåtelse enligt 6 § inte uppfyller de krav som anges i 5 respektive 6 §, skall sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan. Kontoföringsmyndigheten skall avvisa ansökningen, om ett föreläggande om komplettering inte följs. 4 kap. 14 § I paragrafen anges att en kontoinnehavare, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, skall anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto. Paragrafen har motsvarighet i 6 kap. 1 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument och 3 kap. 17 § lagen (2003:113) om elcertifikat. Till skillnad mot dessa båda lagar innehåller emellertid det föreliggande lagförslaget inte några föreskrifter som tar sikte på dubbelöverlåtelser eller överlåtelser som i annat fall har gjorts av en obehörig person. Enligt Lagrådets mening är det angeläget att en närmare analys av en registrerings sakrättsliga verkningar kommer till stånd. Det är önskvärt att kompletterande föreskrifter införs i lagen innan den träder i kraft eller snarast möjligt därefter. 5 kap. 1 § Med hänvisning till vad Lagrådet har uttalat under 2 kap. 7 § förslår Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse: En verksamhetsutövare är skyldig att genom beräkning eller mätning övervaka sina utsläpp av koldioxid och varje år ge in en enligt 4 § verifierad rapport om utsläppen. Rapporten skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som rapporten avser. 6 kap. 1 § Paragrafen handlar om överlämnande av utsläppsrätter som motsvarar gjorda utsläpp. I tredje stycket sägs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur överlämnande skall gå till. Sådana föreskrifter kommer emellertid att finnas i EG-förordningen. Tredje stycket bör därför utgå. 6 kap. 4 § Enligt paragrafen skall kontoföringsmyndigheten i två angivna fall se till att en verksamhetsutövare inte kan överlåta utsläppsrätter från sitt konto. Så skall ske (1) om en godkänd rapport av utsläpp för föregående år inte har lämnats in senast den 31 mars påföljande år, eller (2) om verksamhetsutövaren senast den 30 april inte har överlämnat utsläppsrätter motsvarande mängden utsläpp av koldioxid under föregående år. I författningskommentaren sägs att artikel 15 andra stycket i handelsdirektivet genomförs genom den ifrågavarande paragrafen. Den angivna direktivbestämmelsen handlar dock bara om verksamhetsutövarens rapportskyldighet, dvs. den fråga som behandlas i 6 kap. 4 § punkt 1. Punkten 2 synes inte stödja sig på någon direktivbestämmelse. Det är vidare att märka att artikel 15 andra stycket i handelsdirektivet har ett helt annat innehåll än punkt 1 i 6 kap. 4 §. Enligt direktivets regel är medlemsstaterna skyldiga att se till att en verksamhetsutövare inte kan överlåta fler utsläppsrätter förrän en rapport från utövaren har kontrollerats och befunnits vara tillfredsställande. Det är således inte fråga om att, som punkt 1 i 6 kap. 4 § ger uttryck för, helt och hållet hindra verksamhetsutövaren från att överlåta utsläppsrätter när han inte har kommit in med en godkänd rapport i tid. I stället skall hans rätt suspenderas så länge inte en godkänd rapport föreligger. Detta bör komma till uttryck i 6 kap.4 §. Lagrådet ifrågasätter vidare om inte bestämmelsen i 6 kap. 4 § punkt 2 som, enligt vad Lagrådet nyss har påpekat, inte synes ha någon motsvarighet i handelsdirektivet, kan utgå. Om punkt 2 utgår, kan paragrafen ges följande lydelse: Om en verksamhetsutövare under ett visst år inte har uppfyllt sin skyldighet enligt 5 kap. 1 § att lämna in en verifierad rapport beträffande sina utsläpp för föregående år, skall kontoföringsmyndigheten vägra registrering av överlåtelser av utsläppsrätter från verksamhetsutövarens konto så länge en verifierad rapport inte föreligger. 8 kap. 1 § Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Enligt första stycket punkten 4 kan straff ådömas den som underlåter att göra anmälan i fall då anmälningsskyldighet föreligger enligt 2 kap. 8 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen. Lagrådet har i det föregående föreslagit att bestämmelsen om föreskrifter i 2 kap. 8 § skall utgå. I enlighet därmed bör också den del av 8 kap. 1 § första stycket punkt 4 som handlar om föreskrifter utgå. 8 kap. 6 § I paragrafen har tagits in regler om avgiftsskyldighet för verksamhetsutövare som inte har överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 §. Enligt andra stycket skall avgiften uppgå till ett belopp som motsvarar 40 euro per ton koldioxid som har släppts ut från anläggningen och som verksamhetsutövaren inte har överlämnat utsläppsrätter för. Det angivna avgiftsbeloppet gäller bara för handelsperioden 2005 - 2007. För följande handelsperioden är motsvarande belopp 100 euro. Detta bör enligt Lagrådets mening framgå av lagtexten. Lagrådet föreslår alltså att andra stycket inleds med orden "Avgiften skall, såvitt gäller handelsperioden 2005 - 2007, ....". Vidare bör andra stycket kompletteras med följande mening: "För tiden efter 2007 skall avgiften motsvara 100 euro per ton koldioxid som släpps ut." 8 kap. 7 § I paragrafen sägs att en verksamhetsutövare som betalat avgift enligt 8 kap. 6 § inte är befriad från sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § att överlämna utsläppsrätten till kontoföringsmyndigheten. Avsikten är att punkt 3 tredje meningen och punkt 4 andra meningen i handelsdirektivets artikel 16 skall genomföras genom 8 kap. 7 §. De angivna meningarna i direktivet har emellertid en något annan lydelse. Det sägs att betalning av avgiften inte befriar verksamhetsutövaren från skyldigheten att överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de överskridande utsläppen, "när denne skall överlämna utsläppsrätter för det följande kalenderåret". Enligt Lagrådets uppfattning bör 8 kap. 7 § formuleras om, så att paragrafen bättre överensstämmer med de angivna meningarna i handelsdirektivet. 9 kap. 2 § I enlighet med vad Lagrådet anfört beträffande 4 kap. 4 § bör i första stycket anges att beslut om tilldelning av utsläppsrätter enligt den paragrafen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 2004 Närvarande: statsministern Persson, statsråden Engqvist, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Lövdén, Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg Föredragande: statsrådet Pagrotsky Regeringen beslutar proposition 2004/05:18 Handel med utsläppsrätter II Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EG-regler Lag om handel med utsläppsrätter 2 kap. 2 §, 3 kap. 2, 6 §§, 4 kap. 5, 20 §§, 5 kap. 3, 4 §§, 8 kap. 5 § 32003L0087 1 EUT L 275, 13.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 1 EUT L XXX, xx/xx/2004, s. xx, Celex XXXXX. 1 Senaste lydelse lagförslag 2.2. 1 Senaste lydelse 2003:258. 1 Senaste lydelse 2003:116. 1 EUT L 275, 13.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 Grönbok om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen, KOM (2000)87, den 8 mars 2000. 3 Se Meddelande, KOM (2003)830 final, 07/01/2004, om "Guidance to assist Member States in the implementation of the criteria listed in Annex III to Directive 2003/87/EC establishing a scheme for greenhouse gas emission allowance trading within the Community and amending Council Directive 96/61/EC, and on the circumstances under which force majeure is demonstrated". 4 Se också kommissionens beslut, K (2004)130 slutlig, 29/01/2004, om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. 5 Den 24 juni 2004 antog Europeiska kommissionens kommitté för klimatförändringar texten till förordning om ett standardiserat och säkert system av register till handelsdirektivet. Texten har överlämnats till kommissionen för att antas slutligt. Förordningen avses att träda i kraft innan årsskiftet 2004/2005. 6 Se också KOM (2003)51, 05/02/2003, med förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet. 7 Se Meddelandet KOM (2003)830 slutlig, 07/01/2004, angivet ovan fotnot nummer 7. 8 Jfr Directive 2004/XX/EC, 23/07/2004, of the European Parliament and of the Council amending Directive 2003/87/EC establishing a scheme for greenhouse gas emission allowance trading within the Community, in respect of the Kyoto Protocol's project mechanisms (det s.k. länkdirektivet). Texten har överlämnats till ministerrådet för att antas slutligt. Direktivet avses träda i kraft under år 2005. 9 Se Kommissionens beslut, K(2004)2515/7slutlig, av den 7 juli 2004 om den nationella fördelningsplan för fördelning av utsläppsrätter för växthusgaser som anmälts av Sverige i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. 10 Prop. 2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150. 11 Jfr Ds 2004:29 Århuskonventionen, vilken för närvarande är föremål för remissbehandling. 12 Se Meddelande, KOM (2003)830 slutlig, 07/01/2004, om "Guidance to assist Member States in the implementation of the criteria listed in Annex III to Directive 2003/87/EC establishing a scheme for greeenhouse gas emission allowance trading within the Community and amending Council Directive 96/61/EC, and on circumstances under which force majuere is demonstrated". 13 Se Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till utsläpp av koldioxid, tilldelning av utsläppsrätter samt om övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp, NFS 2004:9. 14 För en definition av begreppet finansiellt instrument, se lagen (1991:980) om handel med finansiellt instrument, 1 kap. 1 §. 15 För en närmare genomgång av frågan, se bilaga 4 "Är utsläppsrätter finansiella instrument?" i betänkandet SOU 2004:62 Handla för bättre klimat - handel med utsläppsrätter 2005-2007 m.m. 16 Se bilaga I avsnitt C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. 17 Se Kommissionens beslut, K (2004)130 slutlig, 29/01/2004, om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. 18 Se Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till utsläpp av koldioxid, tilldelning av utsläppsrätter samt om övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp, NFS 2004:9. 19 För beskrivning av paragrafens innebörd, se proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I, sidorna 23-24. 20 Europaparlamentets och rådets förordning 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapen miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). 21 Proposition 2003/04:31 om riktlinjer för genomförande av EU:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (bet. 2003/04/MJU11, rskr. 2003/04:150). 22Se prop. 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor, avsnitt 4.10.6. 23 Se betänkandet av IAS-utredningen, Internationell redovisning i svenska företag, SOU 2003:71. 24 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Basindustrin och Kyoto - effekter på konkurrenskraft av handel med utsläppsrätter, Rapport juli 2004. 1 EUT L 275, 13.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 1 EUT XX, L XX, s. xx, Celex xxxxxxx. 25 OJ L 275, 25.10.2003, p. 32. 26 OJ L 49, 19.2.2004, p. 1. 27 OJ L 41, 14.2.2003, p. 26. 28 OJ L 281, 23.11.1995, p. 31. 29 OJ L 201, 31.07.2002, p. 37. 30 OJ L 8, 12.01.2001, p. 1. 31 Senaste lydelse enligt förslag i prop. 2003/04:132. 32 Senaste lydelse enligt förslag i prop. 2003/04:132. 33 Senaste lydelse enligt förslag i prop. 2003/04:132. 34 Senaste lydelse SFS 2003:114. 35 Senaste lydelse SFS 2003:258. 36 Senaste lydelse SFS 2003:115. 37 Senaste lydelse SFS 2003:116. 38 Senaste lydelse SFS 2003:119. 39 Senaste lydelse SFS 2003:119. 40 Senaste lydelse SFS 2003:119. 41 Senaste lydelse 2003:114. 1 Senaste lydelse 2003:258. 1 Senaste lydelse 2003:116. Prop. 2004/05:18 5 1 65 297 126 297 Prop. 2004/05:18 Bilaga 1 Prop. 2004/05:18 Bilaga 2 230 235 297 246 297 Prop. 2004/05:18 Bilaga 3 267 297 Prop. 2004/05:18 Bilaga 4 269 297 Prop. 2004/05:18 Bilaga 5 Prop. 2004/05:18 Bilaga 6 285 297 Prop. 2004/05:18 Bilaga 7 295 297 Prop. 2004/05:18 297 297