Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004 Regeringens skrivelse 2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2005 Göran Persson Pär Nuder (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2004. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande samt utvecklingen av statlig produktion. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen ges en redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2004 Det samlade ekonomiska utfallet för 2004 ger en delvis blandad bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Efter mindre underskott 2002 och 2003 uppnåddes åter ett överskott i de offentliga finanserna. Utfallet, motsvarande 1,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP), överstiger målet för 2004 med 0,6 procentenheter. Utgiftstaket för 2004 klarades med en marginal på 2,4 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2003. Utgifterna under utgiftstaket var oförändrade som andel av BNP och uppgick till 33,6 procent. Jämfört med 2003 har resultatet enligt resultaträkningen för staten förbättrats med 2 miljarder kronor, men uppvisar ett underskott för andra året i rad (-17 miljarder kronor). Statsskulden har ökat med 27 miljarder kronor, men har som andel av BNP minskat med en procentenhet. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2004 jämfört med 2003. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2004 Procent av BNP1 Utfall 2003 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 28 1,1 -2 -0,1 Statsbudgetens saldo -53 -2,1 -46 -1,9 Utgiftstak 858 33,7 822 33,7 Takbegränsade utgifter 856 33,6 819 33,6 Statens nettoförmögenhet -805 -31,6 -790 -32,4 Statsskuld 1 213 47,7 1 186 48,6 Årets över-/underskott i resultaträkningen -17 -0,6 -19 -0,8 Garantiför-bindelser3 703 27,6 705 28,9 EU-avgiften Nettoflöde till EU 23 11 0,9 0,4 24 12 1,0 0,5 1) Prel. BNP för 2004 uppgår till 2 543 miljarder kronor (löpande priser). 2) Rev. BNP för 2003 uppgår till 2 438 miljarder kronor (löpande priser). 3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Överskott i de offentliga finanserna Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2004 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2004 beräknas uppgå till 1,1 procent av BNP. Lägre utgifter för bland annat statsskuldsräntor förklarar delvis det högre utfallet. Därutöver förklaras en del av förbättringen av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. I budgetpropositionen för 2004 bedömdes BNP växa med 2 procent. Enligt nationalräkenskapernas preliminära utfall ökade BNP med 3,5 procent. Skillnaden i tillväxt beror emellertid uteslutande av högre export och investeringar, vilket har små effekter på de offentliga inkomsterna. Justerat för skillnaden mellan utfallet och den BNP-tillväxt som antogs när målet beslutades, bedöms därför målet för 2004 ha klarats. Under perioden 2000-2004 har den offentliga sektorns finansiella sparande uppgått till i genomsnitt 1,6 procent av BNP. Marginal till utgiftstaket Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2004 uppgick till 858 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder kronor. Marginalen till det fastställda taket för 2004 blev därmed 2,4 miljarder kronor. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 17 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med 2003. Intäkter och kostnader för statens verksamhet, dvs. transfereringar och egen verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett mindre överskott på 0,5 miljarder kronor. Preliminärskatter för fysiska personer ökade med 16 miljarder kronor, vilket främst förklaras av en ökad lönesumma, medan utbetalda kommunalskatter ökade med 16 miljarder kronor 2004. Resultaträkningens intäkter av skatter m.m. (brutto) påverkas bl.a. av nettot mellan ovanstående poster. Denna är positiv i huvudsak beroende på att utbetalda kommunalskatter var för höga 2003 och att slutreglering gjorts för detta 2004. Den högre lönesumman påverkar även statens intäkter avseende arbetsgivaravgifter med 7 miljarder kronor. Fysiska personers inkomstskatt har vidare påverkats av en större slutreglering avseende 2003, dvs. skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, vilken främst beror på ökade kapitalvinster och större förmögenheter. Utöver de ökade arbetsgivaravgifterna har statens skatteintäkter påverkats främst av högre förväntade vinster för företag under 2004, som ökat inkomstskatten avseende juridiska personer med 7 miljarder kronor, samt ökade intäkter av mervärdesskatt med 8 miljarder kronor. Sammantaget ökade statens intäkter av skatter m.m. med 42 miljarder kronor (netto). Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 26 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört med 2003. De större förändringarna rör Vattenfall AB och TeliaSonera AB som förbättrade sina resultat med 2,7 respektive 1,7 miljarder kronor. Posten AB förbättrade sitt resultat med 1,5 miljarder kronor. En av orsakerna till underskottet i resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden som uppgick till 49 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med drygt 14 miljarder kronor jämfört med 2003 Detta beror framför allt på ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster. Ökningen av nettokostnaden har dock delvis dämpats av ökade intäkter till följd av överkurser vid emission av Riksgäldskontorets obligationer. En annan faktor som påverkar 2004 års utfall är tillämpningen av en mer utvecklad beräkningsmodell för värdering av studielån som medför en ökad kostnad för av- och nedskrivningar av osäkra fordringar motsvarande 9 miljarder kronor. Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på ett rättvisande sätt. Om den nuvarande beräkningsmodellen hade tillämpats redan före 2004 kan dock konstateras att den faktiska kostnaden för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003. Väsentliga förändringar på kostnadssidan, utöver de ovan nämnda, är ökade kostnader för transfereringar på 29 miljarder kronor. Av dessa avser 23 miljarder kronor transfereringar till hushåll. Kostnaderna för socialförsäkringsområdet har ökat netto med 9 miljarder kronor. Kostnaderna har ökat för dels ålderspensioner (ca 8 miljarder kronor), dels arbetslöshetsersättning (ca 4 miljarder kronor). Lägre kostnader kan konstateras för sjukpenningen som minskade med 11 procent (ca 5 miljarder kronor), medan däremot aktivitets- och sjukersättningarna ökade med 8 procent (ca 4 miljarder kronor). Se vidare angående uppföljningen av ohälsomålen nedan. Transfereringar till utlandet har ökat med 3 miljarder kronor och till kommunsektorn med 4 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 7 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avser personalkostnader och 3 miljarder kronor avser kostnader för drift. Avskrivningar och lokalkostnader ökade med 2 miljarder kronor. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår liksom föregående år till ca 32 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenhetens bokförda värde försämrades dock med 15 miljarder kronor jämfört med 2003, främst till följd av årets underskott i resultaträkningen (-17 miljarder kronor). Det föreligger dock osäkerhet i redovisningen av förvarsmaktens tillgångar, vilket bör beaktas också vid bedömningen av den statliga sektorns tillgångar och skulder vars utfall beskrivs nedan. Statsskuldens ökning med 27 miljarder kronor hänför sig huvudsakligen till statsbudgetens saldo (-53 miljarder kronor), dvs. statens lånebehov. Som framgår av tabellen ovan uppgår statsskulden 2004 till ca 48 procent av BNP. Ökningen av statsskulden till följd av budgetunderskottet har dock begränsats bl.a. på grund av att en starkare krona medförde att valutaskulden omräknat i kronor minskade. Lånen i svenska kronor har ökat med 57 miljarder kronor samtidigt som lånen i utländsk valuta har minskat med 30 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat med 3 procentenheter till 25 procent i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden. Statsbudgetens utfall Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till 694 miljarder kronor 2004, vilket är 18 miljarder lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten som antogs av riksdagen i december 2003. Den främsta orsaken är att utfallet för inkomster av försåld egendom blivit lägre än beräknat. Det periodiserade utfallet för skatter på statsbudgeten beräknas uppgå till 696 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Intäkterna av skatt på kapital blev högre, medan skatt på konsumtion och arbete blev lägre. De främsta orsakerna till avvikelsen är en lägre lönesumma än vad som antogs i statsbudgeten samt lägre utdelningar och lägre realisationsvinster än beräknat. Räntebeläggningen av företagens periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 har bidragit till ökade intäkter av bolagsskatt avseende 2004. Utgifter Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 748 miljarder kronor 2004, vilket är drygt 6 miljarder kronor lägre än beräkningen som redovisades i statsbudgeten för 2004. På tilläggsbudget anvisades 11 miljarder kronor, varav drygt 7 miljarder kronor avsåg arbetsmarknadsområdet. Avvikelsen mellan utfall och totalt anvisade medel för budgetåret 2004 samt beräknade medel för Riksgäldskontorets nettoutlåning, uppgick till -17 miljarder kronor. De största skillnaderna mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror på ökade utgifter inom arbetsmarknadsområdet (5,5 miljarder kronor) och för statsskuldsräntor (5 miljarder kronor). Utgifterna blev däremot lägre för bl.a. allmänna bidrag till kommuner (-3,9 miljarder kronor) samt jord- och skogsbruk (-2,1miljarder kronor). Vidare blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 9,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2003 och uppgick till 703 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garantiåtagandena därmed minskat från 29 procent till 28 procent jämfört med 2003 (se tabell ovan). De statliga subventionerna av garantiverksamheten via statsbudgeten uppgick till 157 miljoner kronor, varav 140 miljoner kronor avsåg Öresundsbron. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick till drygt 181 miljarder kronor, varav 168 miljarder kronor avser studielån. Avgifter till och bidrag från EU Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick enligt resultaträkningen till 23 miljarder kronor (0,9 procent av BNP), vilket är en minskning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2003. Minskningen beror främst på att BNI-avgiften för 2003 blev större än normalt på grund av en korrigering av tidigare års avgiftsbaser. Nettoflödet till EU minskade med ca 2 miljarder kronor. Det beror främst på minskade kostnader, men även på att bidrag från EU ökat med ca 560 miljoner kronor. Sveriges avgift respektive nettoflöde till EU ökade kassamässigt (statsbudgetens utfall) mellan 2003 och 2004 med ca 7 respektive 8 miljarder kronor. Ökningen av avgiften för 2004 beror på regeringens beslut om att tidigare- och senarelägga delar av avgiften för 2003. Ökningen av nettoflödet till EU beror huvudsakligen på regeringens beslut, men även på att bidragen från EU minskat kassamässigt med ca 460 miljoner kronor under 2004. Statliga sektorns tillgångar och skulder Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten, AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Vid utgången av 2004 var den statliga sektorns samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder (motsvarande eget kapital), 77 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 78 miljarder kronor jämfört med 2003 då nettoförmögenheten var negativ (-1 miljard kronor). Förbättringen beror främst på att AP-fonderna ökat det egna kapitalet till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar ökade med 11 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att det egna kapitalet i Vattenfall AB och TeliaSonera AB har ökat. I bilaga 3 redovisas vissa nyckeltal avseende 2004 för bolag med statligt ägande. Uppföljning av målen för ohälsa, sysselsättning och socialbidrag Riksdagen har ställt sig bakom de mål för minskad ohälsa som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras under perioden 2002-2008, vilket motsvarar en nivå 2008 på 56,5 miljoner sjukskrivningsdagar. Mellan 2003 och 2004 har antalet sjukskrivningsdagar minskat från 106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar. Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar ökade från 59 000 till 75 000 personer under 2004. Målet innebär att genomsnittet under perioden 2002-2008 inte skall överstiga 64 000 nybeviljanden per år. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år uppgick 2004 till 77 procent jämfört med målsättningen 80 procent. Målet för socialbidragen är att antalet helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004 till 57 600. Under 2004 ökade socialförsäkringskostnaderna med 5 procent jämfört med 2003. Det är därför sannolikt att även antalet helårsbidrag ökade under 2004. Revision Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens årliga revision har resulterat i att 12 myndigheter fått revisionsberättelser med invändning för räkenskapsåret 2004. Motsvarande antal 2003 var 19 myndigheter. Invändningarna har inte föranlett några ändringar i Årsredovisningen för staten 2004. Revision av EU-medel Den sammantagna bedömningen utifrån revisionsrättens årsrapport avseende 2003 är att det finns brister inom de områden där Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har ett gemensamt förvaltningsansvar. Det avser bl.a. jordbruksstöd och strukturfonder. När det gäller rekommendation om ansvarsfrihet för budget 2003 är förslaget från Ekofinrådet att rekommendera Europaparlamentet att bevilja Europeiska kommissionen ansvarsfrihet för 2003. Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Årsredovisning för staten 2004 21 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 25 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 25 2.2 Utgiftstak för staten 26 3 Utveckling av statens ekonomi 31 3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen 31 3.1.1 Mål för att minska ohälsan 31 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet 33 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m. 35 3.2 Statsbudgetens utveckling 36 3.2.1 Statsbudgetens saldo 36 3.2.2 Statsbudgetens inkomster 36 3.2.3 Statsbudgetens utgifter 41 3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna 44 3.2.5 Statens nettoförmögenhet 44 3.2.6 Statsskulden 45 3.2.7 Transfereringar 48 3.2.8 Statens egen verksamhet 52 4 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 57 4.1 Omfattning och avgränsning 57 4.2 Resultaträkning 57 4.2.1 Intäkter 59 4.2.2 Kostnader 60 4.2.3 Transfereringar per sektor 60 4.3 Balansräkning 62 4.3.1 Nettoförmögenheten 62 4.3.2 Övriga förändringar i balansräkningen 64 4.4 Finansieringsanalys 64 4.4.1 Allmänt 64 4.4.2 Statens verksamhet 65 4.4.3 Investeringar 65 4.4.4 Utlåning 65 4.4.5 Finansiella aktiviteter 65 4.4.6 Statens upplåning 65 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 66 4.5.1 Allmänt 66 4.5.2 Transfereringar och skatter 66 4.5.3 Avgränsning av redovisningsenheten 67 4.5.4 Gemensam brytdag 67 4.5.5 Principer för konsolidering 67 4.5.6 Omklassificering av poster 68 4.5.7 Motpartsavstämning 68 4.5.8 Ändrade redovisningsprinciper 68 4.5.9 Ändrade jämförelsetal för 2003 som ej beror på ändrad princip 70 4.5.10 Undantag från generella principer m.m. 71 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster 73 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet 75 4.5.13 Värderingsprinciper 76 4.5.14 Omsättningstillgångar 76 4.5.15 Anläggningstillgångar 76 4.5.16 Aktier och andelar 76 4.6 Noter 77 5 Statsbudgetens utfall 121 5.1 Statsbudgetens saldo 2004 121 5.1.1 Statsbudgeten 2003 och 2004 122 5.1.2 Reformer och finansiering 123 5.2 Statsbudgetens inkomster 2004 124 5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar 125 5.2.2 Statens periodiserade skatter 125 5.2.3 Skatt på arbete 126 5.2.4 Skatt på kapital 128 5.2.5 Skatt på konsumtion och insatsvaror 128 5.2.6 Statsbudgetens skatter 2004 131 5.2.7 Förklaring till redovisningen av fysiska och juridiska personers inkomstskatt 132 5.2.8 Övriga inkomster 134 5.2.9 Inkomster av statens verksamhet 134 5.2.10 Inkomster av försåld egendom 137 5.2.11 Återbetalning av lån 137 5.2.12 Kalkylmässiga inkomster 138 5.2.13 Bidrag m.m. från EU 139 5.3 Statsbudgetens utgifter m.m. 139 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut 139 5.3.2 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 141 5.3.3 Indragningar 142 5.3.4 Begränsningsbelopp 143 5.3.5 Medgivna överskridanden 144 5.3.6 Politikområden 144 5.3.7 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 147 5.4 Utfallet per utgiftsområde 151 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 152 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 152 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 153 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 153 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 154 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 154 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 155 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 156 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 156 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 157 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 158 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 158 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 159 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 160 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 160 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 160 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 161 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 161 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 162 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 163 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 163 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 163 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 164 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 165 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 165 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 166 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 167 5.4.28 Minskning av anslagsbehållningar 168 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 169 5.4.30 Kassamässig korrigering 171 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 172 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten 177 6.1 Olika avgränsningar av staten 177 6.2 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten 177 6.3 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen 179 6.4 Skatter enligt resultaträkningen 181 7 Statliga garantier och krediter 185 7.1 Statliga garantier 185 7.1.1 Statens garantiportfölj 185 7.1.2 Portföljens riskprofil 189 7.1.3 Avsättningar för framtida garantiförluster 190 7.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 191 7.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten 191 7.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser 192 7.2 Statlig utlåning med kreditrisk 194 7.2.1 Kreditportföljens sammansättning 194 8 Avgifter till och bidrag från EU 199 8.1 Avgiften till EU:s budget 199 8.2 Återflöde från EU-budgeten 200 8.3 Redovisning i resultaträkningen 200 8.4 Redovisning på statsbudgeten 201 8.5 Anslag finansierade med EU-medel 203 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 207 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet 207 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten 209 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut 211 9.4 Riksbanken 211 9.5 Pensionssystemets årsredovisning 212 10 Utveckling av statlig produktion 217 10.1 Den statliga produktionen 217 10.2 Produktionens delar 218 10.3 Utvecklingen inom olika verksamhetsområden 219 11 Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision 227 11.1 Revisionsberättelser med invändning 227 12 Revision av EU-medel 231 12.1 Revisionsrätten 231 12.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 232 12.3 Revisionsrättens iakttagelser för år 2003 232 13 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten 237 13.1 Utveckling i Sverige under 1980- och 1990-talen 237 13.2 Förbättrad resultatredovisning till riksdagen 238 13.3 Statsbudget på kassa- eller bokföringsmässig grund 239 13.4 Stärkt IT-stöd i budgetprocessen 243 13.5 Vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen 244 Tabellförteckning 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 25 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 26 2.3 Utgiftstak för staten 26 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2004 27 2.5 Takbegränsade utgifter 27 3.1 Statsbudgetens utfall 2000-2004 36 3.2 Statens totala inkomster 1999-2004 37 3.3 Skattekvot 2000-2004 39 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 40 3.5 Statsbudgetens utgifter 2000-2004 42 3.6 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna 44 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 45 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 46 3.9 Nominella lån i svenska kronor1 efter avdrag för elimineringar av statliga myndigheters innehav 46 3.10 Valutaskulden 47 3.11 Statsskuldens kostnader 47 3.12 Transfereringar 48 3.13 Socialförsäkringar 2000-2004 49 3.14 Pensionstagare med ålderspension 49 3.15 Utbetald ålderspension 2000-2004 49 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 49 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2000-2004 50 3.18 Studerande med studiemedel 2000-2004 Studiebidrag 51 3.19 Studerande med studiemedel 2000-2004 Studielån 51 3.20 Antal statligt anställda 2000-2004 fördelade på kvinnor respektive män 52 3.21 Antal statligt anställda 2000-2004 fördelade på åldersgrupper 53 3.22 Antal anställda 2000-2004 fördelade på sektorer 53 4.1 Resultaträkning 58 4.2 Balansräkning 63 4.3 Materiella investeringar 65 4.4 Finansieringsanalys 66 4.5 Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2003 70 5.1 Statsbudgetens utfall 2004 121 5.2 Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för större engångseffekter 122 5.3 Statsbudgetens utfall 2003 och 2004 123 5.4 Reformer 2004 jämfört med 2003 124 5.5 Statsbudgetens inkomster 2003-2004 124 5.6 Makroekonomiska förutsättningar vid olika prognostillfällen 125 5.7 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster 126 5.8 Skatt på arbete 126 5.9 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2004 126 5.10 Skatt på kapital 128 5.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror 129 5.12 Fördelning av energi- och koldioxidskatt 131 5.13 Statens periodiserade skatter och statsbudgetens inkomster 132 5.14 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt 133 5.15 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt 134 5.16 Övriga inkomster, sammanfattning 134 5.17 Inkomster av statens verksamhet, översikt 135 5.18 Rörelseöverskott 135 5.19 Ränteinkomster 136 5.20 Aktieutdelning 136 5.21 Inkomster av försåld egendom 137 5.22 Återbetalning av lån 138 5.23 Kalkylmässiga inkomster 138 5.24 Statliga pensionsavgifter 138 5.25 Bidrag m.m. från EU 139 5.26 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2004 140 5.27 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna 140 5.28 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 141 5.29 Indragningar 2004 142 5.30 Utgiftsbegränsande åtgärder 2004 143 5.31 Utgiftsbegränsningar 2002-2003 144 5.32 Medgivna överskridanden 2004 144 5.33 Statsbudgetens utgifter 2004 fördelade på politikområden 146 Fortsättning på 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden 147 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 147 Fortsättning på 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 148 5.35 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2004 151 5.36 UO 1 Rikets styrelse 152 5.37 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 152 5.38 UO 3 Skatt, tull och exekution 153 5.39 UO 4 Rättsväsendet 153 5.40 UO 5 Internationell samverkan 154 5.41 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 154 5.42 UO 7 Internationellt bistånd 155 5.43 Utfall för bistånd 1997-2004 156 5.44 UO 8 Invandrare och flyktingar 156 5.45 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 156 5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 157 5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 158 5.48 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 158 5.49 UO 13 Arbetsmarknad 159 5.50 UO 14 Arbetsliv 160 5.51 UO 15 Studiestöd 160 5.52 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 161 5.53 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 161 5.54 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 161 5.55 UO 19 Regional utveckling 162 5.56 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 163 5.57 UO 21 Energi 163 5.58 UO 22 Kommunikationer 164 5.59 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 164 5.60 UO 24 Näringsliv 165 5.61 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 165 5.62 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 166 5.63 Räntor på statsskulden 167 5.64 Räntor och valutakurser 2000-2004 årsgenomsnitt 167 5.65 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 167 5.66 Minskning av anslagsbehållningar 20041 168 5.67 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor 168 5.68 Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2003 och ingående reservation och ramöverföringsbelopp 2004 169 5.69 Riksgäldskontorets nettoutlåning 170 5.70 Kassamässig korrigering 171 5.71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 172 6.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten 178 6.2 Samband mellan resultaträkningens under-/överskott och statsbudgetens saldo 180 6.3 Beräkning av skatter enligt resultaträkningen med utgångspunkt från skatterna i statsbudgeten 181 7.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2004-12-31 186 7.2 Avsättningar för framtida garantiförluster 2004-12-31 190 7.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2004-12-31 191 7.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2004-12-31 192 7.5 Anslag vars ändamål 2004 omfattade garantiverksamhet 192 7.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2004 193 7.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2004-12-31 194 8.1 Periodiserat utfall 2000-2004 (bidrag till EU) 201 8.2 Avgifter till och återflöde från EU (kassamässigt) 202 8.3 Anslag finansierade med EU-medel 203 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 208 9.2 Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) 209 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas, PPM:s och Riksbankens innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret 209 9.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2004 (marknadsvärde) 210 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning 213 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning 214 10.1 Statens uppgifter 218 10.2 Produktion inom statens olika verksamhetsområden 1993-2004 219 Diagramförteckning 3.1 Sjukskrivningsvolym i relation till arbetskraftens storlek 1965-2004 32 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971-2004 32 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad1 1993-2004 34 3.4 Socialbidragsmålet 1990-2004 35 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20-64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivning, aktivitets- och sjukersättning respektive uppbär ekonomiskt bistånd 1990-2004 35 3.6 Nettoförmögenhet och statsskulden 2000-2004 44 3.7 Transfereringar per sektor 2000-2004 48 3.8 Socialförsäkringar 2000-2004 48 3.9 Arbetsmarknad 2000-2004 50 3.10 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2000-2004 50 3.11 Utbildning och studiestöd 2000-2004 51 3.12 Statens egen verksamhet 52 4.1 Statens intäkter 59 4.2 Statens kostnader 60 4.3 Transfereringar per mottagande sektor 60 5.1 Faktiskt och underliggande saldo 123 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning 2004 129 5.3 Privatinförsel av sprit 2000-2004 130 5.4 Procentuell fördelning av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2004 realekonomiskt fördelade 148 5.5 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2004 148 7.1 Garantiåtaganden 2000 - 2004 186 7.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2000 - 2004 194 7.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2001-2004 195 10.1 Produktion och förädlingsvärde i staten samt BNP-utveckling 1990-1994, volymförändringar 217 10.2 Produktion av statliga tjänster fördelade på verksamhetsområden 2004 218 10.3 Produktion av statliga utbildningstjänster och grundforskning 1993-2004, volymförändringar 219 10.4 Produktion inom försvaret 1993-2004, volymförändringar 220 10.5 Produktion, förbrukning och löner inom försvaret 1993-2004 220 10.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-2004, volymförändringar 221 10.7 Produktion av allmänna statliga förvaltningstjänster 1993-2004, volymförändringar 221 10.8 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelser 1993-2004, volymförändringar 222 10.9 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2004, volymförändringar 222 10.10 Produktion av vård och socialt skydd 1993-2004, volymförändringar 223 Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens utgifter 2004 Bilaga 6 Månadsfördelade inkomster Bilaga 7 Månadsfördelade utgifter 1 Årsredovisning för staten 2004 1 Årsredovisning för staten 2004 Årsredovisning utifrån budgetlagens krav Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen skall enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 9 december 2004 (dnr Fi2004/6478). Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna, som fram till och med den 31 december 2004 inte var statliga myndigheter, samt de fonder som redovisas av myndigheter inklusive Riksbankens grundfond. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade resursförbrukning. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2004 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2004 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2003. Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2004 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2004, dels med utfallet för 2003. Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Statskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2005/1695). En samlad bild av statens ekonomi Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats. Utöver den redovisning som följer av budgetlagens krav redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2004. De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden tillsammans med en uppföljning av några viktiga mål för statens verksamhet. Här återfinns även viss könsuppdelad statistik. Vidare lämnas en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande, statliga garantier, utvecklingen av statlig produktion samt en fördjupad redovisning av EU-medel. Skrivelsen innehåller även Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2004 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel. Avslutningsvis lämnas en redovisning avseende utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten där bl.a. frågor om förbättrad resultatredovisning till riksdagen och vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen kommenteras. Finansdepartementet ger även ut en publikation med ett sammandrag av skrivelsens innehåll. Förändringar i årets skrivelse Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende årsredovisningen för staten 2003 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2003/04:RRS12). I med enlighet rekommendationerna i Riksrevisionens revisionspromemoria (dnr Fi2004/2237) innehåller årets årsredovisning en samlad beskrivning av avvikelser från etablerade regler och/eller praxis avseende redovisningsprinciper. Skrivelsens innehåll har även vidareutvecklats utifrån Finansutskottets önskemål i betänkandet över Årsredovisningen för staten 2003 (bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:275). I årets skrivelse lämnas därför en samlad redovisning av ut-giftsbegränsande åtgärder och effekter av engångshändelser på årets resultat samt en redovisning av utfallet på de anslag som under räkenskapsåret omfattat garantiverksamhet. Ytterligare än förändring är att skrivelsen för första gången innehåller en samlad redovisning av statlig utlåning med kreditrisk. Kvalitetsgranskning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar som ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt statsbudgetens utfall. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Granskningen innefattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster. 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP-fonderna och premiepensionssystemet. Den kommunala sektorn omfattar kommuner och landsting. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott motsvarande 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under perioden 1997-2001 överträffades målen med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen kunde därför finanspolitiken ges en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det finansiella sparandet men 2004 uppnåddes åter ett överskott. Under perioden 2000-2004 har överskottet i de offentliga finanserna varit i genomsnitt 1,6 procent av BNP. Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Mål -3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 Utfall -1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 -0,5 -0,1 1,1 I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. I ett svagt konjunkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas. Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2004 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes i budgetpropositionen för 2004 bli 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa med 2,0 procent. Enligt preliminära nationalräkenskaper blev överskottet 1,1 procent av BNP, d.v.s. målet överskreds med 0,6 procentenheter. Lägre utgifter för bland annat statsskuldsräntor förklarar delvis det högre utfallet. Därutöver förklaras en del av förbättringen av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. BNP ökade med 3,5 procent. Skillnaden i tillväxt beror emellertid uteslutande av högre export och investeringar, vilket har små effekter på de offentliga inkomsterna. Hushållens konsumtionsutgifter, som utgör en viktig skattebas, utvecklades snarare något sämre än vad som antogs när målet för 2004 beslutades. Högre produktivitet än väntat medför att sysselsättningen och lönesumman utvecklas sämre. Den höga produktiviteten innebär också att arbetslösheten blev väsentligt högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2004. Mot denna bakgrund bedöms överskottsmålet för 2004 klaras. Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor BP 2004 Utfall 2004 Utfall- BP2004 Utfall 2003 Inkomster 1 426 1 414 -9 1 361 varav skatter och avgifter 1 287 1 280 -3 1 229 Utgifter 1 412 1 386 -26 1 364 Finansiellt sparande 15 28 17 -2 Procent av BNP 0,6 1,1 0,7 -0,1 Anm. Siffrorna för BP 2004 anges med periodiserade skatter enligt de principer som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades. 2.2 Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.3). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn. Tabell 2.3 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Takbe-gränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 Budge-teringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 Utgifts-tak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslags-medel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av fattade beslut. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras. Riksdagen fastställde våren 2001 utgiftstaket för staten för budgetåret 2004 till 877 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks-dagsbeslut om tekniska justeringar av utgiftstaket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.4). Utgiftstaket fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 858 miljarder kronor. Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Flertalet tekniska justeringar av utgiftstaket för 2004 har motiverats av inkomstskatteförslag som, för att vara neutrala för kommunsektorn, inneburit förändringar av statsbidragen för kommunerna. Förändringarna av statsbidragen påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna, men inte den offentliga sektorns konsoliderade utgifter. Andra tekniska justeringar har motiverats av att högre utjämningsbidrag motsvarats av en lika stor ökning av utjämningsavgiften på statsbudgetens inkomstsida. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2004 Miljarder kronor 2004 Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i VP 2001 (bet. 2000/01: FiU20) 877 Ålderspensionsavgifter -1,6 Förändrat statsbidrag 0,8 Utjämningsbidrag 1,7 Utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i BP2002 (bet. 2001/02:FiU1) 878 Kommunkontosystemet -31,4 Förändrat grundbidrag 2,5 Utjämningsbidrag 2,9 Utgiftstak enligt förslag i BP2003 852 Höjt statsbidrag till kommuner p.g.a. höjt grundavdrag1 1 Utgiftstak enligt riksdagens beslut (bet. 2002/03:FiU1) 853 Statligt utjämningsbidrag till kommuner 2,5 Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i VP 2003 (bet. 2002/03: FiU20) 856 Summa justeringar i BP 2005 0,3 Retroaktiv justering av ålderspensionssystemet2 1,6 Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut (bet 2004/05:FiU11) 858 Anm. VP= Ekonomisk vårproposition, BP= Budgetpropositionen 1 I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslogs en ytterligare höjning av grundavdraget jämfört med BP2003, vilket föranledde finansutskottet (2002/03:FiU1) att föreslå motsvarande uppräkning av det generella statsbidraget och en teknisk justering av utgiftstaket. 2 Teknisk justering av utgiftstaket på initiativ av finansutskottet (2004/05:FiU11). Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 2,4 miljarder kronor. Utgifterna exklusive statsskuldsräntorna blev 2,2 miljarder lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2004. Avvikelsen förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -1,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -0,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -1,1 15 Studiestöd -1,1 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -2,1 25 Allmänna bidrag till kommuner -3,9 Avvikelsen förklaras bl.a. av högre utgifter för främst följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 13 Arbetsmarknad 5,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1,1 Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor Utfall 2003 SB 20041 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 661,3 690,2 688,0 -2,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 157,8 165,6 167,6 2,0 Takbegränsade utgifter 819,1 855,8 855,6 -0,2 Budgeteringsmarginal 2,9 0,2 2,4 2,2 Utgiftstak för staten 822 856 858 2,0 Anm. SB 2004=Statsbudget för 2004 1 Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten för 2003, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2005. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 167,6 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder högre än den beräkning som redovisades i budgetpropositionen för 2004. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. 3 Utveckling av statens ekonomi 3 Utveckling av statens ekonomi I föreliggande kapitel redovisas inledningsvis en uppföljning av några viktiga mål som stödjer den ekonomiska politiken och som även har stor betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. Därefter redovisas en femårsöversikt över statsbudgetens utveckling respektive utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. 3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen 3.1.1 Mål för att minska ohälsan Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna målen innebär att: - frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008, - antalet nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar (f.d. förtidspensioner) skall minska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden till målen var den snabba ökningen av sjukskrivningarna mellan 1997 och 2002. Sjukskrivningsvolymen mer än fördubblades mellan 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten för sjukpenning ökade under samma period från 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. Under samma period ökade antalet förtidspensionärer med 65 000 personer till nära 500 000 personer. Ökningen skall ses i ljuset av att sjukskrivningarna nådde en mycket låg nivå 1997 och att den totala sjukskrivningsvolymen 2002 var rekordhög. Inte ens i slutet av 1980-talet, då framför allt den korta sjukfrånvaron var hög, var sjukskrivningarna lika omfattande. Målet om en halvering av sjukskrivningarna är ambitiöst. En så låg nivå som en halvering innebär har bara uppnåtts under enstaka år de senaste decennierna. Kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna och svarar för ca två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, familjetyp eller bransch. Dagens sjukskrivningsnivå för män är däremot inte särskilt hög i ett längre tidsperspektiv. Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder och utbildningsnivå. De skillnader som finns mellan sektorer, branscher och yrken avspeglar till största delen köns- och ålderssammansättningen inom respektive delgrupp. Det finns även stora regionala skillnader i sjukskrivning och andelen förtidspensionärer. Regioner med svag arbetsmarknad har ofta även höga ohälsotal. Ökningen under perioden 1997-2002 var tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper och regioner. Den stora förändringen var ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet långtidssjukskrivna (längre än ett år) tredubblades mellan 1997 och 2003 men har senare sjunkit något. Diagram 3.1 Sjukskrivningsvolym i relation till arbetskraftens storlek 1965-2004 Utfall 2004 Antalet sjukskrivna minskade under året med 34 000 personer till 245 000 personer i december 2004. Antalet av försäkringskassan ersatta sjukskrivningsdagar minskade med ca 14 procent. Tillsammans med den tidigare minskningen under 2003 på ca 4 procent, har de ersatta sjukpenningdagarna således minskat med 18 procent sedan 2002. Införandet av en tredje sjuklönevecka den 1 juli 2003 bidrog med ca 2 procent av denna minskning. Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar, som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar, minskade marginellt under 2003 trots att den tredje sjuklöneveckan infördes. Uppgifter för 2004 föreligger inte, vilket innebär att en fullständig avstämning av målet om halverad sjukfrånvaro inte kan göras än. Det sammanlagda antalet sjukskrivningsdagar minskade från 106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar mellan 2003 och 2004. Målet för 2008 är 56,5 miljoner dagar. Under 2004 minskade såväl de korta som långa sjukskrivningarna. Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar ökade från 59 000 under 2003 till 75 000 under 2004. Målet som angavs 2002 innebär att genomsnittet av nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar under perioden 2002-2008 inte skall överstiga 64 000. Det sammanlagda antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade under året med 32 000 personer till ca 540 000 personer. Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971-2004 Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka under större delen av året, för att så småningom stagnera på en nivå kring 35 procent. Det minskade antalet nya sjukfall är sannolikt också till en del en effekt av en försvagad konjunktur. Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten uppgick sammanlagt till 123 miljarder kronor 2004, vilket motsvarar ca 14 procent av utgifterna under utgiftstaket. Nedgången i sjukskrivningsvolymen 2004 motsvaras nästan helt av en ökning av antalet personer med aktivitets- och sjukersättning. Det s.k. ohälsotalet, dvs. summan av antalet sjukpenningdagar och dagar med aktivitets- eller sjukersättning, sjönk dock med ca 3 procent. Samtidigt ökade den genomsnittliga dagersättningen med ungefär lika mycket, vilket sammantaget innebar att de totala utgifterna för ohälsa förblev oförändrad jämfört med 2003. Regeringens åtgärder 2004 Hösten 2004 antog riksdagen regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (prop. 2004/05:21, bet. 2004:SfU5, rskr. 2004/05:111). Från och med den 1 januari 2005 har arbetsgivare ett medfinansieringsansvar för sjukpenningkostnaderna. Arbetsgivarna skall enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift betala en särskild sjukförsäkringsavgift för arbetstagare hos denne som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften uppgår till 15 procent av sjukpenningkostnaden för heltidssjukskrivna anställda. Syftet med reformen är att öka arbetsgivarens intresse att arbeta förebyggande för bättre arbetsmiljö och medverka till rehabilitering av sjukskrivna anställda genom att arbetsgivaren kan påverka sina kostnader. Den 1 januari 2004 infördes en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop. 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU04, rskr. 2003/04:101). Finansiell samordning kan ske frivilligt mellan Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd, ett landsting samt en eller flera kommuner. Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Försäkringskassan får disponera högst 5 procent av de budgeterade kostnaderna för sjukpenning till finansiell samordning. Fram till och med 2004 bestod socialförsäkringens administration av Riksförsäkringsverket som central myndighet och 21 allmänna försäkringskassor som var fristående från staten. Från och med 2005 bildar dessa en sammanhållen statlig myndighet, Försäkringskassan. Den nya socialförsäkringsadministrationen har utformats så att förutsättningarna för att komma tillrätta med de administrativa brister som uppmärksammats i olika sammanhang blir bättre, t.ex. att det finns stora skillnader mellan hur reglerna tillämpas och hur människor blir bemötta i olika delar av landet. Dessutom skapas bättre förutsättningar för att genom gemensamma förhållningssätt bryta ohälsoutvecklingen. Regeringen kommer att göra en mer omfattande avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa i samband med budgetpropositionen för 2006. 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet Sysselsättningsmålet I budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Målet har fastställts av riksdagen (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Huvudmotivet för målet är att sysselsättning har en grundläggande betydelse för finansieringen av offentlig verksamhet, inte minst mot bakgrund av förestående demografiska utveckling. Bättre utveckling än väntat åren 1998-2001 Åren 1998-2001 var såväl BNP- som sysselsättningstillväxten starkare än vad som förväntades då målet lades fast. BNP-tillväxten under perioden var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 personer årligen. Befolkningstillväxten i åldersgruppen var också starkare än beräknat, då den förväntade sammantagna ökningen på 44 000 personer under perioden i stället blev 79 000. Det beror på en högre nettoinvandring än väntat, dvs. invandringen blev högre än beräknat och utvandringen lägre. Den reguljära sysselsättningsgraden uppgick 2001 till 78,2 procent, vilket kan jämföras med förväntade 77,4 procent. Om befolkningstillväxten i stället hade blivit den förväntade skulle den reguljära sysselsättningsgraden ha uppgått till 78,8 procent. Sannolikt förklarar dock den högre befolkningstillväxten delvis den högre sysselsättningstillväxten. Till viss del förklaras också sysselsättningsuppgången av en ökad sjukfrånvaro under perioden. Personer som har en anställning eller är egna företagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt arbete till exempel till följd av sjukdom, klassificeras i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) som sysselsatta. Om en vikarie anställs räknas även denna som sysselsatt. Det medför att det är fler personer som i AKU räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt arbetar. I samband med stigande sysselsättning sjönk den öppna arbetslösheten, från 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 4,0 procent 2001. Den goda utvecklingen medförde att statens utgifter för stöd till arbetsmarknaden minskade. Mellan 1998 och 2001 minskade stödet till arbetsmarknaden från statsbudgeten med sammantaget ca 15 miljarder kronor. Utgiftsminskningen hänförde sig i huvudsak till minskade volymer för arbetsmarknadspolitiska program. Sämre utveckling än väntat åren 2002-2004 Till skillnad från perioden 1998-2001 präglades perioden 2002-2004 av en lägre BNP- och sysselsättningstillväxt än vad som väntades då sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten var i genomsnitt 2,3 procent under perioden. Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med endast knappt 11 000 personer och minskade 2003 och 2004 med sammanlagt 25 000 personer. Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att överträffa den förväntade. Sammantaget växte befolkningen i åldern 20-64 år med 66 000 personer mot väntade 33 000 personer. Den reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till 77,0 procent jämfört med målsättningen på 80,0 procent. Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad1 1993-2004 1 Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år Källa: Statistiska centralbyrån Statens totala utgifter för politikområdet arbetsmarknadspolitik uppgick 2004 till 67,5 miljarder kronor. Anställningsstödet och sysselsättningsstödet till kommuner och landsting på statsbudgetens inkomstsida uppgick till 6,5 miljarder kronor. Socialbidragsmålet År 2001 kompletterade regeringen sysselsättningsmålet med ett socialbidragsmål. Detta mål innebär att antalet socialbidragstagare skall halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet helårsbidrag minskar från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004. Människor som lever på socialbidrag skall i stället få möjlighet till arbete. Socialbidragstagandet ökade kraftigt under 1990-talets första hälft i spåren av den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Undersökningar har visat ett starkt samband mellan sysselsättning och behovet av socialbidrag. Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare år har resulterat i ett minskat behov av socialbidrag. Mellan 1999 och 2003 minskade antalet helårsbidrag med 30 000 eller 26 procent till ca 85 000. Utfall för kommunernas kostnader för socialbidrag visar att minskningen har stannat av som följd av att sysselsättningen är lägre än tidigare. Under 2004 ökade socialbidragskostnaderna med 5 procent jämfört med 2003. Det är därför sannolikt att även antalet helårsbidrag ökade under 2004, men utfall för detta kommer att bli tillgängliga först i juli 2005. Förändringar av antalet socialbidragstagare påverkar inte statsbudgetens utgifter eftersom socialbidragen finansieras av kommunerna. Regeringen avser att göra en avstämning av målet om en halvering av socialbidragsberoendet även i samband med budgetpropositionen för 2006. Diagram 3.4 Socialbidragsmålet 1990-2004 Källa:SCB, Finansdepartementet 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m. I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i åldern 20-64 år som är arbetslösa, sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning (f.d. förtidspension) respektive uppbär ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag). Med arbetslösa avses här både personer som erhåller arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. Med sjukskrivna avses personer som erhåller sjuklön, sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Även sjukskrivning under karensdagar omfattas. För att uppnå jämförbarhet räknas antalet personer om till helårsekvivalenter. Det innebär t.ex. att två personer som var arbetslösa på heltid under sex månader vardera, tillsammans motsvarar en helårsekvivalent i arbetslöshet. En person som är sjukskriven på halvtid under hela året motsvarar 0,5 helårsekvivalenter. Arbetslöshetstalen uppvisar under perioden 1990-2004 en markant negativ samvariation med sjukskrivningstalen. Antalet personer i arbetslöshet ökade kraftigt under första delen av 1990-talet, dock från en låg nivå. Åren 1997-2001 minskade arbetslösheten. Antalet personer i sjukskrivning uppvisar under samma period ett omvänt mönster. År 2003 minskade sjuktalen för första gången sedan 1997, medan arbetslöshetstalen i stället ökade för första gången sedan 1997. Mellan 1990 och 2004 ökade gruppen med aktivitets- och sjukersättning från 6,5 procent till 8,6 procent av antalet personer i åldern 20-64 år. Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20-64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivning, aktivitets- och sjukersättning respektive uppbär ekonomiskt bistånd 1990-2004 Källa:SCB, Finansdepartementets beräkningar Andelen personer med ekonomiskt bistånd ökade under lågkonjunkturen, från 1,5 procent 1990 till 2,7 procent 1997, och minskade under högkonjunkturen till 1,6 procent 2002. Något utfall för ekonomiskt bistånd för 2004 finns ännu inte, men nuvarande prognos innebär att andelen med ekonomiskt bistånd ökade mellan 2003 och 2004, från 1,6 till 1,7 procent. Summan av antalet helårsekvivalenter kom 1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i åldern 20-64 år. Under lågkonjunkturen 1993-1997 var andelen ca 22 procent. Därefter sjönk andelen till en nivå på ca 20 procent (1999-2002). År 2004 var andelen enligt preliminära utfall 21,2 procent, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter från 2003. Om även personer med skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare (OSA), anställningsstöd, lönebidrag m.m. inkluderas, blir summan av antalet helårsekvivalenter som andel av befolkningen i åldern 20-64 år ca två procentenheter högre samtliga år 1990-2004. 3.2 Statsbudgetens utveckling 3.2.1 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 per definition med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov. Staten har då möjlighet att amortera på statsskulden. Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2000-2004 Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Inkomster 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 Skatter m.m. 672,8 684,6 659,4 608,5 637,0 Övriga inkomster 127,2 70,5 71,1 53,3 57,4 Utgifter 698,1 716,4 729,3 708,1 747,8 UO 1-25 och 27 619,4 640,8 658,0 661,3 688,0 Statsskuldsräntor UO 26 90,2 81,3 67,3 42,2 52,7 Kassamässig korrigering -35,4 -34,4 -46,3 -7,5 -3,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 23,9 28,8 50,3 12,1 10,3 Budgetsaldo 101,9 38,7 1,2 -46,4 -53,3 År 2000 uppgick budgetöverskottet till 102 miljarder kronor, en förbättring med 20 miljarder kronor jämfört med 1999. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av me-del från AP-fonden samt av försäljning av aktieinnehav. År 2001 minskade överskottet till 39 miljarder kronor, vilket bl.a. var en följd av lägre positiva engångseffekter än föregående år. År 2002 minskade överskottet ytterligare till ca 1 miljard kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på 46 miljarder kronor. Ett något större underskott blev det 2004, drygt 53 miljarder kronor. Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgifterna ökade dock under denna period, främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att utgifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på statsbudgetens inkomstsida. Ökningen av lånebehovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor. 3.2.2 Statsbudgetens inkomster Statens totala inkomster I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster 1999-2004. Sett över hela sexårsperioden har de minskat med ca 4 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska förändringar. Framför allt beror de på regelförändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror delvis på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. I statens skatteintäkter ingår även vissa avgifter som i nationalräkenskaperna (NR) definieras som skatter men som i statsbudgeten redovisas på andra inkomsttitlar än inkomsttitel 1000 Skatter (i huvudsak på inkomsttitel 2000 Inkomster av statens verksamhet). Resterande skillnad beror på att principerna för vad som skall ingå i de olika redovisningarna är något olika. Det gäller statlig mervärdesskatt, kommunala utjämningsavgifter, EU-skatter, samt vissa nedsättningar som enligt NR:s definition i stället skall betraktas som transfereringar. Tabell 3.2 Statens totala inkomster 1999-2004 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 662,8 696,4 Utjämningsavgifter 20,5 19,2 20,9 23,7 26,2 26,7 Momskompensationer -16,3 -17,2 -18,6 -19,8 -48,7 -53,6 EU-skatter 10,9 12,0 10,9 8,7 8,9 7,2 Skatter ej redovisade på 1000 -3,6 -3,7 -4,7 -3,8 -3,6 -3,8 Avsättning IKS 0,0 -1,4 -1,2 0,0 -2,3 -1,2 Kreditering skattekonto 0,0 2,8 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 Periodiseringar -9,2 -29,1 26,3 21,8 -27,8 -27,1 1000 Statens skatteinkomster 672,4 672,8 684,6 659,4 608,5 637,0 2000 Inkomster av statens verksamhet 34,1 45,5 50,8 49,1 29,2 35,1 varav 2411 Inkomster av statens aktier 8,0 16,8 5,0 4,2 4,5 7,6 3000 Inkomster av försåld egendom 1,0 61,5 0,2 0,1 0,0 0,1 4000 Återbetalning av lån 3,1 2,5 2,6 2,7 2,5 2,4 5000 Kalkylmässiga inkomster 5,2 8,6 8,4 9,9 9,5 8,3 6000 Bidrag från EU m.m. 9,3 9,0 8,5 9,3 12,0 11,6 Statens övriga inkomster (2000-6000) 52,7 127,2 70,5 71,1 53,3 57,4 Statens totala inkomster 725,1 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 Statens övriga inkomster Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, skiftar kraftigt under perioden. Det höga beloppet 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn AB, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor. Den resterande variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdel-ningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år. Den offentliga sektorns skatteintäkter I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i slutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2004 är 26 miljarder kronor eller ca 4 procent högre än vad de var 1999. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 0,77 procent vilken är betydligt lägre än den genomsnittliga inflationen under perioden. Den svaga utvecklingen beror främst på regeländringar. Regeländringarna 2000-2004 har minskat de statliga skatteintäkterna 2004 med ca 62 miljarder kronor. Justerat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 13 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 2,5 procent. Den offentliga sektorns skatteintäkter påverkas även av regeländringar avseende kommunal skatt och avseende avgifter till pensionssystemet. Beroende på att regeländringar avseende kommunal skatt ökat skatteintäkterna med ca 34 miljarder kronor har regeländringarna 2000-2004 sammantaget minskat den offentliga sektorns skatteintäkter med 28 miljarder kronor. Justerat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 18 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 3,4 procent. Förändringar under skatt på arbete Under skatt på arbete redovisas skattereduktioner. Dessa ökar i tre jämna steg 2000, 2001 samt 2002 motsvarande sammanlagt ca 50 miljarder kronor till följd av kompensationen för den allmänna pensionsavgiften. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till A-kassa. Samtidigt minskade avdragen för den allmänna pensionsavgiften vilka påverkade den kommunala skatten positivt med sammanlagt ca 15 miljarder kronor. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensionsomläggningen (det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades) och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 14 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes även 2001, 2002 samt 2004, vilka sammantaget ökat den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten. Förändringar under skatt på kapital Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under högkonjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta sig något under 2003 och 2004. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar, fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även bolagsvinsterna uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter då ca 10 miljarder kronor av ökningen förklaras av återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Nedgången 2001 förstärks av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2004 beror till stor del på att periodiseringsfonderna räntebeläggs fr.o.m. 2005 men även på bolagens starka resultat 2004. Den beslutade räntebeläggningen har medfört att somliga bolag har valt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Framförallt är det bolag med tillgång till krediter till låg kostnad som återfört medel, t.ex. banker. Intäkterna av fastighetsskatt minskar något 2001 - trots återinförd omräkning av taxeringsvärden - beroende på sänkt skattesats. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001 och 2002. Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror Utvecklingen av intäkterna av koldioxidskatt under perioden beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 9 miljarder kronor inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Skattesatshöjningarna syftar till att finansiera sänkt skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Sänkta skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca 2 miljarder kronor. Skattekvoten I tabell 3.3 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2000-2004. Skattekvoten minskade 2001 och 2002 med 2,1 respektive 1,6 procentenheter i huvudsak beroende på lägre intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt ursprung i konjunkturläget som både påverkar kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av återföringar från försäkringsgivaren Alecta år 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även de tre första stegen i reformen med ökad reduktion och minskade avdrag för den allmänna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 steg skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. Tabell 3.3 Skattekvot 2000-2004 Procent av BNP 2000 2001 2002 2003 2004 Skattekvot 53,9 51,8 50,2 50,7 50,7 varav Staten 31,4 28,8 27,0 27,2 27,4 Kommunsektorn 15,3 15,9 16,1 16,5 16,5 ÅP-systemet 6,6 6,7 6,7 6,6 6,5 EU 1,0 0,9 0,7 0,7 0,6 varav Arbete 33,2 33,4 32,6 32,8 32,4 Kapital 7,3 5,3 4,3 4,4 5,0 Konsumtion m.m. 13,0 13,1 13,2 13,3 13,1 Restfört m.m. 0,4 0,1 0,0 0,1 0,2 Exkl. skatt på transfereringar 50,0 47,9 46,4 46,4 46,4 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I tabell 3.3 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skattekvoten skulle sjunka med cirka 4 procentenheter. Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Skatt på arbete 702,3 729,1 757,2 765,1 800,8 824,1 Direkta skatter 408,8 414,0 423,4 420,4 449,5 464,8 Kommunal skatt 323,2 336,3 359,4 378,5 403,1 419,5 Statlig skatt 29,6 33,5 34,6 33,1 32,7 33,4 Allmän pensionsavgift 60,0 63,1 65,7 68,1 70,3 72,1 Skattereduktioner m.m. -4,0 -18,9 -36,4 -59,4 -56,6 -60,3 Artiskskatt m.m. 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 293,5 315,1 333,8 344,7 351,3 359,2 Arbetsgivaravgifter 272,8 288,4 304,6 314,8 321,9 328,9 Egenavgifter 7,4 8,2 8,5 8,9 9,0 9,1 Särskild löneskatt 17,0 22,4 25,3 27,6 27,2 27,9 Nedsättningar -6,0 -5,9 -6,3 -8,1 -8,4 -8,1 Tjänstegruppliv 2,4 2,1 1,7 1,4 1,6 1,5 Skatt på kapital 130,0 161,3 119,5 101,8 107,6 126,7 Skatt på avkastning 114,7 145,6 105,0 89,1 94,2 111,5 Skatt på kapital, hushåll 25,5 34,4 14,2 6,3 6,8 7,8 Skatt på bolagsvinster 53,5 72,5 52,1 43,9 48,9 65,9 Avkastningsskatt 10,9 13,3 14,9 13,4 12,7 12,1 Fastighetsskatt 23,3 23,3 21,2 23,5 24,0 24,4 Kupongskatt m.m. 1,5 2,3 2,6 2,0 1,9 1,4 Skatt på egendom 15,2 15,6 14,4 12,7 13,3 15,1 Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 6,5 3,9 4,9 5,5 Arvs- och gåvoskatt 2,1 2,5 2,6 3,0 2,5 2,6 Stämpelskatt 4,5 4,9 5,4 5,8 5,9 7,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 272,3 284,3 296,5 310,8 323,4 333,1 Mervärdesskatt 189,6 198,4 207,0 217,1 226,6 235,0 Tobaksskatt 7,4 7,7 8,1 8,4 8,3 8,2 Alkoholskatt 10,7 10,8 11,0 11,2 10,9 10,1 Energiskatt 37,4 38,3 36,4 37,1 36,4 35,1 Koldioxidskatt 12,7 12,0 17,0 19,9 23,8 26,4 Övriga skatter på energi och miljö 1,7 3,1 3,5 3,4 3,5 3,3 Skatt på vägtrafik 6,4 7,4 7,7 8,2 8,3 8,8 Skatt på import 3,6 3,8 3,6 3,4 3,5 3,9 Övriga skatter 2,7 2,7 2,2 2,1 2,0 2,2 Restförda skatter, nedsättningar m.m. 9,8 8,9 1,8 0,4 3,5 4,4 Restförda skatter -3,1 -5,0 -5,2 -7,3 -5,9 -5,9 Övriga skatter 12,9 13,9 7,0 7,6 9,9 10,3 Totala skatteintäkter 1 114,4 1 183,6 1 175,0 1 178,1 1 235,2 1 288,2 EU-skatter 10,9 12,0 10,8 8,6 8,9 7,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 103,5 1 171,7 1 164,1 1 169,5 1 226,3 1 280,9 Kommunalskatt 323,2 336,3 359,4 378,5 403,1 419,5 Avgifter till pensionssystemet 110,2 145,2 152,3 158,2 160,4 165,0 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 662,8 696,4 3.2.3 Statsbudgetens utgifter För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2000-2004. Tidsserierna är angivna i 2004 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2000-2004 elimineras de skillnader som beror på att anslag innan 2004 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2000-2004. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar. Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade med ca 31 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabellen. Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabellen. Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga. Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2000-2004. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en begränsad eller ingen förändring alls under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. De största förändringarna berör transfereringsintensiva utgiftsområden. Under perioden minskade utgiftsandelen markant för utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 13 Arbetsmarknad och 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, medan utgiftsandelen ökade för utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och 16 Utbildning och universitetsforskning. Under perioden 2000-2004 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Exempelvis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. De största volymförändringarna under perioden 2000-2004 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har senarelagts. Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2000 och 2004. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Under perioden 2000-2004 minskade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 1,1 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistansersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för dels bidrag till läkemedelsförmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner. Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2000-2004 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2004. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2000 2001 2002 2003 2004 2000 2001 2002 2003 2004 1 Rikets styrelse 1 0,6 0,7 0,9 0,9 0,9 4,8 5,4 7,3 7,5 7,5 1 Justerat för teknisk förändring 1 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 6,5 7,2 7,3 7,5 7,5 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 8,9 9,6 8,8 9,0 9,2 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 7,6 7,8 8,0 8,3 8,6 4 Rättsväsendet 2,9 2,9 3,0 3,1 3,1 21,9 22,8 24,1 25,5 26,3 5 Internationell samverkan 1 0,4 0,4 0,1 0,1 0,1 3,0 3,0 1,1 1,1 1,3 5 Justerat för teknisk förändring 1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 1,3 1,3 1,1 1,1 1,3 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6,1 5,7 5,5 5,5 5,0 46,2 44,9 44,6 45,1 42,8 7 Internationellt bistånd 2,0 2,2 1,9 1,9 2,3 15,3 17,0 15,7 15,9 19,9 8 Invandrare och flyktingar 0,6 0,7 0,8 0,9 0,9 4,5 5,3 6,7 7,7 7,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 3,8 3,8 4,2 4,3 28,6 29,5 31,0 34,1 36,8 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 2 12,9 13,6 13,9 14,8 14,4 97,9 107,3 112,9 121,5 122,9 10 Justerat för teknisk förändring 2 13,2 14,0 14,3 14,8 14,4 100,6 110,1 115,8 121,5 122,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3 4,4 4,3 4,2 6,3 6,0 33,5 33,8 33,8 52,0 51,2 11 Justerat för teknisk förändring 3 6,4 6,3 6,2 6,3 6,0 48,8 49,7 50,1 52,0 51,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 5,9 6,1 6,2 6,4 6,3 44,6 48,3 50,2 52,2 53,9 13 Arbetsmarknad 8,6 7,5 7,5 7,8 7,9 65,6 58,6 61,0 64,2 67,5 14 Arbetsliv 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 1,3 1,0 1,1 1,1 1,1 15 Studiestöd 2,6 2,4 2,5 2,4 2,4 19,7 19,1 20,7 19,9 20,8 16 Utbildning och universitetsforskning 4,1 4,2 5,0 5,1 5,1 31,4 33,3 40,9 42,0 44,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 7,6 7,8 8,1 8,4 8,7 18 Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande 1,5 1,3 1,1 1,1 1,0 11,7 10,4 8,7 8,8 8,7 19 Regional utveckling 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 3,0 3,2 3,2 3,4 3,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,3 0,3 0,4 0,3 0,4 2,0 2,4 2,9 2,8 3,3 21 Energi 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 1,7 2,0 2,3 1,9 2,1 22 Kommunikationer 3,3 3,1 3,0 3,1 3,4 25,2 24,4 24,5 25,3 29,1 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,3 2,1 1,7 1,2 1,4 9,7 16,6 13,9 9,6 12,2 24 Näringsliv 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 3,8 3,3 3,5 3,3 3,7 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 12,8 12,8 12,6 8,8 8,2 97,5 100,6 102,3 72,4 69,8 25 Justerat för teknisk förändring 4 7,6 7,9 8,1 8,9 8,2 57,4 62,1 66,1 72,5 69,8 26 Statsskuldsräntor m.m. 5 90,2 81,3 67,3 42,2 52,7 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,9 3,0 2,5 2,2 3,0 22,3 23,3 20,6 18,3 25,6 Summa utgiftsområden 709,6 722,0 725,3 703,5 740,7 Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6 18,5 18,5 18,9 19,3 19,6 140,7 145,5 153,6 157,8 167,5 Justerat för teknisk förändring 6 17,7 17,7 18,1 19,3 19,6 134,2 138,8 146,7 157,8 167,5 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 760,0 786,3 811,6 819,1 855,5 Budgeteringsmarginal 0,7 0,6 0,0 0,4 0,3 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 Utgiftstak för staten 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 1 Till följd av att förvaltningsanslagen för Utrikesdepartementet och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna under UO 5 minskade med samma belopp. 2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. 3 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med -4,8 mdkr 2000, -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2000-2002 innebar att statsbidragen till kommunerna sänktes med 4,8 mdkr 2000, 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt sänktes statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 sänktes statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Sänkningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.4 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003 men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. 5 Ingår ej i takbegränsade utgifter. 6 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Justerat för tekniska förändringar ökade utgiftsområdets utgifter som andel av de totala utgifterna med 1,2 procentenheter under perioden 2000-2004. Utgifterna under anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. (f.d. förtidspension) står för den största ökningen under perioden, ca 16,5 miljarder kronor. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade kraftigt under perioden, från ca 438 000 i december 2000 till 540 000 i december 2004. Utgifterna under anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat med nära 8 miljarder kronor 2000-2004. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Under perioden 2000-2004 ökade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,4 procentenheter. Utgifterna under anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag ökade från ca 19 miljarder kronor 2000 till ca 21 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen förklaras dels av att barnbidraget successivt har höjts, dels av att antalet födda barn har ökat under perioden. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 16,8 miljarder kronor 2000 till 23,5 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen förklaras av högre medelersättning och fler ersatta nettodagar i föräldrapenningen. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Som andel av de totala utgifterna minskade utgifterna med 0,7 procentenheter under perioden 2000-2004. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. ökade under perioden med 13 miljarder kronor till drygt 45 miljarder kronor, samtidigt som anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade med nära 12 miljarder kronor till 4 miljarder kronor. Efter några år av minskning ökade antalet öppet arbetslösa åter 2003, och fortsatte att öka under 2004 till drygt 246 000 personer. Antalet deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program minskade mellan 2002 och 2003 men ökade mellan 2003 och 2004, till en nivå på 106 000 deltagare 2004. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgifterna ökade från 31 miljarder kronor 2000 till 44 miljarder kronor 2004, varmed utgiftsområdets andel av de samlade utgifterna ökade med 1 procentenhet. Flera stora reformer har genomförts under perioden. Bland annat infördes 2002 maxtaxa inom barnomsorgen. En satsning gjordes på fler lärare, specialister och annan personal i skolan, genom ett bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem. Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning samt forskning. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgifterna under anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. minskade från ca 4 miljarder kronor 2000 till 1,6 miljarder kronor 2004, till följd av tidigare beslutade förändringar av systemet och lägre räntor. Utgifterna under anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskade under samma period med drygt 1 miljard kronor till 3,6 miljarder kronor 2004. Som andel av de takbegränsade utgifterna minskade utgiftsområdet med 0,5 procentenheter mellan 2000 och 2004. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Justerat för tekniska förändringar ökade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,6 procentenheter mellan 2000 och 2004. De högre utgifterna beror främst på de förstärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från ca 90 miljarder kronor 2000 till ca 42 miljarder kronor 2003. Den kraftiga utgiftsminskningen beror i huvudsak på minskad statsskuld och lägre räntenivåer. På grund av den från och med 2003 ökade statsskulden, ökade också utgifterna för statsskuldsräntor 2004 till nära 53 miljarder kronor. 3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna I nedanstående tabell visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter i statens resultat- och balansräkningar. Tabell 3.6 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Statens nettoförmögenhet -1 009 -814 -773 -790 -805 Statsskulden 1 341 1 208 1 163 1 186 1 213 Statsskulden i procent av BNP 61 53 49 49 48 Transfereringar exkl. avsättningar 615 634 652 693 722 Kostnader för statens egen verksamhet 162 162 178 170 176 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 25 53 21 -19 -17 Redovisningen för 2003 har i allt väsentligt justerats i enlighet med ändrade redovisningsprinciper 2004. Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2000-2002. Statens resultaträkning visar för andra året underskott efter att ha visat överskott i början av 2000-talet. Det sämre resultatet förklaras främst av att skatter m.m. minskade 2003 och kostnaden för statsskulden ökade 2004 medan transfereringarna har ökat successivt. 3.2.5 Statens nettoförmögenhet Diagram 3.6 Nettoförmögenhet och statsskulden 2000-2004 Miljoner kronor I diagram 3.6 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Både nettoförmögenheten och statsskulden visade en stadig förbättring under periodens inledning, men har försämrats något under de två sista åren. Den totala förbättringen uppgår till 204 miljarder kronor respektive 65 miljarder kronor. Den viktigaste faktorn för nettoförmögenhetens förändring är resultaträkningens över- eller underskott. Det ackumulerade överskottet uppgår till ca 63 miljarder kronor under femårsperioden. Den överföring av medel från AP-fonden som gjordes under 1999-2001 med ca 245 miljarder kronor som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet, har dock under denna femårsperiod haft ännu större påverkan på nettoförmögenheten. Ytterligare en förklaringsfaktor till utvecklingen av nettoförmögenhetens förändring under femårsperioden är förändringar av eget kapital vid sidan av resultatet, och därmed statens ägarandelar, i statligt ägda bolag. Detta kan i sin tur exempelvis bero på omstruktureringar av verksamheten. Till detta kommer även olika korrigeringsposter. Statsskulden samvarierar i huvudsak med nettoförmögenheten, men överensstämmer inte alltid i tiden. Exempelvis har överföringar av bostadsobligationer från AP-fonden påverkat statsskulden först när de sålts eller förfallit till betalning. 3.2.6 Statsskulden Den konsoliderade statsskulden ökade med 27 miljarder kronor och uppgick vid 2004 års utgång till 1 213 miljarder kronor. Det motsvarade 48 procent av BNP, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2003. Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statens lånebehov - definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken - har varierat kraftigt under det senaste årtiondet. Lånebehovet var 53,3 miljarder kronor 2004 och det var andra året i rad som statsbudgeten visade ett underskott. Utgifterna för statsskuldsräntor stod för knappt 53 miljarder kronor av lånebehovet 2004. Orsaken till att statsskulden inte ökade mer än med 27 miljarder kronor 2004, fastän budgetunderskottet var 53,3 miljarder kronor, var bl.a. att en starkare krona minskade valutaskulden omräknat i kronor (se också kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten). Vid ingången av 1990-talet var lånebehovet relativt litet, för att sedan snabbt öka till 234 miljarder kronor (motsvarande ca 15 procent av BNP) budgetåret 1993/94. Utvecklingen orsakades främst av den djupa lågkonjunktur som drabbade den svenska ekonomin i början av 1990-talet, med kraftigt stigande statliga utgifter och vikande skatteintäkter. Lånebehovet minskade därefter successivt, främst till följd av en snabbare ekonomisk tillväxt, besparingar och olika positiva engångseffekter. Statsbudgeten visade överskott 1998 till 2002 och under denna period minskade statsskulden. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten skiljer sig från den som Riksgäldskontoret (RGK) redovisar på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Sedan 2002 har myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och påverkade därmed inte statsskulden. Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper Miljarder kronor IGN KAF RGK Övriga myndig heter Elimineras i balansräkningen Statsskuldväxlar 3,2 3,2 Premieobligationer 0,8 0,8 Nominella statsobligationer 9,6 7,2 0,1 16,9 Reala statsobligationer 23,3 23,3 Totalt 12,8 30,5 0,8 0,1 44,2 Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i Årsredovisningen för staten var 44 miljarder kronor 2004. Därav avser 43 miljarder kronor Kärnavfallsfondens (KAF) och Insättningsgarantinämndens (IGN) innehav av statsobligationer. Övriga myndigheters innehav har varit mellan en och två miljarder kronor de senaste åren (Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte, eftersom PPM ligger utanför avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten). Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som RGK redovisar är 44 miljarder kronor högre än vad som redovisas i årsredovisningen för staten. Statsskuldens definition Till och med 2002 värderades nominella obligationer och reala kupongobligationer till nominellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och reala nollkupongobligationer värderades till anskaffningsvärde. Från och med den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som RGK ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall. Det nya måttet innebär en anpassning till hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är ändrade i enlighet med det nya statsskuldsmåttet. Statsskuldens sammansättning Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK delmål och riktmärken, bland annat för amorteringstakten i valutaskulden och för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. RGK svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag: - nominella lån i svenska kronor, - reala lån i svenska kronor, samt - nominella lån i utländsk valuta. Skuldens egenskaper bestäms främst av fördelningen mellan de tre skuldslagen samt val av löptid i respektive skuldslag. Dessa storheter är, tillsammans med storleken på statsskulden, styrande för vilken total kostnad och samlad risk som statsskulden är förknippad med. Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Nominella lån i svenska kronor 816 684 658 712 745 Reala lån i svenska kronor 138 117 130 144 167 Nominella lån i utländsk valuta 387 407 375 330 301 Summa konsoliderad statsskuld 1 341 1 208 1 163 1 186 1 213 Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även upplåning på privatmarknaden via speciella instrument som erbjuder RGK billigare upplåning än konventionella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Under femårsperioden har upplåningen från privatmarknaden (Premieobligationer, Riksgäldskonto och Riksgäldsspar) minskat marginellt, från 59 miljarder kronor 2000 till 58 miljarder kronor 2004 (5 procent av statsskulden). Stocken premieobligationer har minskat, medan Riksgäldssparandet har ökat successivt från 7 miljarder kronor 2000 till 20 miljarder kronor 2004. Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor1 efter avdrag för elimineringar av statliga myndigheters innehav Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Statsobligationer, nominella 465 355 345 389 420 Statsskuldväxlar 284 259 249 266 264 Kontokrediter/ dagslån 0 13 5 0 3 Premieobligationer 50 44 41 38 37 Riksgäldskonto 2 2 2 1 1 Riksgäldsspar 7 11 16 18 20 Valutaterminer m.m.2 8 0 0 0 0 Nominella lån i svenska kronor 808 684 658 712 745 1 RGK redovisar fr.o.m. 2004 likviditetshanteringsinstrument på en egen rad. För att göra jämförelser mellan åren möjliga har den tidigare uppställningen behållits här (jmf not 4 till resultaträkningen där den nya uppställningen används). 2 Några smärre justeringar har gjorts av jämförelsetalen p.g.a. att RGK har övergått till att bruttoredovisa terminer. Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till att diversifiera upplåningen, och därmed minskar risken, genom att staten får tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell kron- och valutaupplåning. Låneformen ger även fördelar för inve-steraren eftersom hon/han erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. I skuldslaget ingår även den del av Riksgäldsspar som består av reala upplåningsinstrument, vilka 2004 uppgick till knappt 1 miljard kronor. Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden. År 2004 uppgick stocken till 167 miljarder kronor, motsvarande 14 procent av den totala statsskulden. Den ökade efterfrågan på reala lån under femårsperioden beror främst på ökad försiktighet hos tillgångsförvaltare rörande riskerna med aktier, något som fått dem att leta efter säkrare placeringar. Under 2004 var efterfrågan på realobligationer som helhet god, men den mattades mot slutet av året. Regeringens riktlinjer lade 2001 fast den långsiktiga inriktningen att valutaskuldens andel av statsskulden skall reduceras. Motiven är att valutaskuld, via växelkurserna, är förknippad med relativt större risk samtidigt som det inte finns skäl att anta långsiktigt systematiska kostnadsskillnader mellan upplåning i utländsk valuta och upplåning i kronor. Sedan 2002 anges den långsiktiga inriktningen av valutaamorteringarna till 25 miljarder kronor per år. Tabell 3.10 Valutaskulden Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Skuld utländsk valuta 387 407 375 330 301 Andel valutaskuld av total skuld (procent) 29 34 32 28 25 RGK amorterade motsvarande 25 miljarder kronor av valutaskulden 2004. Som andel av statsskulden minskade valutaskulden med 3 procentenheter under 2004. Utöver amorteringarna beror minskningen på att kronans värde i förhållande till dollarn ökade under 2004, vilket reducerade valutaskulden mätt i kronor. Statsskuldens kostnader De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till knappt 53 miljarder kronor 2004, 11 miljarder kronor mer än 2003. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Tabellen nedan redovisar stats-skuldens kostnader och utgör en samman-fattning och specificering av uppgifterna i not 11 till resultaträkningen (se kapitel 4). Tabell 3.11 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Räntekostnader på lån i svenska kronor 73 51 71 51 52 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 49 52 39 29 23 Realiserade valuta- och kursdifferenser 9 17 11 8 19 Orealiserade valutadifferenser 9 6 -18 -15 -5 Över- /underkurs vid emission m.m. 1 2 -7 -3 -8 Summa kostnader 141 128 96 70 81 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -40 -41 -39 -32 -27 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 101 87 57 38 54 Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument 15 7 -14 -3 -5 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 116 94 43 35 49 Enligt resultaträkningen för 2004 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutaförändringar m.m.) till 49 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2003. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor har ökat med 1 miljard kronor jämfört med 2003. Visserligen föll räntorna i Sverige 2004 men å andra sidan ökade kronskulden, till följd av budgetunderskottet och den fortsatta avbetalningen på valutaskulden. Det senare avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta minskade med 6 miljarder kronor. De orealiserade valutadifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, minskade skuldkostnaderna med 5 miljarder kronor 2004. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. reducerade kostnaderna med 8 miljarder kronor. Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 27 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden till 54 miljarder kronor 2004. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 53 miljarder kronor och nettokostnaden på 54 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen (se även kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten). 3.2.7 Transfereringar Diagram 3.7 Transfereringar per sektor 2000-2004 I diagram 3.7 visas transfereringarna per sektor, mottagarkategori, 2000-2004. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 107 miljarder kronor eller 17 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 85 miljarder kronor eller 22 procent mellan 2000 och 2004. Tabell 3.12 Transfereringar Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Socialförsäkring 324 341 361 392 402 Allmänna bidrag till kommuner 97 99 100 99 101 Arbetsmarknad 58 52 57 62 66 Nettoöverföring till ålderspensions-systemet 27 32 29 30 28 EU-avgiften 22 22 20 24 23 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 17 19 19 19 23 Utbildning och studiestöd 30 27 29 26 36 Övrigt 39 41 38 40 43 Summa 615 634 652 693 722 I tabell 3.12 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd. Socialförsäkring Diagram 3.8 Socialförsäkringar 2000-2004 Miljoner kronor Kostnaderna för socialförsäkring ökade varje år under femårsperioden. År 2004 ökade kostnaderna med drygt 9 miljarder kronor eller 2,4 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 78 miljarder kronor eller 24 procent. Tabell 3.13 Socialförsäkringar 2000-2004 Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Ålderspensioner m.m. 172 177 185 207 214 Stöd till barnfamiljer 46 49 50 52 53 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 88 98 107 115 115 Läkemedelsförmånerna 17 17 18 19 20 Summa 324 341 361 393 402 Av ökningen mellan 2000 och 2004 är 42 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader och 27 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre, 22 miljarder kronor. De pensioner som finansieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna kostnader, däremot finns inte AP-fondernas administration och finansiella poster med i resultat- och balansräkningarna (se kapitel 4). De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa omfattas av ATP-systemet och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även kapitel 4, not 4 till resultaträkningen). I tabell 3.14 och 3.15 visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Tabell 3.14 Pensionstagare med ålderspension Summa Kvinnor Procent Män Procent 2000 1 604 244 57 43 2001 1 592 690 57 43 2002 1 590 628 57 43 2003 1 625 700 56 44 2004 1 649 881 56 44 Källa: Försäkringskassan År 2004 var 1,6 miljoner personer pensionstagare med ålderspension. Av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 2,8 procent sedan 2000. Tabell 3.15 Utbetald ålderspension 2000-2004 År Summa, mnkr Kvinnor Procent Män Procent Kvinnor, medel- ersättning per månad, kronor Män, medel- ersättning per månad, kronor 2000 158 220 46 54 6 603 10 338 2001 161 106 46 54 6 811 10 561 2002 168 064 46 54 7 132 11 003 2003 181 235 46 54 7 628 11 427 2004 187 981 46 54 7 822 11 631 Källa: Försäkringskassan År 2004 utbetalades 188 miljarder kronor i ålderspension, varav 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. Kvinnors medelersättning per månad var 7 822 kronor och männens var 11 631 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 33 procent lägre än männens medelersättning under 2004. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat med 3 procentenheter sedan 2000. När det gäller stödet till barnfamiljer har både föräldrapenningen och de båda barnbidragshöjningarna, som genomfördes 2000 och 2001, bidragit till en kostnadsökning. Barnbidraget höjdes först från 750 till 850 kronor per månad och sedan från 850 till 950 kronor per månad. De båda förändringarna av barnbidraget ökade de årliga kostnaderna med ca 2 miljarder kronor vardera. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har under perioden ökat med 19 procent, vilket visas i tabellen nedan. Den främsta orsaken till det ökade uttaget av dagar med föräldrapenning är fler födda barn. Det föddes 10 487 fler barn 2004 jämfört med 2000. Tabell 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning Summa Kvinnor Procent Män Procent 2000 35 661 227 88 12 2001 36 501 116 86 14 2002 38 128 426 84 16 2003 40 146 263 83 17 2004 42 309 167 81 19 Källa: Försäkringskassan Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning var 42 miljoner 2004, varav 81 procent togs ut av kvinnor och 19 procent togs ut av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 7 procentenheter sedan 2000. Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m. ökade varje år under perioden, med sammanlagt 26 miljarder kronor eller 30 procent. Dock var ökningen betydligt lägre under 2004 än tidigare år, 1 miljard kronor. Sjukpenningen minskade med 4,5 miljarder kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jämfört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen ökade däremot med 4 miljarder kronor eller 8 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003. Arbetsmarknad Diagram 3.9 Arbetsmarknad 2000-2004 Miljoner kronor Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av ökad arbetslöshet. Under 2004 var den öppna arbetslösheten 5,5 procent av arbetskraften, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2003. I tabell 3.17 framgår att antalet arbetslösa ökade under 2004. Dock har antalet deltidsarbetslösa minskat stadigt sedan 2000. Tabell 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2000-2004 Summa Kvinnor Procent Män Procent 2000 203 100 44 56 2001 175 200 43 57 2002 176 400 43 57 2003 216 800 43 57 2004 246 200 44 56 Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning Antalet arbetslösa var i genomsnitt 246 200 under 2004, vilket var en ökning med igenomsnitt 29 400 personer jämfört med 2003. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och män har varit relativt konstant under perioden. Bistånd m.m. Diagram 3.10 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2000-2004 Miljoner kronor Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 5,8 miljarder kronor eller 34 procent under perioden 2000-2004. Under 2004 ökade kostnaderna med 3,8 miljarder bland annat till följd av att biståndsramen ökat. Utbildning och studiestöd Diagram 3.11 Utbildning och studiestöd 2000-2004 Miljoner kronor Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 6 miljarder kronor under perioden. Den största förändringen är att bidragen till skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel och denna del av studiemedlet är inte rättighetsstyrd. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas med 950 kronor per månad i 10 månader om året för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar. Under 2004 har kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar ökat med nästan 9 miljarder kronor. Ökningen avser reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna är borttagandet av nuvärdesberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen. Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan 1999 men under 2004 ökade åter antalet vilket framgår av tabell 3.18 och 3.19. Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2000-2004 Studiebidrag Summa Kvinnor Procent Män Procent 2000 404 664 58 42 2001 418 410 59 41 2002 434 376 60 40 2003 431 126 60 40 2004 434 323 60 40 Källa: Centrala studiestödsnämnden Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2000-2004 Studielån Summa Kvinnor Procent Män Procent 2000 333 716 59 41 2001 340 024 59 41 2002 340 805 60 40 2003 335 218 60 40 2004 330 212 60 40 Källa: Centrala studiestödsnämnden Totalt fick 434 323 studerande studiemedel under 2004, vilket är en ökning med 3 197 studerande jämfört med 2003. Av dessa hade 330 212 studielån medan 104 111 studerande endast utnyttjade studiebidrag. År 2004 fick 60 procent kvinnor och 40 procent män studiemedel. Andelen kvinnor har ökat med 2 procentenheter sedan 2000. 3.2.8 Statens egen verksamhet Diagram 3.12 Statens egen verksamhet Miljoner kronor Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.12. Kostnaderna har ökat med totalt 16 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. För att öka jämförbarheten mellan åren i diagrammet har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden. De största personalkostnaderna (se kapitel 4, not 6 till resultaträkningen) finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 25 procent vid Riksförsäkringsverket och med 15 procent vid Rikspolisstyrelsen och Skatteverket. Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De största kostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se kapitel 4, not 7 till resultaträkningen). Övriga driftkostnader (se kapitel 4, not 8 till resultaträkningen) avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta tjänster och varor har stor omfattning hos bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, och hos Försvarsmakten. Driftkostnaderna vid Vägverket och Banverket har ökat väsentligt under perioden. Statens personal I det följande redovisas hur statens personal utvecklats avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Uppgifterna baserar sig på statistik från Arbetsgivarverket. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen, vilket betyder att de allmänna försäkringskassornas personal inkluderas i redovisningen trots att de inte var statsanställda före 2005. I bilaga 2 redovisas vilka myndigheter m.fl. som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2005, i bilaga till utgiftsområde 2, en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser. I det sammanhanget inkluderas inte de allmänna försäkringskassornas personal. Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2000-2004 fördelade på kvinnor respektive män Antal1 2000 2001 2002 2003 2004 Kvinnor 101 256 101 151 103 435 106 186 106 888 Män 118 042 110 919 112 236 114 146 113 846 Summa 219 298 212 070 215 671 220 332 220 734 1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2004 utgjorde de drygt 4 600 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 000 personer 2004. Statens anställda utgör drygt 6 procent av alla anställda i landet. Antalet anställda minskade i början av perioden, för att nu vara tillbaka på den ursprungliga nivån. Ökningen från och med 2002 beror främst på fortsatt utbyggnad av universitets- och högskolesektorn. Antalet statsanställda har under perioden september 2003 till september 2004 ökat med 400 personer. Förändringen är den minsta sedan Arbetsgivarverket övertog ansvaret för statistikproduktionen 1994. Alla tidigare år har präglats av antingen minskningar eller ökningar på flera tusen anställda. Staten är den sektor på arbetsmarknaden som har den jämnaste könsfördelningen. År 2004 var 51,6 procent av de anställda män, vilket innebär att andelen män minskat marginellt från 2003. Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2000-2004 fördelade på åldersgrupper Ålder/ Antal Kön/ Procent 2000 2001 2002 2003 2004 -34 Kvinnor Män 44 525 46 54 43 644 47 53 45 278 48 52 46 814 48 52 45 980 48 52 35-54 Kvinnor Män 126 130 46 54 117 328 48 52 116 243 48 52 116 113 48 52 114 619 48 52 55- Kvinnor Män 48 643 46 54 51 098 47 53 54 150 48 52 57 405 49 51 60 135 49 51 Beträffande åldersstrukturen är förändringarna totalt sett mycket små. Snittåldern stiger långsamt och är idag 45,5 år för de statsanställda, såväl för kvinnor som för män. Staten har den i genomsnitt äldsta personalstyrkan på arbetsmarknaden. Det bör dock observeras att detta är ett genomsnitt för hela staten. I verkligheten skiljer sig snittålder, och än mer åldersstrukturen, avsevärt mellan olika myndigheter. År 2004 var knappt 21 procent av personalen 34 år eller yngre. Denna andel är i princip oförändrad över femårsperioden. Knappt 52 procent av personalen var mellan 35-54 år 2004, vilket är en minskning från 58 procent 2000. Personal som är 55 år eller äldre har ökat sin andel från 22 procent 2000 till 27 procent 2004. I sju av statens tio delsektorer har genomsnittsåldern ökat 2004. Störst ökningar har skett i sektorerna ekonomi respektive kultur. Försvaret är den enda sektor där genomsnittsåldern minskat. Under femårsperioden minskade sektorn affärsverk och infrastruktur med drygt 9 000 personer, vilket motsvarar 32 procent. Denna minskning beror i huvudsak på bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) 2001. Den sektor som har ökat mest under perioden är universitetssektorn. Ökningen uppgår till ca 4 500 personer, motsvarande 9 procent. Sektorn arbetsliv, omsorg och utbildning ökade med drygt 3 000 personer, vilket även det motsvarar 9 procent. Försvarssektorn, som i det här sammanhanget endast består av Försvarsmakten, minskade med drygt 800 personer, eller med 4 procent. Universitet, högskolor och forskning är störst av sektorerna med närmare 54 000 anställda, vilket motsvarar en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer rättsväsendet med nära 39 000 anställda, 18 procent, och arbetsliv, omsorg och utbildning med knappt 37 000 anställda, nästan 17 procent. Tabell 3.22 Antal anställda 2000-2004 fördelade på sektorer Sektor/Kön Procent 2000 2001 2002 2003 2004 Affärsverk1 Kvinnor Män 28 412 23 77 19 439 23 77 19 106 23 77 19 377 23 77 19 317 24 76 Ekonomi Kvinnor Män 18 102 63 37 18 680 63 37 18 827 63 37 18 398 63 37 18 330 63 37 Univer-sitet2 Kvinnor Män 48 891 50 50 49 745 51 49 51 947 51 49 53 598 51 49 53 429 52 48 Kultur Kvinnor Män 3 024 57 43 3 111 57 43 3 202 57 43 3 118 57 43 3 097 57 43 Miljö3 Kvinnor Män 5 832 45 55 5 463 45 55 5 695 45 55 5 716 46 54 5 863 47 53 Arbetsliv4 Kvinnor Män 33 708 70 30 34 363 70 30 34 926 70 30 36 872 69 31 36 876 69 31 Rätts-väsendet Kvinnor Män 36 190 41 59 36 769 42 58 37 622 42 58 38 204 42 58 38 958 42 58 Länssty-relser m.m.5 Kvinnor Män 11 174 57 43 11 394 57 43 11 532 58 42 11 652 58 42 11 947 58 42 Uppdrags-verk-samhet6 Kvinnor Män 12 229 41 59 12 237 42 58 12 000 42 58 12 088 41 59 12 031 41 59 Försvaret7 Kvinnor Män 20 960 19 81 20 188 19 81 20 045 20 80 20 610 20 80 20 122 20 80 1 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet, högskolor och forskning 3 Miljö, teknik och jordbruk 4 Arbetsliv, omsorg och utbildning, inklusive försäkringskassorna 5 Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter 6 Uppdragsbaserad verksamhet 7 Här ingår endast Försvarsmakten 4 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4.1 Omfattning och avgränsning Resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och noter omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen och de fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna som under 2004 inte var statliga myndigheter, men omfattas eftersom de finansieras med anslag. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9. De erkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen och därmed inte heller i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Resultaträkningen omfattar myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden. Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen i huvudsak intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. En konsolidering av myndigheternas redovisning innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort, dvs. elimineras, i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en samlad redovisning för staten i sin helhet. 4.2 Resultaträkning I resultaträkningen redovisas redovisningsperiodens intäkter och kostnader. Statens kostnader innefattar driften av statens egen verksamhet och transfereringar. De största kostnaderna uppkommer i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. För transfereringar sammanfaller kostnader till största delen med betalningar. Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster men bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag. Resultaträkningen för 2004 redovisar ett underskott på 17 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Intäkter och kostnader för statens verksamhet, dvs. transfereringar och egen verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett mindre överskott på 0,5 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 26 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört med 2003. Av ökningen hänför sig de förbättrade resultatena främst till Vattenfall AB (2,7 miljarder kronor), TeliaSonera (1,7 miljarder kronor) och Posten AB (1,5 miljarder kronor). En av orsakerna till underskottet i resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden som uppgick till 49 miljarder kronor, en ökning med drygt 14 miljarder kronor jämfört med 2003. Förändringen beror främst på ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster. Ökningen av nettokostnaden har dock delvis dämpats av ökade intäkter till följd av överkurser vid emission av Riksgäldskontorets obligationer. En annan faktor som påverkar 2004 års utfall är vidareutvecklingen av Centrala studiestödsnämndens (CSN) beräkningsmodell för värdering av studielån, som medför en kostnad för av- och nedskrivningar av osäkra fordringar motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen hade tillämpats redan innan 2004 kan dock konstateras att kostnaderna för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna efter 1988 och beror på att låntagarna har högre inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen. Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2004 2003 Intäkter Skatter m.m. 1 838 623 796 587 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 39 158 35 975 Intäkter av bidrag 3 24 591 24 727 Summa intäkter 902 372 857 289 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -470 020 -447 471 Transfereringar till företag 4 -32 410 -30 807 Transfereringar till kommuner 4 -150 692 -146 387 Transfereringar till utlandet 4 -40 919 -37 831 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 -27 641 -30 112 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -3 743 -4 679 Summa transfereringar m.m. -725 425 -697 287 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -85 173 -83 152 Kostnader för lokaler 7 -14 581 -14 160 Övriga driftkostnader 8 -55 303 -52 636 Avskrivningar och nedskrivningar 9 -21 344 -19 890 Summa statens egen verksamhet -176 401 -169 838 Summa kostnader -901 826 -867 125 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 546 -9 836 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 10 26 319 17 520 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 11 -48 785 -34 558 Övriga finansiella intäkter 12 8 233 8 979 Övriga finansiella kostnader 13 -3 131 -1 056 Summa finansiella poster -43 683 -26 635 ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT -16 818 -18 951 4.2.1 Intäkter Diagram 4.1 Statens intäkter Skatter m.m., som är det största intäktsslaget, uppgick till 839 miljarder kronor (netto) för staten, och utgör 92 procent av statens totala intäkter. Statens intäkter exklusive resultat från andelar i dotter- och intresseföretag uppgick till 911 miljarder kronor under 2004, vilket är en ökning med 44 miljarder kronor jämfört med 2003. Det är statens intäkter av skatter m.m. som ökat mest. Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas och överförs löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs. De samlade skatteintäkterna (brutto) har förändrats framför allt genom ökade inkomstskatter för fysiska och juridiska personer med 23 miljarder kronor. I inkomstskatter för fysiska personer innefattas egenavgifter och allmän pensionsavgift. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminärskatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Det innebär att för 2004 redovisas preliminärskatter avseende 2004 och slutregleringar av inkomstskatt avseende 2003. Av ökningen med 23 miljarder kronor avseende fysiska personers inkomstskatt utgör 16 miljarder kronor preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2003 och 2004 med 7 miljarder kronor. Den större slutregleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster och större förmögenheter. Ökningen av juridiska personers inkomstskatt, 8 miljarder kronor, förklaras huvudsakligen av stora preliminärskattebetalningar från företag till följd av stora förväntade bolagsvinster 2004. I avsnitt 6.4 redogörs för skillnaderna mellan skatter enligt resultaträkningen och statsbudgetens skatteinkomster. Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 7 miljarder kronor, främst på grund av en högre lönesumma. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2004 med 2,7 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,7 procent, vilket är 0,12 procentenheter lägre än 2003. Myndigheternas arbetsgivaravgifter, på totalt 22 miljarder kronor, är inomstatliga och har eliminerats i årsredovisningen för staten. Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 8 miljarder kronor till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 208 miljarder kronor, avser närmare 23 miljarder statliga myndigheter. De har avräknats från inkomsttitel i statsbudgeten, vilket innebär att de eliminerats i årsredovisningen för staten. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 3 miljarder kronor. Mest ökade intäkter av andra ersättningar med 2,5 miljarder kronor, vilka främst är intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. De största ökningarna avser finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och ersättning för offentlig lagring av jordbruksprodukter. De totala intäkterna av bidrag minskade marginellt. Inom posten har EU-bidragen ökat genom en ökning av miljöstöd och djurbidrag samtidigt som bidrag från socialfonden och vissa övriga stöd minskat i omfattning. 4.2.2 Kostnader Diagram 4.2 Statens kostnader Av statens kostnader under 2004 utgjorde 76 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 18 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent. Statens kostnader uppgick till 954 miljarder kronor, vilket är en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2003. Ökningen beror på att transfereringarna ökat med 29 miljarder kronor, nettokostnaden för statsskulden ökat med 14 miljarder kronor och att kostnaderna för statens egen verksamhet ökat med närmare 7 miljarder kronor. 4.2.3 Transfereringar per sektor Följande diagram visar 2004 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskaperna (NR). Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i avsnitt 5.3.7. Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar med 65 procent. Den innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 21 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, medan företagssektorn och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 4 respektive 6 procent av de statliga transfereringarna. Cirka 4 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare avsnitt 4.5.13 Överföringar till och från pensionssystemet). Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under rubriken Transfereringar uppgick till 722 miljarder kronor 2004, en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2003. Den största ökningen avser transfereringar till hushåll, som ökade med närmare 23 miljarder kronor. Bland transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för socialförsäkringen med drygt 9 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7,7 miljarder kronor netto. För ersättning vid arbetsoförmåga minskade sjukpenningen med 4,6 miljarder kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jämfört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 4,1 miljarder kronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med drygt 32 000 personer. Kostnaden för arbetsmarknadspolitik ökade med 4,1 miljarder kronor på grund av ökade kostnader för arbetslöshetsersättning. Studiestöd inklusive kostnad för av- och nedskrivningar av fordringar avseende studielån ökade med 8,7 miljarder kronor till följd av ökade reservationer. Modellen för värdering av reservation för framtida förluster har vidareutvecklats. Från och med 2004 tillämpas tre kriterier (tidigare två) för värdering av reservation för framtida förluster. Dessa är betalningsbenägenhet, de trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Dessutom har Centrala studiestödsnämnden (CSN) för första gången gjort reservationer för förluster avseende de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001. Sammantaget har förändringarna lett till ökade kostnader för nedskrivning av lånefordringar under 2004. Jämförelsetalen för 2003 har inte justerats vilket påverkar resultaträkningens utfall för 2004 (se vidare avsnitt 4.2, avsnitt 4.5.8 och 4.5.10 samt not 28). Kostnaderna för handikappolitik och ekonomisk familjepolitik ökade, med 1,6 respektive 1,3 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade med 4,3 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen till kommunerna ökade mest, med 2,4 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende utbildningspolitik ökade med 1,2 miljarder kronor och bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med knappt 1 miljard kronor. Transfereringar till utlandet ökade totalt med 3 miljarder kronor. Biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 4 miljarder kronor, medan Sveriges avgift till EU minskade med 1 miljard kronor. Den ökade biståndsverksamheten är bland annat en följd av att biståndsramen har höjts med 2,8 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten som görs när avgiften betalas. Den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska, med 1,3 miljarder kronor, medan BNI-avgiftens andel istället har ökat. Avgifter till och bidrag från EU redovisas i kapitel 8. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 176 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med närmare 7 miljarder kronor jämfört med 2003. Statens personalkostnader exklusive arbetsgivaravgifter ökade med 2 miljarder kronor. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och har därför eliminerats i årsredovisningen för staten. Övriga driftkostnader ökade med 2,7 miljarder kronor. Förändringen innefattar ökade kostnader för köp av tjänster med 7,4 miljarder kronor, minskade kostnader för köp av varor med 3,8 miljarder kronor samt minskad aktivering av anläggningstillgångar i egen regi med 0,8 miljarder kronor. Vägverkets och Banverkets köp av tjänster ökade mest till följd av ökade investeringar i vägar och järnvägar. Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för beräknad risk i engagemang och Riksgäldskontorets avsättning för framtida garantiförluster ingår i kostnader för köp av tjänster. Avsättningarna avseende dessa minskade mindre än föregående år, vilket medförde högre driftkostnader med 1,7 respektive 1,0 miljarder kronor. Övriga driftkostnader avseende köp av varor minskade vid Försvarets materielverk och Försvarsmakten till följd av neddragningar inom försvaret. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade netto med närmare 9 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3 Statliga bolag). Stora resultatförbättringar redovisas av Vattenfall AB med 2,7 miljarder kronor, TeliaSonera AB med 1,7 miljarder kronor, Posten AB med 1,5 miljarder kronor och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) med 0,9 miljarder kronor. Nettokostnaden för statsskulden ökade med 14 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna för förvaltningen av statsskulden ökade med 6,7 miljarder kronor främst till följd av ökade realiserade kursförluster. De finansiella intäkterna för förvaltningen av statsskulden minskade med 7,6 miljarder kronor bland annat på grund av minskade orealiserade valutavinster. Ökningen av övriga finansiella kostnader med 2 miljarder kronor hänförs till en omvärdering av lån med kreditrisk till Svensk-Danska broförbindelsen AB. 4.3 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2004 (se även avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag. Statens totala nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värden, uppgick till -805 miljarder kronor per den 31 december 2004. Det innebär en minskad nettoförmögenhet med 15 miljarder kronor jämfört med 2003 (se vidare avsnitt 4.3.1 Nettoförmögenheten). Den huvudsakliga orsaken till minskningen är resultaträkningens underskott på 17 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 27 miljarder kronor. Den inhemska skulden ökade med 57 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor (se vidare avsnitt 3.2.6 Statsskulden). 4.3.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2004 var nettoförmögenheten -805 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på detta belopp. Det är en försämring med 15 miljarder kronor jämfört med 2003 då nettoförmögenheten var knappt -790 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar +17 Ökning av skulder -25 Ökning av avsättningar -3 Ökning av fonder -4 Summa - 15 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets underskott enligt resultaträkning -17 Saldo inomstatlig betalningsavräkning +3 Utjämningspost avseende statspapper -1 Summa -15 Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets underskott i resultaträkningen på -17 miljarder kronor. Betalningar som är relaterade till statsbudgetens anslag och inkomsttitlar rapporteras på avräkningskonton både av respektive myndighet och av Riksgäldskontoret. Det saldo som uppstod vid årsskiftet redovisas som ökning av nettoförmögenheten med 3 miljarder kronor. Vid eliminering av innehav av inomstatliga värdepapper uppstår, på grund av olika värderingsprinciper, en utjämningspost som redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Utjämningsposten uppgår till 1 miljard kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2004 uppgick dessa effekter dock till väsentligt mindre än 1 miljard kronor och syns därför inte i tabellen. Det egna kapitalet i TeliaSonera AB minskade dock med drygt 1 miljard kronor genom kursförluster vid konsolidering av verksamhet i utlandet, men ökningar av kapitalet hos andra statliga företag har till stor del kompenserat för detta. Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2004 2003 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 14 3 478 3 148 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 15 612 458 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 16 8 4 Summa immateriella anläggningstillgångar 4 098 3 610 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 17 84 065 72 065 Statliga järnvägsanläggningar 18 63 119 62 127 Byggnader, mark och annan fast egendom 19 38 939 37 160 Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 3 023 2 767 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 21 22 368 22 796 Pågående nyanläggningar 22 37 819 39 204 Beredskapstillgångar 23 91 121 89 681 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 24 978 603 Summa materiella anläggningstillgångar 341 432 326 403 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag 25 218 303 197 769 Andra långfristiga värdepappersinnehav 26 11 181 14 605 Långfristiga fordringar 27 10 544 14 923 Summa finansiella anläggningstillgångar 240 028 227 297 Summa anläggningstillgångar 585 558 557 310 Utlåning 28 147 292 150 428 Varulager m.m. Varulager och förråd 29 1 254 1 287 Pågående arbeten 30 241 236 Fastigheter 31 135 140 Förskott till leverantörer 32 10 202 11 296 Summa varulager m.m. 11 832 12 959 Fordringar Kundfordringar 33 4 839 4 918 Övriga fordringar 34 40 598 38 564 Summa fordringar 45 437 43 482 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 35 15 239 17 421 Upplupna bidragsintäkter 36 1 057 1 126 Övriga upplupna intäkter 37 17 336 16 471 Summa periodavgränsningsposter 33 632 35 018 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 38 8 791 16 291 Summa kortfristiga placeringar 8 791 16 291 Kassa och bank Kassa, postgiro och bank 39 2 085 1 844 Summa kassa och bank 2 085 1 844 SUMMA TILLGÅNGAR 834 627 817 332 KAPITAL OCH SKULDER Not 2004 2003 Nettoförmögenhet 40 -804 676 -789 958 Fonder 41 56 619 52 876 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 42 153 067 148 787 Övriga avsättningar 43 13 537 14 928 Summa avsättningar 166 604 163 715 Statsskulden Lån i Sverige 44 912 124 854 929 Lån utomlands 44 300 996 330 920 Summa statsskulden 1 213 120 1 185 849 Skulder m.m. Leverantörsskulder 45 14 289 13 129 Övriga skulder 46 114 080 114 423 Depositioner 47 754 632 Förskott från uppdragsgivare och kunder 48 483 515 Summa skulder m.m. 129 606 128 699 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 49 42 984 44 389 Oförbrukade bidrag 50 4 742 5 080 Övriga förutbetalda intäkter 51 25 628 26 682 Summa periodavgränsningsposter 73 354 76 151 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 834 627 817 332 Garantiförbindelser 52 561 067 551 305 Övriga ansvarsförbindelser 53 9 146 8 947 4.3.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2004 ökade de totala tillgångarna med 17 miljarder kronor till 835 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga väganläggningar ökade med 12 miljarder kronor. Under 2004 har bland annat Södra länken i Stockholm öppnats för trafik, en investering som uppgick till 7,6 miljarder kronor. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 1 miljard kronor. Byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 1,8 miljarder kronor. Ökningen avser dels köp av det före detta Centralposthuset i Stockholm, dels färdigställda projekt, bl.a. Världskulturmuseet i Göteborg. Pågående nyanläggningar avseende projekt vid Vägverket minskade med 5,1 miljarder kronor och pågående nyanläggningar vid Banverket ökade med 3,2 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,4 miljarder kronor. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med totalt 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 20,5 miljarder kronor. Värdet på Vattenfall AB ökade med 9,8 miljarder kronor främst genom ett positivt resultat. Posten AB ökade med 1,6 miljarder kronor, också genom ett positivt resultat. Bland intresseföretagen ökade värdet på TeliaSonera AB med 2,6 miljarder kronor. Statens långfristiga fordringar minskade med 4,4 miljarder kronor vilket främst förklaras av att affärsverket Statens järnvägars fordringar minskat. Kortfristiga placeringar minskade med 7,5 miljarder kronor. Riksgäldskontoret (RGK) placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Den 31 december 2004 har RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld ingår i statsskulden. På balansräkningens skuldsida ökade Avsättningar för pensioner med 4,3 miljarder kronor. Förändringen avser främst Statens pensionsverks avsättning för den samlade pensionsskulden. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering. Övriga avsättningar för garantiverksamhet minskade med 1,4 miljarder kronor. Balans-posten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättning för risker i garantiengagemang och RGK:s avsättning för framtida garantiförluster. RGK:s avsättning för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 1 miljard kronor som följd av ändrade riskbedömningar. Statsskulden ökade med 27 miljarder kronor och uppgick vid 2004 års utgång till 1 213 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 57 miljarder kronor samtidigt som lån i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 28 procent till 25 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2.6 Statsskulden. Periodavgränsningsposterna minskade med 2,8 miljarder kronor. Minskningen avser främst upplupna kostnader och övriga förutbetalda intäkter vid RGK. 4.4 Finansieringsanalys 4.4.1 Allmänt Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna, från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet samt från myndigheternas årsredovisningar. 4.4.2 Statens verksamhet Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 2004 till 67,4 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 23 miljarder kronor. Nettoförändringen beror till stor del på ökade skatteinbetalningar. Kassaflödet avseende skatter ökade med 35,3 miljarder kronor medan transfereringarna ökade med 20,3 miljarder kronor. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgick till 8,8 miljarder kronor, vilket var 1,1 miljarder kronor mer än föregående år (se även not 55). Förändringar av skulder och fordringar har påverkat statens kassaflöde positivt med 26,7 miljarder kronor, till viss del beroende på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 3,6 miljarder kronor har sålts under året. 4.4.3 Investeringar Statens investeringar under 2004 uppgick till 38,8 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 1,5 miljarder kronor. Minskningen beror på kapitaltillskott 2003 till SJ AB och Teracom AB. De materiella investeringarna uppgick under 2004 till 36,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar har minskat med 3,6 miljarder kronor medan investeringar i väganläggningar ökade med 0,8 miljarder kronor. Tabell 4.3 Materiella investeringar Miljarder kronor 2004 2003 Beredskapstillgångar 10,1 13,7 Väganläggningar 9,6 8,8 Fastigheter och markanläggningar 3,4 3,3 Maskiner och inventarier 4,2 4,8 Järnvägsanläggningar 7,3 5,6 Övriga investeringar 1,9 1,1 Totalt 36,5 37,3 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Riksförsäkringsverket och Skatteverket. I not 59 ges mer information om investeringar i anläggningstillgångar. 4.4.4 Utlåning Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, var 6,9 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Nyutlåningen ökade med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år och amorteringarna minskade med 1,6 miljarder kronor. I not 60 ges mer information om nyutlåning och amorteringar. 4.4.5 Finansiella aktiviteter Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2004 uppgick till -58,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna ökade med 18,6 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att ränteutbetalningarna för statsskulden har ökat sedan föregående år. 4.4.6 Statens upplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2004 var 36,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 4,6 miljarder kronor. Under året ökade statsskulden med 27,3 miljarder kronor. De orealiserade valutakursvinsterna, som har ökat statens nettoupplåning, uppgick till 9,6 miljarder kronor. I kapitel 6 ges förklaring till skillnader mellan resultaträkning, finansieringsanalys och statsbudgetens utfall. Tabell 4.4 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2004 2003 Statens verksamhet Skatter m.m. 54 829 696 794 437 Avgifter och andra ersättningar 55 47 948 43 645 Intäkter av bidrag 24 591 24 727 Summa justerade intäkter 902 235 862 809 Transfereringar 56 -711 687 -691 396 Statens egen verksamhet 57 -149 784 -147 668 Summa justerade kostnader -861 471 -839 064 Justeringar till betalningar 58 26 671 20 650 Saldo statens verksamhet 67 435 44 395 Investeringar 59 Finansiella investeringar -820 -2 319 Materiella investeringar -36 536 -37 264 Immateriella investeringar -1 479 -1 344 Summa investeringsutgifter -38 835 -40 927 Försäljning av anläggningstillgångar 295 364 Summa investeringar -38 540 -40 563 Utlåning 60 Nyutlåning -15 004 -14 727 Amorteringar 8 073 9 663 Summa nettoutlåning -6 931 -5 064 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 61 -58 402 -53 021 Övrigt finansiellt netto 62 2 801 5 320 Justeringar till betalningar 63 -3 251 7 401 Summa finansiella aktiviteter -58 852 -40 300 Totalt -36 888 -41 532 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 27 271 23 069 Orealiserade valutakursförändringar 9 617 18 463 Totalt 36 888 41 532 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 4.5.1 Allmänt Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 9 december 2004 (dnr Fi2004/6478) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till Årsredovisningen för staten 2004. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. 4.5.2 Transfereringar och skatter För redovisningen av transfereringar och skatter innebär bokföringsmässiga grunder att skatter skall redovisas det år till vilket intäkten hänför sig och att transfereringar redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av bokföringsmässig grund för transfereringar och skatter är dock inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Metoderna för att bedöma transfereringar och skatter hänförliga till en viss period är därmed inte fullt utvecklade ännu. Det innebär att transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen. I övriga fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. När det gäller skatter är metoderna sådana att debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp som skulder. För restförda skatter sker nedskrivning för befarad uppbördsförlust. De tillämpade principerna innebär dock inte att alla skatter redovisas det inkomstår till vilket intäkten hänför sig. Sedan en tid har diskuterats förslag till övergång till s.k. fullt periodiserade skatter, vilket innebär att för ett visst år skall intäkten tas upp till det belopp den vid räkenskapsårets slut kan beräknas till, med tillägg för justering för det slutliga taxeringsutfallets avvikelse från motsvarande beräkning för föregående år. De närmare metoderna för att beräkna sådana periodiserade skatter är ännu under utveckling och ett eventuellt införande kräver ytterligare överväganden. 4.5.3 Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med ovan nämnda regeringsbeslut. Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdagen och regeringen, med undantag för Riksbanken, som p.g.a. dess speciella ställning, inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt (se avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning). Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. De allmänna försäkringskassorna, som fram till 31december 2004 var fristående offentligrättsliga organ, omfattas eftersom deras verksamhet finansierades med anslag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Fram till och med Årsredovisning för staten 2002 omfattades Allmänna arvsfonden av avgränsningen. Under 2003 lämnade regeringen proposition (2003/03:136) om fondens organisation m.m. till riksdagen, där man bl.a. konstaterar att Allmänna arvsfonden är en egen juridisk person med egen och självägande förmögenhetsmassa och därför inte bör redovisas bland statens tillgångar i årsredovisningen. Någon annan uppfattning framfördes inte av riksdagen (bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Regeringen har därför fr.o.m. beslutet om Årsredovisningen för staten för 2003 beslutat att Allmänna arvsfonden inte skall omfattas. 4.5.4 Gemensam brytdag En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag är fastställd till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens. 4.5.5 Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket. 4.5.6 Omklassificering av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolideringen görs. 4.5.7 Motpartsavstämning För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstämningen, som infördes 2000, har successivt förbättrats. I samband med upprättandet av årsredovisningen för staten 2004 kan nu konstateras att denna utveckling fortsatt. Motpartsdifferenserna är färre än tidigare år och har kunnat utredas i större utsträckning. Säkerheten i de belopp som presenteras i de konsoliderade balans- och resultaträkningarna har därmed ökat. 4.5.8 Ändrade redovisningsprinciper Under 2004 har endast små förändringar av redovisningsprinciperna i årsredovisningen för staten gjorts. Förändringarna redovisas nedan. Uppställningsformer Två förändringar av resultaträkningens uppställningsform har gjorts i Årsredovisningen för staten 2004. Den tidigare posten Lämnade bidrag m.m. under rubriken Transfereringar har underindelats i sektorer enligt nationalräkenskaperna (realekonomiska kategorier), så att transfereringar till hushåll, företag, kommuner och utlandet samt nettoöverföring till ålderspensionssystemet särredovisas i resultaträkningen och specificeras i not 4 till resultaträkningen. Jämförelsetal för föregående år redovisas för varje rad enligt den nya uppställningsformen. Innehållsmässigt innebär denna förändring endast att posten Lämnade bidrag m.m. redovisas underindelad. I not 4 Transfereringar m.m. redovisas förutom specifikationer av dessa mottagarkategorier även en sammanfattande tabell med indelning i delområden som ger en översiktlig bild av de huvudsakliga ändamålen med transfereringarna, socialförsäkring, bidrag till kommuner, arbetsmarknad m.fl. områden. Under rubriken Finansiella intäkter och kostnader har Nettokostnad för statsskulden brutits ut ur de tidigare raderna för finansiella intäkter och kostnader och bildar nu en egen rad. De båda andra raderna under denna rubrik, benämns därför Övriga finansiella intäkter respektive Övriga finansiella kostnader. Nettokostnaden för statsskulden definieras här i enlighet med Riksgäldskontorets (RGK) definition och redovisning av Kostnad för förvaltning av statsskulden i RGK:s årsredovisning. Det innebär bl.a. att utöver de direkta kostnaderna för statsskulden ingår räntor i RGK:s in- och utlåningsverksamhet, som har koppling till statsskulden men som inte direkt är en kostnad för själva statsskulden. Det kan även förekomma andra mindre poster som inte direkt är en kostnad för statsskulden. Däremot ligger RGK:s garantiverksamhet utanför denna definition, liksom de interna räntor till och från statliga myndigheter som hanteras i statens internbank, eftersom inomstatliga räntor elimineras. I årsredovisningen för staten elimineras även räntor på statliga myndigheters innehav av statspapper (se avsnitt 3.2.6 Statsskulden), vilket innebär att nettokostnaden för statsskulden blir lägre än i RGK:s årsredovisning. Den nya raden Nettokostnad för statsskulden är en utbrytning ur de tidigare raderna, varför saldot under rubriken Finansiella intäkter och kostnader inte påverkas. Jämförelsetalen har justerats enligt den nya uppställningsformen. Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionsmedlen skall återbetalas genom att distributionskostnaderna efter omläggningen kommer att vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar. RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran på 1 018 miljoner kronor och en skuld på 452 miljoner kronor, dvs. netto 566 miljoner kronor, avseende Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar om. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK. Avgifter hos affärsverk Huvuddelen av Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, innefattande bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, klassificerades föregående år som uppdragsinkomster. Beloppet (cirka 3,8 miljarder kronor) ingår i resultaträkningens rad Avgifter och andra ersättningar. I not 2 till resultaträkningen skiljs däremot offentligrättsliga avgifter, avgifter i uppdragsverksamhet och s.k. andra ersättningar åt. För 2004 har intäkterna i enlighet med rekommendation från Riksrevisionen hänförts till offentligrättsliga avgifter. Även affärsverket Svenska kraftnäts avgifter för elcertifikat har flyttats från uppdragsverksamhet till offentligrättsliga avgifter (13 miljoner kronor), i enlighet med rekommendation från Riksrevisionen. Jämförelsetalen för föregående år har ändrats i noten. Premieintäkter vid Statens pensionsverk I samband med upprättandet av Årsredovisningen för staten 2003, uppmärksammades att en mindre del av den statliga tjänstepensionsrörelsen avser statliga bolag, stiftelser m.m. samt Riksbanken och Premiepensionsmyndigheten, som inte ingår i avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten. Andelen hade ökat kraftigt 2003 jämfört med tidigare. Premierna från dessa enheter är inte inomstatliga med den avgränsning som tillämpas i årsredovisningen för staten och redovisas därför som bidragsintäkter i årsredovisningen. Dessutom bör inte kostnaderna i denna del hänföras till personalkostnader utan till transfereringar. För 2003 justerades kostnaderna endast med cirka hälften med hänsyn till osäkerhet i underlagen. För 2004, när två års erfarenhet av fördelningen föreligger, har det bedömts att en mer fullständig fördelning kan göras. En justering har därför gjorts så att samma andel av kostnaderna för pensionsrörelsen har hänförts till transfereringar som andelen av premieintäkterna. Garantiförbindelser inom linjen Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, punkt 19, skall ett företag inte redovisa en ansvarsförbindelse som avsättning i balansräkningen. Med hänvisning till denna rekommendation och i enlighet med det förslag som Riksgäldskontoret (RGK) lämnat i en rapport till regeringen den 9 mars 2005, Gemensam kostnads- och riskredovisning för statens garantimyndigheter, tas från och med Årsredovisningen för staten 2004 garantiförbindelser för vilka avsättning görs inte heller upp som garantiförbindelser inom linjen. Detta överensstämmer med den metod som RGK, vid sidan av Insättningsgarantinämnden (som är den största garantigivande myndigheten), tillämpar i sin årsredovisning. Det är dock en förändring i årsredovisningen för staten jämfört med föregående år då samtliga garantiåtaganden redovisades inom linjen. Insättningsgarantinämnden gör inga avsättningar och därför tas hela deras åtagande upp inom linjen. I not 52 till balansräkningen framgår både garantier för vilka avsättning görs och garantier för vilka avsättning inte görs. En utförlig beskrivning av statens garantiverksamhet ges i kapitel 7 Statliga garantier och krediter. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Riksgäldskontoret har övergått till att bruttoredovisa valutaterminer, vilket påverkar fördelningen mellan svensk och utländsk del av statsskulden. Jämförelsetalet för föregående år i årsredovisningen för staten påverkas så att den utländska delen ökar och den svenska minskar med knappt 500 miljoner kronor. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har vidareutvecklat principerna för reservering för förluster i utlåningsverksamheten. Nu tillämpas tre kriterier för reservering för framtida förluster (tidigare två). Dessa är 1) personer som missköter sina betalningsåtaganden, 2) de trygghetsregler som finns vid återbetalning (tidigare benämnt betalningsförmåga) och 3) framtida förluster p.g.a. dödsfall. Dessutom har CSN för första gången gjort reservationer för förluster avseende lån beviljade fr.o.m. 1 juli 2001. Sammantaget har förändringarna lett till ökade kostnader för nedskrivning av lånefordringar under 2004. Jämförelsetalen för 2003 har inte justerats varför resultaträkningens utfall för 2004 påverkas (se vidare avsnitt 4.2 samt not 28 och avsnitt 4.5.10 under rubriken Engångseffekter). Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. 4.5.9 Ändrade jämförelsetal för 2003 som ej beror på ändrad princip De statliga bolagen togs för första gången upp i Årsredovisningen för staten 2003 med fyra kvartal avseende aktuellt kalenderår. Vissa uppgifter var dock ofullständiga. Förändringar av värdet på resultatandelar i dotter- och intressebolag som gjorts med anledning av bolagens slutliga årsredovisningar för 2003 har påverkat resultaträkningens saldo med 60 miljoner kronor. I övrigt förekommer inga ändrade jämförelsetal som påverkar saldot för 2003. Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2003 Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2003 - 19 011 Justering för resultat från andelar i dotter- och intressebolag 60 Resultaträkningens saldo 2003 i jämförelsekolumnen enligt Årsredovisningen för staten 2004 - 18 951 I balansräkningen avseende 2003 har tillkommande uppgifter från bolagen efter det att Årsredovisningen för staten 2003 upprättades påverkat andelsvärdet positivt och därmed även statens nettoförmögenhet per 31 december 2003 med 5,8 miljarder kronor. 4.5.10 Undantag från generella principer m.m. För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet. Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar Regeringen har vid två tillfällen tidigarelagt och en gång senarelagt utbetalningar av Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU). Dessutom har regeringen valt att senarelägga vissa betalningar i enlighet med vad regelverket medger. Syftet har varit att undvika överskridande av utgiftstaket, och eftersom anslag för transfereringar enligt budgetlagen avräknas det budgetår då betalning sker, påverkas utfallet på anslag och därmed de poster som ingår under utgiftstaket. En del av EU-avgiften som enligt normala rutiner skulle ha betalats före årsskiftet 2003/2004 har betalats i januari 2004 med 2 546 miljoner kronor, vilket påverkat anslagsutfallet. Däremot har beloppet periodiserats till 2003 och påverkar således inte utfallet i resultaträkningen för 2004. Avgifterna för 2004 har betalats vid ordinarie tidpunkter. Arealersättning inom jordbruket har både avseende 2003 och 2004 betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har periodiserats av Jordbruksverket och i statens resultaträkning. Djurbidrag och bidrag till miljö- och landsbygdsutveckling har tidigare år betalats ut i slutet av bidragsåret. Regeringen valde att betala ut delar av 2004 års bidrag i början av 2005 i enlighet med vad EU-regelverket medger. Detta ger en engångseffekt på statsbudgetens utfall som uppgår till ca 1,9 miljarder kronor. Regeringen har även på andra områden beslutat om senare- eller tidigareläggningar av vissa utbetalningar av bidrag där regelverket så medger. Dröjsmålsavgifter till Europeiska kommissionen Riksdagen har med anledning av två granskningsärenden i konstitutionsutskottet efterfrågat information om senareläggningar av betalningar till Europeiska kommissionen (bet. 2003/04:KU16 samt bet. 2003/04:KU20). Senareläggningen av betalningen av EU-avgiften i samband med årsskiftet 2003/2004 ledde till att Europeiska kommissionen begärde en dröjsmålsränta på 12,8 miljoner kronor. Räntan betalades av Kammarkollegiet och Skatteverket i mars 2004. Även senareläggningen av bidraget till Europeiska utvecklingsfonden i samband med årsskiftet 2003/2004 medförde en dröjsmålsränta på totalt 0,5 miljoner kronor. Räntan betalades av Regeringskansliet i februari och maj 2004. Senareläggning av verksamhet Det förekommer även att verksamhet som statliga myndigheter bedriver senareläggs eller ställs in som följd av att regeringen beslutat om utgiftsbegränsningar på visst anslag eller senareläggning av verksamhet. Det har under 2004 förekommit bl.a. inom försvarsområdet. Inte heller sådana begränsningar eller senareläggningar är att betrakta som undantag från regler eller principer, utan som anpassningar av verksamheten till det finansiella och ekonomiska utrymmet. Engångseffekter Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten/statsskulden påverkas. Resultaträkningen för 2004 har påverkats av en retroaktiv justering som minskat nettoöverföringen till ålderspensionssystemet med 1,6 miljarder kronor (se avsnitt 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet). En förändring från och med 2004 som delvis kan betecknas som engångseffekt avser den vidareutvecklade beräkningsmodellen för värdering av fordringar avseende studielån. Den förändrade modellen medför en kostnad för av- och nedskrivningar av osäkra fordringar för 2004 motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på ett rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen hade tillämpats redan innan 2004 kan dock konstateras att kostnaderna för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna efter 1988 och beror på att låntagarna har bättre inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen (se vidare avsnitt 4.2 och 4.5.8 samt not 28). Undantag hos vissa myndigheter Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2004 undantag från värderingsprinciper för lagerredovisning av beredskapsvaror. Beredskapsvarulagret värderas till senaste inköpspris. Undantaget har gällt under förutsättning att myndigheten under 2004 färdigställer ett ersättningssystem för nuvarande lagersystem. Skatteverket har dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler som innebär att Statens fastighetsverks kapitalutgifter för bidragsfastigheter inte skall betraktas som anläggningstillgång. Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på en fullständig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Vägverket och Banverket har undantag från reglerna för anslagsavräkning som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt. Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområdet en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilt att den löpande avräkningen gäller som slutlig. Rätt att ta ut avgifter, att ta ut avgifter i högre grad än enligt generella regler, sätta andra avgifter eller ha andra ekonomiska mål än vad som vanligen gäller har inte förtecknats här. Inte heller former för hur anslag får utnyttjas i vissa fall, till viss verksamhet osv. som avviker från generella regler. Någon förteckning har inte upprättats över myndigheters rätt att ta emot bidrag, donationer osv. som avviker från generella regler. Inte heller specialbestämmelser kring eller undantag från reglerna om räntekonto i Riksgäldskontoret (RGK). Undantag från krav på finansiering av anläggningstillgångar med lån i RGK har inte förtecknats. Det förekommer även undantag eller specialbestämmelser för myndighetens rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt och andra kapitalförsörjningsfrågor, liksom för rätt att placera överskottsmedel eller förvaltade medel. De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sina beslutsbefogenheter för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering Det förekommer att viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga och därför redovisas på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Undantag från uppställningsformerna för myndigheter med hänsyn till verksamhetens art eller behov av kompletterande information eller särskild jämförbarhet med viss bransch förekommer hos Riksgäldskontoret, Statens Fastighetsverk och Exportkreditnämnden och när det gäller finansieringsanalysen Riksförsäkringsverket. De fyra affärsverken tillämpar enligt de särskilda regler som gäller för dem andra uppställningsformer än övriga myndigheter. Därutöver har ett större antal myndigheter inom ramen för det utrymme som finns i regelverket underindelat eller ändrat namn på poster för att ge bättre information. Detta påverkar inte årsredovisningen för staten eftersom inrapporteringen till statsredovisningen eller särskilt lämnad information används för att omforma den finansiella informationen till de uppställningsformer som används i årsredovisningen för staten. Regeringskansliet har undantag från kravet på att lämna resultatredovisning i sin årsredovisning. Många mindre myndigheter behöver inte lämna delårsrapport enligt reglerna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det förekommer därutöver att myndigheter som skulle ha krav på att lämna delårsrapport enligt förordningen har särskilt undantag. Detta påverkar inte årsredovisningen för staten och dessa myndigheter har inte förtecknats här. Ett antal myndigheter bruttoredovisar transaktioner som kan betecknas som myndighetsinterna eller klassificerar eller rapporterar vissa transaktioner på ett sätt som avviker från generella regler eller generell praxis. Syftet är att ge bättre information i myndighetens egen årsredovisning eller att i övrigt styra verksamheten eller stödja uppföljningen på myndighetsnivån och mellan den enskilda myndigheten och regeringen på ett bra sätt. I dessa fall lämnar myndigheterna efter överenskommelser med Ekonomistyrningsverket kompletterande information i samband med upprättande av årsredovisningen för staten, så att informationen för staten som helhet kan behandlas på ett enhetligt sätt. De myndigheter som berörs av detta är Riksgäldskontoret, Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Skatteverket, Exportkreditnämnden, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Arbets-marknadsverket, Vägverket, Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och samt affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. Ytterligare fall av tillfällig natur kan förekomma. 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster Försvarsmaktens beredskapstillgångar Riksrevisionen har lämnat invändning i revisionsberättelsen för Försvarsmakten och utvecklat detta i en revisionsrapport avseende Försvarsmaktens interna styrning och kontroll i fråga om beredskapstillgångar. Bristerna medför enligt Riksrevisionen att Försvarsmakten inte kunnat visa att beredskapstillgångarnas existens och värde på 89 919 miljoner kronor ger en rättvisande bild. Bristerna berör både beredskapsinventarier som flygplan, stridsfordon etc. och beredskapsvaror i lager som reservmateriel, ammunition och drivmedel. Bristerna finns i möjligheten att spåra materielens faktiska existens från register till var tillgången finns, i fråga om att olika register överensstämmer sinsemellan och att inventeringar genomförts i enlighet med fastställda riktlinjer. Redovisningen ger sammanfattningsvis inte en rättvisande bild och det bokförda värdet kan inte styrkas. Nedskrivna beredskapstillgångar hos Försvarsmakten Enligt en rekommendation från Riksrevisionen gjordes en nedskrivning i Årsredovisningen för staten 2002 av krigsmateriel med 2,1 miljarder kronor, utöver den nedskrivning som Försvarsmakten hade gjort. Under 2003 och 2004 har Försvarsmakten gjort motsvarande nedskrivningar och under 2004 dessutom nedskrivningar på de aktuella tillgångarna därutöver. I Årsredovisningen för staten 2004 har de nedskrivningar som gjorts tidigare, och de som nu gjorts hos Försvarsmakten, inte tagits med, medan de som gjorts därutöver finns med. Värdet i balansräkningen är således detsamma i årsredovisningen för staten som hos Försvarsmakten vid utgången av 2004. Det belopp som av denna anledning finns med bland Försvarsmaktens kostnader 2004, men inte i årsredovisningen för staten, uppgår till 1,7 miljarder kronor. Statsskulden Statsskulden definieras, enligt regeringsbeslut, från och med 2003 så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret (RGK) ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2.6 Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2004 till 1 213 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 257 miljarder kronor. Transfereringar via skattekonto I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgiften. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen. Samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Den generella redovisningsprincipen "Innehåll före form" leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten skall redovisas brutto. De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsthuvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med undantag för nedsättning för sjöfart och nedsättning för skattelättnader för vissa byggtjänster (kompensation för mervärdesskatt). Avgränsningen har gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. Denna avgränsning av transfereringar överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, skall endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Transfereringar till kommuner och landsting i form av kompensation för mervärdesskatt Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel vilket minskar skatteintäkterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den förändrade redovisningen på statsbudgeten, bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 33 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Liksom föregående år redovisas Regeringskansliets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende alla de fyra kvartalen 2004, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat hos bolagen. Fram till redovisning för 2002 skedde redovisningen av bolagens resultat i årsredovisningen för staten med ett kvartals eftersläpning i de flesta fall. Senarelagd leverans till Försvarsmakten Beroende på utgiftsbegränsningar hos Försvarsmakten har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed inte gjorts under 2004 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundad på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskapstillgångar (hos Försvarsmakten) lägre än de annars skulle ha varit. Beloppet uppgår enligt FMV:s årsredovisning till 1,4 miljarder kronor. I den konsoliderade resultaträkningen elimineras kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna och därmed påverkas den konsoliderade resultaträkningen i princip inte. Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk Statens jordbruksverk tog upp erhållna bidrag från EU kassamässigt under 2000 och 2001. Medlen har ännu inte förbrukats. Enligt nu gällande principer borde beloppet tas upp som Oförbrukade bidrag, och i motsvarande grad reducera Nettoförmögenheten, vilket dock inte gjorts. I årsredovisningen för staten har myndighetens redovisning följts. Beloppet uppgår till 247,6 miljoner kronor enligt Statens jordbruksverks beräkning. Redovisningsprincipen i denna del kommer att ändras 2005. 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2005 Försäkringskassan), som betalar ut pensionerna, rekvirerar dessutom medel löpande från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs. Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pension. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fonderna och PPM redovisas, bland transfereringar under posten Nettoöverföring till ålderspensionssystemet. Under 2004 har ett belopp på 1,6 miljarder kronor särskilt återförts från AP-fonderna till staten och inlevererats till inkomsttitel på statsbudgeten. Beloppet avser justering av överföring till/från fonderna under perioden 1999-2002, då en alltför stor andel av utbetalda pensioner belastade anslag på statsbudgeten i stället för AP-fonderna. I resultaträkningen har detta belopp redovisats som en minskning av nettoöverföringen till ålderspensionssystemet. 4.5.13 Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i relativt liten omfattning (se avsnitt 4.5.10 Undantag från generella principer m.m.). 4.5.14 Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. 4.5.15 Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. 4.5.16 Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan. 4.6 Noter Noter till resultaträkningen Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 2004 2003 Intäkter av skatter m.m. Inkomstskatter, fysiska personer 517 274 493 832 Inkomstskatter, juridiska personer 100 826 92 345 Arbetsgivaravgifter 325 806 318 447 Mervärdesskatt 207 586 199 390 Energiskatter 61 665 60 386 Alkohol- och tobaksskatt 18 429 19 199 Fordonsskatt 8 062 7 686 Riksbankens inlevererade överskott 6 100 7 500 Ofördelbara skatter m.m. 5 397 6 147 Stämpelskatt 7 118 5 953 Övriga skatter på varor och tjänster vid Skatteverket 4 251 4 280 Svenska spel AB, inlevererat överskott 3 677 3 300 Tullmedel 3 504 3 209 Skatt på egendom 2 551 2 490 Övrigt 1 215 1 075 Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m. 1 179 967 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -22 154 -21 692 Summa intäkter av skatter m.m. 1 252 486 1 204 514 Tillkommer/avgår Utjämningsavgifter 25 754 26 168 Utjämningsavgift, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 982 0 Kommunalskatter, utbetalda -442 331 -431 233 Nedsättningar sjöfartsstöd, byggstimulans -1 791 -1 550 Summa tillkommer/avgår -417 386 -406 615 Periodiseringar Upplupna kostnader slutregl. av kommunalskatt 9 785 4 742 Periodiserade intäkter av skatter 1 644 1 591 Värdereglering 1 166 2 217 Konstaterade uppbördsförluster -8 672 -9 995 Periodisering vid övriga myndigheter -400 133 Summa periodiseringar 3 523 -1 312 Total summa 838 623 796 587 Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med 42 miljarder kronor (netto) jämfört med 2003. Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs. Skatteverket redovisar skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar (se även avsnitt 4.5.2 Transfereringar och skatter). Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har den s.k. kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 33 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2004. Fysiska personers inkomstskatt ökade med 23 miljarder kronor och juridiska personers inkomstskatt ökade med 8 miljarder kronor jämfört med 2003. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminärskatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Detta innebär att 2004 redovisas preliminärskatter avseende 2003 och 2004 och slutregleringar avseende 2003. Av ökningen på 23 miljarder kronor för fysiska personers inkomstskatt utgör 16 miljarder kronor ökade preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2003 och 2004 med 7 miljarder kronor. Den större slutregleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster och större förmögenheter. Ökningen av juridiska personers inkomstskatt förklaras huvudsakligen av högre preliminärskattebetalningar av företag till följd av förväntade högre bolagsvinster 2004. Arbetsgivaravgifterna ökade med 7,4 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2004 med 2,7 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,70 procent, vilket är 0,12 procentenheter lägre än 2003. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Intäkter av mervärdesskatt ökade med 8,2 miljarder kronor till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 208 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med närmare 23 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott, 6,1 miljarder kronor, redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av en växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2004 2003 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 926 698 Vägverket 741 674 Lantmäteriverket 655 621 Patent- och registreringsverket och Bolagsverket 624 591 Banverket 483 483 Insättningsgarantinämnden 391 456 Centrala studiestödsnämnden 379 363 Läkemedelsverket 328 275 Elsäkerhetsverket 307 307 Affärsverk Luftfartsverket 3 779 3 548 Sjöfartsverket 1 292 1 240 Svenska kraftnät 13 2 Övriga 1 990 2 097 Summa offentligrättslig verksamhet 11 908 11 355 Uppdragsverksamhet Vägverket 2 450 2 143 Banverket 1 922 1 745 Statens institutionsstyrelse 1 001 995 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 978 848 Statens fastighetsverk 442 426 Karolinska institutet 394 395 Exportkreditnämnden 358 237 Skatteverket 348 340 Försvarsmakten 343 355 Statens jordbruksverk 311 300 Affärsverk Svenska kraftnät 3 438 3 387 Luftfartsverket 1 583 1 471 Statens järnvägar 235 233 Sjöfartsverket 62 72 Övriga 4 451 5 272 Summa uppdragsverksamhet 18 316 18 219 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (föreg. år Arbetsmarknadsverket) 3 403 3 092 Exportkreditnämnden 756 861 Kärnavfallsfondens styrelse 509 459 Radio- och TV-verket 496 538 Statens jordbruksverk 351 72 Vägverket 444 526 Lantmäteriverket 374 271 Skatteverket 294 223 Affärsverk Statens järnvägar 149 70 Luftfartsverket 8 4 Sjöfartsverket 4 1 Övriga 2 146 284 Summa andra ersättningar 8 934 6 401 Total summa 39 158 35 975 Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som främst är intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar med cirka 9 procent från 2003 till 2004. Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. Offentligrättsliga avgifter De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet ökade med cirka 5 procent mellan 2003 och 2004. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter. Skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkes-kompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov och körkort. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Patent- och registreringsverket tar ut avgiftsintäkter för patent-, bolags- och varumärkesregistreringar. Från den 1 juli 2004 har arbetet med bolagsregistreringar övergått till det nybildade Bolagsverket, och därför redovisas dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen ovan. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, skall skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga intäkter omfattar elsäkerhetsavgift, behörighetsavgift, nätövervakningsavgift, elberedskapsavgift och ersättning för provade produkter. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Uppdragsverksamhet De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade marginellt mellan 2003 och 2004. Cirka 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av vägar. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret. Ökning av avgiftsintäkter mellan 2003 och 2004 återfinns huvudsakligen inom Vägverket Produktion. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna mellan 2003 och 2004 kan framförallt hänföras till elförsäljningen och återspeglar de prisökningar som varit på el under året. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall, och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansieras med avgifter från kommuner. Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och medicinsk akademisk forskning. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premie-intäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Skatteverket ersätts från AP-fonden för administration av uppbörd av avgifter till ålderspensionssystemet. Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäkter från extern transport- och verkstadsverksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet omfattar bl.a. råd och hjälp i vattenhushållningsfrågor samt veterinära tjänster inom distriktsveterinärorganisationen. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar ramp- och expeditjonstjänster, biljettkontor, flygplansstädning och flygplanstankning. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Andra ersättningar Intäkter avseende andra ersättningar ökade relativt kraftigt mellan 2003 och 2004. De största ökningarna avser Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Statens Jordbruksverk. Knappt 200 myndigheter redovisar intäkter av andra ersättningar. De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och tidigare Arbetsmarknadsverket omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lag (1997:239) om arbetslöshetskassor, för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Exportkreditnämndens (EKN) andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna beräknas i förhållande till den energi som levereras. Minskningen mellan åren beror främst på att Ringhals AB har levererat mindre energi. Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige. Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid försäljning av jordbruksprodukter i offentlig lagring. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2004 2003 EU-bidrag Statens jordbruksverk - arealersättning 4 053 4 032 - djurbidrag 1 859 1 384 - miljöstöd m.m. 2 169 1 425 - övriga stöd 498 896 Summa Statens jordbruksverk 8 579 7 737 Länsstyrelserna -bidrag från regionalfonden 1 331 1 417 -bidrag från socialfonden 231 389 Arbetsmarknadsverket -bidrag från socialfonden 1 015 1 299 Övriga EU-bidrag 1 138 895 Summa EU-bidrag 12 294 11 737 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna -underhållsstöd 1 941 2 161 -assistansersättning 2 726 2 477 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 585 4 742 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 3 045 3 610 Total summa 24 591 24 727 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har minskat med 136 miljoner kronor jämfört med föregående år. Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU under det år intäkten är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. De redovisade EU-bidragen till Statens jordbruksverk har under året ökat med drygt 800 miljoner kronor. Framför allt har jordbruksverkets utbetalningar av djurbidrag och miljöstöd ökat, vilket även ökar de periodiserade intäkterna från EU. Riksförsäkringsverket redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av statlig assistansersättning. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt Stiftelsen strategisk forskning. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver det angivna beloppet för universitet och högskolor utgör cirka 500 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2004 2003 Socialförsäkring 402 149 391 882 Allmänna bidrag till kommuner 101 238 98 839 Arbetsmarknad 65 779 61 789 Utbildning, studiestöd 36 116 26 127 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 27 641 30 112 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 23 144 19 380 Avgiften till Europeiska gemenskapen 23 017 24 111 Övrigt 42 598 40 368 Summa 721 682 692 608 Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Miljoner kronor 2004 2003 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring, Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 163 238 155 544 Ekonomisk äldrepolitik 51 218 51 938 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 101 984 102 548 varav sjukpenning m.m. 35 944 40 523 varav sjuk- och aktivitetsersättning 54 136 50 060 Handikappolitik 12 995 11 405 Ekonomisk familjepolitik 53 094 51 745 Summa socialförsäkring till hushåll 382 529 373 180 Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 255 37 468 varav Arbetsmarknadsverket 32 511 28 231 varav Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna 9 744 9 237 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader, Arbetsmarknadsverket 2 215 2 841 Övrig arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 237 2 101 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 376 1 567 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 48 083 43 977 Utbildningspolitik Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, Centrala studiestödsnämnden 22 645 13 926 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 2 720 2 652 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration Bistånd, internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 044 1 974 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 324 1 327 Övrigt 10 675 10 435 Summa transfereringar till hushåll 470 020 447 471 Transfereringar till företag Arbetsmarknadspolitik Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 4 235 4 137 Särskilda insatser för arbetshandikappade m.m., Arbetsmarknadsverket 3 632 3 941 Anställningsstöd, Skatteverket 1 441 993 Summa arbetsmarknadspolitik till företag 9 308 9 071 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 1 700 1 656 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk 10 801 9 631 Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 470 1 321 Transportpolitik, Trafikupphandling, Rikstrafiken 877 838 Regionalpolitik m.m., Verket för näringslivsutveckling 790 770 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 719 658 Mediepolitik, Presstödsnämnden 640 644 Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 652 614 Övrigt 5 453 5 604 Summa transfereringar till företag 32 410 30 807 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun- och landstingsmoms, Skatteverket 32 512 27 983 Generellt statsbidrag till kommuner, Skatteverket 33 947 34 953 Utjämningsbidrag till kommuner, Skatteverket 19 057 19 274 Generellt statsbidrag till landsting, Skatteverket 7 500 8 045 Utjämningsbidrag till landsting, Skatteverket 6 774 7 019 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 1 007 0 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet 441 1 565 Summa Allmänna bidrag till kommuner 101 238 98 839 Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag för läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen 19 620 18 702 Arbetsmarknadspolitik Nyanställningsstöd, sysselsättningsstöd m.m. till kommuner, Skatteverket 6 113 5 937 Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 275 2 804 varav: Särskilda insatser för arbetshandikappade 977 1 513 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 8 388 8 741 Utbildningspolitik, Skolverket Maxtaxa i barnomsorgen 3 658 3 897 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 3 387 2 472 Statligt stöd för utbildning av vuxna 1 789 1 306 Övrig utbildningspolitik 217 218 Summa utbildningspolitik till kommuner 9 051 7 893 Integrationspolitik, Integrationsverket 2 119 2 534 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 111 1 011 Övrigt 9 165 8 667 Summa transfereringar till kommuner 150 692 146 387 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska gemenskapen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 16 451 15 733 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 420 5 431 Storbritanniens budgetreduktion, Skatteverket 274 390 Tullavgift, Tullverket 2 662 2 382 Jordbrukstull, Tullverket 140 116 Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 70 59 Summa avgiften till Europeiska gemenskapen 23 017 24 111 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 9 029 7 570 Bistånd, internationella bidrag, Regeringskansliet 7 517 4 964 Övrigt 1 356 1 186 Summa transfereringar till utlandet 40 919 37 831 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföring till premiepensionssystemet 20 021 20 267 Överföring till AP-fonderna 7 620 9 845 Summa nettoöverföring till ålderspensionssystemet 27 641 30 112 Total summa 721 682 692 608 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn. Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna (fr.o.m. den 1 januari 2005 Försäkringskassan). Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med närmare 29 miljarder kronor mellan 2003 och 2004. Transfereringar till hushåll Den största ökningen avser transfereringar till hushåll som ökade med närmare 23 miljarder kronor eller 5 procent. Därav har kostnaderna för socialförsäkringen ökat med drygt 9 miljarder kronor netto och kostnaden för arbetsmarknadspolitik med drygt 4 miljarder kronor. Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll här. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med närmare 8 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Bland ersättningarna vid arbetsoförmåga minskade sjukpenningen med 4,5 miljarder kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jämfört med 2003. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 4 miljarder kronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med drygt 32 000 personer. Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,6 miljarder kronor eller 14 procent. Ökningen beror på att nivån för det ersatta timbeloppet höjts, antalet ersättningsberättigade har fortsatt öka och antalet beviljade timmar per person har ökat. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringens kostnader med cirka 1,3 miljarder kronor. Antalet föräldrapenningdagar har ökat eftersom antalet födda barn ökat under de senaste åren. För området arbetsmarknadspolitik ökade kostnaderna för bidrag till hushåll med 4,1 miljarder kronor. Huvudförklaringen är att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen ökade med 4,8 miljarder kronor, eller 13 procent, till följd av att arbetslösheten steg från 5,0 procent 2003 till 5,5 procent 2004. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade till följd av att mindre medel anvisades på statsbudgeten för dessa ändamål. Bland transfereringar till hushåll har studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökat med närmare 9 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att beräkningsmodellen för värdering av fordringar avseende studielån har vidareutvecklats (se vidare avsnitten 4.2, avsnitt 4.5.8 och 4.5.10 samt not 28 Utlåning). Transfereringar till företag Bland transfereringar till företag ökade kostnaderna mest för livsmedelspolitik och landsbygdspolitik med 1,2 miljarder kronor eller 12 procent. Det var främst Jordbruksverkets utbetalningar av EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag som ökade. Transfereringar till kommuner Transfereringar till kommuner ökade med 4,3 miljarder kronor eller 3 procent. Här ingår kommun- och landstingsmoms som ökade med 4,5 miljarder kronor. Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 33 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2004. Ett statligt utjämningsbidrag enligt lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, infördes under 2004 och kostnaderna uppgick till 1 miljard kronor. Bidrag till läkemedelsförmånen ökade med närmare 1 miljard kronor eller 5 procent i enlighet med avtal mellan staten och Landstingsförbudet. Transfereringar till kommuner avseende utbildningspolitik ökade med drygt 1 miljard kronor. Den största ökningen avser bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem. Transfereringar till utlandet Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med ca 1 miljard kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska, 1,3 miljarder kronor, medan BNI-avgiftens andel ökar i enlighet med rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för gemenskapernas egna medel 2000/597/EC. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 1,5 respektive 2,5 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsramen höjts med 2,8 miljarder kronor. Dessutom var utfallet 2003 betydligt lägre än beräknat beroende på utgiftsbegränsningar och lägre utbetalningar för ekonomiska reformer och u-krediter än väntat. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till Premiepensionsmyndigheten för placering i ålderspensionssystemets premiepensionsdel är i stort sett oförändrad. Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonder för utbetalda pensioner å den andra. Detta netto till AP-fonderna har minskat på grund av en intäkt från AP-fonderna på 1,6 miljarder kronor. Intäkten avser en engångsjustering av pensionsmedel för åren 1999-2002 som gjorts mellan statsbudgeten och AP-fonderna. Not 5 Avsättning till /upplösning av fonder Miljoner kronor 2004 2003 Medel för kompetenssparande 1 150 2 300 Insättningsgarantinämndens fond 1 090 1 176 Kärnavfallsfonden 1 402 850 Bostadskreditnämndens garantireserv 59 170 Bilskrotningsfonden -108 -44 Fonder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 53 70 Batterifonden 25 69 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 57 81 Övriga fonder 15 7 Summa 3 743 4 679 Avsättning till fonder avser främst tre fonder/ myndigheter, där avvikelsen i alla tre fallen också är relativt stor jämfört med föregående år. Avsättning av medel för kompetenssparande från inkomsten av energiskatt redovisas av Skatteverket. Under 2004 har 1,2 miljarder kronor avsatts enligt regeringens beslut. Det är endast hälften av 2003 års avsättning, men där bör noteras att ingen avsättning gjordes under 2002. Enligt budgetpropositionen för 2005 kommer fonden att avvecklas under de närmaste åren och användas dels till kompetensutvecklingssatsningar för bl.a. personal som arbetar med vård och omsorg av äldre, dels till den gröna skatteväxlingen och som delfinansiering av den slopade arvs- och gåvoskatten. Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Minskningen jämfört med föregående år beror på att lägre garantiavgifter tas ut då fonden når en viss nivå och på lägre finansiellt netto av räntor, kursvinster och kursförluster. Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade till följd av att realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper var drygt 400 miljoner kronor högre än 2003. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår av not 41. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2004 2003 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Försvarsmakten 9 399 9 693 Rikspolisstyrelsen 9 325 8 927 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 5 056 4 958 Skatteverket 4 643 4 565 Arbetsmarknadsverket 3 500 3 292 Banverket 2 920 2 857 Kriminalvårdsverket 2 911 2 756 Lunds universitet 2 637 2 565 Regeringskansliet 2 620 2 494 Vägverket 2 459 2 441 Domstolsverket 2 188 2 212 Uppsala universitet 2 074 2 005 Göteborgs universitet 2 002 1 942 Umeå universitet 1 455 1 410 Stockholms universitet 1 451 1 452 Kungl.Tekniska högskolan 1 381 1 353 Karolinska institutet 1 377 1 512 Linköpings universitet 1 338 1 305 Statens institutionsstyrelse 1 140 1 128 Sveriges lantbruksuniversitet 1 135 1 165 Migrationsverket 1 130 1 069 Försvarets materielverk 1 018 1 018 Affärsverk Luftfartsverket 1 711 1 640 Sjöfartsverket 588 582 Svenska kraftnät 134 126 Statens järnvägar 10 3 Övriga myndigheter 23 322 22 423 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 88 924 86 893 Eliminering av arbetsgivaravgifter -22 234 -21 663 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 66 690 65 230 Pensionskostnader inklusive premier för tjänstepensioner Försvarsmakten 1 568 1 958 Rikspolisstyrelsen 1 262 1 343 Skatteverket 597 612 Arbetsmarknadsverket 481 546 Vägverket 449 447 Domstolsverket 402 362 Regeringskansliet 399 460 Lunds universitet 395 367 Banverket 370 351 Uppsala universitet 331 272 Kriminalvårdsstyrelsen 296 347 Göteborgs universitet 295 290 Umeå universitet 236 184 Karolinska institutet 227 219 Försvarets materielverk 221 245 Sveriges lantbruksuniversitet 217 187 Stockholms universitet 205 198 Affärsverk Luftfartsverket 249 358 Sjöfartsverket 77 162 Svenska kraftnät 13 11 Statens järnvägar 4 -1 Övriga myndigheter 3 502 5 023 Statens tjänstepensioner Utbetalda pensioner 6 339 6 101 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 5 042 4 058 Eliminering av premieintäkt för statens tjänstepensioner m.m. -8 725 -10 029 Summa pensionskostnader 14 452 14 071 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 480 450 Regeringskansliet 335 363 Vägverket 268 243 Arbetsmarknadsverket 240 223 Karolinska institutet 234 41 Rikspolisstyrelsen 228 196 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 193 212 Banverket 128 128 Skatteverket 103 92 Affärsverk Luftfartsverket 146 112 Sjöfartsverket 27 23 Svenska kraftnät 29 23 Statens järnvägar -13 55 Övriga myndigheter 1 633 1 690 Summa övriga personalkostnader 4 031 3 851 Total summa 85 173 83 152 Statens kostnader för personal ökade med 2 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade 2 miljarder kronor eller 2,34 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2004 till 32,70 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 1,2 miljarder kronor, varav utbetalda förmåner ökat med drygt 200 miljoner kronor och förändringen av försäkringstekniska avsättningar ökat med 1 miljard kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen finns i not 42. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, inklusive avgifter till Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte. Försvarsmaktens lönekostnader har minskat med drygt 3 procent vilket förklaras av uppsägningar av både yrkesofficerare och civilanställda som en följd av den av riksdagen beslutade försvarsomställningen. Rikspolisstyrelsens lönekostnader ökade med närmare 4,5 procent beroende på att antalet anställda poliser ökat med 3,7 procent under året. Lönekostnaderna vid Arbetsmarknadsverket ökade med över 6 procent. Ökningen beror på att medelantalet anställda ökade med drygt 3 procent under året samt att personalkostnaden per anställd ökat. Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader ökade med 4,7 procent jämfört med föregående år. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2004 2003 Försvarsmakten 3 025 3 066 Rikspolisstyrelsen 1 417 1 339 Regeringskansliet 1 071 1 089 Kriminalvårdsverket 787 748 Lunds universitet 663 660 Skatteverket 621 601 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 595 587 Uppsala universitet 572 555 Göteborgs universitet 565 545 Kungl. Tekniska högskolan 531 504 Migrationsverket 505 495 Domstolsverket 504 497 Arbetsmarknadsverket 494 487 Karolinska institutet 492 479 Stockholm universitet 475 467 Linköpings universitet 348 344 Sveriges lantbruksuniversitet 286 275 Umeå universitet 282 286 Statens institutionsstyrelse 218 213 Vägverket 205 205 Totalförsvarets forskningsinstitut 186 118 Affärsverk Luftfartsverket 34 31 Sjöfartsverket 33 28 Svenska kraftnät 18 17 Statens järnvägar 6 6 Övriga myndigheter 4 966 4 905 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 318 -4 387 Summa 14 581 14 160 Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Rikspolisstyrelsens kostnadsökning för lokaler var 78 miljoner kronor. I den ökningen ingår både indexhöjningar och andra hyreshöjningar och ökade kostnader för el och städning, men också kostnader för inkvartering av personal under folkmordskonferensen januari 2004 med 13 miljoner kronor. Kriminalvårdsverkets lokalkostnader ökade med 39 miljoner kronor eller drygt 5 procent vilket i huvudsak beror på tillkommande hyror för nyöppnade anstalter och avdelningar/paviljonger. Lokalkostnader vid Kungl. tekniska högskolan ökade med 27 miljoner kronor eller drygt 5 procent. Ökningen avser i huvudsak indexreglering av hyror och bostäder avsedda för utbytesstudenter. Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) lokalkostnader ökade med 68 miljoner kronor eller 58 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av avsättningar för hyresgarantier för lokaler som FOI lämnar inför samlokalisering i Kista. Not 8 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2004 2003 Övriga driftkostnader - tjänster Vägverket 12 819 11 993 Försvarsmakten 10 161 8 797 Banverket 7 293 6 051 Försvarets materielverk 3 883 3 521 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 425 1 236 Rikspolisstyrelsen 1 249 1 111 Skatteverket 1 109 1 060 Kärnavfallsfondens styrelse 1 103 1 087 Statens fastighetsverk 980 991 Fortifikationsverket 848 818 Karolinska institutet 839 789 Regeringskansliet 785 737 Göteborgs universitet 753 739 Lunds universitet 684 691 Arbetsmarknadsverket 676 660 Naturvårdsverket 608 585 Kriminalvårdsverket 553 553 Exportkreditnämnden 280 -1 407 Riksgäldskontoret -759 -1 714 Övriga myndigheter 12 760 12343 Summa tjänster 58 049 50 642 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 10 261 12 316 Försvarsmakten 3 398 5 519 Banverket 2 289 2 149 Vägverket 1 876 1 797 Fortifikationsverket 547 565 Rikspolisstyrelsen 543 457 Kriminalvårdsverket 324 305 Karolinska institutet 254 263 Lunds universitet 242 245 Uppsala universitet 234 248 Statens fastighetsverk 186 177 Skatteverket 153 131 Göteborgs universitet 152 157 Stockholms universitet 147 139 Arbetsmarknadsverket 136 97 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 132 150 Sveriges lantbruksuniversitet 128 146 Övriga myndigheter 2 611 2 537 Summa varor 23 613 27 397 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 2 334 2 474 Luftfartsverket 1 620 1 470 Sjöfartsverket 771 765 Statens järnvägar 357 277 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 5 082 4 986 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 2 405 2553 Vägverket 2 386 2602 Banverket 358 369 Kriminalvårdsverket 262 231 Regeringskansliet 246 230 Rikspolisstyrelsen 236 231 Försvarets materielverk 145 162 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 139 143 Lunds universitet 112 113 Riksdagsförvaltningen 102 104 Karolinska institutet 97 95 Skatteverket 94 87 Umeå universitet 92 99 Sveriges lantbruksuniversitet 81 92 Stockholms universitet 81 89 Göteborgs universitet 73 79 Kungl.Tekniska högskolan 72 74 Uppsala universitet 67 71 Affärsverk 0 Luftfartsverket 221 248 Sjöfartsverket 60 205 Svenska kraftnät 206 194 Statens järnvägar 1 2 Övriga myndigheter 1 525 1 567 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 061 9 636 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Försvarsmakten -9 224 -12 218 Vägverket -8 670 -7 918 Banverket -7 421 -5 888 Sjöfartsverket, affärsverk -303 -400 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna -241 -200 Statens pensionsverk -53 -53 Övriga myndigheter -395 -429 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -26 307 -27 106 Eliminering av inomstatliga transaktioner -14 195 -12 919 Total summa 55 303 52 636 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Vägverket och Banverkets ökning av övriga driftkostnader avseende tjänster beror främst på att investeringarna i vägar och järnvägar ökat under 2004. Försvarsmaktens ökade driftskostnader avseende tjänster beror främst på att en s.k. milstolpsfakturering, rörande beställning till Försvarets materielverk (FMV), omförhandlades 2003 och flyttades till 2004. Dessa transaktioner är inomstatliga och ingår i elimineringsposten sist i noten. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Under 2003 minskade avsättningarna med över 2 miljarder kronor, vilket redovisades som en kostnadsreduktion, dvs. kostnaden blev negativ. Avsättningarna har fortsatt att minska under 2004 men inte i samma omfattning som 2003, vilket medfört att driftkostnaderna i denna del har ökat med 1,7 miljarder kronor. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) avsättning för framtida garantiförluster. Under 2004 har RGK minskat avsättningarna med 931 miljoner kronor, vilket medfört att årets kostnad blev negativ. Bland annat har den väntade garantiförlusten för Öresundsbroprojektet minskat, eftersom trafikvolym och vägtrafikintäkter ökat mer än beräknat. Minskningen är dock mindre än 2003 då avsättningen för förluster avseende kreditgarantier till Venantius AB minskade med 2 miljarder kronor. Liksom föregående år har varuinköpen vid FMV minskat beroende på neddragningar inom försvaret. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via FMV, minskat. Minskningen av varuinköpen vid Försvarsmakten beror huvudsakligen på lagerförändringar avseende beredskapsvaror. Vägverket och Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar och bananläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen. Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2004 2003 Försvarsmakten 7 238 6 600 Vägverket 3 031 2 881 Banverket 2 668 2 464 Fortifikationsverket 748 686 Rikspolisstyrelsen 697 693 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 556 547 Skatteverket 346 272 Lunds universitet 257 254 Affärsverk Luftfartsverket 1 110 1 065 Svenska kraftnät 394 390 Sjöfartsverket 99 91 Statens järnvägar 66 22 Övriga myndigheter 4 134 3 925 Summa 21 344 19 890 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. I årets avskrivning ingår nedskrivningar av beredskapsinventarier med 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppgick nedskrivningarna till 0,4 miljarder kronor. Bortsett från dessa nedskrivningar har avskrivningarna mellan åren ökat med 0,6 miljarder kronor. Vägverkets och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar. Not 10 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 2004 2003 Resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 11 776 9 123 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 1 555 688 Posten AB 1 221 -238 Sveaskog Holding AB 1 023 918 Vin & Sprit AB 844 994 Venantius AB 810 517 Akademiska Hus AB 588 503 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 505 179 Sveriges Bostadsfinansierings-aktiebolag SBAB 485 519 AB Svensk Exportkredit 440 428 Apoteket AB 204 351 Vasallen AB 193 75 SJ AB 190 -101 Systembolaget AB 178 138 Teracom AB, Svensk Rundradio AB 116 24 Svenska Rymdaktiebolaget 114 41 Specialfastigheter Sverige AB 106 112 Swedfund International AB 105 23 AB Swedcarrier 62 -439 Samhall AB 58 -334 Lernia AB 46 -60 AB Svensk Bilprovning 45 58 Green Cargo AB 43 -88 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 24 14 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 17 19 Statens Bostadsomvandling AB (Bothia Garanti AB) 11 0 Kasernen Fastighets AB 7 12 Kungliga Operan AB 7 4 Swedesurvey AB 1 1 AB Svenska miljöstyrningsrådet 0 1 AB Göta Kanalbolag 0 0 IRECO Holding AB -1 Kungliga Dramatiska Teatern AB -3 0 IMEGO AB -12 -10 Almi Företagspartner AB -42 -58 Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet 0 1 Summa Regeringskansliet 20 716 13 415 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) -316 -330 Affärsverk Svenska kraftnät 36 9 Luftfartsverket - LFV Holding AB -7 -20 Övriga myndigheter 7 22 Summa resultat från andelar i dotterföretag 20 436 13 096 Resultat från andelar i intresseföretag TeliaSonera AB 5 874 4 157 Nordiska investeringsbanken NIB 386 541 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 3 6 AB Bostadsgaranti 0 2 Sveriges Rese och Turistråd -2 1 SAS AB -401 -303 Övriga intressebolag - 1 Affärsverk Svenska kraftnät 23 19 Summa resultat från andelar i intresseföretag 5 883 4 424 Total summa 26 319 17 520 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatet från andelar ökade med 8,8 miljarder kronor jämfört med 2003. Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 2,7 miljarder kronor. Förbättringen beror på ökad elproduktionsvolym, lönsammare terminsaffärer och kostnadsbesparingar vilka uppväger ökade skattekostnader. LKAB:s resultat har förbättrats med 0,9 miljarder kronor genom prisuppgång på järnmalm och ökade volymer. Posten AB har förbättrat sitt resultat med 1,5 miljarder kronor. Detta förklaras främst av ökade volymer av direktreklam och logistiktjänster samtidigt som kostnaderna minskats genom personalrationaliseringar. Resultatet från TeliaSonera AB har förbättrats med 1,7 miljarder kronor och utgör en vinstandel på 5,9 miljarder kronor, att jämföra med 4,2 miljarder kronor föregående år. Förklaringen till förbättringen utgörs av operativa effektiviseringar samt att avskrivningar av goodwill upphört (se även bilaga 3 Statliga bolag, med nyckeltal för bolag med statligt ägande). Not 11 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2004 2003 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 12 752 15 591 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 14 842 15 928 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 7 13 Överkurs vid emission (netto) 8 654 3 432 Orealiserade valutavinster (netto) 9 617 18 463 Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 45 872 53 427 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 52 368 51 085 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 23 462 28 545 Realiserade kursförluster (netto) 13 596 3 835 Realiserade valutaförluster 5 106 4 364 Provisioner till banker m.fl. 125 156 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 94 657 87 985 Total summa 48 785 34 558 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2004 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutaförändringar m.m.) till 49 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor. Som framgår av tabellen är de viktigaste förändringsfaktorerna ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster. Ränteintäkterna i upplåningsverksamheten har minskat med 4 miljarder kronor jämfört med 2003. Posten Överkurs vid emission (netto) har minskat nettokostnaden för statsskulden med 8,7 miljarder kronor. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor ökade med 1 miljard kronor jämfört med 2003, trots att räntorna i Sverige var något lägre 2004 än 2003, men å andra sidan ökade kronskulden, till följd av budgetunderskottet och den fortsatta avbetalningen på valutaskulden. Det senare avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta har minskat med 5 miljarder kronor. Not 12 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2004 2003 Centrala studiestödsnämnden 4 681 4 705 Regeringskansliet 1 273 1 202 Skatteverket 661 1 466 Kärnavfallsfondens styrelse 472 123 Kammarkollegiet 253 98 Insättningsgarantinämnden 164 122 Karolinska institutet 67 50 Exportkreditnämnden 55 74 Affärsverk Statens järnvägar 473 734 Luftfartsverket 14 33 Svenska kraftnät 9 13 Sjöfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 109 357 Summa 8 233 8 979 De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas under not 11 Nettokostnad för statsskulden. Övriga finansiella intäkter omfattar bl.a. räntor på studielån hos Centrala studiestödsnämnden och utdelning av aktier i Nordea AB hos Regeringskansliet. Skatteverket redovisar bl.a. räntor i skattekontosystemet. Kärnavfallsfondens styrelse ökade sina finansiella intäkter p.g.a. realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper. Övriga finansiella intäkter hos Statens Järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok och vagnar). Not 13 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2004 2003 Finansiella kostnader exklusive aktiveringar Riksgäldskontoret Finansiella kostnader i verksamheten Omvärdering av lån med kreditrisk 2 010 - Övrigt 49 -62 Summa Riksgäldskontorets finansiella kostnader i verksamheten 2 059 -62 Vägverket 351 333 Exportkreditnämnden 171 390 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 66 36 Insättningsgarantinämnden 34 55 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 22 20 Regeringskansliet 19 -346 Försvarets materielverk 15 34 Karolinska institutet 13 3 Lantmäteriverket 8 3 Affärsverk Statens järnvägar 468 751 Luftfartsverket 90 86 Sjöfartsverket 50 61 Svenska kraftnät 8 15 Övriga myndigheter 23 37 Summa finansiella kostnader exklusive aktivering 3 397 1 416 Aktivering av finansiella kostnader -266 -360 Total summa 3 131 1 056 Riksgäldskontoret (RGK) redovisar en finansiell kostnad för omvärdering av lån med kreditrisk på 2 miljarder kronor. Beloppet utgörs av ett lån som Svensk-Danska broförbindelsen AB (Svedab) har i RGK för bygget av de svenska anslutningarna till Öresundsbron. Svedab är beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s riskvärdering av lånet leder till en nedskrivning på 1,9 miljarder kronor. RGK:s riskvärdering av ett lån till fastighetsbolaget Jernhusen (f.d. fastighetsdivisionen inom affärsverket Statens Järnvägar) har lett till en nedskrivning på 10 miljoner kronor. Vidare har en nedskrivning av lånet som A-train AB har för byggnation och trafikering av Arlandabanan gjorts med 100 miljoner kronor Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för väganläggningar som aktiverats. Av det belopp som Exportkreditnämnden redovisar utgörs orealiserade kursförluster av 168 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing och räntor på leasingskulder på lok och vagnar. I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. Noter till balansräkningen Not 14 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2004 2003 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 526 1 420 Rikspolisstyrelsen 203 170 Skatteverket 195 212 Centrala studiestödsnämnden 129 150 Domstolsverket 123 138 Verket för högskoleservice 123 87 Statens pensionsverk 121 66 Lantmäteriverket 89 86 Arbetsmarknadsverket 71 57 Vägverket 68 37 Totalförsvarets pliktverk 60 56 Försvarsmakten 55 8 Statens energimyndighet 51 39 Affärsverk Svenska kraftnät 43 26 Sjöfartsverket 17 6 Övriga myndigheter 604 590 Summa 3 478 3 148 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna beror på ett antal nystartade utvecklingsprojekt. Skatteverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för indrivning samt behörighetsadministration. Centrala studiestödsnämndens balanserade utgifter har sjunkit under 2004 då systemstödet för studiestöd 2001 i stort sett är färdigutvecklat och årets utgifter för utveckling därmed har blivit lägre än föregående år. Domstolsverket har fortsatt aktivera kostnader för det nya verksamhetsstödet VERA, som nu tagits i drift vid merparten av dom-stolarna. Verket för högskoleservice balanserade utgifter utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem som utvecklats och tagits i drift samt balanserade utgifter för pågående utveckling av ett nytt antagningssystem. Not 15 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2004 2003 Ekonomistyrningsverket 79 12 Skatteverket 72 65 Rikspolisstyrelsen 62 37 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 39 56 Lunds universitet 19 15 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 18 18 Skogsstyrelsen 11 15 Affärsverk Svenska kraftnät 128 106 Luftfartsverket 11 16 Sjöfartsverket 3 0 Övriga myndigheter 170 118 Summa 612 458 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Ekonomistyrningsverkets stora ökning beror på att man övertagit immateriella tillgångar från Finansdepartementet avseende informationssystemet Hermes. Skatteverkets post avser programvaror till Unisys stordator. Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassornas post avser köpta programvarulicenser och har skrivits ner med 26 miljoner kronor efter genomgång av immateriella tillgångar vid halv- och helårsbokslut. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 16 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2004 2003 Statens jordbruksverk 7 4 Statens ljud- och bildarkiv 1 - Summa 8 4 Not 17 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2004 2003 Vägverket 84 065 72 065 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Under 2004 har bland annat Södra länken i Stockholm öppnats för trafik. Investeringen uppgick till 7,6 miljarder kronor. I Skåne har E4 förbifart Örkelljunga och Skånes Fagerhult, med total investering på 1,1 miljarder kronor, öppnats för trafik. Not 18 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2004 2003 Banverket 63 119 62 127 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Exempel på större investeringsprojekt som har färdigställts under 2004 är dubbelspår på sträckan Uppsala-Svartbäcken, utbyggnad av fjärrblockering på sträckan Alvesta-Emmaboda samt ombyggnation av rangerbangården i Hallsberg. Not 19 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2004 2003 Statens fastighetsverk 12 161 10 713 Fortifikationsverket 9 723 9 670 Naturvårdsverket 3 047 2 849 Riksdagsförvaltningen 978 1 004 Affärsverk Luftfartsverket 10 711 10 970 Sjöfartsverket 941 522 Svenska kraftnät 184 196 Övriga myndigheter 1 194 1 236 Summa 38 939 37 160 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer över. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtland och Härjedalen. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten. Ökningen av Byggnader, mark och annan egendom på 1,4 miljarder kronor avser dels köp av det f.d. Centralposthuset i Stockholm, Blåmannen 21, som har förvärvats under året för 984 miljoner kronor och dels färdigställda projekt, bl.a. Världskulturmuseet i Göteborg. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 198 miljoner kronor under 2004 avser främst investeringar i markinköp för bildande av naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna. Sjöfartsverkets ökning kan i huvudsak förklaras av en investeringsavgift på 421 miljoner kronor för investeringar i Torshamnsleden intill Skandiahamnen och farledsåtgärder i Böttöleden utanför Göteborg. Not 20 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2004 2003 Rikspolisstyrelsen 778 661 Kungl. Tekniska högskolan 274 284 Lunds universitet 147 161 Regeringskansliet 135 76 Kriminalvårdsverket 135 127 Försvarsmakten 126 88 Stockholms universitet 125 101 Göteborgs universitet 99 102 Skatteverket 92 98 Uppsala universitet 87 96 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 50 59 Umeå universitet 49 50 Arbetsmarknadsverket 48 40 Sveriges lantbruksuniversitet 47 50 Övriga myndigheter 831 774 Summa 3 023 2 767 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2004 återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Förändringen från föregående år består till största delen av ombyggnation av kvarteret Kronoberg i Stockholm. Kungl. Tekniska högskolans förbättringsutgifter avser bland annat ombyggnationer av fastigheter som hyrs av Akademiska hus. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annan fastighet hänför sig i första hand till om-byggnad av utlandsmyndigheternas lokaler, pressrum samt beredskaps- och reservkraftsinvesteringar. Not 21 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2004 2003 Försvarsmakten 1 268 1 326 Rikspolisstyrelsen 1 196 1 333 Vägverket 863 912 Banverket 717 699 Uppsala universitet 672 575 Kustbevakningen 656 640 Göteborgs universitet 547 547 Karolinska institutet 536 536 Lunds universitet 499 546 Försvarets materielverk 474 579 Skatteverket 428 445 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 379 430 Regeringskansliet 378 386 Domstolsverket 346 311 Arbetsmarknadsverket 308 310 Affärsverk Svenska kraftnät 6 137 6 254 Luftfartsverket 1 025 1 116 Sjöfartsverket 591 609 Statens järnvägar 347 129 Övriga myndigheter 5 001 5 113 Summa 22 368 22 796 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Not 22 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2004 2003 Banverket, järnvägsanläggningar 15 952 12 689 Vägverket, väganläggningar 14 806 19 922 Försvarets materielverk 3 848 2 773 Fortifikationsverket 404 596 Statens fastighetsverk 348 688 Affärsverk Luftfartsverket 1 404 1 419 Svenska kraftnät 386 289 Sjöfartsverket 49 280 Övriga myndigheter 622 548 Summa 37 819 39 204 Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och utbyggnad av dubbelspår på Västkustbanan. Andra stora projekt är citytunneln i Malmö samt brokonstruktion och utökning av spårkapaciteten Stockholm Södra-Årstaberg. Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser Norrortsleden, Rotebro-Upplands Väsby och Tranebergsbron i region Stockholm. Götatunneln och Torp-Håby i region väst och Uppsala-Mehedeby i region Mälardalen. Förändringen beror främst på att Södra länken satts i trafik under 2004. Försvarets materielverks pågående nyanläggningar avser anskaffning av delkomponenter till provsystem, vilka används vid verifiering och validering av krigsmateriel till försvarsmakten. Största delen av Luftfartsverkets pågående investeringar avser ett nytt flygledningssystem för de nya kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö. Systemet beräknas tas i bruk i mars 2005. Not 23 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2004 2003 Försvarsmakten 89 919 88 407 Statens räddningsverk, räddningstjänst och varningsmateriel m.m. 872 945 Krisberedskapsmyndigheten 167 182 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 134 121 Statens strålskyddsinstitut 15 6 Rikspolisstyrelsen 12 17 Banverket 2 3 Summa 91 121 89 681 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten Beredskapstillgångar omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 75,4 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror, som t.ex. ammunition och drivmedel, uppgår till 14,5 miljarder kronor. Årets ökning med 1,4 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 9,0 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 8,1 miljarder kronor under 2004. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 1,1 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade med 0,5 miljarder kronor. Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse och i revisionsrapport konstaterat att den interna styrningen och kontrollen hos Försvarsmakten har sådana brister i fråga om denna post att Försvarsmaktens redovisning inte ger en rättvisande bild och att det bokförda värdet inte kan styrkas (se mer utförligt under avsnitt 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster). Statens räddningsverks beredskapstillgångar har minskat något under året och består bl.a. av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Not 24 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2004 2003 Banverket 639 59 Vägverket 309 504 Totalförsvarets forskningsinstitut 8 - Kungl. Tekniska högskolan 3 - Affärsverk Luftfartsverket 18 21 Övriga myndigheter 1 19 Summa 978 603 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat för anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Banverkets post avser förskott för järnvägsanläggningar. Not 25 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2004 2003 Vattenfall AB 62 316 52 506 Sveaskog Holding AB 17 518 16 776 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 10 031 9 004 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 9 465 8 969 Akademiska Hus AB 7 827 7 506 Venantius AB 7 356 6 546 Sveriges Bostadsfinansierings-aktiebolag SBAB 5 268 4 926 Vin & Sprit AB 5 000 4 496 Almi Företagspartner AB 4 058 4 100 Posten AB 3 930 2 308 AB Svensk Exportkredit 3 392 2 952 Apoteket AB 2 506 1 855 Vasallen AB 1 942 1 787 SJ AB 1 814 1 324 Systembolaget AB 1 644 1 348 Specialfastigheter Sverige AB 1 346 1 297 Teracom AB, Svensk Rundradio AB 1 288 1 181 Swedfund International AB 1 123 960 AB Swedcarrier 1 027 990 Samhall AB 841 783 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 560 537 Statens Bostadsomvandlings AB (Bothia Garanti AB) 552 540 Svenska Rymdaktiebolaget 479 736 Green Cargo AB 407 358 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 298 281 AB Svensk Bilprovning 288 234 Lernia AB 266 236 Kasernen Fastighets AB 105 102 IMEGO AB 43 55 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 43 40 Swedesurvey AB 42 41 AB Göta Kanalbolag 40 41 IRECO Holding AB 34 1 Kungliga Dramatiska Teatern AB 30 32 Statens Väg- och Baninvest AB 18 18 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 15 15 Kungliga Operan AB 13 5 A-Banan Projekt AB 10 10 AB Svenska Spel 0 0 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 145 151 Svenska kraftnät 76 48 Övriga andelar 209 155 Summa 153 365 135 250 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag ökade med 18,1 miljarder kronor. Förändringen beror till största delen på periodens positiva resultat men är även en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Andelen för Vattenfall AB ökade med 9,8 miljarder kronor huvudsakligen genom periodens positiva resultat på 11,8 miljarder kronor. Resterande del av förändringen beror till största delen på utdelning av 2,4 miljarder kronor som minskat andelsvärdet, omräkningsdifferenser på 0,8 miljarder kronor samt en övergångseffekt vid tillämpning av nya redovisningsregler avseende pensionsåtaganden på -0,7 miljarder kronor. Andelsvärdet för LKAB ökade med 1,0 miljarder kronor till följd av periodens positiva resultat. Andelen i Venantius AB ökade med 0,8 miljarder kronor främst p.g.a. periodens positiva resultat. För Posten AB har andelsvärdet ökat med 1,6 miljarder kronor. SJ AB ökade med 0,5 miljarder kronor främst genom årets resultat samt ett aktieägartillskott på 0,3 miljarder kronor. AB Svenska Spel bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs statsbudgeten när utdelningen betalas. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 168 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid sammanställningen av den statliga sektorn. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2004 2003 TeliaSonera AB 55 122 52 572 Nordiska investeringsbanken (NIB) 5 964 5 685 SAS AB 2 388 2 811 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 82 82 AB Bostadsgaranti 55 55 Sveriges Rese- och Turistråd AB 7 9 Norrland Center AB 5 5 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 315 300 Summa 63 938 61 519 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intresseföretag ökade med 2,4 miljarder kronor främst p.g.a. att andelen i TeliaSonera AB har ökat i värde. Andelen ökade med 2,6 miljarder kronor, vilket till stor del beror på periodens resultatandel på 5,9 miljarder kronor. Andelsvärdet har påverkats negativt av valutakursförluster vid omräkning av verksamhet i utlandet på 1,0 miljarder kronor och utdelning till staten på 2,1 miljarder kronor. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick den 31 december 2004 till 84,3 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2004 2003 Summa andelar i dotterföretag 153 365 135 250 Summa andelar i intresseföretag 63 938 61 519 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 218 303 197 769 Not 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret, Bostadsobligationer 1 818 5 458 Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 983 925 Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) 715 715 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 487 668 Affärsverk Statens järnvägar 4 506 4 234 Övriga myndigheter 368 301 Summa 11 181 14 605 Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 3,4 miljarder kronor, främst p.g.a. Riksgäldskontorets minskade innehav av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i tidigare överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och således har 65,7 miljarder kronor hittills lösts in, varav 3,6 miljarder kronor under året. Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier i OMX AB uppgick den 31 december 2004 till 0,7 miljarder kronor. Not 27 Andra långfristiga fordringar Miljoner kronor 2004 2003 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 4 958 5 186 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 147 188 Summa Exportkreditnämnden 5 105 5 374 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 275 281 Göteborgs universitet 154 159 Statens bostadskreditnämnd 113 150 Verket för näringslivsutveckling 77 110 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 17 19 Affärsverk Statens järnvägar 4 255 8 286 Sjöfartsverket 129 140 Luftfartsverket 12 9 Svenska kraftnät 239 239 Övriga myndigheter 168 156 Total summa 10 544 14 923 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget i landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden på EKN:s utestående fordran. Värdet före avsättning av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 12,3 miljarder kronor. Avsättningen uppgår till 7,4 miljarder kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen av Säkerhetsreserven som förvaltas av EKN vilken är knuten till det s.k. U-kreditsystemet. Säkerhetsreservens redovisade värde efter gjorda avsättningar bedöms täcka kostnader för framtida eventuella förluster. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenbergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donationsmedel. Statens bostadskreditnämnd redovisar regressfodringar till följd av utbetalda ersättningar för infriade garantier. Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar, leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,8 miljarder kronor 2004. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1,2 miljarder kronor. Not 28 Utlåning Miljoner kronor 2004 2003 Centrala studiestödsnämnden Studielån beviljade efter 1988 samt hemutrustningslån 81 794 93 964 Äldre studielån beviljade t.o.m. 1988 14 525 15 548 Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli 2001 39 269 29 144 Återkrav på lån och bidrag 405 333 Skuldsaneringslån och övrigt -3 126 Summa Centrala studiestödsnämnden 135 990 139 115 Riksgäldskontoret (RGK) RGK, löpande krediter och rörelsekapital med fast löptid till Jernhusen AB - 1 000 Botniabanan AB 1 455 1 325 Övriga 307 402 RGK, investeringslån till Svensk-Danska broförbindelsen AB 1 630 3 360 A-train AB 900 1 000 Jernhusen AB 990 - Botniabanan AB 3 425 1 540 RGK, utlåning till Premiepensionsmyndigheten 1 865 1 858 RGK, utlåning till AP-fonden 127 113 Summa Riksgäldskontoret 10 699 10 598 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 411 406 Nutek 42 88 Övriga 150 221 Total summa 147 292 150 428 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 136 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar. Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på grundval av beräkningarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt de trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Under 2004 har CSN omarbetat beräkningssättet av reservationer enligt de trygghetsregler som finns vid återbetalning. Bland annat räknas fiktiva betalningsplaner fram där man reserverar hela beloppet inklusive påförda och framtida räntor för att få en stabilare bedömning av osäkerheten. Man har också arbetat fram ett nytt sätt att beräkna låntagarnas framtida inkomstutveckling. Detta görs med en statistisk regressionsmodell av genomsnittsinkomsternas utveckling i olika åldersgrupper med hänsyn tagen till kön, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Framtida förluster på grund av dödsfall skattas slumpmässigt fram utifrån SCB-nycklar över sannolikheten att dö i en viss ålder. Den sista principen är ny från 2004. Inför 2000 tog CSN ett nytt administrativt system för återbetalning i bruk och tog fram nya rutiner för beräkning av osäkra fordringar. Under åren 1999-2003 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar på sammanlagt cirka 24,2 miljarder kronor, efter införande och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Vid utgången av 2004 är den totala reserveringen 34 miljarder kronor på en total lånefordran uppgående till 170 miljarder kronor. Det innebär att reservationen ökat med cirka 10 miljarder kronor jämfört med 2003. Den största delen av förändringen beror på att reservationen, med anledning av de trygghetsregler som finns vid återbetalning, blir betydligt högre med de förändringar som gjorts i CSN:s värderingsmodell under 2004. Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på ett rättvisande sätt. Gör man däremot en jämförelse mellan årets reservering och den värdering som skulle ha gällt vid utgången av 2003 om de nya kriterierna tillämpats redan då, minskade den faktiska reservationen för 2004. Förändringen rör sig nästan uteslutande om studielån beviljade efter 1988 och beror på att låntagarna har bättre inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen. Av reserverat belopp avser 28,4 miljarder kronor lån beviljade t.o.m. 1988 och 3,2 miljarder kronor lån tagna fr.o.m. 1989. Inför 2004 års årsredovisning räknade CSN för första gången fram en reservation för de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001 vilket blev 1,4 miljarder kronor av en bruttofodran på 40,7 miljarder kronor. Därutöver tillkommer återkrav m.m. på cirka 1 miljard kronor. Effekterna av den vidareutvecklade beräkningsmodellen kommenteras i avsnitt 4.2, 4.5.8 och 4.5.10. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller Svensk-Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s riskvärdering av lånet har lett till en nedskrivning av lånet med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 29 Varulager och förråd Miljoner kronor 2004 2003 Banverket 375 386 Vägverket 135 113 Försvarsmakten 133 151 Försvarets materielverk 104 84 Statens räddningsverk 88 96 Rikspolisstyrelsen 79 81 Kriminalvårdsverket 66 72 Fortifikationsverket 35 31 Affärsverk Luftfartsverket 36 41 Sjöfartsverket 36 34 Övriga myndigheter 167 198 Summa 1 254 1 287 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Not 30 Pågående arbeten Miljoner kronor 2004 2003 Lantmäteriverket 138 120 Försvarsmakten 35 64 Banverket 25 16 Fortifikationsverket 11 13 Övriga myndigheter 32 23 Summa 241 236 Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Not 31 Fastigheter Miljoner kronor 2004 2003 Länsstyrelsen i Dalarnas län 97 96 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 21 20 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 8 9 Övriga länsstyrelser 9 15 Summa 135 140 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, lokaliserade till omarronderingsområden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 32 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2004 2003 Försvarets materielverk 10 096 11 152 Övriga myndigheter 106 144 Summa 10 202 11 296 Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Det är främst förskotten till industrigruppen JAS som minskat, vilket beror på att leveranser skett under 2004. Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor mindre jämfört med föregående år. Not 33 Kundfordringar Miljoner kronor 2004 2003 Vägverket 723 730 Exportkreditnämnden 642 815 Banverket 578 495 Lantmäteriverket 154 159 Statens institutionsstyrelse 125 134 Karolinska institutet 104 93 Affärsverk Luftfartsverket 447 448 Svenska kraftnät 312 277 Sjöfartsverket 105 119 Statens järnvägar 15 61 Övriga myndigheter 1 634 1 587 Summa 4 839 4 918 Vägverkets post består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende debiterade premier samt premier för bundna utfästelser. Luftfartsverkets post utgörs av fordringar på flygbolag där SAS AB står för merparten. Not 34 Övriga fordringar Miljoner kronor 2004 2003 Skatteverket Fordringar på skattekonto 16 433 16 005 Fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 4 648 5 036 Fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting 5 972 - Fordringar på kommuner avseende mervärdesskatt 3 721 3 627 Fordringar på landsting avseende mervärdesskatt 1 759 1 721 Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 25 27 Summa Skatteverket 32 558 26 416 Riksgäldskontoret Depositioner för handel med futures 1 100 2 109 Fordran CSA-avtal 589 811 Övriga fordringar 286 1 304 Summa Riksgäldskontoret 1 975 4 224 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 2 589 2 650 Tullverket 1 674 2 068 Statens jordbruksverk 550 1 821 Affärsverk Luftfartsverket 166 220 Statens järnvägar 9 10 Svenska kraftnät 15 16 Övriga myndigheter 1 062 1 139 Total summa 40 598 38 564 Övriga fordringar ökade med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på Skatteverkets fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting, som ökade med 6 miljarder kronor. Kommunalskattemedel till kommuner och landsting är preliminära och framräknade av Statistiska centralbyrån. De beräknas och utbetalas år ett, år två fastställs inkomsterna i taxeringen för år ett. Skulden eller fordran slutregleras i januari år tre. Det innebär att preliminärt utbetalda kommunalskattemedel under 2003 överskred det slutliga skatteuttagen 2003 (taxering 2004). Det innebär att staten hade en fordran som reglerades i januari 2005. Skatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 51,4 miljarder kronor. Av dessa beräknas 4,6 miljarder kronor eller 9 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys av de restförda fordringarna. År 2004 har Skatteverket fordringar på kommuner och landsting på ett belopp om sammanlagt 5,5 miljarder kronor avseende utnyttjad kredit hos Riksgäldskontoret (RGK) för utbetalningar i systemet för kompensation av viss ingående mervärdesskatt avseende 2002 och tidigare. Hur regleringen av fordran på kommuner och landsting skall ske har ännu inte beslutats av regeringen. RGK:s minskade fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med s.k. futures som minskat med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1,6 miljarder kronor, samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 631 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,9 miljarder kronor. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt. Att fordringarna per bokslutsdatum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar. Jordbruksverkets övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bland annat spannmål. Fordran har minskat kraftigt från föregående år. I totalbeloppet ligger även en fordran avseende salmonellautbrottet i Norrköping. Not 35 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret Premielån 122 99 Underkurser, upplåning i svenska kronor 4 266 6 615 Underkurser, upplåning i utländsk valuta 430 502 Underkurser, just. nytt skuldmått i svenska kronor 6 339 6 253 Övriga förutbetalda kostnader 6 0 Summa Riksgäldskontoret 11 163 13 469 Rikspolisstyrelsen 353 356 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 200 201 Kriminalvårdsstyrelsen 194 194 Lunds universitet 192 173 Banverket 152 266 Uppsala universitet 141 132 Göteborgs universitet 138 134 Skatteverket 134 181 Arbetsmarknadsverket 129 116 Domstolsverket 123 132 Karolinska institutet 114 118 Kungl. Tekniska högskolan 108 105 Stockholms universitet 106 102 Affärsverk Luftfartsverket 73 62 Sjöfartsverket 39 32 Svenska kraftnät 9 28 Övriga myndigheter 1 871 1 620 Total summa 15 239 17 421 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Not 36 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2004 2003 Lunds universitet 147 298 Kungl.Tekniska högskolan 133 128 Karolinska institutet 109 82 Stockholm universitet 85 81 Göteborgs universitet 66 86 Uppsala universitet 58 47 Sveriges lantbruksuniversitet 47 39 Mitthögskolan 33 42 Umeå universitet 31 25 Övriga myndigheter 348 298 Summa 1 057 1 126 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Not 37 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 9 518 9 862 Ränteintäkter, kreditgivning 201 163 Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor 3 4 Upplupna avgifter i kreditgivningen 2 2 Summa Riksgäldskontoret 9 724 10 031 Statens jordbruksverk 5 618 4 012 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 257 - Banverket 213 273 Exportkreditnämnden 149 179 Kärnavfallsfondens styrelse 143 125 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 139 106 Insättningsgarantinämnden 100 - Affärsverk Svenska kraftnät 294 220 Luftfartsverket 178 146 Statens järnvägar 72 185 Sjöfartsverket 38 33 Övriga myndigheter 411 1 161 Total summa 17 336 16 471 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Statens jordbruksverks upplupna intäkter avser främst betalning från EU avseende arealersättning till jordbrukare för 2004. Utbetalningen har gjorts först i början av 2005, men periodiseras till 2004. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) bildades under 2004. IAF:s uppdrag är att svara för en samlad tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. En del av denna verksamhet fanns tidigare inom Arbetsmarknadsstyrelsen. Beloppet avser finansieringsavgift från arbetslöshetskassor avseende december 2004 som fakturerades först under 2005. Beloppet på Insättningsgarantinämnden avser intäkt motsvarande beräknad kostnad för pågående fall inom investerarskyddet (se not 43 Övriga avsättningar,). Not 38 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2004 2003 Regeringskansliet, aktier i Nordea AB 4 646 4 646 Exportkreditnämnden, valuta- depositioner i svenska banker och företagscertifikat 2 353 2 303 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna, hypoteksobligationer m.m. 1 472 1 601 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 220 40 Riksgäldskontoret - 7 469 Affärsverk Statens järnvägar 99 230 Övriga myndigheter 1 2 Summa 8 791 16 291 Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 36,3 miljarder kronor. Efter årsskiftet har en del av aktierna sålts. Riksförsäkringsverket har medel från fonder m.m. placerade i olika värdepapper (se not 41 Fonder). Riksgäldskontoret (RGK) placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kortfristiga förändringar i lånebehovet. Den 31 december 2004 har RGK istället lånat medel på dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld ingår i statsskulden. Not 39 Kassa, bank m.m. Miljoner kronor 2004 2003 Skatteverket 351 355 Försvarets materielverk 301 340 Länsstyrelsen i Norrbottens län 165 165 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 147 146 Insättningsgarantinämnden 117 - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 81 32 Regeringskansliet 79 87 Exportkreditnämnden 72 42 Internationella programkontoret 58 38 Göteborgs universitet 48 24 Kungl.Tekniska högskolan 45 25 Affärsverk Statens järnvägar 145 119 Svenska kraftnät 72 12 Sjöfartsverket 22 37 Luftfartsverket 18 1 Övriga myndigheter 364 421 Summa 2 085 1 844 Skatteverkets kassa, bank m.m. avser till största delen klienters bankmedel. Försvarets materielverks (FMV) kassa, bank m.m. avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning. Minskningen beror främst på en lägre dollarkurs jämfört med föregående år samt att medel för nyanskaffning har tagits i anspråk. Insättningsgarantinämndens ökning av kassa, bank m.m. avser medel som inte har tömts från avkastningskonto i depåbanken till konto i Riksgäldskontoret. Not 40 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2004 2003 Uppskrivningskapital 118 959 Donationskapital 232 102 Resultatandelar i dotterföretag 118 471 107 757 Balanserad kapitalförändring -906 679 -879 825 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen -16 818 -18 951 Summa -804 676 -789 958 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2004 minskade nettoförmögenheten med 14,7 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har minskat med 0,8 miljarder kronor under året. I samband med att Södra länken öppnats för trafik har Vägverket överfört 839 miljoner kronor i uppskrivningskapital till balanserad kapitalförändring avseende den finansiering som Vägverket erhållit i form av bidrag från Stockholms stad. Donationskapital Donationskapitalet ökade med 0,1 miljarder kronor under året. Moderna museet har mottagit donationer i form av konstverk till ett värde av 110 miljoner kronor. Resultatandelar i dotterbolag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Ökningen med 10,7 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (17,5 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2004 (-6,4 miljarder kronor), mottagna aktieägartillskott (0,3 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-0,4 miljarder kronor). En återföring av tidigare omförda negativa resultatandelar från balanserad kapitalförändring har medfört en minskning av resultatandelar med 0,4 miljarder kronor. TeliaSonera AB redovisar betydande minskningar av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till -1,2 miljarder kronor och avser till största delen omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet. Balanserad kapitalförändring Förändringen utgör en minskning med 26,9 miljarder kronor varav den del av föregående års överskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör 36,4 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Aktieägartillskott minskar balanserad kapitalförändring med 0,3 miljarder kronor och ökar resultatandelar ovan. Återföring av tidigare omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag från resultatandelar ökade balanserad kapitalförändring med 0,4 miljarder kronor. Kupongränta på de bostadsobligationer som tidigare överförts från AP-fonderna uppgår till 0,3 miljarder kronor och redovisas som en balanserad kapitalökning. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,8 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 3,5 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Vägverket har överfört 0,8 miljarder kronor från uppskrivningskapital till balanserad kapitalförändring i samband med färdigställandet av Södra länken (se avsnitt 4.3.1 Nettoförmögenheten). Förändring av statens nettoförmögenhet Miljoner kronor Uppskrivningskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Årets över-/underskott Summa Ingående balans 959 102 107 757 -879 825 -18 951 -789 958 Föregående års kapitalförändring 17 520 -36 471 18 951 0 Utdelning från dotter- och intresseföretag -6 357 6 357 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag -358 56 -302 Aktieägartillskott 310 -310 0 Återföring av negativa resultatandelar -401 401 0 Ränta på bostadsobligationer 338 338 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 243 243 Utjämningspost avs. elim. statspapper -787 -787 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 3 460 3 460 Överföring av uppskrivningskapital -839 839 0 Övriga förändringar -2 130 -980 -852 Årets över-/underskott -16 818 -16 818 Summa årets förändring -841 130 10 714 -26 854 2 133 -14 718 Utgående balans 118 232 118 471 -906 679 -16 818 -804 676 Not 41 Fonder Miljoner kronor 2004 2003 Kärnavfallsfonden 31 681 30 279 Insättningsgarantinämndens fond 14 282 13 192 Medel för kompetenssparande 5 950 4 800 Bilskrotningsfonden 485 593 Bostadskreditnämndens garantireserv 1 468 1 409 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 331 327 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 217 161 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna - Trafiklivräntefonden 640 608 - Fonder för frivillig sjukförsäkring 356 334 - Frivilliga yrkesskadefonden 103 100 - Affärsverksfonden 101 103 - Övriga fonder 111 113 Summa Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 311 1 258 Batterifonden, Naturvårdsverket 666 641 Medel från vattendomar m.m., Fiskeriverket 142 133 Övriga 86 83 Total summa 56 619 52 876 Under posten Fonder redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Skatteverket redovisar medel som enligt regeringens beslut är avsatta från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande. Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel. Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. De allmänna försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen har fram till ombildningen till den nya Försäkringskassan, den 1 januari 2005, förvaltats av respektive försäkringskassa, och använts för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (170 miljoner kronor) redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Not 42 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2004 2003 Statens pensionsverk 138 002 132 961 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 7 849 8 661 Försvarsmakten 1 954 2 368 Rikspolisstyrelsen 235 191 Försvarets materielverk 130 99 Affärsverk Luftfartsverket 2 830 2 660 Sjöfartsverket 1 125 1 030 Svenska kraftnät 174 154 Övriga myndigheter 768 663 Summa 153 067 148 787 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). SPV administrerar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande. Den tidigare Nämnden för statens avtalsförsäkringar, NSA, upphörde den 1 juli 2004 och ansvaret för den statliga försäkringsrörelsen övertogs av SPV. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens järnvägar och de allmänna försäkringskassorna. Den av SPV redovisade pensionsskulden ökade med 5 miljarder kronor beroende på ett flertal faktorer. Nyintjänad pension uppgår brutto till 3,8 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med 2,9 miljarder kronor och indexering av förmåner med 1,9 miljarder kronor. Utbetalade förmåner som minskar skulden har varit 5,9 miljarder kronor. Justering av ingående reserver har gjorts med 1,6 miljarder kronor vilket dels avser en stor mängd förmåner som borde ha tagits upp 2003, dels saldot av korrigeringar för befintliga förmåner som förändrats retroaktivt, m.fl. orsaker. Övriga faktorer inklusive engångshändelser har gett en nettoökning med cirka 0,7 miljarder kronor. Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna har minskat avsättningen med drygt 0,8 miljarder kronor. I och med att de anställda vid de allmänna försäkringskassorna går över till statlig anställning har övergångsbestämmelser avtalats. Dessa innebär att de allmänna försäkringskassorna i många fall gjort en annan framtidsbedömning gällande den antastbara delen av pensionsskulden som resulterat i en minskning av Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassornas totala skuld. Med antastbar del avses den del av pensionen där rätten till pension gjorts beroende av att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens tjänst vid inträdet i pensionsåldern. Hos Försvarsmakten har avsättningen liksom under 2003 minskat med cirka 0,4 miljarder kronor beroende på att nyintjänade pensioner varit lägre än årets utbetalningar. Hos Luftfartsverket har årets kostnad för avsättningar minskat något jämfört med föregående år men är fortfarande högre än pensionsutbetalningarna vilket gör att den totala avsättningen ökar. Not 43 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2004 2003 Exportkreditnämnden 8 405 8 854 Riksgäldskontoret 2 471 3 402 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 834 676 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 333 651 Banverket 288 314 Sveriges geologiska undersökningar 127 136 Insättningsgarantinämnden 100 Affärsverk Statens järnvägar 687 655 Luftfartsverket 100 59 Sjöfartsverket 56 32 Övriga myndigheter 136 149 Summa 13 537 14 928 Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättningar för risker i garantiengagemang. Avsättningar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Avsättningarna har minskat med drygt 400 miljoner kronor under året. Avsättning för förväntad förlust har minskat med nära 800 miljoner kronor vilket beror bl.a. på att affärer med hög riskvärdering har skadereglerats. Avsättning för oförväntade förluster p.g.a. riskkoncentration har däremot ökat med nära 400 miljoner kronor som följd av att koncentrationsrisken i portföljen ökat. Riksgäldskontoret (RGK) avsätter medel för framtida förväntade garantiförluster. Avsättningen för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 931 miljoner kronor som följd av ändrade riskbedömningar. Förändringen avser minskning av avsättning för förluster avseende Venantius AB med 250 miljoner kronor till endast 50 miljoner kronor och övriga garantier 681 miljoner kronor. Totalt garantiåtagande i den del avsättning gjorts är 70,6 miljarder kronor, varav 6,5 miljarder kronor avser Venantius AB. Riksförsäkringsverkets (RFV) avsättning avser främst verkets frivilliga pensionsförsäkring enligt äldre lagstiftning (649 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Under året har RFV även gjort avsättningar med 185 miljoner kronor för eventuell återbetalning av ränta på de allmänna försäkringskassornas återkravsfordringar som följd av en dom i Regeringsrätten. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till f.n. 26 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Garantiåtagandet har minskat kraftigt under de senaste åren, en utveckling som fortsatt från 3,3 miljarder kronor till 1,8 miljarder kronor 2004 p.g.a. den lägre dollarkursen och färre nya utfästelser. Avsättningen för förluster kom att nära halveras till 333 miljoner kronor. Avsättningen uppgick vid utgången av 2004 till 14 procent av totalt engagemang. Insättningsgarantinämnden har avsatt 100 miljoner kronor för förväntade utbetalningar i ett pågående fall inom investerarskyddet. Not 44 Statsskulden Lån i svenska kronor Miljoner kronor 2004 2003 Statsobligationslån 615 100 566 106 Statsskuldväxlar 259 215 244 500 Nominella privatmarknadslån 59 212 57 951 Likviditetshanteringsinstrument 22 078 28 779 Riksgäldsspar 917 1 073 Valutaterminer -183 -494 Eliminering, myndigheters innehav -44 215 -42 986 Summa 912 124 854 929 I Riksgäldskontorets (RGK) definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 30,5 miljarder kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 12,8 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobligationer. Lån i utländsk valuta Miljoner kronor 2004 2003 Lån i utländsk valuta 300 813 330 426 Valutaterminer 183 494 Summa 300 996 330 920 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2004 uppgick till 311 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2004 2003 Lån i svenska kronor 912 124 854 929 Lån i utländsk valuta 300 996 330 920 Summa 1 213 120 1 185 849 Not 45 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2004 2003 Vägverket 3 142 2 835 Banverket 1 557 1 232 Försvarets materielverk 1 479 2 189 Försvarsmakten 820 813 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 784 782 Rikspolisstyrelsen 611 364 Skatteverket 362 245 Fortifikationsverket 294 347 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 257 239 Statens fastighetsverk 212 238 Karolinska institutet 212 92 Arbetsmarknadsverket 191 81 Regeringskansliet 159 204 Kriminalvårdsverket 156 146 Post- och Telestyrelsen 149 139 Stockholms universitet 134 11 Sveriges lantbruksuniversitet 126 53 Migrationsverket 106 155 Uppsala universitet 104 82 Naturvårdsverket 102 53 Affärsverk Luftfartsverket 378 337 Svenska kraftnät 237 306 Sjöfartsverket 80 92 Statens järnvägar 14 9 Övriga myndigheter 2 623 2 085 Summa 14 289 13 129 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 46 Övriga skulder Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret Skuld till Premiepensionsmyndigheten 27 273 27 980 EU-avgifter 2 840 2 018 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 1 132 1 575 Avistamedel 1 576 1 726 Skuld CSA-avtal 17 430 11 171 Övrigt Riksgäldskontoret 339 695 Summa Riksgäldskontoret 50 590 45 165 Skatteverket Kontoöverskott skattekonto 24 667 23 699 Skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt 0 3 814 Övrigt Skatteverket 234 325 Summa Skatteverket 24 901 27 838 Vägverket 13 787 12 179 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 9 188 8 048 Banverket 1 217 1 041 Statens pensionsverk 332 315 Försvarsmakten 295 279 Rikspolisstyrelsen 220 256 Lantmäteriverket 173 351 Arbetsmarknadsverket 143 87 Affärsverk Statens järnvägar 10 773 14 076 Luftfartsverket 460 138 Sjöfartsverket 14 87 Svenska kraftnät 6 6 Övriga myndigheter 1 981 4 557 Total summa 114 080 114 423 Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som placeras på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften uppgår till 2,8miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräkning. RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 17,4 miljarder kronor. Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten vilken avräknas först under 2005. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen. Skatteverket redovisar en skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under inkomståret. Den slutliga kommunalskatten fastställs under året efter taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxeringsåret. Vägverkets övriga skulder består till största delen av lån som tas upp av Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB. En ökning på 1,5 miljarder kronor har skett för finansiering av väganläggningar huvudsakligen i Stockholm och Göteborg. I övriga skulder ingår vidare betalningsutfästelser till SVEDAB AB och innehållna garantibelopp till externa entreprenörer där också en mindre ökning skett. Ökningen av Riksförsäkringsverkets övriga skulder med 1,1 miljarder kronor förklaras till största delen av en ökning av skuld till AP-fonderna. Banverkets ökning av övriga skulder kan till stor del hänföras till en ökad skuld till SVEDAB AB avseende betalningsutfästelser om villkorat aktieägartillskott. Statens pensionsverks övriga skulder hänförs huvudsakligen till innehållen preliminär skatt avseende tjänstepensioner. Minskningen av Lantmäteriverkets övriga skulder med 178 miljoner kronor beror främst på att uppbördsfordringars stämpelskatt har minskat. Arbetsmarknadsverkets övriga skulder består till stor del av personalens skatt. Ökningen på 56 miljoner kronor hänförs till finansiell leasing, då ett nytt kontrakt på personalens datorer har tecknats. Minskningen av övriga skulder hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av en skuld på 1,5 miljarder kronor till SJ AB som slutreglerades 2004. Kapitaltillskottet sattes in på Statens järnvägars konto 2003 och fördes över till SJ AB i januari 2004. Luftfartsverkets ökning av övriga skulder beror till största delen på att långfristiga skulder ökade med 145 miljoner kronor och att kredit i bank har utnyttjats med ytterligare 138 miljoner kronor. Not 47 Depositioner Miljoner kronor 2004 2003 Skatteverket - Klientmedel 316 325 - Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 5 3 Summa Skatteverket 321 328 Länsstyrelsen i Stockholms län 312 181 Övriga myndigheter 121 123 Total summa 754 632 Depositioner kan utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Skatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 48 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2004 2003 Försvarets materielverk 243 245 Banverket 27 21 Kungl. Tekniska högskolan 18 17 Patent- och registreringsverket 17 18 Lantmäteriverket 15 13 Växjö universitet 13 13 Statens veterinärmedicinska anstalt 8 4 Vägverket 8 17 Mälardalens högskola 6 6 Totalförsvarets forskningsinstitut 19 Affärsverk Svenska kraftnät 110 113 Övriga myndigheter 18 29 Summa 483 515 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Försvarets materielverk erhåller förskott från utrikes samarbetspartners i samband med pågående projekt. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 49 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret 25 254 30 167 Statens jordbruksverk 6 525 4 056 Vägverket 1 316 1 217 Försvarsmakten 925 880 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 859 829 Polisväsendet 747 727 Banverket 649 424 Migrationsverket 517 460 Statens skolverk 496 427 Arbetsmarknadsverket 495 417 Skatteverket 329 341 Försvarets materielverk 316 183 Kriminalvårdsstyrelsen 244 220 Regeringskansliet 235 190 Affärsverk Luftfartsverket 408 365 Svenska kraftnät 215 160 Sjöfartsverket 109 100 Statens järnvägar 55 165 Övriga myndigheter 3 290 3 061 Summa 42 984 44 389 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Statens jordbruksverks upplupna kostnader avser arealersättning m.fl. bidrag för 2004 som betalades ut i januari 2005. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 50 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2004 2003 Karolinska institutet 1 021 1 052 Göteborgs universitet 726 745 Lunds universitet 665 667 Uppsala universitet 417 443 Umeå universitet 227 240 Sveriges lantbruksuniversitet 192 205 Kungl. Tekniska högskolan 185 165 Stockholms universitet 175 182 Övriga myndigheter 1 134 1 381 Summa 4 742 5 080 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Not 51 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret Förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m. 24 29 Förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 61 76 Förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 23 227 24 095 Förutbetalda överkurser vid kreditgivning 386 447 Förutbetalda underkurser, uppköp premier 8 10 Summa Riksgäldskontoret 23 706 24 657 Banverket 428 445 Karolinska institutet 321 353 Lunds universitet 134 119 Statens fastighetsverk 76 78 Göteborgs universitet 58 81 Lantmäteriverket 51 32 Affärsverk Luftfartsverket 175 86 Svenska kraftnät 53 21 Sjöfartsverket 4 16 Övriga myndigheter 622 794 Total summa 25 628 26 682 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 52 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2004 2003 Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 475 000 455 295 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 75 214 83 455 Kreditgarantier Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 9 183 10 775 Övriga garantier Affärsverk, m.fl., RGK 1 670 1 780 Summa 561 067 551 305 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 030 1 030 Övrigt 8 000 9 000 Exportgarantier m.m Exportgarantier, EKN 69 033 71 420 Baltramen, EKN 22 104 U-kreditgarantier, Sida 1 842 3 287 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 39 276 40 467 Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK 6 515 9 952 Internationella åtaganden, RGK 5 558 6 632 Övrigt, RGK 594 612 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 9 880 10 927 Summa 141 750 153 431 Total summa 702 817 704 736 De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Bostadskreditnämnden. Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 7 Statliga garantier och krediter. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden för vilka ingen avsättning görs upp (se även avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt kap. 7 Statliga garantier och krediter). Not 53 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2004 2003 Riksgäldskontoret 5 857 7 383 Statens pensionsverk 1 535 1 329 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 1 518 60 Affärsverk Sjöfartsverket 87 75 Statens järnvägar 50 50 Svenska kraftnät 20 20 Luftfartsverket 8 9 Övriga myndigheter 71 21 Summa 9 146 8 947 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser. Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Statens pensionsverk och Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna redovisar antastbara pensionsförmåner. Med antastbar pensionsförmån avses pension där rätten till pension gjorts beroende av att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens tjänst vid inträdet i pensionsåldern. Sjöfartsverkets post utgörs till största delen av antastbara pensionsförpliktelser. Statens järnvägar redovisar borgen för pensionsförsäkring. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverket har pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. Noter till finansieringsanalysen Not 54 Skatter Miljoner kronor 2004 2003 Enligt resultaträkningen 838 623 796 587 Avgår: Förändring av skulder och fordringar -8 927 -2 150 Summa 829 696 794 437 Skatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resultaträkningen men har inte medfört några betalningar. Not 55 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2004 2003 Enligt resultaträkningen 39 158 35 975 Tillkommer: Utdelningar 8 790 7 670 Summa 47 948 43 645 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Utdelningarna som redovisas i finansieringsanalysen uppgår till 8 790 miljoner kronor och består av utdelningar hänförliga till Regeringskansliet på 6 357 miljoner kronor och från Sweroad AB på 2 433 miljoner kronor. De utdelningar som redovisas mot statsbudgeten uppgår till 7 597 miljoner kronor (se tabell 5.21 aktieutdelning). Dessa består av utdelningar hänförliga till Regeringskansliet på 6 537 miljoner kronor och en utdelning från Nordea AB på 1 240 miljoner kronor. Utdelningen från Sweroad AB tas med i finansieringsanalysen efter som det är ett helägt statligt bolag. Statens ägarandel uppgår i Nordea AB uppgår endast till 19,8 % (se även bilaga 3 Statliga bolag). Not 56 Transfereringar Miljoner kronor 2004 2003 Enligt resultaträkningen 725 425 697 287 Avgår: Avsättningar till fonder -3 743 -4 679 Nedskrivning av lån, CSN m.fl. -10 338 -1 812 Förändring av fordringar, socialförsäkring 27 270 Tillkommer: Kapitaltillskott för förlusttäckning i SVEDAB 316 330 Summa 711 687 691 396 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Ökningen av nedskrivningar mellan åren med 8,5 miljarder kronor förklaras av att CSN har ändrat modell för beräkning av osäkra fordringar. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. inom socialförsäkringsområdet. Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfereringar. Not 57 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2004 2003 Enligt resultaträkningen 176 401 169 838 Avgår: Avskrivningar -21 344 -19 890 Avsättningar (se not 42 och 43) -2 889 -657 Nedskrivning av lån RGK -2 011 Reaförluster -373 -1 623 Summa 149 784 147 668 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Under 2004 har Riksgäldskontoret skrivit ned lån till SVEDAB, Jernhusen AB och A-train AB med totalt 2,0 miljarder kronor. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 58 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2004 2003 Förändring av långfristiga fordringar 7 640 12 998 Förändring av omsättningstillgångar 11 484 -4 029 Förändring av kassa, bank -241 491 Förändring av skulder 7 788 11 190 Summa 26 671 20 650 Förändringar av långfristiga fordringar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 7,6 miljarder kronor. Till en del beror det på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 3,6 miljarder kronor har sålts under året. Förändringar av omsättningstillgångar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 11,5 miljarder kronor. Behållningen på kassa, bank ökade med 0,2 miljarder kronor vilket medför att statens nettoupplåning ökar. Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 7,8 miljarder kronor. Not 59 Investeringar Miljoner kronor 2004 2003 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 820 2 319 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 10 109 13 660 Väganläggningar 9 601 8 807 Järnvägsanläggningar 7 308 5 635 Maskiner och inventarier 4 199 4 782 Fastigheter och markanläggningar 3 442 3 279 Övriga investeringar 1 877 1 101 Summa materiella investeringar 36 536 37 264 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 479 1 344 Total summa 38 835 40 927 Finansiella investeringar uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,5 miljarder kronor. Regeringskansliet har under året lämnat ett ovillkorat aktieägartillskott till SJ AB om 0,3 miljarder kronor. Motsvarande belopp 2003 var 1,6 miljarder kronor till SJ AB och 0,5 miljarder kronor till Teracom AB. Materiella investeringar uppgick till 36,5 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,7 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,6 miljarder kronor från föregående år. Av investeringarna i beredskapstillgångar var 10,0 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret. Investeringar i väganläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor från föregående år. Bland större pågående väginvesteringar kan nämnas E4 förbi Markaryd, E6 i Bohuslän samt E4 mellan Uppsala och Mehedeby. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 7,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor från föregående år. Banverket har gjort investeringar enligt den nya banhållningsplanen med 6,1 miljarder kronor. I banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i Västra stambanan, Södra stambanan samt Västkustbanan. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket är en liten ökning från föregående år. Den största posten avser Luftfartsverket med 1,3 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med 2003. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket är en marginell förändring från föregående år. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar i markanläggningar på 0,4 miljarder kronor, vilket var en liten ökning i förhållande till föregående år. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,6 miljarder kronor från föregående år. Rikspolisstyrelsen har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,4 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,2 miljarder kronor. Försvarsmakten har investerat 0,3 miljarder kronor medan Banverket, Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket och Lunds universitet investerat 0,2 miljarder kronor vardera. Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljarder kronor från föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Riksförsäkringsverket som investerat 0,4 miljarder kronor under året. Därutöver kan nämnas Skatteverket och Rikspolisstyrelsen som har investerat 0,1 miljarder kronor vardera. Not 60 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2004 2003 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 11 561 11 687 Riksgäldskontoret 3 362 2 795 Övriga myndigheter 81 245 Summa 15 004 14 727 Amorteringar Miljoner kronor 2004 2003 Centrala studiestödsnämnden 6 728 5 785 Riksgäldskontoret 1 250 3 767 Övriga myndigheter 95 111 Summa 8 073 9 663 Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,6 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,1 miljarder kronor. Amorteringarna hos CSN uppgick till 6,7 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,9 miljarder kronor. Riksgäldskontorets (RGK) nyutlåning var 3,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor. Botniabanan AB ökade sina lån i RGK med 1,9 miljarder kronor. Se även not 28. Amorteringarna av lån i RGK uppgick till 1,2 miljarder kronor, en minskning med 2,5 miljarder kronor. Minskningen hänför sig till stor del till Jernhusen AB. Not 61 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2004 2003 Finansiella intäkter enligt not 11 Nettokostnad för statsskulden 45 872 53 427 Finansiella kostnader enligt not 11 Nettokostnad för statsskulden -94 657 -87 985 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -9 617 -18 463 Summa -58 402 -53 021 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med 5,4 miljarder kronor. Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 9,6 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Not 62 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2004 2003 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 8 233 8 979 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -3 131 -1 056 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -2 301 -2 603 Summa 2 801 5 320 Under Övrigt finansiellt netto redovisas realisationsvinster/förluster som inte kommer att medföra några betalningar och nedskrivningar av finansiella tillgångar. Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning. Not 63 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2004 2003 Förändringar av tillgångar hänförbara till statens upplåning 2 613 -2 744 Förändringar av skulder hänförbara till statens upplåning -5 864 10 145 Summa -3 251 7 401 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2,6 miljarder kronor respektive 5,9 miljarder kronor under året. 5 Statsbudgetens utfall 5 Statsbudgetens utfall I 2005 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall 2004. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens slutliga utfall 2004, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2003, exklusive tilläggsbudget. I bilagorna 4 och 5 redovisas det slutliga utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten. Månadsfördelade inkomster och utgifter redovisas i bilagorna 6 och 7. 5.1 Statsbudgetens saldo 2004 Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo motsvarar därmed statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna (se vidare avsnitt 3.2.6 Statsskulden). Budgetsaldot uppgick 2004 till -53,3 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -41,7 miljarder kronor. Underskottet blev därmed 11,7 miljarder kronor större än vad som budgeterats i statsbudgeten. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2004 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Utfall 2004 Skillnad mot statsbudget Inkomster 712 439 694 418 -18 021 Skatter m.m. 646 747 637 001 -9 746 Övriga inkomster 65 692 57 416 -8 276 Utgifter m.m. 754 093 10 912 747 761 -6 332 Utgiftsområde 1-25 och 272 690 184 10 912 688 010 -2 174 Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) 47 684 0 52 718 5 034 Kassamässig korrigering -3 931 -3 273 658 Riksgäldskontorets nettoutlåning 20 156 10 305 -9 851 Budgetsaldo -41 654 -53 343 -11 689 1 Ursprunglig statsbudget antagen av riksdagen i december 2003, exklusive tilläggsbudget. 2 Statsbudget inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2004 uppgå till 712,4 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 694,4 miljarder kronor, vilket är 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 9,7 miljarder kronor lägre än beräknat, varav 7,5 miljarder kronor avser Fysiska personers inkomstskatt och 2,5 miljarder kronor avser Energiskatt. Inkomster av försåld egendom togs i statsbudgeten schablonmässigt upp med 15,0 miljarder kronor. Inga större försäljningar gjordes dock under 2004. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 747,8 miljarder kronor. Det är 6,3 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 17,2 miljarder kronor lägre. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 2,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anvisade medel med 2,6 miljarder kronor till följd av slutreglering av det generella statsbidraget till kommuner och landsting för 2003 och 2004. Regleringen gjordes för att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget av införandet av skattepliktig garantipension och ändrade skatteregler. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2,1 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten, vilket till stor del beror på senareläggning av utbetalningar. Utgifterna ökade däremot med 5,5 miljarder kronor för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad jämfört med statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslagen inom detta utgiftsområde med 7,4 miljarder kronor till följd av ökad arbetslöshet och beslut om fler arbetsmarknadsprogram. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5,0 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Enligt bemyndigande från riksdagen har regeringen medgivit att anslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas med 5,1 miljarder kronor. De högre utgifterna beror främst på kursförluster i samband med att Riksgäldskontoret (RGK) introducerade nya obligationer under 2004. RGK:s nettoutlåning uppgick till 10,3 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Den största skillnaden avser behållningar på myndigheternas räntekonton m.m. (3,3 miljarder kronor). Statsbudgetens utfall för 2004 påverkades av engångseffekter. Störst är effekten av den tidigare gjorda överföringen av bostadsobligationer från AP-fonden till RGK. Denna påverkade utfallet för posten Kassamässig korrigering med -4,0 miljarder kronor, eftersom dessa inkomster inte redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Under 2004 gjordes en retroaktiv justering mellan ålderspensionssystemet och statsbudgeten. De anslag på statsbudgeten, som ingår i ålderspensionssystemet, hade under åren 1999-2002 belastats för mycket. Till följd därav överfördes 1,6 miljarder kronor under 2004 från AP-fonden till statsbudgetens inkomstsida. Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2004 till -58,9 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för dessa engångseffekter framgår av tabell 5.2. Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för större engångseffekter Miljarder kronor 2004 Statsbudgetens saldo -53,3 Större engångseffekter -5,6 Varav Överföring från AP-fonden -4,0 Ålderspensionssystemet, retroaktiv justering -1,6 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter -58,9 5.1.1 Statsbudgeten 2003 och 2004 I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2003 och 2004. Statsbudgetens underskott för 2004 uppgick till 53,3 miljarder kronor, vilket är en ökning av underskottet med 7,0 miljarder kronor jämfört med 2003. Statsbudgetens inkomster ökade med 32,7 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2003 och 2004. Skatter m.m. ökade med 28,5 miljarder kronor. Av detta belopp avser 11,2 miljarder kronor Fysiska personer inkomstskatt och 5,5 miljarder kronor Juridiska personers inkomstskatt. Socialavgifter och löneskatter ökade med 7,0 miljarder kronor och Mervärdesskatten med 8,2 miljarder kronor. Statsbudgetens utgifter ökade med 39,7 miljarder kronor (5,6 procent) mellan 2003 och 2004. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 26,7 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 7,2 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer och 13 Arbetsmarknad ökade med över 3,0 miljarder kronor vardera. Räntor på statsskulden m.m. ökade med 10,5 miljarder kronor. Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2003 och 2004 Miljoner kronor Utfall 2004 Utfall 2003 Utfall 2004-2003 Inkomster 694 418 661 731 32 686 Skatter m.m. 637 001 608 462 28 539 Övriga inkomster 57 416 53 269 4 147 Utgifter m.m. 747 761 708 081 39 680 Utgiftsområde 1-25 och 27 688 005 661 297 26 708 Statsskulds-räntor m.m. (UO 26) 52 718 42 173 10 545 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 10 305 12 094 -1 789 Kassamässig korrigering -3 268 -7 484 4 216 Budgetsaldo -53 343 -46 350 -6 993 Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underliggande saldo för åren 1990-2004. Under 1990-talets första år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett faktiskt budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade underskottet till 53,3 miljarder kronor. Diagram 5.1 Faktiskt och underliggande saldo 5.1.2 Reformer och finansiering Under 2004 genomfördes särskilda satsningar inom några utvalda politikområden. Dessa tilldelades sammanlagt 10 miljarder kronor mer än 2003. På skatteområdet genomfördes regeländringar som netto minskade statens inkomster med 4 miljarder kronor. För att finansiera reformerna på totalt 14 miljarder kronor genomfördes besparingar på 6,5 miljarder kronor, bl.a. inom utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (1 miljard kronor), 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (1,2 miljarder kronor) samt 15 Studiestöd (0,8 miljarder kronor). Några av de viktigaste reformerna framgår av tabell 5.4. Tabell 5.4 Reformer 2004 jämfört med 2003 Utgiftsreformer Miljarder kronor1 Skattereformer Miljarder kronor1 Ökade satsningar på kommunikationer 2,1 ROT-avdrag bostadshus 1,4 Ökning av biståndsramen 1,5 Skattereduktion 200-kronan 1,4 Ökning av allmänna bidrag till kommunsektorn 1,2 Lägre socialavgifter (1,2 procentenheter) 1,2 Ökade resurser till rättsväsendet 1,1 Höjd koldioxidskatt med 15 öre -0,8 Ökade resurser till personalförstärkning i skolan 1,0 Höjd energiskatt på el, hushåll och service med 1 öre per kWh -0,8 Ökade resurser till läkemedelsförmånerna 0,9 Partiell frysning av skiktgränser för 2004 -0,7 Införande av ytterligare en månad i föräldraförsäkringen 0,5 Särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin 0,4 Ökade resurser till miljö- och kulturvård 0,5 Övriga 1,9 Övriga 1,6 Summa 10,4 4,0 1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2003. 5.2 Statsbudgetens inkomster 2004 Utfallet för statsbudgetens inkomster1 uppgick 2004 till 694,4 miljarder kronor, vilket är 18,1 miljarder kronor eller 2,5 procent lägre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2004. Inkomster från skatter m.m. blev 637,0 miljarder kronor. Det är 9,8 miljarder kronor eller 1,5 procent lägre än beräknat. Utfallet för övriga inkomster blev 57,4 miljarder kronor, vilket är 8,3 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än beräknat. Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster 2003-2004 Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall-SB Budgetår 2004 2003 2004 Statsbudgetens skatteinkomster 637,0 608,5 -9,8 Statsbudgetens övriga inkomster 57,4 53,3 -8,3 Statsbudgetens totala inkomster 694,4 661,7 -18,1 Statens periodiserade skatter 696,4 662,8 -1,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatt hänförliga till olika inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats mellan 2003 och 2004 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta dels utvecklingen av makroekonomin, dels förändringar i regelverken. En sådan analys är dock inte möjlig att göra för de inkomsttitlar på statsbudgeten som baseras på skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen. Därför görs den huvudsakliga analysen av skatteinkomsterna med utgångspunkt från utvecklingen av de periodiserade skatterna. I tabell 5.13 i avsnitt 5.2.6 redovisas utfallet för inkomsthuvudgrupperna 1100-1400 för 2002-2004. I samma tabell redovisas även de periodiserade beloppen för motsvarande inkomsthuvudgrupper. Av tabellen framgår exempelvis att skatteinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan de i periodiserade termer minskade med 1,9 miljarder kronor. I avsnittet redovisas även inkomsthuvudgrupperna 1500-1700, vilka avser kommunala utjämningsavgifter, betalningsdifferenser och nedsättningar. I avsnitt 6.4 redogörs för skillnaden mellan statsbudgetens skatteinkomster och skatterna enligt resultaträkningen. 5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några centrala förutsättningar för beräkningarna av skatterna åren 2003 och 2004 och som låg till grund för beräkningarna till budgetpropositionen för 2005, 2004 års ekonomiska vårproposition och till budgetpropositionen för 2004. Tabell 5.6 Makroekonomiska förutsättningar vid olika prognostillfällen Procentuell förändring VP2005 BP2005 VP2004 BP2004 Timlön, kostnad 2003 3,5 3,5 4,1 4,1 2004 3,3 3,4 3,4 3,5 Antal arbetade timmar 2003 -0,8 -0,9 -1,2 -1,2 2004 -0,4 -0,1 -1,3 -0,9 Utbetald lönesumma 2003 2,4 2,4 3,2 3,9 2004 2,7 3,0 2,5 2,4 Hushållens konsumtionsutgifter 2003 3,8 4,5 1,4 1,3 2004 3,1 4,0 2,0 1,9 Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Finansdepartementet. Prognoserna över utbetald lönesumma grundar sig på utvecklingen av antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna (NR) och över timlönen enligt Medlingsinstitutets konjunkturstatistik. För att få en korrekt bild av lönesummeutvecklingen görs emellertid ett flertal korrigeringar av utvecklingen av dessa makroekonomiska variabler. Utvecklingen av antalet timmar kan bl.a. justeras för att lönesumman är dagkorrigerad, dvs. den skall inte påverkas av variationer i antalet arbetsdagar mellan åren. Även timlöneutvecklingen kan behöva justeras om det sker en kraftig förändring av exempelvis sjukfrånvaron. I lönesumman inkluderas sjuklön, dvs. företagens ersättningar till de anställda vid de första fjorton dagarnas sjukfrånvaro, vilket inte görs i kostnadstimlönen. Sådana justeringar är inte direkt mätbara, utan hur de påverkar lönesummeutvecklingen kan endast uppskattas. I lönesummeberäkningen skall löneutbetalningarna också periodiseras annorlunda än de gör i beräkningen av timlönen. Statistiken över timlönen är, till skillnad från lönesumman, kostnadsbaserad vilket innebär att löneutbetalningarna redovisas för den period de avser. 5.2.2 Statens periodiserade skatter Statens periodiserade skatter ökade med 5,1 procent till 696,4 miljarder kronor 2004. Ökningen förklaras framförallt av högre intäkter från skatt på kapital. Det är i huvudsak skatt på bolagsvinster som utvecklats starkt under året. Dessa ökade med 17,0 miljarder kronor eller 34,8 procent till 65,9 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall ökade skatteinkomsterna med 4,7 procent, och enligt resultaträkningen ökade skatterna med 5,3 procent. Skillnaden mellan förändringstakterna förklaras av att bokföringsprinciper och avgränsningar är olika för de berörda redovisningarna. För statsbudgetens utfall och i resultaträkningen redovisas skatterna kassamässigt eller utifrån debiterade skatter. Redovisningen innebär att resultatet påverkas av skatter avseende flera inkomstår. Både statsbudgeten och resultaträkningen är därför beroende av när i tiden skatterna debiteras. Ett år då en stor andel av den slutliga skatten tas ut som preliminärskatt medför således höga inkomster. Ett annat år då preliminärskatteandelen är liten blir på motsvarande sätt inkomsterna lägre. Att skatteinkomsterna enligt resultaträkningen ökade mer än statsbudgetens skatteinkomster 2004 beror i huvudsak på att kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting återläggs, samt att slutregleringar av kommunalskattemedel ingår i resultaträkningen. I den periodiserade redovisningen hänförs skatterna till det år de avser, vilket innebär att redovisningen inte påverkas av när i tiden skatten debiteras. Principen medför dock att uppgifterna för 2004 är preliminära. För de skatter som fastställs i den årliga inkomsttaxeringen används i redovisningen prognoser i stället för utfall. Jämfört med budgetpropositionen för 2004 beräknas de periodiserade skatterna under 2004 bli 1,0 miljarder kronor lägre. Utfallet för skatterna i statsbudgeten blev 9,8 miljarder kronor lägre än beräknat. I tabell 5.7 redovisas statens skatteintäkter respektive skatteinkomster samt vad som definitionsmässigt skiljer redovisningsmetoderna åt. För statsbudgetens inkomster samt statens och offentliga sektorns periodiserade skatter finns även redovisat avvikelserna mot beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Tabell 5.7 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster Miljarder kronor Prognos /utfall Utfall Utfall-SB 2004 2003 2004 2003 + Skatt på arbete 824,1 800,8 -9,2 -4,5 + Skatt på kapital 126,7 107,6 5,5 -7,4 + Skatt på konsumtion, inkl. staten 331,1 323,4 -2,8 -3,5 + Övrigt 4,4 3,5 2,8 4,1 = Periodiserad skatt, off. sektor 1288,2 1235,2 -3,7 -11,4 - Kommunalskatt 419,5 403,1 -2,9 -2,9 - Avgifter till pensionssystemet 165,0 160,4 0,2 0,9 - EU-skatter 7,3 8,9 -0,1 0,6 = Periodiserad skatt, staten 696,4 662,8 -0,7 -9,7 + Utjämningsavgifter 26,7 26,2 -1,2 -0,1 + Momskompensationer -53,6 -48,7 2,1 1,1 + EU-skatter 7,2 8,9 -0,2 0,6 + Skatter som ej redovisas på 1000 -3,8 -3,6 0,3 0,6 + Avsättning IKS -1,2 -2,3 0,0 0,0 + Kreditering skattekonto -7,7 -7,0 -0,2 0,3 + Periodiseringar -27,1 -27,8 -9,9 -3,9 = Statsbudgetens skatter 637,0 608,5 -9,8 -11,1 + Återläggning av skatter och transfereringar 206,3 197,5 + Skatter som inte ingår i resultaträkningen -24,6 -24,0 + Avgifter som redovisas som skatter 11,4 12,2 + Betalningsdifferenser och periodiseringar 8,4 2,5 = Skatter m.m. i resultaträkningen 838,6 796,7 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 5.2.3 Skatt på arbete Inkomståret 2004 beräknas skatt på arbete utgöra 64 procent av de totala skatteintäkterna. Mellan 2003 och 2004 beräknas skatteintäkterna öka med 23,3 miljarder kronor, eller med 2,9 procent, till 824,1 miljarder kronor. Tabell 5.8 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos Utfall Skillnad mot BP2004 Inkomstår 2004 2003 2004 2003 2002 Direkta skatter 464,8 449,5 -6,0 -4,1 -0,2 Statlig inkomstskatt 33,4 32,7 -1,9 -0,9 0,2 Kommunskatter 419,5 403,1 -2,9 -2,9 -0,2 Allmän pensionsavgift 72,1 70,3 -0,4 -0,1 -0,1 Skattereduktioner -60,3 -56,6 -0,9 -0,2 0,0 Övriga skatter 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Indirekta skatter 359,2 351,3 -3,2 -0,5 -1,2 Arbetsgivaravgifter 328,9 321,9 -3,7 -0,4 -0,1 Egenavgifter 9,1 9,0 -1,2 -0,9 -1,1 Särskild löneskatt 27,9 27,2 1,0 0,7 0,0 Nedsättningar -8,1 -8,4 0,5 -0,1 -0,1 Tjänstegruppliv 1,5 1,6 0,2 0,1 0,0 Skatt på arbete 824,1 800,8 -9,2 -4,5 -1,4 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de (i frånvaro av regeländringar) följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar m.m. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag både för direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. I tabell 5.9 redovisas utvecklingstakten mellan 2003 och 2004 samt förändringen jämfört med budgetpropositionen för 2004 avseende några av de beloppsmässigt största underlagen för skatt på arbete. Tabell 5.9 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2004 Procent, procentenheter Aktuell beräkning BP2004 Skillnad mot BP2004 Lönesumma 2,7 3,6 -0,9 Sjukpenning m.m. -4,3 -1,9 -2,4 Arbetslöshetsersättning 11,1 -7,5 18,6 Pensioner 4,5 4,4 0,1 Anm.: Lönesummans utvecklingstakt avser skatteunderlagets lönesumma, vilken ej nödvändigtvis överensstämmer med lönesumman definierad enligt NR. Det preliminära utfallet för lönesumman 2004 blev 0,9 procentenheter lägre än vad som antogs i beräkningen till budgetpropositionen för 2004. I huvudsak förklaras det av ett lägre antal arbetade timmar. Utfallen på skatt på arbete för inkomståren 2002 och 2003 blev 1,4 respektive 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2004. Inkomståret 2004 beräknas skatt på arbete bli 9,2 miljarder kronor lägre. För 2003 och 2004 har lönesumman utvecklats betydligt svagare än beräknat, vilket i huvudsak förklarar lägre kommunal- och statlig inkomstskatt samt lägre arbetsgivaravgifter än tidigare beräknat. Direkta skatter De direkta skatterna beräknas uppgå till 464,8 miljarder kronor inkomståret 2004, vilket är en ökning med 15,3 miljarder kronor eller med 3,4 procent jämfört med 2003. De består till 90 procent av kommunskatter och utgör drygt hälften av skatt på arbete. År 2003 blev utfallet för de direkta skatterna 4,1 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2004 och 2004 beräknas de vara 6,0 miljarder kronor lägre. Statlig inkomstskatt Inkomståret 2004 beräknas intäkterna uppgå till 33,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2003. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004 var utfallet 0,9 miljarder kronor lägre för 2003. Inkomståret 2004 beräknas skatten vara 1,9 miljarder kronor lägre. Revideringen är en följd av att lönesumman har justerats ned. Kommunal inkomstskatt För inkomståret 2004 beräknas kommunskatterna uppgå till 419,5 miljarder kronor, en ökning med 4,1 procent eller med 16,4 miljarder kronor. Ökningen förklaras till viss del av högre kommunala utdebiteringar. Utfallet för 2003 blev 2,9 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Även för 2004 beräknas de kommunala skatterna bli 2,9 miljarder kronor lägre än vad som prognoserades till budgetpropositionen för 2004. För båda åren förklaras skillnaden i huvudsak av en nedreviderad lönesumma. Skattereduktioner Jämfört med 2003 ökar storleken på reduktionerna för 2004 med 3,7 miljarder kronor. Merparten av skillnaden förklaras av reduktionen för det fasta beloppet om 200 kronor samt reduktionen för ombyggnad och tillbyggnad (ROT). Indirekta skatter De indirekta skatterna utgör 44 procent av skatt på arbete och beräknas 2004 uppgå till 359,2 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 7,9 miljarder kronor eller med 2,3 procent jämfört med föregående inkomstår. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna svarar arbetsgivaravgifter för 92 procent. Arbetsgivaravgifter Mellan 2003 och 2004 beräknas arbetsgivaravgifterna öka med 7,0 miljarder kronor, eller med 2,2 procent. Den svaga utvecklingen jämfört med de direkta skatterna förklaras dels av regeländringar, dels av att arbetsgivaravgifterna följer utvecklingen av utbetalda löner. De påverkas således inte av hur utbetalningar av transfereringar utvecklas. Jämfört med budgetpropositionen för 2004 blev utfallet 0,4 miljarder kronor lägre inkomståret 2003. För 2004 har prognosen justerats ned med 3,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av den svagare utvecklingen av lönesumman. Särskild löneskatt Mellan 2003 och 2004 beräknas den särskilda löneskatten öka med 0,7 miljarder kronor. Jämfört med budgetpropositionen för 2004 blev utfallet 0,7 miljarder kronor lägre inkomståret 2003. För 2004 har prognosen höjts med 1,0 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av det svagare utfallet för lönesummans utveckling. Justeringen uppåt förklaras bl.a. av att effekten av nya tjänstepensionsavtal med en högre andel avgiftsbestämd pension än för tidigare avtal varit större än vad som tidigare antogs. 5.2.4 Skatt på kapital Skatt på kapital delas in i skatt på avkastning och vinster respektive skatt på egendom. Över tiden utvecklas skatt på avkastning och vinster mycket ojämnt, varför stora avvikelser kan förekomma mellan två på varandra följande år. Ett undantag är avkastningsskatten som beräknas på en schablonmässigt fastställd avkastning. Skatt på egendom, där skattebasen baseras på värdet av tillgången, utvecklas i likhet med avkastningsskatten förhållandevis jämnt över tiden. I tabell 5.10 redovisas de periodiserade skatterna för åren 2003 och 2004, samt skillnader jämfört med prognosen till budgetpropositionen för 2004. Skatt på kapital beräknas öka med 19,1 miljarder kronor till 2004. Jämfört med prognosen till budgetpropositionen förväntas utfallet bli 5,5 miljarder kronor högre. Orsaken är i huvudsak tillfälligt förhöjda bolagsskatteintäkter 2004 beroende på att periodiseringsfonder räntebeläggs fr.o.m. 2005. Tabell 5.10 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos Utfall Skillnad mot BP2004 Inkomstår 2004 2003 2004 2003 2002 Skatt på avkastning och vinster 111,5 94,2 4,0 -7,7 -7,9 Skatt på kapital, hushåll 7,8 6,8 -4,6 -3,1 -1,3 Skatt på bolags- vinster 65,9 48,9 9,6 -4,3 -6,4 Avkastningsskatt 12,1 12,7 0,0 0,0 -0,3 Fastighetsskatt 24,4 24,0 -0,4 -0,3 0,1 Kupongskatt m.m. 1,4 1,9 -0,6 0,0 0,0 Skatt på egendom 15,1 13,3 1,5 0,3 -0,1 Förmögenhets- skatt 5,5 4,9 0,7 0,3 -0,1 Arvs- och gåvo- skatt 2,6 2,5 -0,2 -0,2 0,0 Stämpelskatt 7,1 5,9 1,0 0,2 0,0 Skatt på kapital 126,7 107,6 5,5 -7,4 -8,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Redovisningen av avkastningsskatten beaktar även utländska tillgångar som fysiska personer tar upp i inkomstdeklarationen. Skatt på avkastning och vinster Hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster samt skattereduktion för utgiftsräntor m.m. Skatteintäkterna för 2004 beräknas öka med 1,0 miljard kronor jämfört med 2003, vilket svarar mot en ökningstakt på 14,5 procent. Den höga takten förklaras delvis av höga aviserade utdelningar under 2004. Prognosen på bolagens inkomstskatt för 2004 är 65,9 miljarder kronor, vilket är en uppgång med 17,0 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2003, och 9,6 miljarder kronor högre än prognosen till budgetpropositionen för 2004. Orsaken till den kraftiga prognosjusteringen är att somliga bolag har valt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder trots att det medför en tidigarelagd skattebetalning. Under tidigare år har bolagen i huvudsak återfört medel i samband med förluster eller då den lagstadgade avsättningstiden om sex år löpt ut. Det förändrade beteendet 2004 kan förklaras av räntebeläggning av periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:38). Lagändringen innebär att en schablonintäkt om 72 procent av statslåneräntan vid novembers utgång två år före taxeringsåret, multiplicerad med summan av periodiseringsfonder, skall tas upp till beskattning. Effekten på bolagsskatten för 2004 av de tidigarelagda återföringarna beräknas till 10,8 miljarder kronor. Utfallen på avkastningsskatten för åren 2002 och 2003 låg i linje med den prognos som redovisades i budgetpropositionen för 2004. Prognosen för 2002 har reviderats ned med 0,3 miljarder kronor jämfört med prognosen till budgetpropositionen. Skatt på egendom År 2002 minskade förmögenhetsskatteintäkterna med 2,6 miljarder kronor dels till följd av att fribeloppen höjdes till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och till 2 miljoner kronor för sambeskattade par, dels till följd av lägre värdering av tillgångar på aktiemarknaderna. Inkomståret 2003 och 2004 förväntas förmögenhetsskatten öka med 1,0 respektive 0,6 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av stigande tillgångspriser på aktier. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004 förväntas intäkterna för 2004 bli 0,7 miljarder kronor högre. 5.2.5 Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick inkomståret 2004 till 333 miljarder kronor, av vilka 70 procent utgjordes av mervärdesskatt och 30 procent av punktskatter, tullmedel, m.m. Konsumtionen följde i stort den utveckling som antogs i beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Skillnaden mot vad som antogs i budgetpropositionen förklaras i huvudsak av ett lägre skatteunderlag för koldioxidskatten. Tabell 5.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot BP2004 Inkomstår 2004 2003 2004 2003 Mervärdesskatt 235,0 226,6 1,3 -2,3 Punkskatter 98,0 96,8 -4,1 -1,2 Tobaksskatt 8,2 8,3 -0,3 0,0 Alkoholskatt 10,1 10,9 -0,6 0,0 Energiskatt 35,1 36,4 -0,5 -0,3 Koldioxidskatt 26,4 23,8 -2,3 -0,2 Skatt på vägtrafik 8,8 8,3 0,3 -0,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,3 3,5 -0,6 -0,4 Skatt på import 3,9 3,5 0,0 -0,1 Övriga skatter 2,2 2,0 -0,1 -0,2 Summa 333,1 323,4 -2,8 -3,5 Anm.: I övriga skatter på energi och miljö inkluderas svavelskatt, skatt på el från kärnkraft, avfallsskatt, skatt på gödsel- och bekämpningsmedel, m. fl. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 235 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med 8,4 miljarder eller med 3,7 procent jämfört med 2003. Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 5.2 åskådliggörs mervärdesskatten uppdelad efter användning 2004. Diagram 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning 2004 Andel av totala mervärdesskatteintäkter I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt, vilken implicit belastar de tre användningsområdena. Andelarna mellan statens och kommunernas mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet respektive hushållens mervärdesskatt på privat konsumtion har i det närmaste varit oförändrade de senaste fem åren. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet, men denna beläggs liksom privat näringsverksamhet med utgående moms, vilken i slutändan påverkar hushållens konsumtion. Utfallet för 2004 blev 1,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004, vilket huvudsakligen förklaras av att investeringarna under året blev större än beräknat. Punktskatter De totala intäkterna från punktskatter uppgick till 98 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2003. Ökningen förklaras främst av att intäkterna från miljö- och fordonsrelaterade skatter ökade. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004 blev utfallet 4,1 miljarder kronor lägre. Detta förklaras främst av att intäkterna från koldioxidskatten blev 2,3 lägre än prognoserat. Men även för tobaksskatten, alkoholskatten, energiskatten samt övriga skatter på energi och miljö blev utfallet väsentligt lägre än beräknat. Alkoholskatt Under 2004 minskade intäkterna från alkoholskatt med 0,8 miljarder kronor eller 7 procent till 10,1 miljarder kronor. Det är främst de lägre intäkterna från skatt på sprit som förklarar minskningen. De totala intäkterna blev 0,6 miljard kronor lägre än prognoserat i budgetpropositionen för 2004. Anledningen är att privatinförseln blev större än förväntat. Den resandeinförda spriten ökade under året med 27 procent och den resandeinförda ölen med 21 procent. Trots att införseln totalt ökade kraftigt under 2004 så minskade inte den inhemska försäljningen i motsvarande mån. Systembolagets försäljning av sprit minskade med 13 procent, medan försäljningen av vin och öl minskade med 2 respektive 4 procent. Det medförde att den totala registrerade alkoholkonsumtionen2 ökade med omkring 1,4 procent 2004. Den totala alkoholkonsumtionen uppgick till 10,5 liter per invånare3. Systembolagets andel av den registrerade konsumtionen av sprit minskade dock från 51 till 41 procent mellan 2003 och 2004. Privatinförselns andel ökade från 37 till 44 procent. Övergången från svenskt till utländskt beskattad alkohol fortsatte således. Diagram 5.3 Privatinförsel av sprit 2000-2004 Tusen liter ren sprit Källa: SoRAD, Stockholms universitet. Diagram 5.3 åskådliggör privatinförseln av sprit under 2000-2004.4 I april 2003 inträffade ett trendbrott och införseln har sedan dess etablerat sig på en nivå cirka 60 procent högre än genomsnittet för de tre föregående åren. Totalt uppgick införseln till 24 miljoner liter 2004, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2003. Trots att Systembolagets försäljning av öl och vin ökade något under året så minskade intäkterna från samtliga produktslag bortsett från mellanklassprodukter, vilket beror på att intäkterna från restaurangförsäljning minskade. Av de totala intäkterna från alkoholskatt minskade intäkter från sprit i störst omfattning, med 13 procent jämfört med 2003. Energi- och koldioxidskatt År 2004 uppgick energiskatteintäkterna till 35,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2003. Intäkterna från koldioxidskatt ökade däremot med 2,6 miljarder kronor till 26,4 miljarder kronor 2004, bl.a. beroende på höjd skattesats. Intäkterna från energiskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre 2004 än beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Detta var främst energiskatt på olja och bensin som blev lägre än prognoserat. Koldioxidskatten blev 2,3 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budgetpropositionen. Skatt på olja stod för merparten av skillnaden. I tabell 5.12 redovisas intäkterna per energislag. Tabell 5.12 Fördelning av energi- och koldioxidskatt Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot BP2004 Inkomstår 2004 2003 2004 2003 Energiskatt varav elektrisk kraft bensin olja övrigt 35,1 17,2 14,2 3,6 0,1 36,4 15,7 15,9 4,7 0,1 -0,6 0,1 -0,3 -0,4 0,0 -0,4 -0,3 0,0 0,0 0,0 Koldioxidskatt varav bensin olja övrigt 26,4 11,2 14,2 1,1 23,8 9,6 12,9 1,3 -2,3 -0,7 -1,4 -0,3 -0,2 0,0 -0,4 0,2 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Utvecklingen mot större andel koldioxidskatt på bekostnad av energiskatt inom gruppen energi- och koldioxidskatt fortsatte under 2004. 5.2.6 Statsbudgetens skatter 2004 I tabell 5.13 redovisas utfallet för statsbudgetens inkomster för åren 2002-2004, samt skillnaden mellan utfallet för 2004 och den beräkning som gjordes till statsbudgeten för 2004. Därutöver ges en periodiserad redovisning av enskilda inkomsttitlar från och med inkomsthuvudgruppen 1100 Skatt på inkomst till och med 1400 Skatt på varor och tjänster. Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan de i periodiserade termer minskade med 1,9 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 7,5 miljarder kronor lägre medan utfallet för de periodiserade skatterna på inkomsttiteln blev 7,4 miljarder kronor lägre. Juridiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 5,5 miljarder kronor medan de i periodiserade termer ökade med 14,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,1 miljarder kronor lägre medan utfallet för de periodiserade skatterna på inkomsttiteln blev 7,6 miljarder kronor högre. Socialavgifter och löneskatter ökade mellan 2003 och 2004 med 7,0 miljarder kronor medan de i periodiserade termer ökade med 5,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att den särskilda löneskatten omförs med två års eftersläpning. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor lägre. Skatt på egendom ökade mellan 2003 och 2004 med 1,0 miljarder kronor medan de i periodiserade termer ökade med 2,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt redovisas med två års eftersläpning på statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor högre. Skatt på varor och tjänster ökade mellan 2003 och 2004 med 10,5 miljarder kronor vilket de också gjorde i periodiserade termer. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 4,5 miljarder kronor lägre. Inkomsthuvudgruppen 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt minskade mellan 2003 och 2004 med 4,0 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev utfallet 0,5 miljarder kronor högre. Skillnaden mellan inbetalda och debiterade skatter redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser. Mellan 2003 och 2004 minskade betalningsdifferensen med 1,1 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,8 miljarder kronor högre. Inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av skatter innehåller nedsättningar avseende anställningsstöd, bredbandsinstallation och sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, stöd till sjöfart, stöd till skyddad anställning hos offentlig arbetsgivare samt skattelättnad för vissa byggtjänster. Mellan 2003 och 2004 ökade storleken på nedsättningarna med 0,9 miljarder kronor till -9,5 miljarder kronor. Anställningsstödet och sjöfartsstödet uppgick tillsammans till 3,8 miljarder kronor under 2004, och sysselsättningsstödet uppgick till 4,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor högre. Tabell 5.13 Statens periodiserade skatter och statsbudgetens inkomster Miljarder kronor Periodiserade skatter, inkomstår Statsbudgetens inkomster, budgetår Prognos Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 1000 Skatter m.m. 656,2 631,5 636,1 637,0 608,5 659,4 -9,8 1100 Skatt på inkomst 63,2 50,6 43,0 45,7 29,7 65,1 -8,3 varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt -18,9 -17,0 -19,7 -26,9 -38,1 -17,2 -7,5 1121 Juridiska personers inkomstskatt 76,8 61,4 57,1 67,2 61,7 76,5 -1,1 Övriga skatter 5,3 6,2 5,6 5,4 6,1 5,8 0,4 1200 Socialavgifter och löneskatter 266,5 261,1 254,6 266,0 259,0 249,8 -0,7 1300 Skatt på egendom 39,5 37,3 36,2 37,1 36,1 40,2 0,7 varav 1310 Skatt på fast egendom 24,4 24,0 23,5 23,5 21,2 23,3 0,1 1320 Förmögenhetsskatt 5,5 4,9 3,9 3,9 6,5 8,2 -0,1 1330 Arvs- och gåvoskatt 2,6 2,5 3,0 2,6 2,5 3,0 -0,2 1340 Övrig skatt på egendom 7,1 5,9 5,8 7,1 6,0 5,8 1,0 1400 Skatt på varor och tjänster 307,7 297,2 288,3 308,9 298,4 290,1 -4,5 varav 1411 Mervärdesskatt 212,2 204,0 195,7 213,2 205,1 198,3 -0,9 1424 Tobaksskatt 8,2 8,3 8,4 8,2 8,2 8,4 -0,3 1425 Alkoholskatt 10,1 10,9 11,2 10,2 11,0 11,1 -0,5 1428 Energiskatt 60,5 58,1 57,2 60,5 58,1 56,5 -2,6 1460 Skatt på vägtrafik 8,8 8,3 8,2 8,8 8,3 8,2 0,3 1470 Skatt på import m.m. 3,9 3,5 3,4 3,8 3,5 3,5 0,0 1480 Övriga skatter varor och tjänster 4,1 4,1 4,2 4,1 4,2 4,2 -0,5 1500 Utjämningsavgift och komp. mervärdesskatt -5,8 -1,8 23,7 0,5 1600 Betalningsdifferenser -5,5 -4,4 -4,2 1,8 1700 Nedsättningar av skatter -9,5 -8,6 -5,4 0,7 2000 Inkomster av statens verksamhet 35,1 29,2 49,1 5,7 varav 2411 Inkomster av statens aktier 7,6 4,5 4,2 2,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,1 0,0 0,1 -14,9 varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 0,1 0,0 0,1 -14,9 4000 Återbetalning av lån 2,4 2,5 2,7 0,1 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,3 9,5 9,9 0,0 6000 Bidrag från EU m.m. 11,6 12,0 9,3 0,7 Statsbudgetens totala inkomster 694,4 661,7 730,5 -18,1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 5.2.7 Förklaring till redovisningen av fysiska och juridiska personers inkomstskatt Skatteinkomsterna som de redovisas i statsbudgeten skiljer sig från statens periodiserade skatter. Skillnaden består i att de totala skatteinkomsterna på statsbudgeten avser betalningar för skatter som är hänförliga till flera olika inkomstår medan den periodiserade redovisningen avser debiterade skatter som är hänförliga till ett specifikt inkomstår. Avvikelsen i redovisningen mellan de två metoderna är störst för de skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen, dvs. för de skatter som redovisas inom direkta skatter på arbete och inom skatt på avkastning och vinster. I statsbudgeten redovisas dessa till stor del på titlarna fysiska personers inkomstskatt samt juridiska personers inkomstskatt, men även på socialavgifter och allmänna egenavgifter samt skatt på egendom. De årligt fastställda skatterna utgör hälften av de totala skatterna och 30 procent av statsbudgetens skatter. Betalningarna under ett visst år kan omfatta skatter avseende tre olika inkomstår, vilket i princip omöjliggör en fullständig analys av statsbudgetens utfall för dessa skatter. Den huvudsakliga analysen av dessa skatter görs därför utifrån utvecklingen av de periodiserade skatterna. Fysiska personers inkomstskatt Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret 2004 blev -26,9 miljarder kronor, vilket är 7,5 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2004. Tabell 5.14 visar hur nettot på inkomsttiteln kan beräknas med information om skatter avseende tre inkomstår. Tabell 5.14 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Inkomstår Budgetår 2002 2003 2004 2004 Deb. prel. A-skatt 42,5 440,6 483,1 Deb. prel. F-skatt och SA-skatt 2,0 21,1 23,1 Underuttag 12,2 12,2 Omprövningar 0,0 -0,2 -1,2 -1,3 Anstånd -0,2 1,1 0,9 SINK 0,0 0,0 Summa inkomster -0,2 56,4 461,6 517,8 Utbetalning till kommuner 5,0 437,4 442,3 Omföringar till andra titlar 30,3 72,0 102,3 Summa utgifter 35,3 0,0 509,4 544,7 Fysiska personers inkomstskatt -35,4 56,4 -47,9 -26,9 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. SINK betecknar särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. De preliminärskatter som debiterades under budgetåret 2004 avser huvudsakligen inkomståret 2004, med undantag för debiteringarna i januari som avser inkomster intjänade under december 2003. Preliminära skatter regleras mot den slutligt debiterade skatten via tre skilda flöden som var och en avser ett inkomstår. Underuttaget (debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt) är den största posten och avser inkomståret 2003, men bokfördes först året efter i samband med att taxeringen var klar. Omprövningar under januari har hänförts till inkomståret 2002, vilket även har gjorts för omprövningar aktuellt taxeringsår som gjordes under tiden februari-juni. Motsvarande omprövningar under december har hänförts till inkomståret 2003. Omprövningar som fastställts under perioden februari-december som avser äldre taxeringsår har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd som fastställs under januari och februari har i enlighet med nationalräkenskapernas principer hänförts till inkomståret 2001, medan de som fastställs under mars till och med december har hänförts till innevarande inkomstår. Kommunskatterna som betalades ut under 2004 består dels av ett preliminärt belopp (som skall slutregleras 2006), dels av en slutreglering som avser inkomståret 2002. Till följd av att den preliminära utbetalningen av kommunskattemedel som gjordes under 2002 var för låg slutreglerades 5,0 miljarder kronor under 2004. Analogt med kommunskatteutbetalningarna fördes den allmänna pensionsavgiften över till AP-fonderna med ett preliminärt belopp under budgetåret. Överföringen under budgetåret innehöll även ett slutregleringsbelopp avseende inkomståret 2002. Utöver den allmänna pensionsavgiften omfördes även fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, fysiska personers mervärdesskatt samt egenavgifter. Dessa skatter omförs dock med två års eftersläpning. Av de sammanlagda omföringarna under 2004 om 102,3 miljarder kronor avser 30,3 miljarder kronor inkomståret 2002. Av utbetalningarna från titeln under budgetåret 2004 avser 509,4 miljarder kronor aktuellt inkomstår och 35,3 miljarder kronor avser inkomståret 2002. Juridiska personers inkomstskatt Utfallet på inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt för budgetåret 2004 blev 67,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2004. Tabell 5.15 redovisar hur nettot på inkomsttiteln beräknas genom att först summera preliminärskatter, underuttag, omprövningar och anstånd. Därefter avräknas omföringar till andra inkomsttitlar. Tabellen visar även hur inkomster och omföringar på statsbudgeten är hänförliga till i princip tre olika inkomstår. Tabell 5.15 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt Miljarder kronor Inkomstår Budgetår 2002 2003 2004 2004 Deb. prel. F-skatt 9,6 87,6 97,3 Återbetalad F-skatt -4,0 -4,0 Underuttag 8,0 8,0 Omprövningar, pågående taxering 0,0 Omprövningar 4,6 -0,3 -2,2 2,0 Anstånd -4,7 2,1 -2,6 Övrigt, slutreglering 0,0 0,0 Avkastningsskatt, IPS 0,2 0,2 Summa inkomster -0,1 13,5 87,5 100,8 Omföringar till andra titlar 32,0 1,7 0,0 33,7 Juridiska personers inkomstskatt -32,1 11,8 87,5 67,2 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Under budgetåret 2004 debiterades preliminär F-skatt avseende i huvudsak inkomståret 2004, men även avseende 2003. Debiteringar avseende inkomståret 2003 skedde till största delen under januari 2004. Perioden januari till augusti under budgetåret 2004 återbetalades redan inbetalda debiteringar av preliminärskatt avseende inkomståret 2003. Storleken på återbetalningarna varierar mycket mellan åren, men har historiskt sett uppgått till mellan 2 och 9 procent av den debiterade skatten under föregående inkomstår. Slutregleringen av skatterna för inkomståret 2003 skedde under perioden juli 2004 till och med februari 2005. Det medför bl.a. att underuttaget som debiterades i november 2004 är hänförligt till inkomståret 2003. Omprövningar under januari har hänförts till inkomståret 2002, vilket även har gjorts för omprövningar aktuellt taxeringsår som gjordes under perioden februari-juni. Motsvarande omprövningar under december har hänförts till inkomståret 2003. Omprövningar som fastställts under perioden februari-december som avser äldre taxeringsår har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd som fastställs under januari och februari har i enlighet med NR:s principer hänförts till inkomståret 2001, medan de som fastställs under mars till och med december har hänförts till innevarande inkomstår. Särskild löneskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt som omfördes i juni 2004 till respektive inkomsttitel är hänförliga till inkomståret 2002. Den mervärdesskatt som omfördes i december 2004 avser inkomståret 2003. 5.2.8 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Utfallet uppgick till totalt 57 416 miljoner kronor och var därmed 8 276 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än vad som beräknats i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 14 864 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomsterna av statens verksamhet blev däremot 5 698 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.16 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Inkomster av statens verksamhet 29 384 35 082 5 698 29 242 Inkomster av försåld egendom 15 000 136 -14 864 3 Återbetalning av lån 2 269 2 391 122 2 524 Kalkylmässiga inkomster 8 222 8 252 30 9 484 Bidrag m.m. från EU 10 818 11 555 737 12 016 Summa övriga inkomster 65 692 57 416 -8 276 53 269 5.2.9 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken, AB Svenska Spel och Statens fastighetsverk. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 35 082 miljoner kronor och var därmed 5 698 miljoner kronor (19,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig dels till Inkomster av statens aktier (2 697 miljoner kronor), dels till Övriga inkomster av statens verksamhet (2 769 miljoner kronor). För 2004 blev Inkomster av statens verksamhet 5 840 miljoner kronor (20,0 procent) högre än 2003. Det är Inkomster av statens aktier och Övriga inkomster i statens verksamhet som svarar för ökningen. Tabell 5.17 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Rörelseöverskott 9 449 10 269 820 11 351 Överskott av statens fastighetsförvaltning 479 447 -32 388 Ränteinkomster 5 217 4 578 -639 4 775 Aktieutdelning 4 900 7 597 2 697 4 516 Offentligrättsliga avgifter 6 496 6 677 181 6 221 Försäljningsinkomster 246 393 147 116 Böter m.m. 2 153 1 908 -244 1 609 Övriga inkomster av statens verksamhet 444 3 213 2 769 266 Inkomster av statens verksamhet 29 384 35 082 5 698 29 242 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 10 269 miljoner kronor och var därmed 820 miljoner kronor (8,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den enskilt största ökningen (477 miljoner kronor) avser Inlevererat överskott från AB Svenska spel. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 100 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under 2004 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 082 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än 2003. Den största minskningen avser Riksbankens inlevererade överskott. Överskottet minskade med 1 400 miljoner kronor (18,7 procent). Tabell 5.18 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 0 40 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 234 309 75 356 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 20 20 0 13 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 20 6 -14 69 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 75 157 82 73 Riksbankens inlevererade överskott 5 900 6 100 200 7 500 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 200 3 677 477 3 300 Rörelseöverskott 9 449 10 269 820 11 351 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 447 miljoner kronor och var därmed 32 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Av utfallet avser 94 miljoner kronor Statens fastighetsverk och 353 miljoner kronor Fortifikationsverket. Under 2004 blev Inkomster av statens fastighetsförvaltning 58 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2003. Ränteinkomster Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 4 578 miljoner kronor och var därmed 639 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att Räntor på skattekonton m.m., netto, blev 710 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på ändrade redovisningsprinciper gällande tidpunkten för redovisningen av kostnads- eller intäktsränta på skattekonto. Redovisningen av räntorna sker fr. o. m. 2004 vid betalning i stället för vid debitering. Detta medför att räntor som tidigare redovisades i slutet av året i stället redovisas i början av året därpå. Under 2004 blev Ränteinkomster 197 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än 2003. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 776 miljoner kronor bl.a. till följd av de ändrade redovisningsprinciperna, medan Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 601 miljoner kronor (18,0 procent). Tabell 5.19 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 3 861 3 937 76 3 336 Räntor på skattekonton m.m., netto 1 266 556 -710 1 332 Övriga ränteinkomster 90 84 -6 107 Ränteinkomster 5 217 4 578 -639 4 775 Aktieutdelning Inkomster av statens aktier uppgick till 7 597 miljoner kronor (exkl. Svenska Spel) under 2004 och var därmed 2 697 miljoner kronor (55,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2004, hänför sig till räkenskapsåret 2003. I tabell 5.20 redovisas aktieutdelningarna från statligt ägda aktier för 2003 och 2004. Aktieutdelningarna ökade med 3 081 miljoner kronor (68,2 procent) mellan 2003 och 2004. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 2 118 miljoner kronor budgetåret 2004, vilket är en ökning med 1 271 miljoner kronor i förhållande till 2003. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 2 400 miljoner kronor för verksamhetsåret 2003. Av utdelningen för verksamhetsåret 2002 (1 485 miljoner kronor) användes en del för ersättning till Vattenfall för stängningen av Barsebäck. Ökningen mellan åren beror dels på att ersättningen för stängningen av Barsebäck upphörde, dels på det förbättrade resultatet för verksamhetsåret 2003. Tabell 5.20 Aktieutdelning Miljoner kronor Utfall 2004 Utfall 2003 Skillnad 2004-2003 Akademiska Hus AB 250 245 5 Apoteket AB 117 100 17 Civitas Holding (Vasakronan) 9 216 -207 Kasernen Fastighets AB 4 10 -6 Lernia AB 9 -9 LKAB 281 231 50 Nordea Bank AB 1 240 1134 106 Nordiska investeringsbanken 149 145 4 OM Gruppen AB 8 -8 SBAB 143 137 6 SKD-företagen AB 2 2 SOS Alarm Sverige AB 2 2 0 Specialfastigheter AB 56 40 16 Sveaskog Holding AB 355 355 Svensk Bilprovning AB 2 2 Systembolaget AB 80 80 0 TeliaSonera AB 2 118 847 1271 Vasallen AB 38 17 21 Vattenfall AB 2 400 793 1607 Vin & Sprit AB 350 500 -150 Summa 7 597 4 516 3 081 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 6 677 miljoner kronor och var därmed 181 miljoner kronor (2,8 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den största skillnaden återfinns under Övriga offentligrättsliga avgifter (154 miljoner kronor). Utfallet för Avgifter vid kronofogdemyndigheterna blev 97 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet enskilda mål och ansökningar om betalningsförelägganden har ökat under året hos kronofogdemyndigheterna. Under 2004 blev Offentligrättsliga avgifter 456 miljoner kronor (7,3 procent) högre än 2003. Övriga offentligrättsliga avgifter ökade med 182 miljoner kronor. År 2004 tillkom Avgifter för årlig revision med 120 miljoner kronor. Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 393 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (59,9 procent) högre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 138 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Statens jordbruksverk köper, lagrar och säljer spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på ökad försäljning av varor som lagrats. Under 2004 blev försäljningsinkomsterna 278 miljoner kronor högre än 2003. Ökningen hänför sig i huvudsak till Offentlig lagring, försäljningsintäkter. Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 908 miljoner kronor och var därmed 244 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Skattetillägg blev 1 051 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor lägre än beräknat. Under 2004 blev inkomsterna av Böter m. m. 299 miljoner kronor (18,6 procent) högre än 2003, varav 257 miljoner kronor avser Skattetillägg. Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 213 miljoner kronor och blev därmed 2 769 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Här redovisas bl.a. tillfälliga inkomster, vilket förklarar avvikelsen mot statsbudgeten. Riksförsäkringsverket (RFV) redovisade 1 600 miljoner kronor i december 2004 på denna inkomsttitel. RFV rekvirerade detta belopp från AP-fonderna för justering av bokföringen av retroaktiva utbetalningar av pensioner under åren 1999-2002. Exportkreditnämnden (EKN) återbetalade 1 434 miljoner kronor för av staten erhållen räntekompensation. Under 2004 blev Övriga inkomster av statens verksamhet 2 947 miljoner kronor högre än 2003. Det beror på inbetalningarna från RFV och EKN under 2004. 5.2.10 Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till 136 miljoner kronor under 2004. Utfallet blev därmed 14 864 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. I denna togs försäljningar schablonmässigt upp med 15 000 miljoner kronor. Kammarkollegiet redovisade 76 miljoner kronor som avser skifteslikvid från likvidationen av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa. Lantmäteriverket betalade in 55,3 miljoner kronor av det balanserade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten. Under 2004 blev Inkomster av försåld egendom 133 miljoner kronor högre än 2003. Tabell 5.21 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Inkomster av försåld egendom 15 000 136 -14 864 3 5.2.11 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av lån. Dessa uppgick till 2 391 miljoner kronor och var därmed 122 miljoner kronor (5,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden beror främst på att Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor blev 87 miljoner kronor respektive 17 miljoner kronor högre än beräknat. Under 2004 blev Återbetalning av lån 133 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2003. Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor minskade med 74 miljoner kronor och Återbetalning av studiemedel minskade med 46 miljoner kronor. Tabell 5.22 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Återbetalning av näringslån 95 111 16 113 Återbetalning av studielån 2 113 2 199 86 2 245 Återbetalning av övriga lån 61 81 20 165 Återbetalning av lån 2 269 2 391 122 2 524 5.2.12 Kalkylmässiga inkomster Inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 8 252 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (0,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter blev 7 667 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttitel Amortering på statskapital blev 576 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under 2004 blev Kalkylmässiga inkomster 1 232 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än 2003. Statliga pensionsavgifter minskade med 1 293 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Det beror till stor del på avstämningen av slutliga premier för 2003 och på att ett nytt statligt tjänstepensionsavtal, PA 03, tecknats. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd. Vidare sänktes riskpremien och värdesäkringspremien mellan 2003 och 2004. Tabell 5.23 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Avskrivningar och amorteringar 542 585 43 524 Avskrivningar på fastigheter 530 576 46 515 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 12 9 -3 9 Statliga pensionsavgifter 7 680 7 667 -13 8 960 Kalkylmässiga inkomster 8 222 8 252 30 9 484 Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 225 miljoner kronor under 2004. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 403 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 159 miljoner kronor under 2004. Tabell 5.24 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Administration, personskadeförsäkring -7 -8 Avdrag för administrationskostnader -159 -158 Premieskatt, gruppliv 52 43 Statlig grupplivförsäkring 77 96 Statlig personskadeförsäkring 76 86 Statlig tjänstepensionering 6 225 7 244 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 403 1 656 Statliga pensionsavgifter 7 680 7 667 -13 8 960 5.2.13 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 11 555 miljoner kronor och var därmed 737 miljoner kronor (6,8 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999 blev 621 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Beloppet avser en icke budgeterad slutredovisning från EU för perioden 1995-1999. Utfallet för inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006 blev 213 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.25 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Bidrag från EG:s jordbruksfond 8 100 8 035 -65 8 163 varav Arealbidrag 4 000 4 025 25 4 029 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 5 21 16 89 Övriga interventioner 265 248 -17 312 Exportbidrag 450 466 16 400 Djurbidrag 1 490 1 514 24 1 569 Offentlig lagring 170 2 -168 86 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 1 540 1 466 -74 1 425 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 9 70 61 55 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 171 223 52 199 Bidrag från EG:s fiskefond 135 25 -110 34 Bidrag från EG:s regionalfond 1 300 1 458 158 1 640 Bidrag från EG:s socialfond 1 080 1 915 835 2 072 Bidrag till transeuropeiska nätverk 196 91 -105 69 Övriga bidrag från EG 7 31 24 39 Bidrag m.m. från EU 10 818 11 555 737 12 016 Utfallet för inkomsttiteln Offentlig lagring blev 2 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna avser ersättning från EU:s jordbruksfond för kostnader i samband med offentlig lagring (interventionslager). Jämfört med 2003 blev bidragen från EU 461 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006 minskade med 549 miljoner kronor. Det beror främst på att utbetalningarna av bidrag under 2003 var högre än normalt, eftersom bidrag avseende 2002 betalades ut under 2003. 5.3 Statsbudgetens utgifter m.m. Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida. Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.28. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut I tabell 5.26 redovisas skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2003. Skillnaden delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekonomiska förutsättningar och övriga förklaringsfaktorer. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.27. Tabell 5.26 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2004 Miljarder kronor Makroför-utsättn. Beslut Övrigt Totalt Utgiftsområden, exkl.Statsskuldsräntor m.m. 3,6 -5,7 -0,1 -2,2 Statsskuldsräntor m.m. 4,8 0 0,3 5,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning1) -0,3 -2,4 -6,4 -9,2 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 8,1 -8,1 -6,3 -6,3 1) Inklusive Kassamässig korrigering Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 6,3 miljarder kronor lägre än beräknade belopp i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 8,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Den öppna arbetslösheten blev 0,8 procentenheter högre än vad som beräknats i statsbudgeten, vilket medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 3,8 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.13). Statsskuldsräntor m.m. blev 4,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på kursförluster vid Riksgäldskontorets (RGK:s) återköp av obligationer i samband med introduktion av nya obligationslån under 2004 (se vidare avsnitt 5.4.26). Statsbudgetens utgifter m.m. minskade med 8,1 miljarder kronor till följd av beslut. Utgifterna inom utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 5,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utgifterna inom utgiftsområde 26 Försvar samt beredskap mot sårbarhet blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten främst till följd av beslut om utgiftsbegränsningar. Utgifterna inom utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 2,6 miljarder kronor enligt beslut om slutreglering av pensionsreformen (övergången till skattepliktig garantipension). RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering blev till följd av beslut 2,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den kassamässiga korrigeringen blev 2,0 miljarder kronor lägre och RGK:s nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor lägre till följd av beslut (se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30). Till följd av andra orsaker minskade utgifterna med 6,3 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget, varav 6,4 miljarder kronor hänförde sig till förändringar i RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering. Tabell 5.27 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna SB 2004 Utfall 2004 Diff. från SB 2004 Utfall 2003 Procentuell förändring från föregående år: BNP (volym) 2,0 3,5 1,5 1,5 KPI (årsgenomsnitt) 1,3 0,4 -0,9 2,0 Antal sysselsatta 0,1 -0,5 -0,6 -0,3 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 4,7 5,5 0,8 4,9 6-mån ränta, procent 3,7 2,2 -1,5 3,0 5-års ränta, procent 4,8 3,8 -1,0 4,1 Prisbasbelopp, tkr 39,3 39,3 0,0 38,6 5.3.2 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 Tabell 5.28 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 Miljoner kronor Stadsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 01 Rikets styrelse 7 896 39 7 936 7 539 -357 -396 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 198 10 9 208 9 221 23 13 UO 03 Skatt, tull och exekution 8 556 102 8 658 8 569 13 -89 UO 04 Rättsväsendet 26 432 251 26 683 26 318 -114 -365 UO 05 Internationell samverkan 1 257 0 1 257 1 267 10 10 UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 331 15 44 346 42 846 -1 485 -1 500 UO 07 Internationellt bistånd 19 857 0 19 857 19 907 50 50 UO 08 Invandrare och flyktingar 7 005 320 7 325 7 466 461 141 UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 37 665 1 629 39 294 36 809 -856 -2 485 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 123 981 2 883 126 864 122 916 -1 065 -3 948 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 50 656 0 50 656 51 229 573 573 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53 852 840 54 692 53 925 72 -768 UO 13 Arbetsmarknad 61 989 7 366 69 355 67 481 5 492 -1 874 UO 14 Arbetsliv 1 135 0 1 135 1 091 -44 -44 UO 15 Studiestöd 21 925 -3 21 922 20 833 -1 092 -1 089 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 43 962 3 43 965 43 981 19 16 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 664 -2 8 662 8 739 75 76 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande 8 798 17 8 815 8 723 -75 -92 UO 19 Regional utveckling 3 106 0 3 106 3 301 195 195 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 3 771 42 3 813 3 330 -440 -482 UO 21 Energi 1 663 0 1 663 2 069 406 406 UO 22 Kommunikationer 28 535 0 28 535 29 139 604 604 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 279 13 14 292 12 219 -2 060 -2 073 UO 24 Näringsliv 3 491 -13 3 478 3 690 199 212 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 73 706 -2 600 71 106 69 834 -3 872 -1 272 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 47 684 0 47 684 52 718 5 034 5 034 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 24 472 0 24 472 25 563 1 091 1 091 Summa utgiftsområden 737 868 10 912 748 781 740 723 2 855 -8 057 Minskning av anslagsbehållningar2 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 20 156 20 156 10 305 -9 851 -9 851 varav: Överföring från AP-fonden -3 931 -3 931 -3 268 663 663 Kassamässig korrigering -3 931 -3 931 -3 975 -44 -44 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 754 093 10 912 765 006 747 761 -6 332 -17 245 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2003, exkl. tilläggsbudget. 2 Endast vid budgetering. Ufallet ingår i utfallet för respektive utgiftsområde. Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 747 761 miljoner kronor och blev därmed 6 332 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräkningen i statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifter m.m. 17 245 miljoner kronor lägre. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 2 855 miljoner kronor högre än i beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 5 492 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. I tilläggsbudget ökades anslagen inom detta utgiftsområde med 7 366 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5 034 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 3 872 miljoner kronor. På tilläggsbudget minskades anslagen inom detta utgiftsområde med 2 600 miljoner kronor. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2 060 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. I statsbudgeten beräknades Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgå till 20 156 miljoner kronor. Utfallet blev 10 305 miljoner kronor, vilket är en minskning med 9 851 miljoner kronor. 5.3.3 Indragningar Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Indragningarna avser ofta ingående anslagssparande. Under 2004 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 11 027 miljoner kronor gjorts. Det är en minskning med 3 267 miljoner kronor jämfört med 2003. De tjugotre största indragningarna svarar för 88 procent av totalbeloppet. I tabell 5.29 nedan redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Den största indragningen uppgår netto till 2 144 miljoner kronor och avser utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.29 Indragningar 2004 Miljoner kronor Utgifts-område / Anslag UO 1 90:5 Regeringskansliet m.m. 105 UO 2 01:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 131 UO 6 06:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 350 UO 6 06:5 Civilt försvar 122 UO 8 12:3 Migrationspolitiska åtgärder 123 UO 10 19:4 Arbetsskadeersättningar 177 UO 11 20:1 Garantipension till ålderspension 812 UO 11 20:4 Äldreförsörjningsstöd 101 UO 12 21:3 Underhållsstöd 339 UO 15 25:2 Studiemedel m.m. 959 UO 15 25:3 Studiemedelsräntor m.m. 409 UO 15 25:4 Rekryteringsbidrag 587 UO 15 25:5 Vuxenstudiestöd m.m. 275 UO 16 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 102 UO 18 21:1 Bostadsbidrag 234 UO 18 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 546 UO 19 A:11 Regionalpolitiska insatser 160 UO 22 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 277 UO 23 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 513 UO 25 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 131 UO 25 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 462 UO 25 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 592 UO 27 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 144 Övriga indragningar 1 375 Summa 11 027 Tabell 5.30 Utgiftsbegränsande åtgärder 2004 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag/ anslagspost Disponibla medel enligt begränsningsbeslut Utfall UO 4 4:1 1 Polisorganisationen 14 348 14 195 UO 6 Hela utgiftsområdet 43 343 42 846 UO 7 Hela utgiftsområdet 19 978 19 907 UO 9 16:1 Personligt ombud 40 37 UO 16 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna 1797 UO 18 18:31 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 17 17 UO 20 34:3 Åtgärder för biologiskt mångfald 1 082 1 066 UO 22 36:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter (Banverkets del) 8 518 8 481 UO 23 43:5 2 Djurbidrag 983 44:1 1 Miljö- och landsbygdsåtgärder, inklusive stöd från programperioden 1995-1999 1 165 44:2 1 Miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006, stöd från 1995-1999, miljöersättning, skogliga åtgärder 957 UO 24 39:3 1 Exportrådet 155 155 5.3.4 Begränsningsbelopp Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. I 2004 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 4.3) uppgavs att regeringen hade för avsikt att fatta beslut om utgiftsbegränsande åtgärder i syfte att undvika ett överskridande av utgiftstaket för 2004. Dessa åtgärder beräknades minska utgifterna med sammanlagt cirka 4,3 miljarder kronor för 2004. I budgetpropositionen för 2005 uppgav regeringen att den avsåg att föreslå ytterligare utgiftsbegränsande åtgärder för 2004, vilket beräknades minska utgifterna med sammanlagt cirka 2,5 miljarder kronor. Under året har regeringen beslutat om begränsningsbelopp på ett antal områden. De områden som huvudsakligen berörs är utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda utgiftsområden eller anslag redovisas i tabell 5.30. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. För utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar har regeringen i stället angivit att utbetalningar som normalt sker sent under 2004 i stället skall göras så tidigt som möjligt 2005. Utgifterna under anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning begränsades under 2004 genom ändring i förordningen om statligt stöd för utbildning av vuxna (2004:1228). Delutbetalningen i december 2004 senarelades till januari 2005. I avsnitt 5.4.1-5.4.27 beskrivs hur utgiftsbegränsningarna påverkat utgifterna inom respektive utgiftsområde. Där hänvisas också till respektive regeringsbeslut. Regeringen fattade även beslut om ett antal utgiftsbegränsande åtgärder under 2002 och 2003. De mest betydande av dessa redovisas i tabell 5.31. Tabell 5.31 Utgiftsbegränsningar 2002-2003 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag/ anslagspost Disponibla medel enligt begränsningsbeslut Utfall Utgiftsbegränsningar 2002 UO 6 6:1 Förbandsverksamhet 20 365 20 016 UO 6 6:2 Materiel, anläggningar 21 272 20 535 UO 7 8:1 Internationellt utvecklingssamarbete/SIDA 12 400 11 338 UO 7 9:1 1 Central- och Östeuropa 670 567 Utgiftsbegränsningar 2003 UO 6 6:1 Förbandsverksamhet 21 735 21 599 UO 6 6:2 Materiel, anläggningar 19 396 19 350 UO 7 8:1 Biståndsverksamhet 15 876 15 135 UO 7 9:1 1 Central- och Östeuropa 779 777 UO 16 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna 1 684 1 314 UO 20 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden 173 173 5.3.5 Medgivna överskridanden Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten). En förutsättning är att överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket. I enlighet med riksdagens bemyndigande för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42) har regeringen beslutat om medgivna överskridanden för de anslag som framgår av tabell 5.32. Tabell 5.32 Medgivna överskridanden 2004 Miljoner kronor Utgiftsområde/ anslag UO 8 12:2 Mottagande av asylsökande 309,0 UO 8 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 6,0 UO 10 19:5 2003 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning 0,2 UO 26 92:1 Räntor på statsskulden 5062,4 Summa Medgivna överskridanden 5377,6 I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget 92:1 Räntor på statsskulden 47 534 miljoner kronor. Utfallet blev 52 596 miljoner kronor, vilket är 5 062 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det direkt till anslaget kopplade bemyndigande, som riksdagen givit regeringen, har därmed utnyttjats (regeringsbeslut 2005-03-03). Bemyndigandet innebär att regeringen har rätt att besluta att anslaget får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (bet. 2003/04:FiU4, rskr. 130). Regeringen har även medgivit att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar får överskridas med 309 miljoner kronor, varav 233 miljoner kronor utnyttjades. Det medgivna överskridandet för anslaget 12:5 Offenligt biträde i utlänningsärenden behövde inte utnyttjas. 5.3.6 Politikområden Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden. Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Utgiftsområdena 26 Statsskuldsräntor m.m. respektive 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av indelningen i politikområden. I tabellen redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m. 2003. Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (122 916 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde 2004 var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (44 141 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (64 202 miljoner kronor). Det minsta politikområdet är 47 Minoritetspolitik. Utgifterna för 2004 uppgick till 8 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. I tabell 5.33 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tillläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde (se även bilaga 5). Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter 2004 fördelade på politikområden Miljoner kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 01 Effektiv statsförvaltning 8 422 10 8 431 8 442 20 11 PO 02 Finansiella system och tillsyn 549 0 549 559 10 10 PO 03 Skatt, tull och exekution 8 556 102 8 658 8 569 13 -89 PO 04 Rättsväsendet 26 432 251 26 683 26 318 -114 -364 PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 257 0 1 257 1 267 10 10 PO 06 Försvarspolitik 43 044 15 43 059 41 598 -1 446 -1 461 PO 07 Skydd mot olyckor 1 288 0 1 288 1 249 -39 -39 PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete 19 857 0 19 857 19 387 -470 -470 PO 09 Samarbete med Central- och Östeuropa 0 0 0 520 520 520 PO 10 Integrationspolitik 2 309 0 2 309 2 088 -221 -221 PO 11 Storstadspolitik 0 0 0 249 249 249 PO 12 Migrationspolitik 4 688 320 5 008 5 215 526 206 PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik 24 701 1 612 26 312 23 792 -908 -2 520 PO 14 Folkhälsa 685 1 685 794 109 109 PO 15 Barnpolitik 25 0 25 25 0 0 PO 16 Handikappolitik 11 088 17 11 105 11 021 -67 -84 PO 17 Äldrepolitik 30 0 30 36 6 6 PO 18 Socialtjänstpolitik 826 0 826 821 -5 -5 PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga 123 981 2 883 126 864 122 916 -1 065 -3 948 PO 20 Ekonomisk äldrepolitik 50 656 0 50 656 51 229 573 573 PO 21 Ekonomisk familjepolitik 57 349 840 58 189 57 538 189 -651 PO 22 Arbetsmarknadspolitik 61 989 7 366 69 355 67 481 5 492 -1 874 PO 23 Arbetslivspolitik 1 100 0 1 100 1 058 -41 -41 PO 24 Jämställdhetspolitik 36 0 36 33 -3 -3 PO 25 Utbildningspolitik 66 602 1 66 603 65 448 -1 154 -1 154 PO 26 Forskningspolitik 5 414 0 5 414 5 397 -18 -18 PO 27 Mediepolitik 698 0 698 703 5 5 PO 28 Kulturpolitik 5 256 -2 5 254 5 333 78 80 PO 29 Ungdomspolitik 107 0 107 107 0 0 PO 30 Folkrörelsepolitik 496 0 496 498 2 2 PO 31 Bostadspolitik 3 120 1 3 121 2 696 -425 -426 PO 32 Regional samhällsorganisation 2 173 16 2 189 2 220 46 30 PO 33 Regional utvecklingspolitik 3 106 0 3 106 3 301 195 195 PO 34 Miljöpolitik 3 440 42 3 482 3 196 -244 -286 PO 35 Energipolitik 1 663 0 1 663 2 069 406 406 PO 36 Transportpolitik 27 176 0 27 176 27 847 671 671 PO 37 IT, tele och post 1 359 0 1 359 1 292 -67 -67 PO 38 Näringspolitik 1 705 -15 1 690 1 726 21 36 PO 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 392 0 392 567 175 175 Fortsättning på Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden Miljoner kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 40 Konsumentpolitik 168 2 170 172 4 2 PO 41 Skogspolitik 525 0 525 533 8 8 PO 42 Djurpolitik 462 0 462 436 -26 -26 PO 43 Livsmedelspolitik 7 678 3 7 681 6 742 -936 -939 PO 44 Landsbygdspolitik 4 049 0 4 049 2 936 -1 113 -1 113 PO 45 Samepolitik 59 10 68 68 10 0 PO 46 Demokrati 299 -2 297 226 -73 -71 PO 47 Minoritetspolitik 8 0 8 8 0 0 PO 48 Allmänna bidrag till kommuner 73 706 -2 600 71 106 69 834 -3 872 -1 272 Summa politikområden 658 528 10 871 669 399 655 558 -2 970 -13 840 90 Anslag som inte ingår i något politikområde 7 184 42 7 226 6 884 -300 -342 92 Statsskuldsräntor m.m. 47 684 0 47 684 52 718 5 034 5 034 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 24 472 0 24 472 25 563 1 091 1 091 Minskning av anslagsbehållningar1 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 20 156 20 156 10 305 -9 851 -9 851 Kassamässig korrigering -3 931 -3 931 -3 268 663 663 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 754 093 10 912 765 006 747 761 -6 332 -17 245 1 Endast vid budgetering. Utfallet redovisas under respektive politikområde. 5.3.7 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning, efter typ av utgift, är den realekonomiska fördelningen som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.34 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Vidare framgår den procentuella förändringen mellan 2003 och 2004. I tabell 5.35 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2004. Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljarder kronor Realekonomisk art Utfall 2004 Utfall 2003 Procentuell förändring 2004-2003 Transfereringar 507,1 485,4 4,5 varav Hushållssektorn 295,2 288,4 2,3 Kommunala sektorn 111,5 112,1 -0,6 Företagssektorn 26,0 23,7 9,6 Ålderspensions systemet 27,5 25,4 8,2 Statliga ideella organisationer 2,8 2,9 -3,6 Internationell verksamhet 44,1 32,8 34,7 varav EU-institutioner 25,5 18,5 37,8 Konsumtionsutgifter 156,6 155,8 0,5 varav Löner inkl. sociala avgifter 84,1 82,2 2,3 Omkostnader för konsumtion 42,3 40,6 4,4 Fortsättning på Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljarder kronor Realekonomisk art Utfall 2004 Utfall 2003 Procentuell förändring 2004-2003 Lokaler 14,2 14,4 -1,3 Försvarets varaktiga varor 9,0 11,9 -24,4 Sociala naturförmåner 7,0 6,8 2,5 Investeringsverksamhet 13,0 9,2 40,6 Räntor 59,2 48,2 22,8 varav Räntor på statsskulden 52,6 42,0 25,2 Finansiella transaktioner 4,8 4,8 1,4 Summa utgifts-områden 740,7 703,5 5,3 Diagram 5.4 Procentuell fördelning av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2004 realekonomiskt fördelade Transfereringar Med transfereringar menas inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Diagram 5.5 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2004 Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. År 2004 utgjorde transfereringarna 68 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Diagram 5.5 visar transfereringarna per mottagargrupp 2004. Hushållen erhöll 58 procent av de totala transfereringarna. De största anslagen i denna grupp var 16:8 Kostnader för assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. samt 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 20:1 Garantipension till ålderspension, 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna och 20:3 Bostadstillägg till pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 21:1 Allmänna barnbidrag och 21:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (se tabell 5.35). Från dessa anslag var transfereringarna till hushållen sammantaget 239,8 miljarder kronor. Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2004. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2004 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Anslagen 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting samt 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner utgjorde tillsammans 60 procent av transfereringarna till den kommunala sektorn. Bidrag för läkemedelsförmånerna var också en betydande transfereringsutgift till landstingen. Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick under 2004 till 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU bestod av Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 57 procent av de internationella transfereringarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Ökningen av transfereringarna till EU beror på att en del av EU-avgiften avseende 2003 tidigarelagts till 2002 och en del senarelagts till 2004. Transfereringar till företagssektorn uppgick till 5 procent av de totala transfereringarna. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna (NR) av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. De största anslagen var 22:9 Bidrag till Samhall AB, 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, 44:2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. samt 31:2 Räntebidrag m.m. Tillsammans utgjorde dessa anslag 61 procent av transfereringarna till företagssektorn. Ökningen av transfereringarna till företagen beror främst på att 2003 års arealbidrag betalades ut 2004. Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar, 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., 21:7 Pensionsrätt för barnår samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern. Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför myndigheten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2004 till 21 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inkl. sociala avgifter. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. De tio största konsumtionsanslagen svarade för 56 procent av de samlade utgifterna för konsumtion. De två stora anslagen inom försvaret (utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet) hade konsumtionsutgifter på sammanlagt 37,5 miljarder kronor. Konsumtionsutgifterna var 13,3 miljarder kronor för anslaget 4:1 Polisorganisationen, 4,9 miljarder kronor för anslaget 4:6 Kriminalvården och 3,6 miljarder kronor för anslaget 4:5 Domstolsväsendet (utgiftsområde 4 Rättsväsendet) och 5,6 miljarder kronor för anslaget 19:7 Allmänna försäkringskassor (utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp). Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar, lagerinvesteringar, som är ämnade att användas i produktion samt utgifter för finansiell leasing. Av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2 procent. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (90 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.35). Utgifterna för investeringar i vägar och järnvägar ökade med närmare 4 miljarder kronor mellan 2003 och 2004. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret (RGK) och ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 5.4.29). Räntor och övrigt finansiellt Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 8 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2004. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 15:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Under posten övrigt finansiellt finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Tabell 5.35 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2004 Miljoner kronor Konsumtion Investeringar Räntor och övrigt finansiellt Transfereringar Totalt UO 01 Rikets styrelse 6 131 16 264 1 130 7 539 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 361 19 59 7 781 9 221 UO 03 Skatt, tull och exekution 8 080 27 416 46 8 569 UO 04 Rättsväsendet 24 809 37 1 180 292 26 318 UO 05 Internationell samverkan 197 1 7 1 062 1 267 UO 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 40 274 28 735 1 809 42 846 UO 07 Internationellt bistånd 1 043 2 25 18 837 19 907 UO 08 Invandrare och flyktingar 3 059 32 36 4 339 7 466 UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 622 9 64 32 115 36 809 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 7 972 6 245 114 694 122 916 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51 229 51 229 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53 925 53 925 UO 13 Arbetsmarknad 6 984 15 253 60 229 67 481 UO 14 Arbetsliv 869 7 33 182 1 091 UO 15 Studiestöd 27 5 420 15 386 20 833 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 27 529 760 748 14 944 43 981 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 739 29 83 6 887 8 739 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2 622 36 92 5 973 8 723 UO 19 Regionalutveckling 198 1 25 3 077 3 301 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1 870 181 45 1 235 3 330 UO 21 Energi 614 16 3 1 435 2 069 UO 22 Kommunikationer 12 002 11 746 1 483 3 908 29 139 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 2 989 13 62 9 154 12 219 UO 24 Näringsliv 1 575 10 70 2 034 3 690 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 6 0 69 828 69 834 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 52 717 1 52 718 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 563 25 563 Summa utgiftsområden 156 574 12 992 64 065 507 093 740 723 5.4 Utfallet per utgiftsområde I följande avsnitt redovisas utfallet per utgiftsområde och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. I första hand kommenteras skillnaden mot den ursprungliga statsbudgeten, som riksdagen antog i december 2003. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2004. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående reservationer eller ramöverföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Dessutom redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 5 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor. Tabell 5.36 UO 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Mediepolitik 665 0 670 5 671 Samepolitik 18 0 18 1 18 Demokrati 299 -2 226 -73 247 Anslag som inte ingår i något politikområde 6 915 42 6 625 -290 6 569 Summa 7 896 39 7 539 -357 7 505 Utfallet uppgick till 7 539 miljoner kronor och var därmed 357 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna hänför sig till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. vars utfall blev 328 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras bl.a. av senareläggning av projekt och planerad verksamhet, valutavinster, lägre kostnader för pensionspremier och på att administrationskostnaderna hållits nere. Under 2004 gjordes en indragning på 105 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 70 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av att utgifterna för Europaparlamentsvalet blev lägre än beräknat. Det var framförallt ersättningen till Posten Sverige AB som blev lägre, eftersom poströstning förekom i mindre omfattning jämfört med tidigare val. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 35 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2003. Utgifterna på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati ökade med 136 miljoner kronor. Anslagsbelastningen beror i hög grad på vilka val som hålls under året. Under 2004 var det val till Europaparlamentet medan det inte var några val under 2003. 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vidare ingår anslaget 90:1 Riksrevisionen, som inte ingår i något politikområde. Det största anslaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tabell 5.37 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Effektiv statsförvaltning 8 422 10 8 442 20 8 323 Finansiella system och tillsyn 508 0 521 13 512 Anslag som inte ingår i något politikområde 269 0 259 -10 122 Summa 9 198 10 9 221 23 8 957 Utfallet uppgick till 9 221 miljoner kronor och var därmed 23 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det högre utfallet hänför sig till största delen till anslaget 1:6 Folk- och bostadsstatistik från 2003. I statsbudgeten för 2004 anvisades inga medel på anslaget, men utfallet för 2004 blev 14 miljoner kronor. Anslagssparandet uppgår till 215 miljoner kronor vid utgången av 2004. Utfallet för anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 7 709 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslagsposten särskild löneskatt på pensionskostnader blev 73 miljoner kronor lägre än beräknat, medan utgifterna för anslagsposterna statlig tjänstepensionering, premiebefrielser vid vissa ledigheter och statlig personskadeförsäkring blev 63 miljoner kronor högre än anvisat. För anslaget 90:1 Riksrevisionen blev utfallet 11 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar sedan den 1 juli 2003 för granskningen av den statliga verksamheten. För utgiftsområdet blev utfallet 264 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2003. Av detta belopp hänför sig 236 miljoner kronor till anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Tabell 5.38 UO 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Skatt, tull och exekution 8 556 102 8 569 13 8 284 Summa 8 556 102 8 569 13 8 284 Utfallet uppgick till 8 569 miljoner kronor och blev därmed 13 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. De högre utgifterna förklaras till största delen av att utfallet för anslaget 3:4 Kronofogdemyndigheterna blev 29 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga statsbudgeten. Detta anslag och anslaget 3:1 Skatteverket ökades i tilläggsbudget till följd av ändrade bestämmelser om förmånsrätt i samband med konkurser som gäller från den 1 januari 2004. Ändringen förutsätter ökade insatser av skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna och anslagen tillfördes 57 respektive 23 miljoner kronor. Skatteverket har dessutom i tilläggsbudget tillförts ytterligare 22 miljoner kronor främst för att förbättra kontrollen av F-skatt. Utfallet för anslaget 3:3 Tullverket blev däremot 19 miljoner kronor lägre än anvisat. Tullverket hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 16 miljoner kronor. För 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 286 miljoner kronor (3,4 procent) högre än 2003. Den största ökningen avser Skatteverket bl.a. till följd av ovan nämnda ändringar av bestämmelser. Resterande ökning hänförs främst till pris- och löneomräkning. 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Tabell 5.39 UO 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Rättsväsendet 26 432 251 26 318 -114 25 513 Summa 26 432 251 26 318 -114 25 513 Utfallet uppgick till 26 318 miljoner kronor och blev därmed 114 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 4:1 Polisorganisationen som blev 470 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget minskades med 100 miljoner kronor i tilläggsbudget. Utfallet för anslagsposten Polisorganisationen uppgick till 14 156 miljoner kronor. Anvisat i statsbudget och tilläggsbudget för anslagsposten uppgick till 14 523 miljoner kronor. Av detta belopp fick dock högst 14 348 miljoner kronor utnyttjas under 2004 (regeringsbeslut 2004-12-22). Utfallet blev således 192 miljoner kronor lägre utgiftsbegränsningen. Utfallet på anslag 4:6 Kriminalvården blev 311 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att beläggningen inom anstalter och häkten har ökat. Anslaget tillfördes 280 miljoner kronor på tilläggsbudget bl.a. för att lösa den akuta platsbristen. Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 804 miljoner kronor (3,2 procent). Utgifterna för anslaget 4:1 Polisorganisationen ökade med 504 miljoner kronor (3,7 procent). De främsta orsakerna var, förutom pris- och löneomräkning, att Polisorganisationen tillfördes 825 miljoner kronor för att öka antalet poliser samt för fortsatt utveckling av verksamheten. Utgifterna under anslaget 4:6 Kriminalvården ökade med 133 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2003 på grund av det ökade behovet av anstalts- och häktesplatser samt pris- och löneomräkning av anslaget. 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Tabell 5.40 UO 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 257 0 1 267 10 1 115 Summa 1 257 0 1 267 10 1 115 Utfallet uppgick till 1 267 miljoner kronor och var därmed 10 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 10 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst bidrag till kostnader för FN:s fredsbevarande operationer som blev högre än budgeterat. Av anslagssparandet från 2003 har 86 miljoner kronor dragits in. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 152 miljoner kronor (13,7 procent) högre än 2003. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 503 miljoner kronor högre än 2003. För 2004 innefattar detta anslag även anslagen 5:4 Nordiska ministerrådet och 5:5 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling från 2003. 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består i sin tur av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Tabell 5.41 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Totalförsvar 43 044 15 41 598 -1 446 43 926 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 1 288 0 1 249 -39 1 204 Summa 44 331 15 42 846 -1 485 45 129 Utfallet uppgick till 42 846 miljoner kronor och var därmed 1 485 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 17 392 miljoner kronor, vilket är 984 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det är 54 miljoner kronor lägre än begränsningsbeloppet enligt regeringsbeslut den 30 september 2004. Skillnaden mellan utfall och anvisat i statsbudgeten beror framför allt på att leveranstidpunkter för materiel har omförhandlats från 2004 till kommande år som en följd av utgiftsbegränsningen. Anslagssparandet uppgick i slutet av 2004 till 2 700 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 262 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Vid utgången av 2004 var anslagssparandet 451 miljoner kronor. Utfallet för 6:5 Civilt försvar blev 1 657 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta orsaken till det lägre utfallet är regeringens beslut den 30 september 2004 om utgiftsbegränsning på 1 729 miljoner kronor. Utfallet blev således 72 miljoner kronor lägre än utgiftsbegränsningen. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 283 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2003. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskade med 1 959 miljoner kronor och anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 187 miljoner kronor jämfört med 2003. Avvecklingskostnaderna för Försvarsmakten, främst under det förstnämnda anslaget, uppgick under 2004 till 2 910 miljoner kronor, vilket är en minskning med 461 miljoner kronor från 2003. 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. I detta ingår fr.o.m. 2004 även samarbete med Central- och Östeuropa. Tabell 5.42 UO 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Internationellt utvecklingssamarbete 19 857 0 19 907 50 15 912 Summa 19 857 0 19 907 50 15 912 Utfallet uppgick till 19 907 miljoner kronor och var därmed 50 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet blev 433 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av utgiftsbegränsningar för utgiftsområdet (regeringsbeslut 2004-06-23). Utgifterna för äldreanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa från 2003 blev 520 miljoner kronor, vilket finansierades med anslagssparande. Det utgående ramöverföringsbeloppet är 52 miljoner kronor. År 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 995 miljoner kronor (25,1 procent) högre än 2003. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökade med 4 194 miljoner kronor. Anslaget höjdes för 2004 till följd av att biståndsramen höjdes med 2 800 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Vidare var utfallet för 2003 lågt beroende på utgiftsbegränsningar och lägre utbetalningar för ekonomiska reformer och u-krediter. Redovisning av utfallet för biståndet Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen, varför ramens storlek kan förändras mellan den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen samt mellan åren. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I rapporteringen ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Avräkningar avser t.ex. kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på Utrikesdepartementet och delar av EU-biståndet. Biståndsrelaterade utgifter finns således inom ett flertal utgiftsområden. Även vid rapporteringstillfället används senast tillgängliga BNI-prognos. Biståndsramen för 2004 uppgår till 21 752 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,86 procent av beräknad BNI plus 200 miljoner kronor. I tabell 5.43 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1997-2004. Det preliminära utfallet för 2004 är 0,77 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste prognosen för BNI. Jämfört med rapporteringen förra året har det totalt utbetalade biståndet för 2002 justerats upp med 2 495 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att en skuldsedel till Världsbankens internationella utvecklingsfond tillkommit. För 2003 har biståndet justerats upp med 1 622 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att Exportkreditnämndens skuldlättnader på 1 330 miljoner kronor tillkommit. Tabell 5.43 Utfall för bistånd 1997-2004 Miljoner kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Totalt utbetalt bistånd 1 13 212 12 499 13 467 16 479 17 220 19 554 19 388 19 866 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,79 0,72 0,70 0,80 0,77 0,83 0,79 0,77 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC. 2 Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC. 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik och Minoritetspolitik. Tabell 5.44 UO 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Integrationspolitik 2 309 0 2 088 -221 2 610 Storstadspolitik 0 0 155 155 186 Migrationspolitik 4 688 320 5 215 526 4 921 Minoritetspolitik 8 0 8 0 8 Summa 7 005 320 7 466 461 7 724 Utfallet uppgick till 7 466 miljoner kronor och var därmed 461 miljoner kronor (6,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och statsbudget hänför sig främst till anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande vars utfall blev 3 772 miljoner kronor, vilket är 407 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Antalet nya asylsökande minskade från 31 355 personer till 23 161 personer mellan 2003 och 2004. Däremot är antalet inskrivna flyktingar i mottagandesystemet fortsatt högt. Det beror främst på att personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut är registrerade i mottagningssystemet under allt längre tid. För att täcka de högre utgifterna anvisades 150 miljoner kronor på tilläggsbudget. Dessutom beslutade regeringen att anslaget får överskridas med högst 309 miljoner kronor. Sedan hela anslagskrediten (351 miljoner kronor) utnyttjats användes 233 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Utgifterna för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande var däremot 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet mottagna flyktingar blev betydligt lägre än vad som förutsattes i statsbudgeten. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 259 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 526 miljoner kronor (21,8 procent) lägre än 2003. Förklaringen till det lägre utfallet är att antalet mottagna flyktingar i kommunerna minskat från ca 12 000 personer till ca 9 000 personer mellan 2003 och 2004. 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik. Tabell 5.45 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Hälso- och sjukvårdspolitik 24 701 1 612 23 792 -908 22 280 Folkhälsa 685 0 794 109 849 Barnpolitik 25 0 25 0 25 Handikappolitik 11 088 17 11 021 -67 9 730 Äldrepolitik 30 0 36 6 36 Socialtjänstpolitik 826 0 821 -5 849 Forskningspolitik 311 0 320 8 300 Summa 37 665 1 629 36 809 -856 34 068 Utfallet uppgick till 36 809 miljoner kronor och var därmed 856 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga statsbudgeten. För anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. blev utfallet 3 162 miljoner kronor, vilket var 900 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen beror främst på att antalet inkomna ärenden för personer, som omfattas av högkostnadsskyddet för protetik för individer över 65 år, har minskat det senaste halvåret och därmed blivit lägre än väntat. Anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. delades under 2004 upp i anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. och 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden. Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 19 450 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan stat och landsting, vilket var i enlighet med anvisat anslag i statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslaget med 1 612 miljoner kronor för att täcka den utnyttjade anslagskrediten som uppgick till 1 612 miljoner kronor vid början av 2004. För anslaget 14:8 Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder blev utfallet 236 miljoner, vilket är 83 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Ett ingående överföringsbelopp på 90 miljoner kronor gör dock att utfallet blev 7 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel. Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 10 022 miljoner kronor, vilket var 39 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av 2004 års ekonomiska vårproposition att assistansersättningen från den 1 juli 2004 inte får lämnas för mer än en månad retroaktivt. Tidigare medgavs tre månaders retroaktiv utbetalning. Till följd därav minskades anslaget med 5 miljoner kronor på tilläggsbudget. Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 741 miljoner kronor (8,0 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 333 miljoner kronor (15,3 procent). Den kraftiga ökningen beror på ett ökat antal assistansberättigade personer och timmar samt högre beviljad ersättning per timme. Utgifterna för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 900 miljoner kronor (4,9 procent) jämfört med 2003, vilket var i enlighet med gällande avtal. För anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. ökade utgifterna med 316 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2003. Utfallet för anslagsposten Tandvårdsersättningar blev 3 129 miljoner kronor, vilket är en ökning med 522 miljoner kronor jämfört med 2003. Även under 2003 ökade kostnaderna kraftigt jämfört med 2002 som en följd av införandet av ett högkostnadsskydd för protetik för personer över 65 år. 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Tabell 5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Ersättning vid arbetsoförmåga 123 981 2 883 122 916 -1 065 121 464 Summa 123 981 2 883 122 916 -1 065 121 464 Utfallet uppgick till 122 916 miljoner kronor och var därmed 1 065 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget hänför sig till anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar. Utgifterna på detta anslag uppgick till 64 202 miljoner kronor, vilket är 654 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Den 1 januari 2003 ersatte reglerna om aktivitets- och sjukersättning de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 44 141 miljoner kronor, vilket är 284 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det ingående ramöverföringsbeloppet var -4 084 miljoner kronor. I tilläggsbudget ökades anslaget med 2 900 miljoner kronor för att minska utnyttjandet av anslagskrediten. Det utgående ramöverföringsbeloppet för 2004 blev -963 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar blev 6 355 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det ingående ramöverföringsbeloppet på 177 miljoner kronor har dragits in. Utfallet för utgiftsområdet blev 1 452 miljoner kronor (1,2 procent) högre än 2003. Mellan 2002 och 2003 ökade utgifterna med 8 575 miljoner kronor (7,6 procent). Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar ökade med 5 675 miljoner kronor (9,7 procent) mellan 2003 och 2004. I december 2004 fick cirka 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med drygt 32 000 personer i förhållande till 2003. Utgifterna på anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade däremot med 4 422 miljoner kronor (9,1 procent) mellan 2003 och 2004. För 2004 beräknas antalet nettosjukpenningdagar till 78,3 miljoner, en minskning med 12,1 miljoner eller 13,3 procent jämfört med 2003. 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Från och med 2003 innefattar det garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Tabell 5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Ekonomisk äldrepolitik 50 656 0 51 229 573 51 954 Summa 50 656 0 51 229 573 51 954 Utfallet uppgick till 51 229 miljoner kronor och blev därmed 573 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 23 769 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor högre än beräknat. Den beskattade garantipensionen infördes 2003. Anslagets namn ändrades 2004 från Ålderspensioner till Garantipension till ålderspension. Det ingående ramöverföringsbeloppet på 812 miljoner kronor drogs in (regeringsbeslut 2005-02-17). Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed -282 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 15 926 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed -320 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 10 947 miljoner kronor. Det är 159 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev -486 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområdet blev 725 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension minskade med 862 miljoner kronor jämfört med 2003. Det beror på att antalet personer med garantipension minskar. Utgifterna under anslaget 20:2 Efterlevandepensioner för vuxna ökade däremot med 320 miljoner kronor (2,0 procent) i förhållande till 2003. 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). Tabell 5.48 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Ekonomisk familjepolitik 53 852 840 53 925 72 52 223 Summa 53 852 840 53 925 72 52 223 Utfallet uppgick till 53 925 miljoner kronor och var därmed 72 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 23 469 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisats i statsbudgeten. Anslaget finansierar föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning i samband med barns födelse, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Utgiftsutvecklingen inom föräldraförsäkringen är främst beroende av ersättningsnivå, antal födda barn och fördelning av ersättningsdagarna mellan föräldrarna. I tilläggsbudget ökades anslaget med 840 miljoner kronor. Det ingående ramöverföringsbeloppet var -849 miljoner kronor. För anslaget 21:3 Underhållsstöd blev utfallet 2 026 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskat betydligt de senaste åren. Under året gjordes en indragning med 339 miljoner kronor, vilket motsvarar det ingående överföringsbeloppet. Utfallet på anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 407 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror i huvudsak på att de retroaktiva utbetalningarna blev lägre än vad som tidigare beräknats. Under de senaste åren har antalet beviljade vårdbidrag ökat, framför allt under 2003, då den övre åldersgränsen för stödet ändrades från 16 till 19 år den 1 januari 2003. Under 2004 har dock en förskjutning från de högre nivåerna av vårdbidrag till de lägre nivåerna fortsatt. Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 702 miljoner kronor (3,3 procent). Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 499 miljoner kronor (6,8 procent). Det beror på fler födda barn 2004, ett ökat antal uttagna dagar inom föräldraförsäkringen samt på att grundnivån inom föräldrapenningen ökade den 1 januari 2004 från 150 till 180 kronor per dag. Utgifterna för anslaget 21:7 Pensionsrätt för barnaår uppgick till 4 051 miljoner kronor, vilket är en ökning med 220 miljoner kronor (5,7 procent). Utgifterna avsåg preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2004 på 3 961 miljoner kronor och regleringsbelopp för 2001 på 90 miljoner kronor. 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB:s verksamhet. Tabell 5.49 UO 13 Arbetsmarknad Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Arbetsmark-nadspolitik 61 989 7 366 67 481 5 492 64 228 Summa 61 989 7 366 67 481 5 492 64 228 Utfallet uppgick till 67 481 miljoner kronor och var därmed 5 492 miljoner kronor (8,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 5 941 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det förklaras av att den öppna arbetslösheten blev 5,5 procent av arbetskraften 2004, vilket var ca 0,8 procent högre än beräknat i statsbudgeten, samt av ökad omfattning av arbetsmarknadsprogram. På tilläggsbudget beslutade riksdagen att öka anslaget med 7 366 miljoner kronor. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed 441 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 151 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2004 drogs 48 miljoner kronor in av anslaget. För anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade blev utfallet 403 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet personer i de särskilda programmen för arbetshandikappade (anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete) var betydligt färre än beräknat. För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 blev utfallet 64 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Till följd av fördröjningar i startskedet av programmet uppkom under åren 2000 och 2001 ett betydande anslagssparande. Detta har till en del utnyttjats även under 2004. Det utgående ramöverföringsbeloppet uppgår till 1 042 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 21 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på ett minskat antal varsel under 2004. Utgifterna för 2004 blev 3 252 miljoner kronor eller 5,1 procent högre än 2003. Huvudorsaken var högre utgifter för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Förklaringen är att den öppna arbetslösheten i genomsnitt var 5,0 procent 2003 och 5,5 procent 2004 och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökade från i genomsnitt 92 000 personer till 106 000 personer 2004. Utgifterna för anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning blev 4 285 miljoner kronor högre än 2003. Utgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 500 miljoner kronor lägre 2004 jämfört med 2003. 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombudsmannen. Tabell 5.50 UO 14 Arbetsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Arbetslivspolitik 1 100 0 1 058 -41 1 096 Jämställdhetspolitik 36 0 33 -3 33 Summa 1 135 0 1 091 -44 1 128 Utfallet uppgick till 1 091 miljoner kronor och var därmed 44 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 623 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna för löner blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 283 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Arbetslivsinstitutet har inte kommit igång med alla de projekt som planerades starta under det gångna året. Utgifterna 2004 för utgiftsområdet blev 37 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2003. 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Inom området anslås medel för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande i gymnasieutbildning, studiemedel i form av studiebidrag samt medel för räntesubventioner och avskrivning av studielån. Medel anslås även för rekryteringsbidrag vid vuxenstudier samt bidrag för studiesociala ändamål. Tabell 5.51 UO 15 Studiestöd Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Utbildningspolitik 21 925 -2 20 833 -1 092 19 863 Summa 21 925 -2 20 833 -1 092 19 863 Utfallet uppgick till 20 833 miljoner kronor och var därmed 1 092 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet på detta anslag blev 10 396 miljoner kronor, vilket är 1 045 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Avvikelsen beror främst på att antalet studiemedelstagare blivit lägre än beräknat, framför allt vad gäller studerande med det prioriterade studiebidraget. Under 2004 ökade utgifterna med 970 miljoner kronor (4,9 procent) för detta utgiftsområde. Utfallet för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. blev 537 miljoner kronor (5,4 procent) högre än 2003. Vidare ökade utgifterna för anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. med 269 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2003 och 2004. 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxnas lärande, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsområdet. Del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m. 2002. Tabell 5.52 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Storstadspolitik 0 0 93 93 172 Utbildningspolitik 40 698 3 40 639 -59 38 735 Forskningspolitik 3 264 0 3 249 -15 3 140 Summa 43 962 3 43 981 19 42 046 Utfallet uppgick till 43 981 miljoner kronor och var därmed 19 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. De största skillnaderna återfinns under politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 59 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, vars utfall blev 3 388 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna från 2002 blev 93 miljoner kronor. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed 76 miljoner kronor. Under 2004 ökade utgifterna med 1 935 miljoner kronor (4,6 procent). Utfallet för anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem blev 915 miljoner kronor (37,0 procent) högre och utfallet för anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna blev 483 miljoner kronor (36,8 procent) högre än 2003. För anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. blev utfallet 240 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än 2003. 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Forsk-ningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 5.53 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Finansiella system och tillsyn 42 0 38 -4 37 Utbildningspolitik 2 690 0 2 687 -3 2 617 Forskningspolitik 42 0 43 1 41 Mediepolitik 33 0 33 0 32 Kulturpolitik 5 256 -2 5 333 78 5 024 Ungdomspolitik 107 0 107 0 105 Folkrörelsepolitik 496 0 498 2 496 Summa 8 664 -2 8 739 75 8 352 Utfallet uppgick till 8 739 miljoner kronor och blev därmed 75 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter blev 47 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Större delen av anslagssparandet förbrukades. Utgifterna för utgiftsområdet blev 387 miljoner kronor (4,6 procent) högre än 2003. Den största ökningen 98 miljoner kronor (13,3 procent) avser anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter. 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostadspolitik, Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd till ekologisk utveckling. Tabell 5.54 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Ekonomisk familjepolitik 3 497 0 3 614 117 3 595 Bostadspolitik 3 120 1 2 696 -425 2 679 Regional samhällsorganisation 2 173 16 2 220 46 2 082 Miljöpolitik 8 0 194 187 448 Summa 8 798 17 8 723 -75 8 805 Utfallet uppgick till 8 723 miljoner kronor och var därmed 75 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden hänför sig bl.a. till anslaget 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder. I statsbudgeten anvisades 600 miljoner kronor på anslaget. Utfallet blev 311 miljoner kronor lägre. Avvikelsen avseende Stockholms län uppgår till 212 miljoner kronor. Utgifterna har också minskat genom att tidpunkten för påbörjande av de byggprojekt, som beviljats bidrag, har senarelagts. Anslaget 34:1 Stöd till lokala program för ekologisk hållbarhet från 2003 är under avveckling och inga nya bidrag beviljas. Utfallet för 2004 blev 187 miljoner kronor. Det utgående ramöverföringsbeloppet uppgick till 1 347 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 21:1 Bostadsbidrag blev 117 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Av anslagskrediten på 175 miljoner kronor har därmed 117 miljoner kronor utnyttjats eftersom anslagssparandet på 234 miljoner kronor dragits in. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 82 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet från 2003 minskade med 255 miljoner kronor jämfört med 2003. Stödprogrammet är under avveckling och inga nya bidrag har beviljats sedan 2002. Utfallet avser endast bidragsutbetalningar i samband med slutrapportering. Utfallet för anslaget 31:1 Räntebidrag m.m. ökade med 168 miljoner kronor jämfört med 2003. Utbetalade bidrag har ökat med antalet lägenheter som omfattas av stödet. En allt lägre räntenivå under året har dock dämpat ökningen. 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik. Utgiftsområdet benämndes tidigare Regional utjämning och utveckling. Det omfattar huvudsakligen medel som länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkansorgan, samt Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och regeringen förfogar över för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen används till medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen och EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar vidare utbetalningar av transportbidrag som beviljas av NUTEK. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Tabell 5.55 UO 19 Regional utveckling Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Regional utvecklingspolitik 3 106 0 3 301 195 3 421 Summa 3 106 0 3 301 195 3 421 Utfallet uppgick till 3 301 miljoner kronor och var därmed 195 miljoner kronor (6,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den största skillnaden hänför sig till anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 vars utfall blev 130 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror huvudsakligen på att utbetalningarna inom strukturfondsprogrammen kommit i gång senare än beräknat. Utfallet för äldreanslaget 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram från 2002 blev 100 miljoner kronor. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 120 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2003. Utgifterna under anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 minskade med 89 miljoner kronor främst på grund av minskade utbetalningar inom strukturfondsprogrammet mål 1 Norra Norrland. Utgifterna för anslaget 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner från 2001 minskade med 43 miljoner kronor. 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.56 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Forskningspolitik 338 0 329 -9 317 Miljöpolitik 3 432 42 3 002 -431 2 437 Summa 3 771 42 3 330 -440 2 754 Utfallet uppgick till 3 330 miljoner kronor och var därmed 440 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald blev 1 066 miljoner kronor, vilket är 375 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av beslut om utgiftsbegränsning. Av anslaget fick högst 1 082 miljoner kronor betalas ut under 2004 (regeringsbeslut 2004-05-06). Utgifterna på anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar uppgick till 101 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I huvudsak beror detta på att anslaget avser långsiktiga projekt med utbetalningar under de kommande fyra åren. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 576 miljoner kronor (20,9 procent) högre än 2003. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 298 miljoner kronor. Det förklaras av utgiftsbegränsade åtgärder under 2003. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ökade med 129 miljoner kronor på grund av fler markinköp och intrångsersättningar. 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. I detta ingår de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken. Tabell 5.57 UO 21 Energi Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Energipolitik 1 663 0 2 069 406 1 906 Summa 1 663 0 2 069 406 1 906 Utfallet uppgick till 2 069 miljoner kronor och var därmed 406 miljoner kronor (24,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslagssparandet minskade från 1 442 miljoner kronor till 1 035 miljoner kronor vid utgången av 2004. Utfallet för äldreanslaget 35:2 Bidrag för att minska elanvändning från 2002 blev 111 miljoner kronor och utfallet för äldreanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor från 2002 blev 147 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser blev 143 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror i huvudsak på en stor engångsutbetalning till Nefco, en nordisk fond för projekt inom Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer. Utfallet för anslaget 35:5 Energiforskning blev 91 miljoner kronor högre än anslaget. Det beror främst på utbetalningar till högskolor och universitet för fullgjorda åtaganden. På statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor för anslaget 35:9 Statlig prisgaranti elcertifikat. Utfallet blev noll kronor, eftersom prisgarantin inte behövde utnyttjas. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 163 miljoner kronor (8,5 procent) högre än 2003. Utgifterna för anslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser ökade med 150 miljoner kronor på grund av den stora engångsutbetalningen till Nefco. Utfallet för anslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor ökade med 85 miljoner kronor. Det förklaras bl.a. av att medel, som var avsedda för stöd till byggande av vindkraftverk för 2005, betalades ut under 2004. 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post. Anslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. redovisas t.o.m. 2003 under utgiftsområde 19 Regional utveckling. Tabell 5.58 UO 22 Kommunikationer Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall-SB 2004 Utfall 2003 Transport-politik 27 176 0 27 847 671 24 101 IT, elektronisk kommunika-tion och post 1 359 0 1 292 -67 1 180 Summa 28 535 0 29 139 604 25 281 Utfallet uppgick till 29 139 miljoner kronor och var därmed 604 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Transportpolitik blev 671 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 16 220 miljoner kronor och blev därmed 656 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken är bl.a. att Vägverkets utgifter för försöket med trängselskatt i Stockholm. Detta finansierades med höjd anslagskredit. Det utgående ramöverföringsbeloppet för 2004 blev -243 miljoner kronor. Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 67 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet blev 179 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Ett beslut om upphandling av ett gemensamt kommunikationssystem (Rakel) för landets skydds- och säkerhetsmyndigheter har överklagats. Inga nya ramavtal tecknades, vilket medförde en förskjutning av systemleveranser till 2005. Utgifterna under anslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. blev 153 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken var att andelen kommuner, som genomfört upphandling av bredbandsutbyggnad, vilket är ett krav för att stöd skall kunna betalas ut från anslaget, blev större än beräknat. Under 2003 tillhörde detta anslag utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Jämfört med 2003 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 858 miljoner kronor (15,3 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 1 988 miljoner kronor. Det beror främst på ökade satsningar på tjälsäkring, bärighet och konstruktion samt högre utgifter för räntor och återbetalning av lån för vägar. Utgifterna under anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 1 694 miljoner kronor. Orsaken är främst riksdagens beslut om ökade investeringar i järnvägar. 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. Tabell 5.59 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Utbildningspolitik 1 289 0 1 289 0 1 228 Forskningspolitik 234 0 232 -1 235 Skogspolitik 525 0 533 8 544 Djurpolitik 462 0 436 -26 440 Livsmedelspolitik 7 678 3 6 742 -936 3 226 Landsbygdspolitik 4 049 0 2 936 -1 113 3 899 Samepolitik 41 10 50 9 43 Summa 14 279 13 12 219 -2 060 9 615 Utfallet uppgick till 12 219 miljoner kronor och var därmed 2 060 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Landsbygdspolitik blev 1 113 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 712 miljoner kronor respektive 429 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. De lägre utgifterna beror till stor del på att regeringen beslutade att senarelägga utbetalningar av miljöersättningar och kompensationsbidrag till 2005 (regeringsbeslut 2004-12-09). Utfallet inom politikområdet Livsmedelspolitik blev 936 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 547 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Priserna på vissa jordbruksprodukter har varit höga vilket medfört att överskott i större utsträckning än beräknat kunnat säljas utan stöd i form av offentlig lagring (intervention). Utgifterna under anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. blev 395 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror främst på senareläggning av delar av utbetalningar av djurbidragen till 2005 (regeringsbeslut 2004-12-09). Jämfört med 2003 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 604 miljoner kronor (27,1 procent). Utgifterna under anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. ökade med 3 595 miljoner kronor. Orsaken till det högre utfallet är i huvudsak att ingen utbetalning av arealersättning gjordes 2003. Ersättningen betalades ut i december 2002 och i januari 2004. Utgifterna under anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 575 miljoner kronor respektive 429 miljoner kronor lägre än 2003. Det lägre utfallet beror på regeringens ovannämnda beslut att senarelägga utbetalningarna av miljöersättningar och kompensationsbidrag avseende 2004 till 2005. 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.60 UO 24 Näringsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Forskningspolitik 1 225 0 1 224 -1 1 078 Näringspolitik 1 705 -15 1 726 21 1 586 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 392 0 567 175 502 Konsumentpolitik 168 2 172 4 164 Summa 3 491 -13 3 690 199 3 330 Utfallet uppgick till 3 690 miljoner kronor och var därmed 199 miljoner kronor (5,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det högre utfallet jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till äldreanslaget 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen från 2003. Utfallet blev 204 miljoner kronor för 2004. Det utgående ramöverföringsbeloppet 2004 för detta anslag blev 111 miljoner kronor. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 360 miljoner kronor (10,8 procent) högre än 2003. Utgifterna under anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ökade med 137 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att anslaget tillfördes 100 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för tillämpad industriforskning inom IT/telekomsektorn. Utgifterna för anslaget 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen från 2003 ökade med 67 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ökade med 64 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 38:14 Rymdverksamhet ökade med 56 miljoner kronor, vilket delvis förklaras av att 15 miljoner kronor anvisades i tilläggsbudget. 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar politikområdet All-männa bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Tabell 5.61 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Politikområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Allmänna bidrag till kommuner 73 706 -2 600 69 834 -3 872 72 400 Summa 73 706 -2 600 69 834 -3 872 72 400 Utfallet uppgick till 69 834 miljoner kronor och var därmed 3 872 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten är främst hänförlig till anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Utfallet för anslaget blev 41 447 miljoner kronor, vilket är 2 695 miljoner kronor lägre än anvisat. På tilläggsbudget minskades anslaget med 2 600 miljoner kronor efter slutreglering av det generella statsbidraget till kommuner och landsting för 2003 och 2004. Regleringen gjordes för att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget av pensionsreformen och ändrade skatteregler. Pensionsreformen innebar ökade skatteintäkter för kommunerna på grund av övergången från skattefri folkpension och pensionstillskott till skattepliktig garantipension. Kommunernas skatteintäkter förändrades till följd av det tredje steget i skattereformen och omvandlingen av skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till ett högre grundavdrag. En preliminär reglering gjordes 2003. Därefter har Statistiska centralbyrån gjort en noggrann beräkning av effekterna av regeländringarna, enligt vilken pensionsomläggningen ökar kommunernas skatteintäkter med 14 200 miljoner kronor, medan det högre grundavdraget minskar intäkterna med 7 500 miljoner kronor. Slutregleringen medförde en minskning av anslaget med 2 600 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 448 miljoner kronor, 122 miljoner kronor lägre än anvisat. Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. Anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting hade ett utfall på 25 831 miljoner kronor, vilket är 462 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inkomstspridningen har fortsatt att minska mellan kommunerna. Anslaget 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) infördes 2004. Utfallet blev 1 008 miljoner kronor, vilket är 592 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. En motsvarande avgift infördes samtidigt på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 1513) och därmed påverkar utjämningssystemet för LSS-kostnader inte statsbudgetens saldo. Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 566 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2003. Utfallet på anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting blev 1 551 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än 2003, eftersom slutreglering avseende både 2003 och 2004, minskat anslagsutfallet 2004. Utfallet för anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 1 411 miljoner kronor lägre än 2003 då en stor del av anslagsbehållningen användes till särskilda insatser i vissa kommuner. 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-gäldskontorets (RGK:s) provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Tabell 5.62 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Statsskuldsräntor m.m. 47 684 0 52 718 5 034 42 173 Summa 47 684 0 52 718 5 034 42 173 Utfallet uppgick till 52 718 miljoner kronor och var därmed 5 034 miljoner kronor (10,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av RGK:s upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av både inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. RGK har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden. I statsbudgeten för 2004 beräknades statsbudgetens saldo bli ett underskott på 41 564 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på 53 343 miljoner kronor, vilket innebär ett motsvarande ökat lånebehov och därmed högre statsskuld. Lånebehovet blev 11 779 miljoner kronor större än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.63 Räntor på statsskulden Miljarder kronor Utfall 2000 Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 SB 2004 Utfall 2004 Räntor på lån i svenska kronor 61,2 45,4 45,4 38 40 40,7 Räntor på lån i utländsk valuta 21,8 24,1 17,5 16,4 14 11,5 Över-/underkurser vid emission 0,8 -4,6 -7,7 -14,5 -7 -10,1 Summa räntor 83,8 64,9 55,2 39,9 47 42,1 Räntor på in- och utlåning -1,5 -3,3 0,4 -6,8 -6 -7,0 Valutaförluster /vinster -6,2 12,3 6,7 4,4 0 5,1 Kursförluster/ vinster 15 5,2 4,6 3,8 5 13,5 Övrigt -0,8 2 0,4 0,7 1 -1,1 Summa ränteutgifter 90,3 81,1 67,3 42,0 48 52,6 Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 52 596 miljoner kronor, vilket var 5 062 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Regeringen har medgivit att anslaget får överskridas med 5 062 miljoner kronor (regeringsbeslut 2005-03-03). Orsaken till de högre utgifterna är främst kursförluster i samband med att RGK introducerade nya obligationer under 2004. De nya obligationerna emitterades till en ränta i nivå med marknadsräntorna. Vid introduktionen återköptes obligationer med högre ränta, vilket gav upphov till kursförluster. Den inhemska långa och korta räntan blev 1,0 respektive 1,5 procentenheter lägre än beräknat i statsbudgeten. Valutakursförlusterna, netto, blev ca 5 000 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten, trots att kronkursen stärktes med 1,5 procent enligt TCW-index (Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor). Förlusterna hänför sig till valutaterminer och valutaswappar (finansiella instrument för att hantera valutakursrisker) och beror till största delen på fallande dollarkurs. Utfallet för anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 121 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre vad som beräknades i statsbudgeten. Detta belopp har dragits in (regeringsbeslut 2005-03-03). Tabell 5.64 Räntor och valutakurser 2000-2004 årsgenomsnitt Utfall 2000 Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 SB 2004 Utfall 2004 Ränta 5 år % 5,2 4,7 5,0 4,0 4,8 3,8 Ränta 6 mån %1 4,0 4,0 4,1 3,0 3,7 2,2 TCWindex2 124,5 136,1 133,7 127,6 127,9 126,0 SEK/ EUR 8,45 9,25 9,16 9,12 9,05 9,13 SEK/ USD 9,16 10,33 9,72 8,09 8,29 7,35 1 1999-2001 avser ränta 3 mån. 2 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade under 2004 efter att tidigare ha minskat under flera år. För 2004 blev utgifterna 10 545 miljoner kronor eller 25,0 procent högre än 2003. Detta förklaras främst av de ovanligt höga kursförlusterna 2004 och att inkomsterna av överkurser var ovanligt höga 2003, dvs. i första hand effekter av RGK:s upplånings- och skuldförvaltningsteknik. År 2003 ökade statsskulden för första gången sedan 1998. Den fortsatte att öka 2004. 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.65 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utgiftsområde SB 2004 TB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Avgiften till Europeiska gemenskapen 24 472 0 25 563 1 091 18 322 Summa 24 472 0 25 563 1 091 18 322 Utfallet uppgick till 25 563 miljoner kronor och var därmed 1 091 miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. Skillnaden mellan utfall och vad som anvisades i statsbudgeten hänför sig till anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det högre utfallet beror på att regeringen beslutade att senarelägga BNI-avgiften för december 2003, som uppgick till 2 546 miljoner kronor, till januari 2004. Om effekten av senareläggningen elimineras blev avgiften 1 455 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att ett överskott i EU:s budget 2003 har reglerats genom en lägre avgift för 2004. Jämfört med 2003 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 7 241 miljoner kronor (39,5 procent). Ökningen förklaras av att 2003 års avgift var lägre än normalt på grund av tidigareläggningen av avgiften för januari och del av avgiften för februari 2003 till december 2002 (3 243 miljoner kronor) och senareläggningen av BNI-avgiften för december 2003 till januari 2004. 5.4.28 Minskning av anslagsbehållningar Tabell 5.66 Minskning av anslagsbehållningar 20041 Miljoner kronor Ramanslag exklusive statsskuldsräntor m.m. Ingående ramöverföringsbelopp 2004-01-01 23 213,2 + Anvisat i statsbudgeten 656 570,4 + Tilläggsbudget 10 912,4 + Medgivna överskridanden2 233,4 - Indragningar 9 903,3 - Utfall 655 449,9 = Utgående ramöverföringsbelopp 2004-12-31 25 576,1 Förändring av anslagsbehållningar 2 363,0 1 Avseende ramanslag exklusive utgiftsområde Statsskuldsräntor m.m. 2 Utnyttjad del. Förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna post togs upp med noll miljoner kronor i statsbudgeten för 2004. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Minskning av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Minskningen av anslagsbehållningar 2004 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.66. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2004 till 25 576 miljoner kronor. De ökade således med 2 363 miljoner kronor jämfört med 2003. Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet har den största behållningen (2 700 miljoner kronor). I tabell 5.67 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar 2004 överstigande en miljard kronor. Tabell 5.67 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO/ Anslag 060602 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 2 700 070801 Biståndsverksamhet 2 360 279301 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 138 091301 Tandvårdsförmåner m.m. 1 555 234401 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 538 Vid rapporteringen av Statsbudgetens utfall 2003 fanns vissa felaktigheter i de utgående reservations- och ramöverföringsbeloppen. Dessa felaktigheter har rättats till under 2004, vilket fått till följd att det utgående reservations- och ramöverföringsbeloppet för 2003 skiljer sig från det ingående reservations- och ramöverföringsbeloppet för 2004. I tabell 5.68 anges de anslag som berörs. Tabell 5.68 Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2003 och ingående reservation och ramöverföringsbelopp 2004 Tusental kronor UO/Anslag Utgående reservation eller ramöverföringsbelopp 2003 Ingående reservation eller ramöverföringsbelopp 2004 Differens UO 2 90:2 Riksdagens revisorer -228 520 748 UO 6 6:11 Nämnder m.m. 388 352 -36 UO 13 22:1 Arbetsmark-nadsverkets förvaltnings- kostnader 125 451 124 387 -1 064 UO 16 26:11 Särskilda utgif-ter för forsk- ningsändamål 2 827 2 736 -91 UO 17 30:1 Stöd till idrotten 835 1 193 358 UO 20 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning -2 950 3 061 6 011 UO 23 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämp-ningsmedel m.m. 0 -173 -173 För anslaget 90:2 Riksdagens revisorer (utgiftsområde 2) har det ingående överföringsbeloppet 2004 ökats med 748 000 kronor jämfört med det utgående överföringsbeloppet 2003. Det beror på en felaktig indragning under 2003. För anslaget 6:11 Nämnder m.m. (utgiftsområde 6) har det ingående överföringsbelopp minskats med 35 825 kronor jämfört med det utgående överföringsbeloppet 2003. I det utgående överföringsbeloppet ingick anslagssparande för obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004. För anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (utgiftsområde 13) har det ingående överföringsbeloppet minskats med 1 064 822 kronor. Det beror också på att i det utgående överföringsbeloppet ingick anslagssparande på obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004. För anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål (utgiftsområde 16) har det ingående överföringsbeloppet minskats med 90 735 kronor. Minskningen beror på att i det utgående överföringsbeloppet ingick anslagssparande på obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004. Det ingående överföringsbeloppet på anslaget 30:1 Stöd till idrotten (utgiftsområde 17) har ökats med 357 690 kronor. Under 2003 togs en äldrepost på anslaget bort utan omdisponering av anslagssparandet, vilket rättades under 2004. För anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (utgiftsområde 20) har det ingående överföringsbeloppet ökats med 6 011 132 kronor. Det beror på att en äldrepost togs bort på anslaget under 2003 utan omdisponering av anslagssparandet. Detta rättades under 2004. För anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. (utgiftsområde 23) har det ingående överföringsbeloppet minskats med 173 262 kronor. Minskningen beror på att anslaget var ett obetecknat anslag under större delen av 2003 men ändrades till ett ramanslag i slutet av året. Denna ändring registrerades inte i redovisningssystemet, vilket innebar att det negativa ramöverföringsbeloppet inte fördes över som ett ingående överföringsbelopp till 2004. Detta har rättats under 2004. 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2004 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 305 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 20 156 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 9 851 miljoner kronor. I tabell 5.69 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten. Tabell 5.69 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2004 SB 20041 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Premiepensionsmedel, inbetalning -21 414 -23 000 1 586 -22 246 Premiepensions-medel, utbetalning 22 167 24 300 -2 133 21 493 PPM, uttag för köp av statsobligationer -35 900 CSN, studielån 8 418 10 200 -1 782 9 094 Investeringslån myndigheter 282 759 Myndigheters räntekonton -3 263 2 167 Kommunkonto-systemet 206 4 505 Jordbruksverkets EU-konton -1 345 -4 237 Garantireserver -259 -491 Insättningsgaranti -156 428 Kärnavfallsfonden 690 1 103 Individuellt kompetenssparande -1 150 -2 300 Vinstmedel Svenska Spel AB 150 200 Banverkets infrastrukturlån 1 773 1 666 Vägverkets infrastrukturlån 1 431 1 733 Lån till Botniabanan 2 015 1 215 Affärsverket Statens järnvägar -280 -1 555 Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta 242 -252 varav - Kapitaltillskott SJ AB 300 1 555 - Kapitaltillskott Teracom AB 500 - Extra utdelning Stattum AB -1 000 - Extra utdelning Sveaskog AB -600 - Extra utdelning Vattenfall AB -190 - Extra utdelning LKAB -120 - Extra utdelning Vin och Sprit AB -120 - Extra utdelning Systembolaget AB -120 - Extra utdelning Vasakronan AB -100 - Extra utdelning Special- fastigheter AB -50 Medel ur Fonden för den mindre skeppsfarten -55 0 Övrigt, netto 833 -2 088 Summa 10 305 20 156 -9 851 12 094 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmyndighetens (PPM) utbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten till 24 300 miljoner kronor. Utfallet blev 22 167 miljoner kronor, dvs. 2 133 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Inbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 21 414 miljoner kronor, vilket var 1 586 miljoner kronor lägre än beräknat. Inbetalningarna var detta år något lägre än utbetalningarna, vilket beror på att inbetalningarna reducerades av en ovanligt stor reglering på -2 765 miljoner kronor som avsåg inkomståret 2002. Normalt är inflödet större än utflödet eftersom uttag för insättning på individuella pensionskonton görs först när pensionsrätten fastställs andra året efter inkomståret. PPM:s innehav av statsobligationer påverkade nettoutlåningen med -35 miljoner kronor, eftersom förfallna obligationer översteg köp av nya obligationer. Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgäldskontoret (RGK) för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten till 10 200 miljoner kronor. Utfallet blev 8 418 miljoner kronor, dvs. 1 782 miljoner kronor lägre. RGK lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter uppgick till 282 miljoner kronor. Behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2004 med 3 263 miljoner kronor. Det är 3 263 miljoner kronor mer än vad som förutsattes i statsbudgeten. Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Behållningarna på Jordbruksverkets EU-konton ökade under 2004 med 1 345 miljoner kronor, vilket är 1 345 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statsbudgeten. Behållningen på kontot för det individuella kompetenssparandet ökade med 1 150 miljoner kronor. Sedan 2000 har sammanlagt 5 950 miljoner kronor överförts från energiskatten och placerats på konto i RGK i avvaktan på användning för kompetensutveckling i arbetslivet. Enligt budgetpropositionen för 2005 (volym 1 s. 37) införs dock inte något system för kompetenssparande då det inte har varit möjligt att konstruera ett system som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Därför kommer kontot att avvecklas och behållningen att återföras till statsverkets checkräkning. Vägverket och Banverket har under 2004 lånat 1 431 miljoner kronor respektive 1 773 miljoner kronor för finansiering av infrastrukturinvesteringar. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i RGK. Botniabanan AB lånade 2 015 miljoner kronor under 2004. Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto har inrättats hos RGK dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. År 2003 fick SJ AB ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kronor som användes till att betala Affärsverket Statens järnvägar för förskott på framtida leasinghyror. Under 2004 fick SJ AB ett ytterligare kapitaltillskott på 300 miljoner kronor för samma ändamål. Detta finansierades dels med saldot på kontot vid årets början (252 miljoner kronor), dels med en överföring under 2004 från Fonden för den mindre skeppsfarten (55 miljoner kronor). Kontoställningen vid årets slut blev därmed 10 miljoner kronor inklusive ränta. Affärsverket Statens järnvägar satte 2003 in de förtida betalningarna från SJ AB på konto hos RGK. Medlen skall användas till att betala leasinghyror till utomstående finansiärer. För att hantera ränterisken ökade affärsverket under 2004 sina lån i RGK med 1 443 miljoner kronor som placerades på konto i RGK. Affärsverket Statens järnvägar ökade sin inlåning, netto med 280 miljoner kronor 2004. Utlåningen till Statens fastighetsverk ökade under 2004 med 1 300 miljoner kronor, främst för att finansiera köpet av gamla Posthuset vid Vasagatan i Stockholm för Regeringskansliets behov. Däremot minskade utlåningen till Luftfartsverket med 1 435 miljoner kronor. Dessa två poster ingår under Övrigt i tabell 5.69. Under 2004 blev utfallet 1 789 miljoner kronor lägre än 2003. En anledning till det var att inlåningen på myndigheternas räntekonton ökade. 5.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo skall mot-svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statsverkets checkräkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera. För 2004 blev utfallet för Kassamässig korrigering -3 268 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till -3 931 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 663 miljoner kronor. I tabell 5.70 framgår de delposter som varit möjliga att specificera. Tabell 5.70 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 2004 SB 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 Ränteperiodisering 23 223 Överföring från AP-fonden -3 975 -3 931 -44 -13 728 - Förfallande bostadsobligationer -3 624 -12 663 - Kupongräntor, bostadsobligationer -351 -1 065 Arealersättning 0 4 000 Djurbidrag 490 0 Förskott EU-avgift 0 3 243 Senareläggning EU-avgiften -2 535 2 535 Övrigt 2 729 -3 759 Summa -3 268 -3 931 663 -7 486 Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget hänförde sig till senareläggning av EU-avgiften. I slutet av 2003 fattade regeringen beslut om att senarelägga en del av 2003 års EU-avgift till 2004. Enligt beslutet anslagsavräknades EU-avgiften med 937 miljoner kronor i december 2003, medan utbetalningen från kontot till EU under samma period var 3 472 miljoner kronor. Differensen (2 535 miljoner kronor) skapar en negativ kassamässig korrigering på detta belopp för 2004 (och en lika stor positiv kassamässig korrigering för 2003). I statsbudgeten för 2004 beräknades den kassamässiga korrigeringsposten till -3 931 miljoner kronor. Beloppet avser påverkan på lånebehovet av överföringen från AP-fonden den 1 januari 2001. I enlighet med beslutet om det reformerade ålderspensionssystemet överfördes då totalt 155 000 miljoner kronor (marknadsvärde), varav ca 85 000 miljoner kronor utgjorde statsobligationer och ca 70 000 miljoner kronor bostadsobligationer. Överföringen av statsobligationer påverkade inte lånebehovet direkt utan medförde endast en minskning av statsskulden. Bostadsobligationerna skall förvaltas av RGK tills de förfaller och påverkar först då lånebehovet. Lånebehovet påverkas även av dessa obligationers förfallande kupongräntor under perioden. Förfallna bostadsobligationer uppgick 2004 till 3 624 miljoner kronor och räntorna till 351 miljoner kronor, vilket medförde en kassamässig korrigering på totalt -3 975 miljoner kronor. Skillnaden jämfört med statsbudgeten blev därmed 44 miljoner kronor. Redovisningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En mindre kassamässig korrigering uppstår främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av RGK:s utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 23 miljoner kronor 2004. Posten Övrigt, som uppgår till 2 729 miljoner kronor, är en restpost. Den kassamässiga korrigeringen för 2004 blev 4 218 miljoner kronor mindre än 2003. Huvudorsaken är att förfallna bostads-obligationer och kupongräntor, som tidigare överförts från AP-fonden, gav en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringsposten med 13 728 miljoner kronor under 2003, jämfört med 3 975 miljoner kronor 2004. 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första-Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under 2000 ombildades de tidigare fondstyrelserna till AP-fonder med delvis nya uppdrag. År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet. Tabell 5.71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor SB 2004 Utfall 2004 Utfall- SB 2004 Utfall 2003 AP-fonderna, pensionsutgifter 163 173 164 763 1 590 155 410 Administrationsutgifter 2 379 2 736 357 2 359 Premiepensi-onssystemet, pensionsutgifter 67 42 -25 11 Summa 165 619 167 541 1 922 157 780 Utfallet uppgick totalt till 167 541 miljoner kronor och var därmed 1 922 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräkningen i budgetpropositionen. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 162 783 miljoner kronor. År 2004 överfördes 379 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Under 2004 har AP-fonderna belastats med 1 600 miljoner kronor som en retroaktiv justering för åren 1999-2002. Beloppet har redovisats på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster i statens verksamhet. Under 2004 betalades 42 miljoner kronor ut i premiepension. Ersättningarna till staten och försäkringskassorna m.fl. uppgick till 1 248 miljoner kronor. AP-fondernas administrationskostnader uppgick till 1 488 miljoner kronor under 2004. I detta belopp ingår även 14 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Före ombildningen till AP-fonder uppgick administrationskostnaderna till 360 miljoner kronor (år 1999). Jämfört med 2003 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 761 miljoner kronor (6,2 procent) högre 2004. De ökade utgifterna beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP-fondernas administrationskostnader ökade med 254 miljoner kronor (21 procent). Avsnittet 9.5 innehåller en sammanfattning av pensionssystemets årsredovisning. 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten 6.1 Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tilllämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. I detta kapitel redovisas en fördjupad beskrivning av skillnaderna mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Den särskilda sammanställningen av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över i kapitel 9 omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten. Den inkluderar även statliga bolag, banker och finansinstitut samt Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riksbanken. Syftet med den redovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna (NR) som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. NR:s avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. NR:s avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. 6.2 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov (se nedan). Detsamma gäller affärsverkens verksamheter. När det gäller redovisningsprinciper upprättas statsbudgeten enligt de principer som anges i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen), dvs. redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av intäkter och kostnader. Avseende strukturen har statsbudgeten en ändamålsstruktur där indelningen är utgiftsområden och anslag respektive politikområden. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Som framgår av beskrivningarna i följande avsnitt påverkas ibland endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträkningen är oförändrad. I tabellen nedan ges exempel på både skillnader och likheter. Redovisningsprinciperna för resultaträkning beskrivs i kapitel 4. Tabell 6.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten Resultaträkningen Statsbudgeten Skatt Intäkt Inbetalning Offentligrättsliga avgifter som redovisas på inkomsttitel Intäkt Inkomst Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Utgiftsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transferering (lämnat bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad (intäkt) Ingen påverkan Löner, varor, tjänster m.m. Kostnad Utgift Andel av företags vinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapital-andelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/ -förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan Skatter Skatter redovisas i princip med intäkter i resultaträkningen. I resultaträkning och balansräkning tas underskott på skattekonto (debiterade, obetalda belopp) upp som fordran och intäkt, och överskott på skattekonto (odebiterade, betalda belopp) upp som skuld och inte som intäkt, vilket innebär en begränsad periodisering. Dessutom justeras intäkterna för befarade förluster. Någon fullständig periodisering, i meningen att skatterna redovisas det år de är hänförliga till, görs inte i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas debiterade belopp (enligt beslut eller deklaration) på de olika inkomsttitlarna, medan en särskild inkomsthuvudgrupp innehåller justeringsposter, s.k. betalningsdifferenser, så att de totala inkomsterna av skatter på statsbudgeten blir kassamässiga. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall ingår även en redovisning av prognostiserat utfall för statens periodiserade skatteintäkter på statsbudgeten, vilket innebär att debiterade skatter hänförs till ett specifikt inkomstår (se vidare 6.4 nedan). Avgifter och bidrag I resultat- och balansräkningarna redovisas i princip statens samtliga avgifter och bidrag enligt bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär att endast utgifter som avser årets förbrukning redovisas som kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster som berörd myndighet inte får behålla, vanligen avser detta offentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas vanligen de avgiftsinkomster som myndigheter får ta ut enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur eller av mindre värde, som en utgiftsreduktion på anslaget. Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig verksamhet och från uppdragsverksamhet som myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom bidrag som myndigheten får behålla samt kostnader i den verksamhet som finansieras med dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i resultaträkningen medan de vanligen inte har någon påverkan på utfallet på enskilda anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock saldot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret (RGK) och därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov. Transfereringar Transfereringar redovisas på statsbudgeten när betalning sker (kassamässigt). I resultaträkningen redovisas de i princip enligt bokföringsmässiga grunder. Vanligen är det dock inte aktuellt med periodiseringar, utan kostnad och utbetalning sammanfaller i de flesta fall. Periodiseringar görs i fall där en kostnad tydligt är hänförbar till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU). Avsättning för framtida åtaganden I resultaträkningen redovisas förändringen av avsättningar för åtaganden som leder till utgifter i framtiden som kostnad, medan statsbudgeten belastas normalt först när utgiften uppstår, dvs. i praktiken vanligen när betalning sker. Löner, varor och tjänster m.m. Löner, varor och tjänster och andra driftkostnader redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid anskaffningstillfället, på statsbudgeten, medan endast utgifter för förbrukning under året redovisas som kostnad i resultaträkningen. Andel av företags vinst/förlust Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att statens andel av företagens vinster/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en inkomst först när staten erhåller utdelning från ett företag. Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen räntekostnad Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealiserade valutaförluster och upplupna räntekostnader för nollkupongobligationer påverkar exempelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten. Korrigeringsposter på statsbudgeten För att komma fram till statsbudgetens saldo som motsvarar statens lånebehov, har två poster införts på statsbudgeten som inte har någon motsvarighet i resultaträkningen: "Riksgäldskontorets nettoutlåning" och "kassamässig korrigering". RGK lånar bl.a. ut medel till statliga investeringar som inte finansieras via anslag. Dessutom placerar myndigheter överskottslikviditet i RGK. Nettobetalningsströmmarna från denna verksamhet redovisas på en egen rad på statsbudgeten som benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av utfallet på statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statsverkets checkräkning. Eliminering av interna mellanhavanden När resultat- och balansräkningarna konsolideras elimineras samtliga interna transaktioner inom staten. Ett exempel är att i inkomsterna på statsbudgeten ingår sociala avgifter för statens anställda och anslagen belastas med motsvarande utgifter. Det medför att den del av sociala avgifter som inte överförs till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudgeten men är eliminerad i resultaträkningen. Ett annat exempel gäller redovisningen av statens lokalkostnader, som skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträkningen. Interna hyresintäkter hos Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk elimineras mot myndigheters lokalkostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten belastas anslagen med internt fakturerade hyror. Detsamma gäller andra avgifter för köp och försäljning mellan myndigheterna. Statsbudgetens anslag belastas med intern fakturering, men i resultaträkningen elimineras dessa kostnader liksom motsvarande intäkter. 6.3 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen Av föregående avsnitt framgår att det finns väsentliga skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten och att det därför inte är möjligt att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mellan enskilda rader i statsbudgetens utfall respektive i resultaträkningen eller i finansieringsanalysen. Eftersom det finns ett samband mellan utgifter/inkomster, kostnader/intäkter och betalningar är det möjligt att utifrån resultaträkningen via finansieringsanalysens saldo (statens nettoupplåning) komma fram till statsbudgetens saldo. Med hjälp av tabell 6.2 är det möjligt att förklara sambanden mellan resultaträkningens saldo, finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebehov). För att komma från resultaträkningens saldo till statsbudgetens saldo måste flera justeringar göras. Dessa kan grupperas i justeringar för transaktioner i resultaträkningen som inte medför betalningar, justeringar för förändringar av fordringar och skulder i balansräkningen, övriga transaktioner som påverkar betalningar samt justeringar hänförbara till statsskulden. Justeringar för transaktioner som inte medför betalningar I resultaträkningen ingår vissa poster som inte medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orealiserade valutakursförändringar, som måste tas bort för att komma fram till statsbudgetens saldo. Av de orealiserade valutakursvinsterna på 9,6 miljarder kronor var 4,5 miljarder kronor hänförbara direkt till statsskulden och 5,1 miljarder kronor till skuldskötselinstrument och terminskontrakt. Avskrivningar, avsättningar och förändring av fonder medför inte några betalningar och påverkar således inte statsbudgetens saldo. Detsamma gäller för resultatandelar i dotter- och intresseföretag och realisationsvinster/förluster. Justeringar av förändringar av skulder och fordringar Förändringar av skulder och fordringar påverkade statsbudgetens saldo med 12,2 miljarder kronor, varav -3,3 miljarder kronor är hänförbara till förutbetalda och upplupna poster kopplade till statsskulden och -9,0 miljarder kronor var hänförbara till fordringar och skulder som rör skatter och transfereringar. Statens betalningsnetto har således påverkats positivt av förändringar av skulder och fordringar. Mer information om orsakerna till förändringar av skulder och fordringar ges i balansräkningen och i finansieringsanalysen. Tabell 6.2 Samband mellan resultaträkningens under-/överskott och statsbudgetens saldo Miljoner kronor Resultaträkningens under-/överskott -16 818 Justeringar för poster som inte medför betalningar 4 446 Orealiserade valutakursförändringar (not 11 till BR) -9 617 Avskrivningar och nedskrivningar m.m. inkl. nedskrivning av studielån (summan av not 9 till RR och del av not 56-57 till FA) 33 693 Avsättningar och fondering m.m. (förändring i BR mellan 2003 och 2004 i not 41-43 samt del av not 56-57 till FA) 6 316 Resultatandelar (not 10 till RR) -26 319 Realisationsvinster/förluster (del av not 57 till FA) 373 Justering för förändring av fordringar och skulder 12 165 Skatter och transfereringar (del av not 34 och del av not 46 till BR, motsv. info i not 54 och 56 till FA) - 8 954 Statsskuldförvaltningen (not 63 till FA) -3 251 Övriga förändringar (not 58 samt del av not 62 till FA) 24 370 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -36 681 Investeringar (not 59 till FA) -38 835 Försäljningsinkomster hänförbara till anläggningstillgångar (enl. FA) 295 Nettoutlåning (enl. FA spec. i not 60 till FA) -6 931 Utdelningar från statliga bolag (not 55 till FA) 8 790 Nettoökning av statens lån (=Finansieringsanalysens saldo) -36 888 Justeringar hänförbara till statsskulden -16 455 Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar, myndigheters innehav av statsskuldpapper samt övriga poster. -16 455 Statsbudgetens saldo -53 343 Anm. RR = Resultaträkningen BR = Balansräkningen FA = Finansieringsanalysen Övriga transaktioner som påverkar betalningar Några transaktioner som medför betalningar, exempelvis investeringar, statens utlåning och utdelningar på statens aktier, redovisas i balansräkningen men inte i resultaträkningen och måste således läggas till resultaträkningens saldo för att komma fram till statsbudgetens saldo. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 38,8 miljarder kronor under året. Statens nettoupplåning Nettoökningen av statens lån, dvs. statens nettoupplåning under året, uppgick till 36,9 miljarder kronor. Denna post är identisk i absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen, dvs. "statens nettoupplåning". Justeringar som är hänförbara till Statsskulden Statens nettoupplåning var 16,5 miljarder lägre än statsbudgetens saldo. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Det gäller t.ex. förändringar under året av RGK:s fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvaltningen. Exempelvis förklarar ökningen av skulder avseende s.k. CSA-avtal 6,3 miljarder av skillnaden på 16,5 miljarder kronor. Å andra sidan finns det transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, exempelvis RGK:s kortsiktiga placeringar på marknaden av betalningsöverskott på statsverkets checkräkning. Förändringen av kortsiktiga placeringar förklarar ytterligare 7,5 miljarder kronor av skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo. Kärnavfallsfondens och Insättningsgarantinämndens köp och försäljningar av statspapper påverkar statsverkets checkräkning, men elimineras i årsredovisningen för staten. Därför måste även ett netto av dessa läggas till för att komma till lånebehovet. 6.4 Skatter enligt resultaträkningen I den konsoliderade resultaträkningen för staten redovisas skatterna för budgetåret 2004 till 838,6 miljarder kronor. I statsbudgeten redovisas emellertid skatterna för 2004 till 637,0 miljarder kronor. Skillnaden gentemot statsbudgetens skatteinkomster förklaras till stor del av att skatterna, som de redovisas i resultaträkningen, inkluderar medel som överförs till pensionssystemet samt att arbetsgivaravgifter för statligt anställda konsolideras. En detaljerad redovisning av utfallet presenteras i avsnitt 5.2.6, statsbudgetens skatter 2004. Tabell 6.3 Beräkning av skatter enligt resultaträkningen med utgångspunkt från skatterna i statsbudgeten Miljarder kronor Utfall Utfall 2004 2003 1000 Skatter m.m. i statsbudgeten 637,0 608,5 Återläggning av skatter till RR 165,0 160,2 Medel som i SB förs till AP-fonderna 147,3 142,6 Medel som i SB förs till RGK 17,6 17,6 Skatter som inte ingår i RR -24,6 -24,0 Arbetsgivaravgifter -22,2 -21,7 Särskild löneskatt -2,3 -2,2 Myndighetsskatter -0,1 -0,1 Återläggning i RR av transfereringar i SB 41,3 37,3 Nedsättningar 7,6 7,0 Momskompensation till kommuner 32,5 28,0 Kompetenssparmedel som förs till RGK 1,2 2,3 Avgifter som redovisas som skatter i RR 11,4 12,2 Riksbankens överskott 6,1 7,5 AB Svenska Spels överskott 3,7 3,3 Övrigt 1,7 1,4 Betalningsdifferenser 4,9 3,8 Periodiseringar 3,5 -1,3 Periodiserade intäkter av skatter 1,6 1,6 Periodisering, övriga myndigheter -0,4 0,1 Upplupna kostnader, kommunalskatt 9,8 4,7 Värdereglering 1,2 2,2 Konstaterade uppbördsförluster -8,7 -10,0 Skatter m.m. enligt resultaträkningen 838,6 796,7 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. RGK betecknar Riksgäldskontoret. RR = Resultaträkningen SB = Statsbudgeten Redovisningen av pensionssystemet sker vid sidan av statsbudgeten, men utgör en del av skatterna i resultaträkningen. Således återläggs de överförda medlen till AP-fonderna och till Riksgäldskontoret i beräkningen av skatterna som ingår i resultaträkningen. Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt som betalas av statliga myndigheter m.fl. konsolideras i resultaträkningen, dvs. de subtraheras från skatterna redovisade på statsbudgeten i syfte att beräkna skatter enligt resultaträkningen. På statsbudgetens inkomstsida redovisas ett flertal nedsättningar vilka är att betrakta som transfereringar. Hit räknas t.ex. sysselsättningsstödet till kommuner och landsting som redovisas under inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar. Även kompetenssparmedlen som förs till Riksgäldskontoret och kompensationen för mervärdesskatt till kommuner och landsting återfinns bland transfereringarna. I resultaträkningen återläggs dessa transfereringar. Överskotten från Riksbanken och AB Svenska Spel redovisas som avgifter i statsbudgeten, men som skatter i resultaträkningen. Samma klassificering gäller även andra avgifter under inkomsttypen 2000, t.ex. ränteinkomster. Dessa adderas därför till skatterna i resultaträkningen. Betalningsdifferenser och anstånd avser dels skatter som har debiterats under 2003, men som ännu inte har betalats, dels kompletteringsbetalningar för skatter som avser 2003, men som ännu inte har debiterats. Periodiseringarna av statens skatter på statsbudgeten som redovisas kapitel 5 (se bl.a. tabell 5.15) innehåller bl.a. skillnaden mellan debiteringar avseende inkomståret och debiteringar bokförda under budgetåret. Dessutom ingår det periodiseringar till följd av slutregleringar av kommunalskattemedel, samt värdereglering av utestående fordringar. Korrigeringar för uppbördsförluster avser dels restförda skatter som inte redovisas över skattekontot, dels avskrivningar av tidigare restförda skatter. Restföringar av skatter som inte redovisas över skattekontot återläggs eftersom det enbart är den kassamässiga inbetalningen som tidigare har bokförts på budgeten. En återvunnen restföring blir därför en merinkomst på statsbudgeten. Avskrivna fordringar måste återläggas eftersom dessa medel tidigare har redovisats som restförda skatter på statsbudgeten. 7 Statliga garantier och krediter 7 Statliga garantier och krediter 7.1 Statliga garantier Staten har garantiåtaganden i form av insättningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u-kreditgarantier, andra slags kreditgarantier samt pensionsgarantier. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtagandena eller grupper av åtaganden till stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. ränteutvecklingen). Garantiportföljen är därmed varken balanserad eller diversifierad. I avsnitt 7.1.1 redovisas garantiportföljen. Riskerna i portföljen analyseras i avsnitt 7.1.2. Avsnitten 7.1.3-7.1.5 behandlar dels vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster5, dels vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur dessa förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverksamheten under 2004 och hur dessa påverkar statens finanser redovisas i avsnitt 7.1.6. 7.1.1 Statens garantiportfölj Statens garantiportfölj uppgår till 703 miljarder kronor. I summan ingår inte kapitaltäckningsgarantier eftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte värderas. Inte heller ingår investerarskyddet där uppgifter för närvarande saknas om storleken på de skyddade tillgångarna. Garantierna hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), Riksgäldskontoret (RGK)6, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Störst av åtagandena är insättningsgarantin (475 miljarder kronor), garantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor), exportgarantier och u-kreditgarantier (71 miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika slag (61 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, uppgår till 12 miljarder kronor. Därutöver redovisas utfästelser om att ställa ut garantier på 61 miljarder kronor för i huvudsak exportgarantier. Tabell 7.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2004-12-31 Miljoner kronor Typ av garanti Garantier Utfästelser Insättningsgarantin och investerarskyddet1 475 000 Garantier om tillförsel av kapital2 84 244 Grundfondsförbindelser 1 030 Garantikapital 75 214 Övrigt 8 000 Exportgarantier m.m. 70 897 61 317 Exportgarantier 69 033 60 664 Baltramen 22 161 U-kreditgarantier 1 842 492 Kreditgarantier 61 126 Infrastruktur 39 276 Bostadsfinansieringsinstitut 6 515 Bostadskrediter 9 183 Internationella åtaganden 5 558 Övrigt 594 Övriga garantier 11 550 Pensionsgarantier3 9 880 Affärsverk m.fl. 1 670 Summa 702 817 61 317 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2003. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna. 2 För de två kapitaltäckningsgarantierna har inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 3 Åtagandet avser den 31 december 2003. Av åtagandena ovan redovisas 561 miljarder kronor som ansvarsförbindelser inom linjen eftersom åtagandena inte riskbedömts och inga avsättningar gjorts för framtida förluster. Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportgarantier upp till 200 miljarder kronor. Regeringen har för 2004 bemyndigat EKN att av denna ram använda 175 miljarder kronor. För EKN:s investeringsgarantier finns en särskild ram på 10 miljarder kronor och den s.k. Baltramen har en ram på 2 miljarder kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kronor får användas för Sidas fristående garantier. Ramarna för BKN:s kreditgarantier till kooperativa bostadsrättsföreningar och för kommunala åtaganden är 1 respektive 3 miljarder kronor. Ramen för BKN:s s.k. nya garantier är 10 miljarder kronor. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Storleken på den statliga garantiportföljen har under de senaste fem åren uppgått till ca 700 miljarder kronor. Från och med hösten 2001 till och med första halvåret 2002 ökade åtagandena tillfälligt genom flyggarantiförsäkringarna utfärdade av RGK. Diagram 7.1 Garantiåtaganden 2000 - 2004 Miljoner kronor Insättningsgaranti och investerarskydd Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker och värdepappersbolag. Garantin kan sägas innebära att konsumenterna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Garantins existens antas också minska risken för uttagsanstormningar. De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren varierat mellan 389 och 475 miljarder kronor. Insättningsgarantins omfattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp som betalas ut som ersättning är 250 000 kronor per kund och institut. Samma ersättningsbelopp gäller för investerarskyddet, vilket omfattar värdepapper och medel som banker och värdepappersbolag hanterar för kunders räkning. Insättningsgarantin har ännu inte behövt tas i anspråk sedan den infördes 1996. Under 2004 inträffade de första ersättningsfallen inom investerarskyddet. När det inträffar ersättningsfall beträffande institut som driver verksamhet i både Sverige och annat land finns behov av samarbete mellan IGN och andra länders ersättningssystem. Regeringen tillsatte i början av 2004 en utredning som skulle se över insättningsgarantisystemet och investerarskyddet med inriktning på att föreslå en framtida utformning av systemet. Utredningen, som blev färdig i mars 2005 (SOU 2005:16), föreslår att insättningsgarantin i högre grad anpassas till den statliga garantimodellen och att värdering, prissättning och redovisning skall göras på liknande sätt som för övriga garantier. Utredningen förslår att investerarskyddet även fortsättningsvis skall ligga utanför det statliga garantisystemet. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten direkt tillför kapital till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa betingelser tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets kunder och intressenter. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av garantimodellen 1997 har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats. Garantier som är obegränsade till tid och belopp är nämligen inte förenliga med garantimodellen eftersom det i praktiken inte går att prissätta risker för obegränsade åtaganden. Det finns två kapitaltäckningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursektorn (avseende Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron). En grundfondsförbindelse är i likhet med kapitaltäckningsgarantin en tvåpartsgaranti, men innebär ett begränsat åtagande i belopp och/eller tid. Staten har åtaganden på 1 miljard kronor till tre svenska finansieringsinstitut (Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Sveriges Allmänna Hypoteksbank). Sveriges medlemsåtagande i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, regionala utvecklingsbanker m.fl.) består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige direkt betalat in till berört institut. Dessa åtaganden uppgick vid utgången av 2004 till 75 miljarder kronor. Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle tillföras kapital inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard per år och uppgick 2004 till 8 miljarder kronor. Återbetalning av utnyttjat belopp skall ske inom den ovan nämnda ramen. Exportgarantier och u-kreditgarantier Exportgarantier EKN skall främja svensk export genom att mot en premie erbjuda företag, banker och andra finansieringsinstitut statliga garantier mot förluster vid exportaffärer och utlandsinvesteringar. Garantierna fungerar som en försäkring där svenska staten tar vissa risker, exempelvis att betalning inte erhålls enligt avtal. Exportgarantier kan även användas som säkerhet hos banker och underlättar på så sätt konkurrenskraftig finansiering av exportaffärer. Under 2004 ställde EKN ut nya garantier om drygt 20 miljarder kronor, en ökning med 23 procent. Engagemanget i exportgarantier inklusive utfästelser uppgick vid slutet av året till 130 miljarder kronor. Utvecklingen av produkter för små och medelstora företag har fortsatt. Utvidgningen av EU under 2004 har medfört restriktioner för EKN:s garantigivning. EKN är förhindrad att utfärda nya garantier för s.k. korta affärer (kredittid understigande två år) på dessa marknader. Engagemanget inklusive utfästelser inom den särskilda garantiramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) har minskat med en tredjedel under 2004. Detta är en följd av den fortgående normaliseringen av förutsättningarna för EKN:s ordinarie garantiverksamhet i dessa länder. U-kreditgarantier En u-kredit är en vanlig exportkredit som beviljas av Sida för projekt som bedöms få betydande utvecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang inklusive utfästelser uppgick vid årets slut till 2,3 miljarder kronor, vilket är mindre än hälften av engagemanget två år tidigare. Förändringen beror dels på att volymen nya utfästelser minskat kraftigt samtidigt som befintligt engagemang har trappats av, dels på att en stor del av engagemangen är i valuta, främst dollar, där kursen fallit under de senaste åren. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. En sådan innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. I några fall sköter bolagen sin finansiering genom att emittera obligationer på kreditmarknaden. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje enskild lånetransaktion och även för de derivattransaktioner som bolaget ingår med olika motparter. För att inte tillföra finansiella risker utöver den reala risken i projekten har RGK upprättat riktlinjer för bolagens upplåning, portföljhantering och valutaexponering. Nedan beskrivs kreditgarantier inom olika områden förutom exportgarantierna och u-kreditgarantierna som redan behandlats. Infrastruktur De garanterade infrastrukturprojekten är Öresundsbron (där åtagandet delas solidariskt med danska staten) och de s.k. Stockholms- och Göteborgslederna. Staten garanterar den upplåning som respektive företag gör på kreditmarknaden. Tillsammans uppgår kreditgarantierna till över 39 miljarder kronor, vilket är i nivå med föregående år. Bostadsfinansieringsinstitut Kreditgarantier får ställas ut för Venantius AB:s upplåning på högst 22 miljarder kronor. Åtagandet minskade under det gångna året med över 3 miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor. Bostadskrediter Kreditgarantier för finansiering av bostadsbyggande utfärdas av BKN för att främja bostadsförsörjningen. Statliga kreditgarantier kan lämnas för ny- och ombyggnad av bostäder (två skilda regelverk för nya respektive äldre garantier), för vissa kommunala åtaganden samt lån till kooperativa hyresrättsföreningar. Bostadskreditgarantierna uppgick vid slutet av 2004 till drygt 9 miljarder kronor, en minskning med närmare 2 miljarder kronor under året. Under 2004 trädde ett nytt, tidsbegränsat, regelverk för garantierna i kraft. Den maximala storleken på garantierna skall som huvudregel kopplas till ett hållbart marknadsvärde i stället för som tidigare till bidragsunderlaget. Internationella åtaganden De internationella garantierna gäller dels krediter från Nordiska investeringsbanken för enskilda projekt i olika länder på knappt 6 miljarder kronor, dels några beloppsmässigt mindre garantier till tre östeuropeiska länder (där de garanterade lånen skall lösas under 2006) samt till Sverigehuset i Sankt Petersburg. Övrigt Det finns ett tusental kreditgarantier på relativt små belopp avsedda att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd om totalt 123 miljoner kronor. Dessa garantiprogram är nu stängda för ny garantigivning. Vidare finns en garanti till Green Cargo AB för en finansiell lease på 170 miljoner kronor och en under 2004 utställd garanti på 55 miljoner kronor för Fonden för den mindre skeppsfarten. Sida bedriver en försöksverksamhet med fristående garantier inom en ram på 1 miljard kronor. Hittills har Sida ställt ut garantier på 230 miljoner kronor för fyra olika engagemang i Afrika. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden utgör ett tryggande av upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter har bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de före detta myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom garanti. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. I några fall har medlen som skall finansiera pensionerna förts till stiftelser som sedan garanteras direkt eller indirekt av staten. Uppgifter om storleken på pensionsåtagandena lämnas först under våren, vilket gör att uppgifter saknas från senaste årsskifte. Åtagandet den 31 december 2003 uppgick till närmare 10 miljarder kronor. 7.1.2 Portföljens riskprofil Statens garantiportfölj innehåller obalanser eftersom åtagandena tillkommer på politiska grunder och inte i diversifieringssyfte. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtagandena eller grupperna av åtaganden i stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. konjunktur och ränteutveckling). Det saknas för närvarande möjligheter att mäta och redovisa den samlade portföljens riskprofil. Regeringen gav därför i mars 2004 RGK i uppdrag att samordna ett arbete med övriga garantimyndigheter för att få till stånd en gemensam riskredovisning inom garantiområdet. Uppdraget avrapporterades i mars 2005 och innehåller förslag som skall göra garantimyndigheternas riskredovisningar jämförbara (Gemensam kostnads- och riskredovisning för statens garantimyndigheter, Dnr Fi 2005/1595/FIA). Nedan följer en beskrivning av de olika typerna av risker i garantiportföljen samt en bedömning av riskläget. Bedömningarna har utförts av respektive ansvarig garantimyndighet eller ansvarigt departement. Insättningsgarantin är statens största garantiåtagande. Risken för infriande varierar med konjunkturen, men även med den finansiella situationen för enskilda banker. Det mest troliga krisscenariot är att ett värdepappersbolag eller en mindre bank går i konkurs. Den totala skadeutbetalning som då beräknas ske bedöms kunna täckas av insättningsgarantins ackumulerade garantiavgifter. Risken för infriande av investerarskyddet får i allt väsentligt anses vara densamma som för insättningsgarantin. IGN har bedömt att den skyddslagstiftning och de rutiner för internkontroll som finns utgör en tillräcklig säkerhet för de allra flesta investerare i händelse av fallissemang i ett värdepappersinstitut. Det har därför inte ansetts nödvändigt att bygga upp en fond för att säkerställa betalningsberedskap i förväg. Finansinspektionen har bedömt att banksektorn varit stabil under 2004. Däremot har fyra värdepappersbolag försatts i konkurs under året, vilket i två av fallen föranlett framställningar om ersättning från investerarskyddet. IGN bedömer att ersättning kommer att betalas i det ena fallet men att förutsättningar för detta saknas i det andra fallet. IGN:s beslut i det senare fallet har överklagats till länsrätten. Risken för infrianden av kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron - obegränsade till tid och belopp - är bl.a. beroende av lönsamheten i projekten. Åtagandena i form av garantikapital till internationella finansieringsinstitut är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Instituten, som är exponerade mot landrisker, är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har dessutom en konservativ kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar vara behäftade med relativt sett låg risk. Riskerna för infrianden av exportgarantier varierar över olika länderkategorier (politisk och ekonomisk utveckling i respektive land) och kommersiella förutsättningar i de olika affärerna (kommersiella risker). Under en rad år har EKN kunnat notera en relativ minskning av andelen rena statsrisker och en stark ökning av företags- och projektrisker. Som andel av utestående utfästelser och garantier i kronor är dock nära hälften av engagemangen rena statsrisker eller risker på annan offentlig aktör. Vid utgången av 2004 svarade de fem största riskerna för 54 procent av EKN:s bundna engagemang. Den största enskilda risken (22 procent), som har stor påverkan på obalansen i EKN:s portfölj, gäller garantin för leveransen av JAS Gripen till Sydafrika. För u-kreditgarantierna är det inte bara utvecklingen i Zimbabwe som orsakat stora skaderegleringar, utan även skadeersättningar avseende Ghana och Pakistan i enlighet med Paris-klubbsavtal. Flertalet av de företag inom infrastruktur och bostadsfinansiering vars åtaganden garanteras av staten har en verksamhet som gör att deras lönsamhet är mycket beroende av ränteläget, den allmänna konjunkturen samt projektspecifika risker och då framförallt trafikutvecklingen för Öresundsförbindelsen. Exponeringen mot fastighetsmarknaden (inom området bostadsfinansiering) har minskat under 2004, till stor del beroende på att Venantius avvecklat delar av sin låneportfölj och att bolagets finansiella ställning förbättrats. För bostadskreditgarantierna bedöms risken ha minskat genom det låga ränteläget och den fortsatt goda ekonomiska utvecklingen med stigande fastighetsvärden i många regioner. Pensionsgarantierna, slutligen, är av varierande risk. Gruppen är relativt stor och inom gruppen finns många olika åtaganden i statliga bolag. Riskerna bedöms totalt sett som små p.g.a. tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse. 7.1.3 Avsättningar för framtida garantiförluster Den avgift eller premie som garantimyndigheterna tar ut skall avspegla risken i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lag7). På så sätt skall avgifterna motsvara kostnaderna för de framtida infrianden och skadeersättningar som myndigheterna kan komma att betala till sina garantitagare. I tabell 7.2 redovisas de avsättningar som gjorts av RGK, EKN och Sida för framtida garantiförluster samt hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang. Vidare visas hur avsättningarna förändrats under 2004. Förväntade kostnader Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar RGK, EKN och Sida sina förväntade kostnader och avsätter medel för dessa på balansräkningarnas skuldsida8. Tabell 7.2 Avsättningar för framtida garantiförluster 2004-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Avsättningar för förväntade kostnader Avsättningar för oförväntade förluster Avsättningarna i relation till engage-mangen1 Förändring i avsättningarna under 2004 RGK 2 471 3% -931 EKN 3 060 5 198 11% -364 Baltramen 1 5% -43 Sida 2172 116 14% -318 Summa 5 749 5 314 8% -1 656 1 I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser. 2 Därutöver visar en riskvärdering för Sidas fristående garantier på en förlustrisk på 49 miljoner kronor. Förändringen i RGK:s avsättningar beror främst på minskad risk i garantierna till Öresundsbron (700 miljoner kronor) och Venantius (250 miljoner kronor). EKN:s avsättningar har minskat med ca 360 miljoner kronor sedan 2003 bl.a. som en följd av översyn av enskilda, stora gäldenärsengagemang vilka har lett till lägre riskreserveringar. För Sidas del beror de minskade avsättningarna för u-kreditgarantierna främst på ett minskande engagemang samt stora skaderegleringar under året. Oförväntade förluster Utöver avsättning för förväntade kostnader gör EKN och Sida en avsättning för risken för oförväntade förluster. Dessa representerar osäkerhet i de framtida utfallen och mäter den största förlust som man uppskattar kan inträffa med en viss sannolikhet. I EKN:s och Sidas fall har man valt 95 procents säkerhetsnivå. Avsättningen tar hänsyn till hur hög koncentrationsrisk EKN och Sida har i sina engagemang, dvs. om åtagandena är koncentrerade till vissa länder och/eller branscher. Avsättningar till fonder IGN och BKN gör inga avsättningar för framtida garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar de fonder uppbyggda av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondernas bokförda värde uppgick vid slutet av 2004 till 14,3 miljarder kronor för IGN och 1,5 miljarder kronor för BKN. 7.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagaren. I vissa fall subventioneras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och andra placeringar IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Tre externa kapitalförvaltare har fått i uppdrag att inom nämndens fastställda placeringspolicy bedriva en aktiv förvaltning av avgiftsmedlen. EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på bankkonton, valutakonton och valutadepositioner i svenska banker samt företagscertifikat. Räntekonton hos RGK En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs "utbetalningar" för infrianden och myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av garantier administrerade av Sida, BKN:s garantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och garantierna till Venantius). Överskott på kontona ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningarna på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Ett minskat lånebehov minskar också statsskulden. Dessa kontobehållningar i RGK är således inte reserver med likvida medel tillgängliga för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen sker i praktiken genom statlig upplåning vid infriandet. Likvida medel Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar i likvida medel. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK på sammanlagt närmare 25 miljarder kronor har staten även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det återstående värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Regressfordringarna uppgår totalt efter värdereglering till 5,6 miljarder kronor. Tabell 7.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2004-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Värdepappers-innehav och andra placeringar Räntekonton hos RGK Likvida medel Regress-fordringar (netto) Totalt IGN 13 568 313 117 13 998 RGK 2 172 23 2 195 EKN 2 485 3 956 72 4 958 11 471 Baltramen 8 15 1 6 30 Sida 219 464 9 269 961 BKN 1 375 113 1 488 Summa 16 280 8 295 199 5 369 30 143 7.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten kommer att kunna hantera eventuella framtida infrianden är det viktigt att analysera dels de avsättningar för förväntade kostnader som gjorts, dels de tillgångar som finns i verksamheten för att möta dessa kostnader. En jämförelse av verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 7.4. Av redovisningstekniska skäl görs jämförelsen på myndighetsnivå och omfattar endast myndigheterna RGK, EKN och Sida. Eftersom övriga garantimyndigheter saknar motsvarande riskredovisning kan för närvarande inte en analys av statens totala garantiportfölj göras i detta avseende. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtagandena i form av garantikapital, u-kreditgarantier samt kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan respektive de svenska landförbindelserna till Öresundsbron. Tabell 7.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2004-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Garantien-gagemang1 Avsätt-ningar för förväntade kostnader Tillgångar enligt tabell 7.3 Nuvärde av framtida avgifter2 RGK 70 622 2 471 2 195 1 600 EKN 73 429 3 060 11 471 642 Baltramen 21 1 30 0 Sida 2 467 217 961 36 Summa 146 539 5 749 14 657 2 278 1 I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte gjorts för framtida förluster. 2 RGK redovisar inte framtida avgifter som en tillgång i balansräkningen. Jämförelsen ger en bild av att de förväntade kostnaderna i garantiverksamheten för dessa myndigheter täcks av tillgångar i form de avgifter som redan erlagts (redovisas som tillgångar i tabell 7.4.) och framtida avgifter. Att tillgångarna idag överstiger avsättningarna beror för EKN:s del på relativt låga skadebetalningar under ett antal år och fortsatt hög nivå på återvinningar från tidigare infrianden. För RGK:s del har det under de senaste åren inte inträffat några större infrianden som minskat garantitillgångarna. Endast en handfull mindre lantbruks- och glesbygdsgarantier har behövt infrias. 7.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Som tidigare nämnts finansieras garantiverksam- heten av avgifter som betalas av garantiobjektet eller, efter beslut av riksdagen, över statsbudgeten om det är fråga om subventioner. Tabell 7.5 Anslag vars ändamål 2004 omfattade garantiverksamhet Miljoner kronor UO Anslag Garantiåtagande Utfall 2 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner Vissa internationella finansieringsinstitut - 2 2:6 Avsättning för garantiverksamhet A/O dom Shvetsii 1,4 7 8:1 Biståndsverksamhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet U-kreditgarantier Vissa internationella finansieringsinstitut - - - 7 8:5 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och export Exportgarantier till Baltikum, Ryssland m.fl. - 16 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 18 31:4 Statens bostadskreditnämnd: garantiverksamhet Bostadskreditgarantier 16 22 36:2 Väghållning och statsbidrag Öresundsbrokonsortiet Svedab 70 - 22 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Öresundsbrokonsortiet Svedab 70 - 22 36:2 Banverket: Administration Arlandabanan Projekt AB - År 2004 uppgick de statliga subventionerna till 157,4 miljoner kronor, varav 140 miljoner kronor för Öresundsbron. Normalt belastar infrianden av u-krediter Sidas tillgångar, men regeringen kan besluta att delar av infrianden eller avskrivna fordringar skall belasta anslag. Verksamheten påverkar också i flera fall statens lånebehov och statsskuld. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade checkräkning. Flödena utgörs av externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvin-ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via checkräkningen. Statens konsoliderade resultat- och balansräkningar påverkas i alla händelser, om än indirekt. I tabell 7.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 7.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2004 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Avgifter Infrianden Åter- vinningar Kostnader för adminis-tration IGN 391 6 RGK 40 1 7 25 EKN 627 410 775 90 Baltramen 65 2 Sida 8 265 32 1 BKN 44 31 23 17 Summa 1 110 772 837 141 Avgifter Avgifter betalade av garantitagarna uppgick till drygt 1 miljard kronor under året. De största posterna var avgifterna för exportgarantier (627 miljoner kronor) och insättningsgarantin (391 miljoner kronor). Infrianden Garantier infriades för 772 miljoner kronor. Exportgarantierna samt garantierna för u-krediter och Baltramen stod för huvuddelen medan bostadskreditgarantierna svarade för 31 miljoner kronor. Återvinningar Återvinningar av tidigare utbetalda medel vid infrianden uppgick till 837 miljoner kronor. Detta belopp dominerades av återvinningar i samband med tidigare infriade exportgarantier. Kostnader för administration Kostnaderna för administration av verksamheten uppgick till 141 miljoner kronor. I förhållande till totala åtaganden utgör administrationen en liten del, men varierar beroende på garantityp. IGN:s administration är anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration redovisas mot inkomsttitel. Betalningarnas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i en garantiverksamhet med tillgångar enbart i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i en garantiverksamhet med tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2004. En analys av flödena visar dock att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka en miljard under 2004. Tillbakablick på de senaste fem åren De årliga avgifterna har minskat från över 3 miljarder kronor 2000 till omkring 1 miljard kronor under senare år. Främst är det avgifterna från insättningsgarantin och exportgarantierna som minskat. De statliga subventionerna har varierat mycket under senare år med en topp under 2001 på 2 miljarder kronor. Sedan 2000 har infriandena uppgått till cirka 1 miljard kronor per år. Även de årliga återvinningarna har uppgått till ca 1 miljard kronor. Diagram 7.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2000 - 2004 Miljoner kronor 7.2 Statlig utlåning med kreditrisk När staten ställer ut lån med kreditrisk tar staten samma risk som när staten ställer ut en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten via RGK och i det andra fallet av en bank. I avsnitt 7.2.1 ges en beskrivning av vilken utlåning som finns, hur den finansieras samt vilka nedskrivningar som görs för osäkra fordringar enligt respektive myndighets bedömning. 7.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statliga krediter, liksom statsbidrag och statliga garantier, kan ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör på så sätt ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut, t.ex. inom infrastrukturområdet, eller genom lagar och förordningar om mindre lån till en bredare krets, t.ex. studielån. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning på marknaden via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten. Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner, företag och projekt uppgick den 31 december 2004 till drygt 181 miljarder kronor före reservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen på 168 miljarder kronor från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), som också har ställt ut hemutrustningslån till flyktingar på närmare 1,7 miljarder kronor. RGK är efter CSN den myndighet som har störst utlåning, 11 miljarder kronor, främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har tillsammans en utlåning uppgående till knappt 1 miljard kronor i form av biståndskrediter samt lån till jordbrukare, fiskare och småföretag m.fl. Över 36 miljarder kronor av de utlånade 181 miljarderna bedöms av berörda myndigheter som osäkra fordringar. Tabell 7.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2004-12-31 Miljoner kronor Kreditmyndighet resp. låntagare/ändamål Utlånat belopp1 Nedskriv- ningar för osäkra fordringar Utlåning efter avdrag för osäkra fordringar CSN, studielån 168 250 33 766 134 484 CSN, hemutrustningslån 1 653 147 1 506 RGK, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 100 900 RGK, Botniabanan AB 4 880 4 880 RGK, Svedab (Öresunds-brons landförbindelser) 3 530 1 900 1 630 RGK, Jernhusen AB 1 000 10 990 RGK, Swedcarrier AB 112 112 RGK, Saab AB 194 194 Sida, biståndskrediter 234 234 Sida, villkorslån 218 41 177 NUTEK, lokaliseringslån m.m. 65 23 42 VINNOVA, såddlån 44 41 3 Energimyndigheten, Baltikumlån 89 32 57 Energimyndigheten, villkorslån 104 104 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 31 31 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 64 5 59 Summa 181 468 36 169 145 299 1 Därutöver redovisar Försvarets Materielverk (FMV), affärsverken Svenska kraftnät och Statens järnvägar m.fl. myndigheter viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal m.m. under olika fordringsrubriker. Under de senaste fyra åren har utlåningen efter avdrag för osäkra fordringar legat i intervallet 143-149 miljarder kronor. Diagram 7.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2001-2004 Miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden (CSN) Studiestöd Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner personer har tillsammans studieskulder till CSN på drygt 168 miljarder kronor. En stor andel av den totala skulden, 34 miljarder kronor, bedöms av CSN som osäker. CSN administrerar flera olika typer av lån som från finansierings- och redovisningssynpunkt är helt skilda. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Studielån före 1989 finansierades via anslag på statsbudgeten. Kvarstående lånestock uppgår till 18 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor bedöms som osäkra fordringar. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Studielån tagna fr.o.m. 1989 finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. Den låneränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. När låntagarna betalar ränta till CSN återredovisas denna mot statsbudgeten via inkomsttitel. Vid årsskiftet uppgick denna lånestock till ca 150 miljarder kronor, varav ca 30 miljarder kronor bedöms som osäkra fordringar. CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. CSN påför sedan låntagarna en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta. I gengäld får låntagarna inte göra avdrag för inbetald ränta i sina deklarationer. Räntan på studielånen täcker därmed i princip statens upplåningskostnad. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden kommer de att betala kapitalskuld och påförd ränta helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta vid ett årsskifte läggs till kapitalskulden. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK. CSN:s beräkning av osäkra fordringar grundas på tre huvudprinciper; betalningsförmåga, betalningsbenägenhet och befarade förluster på grund av dödsfall. Om låntagarna inte sköter sina betalningar lämnas ärendena till kronofogden. Vid senaste årsskifte rörde det sig om 84 000 ärenden. En del av de utlånade medlen skrivs av p.g.a. dödsfall, uppnådd åldersgräns m.m. Detta skall då minska CSN:s skuld till RGK. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan balanseras av CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån för inköp av hemutrustning till flyktingar enligt särskild förordning. Lånen får vara på högst 35 000 kronor och förfaller till återbetalning efter två år med en återbetalningstid varierande mellan 1 och 15 år. Den utestående lånestocken var vid senaste årsskifte 1,7 miljarder kronor fördelad på 56 400 lån med 81 300 låntagare. Av skulden bedöms 147 miljoner kronor som osäker. Även hemutrustningslånen finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. I likhet med studielånen fastställer regeringen årligen CSN:s upplåningsränta i RGK baserad på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Den låneränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 10:4 Hemutrustningslån på statsbudgeten. Den ränta som låntagarna återbetalar till CSN avräknas detta anslag. Regeringen fastställer den ränta som låntagarna skall betala till CSN. Den motsvarar CSN:s upplåningsränta hos RGK plus ett risktillägg på cirka 1,5 procentenheter. Obetalda räntor samt avskrivningar hanteras på samma sätt som studielånen. Riksgäldskontoret För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen beslutat om lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2004 var den totala lånevolymen till dessa projekt 9,4 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet till de svenska landanslutningarna liksom bro-konsortiets egna lån skall finansieras med inkomster från Öresundsbron. I fallet Botniabanan skall lånen betalas tillbaka med hjälp av avgifter som Banverket betalar, vilka i sin tur skall täckas med anslag genom beställningsbemyndigande. I samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar beslöt riksdagen att de nybildade bolagen under en övergångsperiod skall få låna i RGK. Riksdagen har också beslutat att RGK skall ställa ut ett lån till Saab AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar till den nya superjumbon Airbus 380. Vid senaste årsskifte uppgick dessa lån tillsammans till 1,3 miljarder kronor. Med utgångspunkt från det regelverk som gäller för garantier har under senare år kreditriskavgifter tagits ut på lånen till Saab AB och bolagen som kommer från Statens järnvägar. Lånen till Arlandabanan och Öresundsbrons landanslutningar kom till innan budgetlagen trädde i kraft och några kreditriskavgifter tas inte ut. På grund av förväntade kreditförluster har värdet på dessa lån skrivits ned med 2 miljarder kronor. Övrig utlåning Övrig utlåning sker i huvudsak via anslag på statsbudgeten. Samtliga nedanstående lån har finansierats genom anslag. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Sidas utlåning på 452 miljoner kronor består av biståndskrediter (234 miljoner kronor) och villkorslån (218 miljoner kronor). Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur och villkorslånen ges inom två program för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. I beloppet för villkorslånen ovan ingår osäkra fordringar med 41 miljoner kronor. NUTEK:s utlåning var vid årsskiftet 65 miljoner kronor och bestod främst av lokaliseringslån på 56 miljoner kronor, varav 23 miljoner kronor betraktas som osäkra fordringar. NUTEK:s s.k. såddfinansiering (lån med villkorad återbetalningsskyldighet baserad på riskdelning i teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt) fördes vid årsskiftet till ALMI. Utlåningen, som till mer än 80 procent bestod av osäkra fordringar, uppgick då till 241 miljoner kronor. VINNOVA:s utlåning uppgick till 44 miljoner kronor, varav 41 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Energimyndigheten har lånat ut 89 miljoner kronor till olika projekt i Baltikum för att motverka utsläpp av klimatpåverkande gaser genom investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning. De osäkra fordringarna bedöms till 32 miljoner kronor. Vidare har Energimyndigheten ställt ut villkorslån inom energisektorn med 104 miljoner kronor som i sin helhet bedöms som osäkra fordringar. Länsstyrelserna har tidigare lånat ut till jordbruk enligt låneprogram som nu är stängda för nyutlåning. Kvarstående lånestock är på 64 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Kammarkollegiet har en utestående lånestock på 31 miljoner kronor från tidigare öppna program eller enligt särskilda beslut. Endast en mycket liten del av beloppet bedöms som osäkra fordringar. 8 Avgifter till och bidrag från EU 8 Avgifter till och bidrag från EU Sverige är en av de största nettobetalarna i EU till den Europeiska gemenskapens budget (EU-budgeten). Det innebär att Sverige betalar betydligt mer i avgift till EU-budgeten än vad landet får tillbaka i återflöde från EU. I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgiften och återflödet från EU. 8.1 Avgiften till EU:s budget EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om Europeiska unionen. Finansieringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna, fastställs i fördragets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). Övriga inkomster som bidrar till finansieringen är diverse gemenskapsskatter, räntor, EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts av beslutet om egna medel och det finansiella perspektivet, dels av den årliga budgetberedningen inom rådet och Europaparlamentet. Det finansiella perspektivet är en budgetplan som anger högsta tillåtna utgifter totalt och per utgiftskategori för vart och ett av de år planen omfattar. Innevarande finansiella perspektiv löper från 2000 till 2006. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla en andel av intäkterna för att finansiera administrationskostnader. År 2002 höjdes andelen från 10 procent till 25 procent. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa inkomster tillfaller också gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsatser som för tullavgifter. Mervärdesskattebaserad avgift Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Från och med 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Avgift som baseras på BNI Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av medlemslandets bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Från och med 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. Storbritannienavgift Storbritannien har sedan 1985 beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) som finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om reduktionen togs med hänsyn till det brittiska nettobidraget. År 2002 reducerades Sveriges finansieringsansvar, enligt det senaste beslutet om egna medel, till 25 procent av den tidigare andelen. 8.2 Återflöde från EU-budgeten De medel Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna. Medel från forsknings- och utvecklingsprogram erhålls också. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna. En stor del av återflödet går via statsbudgeten, medan en del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del inte alls redovisas av staten. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansieringen är en förutsättning för att medel från bl. a. strukturfonderna skall kunna utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen avräknas mot anslag. Å andra sidan erhålls vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten. Jordbruksfonden Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens så kallad garantisektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfonderna (EUGFJ-utveckling). Strukturfonderna Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regional- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling) samt de s.k. gemenskapsinitiativen. 8.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. I tabellen nedan redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2000-2004. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU. Tabell 8.1 Periodiserat utfall 2000-2004 (bidrag till EU) Miljoner kronor 2000 20011 20022 20033 2004 Förändring 2004/2003 Tullavgift 2 979 3 048 2 480 2 382 2 662 280 Jordbruksavgifter 312 278 194 175 210 35 Momsbaserad avgift 8 169 7 230 5 190 5 431 3 420 -2 011 BNI-baserad avgift 9 688 8 520 10 625 15 733 16 452 719 Storbritannienavgift 1 147 2 451 662 390 273 -117 Summa EU-avgift 22 295 21 527 19 151 24 111 23 017 -1 094 Summa bidrag från EU 9 387 9 052 11 217 11 737 12 294 557 Nettoflöde till EU 13 263 12 475 7 934 12 374 10 723 -1 651 1.Från 2001 har betalningar på 710 mnkr avseende momsavgiften, 876 mnkr avseende BNI-avgiften samt 159 mnkr avseende Storbritannienavgiften förts till 2002. 2.Från 2002 har betalningar på 811 mnkr avseende momsavgiften, 2376 mnkr avseende BNI-avgiften samt 56 mnkr avseende Storbritannienavgiften förts till 2003. 3.Från 2004 har betalningar på 2546 mnkr avseende BNI-avgiften förts till 2003. Sveriges kostnader för avgiften till EU minskade 2004 med 1 094 miljoner kronor. Det beror främst på att BNI-avgiften för 2003 blev större än normalt på grund av en korrigering av tidigare års avgiftsbaser. Korrigeringen medförde en extra inbetalning och kostnad för BNI-avgiften 2003 på 1350 miljoner kronor. Minskningen av den momsbaserade avgiften beror framför allt på att det maximala uttaget av momsavgift sänkts till 0,5 procent av momsbasen. Den minskade momsavgiften ersätts av en högre BNI-avgift. Nettoflödet till EU minskade 2004 med 1 651 miljoner kronor. Detta beror främst på de minskade kostnaderna men även på att bidragen från EU ökat med 557 miljoner kronor. Det är framför allt ersättningen från EU:s jordbruksfond för djurbidrag som ökat under 2004. Till skillnad från redovisningen på statsbudgeten innefattar redovisningen av intäkter i ovanstående tabell även intäkter som disponeras av myndigheterna, dvs. som inte redovisas mot inkomsttitel. 8.4 Redovisning på statsbudgeten På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är spridda under flera olika utgiftsområden. Betalningar från Europeiska kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27, anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovisningen på statsbudgeten är i dessa delar kassamässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig mellan jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfondens garantisektion regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut. I följande tabell sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU och den svenska statsbudgeten under perioden 2000-2004. Tabell 8.2 Avgifter till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Förändring 2004/2003 Tullavgift 2 979 3 048 2 480 2 382 2 662 280 Jordbruksavgifter 312 278 194 175 210 35 Momsbaserad avgift 8 169 7 940 5 291 4 620 3 420 -1 200 BNIbaserad avgift 9 688 9 396 12 125 10 811 18 998 8 187 Storbritannienavgift 1 147 2 610 559 334 273 -61 Summa EU-avgift 1 22 295 23 272 20 648 18 322 25 563 7 241 Bidrag från EUGFJ 7 227 7 084 7 641 8 163 8 035 -128 Bidrag från FFU 91 40 32 34 25 -9 Bidrag från ERUF 797 252 1 303 1 640 1 458 -182 Bidrag från ESF 696 1 039 211 2 072 1 915 -157 Bidrag till trans.eur.nätv. 196 29 91 69 91 22 Övriga bidrag från EG 25 41 29 39 31 -8 Summa bidrag m.m.2 9 032 8 485 9 307 12 016 11 555 -461 Nettoflöde från statsbudgeten till EU 13 263 14 787 11 341 6 306 14 008 7 702 1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. 2 Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. Sveriges avgift och nettoflöde till EU ökade kassamässigt mellan 2003 och 2004 med 7 241 respektive 7 702 miljoner kronor. Ökningen av avgiften 2004 beror på regeringens beslut om att tidigare- och senarelägga delar av avgiften för 20039 och har med andra ord inte ökat till följd av beslut av EU: s budgetmyndighet. Ökningen av nettoflödet till EU beror huvudsakligen på regeringens beslut men även på att bidragen från EU minskat kassamässigt med 461 miljoner kronor under 2004. Avgiften till EU Den mervärdesskattebaserade avgiften har minskat med 1 200 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Främst beror detta på att det procentuella uttaget av medlemsstaternas mervärdesskattebas minskat mellan 2003 och 2004. BNI-avgiften ökade mellan 2003 och 2004 med 8 187 miljoner kronor. Detta beror i huvudsak på att 2 376 miljoner kronor av BNI-avgiften för 2003 tidigarelades till 2002 och 2 546 miljoner kronor senarelades till 2004. Bortsett från regeringens beslut ökade BNI-avgiften 2004 med 719 miljoner kronor, vilket beror på att det procentuella uttaget höjts. BNI-avgiften utgör en restfinansiering för att täcka behov sedan övriga avgifter fastställts. Sveriges finansieringsansvar för Storbritanniens budgetreduktion har minskat med 60 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Tull- och jordbruksavgifterna har minskat med 280 respektive 35 miljoner. Bidragen från EU Inkomsterna från EU minskade med 461 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Framför allt är det bidragen från EG:s socialfond perioden 2000-2006 som minskat. Detta beror främst på att bidragen under 2003 var högre än normalt då bidrag avseende 2002 betalades under 2003. Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabellerna ger ingen helhetsbild av alla effekter av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Under 2004 tog statliga myndigheter, universitet och högskolor emot 757 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner. Utgifter kopplade till medlemskapet förekommer naturligtvis även under myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före 1995 är dessa dock mycket svåra att särskilja. Dessutom förekommer naturligtvis indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna exakt. 8.5 Anslag finansierade med EU-medel Det finns olika anslag som helt eller delvis finansieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, uppgår till 9,8 miljarder kronor (2004). Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår till 11,5 miljarder kronor (2004). Beroende på olika periodiseringseffekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 1,7 miljarder kronor. Bland annat har 0,6 miljarder kronor avseende bidrag från EG:s socialfond inbetalats från EU och redovisats som bidragsinkomst på statsbudgeten 2004, medan utbetalningarna från anslaget skett under tidigare år. Tabell 8.3 Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2004 08 12:07 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 25 13 22:06 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 1 248 19 33:05 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 1 330 20 34:03 Åtgärder för biologisk mångfald 1 22 36:05 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 91 23 41:04 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning 1 23 43:05 Arealersättning och djurbidrag m.m. 5 012 23 43:06 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 869 23 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 75 23 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 7 23 44:02 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 129 Summa 9 787 Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och strukturfonder. Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond. Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. Arealersättning utgör den största andelen av direktstöden till jordbruket. Arealersättning lämnas i hela landet med vissa undantag och kan sökas av alla jordbrukare som uppfyller de i regelverken angivna kriterierna. Djurbidrag syftar till att kompensera jordbrukaren för sänkta köttpriser. Stöden är indelade i olika grupper beroende på djurslag och beräknas på en viss foderareal relaterad till antal djur i besättningen. Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av offentlig lagring, övrig intervention, exportbidrag och stöd till biodling m.m. Med intervention avses i detta sammanhang EG:s regleringar som påverkar utbudet av och efterfrågan på animalie- och vegetabilieprodukter samt frukt och grönt och där interventionsreglerna syftar till att stödja vissa prisnivåer. Intervention sker genom offentlig lagring (uppköp, lagring och försäljning av produkter för EG:s räkning), privat lagring, marknadsföringsstöd samt stöd och bidrag till produktion och konsumtion. Exportbidrag lämnas för att täcka skillnaden mellan gemenskapspris och världsmarknadspris vid export till tredje land. Anslag finansierade av EG:s Strukturfonder Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Europeiska socialfonden (ESF) har funnits och verkat i Europa i över 40 år. Europeiska socialfonden är EU:s främsta verktyg för att förverkliga den europeiska sysselsättningsstrategin. Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbetskraften och medverkar till kompetensutveckling. Anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) skapades 1975 och är det viktigaste instrumentet för gemenskapens regionalpolitik. Målet med fonden och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional obalans genom att delta i utvecklingen och strukturanpassningen av regioner som utvecklas långsammare och i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång. 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större. De olika avgränsningsbegrepp som används för redovisningar av statens ekonomi beskrivs närmare i kapitlet 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten. 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Redovisningen av myndigheternas tillgångar avseende ägarandelar i företag som är mindre än 20 procent utgörs endast av värdet enligt myndigheternas bokslut. Från och med 2001 används kalenderårsuppgifter avseende statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. För 2000 avser redovisningen uppgifter per den 30 september. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 9.2 och 9.3. Ålderspensionsreformen har medfört betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Från och med 1999 skall AP-fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19 rskr 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut Frågan om ytterligare överföringar hänsköts till en kontrollstation 2004 med avsikten att det skulle ske en slutlig reglering den 1 januari 2005. I juni 2004 enades de fem partierna bakom reformen om att det då inte fanns förutsättningar för att besluta om en överföring av ytterligare medel från AP-fonden. Samtidigt konstaterades att det kvarstår en icke kompenserad kostnadsökning till statsbudgeten och att frågan om en slutreglering av denna får aktualiseras senare. De 1,6 miljarder kronor som återfördes från AP-fonderna till staten under 2004 är inte kopplat till ovan nämna beslut utan är en justering av bokföringen av retroaktiva utbetalningar av pensioner under åren 1999-2000, se avsnitt 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet. Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Myndigheter Summa tillgångar 690 783 793 817 835 Summa skulder 1 699 1 597 1 566 1 607 1 639 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -1 009 -814 -773 -790 -804 Summa skulder och kapital 690 783 793 817 835 Statliga bolag, banker och finansinstitut Summa tillgångar 776 889 889 946 957 Summa skulder 632 719 706 746 736 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 144 170 183 200 221 Summa skulder och kapital 776 889 889 946 957 Riksbanken Summa tillgångar 233 236 201 186 183 Summa skulder 108 119 112 114 119 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 125 117 89 72 64 Summa skulder och kapital 233 236 201 186 183 2000 2001 2002 2003 2004 AP-fonderna Summa tillgångar 735 574 494 582 655 Summa skulder 1 9 7 5 9 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 734 565 487 577 646 Summa skulder och kapital 735 574 494 582 655 Premiepensionsmyndigheten Summa tillgångar 94 108 105 140 170 Summa skulder 1 2 2 2 2 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 93 106 103 138 168 Summa skulder och kapital 94 108 105 140 170 Allmänna arvsfonden Summa tillgångar 1 1 1 1 1 Summa skulder 1 1 1 1 1 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 0 0 0 0 0 Summa skulder och kapital 1 1 1 1 1 Den statliga sektorn totalt Summa tillgångar 2 057 2 307 2 206 2 366 2 478 Summa skulder 2 109 2 324 2 297 2 367 2 401 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -52 -17 -91 -1 77 Summa skulder och kapital 2 057 2 307 2 206 2 366 2 478 Vid utgången av 2004 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 478 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna med 112 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 401 miljarder kronor 2004, vilket motsvarar en ökning med 34 miljarder kronor. Till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 73 miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital med 69 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2004 till 646 miljarder kronor. PPM:s tillgångar och egna kapital ökade med 30 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick därmed till 168 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 957 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder kronor. Motsvarande skulder minskade med 10 miljarder kronor till sammanlagt 736 miljarder kronor. Den största förändringen är hänförlig till Svensk Exportkredit AB, där tillgångar och skulder öka- de med cirka 10 miljarder kronor till följd av ökat innehav av obligationer och värdepapper. Vattenfall AB minskade sina skulder genom amortering av lån. Sammantaget uppgick den statliga sektorns samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder (motsvarande eget kapital) efter elimineringar, till 77 miljarder kronor. Ökningen med 78 miljarder kronor jämfört med 2003, då den negativa nettoförmögenheten uppgick till -1 miljard kronor, beror främst på att AP-fonderna ökade det egna kapitalet. Minskningen av myndigheternas nettoförmögenhet är i första hand hänförbar till årets underskott på 17 miljarder kronor i statens resultaträkning. Bland bolagen ökade Vattenfall AB det egna kapitalet med 9,8 miljarder och TeliaSonera AB med 4,2 miljarder kronor. Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4, 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Tabell 9.2 Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Regerings-kansliet 137 142 159 317 178 687 196 065 216 504 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Riksbanken 43 293 58 0 61 Affärsverk Luftfarts- verket 205 240 181 156 150 Statens järnvägar 716 Svenska kraftnät 124 166 323 324 351 Övriga myndigheter 59 63 59 60 63 Summa 139 289 161 079 180 308 197 605 218 129 Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regeringskansliet (not 25 till balansräkningen, andelar i dotter- och intresseföretag). Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag ingår, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret. För att undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot summa tillgångar respektive skulder för den statliga sektorn. Även AP-fondernas och Riksbankens innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbanken har från utgången av 2001 inte kvar några statspapper eftersom den extra utdelningen till staten 2001 främst utgjordes av statsobligationer. Tabell 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas, PPM:s och Riksbankens innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 AP-fonderna 271 510 80 832 51 711 61 277 59 579 PPM 40 953 42 503 45 481 46 361 45 626 Riksbanken 20 728 0 0 0 0 Summa 333 191 123 335 97 192 107 638 105 205 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten AP-fondernas redovisning avser bokfört marknadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första - Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Det finns inga fordringar eller skulder inom AP-fonderna. Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag. I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de för-valtas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. I denna sammanställning av den statliga sektorn redovisas även det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet på samma sätt som AP-fondernas tillgångar. De redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital i den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder, tabell 9.1. Även i nationalräkenskaperna (NR) ingår sparandet i premiepensionssystemet som en del av sparandet inom den offentliga sektorn. EU:s statistikorgan Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensionssystemet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bl.a. med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regelverket för både avgifter och förmåner. Detta beslut har nu ändrats av Eurostat till att avgiftsbestämda fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. För medlemsländer som för närvarande klassificerar sådan allmänna pensionssystem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en övergångstid att ändra redovisningen till mars 2007. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel skall avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fonderna. Tabell 9.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2004 (marknadsvärde) Miljoner kronor Tillgångar Skulder Fondkapital Första AP-fonden 161 493 4 716 156 777 Andra AP-fonden 159 197 1 077 158 120 Tredje AP-fonden 160 587 333 160 254 Fjärde AP-fonden 153 333 1 899 151 434 Sjätte AP-fonden 14 609 724 13 885 Sjunde AP-fonden 25 180 -155 Första AP-fondens avvecklingsfond 4 952 28 4 924 Fjärde AP-fondens avvecklingsfond 806 0 806 Summa 655 002 8 957 646 045 AP-fondernas sammanlagda resultat för året är 64 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom genom betalningar mot pensionssystemet, vilket netto tillfört kapital på totalt 6 miljarder kronor. I den konsoliderade balansräkningen för staten redovisas Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilka ingår i myndigheternas skulder. Avsättningarna avser den beräknade pensionsskulden för statligt anställd personals avtalspension. Flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk som skuldför den beräknade pensionsavsättningen. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar (se not 42 till balansräkningen). I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som en transferering till/från AP-fonden och PPM (se not 4 till resultaträkningen). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemet finansiella ställning och utveckling skall närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2004 sammanfattas i avsnittet 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pensionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I kapitel 5, avsnitt 5.4.31, återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2004 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de sum-merar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2004 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag. Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår totalt till 217 miljarder kronor. De sex värdemässigt största företagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Sveaskog Holding AB, LKAB, Civitas Holding AB (Vasakronan) och Akademiska Hus AB som tillsammans svarar för 75 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall och Telia Sonera motsvarar 54 procent av det bokförda värdet. Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Svensk Exportkredits tillgångar och skulder har båda ökat med 10 miljarder kronor. Förändringen förklaras av att skulden för emitterade värdepapper har ökat med 10,3 miljarder kronor, vilket bland tillgångarna främst motsvaras av en ökning av obligationer och andra värdepapper med 20,0 miljarder kronor och en minskning av utlåning till allmänhet och kreditinstitut med 8,1 miljarder kronor. Vattenfalls tillgångar har minskat med 8 miljarder kronor till 257 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 18 miljarder kronor. Förändringen beror delvis på att räntebärande skulder har amorterats ned med 12,5 miljarder kronor samt att avsättning till negativ goodwill minskat med 3,2 miljarder kronor. Resultatet ökade med 2,7 miljarder kronor till 11,8 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras av ökad volym på produktionen av el, lönsammare terminsaffärer och kostnadsbesparingar, vilket uppväger att skattekostnaden ökat med 2,2 miljarder kronor. Eget kapital har ökat med 9,8 miljarder kronor. Ökningen är främst hänförbar till årets resultat på 11,8 miljarder minskat med utdelning till staten på 2,4 miljarder kronor. De totala tillgångarna i TeliaSonera uppgick till 193 miljarder kronor, varav statens andel är 87 miljarder kronor, vilket i stort sett är lika med föregående år. Statens andel av skulderna har minskat med 2,9 miljarder kronor. Den främsta orsaken är låneamorteringar, varav andelen uppgår till 2,7 miljarder kronor. TeliaSonera redovisade ett nettoresultat på 13,0 miljarder kronor. Förbättringen för statens andel av resultatet uppgår till 1,8 miljarder kronor och förklaras av ökad lönsamhet genom operativa effektiviseringar samt att avskrivningar av goodwill upphört. Statens Väg- och Baninvest AB har ökat både tillgångar och skulder med 3,9 miljarder kronor. Av tillgångarna är det främst pågående nyanläggningar i form av Botniabanan och utlåning till Vägverket för vägprojekt i Stockholms- och Göteborgsregionen som ökat. Finansieringen av detta har skett genom ökad långfristig upplåning. SJ AB:s egna kapital har ökat med 0,5 miljarder kronor främst genom ett av riksdagen beslutat kapitaltillskott på 0,3 miljarder kronor. Det egna kapitalet har dessutom ökat med årets vinst på 0,2 miljarder kronor. 9.4 Riksbanken Riksbankens tillgångar har minskat med 3,4 miljarder kronor under året och det egna kapitalet har minskat med 8,9 miljarder kronor. Minskningen av det egna kapitalet beror främst på utdelning av 6,1 miljarder kronor till staten, vilket också medfört att tillgången i huvudsakliga refinansieringstransaktioner minskat med 6,8 miljarder. En ytterligare orsak till det minskade egna kapitalet är att årets resultat innebar en förlust med 2,8 miljarder kronor. Bland annat har orealiserade valutakursförluster på 6,1 miljarder kronor belastat resultatet p.g.a. att kronan stärktes mot flertalet i valutareserven ingående valutor under året. 9.5 Pensionssystemets årsredovisning Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsverket) har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Den första redovisningen avsåg 2001. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp - demografiska, ekonomiska och beteendemässiga - som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt skall ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Pensionssystemets Årsredovisning 2004. Redovisningsprinciper Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har PPM:s redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. På motsvarande sätt som gäller för premiepensionssystemet finns inom inkomstpensionssystemet en pensionsskuld till aktiva och till pensionerade. Systemet omfattar även tillgångar, men till skillnad från premiepensionssystemet är dessa till största delen inte fonderade. Hur inkomstpensionens och premiepensionens tillgångar och skulder skall beräknas är reglerat i lag. I inkomstpensionssystemet finansieras utgifterna huvudsakligen av de löpande avgiftsinkomsterna. Avgiftsflödet är således systemets mest väsentliga tillgång - en avgiftstillgång. Avgiftstillgången motsvarar den pensionsskuld avgiftsflödet kan finansiera, givet mätperiodens ekonomiska och demografiska förhållanden. Avgiftstillgångens värdeförändring bestäms av antalet förvärvsarbetande, inkomsttillväxten per person och systemets omsättningstid. Det fonderade kapitalet utgörs av buffertfonderna inom fördelningssystemet (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden), premiepensionsfonderna (försäkringstillgångar) och den tillfälliga förvaltningen av preliminära avgiftsmedel i Riksgäldskontoret (s.k. övriga tillgångar). Den faktiska pensionsskulden i inkomstpen- sionssystemet värderas också med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället - enda undantaget från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende intjänade ATP-poäng. ATP-skulden till aktiva utgör cirka 18 procent av den totala pensionsskulden. Andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in. Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs fördelningssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet. Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Miljoner kronor 2004 2003 Förändring 2003-2004 Förändring av fonderade tillgångar Pensionsavgifter 193 955 186 147 7 808 Pensionsutbetalningar -164 804 -155 421 -9 383 Avkastning på fonderat kapital 74 143 96 008 -21 865 Administrationskostnader -3 021 -2 710 -311 Lånefinansierade administrationskostnader 0 109 -109 Förändring av tillgångar traditionell försäkring 2 2 Summa förändring av fonderade tillgångar (a) 100 275 124 133 -23 862 Förändring av avgiftstillgång Värdet av förändringen i avgiftsinkomst 141 518 159 964 -18 446 Värdet av förändringen i omsättningstid 0 12 346 -12 346 Summa förändring av avgiftstillgång (b) 141 518 172 310 -30 792 Förändring av pensionsskuld1 Nya pensionsrätter och ATP-poäng -267 234 -193 607 -73 627 Pensionsutbetalningar 162 825 155 421 7 404 Indexering/värdeförändring -170 597 -242 236 71 639 Värdet av förändring i medellivslängd m.m. -17 614 -11 045 -6 569 Uppkomna arvsvinster/ dödsfallskapital 8 048 7 303 745 Fördelade arvsvinster -8 481 -7 829 -652 Avdrag för administrationskostnader 2 280 1 717 563 Summa förändring av pensionsskuld (c) -290 773 -290 276 -497 Lånefinansierade administrationskostnader (d) 0 -109 109 Årets resultat (a)+(b)+(c)+(d) -48 980 6 058 -55 038 1 Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar, positiv post (+) innebär att pensionsskulden minskar, med angivet belopp. 2 Varav inkomstpensionssystemet -49 028 miljoner kronor och premiepensionssystemet 48 miljoner kronor. I tabellerna 9.5 samt 9.6 redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor. Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2004 är 6 423 miljarder kronor. Buffertfonden, dvs. Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden, utgör ca 10 procent av tillgångarna. Fondkapitalet ökade med sammanlagt 69 miljarder kronor, varav avkastningen svarade för 65 miljarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för administrationskostnader, bidrog till en fondökning med 4 miljarder kronor. Sammantaget ökade inkomstpensionssystemets tillgångar med 211 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 260 miljarder kronor. Pensionsskulden har påverkats av indexeringen med 2,6 procent. Årets resultat för inkomstpensionen har beräknats till -49 miljarder kronor. Premiepensionssystemet är ett fondbaserat system där pensionsspararna själva väljer placering för sina premiepensionspengar. Förändringar i fondandelarnas priser påverkar direkt och lika mycket pensionsspararens tillgång i systemet. Därför skall fondverksamhetens resultat i princip alltid vara 0 kronor. Inom premiepensionssystemet finns även en traditionell försäkring. Resultat på denna kommer att växa i takt med att kapitalet växer och redovisas som en särskild del av det egna kapitalet. Under uppbyggnadsskedet och fram till 2018 finansieras myndigheten genom en kombination av avgiftsuttag och räntekontokredit för rörelsekapitalbehov samt låneramar hos Riksgäldskontoret. Avgiftsuttaget baserades på den prognostiserade kostnadsnivån för 2004 och medförde ett tillfälligt positivt resultat. Årets resultat för premiepensionen har beräknats till 48 miljoner kronor. Årets resultat för ålderspensionssystemet beräknas således till ca -49 miljarder kronor. Det innebär att systemets överskott har minskat med 7 miljarder kronor. Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning Miljoner kronor 31/12 2004 31/12 2003 Förändring Tillgångar Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden 646 200 576 937 69 263 Försäkrings-tillgångar 125 118 94 155 30 963 Övriga tillgångar 45 378 46 140 -762 Avgiftstillgång 5 606 592 5 465 074 141 5181 Summa tillgångar 6 423 288 6 182 306 240 9822 Skulder och överskott Balanserat över-/underskott 56 085 50 027 6 058 Årets resultat - 48 980 6 058 -55 038 Summa över-/underskott 7 105 56 085 -48 980 Pensionsskuld 6 369 129 6 078 356 290 7733 Övriga skulder 47 055 47 865 -810 Summa skulder och överskott 6 423 288 6 182 306 240 982 1 Avser inkomstpensionssystemet. 2 Varav inkomstpensionssystemet 210 781 miljoner kronor. 3 Varav inkomstpensionssystemet 259 810 miljoner kronor. 10 Utveckling av statlig produktion 10 Utveckling av statlig produktion Efter den ekonomiska krisen vid 1990-talets början var den ekonomiska tillväxten i Sverige stark. De årliga ökningarna av den samlade produktionen av varor och tjänster (BNP) var under perioderna 1994-1995 respektive 1999-2000 över 4 procent. De inledande åren på det nya seklet uppvisade till en början en årlig tillväxttakt på mellan 1 och 2 procent, dvs. en avsevärt lägre nivå än i slutet av 1990-talet. Däremot ökade BNP starkt 2004, och då med 3,5 procent (diagram 10.1). Diagram 10.1 Produktion och förädlingsvärde i staten samt BNP-utveckling 1990-1994, volymförändringar Index 1990=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Den statliga sektorns bidrag till tillväxten, förädlingsvärdet, uppgick till 127 miljarder kronor eller 5 procent av BNP. Det statliga förädlingsvärdet ökade med drygt 1 procent perioden 2003-2004. Sedan 1990 har det statliga förädlingsvärdet ökat med 8 procent i volymtermer, medan BNP under samma period ökat med drygt 30 procent. 10.1 Den statliga produktionen Utvecklingen i staten kan mätas på olika sätt. Produktionsvärdet kan sägas utgöra ett mått på den statliga verksamhetens omfattning. Det statliga produktionsvärdet definieras som summan av löner, arbetsgivaravgifter, avskrivningar och inköp av varor och tjänster, och omfattar både anslagsfinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. Den statliga produktionen kan med andra ord beskrivas som det sammantagna värdet av statlig konsumtion och försäljning mot avgifter, exklusive s.k. direktkonsumtion10. Offentliga tjänster åsätts inte något pris på en marknad. Den statliga tjänsteproduktionen beräknas därför från kostnadssidan, dvs. baserat på värdet av insatta resurser och med ett antagande om att produktiviteten är oförändrad över tiden. I det följande beskrivs produktionsutvecklingen i staten i termer av volym, dvs. kostnadsökningar som beror på ökade priser räknas inte med. Den statliga tjänsteproduktionen var i princip oförändrad 2004 jämfört med året innan och uppgick till 222 miljarder kronor i löpande priser. Produktionen av statliga tjänster ökade med 13 procent under perioden 1990-1994. Ökningen kan i första hand förklaras av insatser inom den högre utbildningen och på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men även utgifterna för försvaret ökade i volym. Mellan 1994 och 1997 låg den statliga produktionsvolymen kvar på den, i jämförelse med åren vid decenniets början, högre nivån för att därefter öka med totalt 7 procent under den efterföljande tvåårsperioden. Det var huvudsakligen en positiv volymutveckling inom universiteten och högskolorna, försvaret och kommunikationsområdet som motverkade nedgångar inom andra statliga verksamhetsområden. Sammantaget har statens tjänsteproduktion under perioden 1990-2004 ökat med ca 20 procent. Som en jämförelse kan nämnas att produktionsvolymen inom kommuner och landsting, efter en begränsad nedgång under främst 1990-talets första hälft, var 1 procent högre 2004 jämfört med 1990. 10.2 Produktionens delar Den statliga produktionen är heterogen och utvecklingen kännetecknas av stora variationer mellan olika verksamhetsområden. I tabell 10.1 sammanfattas statens huvudsakliga uppgifter. Tabell 10.1 Statens uppgifter Område Verksamhet Högre utbildning och grundforskning Högskoleutbildning och grundforskning Försvar Militärt och civilt försvar Näringslivstjänster Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, samhällsplanering, regional utveckling, miljö- och naturvård. Näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet samt transporter och kommunikationer Allmän offentlig förvaltning Allmän och utrikes förvaltning, skatteindrivning Samhällsskydd och rättskipning Polis-, åklagar- och domstolsväsende, kriminalvård, kronofogdemyndigheter Vård och socialt skydd Hälso- och sjukvård, allmän administration, forskning, administration av sociala bidrag, social omsorg inkl. integrationsfrågor och arbetsmarknadsåtgärder Kultur Fritidsverksamhet, kultur och religion Indelningen följer i princip FN:s Classification of Functions of Government (COFOG) från 2000. Det enda undantaget är grundforskningen, som enligt dessa rekommendationer skall ses som en del av verksamhetsområdet Allmän offentlig förvaltning. På grund av svårigheter med gränsdragningen mellan högre utbildning och grundforskning görs i detta sammanhang ingen åtskillnad mellan dessa verksamheter. Den tillämpade forskningen redovisas dock inom respektive verksamhetsområde. Genom att regeringen sedan 1990-talets början årligen satsat på den högre utbildningen och grundforskningen har verksamheterna sammantaget vuxit sig något större än försvaret, som tidigare var det största statliga verksamhetsområdet. Universitet och högskolor liksom försvaret svarade vardera för drygt 20 procent av den totala statliga produktionen 2004 (diagram 10.2). Diagram 10.2 Produktion av statliga tjänster fördelade på verksamhetsområden 2004 Det tredje stora området är näringslivstjänster som svarade för ca 20 procent av den statliga produktionen, varav transporter och kommunikationer utgör två tredjedelar. Samhällsskydd och rättskipning, där polisväsendet dominerar, och allmän offentlig förvaltning, som bl.a. omfattar Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelserna, bidrar med vardera drygt 10 procent till den statliga produktionen. Även verksamhetsområdet vård och socialt skydd, där Försäkringskassan och arbetsmarknadsmyndigheterna kan nämnas, svarar för något mer än 10 procent av den statliga tjänsteproduktionen. Verksamhetsområdet kultur utgör ca 2 procent av den statliga tjänsteproduktionen, och kommer bl.a. till uttryck genom den verksamhet som statliga museer och bibliotek bedriver. 10.3 Utvecklingen inom olika verksamhetsområden Utvecklingen inom statens olika verksamhetsområden sedan 199311 sammanfattas i tabell 10.2. De är rangordnade efter produktionens storlek, vilket också bestämt det följande avsnittets disposition. Tabell 10.2 Produktion inom statens olika verksamhetsområden 1993-2004 Område Miljarder kronor Andel av total, % Förändring, % 2004 2004 1993-2004 2003-2004 Högre utbildning och grundforskning 49,0 22 54 0 Försvar 48,2 22 -8 -3 Näringslivstjänster 39,8 18 9 2 Allmän offentlig förvaltning 29,9 13 -16 1 Samhällsskydd och rättskipning 29,5 13 6 1 Vård och socialt skydd 22,5 10 -4 2 Kultur 3,4 2 -30 -6 Staten totalt 222,3 100 6 0 Sedan 1993 har den statliga produktionen ökat med 6 procent. Det är i huvudsak den ökade produktionen inom den högre utbildningen och grundforskningen som förklarar ökningen. Under samma period har dock den statliga produktionen minskat inom områden såsom försvar, allmän offentlig förvaltning, vård och socialt skydd respektive kultur. Högre utbildning och grundforskning Värdet av produktionen av tjänster inom den högre utbildningen och grundforskningen uppgick till närmare 50 miljarder kronor 2004. Det är därmed det största verksamhetsområdet inom staten. Noterbart är att det har ökat med över 50 procent i volym sedan 1993 (diagram 10.3). Diagram 10.3 Produktion av statliga utbildningstjänster och grundforskning 1993-2004, volymförändringar Ökningen inom området skedde främst under 1990-talet och resulterade i en markant ökning av antalet anställda inom universitet och högskolor. Sysselsättningen inom området har ökat med 36 procent sedan 1990 och i dag är drygt 53 000 helårspersoner anställda inom det högre utbildningsväsendet. Det kan jämföras med verksamhetsområdet försvar där antalet anställda är omkring 28 000, varav drygt 70 procent inom Försvarsmakten. Ökningen inom området kan främst hänföras till utbyggnaden inom de små och medelstora högskolorna ute i landet. Men även de största universiteten, dvs. de i Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm, som tillsammans svarar för en tredjedel av det totala produktionsvärdet inom området, har ökat sin produktion av tjänster. Av statistik från Högskoleverket framkommer att sedan 1990-talets början så har antalet inskrivna studenter ökat med drygt 80 procent och antalet avlagda examina i högskolans grundutbildning ökat med 77 procent. Försvar Utgifterna för produktionen inom totalförsvaret uppgick enligt preliminära uppgifter till närmare 50 miljarder kronor 2004. Det motsvarar en nedgång med 3 procent jämfört med året innan. Sedan 1993 har produktionen minskat med 8 procent. Enligt vad som framkommer av nationalräkenskaperna (NR) har dock utvecklingen varit oregelbunden, och påvisar såväl ökningar som minskningar. Under 1996 och 1999 ökade t.ex. utgifterna med drygt 5 procent i volym respektive år. Försvarsomställningen under inledningen av 2000-talet har dock medfört en kraftig nedgång i produktionen av tjänster. Jämfört med 1999 har försvaret minskat med närmare 20 procent i fasta priser (diagram 10.4). Diagram 10.4 Produktion inom försvaret 1993-2004, volymförändringar Index 1993=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. Det bör dock noteras att primäruppgifter från några av de stora myndigheterna inom verksamhetsområdet försvar kan vara osäkra. En indikation på denna osäkerhet är att dessa uppgifter vid några tillfällen under senare år har reviderats kraftigt i efterhand. Försvarets produktionsvärde kan indelas i löner respektive förbrukning av varor och tjänster. Förbrukningen av varor och tjänster kan i sin tur delas in i löpande omkostnader respektive utgifter för s.k. varaktiga varor, dvs. investeringar som inte har någon alternativ civil användning. Av den underliggande statistiken framgår att det är den löpande förbrukningen som svarar för en allt större andel av försvarets produktionsvärde, 36 procent 2004 jämfört med 31 procent 1993, medan andelen för varaktiga varor minskat. De försvarsanställdas löner inklusive sociala avgifter svarar 2004 för drygt 30 procent av produktionsvärdet inom området, vilket innebär en nedgång med ett par procentenheter över den studerade perioden. Förbandsnedläggningarna har inneburit att antalet anställda och värnpliktiga minskat kraftigt sedan 1990-talets början. De har minskat med närmare 40 procent. Det har medfört att de totala löneutbetalningarna minskat med drygt 30 procent sedan 1993 (diagram 10.5). Diagram 10.5 Produktion, förbrukning och löner inom försvaret 1993-2004 Kurvornas utseende indikerar dock att fördelningen mellan varaktiga varor respektive löpande förbrukning är osäker. Noterbart i sammanhanget är även att försvarets kostnader i dag är 5 procent högre i volym än de var för trettio år sedan, den tidpunkt då det för första gången ställdes krav på besparingar inom området. Näringslivstjänster Produktionen av statliga näringslivstjänster uppgick till knappt 40 miljarder kronor 2004. Räknat i fasta priser innebär det en begränsad ökning jämfört med året innan. Produktionsvolymen har ökat med 9 procent sedan 1993 (diagram 10.6). Diagram 10.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-2004, volymförändringar Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. Transporttjänsterna, som huvudsakligen produceras av Vägverket och Banverket, svarar för två tredjedelar av det totala produktionsvärdet inom verksamhetsområdet. De har ökat med mer än en tredjedel under den redovisade perioden. Avskrivningar för statliga vägar och järnvägar, som numera påverkar beräkningen av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, har årligen uppgått till omkring 30 procent av produktionen. Under ett par år, 1996 respektive 1997, var dessa andelar särskilt höga. Kurvornas utseende i diagram 10.6 kan därför till en del förklaras av de avskrivningskalkyler som använts. Antalet anställda vid Vägverket har ökat under 2000-talet. Sedan 1990-talets början har sysselsättningen däremot minskat med drygt 10 procent. Sysselsättningen inom Banverket har varit i stort sett oförändrad under samma period. Produktionen av andra näringslivstjänster än transporter har sammantaget minskat med en fjärdedel i volym sedan 1993. Nedgången inföll huvudsakligen under 1990-talet och omfattade många myndigheter. Sedan 2001 har dock produktionen ökat något. Lantmäteriverket och skogsvårdsorganisationen är exempel på myndigheter inom vilka produktionen minskade under 1990-talet. Förklaringen är en lägre efterfrågan på de tjänster Lantmäteriverket tillhandahåller samt avvecklingen av beredskapsverksamheten inom skogsvårdsorganisationen. Produktionsnedgången avspeglas också i att antalet anställda minskat markant under perioden. Sysselsättningen har dock ökat med ett par procent sedan 2000 vid Lantmäteriverket. Den totala sysselsättningen inom området har ökat med 3 procent sedan 2000. Allmän offentlig förvaltning Produktionen av s.k. allmänna statliga förvaltningstjänster förefaller enligt officiell statistik ha minskat kraftigt, särskilt under perioden 1993-1996. Myndigheter inom delområden såsom ekonomi, planering, skatter och tullar producerade tjänster för närmare 30 miljarder kronor 2004. Sedan 1993 har produktionen i volym minskat med 16 procent (diagram 10.7). Diagram 10.7 Produktion av allmänna statliga förvaltningstjänster 1993-2004, volymförändringar Index 1993=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. Utvecklingen under den redovisade perioden kan förklaras av strukturella förändringar, såsom att Byggnadsstyrelsen avvecklades 1994 och att samtliga departement samlades till en enda myndighet Regeringskansliet 1997.12 Korrigerat för strukturella förändringar reduceras nedgången i de allmänna förvaltningstjänsterna till 4 procent under perioden 1993-2004. Den ökade produktion år 2000, som framgår av diagram 10.7, förklaras till stor del av en uppgång inom Regeringskansliet, där produktionen vid denna tidpunkt tillfälligt påverkades av kraftigt ökade omkostnader i samband med försäljningen av Telia-aktier. Av diagram 10.8 framgår utvecklingen av tjänsteproduktionen i Regeringskansliet sedan de extraordinära kostnaderna i samband med försäljningen av Telia-aktier eliminerats. Diagram 10.8 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelser 1993-2004, volymförändringar Index 1993=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelserna svarar för två tredjedelar av produktionen inom verksamhetsområdet allmän offentlig förvaltning. Under 1990-talets andra hälft ökade Regeringskansliets tjänster kontinuerligt i volym, i motsats till inom många andra statliga verksamhetsområden. En förklaring är att det svenska EU-medlemskapet 1995, men också tiden som ordförande första halvåret 2001, medförde en ökad arbetsvolym för Regeringskansliet. Därefter har produktionsvolymen minskat något. År 2004 var produktionen 10 procent högre än 1993. Den mer omfattande tjänsteproduktionen återspeglas också i att antalet anställda i Regeringskansliet har ökat. Antalet anställda har ökat med ungefär 1 000 personer sedan 1990, vilket motsvarar en ökning med 30 procent. Vad gäller övriga myndigheter inom området uppvisar flertalet en produktionsnedgång sedan 1990-talets inledning, men en försiktig ökning efter 2002. Exempelvis har Skatteverket, som svarar för drygt 30 procent av produktionen, minskat sin verksamhet 1993-2000 med drygt 20 procent. Därefter har trenden vänt. Även inom länsstyrelserna, som tillsammans svarar för drygt 10 procent av produktionen inom området, har produktionen gått ned. Sedan 1993 har produktionen minskat med närmare 20 procent. Under senare år har dock nedgången planat ut och vänt till en marginell ökning. För hela perioden innebär det en minskad produktion med ca 10 procent. Samhällsskydd och rättskipning Inom området samhällsskydd och rättskipning producerades tjänster till ett värde av närmare 30 miljarder kronor 2004. Det innebär en ökning med 6 procent i volym sedan 1993. Utvecklingen skiljer sig dock åt väsentligt mellan olika delområden (diagram 10.9). Diagram 10.9 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2004, volymförändringar Index 1993=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. Polisväsendet svarar för närmare 60 procent av produktionen inom området. Produktionen av polistjänster har varierat svagt över tiden sedan 1993. Trots vissa begränsade ökningar vissa år har dock den långsiktiga trenden varit negativ. Under perioden 1993-2004 minskade produktionen inom polisväsendet med närmare 10 procent. Under 1990-talet har antalet anställda inom polisväsendet minskat med 15 procent. Utvecklingen förändrades dock under 2000-talets början då sysselsättningen ökade med 4 procent till och med 2003. Området rättskipning, där såväl domstolar och åklagare som kronofogdar ingår, svarar för drygt en fjärdedel av produktionsvärdet inom verksamhetsområdet. I motsats till inom många andra statliga verksamhetsområden har produktionen inom området rättskipning ökat i volym under 1990-talet och ett par år in på 2000-talet. Preliminära uppgifter tyder på att ökningstakten därefter har planat ut. Även inom detta område har sysselsättningen minskat sedan 1990. Särskilt tydligt har det märkts inom domstolsväsendet där antalet anställda minskat med 1 300, vilket motsvarar en minskning med 20 procent. Inom kriminalvårdsmyndigheterna, som svarar för 20 procent av produktionsvärdet inom verksamhetsområdet, minskade såväl produktionsvärdet som sysselsättningen under 1990-talet. Nedgången i antalet anställda var dock inte lika markant som inom domstolarna och polisen. Därefter skedde en omsvängning då såväl produktionen som sysselsättningen ökade kraftigt. Räknat i löpande priser ökade produktionen från 4,5 till 5,8 miljarder kronor under perioden 1999-2004. Antalet anställda ökade 2000-2003 med 1 300, vilket motsvarar en ökning med närmare 20 procent. Vård och socialt skydd Inom området vård och socialt skydd producerades tjänster för drygt 22 miljarder kronor under 2004. Det motsvarar en nedgång med 4 procent i volym sedan 1993, varav merparten inföll under periodens första år som ett resultat av att det var möjligt att reducera arbetsmarknadsåtgärderna i den ekonomiska krisens kölvatten (diagram 10.10). Diagram 10.10 Produktion av vård och socialt skydd 1993-2004, volymförändringar Index 1993=100 Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV. De statliga arbetsmarknadsåtgärderna utgör ca 25 procent av produktionskostnaderna inom verksamhetsområdet, medan administrationen av ålderspensionssystemet svarar för 15 procent. Övrig verksamhet inom området bedrivs av myndigheter inom delområdet socialt skydd, såsom t.ex. Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse, respektive inom delområdet hälso- och sjukvård, såsom t.ex. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet. Det är framför allt myndigheterna inom arbetsmarknadsområdet, dvs. arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut och länsarbetsnämnder, som svarar för nedgången i produktionen. Värt att notera är att tjänstevolymen nästan har halverats sedan 1993. Nedgången inom området som helhet motverkades av att produktionen inom dåvarande försäkringskassorna ökat sedan slutet av 1990-talet. Sedan slutet av 1990-talet har även antalet anställda ökat med i storleksordningen 3 till 4 procent per år. Produktionsvolymen har därtill ökat genom att Premiepensionsmyndigheten bildades i samband med att det nya pensionssystemet introducerades. Sammantaget har verksamheten inom verksamhetsområdet vård och socialt skydd exklusive arbetsmarknadsåtgärder ökat med mer än 20 procent sedan 1993. Kultur Inom kulturområdet producerades tjänster för drygt 3 miljarder kronor 2004. Sedan 1993 har produktionen minskat med närmare 30 procent. Nedgången förklaras till stor del av att vissa kyrkliga tjänster, som tidigare räknats som statliga, i samband med kyrkans separation från staten den 1 januari år 2000 i stället ses som en del av hushållens intresseorganisationer. Korrigerat för huvudmannaskapsbytet är det möjligt att konstatera att produktionsvolymen var något lägre 2004 än 1993. De statliga museerna svarar tillsammans för en tredjedel av produktionsvärdet inom verksamhetsområdet och Riksantikvarieämbetet är den enskilt största myndigheten. Noterbart är också att då omkring 80 procent av Operans och Dramatens verksamhet finansieras via anslag så räknas även de till det statliga kulturområdet, trots att verksamheten bedrivs i form av bolag. 11 Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision 11 Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision Riksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisningar. I detta kapitel redovisas revisionsberättelser med invändning avseende 2004. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2006 med en bedömning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpropositionen för 2006 avser regeringen även redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen. 11.1 Revisionsberättelser med invändning Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 12 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2004. Antalet invändningar 2003 var 19. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Riksrevisionen invänder mot att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inte till alla delar har följt 5 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Sammantaget innebär felen att årsredovisningens finansiella delar inte är rättvisande. Tullverket Riksrevisionens invändning avser ledningens ansvar för Tullverkets förvaltning. På grund av bristande intern styrning och kontroll avseende anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslagsposten 4 (utgiftsområde 27), har denna överskridits med 20,1 miljoner kronor. Riksrevisionen lämnar även upplysning om att generaldirektörens förord inte har granskats av Riksrevisionen eftersom det inte ingick i styrelsens beslut om årsredovisning och ingår därmed inte i Tullverkets årsredovisning. Internationella programkontoret Riksrevisionens invändning avser brister i rutinen för projektuppföljning som medfört att man underlåtit att avräkna ca 1,5 miljoner kronor på anslaget 25:80 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagsposten 1 (utgiftsområde 16). Riksrevisionen bedömer att konsekvensen av detta är att myndighetens ekonomiska ställning som den nu redovisats i årsredovisningen inte är rättvisande. En korrekt redovisning hade inneburit ett icke medgivet överskridande av beviljad anslagskredit med ca 0,7 miljoner kronor. Kungliga musikhögskolan i Stockholm Kungliga musikhögskolan i Stockholm (KMH) har överträtt 10a § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) eftersom KMH, utan regeringens medgivande, ingått avtal om att för ett aktiebolag svara för kostnader för bolagsbildning, initialt rörelsekapital, ekonomiska förluster samt eventuell avveckling. KMH har överträtt 13 och 14 §§ förordningen om myndigheters bokföring (2000:606) eftersom KMH inte kunnat verifiera att motprestationer utförts för fakturor på 1 miljon kronor från ovan berört aktiebolag. KMH har vidare överträtt 3 § avgiftsförordningen (1992:191) eftersom KMH, utan regeringens medgivande, bedrivit sådan avgiftsfinansierad verksamhet som kräver tillstånd av regeringen. Kungliga Slottsstaten Kungliga Slottsstaten har, i likhet med årsredovisningen 2003, inte företett en dokumentation som visar att den schablonmässiga kostnadsfördelningsmodell som tillämpas ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader. Djurskyddsmyndigheten Djurskyddsmyndigheten har utan särskilt bemyndigande i regeringsbeslut gjort åtaganden avseende bidragsutbetalningar om ca 3,8 miljoner kronor för åren 2006 och 2007. Myndigheten har därmed överträtt sina befogenheter. Gjorda åtaganden redovisas inte i årsredovisningen för 2004. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild. Högskoleverket Högskoleverket har överträtt sina befogenheter genom att göra åtaganden avseende bidragsutbetalningar på ca 32 miljoner kronor för perioden 2005-2007 utan särskilt bemyndigande. Gjorda åtagande redovisas inte i årsredovisningen. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild. Brottsoffermyndigheten Riksrevisionens invändning avser ledningens förvaltning. Brottsoffermyndigheten (BrOM) har överskridit anslagskrediten för anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott (utgiftsområde 4), med 2,1 miljoner kronor. Då det i brottsskadelagen (1978:413) och brottskadeförordningen (1978:653) inte finns någon reglering om när utbetalningar av brottskadeersättning måste göras, har BrOM haft möjlighet att under året vidta lämpliga åtgärder i verksamheten för att undvika ett anslagsöverskridande. BrOM har dock i avsaknad av regeringsbeslut om tillräcklig medelstilldelning inte vidtagit sådana åtgärder i verksamheten i syfte att förhindra ett anslagsöverskridande. BrOM har i och med anslagsöverskridandet överträtt sina befogenheter genom att förbruka mer medel än vad regeringen tilldelat för ändamålet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen har gjort åtaganden som överskrider den av regeringen lämnade bemyndiganderamen för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden under perioden 2000-2006, anslagspost 4 (utgiftsområde 19), med 162,8 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Jämtlands län Riksrevisionen har invändning mot ledningens förvaltning. Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, anslagspost 19 (utgiftsområde 19), har beroende på en bristande uppföljning avräknats fel budgetår med 9,2 miljoner kronor. Länsstyrelsen har härigenom brutit mot 15 § anslagsförordningen (1996:1189). Om avräkning hade gjorts budgetåret 2004 i stället för 2005 skulle anslagsutnyttjandet ha överstigit tilldelade medel och beviljad anslagskredit med 7,3 miljoner kronor. Årsredovisningen bedöms därmed inte ge en rättvisande bild. Försvarsmakten Riksrevisionen invänder mot att Försvarsmakten har betydande brister i den interna styrningen och kontrollen avseende "Beredskapstillgångar". Bristerna medför att Försvarsmakten inte har kunnat visa att "Beredskapstillgångarnas" existens och värde på 89 919 miljoner kronor ger en rättvisande bild. Folke Bernadotteakademin Årsredovisning har ännu inte inkommit och därför har ingen revisionsberättelse kunnat lämnas i tid. En revisionsberättelse med invändning kommer att lämnas efter det att årsredovisning avlämnats. 12 Revision av EU-medel 12 Revision av EU-medel 12.1 Revisionsrätten Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) är den externa revisorn för Europeiska unionens (EU) finanser. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU-medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten undersöker om de ekonomiska transaktionerna har bokförts korrekt, genomförts lagligt och korrekt och förvaltats på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år i november månad lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om genomförandet av EU:s budget. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även rättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter på olika områden, vilka främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutioner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande. Revisionsrättens årsrapport, inklusive revisionsförklaring och särskilda rapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommendation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten samt för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Årsrapporten bereds av rådets budgetkommitté innan beslut tas i Ekonomi- och finansministerrådet (Ekofin-rådet) om huruvida ansvarsfrihet bör rekommenderas för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten identifierat. När det gäller rekommendation om ansvarsfrihet för budgetåret 2003 är förslaget från Ekofin-rådet att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet. Väsentliga iakttagelser gällande 2003 Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2003. Revisionsrätten anser att räkenskaperna för 2003 ger en tillförlitlig bild av budgetårets inkomster och utgifter, som av gemenskapens finansiella ställning. Som tidigare år gör revisionsrätten ett antal reservationer bl.a. gällande kommissionens redovisningssystem. Kommissionen tog ett nytt redovisningssystem, den 1 januari 2005, som uppfyller kraven på bokföringsmässiga principer. Revisionsrätten anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden och administrativa utgifter. Ett positivt uttalande har dock inte lämnats för den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Till skillnad mot föregående år har rätten heller inte givit ett positivt uttalande gällande förmedlemskapsstödet. Orsakerna till att en positiv revisionsförklaring inte kan lämnas för samtliga sektorer beror främst på omfattande brister i kontrollsystemen som resulterat i för många fel i underliggande transaktioner. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier. Påpekade brister rör framför allt jordbruks- och regionalstöden, medel som förvaltas och förbrukas i medlemsstaterna och som utgör omkring 80 procent av EU:s budget. Revisionsrätten anser det som viktigt att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sitt arbete med att stärka övervaknings- och kontrollstrukturerna inom dessa områden. Vidare uttrycker rätten behovet av att kommissionen stärker kontrollsystemen i de nya medlemsstaterna i syfte att säkerställa en korrekt och effektiv användning av EU-medel. Revisionsrätten konstaterar att kommissionen gjort betydande framsteg i genomförandet av den administrativa reformen och att det nu finns tydliga tecken på förbättringar i kommissionens centrala förvaltning, en trend som håller i sig från föregående år. En särskild utmaning som unionen står inför och som tas upp i årsrapporten är den ökade nivån på utestående åtaganden, det vill säga utgifter som det har ingåtts rättsliga åtaganden för, men som ännu inte har betalts ut. Detta har flera orsaker. En av förklaringarna kan sökas i överskattade prognoser från medlemsstaterna samt att programstarten på strukturfondsområdet försenades på grund av förhandlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna. Mot denna bakgrund anser Revisionsrätten att det är särskilt angeläget att en noggrann uppföljning görs av kommissionens åtgärder i syfte att förbättra genomförandet av gemenskapsprogrammen. Det är vidare angeläget, med tanke på förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv, att kommissionens föreslagna utgiftsnivåer ställs mot de faktiska möjligheterna att effektivt genomföra den föreslagna budgeten. 12.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen m. m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom, slås fast att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen skall tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen ansvarar, i samarbete med medlemsstaterna, för genomförandet av budgeten och följaktligen för att utarbeta och genomföra effektiva kontrollsystem som säkerställer att den ekonomiska förvaltningen är sund. Sverige fäster stor vikt vid rättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som rätten uppdagat. Sverige behandlas i mycket liten omfattning i årsrapporten. Rätten tar dels upp några problem där Sverige direkt omnämns, dels mer generella problemområden där Sverige också berörs på olika sätt. En mer detaljerad beskrivning görs i nästa avsnitt. 12.3 Revisionsrättens iakttagelser för år 2003 I det följande redogörs närmare för revisionsrättens iakttagelser som har anknytning till svenska förhållanden. Egna medel (EU-budgetens inkomster) Revisionsrätten har undersökt redovisningen av traditionella egna medel vid kommissionen och i medlemsstaterna, samt analyserat flödet av tullar. Inga större problem påträffades gällande sättet att för kommissionen redovisa och ställa samman A-räkenskaperna (säkra fordringar). Liksom tidigare år påträffade både revisionsrätten och kommissionen vid sina inspektioner i flera medlemsstater systematiska problem med B-räkenskaperna (osäkra fordringar). Däribland förseningar i införandet, felaktiga poster, utelämnanden och felaktiga återföringar. Vidare noterades avvikelser i rapporteringen av B-räkenskapssaldon till kommissionen, bl.a. från Sverige. Den av kommissionen noterade felaktigheten i det svenska B-räkenskapssaldot uppgick till 35 000 kronor och avsåg en utestående tullskuld med ursprung i en icke avslutad gemenskapstransitering. Införandet i B-räkenskaperna visade sig vara felaktigt eftersom transiteringen skulle ha täckts av säkerhet. Saldot i B-räkenskaperna rättades och beloppet överfördes till A-räkenskaperna direkt efter kommissionens påpekande. Tullverket har även ändrat förfaranden för införande av belopp i B-räkenskaperna avseende icke avslutade transiteringar för att undvika att liknande fel uppstår igen. Några andra ifrågasättanden av det svenska B-räkenskapssaldots riktighet från kommissionens sida gjordes inte 2003. Rätten påpekade att Portugal och Sverige var sena med inbetalningen av sina belopp till egna medel från moms och BNI som förföll den första arbetsdagen i december 2003. Sverige betalade sitt utestående belopp i två omgångar: 715,2 miljoner SEK (79,1 miljoner euro) den 19 december 2003 och 2 546,2 miljoner SEK (280,5 miljoner euro) den 2 januari 2004. Den 27 november 2003 beslutade regeringen att en del av betalningen av EU-avgiften för december 2003 skulle förskjutas till en senare tidpunkt. Skälen för regeringens beslut var att säkerställa att utgiftstaket för 2003 skulle efterlevas. Beslutet grundades på att regeringens utgiftsprognoser, som baserades på utfallet t.o.m. oktober, indikerade att utgifterna för 2003 skulle kunna överstiga utgiftstaket. Sverige medger att åtgärden att förskjuta betalningen av EU-avgiften innebar ett avsteg från rådets förordning (EG) nr 1150/2000. Sverige betalade dock den i förordningen 1150/2000 föreskrivna dröjsmålsräntan inom föreskriven tid (se avsnitt 4.5.10 undantag från generella principer m.m.). Jordbruk Utgifterna när det gäller stöd för jordbruksgrödor, som utbetalas med utgångspunkt i arealstöd, uppgick till 16 340 miljoner euro 2003, det vill säga till 36 procent av de totala utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den totala förekomsten av fel som rapporterades från medlemsstaterna till kommissionen uppgick till 1,7 procent. Totalsumman omfattar resultaten av kontroller av ansökningar som valts ut slumpmässigt och på basis av en riskanalys. Den totala förekomsten av fel som påträffades vid slumpmässiga kontroller var högre jämfört med de kontroller som valts ut utifrån en riskbedömning. Revisionsrätten finner det som anmärkningsvärt att slumpmässiga kontroller visar på en högre förekomst av fel än de kontroller som valts utifrån en riskanalys. Sverige är dock en av de medlemsstater som rapporterat högre förekomster av fel för kontroller som baserats på riskanalys än för slumpmässiga kontroller. Sverige anser att kommissionen bör se över artikel 27 i förordning (EG) nr 796/04 om tillämpningen av det integrerade systemet för administration och kontroll där det regleras vilka faktorer som ska ingå i riskanalysen (bl.a. stödbeloppens storlek, antal skiften, antal djur och resultat av tidigare års kontroller). I medlemsstaternas kontroller av ansökningar om arealstöd upptäcktes fel i fler än var tredje av de kontrollerade ansökningarna. I Grekland och Italien stod de upptäckta felen för störst procentandel av arealen i stödansökningarna. Där uppgick de till 3,9 procent respektive 3,3 procent av den kontrollerade arealen. Dessa båda länder följdes av Sverige (2,9 procent) och Luxemburg (2,8 procent). Orsaken till de förhållandevis höga arealavvikelserna i Sverige beror främst på brister i brukarnas kännedom om stödvillkor och om storleken på de skiften de söker stöd för. Sverige har vidtagit åtgärder genom att förtydliga informationen om villkoren för stöden till brukarna. Insatser har gjorts och kommer fortsatt att göras under 2005 för att förse brukarna med tydligare uppgifter om referensarealernas storlek. Revisionsrätten detaljgranskade de rapporter som utarbetats av de attesterande organen i medlemsstaterna. Kommissionen strävar efter att försäkra sig om att de attesterade organen på vederbörligt sätt granskar utgifter förvaltade av utbetalningsställena. Rätten noterar att kommissionen analyserat och utvärderat räkenskaperna, intygen och rapporterna för alla utbetalningsställen utom i sex fall där uppgifterna lämnats in för sent, däribland från Sverige, eller i ofullständigt skick. Verksamhet under sjätte, sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden Tre stater (Frankrike, Portugal och Sverige) hade inte betalat hela sitt bidrag i slutet av fjärde kvartalet 2003 (96 miljoner euro saknades). På grund av denna brist på medel och beslutet att betala ut 170 miljoner euro till The Global Health Fund tvingades kommissionen skjuta upp betalningar på ungefär 270 miljoner euro till i slutet av januari 2004. Sverige är enig med revisionsrätten om det önskvärda i att bidragen betalas in före årsskiftet, och beklagar det inträffade. Sverige har genomfört en översyn av de interna rutinerna och kommer att se till att fortsatta inbetalningar genomförs på ett korrekt sätt. 13 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten 13 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten 13.1 Utveckling i Sverige under 1980- och 1990-talen Under de senaste decennierna har en stegvis och målmedveten vidareutveckling skett av statens budgetprocess och budgetsystem. Utvecklingsinsatserna har syftat till att förbättra den finanspolitiska kontrollen samt att öka förutsättningarna för att tillgängliga resurser fördelas enligt de politiska prioriteringarna och att offentliga tjänster tillhandahålls på ett effektivt sätt. Den svåra statsfinansiella situationen i mitten av 1990-talet ledde till att en ny ordning infördes för hur regeringen bereder förslaget till statsbudget och nya bestämmelser antogs för hur riksdagen beslutar om statsbudgeten. Kännetecknande är att tydliga fleråriga budgetrestriktioner infördes, nämligen ett tak för statens utgifter och ett mål för det offentliga finansiella sparandet. Dessutom hänförs de statliga utgifterna till utgiftsområden. Regeringens budgetförslag utformas med utgångspunkt i dessa restriktioner så att ställning först tas till de samlade utgifterna, därefter till fördelning av dessa på utgiftsområden och slutligen till resurserna för olika verksamheter. Riksdagens beslut om statsbudgeten sker på ett motsvarande sätt varvid först ställning tas till utgiftstak, därefter till utgifternas fördelning på olika utgiftsområden och slutligen till den detaljerade fördelningen på olika ändamål som dessa kommer till uttryck i anslagen. De förfaranden och regler som nu använts i tio år har medverkat till att de svenska statsfinanserna sanerats och förblivit under god kontroll samt att tillgängliga resurser har använts på sätt som motsvarar de politiska värderingarna och prioriteringarna. Åtskilliga av de nya förfarandena har getts stöd i bestämmelser i riksdagsordningen och i lagen (1996:1059) om statsbudgeten. När det gäller utvecklingen av den ekonomiska styrningen av den statliga förvaltningen har denna skett med målmedvetna mindre steg. Ett viktigt steg togs när mål- och resultatstyrning infördes för alla statliga myndigheter i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. En långtgående delegering från regeringen till myndigheterna skedde därvid av befogenheter att fatta beslut om hur verksamheten skall bedrivas. I början av 1990-talet infördes också moderna redovisningsmetoder och redovisningssystem hos myndigheterna som motsvarar vad som används i företag. Myndigheterna lämnar också årsredovisningar som innehåller sedvanlig finansiell information och även redogörelser för hur de föreskrivna målen har uppnåtts. Dessa årsredovisningar granskas av en oberoende extern revision. De olika stegen har medverkat till att den statliga verksamheten har kunnat utvecklas för att på ett kostnadseffektivare sätt kunna möta medborgarnas efterfrågan på service. Under de senaste åren har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits i fråga om den ekonomiska styrningen inom staten. I det följande redogörs för det arbete som bedrivits och de resultat som nåtts på några områden. 13.2 Förbättrad resultatredovisning till riksdagen I budgetpropositionen för 2005 anförde regeringen att det är angeläget att arbeta vidare med att utveckla resultatredovisningen till riksdagen. För att det skall vara möjligt för riksdagen att bedöma om verksamheten utvecklas i rätt riktning bör uppställda mål vara tydliga och uppföljningsbara. Vidare är det angeläget att i anslutning till målen ange olika typer av resultatindikatorer. I propositionen visades även hur det är möjligt att redovisa totala intäkter och kostnader för politikområden. Därmed ges en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett politikområde än vad som är fallet då endast anslagsförbrukning redovisas. I propositionen aktualiserades det problem som politikområden som berör flera utskotts ansvars- och beredningsområden orsakar riksdagen. Regeringen indikerade möjligheten att delvis överbrygga denna olägenhet i och med att för varje myndighet redovisa såväl finansiering som bidrag till måluppfyllelse per politikområde. En följd av en utveckling i denna riktning bör medföra att respektive utskotts möjlighet att relatera föreslagna anslag till berörd verksamhet underlättas. Finansutskottet framhåller att regeringens redogörelse ligger i linje med vad utskottet tidigare framhållit rörande den ekonomiska styrningen i staten och att det är positivt att arbetet med att utveckla resultatredovisningen fortsätter (bet. 2004/05:FiU1). Det förbättrar möjligheterna för riksdagen att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna. Det ger i sin tur riksdagen ökade förutsättningar att bedöma de av regeringen föreslagna anslagsnivåerna. Finansutskottet förutsätter att arbetet med resultatindikatorer och nyckeltal prioriteras i syfte att möjliggöra att bedöma graden av måluppfyllelse inom skilda politikområden. Utskottet anför vidare att en redovisning av totala intäkter och kostnader ger en bättre grund för att bedöma den totala resursåtgången inom ett politikområde än vad som är fallet då endast anslagsförbrukning redovisas. Utskottet ser positivt på en ökad koppling mellan redovisningen av myndigheternas verksamhet och redovisningen av måluppfyllelsen på politikområdesnivå. Däremot förblir kopplingen mellan beslut om anslag och uppföljningen av resultat begränsad så länge ett politikområde hör till mer än ett utgiftsområde. Utskottet framhåller att den aviserade redovisningen inte löser det grundläggande principiella problemet med att ett politikområde är delat mellan flera utgiftsområden och utskott. I detta sammanhang erinrar utskottet om riksdagens tillkännagivande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125-127) om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer. Utskottet erinrade därvid om att den bristande överensstämmelsen mellan utgiftsområden och politikområden försvårar en helhetssyn som innebär att mål- och resultatbedömningen kan kopplas ihop med budgetförslagen. Utskottet framhåller i detta sammanhang att om indelningen i politikområden skall vinna genomslag i riksdagens arbete med budgetpropositionen bör indelningen fullt ut vara anpassad till indelningen i utgiftsområden. Utskottet är av den uppfattning att när det finns anledning att redovisa verksamheter som sträcker sig över flera politikområden kan redovisningen ske i t.ex. särskilda resultatskrivelser. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet tillser att indelningen i politikområden så långt möjligt följer indelningen i utgiftsområden. Inriktning av den fortsatta utvecklingen av resultatredovisningen Målen för den ekonomiska styrningen i staten ligger fast. Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten sker med ambitionen att göra det möjligt att beskriva hela den statliga verksamheten och att skapa förutsättningar för att få budgetering att växelverka med redovisning och uppföljning. I och med budgetproposition för 2006 påbörjar regeringen arbetet med att för vissa utvalda politikområden precisera målen och att redovisa indikatorer som beskriver i vilken grad målen uppfylls. Ambitionen är även att i samma proposition för samtliga politikområden redovisa vilka resurser verksamheten förbrukat respektive hur verksamheten i sin helhet finansierats. Regeringen kommer att i särskild ordning överväga hur indelningen i politikområden så långt möjligt skall kunna följa indelningen i utgiftsområden och utskott. 13.3 Statsbudget på kassa- eller bokföringsmässig grund Situationen i Sverige Den svenska statsbudgeten är utformad på i huvudsak kassamässig grund. Det betyder att den budget som riksdagen beslutar om i huvudsak speglar de betalningar som beräknas komma att ske under eller i nära anslutning till budgetåret. Samma förhållande gäller de allra flesta länders statsbudgetar. Vidare gäller att statsbudgeten i huvudsak redovisas brutto, dvs. att inkomster tas upp på inkomstsidan och utgifter på utgiftssidan. Vissa undantag från detta finns dock. Bestämmelser om hur budgetering och redovisning på statsbudgeten skall ske finns i 10, 17 och 18 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Under 1980-talet togs i Sverige steg bort från en rent kassamässig statsbudget. Det innebar att statliga utgifter för konsumtion och investeringar tas upp det budgetår till vilka utgifterna hänför sig och inte när betalning sker. Exempelvis innebär det att ett anslag för förvaltningsändamål i fråga om köpta varor och tjänster belastas, inte när utbetalningen sker, utan redan vid leverans eller snarare när fakturan ankommer till myndigheten. Även fakturor som ankommer efter budgetårets slut men som avser detta tas i viss mån med på det gångna årets anslag. När det gäller myndigheters hyresbetalningar periodiseras dessa till berörd månad eller kvartal oavsett när fakturan ankommer eller när betalning sker, vilket innebär att en kostnadsmässig grund faktiskt används för redovisning mot anslag. Dessutom har på olika områden införts mekanismer som i en kassamässig miljö efterliknar en kostnadsmässig hantering. Sålunda används ett system för finansiering av anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som innebär att anslagen belastas med amorteringsutgifter som motsvarar avskrivningskostnader. Vidare belastar de statligt anställdas framtida pensioner anslagen i form av pensionsavgifter som motsvarar kostnaderna. Förskottsbetalningar får heller inte belasta anslagen. Detta betyder att förvaltningsanslag i stor utsträckning belastas med utgifter som motsvarar kostnader. Detta gör att utgifter på statsbudgetens anslag tas upp på en jämkad kassamässig grund. För att statsbudgetens saldo skall motsvara statens lånebehov behöver vissa kassamässiga korrigeringar göras. Det kan också nämnas att sedan flera år redovisas i budgetpropositionen även en beräkning av kostnadsmässiga statsskuldsräntor trots att anslaget är kassamässigt. I och med att skattekontot infördes 1998 förändrades budgeteringen på enskilda inkomsttitlar för skatter från betalningar till debiteringar. Numera budgeteras debiterade skatter på i stort sett samtliga inkomsttitlar. På särskilda inkomsttitlar tas upp skillnaden mellan betalningar och debiteringar så att skatteinkomsterna totalt sett kommer att budgeteras på kassamässig grund. Återredovisningen av anslagsförbrukning eller inkomster sker enligt samma princip som använts vid budgeteringen av anslaget eller inkomsttiteln. Vad som nu sagts gäller budgetering och redovisning på den statsbudget som beslutas av riksdagen. Av stor betydelse är också vilken princip som används för myndigheternas bokföring och externredovisning i övrigt. I början av 1990-talet infördes, i anslutning till införandet av resultatstyrning av myndigheterna, en modell för de statliga myndigheternas redovisning som är baserad på bokföringsmässiga grunder. Myndigheternas återrapportering lämnas i en årsredovisning som innehåller en redovisning av de resultat som myndigheten nått samt en finansiell redovisning i form av resultat- och balansräkningar, en finansieringsanalys samt en anslagsredovisning. Detta innebär att de statliga myndigheterna använder redovisningsprinciper och redovisningsmodeller som, där detta är möjligt och lämpligt, motsvarar vad företagen använder. Det är nödvändigt för att myndighetsledningarna skall få det ekonomiska underlag som behövs för att en effektiv styrning och ledning skall kunna utövas av verksamheten och för att statsmakternas resultatstyrning skall kunna fungera i såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga termer. Vid årets slut konsolideras och sammanställs innehållet i myndigheternas årsredovisningar i en årsredovisning för staten. Det betyder att det för staten finns en resultaträkning, en balansräkning och en finansieringsanalys och förklarande noter som utformats enligt god sed för bokföringsmässig redovisning. I årsredovisningen för staten ingår även en redovisning av utfallet på alla anslag och inkomsttitlar. Årsredovisning för staten överlämnas som en skrivelse till riksdagen varje år. Situationen i OECD-länderna Under 1990-talet och början av 2000-talet har i många länder och inom OECD diskussioner förts, om det är möjligt och lämpligt att i statens bokföring och budgetering använda s.k. bokföringsmässig grund, i stället för den traditionellt använda kassamässiga principen. Förenklat betyder det att utgiften hänförs till det år då förbrukningen av resurser sker och inkomster förs till det år de hör i stället för till det år då betalning sker eller den ekonomiska händelsen registreras. I den internationella diskussionen har de två engelska begreppen cash och accrual använts. Tanken har varit att en redovisning och en budget på bokföringsmässig grund bättre skulle spegla den verksamhet som bedrivs och den ekonomiska ställningen i staten. Några länder har gått över från att utforma statsbudgeten på kassamässig grund till att utforma den på bokföringsmässig grund, dvs. att parlamentet beslutar om kostnadsmässiga anslag. Pionjärer var Nya Zeeland och några delstater i Australien i början av 1990-talet. Därefter har Australien på federal nivå och Storbritannien följt efter i början av 2000-talet. Åtskilliga andra OECD-länder har i en i övrigt kassamässig budget infört kostnads-intäktsmässiga element, t.ex. genom att räntor på statskulden och statsanställdas pensionskostnader behandlas kostnadsmässigt. I flera länder pågår för närvarande överväganden om att ta steg från kassamässig budgetering i riktning mot kostnads- intäktsmässig budgetering. För några år sedan hade nog de flesta bedömare den uppfattningen att en övergång till bokföringsmässig budgetering skulle ske ganska allmänt och snabbt bland OECD:s medlemsländer. Denna process verkar dock ha stannat upp och numera förs årligen diskussioner inom OECD om för- och nackdelar med kassamässig respektive kostnadsmässig budgetering. Vidare diskuteras hur man kan behandla inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder, som är unika för stater och inte finns hos företag. Det gäller t.ex. skatteinkomster, ålderspensioner, vissa lån, utställda garantier, tillgångar i form av militär utrustning, vägar och järnvägar samt tillgångar i form av nationellt arv och kulturarv. Skilda uppfattningar gör sig gällande i dessa diskussioner. I detta sammanhang finns det skäl att nämna det internationella utvecklings- och harmoniseringsarbete som bedrivs av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB). Organisationen har utformat 21 standarder för offentliga organs finansiella rapportering och arbetar nu med att utforma standarder för redovisning av transaktioner och händelser, som är karaktäristiska för offentliga organ, men som saknar motsvarighet hos privata organisationer. IPSASB arbetar också tillsammans med Internationella valutafonden samt Förenta nationerna och Europeiska unionen för att, så långt det är möjligt, försöka harmonisera redovisningsprinciperna och statistikkraven från IMF, FN och EU. Genom Ekonomistyrningsverket deltar Sverige i dessa arbeten. Situationen och utvecklingen i våra nordiska grannländer på detta område är av intresse. I Norge utförs såväl budgetering som redovisning i staten enligt kontantprincipen, dvs. på kassamässig grund. För närvarande genomförs dock försöksverksamhet med bokföringsmässig redovisning vid tio myndigheter. I Danmark går man 2005 över till redovisning på bokföringsmässig grund i staten. Budgeten är utformad på kassamässig grund, men beslut har fattats att 2007 gå över till kostnadsmässiga anslag för ca 20 procent av utgifterna. Syftet är att främja effektivitetsutvecklingen genom att använda kostnadsmässig budgetering för myndigheternas driftkostnader. Övriga utgifter och inkomster på budgeten avses även fortsättningsvis att tas upp kassamässigt. I Finland utförs redovisningen på bokföringsmässig grund medan statsbudgeten utformas på kassamässig grund. Även utvecklingen i Frankrike är intressant. Nationalförsamlingen och regeringen har under ett decennium bedrivit omfattande och inträngande studier i syfte att modernisera det franska budgetsystemet. Beslut har nu fattats av regeringen och nationalförsamlingen om en radikal omstöpning av hela budgetsystemet som fullt ut träder i kraft med budgeten för 2006. När det gäller användning av kassamässig eller kostnadsmässig budgetering och redovisning har följande ställningstagande gjorts. Den statsbudget i form av anslag och inkomster som beslutas av nationalförsamlingen skall vara på kassamässig grund, dvs. avse de in- och utbetalningar som kommer att ske under budgetåret. Dessutom skall beslut fattas om de ekonomiska åtaganden som regeringen får göra. Detta anses bäst spegla de befogenheter som nationalförsamlingen ger till regeringen. Däremot skall budgetering och redovisning hos de organisationer som verkställer den beslutade budgeten ske på kostnadsmässig grund. Detta anses vara lämpligt för att en effektiv ledning och ekonomisk styrning skall kunna utövas av de olika verksamheterna. I praktiken har Frankrike därmed valt samma grund för budgetering och redovisning som Europeiska kommissionen använder. Mot bakgrund av den utveckling som nu beskrivits, saknas det anledning att tro att de välutvecklade staterna snabbt och utan undantag kommer att gå över från kassamässig budgetering till kostnadsmässig budgetering. I stället finns det skäl att vänta sig att åtskilliga stater under lång tid kommer att stå kvar vid kassamässig budgetering, medan andra steg för steg kommer att röra sig i riktning mot kostnadsmässig budgetering. Det finns också exempel på att en pionjär på kostnadsmässig budgetering tar steg tillbaka, särskilt när det gäller avskrivningar på större investeringar. Det förefaller däremot vara ganska tydligt att en övergång från kassamässig redovisning till redovisning på bokföringsmässiga grunder görs för de myndigheter och liknande, som har ansvaret för att genomföra den statliga verksamheten. För ledningarna för dessa organisationer är bokföringsmässig redovisning och moderna IT-baserade redovisningssystem, motsvarande de som företag använder, nödvändiga för att de skall kunna utöva en effektiv ledning av verksamheten. Dessutom utformas bokslut för staten på bokföringsmässiga grunder i flera stater som har kassamässig budgetering. Statsbudgetarna i olika länder präglas av nationella förhållanden och traditioner. Strukturen är olika, avgränsningen varierar och skilda redovisningsförfaranden används. Budgetarna och deras innehåll i olika länder är alltså inte enkelt jämförbara. För att överbrygga dessa svårigheter används vid all internationell rapportering och vid internationella jämförelser statistiska uppgifter där budgetarnas innehåll harmoniserats enligt internationella standarder. De viktigaste standarderna är den europeiska ESA 95 och FN-standarden SNA 93. Internationella valutafonden använder en standard som kallas GFS. De internationella standarderna står i allmänhet på bokföringsmässig grund. Utvecklingen i Sverige under senare år I Sverige har sedan mitten av 1990-talet diskuterats och undersökts möjligheterna att gå över från att utforma statsbudgeten på ett i huvudsak kassamässigt sätt till att utforma den på kostnads-intäktsmässig grund, dvs. på bokföringsmässiga grunder. I detta sammanhang finns det särskild anledning att nämna det utredningsarbete som gjordes för Finansdepartementets räkning och som presenterades av Riksrevisionsverket i rapporten En ny struktur för statens budget (RRV 1995:54). I denna redovisades de olika, delvis motstridiga, krav som olika intressenter kan ställa på statsbudgetens utformning. Bland annat föreslogs att statsbudgeten i en dubbel struktur skulle budgeteras både kostnadsmässigt och kassamässigt. I budgetlagsutredningens betänkande Budgetlag - regeringens befogenheter på finansmaktens område (SOU 1996:14), som ledde fram till lagen (1996:1059) om statsbudgeten, diskuterades på vilken grund avräkning eller redovisning mot anslag och inkomsttitlar borde ske. Utredningen diskuterade därvid kassamässig, utgiftsmässig och kostnadsmässig budgetering. Utredningen fann inte anledning att föreslå en ändring av den blandade metod som då användes. Utredningen betonade emellertid att det inte kunde uteslutas att det, t.ex. som led i ett utvecklingsarbete, kunde finnas skäl att avvika från de förordade reglerna i fråga om någon inkomsttitel eller något anslag. Utredningen ansåg att en sådan möjlighet för exempelvis kostnadsmässig avräkning av ett visst anslag därför borde hållas öppen. En sådan möjlighet ingår också 10 § budgetlagen. Två år senare lämnade Riksrevisionsverket en rapport (RRV 1998:18) till Finansdepartementet där konsekvenserna av att använda kostnads- och intäktsbaserade anslag och inkomsttitlar utreddes. I Finansdepartementet bedrevs i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ett arbete som syftade till att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. En rad problem och utveck-lingsbehov identifierades i promemorian Ekonomisk styrning och transparens (Ds 2000:63). Bland annat ansågs att möjligheterna borde förbättras att koppla samman mål och resursförbrukning och att få en samlad bild av den statliga ekonomin och verksamheten. För att komma till rätta med en del av problemen föreslogs att budgetering skulle ske enligt bokföringsmässiga principer. Mot bakgrund av de synpunkter som denna promemoria resulterade i, bedrevs i Finansdepartementet under 2002 och 2003 fördjupade studier om bl.a. möjligheten att utforma statsbudgeten på kostnads-intäktsmässig grund. Resultatet av dessa studier redovisades i promemorian Nya principer för utformning av statsbudgeten - konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). I denna görs en genomgång av statsbudgetens olika utgifts- och inkomstposter och en bedömning görs av om det är möjligt och lämpligt att tillämpa kostnads-intäktsmässig grund, i stället för den nuvarande ordningen där såväl kassamässighet som utgiftsmässighet används. Eftersom en fullständig övergång till kostnadsmässighet förutsätter åtskilliga ändringar i budgetlagen ingår sådana förslag i promemorian. I anslutning härtill tas i promemorian även upp ett antal andra ändringar av budgetlagen vilka grundas på erfarenheter och utvecklingen sedan lagen trädde i kraft för snart tio år sedan. Promemorian har beretts inom regeringskansliet och har därefter varit utsänd på remiss till ett 60-tal myndigheter och organisationer. Yttrandena är till övervägande delen positiva till förslagen, men åtskilliga myndigheter pekar mot bakgrund av sina särskilda förhållanden på enskildheter i förslaget och konsekvenser som behöver belysas ytterligare. Särskilt kan nämnas att Riksgäldskontoret och några andra myndigheter pekar på behovet av likviditetsstyrning om kostnadsmässig budgetering används. En förteckning över remissinstanserna samt en remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2003/6595). Regeringen har under senare år vid flera tillfällen informerat riksdagen om detta utvecklingsarbete. Bland annat har detta skett i budgetpropositionerna för 1998 och 2000 samt i skrivelserna med årsredovisningen för staten för 1998, 2000 och 2001. Riksdagen har särskilt uppmärksammat frågorna i betänkandet Utvecklingen av den ekonomiska styrningen (bet. 1999/2000:FiU13). Det kan nu bedömas att ett tämligen brett och djupt underlag finns i Finansdepartementet, som belyser möjligheten och lämpligheten av att i stor utsträckning utforma statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig grund. Analyser har gjorts av förutsättningarna för breda grupper av inkomster och utgifter som skatter och andra intäkter, transfereringar, statsskuldsräntor, verksamhetskostnader, EU-medel och investeringar i anläggningstillgångar. Det betyder inte att underlaget är fullständigt. Det är ofrånkomligt att det - i den mångfald av transaktioner som finns på statsbudgeten - fortfarande finns särskilda utgifts- och inkomstelement där förutsättningarna för en övergång till bokföringsmässig grund ytterligare behöver prövas. Härtill kommer att ekonomisk styrning inte endast kan ske i kostnads-intäktsmässiga termer, utan sådan styrning måste kompletteras med kassamässig styrning. Hur detta lämpligen kan gå till kräver ytterligare överväganden. Fortsatt utveckling De principer för budgetering och redovisning som används i staten sedan drygt tio år är moderna och ändamålsenliga. De motsvarar vad flera andra länder nu inför eller överväger att införa. I Finansdepartementet finns god kunskap om kostnads-intäktsmässig budgetering och departementet följer de diskussioner i ämnet som pågår i internationella sammanhang. Det är för närvarande inte aktuellt att i Sverige ta ett generellt steg i riktning mot att använda kostnads-intäktsmässighet, eller bokföringsmässiga grunder, som princip för att utforma statsbudgeten. Däremot kan det finnas goda skäl att vid lämpliga tillfällen och i kontrollerbara former ta steg i riktning mot kostnads-intäktsmässighet för enskilda poster på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida. Detta kan vara särskilt motiverat om det underlättar för myndigheterna, ger en bättre bild av verksamheten och inte är förenat med försvagad kassamässig kontroll. I detta sammanhang kan nämnas att förberedelser görs för att ett förbättrat underlag för riksdagens beräkning av skatteinkomsterna skall kunna lämnas. Sådana väl avvägda steg förutsätter inte att budgetlagen ändras, utan de bör kunna tas med stöd av den möjlighet som finns för riksdagen att besluta att avräkning mot ett anslag eller en inkomsttitel skall göras på någon annan grund än vad som föreskrivs i lagen. När steg i denna riktning bör tas får det ankomma på regeringen att i god tid hemställa att riksdagen på ett visst område medger undantag. Det måste dock betonas att den redovisningsgrund på vilken statsbudgeten utformas inte i något som helst avseende påverkar det reella eller finansiella utrymmet på statsbudgeten för olika åtgärder. Detta utrymme avgörs i stället av de samhällsekonomiska förutsättningarna. 13.4 Stärkt IT-stöd i budgetprocessen Sedan 2000 har ett modernt IT-stöd för budgetprocessen under namnet Hermes utvecklats vid Finansdepartementet. Arbetet har bedrivits med målsättningen att öka kvaliteten och effektiviteten i budgetprocessen. Hermes togs i drift i januari 2002 och sedan januari 2003 stöds alla delar av budgetprocessen av systemet. Systemet befinner sig för närvarande i en förvaltningsfas samtidigt som utveckling av nya funktioner fortfarande pågår i syfte att ytterligare förbättra IT-stödet till budgetprocessen. Hermes funktion Den grundläggande tanken med Hermes är att få till stånd en sammanhållen hantering av informationen som används i budgetprocessen. Det innebär att alla aktörer, vid givna faser i budgetprocessen, skall ha tillgång till samma information, vilket minskar risken för fel och dubbelarbete. På en övergripande nivå gäller följande principer för hur informationen bearbetas i Hermes: * Myndigheterna lämnar sina budgetunderlag och prognoser över anslagsbelastning i Hermes. * Informationen i budgetunderlagen och prognoserna från myndigheterna bearbetas i olika steg av Regeringskansliet med stöd av Hermes. Den bearbetade informationen presenteras av regeringen i form av den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. * Informationen i budgetpropositionen utgör utgångspunkt för arbetet med regleringsbreven, som även dessa skrivs i Hermes. Även ändringar av regleringsbreven under löpande år sker i Hermes. På detta sätt finns alltid ett aktuellt regleringsbrev i Hermes för varje myndighet. Den aktuella informationen används av myndigheterna som ingångsvärde i deras redovisning och av Riksgäldskontoret för utbetalningar av anslag. * Myndigheternas ekonomiska redovisning sänds varje månad till Hermes. Därigenom innehåller Hermes även utfallet för den totala statsbudgeten. Kommunikationslösning En samordnad informationsförsörjning ställer krav på kommunikationslösningar och ett väl utvecklat gränssnitt. Det är därmed viktigt att den organisation som ansvarar för att ta fram en viss information också har ett ansvar för informationens kvalitet och aktualitet samt hur den beskrivs. Hermes är ett Web-baserat system. Denna lösning har varit en förutsättning för att kunna knyta ihop det stora antalet aktörer i budgetprocessen. En web-lösning medför också en mindre kostsam förvaltning samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för att utveckla systemet. Erfarenheter Hermes utgör i dag ett effektivt och modernt stöd för hela budgetprocessen. Vid en internationell jämförelse framkommer dessutom att det är få länder som är i närheten av att ha ett systemstöd liknande Hermes. Hermes är i dag accepterat i statsförvaltningen som statens informationssystem för budgetprocessen. Det framgår bl.a. av att Hermes successivt får allt bättre omdömen i de användarundersökningar som genomförs. Kvaliteten i budgetprocessen har ökat till följd av Hermes. Det återspeglas t.ex. i ett betydligt färre antal fel i årsredovisningen för staten. För att ytterligare tillgodogöra den utvecklings- och rationaliseringspotential som införandet av Hermes inneburit måste dock utvecklingsarbetet fortsätta. 13.5 Vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen När konstitutionsutskottet 1996 behandlade förslaget till lag om statsbudgeten, tog utskottet upp frågan om placering av vissa bestämmelser i riksdagsordningen i stället för i budgetlagen (bet. 1996/97:KU3). Med hänvisning till den korta tid som stod till buds innan lagen skulle träda i kraft, avstod konstitutionsutskottet från att föreslå några genomgripande förändringar, eftersom konsekvenserna av en relativt omfattande omdisponering av lagförslaget kunde vara svåra att överblicka. En förändring borde dock utredas för att genomföras på sikt. Riksdagen godkände vad utskottet hemställde om (rskr. 1996/97:27). I uppdraget 1998 till Riksdagskommittén ingick att överväga de frågor om olika bestämmelsers placering som konstitutionsutskottet väckte. Med hänvisning till det arbete som pågick i Finansdepartementet med syfte att förbättra den ekonomiska styrningen i staten, vilket kunde beröra flera av de bestämmelser som konstitutionsutskottet tagit upp i sitt betänkande, ansåg Riksdagskommitténs referensgrupp för utvärdering av budgetprocessen att detta arbete inte skulle föregripas, särskilt som de eftersträvade ändringarna var av formell karaktär och att det nuvarande regelsystemet inte vållat praktiska svårigheter. I stället förutsattes att bestämmelsernas placering skulle övervägas i samband med beredningen av de förslag som utvecklingsarbetet kunde leda till. Riksdagskommittén, riksdagsstyrelsen och konstitutionsutskottet har inte haft någon annan uppfattning. På förslag av konstitutionsutskottet beslöt riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad Riksdagskommittén anfört om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274). I utvecklingsarbetet avseende den ekonomiska styrningen i staten har frågan om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen behandlats. De överväganden som görs finns i avsnitt 14.6 i promemorian Nya principer för utformning av statsbudgeten - konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). I promemorian konstateras att i praktiskt taget alla länder regleras den offentliga finansmakten i konstitutionen, i en arbetsordning för parlamentet och i en budgetlag. Fördelningen av bestämmelser mellan dessa olika författningar varierar, men utan undantag innehåller budgetlagarna regler som i högre eller lägre grad avgör förutsättningarna för parlamentens arbete. En budgetlags syfte är att närmare precisera befogenhetsfördelningen på finansmaktens område mellan parlamentet och regeringen. Det blir därmed i praktiken ofrånkomligt att en sådan lag alltid måste innehålla bestämmelser som riktar sig mot både den lagstiftande och den verkställande makten. I ett internationellt perspektiv är det normalt att budgetlagen innehåller bestämmelser som påverkar formerna för parlamentets handlande. Exempel på detta ges i promemorian. I detta sammanhang finns också anledning att påpeka att vissa regler på finansmaktens område har sin naturliga placering i budgetlagen, men att de sedan länge finns i riksdagsordningen eftersom en budgetlag fram till 1997 saknades i vårt land. Budgetlagen innehåller företrädesvis preciseringar och kompletteringar till regeringsformens och riksdagsordningens översiktliga och kortfattade bestämmelser om statsbudgeten och finansmakten. Framför allt regleras regeringens befogenheter och skyldigheter på finansmaktens område. Tidigare saknades tydliga bestämmelser om detta och det var svårt att finna de bestämmelser, i form av äldre bemyndiganden, som faktiskt kunde finnas. Det ligger ett stort värde för alla berörda att bestämmelserna nu finns samlade i en enda lag. Detta stärker medvetandet om och underlättar återfinnandet av bestämmelserna samt främjar en efterlevnad av reglerna. Budgetlagen innehåller några få paragrafer som direkt vänder sig till riksdagen och ger den en befogenhet eller en skyldighet, och som därmed påverkar formerna för riksdagens handlande. Det kan upplevas som principiellt olämpligt. Samtidigt kan sägas att det inte framstår som naturligt att regeringen skulle vara hänvisad till riksdagsordningen, för att få klart för sig vilka viktigare befogenheter och skyldigheter den har på finansmaktens område, något som skulle bli följden om alla eller särskilt viktiga bestämmelser i budgetlagen fogades in i riksdagsordningen. Härtill kommer att budgetlagen är grundvalen för den stora mängd ekonomiadministrativa förordningar vilkas detaljbestämmelser styr myndigheternas handlande. Om viktiga bestämmelser i budgetlagen i stället placerades i riksdagsordningen, skulle regeringen kanske behöva meddela ekonomiadministrativa förordningar som verkställighetsföreskrifter till riksdagsordningen. Detta framstår som mindre lämpligt. I stället för att flytta bestämmelser skulle ett annat sätt att lösa de principiella frågorna kunna vara att formulera om de paragrafer i budgetlagen som särskilt anses påverka riksdagens handlande. Detta skulle kunna ske genom att det i de berörda bestämmelserna i budgetlagen anges vad regeringen skall iaktta eller får göra när den lämnar ett förslag till statsbudget till riksdagen. En sådan bestämmelse skulle sedan kunna kompletteras med en motsvarande bestämmelse i riksdagsordningen, där det föreskrivs vad riksdagen skall iaktta eller får göra i fråga om regleringen av statsbudgeten. Detta tillvägagångssätt belyses med ett exempel i promemorian. När förslaget till budgetlag bereddes i riksdagen delade konstitutionsutskottet finansutskottets tillfredsställelse över att reglerna kring statsbudgeten samlades i ett enda regelverk och att därigenom ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen på finansmaktens område klargjordes. Det finns också anledning att erinra om Riksdagskommitténs referensgrupps bedömning att frågan om placering av bestämmelser är av formell karaktär och att det nuvarande regelsystemet inte vållat praktiska svårigheter. I samanhanget kan också erinras om att riksdagen beslutat att i regeringsformens kapitel om finansmakten föra in en ny bestämmelse (11 §) av vilken framgår att ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av statsbudgeten finns i riksdagsordningen och särskild lag. Med denna bestämmelse kan riksdagen sägas bekräfta att dess befogenheter och skyldigheter kan regleras inte bara med riksdagsordningen utan även med annan lag, t.ex. budgetlagen. Därmed borde det påtalade formella problemet om vissa bestämmelsers placering i riksdagsordningen eller budgetlagen bli av mindre betydelse. Det kan också erinras om att riksdagsstyrelsen har gett Riksdagskommittén i uppdrag att genomföra en anpassning av budgetlagen med kompletterande förordningar till riksdagsförvaltningens och riksdagens myndigheters verksamhet. Ett sådant utredningsarbete pågår för närvarande. Budgetlagen har varit i kraft sedan den 1 januari 1997 och är alltjämt en relativt ny lag. Med ledning av de erfarenheter som successivt vinns kan det hållas för troligt att lagen vid någon tidpunkt i framtiden behöver ses över. Det kan då vara lämpligt att ta upp den principiella och praktiska frågan om olika bestämmelser bör placeras i riksdagsordningen eller budgetlagen. Mot den bakgrund som nu redovisats bedöms ytterligare åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) för närvarande inte behövas. 1 För benämning av inkomsterna som de redovisas i statsbudgeten (kassamässigt) används just ordet inkomster. Avses periodiserade belopp, dvs. belopp hänförda till det år de avser, används i stället ordet intäkter. 2 Med registrerad alkoholkonsumtion avses här Systembolagets försäljning, restaurangförsäljning samt privatinförsel. 3 Per invånare 15 år och äldre mätt i liter ren alkohol. Källa: SoRAD, 2005. 4 De införda kvantiteterna avser motsvarande 38,5-procentig sprit. 5 I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även de administrativa kostnaderna vilka inte ingår i förväntad förlust. 6 För garantikapital gäller att RGK endast rapporterar åtagandets storlek. I övrigt hanteras dessa åtaganden av respektive ansvarigt departement. 7 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin skall bankinstitutens sammanlagda avgifter uppgå till en viss andel av de garanterade insättningarna. Om de behållna avgiftsmedlen nått den målsatta nivån skall avgiftsuttaget vara 0,1 procent av de garanterade insättningarna. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet. 8 RGK gör inte avsättningar för garantier till internationella finansieringsinstitutioner. Inga avsättningar görs heller för garantier utställda av affärsverk och garantier utställda av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa åtaganden redovisar RGK således inom linjen. 9 Här ingår också en dröjsmålsränta på 12,8 miljoner kronor med anledning av beslutet om senareläggning i vilken betalades till Europeiska Kommissionen i mars 2004. 10 Med direktkonsumtion avses myndigheters köp av varor och tjänster som produceras av marknadsproducenter och som levereras till hushållen - utan någon vidare hantering av den offentliga sektorn - som del av sociala förmåner in natura. 11 År 1993 utgör referenstidpunkt eftersom det är från och med detta år som uppgifter på denna detaljnivå för första gången finns att tillgå i SCB:s nationalräkenskaper. 12 Tidigare räknades t.ex. Försvarsdepartementet till verksamhetsområdet försvar och Utbildningsdepartementet till verksamhetsområdet utbildning. ?? Skr. 2003/04:101 Skr. 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 18 17 Skr. 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 22 21 Skr. 2003/04:101 Skr. 2004/05:101 26 27 Skr.2004/05:101 Skr 2004/05:101 Skr 2004/05:101 52 53 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 116 117 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 124 123 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 132 131 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 172 173 Skr. 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 182 181 Skr 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 196 195 Skr. 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 204 203 Skr. 2004/05:101 Skr 2004/05:101 214 213 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 222 223 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 228 227 Skr. 2004/05:101 Skr. 2004/05:101 234 233 Skr.2004/05:101 Skr.2004/05:101 244 245