Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2005/06:49 Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet Skr. 2005/06:49 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Harpsund den 8 december 2005 Göran Persson Thomas Östros (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en redogörelse för regeringens arbete med regelförbättring under 2004 och framåt och särskilt uppföljningen av regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen som presenterades i regeringens skrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. Handlingsprogrammet skall vara genomfört under innevarande mandatperiod. Vidare redovisas det arbete med förbättrade regler för företagen som genomförts under 2004 samt de förslag på nya åtgärder som inkommit från myndigheter och departement. Skrivelsen innehåller också en redogörelse av utförda mätningar av företagens administrativa börda och de mål som satts upp med anledning av resultatet av dessa mätningar. Arbetet med ett samlat grepp om regelförbättringsarbetet presenteras. Även en redovisning av arbetet med regelförbättring sett ur ett internationellt perspektiv återfinns i skrivelsen. Innehållsförteckning 1 Regeringens regelförbättringsarbete under 2004/2005 och framåt 3 1.1 Inledning 3 1.2 Inriktningen på regelförbättringsarbetet i Regerings-kansliet 4 1.2.1 Mätningar av företagens administrativa börda m.m. 4 1.2.2 Nuteks arbete med mätningar av företagens administrativa börda 7 1.3 OECD granskning av Sveriges regelreformeringsarbete 8 1.4 Regelförbättring ur ett internationellt perspektiv 9 1.4.1 Inledning 9 1.4.2 Regelförbättring inom EU 10 1.4.3 Regelförbättring inom OECD 12 2 Resultatet av regelförbättringsarbetet under 2004 13 2.1 Inledning 13 2.2 Insatser i Regeringskansliet under 2004 13 2.3 Myndigheternas rapportering 15 2.3.1 Exempel på myndigheternas arbete med att minska den administrativa bördan 15 2.3.2 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild konsekvensanalys 23 2.3.3 Myndigheternas samrådsförfarande 25 2.3.4 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd 29 3 Redovisning av det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m. 29 3.1 Inledning 29 3.2 Redovisning av handlingsprogrammet 30 3.3 19 nya åtgärder läggs till i handlingsprogrammet 31 4 Nya metoder ger ett samlat grepp om regelförbättring 38 4.1 Ett handlingsprogram blir en handlingsstrategi 38 4.2 24 framåtriktade åtgärder 42 Bilaga 1 Uppföljning av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m................................45 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2005...57 1 Regeringens regelförbättringsarbete under 2004/2005 och framåt 1.1 Inledning I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, s. 45) betonar regeringen vikten av att säkerställa ett enkelt regelverk för företagande. Vidare anger regeringen att granskningen av nya regler ur ett småföretagarperspektiv fortsätter att utvecklas och ges mer resurser. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) bistår sedan 2004 regeringen i arbetet genom att ge råd och stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser, 7 a § 2 förordningen (2000:1178) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling. Samtidigt fortsätter arbetet inom Regeringskansliet med att granska nya och ändrade lagar och förordningar. Regeringen gav den 2 oktober 2003 samtliga departement i uppdrag att gå igenom de lagar och förordningar som berör företagandet och som respektive departement ansvarade för. Sammanlagt 46 myndigheter under regeringen fick i uppdrag att göra en genomgång av myndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. I uppdragen till såväl departementen som myndigheterna ingick att redovisa alla åtgärder som skulle komma att genomföras under mandatperioden för att förbättra servicen och minska företagens administrativa kostnader. I regeringsbeslutet angavs att samråd borde ske med representanter för näringslivet. Handlingsprogrammet redovisades i regeringens skrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. Med anledning av regeringens skrivelse konstaterade näringsutskottet att regeringen bedrev ett ambitiöst regelförenklingsarbete och att utsikterna var goda för att de mål och ambitioner som kom till uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av regelförenklingsarbetet skulle komma att uppnås (bet. 2004/05:NU10). I och med att det omfattande handlingsprogrammet tagits fram har arbetet med regelförbättring breddats, fördjupats och intensifierats och omfattar åtgärder både på myndighets- som departementsnivå. De mätningar av företagens administrativa kostnader som görs tillsammans med näringslivet parallellt med ett omfattande erfarenhetsutbyte med andra länder, blir ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med förbättrade regler för företagande. Kvantitativa mål har formulerats och kommer därmed också att utgöra viktiga pådrivande verktyg i arbetet med bättre regler. Regeringen har tidigare aviserat att en redovisning av det pågående arbetet med regelförbättring skulle komma att ske i en särskild skrivelse till riksdagen. Denna skrivelse utgör regeringens redovisning av regeringens arbete med regelförbättring och det samlade handlingsprogrammet. I avsnitt 1.2 beskrivs inriktningen på Regeringskansliets arbete med förbättring av regler och lämnas en redovisning av mätningar och mål. Den förestående granskningen av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), behandlas i avsnitt 1.3. I avsnitt 1.4 beskrivs regelförbättringsarbetet ur ett internationellt perspektiv. I avsnitt 2 redovisas resultatet av arbetet med bättre regler under 2004 både inom Regeringskansliet och vid myndigheterna. Avsnitt 3 innehåller departementens och myndigheternas redovisning av det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet. Slutligen i avsnitt 4 beskrivs nya metoder som ger ett mer samlat grepp om arbetet med regelförbättring. 1.2 Inriktningen på regelförbättringsarbetet i Regeringskansliet Regelförbättringsarbete är ett långsiktigt och komplext arbete. Det utgör en viktig del i regeringens aktiva arbete för att göra vardagen enklare för företagen. Genom att förbättra lagar och andra författningar så att de lättare kan följas av företagen och på så sätt ta mindre av företagens tid och resurser i anspråk ökar företagens konkurrenskraft och tillväxt. Underlag för att kunna sätta upp konkreta målsättningar och milstolpar för uppföljning av regelförbättringsarbetet är därvid viktiga verktyg för att kunna skapa förutsättningar för tillväxt vilket är grunden för offentlig och privat välfärd. En avvägning mellan syftet med en regel och nyttan med respektive kostnaden av att följa regeln är en viktig ansats vid utformningen av regler. Av detta följer att arbetet med regelförbättring inte kan bedrivas som en isolerad företeelse vid utformningen av regelverket utan måste utgöra en integrerad del i den arbetsprocess som leder fram till nya eller förändrade regelverk. Det är också en fråga om att skapa en effektiv hantering av inrapportering av uppgifter från företagen för att på så sätt minska tidsåtgången både för företag och myndigheter. Övergången till elektronisk inrapportering och uppgiftshämtande kan därför rätt hanterad underlätta själva överföringen av information. 1.2.1 Mätningar av företagens administrativa börda m.m. I regeringens arbete med regelförbättring har arbetet med att ta fram en mätmetod - standardkostnadsmetoden - varit ett viktigt delmål. Med denna metod kan man se exakt vilka regler i en lag som är mest administrativt kostsamma för en företagare att följa. Mätningarna ger en detaljerad bild av kostnadsbilden vid en viss given tidpunkt och genom uppdateringar av mätningen kan man följa kostnaden över tiden. Resultatet skall dock inte ses som en fullgörandekostnad utan som en uppskattning av normaleffektiva företags administrativa kostnad kopplad till lagstiftningens informationskrav. Syftet med mätningarna är att skapa ett verktyg för regelförbättring. De arbetssätt som används vid mätningarna och resultaten från genomförda mätningar kan vara en del i regelförbättringsarbetet på flera olika sätt. Med administrativ börda avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Den 6 november 2003 gav regeringen Nutek i uppdrag att genomföra provmätningar med standardkostnadsmetoden. Resultatet av provmätningen redovisades den 10 maj 2004. Samtidigt lämnade Nutek ett förslag på hur fortsatta mätningar skulle kunna genomföras. När mätningar på samtliga regelområden har genomförts kan den samlade kostnaden i tid och pengar för de svenska företagen beräknas. Senast tre månader efter det att mätningen på ett regelområde är avslutad kommer regeringen att sätta upp ett mål över hur mycket de administrativa kostnaderna på det mätta området skall minska. Efter att ett konkret mål satts upp har de berörda departementen och myndigheterna att ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas. Samtliga uppsatta mål skall vara uppnådda senast den 30 juni 2010. Den 1 juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag att gå vidare med tillämpningen av mätmetoden och genomföra mätningar av årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) och därtill angränsande lagar samt fyra punktskatter (alkohol, avfall, reklam och energi). Mätningen av skatteområdet redovisades i slutet av februari 2005 (N2005/2324/NL) och mätningen av årsredovisningslagen var slutförd i maj 2005 (N2005/4543/NL). Valet av dessa lagar har diskuterats med näringslivet och baseras därutöver på erfarenheter från Nederländerna och Danmark. För att följa hur de administrativa kostnaderna inom de områden som mätts utvecklas över tiden skall varje mätning uppdateras. Detta görs av berörda myndigheter och departement i samråd med Nutek. I uppdraget till Nutek har det också ingått att analysera vilka områden som bör stå närmast i tur att bli föremål för mätningar. En sådan analys redovisades till regeringen den 15 november 2004. Analysen visar att de skatte-, miljö- och arbetsrättsliga reglerna - i den nu nämnda ordningen - är de som kräver allra mest administration för företagen. Regeringen har därefter givit Nutek i uppdrag (N2005/3312/NL) att mäta följande regelområden: miljö, jordbruk, och arbetsrätt. Miljömätningen skall redovisas till regeringen i december 2005 och jordbruks- och arbetsrättsmätningen skall redovisas i februari 2006. Standardkostnadsmodellen Standardkostnadsmodellen, med ursprung i Nederländerna, har utvecklats under snart tio år och har visat sig vara mycket ändamålsenlig för sitt syfte. Standardkostnadsmodellen bygger på att ett regelverk kan innehålla olika slag av informationsförpliktelser som innebär att företag skall leverera ett antal meddelanden till offentliga myndigheter och/eller tredje part. Meddelanden tas fram genom en rad administrativa aktiviteter vilka medför en kostnad för företaget. Med administrativa aktiviteter avses de aktiviteter som företagen måste genomföra för att uppfylla ett informationskrav. Exempel på aktiviteter kan vara informationsinsamling, inmatning av uppgifter och beräkningar. Den grundläggande idén i metoden är att genom djupintervjuer med företag kartlägga hur lång tid det tar att utföra alla de administrativa aktiviteterna som krävs för att uppfylla kraven i ett regelverk. Med hjälp av expertis och intervjuer med ett mindre urval av företag utvärderas tidsåtgången. Den tid som förbrukas standardiseras för att gälla ett normaleffektivt företag som följer regelverket som det är avsett att följas. Med standardisering menas att experter, mot bakgrund av de djupgående intervjuerna med företag, tillsammans gör en uppskattning av den genomsnittliga tidsförbrukningen för ett normaleffektivt företag. Det normaleffektiva företagets kostnader för att uppfylla kraven i de enskilda fallen beräknas sedan utifrån timkostnaderna för intern tidsförbrukning (timlön och overheadkostnader) samt utgifter för eventuell outsourcing av administrativa aktiviteter. Dessa kostnader fastställs i möjligaste mån utifrån redan existerande statistiska källor och utifrån intervjuer med företag och experter. Eftersom mätmetoden mäter enskilda krav i ett regelverk i detalj är tillförlitligheten stor vid mätning av mycket komplexa regelområden, som t.ex. skatteområdet. Detta är något som andra metoder för mätningar av den administrativa kostnaden, exempelvis enkätundersökningar, visat sig vara sämre på. Flera länder i Europa genomför mätningar enligt standardkostnadsmodellen. Danmark och Nederländerna genomför fullskaliga mätningar med metoden. Norge och Storbritannien har påbörjat mätningar och ytterligare länder överväger att börja genomföra liknande mätningar. De erfarenheter som finns av mätningarna måste användas för att ständigt utveckla och förbättra arbetet med dessa. Sverige deltar i det internationella nätverket, International Standard Cost Model Network. Nätverket har bildats av länder i Europa som använder sig av samma mätmetod. Syftet med nätverket är bland annat att utveckla metoden samt genomföra internationella jämförande studier. Inom OECD pågår en pilotstudie om mätningar av administrativ börda. Mål Kvantitativa mål bör formuleras och det bör ske på ett sätt som gör att de kan fungera som beting för de organ som beslutar om regler, regering och riksdag inräknade. Resultaten av mätningarna ger ett underlag dels för att fastställa mål för hur mycket företagens administration av vart och ett av regelverken bör minskas, dels för att fastställa en rimlig ambitionsnivå när det gäller hur mycket denna administration totalt bör minskas. Nederländerna och Danmark hör till de länder som har längst erfarenhet av att mäta företagens administrativa kostnader. Såväl Nederländerna, Danmark som Norge har i dag mål för hur mycket företagens administrativa kostnader av det totala regelverket skall eller bör minska. I Nederländerna är målet att minska de totala administrativa kostnaderna med 25 procent under perioden 2004-2007. Detta mål har kombinerats med delmål. Delmålet för skatteområdet är 22 procent. I Norge är målet att minska de totala kostnaderna med 25 procent fram till 2012. Sverige har till skillnad från Danmark och Nederländerna valt att först efter genomförd mätning fastställa mål. Vartefter de områden som nu är föremål för pågående mätningar har gåtts igenom, kommer därför mål för att minska företagens administrativa kostnader för att hantera regelverken att sättas upp, område för område. Regeringen har fastställt mål för skatteområdet och årsredovisningslagen. Målet för skatteområdet är att den administrativa bördan skall minska med 20 procent fram till 2010, medan målet för årsredovisningslagen är en minskning med 15 procent till 2010. Efter det att samtliga kostnadskrävande regelverk är genomgångna och specifika och tydliga mål har satts upp för hur mycket företagens kostnader för att administrativt hantera dessa regelverk kan minska, kommer också mål att kunna formuleras som tydligt anger en ambitionsnivå i fråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk. Därvid kan en justering av målen för enskilda områden bli aktuell när helheten kan överblickas. 1.2.2 Nuteks arbete med mätningar av företagens administrativa börda Genomförda och pågående mätningar Den 1 juli 2004 gav regeringen, som förut nämnts, Nutek i uppdrag att gå vidare med tillämpningen av den ovan beskrivna mätmetoden och genomföra mätningar av årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) samt lagen (2000:980) om sociala avgifter och därtill angränsande lagar, samt fyra punktskattelagar (se 1.2.1). Mätningen av inkomstskattelagen och skattebetalningslagen redovisades i slutet av februari 2005 och den mätning som gällde årsredovisningslagen var slutförd i maj 2005. Valet av dessa lagar har diskuterats med näringslivet och baseras därutöver på erfarenheter från Nederländerna och Danmark. I de länderna hör nämligen bestämmelser om inkomstskatt, skattebetalning respektive årsredovisning till de regelområden som ger upphov till mest administrativa kostnader. Regeringen har gett Nutek i uppdrag att mäta de miljö-, jordbruk-, och arbetsrättsliga områdena. Mätningarna på miljöområdet skall, enligt uppdraget, redovisas den sista december 2005 och mätningarna på jordbruks- och arbetsrättsliga området skall redovisas den sista februari 2006. När dessa mätningar är genomförda, kommer mätresultat att finnas för fyra regelområden som sammantagna ger upphov till omkring 65 procent av företagens totala administration. Det kommer då också att finnas ett underlag för att med en hög ambitionsnivå fastställa hur mycket denna administration totalt bör minskas inom dessa områden. Regeringen ser dock inte arbetet med att mäta den administrativa kostnaden för företag som avslutad i och med att skatte-, miljö-, arbetsrätts- och jordbruksområdena samt årsredovisningslagen är färdigmätta och mål satts för dessa områden. Företagandet omges även av andra lagar och regler än som omfattas av ovan redovisade mätningar. Många av dem kan förbättras så att de lättare kan följas av företagen och därigenom ta mindre tid och resurser i anspråk. Detta är en viktig ambition i regeringens fortsatta arbete med att minska den administrativa kostnaden för företag. Exempel på sådana områden är livsmedels- och konsumentlagstiftningen. Regeringen kommer därför att ge Nutek i uppdrag att mäta samtliga områden som Nutek identifierat och som ger upphov till en administrativ kostnad för företagen. Mätningarna av dessa nya områden skall påbörjas under 2006 och samtliga dessa mätningar skall vara avslutade under 2007. Ett effektivt, seriöst och resultatinriktat arbete för att minska företagens kostnader för administration till följd av regelverken tjänar på att det sätts upp tydliga och mätbara mål för hur mycket dessa kostnader bör minskas. Sådana mål kan nämligen i förhållande till vart och ett av de organ som beslutar om regler, regering och riksdag inräknade, fungera som en viktig drivkraft i arbetet. Mål Nederländerna och Danmark hör till de länder som har längst erfarenhet av att mäta företagens administrativa kostnader. Såväl Nederländerna som Danmark har i dag mål för hur mycket företagens administrativa kostnader av det totala regelverket skall eller bör minska. Dessa mål har föregåtts av ett arbete, i Nederländerna i form av mätningar av det totala regelverket under tio år enligt samma metod som nu används för att följa upp målen. I Nederländerna är målet att minska de totala administrativa kostnaderna med 25 procent under perioden 2004-2007. Detta mål har kombinerats med delmål för likaledes mätta delar av regelverket. Delmålet för skatteområdet är 22 procent. I Danmark har målet satts till att minska de totala kostnaderna med upp till 25 procent fram till 2010. Även Norge har satt målet att minska de totala kostnaderna med 25 procent. Regeringen anser att den inriktning arbetet har haft i Nederländerna och Danmark är lämplig att ta efter. Kvantitativa mål bör formuleras och det bör ske på ett sätt som gör att de kan fungera som beting för departement och myndigheter i ett än mera resultatinriktat arbete med att förbättra regelverken för företagen. Målen kommer därmed också att utgöra viktiga pådrivande verktyg i det arbetet. Vartefter de områden som nu är föremål för pågående respektive kommande mätningar har gåtts igenom, kommer därför mål för att minska företagens administrativa kostnader för att hantera regelverken sättas upp, område för område. Till viss del har detta redan skett. Regeringen har fastställt mål för skatteområdet och årsredovisningslagen. När det gäller miljöområdet bör alla nödvändiga mätningar vara gjorda senast i december 2005, vilket innebär att ett mål för detta område skall ha satts upp senast i mars 2006. Slutligen bör mätningarna för jordbruksområdet och det arbetsrättsliga området ha genomförts senast i februari 2006, varefter ett mål skall bestämmas senast i maj samma år. 1.3 OECD granskning av Sveriges regelreformeringsarbete OECD genomför regelbundna granskningar av medlemsländernas arbete med regelreformering och ett 20-tal medlemsländer har redan genomgått granskning, bl.a. Norge, Danmark och Finland. Alla granskningar genomförs med ett likartat upplägg. OECD:s arbete med regelreformering har därvid en bred ansats och syftar till åtgärder som bidrar till att höja kvalitet och ändamålsenlighet i regelgivningen, så att politiska mål uppfylls samtidigt som de branscher som omfattas av reglerna tillåts fungera väl och bidra till tillväxt och välfärd. Syftet med granskningen är att få genomlyst hur Sverige arbetar med frågor kring regelreformering, bl.a. i jämförelse med andra OECD-länder, och få förslag till rekommendationer i det fortsatta arbetet. Efter ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74) ansökte Sverige den 27 mars 2003 om att OECD skall granska Sverige utifrån ett regelförenklingsperspektiv. Granskningen har inletts under hösten 2005, i form av förberedande arbete för att etablera en projektorganisation inom Regeringskansliet och för att i samarbetet med OECD-sekretariatet definiera omfattningen av granskningen. Eftersom arbetet spänner över ett så brett område har en interdepartemental arbetsgrupp bildats, med representanter från bl.a. Närings-, Justitie-, Finans-, Utrikes- samt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementen. OECD har i november 2005 skickat ut en omfattande enkät i syfte att inhämta information om de svenska förhållandena. Granskningen kommer sedan att pågå under hela nästa år. Den kommer att innebära många besök i Sverige av OECD:s granskningsteam, främst under våren 2006, och involvera såväl Regeringskansliet och myndigheter som näringslivsorganisationer m.fl. Delrapporter kommer att tas fram och behandlas i OECD:s sektorskommittéer för konkurrens-, handels- och regelfrågor. Granskningen avslutas med en examination i Paris där en rapport med rekommendationer till förbättringar kommer att läggas fram och diskuteras. Granskningsrapporten kommer att omfatta följande huvudavsnitt: - den makroekonomiska miljön och regelreformeringens inverkan på makroekonomin, - institutionernas kvalitet och förmåga att producera högkvalitativa regler, - nationella reglers överensstämmelse med öppna marknadsprinciper för internationell handel, - utformningen och genomförandet av konkurrenspolitiken, - reformer och konkurrensfrågor i utvalda sektorer, - förvaltningsstrukturen i Sverige. 1.4 Regelförbättring ur ett internationellt perspektiv 1.4.1 Inledning Regelförbättring är ett område som även internationellt fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. OECD har valt att arbeta på olika sätt med flera utgångspunkter. I vissa länder är regelförbättring en viktig del av förvaltningspolitiken med det huvudsakliga målet att effektivisera offentliga verksamheter i medborgarnas och företagens tjänst. I andra länder är regelförbättringen en del av näringspolitiken och syftar till att förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Oberoende av det övergripande målet med regelförbättring är förutsättningarna och viljan att lära av varandra länderna emellan mycket stor. Förutom samarbetet inom EU, OECD och det informella nätverket Directors for Better Regulation, DBR, så är bilaterala kontakter viktiga för att överföra erfarenheter till Regeringskansliet. 1.4.2 Regelförbättring inom EU Lissabonprocessen Från svensk sida är regelförbättring och därmed sammanhängande frågor fortfarande prioriterade som en del av EU:s modernisering. Europeiska rådet uppmanade i Lissabon 2000 kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive befogenheter "senast 2001 utarbeta en strategi för ytterligare samordnade åtgärder för att förenkla bestämmelser". Som ett svar på uppmaningen från Lissabonmötet presenterade kommissionen sitt regelförbättringspaket i juni 2002 som svar på uppmaningen från Lissabonmötet. I paketet ingår bl.a. handlingsplanen för bättre och enklare regler. Paketet har en nära koppling till vitboken om EU:s styrelseformer1 och har en bred ansats med sikte på all gemenskapslagstiftning och hela lagstiftningsprocessen. Handlingsplanen har följts upp genom ett meddelande som presenterades i mars 2005. I detta meddelande understryks att regelförbättring är ett verktyg i Lissabonprocessen. Som en följd av kommissionens regelförbättringspaket har en metod för en fördjupad konsekvensanalys av gemenskapslagstiftning utarbetats. I metoden anges att det skall redogöras för förslagens effekter på alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den sociala och den ekologiska). Riktlinjerna för konsekvensanalyser från 20022 har uppdaterats som en uppföljning av halvtidsöversynen av Lissabonprocessen för att bl.a. bättre bidra till processens genomförande. De nya riktlinjerna, som presenterades i juni 2005, kommer att användas på majoriteten av förslagen i kommissionens årliga arbetsprogram. I det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning som antogs 16 december 2003 finns det några artiklar som rör användning av konsekvensanalyser i kommissionen, rådet och Europaparlamentet. I syfte att vinna erfarenhet av konsekvensanalyser i rådsarbetet har rådet genomfört ett pilotprojekt på förslaget till nytt batteridirektiv under hösten 2004. Med detta projekt som erfarenhet avser rådet att gå vidare med sina intentioner att på sikt göra konsekvensanalyser på väsentliga tillägg och ändringar till kommissionens förslag. Samtidigt har det pågått diskussioner mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen som mynnat ut i en gemensam ansats om konsekvensanalyser. Med en gemensam ansats kan samarbetet fördjupas mellan institutionerna. Initiativ för att förenkla gällande lagstiftning Initiativen i kommissionens handlingsplan handlar om hur ny lagstiftning på gemenskapsnivå skall bli bättre. Företagens största kostnad för administration härrör emellertid från gällande lagstiftning. Att denna förenklas och moderniseras är följaktligen angeläget. Följande initiativ på EU-nivå som riktar sig mot den gällande lagstiftningen kan nämnas. Simpler Legislation in the Internal Market, SLIM, var ett program för förenkling av gällande lagstiftning som startade 1996. Allt från direktiv om prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har behandlats i mindre arbetsgrupper som lämnat förslag till förenklingar som sedan kommissionen efter omarbetning presenterat för rådet och Europaparlamentet. Denna metod har visat sig vara både resurskrävande och tidsödande. Ändringarna är bl.a. att se som nya förslag som givetvis måste behandlas i rådet och parlamentet enligt ordinarie process. SLIM har numera kompletterats med ett flerårigt program för förenkling av gällande regelverk. Programmet, som presenterades i februari 2003, skall leda till en minskning av antalet sidor lagtext som i dag uppgår till ca 97 000. Åtgärderna i programmet skall minska volymen med 25 procent. Innan förslagen till lagstiftning presenteras är det också viktigt att en redaktionell och språklig översyn görs. Även innehållsmässiga ändringar kan väntas, dock inte lika djupgående som SLIM-förslagen. Förenklingarna är nämligen tänkta att kunna beslutas snabbare än vanliga förslag till nya regler. Förutsättningen är då att kärnan i lagstiftningen lämnas orörd så att inga förhandlingar behövs i rådet och parlamentet för att anta dessa förenklade rättsakter. Vid rådsmötet den 25 och 26 november 2004 antog rådet 15 förenklingsförslag, varav ett svenskt, från en bruttolista med förslag som samlats in från medlemsstaterna. Listan är under bearbetning av kommissionen. Bakom initiativet den gången stod de irländska och nederländska ordförandeskapen. I år har kommissionen tagit motsvarande initiativ och kommissionären för industrifrågor har bett medlemsstaterna att ge in sina förslag till kommissionen. Sverige lämnade i juni 2005 in 24 nya förslag avseende förenklingar av EG:s lagstiftning. Förra året lämnade Sverige in 32 konkreta förenklingsförslag. Bland dessa förslag samt bland de förslag som andra medlemsstater och företagarorganisationer har lämnat har kommissionen valt ut vissa förslag att ingå i ett nytt rullande förenklingsprogram som presenterades i oktober 2005. Programmet skall pågå mellan 2006 och 2008. Genom programmet har kommissionen tagit ett fastare grepp om processen, vilket Sverige välkomnar. Europeiska företagspanelen Europeiska företagspanelen (European Business Test Panel) är ett initiativ från kommissionen som syftar till att genom samråd med europeiska företag på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen få in synpunkter på nya lagförslag. Målet är att förbättra och förenkla gemenskapens regler. Det kan avse t.ex. vilka administrativa bördor och kostnader som förslagen skulle kunna ge upphov till. Kommissionen vill alltså ha synpunkter från gräsrotsnivå för att undvika att skapa onödiga problem och hinder som företagen upplever i sin dagliga verksamhet. Företagspanelen består av ca 3 600 företag, varav 126 svenska. Urvalet av företag är representativt dels för branscher, dels för storlek på företag. Inom dessa parametrar är de företag som ingår slumpmässigt utvalda. I dagsläget uppgår antalet panelmedlemmar till 3 000. Samråden äger rum sex - åtta gånger per år. Förfarandet är helt Internetbaserat. Hittills har sex samråd hållits inom följande områden: beskattning, offentlig upphandling, tillämpningen av principen ömsesidigt erkännande för varor, mångfald och diskriminering på arbetsplatsen samt administrativa kostnader för att ta fram statistik om handeln med varor inom EU (Intrastat). Företagspanelen ett prioriterat projekt i kommissionens arbete med regelförbättring. Övriga aktiviteter och initiativ Kommissionen har också initierat ett projekt om indikatorer för regelkvalitet, som Sverige deltar i. Projektets syfte är att identifiera lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas av EU och medlemsstaterna för att förenkla och förbättra regelverken. Kommissionens slutrapport som presenterades i början av 2005 innehöll en omfattande genomgång av existerande indikatorer. De indikatorer som slutligen kommer att antas, är tänkta att ingå i den rapportering som medlemsstaterna gör inom Lissabonprocessen. En av de gemensamma riktlinjerna (nr. 14) rör regelförbättring. Enligt direktiv 98/34/EG skall medlemsstaterna till kommissionen anmäla förslag till nationella tekniska regler. Kommisionen och medlemsstaterna kan då anföra invändningar om att reglerna är t.ex. alltför byråkratiska, krångliga eller handelshindrande. Kommissionen kommer att föreslå att direktivet utvidgas till att även omfatta nationella regler för tjänster. Den s.k. nya metoden används vid EG-harmonisering av tekniska regler. Metoden bygger bl.a. på att man i direktivet endast faställer generella säkerhetskrav medan de tekniska detaljer återfinns i standarder som lättare kan ändras i takt med teknikens utveckling. Regelförbättring väntas stå högt på den politiska agendan de närmaste åren. Anledningen till det är bl.a. det initiativ som de irländska, nederländska, luxemburgska och brittiska finansministrarna tagit genom att tillskriva rådet för finansiella och ekonomiska frågor (EKOFIN) om bl.a. behovet av en gemensam mätmetod på EU-nivå för att mäta företagens administrativa kostnader. Kommissionen har valt en nettokostnadsmodell (EU Net Administrative Cost Model) som är snarlik men inte identisk med standardkostnadsmodellen. 1.4.3 Regelförbättring inom OECD Arbetet med regelreformering inom OECD bedrivs sedan många år på ett omfattande sätt med inriktning på regelkvalitet och regelreformering. Arbetet sker huvudsakligen inom ramen för OECD:s Public Governance and Territorial Development Directorate, (GOV), Public Governance Committee (PGC) och Working Party on Regulatory Management and Reform, där Sverige deltar aktivt. Working Party on Regulatory Management and Reform har en multidisciplinär inriktning, där horisontella frågor om regelkvalitet diskuteras i syfte att stödja medlemsländerna i arbetet med att uppnå ändamålsenliga nationella regelverk i den meningen att de både säkerställer grundläggande mål med regleringen (skydd för miljö, hälsa etc.) samtidigt som de möjliggör väl fungerande marknader för näringslivet att verka på, så att företagen kan bidra till tillväxt och välfärd. Erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad pågår för närvarande bl.a. om indikatorer för regelkvalitet och mätning av företagens administrativa börda, där Sverige deltar i ett pilotprojekt. Den särskilda rekommendation till medlemsstaterna om förbättrad regelkvalitet som OECD:s råd antog 1995 (reviderad 1997) och som utgör grund för den svenska förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Simplexförordningen) har också varit föremål för en ytterligare uppdatering. Uppdateringen har gjorts mot bakgrund av den utveckling som skett i medlemsländerna på området för regelreformering sedan 1997. Utvecklingen har i korthet gått från att diskutera reformering och avreglering av separata sektorer till att sträva mot en helhetssyn på regelkvalitet i syfte att uppnå ändamålsenliga regler som bidrar till välfärd och uppfyllelse av politiska mål. Helhetssynen vilar på tre pelare; förekomsten av en generell, nationell policy för hantering av regelkvalitetsfrågor, de lagstiftande och övervakande institutionernas funktion samt de olika verktygen för regelkvalitet (t.ex. samråd och konsekvensanalyser). Dessa tre element i samverkan lägger grunden för en mer övergripande helhetssyn på statens reglerande och styrande roll ("whole of government approach"). De reviderade rekommendationerna antogs av OECD:s råd i april 2005. OECD har även initierat ett arbete för att utveckla modeller för att mäta den administrativa bördan. Arbetet är på planeringsstadiet och målet är att hitta metoder att mäta kostnader och branscher i stället för lagområden. 2 Resultatet av regelförbättringsarbetet under 2004 2.1 Inledning Redovisningen av arbetet inom Regeringskansliet bygger på bl.a. en statssekreterarskrivelse (Uppföljning av regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. regeringens skrivelse 2004/05:48). Från och med den 1 juli 2005 skall Nutek enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor (Simplexförordningen) årligen ge in en rapport till regeringen med en redogörelse för myndigheternas arbete med konsekvensanalyser. Rapporteringen skall omfatta bl.a. utfallet av handlingsprogrammet. Redovisningen nedan av insatserna på myndighetsnivå bygger på denna redovisning. 2.2 Insatser i Regeringskansliet under 2004 Som tidigare sagts pågår arbetet inom hela Regeringskansliet med att förbättra regler. Nedan redovisas en exemplifiering av genomförda regelförbättringar på departementsnivå under 2004 och som ingår i regeringens handlingsprogram. Från och med 2005 skall samtliga börsnoterade europeiska företag enlig en EG-förordning upprätta sina koncernredovisningar enligt vissa internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen). Detta har föranlett ändringar i främst årsredovisningslagen (1995:1554) och de särskilda årsredovisninglagarna som skall tillämpas av finansiella företag. Ändringarna innebär i huvudsak att svenska företag ges större möjligheter att tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag. Onoterade företag ges möjlighet att upprätta sina koncernredovisningar enligt de internationella redovisningsprinciperna som antagits på grundval av IAS-förordningen. Det har klargjorts vilka bestämmelser i årsredovisningslagen som skall tillämpas av företag som är skyldiga att vid upprättandet sina koncernredovisningar tillämpa de enligt IAS-förordningen antagna stadgandena. Effekten av ändringarna förväntas bli ett enklare och snabbare förfaringssätt hos företagen eftersom samma redovisningsprinciper på sikt kommer att kunna användas både i årsredovisningen och koncernredovisningen. Dessutom förbättras konkurrensvillkoren för svenska företag genom att jämförbarheten med utländska företag ökar. Den 1 juli 2004 trädde nya bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988) i kraft. Bestämmelserna innebär att det blir enklare för fastighetsägare att befria en styckningslott från ansvar för inteckningar i stamfastigheten genom att samma myndighet (lantmäterimyndigheten) som handlägger avstyckningen också får möjlighet att besluta om inteckningsfrihet. Vidare har förfarandet vid fastighetsbildning gjorts mer rationellt genom en ändring i reglerna om överklagande som innebär att lantmäterimyndigheten normalt skall skicka skriftliga underrättelser om meddelade beslut om fastighetsbildning till sakägare och andra som har rätt att överklaga besluten. Dessutom har det blivit lättare att upphäva s.k. onyttiga servitut. Mot bakgrund av den liberalisering av gas- och elmarknaden som skett har en modernisering och förenkling skett vid mervärdebeskattningen vid gränsöverskridande försäljning av gas och el. Ett direktiv, det s.k. el- och gasdirektivet, 2003/92/EG, har genomförts i svensk lagstiftning avseende beskattningsland för moms vid leverans av el och gas vilket underlättar tillämpningen av reglerna för mervärdesbeskattning. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ändrats för att underlätta för fastighetsägare att deklarera sin fastighet. Ändringen, som trädde i kraft den 1 juni 2004 och tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering, innebär att fastighetsdeklarationer skall kunna lämnas via Internet vilket även kommer att medföra kortare handläggningstider hos Skatteverket. Konkurrenslagen (1993:20) har den 1 juli 2004 förändrats i linje med den EU-reform på konkurrensområdet som trädde i kraft den 1 maj 2004. Detta innebär att företagen inte längre behöver anmäla sina avtal till Konkurrensverket för prövning om förutsättningarna för undantag från förbudet mot konkurrensbegränsade samarbete är uppfyllda. Kravet på ansökan hos Konkurrensverket för att få s.k. icke-ingripandebesked är också borta. Genom en ändring i lotteriförordningen (1994:1451) inhämtar Lotteriinspektionen numera uppgifter vid ansökan om lotteritillstånd från Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Rikspolisstyrelsen i stället för att sökanden skall behöva bifoga dessa uppgifter i sin ansökan. I bisjukdomsförordningen (1974:212) har formerna för biodlares anmälningsplikt om var bisamhällen är placerade förenklats vilket innebär att uppgiften kan lämnas via telefon i stället för skriftligen. Förordningen (1994:276) om jämförpris på andra varor än livsmedel har upphävts i samband med att en ny prisinformationslag trätt i kraft. Detta förbättrar företagens möjlighet att överblicka lagstiftningen. Föreskrifterna i förordningen (1957:610) om elektriska starkströmsanläggningar har moderniserats bl.a. för att klarlägga när s.k. interna elnät kan drivas utan koncession. Effekten blir ett snabbare och enklare förfaringssätt för företagen som slipper begära undantag för att driva interna elnät utan koncession. Dessutom minimeras risken för konflikter mellan en innehavare av ett icke-koncessionerat nät och innehavaren av nätkoncession för området. 2.3 Myndigheternas rapportering Enligt 4 § Simplexförordningen skall myndigheterna till Nutek, årligen rapportera om sitt arbete med konsekvensanalyser under det gångna verksamhetsåret. I sin rapport skall myndigheten ange de praktiska erfarenheterna och resultaten av detta arbete samt de åtgärder i övrigt i fråga om regelförbättring för företag som myndigheten har vidtagit under verksamhetsåret eller avser att vidta. Nutek skall enligt sin instruktion, förordningen (2000:1178) med instruktion för Verket för Näringslivsutveckling, varje år ge in ett underlag till regeringen, baserat på rapporterna, som kan ligga till grund för regeringens årliga skrivelse till riksdagen om regelförbättringar. I det följande redovisas myndigheternas arbete med handlingsprogrammet, så som läget var den 31 december 2004. 2.3.1 Exempel på myndigheternas arbete med att minska den administrativa bördan Förenkling av föreskrifter och allmänna råd Ett flertal myndigheter arbetar kontinuerligt med att förbättra de föreskrifter och allmänna råd de har att förvalta. Bokföringsnämnden har under 2004 fortsatt arbetet med ett förslag till allmänna råd om redovisning för enskilda näringsidkare. Målet med det allmänna rådet är att förenkla regelverket genom en harmonisering av redovisnings- och skatteregler och genom att skapa en integrerad process från kontoplan till deklaration. Arbetet bedrivs tillsammans med den s.k. BAS-gruppen3 och Skatteverket. Arbetet har under 2004 utvidgats till att även omfatta en undersökning av vilka särskilda regler som skall gälla för handelsbolag. Djurskyddsmyndigheten har ändrat föreskrifterna om godkännande av ny teknik för djurhållning. Föreskrifterna har ändrats på så sätt att den som vill använda ny teknik som godkänts i ett annat EU-land, Turkiet eller en Efta-stat, som har undertecknat EES-avtalet, numera skall anmäla detta skriftligen till myndigheten. Anmälan är kostnadsfri. Tidigare skulle sådan ny teknik godkännas av Djurskyddsmyndigheten varvid en avgift om 2 000 kr togs ut. Myndigheten ställer dessutom numera lägre krav på vilken dokumentation som krävs. Elsäkerhetsverket avslutade 2004 ett omfattande föreskriftsarbete om hur elektriska starkströmsanläggningar skall vara utförda. De nya starkströmsföreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2004. Föreskrifterna, som omfattar 21 sidor, ersätter föreskrifter som omfattade 290 sidor. Övergripande säkerhetskrav ersätter detaljstyrning vilket medför att t.ex mindre elinstallationsföretag får en större frihet att själva välja på vilket sätt elsäkerheten skall tillgodoses i anläggningen. Nya tekniska lösningar kommer därigenom att få snabbare genomslag än tidigare. Finansinspektionens regelgivning grundar sig huvudsakligen på EG-direktiv och/eller nationell lagstiftning samt bemyndigande från regeringen. Inom inspektionen pågår ett ständigt arbete med att förenkla och begränsa reglerna i föreskrifter och allmänna råd. En målsättning för arbetet är enligt Finansinspektionen att företa en större översyn för att modernisera de mest prioriterade författningarna i syfte att begränsa och förenkla dem. Naturvårdsverket har etablerat en intern rutin för att årligen följa upp om föreskrifter och allmänna råd behöver förändras eller upphävas. Livsmedelsverket förenklar och förtydligar regelverket generellt genom att trycka om författningar som har ändrats mer än två gånger. Verket går också igenom och uppdaterar föråldrade regler genom olika översynsprojekt. Skatteverket har initierat en utredning i vilken verket kartlagt och analyserat de rättsfrågor som uppkommer om självdeklarationer, skattedeklarationer och kompletteringar till dessa får lämnas genom ombud. Verkets lagförslag innebär att en person som godkänts av Skatteverket och som registrerats som ombud får lämna sådana uppgifter till verket som i dag endast får lämnas av firmatecknare. Lagförslaget har överlämnats till regeringen. Den förslagna ändringen skulle enligt Skatteverkets bedömning avsevärt förenkla administrationen för framför allt småföretag. Lotteriinspektionen har under 2004 infört nya spelregler för de s.k. restaurangkasinospelen. Syftet med de nya spelreglerna är att uppnå överensstämmelse med lotterilagens regler i fråga om insatser och vinster genom tydligare och mer fullständiga spelregler, allt för att spelet skall behålla sin karaktär av förströelse. För de företag som arbetar med restaurangkasinospel innebär de nya spelreglerna större tydlighet. Läkemedelsverket har för att öka tillgängligheten ersatt tidigare föreskrifter om medicintekniska produkter med en föreskrift. Genom åtgärden underlättas tillgängligheten av aktuellt regelverk för små och medelstora företag som inte kan ha särskild juridisk expertis som successivt följer utvecklingen. Ca 2 000 företag berörs av åtgärden. Förenklad tillståndsgivning och kortare handläggningstider Skogsstyrelsen har av tradition tagit emot en anmälan om avverkning och en ansökan om tillstånd skriftligen och på en fastställd blankett. Från och med sommaren 2003 har det emellertid varit möjligt att använda ett elektroniskt system benämnt eAvverka. Under 2004 har detta system utvecklats och fått en ökad anslutning bland skogsägarna. Systemet eAvverka ställer vissa krav på användares datatekniska kapacitet. En möjlighet har därför införts att anmäla en avverkning eller ansöka om avverkningstillstånd även i annan elektronisk form. De nu angivna ändringarna bör medföra en avsevärd förenkling för den enskilde, men kommer även att innebära minskat arbete för myndigheten. Bolagsverket hade då det bildades den 1 juli 2004 sin största utmaning i att komma till rätta med den långa kö- och handläggningstiden för registreringsärenden. Målet var att minska den från nio till två veckor. Genom ett antal samverkande åtgärder, såsom övertidsarbete, betingarbete och extra personalresurser, lyckades verket med uppgiften och vid utgången av 2004 var kötiden mindre än en vecka och handläggningstiden för huvuddelen av alla ärenden ca en vecka. Exportkreditnämnden arbetar för att med bibehållen kvalitet på handläggningen så snart som möjligt göra utbetalningar till garantitagarna av såväl skadeersättningar som garantitagarnas andelar av återvunna belopp. Detta är av särskilt stor betydelse för små och medelstora företag, vilka kan ha en ansträngd likviditetssituation. År 2004 var det ett klart uttalat mål för nämnden att denna handläggning skulle ske så att garantitagarna får sin ersättning senast 30 dagar efter den s.k. karenstidens utgång. Stor vikt har lagts vid att följa upp varje transaktion som överskridit denna tid. Detta för att fånga upp de orsaker till förseningar som kan åtgärdas. Statens strålskyddsinstitut har under 2004 förenklat strukturen för tillstånd för s.k. industriutrustningar. I stället för att ha ett tillstånd per utrustning så har nu företagen en tillståndshandling för verksamhet med joniserande strålning. Till tillståndshandlingen har ett registerutdrag fogats som specificerar med vilken utrustning den tillståndsgivna verksamheten får bedrivas. Listan skall hållas aktuell genom att företagen rapporterar nytillskott och avförd utrustning. Detta betyder enklare administration både för företagen och för institutet. Luftfartsstyrelsen har för avsikt att betrakta en ansökan om ett tillstånd som erfordras för luftfart av något slag som om denna ansökan även omfattar ansökan för eventuella associerade tillstånd som krävs. Skatteverket har fattat beslut om att införa ett nytt elektroniskt ärendehanteringssystem rörande skatte- och avgiftsanmälan som bl.a. beräknas förkorta handläggningstiderna. Systemet beräknas vara i drift 2006. Förenklingar av blanketter kommer att genomföras successivt. Uppgifter om innehav av F-skattsedel och uppgifter om skatteavdrag kommer att göras tillgängliga på myndighetens webbplats och via servicetelefonen. Hanteringen av F-skatten kommer därigenom att bli enklare. Ökat samarbete mellan myndigheter som en effektiv metod för att minska företagens administration Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inom ramen för uppdrag rörande Europeiska Socialfonden (ESF) genomfört ett utvecklingsarbete som haft till syfte att underlätta administrationen dels för berörda företag, dels för de involverade myndigheterna, AMS och Svenska ESF-rådet. Utvecklingsarbetet har bl.a. haft som mål att få en mer integrerad och därmed rationaliserad uppgiftslämning från företagen till myndigheterna. Uppgifterna infordras från företagen via webb-baserade blanketter. Vidare har elektronisk överföring av beslutsdata gällande företagen från Svenska ESF-rådet till AMS utvecklats, vilket bl.a. minskar risken för felaktigheter i den fortsatta handläggningen inom och mellan myndigheterna. Fastighetsmäklarnämnden har under 2004 startat ett samarbete med Konsumentverket som går ut på att myndighetens personal besvarar frågor från kommunala konsumentvägledare i verkets webb-baserade kommunikationsnät Portalen (tidigare KOV Direkt). I Portalens funktion "Fråga experten" deltar även andra myndigheter och rådgivningsbyråer. Kemikalieinspektionen har under året inlett ett ökat myndighetssamarbete med andra miljömålsmyndigheter när det gäller information men även med andra myndigheter som t.ex. Konsumentverket och Statens räddningsverk. Inspektionen planerar nu att tillsammans med Räddningsverket och eventuellt någon annan myndighet som t.ex. Arbetsmiljöverket, skapa ett gemensamt webbgränssnitt för information. Räddningsverket och Kemikalieinspektionen har också startat ett samarbete med mål att förenkla regler om klassificering och märkning av kemikalier som återfinns i ämnesdirektivet (67/548/EEG) och preparatdirektivet (1999/45/EG). Kemikalieinspektionen ansvarar för ämnen med hälso- och miljöfarliga egenskaper inom ramen för miljöbalken med tillhörande författningar. Räddningsverket ansvarar för ämnen med brandfarliga, oxiderande eller explosiva egenskaper inom ramen för lagen (1998:868) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning. Samarbetet mellan Kemikalieinspektionen och Räddningsverket syftar till att som första åtgärd genomföra EG:s ämnes- och preparatdirektivs krav på klassificering och märkning i en föreskrift. En stor fördel med en sådan lösning är att reglerna blir mer lättlästa och framför allt att företag och andra intressenter lättare kan överblicka reglerna. Konsumentverket har, med anledning av att den nya produktsäkerhetslagen (2004:451) innehåller bl.a. nyheten att näringsidkare skall underrätta tillsynsmyndigheten när de får vetskap om farliga varor eller tjänster som de tillhandahåller eller har tillhandahållit, gemensamt med Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket tagit fram blanketter för underrättelseskyldigheten. Blanketterna lades ut på Konsumentverkets webbplats den 1 juli 2004, när den nya produktsäkerhetslagen trädde i kraft. Arbetet har skett på initiativ av och under ledning av Konsumentverket. Användningen av en standardiserad blankett bedöms göra det enklare för företagen men även leda till minskad administration för verket. Arbetsmiljöverket har under 2004 utvecklat ett samarbete med andra myndigheter. Under året har exempelvis detta arbete resulterat i en med Boverket gemensam och lättillgänglig information om hissar som riktar sig till både små och stora företag. Samarbetet mellan Skatteverket och Bolagsverket om webbplatsen www.foretagsregistrering.se har vidareutvecklats. På webbplatsen kan företagen bl.a. registrera enskild firma elektroniskt, anmäla uppgifter om mervärdesskattsregistrering och arbetsgivaravgifter samt ansöka om F-skattsedel. En ny tjänst varigenom företag som redan är registrerade kan få åtkomst till sina egna uppgifter och göra en gemensam anmälan till Skatteverket och Bolagsverket avseende ändringar eller kompletteringar kommer att införas. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har inom ramen för webbplatsen Företagarguiden, som innehåller information till blivande och befintliga företagare, under året fortsatt att utveckla samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Vid utgången av 2004 hade 74 olika myndigheter och offentliga organisationer på olika sätt bidragit till att förvalta och utveckla Företagarguiden, antingen som informationsförsörjare eller samarbetspartner. Tillsammans med Skatteverket och Bolagsverket genomförde Nutek flera aktiviteter, som ökade tillgängligheten till samlad information från myndigheterna. Jordbruksverket och Tullverket har tillsammans skapat ett enklare förfarande för Sveriges livsmedelsexportörer att ansöka om utbetalning av exportbidrag enligt EG:s jordbrukslagstiftning. Med hjälp av den elektroniska ansökan om exportbidrag lämnar företagen färre uppgifter än tidigare och alla uppgifter lämnas vid ett och samma tillfälle. Företagen slipper skicka med handlingar som styrker deras rätt till exportbidrag och får exportbidraget utbetalat snabbare än tidigare. Företagen behöver vidare enbart vända sig till en myndighet i stället för som tidigare till både Tullverket och Jordbruksverket. Ökad service gentemot företag genom exempelvis enklare blanketter, förenklat ansökningsförfarande och minskat uppgiftslämnande Försäkringskassan har för de företag som har tecknat avtal med kassan gjort det möjligt att göra anmälan av tillfällig föräldrapenning för enskilda medarbetares räkning. Under 2004 har möjligheten utökats så att sådana anmälningar kan lämnas elektroniskt. Uppgiftslämning kan ske direkt ur företagets personal- och löneadministrativa system. Lösningen innebär att de anställda slipper anmäla frånvaro både hos arbetsgivaren och hos Försäkringskassan. För företagen innebär en elektronisk anmälan att de slipper tidsödande uppgiftslämnande när Försäkringskassan i efterhand kontrollerar att den anställde verkligen varit frånvarande under en viss arbetsdag. Ännu nyttjas möjligheten endast av ett fåtal företag. Möjligheten till förenklad anmälan av tillfällig föräldrapenning har ännu inte medfört att administrationen minskat i någon större omfattning. När volymerna blir större bedöms dock effekterna bli större. Skogsstyrelsen har under 2004 skapat webbplatsen Skogens Pärlor. Från den kan omfattande information om skogliga och skogligt relaterade förhållanden erhållas. Enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429) skall föryngringsavverkning som omfattar minst 0,5 ha anmälas till skogsvårdsstyrelsen. Under 2004 har anmälans giltighetstid ändrats från två till tre år. Detta underlättar för den som vill planera sin verksamhet med god framförhållning, men även för den som inte kunnat utföra sin avverkning som tänkt utan måste senarelägga densamma. Tullverkets servicemäklartjänst är en produkt inom ett regeringsuppdrag kring ökad myndighetssamverkan (VISAM). Tjänsten är en försöksverksamhet och bedrivs i form av ett pilotprojekt på fyra platser i landet. Försöksverksamheten är inriktad på målgruppen företagare och omfattar Tullverkets tjänster. Servicemäklarkonceptet innebär att lokala servicegivare, t.ex. en kommunal funktion, får en breddning av sin kompetens om en myndighets verksamhetsområde och en fördjupad kunskap om myndighetens tjänster. Servicegivaren har sedan möjlighet att i sin ordinarie verksamhet uppmärksamma frågor inom myndighetens område och ge grundläggande vägledning om hur kunden kan gå vidare. Socialstyrelsen har under 2004 påbörjat ett projekt "Mindre krångel i hälso- och sjukvård och socialtjänst". I projektet ingår att en förstudie skall göras under 2005. Projektet skall inventera och bedöma möjliga insatser för att åstadkomma en mer ändamålsenlig planering och dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det övergripande syftet är att frigöra resurser för direkt patient- och klientarbete. Inom ramen för projektet skall man bl.a. undersöka vilka möjligheter Socialstyrelsen har att bidra till minskad administrativ börda utan att ge avkall på patient- och klientsäkerheten. Statistiska centralbyrån (SCB) arbetar sedan tidigare kontinuerligt med att förenkla och underlätta företagens uppgiftslämnande. Förenklingsarbetet sker på olika sätt. SCB anser att, utöver nya eller förbättrade metoder och tekniska lösningar, kommunikation och service till uppgiftslämnarna är ett viktigt led i förenklingsarbetet. Uppgiftskraven på företagen har kunnat minskas genom en rad olika åtgärder, såsom minskade urval, minskad detaljeringsgrad, samutnyttjande av uppgifter för flera ändamål och generellt genom en omprövning av uppgiftsbehoven. Exempel på konkreta åtgärder som genomförts är ett system för att på ett bättre sätt mäta företagens uppgiftslämnarbörda. Patent- och registreringsverket har gjort en översyn av så gott som alla patentavdelningens standardblanketter. Texterna har förenklats och språkligt moderniserats. Även blanketternas layout har ändrats utifrån syftet att göra handlingarna mer lättillgängliga för användarna. Patentavdelningens förelägganden har standardiserats på så sätt att textmallar för motiveringar m.m. introducerats. Tillgången till dokument som åberopats i exempelvis tekniska förelägganden har också förbättrats. Ökad service via bl. a. Internetlösningar gentemot medborgare i allmänhet och företag i synnerhet Datainspektionen invigde i december 2003 en ny webbplats som bättre svarar mot de krav som ställs på en 24-timmarsmyndighet. En arbetsgrupp har under 2004 arbetat med att göra prioriteringar för inspektionens fortsatta strävan mot 24-timmarsmyndigheten. Den del av webbplatsen som innehåller svar på de vanligaste frågorna om Datainspektionens regelverk nämligen personuppgiftslagen (1998:204), inkassolagen (1974:182) och kreditupplysningslagen (1973:1173) har utökats under 2004. Elsäkerhetsverket har under 2004 lanserat en ny webbplats. På webbplatsen finns en tjänst för den som vill testa sina möjligheter att få behörighet att arbeta som elinstallatör. Tidigare har den som ansökt om behörighet inte haft möjlighet att bedöma sina chanser att få sin ansökan godkänd utan har varit hänvisad till att avvakta besked från verket. Med den nya testfunktionen tillhandahålls ett preliminärt besked på en gång. Det går även att göra ansökan om behörighet on-line och få information om när ansökan handläggs. Verkets diarium har lagts ut på webbplatsen. Diariet är sökbart och anger vilken handläggare som har hand om ärendet. Exportkreditnämnden har under 2004 arbetat med att förbättra kommunikationen med garantitagarna i ett kundkommunikationsprojekt. Arbetet har syftat till att vid kommunikation med garantitagarna ha ett klart och tydligt uttryckssätt i såväl tal som skrift, särskilt i fråga om komplicerade förhållanden. Nämnden strävar efter att arbeta så att förståelse skapas för garantitagarnas behov och att ansvar tas för att relevant information ges vid lämpliga tillfällen. Försäkringskassan har tagit fram en förbättrad webbtjänst där arbetsgivare kan hämta mer information än tidigare. Vidare har en speciell guide utvecklats, där arbetsgivaren bl.a. kan räkna på sina kostnader för sjukskriven personal. Webbtjänsten innebär en ökad service för företagarna, och även en minskad administration för Försäkringskassan då mycket informationsutbyte kan ske elektroniskt i stället för som tidigare via telefon och fax. Lantmäteriet kommer under 2005 att göra Lantmäteriverkets och lantmäterimyndigheternas diarium tillgängliga via Internet, vilket förbättrar möjligheterna att följa pågående ärenden. Rikspolisstyrelsen har som målsättning att ett första pilotprojekt beträffande utveckling av interaktiva tjänster på Internet skall kunna tas i drift under 2005. Detta avser anmälan av förlorat gods och anmälan av brott av enklare beskaffenhet där gärningsmannen är okänd och som är enkla att anmäla. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har under 2004 utvecklat en servicefunktion via Internet där verket inbjuder företagare att lämna synpunkter och erfarenheter från regelverk, myndigheters bemötande, service, handläggningstider m.m. Dessa synpunkter och förslag ger Nutek ett bättre underlag för sitt arbete med regelförbättringar. Webbplatsen Företagarguiden har under året fått ett nytt innehåll vad avser finansiering, som är ett efterfrågat område för alla som är eller vill bli företagare. På webbplatsen har Nutek bl.a. utvecklat en söktjänst om EU-finansiering och offentlig finansiering samt information om olika finansieringsformer från bank, s.k. affärsänglar och riskkapitalbolag. Inspektionen för strategiska produkter satte under december månad 2004 igång den sista stora etappen i det elektroniska ärendehanteringssystemet med införande av s.k. smarta blanketter för ansökan om utförseltillstånd. Genom detta kan ansökan överföras elektroniskt direkt till det interna ärendehanteringssystemet. När sedan beslut tagits överförs beslutet elektroniskt försett med elektronisk signatur direkt till sökanden och till Tullverket. Enligt handlingsprogrammet för minskad administration för företagen var övergången planerad till 2006 men har redan genomförts 2004. Kemikalieinspektionens webbplats har under de senaste åren genomgått påtagliga strukturella förbättringar med t.ex. specialingångar för företag. Målsättningen är att det skall vara lätt att hitta relevant information för företagen. På webbplatsen finns också ett nytt informationsverktyg, benämnt PRIO (prioriteringsguiden), som kan användas av företag, tillsynsmyndigheter m.fl. för att få ökad kunskap om olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen (KemI) har i tidigare rapportering samt även i det handlingsprogram som rapporterades till regeringen i april 2004 aviserat att myndigheten skall påbörja ett projekt som skall möjliggöra för de företag som rapporterar till KemI:s produktregister att lämna uppgifterna elektroniskt. Därutöver planeras en samordning mellan nordiska produktregister, med målsättningen att ett företag som tillverkar/importerar en registreringspliktig kemisk produkt till flera länder inom Norden endast skall behöva anmäla produkten till ett register. Konkurrensverkets information till företagare har väsentligen förbättrats genom en ny utformning av verkets webbplats. Webbplatsen har fått en tydligare kategoriindelning. En av nyheterna är att företagare som söker information om det konkurrensrättsliga regelverket har fått en egen ingång med riktad information. Vägverket har under året omstrukturerat sin webbplats på Internet. Från startsidan är det nu lätt att via sökvägen "Startsida Blanketter & Tjänster "Tjänster för företag & myndigheter" ta sig fram till och ta ut blanketter och liknande för Vägverkets tjänster för företag och myndigheter. På den nya webbplatsen har det införts möjligheter att under resan få information om trafiken och läget på vägarna via wap och i en handdator. På webbplatsen har det även införts en möjlighet för användare av färdskrivare att interaktivt utbilda sig inför ett nytt europeiskt system för digitala färdskrivare. Utbildning är av särskilt värde för de små företagen i transportbranschen. Bolagsverket har flera projekt som syftar till att erbjuda verkets kunder elektronisk inlämning av ärenden. Dessa kommer att utformas så att de både innebär förenklingar för kunderna men också förenklar handläggningen inom myndigheten, vilket bl.a. innebär att verket framgent kan få in korrekta ärenden med korta kö- och handläggningstider som resultat. Tullverket har inom ramarna för sin 24-timmars-myndighetssatsning utvecklat en särskild guide, "Småföretagarguiden", som riktar sig till små företag och som stödjer alla delar av utrikeshandelsprocessen. Guiden består av en rad e-tjänster som paketerats logiskt för att utgöra ett så bra stöd ur kundens perspektiv som möjligt och med fokus på ovana importörer och exportörer, från ett grundpaket med information till mer och mer avancerade tjänster. Som exempel på e-tjänster kan nämnas möjligheten att skicka tulldeklarationer över Internet, ordlista över tulltermer, e-kurser, informationshantering samt olika tjänster som främjar interaktivt stöd eller personligt stöd. Patent- och registreringsverket (PRV) arbetar sedan länge för sådana ändringar av författningar och administrativa rutiner som gör det möjligt för verket att ta emot och hantera ansökningar i elektroniskt form. Parallellt har ett tekniskt utvecklingsarbete bedrivits. Under 2004 öppnade PRV möjligheten till elektronisk ingivning i varumärkesärenden. Detta har resulterat i att mer än hälften av nationella ansökningar av varumärkesregistreringar i dag ges in i elektroniskt form. Jordbruksverket har, med anledning av att det inom EG:s marknadsreglering finns omfattande krav på prisrapportering beträffande specifika varor, under 2004 gjort det möjligt att rapportera prisuppgifter elektroniskt. Den elektroniska rapporteringen innebär en viss förenkling för den som är skyldig att prisrapportera och den innebär en väsentligt förenklad administration av rapporterade priser. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har under 2004 arbetat vidare med att införa det s.k. mobila kontoret. Inom ramen för detta påbörjades användningen av digitala rapporter vilket ger de ackrediterade organen möjlighet att digitalt integrera styrelsens bedömningsrapporter med avvikelser i sina kvalitetssystem och i sin interna hantering. Statens folkhälsoinstitut har påbörjat ett arbete som syftar till att underlätta det årliga uppgiftslämnandet för importörer/tillverkare av alkoholdrycker och restauranger med tillstånd att servera alkoholdrycker. I utvecklingsarbetet ingår att skapa nätversioner av de blanketter som företagarna fyller i och skickar till myndigheten. 2.3.2 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild konsekvensanalys När det gäller myndigheternas erfarenhet av arbetet med särskild konsekvensanalys enligt Simplexförordningen kan nämnas att flera myndigheter anger att förordningen inte väsentligt påverkat något föreskriftsförslag men att ett antal myndigheter ändå anser att den lett till ett mer strukturerat hänsynstagande till de små företagens villkor vid regelgivning. Den innebär också enligt flera myndigheter bra kontroll för att undvika införandet av onödiga administrativa krav. Vidare kan nämnas att många myndigheter anser att konsekvensanalyser bör utföras på ett tidigt stadium, särskilt med beaktande av att ett mycket stort antal nya föreskrifter baseras på EG-förordningar och EG-direktiv och myndigheten då inte har någon valmöjlighet huruvida reglerna skall införas eller inte. Ett flertal myndigheter anser att en av de mest angelägna frågorna är en samordning av konsekvensutredning enligt 27 § verksförordningen (1995:1322) och särskild konsekvensanalys enligt Simplexförordningen. Myndigheterna anser att mycket dubbelarbete skulle kunna undvikas genom en samordning något som även framkom vid det möte med myndigheternas kontaktpersoner för konsekvensanalyser som Nutek arrangerade den 27 april 2005. Erfarenheterna från arbetet med Simplexförordningen är varierande. Flera myndigheter har i sina rapporter angett att Simplexförordningen inte väsentligt påverkat ett föreskriftsförslag. Fiskeriverket framhåller dock att förordningen lett till ett mer strukturerat hänsynstagande till de mindre företagen i samband med regelgivning. Naturvårdsverket anser att genom Simplexförordningens pedagogiska uppställning beaktas de små företagens villkor och annorlunda förutsättningar på ett naturligt sätt och i ett tidigt skede. En annan aspekt som Sjöfartsverket framhåller är att förordningen innebär en bra kontroll för att undvika införandet av onödiga administrativa krav. Skogsstyrelsen ser förordningen som en bra checklista att förhålla sig till och tycker att den också har lett till att det tillkommit ett formellt krav vid regelgivning inte bara att ta hänsyn till mindre företag utan även att dokumentera de effekter av en regelförändring som man kan förvänta sig. Djurskyddsmyndigheten, liksom ett flertal andra myndigheter, anger att Simplexförordningen bidragit till en ökad medvetenhet om företagens situation. En reflektion som gjorts av Radio- och TV-verket är att många små företag saknar resurser att lämna synpunkter i remissförfaranden och konsultationer vilket medför att de önskemål som framförs av myndigheten om informationsutbyte, initialt kan medföra en ökning av den administrativa bördan. Många myndigheter, exempelvis Jordbruksverket, anger att småföretagarperspektivet och förenklingar för denna grupp ingår som en naturlig del även i annan verksamhet än föreskriftsarbetet och ser detta som lika viktigt i ett förenklingsperspektiv för företagen. Järnvägsstyrelsen påpekar att det finns andra roller än föreskriftsrollen som kan leda till förenklingar för små företag. Myndigheter vars regler/föreskrifter i huvudsak baseras på EG-förordningar och EG-direktiv som Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Läkemedelsverket, Sjöfartsverket, Radio- och TV-verket samt Livsmedelsverket, poängterar i sina rapporter att de inte har någon valmöjlighet huruvida dessa skall införas eller inte. Konsekvensanalyser enligt Simplexförordningen som följer av dessa regler har därför mindre betydelse för myndighetens överväganden. Livsmedelsverket och Konsumentverket anger att överväganden om hur företags villkor påverkas av reglerna främst är meningsfulla om dessa görs i ett tidigare skede än när föreskrifterna utformas. Livsmedelsverket framhåller att en konsekvensutredning främst fyller sin funktion under pågående förhandlingar när reglerna tas fram inom EG och utgången i sakfrågan fortfarande är öppen. Livsmedelsverket remitterar exempelvis regelmässigt kommissionsförslag till nya EG-rättsakter. I det läget har företagen möjlighet att lämna synpunkter på reglernas innehåll. I det senare skedet gör en konsekvensutredning mest nytta som information till berörda. Andra synpunkter som också berör när i tiden konsekvensanalysen bör ske har förts fram av Arbetsmiljöverket. Verket föreslår att 3 § 2 Simplexförordningen ersätts av en bestämmelse om att en analys av alternativ till föreskrifter skall göras på ett tidigt stadium. Konsekvensanalysen som sådan skrivs parallellt med föreskriften men en analys av alternativ till föreskriften bör göras tidigare, helst i samband med en förstudie vilket Arbetsmiljöverket också angivit i sina interna föreskrifter om arbetet med regler. På detta sätt anser verket att onödigt arbete vid myndigheten kan undvikas. Kemikalieinspektionen påpekar att Simplexanalyser även görs på andra områden t.ex. när myndigheten får regeringsuppdrag som i förlängningen kan leda till ny lagstiftning. Det är då viktigt att noggrant utvärdera hur en eventuell ny lagstiftning, t.ex. förbud mot ett visst ämne, påverkar företagen. En av de mest angelägna frågorna som många myndigheter framhåller är, som tidigare nämnts, en samordning av konsekvensutredningen enligt 27 § verksförordningen och den särskilda konsekvensanalysen enligt Simplexförordningen. Med en samordning, anser bl.a. Luftfartsstyrelsen, att det dubbelarbete som ibland är följden av att utreda ett förslags konsekvenser utifrån två förordningar skulle kunna undvikas. För det fall man överväger en lösning där bedömningen av effekterna för små företag blir en del av den konsekvensanalys som tas fram i enlighet med verksförordningen bör det också, framhåller Jordbruksverket, finnas en undantagsmöjlighet motsvarande den som i dag finns i 2 § Simplexförordningen, d.v.s. en möjlighet för myndigheten själv att bedöma om en konsekvensanalys behöver utföras utifrån betydelsen för berörda. Även Tullverket anser att denna del bör förtydligas. Även Statens strålskyddsinstitut anser att en samordning är viktig. Flera myndigheter har utvecklat olika interna föreskrifter och processer för regelarbetet, t.ex. Tullverket, Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Några av dessa anger också att en process för föreskrifter bidrar till att man kan samordna och integrera kraven i de två förordningarna. Flera myndigheter poängterar dock att arbetet kan förbättras om ett enda regelverk erhålles. 2.3.3 Myndigheternas samrådsförfarande Beträffande myndigheternas samrådsförfarande kan nämnas att de allra flesta myndigheter anger att detta sker både genom tidiga diskussioner med berörda organisationer och senare genom ett formellt remissförfarande. Många myndigheter har även regelbundna möten med referensgrupper, kommittéer, en testpanel, en rådgivande grupp eller nämnd, intresseråd etc. I en del fall har föreskriftsförslaget tagits fram efter förslag från företag. Några myndigheter gör inför större föreskriftsrevideringar undersökningar av hur nuvarande föreskrifter tillämpas i praktiken och gör därefter en första konsekvensanalys. Andra inleder författningsarbetet med samråd genom att en arbetsgrupp bildas med representanter från berörda organisationer. Vissa myndigheter har fört fram att det är svårt att få en dialog med små företag, särskilt på områden där det inte finns branschorganisationer. Flera myndigheter nämner Näringslivets Regelnämnd med Företagarna och Svenskt Näringsliv som viktiga parter för samråd. Några myndigheter eftersträvar nordiskt samarbete och samråd. Flera nämner också att kundorientering är ett nyckelbegrepp och att de eftersträvar stor öppenhet i sitt arbete. Energimyndigheten har i flera av sina verksamhetsområden samråd med företag och branschorganisationer. I vissa fall sker samråd kontinuerligt genom exempelvis referensgrupper. Ett exempel är i myndighetens egenskap av statistikmyndighet. Naturvårdsverket remitterar alla föreskrifter och allmänna råd till berörda branschorganisationer. Verket har ofta också tidiga diskussioner med berörda organisationer under framtagandet av föreskrifter och allmänna råd. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) samråder regelmässigt dels genom remissförfarande när föreskrifter utarbetas, dels genom frekventa kontakter i arbetsgrupper, referensgrupper och liknande där även små företag finns företrädda. SWEDAC finner det dock svårt att finna kanaler för att föra en dialog med små företag, särskilt inom områden där det finns få eller inga bransch- eller intresseorganisationer. Skogsstyrelsen bedriver sedan lång tid tillbaka genom skogsvårdsstyrelserna ett omfattande informellt samråd med skogsägarna. Det kan ske i samband med möten med en enskild skogsägare på dennes ägor eller i samband med arrangerade möten, som skogsdagar eller skogskvällar, för en grupp skogsägare. Regelbundna möten äger också rum mellan Skogsvårdsorganisationen och skogsägarorganisationerna, på riksnivå inom Nationella sektorsrådet och på regional nivå inom Regionala sektorsråd. Mer formellt samråd med företrädare för skogsnäringen sker genom det remissförfarande som föregår regelgivning. Elsäkerhetsverket har följande rutiner vid framtagande av nya eller reviderade föreskrifter. Inför större föreskriftsrevideringar genomförs undersökningar av hur nuvarande föreskrifter tillämpas i praktiken och föregås av en första konsekvensanalys. Brett samarbete/samråd genomförs med näringsliv och andra myndigheter. Nordiskt samarbete eftersträvas. Alla föreskrifter arbetas fram tillsammans med en språkkonsult. När föreskrifterna varit i kraft en viss tid genomförs en utvärdering. Finansinspektionen inleder ofta ett författningsarbete med samråd i form av att en arbetsgrupp bildas med representanter från berörda institut, däribland branschorganisationer som förväntas ta hänsyn till medlemmarnas intressen. Flera av branschorganisationerna på finansmarknaden har medlemmar som är att beteckna som småföretag t.ex. Fristående Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens förening, Fondbolagens förening, Svenska Försäkringsmäklares förening och Svenska Fondhandlareföreningen. Remisser av planerade nya eller ändrade författningar läggs ut på myndighetens webbplats liksom också sammanfattningar av beslutade författningar. För att ta reda på hur företagen under tillsyn uppfattar myndighetens verksamhet låter Finansinspektionen göra årliga Demoskopundersökningar. Fiskeriverket har för det nationella arbetet under 2004 utvecklat formerna för samråd genom att en tidigare rådgivande grupp för yrkesfiskefrågor ombildats till en grupp för strukturfrågor. Samtidigt har en ny grupp för resursfrågor tillkommit där i första hand nationell reglering diskuteras samt en redskapsteknisk grupp för frågor som rör verkets FoU-avdelning, exempelvis frågor om fiskares deltagande i försök som genomförs av verkets laboratorier. Samrådet inom dessa arbetsgrupper är ett led i den sammantagna beredningsprocessen. Fiskeriverkets samråd är huvudsakligen inriktat på fiskets och vattenbrukets organisationer. Direktkontakter med enskilda fiskare är dock vanligt förekommande i remissförfarandet. Samrådet med organisationerna är omfattande och kompletteras av telefonkontakter och sammanträden vid sidan av det skriftliga förfarandet. Kammarkollegiet har en rådgivande nämnd för tolk- och översättarfrågor. I denna har bl.a. utvidgningen av auktorisationsverksamheten till teckenspråkstolkar behandlats. Kemikalieinspektionen försöker alltid ha stor öppenhet i sitt arbete samt i hög utsträckning samråda med andra, exempelvis Näringslivets Regelnämnd, företag, branschorganisationer, andra berörda myndigheter och andra intressenter. Arbetsmiljöverkets samråd med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter äger regelmässigt rum genom ett möte i inledningsskedet till ett föreskriftsprojekt. Många gånger tas ytterligare kontakter med olika intressenter under arbetets gång, t.ex. genom flera möten och enskilda kontakter. Samråd sker också genom remissförfarande och i samband med styrelsebeslut. I de nya interna föreskrifterna om regelarbete förtydligas rutinerna beträffande samråd. Skolverket har årlig kontakt med Friskolornas Riksförbund. Information ges och utbildning hålls. Vidare har verket kontakt med Waldorfskolefederationen och Svenska Montessoriförbundet. När Revisorsnämnden beslutar om nya eller ändrade föreskrifter utformas de nya föreskrifterna regelmässigt, utom vid begränsade ändringar av detaljkaraktär, efter samråd med branschorganisationerna Föreningen för auktoriserade revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS). Förutom att två av nämndens nio ledamöter är yrkesverksamma revisorer och nominerade av respektive branschorganisation finns näringslivet representerat i nämnden genom en ledamot som är nominerad av Svenskt Näringsliv. Samråd sker inte bara vad avser utformningen av Revisorsnämndens föreskrifter utan även i t.ex. enskilda ärenden. Bolagsverket har sedan lång tid tillbaka en kontaktkommitté bestående av företrädare för de större kundgrupperna och intresseorganisationerna (t.ex. Bankföreningen, Advokatsamfundet, FAR, SRS) samt de större ombuden (t.ex. Standardbolag AB). Kommittén träffas en gång per kvartal. Exempel på frågor som tas upp i kommittén är konsekvenser av ny lagstiftning, verkets egna utvecklingsprojekt samt de förenklingar för kunderna som verket ser genom dessa. Bolagsverket har också under 2004 skapat en organisation och rutiner för att ta emot, bearbeta och åtgärda synpunkter som kommer in från kunder och andra. Denna synpunktshantering är en av grundstenarna i verkets kvalitetsarbete och servicedialog med kunderna. Läkemedelsverket har i samband med föreskriftsarbetet tagit kontakt med enskilda företag och branschorganisationer. Läkemedelsverket har även regelbundna möten med bl.a. industri- och branschorganisationer för att diskutera uppkomna frågeställningar. Patent- och registreringsverket har bland de grundläggande värderingarna kundorientering som ett nyckelbegrepp. Inhämtande av synpunkter från kunder och användare sker främst via regelbundet återkommande "kundmöten" vid patentavdelningen respektive design- och varumärkesavdelningen. Vid dessa möten kommer småföretagsintressen till uttryck via företrädare av olika sammanslutningar såsom Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svenska Patentombudsföreningen och Svenska uppfinnareföreningen. Post- och telestyrelsen skickar under författningsarbetet vanligen förslag till författningar som bedöms ha ett intresse på remiss till berörda intressenter som exempelvis andra myndigheter, operatörer och Näringslivets Regelnämnd. Dessa har därmed en möjlighet att yttra sig över förslagen. Radio- och TV-verket har under den revidering av verkets föreskrifter som genomförts under 2004 gjort en konsekvensutredning där även små företags villkor har belysts enligt Simplexförordningen. Konsekvensutredningen skickades ut till ett flertal olika företag och branschorganisationer. Skatteverkets forum för utbyte av information och erfarenheter med företrädare för näringslivets organisationer, Intressentrådet, har haft två ordinarie möten under 2004 samt ett extrainsatt möte. Skatteverket har också inrättat ett intressentråd för verksamhetsområdet "Tillsyn i konkurser" med representanter för olika borgenärsföreträdare. Skatteverket träffar också regelbundet Konkursförvaltarkollegiets förening och Ackordscentralen. Skatteverket har i anslutning till olika utvecklingsfrågor även sammankomster med borgenärsföreträdare, företrädare för inkassoföretag, programvaruföretag m.fl. Jordbruksverket gör i det inledande momentet av sin föreskriftsprocess en bedömning av om det finns behov av samråd och i så fall med vem samråd bör ske. Generellt tillhör Näringslivets Regelnämnd och Lantbrukarnas riksförbund remissorganen. Jordbruksverket har därutöver många olika remiss- och samrådsorgan beroende på vilket verksamhetsområde frågan gäller. Inom ramen för arbetet med information kring den nya jordbrukspolitiken har Jordbruksverket med hjälp av Lantbrukarnas riksförbund inrättat en grupp för kvalitetssäkring av informationsmaterial, blanketter, beslutstexter osv. (Testpanelen). Gruppen har också varit delaktig i utvecklingen av nya tjänster. Testpanelen har även getts möjlighet att granska nya och förändrade föreskrifter, blanketter och informationsmaterial. Sjöfartsverket samråder generellt i samband med att föreskrifter är på remiss. I en del fall har anledningen till att föreskriftsförslaget tagits fram varit propåer från företagen. I dessa fall görs analysen på ett tidigt stadium gemensamt med företrädare för näringslivet. Samråd i samband med remissen sker med samtliga som Sjöfartsverket kan säga berörs av förslaget. Regelmässigt skickas även remissen och konsekvensanalysen till Näringslivets Regelnämnd. Statistiska centralbyrån (SCB) har genom ökade direktkontakter med företagen fortsatt att intensifiera samrådet med dessa för ett ömsesidigt lärande och för att öka förståelsen för de förutsättningar och villkor som gäller för uppgiftslämnandet. SCB har löpande samråd med Näringslivets Regelnämnd inför alla förändringar i produktionen av företagsstatistik. Återkommande möten hålls också med Sveriges kommuner och landsting, Näringslivets Regelnämnd och de större arbetsgivarna för att diskutera frågor om uppgiftslämnande. Tullverket har utöver de samråd som i sig ingår i att remittera konsekvensanalyser eller konsekvensutredningar andra former för samråd. I organiserad form sker samråd inom olika grupper och samrådsorgan för exempelvis diskussion av strategiska frågor med näringslivet och med andra myndigheter såsom Kommerskollegium, Jordbruksverket och SCB. Samråd med näringslivet kan också ske mer preciserat i Tullverkets projektverksamhet. Boverket har regelmässigt, innan beslut om en föreskrift fattas, ett remissförfarande med ett stort antal myndigheter, organisationer och representanter för branschen. Bidragsföreskrifter går alltid på remiss till flera länsstyrelser, Boverkets Byggråd och Näringslivets Regelnämnd. Dessutom går föreskriftsförslaget på remiss till olika intresseorganisationer och branschorgan beroende på vilken typ av bidrag det gäller. Ibland ordnas också partsammansatta samrådsmöten eller enskilda överläggningar. Livsmedelsverkets samråd har skett med branschföreträdare, konsumentorganisationer, kontrollorgan, tillsynsmyndigheter och andra berörda myndigheter. Samrådet har skett via telefonsamtal och telefonkonferenser samt under personliga möten. Samråd har huvudsakligen skett genom att förslag remitterats till en bred krets av berörda företag. Livsmedelsverket upplever dock att småföretagen och deras representanter inte engagerar sig i verkets förslag i någon större utsträckning. 2.3.4 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd Av de 524 myndigheter som den 1 mars 2005 har rapporterat till Nutek har 27 myndigheter under 2004 (siffror inom parantes avser 2003): - infört eller ändrat i 393 (437) föreskrifter och allmänna råd som man bedömt kan ha betydelse för små företag, - upphävt 111 (137) föreskrifter och allmänna råd, - infört 10 procent färre föreskrifter och allmänna råd jämfört med 2003. 25 myndigheter uppger att de under 2004 varken har infört, ändrat eller upphävt några föreskrifter eller allmänna råd som har effekt för små företag. 19 procent färre föreskrifter och allmänna råd upphävdes 2004 jämfört med 2003. 3 Redovisning av det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m. 3.1 Inledning Förutom de 291 åtgärder som togs fram i samband med regeringens handlingsprogram för minskad administrativ börda för företagen m.m. (handlingsprogrammet) presenteras 43 nya åtgärder i denna skrivelse. Åtgärderna planeras att genomföras på kort och lång sikt. 19 nya åtgärder redovisas i avsnitt 3.3 och ytterligare några nya åtgärder, sammanräknat 24 stycken, redovisas i avsnitt 4.2. Sammantaget innebär detta att regeringens arbete med regelförbättring numera omfattar 334 åtgärder. Under 2004 inventerade departementen och 46 myndigheter samtliga lagar, förordningar och föreskrifter inom respektive ansvarsområde i syfte att identifiera de regler som kunde leda till en administrativ börda hos företag. I samband härmed föreslogs åtgärder för att minska denna. Denna systematiska och ambitiösa genomgång resulterade i att 291 åtgärder för att minska företagens administrativa kostnader presenterades i regeringens handlingsprogram (skr. 2004/05:48). Mer än hälften av dessa åtgärder är nu genomförda. Med några få undantag kommer samtliga åtgärder att vara genomförda i september 2006. Att ta fram åtgärder till regeringens handlingsprogram är ett återkommande arbete. Den grundliga genomgång som gjordes 2004 har fått till följd att i nuvarande handlingsprogram finns en grundsubstans för regelförbättring. Det är naturligt att genomförda åtgärder faller bort och nya tillkommer samtidigt som ett arbete fortlöpande pågår avseende andra åtgärder i programmet. De i denna skrivelse redovisade 19 nya konkreta åtgärder för 2005 och framåt hänför sig till en mer begränsad tidsperiod än vad som var fallet vid 2004 års genomgång. 3.2 Redovisning av handlingsprogrammet Näringsdepartementet har gjort en genomgång av de 63 åtgärder som föreslagits på departementsnivå och som skall vara genomförda i september 2006. En genomgången per den 31 augusti 2005 visar i korthet att: - av totalt 63 åtgärder är 22 klara, - i 22 fall pågår arbetet enligt tidsplan, - 18 åtgärder är försenade, men kommer att vara klara senast i september 2006, - en av de försenade åtgärderna kommer att genomföras under 2007. Orsaker till förseningarna kan vara att en kommitté genom tilläggsdirektiv fått fler arbetsuppgifter samt försenad eller förändrad EG-lagstiftning. Nuteks uppföljning av myndigheternas föreslagna åtgärder i handlingsprogrammet för minskad administration för företagen som presenterades i december 2004 och som skall vara genomförd i september 2006 visar den 1 juli 2005 i korthet att: - av totalt 228 åtgärder är 140 klara, - i 49 fall pågår arbetet enligt tidplan, - 36 åtgärder är försenade, men kommer att vara klara senast i september 2006, - tre av de försenade åtgärderna kommer på grund av datatekniska skäl inte att genomföras. Av de 140 stycken genomförda regelförbättringarna återfinns de flesta inom: - "Enklare föreskrifter" (46), (t.ex. språköversyn, sammanförda regler, bättre överblick över reglerna, borttagna krav i föreskrifterna, förenklingar), - "Förenklade rutiner via Internet" (33), (t.ex. ladda ner blanketter, rapportera och lämna uppgifter via Internet), - "Enklare uppgiftslämnande" (18), (t.ex. minskat uppgiftslämnande, översättningstjänst till engelska, myndigheten inhämtar vissa uppgifter själv, längre intervall mellan uppgiftslämnande). Som orsak till förseningar nämns händelser som att ny lagstiftning är försenad, beslut från EG-domstolen eller EG-kommissionen avvaktas, försenad remissbehandling, tekniska problem och ny myndighetsorganisation. Uppföljningen av departementens och myndigheternas föreslagna åtgärder presenteras i bilagna. 3.3 19 nya åtgärder läggs till i handlingsprogrammet I en statsekreterarskrivelse den 18 augusti 2005 ombads samtliga departement att senast den 31 oktober 2005 till Näringsdepartementet redovisa förslag till nya åtgärder som skulle kunna leda till minskad administrativ börda. Myndigheterna har ombetts att i sina årsrapporter redovisa eventuella ytterligare åtgärder som myndigheten arbetar med eller planerar att arbeta med och som minskar den administrativa bördan för företagen. Sammanlagt 19 nya konkreta åtgärder har presenterats. 12 åtgärder har lämnats av departementen och 7 av myndigheterna. De beräknas vara genomförda inom handlingsprogrammets tidsram dvs. senast under september 2006. Nedan presenteras de 19 nya åtgärderna. Jordbruksdepartementet 1. En förbättrad lagstiftning om livsmedel, djurhälsa, foder, djurskydd och växtskydd m.m. Syfte: Att anpassa svensk lagstiftning inom de ovan nämnda områdena till flera EG-förordningar om foder- och livsmedelssäkerhet och foder- och livsmedelshygien. Beskrivning: Flera äldre lagar ersätts med nya lagar. I lagarna har materiella dubbelregleringar i förhållande till EG-rätten tagits bort. Regelverket anpassas för att komplettera EG-förordningarna både terminologiskt och strukturmässigt. Lagarnas struktur kommer med förslagen att bättre korrespondera med varandra vad avser bestämmelser om offentlig kontroll, straff och överklagande. Flera av bestämmelserna i EG-förordningarna har i dag sin motsvarighet i bestämmelser på annan normnivå än lag, främst i myndighetsföreskrifter. De nya EG-förordningarna kommer därför att innebära ett stort förändringsarbete även av förordningar beslutade av regeringen samt av myndighetsföreskrifter för att korrespondera mot det nya nationella och gemenskapsrättsliga regelverket. Vid sidan av de förenklingar av lagstiftningen som följer av EG-bestämmelserna föreslås ytterligare förenklingar av lagstiftningen, särskilt inom livsmedelsområdet. Förväntad effekt: Regelverket blir enklare och mer flexibelt än det nuvarande. De nya reglerna kommer i högre grad än den äldre lagstiftningen att ge utrymme för individuella och företagsanpassade lösningar så länge som målet med lagstiftningen uppnås. Bättre förutsättningar skapas för samordning av myndigheternas kontrollverksamhet, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för samordnat uppgiftslämnande och samordnade kontrollbesök. Tidsplan: En departementspromemoria med förslagen har remissbehandlats och en lagrådsremiss är under utarbetande. En proposition är planerad till den 22 mars 2006 och föreslagen tidpunkt för ikraftträdande av lagändringarna är den 1 juli 2006. Flera av EG-förordningarna - som innehåller bestämmelser som skall tillämpas av foder- och livsmedelsföretagare - gäller redan eller kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2006. 2. Upphörande av myndigheter Syfte: Att förenkla för företagen genom att dessa endast behöver vända sig till en myndighet i frågor som tidigare delades mellan flera myndigheter. Beskrivning: I budgetpropositionen för år 2006 föreslås att Statens växtsortnämnd och Statens utsädeskontroll läggs ner. Myndigheternas ansvarsområden överförs genom ändringar bl.a. i växtförädlarrättslagen (1997: 306) till Statens jordbruksverk. Exempelvis skall en ansökan om registrering av en växtsort i dag inges till Växtsortnämnden. Växtsortnämnden har även ansvar för frågor om godkännande av växtsorter och deras benämning. Statens utsädeskontroll certifierar utsäde. Samtliga dessa uppgifter kommer att överföras till Jordbruksverket. De som berörs är bl.a. växtförädlare. Förväntad effekt: Enklare för främst företag som sysslar med bl.a. växtförädling när aktuella frågor handhas av en och samma myndighet. Tidsplan: Ändringarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2006. Finansdepartementet 3. Omarbetning av det sjätte mervärdesskattedirektivet Syfte: Att göra det gemenskapsrättsliga regelsystemet på mervärdesskatteområdet mer tillgängligt och förståeligt. Beskrivning: I ett direktivförslag till rådet daterat den 15 april 2004, KOM(2004) 246 slutlig, har kommissionen föreslagit att det sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG skall upphävas och ersättas med en ny rättsakt med omarbetade bestämmelser för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Direktivet har sedan det infördes genomgått omfattande förändringar och därigenom blivit svårgenomträngligt och svårt att tillämpa. Förväntad effekt: Målsättningen är att regelsystemet skall bli lättare att tillämpa för företagen och för kontrollerande myndigheter. Tidsplan: Förslaget behandlas för närvarande i rådsarbetsgruppen för skatter. Arbetet prioriterades under Luxemburgs ordförandeskap. Det hölls därför nio möten under tiden februari till juni 2005. Frågan har också behandlats under Storbritanniens ordförandeskap. 4. One stop system Syfte: Att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet för företag som har gränsöverskridande handel. Beskrivning: Kommissionen lämnade i oktober 2004 ett förslagspaket, KOM(2004) 728. Det viktigaste förslaget är att företag som är skattskyldiga i medlemsstater som de inte är etablerade i, elektroniskt skall kunna vända sig till en enda skattemyndighet, nämligen myndigheten i den egna etableringsmedlemsstaten, för att fullgöra alla sina skyldigheter i andra medlemsländer när det gäller registrering och lämnande av deklaration ("en enda kontaktpunkt"). Vidare föreslås bl.a. en modernisering och förenkling av förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt som företagen betalat vid inköp i en annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade. Förslaget innebär bl.a. att "en enda kontaktpunkt" skall gälla även i detta fall genom att ansökningar om återbetalning av skatt hos andra medlemsstater skall kunna göras elektroniskt via skattemyndigheten i den egna etableringsmedlemsstaten. Förväntad effekt: Att förenkla tillämpningen av det gemensamma mervärdesskattesystemet för företag. Tidsplan: Förslagspaketet behandlas för närvarande i rådsarbetsgruppen för skatter. Det nuvarande brittiska ordförandeskapet prioriterar detta förslagspaket. 5. Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag Syfte: Att göra det enklare för ett stort antal ägare av mindre fåmansföretag att tillämpa de i övrigt komplicerade reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst. Att förenkla för Skatteverket vad gäller hantering av dessa delägares deklarationer. Beskrivning: Regeringen föreslår vid reformeringen av beskattningsreglerna för ägare av fåmansföretag att en förenklingsregel skall införas. Som ett alternativ får en företagare (om han är ensam ägare) ett kapitalinkomstbeskattat belopp ca 65 000 kronor (1,5 inkomstbasbelopp) oberoende av storleken på aktiekapital och lönesumma. Förslaget innebär att för uppemot 60 procent av ägare till kvalificerade andelar blir det förmånligare att välja denna enkla regel där man inte behöver använda sig av det med nödvändighet mer komplicerade "normala" regelverket (prop. 2005/06:40). Förväntad effekt: Minskad administration för delägare i fåmansföretag samt frigjorda resurser hos Skatteverket. Tidsplan: De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. 6. Slopade lättnadsregler för ägare av onoterade företag Syfte: Att förenkla för ägare till onoterade företag att redovisa utdelning och kapitalvinst. Att förenkla för Skatteverket vad gäller hantering av dessa delägares deklarationer. Beskrivning: Regeringen föreslår att reglerna om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar i 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) avskaffas. I stället sänks skattesatsen för den del av utdelningarna och kapitalvinsterna från fåmansföretag som beskattas i inkomstslaget kapital från 30 till 20 procent. För onoterade andelar i andra företag sänks skattesatsen till 25 procent. Lättnadsreglerna är i sig komplicerade och särskilt för ägare till fåmansföretag medför kombinationen med reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen att beräkningarna kan bli besvärliga (prop. 2005/06:40). Förväntad effekt: Minskad administrativ börda för delägare i fåmansföretag och för ägare av övriga onoterade företag samt frigjorda resurser hos Skatteverket. Tidsplan: Lättnadsreglerna föreslås avskaffas den 1 januari 2006. Särskilda övergångsregler föreslås gälla beskattningsåren 2006-2010. 7. Deklarationsombud Syfte: Att underlätta avlämnandet av skattedeklarationer som lämnas i elektronisk form. Beskrivning: Den som varje månad lämnar skattedeklarationer om moms, arbetsgivaravgifter och avdragen preliminär skatt skall kunna utse ett deklarationsombud, till exempel en revisor, att lämna deklarationen. Den deklarationsskyldige behöver då inte själv underteckna skattedeklarationen. Förslaget gäller dem som deklarerar elektroniskt (prop. 2005/06:31). Förväntad effekt: En stor minskning av den administrativa bördan för företagen och dessutom frigjorda resurser hos Skatteverket. Tidsplan: I propositionen föreslås att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 april 2006. Justitiedepartementet 8. Kungörande i Post- och Inrikes Tidningar Syfte: Att utforma ett ändamålsenligt system för offentliga kungörelser. Beskrivning: Skyldigheten att i Post- och Inrikes Tidningar kungöra beslut och andra förhållanden regleras i ett stort antal författningar. För kungörelserna betalar Bolagsverket och andra annonsörer en avgift vars storlek beslutas av regeringen. En av regeringen förordnad utredare har föreslagit att Post- och Inrikes Tidningar skall publiceras elektroniskt på Bolagsverkets webbplats. Till grund för förslaget ligger en överenskommelse mellan Svenska Akademien och Bolagsverket som innebär att akademien till Bolagsverket upplåter rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar. Förväntad effekt: Förbättrad åtkomst till kungörelserna och kostnadsbesparingar för Bolagsverket och näringslivet. Tidsplan: Inriktningen på departementets arbete är att en proposition med förslag till lag om avgift för annonsering i Post- och Inrikes Tidningar skall lämnas till riksdagen under våren 2006 och att kungörelser skall kunna ske i elektronisk form från och med den 1 januari 2007. 9. Ett förenklat skuldsaneringsförfarande Syfte: Ett syfte är att borgenärer (oftast företag) inte skall behöva ta ställning till förslag om skuldsanering innan kronofogdemyndigheten, som beslutar om skuldsanering, har tagit ställning. Beskrivning: Det s.k. första steget i en skuldsaneringsprocess, att gäldenären själv - i regel med hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning - måste lägga fram ett förslag på uppgörelse till borgenärerna, slopas. Förväntad effekt: För de flesta företagen är skuldsaneringsprocesser ganska ovanliga. När de förekommer, kan det dock vara tidsödande för en borgenär att sätta sig in i processen. De företag som ofta förekommer i skuldsaneringsprocesser, t.ex. postorderföretag, kommer alltså att märka av reformen. Tidsplan: Inriktningen på departementets arbete är att en proposition skall kunna lämnas till riksdagen i mars 2006. Försvarsdepartementet 10. En ny lag och förordning om transport av farligt gods Syfte: Att modernisera och renodla lagen och förordningen om transport av farligt gods. Beskrivning: Nu gällande lag och förordning om transport av farligt gods är ålderdomliga och dåligt anpassade för förändringar på farligt gods-området som ständigt måste göras till följd av materiella ändringar av internationella regler. Författningarna ersätts med en ny lag och förordning, vars utformningar har moderniserats. De innehåller i stort enbart regler som är grundläggande för förståelsen av regelverket och för myndigheternas verksamhet. Närmare materiell reglering skall finnas i myndighetsföreskrifter. På så sätt kan regelsystemet lättare anpassas efter för Sverige bindande internationella normändringar. Förväntad effekt: Det blir enklare för företagen att skapa sig en överblick över regelsystemet och att tillämpa reglerna. Denna förenkling kan förväntas bestå även efter framtida materiella regeländringar på området, som skall medföra ändringar huvudsakligen i myndighetsföreskrifter. Tidsplan: En proposition om en ny lag om farligt gods beslutades den 24 november 2005. Författningarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. 11. Avskaffande av skyldigheten att inrätta verkskydd Syfte: Att avskaffa en skyldighet som i dag inte är nödvändig. Beskrivning: I lagen (1994:1720) om civilt försvar och därtill knuten förordning finns bestämmelser om verkskydd. Verkskyddet är en beredskapsorganisation som under höjd beredskap har till uppgift att, vid den anläggning där det organiserats, medverka vid skydd av verksamheten och personalen samt i räddningstjänst. Länsstyrelsen får besluta att det vid en anläggning skall finnas verkskydd, om det vid anläggningen bedrivs verksamhet som har stor betydelse för totalförsvaret och om anläggningen med hänsyn till sin belägenhet eller verksamhetens art kan antas bli särskilt utsatt vid stridshandlingar. Den som bedriver verksamheten är då bl.a. skyldig att organisera verkskyddet och planlägga dess verksamhet. Under det senaste decenniet har antalet anläggningar med verkskydd stadigt minskat, och i dag finns endast ett fåtal kvar. Ett av förslagen i betänkandet Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting (SOU 2004:134) är att bestämmelserna om verkskydd skall avskaffas. Förväntad effekt: Ett avskaffande av kravet på verkskydd skulle innebära administrativa lättnader för de företag som bedriver verksamhet vid sådana anläggningar där det i dag skall finnas verkskydd. Tidsplan: Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss med förslag till bl.a. upphävande av bestämmelserna om verkskydd är under utarbetande. Avsikten är att en lagrådsremiss skall beslutas runt årsskiftet 2005/06. En proposition skulle då kunna lämnas till riksdagen under våren 2006. Inriktningen är att författningarna skall träda i kraft den 1 september 2006. 12. Seveso-regelverk Syfte: Dels att ge verksamhetsutövare som plötsligt kommer att omfattas av Seveso-regelverket förlängd tid att inge vissa handlingar, dels att samordna tidpunkten för när verksamhetsutövare som tillämpar regelverket skall inge vissa handlingar med motsvarande tidpunkt i annan förordning. Beskrivning: Frågor om hantering av farliga ämnen regleras i Seveso II-direktivet (96/82/EG och 2003/105/EG), som i Sverige genomförts genom bl.a. förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Seveso-förordningen). I förordningen anges farliga ämnen och gränsvärden för sådana ämnen. Vissa ämnen anges inte med namn utan omfattas genom att de klassificeras i särskilda riskgrupper alternativt riskfraser. Denna klassificering sker enligt ämnes- eller preparatdirektiven eller enligt ADR (bestämmelser om transport av farligt gods), som i Sverige regleras i Kemikalieinspektionens eller Statens räddningsverks föreskrifter. Ibland sker omklassificeringar. Då kan en verksamhet plötsligt komma att omfattas av Seveso-regelverket eller komma att omfattas av en högre kravnivå än tidigare, utan att några direkta författningsändringar gjorts i Seveso-regleringen. Genom en ändring i Seveso-förordningen utnyttjas nu Seveso-direktivets möjligheter att i sådana situationer ge verksamhetsutövarna längre tid för att inge vissa handlingar till myndigheterna, som de enligt Seveso-regelverket är skyldiga att inkomma med. En ändring görs även i övergångsbestämmelserna till Seveso-förordningen. Genom ändringen flyttas tidpunkten fram för när en verksamhetsutövare, som hanterar petroleumprodukter på den högre kravnivån, senast skall ge in vissa handlingar till tillsynsmyndigheten. Tidpunkten samordnas därmed med tidpunkten för tillståndsansökan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, genom vilken Seveso II-direktivet också delvis genomförs i Sverige. Förväntad effekt: Den förstnämnda ändringen förväntas underlätta handläggningen för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheten. Även den sistnämnda ändringen kan förväntas underlätta verksamhetsutövarens verksamhet, då denne får samma tidpunkt att ta hänsyn till enligt båda förordningarna. Tidsplan: Regeringen har den 17 november 2005 beslutat om ändringarna, vilka träder i kraft den 31 december 2005. Tullverket 13. Transiterade varor Syfte: Enklare tullförfarande. Beskrivning: Godkänd mottagare införs också i TIR-förfarandet, vilket innebär att företagen själv skall kunna ta emot transiterade varor. Förväntad effekt: Enklare för företagen. Tidsplan: Under 2005. 14. Tullförrättningsavgiften Syfte: Enklare och billigare tullförfarande. Beskrivning: Tullverket skall slopa tullförrättningsavgiften för elektroniska ärenden. Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen. Tidsplan: Under 2005. 15. Samarbete med Skatteverket Syfte: Öka myndigheternas inre effektivitet i syfte att förenkla för företagen. Beskrivning: Ett samarbete har påbörjats med Skatteverket. I sin rapport Samverkan mellan Tullverket och Skatteverket identifieras ett antal möjligheter för utökad samverkan samt specifika samverkansområden. Inom samverkansområdet "Moms & Tullverkets servicetrappa", som syftar till att förenkla importföretagens redovisning och betalning av importmoms, har arbetet påbörjats. Förväntad effekt: Förenklad redovisning och betalning av importmomsen. Tidsplan: Arbetet påbörjat under 2005. Arbetsmiljöverket 16. Information på webbplatsen Syfte: Förbättrad service och tillgänglighet. Beskrivning: Under 2005 genomförs följande förbättringar på webbplatsen: - viss information på lättläst svenska, - deltagandet i EU-arbetet redovisas översiktligt, - styrelseprotokoll publiceras, - en förteckning över verkets register redovisas, - "Tillgänglighet för alla" införs stegvis, - alla svar på departementsremisser publiceras. Förväntad effekt: Effektivisering och höjd servicegrad. Tidsplan: Förändringarna genomförs successivt under 2005. Skogsstyrelsen 17. Kommunikation mellan markägare och myndighet Syfte: Bättre och effektivare kommunikation mellan markägare och myndighet. Beskrivning: Projektet "Kunskap" är ett projekt för bättre kundorientering som skall leda till bättre och effektivare kommunikation mellan markägare och myndighet. Tidsplan: Pågår under 2005. 18. Digitalt ärende- och handläggningssystem Syfte: Att säkra handläggningsförfarandet och förkorta handläggningstiderna samt att göra det lättare för den enskilde att få information om på vilket stadium ett ärende befinner sig. Beskrivning: Inom projektet Föryngra 200 avser man att utveckla ett digitalt ärende- och handläggningstöd. Tidsplan: Pågår under 2005 och 2006. Bolagsverket 19. Elektronisk betalning i e-tjänster Syfte: Förenkla betalningar för företagen Beskrivning: En betaltjänst knyts till de tjänster som i dag finns tillgängliga på www.foretagsregistrering.se och Bolagsverkets webbplats (Näringslivsregistret). Tidsplan: Påbörjat under 2005. 4 Nya metoder ger ett samlat grepp om regelförbättring 4.1 Ett handlingsprogram blir en handlingsstrategi Regeringens arbete med att minska företagens kostnader för administration till följd av regelverk är en process som successivt utvecklas och stärks med nya metoder, nya synsätt och nya verktyg. Arbetet drivs i nära samarbete med näringslivet, myndigheter och i ett internationellt sammanhang. Fastställandet av mål innebär att regelförbättringsarbetet går in i ett nytt intensivt skede. Målen är startskottet för nya processer och när ett mål fastställts startar arbetet med att identifiera åtgärder för att uppnå målen. Väl genomförda konsekvensanalyser kommer även fortsättningsvis att vara ett av de viktigaste instrumenten i arbetet med bättre regler. Nu inriktas arbetet på ett mera samlat grepp om arbetet med regelförbättring. Regeringens arbete med att ta fram ett handlingsprogram har inneburit en genomlysning av existerande regelverk. Under mandatperioden har en tillförlitlig mätmetod utvecklats som används bl.a. för att sätta upp tydliga, kvantitativa mål för hur mycket regelbördan skall minska. Arbetet med bättre regler har därmed getts ett högkvalitativt innehåll och inte minst inom näringslivet har regeringens initiativ välkomnats5. En effekt av mätningarna är att de inblandade företagen/företagarna direkt kan ge sin syn på vilka regler de skulle vilja ha ändrade eller hur de vill att en regel skall vara utformad6. En väl utförd konsekvensanalys är ett viktigt redskap i arbetet med bättre regler. I takt med att arbetet med regelförbättring utvecklas och utvidgas är det naturligt att en översyn av konsekvensanalysmodellen görs. Ett arbete med att ta fram en förbättrad och mer ändamålsenlig modell för konsekvensanalyser pågår. Som ett led i det nya, bredare och sammanhållna sättet att arbeta med regelförbättring har regeringen anlagt ett branschperspektiv. Som en följd av regeringens handlingsprogram och genomförda mätningar samt uppsatta mål har perspektivet i arbetet med regelförbättring förskjutits något. En grundlig genomgång av befintliga regler har genomförts. Avsikten är nu att förskjuta tyngdpunkten i arbetet. Konsekvenserna av förslag till nya eller ändrade regler skall identifieras och bedömas så tidigt som möjligt i regelkedjan. Sammantaget så har regeringens arbete lett fram till att en samlad strategi för regelförbättringsarbete har skapats. En strategi som i dag består av fem grundkomponenter nämligen, småföretagarperspektivet, handlingsprogrammet, mätningar och mål, branschperspektiv och en förskjutning av perspektiv i regelkedjan. Utöver handlingsprogrammets 310 åtgärder har intill dags dato 24 åtgärder identifierats på departementsnivå vilka kan komma att resultera i konkreta förslag till regelförbättring. För att det fortsatta regelförbättringsarbetet skall bli framgångsrikt behövs dock ett brett engagemang från departement och myndigheter. Metod och kompetensutveckling kommer att bli viktiga faktorer för att arbetet skall ge resultat och kunna bedrivas effektivt. Småföretagarperspektivet Det är viktigt att insatser som företas med det primära syftet att förbättra och förenkla för företag inte leder till en ökad administrativ kostnad eller försämring för små företag. I ett regelförbättringsarbete måste småföretagarperspektivet inta en central plats och prioriteras så att arbetet verkligen leder till förbättringar även för de små företagen. För att förbättra och fördjupa kunskapen om små företags villkor har regeringen för avsikt att under 2006 ge Nutek i uppdrag att utifrån arbetet med mätningarna, identifiera de regelområden som orsakar mest administrativ börda för små företag. Nutek skall också redovisa förslag till förenklingar som framkommit vid mätintervjuerna. Mätmetoden och mål för minskade kostnader Regeringens arbete med mätningar av den administrativa bördan har hittills resulterat i två konkreta åtgärder, dvs. uppdragen till Nutek att genomföra mätningar dels inom skatteområdet dels inom miljö-, arbetsrätt- och jordbruksområdet. Arbetet med mätningar är indelat i tre faser. I den första fasen mäts områden som enligt tidigare undersökningar upplevs ge upphov till mest administration. I den andra fasen, efter det att ett regelområde mätts, sätts ett konkret mål för hur mycket de administrativa kostnaderna inom området skall ha minskat fram till 2010. Målet skall sättas inom tre månader från det att Nutek avlämnat sin rapport om mätningarna till Regeringskansliet. Det uppsatta målet definieras slutligen antingen i regeringens vårproposition eller i budgetpropositionen. I samband med att målet fastställs diskuteras hur arbetet med att uppnå målet skall bedrivas. I denna tredje fas kan regeringen välja att tillsätta en utredning eller lägga ett uppdrag på en myndighet att ta fram en handlingsplan för att på så sätt uppfylla målet om minskade administrativa kostnader. För att kunna följa utvecklingen när det gäller de administrativa kostnaderna skall Nutek årligen uppdatera genomförda mätningar och redovisa utfallet av dessa. Det kräver att myndigheterna och departementen årligen till Nutek redovisar under året förändrad lagstiftning, föreskrifter och procedurer som påverkar de administrativa kostnaderna för företag. Den slutrapport som Nutek skall överlämna avseende genomförda mätningar inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets ansvarsområde kan, som ett exempel på de effekter som mätningarna får, eventuellt identifiera behov av författningsändringar inom departementets ansvarsområde. Inom Finansdepartementets område, där mätningarna kommit längre, har dessa resulterat i att den särskilde utredaren som har till uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på skatteområdet som utgångspunkt bl.a. skall ha en fortsatt utveckling mot minskad administrativ börda. Arbetet skall utgöra ett led i regeringens ansträngningar att uppfylla målet. I sammanhanget bör nämnas att för att fler skall kunna ta del av mätresultaten arbetar Nutek med att skapa en databas där resultatet från samtliga mätningar förs in. Syftet med databasen är att ge möjlighet att följa resultatet av arbetet med regelförbättring över tid. Konsekvensanalyser En väl genomförd konsekvensanalys är av grundläggande betydelse i arbetet med att åstadkomma ett ändamålsenligt regelverk och därigenom minskade kostnader för företagen att efterleva dem. En konsekvensanalys utgör en viktig del i det beslutsunderlag som ligger till grund för den slutliga utformningen av en regel. I det löpande arbetet med regelförbättring är det viktigt att kvalitetssäkra regelgivningen på olika nivåer i regelkedjan. Därför pågår nu inom Regeringskansliet, som en åtgärd i regelförbättringsarbetet, ett arbete med att ta fram en förbättrad metod för konsekvensanalyser och ett mera sammanhållet arbete med regelkvalitet. Framför allt behöver det löpande arbetet med reglers kvalitet bli bredare. Myndigheternas skyldigheter att göra konsekvensanalyser regleras i dag i både verksförordningen (1995:1322) och förordningen (1998: 1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter på små företags villkor (Simplexförordningen). I betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) föreslogs att bestämmelserna om konsekvensanalyser i dessa förordningar sammanförs i en fristående förordning. EG-kommissionens riktlinjer för konsekvensanalyser har tagit sin utgångspunkt i Lissabonstrategin och de tre "ben" den strategin vilar på, de ekonomiska och sociala dimensionerna samt miljödimensionen. Detta är också en av utgångspunkterna för det arbete som görs inom Regeringskansliet för att utveckla och bredda arbetet med konsekvensanalyser. I det arbetet övervägs också frågor om stöd till myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser. Resultatet av arbetet med att ta fram en ny metod för konsekvensanalyser kommer att redovisas i en departementspromemoria senast under första halvåret 2006. Branschperspektiv Företag inom olika branscher påverkas i olika utsträckning av myndigheternas administrativa krav och skatteregler. På samma sätt kan tillämpningen av ett specifikt regelverk inom en specifik bransch ge upphov till olika administrativa kostnader beroende på företagets storlek. I exempelvis strategin Fordonsindustrin - en del av innovativa Sverige uppmärksammas behovet av förenklade regler och regelsystem inom fordonsindustrins område, en bransch med ett fåtal stora aktörer och med ett utbrett system av underleverantörer oftast småföretag. Paralleller kan dras till andra branschområden. Nutek och Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, kommer därför få i uppdrag att kartlägga nationella och internationella regler och regelsystem som begränsar eller riskerar att begränsa fordonsindustrins förmåga att konkurrera. Nytt perspektiv i regelförbättringsarbetet I och med möjligheten att konkret kunna mäta företagens kostnad för administration i befintlig lagstiftning och sätta upp ett realistiskt mål för hur mycket denna kostnad skall minska har perspektivet för regeringens arbete med regelförbättring flyttats. Från att i huvudsak ha rört sig om en genomgång av och förslag till ändringar i föreliggande lagstiftning är det nu fråga om att föreslå förbättringsåtgärder i ett tidigt skede av regelgivningsproceduren som innebär att uppsatta mål nås. Detta innebär att redan i kommittédirektiv kan regeringen ge i uppdrag till en utredning att ta fram förslag till förbättrade regler inom hela regelkomplex och som leder till att ett redan uppsatt mål nås. Enligt regeringens mening är detta ett konstruktivt sätt att arbeta på för att nå de uppsatta målen med bibehållen hög kvalite i regelarbetet. Departementens arbete med att nå uppsatta mål kommer att följas upp i kommande skrivelser. Förslag som lämnas i bl.a. kommittébetänkanden, propositioner och andra slutprodukter inför regelförändringar kommer att tilldra sig allt större intresse. Detta ligger också i linje med den allmänna uppfattningen att man så tidigt som möjligt i regelkedjan skall bedöma konsekvenserna av förslag till nya eller ändrade regler. Som en direkt följd av genomförda mätningar och uppsatta mål inom skatteområdet har nio åtgärder tagits fram. Ytterligare 15 åtgärder på andra områden kommer att utgöra en del i arbetet med förbättrade regler. 4.2 24 framåtriktade åtgärder Finansdepartementet Finansdepartementet har i kommittédirektiv Reformerade förfaranderegler på beskattningsområdet (dir. 2005:129) gett en särskild utredare i uppdrag att i nio fall föreslå reformerade förfarande regler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet. Uppdraget utgör bl.a. en del för att uppfylla det mål för att minska företagens kostnader för att följa lagar och regler på skatteområdet som regeringen uppställt i budgetpropositionen för 2006 och som innebär att den administrativa bördan under perioden den 1 juli 2004-30 juni 2010 skall minskas med 20 procent. I kommittédirektivet anges att utredningsuppdraget syftar till ett mer rationellt och kostnadseffektivt förfarande, minskad administrativ börda, slopad självdeklaration i vissa fall, en rullande taxering, ett snabbare förfarande för omprövning och överklagande, en översyn av skattenämnderna, en enklare och mer sammanhållen lagstiftning, möjligheten till en effektivare kontroll för att begränsa möjligheterna till skatteundandragande och utvärdering av systemet med skattekonto samt tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättningar för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Översyn av plan- och bygglagstiftningen PBL-kommittén har i sitt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) lagt fram ett antal förslag som enligt kommittén bl.a. kommer att bidra till en förenklad planprocess och en effektivare beslutsprocess. Kommittén föreslår bl.a. förändringar av reglerna för förfarandet vid översikts- och detaljplanering, en ökad samordning av ärenden som kräver både bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, och prövning enligt miljöbalken samt en samordning av prövningen vid överklagande av sådana ärenden. Vidare föreslår kommittén en ny utformning av 2 kap. 1 § PBL där de olika dimensionerna i hållbar utveckling ges ett uttryckligt stöd och där det anges att beslut enligt PBL skall underlätta en god ekonomisk tillväxt och en lämplig utveckling för olika verksamheter. Betänkandet kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet Miljöbalkskommittén Miljöbalkskommittén har i sitt slutbetänkande Miljöbalken: miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter (SOU:2005:59) lämnat ett antal förslag som bl.a. omfattar miljöbalkens system för miljökvalitetsnormer, erfarenheter av miljöorganisationernas klagorätt samt avgifterna för prövning och tillsyn. Kommittén anför bl.a. att miljöprövningen kan effektiviseras genom att ett samordnat system för miljökonsekvensbedömningar skapas. Betänkandet kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Jordbruksdepartementet Småskalig livsmedelsproduktion I regeringens skrivelse Småskalig livsmedelsproduktion (skr. 2005/06:47), som överlämnades till riksdagen den 11 november 2005 redogörs för flera initiativ som bidrar till att underlätta för små företag verksamma inom livsmedelsproduktion, t.ex. för små slakterier och små företag inom bageri-, fiskeri- och mejerinäringar. Två av initiativen är bl.a. att nya EG-regler lägger grunden för ett enklare regelverk och möjliggör en mer flexibel tillämpning av kraven på livsmedelshygien och livsmedelskontroll utifrån företagets förutsättningar och risksituation, t.ex. i samband med mobil eller gårdnära slakt. Det redogörs även för att Livsmedelsverket har beslutat att sänka avgiften för godkännande av slakterier från 36 000 kr till 10 000 kr. Europeiska kommissionen Kommissionens rullande förenklingsprogram COM(2005) 535 final Syfte: Att minska företagens och myndigheternas administrativa börda. Beskrivning: Kommissionen presenterade i oktober 2005 sitt nya rullande program för förenkling av gällande EG-lagstiftning. Programmet innehåller ett flertal förslag som kommer att påverka svenska regelverk. Förenklingarna innebär dock inte att reglernas substans ändras utan syftena med lagstiftningen kvarstår. Det finns förslag som gäller regler för handel, statistik, bolag och miljö samt regler på jordbruksområdet och regler för offentlig upphandling. I vissa fall kommer det att krävas att motsvarande svenska regler måste ändras beroende på hur kommissionen går till väga. Förväntad effekt: Den administrativa bördan för företag och myndigheter kan väntas minska. De EG-gemensamma regelverken blir mer lättlästa och överskådliga. Tidsplan: Kommissionen kommer att arbeta fram och presentera förslagen under 2006-2008. Under samma tid och även därefter kommer det att krävas att regeringen och myndigheter i vissa fall gör nödvändiga följdändringar i svenska regler. Uppföljning av handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m. Uppföljning av departementens7 och myndigheternas8 föreslagna åtgärder inom handlingsprogrammet för minskad administration för företagen m.m. (regeringens skrivelse 2004/05:48) - redovisade i löpande nummerordning med aktuell tidsplan. Departement Nr Åtgärd Tidsplan Justitie- 1 Registrering av bolagsändringar departemenetet m.m. via Internet 2006 2 Ny aktiebolagslag 2005 3 Lag om ekonomiska föreningar 2006 4 Handelsregisterlag 2005 5 Bokföringslag 2005 6 Förenklat bokslut 2005 7 Årsredovisningslag redovisningsprinciper 2005 9 Koncernredovisning 2005 10 Avstående från besittningsskydd, hyreslag 2005 11 Inskrivning i 9-24 kap. jordabalken 2005 12 Lag om pantbrevsregister 2005 13 Lag om fastighetsregister 2005 14 Inteckning 2004 15 Fastighetsbildningslag 2004 16 Fastighetsbildningsärenden Avaktas 17 Anläggningslag 2005 18 Fastighetsmäklarlag 2005 19 Varumärkeslag 2006 20 Firmalag 2006 21 Mönsterskyddslag 2006 22 Växtförädlarrättslag 2006 Försvars- 40 Foto eller liknande från departementet luftfartyg 2006 Social- 50 Alkohollag 2006 departementet 51 Lag om försäljning av teknisk sprit 2006 52 Lag om behandling av personuppgifter 2005 Departement Nr Åtgärd Tidsplan Finans- 72 Fusioner på försäkringsområdet 2005 departementet 73 Fusioner i banksektorn 2005 74 Mervärdeskatteutredningen 2006 75 Mervärdeskatteutredningen 2006 76 Omarbetning EU:s 6:e momsdirektiv 2006 77 El- och gasdirektivet (77/388/EEG) 2005 78 Fastighetstaxeringslag 2004 79 Tullkodexen 2005 80 Ändring i lotteriförordningen 2004 Jordbruks- 126 Företagare på landsbygden 2005 departementet 127 Livsmedelsförordningen 2005-06 128 Förordning om bidrag till åt- gärder mot radon i dricksvatten 2006 129 Kungörelse om kontroll vid utförsel av livsmedel 2006 130 Växtförädlarrättsförordningen 2005 131 Kungörelse om kvalitets- benämning på äpplen m.m. 2006 132 Bisjukdomsförordningen 2004 133 Lag om ersättning för intrång i enskild fiskerätt 2006 134 Jordförvärvslag 2005 135 Förordning om jämförpris på andra varor än livsmedel 2005 136 Lag om ägofred 2006 Kultur- 175 Radio- och TV-lag 2005 departementet Miljö- och 184 Regler om miljökonsekvens- samhälls- bedömning 2005 byggnads- 185 Samråd innan miljökonsekvens- departementet bedömning 2005 186 Beslutsunderlag miljö- konsekvensbedömning 2005 187 Ändring/utökning av miljöfarlig verksamhet 2005 188 Vattenverksamheter 2005 189 Tillståndsprövning av täkter 2005 190 Obligatorisk tillåtlighetsprövning 2005 191 Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter 2006 229 Elektriska starkströmsan- läggningar 2004 230 Naturgaslag 2006 Departement Nr Åtgärd Tidsplan 231 Lag om vissa rörledningar 2006 Närings- 227 Semesterlag 2006 departementet 228 Arbetsmiljölagstiftning 2007 232 Telegraf, telefon och annan svagströmsanläggning 2005 233 Konkurrenslag 2004 234 Registrering av fusioner 2005 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Rikspolis- 23 Auktorisation av bevaknings- styrelsen företag 2005 24 Bevakningsföretag och skjutvapen 2005 Exportkredit- 25 Ansökan om garantier via nämnden Internet 2005 26 Kortare handläggningstider 2006 Inspektionen 27 Dekl.skyldighet med anledning för strategiska av FN:s konvention om produkter förbud mot kemiska vapen 2004 28 Anbudsunderrättelse för tillverkning av krigsmateriel 2005 29 Slutanvändarintyg för slutmottagare av krigsmateriel 2005 30 Utförseltillstånd för krigsmateriel 2007 31 Smarta blanketter för ansökningar 2006 Styrelsen för 32 Föreskrifter och allmänna råd 2006 ackreditering 33 Upphävande av föreskrifter 2005 och teknisk 34 Kundvänliga portaler 2005 kontroll 35 Ansökan om ackreditering 2005 36 Kompetensbedömning av företag 2005 37 Kortare handläggningstider 2005 38 Internationell ackreditering 2005 39 Flexibel omfattning av ackreditering 2004 Räddnings- 41 Rapport av olyckor i samband verket med transport av farligt gods 2005 42 Explosiva varor för civilt bruk 2007-08 43 Innehav och förvaring av, och införsel av explosiva varor 2007-08 44 Klassi?cering och märkning av brandfarliga och explosiva varor 2005 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan 45 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor 2005 46 Översyn av författningen om organiska peroxider 2005 47 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer 2005-06 48 Öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor 2006 49 Föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brand- farliga gaser och vätskor 2006 Försäkrings- 53 Samlingsräkning för kassan tandvårdsersättning 2004 54 Förhandsprövning av behandlingsförslag 2004 55 Anmäla karens via Internet 2005 Läkemedels- 56 Utformning av produktresumé verket för humana och veterinärmedicinska läkemedel 2005 57 Föreskrifter om tillstånd för tillverkning av läkemedel 2004 58 Receptföreskrifter 2005 59 Godkännande av läkemedel 2005 60 Förbättra ämnesföreskriften för kosmetiska och hygieniska produkter 2006 61 Ny föreskrift om medicin- tekniska produkter 2004 62 Ändringar i tillstånd för läkemedel Inväntar beslut i EG 63 Läkemedel som inte skall marknadsföras i Sverige 2004 64 Förkorta handläggningstid för registrering av tillverkare och produkter Avvaktas 65 Parallellimport av läkemedel 2004 66 Förenkla ansökningsförfaranden av narkotiska läkemedel 2004 67 Föreskriften om kosmetiska och hygieniska produkter 2004 68 Info om kommande bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter 2005 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan 69 Medicinteknik på webbplatsen Avvaktas 70 Produktregister 2004 71 Gränsdragning mellan läkemedel och andra produkter 2004 Finans- 81 Tillstånd att driva bank- inspektionen eller ?nansieringsrörelse eller att ge ut elektroniska pengar 2005 82 Ägar- och ledningsprövning och viss rapporteringsplikt till Finansinspektionen 2004 83 Styrning, intern information och intern kontroll inom kredit- och värdepappersinstitut 2004 84 Rapportering till Finans- inspektionen 2005 85 Rapporteringsföreskrifter för försäkringsbolag 2005 86 Värdepappersrörelse m.m. 2005 87 Redovisningsregler för mindre, ?nansiella företag 2006 Statistiska 88 Uppgiftslämnande till SCB 2004 centralbyrån 89 Statistik rörande sysselsättning och yrke 2005 90 Vakansstatistiken 2004 91 Uppgiftslämnande om boende 2005 92 Uppgiftslämnande om byggande och bebyggelse 2004 93 Uppgiftslämnande om utrikeshandel 2004 94 Uppgiftslämnande om företags miljöskyddskostnader 2005 95 Uppgiftslämnande om företags ekonomi 2004 96 Uppgiftslämnande om industrins varuproduktion 2004 97 Uppgiftslämnande om förbruk- ning av inköpta varor, tjänster 2004 98 Lagerstatistik för varuhandel och tjänstenäringar 2004 99 Forskningsstatistik 2004 100 Uppgiftslämnande ang. konsument-, producent- och tjänsteprisindex 2005 101 Faktorprisindex för bostäder och index för byggmaskiner 2005 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Tullverket 102 Tullverkets kundregister 2004 103 Tullverkets webbplats 2004 104 Tullverkets kundkontakter 2005 105 Webb-baserad utbildning 2004 106 Tillståndshantering 2004 107 Tillämpning av lokalt klarerings- förfarande för kvalitetssäkrade företag på verket 2005 108 Kompletterande tulldekl. i periodisk form för varor som deklareras för övergång till fri omsättning 2005 109 Tullverkets Internetdekl. (TID) 2005 110 Förenklingar vid import/export 2004 111 Omprövning av tulltaxerings- beslut 2005 112 Anmälan till uppläggning på tillfälligt lager och tullager Utgår 113 Förenklingar för svenska exportörer vid gränspassagen till Ryssland 2005 114 Ansökan om exportbidrag 2004 Skatteverket 115 Riksgemensam telefonpanel 2005 116 Lokal servicesamverkan mellan Skatteverket och andra myndigheter 2005 117 Skatteverkets webbplats 2005 118 Skatte- och avgiftsanmälan 2006 119 Skattekontot 2004 120 Uppgifter om moms och arbetsgivar avgifter 2004 121 Information om preliminär skatt 2005 122 Taxeringsblanketter 2006-07 123 Information om punktskatter 2004 124 IT-stöd för indrivnings- verksamhet 2008 125 Ansökan om betalnings- föreläggande 2005 Jordbruks- 137 Jordbruksverkets föreskrifter 2005 verket 138 Informationsinsamling från jordbruk, veterinärer och foderföretag 2005 139 Informationsinsamling från slakterier 2004 140 Informationsinsamling från transportörer av djur 2004 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan 141 Informationsinsamling från företag som tillverkar och importerar handelsgödsel 2004 142 Ansökningar om exportbidrag 2004 143 Informationsinsatser om EU:s jordbruksreform 2005 2005 144 Informationsinsats om komplicerade föreskrifter och allmänna råd 2004-05 145 Överföring av stödrättigheter 2005 146 Central kundtjänst 2006 147 Djurregister 2006 148 Söksystem för Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd 2005 149 Jordbruksverkets blanketter 2006 150 Övergång från ansökan till anmälan 2005 151 Skräddarsydda informations- paket om jordbruksstöd 2005 152 Inrättande av testpanel 2004 153 Jordbruksverkets diarium 2004 154 Säkerheter Avvaktas 155 Regelförenklingsombud 2004 156 Guideline för regelförenklingsarbete inom EU 2005 Livsmedels- 157 Rökaromer 2004 verket 158 Godkännande av laboratorier 2005 159 Läkemedelsbehandling för livsmedels producerande djur 2005 160 Livsmedelsverkets webbplats 2005 161 Datorstödda inspektioner 2005-06 162 Provtagning i lager 2004 Fiskeriverket 163 Fiskeriverkets regelverk 2004 164 Torsk?ske i Öresund 2004 165 Avräkningsnotor om försäljning av ?sk 2004 166 Strukturstöd 2004 Konsument- 167 Konsumentverkets riktlinjer 2006 verket 168 Riktlinjerna för produktsäkerhet 2006 169 Leksaksförpackningar 2006 170 Samarbete med Post- och telestyrelsen Utgår Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Fastighets- 171 Samarbete mellan mäklar- Fastighetsmäklarnämnden nämnden och andra myndigheter 2006 172 Fastighetsmäklarnämndens blanketter 2004 173 Fastighetsmäklarnämnden som 24-timmarsmyndighet 2007 174 Tillsyn över fastighetsmäklare 2004 Radio- och TV- 176 Verkets föreskrifter 2004 verket 177 Anmälan om sändnings- verksamhet 2006 178 Redovisning av andelen europeiska program 2006 179 Verkets ärenderutiner 2005 Riksantik- 180 Fasta fornlämningar och varie ämbetet kulturlämningar 2006 181 Uppdragsarkeologin 2005 182 Bebyggelse och skyddade byggnader 2005 183 Anslaget 28:26, Bidrag till kulturmiljövård 2004 Lantmäteriet 192 Ansökan via Internet och elektronisk signatur 2005 Kemikalie- 193 KemI:s föreskrifter 2005 inspektionen 194 Uppgiftslämnande till KemI 2005 195 Samarbete mellan KemI och 2005 Räddnings- 196 Uppgiftsinlämnande till KemI:s verket produktregister 2006 197 Godkännande av bekämpnings- medel Avvaktas 198 KemI:s service och tillgänglighet 2004 Naturvårds- 199 NOx-föreskriften 2004 verket 200 Föreskrifter på avfallsområdet 2006 201 Rapporteringsförfarande för miljörapport 2005 202 Föreskrifter om transport av avfall 2005 203 Tillståndsplikt vid förevisande av djur 2005 204 Föreskrifter om returpapper 2005 205 Förpackningsstatistik 2004 206 Miljörapportering Avvaktas Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan 207 Avfall från utvinningsindustrin 2004 208 Medborgarcerti?kat för Natur- vårdsverkets webbplats 2006 209 Ansökan om EU-?nansiering av innovativa åtgärder 2004 210 Vattenportal 2004 211 Handböcker och allmänna råd 2006 Statens 212 Upphävande av föreskrifter strålskydds- om vissa röntgenutrustningar 2005 institut 213 Föreskrifter om lasrar 2005 214 Föreskrifter om kontroll vid in- och utförsel av radioaktivt avfall 2004 215 Föreskrifter om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater i EU 2004 216 Föreskrifter om slutligt omhändertagande av kärn- bränsle och kärnavfall 2005 217 Föreskrifter om allm. skyldig- heter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning 2006 218 Föreskrifter om röntgen- diagnostik 2006 219 Föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin 2006 220 Föreskrifter om medicinsk strålbehandling 2006 221 Föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicin 2006 222 Föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin 2006 223 Föreskrifter och allmänna råd inom medicinsk röntgen- diagnostik 2006 224 Föreskrifter om planering inför och under avveckling av tekniska anläggningar 2005 225 Samordning av rapporterings- skyldighet från kärntekniska anläggningar 2006 226 Strålskärmning av röntgenrum 2005 Patent- och 235 Patentansökningar 2004-05 registrerings- 236 Varumärkesärenden 2004 verket 237 Designärenden 2006 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Bolagsverket 238 Webbtjänsten Företags- registrering 2005 Konkurrens- 239 KKV:s föreskrifter vid ansökan verket om s.k. icke-ingripandebesked 2004 240 Regler om företags- koncentrationer Inväntar beslut i EG Arbetsmiljö- 241 Arbetsmiljöreglerna 2006 verket Energi- 242 Elnätsverksamhet 2005 myndigheten 243 Naturgasverksamhet 2005 244 Produktionsanläggningar för elnätsverksamhet 2005 245 Statistikinlämning beträffande energiförsörjning och energianvändning 2005 246 24-timmarsmyndigheten 2005 247 Lagringsskyldiga företag 2004 Elsäkerhets- 248 Starkströmsanläggningar 2004 verket 249 Elsäkerhetsföreskrifter 2004 250 24-timmarsmyndigheten 2005 Skogsstyrelsen 251 Webbplats angående frågor om skogsbruk 2004 Post- och 252 Underlag till rapporten telestyrelsen Svensk telemarknad 2004 253 PTS:s prisjämförelse 2004 254 Gemensam enkät om postverksamhet för myndigheterna PTS, SIKA och SCB 2004 255 Tillstånd att använda radiosändare 2005 256 Konsumentärenden 2004 257 Säkerhet och funktion i det allmänna Utgår 258 Föreskrifter om förval av operatör 2005 259 PTS webbplats 2004 260 Språkgranskning av PTS föreskrifter 2004 261 24-timmarsmyndigheten 2005 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Sjöfarts 262 Säkerhetskontroll av fartyg 2004 verket 263 Föreskrifter angående vakthållning på fartyg 2004 264 Fartygs avlämnande av avfall 2005 265 Forsränning 2006 266 Lokala sjötra?kbestämmelser 2006 267 Dispens från lotsplikt 2005 268 Rapporteringsskyldigheter för sjöfarten 2005-06 269 Service och tillgänglighet 2006 270 Tillgänglighet till föreskrifter 2006 Luftfarts- 271 Bestämmelser för ?ygcerti?kat styrelsen och utbildning 2006 272 Flygcerti?katprov via Internet 2005 273 Säkerhetsprogram för ?ygföretag inom EU 2004 274 Driftbestämmelser för luftfart 2005-06 275 Charter- och taxi?ygning 2006 276 Operativa licenser 2006 277 Flygföretagens tra?kprogram 2006 278 Buller från underljudsplan 2005 Arbets- 279 Uppgiftslämnande om marknads- lediga platser 2004 styrelsen 280 Arbetsmarknadspolitiska program 2004 281 Säsongsarbetstillstånd 2004 282 Arbetsmarknadspolitiska stöd 2004 Verket för 283 Servicefunktion för förslag näringslivs- angående regler 2005 utveckling 284 Sysselsättnings-, transport-, regionalt utveckling bidrag 2006 Svenska 285 Beslut om stöd från EU:s ESF-Rådet strukturfonder 2004 286 Budgetmallar för strukturfondsprojekt 2004 Vägverket 287 Helpdesk Fordon 2004 288 Föreskrifter för fordonsbyggare 2005 289 24-timmarsmyndigheten 2004 290 Virkesupplag intill allmän väg 2004 Myndighet Nr Åtgärd Tidsplan Järnvägs- 291 Tillstånd för sidospår Omprio-styrelsen riterat Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 2005 Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan Föredragande: Statsrådet Östros Regeringen beslutar skrivelse 2005/06:49 Regeringens redogörelse för regelförbättringsarbetet 1 Vitbok om styrelseformerna i EU, KOM (2001) 428 slutlig. 2 SEC(2005) 791. 3 Gruppen arbetar bl.a. med utformningen av kontoplaner. 4 51 myndigheter rapporterade till regeringen 2003. 5 Näringslivets Regelnämnd, rapport Vilken kvalitet håller statens konsekvensanalyser av förslag som rör företag? - Regelindikator 2005, utgiven september 2005. 6 Näringslivets administrativa kostnader på skatteområdet, rapport Nutek, februari 2005. 7 31 augusti 2005. 8 1 mars 2005. Skr. 2005/06:49 2 1 Skr. 2005/06:49 Bilaga 1 56 1 Skr. 2005/06:49 57 1