Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2005/06:108 Ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister Prop. 2005/06:108 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 februari 2006 Göran Persson Ulrica Messing (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller två förslag till ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister. Det första ändringsförslaget innebär att ändamålet med behandlingen av vissa personuppgifter i vägtrafikregistret utvidgas. Syftet med ändringen är att polismyndigheterna i vissa fall skall kunna få direktåtkomst till de körkortsfotografier som finns i registret, för att på så sätt effektivisera handläggningen av förundersökningar om trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll. Enligt det andra förslaget skall Vägverket få möjlighet att tidsbegränsa en saluvagnslicens. Syftet med den ändringen är att öppna möjligheter för nystartade företag att erhålla saluvagnslicens. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Polisens tillgång till körkortsfotografier 6 4.1 Gällande rätt 6 4.2 Användande av körkortsfotografier i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll 8 4.3 Överväganden 9 5 Saluvagnslicenser 11 5.1 Gällande rätt 11 5.2 Överväganden 11 Bilaga Lagrådets yttrande 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 2006 14 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister Härigenom föreskrivs att 5 och 19 §§ lagen (2001:558) om vägtrafikregister skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 I fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1. verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning, i fråga om a) fordonsägare, b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra fordon eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen (1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen, c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett körkorts- eller yrkestrafikärende, d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning, eller e) den som ansöker om, har eller har haft färdskrivarkort som avses i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter, 2. försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar eller beslut, 3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål samt för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott, 3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål och för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott samt information om den som har behörighet att framföra fordon för att utreda trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll, 4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, samt 5. uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordonsägare, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204). 19 §2 Saluvagnslicens kan meddelas den som yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon eller den som yrkesmässigt tillverkar fordonskomponenter. Saluvagnslicens kan också meddelas den som anges i 23 § första stycket 4 och som för in fordon i Sverige för testkörning samt den som på uppdrag yrkesmässigt utför sådan testkörning. Licens får inte meddelas om det skäligen kan antas att den kommer att missbrukas eller om det finns något annat särskilt skäl mot att den meddelas. Saluvagnslicens gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl får den begränsas till viss tid. Med tillverkning avses i första stycket även sådan påbyggnad eller lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. 3 Ärendet och dess beredning Den 10 oktober 2003 inkom Rikspolisstyrelsen med en framställan till Näringsdepartementet om ändring i bl.a. lagen (2001:558) om vägtrafikregister. Förslaget syftar till att polismyndigheterna i vissa fall skall kunna få direktåtkomst till de uppgifter om körkortsinnehavares bild som finns registrerade i Vägverkets vägtrafikregister. Framställan har remitterats till Riksdagens ombudsmän (JO), Datainspektionen, Rikspolisstyrelsen, Kammarrätten i Jönköping, Länsstyrelsen i Skåne län, Vägverket, Vägtrafikinspektionen, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund, Länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkort och yrkesmässig trafik, Motormännens riksförbund, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikförsäkringsföreningen och Trafikpolischefernas samarbetsorganisation. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementets ärende N2003/7017/TP. Den 30 december 2003 inkom Vägverket med en framställan till Näringsdepartementet om ändring i bl.a. lagen om vägtrafikregister. Förslaget innebär, i den del som nu behandlas, att verket får möjlighet att tidsbegränsa en saluvagnslicens. Framställan har genom Vägverkets försorg remitterats till Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, BIL Sweden, Sveriges Försäkringsförbund, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund, Trafikförsäkringsföreningen och trafikförsäkringsbolagen genom arbetsgruppen TFB-CBR samt Swedish Provingground Association Ekonomisk Förening. En av Vägverket upprättad sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementets ärende N2003/9530/TP. Denna proposition har utformats i samarbete med Vänsterpartiet. Lagrådet Regeringen beslutade den 2 februari 2006 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med förslaget i denna proposition. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilagan. 4 Polisens tillgång till körkortsfotografier 4.1 Gällande rätt Allmänna bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas finns i personuppgiftslagen (1998:204). Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Som grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter anges bland annat att personuppgifter bara får behandlas om det är lagligt, att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket de samlades in (9 §). Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen skall i stället de bestämmelserna gälla (2 §). Lagen (2001:558) om vägtrafikregister innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om personer samt om motordrivna fordon och släpfordon i ett vägtrafikregister. I fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret, enligt 5 § lagen om vägtrafikregister, ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för 1) verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning i fråga om vissa närmare angivna uppgifter, 2) försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där uppgifter om vissa närmare angivna kategorier av personer utgör underlag för prövningar eller beslut, 3) information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål samt för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott, 4) aktualisering, komplettering eller kontroll av information om fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, samt 5) uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordonsägare, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen. I vägtrafikregistret registreras bland annat uppgifter som avser behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon, förarutbildning och förarprov och det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen (6 § lagen om vägtrafikregister). I bilaga 2 till förordningen (2001:650) om vägtrafikregister anges närmare vilka uppgifter som skall föras in i registret i fråga om körkortsregistreringen. Bland annat registreras körkortsfotografier. Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Sekretessen hindrar emellertid inte att uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Enligt 4 kap. 13 § förordningen om vägtrafikregister skall uppgift i vägtrafikregistret i form av fotografisk bild av enskild på begäran lämnas ut till Rikspolisstyrelsen, polismyndighet, Ekobrottmyndigheten, Försvarsmakten, Kustbevakningen och Tullverket. I 8 § lagen om vägtrafikregister anges att direktåtkomst till personuppgifter i vägtrafikregistret endast får medges för sådana ändamål som anges i 5 § 1-3 i enlighet med föreskrifter meddelade av regeringen. Användare av registret som via elektronisk överföring på det sätt Vägverket föreskriver har möjlighet att direkt eller via informationsförmedlare söka i vägtrafikregistret och där få svar på frågor skall anses ha sådan direktåtkomst (4 kap. 4 § förordningen om vägtrafikregister). Direktåtkomst får medges endast om den utgör en tillåten behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen och får inte medges innan Vägverket försäkrat sig om att behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur integritetssynpunkt (4 kap. 5 § förordningen om vägtrafikregister). Polisen har i dag direktåtkomst till i stort sett samtliga körkortsuppgifter i vägtrafikregistret utom återkallelsegrund och referensnummer, då dessa uppgifter omfattas av sekretess. Inte heller har polisen direktåtkomst till de fotografiska bilder som finns i registret. Orsaken till det är att ändamålet med behandlingen av körkortsfotografierna endast anses vara att framställa och utfärda körkort. Därmed står direktåtkomst till sådana fotografier i syfte att utreda brott inte i överensstämmelse med det ändamål för vilket de har registrerats. 4.2 Användande av körkortsfotografier i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll Vid automatisk trafiksäkerhetskontroll fotograferas och registreras de fordon som framförs med högre hastighet än den i kontrollutrustningen inställda hastighetsgränsen. Bilden visar även föraren av fordonet. Därefter bearbetas bilden och övrig information i en dator. Med hjälp av uppgifter i vägtrafikregistret får polisen fram vem som är ägare till fordonet. Fotografiet från trafiksäkerhetskontrollen jämförs sedan med de körkortsfotografier som finns i vägtrafikregistret. Eftersom polisen inte har direktåtkomst till fotografierna måste dessa begäras ut från Vägverket i varje enskilt fall. Vägverket skickar de efterfrågade fotografierna till polismyndigheterna antingen via fax eller med brev. De fotografier som skickas via fax kommer som regel polismyndigheterna till handa inom ett dygn medan de fotografier som skickas med brev kan dröja mer än en vecka. Det förekommer vidare inte så sällan att det är någon annan än ägaren som har kört fordonet vid hastighetsöverträdelsen. I dessa fall måste ärendet utredas ytterligare, t.ex. genom att fotografier på fordonsägarens anhöriga begärs från vägtrafikregistret. Under år 2006 kommer 700 nya trafiksäkerhetskameror att placeras ut på 102 vägsträckor runt om i landet, i stället för de 394 kameraskåp som i dag finns uppsatta. De nya trafiksäkerhetskamerorna (mätstationerna) är mätskåp med ett mätsystem som består av en radarsensor för hastighetsmätning, en digital kamera för fotografering av fordon, registreringsskylt och förare vid hastighetsöverträdelser, en fotoblixt och en mätdator för styrning av systemets olika funktioner och överföring av bild- och mätinformation. Mätsystemet kan registrera tid och hastighet för förbipasserande fordon även när kameran inte är aktiverad. All bild- och mätinformation kommer att hanteras automatiskt. Det är en stor skillnad jämfört med dagens kameror, där omhändertagandet av bilder och annan data sker manuellt. En central enhet inom polisen med 40 till 50 huvudsakligen civila utredare kommer att styra samtliga trafiksäkerhetskameror och utreda alla identifierade hastighetsöverträdelser. Från år 2007 beräknas upp till 200 000 ärenden per år kunna utredas. 4.3 Överväganden Regeringens förslag: Ändamålsbestämmelsen i 5 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister utvidgas så att det klart framgår att vägtrafikregistret även har till ändamål att tillhandahålla information om den som har behörighet att framföra fordon, för att utreda trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll. Rikspolisstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens, med den skillnaden att ändamålet enligt förslaget skulle vara att utreda alla former av trafikbrott, och således inte enbart brott som upptäckts i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget i sak. Några remissinstanser har dock synpunkter på den föreslagna författningstexten. Datainspektionen anser att den föreslagna nya lydelsen av ändamålsbestämmelsen är för vid och måste avgränsas till att endast avse utredning av trafikbrott i samband med automatisk hastighetsövervakning. Kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om inte den föreslagna författningstexten har fått en lydelse som är mer långtgående än det angivna syftet med framställningen. Länsstyrelsen i Skåne län anför att det kan behöva utredas om den föreslagna ändringen bör begränsas i något avseende. Vägverket understryker att de fotografier som får sökas fram genom direktåtkomst endast får användas i förundersökningar som avser trafikbrott. Vidare anser Vägverket att man bör överväga om inte den föreslagna utökningen av ändamålsbestämmelsen bör införas i 5 § 1 lagen om vägtrafikregister i stället för, som föreslaget, i 5 § 3. Skälen för regeringens förslag: Systemet med trafiksäkerhetskameror och automatisk trafiksäkerhetskontroll har visat sig ge mycket goda resultat när det gäller att åstadkomma en bättre efterlevnad av hastighetsgränserna och öka trafiksäkerheten. Samhällsekonomiskt är övervakningsmetoden en kostnadseffektiv trafiksäkerhetsåtgärd. Det är, som flera remissinstanser har framhållit, av största vikt att utredningar angående hastighetsöverträdelser som upptäckts genom automatisk trafiksäkerhetskontroll kan genomföras skyndsamt. Den person som har fotograferats vid kontrollen har inte nödvändigtvis kännedom om brottsmisstanken förrän han eller hon fått en underrättelse från polismyndigheten. Det är därför angeläget att vederbörande så snart som möjligt får tillfälle att kommentera misstanken och komma med eventuella invändningar. Går det lång tid mellan kontrollen och underrättelsen blir det svårare att minnas händelsen och därmed svårare att freda sig. Det är också rent allmänt av stor betydelse att en eventuell påföljd eller någon form av körkortsingripande kommer så snart som möjligt efter överträdelsen, eftersom förståelsen för sådana åtgärder minskar ju längre tid som förflyter från förseelsen, en tid under vilken personen i fråga kan ha kört helt klanderfritt. Rikspolisstyrelsen har uppgett att utredningstiden när det gäller hastighetsöverträdelser skulle minska med cirka 25 procent om polismyndigheterna fick direktåtkomst till körkortsfotografier i körkortsregistret i stället för att i varje enskilt fall behöva begära in fotografierna från Vägverket. Fördelarna med att ge polisen direktåtkomst till körkortsfotografierna i syfte att utreda trafikbrott i samband med automatisk trafikövervakning är således stora och uppväger enligt regeringens uppfattning det mindre integritetsintrång som åtgärden får anses innebära för enskilda körkortsinnehavare. För att åstadkomma direktåtkomst för polisen bör ändamålsbestämmelsen i 5 § lagen om vägtrafikregister utvidgas så att det klart framgår att ett av syftena med registreringen av personuppgifter i vägtrafikregistret är att tillhandahålla information om den som har behörighet att framföra fordon, för att utreda trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll. Frågan om polisen bör få direktåtkomst till körkortsfotografierna för att utreda trafikbrott som har upptäckts på andra sätt än genom automatisk trafikkontroll kräver ytterligare överväganden. Som huvudregel gäller att ändamålet med behandlingen av personuppgifter måste bestämmas redan när personuppgifterna samlas in och att ett ändamål inte utan vidare kan läggas till i efterhand. Det skulle därför kunna hävdas att fotografier som redan är registrerade i vägtrafikregistret inte skulle få användas för det nya registerändamålet om inte uppgifterna samlades in på nytt. Goda skäl talar emellertid för en annan syn på saken. Avbildandet av körkortsinnehavaren på körkortet tjänar inte något självändamål. Detta sker naturligtvis för att identiteten på föraren skall kunna kontrolleras i olika sammanhang, exempelvis i samband med trafikkontroller. Det är därför regeringens uppfattning att innehavarna av körkort rimligen har att räkna med att fotografierna kan komma att användas i sådana sammanhang. Under alla förhållanden anser regeringen att behandlingen av körkortsfotografier i ett brottsutredande syfte inte kan anses oförenlig med det ändamål för vilket de ursprungligen har samlats in. Det väcker därför inte några större betänkligheter ur integritetssynpunkt att låta det nya registerändamålet gälla med retroaktiv verkan för de körkortsfotografier som redan har samlats in. Enligt regeringens uppfattning bör den föreslagna ändringen lämpligen göras i 5 § tredje punkten lagen om vägtrafikregister. Visserligen reglerar den första punkten vägtrafikregistrets ändamål att tillhandahålla uppgifter för verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller förordning i olika avseenden. Denna punkt är emellertid generellt utformad och innehåller inte några egentliga begränsningar av vilka personuppgifter som får behandlas eller hur behandlingen får ske. Den föreslagna lagändringen är betydligt snävare utformad och anger en specifik typ av personuppgifter och ett specifikt ändamål. Detta gör att ändringen passar mindre väl in i första punkten. Genom att ändringen läggs i tredje punkten uppnås också den fördelen att all behandling av personuppgifter för trafiksäkerhetsändamål regleras på samma ställe, samtidigt som det blir tydligt att den aktuella kameraövervakningen tjänar just ett övergripande trafiksäkerhetsändamål. Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader vare sig för det allmänna eller för enskilda personer. Tvärtom är det regeringens bedömning att den föreslagna lagändringen kan förväntas medföra inte obetydliga effektivitetsvinster. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. 5 Saluvagnslicenser 5.1 Gällande rätt Enligt 12 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister måste vissa typer av fordon, däribland bilar, motorcyklar och mopeder klass I, vara registrerade i vägtrafikregistret för att få brukas. Fordon som är avställda får, enligt 17 §, brukas endast i begränsad omfattning. Det finns emellertid undantag från dessa bestämmelser. Bland annat får, enligt 18 §, fordon som inte är registrerade i vägtrafikregistret, eller som är avställda, brukas för vissa närmare angivna ändamål med stöd av en saluvagnslicens. Detta gäller fordon som licenshavaren yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med eller som licenshavaren utför fordonstester med. Fordonen får brukas bl.a. för provkörning i samband med tillverkning, reparation eller testkörning, för färd till plats för testkörning samt för körning i den omfattning som behövs för demonstration eller försäljning. Saluvagnslicens kan, enligt 19 § lagen om vägtrafikregister, meddelas den som yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon eller den som yrkesmässigt tillverkar fordonskomponenter. Saluvagnslicens kan också meddelas den som inte har sitt hemvist i Sverige och som tillfälligt för in fordon i Sverige för testkörning samt den som på uppdrag yrkesmässigt utför sådan testkörning. Licens får dock inte meddelas om det skäligen kan antas att den kommer att missbrukas eller om det finns något annat särskilt skäl mot att den meddelas. Det förutsätts att en saluvagnslicens gäller tills vidare. Licensen kan dock återkallas om den inte har utnyttjats under de senaste tolv månaderna, om saluvagnsskatten inte har betalats, om licensen har utnyttjats i strid med bestämmelserna om sådan licens eller om licenshavaren på något annat sätt har visat sig olämplig eller det annars finns någon särskild anledning att återkalla licensen (20 § lagen om vägtrafikregister). För bil, motorcykel, traktor, motorredskap och släpvagn som får brukas med stöd av saluvagnslicens skall saluvagnsskatt betalas enligt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt. Saluvagnsskatt utgår för kalenderår eller den del därav som återstår när skatteplikt inträder (4 §). Upphör skatteplikt under tid för vilken skatt erlagts, återbetalas efter ansökan överskjutande belopp till den skattskyldige sedan utlämnad saluvagnsskylt återställts (5 §). Från och med den 1 maj 2006 planeras reglerna om saluvagnsskatt ingå i en ny vägtrafikskattelag (se prop. 2005/06:65). 5.2 Överväganden Regeringens förslag: 19 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister ändras så att Vägverket får möjlighet att tidsbegränsa en saluvagnslicens. Vägverkets förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Inga erinringar har framförts mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Eftersom det inte är alldeles enkelt att återkalla en saluvagnslicens ställs förhållandevis stränga krav på den som vill visa att kravet på yrkesmässighet är uppfyllt. Bland annat kräver Vägverket att sökanden uppger hur stor försäljningen av fordon har varit under de senaste tolv månaderna och hur försäljningen kan uppskattas under de kommande tolv månaderna. Detta innebär att nystartade företag inte har någon möjlighet att erhålla saluvagnslicens, trots att de kan vara helt seriösa. Bestämmelserna kan därför motverka nyetableringar och därmed uppfattas som konkurrenshämmande. För att underlätta för nystartade företag att etablera sig i bilbranschen föreslår regeringen att Vägverket ges möjlighet att bevilja en tidsbegränsad saluvagnslicens, om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl skulle kunna vara att sökanden inte kan ange någon försäljning de senaste tolv månaderna. Tanken är att sökanden, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda, skall kunna få viss tid på sig att komma igång med verksamheten. När den tidsbegränsade saluvagnslicensen löper ut ankommer det sedan på honom eller henne att ansöka om en permanent saluvagnslicens, och då på vanligt sätt redovisa hur många fordon som sålts i verksamheten. Det bör dock framhållas att kravet på yrkesmässighet i sig bör finnas kvar även för tidsbegränsade saluvagnslicenser. Detta innebär att det normalt bör kunna krävas att sökanden exempelvis har lokaler där verksamheten bedrivs och att det finns en utställningslokal eller motsvarande. Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader vare sig för det allmänna eller för enskilda personer. Tvärtom är det regeringens bedömning att den föreslagna lagändringen kan förväntas medföra att fler fordon kommer att brukas med stöd av saluvagnslicens, vilket innebär dels ökade intäkter för staten i form av saluvagnsskatt, dels mindre krångel vid upprepade på- och avställningar för såväl enskilda som för Vägverket. Dessutom är förhoppningen att ändringen skall bidra till allmänt positiva ekonomiska effekter inom bilbranschen. Det får ankomma på Vägverket att, i samråd med Skatteverket, utforma praktiska riktlinjer för hur tidsbegränsade saluvagnslicenser bör meddelas. Exempelvis kan det vara rimligt att ta hänsyn till hur skatteplikten för saluvagnsskatt är utformad, så att en tidsbegränsad saluvagnslicens i normalfallet gäller till slutet av ett kalenderår. En utgångspunkt bör i övrigt vara att en tidsbegränsad saluvagnslicens meddelas för ungefär ett år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Övergångsbestämmelser är inte nödvändiga. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändringar i lagen om vägtrafikregister Enligt en lagrådsremiss den 2 februari 2006 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikregister. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Jenny Forkman. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 2006. Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback, Baylan. Föredragande: statsrådet Messing. Regeringen beslutar proposition 2005/06:108 Ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister. 1 Senaste lydelse 2004:367. 2 Senaste lydelse 2002:807. 1 Prop. 2005/06:108 1 Prop. 2005/06:108 5 1 6 1 10 1 Prop. 2005/06:108 12 11 Prop. 2005/06:108 Bilaga 13 1 Prop. 2005/06:108 14 1