Post 4675 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2004/05:48 ·
Hämta Doc ·
Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m. Skr. 2004/05:48
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 48
Regeringens skrivelse
2004/05:48
Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.
Skr.
2004/05:48
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 2 december 2004
Göran Persson
Thomas Östros
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenterar regeringen ett samlat handlingsprogram för en minskad administration för företagen. Handlingsprogrammet består av åtgärder som tagits fram på departements- och myndighetsnivå och utgör de åtgärder som skall genomföras under innevarande mandatperiod i syfte att minska administrationen för företagen. I skrivelsen beskrivs arbetet med att mäta den administrativa bördan för företag. Vidare beskrivs regeringens mål för moderniserings- och utvecklingsarbetet i statsförvaltningen (24-timmarsmyndigheten). Vidare redovisas det arbete med regelförenkling för företagen som genomförts under 2003. Redovisningen bygger på de årsrapporter om arbetet med konsekvensanalyser som myndigheterna årligen inger till regeringen. Skrivelsen innehåller också en redovisning av regelförenklingsarbetet sett ur ett internationellt perspektiv.
Innehållsförteckning
1 Regeringens regelförenklingsarbete under 2003/2004 och framåt 3
1.1 Inledning 3
1.2 Riksrevisionens rapport om regelförenklingsarbetet 3
1.3 Regelförenklingsarbetets förutsättningar och utgångspunkter för det fortsatta arbetet 4
1.3.1 Processen att ta fram ett handlingsprogram 5
1.3.2 Mätningar av företagens administration 6
1.3.3 Mål för regelförenklingsarbetet 8
1.3.4 Handläggningstider vid företagsstart 9
1.3.5 Konsekvensanalyser 9
1.3.6 Utbildning av tjänstemän 10
1.3.7 Nutek som regelförenklingsmyndighet 11
1.4 Regeringens mål för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten 11
1.4.1 Utvecklingen i förvaltningen 12
1.4.2 Regeringens insatser för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten 12
1.5 Regelförenkling ur ett internationellt perspektiv 15
1.5.1 Regelförenkling inom EU 15
1.5.2 Regelförenkling inom OECD 17
1.5.3 Regelförenkling inom Norden 18
2 Resultat av regelförenklingsarbetet under 2003 19
2.1 Insatser i Regeringskansliet under 2003 19
2.2 Myndigheternas rapportering enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 21
2.2.1 Exempel på myndigheternas arbete med att minska företagens administration 21
2.2.2 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild konsekvensanalys 25
2.2.3 Myndigheternas samrådsförfarande 26
2.2.4 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd 28
2.3 Kommittéernas redovisning av arbetet med särskild konsekvensanalys 28
3 Departementens och myndigheternas handlingsplaner 28
3.1 Justitiedepartementet 28
3.2 Utrikesdepartementet 37
3.3 Försvarsdepartementet 42
3.4 Socialdepartementet 45
3.5 Finansdepartementet 53
3.6 Jordbruksdepartementet 73
3.7 Kulturdepartementet 88
3.8 Miljödepartementet 90
3.9 Näringsdepartementet 107
Bilaga 127
1 Regeringens regelförenklingsarbete under 2003/2004 och framåt
1.1 Inledning
I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) beskriver regeringen de viktigaste initiativen i det kommande handlingsprogrammet för minskad administration för företagen. Administrativ börda har i detta sammanhang definierats som företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. I skrivelsen Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag (skr. 2003/04:8) ges en utförligare beskrivning av regeringens arbete. Här anges också att regeringen kommer att redovisa en handlingsplan för att minska den administrativa bördan för företagen. Vidare redovisas ambitionen att en första mätning av den administrativa bördan skall genomföras under 2003 mot bakgrund av vad riksdagen anfört (bet. 2002/03:NU1 och rskr. 2002/03:74). Arbetet på området för regelförenkling har härefter med kraft drivits vidare av regeringen.
Denna skrivelse utgör regeringens samlade handlingsprogram för en minskad administration för företagen. Avsnitt 1.4 beskriver regeringens arbete med moderniserings- och utvecklingsarbetet i statsförvaltningen vilket går under benämningen 24-timmarsmyndigheten. Avsnitt 2 redovisar arbetet med regelförenkling för företagen under 2003. Redovisningen bygger på de årsrapporter som myndigheterna gett in till regeringen med bl.a. redogörelse för arbetet med konsekvensanalyser enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. Redovisningen inom Regeringskansliet bygger på erfarenheterna av regelförenklingsarbetet i Näringsdepartementet. Avsnittet avslutas med en kortare analys med inriktning mot det fortsatta arbetet med att minska företagens administration. Slutligen innehåller avsnitt 3 en redogörelse för de handlingsplaner som tagits fram på departements- och myndighetsnivå och som skall genomföras under innevarande mandatperiods slut.
1.2 Riksrevisionens rapport om regelförenklingsarbetet
Riksrevisionen överlämnade sin revisionsrapport Regelförenklingar för företag, RIR 2004:23, till regeringen den 18 oktober 2004. Riksrevisionens granskning genomfördes mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2002/03:NU1) där ökade ansträngningar i regelförenklingsarbetet efterlystes. Rapportens fem rekommendationer riktade till regeringen innebär i korthet följande:
- Insatserna för att förändra befintliga bestämmelser med det primära syftet att förenkla för företag måste öka, och en översyn bör genomföras av Regeringskansliets arbete med regelförenklingar för att åstadkomma denna förändring.
- Regeringen bör skaffa större kunskap om var regelbördan uppstår, på lag-, förordnings- eller föreskriftsnivå.
- Arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV vad gäller tillsyn av myndigheters arbete med regelförenklingar bör klarläggas.
- När det gäller mätning av administrativa bördor bör regeringen också närmare undersöka möjligheten att starta ett utvecklingsarbete som syftar till att också beakta övriga regelbördor.
- Den årliga skrivelsen till riksdagen bör i högre grad belysa hur det totala flödet av förändrade lagar och förordningar påverkar företagen, vilka lagar och förordningar som under året förändrats med regelförenklingar som huvudsyfte samt de svårigheter som finns i arbetet med att förändra det befintliga regelverket.
1.3 Regelförenklingsarbetets förutsättningar och utgångspunkter för det fortsatta arbetet
De svenska reglerna och byråkratin är bättre än vad den inhemska debatten ibland ger sken av. I Världsbankens Doing Business in 2005 - Removing Obstacles to Growth placerar sig Sverige på en nionde plats av 145 jämförda länder när det gäller en sammanvägning av sju olika indikatorer över hur enkelt det är att bedriva näringsverksamhet.
Arbetet med att minska företagens administration - regelförenklingsarbete - kan bedrivas från två principiellt helt skilda utgångspunkter. I det ena fallet handlar det om att förbättra reglerna utan att i någon nämnvärd mån förändra det materiella innehållet i dem. De ursprungliga målen med reglerna uppfylls i det fallet alltså i allt väsentligt även efter det att de har förändrats i bördeminskande syfte. I det andra fallet däremot, handlar det om att också det materiella innehållet i reglerna påtagligt förändras. Sådana förändringar är möjliga om målet att minska företagens administration kan ges en högre prioritet än något av de andra mål som reglerna skulle kunna ha. Dessa andra mål kan exempelvis vara miljö-, hälso-, kriminal- eller fördelningspolitiska, eller handla om behov av en effektiv kontroll. Regeringen eller dess myndigheter har inte, inom ramen för det arbete som redovisas i denna skrivelse, getts något mandat att prioritera målet att minska företagens administration högre än något annat högt prioriterat mål. De förenklingsförslag som redovisas här hör därför i huvudsak till den förstnämnda kategorin av regelförbättringar.
Regelförenklingar som sker givet ett visst oförändrat materiellt innehåll är viktiga. Rent teoretiskt finns det möjligen en gräns för hur långt de kan drivas, men resultatet av det nu aktuella handlingsprogrammet visar att den gränsen ännu är långt borta. På kort sikt är det därför angeläget att resultaten följs upp och på längre sikt dessutom nödvändigt att detta slags regelförenklingsarbete ges stabila former och att det fortsätter bedrivas med en hög grad av effektivitet.
När det gäller den regelförenkling som sker till följd av prioriteringar efter målkonflikter, behöver arbetsmetoderna och instrumenten vidareutvecklas. Den metod som regeringen har låtit ta fram för mätningar av företagens administration (se avsnitt 1.3.2) är ett sådant instrument som kan visa sig bli mycket användbart i det här sammanhanget. Exempelvis kommer en identifiering av särskilda regelområden på ett bättre sätt än tidigare kunna såväl tydliggöra som renodla de målkonflikter det här är fråga om. Metoden kommer därför i förlängningen också kunna göra det lättare att lösa dessa konflikter sannolikt oftare än i dag och dessutom till fördel för regelförenklingsaspekten. Regeringen utesluter inte heller att det i framtiden kan bli aktuellt att utveckla metoden i enlighet med vad Riksrevisionen i sin rapport har efterlyst när det gäller andra kostnader än rent administrativa. I bl.a. det sammanhanget är det också värt att uppmärksamma ett annat viktigt instrument i arbetet med de mera substantiella regelförbättringarna. Det gäller de konsekvensanalyser som i dag sker enligt ett antal författningar och som har omfattats av översynen av verksförordningen (se avsnitt 1.3.5). Konsekvensanalyserna har kritiserats för att ofta hålla en låg kvalitet, bli gjorda alltför sent eller till och med för att inte alls bli gjorda. I samband med den vidare beredningen av översynen kommer regeringen - som tar denna kritik på stort allvar - att pröva hur konsekvensanalysmetoden kan och bör förbättras. Denna prövning kommer att ske med utgångspunkt i det nämnda och av Riksrevisionen påpekade behovet av att vidareutveckla arbetsmetoderna och instrumenten för regelförbättringsarbetet.
En allmän utgångspunkt för regeringens fortsatta arbete med regelförbättring kommer att vara det bredare synsätt som regelförbättringsarbetet har fått på senare tid, inte minst internationellt.
1.3.1 Processen att ta fram ett handlingsprogram
För att de regler som företagen har att följa skall kunna förenklas i en omfattning som får ett kraftigt genomslag var det angeläget att processen att ta fram ett handlingsprogram gavs en bred ansats. Regeringen gav därför den 2 oktober 2003 samtliga departement i uppdrag att gå igenom de lagar och förordningar som berör företagande och som respektive departement ansvarade för (N2003/6685/NL). Samtidigt fick 45 myndigheter under regeringen i uppdrag att göra en genomgång av myndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. Myndigheterna listas i bilaga1. I uppdragen till såväl departement som myndigheter ingick att redovisa alla åtgärder som skall genomföras under mandatperioden för att förbättra servicen och minska företagens administrativa kostnader. I regeringsbesluten angavs att samråd borde ske med representanter för näringslivet. Efter det att uppdragen till myndigheterna beslutats genomförde Näringsdepartementet under hösten 2003 genomgångar med myndigheterna vid fem tillfällen. Därvid redovisades uppdragens närmare innebörd och en diskussion om syftet och tillvägagångssättet fördes. I samarbete med myndigheterna tog Näringsdepartementet fram anvisningar för att underlätta inventeringen av regelverken. Anvisningarna distribuerades i slutet av 2003. Den 14 januari 2004 inbjöd näringsministern samtliga berörda generaldirektörer till en diskussion kring handlingsprogrammet. En konferens på samma tema för myndigheternas tjänstemän hölls samma dag.
Under arbetets gång har myndigheter och departement haft en dialog med näringslivet. Under våren 2004 har myndigheterna inkommit med sina redovisningar till ansvarigt departement. En interdepartemental arbetsgrupp har därefter arbetat fram åtgärdsplaner inom Regeringskansliet. Åtgärderna är av skilda slag men har det gemensamt att de syftar till att minska företagens administration för att följa regelverken. Exempel på åtgärder som kommer att genomföras under resterande del av mandatperioden är bl.a. förenklingar av regler, minskat krav på uppgiftslämnande, ökade möjligheter till att lämna uppgifter elektroniskt och bättre myndighetsservice m.m. Det är möjligt att varje enskild åtgärd inte på ett avgörande sätt gör företagens vardag enklare, men åtgärderna sammantaget gör att effekten av handlingsprogrammet kommer att märkas på ett påtagligt sätt.
Näringsdepartementet kommer att följa upp och uppdatera handlingsprogrammet. Verket för näringslivsutveckling, Nutek, kommer att bistå Näringsdepartementet i detta arbete. En central del i en sådan löpande uppföljning är att utveckla och tillämpa en rättvisande metod för att mäta företagens administration som regelverken ger upphov till. Regeringen anser att en tillförlitlig mätmetod är en viktig förutsättning för att kunna sätta upp mål för att minska företagens administration. Ett sammanhållet handlingsprogram för minskad administration för företagen redovisas i avsnitt 3.
1.3.2 Mätningar av företagens administration
I juni 2002 fick Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i uppdrag (N2002/5811/AE) av regeringen att utveckla en metod för att mäta den administrativa bördan. Ett förslag till en sådan metod lämnades till regeringen den 31 mars 2003. I enlighet med uppdraget hade ITPS studerat de länder som kommit längst på området med att mäta företagens administration, dvs. Nederländerna, Danmark och Belgien. Den metod som används i Nederländerna ansågs av ITPS vara den mest tillförlitliga men också den mest komplicerade och kostsamma. Med denna s.k. standardkostnadsmetod, som bygger på den tidigare likaledes nederländska metoden MISTRAL, kan man se exakt vilka regler i en lag som är mest administrativt krävande för en företagare. I dag används den metoden också i Danmark och Norge.
Den 6 november 2003 gav regeringen Nutek i uppdrag att genomföra provmätningar med den mätmetod som ITPS föreslagit (N2003/7800/NL). Resultatet av provmätningen redovisades den 10 maj 2004 (N2004/3972/NL). Samtidigt lämnades ett förslag på hur fortsatta mätningar skulle kunna genomföras. Provmätningen, som genomfördes på området för mervärdesskatt, visade att de administrativa kostnaderna för företagen att administrera den skatten uppgår till totalt 2,8 miljarder kronor per år. Mätt som kostnad per anställd motsvarar det i genomsnitt 555 kronor per år. Mätningen visar därmed att svenska företag har ungefär samma kostnad på detta område som företag i Nederländerna. Att skillnaden i administrativa kostnader är så liten mellan länderna tyder på att mätmetoden har god tillförlitlighet, eftersom nästan 90 procent av reglerna på momsområdet är EU-gemensamma och endast ca 10 procent är nationellt utformade.
Kostnaden för ett enstaka år är i sig av mindre intresse. Med mätmetoden som verktyg blir det dock möjligt att följa förändringen av företagens administrativa kostnader över tiden. Mätningarna leder till att möjliga förenklingar för företag och myndigheter kan identifieras, att jämförelser med andra länder kan göras samt att regelförenklingsarbetet kan följas upp mot uppsatta mål.
Nutek har i sin rapport till regeringen föreslagit att verket får rollen som koordinator med ansvar för utförandet av eventuella kommande mätningar. På samma sätt som skedde under provmätningen på mervärdesskatteområdet, föreslår Nutek att de fortsatta mätningarna utförs i nära samarbete med näringslivet och ansvarig myndighet. Samarbetet i utvecklingen av mätmetoden med Nederländerna, Danmark och Norge kommer också att fortsätta.
Den 1 juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag (N2004/4616/NL) att gå vidare med tillämpningen av mätmetoden och genomföra mätningar av årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483) samt lagen (2000:980) om sociala avgifter och därtill angränsande lagar. Mätningen av de båda nu nämnda lagarna på skatteområdet skall enligt uppdraget vara klar senast den 28 februari 2005 och den som gäller årsredovisningslagen skall vara slutförd den 15 maj samma år. Valet av dessa lagar har diskuterats med näringslivet och baseras därutöver på erfarenheter från Nederländerna och Danmark. I de länderna hör nämligen bestämmelser om inkomstskatt, skattebetalning respektive årsredovisning till de regelområden som ger upphov till mest administrativa kostnader.
I uppdraget till Nutek har det också ingått att analysera vilka områden som bör stå närmast i tur att bli föremål för mätningar. En sådan analys har redovisats till regeringen den 15 november 2004. Analysen visar att de skatte-, miljö- och arbetsrättsliga reglerna - i den nu nämnda ordningen - är de som kräver allra mest administration i företagen. Därefter följer reglerna om årsredovisning. Efter det att skatte- och årsredovisningslagarna har mätts klart, är det därför de miljö- och arbetsrättsliga områdena som skall mätas. Totalt under återstoden av mandatperioden, med avslut under 2006, kommer denna uppgift kräva att ytterligare minst ett tiotal mätningar görs. Mätningarna kommer att ske med början på det miljörättsliga området under 2005. När därefter även det arbetsrättsliga området är genomgånget, kommer mätresultat att finnas för de fyra regelverk som sammantagna ger upphov till omkring 65 procent av företagens totala administration. Det kommer då också att finnas ett underlag dels för att fastställa mål för hur mycket företagens administration av vart och ett av regelverken bör minskas, dels för att fastställa en rimlig ambitionsnivå när det gäller hur mycket denna administration totalt bör minskas.
1.3.3 Mål för regelförenklingsarbetet
Ett effektivt, seriöst och resultatinriktat arbete för att minska företagens kostnader för administration till följd av regelverken tjänar på att det sätts upp tydliga, mätbara mål för hur mycket dessa kostnader bör minskas. Sådana mål kan nämligen i förhållande till vart och ett av de regelbeslutande organen, regering och riksdag inräknade, fungera som en viktig drivkraft i arbetet. Det finns också exempel på hur andra länder har satt upp sådana mål.
Nederländerna och Danmark hör till de länder som har längst erfarenhet av att mäta företagens administrativa kostnader. Som ovan redovisats är det också i Nederländerna som den metod utvecklats som vi numera i Sverige, i likhet med ett flertal andra länder, har accepterat som den mest tillförlitliga. I Danmark skedde tidigare mätningar enligt en annan metod, men också den gav landet en bred erfarenhet på det aktuella området. Såväl Nederländerna som Danmark har i dag mål för hur mycket företagens administrativa kostnader av det totala regelverket skall eller bör minskas. Dessa mål har dock således föregåtts av ett arbete, i Nederländerna också i form av mätningar under tio år av det totala regelverket enligt samma metod som nu används för att följa upp målen.
I Nederländerna är målet att minska de totala administrativa kostnaderna - det som har kallats den administrativa bördan - med 25 procent under perioden 2004-2007. Detta mål har kombinerats med delmål för likaledes mätta delar av regelverket. I Danmark har målet satts till att minska de totala kostnaderna med upp till 25 procent fram till 2010. Det torde inte finnas några exempel på länder som har formulerat mål för att minska företagens administrativa kostnader utan att dessförinnan ha en erfarenhet av arbete inriktat på frågan om att minska sådana kostnader.
Regeringen anser att den inriktning arbetet har haft i Nederländerna och Danmark är den riktiga. Kvantitativa mål bör formuleras och det bör ske på ett sätt som gör att de kan fungera som beting för departement och myndigheter i ett än mera resultatinriktat arbete med att förbättra regelverken för företagen. Målen kommer därmed också att utgöra viktiga pådrivande verktyg i det arbetet.
Vartefter de områden som nu är föremål för pågående respektive kommande mätningar har gåtts igenom, kommer därför mål för att minska företagens administrativa kostnader för att hantera regelverken sättas upp, område för område. Det är rimligt att det skall få ta maximalt tre månader efter slutförda mätningar innan ett sådant mål sätts upp. Eftersom mätningarna av skatteområdet kommer att vara slutförda i februari 2005, innebär detta att ett mål för det området skall kunna vara på plats senast i maj samma år. Ett mål för årsredovisningslagen kommer därefter att kunna sättas i augusti det året, efter att området i fråga har mätts färdigt i maj dessförinnan. När det gäller miljöområdet bör alla nödvändiga mätningar vara gjorda senast i november 2005, innebärande att ett mål för detta område skall ha satts upp senast i februari 2006. Slutligen bör för det arbetsrättsliga området gälla att mätningarna skall ha genomförts senast i februari 2006, med ett mål därefter som skall bestämmas senast i maj samma år.
Efter det att samtliga kostnadskrävande regelverk är genomgångna och specifika och tydliga mål har satts upp för hur mycket företagens kostnader för att administrativt hantera dessa regelverk kan minska, kommer också ett mål att kunna formuleras som tydligt anger en ambitionsnivå i fråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk. En utgångspunkt är att målet sätts med en mycket hög ambitionsnivå ur ett internationellt perspektiv. De nederländska och danska målen utgör ett bra riktmärke för detta.
Denna ambition har även bäring på det regelförbättringsarbete som sker i dag, i första hand inom ramen för handlingsprogrammet. Det är också så att mätningar som nu genomförs utgår från hur de aktuella kostnaderna såg ut den 1 juli 2004. Alla åtgärder som har vidtagits sedan dess och de som kommer att vidtas framöver kommer alltså att räknas av mot respektive mål från detta datum. De regelbeslutande organen har redan nu att verka i riktning mot de mål som framdeles specifikt kommer att gälla för dem, och de måste redan nu ytterligare intensifiera sina ansträngningar för att kunna nå de mål som formellt kommer att sättas upp inom kort.
När det gäller slutpunkten för arbetet i tiden, då målen skall ha nåtts, anser regeringen att den bör bestämmas till mitten av år 2010. De mål som det nu har redogjorts för kommer därför att gälla för tidsperioden den 1 juli 2004 - 30 juni 2010.
1.3.4 Handläggningstider vid företagsstart
En förutsättning för att uppnå regeringens mål med fler och växande företag är att göra det lättare att starta företag. I syfte att minska handläggningstiderna fick Nutek i regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att redovisa de viktigaste tillstånden som krävs för att starta ett företag och den genomsnittliga handläggningstiden för att erhålla dessa. Redovisningen bygger på befintliga uppgifter hos tillståndsgivarna. Nutek lämnade sin rapport till regeringen den 1 juni 2004 (N2004/4421/NL). I rapporten redovisas bl.a. stora skillnader i handläggningstid mellan landets olika kommuner vid tillståndsgivning. Rapporten visar även på brister i myndigheters och kommuners kunskaper och uppgifter om handläggningstidernas längd.
Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att arbetet med att formulera konkreta mål och att följa upp sådana mål för handläggningstiderna hos tillståndsgivande myndigheter får ökad uppmärksamhet. Regeringen kommer därför, för de statliga myndigheterna, att i ökad utsträckning formulera konkreta mål bl.a. i kommande regleringsbrev. Det är angeläget att motsvarande arbete bedrivs i den kommunala sektorn.
1.3.5 Konsekvensanalyser
Alla nya eller ändrade författningar granskas ur ett småföretagsperspektiv. Denna granskning sker såväl inom det offentliga utredningsväsendet och Regeringskansliet, i fråga om lagar och förordningar, som på myndighetsnivå när det gäller föreskrifter som beslutas av myndigheterna. Granskningen sker i och med att en särskild konsekvensanalys av reglers effekter på små företag görs i ett tidigt skede. Konsekvensanalysen skall visa vilka åtgärder ett litet företag måste vidta för att följa de nya regler som föreslås. Det kan röra sig om såväl åtgärder som innebär investeringskostnader som sådana som medför kostnader för ökad administration. Inom ramen för analysen skall det också redovisas om förslaget kan leda till att konkurrensen snedvrids. En väl genomförd konsekvensanalys gör alltså att underlaget för beslut om reglerna blir brett i fråga om effekterna för de små företagen.
Inom Regeringskansliet sker granskningen sedan den 1 maj 1999 med stöd av riktlinjer utfärdade av en av regeringen inrättad statssekreterargrupp med ett särskilt ansvar för arbetet med regelförenkling. Enligt riktlinjerna gäller bl.a. att varje departement skapar de organisatoriska förutsättningar och rutiner som behövs för att konsekvensanalyserna skall göras i de författningsärenden som handläggs där. Ansvaret för att en analys i det enskilda fallet sker i den omfattning som behövs ligger alltså på det departement som handlägger författningsärendet i fråga. Genom denna ordning garanteras att analysen görs så tidigt som möjligt av de tjänstemän inom kansliet som har bäst förutsättningar att göra den väl. Samtidigt har Näringsdepartementet ett särskilt ansvar för själva konsekvensanalysmetoden och för regelförenklingsfrågorna som sådana. Departementet ansvarar t.ex. för att utbildningar i metoden hålls med tjänstemän som arbetar med företagsrelaterade regler och ger råd och stöd i sådant arbete.
Kvaliteten på konsekvensanalyserna behöver ständigt förbättras och regelförenklingsarbetet bedrivas på ett effektivare sätt. Regeringen har mot den bakgrunden bl.a. gett Nutek ett särskilt ansvar som regelförenklingsmyndighet. Nutek skall dels ta del av de konsekvensanalyser som andra myndigheter gör enligt förordningen (1998:1820), dels ge råd och stöd i arbetet med sådana analyser. De förordningsändringar som behövs är tänkta att träda i kraft i början av 2005.
Utredningen om en översyn av verksförordningen föreslår i sitt betänkande Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) bl.a. att kraven på konsekvensutredning i verksförordningen (1995:1322) och kraven på konsekvensanalys i förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor slås samman i en särskild fristående förordning om konsekvensanalys vid regelgivning. Betänkandet har varit föremål för remiss (Fi2004/708) och bereds inom Regeringskansliet.
1.3.6 Utbildning av tjänstemän
Regelförenklingsarbetet består till en del av att påverka attityder hos de tjänstemän som arbetar med regelgivning. Ett arbete som fortsatt under 2003 och 2004 är utbildning av tjänstemän som arbetar med företagsrelaterade regler. Ett antal utbildningar har även genomförts på initiativ av myndigheterna. Näringsdepartementet planerar att, tillsammans med Nutek, arrangera utbildning under minst tio halvdagar under åren 2005 och 2006. Målsättningen är att nå minst 200 tjänstemän som arbetar med företagsrelaterade regler. Utbildningen inriktas framförallt på användningen av konsekvensanalyser som ett praktiskt arbetsverktyg. Bättre konsekvensanalyser leder till lösningar som är bättre anpassade till företagens villkor.
1.3.7 Nutek som regelförenklingsmyndighet
Det pågår även ett arbete med att klargöra och definiera Nutek:s roll i regelförbättringsarbetet, dels via förtydliganden i regleringsbrev och instruktion, dels genom fortsatt beredning av de förslag som lades fram i betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23). Nutek utgör en ny resurs inom området och kommer bl.a. att kunna ges i uppdrag att utföra de analyser av totala regelförändringsflöden m.m. som Riksrevisionen har efterfrågat i sin rapport (se avsnitt 1.2 ovan).
Nutek kommer att få en tydlig roll som myndighet med ansvar för regelförenkling. Nutek skall i samarbete med berörda myndigheter och efter samråd med näringslivets organisationer bygga upp en servicefunktion dit företag och blivande företagare kan föra fram synpunkter och förslag som rör reglers utformning och tillämpning. Med de erfarenheter Nutek har genom bl.a. arbetet med Startlinjen, mätningar av företagen administration och servicefunktionen mot företag kommer verket att ha en bra överblick över såväl problemen som lösningarna. Enligt regleringsbrevet för 2004 skall Nutek identifiera de för företagens tillväxt och för nyföretagandet viktigaste reglerna och deras effekter samt föra en dialog med regering och berörd myndighet om möjliga åtgärder som skulle innebära förenklingar för företagen.
1.4 Regeringens mål för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten
Det pågående moderniserings- och utvecklingsarbetet i statsförvaltningen och utvecklingen av en elektronisk förvaltning går under benämningen 24-timmarsmyndigheten. Syftet är att medborgare och företag på elektronisk väg skall kunna få information, lämna uppgifter samt uträtta andra ärenden på ett snabbt och enkelt sätt oberoende av tid och plats. Medborgare och företag skall enkelt kunna hämta och lämna den information som är relevant i varje enskild situation oavsett hur ansvaret för olika samhällsuppgifter är fördelat mellan olika myndigheter eller mellan stat, kommun och landsting. Så långt det är möjligt skall det räcka med en myndighetskontakt för att framföra ett ärende. Medborgare och företag skall enkelt kunna ta del av offentlig information samt framföra synpunkter på förvaltningens verksamhet och därmed göras delaktiga i det offentliga beslutsfattandet.
Regeringen har som mål angivit att alla myndighetstjänster som med bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan tillhandahållas elektroniskt också skall tillhandahållas på detta sätt. De elektroniska tjänsterna får dock inte utestänga grupper av medborgare.
1.4.1 Utvecklingen i förvaltningen
Enligt ett flertal internationella jämförande studier är den svenska offentliga förvaltningens användning av informations- och kommunikationsteknik bland de mest utvecklade i världen. Sverige hör till de länder vars befolkning har bäst tillgång till Internet. När det gäller utbudet av avancerade offentliga tjänster på nätet är Sverige världsledande. Exempel på en sådan tjänst är Tullverkets automatiserade tullhantering som för många företag inneburit halverade kostnader i jämförelse med manuella rutiner. Ett annat exempel är ett samverkansprojekt för automatisk hämtning av registeruppgifter från ett flertal myndigheter som drivs av Länsstyrelsen i Stockholms län och som inneburit att handläggningstiden för ansökan om yrkestrafiktillstånd har minskat från trettio till tre dagar.
1.4.2 Regeringens insatser för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten
Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten skall även fortsättningsvis bygga på att varje myndighet har ett självständigt ansvar för sina tekniska system och tjänster. Samtidigt behövs insatser för att stärka samordningen mellan myndigheter så att myndighetsgränserna inte utgör hinder för kommunikationen mellan myndigheter eller försvårar medborgarnas nyttjande av tjänster. Fastare samverkansformer behöver också skapas mellan stat, kommun och landsting för att utveckla tjänster som svarar mot medborgarnas och företagens behov. Insatser behövs också för att undanröja onödiga hinder i lagstiftningen.
För att driva på utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten har regeringen under de senaste åren vidtagit ett flertal åtgärder.
Inrättandet av Nämnden för elektronisk förvaltning
Den elektroniska förvaltningen skall erbjuda förenklad och förbättrad service för medborgare och företag och den förutsätter att kontakterna med myndigheter kan ske på ett enkelt och enhetligt sätt. För att 24-timmarsmyndigheten skall få ett brett genomslag och myndigheterna skall kunna leva upp till regeringens mål - ett ärende en kontakt - där samverkan i ärendehandläggningen över myndighetsgränserna är en förutsättning måste informationen också struktureras på ett enhetligt sätt.
För att skapa bättre förutsättningar för myndigheterna att leva upp till regeringens mål med 24-timmarsmyndigheten inrättade regeringen den 1 januari 2004 Nämnden för elektronisk förvaltning. Nämnden skall bl.a. fastställa gemensamma standarder för utbyte av elektronisk information mellan myndigheter och mellan myndigheter, medborgare och företag. Informationsutbyte mellan myndigheter underlättas, vilket är en förutsättning för att förbättra servicen till medborgare och företag. Nämndens arbete syftar också till att förbättra myndigheters webbplatser så att det blir enkelt för alla att använda offentliga e-tjänster. Arbetet inriktas initialt på fyra områden: effektivt informationsutnyttjande, användbarhet, elektroniska signaturer samt säkert informationsutbyte och informationssäkerhet. Genom nämndens arbete åstadkoms såväl standarder som de-factostandarder, vilket gör att marknadsaktörer snabbare kan utveckla lösningar och företag snabbare ta till sig dem.
Delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster
Regeringen har tillsatt en delegation med uppdrag att stimulera utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor (dir. 2003:81). Delegationen består av representanter från staten, kommun- och landstingssektorn, näringslivet samt forskningssektorn. Delegationen skall särskilt inrikta sig på elektroniska tjänster som kan skapa stor nytta för medborgare och företag samt effektivisera offentlig sektor. I uppdraget ingår att pröva nya vägar att öka samverkan mellan stat, kommun och landsting samt mellan offentlig och privat sektor vid utvecklingen och tillhandahållandet av e-tjänster. Delegationen skall även främja kunskapsöverföring mellan forskning och utveckling å ena sidan och framtagandet av nyttoskapande e-tjänster å den andra. Ytterligare en central del av uppdraget är att bedöma behov av och former för särskilda stödinsatser för utvecklingen. Delegationen skall till regeringen redovisa slutresultatet av sitt arbete senast den 1 november 2006. Lägesrapporteringar skall ske halvårsvis. Delegationen lämnade den 3 maj 2004 ett delbetänkande, e-tjänster för alla (SOU 2004:56), där man presenterar operativa mål för sitt arbete. Utgångspunkten är att den enskilde individen och det enskilda företaget skall styra utbudet av e-tjänster. Den offentliga verksamheten skall fungera på individens villkor.
Servicedialoger och serviceåtaganden
På uppdrag av regeringen har en tvåårig försöksverksamhet med servicedialoger och serviceåtaganden genomförts med 16 statliga förvaltningsmyndigheter och sex allmänna försäkringskassor. Uppdraget har varit att utforma och offentliggöra ett serviceåtagande som ger tydlig, relevant och förpliktande information om myndighetens utbud av tjänster och service. Vidare har uppdraget varit att föra en dialog om service med medborgare och företag, dvs. samla in, beakta och i verksamhetsutvecklingen tillvarata brukarnas synpunkter på tjänster och service. Samtliga myndigheter och allmänna försäkringskassor har till regeringen redovisat resultatet av sitt arbete (Fi2003/306). Därtill har Statskontoret på regeringens uppdrag och efter samråd med Statens kvalitets- och kompetensråd lämnat en samlad redovisning och utvärdering av försöksverksamheten (Statskontoret 2003:9). Statskontorets samlade redovisning och utvärdering av försöksverksamheten med servicedialoger och serviceåtaganden visar att under försöksperioden har 5 000-7 000 medborgare och företagare fått möjlighet att lämna synpunkter på myndigheternas tjänster och service, via bl.a. postenkäter, gruppintervjuer och dialoger på Internet. Myndigheterna har publicerat sammanlagt 34 olika serviceåtaganden. Försöksverksamheten har gett positiva effekter på myndigheternas service, främst när det gäller tillgänglighet och information till brukarna men även förkortade handläggningstider och initiativ till samverkan med nya aktörer. Försöksverksamheten har även gett positiva effekter på medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande. Med utgångspunkt i resultatet av den försöksverksamhet som bedrivits, gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2004 bedömningen att servicedialoger och serviceåtaganden är effektiva arbetsmetoder för att uppnå de förvaltningspolitiska målen. Arbetet bör därför fortsätta och integreras i det bredare arbetet med medborgarorientering. Alla myndigheter bör aktivt arbeta med att utveckla sin verksamhet utifrån medborgarnas och företagens behov. Detta är särskilt viktigt för myndigheter som har nära och omfattande kontakter med medborgare och företag. Regeringen har därför gett ett antal myndigheter som deltagit i försöksverksamheten förnyade uppdrag att på ett verksamhetsanpassat sätt arbeta med serviceåtaganden och servicedialoger samt uppdragit åt ett antal nya myndigheter att tillämpa arbetsmetoderna.
Översyn av formkrav i lagar och förordningar
Regeringen beslutade 2002 att göra en samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och ärendehantering. Med formkrav avses bl.a. krav på skriftlighet och egenhändigt undertecknande. Arbetet har letts av en arbetsgrupp bestående av departementens rättschefer. Arbetsgruppen har den 15 april 2003 lämnat rapporten Formel - Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29) som underlag för regeringens ställningstaganden till det fortsatta arbetet. I rapporten redovisas resultat och slutsatser av de genomgångar som gjorts inom samtliga departementsområden och som sammanlagt omfattat omkring 2 000 författningsställen där olika formkrav förekommer. I omkring
1 200 av dessa fall bedömer arbetsgruppen att bestämmelserna inte hindrar elektroniska rutiner. Omkring 190 bestämmelser hindrar enligt arbetsgruppens bedömning elektronisk kommunikation och bör därför anpassas. I omkring 650 fall krävs ytterligare analys innan ställning kan tas till om de behöver ändras. Rapporten har remissbehandlats. Rapporten har generellt sett fått ett positivt mottagande. De remissinstanser som uttalar sig generellt om initiativet och det genomförda arbetet är genomgående positiva. En strategi för det fortsatta arbetet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Stöd och vägledning
Statskontoret har regeringens uppdrag att bidra till en effektiv förvaltning genom utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten. Genom att ta fram vägledningar för t.ex. investeringskalkyler samt teckna ramavtal med leverantörer som kan avropas inom offentlig sektor stödjer Statskontoret myndigheternas arbete. Statskontoret har bl.a. nyligen upphandlat en infratjänst som skall underlätta för offentlig förvaltning, framförallt mindre myndigheter och kommuner, att utveckla avancerade e-tjänster. Istället för att i egen regi utveckla och driva viss infrastruktur kan myndigheter och kommuner abonnera på en rad funktioner. Exempel på sådan infratjänst är kontroll av elektroniska identiteter och underskrifter samt elektronisk mottagning och distribution av ansökningar och beslut.
1.5 Regelförenkling ur ett internationellt perspektiv
Regelförenkling är ett område som fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. OECD har valt att arbeta på olika sätt och med olika utgångspunkter. I vissa länder är regelförenkling en viktig del av förvaltningspolitiken med det huvudsakliga målet att effektivisera offentliga verksamheter i medborgarnas och företagens tjänst. I andra länder är regelförenkling en del av näringspolitiken och syftar till att förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Oberoende av det övergripande målet med regelförenkling är förutsättningarna och viljan att kunna lära av varandra länderna emellan mycket stor. Förutom samarbetet inom EU, OECD och det informella nätverket Directors for Better Regulation, DBR, så är bilaterala direktkontakter viktiga för att överföra erfarenheter till det svenska Regeringskansliet.
1.5.1 Regelförenkling inom EU
Lissabonprocessen
Från svensk sida har regelförenkling och därmed sammanhängande frågor prioriterats som en del av EU:s modernisering. Europeiska rådet uppmanade i Lissabon år 2000 kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive befogenheter "senast 2001 utarbeta en strategi för ytterligare samordnade åtgärder för att förenkla bestämmelser". Kommissionen presenterade sitt regelförbättringspaket i juni 2002 som svar på uppmaningen från Lissabonmötet. I paketet ingår bl.a. handlingsplanen för bättre och enklare regler. Paketet har en nära koppling till vitboken2 om EU:s styrelseformer och har en bred ansats med sikte på all gemenskapslagstiftning och hela lagstiftningsprocessen.
Som en direkt följd av kommissionens regelförbättringspaket har en metod för en ny fördjupad konsekvensanalys utarbetats. I analysen redogörs för regelförslagens effekter på alla de tre dimensionerna (den ekonomiska, den sociala och den ekologiska) av hållbar utveckling och analysen ersätter tidigare använda sektorsanalyser. I sitt årliga arbetsprogram publicerar kommissionen vilka förslag som kommer att föregås av denna nya typ av analys. Enligt kommissionen är 2003 att se som ett försöksår och först under 2004 anser man sig kunna leva upp till sina ambitioner. En utvärdering av arbetet med konsekvensanalyser presenteras av kommissionen i slutet av hösten 2004.
Vissa frågor i paketet har inkluderats i ett interinstitutionellt avtal som ratificerades under det italienska ordförandeskapet. Samtidigt har andra frågor följts upp i det ordinarie rådsarbetet. Konkurrenskraftsrådet har bl.a. uttalat att en särskild rådsarbetsgrupp bör tillsättas för att följa upp kommissionens handlingsplan. Det pågår för närvarande en diskussion dels om på vilket sätt rådet skall kunna ta hand om kommissionens konsekvensanalyser på ett bättre sätt, dels hur rådet, och även i en framtid Europaparlamentet, skall göra konsekvensanalyser på väsentliga ändringar och tillägg till kommissionens förslag. För att pröva om det sistnämnda skulle kunna fungera i praktiken har ett pilotprojekt inletts i rådet. Som pilotprojekt har det s.k. batteridirektivet valts och det nederländska ordförandeskapet har presenterat en konsekvensanalys på rådets ändringar och tillägg till kommissionens förslag.
Initiativ för att förenkla gällande lagstiftning
Initiativen i kommissionens handlingsplan handlar om hur ny lagstiftning på gemenskapsnivå skall bli bättre. Företagens största kostnad för administration härrör emellertid från gällande lagstiftning. Att denna förenklas och moderniseras är följaktligen angeläget. Följande initiativ på EU-nivå kan nämnas.
Simpler Legislation in the Internal Market, SLIM, är ett program för förenkling av gällande lagstiftning som startade 1996. Allt från direktiv om prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har behandlats i mindre arbetsgrupper som lagt förslag på förenklingar som sedan kommissionen, efter omarbetning, presenterat för rådet och parlamentet. Denna metod har visat sig vara både resurskrävande och tidsödande. Ändringarna är bl.a. att se som nya förslag som givetvis måste behandlas i rådet och parlamentet i ordinarie ordning. SLIM har numera kompletterats med ett flerårigt program för förenkling av gällande regelverk. Programmet, som presenterades i februari 2003, skall leda till en minskning av antalet sidor som i dag uppgår till ca 97 000. Åtgärderna i programmet skall minska volymen med 25 procent. Innan förslagen presenteras är det också viktigt att en redaktionell och språklig översyn görs. Även innehållsmässiga ändringar kan väntas, dock inte lika djupgående som SLIM-förslagen. Förenklingarna är nämligen tänkta att kunna beslutas snabbare än vanliga förslag på nya regler. Förutsättningen är då att kärnan i lagstiftningen lämnas orörd så att inga förhandlingar behövs i rådet och parlamentet för att anta dessa förenklade rättsakter. Det interinstitutionella avtalet syftar bl.a. till att skapa förutsättningar för detta s.k. snabbspår i lagstiftningsprocessen.
De irländska och nederländska ordförandeskapen i konkurrenskraftsrådet uppmanade i slutet av maj 2004 sina ministerkollegor i konkurrenskraftsrådet att ge in förslag på EG-regler som kan förenklas. Fokus hos förslagen skulle ligga på regler som ger en onödigt stor administration för företagen. Sverige har gett in en lista på 32 förslag från ett antal myndigheter och departement. Sammanlagt har medlemsländerna gett in 330 förslag. Vid rådsmötet 25-26 november 2004 antog konkurrenskraftsrådet en lista på 15 förenklingsförslag som Kommissionen uppmanas prioritera i sitt rullande förenklingsprogram. Rådet har också identifierat på vilket sätt förenklingarna kan ske utan att substansen urholkas. Förslagen bygger på de förenklingsförslag som medlemsstaterna skickat in, och täcker för företagen relevanta områden, t.ex. statistik, inre marknad, miljö och jordbruk. Rådet skall ta fram nya listor regelbundet och Sverige stödjer de förslag som tagits upp på listan den här gången.
Europeiska företagspanelen
Europeiska företagspanelen (European Business Test Panel) är ett initiativ av kommissionen för att förbättra och förenkla gemenskapens regler. Panelen kommer att bestå av ca 3 000 företag, varav 126 skall vara svenska. Deltagande företag kommer regelbundet (sex-åtta gånger per år) få ta del av förslag till ny EG-lagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka administrativa bördor och kostnader som förslagen skulle kunna ge upphov till. Urvalet av företag är slumpmässigt för att säkerställa ett fullgott resultat av konsultationerna. Panelen saknar ännu ca 700 företag men har använts vid några tillfällen under 2003.
Övriga aktiviteter och initiativ
De av EU-ländernas högre tjänstemän som är ansvariga för regelförenkling träffas inom ramen för det informella nätverket Directors and Experts for Better Regulation. Mötena används i första hand för erfarenhetsutbyten och jämförelse av resultat kring regelförenklingsfrågor. Två möten har ägt rum under 2003.
Kommissionen har också initierat ett projekt om indikatorer för regelkvalitet, som Sverige deltar i. Projektets syfte är att identifiera lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas av EU och medlemsstaterna för att förenkla och förbättra regelverken. Rapport väntas i början av 2005.
Regelförbättring väntas stå högt på den politiska agendan de närmaste åren. Anledningen till det är bl.a. det initiativ som de irländska, nederländska, luxemburgska och brittiska finansministrarna tagit genom att tillskriva rådet för finansiella och ekonomiska frågor (EKOFIN) om bl.a. en gemensam mätmetod på EU-nivå. Sverige anser att en gemensam mätmetod på EU-nivå bör bygga på den standardkostnadsmodell som Nederländerna använder och som även Sverige valt att använda.
1.5.2 Regelförenkling inom OECD
Inom OECD har under lång tid värdet av enklare och bättre regler framhållits. OECD:s checklista3 med frågor är också utgångspunkten för Regeringskansliets checklista. Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete om regelförenkling, t.ex. genom deltagande i möten inom PUMA:s (Public Management Committee) olika arbetsgrupper. För närvarande pågår ett arbete med att uppdatera två OECD-rekommendationer med anknytning till regelförenklingsarbetet4. Liksom inom EU har arbetet med regelreformering inom OECD med tiden kommit att bedrivas allt bredare och omfattar i dag betydligt mer än regelförenkling i dess snävare betydelse. Exempelvis studerar man de regelskapande och tillämpande institutionernas betydelse för utvecklingen av väl fungerande och ändamålsenliga regelsystem.
OECD granskar sina medlemsländers regelförbättringsarbete efter anmälan från landet i fråga (OECD Regulatory Reform Review). Av de nordiska länderna har Danmark redan genomgått en granskning och granskningen av Norge och Finland avslutades under 2003. Den svenska regeringen har lämnat in en ansökan till OECD om att genomgå granskning. Detta är också något som riksdagen tillkännagav regeringen som sin mening den 18 december 2002.
En granskning av OECD ställer stora krav på att Regeringskansliet avsätter personal och resurser under ca 18 månader. Under året har diskussioner förts med OECD om granskning av Sveriges regelreformeringsarbete. Inriktningen är att arbetet kommer att påbörjas under hösten 2005. Inom ramen för granskningen sker 50-100 intervjuer med företrädare för Regeringskansliet, berörda myndigheter, näringslivet, forskarvärlden m.m. Granskningen görs dels på en övergripande och generell nivå, dels inom ett par utvalda sektorer. Sektorerna granskas ur konkurrenspolitiskt perspektiv och ur ett regelförenklings- och regelkvalitetsperspektiv samt i fråga om principerna för fria och öppna marknader. Ett antal rekommendationer kommer att lämnas av OECD som den svenska regeringen och svenska myndigheter har att ta ställning till. Erfarenheten säger att många av OECD:s förslag kommer att innebära lättnader eller effektiviseringar för företagen om de genomförs. En annan erfarenhet är att det granskade landet självt under analysen identifierar möjliga genomförbara åtgärder. Slutrapporten beräknas vara klar vintern 2006/2007.
1.5.3 Regelförenkling inom Norden
Utbyte av erfarenheter mellan tjänstemän inom Norden är särskilt viktigt. De nordiska länderna har kommit olika långt, samtidigt som det finns stora likheter i de yttre förutsättningarna för regelförenklingsarbetet. Detta gör att det finns stora vinster med erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring på tjänstemannanivå.
Mot bakgrund av Sveriges initiativ att ta fram en handlingsplan för minskad administration för företagen på liknande sätt som tidigare gjorts i både Danmark och Norge har ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte med de nordiska kollegorna varit särskilt viktigt under arbetets gång. Likaså har både Norge och Danmark varit mycket engagerade i arbetet med att ta fram en mätmetod för att mäta administrativa bördor, i syfte att nå en gemensamt tillämplig mätmetod.
Även på myndighetsnivå pågår regelförenklingsarbete där lärdom dras av initiativ i grannländerna. Ett exempel är Norges arbete inom området hälsa, miljö och säkerhet (HMS). När det gäller de svenska reglerna på HMS-området tillämpas i många myndigheters regelverk samma filosofi för säkerhetskraven. Det är därför naturligt att ställa frågan om inte detta är ett område där det finns potential för förenkling genom sektorsövergripande samordning. För att belysa och diskutera denna fråga arrangerade Statens räddningsverk i januari 2004 ett idéseminarium i Rosenbad med temat "Kan enklare bli säkrare?". Seminariet gav bl.a. inblick i det norska förenklingsarbetet. På uppdrag av Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) har Karlstads universitet gjort en studie (NCO 2004:1 Kan enklare bli säkrare), som beskriver förutsättningar och erfarenheter vad gäller befintliga regelverk på HMS-området i Sverige. I studien beskrivs bl.a. det långtgående förenklingsarbete av regelverket för HMS-området som pågår i Norge. I studien föreslås också ett antal åtgärder för att stärka ett systematiskt myndighetssamarbete. Ett nordiskt nätverk föreslås bildas som kan lyfta fram erfarenheterna för en bredare diskussion och påverkan inom EU där det pågår en motsvarande regelförenklingsprocess.
2 Resultat av regelförenklingsarbetet under 2003
Varje år ger myndigheterna in rapporter till regeringen med redogörelse för arbetet med konsekvensanalyser enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. Redovisningen av arbetet inom Regeringskansliet bygger på de samlade erfarenheterna inom Näringsdepartementet.
2.1 Insatser i Regeringskansliet under 2003
Arbetet med regelförenkling pågår inom hela Regeringskansliet. Nedan redovisas en exemplifiering av genomförda regelförenklingar på departementsnivå under 2003.
När miljöbalken (1998:808) trädde i kraft den 1 januari 1999 fanns det ett antal miljöfarliga verksamheter som redan hade tillstånd enligt bl.a. miljöskyddslagen (1969:387) och ett antal som blev tillståndspliktiga genom miljöbalken. Ansökan om tillstånd skulle ha kommit in till tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2004. Naturvårdsverket har nu sett över bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med målet att minska antalet tillståndspliktiga verksamheter. Avsikten med arbetet har varit att bidra till ökad effektivitet och till att minska kostnaderna för företag och myndigheter. Resultatet av detta arbete redovisades till regeringen i början av 2004 och är nu under beredning. Med anledning av Naturvårdsverkets förslag har regeringen beslutat att skjuta upp tiden för när ansökan om tillstånd senast skall ges in till den 31 december 2005.
Den lägsta miljösanktionsavgiften sänktes från 5 000 kr till 1 000 kr för bagatellartade överträdelser. Eftersom majoriteten av de utdömda avgifterna gällt bagatellartade överträdelser som har begåtts av småföretagare innebär detta en lättnad för dessa. Samtidigt infördes en regel om åtalsprövning som innebär att företagare som fått betala en miljösanktionsavgift för en viss överträdelse inte också skall åtalas i de fall där endast böter hade blivit aktuellt. På så sätt undviks en dubbelbestraffning i mindre allvarliga miljöbrottsfall.
De nya faktureringsreglerna för moms innebär ett genomförande av det s.k. faktureringsdirektivet (rådets direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt, EGT L 15, 17.1.2002 s. 24), vars syfte är att förenkla, modernisera och harmonisera reglerna för fakturering av moms. De nya reglerna fastställer att det är säljaren som är skyldig att utfärda fakturor. En faktura kan också utfärdas i säljarens namn och för hans räkning av en tredje person eller av köparen under vissa förutsättningar. En nyhet är att en momsfaktura endast undantagsvis behöver utfärdas vid försäljningar till privatpersoner, vilket kommer att underlätta fakturahanteringen för företagen. Dessutom harmoniseras möjligheten att utfärda förenklade fakturor och det införs en möjlighet att utfärda samlingsfakturor. Vidare anges det uttryckligen att elektronisk fakturering är tillåten. För företag med gränsöverskridande handel innebär harmoniseringen att handeln underlättas.
De nya reglerna för skatte- och tulltillägg som har införts innebär att möjligheterna att göra nyanserade bedömningar i varje enskilt fall utökas och förbättras. Befrielsegrunderna har förtydligats och kompletterats med nya grunder för när befrielse från skatte- och tulltillägg kan ske. Anstånd med betalning av skatte- och tulltillägget skall ges, om så begärs, till dess att länsrätten har prövat sakfrågan.
Enligt konkurslagen (1987:672) får konkursförvaltare betalt för sitt arbete genom att lämna in en arvodesräkning till domstolen. Denna räkning inkluderar moms. Före lagändringen kunde förvaltaren inte få betalt förrän arvodesbeslutet vunnit laga kraft. Denna tidpunkt kunde infalla senare än den tidpunkt då förvaltaren var tvungen att redovisa och betala in momsen till staten. Genom de nya reglerna kan förvaltaren lyfta den del av arvodet som motsvarar momsen redan när han lämnar in sin arvodesframställning till rätten. Detta minskar likviditetspåfrestningen för förvaltarna.
De nordiska länderna har träffat en överenskommelse om att den som utför persontransporter med buss mellan Sverige, Danmark, Norge eller Finland inte behöver ha sådana kontrolldokument som annars krävs enligt gällande EG-regler. Ett sådant undantag har nu införts i svensk rätt genom en ändring i förordningen (1998:786) om behöriga myndigheter m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Fordonsförordningen (2002:925) har ändrats så att bildragna släpvagnar med totalvikt om högst 3,5 ton och motorcyklar skall kontrollbesiktigas första gången efter fyra år, istället för som i dag, efter två år.
I förordningen (2000:538) om märkning och registrering av hundar avskaffas kravet på särskild blankett för registrering av hund, kravet på undertecknande av registreringen och kravet på att registreringen skall åtföljas av ett särskilt intyg från den som utfört märkning. Vidare behöver inte längre vissa uppgifter om hundens utseende (färg etc.) lämnas. Vid anmälan om ägarbyte tas kravet bort på att både gammal och ny ägare skall underteckna. Det kommer att vara en uppgift för Djurskyddsmyndigheten att närmare besluta hur registrering m.m. skall gå till. Djurskyddsmyndigheten har då att beakta att hanteringen skall ske på ett enkelt och smidigt sätt för små företag.
2.2 Myndigheternas rapportering enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor
Totalt har 51 myndigheter rapporterat till regeringen i enlighet med 4 § förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor som föreskriver att myndigheterna årligen skall rapportera till regeringen om det gångna verksamhetsårets arbete med konsekvensanalyser. Enligt förordningen skall myndigheterna göra en konsekvensanalys när de överväger nya eller förändrade regler som kan ha betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Det är myndigheten som avgör om en särskild konsekvensanalys skall genomföras och om man skall ge in en årsrapport. Myndigheterna uppmanades i samband med årsredovisningen att kortfattat redovisa de tre viktigaste åtgärderna som de genomfört under 2003 och som har medfört en minskad administration för företagen. De har även haft i uppgift att redovisa om åtgärderna lett till en minskad administration hos den egna myndigheten. Kvaliteten på myndigheternas årarapporter varierar. De myndigheter vars personal genomgått utbildning på området ger generellt sett en mer fullständig bild av vikten av myndighetens arbete med regelförenklingar. Nedan ges några exempel utifrån myndigheternas årsrapporteringar.
2.2.1 Exempel på myndigheternas arbete med att minska företagens administration
Ett flertal myndigheter arbetar kontinuerligt med att förenkla de föreskrifter och allmänna råd de har att förvalta.
Datainspektionen bedriver sedan början av 2003 ett språkvårdsprojekt vars syfte bl.a. är att göra myndighetens beslut och övriga skrivelser mer lättillgängliga och begripliga för mottagarna genom ett klarare och tydligare språk. I projektet har Datainspektionen hitintills utarbetat mallar och förebilder för samtliga beslut och skrivelser i inspektionens tillsynsverksamhet.
Andra myndigheter framhåller att arbetet med att eftersträva ett minskat uppgiftslämnande gagnar företagen, men även den egna myndigheten.
Naturvårdsverket har låtit inventera vilka blanketter som finns inom verket och åtgärder har föreslagits. De föreslagna åtgärderna har lett till att totalt elva av Naturvårdsverkets 41 externa blanketter har tagits bort. En handlingsplan och en genomförandeplan för enhetlig blankettstruktur kommer att antas.
Finansinspektionen (FI) startade under 2003 ett projekt vars mål var att skapa en ny struktur för en effektivare och enklare rapportering för försäkringsbolagen till FI. Dessutom skall i möjligaste mån all rapportering ske via Internet. FI bedömer att administrationen för företagen kan förväntas minska väsentligt och förenklas genom en bättre strukturering av uppgiftsinhämtandet och användning av elektronisk rapportering. Elektroniska blanketter möjliggör även för företagen att skapa kopplingar mellan de egna databaserna direkt till blanketterna. För FI minskar på samma sätt den manuella hanteringen då uppgifterna från de elektroniska blanketterna förs direkt in i FI:s databaser. Härigenom förväntas ett större antal föreskrifter och allmänna råd kunna upphävas.
Statens Jordbruksverk startade under 2003 projektet "Ny export". Uppgiften i projektet har varit att ta fram en webbtjänst för livsmedelsföretagen, där de kan lämna in sina exportbidragsansökningar helt elektroniskt. Tjänsten kommer framförallt att förenkla för företagen genom att de istället för att hantera fem olika dokument nu bara behöver hantera ett elektroniskt dokument via webben och enbart vända sig till en myndighet istället för som tidigare till både Tullverket och Jordbruksverket. Webbtjänsten tas fram i nära samarbete med Tullverket. Projektet utgör ett av de projekt som ingår i Jordbruksverkets satsning på 24-timmarsmyndigheten. Webbtjänsten kommer att lanseras för företagen under 2004. När det gäller SAM Internet, Jordbruksverkets Internettjänst för stödansökan, har Jordbruksverket förbättrat webbtjänsten på ett antal punkter för att göra det enklare, snabbare och säkrare för lantbruksföretagarna att ansöka om stöd genom att exempelvis återanvända personliga uppgifter från tidigare år, vilket därmed minskar mängden uppgifter som behöver fyllas i, och genom att öka prestandan vilket minskar väntetiderna för användaren.
Statistiska centralbyrån (SCB) har övertagit ansvaret för järn- och stålstatistiken från Jernkontoret. Därmed har uppgiftslämnandet, mätt i antalet ifyllda blankettceller per månad, sjunkit från 4 011 till 112. Den årliga uppgiftslämnarkostnaden har sjunkit från 2 448 000 kr till 163 000 kr. SCB har också inlett ett samarbete med Handelns utredningsinstitut för att bl.a. minska uppgiftslämnandet. SCB:s urval har därmed kunnat minska från 3 500 företag till 2 900 företag. Uppskattningsvis har den totala kostnaden för uppgiftslämnandet minskat med ca 1,3 miljoner kr.
Tullverket rapporterar att problemen med exportbidragsansökningar för jordbruksprodukter har uppmärksammats såväl av Statens jordbruksverk och Tullverket som av deras kunder. Efter flera års arbete kommer det under 2004 att bli möjligt att anmäla exportbidragsvaror genom ett webbaserat s.k. single window-koncept som kallas Datanex. Tanken med Datanex är att uppgifter som tidigare lämnades vid tre olika tillfällen - föranmälan, exportdeklaration och ansökan om exportbidrag - skall kunna lämnas vid ett tillfälle. Detta kommer att innebära stora möjligheter till förenklingar och besparingar såväl för de involverade myndigheterna som för kunderna. För Tullverkets del kommer Datanex enligt en preliminär bedömning att innebära att 50-75 procent av de resurser som går åt för hanteringen av exportbidragsansökningar kommer att frigöras.
Skatteverket rapporterar att webbplatsen www.foretagsregistrering.se som drivs i samverkan med Patent- och registreringsverket5 möjliggör att en blivande företagare kan lämna in anmälan om registrering till F-skatt, arbetsgivare, moms och preliminärskatt samt företagsregistrering till Bolagsverket. Även ändringar till Skatteverket kan skickas elektroniskt. En ny gemensam blankett för självdeklaration för alla fysiska personer infördes 2003, med ett gemensamt inlämningsdatum. Blanketten, som innehåller förtryckta uppgifter, skall även användas av näringsidkare. År 2003 utökades också möjligheterna att lämna elektronisk självdeklaration.
Andra myndigheter beskriver ett ökat samarbete mellan myndigheter och mellan myndigheter och företag som en effektiv metod för att minska företagens administration.
Exportkreditnämnden (EKN) lanserade under 2003 en ny förenklad garantiprodukt för fordringsförlust, basgaranti, som vänder sig till små- och medelstora företag.
Luftfartsinspektionen har i arbetet med att införa regelverket Joint Aviation Requirements - Flight Crew Licencing, Helicopter (JAA) som är europeiskt harmoniserade bestämmelser, arbetat fram nationella undantag eftersom bestämmelserna annars skulle ha medfört betydande merkostnader för användarna. Inspektionen har i samverkan med representanter från marknaden och deras intresseorganisationer kommit fram till olika lösningar för att begränsa företagens merkostnader, t.ex. lämplig takt för att genomföra de nya bestämmelserna, vilka delar av bestämmelserna som är nödvändiga att översätta och vilken indelning man kan göra av helikoptertyper för att underlätta förnyelse eller förlängning av certifikat och behörigheter. Dessa lösningar har uppmärksammats av andra medlemmar inom JAA, och troligen kommer fler medlemsländer i framtiden att applicera denna typ av lösningar för att underlätta för de små företagen.
En del i myndigheternas ökade service gentemot företagen är att eftersträva en förkortad handläggningstid och minskat uppgiftslämnande.
Finansinspektionen (FI) drev under 2003 ett tillståndsprojekt bl.a. i syfte att ta fram förslag till serviceåtagande gentemot ingivarna avseende de vanligaste tillståndstyperna med angivande av bl.a. handläggningstid. Tillsammans med serviceåtagande skall FI ge bättre information till ingivarna för att underlätta för dessa att ge in kompletta ansökningar vilket minskar den totala handläggningstiden. Ett annat syfte med projektet är att åstadkomma en effektivare handläggningsprocess. Det innebär att det skall skapas bättre rutiner för handläggningen och förbättrat systemstöd. Resultatet av projektet skall under 2004 tas om hand i den löpande verksamheten och kan förväntas ge inte minst små företag betydande lättnader exempelvis genom tydligare information om hur ansökningar skall utformas vilket kan minska behovet av extern konsulthjälp.
Kemikalieinspektionen (KemI) arbetar aktivt med att minska handläggningstiderna för godkännande av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel får inte användas utan att vara godkända och dessa tillstånd prövas i Sverige av inspektionen. Handläggningstiderna vid tillståndsprövningen kan variera mellan några månader och drygt två år. Under året har också ansökningsblanketten som gäller växtskyddsmedel omarbetats och EU-anpassats. Det medför lättnader att blanketten ser likartad ut i alla EU-länder.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) menar att en åtgärd som direkt har underlättat för små företag är en förenkling i anmälnings- och tillståndsförfarandet för jonisatorer som bl.a. används av billackerare för att ta bort statisk elektricitet. I stället för att som tidigare kräva tillstånd för varje ny jonisator som anskaffas till verksamheten, räcker det nu med ett tillstånd oavsett hur många man har.
Många myndigheter arbetar kontinuerligt med att förbättra sin service via Internetlösningar gentemot medborgare i allmänhet och företag i synnerhet.
Flera myndigheter har på sin hemsida skrivbara blanketter.
KemI har ca 2 000 företag anmälda till sitt produktregister. Dit anmäls yrkesmässig tillverkning och införsel till Sverige av kemiska produkter. KemI arbetar kontinuerligt med att förbättra blanketter, hjälpmedel och informationsmaterial för att inlämnandet av uppgifter skall kunna göras så praktiskt som möjligt. Under året har en ändringsblankett lagts ut i Wordformat på både svenska och engelska, något som efterfrågats av uppgiftslämnare. Blanketter kan fyllas i och sparas på datorn, för att sedan skrivas ut och skickas till KemI. För 2003 och framåt har inspektionen avsatt medel för utveckling av elektronisk anmälan. Arbetet har inletts och beräknas pågå under de närmaste åren.
Lantmäteriverket har förbättrat sin hemsida på Internet för att underlätta möjligheterna att söka information om myndigheten och de tjänster och produkter som finns att tillgå. Tjänsten "Fråga lantmätaren" på verkets hemsida har utvecklats för att ge enklare och bättre information dels om förhållandena på en viss fastighet, dels om möjligheterna till förändring av en fastighet eller skapandet av en ny fastighet. I pågående lantmäteriförrättningar kan berörda följa förrättningen genom att material fortlöpande görs tillgängligt via hemsidan.
Livsmedelsverket har lättat på företagens administration bl.a. genom att importörer sedan våren 2003 kan anmäla sig till importregistret via verkets webbsida. Tidigare var importörerna tvungna att ta ut blanketter från webbsidan eller beställa via ordinarie postgång och sedan posta dem till verket. Bedömningsgrunder för datoriserade inspektioner har publicerats på webbsidan vilket underlättat för företagen att ta reda på vad som gäller för verksamheten.
Riksförsäkringsverket (RFV) har genomfört två förändringar som medför administrativa lättnader för företagen. Redan tidigare har arbetsgivaren kunnat sjukanmäla anställda med hjälp av Internet. Servicen har ytterligare förbättrats genom att det numera är möjligt för företaget att göra anmälan till Försäkringskassan även via s.k. filöverföring när det gäller sjukanmälan av anställda och anmälan av när de anställda är hemma för vård av sjukt barn eller tar ut pappadagar i samband med barns födelse eller adoption.
Enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall föryngringsavverkning som omfattar minst 0,5 hektar anmälas till skogsvårdsstyrelsen. Lagen föreskriver tillståndsplikt när det gäller föryngringsavverkning i vissa skogar. Anmälan har traditionellt gjorts skriftligen på en fastställd blankett. De skogsägare som har ett s.k. geografiskt informationssystem för sitt ägoinnehav kan från och med sommaren 2003 efter viss anpassning av sina IT-system anmäla eller söka tillstånd till en tilltänkt avverkning via Internet. Förfarandet innebär en avsevärd förenkling för den enskilde, men kommer även att innebära minskat arbete för myndigheten. Tanken är emellertid att möjligheten till elektronisk anmälan och ansökan om tillstånd framdeles skall medföra stora fördelar inte bara för skogsägaren utan även för myndigheten.
Statens energimyndighet beskriver syftet med den s.k. nätnyttomodellen som ett verktyg för att bedöma elnättariffers skälighet. Genom modellen kommer de företag som har elnätskoncessioner att rapportera in ekonomiska, tekniska och allmänna uppgifter om företaget. Med denna inrapportering som underlag kan en beräkning göras om skäligheten i ett företags nättariff. Systemet avses träda i kraft under 2004 och det pågår förberedelser för att rapporteringen från företagen skall kunna ske på inrapporteringsformulär via Internet. För både företag och myndigheten innebär förfarandet stora administrativa lättnader.
Vid Tullverket är projektet Grön korridor ett samarbetsprojekt mellan tulladministrationerna i Sverige, Finland och Ryssland. Det har efter flera års utveckling nått en operativ fas under 2003. Syftet med projektet är att förenkla förfarandet för det kvalitetssäkrade företaget såväl vid gränsövergången som vid förtullningen av varorna. Det bygger på att när en export anmäls så sänds även relevanta importuppgifter till tulladministrationen i importlandet via Internet. Tanken är att det skall leda till väsentligt förkortade väntetider och större förutsägbarhet ifråga om när godset når sin slutdestination. Systemet har under hösten 2003 testats av ett litet antal svenska företag vid gränspassagen mellan Finland och Ryssland och det har väsentligt reducerat handläggningstiderna vid gränsen för de inblandade företagen. I början av 2003 togs Tullverkets Internetdeklaration (TID) i drift. Tullverkets satsningar för att öka det elektroniska flödet har under året fokuserats på att få små och medelstora företag att använda sig av TID. I dagsläget har 564 företag anslutit sig till TID. Under 2004 kommer TID att vidareutvecklas.
2.2.2 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild konsekvensanalys
Myndigheterna har rapporterat på vilket sätt de upplevt att konsekvensanalysen varit ett stöd i regelförenklingsarbetet. Nedan följer några myndigheters erfarenheter av detta.
Järnvägsinspektionen6 anser att användandet av konsekvensanalyser leder till ytterligare kontroll av att inspektionen endast reglerar sådant som är nödvändigt. Mot bakgrund av det förfaringssätt Järnvägsinspektionen har i samband med framtagandet av en föreskrift får aktörerna ytterligare ett tillfälle att framföra synpunkter. Dessa synpunkter blir sedan avgörande för bedömningen av om de krav som föreslagits är acceptabla.
Kemikalieinspektionen anser att arbetet med konsekvensanalyser medfört att sådana analyser görs även på andra områden t.ex. när myndigheten får regeringsuppdrag som i förlängningen kan leda till ny lagstiftning. Under 2003 har t.ex. konsekvensanalyser genomförts beträffande regeringsuppdrag för HA-oljor i bildäck samt flamskyddsmedel. Konsekvensanalyserna är av stor betydelse och analyserna genomförs med stor omsorg.
Riksförsäkringsverket informerar i verkets interna rutiner om skyldigheten att göra konsekvensanalys enligt förordningen och hur en sådan analys skall göras när föreskrifter och allmänna råd skall skrivas. Dessa rutiner finns tillgängliga för samtliga anställda via intranät. Vidare genomförde rättsenheten under 2003 två interna utbildningar i syfte att sprida kunskap om de formella krav som gäller när Riksförsäkringsverket skall besluta om föreskrifter och allmänna råd.
Inom Bokföringsnämnden finns det en ambition att systematiskt arbeta för enklare och bättre regler inom redovisningsområdet. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att det finns resurser, kompetens och ett nära samarbete med dem som skall tillämpa reglerna och med andra myndigheter. Nämnden understryker att ett framgångsrikt förenklingsarbete förutsätter uthållighet, både hos dem som efterfrågar förenklingarna och hos dem som skall ta fram de förenklade reglerna. Nämndens erfarenheter av förenklingsarbetet är goda. Emellertid uttrycks en viss tveksamhet till den formalisering av förenklingsarbetet som förordningen har inneburit. Mot denna bakgrund föreslår nämnden att det till den grupp som arbetar med regelförenkling i Regeringskansliet knyts en resursgrupp för mindre myndigheter. Gruppen skall ha till uppgift att hjälpa små myndigheter med att ta fram statistik, genomföra språkutvecklingsprojekt och projekt som avser att förbättra informationen på hemsidan m.m.
Inom Jordbruksverket utarbetades under 2003 en process för att säkerställa att föreskriftsarbetet bedrivs på ett sätt som uppfyller de krav som kan ställas på detta arbete. I denna process ingår som ett viktigt inledande moment att upprätta en checklista där det bl.a. beskrivs vilket behov som finns av en ny eller ändrad föreskrift och vilka alternativ till föreskriftsformen som har prövats. Vad som bör iakttas vid utarbetande av konsekvensanalyser ingår också som ett viktigt moment. Processen togs i bruk under våren 2003.
Livsmedelsverket ser ett problem med att förordningen inte är anpassad till en verklighet där EG-rätten styr myndigheternas föreskrivande. Livsmedelsverket har ingen möjlighet att dra tillbaka förslag eller väsentligt ändra dem beroende på vad som framkommer av konsekvensanalysen eftersom EG-rätten ställer krav på nationella genomföranden. EG-rätten måste dessutom genomföras inom en viss tid. En konsekvensutredning fyller således sin funktion i ett skede där utgången i sakfrågan fortfarande är öppen, vilket är fallet under pågående förhandlingar i Bryssel. Förordningen har i nuvarande utformning mest betydelse i de fall där myndigheten själv styr över reglernas sakinnehåll på områden som inte är harmoniserade. Verket kan dock arbeta för tydliga och begripliga regler genom att strukturera regelverket och använda ett språk som är tydligt.
2.2.3 Myndigheternas samrådsförfarande
De allra flesta myndigheter anger att ett samrådsförfarande med berörda parter sker kontinuerligt och som en naturlig del i besluts- och föreskriftsprocessen.
Järnvägsinspektionen informerar oftast berörda aktörer om pågående regelprojekt. Före det formella remissförfarandet tas kontakt med aktörerna för att få in synpunkter på inspektionens idéer och tankegångar. Det är Järnvägsinspektionens uppfattning att det är av vikt att få en djup förankring hos aktörerna. Inspektionens huvudfråga, dvs. säker järnvägstrafik, kan endast uppnås om förståelse finns för de krav som behövs för att trafiken skall vara säker.
Bolagsverket har som en grundläggande värdering att kundorientering är ett nyckelbegrepp och att verket på olika sätt bör inhämta synpunkter på verksamheten från kunder och användare. Delvis sker det vid regelbundet återkommande "kundmöten". Vid dessa möten kommer småföretagsintressen till uttryck via företrädare för olika sammanslutningar.
Statistiska centralbyrån har genom ökade direktkontakter med företagen fortsatt att intensifiera samrådet med dessa för ett ömsesidigt lärande och för att öka förståelsen för de förutsättningar och villkor som gäller för uppgiftslämnandet. Byrån har löpande samråd inför alla förändringar i produktionen av företagsstatistik. Det gäller såväl ny statistik som utvidgningar och neddragningar.
Statens energimyndighet har vid framtagandet av nätnyttomodellen samverkat med branschen i tre olika referensgrupper. Ämnesområdena i detta fall var föreskrifter, datormodellen och en grupp för tekniska och ekonomiska parametrar. Referensgrupperna har verkat under olika tider över en treårsperiod. Nätnyttomodellen har under denna tid genomgått tre pilotfaser, då ett stort antal företag praktiskt har provat modellen.
Genom skogsvårdsstyrelserna bedrivs sedan lång tid tillbaka ett omfattande informellt samråd med skogsägarna. Det kan ske i samband med sammanträffande med en enskild skogsägare på dennes ägor eller i samband med arrangerade möten, som skogsdagar eller skogskvällar, för en grupp skogsägare. Mer formellt samråd med företrädare för skogsnäringen i samband med regelgivning sker genom det remissförfarande som föregår regelgivningen.
Fiskeriverket har sedan tidigare en kontinuerlig kontakt med fiskets intressenter. Eftersom målgruppen för fiskeregleringar, när det gäller näringsidkare, nästan enbart består av små företag är samrådet huvudsakligen inriktat på fiskets och vattenbrukets organisationer. Direktkontakter med enskilda fiskare är dock vanligt förekommande i remissförfarandet. Samrådet med organisationerna är omfattande och kompletteras av telefonkontakter och sammanträden vid sidan av det skriftliga förfarandet. Remissförfarandet samordnas enligt en långvarig praxis regionalt av länsstyrelserna som avger yttrande först sedan de i länet verksamma getts tillfälle att inkomma med synpunkter.
Exportkreditnämnden genomförde en nöjdkundundersökning 2003. Alla nämndens kunder, stora såväl som små, samt banker fick tillfälle att svara. Svarsfrekvensen var mycket hög och betygen var bra eller mycket bra inom de flesta områden. Denna undersökning används tillsammans med annan information från kunderna och främjarna till att ta fram en plan för affärsutveckling.
2.2.4 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd
Av de 51 myndigheter som har rapporterat till regeringen har 37 myndigheter sammantaget infört eller ändrat i 437 föreskrifter och allmänna råd som har konsekvenser för företagen. Myndigheterna har sammantaget upphävt 137 föreskrifter och allmänna råd. Motsvarande siffror för 2002 var 123 respektive 111. Under 2003 rapporterade 43 myndigheter till regeringen. Skillnaden i antal myndigheter som har ingett en årsrapport beror främst på det regeringsuppdrag som beslutades under hösten 2003 där myndigheterna uppmanades att inkomma med åtgärder som minskar företagens administration. Sammanfattningsvis införde myndigheterna under 2003 72 procent fler föreskrifter och allmänna råd samtidigt som man upphävde 19 procent fler föreskrifter och allmänna råd, jämfört med 2002. Resterande 14 myndigheter uppger att de under 2003 varken har infört, ändrat eller upphävt några föreskrifter eller allmänna råd som har effekt för företag.
2.3 Kommittéernas redovisning av arbetet med särskild konsekvensanalys
För att från början kunna säkerställa att småföretagarperspektivet blir en naturlig del i utredningsarbetet är det viktigt att företagsperspektivet förs in i beslutsprocessen i ett tidigt skede, dvs. redan när utredningar tillsätts. Vid granskningen av kommittédirektiv identifierar Näringsdepartementet vilka utredningar som kan komma med regelförslag med bäring på små företag. Det görs också en bedömning av om utredaren skall ta fram en konsekvensanalys i samråd med Näringslivets Regelnämnd (NNR). Näringsdepartementet har identifierat 30 utredningar och som har bedömts komma kunna lägga förslag avseende regler för företag. I 15 av dessa har i utredningsdirektivet angetts att en konsekvensanalys skall göras i samråd med NNR. I ytterligare sex betänkanden har gjorts en konsekvensanalys och i ytterligare nio fall borde en konsekvensanalys ha gjorts.
3 Departementens och myndigheternas handlingsplaner
Nedan redovisas de handlingsplaner som tagits fram på departements- och myndighetsnivå med anledning av regeringens uppdrag i oktober 2003. Regeringen har valt att redovisa de planer som förväntas ha en stor effekt för företagen. Planerna skall genomföras under innevarande mandatperiod.
3.1 Justitiedepartementet
1. Aktiebolagslagen (1975:1385) och årsredovisningslagen (1995:1554)
Syfte: Att göra det möjligt för aktiebolag att lämna uppgifter till registreringsmyndigheten (Bolagsverket) via Internet.
Beskrivning: I aktiebolagslagen och årsredovisningslagen ställs det krav på att aktiebolag skall lämna uppgifter till Bolagsverket. Det gäller bl.a. ändring av bolagsordning, styrelsens sammansättning, firmatecknare och årsredovisning. Uppgifterna skall i dag lämnas i sedvanlig skriftlig form och undertecknas av uppgiftslämnaren. Regeringen har för avsikt att föreslå att uppgifterna skall kunna lämnas in såväl i sedvanlig skriftlig, som i elektronisk form.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att kommunicera med Bolagsverket i registreringsärenden.
Tidsplan: En departementspromemoria med förslag till författningsändringar remitteras kring årsskiftet 2004/2005. Ändringarna kan träda i kraft senast den 1 januari 2006.
2. Aktiebolagslagen (1975:1385)
Syfte: Att göra en generell omarbetning av den svenska aktiebolagslagen.
Beskrivning: Lagtexten i den nya lagen görs tydligare och mer lättbegriplig. Särbestämmelser som gäller endast för de största bolagen skiljs från det regelverk som gäller för de vanliga aktiebolagen. Regelverket görs mer flexibelt genom att aktieägarna ges större möjligheter att reglera sina mellanhavanden i bolagsordningen. Möjligheterna att använda modern teknik i bolagens beslutsfattande utvidgas. På olika punkter görs avregleringar, i synnerhet för privata aktiebolag. Det gäller t.ex. krav på vissa kungörelser samt särskilda beslutsförfaranden vid s.k. uppskjuten apport.
Förväntad effekt: Enklare, tydligare och samtidigt mer flexibla regler för svenska aktiebolag.
Tidsplan: En lagrådsremiss beslutades i maj 2004. En proposition lämnas till riksdagen under vintern 2004/2005.
3. Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Syfte: Att göra förenklingar för de ekonomiska föreningarna, motsvarande de som föreslås när det gäller en ny aktiebolagslag.
Beskrivning: En viktig del av företagandet i Sverige sker i den juridiska formen ekonomisk förening. Inom ramen för pågående arbete med en ny aktiebolagslag övervägs bl.a. olika slag av administrativa lättnader för aktiebolag. Det bör övervägas att göra motsvarande ändringar i lagen om ekonomiska föreningar. Förslag till förändringar kan vara att effektivisera föreningsstämman, möjlighet att rösta eller närvara vid stämman via Internet och förenklingar när det gäller hanteringen av s.k. förlagsinsatser. Förlagsinsatser kan användas som ett instrument för kapitalanskaffning. För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis. I dag måste bevisen hanteras manuellt. En datoriserad hantering av bevisen skulle underlätta kapitalanskaffningen på samma sätt som en kontoföring av aktierna i ett aktiebolag (avstämningsbolag) gör.
Förväntad effekt: Enklare för föreningarna om kommunikationen inom föreningarna kan ske via Internet. Minskade kostnader för kapitalanskaffning för vissa föreningar genom möjlighet till kontoföring av förlagsandelsbevisen.
Tidsplan: Nya regler som möjliggör kontoföring av förlagsandelsbevisen kan vara på plats tidigast den 1 januari 2006. Förenklingar motsvarande de som nyligen föreslagits för aktiebolagens del bör utredas samtidigt med en kommande översyn av lagen om ekonomiska föreningar. En sådan översyn kan troligen påbörjas först under nästa mandatperiod.
4. Handelsregisterlagen (1974:157)
Syfte: Att undanröja vissa oklarheter när det gäller vilka enskilda näringsidkare, ideella föreningar och bolagsmän i enkla bolag som skall söka registrering i handelsregistret innan verksamheten börjar.
Beskrivning: Enligt handelsregisterlagen skall bl.a. enskild näringsidkare och ideell förening söka registrering i handelsregistret innan verksamheten börjar. Bestämmelserna om detta förorsakar onödiga tillämpningsproblem och bör därför ändras.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att avgöra om de behöver söka registrering i handelsregistret innan verksamheten påbörjas.
Tidsplan: En promemoria upprättas hösten 2004. Proposition under 2005.
5. Bokföringslagen (1999:1078)
Syfte: Att se över bokföringslagens bestämmelser såväl inom ramen för lagen som i förhållande till annan associationsrättslig lagstiftning. Beskrivning: Bokföringslagen innehåller bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande bokföring, när och hur den löpande bokföringen skall avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning samt arkivering av räkenskapsinformation. Dessa bestämmelser bör förenklas där det är lämpligt och möjligt.
Förväntad effekt: Billigare, snabbare och enklare för företagen att följa reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, arkivering m.m.
Tidsplan: En promemoria remitteras under hösten 2004. Proposition under 2005.
6. Bokföringslagen - förenklat bokslut
Syfte: Att införa regler om förenklat bokslut för enskilda näringsidkare.
Beskrivning: Bokföringslagen innehåller bestämmelser om årsbokslut. Dessa skall tillämpas av alla företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning. Bestämmelserna om årsbokslut kan för de minsta företagen uppfattas som onödigt komplicerade. Därför kan det finnas anledning att införa bestämmelser om förenklade årsbokslut, bl.a. för enskilda näringsidkare. Bestämmelser om förenklade årsbokslut skall ses mot bakgrund av det arbete som Bokföringsnämnden bedriver med ett allmänt råd om redovisning i enskilt bedriven näringsverksamhet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att göra bokslut, inte minst i kombination med Bokföringsnämndens initiativ.
Tidsplan: En promemoria remitteras under hösten 2004. Proposition under 2005.
7. Årsredovisningslagen (1995:1554)
Syfte: Att ändra bestämmelserna i årsredovisningslagen om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.
Beskrivning: Årsredovisningslagen innehåller bestämmelser om utformning och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Lagen skall tillhandahålla ett system för hur affärshändelser skall struktureras och värderas när ett företag upprättar sina offentliga redovisningshandlingar såsom årsredovisningen. Eftersom lagen grundar sig på EG:s redovisningsdirektiv, är den svenska lagstiftarens handlingsutrymme begränsat när det gäller utformningen av reglerna för företagens redovisning. Det bör ändå vara möjligt att åstadkomma förenklingar på flera områden, bl.a. att minska det antal företag som är skyldiga att upprätta exempelvis koncernredovisningar och delårsrapporter.
Förväntad effekt: Billigare och enklare för svenska företag att upprätta och offentliggöra årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter.
Tidsplan: En promemoria remitteras under hösten 2004. Proposition under 2005.
8. Internationella redovisningsprinciper
Syfte: Att ge svenska företag större utrymme att tillämpa internationella redovisningsprinciper.
Beskrivning: Från och med år 2005 skall samtliga börsnoterade europeiska företag enligt en EG-förordning (EG nr 1606/2002) upprätta sina koncernredovisningar enligt internationella redovisningsprinciper i stället för svensk lag. Övergången till förordningen förväntas göra det lättare att jämföra olika europeiska företag med varandra och skaffa kapital utomlands. För att öka valfriheten för såväl noterade som onoterade företag utarbetas nu en rad förslag till hur svenska företag i större utsträckning än vad som följer av förordningen skall kunna tillämpa internationella redovisningsprinciper.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom bara ett regelsystem behöver tillämpas för samtliga offentliga redovisningshandlingar. Dessutom bättre konkurrensvillkor genom en ökad jämförbarhet med utländska företag.
Tidsplan: En proposition har under hösten 2004 överlämnats till riksdagen (prop. 2004/05:24). De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
9. Koncernredovisning
Syfte: Att undanröja osäkerhet när det gäller tillämpningen av årsredovisningslagens bestämmelser om koncernredovisning.
Beskrivning: Börsnoterade företag skall enligt en EG-förordning (EG nr 1606/2002) från och med år 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt internationella redovisningsprinciper. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige och bestämmelser i svensk lag som reglerar samma frågor som förordningen kommer inte längre att gälla. Det är därför angeläget att skapa klarhet i vilka bestämmelser i årsredovisningslagen som fortsättningsvis kommer att gälla respektive vilka bestämmelser som inte längre skall tillämpas av företag som upprättar sin redovisning enligt EG-förordningen.
Förväntad effekt: Enklare och tydligare för företagen att veta vilka bestämmelser i den svenska årsredovisningslagen som fortfarande gäller.
Tidsplan: En proposition har under hösten 2004 överlämnats till riksdagen (prop. 2004/05:24). De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
10. Avstående från besittningsskydd i 12 kap. jordabalken (hyreslagen)
Syfte: Att förenkla förutsättningarna att avtala bort besittningsskydd.
Beskrivning: Bostads- och lokalhyresgästers besittningsskydd kan avtalas bort. För att ett avtal om avstående från besittningsskydd skall vara gällande, krävs att avtalet har godkänts av hyresnämnden. Hyresvärden måste alltså skicka avtalet till hyresnämnden för godkännande. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag om att vissa avtal om avstående från besittningsskydd skall gälla även om de inte har godkänts av hyresnämnden.
Förväntad effekt: Enklare för hyresvärdar, eftersom avtalen inte behöver skickas in till hyresnämnden för godkännande.
Tidsplan: Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att lagrådsremiss skall beslutas före årsskiftet 2004/2005.
11. Inskrivning i 19-24 kap. jordabalken
Syfte: Att göra det möjligt för enskilda företag att kommunicera med ingivningsmyndigheter via Internet och att ändra reglerna så att ingivningsmyndigheterna hämtar vissa uppgifter från andra myndigheter istället för från företagen.
Beskrivning: För närvarande måste en ansökan till inskrivningsmyndigheten skickas in i pappersform, annars avvisas den. Inskrivningsmyndigheten utfärdar även bevis om sina beslut i pappersform. Lantmäteriverket har begärt att reglerna skall ändras. Det föreslås bl.a. att det skall bli möjligt att lämna ansökan till inskrivningsmyndigheten via Internet. Inskrivningsmyndigheten skall skicka underrättelser om beslut via Internet om sökanden vill det. Sökandens skyldighet att i inskrivningsärenden bifoga olika slag av handlingar som myndigheter har utfärdat, t.ex. personbevis och registreringsbevis, begränsas. I stället skall inskrivningsmyndigheten skaffa de aktuella uppgifterna från andra myndigheter. Lagfarna ägare skall inte längre behöva anmäla namnändringar till inskrivningsmyndigheten för registrering i fastighetsregistret. I stället skall Lantmäteriverket automatiskt registrera namnändringar efter underrättelse från Skatteverket.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att kommunicera med inskrivningsmyndigheter. Dessutom slipper företagen dubbelrapportera vissa uppgifter som redan finns hos andra myndigheter.
Tidsplan: En departementspromemoria (Ju2003/6435/L1) som tar upp de aktuella förslagen remitterades i september 2004. Arbetet är inriktat på att en proposition skall kunna beslutas sommaren eller hösten 2005.
12. Lagen (1994:448) om pantbrevsregister
Syfte: Att se över förslag om att alla pantbrevshavare skall få lämna ansökningar till pantbrevsregistret via Internet och ha direktåtkomst till registret.
Beskrivning: En inteckning i en fastighet skall alltid motsvaras av ett skriftligt pantbrev eller av ett datapantbrev. Ett datapantbrev kommer inte till uttryck i något fysiskt föremål utan i en registrering i pantbrevsregistret. Justitiedepartementet har i september 2004 remitterat en departementspromemoria (Ju2003/6435/L1) som innehåller förslag om att alla pantbrevshavare skall få lämna ansökningar till pantbrevsregistret via Internet och ha direktåtkomst till registret. För närvarande har enbart de som har beviljats särskilt tillstånd av Lantmäteriverket, dvs. främst banker och andra kreditföretag samt fastighetsbolag, möjlighet till detta.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de kan lämna sina ansökningar och ha åtkomst till registret via Internet.
Tidsplan: Arbetet är inriktat på att en proposition skall kunna beslutas sommaren eller hösten 2005.
13. Lagen (2000:224) om fastighetsregister
Syfte: Att ge alla fastighetsägare direktåtkomst till uppgifter i fastighetsregistret om den egna fastigheten.
Beskrivning: I lagen om fastighetsregister finns bestämmelser om bl.a. direktåtkomst till fastighetsregistret. Banker, kreditföretag, mäklare, fastighetsbolag m.fl. kan beviljas direktåtkomst. En förutsättning för att man skall få direktåtkomst är att det sker för vissa i lagen angivna ändamål, t.ex. för kreditgivning. Den som begär direktåtkomst måste alltså uppge ändamålen med direktåtkomsten. I en departementspromemoria (Ju2003/6435/L1) som remitterades i september 2004 föreslås att alla fastighetsägare skall ha rätt att ha direktåtkomst till uppgifter om den egna fastigheten och att det skall medges utan att fastighetsägaren behöver uppge ändamålet med sin direktåtkomst. I samma departementspromemoria föreslås att uppgifter om inskrivningsärenden som inskrivningsmyndigheten handlägger skall visas i fastighetsregistret. Härigenom kan den som har direktåtkomst få information om pågående inskrivningsärenden utan kontakt med inskrivningsmyndigheten.
Förväntad effekt: Enklare för fastighetsägande företag att få snabb information om inskrivningsförhållandena.
Tidsplan: Arbetet är inriktat på att en proposition skall kunna beslutas sommaren eller hösten 2005.
14. Inteckning
Syfte: Att göra det enklare att befria en styckningslott från ansvar för inteckningar i stamfastigheten.
Beskrivning: Regeringen har föreslagit att det skall bli enklare att göra en avstyckad fastighet (styckningslott) fri från inteckningar. En sådan åtgärd skall kunna beslutas av lantmäterimyndigheten i anslutning till avstyckningsförrättningen. Någon särskild ansökan till inskrivningsmyndigheten om dödning och nyinteckning behövs därför normalt inte längre.
Förväntad effekt: Enklare för företagen genom beslut av endast en myndighet i stället för som i dag av två myndigheter.
Tidsplan: De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2004.
15. Fastighetsbildningslagen (1970:988)
Syfte: Att göra förfarandet vid fastighetsbildning mera rationellt.
Beskrivning: Regeringen har i en proposition föreslagit att lantmäterimyndigheten normalt skall skicka skriftliga underrättelser om meddelade beslut om fastighetsbildning till sakägare och andra som har rätt att överklaga besluten. Anledningen är att de som har rätt att överklaga lantmäteribeslut skall få kännedom om besluten innan överklagandefristen har löpt ut. Regeringen föreslog också att det skall bli lättare att upphäva s.k. onyttiga servitut.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom de får besluten skriftligen inom tidsfristen för överklagande och p.g.a. lättnader i reglerna om vissa servitut.
Tidsplan: Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2004.
16. Fastighetsbildningsärenden
Syfte: Att underlätta kommunikation via Internet i fastighetsbildningsärenden.
Beskrivning: En ansökan till Lantmäteriverket om fastighetsbildning skall normalt vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. De bestämmelser som gäller formkrav för ansökan om fastighetsbildning och bestämmelserna om att handlingar skall lämnas in i huvudskrift eller styrkt avskrift förhindrar eller försvårar kommunikation via Internet och bör därför ändras. Därför övervägs nu om det bör införas en möjlighet att lämna in en ansökan om fastighetsbildning via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom att de kan skicka in ansökan via Internet.
Tidsplan: Lantmäteriverket bedriver för närvarande ett försöksprojekt som ännu inte är avslutat. Verkat avser att senare återkomma till Justitiedepartementet med begäran om lagändringar.
17. Anläggningslagen (1973:1149)
Syfte: Att göra förutsättningarna bättre för ett rationellt nyttjande av gemensamhetsanläggningar.
Beskrivning: Lantmäteriverket har i en rapport till regeringen föreslagit vissa ändringar i anläggningslagen, bl.a. att en samfällighetsförening skall kunna ges rätt att använda ledningar och liknande anläggningar som ingår i en annan gemensamhetsanläggning.
Förväntad effekt: Enklare för företag och föreningar eftersom de får större möjlighet att utnyttja gemensamhetsanläggningar.
Tidsplan: Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Enligt departementets planer skall arbetet med ett reviderat lagförslag påbörjas kring årsskiftet 2004/2005.
18. Fastighetsmäklarlagen (1995:400)
Syfte: Att förenkla överlåtelse av kommersiella fastigheter i samband med företagsöverlåtelser.
Beskrivning: För närvarande krävs vid överlåtelse av en rörelse med fastighet att en registrerad fastighetsmäklare anlitas vid sidan om företagsförmedlaren. Fastighetsmäklarlagen skall ses över och i samband med detta skall man titta på om detta krav kan tas bort. Det kommer även att övervägas om kravet på registrering för förmedlare av kommersiella fastigheter kan tas bort.
Förväntad effekt: Enklare vid överlåtelse av företag med fastigheter eftersom man inte behöver anlita en fastighetsmäklare.
Tidsplan: En utredning skall tillsättas i slutet av 2004. Förväntad utredningstid är ca ett och ett halvt år.
19. Varumärkeslagen (1960:644)
Syfte: Att ta fram en ny varumärkeslag.
Beskrivning: Varumärkeskommittén (SOU 2001:26) har bl.a. föreslagit att handläggningen av registreringsärenden skall bli effektivare genom att Patent- och registreringsverket (PRV) inte längre självmant skall pröva om ett sökt varumärke är förväxlingsbart med bl.a. tidigare varumärken eller firmanamn. Det skall också bli möjligt att häva en registrering utan att väcka talan vid domstol. Förslagen kommer att övervägas under lagstiftningsarbetet. Huvudinriktningen är att kommitténs förslag i dessa delar bör genomföras. Den nuvarande ordningen leder till att registrering i flera fall vägras på grund av en tidigare registrerad ensamrätt, trots att användningen av det sökta märket i praktiken inte skulle ge upphov till någon konflikt. För användarna innebär förändringen att såväl de egna som PRV:s resurser kan koncentreras till de fall där det föreligger en reell konflikt med en tidigare ensamrätt.
Förväntad effekt: Snabbare för företagen att registrera ett varumärke eftersom det blir kortare handläggningstider och även enklare att upphäva ett varumärke.
Tidsplan: Målsättningen är att den nya varumärkeslagen skall träda i kraft den 1 juli 2005.
20. Firmalagen (1974:156)
Syfte: Att anpassa reglerna för firmaregistrering till den nya varumärkeslagen.
Beskrivning: Varumärkeskommittén (SOU 2001:26) har bl.a. föreslagit att reglerna för firmaregistrering och upphävande av firma ändras på motsvarande sätt som för varumärken. Förslagen kommer att övervägas under lagstiftningsarbetet med den nya varumärkeslagen (se åtgärd nr. 19).
Förväntad effekt: Snabbare för företagen att registrera en firma eftersom det blir kortare handläggningstider och även enklare att upphäva en firma.
Tidsplan: Ändringarna i firmalagen kommer att träda i kraft samtidigt som den nya varumärkeslagen (se åtgärd nr. 19).
21. Mönsterskyddslagen (1970:485)
Syfte: Att ta fram en ny mönsterskyddslag.
Beskrivning: Mönsterutredningen (SOU 2001:68) har föreslagit att mönsterskyddslagen skall ersättas med en helt ny lag: formskyddslagen. I utredningens betänkande finns förslag som innebär förenklingar för företagen. Exempelvis föreslås att man skall kunna häva en mönsterregistrering/formskyddsregistrering utan att väcka talan i domstol. Det föreslås också att man skall göra det möjligt att godta ansökningar som lämnas in via Internet. Förslagen kommer att övervägas under lagstiftningsarbetet. Huvudinriktningen är att kommitténs förslag i dessa delar bör genomföras.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att upphäva en registrering och att lämna in registreringsansökningar.
Tidsplan: Målsättningen är att den nya mönsterskyddslagen skall träda i kraft runt årsskiftet 2005/2006.
22. Växtförädlarrättslagen (1997:306)
Syfte: Att göra det möjligt att ansöka om registrering av en växtsort via Internet.
Beskrivning: Enligt växtförädlarrättslagen skall en försäkran, som är undertecknad av den som ansöker, bifogas ansökan om registrering. Lagen bör ändras så att försäkran kan lämnas via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom att de kan lämna försäkran via Internet.
Tidsplan: Ändringen bör kunna tas med i lagstiftningsprojekt där proposition är planerad under år 2005.
Rikspolisstyrelsen
23. Auktorisation av bevakningsföretag
Syfte: Att förenkla ansökningsförfarandet för företag som vill erhålla auktorisation som bevakningsföretag enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag.
Beskrivning: Av lagen om bevakningsföretag följer att Länsstyrelsen beslutar om auktorisation av bevakningsföretag. Innan ett sådant beslut kan fattas skall Länsstyrelsen inhämta Rikspolisstyrelsens yttrande. Rikspolisstyrelsen skall uttala sig om väktaruniformens utseende när det gäller förväxlingsrisk med polisuniformen. Tygprov och beskrivning av uniformen skall därför skickas in till Rikspolisstyrelsen. Det innebär att sökanden vid sidan av kontakterna med Länsstyrelsen också måste rikta sig direkt till Rikspolisstyrelsen för att få uniformen godkänd. Rikspolisstyrelsen överväger därför att ändra de aktuella bestämmelserna så att den sökande endast skall behöva skicka sin auktorisationsansökan till Länsstyrelsen som därefter remitterar ansökan till polisen.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de inte längre behöver vända sig till två olika myndigheter, utan bara en för att auktoriseras som bevakningsföretag.
Tidsplan: Träder i kraft den 1 januari 2005.
24. Bevakningsföretag och skjutvapen
Syfte: Att ändra bestämmelserna för var bevakningsföretag skall ansöka om väktares rätt att få bära skjutvapen i samband med bevakningsuppdrag som omfattar mer än ett polisdistrikt.
Beskrivning: Väktare har under vissa förutsättningar rätt att bära skjutvapen vid bevakning av skyddsobjekt, främmande stats officiella representation och enskild person (personskydd). Efter medgivande av polismyndigheten får skjutvapen bäras även vid bevakning av annat bevakningsobjekt. I dag måste bevakningsföretag som har bevakningsuppdrag av det slaget ansöka om tillstånd att bära skjutvapen i varje polisdistrikt där bevakningsuppdraget skall utföras. Detta förenklas genom att beslut om medgivande att bära skjutvapen vid bevakningsuppdrag som omfattar mer än ett polisdistrikt fattas av Rikspolisstyrelsen.
Förväntad effekt: Enklare för bevakningsföretag, vid bevakningsuppdrag som omfattar flera polisdistrikt, eftersom de endast behöver inhämta tillstånd att bära skjutvapen från Rikspolisstyrelsen.
Tidsplan: Träder i kraft den 1 januari 2005.
3.2 Utrikesdepartementet
Exportkreditnämnden
25. Garantier
Syfte: Att erbjuda företagen möjligheten att ansöka om garantier via Internet.
Beskrivning: En on-linemöjlighet kan öppna för såväl en snabbare som säkrare och mer överblickbar handläggningsprocess. Särskilt mindre företag torde vara betjänta av en sådan tjänst. De garantiformer som i första hand är relevanta är den nya och förenklade basgarantin samt den "korta fordringsförlustgarantin". De två produkterna svarar till antalet för mer än 80 procent av Exportkreditnämndens (EKN) garantiärenden samtidigt som de är relativt standardiserade och därmed kan vara lämpliga för on-linetjänster.
Förväntad effekt: Färre arbetsmoment för företagen i samband med EKN:s garantigivning. Snabbare handläggning och en ökad insyn och förutsebarhet i EKN:s handläggning.
Tidsplan: Förstudien är genomförd och presenterades i maj 2004. Därefter kommer implementeringen av en on-linetjänst att detaljplaneras och kan finnas tillgänglig för företagen under 2005.
26. Exportkreditnämndens handläggningstider
Syfte: Att halvera Exportkreditnämndens handläggningstider vid ärenden om garantier från företag och banker.
Beskrivning: EKN bedriver ett genomgripande processutvecklingsarbetet. Inom ramen för detta har EKN prioriterat arbetet med att korta ledtiderna i flera processer.
Förväntad effekt: Snabbare handläggning och bättre service från EKN.
Tidsplan: Arbetet startar under första kvartalet 2005 och skall vara slutfört under samma år. Under 2006 bör företagen kunna mäta betydande effekter av arbetet.
Inspektionen för strategiska produkter
27. Deklarationsskyldighet med anledning av FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen
Syfte: Att minska kravet på uppgiftslämnandet för den kemiska industrin som handlar om kemiska prekursorer.
Beskrivning: Inspektionen har rätt att utfärda föreskrifter om deklarationsskyldighet om kemiska prekursorer. Dessa återfinns i Inspektionens för strategiska produkter föreskrifter om kontroll av kemiska prekursorer (utgångsämnen). Uppgiftsskyldigheten har sin grund i kemvapenkonventionen och den fullgörs på blankett som inspektionen tillhandahåller. Erfarenheten av deklarationsskyldigheten har visat att vissa uppgifter inte behövs och andra uppgifter är av den karaktären att de inte behöver upprepas vid varje deklarationstillfälle. Inspektionen skall därför se över föreskrifterna och anpassa dem till behovet. Samtidigt skall deklarationsblanketten omarbetas.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftslämnande och enklare blankett gör det lättare för företagen att tillämpa föreskrifterna, utan att kraven eftersätts.
Tidsplan: Arbetet med förenkling av föreskrifterna och förenkling av blanketten kan påbörjas omgående och kunna vara avslutat till nästa deklarationstillfälle hösten 2004.
28. Anbudsunderrättelse för tillverkning av krigsmateriel
Syfte: Att öka antalet generella undantag från anbudsunderrättelse.
Beskrivning: Enligt lagen om krigsmateriel skall företag med tillverkningstillstånd underrätta inspektionen innan anbud lämnas. Enligt förordningen kan inspektionen medge undantag från anbudsunderrättelse. Detta undantag har inspektionen gett till ett antal svenska företag, till vissa destinationer. Kretsen av länder för vilka undantag medges avses utökas så att t.ex. samtliga EU:s medlemsländer kan omfattas.
Förväntad effekt: Enklare för företagen genom minskat uppgiftslämnande.
Tidsplan: Generella undantag medges efter ansökan. Den ändrade praxis detta innebär kan genomföras omgående.
29. Slutanvändarintyg för slutmottagare av krigsmateriel
Syfte: Att se över de olika typerna av slutanvändarintyg som finns för verksamheten.
Beskrivning: Utan att vara direkt föreskrivet i lag tillämpas krav på slutanvändaråtagande från slutmottagare av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i de fall fråga är om individuella exporttillstånd. Under åren har antalet intyg ökat på grund av den förändrade världsbilden. Detta har gjort det allt svårare för företagen att få en klar bild över vilken typ av intyg som krävs i det enskilda fallet. Inspektionen för strategiska produkter kommer därför att börja en översyn över intygsfloran för att komma fram till förenklingar och mer lättförståeliga intyg.
Förväntad effekt: Företagens intygslämnande blir enklare, genom att intygen blir lättare att förstå.
Tidsplan: Arbetet kan påbörjas under 2004 för att ge resultat i bearbetade intyg under våren 2005.
30. Utförseltillstånd för krigsmateriel
Syfte: Att se över de villkor som Inspektionen för strategiska produkter förser sina utförseltillstånd med.
Beskrivning: Utförseltillstånden måste ofta förses med olika typer av villkor. Det finns ett återförselkrav på materiel som förs ut ur landet för reparation, demonstration o.dyl. Erfarenheterna visar att villkoren inte alltid är praktiskt utformade eller kanske inte behövs. Inspektionen skall därför göra en inventering av de olika villkoren och sedan göra en bedömning om vilka villkor som faktiskt och praktiskt är nödvändiga och hur dessa skall vara utformade.
Förväntad effekt: Minskade redovisningskrav för företagen, genom ett minskat antal villkor som är lättillämpbara, utan att för den skull eftersätta de berättigade krav inspektionen kan ställa på företagen.
Tidsplan: Arbetet kan påbörjas under år 2004 och verkställs under 2005.
31. Smarta blanketter för ansökningar
Syfte: Att ta fram s.k. smarta blanketter som skall kunna användas vid ansökningar.
Beskrivning: För närvarande finns de olika ansökningsblanketterna på inspektionens webbplats, där de kan laddas ner. Företag som är anslutna till Säker Elektronisk Kommunikation (SEK) kan sedan elektroniskt överföra ansökan till inspektionen. I nuläget måste dock uppgifterna sedan manuellt överföras till ärendehanteringssystemet (ÄHS) och sedan när beslut tagits elektroniskt överföras till sökanden. Med s.k. smarta blanketter (elektroniskt webbformulär), där företagens ansökningar direkt kan överföras till ÄHS utan någon särskild bearbetning kan handläggningen effektiviseras. Inspektionen för strategiska produkter skall som nästa steg införa den nödvändiga kopplingen mellan det öppna och det slutna systemet, vilket sedan möjliggör framtagande av smarta blanketter.
Förväntad effekt: Smarta blanketter ger färre fel i hanteringen och kortare handläggningstider, vilket förbättrar servicen till företagen.
Tidsplan: Det kompletta systemet med smarta blanketter kan vara i drift från början av år 2006, förutsatt att upphandling sker under 2004.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
32. SWEDAC:s föreskrifter och allmänna råd
Syfte: Att systematisera och förenkla myndighetens föreskrifter.
Beskrivning: SWEDAC:s föreskrifter uppvisar i dag stora skillnader i struktur och innehåll. Föreskriftsmängden är relativt stor och kan upplevas som oöverskådlig. En större genomgång skall därför göras av samtliga föreskrifter för att åstadkomma en tydlig och enhetlig struktur. Inaktuella föreskrifter skall upphävas och övriga föreskrifter ses över språkligt och innehållsmässigt. Onödigt betungande regler skall tas bort och reglerna skall renodlas.
Förväntad effekt: Enklare och mer överskådliga föreskrifter för företagen.
Tidsplan: Arbetet kommer att vara färdigt den 1 juli 2006.
33. Upphävande av vissa föreskrifter
Syfte: Att upphäva vissa föreskrifter som är inaktuella och innebär dubbelreglering eller där SWEDAC:s bemyndigande att utfärda föreskrifter har upphävts.
Beskrivning: I dag pågår arbete med att upphäva åtta av SWEDAC:s föreskrifter. Skälen till varför föreskrifterna skall upphävas varierar; i flera fall är föreskriften inaktuell eftersom mycket av regleringen i dem i dag återfinns i internationella standarder, i några fall regleras samma sak i den föreskrivande myndighetens föreskrifter varför föreskriften innebär en dubbelreglering.
Förväntad effekt: Färre regler för företagen.
Tidsplan: Arbetet med att upphäva föreskrifterna planeras vara slutfört under år 2004.
34. Kundvänliga portaler
Syfte: Att göra det lättare för kunderna att hitta på SWEDAC:s webbplats.
Beskrivning: SWEDAC:s webbplats skall få bättre struktur. Det kan vara svårt att hitta på den om man inte känner till fackspråket eller SWEDAC:s organisation. SWEDAC har för avsikt att skapa mer kundvänliga portaler som är lätta att hitta från startsidan för olika verksamhetsområden. Under portalerna skall SWEDAC erbjuda "färdigpaketerad" information för företag som vill bli ackrediterade.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen, liksom andra intressenter, att hitta på SWEDAC:s webbplats.
Tidsplan: Arbetet påbörjas under hösten 2004 och beräknas avslutas under våren 2005.
35. Ansökan om ackreditering
Syfte: Att underlätta för företag och andra intressenter att ansöka om ackreditering.
Beskrivning: I dag måste blanketter skickas bl.a. med vanlig post. SWEDAC skall införa interaktiva blanketter, vilket innebär att företagen, och andra, kan fylla i och skicka blanketterna direkt, via webbplatsen.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att ansöka om ackreditering.
Tidsplan: Arbetet med interaktiva blanketter har påbörjats under våren 2004 och avslutas under hösten 2004.
36. SWEDAC:s kompetensbedömning av företag
Syfte: Att underlätta processen för kompetensbedömning av företag.
Beskrivning: I dag sker överföringen av stora mängder information mellan SWEDAC och de ackrediterade företagen huvudsakligen i pappersform. SWEDAC avser effektivisera processen genom att en stor del av informationen skall kunna sändas till och från myndigheten i elektronisk form. Informationsflödet omfattar bl.a. kvalitetsmanualer från företagen, rapporter från SWEDAC:s bedömningar, inkluderande anmärkta avvikelser samt företagens rapporter över korrigerade åtgärder.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare bedömningsprocess för företagen, eftersom de har möjlighet att digitalt integrera SWEDAC:s bedömningsrapporter med avvikelser i sina kvalitetssystem och i sin interna hantering.
Tidsplan: Möjligheten för företagen att skicka in kvalitetsmanualer i elektronisk form införs under hösten 2004. Möjligheten för ackrediterade företag att beskriva sina korrigerade åtgärder i elektronisk form planeras att införas under hösten 2005, alternativt våren 2006.
37. SWEDAC:S handläggningstider
Syfte: Att förkorta handläggningstiderna på SWEDAC.
Beskrivning: Under hösten 2003 introducerade SWEDAC ett nytt elektroniskt ärendehanteringssystem. Detta system ger handläggaren en bra översikt av statusen på de uppdrag som denne har ansvar för. SWEDAC har för avsikt att vidareutveckla ärendehanteringssystemet genom att introducera ny programvara, metodik och utrustning för att åstadkomma ett mobilt arbetssätt, vilket bl.a. kommer att innebära att ärendehanteringen ytterligare effektiviseras.
Förväntad effekt: Kortare handläggningstider.
Tidsplan: Ny programvara, metodik och utrustning för att åstadkomma ett mobilt arbetssätt kommer att introduceras under hösten 2004 och färdigställas under 2005, alternativt våren 2006.
38. Internationell ackreditering
Syfte: Att underlätta för ackrediterade företag att använda sin ackreditering internationellt.
Beskrivning: Det finns i dag önskemål från vissa av SWEDAC:s kunder att få beslut om ackreditering översatta till engelska. Det förekommer redan att SWEDAC på kundens begäran utför denna tjänst, men SWEDAC har för avsikt att tydliggöra och strukturera tjänsten. Tjänsten kommer att debiteras kunden.
Förväntad effekt: Tidsvinst för de ackrediterade företagen, eftersom de själva slipper att översätta besluten. Besluten blir också tydligare och får större legitimitet om översättningen sker genom SWEDAC:s försorg.
Tidsplan: Tjänsten kommer att införas under hösten 2004.
39. Flexibel omfattning av ackreditering
Syfte: Att förenkla för ackrediterade företag att utöka sin ackreditering med nya metoder.
Beskrivning: I dag måste företag ansöka om ackreditering för varje metod som de vill skall omfattas av ackrediteringen. Likaså måste de ansöka hos SWEDAC om de vill göra någon ändring i ackrediteringens omfattning. SWEDAC vill utveckla flexibel ackrediteringsomfattning, dvs. att ackrediterade organ inom definierade ramar kan modifiera metoder eller föra in likartade metoder i ackrediteringen, vilket sedan i efterhand följs upp av SWEDAC vid kommande tillsyn. Omfattningen av flexibiliteten beror på vilka förutsättningar varje enskilt ackrediterat företag har.
Förväntad effekt: Effektivare och snabbare process för det ackrediterade företaget att få en ny metod att omfattas av ackreditering.
Tidsplan: Arbetet med flexibel ackrediteringsomfattning har redan påbörjats. Genomförandet beror i stor utsträckning på de ackrediterade företagens förmåga att uppfylla de krav som ställs vid flexibel ackrediteringsomfattning.
3.3 Försvarsdepartementet
40. Fotografering eller liknande registrering från luftfartyg
Syfte: Att begränsa tillståndsplikten för fotografering eller liknande registrering från luftfartyg i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation.
Beskrivning: Frågan om tillstånd för flygfotografering prövas av Försvarsmakten. Försvarsmakten har föreslagit att tillståndskravet endast skall gälla under höjd beredskap eller under annan tid som regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap bestämmer. Om tillståndskravet skall begränsas krävs en lagändring.
Förväntad effekt: Minskad administration för företagen, genom att tillståndskravet begränsas. Varje år söks omkring 10-15 tillstånd för flygfotografering.
Tidsplan: En promemoria utarbetas inom Försvarsdepartementet. En lagändring skulle kunna träda i kraft tidigast under 2005.
Statens räddningsverk (Räddningsverket)
41. Rapportering av olyckor och tillbud i samband med transport av farligt gods
Syfte: Att förenkla rapporteringen av olyckor/tillbud.
Beskrivning: Enklare rutiner för rapportering av olyckor/tillbud i samband med transport av farligt gods. Räddningsverket har för avsikt att utveckla sin webbplats så att rapportering kan ske via Internet.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare rutiner för rapportering för företagen. Det finns i dag drygt 4 200 säkerhetsrådgivare på företag som årligen lämnar ca 100 rapporter om olyckor eller incidenter som skett i samband med transport av farligt gods.
Tidsplan: Åtgärden slutförs under år 2005.
42. Explosiva varor för civilt bruk
Syfte: Att modernisera och förenkla regler för explosiva varor, skapa bättre överskådlighet och anpassa till EG-rätt.
Beskrivning: Räddningsverket avser sammanföra nuvarande fyra föreskrifter som gäller godkännande av elsprängkapslar, fyrverkerier och övriga explosiva varor till en gemensam författning om provning och godkännande av explosiva varor. Under de närmaste åren kommer ytterligare explosiva varor att omfattas av EG-regler (pyrotekniska varor) och därmed kommer i motsvarande grad krav på nationellt godkännande att minska.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att tillämpa reglerna, eftersom en enda författning ersätter flera författningar.
Tidsplan: Ny författning kan börja gälla under senare delen av år 2006.
43. Innehav och förvaring av, handel med och införsel av explosiva varor
Syfte: Att modernisera och förenkla reglerna och skapa bättre överskådlighet.
Beskrivning: Räddningsverket genomför för närvarande en översyn av reglerna om innehav och förvaring av explosiva varor, som skall resultera i nya föreskrifter med allmänna råd. Reglerna om handel sammanförs med reglerna om införsel.
Förväntad effekt: Enklare regler och bättre överblick av regelverket.
Tidsplan: Författningen om innehav och förvaring förväntas träda i kraft senast år 2005 och författningen om handel och införsel senast år 2006.
44. Klassificering och märkning av brandfarliga och explosiva varor
Syfte: Att anpassa författningarna till EG-regler och skapa bättre överskådlighet.
Beskrivning: På Räddningsverket pågår en översyn av fem författningar som rör märkning, säkerhetsdatablad, förhandsanmälan m.m. för brandfarliga och explosiva varor för anpassning till det nya preparatdirektivet 1999/45/EG. De fem författningarna skall samlas i en författning. Som alternativ övervägs samverkan med Kemikalieinspektionen, KemI, som också har bemyndigande inom detta område.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att överblicka reglerna eftersom de samlas i en författning.
Tidsplan: Förslag till författning har remissbehandlats. Räddningsverket och KemI har tillsatt en arbetsgrupp för att överväga frågan om samverkan. Gruppen skall under hösten 2004 redovisa förslag till åtgärder. Oavsett det alternativ som väljs kommer nya regler att kunna träda i kraft under 2005.
45. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor
Syfte: Att modernisera och förenkla reglerna om tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor.
Beskrivning: I den översyn som görs av Räddningsverket övervägs bl.a. möjligheten att undanta en del verksamheter från kravet på tillstånd för hantering av brandfarlig vara och i vissa fall ersätta det med särskilda krav eller anmälan.
Förväntad effekt: Minskad administration för de verksamheter där tillståndplikten kan tas bort eller ersätts med annat särskilt krav eller anmälan.
Tidsplan: En ny författning skall kunna träda i kraft under 2005.
46. Organiska peroxider
Syfte: Att se över författningen om organiska peroxider.
Beskrivning: Organiska peroxider används framförallt som härdare vid platstillverkning. Kraven som ställs i de nu gällande reglerna är att tillverkande eller importerande företag av organiska peroxider skall anmäla för Sverige nya peroxider till Räddningsverket. Nu övervägs bl.a. om det är möjligt att ta bort detta krav (anmälningsplikten).
Förväntad effekt: Minskad administration för företagen om anmälningsplikten tas bort. I Sverige finns ett tiotal företag som antingen tillverkar eller importerar organiska peroxider.
Tidsplan: En ny författning skall kunna träda i kraft under år 2005.
47. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer
Syfte: Att införa enklare dokumentation.
Beskrivning: Räddningsverket ser för närvarande över det allmänna rådet. De råd som ger administrativ börda, främst de om journalföring och instruktioner för bensinstationers drift, skötsel och underhåll, kommer att granskas särskilt i syfte att förenkla dokumentationen.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att förstå vad som gäller vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Ca 3 000 bensinstationer förväntas få en enklare dokumentation.
Tidsplan: Beslut om de nya råden planeras till våren 2005.
48. Öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor
Syfte: Att modernisera och skapa bättre överskådlighet av regelverket.
Beskrivning: Reglerna om öppna cisterner för brandfarliga vätskor sammanförs med reglerna om kompetens och utrustning hos kontrollorgan som kontrollerar sådana anordningar till en gemensam författning. Räddningsverket överväger att tillsammans med Naturvårdsverket ge ut en gemensam handbok i ämnet.
Förväntad effekt: Lättare för användarna att överblicka alla regler i ämnet, eftersom de samlas i en enda författning. Sammanslagningen av reglerna bör kunna spara tid för administrativt arbete hos 100 000-talet berörda företag, främst gruppen småföretag.
Tidsplan: Förslag till författning bör vara klar till årsskiftet 2004/2005. Någon tidsplan för en gemensam handbok kan i nuläget inte lämnas.
49. Föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor
Syfte: Att förenkla tillämpningen av föreskrifter.
Beskrivning: Räddningsverkets handbok underlättar för företag som hanterar brandfarliga gaser och vätskor på sådant sätt att explosionsfarlig miljö kan uppkomma. Även Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket har rätt att besluta föreskrifter inom detta område och därför påbörjas samråd mellan de tre myndigheterna om att ge ut en gemensam handbok i ämnet.
Förväntad effekt: Enklare för företag med verksamhet i explosionsfarlig miljö att få en överblick över vilka krav som bl.a. ställs på dokumentation av verksamheten.
Tidsplan: Exakt tidsplan har ännu inte lagts fast för arbetet men inriktningen är att ge ut handboken senast hösten 2006.
3.4 Socialdepartementet
50. Alkohollagen (1994:1738)
Syfte: Att samordna tillstånds- och tillsynsuppgifterna med den skatterättsliga regleringen när det gäller tillverkning av alkoholdrycker m.m.
Beskrivning: Alkohollagen innehåller krav på tillstånd bl.a. för tillverkning av sprit och alkoholdrycker samt för inköp av alkoholdrycker för bl.a. tekniska ändamål. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är Statens folkhälsoinstitut (FHI). Socialdepartementet skall i en departementspromemoria överväga förutsättningarna för att samordna tillstånds- och tillsynsuppgifterna med den skatterättsliga regleringen på området. Det skulle ske i linje med den reform som genomfördes den 1 januari 2000, som gäller rätten till partihandel med alkoholdrycker. En sådan samordning skulle medföra att näringsidkarna bara kommer att behöva ha kontakt med en tillstånds- och tillsynsmyndighet (Skatteverket) i stället för som i dag med såväl FHI som skatteförvaltningen och, i vissa fall, Läkemedelsverket. Förändringen skulle också kunna medföra att vissa avgifter för tillståndsprövning och tillsyn kan tas bort.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen eftersom de inte skulle behöva kommunicera med flera myndigheter i samma ärende och eftersom vissa avgifter skulle tas bort.
Tidsplan: Remiss av departementspromemoria under första halvåret 2005 och proposition i januari 2006.
51. Lag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.
Syfte: Att samordna tillstånds- och tillsynsuppgifterna med den skatterättsliga regleringen när det gäller import, försäljning och inköp av teknisk sprit.
Beskrivning: Lagen innehåller krav på tillstånd för bl.a. import, försäljning och inköp av teknisk sprit, dvs. sprit som är avsedd att användas för tekniska, medicinska och industriella m.fl. ändamål samt krav på godkännande för försäljning av s.k. alkoholhaltiga preparat. Den senare gruppen varor inkluderar allt från etanolhaltiga drivmedel till livsmedel, t.ex. fikon i cognac. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är Läkemedelsverket. Socialdepartementet skall i en departementspromemoria överväga förutsättningarna för att samordna tillstånds- och tillsynsuppgifterna med den skatterättsliga regleringen på området. Det skulle ske i linje med den reform som genomfördes den 1 januari 2000, som gäller rätten till partihandel med alkoholdrycker. Förändringen skulle också kunna medföra att vissa avgifter för tillståndsprövning och tillsyn kan tas bort. Vidare kan övervägas att helt ta bort vissa krav på tillståndsplikt t.ex. för s.k. fullständigt denaturerad teknisk sprit samt det generella kravet på förhandsgodkännande för försäljning av alkoholhaltiga preparat.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen eftersom tillsynsuppgifterna bara skulle behöva lämnas till en myndighet, vissa krav på tillståndsplikt och även vissa avgifter skulle försvinna.
Tidsplan: Remiss av departementspromemoria under första halvåret 2005 och proposition i januari 2006.
52. Lagstiftning om behandling av personuppgifter
Syfte: Att skapa en uppdaterad och mer sammanhållen lagstiftning för behandlingen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården.
Beskrivning: Behovet av en samlad översyn på detta område har aktualiserats av en rad skäl. En ökande användning av elektronisk databehandling och införandet av informations- och kommunikationsteknik inom hälso- och sjukvården ställer nya krav på hur lagstiftningen är utformad. Därutöver har en ökande patientrörlighet medfört nya utmaningar för de lagar som reglerar detta område, då såväl behovet av som möjligheterna till informationsöverföring i dag är betydligt större än tidigare. Patientdatautredningen (S2003:03) skall lämna förslag på förändringar av de regelverk som styr behandlingen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Denna översyn är mycket efterfrågad av de aktörer som är verksamma inom hälso- och sjukvårdssektorn, eftersom nuvarande lagstiftning i vissa fall har verkat hämmande för utvecklingen av nya IT-applikationer och för en ökad användning av elektronisk databehandling av patientuppgifter.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom effektivare informationsutbyte inom sektorn.
Tidsplan: Utredningens uppdrag skall redovisas senast den 31 december 2005.
Riksförsäkringsverket (RFV)
53. Samlingsräkning för tandvårdsersättning
Syfte: Att göra det möjligt för tandläkare att lämna uppgifter om tandvårdsersättning till Riksförsäkringsverket (RFV) via Internet.
Beskrivning: Enligt RFV:s föreskrifter skall vårdgivare lämna tandvårdsräkning till sina patienter enligt ett fastställt formulär. Vårdgivaren skall också lämna uppgift till försäkringskassan om det totala beloppet tandvårdsersättning som räkningen uppgår till, s.k. samlingsräkning. RFV har tagit fram systemlösningar för att tandvårdsföretagen skall kunna lämna uppgifterna direkt till RFV:s centrala system via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare uppgiftslämnande för tandläkare.
Tidsplan: Klart under 2004.
54. Förhandsprövning av behandlingsförslag
Syfte: Att göra det möjligt för tandläkare att skicka förhandsprövningar till Riksförsäkringsverket (RFV) via Internet.
Beskrivning: Begäran om förhandsprövning skall göras enligt formulär fastställt av Riksförsäkringsverket (RFV). Röntgenbilder och annat underlag som behövs för försäkringskassans bedömning skall bifogas. Förhandsprövning av behandlingsförslag skall även göras vid implantationsprotetik, arbetsskada samt om en behandling behöver göras om och det görs av en annan tandläkare än den som gjort den ursprungliga behandlingen
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för tandläkare att sända förhandsprövningarna till försäkringskassan via Internet.
Tidsplan: Klart under 2004.
55. Riksförsäkringsverkets karensblankett
Syfte: Att göra det möjligt att anmäla karens via Internet.
Beskrivning: En försäkrad (företagare) som har inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att minska sina avgifter till sjukförsäkringen genom att välja längre karenstid än vad som annars skulle gälla. Anmälan om karens görs i dag på fastställd blankett som endast finns tillgänglig i pappersformat. Riksförsäkringsverket (RFV) planerar att genomföra en åtgärd som innebär att blanketten även blir tillgänglig via Internet. Vidare planerar RFV att undersöka möjligheterna att genomföra en åtgärd som gör det möjligt för företagaren att fylla i begärda uppgifter och skicka dem elektroniskt.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagaren i och med att denne inte behöver kontakta försäkringskassan för att få blanketten skickad till sig utan anmälan kan göras direkt via Internet. Beräknad tidsvinst är ca 10 min. per företag vid varje anmälningstillfälle.
Tidsplan: Blanketten för anmälan om karens blir tillgänglig via Internet under 2004. Möjligheterna föra över uppgifterna elektroniskt kommer att utredas under 2004.
Läkemedelsverket
56. Utformning av produktresumé för humana och veterinärmedicinska läkemedel
Syfte: Att upphäva Läkemedelsverkets allmänna råd för utformning av produktresumé för humana och veterinärmedicinska läkemedel.
Beskrivning: Utformning av produktresuméer regleras i Läkemedelsverkets föreskrifter om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. med kompletterande allmänna råd. Dessa allmänna råd har efter hand blivit inaktuella samtidigt som EG-riktlinjer fått en allt mer framträdande roll i arbetet med hur produktresuméer skall utformas.
Förväntad effekt: Enklare och tydligare för företagen att veta vilka regler som gäller för utformningen av produktresumé.
Tidsplan: Genomfört senast den 1 juli 2005.
57. Tillverkning av läkemedel
Syfte: Att uppdatera Läkemedelsverkets föreskrifter om tillstånd för tillverkning av läkemedel.
Beskrivning: Läkemedelsverkets föreskrifter om tillstånd för tillverkning av läkemedel har omarbetats eftersom de inte utformades på ett användarvänligt sätt när de infördes i samband med EU-inträdet. Föreskrifterna har kompletterats med allmänna råd för att göra bestämmelserna tydligare och instruera företagen om hur de praktiskt skall gå tillväga för att efterleva bestämmelserna. Dessutom har en ansökningsblankett för tillverkningstillstånd tagits fram, som finns på verkets webbplats. Syftet med den är att göra det enklare för företagen att redan från början få med alla uppgifter som behövs i ansökan, och slippa komplettera med dessa i efterhand i samma utsträckning som tidigare.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för de ca 160 företag som har tillstånd för industriell läkemedelstillverkning att följa bestämmelserna om läkemedelstillverkning och att ansöka om tillstånd genom de allmänna råden och en ny blankett.
Tidsplan: Genomfört under våren 2004.
58. Receptföreskrifter
Syfte: Att se över regelverket kring förordnande och utlämnande av läkemedel.
Beskrivning: Läkemedelsverket skall omarbeta föreskrifterna om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. Anledningen är att den gällande föreskriften ändrats ett antal gånger i olika sakfrågor, vilket medfört att föreskriften i dag består av en grundföreskrift och sex ändringsföreskrifter. En omarbetning av föreskriften bedöms nödvändig mot bakgrund av den utveckling som skett inom hälso- och sjukvården och särskilt inom apoteksledet. De blanketter som fastställts i föreskriften kommer också att ses över. Vid samråd med intresseorganisationer har Apoteket AB framfört att det är angeläget med en revidering av den aktuella föreskriften.
Förväntad effekt: Enklare för företag att inhämta information om de föreskrifter som gäller förordnande och utlämnande då de samlas i ett dokument. Sannolikt behöver de inte heller ansöka om undantag från föreskriften i samma omfattning som tidigare då föreskriften anpassats till dagens förhållanden.
Tidsplan: En ny föreskrift beräknas träda i kraft under senare delen av 2005.
59. Godkännande av läkemedel
Syfte: Att slopa kraven på svensk produktresumé (SPC), bipacksedel och märkning vid ansökan om godkännande av läkemedel enligt den ömsesidiga proceduren.
Beskrivning: I dag kräver Läkemedelsverket svenska versioner av SPC, bipacksedel och märkning i samband med ansökan i proceduren för ömsesidigt godkännande. Emellertid granskas endast de engelska versionerna under utredningen och de svenska texterna granskas först i samband med det nationella godkännandet, vilket leder till omfattande ändringar av de insända versionerna. Även märkningen granskas i samband med det nationella godkännandet.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen eftersom de slipper dubbelarbete med översättningar. Tidsvinsten för företagen kan bedömas till ca två tim. per SPC/bipacksedel/märkning.
Tidsplan: Genomförs under 2005.
60. Kosmetiska och hygieniska produkter
Syfte: Att förbättra ämnesföreskriften för kosmetiska och hygieniska produkter.
Beskrivning: Läkemedelsverkets ämnesföreskrift innehåller en lång rad kemiska ämnen, men olika system används för att identifiera ämnena. För vissa ämnen kunde ett tillägg av INCI-namn, CAS-nummer och korsreferenser underlätta att hitta den gällande bestämmelsen. Det är dock inte möjligt för alla ämnen/ämnesgrupper eftersom INCI-namn och CAS-nummer ibland saknas.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att hitta gällande bestämmelser. Det är ca 4 000 nya produkter varje år. Genom att lättare kunna identifiera aktuella ämnen torde företagen kunna spara ca en tim. per produkt.
Tidsplan: Klart september 2006.
61. Medicintekniska produkter
Syfte: Att ersätta tidigare föreskrifter om medicintekniska produkter med en ny föreskrift.
Beskrivning: De medicintekniska direktiven har en komplex struktur och är därigenom svårtillgängliga. De har dessutom uppdaterats och kompletterats vid flera tillfällen, vilket gör regelverken ännu svårtillgängligare. För att öka tillgängligheten ersätter Läkemedelsverket föreskriften LVFS 2001:6 och dess ändringsföreskrifter med en ny föreskrift LVFS 2003:11 om Medicintekniska produkter.
Förväntad effekt: Enklare och tydligare regler för små och medelstora företag som inte kan ha särskild juridisk expertis som successivt följer utvecklingen. Ca 2 000 företag berörs av åtgärden. Uppskattad tidsvinst ca fyra tim. per företag.
Tidsplan: Den nya föreskriften trädde i kraft den 1 april 2004.
62. Mindre ändringar i tillstånden för läkemedel
Syfte: Att förbättra anmälningsförfarandet när det gäller mindre ändringar av nationell karaktär.
Beskrivning: Läkemedelsverket kan, efter kontakt med företaget, tillåta förenklat anmälningsförfarande av mindre ändringar av nationellt intresse när många produkter berörs. Det gäller mindre ändringar av förhållanden som förelåg när godkännandet av läkemedel beviljades (typ IA och IB), t.ex. ändring av läkemedels namn, ändring av namn och/eller adress till innehavaren av godkännandet för försäljning.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom det blir färre blanketter i det ordinarie anmälningsförfarandet.
Tidsplan: Ändringen har trätt i kraft.
63. Läkemedel som inte skall marknadsföras i Sverige
Syfte: Att ge dispens från krav på bipacksedel och märkning för läkemedel som inte skall marknadsföras (säljas) i Sverige.
Beskrivning: När ett nytt läkemedel godkänns nationellt i Sverige skall godkänd produktresumé, bipacksedel och märkning finnas. Granskningen av bipacksedel och märkning kan ofta fördröja godkännandet av produkten avsevärt. För läkemedel som inte skall marknadsföras i Sverige vill Läkemedelsverket kunna ge dispens från krav på godkänd bipacksedel och märkning. Före en eventuell marknadsintroduktion i Sverige måste dock bipacksedel och märkning godkännas av Läkemedelsverket. I godkännandet skrivs ett villkor enligt följande "Villkor: Ni har uppgivit att produkten inte skall marknadsföras i Sverige. På grund därav har Läkemedelsverket inte granskat bipacksedel och märkning. Om produkten vid ett senare tillfälle skall marknadsföras i Sverige måste ovan nämnda produktinformation sändas in till Läkemedelsverket för granskning och godkännande."
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att få produkter godkända eftersom handläggningstiden förkortas.
Tidsplan: Åtgärden genomförs 2004.
64. Tillverkare och produkter inom det medicintekniska området
Syfte: Att förkorta handläggningstiden för registrering av tillverkare och produkter.
Beskrivning: Enligt EG-direktiven skall tillverkare av in vitro diagnostiska medicintekniska produkter och medicintekniska produkter i de lägsta riskklasserna registrera sig och sina produkter hos de nationellt ansvariga myndigheterna. I Sverige är det Läkemedelsverket som är ansvarig myndighet. Myndigheterna skall överföra denna information till en central databas, Eudamed. Ett ärende kan omfatta allt från en enstaka produkt upp till ett tusental produkter. Handläggningstiden har varit starkt beroende av antalet aktuella ansökningar och har därmed kunnat bli besvärande lång. Ett nytt datasystem håller på att utvecklas där det kommer att finnas möjlighet för företagen att registrera sig och sina produkter via Internet.
Förväntad effekt: Snabbare och enklare för företagen eftersom handläggningstiderna förkortas.
Tidsplan: Den 15 december 2004 introduceras en rutin för elektronisk överföring av filer för samtidig registrering av flera produkter. Ett andra steg introduceras under 2005 med rutiner för elektronisk registrering av enskilda ansökningsformulär.
65. Parallellimporterade läkemedel
Syfte: Att tillhandahålla blanketten för ansökan om försäljningstillstånd för parallellimporterade läkemedel på Läkemedelsverkets webbplats.
Beskrivning: Tidigare fanns ansökningsblanketten endast att tillgå som bilaga till verkets föreskrift LVFS 1994:22. Eftersom blanketten i dess dåvarande utformning inte kunde användas vid ansökan, gjorde parallellimportörerna i stället egna blankettmallar utifrån innehållet i föreskriften. Läkemedelsverket har nu arbetat om blanketten till rätt format och lagt ut den på sin webbplats.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de varken behöver göra egna blankettmallar eller komplettera ansökan i efterhand i samma omfattning som tidigare. Detta beräknas spara företagen upp till 30 min. per ansökan beroende på om blanketten behöver uppdateras eller inte. Åtgärden kommer även att leda till kortare handläggningstid.
Tidsplan: Aktuell föreskrift och blankett är under omarbetning. Arbetet bör vara slutfört våren 2004.
66. Narkotiska läkemedel
Syfte: Att förenkla ansökningsförfaranden i samband med narkotiska läkemedel och att utreda elektronisk överföring av tillstånd/certifikat mellan myndigheter och företag inom EU.
Beskrivning: Som första steg skall Läkemedelsverket lägga ut e-blanketter (elektroniska ansökningsformulär) på webbplatsen för att ansöka om generella tillstånd för tillverkning av narkotikaklassade läkemedel samt importera/exportera narkotiska läkemedel. Även ansökningsblanketter för individuella import-/exportcertifikat skall finnas som e-blanketter. Som andra steg skall elektronisk överföring av tillstånd/certifikat mellan myndigheter och företag inom EU utredas. Certifikat skickas i dag i tre till fyra kopior till företag och myndighet. Försändelserna inklusive mottagningsbevis skickas med reguljär post vilket är en tidsödande hantering.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att göra ansökningar via Internet. Tidsbesparingen kan bli upp till några dagar vilket har betydelse om det uppstår brist på läkemedel. Den elektroniska överföringen av certifikat är en mycket stor förbättring. En fullständig elektronisk kommunikation innebär en tidsvinst på omkring en månad och väsentligt mindre arbete för såväl företag som myndigheter.
Tidsplan: En modell av blanketten har utarbetats. Diskussion förs med Laegemiddelstyrelsen (dansk myndighet) om fortsättningen.
67. Föreskriften om kosmetiska och hygieniska produkter
Syfte: Att utarbeta nya blanketter för anmälan av företag och produkter enligt föreskriften om kosmetiska och hygieniska produkter.
Beskrivning: I nuvarande blankett finns vissa uppgifter som ofta leder till frågor från företagen. Dessutom har de uppgifter som Läkemedelsverket vill ha in från företagen ändrats.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att lämna uppgifter genom tydligare blanketter. Det anmäls ca 4 000 nya produkter per år av ca 600 företag. En förenkling torde innebära en tidsvinst per produkt om ca en min. Detta skulle sammanlagt bli en tidsvinst om ca 70 tim. per år utslaget på samtliga företag.
Tidsplan: Klart december 2004.
68. Information om kommande bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter
Syfte: Att förbereda företag på kommande bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter.
Beskrivning: Utarbetandet av nya bestämmelser inom EU pågår ofta under en lång period. I detta arbete deltar representanter för tillverkarna (via organisationen Colipa), men många mindre företag är inte medlemmar i denna organisation och det är osäkert om de får tillräcklig information under denna tid. Läkemedelsverket skall därför ge företagen tydligare information om kommande bestämmelser via webbplatsen.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att anpassa sig och sina produkter efter bestämmelserna.
Tidsplan: Klart december 2005.
69. Medicinteknik på webbplatsen
Syfte: Att utöka informationen om medicinteknik.
Beskrivning: Behovet av en samordnad tolkning av regelverket ställer krav på ett aktivt deltagande i det europeiska/internationella samarbetet och en sammanhållen information från berörda myndigheter. Från industrin har det framförts önskemål om att existerande vägledningar (guidelines publicerade av kommissionen) skall få en starkare juridisk ställning. Det medicintekniska regelverket kommer att kompletteras med en serie vägledande dokument angående klassificering av medicintekniska produkter. Läkemedelsverket kommer via webbplatsen att öka informationen om de vägledande dokument som utarbetats inom EU och samtidigt informera om dokumentens status.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att tolka och följa regelverket genom samlad information på Läkemedelsverkets webbplats.
Tidsplan: Genomförs successivt med start våren 2004.
70. Produktregister
Syfte: Att höja kvalitet, tillgång och tillgänglighet av produktinformation inom hälso- och sjukvården.
Beskrivning: Läkemedelsverket har tagit initiativ till samarbete mellan Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Apoteket AB samt Läkemedelsindustrin genom Läkemedelsindustriföreningen, i syfte att skapa ett Nationellt Produktregister för Läkemedel, NPL. Genom tillämpning av ny teknik skapas ett nationellt register med aktuell produktinformation som kontinuerligt uppdateras med ny information från respektive källägare. Elektronisk förskrivning av läkemedel bidrar i stor utsträckning till ökad säkerhet inom sjukvården. En enhetlig och kvalitetssäkrad produktinformation för läkemedel är en förutsättning för en säker, korrekt och adekvat förskrivning och information till patienten.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för hälso- och sjukvårdsföretag att få tag på aktuell produktinformation.
Tidsplan: NPL kommer att finnas tillgängligt under sista kvartalet 2004.
71. Gränsdragning mellan läkemedel och andra produktkategorier
Syfte: Att göra Läkemedelsverkets bedömningar i principiella klassificeringsfrågor tillgängliga för företag/allmänhet.
Beskrivning: Läkemedelsverket yttrar sig regelbundet om hur specifika produkter klassificeras (läkemedel eller ej). Verket har fått synpunkter på att det är svårt att få information om hur produkter klassificeras och skall därför lägga ut informationen på Läkemedelsverkets webbplats.
Förväntad effekt: Enklare och tydligare för berörda företag att förstå Läkemedelsverkets bedömningar.
Tidsplan: Arbetet påbörjas under år 2004 och information läggs sedan ut kontinuerligt.
3.5 Finansdepartementet
72. Fusioner på försäkringsområdet
Syfte: Att förenkla förfarandet vid fusioner mellan två försäkringsaktiebolag eller mellan ett sådant bolag och ett annat aktiebolag eller ett helägt dotterbolag.
Beskrivning: En fusion får inte registreras hos Finansinspektionen om den har förbjudits av Konkurrensverket eller om prövning enligt konkurrenslagen pågår. Till en anmälan om fusion måste enligt nuvarande regler ett besked från Konkurrensverket lämnas om att fusionen inte har förbjudits oberoende om fusionen är anmälningspliktig enligt konkurrenslagen eller inte. Istället för sådant besked bör en ansökan om tillstånd hos Finansinspektionen innehålla uppgift om fusionen omfattas av anmälningsplikt eller inte. Om fusionen omfattas av anmälningsplikt skall Finansinspektionen informeras om att prövning enligt konkurrenslagen pågår.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom de endast behöver vända sig till en myndighet i ärendet när fusionen inte är anmälningspliktig enligt konkurrenslagen. Detta besparar företagen tid och arbete genom minskad total handläggningstid.
Tidsplan: Ändring senast 2006.
73. Fusioner i banksektorn
Syfte: Att förenkla förfarandet vid fusioner mellan sparbanker och medlemsbanker och ombildning av sparbank till bankaktiebolag.
Beskrivning: En fusion får inte registreras hos Bolagsverket om den har förbjudits av Konkurrensverket eller om prövning av fusionen pågår. Till en anmälan om fusion samt anmälan om registrering av beslut om ombildning skall bl.a. fogas besked från Konkurrensverket om att fusionen inte har förbjudits enligt konkurrenslagen och om att prövning av fusionen inte pågår. I stället för sådant besked bör en ansökan om registrering hos Bolagsverket innehålla en försäkran om att fusionen inte är anmälningspliktig.
Förväntad effekt: Minskad administration för företag genom att dessa endast behöver vända sig till en myndighet i ärendet när fusionen eller ombildningen inte är anmälningspliktig enligt konkurrenslagen. Detta besparar företagen tid och arbete genom minskad total handläggningstid.
Tidsplan: Ändring senast 2006.
74. Mervärdesskatteutredningen (SOU 2002:74)
Syfte: Att anpassa mervärdesskattelagen (ML) när det gäller struktur och begrepp till EG:s mervärdesskattedirektiv (sjätte mervärdesskattedirektivet).
Beskrivning: En översyn har gjorts av ML:s regelverk i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet med sjätte direktivet. Översynen har även omfattat skillnaderna mellan sjätte direktivet och ML beträffande struktur och begrepp i fråga om skattskyldighetens inträde, redovisning av utgående och avdragsrättens inträde för ingående skatt. De systematiska olikheterna gör det i dag svårt att bedöma om reglerna är likvärdiga i praktiken.
Förväntad effekt: Enklare att tillämpa av EG-rätten och EG-domstolens domar på svenska förhållanden genom den anpassning som görs.
Tidsplan: En departementspromemoria aviserades i budgetpropositionen till senare delen av 2004.
75. Mervärdesskattesatsutredningen (Fi 2002:11)
Syfte: Att begränsa de avgränsningsproblem som finns på grund av dagens differentiering av mervärdesskattesatserna. Att åstadkomma en ändamålsenlig skattestatsstruktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningsmässiga och statsfinansiella aspekter.
Beskrivning: Utredningen gör en kartläggning av avgränsningsproblemen och en analys av olika mervärdesskattesatsstrukturer samt ger förslag till de förändringar som behövs.
Förväntad effekt: Enklare för företag (och kontrollerande myndigheter) att tillämpa mervärdesskattesystemet.
Tidsplan: Slutbetänkande skall enligt direktiven lämnas den 1 februari 2005. Tilläggsdirektiv aviserades i budgetpropositionen under hösten 2004.
76. Omarbetning av sjätte mervärdeskattedirektivet (77/388/EEG)
Syfte: Att göra EG:s regelsystem på mervärdesskatteområdet mer tillgängligt och förståeligt.
Beskrivning: Kommissionen har föreslagit att det sjätte mervärdesskattedirektivet skall upphävas och ersättas med en ny rättsakt med omarbetade bestämmelser för det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Direktivet har sedan det infördes genomgått omfattande förändringar och därigenom blivit svårgenomträngligt och svårt att tillämpa.
Förväntad effekt: Lättare för företagen (och för kontrollerande myndigheter) att tillämpa EG:s regelsystem på mervärdesskatteområdet.
Tidsplan: Förslaget har remitterats inför behandlingen i rådsarbetsgruppen för skatter. Beredningen i arbetsgruppen förväntas påbörjas våren 2005.
77. El- och gasdirektivet (77/388/EEG)
Syfte: Att modernisera och förenkla mervärdesbeskattningen vid gränsöverskridande försäljning av gas och el.
Beskrivning: Mot bakgrund av den liberalisering av marknaden som skett på området finns ett behov av att slå fast i vilket land gränsöverskridande leveranser av gas och el skall beskattas. Ett direktiv genomförs i svensk lagstiftning om beskattningsland för moms vid leverans av el och gas.
Förväntad effekt: Lättare för företagen (och för kontrollerande myndigheter) att tillämpa reglerna för mervärdesbeskattning vid gränsöverskridande försäljning av gas och el.
Tidsplan: En proposition lämnades till riksdagen den 14 oktober 2004. Reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2005.
78. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Syfte: Att underlätta för fastighetsägare att deklarera sin fastighet. Att förenkla hanteringen av deklarationerna för Skatteverket så att handläggningstiderna minskar.
Beskrivning: Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat att fastighetsdeklarationer skall kunna lämnas via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för deklaranter att fastighetsdeklarera. Kortare handläggningstider, genom att hanteringen på Skatteverket förenklas.
Tidsplan: De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni 2004 och tillämpas första gången vid 2006 års fastighetstaxering.
79. Tullkodexen
Syfte: Att modernisera regelverket samt att förenkla och effektivisera informationsutbyte.
Beskrivning: Rådsförordningen innehåller bestämmelser om tullprocedurer. Utgångspunkten för moderniseringsarbetet är bl.a. att Internet skall användas överlag såväl vid deklarationslämnande som vid informationsutbyte. Regelverket skall ge stöd för lösningar av typen "single window" och "one-stop-shop". Ett system införs med godkända ekonomiska aktörer enligt samma modell som det svenska Tullverkets Servicetrappa.
Förväntad effekt: En smidigare tullhantering för den legala handeln, samtidigt som säkerheten i logistikkedjan blir bättre.
Tidsplan: Kommissionen planerar att lämna sitt förslag till Europaparlamentet under 2004.
80. Lotteriförordningen (1994:1451)
Syfte: Att underlätta ansökan om lotteritillstånd genom förändringar i regelverket.
Beskrivning: Enligt lotteriförordningen skall en ansökan om tillstånd och typgodkännande vara skriftlig. Dessutom skall handlingar bifogas som innehåller bl.a. uppgifter som finns hos Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Rikspolisstyrelsen. För att göra det lättare att söka lotteritillstånd, föreslås att Lotteriinspektionen i stället inhämtar uppgifterna från berörda myndigheters register. Detta kräver ändringar i lotteriförordningen.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftsinlämnande från företag.
Tidsplan: Förslaget genomförs hösten 2004.
Finansinspektionen
81. Tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse eller att ge ut elektroniska pengar
Syfte: Att anpassa de allmänna råden till ny banklagstiftning. Att skapa mer enhetliga regler, en bättre struktur samt enklare regler språkligt sett.
Beskrivning: De allmänna råden från Finansinspektionen beskriver bl.a. hur ett företag skall ansöka om tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse respektive ge ut elektroniska pengar och har anpassats till den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse. De två allmänna råden har slagits ihop till ett. Nästa etapp påbörjas under hösten 2004 då dessa och ett stort antal andra allmänna råd och föreskrifter samlas till en större föreskrift. I samband med detta kommer troligen vissa regler att tas bort. Vidare kommer en översyn att göras av samtliga allmänna råd och föreskrifter som tas in i föreskriften. Här kommer frågan om minskad administration särskilt att beaktas.
Förväntad effekt: En tydligare rättslig struktur på hela bank- och finansieringsområdet vilket kommer att minska institutens administration. Vissa regler kommer sannolikt att tas bort, vilket ytterligare minskar administrationen.
Tidsplan: Etapp 2 i omarbetningen av de allmänna råden beräknas vara avslutad den 1 juli 2005.
82. Ägar- och ledningsprövning och viss rapporteringsplikt till Finansinspektionen
Syfte: Att klargöra kriterierna för ett underkännande av ägare och ledande befattningshavare. Att förtydliga det underlag som skall ges in till Finansinspektionen för lämplighetsprövning.
Beskrivning: De allmänna råden innehåller dels bestämmelser om vilka uppgifter som bör lämnas till Finansinspektionen vid lednings- och ägarprövning, dels bilagor med vissa frågor som bör besvaras samt undertecknas. Inom Finansinspektionen pågår ett projekt som syftar till att bl.a. klargöra vilka kriterier som skall respektive kan utgöra grund för underkännande vid prövning av ett lednings- eller ägarprövningsärende. I samband med detta ses de allmänna råden och bilagorna över för att förenkla hanteringen hos både instituten och Finansinspektionen.
Förväntad effekt: Tydligare instruktioner vid inlämning av underlag för ägar- och ledningsprövning. Instruktionerna blir lättare att förstå, genom att språkliga och strukturella förbättringar görs i texten.
Tidsplan: De allmänna råden kommer att ändras under 2004.
83. Styrning, intern information och intern kontroll inom kredit- och värdepappersinstitut
Syfte: Att skapa enhetligare regler för de olika finansiella företagen t.ex. vad gäller att klargöra den oberoende granskningsfunktionen.
Beskrivning: Det allmänna rådet om styrning, intern information och intern kontroll behandlar bl.a. granskningsfunktionen hos kredit- och värdepappersinstitut. Ett motsvarande allmänt råd finns för försäkringsbolagen. Eftersom de båda allmänna råden har stora likheter planeras en omarbetning av dessa två författningar till en gemensam författning.
Förväntad effekt: Enklare för instituten att tolka reglerna eftersom de samlas i en författning istället för två.
Tidsplan: Översynen beräknas vara klar under 2004.
84. Rapportering till Finansinspektionen
Syfte: Att möjliggöra för så många institut som möjligt att rapportera till Finansinspektionen via Internet.
Beskrivning: Målet är att så många som möjligt av de institut som är skyldiga att rapportera till Finansinspektionen får göra detta via Internet i stället för på fastställda pappersformulär. Därför pågår ett arbete med att ändra föreskriften om rapportering via Internet.
Förväntad effekt: Snabbare och enklare rapportering för instituten, genom en mer strukturerad och effektiv rapportering.
Tidsplan: Arbetet beräknas vara klart under 2005.
85. Rapporteringsföreskrifter för försäkringsbolag
Syfte: Att förenkla och effektivisera försäkringsbolagens rapportering, bl.a. rapporteringen via Internet.
Beskrivning: Finansinspektionen arbetar med att minska antalet föreskrifter och tillhörande blanketter för att förenkla företagens kvartalsvisa rapportering av bokslutsuppgifter. Ett resultat av detta arbete är en föreskrift: "Standardrapporten med rapporteringskrav på banker, värdepappersbolag m.fl." År 2003 inleddes motsvarande projekt för försäkringssidan: "Effektivare rapportering". Målet för det projektet är att skapa en ny struktur för en effektivare och enklare rapportering för försäkringsbolagen. Ytterligare ett mål är att differentiera rapporteringen beroende på försäkringsbolagets storlek. Dessutom skall, i möjligaste mån, all rapportering ske via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare uppgiftsinlämning för försäkringsbolagen, samt kostnads- och tidsvinster genom ökad användning av Internet. Åtskilliga föreskrifter upphävs och ersätts med ett fåtal författningar.
Tidsplan: De nya samlade föreskrifterna om rapportering för försäkringsbolag avses träda i kraft den 1 januari 2005.
86. Värdepappersrörelse m.m.
Syfte: Att ta fram ett tydligare och mer uppdaterat regelverk som bättre beskriver de krav som Finansinspektionen ställer.
Beskrivning: De allmänna råden om värdepappersrörelse och föreskrifterna om verksamhetsplan för värdepappersbolag m.fl. kommer att blir föremål för omarbetning i samband med att direktivet (2004/39/EG) om marknader för finansiella instrument genomförs i svensk rätt. Dock finns det skäl att redan nu se över dessa två regelverk i vissa avseenden. Med anledning av den lag om finansiell rådgivning till konsumenter och anslutande föreskrifter och allmänna råd som trädde i kraft den 1 juli 2004 måste föreskriften om uppföranderegler på värdepappersmarknaden ändras i vissa avseenden gällande dokumentation av rådgivningstillfället. Vidare bör där återinföras en möjlighet att vid synnerliga skäl medge ytterligare undantag från tremånadersregeln. Det finns anledning att i samband med detta också omarbeta föreskriften om verksamhetsplan så att de krav som Finansinspektionen i realiteten ställer på beskrivning av verksamheten bättre kommer till uttryck i texten. De planerade förändringarna bör utformas efter modellen från Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder som trädde i kraft den 1 april 2004. Även de allmänna råden om värdepappersrörelse bör ändras dels så att reglerna om fysisk förvaring bör utgå, dels att det kommer till uttryck att sökanden har rutiner som uppfyller kraven på åtgärder mot finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.
Förväntad effekt: Ett enklare och mer uppdaterat regelverk för berörda företag att rätta sig efter.
Tidsplan: Den nya författningen med föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter trädde i kraft den 1 juli 2004. De övriga planerade ändringarna avses träda i kraft under 2004.
87. Redovisningsregler för mindre, finansiella företag
Syfte: Att mindre, ömsesidiga försäkringsbolag och mindre understödsföreningar får tillämpa vissa förenklade redovisningsregler.
Beskrivning: Med mindre, ömsesidiga försäkringsbolag avser Finansinspektionen sådana ömsesidiga försäkringsbolag vars balansomslutning för de två senaste åren inte överstiger 1 000 basbelopp. Med mindre understödsföreningar avser inspektionen understödsföreningar vars försäkringstekniska skulder och överskottsfonder uppgår till högst 7 mkr. Mindre, ömsesidiga försäkringsbolag och mindre understödsföreningar har i dag att följa årsredovisningslagen för försäkringsbolag (ÅRFL) med dispens från vissa bestämmelser. I ett projekt under våren 2003 har Finansinspektionen i en remiss föreslagit en viss ordning för förenklade redovisningsregler för mindre försäkringsföretag. Men projektet har inte fullföljts på grund av den kommande anpassningen till internationella redovisningsregler (IAS). Ett förslag till standard om förenklade IASregler för mindre företag skall komma under år 2004.
Förväntad effekt: Enklare redovisningsregler för mindre försäkringsföretag och understödsföreningar underlättar upprättandet av årsredovisningar.
Tidsplan: De nya reglerna beräknas träda i kraft den 1 januari 2006.
Statistiska centralbyrån (SCB)
88. Uppgiftslämnande till SCB
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: I mars 2004 inrättades en ny enhet på SCB; Företagens uppgiftslämnande. Enhetens uppgift är att vara kontaktyta mot företagen, att försäkra sig om att uppgiftsinsamlingen blir enklare och mer effektiv och att kostnaderna för uppgiftslämning minskar för företagen. Ett arbete pågår därför med att utveckla ett belastningssystem för att kunna mäta den faktiska belastningen i uppgiftslämnandet. Belastningssystemet skall kunna ge svar på frågor om hur många undersökningar respektive företag deltar i, vilka undersökningar de faktiskt har besvarat, hur stor belastning det är på småföretag, respektive stora företag, vilken bransch som är mest utsatt etc.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftslämnande och kostnadsbesparingar för företagen, bl.a. genom ökad samordning mellan olika undersökningar.
Tidsplan: Belastningsregistret beräknas vara klart hösten 2004.
89. Statistik rörande sysselsättning och yrke
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Inom sysselsättningsstatistiken arbetar SCB aktivt med att ta fram alternativ för arbetsgivarna till att lämna in uppgifterna på blankett. Möten med större arbetsgivare kommer att hållas under 2004 för att diskutera uppgiftslämnarfrågor. Årligen bjuder SCB in leverantörer av PA-system (Personal och Administration) till ett möte där nuvarande och framtida krav på statistiken presenteras. Härigenom räknar SCB med att statistikkraven även fortsättningsvis och i utökad omfattning kan byggas in i de löneadministrativa systemen. SCB skall under 2004 undersöka möjligheterna att samordna insamling av yrkesstatistik för företagare med sysselsättningsstatistiken för privat sektor gällande företag med noll anställda.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare uppgiftslämning för företag, genom att det kan ske via Internet och genom samordning med annan insamling av statistikuppgifter. Om de löneadministrativa systemen kan anpassas till statistikkraven underlättas uppgiftslämnandet ytterligare.
Tidsplan: Genomförs under 2004.
90. Vakansstatistiken
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB kommer att hålla möten med Näringslivets Regelnämnd, NNR, och de större arbetsgivarna under 2004 för att hitta lösningar till de problem som finns och för att underlätta uppgiftslämnandet. Ett EU-finansierat projekt pågår också för att undersöka om det kan underlätta för uppgiftslämnarna i mindre företag om SCB samlar in uppgifter per telefon istället för via blanketter. Uppgiften om vakanser är i regel mycket enkel att lämna precis på mätdagen och den "upplevda" uppgiftslämnarbördan förväntas minska.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare uppgiftslämning för företagen, eftersom uppgifterna kan hämtas in per telefon av SCB.
Tidsplan: Det nya sättet för inhämtande av uppgifter skall kunna användas fr.o.m. hösten 2004.
91. Uppgiftslämnande om boende
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB har sett över blanketterna för undersökningen av outhyrda lägenheter och omarbetat dessa. Urvalsstorleken har minskats i Bostads- och hyresundersökningen (BHU). Vidare kommer den del av BHU som tidigare har vänt sig till bostadsrättsföreningar att läggas ned. SCB planerar att bättre anpassa datainsamlingen till företagens möjligheter att lämna uppgifter via Internet.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftslämnande för företag genom nya blanketter och minskat urval. Enklare och snabbare genom möjligheter att lämna uppgifter via Internet.
Tidsplan: Omarbetning av de nya blanketterna och minskat urval har genomförts. Återstående arbete genomförs under 2005.
92. Uppgiftslämnande om byggande och bebyggelse
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB har i en särskild databas "Nybyggnadsregistret" samordnat uppgiftsinsamlingen till byggnadsprisindex, bygglovs-, nybyggnads- och byggkostnadsstatistiken. Uppgiftslämnare till nybyggnadsregistret är kommuner, byggherrar, länsstyrelser och Boverket. Undersökningen "Byggnadskostnader i nyproduktion av bostäder" är en totalundersökning av alla projekt som rör nybyggnad av ordinära flerbostadshus och ordinära gruppbyggda småhus. Uppgiftsinsamling sker bl.a. via blanketter till byggherrar. Blanketter och anvisningar för undersökningen har lagts ut på SCB:s webbplats och kan hämtas via undersökningens produktsida. En översyn av missiv, blanketter, anvisningar och påminnelsebrev planeras att göras under 2004. Besök hos byggherrar har påbörjats och planeras fortsätta.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftslämnande för bl.a. företag genom samordning av uppgiftsinsamlingen. Enklare blanketter genom utformning av nya.
Tidsplan: Genomförs under 2004.
93. Uppgiftslämnande om utrikeshandel
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Undersökningar som belastar företagen i hög utsträckning är Sveriges handel med EU:s medlemsländer - Intrastat. Undersökningen är i detalj reglerad genom en EG-förordning. Enligt denna förordning skall alla företag som har handel med andra EU-länder överstigande 1,5 miljoner kronor under en tolvmånadersperiod (tröskelvärdet) lämna uppgifter i Intrastat. Totalt berörs ca 18 000 företag. Sedan juni 2004 kan företagen rapportera via Internet. Företag som rapporterar elektroniskt får några extra dagar på sig att rapportera. SCB:s Intrastat-webbplats för uppgiftslämnare uppdateras löpande med aktuell information om nyheter och förändringar i rapportering. Intrastat-handledning uppdateras och skickas ut till alla uppgiftslämnare varje år i januari. Intrastat helpdesk (support i olika uppgiftslämnarfrågor) är bemannad varje vardag. En ny EG-förordning om Intrastat planeras träda i kraft 2005. Den nya lagstiftningen kommer att innebära tydligare regler och mer friheter åt medlemsländerna när det gäller statistikinsamlingen. Bland annat skall täckningskravet sänkas till 97 procent vilket innebär att tröskelvärden kan höjas och därigenom befrias fler småföretag från rapporteringen. Det kommer även att vara möjligt att förenkla rapporteringen för mindre företag.
Förväntad effekt: Enklare uppgiftslämnande om handel med EU:s medlemsländer när en ny Intrastat-förordning antas, framför allt för mindre företag. Enklare och snabbare hantering för företagen genom möjligheten att lämna uppgifter via Internet.
Tidsplan: Flera åtgärder är vidtagna och ytterligare planeras under 2004. Nya regler för uppgiftslämnandet är beroende av när en ny Intrastat-förordning träder i kraft.
94. Uppgiftslämnande om företags miljöskyddskostnader
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Internetblanketten kommer att uppdateras och även ge tillgång till föregående års svar. SCB kommer att hämta in kostnadsuppgifter för en del av branschen "grafisk industri" per telefon i stället för via blankett. Det gäller större tidskrifter som inte har några kostnader för miljöskydd. Webbplatsen www.mkost.scb.se har uppdaterats med frågor och svar. Där kan uppgiftslämnaren lätt hitta svar på några av de vanligaste uppgiftslämnarfrågorna.
Förväntade effekter: Enklare och snabbare uppgiftslämnande om företags miljöskyddskostnader, bl.a. genom förbättrade möjligheter till uppgiftslämnande via Internet.
Tidsplan: Genomförs under 2005.
95. Uppgiftslämnande om företagens ekonomi
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Alla företag (utom de 500 största) får en mycket förenklad blankett jämfört med den blankett som användes i Företagsstatistiken. Vissa räkenskapsuppgifter är förtryckta på blanketten och endast specifikationer av dessa uppgifter efterfrågas. Frågor om investeringar och aktieinnehav styrs till dem som i redovisningen till Skatteverket har uppgivit betydande värden på dessa storheter, resten av företagen slipper dessa frågor. Företagen besvarar endast en blankett (tidigare kunde blanketter komma både från Företagsstatistiken och från branschundersökning med delvis samma variabelinnehåll). Frågor om lager inom industrin och sysselsättning tas bort och hämtas istället från annan statistikinsamling. Ett urvalsförfarande som är effektivare än det traditionella kommer att införas. Samtliga enskilda näringsidkare, som deklarerar med blankett N1, utgår ur undersökningspopulationen. Övriga enskilda näringsidkare ingår i undersökningspopulationen bara om de lämnar ett väsentligt bidrag i den bransch de är verksamma inom. Samtliga företag som väljs ut till undersökningen kommer att erbjudas möjligheten att rapportera sina uppgifter via Internet.
Förväntad effekt: Genom ökad användning av administrativa data och samordnad uppgiftsinsamling med annan statistik bör företagens administration minska. Kravet på uppgiftslämnande upphör för vissa enskilda näringsidkare. Enklare och snabbare uppgiftslämnande om företagens ekonomi, genom bl.a. förbättrade möjligheter till uppgiftslämnande via Internet.
Tidsplan: Genomförs under 2004.
96. Uppgiftslämnande om industrins varuproduktion
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Undersökningen omfattar färre antal företag som får blankett jämfört med tidigare år. De företag som är minst betydelsefulla, i termer av intressanta storheter inom respektive redovisningsgrupp, kommer framöver att enbart undersökas vartannat år. Detta handlar främst om mindre företag. Med anledning av en EG-förordning får även drygt hundra företag som producerar vissa kemivaror besvara en kvartalsvis (något enklare) blankett. EU-kravet kommer troligen att upphöra från och med undersökningsår 2005. Vid ett sådant beslut kommer SCB eventuellt att låta denna delundersökning utgå redan 2004.
Förväntad effekt: Längre intervaller mellan undersökningen om industrins varuproduktion, antalet undersökta företag begränsas och delar av undersökningen upphör.
Tidsplan: Om EU-kravet upphör kommer delundersökningen rörande kemivaror att utgå 2004/2005.
97. Uppgiftslämnande om förbrukning av inköpta varor och tjänster
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: Undersökningen genomförs av SCB och är en s.k. intermittent branschundersökning vilket innebär att varje bransch som ingår enligt planerna undersöks vart tredje år. Samtliga företag med minst 50 anställda inom aktuell bransch undersöks. Från och med undersökningsår 2003 kommer varje bransch som ingår att istället undersökas vart fjärde år.
Förväntad effekt: Längre intervaller mellan undersökningar om förbrukning av inköpta varor och tjänster.
Tidsplan: Genomförs fr.o.m. undersökningsår 2003.
98. Lagerstatistik för varuhandel och tjänstenäringar
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB avser att införa ett bättre storleksmått för företag vad gäller lager inför urvalsdragningen för undersökningsår 2004.
Förväntad effekt: Färre företag omfattas av undersökningen om lagerstatistik för varuhandel och tjänstenäringar.
Tidsplan: Genomförs undersökningsår 2004.
99. Forskningsstatistik
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB genomför vartannat år en FoU-undersökning. Undersökningen omfattar samtliga företag med FoU-verksamhet. Bland företag med begränsad FoU-verksamhet och med färre än 200 anställda görs emellertid ett urval. För de finansiella företagen kommer samma urvalsprincip att följas i ett försök att minska uppgiftslämnandet. De mindre företagen får dessutom en förenklad blankett med färre frågor. Totalt ingår ca 1 700 företag i urvalen. SCB kommer i blanketten att lägga in anvisningar och definitioner som uppgiftslämnaren behöver för att svara. Företag med färre än 50 anställda omfattas inte av undersökningen under 2004.
Förväntad effekt: Enklare blankett med färre frågor i FOU-undersökningen, samt färre företag som omfattas av undersökningen.
Tidsplan: Genomförs under 2004.
100. Konsument-, producent- och tjänsteprisindex
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB kommer att undersöka om det går att samla in fler uppgifter till konsumentprisindex direkt via prislistor på Internet istället för direkt från företagen. När det gäller insamling av uppgifter till producentprisindex skall SCB undersöka förutsättningarna att utnyttja officiella prisnoteringar istället för insamling direkt från företagen. SCB planerar också för en övergång till/komplettering med rapportering för företagen via Internet. Urvalet uppgår till ca 1 300 företag. För att underlätta för företagen när det gäller tjänsteprisindex kommer SCB att genomföra företagsbesök samt besök hos branschorganisationer för att diskutera uppgiftslämnandet. SCB undersöker om det finns inrapporteringsrutiner i befintliga datasystem hos företagen. I det nya produktionssystemet som håller på att byggas upp ingår möjligheten för företag att rapportera via Internet. Urvalsstorleken är ca 500 företag.
Förväntad effekt: Minskat uppgiftslämnande till konsument-, producent- och tjänsteprisindex, genom att uppgifterna samlas in på annat sätt än direkt från företagen. Enklare och snabbare för företagen genom bl.a. möjligheter till uppgiftslämnande via Internet.
Tidsplan: Genomförs under 2004 och 2005.
101. Faktorprisindex för bostäder och index för byggmaskiner
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet för de företag som enligt lag är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken.
Beskrivning: SCB:s insamling av uppgifter sker via blanketter där prisuppgifter för föregående månader finns angivna. Uppgiftslämnarna har också möjlighet att lämna uppgifterna via blankett, fax eller telefon. En översyn av missiven planeras under 2004. Möjligheten att också erbjuda insamling via Internet kommer att undersökas.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom bl.a. möjligheter till uppgiftslämnande via Internet och förbättrade missiv.
Tidsplan: Genomförs under 2004 och 2005.
Tullverket
102. Tullverkets kundregister
Syfte: Att Tullverket skall förenkla för företagen att få fram uppgifter om vilka tulltillstånd ett företag har samt om företaget är certifierat i Servicetrappan.
Beskrivning: Tidigare fanns endast ett tryckt register (Tillstånd till förenklat deklarationsförfarande och kredittillstånd med mera) som gavs ut en gång per månad. Nu har Tullverket skapat ett elektroniskt kundregister som innehåller samtliga av tullens tillstånd och där uppdatering sker dagligen. Här finns möjlighet att söka på organisationsnummer eller namn för att få fram uppgifter om vilka tillstånd ett företag har samt om de är certifierade i Servicetrappan. Tjänsten är kostnadsfri.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att få tillgång till rätt information.
Tidsplan: Kundregistret är infört, men utvecklas fortfarande. Utvecklingsarbetet beräknas vara avslutat under 2004.
103. Tullverkets webbplats
Syfte: Att underlätta informationssökning på Tullverkets webbplats.
Beskrivning: För att göra det enkelt att hitta rätt information, skall frågor kunna ställas till en virtuell guide för företagsfrågor. Guiden skall kunna ge svar på enklare och övergripande frågor av företagskaraktär och lotsa den som söker information till rätt plats på webben.
Förväntad effekt: Bättre service från Tullverket. Enklare för företag att hitta den information de behöver, vid den tidpunkt de behöver den.
Tidsplan: Guiden för företagsfrågor tas i bruk under 2004.
104. Tullverkets kundkontakter
Syfte: Att kunden lättare skall kunna komma i kontakt med rätt person på Tullverket.
Beskrivning: Kunden har i dag tre olika ingångar att välja på vid kontakt med tullen: TullSvar, växeln eller Kundstöd. För kunden är det förvirrande att ha flera olika ingångar och det är inte tydligt vilken "instans" som skall kontaktas i olika ärenden. Tullverket förbättrar möjligheten att snabbt få kontakt med den person på verket som bäst kan besvara frågan, genom att ha en ingång och genom uppbyggnad av talsvarsmenyerna lotsa kunderna rätt. I dag har Tullverket dessutom ett antal olika e-postingångar till Tullverket. De fem olika e-postlådor som i dag hanterar TullSvarsärenden kommer att sammanföras till en e-postlåda, tullsvar@tullverket.se.
Förväntad effekt: Bättre och snabbare service till företagen.
Tidsplan: Kommer att införas under 2004-2005.
105. Webbaserad utbildning i tullfrågor
Syfte: Att tillhandahålla en webbaserad utbildning så att företag kan utbilda sig i tullfrågor vid den tidpunkt och på den plats som passar dem bäst.
Beskrivning: Företag har ibland svårt att delta i lärarledda utbildningar av olika orsaker. Som ett komplement till de lärarledda utbildningarna tillhandahåller Tullverket därför en webbaserad utbildning med interaktiva inslag på Tullverkets webbplats. Kunderna kan kontrollera sina egna kunskaper genom de tester som finns. Tullverkets webbaserade utbildning uppdateras fortlöpande och är alltid aktuell.
Förväntad effekt: Tidsbesparing för företagen, eftersom utbildning kan erhållas via Internet.
Tidsplan: e-kurs innehåller i dag sju kurser men kommer att innehålla totalt 14 olika kurser som kommer att färdigställas under 2004. Därefter kommer arbetet med att ta fram interaktiva inslag att starta.
106. Tillståndshantering
Syfte: Att förenkla ansökningsförfarandet för företagen inom effektiv handel.
Beskrivning: Tullverket tar bort kravet på att företagen måste lämna in ett registreringsbevis vid varje tillståndsansökan.
Förväntad effekt: Företagen behöver endast lämna in en ansökan, utan kompletterande dokumentation.
Tidsplan: Förenklingen kräver författningsändringar. Arbetet med dessa ändringar pågår och förväntas vara slutfört under 2004.
107. Tillämpning av lokalt klareringsförfarande för kvalitetssäkrade företag
Syfte: Att förenkla förtullning och gränspassage av varor för företag som kvalitetssäkrat sina tullrutiner.
Beskrivning: Förenklingarna avser lokalt klareringsförfarande för övergång till fri omsättning och för lagring i tullager typ E. Det skall vara möjligt för en kvalitetssäkrad tillståndshavare, dvs. företag som kvalitetssäkrat sina tullrutiner, att föra varor till en plats som godkänts av tullen för att där förtullas genom lokalt klareringsförfarande. Tillståndshavaren skall vara befriad från att visa upp varorna såväl vid gränspassagen som vid ankomst till bestämmelseorten. Det skall också vara möjligt för en sådan kvalitetssäkrad operatör att anmäla varor på tillfälligt lager eller tullager till avsett tullförfarande med användning av lokalt klareringsförfarande. Vid tillämpning av de förenklade förfaranden som nämnts här skall tillståndshavaren ta på sig ansvaret för transporten av varorna till den plats som godkänts av tullregion. Förenklingarna är ett resultat av den vidareutveckling av Servicetrappan som pågår inom ramen för projektet Servicetrappan 2.0.
Förväntad effekt: Tidsvinst och minskad kostnad för kvalitetssäkrade företag, genom att de kan effektivisera sina tullrutiner.
Tidsplan: Ändringarna i tullordningen som gör förenklingarna möjliga beräknas kunna träda i kraft under 2004.
108. Kompletterande tulldeklaration i periodisk form för varor som deklareras för övergång till fri omsättning
Syfte: Att förenkla för kvalitetssäkrade företag som deklarerar varor för övergång till fri omsättning med tillämpning av lokalt klareringsförfarande.
Beskrivning: I samband med kvalitetssäkring inom Servicetrappan begärde ett företag en förenkling av bestämmelserna om avlämnande av kompletterande tulldeklarationer. För att den begärda förenklingen skall kunna genomföras av Tullverket krävs en ändring i tullordningen. Ändringen innebär att kompletterande tulldeklarationer kan lämnas i periodisk form (veckodeklaration) för varor som frigjorts för övergång till fri omsättning med tillämpning av lokalt klareringsförfarande under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
Förväntad effekt: Enklare för företagen samt lägre kostnader för hanteringen av deklarationerna.
Tidsplan: Ändringarna i tullordningen som gör förenklingarna möjliga beräknas kunna träda i kraft under 2004.
109. Tullverkets Internetdeklaration, TID
Syfte: Att vidareutveckla Tullverkets Internetdeklaration, TID, så att tulldeklaration skall kunna lämnas via Internet.
Beskrivning: Som ett komplement till möjligheten att lämna tulldeklaration via det elektroniska systemet EDIFACT skall möjlighet finnas att lämna vissa typer av tulldeklarationer via Internet. Tjänsten vänder sig främst till små och medelstora företag med ett begränsat antal deklarationer eller som ett komplement för EDIFACT-kunder.
Förväntad effekt: Även företag som inte har ekonomiska förutsättningar att ansluta sig till tulldatasystemet (TDS) via EDIFACT, kan lämna tulldeklarationer via Internet.
Tidsplan: En första version med fyra meddelandetyper sjösattes i februari 2003. Under 2004 vidareutvecklas systemet med fler meddelandetyper och bättre funktion.
110. Förenklingar vid import/export
Syfte: Att ge företag som elektroniskt överfört import- och exportdeklarationer, utan att samtidigt begära klarering, möjlighet att se när ärendet i ett senare skede klarerats av Tullverket.
Beskrivning: I dag skickas detta andra svar endast för de elektroniska ärenden där klarering begärts i samband med insändandet. Den som skickat in ett elektroniskt ärende med avsikt att klarering skall begäras senare har ingen möjlighet att i sitt eget system kontrollera att så verkligen sker. När uppgiftslämnaren skall göra denna kontroll, vilket Tullverket vill att han gör, så måste han kontakta sitt tullkontor.
Förväntad effekt: Den som skickat in ett ärende enligt ovan får på ett enkelt sätt kontroll över att de ärenden som skall klareras också handläggs hos Tullverket.
Tidsplan: Tidigast hösten 2004.
111. Omprövning av tulltaxeringsbeslut
Syfte: Att förenkla omprövning av tulltaxeringsbeslut genom ett elektroniskt meddelande.
Beskrivning: I dag lämnas alla omprövningar av tulltaxeringsbeslut på blankett till Tullverket. Företagen skall nu kunna återanvända den information som finns i det egna systemet och elektroniskt överföra begäran om omprövning.
Förväntad effekt: Minskad pappershantering, genom att omprövning kan ske via Internet.
Tidsplan: Tidigast 2004.
112. Anmälan till uppläggning på tillfälligt lager och tullager
Syfte: Att förenkla uppläggning av varor på tillfälligt lager och tullager genom användning av elektroniska meddelanden i New Computerised Transit System (NCTS).
Beskrivning: Det är ännu inte möjligt att anmäla en vara till uppläggning på tillfälligt lager eller tullager genom ett elektroniskt meddelande till tulldatasystemet (TDS). Introduktionen av NCTS har fött tanken att utnyttja de elektroniska meddelandena där som uppläggningsanmälan när transiteringsförfarandet avslutas på tillfälligt lager eller tullager.
Förväntad effekt: Förenkling och minskade kostnader för företagen, genom att tillgång till information i systemet förenklar uppläggningen av varor på tillfälligt lager och tullager.
Tidsplan: Förenklingarna planeras kunna träda i kraft tidigt våren 2005.
113. Förenklingar för svenska exportörer vid gränspassagen mot Ryssland
Syfte: Att förenkla hela importproceduren mot Ryssland för svenska exportörer som är kvalitetssäkrade och som har ett särskilt tillstånd att tillämpa vissa rutiner.
Beskrivning: Gränspassagen vid den ryska gränsen och slutlig förtullning inne i landet är i dag mycket tidskrävande. Det är därför nödvändigt att Tullverket genomför förenklingar som kan minska tidsåtgången vid gränsen och underlätta hanteringen för exportörerna. Ett projekt har lagt fram ett förslag som innebär att exportören kompletterar exportdeklarationen med vissa ryska importuppgifter, varefter dessa uppgifter överförs elektroniskt till den ryska federala tullmyndigheten. Förutsättningen för denna rutin är att exportören ansöker om ett särskilt tillstånd och har kvalitetssäkrade exportrutiner.
Förväntad effekt: Gränspassage och slutlig förtullning kommer att underlättas för exportörerna.
Tidsplan: En provverksamhet har pågått sedan 2003 och kommer att lämnas över till organisationen under hösten 2004. En ny provverksamhet för sjötransport beräknas komma igång under 2004.
114. Ansökan om exportbidrag
Syfte: Att förenkla exportbidragshanteringen för exportörer och berörda myndigheter.
Beskrivning: För närvarande lämnar exportörerna ansökningar om exportbidrag i pappersform. Ett projekt benämnt AX har bildats i samarbete mellan Statens Jordbruksverk (SJV) och Tullverket. Projektet har fått uppdraget att lägga fram ett förslag som innebär att ansökningarna skall kunna lämnas via EDIFACT eller en webblösning.
Förväntad effekt: Enklare hantering av exportbidragsansökningar, både för exportörer och för SJV. Uppgifterna kommer att överföras elektroniskt från Tullverket till SJV.
Tidsplan: Under 2004.
Skatteverket
115. Riksgemensam telefonpanel
Syfte: Att utöka telefonservicen på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten (KFM).
Beskrivning: Rikstelefonpanel är en service som går att nå för alla medborgare, oavsett var i landet man ringer från. Ett gemensamt telefonnummer för Skatteverket respektive KFM annonseras i telefonkataloger och i olika centrala informationsmaterial och utskick. Via dessa gemensamma nummer kommer den som ringer fram till en s.k. talsvarsfunktion där man väljer vilken typ av ärende man vill få svar på t.ex. folkbokföring, personbeskattning, moms, arbetsgivaravgifter eller indrivningsfrågor. Vid myndigheterna finns särskilda arbetsgrupper som har till uppgift att besvara de inkommande frågorna.
Förväntad effekt: Tillgängligheten per telefon ökar och svarstiderna minskar. Den riksgemensamma telefonpanelen "Skatteupplysningen" för skatte- och folkbokföringsfrågor, har sedan starten 2003 medfört en ökad tillgänglighet per telefon. Antalet tappade samtal har minskat, liksom antalet uppringande som möts av "spärrton" på grund av överbelastning. Ett mål i Skatteverkets verksamhetsplan för 2003 respektive 2004 är att 75 procent av de uppringande skall få kontakt med en handläggare inom fem min. T.o.m. september 2004 var siffran 74 procent. År 2002 var motsvarande siffra 67 procent. Servicegraden har således successivt ökat.
Tidsplan: Senast den 1 januari 2005 skall dagens regionala telefonpaneler vara tekniskt samordnade till en riksgemensam telefonpanel för Skatteverket. Senast den 1 januari 2006 skall motsvarande lösning vara etablerad för KFM.
116. Lokal servicesamverkan mellan Skatteverket och andra myndigheter
Syfte: Att utöka den personliga servicen genom att Skatteverket skall finnas representerat på fler platser än i dag.
Beskrivning: Skatteverket utökar successivt möjligheterna att bedriva verksamhet utanför myndighetens egna lokaler i samverkan med andra myndigheter. Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket, Skatteverket, Statskontoret och Tullverket har fått i uppdrag att gemensamt utveckla och pröva nya former för lokal servicesamverkan. Arbetet kommer att genomföras i regionala samverkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län. Projektet har antagit namnet VISAM.
Förväntad effekt: Samverkan syftar till att organisera och bedriva verksamheten mer rationellt och effektivt vilket ger en större tillgänglighet och bättre personlig service. Skatteverket skall åstadkomma ökad nytta för såväl medborgare som företag och förbättra tillgången till offentlig service för medborgare och företag. I VISAM:s uppdrag ingår att göra en beräkning av effekterna av de förändringar man föreslår.
Tidsplan: Försöksverksamheten pågår under 2004 och 2005. En slutrapport skall lämnas till regeringen den 1 september 2005.
117. Skatteverkets webbplats
Syfte: Att förbättra överblickbarheten och sökbarheten på webbplatsen.
Beskrivning: Under 2004 skall en vägledning för Skatteverkets externa webbplats inklusive e-tjänsterna tas fram. Vägledningen skall innehålla riktlinjer om hur webbplatsen skall utformas för att vara enkel, effektiv och tillfredsställande att använda. En gemensam inloggning för Skatteverkets e-tjänster skapas. Tjänsterna på webbplatsen skall så långt som möjligt göras tillgängliga för användare med andra operativsystem än Windows. I samverkan med bankerna skall informationen i deklarationsportalen förbättras, broschyrer/foldrar tas fram samt gemensam marknadsföring ske av e-legitimationen med hjälp av webbroboten Erik. En undersökning för att få svar på hur vanliga besökare navigerar på webbplatsen skall göras. Användbarheten för funktionshindrade, invandrare och äldre skall förbättras på de områden som identifierades genom den externa utvärdering som gjordes under 2003. Det skall bli möjligt att beställa mer än ett exemplar av en blankett eller broschyr via webbplatsen. En prenumerationstjänst skall införas för att få ta del av nyheter på webbplatsen för den som vill lämna sin e-postadress till Skatteverket. Automatiskt summerande formler skall införas successivt i de blanketter som läggs ut på webbplatsen. En kanal skall skapas för anonyma anmälningar, med bl.a. enhetliga riktlinjer för hur tips skall tas emot och vidarebefordras.
Förväntad effekt: Bättre och mer tillgänglig information och service. Antalet besök hos Skatteverkets webbplats ökar år från år. T.o.m. september 2004 har webbplatsen haft 9,3 miljoner besök, att jämföras med 8,9 miljoner besök för hela 2003. En av de vanligaste servicetjänsterna är möjligheten att kunna räkna ut värde av bilförmån. Under 2004 (september) har mer än 700 000 sådana beräkningar utförts. En gissning är att huvuddelen av dem som använder tjänsten är företagare. Tidsvinsten jämfört med att göra beräkningen manuellt torde vara betydande.
Tidsplan: Arbetet pågår kontinuerligt. Flera av åtgärderna genomförs eller påbörjas under 2004.
118. Skatte- och avgiftsanmälan
Syfte: Att förbättra det elektroniska ärendehanteringssystemet för skatte- och avgiftsanmälan.
Beskrivning: Under 2004 påbörjas införandet av ett nytt elektroniskt ärendehanteringssystem. Det nya systemet skall bättre än dagens system kunna hantera de elektroniska anmälningar som görs via www.foretagsregistrering.se. Ytterligare blankettförenklingar genomförs successivt. Uppgifter om skattsedelsinnehav (F-skatt) samt skatteavdragsuppgifter görs tillgängliga på webbplatsen och via servicetelefonen. F-skattereglerna görs enklare och tydligare.
Förväntad effekt: Företagare kan snabbare starta upp sin verksamhet, eftersom handläggningstiderna förkortas. Bättre och snabbare service genom utökat uppgiftslämnande via Internet eller servicetelefonen.
Tidsplan: Förändringarna genomförs successivt. Flera förbättringar genomförs 2004. Det nya elektroniska ärendehanteringssystemet beräknas vara infört 2006.
119. Skattekontot
Syfte: Att ytterligare förbättra skattekontosystemet.
Beskrivning: En utvärdering av skattekontoreformen gjordes 2001, som identifierade flera förbättringsområden. En ny förenklad skattekontobroschyr tas fram. IBAN- och BICkoder för utlandsbetalningar införs på webbplatsen. Internettjänster byggs ut så att kontohavaren kan:
- se sitt anmälda mottagarkonto (som används vid skatteåterbetalning)
- se kontoutdrag som framställts och skriva ut det direkt på sin skrivare
- skicka kontoutdrag till valfri e-postadress
- begära en utbetalningsspärr
- räkna ut hur stort belopp som skall betalas vid underskott (inkl. ränta)
- beräkna betalning/ränta på slutlig skatt.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att få tillgång till uppgifter på skattekontot via Internet, som ger dem bättre kontroll över företagets ekonomi.
Tidsplan: Förändringarna genomförs successivt. Flera förbättringar genomförs 2004.
120. Uppgifter om moms och arbetsgivaravgifter
Syfte: Att förbättra webbinformationen när det gäller moms och arbetsgivaravgifter.
Beskrivning: Den skattskyldige i eSKD-tjänsten (tjänsten för elektronisk skattedeklaration) skall kunna titta på sina egna deklarationsuppgifter för aktuell eller tidigare perioder. Vidare skall den skattskyldige kunna se om deklaration har lämnats och vilka beloppsuppgifter som har lämnats (jfr motsvarande möjlighet när det gäller den elektroniska självdeklarationen). Skatteverket är pådrivande i nya upphandlingen av e-legitimationer så att även juridiska personer kan ges möjlighet att få e-legitimation.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagare att få tillgång till uppgifter om moms- och arbetsgivaravgifter, vilket i sin tur ger dem bättre kontroll över företagets ekonomi.
Tidsplan: Förändringarna genomförs successivt. Flera förbättringar genomförs 2004.
121. Information om preliminär skatt
Syfte: Att förbättra rutinerna och informationen kring preliminär skatt.
Beskrivning: Skatteverket skall informera, t.ex. på ändringsanmälan, om att preliminär deklaration skall lämnas in i samband med anmälan om avregistrering. Ett skatteuträkningsprogram för aktuellt inkomstår för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall tas fram. En interaktiv variant för att fylla i den preliminära deklarationen via Internet tas fram samtidigt som blanketten görs enklare. Det skall bli möjligt att kunna hämta sina senaste uppgifter om den debiterade preliminära skatten via Internet.
Förväntad effekt: Felaktiga debiteringar av preliminärskatt minskar. Företagare kan under löpande inkomstår själva beräkna sin preliminära skatt och därigenom få bättre kontroll över sin ekonomi.
Tidsplan: Förändringarna genomförs 2005 och 2006.
122. Taxeringsblanketter
Syfte: Att göra det enklare för företagare att lämna självdeklaration genom att minska uppgiftslämnandet.
Beskrivning: Ett viktigt led i arbetet med det förnyade inkomsttaxeringssystemet är den översyn av blanketterna som påbörjades våren 2004. Vid inkomsttaxeringen tas en mängd uppgifter in från medborgare och företag. Den primära anledningen till intaget av uppgifterna är att få underlag för att fastställa debitering av skatter och avgifter. Uppgifterna används även för andra ändamål som t.ex. kontroll och statistik. Vid inkomsttaxeringen finns för närvarande omkring 30 olika blanketter, både huvudblanketter och bilagor. Många av dem kan enbart lämnas in på papper. En inriktning är att kunna göra alla deklarationsblanketter självbärande och lämna skatteberäkningen i bilaga. Arbetet sker i nära samarbete med företrädare för näringslivet, bl.a. inom ramen för arbetet i Skatteverkets intressentråd.
Förväntad effekt: Företagarnas fullgörandekostnader minskar. De nya rutinerna medför att det blir färre uppgifter som skall lämnas och färre beräkningar som den skattskyldige själv skall göra. Av de 650 000 enskilda näringsidkarna beräknas 35 procent deklarera själva.
Tidsplan: Blanketterna beräknas vara klara till taxeringsår 2006-2007.
123. Information om punktskatter
Syfte: Att förbättra informationen om punktskatter.
Beskrivning: Ett s.k. startpaket om regler, tillvägagångssätt, krav m.m., för de EU-harmoniserade punktskatterna som alkohol, tobak och olja tas fram och läggs ut på Skatteverkets webbplats. Reklamskattebroschyren "Reklamskatt eller inte reklamskatt" läggs ut på webbplatsen.
Förväntad effekt: Lättare för företagare att veta vilka regler som gäller inom punktskatteområdet, genom tydligare information.
Tidsplan: Informationen läggs ut under 2004.
124. IT-stöd för indrivningsverksamhet (INIT)
Syfte: Att successivt genomföra ett nytt administrativt stöd för indrivningsverksamheten.
Beskrivning: Det nya stödet för exekutionsväsendet är i första hand avsett för att effektivisera och stödja verksamheten hos Kronofogdemyndigheten (KFM), men kommer också att innebära en rad förbättringar för fordringsägare och gäldenärer. Det nya stödet innebär bl.a. bättre och snabbare utredningar, att KFM behandlar allmänna och enskilda mål lika och att man prioriterar nya gäldenärer. Stöd för löneindrivning prioriteras, vilket underlättar för arbetsgivare. Förenklade sätt införs om att lämna ansökan om indrivning och om bättre återredovisning till sökande. Tillgängligheten ökar på tider som passar medborgaren. En webbaserad tjänst för tillbehörighet utvecklas. Förbehållsbeloppsberäkning blir möjlig via Internet. Ingivare av mål och gäldenärer kan ta del av handläggningsstatus via Internet. Utökat stöd införs för förfrågningar, för hantering av bl.a. utmätning inklusive följdåtgärder, och för underrättelser om förrättning. Inkomstuppgifter från arbetsgivare kan hämtas via Internet. Stöd för tillgångsundersökning byggs upp med möjlighet till registrering av egendom och bedömningar och därutöver genomförs stöd för avbetalning/anstånd enligt förväntade nya regler.
Förväntad effekt: Förbättringar för arbetsgivare och ingivare i form av snabbare handläggningstider, förbättrad åtkomst till uppgifter och förbättrad information.
Tidsplan: INIT genomförs i etapper och skall vara fullt utbyggt år 2008.
125. Ansökan om betalningsföreläggande
Syfte: Att göra det möjligt att ansöka om betalningsföreläggande via Internet.
Beskrivning: Det nya stödet skall ge möjlighet för ingivare att genom elektronisk legitimation kunna ansöka om betalningsföreläggande via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företag genom att behovet av telefonkontakt eller besök till Kronofogdemyndigheten (KFM) minskar. Ett interaktivt ifyllnadsstöd skall även tas fram som hjälper företagen att fylla i ansökningarna rätt och därmed ökar kvaliteten i ansökningarna. Internt ger systemet en effektivare ärendehantering, vilket i sin tur ger kortare handläggningstider på KFM.
Tidsplan: Förändringen beräknas kunna genomföras tidigast 2005.
3.6 Jordbruksdepartementet
126. Företagare på landsbygden
Syfte: Att förenkla tillsyn, kontroll och stödadministration för företagare på landsbygden.
Beskrivning: Jordbruksdepartementet har tillsatt en kontaktgrupp med representanter för lantbruksnäringen samt berörda organisationer och myndigheter för att arbeta med bl.a. regelförenklingar. Departementet förbereder också ett uppdrag till berörda myndigheter om samordning av uppgiftsinlämnande, bl.a. genom IT-lösningar.
Förväntad effekt: Enklare för lantbrukarna eftersom vissa av de uppgifter som de är skyldiga att lämna till olika myndigheter samordnas.
Tidsplan: Kontaktgruppen har bildats under hösten 2004. Ett uppdrag till berörda myndigheter om samordning av uppgiftslämnande och tillsyn redovisas under hösten 2005.
127. Livsmedelsförordningen (1971:807)
Syfte: Att ta bort onödiga tillstånds- och anmälningskrav och undvika dubbelregleringar i livsmedelsförordningen.
Beskrivning: Kravet i livsmedelsförordningen på tillstånd för att få sälja köttliknande varor, mjölkliknande varor och annat smörliknande fett än margarin har tagits bort eftersom det bedöms som onödigt. Bestämmelserna om nötköttsmärkning tas också bort eftersom motsvarande krav finns i EG-rätten och därför innebär en dubbelreglering. Vidare kommer reglerna om att sjukdomsalstrande bakterier eller främmande ämnen skall anmälas både till Livsmedelsverket och till Smittskyddsinstitutet att ses över.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de slipper söka onödiga tillstånd. Dessutom enklare att överblicka reglerna eftersom dubbelreglering tas bort.
Tidsplan: Tillståndskravet för försäljning är redan borttaget. Övrig översyn kommer att ske under 2005.
128. Förordning (1997:638) om bidrag till åtgärder mot radon i dricksvatten
Syfte: Att ta bort överflödiga krav vid ansökan om bidrag för åtgärder mot radon i dricksvatten.
Beskrivning: Förordningen som innehåller bestämmelser vid ansökan av bidrag har ingen funktion och kommer att tas bort.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att överblicka lagstiftningen.
Tidsplan: Förordningen kommer att tas bort under 2004.
129. Kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel
Syfte: Att se över kungörelsen och ta bort överflödiga bestämmelser vid utförsel av livsmedel.
Beskrivning: Kungörelsen, som innehåller bestämmelser om exportkontrollerade anläggningar, godkännande av livsmedel före utförsel av besiktningsman samt märkning och exportintyg, ses över i syfte att ta bort onödiga krav.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom de slipper onödiga krav.
Tidsplan: Översynen kommer att göras under hösten 2005.
130. Växtförädlarrättsförordningen (1977:383)
Syfte: Att ta bort onödiga formkrav ur växtförädlarrättsförordningen.
Beskrivning: En ansökan om registrering av en växtsort skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud och innehålla vissa uppräknade uppgifter. Jordbruksdepartementet tänker ta bort formkravet i samband med att växtförädlarrättslagen ändras.
Förväntad effekt: Enklare ansökningsförfarande för företagen.
Tidsplan: Justitiedepartementet kommer att påbörja en översyn av växtförädlarrättslagen tidigast under 2005.
131. Kungörelsen (1976:134) om kvalitetsbenämning på äpplen och päron
Syfte: Att ta bort överflödig lagstiftning om kvalitetsbenämning på äpplen och päron.
Beskrivning: Kungörelsen innehåller bestämmelser om kvalitetskontroll för att äpplen och päron skall kunna säljas under viss kvalitetsbenämning. Den är överflödig och kommer att tas bort.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att överblicka lagstiftningen.
Tidsplan: Kungörelsen kommer att upphävas under 2004.
132. Bisjukdomsförordningen (1974:212)
Syfte: Att förenkla formerna för biodlares anmälningsplikt om var bisamhällen är placerade.
Beskrivning: Den som har ett bisamhälle skall lämna uppgifter om var bisamhället finns uppställt till länsstyrelsen, på ett formulär från Jordbruksverket. En ändring av förordningen planeras som innebär att det räcker att meddela detta per telefon.
Förväntad effekt: Enklare för Sveriges ca 14 000 aktiva biodlare att anmäla adress till länsstyrelsen. Dessa lämnar uppgifter vart tredje år. Det betyder att ca 4 700 biodlare årligen berörs av ändringen.
Tidsplan: Förordningen kommer att ändras under år 2004.
133. Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt
Syfte: Att ta bort överflödiga regler som rör ersättning för intrång i enskild fiskerätt.
Beskrivning: Lagen innehåller överflödiga bestämmelser och kommer därför att upphävas.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att överblicka lagstiftningen.
Tidsplan: Lagen kommer att upphävas senast 2006.
134. Jordförvärvslagen (1979:230)
Syfte: Att förenkla för juridiska personer att förvärva lantbruksegendom främst utanför glesbygd.
Beskrivning: I Jordförvärvslagen finns ett särskilt tillståndskrav vid förvärv som görs av juridiska personer. Juridiska personer föreslås i en lagrådsremiss få förvärva tillståndsfritt av varandra utanför glesbygd och omarronderingsområden. Inom dessa områden föreslås förvärv mellan juridiska personer förenklas genom att de inte heller där behöver uppfylla de särskilda villkoren för tillstånd vid förvärv av juridisk person.
Förväntad effekt: Enklare för juridiska personer att förvärva lantbruksegendom av varandra. Den blankett som tidigare användes för detta tog ca 30 min. att fylla i. Ändringen beräknas röra 300-400 företag per år.
Tidsplan: Ändringarna i jordförvärvslagen förväntas träda i kraft den 1 juli 2005.
135. Förordningen (1994:276) om jämförpris på andra varor än livsmedel
Syfte: Att ta bort överflödiga krav om jämförpris på andra varor än livsmedel.
Beskrivning: Förordningen innehåller bestämmelser om prisinformation till konsumenter, bl.a. om jämförpris på andra varor än livsmedel. Förordningen är överflödig och kommer att tas bort i samband med att en ny prisinformationslag träder i kraft.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att överblicka lagstiftningen. Tidsplan: Förordningen avses upphävas under 2004.
136. Lagen (1933:517) om ägofred
Syfte: Att modernisera bestämmelserna om betesrätt, stängsel och djurägares ansvar för sina djur samt att stärka fäbodbrukarnas rättsliga ställning.
Beskrivning: Ägofredslagen, vars bestämmelser bedöms vara föråldrade och svåra, ses över. Utredningen om betesrätt vid fäbodbruk och annan småskalig djurhållning har föreslagit att lagen skall upphöra att gälla och ersättas av modernare bestämmelser om gemensamt bete samt fäbodbete. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En konsekvens av upphävandet av ägofredslagen blir att tre kungörelser, som innehåller vissa administrativa krav för berörda företag, kommer att upphöra.
Förväntad effekt: Enklare för Sveriges ca 200 aktiva fäbodbrukare eftersom betungande krav i föråldrade bestämmelser försvinner och ersätts med modernare och mindre krångliga regler.
Tidsplan: Proposition kommer att lämnas till riksdagen senast i september 2006.
Statens Jordbruksverk (Jordbruksverket)
137. Jordbruksverkets föreskrifter
Syfte: Att avveckla paragrafer i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd som inte längre är aktuella.
Beskrivning: Vissa paragrafer bland Jordbruksverkets föreskrifter är av olika anledningar inte längre aktuella och kan därför tas bort.
Förväntad effekt: Enklare för berörda företag eftersom reglerna blir tydligare.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
138. Informationsinsamling från jordbruk, veterinärer och foderföretag
Syfte: Att bättre samordna myndigheters insamling av information från företagare som bedriver jordbruk med djurhållning, veterinärer och foderföretag.
Beskrivning: Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, länsstyrelserna, Tullverket, Djurskyddsmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt samlar i vissa fall in likartad information från samma företag. Jordbruksverket planerar att ta initiativ till att arbete påbörjas med att samordna myndigheternas informationsinsamling.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom minskat dubbelarbete.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
139. Informationsinsamling från slakterier
Syfte: Att samordna myndigheternas informationsinsamling från slakterier.
Beskrivning: En ändring planeras så att slakterierna endast behöver rapportera till Jordbruksverket och inte längre som tidigare även till Livsmedelsverket. Inom Jordbruksverket samordnas dessutom slakteriernas rapportering så att de vid ett och samma rapporteringstillfälle lämnar uppgifter till flera register.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för slakterierna eftersom de slipper dubbelrapporteringen till Livsmedelsverket som gjorts fyra gånger per år. Samma uppgifter lämnas till Jordbruksverket varje vecka. Det finns 112 slakterier i Sverige. Åtgärden innebär att ca 450 rapporter per år inte längre behöver göras vilket ger en tidsvinst om 40 min. per slakteri och år.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
140. Informationsinsamling från transportörer av djur
Syfte: Att samordna myndigheternas informationsinsamling från transportörer som i näringsverksamhet ägnar sig åt djurtransporter.
Beskrivning: Jordbruksverket kommer att sköta driften av transportörregistret åt Djurskyddsmyndigheten. Transportörerna kommer därmed bara att behöva rapportera in uppgifter till Jordbruksverket, som de även av andra anledningar har kontakter med.
Förväntad effekt: Enklare, effektivare och billigare för ca 200 djurtransportörer, som slipper dubbelrapportering.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
141. Informationsinsamling från företag som tillverkar och importerar handelsgödsel
Syfte: Att samordna myndigheternas informationsinsamling från företag som tillverkar och importerar handelsgödsel.
Beskrivning: Företag som tillverkar och importerar handelsgödsel skall endast rapportera till Kemikalieinspektionen och inte som i dag även till Jordbruksverket. Jordbruksverket är tillsynsmyndighet vad gäller EG-gödselmedel.
Förväntad effekt: Enklare för företag som tillverkar och importerar handelsgödsel, eftersom de slipper dubbelrapportering.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
142. Ansökningar om exportbidrag
Syfte: Att göra det möjligt för exportföretag att ansöka om exportbidrag via Internet.
Beskrivning: Jordbruksverket har tillsammans med Tullverket arbetat med att göra det möjligt för livsmedelsföretag att ansöka om exportbidrag via Internet. Flera livsmedelsföretag lämnar redan i dag sina exportdeklarationer via Internet till Tullverket medan ansökan om exportbidrag lämnas på papper.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för exportföretag att ansöka om exportbidrag. Åtgärden innebär ca 50 000-60 000 färre blanketter per år. I dag lämnar ca 200 företag årligen 10 000-12 000 ansökningar om exportbidrag. Varje ansökan innehåller ca fem dokument.
Tidsplan: Klart 2004-06-15
143. Informationsinsatser om EU:s jordbruksreform 2005
Syfte: Att underlätta för företagare som driver jordbruk att ta till sig kunskap om de nya stödreglerna.
Beskrivning: År 2005 genomförs EU:s jordbruksreform med stora förändringar av stöden till jordbruket. Jordbruksverket kommer att genomföra stora informationsinsatser om de komplicerade regelverk som styr den nya jordbrukspolitiken.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för minst 70 000 företag att skaffa information om de nya stödreglerna. Vidare är en förväntad effekt att jordbrukare tar till sig kunskap om stödreglerna och använder den för att komma in med felfria och kompletta ansökningar i tid.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
144. Informationsinsats om komplicerade föreskrifter och allmänna råd
Syfte: Att öka informationsinsatserna och därmed förbättra kunskapen om regelverken.
Beskrivning: Flera paragrafer som är komplicerade kan av olika skäl inte ändras. I sådana fall tar Jordbruksverket fram informationsmaterial och anvisningar för att underlätta för företagen. Jordbruksverket skall ta fram anvisningar för föreskrifter som berör:
a) företagare som bedriver jordbruk med djurhållning,
b) företagare som bedriver jordbruk,
c) producentorganisationer inom frukt och grönt samt vinodlare, och
d) företag som berörs av bestämmelser angående sågade trävaror.
Förväntad effekt: Lättare för ca 70 000 berörda företag att förstå föreskrifterna, vilket leder till att ansökningsförfarandet blir enklare och ansökningarna mer korrekta.
Tidsplan: a) klart 2004-12-31, b) klart 2005-12-31, c) klart 2004-12-31 (vinodlare) resp. 2005-12-31, d) klart 2004-12-31.
145. Överföring av stödrättigheter
Syfte: Att underlätta för jordbrukare att själva administrera överföringen av stödrättigheter till annan brukare.
Beskrivning: Företagare som bedriver jordbruk skall få möjlighet att föra över stödrättigheter i det reformerade stödsystemet till annan mottagare direkt via Internet. Överföringen kan ske på jordbrukarens initiativ och blir inte beroende av Jordbruksverkets handläggning av ärendet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för ca 5 000-7 000 företagare per år genom den nya Internetlösningen.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
146. Central kundtjänst och lokala kundlotsar
Syfte: Att inrätta en central kundtjänst och lokala kundlotsar på avdelningsnivå, för att underlätta företagens kontakter med Jordbruksverket.
Beskrivning: Företag som är i kontakt med Jordbruksverket har ofta flera frågor som rör olika avdelningar. En central kundtjänst skall ha till uppgift att vara en första lättillgänglig kontakt- och servicefunktion som kan hantera och sortera frågor på rätt sätt. Enklare informationsfrågor kommer att kunna besvaras snabbt, informations- och blankettmaterial distribueras samt hänvisningar ske till kontaktpersoner/kundlotsar som inrättas på avdelningsnivå.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de bemöts med tydligare information och bättre service.
Tidsplan: En central kundtjänst kommer att vara inrättad 2005-12-31. Lokala kundlotsar finns redan på Stödavdelningen och Marknadsavdelningen och kommer att finnas på Landsbygdsavdelningen senast 2006-08-30.
147. Djurregister
Syfte: Att göra register mer tillgängliga och därigenom underlätta företags och andra myndigheters informationssökning och inrapportering till Jordbruksverket.
Beskrivning: Djurregistren görs tillgängliga för flera myndigheter samt andra intressenter som kan ha nytta av uppgifterna. En sådan funktion har bl.a. utvecklats för slakterierna som via CDB-Internet kan söka fram uppgifter om nötkreatur. En Internetbaserad inrapporteringsväg, som kan användas av djurhållare och slakterier, utvecklas också för andra djurregister.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för djurhållare och slakterier att inrapportera till Jordbruksverket. Företagen slipper dessutom dubbelrapportering eftersom olika myndigheter kan inhämta information från samma källa.
Tidsplan: Klart 2006-08-30.
148. Söksystem för Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd
Syfte: Att göra det lättare att hitta bland Jordbruksverkets föreskrifter med hjälp av sökord.
Beskrivning: Varje föreskrift kopplas till ett eller flera sökord. Basen av lämpliga sökord är de sökord som finns i pappersversionen av registret till Jordbruksverkets författningssamling. Komplettering och utveckling sker genom en avstämning med informationsenheten och rättssekretariatet, vilka får frågor från allmänheten. Avdelningarna är dessutom skyldiga att lämna förslag på lämpliga sökord i anslutning till att de tar upp förslag till nya eller ändrade föreskrifter. Söksystemet medger sedan att besökaren kan söka på sökord eller föreskriftens rubrik.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att ha kännedom om Jordbruksverkets regler.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
149. Jordbruksverkets blanketter
Syfte: Att göra blanketter tillgängliga och ifyllningsbara via Internet.
Beskrivning: Samtliga blanketter, där det är sakligt motiverat, görs tillgängliga och ifyllningsbara via Internet. Av 823 blanketter finns 383 redan på Jordbruksverkets webbplats. Jordbruksverket kommer att försöka göra ca 400 blanketter direkt ifyllningsbara via Internet.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att hitta rätt blankett och snabbare hantering eftersom den sökande får veta direkt om något ifyllt värde är fel eller om något obligatoriskt fält inte är ifyllt (s.k. intelligent blankett).
Tidsplan: Klart 2006-08-30.
150. Övergång från ansökan till anmälan
Syfte: Att ta bort krav på ansökan och ersätta detta med anmälan för att underlätta verksamheten för företagen.
Beskrivning: I vissa föreskrifter kräver Jordbruksverket att en ansökan skall göras. De skall nu undersöka om det är möjligt att företagen istället lämnar en anmälan och alltså inte behöver vänta på beslut, som de måste efter en ansökan. Ett antal ansökningar beräknas kunna övergå till att bli anmälningar.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen eftersom de slipper att vänta på beslut.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
151. Skräddarsydda informationspaket om jordbruksstöd
Syfte: Att göra det möjligt att på ett enklare sätt finna den information som det enskilda företaget eller individen är berörd av.
Beskrivning: Tjänster för individualiserad informationssökning på Jordbruksverkets webbplats införs. Jordbrukare kommer därefter att via Internet kunna få information om jordbruksstöd utifrån sina personliga förhållanden.
Förväntad effekt: Enklare för jordbrukarna att ta till sig kunskap om komplexa regelverk när det gäller jordbruksstöden.
Tidsplan: Klart i tid för ansökan år 2005.
152. Inrättande av testpanel
Syfte: Att ta tillvara företagarnas åsikter för att bl.a. skapa mer lättillgängliga blanketter, föreskrifter och informationsmaterial.
Beskrivning: En testpanel bestående av företagare inrättas. Testpanelen skall ges möjlighet att granska nya och förändrade föreskrifter, blanketter och informationsmaterial från Jordbruksverket. Ambitionen är att testpanelen skall vara med så tidigt som möjligt i processen.
Förväntad effekt: Enklare och bättre för företagen eftersom deras åsikter och erfarenheter tas tillvara.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
153. Jordbruksverkets diarium
Syfte: Att öka möjligheten för alla som är intresserade att ta del av Jordbruksverkets verksamhet och följa enskilda ärenden direkt via Internet.
Beskrivning: Jordbruksverkets centrala diarium har gjorts tillgängligt på Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen genom bättre service och större tillgänglighet.
Tidsplan: Genomfört sedan den 13 april 2004.
154. Säkerheter
Syfte: Att ta bort kravet på ekonomisk säkerhet i form av pant eller borgen.
Beskrivning: Jordbruksverket ställer i vissa fall krav på säkerheter. Det finns enligt berörd EG-förordning möjlighet att inte kräva in säkerheter om beloppet som skall garanteras understiger 500 euro. Istället kan en försäkran begäras in. I försäkran förpliktar sig företaget att betala om det aktuella återtagandet inte uppfylls.
Förväntad effekt: Enklare hantering för företag genom att de slipper att hantera säkerheter. Ca 150 företag avger för närvarande ca 300 säkerheter per år.
Tidsplan: Klart 2004-12-31.
155. Regelförenklingsombud
Syfte: Att, med hjälp av ett regelförenklingsombud, bevaka att företagens administration minskar kontinuerligt.
Beskrivning: Ett centralt placerat regelförenklingsombud kan ta ett samlat grepp om det ständigt pågående regelförenklingsarbetet. En uppgift bör vara att följa upp att åtgärderna i detta handlingsprogram genomförs.
Förväntad effekt: Minskat krångel för företagen även på längre sikt.
Tidsplan: Tillsatt senast 2004-12-31.
156. Guideline för regelförenklingsarbete inom EU
Syfte: Att upprätta riktlinjer för att motverka administrativa krav i EG:s regelverk.
Beskrivning: En del av de administrativa bördor som skapas genom EG:s rättsakter beror på bristande kunskap och insikt om beslutens administrativa konsekvenser för den enskilde företagaren. De av Jordbruksverkets tjänstemän som arbetar i olika EU-organ har där en viktig funktion att fylla. Genom att inrätta och sprida en "guideline" som innehåller riktlinjer, principer och kriterier för hur man från Jordbruksverkets sida vill förhindra ökade administrativa pålagor på den enskilde företagaren kan Jordbruksverkets tjänstemän agera med större tyngd och konsekvens i EU-arbetet. Samtliga berörda tjänstemän skall genomgå en intern utbildning i riktlinjernas innehåll och syfte.
Förväntad effekt: Minskat krångel för företagen även på längre sikt.
Tidsplan: Klart 2005-12-31.
Livsmedelsverket
157. Rökaromer
Syfte: Att avskaffa nationella tillståndskrav i samband med ändrade EG-regler.
Beskrivning: Livsmedelsverkets föreskrifter har innehållit regler om bl.a. tillstånd för användande av rökaromer i livsmedel. En ny EG-förordning har nyligen trätt i kraft som tagit över regleringen av tillståndsfrågorna. Samtidigt skedde en avreglering av restriktionerna när det gäller användning av övriga aromer i olika livsmedel.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom de utan tillstånd kan använda alla aromer i alla livsmedel, om det inte finns EG-regler om annat.
Tidsplan: Det nationella kravet på tillstånd för rökaromer avskaffades i juni 2004.
158. Godkännande av laboratorier
Syfte: Att ta bort kravet på att laboratorier som anlitas för undersökning av dricksvatten skall vara ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC).
Beskrivning: Livsmedelsverkets föreskrift om laboratorier som anlitas vid tillsyn är föremål för utredning enligt ett uppdrag från Jordbruksdepartementet till Livsmedelsverket. Författningen innehåller krav på ackreditering eller godkännande av laboratorier samt vissa andra skyldigheter för dem. Utredningen syftar till att avskaffa kravet om att laboratorier skall vara ackrediterade av SWEDAC. Företagen blir därigenom fria att anlita även utländska laboratorier i egenkontrollen av dricksvatten.
Förväntad effekt: Enklare och friare för företagen eftersom de får anlita valfria laboratorier i egenkontrollen av dricksvatten.
Tidsplan: Ändringen bedöms kunna vara genomförd under våren 2005.
159. Läkemedelsbehandling för livsmedelsproducerande djur
Syfte: Att se över reglerna om dokumentation och journalföring av läkemedelsbehandling för livsmedelsproducerande djur.
Beskrivning: Reglerna om behandlingsbevis och dokumentation av behandling när det gäller karenstider för fiskvaror och reglerna om behandlingsbevis när det gäller karenstider för djur som behandlats med läkemedel ses över för att förenklas. Detta sker i samarbete med Jordbruksverket. Alla regler om dokumentation och journalföring av läkemedelsbehandling för livsmedelsproducerande djur kommer därefter att samlas i Jordbruksverkets föreskrifter.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att tillämpa reglerna eftersom de blir tydligare och mer samlade.
Tidsplan: Ändringarna bör kunna vara genomförda senast hösten 2005.
160. Livsmedelsverkets webbplats
Syfte: Att skapa en effektiv och lättillgänglig informationskanal för företag och andra.
Beskrivning: Livsmedelsverket planerar att tillhandahålla fler interaktiva blanketter via Internet, utveckla funktionerna i Livsmedelsdatabasen och utveckla funktionen "ofta ställda frågor" på webbplatsen. Dessutom utreds möjligheten att ge extern åtkomst till diariet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för livsmedelsföretagare att hitta den information de söker samt hitta och fylla i blanketter.
Tidsplan: Pågående, kontinuerligt.
161. Datorstödda inspektioner
Syfte: Att underlätta för företagen att svara på eventuell kritik vid inspektioner.
Beskrivning: Datorstödda inspektioner genomförs sedan en tid på vissa livsmedelsområden, både av Livsmedelsverket och av flera kommuner. Det underlättar för företaget att direkt vid inspektionen få den färdiga rapporten i handen och kunna svara på eventuell kritik. Till dessa inspektioner är också knutna checklistor, som ligger på webbplatsen där man i förväg kan se vilka kriterier för avvikelser som tillämpas. Verkets inspektionsrapporter läggs också i ökande utsträckning ut på webbplatsen, i syfte att synliggöra tillsynsverksamheten.
Förväntad effekt: Enklare för företagen både att förbereda sig inför och svara på kritiken efter en inspektion. Dessutom går det snabbare eftersom de kan svara direkt istället för att behöva brevväxla med tillsynsmyndigheten.
Tidsplan: Inspektionsrapporter från kommuninspektioner och från äggpackerier har lagts ut på webbplatsen sedan början av år 2004. Under år 2005 skall rapporter från fisk- och blötdjursanläggningar samt äggproduktanläggningar börja läggas ut. Ambitionen är att även rapporter från mjölk- och mjölkproduktanläggningar skall börja läggas ut senast hösten 2006. Checklistor för storhushåll och butiker är färdigställda, men kommer att revideras före början av år 2005. Avsikten är att checklistor för bagerier, grossister, charkföretag och dricksvattenanläggningar skall färdigställas senast hösten 2006.
162. Provtagning i lager
Syfte: Att göra det möjligt att få varor undersökta och provtagna i företagens lager.
Beskrivning: Under året har Livsmedelsverket i några fall tillåtit importörer att få sina varor undersökta och provtagna i sitt lager i stället för på gränskontrollstationen. Därigenom kan företagen besparas tid och arbete genom att inte behöva åka en omväg till gränskontrollstationen och genom att bara behöva packa upp sina varor vid ett tillfälle.
Förväntad effekt: Enklare och mer praktiskt för importörerna att få varorna kontrollerade på hemmaplan.
Tidsplan: De ansökningar som hittills har kommit in har slutbehandlats under år 2004. Verket förutser att fler ansökningar kommer att komma in och dessa kommer att behandlas utan dröjsmål.
Fiskeriverket
163. Fiskeriverkets regelverk
Syfte: Att uppdatera, förenkla och förtydliga Fiskeriverkets författningar, anpassat till nya krav i nationell lagstiftning och i gemenskapslagstiftningen.
Beskrivning: Under år 2003 påbörjades en samlad översyn av samtliga föreskrifter i Fiskeriverkets författningssamling. I arbetet med revidering av bestämmelserna har hänsyn tagits till att förenkla för företag. Regelfloran minskar genom att vissa föråldrade bestämmelser tas bort. Dubbleringar försvinner genom sammanläggning av författningar.
Förväntad effekt: Enklare för företagen genom ett överskådligare, tydligare och mer relevant regelverk.
Tidsplan: Ändringarna har genomförts eller kommer att genomföras under 2004.
164. Torskfiske i Öresund
Syfte: Att ta bort anmälningskravet för vissa fartyg om torskfiske i Öresund.
Beskrivning: Det finns ett krav på särskild anmälan till Fiskeriverket inför fiske i Öresund. Föreskriften kommer under år 2004 att ändras så att anmälningar av torskfiske med fartyg som är över 18 meter långa inte krävs eftersom dessa fartyg i början av året kommer att utrustas med satellitsändare (VMS).
Förväntad effekt: Enklare för fiskeriföretag med fartyg över 18 meter.
Tidsplan: Anpassningar till det utökade VMS-systemet kommer att ske under 2004.
165. Avräkningsnotor om försäljning av fisk
Syfte: Att möjliggöra att uppgifter om avräkningsnotor kan lämnas till Fiskeriverket via Internet.
Beskrivning: Det finns nationella bestämmelser rörande skyldigheten för förstahandsmottagare att lämna uppgifter, s.k. avräkningsnotor, om försäljning av fisk. I praktiken har verket redan godkänt andra sätt att sända in avräkningsnotor. Vanligt är att notorna sänds in via Internet till Fiskeriverket vilket underlättar för båda parter.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom uppgiftslämnande via Internet.
Tidsplan: Bestämmelser om rapporteringssystemet har i början av år 2004 införts i föreskrifterna om kontroll på fiskets område.
166. Strukturstöd
Syfte: Att förbättra informationen till sökande av strukturstöd, göra blanketter enklare och minska de formella kraven.
Beskrivning: Den svenska övervakningskommittén beslutade år 2003 att förenklingar i handläggningen av strukturstödsärenden skulle eftersträvas. En arbetsgrupp med representanter från Fiskeriverket, länsstyrelserna och Sveriges Fiskares Riksförbund, har härefter upprättat en lista med ett tjugotal förenklingsförslag, bl.a. förenklingar som rör själva stödprocessen.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att få information om stöden och ansökningsförfarandet, vilket förväntas medföra att det omfattande kompletteringsarbetet kring ansökan minskar.
Tidsplan: Samtliga åtgärder skall vara genomförda under år 2004.
Konsumentverket/KO
167. Konsumentverkets riktlinjer
Syfte: Att ta bort vissa av Konsumentverkets riktlinjer och göra om övriga till allmänna råd.
Beskrivning: Konsumentverket har 22 riktlinjer på olika områden. Verket avser att göra en genomgång av samtliga riktlinjer. I samband med arbetet kommer verket att se över vilka riktlinjer som eventuellt kan tas bort. Övriga görs om till allmänna råd och uppdateras innehållsmässigt.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom vissa riktlinjer försvinner.
Tidsplan: Översynen kommer att påbörjas senast 2006.
168. Riktlinjerna för produktsäkerhet
Syfte: Att se över och uppdatera riktlinjer som rör produktsäkerhet.
Beskrivning: Vid Konsumentverkets översyn kommer det att övervägas om vissa bestämmelser kan upphävas. Vidare kommer en språklig översyn att ske.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom regelverket blir mer lättöverskådligt.
Tidsplan: Verkets ambition är att successivt se över och revidera riktlinjerna. Översynen kommer att påbörjas senast 2006.
169. Leksaksförpackningar
Syfte: Att upphäva en onödig dubbelreglering beträffande leksaksförpackningar.
Beskrivning: Riktlinjerna för leksakförpackningar är en tolkning av marknadsföringslagens krav på leksaksförpackningars utformning. Verket skall se över möjligheten att ta bort riktlinjerna.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att överblicka regelverket genom tydligare regler.
Tidsplan: Översynen skall göras senast 2006.
170. Samarbete med Post- och Telestyrelsen (PTS)
Syfte: Att utöka samarbetet med Post- och Telestyrelsen och därmed underlätta för Internetoperatörer att lämna in uppgifter i samband med bandbreddstest.
Beskrivning: Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett samarbete mellan Post- och Telestyrelsen (PTS), Konsumentverket och Stiftelsen för Internet-infrastruktur kring TPTEST, ett bandbreddstest som hjälper Internetanvändare att mäta kapaciteten i sin uppkoppling. PTS och Konsumentverket planerar att utöka myndigheternas samarbete och i framtiden göra det möjligt för operatörerna att själva lägga in sina uppgifter på webbplatsen.
Förväntad effekt: Enklare för operatörerna att lämna uppgifter, vilket skulle ge mer aktuella data och minska risken för felaktiga uppgifter.
Tidsplan: Samarbetet befinner sig ännu på ett tidigt stadium, men avsikten är ett utökat samarbete senast 2006.
Fastighetsmäklarnämnden
171. Samarbete mellan Fastighetsmäklarnämnden och andra myndigheter
Syfte: Att underlätta för sökande att lämna in ansökningar och att förkorta handläggningstiderna.
Beskrivning: Fastighetsmäklarnämnden överväger att genom samarbete med andra myndigheter, i huvudsak Bolagsverket, själv rekvirera vissa bevis som krävs för att en ansökan om registrering som fastighetsmäklare skall kunna behandlas. I nuläget är det sökanden som måste göra detta. Detta kräver en ändring av fastighetsmäklarförordningen.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att lämna in ansökan. I de fall där Fastighetsmäklarnämnden nu behöver kräva komplettering av sökanden kan handläggningstiden förkortas, uppskattningsvis med närmare en vecka, vilket medför att sökandens väntetid förkortas.
Tidsplan: Nämnden avser att inom de närmaste två åren vidare undersöka denna möjlighet till förenkling.
172. Fastighetsmäklarnämndens blanketter
Syfte: Att undvika onödigt uppgiftslämnande och göra Fastighetsmäklarnämndens blanketter enklare.
Beskrivning: Fastighetsmäklarnämnden använder för närvarande endast två slags blanketter. Dessa är tillgängliga på nämndens webbplats. Nämnden skall se över dessa båda blanketter i syfte att förenkla dem. När det gäller ansökningsblanketten syftar översynen även till att säkerställa att nämnden inte kräver onödiga uppgifter vid en ansökan om registrering. Nämnden arbetar för närvarande även med en tredje blankett som gäller begäran om avregistrering. Syftet med blanketten är att undvika missförstånd i fråga om huruvida en mäklare verkligen önskar bli avregistrerad.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för mäklare att använda nämndens blanketter. Dessutom enklare och snabbare att göra ansökan om avregistrering genom en ny blankett. Snabbare beslut från nämnden; uppskattningsvis en eller två dagar tidigare.
Tidsplan: Översynen av de befintliga blanketterna sker under år 2004. Den nya blanketten läggs ut på nämndens webbplats under hösten 2004.
173. Fastighetsmäklarnämnden som 24-timmarsmyndighet
Syfte: Att utveckla Fastighetsmäklarnämnden till en 24-timmarsmyndighet.
Beskrivning: Förberedelser har påbörjats för att dels göra fastighetsmäklarregistret tillgängligt på Internet, dels skapa möjligheter för ansökningar om registrering och annan ärendehantering via Internet. Avsikten är också att fastighetsmäklarna via Internet skall kunna anmäla adressändringar och andra ändringar av uppgifter som finns om dem i registret.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att ansöka om registrering, anmäla ändring i fastighetsmäklarregistret m.m.
Tidsplan: Förberedelserna har påbörjats och bör kunna avslutas senast 2007.
174. Tillsyn över fastighetsmäklare
Syfte: Att ytterligare förbättra rutinerna för tillsynsverksamheten.
Beskrivning: Vid handläggningen av ett tillsynsärende mot en enskild fastighetsmäklare behöver Fastighetsmäklarnämnden, som underlag för sitt ställningstagande, begära uppgifter och handlingar från mäklaren. En utredning rörande en enskild mäklares redbarhet och lämplighet görs endast om det finns anledning att anta att det kan komma i fråga att återkalla mäklarens registrering, att varna honom eller henne eller att göra någon form av påpekande.
Förväntad effekt: Enklare för fastighetsmäklare eftersom de inte avkrävs uppgifter eller material i onödan. Bättre för de mäklare som utreds, eftersom handläggningstiderna förkortas och besked om resultatet av utredningen alltså kan ges snabbare.
Tidsplan: Fastighetsmäklarnämnden skall ytterligare förbättra rutinerna på detta område under 2004.
3.7 Kulturdepartementet
175. Radio- och TV-lagen
Syfte: Att göra Radio- och TV-lagen (1996:844) mer överskådlig och lättare att läsa och förstå.
Beskrivning: Kulturdepartementet genomför för närvarande en översyn av radio- och TV-lagen, inom ramen för Radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01). Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2003:30) skall utredaren kunna lämna förslag som förändrar lagarnas tillämpningsområde, terminologi eller systematik.
Förväntad effekt: Lättare för företagen att förstå radio- och TV-lagen.
Tidsplan: Radio- och TV-lagsutredningen skall redovisa sina förslag före utgången av 2004.
Radio- och TV-verket
176. Föreskrifter meddelade av Radio- och TV-verket
Syfte: Att öka tydlighet och förenkla verkets föreskrifter.
Beskrivning: I och med den ändrade lagstiftningen om elektronisk kommunikation som trädde i kraft den 25 juli 2003 behövs en översyn av föreskrifter som rör standarder för sändning av TV-signaler. Regelverket skall också bli mer lättillgängligt och överskådligt för dem det riktar sig mot.
Förväntad effekt: Mer överskådliga och lättillgängliga föreskrifter för företagare.
Tidsplan: Genomförande under år 2004.
177. Anmälan om sändningsverksamhet
Syfte: Att underlätta för företag att anmäla sändningsverksamhet via Internet.
Beskrivning: Den som bedriver en sändningsverksamhet som inte behöver tillstånd och den som för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller upplåter sändningskapacitet skall anmäla sig för registrering hos Radio- och TV-verket. Radio- och TV-verket anser att sådan anmälan bör vara möjlig att göra via Internet. Radio- och TV-verket vill därför utreda om en tjänst för elektronisk signatur är möjlig att utveckla.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företag att anmäla sändningsverksamhet.
Tidsplan: Klart juni 2006.
178. Redovisning av andelen europeiska program
Syfte: Att underlätta för företag att rapportera andelen europeiska program.
Beskrivning: Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) skall var och en som sänder TV-program över satellit årligen redovisa hur stor andel av verksamheten som utgjorts av europeiska program. Nu sker rapportering i pappersform. Radio- och TV-verket anser att redovisning bör kunna ske via ett webbaserat formulär och skall därför arbeta för att utveckla denna möjlighet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare rapportering för programföretag.
Tidsplan: Förväntat genomförande under 2006.
179. Radio- och TV-verkets ärenderutiner
Syfte: Att förbättra handläggningsrutinerna vid Radio- och TV-verket där snabbhet, rättssäkerhet och service skall stå i centrum.
Beskrivning: Radio- och TV-verket skall i olika delprojekt gå igenom verkets ärendeområden, bl.a. ärenderutiner och handläggningstider. Verkets servicenivå skall också kartläggas. Verket skall skapa en mer enhetlig handläggning av ärenden, öka IT-stödet och skapa en modell för uppföljning av verkets arbete.
Förväntad effekt: Kortare handläggningstider och bättre service för företag och allmänhet.
Tidsplan: Projektet skall avslutas i juni 2005.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
180. Fasta fornlämningar och kulturlämningar
Syfte: Att förbättra tillgängligheten till och effektivisera användningen av fornminnesinformation.
Beskrivning: Information om fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar i hela landet finns i RAÄ:s fornminnesregister i analog form. Genom att lansera ett digitalt, geografiskt informationssystem om fornminnen, FMIS, som är tillgängligt via Internet, avser verket att öka tillgängligheten till information om fornminnen. Inledningsvis är FMIS tillgängligt för yrkesverksamma inom samhällsplanering och miljövård.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företag att hitta information om fornminnen.
Tidsplan: Under 2006 skall fornminnesinformation om hela landet vara tillgängligt via Internet.
181. Uppdragsarkeologin
Syfte: Att se över föreskrifter och allmänna råd om den s.k. uppdragsarkeologin. Att göra länsstyrelsernas roll tydlig och ge möjligheter att styra undersökningarnas målsättning och omfattning.
Beskrivning: De uppföljningar som RAÄ gjort sedan föreskrifterna trätt i kraft visar på brister i länsstyrelsernas hantering och tillsyn av uppdragsarkeologin. Regeringen har dessutom under 2004 tillsatt en utredning (dir. 2004:22) i syfte att se över bl.a. kostnaderna, möjligheten till konkurrens, konserveringen av fornfynd samt resultatredovisning av undersökningarna.
Förväntad effekt: Företag som vidtar åtgärder som kan medföra ingrepp i en fast fornlämning gynnas av ett förbättrat administrativt förfarande med tydligare formulerade beslutsunderlag och beslut.
Tidsplan: RAÄ skall revidera föreskrifterna och de allmänna råden som rör uppdragsarkeologin. Utredningens resultat skall redovisas den 30 april 2005.
182. Bebyggelse och skyddade byggnader
Syfte: Att förbättra tillgängligheten till kunskapsunderlag för kyrkor och andra skyddade byggnader samt öka kunskapen om olika byggnadsmaterial som är av betydelse för byggnadsvården.
Beskrivning: RAÄ har tillsammans med regionala museer, länsstyrelserna och kommunerna ett digitalt informationssystem, Bebyggelseregistret för kulturmiljövården, som finns tillgängligt via Internet. Just nu pågår en överföring av basuppgifter om skyddade kyrkor och enskilda och statliga byggnadsminnen från ett äldre register till bebyggelseregistret. Den s.k. materialguiden finns sedan 2002 på verkets webbplats som en faktabas för dem som arbetar med byggnadsvård.
Förväntad effekt: Företagen kan lättare nå information om vård- och underhållsinsatser inom byggnadsvården.
Tidsplan: Överföringen till bebyggelseregistret skall vara klart hösten 2005.
183. Anslaget 28:26, Bidrag till kulturmiljövård
Syfte: Att revidera riktlinjerna så att de blir tydligare och att underlätta rutinerna för anslagsansökningar.
Beskrivning: Anslaget 28:26 som omfattar ungefär 240 miljoner kr per år är kulturmiljövårdens viktigaste ekonomiska styrmedel för vård av olika kulturmiljöer. En effektiv ekonomisk hantering av anslaget hos länsstyrelserna är viktig liksom en god redovisning av anslagets effekter. Information om anslaget och bidragsblankett skall finnas på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Förväntad effekt: Enklare för företagen att ansöka om pengar.
Tidsplan: Reviderade riktlinjer färdiga under 2004.
3.8 Miljödepartementet
184. Regler om miljökonsekvensbedömning
Syfte: Att åstadkomma ett mer flexibelt system för miljökonsekvensbedömning.
Beskrivning: Dagens regler om miljökonsekvensbeskrivningar vid prövning av miljöfarliga verksamheter ställer alltför specificerade krav på förfarandet och innehållet. Specificerade och formaliserade krav skall enbart gälla vid prövning av nyetablering och betydande ändringar av de största verksamheterna. För andra verksamheter får miljökonsekvensbeskrivningen anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Motsvarande skall gälla det samråd som skall ske innan ansökan ges in till tillståndsmyndigheten.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom betydande effektivisering av miljöprövningen.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
185. Samråd innan miljökonsekvensbeskrivning
Syfte: Att förenkla förfarandet för miljökonsekvensbeskrivningar.
Beskrivning: Samtliga verksamheter skall endast tvingas ha ett samråd innan miljökonsekvensbeskrivning vid prövning av miljöfarliga verksamheter och ansökan ges in till tillståndsmyndigheten. För stora verksamheter kommer samrådet att ske med samma vida krets som i dag gäller för utökat samråd. För övriga verksamheter får omfattningen av samrådet i högre grad anpassas till förhållandena i det enskilda fallet.
Förväntad effekt: Möjligheterna till anpassning av prövningen beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet ökar. Snabbare för företag att få ett avgörande i första instans. Minskade kostnaderna för att ta fram beslutsunderlag.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
186. Beslutsunderlag för miljökonsekvensbedömning
Syfte: Att ge förutsättningar för bättre beslutsunderlag tidigt i processen för miljökonsekvensbedömning.
Beskrivning: Regeln om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen senast i samband med att målet avgörs saknar funktion. Den kan dessutom bidra till en uppfattning om att även omfattande kompletteringskrav kan ställas sent. Därför föreslås att regeln tas bort. För prövning av de stora verksamheterna, som omfattas av de obligatoriska kraven på miljökonsekvensbeskrivning, skall verksamhetsutövaren kunna begära ett besked från länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning för att få vägledning. Beskedet från länsstyrelsen är i det här läget inte bindande. Vidare föreslås en formalisering av ett tillvägagångssätt som redan nu tillämpas ofta, nämligen att innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning kungörs gällande verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, får miljödomstolen underrätta berörda myndigheter, kommuner och organisationer om tillfälle för dem att komma in med synpunkter. Kungörande av ansökan innebär att tillståndsmyndigheten bedömt att beslutsunderlaget från sökanden är tillräckligt.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom betydande effektivisering av miljöprövningen. Genom att ta bort regeln om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen samt länsstyrelsens besked om inriktning och omfattning, motverkas att miljöprövningen fördröjs av att kompletteringar av miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag sker sent i processen. För stora verksamheter kan förenklingen innebära att prövningstiden förkortas med ca två veckor.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
187. Ändringar och utökningar av befintliga miljöfarliga verksamheter
Syfte: Att åstadkomma ett enklare förfarande vid prövningar av ändringar och utökningar av befintliga miljöfarliga verksamheter.
Beskrivning: I dag är det vanligare med utbyggnader och ändringar av befintliga miljöfarliga verksamheter än rena nyetableringar. Möjlighet skapas därför att kunna lämna ett så kallat påbyggnadstillstånd till sådana ändringar av miljöfarliga verksamheter som inte innebär betydande miljöpåverkan. Det enklare förfarandet för miljökonsekvensbeskrivningar bör då kunna tillämpas.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom betydande effektivisering av miljöprövningen.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
188. Vattenverksamheter
Syfte: Att införa anmälningsplikt istället för tillståndsplikt för vissa vattenverksamheter.
Beskrivning: I dag krävs det enligt miljöbalken tillstånd för alla vattenverksamheter om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Det innebär att även verksamheter som har förhållandevis liten miljöpåverkan formellt måste söka tillstånd. Vissa mindre vattenverksamheter skulle enligt förslaget kunna bli anmälningspliktiga i stället för tillståndspliktiga.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom betydande effektivisering av miljöprövningen. Enklare och billigare hantering av vissa mindre vattenverksamheter samt ett tydligare regelsystem. Förenkling för verksamhetsutövarna, avlastning för miljödomstolarna och ett mer enhetligt prövningssystem. För de verksamheter som blir anmälningspliktiga istället för tillståndspliktiga innebär förenklingen att prövningstiden kan förkortas från ett år till ca sex veckor.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
189. Tillståndsprövning av täkter
Syfte: Att förenkla förfarandet vid tillståndsprövning av täkter.
Beskrivning: I dag tillståndsprövas täkter enligt särskilda regler i 12 kap. miljöbalken. Det här har medfört flera problem, det är till exempel inte möjligt att pröva en täkt samtidigt med en tillhörande miljöfarlig verksamhet. Det finns även ett antal formella oklarheter med den nuvarande prövningsordningen. Miljöbalkskommittén har därför föreslagit att täkter skall prövas enligt de regler som gäller för miljöfarliga verksamheter.
Förväntad effekt: Betydande effektivisering av miljöprövningen samt administrativa lättnader för de små företagen. Förfarandet samt regelsystemet förenklas och formella brister upphör. Enklare och billigare för de täkter som endast kommer att omfattas av anmälningsplikt. Det enhetliga förfarandet har betydelse för de ca 2 700 täktverksamheter som i dag omfattas av tidsbegränsade tillstånd. Förenklingen får betydelse vid kommande omprövningar av tillstånden.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför förestående författningsändringar pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Ändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2005.
190. Obligatorisk tillåtlighetsprövning
Syfte: Att begränsa regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning.
Beskrivning: Miljöbalkskommittén har föreslagit att den obligatoriska regeringsprövningen enligt 17 kap. 1 § miljöbalken skall begränsas. Möjligheten för regeringen att i ett enskilt fall förbehålla sig prövningen skall enligt förslaget finnas kvar, liksom skyldigheten för myndigheter och kommuner att underrätta regeringen om sådana verksamheter som bör tillåtlighetsprövas av regeringen.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen genom betydande effektivisering av miljöprövningen. För varje ärende som inte tillåtlighetsprövas av regeringen kan ändringen medföra en tidsvinst i miljöprövningen på upp till 18 månader.
Tidsplan: Miljöbalkskommitténs betänkande (SOU 2003:124) har remitterats och genomgång av remissvaren inför de författningsändringar som kan bli aktuella med anledning av kommitténs förslag pågår för närvarande inom Miljödepartementet. Vilka ändringar som kommer att genomföras är därmed ännu inte möjligt att ange. Regeringen kommer att ta ställning till Miljöbalkskommitténs förslag i en proposition i början av år 2005.
191. Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter
Syfte: Att göra en översyn av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter.
Beskrivning: Naturvårdsverket har i rapporten "Pröva eller inte pröva" (Rapport 5353) lämnat förslag till ändringar i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Naturvårdsverket föreslår att ca 1 350 tillståndspliktiga verksamheter (av 6 000) blir anmälningspliktiga. Vidare skall vissa i dag anmälningspliktiga verksamheter i framtiden enbart behöva informera myndigheterna på ett betydligt enklare sätt än nu. En översyn av förordningen har genomförts.
Förväntad effekt: Ökad effektivitet i miljöarbetet. Minskade kostnader för företag och myndigheter.
Tidsplan: Rapporten har remitterats. En genomgång av remissvaren kommer att ske inför eventuella författningsändringar senast 2006.
Lantmäteriverket
192. Ansökan via Internet och elektronisk signatur
Syfte: Att utöka användningen av elektroniska signaturer för att förbättra och underlätta kontakten med lantmäteriverket via Internet.
Beskrivning: Ett pilotprojekt har genomförts och resultatet skall lanseras i form av pilotdrift på fyra kontor i landet. Handläggarna på lantmäterimyndigheten kommer att använda digitala signaturer på förrättningsdokumenten och skapa digitala akter som skall föras över till ett digitalt arkiv.
Förväntad effekt: Handlingarna blir snabbare tillgängliga för dem som är inblandade i en förrättning. Alla handlingar i en förrättning kan ges digitalt, vilket underlättar tillgängligheten för dem som berörs av en lantmäteriförrättning. Enklare och snabbare ansökningsförfarande som kan ske oberoende av expeditionstider, via Internet.
Tidsplan: Pilotdrift skall genomföras och målet är en fullskalig start i januari 2005.
Kemikalieinspektionen (KemI)
193. Kemikalieinspektionens föreskrifter
Syfte: Att förenkla och förbättra tillgängligheten till KemI:s föreskrifter.
Beskrivning: Arbetet med regelförenkling av föreskrifterna inriktas på att göra reglerna tydliga och lättillgängliga. KemI kommer att ge ut en ny upplaga av Regelboken, som är ett urval av lagar, förordningar och föreskrifter på kemikalieområdet. Regelboken kommer att utökas, så att den även innehåller bestämmelserna om klassificering och märkning. Vidare kommer KemI att göra en översyn av de gällande allmänna råden i syfte att förenkla och uppdatera innehållet.
Förväntad effekt: Lättare för företagen att förstå vilka regler de berörs av, genom att de har tillgång till ett samlat regelverk.
Tidsplan: En ny version av Regelboken gavs ut under våren 2004. Arbetet med en översyn av de allmänna råden påbörjas under hösten 2004 och avslutas under 2005.
194. Uppgiftslämnande till Kemikalieinspektionen
Syfte: Att samordna tidpunkter och se över regler som avser företagens uppgiftslämnande till KemI.
Beskrivning: Företag som tillverkar och/eller importerar kemiska produkter är skyldiga att anmäla och årligen lämna uppgifter till produktregistret. KemI:s avdelning för bekämpningsmedel skall också ha in vissa uppgifter från innehavare av ett godkänt bekämpningsmedel. Även bekämpningsmedel anmäls till produktregistret. Ett begränsat antal företag är således skyldiga att lämna uppgifter både till produktregistret och till avdelningen för bekämpningsmedel. Dessutom rör det sig delvis om samma typ av uppgifter. Datumen bör samordnas och den interna rutinen för att hämta in uppgifter från företag bör förbättras. KemI kommer också att se över reglerna för vilka uppgifter som krävs in från företag i syfte att modernisera dessa.
Förväntad effekt: Enklare för företagen, eftersom de kan samordna sitt uppgiftslämnande till KemI.
Tidsplan: Arbetet skall vara klart senast december 2005.
195. Samarbete mellan KemI och Räddningsverket i gemensamma frågor
Syfte: Att åstadkomma ett bättre samarbete mellan KemI och Räddningsverket.
Beskrivning: KemI och Räddningsverket avser utveckla sitt samarbete och hitta bättre samarbetsmöjligheter. Räddningsverket har i sitt uppdrag till Försvarsdepartementet föreslagit en eventuell gemensam handbok. Det får övervägas om det är en lämplig åtgärd, men frågan kommer att diskuteras ytterligare mellan de båda myndigheterna.
Förväntad effekt: Lättare för företag att hitta relevant information om hela rättsområdet.
Tidsplan: Ett samarbetsprojekt med Räddningsverket kommer att inledas under 2004.
196. Uppgiftsinlämnande till KemI:s produktregister
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnandet till produktregistret.
Beskrivning: Samtliga blanketter för uppgiftsinlämnande finns på KemI:s webbplats. Flest uppgifter och störst blanketthantering finns hos produktregistret. För närvarande skickas uppgifterna in per post i pappersform. Möjligheten att kunna skicka in uppgifterna via Internet efterfrågas av många företag. Det finns inget hinder i föreskrifterna för att skicka in uppgifterna via Internet, men frågan har inte lösts tekniskt av KemI att tillhandahålla en tillräckligt säker teknik för informationsöverföring. Arbetet med att göra en anmälan via Internet till produktregistret möjlig har inletts. Som en första åtgärd kommer blanketterna till produktregistret att läggas ut på webbplatsen i ett sådant format att det går att fylla i dem på datorn.
Förväntad effekt: Färre blanketter och minskat uppgiftslämnande. Enklare och snabbare för företagen, genom att anmälan till produktregistret kan göras via Internet. Dessutom skulle företagens bevisläge, att kunna visa att uppgifterna kommit in till myndigheten inom angiven tidsfrist, förbättras med en e-postanmälan, om myndigheten menar att uppgifterna kommit in för sent eller inte alls. Därmed kan företaget undgå miljösanktionsavgift.
Tidsplan: Ett förberedande arbete har påbörjats. Utgångspunkten är att möjligheten att genomföra en anmälan via Internet till produktregistret skall finnas i september 2006.
197. Godkännande av bekämpningsmedel
Syfte: Att förkorta KemI:s handläggningstider för godkännande av bekämpningsmedel.
Beskrivning: Ett arbete har inletts på KemI för att förkorta handläggningstiderna för godkännande av bekämpningsmedel. En tillverkare eller importör får inte sätta ut ett bekämpningsmedel på marknaden utan ett godkännande (eller dispens). Godkännandet eller dispensen är tidsbegränsad. Handläggningstiderna kan variera mellan några månader till drygt två år. Till viss del beror handläggningstiderna på att ärendet också prövas av Livsmedelsverket som fastställer resthalter för växtskyddsmedel, en prövning som ofta tar lång tid. Det är således av stor vikt med ett bra och öppet samarbete mellan de båda myndigheterna.
Förväntad effekt: Stora ekonomiska fördelar för berörda företag eftersom bekämpningsmedlet inte får sättas ut på marknaden utan ett godkännande. Företaget kan därigenom snabbare starta en specifik verksamhet.
Tidsplan: Senast 2006.
198. KemI:s service och tillgänglighet
Syfte: Att förbättra KemI:s service och tillgänglighet.
Beskrivning: KemI kommer att fortsätta med de förbättringar av webbplatsen som redan påbörjats. Ett projekt har inletts med målsättning att strukturera all information på webbplatsen på ett sätt som passar företag. Den information som finns på webben är omfattande med ett flertal sökbara databaser. Företagen skall snabbt och lätt kunna hitta relevant information. Numera finns tydliga företagsingångar för att underlätta för företagen. På webbplatsen finns också ett nytt informationsverktyg, benämnt PRIO (prioriteringsguiden), som kan användas av företag, tillsynsmyndigheter med flera för att få ökad kunskap om olika kemiska ämnen. I denna guide finns information om ämnets egenskaper och klassificering samt om ämnet har sådana egenskaper att det skall hanteras med stor försiktighet eller fasas ut. Verktyget speglar Sveriges miljömål samt förslaget till den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. PRIO har också nyligen översatts till engelska. Tillskapandet av PRIO har varit ett stort projekt på myndigheten och mycket efterfrågat av företagen.
Förväntad effekt: Bättre information och service till företagen, genom att det blir enklare och snabbare för företag att hitta den information de söker, vid den tidpunkt de söker den.
Tidsplan: Arbetet med att strukturera informationen på webbplatsen kommer att vara klart under 2004. Därefter kommer kontinuerliga förbättringar av webbplatsen att vidtas löpande.
Naturvårdsverket
199. NOx-föreskriften
Syfte: Att förtydliga vilka kontroller som måste genomföras för att de utredningskrav som ställs skall vara uppfyllda.
Beskrivning: Ett förslag till ny NOx-föreskrift har tagits fram där delar av allmänna råd, bl.a. jämförande mätning, införlivas i föreskriften. Nuvarande allmänna råd upphävs.
Förväntad effekt: Företagaren kommer att veta vilka kontroller som skall utföras och kunna utföra dessa på ett tidigt stadium, vilket förenklar i förhållande till att utredningskrav från Naturvårdsverket kommer i efterhand.
Tidsplan: Föreskriften skall beslutas hösten 2004.
200. Föreskrifter på avfallsområdet
Syfte: Att ta fram tydligare föreskrifter för avfallsområdet.
Beskrivning: Naturvårdsverket skall revidera föreskriften avseende kommunal avfallsplanering, och skall ta fram nya föreskrifter och allmänna råd om deponeringsförbud samt el-avfall. Fler undantag från deponiförbudet kommer att införas, exempelvis för aska och visst industriavfall, och dispensförfarandet slopas i dessa fall.
Förväntad effekt: Tydligare regler och därmed också lättare för företag att tolka reglerna. Fler undantag från deponiförbudet kommer att införas.
Tidsplan: Arbetet sker före 2006.
201. Rapporteringsförfarande för miljörapport
Syfte: Att förenkla och renodla rapporteringsförfarandet för miljörapporter.
Beskrivning: En översyn skall göras av rapporteringsförfarande för miljörapport. Naturvårdsverkets föreskrift och allmänna råd om rapporteringsförfarandet för miljörapport skall förenklas beträffande innehåll, utformning och omfattning. Följande målsättningar finns:
* Tydligare formuleringar, som bör leda till minskat antal tolkningsfrågor.
* Ny struktur där mer skrivs i punktform, vilket bör underlätta för både de som lämnar miljörapport och för tillsynsmyndigheterna.
* Minskad omfattning när det gäller de uppgifter som begärs in. Endast uppgifter av generellt intresse för tillsynsmyndigheterna skall ingå.
* Behovet för den internationella rapporteringen skall styra kraven på emissionsdeklaration. Det innebär att färre verksamheter än i dag omfattas av kravet på emissionsdeklaration.
Förutom arbetet med föreskrifter och allmänna råd pågår också utvecklingen av en webbaserad inrapporteringsportal för miljörapporter, Svenska miljörapporteringsportalen.
Förväntad effekt: Tydligare och mindre omfattande föreskrifter och därmed lättare för verksamhetsutövare att förstå. Enklare och snabbare för miljörapportpliktiga verksamheter, eftersom rapporteringen kan göras via Internet. Färre antal verksamhetsutövare behöver lämna in en emissionsdeklaration. Drygt 1 000 verksamheter kommer att behöva lämna in emissionsdata jämfört med över 2 000 i dagsläget. Minskad inrapporterad data och mer preciserad data erhålls. Rapporteringen blir enhetlig i hela landet, eftersom tillsynsmyndigheternas egenhändigt producerade mallar frångås. Det blir tydligt för uppgiftslämnaren vilka uppgifter som skall lämnas och vad uppgifterna skall användas till.
Tidsplan: De reviderade föreskrifterna planeras att träda i kraft den 1 januari 2005.
202. Föreskrift om transport av avfall
Syfte: Att revidera föreskrift om transport av avfall.
Beskrivning: Naturvårdsverkets föreskrift om tillstånd och anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall kommer att ses över och revideras.
Förväntad effekt: Administrativa lättnader vid transport av jordbruksavfall som består i att kravet på tillstånd avskaffas och att i många fall inte heller anmälningsskyldighet för transport kommer att föreligga.
Tidsplan: Föreskriften är för närvarande på remiss och beräknas vara färdigställd år 2005.
203. Tillståndsplikt vid förevisande av djur
Syfte: Att förändra bestämmelserna om "djurparkstillstånd".
Beskrivning: Genom ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter om artskydd skall bestämmelserna om "djurparkstillstånd" genom generellt undantag för vissa verksamheter förenklas. EG:s djurparksdirektiv föreskriver tillståndsförfarandet och kraven för djurparker inom EU. Undantag från tillståndsplikten införs för små företag som förevisar djur av vilda arter men som inte skall räknas som djurpark.
Förväntad effekt: Enklare för de små företag som berörs av undantaget från tillståndsplikt.
Tidsplan: Föreskrifterna förväntas vara färdigställda till våren 2005.
204. Föreskrifter om returpapper
Syfte: Att förenkla föreskrifter om returpapper.
Beskrivning: Naturvårdsverket kommer att se över föreskrifter om uppföljning av angiven insamlingsnivå med mera för returpapper. Tyngdpunkten kommer att läggas på precisering av rapportering samt undertecknande. Troligtvis kommer uppgift om leverans av tidningspapper att tas bort. Krav på namn och adress på återvinningsföretag som företaget har anlitat, kommer troligtvis tas bort. Kravet på undertecknande kommer eventuellt att tas bort.
Förväntad effekt: Minskade rapporteringskrav för uppgiftslämnare.
Tidsplan: Förändringar kommer att beredas under 2005.
205. Förpackningsstatistik
Syfte: Att förenkla uppgiftslämnande av förpackningsstatistik.
Beskrivning: Naturvårdsverket skall utveckla en databas för rapportering av förpackningsstatistik via Internet. Det möjliggör valfrihet för uppgiftslämnaren, materialbolag och enskilda med eget ansvar, att lämna sin rapport.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för uppgiftslämnare att rapportera förpackningsstatistik.
Tidsplan: Databasen blir klar under 2004.
206. Miljörapportering
Syfte: Att förbättra och effektivisera miljörapporthantering.
Beskrivning: Naturvårdsverket avser att samla alla rapporteringar på ett ställe samt renodla rapporteringen och hålla nere mängden data som verksamhetsutövaren är tvungen att rapportera i dagsläget. En miljörapporteringsportal tas fram så att miljörapporten kan lämnas via Internet. Uppgiftslämnarens historik blir tillgänglig.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för verksamhetsutövare att rapportera in data, som därefter blir omgående tillgänglig via miljörapporteringsportalen. Första året måste verksamhetsutövaren fylla i samtliga uppgifter. Därefter kommer tidigare inmatade uppgifter att finnas tillgängliga i systemet och minimera den nedlagda tiden för rapportering.
Tidsplan: Miljörapporteringsportalen testas under 2004 i Gävleborgs län och möjlighet för samtliga berörda verksamhetsutövare att rapportera kommer att finnas från och med den 1 januari 2005. Från och med 2006 års rapportering skall samtliga rapportera digitalt.
207. Avfall från utvinningsindustrin
Syfte: Att skapa en mer effektiv tillståndsprövning.
Beskrivning: Naturvårdsverket har medverkat i BREF-arbetet (BAT reference document) angående avfall från utvinningsindustrin. Branschorganisationer medverkar i arbetet med att ta fram underlag om vad som anses vara BAT för utvinningsindustrin. Under arbetets gång arbetas även en samsyn fram i frågorna. Slutjustering av rapporten pågår för närvarande.
Förväntad effekt: Arbetet med BREF ger en enad syn på BAT vilket i sin tur leder till en snabbare tillståndsprövning.
Tidsplan: Arbetet blir klart 2004.
208. Medborgarcertifikat för Naturvårdsverkets webbplats
Syfte: Att förbättra tillgången till information om pågående ärenden.
Beskrivning: Naturvårdsverket utreder frågan om medborgarcertifikat samt diarium på Internet. Med medborgarcertifikat utgår webbens gränssnitt utifrån användarens behov. Med diarium på Internet kan användaren lätt söka och följa utgående och inkommande handlingar. Medborgarcertifikat ger användaren översyn av dennes samtliga pågående ärenden. Vid ifyllande av blanketter, anmälan och tillstånd hämtas automatiskt uppgifter kopplade till certifikatet och behöver inte fyllas i av användaren.
Förväntad effekt: Tidsvinst för företagen, eftersom vissa uppgifter automatiskt hämtas upp vid ifyllande av blanketter m.m. Ger företagen god överblick och möjlighet att löpande följa ärendets status samt vem som handlägger ärendet.
Tidsplan: Naturvårdsverket tar ställning till eventuellt införande senast 2006.
209. Ansökan om EU-finansiering av innovativa miljöåtgärder
Syfte: Att underlätta ansökan om EU-finansiering.
Beskrivning: Naturvårdsverket har tagit fram en samlad ingång på webbplatsen med information och vägledning om LIFE, EU:s miljöfond. LIFE ger företag möjligheter till EU-finansiering av innovativa miljöåtgärder som i sin tur leder till ökad konkurrenskraft. Seminarier anordnas om hur man utformar en ansökan och hur man genomför ett beviljat projekt.
Förväntad effekt: Enklare för företag att ansöka om EU-finansiering. Tidsplan: Årligen återkommande aktiviteter.
210. Vattenportal
Syfte: Att skapa en samlande webbplats för alla som arbetar med vatten.
Beskrivning: Naturvårdsverket skall skapa en webbplats med basfakta om vatten, men också sådant som behövs i det dagliga arbetet för den som arbetar med förvaltning av vatten. Det är ett kostnadseffektivt sätt att kommunicera, förmedla information och vägledning, utbilda m.m. kring den nya vattenförvaltningen. Kärnan i vattenportalen kommer att vara avdelningen "Att arbeta med vatten", som motsvarar den handbok för vatten som Naturvårdsverket arbetar med att ta fram.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare att hitta den information som verksamhetsutövaren behöver. Ger bättre samverkan mellan förvaltning, forskning, näringar och andra intressenter.
Tidsplan: Webbplatsen färdigställs under 2004 och uppdateras sedan löpande.
211. Handböcker och allmänna råd
Syfte: Att skapa en enhetlig tillämpning av gällande regelverk.
Beskrivning: Naturvårdsverket kommer fortsatt att ta fram vägledning genom Allmänna råd, bl.a. om mottagningskriterier vid deponering av avfall, om buller och vägledningar inom efterbehandlingsområdet.
Förväntad effekt: Enklare, tydligare och mer konsekvent för verksamhetsutövare, genom att allmänna råd ger en likartad tillämpning av myndigheterna.
Tidsplan: Arbetet kommer att vara utfört fram till 2006.
Statens strålskyddsinstitut (SSI)
212. Föreskrifter om vissa röntgenutrustningar
Syfte: Att upphäva föreskrift.
Beskrivning: Föreskrifterna innehåller tekniska krav på röntgenutrustningar med högst 75 kilovolts apparatspänning avsedda för exponering av intraoralt placerad röntgenfilm. Ett arbete pågår internationellt med att ta fram en standard för de aktuella utrustningarna. Om ca ett år kan en ny standard vara framtagen i ISO-serien. SSI:s föreskrift kan då upphävas.
Förväntad effekt: En onödig föreskrift kan upphävas och motstridiga krav undvikas. Tidsbesparing beräknas bli ca två arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Upphävande kan ske så snart standarden är beslutad, tidigast om ca ett år.
213. Föreskrifter om lasrar
Syfte: Att modernisera föreskrifter om lasrar.
Beskrivning: SSI:s föreskrifter säger bl.a. att lasrar skall vara klassificerade och märkta i enlighet med internationell standard och att användning inom sjukvården som innebär bestrålning av patienter endast får ske under ansvar av en legitimerad läkare eller tandläkare. Föreskrifterna säger också att det krävs tillstånd enligt strålskyddslagen för de farligaste laserklasserna, om användningen är sådan att allmänheten eller luftrummet kan bli berört. Ändringen kommer att innebära att föreskrifterna anpassas till nya laserklasser enligt den senaste internationella standarden. Möjligheten att ansöka om tillstånd elektroniskt existerar redan i dag, men kommer att tydliggöras.
Förväntad effekt: Anpassningen till internationell standard undanröjer risken för missförstånd. Tillståndsförfarandet blir enklare. Tidsbesparing beräknas bli två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Nya föreskrifter kan träda i kraft under år 2005.
214. Föreskrifter om kontroll vid in- och utförsel av radioaktivt avfall
Syfte: Att förenkla för företag som ansöker om tillstånd för gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall.
Beskrivning: SSI kommer att acceptera och uppmuntra till ramtillstånd vid transporter av kärnavfall. Förenklingen sker genom att regelmässigt informera om möjligheten att få ramtillstånd för införsel och utförsel.
Förväntad effekt: Enklare ansökningsförfarande, eftersom företag kan ansöka om ett generellt och tidsbegränsat tillstånd, istället för tillstånd för varje enskild transport. Tidsbesparing beräknas uppgå till två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Information om ovanstående kommer i fortsättningen att ges vid samtliga ansökningar om tillstånd till gränsöverskridande transport från något företag.
215. Föreskrift om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater i EU
Syfte: Att förenkla föreskriften för tillståndshavare.
Beskrivning: Författningen innebär en komplettering av EG-förordningen EURATOM 1493/93 och handlar om villkor för införsel, utförsel samt överlåtelse av radioaktiva ämnen och dessutom om rapporteringen till Statens strålskyddsinstitut. Myndigheten skall ta fram en elektronisk blankett för rapporteringen. Dessutom håller myndigheten på att införa en nuklidspecifik lista över aktivitetsnivåer som stämmer överens med den som finns i strålskyddsförordningen och som är grunden för om författningen är tillämplig eller inte.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare hantering för tillståndsinnehavare, genom rapportering via Internet. En pappersblankett utgår. Tidsbesparingen beräknas till två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Den elektroniska blanketten introduceras under 2004.
216. Föreskrifter om slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall
Syfte: Att förenkla tillståndsdialogen med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och kärnkraftföretagen.
Beskrivning: Föreskriften reglerar bl.a. risk för allmänheten från ett förvar som kan ge dos och därmed skadliga effekter på enskilda individers hälsa och miljön under mycket lång tid. SSI har gett ut ett vägledande dokument, "Föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar - bakgrund och kommentarer", till föreskriften. Det långa tidsperspektivet ställer trots det en del frågor om hur säkerhetsanalysen skall genomföras. SKB har efterfrågat förtydliganden på en rad punkter, bl.a. om sin plan för säkerhetsanalysen som kommer att ligga till grund för ansökan om tillstånd för en inkapslingsstation för använt kärnbränsle. Därför kommer SSI att ge ut allmänna råd i syfte att förenkla tillståndsdialogen mellan kärnkraftföretagen och SSI.
Förväntad effekt: Enklare för kärnkraftsföretag (och SKB) att tolka hur säkerhetsanalysen skall genomföras genom tillgång till allmänna råd. Administrationen för SKB och kärnkraftföretagen torde därmed minska och tidsbesparingar på två-fem arbetsdagar per år och tillståndshavare förväntas.
Tidsplan: De allmänna råden skall beslutas under 2004.
217. Föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning
Syfte: Att harmonisera tillståndskrav, särskilt med avseende på rapporteringsskyldighet (tidpunkt och möjlighet till rapportering via Internet) samt att förtydliga vissa krav i kommande allmänna råd.
Beskrivning: SSI:s föreskrifter riktar sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar i, verksamhet med joniserande strålning inom sjukvård och tandvård. Föreskrifterna innehåller skyldigheter som är gemensamma för alla typer av sådan verksamhet. De utgör genomförandet av direktivet om medicinska bestrålningar till svenskt regelverk. En genomgång av föreskrifterna visar att det finns flera punkter som är gemensamma i de tre specialförfattningarna och som kan flyttas till allmänna råd. Åtgärderna blir harmonisering med författningarna där de samtidigt i möjligaste mån anpassas till varandra vad det gäller hur och när.
Förväntad effekt: Lättare för verksamhetsutövare att förstå gällande föreskrifter, genom en harmonisering av dessa. En harmonisering av rapportering underlättar tillståndshavarens planering och ger samordningsvinster. Med de planerade allmänna råden kan tillståndshavaren undvika att lägga ner arbete och tid på egna utredningar om hur han skall agera vid olika scenarier. Förväntad tidsbesparing är en-två arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Översynen görs under 2005. Reviderade föreskrifter och de allmänna råden i kraft första halvåret 2006.
218. Föreskrifter om röntgendiagnostik
Syfte: Att harmonisera tillståndskrav, särskilt med avseende på rapporteringsskyldighet.
Beskrivning: SSI:s föreskrifter om röntgendiagnostik riktar sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar i, verksamhet med joniserande strålning inom sjukvård och tandvård. Föreskrifterna innehåller bl.a. krav på prestanda, kontroll och rapportering av utrustning. Definitionen av verksamhet som omfattas av föreskrifterna är inte helt fullständig. Vissa utrustningskrav är inte tillämpliga på några få speciella typer. Åtgärder blir harmonisering och översyn med syfte på att ta bort tvetydigheter, samordning av rapportering med andra verksamheter med möjlighet att rapportera via Internet samt införande av nödvändiga tekniska ändringar.
Förväntad effekt: Lättare för företag att förstå vad som gäller. Tidsvinst för dem som inte längre behöver dispensansökningar för vissa typer av utrustning. Minskat resursbehov för tillståndshavare på grund av samordningsvinster och möjlighet till registrering via Internet. Tidsbesparing beräknas till en-två arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Översynen görs under 2005. Reviderade föreskrifter och de allmänna råden i kraft första halvåret 2006.
219. Föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin
Syfte: Att harmonisera tillståndskrav, särskilt med avseende på rapporteringsskyldighet. Vidare skall vissa krav förtydligas i kommande allmänna råd.
Beskrivning: SSI:s föreskrifter riktar sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar i, verksamhet med joniserande strålning inom sjukvården. Föreskrifterna innehåller krav på årlig rapportering av verksamhetens omfattning och att terapipatienter skall ha skriftlig information. De allmänna råden avser rekommendationer för hur man bör agera i olika scenarier vad det gäller terapipatienter. Krav finns på årlig rapportering av undersökningsstatistik. Harmonisering skall ske och översyn med syfte att ta bort tvetydigheter. Rapportering med andra verksamheter med möjlighet att rapportera via Internet skall samordnas. Dessutom skall nödvändiga tekniska ändringar, t.ex. att ta med nya radiofarmaka avsedda för behandling, införas.
Förväntad effekt: Bättre information, som är lättare att förstå. Minskat resursbehov för tillståndshavaren tack vare samordningsvinster och möjlighet att registrera via Internet. Förväntad tidsbesparing är två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Översynen görs under 2005. Reviderade föreskrifter och de allmänna råden i kraft första halvåret 2006.
220. Föreskrifter om medicinsk strålbehandling
Syfte: Att harmonisera tillståndskrav, särskilt angående rapporteringsskyldighet och modifiera vissa tekniska krav.
Beskrivning: SSI:s föreskrifter riktar sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar i, verksamhet med joniserande strålning inom sjukvården. Föreskrifterna innehåller krav på årlig rapportering av utrustning och strålkällor. Samråd med SSI krävs för om- och nybyggnation av bestrålningsrum. Beskrivning av den radiologiska ledningsfunktionen avviker från den för andra verksamheter. Harmonisering och översyn med syfte på att ta bort tvetydigheter. Rapportering med andra verksamheter med möjlighet att rapportera via Internet skall samordnas och nödvändiga tekniska ändringar skall införas.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare tack vare bättre information, samordningsvinster och möjlighet att registrera via Internet. Tidsbesparingen beräknas till två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Översynen görs under 2005. Reviderade föreskrifter och de allmänna råden i kraft första halvåret 2006.
221. Föreskrifter och allmänna råd om röntgenverksamhet inom veterinärmedicin
Syfte: Att undanröja detaljkrav för röntgenutrustningar och att utfärda samma regler som gäller för andra verksamheter med joniserande strålning.
Beskrivning: Författningen riktar sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar inom, verksamhet med veterinärmedicinsk röntgendiagnostik samt till leverantörer för röntgenutrustning avsedd för veterinärmedicinsk röntgendiagnostik. Författningen innehåller detaljerade prestandakrav för röntgenutrustningen. Resultat från de obligatoriska funktionskontrollerna skall dokumenteras (utan tidsbegränsning). För utrustningsprestanda hänvisar SSI till standarden för medicinsk utrustning. Författningen kompletteras med föreskrifter för nukleärmedicin och eventuellt strålbehandling. Den skall också definiera villkor för att få använda genomlysning respektive mobil röntgenutrustning.
Förväntad effekt: Enklare för företag att välja utrustning när detaljkrav ersätts med etablerade normer och att de får tydlig information om vad som gäller för olika typer av veterinärmedicinsk verksamhet. Förväntad tidsbesparing är två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Översyn startar under 2004, ny författning kommer hösten 2005.
222. Föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin
Syfte: Att begränsa tillståndshavarens arbetsinsats för datainsamling och
rapportering.
Beskrivning: Författningen vänder sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar inom, verksamhet med nukleärmedicin. Den ställer krav på mätning och rapportering av standardaktiviteter samt på utredning och åtgärder vid överskridande av diagnostisk referensnivå. Efter första rapporteringsomgången (hösten 2004) gör SSI en utvärdering och översyn med avseende på omfattning och format av rapporteringen, bl.a. om detaljeringsgraden kan minskas och om den kan ske via Internet.
Förväntad effekt: Eventuellt minskat rapporteringskrav. Enklare och snabbare för tillståndsinnehavaren genom rapportering via Internet. Tidsbesparing är beräknad till två-fem arbetsdagar per tillståndshavare och år.
Tidsplan: Utvärdering och översyn 2005. Revision av föreskriften 2006, färdig hösten 2006.
223. Föreskrifter och allmänna råd inom medicinsk röntgendiagnostik
Syfte: Att begränsa tillståndshavarens arbetsinsats för datainsamling och
rapportering.
Beskrivning: Författningen vänder sig till vårdgivare som bedriver, och personal som arbetar inom verksamhet, med medicinsk röntgendiagnostik. Den ställer krav på mätning och rapportering av standarddoser tillsammans med en rad andra parametrar samt på utredning och åtgärder vid överskridande av diagnostisk referensnivå. Efter första rapporteringsomgången (hösten 2004) gör SSI en utvärdering och översyn med avseende på omfattning och format av rapportering, bl.a. om detaljeringsgraden kan minskas och om den kan ske via Internet.
Förväntad effekt: Eventuellt minskat rapporteringskrav för tillståndshavaren. En tidsbesparing på två(fem arbetsdagar per tillståndshavare och år kan förväntas.
Tidsplan: Utvärdering och översyn 2005. Revision av föreskriften 2006, färdig hösten 2006.
224. Föreskrifter om planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar
Syfte: Att förtydliga kraven på planering inför avveckling av kärntekniska anläggningar för tillståndshavarna till kärntekniska anläggningar.
Beskrivning: Föreskrifterna är allmänt skrivna och SSI menar att det finns skäl för att ytterligare förtydliga hur tillståndshavarna, utan att ge avkall på föreskrifternas krav, kan anpassa sin planering och redovisning till SSI så att onödigt arbete undviks. SSI avser att utföra temainspektioner vid samtliga kärntekniska anläggningar för att kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna samt, i dialog med tillståndshavarna, fastställa en rimlig omfattning och detaljnivå på föreskriven planering och rapportering (vissa rapporteringskrav är fastställda i gällande EG-fördrag).
Förväntad effekt: Enklare för tillståndshavarna eftersom planerings- och rapporteringsåtgärder optimeras.
Tidsplan: Inspektionerna är planerade till hösten 2004 och våren 2005. Därefter sker utvärdering och erfarenhetsåterföring redovisas i en sammanfattande inspektionsrapport och i skrivelser till de enskilda tillståndshavarna.
225. Samordning av rapporteringsskyldighet från kärntekniska anläggningar
Syfte: Att samordna tidpunkter för rapportering till SSI från kärntekniska anläggningar enligt krav som ges i flera författningar.
Beskrivning: Olika typer av årlig rapportering krävs i dag. Tidpunkterna för när sådan rapportering skall vara insänd är inte harmoniserade mellan föreskrifterna. Önskemål har framförts från de kärntekniska anläggningarna om en sådan harmonisering. SSI har därför för avsikt att utreda huruvida det är möjligt att samordna dessa tidpunkter utan att det påverkar SSI:s tillsynsarbete negativt.
Förväntad effekt: Enklare rutiner för rapportering till SSI för de kärntekniska anläggningarna.
Tidsplan: Eventuella ändringar kan genomföras under 2005.
226. Strålskärmning av röntgenrum
Syfte: Att slå samman ett antal föreskrifter och utforma den nya föreskriften så att lokalt optimerad strålskärmning av röntgenrum blir möjlig.
Beskrivning: Ett antal av SSI:s föreskrifter reglerar verksamhet för sjukvården, tandläkare respektive veterinärer. Dispens från föreskrifterna är möjlig. Från strålskyddssynpunkt är det möjligt att optimera strålskärmningen utifrån typ av utrustning och hur utrustningen används. SSI planerar att skriva nya författningar som innebär att mer flexibla lösningar för strålskärmningen blir möjliga. Vid optimering måste strålskyddskompetens vara tillgänglig. SSI planerar också att ta fram informationsmaterial om hur ett fullgott strålskydd kan se ut. Detta material vänder sig till de verksamheter som föredrar en mer standardiserad lösning på strålskärmningen.
Förväntad effekt: Enklare att optimera strålskärmningen, då ansökan om dispens inte längre blir nödvändig. För vissa röntgenrum kommer detta att innebära att mindre strålskärmning behöver användas. Strålskyddsoptimeringen ger i de flesta fall lägre kostnad, eftersom strålskärmningen kan minskas.
Tidsplan: Författningsprojekt bedrivs under år 2004. Ny författning beräknas kunna träda i kraft under år 2005.
3.9 Näringsdepartementet
227. Semesterlagen (SFS 1977:480) och övriga ledighetslagar
Syfte: Att se över semesterlagen och övriga ledighetslagar.
Beskrivning: Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (KNAS) lämnade i sitt slutbetänkande "Semesterlagen och övriga ledighetslagar - översyn och förenklingar" (SOU 2003:54) med förslag till ändringar av semesterlagen och övriga ledighetslagar. Kommitténs uppdrag var att se över dessa lagar i förenklingssyfte, framför allt med målet att göra lagarna lättare att tillämpa för små företag. Kommittén föreslår bl.a. en samordnad utformning av ledighetslagarna.
Förväntad effekt: Lättare för framför allt mindre företag att tillämpa ledighetslagstiftningen.
Tidsplan: Förslagen från KNAS har remissbehandlats och regeringen förväntas ta ställning till förslagen senast 2006.
228. Lagen (1970:493) om arbetstid m.m. i husligt arbete, arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166)
Syfte: Att förenkla och modernisera regelverket.
Beskrivning: Regeringen har i budgetpropositionen för år 2002 aviserat en översyn av arbetsmiljölagstiftningen. Direktiv för utredningen beslutades den 23 juni 2004. I uppdraget ingår att gå igenom bestämmelserna i arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöförordningen i regelförenklingssyfte. Vidare ingår i uppdraget att utredaren skall pröva om det är lämpligt att upphäva undantaget i AML när det gäller arbete i arbetsgivarens hushåll. Om ett upphävande av undantaget föreslås, skall utredaren föreslå nödvändiga ändringar i lagen om arbetstid m.m. i arbetsgivarens hushåll.
Förväntad effekt: Färre regler som är lättare att överblicka och förstå, vilket ger bättre möjligheter för företagen som arbetsgivare att medverka till en god arbetsmiljö för sina anställda.
Tidsplan: Utredningen skall lägga ett betänkande senast den 1 mars 2006.
229. Elektriska starkströmsanläggningar
Syfte: Att modernisera föreskrifterna om elektriska starkströmsanläggningar för att klarlägga bl.a. när s.k. interna elnät kan drivas utan koncession.
Beskrivning: Föreskrifterna i förordningen om undantag från krav på nätkoncession är föråldrade. Företagen måste i dag begära undantag för att driva interna elnät utan koncession. Det har bl.a. medfört att vissa interna nät drivs utan koncession, när detta inte är tillåtet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen som slipper begära undantag. Dessutom minimeras risk för konflikter mellan en innehavare av ett icke-koncessionerat nät och innehavaren av nätkoncessionen för området.
Tidsplan: Klart hösten 2004.
230. Naturgaslagen (2000:599)
Syfte: Att utvärdera och komplettera regelverket på naturgasområdet för att klarlägga när verksamhet med att bygga och använda naturgasledningar, lager och kondenserad naturgas (LNG) skall kräva tillstånd.
Beskrivning: El- och gasmarknadsutredningen utvärderar nu ett förslag från Statens energimyndighet som innebär att en motsvarighet till områdeskoncession införs för lokal distribution av naturgas. Det kan även innefatta att reglerna om koncession för transmission ses över. Utredningen har i delbetänkande föreslagit att det skall krävas tillstånd för att bygga och använda anläggningar för kondenserad naturgas (LNG).
Förväntad effekt: Effektivare och därmed snabbare planerings- och beslutsprocess för infrastrukturprojekt på naturgasområdet.
Tidsplan: För LNG planeras proposition i månadsskiftet november/december 2004. I övriga delar kan proposition läggas hösten 2005.
231. Lagen (1978:160) om vissa rörledningar
Syfte: Att klarlägga när det bör krävas tillstånd för att bygga och använda fjärrvärmeledningar.
Beskrivning: Enligt tilläggsdirektiv till fjärrvärmeutredningen skall en utvärdering göras av behovet av koncessionsplikt för att bygga och använda fjärrvärmeledningar. Om utredningen bedömer att förändringar i regelverket behövs skall förslag redovisas senast den 31 mars 2005. Förväntad effekt: Effektivare planerings- och beslutsprocess för infrastrukturprojekt på fjärrvärmeområdet.
Tidsplan: Senast den 31 mars 2005.
232. Telegraf-, telefon- och annan svagströmsledning
Syfte: Att ta bort kravet på tillstånd för att dra enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen.
Beskrivning: Enligt kungörelsen (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen måste alla, utom svenska staten, ha regeringens tillstånd för detta. Kravet gäller för alla svagströmsledningar men det är i praktiken bara fråga om kablar för elektronisk kommunikation. Kungörelsen tillämpades mycket sällan fram till för ca tio år sedan. Efter Televerkets bolagisering 1993 och tillkomsten av andra teleföretag på marknaden vid sidan av statliga Telia AB har det kommit in ett flertal ansökningar om tillstånd.
Förväntad effekt: Förenkling och tidsbesparing för de aktuella företagen, eftersom de inte behöver ansöka om tillstånd och inte heller måste avvakta den tid det tar för tillståndsgivning.
Tidsplan: Regeringen skall se över möjligheten att upphäva kungörelsen och återkommer, om det bedöms ändamålsenligt, med förslag om detta i proposition under 2005.
233. Konkurrenslagen (1993:20)
Syfte: Att göra förändringar i konkurrenslagen i linje med den EU-reform på konkurrensområdet som trädde i kraft den 1 maj 2004.
Beskrivning: Företagen behöver inte längre anmäla sina avtal till Konkurrensverket för prövning av om förutsättningarna för undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete är uppfyllda. I stället omfattas avtal som uppfyller förutsättningarna av ett ständigt gällande undantag. Kravet på ansökan hos Konkurrensverket för att få s.k. icke-ingripandebesked är också borta. Företagen skall nu själva göra de rättsliga bedömningarna.
Förväntad effekt: Förenkling och tidsbesparing för företagen genom den minskade anmälningsbördan. Antalet anmälningar har under de senaste tre åren varit mellan 25 och 45 stycken per år.
Tidsplan: Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2004 (SFS 2004:409).
234. Registrering av fusioner
Syfte: Att förändra reglerna för registrering av fusioner så att företaget själv anger om fusionen prövas av Konkurrensverket enligt konkurrenslagen.
Beskrivning: Enligt nuvarande regler i Aktiebolagsförordningen (1975:1387), förordningen om ekonomiska föreningar (1987:667) och bankrörelseförordningen (1993:1646) får en fusion inte registreras hos Bolagsverket om den har förbjudits enligt konkurrenslagen eller om det pågår en prövning enligt den lagen. Detta innebär att ett företag som vill registrera en fusion hos Bolagsverket måste bifoga ett besked från Konkurrensverket om att en sådan prövning inte pågår.
Förväntad effekt: Enklare för företag som vill anmäla en fusion till Bolafsverket, eftersom de inte behöver bifoga ett besked från Konkurrensverket.
Tidsplan: Förändringen planeras genomföras under våren 2005.
Patent- och registreringsverket (PRV)
235. Patentansökningar
Syfte: Att ge möjlighet att ansöka om patent via Internet.
Beskrivning: Enligt patentlagen (1967:837) skall en ansökan om patent göras skriftligen hos Patent- och registreringsverket (PRV). Det kravet skall tas bort genom en lagändring (se åtgärd nr 1). PRV planerar först att tillsammans med Europeiska patentverket erbjuda ansökningar via Internet om internationella (PCT) och europeiska patent. Därefter kommer Internettjänsten också att kunna ta emot ansökningar om svenskt patent. Till dess att regeringen ändrar patentlagen måste patentansökningar som lämnas via Internet kompletteras med pappershandlingar. Formkraven på en ansökan skall regleras så att möjligheten till ansökningar via Internet anges. PRV kommer att utfärda närmare föreskrifter om överföring och signering via Internet.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen att ansöka om patent. Kompletteringstiden kan komma att minska och därmed handläggningstiden med ca 8(16 veckor.
Tidsplan: Ansökningar via Internet om internationella patent klart under fjärde kvartalet 2004. Ansökningar via Internet om svenska patent klart under första kvartalet 2005.
236. Varumärkesärenden
Syfte: Att ge möjlighet till betalning och ingivning av ansökningar m.m. via Internet i varumärkesärenden.
Beskrivning: Enligt varumärkeslagen (1960:644) skall en ansökan till Patent- och registreringsverket (PRV) om registrering av varumärke vara skriftlig. Varumärkeskommittén (SOU 2001:26) har föreslagit att skriftlighetskravet skall tas bort i en ny varumärkeslag (se åtgärd nr. 20). Därefter skall grundläggande formkrav för ansökan läggas fast i förordning och PRV bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter om vad som skall gälla vid överföring och signering av ansökningar via Internet. PRV har utvecklat ett system för ansökningar om varumärkesregistrering via Internet. En förutsättning är dock att betalning av avgifter också görs via Internet. Ansökan måste kompletteras med pappersdokument till dess skriftlighetskravet avskaffats i lag.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen, genom att de kan göra ansökningar och betalningar via Internet. Bedömningen är att handläggningstiden för varumärkesärenden kommer att minska med 1(2 månader.
Tidsplan: Sedan våren 2004 kan ansökningar göras via Internet. Från och med hösten 2004 går det också att göra ansökan om förnyelser av varumärkesregistrering och anmälningar om ändringar i varumärkesregistret via Internet.
237. Designärenden
Syfte: Att ge möjlighet till betalning och ingivning av ansökningar m.m. via Internet i designärenden.
Beskrivning: Enligt mönsterskyddslagen (1970:485) skall en ansökan till Patent- och registreringsverket (PRV) om registrering av mönster göras skriftligen. Mönsterutredningen (SOU 200:79) har i ett betänkande ansett att skriftlighetskravet inte skall överföras till en föreslagen ny formskyddslag (se åtgärd 22). Ansökningar skall kunna göras via Internet under förutsättning att betalning av avgifter också görs via Internet. Ansökan måste kompletteras med pappersdokument till dess skriftlighetskravet avskaffats i lag. Dessa Internetbaserade rutiner skall kunna tillämpas också för ärenden om design/mönster/formskydd.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen, genom att de kan göra ansökningar och betalningar via Internet.
Tidsplan: Internetrutiner kan tillämpas för ärenden om design/mönster/formskydd tidigast 2005.
Bolagsverket
238. Webbtjänsten Företagsregistrering
Syfte: Att ge vidgade möjligheter för företagen att utnyttja Bolagsverkets och Skatteverkets (SKV) gemensamma tjänst "Företagsregistrering".
Beskrivning: Webbtjänsten "Företagsregistrering" har gjort det möjligt att via en enda anmälan få ett företag registrerat hos Bolagsverket och hos SKV. Den utveckling av webbtjänsten som sker nu skall ge företag möjlighet att komma åt registrerade uppgifter om den egna verksamheten, så att de via Internet kan anmäla förändringar av uppgifterna till myndigheterna. En applikation skall också utarbetas som gör att kommunikation i ett nybildnings- eller ändringsärende, som anmälts genom tjänsten "Företagsregistrering", kan genomföras och administreras på elektronisk väg.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare rutiner vid företagens kommunikation med Bolagsverket och SKV. Fram t.o.m. tredje kvartalet 2004 hade 7 045 nybildningsärenden lämnats via e-tjänsten.
Tidsplan: Klart juni(juli 2005.
Konkurrensverket
239. Konkurrensverkets föreskrifter vid ansökan om s.k. icke-ingripandebesked
Syfte: Att ta bort föreskrifter i Konkurrensverkets regelverk, som inte längre behövs efter ändringar i konkurrenslagen (1993:20).
Beskrivning: Den 1 juli 2004 trädde ändringar i konkurrenslagen i kraft som innebär att möjligheten att ansöka om icke-ingripandebesked tas bort och anmälningar för individuella undantag ersätts av en generell undantagsregel. Som en följd av detta kommer flera av Konkurrensverkets föreskrifter, som innehåller regler för hur sådana ansökningar och anmälningar skall vara utformade, att upphävas.
Förväntad effekt: Företagen vinner tid och resurser eftersom ansöknings- och anmälningskravet försvinner.
Tidsplan: Genomfört senast december 2004.
240. Företagskoncentrationer
Syfte: Att förändra Konkurrensverkets regelverk i linje med utvecklingen inom EG:s konkurrensrätt.
Beskrivning: Från och med den 1 maj 2004 gäller inom EU nya regler för prövning av företagskoncentrationer, rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer. Konkurrensverket har inlett ett arbete med att se över om, och i så fall vilka, av Konkurrensverkets föreskrifter och allmänna råd som bör revideras eller upphävas med anledning av den nya förordningen.
Förväntad effekt: Strävan är att se över om det är nödvändigt att förändra Konkurrensverkets allmänna råd i ljuset av de förändringar som skett på europeisk nivå. För det fall detta bedöms som nödvändigt kommer de allmänna råden ge företagen och deras ombud vägledning i hur reglerna tillämpas. Denna vägledning medför att ett företags bedömning och hantering av ett ärende går fortare varvid företagets kostnader minskar.
Tidsplan: Genomfört senast december 2004.
Arbetsmiljöverket
241. Arbetsmiljöreglerna
Syfte: Att göra arbetsmiljöreglerna lättare att överblicka och förstå.
Beskrivning: Under perioden 2004-2006 kommer drygt 80 föreskrifter, råd, anvisningar och meddelanden på arbetsmiljöområdet att ingå i Arbetsmiljöverkets regelförenklingsarbete. Detta innebär omprövning av fler än hälften av reglerna. Upphävande av samtliga anvisningar och meddelanden planeras. Många föreskrifter kommer också att upphävas eller inarbetas i nya, övergripande föreskrifter. En strävan är att förenkla språket i föreskrifterna.
Förväntad effekt: Färre regler som är lättare att överblicka och förstå, vilket ger bättre möjligheter för företagen som arbetsgivare att medverka till en god arbetsmiljö för sina anställda.
Tidsplan: Åtgärdas 2004-2006.
Statens energimyndighet
242. Elnätsverksamhet
Syfte: Att underlätta den ekonomiska rapporteringen beträffande elnätsverksamhet.
Beskrivning: I samband med att en ny metod för tillsyn av elnätsverksamhet introducerats har Statens energimyndighet tagit fram ett system för rapportering via Internet; programmet Nätdeklaration. Ett sätt att underlätta pappershanteringen är elektronisk signering och myndigheten skall föreslå de ändringar i regelverket som behövs för detta.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare rapportering för företagen, eftersom de slipper lämna samma uppgifter till myndigheten flera gånger.
Tidsplan: Förslag lämnas till El- och gasmarknadsutredningen om ändring av redovisningsförordningen, som krävs för att införa digital signatur. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande vid årsskiftet 2004/2005.
243. Naturgasverksamhet
Syfte: Att göra en översyn av föreskrifter som rör naturgasverksamhet.
Beskrivning: I samband med genomförandet av det nya gasmarknadsdirektivet kommer Statens Energimyndighet att göra en fullständig översyn av föreskrifter och allmänna råd på området. Översynen kommer att göras i samråd med en referensgrupp.
Förväntad effekt: Enklare och färre regler för företagen.
Tidsplan: Översynen kommer att genomföras under år 2004 för att vara i kraft år 2005.
244. Produktionsanläggningar för elnätsverksamhet
Syfte: Att minska antalet föreskrifter genom att överföra särskilda föreskrifter om mätning och rapportering beträffande produktionsanläggningar till de föreskrifter som gäller för elnätsverksamhet.
Beskrivning: Vid översyn av elcertifikatssystemet och av bestämmelser om mätning, beräkning och rapportering av överförd el har Energimyndigheten konstaterat att vissa delar av föreskrifterna kan rationaliseras bort, eftersom de har nästan samma textinnehåll. Samtidigt görs en allmän översyn i samråd med en referensgrupp.
Förväntad effekt: Enklare för företagen eftersom det blir färre regler. Större acceptans för de regler som måste finnas eftersom översynen gjorts i samråd med företagare.
Tidsplan: Nya föreskrifter skall gälla från den 1 januari 2005.
245. Energiförsörjning och energianvändning
Syfte: Att ändra föreskrifter och göra blanketter mer lättförståeliga när det gäller statistik för energiförsörjning och energianvändning.
Beskrivning: I det användarråd som inrättats på Energimyndigheten för fortlöpande översyn av föreskrifter på området, arbetar man för att minska administrationen. Inlämnande av uppgifter bör bara behöva göras en gång. Genom en jämförelse av vilka uppgifter som lämnas inom de olika stödsystemen och för statistikändamål kan det fastställas om dubbelrapportering sker. Om så är fallet kan åtgärder vidtas för att undvika detta.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att lämna in statistikuppgifter.
Tidsplan: Ändrade föreskrifter och blanketter planeras vara i kraft under år 2005.
246. Energimyndigheten som 24-timmarsmyndighet
Syfte: Att ge bättre möjligheter för medborgare och företag att få information, ställa frågor och lämna uppgifter till Energimyndigheten när det passar dem oberoende av kontorstider och geografisk belägenhet. Beskrivning: Energimyndighetens ärendehanteringssystem och system för bidragshantering har förberetts för ansökningar via Internet. Vid hantering av nätföretagens årsrapporter och elcertifikatssystemet tillhandahålls också en Internettjänst. Information om beslut och praxis skall vara lättillgänglig, därför kommer offentliggörande av praxisskapande beslut att ske på myndighetens webbplats.
Förväntad effekt: Enklare kommunikation och lättillgänglig information för dem som berörs, vilket leder till högre kvalitet i ansökningsärenden och förkortade handläggningstider.
Tidsplan: Elektronisk kommunikation har genomförts under 2003 och 2004 och 24-timmarsmyndighetens krav kommer att beaktas vid utveckling av nya system. En extern erfarenhetsbank kommer att utvecklas under år 2004-2005.
247. Lagringsskyldiga företag
Syfte: Att förenkla rapporteringen till Energimyndigheten för lagringsskyldiga företag
Beskrivning: Lagringsskyldiga företag är skyldiga att rapportera till Energimyndigheten. Ett antal ändringar i föreskrifter och blanketter har föreslagits. Blanketterna finns nu på myndighetens webbplats och är utlagda i excellformat. Det senare innebär att företagen knappar in uppgifter och sedan sker alla nödvändiga uträkningar (summeringar etc.) med automatik. Energimyndigheten informerar regelbundet företagen om hur rapporteringen skall gå till.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen, eftersom blanketter och föreskrifter görs tydligare.
Tidsplan: Nya föreskrifter trädde i kraft den 1 juli 2004.
Elsäkerhetsverket
248. Starkströmsanläggningar
Syfte: Att ersätta detaljreglering med övergripande säkerhetskrav.
Beskrivning: Den första etapp som har genomförts av Elsäkerhetsverkets översyn av alla elsäkerhetsföreskrifter innebär bl.a. att föreskriften om utförande av starkströmsanläggningar har kunnat bantas från 290 till 21 sidor. Övergripande säkerhetskrav har ersatt detaljreglering.
Förväntad effekt: Ett mer lättillgängligt och överskådligt regelverk. Större frihet för installatören att själv välja på vilket sätt elsäkerhetskraven skall uppfyllas.
Tidsplan: Ändring i etapp ett trädde i kraft den 1 juli 2004. Resterande ändringar hanteras i den rullande femårsplanering av föreskriftsarbetet som Elsäkerhetsverket tillämpar.
249. Elsäkerhetsföreskrifter
Syfte: Att gå i genom samtliga elsäkerhetsföreskrifter och genomföra nödvändiga förändringar.
Beskrivning: Elsäkerhetsverket har från år 2004 infört rullande femårsplanering av föreskriftsarbetet. Under femårsperioden kommer alla föreskrifter att gås igenom och de ändringar som är nödvändiga ha påbörjats eller avslutats. Den femåriga planeringen genomförs för varje nytt år. Diskussioner har också inletts om att ta fram en gemensam föreskrift som berör flera myndigheter.
Förväntad effekt: Enklare, tydligare och mer överskådligt för företagen, genom ett ständigt uppdaterat regelverk med övergripande säkerhetskrav baserat på standarder.
Tidsplan: Ändringar hanteras i den rullande femårsplan för föreskriftsarbete som Elsäkerhetsverket infört från år 2004.
250. Elsäkerhetsverket som 24-timmarsmyndighet
Syfte: Att ge bättre möjligheter till medborgare och företag att få information, ställa frågor och lämna uppgifter när det passar dem oberoende av kontorstider och geografisk belägenhet.
Beskrivning: Ansökningsblanketter och intyg kan laddas ned via Internet. Arbete pågår med att införa digital signatur så att blanketter kan sändas med e-post. Ett arbete har inletts med att lägga ut diariet på Internet. Information om beslut och praxis skall vara lättillgänglig. Klara besked skall kunna lämnas om handläggningstider.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att kommunicera med och hämta information från myndigheten.
Tidsplan: Fr. o m. 2004 kommer en postlista över inkomna ärenden att finnas tillgänglig på nätet. Mer detaljerad information om ärendestatus m.m. kommer att finnas tillgänglig våren 2005. Frågan om digital signatur är kopplad till Statskontorets utredning i frågan.
Skogsvårdsstyrelsen
251. Webbplats om skogsbruk
Syfte: Att skapa en webbplats med information i frågor som rör skogsbruk.
Beskrivning: Ett projekt pågår med att samla och samordna skoglig och skogligt relaterad information som i dag är spridd över ett antal myndigheter.
Förväntad effekt: Bättre och snabbare tillgång till information i frågor som rör skogsbruk.
Tidsplan: Klart under år 2004.
Post- och telestyrelsen (PTS)
252. Rapporten Svensk telemarknad
Syfte: Att underlätta för teleoperatörer m.fl. att lämna underlag till rapporten Svensk telemarknad och till marknadsbedömningar och myndighetsbeslut om betydande marknadsinflytande.
Beskrivning: PTS publicerar Svensk telemarknad två gånger per år. Rapporten är baserad på statistik som PTS hämtar in från företag som är anmälda hos PTS enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL). Sedan 2002 samarbetar PTS med andra myndigheter vid insamling av helårsstatistiken.
Förväntad effekt: Företagens inlämning av statistik minskar.
Tidsplan: Genomförd fullt ut halvårsskiftet 2004.
253. PTS prisjämförelser
Syfte: Att samköra PTS dataprogram för prisjämförelser med Konsumentverkets program för att mäta överföringshastigheten för bredband (TPTEST).
Beskrivning: De uppgifter som lämnas in av företag till PTS tjänst för prisjämförelse överförs automatiskt till Konsumentverket, II-stiftelsen och PTS där konsumenter kan testa sin bredbandsuppkoppling.
Förväntad effekt: Företagen behöver bara lämna in sina uppgifter på ett ställe.
Tidsplan: Sista kvartalet 2004.
254. Gemensam enkät om postverksamhet för myndigheterna PTS, SIKA och SCB
Syfte: Att öka samarbetet mellan myndigheter som har verksamhet relaterad till postområdet.
Beskrivning: Insamling av statistik över postområdet är från och med år 2004 ett gemensamt projekt mellan myndigheterna.
Förväntad effekt: Ett gemensamt arbetssätt innebär flera fördelar för uppgiftslämnarna och användarna av den insamlade informationen. En tydlig effekt blir att postoperatörernas uppgiftslämnande minskar eftersom de endast behöver lämna vissa uppgifter en gång och att uppgiftslämnandet underlättas bl.a. genom gemensamma definitioner. Dubbelregistrering av data undviks och möjligheten att besvara internationella enkäter och förfrågningar från andra intressenter förbättras.
Tidsplan: Den nya gemensamma enkäten färdigställdes och skickades ut till uppgiftslämnarna under februari 2004. Utvärdering av samarbetet skall göras före utgången av år 2004.
255. Tillstånd att använda radiosändare
Syfte: Att underlätta för företag, organisationer och enskilda personer att ansöka om tillstånd att använda radiosändare.
Beskrivning: PTS har lagt ut ansökningsblanketter på Internet. Flera av dessa kan man fylla i via sin dator.
Förväntad effekt: Företag, organisationer och enskilda personer kan enkelt hämta hem de blanketter som behövs för att ansöka om tillstånd att använda radiosändare. Tidsplan: Ett interaktivt webbformulär för ansökningar avseende VHF-tillstånd kommer att finnas på PTS webbplats januari 2005. Därefter kommer fler webbformulär att läggas ut.
256. Konsumentärenden
Syfte: Att minska kraven på skriftliga yttranden för företagen och istället hålla tillsynsmöten där fler frågor kan redas ut vid ett och samma tillfälle.
Beskrivning: PTS har tidigare begärt in skriftliga yttranden i olika ärenden. För att undvika att begära yttranden i enskilda fall begär PTS istället att operatörerna redovisar vilka rutiner de har för att hantera det som slutanvändare har frågor kring. Därefter granskas om dessa rutiner är förenliga med gällande regelverk.
Förväntad effekt: Företagen får färre ärenden de behöver yttra sig om.
Tidsplan: Aktiviteten påbörjades under hösten 2003 och avsikten är att löpande arbeta med förenklande åtgärder.
257. Säkerhet och funktion i det allmänna telefonnätet
Syfte: Att skapa en rutin för inrapportering av operatörers driftsavbrott av större omfattning till PTS.
Beskrivning: Nya rutiner etableras genom modern informationsteknik. Uppgifter som företagen redan tar fram för andra ändamål kan återanvändas.
Förväntad effekt: Enklare form och rutiner för uppgiftsinsamlingen.
Tidsplan: Rutinen utvecklas och genomförs under år 2004.
258. Föreskrifter om förval av operatör
Syfte: Att genomföra en förändring av förvalsföreskrifterna så att dessa överensstämmer med lagen (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (DAL).
Beskrivning: I DAL finns regler om ångerrätt under en frist på två veckor. Tidsfristen i föreskriften skall anpassas till skrivningen i DAL.
Förväntad effekt: Enklare för de företag som bedriver verksamhet som omfattas av PTS förvalsföreskrifter och DAL genom att tidsreglerna stämmer överens i båda regelverken.
Tidsplan: Ändringen genomförs under år 2004.
259. PTS webbplats
Syfte: Att förbättra PTS webbplats.
Beskrivning: PTS föreskrifter läggs ut i en uppdaterad version på Internet med t.ex. Rikslex som förebild. Dessutom skall en översyn av sökmöjligheter och rubriceringar göras. Vidare skall den engelska informationen utvecklas för att möta utländska företags behov av information på engelska. På webbplatsen skall länkar till alla blanketter finnas. Informationen om kontaktpersoner och innehållsansvariga för webbplatsen skall förbättras. En förteckning görs över samtliga postoperatörer med kontaktpersoner samt hänvisningar till Posten (publ.) AB:s och City Mail AB:s kundtjänster.
Förväntad effekt: Det blir mindre tidskrävande och enklare för företag att hitta relevant information.
Tidsplan: Uppdateringen skall ske successivt under 2004.
260. Språkgranskning av PTS föreskrifter
Syfte: Att göra språket i PTS föreskrifter tydligare och enklare att förstå genom språkgranskning av språkvårdare.
Beskrivning: Vissa texter har en för hög detaljnivå. Detta leder till att de är svåra att läsa och att det kan vara svårt att hitta det som är relevant. En obligatorisk språkgranskning läggs in i rutinen för föreskriftsarbetet.
Förväntad effekt: Det blir enklare att förstå föreskrifterna.
Tidsplan: Detta sker fr.o.m. januari 2004 och kontinuerligt vid allt föreskriftsarbete.
261. PTS som 24-timmarsmyndighet
Syfte: Att förbättra servicen för medborgare, företag och andra organisationer genom att bli s.k. 24-timmarsmyndighet.
Beskrivning: PTS har skapat ett samordningsprojekt (e24) med ett trettiotal delprojekt för att bli en 24-timmarsmyndighet. Här skall blanketter och stöd för att fylla i dem samt möjligheter att kommunicera dessa elektroniskt. Elektronisk fakturering av avgifter införs. Information om exempelvis nummerplaner, frekvensplaner, samt information om frekvenser och mastplatser görs tillgängliga på hemsidan.
Förväntad effekt: Företagen kommer att kunna förenkla sina rutiner för inhämtande av information samt ifyllande av ansökningar och anmälningar.
Tidsplan: Projektet löper t.o.m. år 2005.
Sjöfartsverket
262. Säkerhetskontroll av fartyg
Syfte: Att ta bort onödiga krav på rapportering.
Beskrivning: I Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter om särskild säkerhetskontroll på fartyg som trafikerar Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern finns bestämmelser om att fartygets besättning skall göra vissa kontroller samt fylla i och skicka in en kontrollista innan passage. Denna regel har ingen säkerhetshöjande effekt och skall därför tas bort.
Förväntad effekt: Tidsvinsten beräknas uppgå till åtminstone 15 min. per fartyg.
Tidsplan: Föreskriften upphävdes under våren 2004.
263. Vakthållning på fartyg
Syfte: Att förenkla för användaren att hitta gällande krav om vakthållning.
Beskrivning: Krav på vakthållning på fartyg ligger i dag i fyra olika föreskrifter. Dessa bestämmelser skall samlas i en föreskrift.
Förväntad effekt: Administrationen för företagen minskar genom att reglerna lättare hittas när de ligger i samma föreskrift.
Tidsplan: Klart våren 2005.
264. Fartygs avlämnande av avfall
Syfte: Att ta bort onödiga administrativa krav vid avlämnande av avfall.
Beskrivning: Fartyg skall i dag, enligt förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, avlämna allt avfall innan det avgår från en svensk hamn. Vissa fartyg beviljas regelmässigt undantag från denna bestämmelse. Istället för att behöva ansöka om undantag skall man tydligt kunna läsa när avlämning av avfall inte behöver ske.
Förväntad effekt: Företagen slipper ansöka om undantag från en regel som de i vissa fall regelmässigt får undantag från. Lättnaden berör ungefär ett tusental fartyg. Uppskattningsvis tar en ansökan om en dispens minst en halv dag för företagen att förbereda.
Tidsplan: Klart under 2005.
265. Forsränning
Syfte: Att ta bort onödig administration om forsränning.
Beskrivning: I dag finns inom Sjöfartsverket en föreskrift som reglerar forsränning. Föreskriften innebär i vissa fall omfattande administration för de småföretag som ägnar sig åt sådan verksamhet. Det saknas dessutom möjlighet att bedriva en effektiv tillsyn av reglerna. Genom en ny föreskrift eller genom upphävande av aktuell föreskrift skall den onödiga administrationen minskas.
Förväntad effekt: Tidsvinst och minskade kostnader för de företag som i dag omfattas av reglerna. Den tid som läggs ned för att uppfylla det som kan betraktas som onödig administration kan uppskattas till två-tre dagar per år.
Tidsplan: Klart senast augusti 2006.
266. Lokala sjötrafikbestämmelse
Syfte: Att förenkla för användaren att hitta gällande krav om lokala sjötrafikbestämmelser.
Beskrivning: I dag finns lokala trafikföreskrifter i flera olika föreskrifter, det kan t.ex. gälla säkerhetsnormer för farleder. Dessa bestämmelser skall samlas i en föreskrift.
Förväntad effekt: Företagen kan lättare hitta reglerna när de ligger i samma föreskrift.
Tidsplan: Klart senast augusti 2006.
267. Dispens från lotsplikt
Syfte: Att förenkla för användaren att hitta bestämmelser om dispens från lotsplikt och även förlänga giltighetstiden för dispenser.
Beskrivning: I dag finns regler om hur man får dispens från lotsplikt i flera olika lokala regelverk. Det kan vara svårt att få en överblick över vad som gäller. Enligt nuvarande krav gäller meddelad dispens i två år, den skall förlängas till tre år. Alla regler skall samlas i en föreskrift.
Förväntad effekt: Företagen kan lättare hitta reglerna när de ligger i samma föreskrift. Kostnaderna för en dispens minskar i och med att giltighetstiden förlängs. Antalet utfärdade dispenser är ca 500 per år. Av dessa är ca 200 helt nya dispenser och 300 förlängningar av befintliga dispenser. En ny dispens kostar 5 300 kr, en förlängning 1 950 kr.
Tidsplan: Åtgärden införs under 2005.
268. Rapporteringsskyldigheter för sjöfarten
Syfte: Att samordna rapporteringsskyldigheter för sjöfarten.
Beskrivning: Fartyg skall rapportera om bl.a. ankomster/avgångar, gods och avfallshantering. All rapportering inom dessa områden skall ske till ett datorbaserat system där olika intressenter själva kan gå in och se/hämta nödvändig information på Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen när samordning av rapporteringsskyldighet införs. Antalet rapporteringstillfällen minskar för fartygens del till ett istället för tre.
Tidsplan: Införs årsskiftet 2005/2006.
269. Service och tillgänglighet
Syfte: Att skapa och förbättra tillgängligheten till formulär och blanketter.
Beskrivning: I ett flertal föreskrifter ställer Sjöfartsverket krav på användande av olika typer av formulär och/eller blanketter. För att enkelt samla dessa skall de ligga på verkets webbplats med möjlighet att kunna fylla i dem elektroniskt.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att hitta aktuell information och elektroniskt fylla i formuläret/blanketten. Tidsmässig vinst uppskattas till fem-tio min. per företag.
Tidsplan: Klart senast augusti 2006.
270. Tillgänglighet till föreskrifter
Syfte: Att förbättra tillgängligheten till Sjöfartverkets föreskrifter.
Beskrivning: Sjöfartsverkets författningshandboks struktur har genom åren blivit alltmer otydlig. Sjöfartsverket vill göra en mer logiskt uppbyggd handbok. På sikt kommer även mängden information under varje rubrik att minska genom det omfattande reformeringsarbete som rör verkets föreskrifter. Detta arbete pågår nu.
Förväntad effekt: Företagen kan enklare och snabbare finna de krav som gäller.
Tidsplan: Senast augusti 2006.
Luftfartsverket
271. Bestämmelser för flygcertifikat och -utbildning
Syfte: Att underlätta företagens kontakter med Luftfartsverket i frågor som rör bestämmelser för flygcertifikat och -utbildning.
Beskrivning: I bestämmelserna för certifikat och utbildning finns olika krav på uppgifter, protokoll, intyg, ansökningshandlingar m.m. som skall sändas in till Luftfartsverket. Detta skall kunna göras via Internet och är ett led i Luftfartsverkets arbete med att uppfylla kraven som 24-timmarsmyndighet.
Förväntad effekt: Enklare, snabbare och billigare för företagen, eftersom deras kontakter med Luftfartsverket som rör flygcertifikat och -utbildning kan ske via Internet.
Tidsplan: Klart under år 2006.
272. Flygcertifikatprov via Internet
Syfte: Att möjliggöra anmälan till certifikatprov och examination av teoridelar via Internet samt att prov kan genomföras lokalt på skolan/företaget.
Beskrivning: Enligt certifikatbestämmelserna (BCL-C) skall anmälan till prov göras av skolchef/kurschef som därmed intygar att sökanden har inhämtat de kunskaper som krävs. Vid certifikatprovet utförs dels teoretisk, dels praktisk examination. Det teoretiska provet görs vid särskilda provtillfällen som Luftfartsinspektionen anordnar. Luftfartsverket önskar möjliggöra att detta istället kan utföras via Internet eller på skolan/företaget.
Förväntad effekt: Genom att möjliggöra att anmälan av prov sker via Internet minskas företagens administration. Det finns i dag ca 70 flygskolor i Sverige och dessa anmäler årligen ca 1 000 elever till prov. Genom möjligheten att anmäla prov och administrera provresultat och betygsjournaler via Internet beräknas administrationen minska med ca 45 min. per elev.
Tidsplan: Klart under år 2005.
273. Säkerhetsprogram för flygföretag inom EU
Syfte: Att skapa ett harmoniserat modellprogram för flygföretag i alla EU-länder som skall ligga till grund för säkerhetsprogrammen.
Beskrivning: Bestämmelserna om luftfartsskydd (BCL-SEC Luftfartsskydd) ställer krav på flygföretagen om ett säkerhetsprogram. För att underlätta för medlemsländernas flygföretag utarbetas inom EU ett harmoniserat modellprogram som kan ligga till grund för säkerhetsprogrammen. För Sveriges del deltar Luftfartsverket i detta arbete.
Förväntad effekt: Lättare för flygföretagen att ta fram säkerhetsprogram genom att det finns ett modellprogram att tillgå.
Tidsplan: Klart under år 2004.
274. Driftbestämmelserna för luftfart
Syfte: Att förenkla driftbestämmelserna för luftfart.
Beskrivning: Driftbestämmelserna (BCL-D) innehåller operativa bestämmelser för olika typer av luftfart. Ett antal bestämmelser innehåller administrativa bördor som kan förenklas. Luftfartsinspektionen genomför nu en översyn och omarbetning av driftbestämmelserna och kommer i detta arbete även att se över de krav som innebär administrativa bördor för företag. Internetlösningar kommer att införas för att underlätta för företagen.
Förväntad effekt: Enklare och bättre för företagen eftersom bestämmelserna anpassas till företagen och Internetlösningar införs. Tidsplan: Klart vid årsskiftet 2005/2006.
275. Charter- och taxiflygning
Syfte: Att förenkla för utövare av charter- och taxiflygning mellan Sverige och utlandet.
Beskrivning: Föreskrifterna för charter- och taxiflygning innehåller olika administrativa bördor såsom krav på ansökan, olika formkrav på ansökningar, tidsfrister m.m. De möjligheter som Internet ger skall utnyttjas och kraven skall förenklas.
Förväntad effekt: Snabbare och enklare handläggning för företagen genom förenklade krav och utnyttjande av Internet. De berörda företagen utgörs av ca 200 flygföretag, inom och utom EU, som ägnar sig åt charter och taxiflygningar med Sverige som en destination. Myndighetens krav utgörs av anmälan för trafik inom EU och tillstånd vid trafik utom EU. Antalet ärenden är ca 500 per år och tidsbesparingen uppskattas till sammanlagt 45 tim. för företagen.
Tidsplan: Genomfört senast år 2006.
276. Operativa licenser
Syfte: Att förenkla reglerna som rör operativ licens.
Beskrivning: Ett flygföretag skall betala en avgift för sin operativa licens (OL). För att underlätta för företagen bör mer information om vilka uppgifter som krävs finnas tillgängliga på Internet. Föreskriften kommer att ses över och moderniseras.
Förväntad effekt: Snabbare och enklare handläggning för företagen genom förenklade krav och utnyttjande av Internet. Detta kommer att innebära snabbare och enklare handläggning för de ca 70 flygföretag som redan har operativ licens och för ca en-två nytillkommande företag årligen. Tidsbesparingen uppskattas till ca en timme per år för ett befintligt företag och tre-åtta tim. för förstagångshantering.
Tidsplan: Genomfört senast år 2006.
277. Flygföretagens trafikprogram, biljettpriser och tariffer m.m.
Syfte: Att se över kraven för trafikprogram, biljettpriser och tariffer samt wet-lease och cabotage.
Beskrivning: Föreskrifterna rör flygföretag och kräver att företagens trafikprogram, biljettpriser och tariffer skall anmälas. De innehåller också krav på anmälan och information angående wet-lease och cabotage. Vissa formkrav och bl.a. krav på anmälan av trafikprogram tas bort.
Förväntad effekt: Snabbare och enklare handläggning för företagen genom förenklade eller slopade krav. Omfattningen är ett 30-tal flygföretag för hantering två gånger om året.
Tidsplan: Genomfört senast år 2006.
278. Buller från underljudsplan
Syfte: Att omarbeta föreskrifterna som rör begränsningar av buller från underljudsplan.
Beskrivning: Luftfartsverket har givit ut ett antal föreskrifter om bullerbegränsningar. Dessa bör upphävas. Istället bör nödvändiga krav föras in i en relevant befintlig föreskrift.
Förväntad effekt: Bättre överblick för företagen genom ett minskat regelverk.
Tidsplan: Genomfört senast år 2004.
Arbetsmarknadsverket
279. Uppgiftslämnande om lediga platser
Syfte: Att förenkla administrationen och minska uppgiftslämnandet.
Beskrivning: Arbetsgivare har möjlighet att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen direkt på Arbetsmarknadsverkets webbplats. På det sättet anmäls lediga platser på ett rationellt sätt och uppgifterna tillförs platsbanken automatiskt.
Förväntad effekt: Rationellare rutiner för arbetsgivarna. De lediga jobben kommer dessutom att bli tillgängliga snabbare för de arbetssökande.
Tidsplan: Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt för att förbättra funktionaliteten.
280. Arbetsmarknadspolitiska program
Syfte: Att förenkla rutinerna vid rapportering av närvaro i arbetsmarknadspolitiska program.
Beskrivning: Arbetsgivare medverkar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bl.a. som praktikanordnare och utbildningsanordnare. Tidigare har arbetsgivarna ansvarat för närvarorapporteringen som skall lämnas till Försäkringskassan för deltagare i sådana insatser. Nya rutiner har nu införts som innebär att de som gör arbetspraktik eller går en utbildning själva redovisar sin närvaro och frånvaro i programmen. Arbetsgivaren har bara skyldighet att lämna uppgifter om deltagarens närvaro och frånvaro vid stickprovskontroller.
Förväntad effekt: Enklare för arbetsgivare som anordnar praktik eller utbildningar eftersom de slipper sköta närvarorapporteringen.
Tidsplan: Nya rutiner infördes februari 2004.
281. Säsongsarbetstillstånd
Syfte: Att förenkla rutinerna för säsongsarbetstillstånd.
Beskrivning: Arbetsmarknadsverket medverkar genom länsarbetsnämnden i handläggningen av arbetstillståndsärenden. Länsarbetsnämnden gör en arbetsmarknadsprövning och yttrar sig till Migrationsverket som beslutar i ärendena. Om det finns ett s.k. generellt yttrande (bemyndigande) som är tillämpligt i ärendet, behöver samråd med länsarbetsnämnden inte göras. Migrationsverket har delegerat beslutanderätten vid s.k. säsongsarbetstillstånd till länsarbetsnämnderna. För att underlätta för företag som har anställningar och arbetssökande för vilka sådana krävs utreds nu ett alternativt förfarande. Detta innebär att arbetsmarknadsprövningen genomförs som ett av det första stegen i handläggningen i stället för i slutet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen och de sökande eftersom ärendet är endast en gång på respektive myndighet.
Tidsplan: Utvecklingsarbetet beräknas pågå under år 2004.
282. Arbetsmarknadspolitiska stöd
Syfte: Att erbjuda arbetsgivare möjlighet att rekvirera beviljade stöd via Internet.
Beskrivning: En del av Arbetsmarknadsverkets verksamhet är att ge ekonomiskt stöd till arbetsgivare i samband med anställningar. Andra former av bidrag till arbetsgivare förekommer också. AMS skall nu erbjuda arbetsgivare, som hittills rekvirerat stöd med hjälp av blanketter, att i stället kunna göra det via Internet.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare för företagen att rekvirera beviljade stöd.
Tidsplan: Sedan våren 2004 är information om hur rekvirering av stöd och bidrag går till åtkomlig på verkets webbplats.
Verket för näringslivsutveckling (Nutek)
283. Servicefunktion för förslag angående regler
Syfte: Att ge enskilda företag förbättrade möjligheter att framföra konstruktiva förslag angående regelfrågor.
Beskrivning: Nutek skall i samarbete med berörda myndigheter och efter samråd med näringslivets organisationer bygga upp en servicefunktion dit företag och blivande företag kan framföra synpunkter och förslag som rör reglers utformning och tillämpning.
Förväntad effekt: Enklare, tydligare och bättre regelverk för företagen när de lättare kunnat vara med och påverka besluten.
Tidsplan: Klart år 2005.
284. Sysselsättningsbidrag, transportbidrag och regionalt utvecklingsbidrag
Syfte: Att göra det möjligt att ansöka om diverse bidrag via Internet.
Beskrivning: I dag kan ansökningsblanketter för sysselsättningsbidrag, transportbidrag och regionalt utvecklingsbidrag fyllas i och laddas ned från Nuteks webbplats. Det skall nu bli möjligt att även skicka in blanketten via Internet.
Förväntad effekt: Enklare för företag att ansöka om bidrag eftersom ansökan kan göras via Internet. Nutek erhåller årligen ca 1 500 ansökningar.
Tidsplan: Klart från år 2005.
Svenska ESF-Rådet
285. Beslut om stöd från EU:s strukturfonder
Syfte: Att för företagen tydliggöra innebörden och villkoren för att erhålla stöd enligt strukturfondsprogrammen Mål 3 och Equal.
Beskrivning: I beslutet anges beviljat stöd, godkänd budget och villkoren för erhållande av stöd.
Förväntad effekt: Ökad rättssäkerhet och förbättrade möjligheter för företagen att uppfylla villkoren.
Tidsplan: Introducerades den 17 september 2004.
286. Budgetmallar för strukturfondsprojekt
Syfte: Att för företagen redan vid ansökningstillfället klargöra vilka utgifter som är stödberättigade enligt strukturfondsprogrammen Mål 3 och Equal.
Beskrivning: ESF-rådets budgetmallar kommer att ingå som en del i de stödbeslut som myndigheten fattar. I budgetmallen preciseras de utgifter som är stödberättigande och som kan ingå i beslutet.
Förväntad effekt: Förbättrad projektekonomi och bättre förutsättningar för företagen att uppfylla de redovisningskrav som finns. Företagens förutsättningar för administration av projektet blir mer strukturerade och förenklade.
Tidsplan: Introducerades den 17 september 2004.
Vägverket
287. Helpdesk Fordon
Syfte: Att ge företag bättre tillgänglighet till kundtjänsten.
Beskrivning: Service via telefon för företag som elektroniskt kan ställa frågor och/eller anmäla förändringar till vägtrafikregistret. I dag lämnar Helpdesk Fordon främst service i situationer där företagen inte har lyckats att använda det elektroniska systemet. Företagen kontaktar istället vägtrafikregistrets kundtjänst för att få stöd t.ex. angående regler. Servicen är utökad så att dessa företag kan vända sig till ett och samma ställe (Helpdesk Fordon) för att få hjälp och att det även skall kunna ske på kvällstid. Kundgruppen som får tillgång till Helpdesk Fordon har också utökats. Tidigare var det främst bilföretag med direktanmälan, AB Svensk Bilprovning och polisen som hade tillgång till tjänsten, men efter att kompetens har tillförts Helpdesk Fordon har samarbetet utökats med försäkringsbolag och olika generalagenter.
Förväntad effekt: Bättre tillgänglighet och utökad service för företagen genom att Helpdesk Fordon nu även erbjuds kvällstid och kan utnyttjas för fler ärenden och av fler företag.
Tidsplan: Klart hösten 2004.
288. Föreskrifter för fordonsbyggare
Syfte: Att förtydliga, förenkla och snabba upp informationen om fordonsföreskrifter.
Beskrivning: Informationsverksamheten skall anpassas till olika kategorier av fordonsbyggare. Den består dels av webbmaterial dels skriftligt material samt riktade seminarier och möten.
Förväntad effekt: Bättre service och tillgänglighet.
Tidsplan: Materialet kommer att finnas tillgängligt under första halvåret 2005.
289. Vägverket som 24-timmarsmyndighet
Syfte: Att skapa kundnytta och medverka till att Vägverket blir en 24-timmarsmyndighet.
Beskrivning: Vägverket skall ta fram lösningar som underlättar och effektiviserar för bl.a. företag med hjälp av Internet, mobil och telefoni. Tanken är att skapa ökad service och åtkomst vid de tidpunkter som passar företagen bäst samt självbetjäningstjänster för elektronisk hantering med e-inloggning.
Förväntad effekt: Förbättrad service och tillgänglighet.
Tidsplan: Klart hösten 2004.
290. Virkesupplag intill allmän väg
Syfte: Att skapa regler och enkla rutiner samt en enklare hantering vid tillståndsgivning för upplag av timmer och annat virke intill allmän väg. Beskrivning: Vid transport av timmer och annat virke från avverkningsplatser till användarna behöver virket ofta läggas upp intill vägen för att lastas på bil för vidare transport. För sådana upplag vid allmän väg krävs tillstånd ifrån väghållningsmyndigheten om upplägget sker inom vägområdet och i vissa fall från länsstyrelsen om upplägget sker intill vägområdet. Virkesupplagen kan utgöra ett säkerhetsproblem om de ligger för nära vägen eller om de är upplagda på platser där uppställning för lastning måste ske på platser där uppställning är olämplig eller förbjuden.
Förväntad effekt: Tydligare regler och enklare hantering vid tillståndsgivning.
Tidsplan: Klart under hösten/vintern 2004.
Järnvägsinspektionen
291. Tillstånd för sidospår
Syfte: Att ge ut en föreskrift som infrastrukturförvaltande företag kan referera till i tillståndsansökan.
Beskrivning: I dag skall varje infrastrukturförvaltare skriva sin trafiksäkerhetsinstruktion där de beskriver sitt sidospår och vilka regler som skall gälla på sidospåret. Detta kan många gånger vara svårt om man inte har sin huvudsakliga näring inom järnvägsområdet. Trafiksäkerhetsinstruktionen är ett av dokumenten som Järnvägsinspektionen begär in vid tillståndsgivning. Med den nya föreskriften kan de flesta små infrastrukturförvaltare referera till denna föreskrift när de söker tillstånd för sitt sidospår.
Förväntad effekt: Enklare och snabbare att göra tillståndsansökan. Dessutom snabbare besked från myndigheten eftersom handläggningstiden minskar.
Tidsplan: Träder i kraft den 1 juli 2005.
Bilaga
Myndigheter som erhållit uppdrag att minska företagens administration.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arbetsmiljöverket
Banverket
Boverket
Bokföringsnämnden
Datainspektionen
Djurskyddsmyndigheten
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarnämnden
Finansinspektionen
Fiskeriverket
Inspektionen för strategiska produkter
Järnvägsinspektionen
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
UD
Konkurrensverket
Konsumentverket
Lantmäteriverket
Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen
Luftfartsverket
Läkemedelsverket
Naturvårdsverket
Patent- och registreringsverket
Post- och telestyrelsen
Radio- och TV-verket
Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet
Riksförsäkringsverket
Rikspolisstyrelsen
Riksskatteverket
Sjöfartsverket
Skogsvårdsorganisationen
Socialstyrelsen
Statens energimyndighet
Statens folkhälsoinstitut
Statens Jordbruksverk
Statens räddningsverk
Statens strålskyddsinstitut
Statistiska centralbyrån
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll SWEDDAC
Svenska ESF-Rådet
Tullverket
Verket för näringslivsutveckling, Nutek
Vägverket
1 Efter det att regeringsuppdragen till myndigheterna beslutats bildades Djurskyddsmyndigheten, som fick samma uppdrag som övriga myndigheter.
2 Vitbok om styrelseformerna i EU, KOM (2001) 428 slutlig.
3 OECD Reference Checklist for Regulatory Decision-making, 1995.
4 1997 Policy Principles on Regulatory Reform och 1995 Recommendation on Improving the Quality of Government Regulation including the OECD Reference Checklist for Regulatory Decision-making.
5 Fr.o.m. den 1 juli 2004 Bolagsverket.
6 Fr.o.m. den 1 juli 2004 Järnvägsstyrelsen.
Skr. 2004/05:48
59
1