Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 4621 av 7186 träffar
Propositionsnummer · 2004/05:99 · Hämta Doc ·
Val av ledamot i skattenämnd, m.m. Prop. 2004/05:99
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 99
Regeringens proposition 2004/05:99 Val av ledamot i skattenämnd, m.m. Prop. 2004/05:99 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 mars 2005 Bosse Ringholm Pär Nuder (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Syftet med ändringarna är att anpassa bestämmelserna till skatteförvaltningens nya organisation. I propositionen föreslås även en ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, om vilka uppgifter som får lämnas ut till enskild från beskattningsdatabasen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2005. Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet och att rådet antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 5 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga 6 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden 7 3 Ärendet och dess beredning 8 4 Val av ledamot i skattenämnd 8 5 Beskattningsdatabasen 11 6 Genomförande av viss EG-lagstiftning om administrativt samarbete på skatteområdet m.m. 12 6.1 Ändring i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet med anledning av unionens utvidgning 12 6.2 Ändringar i handräckningsdirektivet 13 6.3 Rådets förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och en ändring i handräck-ningsdirektivet 15 7 Konsekvenser för de offentliga finanserna 17 8 Författningskommentar 18 8.1 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 18 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 18 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga 18 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden 19 Bilaga 1 Skatteverkets förslag till lagtext 20 Bilaga 2 Skatteverkets förslag till lagtext 21 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 22 Bilaga 4 Lagrådets yttrande 24 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2005 25 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagens antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 3. lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga, och 4. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 5 §1 Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor förrättas av landstingsfullmäktige i det landsting där skattekontoret är beläget. Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor i Gotlands län förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna inom flera landsting eller inom ett eller flera landsting och Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av landstingsfullmäktige respektive kommunfullmäktige i proportion till folkmängden i de kommuner där skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna. Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet. Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2005. De personer som vid utgången av år 2004 var ledamöter i ett skattekontors skattenämnd är behöriga att vara ledamöter i motsvarande skattenämnd efter den 1 januari 2005 till dess att nya ledamöter i den skattenämnden har valts. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 §2 Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 22 kap. 1 b § skattebetalningslagen (1997:483), 3. registrering enligt skattebetalningslagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, och 7. beslut om likvidation eller konkurs. 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation eller konkurs, och 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2005. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §3 Följande rättsakter skall gälla som svensk lag: 1. rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976, (ändrat genom direktiven 79/1071/EEG och 92/108/EEG) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter, 2. kommissionens direktiv 2002/94/EG av den 9 december 2002 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder, samt 3. rådets direktiv 2001/44/EG av den 15 juni 2001 om ändring av direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt och vissa punktskatter. Den svenska texten till rättsakt 1 enligt föregående stycke i dess lydelse före de ändringar som anges i rättsakt 3, rättsakt 2 i dess senaste lydelse samt rättsakt 3 finns som bilaga till denna lag. I bilagan till denna lag har bilagorna till rättsakt 2 uteslutits. Bilagornas lydelse framgår av Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 337, 13.12.2002, s. 47-54. Den svenska texten till rättsakt 1 enligt föregående stycke i dess lydelse före de ändringar som anges i rättsakt 3, rättsakt 2 i dess senaste lydelse samt rättsakt 3 finns som bilaga till denna lag. I bilagan till denna lag har bilagorna till rättsakt 2 uteslutits. Bilagornas lydelse framgår av Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 337, 13.12.2002, s. 47-54 och, i fråga om bilaga IV, Europeiska unionens officiella tidning L 168, 1.5.2004, s. 68-69. Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder gäller, utöver vad som följer av rättsakt 3, för följande skatter på försäkringspremier: - taxxa fuq Dokumenti u Trasferimenti i Malta, samt - davek od prometa zavarovalnih poslov och požarna taksa i Slovenien. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 §4 Myndighet inom Europeiska gemenskapen skall lämnas biträde med sådan handräckning i skatteärende som avses i 3 § första stycket 1. Därvid skall bestämmelserna i tillämpliga delar i 3 § andra stycket 2, 4 § andra stycket, 5-9, 14-17, 22, 23 och 24 §§ tillämpas. Bestämmelserna i denna paragraf skall tillämpas på inkomstskatt, förmögenhetsskatt och skatt på försäkringspremier samt punktskatter på mineraloljor, bearbetade tobaksvaror, alkohol och alkoholhaltiga drycker. I fråga om mervärdesskatt finns i rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt bestämmelser om sådan handräckning i skatteärende som avses i 3 § första stycket 1 och 3. Myndighet inom Europeiska gemenskapen skall lämnas biträde med sådan handräckning i skatteärende som avses i 3 § första stycket 1. Därvid skall bestämmelserna i tillämpliga delar i 3 § andra stycket 2, 4 § andra stycket, 5-9, 13-17, 20 och 22-24 §§ tillämpas. Bestämmelserna i denna paragraf skall tillämpas på inkomstskatt, förmögenhetsskatt och skatt på försäkringspremier. Bestämmelser om sådan handräckning i skatteärende som avses i 3 § första stycket 1 och 3 finns - såvitt avser mervärdesskatt, i rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt, och - såvitt avser punktskatter, i rådets förordning (EG) nr 2073/2004 av den 16 november 2004 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter 5. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. 3 Ärendet och dess beredning I propositionen behandlas en skrivelse från Skatteverket som kom in till Finansdepartementet den 24 augusti 2004 med hemställan om ändring av bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Skatteverkets lagförslag finns i bilaga 1. Skrivelsen har remitterats till Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Föreningen Svenskt Näringsliv. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2004/3718). I propositionen behandlas även en skrivelse från Skatteverket som kom in till Finansdepartementet den 16 december 2003 med hemställan om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Skatteverkets lagförslag finns i bilaga 2. Skrivelsen har remitterats till Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Datainspektionen, Svenska Petroleum Institutet, Sprit & Vinleverantörsföreningen, Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Skeppshandlareförbund. Sprit & Vinleverantörsföreningen har avstått från att yttra sig. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2003/6479). I propositionen behandlas dessutom förslag till ändringar i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden med anledning av ändringar i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet och att rådet antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Förslagen har beretts underhand med Företagarna, Föreningen Svenskt Näringsliv och Skatteverket. Lagrådet Regeringen beslutade den 10 februari 2005 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Ikraftträdandet för de föreslagna lagändringarna har flyttats fram en månad. Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324). Förslagen till ändringarna i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga och lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden har inte remitterats till Lagrådet eftersom det är fråga om ändringar av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Val av ledamot i skattenämnd Regeringens förslag: Bestämmelserna om val av ledamot i skattenämnd i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall anpassas till den ändrade organisation för skatteförvaltningen som gäller fr.o.m. den 1 januari 2004 och skall baseras på var skattekontoret och dess beslutande arbetsenheter är belägna. Skatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts i verkets förslag till lagtext. Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har i ett gemensamt yttrande tillstyrkt att Skatteverkets förslag blir föremål för lagstiftning. Föreningen Svenskt Näringsliv har ingen erinran mot den föreslagna lagändringen men anser att det vore en fördel om lagtexten i Skatteverkets förslag kunde ges en enklare och tydligare utformning. Skälen för regeringens förslag: Val av ledamot i skattenämnd skall enligt bestämmelserna i 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län skall valet i stället förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Den 1 januari 2004 fick skatteförvaltningen en ny organisation (se prop. 2002/03:99). De tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket avvecklades och en ny skattemyndighet, Skatteverket, inrättades. På grund av den förändrade organisationen behöver bestämmelserna om val till skattenämnd justeras. Den nuvarande lydelsen av 7 kap. 5 § taxeringslagen har sin grund i 1999 års organisationsförändring inom skatteförvaltningen, som innebar att skattemyndigheterna regionaliserades och att de regionala skattekontoren, med verksamhet som spände över flera landstingsområden, tillskapades. Vad som avsågs med ordet verksamhetsområde specificerades inte närmare i förarbetena till lagstiftningen. Vid tillämpningen av bestämmelserna har emellertid "verksamhetsområde" ansetts betyda ett geografiskt område. Beslutsbehörigheten har dock inte uteslutande varit knuten till det geografiska området utan överflyttning av beslutsbehörighet med stöd av särskilda regler i taxeringslagen och skattebetalningslagen (1997:483) har ansetts kunna ske utan att detta fått konsekvenser för sammansättningen av skattenämnden. Ett av syftena med den senaste organisationsförändringen är att ärenden i långt större utsträckning än tidigare med enkla medel skall kunna flyttas från ett skattekontor till ett annat inom Skatteverket. Verket är nu i färd med att göra om den befintliga kontorsstrukturen genom att minska antalet skattekontor. Detta medför emellertid inte någon förändring såvitt avser på vilka orter Skatteverket kommer att ha beslutsverksamhet. De kvarvarande skattekontoren kommer nämligen att ha beslutande arbetsenheter på flera olika orter. Kontorens geografiska verksamhetsområden kommer härigenom att förändras och i flera fall kommer de att spänna över mer än ett landstings eller Gotlands kommuns geografiska område. Skatteverket har som exempel nämnt att skattekontoret i Eskilstuna kommer att omfatta hela Södermanlands läns landstings geografiska område och Södertälje kommun, som ingår i Stockholms läns landsting, samt att skattekontorets beslutande arbetsenheter kommer att vara belägna inom Eskilstuna, Katrineholms, Nyköpings, Strängnäs och Södertälje kommuner med lokalisering på nämnda orter. Ett annat exempel är storföretagsskattekontoret som med sina beslutande arbetsenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö är beläget inom Stockholms läns landstings, Västra Götalands läns landstings och Skåne läns landstings geografiska områden. De organisationsförändringar inom skatteförvaltningen som redan har genomförts och som kommer att genomföras, medför att ärenden kommer att flyttas mellan olika skattekontor och olika beslutande arbetsenheter inom ett skattekontor i långt större utsträckning än vad som tidigare har varit fallet. Enligt regeringens mening bör detta påverka skattenämndernas sammansättning. En nära till hands liggande ordning är då att proportionella val förrättas av samtliga landsting till samtliga skattenämnder. En sådan ordning är dock inte praktiskt möjlig att genomföra. En annan ordning är att ordet verksamhetsområde utmönstras ur den aktuella lagtexten och att skattenämndsledamöterna utses på grundval av i vilka kommuner de beslutande arbetsenheterna är belägna. Enligt den nuvarande lydelsen av den aktuella bestämmelsen (7 kap. 5 § taxeringslagen) skall, om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skattenämndsledamöterna väljas av dessa, dvs. respektive landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i Gotlands kommun, i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. I det nya läge som skatteförvaltningen befinner sig i efter utgången av år 2004 är det nödvändigt att också ändra proportioneringsregeln. Detta har sin grund i det faktum att den nuvarande regeln medför att proportionering skall ske med utgångspunkt i den totala folkmängden i berörda landsting, respektive Gotlands kommun. Ett bibehållande av regeln skulle exempelvis såvitt avser skattekontoret i Eskilstuna leda till att Stockholms läns landsting skulle komma att utse en mycket stor majoritet av nämndemännen i den skattenämnd som skall finnas vid kontoret, trots att merparten av ledamöterna rent faktiskt kommer att tjänstgöra på orter inom Södermanlands läns landstings geografiska område. För att undvika en sådan ordning bör proportioneringen i stället baseras på i vilka kommuner skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna. Exempelvis innebär detta, såvitt avser skattekontoret i Eskilstuna, att proportioneringen mellan Stockholms läns landsting och Södermanlands läns landsting skall ske med utgångspunkt i befolkningen i Södertälje kommun och huvuddelen av befolkningen i Södermanlands läns landsting. När det gäller storföretagsskattekontoret blir konsekvensen av den nu aktuella proportioneringsregeln att Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Skåne läns landsting får välja ledamöter proportionerade med utgångspunkt i folkmängden i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner. Regeringen föreslår en sådan ordning. Regeringen utgår därvid från att Skatteverket vid kallelse till nämndsammanträden i görligaste mån kallar ledamöter som är bosatta i närheten av den aktuella sammanträdesorten så att besluten kan få en lokal förankring samtidigt som resekostnaden minimeras. Förslaget medför ändringar i 7 kap. 5 § taxeringslagen. 5 Beskattningsdatabasen Regeringens förslag: Uppgift om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi skall i vissa fall få lämnas ut till enskild. Skatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Datainspektionen, Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Skeppshandlareförbund har inte någon erinran mot den föreslagna ändringen. Svenska Petroleum Institutet tillstyrker förslaget men anser att Skatteverket bör erhålla i uppdrag att gå vidare och utveckla ett system som möter kraven på aktualitet och tillgänglighet. Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Av tredje stycket samma paragraf framgår att sekretessen inte gäller för beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller trängselskatt. Enligt femte stycket samma paragraf får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som förskrivs i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. I 2 kap. 5 § denna lag är reglerat vilka uppgifter som får lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi innehåller bestämmelser om s.k. skattebefriade förbrukare. Skatteverket beslutar huruvida någon får godkännas som skattebefriad förbrukare liksom om ett godkännande skall återkallas. Eftersom sådana beslut inte omfattas av undantagen i 9 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen omfattas de av sekretess enligt paragrafens första och andra stycke. Skatteverket har angett att det finns ett behov av att ändra lagen därför att skattebefriade förbrukare ibland ber att få uppgift om godkännande sänt till annan än den egna adressen, exempelvis om de befinner sig på ett fartyg och önskar att få uppgiften sänd dit via fax. Vidare kan upplagshavare ha intresse av att ta del av uppgift om huruvida någon är godkänd som skattebefriad förbrukare. Skatteverket har ansett att dessa situationer skulle kunna underlättas genom en bestämmelse som anger att uppgifter om besluten får lämnas ut. Själva besluten kan emellertid innehålla känslig information, särskilt i skälen för besluten om återkallande av godkännande. Den efterfrågade informationen från en tredje person är endast huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare och i så fall från vilken tidpunkt detta gäller. Författningsbestämmelsen bör därför utformas med beaktande av detta. Sekretess till skydd för enskild kan enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen som huvudregel efterges helt eller delvis av den enskilde. Om samtycke till utlämnande av en uppgift som omfattas av 9 kap. 1 § sekretesslagen inte föreligger och uppgiften inte omfattas av undantagen i paragrafens tredje stycke är det en förutsättning för att uppgiften skall kunna lämnas ut att detta följer av någon av de författningar som 9 kap. 1 § femte stycket hänvisar till. Eftersom behovet av sekretess för uppgiften huruvida någon är godkänd som skattebefriad förbrukare inte gör sig särskilt starkt gällande och då det kan finnas situationer där den enskildes samtycke inte kan inhämtas eller det kan vara omständligt att inhämta det bör en ändring göras i 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Ändringen bör innebära att sådan uppgift får lämnas ut, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. 6 Genomförande av viss EG-lagstiftning om administrativt samarbete på skatteområdet m.m. 6.1 Ändring i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet med anledning av unionens utvidgning Regeringens förslag: I lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga skall en hänvisning föras in till kungörandet i Europeiska unionens officiella tidning av en ändring som gjorts i kommissionens tillämpningsdirektiv till indrivningsdirektivet med anledning av unionens utvidgning den 1 maj 2004. Skälen för regeringens förslag: Kommissionens direktiv 2002/94/EG av den 9 december 2002 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder (kommissionens tillämpningsdirektiv) har genomförts i Sverige genom att det förts in i uppräkningen i 1 § lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga. I paragrafen anges att de rättsakter som räknas upp där skall gälla som svensk lag. Rättsakterna har tagits in i en bilaga till lagen. I fråga om kommissionens tillämpningsdirektiv har dock bara själva direktivtexten tagits in i bilagan. De bilagor som finns till direktivet, nämligen formulär för begäran om information, delgivning respektive indrivning samt formulär för lämnande av statistikuppgifter har dock uteslutits. Beträffande dessa bilagor anges i stället var de finns publicerade i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (numera Europeiska unionens officiella tidning). I samband med Europeiska unionens utvidgning den 1 maj 2004 har kommissionen beslutat en ändring av innebörden att de nya medlemsstaternas namn har tagits in i uppräkningen i statistikformuläret (bilaga IV till direktivet). Med anledning av detta bör det i 1 § lagen om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga tas in en upplysning om var ändringen finns publicerad i Europeiska unionens officiella tidning. 6.2 Ändringar i handräckningsdirektivet Regeringens förslag: Med anledning av ändringar som gjorts i handräckningsdirektivet skall bestämmelserna i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden om delgivning av handlingar gälla vid bistånd mellan myndigheter inom Europeiska unionen. Regeringens bedömning: Utöver detta krävs inte någon ändring i sak i svensk lag för att genomföra ändringsdirektivet. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Rådet antog den 21 april 2004 ett direktiv om ändring av rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning, vissa punktskatter och skatter på försäkringspremier, handräckningsdirektivet6. Direktivet reglerar informationsutbyte mellan medlemsstaterna i skatteärenden. Det omfattar tre former av informationsutbyte, nämligen informationsutbyte på begäran, automatiskt informationsutbyte och spontant informationsutbyte. Innebörden av ändringarna Genom ett tillägg i artikel 2.2 har det gjorts klart att när den anmodade myndigheten skaffar in efterfrågad information skall den förfara som om den agerade för egen räkning eller på begäran av en annan myndighet i sin egen medlemsstat. Detta innebär att förfarandet inte skall tyngas av några särskilda rutiner för t.ex. underrättelse till den skattskyldige bara därför att det rör sig om en begäran från en annan medlemsstat. Vidare har formuleringen av artikel 7.1 andra stycket ändrats så att det alltid skall vara tillåtet att använda inhämtad information i öppna domstolsförhandlingar och i domar, om inte den medlemsstat som lämnar informationen förklarar sig motsätta sig detta redan när informationen lämnas. Det har också gjorts en smärre justering i artikel 8.1 för att klargöra att en medlemsstat inte är befriad från skyldigheten att hämta in och överlämna information enbart av den anledningen att informationen inte behövs för inhemska skatteändamål i den medlemsstaten. Däremot skulle det som hittills vara en vägransgrund om det enligt den statens lagstiftning eller administrativa praxis inte är tillåtet att samla in informationen. I förtydligande syfte har dessutom en smärre språklig justering gjorts i artikel 8.3, som reglerar ömsesidighetskravet. Vidare har två nya artiklar tagits in i direktivet. I en ny artikel 8 a regleras bistånd med delgivning av handlingar, i överensstämmelse med den reglering som har tagits in i indrivningsdirektivet och i de nya förordningarna om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt respektive punktskatter7. I en ny artikel 8 b regleras kontakterna mellan medlemsstaterna vid samtidiga kontroller i mer än en medlemsstat. Konsekvenserna för svensk lagstiftning I allt väsentligt uppfyller svensk lagstiftning redan i dag de krav på medlemsstaterna som ändringarna i handräckningsdirektivet innebär. I 9 § första stycket lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden föreskrivs att när en svensk myndighet översänder en uppgift till en utländsk myndighet skall uppgiften även tillställas den som berörs därav för kännedom. Detta gäller uppgifter som lämnas på begäran eller i anledning av vad som har framkommit vid revision eller annan granskning och således inte t.ex. obligatoriska kontrolluppgifter eller uppgifter som lämnats i deklaration. I andra stycket sägs att underrättelse får underlåtas, om underrättelsen är uppenbart obehövlig eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra genomförandet av utländsk myndighets utredning eller beslut i skatteärende. Syftet med regleringen är att ge den som berörs av uppgiften möjlighet att bemöta uppgifterna eller hos svensk myndighet begära att de korrigeras. Det är viktigt att även i fortsättningen kunna lämna underrättelse på det sätt som nu är föreskrivet. Sedan uppgifterna väl har tillförts ett ärende hos en utländsk myndighet kan det vara svårt för den enskilde att själv tillvarata sin rätt i förfarandet hos den myndigheten. Regeringen gör bedömningen att ändringsdirektivet inte medför något behov av ändring i 9 § lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Den nya bestämmelsen i artikel 2.2 har bara den innebörden att den anmodade myndigheten när den skaffar in information skall gå tillväga på samma sätt som om det gällt ett inhemskt ärende. Syftet med ändringen är att samarbetet inte skall fördröjas av rutiner som t.ex. innebär att den enskilde underrättas och ges viss tid på sig att reagera innan en begäran om information behandlas. Något hinder mot att även i fortsättningen tillämpa en underrättelserutin vid överlämnandet av informationen finns alltså inte. Ändringen i artikel 7.1 innebär att en stat som motsätter sig att överlämnad information används i öppna domstolsförhandlingar och i domar måste ange detta redan när informationen lämnas. Någon begränsning av möjligheterna att motsätta sig sådan användning är det alltså inte fråga om. I praxis har det inte ansetts föreligga något hinder mot att genom exempelvis revision inhämta uppgifter i ett skatteärende på begäran av myndighet i en främmande stat, trots att det i det aktuella fallet inte finns något behov av uppgifterna för inhemska skatteändamål. Beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter kan nämnas att den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i fråga om begränsat skattskyldiga i vissa delar är motiverad uteslutande av intresset att kunna tillhandahålla uppgifterna för beskattningsändamål i andra länder. Svensk rätt på området uppfyller alltså redan i dag det krav som följer av ändringen i artikel 8.1. På grund av införandet av en bestämmelse om bistånd med delgivning av handlingar i handräckningsdirektivet bör den uppräkning som görs i 21 § första stycket lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden av bestämmelser som är tillämpliga när biträde lämnas en myndighet inom Europeiska gemenskapen utökas till att omfatta även 13 och 20 §§, som reglerar delgivning av handlingar i Sverige respektive delgivning av handlingar i en främmande stat. Den nya bestämmelsen i artikel 8 b föranleder inte någon ändring i den svenska lagstiftningen. Varje medlemsstats myndigheter avgör själva om de vill delta i en samtidig kontroll eller inte, och vid sådana kontroller tillämpar varje myndighet sitt eget lands nationella lagstiftning. Regleringen i artikel 8 b berör i realiteten bara kontakterna mellan myndigheterna när fråga om samtidig kontroll har väckts. 6.3 Rådets förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och en ändring i handräck-ningsdirektivet Regeringens förslag: Med anledning av att rådet har antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter skall sådana skatter inte längre omfattas av regleringen i 21 § första stycket lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden. I stället införs en hänvisning till rådets förordning i andra stycket nämnda paragraf. Skälen för regeringens förslag: Rådet har den 16 november 2004 antagit en förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter (rådets förordning [EG] nr 2073/2004 av den 16 november 2004 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter8). Förordningen träder i kraft den 1 juli 2005. Förordningen är i allt väsentligt utformad efter förebild av rådets förordning (EG) nr 1798/2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92. Den innehåller bestämmelser om olika typer av informationsutbyte, bl.a. sådant utbyte som äger rum med hjälp av ett elektroniskt system för tidig varning, närvaro av tjänsteman i en annan medlemsstat, samtidiga kontroller och delgivning av beslut och handlingar i ärenden om punktskatter. Vissa av bestämmelserna ersätter bestämmelser av administrativ natur som hittills funnits i cirkulationsdirektivet. Andra bestämmelser ersätter i fråga om punktskatter bestämmelserna i rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning, vissa punktskatter och skatter på försäkringspremier, handräckningsdirektivet. Rådet har därför samtidigt antagit ett direktiv, rådets direktiv 2004/106/EG av den 16 november 2004 om ändring av direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning, vissa punktskatter och skatter på försäkringspremier samt direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor9. Innebörden av ändringarna är alltså dels att handräckningsdirektivets tillämpningsområde ändras till att inte längre omfatta punktskatter, vilket föranleder en ändring av direktivets titel, dels att de bestämmelser i cirkulationsdirektivet som rör administrativt samarbete upphävs. Eftersom bestämmelserna om administrativt samarbete i fråga om punktskatter i fortsättningen kommer att finnas i en EG-förordning, som har direkt verkan i medlemsstaterna, skall punktskatter inte längre omfattas av den reglering av bistånd mellan myndigheter i Europeiska gemenskapen som finns i 21 § lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. I stället bör, på samma sätt som tidigare skett i fråga om mervärdesskatt, en hänvisning till rådets förordning tas in i nämnda paragraf. I förordningen anges (artikel 3.1) att varje medlemsstat skall meddela de andra medlemsstaterna och kommissionen vilken myndighet de utsett som behörig myndighet i vars namn förordningen skall tillämpas, antingen direkt eller genom bemyndigande. Förordningen ger möjlighet att delegera samarbetet helt eller delvis till såväl en förvaltningsmyndighet på central nivå som regionala myndigheter eller enskilda tjänstemän. Förordningen innehåller också ett krav på att det skall inrättas en central kontaktpunkt, som bl.a. kan tillhandahålla myndigheter i de andra medlemsstaterna upplysningar om hur delegationsmöjligheterna utnyttjats. Den flexibla ordning som rådets förordning sålunda tillhandahåller innebär att det finns ett antal frågor om olika myndigheters roll i samarbetet m.m. som måste regleras på det nationella planet. I förordningen om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt finns för varje medlemsstat den behöriga myndigheten angiven direkt i förordningen. För Sveriges del anges att chefen för Finansdepartementet är behörig myndighet. I den nu aktuella förordningen har man alltså i stället valt den tekniken att medlemsstaterna skall meddela övriga medlemsstater och kommissionen vilken den behöriga myndigheten är. Regeringen avser att meddela de andra medlemsstaterna och kommissionen att behörig myndighet för Sveriges del är chefen för Finansdepartementet. Samarbetet enligt rådets förordning omfattar utöver Skatteverkets ansvarsområde i vissa avseenden även Tullverkets. Det torde därför krävas viss reglering av samarbetet mellan dessa myndigheter och det krävs också en reglering bl.a. av vilken myndighet som skall svara för uppgiften som centralt kontaktkontor. Den regleringen bör, på motsvarande sätt som har skett i fråga om mervärdesskatt, ske i en förordning. 7 Konsekvenser för de offentliga finanserna Förslagen i propositionen bedöms inte få några ekonomiska effekter. När det gäller reglerna om utlämnande av vissa uppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas bedöms dessa inte medföra några ökade kostnader för Skatteverket. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 7 kap. 5 § I första stycket finns en huvudregel. Den innebär att om såväl ett skattekontor som dess beslutande arbetsenheter finns inom ett och samma landstings geografiska område eller inom Gotlands kommun, skall valet av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige respektive kommunfullmäktige. I andra stycket finns en regel som kompletterar huvudregeln. Kompletteringsregeln innebär att om ett skattekontors beslutande arbetsenheter finns inom flera landstings geografiska områden eller inom ett eller flera landsting och Gotlands kommun, skall ledamöterna i skattenämnden vid skattekontoret väljas av respektive landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i Gotlands län i proportion till folkmängden i de kommuner inom vars geografiska områden skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 2 kap. 5 § Förslaget i andra stycket åttonde punkten innebär att även uppgifter huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och från vilken tidpunkt får lämnas ut till enskild, om det inte kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. I det fall enskild kontaktar Skatteverket och det visar sig att den efterfrågade fysiska eller juridiska personen inte är godkänd som skattebefriad förbrukare eller att ett godkännande återkallats finns det således inte någon egentlig uppgift att lämna ut utan svaret bör vara att personen inte är registrerad som skattebefriad förbrukare 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga 1 § Paragrafen kommenteras närmare i avsnitt 6.1. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden 21 § Paragrafen kommenteras närmare i avsnitt 6.2 och 6.3. 8.4 Skatteverkets förslag till lagtext Förslag till lagändring Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 5 § Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige i det landsting inom vars geografiska område det skattekontor, vid vilket skattenämnden finns, är beläget. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun om det skattekontor vid vilket skattenämnden finns är beläget inom kommunen. Om skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna inom flera landstings geografiska områden eller inom ett eller flera landstings geografiska områden och i Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i de kommuner inom vars geografiska områden skat-tekontorets beslutande arbetsenheter är belägna. Skatteverkets förslag till lagtext Förslag till lagändring Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 2 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483), 3. registrering enligt skattebetalningslagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, och 7. beslut om likvidation eller konkurs. 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation eller konkurs, och 8. beslut om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt 31 e § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 8 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och beslut om återkallande av godkännande som skattebefriad förbrukare enligt 31 g § lagen om alkoholskatt och 8 kap. 3 § lagen om skatt på energi. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 5 §1 Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor förrättas av landstingsfullmäktige i det landsting skattekontoret är beläget. Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor i Gotlands län förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna inom flera landsting eller inom ett eller flera landsting och Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av respektive landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i proportion till folkmängden i de kommuner där skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna. Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet. Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. De personer som vid utgången av år 2004 var ledamöter i ett skattekontors skattenämnd är behöriga att vara ledamöter i motsvarande skattenämnd efter den 1 januari 2005 till dess att nya ledamöter i den skattenämnden har valts. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet10 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 §11 Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 22 kap. 1 b § skattebetalningslagen (1997:483), 3. registrering enligt skattebetalningslagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, och 7. beslut om likvidation eller konkurs. 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation eller konkurs, och 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-02-14 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Lars Wennerström. Val av ledamot i skattenämnd, m.m., Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 2005 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:342), och 2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Förslagen har inför Lagrådet föredragits, förslaget under 1 av ämnesrådet Kjell Olsson och förslaget under 2 av kammarrättsassessorn Fredrik Löfstedt. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2005 Närvarande: statsrådet Ringholm, ordförande, och statsråden Sahlin, Östros, Sommestad, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Österberg, Orback, Baylan Föredragande: statsrådet Nuder Regeringen beslutar proposition 2004/05:99 Val av ledamot i skattenämnd, m.m. 1 Senaste lydelse 1998:1674. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670. 2 Senaste lydelse 2003:670. 3 Senaste lydelse 2004:497. 4 Senaste lydelse 2003:1132. 5 EGT L 359, 4.12.2004, s. 1 (Celex32004R2073). 6 EUT L 127, 29.4.2004, s. 70 (Celex 32004L0056). 7 Celex 31976L0308, 32003R1798 och 32004R2073. 8 EUT L 359, 4.12.2004, s. 1 (Celex 32004R2073). 9 EUT L 359, 4.12.2004, s. 30 (Celex 32004L0106). 1 Senaste lydelse 1998:1674. 10 Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670. 11 Senaste lydelse 2003:670. Prop. 2004/05:99 19 1 Prop. 2004/05:99 Bilaga 1 20 25 Prop. 2004/05:99 Bilaga 2 24 25 Prop. 2004/05:99 Bilaga 3 Prop. 2004/05:99 Bilaga 4 Prop. 2004/05:99 25 25