Regeringskansliets rättsdatabaser

Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till statsbudget för 2006 Samhällsekonomi och finansförvaltning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 11 2 Lagförslag 13 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 13 3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 15 3.1 Omfattning 15 3.2 Utgiftsutveckling 15 4 Politikområde Effektiv statsförvaltning 19 4.1 Omfattning 19 4.2 Utgiftsutveckling 20 4.3 Mål 21 4.4 Insatser 21 4.5 Resultatredovisning 21 4.5.1 Resultat 21 4.5.2 Analys och slutsatser 23 4.6 Revisionens iakttagelser 24 4.7 Politikens inriktning 25 5 Styrning, ledning, verksamhetsutveckling 27 5.1 Omfattning 27 5.2 Mål 27 5.3 Insatser 27 5.3.1 Styrning och ledning 27 5.3.2 Ekonomisk styrning 29 5.3.3 Förvaltningens organisation och struktur 29 5.3.4 Kompetensförsörjning och kunskapshantering 30 5.3.5 Verksamhetsutveckling 31 5.4 Resultatredovisning 32 5.4.1 Övriga resultat 33 5.5 Politikens inriktning 33 5.5.1 Regeringens stabsstöd 34 6 Statliga arbetsgivarfrågor 37 6.1 Omfattning 37 6.2 Mål och resultatindikatorer 37 6.2.1 Mål 37 6.2.2 Resultatindikatorer 37 6.3 Politikens inriktning 37 6.3.1 Arbetsgivarpolitisk delegering 38 6.3.2 Strategisk kompetensförsörjning 38 6.3.3 Arbetsgivarpolitiska prioriteringar 38 6.4 Insatser 39 6.4.1 Insatser inom verksamhetsområdet 39 6.4.2 Insatser utanför verksamhetsområdet 40 6.5 Resultatbedömning 41 6.5.1 Resultat 41 6.5.2 Enskilda myndigheters m.fl. resultat 44 6.5.3 Analys och slutsatser 45 7 Statistik 47 7.1 Omfattning 47 7.2 Mål och villkor 47 7.3 Insatser 47 7.3.1 Insatser inom politikområdet 47 7.3.2 Insatser utanför politikområdet 48 7.4 Resultatredovisning 49 7.4.1 Mål 49 7.4.2 Resultat 49 7.4.3 Analys och slutsatser 50 7.4.4 Politikens inriktning 51 8 Prognos- och uppföljningsverksamhet 53 8.1 Omfattning 53 8.2 Mål 53 8.3 Insatser 53 8.3.1 Insatser inom politikområdet 53 8.3.2 Insatser utanför politikområdet 54 8.4 Resultatredovisning 54 8.4.1 Resultat 54 8.4.2 Analys och slutsatser 55 8.5 Politikens inriktning 56 9 Fastighetsförvaltning 57 9.1 Omfattning 57 9.2 Mål 57 9.3 Politikens inriktning 57 9.4 Insatser 58 9.5 Resultatredovisning 59 9.5.1 Resultat 59 9.5.2 Analys och slutsatser 59 10 Budgetförslag 61 10.1 1:1 Konjunkturinstitutet 61 10.2 1:2 Ekonomistyrningsverket 62 10.3 1:3 Statskontoret 62 10.4 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler 63 10.5 1:5 Statistiska centralbyrån 64 10.6 1:6 Kammarkollegiet 64 10.7 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 65 10.8 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten 66 10.9 1:9 Ekonomiska rådet 67 10.10 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor 67 10.11 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 68 10.12 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb 69 10.13 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader 69 10.14 Statens fastighetsverk 70 10.15 Fortifikationsverket 72 11 Politikområde Finansiella system och tillsyn 75 11.1 Omfattning 75 11.2 Utgiftsutveckling 76 11.3 Mål 76 11.4 Insatser 76 11.5 Resultatbedömning 77 11.5.1 Resultat 77 11.5.2 Analys och slutsatser 79 11.6 Revisionens iakttagelser 79 11.7 Politikens inriktning 79 12 Reglering och tillsyn av det finansiella systemet 81 12.1 Omfattning 81 12.2 Mål 81 12.3 Politikens inriktning 81 12.4 Insatser 81 12.5 Resultatredovisning 83 12.5.1 Resultat 83 12.5.2 Analys och slutsatser 86 13 Statsskuldsförvaltning 89 13.1 Omfattning 89 13.2 Mål 89 13.3 Politikens inriktning 89 13.4 Resultatredovisning 89 13.4.1 Resultat 89 13.4.2 Analys och slutsatser 90 14 Statliga garantier och särskilda åtaganden 91 14.1 Omfattning 91 14.2 Mål 91 14.3 Politikens inriktning 91 14.4 Insatser 92 14.5 Resultatbedömning 92 14.5.1 Resultat 92 14.5.2 Analys och slutsatser 93 15 Övrig finansiell förvaltning 95 15.1 Omfattning 95 15.2 Mål 95 15.3 Politikens inriktning 95 15.4 Insatser 96 15.5 Resultatbedömning 97 15.5.1 Resultat 97 15.5.2 Analys och slutsatser 101 16 Internationella finansiella institutioner 103 16.1 Omfattning 103 16.2 Mål 103 16.3 Insatser 103 16.4 Resultat 103 17 Tillsyn av spelmarknaden 105 17.1 Omfattning 105 17.2 Mål 105 17.3 Politikens inriktning 105 17.4 Insatser 105 17.5 Resultatbedömning 106 17.5.1 Resultat 106 17.5.2 Analys och slutsatser 107 18 Budgetförslag 109 18.1 2:1 Finansinspektionen 109 18.2 2:2 Insättningsgarantinämnden 110 18.3 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 110 18.4 2:4 Bokföringsnämnden 112 18.5 2:5 Avsättning för garantiverksamhet 112 18.6 2:6 Finansmarknadsrådet 113 18.7 Premiepensionsmyndigheten 113 19 Riksrevisionen 117 19.1 90:1 Riksrevisionen 117 20 Försöksverksamhet med trängselskatt i Stockholms kommun 121 20.1 Bakgrund 121 20.2 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 121 Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling Tabellförteckning Anslagsbelopp 12 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 15 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 3.3 Precisering av förändringar i denna proposition för Utgiftsområde 2 åren 2005-2007, jämfört med vad som beräknats i budgetpropositionen för 2005 17 3.4 Konsekvensförändringar av tidigare beslutade tidsbegränsade förstärkningar inom Utgiftsområde 2 17 3.5 Ramnivå 2005-2008 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning 17 3.6 Specifikation av Utgiftsområdets samlade inleveranser 2004 18 4.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning 20 4.2 Översikt över politikområdets finansiering 21 4.3 Specifikation av politikområdets inleveranser 2004 22 4.4 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft 22 4.5 EA-värdering för politikområdets myndigheter 2000-2004 23 4.6 Nyckeltal för politikområdets personal 23 5.1 EA-värden 2002-2004 33 7.1 Antalet rättsakter och arbetsgrupper 48 7.2 Nyckeltal för SCB:s verksamhet 49 7.3 Fördelning av anslagsintäkter 50 7.4 Nyckeltal för det statistiska systemet 50 8.1 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år 55 8.2 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år 56 9.1 Statens byggnader, mark och annan fast egendom 58 9.2 Fastighetsförvaltningens omfattning 58 10.1 Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet 61 10.2 Uppdragsverksamhet 61 10.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:1 Konjunkturinstitutet 61 10.4 Anslagsutveckling för 1:2 Ekonomistyrningsverket 62 10.5 Uppdragsverksamhet 62 10.6 Offentligrättslig verksamhet - Landstingsavtalen 62 10.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:2 Ekonomistyrningsverket 62 10.8 Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret 62 10.9 Uppdragsverksamhet 63 10.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:3 Statskontoret 63 10.11 Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler 63 10.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler 63 10.13 Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån 64 10.14 Uppdragsverksamhet 64 10.15 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:5 Statistiska centralbyrån 64 10.16 Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet 64 10.17 Uppdragsverksamhet 65 10.18 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:6 Kammarkollegiet 65 10.19 Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 65 10.20 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 65 10.21 Anslagsutveckling för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten 66 10.22 Uppdragsverksamhet 66 10.23 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten 66 10.24 Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet 67 10.25 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:9 Ekonomiska rådet 67 10.26 Anslagsutveckling för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor 67 10.27 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor 67 10.28 Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 68 10.29 Uppdragsverksamhet 68 10.30 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:11 Statliga tjänste- pensioner m.m. 68 10.31 Anslagsutveckling 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb 69 10.32 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb 69 10.33 Anslagsutveckling för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader 69 10.34 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader 70 10.35 Uppgifter om det ekonomiska läget för Statens fastighetsverk 70 10.36 Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2005-2008 72 10.37 Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket 73 10.38 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2005-2008 73 10.39 Detaljerad investeringsplan för Fortifikationsverket (2006-2008). Avser investeringar över 20 miljoner kronor 74 11.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn 76 11.2 Översikt över politikområdets finansiering 77 11.3 Specifikation av politikområdets samlade inleveranser 2004 77 11.4 Nyckeltal för politikområdets personal 78 11.5 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft 79 12.1 Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per verksamhetsgren i löpande priser 83 12.2 Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna 84 12.3 Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna 84 12.4 Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten 84 12.5 Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 85 12.6 Genomsnittlig handläggningstid i dagar för tillstånds- och anmälningsärenden 85 12.7 Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd 85 14.1 Uppgifter om Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2000-2004 92 14.2 Utveckling av resultat och eget kapital i Venantius AB 93 15.1 Resultat för kapitalförvaltningen, exkl. förvaltningskostnader 98 15.2 Resultat rullande femårsperioder 98 15.3 Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år 99 15.4 Andelen aktiva väljare 99 15.5 Värde fördelat på fondkategori 99 15.6 Avgifter som pensionsspararna betalar 99 15.7 Antal pensionssparare som gjort fondbyten uppdelat på kön 100 15.8 PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande 100 17.1 Spel- och lotterimarknadens utveckling 106 18.1 Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen 109 18.2 Offentligrättslig verksamhet 109 18.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:1 Finansinspektionen 109 18.4 Anslagsutveckling för 2:2 Insättningsgarantinämnden 110 18.5 Offentligrättslig verksamhet 110 18.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:2 Insättningsgarantinämnden 110 18.7 Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 110 18.8 Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet 111 18.9 Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i Riksgäldskontoret 111 18.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:3 Rikgäldskontoret: Förvaltningskostnader 112 18.11 Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden 112 18.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:4 Bokföringsnämnden 112 18.13 Anslagsutveckling för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet 112 18.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet 113 18.15 Anslagsutveckling för 2:6 Finansmarknadsrådet 113 18.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:6 Finansmarknadsrådet 113 18.17 PPM:s krediutnyttjande 114 18.18 Offentligrättslig verksamhet 114 19.1 Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen 117 19.2 Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna 118 19.3 Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558 119 19.4 Uppdragsverksamhet Avgiftsfinansierade internationella uppdrag 120 19.5 Investeringsplan för Riksrevisionen 120 19.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 90:1 Riksrevisionen 120 20.1 Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 121 20.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 122 Diagramförteckning 3.1 Översikt över utgiftsområdets samlade långsiktiga finansiering (mnkr) 18 6.1 Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2003 42 6.2 Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer 1998-2004 43 6.3 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2003 och 2004 44 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (avsnitt 2.1 och 15.5.2), 2. bemyndigar regeringen att 2006 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.13), 3. godkänner förslaget till investeringsplan för Statens fastighetsverk (avsnitt 10.13), 4. bemyndigar regeringen att 2006 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 925 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.14), 5. godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket (avsnitt 10.14), 6. bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.7), 7. för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen 8. godkänner förslaget till investeringsplan för Riksrevisionen (avsnitt 19.1), 9. bemyndigar Riksrevisionen att för 2006 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor (avsnitt 19.1), 10. beslutar att för ramanslaget 90:1 Riksrevisionen skall finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag (avsnitt 19.1), 11. beslutar att det anslagssparande på ramanslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp (avsnitt 19.1), 12. beslutar att Riksrevisionen för 2006 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 499 000 kronor (avsnitt 19.1), 13. för 2006 anvisar anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Konjunkturinstitutet Ramanslag 48 082 1:2 Ekonomistyrningsverket Ramanslag 94 645 1:3 Statskontoret Ramanslag 61 713 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler Ramanslag 422 1:5 Statistiska centralbyrån Ramanslag 444 330 1:6 Kammarkollegiet Ramanslag 31 239 1:7 Nämnden för offentlig upphandling Ramanslag 8 171 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten Ramanslag 47 137 1:9 Ekonomiska rådet Ramanslag 2 483 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor Ramanslag 7 443 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Ramanslag 8 588 000 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb Ramanslag 360 000 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader Ramanslag 2 500 2:1 Finansinspektionen Ramanslag 187 756 2:2 Insättningsgarantinämnden Ramanslag 7 590 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Ramanslag 267 805 2:4 Bokföringsnämnden Ramanslag 8 291 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Ramanslag 1 400 2:6 Finansmarknadsrådet Ramanslag 1 016 90:1 Riksrevisionen1 Ramanslag 279 987 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm Ramanslag 1 358 860 Summa 11 808 870 1 Anslag avsett för Riksrevisionen. 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 §1 Bestämmelserna i 10 kap. 1-6, 11 och 12 §§ samt 12 kap. 4-8 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas före år 2007 i fråga om premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 § samma lag. Bestämmelserna i 10 kap. 1-6, 11 och 12 §§ samt 12 kap. 4-8 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas före år 2008 i fråga om premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 § samma lag. Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra stycket samma lag skall inte tillämpas i fråga om ansökningar som kommer in till myndigheten före den 1 maj 2007. Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra stycket samma lag skall inte tillämpas i fråga om ansökningar som kommer in till myndigheten före den 1 maj 2008. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. 3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3.1 Omfattning I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår två politikområden, Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Vidare finns anslag som inte inordnats i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. I jämförelse med föregående års budgetproposition har utgiftsområdets innehåll och struktur förändrats något, främst vad avser politikområdet Effektiv statsförvaltning. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområdet Effektiv statsförvaltning 8 441,6 8 928,4 8 936,1 9 696,2 10 095,3 10 362,3 Politikområdet Finansiella system och tillsyn2 520,9 516,5 511,2 473,8 480,2 490,3 Anslag som inte ingår i något politikområde 90:1 Riksrevisionen 258,2 278,1 281,1 280,0 284,4 289,3 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm - 1 532,9 1 522,9 1 358,9 929,9 0 2003 90:2 Riksdagens revisorer 0,5 - - - - - 2003 90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader -0,1 - - - - - Totalt för utgiftsområde 2 9 221,1 11 255,9 11 251,4 11 808,9 11 789,8 11 141,9 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Exklusive anslaget 2:1 Lotteriinspektionen i utgiftsområde 17. Utgiftsutfallet 2004 liknar tidigare års utfall Utgiftsområdets ekonomiska utfall 2004 på ca 9,2 miljarder kronor ligger på en tämligen normal och stabil nivå vid en jämförelse med utfallet under den senaste femårsperioden. Nivån motsvarar ca 1,1-1,2 procent av statsbudgetens omslutning. Utfallet 2004 för politikområdet Effektiv statsförvaltning blev något lägre än vad som anvisades i statsbudgeten för 2004 och utfallet för politikområdet Finansiella system och tillsyn något högre. För anslaget 90:1 Riksrevisionen blev utfallet ca 11 miljoner kronor lägre än de medel som anvisades i statsbudgeten 2004. Anslagssparandet fortsätter att minska Utfallet 2004 innebar även att trenden med successivt minskade anslagssparanden (ingående överföringsbelopp) fortsatte. Ingående överföringsbelopp minskade med ca 30 procent eller 161 miljoner kronor till ca 355 miljoner kronor. Detta var i huvudsak en följd av indragningar samt förbrukning av tidigare års anslagssparande och medel på äldreanslag. Merparten, eller 150 miljoner kronor av det minskade anslagssparandet, är hänförligt till politikområdet Effektiv statsförvaltning och resterande 19 miljoner kronor till politikområdet Finansiella system och tillsyn. För anslaget 90:2 Riksrevisionen ökade ingående överföringsbelopp med ca 10 miljoner kronor till 22 miljoner kronor vid ingången av 2005. Lägre utfall 2005 än tidigare beräknat Främst på grund av försöket med trängselskatt ökade utgiftsområdets ekonomiska omslutning kraftigt fr.o.m. 2005. Till följd av förslag på tilläggsbudget såväl i 2005 års ekonomiska vårproposition som i denna proposition minskas utgiftsområdet med totalt ca 180 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2005 uppgår till ca 11,3 miljarder kronor. I sammanhanget kan nämnas att ackumulerat utfall t.o.m. juni 2005 uppgick till ca 5,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 46 procent av tilldelade medel. Det låga ackumulerade utfallet förklaras främst av lågt utfall för trängselskatteförsöket som försenats ett halvår. För de båda politikområdena ligger det ackumulerade utfallet på 50-51 procent. Förutom att trängselskatt tillkommit 2005 och att tjänstepensioner ligger ca 60 miljoner kronor högre än 2004, finns det inga större skillnader mellan halvårsutfallen 2004 och 2005. Majoriteten av anslagen har dock i dagsläget ett ackumulerat utfall för 2005 som understiger det ackumulerade utfallet vid samma tidpunkt i fjol. Budgetförslag för 2006-2008 Budgetförslagen för kommande år sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 11 432 11 432 11 432 Förändring till följd av: Pris & löneomräkning 29 54 82 Beslut -4 -446 -1 741 Övriga makroekonomiska förutsättningar 42 168 416 Volymer 344 609 974 Överföring till/från andra utgiftsområden -34 -27 -21 Övrigt - - - Ny Ramnivå 11 809 11 790 11 142 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Försöket med trängselskatt i Stockholms kommun kommer att genomföras under de sju första månaderna 2006. Under 2005 avser utgifterna i huvudsak investeringar i tekniska system samt i kollektivsatsningen, med tillhörande bussdepåer och infartsparkeringar. Utgifterna för försöket beräknas bli högre än tidigare beräknat och få en delvis annan fördelning mellan åren till följd av bl.a. stilleståndet under domstolsprövningen av upphandlingsförfarandet och tillkommande kostnader för fordonsfotografering. Mot bakgrund av detta beräknas behov av ytterligare ca 500 miljoner kronor 2006. Även för 2007 beräknas utgifterna öka i förhållande till tidigare beräkningar. I regeringens sysselsättningspaket ingår en åtgärd som skall bidra till kompetensöverföring vid de statliga myndigheterna och därmed underlätta kommande generationsväxling. Satsningen är tvåårig och beräknas ge 1 000 arbetstillfällen. För detta ändamål föreslår regeringen att utgiftsområdet tillförs 360 miljoner kronor 2006 respektive 2007. På tilläggsbudget i denna proposition tillförs 10 miljoner kronor för att myndigheterna skall kunna påbörja sina rekryteringsprocesser och därmed ansöka om bidrag. Tabell 3.3 Precisering av förändringar i denna proposition för Utgiftsområde 2 åren 2005-2007, jämfört med vad som beräknats i budgetpropositionen för 2005 Miljoner kronor TB2 2005 2006 2007 Förändring till följd av: Trängselskatt -157 499 160 St. kompetensöverföringsjobb 10 360 360 St. Tjänstepensioner 32 -40 Förändrad PLO 10 10 Generell anslagsminskning (0,6%) -7 -7 Finansiell tillsyn 14,5 12 Mångfaldsarbete inom staten 5 5 Omstrukturering av Statskontoret 10 Samordning av internrevision 3 3 TB1-förändringars konsekvenser - Auktorisation kontakttolkar - Marknadsmissbruk - Energistatistik 1,8 -2,5 -0,5 1 -2,5 -0,5 Statistikenkät 0,1 0,1 Nettoförändring Uo2 -147 925 501 Interna omföringar pga. förändrad stabsorganisation 52 2,5 Statliga tjänstepensioner ökar med ca 386 miljoner kronor, varav ca 90 procent är relaterat till ökade pensionsavgångar och resterande 10 procent till ändrade inkomstbasbelopp. Pris- och löneomräkningen för 2006 blev något högre än vad som tidigare preliminärt beräknats i budgetpropositionen för 2005. Samtidigt minskas företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål med 0,6 procent (se volym 1, avsnitt 7). Kraven på den tillsyn och regelgivning som Finansinspektionen bedriver har ökat. För 2006 ökas därför anslaget 2:1 Finansinspektionen med 14,5 miljoner kronor. Från 2007 beräknas resurserna öka med 12 miljoner kronor. Staten skall vara ett föredöme när det gäller etnisk mångfald. Regionala projekt i fem län planeras därför för att underlätta myndigheternas arbete med den etniska mångfalden. För detta ändamål tillförs 5 miljoner kronor 2006 respektive 2007. I samband med renodlingen av regeringens stabsstöd sker omfördelning av medel främst till den nya förvaltningspolitiska myndigheten, från Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd. Samtidigt uppstår omställningskostnader. Därför tillförs anslaget 1:3 Statskontoret 10 miljoner kronor för 2006. Ekonomistyrningsverket tillförs medel för samordningsfunktionen för internrevision. Kammarkollegiet, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån får samtidigt förändrade anslag till följd av de permanenta uppgiftsändringar om kontakttolkar, marknadsmissbruk och energistatistik som redovisades på tilläggsbudget i anslutning till 2005 års ekonomiska vårproposition. Slutligen innefattar budgetförslaget ett antal tidigare tillfälliga förstärkningar, som upphör 2006-2007, enligt nedanstående tabell. Tabell 3.4 Konsekvensförändringar av tidigare beslutade tidsbegränsade förstärkningar inom Utgiftsområde 2 Miljoner kronor 2006 2007 Förändring till följd av: Hermesutveckling (ESV) -8 Ekonomisk statistik (SCB) -2 Finansiell tillsyn (FI) -5 EU-möte (RiR) -5 Antidiskrimineringsklausuler (NOU) -0,3 Återföring Ekonomiska rådet 0,3 Nettoförändring Uo2 -17 -2 Föränderlig realekonomisk sammansättning Tabell 3.5 Ramnivå 2005-2008 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 Transfereringar1 8 640 9 625 10 284 9 622 Verksamhetsutgifter2 1 567 1 628 1 486 1 500 Investeringar3 1 224 556 19 19 Summa ramnivå 11 432 11 809 11 790 11 142 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. Som framgår av tabellen domineras utgiftsområdet i realekonomiska termer av transfereringar, dels i form av tjänstepensioner, dels trängselskatt. Båda dessa anslag svarar för ca 88 procent av utgiftsområdets omslutning. Åren 2005-2006 är ca 35 procent av trängelskatten transfereringar och ca 56 procent investeringar. År 2007 förändras trängselskattens realekonomiska sammansättning så att 100 procent är transfereringar. Trängselskatteförsöket svarar därmed för absoluta merparten (97-98 procent) av utgiftsområdets investeringar 2005-2006 och är förklaringen till att utgiftsområdets investeringar minskar kraftigt efterföljande år. Resterande investeringar åren 2005-2008 är fördelat på ett flertal förvaltningsmyndigheter, varav särskilt tre myndigheter (Riksrevisionen, Riksgäldskontoret och Statistiska centralbyrån) tillsammans svarar för merparten, totalt ca 17 miljoner kronor per år. Återstoden av utgiftsområdet, motsvarande ca 13-14 procent, består av förvaltnings- eller verksamhetskostnader för ett femtontal myndigheter samt några enstaka sakanslag. Utgiftsområdets samlade finansiering I det ovanstående har endast den anslagsfinansierade verksamheten inom utgiftsområdet behandlats. Utgiftsområdet har haft och beräknas ha en samlad finansiering enligt nedanstående diagram. Diagram 3.1 Översikt över utgiftsområdets samlade långsiktiga finansiering (mnkr) Eftersom i princip samtliga myndigheter inom utgiftsområdet har uppdragsintäkter ökar omslutningen kraftigt. Enstaka myndigheters disposition av vissa offentligrättsliga avgifter bidrar också till att öka omslutningen med 2-3 procent. I vissa avseenden underskattades omslutningen i början av 2000-talet beroende på att en fjärde finansieringskälla inte redovisades, nämligen Premiepensionsmyndighetens utnyttjande av räntekontokredit för uppbyggnaden av premiepensionssystemet (rörelsekapitalet). Denna var betydande i 2000-talets början, men för innevarande och kommande år bedöms den vara marginell i sammanhanget. Kostnaderna kommer dock successivt att fördelas på kommande år. Inleveranser hänförliga till utgiftsområdet Utgiftsområdets myndigheter levererade in avsevärda medel till statsbudgetens inkomstsida, varav bara ca hälften kan räknas till utgiftsområdet. Tabell 3.6 Specifikation av Utgiftsområdets samlade inleveranser 2004 Miljoner kronor Belopp Totala inleveranser från Uo2:s myndigheter 20 653 Inleveranser som hänförs till andra Uo -10 111 Summa inleveranser hänförliga till Uo2 10 542 - Varav PO Effektiv statsförvaltning 10 254 - Varav PO Finansiella system och tillsyn 319 Från utgiftsområdet exkluderas Kammarkollegiets och Riksgäldskontorets inleveranser i form av Riksbankens och AB Svenska Spels överskott, samt räntor och återbetalningar av olika näringslån. Av de inleveranser som räknats till utgiftsområdet utgjorde ca 78 procent s.k. kalkylmässiga inkomster och ca 21 procent inkomster av statens verksamhet. Resterande 1 procent är inkomster av försåld egendom och återbetalning av lån. 4 Politikområde Effektiv statsförvaltning 4.1 Omfattning Politikområdet omfattar verksamhet inom skilda områden som förvaltningsutveckling och ekonomisk styrning, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning. Inom politikområdet verkar följande myndigheter: Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Ekonomiska rådet, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket samt vissa nämnder. Statens kvalitets- och kompetensråd, Nämnden för elektronisk förvaltning och 24-timmarsdelegationen kommer att avvecklas. En organisationskommitté har i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny förvaltningspolitisk myndighet (dir. 2005:65). Vidare ingår några sakanslag som regeringen eller berörda myndigheter disponerar. Med anledning av ovanstående myndighetsförändringar samt till följd av åtgärder för att öka sysselsättningen tillkommer anslagen 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten, 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb samt 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader. Vidare har verksamhetsområdet Ekonomisk styrning och kontroll inordnats i verksamhetsområdet Styrning, ledning, verksamhetsutveckling. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 2 1:1 Konjunkturinstitutet 46,1 47,3 46,7 48,1 48,8 49,7 1:2 Ekonomistyrningsverket 81,0 95,8 95,0 94,6 96,2 98,0 1:3 Statskontoret 89,6 89,7 87,2 61,7 52,5 53,5 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler 0,6 0,4 0,6 0,4 0,4 0,4 1:5 Statistiska centralbyrån 433,0 436,9 431,1 444,3 449,3 456,9 1:6 Kammarkollegiet 26,8 31,5 28,8 31,2 30,9 31,5 1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8,0 8,4 8,3 8,2 8,3 8,4 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten - - - 47,1 50,4 51,3 1:9 Ekonomiska rådet 2,9 2,1 2,1 2,5 2,5 2,6 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor 4,6 2,5 3,3 7,4 7,4 2,4 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 709,0 8 191,1 8 192,0 8 588,0 8 988,3 9 607,6 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb - 10,0 0 360,0 360,0 - 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader - - - 2,5 - - 2005 02 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 13,7 12,7 12,5 - - - 2004 02 1:12 Utveckling av 24-timmarsmyndigheten 2,4 - 3,0 - - - 2003 02 1:6 Folk- och bostadsstatistik 14,5 - 15,9 - - - 2003 02 1:11 Utvecklingsarbete 1,7 - - - - - 2003 02 1:14 Riksrevisionsverket 0,1 - - - - - 2003 02 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader 4,0 - - - - - 1998 14 D0 03 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området 3,8 - 9,9 - - - Totalt för politikområde Effektiv statsförvaltning 8 441,6 8 928,4 8 936,1 8 696,2 10 095,3 10 362,2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition. Utfallet för politikområdet Effektiv statsförvaltning 2004 blev ca 7 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten för 2004. Detta skedde trots att utfallet bland annat belastades med 24 miljoner kronor för fyra äldreanslag. Anledningen till det lägre utfallet för politikområdet är främst att Ekonomistyrningsverket och statliga tjänstepensioner vardera underskred anvisade medel i statsbudgeten med 10-15 miljoner kronor samt att 24-timmarsmyndigheten utnyttjade knappt 6 miljoner kronor mindre än anvisat. För innevarande år har vissa mindre förändringar skett på tilläggsbudget i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen vad avser Kammarkollegiet, SCB och statliga tjänstepensioner. För politikområdet motsvarar det en minskning på ca 30 miljoner kronor. På tilläggsbudget i denna proposition föreslås 10 miljoner kronor till ett nyinrättat anslag 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb. Budgetförslaget innebär i korthet följande förändringar jämfört med innevarande år: * Satsningar på 1 000 statliga kompetensöverföringsjobb motsvarande 730 miljoner kronor i huvudsak fördelat på två år. * En tvåårig satsning på mångfaldsarbete inom staten (5 miljoner kronor per år). * Statliga tjänstepensioner ökar med 386 miljoner kronor, varav merparten (344 miljoner kronor) till följd av ändrade volymer och resterande 42 miljoner kronor till följd av förändrade inkomstbasbelopp. * Förändringar av regeringens stabsmyndigheter, som bl.a. innefattar omfördelningar av ca 52 miljoner kronor från Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd till framför allt den nya förvaltningspolitiska myndigheten samt avvecklingen av Statens kvalitets- och kompetensråd. * Pris- och löneomräkning som blev något högre än vad som preliminärt beräknats. * Inrättandet av en samordningsfunktion för internrevision inom Ekonomistyrningsverket, motsvarande 3 miljoner kronor per år. * Överföring på knappt 2 miljoner kronor från andra utgiftsområden till Kammarkollegiet och Statistiska centralbyrån för auktorisation av kontakttolkar och en statistikenkät. 4.3 Mål Målet för politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. 4.4 Insatser Politikområdet skall bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt och utvecklas i önskad riktning samt att statsförvaltningen uppfyller höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. De viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är framför allt inomstatlig förvaltnings-, stöd- och främjandeverksamhet inom ett brett tjänsteområde. En stor del av insatserna under 2004-2005 har avsett normal löpande produktion och utvecklingsverksamhet. Stabsverksamheten har dock varit föremål för översyn samtidigt som tillsynen av offentlig upphandling och fastighetsförvaltning berörts eller berörs av offentliga utredningar respektive av försvarsbeslut. Som en följd av stabsöversynen arbetar för närvarande en organisationskommitté med inrättande av en myndighet med förvaltningspolitisk inriktning. Väsentliga myndighetsinsatser och händelser i övrigt under 2004-2005 är bl.a. följande: * Stormen Gudrun har fått och kommer att få stora konsekvenser för dels fastighetsförvaltningen (skador på stormfälld skog och byggnader), dels i form av två större skadefall i Kammarkollegiets försäkringsverksamhet. * Förvärv av Centralsposthuset (Kv. Blåmannen) i Stockholm och Försäkringskassefastigheter samt tidigarelagd avyttring av sju kasernområden till Vasallen AB p.g.a. försvarsbeslutet 2004. Färdigställande av ett antal större byggprojekt såsom Världskulturmuseet i Göteborg samt upprustningen av Wrangelska palatset (Svea hovrätt) och Moderna Museet i Stockholm. * Överlåtelsen av Ekonomistyrningsverkets Agressoverksamhet till Agresso AB och fortsatt utveckling av Hermes-systemet. 4.5 Resultatredovisning 4.5.1 Resultat Ekonomiskt utfall Tabell 4.2 Översikt över politikområdets finansiering Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Anslag (inom po) 8 250 8 286 8 341 8 323 8 442 Uppdragsverksamhet 6 561 5 746 5 746 5 971 6 094 - varav tjänsteexport 86 48 75 66 88 4§ AvgF 11 13 18 16 20 Disp. off.rättsliga avgifter 0 0 0 0 0 Summa 14 822 14 045 14 105 14 310 14 556 Ej disp off.rättsl. avg. 10 12 12 20 21 Källa: ESV avgifter i staten, ESV:s tidsserier över utfallet av statsbudgeten. Anslagsutfallet för 2004 har kommenterats i avsnitt 4.2. Ingående överföringsbelopp (anslagssparandet) minskade med 32 procent eller 151 miljoner kronor till totalt 310 miljoner kronor. Cirka 70 procent av sparandet eller 215 miljoner kronor var hänförligt till äldreanslaget (2003) 1:6 Folk- och bostadsstatistik. Minskningen förklaras i huvudsak av en större indragning (131 miljoner kronor) avseende statliga tjänstepensioner samt förbrukning av medel på sex äldreanslag. Anslagssparandet på äldreanslagen förväntas minska betydligt under kommande år. Utfallet för tjänstepensionerna, som sedan början av 2000-talet svarat för stora delar av politikområdets anslagssparande, gick nära nog jämt upp 2004. Flertalet myndigheters ekonomiska situation bedöms som god. Några i huvudsak anslagsfinansierade myndigheterna har dock en mera ansträngd ekonomisk situation. Resultatet i politikområdets uppdragsfinansierade verksamhet 2004 uppgick till ca 500 miljoner kronor, varav merparten från fastighetsförvaltningen. Överskottet av statens fastighetsförvaltning 2004 blev dock något lägre än vad som beräknats i statsbudgeten. Ett flertal uppdragsfinansierade verksamheter gick med överskott 2004, med undantag för tre myndigheter (Ekonomistyrningsverket, Statens pensionsverk och Statskontoret) som tillsammans hade ett underskott på ca 40 miljoner kronor 2004, vilket minskade myndigheternas ackumulerade överskott från tidigare år. Därutöver kan nämnas att överskott i den uppdragsfinansierade verksamheten bl.a. finansierar underhållet av Fastighetsverkets s.k. bidragsfastigheter samt Kammarkollegiets stöd åt allmänna arvsfonden. Samtliga avkastningskrav i den uppdragsfinansierade verksamheten är såväl för en längre period som för innevarande år uppfyllda. De icke disponerade offentligrättsliga avgifter som redovisats i tabellen ovan utgör bara en mindre del av vad som inlevererats inom politikområdet. De övriga inleveranserna framgår av nedanstående tabell. Tabell 4.3 Specifikation av politikområdets inleveranser 2004 Miljoner kronor Belopp Statens pensionsverk (Pensionsavgifter m.m.) 7 678 Kammarkollegiet (Inkomster av statens verksamhet mm) 1 529 Fortifikationsverket (Överskott, amortering) 726 Statens fastighetsverk (Överskott, amortering) 297 Övriga myndigheter (Övriga inkomster) 24 Summa PO Effektiv statsförvaltning 10 254 Ett antal inleveranser från främst Kammarkollegiet har hänförts till andra utgiftsområden. Låneramarna, som 2004 ökade med drygt 50 procent till ca 600 miljoner kronor, utnyttjades i högre grad än 2003 och låg i nivå med genomsnittet för staten. Räntekontokrediterna på ca 400 miljoner kronor utnyttjades bara i begränsad utsträckning (ca 25 procent) och främst av Statens fastighetsverk. I övriga fall rörde det sig mest om inlåning. Merparten av inlåningen är hänförlig till fastighetsförvaltning, pensionshantering och försäkringsverksamhet. Fastighetsverkens utnyttjande av sina särskilda krediter är tillfredsställande och på grund av investeringar i bl.a. Centralposthuset (Blåmannen) och Försäkringskassefastigheter ökade deras lån kraftigt. Utnyttjandet av de övriga två särskilda krediterna är däremot lägre. Resultat i verksamheten Den löpande verksamheten inom politikområdet har i allt väsentligt bedrivits enligt plan, med undantag för stormen Gudruns konsekvenser för försäkrings- och fastighetsverksamheten. De åtta myndigheter som under 2004 har mätt kundattityder har i allt väsentligt fått tillfredsställande omdömen. Fortifikationsverket, som innevarande år skall undersöka kundattityderna, har gjort stora insatser under 2004 för att utveckla sina kundrelationer. Uppdragsverksamheten fortsätter att expandera, vilket innebär att myndigheter som Kammarkollegiet och Ekonomistyrningsverket får en allt större uppdragsfinansierad del. Som framgår av avsnitt 7 och 8 har ett antal kvalitetsförbättringar skett inom statistik- och prognosverksamheten. En genomgående trend är de allt mer välbesökta webbplatserna för politikområdets myndigheter, som har ökat tillgängligheten till myndigheternas information. Politikområdets kostnadsförändringar, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbetskraft, framgår av nedanstående tabell. Tabell 4.4 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft Tusental kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Genomsnitt 1 155 1 229 1 360 1 443 1 485 Max 4 488 4 691 4 143 5 052 4 828 Min 614 587 666 632 638 Statistiska centralbyrån, Statens pensionsverk och Kammarkollegiet är de myndigheter som genom åren haft de lägsta driftskostnaderna per årsarbetskraft. Statens fastighetsverk har haft de högsta kostnaderna samtliga år. Skillnaden mellan de båda fastighetsverken och övriga myndigheter inom politikområdet har successivt ökat på grund av att fastighetsförvaltningen har minskat verksamheten i egen regi och i ökad utsträckning köpt externa tjänster. Exkluderas fastighetsförvaltningen har den vägda genomsnittliga driftskostnader legat relativt stabilt på ca 750 000 kronor per årsarbetskraft, detta trots att det tidvis förekommit extra personalavvecklingskostnader. Ett exempel på kostnadsbesparingar i verksamheten är Statens pensionsverks omförhandlingar av sin IT-drift. Vissa övriga verksamhetsresultat Varje år mäter Ekonomistyrningsverket hur myndigheterna efterlever de ekonomiadministrativa reglerna inom staten, det s.k. EA-värdet (se vidare avsnitt 5). Politikområdets resultat i EA-värderingarna 2000-2004 framgår av nedanstående tabell. Tabell 4.5 EA-värdering för politikområdets myndigheter 2000-2004 Omdöme 2000 2001 2002 2003 2004 Fullt tillfredsställande 7 8 5 10 11 Tillfredsställande 3 2 6 2 1 Ej tillfredsställande - - - - - Kammarkollegiet var en av de 18 myndigheter som klarade alla frågor i EA-värderingen 2004. I likhet med tidigare år finns två politikområdesnära frågor med generellt sett relativt dåliga omdömen, dels frågorna om matrikelföring av anställningsuppgifter, dels frågorna om riskanalyser. Att många myndigheter under 2003-2004 har bytt sina löne- och PA-system, i kombination med förändrade rapporteringsrutiner på grund av avtalet PA-03, har påverkat resultatet. Under våren 2005 har Statens pensionsverk påbörjat lanseringen av Rapport Direkt, ett webbaserat verktyg som myndigheterna själva skall använda för att rätta sina egna fel månadsvis. Personella nyckeltal När det gäller områdets kompetensförsörjning kan följande redovisas. Tabell 4.6 Nyckeltal för politikområdets personal 2003 2004 Antal årsarbetskrafter 3 320 3 215 Medelantal anställda 3 530 3 420 Andel kvinnor 48% 48% Andel kvinnor i ledande befattningar 39% 34% Medelålder (vägd, år) 47,0 47,5 Personalomsättning (vägd) 8% 5% Sjukfrånvaro (vägd) 4,7% 4,3% Bakom sysselsättningsminskningen för politikområdet under 2000-talet finns Fortifikationsverkets fleråriga minskning, avvecklingen av Riksrevisionsverket samt förändringar för Statens pensionsverk och Ekonomistyrningsverket. Cirka 58 procent av verksamheten inom politikområdet bedrivs utanför Storstockholm, bl.a. i Örebro och Sundsvall. Ytterligare drygt 10 procent kan betecknas som lokal stockholmsverksamhet. Viktade medelvärden har använts för vissa nyckeltal för att ge en mera rättvisande bild av politikområdet. Jämfört med medelvärdena är spridningen stor mellan de olika myndigheterna. Sjukfrånvarotalen, som ligger strax under genomsnittet för staten (4,5 procent 2004) har utvecklats positivt. Åldersstrukturen innebär stora pensionsavgångar inom den närmaste tioårsperioden, bl.a. berörs ca en tredjedel av personalen inom fastighetsförvaltningen. Även Statskontoret har en stor andel blivande pensionärer. Tre myndigheter har angett att andelen med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska har ökat, samtidigt som ytterligare två myndigheter redovisar relativt låga andelar jämfört med genomsnittet i statsförvaltningen. Ett antal myndigheter har inrättat praktikplatser riktade mot personer med annan etnisk och kulturell bakgrund. 4.5.2 Analys och slutsatser Majoriteten av verksamhetsområden och myndigheter har i allt väsentligt uppfyllt målen. Endast i mindre utsträckning har vissa delmål inte uppfyllts. Resultatindikatorer som på ett systematiskt sätt belyser politikområdesmålet saknas för närvarande. Två utredningar om förvaltningspolitiska indikatorer bereds för närvarande. Men vissa övergripande indikatorer såsom utveckling av förvaltningskostnader och produktivitet har årligen redovisats till riksdagen i Årsredovisning för staten (senast i skr. 2004/05:101) samt i bilaga 1 till detta utgiftsområde vad gäller struktur- och organisationsförändringar samt sysselsättningsutveckling m.m. i statsförvaltningen. Vad gäller utvecklingen i statsförvaltningen gör regeringen vissa övergripande bedömningar av resultatet och måluppfyllelsen inom förvaltnings- och arbetsgivarpolitiken (se vidare avsnitten 5 och 6). I korta drag bedöms det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet ha fått ett brett genomslag i statsförvaltningen samtidigt som myndigheternas utvecklingsarbete har intensifierats. Skäl finns dock att ge förvaltningspolitiken en delvis ny inriktning och prioritering. Förvaltningspolitiken skall i framtiden i större utsträckning inriktas på att modernisera statsförvaltningen som helhet, att öka nyttan av insatta resurser samt att motverka sektorisering och fragmentering för en sammanhållen statsförvaltning i medborgarnas tjänst. När det gäller arbetsgivarpolitiken (avsnitt 6) redovisas att generationsväxlingen uppmärksammats. Samtidigt är rekryteringsläget gott. Sjukfrånvaron fortsätter minska, men med viss ökning av sjukpensionerna. Löneutvecklingen har förhållandevis väl följt övriga arbetsmarknaden och den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män är förhållandevis liten och minskande. Myndigheternas arbetsgivarpolitiska arbete bedöms vidare fungera i huvudsak väl. I avsaknad av övergripande resultatindikatorer bygger mycket av resultatredovisningen och bedömningen av måluppfyllelsen i övrigt i stället på bedömningar av verksamhetsområdenas och de enskilda myndigheternas måluppfyllelse (se vidare avsnitten 5-9). Med dessa utgångspunkter bedöms målen, såväl ekonomiskt, verksamhetsmässigt och kvalitativt, som i allt väsentligt uppfyllda. Verksamheten har i huvudsak genomförts planenligt och professionellt samt inom givna ekonomiska ramar och finansiella villkor. Vidare har politikområdet erhållit goda kundomdömen, höga EA-värden samt begränsade invändningar från revisionen. Enstaka brister finns dock. Bland annat kan samverkan mellan berörda myndigheter i politikområdet i vissa avseenden förbättras ytterligare och en del uppgiftslämnarkostnader minska. Slutligen borde såväl sjukfrånvaron på särskilt vissa myndigheter inom politikområdet minska, som den etniska och kulturella mångfalden samt andelen kvinnor i ledande befattningar öka inom politikområdet. 4.6 Revisionens iakttagelser Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Även delårsrapporterna har i allt väsentligt bedömts vara rättvisande av Riksrevisionen. Riksrevisionen har dock i en fristående revisionsrapport våren 2005 redovisat en granskning av Fortifikationsverkets ekonomiadministrativa rutiner och fastighetsförvaltning. I rapporten lämnas rekommendationer kring precisionen i hyressättningen och kvaliteten i fastighetsregistret. Regeringen konstaterar att Fortifikationsverket de senaste åren (jfr. Budgetpropositionen för 2003, utg.omr. 2, sid. 22), dels hanterat en omfattande avveckling av fastighetsbestånd, dels genomgått en omorganisation. Givet dessa omständigheter kan av revisionen efterlysta förändringar av rutiner och tekniska system få ta tid. Området berörs vidare av rapporten Samordnade inköp (RiR 2005:10), vilken kommenteras i avsnitt 5. Av de effektivitetsrapporter som redovisades i fjolårets budgetproposition beslutade Riksrevisionens styrelse att lägga tre av fyra rapporter till handlingarna, nämligen Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19), Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:12) samt Uppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR 2004:8). Två motioner på den sistnämnda rapporten avslogs av riksdagen (bet. 2004/05:FiU2, rskr. 2004/05:138-139) Riksdagen har behandlat Riksrevisionens styrelses framställan om den fjärde rapporten om tvingande s.k. offentligrättsliga avgifter (RiR 2004:17, 2004/05:RRS8, bet. 2004/05:FiU30, rskr. 2004/05:227). Denna rapport behandlas närmare i volym 1, avsnitt 9. 4.7 Politikens inriktning Politikens inriktning redovisas utförligt i vissa verksamhetsområden, främst i avsnitten 5 och 6. Förändringarna avseende stabsorganisationen redovisas bl.a. i avsnitt 5. För flertalet verksamhetsområden föreslås dock en oförändrad politisk inriktning jämfört med tidigare år. 5 Styrning, ledning, verksamhetsutveckling 5.1 Omfattning I området ingår utveckling av statsförvaltningen, viss efterfrågestyrd stabsverksamhet och myndighetsservice, tillsyn över offentlig upphandling samt förvaltning och utveckling av den ekonomiska styrningen och budgetprocessen. Stödverksamheterna omfattar bl.a. juridisk och administrativ service samt viss medelsförvaltning. Myndigheter som ingår är Statskontoret, Ekonomistyrningsverket (ESV), Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling (NOU) samt Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) som avvecklas vid utgången av 2005. Från och med 2006 ingår en ny förvaltningspolitisk myndighet. 5.2 Mål Målen för verksamheten är att utveckla styrning och ledning, ekonomisk styrning och organisering av statlig förvaltning samt att säkerställa att alla myndigheter systematiskt och kontinuerligt bidrar till förvaltningens verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning i syfte att uppnå en effektiv statsförvaltning. Förvaltningspolitiken syftar till att öka värdet av den statliga kärnverksamheten så att förvaltningens förmåga att lösa olika samhällsproblem stärks. 5.3 Insatser 5.3.1 Styrning och ledning Handlingsplan för bättre styrning Regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla styrningen av statsförvaltningen. Genomförandet av handlingsplanen för att stärka departementens arbete med styrningen av myndigheterna fortsätter. Handlingsplanen omfattar en mängd olika kompetenshöjande insatser på samtliga nivåer inom Regeringskansliet, bl.a. seminarier och utbildningar för chefer och handläggare om myndighetsstyrning. Horisontell styrning Utifrån KKR:s och ESV:s studie om processbaserad verksamhetsstyrning i staten (dnr Fi2003/6567) har interna seminarier hållits i Regeringskansliet för handläggare och chefer. De diskussioner som förts vid seminarierna stödjer problemanalysen i studien och slutsatsen att behovet av att hitta en bättre horisontell samordning och styrning är stort. Ett huvudsakligt problem anses vara att styrningen alltför mycket inriktas på enskilda myndigheters prestationer och inte på helheten för ett visst verksamhetsområde där flera myndigheter verkar. Vidare anses att regleringsbreven är överlastade och att det som återrapporteras bara i mycket begränsad omfattning visar hur väl man uppnått vissa effekter i samhället. Det fortsatta utvecklingsarbetet syftar till att pröva om en processbaserad horisontell verksamhetsstyrning kan bidra till att effektivisera statsförvaltningen och att utveckla mål- och resultatstyrningen. Regeringens avsikt är därför att identifiera en eller ett par strategiska processer kring vilka en försöksverksamhet kan bedrivas under 2006-2007. Utvärdering och uppföljning Som ett led i regeringens insatser att utveckla styrningen av förvaltningen har Statskontoret bl.a. genomfört utredningar som har haft till huvudsyfte att belysa statlig styrning och uppföljning av verksamheter i kommuner och landsting. Vidare har myndigheten deltagit i uppdrag och utredningar bl.a. kring den nya Försäkringskassans ledning, styrning och IT-organisation, den gemensamma europeiska förvaltningspolitiken, översyn av Migrationsverkets verksamhetsstyrning samt potential för inre effektivisering genom nya e-tjänster. Mål- och resultatdialogen Mål- och resultatdialogen med myndighetscheferna är ett viktigt instrument i regeringens styrning av myndigheterna. Dialogen syftar bl.a. till att följa upp myndigheternas verksamhet under det gångna året. Utifrån denna kunskap ges en återkoppling och bedömning av resultatet. Syftet är vidare att föra en diskussion om verksamheten i ett framåtriktat perspektiv där omprövning av verksamhet ingår. Arbetet med att utveckla mål- och resultatdialogerna fortsätter. Översyn av verksförordningen En särskild utredare har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en ny verksförordning. Ett syfte med översynen har varit att skapa större tydlighet när det gäller myndigheternas ledning, ledningens ansvar och uppgifter samt de förvaltningspolitiska kraven på myndigheterna. Betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) har remissbehandlats och beredningen i Regeringskansliet sker med inriktningen att en ny förordning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2007. Myndigheternas ledningsformer Frågan om myndigheternas ledningsformer har behandlats av tre större utredningar (SOU 1985:40, 1993:58 och 1997:57). Även Statskontoret har på uppdrag av regeringen lämnat förslag till förändringar (Statskontoret 2004:9). Samtliga utredningar har gjort bedömningen att ansvarsbilden kan göras tydligare. Vidare har det i remissvaren till betänkandet om en ny verksförordning inkommit synpunkter från myndigheterna på ledningsformerna. Statskontorets rapport hanteras inom ramen för beredningen av en ny verksförordning. Regeringens chefspolicy Ett professionellt ledarskap i statsförvaltningen är en förutsättning för att uppnå en effektiv förvaltning. Regeringens chefspolicy syftar till en aktiv chefsförsörjning genom en kvalificerad rekrytering av nya myndighetschefer, individuella utvecklingsinsatser, årliga mål- och resultatdialoger, rörlighet samt rimliga löne- och anställningsvillkor. Sedan ett tiotal år erbjuds alla nya myndighetschefer introduktion och utveckling i anslutning till regeringens utnämningsbeslut. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i det statliga ledarskapet följs chefsförsörjningsarbetet upp och regeringens chefspolicy utvecklas. Det prioriterade målet, att minst hälften av alla nya myndighetschefer skall vara kvinnor, följs fortlöpande upp. Utbildning av ledamöter i statliga styrelser och råd De statliga förvaltningsmyndigheternas styrelser har en viktig uppgift som instrument för regeringens styrning av myndigheterna. Styrelseledamöterna kommer från alla delar av samhället och bidrar med nya synsätt, fackkunskaper och medborgerliga erfarenheter i styrelsearbetet. Att vara styrelseledamot kräver kompetens, integritet och engagemang. Regeringens styrelseprogram, som inleddes 2003, syftar till att stärka och stödja myndigheternas styrelser. Programmet består av seminarier där myndighetsstyrelser får diskutera sitt uppdrag och ansvar med företrädare för departementens politiska ledning och ansvariga tjänstemän. Under 2004 genomfördes ett 30-tal seminarier, lika många som under 2003. Styrelseprogrammet innehåller även en introduktionsutbildning för nya ledamöter som genomförs två gånger om året. Översyn av den statliga tillsynen En särskild utredare har på regeringens uppdrag granskat den statliga tillsynen i syfte att göra denna tydligare och effektivare. I oktober 2004 överlämnade utredaren betänkandet Tillsyn - Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100) i vilket utredaren föreslår en allmän tillsynslag som slår fast grundläggande principer för statlig tillsyn. Betänkandet har remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet. 5.3.2 Ekonomisk styrning ESV har haft regeringens uppdrag att analysera de olika budget- och styrdokumentens (regleringsbrev, årsredovisning och budgetunderlag) roll, funktion och användning i den statliga budgetprocessen. Genom utförsäljningen av Agresso-verksamheten till Agresso AB har ett sista steg tagits för att ESV skall kunna agera som statens oberoende kravställare av administrativa stödsystem och ytterligare medverka till effektivisering av administrationen genom att i högre grad utnyttja IT. Verksamheten, omfattande bl.a. konsultverksamhet, utbildning, förvaltning och support, har flyttats över i ett närmast oförändrat skick. ESV har i avtalet med Agresso AB försäkrat sig om att prisnivån inte kommer att förändras mer än den skulle ha gjort i ESV:s regi under den kommande treårsperioden. Genom försäljningen gick 50 personer över från ESV till Agresso AB. Informationssystemet Hermes har under året övergått från att vara huvudsakligen ett utvecklingsprojekt till att vara en förvaltningsverksamhet. Alla delar av informationssystemet Hermes är nu i princip på plats och projektet går in i en förvaltningsfas. För att stödja arbetet med den finansiella styrningen i staten på ett effektivt sätt måste dock systemet anpassas till förändringar i omvärlden vilket även i framtiden kommer att medföra periodvisa större utvecklingsinsatser. Under 2005 har Statskontoret på regeringens uppdrag granskat informationssystemet och påtalat att rollerna och ansvaret för Hermes i många delar är oklart. Det gäller internt i Regeringskansliet, men framför allt i relationen mellan Regeringskansliet och ESV. Ett arbete kommer därför att inledas i syfte att förtydliga roller och ansvar. Målet är att arbetet skall vara klart under 2006. 5.3.3 Förvaltningens organisation och struktur Statsförvaltningens utveckling Statskontoret har regeringens uppdrag att redovisa utvecklingen inom statsförvaltningen, främst beträffande antalet myndigheter och den statliga sysselsättningen. I den delredovisning som överlämnades i juni 2005 (dnr Fi2005/3425) konstateras att följande förändringar av statsförvaltningen under 2000-talets första år varit särskilt framträdande: sammanslagning av lokala och regionala myndigheter, bildande respektive nedläggning av allmänna förvaltningsmyndigheter, ökning av sysselsättningen inom högskoleväsendet och minskning av sysselsättningen inom försvaret. En utförligare beskrivning av organisations- och strukturförändringarna i statsförvaltningen lämnas i bilaga 1. Modernisering genom samverkan Bättre service till medborgare och företag var ett av huvudmålen i regeringens förvaltningspolitiska program från 2000. Regeringen tog våren 2003 initiativ till att genom en ökad samverkan över myndighetsgränser förverkliga detta mål. Sedan maj 2003 har Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullverket och sedermera också Migrationsverket på regeringens uppdrag arbetat med att utveckla, pröva och etablera gemensamma serviceformer för den offentliga förvaltningens möte med medborgare och företag. Utvecklingsarbetet, som givits arbetsnamnet VISAM, har bedrivits i form av 15 försöksprojekt runt om i landet. En sammanfattande värdering av vad som uppnåtts inom VISAM överlämnades till regeringen den 1 september i år. Några av de slutsatser som dragits av denna tvååriga samverkan är: * Samverkan vid erbjudande av tjänster kan leda till ökad nytta för medborgare och företag och en kostnadseffektivare tjänsteproduktion. * Analyser av myndighetsövergripande verksamhetsprocesser är en mycket användbar arbetsmetod för att identifiera nya behov av samverkan. * Det finns starka mekanismer som försvårar en horisontell samverkan. Resultatstyrningen är t.ex. i sin tillämpning för inriktad på enskilda myndigheters verksamhet. Regeringen delar myndigheternas bedömning att samverkan över myndighetsgränser måste förstärkas. En sådan samverkan leder till såväl ökad effektivitet i myndigheternas verksamhet som bättre service för medborgare och företag. Regeringen avser att ta ytterligare initiativ i syfte att åstadkomma en ökad samverkan över myndighetsgränser inom olika delar av förvaltningen, inte bara inom kärnverksamheten utan också inom stödverksamheten (se bl.a. avsnitt 5.3.5). Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer att ha en viktig roll i detta arbete. Det offentliga åtagandet I den förvaltningspolitiska propositionen angav regeringen att en renodling av den statliga verksamheten skulle fortsätta. Renodlingen innebär att eftersträva en avgränsning av statens uppgifter. Syftet är att uppnå en större tydlighet mellan myndigheter och mellan staten och andra huvudmän. Regeringens inriktning är att värna om kärnverksamheterna i det fortsatta arbetet. Det statliga åtagandet måste prövas med stor omsorg. Konkurrensverket har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2004/683) pekat på problem när det gäller den uppdragsverksamhet som myndigheter bedriver i konkurrens med privata aktörer på marknaden. Konkurrensverket har också på regeringens uppdrag lämnat vissa förslag när det gäller konkurrens mellan privata och offentliga aktörer. Förslagen omfattar, förutom tydligare riktlinjer och regler för hur myndigheternas näringsverksamhet skall särskiljas från övriga myndighetsuppgifter, även förslag om utvärdering av statliga myndigheters näringsverksamhet samt möjligheter att granska och pröva denna. Konkurrensverkets förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Inom ramen för Ansvarskommitténs arbete ser regeringen över gränsdragningen stat/kommun. Frågor om det offentliga uppdragets omfattning och utformning samt förvaltningens ansvarsfördelning, styrning och organisering i relation till de olika värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är också utgångspunkter i det forskningsprogram om offentlig förvaltning som redovisats i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) och som Vetenskapsrådet utlyser under 2006. Effektivare statlig administration Den del av myndigheternas resurser som används till stöd för kärnverksamheten, till exempel i fråga om ekonomi- och personalfrågor och juridiska frågor, dvs. kostnader för gemensam overhead, har kartlagts av ESV. Av rapporten Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3) framgår att närmare hälften av de statliga myndigheternas förvaltningskostnader går till stödverksamhet inklusive lokalkostnader. Regeringen avser att ge ESV i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla instrument för att effektivisera statliga myndigheters administration. Syftet är att på det sättet frigöra resurser till myndigheternas kärnverksamhet. I flera omgångar har statliga myndigheter omlokaliserats från Stockholm till andra delar av landet. Som en följd av den beslutade försvarsomställningen kommer ytterligare statlig verksamhet att omlokaliseras. De myndigheter som har sin hemvist utanför Stockholm har ett behov av att ha tillgång till kontorsutrymmen i samband med tjänsteresor till Stockholm för att kunna utnyttja tiden på ett effektivare sätt. Regeringen har därför inlett ett arbete för att åstadkomma en så effektiv lösning som möjligt, till gagn för de berörda myndigheterna. 5.3.4 Kompetensförsörjning och kunskapshantering Chefsutveckling För andra chefer än myndighetschefer anordnar KKR längre utvecklingsprogram och mentorprogram. KKR ansvarar också för ett nätverk för chefsutvecklingsansvariga vid myndigheterna. För att underlätta för myndigheterna att själva ordna chefsutbildning har KKR tecknat ramavtal för chefsutvecklingsprogram. Förvaltningskunskap I syfte att stödja statsförvaltningens kompetensförsörjning med inriktning mot förvaltningskunskap och förvaltningsetik genomför KKR kvalificerade introduktionsprogram för nya handläggare i staten samt olika program riktade till chefer. I utbildningarna ingår bl.a. öppenhets-, insyns- och etikfrågor. Ett antal omgångar av kursen Introduktion till regler och värden i staten har anordnats. Två korta skrifter har utarbetats som riktar sig dels till nyanställda i staten, dels till den som svarar för introduktionen av nyanställda vid en myndighet. För en samlad redovisning av insatser avseende kompetensförsörjningen, se avsnitt 6. Kunskapshantering I syfte att förbättra förvaltningens möjligheter att snabbt och enkelt hitta relevant information har regeringen givit KKR i uppdrag att lämna ett förslag till hur en för statsförvaltningen gemensam webbaserad söktjänst för statliga myndigheters rapporter och skrifter skall kunna möjliggöras. Förslaget skall redovisas senast den 30 september 2005. 5.3.5 Verksamhetsutveckling Elektronisk förvaltning och offentliga e- tjänster Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden) har under våren 2005 tagit fram två vägledningar. Vägledningen för hantering av inkommande elektroniska handlingar (e-nämnden 05:02) ger riktlinjer för hur myndigheternas e-tjänster kan utformas på ett sätt som uppfyller rättsliga krav på tydlighet och förutsebarhet. Vägledningen om myndighetsföreskrifter vid införande av e-tjänster (e-nämnden 05:03) syftar till att stödja myndigheterna när de skall utforma föreskrifter för nya e-tjänster. Med utgångspunkt i sitt delbetänkande - e-tjänster för alla (SOU 2004:56) har Delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster bl.a. tillsatt tre arbetsgrupper för att möjliggöra en tydligare inriktning av arbetet. En arbetsgrupp skall kartlägga näringslivets uppfattningar om dagens tjänster och hur dessa tjänster kan förändras för ökad effektivitet. En annan arbetsgrupp skall utgå från konkreta händelser i människors vardag och ta fram en medborgerlig kravspecifikation för samhälleligt bemötande genom e-tjänster. En tredje arbetsgrupp skall skapa en bredare kännedom om e-tjänster inom den offentliga sektorn genom en informationskampanj. Målgruppen för insatserna är i första hand den politiska ledningen inom kommuner och landsting men även myndighetschefer och länsledningar inom statsförvaltningen. Bättre förutsättningar att utnyttja information från offentlig sektor Den 1 juli 2005 skulle EU:s direktiv 2003/98/EEG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn ha varit genomfört. Direktivet syftar till att förenkla för medborgare och företag att få tillgång till offentlig information inom unionen för att sammanställa den efter olika behov, bland annat för kommersiellt vidareutnyttjande. Direktivet är därmed också en viktig förutsättning för att öka tillväxten i den europeiska informationssektorn. I direktivet fastställs en minimiuppsättning gemensamma regler, när det gäller vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, för att säkerställa att icke-diskriminerande grundvillkor gäller för alla aktörer på den europeiska informationsmarknaden. Om vidareutnyttjande tillåts måste vissa villkor vara uppfyllda. Det gäller bl.a. hur handlingar skall göras tillgängliga, avgiftsprinciper och krav på att en myndighets villkor måste gälla lika för alla användare. Direktivet bygger på medlemsstaternas gällande bestämmelser om tillgång till handlingar. För svensk del har konstaterats att inga regeländringar nu ansetts nödvändiga för att genomföra direktivet, men att det är viktigt att de praktiska förutsättningarna att uppfylla direktivets krav beaktas. Det kan därför bli aktuellt med andra åtgärder om det visar sig att de riktlinjer och regler som finns i dag inte är tillräckliga. Utökade möjligheter till elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter År 2002 skapades möjligheter till utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna (prop. 2000/01:129, bet. 2001/02:KU3, rskr. 2001/02:18). Uppföljningar som kommit in till Regeringskansliet under sommaren 2005 visar bl.a. att reformen - utöver en stor minskning av s.k. dubbla utbetalningar - har resulterat i en effektivare ärendehantering, förbättrad service till den enskilde och en ökad rättssäkerhet då besluten redan från början fattas utifrån ett korrekt underlag. Information förmedlas i realtid mellan handläggningssystemen och den genomsnittliga svarstiden är cirka 2 sekunder per fråga. Mot bakgrund av att reformen slagit väl ut har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att pröva behovet och lämpligheten av att vissa utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan myndigheter införs (dir. 2005:91). I uppdraget ingår bl.a. att se över om kommunernas socialtjänst bör få elektronisk tillgång till uppgifter från vissa andra myndigheter och om det är lämpligt att Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut uppgifter till andra myndigheter. Utredaren skall även överväga om Försäkringskassan bör få elektronisk tillgång till vissa uppgifter hos Migrationsverket, vilket bl.a. skulle ersätta cirka 70 000 telefonsamtal per år, motsvarande drygt 10 årsarbetskrafter. Offentlig upphandling Två nya EG-direktiv om offentlig upphandling håller på att implementeras i svensk lagstiftning. En översyn av de s.k. rättsmedelsdirektiven pågår inom EG-kommissionen. NOU:s medverkan inom det internationella arbetet kring offentlig upphandling har ökat under året. NOU har arbetat med insatser som skall skapa förståelse för det europeiska samarbetet på området och med att harmonisera EG-rätten och den nationella rätten. NOU har också arbetat med frågor inom tillsynsområdet, bl.a. avseende statliga bolag, vissa kommunala bolag, adoptionsverksamhet, friskolor och stiftelser. Nämnden för offentlig upphandling har tagit fram exempel på antidiskrimineringsklausuler som kan användas i offentlig upphandling. Regeringen har gett NOU i uppdrag att informera och stödja upphandlande enheter. Frågan om obligatorisk användning av antidiskrimineringsklausuler bereds inom Regeringskansliet. 5.4 Resultatredovisning I bilaga 1 redovisas förändringar i statsförvaltningens organisation och struktur som enligt regeringens bedömning har lett till en effektivare statsförvaltning. Förvaltningspolitisk uppföljning En utgångspunkt för redovisning av resultat inom förvaltningspolitiken är att området är omfattande och mångfacetterat. Sambanden mellan regeringens åtgärder, myndigheternas prestationer och förvaltningens utveckling är svåra att mäta. Regeringens arbete med att utveckla resultatindikatorer fortsätter, bl.a. utifrån en förstudie om en modell för myndigheternas arbete med förvaltningsutveckling (dnr Fi2004/1056) och ett förslag till modell för återkommande uppföljning av 24-timmarsmyndigheten (dnr Fi2005/3009) som ESV respektive Statskontoret utarbetat på regeringens uppdrag. Enligt SOM2-institutet är andelen svenskar som anger att de är mycket eller ganska nöjda med hur svensk demokrati fungerar fortsatt hög. Resultatet är bland det högsta i EU. En förklaring till detta torde vara att svensk förvaltning fungerar väl. I en internationell jämförelse av offentlig förvaltning, Public Sector Performance, publicerad 2004 av ett nederländskt statligt organ, bekräftas att svensk förvaltning tillhör de främsta i världen, bland annat med avseende på förtroende, upplevd kvalitet av medborgare och företag, öppenhet och avsaknad av korruption. EU-kommissionen har sedan oktober 2001 årligen låtit göra en jämförande studie av utvecklingen av elektronisk förvaltning inom Europeiska unionen. Mätningen omfattar 20 grundläggande offentliga tjänster, 12 som riktar sig till medborgare och 8 som riktar sig till företag. Sverige har i dessa mätningar alltid visat goda resultat. I den rapport som redovisades i oktober 2004 intar Sverige tätpositionen. EA-värderingen ESV fastställer årligen ekonomiadministrativa värden (EA-värden) för myndigheter under regeringen. EA-värden mäter hur väl kraven i de statliga ekonomiadministrativa reglerna uppfylls. EA-värderingen tar sin utgångspunkt i områdena redovisning och finansiering men omfattar även andra områden såsom betalningar, upphandling och arkivering samt rapportering till statsredovisningen, budgetprognoser och systemet för matrikelföring. Av de 223 myndigheter som ingick i värderingen under 2004 hade 50 procent högsta EA-värdet AA. Det innebär att någon förändring inte skett sedan 2003. År 2002 var andelen 32 procent. Tabell 5.1 EA-värden 2002-2004 EA-värde 2002 2003 2004 AA 73 108 113 AB 18 12 8 BA 104 71 76 BB 23 17 20 AC 0 2 0 BC 1 0 1 CA 3 4 4 CB 3 1 1 CC 0 0 0 Summa 225 215 223 ESV:s EA-värdering indikerar att myndigheternas redovisning, finansiering och interna kontroll är av fortsatt hög kvalitet. Hermes Arbetet med Hermes (e-budgetsystem för statliga myndigheters redovisning) har varit framgångsrikt, vilket medfört att informationskvaliteten i den finansiella styrningen har förbättrats, bl.a. har antalet fel i årsredovisningen för staten minskat. Myndigheternas resultat Regeringen konstaterar att samtliga myndigheter inom politikområdet har uppnått regeringens mål och att myndigheternas olika insatser stödjer regeringens strävan mot en effektivare förvaltning. Myndigheternas insatser består bl.a. i att tillhandahålla kunskapsunderlag, utbildningar och tjänster åt andra myndigheter och åt regeringen. Kundundersökningar och externa utvärderingar som myndigheterna har låtit göra visar att tjänsterna håller hög kvalitet och är efterfrågade. I övrigt kan konstateras att det vid samtliga myndigheter inom politikområdet pågår ett strategiskt arbete för att säkerställa att erforderlig kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Riksrevisionens granskning av förvaltningspolitiken Riksrevisionen har i sina granskningar under 2004 haft förvaltningspolitiken som en prioriterad inriktning och har bl.a. granskat regeringens styrning av myndigheter och regeringens rapportering till riksdagen. I sin årliga rapport anger Riksrevisionen vissa brister och ger rekommendationer om förbättringar. Regeringen konstaterar att det utvecklingsarbete som pågår syftar till att ytterligare förbättra styrningen av myndigheterna. 5.4.1 Övriga resultat Allmänna arvsfonden har genom Kammarkollegiets verksamhet med avveckling av dödsbon tillförts 317 miljoner kronor under 2004. Det är det högsta årsresultatet hittills i den verksamheten. Kammarkollegiets kapitalförvaltning fortsätter att expandera och marknadsvärdet för det förvaltade kapitalet uppgår nu till drygt 20 miljarder kronor. 5.5 Politikens inriktning Regeringen redovisade i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294) riktlinjer för och krav på den statliga förvaltningen. Utöver propositionen har ett flerårigt handlingsprogram legat till grund för regeringens förvaltningspolitik. Regeringen har nu tagit initiativ på alla de 37 punkter som programmet omfattar. De senaste åren har inriktningen legat på att utveckla enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Denna inriktning behöver nu skifta mot att modernisera statsförvaltningen som helhet för att skapa en mer sammanhållen förvaltning i medborgarnas tjänst. Syftet är att åstadkomma mer med samma resurser för medborgare och företag och att tydliggöra och stärka Sverige som en enhetlig aktör i internationella sammanhang, inte minst i EU-arbetet. Det handlar också om att motbalansera sektorisering och fragmentering. Utmaningen ligger i att bevara den svenska modellens fördelar och samtidigt stärka helheten, bl.a. genom bättre utnyttjande av kunskap, teknik och nya arbetsformer, men också genom förbättrad styrning och ett klimat som främjar innovation, lärande och nytänkande i förvaltningen. Inriktningen för förvaltningspolitiken formuleras därför i tre sammanhängande strategier: * En sammanhållen förvaltning 2010. * En effektiv och rättssäker förvaltning. * En innovativ och lärande förvaltning. I syfte att stärka arbetet på detta område avser regeringen inrätta en ny förvaltningspolitisk myndighet från och med den 1 januari 2006. I den nya myndigheten samlas strategiska funktioner som tidigare legat på flera myndigheter, bl.a. KKR som därmed kommer att avvecklas. Huvuduppgiften för den nya myndigheten skall vara att driva på utvecklingen för en sammanhållen statsförvaltning och att stödja gemensamt utvecklingsarbete och förnyelse i statsförvaltningen. Den nya myndigheten skall också följa upp förvaltningsutvecklingen samt analysera den internationella utvecklingen och ta del av relevant forskning. Regeringen avser att i samband med detta renodla Statskontorets verksamhet till att inriktas på utredning, uppföljning och utvärdering. Kvalitetssäkrade kunskapsunderlag och utvärderingar av olika områden är av stor betydelse för regeringens arbete. Arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen i staten fortsätter. En väl fungerande ekonomisk styrning skapar förutsättningar för att förverkliga regeringens politik inom området: att åstadkomma god kontroll av statens finanser, skapa förutsättningar för en resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar och att åstadkomma en effektiv resursanvändning. I propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (prop. 2004/05:175) anger regeringen att arbetet med att utveckla och effektivisera den offentliga förvaltningen bör förstärkas, bl.a. genom att gemensamma grundfunktioner för den elektroniska förvaltningen utarbetas och tillämpas. Samtidigt framhåller regeringen behovet av en ökad samverkan inom den offentliga förvaltningen i syfte att dra nytta av informationstekniken för utvecklingen och moderniseringen av förvaltningen. I bilaga 1 redovisas regeringens riktlinjer för organisering av statsförvaltningen. Som framgår av redovisningen bör antalet små myndigheter minska. Nämndmyndighetsformen bör användas i begränsad omfattning. När inrättandet av en liten myndighet övervägs skall en noggrann prövning göras om det finns andra alternativ att välja, t.ex. att ge ansvaret för uppgiften till en befintlig myndighet. Myndigheter med färre än tio anställda bör förekomma endast i undantagsfall. 5.5.1 Regeringens stabsstöd Ny organisering av regeringens stabsstöd Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg. omr. 2 avsnitt 4) sin avsikt att se över det stabsstöd som lämnas av ESV, Statskontoret och KKR. Regeringen tillkallade i november 2004 en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till en preciserad organisations- och ansvarsfördelning mellan ESV, Statskontoret och en ny förvaltningspolitisk myndighet. I direktiven angavs att KKR skall avvecklas och att verksamheten skall övergå till en ny förvaltningspolitisk myndighet. Utredaren har i betänkandet Regeringens stabsmyndigheter (SOU 2005:32) föreslagit att Statskontoret skall ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag samt att viss verksamhet som rör lokalförsörjning och samordning av statlig inköpssamordning skall överföras till ESV. ESV skall även svara för samordningen av den statliga internrevisionen. Vidare föreslog utredaren att främjandeuppdrag kring elektronisk samhällsinformation, modernisering och uppdrag som i övrigt anknyter till förvaltningspolitiskt utvecklingsarbete skall överföras till en ny förvaltningspolitisk myndighet. Utredaren föreslog också att inköpssamordningen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) bör placeras på ESV. Regeringen anser emellertid att det finns goda skäl för att verksamheten flyttas till den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Den samordnade upphandlingen på IKT-området är av strategisk betydelse för utveckling och modernisering av förvaltningen. Upphandlingen förutsätter att tydliga specifikationer tas fram för de interna och externa IT-lösningar som krävs vid utvecklingen av e-förvaltningen. Den kunskap som upphandlingen ger är också till direkt nytta i det dagliga utvecklingsarbetet för förvaltningspolitiken. Regeringen har den 16 juni 2005 beslutat kommittédirektivet En ny myndighet med förvaltningspolitisk inriktning (dir. 2005:65). Enligt direktiven skall den särskilde utredaren vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny förvaltningspolitisk myndighet. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 januari 2006. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten skall ansvara för att utveckla en sammanhållen statsförvaltning (se vidare avsnitt 10). En utgångspunkt för regeringen i budgetpropositionen 2005 var att stabsmyndigheterna skall ha tydliga ansvarsområden och därmed stärka den förvaltningspolitiska utvecklingen. Regeringen anser att Statskontoret skall ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Statskontoret skall vidare på regeringens uppdrag biträda med underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig verksamhet. Regeringen anser att ESV, utöver nuvarande arbetsuppgifter, skall ansvara för samordningen av den statliga inköpsverksamheten. Uppgiften bedöms ligga väl i linje med ESV:s övriga uppdrag. Verksamheten innebär samverkan över myndighetsgränserna i syfte att åstadkomma besparingar för staten genom att verka för utveckling och effektiv samordning av statlig inköpsverksamhet. I uppgifterna ingår bl.a. att se till att avtal kommer till stånd, att informera om ramavtal och följa upp och rapportera utnyttjandet samt säkerställa efterlevnaden. Det ingår också att utveckla och effektivisera avropsprocesserna och att verka för att de ramavtalsslutande myndigheterna arbetar på ett likartat sätt. ESV skall också ansvara för vissa lokalförsörjningsfrågor och bistå regeringen med underlag för prisomräkning av lokalkostnader och analyser av lokalkostnader och lokalanvändning. Vidare skall ESV svara för samordningen av den statliga internrevisionen. Förändringarna skall gälla från och med den 1 januari 2006. Riksrevisionens granskning av den statliga inköpssamordningen I maj 2005 lämnade Riksrevisionen rapporten Samordnade inköp (RiR 2005:10) till regeringen. I den angavs att regeringens styrning av den statliga inköpsverksamheten var svag, att Statskontorets redovisningar brister i kvalitet samt att formella beslut saknas från regeringens sida. Enligt Riksrevisionen räcker inte de underlag som finns för att besvara frågan om vilka besparingar inköpssamordningen leder till. Riksrevisionen uppmanade regeringen att se över systemet för samordnade inköp i staten. Som ovan redovisats har regeringen tillsatt en organisationskommitté (Fi 2005:65) som skall vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny förvaltningspolitisk myndighet. I myndighetens uppgifter kommer att ingå att samordna upphandlingen på IKT-området medan ansvaret för inköpssamordningen, som tidigare legat på Statskontoret, överförs till ESV (se ovan). Regeringen avser att se över frågan om den statliga inköpssamordningen och vilka ytterligare insatser som bör vidtas för att förbättra styrningen och effektivisera verksamheten. 6 Statliga arbetsgivarfrågor 6.1 Omfattning Statliga arbetsgivarfrågor omfattar personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, kompetensförsörjning och arbetsorganisation. Här ingår bl.a. frågor som ohälsa, etnisk och kulturell mångfald samt jämställdhet inom staten. I verksamhetsområdet ingår myndigheterna Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området samt Trygghetsstiftelsen. 6.2 Mål och resultatindikatorer 6.2.1 Mål Målet för verksamhetsområdet är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Arbetsgivarpolitiken skall vara väl utvecklad och samordnad. Myndigheterna skall bedriva sin arbetsgivarpolitik så att de har den kompetens som krävs för att nå de verksamhetsmål som statsmakterna anger. Följande delmål har satts upp för att understödja det övergripande målet. * De statliga arbetsgivarna skall totalt sett inte vara löneledande. * De statliga arbetsgivarna skall öka andelen kvinnor på ledande befattningar. * Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvaltningen skall öka på alla nivåer. * De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron. 6.2.2 Resultatindikatorer För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsområdet används följande resultatindikatorer. * Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden (källa: Statistiska centralbyrån). * Andelen kvinnor på ledande befattningar inom staten (källa: Arbetsgivarverket). * Andelen anställda med utländsk bakgrund inom statsförvaltningen jämfört med andelen med utländsk bakgrund i förvärvsarbetande ålder i befolkningen, uppdelat på kvinnor och män. Andelen statsanställda med utländsk bakgrund inom lednings-, kärn- respektive stödkompetens, uppdelat på kvinnor och män (källa: Arbetsgivarverket). * Den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten. (källa: myndigheternas årsredovisningar). 6.3 Politikens inriktning De statliga arbetsgivarfrågorna är viktiga beståndsdelar i regeringens ambition att uppnå en sammanhållen förvaltning till 2010, en effektiv och rättssäker förvaltning samt en innovativ och lärande förvaltning. Regeringens prioriteringar inom det förvaltningspolitiska området vad gäller statliga arbetsgivarfrågor framgår av de olika delmålen som lagts fast. Även under det närmaste året kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot frågorna om ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten samt ökad etnisk och kulturell mångfald bland statsanställda på alla nivåer. 6.3.1 Arbetsgivarpolitisk delegering Myndigheterna har inom ramen för den arbetsgivarpolitiska delegeringen att anställa, lönesätta, utveckla, motivera och vid behov avveckla sin personal. Att delegeringen ligger fast ställde sig riksdagen bakom så sent som vid behandlingen av budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/2004:1, bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125). Regeringens uppgift i den statliga arbetsgivarpolitiken är att dels ange övergripande strategiska mål för arbetsgivarpolitiken, dels följa upp myndigheternas arbetsgivarpolitik. Arbetsgivarverkets ledningsstruktur har förändrats fr.o.m. den 1 juli 2005. Detta innebär att den som är chef för en myndighet som lyder omedelbart under regeringen är ledamot i arbetsgivarkollegiet. För första gången har styrelsen för Arbetsgivarverket, efter förslag från arbetsgivarkollegiet, utsetts av regeringen. 6.3.2 Strategisk kompetensförsörjning Arbetsgivarpolitiken är ett medel för att uppnå verksamhetens mål. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär i praktiken en betydelsefull frihet för myndigheterna att självständigt utforma organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning med hänsyn till verksamhetens krav. Beroende på de höga krav som med rätta skall ställas på statlig verksamhet måste lösningarna anpassas till de för varje verksamhet specifika förhållandena. Myndigheternas kompetensförsörjning är av strategisk betydelse för verksamhetens resultat. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjningen innebär att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns för att möjliggöra att verksamhetens mål kan nås på ett effektivt sätt och att tillgodose behov på kort och lång sikt. Förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare samt vid behov avveckla personal påverkar möjligheterna att fullgöra de uppdrag som riksdagen och regeringen har givit. Arbetet med att trygga ett gott ledarskap, en ändamålsenlig kunskapshantering, ett öppet arbetsklimat och hälsosamma arbetsmiljöer har också betydelse för verksamhetens effektivitet och kvalitet. I förlängningen bidrar en ändamålsenlig kompetensförsörjning till att säkerställa ett högt förtroende för statsförvaltningen samt vidmakthålla synen på staten som en föredömlig och attraktiv arbetsgivare. 6.3.3 Arbetsgivarpolitiska prioriteringar I det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet som följde efter den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 1997/98:136, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst) angavs att staten skall vara ett föredöme som arbetsgivare. När det gäller arbetsgivarpolitiken angavs bl.a. att rådande demografi och kommande generationsväxling inom staten är viktiga utmaningar kommande år. Myndigheternas förmåga att möta dessa utmaningar och förse organisationen med kompetens på kort och lång sikt är en av förvaltningens stora utmaningar de första decennierna av 2000-talet. En förvaltning som förmår att konkurrera om arbetskraften kan bara skapas om myndigheterna även i fortsättningen vinnlägger sig om att vara stimulerande och kreativa arbetsplatser, med en god arbetsmiljö och en genomtänkt personal- och lönepolitik. Öka den etniska och kulturella mångfalden En annan dimension i medborgarperspektivet är att öka den etniska och kulturella mångfalden bland statanställda, dels för att kunna möta medborgarnas behov, dels för att de anställda i staten bör spegla befolkningen i arbetsför ålder. Detta bidrar till att skapa förtroende och legitimitet. En ökad mångfald utvecklar också kompetensen. En frisk och sund arbetsmiljö Målet om en halvering av sjukfrånvaron i Sverige innebär att också staten skall halvera sin sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron 2002 skall halveras till 2008. Staten hade 2002 den lägsta sjukfrånvaron av alla arbetsmarknadssektorer. För de statliga arbetsgivarna innebär detta en stor utmaning som ställer höga krav på goda arbetsförhållanden och sund arbetsmiljö. En hälsosam arbetsmiljö är en förutsättning för en väl fungerande statsförvaltning. Ohälsa drabbar i första hand den enskilda individen men får också negativa konsekvenser för verksamhetens resultat. Kvalitet och kompetens i statlig verksamhet förutsätter att allas kunskaper och kompetens tas tillvara. Brister i arbetsmiljö och arbetsförhållanden som gör människor sjuka är inte acceptabelt. För att statsförvaltningen skall kunna konkurrera om personal i framtiden måste den vara en attraktiv arbetsgivare där möjlighet ges till utveckling och stimulans. 6.4 Insatser 6.4.1 Insatser inom verksamhetsområdet Åtgärder för ökad mångfald Vid Stockholms universitet inrättades i januari 2005 en 40-poängsutbildning Högre praktisk förvaltningsutbildning. Utbildningen har tillkommit på uppdrag av regeringen och planerats i samråd med Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). Utbildningen vänder sig till personer med särskild utländsk språk- och kulturkompetens som har en akademisk grundexamen motsvarande minst 120 poäng. I utbildningen varvas teori och myndighetsförlagd praktik. Intresset för utbildningen har varit stort. Det antogs 35 studenter, varav 61 procent var kvinnor och 39 procent var män. Regeringen har i maj 2005 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera förutsättningarna för att använda en metod med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom offentlig sektor (dir. 2005:59). I uppdraget ingår att analysera vilken information som det kan vara möjligt att bortse från i inledningsskedet av ett rekryteringsförfarande. De juridiska förutsättningarna för en sådan metod skall analyseras och då särskilt hur avidentifierade ansökningshandlingar förhåller sig till offentlighetsprincipen. Även den praktiska hanteringen skall beaktas. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 december 2005. I augusti 2005 gav regeringen KKR i uppdrag att ta fram ett förslag till hur ett tvåårigt utvecklingsprojekt skulle kunna utformas i syfte att öka den etniska och kulturella mångfalden i statsförvaltningen. En utgångspunkt vid utformningen av projektet är att den nya förvaltningspolitiska myndigheten ges ett övergripande ansvar för projektet och att det skall bedrivas som regionala delprojekt i fem län med respektive länsstyrelse som samordningsansvarig. KKR skall redovisa sitt förslag senast den 15 november 2005 (se även avsnittet 6.5.3). Åtgärder för ökad hälsa I juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Hälsa i staten) med uppgift att stimulera till gemensamma insatser i statlig förvaltning för ökad hälsa. Arbetsgruppen har sedan bildandet arrangerat ett flertal centrala och regionala konferenser, publicerat ett antal skrifter, genomfört flera temaseminarier samt haft en aktiv webbplats. Totalt har ett tusental myndighetschefer, mellanchefer, personalansvariga och fackligt förtroendevalda deltagit i arbetsgruppens aktiviteter. Arbetsgruppen Hälsa i staten har även tagit fram skriften Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2003. Skriften innehåller en sammanställning av myndigheternas sjukfrånvaro 2003 och exempel på vad myndigheterna gör för att minska ohälsan. Finansdepartementet gav under våren 2005 ut en uppföljning av denna skrift avseende sjukfrånvaron vid myndigheterna 2004. Arbetsgruppen Hälsa i Staten har redovisat sitt arbete i form av en rapport till regeringen den 31 mars 2005. I slutredovisningen redogörs för arbetsgruppens verksamhet, erfarenheter och förslag. Förslagen avser dels rapportering och uppföljning av regeringens personalpolitiska mål, dels institutionellt stöd för myndigheternas personalpolitiska arbete. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Arbetsgivarverkets insatser Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS 2004-2007) löper under perioden den 1 oktober 2004-den 30 september 2007 och ger fortsatt möjlighet för arbetsgivarna att verksamhetsanpassa kommande lokala avtal. Frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro behandlas särskilt i en arbetsmiljöbilaga till RALS 2004-2007. Parterna skall genom gemensamma utvecklingsprojekt, bl.a. projektet Satsa friskt, stödja myndigheternas eget arbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Parterna är överens om att genomföra en studie av sjukfrånvaroprocessen i syfte att göra en översyn av avtalade sjukförmåner. I bilagan betonas även de lokala parternas ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet, rehabilitering och företagshälsovård. Ett annat partsgemensamt utvecklingsprojekt är Olikhet som tillgång, där syftet är att på statliga arbetsplatser pröva ett antal olika metoder för att skapa ett förhållningssätt som är tolerant mot, och tar till vara, olikheter. Under 2004 genomförde Arbetsgivarverket 45 sektormöten. På sektormötena har man bl.a. avhandlat avtalsrörelsen och den lokala lönebildningsprocessen, hälsa och ohälsa samt etnisk och kulturell mångfald. När det gäller verkets egna kompetensförsörjningsfrågor har Arbetsgivarverket dels redovisat kompetensförsörjningsåtgärder och måluppfyllelse för 2004, dels mål för sin kompetensförsörjning 2005 och 2006-2007. Inriktningen är att kompetensfrågorna skall integreras i den samlade verksamhetsplaneringen. Som exempel på åtgärder kan nämnas en utbildningsinsats i mångfaldsfrågor som inletts internt för rådgivarna och det utvecklingsprogram för anställda kvinnor över 50 år som syftar till att ge inspiration i arbetet och motivera till professionell och personlig utveckling, för att motverka ohälsa och tidig pensionering. Statens pensionsverks insatser Statligt anställda som beviljas sjukersättning av försäkringskassan har enligt det statliga pensionsavtalet PA 03 rätt till sjukpension3. Färsk statistik från Statens pensionsverk (SPV) visar att antalet nybeviljade, ej tidsbegränsade, sjukpensioner på heltid i staten fortsätter att minska. Däremot ökar antalet nybeviljade tillfälliga sjukpensioner något mellan 2003 och 2004. Under året har stora delar av systemstödet för att hantera PA 03 tagits i drift. Utöver premieprognoser över 2004 års slutliga premier har premieprognos för 2005 tillställts arbetsgivarna för att underlätta deras ekonomiska planering. Internetportalen www.minpension.se, som gör det möjligt för medborgarna att få en helhetsbild av sin framtida pension, sjösattes under december 2004. Utvecklingen har skett i samarbete mellan SPV, Försäkringsförbundet, Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och försäkringsbranschen. SPV:s redovisning av sin kompetensförsörjning är verksamhetsanknuten. SPV har förstärkt med statistik- och testkompetenser och arbetar vidare med ambitionen att nyckelpersonsberoendet skall minska. Sjukfrånvaron var 5,6 procent under 2004 vilket är en förbättring från 2003 med 1,3 procentenheter. Under 2004 har jämställdhet, etnisk mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade sammanförts till samlingsbegreppet mångfald. Trygghetsstiftelsens insatser Det statliga trygghetssystemet består av flera delar: ett kollektivavtal (Trygghetsavtalet), en kollektivavtalsstiftelse (Trygghetsstiftelsen) som på olika sätt bistår de övertaliga att finna en lösning, och en finansiering genom en procentuell avgift på lönesumman som fastställs i förhandlingar mellan de centrala parterna. Trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsens verksamhet har en tydlig arbetslinjeprofil. Trygghetsstiftelsens arbetsformer är individ- och situationsanpassade och stiftelsen kan även bistå de lokala parterna med stöd och utbildning inför en arbetsbristsituation. Om förutsättningar finns kan omställningsarbetet påbörjas tidigt och med frivilliga åtgärder för att minska behovet av reguljära uppsägningar. Parterna har tidigare enats om att fr.o.m. den 1 januari 2004 fortlöpande bevaka att Trygghetsstiftelsens behov av medel är tillgodosett. Enligt avtal avsätter myndigheterna 0,3 procent av lönesumman för lokalt omställningsarbete fr.o.m. 2004 (ca 180 miljoner kronor totalt). Under tiden den 1 januari 2004-den 31 december 2005 finns det inget avtalat inflöde av kapital till stiftelsen eftersom parterna har prioriterat en kapitalförstärkning till FSO (Försäkringsföreningen för det statliga området). 6.4.2 Insatser utanför verksamhetsområdet Det finns ytterligare åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för ökad hälsa, som inte ryms under politikområdet. Dessa redovisas under politikområdena Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (utgiftsområde 10), Arbetsmarknadspolitik (utgiftsområde 13), Arbetsliv (utgiftsområde 14) samt i finansplanen (volym 1). Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) har under året erbjudit myndigheterna stöd i form av utbildningar, publikationer, nätverk och andra utvecklingsaktiviteter för att bidra till en långsiktig och strategisk kompetensförsörjning i statsförvaltningen (se även avsnitt 5). Under 2004 har KKR bl.a. tagit fram en publikation om kunskapshantering, ett kunskaps- och genomförandestöd för arbetet med åldersbalans och generationsväxling samt publicerat en vägledning till arbetet med strategisk kompetensförsörjning. KKR har även reviderat och webbanpassat det kunskaps- och genomförandestöd om etnisk och kulturell mångfald som tidigare har tagits fram. På uppdrag av regeringen har KKR redovisat studien Kartläggning och analys av kompetensförsörjningen i statsförvaltningen (dnr Fi2005/3781). Studien bygger på en webbenkät till samtliga myndigheter och intervjuer med 15 myndighetsrepresentanter. Av studien framgår bl.a. inriktningen på arbetet samt risk- och framgångsfaktorer. KKR:s övergripande tolkning är att många myndigheter uppfattar sitt arbete med kompetensförsörjningen som positivt. Som exempel på goda förutsättningar i arbetet med kompetensförsörjningen nämner KKR bl.a. att en stor andel av myndigheterna anser sig ha lätt att rekrytera och behålla personal samt att de uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Dessutom anges att prioriteringen av kompetensförsörjningsfrågorna ökar. Som exempel på svagare sidor nämns avsaknad av genomarbetade kompetensidéer, bristande kunskapshantering och otillräcklig uppföljning av kompetensförsörjningen. KKR bedömer dock att det finns en växande medvetenhet om behovet av kompetensförsörjningsinsatser samt en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor. De statliga myndigheterna skall särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Handikappombudsmannen ansvarar för att ge ut riktlinjer för detta arbete samt följa hur tillgänglighetsarbetet i staten fortlöper. Hittills har två uppföljningar genomförts och resultaten visar att tillgängligheten i statsförvaltningen successivt förbättras men att omställningen går långsamt (se vidare under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg). Efter förslag i propositionen Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta (prop. 2004/05:108, bet. 2004/05:SfU13, rskr. 2004/05:232) infördes skyddsregler för den sjukpenninggrundande inkomsten för personer som deltar i trygghetsstiftelsers verksamhet. Syftet med reformen var att förbättra förutsättningarna för sådant deltagande och därmed återgång till arbete. 6.5 Resultatbedömning 6.5.1 Resultat Måluppfyllelse Regeringen redovisar årligen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utfall till riksdagen. Senast detta gjordes var i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, utg. omr. 2, avsnitt 7). Utgångspunkter för bedömningen är * myndigheternas redovisningar av sin kompetensförsörjning, * personalförsörjningsläget i staten, * löneutvecklingen, andelen kvinnor på ledande befattningar, andelen anställda med utländsk bakgrund och sjukfrånvaron, samt * hur staten som arbetsgivare hanterar bl.a. ohälsan, mångfalden och jämställdheten. I bilaga 1 ges en övergripande beskrivning av kompetensförsörjningen i staten med särskild inriktning på ålder, kön och mångfald. Genom att politikområdets mål och verksamheter avser hela statsförvaltningen är måluppfyllelsen i hög grad avhängig utfallet av insatser utanför politikområdet. Graden av måluppfyllelse av arbetsgivarfrågorna beror på hur varje enskild myndighet agerar som arbetsgivare. Myndigheternas arbete med arbetsgivarpolitiska frågor Regeringens bedömning: Myndigheternas arbete med arbetsgivarpolitiska frågor fungerar i huvudsak väl. Medvetenheten om att staten måste vara en attraktiv arbetsgivare är hög och allt fler myndigheter bedriver ett strategiskt arbete för att säkerställa att verksamheten har erforderlig kompetens. Skälen för regeringens bedömning: Av såväl myndigheternas egna redovisningar av kompetensförsörjningen som av KKR:s studie Kartläggning och analys av kompetensförsörjningen i statsförvaltningen (dnr Fi2005/3781) framgår att arbetet med kompetensförsörjningen i staten i huvudsak fungerar väl. Intrycket är att allt fler myndigheter bedriver ett aktivt arbete för att säkerställa att erforderlig kompetens finns för att tillgodose verksamhetens behov. Prioriteringen av kompetensförsörjningsfrågorna ökar och enligt KKR:s bedömning finns en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor. En stor andel av myndigheterna uppger att det är lätt att rekrytera och behålla personal. Flertalet anser sig uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Av myndigheternas redovisningar framgår att det vidtas åtgärder avseende de prioriterade arbetsgivarpolitiska frågorna. Det pågår arbete för ökad jämställdhet och lika möjligheter till utveckling och befordran. Flera myndigheter uppger att de arbetar för att främja den etniska och kulturella mångfalden. På många arbetsplatser vidtas åtgärder för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron. Det genomförs också satsningar för att utveckla ledarskapet och säkerställa chefsförsörjningen. De resultatindikatorer som ställts upp visar på att utvecklingen går i rätt riktning (se nedan). Sammantaget ger detta skäl för regeringens bedömning att arbetet med kompetensförsörjningen i staten i huvudsak fungerar väl. Detta år lyfter regeringen särskilt fram följande myndigheter som lämnat bra redogörelser för sin kompetensförsörjning: Centrala studiestödnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Fiskeriverket, länsstyrelserna i Blekinge och Gotlands län, Kustbevakningen, Migrationsverket, Radio- och TV-verket, Sida, Skatteverket, Statens jordbruksverk, Stockholms universitet, Sveriges geologiska undersökning och Åklagarmyndigheten. För vissa myndigheter kan redovisningen förbättras och kopplingen till verksamheten göras tydligare. KKR framför också i sin rapport att arbetet med kompetensförsörjningen inte i tillräckligt hög grad är systematiskt, långsiktigt och integrerat i arbetet med verksamhetsplaneringen. Enligt regeringens mening är myndigheternas kompetensförsörjning av strategisk betydelse för verksamhetens resultat och det är angeläget att arbetet med dessa frågor är en naturlig del i myndigheternas verksamhetsplanering. Regeringen avser att ta upp dessa frågor i kommande mål- och resultatdialoger. De statliga arbetsgivarna skall totalt sett inte vara löneledande En viktig slutsats som kan dras av den jämförande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden efter ramanslagsreformen 1994 är att löneökningstakten inom det statliga avtalsområdet har följt den på arbetsmarknaden i övrigt förhållandevis väl. Staten har därmed totalt sett inte varit löneledande. Diagram 6.1 Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden 1994-2003 Index 1994=100 Anm: Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändring i utbildningsnivå, ålder och kön. De statliga arbetsgivarna skall öka andelen kvinnor på ledande befattningar Av diagram 6.2 framgår att andelen kvinnor på ledande befattningar har ökat med nio procentenheter sedan 1998 och uppgår nu till 30 procent. Tendensen har varit att det sker en liten ökning varje år. Under 2004 har dock ökningen varit större än tidigare (4 procentenheter). Utvecklingen går därmed i rätt riktning. Diagram 6.2 Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer 1998-2004 Procent Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvaltningen skall öka på alla nivåer Regeringen anser att staten skall vara ett föredöme när det gäller etnisk och kulturell mångfald i arbetslivet. Enligt uppgifter hämtade från Arbetsgivarverket (statistik avseende statligt anställda) och Statistiska centralbyrån (befolkningsstatistik) har mångfalden i statsförvaltningen ökat, i vissa fall dock mycket begränsat. Utvecklingen går långsamt framåt. Föregående års siffror anges inom parentes. * Andelen anställda med utländsk bakgrund4 i staten uppgår 2004 till 10,6 (10,4) procent. Bland befolkningen mellan 20-64 år uppgår andelen med utländsk bakgrund till 17,8 (17,4) procent. * Andelen anställda kvinnor med utländsk bakgrund i staten uppgår till 11,4 (11,2) procent. Andelen kvinnor bland befolkningen mellan 20-64 år med utländsk bakgrund uppgår till 18,3 (17,9) procent. * Andelen anställda män med utländsk bakgrund är något lägre än andelen kvinnor. Andelen anställda män med utländsk bakgrund i staten uppgår till 9,8 (9,7) procent. Andelen män bland befolkningen mellan 20-64 år med utländsk bakgrund uppgår till 17,3 (16,9) procent. * Andelen med utländsk bakgrund har ökat mest inom kompetenskategorin kärnkompetens, från 11,1 till 11,4 procent. Ökningen är märkbar även inom ledningskompetens där andelen har ökat från 5,5 till 5,7 procent. Inom stödkompetensen är andelen oförändrad, nämligen 9,3 procent. * Andelen kvinnor med utländsk bakgrund i kompetenskategorierna kärn- respektive stödkompetens har ökat, från 12,0 till 12,4 procent respektive 10,2 till 10,3 procent. Däremot har andelen kvinnor med utländsk bakgrund inom ledningskompetens minskat, från 7,1 till 6,9 procent. * Andelen män med utländsk bakgrund i de olika kompetenskategorierna har ökat eller varit oförändrad. Inom ledningskompetensen har det skett en ökning från 4,9 till 5,2 procent. Kategorin kärnkompetens har ökat från 10,3 till 10,7 procent. Andelen inom stödkompetens har varit oförändrad med 7,9 procent. En ökning av den etniska och kulturella mångfalden har uppnåtts för alla grupper med undantag för kvinnor inom ledningskompetens och män inom stödkompetens. Det bör dock observeras att det endast är andelen anställda med utländsk bakgrund som följs upp. Myndigheternas arbete med den etniska och kulturella mångfalden är ett av de områden som uppmärksammats i KKR:s studie (dnr Fi2005/3781). I studien redovisas att intrycket är att allt fler myndigheter arbetar med frågor som rör etnisk mångfald. Samtidigt visar studien att myndigheterna har behov av stöd i sitt arbete. De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron Diagram 6.3 visar att sjukfrånvaron i staten minskade från 4,8 procent till 4,5 procent av tillgänglig arbetstid mellan 2003 och 2004. Diagram 6.3 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2003 och 2004 Procent Sjukfrånvaron i staten är trots denna nedgång fortfarande högre 2004 jämfört med 2002. Personalförsörjningen i staten Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet har för artonde gången sedan hösten 1996 genomfört en konjunkturbarometer för den statliga sektorn. Det är en totalundersökning som genomförs bland verkets medlemmar med minst 10 anställda. I vårens undersökning svarade 96 procent av de tillfrågade medlemmarna som sammantaget sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. En sammanfattning (inom vissa områden) ges nedan över hur de tillfrågade tror att 2005 kommer att se ut i jämförelse med 2004. Resultaten är viktade efter antalet anställda. - Fortsatt oförändrad sysselsättning. Drygt 40 procent av myndigheterna tror på ett oförändrat antal anställda, 18 procent tror på en ökning medan hela 39 procent svarar att antalet anställda minskar. - Personalomsättning och övertidsuttag är oför-ändrade i en majoritet av myndigheterna. Personalomsättningen kommer under året att bli oförändrad tror 79 procent av myndigheterna. Övertidsarbetet, som har sjunkit under de senaste åren, förblir i princip oförändrat. - Bristen på arbetskraft minskar medan uppsägningar och övertalighet fortsätter att öka långsamt. Myndigheterna har allt lättare att rekrytera. Bristen på lämpliga sökande har aldrig varit lägre. Av myndigheterna har ca 60 procent sagt upp personal under perioden hösten 2004 till våren 2005. 6.5.2 Enskilda myndigheters m.fl. resultat Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket (AgV) efterfrågar sedan 1993 årligen medlemmarnas bedömning av sin verksamhet. Utgångspunkten inför undersökningen är de verksamhetsmål som formulerats av AgV. Av resultaten i 2004 års undersökning kan sammanfattningsvis utläsas att medlemmarna visar stor tillfredsställelse med det arbete AgV utför. Regeringen noterar bl.a. att * 70 procent anser att Arbetsgivarverkets insatser har bidragit till arbetsgivarsamverkan. Den märkbara ökning som skedde mellan åren 2002 och 2003 (från 63 till 72 procent) har i princip kvarstått. * 85 procent var nöjda med sektorverksamheten, en oförändrad nivå jämfört med förra året. * 88 procent anser att informationen under 2004 års avtalsrörelse har fungerat bra. * 93 procent är nöjda med verkets förmåga att ge stöd och råd på ett korrekt och sakligt sätt. Detta motsvarar förra årets höga värden. Statens pensionsverk Med ensamrätt vad avser de förmånsbestämda pensionsförmånerna administrerar Statens pensionsverk (SPV) tjänstepensioner för statstjänstemän och tillhandahåller pensionsservice för 550 arbetsgivare (centrala, regionala och lokala) med drygt 225 000 anställda och 230 000 pensionärer. Vid utgången av 2004 var den av regeringen beslutade renodlingen av SPV:s verksamhet genomförd och SPV:s aktualiseringsverksamhet i Söderhamn hade avvecklats och återstående arbetsuppgifter flyttats över till Sundsvall. 2003 års översyn av den statliga försäkringsmodellen resulterade i att Nämnden för statens avtalsförsäkringar (NSA) upphörde den 1 juli 2004 och ansvaret för den statliga försäkringsrörelsen övertogs av SPV. För att underlätta myndigheternas ekonomiska planering har regeringen beslutat att månatliga definitiva premier för PA 03 skall införas fr.o.m. den 1 januari 2005. Redan 2004 har arbetsgivarna rapporterat månatligen och SPV har gjort stora insatser för att föra in alla dessa data i det nyutvecklade systemstödet för PA 03. Regeringen beslutade i oktober 2004 att avkastningen i den statliga försäkringsrörelsen skall beräknas med utgångspunkt från marknadsräntan på tioåriga statsobligationer i stället för som tidigare från en fiktiv portfölj. SPV genomför löpande Nöjd-kund-index- mätningar (NKI). Vartannat år tillfrågas arbetsgivare, och vartannat år tjänstemän och pensionärer. I undersökningen 2004 som avsåg arbetsgivare, noteras att omdömet om SPV:s personal och förtroendet för SPV har ökat från 67, på en 100-gradig skala, 2002 till 69 år 2004. Stora myndigheter är mer nöjda än de som är relativt små. Nöjdheten avseende tillgänglighet och svarstider bland arbetsgivarna har ökat från 70 år 2002 till 76 år 2004. Åtgärder för ökad nöjdhet som vidtagits är bl.a. följande: * Övergång till månatliga definitiva faktureringar av premier för PA 03 har skett. * En ny målgruppsanpassad webbplats har utvecklats och e-tjänster kommer successivt att införas. Rapport Direkt kommer att vara arbetsgivarens rapporteringsväg för anställningsuppgifter till SPV och är ett exempel på en e-tjänst som tagits i bruk. * Nyhetsbrevet Bulletin, informationsträffar och utbildningar är kommunikationskanaler som etablerats med arbetsgivarna. Det ekonomiska målet för Statlig pensionsverksamhet m.m. är full kostnadstäckning. Intäkterna har ökat med 2,4 miljoner kronor jämfört med budget, medan den totala kostnaden ligger i nivå med budget. Det ekonomiska målet för Pensionsverksamhet på uppdrag är att generera ett verksamhetsutfall på lång sikt motsvarande minst sex procent av verksamhetens intäkter, exklusive ränteintäkter avseende balanserade vinstmedel. SPV har redovisat utfallet av avkastningskravet under de senaste fem åren dels per år, dels ackumulerat. För 2004 uppgår avkastningen till åtta procent. Ackumulerat för de fem senaste åren är avkastningen sex procent. Konkurrensutsatt verksamhet under avveckling visar i jämförelse med budget ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på ovisshet kring avvecklingens genomförande vid fastställande av budgeten. Trygghetsstiftelsen - en kollektivavtalsstiftelse Trygghetsstiftelsen låter regelbundet göra undersökningar dels bland de uppsagda, dels bland uppsägande arbetsgivare och deras fackliga motparter. De ger genomgående höga betyg på stiftelsens insatser. I den senaste undersökningen, som genomfördes 2004, svarade över 80 procent bra eller mycket bra på frågor om kontakter, nytta och bemötande. De stödinsatser som Trygghetsstiftelsen bidrar med bedöms utifrån varje individ. Under 2004 uppgick stiftelsens kostnader för stöd till sammanlagt 162 miljoner kronor. Inför förstatligandet av de allmänna försäkringskassorna och inrättandet av Försäkringskassan lades Trygghetsstiftelsen för försäkringskasseområdet ner, varvid verksamheten med de två anställda gick upp i Trygghetsstiftelsen för det statliga området. Förstatligandet innebär för stiftelsens del dels ett par hundra nya aktuella kunder från området, dels ett kapitaltillskott om drygt 77 miljoner kronor. Inflödet av nya kunder har de senaste åren uppgått till ca 2 000 per år. Under 2005 räknar Trygghetsstiftelsen med en ökning till drygt 5 000 och under 2006 till ca 3 500 nya kunder. Ökningen hänför sig främst till det försvarspolitiska inriktningsbeslut som riksdagen fattade 2004 och omlokaliseringarna av andra myndigheter till följd av detta beslut. 6.5.3 Analys och slutsatser Analys för verksamhetsområdet Åldersstrukturen i staten beskrivs ingående under avsnitt 4.4 i bilaga 1 till detta utgiftsområde. Där framgår bl.a. att staten, tillsammans med landstingen, har den igenomsnitt äldsta personalstyrkan. En strategisk fråga för statsförvaltningen är att hantera kommande års pensionsavgångar. I regeringens sysselsättningspaket ingår en åtgärd som skall bidra till kompetensöverföring vid de statliga myndigheterna och därmed underlätta kommande generationsväxling. Satsningen skall möjliggöra en tidigare rekrytering än vad som annars hade kommit till stånd vid respektive myndighet. Satsningen skall samtidigt underlätta för personer, som söker arbete där högskoleutbildning eller liknande efterfrågas, att få inträde på arbetsmarknaden. Bidrag lämnas efter ansökan och i mån av tillgång på medel. Myndigheter som anställer personal kan ansöka om ett schablonbidrag på 30 000 kronor per månad. Schablonbidraget är beräknat inklusive arbetsgivaravgifter. Satsningen är tvåårig och beräknas ge 1 000 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund i statlig förvaltning är fortfarande för låg och deras representation på ledande befattningar är lägre än på andra nivåer. I syfte att öka den etniska och kulturella mångfalden i staten planeras ett utvecklingsprojekt genomföras under 2006-2007 i fem län med respektive länsstyrelse som samordningsansvarig. Som tidigare redovisats har regeringen gett KKR i uppdrag att förbereda projektet. Regeringen förbereder ytterligare insatser för att inspirera statsförvaltningen till en ökning av andelen anställda i staten med utländsk bakgrund. I syfte att driva på arbetet med kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen kommer den nya förvaltningspolitiska myndigheten (se avsnittet 5.3.6) att ges en central roll. Den nya myndigheten kommer också att spela en viktig roll i regeringens uppföljning av målet för staten att halvera sjukfrånvaron till 2008. Det är angeläget att det statliga uppdraget och den värdegrund som statlig förvaltning vilar på uppmärksammas av alla som verkar inom förvaltningen. En viktig målgrupp för KKR:s utbildningsverksamhet är nyanställda i staten. Det är angeläget att till denna grupp förmedla fakta och förståelse för den svenska förvaltningen och rollen som statstjänsteman. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att uppmärksamma grundläggande frågor som präglar en anställning inom offentlig förvaltning, s.k. förvaltningsetik. Under åren 2005-2008 kommer omlokaliseringar av statliga arbetstillfällen att ske med anledning av försvarsomställningen. Regeringen har för avsikt att tillkalla en särskild utredare för att dels kartlägga behov av samlade insatser för den personal som väljer att inte flytta med vid omlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholm och som kommer att omfattas av Trygghetsavtalet, och, om behov finns, dels ta över arbetsledningsansvaret för sådan personal.(se vidare utgiftsområde 19, avsnitt 3.8). Myndighetsspecifik analys Regeringen bedömer, utifrån Arbetsgivarverkets servicebarometer samt genomförda dialoger, att de prestationer som genomförts av Arbetsgivarverket har lett till en vidareutvecklad och mer samordnad statlig arbetsgivarpolitik. Detta bidrar till ökad effektivitet i den statliga förvaltningen. Regeringens samlade bedömning utifrån ett antal indikatorer (driftskostnadsjämförelser med andra aktörer på marknaden, Nöjd-kund-index, analys av kostnadsutvecklingen samt säkerheten i form av andelen felaktiga utbetalningar) är att SPV hanterar tillämpningen av den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bedömer att resultatet av Trygghetsstiftelsens individanpassade arbetsformer samt det sätt som de statliga arbetsgivarna sköter avvecklingen av personalen medfört fortsatt goda resultat, bl.a. genom att andelen öppet arbetslösa inom stiftelsens avtalsområde sjunker relativt snabbt över tid samt att de statsanställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. 7 Statistik 7.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet som är produktion, spridning och samordning av statistik. Drygt hälften av verksamheten finansieras med avgifter. 7.2 Mål och villkor Målet är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Villkor är att kostnaderna för uppgiftslämnandet skall minska och att statistikproduktionen är effektiv. 7.3 Insatser 7.3.1 Insatser inom politikområdet Produktionen har skett enligt plan Den officiella statistik som SCB ansvarar för har i allt väsentligt producerats enligt plan. Statistiken har utvecklats och förbättrats inom en rad områden. Statistiken har förbättrats Inom ramen för åtgärdsplanen för förbättring av den ekonomiska statistiken har ett antal förbättringar påbörjats. Nationalräkenskaperna har förstärkts. Den offentliga sektorns finanser har redovisats enligt Internationella valutafondens manual. Årliga rapporter om produktivitetsutvecklingen har tagits fram. Tidsserieanalysen har förstärkts, bl.a. genom utvecklad säsongsrensning. Undersökningarna om användning av IT i företag och individers användning av IT har förbättrats. Vidare har vid SCB inrättats en nämnd för nationalräkenskaperna för att bl.a. stärka metodutvecklingen. EU-anpassning har bl.a. omfattat utrikeshandelsstatistik, prisstatistik, konjunkturstatistik för industrin och nationalräkenskaper. Vidare har utvecklingsarbete bedrivits inför omläggningen av den svenska näringsgrensindelningen. Förbättringar har gjorts avseende en årlig förmögenhetsundersökning, statistik över kapitalvinster och kapitalförluster, urvalsbaserade dataunderlag för fysiska personers inkomstskatter som underlag för simuleringsmodellen FASIT samt olika företagsformers ekonomiska och skattemässiga förhållanden för uppdatering av databasen FRIDA. Boendestatistiken har förbättrats genom att undersökningen om hushållens boende görs årligen och med utökad redovisning. Utvecklingsarbete har bedrivits för att kunna förbättra migrations- och integrationsstatistiken. Förberedelsearbetet för registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik har fortsatt. Översyn av AKU En omfattande översyn och EU-anpassning av arbetskraftsundersökningen (AKU) har slutförts. Analysen på arbetsmarknadsområdet har utökats. Den regionala redovisningen har förbättrats. Under året har EU-undersökningen Gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) genomförts för första gången som en integrerad del av undersökningen av levnadsförhållanden (ULF). Den demografiska analysen har utökats. Inom forsknings- och utvecklingsstatistiken har en EU-anpassning påbörjats. Ett utvecklingsarbete av den EU-gemensamma innovationsundersökningen har inletts. En undersökning av 2004 års val till Europaparlamentet har genomförts och analyser har påbörjats i samarbete med Göteborgs universitet. En miljöföretagsdatabas har upprättats inom miljöräkenskaperna. EU-arbetet på statistikens område Den officiella statistiken styrs till stor del av EU-lagstiftningen. Ekonomisk statistik styrs till 95 procent av beslut inom EU. Totalt finns i dag 236 EU-rättsakter inom statistikområdet. Det senaste året har 23 nya rättsakter beslutats, varav flertalet är detaljerade tillämpningsföreskrifter beslutade av kommissionen. Tabell 7.1 Antalet rättsakter och arbetsgrupper 2001 2002 2003 2004 Antal EU-rättsakter (statistik) beslutade av - Rådet och Parlamentet - Kommissionen 3 10 7 16 10 19 5 18 Antal arbetsgrupper inom EU där SCB eller annan statistikansvarig myndighet medverkar 122 135 142 136 Under året uppmärksammades inom EU behovet av att stärka statistikens oberoende, trovärdighet och kvalitet liksom behovet av bättre prioriteringar, förenklingar och nedskärningar inom den befintliga statistiken för att möjliggöra väl motiverade förbättringar och utökningar inom vissa prioriterade områden. Uppdragsverksamheten SCB:s uppdragsverksamhet bedrivs parallellt med anslagsverksamheten. Uppdragsverksamheten består av ett flertal olika produkter, allt från enkla tabeller till komplexa informationssystem och stora statistiska undersökningar omfattande alla moment från datainsamling till färdig rapport. Statliga myndigheter inkl. universitet och högskolor är den klart största kundgruppen, 72 procent, varav de statistikansvariga myndigheterna utgör drygt hälften. Privat sektor utgör 13 procent, kommuner och landsting 7 procent samt utrikes kunder 8 procent. Ett fåtal av SCB:s kunder står för en mycket stor del av faktureringen. Under 2004 svarade de tio största kunderna för 53 procent och de 100 största kunderna för 88 procent av faktureringen. Några exempel på uppdrag är som följer. Inom EU-samarbetet genomförs flera projekt där syftet är att utveckla gemensamma och samordnade mätningar för medlemsstaterna. Några områden där EU-harmonisering med bidrag från EU pågick under året är pilotundersökningen avseende lediga jobb, statistik om inkomst och levnadsförhållanden (EU-SILC), statistik om vattenanvändning samt projekt rörande utrikeshandelsstatistik (Edicom). Riksbankens finansmarknadsstatistik och delar av Riksbankens betalningsbalansstatistik produceras numera löpande av SCB efter ett par års utvecklingsarbete. Uppdrag som rör uppföljning av olika politiska mål har blivit vanligare. Regeringen har antagit en strategi för långsiktig hållbarhet för områdena miljö, ekonomi och social välfärd. SCB medverkar tillsammans med andra aktörer i ett antal projekt som avser att utveckla indikatorer och informationssystem för att följa upp målen. På uppdrag av Jordbruksverket har för första gången genomförts en undersökning om antalet hästar och hästhållare i Sverige. Inom ramen för de ordinarie undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) har ca 1 500 barn i åldern 10-18 år fått svara på frågor om skolan, skolmiljön, fritiden, boendet, föräldrarna m.m. ur sitt perspektiv. Tillgång till mikrodatauppgifter Under året har SCB tagit fram och implementerat en ny teknisk lösning för att på ett enkelt och säkert sätt kunna erbjuda främst forskare tillgång till anonymiserade mikrodatauppgifter. 7.3.2 Insatser utanför politikområdet Det statistiska systemet omfattar de 312 statistikprodukter som utgör den officiella statistiken och de metoder, bakomliggande register m.m. som utgör underlag för statistiken samt de 25 myndigheter som har ansvar för statistiken. De sammantagna insatserna inom det statistiska systemet är således också beroende av vilka insatser som görs inom statistikområdet av statistikansvariga myndigheter inom andra politikområden. 7.4 Resultatredovisning 7.4.1 Mål Målet för 2004 var lättillgänglig statistik av god kvalitet. Det skulle uppnås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen förbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter skyddas. Den ekonomiska statistiken skulle prioriteras. För att bedöma måluppfyllelsen används kvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen och uppgiftslämnarnas kostnader. 7.4.2 Resultat Tabell 7.2 Nyckeltal för SCB:s verksamhet 2000 2001 2002 2003 2004 Innehåll1 + 14 + 16 + 15 + 9 + 17 Aktualitet1 + 2 +17 + 17 + 7 + 5 Tillförlitlighet1 + 18 + 12 + 22 + 11 + 17 Tillgänglighet1 databasanvändare databasuttag + 36 10 600 157000 + 37 22 000 283000 + 31 34 400 248000 + 22 34 800 477000 + 23 35 900 587000 Jämförbarhet1 + 2 + 8 - 1 +5 + 2 Nöjdkundindex2 71 u.s. 74 72 71 Punktlighet / tidshållning 66% 71% 66% 79% 83% Totala kostnader (mnkr) 761 789 830 885 904 Produktivitetsförändring 4,5% 3,3% 3,7% 0,9% 4,0% Kostnader för företag, kommuner, organisationer (mnkr) u.s u.s. u.s. 565 582 Allmänhetens inställning (mycket eller ganska positiv) (%) 46 u.s. 48 47 47 Registerutdrag 13 000 10 400 5000 900 3 700 1 Produktansvarigas vid SCB bedömning av kvalitetsutvecklingen. Andelen produkter (%) med förbättrad kvalitet minus andelen produkter med försämrad kvalitet jämfört med föregående år. 2 Nöjd-kund-index-talet kan variera mellan 1och100. Sammantaget visar bedömningen av resultatet att målet i stort har uppnåtts. Statistiken har i allt väsentligt tagits fram enligt vad som planerats. Under året har kvaliteten förbättrats inom samtliga fem komponenter som SCB mäter genom enkäter till myndighetens produktansvariga där dessa får uttala sig om hur de bedömer att användarna uppfattar kvalitetsutvecklingen. Förbättringar noteras främst för komponenten tillgänglighet och förståelighet, vilket speglar webbplatsens fortsatta utveckling. Av statistikprodukterna offentliggjordes 83 procent i tid, vilket är en viss förbättring jämfört med föregående år. Under året har produktiviteten ökat med 4 procent. Under perioden 2000-2004 har produktiviteten ökat med i genomsnitt 3,3 procent per år. Under perioden har dessutom kvalitetsförbättringar skett, vilka inte räknats in i produktionsvolymberäkningarna. Kvalitetsförbättringarna har varit ovanligt stora under perioden 2002-2004 beroende på bl.a. ökad tillgänglighet till statistiken genom webbplatsens utveckling varför produktivitetstalen torde vara underskattningar av den verkliga produktivitetsutvecklingen. Uppgiftslämnarkostnaderna har däremot ökat. Två undersökningar har utökat antalet uppgiftslämnare, sex har minskat urvalet, fyra har ökat svarstiden och tre undersökningar har minskad tidsåtgång för att besvara frågorna. Den största enskilda ökningen svarar undersökningen om Sveriges varuhandel inom EU (Intrastat) för. Genom utvidgningen av EU med 10 nya medlemsländer har uppgiftslämnandet till SCB ökat. Sammantaget torde belastningen för företagen dock ha minskat eftersom motsvarande tidigare uppgiftslämnande till Tullverket nu har upphört och färre uppgifter tas in än tidigare. En ny organisatorisk enhet har bildats för företagens uppgiftslämnande. Reultatet i SCB:s verksamhet har uppnåtts till en kostnad av totalt 904 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Drygt 51 procent av intäkterna kom från avgifter, till största delen från andra statistikansvariga myndigheter. Anslagssparandet på SCB:s ramanslag, minskade med 10 procent till 17,5 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten ökade med 50 procent till 14 miljoner kronor. Tabell 7.3 Fördelning av anslagsintäkter Tusental kronor 2004 2005 Anslagsintäkter, 437 101 442 658 varav av SCB fördelade till Fi-dep. område N-dep. område S-dep. område U-dep. område M-dep. område Ju-dep. område 269 622 84 254 25 987 20 065 28 250 8 923 275 396 83 771 26 041 22 010 28 083 7 357 Enligt SCB:s arbetsplan för 2005 kommer 62 procent av anslagsintäkterna att användas för att finansiera statistik inom Finansdepartementets ansvarsområde samt till metodutveckling, databaser, information, samordning m.m. Av anslagsintäkterna kommer 19 procent att fördelas till Näringsdepartementets ansvarsområde, 6 procent till Socialdepartementets ansvarsområde, 5 procent till Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde, 6 procent till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets ansvarsområde samt 2 procent till Justitiedepartementets ansvarsområde. SCB:s fördelning av resurser mellan statistikområden har varit i stort sett konstant under senare år. Tabell 7.4 Nyckeltal för det statistiska systemet 2001 2002 2003 2004 Antal produkter för officiell statistik u.s. 254 290 312 Kostnad för samordning av den officiella statistiken (mkr) 1,9 3,4 3,4 3,1 Rådet för den officiella statistiken har i sin årliga rapport redovisat att samarbetet mellan de statistikansvariga myndigheterna har fördjupats och att samordningen av den officiella statistiken har stärkts. Enligt 14 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken skall individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. På regeringens uppdrag genomförde SCB 2003 en kartläggning av den officiella statistiken för att få en uppfattning om hur myndigheterna lever upp till kravet i statistikförordningen. Kartläggningen visade att individbaserade statistikprodukter nästan alltid är uppdelade efter kön i någon eller några tabeller och diagram. Däremot är det endast i ett fåtal statistikprodukter som uppgifter efter kön redovisas i samtliga tabeller och diagram. Skillnader eller likheter mellan könen kommenteras inte heller genomgående i beskrivande texter. Enligt SCB finns betydande möjligheter att förbättra redovisningen. En uppföljning av kartläggningen under 2004 visade dock inga större förändringar. Regeringen avser att ge SCB uppdrag att utveckla jämställdhetsstatistiken inom ett eller flera statistikområden. 7.4.3 Analys och slutsatser Verksamheten har resulterat i produktion och spridning av statistik med god kvalitet och i enlighet med den plan som SCB lagt fast. Statistiken har utvecklats och förbättrats inom en rad områden. Undersökningar visar att kvaliteten i statistiken har förbättrats. Produktivitetsmätningar visar en ökning med 4 procent. Resultatet har åstadkommits med 3,7 procents större intäkter än föregående år. De totala kostnaderna har ökat med 2,2 procent. Anslagssparandet har minskat med 10 procent. Det ackumulerade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten har ökat med 50 procent. Anslagskrediten har inte utnyttjats. Effekter av resultaten av de statliga insatserna är statistik av god kvalitet som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning. 7.4.4 Politikens inriktning Ekonomisk statistik, statistik som styrs av lagstiftning från EU samt förberedelser för registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik är områden som skall prioriteras. Det innebär att alla övriga statistikkrav inte kommer att kunna tillgodoses inom nuvarande ramar. Behov av ny och utvecklad statistik utanför de prioriterade områdena måste därför finansieras med avgifter. Åtgärdsplanen för förbättring av den ekonomiska statistiken skall fullföljas i den takt som det ekonomiska utrymmet medger. EU-anpassningen av statistiken är en prioriterad uppgift eftersom det rör sig om lagstiftning riktad mot medlemsländerna. Anpassningen skall genomföras med den ambitionsnivå som SCB finner lämplig med hänsyn tagen till utformningen av bestämmelserna. Kostnaderna för EU-anpassningen skall finansieras inom ramen. Regeringen beslutade den 26 maj 2005 propositionen En ny lag om lägenhetsregister (prop. 2004/05:171). Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet gör det möjligt att framställa registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Mot denna bakgrund har regeringen uppdragit åt SCB att göra en förutsättningslös översyn av bostadsstatistiken med den övergripande målsättningen att rationalisera densamma så att framtida kostnader för registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik ryms inom nuvarande ekonomiska ramar. 8 Prognos- och uppföljningsverksamhet 8.1 Omfattning Verksamhetsområdet omfattar uppföljning och analys av utfall samt utarbetande av kort- och medelfristiga prognoser och analyser avseende den samhällsekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Budgetprognoser och prognoser för svensk och internationell makroekonomi är viktiga verksamheter inom området. Inom området ingår också visst miljöekonomiskt utvecklingsarbete samt arbete med att ta tillvara resultat från den nationalekonomiska forskningen som är relevanta för Regeringskansliets och Konjunkturinstitutets verksamheter. Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad och bedrivs inom Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. 8.2 Mål Målet är tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma uppfyllelsen av prognos- och analysverksamhetens mål används dels kvantitativa mått på prognosprecisionen för de viktigaste prognosvariablerna, dels de omdömen om prognoserna och analyserna som lämnas av de som använder dem. För Ekonomistyrningsverkets budgetprognoser gäller att de skall vara tillförlitliga, ha hög precision, inriktas på de statsfinansiellt viktigaste faktorerna samt vara analytiskt inriktade. Ekonomistyrningsverket gör årligen en uppföljning av prognosprecisionen i vilken en skala för bedömning redovisas. De makroekonomiska prognosernas precision redovisas och kommenteras regelbundet, bl.a. i Konjunkturinstitutets årsredovisning. Ekonomiska rådet skall bidra till målet genom att ta initiativ till och presentera forskning och utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning. Vidare skall Ekonomiska rådet bistå Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor. Genom sin verksamhet skall Ekonomiska rådet fungera som en länk mellan Finansdepartementet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forskningen. 8.3 Insatser 8.3.1 Insatser inom politikområdet Ekonomistyrningsverkets uppdrag inom verksamhetsområdet är att tillgodose statsmakternas behov av information om den statliga ekonomin. Ekonomistyrningsverket lämnar underlag till regeringen i form av månadsvisa prognoser beträffande statsbudgeten, och en årlig uppföljning av statsbudgetens utfall samt underlag för årsredovisning för staten. Ekonomistyrningsverket producerar även finansstatistik avseende den statliga verksamheten som underlag till nationalräkenskaperna. ESV har under året särskilt analyserat effekterna på statens finanser av den kommande demografiska utvecklingen och det ökande budgetunderskottet. En översyn av beräkningarna för statens mervärdesskatteinkomster har påbörjats. Ett mål med arbetet har varit att få till stånd en bättre överensstämmelse med Konjunkturinstitutets makroekonomiska förutsättningar, främst när det gäller privat konsumtion. Modellstödet på mervärdesskatteområdet har också anpassats för en periodiserad redovisning av statens momsintäkter. Ekonomistyrningsverket har vidare modifierat modellen för beräkning av nivån för statsbidraget till kommunerna. Konjunkturinstitutet bedriver regelbunden prognosverksamhet samt utvecklar metoder och modeller för prognoser och makroekonomiska analyser. Institutet publicerar också barometerundersökningar av företag och hushåll samt arbetar med frågor som rör den ekonomiska statistikens kvalitet och utveckling. Inom det miljöekonomiska området genomför Konjunkturinstitutet analyser och utvecklar metoder. Konjunkturinstitutet lämnar också visst bistånd till Regeringskansliet. Ekonomiska rådet anordnar konferenser och seminarier på aktuella ekonomisk-politiska teman samt bedriver och initierar egen forskning. 8.3.2 Insatser utanför politikområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet bedrivs även utanför detta verksamhetsområde, av såväl statliga myndigheter som andra aktörer. Regeringskansliet, Riksgäldskontoret och ett stort antal andra statliga myndigheter med ansvar för anslag och transfereringar bedriver en relativt omfattande prognosverksamhet som bl.a. utgör underlag för arbetet med statsbudgeten. Resultaten av insatserna inom verksamhetsområdet är i stor utsträckning beroende av underlag från myndigheter utanför politikområdet samt från företag, organisationer m.fl. De prognoser och analyser som produceras inom verksamhetsområdet är i sin tur ett viktigt beslutsunderlag för många olika aktörer i samhället. 8.4 Resultatredovisning 8.4.1 Resultat Ekonomistyrningsverket gör årligen en uppföljning av träffsäkerheten i föregående års budgetprognoser. Avsikten är att analysera större avvikelser från utfallet och redovisa eventuella systematiska fel. Prognosuppföljningen avseende 2004 visar att Ekonomistyrningsverkets budgetprognoser har fortsatt god träffsäkerhet. Prognosprecisionen för statsbudgetens takbegränsade utgifter var lika hög som föregående år. Avvikelsen från utfallet var i genomsnitt 0,25 procent. Inkomstprognoserna förbättrades avsevärt och avvek med -0,58 procent från utfallet. Sett över flera år har utgifterna överskattats oftare än de har underskattats, framför allt i början av ett nytt prognosår. Detta kan ha flera orsaker. En möjlig felkälla är att Ekonomistyrningsverket har lättare att bedöma effekten av besparingar än storleken på utgiftsökningar, som i högre utsträckning överskattas. För inkomstprognoserna handlar de systematiska felen om svårigheter att fånga vändningar i konjunkturförloppet. Det finns också en tendens att underskatta kraften i konjunkturrörelserna. Den genomsnittliga precisionen i de prognoser som Konjunkturinstitutet gjorde under 2003 och 2004 för den makroekonomiska utvecklingen under 2004 redovisas för tre nyckelvariabler i den sista kolumnen i tabell 8.1. Mätt på detta sätt var träffsäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser för BNP-tillväxten 2004 densamma som institutet haft de senaste åren och något bättre än genomsnittet för svenska prognosinstitut (vilka prognosinstitut som ingår framgår av Finansdepartementets senaste prognosutvärdering i 2005 års ekonomiska vårproposition [prop. 2004/2005:100 bil. 1 avsnitt 13.2]). När det gäller arbetslösheten var prognosfelet något större för 2004 än för 2003 och något större än prognostikernas genomsnitt. För inflationen var Konjunkturinstitutets prognosfel något större för 2004 än för 2003 men mindre än medelvärdet för prognostikerna. Tabell 8.1 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år Medelvärde av absoluta prognosfel för Konjunkturinstitutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procentenheter. 2000 2001 2002 2003 2004 BNP, volymutveckling, procent - Konjunkturinstitutet 0,5 1,6 0,7 0,7 0,7 - Medelvärde 0,6 1,6 0,5 0,6 0,9 Arbetslöshet, nivå, procent - Konjunkturinstitutet 0,3 0,1 0,2 0,5 0,6 - Medelvärde 0,4 0,2 0,2 0,5 0,5 Inflation, KPI, årsmedelvärde, procent - Konjunkturinstitutet 0,3 0,8 0,4 0,1 0,3 - Medelvärde 0,2 0,6 0,3 0,3 0,6 Under året har Konjunkturinstitutet genomfört fördjupade analyser av olika områden av betydelse för förståelsen av den makroekonomiska utvecklingen. Såväl den regelbundna kvantitativa prognosverksamheten som den fördjupade makroekonomiska analysen förutsätter ett kontinuerligt metodutvecklingsarbete. Utvecklingsinsatserna inom det makroekonomiska området inriktades under 2004 huvudsakligen på att vidareutveckla den makroekonomiska modellen Kimod, på att utveckla en modell för utbytesgraden av arbete och på att utveckla en input-/outputmodell för avstämning av efterfrågan och produktion i svensk ekonomi. Dessutom har ett nytt växelkursindex tagits fram, som beaktar förändrade handelsmönster bättre än de handelsvägda växelkursindex som nu används. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska arbete har under året lett till flera forskningsrapporter som bl.a. rör utveckling av miljöräkenskaper samt analys av miljöpolitiska åtgärder med hjälp av simuleringsmodellen EMEC. Inom det senare området har institutet bl.a. utfört analyser inför kontrollstationen 2004 för delmålet för begränsad klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2004 utkom två nummer av Ekonomiska rådets engelskspråkiga tidskrift Swedish Economic Policy Review (SEPR). Dessa innehöll artiklar om orsaker till och åtgärder mot den ökade sjukfrånvaron respektive småföretagande och entreprenörskap. Under 2004 anordnade Ekonomiska rådet två vetenskapliga konferenser dels om småföretagande och entreprenörskap, dels om företagslokalisering i ett integrerat Europa. Ekonomiska rådet har haft möten med finansministern vid fyra tillfällen under 2004 samt haft regelbundna lunchmöten och seminarier på Finansdepartementet där aktuella ekonomisk-politiska ämnen behandlats. Några av Ekonomiska rådets ledamöter har därutöver varit engagerade som talare vid ett flertal seminarier på olika ekonomisk-politiska teman. Underlag till Mervärdesskattesatsutredningen har utarbetats. 8.4.2 Analys och slutsatser Ekonomistyrningsverkets verksamhet har resulterat i bl.a. budgetprognoser, statsbudgetuppföljning, underlag till årsredovisning för staten samt finansstatistik. ESV:s bedömning visar att målet kan anses vara fullt uppfyllt för prognoserna över de takbegränsade utgifterna och de statliga inkomsterna. Effekter av resultaten av de statliga insatserna är prognoser och utfallsinformation av god kvalitet till regeringen som underlag för beslutsfattande och information till allmänheten om den statliga ekonomin. När olika konjunkturbedömares prognosprecision skall jämföras är det olämpligt att utgå från resultaten för ett enskilt år eftersom tillfälligheter får stort genomslag. I tabell 8.2 redovisas därför femåriga glidande medelvärden för de olika svenska institutens prognosfel. Tabellen visar att Konjunkturinstitutets precision ligger ungefär i nivå med genomsnittet för svenska prognosinstitut. De ovanligt stora prognosfelen för BNP och inflation 2001 (se tabell 8.1) drar upp femårsmedelvärdena för såväl Konjunkturinstitutet som för medelvärdet av prognostiker. De olika svenska prognosinstitutens bedömningar är inte oberoende av varandra. Konjunkturinstitutets rapporter och databaser används i stor utsträckning av andra prognostiker som underlag och utgångspunkt för prognoserna. En utförligare diskussion om svenska konjunkturbedömares precision återfinns i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100 bil. 1 avsnitt 13). Tabell 8.2 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år Femåriga glidande medelvärden av absoluta prognosfel för Konjunkturinstitutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procentenheter. 2000 2001 2002 2003 2004 BNP, volymutveckling, procent - Konjunkturinstitutet 0,5 0,7 0,7 0,8 0,8 - Medelvärde 0,6 0,8 0,8 0,9 0,8 Arbetslöshet, nivå, procent - Konjunkturinstitutet 0,6 0,5 0,4 0,3 0,3 - Medelvärde 0,5 0,4 0,4 0,3 0,4 Inflation, KPI, årsmedelvärde, procent - Konjunkturinstitutet 0,7 0,6 0,5 0,4 0,4 - Medelvärde 0,8 0,6 0,5 0,4 0,4 Utöver den prognosutvärdering som regelbundet redovisas i publikationen Konjunkturläget och i årsredovisningen har Konjunkturinstitutet under 2004 genomfört en mer ingående utvärdering av sina prognoser (Specialstudie nr 5, mars 2005). Studien visar bl.a. att Konjunkturinstitutet är bäst bland svenska prognosinstitut på att förutse inflationen och den genomsnittliga BNP-tillväxten de närmaste åren men är något sämre på att förutse BNP-tillväxten enskilda år samt arbetslöshetens utveckling. Slutsatserna av denna utvärdering kommer att användas som vägledning för det fortsatta utvecklingsarbetet och för regeringens bedömning av uppfyllelsen om målet om tillförlitliga prognoser. Målen för de makroekonomiska prognosernas precision bedöms vara uppfyllda. Även när det gäller de kvalitativa målen för den makroekonomiska prognosverksamheten bedöms målen vara uppfyllda. Regeringen anser sammanfattningsvis att Konjunkturinstitutet har uppnått sina delar av målet för verksamhetsområdet. Enligt regeringens bedömning har Ekonomiska rådet under 2004 bidragit till områdets mål och uppnått sitt verksamhetsmål. Regeringen anser att de konferenser, lunchmöten och seminarier som Ekonomiska rådet har anordnat har varit betydelsefulla och ändamålsenliga samt sammantaget bidragit till att förbättra underlaget för den ekonomiska politiken. 8.5 Politikens inriktning Ekonomistyrningsverkets arbete med att vidareutveckla budgetprognoserna skall fortsätta. Ytterligare ansträngningar skall göras för att i ett tidigt skede uppmärksamma faktorer som har stor betydelse för statsbudgetens långsiktiga utveckling. Inom den makroekonomiska prognos- och analysverksamheten skall Konjunkturinstitutet prioritera fortsatt förbättrad prognosprecision genom utveckling och fördjupning av den ekonomiska analysen samt genom fortsatt metod- och modellutveckling. Inom den miljöekonomiska verksamheten skall särskild vikt ges åt utvecklingen av och analys med modeller för beräkningar av samhällsekonomiska kostnader vid förändringar av energi- och miljöpolitik. 9 Fastighetsförvaltning 9.1 Omfattning Politikområdet fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av de fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl inte ansetts lämpliga att förvalta i bolagsform, bl.a. regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader, de kungliga slotten, museer, teatrar, monument, försvarsfastigheter, markområden samt vissa fastigheter som donerats till staten. Kulturarvs- och vissa andra fastigheter förvaltas av Statens fastighetsverk. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter för försvarsändamål. Verksamheten finansieras uteslutande genom avgifter, dvs. hyresintäkter. 9.2 Mål Målet för verksamhetsområdet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det skall ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. I korthet avser det för de fastighetsförvaltande myndigheterna bl.a. följande övergripande målsättningar: * Fastigheterna skall förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. * Fastigheternas värden skall bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. * Hyresgästerna skall ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, mark och anläggningar. * Myndigheterna skall uppfattas som goda och serviceinriktade hyresvärdar. * Hänsyn till miljö- och kulturmiljövärden skall i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare. De båda myndigheterna skall i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster som motsvarar en viss avkastning på genomsnittligt myndighetskapital. Avkastningskravet för 2005 ligger på 6,4 procent för Statens fastighetsverk och 6,6 procent för Fortifikationsverket. Målet när det gäller Statens fastighetsverks bidragsfastigheter är att på sikt minska underskottet för dessa. Bidragsfastigheterna är fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Fastighetsverket får för budgetåret 2005 belasta resultatet med 180 miljoner kronor plus 10 procent, under förutsättning att den genomsnittliga årliga belastningen för 2004-2006 inte överstiger 180 miljoner kronor. 9.3 Politikens inriktning De av riksdagen 1991 beslutade riktlinjerna som låg till grund för omorganisationen av statens fastighetsförvaltning 1993 gäller fortfarande. Fortifikationsverket skall inom ramen för målen anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar på grund av eventuella kommande politiska beslut. På grund av den omställning av försvaret som pågår kommer ett stort antal fastigheter och mark att behöva avyttras under de kommande åren. De båda fastighetsförvaltande myndigheternas soliditet skall på sikt sjunka. I dag uppgår Statens fastighetsverks soliditet till ca 33 procent medan Fortifikationsverkets soliditet är ca 41 procent. 9.4 Insatser Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV) är de två största förvaltarna av statens byggnader. De förvaltar ett stort antal försvarsanläggningar med tillhörande byggnader samt olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Omfattning och förändring i förhållande till föregående år beträffande fastigheternas värde framgår av tabellen 9.1. Tabell 9.1 Statens byggnader, mark och annan fast egendom Bokfört värde i miljoner kronor 2001 2002 2003 2004 Staten totalt 31 391 34 369 37 160 38 939 - varav SFV 10 854 10 759 10 713 12 161 - varav FortV 9 727 9 475 9 670 9 723 SFV och FortV:s andel 65,6% 58,8% 54,9% 56,2% Uppgifterna i tabellen bör tolkas med viss försiktighet då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde undantas från krav på att tas upp i balansräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Kammarkollegiet, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och vissa affärsverk. Fastighetsverkets bokförda värde för byggnader, mark och annan fast egendom uppgick på balansdagen den 31 december 2004 till 12 161 miljoner kronor, vilket är en ökning med drygt 9 procent sedan 1998 och en ökning med 13 procent sedan föregående år. Orsaken till den senaste ökningen är främst förvärvet av fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm för Regeringskansliets kommande lokalbehov vid ombyggnad av befintliga byggnader samt investeringar i Världskulturmuseum i Göteborg. Fortifikationsverkets bokförda värde på byggnader, mark och annan fast egendom uppgick till 9 723 miljoner kronor, vilket är en minskning med cirka 10 procent sedan 1998. Minskningen beror främst på konsekvenser av försvarsbesluten 1996 och 2000. Tabell 9.2 Fastighetsförvaltningens omfattning Lokalarea (1000m2) 2002 2003 2004 Kulturarvs- och bidragsfastigheter 1 652 1 654 1680 varav inrikes hyresfastigheter 1 092 1 122 1 161 varav utrikes hyresfastigheter 155 155 154 varav bidragsfastigheter 405 377 365 Försvarsfastigheter1 3 760 3 680 3 680 1 Förvarsanläggningar redovisas normalt som bruttototalarea, omräkningsfaktor till lokalarea är 0,8. Statens fastighetsverks lokalarea har sedan 2002 ökat marginellt från ca 1 652 000 kvadratmeter till drygt 1 680 000 kvadratmeter. Uppgifterna om lokalarea för Fortifikationsverket omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet. Översyn av ändamålshyror, m.m. En parlamentarisk kommitté har utrett frågor om hyressättning av ändamålsfastigheter inom kulturområdet och universitets- och högskoleområdet. Kommittén har under våren 2004 överlämnat betänkandet Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Försvarsfastigheter och effektiv lokalförsörjning Riksdagens revisorer lämnade i oktober 2002 en skrivelse till riksdagen angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar (2002/03:RR7). En utredning fick i uppdrag att lämna förslag på hur regeringens rapportering till riksdagen i fastighets- och anläggningsfrågor inom försvaret kunde förbättras. Utredningen skulle också lämna förslag på ett system där riksdagen och regeringen ges en bättre överblick över Fortifikationsverkets totala verksamhet, resurser och finansiering. Utöver detta skulle utredaren undersöka och beskriva vilka åtgärder Fortifikationsverket och Försvarsmakten vidtagit för att höja effektiviteten i lokalförsörjningen för Försvarsmakten samt lämna förslag på eventuella förbättringar i lokalförsörjningsfrågorna. Utredningen överlämnade i februari 2005 betänkandet Försvarsfastigheter - information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning (SOU 2005:7). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen föreslår bl.a. utökad information i budgetpropositionen gällande Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar. Regeringen ansluter sig till detta förslag och lämnar från och med i år information i budgetpropositionen om Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar på samma sätt som regeringen gör beträffande Statens fastighetsverk. Informationen innehåller en kortfattad beskrivning av vad investeringarna avser. Övriga förslag i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. 9.5 Resultatredovisning 9.5.1 Resultat För 2004 uppgick Statens fastighetsverks resultat till ca 118 miljoner kronor. Avkastningskravet till staten omfattade 251 miljoner kronor under 2004, vilket motsvarar 6,7 procent av genomsnittligt myndighetskapital. Det i förhållande till avkastningskravet låga resultatet förklaras av att Statens fastighetsverks s.k. bidragsfastigheter belastar myndighetens resultaträkning med 180 miljoner kronor. Det slutgiltiga utfallet för 2004 blev en avkastning på 7,7 procent, vilket innebar 298 miljoner kronor. Fortifikationsverkets resultat av verksamheten under 2004 uppgick till ca 389 miljoner kronor, vilket var 95 miljoner kronor mer än budgeterat. Detta förklaras av bättre nettoresultat än budgeterat beroende på effektiviseringar och besparingar samt beroende på högre intäkter för uppdragsverksamhet. Statens avkastningskrav uppgick till 319 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,6 procent av genomsnittligt myndighetskapital. 9.5.2 Analys och slutsatser Statens fastighetsverk har genomfört sina instruktionsenliga uppgifter och uppfyllt sina mål. Regeringen bedömer att Fortifikationsverket uppfyllt de krav regeringen ställt. Erfarenhetsmässigt har det visat sig vara svårt att vid försäljning av vissa fastigheter återfå de kostnader som tidigare lagts ner eftersom marknadsvärdet är betydligt lägre än investeringskostnaderna för denna typ av särskilt anpassade byggnader. Regeringen bedömer att Fortifikationsverkets försäljningar genomförts affärsmässigt och att statens intressen tillvaratagits på ett bra sätt. Regeringen anser att en viktig förutsättning för att försvarsbesluten skall implementeras på ett effektivt sätt är att Fortifikationsverket avyttrar uppsagda fastigheter på ett sätt som minimerar eventuella förluster. 10 Budgetförslag 10.1 1:1 Konjunkturinstitutet Tabell 10.1 Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet Tusental kronor 2004 Utfall 46 080 Anslags- sparande 40 2005 Anslag 47 325 Utgifts- prognos 46 688 2006 Förslag 48 082 2007 Beräknat 48 842 1 2008 Beräknat 49 671 1 1 Motsvarar 48 082 tkr i 2006 års prisnivå. Konjunkturinstitutet skall utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken håller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och metodutvecklingsarbete. Konjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre del med avgifter. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.2 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 1 958 1 605 353 Prognos 2005 1 700 1 700 0 Budget 2006 1 500 1 500 0 Regeringens överväganden Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:1 Konjunkturinstitutet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 47 325 47 325 47 325 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 041 1 806 2 639 Beslut -284 -288 -293 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 48 082 48 842 49 671 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 284 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 48 082 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 48 842 000 kronor och för 2008 till 49 671 000 kronor. 10.2 1:2 Ekonomistyrningsverket Tabell 10.4 Anslagsutveckling för 1:2 Ekonomistyrningsverket Tusental kronor 2004 Utfall 80 981 Anslags- sparande 11 752 2005 Anslag 95 849 Utgifts- prognos 94 964 2006 Förslag 94 645 2007 Beräknat 96 240 1 2008 Beräknat 98 009 1 1 Motsvarar 94 645 tkr i 2006 års prisnivå. Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder såväl regeringen som myndigheterna. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 129 083 130 739 - 1 656 (varav tjänsteexport) (7 710) (7 551) (- 159) Prognos 2005 68 516 67 611 905 (varav tjänsteexport) (8 253) (8 253) (0) Budget 2006 74 550 73 950 600 (varav tjänsteexport) (8 200) (8 200) (0) Tabell 10.6 Offentligrättslig verksamhet - Landstingsavtalen Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kost-nader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 20041 8 637 - - 8 637 Prognos 2005 3 701 - - 7 870 Budget 2006 3 701 - - 3 701 1 Kostnaderna för landstingsavtalen belastar anslaget 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler. Regeringens överväganden Tabell 10.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:2 Ekonomistyrningsverket Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 95 849 95 849 95 849 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 2 037 3 687 5 516 Beslut 2 425 2 466 2 511 Överföring till/från andra anslag -5 666 -5 761 -5 867 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 94 645 96 240 98 009 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 8 166 000 kronor som engångsvis tillfördes anslaget för Hermes under 2005. Anslaget ökas med 3 000 000 kronor för samordning av internrevisionen och med 2 500 000 kronor för lokalförsörjningsfrågorna som överförs från Statskontoret. Anslaget minskas med 575 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 94 645 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 96 240 000 kronor och för 2008 till 98 009 000 kronor. 10.3 1:3 Statskontoret Tabell 10.8 Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret Tusental kronor 2004 Utfall 89 567 Anslags- sparande 1 645 2005 Anslag 89 652 Utgifts- prognos 87 162 2006 Förslag 61 713 2007 Beräknat 52 544 1 2008 Beräknat 53 453 1 1 Motsvarar 51 713 tkr i 2006 års prisnivå. Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och utvärderingsverksamhet och ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift är att utreda och utvärdera statlig och statligt finansierad verksamhet på regeringens uppdrag. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.9 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 40 882 46 254 -5 372 Prognos 2005 44 620 47 680 -3 060 Budget 20061 - - - 1 Budget för 2006 redovisas under anslagen 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten och 1:2 Ekonomistyrningsverket. Den avgiftsbelagda uppdragsverksamheten har framför allt utgjorts av samordning av den statliga inköpsverksamheten och IKT-samordningen. Regeringens överväganden Tabell 10.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:3 Statskontoret Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 89 652 89 652 89 652 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 1 891 3 363 4 972 Beslut 9 462 -547 -556 Överföring till/från andra anslag -39 292 -39 924 -40 615 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 61 713 52 544 53 453 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2005 att Statskontoret skall ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Mot bakgrund av stabsöversynen har Statskontorets övriga verksamhet inom samordning av den statliga inköpsverksamheten, IKT-samordning, e-förvaltning och lokalförsörjning flyttats till andra myndigheter. Därmed minskar anslaget med ca 39 miljoner kronor. Därutöver minskas anslaget med 538 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Statskontoret erhåller 10 000 000 kronor för 2006 i engångsvisa omstruktureringsmedel. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 61 713 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 52 544 000 kronor och för 2008 till 53 453 000 kronor 10.4 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler Tabell 10.11 Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler Tusental kronor 2004 Utfall 568 Anslags- sparande 4 245 2005 Anslag 425 Utgifts- prognos 611 2006 Förslag 422 2007 Beräknat 422 2008 Beräknat 422 Ansvaret för vissa lokalförsörjningsfrågor och dispositionsrätten för detta anslag överförs 2006 från Statskontoret till Ekonomistyrningsverket. De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för vilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att avveckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Regeringens överväganden Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 425 425 425 Förändring till följd av: Beslut -3 -3 -3 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 422 422 422 Anslaget minskas med 3 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 422 000 kronor. För 2007 och för 2008 beräknas anslaget till 422 000 kronor. 10.5 1:5 Statistiska centralbyrån Tabell 10.13 Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån Tusental kronor 2004 Utfall 433 019 Anslags- sparande 17 542 2005 Anslag 436 933 1 Utgifts- prognos 431 059 2006 Förslag 444 330 2007 Beräknat 449 307 2 2008 Beräknat 456 903 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21). 2 Motsvarar 442 328 tkr i 2006 års prisnivå. Statistiska centralbyrån ansvarar för den sektorövergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten omsluter ca 904 000 000 kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.14 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 468 500 463 800 4 700 (varav tjänsteexport) (67 600) (69 000) (- 1 400) Prognos 2005 466 000 466 000 0 (varav tjänsteexport) (70 000) (70 000) (0) Budget 2006 460 000 460 000 0 (varav tjänsteexport) (71 000) (71 000) (0) Regeringens överväganden Tabell 10.15 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:5 Statistiska centralbyrån Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 437 433 437 433 437 433 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 968 17 027 24 711 Beslut -2 624 -2 665 -2 710 Överföring till/från andra anslag -447 -2 488 -2 530 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 444 330 449 307 456 903 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget ökas med 70 000 kronor för att förbättra statistiken över kommunernas ekonomi. Anslaget minskas med 500 000 kronor för att finansiera energistatistik som förs över till Statens energimyndighet. Anslaget minskas med 2 624 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 444 330 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 449 307 000 kronor och för 2008 till 456 903 000 kronor. 10.6 1:6 Kammarkollegiet Tabell 10.16 Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet Tusental kronor 2004 Utfall 26 773 Anslags- sparande 4 855 2005 Anslag 31 492 1 Utgifts- prognos 28 783 2006 Förslag 31 239 2007 Beräknat 30 949 2 2008 Beräknat 31 521 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21). 2 Motsvarar 30 422 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 30 404 tkr i 2006 års prisnivå. Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet skall också utgöra ett statligt egenregialternativ vad gäller administrativ service, kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning. Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 procent med avgifter. Utöver förvaltningsanslaget disponerar Kammarkollegiet ett 40-tal anslag inom 12 utgiftsområden för olika ändamål. Tabell 10.17 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 274 547 208 237 66 310 Prognos 2005 274 800 241 010 33 790 Budget 2006 274 800 241 010 33 790 Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar administrativ service, det statliga försäkringssystemet, fordringsbevakning, kapitalförvaltning, registrering av trossamfund samt upplösning av stiftelser. Regeringens överväganden Tabell 10.18 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:6 Kammarkollegiet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 29 667 29 667 29 667 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 -50 463 1 039 Beslut 1 622 819 816 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 31 239 30 949 31 521 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget ökar med 1 800 000 kronor till följd av nya uppgifter i och med införandet av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Anslaget minskas med 178 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 31 239 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 30 949 000 kronor och för 2008 till 31 521 000 kronor. 10.7 1:7 Nämnden för offentlig upphandling Tabell 10.19 Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling Tusental kronor 2004 Utfall 8 046 Anslags- sparande 316 2005 Anslag 8 375 Utgifts- prognos 8 263 2006 Förslag 8 171 2007 Beräknat 8 303 1 2008 Beräknat 8 448 1 1 Motsvarar 8 171 tkr i 2006 års prisnivå. Nämnden för offentlig upphandling skall verka för att offentlig upphandling bedrivs affärsmässigt, rättssäkert och lagenligt. Myndighetens verksamhet finansieras med anslag. Regeringens överväganden Tabell 10.20 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 8 375 8 375 8 375 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 198 336 489 Beslut -50 -51 -52 Överföring till/från andra anslag -352 -358 -364 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 8 171 8 303 8 448 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 50 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Anslagsnivån har därutöver justerats ned med 352 000 kronor med anledning av en tillfällig förstärkning under 2005 för insatser gällande antidiskrimineringsklausuler m.m. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 8 171 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 8 303 000 kronor och för 2008 till 8 448 000 kronor. 10.8 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten Tabell 10.21 Anslagsutveckling för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten Tusental kronor 2004 Utfall - Anslags- sparande - 2005 Anslag - Utgifts- prognos - 2006 Förslag 47 137 2007 Beräknat 50 405 1 2008 Beräknat 51 295 1 1 Motsvarar 49 597 tkr i 2006 års prisnivå. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten skall ansvara för att utveckla en sammanhållen statsförvaltning. Den skall arbeta för att främja kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen samt främja myndigheters utvecklingsarbete. Myndigheten skall vidare bidra till utvecklingen av e-förvaltningen. Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) skall avvecklas och verksamheten skall övergå till en ny förvaltningspolitisk myndighet. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer, utöver ramanslaget, att disponera ett äldreanslag: (1998) D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området. Vid utgången av budgetåret 2004 var 17 795 000 kronor oförbrukade på detta anslag. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.22 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 20041 - - - Prognos 20051 - - - Budget 2006 41 120 42 120 -1 000 (varav IKT) (39 120) (40 120) (-1 000) 1 Utfall 2004 och Prognos 2005 redovisas under anslaget 1:3 Statskontoret. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer att ansvara för inköpssamordningen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i staten. IKT-verksamheten avgiftsfinansieras i sin helhet. Statens kvalitets- och kompetensråd har finansierats huvudsakligen med anslag, men även till viss del med avgiftsintäkter. Under 2004 uppgick avgiftsintäkterna till 4 522 000 kronor. Regeringens överväganden Tabell 10.23 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 - - - Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning - - - Beslut - - - Överföring till/från andra anslag 47 137 50 405 51 295 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 47 137 50 405 51 295 Den nya förvaltningspolitiska myndigheten övertar ansvaret för ett antal uppgifter som tidigare utfördes av Statskontoret och KKR. Därmed har medel förts från dessa båda myndigheter till detta anslag. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 47 137 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 50 405 000 kronor och för 2008 till 51 295 000 kronor. Med tillsättandet av organisationskommittén, redovisad uppgiftsfördelning och budgetförslaget tas ett första steg till en förändring av stabsorganisationen. Det är en stabsorganisation, vars detaljer fortfarande utreds och som kommer att preciseras under det närmaste halvåret. Det gäller också vissa kompetensförsörjningsuppgifter inom Regeringskansliet som kan övergå till den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Det är vidare en förändring av stabsorganisationen som medför ett omfattande omställningsarbete, inte minst till följd av regeringens ambitioner att effektivisera organisationen genom samordnad administration och lokalisering. 10.9 1:9 Ekonomiska rådet Tabell 10.24 Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet Tusental kronor 2004 Utfall 2 905 Anslags- sparande 998 2005 Anslag 2 098 Utgifts- prognos 2 069 2006 Förslag 2 483 2007 Beräknat 2 523 1 2008 Beräknat 2 566 1 1 Motsvarar 2 483 tkr i 2006 års prisnivå. Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör som adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad. Ekonomiska rådet söker dessutom externa medel för vissa aktiviteter. Regeringens överväganden Tabell 10.25 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:9 Ekonomiska rådet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 2 098 2 098 2 098 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 46 80 117 Beslut -13 -13 -13 Överföring till/från andra anslag 352 358 364 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 2 483 2 523 2 566 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 13 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Anslagsnivån har därutöver justerats upp med 352 000 kronor med anledning av en tillfällig neddragning av anslaget under 2005. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 2 483 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 2 523 000 kronor och för 2008 till 2 566 000 kronor. 10.10 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor Tabell 10.26 Anslagsutveckling för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor Tusental kronor 2004 Utfall 4 568 Anslags- sparande 1 038 2005 Anslag 2 458 Utgifts- prognos 3 275 2006 Förslag 7 443 2007 Beräknat 7 443 2008 Beräknat 2 443 De utgifter som belastar anslaget är bl.a. medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av författningssamling (AgVFS) och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det arbetsgivarpolitiska området. Kostnader för den av regeringen inrättade arbetsgruppen för Hälsa i staten som lämnade sin slutrapport i maj 2005 har belastat detta anslag. Liksom tidigare år belastar kostnader för Sveriges representant i Nordiska Ministerrådets program nordisk utbytestjänstgöring anslaget. Medel för nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området ingår sedan 2000 i anslaget. Till nämnderna betalas utgifter, i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m., för Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd och Statens utlandslönenämnd. Regeringens överväganden Tabell 10.27 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 2 458 2 458 2 458 Förändring till följd av: Beslut 4 985 4 985 -15 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 7 443 7 443 2 443 Anslaget är svårt att prognostisera beroende bl.a. av hur mycket uppgifter regeringen efterfrågar från Arbetsgivarverket. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna för nämnderna inom området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta arvoden utgår per sammanträde. Under 2004 har anslaget huvudsakligen belastats för ersättningar för uppdrag åt Nordiska rådet, övriga stabsuppgifter och för statistikuppgifter. Anslaget kommer att tas i anspråk för prioriterade frågor inom förvaltningspolitiken. Anslaget tillförs 5 miljoner kronor per år fram till och med 2007 för att möjliggöra ytterligare satsningar för en ökad etnisk och kulturell mångfald inom statsförvaltningen. Anslaget minskas med 15 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 7 443 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 7 443 000 kronor och för 2008 till 2 443 000 kronor. 10.11 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tabell 10.28 Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tusental kronor 2004 Utfall 7 709 018 Anslags- sparande 3 844 2005 Anslag 8 191 148 1 Utgifts- prognos 8 192 000 2006 Förslag 8 588 000 2007 Beräknat 8 988 296 2008 Beräknat 9 607 606 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21). Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998 skall betala (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) och som redovisas under inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som utbetalas samma år. Medelsbehovet för anslaget styrs främst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Löneutvecklingen har betydelse för nytillkomna förmåners storlek. Utfallet för 2005 beräknas i nivå med anvisat belopp. Sedan 2003 kompliceras prognostiseringen av anslagsförbrukningen dels av ett nytt statligt pensionsavtal, dels av nya samordningsregler mellan den nya allmänna pensionen och den statliga tjänstepensionen. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 10.29 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 259 212 265 179 -5 967 Prognos 2005 248 206 257 800 -9 594 Budget 2006 237 000 235 300 1 700 Regeringens överväganden Tabell 10.30 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 8 220 000 8 220 000 8 220 000 Förändring till följd av: Beslut - - - Övriga makroekonomiska förutsättningar 42 000 168 000 416 000 Volymer 344 000 609 000 974 000 Överföring till/från andra anslag -18 000 -8 704 -2 394 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 8 588 000 8 988 296 9 607 606 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Det makroekonomiska antagande som har absolut störst inverkan på anslaget är prisbas-beloppet. En beräknad höjning av detta medför en ökad belastning på anslaget. Kommande generationsskifte avspeglar höjningen av volymen som påverkar anslagets storlek. I posten övrigt återfinns belastningar av engångskaraktär, såsom EU-överföringar. Med ledning av ovanstående föreslår regeringen att anslaget för 2006 uppgår till 8 588 000 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 8 988 296 000 kronor och för 2008 till 9 607 606 000 kronor. 10.12 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb Tabell 10.31 Anslagsutveckling 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb Tusental kronor 2004 Utfall - Anslags- sparande - 2005 Anslag 10 000 1 Utgifts- prognos - 2006 Förslag 360 000 2007 Beräknat 360 000 2008 Beräknat - 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. I regeringens sysselsättningspaket ingår en ny åtgärd - statliga kompetensöverföringsjobb. I syfte att säkerställa kompetensöverföring vid statliga myndigheter för att på så sätt underlätta en kommande generationsväxling, anser regeringen att en tillfällig satsning på kompetensöverföringsjobb bör göras. Satsningen skall möjliggöra en tidigare rekrytering än vad som annars hade varit möjligt. Bidraget syftar dels till att tidigarelägga nyanställningar på grund av framtida pensionsavgångar, dels till att underlätta för personer, som söker arbete där högskoleutbildning eller liknande efterfrågas, att få inträde på arbetsmarknaden. Bidrag lämnas efter ansökan och i mån av tillgång på medel. Schablonbidraget uppgår till 30 000 kronor per månad och anställd och är beräknat inklusive arbetsgivaravgifter. Satsningen beräknas ge ca 1 000 arbetstillfällen. Stödet är tillfälligt och avses gälla t.o.m. utgången av 2007. Därefter finansierar myndigheterna den varaktiga kostnaden inom sina befintliga ramar. Regeringen förbereder de beslut som krävs för att myndigheterna redan under innevarande år skall kunna påbörja sina rekryteringsprocesser och därmed ansöka om bidrag. Kammarkollegiet avses få i uppdrag att administrera bidragen till kompetensöverföringsjobben. Detta anslag får användas även för de administrativa merkostnader som kan uppkomma vid Kammarkollegiet till följd av dessa uppgifter. Regeringens överväganden Tabell 10.32 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 - - - Förändring till följd av: Beslut 360 000 360 000 - Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 360 000 360 000 - Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 360 000 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 360 000 000 kronor och för 2008 till 0 kr. 10.13 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader Tabell 10.33 Anslagsutveckling för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader Tusental kronor 2004 Utfall - Anslags- sparande - 2005 Anslag - Utgifts- prognos - 2006 Förslag 2 500 2007 Beräknat - 2008 Beräknat - Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) upphör som myndighet vid utgången av 2005. Verksamheten skall övergå till den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Anslaget är beräknat utifrån att KKR:s verksamhet överförs till den nya förvaltningspolitiska myndigheten den 1 januari 2006. Anslaget avser kostnader för avvecklingsadministration, arkivering samt avveckling av lokaler och inventarier, m.m. Regeringens överväganden Tabell 10.34 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 - - - Förändring till följd av: Beslut - - - Överföring till/från andra anslag 2 500 - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 2 500 - - Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 2 500 000 kronor. 10.14 Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen skall ske på det sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas värden i vid mening bevaras. Förvaltningen av fastigheter skall utgå från att tillgodose en primärverksamhets behov av lokaler och optimera brukarens nytta av de resurser som läggs ner på lokalanskaffningen. Statens fastighetsverks verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsinkomster. Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget Tabell 10.35 Uppgifter om det ekonomiska läget för Statens fastighetsverk Miljoner kronor Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 Prognos 2005 Budget 2006 Utnyttjad låneram 4 900 5 511 5 948 7 248 9 000 9 900 Utnyttjad andel av låneram (%) 70,0 78,7 85,0 72,5 90,0 99,0 Totala intäkter 1 790 1 843 1 974 2 014 2 037 2 040 Totala kostnader 1 652 1 611 1 906 1 896 1 895 1 970 Resultat 138 232 68 118 142 70 För åren 2004 och 2005 har Statens fastighetsverks resultat belastats med i snitt 180 miljoner kronor per år för bidragsfastigheternas kostnader. För 2006 får Statens fastighetsverks resultat belastas med ytterligare ett engångsbelopp om 6 miljoner kronor för säkerhetsåtgärder på vissa bidragsfastigheter. Statens fastighetsverk beräknar, inom ramen för regeringens satsning på arbetslösa akademiker på kulturområdet, under två år kunna anställa ca 50 arbetslösa akademiker för att stödja kommande underhållsåtgärder. Större investeringar i pågående projekt Inrikes fastigheter Fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm, som nyligen förvärvades, iordningställs fram till 2007 för Regeringskansliets behov. Beräknade investeringar uppgår till ca 448 miljoner kronor. Statens fastighetsverk har under 2005 förvärvat försäkringskassornas fastighetsbestånd. Köpeskillingen var 814 miljoner kronor. Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm skall byggas om för en framtida uthyrning. Investeringen beräknas till 72 miljoner kronor. Södra Bancohuset har byggts om för Statens fastighetsverks behov. Arbetet avslutas under 2005. Orangeribyggnad och dammskjul i Botaniska trädgården i Uppsala byggs om och iordningställs inför 300-årsjubileummet av Carl von Linnés födelse. Projektet beräknas vara avslutat under 2006 till en kostnad av 24 miljoner kronor. Utrikes fastigheter Regeringen har beslutat att Fastighetsverket får teckna hyresavtal för ett nytt ambassadkansli i Washington, USA. Fastighetsverket står för utformning av byggnaden efter en svensk arkitekttävling. Den planerade investeringen är 497 miljoner kronor. Riksdagen har efter förslag på tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition godkänt att regeringen senare får utnyttja köpoptionerna att köpa hela byggnaden (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273). Statens fastighetsverk har fått regeringens bemyndigande att avropa köpoptionen. Regeringen har beslutat att uppföra en ny chefsbostad för ambassadören i Santiago de Chile, Chile. Projektet beräknas kosta 22 miljoner kronor. Planerade större investeringar som inte är beslutade av regeringen Inrikes fastigheter Den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden av fastigheterna som utgör de s.k. regeringsbyggnaderna beräknas påbörjas under 2006. Arbetet omfattar i detta skede kv. Brunkhalsen, kv. Loen och kv. Björnen i Stockholm. Statens fastighetsverk undersöker alternativet att för Statens maritima museers räkning uppföra en ny museibyggnad åt Sjöhistoriska museet vid Galärvarvet i Stockholm. Statens fastighetsverk planerar också att på regeringens uppdrag uppföra en byggnad ämnad för Sametinget i Kiruna. Projektet beräknas slutföras 2009. Den preliminära investeringen för denna Sametingsbyggnad är beräknad till 150 miljoner kronor. På uppdrag av Försvarsmakten har Statens fastighetsverk utarbetat ett underlag till ett nytt motorområde för militära fordon i anslutning till Karlsborgs fästning. Projektet beräknas kosta 82 miljoner kronor och inledas 2006 med färdigställande 2008. Botanhuset, som tillhör Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, skall restaureras under 2006-2009 till en uppskattad kostnad av 65 miljoner kronor. Byggnad 102-103 (minverkstaden och mindepartementet) på Skeppsholmen behöver totalrenoveras. Tidsplanen för projektet är inte fastställd. I Kungliga Operans fastighet beräknas större arbeten med inomhusmiljön att genomföras till en uppskattad kostnad av 65 miljoner kronor. Saltsjöbadens observatorium med kringbyggnader planeras att rustas upp och användas som vetenskapscentrum med inriktning på astronomi. Projektet beräknas kosta 52 miljoner kronor och vara slutfört under 2007. Under åren 2006-2007 planeras grundförstärkning och invändig renovering av byggnad 42 på Skeppsholmen. Byggnaden var tidigare uthus till östra Boställhuset och är tänkt att anpassas till kommande hyresgäst. Projektet beräknas kosta 25 miljoner kronor. På Färingsö planeras vissa ombyggnationer av anstaltsbyggnader under åren 2006-2007. Utrikes fastigheter Utredning pågår om en gemensam ambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam. Att bygga om den nuvarande fastigheten anses bli för dyrt då det kräver omfattande grundförstärkningsarbeten. Planer finns på att ersätta residens och ambassad med en ny ambassadanläggning i Oslo. Utredningar pågår gällande bl.a. ombyggnad av EU-representationens kansli i Bryssel. I Bukarest finns planer på att flytta kanslilokalerna till samma byggnad som chefsbostaden. Projektet beräknas kosta 31 miljoner kronor. Investeringsplan Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande investeringsplan för Statens fastighetsverk. Tabell 10.36 Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2005-2008 Utfall 2004 Prognos 2005 Beräkn. 2006 Beräkn. 2007 Beräkn. 2008 Inrikes 1 294 1 368 731 643 723 Utrikes 27 144 98 560 111 Mark 15 29 24 18 17 Summa investeringar 1 336 1 541 853 1 222 851 Summa finansiering via lån 1 336 1 541 853 1 222 851 Därav pågående projekt: Blåmannen 21 990 130 222 90 - Försäkringskassornas fastigheter 814 - - - Gamla riksarkivet 15 39 18 Södra Bancohuset 46 11 - - - Botaniska trädgården, Uppsala 8 16 - - Ambassad- kansli, Washington 14 15 10 447 - Residens, Santiago de Chile 11 6 4 - - Nya större projekt som inte är beslutade av regeringen: Regeringsbyggnader Kv. Loen, Kv. Björnen och Kv. Brunkhalsen 1 5 50 59 78 Statens maritima museer, Galärvarvet 3 5 50 100 Sameting 2 8 50 90 Motorområde Heden 2 40 40 0 Botanhuset NRM, Sthlm 2 1 4 12 32 Skeppsholmen (byggn. 102-103) - 3 5 30 20 Operan, inomhusmiljö - 10 20 20 Saltsjöbaden, observatorium 2 25 25 - Skeppsholmen b. 42 - 15 10 - Skeppsholmen b. 34 1 2 10 10 - Färingsö - - 15 5 - Ambassad Hanoi 1 0 15 50 60 Ambassaanl. Oslo 1 20 EU-repr. Kansli, Bryssel 1 13 25 11 Ambassadresidens, Bukarest 5 18 8 0 Planerade investeringar som understiger 20 miljoner kräver inte regeringens godkännande och redovisas inte i investeringsplanen. Flertalet av de investeringsprojekt som planeras och genomförs av Statens fastighetsverk understiger 20 miljoner kronor vilket i tabell 10.1 förklarar differenser mellan den totala summan av planerade investeringar och summan av de enskilt redovisade investeringsuppdragen. Låneram Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. Skälen för regeringens förslag: Statens fastighetsverk disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2005 om 10 000 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Vid utgången av juni 2005 var låneramen utnyttjad med 8 507 miljoner kronor. Redovisad plan för investeringar bygger på investeringsbehov som angetts av brukarna. Statens fastighetsverk tar årligen upp lån för att finansiera de löpande investeringarna. Den föreslagna låneramen om 10 000 000 000 kronor är lämplig med hänsyn till det fortsatta behovet av investeringar hos brukarna. 10.15 Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Fastigheterna skall förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Fortifikationsverkets verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsinkomster. Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget Tabell 10.37 Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket Miljoner kronor Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 Prognos 2005 Budget 2006 Utnyttjad låneram 3 942 4 554 5 234 5 660 6 170 6 883 Utnyttjad andel av låneram (%) 90,1 89,6 92,2 89,1 92,1 96,9 Totala intäkter 3 116 3 164 3 060 3 115 2 793 2 591 Totala kostnader 2 520 2 709 2 620 2 726 2 493 2 347 Resultat 597 456 440 389 300 244 Det beräknade resultatet för 2005 är 89 miljoner kronor lägre än för 2004 och för 2006 uppgår skillnaden i resultat till 145 miljoner kronor. Orsaken är huvudsakligen konsekvenser av tidigare försvarsbeslut och de sänkta hyresintäkter som dessa har medfört. Fortifikationsverkat har av regeringen fått i uppdrag att förhandla fram en ny hyresmodell med hyresgästen Försvarsmakten. Den nya hyresmodellen kommer att innebära längre hyresavtal än i nuläget. Förhandlingarna skall vara slutförda den 30 juni 2006. Investeringsplan Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande investeringsplan för Fortifikationsverket. Tabell 10.38 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2005-2008 Utfall 2004 Progn. 2005 Beräkn. 2006 Beräkn. 2007 Beräkn. 2008 Nybyggnad 174 222 600 550 350 Ombyggnad 479 605 545 450 400 Markanskaffning 4 3 5 - - Summa investeringar 657 830 1 150 1 000 750 Betalplan 88 57 150 130 130 Lån 569 773 1000 870 620 Förskottshyra 0 - - - - Summa finansiering 657 830 1 150 1 000 750 Tabell 10.39 Detaljerad investeringsplan för Fortifikationsverket (2006-2008). Avser investeringar över 20 miljoner kronor Ort Investering/objekt Utgift (Mkr) Byggstart Berga/Haninge Nybyggnad restaurang 70 2006 Boden Nybyggnad kontor och förråd 52 2006 Karlskrona Ombyggnad av by 416-simulatorbyggnad 73 2006 Karlskrona Ombyggnad för Sjösäkskolan 48 2006 Kungsängen Nybyggnad FöMuC 60 2006 Kvarn/Motala Ombyggnad strid i bebyggelse 150 2006 Kvarn/Motala Nybyggnad motorområde 76 2006 Luleå Ombyggnad uppställningsplatta 58 2006 Malmen, Linköping Nybyggnad av förråd m.m. 37 2006 Norra Sverige Ombyggnad av anläggning 25 2006 Mellansverige Ombyggnad av anläggning 62 2006 Mellansverige Ombyggnad av anläggning 67 2006 Revingehed, Lund Nybyggnad spolhall 23 2006 Ronneby Nybyggnad hangar hkp 14 och 15 160 2006 Ronneby Nybyggnad uppställningsplatta helikopter 52 2006 Skövde Nybyggnad Simulatorcentrum 20 2006 Stockholm Ombyggnad restaurang fd K1 22 2006 Skövde Nybyggnad Motorskola 28 2006 Skövde Ombyggnad av kontor i Klagstorp 23 2006 Ronneby Nybyggnad säkmateriel o förråd 21 2006 Ronneby Nybyggnad Beredskapsbyggnad 20 2006 Boden Nybyggnad Artutbildning o systemstöd 59 2007 Halmstad Nybyggnad av teknikhus FMTS 300 2007 Revingehed, Lund Nybyggnad av utbildningscentrum 50 2007 Ronneby Nybyggnad flygledartorn 30 2007 Arboga Ombyggnad driftscentral 32 2008 Eksjö Om- och nybyggnad utbildningscentrum 55 2008 Luleå Nybyggnad tvätthall, fälthållning m.m. 46 2008 I december 2004 beslutade riksdagen om försvarets verksamhet de kommande åren. Konsekvenserna för investeringarna i fastigheter är ännu inte helt klarlagda vilket medför osäkerhet i investeringsplaneringen. Låneram Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 6 925 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Skälen för regeringens förslag: Fortifikationsverket disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2005 om 6 525 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Vid utgången av juni 2005 var låneramen utnyttjad med 5 715 miljoner kronor. Redovisad plan för investeringar bygger på investeringsbehov som angetts av brukarna. Låneramen bör därför utökas med 400 miljoner kronor. Den omstrukturering som sker till följd av tidigare försvarsbeslut får till följd att Försvarsmakten har ett stort behov av nyinvesteringar vid de förband som ingår i den nya organisationen. Fortifikationsverket tar årligen upp lån för att finansiera de löpande investeringarna. Den föreslagna låneramen om 6 925 000 000 kronor är lämplig med hänsyn till det fortsatta behovet av investeringar hos brukarna. 11 Politikområde Finansiella system och tillsyn 11.1 Omfattning Politikområdet finansiella system och tillsyn omfattar flera olika verksamheter. Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den verksamhet som bedrivs inom ramen för Finansinspektionen (FI). Därtill ingår Bokföringsnämndens (BFN) normgivning i redovisningsfrågor samt Finansmarknadsrådet (FMR) som planeras börja sin verksamhet 2006. Statsskuldsförvaltning omfattar den verksamhet som Riksgäldskontoret (RGK) bedriver för upplåning och förvaltning av statsskulden. Statliga garantier och särskilda åtaganden omfattar främst Riksgäldskontorets utfärdande och förvaltning av garantier och lån med kreditrisk. Till området räknas även vissa särskilda garantiåtaganden. Övrig finansiell förvaltning omfattar verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem (statens internbank, SIB) i RGK, insättningsgaranti och investerarskydd inom Insättningsgarantinämnden (IGN) samt premiepensionssystemet inom Premiepensionsmyndigheten (PPM). Internationella finansiella institutioner omfattar institutioner som Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Världsbanken (IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB). Tillsyn av spelmarknaden omfattar Lotteriinspektionens tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av spelmarknaden m.m. 11.2 Utgiftsutveckling Tabell 11.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 2 2:1 Finansinspektionen 180,3 176,9 174,8 187,8 188,4 191,7 2:2 Insättningsgarantinämnden 6,4 7,5 7,4 7,6 7,7 7,9 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 266,8 265,6 262,0 267,8 273,3 279,6 2:4 Bokföringsnämnden 7,2 8,2 8,0 8,3 8,4 8,6 2:5 Avsättning för garantiverksamhet 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 2:6 Finansmarknadsrådet2 - 1,0 0 1,0 1,0 1,1 2005 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner 58,7 56,0 57,6 - - - Totalt för politikområdet inom utgiftsområde 2 520,9 516,5 511,2 473,9 480,2 490,3 Anslag inom utgiftsområde 17 2:1 Lotteriinspektionen 37,9 42,2 41,6 42,8 43,6 44,3 Totalt för politikområde Finansiella system och tillsyn (Uo 2 och 17) 558,8 558,8 552,9 516,7 523,8 534,6 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition. 2 Starten av Finansmarknadsrådet har senarelagts (se 2005 års ekonomiska vårproposition, avsnitt 6.2.1, sid 129). Utfallet för politikområdet 2004 blev ca 13 miljoner kronor eller knappt 3 procent högre än anvisade medel i statsbudgeten. Detta förklaras i huvudsak av att tre anslag/myndigheter förbrukat anslagssparanden, nämligen Finansinspektionen och Riksgäldskontoret (vardera ca 5 miljoner kronor) och anslaget 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner. I tilläggsbudget 1 för innevarande år har Finansinspektionens anslag minskats med 1,5 miljoner kronor som förts till Ekobrottsmyndigheten. Som referens till utgiftsprognosen för 2005 kan nämnas att ackumulerat utfall t.o.m. juni motsvarar drygt 51 procent. Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ackumulerade utfall ligger något lägre. Budgetförslaget 2006-2008 påverkas av följande: * Förstärkt finansiell tillsyn och reglering med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2006 samt ytterligare 2,5 miljoner kronor engångsvis 2006. * Pris- och löneomräkning. 11.3 Mål Målet för politikområdet är; * att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, * att tillsynen skall bedrivas effektivt, * att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas, samt * att statens finansförvaltning bedrivs effektivt. 11.4 Insatser Ett av de viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är myndighetsutövning i olika former (normgivning, tillsyn, tillståndsgivning), vilket i olika utsträckning förekommer inom Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Lotteriinspektionen. Andra medel utgörs av tillgångs- och skuldförvaltning (skulder, garantier och pensioner) inom Riksgäldskontoret, Insättningsgarantinämnden och Premiepensionsmyndigheten. Därutöver är nationell och internationell normgivning viktiga medel. Inom politikområdet sker flera förändringar under planeringsperioden, som berör verksamheterna vid främst Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Lotteriinspektionen. Inom den finansiella sektorn pågår ett omfattande lagstiftningsarbete med syfte att skapa en integrerad finansiell marknad inom EU. Ett antal utredningar inom ramen för Statens offentliga utredningar (SOU), antingen genom beslutade direktiv eller genomförda utredningar eller i Departementsserien (Ds) åren 2004 och 2005, berör verksamheten inom området. Översyn pågår bl.a. av Finansinspektionens försäkringstillsyn, premiepensionssystemet samt av lotterilagen. Vidare utvärderas för närvarande kasinoverksamheten. Utredningen av insättargarantisystemet (SOU 2005:16) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mycket av insatserna i övrigt under 2004 och 2005 har avsett löpande produktion och utvecklingsarbete. Exempel på väsentliga myndighetsinsatser och händelser i övrigt 2004 och 2005 som kan nämnas är: * Driftsättning av Premiepensionsmyndighetens ärendehanteringssystem har genomförts. Insatser har vidare gjorts för att minska administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet genom några myndighetsgemensamma lösningar avseende administration och kommunikation. Även Pensionsportalen minpension.se kan räknas hit. * Ramavtal för statliga betaltjänster har förlängts ett år samtidigt som förberedelser för en ny upphandling påbörjats. * Insättningsgarantinämnden handlägger för närvarande ett ersättningsfall inom ramen för investerarskyddet. Omfattande insatser har gjorts för att utreda omständigheterna kring ersättningsfallet. På grund av ärendets komplexitet har fallets beloppsmässiga storlek inte kunnat fastställas, varför några ersättningar ännu inte betalats ut. Vidare har Insättningsgarantinämnden beslutat att gå över från en aktiv till en passiv förvaltning av de avgiftsmedel som förvaltas inom ramen för insättningsgarantin. * Regeringsrättens domar att den svenska spelregleringen är i överensstämmelse med EG-rätten. 11.5 Resultatbedömning 11.5.1 Resultat Ekonomiskt utfall Tabell 11.2 Översikt över politikområdets finansiering Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Anslag (inom PO) 659 1 303 505 549 559 Uppdragsverksamhet 22 27 22 17 192 - varav tjänsteexport 0 0 0 0 0 Inkomster av 4§ AvgF 13 8 6 3 1 Disponerade offentligrättsliga avgifter 75 313 412 534 354 Summa 769 1 651 945 1 103 1 106 Ej disp off.rättsl. avg. 2 129 610 574 623 577 Källa: ESV avgifter i staten, ESV:s tidsserier över utfallet av statsbudgeten Finansinspektionen har även erhållit medel (ca 5 mnkr) för förbättringar inom civil beredskap från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, vilket inte framgår av ovanstående tabell. Av ovanstående tabell framgår att politikområdets omfattning och finansiering varierat kraftigt mellan åren, bl.a. beroende på garantiavsättningar och premiepensionssystemets uppbyggnad. Politikområdets utfall har kommenterats i avsnitt 11.2. Trenden med successivt minskade anslagssparanden (ingående överföringsbelopp) fortsatte även 2004 och 2005. Ingående överföringsbelopp minskade med ca 41 procent till ca 28 miljoner kronor, bland annat genom en större indragning (Riksgäldskontoret). Politikområdets offentligrättliga avgiftsintäkter 2004 uppgick till 931 miljoner kronor, fördelat på främst tre myndigheter. Av dessa disponerade PPM 331 miljoner kronor och Finansinspektionen 24 miljoner kronor. De medel som levererades in till inkomsttitel framgår av nedanstående tabell. Tabell 11.3 Specifikation av politikområdets samlade inleveranser 2004 Miljoner kronor Belopp Finansinspektionen (Avgifter, sanktioner och bötesmedel) 193 Riksgäldskontoret (Garantiöverskott, internbanksavgifter) 89 Lotteriinspektionen (Lotteriavgifter) 31 Insättningsgarantinämnden (Offentligrättliga avgifter) 7 Summa PO Finansiella system och tillsyn 319 I ovanstående har RGK:s inleverans av AB svensk spels överskott (3,7 mdkr) exkluderats I sammanhanget kan nämnas att RGK har ett ackumulerat underskott i garantiverksamheten på 932 miljoner kronor 2004 främst på grund av en stor omvärdering av lån under 2004. Till inleveranserna ovan kan vidare tilläggas Nordiska investeringsbankens (NIB) utdelning för räkenskapsåret 2004 på 201 miljoner kronor. Vidare har Riksgäldskontoret som en följd av minskade risker och reserveringar, till inkomsttitel under 2005 återbetalt en dryg sjättedel (56,5 miljoner kronor) av den engångsvisa garantiavgift på 310 miljoner kronor som gjordes 2001 för NIB:s projektinvesteringslån. De enskilda myndigheternas ekonomiska resultat och situation bedöms som bra eller tillfredsställande. Finansinspektionen var den enda myndighet som utnyttjade anslagskredit vid utgången av 2004. Låneramsutnyttjandet 2004 ökade jämfört med 2003 och översteg klart genomsnittet i staten. Politikområdets låneramar, som har fluktuerat kraftigt mellan åren, uppgår 2005 till 186 miljoner kronor, vilket är en viss ökning jämfört med 2004. PPM svarar för 60 procent av låneramarna. Även huvuddelen av politikområdets räntekontokrediter på 1,9 miljarder kronor är hänförliga till PPM, som även svarar för merparten av räntekontokrediternas användning och förändringar 2000-2006. Räntekontoanvändningen i övrigt varierar kraftig mellan myndigheter och år. Flertalet utnyttjade räntekontot under 2004, men mest för inlåning. Under 2005 ökades ramen för Premiepensionsmyndighetens fondhandelskredit. Den särskilda krediten för Venantius (22 miljarder kronor) har hittills inte utnyttjats. Resultat i verksamheten Den löpande verksamheten inom området har i allt väsentligt bedrivits planenligt samt inom givna finansiella ramar och villkor. Finansinspektionen har minskat vissa handläggningstider, men Lotteriinspektionens handläggningstider är fortsatt långa främst på grund av yttre omständigheter såsom beroendet av rättsprocesser. Effektiviseringar och kostnadsbesparingar har genomförts i de flesta delarna av politikområdet, bl.a. i statsskuldsförvaltningen, garantiverksamheten och statens betalningar. Kundernas omdömen avseende myndigheternas verksamhet har undersökts i två fall med fullt tillfredsställande resultat. Vissa övriga verksamhetsresultat Politikområdets resultat i Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering har varit likvärdigt åren 2001-2004, med tre fullt tillfredsställande och två tillfredsställanden resultat. Enskilda myndigheter har haft olika resultat olika år, och för 2004 förbättrades omdömet beträffande Riksgäldskontorets samtidigt som det försämrades för Lotteriinspektionen. Personella nyckeltal för politikområdet Tabell 11.4 Nyckeltal för politikområdets personal 2003 2004 Antal årsarbetskrafter 525 565 Medelantal anställda 584 614 Andel kvinnor 53% 55% Andel kvinnor i ledande befattningar 42% 43% Medelålder (vägd, år) 41,8 42,3 Personalomsättning (vägd) 8% 8% Sjukfrånvaro (vägd) 2,6% 3,0% Av tabellen framgår i korthet att antalet sysselsatta och andelen kvinnor ökat, där i princip samtliga myndigheter har bidragit till ökningen. Medelålder och sjukfrånvaro är tämligen låga i jämförelse med genomsnittet i staten, men båda har ökat något. Personalomsättningen har varit stabil och på en rimlig nivå. En myndighet har angett att mångfalden har ökat och två övriga myndigheter har redovisat andelar som motsvarar respektive klart överstiger genomsnittet i staten (10 procent). Politikområdets kostnadsutveckling, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbetskrafter framgår av nedanstående tabell. Tabell 11.5 Politikområdets driftskostnader per årsarbetskraft Tusental kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Genomsnitt 2 043 1 748 1 781 1 529 1 293 Max 5 500 6 300 6 800 4 200 3 000 Min 834 891 919 1 021 982 Insättningsgarantinämnden har haft de högsta driftkostnaderna samtliga år, bl.a. beroende på en hög andel köpta tjänster. Finansinspektionen har haft en årlig genomsnittlig kostnadsökning per årsarbetskraft med drygt 6 procent under en nioårsperiod. 11.5.2 Analys och slutsatser Målen har i allt väsentligt uppfyllts. Internationaliseringen fortsätter att påverka reglering och tillsyn. Delar av tillsynen har t.ex. utvecklats genom att en tydligare struktur har införts för tillsyn inom stabilitets- och försäkringsområdet. Vidare har marknadsövervakningen utökats där bl.a. konsumentskyddsaspekter är i fokus. Kreditmarknadsstabiliteten är betryggande och försäkringssektorn är i bättre balans. Statsskuldsförvaltningen har skett i enlighet med uppställda mål och riktlinjer, vilket lett till besparingar utan nämnvärt ökade risker i förvaltningen. Sveriges specifika positioner och intressen har hävdats i de olika internationella finansiella institutionerna, bl.a. östutvidgning, miljösatsningar m.m. Rättsläget på spelmarknaden har delvis klarnat, men marknaden och regelverket är fortsatt föränderlig samtidigt som illegalt spel och reklam för utländska spel fortfarande är omfattande. Flertalet verksamhetsområden och myndigheter har med andra ord i allt väsentligt uppfyllt målen. I mindre utsträckning har vissa delmål inte uppfyllts. Det gäller bl.a. kapitalhöjningen i EBRD som inte kunde slutföras som planerat och nedskrivning av vissa lån. Vidare har Finansinspektionen ställts inför prioriteringssituationer, vilket påverkat måluppfyllelsen. Samtidigt förväntas i framtiden bl.a. ytterligare effektiviseringar kunna ske av det statliga betalningssystemet, utöver den effektivisering som hittills uppnåtts. För 2005 beräknas t.ex. genomsnittskostnaden för en betalning minska med 10 procent. Regeringen avser även att initiera insatser för att effektivisera pensionssystemets administration. 11.6 Revisionens iakttagelser Årsredovisningarna för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Undantaget är en revisionsrapport om Lotteriinspektionens årsredovisning som tar upp två mindre brister, (se vidare avsnitt 17). Även delårsrapporterna har i allt väsentligt bedömts vara rättvisande av Riksrevisionen. Av de två rapporter som behandlades i fjolårets budgetproposition, beslutade Riksrevisionens styrelse att lägga den ena till handlingarna (Premiepensionens första år, RiR 2004:16). Den andra rapporten skickades som information till riksdagen, där riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna (Den statliga garantimodellen, RiR 2004:4, 2003/04:RRS, bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:304 och 305). 11.7 Politikens inriktning Politikens inriktning ligger i huvudsak fast. Den övergripande inriktningen är att skapa förutsättningar för en stabil, effektiv och konkurrenskraftig finansiell sektor samt ett gott konsumentskydd. Detta innebär: * En väl fungerande finansmarknad som bidrar till tillväxten i ekonomin. * En statsskuldsförvaltning som långsiktigt minimerar kostnaderna för skulden och samtidigt beaktar risken i förvaltningen samt som minskar valutaskuldens andel och ökar den reala skuldens andel. * En garantiverksamhet som medverkar till att statens risk i samband med garantier synliggörs och begränsas, att kostnaderna för verksamheten över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter samt att statens rätt med anledning av garantier tryggas. * Ett statligt betalningssystem som möjliggör effektiva betalningar, håller hög säkerhet, ger god service, är anpassat till statens redovisningssystem och tillgodoser statens informationsbehov samt är konkurrensneutralt. * En insättningsgaranti och ett investerarskydd som bidrar till konsumentskyddet avseende insättningar, värdepapper m.m. samt vad gäller insättningsgarantin till stabiliteten i det finansiella systemet. * En ålderspensionsförvaltning som bedrivs med låga kostnader och till nytta för pensionsspararna. * En ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Politikens inriktning beskrivs mera utförligt i respektive verksamhetsområde. 12 Reglering och tillsyn av det finansiella systemet 12.1 Omfattning Det finansiella systemet svarar för grundläggande ekonomiska funktioner som betalningsförmedling, kapitalallokering och hantering av risker. Ju bättre dessa fungerar desto större bidrag ger finanssektorn till den reala ekonomin. Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar reglering, tillsyn och tillståndsgivning inom finansmarknadens olika delar och avser i första hand den verksamhet som bedrivs inom ramen för Finansinspektionens och Bokföringsnämndens ansvarsområde. Även Finansmarknadsrådet, vilket är tänkt som ett forum för kunskapsutbyte inom finansmarknadsområdet, behandlas inom detta område. 12.2 Mål Målen för Finansinspektionens verksamhet är * att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system, samt * att bidra till konsumentskyddet inom det finansiella systemet. De åtgärder som Finansinspektionen vidtar i syfte att uppnå målen skall vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet. Bokföringsnämnden skall vara statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvara för utvecklandet av god redovisningssed. Verksamheten skall också bidra till att förbättra standarden i mindre och medelstora företags redovisning. 12.3 Politikens inriktning Sambandet mellan tillväxt och en väl fungerande finansmarknad är tydligt. Inriktningen på politiken inom området är därför att skapa förutsättningar för en stabil, effektiv och konkurrenskraftig finansiell sektor. Den finansiella regleringen och tillsynen skall värna om stabiliteten i det finansiella systemet och ett gott konsumentskydd. Regleringen skall också lägga grunden för en sund konkurrens, vilket främjar både effektiviteten och konsumentskyddet. Bokföringsnämnden skall även fortsättningsvis arbeta för att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Nämndens verksamhet skall under 2006 främst inriktas mot förenklingar för ekonomiska föreningar samt små och medelstora företag. 12.4 Insatser Den finansiella sektorn kännetecknas av en pågående förändring. Det sker en fortsatt internationalisering och samtidigt integreras de nationella marknaderna i EU allt mer. Nya produkter utvecklas och i Sverige har reformeringen av pensionssystemet medfört att fler människor är aktiva på finansmarknaden. Därmed får utvecklingen av aktiekurser och räntor ett större genomslag än tidigare. Inom EU har det nu under flera år bedrivits ett intensivt arbete med att skapa regler för en integrerad finansmarknad. Reglerna ställer bl.a. större krav på tillsynsmyndigheterna genom att ansvaret fördjupas samtidigt som det breddas till fler områden. Bank Inom bankområdet har regeringen aktivt följt utvecklingen av bankernas olika avgifter. Finansinspektionen skall bl.a. rapportera om svenska bankers hantering av gränsöverskridande betalningar, kortköp och automatuttag (Fi2005/854). Även inom området för blancokrediter till konsumenter har Finansinspektionen tillsammans med Konsumentverket undersökt kreditgivningen. I rapporteringen konstateras att räntan som erbjuds hos de detaljvaruanknutna företagen är betydligt högre än hos andra kreditgivare samt att några egentliga incitament för räntejusteringar inte heller föreligger hos dessa företag (Fi2005/1960). Med anledning av utvecklingen på marknaden för bostadslån och hushållens ökade skuldsättning har regeringen arrangerat en särskild hearing med olika aktörer inom området. Syftet var att belysa de risker som denna utveckling kan medföra. Under hösten kommer en lagrådsremiss och proposition att lämnas med förslag till genomförande av EG-direktivet om finansiella konglomerat. Det rör sig om gränsöverskridande företagsgrupper som innehåller en bank eller ett värdepappersbolag och ett försäkringsföretag. De nya bestämmelserna kompletterar redan gällande lagstiftning för de olika sektorerna med regler om tillsyn av denna typ av internationella företagsgrupper. Till i början av 2007 planeras nya kapitaltäckningsregler för kreditinstitut och värdepappersbolag. De nya reglerna ställer stora krav på Finansinspektionen avseende prövningar av de metoder som instituten vill använda för att beräkna kapitalkrav för kreditrisker. Nya regler har därför trätt i kraft som ger Finansinspektionen möjligheter att redan nu påbörja granskningen (prop. 2004/05:153, bet. 2004/05:FiU33, rskr. 2004/05:306). Från årsskiftet gäller nya och utvidgade regler mot penningtvätt (prop. 2003/04:156, bet. 2004/05:JuU7, rskr. 2004/05:70). För närvarande förbereds ytterligare utveckling av dessa regler inom EU. Förändringarna kommer att avse bl.a. bestämmelser mot finansiering av terrorism. Försäkring Förutsättningarna för tillsynen inom försäkringsområdet har förändrats under det senaste decenniet. Kombinationen av en väl utvecklad finansiell marknad, en avreglerad försäkringsmarknad och en ökad internationalisering innebär att det ställs andra och större krav än tidigare. De ändrade förutsättningarna har medfört att försäkringstillsynen - både i Sverige och internationellt - har blivit allt mer förebyggande, analytisk och processinriktad. För att säkerställa en effektiv framtida tillsyn måste utgångspunkter och allmänna principer för tillsynsarbetet klargöras. Regeringen har därför tillsatt en utredning som till hösten 2005 skall lämna förslag avseende Finansinspektionens tillsyn på försäkringsområdet (dir. 2004:118). Nya och skärpta bestämmelser har införts för försäkringsförmedlare som innebär att denna verksamhet bara får utövas efter tillstånd och registrering. De som förmedlar försäkringar skall uppfylla särskilda krav på kunskap, kompetens och god vandel samt omfattas av en ansvarsförsäkring. Lagstiftningen innehåller även regler om vilken information som en förmedlare skall lämna till sina kunder. Förmedlaren måste bl.a. informera om priset för försäkringsförmedlingen. Förmedlaren skall även anpassa sin rådgivning efter kundens önskemål och behov samt rekommendera lösningar som är lämpliga för kunden. Lagstiftningen innebär att konsumentskyddet vid försäkringsförmedling förbättras samtidigt som det skapas goda förutsättningar för en ökad konkurrens. (prop. 2004/05:133, bet. 2004/05:FiU25, rskr. 2005/04:255). Regeringen har föreslagit nya regler för tjänstepensionsinstitut som omfattar tjänstepensionskassor, pensionsstiftelser och livförsäkringsbolagens tjänstepensionsverksamhet. Syftet är att tjänstepensionskapitalet skall kunna förvaltas effektivt samtidigt som pensionstagarnas trygghet garanteras. Till grund för den föreslagna regleringen ligger aktsamhetsprincipen som tar sikte på beslutsprocessen i det enskilda institutet. Tanken är att verksamheten skall bedrivas på ett sätt som den enskilda förmånstagaren själv skulle göra om han eller hon hade nödvändig kunskap (prop. 2004/05:165). Värdepapper En ny lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument trädde i kraft den 1 juli 2005 (prop. 2004/05:142 2004/05:FiU27, rskr. 2004/05:264). Samtidigt gjordes vissa ändringar i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. De nya reglerna innebär ett genomförande av EG:s marknadsmissbruksdirektiv och innebär i flera avseenden att reglerna skärps. Vidare infördes ett antal bestämmelser som skall verka preventivt och underlätta utredningen av marknadsmissbruk, såsom ett generellt förbud för vissa insynspersoner att handla med bolagets aktier 30 dagar före en delårsrapport. Regeringen har föreslagit ändringar i den reglering som gäller i fråga om prospekt som skall upprättas när finansiella instrument erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (prop. 2004/05:158). Förslagen har sin grund i EG:s prospektdirektiv. Ett prospekt som upprättas och godkänns i enlighet med de föreslagna bestämmelserna kommer att kunna användas inom hela EES. Den nya lagstiftningen om prospekt föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Vidare pågår arbete med nya bestämmelser om informationskrav som skall ställas på utgivare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. I samband därmed behandlas även bl.a. bestämmelser om regelbunden finansiell rapportering, offentliggörande av ändringar i större innehav av värdepapper (s.k. flaggning) samt information till innehavare av värdepapper. Bestämmelserna har sin grund i ett EG-direktiv. Utredningen om värdepappersmarknadsfrågor ser över frågor som bl.a. rör värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser (dir. 2004:90). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att analysera vilka lagändringar som krävs för att genomföra direktivet om marknader för finansiella instrument. Bokföringsnämnden Bokföringsnämnden har under 2004 utfärdat kompletterande normgivning, biträtt Regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltagit i utredningar inom kommittéväsendet samt avgett yttranden om god redovisningssed till domstolar i olika frågor. 12.5 Resultatredovisning 12.5.1 Resultat Inom Finansinspektionen delas tillsynen upp i stabilitetstillsyn som tar sikte på stabilitetsaspekter och marknadstillsyn bl.a. med inriktning på konsumentskydd. I förhållande till närmast föregående år har resursförbrukningen inom verksamhetsgrenen tillsyn ökat som andel av de totala resurserna och uppgick under 2004 till 54 procent. Tabell 12.1 Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per verksamhetsgren i löpande priser Procent Verksamhet 2002 2003 2004 Tillsyn 40 35 54 Marknadsövervakning 1 10 10 - Regelgivning 13 16 23 Tillstånd och anmälningar 19 20 12 Analys 18 19 11 1 Verksamhetsgrenen marknadsövervakning ingår från 2004 i verksamhetsgren tillsyn. Den stabilitetsinriktade tillsynen är en central del av Finansinspektionens ansvar och sammanhänger med risker som avser hela det finansiella systemet. Riskerna är inte jämnt fördelade i den finansiella sektorn. Företag av olika storlekar och typer uppvisar skillnader i exponering och känslighet för störningar som kan inträffa. Finansinspektionen har därför under flera år utvecklat en tillsynsmodell med fokus på företagens riskexponering, som även har gjort det möjligt att få en årlig samlad bedömning av riskerna i det finansiella systemet. Varje år presenterar Finansinspektionen sin bedömning av finanssektorns stabilitet för regeringen (Fi2004/4862). Finansinspektionen har utvecklat en tillsynsstrategi där riskbedömningen görs i två steg. Det första steget innebär att kategorisera de finansiella företagen efter den betydelse de har på den finansiella marknaden, med avseende på systempåverkan, stabilitetspåverkan, förtroendepåverkan och konsumentpåverkan. Det andra steget är att bedöma sannolikheten för att störningar skall inträffa i de olika företagen. En kategorisering av företagen görs sedan i fyra olika riskklasser. Indelningen anger intensiteten i tillsynen. Tabell 12.2 Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna 2002 2003 2004 Riskklass I 67 88 51 Riskklass II - IV 105 84 88 Utvecklingen under 2004 har gått mot färre, men mer resurskrävande undersökningar av företagen i riskklass I. I riskklasserna II - IV är antalet oförändrat men resursförbrukningen är lägre än året innan. Detta kan bl.a. förklaras med Finansinspektionens prioriteringar, vilket medfört mindre resurser till denna tillsynsverksamhet. Tabell 12.3 Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna 2002 2003 2004 Riskklass I 22 599 21 000 21 142 Riskklass II - IV Varav - riskklass II - riskklass III - riskklass IV 18 644 16 244 11 174 4 303 6 439 432 I riskklass I finns bl.a. de fyra storbankerna, Stockholmsbörsen och VPC. Riskklass II är bredare och omfattar bland annat ett antal större försäkringsbolag och kreditinstitut. Vidareutveckling sker löpande av riskanalysmodeller för såväl banker och försäkringsbolag. Tillsynen av försäkringsbolagen utvecklas för närvarande också genom att ett nytt tillsynsverktyg tagits fram, ett s.k. trafikljussystem, för att bättre kunna mäta exponeringen mot finansiella risker i tjänstepensionskassor och livbolag. Metoden underlättar en tidig identifiering av bolag med för hög finansiell risk. Syftet är att bolagen skall anpassa sina placeringar och sitt risktagande efter sin kapitalstyrka och därmed säkerställa pensionsspararnas medel. Finansinspektionen skall bidra till konsumentskyddet inom det finansiella området. Denna del av Finansinspektionens verksamhet faller under marknadstillsynen. Mot den bakgrunden gjorde Finansinspektionen i en rapport "Marknadstillsyn 2004" ett försök att definiera och avgränsa området, inklusive de målkonflikter och avvägningsproblem som området innefattar. Finansinspektionen redovisade i rapporten en sammanhållen översikt över de olika aktiviteter på tillsyns- och regleringsområdet som är aktuella, bl.a. genomförandet av de nya EG-regelverken på värdepappersområdet, frågor kring hanteringen av intressekonflikter inom olika typer av finansiella företag och de informationsproblem som följer av att delvis nya finansiella instrument introduceras på konsumentmarknaden. Aktieindexobligationer utgör ett exempel på det sistnämnda. Finansinspektionen har för femte året i rad låtit utföra en attitydundersökning hos 400 företag som står under inspektionens tillsyn. Årets attitydundersökning visar att företagen är något mer nöjda med Finansinspektionens insatser 2004 än året innan. Betyget är 3,35 (3,32) på en skala från 1 till 5. En förbättring syns i relationerna till de företag som finns i riskklass I (systemviktiga aktörer), som tidigare var mer kritiska. Dessa företag ger betyget 3,36 (3,17). Finansinspektionen har under flera år haft som mål att korta handläggningstiderna för tillståndsärenden och så har också skett. Trenden har dock inte fått genomslag i företagens betygssättning. Finansinspektionen har arbetat för ökad effektivitet, kvalitetssäkring och metodutveckling, samt förbättrad tillgänglighet och service. Antalet insiderärenden som överlämnades till åklagare ligger kvar på samma nivå eller minskade under 2004. Men antalet ärenden som överlämnats hittills under 2005 har dock ökat betydligt. Tabell 12.4 Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten 2000 2001 2002 2003 2004 Insider 8 3 8 15 15 Otillbörlig kurspåverkan 6 2 5 6 1 Den som har insynsställning i vissa företag skall anmäla sitt och närstående fysiska och juridiska personers innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget till Finansinspektionen. Vid utebliven eller försenad anmälan tar inspektionen ut en avgift av den anmälningsskyldige. Tabell 12.5 Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument Tusental kronor År Avgift 2001 1 800 2002 3 483 2003 3 054 2004 5 102 Bestämmelserna om anmälningsskyldighet och insynsställning i företag skärptes den 1 juli 2005. Bland annat har kretsen anmälningsskyldiga utökats och möjligheter till ytterligare sanktionsavgifter införts. Ekobrottsmyndigheten har fått ett utökat ansvar inom området. Finansinspektionens handläggning av ärenden för tillstånd och anmälningar skall vara snabb, kostnadseffektiv och hålla en hög kvalitet. Handläggningstiderna inom inspektionen har minskat i förhållande till året innan. Finansinspektionen har satsat resurser för att höja effektiviteten i tillståndsgivningen för att därmed kunna erbjuda en bättre service, bl.a. infördes ett serviceåtagande för tillstånds- och anmälningsärenden. Åtagandet anger ramar för den tid det skall ta att handlägga ett ärende av ett visst slag på ett korrekt sätt. Tabell 12.6 Genomsnittlig handläggningstid i dagar för tillstånds- och anmälningsärenden Antal dagar/ärende 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Handläggningstid 54 40 34 53 37 25 Finansinspektionen deltar på olika sätt i det internationella arbetet, såväl inom EU som globalt. Arbetet inom EU har dock högre prioritet. Det internationella arbetets andel av den totala arbetstiden uppgick under 2004 till 6 procent. En ökad andel av insatserna inom Finansinspektionen används för regelgivning, framför allt utgivning av föreskrifter och allmänna råd. En betydande del har använts för att anpassa föreskrifter inom redovisningsområdet som även berör finansiella företag till redovisningsreglerna. Flera av författningarna syftar till ett stärkt konsumentskydd samt bidrar till stabiliteten inom det finansiella området. Tabell 12.7 Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd 2001 2002 2003 2004 Nya 16 26 13 19 Upphävda 13 18 15 25 Finansinspektionen har, inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, en särskild roll inom det civila försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Under 2004 genomförde Finansinspektionen flera scenario- och krisledningsövningar med de större företagen för att kartlägga den finansiella sektorns motståndskraft avseende allvarliga hot mot samhället. Övningarna har visat att sektorn har motståndskraft mot de risker som är förknippade med de enskilda företagens verksamhet, men att företagen samtidigt är starkt beroende av att andra samhällsfunktioner fungerar. Förutsättningarna för att hantera svåra påfrestningar på samhället bland de finansiella företagen har ökat, men förmågan kan stärkas och ytterligare åtgärder behövs för att sektorn i sin helhet skall kunna möta allvarliga hot. Finansinspektionen har under 2004 prioriterat ned löpande tillsyn. Neddragningar har bl.a. gjorts av undersökningar och platsbesök inom den breda kretsen medelstora och mindre finansiella företag. Undersökningar med inriktning på konsumentskydd och ekonomisk brottslighet har därför inte bedrivits i en önskvärd omfattning. Bokföringsnämnden Under 2004 utfärdade Bokföringsnämnden fem allmänna råd samt gav 19 remissyttranden till Regeringskansliet, domstolar m.fl., vilket är något mindre än tidigare år. Uppgiftsförändringar i förhållande till Redovisningsrådet är en anledning till att Bokföringsnämnden inte kunnat ge ut allmänna råd i samma omfattning som tidigare. Samtidigt har Bokföringsnämnden svarat på 1 250 frågor från företag samt förbättrat sin hemsida så att den under 2004 hade ca 130 000 besök. Bokföringsnämnden arbetar med ett för nämnden mycket stort och flerårigt projekt som syftar till att skapa fyra separata redovisningsregelverk för främst olika storlekskategorier av företag. Bokföringsnämnden har tillsammans med Skatteverket och BAS-gruppen arbetat fram förslag till regler för de minsta företagen (enskilda näringsidkare och handelsbolag). Under 2004 har nästa steg i arbetet inletts med att ta fram ett samlat regelverk för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt för de enskilda näringsidkare och handelsbolag som inte tillhör den första kategorin. 12.5.2 Analys och slutsatser Finansinspektionen En väl fungerande finansmarknad är en förutsättning för tillväxt i ekonomin. Inom detta område har Finansinspektionen en viktig roll att fylla. Inom Finansinspektionen skall arbetet på det konkreta planet genomföras genom tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Regler och praxis skall utformas och efterlevnaden skall granskas. Överträdelser skall utredas och vid behov skall sanktioner fastställas. Dessa arbetsuppgifter är och skall vara en central del av Finansinspektionens verksamhet. Även regelutvecklingsarbetet inom EU ställer krav på insatser. Finansinspektionen har med givna förutsättningar i stort levt upp till ställda mål. Finansinspektionen har gjort tydliga prioriteringar av sin verksamhet, vilket inspektionen redovisat till regeringen. Kraven på tillsynen och regelgivningen har ökat och kommer att öka än mer i framtiden. Reformer som ställer nya eller ökade krav på tillsyn och regleringar har beslutats eller kommer att föreslås inom flera områden, såsom finansiella konglomerat, penningtvätt, försäkringsförmedling, tjänstepensionsinstitut, marknadsmissbruk, prospekt och kapitaltäckning. Därutöver förutsätts viss systemutveckling. Tillsynen över företagen bör ske i den omfattning som krävs för att tidigt kunna identifiera förhållanden som kan riskera att minska tilltron och stabiliteten inom området. Även den marknadsinriktade tillsynen med avseende på bl.a. informationsgivning och övriga konsumentinriktade insatser ställer ökade krav. Verksamheten inom Finansinspektionen måste bedrivas på en nivå som gör det möjligt att uppfylla de aktuella kraven och utföra de nya och ändrade uppgifterna. För att Finansinspektionen skall kunna möta de tilltagande kraven föreslås en förstärkning med 14,5 miljoner kronor 2006, varav 12 miljoner utgör en permanent nivåhöjning. Därtill är det viktigt att det pågående effektiviseringsarbetet fortsätter inom myndigheten med oförändrad intensitet med inriktning på kostnadseffektivitet. Finansmarknadsrådet I budgetpropositionen för år 2005 föreslog regeringen att ett Finansmarknadsråd inrättas. Mot bakgrund av verksamhetsmässiga skäl och det finansiella läget har regeringen valt att flytta fram inrättandet av rådet till 2006. Regeringen anförde också i förra årets budgetproposition att rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Finansmarknadsrådet är tänkt att utgöra ett forum för ett kunskapsutbyte kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen, myndigheter, marknadsaktörer och forskare. Rådet skall, utifrån både samhällets grundläggande behov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en konkurrenskraftig och tillväxtskapande finansiell sektor, identifiera utvecklingstendenser, analysera och ge råd åt regeringen inom finansmarknadsområdet. Bokföringsnämnden Nämndens arbete är av stor betydelse när det gäller att fylla ut de områden som inte regleras i lag. De redovisningsnormer som meddelas bidrar till att förbättra kvaliteten på företagens bokföring och bokslut vilket i sin tur har stor betydelse för bl.a. skatteförvaltningens verksamhet. De ger också förutsättningar för analytiker och rådgivare att bättre kunna jämföra och analysera olika företags ekonomiska ställning. Bokföringsnämndens normgivning och information har gjorts mera lättillgänglig och begriplig samt har varit efterfrågad av småföretag och andra yrkesverksamma inom redovisningsområdet. Samtidigt har ett första steg tagits mot att skapa redovisningsregler som är mer enkla att tillämpa för företag samt finansiell information som är mer begriplig. 13 Statsskuldsförvaltning 13.1 Omfattning Statsskuldsförvaltningen omfattar den verksamhet som Riksgäldskontoret bedriver för upplåning och förvaltning av statsskulden. 13.2 Mål Målet för verksamhetsområdet anges i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning där det anges att statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Därtill skall förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. 13.3 Politikens inriktning Processen för att utforma och följa upp statsskuldsförvaltningen regleras i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning och hanteras i huvudsak utanför den statliga budgetprocessen. I årliga riktlinjer styr regeringen främst hur statsskulden skall fördelas på olika skuldslag och vilka löptider som ska tillämpas. Det är även dessa storheter som, tillsammans med storleken på skulden, är bestämmande för vilka kostnader och risker som kan förväntas i förvaltningen av skulden. Sedan 2001 är den långsiktiga inriktningen i statsskuldspolitiken att valutaskuldens andel av statsskulden skall minska och den reala skuldens andel skall öka. I riktlinjerna för statsskuldens förvaltning 2005 valde regeringen att precisera detta genom att ange att andelen valutaskuld på sikt bör uppgå till 15 procent och andelen realskuld till 20-25 procent av den totala statsskulden. Som jämförelse kan nämnas att andelen valutaskuld uppgick till 24 procent och andelen real skuld i svenska kronor till 15 procent av statsskulden vid utgången av 2004. I riktlinjerna för 2005 angavs även att skulden i utländsk valuta skall amorteras med 25 miljarder kronor per år under perioden 2005-2007 och att den genomsnittliga löptiden i den nominella kron- och valutaskulden skall sänkas från 2,7 år till 2,5 år för åren 2005-2007. Löptidsförkortningen förväntas minska kostnaderna i statsskuldförvaltningen samtidigt som risken i förvaltningen endast bedöms öka i begränsad omfattning. Statsskuldspolitikens inriktning och närmare utformning för kommande år (2006-2008) sker i riktlinjebeslut i november 2005. 13.4 Resultatredovisning 13.4.1 Resultat Regeringen har i skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2000-2004 (skr. 2004/05:104) redovisat sin bedömning av statsskuldsförvaltningen. Skrivelsen behandlar såväl regeringens riktlinjer som Riksgäldskontorets verksamhet. I det följande redovisas de viktigaste slutsatserna i utvärderingen. De mer övergripande och strategiska beslut som tagits av Riksgäldskontoret bedöms som väl motiverade och resultaten har fallit väl ut. Regeringen anser att kontorets beslut att skjuta på amorteringar av valutaskulden under 2001 och 2002 var välgrundade och har inneburit kostnadsbesparingar på i storleksordningen 1,5 miljarder kronor. De bedömningar som Riksgäldskontoret gjorde i samband med en ökad upplåning i schweizerfranc 2000 har hitintills visat sig korrekta och sammantaget inneburit en kostnadsbesparing på ca 0,7 miljarder kronor under perioden 2000-2004. Riksgäldskontorets aktiva förvaltning av valutaskulden, dvs. positionering i utländska räntor och valutor, genererade en vinst på 0,2 miljarder kronor 2004. Sett över en femårig utvärderingsperiod uppgick resultatet nästan till en miljard kronor. Förvaltningen har därmed uppnått målet om lägre kostnader i förhållande till en passivt förvaltad valutaskuld. Kontoret har även bedrivit en kostnadseffektiv upplåning i utländsk valuta och flexibelt utnyttjat de möjligheter till sänkta upplåningskostnader som givits. Det preliminära resultatet för den reala upplåningen uppgick till 2,3 miljarder kronor 2004 och 5,7 miljarder kronor för perioden 2000-2004. Real upplåning i svenska kronor har därmed uppnått det kvantitativa målet om att vara billigare än motsvarande upplåning i nominella statsobligationer. Regeringen bedömer att marknaden för realobligationer kommer att fortsätta att utvecklas och förbättras, bl.a. vad gäller prissättningen på marknaden. Den samlade kostnadsbesparingen i upplåningen från privatmarknaden uppgick till 1,3 miljarder kronor 2000-2004. Riksgäldskontoret har därmed uppnått de mål som ställts upp. Regeringen konstaterar att det samlade resultatet i mycket hög grad är beroende av resultatutvecklingen i sparformen premieobligationer. Det är därför tillfredställande att emissionsverksamheten under 2004 varit framgångsrik och att minskningen av premieobligationsstocken tycks ha stannat av. Vad gäller RiksgäldsSpar är tillväxten i antalet kunder och sparandevolymer, även om tillväxttakten avtog under 2004, lovande och indikerar att sparformen håller på att utvecklas till en attraktiv sparform på den svenska sparmarknaden. 13.4.2 Analys och slutsatser Regeringens riktlinjebeslut tillsammans med Riksgäldskontorets verksamhet bedöms ha inneburit lägre räntekostnader för statsskulden utan att risken ökat nämnvärt. Den årligt återkommande utvärderingen av skuldförvaltningen visar bl.a. att Riksgäldskontorets operativa förvaltning de senaste fem åren varit framgångsrik, med stora besparingar i realupplåningen, i förvaltningen av valutaskulden och i upplåningen från mindre placerare. Även kontorets strategiska beslut beräknas ha sparat miljardbelopp. Den samlade bedömningen är att staten för en genomtänkt och väl fungerande upplåning och skuldförvaltning och att verksamheten bedrivits i enlighet med det övergripande målet för statsskuldspolitiken. Regeringen anser även att styrningen och utvärderingen av statsskuldsförvaltningen successivt har utvecklats och förbättrats. Det gäller inte minst synen på kostnader och risk i skuldförvaltningen och den långsiktiga inriktningen av skuldens sammansättning. Regeringen vill betona att Riksgäldskontorets funktion som statens finansförvaltning är av stor betydelse med avsevärd påverkan på effektivitet och kostnadsutveckling i vitt skilda delar av statsförvaltningen. Det är därför av stor vikt att kontorets verksamhet håller en hög kvalité och professionalitet, särskilt i de delar som kan karaktäriseras som kärnverksamhet i förhållande till de uppgifter som tilldelats. Det sistnämnda avser främst den verksamhet som bedrivs inom institutionell upplåning, statens internbank samt garanti- och kreditverksamheten. 14 Statliga garantier och särskilda åtaganden 14.1 Omfattning Statliga garantier och särskilda åtaganden omfattar de garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av Riksgäldskontoret. Vid sidan av dessa garantier finns statliga garantier som utfärdas och förvaltas av Statens Bostadskreditnämnd, Exportkreditnämnden och SIDA. Regeringen redogör för dessa garantier under respektive utgiftsområde. De garantier som hanteras av Insättningsgarantinämnden redovisas i följande avsnitt. Förutom den ordinarie garantireserven för garantier som utfärdas av Riksgäldskontoret finns två särskilda reserver, dels en separat garantireserv för Venantius AB:s upplåning, dels en särskild garantireserv som omfattar Sveriges åtaganden gentemot vissa internationella finansiella institutioner. 14.2 Mål Riksgäldskontoret skall bedriva garanti- och kreditverksamhet på ett effektivt sätt och verka för att andra statliga myndigheters garanti- och kreditverksamhet bedrivs effektivt. Garantier skall hanteras inom ramen för garantimodellen. 14.3 Politikens inriktning En ny garantimodell för staten infördes 1997 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) och den 1 januari 1998 trädde garantiförordningen (1997:1006) i kraft. Avsikten med garantimodellen är dels att kostnaderna för statens garantigivning skall vara synliga, dels att verksamheten skall vara långsiktigt finansiellt självbärande. Från och med 2002 omfattar principerna i den nya garantimodellen även s.k. äldre garantier som utfärdats före införandet av den nya modellen. En närmare redovisning av garantimodellen och av statens totala garantigivning återfinns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2004 (skr. 2004/05:101, bet. 2004/05:FiU28, rskr. 2004/05:304). Genom att bedöma och värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor, bevaka och driva in fordringar och annan hantering skall Riksgäldskontoret se till att statens risk i samband med garantier begränsas, att statens rätt med anledning av garantier tryggas och att uppföljning och redovisning sker. Prissättningen av garantier skall ske enligt försäkringsmässiga principer så att statens ekonomiska resurser utnyttjas effektivt. Garantier skall även hanteras så att risken begränsas och att kostnaderna för verksamheten över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter. Hanteringen av statens risktagande genom garantier skall även fortsättningsvis utvecklas och effektiviseras. 14.4 Insatser Riksgäldskontoret har under 2004 ställt ut en kreditgaranti till Fonden för den mindre skeppsfarten, 19 nya garantier för lånetransaktioner gjorda av Öresundsbrokonsortiet AB samt 29 kreditgarantier till UD-anställda i samband med omstationering. Vidare har nya modeller för riskbedömning och prissättning samt nya rutiner för riskuppföljning införts. Riksgäldskontoret har i sin löpande bevakning av statens garantihantering bl.a. föreslagit en omvandling av Stockholmsleders och Göteborgs trafikleders statsgaranterade upplåning till direkta lån i Riksgäldskontoret. Omläggningen beräknas minska räntekostnaderna med 150 miljoner kronor. Regeringen har gett kontoret i uppdrag att snarast möjligt genomföra omläggningen av lånen. Riksgäldskontoret lämnade i mars 2005 sin årliga garanti- och kreditrapport där kontoret bl.a. redogör för vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa statens risk vid garantier. Samma månad lämnades även en rapport om gemensam kostnads- och riskredovisning för statens garantimyndigheter. Riksgäldskontorets rapport har tagits fram i samarbete med övriga garantimyndigheter och i den föreslås en rad åtgärder för en mer enhetlig och samlad garantiredovisning till regeringen och riksdagen. Regeringen bereder för närvarande de förslag som inkommit. Riksgäldskontoret har även fått i uppdrag att samordna ett arbete med Centrala studiestödsnämnden, Närings- och teknikutvecklingsverket, SIDA, Statens energimyndighet och Ekonomistyrningsverket i syfte att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 mars 2006. 14.5 Resultatbedömning 14.5.1 Resultat Riksgäldskontorets garantiportfölj uppgick till 71 miljarder kronor 2004 varav 6,5 miljarder kronor avser den särskilda garantireserven för bostadsfinansieringsföretaget Venantius AB (se tabell nedan). Därtill tillkommer garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner på 75 miljarder kronor som hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet samt garantiåtaganden av affärsverken på 0,5 miljarder kronor. Kontorets portfölj är i hög grad koncentrerad till ett fåtal stora objekt; Öresundsbron står för hela 43 procent av åtagandena och ännu mer i riskhänseende. Riksgäldskontoret har i sin löpande bevakning av garantier reviderat ned förväntade förluster i garantiportföljen med 27 procent (motsvarande 0,7 miljarder kronor) till 2,42 miljarder kronor. Förändringen beror på en positiv utveckling av trafiken över Öresundsbron, den riskbuffert som Nordiska Investeringsbanken infört och en fortsatt avveckling av kreditgarantierna till bostadsfinansieringsföretaget Venantius AB. Tabell 14.1 Uppgifter om Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2000-2004 Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Garantiåtaganden - Ordinarie reserv 105 775 143 305 69 834 68 496 64 107 - Venantius AB 21 923 16 023 13 640 9 885 6 515 Garantiavgifter1 73 132 104 46 34 Anslagsmedel2 - 1 016 108 201 141 Återvinningar 4 9 9 7 8 Utgifter3 27 36 34 30 28 Saldo på garanti-reserver4 - Ordinarie reserv 487 1 040 1 233 1 474 1 629 - Venantius AB 500 515 531 543 1 Ej periodiserade avgifter. 2 Avsatta anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter för respektive år. 3 Avser utgifter för administration och infrianden. 4 Avser de medel som avsatts på räntekonto i Riksgäldskontoret för framtida infrianden av garantier, inklusive räntor. Inbetalda avgifter till den ordinarie garantireserven uppgick till 175 miljoner kronor 2004 och till ett totalt ackumulerat belopp på 1 629 miljoner kronor. Anslagsmedel som ersätter garantiavgifter stod för huvuddelen av inkomsterna (141 miljoner kronor). Kostnader för administration sjönk jämfört med tidigare år till knappt 27 miljoner kronor. Under 2004 återvanns 8 miljoner kronor i fodringar för infriade garantier. Sedan 1998 har total 39 miljoner kronor återvunnits. Resterande fodringar uppgår till 329 miljoner kronor där möjligheten till återvinning är mycket begränsad. I den separata garantireserven för Venantius AB uppgår behållningen till 543 miljoner kronor, medan reserveringarna för framtida kreditförluster uppgår till 50 miljoner kronor. Lån med kreditrisk Riksgäldskontoret har lån med kreditrisk på 10,7 miljarder kronor. De största låntagarna är Botniabanan AB (4,9 miljarder kronor), Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB, 3,5 miljarder kronor), A-train AB (1 miljard kronor) och Jernhusen AB (1 miljard kronor). Sedan 2004 redovisar Riksgäldskontoret sina lån till verkligt värde i stället för till nominellt värde. Med anledning av stora risker för kreditförluster i viss utlåning har värdet på kreditportföljen skrivits ned med 19 procent (motsvarande drygt 2 miljarder kronor). Nästan hela nedskrivningsbeloppet, 1,9 miljarder kronor, berör utlåningen till SVEDAB där den förväntade återbetalningen är 1,6 miljarder kronor mot nominellt utlånat 3,5 miljarder kronor. Särskilt åtagande för Venantius AB Venantius AB:s huvudsakliga uppgift är att på ett ansvarsfullt sätt hantera obeståndssituationer i den övertagna stocken av bostadskrediter och att i det arbetet beakta statens totala kostnader i samband med låneförvaltningen. I uppdraget ingår att, i den takt det är möjligt, återföra kreditengagemang till den reguljära kreditmarknaden, så att staten kan få tillbaka det kapital som avsatts till verksamheten. Den separata garantireserven för Venantius AB upplåning utgörs av ett särskilt räntekonto. Till Venantius AB garantireserv är knutet ett kreditutrymme på 22 miljarder kronor, vilket också utgör ramen för garantier för företagets lån. Tabell 14.2 Utveckling av resultat och eget kapital i Venantius AB Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Resultat, före skatt 366 785 764 676 894 Eget kapital 4 253 5 129 6 034 6 546 7 356 Venantius AB har under 2004 fortsatt att minska sin nettoskuld genom att sälja fastigheter och avveckla delar av sin låneportfölj. Sannolikheten för att utställda kreditgarantier på totalt 6 500 miljoner kronor skall infrias minskar därmed. Reserveringarna på 300 miljoner kronor minskades under 2004 till 50 miljoner kronor. De medel som finns avsatta i särskild garantireserv för Venantius AB:s del bedöms därmed som mer än tillräckliga. Regeringens ambition är att slutreglera den separata garantireserven när garantierna till Venantius AB helt har avvecklats. Den positiva utvecklingen i Venantius AB:s finanser innebär även att regeringen, inom ramen för riksdagens kreditbemyndigande om 22 000 miljoner kronor, överväger att minska de ekonomiska förpliktelserna gentemot bolaget. Garantikapital till internationella finansiella institutioner Förutom garantireserven för Venantius finns en särskild reserv för garantikapital till internationella finansiella institutioner. Ett infriande av en sådan garanti medför att reserven belastas vartefter motsvarande belopp avräknas från anslag inom respektive departements ansvarsområde. Förfarandet innebär att saldot på denna särskilda garantireserv normalt kommer att vara noll kronor. Kostnaden för dessa åtaganden görs synlig genom att ändamålet för de anslag som täcker kapitaltillskottet har vidgats till att även gälla infrianden av garantikapital. 14.5.2 Analys och slutsatser Riksgäldskontoret bedöms ha uppfyllt målet om en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hantering av garantier. Målet om långsiktig kostnadstäckning har varit styrande i garantiverksamheten och planenliga reservationer av medel för att täcka framtida infrianden har avsatts. Kontoret har fortlöpande utvecklat och förbättrat metoder för prissättning och riskbedömning. Riksgäldskontoret har även i övrigt fortsatt att utveckla garantihanteringen i staten och agera professionellt i de frågor som uppstått. Bland annat bedöms arbetet med en samordnad hantering av statens garantier leda till en ökad helhetsbild och överblick över statens samlade garantiåtagande. De synpunkter som i olika sammanhang förts fram av Riksrevisionen på statens hantering av garantier och krediter har i de delar som rör kontoret tagits om hand. Exempelvis redovisar Riksgäldskontoret fr.o.m. 2004 sin utlåning till verkligt värde i stället för som tidigare till nominellt värde. Riksgäldskontoret har även fortsatt att utveckla kreditverksamheten och har bl.a. pekat på behovet av en kreditmodell med liknande principer såsom i garantimodellen. Modellen syftar främst till att synliggöra kostnader och uppnå full kostnadstäckning i den statliga långivningen. 15 Övrig finansiell förvaltning 15.1 Omfattning Övrig finansiell förvaltning omfattar verksamhet som syftar till en effektiv finans- och kapitalförvaltning inom staten och verksamheten inom premiepensionssystemet, insättningsgarantin och investerarskyddet. Förvaltningen bedrivs av Statens internbank inom Riksgäldskontoret, Insättningsgarantinämnden (IGN) och Premiepensionsmyndigheten (PPM). 15.2 Mål Statens internbank i Riksgäldskontoret skall bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten. Mer specifikt skall Riksgäldskontoret sätta marknadsmässiga villkor på lån och placeringar till statliga myndigheter och vissa bolag med villkor som baseras på statens upplåningskostnader på kapitalmarknaden. Kontoret skall även verka för att det statliga betalningssystemet möjliggör effektiva betalningar, håller hög säkerhet, är anpassat till statens redovisningssystem, tillgodoser statens informationsbehov och är konkurrensneutralt. Därutöver skall Riksgäldskontoret verka för minskade räntekostnader i staten, vidareutveckla statens betalningssystem samt erbjuda myndigheter en god service. Målet för Insättningsgarantinämndens verksamhet är att bidra till konsumentskyddet avseende insättningar och till stabiliteten i det finansiella systemet. Nämnden skall också bidra till konsumentskyddet avseende värdepapper och andra medel som hanteras för kunders räkning. Målen för PPM är att: * administration och förvaltning av premiepensionerna skall bedrivas med låga kostnader och till nytta för pensionsspararna, samt * de erbjudna försäkringsprodukterna över tiden var för sig bär sina egna kostnader. 15.3 Politikens inriktning Insättningsgarantinämnden IGN administrerar insättningsgarantin och investerarskyddet. Till IGN:s huvudsakliga uppgifter hör att fastställa, debitera och förvalta garantiavgifter samt att - i förekommande fall - hantera ersättningsfall. Regleringen avseende insättningsgarantin och investerarskyddet har sin utgångspunkt i varsitt EG-direktiv. Utifrån de minimikrav som fastställs i direktiven utformas de nationella garantisystemen. Premiepensionsmyndigheten PPM:s verksamhet drivs inom ramen för det allmänna pensionssystemet som består av inkomst- och premiepension. PPM:s huvudsakliga uppgift är att hantera individuella konton för pensionsmedel i olika värdepappersfonder, att förvalta medlen i den traditionella försäkringen, att besluta om utbetalning av pensioner samt att informera om premiepensionssystemet. PPM ansvarar också för den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedel. PPM leds av en styrelse med fullt ansvar inför regeringen. Myndighetens centrala förvaltning är lokaliserad till Stockholm. I Söderhamn bedriver PPM kundservice, pensionshandläggning och dokumenthanteringsverksamhet. Övriga delar av pensionssystemet administreras främst av Försäkringskassan. 15.4 Insatser Statens internbank Från och med 1 januari 2004 använder myndigheterna nya ramavtal för betalningsförmedlingstjänster där ersättningsformen float ersatts med avgifter. De nya avtalen ökar transparensen och konkurrensen i betalningssystemet vilket möjliggör förbättrad produktutveckling, lägre risker och lägre kostnader för staten. I övrigt har Riksgäldskontoret under 2004 genomfört en rad olika aktiviteter som förbättrar kassahållningen i staten bl.a. ny modell för internstatliga betalningar, förbättrad uppföljning av statliga betalningar och nya avtal om betalkort och köpkort. Riksgäldskontoret söker även genom information och kommunikation stimulera myndigheter att effektivisera sin finansiella hantering, bland annat genom seminarieverksamhet och den årligt återkommande Finansdagen. Tidningen internbanksnytt informerar löpande om aktuella frågor och förhållanden. Insättningsgarantinämnden Regeringen tillsatte 2004 en utredning med uppdraget att göra en genomgripande översyn av systemen för insättningsgaranti och investerarskydd. Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2005:16 Reformerat system för insättningsgaranti) i mars 2005. Betänkandet innehåller bl.a. förslag till ett reformerat garantisystem som i högre grad än i dag bygger på de principer som gäller för statens övriga garantigivning. Utredningen har även föreslagit att statens samtliga garantiverksamheter läggs i en och samma myndighet. Under våren beslutade riksdagen om proposition Ändrade avgifter för insättningsgarantin (prop. 2004/05:92, bet. 2004/05:FiU25, rskr. 2004/05:226). I propositionen föreslogs att den sammanlagda årliga avgiften som tas ut för insättningsgarantin låses fast på den nivå som i dag tillämpas, dvs. 0,1 procent av de garanterade insättningarna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005. Syftet med ändringarna är att, fram till dess Insättningsgarantiutredningens förslag har hunnit leda till lagstiftning, undvika en höjning av garantiavgiften vid flytt av större bestånd av insättningar till det svenska insättningsgarantisystemet. Ett exempel på detta är Nordeas planerade ombildning till europabolag som innebär att Nordeas kunder i Danmark, Finland och Norge kommer att omfattas av den svenska insättningsgarantin. Enligt tidigare regler skulle en sådan ombildning innebära att avgiften för insättningsgarantin höjdes, inte bara för Nordea utan också för de andra instituten inom insättningsgarantisystemet. Delvis mot bakgrund av de problem som uppmärksammats med anledning av Nordeas planerade ombildning till europabolag har det inom EU inletts en översyn av det EG-direktiv som ligger till grund för de europeiska insättningsgarantiordningarna. Den svenska regeringen har inom ramen för denna översyn aktivt arbetat för att regelverket skall anpassas till en allt högre grad av integration på de finansiella marknaderna inom EU. IGN fick i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag av regeringen att se över formerna för förvaltningen av de avgifter som tas ut för insättningsgarantin. Bakgrunden var att avkastningen i den förvaltningsmodell som IGN valt inte nått upp till uppställda mål. IGN konstaterade i redovisningen av uppdraget att mot bakgrund av det icke tillfredsställande resultatet fanns skäl att ändra formerna för förvaltningen. Enligt beslut av nämnden förvaltas därför avgiftsmedlen sedan den 15 april 2005 av Kammarkollegiet, som fått i uppdrag att bedriva en passiv indexförvaltning (Fi2005/1351). Passiv indexförvaltning innebär att avgiftsmedlen placeras så att portföljsammansättningen blir densamma som för ett valt jämförelseindex. Premiepensionsmyndigheten Regeringen har inlett ett arbete med granskning av administrationskostnaderna inom ålderspensionssystemet. En del i översynen rör frågan om att hitta en kostnadseffektiv myndighetsstruktur. Administrationen i dag är uppdelad på flera myndigheter, främst PPM och Försäkringskassan. En utredning pågår med syfte att utvärdera premiepensionssystemets funktion inom ramen för pensionsreformens grundläggande principer och mål (dir. 2004:77). Utredaren skall bl.a. identifiera och lämna förslag avseende eventuella problem med den enskildes val och byte av fond, fondutbudets omfattning och avgifterna till fondförvaltarna. Uppdraget skall redovisas senast i oktober 2005. 15.5 Resultatbedömning 15.5.1 Resultat Statens internbank De statliga betalningarna uppgick till över 4 100 miljarder kronor 2004, en ökning med 2 procent sedan 2003. En ökad andel betalningar (85 procent) sker via de nya ramavtal som trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalen är tecknade med Föreningssparbanken, Nordea och SEB. Övriga betalningar sker via Danske bank, Svenska handelsbanken och Riksbanken som tillhandahåller tjänster som inte ingår i ramavtalen. Den enskilt största förändringen i de nya ramavtalen är att myndigheterna direkt faktureras för de betalningstjänster de utnyttjar. Detta har fått många myndigheter att anpassa sin efterfrågan av banktjänster till sina behov. Till exempel har antalet statliga bankkonton minskat med ca 20 procent. Genomsnittlig kostnad för en statlig betalning var 1,47 kronor under 2004 med en stor spridning mellan ramavtalsbankerna. Exempelvis uppgick genomsnittskostnaden för en betalning via Nordea till 2,14 kronor vilket i stor utsträckning beror på att banken används som "allsortimentsbank" dvs. att vissa myndigheter uteslutande nyttjar Nordeas tjänster trots att vissa tjänster är billigare hos de andra ramavtalsbankerna. Den totala ersättningen till ramavtalsbankerna uppgick till 176 miljoner kronor 2004. För 2005 beräknas genomsnittskostnaden per betalning falla med 10 procent som följd av ökad ekonomisk rationalitet hos de myndigheter som använder systemet. Under 2004 infördes en ny modell för omföringar mellan Riksgäldskontoret och myndigheternas konton. Modellen innebär en automatiserad hantering av lån, placeringar och anslag samt leder till besparingar då interntransaktioner inte längre behöver ske som betalningar via bankerna. Ett 70-tal myndigheter använder systemet hitintills. Enligt den årliga kundenkäten ser myndigheterna positivt på kvaliteten och servicen i de produkter och tjänster som Riksgäldskontoret erbjuder; nöjd kundindex uppgick till 81 (av totalt 100) för 2004. Insättningsgarantinämnden Insättningsgarantin och investerarskyddet finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av systemen. Reglerna avseende avgiftsuttaget för insättningsgarantin ändrades den 1 juli 2005. Från och med detta datum gäller att den sammanlagda årliga avgiften skall uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna. Avgifterna för 2005 fastställdes enligt de regler som gällde innan den 1 juli. Enligt dessa ska de sammanlagda årliga avgifterna uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna om de totala fonderade avgiftsmedlen överstiger 2,5 procent av de garanterade insättningarna. Om de fonderade avgiftsmedlen understiger 2,5 procent skall avgifter tas ut så att den nivån uppnås, dock lägst 0,1 procent och högst 0,3 procent av insättningarna. I och med att de fonderade avgiftsmedlen i dagsläget överstiger den ovan angivna nivån hade avgiftsuttaget för 2005 blivit detsamma oavsett vilken regel som tillämpats. De totala garanterade insättningarna uppgick vid utgången av år 2004 till 490 300 miljoner kronor. Enligt ovan nämnda huvudregel ger detta en avgift på 490,3 miljoner kronor. Avgifter togs dessutom ut för del av kalenderår 2004 för två banker och tio kreditmarknadsbolag som anslöts till systemet under det året. Sammanlagt uppgick detta avgiftsuttag till 55,6 miljoner kronor. Under förutsättning att inga ersättningsfall ägt rum tas avgifter för investerarskyddet enbart ut för att täcka nämndens kostnader för administrationen av skyddet. Ersättningsfall finansieras i efterhand av de institut som tillhör investerarskyddet. Den del avgiften för 2005 som avser nämndens administrationskostnader uppgick till 486 163 kronor. Den del av avgiften som avser det ersättningsfall som IGN för närvarande hanterar är ännu inte fastställd. I IGN:s uppdrag ingår att förvalta de avgifter som på förhand tas ut för att täcka framtida ersättningsfall inom insättningsgarantin. Marknadsvärdet på de förvaltade medlen uppgick den 30 juni 2005 till 15 300 miljoner kronor. Målet för förvaltningen är att uppnå en god avkastning samtidigt som riskspridning och betalningsberedskap upprätthålls. På IGN:s uppdrag har förvaltningen fram t.o.m. den 14 april 2005 skötts av tre externa förvaltare som har bedrivit en aktiv förvaltning inom ramen för nämndens fastställda placeringspolicy. Målet har varit att den genomsnittliga avkastningen från förvaltningen över rullande femårsperioder ska överträffa ett av nämnden fastställt jämförelseindex (OMRX-GOVT) med 0,25 procentenheter. Under 2004 blev förvaltningsresultatet 6,53 procent. Jämförelseindexet uppgick under samma period till 6,87 procent. Avkastningen hamnade således 0,34 procentenheter lägre än index för 2004. Sedan den aktiva förvaltningen togs i bruk har avkastningen överträffat index med 0,05 procentenheter. Tabell 15.1 Resultat för kapitalförvaltningen, exkl. förvaltningskostnader Procent Tidsperiod Årsavkastning Index Differens 2004 6,53 6,87 -0,34 2003 4,43 4,37 +0,06 2002 7,20 7,70 -0,50 2001 3,91 3,25 +0,66 2000 8,45 8,53 -0,08 1999 0,99 0,58 +0,41 1998 9,55 9,34 +0,21 1997 07 31 - 2004 12 31 5,86 5,81 +0,05 Resultatet för de femårsperioder som varit möjliga att beräkna visar att den årliga avkastningen i genomsnitt legat under avkastningsmålet. Tabell 15.2 Resultat rullande femårsperioder Procent Tidsperiod Årsavkastning Index Differens 2000-2004 6,10 6,14 -0,04 1999-2003 5,00 4,89 +0,11 1998-2002 6,02 5,88 +0,14 Under 2004 fick IGN sitt första ersättningsfall. Ett av värdepappersbolagen som omfattas av investerarskyddet försattes i konkurs. Orsaken till konkursen är att kundklientmedel har frånhänts bolaget. Utbetalning av ersättningar har ännu inte kunnat göras på grund av att det fortfarande är oklart hur mycket av investerarnas fordringar som har frånhänts bolaget. Handläggningen av ersättningsfallet kompliceras av att den del av bolagets verksamhet som ersättningsfallet avser har bedrivits i Italien och att vederbörlig bokföring saknas. En viktig del i nämndens arbete är att samarbeta med företrädare för utländska ersättningssystem där gemensamma intressen finns. Detta gäller särskilt i de fall då eventuella ersättningsfall omfattas både av hemlandets och av värdlandets ersättningssystem. Nämnden söker löpande ökade kontakter med företrädare för utländska garantisystem. Under 2004 har nämnden arbetat för att få till stånd samarbetsavtal med insättningsgarantisystemen i Norge och Estland. Något nytt samarbetsavtal har dock inte slutits under året. Premiepensionsmyndigheten PPM har t.o.m. december 2004 betalat ut premiepension till 160 310 pensionssparare. Av dessa hade 8 procent valt att ta ut sin premiepension i form av traditionell försäkring, resterande som fondförsäkring. Antalet pensionerade pensionssparare och därmed antalet ansökningar om premiepension har ökat och kommer att öka. För att effektivare kunna hantera dessa stora volymer med ansökningar och beslut har PPM under 2004 startat driften av ett nytt ärendehanteringssystem. Under 2004 ökade antalet fonder inom premiepensionssystemet något. Vid utgången av 2004 var 697 fonder fördelade på 84 förvaltare registrerade i systemet. Tabell 15.3 Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år År Fonder Fondförvaltare 2000 461 69 2001 597 81 2002 644 87 2003 664 85 2004 697 84 År 2000 fick 4,4 miljoner pensionssparare möjlighet att välja fonder, varav 3 miljoner gjorde ett aktivt val. Valen därefter har haft en betydligt lägre andel aktiva väljare, vilket kan förklaras med att de som kunnat välja är yngre och har därav mindre pengar att placera. Det skall dock noteras att en ickeväljare mycket väl kan göra ett medvetet val i vetskapen om att medlen placeras i Premiesparfonden, som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Tabell 15.4 Andelen aktiva väljare Procent År Andel av väljarna 2000 67 2001 18 2002 14 2003 8 2004 9 Den 30 juni 2005 hade totalt ca 5,4 miljoner pensionssparare ett fondinnehav i premiepensionssystemet till ett marknadsvärde om 169 miljarder kronor, vilket motsvarade en genomsnittlig behållning på 31 000 kronor per sparare. Tabell 15.5 Värde fördelat på fondkategori Miljarder kronor Fondkategori Förvaltat kapital den 30 juni 2005 Förvaltat kapital den 31 dec. 2004 Förvaltat kapital den 31 dec. 2003 Förvaltat kapital den 31 dec. 2002 Aktiefonder 84,5 60,7 45,8 27,9 Blandfonder 6,6 5,1 4,0 2,6 Generations-fonder 20,6 15,2 11,6 8,2 Räntefonder 4,8 3,7 2,7 1,9 Premiespar-fonden 52,8 40,1 29,8 18,6 Totalt 169,3 124,8 93,9 59,3 Fördelningen mellan de olika fonderna är helt och hållet ett val som pensionsspararna gör. PPM kan genom information och kunskapsförmedling i viss mån söka påverka fördelningen. Trots att andelen aktiva val i dag är betydligt lägre i jämförelse med hur det var när verksamheten startade så ligger merparten av fondkapitalet utanför Premiesparfonden. Premiepensionsspararen betalar två typer av avgifter, dels en årlig administrationsavgift till PPM på maximalt 0,3 procent av tillgodohavandet på kontot, dels en avgift till fondförvaltarna. Avgiften till fondförvaltarna uppgick till ca 1 miljard kronor 2004 exklusive transaktionskostnaderna. Av dessa har 476 miljoner kronor återförts till pensionsspararna som rabatt avseende 2004. Av tabellen framgår omfattningen av administrationsavgiften. Tabell 15.6 Avgifter som pensionsspararna betalar År Avgift i procent Avgift i mnkr 2001 0,3 261 2002 0,3 234 2003 0,3 242 2004 0,27 331 2005 0,22 335 Uppbyggnaden av PPM har bl.a. finansierats genom lån hos Riksgäldskontoret. Den 31 december 2004 uppgick lånen till 1 697 miljoner kronor. Avsikten är att PPM:s lån skall vara helt amorterade inom en tjugoårsperiod från det att PPM inledde sin verksamhet. Under denna tjugoårsperiod kommer avgiften successivt att minska till omkring 0,4 %, bl.a. eftersom fondkapitalet i systemet ökar. Avgiftsintäkterna från pensionsspararna är numera myndighetens huvudsakliga finansieringskälla. PPM fördelar årligen ut arvsvinster till premiepensionsspararnas konton. Ett belopp på 259 miljoner kronor fördelades till pensionsspararnas konton avseende 2004. PPM ansvarar tillfälligt för förvaltningen av de preliminära avgiftsmedel som Försäkringskassan månadsvis överför till Riksgäldskontoret. När pensionsrätt för premiepension fastställs, vilket kan ske tidigast under året därpå, skall PPM föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastning till förvaltning i pensionsspararnas värdepappersfonder. I slutet av 2004 uppgick värdet av medlen i den tillfälliga förvaltningen till 44,7 miljarder kronor. För förvaltningen fastställer PPM en policy och ett jämförelseindex. Premiepension i form av fondförsäkring innebär att medlen finns kvar i fonderna under hela pensionstiden. Den pension som utbetalas kan då både öka och minska. Premiepension i form av traditionell försäkring ger däremot en garanterad miniminivå på pensionen under hela pensionstiden. Återbäringsräntan för dem som hade valt traditionell försäkring uppgick i genomsnitt under 2004 till 4,8 procent och motsvarande under 2003 var 3,3 procent. PPM anlitar Kammarkollegiet för förvaltning av tillgångar inom den traditionella försäkringen. Värdet på de förvaltade tillgångarna uppgick till 94 miljoner kronor i slutet av 2004. Den kollektiva konsolideringsnivån (förhållandet mellan värdet på PPM:s tillgångar inom den traditionella försäkringen och värdet av de på pensionsspararnas konton fördelade tillgångarna uppgick per den 31 december 2004 till 103,3 procent. PPM och Försäkringskassan har redovisat några gemensamma regeringsuppdrag vilka syftat till att utveckla och effektivisera administrationen och informationen inom gemensamma delar. Myndigheterna har också inrättat ett s.k. myndighetsgemensamt program som ett led i strävan att bredda, fördjupa och vidareutveckla samarbetet. PPM arbetar för närvarande med att utveckla en placeringsmodell vilket skall kunna utgöra en vägledning för pensionsspararna. Modellen som skall vara internetbaserad skall kunna ge pensionsspararna stöd vid valet av fondportföljer med olika fördelning mellan ränte- och aktiefonder. PPM, Försäkringskassan och Statens Pensionsverk har också i samarbete med Sveriges Försäkringsförbund utarbetat en pensionsportal på Internet (minpension.se). Portalen skall kunna ge de försäkrade en samlad information i första hand om den allmänna pensionen och den kollektivavtalade tjänstepensionen. I ett senare skede skall även privat pensionssparande kunna redovisas. Antalet pensionssparare som gjort fondbyten har ökat kontinuerligt sedan systemet infördes. Tabell 15.7 Antal pensionssparare som gjort fondbyten uppdelat på kön Kön 2001 2002 2003 2004 Man 48 136 79 522 113 257 162 779 Kvinna 34 135 62 467 96 430 139 108 Ungefär 300 000 pesionssparare gjorde åtminstone ett byte under 2004. Totalt genomfördes 639 731 fondbyten under 2004. PPM:s kontakter med pensionssparare har ökat med undantag för personliga telefonsamtal, vilket har sin förklaring i det generellt ökade användandet av Internet. Tabell 15.8 PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande Tjänst 2002 2003 2004 Samtal, personlig telefonservice 96 949 124 732 102 662 Inloggningar på personligt konto via telefon 175 769 175 358 187 351 Inloggningar på personligt konto via Internet 1 633 858 2 869 523 5 569 261 Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har inom ramen för administration av ålderspensionssystemet kostnader för administrationsuppgifter med direkt betydelse för premiepensionssystemets funktion. Dessa myndigheter och PPM har träffat en överenskommelse om principerna för hur kostnaderna skall fördelas. För 2005 har regeringen fastställt att PPM skall erlägga 57,6 miljoner kronor till de aktuella myndigheterna. Resterande delar av administrationskostnaderna av inkomstpensionssystemet bekostas genom utbetalning från AP-fonderna till de aktuella myndigheterna. PPM har också som ett led i målet om kostnadseffektivitet (Fi2005/2327) haft som uppdrag att redovisa hur effektivisering bedrivs inom myndigheten samt vilka effekter detta kommer att medföra eller förväntas medföra. PPM har redovisat uppdraget och pekar på olika åtgärder som vidtagits bl.a. inom områden såsom styrning, samt verksamhets- och systemutveckling. PPM beviljades under 2004 en särskild kredit på 200 miljoner kronor hos Riksgäldskontoret som skall användas för att täcka det temporära likviditetsbehovet som uppstår vid fondbyten. Krediten utnyttjas allt efter dagligt behov. Behovet av denna kredit har ökat och har nyligen efter riksdagens godkännande höjts till 750 miljoner kronor. Prognosen visar att behovet av denna kredit ytterligare kommer att öka i framtiden. De främsta faktorerna som styr behovet av denna kredit är antalet fondbyten under en enskild handelsdag och eventuella avvecklingar av fonder. Antalet fondbyten har ökat och är särskilt omfattande vid vissa tidpunkter. PPM har i enlighet med ett regeringsuppdrag redovisat det framtida behovet av denna kredit (Fi2005/2739). 15.5.2 Analys och slutsatser Statens internbank Regeringen anser att de uppställda målen för verksamheterna inom Statens internbank har uppfyllts. Gjorda insatser har inte bara lett till ökad kvalitet och säkerhet i statens finansiella hantering utan även inneburit besparingar och effektiviseringar i statens betalningar. Exempelvis har de nya ramavtal som trädde i kraft 2004 inneburit en rad fördelar för den statliga betalningshanteringen och beräknas därutöver, vid ett rationellt utnyttjande av avtalen, ha en framtida besparingspotential på flera tiotals miljoner kronor. Riksgäldskontoret har även under 2004 förtjänstfullt fortsatt att utveckla statens betalningssystem, bl.a. genom att utveckla statens hantering av valutasäkring och genom att pröva nettokonton i betalningssystemet. I årliga enkäten till internbankens kunder uppgick andelen nöjda kunder till 81 procent vilket regeringen anser vara fullt tillfredställande. Insättningsgarantinämnden IGN har redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav. Målen för verksamheten har i allt väsentligt uppnåtts. Det kan dock konstateras att den aktiva förvaltningen av avgiftsmedlen fram till årsskiftet 2004/2005 inte har uppvisat tillfredställande resultat. Med anledning av förvaltningsresultatet har IGN emellertid under innevarande verksamhetsår beslutat om att övergå till en passiv förvaltning av avgiftsmedlen. Regeringen anser att de åtgärder IGN vidtagit är tillfredsställande och i linje med de mål som gäller för verksamheten. I det aktuella ersättningsfallet har ännu inga ersättningar betalats ut. Även om målet för verksamheten innefattar en snabb hantering av ersättningsfall bedömer regeringen att IGN i stort uppfyller målet. Förslagen i betänkandet om reformerat system för insättningsgaranti (SOU 2005:16) har remissbehandlats (Fi2005/1477) och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Premiepensionsmyndigheten PPM har redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav. Verksamheten har kunnat genomföras utan störningar och PPM har i allt väsentligt nått upp till ställda mål. Det är av central betydelse att PPM:s verksamhet bedrivs med största möjliga effektivitet. Kostnaderna för fondförvaltning och myndighetsadministration har betydelse för den pension som senare utges. Även små årliga kostnader innebär över tiden en märkbar reducering av den slutliga pensionen. Det är därför viktigt att det arbete som bedrivs inom PPM avseende kostnadsreduceringar ges hög prioritet i syfte att värna pensionsspararnas bästa. Den nuvarande uppdelningen mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten ställer stora krav på samarbete för en sammanhållen pensionshantering. För att förbättra samarbetet har regeringen vid olika tillfällen gett myndigheterna gemensamma uppdrag i syfte att förbättra samarbetet. Två myndigheter innebär dock alltid en gränsdragning och det har också visat sig svårt att få detta att fungera helt tillfredsställande. Att samordna nuvarande organisation så att pensionshanteringen blir mer sammanhållen kan medföra fördelar. Inom ramen för regeringens arbete med översyn av administrationskostnaderna inom pensionssystemet finns därför skäl att utvärdera myndighetsstrukturen genom en analys av den nuvarande strukturens för- och nackdelar, samt genom en analys av möjligheter till och effekter av andra former som kan vara mer ändamålsenliga sett ur perspektivet pensionärernas bästa. Regeringen avser därför att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera den administrativa strukturen. Utredaren skall också vid behov lämna förslag till ändringar. Inom ramen för regeringens granskning av administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet har även frågan om kostnaderna inom PPM aktualiserats. När riksdagen beslutade om att införa ett premiepensionssystem anfördes bl.a. att det i hög grad var angeläget med en kontroll av PPM:s kostnader (prop.1997/98:151). Vidare anges i propositionen att regeringen, på samma sätt som gäller för annan statlig verksamhet som finansieras med avgifter utanför statsbudgeten, skall kontrollera och följa upp verksamheten. PPM:s verksamhet finansieras inte med anslag på statsbudgeten och blir därför inte med automatik föremål för den prövning som en budgetprocess inom staten innebär. Eftersom försäkringen är obligatorisk, kan inte heller pensionsspararna reagera effektivt mot ett högt kostnadsläge. PPM:s verksamhet skall över tiden finansieras med årliga avgifter som dras från tillgodohavandena på spararnas konton, som högst får uppgå till 0,3 procent. Det faktiska avgiftsuttaget har fr.o.m. 2004 varit lägre bl.a. mot bakgrund av att fondkapitalet ökat. För att nå en bättre kostnadskontroll över PPM:s kostnader avser regeringen att inför nästkommande budgetår besluta om maximinivåer för olika delar av PPM:s driftkostnader. Regeringen kommer också noga att följa utvecklingen av de utgifter som PPM bekostar för administration av premiepensionssystemet vid andra myndigheter. PPM:s verksamhet i Söderhamn bör bedrivas så att befintliga resurser används effektivt. PPM bör regelbundet också pröva om ytterligare funktioner av myndighetens verksamhet kan placeras i Söderhamn. Senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid Regeringens förslag: Starten för premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid flyttas fram till 2008. Ärendet och dess beredning: PPM skall inom ramen för premiepensionssystemet, enligt lag, erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en bedömning av den ekonomiska risken i premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid. Bedömningen mynnade ut i konstaterandet att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så stora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas, utreda om och i så fall på vilka villkor ett efterlevandeskydd före pensionstid bör erbjudas inom premiepensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat att flytta fram införandet av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid. Det senaste beslutet om senareläggning innebär att skyddet skall träda i kraft den 1 januari 2007. Finansdepartementet remitterade, efter samråd med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med representanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c - som står bakom pensionsöverenskommelsen från 1994), i januari 2005 en promemoria med förslag till ett förnyat efterlevandeskydd (Fi2001/4111). Remisstiden har löpt ut. Förslaget om att nu på nytt senarelägga starten för efterlevandeskyddet har beretts med Genomförandegruppen. Vid beredningen av ärendet har PPM, Försäkringskassan, Finansinspektionen och Sveriges Försäkringsförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Beredningen av ärendet om premiepensionssystemets efterlevandeskydd pågår inom Regeringskansliet. Beredningen av frågan hinner inte avslutas inom den tidsram som krävs för att PPM inom rimlig tid och till rimlig kostnad skall kunna anpassa sina tekniska system till att hantera också ett efterlevandeskydd före pensionstid redan per den 1 januari 2007. Det finns därför skäl att överväga en senareläggning av starten. För detta talar också att utredningen om premie-pensionssystemets funktion (dir. 2004:77), som skall lämna sitt betänkande senast den 31 oktober 2005, kan komma att påverka systemets utformning. Regeringen föreslår därför i samråd med Genomförandegruppen att starten för ett efterlevandeskydd före pensionstid inom premiepensionssystemet bör senareläggas ytterligare ett år. Som en följd av detta bör också den "extra" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i efterlevandeskyddet när systemet startar flyttas fram till början av 2008. 16 Internationella finansiella institutioner 16.1 Omfattning Internationella finansiella institutioner omfattar anslagsmässigt en kompletterande inbetalning för kapitalhöjning i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) samt medlemsavgift till Europarådets utvecklingsbank (CEB). Till området hör även åtaganden gentemot andra internationella institutioner såsom Världsbanken (IBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Genom åren har flera olika insatser och anslag avseende skilda internationella finansiella institutioner förekommit i statsbudgeten för särskilda finansierings- och garantiåtaganden. Dessa åtaganden har bl.a. avsett såväl klart tidsbegränsade bidrag (inbetalningar) till institutionernas grundkapital som långsiktiga nationella garantiåtaganden. 16.2 Mål Inom ramen för de internationella finansiella institutionernas verksamhetsmandat bedrivs ett arbete med att främja ekonomisk utveckling och stabilitet i vid bemärkelse. Utöver sina direkta finansiella åtaganden bidrar institutionerna bl.a. med rådgivning och analys. 16.3 Insatser Utifrån de mål och den allmänna inriktning av det svenska agerandet som fastlagts präglas arbetet avseende de internationella finansiella institutionerna av att utarbeta och verka för svenska ståndpunkter i de organ och styrprocesser som har upprättats. Institutionernas agendor påverkas i allt högre grad av det ökade internationella utbytet - globaliseringen. Internationella systemfrågor har härmed fått ökad uppmärksamhet och prioritet. Inom EBRD har Sverige verkat för en expansion av bankens verksamhet österut samtidigt som aktiviteten i de mer avancerade transitionsländerna består så länge behov finns. Andra viktiga frågor har varit att driva på bankens arbete inom miljö- och kärnsäkerhetsområdet. Sverige verkar i CEB:s styrande organ för att bankens kreditgivning till låntagare i Central- och Östeuropa skall ges ökad vikt. Sverige deltar även i ett antal andra multilaterala finansiella institutioner, där verksamheten delvis är parallell med den som bedrivs i ovan behandlade institutioner. Dessa är bl.a. Internationella valutafonden (IMF), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget (IFC), Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Vissa av dessa institutioner behandlas under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd. 16.4 Resultat I linje med en långsiktig plan för att höja kapitalet i EBRD har Sverige under 2005 betalat in cirka 6,3 miljoner euro. Sveriges sista inbetalning av den kapitalhöjning som beslutades 1997 var planerad att genomföras under 2005. På grund av en stigande valutakurs kunde dock betalningen inte ske fullt ut. Den återstående inbetalningen av kapitalhöjningen kommer att göras med 36 640 euro/år under 2006-2009. Expansionen av bankens verksamhet österut har fortsatt med inriktning mot de fattigaste medlemsländerna i Centralasien och södra Kaukasus. Vidare har EBRD aktivt bedrivit miljö- och kärnsäkerhetsarbete i framför allt Ryssland och Ukraina. Anslutningen av EU:s nya medlemsstater till EIB har lett till att bankens grundkapital ökat. Sveriges del av kapitalet är oförändrad 4 901 miljoner euro. Eftersom det totala kapitalet ökat har Sveriges andel av detta emellertid minskat till 2,99 procent (från tidigare 3,27 procent). NIB har kunnat uppvisa en god och stabil avkastning på det insatta kapitalet. Detta har möjliggjort årliga utdelningar till ägarna. NIB är den enda av de internationella finansiella institutionerna som ger utdelning och har över åren givit en tämligen jämn utdelning. För 2004 uppgick utdelningen till Sverige till 20,9 miljoner euro. Vad beträffar CEB antogs under 2004 ett femårigt utvecklingsprogram där ett viktigt inslag är att en ökad andel av lånen skall ges till låntagare i Central- och Östeuropa. För en mer utförlig beskrivning av verksamheten i de internationella finansiella institutionerna hänvisas till regeringens Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04 (skrivelse 2004/05:54). 17 Tillsyn av spelmarknaden 17.1 Omfattning Tillsyn av spelmarknaden omfattar frågor om tillsyn och reglering av spelmarknaden. Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens uppgifter innefattar bl.a. tillståndsgivning och typgodkännande samt tillsyn av spelmarknaden. I detta ingår bl.a. åtgärder för att motverka illegalt spel och utfärdande av förelägganden samt yttranden till domstol. Lotteriinspektionen ansvarar även för utbildning och information, bl.a. till handläggare hos länsstyrelser och kommuner. Inspektionen skall också informera regeringen om utvecklingen på spelmarknaden såväl nationellt som internationellt. 17.2 Mål Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. 17.3 Politikens inriktning Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Statens ansvar är att säkerställa att de oönskade effekterna av anordnandet av lotterier och spel i form av spelberoende m.m. blir så små som möjligt. Staten ansvarar också för att bevaka att olagligt spel begränsas i möjligaste mån. Staten skall därför möjliggöra för de nationella aktörerna att erbjuda spel under sådana former att risken för spelberoende och andra negativa sociala konsekvenser begränsas. 17.4 Insatser Tillståndsgivning till lotterier sker för närvarande på både kommunal, regional och riksnivå. Tillstånd ges av kommuner, länsstyrelser, Lotteriinspektionen och regeringen. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Lotteriinspektionen även för tillståndsgivning och tillsyn beträffande så kallade förströelseautomater enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Under 2004 har den nya uppgiften medfört arbete med att bl.a. utveckla administrativa rutiner. Ett pågående utvecklingsarbete syftar till att ta fram en tillsynsstrategi som skall tillämpas för all tillsynsverksamhet inom myndigheten. Ett resultat av arbetet är att Lotteriinspektionens tillsyn i större utsträckning än tidigare har kommit att omfatta bestämmelser av social skyddskaraktär såsom åldersgränser och kreditförbud, och att även anordnarnas ombud är föremål för tillsynsinsatser. I likhet med tidigare år har central tillsyn, bl.a. i form av åtgärder mot misstänkta överträdelser av lotterilagens främjandeförbud samt åtgärder mot misstänkt olagliga lotterier och spel, utgjort en väsentlig del av inspektionens arbete. Sammanlagt genomfördes 5 735 kontroller under 2004, vilket är en minskning med 6 procent från föregående år. Denna minskning förklaras av att tillsynen avseende illegalt automatspel var särskilt omfattande under 2003 på grund av genomförandet av regeringsuppdrag. Regeringsrätten har i oktober 2004 i två principiellt viktiga domar bl.a. slagit fast att den svenska spelregleringen är i överensstämmelse med EG-rätten (RÅ 2004 ref 95 resp. 96). Domarna, som tillsammans med övriga processer har tagit relativt stora resurser i anspråk hos Lotteriinspektionen, har förbättrat förutsättningarna för myndigheten att vidta åtgärder mot såväl illegalt spel som otillåtet främjande. Lotteriinspektionens arbete med föreskrifter och allmänna råd har varit mindre omfattande under 2004. Myndigheten har utfärdat föreskrifter för bingospel samt tagit fram riktlinjer för villkor för förströelseautomatspel. Samtliga tillstånd till värdeautomatspel har omprövats under hösten. Beslut har fattats i ca 2 600 ärenden. Antalet ansökningar om s.k. EMV-lotterier, dvs. lotterier över Internet var fortsatt relativt lågt (sex stycken). Handläggningstiderna för dessa ärenden är långa, vilket förklaras av att kompletteringar varit nödvändiga och att lotterikoncepten ofta förändras under handläggningen. I maj 2004 har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet (dir. 2004:76). Uppdraget skall redovisas senast den 15 december 2005. 17.5 Resultatbedömning 17.5.1 Resultat Spelmarknaden De huvudsakliga aktörerna på den svenska spel- och lotterimarknaden är AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelserna. Folkrörelserna är en samlad benämning för ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet. AB Svenska Spel är ett helägt statligt bolag. ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. AB Svenska Spel bedriver bl.a. vadhållning på idrottstävlingar och hundkapplöpningar, automatspel och lotterier. ATG bedriver vadhållning på hästkapplöpningar. Folkrörelserna bedriver lotterier och bingospel. Den svenska reglerade spelmarknaden omsatte 2004 cirka 36,6 miljarder kronor och de största spelformerna är vadhållning, lotterier, automatspel och bingospel. AB Svenska Spel och ATG är de största aktörerna med marknadsandelar om cirka 55 respektive 29 procent. Folkrörelsernas andel uppgår till cirka 13 procent. Hushållens spelutgifter uppvisar små förändringar över de senaste tio åren. I genomsnitt använder hushållen drygt 1 procent av den disponibla inkomsten på spel och lotterier, eller i genomsnitt ca 1 700 kronor per person. Marknadens utveckling de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell. Denna statistik inkluderar inte spel hos anordnare som är etablerade utom landet. Enligt olika uppskattningar omsätter sådant spel flera miljarder kronor. Tabell 17.1 Spel- och lotterimarknadens utveckling Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 Omsättning före utbetalda vinster 32,2 33,3 35,1 36,2 36,6 Omsättning efter utbetalda vinster 14,0 15,1 14,3 14,7 15,1 Källa: Lotteriinspektionen Internationellt har utvecklingen präglats av en ökning beträffande Internetpoker och vadslagningsbörser. Även i Sverige har intresset ökat för dessa spelformer, som tillhandahålls över Internet av anordnare etablerade utomlands. Även när det gäller traditionell poker märks ett ökat intresse. När det gäller utvecklingen på spelmarknaden hittills under 2005 kan följande noteras. AB Svenska Spel redovisar en liten ökning av omsättningen, med undantag för sportspelen som minskar något. Värdeautomatspelet ökar något, men inte alls i samma takt som under åren före 2003. Casino Cosmopols omsättning fortsätter att öka. ATG:s totala omsättning minskar något, vilket förklaras av att banspelet går tillbaka medan ombuds- och Internetspelet däremot ökar. Folkspels samtliga produkter inklusive Bingolotto minskar kraftigt. Rikslotterianordnarna IOGT-NTO och A-lotterierna noterar mindre förändringar. Internetspelet utgör fortfarande en relativt liten andel av omsättningen hos de svenska lotterianordnarna. Den internationella konkurrensen på den svenska spelmarknaden har ökat främst genom spel över Internet. Tillsynen av spelmarknaden Liksom under tidigare år har en väsentlig del av Lotteriinspektionens tillsyn utgjorts av åtgärder mot illegalt spel och misstänkta överträdelser av lotterilagens främjandeförbud. Åtgärderna tar relativt stora resurser i anspråk, i synnerhet som domstolsprocesser ofta följer på åtgärderna. Genom de prejudicerande domar som meddelades av Regeringsrätten klargjordes att den svenska regleringen är i överensstämmelse med EG-rätten, något som mycket ofta har ifrågasatts. Vad gäller illegalt automatspel tycks inspektionens tillsynsverksamhet ha liten effekt. Här måste dock framhållas att myndighetens möjligheter att beivra denna brottsliga verksamhet är begränsade. Det är i stället polisen, bl.a. genom sina möjligheter att använda tvångsmedel, som har de bästa förutsättningarna - och det primära ansvaret - för att stävja det illegala automatspelet. Från och med den 1 januari 2005 har tillståndsgivningen och tillsynen avseende s.k. förströelseautomater överförts till Lotteriinspektionen som ett led i att komma tillrätta med de problem som råder på området. När det gäller överträdelser av lagstiftningen i övrigt kan konstateras att pyramidspelen tycks ha minskat något i omfattning jämfört med 2003. Vad gäller tillsynen över lotterier som bedrivs med tillstånd arbetar Lotteriinspektionen med utvecklandet av en ny tillsynsstrategi. Hittills har detta arbete bl.a. resulterat i att tillsynen i större utsträckning än tidigare har kommit att omfatta bestämmelser av social skyddskaraktär såsom åldersgränser och kreditförbud, och att även anordnarnas ombud numera är föremål för tillsynsinsatser. 17.5.2 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Lotteriinspektionen under året har bidragit till upprätthållandet av en sund spelmarknad där sociala skyddshänsyn, konsumentintressen och risk för bedrägerier beaktats. Myndighetens utveckling av tillsynsverksamheten bör medverka till att dessa målsättningar kan uppnås i ännu högre grad fortsättningsvis. Budgetförslag för anslaget 2:1 Lotteriinspektionen redovisas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. 18 Budgetförslag 18.1 2:1 Finansinspektionen Tabell 18.1 Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen Tusental kronor 2004 Utfall 180 272 Anslags- sparande -782 2005 Anslag 176 901 1 Utgifts- prognos 174 753 2006 Förslag 187 756 2007 Beräknat 188 357 2 2008 Beräknat 191 738 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21). 2 Motsvarar 185 297 tkr i 2006 års prisnivå. Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn, reglering och tillståndsprövning av finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen ett ramanslag. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 18.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 192 722 23 909 201 322 15 309 Prognos 2005 199 000 39 000 205 000 33 000 Budget 2006 194 000 23 000 227 000 -10 000 Baserat på kostnaderna för verksamheten tar Finansinspektionen ut en årlig avgift från företagen under tillsyn. Avgiftsintäkterna förs till inkomsttitel på statsbudgeten. Finansinspektionen tar också ut förseningsavgifter och sanktionsavgifter vilka också förs till inkomsttitel. Från år 2003 fanns ett ackumulerat underskott som påverkade uttaget av de årliga avgifterna under 2004. Därutöver tar Finansinspektionen ut avgifter också för prövning av anmälningar och ansökningar om tillstånd vilka disponeras av inspektionen. Avgifterna tas ut enligt principen om full kostnadstäckning. Därutöver utges ersättning från andra myndigheter för utförd service och medverkan avseende uppgifter inom området för civil beredskap. Avgifter för prövning av ärenden tas ut i samband med att ett ärende lämnas in till Finansinspektionen. De högre intäkterna 2005 förklaras av ärenden inlämnade 2005, men där inspektionen kommer att utföra det huvudsakliga arbetet först under 2006. Regeringens överväganden Tabell 18.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:1 Finansinspektionen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 178 401 178 401 178 401 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 476 6 480 9 799 Beslut 13 430 11 152 11 352 Överföring till andra anslag -7 551 -7 676 -7 814 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 187 756 188 357 191 738 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 070 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Medel förs också till anslaget för Ekobrottsmyndigheten som ett led i en tidigare beslutad reform. För att Finansinspektionen skall kunna klara de utökade kraven föreslås en förstärkning med 14,5 miljoner kronor 2006, varav 12 miljoner utgör en permanent nivåhöjning. I samband med förra årets budgetproposition gjordes en tillfällig förstärkning med 5 miljoner kronor. Medlen som nu föreslås tillföras skall användas till förstärkningar av tillsyn och reglering inom främst följande områden finansiella konglomerat, penningtvätt, försäkringsförmedling, tjänstepensionsinstitut, marknadsmissbruk och prospekt. Därutöver tillförs tillfälliga medel för att nödvändig systemutveckling skall kunna genomföras. Finansinspektionens aktiva medverkan avseende civil beredskap och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot såbarhet) skall ges fortsatt prioritet. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 187 756 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 188 357 000 kronor och för 2008 till 191 738 000 kronor. 18.2 2:2 Insättningsgarantinämnden Tabell 18.4 Anslagsutveckling för 2:2 Insättningsgarantinämnden Tusental kronor 2004 Utfall 6 445 Anslags- sparande 1 909 2005 Anslag 7 518 Utgifts- prognos 7 417 2006 Förslag 7 590 2007 Beräknat 7 740 1 2008 Beräknat 7 914 1 1 Motsvarar 7 590 tkr i 2006 års prisnivå. Insättningsgarantinämnden administrerar de statliga ersättningssystemen insättningsgarantin och investerarskyddet. Nämnden anvisas årligen ett ramanslag för verksamhetens utgifter för förvaltningen. Motsvarande belopp avräknas från efterföljande års avgifter och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Resterande avgiftsmedel placeras på räntekonto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Tabell 18.5 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 6 548 - 6 445 103 Prognos 2005 5 398 - 7 417 -2 019 Budget 2006 8 464 - 7 590 874 1 Beloppet motsvaras normalt av föregående års anslagsförbrukning. Regeringens överväganden Tabell 18.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:2 Insättningsgarantinämnden Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 7 518 7 518 7 518 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 117 268 443 Beslut -45 -46 -47 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 7 590 7 740 7 914 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 45 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 7 590 000 kronor. För 2007 beräknas anslaget till 7 740 000 kronor och för 2008 till 7 914 000 kronor. 18.3 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Tabell 18.7 Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader Tusental kronor 2004 Utfall 266 846 Anslags- sparande 17 204 2005 Anslag 265 576 Utgifts- prognos 262 008 2006 Förslag 267 805 2007 Beräknat 273 255 1 2008 Beräknat 279 603 1 1 Motsvarar 267 085 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för samtliga verksamheter inom statens internbank. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Från och med 2002 hanteras samtliga garantier utställda av Riksgäldskontoret i enlighet med den nya garantimodellen. Garantiverksamheten finansieras med riskbaserade avgifter som betalas av garantiobjektet, eller efter beslut av riksdagen, över statsbudgeten om det är fråga om subventioner. Avgifterna, liksom återvinningar på regressfordringar efter infrianden, förs till en garantireserv på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garantireserven skall på sikt täcka förväntade infrianden och administrativa kostnader. Garantireserven konsolideras med statens finanser i övrigt. Det innebär att influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Någon verklig fondering sker inte utan effekten är att statsskulden blir i motsvarande mån mindre och statens löpande räntekostnader reduceras därigenom. Garantireserven i Riksgäldskontoret är således inte någon öronmärkt reserv med medel tillgängliga vid ett eventuellt infriande av en garanti. Infriandet belastar garantireserven, men det är enbart en redovisningsfråga. Pengarna hämtas i praktiken in genom statlig upplåning. Garantiverksamheten uppvisade ett underskott på 932 miljoner kronor 2004. Underskottet beror dels på minskade reservationer för förväntade förluster i garantiverksamheten (931 miljoner kronor), dels på de nedskrivningar som gjorts i Riksgäldskontorets kreditportfölj (2 010 miljoner kronor). Administrationskostnaderna förväntas öka något jämfört med 2004 till ca 30 miljoner kronor i år och nästa år. Tabell 18.8 Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter som får disponeras Kostnader Förändring i reservering för framtida garantiförluster Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 246 278 -2 109 4451 930 800 -932 367 Prognos 2005 237 863 29 405 - 208 458 Budget 2006 260 499 30 065 - 203 434 1 Inkluderar kostnader för omvärdering för lån med kreditrisker med 2 010 000 tkr Från och med 2003 finansieras samtliga verksamheter inom avdelningen Statens internbank via förvaltningskostnadsanslaget. Avgifter skall dock tas ut avpassade för att användas som styrmedel för att effektivisera den finansiella verksamheten inom staten. Vidare är det också möjligt att ta ut avgifter för att undvika subventionering av kunder som inte är myndigheter eller av verksamheter inom andra samhällssektorer än den statliga. De avgifter som Riksgäldskontoret tar ut inlevereras till inkomsttitel 2557 Avgifter till statens internbank i Riksgäldskontoret. Tabell 18.9 Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i Riksgäldskontoret Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 20041 9 204 - 9 270 -66 Prognos 2005 7 000 - 7 000 0 Budget 2006 7 000 - 7 000 0 1 In- och utlåningsverksamheten anslagsfinansieras fr.o.m. 2003. Intäkterna förs på inkomsttitel. De kostnader som förväntades täckas av avgiftsintäkter uppgick till knappt 9,3 miljoner kronor för 2004. Regeringens överväganden Tabell 18.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:3 Rikgäldskontoret: Förvaltningskostnader Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 265 576 265 576 265 576 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 3 822 9 304 15 690 Beslut -1 593 -1 625 -1 663 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 267 805 273 255 279 603 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 593 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 267 805 000 kronor. I anslaget ingår pris- och löneomräkning med 3 822 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 273 255 000 kronor och 2008 till 279 603 000 kronor. 18.4 2:4 Bokföringsnämnden Tabell 18.11 Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden Tusental kronor 2004 Utfall 7 161 Anslags- sparande 1 303 2005 Anslag 8 153 Utgifts- prognos 8 043 2006 Förslag 8 291 2007 Beräknat 8 423 1 2008 Beräknat 8 567 1 1 Motsvarar 8 291 tkr i 2006 års prisnivå. Bokföringsnämnden är statens expertorgan avseende redovisningsfrågor. Nämnden utfärdar kompletterande normgivning, biträder Regeringskansliet i redovisningsfrågor och yttrar sig över författningsförslag m.m. Regeringens överväganden Tabell 18.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:4 Bokföringsnämnden Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 8 153 8 153 8 153 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 187 320 465 Beslut -49 -50 -51 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 8 291 8 423 8 567 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 49 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 8 291 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 8 423 000 kronor och för 2008 till 8 567 000 kronor. 18.5 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Tabell 18.13 Anslagsutveckling för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Tusental kronor 2004 Utfall 1 400 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 1 400 Utgifts- prognos 1 392 2006 Förslag 1 400 2007 Beräknat 1 400 2008 Beräknat 1 400 Anslaget avser garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg. Då anslaget 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner upphör vid utgången av 2005, föreslås detta anslagsändamål vidgas till att i enlighet med garantimodellen även kunna belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias. Regeringens överväganden Tabell 18.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 400 1 400 1 400 Förändring till följd av: Beslut - - - Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 400 1 400 1 400 Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 1 400 000 kronor. För 2007 och 2008 beräknas samma belopp. 18.6 2:6 Finansmarknadsrådet Tabell 18.15 Anslagsutveckling för 2:6 Finansmarknadsrådet Tusental kronor 2004 Utfall - Anslags- sparande - 2005 Anslag 1 000 Utgifts- prognos 0 2006 Förslag 1 016 2007 Beräknat 1 032 1 2008 Beräknat 1 050 1 1 Motsvarar 1 016 tkr i 2006 års prisnivå. Ett Finansmarknadsråd föreslogs inrättas i budgetpropositionen för 2005 men har av verksamhetsmässiga och statsfinansiella skäl ännu inte inrättats. Regeringens överväganden Tabell 18.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:6 Finansmarknadsrådet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 000 1 000 1 000 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 22 38 56 Beslut -6 -6 -6 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 016 1 032 1 050 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Rådet bör påbörja sin verksamhet under 2006. Rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Anslaget minskas med 6 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 1 016 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 1 032 000 kronor och för 2008 till 1 050 000 kronor. 18.7 Premiepensionsmyndigheten Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksamhet finansieras främst med avgifter från pensionssparare. Vidare medges lån hos Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Därutöver har PPM en rörlig kredit för att kunna sköta handeln med fondandelar. Utgifterna uppgick till 335 miljoner kronor 2004. Tabell 18.17 PPM:s krediutnyttjande Tusental kronor Ackumulerad utnyttjad ram 2004-12-31 Ackumulerad ram 2005 (prognos) Rörelsekapital 1 696 932 1 624 000 Anläggningstillgångar 113 236 114 000 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Delar av utgifterna för PPM:s administration täcks från och med oktober 2000 med avgifter som tas ut från pensionsspararna. Avgiften som tas ut får högst uppgå till 0,3 procent av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Tabell 18.18 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter som får disponeras Utfall 2003 241 689 Utfall 2004 330 663 Prognos 2005 335 000 Budget 2006 351 000 Regeringens överväganden Regeringen avser att i regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Premiepensionsmyndigheten ange den maximala nivån för myndighetens driftskostnader. Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Skälen för regeringens förslag: PPM bör, i likhet med vad som gäller i dag, medges en rörlig fondhandelskredit för 2006. PPM:s behov av denna kredit kan variera kraftigt mellan de olika handelsdagarna. Behovet av denna kredit har ökat och krediten bör därför höjas. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret omfattande högst 3 000 miljoner kronor. Ett bemyndigande finns för innevarande år som omfattar 750 miljoner kronor. Denna nivå fastställdes av riksdagen i samband med tilläggsbudget 1 (prop. 2004/2005:100). Mot bakgrund av att PPM:s kreditbehov för fondhandel ökat påtagligt beslutade regeringen den 3 mars 2005 att ge PPM i uppdrag att i samråd med Riksgäldskontoret redovisa de faktorer som påverkar behovet av den särskilda krediten. Kreditbehovet uppstår till följd av den dagliga fondhandeln genom pensionsspararnas fondbyten samt PPM:s innehav av fondandelar. Innan PPM genomför extern handel (dvs. handel mot respektive fondförvaltare) sammanräknas internt hos PPM alla pensionssparares enskilda köp- och säljorder brutto per fond. I den mån en köporder kan avräknas mot en säljorder i samma fond sker endast en intern transaktion mot PPM:s handelslager. PPM:s handelslager består av ett litet innehav av fondandelar i respektive fond och syftet är att undvika transaktionskostnader vid små handelsposter. Sedan PPM:s verksamhet inleddes har en tydlig ökning av antalet fondbyten kunnat iakttas. Mellan åren 2003 och 2004 ökade antalet byten i genomsnitt med 20 procent. Under 2005 har antalet byten per månad ökat ytterligare. Behov av kredit uppstår även i samband med att en fond i premiepensionssystemet avregistreras. För närvarande finns ca 700 fonder i systemet. Av dessa fonder har (utöver Premiesparfonden) 20 fonder ett placerat kapital hos PPM överstigande 1 miljard kronor och ytterligare ca 70 fonder har ett placerat kapital överstigande 300 miljoner kronor. Vid ett fondavslut uppgår finansieringsbehovet under ett antal dagar till ett belopp motsvarande marknadsvärdet av PPM:s samlade innehav i fonden. Prognosen från PPM visar att behovet under vissa förutsättningar en enskild dag kan komma att uppgå till ca 500 miljoner kronor 2006 och ca en miljard kronor 2010. Det kan dock inte uteslutas, på grund av osäkerheten i bedömningen, att kreditbehovet vid vissa tidpunkter kan bli betydligt större. På grund av de allvarliga konsekvenser en sådan situation skulle innebära, finns det behov av en utökad kredit om 3 000 miljoner kronor för att täcka extrema utfall av fondhandeln inom premiepensionssystemet. Regeringen avser dock att i regleringsbrevet för PPM begränsa krediten till ett lägre belopp. Regeringen har i dessa fall möjlighet att med mycket kort varsel i samband med extrema situationer fatta ett beslut om att utöka krediten, vilket är en förutsättning för att PPM skall kunna fungera under givna förutsättningar. 19 Riksrevisionen Riksrevisionen Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av statlig verksamhet. Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. omfattar granskningen såväl effektivitetsrevision som årlig revision. Riksrevisionen bedriver även internationell verksamhet. Verksamheten disponerar två anslag, nämligen anslaget 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. 19.1 90:1 Riksrevisionen Tabell 19.1 Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen Tusental kronor 2004 Utfall 258 161 Anslags- sparande 21 800 2005 Anslag 278 149 1 Utgifts- prognos 279 100 2006 Förslag 279 987 2007 Beräknat 284 461 2 2008 Beräknat 289 341 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 279 987 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Riksrevisionens verksamhet utom Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Riksrevisionens styrelses överväganden Mål för Riksrevisionen Uppgifter Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Det är grundläggande att verksamheten tar sin utgångspunkt i den roll och de uppgifter för Riksrevisionen som riksdagen lagt fast i regeringsformen och i övrig lagstiftning. Uppgiften att revidera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Riksrevisionen och dess verksamhet bör därför präglas av hög effektivitet och kvalitet. Riksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen. Verksamhetsmål Målen för verksamhetsgrenarna årlig revision respektive effektivitetsrevision har av riksdagen lagts fast i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Den årliga revisionen skall ske enligt god revisionssed. Den skall ha till syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. För Regeringskansliet gäller att revisionen inte skall avse ledningens förvaltning. Effektivitetsrevisionen skall främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen skall främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Riksrevisionen arbetar fortlöpande med att utveckla mål och resultatindikatorer för sin verksamhet med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. För 2005 gäller följande: * Målet för den årliga revisionen är att på utsatt tid och i enlighet med god revisionssed avge revisionsberättelser i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Verksamheten omfattar över 270 myndigheter och vissa andra organisationer, ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser. * Målet för effektivitetsrevisionen är att slutföra minst 30 granskningar med hög kvalitet. Riksrevisions tredje verksamhetsgren Internationell verksamhet bedrivs med utgångspunkt i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Enligt denna får myndigheten inom sitt verksamhetsområde också utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Resultat Revisionen har uppnått goda resultat under 2004. Den årliga revisionen har i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av delårsrapporter och årsredovisningar som Riksrevisionen enligt lag är ålagd. Inom ramen för den årliga revisionen har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser avseende samtliga uppdrag, 268 stycken, och förordnat revisorer i ett 60-tal bolag och stiftelser. Målet för effektivitetsrevisionen 2004 var att slutföra minst 35 granskningar. Under året har 29 granskningar slutförts. Några prioriterade teman har varit Regeringens styrning av myndigheter och bolag samt Regeringens rapportering till riksdagen. Därtill har fem förstudier avslutats med skrivelser som överlämnats till riksdagen och regeringen eller den berörda myndigheten. Vidare avslutades två förberedande undersökningar samt fem fördjupade granskningar. Ett antal granskningar som planerades att slutföras under 2004 har försenats och har avrapporterats i början av 2005. Av de 21 rapporter som vid utgången av 2004 hade slutbehandlats i Riksrevisionens styrelse har styrelsen i 17 fall utnyttjat sin initiativrätt i riksdagen. 12 av riksdagens 16 utskott har hittills berörts av de ärenden som överlämnats till riksdagen. Den internationella verksamheten bedrivs bl.a. inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Biståndsprojekt har under 2004 pågått i bl.a. Bosnien, Mocambique, Rwanda och Litauen. Verksamhetsgrenen består av tre delar: internationella kontakter och EU, internationella uppdrag och internationella revisionsuppdrag. De internationella uppdragen finansieras via anslag och till en mindre del av avgifter medan internationella kontakter och EU finansieras enbart av anslag. Riksrevisionen har under året lett arbetet med INTOSAI:s5 Auditing Standards Committee. Samarbetet med International Federation of Accountants (IFAC) för utveckling av internationella riktlinjer för årlig/finansiell revision har fortskridit under Riksrevisionens ledning. Omfattande insatser har gjorts av experter från ett tjugotal länder för att utveckla internationella revisionsstandarder och vägledningar gemensamma för offentlig och privat sektor. För detta arbete har Riksrevisionen också etablerat ett utbyte av expertsynpunkter rörande enskilda standarder med representanter för den svenska kommunala revisionen. Kostnaderna oavsett finansieringskälla för verksamhetsgrenarna fördelade sig under 2004 enligt följande: Tabell 19.2 Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna Miljoner kronor Årlig revision 133,0 mnkr Effektivitetsrevision 108,4 mnkr Internationell verksamhet 40,6 mnkr Summa 282,0 mnkr Analys och slutsatser En viktig uppgift för Riksrevisionen har varit att utveckla en gemensam syn på och inriktning av granskningsverksamheten. Det har handlat om att tydliggöra riksdagens uppdrag och omsätta det i kraftfull revision. En annan uppgift har varit att bygga upp och utveckla det interna arbetet med sikte på en gemensam myndighetskultur. Insatser har under 2004 gjorts för att utveckla normer och rutiner för den administrativa verksamheten bland annat syftande till att förstärka den interna styrningen och kontrollen. Under 2004 har medarbetarna varit delaktiga i utvecklingen av en strategisk plan för 2005-2007. Denna innefattar myndighetens vision, långsiktiga mål och prioriterade utvecklingsområden. Utifrån strategin har ett arbete påbörjats bland annat när det gäller utvecklingen av uppdraget och myndighetens produkter, externa relationer samt kompetensförsörjning. Arbetet med att utveckla och bygga upp Riksrevisionen till en organisation med gemensam kultur och identitet har förts ett stort steg framåt under året. Denna process har krävt stora insatser från myndighetens medarbetare. Verksamhetens volym har under 2004 inte nått den av riksdagen anvisade nivån. Anslaget 90:1 Riksrevisionen uppvisar därför ett anslagssparande. En verksamhetsnivå som överensstämmer med anslaget som Riksrevisionen disponerar beräknas uppnås under 2005. Riksdagen föreslås besluta att det anslagssparande på anslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp. Revisionens iakttagelser Finansutskottet har uppdragit åt en revisionsbyrå att utföra extern revision av Riksrevisionen. Revisionen har i sin revisionsberättelse bedömt Riksrevisionens årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande. Riksdagsstyrelsens yttrande Riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) skall yttra sig över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen yttrade sig den 11 maj 2005 över Riksrevisionens budgetunderlag. Yttrandet saknar invändningar mot förslagets innehåll. Budgetförslag Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för 2006 anvisas med 279 987 000 kronor och att anslaget för 2007 och 2008 beräknas till 284 461 000 kronor respektive 289 341 000 kronor. Den föreslagna minskningen är en konsekvens av att anslaget 2005 ökades med 4 200 000 kronor för att finansiera ett s.k. EU-kontaktkommittémöte. För 2006 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på tre procent av anslagsbeloppet och en räntekontokredit på 32 499 000 kronor. Riksrevisionens styrelse föreslår dessutom att riksdagen beslutar att det anslagssparande på anslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg tre procent av anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp. Riksdagen föreslås godkänna Riksrevisionens investeringsplan för 2006-2008. Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2006 bemyndigas att ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor. All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad. Inkomsterna tillförs inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision. Tabell 19.3 Offentligrättslig verksamhet Avgifter för årlig revision, inkomsttitel 2558 Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 120 626 - 122 385 -1 759 Prognos 2005 128 814 - 128 162 652 Budget 2006 131 390 - 131 390 0 Tabell 19.4 Uppdragsverksamhet Avgiftsfinansierade internationella uppdrag Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 2 590 2 705 -115 Prognos 2005 5 100 5 100 0 Budget 2006 5 200 5 200 0 Tabell 19.5 Investeringsplan för Riksrevisionen Miljoner kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Budget 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Investeringar, materiella 2 951 10 935 7 995 5 357 4 890 Investeringar, immateriella 3 548 0 2 000 6 000 1 000 Summa investeringar 6 499 10 935 9 995 11 357 5 890 Finansiering med lån 6 499 10 935 9 995 11 357 5 890 Tabell 19.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 90:1 Riksrevisionen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 278 149 278 149 278 149 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 072 10 614 15 567 Beslut -4 234 -4 302 -4 375 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 279 987 284 461 289 341 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 20 Försöksverksamhet med trängselskatt i Stockholms kommun 20.1 Bakgrund I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). För att påverka trafikmängden och skapa större framkomlighet under högtrafikerade delar av dygnet skall det bli möjligt att ta ut en trängselskatt. Lagen (2004:629) om trängselskatt är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att på försök tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad. Försöket med trängselskatt kommer att genomföras i Stockholms kommun med beräknad start i januari 2006 och avslutas den 31 juli 2006. Upphandlingen av det tekniska systemet för försöket har prövats rättsligt vilket har försenat starttidpunkten kraftigt Skatteuttaget kommer att differentieras beroende på veckodag och tid på dygnet samtidigt som vissa trafikantgrupper undantas. I samband med försöket sker också en satsning på utökad kollektivtrafik. Kollektivtrafiksatsningen startade den 22 augusti i år och pågår fram till och med den 31 december 2006. Den del av intäkterna som överstiger ett års avskrivningskostnader för försöket, skall återföras till Stockholms län i form av satsningar på kollektivtrafiken. 20.2 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm Tabell 20.1 Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm Tusental kronor 2004 Utfall Anslags- sparande 0 2005 Anslag 1 532 837 1 Utgifts- prognos 1 522 937 2006 Förslag 1 358 860 2007 Beräknat 929 860 2008 Beräknat 0 1Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget skall täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med försöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda samt kostnader för administration av det tekniska systemet med portaler vid skattebelagda passager, för information om försöket och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika aspekter. Regeringens överväganden Tabell 20.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 690 000 1 690 000 1 690 000 Förändring till följd av: Beslut -331 140 -760 140 -1 690 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 358 860 929 860 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Under 2005 väntas de kontraktsbundna utgifterna för systemet bli högre än vad som tidigare beräknats. Förklaringen är tillkommande utgifter orsakade av den långvariga rättsprocessen samt vissa tekniska anpassningar av systemet. Den fördröjning som rättsprocessen har inneburit har även påverkat fördelningen av utgifter så att vissa utgifter nu beräknas under 2006 i stället för under innevarande år. Detta tillsammans med en högre skattning av övriga avtalsbundna utgifter och att det även för dessa beräknas ske en omfördelning av utgifter mellan åren, gör att utgifterna för 2006 förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget minskas med 331 140 000 kronor 2006 och 760 140 000 kronor 2007. Däri ingår en minskning med 10 140 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Det är under 2005 som huvuddelen av investeringarna sker, främst i det tekniska systemet men också i kollektivtrafiksatsningen med tillhörande infartsparkeringar, bussdepåer m.m. Därefter avser utgifterna i huvudsak driftskostnader. Efter att försöket avslutas den 31 juli 2006 återstår utgifter för kollektivsatsningen. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 1 358 860 000 kronor. För 2007 har anslaget beräknats till 929 860 000 kronor. För anslaget begärs i denna proposition på tilläggsbudget ett bemyndigande om att ingå åtaganden för 2005 på 2 210 000 000 kronor. För 2006 begärs inget bemyndigande eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2006 kommer det fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor. Dessa förpliktelser täcks helt av beräknat anslag 2007. 1 Senaste lydelse 2004:1331. 2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation, Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskola vid Göteborgs universitet. SOM-rapport nr 35, Lyckan kommer, lyckan går (Göteborg 2005). 3 En arbetstagare som har beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad har enligt PA 03 rätt till sjukpension. En arbetstagare som har beviljats partiell sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning har enligt PA 03 rätt till tillfällig sjukpension. 4 Med utländsk bakgrund avses 1) individer födda utomlands, 2) individer med två föräldrar födda utomlands och 3) individer med ett okänt födelseland. 5 International Organisation of Supreme Audit Institutions ?? PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 2 9 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 2 13 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 18 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 24 25 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 34 31 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 36 37 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 46 45 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 50 51 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 56 55 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 58 59 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 74 73 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 80 79 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 86 87 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 90 89 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 94 93 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 102 101 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 104 103 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 106 107 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 114 115 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 120 119 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 122 121