Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2006 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 2.2.1 Förstärkning av gränsskyddet 10 2.2.2 Åtgärder mot arbetslösheten 10 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Mål 12 3.4 Politikens inriktning 12 3.4.1 Utveckling av verksamheten 12 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning 13 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete 13 3.4.4 Förenklingar 13 3.4.5 Enhetlig behandling 14 4 Skatt och exekution 15 4.1 Insatser 15 4.2 Resultatbedömning 15 4.2.1 Analyser och slutsatser 17 4.3 Revisionens iakttagelser 18 4.4 Politikens inriktning 18 4.4.1 Skatteverkets verksamhet 18 4.4.2 Exekutionsväsendet 18 4.4.3 Kronofogdemyndigheternas organisation 19 4.4.4 Omlokalisering 19 4.5 Budgetförslag 20 4.5.1 3:1 Skatteverket 20 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna 21 5 Tull 23 5.1 Insatser 23 5.2 Resultatbedömning 23 5.2.1 Analys och slutsatser 25 5.3 Revisionens iakttagelser 27 5.4 Politikens inriktning 27 5.4.1 Tullverkets organisation 27 5.5 Budgetförslag 28 5.5.1 3:3 Tullverket 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Insatser 31 6.2 Resultatbedömning 31 6.3 Analys och slutsatser 32 6.4 Politikens inriktning 32 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 2.2 Härledning av ramnivån 2006-2008 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution 11 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket 20 4.2 Uppdragsverksamhet 20 4.3 Offentligrättslig verksamhet 20 4. Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 3:1 Skatteverket 20 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna 21 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna 21 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheterna 21 4.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 3:2 Kronofogdemyndigheterna 21 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 24 5.2 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket 28 5.3 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 28 5.4 Uppdragsverksamhet Tullverket 28 5.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 3:3 Tullverket 28 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Skatteverket ramanslag 6 241 386 3:2 Kronofogdemyndigheterna ramanslag 1 553 068 3:3 Tullverket ramanslag 1 427 575 Summa 9 222 029 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och exekutionsväsendet (Skatteverket och kronofogdemyndigheterna). Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. 1.1 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområde Skatt, tull och exekution2 8 536 8 806 8 706 9 222 9 348 9 251 Totalt för utgiftsområde 3 8 536 8 806 8 706 9 222 9 348 9 251 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Kustbevakningen som ingår i politikområdet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2006-2008 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 8 804 8 804 8 804 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 188 329 483 Beslut 231 213 -38 Överföring till/från andra utgiftsområden -1 2 2 Övrigt 0 0 0 Ny ramnivå 9 222 9 348 9 251 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Tabell 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2006 Transfereringar1 63 682 Verksamhetskostnader2 9 128 904 Investeringar3 29 443 Summa ramnivå 9 222 029 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.2.1 Förstärkning av gränsskyddet Smuggling av narkotika, alkohol och tobak är fortfarande allvarliga problem. Regeringen föreslår, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2005 en förstärkning av Tullverkets anslag. Förstärkningen syftar till att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för gränskontrollen ytterligare intensifieras. Förstärkningen av anslaget ger Tullverket möjlighet att mer effektivt bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak. 2.2.2 Åtgärder mot arbetslösheten Regeringen föreslår att Skatteverket tillfälligt tillförs resurser som en del i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Syftet är att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Resurserna skall användas för att anställa i första hand akademiker. Arbetet skall inriktas på särskilda insatser för att öka kontrollen inom bland annat byggbranschen och för att motverka gränsöverskridande skattefusk. Regeringen föreslår också att Tullverket tillfälligt tillförs resurser som en del i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Syftet är att ytterligare förbättra gränskontrollen i syfte att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak samt för att i övrigt förstärka brottsbekämpningen. Resurserna skall användas för att anställa i första hand akademiker. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd och indrivning ingår även verksamhet avseende bouppteckningar, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, fastighetstaxering, folkbokföring, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket är den centrala förvaltningsmyndigheten på skatteområdet och Tullverket har motsvarande funktion på tullområdet. Skatteverket är även chefsmyndighet för exekutionsväsendet. Inom exekutionsväsendet finns det på regional nivå tio kronofogdemyndigheter. Regeringen har aviserat att regionindelningen skall upphöra. Annan myndighet med viss verksamhet inom politikområdet är Kustbevakningen (utgiftsområde 6). Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 3 3:1 Skatteverket 5 715,5 5 889,7 5 844,9 6 241,4 6 317,2 6 193,5 3:2 Kronofogdemyndigheterna 1 504,8 1 560,9 1 504,7 1 553,1 1 578,6 1 606,6 3:3 Tullverket 1 315,6 1 354,9 1 356,6 1 427,6 1 452,4 1 451,1 Totalt för utgiftsområde 3 8 536,0 8 805,6 8 706,2 9 222,0 9 348,1 9 251,2 Totalt för politikområde Skatt, tull och exekution2 8 536,0 8 805,6 8 706,2 9 222,0 9 348,1 9 251,2 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Kustbevakningens kostnader och beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. 3.3 Mål Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Målet för politikområdet återspeglar främst innehållet i den gemensamma kärnverksamheten som berör skatter, tullar och avgifter. För Skatteverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skatteförfattningar, * taxeringsvärden för fastigheter skall beslutas och information om dessa tillhandahållas i enlighet med gällande författningar, * olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation från folkbokföringen med god tillgänglighet. För Tullverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, * övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs, * vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. För exekutionsväsendet skall målet för politikområdet uppnås genom att rättstrygghet och rättssäkerhet upprätthålls vad gäller betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som verkställs av kronofogdemyndigheterna. För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner skall förebyggas och upptäckas. 3.4 Politikens inriktning De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. I det löpande arbetet skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att minska antalet fel hos allmänhet och företag. Av stor betydelse är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed öka och förekomsten av fel minska. Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Därvid bör myndigheterna se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt. En förutsättning för att uppnå detta är en väl utvecklad dialog med allmänhet och företag. Myndigheterna skall tillhandahålla en god och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta leda till att felen minskar och att fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag minskar. Kontrollverksamheten skall göras mer träffsäker och myndigheterna skall utifrån riskbedömningar besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteverket skall arbeta förebyggande och underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Myndigheten skall även fortsättningsvis prioritera skattekontrollen. Kontrollen skall i första hand inriktas mot företag vilka hanterar stora skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den fastställda indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall prioritera insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. 3.4.1 Utveckling av verksamheten Det är av stor vikt att myndigheterna kontinuerligt och långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. I detta arbete är omvärlds- och riskanalyser viktiga instrument. Arbetet med att ytterligare effektivisera och utveckla verksamheterna inom myndigheterna skall pågå fortlöpande. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Detta skall uppnås genom bl.a. kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. De utvecklingsinsatser som genomförs skall bidra till att myndigheterna i högre grad uppfyller målen för verksamheten. Myndigheterna skall fortsätta arbetet med att minska resurserna för administrativt arbete till förmån för operativ verksamhet. Myndigheterna bör även fortsätta att sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom Sverige och Europa beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information ses som en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till områden med hög risk. För ett effektivt resursutnyttjande är det viktigt att de insatser som ger störst effekt prioriteras. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Ett exempel är det samarbete som Skatteverket och Tullverket inlett på IT-området. Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet och hälsa. 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och mäta exempelvis produktivitet och bedöma effektivitet. 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med internationaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas tillvara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift i att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. 3.4.4 Förenklingar För att effektivisera den egna verksamheten samt minska belastningen på allmänhet, företag och andra myndigheter är arbetet med förenklingar av regler och procedurer viktigt. Företag och allmänhet gör fortfarande många fel i exempelvis deklarationer vilka måste rättas. Felen kan bero på bl.a. komplicerad lagstiftning, otydlig information eller svåra blanketter. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag, allmänhet och den egna myndigheten måste fortgå. En förutsättning för att kunna vidta dessa åtgärder är att myndigheterna systematiskt tar reda på vilka svårigheter, krav och förväntningar som finns. Regeringen gör bedömningen att den administrativa bördan som företagen hade den 1 juli 2004 för att hantera regelverken inom skatteområdet bör ha minskat med 20 procent senast den 30 juni 2010. 3.4.5 Enhetlig behandling En enhetlig behandling av allmänhet och företag som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Att tiden för och kvaliteten i ärendehanteringen påverkas av var i landet ärenden hanteras är inte acceptabelt. Det är inte heller godtagbart att en persons bostadsort eller ett företags säte skall kunna påverka utgången i ett ärende. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att enhetlig behandling av ärenden sker. 4 Skatt och exekution 1.1 4.1 Insatser Under året har skatteförvaltningen gjort större insatser i kampen mot ekonomisk brottslighet. Skatteverket har successivt förstärkt skattebrottsenheterna. Skatteverket har arbetat för att ta tillvara de möjligheter som den nya myndigheten innebär. Till exempel har den rättsliga styrningen blivit tydligare och en samlad hantering för de allra största företagen har införts genom den nya storföretagarkoncentreringen. Skatteverket har under året inrättat en rättsavdelning för att bland annat leda och styra rättstillämpningen inom verket. Ekonomi- och lönehanteringen har för både Skatteverket och kronofogdemyndigheterna effektiviserats kraftigt och koncentreras till Gävle. Ytterligare åtgärder planeras de kommande åren. Utvecklingen av Internetlösningar har fortsatt med fokus på medborgarna. Kontrollen har inriktats mot särskilda riskområden och har därför i hög grad inriktats mot oredovisade inkomster. Särskild prioritering har gjorts för att förkorta handläggningstiderna, vilket har gett gott resultat. Inom exekutionsväsendet har den nya indrivningspolicyn vars syfte är att förebygga överskuldsättningar lett till förbättringar av indrivningsverksamheten. Handläggningstiderna hos kronofogdemyndigheterna har förbättrats för den summariska processen och när det gäller indrivningsverksamheten har tiderna för utredning av nya gäldenärer förkortats. 4.2 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2004 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. Beskattning För beskattningsverksamheten gäller att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas i gällande skatteförfattningar. Förtroendet för skattesystemet och förtroendet för att myndigheten kan säkerställa att enskilda och företag betalar den skatt de skall är av betydelse för att målen för verksamheten skall kunna uppnås. Utgångspunkten för skattekontrollverksamheten är att den skall vara synlig och inriktad på att ge största möjliga preventiva effekt. De samlade skatteinkomsterna ökade något under 2004 jämfört med föregående år och uppgick till 1 181 miljarder kronor. Antalet deklarationer som årligen hanteras fortsätter att öka. Antalet uppgår nu till cirka 17 miljoner stycken. Andelen deklarationer som lämnas elektroniskt fortsätter att öka. För skatteförvaltningen gäller vidare att säkerställa att fastställda skatter och avgifter betalas och att det görs inom utsatt tid. Det kan konstateras att drygt 99,6 procent av beslutade skatter kommer in. Uppbördsförlusterna uppgår till 0,39 procent av det totala beloppet jämfört med 0,42 procent föregående år. Servicen till medborgare och företag har utvecklats, bl.a. genom förbättrad telefonservice och webbplats. Möjligheterna att lämna sin självdeklaration via Internet, telefon eller genom sms har utökats. Folkbokföring För verksamheten gäller att olika samhällsfunktioner skall tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet. Antalet folkbokföringsärenden har ökat något under 2004. Handläggningstiderna fortsätter att minska, t.ex. har andelen ärenden som avslutats inom två dagar ökat. Skillnaden i handläggningstid mellan olika regioner har också minskat men är fortfarande stor. Skatteverkets bedömning är att skillnaderna kommer att kunna minska med förbättrat IT-baserat systemstöd, omfördelning av ärenden och koncentration av ärenden till färre platser. Fastighetstaxering För verksamheten gäller att taxeringsvärden skall fastställas kostnadseffektivt och rättvisande. Under 2004 genomfördes en förenklad fastighetstaxering av hyreshus. För att öka kvaliteten och enhetligheten har koncentrering av arbetsuppgifter skett avseende taxering av bland annat hyreshus. Brottsbekämpning Brottsbekämpningens syfte är att störa och avslöja pågående och planerad brottslighet. Vidare skall de brottsutredningar som genomförs ge bra underlag för åtgärder hos åklagare. Utbyggnaden av skattebrottsenheterna fortsatte under 2004. Antalet utredare uppgick i slutet av 2004 till 194, vilket är en ökning med 15 jämfört med 2003. Antalet avslutade undersökningar fortsätter att öka och uppgick 2004 till 1 693 stycken vilket är en ökning med mer än 20 procent. Genomströmningstiden har fortsatt att minska och uppgår i snitt till 328 dagar per förundersökning. Antalet ej avslutade ärenden ökar dock. Registrering av bouppteckningar Registrering av bouppteckningar skall ske skyndsamt, korrekt och enhetligt. Antalet registrerade bouppteckningar under 2004 uppgick till 85 000 stycken. Handläggningstiden fortsätter att minska och uppgick under 2004 till i genomsnitt 21 dagar per ärende. Den genomsnittliga handläggningstiden var 35 dagar under 2003 och 65 dagar under 2002. Det finns dock fortfarande stora regionala variationer avseende handläggningstiden. Indrivning och verkställighet Verksamhetens uppgift är att på uppdrag av borgenärer driva in skulder och verkställa andra anspråk. Verkställigheten skall vara snabb och verkningsfull. Antalet mål där staten är borgenär, så kallade allmänna mål, minskade under året medan antalet mål där privatpersoner eller företag är sökande, så kallade enskilda mål, ökade. Ökningen av antalet enskilda mål avser olika typer av kommunikationsskulder, dvs. telefoni, kabel-TV och Internet. Andelen nya gäldenärer som utretts inom två månader ökade och uppgick till 81 procent under 2004 mot 70 procent under 2003. De regionala skillnaderna när det gäller utredningstiden är fortfarande stora. För att säkerställa att de gäldenärsutredningar som genomförs håller en likvärdig kvalitet har en ny kvalitetsuppföljningsmodell implementerats. Det nya IT-stödet för indrivningsverksamheten skall också bidra till en ökad enhetlighet genom att möjliggöra en enklare och tydligare styrning av handläggningen. Avseende exekutiva försäljningar av fastigheter fortsätter den positiva utvecklingen och andelen ärenden där första försäljningsförsöket skett inom fyra månader har ökat från 71 till 78 procent. Det finns fortfarande regionala skillnader även om dessa har minskat. Förebyggande kommunikation Verksamheten syftar till att genom information och förebyggande åtgärder verka för en god betalningsmoral. Arbetet utgår från en ny strategi där viktiga delar är att identifiera vad som orsakar överskuldsättning och vilka grupper som befinner sig i riskzonen. Genom denna information har insatser och målgruppsinriktad information utformats. Arbetet har t.ex. lett till att antalet restförda barn under 2004 har minskat från 5 700 till 5 200. Inom verksamheten bedrivs vidare ett kontinuerligt arbete med att identifiera lagstiftning som kan leda till restföring och överskuldsättning. Summarisk process Antalet ärenden inom den summariska processen fortsätter att öka och uppgick 2004 till 810 200. Andelen ärenden avslutade inom tre månader uppgår under 2004 till 86 procent vilket är en ökning jämfört med 2003. De regionala skillnaderna avseende handläggningstiden minskade samtidigt och samtliga kronofogdemyndigheter avslutade mer än 82 procent av ärendena inom tre månader. Skuldsanering Antalet inkomna skuldsaneringsärenden har ökat från 3 300 under 2003 till 3 700 stycken under 2004. Andelen ärenden som är avslutade inom sex månader uppgår till 76 procent vilket är något sämre jämfört med föregående år. En förklaring är att antalet inkommande ärende ökade. De regionala skillnaderna avseende handläggningstid är fortfarande stora. Konkurstillsyn Verksamheten syftar till att säkerställa att avvecklingen av konkurser sker lagenligt, effektivt och ändamålsenligt. Inom konkurstillsynen minskade antalet inkomna ärenden från 8 700 till 8 100. Personalen Skatteverket och kronofogdemyndigheterna hade vid utgången av 2004 10 518 respektive 2 426 anställda. Andelen kvinnor uppgick till 66 procent av det totala antalet anställda och andelen män uppgick till 34 procent. Andelen kvinnliga chefer uppgick till 49 procent vid både Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. Skatteverket arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron och har tagit fram en strategi för att halvera sjukfrånvaron fram till 2008. En viktig del i arbetet är att minska långtidssjukfrånvaron. Sjukfrånvaron av det totala antalet anställda uppgick till 5,4 procent under 2004 vilket är minskning i förhållande till 2003 då sjukfrånvaron uppgick till 5,9 procent. Sjukfrånvaron har minskat både inom Skatteverket och inom kronofogdemyndigheterna. Skatteverket arbetar också aktivt för att öka mångfalden. Regionerna har identifierat och kompetensutvecklat medarbetare som möter medborgare och i synnerhet medborgare med invandrarbakgrund. Under 2004 har det pågått ett arbete med att bygga upp en samverkan och samarbete med olika statliga myndigheter, kommuner, organisationer och invandrargrupper. En kartläggning och analys har gjorts av det informationsmaterial som tas fram av Skatteverket utifrån ett mångfaldsperspektiv. En bedömning av vilka olika kanaler som bäst når medborgaren och kan bedömas ge bäst resultat har gjorts. 4.2.1 Analyser och slutsatser Myndigheterna bidrar på ett positivt sätt till att uppfylla målet för politikområdet. Regeringen konstaterar att myndigheterna kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Dessa ansträngningar måste fortsätta och intensifieras. Myndigheterna uppfyller inte alla målen för verksamheten men utvecklingen för merparten av verksamheten är positiv. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar sker. Det finns fortsatta regionala skillnader inom myndigheternas verksamheter. Eftersom de regionala skillnaderna fortfarande är för stora, bedömer regeringen att det är av fortsatt stor betydelse att arbetet med att minska skillnaderna fortgår. I detta arbete skall de möjligheter som en sammanhållen myndighet inom skatteverksamheten medför utnyttjas i största möjliga omfattning. Detta innebär fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet, enhetliga rättsliga bedömningar, hög servicenivå och en förbättrad kontroll. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. Mängden fel skall minska samtidigt som allmänhetens och företagens fullgörandekostnader skall minska. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och Internetlösningar. En ökad samverkan mellan myndigheter skall leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Behovsanpassad och riktad information skall lämnas till de grupper som behöver det. Inom indrivningsverksamheten är det fortsatt viktigt att arbetet med indrivningspolicyn fortsätter och att hanteringen av nya gäldenärer prioriteras. När det gäller exekutiva fastighetsförsäljningar går utvecklingen framåt men det är inte tillfredsställande att inte samtliga ärenden kan hanteras inom föreskriven tid, dvs. ett första försäljningsförsök inom fyra månader. Den ekonomiska integrationen i Europa och EU-utvidgningen innebär att det finns risk för fusk med internationell anknytning. Detta kräver ett ökat internationellt samarbete avseende exempelvis kontroller. Arbetet måste ske i samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Myndigheterna skall fortsätta att försöka bättre utnyttja de möjligheter till informationsutbyte som finns och den information som erhålls i detta utbyte. 4.3 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande. 4.4 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom skatte- och exekutionsområdet. Arbete med förenklingar av regler samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder skall fortgå. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 4.4.1 Skatteverkets verksamhet Sammanslagningen den 1 januari 2004 av de tio skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en myndighet, Skatteverket, har skapat ökade förutsättningar att utnyttja resurserna bättre. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att regionala skillnader avseende t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider inte existerar. Även om Skatteverket har gjort en del och de regionala skillnaderna har minskat, finns förutsättningar för att ytterligare förbättra verksamheten. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. Skattekontrollen syftar till att ge preventiv effekt samtidigt som fel och fusk skall åtgärdas. Den preventiva effekten skall uppnås genom att kontrollen är tidig, synlig, träffsäker och oförutsägbar. 4.4.2 Exekutionsväsendet Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare. De resurser som står till myndigheternas förfogande måste utnyttjas bättre. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv verksamhet. Verksamheten skall utföras i enlighet med den indrivningspolicy som finns framtagen. Policyn anger vikten av att utreda nya gäldenärer snabbt samtidigt som kvaliteten i utredningsarbetet skall vara hög. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att det inte förekommer regionala skillnader i rättstillämpning och handläggningstider. 4.4.3 Kronofogdemyndigheternas organisation I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att exekutionsväsendets indelning i regioner skulle upphöra den 1 januari 2006. En särskild utredare hade i slutet av 2003 lagt fram ett förslag om en rikstäckande myndighet. Utredarens förslag innebär emellertid också att den rikstäckande Kronofogdemyndigheten skall vara fristående från Skatteverket och befrias från vissa arbetsuppgifter av borgenärskaraktär, men att de båda myndigheterna skall samutnyttja resurser för olika stödfunktioner, bl.a. på IT-området. Utredarens förslag har, särskilt vad gäller en från Skatteverket fristående, rikstäckande myndighet, fått stöd vid remissbehandlingen. Bedömningen om en rikstäckande myndighet kvarstår. Eftersom diskussionerna om den närmare utformningen av den nya organisationen har dragit ut på tiden saknas det nu förutsättningar för att genomföra den rikstäckande myndighet som tidigare har aviserats redan till årsskiftet 2005/2006. Regeringen avser dock att snarast lägga fram förslag till de lagändringar som krävs för genomförandet. Regeringen gör också bedömningen att utredarens förslag om en fristående myndighet uppfyller högt ställda krav när det gäller att upprätthålla och även stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens opartiskhet i det verkställande arbetet och i andra verksamhetsgrenar där partsneutraliteten är av särskild betydelse. Samtidigt är det ofrånkomligt att bildandet av en från Skatteverket helt fristående myndighet ger upphov till vissa merkostnader. Så länge de i dag gemensamma IT-resurserna samutnyttjas bör merkostnaderna kunna hållas på en blygsam nivå, men skulle den ordningen visa sig inte vara hållbar kan det bli fråga om mera betydande merkostnader. Mot bakgrund av vad som nu har sagts om kostnaderna för verksamheten gör regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av verksamheten liksom hittills bör ligga på Skatteverket. Därigenom säkerställs att resurserna för inte minst IT-stöd även i ett längre perspektiv kommer att kunna utnyttjas gemensamt. Med en sådan ordning som nu förordats finns det skäl att närmare överväga vilka särskilda arrangemang i fråga om lednings- och styrningsfunktionerna samt förändringar vad gäller arbetsuppgifter av borgenärskaraktär som kan behövas, för att man så långt det är möjligt skall kunna uppnå de fördelar som utredarens förslag om en från Skatteverket helt fristående myndighet innebär, samtidigt som man säkerställer att sambandet mellan de olika stadierna i beskattningsverksamheten beaktas i indrivningsarbetet. Regeringen gör bedömningen att förslag till de lagändringar som kan komma att krävas kan läggas fram under budgetperioden. 4.4.4 Omlokalisering Skatteverket har fått i uppdrag att omlokalisera viss verksamhet till Östersund och Visby. Uppdraget innebär att Skatteverket och kronofogdemyndigheterna skall omlokalisera verksamhet avseende summarisk process, rättelser, skuldsanering, kundcentrum för indrivning och summarisk process, IT och utbildning. Totalt skall ungefär 170 årsarbetstillfällen omlokaliseras, varav 115 till Östersund och 55 till Visby. Omlokaliseringen skall inledas och i huvudsak slutföras under år 2006. Beslutet är ett led i regeringens arbete med att genomföra lokaliseringar av statliga verksamheter till de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation, dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. 4.5 Budgetförslag 4.5.1 3:1 Skatteverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2004 Utfall 5 715 548 Anslags- sparande 108 294 2005 Anslag 5 889 710 1 Utgifts- prognos 5 844 944 2006 Förslag 6 241 386 2007 Beräknat 6 317 206 2 2008 Beräknat 6 193 506 3 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 6 220 276 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 5 998 728 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel dels för Skatteverkets verksamhet, dels för Skatteverkets verksamhet som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. I samband med denna proposition (tilläggsbudget 2) tillförs 1 631 000 kronor som kompensation för kostnader att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund. Vidare har i samband med denna proposition (tilläggsbudget 2) 40 000 000 kronor överförts till anslag 3:2 Kronofogdemyndigheterna för omställningskostnader i samband med omlokalisering av verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 335 500 335 500 0 (varav tjänsteexport) - - - Prognos 2005 314 313 314 313 0 (varav tjänsteexport) - - - Budget 2006 440 700 440 700 0 (varav tjänsteexport) - - - Tabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 1 461 524 17 283 - - Prognos 2005 1 500 000 17 000 - - Budget 2006 1 500 000 17 000 - - Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 5 928 079 5 928 079 5 928 079 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 126 676 221 028 323 273 Beslut 189 431 170 944 -54 956 Överföring till/från andra anslag -2 800 -2 844 -2 891 Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 241 386 6 317 206 6 193 506 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 6 241 386 000 kronor för 2006. Vid beräkning av anslaget för 2006 har hänsyn tagits till en varaktig överföring om 200 000 kronor från utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4:5 Domstolsväsendet m.m. med anledning av att Skatteverket övertagit handläggningen av ärenden om dödförklaring från domstolarna. Vid beräkning av anslaget har även hänsyn tagits till en varaktig överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 28:21 Riksarkivet och landsarkiven, avseende kostnader för mikrofilmning och förvaring av folkbokföringsmaterial. Vidare tillförs anslaget 225 000 000 kronor 2006 i syfte att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Satsningen är en del i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Omlokaliseringen av 50 årsarbetskrafter till Östersund kommer att innebära vissa omställningskostnader. Den uppskattning av kostnader för omställningen som i dagsläget kan göras för Skatteverket grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till Östersund. Regeringen avser att kompensera myndigheten för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Om myndighetens kostnader ökar med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av eventuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Anslaget minskas med 35 569 000 kronor från och med 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 6 317 206 000 kronor. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till en ökning om 225 000 000 kronor för att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Satsningen är ett led i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. För budgetåret 2008 beräknas anslaget till 6 193 506 000 kronor. 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2004 Utfall 1 504 813 Anslags- sparande 10 599 2005 Anslag 1 560 943 1 Utgifts- prognos 1 504 659 2006 Förslag 1 553 068 2007 Beräknat 1 578 550 2 2008 Beräknat 1 606 633 2 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 1 553 068 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för kronofogdemyndigheternas verksamhet. Anslaget disponeras av Skatteverket och av kronofogdemyndigheterna efter vad Skatteverket bestämmer. Myndigheterna har i samband med denna proposition (tilläggsbudget) tillförts 40 000 000 kronor för omställningskostnader i samband med omlokaliseringen av 65 årsarbetskrafter till Östersund och 55 årsarbetskrafter till Visby. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 916 804 694 1 556 479 -638 981 Prognos 2005 920 000 700 1 600 000 -679 300 Budget 2006 875 000 700 1 600 000 -724 300 Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 8 629 8 629 0 (varav tjänsteexport) - - - Prognos 2005 7 194 7 194 0 (varav tjänsteexport) - - - Budget 2006 15 300 15 300 0 (varav tjänsteexport) - - - Regeringens överväganden Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 3:2 Kronofogdemyndigheterna Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 520 943 1 520 943 1 520 943 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 32 251 57 735 85 821 Beslut -126 -128 -130 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 553 068 1 578 550 1 606 633 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 553 068 000 kronor för 2006. Omlokaliseringen av 65 årsarbetskrafter till Östersund och 55 årsarbetskrafter till Visby kommer att innebära vissa omställningskostnader. Den uppskattning av kostnader för omställningen som i dagsläget kan göras för kronofogdemyndigheterna grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till orterna. Regeringen avser att kompensera myndigheten för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. För att ytterligare kompensera myndigheterna ökas anslaget för kronofogdemyndigheterna under 2006 med 9 000 000 kronor. Om myndighetens kostnader ökar ytterligare med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av eventuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Anslaget minskas med 9 126 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 1 578 550 000 kronor. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till en tillfällig ökning av anslaget om 9 000 000 kronor för att kompensera myndigheterna för kostnader i samband med omlokalisering av verksamhet till Östersund och Visby. För budgetåret 2008 beräknas anslaget till 1 606 633 000 kronor. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till en tillfällig ökning av anslaget om 9 000 000 kronor för att kompensera myndigheterna för kostnader i samband med omlokalisering av verksamhet till Östersund och Visby. 5 Tull 5.1 Insatser Tullverket har under året fastställt och uppburit tullar, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som tagits ut vid import och export av varor till och från Sverige. Myndigheten har även övervakat och kontrollerat trafiken till och från Sverige för att säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. 5.2 Resultatbedömning För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2004 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. In- och utförselrestriktioner Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverkets verksamhet har under 2004 sammanlagt lett till en ökad mängd beslagtagen narkotika men minskad mängd beslagtagen alkohol och tobak. Cigarettbeslagen har minskat avsevärt, bl.a. som en följd av att det inte är möjligt att beivra den illegala införseln av cigaretter från de nya EU-medlemsstaterna på samma sätt som tidigare. Beslagen av sprit fortsätter att minska. Samtidigt har ett nytt mönster utvecklats med en snabbt ökande trafik av mindre partier för privat bruk eller under förespegling av sådan. Beslagen av starköl ökar kraftigt. In- och utförselrestriktioner - processen Brottsbekämpning Tullverket skall arbeta för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Under året har underrättelse- och analysarbete vidareutvecklats. Träffsäkerheten har dock inte förbättrats utan är densamma som under 2003. Tullverkets arbete med att förhindra införsel av narkotika skall ges högsta prioritet. Den beslagtagna mängden narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall vara av minst samma omfattning som tidigare. Tullverket har under 2004 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Under året har dock beslagsmängderna avseende merparten av preparaten ökat, främst ecstasy, opium och heroin. Detta tyder på att riskanalyser ger resultat och att det är av stor vikt att arbetet med hotbildsanalyser, riskanalyser o.d. fortsätter och ger utslag i ännu större beslagsmängder. Det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslagen ökade något från 746 till 781 miljoner kronor. Antalet fall där smugglingen bedömts som organiserad uppgår till 35. Tullverket skall också förhindra storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Tullverket har under 2004 genomfört färre beslag avseende alkohol jämfört med 2003. Under 2004 gjordes 1 753 beslag jämfört med 3 857 under 2003. Antalet beslag där smugglingen bedömts som organiserad uppgår till 8 stycken. Antalet beslag av tobak minskade under 2004. Antalet beslag var 1 150 jämfört med 2003 då det var 2 799. Antalet beslag där smugglingen bedömts som organiserad uppgår till 11 stycken. Det minskade antalet beslag och de minskade beslagsmängderna torde vara en naturlig följd av de från den 1 januari 2004 förändrade privatinförselreglerna. Den ökande privatinförseln torde även innebära att smugglingen minskat till skillnad mot införsel som torde ha ökat. Uppbörd Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 2002 2003 2004 Debiterad uppbörd milj. kr. 47 700 50 500 47 100 Antal ärenden 5 497 000 5 497 000 5 136 000 Arbetade timmar 1 481 000 1 374 000 1 117 544 Ärenden/timme 3,7 3,9 4.6 Uppbörd - processen Effektiv handel Tullverket skall verka för att rätt uppbörd (tull, mervärdesskatt m.m.) debiteras och betalas i rätt tid. Det långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad uppbörd och andelen betald uppbörd skall uppgå till 100 procent. Andelen inbetald uppbörd av den under året debiterade uppbörden under 2004 uppgår till 99,8 procent vilket är högre än föregående år. För att mäta andelen rätt debiterad uppbörd har Tullverket genomfört kvalitetsundersökningar. Bedömningen av resultatet visar att andelen rätt debiterad uppbörd är närmare 100 procent. Tullverket skall även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för otillräckliga säkerheter och för att tidsfrister inte följts. Målet för den genomsnittliga kredittiden 2004 var 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden var 31,7 dagar vilket är 0,2 dagar sämre än för 2003. Tullverket har förbättrat informationen samt kommer att kunna erbjuda autogiro för att förenkla betalningen vilket bedöms leda till minskade kredittider. Tullverket skall också lämna statistik till Statistiska centralbyrån i rätt tid och av tillräckligt god kvalitet. Tullverket har tillsammans med Statistiska centralbyrån arbetat för att höja kvaliteten. Tullverket har infört ett nytt granskningssystem vilket bedöms ha underlättat upptäckten av stora avvikelser. Vidare skall Tullverket arbeta för att inlämnade deklarationer redan från början innehåller riktiga och fullständiga uppgifter. Vid utgången av 2005 skall minst 95 procent av de lämnade deklarationerna vara riktiga och fullständiga. Andelen riktiga och fullständiga deklarationer uppgick under 2004 till 75 procent. Andelen kan inte jämföras med tidigare år då redovisningsmetoden har ändrats. De vanligaste felen görs avseende mervärdesskatten. Tullverket har under året fortsatt att prioritera den förebyggande verksamheten bland annat genom information till företagen, kvalitetssäkring och utbyggnad av självbetjäningstjänster samt genom samverkan med andra myndigheter. Tullverket skall också arbeta för att öka graden av anslutna företag till tulldatasystemet. Målsättningen är att 100 procent av deklarationerna vid utgången av 2006 skall lämnas elektroniskt. Vid utgången av 2004 lämnades 94 procent av deklarationerna elektroniskt vilket är en ökning från 2003 då 91 procent lämnades elektroniskt. Tullverket skall också genomföra varuundersökningar för att bl.a. säkerställa en riktig uppbörd. För att förbättra urvalet och för att få en effektivare kontroll skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Under 2004 utfördes färre varuundersökningar än året innan. Den främsta anledningen till att antalet kontroller har minskat torde vara den nya organisationen, vilken inneburit att arbetsuppgiften har flyttats till brottsbekämpningssidan. Omflyttningen kan ha bidragit till färre kontroller. Tullverket har arbetat vidare med att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Tullverket skall också bedöma storleken på den tull och skatt som inte debiterats. Myndigheten har framfört att så inte kan göras enbart utifrån varuundersökningar. För att säkerställa riktig uppbörd samt bekämpa ekonomisk brottslighet skall Tullverket använda eftergranskning och revision. Under 2004 minskade antalet utförda tullrevisioner med 21 procent. Antalet revisionstimmar minskade med 36 procent. Debiteringen (netto) ökade med 28 procent från 92 miljoner kronor 2003 till 118 miljoner kronor 2004. Under 2004 minskade antalet utförda eftergranskningar med 19 procent. Antalet granskningstimmar ökade med 5 procent. Debiteringen (netto) minskade med 38 procent från 36 miljoner kronor 2003 till 22 miljoner kronor 2004. Tullverket har under 2004 arbetat med att förbättra efterkontrollsmetoderna. Effekterna av genomförda revisioner kontrolleras genom att reviderade företag eftergranskas. Målet är att 70 procent av företagen skall ha ändrat sitt beteende. Måluppfyllelsen ligger på runt 71 procent. Analyser har genomförts beträffande dem som inte har ändrat sitt beteende. Utöver denna form av eftergranskning genomför Tullverket kvalitetsrevisioner inom konceptet för Servicetrappan. Dessa revisioner genomfördes dels på transaktionsnivå, dels på systemnivå. Målet är att säkerställa att företaget följer de åtagande som skett i samband med kvalitetssäkring inom Servicetrappan. Service och effektivitet Tullverket skall vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom myndigheten. Tullverket skall också tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Inom den brottsbekämpande verksamheten har Tullverkets tjänstemän, genom att urvalsmetoderna utvecklats och investeringar gjorts i tidsbesparande kontrollutrustning, kunnat genomföra kontrollerna på ett än mer professionellt sätt så att allmänhetens kostnader och besvär minimeras. Under 2004 har betydande investeringar gjorts i ny avancerad mobil utrustning för röntgen av containrar och lastbilar. Investeringarna ger en säkrare selektering för kontroller och en betydande tidsbesparing i kontrollerna. Ett korrekt bemötande är viktigt för att respektera den enskildes personliga integritet och för att få acceptans för kontrollverksamheten. Tullverket arbetar med att ytterligare förbättra informationen på Tullverkets hemsida samt direkt till trafikanterna. Inom området Effektiv handel har den förebyggande verksamheten prioriterats. Under året har 56 företag certifierats i tullsystemet Servicetrappan varigenom förenklingar i tullhanteringen kunnat ske. Tullverket tillhandahåller en företagsanpassad service till de certifierade företagen. I samband med omorganisationen under 2004 bildades ett nytt kompetenscenter för kvalitetssäkring. Kvalitetssäkringsarbetet skall bedrivas i samlad form för att förbättra förutsättningarna för att arbeta med en samlad lösning och ett enhetligt arbetssätt. Tullverket har också arbetat med att utveckla och förbättra förutsättningarna för kvalitetssäkringen i Servicetrappan. Vidare har Tullverket utbildat så kallade Servicemäklare som skall hjälpa till att finna den lämpliga kontaktvägen till Tullverkets tjänster. Utvecklingen av Tullverkets webbplats har fortsatt. Personalen Tullverket hade vid utgången av 2004 2 171 anställda. Andelen kvinnor uppgick till 46 procent av det totala antalet anställda och andelen män uppgick till 54 procent. Fördelningen är densamma som under 2003. Under 2004 har Tullverket deltagit i Europeiska kommissionens projekt Women to the Top samt uppdaterat jämställdhetspolicyn. Sjukfrånvaron uppgick under 2004 till 5,5 procent vilket är en ökning i förhållande till 2003 då sjukfrånvaron uppgick till 5, 1 procent. Tullverket har under 2004 genomfört en omorganisation som medfört ett stort antal uppsägningar. Till följd härav har antalet nyrekryteringar varit låg. Några särskilda satsningar för att främja etnisk och kulturell mångfald har inte gjorts. Tullverket har dock påbörjat en översyn av mångfaldspolicyn. 5.2.1 Analys och slutsatser Tullverket bidrar på ett positivt sätt till att uppfylla målet för politikområdet. Regeringen konstaterar att Tullverket kontinuerligt genomfört förändringar som resulterat i effektiviseringar av verksamheten. Dessa ansträngningar måste fortsätta samt intensifieras. Detta gäller särskilt den brottsbekämpande verksamheten. Myndigheten har under året, helt eller delvis, lyckats uppfylla merparten av de mål som fastställts för myndigheten. Det finns dock områden där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande och där det är viktigt att ytterligare förbättringar sker. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår så att den positiva utvecklingen behålls. In- och utförselrestriktioner - processen Brottsbekämpning Tullverkets verksamhet har under 2004 liksom under föregående år lett till färre beslag av narkotika än tidigare. Under året har dock beslagsmängderna avseende merparten av preparaten ökat. Detta kan tyda på att riskanalyserna ger resultat. Det är därför av stor vikt att arbetet med hotbildsanalyser och riskanalyser fortsätter. Regeringens bedömning är att verksamheten måste utvecklas vidare. Att stoppa narkotika bör även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverket. Beslagen av alkohol har totalt sett minskat under året. Minskningen avser beslagen av sprit medan beslagen av vin och starköl har ökat kraftigt. Beslagen av tobak har också minskat. Det minskade antalet beslag och de minskade beslagsmängderna torde vara en naturlig följd av de förändrade privatinförselreglerna och EU-utvidgningen. Den ökande privatinförseln torde även innebära att smugglingen har minskat. Det kan också antas att den organiserade storskaliga smugglingen i syfte att vidareförsälja främst alkohol har minskat då personer nu själva tar in varorna. Regeringen anser att Tullverkets arbete med att bekämpa smuggling även fortsättningsvis bör ges hög prioritet. Av vikt är att myndigheten arbetar för att komma åt den organiserade smugglingen trots förändrade tillvägagångssätt. När det gäller urvalet av objekt för kontroll är den totala träffprocenten oförändrad. Detta bedöms som otillfredsställande då det arbete som pågår inom myndigheten när det gäller förbättring av underrättelse- och riskanalysarbete bör resultera i förbättrade resultat. En tydligare styrning, prioritering, modernisering och effektivisering av den brottsbekämpande verksamheten är fortfarande av betydelse. En viktig del är att ta fram en metod för att bedöma hur stor del av det illegala varuinflödet som Tullverket stoppar. Regeringen har tidigare givit Tullverket i uppdrag att ta fram en metod för att för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. Tullverket har ännu inte kunnat redovisa någon färdig metod men har redovisat vissa framsteg. Regeringen anser att det är av stor vikt att utvecklingsarbetet fortsätter och slutförs. Regeringen anser vidare att det är viktigt att det pågående samarbetet med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter och institutioner fortsätter att utvecklas. Samarbetet är nödvändigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll. Uppbörd - processen Effektiv handel Antalet ärenden minskar för tredje året i rad. Produktiviteten i hanteringen har fortsatt att öka. Tullverkets arbete med att öka andelen företag som lämnar deklarationer elektroniskt fortgår. Kreditförlusterna har minskat och uppgår till 0,2 procent. Kvalitetsundersökningar visar att även andelen rätt debiterad tull har förbättrats och nu är närmare 100 procent. Den genomsnittliga kredittiden har ökat med 0,2 dagar. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid och det är viktigt att arbetet med att förbättra resultatet fortsätter. När det gäller andelen deklarationer med fel har Tullverket ändrat redovisningsmetod vilket gör att resultatet inte kan jämföras med tidigare år. Regeringens bedömning är att det är viktigt att det förebyggande arbetet fortgår. Det är vidare av betydelse att uppföljningar kontinuerligt sker för att säkerställa att insatta resurser ger utdelning. Andelen företag som lämnar deklarationerna elektroniskt har ökat och förutsättningar finns för att målet att 100 procent av deklarationerna skall lämnas elektroniskt skall nås till utgången av 2006. Det krävs dock fortsatta insatser för att så skall kunna ske. När det gäller varuundersökningar skall Tullverket enligt återrapporteringskraven göra en bedömning av storleken på den skatt och tull som inte har debiterats. Så har inte skett. Regeringen anser att bedömningar om den tull och skatt som inte debiteras är av stor betydelse för att kunna bedöma huruvida verksamheten bedrivs effektivt. Att Tullverket genomför sådana bedömningar med information från varuundersökningar och/eller annan information är således av stor betydelse. Avseende revisioner minskade såväl antalet timmar som lades ned som antalet granskade deklarationer. När det gäller eftergranskade deklarationer minskade antalet granskade deklarationer medan antalet nedlagda timmar ökade något. Utvecklingen av revisionsverksamheten bedöms som mycket otillfredsställande. Regeringen framförde förra året betydelsen av att en förändring sker. Regeringen förutsätter nu att Tullverket ger nödvändig prioritet åt revisionsarbetet så att en ökning av verksamheten åstadkoms. Regeringen bedömer också att det är viktigt att arbetet med Servicetrappan fortgår och att detta resulterar i att företagen gör färre fel. 5.3 Revisionens iakttagelser Tullverket har fått en oren revisionsberättelse avseende 2004. Anledningen är att Tullverket överskred anslaget för hantering av EU-avgiften (anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslagspost 4) med 20 121 000 kronor. Tullverket inkom inte med någon begäran om ändring av anslagets storlek. Enligt Riksrevisionen var Tullverket också skyldig att lämna utgiftsprognoser avseende anslaget. Tullverket har i svar till Riksrevisionen meddelat att man kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att överskridanden inte sker i framtiden. Regeringen bedömer i likhet med Riksrevisionen att det är otillfredsställande att Tullverket inte har haft rutiner för att kontinuerligt följa anslagsutnyttjandet. Regeringen bedömer också att Tullverket måste vidta åtgärder för att säkerställa att överskridanden inte inträffar igen. 5.4 Politikens inriktning Tullverket har inom uppbördshanteringen under senare år genomfört ett stort antal förbättringar och effektiviseringar av verksamheten samt förbättrat servicen till företag. Det är också viktigt att förbättra den brottbekämpande verksamheten genom en ökad och tydligare prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall särskilt prioriteras. Hög prioritet skall också i fortsättningen ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. Tullverkets arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av kontrollmetoder skall fortgå. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar så att till höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 5.4.1 Tullverkets organisation Tullverkets huvudkontor är ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivningsfrågor. Tullverket har sedan den 1 juli 2004 en ny organisation. Syftet med den nya organisationen är att resurserna skall utnyttjas bättre samtidigt som den brottsbekämpande verksamheten skall förbättras. I denna är Effektiv handel och Brottsbekämpning huvudprocesser vars verksamhet är beroende av ett antal stödprocesser. Det är stor vikt att arbetet fortsätter med att ytterligare förbättra organisationen. 5.5 Budgetförslag 5.5.1 3:3 Tullverket Tabell 5.2 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket Tusental kronor 2004 Utfall 1 315 603 Anslags- sparande 3 158 2005 Anslag 1 354 922 1 Utgifts- prognos 1 356 567 2006 Förslag 1 427 575 2007 Beräknat 1 452 385 2 2008 Beräknat 1 451 056 3 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 1 430 144 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 405 632 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Tullverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.3 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 29 012 29 915 49 027 0 Prognos 2005 26 000 13 500 39 500 0 Budget 2006 26 000 8 000 34 000 0 Tabell 5.4 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 15 480 17 478 -1 998 Prognos 2005 13 000 13 000 0 Budget 2006 13 000 13 000 0 Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer, insamling av Intrastatuppgifter, försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 3:3 Tullverket Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 354 922 1 354 922 1 354 922 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 29 033 50 553 73 861 Beslut 41 870 42 132 17 417 Överföring till/från andra anslag 1 750 4 777 4 856 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 427 575 1 452 385 1 451 056 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att anslaget fastställs till 1 427 575 000 kronor för 2006. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en sedan tidigare aviserad varaktig förstärkning av anslaget på 25 000 000 kronor. Syftet med förstärkningen är att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. Genom satsningen kan utvecklingen av nya och effektivare arbetsmetoder för Tullverkets brottsbekämpning intensifieras. Vidare tillförs anslaget 25 000 000 kronor 2006 för att ytterligare förbättra gränskontrollen i syfte att bekämpa den illegala införseln av narkotika, alkohol och tobak samt för att i övrigt förstärka brottsbekämpningen. Satsningen är en del i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Vid beräkningen har hänsyn även tagits till en engångsvis överföring på 250 000 kronor till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 ap. 1 Kustbevakningen avseende tillsyn av farligt gods. Vid beräkningen har hänsyn också tagits till en engångsvis överföring på 3 000 000 kronor till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet i syfte att finansiera ett nytt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare. Anslaget minskas med 8 130 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. För budgetåret 2007 beräknas anslaget till 1 452 385 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till en tillfällig förstärkning av anslaget på 25 000 000 kronor i syfte att ytterligare förbättra gränskontrollen och i övrigt förstärka brottsbekämpningen. Satsningen är en del i regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. För budgetåret 2008 beräknas anslaget till 1 451 056 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Insatser Kustbevakningen har under 2004 implementerat ett riskanalysbaserat kontrollsystem. Arbetet bedöms leda till en minskning av antalet kontroller till fördel för underrättelse- och spaningsarbete för att på så sätt förbättra förmågan att identifiera brottslig verksamhet inom myndighetens verksamhetsområde. Vidare har Kustbevakningen prioriterat att tillsammans med Tullverket och polisen utveckla och driftsätta det gemensamma maritima underrättelsecentret (MUC). Inrättandet av en samordnad underrättelseberedning inom ramen för MUC har inneburit att berörda myndigheter på ett bättre sätt kan komplettera varandra, vilket torde vara nödvändigt för att effektivisera kampen mot smuggling och gränsöverskridande organiserad brottslighet. Under året har Kustbevakningen även samverkat med Tullverkets analysfunktioner i syfte att kartlägga intressanta rörelsemönster. 6.2 Resultatbedömning Kustbevakningen har genomfört kontroller både i egen regi och i samverkan med Tullverket. Kustbevakningen har i första hand inriktat sin tullverksamhet mot tullkontroll av det ickekanaliserade flödet med fritidsbåtar, fiskefartyg och övriga fartyg. Målsättningen har varit att upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner med högsta prioritet för narkotika och storskalig smuggling av alkohol och tobak. Myndigheten har i huvudsak verkat operativt mellan gränskontrollorterna, samt i kommersiella hamnar och fritidsbåtshamnar. I bekämpningen av narkotikasmugglingen har insatserna främst inriktats mot trafik som kommer från riskområden och mot fartyg som uppfyller kriterierna för så kallade riskfartyg. Kustbevakningen har under 2004 genomfört ca 2 400 kontroll och beslagtagit bl.a. cigaretter, öl, starksprit samt mindre mängder narkotika. Kustbevakningen har gjort fyra större cigarett- och alkoholbeslag vilka uppfyller EU:s definition av organiserad brottslighet. Vidare har Kustbevakningen och Tullverket gemensamt genomfört en serie möten i syfte att förbättra kontrollen i gästhamnar. Målsättningen har varit dels att informera om den verksamhet myndigheterna bedriver, dels att informera ansvariga i hamnarna om vad de bör vara särskilt uppmärksamma på. Nationella och internationella tull- och gränskontrolloperationer är en viktig del i arbetet med att begränsa flödet av varor som omfattas av införselrestriktioner. Under det gångna året har Kustbevakningen bl.a. deltagit i flera internationella gräns- och tulloperationer. Vidare har informationsutbytet inom ramen för Baltic Sea Regional Border Control Cooperation Conference (BSRBCCC) utvecklats. Kustbevakningen har även prioriterat att delta i relevanta nationella och internationella samverkansfora som syftar till att utveckla samverkan samt sprida operativ information. 6.3 Analys och slutsatser Regeringen gör bedömningen att samverkan mellan Tullverket och Kustbevakningen har stärkts, även om den tillfälligtvis gått ner efter den omorganisation som Tullverket genomförde under 2004. Regeringen gör bedömningen att samverkan mellan myndigheterna bör utvecklas även framgent. I detta arbete utgör inrättandet av ett för Kustbevakningen, Polisen och Tullverket gemensamt maritimt underrättelsecentrum (MUC) en angelägen åtgärd för att förbättra spaningsverksamheten och utbytet av underrättelser. Samarbetet är vidare nödvändigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll och en effektiv brottsbekämpning. Utvecklingen av underrättelseverksamheten och det riskanalysbaserade arbetssättet är av stor betydelse och bör kunna bidra till en högre effektivitet i kontrollverksamheten, samt till förmågan att bekämpa organiserad brottslighet. En annan viktig del av utvecklingen inom detta område är Kustbevakningens uppdrag att samordna de civila myndigheternas behov av sjöinformation och sjölägesinformation. För att hantera den stora mängd information det är frågan om kommer Kustbevakningen att driftsätta ett system för sjöövervakning och sjöinformation. Av stor vikt är i detta sammanhang att de samverkande myndigheter som har information, vilken utgör en viktig del av det tilltänkta systemet, så snart som möjligt kan levererar denna till Kustbevakningen. Regeringen gör bedömningen att utvecklingen av detta system bör ske skyndsamt i syfte att så snart som möjligt få det automatiserade systemet på plats. Kustbevakningen har inte kunnat uppnå målet inom området Bekämpningen av storskalig narkotikasmuggling. Den beslagtagna mängden narkotika under 2004 var liten. Inga av narkotikabeslagen bedöms härröra från organiserad narkotikasmuggling. Regeringen gör vidare bedömningen att den sjögående gränskontrollen bör utvecklas ytterligare och att det bör övervägas om t.ex. narkotikahundar eller så kallade sniffers kan användas i ökad utsträckning i syfte att ytterligare effektivisera bekämpningen av narkotikan. 6.4 Politikens inriktning Kustbevakningen skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Myndigheten har ett självständigt ansvar för övervakning till sjöss och i skärgårdsområden. Verksamheten omfattar såväl kontroll av yrkessjöfart som fritidsbåtstrafik. Inom kontrollverksamheten skall narkotikakontrollen ges högsta prioritet. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig illegal införsel av alkohol och tobak. ?? PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 8 9 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 33 10 11 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 14 13 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 21 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 29 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 31