Regeringskansliets rättsdatabaser

Avgiften till Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2006 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 7 3 Redovisning av EU-budgetens utgifter och den svenska EU-avgiftens utfall 2004 9 4 Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 11 5 Bemyndigande 15 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 8 3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 2004 9 3.2 Anslagna medel samt utfall för 2004 9 4.1 Anslagsutveckling 11 4.2 Tullavgift 12 4.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 12 4.4 Mervärdesskattebaserad avgift 12 4.5 BNI-avgift 13 4.6 Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion 13 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5), 2. för budgetåret 2006 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen ramanslag 28 066 000 Summa 28 066 000 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Omfattning Europeiska gemenskapens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om Europeiska unionen. Budgeten finansieras med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna, i enlighet med fördragets artikel 269 och rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). Utgiftsområdet omfattar enbart politikområdet Avgiften till Europeiska gemenskapen. Utgifterna för 2006 utgörs av Sveriges betalningar under året till Europeiska kommissionen avseende den av Europeiska kommissionen föreslagna budgeten för 2006, inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan förändras under löpande budgetår till följd av bl.a. faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år och EU:s eventuella ändringsbudgetar. Avgiften består av tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift, avgift beräknad på bruttonationalinkomsten (BNI) samt avgift för att täcka den budgetreduktion Förenade Kungariket erhåller (i det följande benämnd Storbritanniens budgetreduktion). Enligt rådsbeslutet om gemenskapernas egna medel får Förenade Kungariket en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Utgiftsutvecklingen I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Beräkningen av den svenska EU-avgiften har reviderats i förhållande till de beräkningar som presenterades i 2005 års ekonomiska vårproposition, bl.a. eftersom Europeiska kommissionens budgetförslag för 2006 inte fanns tillgängligt då propositionen överlämnades. Förändringarna i förhållande till beräkningarna i den ekonomiska vårpropositionen för innevarande år beror också på att hänsyn har tagits till förslagen till ändringsbudget nummer fyra och fem där medlemsstaternas avgiftsbaser uppdateras och EU-budgetens överskott för 2004 slutregleras (se avsnitt 4). Prognosperiodens senare del har även justerats i enlighet med ändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen, inklusive justeringar av antagandena för utvecklingen av tullar och avgifter, mervärdesskattebas, BNI samt växelkurs. Europeiska kommissionen presenterade i februari 2004 ett förslag till nytt finansiellt perspektiv (långtidsbudget) för åren 2007-2013. Förslaget innebär en omfattande ökning av utgifterna jämfört med det finansiella perspektivet för åren 2000-2006. Den genomsnittliga åtagandenivån föreslås bli 1,26 procent av EU:s BNI. Sverige har tillsammans med Frankrike, Förenade Kungariket, Tyskland, Nederländerna och Österrike krävt att ett nytt finansiellt perspektiv inte skall överstiga 1,00 procent av EU:s BNI. Under Luxemburgs ordförandeskap gjordes försök att träffa en överenskommelse om ett nytt finansiellt perspektiv. Ordförandeskapets kompromissförslag innebar en lägre total utgiftsnivå. Europeiska rådet kunde emellertid inte enas om en överenskommelse vid mötet den 16-17 juni 2005. Sverige röstade tillsammans med Förenade Kungariket, Nederländerna, Finland och Spanien emot förslaget. Skälet till att Sverige röstade emot förslaget var att utgiftsnivån ansågs för hög. Dessutom fördelades en alltför stor andel av utgifterna till jordbruks- och regionalpolitiska insatser. Förslaget beaktade inte heller i tillräckligt stor utsträckning den svenska nettoproblematiken. Förhandlingen kommer nu att fortsätta under Förenade Kungarikets ordförandeskap men det är för närvarande osäkert när beslut om ett nytt finansiellt perspektiv kommer att fattas. Därför är beräkningarna av avgiften till Europeiska gemenskapen för 2007 och 2008 osäkra. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 563 26 802 26 123 28 066 29 660 31 321 Totalt för utgiftsområde 27 25 563 26 802 26 123 28 066 29 660 31 321 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 3 Redovisning av EU-budgetens och den svenska EU-avgiftens utfall 2004 EU-budgetens utfall 2004 EU-budgeten hanterar alla inkomster och utgifter som EU enligt fördragen har eller kan ha inom den Europeiska unionen. Utgifterna på EU-budgeten redovisas under anslag och är indelade i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Europeiska kommissionen lämnar varje år en årsredovisning. År 2004 uppgick inkomsterna till 103 511 miljoner euro, varav s.k. egna medel utgjorde 95 051 miljoner euro. Vid kursen 9,13 kr/euro (genomsnittlig årskurs 2004) motsvarar detta 945 055 miljoner kronor i inkomster varav 867 816 miljoner kronor i egna medel. Vidare uppgick det disponibla överskottet från föregående budgetår till 5 695 miljoner euro, motsvarande 51 995 miljoner kronor samt övriga inkomster till 2 766 miljoner euro, motsvarande 25 254 miljoner kronor. Utgifter täckta av betalningar uppgick till 100 139 miljoner euro, vilket med kursen 9,13 kr/euro motsvarar 914 269 miljoner kronor. Den totala summan åtaganden som togs i anspråk uppgick till 109 272 miljoner euro, motsvarande 997 653 miljoner kronor. Disponibla åtaganden uppgick till 111 422 miljoner euro under året. Utnyttjandegraden för åtaganden uppgick därmed till 98,1 procent. Fördelat enligt utfallet för totala egna medel, där Sveriges andel uppgick till 2,94 procent, innebar det att den svenska delen av åtagandena uppgick till 3 212 miljoner euro, motsvarande 29 331 miljoner kronor. Utgifterna (betalningarna) för EU-budgeten totalt fördelade sig enligt följande: Tabell 3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 2004 Miljoner euro Rubrik Utfall Andel i procent 1. Jordbruk 43 579 43,5 2. Strukturåtgärder 34 198 34,2 3. Inre politik 7 255 7,3 4. Externa åtgärder 4 606 4,6 5. Administration 5 856 5,8 6. Reserver 182 0,2 7. Stöd inför anslutningen 3 053 3,0 8. Kompensation 1 410 1,4 Totalt 100 139 100,0 Utfall för avgiften till EU-budgeten 2004 Utfallet för avgiften i sin helhet blev 25 563 miljoner kronor, vilket är ca 1 091 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Tabell 3.2 Anslagna medel samt utfall för 2004 Miljoner kronor Anslag Utfall 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget 24 472 25 563 Totalt utgiftsområde 27 24 472 25 563 Skillnaden mellan vad som budgeterades för anslaget och utfall förklaras av att regeringen beslutade att senarelägga en del av betalningen av avgiften för december 2003, 2 546 miljoner kronor, till januari 2004. Det medförde att utgifterna för 2004 blev högre än budgeterat. Utan denna senareläggning hade utfallet blivit lägre än budgeterat. Revisionens iakttagelser Riksrevisionen påpekar i sin granskning av Tullverkets årsredovisning att anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslagspost 4 har överskridits. Regeringens kommentar med anledning av detta påpekande återfinns under utgiftsområde 3, politikområde Skatt, tull och exekution. 4 Politikområde 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen Målet för den svenska budgetpolitiken i EU ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Detta innebär bl.a. att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär även att Sverige skall verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Det finansiella perspektivet för 2000-2006 och egna medelsbeslutet (2000/597/EG, Euratom) ger uttryck för större budgetrestriktivitet och mer hänsyn till frågor om finansieringsfördelning än tidigare beslut. Besluten ligger därmed i linje med den svenska målsättningen på området. Den årliga EU-budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts av beslutet om egna medel och det finansiella perspektivet, dels av den årliga beredningen av Europeiska kommissionens budgetförslag inom rådet och Europaparlamentet. Budgetutkastet för 2006 som rådet lämnat över till Europaparlamentet innebär, i förhållande till 2005, en ökning med 3,65 procent för åtaganden och en ökning av betalningarna med 4,82 procent. Regeringen är fortsatt angelägen om att slå vakt om att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan finansiellt perspektiv och årlig budget för att säkerställa att en revidering av det nuvarande finansiella perspektivet inte blir nödvändig utom den som har gjorts som direkt konsekvens av utvidgningen. För svenskt vidkommande utgör därför restriktivitet en utgångspunkt vid den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2006. Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. På lite längre sikt kommer budgetpolitiken för regeringens vidkommande i stor utsträckning att styras av fortsatta ambitioner att göra EU-budgeten till ett effektivt instrument för EU-politiken genom att koncentrera EU-budgetens insatser i enlighet med närhetsprincipen och skapa förutsättningar för prioriterade politiska mål genom en omprövning av befintliga utgifter. Regeringen avser att verka för en fortsatt förenkling av finansieringssystemet för att öka transparensen samt möjligheterna att göra adekvata prognoser. 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen Tabell 4.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 25 563 071 Anslags- sparande 2 137 852 2005 Anslag 26 802 0001 Utgifts- prognos 26 123 000 2006 Förslag 28 066 000 2007 Beräknat 29 660 000 2008 Beräknat 31 321 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. De beräknade utgifterna under anslaget påverkas dels av Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten för det berörda budgetåret inklusive eventuella EU-ändringsbudgetar, dels av revidering av avgiftsbaserna samt revidering av Storbritanniens budgetreduktion. Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag, rådets första läsning av förslaget och prognosen för utfallskorrigeringar beräknas Sveriges avgift till Europeiska gemenskapen för 2006 uppgå till 28 066 miljoner kronor. I förhållande till beräkningen i 2005 års ekonomiska vårproposition innebär regeringens förslag en minskning med 154 miljoner kronor. De huvudsakliga förändringarna är en följd av nya beräkningar i Europeiska kommissionens budgetförslag för 2006. Utgifterna för 2005 uppgår enligt prognosen till 26 123 miljoner kronor. Jämfört med beräkningen i 2005 års ekonomiska vårproposition är detta en nedrevidering med 458 miljoner kronor. Orsaken till förändringen är framför allt att hänsyn tagits till EU:s ändringsbudget nummer fem, där EU-budgetens överskott för 2004 slutregleras och att hänsyn tagits till nya prognoser avseende de olika komponenterna i avgiften. Nedan redovisas regeringens preliminära beräkning av de fyra olika avgiftskomponenterna samt Sveriges avgift som följer av Storbritanniens budgetreduktion. Tullavgift Tabell 4.2 Tullavgift Tusental kronor 2004 Utfall 2 662 000 Anslags- sparande 225 389 2005 Beräknat 2 799 000 Utgifts- prognos 3 059 000 2006 Beräknat 3 251 000 2007 Beräknat 3 512 000 2008 Beräknat 3 796 000 Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Beloppen i tabell 4.2 avser inbetalningen till Europeiska kommissionen, dvs. de 75 procent av uppbörden som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas i sin helhet under nu föreslagen inkomsttitel 1511 Tullmedel. På statsbudgetens inkomstsida redovisas även sådan tulluppbörd som inte tillfaller gemenskapen, t.ex. betalningar som hänför sig till ärenden före 1995 och eventuella inkomster från avgifter som inte utgör egna medel. Tullavgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd i kronor. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2006 kommer att uppgå till 3 251 miljoner kronor. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Tabell 4.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Tusental kronor 2004 Utfall 210 000 Anslags- sparande -29 921 2005 Beräknat 111 000 Utgifts- prognos 242 000 2006 Beräknat 257 000 2007 Beräknat 278 000 2008 Beräknat 301 000 De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och avgifterna på sockerproduktion, vilka tas ut i enlighet med EU:s jordbrukspolitik, utgör i likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan, gemenskapsbudgetens egna medel. Även för dessa tullar och avgifter gäller att medlemsstaten får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader. Beloppen i tabell 4.3 visar inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot nu föreslagen inkomsttitel 1512 Jordbruks- och sockeravgifter. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter betalas in enligt faktisk uppbörd. Regeringen beräknar att särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter för 2006 kommer att uppgå till 257 miljoner kronor. Mervärdesskattebaserad avgift Tabell 4.4 Mervärdesskattebaserad avgift Tusental kronor 2004 Utfall 3 420 000 Anslags- sparande 673 147 2005 Beräknat 3 444 000 Utgifts- prognos 3 478 000 2006 Beräknat 3 742 000 2007 Beräknat 3 939 000 2008 Beräknat 4 173 000 Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU:s budget beräknas som en procentuell andel av medlemslandets mervärdesskattebas enligt en prognos för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen korrigeras härvid för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålles. Uttaget för 2005 är satt till högst 0,50 procent av mervärdesskattebasen. Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag, beräknas den mervärdesskattebaserade avgiften för 2006 uppgå till 3 742 miljoner kronor. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Tabell 4.5 BNI-avgift Tusental kronor 2004 Utfall 18 998 000 Anslags- sparande 1 067 402 2005 Beräknat 19 966 000 Utgifts- prognos 18 810 000 2006 Beräknat 20 377 000 2007 Beräknat 21 492 000 2008 Beräknat 22 596 000 Den del av avgiften som baseras på BNI beräknas på en prognos av medlemsstatens BNI till marknadspriser för budgetåret. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. Avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till utfallet. Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag för 2006, beräknas avgiften baserad på BNI för 2006 uppgå till 20 377 miljoner kronor. Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion Tabell 4.6 Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion Tusental kronor 2004 Utfall 273 000 Anslags- sparande 168 000 2005 Beräknat 383 000 Utgifts- prognos 396 000 2006 Beräknat 439 000 2007 Beräknat 440 000 2008 Beräknat 455 000 I enlighet med rådsbeslutet om gemenskapernas egna medel får Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Sverige har i enlighet med beslutet en nedsättning av Storbritanniens budgetreduktion. Betalningen av den utgift för övriga medlemsstater som detta genererar fördelas i EU-budgeten på mervärdesskattebaserad avgift och BNI-avgift. Vid betalningen under löpande år redovisas betalningarna avseende reduktionen separat. Storbritanniens budgetreduktion förs i EU-budgeten upp i enlighet med en beräkning för innevarande år. Det innebär att Storbritanniens budgetreduktion i EU-budgeten för 2006 avser 2005. Budgetreduktionen korrigeras sedan löpande allt eftersom Europeiska kommissionen får mer information om faktiska betalningar. Med hänsyn till svårigheten att prognostisera omfattningen av korrigeringen avseende tidigare år, grundas beräkningen av betalningen enbart på EU-budgeten för 2006. Med hänsyn till Europeiska kommissionens budgetförslag beräknas avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion för 2006 uppgå till 439 miljoner kronor. 5 Bemyndigande Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2006 avseende åtagandebemyndiganden. Skälen för regeringens förslag: Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningar. Åtagandena, däremot, uttrycker utgiftsåtaganden för såväl innevarande som kommande år. Åtaganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. En förutsättning för möjligheten till långsiktigt hållbar restriktiv budgetpolitik är att tilldelningen av betalningar speglar det faktiska utnyttjandet samt att tilldelningen av åtaganden präglas av återhållsamhet. Egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter ett visst år, svarar direkt mot betalningar . Fördelningen av finansieringen av budgeten, dvs. utgifterna, kan dock användas som en grov fördelning av åtagandet mot medlemsstaterna. I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2006 föreslås att åtaganden om 121 288 miljoner euro skall ställas till förfogande för 2006. Sveriges andel av detta 2006 uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till 2,69 procent, dvs. 3 263 miljoner euro. Budgetförslaget är för närvarande föremål för behandling inom unionens budgetmyndighet (rådet och Europaparlamentet). ?? 1 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 2 3 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 8 7 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 10 9 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 12 13 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 14 15