Regeringskansliets rättsdatabaser

Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till statsbudget för 2006 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 11 2 Lagförslag 15 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessions avgift på televisionens och radions område 15 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift 16 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 3.1 Omfattning 17 3.2 Skatteutgifter 18 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 19 4.1 Omfattning 19 4.2 Utgiftsutveckling 20 4.3 Skatteutgifter 21 4.4 Mål 21 4.5 Insatser 22 4.5.1 Insatser inom politikområdet 22 4.5.2 Insatser utanför politikområdet 30 4.6 Resultatredovisning 35 4.7 Revisionens iakttagelser 54 4.8 Politikens inriktning 54 4.9 Budgetförslag 61 4.9.1 28:1 Statens kulturråd 61 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 62 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag 63 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 64 4.9.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus 64 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 66 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 67 4.9.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 68 4.9.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 69 4.9.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 70 4.9.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 70 4.9.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 71 4.9.13 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 72 4.9.14 28:14 Statens konstråd 73 4.9.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 73 4.9.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 74 4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden 75 4.9.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 76 4.9.19 28:19 Konstnärsnämnden 76 4.9.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 77 4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 78 4.9.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 79 4.9.23 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet 79 4.9.24 28:24 Svenskt biografiskt lexikon 80 4.9.25 28:25 Riksantikvarieämbetet 80 4.9.26 28:26 Bidrag till kulturmiljövård 81 4.9.27 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning 82 4.9.28 28:28 Centrala museer: Myndigheter 83 4.9.29 28:29 Centrala museer: Stiftelser 85 4.9.30 28:30 Bidrag till regionala museer 86 4.9.31 28:31 Bidrag till vissa museer 87 4.9.32 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 87 4.9.33 28:33 Riksutställningar 88 4.9.34 28:34 Forum för levande historia 89 4.9.35 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kultur- föremål 89 4.9.36 28:36 Filmstöd 90 4.9.37 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 90 4.9.38 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 91 4.9.39 28:39 Stöd till trossamfund 91 5 Politikområde 27 Mediepolitik 93 5.1 Omfattning 93 5.2 Utgiftsutveckling 93 5.3 Mål 94 5.4 Insatser 94 5.4.1 Insatser inom politikområdet 94 5.4.2 Insatser utanför politikområdet 96 5.5 Resultatredovisning 97 5.6 Revisionens iakttagelser 100 5.7 Politikens inriktning 100 5.8 Ändringar i koncessionsavgiftslagen 104 5.9 Budgetförslag 106 5.9.1 27:1 Statens biografbyrå 106 5.9.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 107 5.9.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 108 5.9.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 109 5.9.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst 109 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 113 6.1 Omfattning 113 6.2 Utgiftsutveckling 113 6.3 Mål 114 6.4 Insatser 114 6.4.1 Insatser inom politikområdet 114 6.4.2 Insatser utanför politikområdet 116 6.4.3 117 Resultatredovisning 117 6.5.1 Mål 117 6.5.2 Resultat 118 6.5.3 Analys och slutsatser 121 6.6 Revisionens iakttagelser 123 6.7 Politikens inriktning 123 6.8 Budgetförslag 125 6.8.1 29:1 Ungdomsstyrelsen 125 6.8.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms- verksamhet 126 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 127 7.1 Omfattning 127 7.2 Utgiftsutveckling 127 7.3 Skatteutgifter 128 7.4 Mål 128 7.5 Insatser 128 7.5.1 Insatser inom politikområdet 128 7.5.2 Insatser utanför politikområdet 131 7.6 Resultatredovisning 132 7.6.1 Resultat 132 7.6.2 Analys och slutsatser 136 7.7 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel 137 7.8 Revisionens iakttagelser 137 7.9 Politikens inriktning 137 7.10 Budgetförslag 140 7.10.1 30:1 Stöd till idrotten 140 7.10.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 141 7.10.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 141 7.10.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 142 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 145 8.1 Budgetförslag 145 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen 145 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 146 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 147 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 149 9.1 Budgetförslag 149 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 149 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 151 10.1 Budgetförslag 151 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen 151 Tabellförteckning Anslagsbelopp 12 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 17 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde '17 Kultur, medier, trossamfund och medier' 18 3.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto 18 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 20 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 21 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2002-2004 45 4.4 Procentuell fördelning av vissa bidrag 2004 50 4.5 Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och Svenska rikskonserter 2004 (procentuell fördelning) 51 4.6 Regionalt utfall för Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden och Boverket (procentuell fördelning) 52 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2002-2004 54 4.8 Anslagsutveckling 61 4.9 Statliga utställningsgarantier 62 4.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:1 Statens kulturråd 62 4.11 Anslagsutveckling 62 4.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 63 4.13 Anslagsutveckling 63 4.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:3 Nationella uppdrag 63 4.15 Anslagsutveckling 64 4.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 64 4.17 Anslagsutveckling 64 4.18 Ekonomisk redovisning för 2004 65 4.19 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus 66 4.20 Anslagsutveckling 66 4.21 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 67 4.22 Anslagsutveckling 67 4.23 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 68 4.24 Anslagsutveckling 68 4.25 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 68 4.26 Anslagsutveckling 69 4.27 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 69 4.28 Anslagsutveckling 70 4.29 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder 70 4.30 Anslagsutveckling 70 4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 71 4.32 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 71 4.33 Anslagsutveckling 71 4.34 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 72 4.35 Anslagsutveckling 72 4.36 Härledning av anslagsnivå 2006-2007, för 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 72 4.37 Anslagsutveckling 73 4.38 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:14 Statens konstråd 73 4.39 Anslagsutveckling 73 4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 74 4.41 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 74 4.42 Anslagsutveckling 74 4.43 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 75 4.44 Anslagsutveckling 75 4.45 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:17 Främjande av hemslöjden 75 4.46 Anslagsutveckling 76 4.47 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 76 4.48 Anslagsutveckling 76 4.49 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:19 Konstnärsnämnden 76 4.50 Anslagsutveckling 77 4.51 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 77 4.52 Anslagsutveckling 78 4.53 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 78 4.54 Anslagsutveckling 79 4.55 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 79 4.56 Anslagsutveckling 79 4.57 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet 79 4.58 Anslagsutveckling 80 4.59 Härledning av anslagsnivån 2007-2008, för 28:24 Svenskt biografiskt lexikon 80 4.60 Anslagsutveckling 80 4.61 Uppdragsverksamhet 81 4.62 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:25 Riksantikvarieämbetet 81 4.63 Anslagsutveckling 81 4.64 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 82 4.65 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:26 Bidrag till kulturmiljövård 82 4.66 Anslagsutveckling 82 4.67 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning 83 4.68 Anslagsutveckling 83 4.69 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter 84 4.70 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Myndigheter 84 4.71 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 84 4.72 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 84 4.73 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:28 Centrala museer: Myndigheter 84 4.74 Anslagsutveckling 85 4.75 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser 85 4.76 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Stiftelser 85 4.77 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:29 Centrala museer: Stiftelser 85 4.78 Anslagsutveckling 86 4.79 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:30 Bidrag till regionala museer 86 4.80 Anslagsutveckling 87 4.81 Sammanställning över medelstilldelningen 87 4.82 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:31 Bidrag till vissa museer 87 4.83 Anslagsutveckling 87 4.84 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 88 4.85 Anslagsutveckling 88 4.86 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:33 Riksutställningar 89 4.87 Anslagsutveckling 89 4.88 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:34 Forum för levande historia 89 4.89 Anslagsutveckling 89 4.90 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 90 4.91 Anslagsutveckling 90 4.92 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:36 Filmstöd 90 4.93 Anslagsutveckling 90 4.94 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 91 4.95 Anslagsutveckling 91 4.96 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 91 4.97 Anslagsutveckling 91 4.98 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:39 Stöd till trossamfund 92 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 93 5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången 95 5.3 Digital-TV-övergången 105 5.4 Anslagsutveckling 106 5.5 Offentligrättslig verksamhet 107 5.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:1 Statens biografbyrå 107 5.7 Anslagsutveckling 107 5.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 108 5.9 Anslagsutveckling 108 5.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 109 5.11 Anslagsutveckling 109 5.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 109 5.13 Medelstilldelning 110 5.14 Distributionskontots utveckling 2002-2004 samt prognos för år 2005-2006 111 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 113 6.2 Anslagsutveckling 125 6.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 29:1 Ungdomsstyrelsen 126 6.4 Anslagsutveckling 126 6.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 126 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 127 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 128 7.3 Anslagsutveckling 140 7.4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:1 Stöd till idrotten 141 7.5 Anslagsutveckling 141 7.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 141 7.7 Anslagsutveckling 141 7.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 142 7.9 Anslagsutveckling för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 142 7.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 143 8.1 Anslagsutveckling för Bidrag till folkbildningen 145 8.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 146 8.3 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 146 8.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 146 8.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 147 8.6 Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning 147 8.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 147 9.1 Anslagsutveckling för Statens ljud- och bildarkiv 149 9.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 150 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen 151 10.2 Offentligrättslig verksamhet 151 10.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:1 Lotteriinspektionen 151 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (avsnitt 2.1 och 5.8), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift (avsnitt 2.2 och 5.9.5), 3. godkänner regeringens förslag om den kyrkoantikvariska ersättningens storlek under 2006-2009 (avsnitt 4.9.27), 4. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 4.9.11), 5. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2007-2009 (avsnitt 4.9.15), 6. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2007-2009 (avsnitt 4.9.26), 7. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2006 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5), 8. godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2006 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.9.5), 9. bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution intill ett belopp av 1 310 000 000 kronor (avsnitt 5.9.5), 10. godkänner regeringens förslag om överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot och förslag om överföring av medel från distributionskontot till Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5), 11. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2006 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 400 000 000 kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2005 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till dessa ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.7), 12. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som medför utgifter på högst 12 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 8.1.2). 13. för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 2:1 Lotteriinspektionen Ramanslag 42 839 25:1 Bidrag till folkbildningen Ramanslag 2 688 646 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Ramanslag 79 446 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Ramanslag 14 529 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Ramanslag 56 236 27:1 Statens biografbyrå Ramanslag 9 872 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Ramanslag 20 515 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Ramanslag 816 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Ramanslag 2 011 28:1 Statens kulturråd Ramanslag 47 328 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Ramanslag 235 030 28:3 Nationella uppdrag Ramanslag 2 952 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Ramanslag 151 057 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter Ramanslag 874 656 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Ramanslag 755 596 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Ramanslag 159 441 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Ramanslag 46 811 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Ramanslag 124 329 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Ramanslag 275 000 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Ramanslag 68 982 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Ramanslag 15 428 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden Ramanslag 2 795 28:14 Statens konstråd Ramanslag 7 375 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Ramanslag 40 026 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Ramanslag 1 916 28:17 Främjande av hemslöjden Ramanslag 20 751 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Ramanslag 27 673 28:19 Konstnärsnämnden Ramanslag 14 238 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Ramanslag 295 911 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Ramanslag 313 521 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Ramanslag 6 049 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet Ramanslag 35 835 28:24 Svenskt biografiskt lexikon Ramanslag 4 348 28:25 Riksantikvarieämbetet Ramanslag 195 416 28:26 Bidrag till kulturmiljövård Ramanslag 260 618 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning Ramanslag 235 000 28:28 Centrala museer: Myndigheter Ramanslag 870 768 28:29 Centrala museer: Stiftelser Ramanslag 220 818 28:30 Bidrag till regionala museer Ramanslag 152 225 28:31 Bidrag till vissa museer Ramanslag 54 663 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Ramanslag 9 898 28:33 Riksutställningar Ramanslag 46 027 28:34 Forum för levande historia Ramanslag 40 061 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Ramanslag 80 28:36 Filmstöd Ramanslag 289 324 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Ramanslag 36 014 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Ramanslag 3 696 28:39 Stöd till trossamfund Ramanslag 50 232 29:1 Ungdomsstyrelsen Ramanslag 19 055 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Ramanslag 128 355 30:1 Stöd till idrotten Ramanslag 445 551 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Ramanslag 28 826 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Ramanslag 28 911 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Ramanslag 24 910 Summa 9 582 406 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område dels att nuvarande 4 a § skall betecknas 4 b §, dels att rubriken närmast före 4 a § skall sättas närmast före 4 b §, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a § Sedan avgiften beräknats enligt 4 § skall den reduceras med - 2 procent för andra halvåret 2005, - 14 procent för första halvåret 2006, - 32 procent för andra halvåret 2006, - 53 procent för första halvåret 2007 och med - 84 procent för andra halvåret 2007. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen skall dock tillämpas för tid från och med den 1 juli 2005. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 TV-avgiften är 1 920 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 480 kronor. TV-avgiften är 1 968 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 492 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3.1 Omfattning Utgiftsområdet består av politikområdena Kulturpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik. Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområde Finansiella system och tillsyn 38 42 42 43 44 44 Politikområde Folkrörelsepolitik 498 496 492 528 530 531 Politikområde Forskningspolitik 43 41 40 56 57 48 Politikområde Kulturpolitik 5 333 5 621 5 537 5 992 6 155 6 094 Politikområde Mediepolitik 33 33 33 33 34 35 Politikområde Ungdomspolitik 107 108 107 147 192 107 Politikområde Utbildningspolitik 2 687 2 730 2 709 2 783 2 846 2 923 Totalt för utgiftsområde 17 8 739 9 070 8 959 9 582 9 857 9 781 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2. 3 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. 4 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2006 föreslås summera till ca 662 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2006 inom kultur- och mediepolitiken ca 6,7 miljarder kronor. 5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde '17 Kultur, medier, trossamfund och medier' Miljoner kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 8 957 8 957 8 957 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 135 306 501 Beslut 467 571 300 Överföring till/från andra utgiftsområden 24 24 24 Övrigt 0 0 0 Ny ramnivå 9 582 9 857 9 781 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Tabell 3.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2006 Transfereringar 1 6 947 Verksamhetskostnader 2 2 607 Investeringar 3 28 Summa ramnivå 9 582 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3.2 Skatteutgifter Samhällets stöd till företag och hushåll inom UO 17 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett "överuttag" av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2005 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är hänförbara till UO 17. Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto Miljoner kronor Prognos 2005 Prognos 2006 Politikområde Kulturpolitik 4 865 5 154 Politikområde Folkrörelsepolitik 1 972 2 142 Totalt för utgiftsområde 17 6 837 7 296 De enskilda skatteutgifterna inom politikområdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik redovisas närmare i avsnitt 4.3 och 7.3 där även en kort förklaring av respektive skatteutgift ges. 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 4.1 Omfattning Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst; arkitektur, form och design; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forskning inom kulturområdet samt konstområdesövergripande verksamhet. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inriktningen för kulturpolitiken fast. Även insatser inom andra politikområden bidrar till att uppnå målen för den nationella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden. Inom politikområdet finns följande myndigheter: Statens kulturråd, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Språk- och folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar, Forum för levande historia samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Operan, Dramaten och Voksenåsen - Norges nationalgåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom området, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 17 28:1 Statens kulturråd 47,2 46,1 44,7 47,3 48,1 48,9 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 157,2 308,0 304,5 235,0 231,2 231,2 28:3 Nationella uppdrag 9,0 8,0 7,9 3,0 8,0 8,0 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 145,2 148,4 146,4 151,1 156,6 162,6 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus och Svenska rikskonserter 851,0 861,7 850,1 874,7 894,2 915,7 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 722,9 742,2 732,2 755,6 783,5 813,1 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 144,1 138,8 144,9 159,4 145,4 145,4 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 45,0 46,0 45,4 46,8 48,5 50,3 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 2 0,0 124,3 122,3 122,3 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 0,0 275,0 275,0 0,0 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 70,0 68,3 67,4 69,0 70,3 71,7 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 15,3 15,4 15,2 15,4 15,8 16,2 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 5,5 5,6 5,5 2,8 0,0 0,0 28:14 Statens konstråd 8,0 7,3 7,2 7,4 7,5 7,6 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 43,8 40,4 28,2 40,0 40,0 40,0 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 2,0 28:17 Främjande av hemslöjden 20,6 20,4 20,1 20,8 21,2 21,8 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 29,9 28,0 27,6 27,7 27,7 27,7 28:19 Konstnärsnämnden 11,9 14,0 13,8 14,2 14,5 14,7 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 300,2 290,1 286,3 295,9 302,7 310,8 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 295,4 306,3 302,2 313,5 318,8 324,7 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 5,2 5,9 5,9 6,0 6,2 6,4 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet 31,1 29,8 29,4 35,8 39,1 39,7 28:24 Svenskt biografiskt lexikon 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 4,5 28:25 Riksantikvarieämbetet 188,5 192,7 195,1 195,4 198,6 202,1 28:26 Bidrag till kulturmiljövård 259,0 259,4 248,1 260,6 259,6 258,6 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning 150,0 200,0 198,5 235,0 305,0 395,0 28:28 Centrala museer: Myndigheter 836,8 865,6 855,6 870,8 881,7 899,8 28:29 Centrala museer: Stiftelser 206,2 219,4 216,4 220,8 225,4 231,5 28:30 Bidrag till regionala museer 139,1 150,0 148,0 152,2 158,1 163,9 28:31 Bidrag till vissa museer 50,0 51,7 51,0 54,7 53,4 54,8 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1,9 10,0 9,9 9,9 9,9 9,9 28:33 Riksutställningar 46,2 45,2 44,3 46,0 46,8 47,7 28:34 Forum för levande historia 42,8 42,2 41,6 40,1 43,4 44,4 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 28:36 Filmstöd 236,0 235,7 232,6 289,3 299,3 309,3 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 35,7 35,4 31,1 36,0 36,6 37,3 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 3,6 3,6 3,6 3,7 3,8 3,8 28:39 Stöd till trossamfund 49,9 49,1 48,4 50,2 50,2 50,2 2005 17 28:9 Litteraturstöd 2 102,3 100,9 99,6 - - - 2005 17 28:10 Stöd till kulturtidskrifter 2 20,8 22,7 22,3 - - - Totalt för utgiftsområde 17 5 333,5 5 620,6 5 537,0 5 991,9 6 154,9 6 094,0 Totalt för politikområde Kulturpolitik 5 333,5 5 620,6 5 537,0 5 991,9 6 154,9 6 094,0 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006 2 Anslag 28:9 är fr.o.m. 2006 ihopslaget av anslag 28:9, Litteraturstöd och 28:10, Stöd till kulturtidskrifter 4.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till området Kulturpolitik. Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 Miljoner kronor Prognos 2005 Prognos 2006 Utländska artister 50 50 Försäljning av konstverk (<300 000 kr/år) - - Allmänna nyhetstidningar 1 358 1 443 Böcker, tidskrifter m.m. 1 836 1 952 Biografföreställningar 233 246 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang 1 261 1 331 Upphovsrätter 90 93 Entré djurparker 30 31 Försäljning av konstverk (>300 000 kr/år) 8 8 Totalt för politikområdet Kulturpolitik 4 865 5 154 1 Ett "-" innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas Utländska artister Vid uppdrag i Sverige betalar utländska artister en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Då inkomsten inte är förmånsgrundande avser avvikelsen särskild löneskatt. Försäljning av konstverk Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannen och hans dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för över 300 000 kronor per år eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang; upphovsrätter; entré djurparker Skattesatsen är för dessa nedsatt till 6 procent. 4.4 Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, så t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45) samt mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). 4.5 Insatser 4.5.1 Insatser inom politikområdet Teater, dans och musik De statliga insatserna syftar till att öka tillgängligheten till teater, dans och musik, såväl geografiskt som socialt samt till att ge förutsättningar för fortsatt hög kvalitet i det konstnärliga utövandet. En viktig del av de kulturpolitiska insatserna är den infrastruktur av konstnärliga och andra kulturinstitutioner som med statligt stöd byggts upp på nationell, regional och lokal nivå. Teater, dans och musik är det största insatsområdet inom den statliga kulturpolitiken. Insatserna uppgår 2005 till ca 1,8 miljarder kronor. Här ingår stöden till de nationella, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna samt till det fria scenkonstlivet. Därutöver tillkommer konstnärspolitiska åtgärder med inriktning på musik eller scenkonst. Stor betydelse har, förutom de bidrag och ersättningar som Konstnärsnämnden fördelar, stödet till TeaterAlliansen AB och den lagstadgade kassettersättningen till dramatiker, skådespelare, musiker m.fl. Vidare får teatern, dansen och musiken del av konstområdesövergripande insatser i betydande omfattning. Dit hör bl.a. vissa nationella uppdrag, stödet till samisk kultur, stödet till centrumbildningar, stödet till centrala amatörorganisationer, verksamheten med länskonstnärer och insatserna på det mångkulturella området. År 2001 synliggjordes statens kostnad för de anställda vid scenkonstinstitutionerna. Institutionerna har successivt tillförts medel för pensionspremier. Operan och Dramaten är nationalscener för musikdramatik och talteater och har tillsammans med Riksteatern, Svenska Rikskonserter och Dansens Hus initierande, främjande och producerande uppgifter av nationell betydelse. Det statliga stödet till de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna kompletterar de regionala och lokala satsningarna. Institutionerna uppvisar en mångsidig verksamhet och sprider professionell scenkonst och musik av hög kvalitet i hela landet. Genom permanentningen av det statliga stödet till länsteatrarna i Jämtland och Sörmland är den regionala infrastrukturen på teaterområdet komplett. År 2005 införlivades även nycirkusinstitutionen Cirkus Cirkör i Botkyrka i det regionala stödsystemet. För att utveckla musiklivet i länen lämnas statsbidrag till landsting och regionförbund som i huvudsak utför uppdraget genom länsmusikorganisationerna. Även symfoni- och kammarorkestrarna utgör en betydande resurs för ett levande musikliv i hela landet. För att fortsätta främja ett brett och vida spritt utbud av orkestermusik tillsatte regeringen hösten 2004 en särskild utredare med uppdrag att utreda och analysera den professionella orkesterverksamheten i Sverige (dir. 2004:116). Statens stöd till det fria teater-, dans- och musiklivet omfattar bl.a. bidrag till fria grupper, arrangörsföreningar och fonogramproduktion. Insatserna för dansen har sedan 2003 successivt förstärkts, bl.a. genom inrättandet av ett arrangörs- och turnéstöd, riktade konstnärspolitiska åtgärder för de fria koreograferna och dansarna samt det nationella uppdraget till Dansnät Sverige på området samtida dans. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande om en översyn av relationen mellan verksamhets- och projektbidrag, (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:2002) gav regeringen hösten 2004 Statens kulturråd i uppdrag att se över bidragen till de fria dans- och teatergrupperna. Uppdraget skall slutredovisas den 1 juli 2006. Ett handlingsprogram för den professionella dansen har på regeringens uppdrag redovisats av Statens kulturråd våren 2005. Litteraturen, läsandet och språket Statens insatser för litteraturen, läsandet och språket handlar om att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel får därför årligen del av statsbidrag i olika former. Till länsbibliotek utgår verksamhetsbidrag för att stödja folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning och utvecklingsverksamhet. Lånecentraler och depåbibliotek finansieras helt av staten. Kommuner har möjlighet att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga samt för sina biblioteks prenumerationer på kulturtidskrifter. För att främja tillgången till biblioteksservice vid folkbiblioteken för de vuxenstuderande finns även särskilda statliga medel avsatta sedan 2002. Utgivningsstöd utgår till förlag och de enskilda titlar som beviljas stöd, ca 800 titlar per år, distribueras av staten till samtliga huvudbibliotek. Till bokhandeln utgår bidrag för att bredda den enskilda bokhandelns sortiment. Särskilda medel för läsfrämjande insatser utgår till skolor, bibliotek och ideella organisationer. Statligt stöd utgår vidare till verksamheten med En bok för alla. Ett årligt internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne infördes fr.o.m. 2003 i syfte att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen och att stärka barns rättigheter på global nivå. Produktions- och utvecklingsstöd utgår också till kulturtidskrifter. Den 1 januari 2002 sänktes mervärdesskatten på böcker och tidskrifter m.m. från 25 procent till 6 procent. Under 2002-2004 har en av regeringen tillsatt bokpriskommission arbetat med uppgift att bl.a. följa prisutvecklingen. Ett betydande statligt stöd går till Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst), vilket gör det möjligt för funktionshindrade och personer med lässvårigheter att ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden erhåller bidrag för framför allt språkvårdande verksamhet. Insatser för språket görs också inom andra politikområden. Under 2005 uppgår insatserna på området till ca 260 miljoner kronor. Till detta kommer verksamhetsbidrag till olika bibliotek och arkiv, bidrag till folkbibliotekens verksamhetsutveckling och övriga bidrag inom litteratur och biblioteksområdet som ryms under konstområdesövergripande verksamhet. Bildkonst De statliga insatserna på bildkonstområdet är inriktade på att göra bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet. Detta sker bl.a. genom pedagogiska insatser samt genom en ökad satsning på kvalitet i utställningsverksamheten. Det statliga stödet bidrar även aktivt till områdets internationalisering. Statliga insatser för den offentliga konsten görs främst genom Statens konstråd. Vidare omfattar insatserna på bildkonstområdet - förutom de direkta stöden till konstnärerna - anslag till de statliga konstmuseerna, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, de regionala museerna samt till vissa andra museer och utställare i hela landet. Staten lämnar årligen stöd till bl.a. konstfrämjande organisationer, Akademien för de fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ och kollektivverkstäder. Tidsbegränsade bidrag lämnas även till olika konstprojekt. I arbetet för att öka intresset för bildkonst i regionerna spelar dessutom konstkonsulenterna en viktig roll. Inom ramen för anslagen till Statens konstråd, Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och Bidrag till bild- och formområdet har staten fördelat drygt 65 miljoner kronor under 2005. Till detta kommer reformer och engångssatsningar på konstmuseiområdet samt bidrag och ersättningar till bild- och formkonstnärer. Förutom stöd till de konstfrämjande organisationerna fördelar Statens kulturråd sedan 1999 även ett särskilt bidrag till vissa fristående utställningsarrangörer. Stödet uppgår till drygt 6,8 miljoner kronor 2005. Sedan 1999 finns även ett stöd på 2 miljoner kronor för utrustning till konstnärers kollektivverkstäder. För att bredda de konstnärliga uttrycksformerna och därtill höja kvaliteten i utställningarna har Folkrörelsernas konstfrämjande och vissa andra icke-statliga utställningsarrangörer fått möjlighet att fördela en statligt finansierad utställningsersättning till bild- och formkonstnärer i samband med utställningar i hela landet. Ytterligare insatser med anknytning till bild- och formområdet redovisas under verksamhetsområdena Museer och utställningar, Arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor samt Konstområdesövergripande verksamhet. Arkitektur, form och design De statliga insatserna inom området är inriktade på att främja utvecklingen av svensk arkitektur, form och design. Utgångspunkten för det statliga engagemanget är propositionen Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Statliga insatser inom området genomförs av ett flertal myndigheter, institutioner och organisationer med statligt stöd: Arkitekturmuseet, Nationalmuseum, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd, Föreningen Svensk Form, Röhsska museet samt andra musei- och utställningsinstitutioner runt om i landet. Inom politikområdet lämnas stipendier till bl.a. formgivare och konsthantverkare. Regeringen inrättade under 2004 ett särskilt råd för arkitektur, form och design med det övergripande syftet att föra vidare arbetet med utgångspunkt i de målsättningar som presenteras i handlingsprogrammet Framtidsformer. Därtill skall rådet verka kunskaps- och opinionsbildande, med ett tydligt medborgar- och brukarperspektiv. I regeringsförklaringen den 1 oktober 2002 aviserade regeringen att ett Designår skall hållas 2005. I december 2003 gav regeringen föreningen Svensk Form i uppdrag att förbereda och genomföra Designåret 2005. I mars 2004 gav regeringen ett drygt hundratal statliga myndigheter verksamma inom samtliga politikområden i uppdrag att medverka med egna projekt under Designåret. Samtidigt inbjöds landets samtliga kommuner och landsting, företag och föreningsliv att medverka. I beslutet preciserades regeringens syn på Designåret. Bland annat pekade regeringen ut sju prioriterade områden för året: * Arbetsliv och design * Design som kulturellt uttryck * Design som tillväxtfaktor * Offentlig upphandling * Design för alla * Långsiktigt hållbar design * Utbildning och forskning Syftet med Designåret är att genom en mångfald aktiviteter i hela landet öka medvetenheten om vad form och design kan bidra med i ett samhällsperspektiv och att så många som möjligt ska utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design. De erfarenheter som uppnås inför och under Designåret ska bidra till att ytterligare stärka designens ställning även efter 2005. Designåret ska också bidra till att markera områdets starka potential i ett internationellt sammanhang. Regeringen har under perioden 2003-2005 avsatt 50 miljoner kronor för nio nationella och regionala designprojekt inom näringslivsområdet som kommer att slutföras och visas under Designåret 2005 samt 15 miljoner kronor för genomförandet av Designårskampanjen. Under 2005 har regeringen fördelat drygt 66 miljoner kronor genom anslag till Arkitekturmuseet, Nämnden för hemslöjdsfrågor samt genom bidrag till Svensk Form och Röhsska museet. Därutöver fördelar staten även medel till form- och designområdet inom ramen för anslagen till Nationalmuseum, Statens konstråd och andra musei- och utställningsinstitutioner runt om i landet. Sedan 2002 har Svensk Form i uppdrag att ansvara för verksamheten vid en nationell Mötesplats för form och design i Stockholm. Mötesplatsen skall fungera som ett utställnings- och kunskapscentrum samt stimulera till forskning och dokumentation. Vidare skall mötesplatsen samverka och stimulera till regionala initiativ på området. Röhsska museet har sedan 1997 ett nationellt nätverksansvar inom form- och konsthantverksområdet. Ytterligare verksamhet med anknytning till arkitektur, form- och designområdet redovisas under verksamhetsområdena Museer och utställningar, Bildkonst, Konstnärernas villkor samt Konstområdesövergripande verksamhet. Film Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film samt att bevara och tillgängliggöra filmarvet. Genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelas stöd till dessa verksamheter, liksom till internationell lansering av svensk film. Insatser som främjar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. En annan viktig kulturpolitisk ambition är att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Genom Konstnärsnämnden fördelas även stöd till produktion av kortfilm. Den 1 januari 2000 trädde gällande filmavtal i kraft, vilket innebar en kraftig förstärkning av stöd till filmpolitiskt viktiga områden. Flera parter ökade sina direkta bidrag. Staten står för det största bidraget. När avtalet trädde i kraft var detta bidrag drygt 200 miljoner kronor per år. Biografägare, filmdistributörer och - när det gäller svensk film - filmproducenter bidrar till avtalet genom att avstå 10 procent av sina respektive andelar av biljettintäkterna, vilket 2004 motsvarade sammanlagt knappt 119 miljoner kronor. Därtill kommer bidrag från Sveriges Television och TV4 samt ytterligare ett bidrag från filmproducenterna. Från och med 2002 har staten ytterligare ökat sitt bidrag genom ett extra tillskott till filmavtalet. Det extra tillskottet går till svensk filmproduktion och har fördelats med 30 miljoner kronor 2002 och därefter med 25 miljoner kronor årligen till dess att avtalsperioden löper ut. Intäkterna från filmavtalet var omkring 404 miljoner kronor under 2004. Parterna i 2000 års filmavtal träffade i juni 2004 ett avtal om förlängning av filmavtalet till och med den 31 december 2005. Sedan 2002 anvisas 5 miljoner kronor i statliga medel vid sidan av filmavtalet för etableringen och driften av filmarkivet i Grängesberg. Huvudman för verksamheten i Grängesberg är Filminstitutet. Konstnärernas villkor Statens insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Inom andra politikområden bör rimlig hänsyn till konstnärers speciella villkor tas och utgöra en del av den sammanhållna konstnärspolitiken. För att uppnå målsättningen om arbete och försörjning genom det konstnärliga arbetet, krävs även kompletterande bidrags- och ersättningssystem inom kulturpolitiken. Sammantaget uppgår bidrag och ersättningar till konstnärer 2005 till drygt 290 miljoner kronor. Till detta kommer direkt eller indirekt verkande insatser inom ramen för anslagen till andra verksamhetsområden inom kulturpolitiken, t.ex. insatser med syfte att förbättra konstnärernas situation på arbetsmarknaden. Genom den individuella visningsersättningen får bildkonstnärer ersättning för att deras verk som finns i offentlig ägo visas för allmänheten. Sedan införandet har bidragsgivningen förstärkts från 10 miljoner kronor till närmare 23 miljoner kronor 2005. Regeringen har även satsat stora resurser på det internationella utbytet, bl.a. genom att möjliggöra för Konstnärsnämnden att inrätta ett internationellt ateljécentrum (IASPIS - International Artists' Studio Program in Sweden). Vidare har insatser genomförts inom andra verksamhetsområden med direkt eller indirekt verkan för konstnärerna. Exempel på sådana insatser är stödet till vissa utställare av bildkonst, förstärkning av bidragen till fria teater-, dans- och musikgrupper, stöd till fonogramutgivning och satsningar på kollektivverkstäder. Genom TeaterAlliansen AB har för närvarande närmare 90 frilansande skådespelare en anställning under perioder då de inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Avsikten med TeaterAlliansen AB är att förbättra villkoren för de yrkesverksamma scenkonstnärerna genom tryggare anställningsformer och ökad konstnärlig frihet. Samtidigt eftersträvas en utveckling av förmedlingsverksamheten. På det upphovsrättsliga området har regler införts som möjliggör ersättningar till konstnärer och rättighetsinnehavare i form av s.k. kassettersättning och vidareförsäljning av bildkonst (droit de suite). Vidare har ett lagstiftningsarbete genomförts för att bättre anpassa den upphovsrättsliga lagstiftningen till den nya digitala världen. Se vidare under avsnittet 4.5.2 Insatser utanför politikområdet. Arkiv Den statliga verksamheten på arkivområdet syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet. Inom ramen för anslagen till Riksarkivet och landsarkiven, bidrag till regional arkivverksamhet, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) och Svenskt biografiskt lexikon har staten fördelat ca 344 miljoner kronor till arkivområdet under 2005. Den 17 mars 2005 avlämnade regeringen till riksdagen propositionen Arkivfrågor (prop. 2004/05:124). I propositionen lämnade regeringen förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet inom arkivområdet. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2004/05:KrU9, rskr. 2004/05:242). Kulturmiljö De statliga insatserna inom kulturmiljöområdet syftar till att bevara, bruka och levandegöra kulturarvet samt att göra det tillgängligt för alla. Inom ramen för anslagen till Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och bidrag till kulturmiljövård fördelade staten 2005 drygt 450 miljoner kronor till kulturmiljöområdet. De regionala insatserna inom kulturmiljöområdet bedrivs främst av länsstyrelserna och de regionala museerna, varav de sistnämnda får ett särskilt statligt bidrag för bl.a. detta ändamål. Våren 2005 lämnade regeringen propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150). I denna har kulturmiljön fått en framträdande roll. Satsningar på projektet Skog och Historia samt insatser för att uppnå delmålet God bebyggd miljö har aviserats. Vidare aviseras ytterligare satsningar på kulturreservat. Vid utgången av 2004 fanns det sammanlagt 20 kulturreservat runt om i landet. Att säkerställa olika miljöer genom att bilda kulturreservat är ett arbete som bedrivs av de olika länsstyrelserna i samarbete med RAÄ. I detta arbete läggs särskild vikt vid att upprätthålla redan befintliga kulturreservat. Under 2004 inrättades fem nya kulturreservat. Det moderna samhällets kulturarv i allmänhet, och industrisamhällets kulturarv i synnerhet, har under senare år fått allt större fokus inom kulturmiljösektorns arbete. Detta har gett avtryck bl.a. i ett särskilt bidrag till arbetslivsmuseer som har skapat förutsättningar för ett fortsatt kvalitativt arbete med frågor som rör industrisamhällets kulturarv. Arbetet med det industriella samhällets kulturvärden har fortsatt hög prioritet, och bl.a. skall Riksantikvarieämbetet inom ramen för den nationella storstadspolitiken verka för att stärka och ta till vara storstädernas kulturvärden. Till följd av stormen Gudrun i södra Sverige i början av 2005 skadades fornlämningar, kyrkogårdar, kyrkor och byggnadsminnen. RAÄ och länsstyrelserna i berörda län har gjort en översyn av hur omfattande skadorna är och vilka insatser som krävs för vård av det skadade kulturarvet. Detta har redovisats till regeringen och är en del i Sveriges ansökan till EU:s solidaritetsfond. Våren 2004 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor på det uppdragsarkeologiska området (dir. 2004:22). I uppdraget ingick bl.a. att göra en sammanfattande analys av verksamheten och tillämpningen av aktuella bestämmelser på området samt att göra en analys av förutsättningarna för den verksamhet som bedrivs av Avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV) och lämna förslag på framtida organisation. Uppdraget skall redovisas under hösten 2005. Viss statlig ersättning utgår till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnen som finns runt om i landet (kyrkoantikvarisk ersättning). Innevarande år uppgår ersättningen till 200 miljoner kronor. Med anledning av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation har regeringen beslutat att delar av Riksantikvarieämbetet skall lokaliseras till Gotland. Omlokaliseringen skall påbörjas under 2007 och vara slutförd den 31 december 2008. Museer och utställningar De statliga institutioner som verkar inom verksamhetsområdet har en viktig uppgift i att bevara, utveckla och förmedla kunskap om kulturarvet och därmed ge perspektiv på bl.a. samhällsutvecklingen. En av huvuduppgifterna för de statliga insatserna inom musei- och utställningsområdet är att bevara vårt kulturarv, men även att öka tillgängligheten och därmed förbättra förutsättningarna för att alla människor skall ges möjlighet att ta del av samt delta i de gemensamma kulturinsatserna. De statliga insatserna inom musei- och utställningsområdet sker främst inom ramen för anslagen till de centrala museerna, till Riksutställningar och till de regionala museerna. Vidare ges bidrag till ett antal andra museer och institutioner inom området. Genom dessa medel samt systemet med statliga utställningsgarantier och stödet till icke-statliga kulturlokaler främjas musei- och utställningsverksamhet i hela landet. Under perioden 1997-2005 har anslagen inom musei- och utställningsområdet förstärkts med drygt 500 miljoner kronor, eller knappt 60 procent. År 2005 uppgår det samlade statliga stödet till musei- och utställningssektorn till ca 1,4 miljarder kronor, varav 96,5 miljoner kronor avser reformer för fri entré på de flesta statliga museer. Som ett led i att göra kulturarvet tillgängligt för alla medborgare genomfördes reformen för fri entré på flertalet statliga museer fullt ut under 2005. Totalt nitton centrala museer erbjuder nu fri entré till bl.a. sina basutställningar. Dessa är Moderna museet, Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet, Historiska museet, Kungl. Myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum, Världskulturmuseet i Göteborg, Medelhavsmuseet, Etnografiska museet, Livrustkammaren, Skoklosters slott (delvis), Hallwylska museet (delvis), Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet, Musikmuseet, Armémuseum, Flygvapenmuseum i Linköping, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet samt Nordiska museet. En viktig och prioriterad fråga för regeringen är hur bl.a. institutioner förmedlar och lär ut den kunskap man förvaltar. Inte minst är detta viktigt med avseende på fri entré och ambitionen att locka nya grupper av besökare till museerna. Under 2005 inleddes därför en fortsättning på den museipedagogiska satsning som regeringen genomförde för ett antal år sedan. Regeringens satsningar att förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande fortsätter. Statens maritima museer har under året fortsatt det till stora delar banbrytande arbetet med att bevara skeppet Vasa. Regeringen har under flera år bidragit med extra anslagsmedel till bevarandet av regalskeppet. För att ge ökade förutsättningar att fortsätta sitt löpande arbete med att bevara sina kulturhistoriska miljöer tilldelades Skansen ytterligare medel fr.o.m. 2005. Det militära flygplan av modell DC 3, som sköts ned 1952, bärgades 2004. Enligt regeringen är det viktigt att DC 3:an bevaras, bl.a. som ett tidsdokument för det kalla kriget och efterkrigstidens Sverige. Inom Statens försvarshistoriska museer bereds förslag på hur planet kan förvaras samtidigt som myndigheten ser över sin långsiktiga lokalförsörjning. Kulturinstitutionernas hyreskostnader har behandlats av den parlamentariska ändamålsfastighetskommittén i betänkande Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28). Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i ämnet. För att kunna möta bl.a. ökade hyreskostnader tilldelades Statens museer för världskultur och Statens musiksamlingar extra medel fr.o.m. 2005. Internationell samverkan är i hög grad en förutsättning för att museerna skall kunna bedriva utställningsverksamhet och förhålla sig till sina samlingar. På senare tid har olika statliga åtgärder vidtagits för att bl.a. förhindra och motverka den illegala handeln av kulturföremål. Regeringen beslutade 2002 att ratificera 1970 års Unescokonvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel och utförsel av vissa kulturföremål samt överlåtelse av äganderätten till kulturegendom. Ratificeringen av konventionen är ett led i arbetet med att motverka den illegala handeln av kulturföremål. I detta syfte beslutade regeringen i mars 2004 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå den lagstiftning som krävs för en svensk anslutning till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Utredningen redovisade sitt uppdrag till regeringen i januari 2005. Trossamfund Vårt samhälle präglas av religiös mångfald. En av utgångspunkterna för stat-kyrkareformen, som varit i kraft sedan den 1 januari 2000, var att öka likställigheten mellan olika trossamfund. Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp. För närvarande omfattas 19 trossamfund och tre samverkansorgan av statsbidragssystemet och åtta trossamfund har beviljats avgiftshjälp. År 2005 utgår totalt ca 54 miljoner kronor till området, varav ca 3,5 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och ca 50,5 miljoner kronor till stöd till trossamfund. Regeringen har sedan 2000 ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfund, under ordförandeskap av det statsråd inom regeringen som svarar för frågor om trossamfunden. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet skall vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. SST driver inom ramen för sitt uppdrag och med hjälp av forskare från bl.a. de juridiska och teologiska fakulteterna vid Uppsala universitet ett projekt om samhällets grundläggande värderingar. Regeringen har för 2005 anvisat 300 000 kronor för ändamålet ur anslaget 10:2 Integrationsåtgärder, anslagsposten 8 Skyddat boende och vissa utbildningsinsatser m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Forskning inom kulturområdet Staten ger stöd till sektorsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Statens stöd till sektorsforsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet uppgår 2005 till ca 35 miljoner kronor. Flera av myndigheterna som bedriver sektorsforskning ansvarar för långsiktiga forskningsprojekt där frågor om demokrati, värderingar och förhållningssätt i samhället lyfts fram. Kring dessa övergripande frågor har myndigheterna i olika omfattning ett etablerat samarbete med universitet, högskolor och andra myndigheter. De myndigheter som får sektorsforskningsmedel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verksamhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att förmedla ny kunskap både till verksamma inom kultursektorn och till allmänheten. Därutöver beviljar Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet medel till grundforskningsprojekt inom bl.a. kulturvetenskaperna. Konstområdesövergripande verksamhet Verksamheten omfattar myndigheten Statens kulturråd samt bidrag till allmän kulturverksamhet, utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte. Bland annat fördelas stöd till verksamheter som får särskilda nationella uppdrag, bidrag till länskonstnärer, bidrag till nationella minoriteter, bidrag till regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetslivet samt försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Insatserna inom det konstområdesövergripande området har löpande förstärkts och uppgår 2005 till ca 400 miljoner kronor. Däri ingår även anslagna medel för olika pensionslösningar för personalen vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna. För att främja funktionshindrade personers deltagande i kulturlivet beviljas stöd till projekt som ökar både tillgänglighet och skapande. För 2005 beviljades Statens kulturråd ca 9,4 miljoner kronor för detta ändamål. Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet fick hösten 2004 i uppdrag av regeringen att göra en omvärldsanalys av de processer som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen inom kultursektorn. Analysen lämnades till regeringen den 15 september 2005. Sedan 2002 fördelas 3 miljoner kronor för regionala konsulenter för mångkultur. Konsulenterna skall på flera olika sätt främja arbetet inom det mångkulturella området, vilket även innefattar samarbete med existerande kulturinstitutioner på statlig, regional och lokal nivå. Mångkulturkonsulenttjänsterna finns i dag i sju län; Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Västmanlands läns landsting, Jämtlands läns museum och Västerbottens läns landsting. Regeringen anser det viktigt att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur och anvisar sedan 2002 ett bidrag till ett allmänt kulturstöd. Det totala bidraget uppgick till 7,9 miljoner kronor 2005. Därutöver anvisas bidrag till samisk kultur och samiska organisationer med 14,5 miljoner kronor, inklusive ett särskilt bidrag till Sámi Teáther. Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag har getts till vissa institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Varje institution som getts ett nationellt uppdrag har tilldelats ett årligt bidrag under tre år. Under 2005 fick åtta verksamheter inom förutbestämda områden dela på 8 miljoner kronor. Syftet är att ta till vara på kunnande och idéer från hela landet för att bidra till utveckling och förnyelse inom olika delar av kulturområdet. De åtta nationella uppdragen är inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet, barnkulturforskning samt samtida dans. Innehavare av dessa uppdrag är för närvarande i ovan nämnd ordning Dalateatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus i Malmö, Eric Ericsons Kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum, Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och Dansnät Sverige hos Dansens Hus. Stöd till verksamhet med s.k. länskonstnärer är inrättat för att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur samt att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Inom sina respektive konstområden arbetar länskonstnärerna särskilt med att engagera barn och ungdomar för att öka deras möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. För länskonstnärsverksamheten avsattes 6,7 miljoner kronor 2005. För att främja en bred kulturverksamhet med arbetsplatsen och arbetsgemenskapen som utgångspunkt är det statliga stödet till kultur i arbetslivet av stor betydelse. Under 2005 har ca 8,3 miljoner kronor fördelats av Statens kulturråd för detta ändamål. Två skilda projekt som utvidgar kontaktytorna mellan kulturen och arbetslivet genomförs av Statens konstråd och Föreningen Svensk Form som ett uppdrag inom Designåret 2005. Båda projekten, på aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall och på Sanduddens skola på Ekerö, syftar dels till att i samråd med personal respektive elever öka trivseln genom att förbättra arbetsmiljön, dels till att uppmuntra fler arbetsplatser att anlita konstnärer i sitt utvecklingsarbete. Dessa projekt har lett till en ökad kunskap om det mervärde för båda parter som mötet mellan arkitekter och konstnärer respektive verksamheter inom tung industri och offentlig sektor, konkret kan innebära. Jämställdhetssatsningar Regeringen verkar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom hela kulturpolitikens område. Inom vissa verksamhetsområden har specifika satsningar gjorts för att öka jämställdheten. I mars 2004 tillsatte regeringen en kommitté för jämställdhet inom scenkonstområdet (dir. 2004:39). Kommitténs huvuduppgift är att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv kan bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 8 mars 2006. Sedan 2000 är ett av de övergripande målen för statens filmstöd att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den stora dominansen av manliga filmskapare som fått stöd. Som ett förtydligande av jämställdhetsuppdraget finns det sedan 2003 även ett mål om att öka andelen kvinnor bland de filmskapare som erhåller produktionsstöd. Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska redovisa åtgärder som vidtagits för att uppnå målet samt andelen kvinnor respektive män som erhållit produktionsstöd och andra former av filmstöd. För regeringen har det varit en viktig utgångspunkt i förhandlingarna om ett nytt filmavtal, som gäller för åren 2006-2010, att målet att förbättra kvinnliga filmskapares villkor tydligare skall avspeglas i avtalet. Konstnärsnämnden har i regleringsbrevet för 2005 fått ett fördjupat jämställdhetsuppdrag. Som en del i Konstnärsnämnden omvärldsanalys skall myndigheten göra en fördjupad analys av skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers villkor. Även sociala och ekonomiska villkor samt utbildningssituation skall belysas ur ett genusperspektiv i den redovisning som skall lämnas till Utbildnings- och kulturdepartementet den 1 oktober 2005. I juni 2001 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). I slutrapporten lämnas förslag rörande vidareutbildning av museiverksamma, museiforskning med genusperspektiv, gestaltning av genus i utställningar och pedagogisk verksamhet samt inrättandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna vid Arbetets museum. Slutrapporten har remissbehandlats. Se vidare under avsnitt 4.8 Politikens inriktning. Kulturell mångfald Regeringen har under flera år konsekvent arbetat för en större kulturell mångfald. Inom kulturområdet har som ett exempel myndigheter och institutioner sedan 2000 haft som mål att i sin inre och yttre verksamhet främja en ökad etnisk och kulturell mångfald. Under hösten 2003 gav regeringen Mångkulturellt centrum i uppdrag att kartlägga och bedöma de resultat myndigheterna och institutionerna rapporterar om detta uppdrag. Mångkulturellt centrum redovisade sitt uppdrag under hösten 2004 i rapporten Tid för mångfald (U2005/735/kr) samt idéskriften Mångfald i kulturlivet. Regeringen har utlyst 2006 till ett mångkulturår. Myndigheter, stiftelser och bolag har fått i uppdrag att under 2005 förbereda sin medverkan i Mångkulturåret och att under 2006 genomföra verksamheter. Regeringen har även bjudit in landets samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser att delta i Mångkulturåret. För att samordna förberedelser och genomförande av Mångkulturåret utsåg regeringen i december 2004 en nationell samordnare (dir. 2004:169). I samordnarens uppdrag ingår att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn - kulturarbetare, organisationer, institutioner och myndigheter - utarbeta ett program för Mångkulturåret och vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret. 4.5.2 Insatser utanför politikområdet Utbildning och folkbildning Satsningen på personalförstärkning i skola och fritidshem fortsätter. För 2006 avsätts 1 miljard kronor som ett särskilt statsbidrag i syfte att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner. Inom ramen för satsningen har kommunerna möjlighet att utöka personalresurser på skolbiblioteken och att anställa personal med kulturpedagogisk kompetens till skolor och förskolor. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att utveckla förskolans och skolans kulturuppdrag i samverkan med Statens kulturråd, Malmö högskola, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd och Aktionsgruppen för barnkultur. Till grund för arbetet ligger erfarenheter från regeringens kultur i skola-satsning 1999-2001. Satsningen syftade till att stimulera ett varaktigt utvecklingsarbete i skola och förskola med utgångspunkt i att skapande och konstnärlig kunskap ökar barnens möjligheter till inlärning. Insatserna syftade till att integrera kreativa lärprocesser och kultur i alla ämnen som en del av skolans vardagsarbete och medel avsattes för flera strategiska utvecklingsprojekt. Skolverket och Kulturrådet hade i uppdrag att förstärka och stimulera arbetet med kultur i skolan. Statens bidrag till folkbildningen skall bl.a. syfta till att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. År 2004 fick folkbildningen 2,6 miljarder kronor, varav ungefär hälften fördelades till studieförbunden och hälften till folkhögskolorna. Inom studiecirkelverksamheten utgjorde kurserna i estetiska ämnen 51,6 procent av det totala antalet deltagare i studiecirklar. Under 2004 arrangerade studieförbunden även drygt 220 000 kulturprogram med ca 15,2 miljoner deltagare. Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen avlämnade i mars 2004 sitt slutbetänkande (SOU 2004:30). Betänkandet belyser vilken roll och betydelse folkbildningen har för kulturen och att studieförbund och folkhögskolor spelar en viktig roll för ett rikt och varierat lokalt kulturliv. En av utredningens slutsatser är att folkbildningen bidrar till att de kulturpolitiska målen nås. Folkbildningens resultat redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. De konstnärliga utbildningarna, framför allt på högskolenivå, innebär viktig stimulans till det lokala och nationella konstlivet. Vidare genomförs ett stort antal insatser för arkitektur, form och design inom andra politikområden som utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete vid universitet och högskolor, utbildningar vid s.k. kompletterande skolor samt stöd till konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete vid Vetenskapsrådet. Med utgångspunkt i regeringens strategiska arbete med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter har regeringen i april 2005 tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från ett antal departement och myndigheter samt företrädare för Sveriges kommuner och landsting. Arbetsgruppen har till uppgift att utveckla indikatorer för att mäta och följa upp insatser inom barnpolitiken. Arbetsgruppen skall presentera en slutrapport senast den 31 december 2006. Upphovsrätt Upphovsrätten är av väsentlig betydelse för konstnärers möjlighet att leva av sitt arbete. Upphovsrättsliga ersättningar ökar konstnärers möjlighet till försörjning och stimulerar därmed konstnärligt skapande. Upphovsrätten ger en grundläggande rätt för en konstnär att, som upphovsman till sitt verk, bestämma hur och på vilket sätt verket skall komma andra till del, samt en rätt att få ersättning när verket nyttjas. Utgångspunkten är alltså att upphovsmannen har en ensamrätt till sitt verk. Mot upphovsmännens individuella intressen står emellertid vissa behov som allmänheten och samhället har av att kunna utnyttja verk, t.ex. för att tillgodose utbildnings- och forskningsbehov, liksom ett allmänt informationsintresse. För att åstadkomma en rimlig balans mellan dessa olika intressen har i lagstiftningen gjorts vissa inskränkningar i upphovsmännens ensamrätt. Inskränkningar av upphovsmännens rättigheter kan i många fall vara kännbara för konstnären ur ekonomisk synpunkt. Staten kompenserar en del av det ekonomiska bortfallet genom offentligrättsliga insatser. Exempel på detta är biblioteksersättningen på ordområdet, visningsersättningen på bildkonstområdet och talboksersättningen. Genom EG-direktivet 2001/29/EG om upphovsrätten i informationssamhället har en översyn av stora delar av den upphovsrättsliga lagstiftningen genomförts. I genomförandearbetet har det varit en grundläggande princip att balansen upprätthålls mellan upphovsmännens rätt till ersättning för nyttjanden och kontroll över sina verk, och användarnas intresse av tillgänglighet och information. Förslag till lagstiftningsändringar har behandlats av riksdagen under våren 2005. Arbetsmarknadspolitik Kulturarbetare har en arbetsmarknad som delvis präglas av andra förhållanden än de som råder inom många andra yrken. I propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139) uttalar regeringen att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra anställningsförhållanden eller andra speciella förhållanden, liksom till villkor som gäller för personer som har upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden. Regeringens syn på kulturarbetsmarknadens villkor återspeglas även i de särskilda avgränsningskriterier för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden som fastställts av regeringen. Arbetsförmedlingen Kultur är en sammanhållen specialarbetsförmedling direkt under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AF kultur har drygt 10 000 kultur- och mediearbetare inskrivna på landets fem regionförmedlingar. AF Kulturs arbete inriktar sig bl.a. på att skapa mötesplatser för arbetsgivare/uppdragsgivare och arbetssökande med avsikt att öka och vidga den befintliga marknaden och samtidigt vidga arbetsmarknaden för de kompetenser som konstnärer besitter. I AF Kulturs organisation ingår en kulturarbetsdelegation under ledning av AMS generaldirektör med representanter från olika konstnärsgrupper. Delegationen utgör en viktig instans vid utvecklingen av AF Kulturs verksamhet. Hållbar utveckling Kulturens betydelse för hållbar utveckling har genom arbetet inom EU fått genomslag i den globala processen utifrån världstoppmötet i Johannesburg den 26 augusti - 4 september 2002. Regeringen har i skrivelsen En svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social och miljömässig (skr. 2003/04:129) formulerat en nationell strategi för hållbar utveckling. Strategin betonar vikten av ekonomiska framsteg, social rättvisa och skydd av miljön. Inom ramen för arbetet med regeringens satsning på hållbar utveckling har kulturarvsaspekter fått en större tyngd och integrerats alltmer i andra samhällssektorer, bl.a. inom miljö- och jordbrukspolitiken och i samarbetet mellan Riksantikvarieämbetet och ansvarsmyndigheter inom olika sektorer. Detta har inte minst tagit sig uttryck i flera samarbetsprojekt t.ex. arbetet med de nationella miljömålen, miljöersättningarna i Miljö- och Landsbygdsprogrammet samt utvecklingen av miljökonsekvensbeskrivningar i det infrastrukturella samhällsbyggandet. Miljö- och jordbrukspolitik Med anledning av regeringens proposition Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) har kulturmiljösektorn genom Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna fortsatt att utveckla och fördjupa kulturmiljöarbetet. Arbetet gäller främst kunskapsuppbyggnad och strategi- och programutveckling och rör insatser för god bebyggd miljö, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö. RAÄ utvecklar och fördjupar tillsammans med Naturvårdsverket samarbetet mellan kulturmiljö- och naturmiljösektorerna på både centralt och regionalt plan för att uppnå en gemensam syn på landskapsfrågorna. RAÄ har ett samarbete med Skogsstyrelsen inom projektet Skog och Historia om bl.a. de skogliga sektorsmålen och det biologiska kulturarvet. I propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag har det aviserats ytterligare satsningar på projektet Skog och Historia. Inom energiområdet har RAÄ i samarbete med länsstyrelserna utrett förutsättningarna från kulturmiljösynpunkt för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden. RAÄ har under året bl.a. varit representerat i Jordbruksdepartementets rådgivande kommitté för miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 och i styrgruppen för CAP:s miljöeffekter med uppföljning av jordbrukets direktstöd och miljöersättningar inom nuvarande miljö- och landsbygdsprogram. Vidare har RAÄ medverkat i styrgruppen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering samt deltagit i Jordbruksverkets och Statens livsmedelsekonomiska instituts gemensamma regeringsuppdrag att analysera kostnadseffektiviteten av styrmedel för bevarande av ängs- och betesmarker. Ungdomspolitik Med utgångspunkt i regeringens strategiska arbete med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter kommer en interdepartemental arbetsgrupp att tillsättas. Arbetsgruppens uppgift skall vara att utveckla ett system för uppföljning av gjorda insatser inom barnpolitikens alla områden. Inom ramen för den nationella satsningen för att öka barns och ungas fysiska aktivitet har Kulturrådet tillsammans med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet, Myndigheten för skolutveckling och Elevorganisationen i Sverige tagit initiativ till ett utvecklingsprogram för dans i skolan. Målet är att få dans på skolschemat för att öka barns tillgång till dans och därigenom främja lärande. Ungdomsstyrelsen redovisade under våren 2005 Arenor för Alla, En studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Undersökningen visar att möjligheten att ta del av ett professionellt kulturliv varierar med boendeort, kön och social position och att musik och film framstår som centralt i unga människors liv. Av 16-åringarna spelar 42 procent något musikinstrument, 11 procent (varav flest pojkar) spelar i ett band. Att spela teater är vanligare än att gå på teater, att spela i band är vanligare än att gå på konsert. Regional utvecklingspolitik Den regionala utvecklingspolitiken är inriktad mot att skapa en hållbar utveckling och tillväxt och en god servicenivå i alla delar av landet. En förutsättning för hållbar utveckling är att öka samförståndet och dialogen mellan olika delar av samhället, inklusive nationell, regional och lokal samverkan. Viktiga delar i det fortsatta arbetet är de regionala tillväxtprogrammen och de regionala utvecklingsprogrammen. Regeringen gav i juni 2004 ett antal myndigheter, däribland RAÄ och Statens kulturråd, i uppdrag att utifrån vissa utpekade strategiska områden, bl.a. kultur, kulturarv, turism och naturupplevelser, redovisa förslag till metoder för att stärka arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen. På central nivå har RAÄ, Statens kulturråd, Riksarkivet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet inom sina respektive ansvarsområden etablerat samverkan kring dessa frågor. Under 2005 har de presenterat en rapport "Kulturen i tillväxtprogrammen". Rapporten tar bl.a. upp hur de fyra aktörerna, både enskilt och gemensamt, arbetar med de regionala utvecklingsfrågorna, kulturens roll för utveckling och tillväxt samt hur länen arbetar med kulturen i sina respektive tillväxtprogram. RAÄ, Riksarkivet och Statens kulturråd har tillsammans med Stiftelsen Svenska Filminstitutet även i uppdrag att årligen redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EG:s strukturfonder och gemenskapsinitiativ. Den senaste rapporten visar att EU under 2004 bidrog med sammanlagt 251 miljoner kronor till sådana projekt. Samtidigt uppgick den svenska offentliga finansieringen till 348 miljoner kronor. Storstadspolitik Inom storstadspolitiken har medel till kulturverksamhet fördelats genom de lokala utvecklingsavtalen. Storstadspolitiken har nu övergått in i en andra fas med finansiering med ordinarie medel inom ordinarie strukturer. En fortsatt och utvecklad samverkan mellan kulturmyndigheter, institutioner och storstadslänen, kommuner, andra myndigheter och aktörer i övriga samhällssektorer som omfattas av storstadspolitiken är därför viktig. Kultur - deltagande och eget utövande - har varit och är en ansenlig och viktig del av storstadsarbetet. Det egna engagemanget för kulturverksamhet i de aktuella bostadsområdena har visat sig vara omfattande och betydelsefullt. Inom storstadspolitiken är det s.k. underifrånperspektivet centralt. För att bl.a. få kunskap om vilka effekter det haft som metod i det lokala utvecklingsarbetet har regeringen gett Mångkulturellt centrum i uppdrag att se hur underifrånperspektivet har tillämpats i samtliga berörda kommuner. Uppdraget redovisades i april 2005 och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. RAÄ och Statens kulturråd, liksom andra kulturinstitutioner, fortsätter att arbeta med storstadspolitiska målsättningar. Språket Inom näringspolitiken utgår stöd till Terminologicentrum TNC. Syftet är att åstadkomma en lämplig terminologi för svenska förhållanden. Språkvårdande insatser görs av flera myndigheter och stöd till detta ges i dag av Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Stöd till språkteknologisk forskning lämnas inom ramen för forskningspolitiken. Insatser för minoritetsspråken och teckenspråket görs bl.a. inom ramen för minoritetspolitiken, samepolitiken och handikappolitiken. Inom utbildningspolitiken görs grundläggande insatser för språk och språktillägnandet inom ramen för förskolors, skolors och den högre utbildningens undervisning och forskning. Handikappolitik Regeringen har med anledning av propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), lämnat förslag till åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten för funktionshindrade inom kulturlivet. Mot denna bakgrund har Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet fått ett särskilt sektorsansvar för handikappfrågor inom sina respektive verksamhetsområden. Utredningen om teckenspråkets ställning (dir. 2003:169) skall bl.a. analysera tillgängligheten inom kulturområdet för döva och hörselskadade. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag den 15 september 2005. Folkhälsopolitik Olika studier visar att deltagande i kulturlivet och god hälsa följs åt, oberoende av tidigare kulturvanor. Regeringen anser att forskning inom området med ett mångvetenskapligt angreppssätt bör stärkas. Inom ramen för den nationella satsningen för att främja barns och ungdomars fysiska aktivitet har Statens kulturråd tillsammans med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet, Myndigheten för skolutveckling och Elevorganisationen i Sverige initierat ett utvecklingsprogram för dans i skolan. Syftet är att alla barn ska få tillgång till dans och att därigenom främja lärande. Kulturrådet har även genom sin medverkan i den Nationella ledningsgruppen för folkhälsa drivit frågan om dansens betydelse för ungas hälsa. Kulturrådet samarbetar även med Folkhälsoinstitutet för att tydliggöra den kulturella sektorns positiva effekter på folkhälsan. Forskning med relevans för kulturområdet I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) redovisar regeringen sin syn på forskningspolitiken under perioden 2005-2008. Exempel på områden med relevans för kultursektorn där medel avsätts enligt regeringens bedömning i propositionen är bl.a. hållbar utveckling, design- respektive genusforskning, infrastruktur samt konstnärligt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av behovet av stärkt forskning inom designområdet tillförs Vetenskapsrådet enligt regeringens bedömning i propositionen (prop. 2004/05:80) 5 miljoner kronor för en forskarskola i design fr.o.m. 2007. I propositionen för regeringen även fram betydelsen av ökad kunskap om kulturens koppling till hälsa och välbefinnande. Forskning inom området är bl.a. inriktad på hur kultur kan fungera inom vården. Regeringen anser att forskningen på området bör stärkas och att dess metod- och teoribildning bör utvecklas i syfte att nå en vetenskaplig grund som kan stärka kunskapen om kulturens betydelse för folkhälsan. Mot bakgrund av detta avsätts enligt regeringens bedömning i propositionen (prop. 2004/05:80) 5 miljoner kronor med början år 2006 för forskning avseende kultur och hälsa. Medlen fördelas av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap. Europeiska unionen Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av Kultur 2000-programmet respektive MEDIA-programmet. Kultur 2000-programmet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video. Programmet löper under perioden 2000-2006 och den totala budgeten är 237 miljoner euro. Totalt deltar 30 länder i programmet. Under 2004 tilldelades projekt med svenska aktörer cirka 2,3 miljoner euro. MEDIA-programmet ger stöd till den europeiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Programmet löper under perioden 2001-2006 och har en totalbudget på 513 miljoner euro. Sverige har under 2004 erhållit ca 4,4 miljoner euro i stöd från programmet. Under 2004 lade kommissionen fram förslag om en ny generation ramprogram på kultur- och medieområdet. Förhandlingar har inletts kring sakinnehållet i avvaktan på att EU:s långtidsbudget, Agenda 2007, fastställs. EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. Under 2004 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 251 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning. EU-stödet fördelar sig så att det för de geografiska målen 1 och 2 uppgår till ca 173 miljoner kronor, för Växtkraft Mål 3 ca 21 miljoner kronor samt för gemenskapsinitiativen Urban II, Leader+, Ingerreg III A, B och C ca 58 miljoner kronor. Nordiska ministerrådet Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultursamarbetet 2004 cirka 191 miljoner kronor. De största budgetposterna är de två fonderna som delar ut stöd till projekt: Nordiska kulturfonden och Nordisk film- och TV-fond. Under 2004 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag på drygt 30 miljoner kronor till 288 projekt. Nordisk film- och TV-fond bidrog bl.a. med stöd till produktion av 32 långfilmer. Under det isländska ordförandeskapet 2004 prioriterades bl.a. det fortsatta arbetet med att utarbeta en ny struktur för det nordiska kultursamarbetet samt en utredning om datorspel för barn och unga. Unesco Unescos 32:a generalkonferens beslutade hösten 2003 att det inom ramen för Unesco skulle utarbetas en bindande konvention för skydd av den kulturella mångfalden. Efter tre mellanstatliga expertmöten har ett förslag till slutlig text arbetats fram. Det tredje expertmötet rekommenderar att den 33:e generalkonferensen i oktober 2005 antar denna text som konvention om skydd för och främjande av mångfalden i kulturella uttryck. Huvuddragen i konventionen är att konsolidera medlemsstaternas rätt och skyldighet att föra en nationell kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden samtidigt som den aktivt verkar för internationellt kulturutbyte och allas tillgång till den kulturella mångfalden. Konventionen erkänner också att kulturella varor och tjänster inte bara har ett ekonomiskt värde. En stor del av konventionen rör internationell solidaritet till stöd för utvecklingsländerna. INCP Det informella nätverket INCP (Informal Network on Cultural Policy) är ett internationellt forum genom vilket nationella kulturministrar kan utbyta erfarenheter och åsikter om aktuella kulturpolitiska frågor. Nätverket som i dag omfattar ca 60 länder har framför allt renodlat diskussioner om betydelsen av kulturell mångfald och identitet för social och ekonomisk utveckling. Nätverket har vidare arbetat med utvecklandet av en internationell konvention för kulturell mångfald. Europarådet Arbetet på kultur- och utbildningsområdet sker inom de fyra styrkommittéerna för utbildning, högre utbildning, kultur och kulturarvsfrågor. På kulturarvsområdet antogs i slutet av 2004 ett arbetsprogram för styrkommittén för perioden 2005-2006. I enlighet med programmet för perioden 2002-2004 har det förutom uppföljning av konventioner gällande bl.a. arkitektur-, arkeologi- och landskapsfrågor, skett ett fortsatt arbete med en ramkonvention för kulturarvet som en resurs för utveckling och tillgänglighet. Styrkommittén för kulturarvsfrågor planerar att presentera konventionsförslaget på Europarådets kulturministermöte senare i år. Inom ramen för projektet om dialog mellan kulturer och konfliktförebyggande åtgärder ägde en ministerkonferens rum i Kroatien hösten 2003. 4.6 Resultatredovisning Teater, dans och musik Utbudet på de offentligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna i landet präglas av bredd, mångfald och nyskapande. På regional och lokal nivå finns ofta ett engagemang för att etablera nya scener och arenor för scenkonstens utveckling. På flera håll ses det internationella kulturutbytet som ett sätt att profilera verksamheten och i förlängningen regionen. Många teaterinstitutioner rapporterar om stora konstnärliga och publika framgångar under 2004. Till exempel har Västerbottensteatern, Norrbottensteatern och Teater Västernorrland samverkan i projektet Norrscen, vars syfte är att utöka samarbetet gentemot arrangörer och publik. Publikens intresse för den professionella dansen har fortsatt att öka, samtidigt som dansen fått en allt starkare regional och lokal förankring. Statens kulturråd har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag till handlingsprogram för den professionella dansen, som syftar till att stärka dansen som konstart i hela landet. Även landsting och regioner har under 2004 utarbetat regionala handlingsprogram för dans, som bl.a. tar sin utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Statens kulturråd framhåller i sin årsredovisning för 2004 att dansen inte längre enbart är en storstadsföreteelse utan i allt högre grad sprider sig till andra delar i landet. De fria teater-, dans- och musikgrupperna har idag en självklar plats i kulturlivet och står för en betydande del av landets alla föreställningar. Inte minst turnéverksamheten är viktig för att öka tillgången till scenkonst i ett regionalt perspektiv. Enligt statistik från Statens kulturråd kom cirka 52 procent av den totala publiken 2004 från andra kommuner än gruppens hemkommun. Riksteatern och Svenska Rikskonserter har specialkunskaper om turnéverksamhet och fyller en viktig funktion för att motverka koncentrationen av utbudet till storstäderna. Svenska Rikskonserter redovisar att nästan hälften av statsbidraget går till regional verksamhet och Riksteatern erbjuder genom sina föreningar olika former av scenkonst över hela landet. Ett fungerande arrangörsled är avgörande för att öka tillgången till teater, dans och musik i hela landet. Statens kulturråd har vid bidragsfördelningen till arrangerande musikföreningar 2004 särskilt prioriterat arrangörer för jazz och nutida konstmusik. Statens kulturråds utvecklingsinsatser inom teater, dans och musik har under 2004 bl.a. fokuserat på projekt som rör utveckling och utbildning av arrangörsnät. En arbetsgrupp med representanter för länsteatrarna och Riksteatern har i samråd med Kulturrådet diskuterat åtgärder för att förbättra arrangörssituationen på teaterområdet. Ett gemensamt projekt har påbörjats under 2005. Staten ansvarar för nationalscenerna, Riksteatern, Rikskonserter och Dansens Hus. Nationalscenerna Operan och Dramaten redovisar 2004 breda och varierade repertoarer och har intensifierat publikarbetet för barn och ungdomar. Dansens Hus publik fortsätter att öka. En mer detaljerad resultatbedömning för de nationella teater-, dans- och musikinstitutionerna redovisas under anslaget 28:5. Statens kulturråd fick hösten 2004 regeringens uppdrag att ta fram förslag till utformning av ett stöd för distributionen av fonogram till kommunala bibliotek. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 oktober 2005. Regeringens samlade bedömning är att statens insatser på teater-, dans- och musikområdet har haft stor betydelse för utvecklingen, sett i förhållande till de kulturpolitiska målen. Litteraturen, läsandet och språket De grundläggande mönstren för läsning är att högutbildade läser mer än lågutbildade, yngre mer än äldre, kvinnor mer än män och flickor mer än pojkar. Svenska Förläggareföreningens branschstatistik för 2004 visar en fortsatt hög och stabil försäljning av litteratur även om en minskning totalt har skett jämfört med 2003. Antalet utgivna titlar och försäljning ökar också när det gäller barn- och ungdomsböcker. Utgivning och försäljning av ljudböcker ökade med 59 titlar till 168 titlar 2004. Förläggareföreningen uppskattar den totala marknaden, dvs. medlemsförlagen samt utanförstående förlag inklusive läromedel till ca 5,6 miljarder kronor. Förlagens nettointäkter av export minskade från 116 miljoner kronor 2003 till 91,4 miljoner kronor 2004. Den 1 januari 2002 sänktes mervärdesskatten på böcker, tidskrifter m.m. Samtidigt tillsatte regeringen en bokpriskommission bl.a. med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen, redovisa vilka effekter som har uppnåtts genom momssänkningen samt vid behov lämna förslag till åtgärder som kan motiveras av granskningen. I februari 2005 lämnade kommissionen sin slutrapport, SOU 2005:12. Av kommissionens prismätningar framgår att resultatet varierar mellan olika litteraturkategorier och försäljningskanaler, där bäst genomslag av mervärdesskattesänkningen uppnåtts för skön- och barnlitteratur i bokhandeln. Kommissionen bedömer dock att prisutvecklingen i stort kan spegla ett gott genomslag av reformen. När det gäller kurslitteratur för studenter menar kommissionen att prisutvecklingen är oroande, men påtalar samtidigt behovet av att fler undersökningar görs för att säkerställa mätresultatet. Av de läsundersökningar som gjorts inom ramen för kommissionens arbete framgår att läsandet ökat efter mervärdesskattesänkningen genom att de som tidigare läste böcker och tidskrifter läser mer än förut. Andelen icke-läsare är dock fortsatt 15 procent av Sveriges befolkning och andelen män inom LO som inte alls läser böcker har ökat mellan 1999 och 2003, från 38 procent till 47 procent. Regeringen bedömer att sänkningen av mervärdesskatten gett ett gott resultat. Betänkandet visar dock på vikten av att särskilda litteraturpolitiska insatser fortsätter för att nå de som inte alls läser. Bokpriskommissionen lämnar också förslag i den delen. Riksdagen har gett regeringen till känna att samliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd bör utvärderas så att det tydligt framgår om målsättningen med stödet uppfylls (bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2005 att en fördjupad analys av stöden skulle göras innevarande budgetår. Analysen har dock försenats varför regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen för 2007. Regeringen bedömer att länsbiblioteken har en fortsatt mycket viktig uppgift när det gäller att stödja de lokala folkbibliotekens utveckling av särskilda områden, t.ex. barn och unga, funktionshindrade personer och mångkulturella miljöer. Läns- och regionbiblioteken har också en viktig uppgift för olika samverkansformer på lokal och regional nivå när det gäller att öka utbudet och kunskapen om Internettjänster, upphandla databaslicenser, finna nya former för att förenkla och förbättra informations- och medieförsörjningen m.m. Statligt bidrag utgår till En bok för alla AB för utgivning av kvalitetsböcker till lågt pris. Utgivningens inriktning är skönlitteratur för vuxna, barn och ungdomar. Det låga priset, titelbredden, utgivningens kvalitet och det etablerade varumärket samverkar med en väl fungerande läsfrämjande verksamhet. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) medverkar till att funktionshindrade personer och personer med lässvårigheter kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Inom TPB har under flera års tid ett internationellt framgångsrikt utvecklingsarbete bedrivits med syftet att helt byta talboksmedium från analoga kassetter till digitala talböcker i form av cd-romskivor, DAISY. Under tiden har samarbetet med biblioteken stärkts så att det i dag även finns en fungerande kontaktorganisation mellan TPB och samtliga universitets- och högskolebibliotek. TPB fortsätter sitt utvecklingsarbete av nya medier och distributionsvägar för en bättre anpassning till olika former av läshandikapp. Centrum för lättläst är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för funktionshindrade personer och andra som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Under 2004 har Centrum för lättläst fortsatt att bredda utgivningen och öka läsaranpassningen. En annan angelägen uppgift har varit utvecklingen av verksamheten som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till folkbiblioteken är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i utbudet och öka tillgängligheten. Statsbidragen är en förutsättning för många kulturtidskrifters existens. Väsentligt för kulturtidskrifternas positiva utveckling är också de statliga insatserna i form av kulturtidskriftskataloger och olika utvecklingsprojekt. Ett fortsatt problem för kulturtidskrifterna är bl.a. att finna fungerande distributionsformer. Stödet till kulturtidskrifterna förstärktes därför med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2005 för att utveckla nya distributionsformer. Regeringen bedömer att denna förstärkning skapar ökade möjligheter för kulturtidskrifterna att nå ut i handeln. Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne på fem miljoner kronor delades ut 2005 för tredje gången vid en för allmänheten öppen ceremoni på Skansen. Priset tilldelades den brittiske författaren Philip Pullman och den japanske illustratören Ryôji Arai. Regeringens samlade bedömning är att statens insatser har stor betydelse för litteraturen, läsandet och språket. Bildkonst Bildkonstens tillgänglighet har ökat på många orter och i många miljöer över hela landet. Under de senaste åren har även riktade insatser gjorts för att öka och förbättra tillgängligheten till föremåls- och arkivsamlingar inom området. Genom den statliga bidragsgivningen på samtidskonstområdet får utställningslivet i landet ett viktigt stöd och fler människor ges möjlighet att ta del av utbudet. Genom stödet till vissa utställare och arrangerande konstföreningar har samtidskonsten stärkts. Sedan januari 2004 har Statens konstråd enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst tillsynsansvaret för statligt ägd konst. Statens konstråd har under året etablerat nya rutiner för tillsynen och sett över hur den statligt ägda konsten registreras och vårdas av de mottagande myndigheterna. Staten har en god överblick över den statligt ägda konsten. De regioner som har konstkonsulenter har genomfört konstkonsulentmöten, där diskussioner förts om den regionala strukturen för konsten. För att öka tillgängligheten inom området främst för barn och ungdomar har särskilda insatser inom bildkonstpedagogiken utförts under 2004 framför allt utifrån verksamheten på museer, konsthallar och genom konstkonsulenterna. Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konstnärer som gallerier och andra försäljningsställen. Det stöd till konstinköp som fördelas till Folkets hus och parker, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler berör många. Förutom miljontals besökare i landets omkring 2 400 föreningshus och folkparker, berörs även de många yrkesverksamma konstnärer som inbjuds att delta i inköpsutställningarna. Målet för Statens konstråd är att sprida kvalificerade uppdrag och ge ökade försörjningsmöjligheter för konstnärer i hela landet. Konstrådet har särskilt satsat på barn- och ungdomsrelaterade projekt samt det pedagogiska arbetet med den offentliga konsten. Under 2004 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för drygt 42 miljoner kronor. Statens kulturråd har vid bidragsfördelningen på bild- och formområdet 2004 lagt särskild vikt vid verksamheter som främjar konstnärernas villkor och möten med publiken. I synnerhet prioriteras verksamheter som når olika publikkategorier och ger ökade möjligheter att se bildkonst över hela landet, liksom verksamheter som utvecklar olika metoder och samverkansformer eller innebär erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt. Regeringens samlade bedömning är att statens insatser för bildkonsten har haft stor betydelse för utvecklingen inom området. Arkitektur, form och design Under 2005 genomförs ett särskilt Designår i Sverige. Det kampanjkontor som inrättats på Svensk Form svarar för information, samordning och marknadsföring av Designåret. Under våren 2004 genomfördes ett antal regionala upptaktsmöten runtom i landet med ministermedverkan. En hemsida (www.designaret.se) har upprättats med kalendarium och information om Designåret. Vidare har på regeringens uppdrag en särskild styrgrupp för Designåret inrättats med representanter från Nationalmuseum, Statens konstråd, Konstnärsnämnden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstfack, Vetenskapsrådet och Stiftelsen Svensk Industridesign. Likaså har en Designårsgrupp för tillväxt och innovation inrättats vars främsta syfte är att bidra till att kunskaper och resultat från de designinsatser som ska genomföras inom detta område får spridning och kommuniceras under Designåret 2005. Drygt ett hundratal statliga myndigheter och institutioner - varav ett antal i utlandet - deltar med egna projekt under Designåret. Vid halvårsskiftet 2005 uppgick det totala antalet anmälda projekt till cirka 1 200. Gensvaret har varit stort från många håll, inte minst från kommuner över hela landet som driver egna projekt. Designåret har hittills rönt stor uppmärksamhet i media. Musei- och utställningsinstitutioner inom form och design har inom ramen för Designåret lyft fram området både nationellt och internationellt. Den 14 februari 2004 återinvigdes Arkitekturmuseet med fri entré i sina ordinarie lokaler. På Nationalmuseum, som är statligt ansvarsmuseum på området, har ett flertal uppmärksammade utställningar visats under det första halvåret i år, vissa producerade inom ramen för Konstnärsnämndens internationella konsthantverksprojekt Craft in Dialogue. Den verksamhet med en nationell mötesplats för form och design, kallad Designforum, som Föreningen Svensk Form bedriver på regeringens uppdrag, har varit bas för ett flertal utställningar och seminarier inom ramen för Designåret. Det arbete som Nämnden för hemslöjdsfrågor bedriver har fortsatt varit inriktat på att stärka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet genom framför allt landets hemslöjdskonsulenter. Nämnden samordnar hemslöjdskonsulentverksamheten bl.a. genom seminarier och fortbildning för konsulenterna. Under de senaste åren har intresset för hemslöjd ökat i hela landet vilket kan avläsas genom den kurs- och utställningsverksamhet som konsulenterna bedriver samt den uppmärksamhet som hemslöjdsprodukter fått i massmedia. Under det senaste året har nämnden lagt tonvikten på områdena barn och ungdom, hemslöjd-form-design och hård slöjd. Genom det turnerande projektet Slöjdcirkus har slöjden nått ut till tusentals barn och vuxna från Helsingborg i söder till Kalix i norr. Nämnden har vid fördelning av projektmedel prioriterat formområdet. Avsikten har varit att skapa mötesplatser och nya samarbetsformer mellan hemslöjdskonsulenter, slöjdare och formgivare, där hemslöjdens kunskap om tradition, material och teknik inspirerar till utveckling och förnyelse. Rådet för arkitektur, form och design har påbörjat sitt arbete. Under hösten 2004 genomförde rådet en öppen hearing om offentlig upphandling. Vidare genomförde rådet ett rundabordssamtal i maj 2005 om hemslöjdens roll och relation till diskussionen om formgivning, konsthantverk, konst och arkitektur. Såväl hearingen som rundabordssamtalet har rapporterats och gjorts tillgängliga på rådets hemsida (www.rafd.se). Sammantaget är det regeringens bedömning att de statliga insatserna för arkitektur, form och design bidrar till att främja, stärka och utveckla intresset för området. Film Under 2004 ökade publiken till svensk film. Den svenska filmens publikandelar steg från 19,9 procent eller 3,6 miljoner besök 2003 till 23,3 procent eller 3,9 miljoner besök 2004. Svensk långfilm och kort- och dokumentärfilm hade framgångar utomlands och vann flera internationella priser. Efter flera år med höga besökssiffror sjönk dock det totala antalet biobesök från 18,2 miljoner 2003 till 16,6 miljoner 2004. Satsningen på regional filmverksamhet fortsatte oförminskat under året. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelade under 2004 sammanlagt 19,2 miljoner kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video och tre regionala produktionscentrum. Genom att Filminstitutets insatser ökade med 1,2 miljoner kronor jämfört med föregående år kompenserades de tre regioner som inom ramen för satsningen på regional filmverksamhet tidigare erhållit medel från Stiftelsen Framtidens Kultur. Skolbioverksamheten ökade i landet för tredje året i rad. Skolbio bedrevs läsåret 2003/2004 i 181 av Sveriges 290 kommuner, jämfört med 175 kommuner 2002/2003 och 166 kommuner 2001/2002. I syfte att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade personer fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning. Under 2004 fördelades stöd till 12 syntolkningsprojekt i 10 av landets regioner. 24 biograffilmer fick stöd till textning. Antalet DVD-filmer som fick stöd till textning fortsatte att öka markant, från 51 filmer 2003 till 83 filmer 2004. I dag svensktextas de allra flesta nya svenska filmer på DVD. Även många äldre svenska filmer som ges ut på DVD förses med svensk text. Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Nyttjandet av arkivet fortsatte att öka under 2004, främst på grund av ökad utlåning till Cinemateket och ett ökat forskningsintresse. Filminstitutet är även huvudman för filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Insamlingen av filmmaterial påbörjades 2003 och har fortsatt under 2004. Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet. Cinematekets medlems- och besöksantal har minskat sedan 2003. Det ökade utbudet av äldre film på DVD tros vara en bidragande orsak. Av besparingsskäl har Cinemateket under 2004 varit tvungna att förkorta visningssäsongen, vilket bidragit till ett ytterligare minskat antal medlemmar och besök under 2004. Regeringens samlade bedömning är att insatserna inom filmområdet har varit framgångsrika. Konstnärernas villkor Konstnärsnämndens undersökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersättningarna är av avgörande betydelse för många konstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. De olika stödformerna leder till att mottagarnas möjligheter att arbeta med sitt konstnärliga skapande ökar samtidigt som beroendet av annat arbete vid sidan om den konstnärliga verksamheten minskar. Utan dessa stöd skulle många professionella konstnärers arbetsmöjligheter försämras betydligt, t.o.m. omöjliggöras. Stipendierna, särskilt arbetsstipendierna, ger möjlighet till konstnärlig utveckling och koncentration något som i sin tur leder till ökade arbetsmöjligheter i framtiden. Satsningen på det internationella utbytet, bl.a. inom ramen för IASPIS (International Artists' Studio Program in Sweden), fortsätter att visa positiva resultat. De internationella stipendierna leder ofta till att svenska konstnärers verk säljs utomlands. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter. I februari 2003 redovisades betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21). Kartläggningen tydliggjorde behoven av att löpande följa hur utvecklingen och förändringar av trygghetssystemen påverkar villkoren för de olika konstnärsgrupperna. Regeringen har som ett resultat av utredningen gett Konstnärsnämnden ett fördjupat uppdrag fr.o.m. 2005 för att öka kunskapen om trygghetssystemets utformning och tillämpning, samt att med utgångspunkt i denna kunskapsuppbyggnad möjliggöra en stöd- och rådgivningsfunktion i frågor som rör de generella trygghetssystemen. Den konstnärliga arbetsmarknaden är fortsatt kärv. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning även för konstnärsgrupper som scenartister och vissa musikerkategorier. Även för dessa grupper har möjligheter till tillsvidareanställningar minskat. Regeringen bedömer att de statliga stöden och ersättningarna ger många yrkesverksamma konstnärer ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att upprätthålla sitt konstnärliga arbete. Fortfarande är det dock svårt för många etablerade konstnärer att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. Arkiv Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt människors villkor genom tiderna. Riksarkivet och landsarkiven År 2004 stod 896 myndigheter under arkivmyndigheternas tillsyn och 434 inspektioner utfördes. Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarkivet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är omfattande. Det rör sig bl.a. om drygt 581 000 hyllmeter pappershandlingar från i första hand statliga myndigheter. Trots ökad användning av ny teknik är leveransen av pappersmaterial fortfarande mycket omfattande och väntas vara det ännu under lång tid. Den årliga tillväxten är fortsatt stor, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Under senare år har bl.a. omstruktureringar inom statlig förvaltning inneburit en ökning av leveranser av material som fortfarande är aktuellt och som i förhållandevis stor utsträckning efterfrågas av såväl förvaltningen som forskningen. Antalet besvarade skriftliga förfrågningar har ökat med 10 000 sedan föregående år och uppgick 2004 till ca 110 000. Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Den nya tekniken innebär vidare att man kan nå nya grupper av användare samtidigt som risken för slitage på originalhandlingar minskar. Hemsidorna utvecklas fortlöpande. Antalet besökare uppgick under 2004 till ca 1,7 miljoner. Antalet besökare var i genomsnitt 4 800 per dygn, vilket är en ökning med ca 2 procent jämfört med 2003. Liksom tidigare år kom över hälften av besökarna på arkivmyndigheternas hemsidor från utlandet. Den nya tekniken medför också nya villkor för att bevara, vårda och tillhandahålla material. Detta förutsätter kontinuerliga forsknings- och utvecklingsinsatser samt ny och ökad kompetens hos dem som hanterar arkiven. Riksarkivet deltar aktivt i det internationella samarbetet i dessa frågor. Arkivmyndigheterna har under året genomfört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där exempelvis aktuella händelser och historiska skeenden har lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arkiven. Insatserna har många gånger gjorts i samverkan med andra myndigheter, folkrörelse- och företagsarkiv, museer samt olika lokala och regionala organisationer. Landsarkiven driver projekt med anknytning till regionala förhållanden. Särskilda satsningar görs för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mellan arkiv och skola kan utvecklas. Den utåtriktade verksamheten bidrar till att tydliggöra arkivens värde när det gäller att bygga upp och sprida kunskap samt till att lyfta fram den betydelse som arkiven har för såväl utbildningsrelaterad forskning som hembygds- och släktforskning. Svensk museitjänst överfördes till Riksarkivet 2002. Museitjänst arbetar konsekvent med att utveckla sina tjänster och kan erbjuda förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster med god kvalitet. För närvarande har Svensk museitjänst 38 avtal med 34 kunder - att jämföra med 25 kunder då verksamheten tillfördes Riksarkivet. Inom ramen för Nämndens för enskilda arkiv bidragsgivning har folkrörelsearkivsektorn och näringslivssektorn prioriterats. Sammantaget bidrar det arbete som arkivmyndigheterna bedriver för att förbättra hanteringen av arkivmaterial - traditionella likaväl som elektroniska handlingar - till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre strukturerade arkiv hos bl.a. arkivbildande myndigheter. Härigenom skapas förutsättningar för att offentlighetsprincipen skall fungera på ett tillfredsställande sätt, vilket är av stor betydelse från demokratisk utgångspunkt. Samtidigt bidrar insatserna till att kulturarvet kan bevaras för framtiden. Det är av stor vikt att det arbete som arkivmyndigheterna driver kring de frågeställningar som den nya tekniken ger upphov till fortsätter. Riksarkivet fördelar bidrag till enskilda arkivinstitutioner i hela landet. Regeringen bedömer att härigenom främjas bevarandet och tillgängliggörandet av arkivmaterial hos bl.a. regionala folkrörelsearkiv samt olika förenings- och näringslivsarkiv. I propositionen Arkivfrågor (prop. 2004/05:124) har regeringen redovisat bedömningar av utvecklingen inom arkivområdet. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) Riksdagen beslutade i december 2003 att tilldela SOFI ett engångsbelopp på 1,4 miljoner för 2004. Detta har gjort det möjligt att behålla kompetensen för att bearbeta och bevara samlingarna och att fortsatt kunna tolka och förmedla innehållet i dessa till forskning, utbildning och samhället. En fortsatt förskjutning av verksamheten har skett mot besök på SOFI:s hemsidor och egen sökning i digitala register. Svenskt biografiskt lexikon Publikationen Svenskt biografiskt lexikon är ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskare och den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkategori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteckningar som åtföljer varje personartikel underlättas tillgängligheten till material i arkiv och bibliotek för brukarna. Lexikonet ges också ut på CD-romskiva för ökad tillgänglighet. Genom insatserna på området förbättras medborgarnas möjligheter att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial och därmed förbättras också möjligheterna till insyn och till ökad kunskap på olika områden. Kulturmiljö Kulturmiljöområdet är sedan några år inne i ett omfattande förändringsarbete. Detta gäller såväl centrala som regionala och lokala aktörer. Förändringsarbetet baseras delvis på Agenda Kulturarvs programförklaring Människan i centrum. Förutom alla regionala och lokala aktörer runt om i landet, har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) som central förvaltningsmyndighet för kulturmiljösektorn haft en sammanhållande roll i detta förändringsarbete. Myndigheten arbetar tillsammans med övriga aktörer inom kulturmiljösektorn med de målsättningar och visioner som har satts upp inom projektet Agenda kulturarv. En särskild strategi har utarbetats inom myndigheten för att möta de nya krav som har identifierats. Förändringsarbetet har för Riksantikvarieämbetet delvis fått nytt fokus med anledning av omlokaliseringen till Gotland. Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ medverkat till finansiering av drygt 1 900 projekt inom områdena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. Bidragen bidrar till ett bevarat och brukat kulturarv som samtidigt skapar nya arbetstillfällen runt om i landet. Mer långsiktigt har enskilda projekt kunnat bidra till ökad turism och inflyttning. RAÄ har i enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet för 2005 lämnat en samlad kartläggning och redovisning av fördelningen av anslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård för åren 2000-2004. Myndighetens arbete att utveckla formerna för utbetalning av bidraget till kulturmiljövård i syfte att öka effektiviteten och effekterna av bidraget fortgår. Samarbetet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna har ytterligare fördjupats i och med att RAÄ i hög utsträckning samverkar med ett antal olika centrala aktörer. Tillsammans med bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetar RAÄ för att uppnå en gemensam syn på kultur- och naturmiljöfrågor. Detta har även bidragit till att kulturmiljösektorn fått en framskjuten roll i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Insatser inom kulturmiljöområdet där RAÄ har ett nära samarbete med andra aktörer - centrala såväl som regionala och lokala - är exempelvis projekten Svenska industriminnen, Det moderna samhällets kulturarv samt Skog och historia. Inom sektorsforskningen har RAÄ under 2004 förbrukat 13,7 miljoner kronor varav 11 miljoner kronor har fördelats till 45 olika projekt, flera av dem är samfinansierade med universitet och högskolor. Forskningsmedlen resulterar i utvecklade kunskaper om kulturarvets roll i samhället. I december 2004 fördes Varbergs Radiostation, Hallands län upp på Unescos världsarvslista. Under 2004 har ett flertal satsningar gjorts inom den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) vid RAÄ för att leva upp till en förebildlig uppdragsarkeologi. Syftet är att öka det kvalitativa utfallet, kostnadseffektiviteten och samhällsrelevansen. Vidare har det gjorts en särskild satsning för att färdigställa samtliga rapporter från åren 1982-1999. Publiktillströmningen till de besöksmål som RAÄ förvaltar har sjunkit något jämfört med föregående år, men är fortsatt stor. Parallellt med RAÄ:s verksamhetsmässiga förändringsarbete pågår ett omfattande arbete med att iordningställa nya ändamålsenliga lokaler i huvudbyggnaden i centrala Stockholm. Det nya biblioteket och arkivet i kvarteret Krubban invigdes i maj 2005. RAÄ har utifrån sina insatser i det internationella kultursamarbetet i Östersjöregionen skapat en god plattform och ett väl fungerande nätverk för kulturarvssamarbeten kring Östersjön. Sedan 2004 drivs samarbetet vidare under tyskt ordförandeskap. RAÄ deltar fortsättningsvis i samarbetet genom representation i Monitoring Group där arbetet under året bl.a. inriktats på att utarbeta en strategi för fortsatt arbete vilket ska presenteras vid kulturministrarnas möte i Norge hösten 2005. Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt kulturarv. Genom kyrkans historiska ställning har det kyrkliga kulturarvet kommit att både avspegla och utgöra en väsentlig del av landets historia. Svenska kyrkan får fr.o.m. 2002 en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning. Fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning sker av Svenska kyrkan efter samråd med kulturmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2004 uppgick till 150 miljoner kronor, har använts med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för långsiktiga vårdande insatser har prioriterats. Regeringens bedömning är att de statliga insatserna på kulturmiljöområdet medverkar till att öka förståelsen, delaktigheten och ansvarstagandet rörande kulturmiljön i hela landet. Därigenom kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och stärkas samt ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt hållbarhetsperspektiv. Industrisamhällets kulturarv Arbetet med industrisamhällets kulturarv är en viktig del i den löpande verksamhet som bedrivs av bl.a. myndigheter och andra organisationer inom kulturmiljöområdet. Under 1999-2004 genomförde regeringen en särskild satsning på industrisamhällets kulturarv. En delegation tillsattes med uppgift att svara för den närmare utformningen och genomförandet av regeringens satsning. Delegationens arbete bestod i att bl.a. lämna underlag till regeringen för olika projekt som kunde ges ett direkt ekonomiskt stöd. Delegationen lämnade därutöver bl.a. förslag om en fortsatt temporär satsning på industrisamhällets kulturarv (SOU 2002:67). Sammantaget anslogs 24,5 miljoner kronor till satsningen. De beviljade och genomförda projekten har uppvisat en stor spännvidd och rör sig från enkla förstudier av en specifik åtgärd till fleråriga miljonsatsningar med många berörda intressenter. Regeringen bedömer att målet om ett brett och starkt intresse för industrisamhällets kulturarv har uppnåtts. Mot den bakgrunden saknas skäl att gå vidare med de förslag som lämnats av delegationen. Museer och utställningar Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara kulturarvet samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Regeringen anser att måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet är god. Institutionerna når en ny publik till sina utställningar samtidigt som man fördjupar kunskapen inom verksamhetsområdet. En bidragande orsak till denna utveckling är regeringens reform för fri entré på flertalet statliga museer. I februari 2004, som ett första steg i reformen, öppnade Moderna museet och Arkitekturmuseet med fri entré efter en tids stängning på grund av renoveringar och ombyggnader. I september samma år öppnade även det nyrenoverade Östasiatiska museet med fri entré. Moderna museet hade 681 639 besökare under de 11 månader som museet var öppet 2004. Detta kan jämföras med ett normalår med 270 000 besök. I stället för ca 20-24 000 besök i månaden har museet haft ca 74 000 besök per månad. Antalet besök från övriga delar av Sverige fördubblades under 2004 till 137 000 personer, vilket motsvarar genomsnittet för ett länsmuseum under ett år. Museets mål att dubblera antalet förstagångsbesökare överträffades. Arkitekturmuseet hade närmare 300 000 besök under 2004 jämfört med knappt 85 000 besökare ett normalår. Antalet besökare har ökat inom alla kategorier jämfört med tidigare år. Andelen pensionärer och studerande, samt barn under 16 år har ökat särskilt starkt. Detta kan tolkas som ett tecken på att t.ex. barnfamiljer besökt museet i högre grad än tidigare. Andelen förstagångsbesökare på museet har varit hela 56 procent av det totala besökarantalet. Östasiatiska museet hade ca 106 000 besök under de fyra månader det var öppet 2004. Det motsvarar ungefär en tredubbling av det antal besökare museet hade under ett helt år innan det stängde för renovering. Dessutom uppgav ca 30 procent av besökarna att fri entré var en bidragande orsak till att de besökte museet. Museet har även haft en betydligt högre andel förstagångsbesökare, ca 54 procent. Ovanstående effekter bekräftas även av övriga berörda museer som införde fri entré fr.o.m. årsskiftet. Statens museer för världskultur öppnade den 29 december 2004 det nya Världskulturmuseet i Göteborg. Museet, som har fri entré, blev snabbt en publikframgång. Statens museer för världskultur har som helhet haft en omfattande och mångsidig program- och utställningsverksamhet som kopplat samman de kulturhistoriska verksamhetsområdena med dagsaktuell utveckling. Publikundersökningar på alla fyra museerna visar därtill att merparten av besökarna varit positiva eller mycket positiva till besöket. Myndighetens policy för etik kring samlingarna har aktualiserats under 2004. Ett antal aboriginiska mänskliga kvarlevor i Etnografiska museets samlingar återfördes under hösten, med regeringens medgivande, till sitt ursprungsland Australien. Samtidigt överlämnades också kvarlevor som funnits i Statens historiska museers samlingar till aboriginiska representanter från Australien. Musikmuseets utställningspolicy är till stor del inriktad på att använda museets samlingar och kunskaper för att belysa aktuella frågeställningar. Museet använder bl.a. utställningsmediet som ett sätt att informera om och skapa debatt kring viktiga samhällsfrågor, med de egna etablerade föremålskategorierna som grund. Musikmuseet har också utvecklat sin pedagogiska verksamhet för utvecklingsstörda. När det gäller att öka tillgängligheten till samlingarna verkar Statens historiska museer inom en rad områden såsom egna utställningar, utlån och depositioner av föremål ur samlingarna till företrädesvis andra museer, magasinsvisningar för allmänheten, forskarbesök, svar på förfrågningar om samlingarna samt digital tillgänglighet. Myndigheten har även arbetat målinriktat för att öka tillgängligheten, inte minst för funktionshindrade personer. Statens historiska museer gör löpande kvalitetsundersökningar genom att fråga sina besökare om museibesöket. Både Historiska museet och Kungl. myntkabinettet har fått höga betyg. Moderna museet har under 2004 initierat ett projekt med syfte att tillgängliggöra museets databas över samlingen för allmänheten. Internationellt har museets nyöppning i februari 2004 inneburit ett växande intresse. Flera av Moderna museets utställningar kommer att turnera utomlands under 2005. Statens maritima museer har förutom museiverksamheten en forskningsintensiv organisation. Myndigheten tillhandahåller expertkunskap och källmaterial för forskning, forskar och köper forskning samt förmedlar forskningsresultat genom utställningar, undervisning, programverksamhet och publikationer. Under 2004 inleddes flera nya projekt inom kunskapsuppbyggnad. Värt att lyfta fram i detta sammanhang är bevarandet av skeppet Vasa där det löpande arbetet bedrivs inom sju olika åtgärdsområden. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet är en myndighet vars föremålssamlingar befinner sig i ett mycket gott skick. En prioritering av föremålsvården har gett goda effekter samtidigt som myndigheten fortsätter sitt målinriktade arbete med dokumentation, digitalisering och tillgängliggörande via Internet. Statens försvarshistoriska museers verksamhet påverkas av omstruktureringen inom försvaret och myndigheten arbetar med att se till att relevant material säkerställs. En satsning har under året genomförts för att se över magasinssituationen. Den tillfälliga utställningen Barn och krig - krigsbarn eller barnkrigare har under året lockat nya besökare till Armémuseum, främst kvinnor. På Flygvapenmuseum ökade antalet besökare, vilket bl.a. kan bero på uppmärksamheten kring flygets 100-års dag. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde har genomfört flera större bevarandeåtgärder under året, bl.a. förbättring av Nationalmuseums magasinssituation och fortsatt digitalisering av samlingarna samt insatser inom bildkonstsamlingarna på Prins Eugens Waldemarsudde. Myndighetens kunskapsarbete, grundat på forskning, har resulterat i flera större publikationer under året. Antalet besökare på myndighetens hemsidor har ökat väsentligt och Prins Eugens Waldemarsudde visar även en ökning i publikantal jämfört med föregående år. Stiftelsen Skansen bedriver ett förebyggande bevarandearbete när det gäller de kulturhistoriska byggnaderna. Som en del i ett långsiktigt utvecklingsprojekt för stadskvarteren har man under 2004 uppfört Järnhandlarens hus. Huset, som kommer att färdigställas under 2005 skall skildra 1930-talets Sverige. Skansens ekonomiska resultat har avsevärt förbättras jämfört med föregående år bl.a. tack vare såväl ökade intäkter som kostnadsbesparingar. Stiftelsen Nordiska museet har en god måluppfyllelse. Under 2004 var besöksantalet ca 193 000 personer, vilket är en ökning med ca 17 000 personer sedan året innan. Nordiska museet har prioriterat projekt som har stor betydelse för att göra museet mer tillgängligt, både för besökare och personal. Hit hör ombyggnaden av museets markplan, arbetet med föremålsdatabasen Primus och utvecklingen av den så kallade Fatburen - en samlad ABM-satsning inom museet Naturhistoriska riksmuseet har en internationellt sett mycket intressant samling som ständigt utökas genom nyförvärv. Samlingarna är rika på s.k. typexemplar som därmed har ett särskilt värde för forskningen. Samlingarna speglar i ökande omfattning biologisk och geologisk mångfald i ett nationellt och internationellt perspektiv. Under året har museet inrättat en egen enhet för program- och populärvetenskap i syfte att stärka museets roll som folkbildningsorganisation. Museet arbetar aktivt med att föra ut sin forskning till allmänheten samtidigt som man belyser aktuella naturvetenskapliga händelser. Arbetets museum bedriver ett aktivt arbete för att stödja landets ca 1 300 arbetslivsmuseer. Under 2004 gavs en ny upplaga av Arbetslivsmuseer i Sverige ut tillsammans med Riksantikvarieämbetet, vilket har lett till ett ökat intresse i medierna. Liksom tidigare år bedriver Arbetets museum ett aktivt utställningsarbete, som under 2004 hade ett tydligt internationellt perspektiv. Museet har sedan starten haft fri entré. Tekniska museets verksamhet har under 2004 i hög grad präglats av integreringen av Telemuseums samlingar. Tekniska museet har en aktiv barn- och ungdomsverksamhet där drygt hälften av besökarna är under 19 år. Genom det pedagogiska utvecklingsprojektet Unga spekulerar verkar man tillsammans med skolan för att skapa intresse bland ungdomar för naturvetenskap och teknik. Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2002-2004 Museum 2002 2003 2004 Statens historiska museer 203 000 142 000 172 500 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 516 000 354 000 327 304 Naturhistoriska riksmuseet (inkl. Cosmonova) 773 000 710 000 555 000 Statens museer för världskultur 164 000 198 000 298 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 202 000 194 000 182 299 Statens maritima museer 870 000 901 000 958 501 Arkitekturmuseet 27 000 34 000 297 000 Statens musiksamlingar (Musikmuseet) 29 000 32 000 34 000 Statens försvarshistoriska museer 89 000 98 000 99 000 Moderna museet 135 000 157 000 681 000 Stiftelsen Nordiska museet 174 000 176 000 193 000 Stiftelsen Skansen 1 333 000 1 296 000 1 294 000 Stiftelsen Tekniska museet 159 000 166 000 155 000 Stiftelsen Arbetets museum 217 000 200 000 202 000 Summa 4 891 000 4 658 000 5 449 000 Forum för levande historia hade sitt första hela verksamhetsår 2004. Många av myndighetens stora och viktiga aktiviteter skedde genom vandringsutställningen Gränser. En stor del av Forum för levande historias verksamhet är utbildningsinsatser och program av flera olika slag. Exempel är just Gränser, romernas situation och homosexuellas, bi- och transpersoners situation i dag, kopplat till homosexuellas utsatthet under Förintelsen och Rwanda. Under 2004 inkom totalt 36 ansökningar om bidrag till icke-statliga kulturlokaler till Boverket. Årets tillgängliga beslutsutrymme på 14 miljoner kronor fördelades enligt beslut till totalt 13 projekt. Bidrag gavs till länsmuseilokaler, tre övriga museer, en teaterlokal och fyra övriga kulturlokaler. Medlen under anslaget har gett goda resultat i förhållande till målet. Trossamfund Den religiösa mångfalden i vårt samhälle liksom intresset för etiska och existentiella frågor medför ett ökat intresse för och förväntningar på insatser från trossamfunden. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till att öka kunskapen om och förståelsen och respekten för olika trosriktningar. De är därmed av stor betydelse i integrationsprocessen. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund och också trossamfundens medverkan inom olika samhällsområden är således värdefull. Regeringens råd för kontakt med trossamfunden har vid sina sammanträden tagit upp frågor om religion och värdefrågor, trossamfundens roll vid kriser samt undersökningar riktade till ungdomar om främlingsfientlighet, rasism och homofobi utförda av Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet. Den ökade efterfrågan på kunskap om trossamfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) i allt större omfattning är remissinstans när det gäller utredningsförslag m.m. och i ökad omfattning även medverkar i olika sammanhang i frågor som rör trossamfund. Samarbetsnämnden har också fortlöpande kontakter med såväl trossamfunden som andra myndigheter och olika organisationer. SST har kontakter med olika trossamfund och samarbetsorgan för att bistå dem i deras arbete att öka medvetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden. Antalet personer som enligt SST:s statistik var betjänade i de statsbidragsberättigade trossamfunden den 31 december 2003 uppgick till ca 778 000. Totalt har 38 trossamfund möjlighet att få statsbidrag. Forskning inom kulturområdet Statens kulturråd fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Myndigheten bedriver i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Den kulturpolitiska forskningen är enligt regeringens bedömning fortfarande svagt utvecklad, men är på väg att förstärkas, framförallt genom att fler forskare etablerar sig på området. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet. Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med myndighetens genomförandeuppdrag, där ett av de övergripande målen är att tillgodose forskningens behov. Centrala områden därvid är bl.a. frågor som rör bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial, inte minst med utgångspunkt i de nya förutsättningar som användning av ny teknik innebär. Riksarkivet medverkar även i det internationella arbetet kring dessa frågor, samt samverkar med andra myndigheter och organisationer på området. Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Riksantikvarieämbetet har under året samarbetat med en rad olika myndigheter och institutioner i olika forskningsprojekt. Forskningen organiseras i ett forsknings- och utvecklingsprogram 2001-2005, som är indelat inom temaområdena kulturarvet i samhället, kulturhistorisk kunskap samt vård och konservering. Många av projekten är av långsiktig natur, bl.a. avseende digitalisering av historiska kartor, och driftsättandet av ett webbaserat system för fornminnesinformation. Språk- och folkminnesinstitutet bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamnsområden. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, och med andra institutioner, dock bör det samarbetet ytterligare utvecklas och förbättras. Resultaten av kunskapsuppbygganden har överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forskningsverksamhet. Museet bedriver grundforskning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt i studier av interaktionen mellan människan och naturen/miljön. Kvaliteten på forskningen är säkrad genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och internationellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinansierade projekt. Museets forskare deltar i flera samarbetsprojekt med andra institutioner, och i ett internationellt perspektiv håller museet en mycket hög kvalitet på sin forskning inom alla museets representerade ämnesområden. Konstområdesövergripande verksamhet Statens kulturråd är en viktig myndighet när det gäller att främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt att stimulera till människors ökade delaktighet i kulturlivet. Kulturrådet har även uppdraget att slå vakt om den nationella kulturpolitiken. Alla skall kunna ta del av ett rikt kulturutbud, oberoende av om man bor i storstad eller landsbygd. Statens kulturråd är en myndighet i utveckling. Stora insatser görs för att ytterligare anpassa verksamheten till dagens behov, och en viktig målsättning är att utveckla bidragsgivningen till att bli ett mer effektivt och strategiskt kulturpolitiskt instrument. I och med att det nationella uppdraget inom form och design upphörde 2005 har bidrag fördelats till åtta nationella uppdrag, varav sju är innehavare för perioden 2003-2005. Riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av de nationella uppdragen kommer att tillgodoses när dessa sju uppdrag löper ut. Statens kulturråd har ansvar för handikappolitiken inom sin sektor. Kulturrådet har tagit fram ett förslag till handledning för att stödja kulturinstitutionerna i arbetet med att upprätta handlingsplaner. Bedömningen är att samtliga kulturinstitutioner inom biblioteks- och museiområdet kommer att ha handlingsplaner vid utgången av 2005. Bidragsgivningen till de nationella minoriteterna syftar till att stärka minoriteternas språk och kultur. Länskonstnärernas arbete består i att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Under 2004 har elva regioner och två kommuner erhållit bidrag för regional konstkonsulentverksamhet. Antalet konsulenter uppgår till sexton och är placerade på bl.a. regionala museer och kommunala kultur- och utvecklingsförvaltningar. Konsulentverksamheten har en tydlig inriktning mot barn och ungdomar samt olika utvecklingsprojekt för konstnärer i de olika regionerna. Staten ger även stöd till länskonstnärer inom dansområdet. Syftet med stödet är att långsiktigt stärka dansen i hela Sverige, men även för att bredda intresset och öka det gemensamma ansvarstagandet för dansen. Under 2004 erhöll tolv regioner och två kommuner medel för danskonsulentverksamhet, vilket innebar att totalt arton personer verkade inom den regionala danskonsultverksamheten. Regeringen bedömer att verksamheten fyller sitt syfte. I sju län finns mångkulturkonsulenter vars syfte är att främja kulturell mångfald i länen. Mångkulturkonsulenternas arbetsmetoder skiljer sig åt, vilket bl.a. kan ha sin grund i att syftet med deras verksamhet är relativt nytt och att arbetsstrukturer inte riktigt har satt sig. Kulturrådet stödjer, följer upp och sprider kunskap om mångkulturkonsulenternas arbete och genomför löpande dialogträffar med respektive mångkulturkonsulent och huvudman. Arbetsplatsen kan spela en stor roll för att människor skall ges möjlighet att delta i kulturlivet. Därför fördelar Kulturrådet 8,3 miljoner kronor årligen till projekt som har som syfte att stimulera arbetsplatser och bidrar till att göra kultur till ett naturligt inslag i arbetslivet, lika naturligt som friskvård. Forskningsresultat visar att det finns ett positivt samband mellan kultur och hälsa. Mot bakgrund av de höga sjukskrivningstalen i arbetslivet har projekt med inriktning mot kultur och hälsa givits en högre prioritet. Skådebanan Västra Götalands projekt Artists in Residence ger personalvårdande effekter på flera plan i sin undersökning av vad ett konstnärligt förhållningssätt kan tillföra de kreativa processerna på en arbetsplats. Läs för mig, pappa! är och har varit ett annat framgångsrikt projekt sedan starten 1999. I dag har 800 pappor inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Hotell- och Restaurangfacket, Industriförbundet, SEKO, ABF deltagit i verksamheten som bedrivs tillsammans med En bok för alla. I stort sett bedömer regeringen att bidragsgivningen inom verksamhetsområdet har fungerat väl och på bred front haft betydande inverkan på kulturens spridning och utveckling i hela Sverige. Barn- och ungdomskultur Kultur för, av och med barn och unga har sedan 1970-talet varit ett prioriterat område inom svensk kulturpolitik. För att stödja barns och ungas rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet tillsatte regeringen i september 2004 Aktionsgruppen för barnkultur (dir 2004:117). Huvuduppgiften är att lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas. Aktionsgruppen skall ta initiativ till ett s.k. modellsamarbete mellan kommuner i syfte att sprida föredömliga former för arbetet med barn och kultur. En särskild rapportör har haft i uppdrag att kartlägga de offentliga insatserna inom området. Resultatet visar bland annat på en brist på statistiska underlag och framför allt saknas kunskap om kultur av, för och med barn under 13 år. Rapporten visar att denna brist även avspeglas på forskningssidan där barnkulturen är ett lågt prioriterat område. På hemsidan www.barnkultur.se redovisar kommittén fortlöpande sitt arbete fram till och med april 2006 då Aktionsgruppen för barnkultur slutrapporterar sitt arbete. Under 2004-2006 har Allmänna Arvsfonden i uppdrag att årligen fördela 20 miljoner kronor till projekt som riktar sig till och involverar barn och ungdomar. Projekten skall syfta till att utveckla barns och ungdomars kulturengagemang och eget skapande. De nationella kulturinstitutionerna bedriver ett betydande kulturarbete för barn och unga som utgår ifrån de kulturpolitiska målen och i enlighet med de mål och återrapporteringskrav som formuleras i bl.a. regleringsbrev. Statens kulturråd bedriver ett viktigt arbete för att främja barns och ungas rätt till yttrandefrihet samt för att stärka kulturens roll i skolan. Satsningen Kultur i skolan genomfördes av rådet i samverkan med Skolverket under åren 1999-2003 och sammanfattades i en rapport februari 2005. Regeringen gav vidare i mars 2005 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra insatser för att tillvarata erfarenheterna från satsningen Kultur i skolan. Tillsammans med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet, Myndigheten för skolutveckling och Elevorganisationen i Sverige har Kulturrådet tagit initiativ till ett utvecklingsprogram för dans i skolan. Scenkonst för barn och ungdom prioriteras hos både institutioner och fria grupper, men sett över landet ser förhållandena mycket olika ut. Sammantaget har den unga publiken ökat och även antalet föreställningar. Som exempel kan nämnas att 46 procent av Riksteaterns nationella turnéer hade unga som målgrupp, Dramatens nyöppnade scen för barnteater Lilla Lejonkulan samt att Operan har startat ett skolpilotprojekt för elever från 6 år till gymnasiet. De fria teatergrupperna riktade 70 procent av sina föreställningar till barn och ungdom. Statens konstråd har prioriterat projekt med barn och ungdom som målgrupp i samarbete med bl.a. skolor och kulturhus. Föreningen Svensk Form har tillsammans med Statens konstråd inför Designåret 2005 initierat ett förebildligt skolprojekt för att förbättra skolmiljön där elevers egna åsikter varit en utgångspunkt. Många angelägna insatser för barn och ungdomskultur genomförs inom bibliotekens och litteraturens ramar. Det s.k. inköpsstödet till folkbiblioteken är ett läsfrämjande bidrag som Kulturrådet fördelar. För att få stöd skall kommunerna bland annat upprätta läsplaner som är gemensamma för skola, förskola och bibliotek. Av landets 290 kommuner fick 234 bidrag för 2004. Barnbokskatalogen med boktips och artiklar är ett exempel på hur högkvalitativ litteratur där mångfald och tillgänglighet prioriteras och kan stödjas. Barnbokskatalogen görs av Kulturrådet och når ut i 410 000 exemplar och görs även i digital form. Många av länsbibliotekens utvecklingsprojekt riktar sig mot skola och förskola, bl.a. erbjuds utbildning som rör skolbiblioteksverksamhet. Film, både som enskild kulturyttring och som läromedel, är väl förankrad i barns och ungas kulturliv. Regeringen ger stöd till ungdomars eget skapande både i skolan och på fritiden genom 19 regionala resurscentrum som har som syfte att främja lokal och regional filmverksamhet. Skolbioverksamheten har ökat och bedrivs av 181 kommuner i samarbete med de regionala resurscentrumen. För 2004 utbetalades nära 20 miljoner kronor i stöd till produktion av svensk barnfilm genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Inom museisektorn skiljer sig den pedagogiska verksamheten åt i utförande men är genomgående ett område som kontinuerligt utvecklas. Hälften av alla visningar anordnades för skolor och förskolor och nådde därmed 570 000 unga besökare. De regionala museerna och skolan har etablerat långsiktiga samverkansformer genom den museipedagogiska satsningen 2001-2003, en satsning som sedan den 1 juli 2005 har permanentats. Naturhistoriska riksmuseet har valt att prioritera fortbildning till lärare men även erbjudit sommarskola för barn mellan 12 och 14 år. Livrustkammaren och Moderna museet har utarbetat uppskattade handledningar i digital form på respektive hemsida. På Nationalmuseum är den Blå ateljén tillgänglig för barns skapande och Dansmuseum har dubblerat antalet skolvisningar. Riksutställningar har i sitt uppdrag att prioritera barn och ungdom och 70 procent av utställningarna riktade sig speciellt till denna målgrupp under 2004. Fri entré-reformen slog väl ut för 2004 års försöksmuseer. Moderna museet har sett en stor ökning av barn och ungdom trots att barn under 15 år även tidigare haft fritt inträde. Även Arkitekturmuseet noterar en kraftig ökning av den unga publiken. Sedan den 1 januari 2005 omfattas de flesta statliga museer av reformen. Regeringen bedömer att de statliga insatserna bidrar till att utveckla barns och ungdomars kulturengagemang och eget skapande men att det är av vikt att barn och ungdomar involveras mer i urvalet och utformningen av kulturaktiviteter. Regional fördelning av statens stöd till kultur Utöver statens insatser för bland andra nationalscenerna och de centrala museerna ges också stöd till regionala och lokala institutioner. Stödet syftar bland annat till att möjliggöra en mångsidig kulturverksamhet av hög kvalitet; att ge varje medborgare en god tillgång till scenkonst, musik och böcker; att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskap om regionernas kulturarv, dess utveckling och om samhället och i miljön i övrigt samt att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur, inte minst bland barn och unga. På riksdagens begäran lämnar regeringen årligen en redovisning och analys av utvecklingen av den regionala fördelningen av statens stöd till kultur. Denna redovisning baseras på uppgifter från Statens kulturråd, som har regeringens uppdrag att bland annat kartlägga och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet samt att sammanställa och analysera motsvarande redovisningar från vissa andra myndigheter och institutioner inom främst Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde. Kulturrådet har till regeringen redovisat utfallet för 2004 i Statliga kulturinsatser 2004 i regionalt perspektiv. Statens regionala stöd till kultur tar sig olika uttryck beroende både på vilken typ av institution som fördelar stöden och på mottagarverksamheten. I denna analys presenteras först utfallet för nationell verksamhet och därefter för regional verksamhet. Dessutom tas även insatser inom andra politikområden upp, som på olika sätt påverkar kulturen i landet. Vid vissa nationella verksamheter har publiken och användarna - oavsett hemort - samma tillgång till utbudet, men regionen där verksamheten är lokaliserad kan ha vissa fördelar till exempel i fråga om sysselsättningstillfällen. Exempel på sådana insatser är stöd till litteraturutgivning, tidskriftsstöd samt bidrag till språkvård. Sammanlagt uppgick de bidrag som Statens kulturråd fördelade 2004 till knappt 1,5 miljarder kronor (inklusive de medel som fördelas av regionförbundet i Skåne län, där regional försöksverksamhet pågår). Av dessa var 78 procent, eller 1 155 miljoner kronor, regionala bidrag, till bland annat regionala och lokala kulturinstitutioner. Av Statens kulturråds bidrag gick de största bidragssummorna till Västra Götalands län (276 miljoner kronor) Skåne län (165 miljoner kronor), Stockholms län (126 miljoner kronor) och Västerbottens län (66 miljoner kronor). För Stockholms län är andelen av stödbeloppet mindre än andelen av befolkningen, medan motsatsen gäller för de övriga tre. Omräknat till kronor per invånare fick Gotlands län det största bidraget (444 kronor per invånare). Därefter följde Västerbottens län (255 kronor per invånare), Jämtlands län (189 kronor per invånare). Det lägsta beloppet noterades för Jönköpings län (64 kronor per invånare), medan genomsnittet låg på 128 kronor per invånare. Under 2004 utbetalade Riksantikvarieämbetet 256 miljoner kronor i bidrag till kulturmiljövård. Mest medel har gått till Västra Götalands län, följt av Skåne, Stockholms, Västmanlands och Gävleborgs län. Att ett högt belopp utbetalats till Västmanlands län beror på att länet hade en stor arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande under 2004. Gotlands län fick även 2004 det största beloppet räknat per invånare (drygt 163 kronor per person) vilket beror på ett speciellt bidrag till vård av kyrkor samt på underhållsbehovet av ett stort antal medeltida byggnader. Näst efter Gotlands län fick Västmanlands län mest bidrag räknat per invånare (cirka 61 kronor), följt av Jämtlands län (cirka 59 kronor), Kronobergs län (cirka 53 kronor) och Kalmar län (drygt 47 kronor). De tre storstadslänen har lägst nivåer per invånare, med Stockholm allra lägst. Genomsnittet i landet låg 2004 på nästan 28 kronor per invånare. Svenska Filminstitutet fördelade 2004 drygt 31,5 miljoner kronor i stöd till visning och distribution av film. Störst belopp gick till Västra Götalands län, följt av Norrbottens län, Kalmar län och Skåne län. Under 2004 fördelades stöd till samtliga regionala resurscentrum. Konstnärsnämnden utbetalade 2004 drygt 111 miljoner kronor i stipendier och bidrag till cirka 1 650 konstnärer bosatta i Sverige. En stor konstnärsgrupp återfinns i storstadslänen, vilket också återspeglas i såväl ansökningarna till Konstnärsnämnden som i nämndens bidragsgivning. En förklaring till koncentrationen av konstnärer i storstadslänen är att där finns såväl utbildningar som arbetstillfällen, något som lockar konstnärer från hela landet. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund fördelade 2004 nära 46 miljoner kronor i regionala bidrag. Fördelningen mellan länen varierar obetydligt över åren. En dryg fjärdedel av de regionalt fördelade medlen gick till Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Räknat som kronor per invånare gick det lägsta stödet till Gävleborgs län och det högsta till Gotlands län. Även andra institutioner och myndigheter lämnar bidrag till eller bedriver verksamhet i regionerna, till exempel Nämnden för hemslöjdsfrågor. Tabell 4.4 Procentuell fördelning av vissa bidrag 2004 Län Folkmängd (%) (9 011 392) Bidrag från Kulturrådet Utbetalningar från RAÄ Bidrag och stipendier från Konstnärsnämnden Stöd till visning och distribution av film Stöd till trossamfund Stockholm 20,8 10,9 7,0 62,9 6,5 27,1 Uppsala 3,4 3,0 4,3 1,7 2,7 2,6 Södermanland 2,9 1,8 2,8 0,6 3,4 2,3 Östergötland 4,6 5,6 3,5 0,5 6,2 3,6 Jönköping 3,7 1,8 5,0 0,1 2,1 5,7 Kronoberg 2,0 2,8 3,8 0,0 5,6 1,3 Kalmar 2,6 1,8 4,5 0,8 7,3 2,9 Gotland 0,6 2,2 3,8 0,8 2,3 1,4 Blekinge 1,7 1,8 2,8 0,8 0,1 1,5 Skåne * 12,9 14,3 7,8 13,1 7,3 11,5 Halland 3,1 1,8 5,1 1,0 1,4 1,5 Västra Götaland 16,9 23,9 10,7 13,1 15,7 17,1 Värmland 3,0 3,4 4,3 0,6 5,8 2,7 Örebro 3,0 2,9 4,0 0,4 2,5 3,4 Västmanland 2,9 2,5 6,4 0,3 2,6 1,7 Dalarna 3,1 2,4 4,6 0,0 5,2 2,4 Gävleborg 3,1 3,1 5,6 0,6 2,0 1,4 Västernorrland 2,7 3,4 4,0 0,6 5,7 2,5 Jämtland 1,4 2,1 3,0 0,2 3,4 1,5 Västerbotten 2,9 5,7 2,8 0,9 3,3 4,2 Norrbotten 2,8 2,9 4,2 0,7 8,8 1,7 Riket totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Summa tkr 1 154 684 247 870 111 257 31 504 45 660 * Län med regional försöksverksamhet. Bidragsmedel som fördelats av Kulturrådet via regionförbunden ingår. Källa: Statens kulturråd När det gäller andra nationella verksamheter kan publiken och användarna på den aktuella orten ha bättre tillgång till kulturutbudet än invånarna i landet i övrigt. Insatser och resultat vid myndigheterna och institutionerna kan dock påverka kulturlivet i det övriga landet. Exempel på sådana verksamheter är de centrala museerna, arkiven och nationalscenerna. Ett antal av dessa institutioner har dock verksamhet i flera län, såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språk- och folkminnesinstitutet samt vissa museer. Riksarkivet har genom landsarkivorganisationen och Svensk Arkivinformation (SVAR) en god spridning i landet. Myndigheten fördelade, utöver de rikstäckande insatserna, under 2004 drygt 8 miljoner kronor till enskild arkivverksamhet i länen. Drygt 60 procent av forskarbesöken gjordes även detta år utanför Stockholms län. Operan och Dramaten är Sveriges nationalscener för musikdramatik och balett respektive teater. Nationalscenernas möjligheter att turnera begränsas av deras uppdrag att hålla en stor repertoar av material- och personalkrävande produktioner. Utbudet görs dock tillgängligt för en bred publik i hela landet genom att föreställningar sänds i radio och TV. Under 2004 sändes sju av Operans och tre av Dramatens föreställningar i radio eller TV. De regionala och lokala insatserna avser verksamheter som huvudsakligen är inriktade på kulturlivet i en region eller på centrala insatser som till stor del äger rum regionalt eller lokalt inom en kulturinstitution, kommun eller organisation. Exempel på detta är bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner samt verksamheten vid Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter. Riksteatern har visat en tydlig ökning av publikantalet under flera år, trots att antalet föreställningar minskade något jämfört med 2003. Det ökade publikantalet märks även på de föreställningar som riktar sig till en ung publik (under 26 år). Till exempel bevistade mer än 60 procent av danspubliken föreställningar riktade till ung publik. Av de drygt 2 350 föreställningar som Riksteatern arrangerade i Sverige 2004, stod Stockholms län som mottagare av knappt 33 procent. Merparten av föreställningarna i Stockholms kommun spelades på Södra Teatern, som har i uppdrag att vara en arena för mångkulturell scenkonst. Under 2004 hade samtliga län besök av någon eller flera av Riksutställningars utställningar. Stockholms län hade det högsta antalet bokningar (15,3 procent), följt av Västra Götalands län (11,3 procent) och Södermanlands, Jämtlands län respektive Värmlands län andelen visningsdagar ligger Stockholms län i topp, med drygt 20 procent, följt av Västra Götalands län (9,1 procent) och Östergötlands län (7,8 procent). Riksutställningar anger i sin rapport till Kulturrådet att myndigheten strävar efter att nå utanför centralorterna, till områden som saknar stark kulturell infrastruktur. I de höga siffrorna för Stockholms län ingår till exempel visningar i flertalet förorter. Likaså prioriteras ibland fler besök på samma plats framför maximal spridning, detta för att upparbeta bra kontakter och göra ett mer bestående intryck. Av Svenska Rikskonserters totala statsbidrag på 67 miljoner kronor 2004 gick 33 miljoner (49 procent) till regionerna. Flest konserter i samarbete med Rikskonserter hölls i Stockholms län, följt av Gävleborgs och Skåne län. Tabell 4.5 Regionalt utfall för Riksteatern, Riksutställningar och Svenska rikskonserter 2004 (procentuell fördelning) Län Riksteatern Riksutställningar Svenska rikskonserter Folkmängd i % (9 011 392) Andel av föreställningar i Sverige Andel av totalt antal besökande i Sverige Andel av bokningar av turnerande utställningar Andel av visningsdagar för turnerande utställningar Andel av totala antalet konserter i Sverige Stockholm 20,8 32,9* 45,5* 15,3 20,2 27,3 Uppsala 3,4 1,8 1,1 5,6 5,9 1,7 Södermanland 2,9 3,2 2,8 6,5 6,3 4,3 Östergötland 4,6 2,9 2,8 5,6 7,8 2,1 Jönköping 3,7 1,6 1,2 4,0 2,9 2,4 Kronoberg 2,0 1,7 1,2 3,2 2,7 2,1 Kalmar 2,6 1,5 2,5 3,2 1,7 1,4 Gotland 0,6 0,3 0,3 0,8 1,4 0,7 Blekinge 1,7 2,7 1,6 1,6 2,3 5,0 Skåne 12,9 8,9 7,4 5,6 6,4 6,6 Halland 3,1 3,0 1,8 1,6 1,7 4,5 Västra Götaland 16,9 7,4 5,4 11,3 9,1 5,7 Värmland 3,0 2,9 2,7 6,5 5,5 2,4 Örebro 3,0 1,9 2,1 3,2 3,5 0,9 Västmanland 2,9 1,5 0,9 0,8 0,2 4,7 Dalarna 3,1 2,8 2,9 2,4 2,9 2,6 Gävleborg 3,1 5,6 4,4 1,6 2,2 7,8 Västernorrland 2,7 4,1 2,6 4,0 3,9 5,2 Jämtland 1,4 1,4 1,9 6,5 4,6 0,9 Västerbotten 2,9 7,3 6,0 5,6 5,8 5,7 Norrbotten 2,8 4,6 2,9 4,8 3,0 5,7 Riket totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Summa 2 355 föreställningar 496 545 besökare 124 bokningar 3 289 dagar 575 konserter * Inkl. Södra Teatern, som har regeringens uppdrag att vara en arena för mångkulturell scenkonst. Källa: Statens kulturråd Insatser för den regionala kulturen görs även inom andra politikområden. Allmänna Arvsfonden fördelade 2004 14,5 miljoner kronor i direkta bidrag till kulturprojekt, vilket är en ökning jämfört med 2003. Föreningar i tio län delade på projektmedlen, varav föreningar i Stockholms län tilldelades nästan 50 procent. Många av Stockholmsprojekten har dock tydlig riks- eller flerlänskaraktär. Boverket fördelade 2004 sammanlagt 37,5 miljoner kronor till icke statliga kulturlokaler samt allmänna samlingslokaler. Dalarnas län tilldelades den högsta beloppsandelen (22 procent), följt av Kalmar län (16,8 procent) och Norrbottens län (14,5 procent). Stiftelsen Framtidens kultur syftar till att stödja långsiktiga och nyskapande kulturprojekt som stimulerar det regionala kulturlivet i vid mening och stärker tillväxt och utveckling. Stiftelsen fördelade under 2004 nästan 40 miljoner kronor regionalt till 168 olika projekt. Nästan 75 procent gick till län utanför Stockholm. EU-stöd till kultur och projekt med kulturanknytning fördelas av flera instanser, varav EU:s strukturfonder kan nämnas särskilt. Syftet med fonderna är att utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan regioner inom EU och fonderna är en form av medfinansiering av projekt som alltid måste kompletteras med nationella, offentliga eller privata medel. År 2004 beviljades 245 projekt med kulturanknytning bidrag och det totala stödet från strukturfonderna uppgick till 251 miljoner kronor. Tabell 4.6 Regionalt utfall för Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden och Boverket (procentuell fördelning) Län Folkmängd (%) (9 011 392) Stiftelsen Framtidens kultur Allmänna arvsfonden Boverket Stockholm 20,8 26,8 49,8 6,1 Uppsala 3,4 2,6 1,8 0,0 Södermanland 2,9 1,4 0,0 0,7 Östergötland 4,6 4,9 0,0 5,1 Jönköping 3,7 1,3 0,0 0,1 Kronoberg 2,0 2,4 3,4 1,3 Kalmar 2,6 4,7 1,6 16,8 Gotland 0,6 2,4 0,7 2,1 Blekinge 1,7 0,0 0,0 1,5 Skåne 12,9 18,9 20,6 8,2 Halland 3,1 1,7 0,0 4,2 Västra Götaland 16,9 14,1 16,5 5,4 Värmland 3,0 1,0 0,0 2,0 Örebro 3,0 4,2 0,0 0,0 Västmanland 2,9 1,9 3,1 0,3 Dalarna 3,1 0,5 0,0 22,0 Gävleborg 3,1 3,3 0,0 0,7 Västernorrland 2,7 0,2 0,0 2,4 Jämtland 1,4 0,8 1,2 3,4 Västerbotten 2,9 4,8 0,0 3,2 Norrbotten 2,8 2,0 1,4 14,5 Riket totalt 100,0 100 100 100 Summa tkr 39 103 14 537 37 500 Källa: Statens kulturråd Regeringens samlade bedömning och slutsats är att de regionalt inriktade verksamheterna har en relativt god spridning och att den nationella verksamhet som bedrivs kommer hela landet till godo. En god regional spridning är en fortsatt viktig del av målen för en nationell kulturpolitik och årets regionala analys föranleder inte några förändringar i principerna för fördelningen av stödet till regional och lokal kultur. Inga stora skillnader i fördelningen mot föregående år uppvisas heller, inte heller är förändringarna över hela den tidsperiod som analysen har gjorts särskilt stora. Insatser bör dock fortlöpande göras för att ytterligare sprida de statliga kultursatsningarna i landet. Regeringen kommer därför även i fortsättningen i den löpande mål- och resultatdialogen med myndigheter och institutioner inom det kulturpolitiska ansvarsområdet att på olika sätt ta upp frågan om hur den regionala spridningen kan utvecklas. Inom Regeringskansliet pågår också ett samarbete med Statens kulturråd kring hur redovisningen och analysen av den regionala fördelningen av statens kultur kan breddas och utvecklas. Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.7. Tabell 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2002-2004 Institution Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el Anslag Hyreskostnad inkl. uppvärmning och el, andel av anslag Förändring i procentenheter 2002 2003 2004 2002 2003 2004 2002 2003 2004 2002-2004 Riksteatern 18 550 19 195 18 372 233 460 240 247 247 004 7,9% 8,0% 7,4% - 0,5% Operan 52 495 49 272 48 628 308 215 316 109 327 780 16,0% 15,9% 14,7% - 1,3% Dramaten 27 867 29 035 29 970 182 402 182 587 188 899 15,3% 15,9% 15% 0% Dansens hus 9 794 10 236 10 310 18 196 19 225 20 764 53,8% 53,2% 49,6% - 4,2% Rikskonserter 8 775 8 609 9 650 64 538 64 366 66 527 13,6% 13,4% 14,5% 0,9% Riksarkivet och landsarkiven 93 496 114 285 115 354 265 049 281 098 292 438 35,3% 40,7% 39,4% 4,1% Språk- och folkminnesinstitutet 4 403 4 489 4 694 26 610 29 414 29 972 16,5% 15,3% 15,7% - 0,8% Riksantikvarieämbetet 27 575 28 900 35 600 165 587 179 245 186 502 16,7% 16,1% 19,1% 2,4% Statens historiska museer 20 556 21 554 22 217 69 010 71 068 71 527 29,8% 30,3% 31,1% 1,3% Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 28 619 29 624 29 328 66 902 68 608 70 370 42,8% 43,2% 41,7% - 0,9% Naturhistoriska riksmuseet 47 302 49 068 49 751 124 945 125 720 128 535 37,9% 39,0% 38,7% 0,8% Statens museer för världskultur 25 116 26 140 41 563 94 938 128 666 135 962 26,5% 20,3% 30,6% 4,1% Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 10 886 11 131 11 211 31 367 32 400 33 517 35,0% 34,4% 33,4% - 1,6% Statens maritima museer 49 003 50 020 51 745 86 700 94 121 99 924 56,5% 53,1% 51,8% - 4,7% Arkitekturmuseet 11 820 11 975 12 898 29 586 30 310 35 297 40,0% 39,5% 36,5% - 3,5% Statens musiksamlingar 12 593 12 812 13 047 38 084 38 938 41 789 33,1% 32,9% 31,2% - 1,9% Statens försvarshistoriska museer 23 700 24 538 25 299 53 086 57 048 59 817 44,6% 43,0% 42,3% - 2,3% Moderna museet 44 465 44 820 45 793 95 506 97 748 112 883 46,6% 45,9% 40,6% - 6,0% Nordiska museet 25 997 27 266 27 824 94 270 96 979 97 613 27,6% 28,1% 28,5% 0,9% Tekniska museet 21 429 21 547 19 369 40 091 41 831 43 056 53,5% 51,5% 45,0% - 8,5% Arbetets museum 1 732 1 796 1 932 11 535 12 804 13 184 15,0% 14,0% 14,6% - 0,4% Dansmuseet 3 751 3 778 3 861 8 354 8 624 8 902 44,9% 43,8% 43,3% - 1,6% Drottningholms teatermuseum 2 399 2 983 2 678 5 959 7 186 6 952 40,3% 41,5% 38,5% - 1,8% Thielska galleriet 1 079 1 059 1 080 2 458 2 545 2 632 43,9% 41,6% 41,0% - 2,9% Forum för levande historia - 4 317 4 687 - 30 000 41 830 - 14,4% 11,2% - 3,2% 4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser utan invändningar inom kulturpolitikens område. 4.8 Politikens inriktning Inledning Det har ända sedan mitten av 1970-talet varit en av kulturpolitikens centrala uppgifter att ge förutsättningar för att en kultur av hög kvalitet och med en mångfald når ut till alla medborgare, oavsett kön, ålder, funktionshinder, plånbok, utbildning, bakgrund eller bostadsort. Ett regionalt nätverk av kulturinstitutioner har också byggts upp över hela landet samtidigt som stödformer utvecklats för lokala arrangörer. Som den parlamentariska kulturutredningen (SOU 1995:84) konstaterade har därmed den regionala infrastrukturen för kulturen i hög grad förverkligats. En viktig aspekt av kulturens tillgänglighet är frågan om det faktiska deltagandet. Kulturrådets redovisning av befolkningens kulturvanor visar att deltagandet i dag ligger i topp i en internationell jämförelse, men att det i stort sett följer tidigare sociala mönster. Fortfarande dominerar välutbildade, medelålders kvinnor besöksstatistiken. Den rapport som Mångkulturellt Centrum överlämnade hösten 2004 till regeringen visade att de statliga kulturmyndigheterna ännu har långt kvar i sitt mångfaldsarbete. För kulturpolitikens legitimitet är det viktigt att den kultur som finansieras av skattemedel är en kultur som engagerar och som många människor känner delaktighet i. Det handlar om en grundläggande demokratisk människosyn, som ser till jämställdhet och till varje medborgares rätt till personlig utveckling. Kulturpolitiken ställs nu inför flera nya och viktiga uppgifter. Särskilt gäller det barnen, som växer upp och som är i färd med att forma sin bild av världen. Skolan har här en central roll som kulturbärare. Redan nu genomförs under en treårsperiod särskilda satsningar på barn- och ungdomskultur som syftar till att värna barnens rätt till eget skapande och till kulturupplevelser. Det gäller också de som invandrat till Sverige under de senaste decennierna och deras barn. Med sina olika bakgrunder stärker de vårt lands utveckling och mångfald. Inte minst på kulturens område är det en viktig uppgift att bryta det utanförskap som många känner. Under 2006 genomförs ett mångkulturår för att alla medborgares erfarenheter, kunskaper och värderingar bättre ska kunna påverka kulturens olika former. Kulturen och konsten har alltid utvecklats i en internationell dialog och gemenskap. Det internationella utbytet stärker kvaliteten och utvecklar kulturen. Ur ett publikperspektiv kan internationaliseringen ge tillgång till ett mer sammansatt och intresseväckande utbud. Regeringen tar nu nya steg för att utveckla den internationella kulturpolitiken. Det görs i samverkan mellan flera olika politikområden. Nycklar för det framtida arbetet skall vara respekten för kvalitet samt behovet av långsiktighet och ömsesidighet i de internationella kontakterna. Kulturen spelar en central roll för Sveriges anseende utomlands. Regeringen stärker nu resurserna för kulturutbytet och internationell kulturverksamhet. För att öka tillgängligheten till den nationalskatt som förvaltas av museer och arkiv över hela landet föreslår regeringen, i en stor satsning riktad mot arbetslösa akademiker, tillfälliga anställningar inom kulturområdet så att tillgänglighet och säkerhet kan förbättras för vårt gemensamma kulturarv. En central målsättning för kulturpolitiken är att konstnärer ska kunna leva utifrån sitt konstnärliga arbete. De pensionsvillkor som gäller för den konstnärligt anställda personalen vid statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutioner har särskilt aktualiserats under senare år. Regeringen presenterar nu en lösning av frågan om pensionspremiekostnaderna. Språksituationen i Sverige har förändrats på flera olika sätt. Fem språk har fått ställning som nationella minoritetsspråk. I Sverige finns långt över en miljon personer med utländsk bakgrund och för många av dem är svenskan ett andraspråk. Framför allt ökar engelskans användning inom allt fler områden i Sverige. Regeringen anser därför att det behövs en svensk språkpolitik för att främja svenska språket, för att alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla och tillägna sig språket, för att möjligheter ges att utveckla och bruka det egna modersmålet och minoritetsspråket. Samtidigt måste det finnas goda möjligheter att tillägna sig kunskaper i engelska och andra främmande språk för att möta samhällsutvecklingen och internationaliseringen. Den språkrikedom som redan finns i Sverige är här en resurs av stort värde. Vidare förutsätter en levande demokrati, där medborgarna deltar i det offentliga samtalet, klara och begripliga myndighetstexter. Förslag till en samlad svensk språkpolitik kommer att presenteras i höst för riksdagen. Kulturinstitutionerna och de fria gruppernas verksamhet är betydelsefull för den konstnärliga förnyelsen inom teater- och dansområdet. De fria grupperna, som oftast är baserade i storstadsområdena, bidrar till en stor andel av föreställningsverksamheten i landet genom att turnéra med sina föreställningar över hela landet. Svensk film är en av våra mest populära kulturyttringar. I nästan inget annat land väljer publiken i lika hög grad att se inhemskt producerad film. Under första halvåret i år stod den svenska filmen för nästan en fjärdedel av biobesöken, en tydlig ökning jämfört med samma period förra året. Med en ny filmpolitisk satsning skapas nu viktiga resurser för fortsatt svensk filmproduktion. Sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn Kulturinstitutioner över hela landet hyser miljontals unika och utifrån flera aspekter oersättliga samlingar. Många av samlingarna befinner sig dock i så dåligt skick att de inte kan visas för allmänheten. Därmed finns ett stort behov av att samlingar bl.a. vårdas, repareras, konserveras och registreras innan de kan tillgängliggöras. Riksdagen beslutade år 1995 att använda 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (prop. 1994/95:100, bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Det s.k. SESAM-projektet inriktades på att bevara och öppna föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. Medlen användes för registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering av föremålssamlingar. SESAM-projektet var en sysselsättningsåtgärd kombinerad med en nationell räddningsaktion för kulturarvet i museerna och arkiven. I Statskontorets bedömning av projektet, SESAM öppnade museisamlingarna? (1999:26) konstateras att det utifrån flera aspekter varit synnerligen lyckosamt. Regeringen bedömde i skrivelsen Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet (skr. 1999/2000:65) att projektet gett goda resultat när det gällde att skapa sysselsättning, liksom att fungera som en räddningsaktion av föremålssamlingarna och att tillgängliggöra dessa. Det finns dock fortfarande ett stort behov av bl.a. insatser för vård och tillgängliggörande av samlingar och föremål. Regeringen avser mot denna bakgrund att göra en bred satsning på vård av samlingar och föremål. Satsningen är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder, och riktar sig till arbetslösa akademiker. Satsningen beräknas motsvara 650 platser på årsbasis. För 2006 och 2007 beräknar regeringen 275 miljoner kronor per år till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Av dessa medel är 25 miljoner kronor per år ämnade för Statens fastighetsverk och dess arbete med underhållsåtgärder på fastigheter. Filmpolitik En särskild arbetsgrupp med filmavtalets parter enades hösten 2004 om en avsiktsförklaring där parterna förband sig att fortsätta det påbörjade arbetet med syftet att träffa ett nytt filmavtal för tiden den 1 januari 2006 till den 31 december 2010. Avsiktsförklaringen undertecknades av staten, Sveriges Biografägareförbund, Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Sveriges Television AB, TV 4 AB, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets Hus och Parker, Svenska Filmdistributörers Förening, Modern Times Group MTG AB, C More Entertainment AB och Kanal 5 AB. De fyra sistnämda är nytillkomna som parter i arbetet med ett nytt filmavtal. Med avsiktsförklaringen som grund har en promemoria om Inriktningen på filmpolitiken från 2006 (Ds 2005:8) remissbehandlats under våren 2005. Remissinstanserna är övervägande positiva till promemorians förslag. Regeringen avser mot denna bakgrund att i anslutning till denna proposition överlämna en filmpolitisk proposition till riksdagen. I denna proposition beräknar regeringen att filmpolitiken tillförs ytterligare 55 miljoner kronor från 2006, ytterligare 10 miljoner från 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor från 2008. Den sammanlagda ökningen av statens årliga stöd till filmpolitiken kommer därmed att vara 75 miljoner kronor fr.o.m. 2008. En samlad svensk språkpolitik Regeringen avser att inom kort överlämna en språkpolitisk proposition till riksdagen. Till grund för denna ligger betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27) som lämnats av en parlamentarisk kommitté, Kommittén för svenska språket. I propositionen föreslås mål för en nationell språkpolitik och insatser för att uppnå målen. Den statligt finansierade språkvården bör därmed förstärkas och organiseras tillsammans med myndigheten Språk- och folkminnesinstitutets verksamhet. Regeringen avser under 2005 att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av den nya språkvården. Målsättningen är att denna organisation skall träda i kraft den 1 juli 2006. Vidare bedömer regeringen att ytterligare insatser bör göras för att främja litteratur och läsning samt dialekter. Regeringen beräknar mot bakgrund av propositionen reformer motsvarande 5 miljoner kronor under 2006, varav 2,2 miljoner kronor avser språkvård fr.o.m. 1 juli 2006. Kulturlivets internationalisering Den Internationella kulturutredningen 2003 tar i sitt betänkande (SOU 2003:121) upp målfrågor för den internationella kulturverksamheten och lägger förslag om ansvarsfördelning och organisation för berörda myndigheter. Statens kulturråd föreslås få ett kulturpolitiskt samordningsansvar för den internationella kulturverksamheten. Konstnärsnämnden föreslås få i uppdrag att efter mönster från IASPIS (International Artists Studio Program in Sweden) undersöka möjligheten att utveckla utbytesverksamhet inom andra konstområden än bildkonst. Utredningen understryker vidare behovet av åtgärder för utbildning och kompetenshöjning inom området. Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna är övervägande positiva till utredningens förslag. I denna proposition beräknar regeringen att motsvarande 5,25 miljoner kronor avsätts för internationellt kulturutbyte under 2006. Dessa medel avser i första hand en utbyggnad av Statens kulturråds resurser för internationellt kulturutbyte samt en satsning på ett internationellt utbyte inom dansområdet med IASPIS som förebild. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en särskild redovisning av hur förändringar inom landet och utomlands påverkar politiken på bl.a. kulturområdet och med riktlinjer för hur kulturlivets internationalisering skall främjas i ett långsiktigt perspektiv. Arkiv I propositionen Arkivfrågor (prop. 2004/05:124) lämnade regeringen förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet inom arkivområdet. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat att ett särskilt nationellt uppdrag för arkivpedagogiska insatser skall inrättas. Regeringen beräknar att 1 miljon kronor anvisas för detta ändamål. Regeringen avser att för perioden 2006-2008 ge uppdraget till ett enskilt arkiv. I enlighet med vad som aviserats i propositionen avser regeringen även att ge Riksarkivet i uppdrag att utveckla arbetsformerna för samarbetet med andra institutioner och organisationer om frågor som rör dokument på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget skall genomföras i samverkan med bl.a. berörda myndigheter och institutioner samt representanter för de nationella minoriteterna. Regeringen avser vidare att ge Riksarkivet i uppdrag att i samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) analysera och lämna förslag till regeringen om avgiftsbeläggning av tjänster, artiklar m.m. En särskild utredare har utrett arkivmyndigheternas behandling av folkbokföringsuppgifter och har redovisat sina förslag i betänkandet Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU 2004:106). Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av utredarens förslag. Satsningar på den fria scenkonsten Den fria scenkonsten (inom teater, dans och musik) svarar för en betydande del av utbudet inom teater, dans och musik. Den omfattar många och viktiga aktörer som möjliggör för människor i hela landet att ta del av professionellt framförd scenkonst. I bl.a. de senaste årens budgetunderlag har Statens kulturråd pekat på teater- och dansgruppernas besvärliga ekonomiska situation. Regeringens satsning på den professionella dansen, som inleddes 2003, har bidragit till att på ett positivt sätt stärka dansen runt om i Sverige. På regeringens uppdrag redovisade Statens kulturråd i mars 2005 ett handlingsprogram för den professionella dansen. Mot bakgrund av detta program bedömer regeringen att verksamheten Dansnät Sverige, som hittills bedrivits som ett försök, nu bör utvidgas och permanentas samt att insatserna för dansen bör stärkas. Statens kulturråd lämnade på regeringens uppdrag 2003 ett förslag på hur situationen för vissa musikgenrer, bl.a. jazzen och den nutida konstmusiken, kan förbättras. Sammantaget bedömer regeringen att det finns behov av att under 2006 stärka statens stöd till den fria scenkonsten, i syfte att vidareutveckla förutsättningarna för bl.a. den professionella dansen, Dansnät Sverige, vissa musikgenrer såsom jazzen, folk- och världsmusik, nutida konstmusik samt för att förbättra förutsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna i de fria grupperna. Regeringen beräknar därför att anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål förstärks 2006 med totalt 20 miljoner kronor, varav 12 miljoner är engångsvis. Statens kulturråd får i uppdrag att fördela och administrera medlen. Anslaget förstärks dessutom med 2 miljoner kronor 2006 för att möjliggöra fortsatt stöd för Drottningholmsteatern och Strindbergsteatern. Vidare kommer, som en följd av Statens kulturråds rapport om vissa musikgenrer, bidragen till konstnärer inom områdena jazz och nutida konstmusik att stärkas inom ramen för Konstnärsnämndens bidragsgivning 2006. Teater- och dansallians TeaterAlliansen AB är en välfungerande alternativ anställningsform inom teaterområdet, som permanentades i sin nuvarande form 2001. Alliansen fungerar som arbetsgivare för frilansande skådespelare, vilka är anställda hos alliansen under perioder då man inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Syftet med alliansen är bl.a. att öka skådespelarnas sociala trygghet och kompetensutveckling samt att öka den konstnärliga friheten. Regeringen anser att verksamheten har gett goda resultat genom att utveckla och effektivisera förmedlingsverksamheten på teaterområdet. Samtidigt har de anställda skådespelarna, mellan olika engagemang utanför TeaterAlliansen AB, fått större trygghet och möjligheter till kompetensutveckling inom yrket. Mot denna bakgrund beräknar regeringen att bidraget till verksamheten ökas med 5 miljoner kronor, till sammanlagt ca 20 miljoner kronor. Förstärkningen kommer att möjliggöra en nyrekrytering med uppemot 30 skådespelare. Därmed kan verksamheten omfatta närmare 115 skådespelare. Samtidigt anser regeringen det angeläget att nu gå vidare och tillvarata de goda erfarenheter som gjorts av TeaterAlliansen AB. Regeringen föreslår därför att en allians för dansområdet inrättas. Kulturrådet har på regeringens uppdrag presenterat ett handlingsprogram för den professionella dansen. Kulturrådet lämnar i sitt förslag till handlingsprogram. bl.a. förslag om en dansallians. Anställningsvillkoren i en dansallians bör enligt förslaget regleras genom ett kollektivavtal mellan Teaterförbundet och Danscentrum samt Svensk Scenkonst. Regeringen beräknar att 4 miljoner kronor avsätts för en dansallians. Pensionsvillkor vid vissa teater-, dans- och musikinstitutioner För innevarande år har regeringen i budgetpropositionen för 2005 anvisat totalt 40 miljoner kronor för olika pensionslösningar för personalen vid de statligt stödda teater-, dans-, och musikinstitutionerna. Regeringen föreslår i tilläggsbudget för 2005 att ytterligare medel anvisas för att täcka mellanskillnaden mellan preliminär och slutlig premie för 2004 och 2005. Från och med 2006 föreslår regeringen att 45 miljoner kronor tillförs för olika pensionslösningar för personalen vid institutionerna. Med denna och tidigare anslagsförstärkningar samt omprioriteringar har för detta ändamål avsatts sammanlagt 55 miljoner kronor. Institutionerna skall fortsättningsvis själva bära premiepensionskostnaderna för sin personal. Efter det att frågorna om kostnaderna för premiepensionerna nu har lösts, avser regeringen att fullfölja arbetet med översyn av den s.k. PISA-förordningen. I det arbetet skall frågan om karriärväxling i samband med tidig pensionsavgång prövas. Mångkulturåret 2006 Regeringen har utlyst 2006 till ett mångkulturår. En nationell samordnare för Mångkulturåret 2006 har tillkallats (dir. 2004:169). I samordnarens uppdrag ingår att samverka med olika aktörer inom kultursektorn - kulturarbetare, organisationer, institutioner och myndigheter - för att arbeta fram ett program för Mångkulturåret samt att vara ett stöd för berörda parter inför och under 2006. Samordnaren skall också lämna förslag till hur ett långsiktigt arbete med att främja och öka den kulturella mångfalden inom den offentligfinansierade kulturen kan bedrivas. Syftet med Mångkulturåret är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. Under Mångkulturåret krävs utökade resurser för att möta de mest grundläggande behoven, att kunna ge utrymme åt människor och kulturuttryck som saknar plats i dagens kultursverige. Regeringen beräknar därför 3 miljoner kronor för insatser under 2006. Medlen skall disponeras av Statens kulturråd i enlighet med riktlinjer som regeringen utfärdar. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Stiftelsen (SFMV) bedriver en väl fungerande verksamhet med Kulturavs-IT som dock har svårt att gå ihop ekonomiskt. De statliga anslag och subventioner som hittills tilldelats SFMV har inte i tillräcklig omfattning täckt de kostnader som uppstått i verksamheten. Regeringen avser att fr.o.m. 2006 göra vissa satsningar inom arbetsmarknadsområdet för att förbättra villkoren inom bl.a. lönebidragsområdet, som på sikt kan komma att gynna verksamheter som Kulturarvs-IT. Utöver dessa åtgärder bedömer regeringen att verksamheten vid SFMV är i behov av ökat verksamhetsstöd. För att uppehålla dagens höga ambitionsnivå beräknar därför regeringen att ytterligare 2,5 miljoner kronor tillförs stiftelsen för 2006. Prins Eugens Waldemarsudde Prins Eugens Waldemarsudde (PEW) är en del av myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Egendomen tillföll staten genom arv efter Prins Eugens död 1947 och sedan 1994 har staten även tagit över förvaltningen av egendomen. Utvecklingen under de senaste åren har visat att den ekonomiska situationen för PEW är allvarlig. Med utgångspunkt i prinsens testamente bedriver styrelsen för PEW i dialog med Regeringskansliet ett aktivt arbete för att komma till rätta med ekonomin. Därutöver beräknar regeringen att verksamheten behöver tillföras ytterligare 3 miljoner kronor för 2006. Regalskeppet Vasa Statens maritima museers arbete med att bevara regalskeppet Vasa fortskrider. Bland annat görs förberedelser för att ge skeppet en ny vagga, samtidigt som det löpande konserveringsarbetet fortsätter. En omfattande forskning kring utfällningarna i skrovet pågår både internt inom myndigheten som externt. Hittills har ca 12 miljoner kronor specialdestinerats för bevarandet av Vasa. Regeringen gör dock bedömningen att ytterligare medel är nödvändiga för att möjliggöra ett långsiktigt bevarande av regalskeppet och beräknar därmed ytterligare 2 miljoner kronor till Statens maritima museer för 2006. Genus på museer Regeringen verkar på olika sätt för att genus- och jämställdhetsfrågor ska integreras inom kultursektorns verksamheter. Inom museisektorn är det viktigt att genusperspektivet genomsyrar både museipedagogiken och utställningsverksamheten, men också forskningen, samlingarna och utbildning av museiverksamma. Liksom inom kulturområdet i stort är det centralt att museerna bedriver verksamhet som är tillgänglig, och som besökarna känner delaktighet i. Syftet med att ett genusperspektiv integreras i museernas verksamhet är att låta besökarna möta en gestaltning som skildrar såväl kvinnors som mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar. En särskild arbetsgrupp har på regeringens uppdrag tagit fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). I slutrapporten lämnas bl.a. förslag om inrättandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna vid Stiftelsen Arbetets museum. Tanken bakom resursenheten är bl.a. att bilda ett diskussionsforum för museerna där relevant genusforskning presenteras och att kontaktskapande mellan museer och universitet möjliggörs, både nationellt och internationellt. Resursenheten ska stödja museernas arbete med att integrera ett genusperspektiv i bl.a. den pedagogiska verksamheten och i gestaltningen av utställningar. Syftet är att vara drivande och inspirerande i genusfrågor och hålla diskussionen om genus och museer levande. Regeringen beräknar att 500 000 kronor avsätts under 2006 för att stiftelsen skall kunna pröva förutsättningarna för etablerandet av en resursenhet vid Arbetets museum. Vandalorum I vårpropositionen 2000 konstaterade regeringen att projektet Museum Vandalorum i Värnamo var ett intressant initiativ för att stärka utvecklingsmöjligheterna inom konst- och designområdet. Förutsatt att projektet realiserades beräknade regeringen ett årligt verksamhetsstöd med ca 8 miljoner kronor fr.o.m. 2003. I budgetpropositionen för 2003 konstaterade regeringen att projektet fortfarande befann sig i en planerings- och utvecklingsfas. Regeringen föreslog därför att 1,5 miljoner kronor skulle ställas till regeringens disposition i syfte att anvisas till Museum Vandalorum när verksamheten kommit i gång under 2003. Regeringen har därefter följt utvecklingen av projektet. Inga statliga medel har utbetalats eftersom villkoren inte varit uppfyllda. Regeringen gör nu bedömningen att det inte längre går att motivera ett statligt åtagande för Museum Vandalorum enligt de ursprungliga intentionerna. Verksamheten har fortfarande inte kommit i gång och den verksamhet som nu planeras motsvarar inte det ursprungliga projektets intentioner. Regeringen beräknar därför inga medel för detta ändamål. Moderna museet Moderna museet har i enlighet med ett gåvobrev införlivat Pontus Hulténs samling omfattande ca 350 verk, bibliotek samt arkiv i museets samlingar. För att tillgängliggöra, vårda och vetenskapligt bearbeta Pontus Hulténs samling i enlighet med gåvobrevet iordningställs och anpassas en av museets lokaler. Kostnader för eventuella åtgärder under 2006 beräknas att rymmas inom Moderna museets befintliga ramar. Regeringen följer frågan noga och avser återkomma till riksdagen. Sverigefinska biblioteket Det Sverigefinska biblioteket grundades av Stockholms Finska Förening 1894 och drivs sedan 1997 av Stiftelsen Finlands kulturinstitut. Biblioteket har under senare år haft ekonomiska problem. Statens kulturråd disponerar sedan budgetåret 2002 särskilda medel, 7 miljoner kronor, i syfte att främja nationella minoriteters språk och kultur. Av budgetpropositionen framgick att bidragen bör inrymma allmänt kulturstöd, bl.a. till finskspråkig kulturverksamhet. Budgetåret 2005 förstärktes medlen med 1 miljon kronor för att inrymma ökat stöd till Tornedalsteatern. Genom det Sverigefinska biblioteket har den finska minoriteten tillgång till ett stort utbud av böcker, tidningar och tidskrifter på finska språket i Stockholmsregionen och i övriga landet. Staten bör därför, tillsammans med kommun och landsting, möjliggöra en fortsatt drift av biblioteket. Regeringen beräknar att ytterligare 1 miljon kronor under 2006 tillförs nationella minoriteters språk och kultur för bidrag till verksamheten med Sverigefinska biblioteket. Politiken inom kulturmiljöområdet Riksdagen beslutade under 1999 mål för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). Sedan dessa antogs har kulturmiljöområdet påverkats av en rad faktorer och omvärldsförändringar. Området är inne i ett omfattande förändringsarbete. Arbetet baseras på bl.a. Agenda kulturarvs programförklaring Människa i centrum och gäller såväl centrala som regionala och lokala aktörer. Mot bl.a. denna bakgrund avser regeringen att återkomma till riksdagen i frågan om den framtida inriktningen på politiken inom kulturmiljöområdet. För att uppnå kulturmiljömålen i propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) beräknar regeringen att 9,4 miljoner kronor årligen under perioden 2006-2010 tillförs utgiftsområde 17 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen är avsedda bl.a. för arbetet med kulturreservat och levande skogar. Former för stöd till bildkonstområdet Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 2001/02:KrU18, rskr. 2001/02:211) uttalat att en förutsättningslös översyn av Statens konstråd bör genomföras. Regeringen har med anledning av detta lämnat ett uppdrag till Statskontoret att utvärdera Statens konstråds organisation och verksamhet. Statskontoret har redovisat sitt uppdrag i rapporten Nya former för Statens konstråds verksamhet. Regeringen gör bedömningen att rapporten inte bör leda till någon åtgärd vad gäller Statens konstråds nuvarande uppdrag avseende upphandling av konst till offentliga miljöer, pedagogik, tillsyn av statligt ägd konst samt information. Statskontorets rapport väcker dock berättigade frågor om det framtida ansvaret för fördelning av bidraget för konstnärlig gestaltning i andra miljöer än sådana som brukas av staten. Enligt Statskontoret bör detta statliga stöd i framtiden hanteras av Statens kulturråd. Regeringen avser att närmare pröva denna fråga och därefter återkomma till riksdagen. I samband med en sådan prövning är det även naturligt att inkludera Statens kulturråds övriga bidragsgivning inom bild- och formområdet, som inte prövats närmare sedan Kulturutredningen 1995 och regeringens proposition Kulturpolitik (prop. 1996/97:3). Biblioteksersättningen Biblioteksersättning lämnas till upphovsmän av litterära verk - författare, översättare, tecknare och fotografer - för användningen av deras böcker genom landets alla folk- och skolbibliotek. Ersättningen utgår dels som individuella, statistiskt beräknade ersättningar, direkt till författare m.fl. för den utlåning som skett, dels i form av stipendier och bidrag. Regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för 2006. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 118 öre 2006, vilket är en höjning med två öre jämfört med nivån för 2005. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2003. Vidare innebär överenskommelsen att den läsning som sker på plats i bibliotek särskilt beaktats. Den totala biblioteksersättningen för 2006 beräknas till drygt 117,5 miljoner kronor. Villkor för kultursponsring Sponsring kan vara en viktig, kompletterande finansieringskälla för kulturlivet. Sponsorer har emellertid upplevt osäkerhet om sponsringen i olika situationer grundar avdragsrätt vid beskattningen. Regeringen har, i enlighet med riksdagens önskemål, i skrivelsen Avdrag för s.k. sponsring (skr. 2003/04:175) gjort en översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring. Skatteverket har därefter på regeringens uppdrag gjort en omfattande genomgång av frågan och den 27 juni 2005 utfärdat riktlinjer (dnr 130 702489-04/113) i fråga om avdragsrätten för sponsring. Riktlinjerna bör kunna ge en ökad förutsägbarhet beträffande den skattemässiga behandlingen av sponsring på kulturområdet. Utbildnings- och kulturdepartementet kommer mot denna bakgrund att ta initiativ till en dialog med berörda företrädare för kultur- och näringsliv. Syftet är att verka för en ökning av sponsringen inom kulturlivet. 4.9 Budgetförslag 4.9.1 28:1 Statens kulturråd Tabell 4.8 Anslagsutveckling 2004 Utfall 47 163 Anslags- sparande -853 2005 Anslag 46 137 1 Utgifts- prognos 44 670 2006 Förslag 47 328 2007 Beräknat 48 099 2 2008 Beräknat 48 947 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 47 328 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 328 tkr i 2006 års prisnivå. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd skall myndigheten följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kulturverksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2004 till 4 219 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Statliga utställningsgarantier Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Tabell 4.9 Statliga utställningsgarantier Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt-kostnad) Utfall 2004 0 996 996 0 Prognos 2005 0 1 000 1 000 0 Budget 2006 0 1 000 1 000 0 Regeringens överväganden Regeringen föreslår att Statens kulturråd tillförs 500 000 kronor, som en följd av myndighetens utökade förvaltning och ansvar i samband med den internationella kulturverksamheten. Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:1 Statens kulturråd Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 46 137 46 137 46 137 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 968 1 736 2 580 Beslut 223 227 231 Förslag/beräknat anslag 47 328 48 099 48 947 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 277 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 328 000 kronor anvisas under anslaget 28:1 Statens kulturråd för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 48 099 000 kronor respektive 48 947 000 kronor. 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 157 183 Anslags- sparande 1 073 2005 Anslag 307 991 1 Utgifts- prognos 304 507 2006 Förslag 235 030 2007 Beräknat 231 230 2 2008 Beräknat 231 230 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 231 230 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 231 230 tkr i 2006 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Medel beräknas bl.a. för bidrag till länskonstnärer, bidrag till regionala konsulenter för mångkultur, bidrag till organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet, bidrag till samisk kultur, bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala amatörorganisationer, centrumbildningar och lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel till Statens kulturråds disposition för tillfälliga insatser av utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Svenska statens bidrag till Voksenåsen - Norges nationalgåva till Sverige och Hanaholmens Kulturcentrum för Sverige och Finland finns också uppförda under anslaget. För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till ideella föreningars kulturprogram, förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet och sametingslagen (1992:1433). Regeringens överväganden Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 197 991 197 991 197 991 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 288 288 288 Beslut 36 751 32 951 32 951 Förslag/beräknat anslag 235 030 231 230 231 230 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 45 000 000 kronor för pensionskostnader för personal vid statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Regeringen föreslår att de medel under anslaget som avser Svenska institutet om 1 982 000 kronor överförs till Statens kulturråds medel för internationell verksamhet. Tillsammans med ytterligare förstärkningar beräknas 3 750 000 kronor tillföras anslaget för internationell verksamhet. Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 3 000 000 kronor för Mångkulturåret 2006 och 1 000 000 kronor för att inrymma bidrag till verksamheten med Sverigefinska biblioteket under 2006. Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 5 000 000 kronor till Teaterallliansen AB samt att 4 000 000 kronor avsätts för inrättandet av en dansallians. Anslaget minskas samtidigt med 1 000 000 kronor tillföljd av upphörandet av 2005 års inledande insatser avseende Mångkulturåret. Anslaget minskas med 829 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 1 188 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 235 030 000 kronor anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2005. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 231 230 000 kronor respektive 231 230 000 kronor. 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag Tabell 4.13 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 9 000 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 8 000 1 Utgifts- prognos 7 893 2006 Förslag 2 952 2007 Beräknat 7 952 2008 Beräknat 7 952 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Under anslaget beräknas medel för tidsbegränsade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2004-2006 är Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund innehavare av det nationella uppdraget inom området barnkulturforskning. Följande nationella uppdrag upphörde 2005: Dalateatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus, Eric Ericsons kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum och Dansnät Sverige hos Dansens Hus. Det nationella uppdraget avseende formgivning och design upphörde 2004. Regeringens överväganden Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:3 Nationella uppdrag Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 8 000 8 000 8 000 Förändring till följd av: Beslut - 5 048 - 48 - 48 Förslag/beräknat anslag 2 952 7 952 7 952 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Anslaget minskas med 48 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen beräknar 1 000 000 kronor per år under 2006-2008 för ett nationellt uppdrag inom arkivområdet. Dessutom avser regeringen att utse en ny mottagare av ett nationellt uppdrag under åren 2006-2008 inom området barn- och ungdomsteater. Det nationella uppdraget för Dansnät Sverige upphör 2005. För att möjliggöra fortsatt stöd till verksamheten Dansnät Sverige tillförs anslaget 28:7 motsvarande belopp som tidigare tillförts Dansnät Sverige årligen för det nationella uppdraget. Regeringen avser att utvärdera systemet med nationella uppdrag under 2006. Under tiden för utvärderingen sker en tillfällig omprioritering inom utgiftsområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 952 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Nationella uppdrag för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 7 952 000 kronor respektive 7 952 000 kronor. 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tabell 4.15 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 145 183 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 148 369 1 Utgifts- prognos 146 376 2006 Förslag 151 057 2007 Beräknat 156 646 2 2008 Beräknat 162 599 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 151 057 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 151 057 tkr i 2006 års prisnivå. Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs under perioden den 1 januari 1997-31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet under tiden den 1 juli 1998-31 december 2010. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringens överväganden Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 148 369 148 369 148 369 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 4 199 9 844 15 856 Beslut - 1 511 - 1 567 - 1 626 Förslag/beräknat anslag 151 057 156 646 162 599 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 621 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 890 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 151 057 000 kronor anvisas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 156 646 000 kronor respektive 162 599 000 kronor. 4.9.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus Tabell 4.17 Anslagsutveckling 2004 Utfall 850 974 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 861 716 1 Utgifts- prognos 850 138 2006 Förslag 874 656 2007 Beräknat 894 242 2 2008 Beräknat 915 673 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 874 656 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 874 656 tkr i 2006 års prisnivå. Från detta anslag beräknas medel för bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet, nämligen Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus. Operan och Dramaten är nationalscener för opera och balett respektive talteater. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag, Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med lokala och regionala arrangörsföreningar samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsen har till ändamål att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Verksamheten samfinansieras med Stockholms stad. Tabell 4.18 Ekonomisk redovisning för 2004 Tusental kronor Anslag Avgifter Bidrag Summa intäkter Operan 327 780 46 516 18 620 392 668 Dramaten 188 899 31 424 7 450 227 773 Riksteatern 247 004 38 537 15 422 300 963 Svenska rikskonserter 66 527 15 924 11 806 95 917 Dansens Hus 20 764 11 598 9 703 42 387 Summa 850 974 143 999 63 001 1 059 708 Regeringens överväganden Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet kan följande resultatinformation lämnas. Operan I enlighet med nationalscensuppdraget tillhandahåller Operan ett brett utbud av produktioner med både klassiska och moderna verk. Under året gavs två uruppförda beställningsverk. Totalt bestod repertoaren av 25 produktioner. Publiktillströmningen vid föreställningar på stora scen har varit fortsatt god under 2004 med en ökad beläggning för balett från 83 procent till 87 procent. För operaproduktioner ökade beläggningen från 73 procent till 74 procent. Under året gavs därutöver 74 konserter. Samarbetet med SVT och SR innebar att 7 produktioner sändes i radio eller TV under året. Det riktade arbetet mot barn- och ungdomar fortsätter. För 2004 redovisar Operan ett överskott på 7,3 miljoner kronor och Operans eget kapital har ökat från 5,4 miljoner kronor till 12,7 miljoner kronor. Övriga intäkter som i huvudsak bestod av recettintäkter steg från 40 miljoner kronor till 46 miljoner kronor. Bidraget till Operan ökar till följd av pris- och löneomräkning med 8 049 000 kronor Dramaten Dramatens breda och varierade repertoar har bestått av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, klassiska verk samt teater särskilt riktad till barn och unga. Dramatens publiktillströmning har minskat främst på grund av minskad beläggning på Stora scenen. Den genomsnittliga beläggningen var 78 procent. Under spelåret bestod repertoaren av 32 produktioner. Elverket har under året konsoliderat sin verksamhet som Dramatens experimentscen med särskild inriktning på nyskrivna och utländska pjäser. Med öppnandet av Lilla Lejonkulan fortsätter Dramaten sin satsning på teater för barn och unga som rönt både publika och konstnärliga framgångar. Statens bidrag till Dramaten uppgick under 2004 till 189 miljoner kronor. Övriga intäkter som i huvudsak bestod av biljettintäkter uppgick till 38 miljoner kronor. Dramatens resultat för 2004 blev ett underskott på 1,8 miljoner kronor. Bidraget till Dramaten ökar till följd av pris- och löneomräkning med 4 193 000 kronor. Riksteatern Riksteatern redovisar fortsatt höga publiksiffror. Utbudet håller en tillfredställande bredd och ett tydligt tilltal mot den yngre publiken. Södra Teatern med profileringen mångkultur liksom JAM har de senaste åren redovisat en positiv utveckling. Publiken till dansföreställningar motsvarar en femtedel av den totala publiken. Arbetet med att stärka arrangörsnätet fortsätter och är ett viktigt led i att stärka intresset för scenkonsten. Det statliga anslaget till Riksteatern uppgick 2004 till 247 miljoner kronor. Med årets resultat om 7,3 miljoner kronor minskar det egna kapitalet till 22,9 miljoner kronor varav 18,2 miljoner kronor är ändamålsbestämda medel. Bidraget till Riksteatern ökar till följd av pris- och löneomräkning med 4 568 000 kronor. Svenska rikskonserter Rikskonserters arbete med att ge musikformer med svagare institutionell förankring illustreras bl.a. med deltagande i satsningar inom kammarmusiken med festivalen Hör upp!, nutida musik med Stockholm New Music och jazzen med festivalen Swedish Jazz Celebration. Rikskonserter har under 2004 arrangerat 613 konserter mot 521 under 2003. Totalt besökte 109 013 besökare Rikskonserters produktioner under 2004, den utländska publiken uppgick till 45 299 besökare. Mot bakgrund av debatten i medierna om Rikskonserters roll i musikpolitiken och musiklivet genomfördes under hösten 2005 en hearing om Rikskonserters centrala roll i det svenska musiklivet. Som ett led i förberedelserna för hearingen har informella samtal med företrädare för musiklivet genomförts. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2007 närmare redovisa hearingens slutsatser. Med årets resultat om 237 000 kronor motsvarar det egna kapitalet 3,3 miljoner kronor. Bidraget till Rikskonserter ökar till följd av pris- och löneomräkning med 930 000 kronor. Dansens Hus Dansens Hus lämnar ytterligare ett innehållsmässigt rikt år bakom sig med fortsatt höga publiksiffror och en varierad samt profilerad repertoar. De svenska grupperna Bounce Streetdance Company och Cirkus Cirkör gästade Dansens Hus under längre föreställningsperioder. En specialsatsning på unga kvinnliga koreografer genomfördes. I december 2004 anordnades show-caset "Show-off.se", ett möte mellan 9 svenska grupper och olika aktörer inom scenkonstområdet i syfte att öka de svenska gruppernas turnémöjligheter nationellt och internationellt. Med årets resultat om 55 000 kronor uppgår det egna kapitalet till ca 5 miljoner kronor. Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkning med 370 000 kronor. Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 861 716 861 716 861 716 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 18 110 37 812 59 370 Beslut - 5 170 - 5 286 - 5 412 Förslag/beräknat anslag 874 656 894 242 915 673 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 5 170 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 874 656 000 kronor anvisas under anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 894 242 000 kronor respektive 915 673 000 kronor. 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tabell 4.20 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 722 904 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 742 152 1 Utgifts- prognos 732 180 2006 Förslag 755 596 2007 Beräknat 783 462 2 2008 Beräknat 813 139 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 755 596 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 755 596 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2006 får högst 500 000 kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 742 152 742 152 742 152 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 21 004 49 149 79 123 Beslut - 7 560 - 7 839 - 8 136 Förslag/beräknat anslag 755 596 783 462 813 139 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 3 107 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 4 453 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 755 596 000 kronor anvisas under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 783 462 000 kronor respektive 813 139 000 kronor. 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 4.22 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 144 081 Anslags- sparande 8 320 2005 Anslag 138 828 1 Utgifts- prognos 144 899 2006 Förslag 159 441 2007 Beräknat 145 441 2 2008 Beräknat 145 441 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 145 441 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 145 441 tkr i 2006 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse såsom Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella Vadstena-akademien, Dalhalla och Orionteatern, bidrag till Musikaliska Akademien för lokalhyra och viss administration, bidrag till skådebaneverksamhet samt bidrag till verksamheten vid Eric Sahlström-institutet. Från anslaget lämnas även särskilda bidrag till Musikaliska Akademien och Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM-Svensk Musik) för notutgivning, information m.m. Västanå Teater i Värmland har under en försöksperiod 2002-2005 haft ett regionalt uppdrag. Avsikten har varit att teatern genom ett regional uppdrag där stat, region och kommun står som gemensamma intressenter skulle få möjlighet att ytterligare utveckla sin teaterverksamhet (prop. 2002/03:1, utg. omr. 17). Enligt regeringens bedömning bör Statens kulturråd redovisa en utvärdering av försöksverksamheten under 2006. Försöksperioden förlängs samtidigt under 2006. För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram och förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2006 får högst 1 350 000 kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.23 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 138 828 138 828 138 828 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 27 27 27 Beslut 20 586 6 586 6 586 Förslag/beräknat anslag 159 441 145 441 145 441 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget förstärks 2006 med 20 000 000 kronor, varav 12 000 000 kronor är engångsvis. Förstärkningen förbättrar förutsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna i den fria scenkonsten, samt ger bättre förutsättningar för att vidareutveckla den professionella dansen, Dansnät Sverige och vissa musikgenrer såsom bl.a. jazz, nutida konstmusik samt folk- och världsmusik. Anslaget förstärks dessutom med ytterligare 2 000 000 kronor 2006 för att möjliggöra fortsatt stöd till Drottningholmsteatern och Strindbergsteatern. Anslaget minskas med 581 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 833 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 159 441 000 kronor anvisas under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 145 441 000 kronor respektive 145 441 000 kronor. 4.9.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tabell 4.24 Anslagsutveckling 2004 Utfall 44 997 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 45 979 1 Utgifts- prognos 45 361 2006 Förslag 46 811 2007 Beräknat 48 518 2 2008 Beräknat 50 337 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 46 811 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 46 811 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Under anslaget beräknas dessutom bidrag till tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Den statliga invandrarlånecentralen utgör även bas för det Internationella biblioteket som bildades i Stockholm under 2000 och som inrymmer böcker på mer än 100 språk. Bidraget till den regionala biblioteksverksamheten avser i första hand fjärrlån och utvecklingsverksamhet. Regeringens överväganden Tabell 4.25 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 45 979 45 979 45 979 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 1 301 3 025 4 862 Beslut - 469 - 486 - 504 Förslag/beräknat anslag 46 811 48 518 50 337 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 193 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 276 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 46 811 000 kronor anvisas under anslaget 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 48 518 000 kronor respektive 50 337 000 kronor. 4.9.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 1 Tabell 4.26 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall Anslags- sparande 0 2005 Anslag 0 2 Utgifts- prognos 0 2006 Förslag 124 329 2007 Beräknat 122 329 3 2008 Beräknat 122 329 4 1 Anslaget är fr.o.m. 2006 ihopslaget av anslagen 28:9, Litteraturstöd och 28:10, Stöd till kulturtidskrifter. Dessa anslag uppgår 2005 till sammanlagt 123 567 000 kronor. 2 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 3 Motsvarar 122 329 tkr i 2006 års prisnivå. 4 Motsvarar 122 329 tkr i 2006 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande insatser, stöd till En bok för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska, sortimentsstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandel och ett litteraturpris enligt förordningen (2002:1091 om litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Inom ramen för anslaget utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Stridbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Därutöver beräknas medel för produktionsstöd, utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till biblioteken enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbiblioteken. Inom utvecklingsstödet utgår även verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder. Regeringens överväganden Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 0 0 0 Förändring till följd av: Överföring till/från andra anslag 124 329 122 329 122 329 Förslag/beräknat anslag 124 329 122 329 122 329 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att göra ytterligare insatser för att främja läsning. En närmare redovisning av insatserna kommer att lämnas i den språkpolitiska proposition som inom kort kommer att överlämnas till riksdagen. Mot denna bakgrund beräknar regeringen en förstärkning av litteraturstödet med 2 000 000 kronor. Anslaget minskas med 496 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 742 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 124 329 000 kronor anvisas under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 122 329 000 kronor respektive 122 329 000 kronor. 4.9.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 1 Tabell 4.28 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall Anslags- sparande 0 2005 Anslag 0 2 Utgifts- prognos 0 2006 Förslag 275 000 2007 Beräknat 275 000 2008 Beräknat 0 1 Anslaget är nytt fr.o.m. 2006. 2 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Regeringens överväganden Tabell 4.29 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 0 0 0 Förändring till följd av: Beslut 275 000 275 000 0 Förslag/beräknat anslag 275 000 275 000 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Med utgångspunkt från behovet av insatser för bl.a. vård och tillgängliggörande av föremålssamlingar inom kulturområdet avser regeringen att göra en bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Cirka 650 personer beräknas på årsbasis kunna involveras i sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. För 2006 och 2007 beräknar regeringen 275 000 000 kronor per år till sysselsättningsåtgärder inom sektorn. Av dessa medel är 25 000 000 kronor per år ämnade för Statens fastighetsverk och deras arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 275 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 275 000 000 kronor. 4.9.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tabell 4.30 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 69 977 Anslags- sparande 1 122 2005 Anslag 68 284 1 Utgifts- prognos 67 366 2006 Förslag 68 982 2007 Beräknat 70 256 2 2008 Beräknat 71 710 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 68 982 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 68 982 tkr i 2006 års prisnivå. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt förordningen (1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestuderande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverksamheten anvisas under utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som skall främja och utveckla punktskriften för synskadade. Myndighetens intäkter uppgick under 2004 till 101 900 000 kronor och utgörs av anslag, avgifter, andra ersättningar och bidrag. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 000 000 kronor under 2007. Tabell 4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008- Utestående åtaganden vid årets början 2 145 3 139 4 000 4 300 Nya åtaganden 3 139 4 000 4 300 Infriade åtaganden 2 445 3 139 4 000 4 300 0 Utestående åtaganden vid årets slut 3 139 4 000 4 300 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 000 4 000 5 000 Regeringens överväganden Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation. Under 2004 förvärvade TPB talböcker motsvarande ca 30 procent av den årliga bokutgivningen. Det sammanlagda antalet förvärvade talbokstitlar under 2000 var 3 288 och TPB:s totala talboksbestånd uppgick därmed till 86 589 titlar. Produktionen och försäljningen av punktskriftsböcker ligger på en fortsatt hög nivå liksom punktskriftsutlåning utskrivningstjänster. Tabell 4.32 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 68 284 68 284 68 284 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 1 108 2 390 3 852 Beslut - 410 - 418 - 426 Förslag/beräknat anslag 68 982 70 256 71 710 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 410 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 68 982 000 kronor anvisas under anslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 70 256 000 kronor respektive 71 710 000 kronor. 4.9.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 4.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 15 273 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 15 449 1 Utgifts- prognos 15 241 2006 Förslag 15 428 2007 Beräknat 15 783 2 2008 Beräknat 16 209 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 15 428 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 428 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden 1 januari 2003-31 december 2005. Intäkterna från försäljning m.m. uppgick 2004 till 14,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en självfinansieringsgrad på nästan 50 procent. Regeringens överväganden Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet lämnas följande resultatinformation. Omsättningen har ökat 2004 jämfört med 2003 vad gäller tidningen 8 SIDOR och uppdragsverksamheten. Bokförsäljningen har däremot minskat en aning. Tabell 4.34 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 15 449 15 449 15 449 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 72 429 858 Beslut - 93 - 95 - 98 Förslag/beräknat anslag 15 428 15 783 16 209 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 93 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 15 428 000 kronor anvisas under anslaget 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 15 783 000 kronor respektive 16 209 000 kronor. 4.9.13 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden Tabell 4.35 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 5 549 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 5 623 1 Utgifts- prognos 5 589 2006 Förslag 2 795 2007 Beräknat 0 2008 Beräknat 0 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Under detta anslag beräknas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamheter. Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska språket i tal och skrift och med denna kunskap som utgångspunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att främja gott språkbruk. Det är också angeläget att den nordiska språkgemenskapen stärks. Sverigefinska språknämnden skall vårda och utveckla finska språket i Sverige. Regeringens överväganden Tabell 4.36 Härledning av anslagsnivå 2006-2007, för 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 5 623 5 623 5 623 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 0 128 277 Beslut -34 -35 -36 Överföring till/från andra anslag - 2 794 - 5 716 - 5 864 Förslag/beräknat anslag 2 795 0 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.. Regeringen avser att inom kort överlämna en språkpolitisk proposition till riksdagen. I propositionen föreslås mål för en nationell språkpolitik och att den statligt finansierade språkvården förstärks och organiseras tillsammans med myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI. Detta innebär att den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden och som finansieras genom statligt verksamhetsbidrag fortsättningsvis kommer att bedrivas inom ramen för en ny organisation. Regeringen avser under 2005 att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av myndigheten med målsättningen att denna skall träda i kraft den 1 juli 2006. Statens verksamhetsbidrag till nämnderna kommer samtidigt att upphöra och motsvarande statligt bidrag ingå i den nya språkvården. Medel motsvarande 6 månader, dvs. 2 794 000 kronor, har därför överförts från anslaget till anslaget 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet för 2006. Medel motsvarande 12 månader, 5 716 000 kronor, skall överföras 2007. Anslaget har dessutom minskats med 34 000 kronor 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 795 000 kronor anvisas under anslaget 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden avseende 2006. 4.9.14 28:14 Statens konstråd Tabell 4.37 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 7 956 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 7 267 1 Utgifts- prognos 7 169 2006 Förslag 7 375 2007 Beräknat 7 496 2 2008 Beräknat 7 629 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 7 375 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 375 tkr i 2006 års prisnivå. Statens konstråd har enligt förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Vid konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, skall Statens konstråd prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer för barn och ungdomar. Kvalificerade uppdrag skall spridas till många konstnärer. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick 2004 till 166 000 kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.38 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:14 Statens konstråd Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 7 267 7 267 7 267 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 152 274 408 Beslut - 44 - 45 - 46 Förslag/beräknat anslag 7 375 7 496 7 629 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 44 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 7 375 000 kronor anvisas under anslaget 28:14 Statens konstråd för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 7 496 000 kronor respektive 7 629 000 kronor. 4.9.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 4.39 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 43 813 Anslags- sparande -1 795 2005 Anslag 40 438 1 Utgifts- prognos 28 187 2006 Förslag 40 026 2007 Beräknat 40 026 2 2008 Beräknat 40 026 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 40 026 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 40 026 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2007-2009. Tabell 4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Utestående åtaganden vid årets början 5 205 8 989 7 000 8 550 Nya åtaganden 14 100 5 511 8 550 Infriade åtaganden 10 316 7 500 7 000 7 500 7 500 Utestående åtaganden vid årets slut 8 989 7 000 8 550 Erhållet/föreslaget bemyndigande 10 000 7 000 10 000 Regeringens överväganden Tabell 4.41 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 40 438 40 438 40 438 Förändring till följd av: Beslut - 412 - 412 - 412 Förslag/beräknat anslag 40 026 40 026 40 026 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 170 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 242 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 40 026 000 kronor anvisas under anslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 40 026 000 kronor respektive 40 026 000 kronor. 4.9.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 4.42 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 1 867 Anslags- sparande 1 2005 Anslag 1 879 1 Utgifts- prognos 1 854 2006 Förslag 1 916 2007 Beräknat 1 944 2 2008 Beräknat 1 974 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 1 916 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 916 tkr i 2006 års prisnivå. Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration. Regeringens överväganden Tabell 4.43 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 879 1 879 1 879 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 48 76 106 Beslut - 11 - 11 - 11 Förslag/beräknat anslag 1 916 1 944 1 974 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 11 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 916 000 kronor anvisas under anslaget 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 944 000 kronor respektive 1 974 000 kronor. 4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden Tabell 4.44 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 20 588 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 20 381 1 Utgifts- prognos 20 107 2006 Förslag 20 751 2007 Beräknat 21 223 2 2008 Beräknat 21 788 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 20 751 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 751 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Hemslöjdsverksamheten bestod under 2004 av två hemslöjdskonsulenter i varje län, med undantag för Skåne län och Västra Götalands län som hade fyra respektive sex länshemslöjdskonsulenter. Därutöver fanns fem rikskonsulenter (tre inom sameslöjd, en spetskonsulent och en konsulent för barn- och ungdom). I fråga om rikskonsulenterna avser regeringen att låta Nämnden för hemslöjdsfrågor bestämma inriktningen för den konsulent som i dag verkar som spetskonsulent. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället både ur ett kulturpolitiskt och näringspolitiskt perspektiv samt är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar. Regeringens överväganden Tabell 4.45 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:17 Främjande av hemslöjden Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 20 381 20 381 20 381 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 577 1 054 1 624 Beslut - 207 - 212 - 217 Förslag/beräknat anslag 20 751 21 223 21 788 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 85 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 122 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 751 000 kronor anvisas under anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 21 223 000 kronor respektive 21 788 000 kronor. 4.9.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 4.46 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 29 913 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 27 958 1 Utgifts- prognos 27 582 2006 Förslag 27 673 2007 Beräknat 27 673 2 2008 Beräknat 27 673 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 27 673 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 27 673 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till bild- och formområdet lämnas enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1998:1368) om statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, förordningen (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt förordningen (1998:1370) om statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Regeringens överväganden Tabell 4.47 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 27 958 27 958 27 958 Förändring till följd av: Beslut - 285 - 285 - 285 Förslag/beräknat anslag 27 673 27 673 27 673 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 117 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 168 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 27 673 000 kronor anvisas under anslaget 28:18 Bidrag till bild- och formområdet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive 27 673 000 kronor. 4.9.19 28:19 Konstnärsnämnden Tabell 4.48 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 11 947 Anslags- sparande 63 2005 Anslag 14 015 1 Utgifts- prognos 13 827 2006 Förslag 14 238 2007 Beräknat 14 469 2 2008 Beräknat 14 723 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 14 238 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 14 238 tkr i 2006 års prisnivå. Konstnärsnämnden har enligt förordning (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 28:36 Filmstöd. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2004 till 2 627 000 kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.49 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:19 Konstnärsnämnden Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 14 015 14 015 14 015 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 307 539 795 Beslut - 84 - 85 - 87 Förslag/beräknat anslag 14 238 14 469 14 723 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 84 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 14 238 000 kronor anvisas under anslaget 28:19 Konstnärsnämnden för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 14 469 000 kronor respektive 14 723 000 kronor. 4.9.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 4.50 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 300 196 Anslags- sparande 2 152 2005 Anslag 290 149 1 Utgifts- prognos 286 250 2006 Förslag 295 911 2007 Beräknat 302 672 2 2008 Beräknat 310 770 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 295 911 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 295 911 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas bl.a. medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Verksamheten regleras i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier vilka fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av ersättningen regleras i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, projektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till bild-, ton-, teater-, dans- och filmkonstnärer. De som enligt lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget. Regeringens överväganden Regeringen avser att efter mönster från IASPIS (International Artists' Studio Program in Sweden) undersöka möjligheten att utveckla utbytesverksamhet inom andra områden än bildkonst. För detta ändamål görs en satsning på ett internationellt utbyte inom dansområdet. Vidare har regeringen för avsikt att med utgångspunkt i Statens kulturråds rapport om eftersatta musikgenrer stärka stödet till konstnärer inom jazz och samtida konstmusik. Tabell 4.51 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 290 149 290 149 290 149 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 8 212 15 029 23 194 Beslut - 2 450 - 2 506 - 2 573 Förslag/beräknat anslag 295 911 302 672 310 770 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 710 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 1 740 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 295 911 000 kronor anvisas under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 302 672 000 kronor respektive 310 770 000 kronor. 4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 4.52 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 295 442 Anslags- sparande -120 2005 Anslag 306 305 1 Utgifts- prognos 302 189 2006 Förslag 313 521 2007 Beräknat 318 805 2 2008 Beräknat 324 675 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 313 521 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 313 521 tkr i 2006 års prisnivå. Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsarkiven, som finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund, är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län. Inom Riksarkivet finns bl.a. Krigsarkivet och Svensk arkivinformation (SVAR) samt en enhet för museitjänster. Krigsarkivet fullgör uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter som lyder under Försvarsdepartementet. SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar med att bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig framför allt till allmänheten, i första hand släktforskarna. Verksamheten, vilken främst är förlagd till Västernorrlands län, bygger till viss del på arbetsmarknadsprojekt. Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts 75 personer, varav 44 personer är anställda med lönebidrag. Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna. Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv. Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2004 till ca 93 miljoner kronor. Regeringens överväganden För mottagande, bevarande och tillhandahållande av folkbokföringsmaterial beräknar regeringen en ökning av anslaget med 3 000 000 kronor genom en överföring från utgiftsområde 3. Inom Statens försvarshistoriska museers anslag har hittills 460 000 kronor avsatts för föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm för restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistoriskt försvarsanknuten film. Arkivfrågor bör hanteras av arkivmyndigheterna och därför föreslås att medlen överförs till Riksarkivet. Regeringen beräknar att 460 000 kronor överförs från Statens försvarshistoriska museer till Riksarkivet fr.o.m. 2006. För stöd till Arbetarrörelsens Arkiv beräknar regeringen en ökning av anslaget med 1 200 000 kronor genom överföring från utgiftsområde 16 anslaget 25:28 Stockholms universitet Forskning och forskarutbildning. Tabell 4.53 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 306 305 306 305 306 305 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 4 394 9 630 15 447 Beslut - 1 838 - 1 869 - 1 903 Överföring till/från andra anslag 4 660 4 739 4 826 Förslag/beräknat anslag 313 521 318 805 324 675 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 838 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 313 521 000 kronor anvisas under anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 318 805 000 kronor respektive 324 675 000 kronor. 4.9.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 4.54 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 5 153 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 5 942 1 Utgifts- prognos 5 862 2006 Förslag 6 049 2007 Beräknat 6 188 2 2008 Beräknat 6 355 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 6 049 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 049 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden Tabell 4.55 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 5 942 5 942 5 942 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 168 309 477 Beslut - 61 - 62 - 64 Förslag/beräknat anslag 6 049 6 188 6 355 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 25 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 36 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 049 000 kronor anvisas under anslaget 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 6 188 000 kronor respektive 6 355 000 kronor. 4.9.23 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet Tabell 4.56 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 31 071 Anslags- sparande 127 2005 Anslag 29 797 1 Utgifts- prognos 29 396 2006 Förslag 35 835 2007 Beräknat 39 067 2 2008 Beräknat 39 741 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 38 451 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 38 451 tkr i 2006 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) till uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Vidare skall institutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt yttra sig i fråga om personnamn. SOFI:s verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Regeringens överväganden Tabell 4.57 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 29 797 29 797 29 797 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 423 907 1 437 Beslut 2 821 2 666 2 712 Överföring till/från andra anslag 2 794 5 697 5 795 Förslag/beräknat anslag 35 835 39 067 39 741 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. I den språkpolitiska proposition, som regeringen avser att lämna till riksdagen, föreslås mål för en nationell språkpolitik och att den statligt finansierade språkvården förstärks och organiseras tillsammans med myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet SOFI. Detta innebär att den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden och som finansieras genom statligt verksamhetsbidrag fortsättningsvis kommer att bedrivas inom ramen för denna organisation. Regeringen avser under 2005 att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av myndigheten med målsättningen att denna skall träda i kraft den 1 juli 2006. Medel motsvarande 6 månader, dvs. 2 794 000 kronor överförs därför från 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden till detta anslag. För 2007 beräknas överföringen, beräknat på hela året, motsvara 5 697 000 kronor. Regeringen beräknar mot bakgrund av den språkpolitiska propositionen att reformer motsvarande 3 000 000 kronor totalt tillförs anslaget 2006. Av dessa avsätts 800 000 kronor för att främja dialekter inom ramen för Språk- och folkminnesinstitutets verksamhet och 2 200 000 kronor avser insatser för en ny språkvård under 2006. Anslaget har dessutom minskats med 179 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 35 835 000 kronor anvisas under anslaget 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 39 067 000 kronor respektive 39 741 000 kronor. 4.9.24 28:24 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 4.58 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 4 255 Anslags- sparande 4 2005 Anslag 4 289 1 Utgifts- prognos 4 231 2006 Förslag 4 348 2007 Beräknat 4 413 2 2008 Beräknat 4 483 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 4 348 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 348 tkr i 2006 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet skall minst ett band ges ut vartannat år, dvs. 2,5 häften per år. Regeringens överväganden Tabell 4.59 Härledning av anslagsnivån 2007-2008, för 28:24 Svenskt biografiskt lexikon Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 4 289 4 289 4 289 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 85 150 221 Beslut - 26 - 26 - 27 Förslag/beräknat anslag 4 348 4 413 4 483 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 26 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 348 000 kronor anvisas under anslaget 28:24 Svenskt biografiskt lexikon för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 4 413 000 kronor respektive 4 483 000 kronor. 4.9.25 28:25 Riksantikvarieämbetet Tabell 4.60 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 188 497 Anslags- sparande 7 824 2005 Anslag 192 703 1 Utgifts- prognos 195 052 2006 Förslag 195 416 2007 Beräknat 198 615 2 2008 Beräknat 202 132 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 195 416 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 195 416 tkr i 2006 års prisnivå. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall också medverka i det internationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa frågor. RAÄ har ett sektorsansvar för det miljömålsarbete som berör kulturmiljösektorn. Vidare har RAÄ även ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersökningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom skall RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2004 till ca 185 miljoner kronor, varav ca 157 miljoner kronor avser arkeologisk uppdragsverksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsinkomster samt inkomster från konserveringsverksamhet. Omlokaliseringen av 140 årsarbetsplatser till Gotlands län kommer att innebära vissa omställningskostnader. Den uppskattning av kostnader för omställningen som i dagsläget kan göras för Riksantikvarieämbetet grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till Gotlands län. För att möjliggöra en omlokalisering avser regeringen att kompensera myndigheten för de kostnader som utbetalningen av den särskilda pensionsersättningen medför. Anslaget undantas även från den generella reduktionen med 0,6 procent som företrädesvis genomförs på anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Om myndighetens kostnader ökar med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av eventuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Tabell 4.61 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2004 158 121 154 282 8 466 Prognos 2005 140 000 143 540 - 3 540 Budget 2006 150 000 150 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.62 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:25 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 192 703 192 703 192 703 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 2 713 5 912 9 429 Förslag/beräknat anslag 195 416 198 615 202 132 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 195 416 000 kronor anvisas under anslaget 28:25 Riksantikvarieämbetet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 198 615 000 kronor respektive 202 132 000 kronor. 4.9.26 28:26 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 4.63 Anslagsutveckling 2004 Utfall 259 045 Anslags- sparande -366 2005 Anslag 259 359 1 Utgifts- prognos 248 067 2006 Förslag 260 618 2007 Beräknat 259 618 2 2008 Beräknat 258 618 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 259 618 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 258 618 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till kulturmiljövård lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och tillgängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget utgår även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom utgår medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2007-2009. Tabell 4.64 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008- Utestående åtaganden vid årets början 88 226 81 830 84 544 89 544 Nya åtaganden 62 524 80 000 75 000 Infriade åtaganden 68 920 77 286 70 000 70 000 70 000 Utestående åtaganden vid årets slut 81 830 84 544 89 544 Erhållet/föreslaget bemyndigande 100 000 100 000 100 000 Regeringens överväganden Tabell 4.65 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:26 Bidrag till kulturmiljövård Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 259 359 259 359 259 359 Förändring till följd av: Beslut - 8 141 - 9 141 - 10 141 Överföring till/från andra anslag 9 400 9 400 9 400 Förslag/beräknat anslag 260 618 259 618 258 618 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionen (prop. 2004/05:150) föreslår regeringen att 8 700 000 kronor per år överförs från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 700 000 kronor per år från utgiftsområde 20 anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden från och med 2006. Anslaget minskas med 6 585 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 1 556 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 260 618 000 kronor anvisas under anslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 259 618 000 kronor respektive 258 618 000 kronor. 4.9.27 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning Tabell 4.66 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 150 000 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 200 000 1 Utgifts- prognos 198 504 2006 Förslag 235 000 2007 Beräknat 305 000 2008 Beräknat 395 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Från och med 2002 får Svenska kyrkan en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, skall fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. År 2005 uppgår ersättningen i enlighet med riksdagens beslut 1999 till 200 miljoner kronor (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Regeringens överväganden Regeringens förslag: Med ändring av tidigare beslut skall den kyrkoantikvariska ersättningen utgå med följande belopp: För år 2006 med 235 000 000 kronor, år 2007 med 305 000 000 kronor, år 2008 med 395 000 000 kronor, år 2009 med 465 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens beslut 1999 om kyrkoantikvarisk ersättning erhåller Svenska kyrkan fr.o.m. 2002 en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet. Enligt riksdagens beslut 1999 skall ersättningen för 2006 uppgå till 250 miljoner kronor, för 2007 till 300 miljoner kronor, för år 2008 till 390 miljoner kronor och för 2009 till 460 miljoner kronor. Regeringen föreslår en tillfällig neddragning av anslaget med 15 miljoner kronor under 2006, som läggs tillbaka under åren 2007-2009. Medlen avses användas för andra ändamål inom kulturområdet. Detta bedöms kunna ske utan att det påverkar vården och underhållet av de kyrkliga kulturminnena. Förslaget innebär att ersättningen uppgår till följande belopp: För 2006 med 235 miljoner kronor, 2007 med 305 miljoner kronor, 2008 med 395 miljoner kronor samt 2009 med 465 miljoner kronor. Tabell 4.67 Härledning av anslagsnivå 2006-2008, för 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 200 000 200 000 200 000 Förändring till följd av: Beslut 35 000 105 000 195 000 Förslag/beräknat anslag 235 000 305 000 395 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 235 000 000 miljoner kronor anvisas under anslaget 28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 305 000 000 miljoner kronor respektive 395 000 000 miljoner kronor. 4.9.28 28:28 Centrala museer: Myndigheter Tabell 4.68 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 836 763 Anslags- sparande 6 096 2005 Anslag 865 631 1 Utgifts- prognos 855 593 2006 Förslag 870 768 2007 Beräknat 881 684 2 2008 Beräknat 899 783 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 865 768 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 865 768 tkr i 2006 års prisnivå. Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.69 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2005 2006 Statens historiska museer 77 783 79 477 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 88 753 93 171 Naturhistoriska riksmuseet 148 885 151 280 Statens museer för världskultur 142 762 139 225 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 42 859 43 550 Statens maritima museer 103 382 101 862 Arkitekturmuseet 35 379 35 717 Statens musiksamlingar 43 239 47 010 Statens försvarshistoriska museer 64 323 64 893 Moderna museet 113 072 114 583 Summa 685 631 870 768 Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2004 till 154 miljoner kronor. Tabell 4.70 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2003 2004 Statens historiska museer 12 192 12 019 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 55 000 58 000 Naturhistoriska riksmuseet 2 26 841 24 392 Statens museer för världskultur 7 850 7 842 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 13 317 12 479 Statens maritima museer 3 9 158 8 204 Arkitekturmuseet 3 310 4 851 Statens musiksamlingar 2 642 2 259 Statens försvarshistoriska museer 6 958 7 619 Moderna museet 6 927 24 832 Summa 147 303 154 114 1 I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. 2 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.xx. 3 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.xx. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 4.71 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2004 22 957 25 878 - 2 921 Prognos 2005 25 818 25 512 308 Budget 2006 25 783 26 184 - 401 Vasamuseet Tabell 4.72 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2004 57 598 57 598 0 Prognos 2005 57 000 57 000 0 Budget 2006 57 000 57 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.73 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:28 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 865 631 865 631 865 631 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 5 793 3 21 813 40 031 Beslut - 196 - 5 292 - 5 400 Överföring till/från andra anslag - 460 - 468 - 478 Förslag/beräknat anslag 870 768 881 684 899 783 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Hyresdelen för pris- och löneomräkningen har lett till negativ omräkning för Statens museer för världskultur (- 5 685), Statens maritima museer (- 5 084) och Arkitekturmuseet (- 173). En närmare beskrivning av PLO-systemet ges i volym 1, avsnitt 7.9. För 2006 beräknar regeringen 3 000 000 kronor i ökade medel till Prins Eugens Waldemarsudde, som ingår i myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Medlen avser att förstärka Waldemarsuddes förutsättningar att vidareutveckla sin verksamhet. Regeringen beräknar vidare en ökning av Statens maritima museers anslag med 2 000 000 kronor för 2006, i syfte att fortsätta bevarandearbetet med regalskeppet Vasa. Inom Statens försvarshistoriska museers anslag har hittills 460 000 kronor avsatts till föreningen Armé, marin- och flygfilm för restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk försvarsanknuten film. Arkivfrågor bör hanteras av arkivmyndigheterna och därför föreslås att medlen överförs till Riksarkivet. Regeringen beräknar att 460 000 kronor överförs från Statens försvarshistoriska museer till Riksarkivet fr.o.m. 2006. Anslaget minskas med 5 196 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 870 768 000 kronor anvisas under anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 881 684 000 kronor respektive 899 783 000 kronor. 4.9.29 28:29 Centrala museer: Stiftelser Tabell 4.74 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 206 247 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 219 361 1 Utgifts- prognos 216 414 2006 Förslag 220 818 2007 Beräknat 225 385 2 2008 Beräknat 231 470 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 220 318 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 220 318 tkr i 2006 års prisnivå. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.75 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2005 2006 Nordiska museet 109 267 110 307 Skansen 54 631 55 469 Tekniska museet 42 113 41 015 Arbetets museum 13 350 14 027 Summa 219 361 220 818 Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2004 till 103 730 000 kronor. Tabell 4.76 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2003 2004 Nordiska museet 21 046 21 625 Skansen 71 063 72 234 Tekniska museet 8 676 7 016 Arbetets museum 3 211 2 855 Summa 103 996 103 730 1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.77 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:29 Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 219 361 219 361 219 361 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 2 273 3 7 371 13 492 Beslut - 816 - 1 347 - 1 383 Förslag/beräknat anslag 220 818 225 385 231 470 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Hyresdelen för pris- och löneomräkningen har lett till negativ omräkning för Nordiska museet (- 205) och Tekniska museet (- 1 489). En närmare beskrivning av PLO-systemet ges i volym 1, avsnitt 7.9. För att undersöka förutsättningarna för etablerandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna beräknar regeringen att 500 000 kronor tillförs Arbetets museum 2005. Anslaget minskas med 1 316 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 220 818 000 kronor anvisas under anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 225 385 000 kronor respektive 231 470 000 kronor. 4.9.30 28:30 Bidrag till regionala museer Tabell 4.78 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 139 055 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 150 007 1 Utgifts- prognos 147 992 2006 Förslag 152 225 2007 Beräknat 158 126 2 2008 Beräknat 163 909 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 152 725 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 152 725 tkr i 2006 års prisnivå. Bidrag till regionala museer lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget skall ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. Under anslaget anvisas även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna. Regeringens överväganden Tabell 4.79 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:30 Bidrag till regionala museer Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 150 007 150 007 150 007 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 4 245 9 700 15 540 Beslut - 2 027 - 1 581 - 1 638 Förslag/beräknat anslag 152 225 158 126 163 909 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning År 2005 tillfördes anslaget 7 500 000 kronor i syfte att permanenta en tidigare genomförd museipedagogisk satsning inom de regionala museerna. Avsikten var att tillföra ytterligare 7 500 000 kronor 2006 då en slutlig utvärdering av den museipedagogiska satsningen var genomförd. Eftersom en fullständig utvärdering har fördröjts samtidigt som regeringens satsning på sysselsättningsfrämjande åtgärder bör komma de regionala museerna till godo avser regeringen avvakta med att tillföra ytterligare medel till anslaget. Regeringen föreslår att 500 000 kronor överförs till Arbetets museum för att undersöka förutsättningarna för etablerandet av en resursenhet för genusfrågor vid museerna inom ramen för den museipedagogiska satsningen. I budgetpropositionen för 2003 beräknade regeringen ett driftsbidrag under anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter till ett försvarshistoriskt museum i Boden fr.o.m. 2004. Verksamheten har ännu inte kommit gång. Enligt information från Bodens kommun planeras nu museet att invigas i juni 2006. Regeringen kommer att pröva förutsättningarna för eventuellt framtida driftsbidrag till museet inom ramen för anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer. Anslaget minskas med 627 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 900 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 152 225 000 kronor anvisas under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 158 126 000 kronor respektive 163 909 000 kronor. 4.9.31 28:31 Bidrag till vissa museer Tabell 4.80 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 50 021 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 51 740 1 Utgifts- prognos 51 045 2006 Förslag 54 663 2007 Beräknat 53 363 2 2008 Beräknat 54 803 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 52 163 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 52 163 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter. Tabell 4.81 Sammanställning över medelstilldelningen Tusental kronor 2005 2006 Dansmuseet 9 451 9 585 Drottningholms teatermuseum 7 035 7 107 Millesgården 2 265 2 300 Thielska galleriet 2 665 2 673 Föremålsvård i Kiruna 11 987 14 683 Nobelmuseet 5 000 4 952 Svensk Form 8 069 8 201 Röhsska museet 1 012 1 002 Rooseum 2 050 2 030 Strindbergsmuseet 587 581 Judiska museet 608 602 Bildmuseet 750 743 Zornsamlingarna 205 204 Summa 51 740 54 663 Regeringens överväganden Tabell 4.82 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:31 Bidrag till vissa museer Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 51 740 51 740 51 740 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 950 2 162 3 617 Beslut 1 973 - 540 - 554 Förslag/beräknat anslag 54 663 53 363 54 803 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.. För 2006 beräknar regeringen att 2 500 000 kronor tillförs Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, i syfte att verksamheten skall kunna bibehålla en hög nivå. Anslaget minskas med 217 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 310 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 54 663 000 kronor anvisas under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 53 363 000 kronor respektive 54 803 000 kronor. 4.9.32 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 4.83 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 1 884 Anslags- sparande 17 335 2005 Anslag 10 000 1 Utgifts- prognos 9 866 2006 Förslag 9 898 2007 Beräknat 9 898 2 2008 Beräknat 9 898 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 9 898 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 898 tkr i 2006 års prisnivå. Under detta anslag beräknas stöd till icke-statliga kulturlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd. Regeringens överväganden Tabell 4.84 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 10 000 10 000 10 000 Förändring till följd av: Beslut - 102 - 102 - 102 Förslag/beräknat anslag 9 898 9 898 9 898 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Som komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet kan följande resultatinformation lämnas. 2004 års tillgängliga beslutsutrymme på 14 miljoner kronor fördelades till totalt 13 projekt. Bidrag fördelades till länsmuseers lokaler, tre övriga museer, en teaterlokal och fyra övriga kulturlokaler. Anslaget minskas med 42 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 60 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 898 000 kronor anvisas under anslaget 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive 9 898 000 kronor. 4.9.33 28:33 Riksutställningar Tabell 4.85 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 46 234 Anslags- sparande -324 2005 Anslag 45 185 1 Utgifts- prognos 44 256 2006 Förslag 46 027 2007 Beräknat 46 831 2 2008 Beräknat 47 732 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 46 027 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 46 027 tkr i 2006 års prisnivå. Riksutställningar har enligt förordningen (1997:1170) med instruktion för Riksutställningar till uppgift att producera, distribuera och förmedla utställningar i syfte att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Riksutställningar skall också förmedla kunskaper och erfarenheter samt erbjuda tekniska tjänster till andra som vill arbeta med utställningar. Riksutställningars avgiftsinkomster uppgick under 2004 till 5 965 000 kronor. Omlokaliseringen av 70 årsarbetsplatser till Gotlands län kommer att innebära vissa omställningskostnader. Den uppskattning av kostnader för omställningen som i dagsläget kan göras för Riksutställningar grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med till Gotlands län. För att möjliggöra en omlokalisering avser regeringen att kompensera Riksutställningar för de kostnader som utbetalningen av den särskilda pensionsersättningen medför. Anslaget undantas även från den generella reduktionen med 0,6 procent som företrädesvis genomförs på anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Om Riksutställningars kostnader ökar med anledning av flytten kommer regeringen senare att ta ställning till disposition av eventuellt anslagssparande samt till behov av en ökad anslagskredit. Vidare avser regeringen att noga följa utvecklingen av Riksutställningars ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringens överväganden Tabell 4.86 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:33 Riksutställningar Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 45 185 45 185 45 185 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 842 1 646 2 547 Förslag/beräknat anslag 46 027 46 831 47 732 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 46 027 000 kronor anvisas under anslaget 28:33 Riksutställningar för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 46 831 000 kronor respektive 47 732 000 kronor. 4.9.34 28:34 Forum för levande historia Tabell 4.87 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 42 831 Anslags- sparande 650 2005 Anslag 42 199 1 Utgifts- prognos 41 632 2006 Förslag 40 061 2007 Beräknat 43 420 2 2008 Beräknat 44 422 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 42 561 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 42 561 tkr i 2006 års prisnivå. Forum för levande historia skall enligt förordningen (2002:795) med instruktion för Forum för levande historia arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.88 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:34 Forum för levande historia Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 42 199 42 199 42 199 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 615 1 479 2 487 Beslut - 2 753 - 259 - 265 Förslag/beräknat anslag 40 061 43 420 44 422 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 2 500 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 253 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 40 061 000 kronor anvisas under anslaget 28:34 Forum för levande historia för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 43 420 000 kronor respektive 44 422 000 kronor. 4.9.35 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tabell 4.89 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 10 Anslags- sparande 72 2005 Anslag 80 1 Utgifts- prognos 79 2006 Förslag 80 2007 Beräknat 80 2008 Beräknat 80 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006 Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier. Regeringen har beslutat om indragning med 30 000 kronor av anslagssparandet. Regeringens överväganden Tabell 4.90 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 80 80 80 Förslag/beräknat anslag 80 80 80 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget 28:35 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor. 4.9.36 28:36 Filmstöd Tabell 4.91 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 235 970 Anslags- sparande 2 2005 Anslag 235 738 1 Utgifts- prognos 232 571 2006 Förslag 289 324 2007 Beräknat 299 324 2008 Beräknat 309 324 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Under anslaget beräknas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt förlängningen av 2000 års filmavtal. Syftet med stödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden samt att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för ett filmarkiv för film på filmbas i Grängesberg samt för Konstnärsnämndens filmstöd. Regeringens överväganden Regeringen beräknar att anslaget tillförs 55 000 000 kronor fr.o.m. 2006, i enlighet med det filmavtal som staten och övriga parter träffat avseende perioden 2006-2010. För 2007-2008 beräknas anslaget öka med 10 000 000 kronor per år. Tabell 4.92 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:36 Filmstöd Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 235 738 235 738 235 738 Förändring till följd av: Beslut 53 586 63 586 73 586 Förslag/beräknat anslag 289 324 299 324 309 324 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 414 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 289 324 000 kronor anvisas under anslaget 28:36 Filmstöd för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 299 324 000 kronor respektive 309 324 000 kronor. 4.9.37 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tabell 4.93 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 35 747 Anslags- sparande -47 2005 Anslag 35 358 1 Utgifts- prognos 31 123 2006 Förslag 36 014 2007 Beräknat 36 637 2 2008 Beräknat 37 333 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 36 014 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 014 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Regeringens överväganden Tabell 4.94 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 35 358 35 358 35 358 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 1 001 1 631 2 332 Beslut - 345 - 351 - 358 Förslag/beräknat anslag 36 014 36 637 37 333 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 133 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 212 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 014 000 kronor anvisas under anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 36 637 000 kronor respektive 37 333 000 kronor. 4.9.38 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tabell 4.95 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 3 634 Anslags- sparande 76 2005 Anslag 3 642 1 Utgifts- prognos 3 593 2006 Förslag 3 696 2007 Beräknat 3 758 2 2008 Beräknat 3 828 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 3 696 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 696 tkr i 2006 års prisnivå. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har enligt förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund till uppgift att pröva frågor om statsbidrag enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund och förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Regeringens överväganden Tabell 4.96 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 3 642 3 642 3 642 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 76 138 209 Beslut - 22 - 22 - 23 Förslag/beräknat anslag 3 696 3 758 3 828 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 22 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 3 696 000 kronor anvisas under anslaget 28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 3 758 000 kronor respektive 3 828 000 kronor. 4.9.39 28:39 Stöd till trossamfund Tabell 4.97 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 49 872 Anslags- sparande 1 2005 Anslag 49 119 1 Utgifts- prognos 48 449 2006 Förslag 50 232 2007 Beräknat 50 232 2 2008 Beräknat 50 232 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 50 232 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 50 232 tkr i 2006 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för stöd till trossamfund enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, se 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Regeringens överväganden Tabell 4.98 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 28:39 Stöd till trossamfund Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 50 750 50 750 50 750 Förändring till följd av: Beslut - 518 - 518 - 518 Förslag/beräknat anslag 50 232 50 232 50 232 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 213 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget minskas med 305 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 50 232 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Stöd till trossamfund för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 50 232 000 kronor respektive 50 232 000 kronor. 5 Politikområde 27 Mediepolitik 5.1 Omfattning Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltid-ningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, och Sveriges Utbildningsradio AB. 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 1 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5,9 6,3 6,2 6,4 6,5 6,6 27:2 Presstöd 517,9 485,0 503,3 507,1 507,1 507,1 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar 122,8 152,3 125,4 126,4 126,4 126,4 27:4 Radio- och TV-verket 13,2 11,7 11,5 11,9 12,1 12,3 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 10,1 9,7 9,6 9,8 10,0 10,2 Totalt för utgiftsområde 1 669,8 665,1 656,0 661,6 662,1 662,6 Anslag inom utgiftsområde 17 27:1 Statens biografbyrå 10,0 10,1 10,0 9,9 10,0 10,2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 20,3 20,6 20,3 20,5 21,0 21,4 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 1,2 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 1,7 1,8 1,7 2,0 2,0 2,1 Totalt för utgiftsområde 17 33,2 33,3 32,8 33,2 33,9 34,5 Totalt för politikområde Mediepolitik 703,0 698,4 688,9 694,8 696,0 697,2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 5.3 Mål Riksdagen har beslutat om målet för mediepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Målet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna. 5.4 Insatser 5.4.1 Insatser inom politikområdet Radio och TV i allmänhetens tjänst Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleddes den 1 januari 2002 och omfattade ursprungligen fyra år (prop. 2000/01:94, bet. 2000/2001:KrU8, rskr. 2000/01:268). Riksdagen har i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2005 beslutat att förlänga tillståndsperioden till utgången av 2006 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 17, bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97). I de nuvarande tillstånden förtydligas och förstärks företagens uppdrag på ett antal punkter. Detta gäller bl.a. kraven på programproduktion utanför Stockholm, ett fördjupat kulturansvar samt omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan. Sändningsvillkoren anger också att programföretagen har i uppdrag att ägna ökad uppmärksamhet åt programverksamhet som riktar sig till barn och unga samt att öka funktionshindrades tillgänglighet till programutbudet. Under tillståndsperioden tillförs programföretagen ökade resurser. I samband med övergången till digital marksänd television har SVT och UR under en period ökade kostnader för att sända parallellt i ett analogt och ett digitalt marknät. För att utjämna merkostnaderna över tiden har ett särskilt distributionskonto inrättats för kostnader för TV-distribution. I oktober 2003 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med ledamöter från riksdagens samtliga partier. Den fick i uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) i januari 2005. I oktober 2003 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett underlag beträffande avgiftsskyldighet och uppbörd av TV-avgiften, medelstilldelning till programföretagen samt skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Utredningen lämnade sitt betänkande Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och skatter (SOU 2005:2) i januari 2005. Betänkandena har remissbehandlats under våren 2005. Regeringen avser att under våren 2006 lämna förslag till riksdagen gällande radio och TV i allmänhetens tjänst för kommande tillståndsperiod. Digital-TV-övergången På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 2003 att de digitala TV-sändningarna skall byggas ut och att de analoga sändningarna skall läggas ned etappvis (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). De analoga sändningarna skall ha upphört helt den 1 februari 2008. Våren 2004 godkände riksdagen regeringens förslag att de digitala marksändningarna från SVT och UR skall ha samma räckvidd som företagens analoga sändningar, vilket innebär att minst 99,8 procent av befolkningen skall kunna ta emot sändningarna (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231). Minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare minst en frekvenskanal. Regeringens förslag utarbetades i samråd med miljöpartiet, vänsterpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna. En kommission med uppgift att förbereda övergången från analoga till digitala marksändningar har tillkallats (dir. 2004:32). Kommissionen, som har antagit namnet Digital-tv-kommissionen, skall bl.a. lägga fram en plan för när de analoga marksändningarna skall upphöra i olika områden samt planera och samordna informationen till allmänheten om omläggningen. Vid fullgörandet av uppgiften skall hänsyn i första hand tas till konsumenternas önskemål och behov. På förslag av Digital-tv-kommissionen fattade regeringen i december 2004 beslut om den första etappen av digital-TV-övergången. De analoga TV-sändningarna från de större sändarstationerna i Gävle, Motala och Visby med tillhörande mindre sändarstationer skall upphöra under hösten 2005. I april 2005 lade Digital-tv-kommissionen fram förslag om återstående delar av digital-TV-övergången. Enligt förslaget skall övergången delas upp i fyra etapper, vår och höst 2006 respektive vår och höst 2007. Regeringen fattade den 22 juni 2005 beslut i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens förslag. Efter regeringens beslut kommer de analoga TV-sändningarna att upphöra från större sändarstationer med tillhörande mindre sändarstationer i enlighet med följande tabell. Tabell 5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången Etapp Sändarstationer Datum 1 Visby 19 september 2005 Gävle 10 oktober 2005 Motala 21 november 2005 2 Kisa, Norrköping 27 februari 2006 Uppsala, Västerås, Örebro, Östhammar 3 april 2006 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2 maj 2006 3 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik 6 november 2006 4 Stockholm 12 mars 2007 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund 16 april 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix 14 maj 2007 5 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs 3 september 2007 Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla 24 september 2007 Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö 15 oktober 2007 Som redovisats i föregående års budgetproposition har regeringen gett Radio- och TV-verket i uppdrag att följa utvecklingen av elektroniska programguider och tillämpningsprogram för interaktiva TV-tjänster samt att uppmuntra övergången till en gemensam standard. Radio- och TV-verket lämnade i juni 2005 en rapport med anledning av uppdraget. Av rapporten framgår att verket finner anledning att ta tydligare ställning för användningen av en öppen standard för interaktiva tjänster med MHP (Multimedia Home Platform) som teknisk plattform. I rapporten föreslås bl.a. att tillstånden att sända TV i det digitala marknätet förenas med tydligare villkor om användning av en öppen standard och att sökande som avser att sända MHP-tjänster bör prioriteras. Rapporten remissbehandlas för närvarande. Vidaresändningsplikt i kabel-TV-nät På förslag av regeringen beslutade riksdagen i maj 2005 om ändrade regler för vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105, bet. 2004/05:KU26, rskr. 2004/05:252). De nya reglerna, som börjar tillämpas successivt i områden där de analoga TV-sändningarna har upphört, innebär att innehavare av kabel-TV-nät och andra elektroniska kommunikationsnät som används för överföring av TV-sändningar till allmänheten kommer att vara skyldiga att vidaresända fyra programtjänster från SVT och UR. Till och med utgången av januari 2008 omfattar skyldigheten ytterligare en programtjänst som sänds av en annan tillståndshavare. Koncessionsavgiften I juni 2005 godkände riksdagen regeringens förslag att ändra lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område så att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätt att med analog sändningsteknik sända TV-program med reklam skall gälla oavsett om tillståndet avser hela landet eller inte (prop. 2004/05:155, bet. 2004/05:KU16, rskr. 2004/05:294). Bakgrunden till förslaget var att konkurrenssituationen på TV-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet även efter att de analoga marksändningarna har börjat läggas ned under hösten 2005. I propositionen gjordes även bedömningen att koncessionsavgiften bör reduceras. Som skäl angavs bl.a. att den etappvisa nedläggningen av de analoga marksändningarna innebär att värdet av ensamrätten till reklamfinansierad analog TV successivt kommer att minska i och med att det analoga marknätet får en mindre räckvidd. Regeringen gjorde vidare bedömningen att reduceringen bör kopplas till den takt i vilken de analoga sändningarna faktiskt upphör och påbörjas i nära anslutning till att nedläggningen av de analoga sändningarna inleds. I propositionen angavs att regeringen avser att återkomma med förslag till reducering i budgetpropositionen för 2006. Dagspressen Presstödet uppgår under 2005 till ca 510 miljoner kronor och stödet till taltidningsverksamhet är 127 miljoner kronor. Taltidningsnämnden beviljades en tillfällig anslagshöjning på 25 miljoner kronor i budgeten för 2005 för att bekosta inköp av nya radiotidningsmottagare. Upphandlingen genomförs under 2005, men kostnaderna för upphandlingen utfaller först under 2006. Ett antal åtgärder har genomförts i syfte att främja mångfald på dagstidningsmarknaden, samt en god spridning av dagstidningar. Höjningar av driftsstödet och distributionsstödet är exempel på sådana åtgärder. Regeringen beslutade i oktober 2004 att tillsätta en kommitté med uppdrag att göra en översyn av frågor inom dagspress- och presstödsområdet och lämna förslag på hur det framtida statliga engagemanget på dagspressområdet skall vara utformat (dir. 2004:137). Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har antagit namnet Presskommittén 2004. Den skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 november 2005. Ett särskilt distributionsstöd för utdelning av dagstidningar på lördagar infördes den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr. 2001/02:55). Bakgrunden var att tidningsföretagens kostnader för utdelning av dagstidningar på lördagar i framför allt glesbygds- och landsbygdsområden ökat kraftigt. Regeringen har gett Presskommittén 2004 i uppdrag att göra en analys av det särskilda distributionsstödet. Kommitténs överväganden presenterades i delbetänkandet Lördagsdistribution av dagstidningar (SOU 2005:13) som lämnades i februari 2005. Betänkandet har därefter remissbehandlats. Digital radio I februari 2004 redovisade Digitalradiokommittén sitt slutbetänkande Digital Radio (SOU 2004:16). Betänkandet har remissbehandlats. Kommitténs uppdrag var att göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar i Sverige. Kommittén skulle bl.a. ta ställning till om digital marksänd radio (DAB) skall införas i större skala, om den pågående försöksverksamheten skall fortsätta en tid eller om de digitala sändningarna helt skall upphöra. I betänkandet förordade en majoritet av ledamöterna en etappvis utveckling av DAB-sändningarna. Lokal icke-kommersiell radio och TV Flera initiativ har tagits av regeringen i syfte att få en bättre insikt om under vilka villkor icke-kommersiell radio och TV verkar. Under delar av 2003 och 2004 utfördes ett arbete med att kartlägga och analysera de framtida förutsättningarna för icke-kommersiell radio och television i Sverige. Arbetet redovisades i rapporten Öppna radion och televisionen i september 2004. I december 2002 gav regeringen Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige i uppdrag att ansvara för att bl.a. utbildningsinsatser och ett ökat erfarenhetsutbyte kommer till stånd inom området icke-kommersiell lokal-TV. Insatsen har bland annat syftat till att utveckla folkrörelsernas möjligheter att använda TV-mediet som ett forum för kommunikation, lokal kultur och debatt. En miljon kronor har fördelats för uppdraget per år under åren 2003 och 2004. Uppdraget redovisades till Radio- och TV-verket i mars 2005. Av redovisningen framgår att uppdraget främst varit inriktat på hur icke-kommersiell lokal-TV kan struktureras och effektiviseras i hela Sverige. Regeringen har vidare genom tilläggsdirektiv gett Radio- och TV-lagsutredningen i uppdrag att bl.a. analysera hur de lokala icke-kommersiella TV-sändningarna påverkas av digitaliseringen och om förutsättningarna för sådana sändningar kan förbättras genom lagstiftning. 5.4.2 Insatser utanför politikområdet Post- och kassaserviceutredningen överlämnade delbetänkandet Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52) i maj 2004 och slutbetänkandet Postmarknad i förändring (SOU 2005:5) i januari 2005. Utredningen har bl.a. haft i uppdrag att beskriva och analysera marknaden för befordran av tidningar och tidskrifter i Sverige, inklusive kostnader och priser för distributionen, och göra en jämförelse med de övriga nordiska länderna. I uppdraget har ingått att särskilt beskriva och analysera möjligheterna till samdistribution av oadresserade tidskrifter och tidningar och adresserade försändelser. Uppdraget har vidare varit att om det är lämpligt föreslå förändringar i regelverket för att skapa förutsättningar för samdistribution. Utredningen anser att Posten och pressen bör fortsätta att diskutera en lösning av samdistributionen på affärsmässig grund särskilt med sikte på att finna lokala lösningar inom ramen för gällande regelverk. Utredningen anser vidare att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) i sin återkommande uppföljning av den samhällsomfattande posttjänsten bör följa upp samdistributionen och hur den påverkat kvaliteten på den samhällsomfattande posttjänsten. I utredningen föreslås ingen ny prisreglering för tidningar och tidskrifter. Dock anförs att frågan om en ny prisreglering för sådan tidningsbefordran kan aktualiseras om t.ex. den fortsatta utvecklingen för distribution av posttidningar leder till alltför kraftiga prisökningar. Utredaren anser att PTS fortlöpande bör ges i uppdrag, i exempelvis regleringsbrev, att följa upp prisutvecklingen för befordran av adresserade tidningar och tidskrifter. Betänkandena har remissbehandlats och fortsatt beredning av ärendet pågår inom Regeringskansliet. Europeiska unionen En revidering av TV- direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG) som innehåller minimiregler för gränsöverskridande TV-sändningar förbereds sedan ett par år av europeiska kommissionen. De konsultationer som kommissionen har genomfört har sammanfattats i ett antal arbetspapper som publicerats under sommaren 2005. En viktig fråga för Sverige är jurisdiktionsfrågan och möjligheten att införa eventuella förbättringar av den s.k. sändarlandsprincipen. Sverige och ett antal andra medlemsstater har uppmärksammat kommissionen på att utformningen av de nuvarande reglerna för med sig att nationell lagstiftning inte alltid kan tillämpas på sändningar som är direkt riktade till den egna nationella publiken. Kommissionen har initierat en diskussion om möjliga förbättringar av reglerna med bibehållande av den grundläggande sändarlandsprincipen. En annan stor fråga är direktivets tillämpningsområde, där kommissionen nu inriktar sig på att föreslå att alla audiovisuella tjänster bör omfattas av ett helt nytt direktiv, men där regleringen graderas för olika typer av audiovisuella tjänster. Sverige har deltagit aktivt i konsultationsprocessen genom att närvara vid en rad öppna möten och ordförandeskapskonferenser och genom att svara skriftligt till kommissionen. Kommissionen avser att presentera ett utkast till nytt direktiv vintern 2005/06. Nordiska ministerrådet Inom Nordiska ministerrådet pågår ett arbete med att ta fram ett nordiskt medieprogram inriktat på datorspel för barn och unga. Beslut har ännu inte fattats om den slutliga utformningen av programmet, avsikten är emellertid att programmet skall finnas under åren 2006-2012. Det övergripande syftet är att säkerställa tillgången till kvalitetsmaterial med ett tydligt nordiskt inslag inom datorspelsområdet för barn och unga. Programmet kommer att ha särskilt fokus på frågor om skydd av barn och unga från skadligt medieinnehåll. Europarådet De förändringar i medielandskapet vi ser i Sverige är gemensamma för hela Europa. Det internationella samarbetet på medieområdet är viktigt bl.a. för att främja mediemångfald och yttrandefrihet. Yttrandefriheten och ett fritt åsiktutbyte som också ger plats för avvikande och annorlunda perspektiv, är garanterade genom bl.a. flera internationella konventioner. Den sjunde ministerkonferensen på massmedieområdet arrangerades i mars 2005 i Kiev, Ukraina, där Sverige presenterade en nationell rapport om mediepluralism. Det är viktigt att stödja Europarådets arbete för mediemångfald såväl vad gäller innehåll som ägande. 5.5 Resultatredovisning Radio och TV i allmänhetens tjänst Sändningstillstånden som nu gäller för sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) trädde i kraft den 1 januari 2002 och löper, efter att ha förlängts med ett år, ut vid 2006 års utgång. I anslagsvillkoren för radio- och TV-företagen i allmänhetens tjänst ingår ett krav på programföretagen att minska TV-avgiftsskolket och därigenom öka intäkterna med minst 25 miljoner kronor per år. Jämfört med 2002 har de totala avgiftsintäkterna 2004 ökat med 90 miljoner kronor, vilket överstiger kravet med god marginal. Programföretagen har enligt anslagsvillkoren en skyldighet att följa upp och redovisa hur uppdraget genomförts. Redovisningarna gäller det gångna verksamhetsåret och utgår från sändningstillstånd, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Syftet är bl.a. att ge ett underlag inför kommande tillståndsperioder och skärpa företagens uppmärksamhet på hur uppdraget uppfyllts. Ett annat syfte är att ge allmänheten information om TV-avgiftsmedlens användning och att stimulera till offentlig debatt. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att bedöma om redovisningarna ger tillräcklig information för att regering och allmänhet skall kunna bedöma hur företagens uppdrag fullgjorts. Nämnden har bedömt att redovisningarna för 2004 är utförliga och väl genomförda. Nämnden menar dock att rapporteringarna bör kompletteras på några punkter, bl.a. vad gäller utomståendes medverkan. SR bör komplettera rapporteringen av god hörbarhet och produktionsutläggningar. SVT uppmanas att förbättra redovisningen av program för funktionshindrade och sitt samarbete med kulturinstitutioner. UR bör bl.a. utveckla rapporteringen avseende verksamheten för språkliga och etniska minoriteter samt tillgänglighet för funktionshindrade. Under 2004 sände SVT:s två huvudkanaler, SVT1 och SVT2, sammanlagt 9 621 timmar i rikssändning. Dessutom sände SVT:s temakanaler SVT24, Barnkanalen, Kunskapskanalen (som är ett samarbete med UR), SVTExtra och SVTEuropa sammanlagt 12 765 timmar i rikssändning. SVT:s satsning på temakanaler har fortsatt under året. Bland annat inleddes Kunskapskanalens sändningar i september 2004 och Barnkanalen började sända även under veckoslut och under sommarmånaderna. Sändningstiden från SVT:s 28 regionala nyhetsredaktioner har ökat jämfört med föregående år. Fakta är den största enskilda programkategorin och utgör en knapp tredjedel av SVT:s utbud. Därefter följer fiktion, vars sändningsandel är ca 24 procent. Andelen allmänproduktion som gjorts utanför Stockholm har minskat jämfört med föregående år - 56 procent jämfört med 59 procent - men denna andel är fortfarande högre än referensåret 2001. SVT uppger att de prioriterar barn- och ungdomsprogram och att utbudet ökat kraftigt tack vare introduktionen av Barnkanalen. Däremot minskar andelen barn- och ungdomsprogram i huvudkanalerna något. SVT har under 2004 strävat efter att de olika programgenrer som erbjuds vuxenpubliken också skall finnas i form av barn- och ungdomsprogram. SVT beaktar funktionshindrades behov genom att dels tillgängliggöra det allmänna programutbudet för främst hörselskadade, dels sända program som vänder sig till särskilda grupper. Målet är att 50 procent av förstasändningarna av program med svenskt ursprung skall vara textade vid utgången av tillståndsperioden. År 2004 var andelen 40 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Satsningar har gjorts på att texta nyhetssändningar och övriga direktsända program. Ett kvalitetsarbete för att utveckla direkttextningen har också inletts. SR kännetecknas av dels en mycket omfattande och bred sändningsverksamhet som sammantaget har en stor publik, dels en betydande lokal och regional spridning av programproduktionen samt en hög andel lokala sändningar. Av SR:s totalt 119 565 sändningstimmar 2004 utgjordes 75 492 av lokala sändningar. De lokala stationerna står dessutom för 57 procent av den allmänproduktion som sänds i rikskanalerna. SR uppger i sin redovisning för 2004 att satsningen på webbtjänster har fortsatt. Antalet besök på www.sr.se och lyssnandet på webbsändningarna har ökat väsentligt. Sedan försommaren 2004 sänder SR sju digitala kanaler. Företaget har arbetat med att utveckla såväl programutbud som teknik och organisation kopplad till digitalradiosändningarna. SR arbetar sedan några år tillbaka med att tillämpa ett mångfaldsperspektiv på sin verksamhet. Det handlar t.ex. om att skildra Sveriges kulturella mångfald i programverksamheten och att öka andelen medverkande med utländsk bakgrund. Granskningsnämnden för radio- och TV har på regeringens uppdrag låtit genomföra en studie av hur SR och SVT speglar förhållanden i hela landet och i vad mån lokala program speglar de olika områdenas särprägel och egenart. Studien tar även upp frågor kring programföretagens samarbeten med produktionsbolag. Av rapporten, som lämnades i december 2004, framgår bl.a. att programverksamheten i viss mån befäster föreställningar om regionala skillnader, att det blivit allt svårare att definiera produktionsorter och att SVT och SR blivit allt mer centraliserade organisationer. I september 2004 inledde Kunskapskanalen sina sändningar. UR uppger att den nya programtjänsten bl.a. inneburit en utvidgning av UR:s produktion av TV-program. Det genomsnittliga tittandet på UR:s TV-program minskade 2004 jämfört med 2003. Däremot har radiolyssnandet ökat något. Någon publikmätning gällande Kunskapskanalen har inte gjorts. UR har under 2004 fördjupat sitt samarbete med bl.a. högskolor, lärarutbildningar, skolor och bibliotek och använt sig av referensgrupper vid produktion av skol- och ungdomsprogram. En majoritet av lärarna på både grundskole- och gymnasienivå använder sig av UR:s program i sin undervisning. Flitigast används UR:s program i årskurserna fyra till sex samt i språkundervisningen. Även på Komvux används UR:s produktioner i ökande grad. AV-centralernas utlåning av UR-producerade TV-program har ökat kraftigt och uppgick till mer än 600 000 utlånade kassetter. Digital-TV-övergången Efter riksdagens beslut om räckvidden för de digitala marksändningarna har utbyggnaden av de digitala sändarnäten fortsatt. Vid utgången av augusti 2005 var 42 av de 54 större sändarstationerna digitaliserade. Det innebär att drygt 93 procent av Sveriges befolkning har möjlighet att ta emot digital marksänd TV från fyra frekvenskanaler. Ett femte sändarnät når ca 60 procent av befolkningen. För närvarande sänds ett 30-tal programtjänster, rikstäckande eller regionalt, i det digitala marknätet. Om alla distributionsformer räknas in hade enligt analysföretaget Mediavision 38 procent av befolkningen i åldern 15-74 år tillgång till digital mottagning i hemmet under andra kvartalet 2005. Det är en ökning med sex procentenheter sedan motsvarande period förra året. Tillväxten sker främst i det digitala marknätet. Antalet hushåll som abonnerar på program från det digitala marknätet uppgick till 450 000 vid halvårsskiftet 2005. Det är en ökning med 180 000 abonnenter, eller 67 procent, sedan motsvarande tidpunkt 2004. Till detta kommer ett mindre antal hushåll som endast tar emot de avgiftsfria programtjänster som sänds digitalt i marknätet. Dagspressen Presstöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. År 2004 erhöll 71 tidningar driftsstöd till ett sammanlagt belopp av 420,6 miljoner kronor. Av dessa tidningar var 48 lågfrekventa (1-2 nummer/vecka) och 23 medel- eller högfrekventa (3-5 resp. 6-7 nummer/vecka). Distributionsstöd utgick till 140 tidningar, varav 104 var hög- och medelfrekventa och 36 lågfrekventa. Utöver ordinarie distributionsstöd har ett särskilt distributionsstöd för lördagsutdelning utbetalats med 10,5 miljoner kronor. Presskommittén 2004 har i ett delbetänkande som lämnades i februari 2005 analyserat stödet till lördagsutdelning (SOU 2005:13). Under 2004 har totalt 11,9 miljoner kronor utbetalats i tillfälligt utvecklingsstöd till 42 lågfrekventa och 20 hög- eller medelfrekventa tidningar. Presstödsnämnden lämnade i maj 2005 en utvärdering av effekterna av det tillfälliga utvecklingsstödet som inrättades 2002. Nämnden konstaterar att det tillfälliga utvecklingsstödet har bidragit till att ekonomiskt svaga tidningar och framförallt lågfrekventa tidningar har kunnat göra nödvändiga investeringar i ny teknik vilket i bästa fall har ökat möjligheterna för dessa tidningar att fortleva. Nämnden menar dock inte att utvecklingsstödet skall vara en permanent åtgärd. Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara mångfalden på dagstidningsmarknaden och för att upprätthålla en god spridning av dagstidningar över hela landet. Taltidningar Syftet med stödet till radio- och kassettidningar är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll. Vid utgången av 2004 utgavs 93 taltidningar, varav 62 radiotidningar, 11 kassettidningar och 16 RATS-tidningar, dvs. radiotidningar som sänds med talsyntesteknik. Tre tidningar kom ut i både radio- och RATS-format och en tidning gavs ut både som radio- och kassettidning. Den 1 oktober 2004 uppgick det totala antalet taltidningsabonnemang till 8 578, vilket är något lägre än 2003. Av dessa abonnemang avsåg 7 485 radiotidningar, 519 kassettidningar och 574 RATS-tidningar. Taltidningsnämnden har under 2005 inlett en upphandling av nya digitala radiotidningsmottagare som enligt planerna kommer att levereras under 2006. Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god och i stort sett motsvara förhållandena vad gäller tryckta dagstidningar. Regeringen bedömer att stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Skadligt medieinnehåll En del av det mediepolitiska målet är att motverka skadliga inslag i massmedierna. Statens biografbyrå granskar filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning samt fastställer åldersgränser för de filmer som granskas. Medierådet (tidigare Våldsskildringsrådet) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Rådet har under 2004 bl.a. producerat två föräldraguider med tips till föräldrar med surfande respektive datorspelande barn. Guiderna är framtagna i samverkan mellan branschorganisationer och rådet. Rådets arbete inom EU-projektet SAFT (Safety Awareness, Facts and Tools), ett informations- och utbildningsprojekt för en säkrare användning av Internet bland barn och ungdomar, har avslutats under 2004. Sedan januari 2005 driver Medierådet ett nytt EU-finansierat projekt för säkrare användning av Internet och ny mobil teknik tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Projektet pågår under 2005 och 2006 och kommer bl.a. att innebära en kampanj med regionala seminarier kring "Det unga Internet". Uppföljning av medieutvecklingen Flera aktörer arbetar aktivt med att ta fram värdefull information om utvecklingen inom medieområdet. Det gäller bl.a. Radio- och TV-verket som följer utvecklingen inom medierna och publicerar statistik m.m. De utbudsstudier som publiceras av Granskningsnämnden för radio och TV är också av stort värde, liksom Nordicoms arbete med mediestatistik och spridning av information och kunskap om medier och kommunikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Europeiska Audiovisuella Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området och bör ges fortsatt svenskt stöd. 5.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende myndigheterna inom politikområdet. 5.7 Politikens inriktning Medieutvecklingen Den tekniska utvecklingen skapar nya publicistiska möjligheter och nya kommunikationsformer. Människors medievanor förändras. Medierna har ett starkt inflytande på samhället och därmed över vilka frågor som är aktuella i det offentliga samtalet. Det är därför viktigt att var och en har möjlighet att göra egna analyser, liksom att tänka kritiskt kring den information som förmedlas. Det gäller särskilt barn och unga. Skolan har därför en viktig uppgift när det gäller att utveckla elevernas förmåga att utnyttja olika möjligheter att hämta information, tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt tolka, granska och värdera olika källor och budskap som uttrycks i medierna. Inom ramen för mediepolitiken är Medierådet, med uppdrag att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga, en viktig aktör. Det svenska såväl som det internationella medielandskapet förändras mycket snabbt. Teknikutveckling och avreglering av den svenska mediemarknaden har sedan 1980-talet lett till ett ökat antal radio- och TV-kanaler. Digitaliseringen av TV-sändningar innebär att såväl etablerade som nya programföretag lanserar nya programtjänster. Övergången från analoga till digitala sändningar i marknätet inleds under 2005, vilket är ett historiskt skifte inom TV-världen. Framväxten av en kommersiell marknad för radio och TV har inneburit nya typer av ägare utöver de traditionella medieföretagen. Medieföretagen etablerar dessutom verksamheter inom flera delar av medieområdet, liksom på nya geografiska marknader. Stödet för radio och TV i allmänhetens tjänst är fortfarande mycket starkt både i Sverige och i stora delar av övriga Europa. I genomsnitt 55 procent av Sveriges befolkning tittar under en dag på Sveriges Television AB, vilket är en hög siffra både vid en internationell jämförelse och i förhållande till övriga svenska programbolag. Regeringen värnar starkt om radio och TV i allmänhetens tjänst, inte minst som en garant för fortsatt mångfald i medieutbudet. Svenskarna är ett av världens mest tidningsläsande folk. Närmare 88 procent av befolkningen mellan 15 och 79 år läser någon dagstidning per dag. Tidningsmarknaden har under senare år präglats av samarbeten och sammanslagningar samt etablerandet av fler gratistidningar. Radio och TV i allmänhetens tjänst I en tid då medielandskapet kommersialiseras i snabb takt är radio och TV i allmänhetens tjänst viktigare än någonsin. Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ger allmänheten tillgång till ett allsidigt och oberoende programutbud av hög kvalitet fritt från reklambudskap. Deras verksamhet är en garant för mångfald och kvalitativ utveckling av radio och TV-medierna. I dag står radio och TV i allmänhetens tjänst inför stora utmaningar bl.a. till följd av en snabb teknikutveckling och en ökad konkurrens om tittare och lyssnare. Riksdagen har beslutat att förlänga de nuvarande sändningstillstånden för SR, SVT och UR med ett år. Nuvarande tillståndsperiod sträcker sig därmed från början av 2002 till slutet av 2006. I januari 2005 presenterade två utredningar, som har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag till riktlinjer respektive finansieringsprinciper för radio och TV i allmänhetens tjänst, sina slutbetänkanden. Regeringen avser att under våren 2006 lämna en proposition till riksdagen med förslag till de villkor som ska gälla för verksamheten från och med 2007. Digitala TV-sändningar Analog TV-distribution i marknätet har använts i över 50 år. Den behöver ersättas av modern digital TV-distribution som är mer kostnadseffektiv, förbättrar den tekniska kvaliteten och möjliggör ett större utbud och tillgång till nya typer av tjänster. De närmaste åren kommer övergången från analoga till digitala sändningar i marknätet att genomföras etappvis över hela landet. Övergången inleds under hösten 2005 i ett mindre antal områden. Regeringen har beslutat att de återstående delarna av övergången skall genomföras under våren och hösten 2006 och våren och hösten 2007 i olika delar av landet. Genom regeringens beslut säkerställs att övergången är helt genomförd i god tid före det slutdatum, den 1 februari 2008, som fastställts av riksdagen. När övergången till digitala sändningar är helt genomförd i slutet av 2007 kommer Sverige att ha ett modernt distributionsnät för television som når i stort sett hela befolkningen. Moderniseringen innebär att sändningarna får högre teknisk kvalitet och att flera programtjänster kan erbjudas via marknätet. På sikt kommer programföretagens distributionskostnader att sjunka. För TV-publiken innebär övergången att hela programutbudet från SVT och UR blir tillgängligt för alla. Tillgängligheten till andra TV-kanaler kommer också att öka genom att många fler hushåll får tillgång till både frikanaler och ett betal-TV-utbud. Arbetet med att anpassa radio- och TV-lagstiftningen till nya tekniska förutsättningar fortsätter. För närvarande remissbehandlas ett betänkande från Radio- och TV-lagsutredningen, Anpassning av radio- och TV-lagen till den nya digitala tekniken (SOU 2005:62), med förslag till reglering av bl.a. interaktiva tjänster och vissa nya former av TV-annonsering. Även frågor om konsumenternas ställning i kabel-TV-nät behandlas i betänkandet. Inom Regeringskansliet fortsätter också arbetet med att analysera behovet av nya regler för tillståndsgivning till programföretag och operatörsföretag i det digitala marknätet med utgångspunkt i de förslag som lämnats i ett tidigare delbetänkande, Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39). Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Post- och telestyrelsen med syfte att bl.a. klargöra de tekniska förutsättningarna för att använda de radiofrekvenser som frigörs genom digital-TV-övergången. Ett internationellt arbete pågår just nu med syfte att koordinera frekvensanvändningen för digitala sändningar i rundradiobanden. Sverige har lämnat in önskemål om totalt sju frekvensnät för digital TV i UHF-bandet och ett frekvensnät för digital TV och fyra nät för digital radio (T-DAB) i VHF-bandet. En svensk utgångspunkt för arbetet under koordineringskonferensen är att uppnå möjligheter till flexibel användning av det spektrumutrymme som tilldelas. Dagspressen Sverige är ett av de länder i världen där dagspressen står sig mycket stark. Såväl utbudet som läsandet är omfattande. Samtidigt har det sedan länge varit ekonomiskt svårt att driva en tidning som inte är dominerande inom sitt spridningsområde. Presstödet syftar till att motverka utslagningen av dagstidningar och slå vakt om mångfalden. Liksom medielandskapet i stort har även dagstidningsbranschen förändrats mycket de senaste åren. Det är därför befogat att se över nuvarande presstöd och modernisera det. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning, Presskommittén 2004, med uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen och lämna förslag på hur det framtida statliga engagemanget på dagspressområdet skall vara utformat. Presskommittén 2004 presenterade i februari 2005 ett delbetänkande om det särskilda distributionsstödet för utdelning av dagstidningar på lördagar (SOU 2005:13). Kommittén gör bedömningen att det behövs ett särskilt stöd för att upprätthålla nivån på lördagsdistributionen av dagstidningar i gles- och landsbygdsområden och föreslår mot denna bakgrund att stödet tillsvidare bibehålls. Kommittén konstaterar samtidigt att det är nödvändigt att göra en översyn av reglerna för stödet och överväga vilken stödnivå som är mest lämplig etc. Kommittén avser att komma med konkreta förslag om detta i sitt slutbetänkande. Delbetänkandet har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag om att förlänga stödet. I likhet med kommittén menar dessa dock att stödets utformning bör ses över. En sådan översyn bör bygga på en analys av hela det samlade presstödet. Regeringen anser att det särskilda distributionsstödet för lördagsutdelning har bidragit till att hejda den utveckling mot minskad lördagsdistribution i glesbygden som varit tydlig under senare år. Mot denna bakgrund avser regeringen att förlänga det särskilda stödet till lördagsutdelning med ett år. Presskommittén 2004 skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 november 2005. Regeringen avser att, med beaktande av kommitténs analys och slutsatser, återkomma till riksdagen med förslag om hur presstödet i framtiden skall vara utformat, bl.a. vad avser stödet till tidningsdistribution. Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2006 förslag om att reklamskatten på annonser i allmän nyhetstidning skall sänkas fr.o.m. 2006 (se volym 1, avsnitt 5.6.3 Reklamskatt) Digital radio Radion har en mycket stark ställning i det svenska samhället. En stor andel av befolkningen lyssnar på radio varje dag. Mätningar visar att förtroendet för Sveriges Radio AB (SR) är mycket stort. Den tekniska utvecklingen av radion, både vad gäller produktion och distribution, har under flera år varit omfattande. Efter beslut av riksdagen har SR fått möjlighet att använda medel för att utveckla den digitala programverksamheten. Det är nödvändigt att radion har möjligheter att fortsätta utvecklas, inte minst för att kunna behålla sin starka ställning. Både i Sverige och internationellt har olika distributionsformer för radio provats. I Sverige har försökssändningar med Digital Audio Broadcasting (DAB) pågått i ett antal år. SR sänder också digitalt via Internet. Beredningen av frågan om digital radio pågår i Regeringskansliet. Utgångspunkten för det arbetet är lyssnar- och konsumentperspektivet. En fördjupning sker i frågor om bl.a. kostnader, teknisk utveckling och varför endast ett fåtal länder gått över till digital marksänd radio. I arbetet ingår att följa utvecklingen i de nordiska länderna. I Danmark har det på senare tid sålts ett relativt stort antal DAB-mottagare. Samtidigt har det finska public service-företaget YLE beslutat att upphöra med sina DAB-sändningar tills vidare. Regeringens avsikt är att presentera en ståndpunkt i frågan om digital radio före utgången av 2005. Koncessionsavgiften Den svenska tv-marknaden har utvecklats mycket snabbt de senaste tio åren. Utbudet har ökat och konkurrensen skärpts. För att värna kvaliteten och mångfalden har staten formulerat villkor för den TV-kanal som har en exklusiv rätt att som enda kommersiell kanal nå hela landet via det analoga marknätet. I takt med att de analoga marksändningarna fasas ut och ersätts av digitala marksändningar kommer ingen kommersiell kanal att vara ensam om att kunna nå hela det svenska folket. En promemoria om reducering av koncessionsavgiften upprättades inom Utbildnings- och kulturdepartementet i juni 2005. Promemorian har remissbehandlats. Mot bakgrund av de förslag som lämnas i promemorian föreslår regeringen ändringar i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Ändringarna innebär att den rörliga delen av koncessionsavgiften på televisionens område reduceras (se avsnitt 5.8). Taltidningar Stödet till radio- och kassettidningar syftar till att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och andra funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning eller som är afatiker eller dyslektiker. De statliga insatserna på detta område är viktiga för demokratin och bidrar till att uppfylla både medie- och handikappolitiska mål. En del av de statliga insatserna består i att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningars innehåll. De nuvarande radiotidningsmottagarna är uttjänta och behöver bytas ut. Därför beslutade riksdagen att 2005 tillföra anslaget för stöd till radio- och kassettidningar 25 miljoner kronor för att möjliggöra inköp av nya digitala radiotidningsmottagare. Taltidningsnämnden har påbörjat upphandling av dessa mottagare och avser att påbörja distribution av mottagarna under 2006. Lokal icke-kommersiell radio och TV En av de stora utmaningarna i det moderna medielandskapet handlar om att främja en mediemarknad där det finns utrymme för mångfald, till både innehåll och ägande. Närradio och lokal-TV är viktiga komplement till såväl radio och TV i allmänhetens tjänst som kommersiell radio och TV. De icke-kommersiella medierna är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald, föreningsliv och integration eftersom de möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten. En fortsatt fördjupad analys av området och förutsättningarna för de icke-kommersiella medierna kommer att göras under 2006. Mediepåverkan, sexualisering och jämställdhet Medierna har en mycket stor genomslagskraft. Innehållet och framställningen i medierna påverkar människors värderingar, attityder och beteenden. Särskilt tydligt är detta när det gäller barn och ungdomar. Många föräldrar, lärare och andra vuxna har funderingar kring barns och ungas Internetanvändning och de faror som kan finnas på nätet. Det finns också en oro i samhället för hur sexualiseringen i medierna påverkar barn och unga samt för vilka värderingar medierna sprider. De senaste åren har det förts en stundtals intensiv diskussion om hur kvinnor och män framställs i medierna, t.ex. hur kvinnor och män kommer till tals i nyhetssändningar och debattprogram. På flera håll i Regeringskansliet pågår arbete kring dessa frågor. Ett av fokusområdena för regeringens jämställdhetspolitik under mandatperioden är sexualiseringen av det offentliga rummet. Regeringen har bl.a. fördelat sammanlagt 2,5 miljoner kronor till föreningar och organisationer som bedriver ett arbete inom detta område. Socialministern initierade projektet FLICKA som drevs mellan november 2004 och juni 2005. Regeringen har avsatt totalt 7,2 miljoner kronor för projektet, som hade till syfte att, i dialog med flickor och pojkar, dels uppmärksamma hur kommersialisering och sexualisering påverkar unga flickors och pojkars bild av sig själva och varandra, dels få till stånd en dialog med medier, reklambransch, annonsörer m.fl. om deras roll och ansvar i frågan. Inom ramen för mediepolitiken är Medierådet en viktig aktör. Rådet, som arbetar med att på olika sätt minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga, skall ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet samt ha ett tydligt genusperspektiv på sitt arbete. Rådet har under 2005 genusperspektivet som ett prioriterat område och kommer att publicera flera rapporter om hur sex och pornografi i medier används och upplevs av flickor respektive pojkar. När det gäller hur kvinnor och män framställs i medierna är det viktigt att analysera och diskutera mediernas innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen avser att ta ytterligare initiativ som ökar fokus på dessa frågor, bland annat genom att sammanställa forskning på området och anordna seminarier. Ägarkoncentration i medierna Massmedierna har en mycket central ställning i vår demokrati. Därför är det ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att medierna inte domineras av ett fåtal ägare som i kraft av sin ekonomiska makt kan påverka medieinnehållet. Regeringen arbetar kontinuerligt för att stärka mångfalden på medieområdet. I detta arbete ingår bl.a. satsningar på en radio och TV i allmänhetens tjänst, presstöd till dagstidningar samt krav på mångfald och lokal förankring i regelverket för kommersiell lokalradio. Det finns anledning att hålla frågan om lagstiftning mot ägarkoncentration levande och frågan följs kontinuerligt inom Regeringskansliet. I det arbetet ingår bl.a. att följa hur gällande lagstiftning inom detta område tillämpas i andra länder, till exempel Norge. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Norden har en lång tradition av nära samarbete inom medieområdet. Särskilt nära samarbete har Sverige och Finland haft, mycket på grund av den stora minoriteten finsktalande personer som bor och lever i Sverige. Det är av stort värde att slå vakt om detta goda samarbete och utbyte inom medieområdet. I enlighet med en uppgörelse mellan Finland och Sverige om TV-utbyte sprids en finsk kanal, TVFinland, i marknätet över Stockholmsområdet och genom kabelnätverk till en rad andra orter i Sverige. TV-utbytet innebär på motsvarande sätt att en svensk kanal, SVTEuropa, sprids i marknätet i södra Finland och att SVT1 och SVT2 sprids i marknätet i Österbotten. Med anledning av att både Sverige och Finland under de närmaste åren planerar för en övergång till digitala sändningar i marknäten förs nu diskussioner om praktiska lösningar för att garantera utbytet också framöver. I Finland har en särskild utredare föreslagit att SVT1 och SVT2 skall spridas i det digitala marknätet i både södra Finland och Österbotten. I Sverige övervägs möjligheten att sprida den finska programkanalen i delar av det digitala marknätet. Avsikten är att kunna presentera färdiga tekniska och ekonomiska lösningar både i Finland och Sverige i god tid före övergången till digitala sändningar i Stockholm våren 2007 och i Finland sommaren 2007. 5.8 Ändringar i koncessionsavgiftslagen Regeringens förslag: Den rörliga delen av koncessionsavgiften reduceras från och med den 1 juli 2005. Avgiften reduceras med 2 procent för andra halvåret 2005, 14 procent för första halvåret 2006, 32 procent för andra halvåret 2006, 53 procent för första halvåret 2007 och 84 procent för andra halvåret 2007. Ärendet och dess beredning: Koncessionsavgiftsutredningen lämnade i maj 2003 betänkandet Koncessionsavgift på televisionens område (SOU 2003:47). Betänkandet har remissbehandlats. En promemoria med förslag till ändringar i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område m.m. upprättades inom Utbildnings- och kulturdepartementet. Promemorian remissbehandlades under våren 2005. I propositionen Koncessionsavgift på televisionens område m.m. (prop. 2004/05:155) föreslog regeringen att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätt att med analog sändningsteknik sända TV-program med reklam skall gälla oavsett om tillståndet avser hela landet eller inte. I propositionen gjordes vidare bedömningen att koncessionsavgiften bör reduceras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2004/05:KU16, rskr. 2004/05:294). Inom Utbildnings- och kulturdepartementet har upprättats promemorian Reducering av koncessionsavgiften på televisionens område. I promemorian föreslås att den rörliga delen av koncessionsavgiften skall reduceras med 5 procent för andra halvåret 2005, med 25 procent för första halvåret 2006, med 45 procent för andra halvåret 2006 och med 70 procent för första halvåret 2007. Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepartementet. Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Promemorians förslag avviker från regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i huvudsak inte något att erinra mot att en reducering av koncessionsavgiften skall ske. De flesta har dock synpunkter på tidpunkten när reduceringen skall påbörjas och hur den skall genomföras. Radio- och TV-verket tillstyrker förslagen i promemorian. Konkurrensverket tillstyrker den princip för reducering som föreslås i promemorian. TV4 AB anser att justeringen av avgiften borde inledas med en engångssänkning och att även den fasta delen av avgiften borde sänkas. Kanal 5 AB och Modern Times Group AB avstyrker förslagen i promemorian. Flertalet remissinstanser anser att en reducering av koncessionsavgiften bör baseras på mätningar av tillgång till olika kanaler som genomförs av MMS (Mediamätning i Skandinavien AB). Koncessionsavgiften bör fastställas i efterhand av en nämnd eller liknande på grundval av uppgifter från MMS. Vissa remissinstanser, t.ex. Konkurrensverket, Kanal 5 AB och Modern Times Group AB, anser att större hänsyn bör tas till den fördel i konkurrenshänseende som TV4 har på grund av att de omfattas av vidaresändningsplikt i kabel-TV-nät. En del remissinstanser anser att vidaresändningsplikten motiverar avgiftsskyldighet även efter att de analoga marksändningarna har upphört. Skälen för regeringens förslag: Koncessionsavgiften erläggs av den som har ensamrätt att sända TV-program med reklam i det analoga marknätet. I propositionen Koncessionsavgift på televisionens område m.m. anförs att reduceringen av koncessionsavgiften bör kopplas till den takt i vilken de analoga sändningarna faktiskt upphör och påbörjas i nära anslutning till att nedläggningen av de analoga sändningarna inleds. Regeringen beslutade den 22 juni 2005 om de återstående etapperna av digital-TV-övergången. Det betyder att reduceringen av koncessionsavgiften kan grundas på ett beslut om hela övergången från analog till digital teknik. Den andel av befolkningen som omfattas av varje etapp framgår av följande tabell. Tabell 5.3 Digital-TV-övergången Andel av befolkningen som omfattas (avrundade siffror), % i varje etapp ackumulerat Etapp 1 hösten 2005 4 4 Etapp 2 våren 2006 20 24 Etapp 3 hösten 2006 16 39 Etapp 4 våren 2007 28 67 Etapp 5 hösten 2007 33 100 Uppgifterna om hur stor andel av befolkningen som omfattas av varje etapp kommer från Teracom AB. Uppgifterna är reviderade jämfört med promemorian. Regeringen anser att uppgifterna är tillräckligt tillförlitliga för att ligga till grund för en reducering av koncessionsavgiften. Flera remissinstanser har ifrågasatt betydelsen av att många hushåll skaffar mottagarutrustning i god tid före digital-TV-övergången. Tillgänglig statistik visar dock att Boxer hade ca 450 000 abonnenter vid halvårsskiftet 2005, en ökning med ca 75 000 sedan årsskiftet. Enligt tillgänglig statistik har drygt 100 000 digital-TV-boxar för marksändningar levererats under första halvåret 2005. Konkurrensförutsättningarna kommer därigenom i viss mån att påverkas även innan de analoga sändningarna faktiskt upphör i respektive område. Regeringen föreslår därför att koncessionsavgiften reduceras med början den 1 juli 2005. I enlighet med vad flera remissinstanser anfört bör dock större hänsyn tas till det faktum att nedläggningen av de analoga marksändningarna sker successivt under respektive etapp i digital-TV-övergången. Regeringen anser, till skillnad från en del remissinstanser, att det finns skäl för att inte grunda en reducering av koncessionsavgiften på mätningar av räckvidd för olika kanaler. Som anförts i promemorian är en anledning till detta att TV4:s konkurrenter till viss del själva kan påverka graden av tillgänglighet genom att kryptera eller inte kryptera sina sändningar i det digitala marknätet. Konkurrensverket delar denna bedömning. Ett annat skäl är att staten inte har någon kontroll eller inflytande över hur mätningarna genomförs. Koncessionsavgiften är att betrakta som en skatt varav följer att den måste regleras i lag. Därför är det i princip inte möjligt att delegera till en nämnd att bestämma avgiften med utgångspunkt i mätningar av räckvidd. Regeringen anser mot denna bakgrund att reduceringen skall grunda sig på regeringens beslut om etappvis nedläggning av de analoga marksändningarna. Flera remissinstanser anser att förslaget inte i tillräcklig mån beaktar vidaresändningspliktens betydelse i konkurrenshänseende. Till och med utgången av januari 2008 är kabel-TV-företagen skyldiga att utan kostnad vidaresända TV4 till samtliga bostäder som är anslutna till kabel-TV-nätet. De flesta kabel-TV-hushåll har emellertid tillgång till flera reklam-TV-kanaler, antingen på grund av abonnemang eller därför att kanalerna ingår i kabel-TV-företagets grundutbud. Utifrån tillgänglig statistik kan man uppskatta att mindre än 10 procent av hushållen har TV4 som enda reklam-TV-kanal på grund av vidaresändningsplikten. Regeringen anser således att vidaresändningsplikten endast har en begränsad betydelse i konkurrenshänseende. Några remissinstanser har anfört att vidaresändningsskyldigheten kan få större betydelse om ett stort kabel-TV-företag som t.ex. Com Hem AB skulle ändra sin paketering så att TV4:s konkurrenter hamnar utanför grundabonnemanget. Regeringen finner emellertid inte skäl att nu räkna med mer omfattande förändringar i detta hänseende innan vidaresändningsplikten för TV4 har upphört den 1 februari 2008. Några remissinstanser anser att vidaresändningsplikten motiverar en koncessionsavgift även efter att det analoga marknätet är nedlagt. Det saknas underlag i detta ärende att ta ställning till vad som i framtiden bör gälla för de digitala marksändningarna. Vissa remissinstanser har hävdat att promemorians förslag till reducering strider mot EU:s regler för statsstöd, bl.a. eftersom det inte tar hänsyn till att de analoga sändningarna upphör successivt under de olika etapperna. Med hänsyn dels till de reviderade uppgifterna från Teracom AB, dels till att reduceringen bör vara närmare knuten till när möjligheten att se analoga sändningar upphör har regeringen justerat de procentandelar med vilka den rörliga avgiften bör reduceras. För de fem etapperna föreslås att avgiften reduceras med ett procenttal som avrundat motsvarar dels den andel av befolkningen som inte har möjlighet att se analoga sändningar sedan föregående etapper, dels halva den andel av befolkningen som ingår i den aktuella etappen. Detta innebär att avgiften reduceras med 4/2=2 procent under första etappen, med 4+20/2=14 procent under andra etappen och på motsvarande sätt för de följande etapperna. Reduktionen bör tillämpas vid beräkning av koncessionsavgiften för respektive etapp. Förslaget innebär således att den rörliga delen av avgiften reduceras med 2 procent för andra halvåret 2005, 14 procent för första halvåret 2006, 32 procent för andra halvåret 2006, 53 procent för första halvåret 2007 och 84 procent för andra halvåret 2007. Enligt regeringens beslut upphör rätten att sända i det analoga marknätet från den sista sändarstationen i november 2007. För tiden därefter finns ingen grund för att ta ut koncessionsavgift vilket bör beaktas vid fastställandet av avgiften. För andra halvåret 2007 bör koncessionsavgiften således endast beräknas för den period under vilken programföretaget har rätt att sända. De eventuella konkurrensfördelar som TV4 kan tänkas ha på grund av vidaresändningsplikten kompenseras av att programföretaget betalar den fasta delen av koncessionsavgiften. Koncessionsavgiften är inte betingad av statsfinansiella skäl och är inte en avgift som staten normalt kan räkna med oberoende av konkurrenssituationen. Det kan konstateras att konkurrensförhållandena, i och med den etappvisa nedläggningen av det analoga marknätet, kommer att förändras på ett sådant sätt att de motiverar en reducering av koncessionsavgiften. Regeringen gör därför bedömningen att förslaget inte strider mot EG:s statsstödregler. Vissa remissinstanser har hävdat att förslaget inte tar hänsyn till det faktum att nedläggningen av de analoga marksändningarna kan försenas. Regeringen har ingen anledning att anta att beslutet om nedläggning inte kommer att ligga fast. Enligt regeringens bedömning kommer de föreslagna ändringarna att minska statens intäkter med omkring 300 miljoner kronor. De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2006 men tillämpas från och med den 1 juli 2005. I betänkandet föreslogs även att koncessionsavgiften för reklamintäkter som härrör från regionala sändningar skall beräknas särskilt och att den skall utgå med 20 procent. Regeringen anser att detta förslag inte bör genomföras. 5.9 Budgetförslag 5.9.1 27:1 Statens biografbyrå Tabell 5.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 9 964 Anslags- sparande 19 2005 Anslag 10 145 1 Utgifts- prognos 10 009 2006 Förslag 9 872 2007 Beräknat 10 042 2 2008 Beräknat 10 231 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 9 872 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 872 tkr i 2006 års prisnivå. Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud. Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån skall enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utlämning av teknisk upptagning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig- rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 10 556 0 8 972 1 584 Prognos 2005 9 600 0 9 000 600 Budget 2006 9 600 0 9 200 400 För granskning av filmer och videogram tar Biografbyrån ut avgifter som skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Avgiftsintäkterna skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. De senaste åren har intäkterna något överstigit kostnaderna. Regeringen följer noga utvecklingen av intäkter och kostnader för granskningsverksamheten. Regeringens överväganden Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:1 Statens biografbyrå Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 10 145 10 145 10 145 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 -212 -41 149 Beslut -61 -62 -63 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 9 872 10 042 10 231 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 61 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 872 000 kronor anvisas under anslaget 27:1 Statens biografbyrå för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 10 042 000 kronor respektive 10 231 000 kronor. 5.9.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 5.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 20 272 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 20 556 1 Utgifts- prognos 20 280 2006 Förslag 20 515 2007 Beräknat 20 966 2 2008 Beräknat 21 427 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 20 515 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 515 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för rundradiosändningar i Storstockholmsområdet av finländska TV-program, de kostnader Sveriges Television AB har för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, de kostnader Com Hem AB har för tillhandahållande av den finska programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede, som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland. Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 9 december 2004 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva sådana sändningar under 2005. Regeringens överväganden Som ett komplement till den resultatbedömning som regeringen har gjort för politikområdet Mediepolitik kan följande resultatinformation lämnas. Finlands TV har distribuerats som en analog marksänd kanal i Stockholm genom utsändningar i Nackamasten. Kanalen har också funnits tillgänglig i Com Hems analoga grundutbud i Storstockholm. Kanalen har vidare spritts som digital betalkanal i Com Hems digitala kabelnät. Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 20 556 20 556 20 556 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 82 536 1 000 Beslut -123 -126 -128 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 20 515 20 966 21 427 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 123 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 515 000 kronor anvisas under anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 20 966 000 kronor respektive 21 427 000 kronor. 5.9.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 5.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 1 206 Anslags- sparande 58 2005 Anslag 821 1 Utgifts- prognos 811 2006 Förslag 816 2007 Beräknat 816 2008 Beräknat 816 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om den europeiska film-, TV- och videoindustrin. Observatoriet driver dessutom ett utvecklingsarbete i syfte att skapa jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området. Av anslaget har vidare 400 000 kronor under 2005 använts för att förstärka Granskningsnämnden för radio och TV. Regeringens överväganden Regeringen har för avsikt att även under 2006 använda 400 000 kronor för att förstärka Granskningsnämnden för radio och TV. Regeringen bedömer att det är sannolikt att behovet även kvarstår under 2007 och 2008. Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 821 821 821 Förändring till följd av: Beslut -5 -5 -5 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 816 816 816 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Anslaget minskas med 5 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 816 000 kronor anvisas under anslaget 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 816 000 kronor respektive 816 000 kronor. 5.9.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 5.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 1 735 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 1 772 1 Utgifts- prognos 1 748 2006 Förslag 2 011 2007 Beräknat 2 042 2 2008 Beräknat 2 075 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 2 011 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 011 tkr i 2006 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Mediebarometern är en årligen publicerad räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av olika medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2006 höjs med 200 000 kronor för att Nordicom skall kunna bredda sin urvalsram och därmed säkra kvaliteten i sin undersökning för Mediebarometern. Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 772 1 772 1 772 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 50 78 108 Beslut 189 192 195 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 011 2 042 2 075 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 11 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 011 000 kronor anvisas under anslaget 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 2 042 000 kronor respektive 2 075 000 kronor. 5.9.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbolagen) finansieras i huvudsak med TV-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras idag delvis med TV-avgiftsmedel. Medelsberäkning för 2006 Tabell 5.13 Medelstilldelning Miljoner kronor Sveriges Television 3 545,6 57,73 % Sveriges Radio 2 304,3 37,52 % Sveriges Utbildningsradio 291,7 4,75 % Totalt 6 141,6 100 % För 2006 föreslås att de tre public service-företagen tilldelas 6 141,6 miljoner kronor från rundradiokontot. Av den samlade medelstilldelningen utgör 200 miljoner kronor reformmedel. I enlighet med riksdagens beslut har den ordinarie medelstilldelningen räknats upp med 2 procent i förhållande till 2005. Fördelningsnyckeln ändrades senast genom riksdagens beslut om riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst och om medelstilldelning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för 2002 (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Nyckeln bör behållas oförändrad även för 2006. Regeringen föreslår därför att de samlade medlen för 2006 fördelas med 3 545,6 miljoner kronor (57,73 %) till SVT, med 2 304,3 miljoner kronor (37,52 %) till SR och med 291,7 miljoner kronor (4,75 %) till UR. Som framgår nedan föreslår regeringen att SVT och UR, utöver medlen från rundradiokontot, tilldelas medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution. Enligt riksdagens beslut om nya riktlinjer för public service-företagen är en förutsättning för att den årliga prisuppräkningen skall betalas fullt ut att TV-avgiftsskolket minskas med 25 miljoner kronor per år eller 75 miljoner kronor över en treårsperiod. Programföretagen har till regeringen redovisat att skolket har minskat med sammanlagt 90 miljoner kronor under åren 2002 till 2004, vilket med god marginal överträffar de krav som ställts. Ingen justering av prisuppräkningen föreslås därför. Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1 anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2006 föreslås uppgå till 9 846 000 kronor. Regeringen föreslår att 6 619 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida. Distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2006 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot intill ett belopp av 1 310 miljoner kronor. Till distributionskontot skall för 2006 föras 480,23 miljoner kronor från rundradiokontot. Från distributionskontot skall för 2006 anvisas 460,2 miljoner kronor för distributionskostnader till Sveriges Television AB och 19,8 miljoner kronor till Sveriges Utbildningsradio AB. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att inrätta ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden är att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under tillståndsperioden kommer att vara höga på grund av att distributionen sker parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distributionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot förs medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på distributionskontot som uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga marknätet upphör skall betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. För att lånemodellen skall vara i balans krävs att återbetalning av lånet inleds i god tid innan räntekostnaderna för lånet överstiger det överskott som uppstår vid avvecklingen av det analoga marknätet. Regeringen bedömer att återbetalningen av skulden på distributionskontot kommer att inledas 2008 när det analoga marknätet enligt riksdagens beslut ska vara helt nedsläckt. Den ackumulerade skulden beräknas då uppgå till mindre än 1 500 miljoner kronor. Tabell 5.14 Distributionskontots utveckling 2002-2004 samt prognos för år 2005-2006 Miljoner kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Medel från rundradiokontot 160 163,2 266,5 421,8 480,2 Medel till SVT och UR 485 523,2 556,7 591,8 480,0 Årligt resultat -325 -360 -290 -170 0,2 Räntekost-nader1 7,2 16,5 18,9 30 62 Utgående skuld 332,2 708,7 1 017,6 1 217,6 1 304.4 1För år 2006 har ett en beräknad räntekostnad på 5 % använts som utgångspunkt för prognosen. Detta är den räntesats som tidigare använts vid bedömningar av utvecklingen på kontot. Tabell 5.14 redovisar distributionskontots utveckling under perioden 2002-2004 samt en prognos för utvecklingen 2005 och en uppskattning för 2006. Utfallet för 2003 och 2004 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes inför innevarande tillståndsperiod. Resultatet uppgick vid utgången av 2004 till minus 1 017,6 miljoner kronor. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2006. Regeringen bedömer att det ackumulerade underskottet för 2006 kommer att uppgå till högst 1 310 miljoner kronor. För att låneutrymmet skall täcka en eventuellt högre räntenivå än 5 procent är det föreslagna beloppet något högre än det som anges i tabellen. Regeringen föreslår även att 480,23 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskontot. Vidare föreslås att SVT anvisas högst 460,2 miljoner kronor och UR högst 19,8 miljoner kronor från distributionskontot för 2006. TV-avgiften och rundradiokontot Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 48 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2006. Ärendet och dess beredning: Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är en fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut om nya riktlinjer för de tre radio- och TV-företagen i allmänhetens tjänst innebär att det från och med 2002 sker en årlig uppräkning av företagens medelstilldelning med 2 procent. Antalet registrerade TV-avgifter hos Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick 2004 till i genomsnitt 3 404 000. Betalningseffektiviteten definierad som det totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade TV-avgifter var 97,6 procent under 2004. Rundradiokontots resultat för 2004 uppgår till 227 miljoner kronor vilket innebär en förbättring med 100 miljoner kronor jämfört med 2003. Det ackumulerade resultatet för rundradiokontot uppgick vid utgången av 2004 till 8 miljoner kronor. Regeringen angav i propositionen Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 att regeringen räknar med att TV-avgiften kommer att behöva höjas under de kommande åren för att rundradiokontot skall komma i balans under tillståndsperioden. Regeringen föreslår därför att TV-avgiften höjs med 48 kronor till 1 968 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2006. 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 6.1 Omfattning Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Ungdomspolitiken berör och berörs av en lång rad olika politikområden. Ungdomspolitiken har särskilda beröringspunkter med barnpolitiken, framförallt vad gäller frågor om inflytande och delaktighet. Ambitionen är att ge en helhetsbild av ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika politikområden, som berör ungdomars levnadsvillkor. Det är avgörande för ungdomspolitikens utveckling att de nationella ungdomspolitiska målen och prioriteringarna också utgör utgångspunkt för kommunernas verksamheter. I ungdomspolitiken ingår anslagen 29:1 Ungdomsstyrelsen och 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Anslaget 29:2 omfattar främst statsbidrag till ungdomsorganisationerna. 6.2 Utgiftsutveckling Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 17 29:1 Ungdomsstyrelsen 19,4 19,2 19,0 19,1 19,4 19,7 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 87,9 88,9 87,7 128,4 172,4 87,4 Totalt för utgiftsområde 17 107,3 108,1 106,7 147,4 191,7 107,1 Totalt för politikområde Ungdomspolitik 107,3 108,1 106,7 147,4 191,7 107,1 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 6.3 Mål Riksdagen beslutade hösten 2004 om följande övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka gäller fr.o.m. 2005. Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar skall ha verklig tillgång till makt (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom fem huvudområden. Huvudområdena är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. I det handlingsprogram som redovisades i den ungdomspolitiska propositionen prioriterades särskilt ungdomars sysselsättning, tillgång till utbildning och tillgång till bostäder. Målen för den nationella ungdomspolitiken styr också det internationella samarbetet på det ungdomspolitiska området. Under perioden 2000-2004 gällde de övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken som riksdagen beslutade om hösten 1999 (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000KrU4, rskr. 1999/2000:53): ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv, ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet och ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. De kommande avsnitten avseende redovisning av insatser, resultat och politikens inriktning har disponerats efter ovan nämnda huvudområden, eftersom de utgör en lämplig indelning av ungdomspolitiken oavsett om utgångspunkten är tidigare eller nya mål för ungdomspolitiken. 6.4 Insatser 6.4.1 Insatser inom politikområdet Styrning och uppföljning av ungdomspolitiken Riksdagen beslutade i september 2004 propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Beslutet om den ungdomspolitiska propositionen innebar införandet av en ny nationell ungdomspolitik med nya övergripande mål och ett nytt system för styrning och uppföljning. Den nationella ungdomspolitikens mål skall genomsyra samtliga berörda politikområden och den nationella ungdomspolitiken skall verka för att åtgärder vidtas för att förbättra alla ungdomars verkliga tillgång till välfärd och makt. Analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom de fem huvudområden som riksdagen beslutat, nämligen 1. lärande och personlig utveckling, 2. hälsa och utsatthet, 3. inflytande och representation, 4. egen försörjning samt 5. kultur och fritid I ovan nämnda proposition anges att det bör genomföras årliga tematiska och kvalitativa analyser av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor avseende välfärd och makt inom ett eller flera utvalda huvudområden. Ungdomsstyrelsen har fått i uppgift att under 2005 genomföra en tematisk analys inom huvudområdet Egen försörjning, vilken skall redovisas till regeringen i november 2005. Vidare skall berörda myndigheter årligen följa upp indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom det egna verksamhetsområdet. I ett första steg skall de myndigheter som berörs av ungdomspolitiken, i samverkan med Ungdomsstyrelsen, identifiera eller utforma indikatorer/nyckeltal som belyser ungdomars villkor inom respektive myndighets ansvarsområde. Ungdomsstyrelsen skall analysera underlaget och i september 2005 till regeringen redovisa ett samlat förslag på vilka indikatorer som bör följas upp. De berörda myndigheterna skall redovisa den första uppföljningen av indikatorer i årsredovisningen avseende budgetåret 2005. Ungdomsstyrelsen har under 2004 fortsatt genomföra pilotprojektet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Under året har Ungdomsstyrelsen genomfört kommunala enkätundersökningar tillsammans med nio kommuner varav två stadsdelar. Rapporter kommer att tas fram som behandlar enkätundersökningarna. Som ett jämförelsematerial till LUPP-enkäterna har en nationellt representativ undersökning gjorts med samma enkät. Avsikten är att ökade kunskaper om ungdomars levnadsförhållanden på lokal nivå skall leda till att ungdomars tillgång till välfärd och makt stärks. Ungdomsstyrelsen har till sig knutit sex s.k. ungdomspolitiska stödjepunkter. Stödjepunkterna utgörs av ideella eller kommunala verksamheter som direkt arbetar med ungdomar och som verkar för att stödja utvecklingen av ungdomspolitiken lokalt, regionalt eller tematiskt. Stödjepunkterna medverkar också på olika ungdomspolitiska konferenser och inspirerar kommunerna genom direkta kontakter och vid regionala konferenser m.m. Under 2004 redovisade Ungdomsstyrelsen Ung 2004 - Fjärde årets uppföljning av den nationella ungdomspolitiken vilken spreds till bl.a. samtliga kommuner. Myndigheten fort-sätter att använda utnämningen Årets ungdomskommun för att inspirera kommunerna till utveckling av det ungdomspolitiska arbetet. Lund utsågs till Årets ungdomskommun 2004. Ungdomspolitiskt handlingsprogram I det ungdomspolitiska handlingsprogram som ingår i den ungdomspolitiska propositionen (prop. 2004/05:2) redovisade regeringen sina prioriteringar på ungdomsområdet samt de åtgärder som regeringen avsåg att vidta för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. De flesta av de insatser som redovisas i detta avsnitt har utvecklats mot bakgrund av det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Hälsa och utsatthet Olika undersökningar har visat att stress och symptom på stress har ökat bland ungdomar under senare tid. Samtidigt finns inte någon samlad kunskap om orsakerna till denna utveckling. Regeringen tillsatte därför i maj 2005 en särskild utredare med uppdraget att analysera ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan (dir. 2005:61). Utredaren skall också överväga hur samhällets insatser kan samordnas för att motverka att stressen ökar bland ungdomar. Uppdraget skall slutredovisas senast i maj 2006. Inflytande och delaktighet Ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer har inte föryngrats märkbart. Inom Regeringskansliet har åtgärder vidtagits för att se till att en bredare sammansättning uppnås (prop. 2004/05:2). Ur rättvisesynpunkt är det viktigt att statsförvaltningen på ett rimligt sätt återspeglar befolkningen. Både forskning och erfarenhet tyder på att heterogena grupper generellt besitter mer omfattande kollektiv kompetens än grupper med mer homogen sammansättning. Den offentliga sektorn står dessutom inom en snar framtid inför utmaningen att klara av kompetensförsörjningen vid stora pensionsavgångar. Det är därför viktigt att yngre skolas in i verksamheten i god tid, eftersom det kan ta åtskilliga år innan de kan ta kvalificerade uppdrag. Ungdomars egen organisering stöds genom statsbidraget till ungdomsorganisationerna och innebär att ungdomar utvecklar sin förmåga till samarbete och eget lärande. Ungdomsstyrelsen genomför under 2005 en uppföljning av det nya systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationerna, vilken skall redovisas för regeringen i oktober. Rapporten utgör ett viktigt underlag i regeringens ställningstagande till om systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationerna behöver förändras. Egen försörjning I maj 2005 beslutade regeringen att tillsätta en nationell koordinator för att verka för att ungdomar snabbare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden (dir. 2005:21). Koordinatorn skall redovisa sitt uppdrag i november 2006. Regeringen beslutade vidare i december 2004 att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att stimulera utvecklingen av kommunala navigatorverksamheter och samverkan mellan dessa och ideella navigatorcentra. Utvecklingen av navigatorcentra inom den ideella sektorn stöds i en arvsfondssatsning med inriktning på att främja ungas sysselsättning. Navigatorverksamheterna syftar till att samla och utveckla verksamheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Regeringen har för avsikt att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under en treårsperiod stimulera de kommunala navigatorverksamheterna. Kultur och fritid Regeringen förbereder en satsning på fritidsverksamheter och utveckling av drogfria lokaler för ungdomar i riskmiljöer, vilken är avsedd att genomföras under åren 2006 och 2007. Regeringen har för avsikt att tillföra totalt 40 miljoner kronor under 2006 och 85 miljoner kronor 2007 för sådana riktade insatser till ungdomar i riskmiljöer. Av dessa medel skall 5 miljoner användas för stöd till drogfria ungdomslokaler under 2006 och 10 miljoner under 2007. Ungdomsstyrelsen lämnade i augusti 2005 på regeringens uppdrag ett förslag till hur satsningen skall genomföras samt vilka målgrupper och aktörer som är aktuella. Internationella insatser Inom ramen för EU-samarbetet planeras genomförandet av den europeiska ungdomspakten, som antogs vid Europiska rådets möte 22-23 mars 2005. De frågor som har lyfts fram som särskilt viktiga i ungdomspakten är ungas möjligheter att få en bra utbildning och jobb, möjligheter att studera, praktisera och arbeta utomlands, ungas delaktighet i samhället samt förbättrade förutsättningar att förena yrkes- och familjeliv. Pakten innebär att genomförandet av redan befintliga mål och processer skall stärkas. Ett ungdomsperspektiv skall integreras på områden som rör ungdomar och som har en koppling till Lissabonstrategin. 6.4.2 Insatser utanför politikområdet Uppföljning och analys I Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram beräkningar ur ett generationsperspektiv som skall möjliggöra analyser av hur varje generation över livet bidrar till respektive tar del av den gemensamma sektorn. Generationsanalysernas resultat skall kunna användas som beslutsunderlag för olika reformer och ställningstaganden och klargöra hur olika generationer gynnas eller missgynnas av vad som föreslås. Lärande och personlig utveckling Regeringen har mot bakgrund av bl.a. utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) beslutat om en ändring i skollagen (1985:1100) som innebär att kommunerna löpande skall hålla sig informerade om hur de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2005. Statens skolverk har fått i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen följa hur kommunerna arbetar med denna uppgift och skall redovisa detta uppdrag i juni 2006. Ett antal åtgärder har vidtagits i syfte att utbildningssystemet skall kunna erbjuda fler alternativ och bättre kvalitet inom ramen för gymnasieskolan. I maj 2004 utsågs en särskild utredare för att se över reglerna för gymnasieutbildning på entreprenad (Entreprenader i gymnasieskolan m.m. dir. 2004:4), som redovisar sitt slutbetänkande i december 2005. I oktober 2004 utsågs en delegation, Yrkesutbildningsdelegationen (dir. 2004:72) som skall arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. Delegationen skall redovisa sitt arbete i december 2006. I juli 2006 träder en bestämmelse i kraft som innebär att elever med individuella program ges rätt till utbildning på heltid. Regeringen föreslår i propositionen Ny värld - ny högskola (prop. 2004/05:162) ett nytt system för tillträde till högre utbildning. Utgångspunkterna för förslagen har varit att öka direktövergången från gymnasieskola till högskola, att uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan, att minska den s.k. konkurrenskompletteringen och att bredda rekryteringen till högskolan. Från augusti 2005 t.o.m. 2006 kan ungdomar i åldern 20-24 år som inte påbörjat eller fullföljt gymnasieutbildning erbjudas en föreberedande insats bestående av grundskole- eller gymnasieutbildning vid folkhögskola. Denna utbildning kan i högre grad anpassas individuellt än den utbildning som sker inom det reguljära utbildningsväsendet. Hälsa och utsatthet Allt fler ungdomar upplever psykisk ohälsa i dag jämfört med i mitten av 1990-talet. Med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) påbörjades en omfattande satsning för att stärka primärvård, äldrevård och psykiatri. Landstingen och kommunerna har i samband med genomförandet av den nationella handlingsplanen fått ett ekonomiskt tillskott på närmare nio miljarder kronor under åren 2001-2004. Den senaste överenskommelsen mellan staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om en fortsatt satsning för utveckling av primärvården, äldrevården respektive psykiatrin under åren 2005-2007 gjordes våren 2005. I överenskommelsen fastslås att inriktningen att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår (S2005/3717/HS). I överenskommelsen lyfts bl.a. fram vikten av att utveckla det förebyggande arbete som utförs vid ungdomsmottagningarna. Egen försörjning I det handlingsprogram som ingår i den ungdomspolitiska propositionen utgör insatser för att förenkla ungdomars inträde på arbetsmarknaden en viktig del. Under 2004 förbereddes en rad olika insatser och under 2005 har därefter större delen av programmets sysselsättningsdel implementerats. Regeringen gav i december 2004 Nutek i uppdrag att genomföra ett treårigt nationellt program för att främja entreprenörskap med start 2005. Programmet syftar till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap i främst grund- och gymnasieskolan samt i högskolan. Ungdomars möjligheter till ett eget boende har minskat i takt med ökad bostadsbrist i tillväxtregionerna. Regeringen prioriterade därför ungdomars möjligheter till ett eget boende i den ungdomspolitiska propositionens handlingsprogram. I enlighet med handlingsprogrammet uppdrog regeringen hösten 2004 åt Statens bostadskreditnämnd (BKN) att utreda förutsättningarna att förbättra möjligheterna för ungdomar att förvärva eller hyra en egen bostad. Uppdraget redovisades i april 2005. Regeringen har vidare gett Boverkets Byggkostnadsforum i uppdrag att i högre grad beakta behovet av att få fram bra och billiga bostäder anpassade till ungas behov när det gäller stödet till pilotprojekt. Projekt som får stöd genom Allmänna arvsfonden Regeringen har ställt särskilda medel ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till utvecklingsprojekt. Efter ombildandet av Arvsfondsdelegationen den 1 juli 2004 har delegationen fortsatt ställa medel till Ungdomsstyrelsens förfogande för sådant stöd. Ungdomsstyrelsen ger stöd för projekt som syftar till att motverka och bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Vidare genomför Arvsfondsdelegationen en satsning på ungdomar och kultur och ytterligare en satsning på att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Vidare fördelar Arvsfondsdelegationen 30 miljoner kronor under perioden 2004-2007 till projekt som skall motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Förstärkning av det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna har legat på en relativt konstant nivå under senare år efter en kraftig minskning i slutet av 1990-talet. De medel som tillförs från AB Svenska Spels överskott utgör därför en viktig förstärkning av stödet till ungdomsorganisationerna och förstärker därmed ungdomars möjligheter till meningsfulla fritidssysselsättningar och till inflytande i samhällslivet. Ett vinstdelningssystem infördes 2004, vilket innebär att ungdomsorganisationerna tillförs en andel av AB Svenska Spels totala vinst. Under 2004 fick Ungdomsstyrelsen 142,5 miljoner kronor att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. Under 2005 får Ungdomsstyrelsen 153,6 miljoner kronor att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. Ungdomsforskning Enligt den utvärdering av svensk ungdomsforskning som Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) redovisade 2003 (S2003/2319/SK) finns det ett antal utvecklingsmöjligheter för denna forskning. I den ungdomspolitiska propositionen aviserade regeringen att tilldela FAS ett samordningsansvar för såväl barn- som ungdomsforskningen. Detta ansvar innebär delvis ett finansieringsansvar, men framförallt ett ansvar att genom olika aktiviteter bidra till kommunikation och samverkan mellan berörda intressenter. FAS fick i regleringsbrevet för 2005 ett sådant samordningsansvar för forskning om barn och ungdomar. Regeringen har under 2004 tagit initiativ till att det nionde nordiska ungdomsforskningssymposiet skall genomföras i Sverige. Södertörns högskola förbereder symposiet vilket kommer att genomföras i januari 2006. Genom ökade kunskaper om ungdomars levnadsvillkor kan ungdomars verkliga tillgång till välfärd och makt stärkas. 6.5 Resultatredovisning 6.5.1 Mål Under perioden 2000-2004 gällde de övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken som riksdagen beslutade om hösten 1999: Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv, ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet och ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. Regeringen har följt upp utvecklingen av ungdomars levnadsförhållanden genom att de av ungdomspolitiken berörda myndigheterna har fått i uppdrag att följa upp delmål inom sina respektive ansvarsområden. Ungdomsstyrelsen har sedan ställt samman de olika delmåls-uppföljningarna i en rapport. Riksdagen beslutade hösten 2004 om följande övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka gäller fr.o.m. 2005: Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom fem huvudområden, nämligen 1. lärande och personlig utveckling, 2. hälsa och utsatthet, 3. inflytande och representation, 4. egen försörjning samt 5. kultur och fritid. Parallellt med målen om att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och makt gäller också respektive politikområdes egna mål med tillämpning på ungdomsgruppen. De nya målen för ungdomspolitiken skall följas upp genom att indikatorer fastställs för de av ungdomspolitiken berörda myndigheterna. Myndigheterna har under sommaren 2005 till regeringen och Ungdomsstyrelsen redovisat förslag på befintliga och nya indikatorer som grund för uppföljningen. Ungdomsstyrelsen skall analysera de inkomna förslagen och till regeringen redovisa förslag till vilka indikatorer som bör följas upp. Regeringen beslutar under hösten vilka indikatorer som skall följas upp. Myndigheterna redovisar uppföljningen av indikatorerna i sina respektive årsredovisningar. 6.5.2 Resultat Lärande och personlig utveckling De mål inom utbildningspolitiken som framförallt är viktiga för ungdomar är att alla elever skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, att skolan skall ge alla kunskap och utveckling samt att den svenska skolan skall vara en trygg kunskapsskola för alla, där elevernas utveckling mot kunskaps- och demokratimålen står i centrum. Vidare gäller det långsiktiga målet att hälften av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Huvudområdet har stor betydelse för ungdomar särskilt vad gäller ungdomars förutsättningar att leva ett självständigt liv. Slutbetygen i grundskolan blir allt bättre. Våren 2004 var det genomsnittliga meritvärdet, d.v.s. den genomsnittliga betygspoängen, 207,7 för de elever som gick ut år 9 jämfört med 205,4 för eleverna som gick ut år 9 våren 2003 och 204,6 våren 2002. Bland flickor uppgick det genomsnittliga meritvärdet våren 2004 till 218,1 jämfört med 196,3 bland pojkar. Vidare uppgick det genomsnittliga meritvärdet samma år till 209,6 bland elever med svensk bakgrund jämfört med 189,7 bland elever med utländsk bakgrund. Av de elever som läsåret 2003/04 gick i årskurs tre i gymnasiet lämnade 82,4 procent gymnasieskolan med slutbetyg eller motsvarande. Av dessa uppnådde 89,4 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Av alla elever som började gymnasieskolan hösten 2000 uppnådde 59 procent grundläggande högskolebehörighet inom tre år, vilket är något bättre än resultatet för de föregående två elevkullarna. Från läsåret 1997/98 har den genomsnittliga betygspoängen för alla elever med slutbetyg ökat från 13,3 till 14,1 poäng. Betygspoängen har ökat för både kvinnor och män, men kvinnornas genomsnitt har under perioden ökat mer än männens. Under läsåret 2003/04 uppgick kvinnornas genomsnitt till 14,7 och männens till 13,4 poäng. Antalet nybörjare vid Sveriges universitet och högskolor har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket innebär att det långsiktiga målet att 50 procent av varje årskull skall ha börjat högskolestudier före 25 års ålder nästan är uppnått. Under läsåret 2003/2004 hade 43,9 procent av aktuella årskullar börjat studera vid universitet eller högskola i Sverige till och med 25 års ålder. Till detta tal skall läggas ca 2 procentenheter för ungdomar i denna ålder som börjat studera utomlands. Hälsa och utsatthet Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpolitiken, storstadspolitiken och konsumentpolitiken. Socialtjänstpolitikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta områden. För folkhälsopolitiken är målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För storstadspolitiken gäller att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Inom konsumentpolitiken finns bl.a. målet att konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas. Inom detta huvudområde gäller särskilt att förbättra ungdomars förutsättningar att leva ett självständigt liv. De flesta ungdomar i Sverige mår bra, även om antalet ungdomar som uppger att de har psykosomatiska symptom är fler än under 1990-talet. Den s.k. ULF-studien (SCB:s undersökning om levnadsförhållanden 2002) visar att de flesta ungdomar bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Detta anges av 91 procent av de unga männen och 86 procent av de unga kvinnorna i åldern 16-24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan hos vissa grupper av ungdomar att öka. Ett ökande antal ungdomar uppger att de har psykosomatiska besvär som huvudvärk, sömnbesvär m.m. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 har för såväl pojkar som flickor andelen med ett eller flera psykosomatiska symptom kontinuerligt ökat sedan mitten av 1980-talet. Barnombudsmannens rapport, Upp till 18 - fakta om barn och ungdomar (BR 2004:06), redovisar att den upplevda stressen har ökat bland barn och ungdomar. I åldersgruppen 16-17 år uppger 68 procent av flickorna att de känner sig stressade en eller flera gånger i veckan. Bland pojkar i samma åldersgrupp gäller motsvarande för 39 procent. Det finns vidare tecken på att ungdomars fysiska hälsa försämrats. Olika undersökningar har visat att andelen överviktiga ungdomar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnadssjukdomar m.m. Vidare visar undersökningar att andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat. Inflytande och representation Mål för demokratipolitiken är att medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen och att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall blir mer jämlika än de är i dag. Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta huvudområde har bäring på såväl målet att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och självständighet som målet som gäller att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. De flesta kommuner har inrättat ett inflytandeforum för ungdomar. Ungdomsstyrelsen uppskattar att 58 procent av kommuner och stadsdelar har någon form av övergripande forum för ungdomar. De flesta av dessa inflytandefora har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgivande funktion mot politiker. Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt sned. Styrelserna och kommittéerna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är särskilt underrepresenterade. År 2003 var endast 1,1 procent av styrelseledamöterna och 1,8 procent av kommittéledamöterna under 30 år, och 6 procent av ledamöterna i styrelserna och 14,5 procent av kommittéledamöterna var under 40 år. Även åldersfördelningen bland kommunpolitiker är sned, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. Egen försörjning Detta huvudområde omfattar bl.a. arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken och bostadspolitiken. För arbetsmarknadspolitiken gäller målet att de arbetsmarknadspolitiska programmen skall öka möjligheterna för arbetssökande att få ett arbete och att bidra till att arbetslöshetstiden för de arbetssökande förkortas. Inom näringspolitiken eftersträvas att antalet nystartade företag liksom antalet personer som är företagare skall öka. För bostadspolitiken är målsättningen att alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Huvudområdet fokuserar på målet om att ungdomar skall ha förutsättningar att leva ett självständigt liv. Såväl arbetslöshet som deltagande i konjunkturberoende program var mer omfattande bland ungdomar 2004 jämfört med 2003. Under 2004 uppgick den relativa ungdomsarbetslösheten till 12,3 procent av arbetskraften, vilket är en ökning med 2,1 procent jämfört med 2003 då den relativa ungdomsarbetslösheten uppgick till 10,2 procent. Arbetslösheten bland unga män är högre än arbetslösheten bland unga kvinnor. Ökningen i arbetslöshet mellan 2003 och 2004 var också större bland de unga männen. Den relativa ungdomsarbetslösheten har successivt ökat sedan år 2000 då ungdomsarbetslösheten uppgick till omkring 7,9 procent. Arbetslöshetsnivån bland ungdomar varierar också i hög grad mellan län och kommuner. Antalet ungdomar i konjunkturberoende program uppgick till i genomsnitt 19 600 personer under 2004 vilket är en ökning med 6000 personer jämfört med 2003. De särskilda ungdomsinsatserna kommunalt ungdomsprogram och ungdomsgarantin utgjorde 9 400 ungdomar eller 48 procent av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar. Resterande 52 procent deltog i övriga arbetsmarknadspolitiska program där den vanligaste insatsen för ungdomar var arbetspraktik. Ungdomsinsatserna är för närvarande under översyn och Institutet för arbetsmarknads utvärdering (IFAU) har i en rapport visat att det fram till 2000 var vanligast att deltagarna i kommunalt ungdomsprogram (KUP) och Ungdomsgarantin (UG) hamnade i arbetslöshet efter avslutat program. Därefter har andelen som gått till arbete ökat till 40 procent samtidigt som 15 procent har gått vidare till studier. Under 2004 fortsatte AMS intensifierade arbete med att aktivera långtidsarbetslösa ungdomar. Målet att halvera antalet långtidsarbetslösa ungdomar nåddes i augusti 2004 och det andra målet att antalet långtidsarbetslösa inte skulle överstiga målnivån under den resterande delen av året nåddes vid utgången av 2004. För 2005 har AMS satt mål om att antalet långtidsarbetslösa ungdomar i genomsnitt inte ska överstiga 3 000 individer. När det gäller ungdomar med inskrivningstider längre än två år har nivån legat på en låg och stabil nivå på omkring 1 000 individer sedan 2001. Under 2003 startades 36 771 nya företag i Sverige vilket motsvarar en minskning med 1,5 procent jämfört med 2002. Av de nystartade företagen 2003 uppgick andelen företag med en ung företagare, högst 30 år, till drygt 20 procent (Nyföretagandet i Sverige 2002 och 2003, Institutet för tillväxtpolitiska studier, 2004). I Kronobergs län och Västerbottens län var andelen unga personer bland de nya företagarna störst. Andelen företag med ung företagare upp till 28 procent i dessa båda län. Det är vanligare att ungdomar försörjer sig genom ekonomiskt bistånd än vad som gäller för befolkningen i stort. Under 2003 uppgick antalet biståndsmottagare i åldern 18-24 år till 70 142 personer och uppgick därmed till en fjärdedel av alla biståndsmottagare i åldern 18-64 år. Under 2004 hade antalet biståndsmottagare i samma åldersgrupp ökat till 74 429 och utgjorde därmed 28 procent av alla biståndsmottagare i åldern 18-64 år. Bostadssituationen för ungdomar har förbättrats i en del kommuner jämfört med föregående år. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät redovisade 59 procent av kommunerna bostadsbrist för ungdomar i början av år 2005 jämfört med att detta redovisades i 72 procent av kommunerna 2004. Kultur och fritid Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folk och idrottspolitiken. Inom kulturpolitiken gäller bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. För folkrörelsepolitiken är målet att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet för idrottspolitiken är bl.a. att ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Huvudområdet fokuserar på målen om att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet och att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs. Ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomsstyrelsen genomförde under 2002 en undersökning av ungdomars fritids- och kulturvanor, vilken redovisades våren 2005. (Arenor för alla En studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1). Undersökningen genomfördes på fyra olika platser i såväl storstad som glesbygd och omfattade totalt 2 200 ungdomar dels 16 år gamla, dels 22 år gamla. Undersökningen visade att fritiden ansågs som mycket viktig för över 80 procent av dessa ungdomar. För 16-åringarna var det viktigast att umgås med kompisar vilket 62 procent av flickorna anser jämfört med 31 procent av pojkarna. Även vid 22 år var att umgås med vänner den viktigaste aktiviteten samtidigt som att vara med flick/pojkvän, läsa böcker och resa hade betydligt större betydelse för 22-åringar än 16-åringar. Utövandet av fysiska aktiviteter hade minskat i jämförelse med i mitten av 1990-talet. Av 16-åringarna var det 18 procent som inte idrottade alls under 1996 medan det var 22 procent som inte idrottade alls under 2002. År 2002 var det en fjärdedel av 16-åringarna som rörde på sig ganska lite eller så lite att de aldrig blev andfådda och svettiga. På kulturens område är det vanligast att lyssna på musik och se på film. Av 16-åringarna spelar 42 procent något musikinstrument. År 2002 hade 88 procent av ungdomar i åldern 15-19 år tillgång till internet. Ungdomar i åldern 15-24 år använde under 2002 genomsnittligt 63 minuter till att surfa på internet i hemmet. Ungdomsstyrelsens undersökning visar vidare att bland 16-åringarna var det 81 procent av flickorna och 86 procent av pojkarna som surfade på internet minst en gång i veckan medan 28 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna spelade data- eller TV-spel med denna frekvens. Bland 22-åringarna var det 70 procent av kvinnorna och 77 procent av männen som under en vecka surfat på nätet medan 10 procent av kvinnorna och 49 procent av männen spelat data- eller TV-spel. Antalet fritids- och ungdomsgårdar minskade under 1990-talet. I början på 1990-talet fanns ungefär 1 500 fritids- och ungdomsgårdar jämfört med cirka 1 300 gårdar 2000. Ungefär 30 procent av fritids- och ungdomsgårdarna drivs av föreningar. Enligt uppgift från Sveriges Kommuner och Landsting fanns dessutom 150-200 ungdomshus i nästan lika många kommuner under 2002. Ungdomars organisering i föreningslivet har utvecklats genom det nya statsbidragssystemet. Ett antal nya organisationer får statsbidrag och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. För år 2004 fördelade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 66 ungdomsorganisationer med totalt 587 071 medlemmar i åldern 7-25 år. Av medlemmarna var 48 procent flickor. År 2003 uppgick antalet medlemmar som fick grundbidrag till 530 999 och 2002 till 535 227. Vidare fördelade Ungdomsstyrelsen särskilt bidrag till 61 organisationer samt projektstöd till 33 organisationer. Som stöd för ungdomsorganisationernas verksamhet för 2004 fördelade Ungdomsstyrelsen 73,2 miljoner kronor. Därtill fördelade Ungdomsstyrelsen i december 2004 den större delen av de 142,5 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel som myndigheten fördelar som stöd till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. Organisationsstyrning Ungdomsstyrelsen hade 41 anställda i tjänst den 31 december 2004. Ungdomsstyrelsens personal har lägre medelålder jämfört med staten i övrigt. Vid Ungdomsstyrelsen uppgick medelåldern till 37 år jämfört med 45 år för samtliga anställda i staten. Av Ungdomsstyrelsens anställda var 2004 63 procent kvinnor och 37 procent män. Ungdomsstyrelsen uppskattar att en fjärdedel av personalen hade utländsk bakgrund 2004. Sjukfrånvaron vid myndigheten är låg, 1,9 procent under 2004. Ungdomsstyrelsens styrelse är också förhållandevis ung. Medelåldern uppgick 2005 till 43,3 år jämfört med att medelåldern i samtliga statliga styrelser uppgick till 54,3 år under 2003. 6.5.3 Analys och slutsatser År 2005 har ägnats åt att lägga grunden för genomförandet av den nya ungdomspolitiken, som riksdagen beslutade om i september 2004 i och med beslutet om den ungdomspolitiska propositionen. Regeringen har genomfört eller påbörjat de flesta av de åtgärder som föreslagits i den ungdomspolitiska propositionens handlingsprogram. Inom Regeringskansliet förbereds för närvarande fastställandet av vilka indikatorer som skall följas upp i syfte att få en klar bild av utvecklingen av ungdomars levnadsförhållanden. Av de ungdomar som börjar gymnasieskolan är det ca en fjärdedel som inte fullföljer utbildningen. Denna grupp ungdomar bör i första hand erbjudas insatser som möjliggör att de kan fullfölja en gymnasieutbildning. De ungdomar som ändå inte lyckas fullfölja en gymnasieutbildning bör stödjas med olika andra insatser i form av t.ex. praktik. Under sommaren har en ändring i skollagen (1985:1100) trätt i kraft som innebär förtydligat ansvar för kommunerna att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda lämpliga åtgärder till dem som så behöver. Regeringen avser att hösten 2005 i en ny förordning ge riktlinjer för hur kommunerna skall behandla de personuppgifter som samlas in. Det är angeläget att kommunerna finner bra och effektiva former för denna uppföljning och att kommunerna erbjuder åtgärder som är anpassade till ungdomarnas olika situation. Regeringen har för avsikt att följa denna fråga. I syfte att stärka ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden kommer gymnasieskolan att utvecklas. Bland annat kommer en gymnasial lärlingsutbildning att införas genom riksdagens beslut om propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4). Skolverket har fått regeringens uppdrag att lämna förslag på utformning och reglering av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Uppdraget redovisas våren 2006. Ungdomar är kraftigt underrepresenterade i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer. En fortsättning av arbetet med att föryngra myndighetsstyrelser och kommittéer bör ske för att styrelser och kommittéer skall få en mer allsidig representation och förnya sina kunskaper och erfarenheter. Karakteriserande för ungdomars arbets-marknad är att tillströmningen av nya arbetslösa är stor och att ungdomar i stor utsträckning har tillfälliga jobb. Detta påverkar arbetslöshetsnivån och kan skapa stora fluktuationer. I perioder med svag efterfrågan på arbetskraft parallellt med stora inflöden av nya arbetslösa ungdomar uppstår därför omfattande arbetslöshet bland ungdomar. Samtidigt har ungdomar korta arbetslöshetsperioder och en hög relativ ungdomsarbetslöshet behöver inte innebära ett problem om ungdomar inte går arbetslösa under en längre period. Forskning från IFAU har påvisat långsiktiga effekter av tidig ungdomsarbetslöshet. De ungdomar som slutade gymnasiet i början av 1990-talet och därefter blev arbetslösa hade betydligt större sannolikhet att vara arbetslösa under de följande tio åren än de ungdomar som inte blev arbetslösa på en gång. Forskningsrapporten visar att ungdomsarbetslöshet, trots att den i allmänhet är relativt kortvarig, har kraftiga långvariga effekter för de individer som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det viktiga är att ungdomar inte fastnar i öppen arbetslöshet under en längre tid utan aktiveras och söker arbete på ett tidigt stadium. Regeringen kommer noga att följa hur ungdomsarbetslösheten utvecklas och ha beredskap för att föreslå ytterligare åtgärder bl.a. utifrån de förslag koordinatorn för snabbare etablering på arbetsmarknaden för ungdomar redovisar. Det är angeläget att ungdomar erbjuds varierade möjligheter att kombinera arbete och studier. Arbetsmarknadskoordinatorn har bl.a. för avsikt att ta initiativ för att stimulera fler branscher och fler företag att ta emot s.k. kollektivavtalslärlingar, i syfte att ungdomar snabbare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan. Vidare kommer lärlingsplatser med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning i kombination med studier i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen att införas fr.o.m. 2006. Lärlingsplatserna riktar sig till arbetslösa i åldern 20-24 år. I februari 2005 förstärktes ungdomsinsatserna inom arbetsmarknadspolitiken. Bland annat sänktes det allmänna anställningsstödets villkor på 12 månaders inskrivningstid på arbetsförmedlingen till 6 månaders inskrivningstid för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år. Regeringen bedömer att det finns behov att även under 2006 kunna använda det allmänna anställningsstödet för ungdomar från 6 månaders inskrivningstid. Vidare avser regeringen att tillfälligt förstärka resurserna för feriearbeten med 25 miljoner kronor under 2006. Till hösten lämnar den arbetsgrupp som ser över statens roll i bostadsfinansieringen sina förslag. Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för de svagare grupperna på bostadsmarknaden, varav ungdomar utgör en stor och utsatt del. Förutom grundläggande behov som hälsa, arbete och bostad är fritiden av stor betydelse för ungdomars sociala utveckling och deras psykiska välmående. Ungdomars val av en konstruktiv fritid ökar även möjligheterna till etablering i vuxenlivet, bl.a. när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden och att skaffa sig inflytande i samhällets utveckling. Det är därför viktigt att ungdomar oberoende av kön, social och etnisk bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning och ekonomiska resurser har tillgång till en varierad fritid med bra kvalitet. Det är särskilt angeläget att de fritidsverksamheter som finns attraherar ungdomar och att ungdomar själva har inflytande i verksamheterna. Regeringen bedömer att fritidsverksamheterna för ungdomar kan utvecklas genom satsningar på kvalitet och kompetens. Ungdomars fritidsverksamheter kan utvecklas genom att nya former och metoder prövas samt genom att ta till vara och utveckla erfarenheterna från olika försöksverksamheter. Det är vidare av stor vikt att fritidsledare och annan personal i fritidsverksamheterna får större möjligheter att utveckla sin yrkesroll och kompetens samt att samverkan mellan olika personalgrupper kan förstärkas. Regeringen avser därför att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra satsningar på ungdomars fritidsverksamheter med särskild inriktning på ungdomar i riskmiljöer. Det finns vidare skäl att fördjupa kunskaperna om hur ungdomar ser på sin fritid, hur de väljer fritidssysselsättning. och vilka möjligheter till och former för fritidssysselsättning som det råder brist på. För närvarande finns vidare inte någon samlad kunskap om vilka fritidssysselsättningar som ungdomar erbjuds att delta i eller själva skapar. Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2006 genomföra en tematisk analys inom huvudområdet fritid och kultur En sådan analys är viktig som underlag för bedömning av behovet av insatser inom området Kultur och fritid. Att ungdomar ges möjligheter att ägna sig åt kulturella aktiviteter och ökat eget skapande är fortsatt viktigt. Ungdomars kulturella utövande kan stärka identitetsutveckling och livsbalans. Den ökande omfattningen av att vara ute på nätet kan innebära ett ökat behov av att kunna gå på kulturella arrangemang där man möter människor, t.ex. teater, konserter. Av vikt är också att ungdomars skapande förmåga tas till vara. Skolan och de olika kulturinstitutionerna har ett gemensamt ansvar för att stödja ungdomar med intresse för konstnärligt utövande. Arbetet med att ta fram indikatorer som en grund för uppföljningen av ungdomspolitiken visar på ett behov av en mer systematisk statistik på ungdomsområdet. På vissa områden som t.ex. arbetsmarknadsområdet finns kontinuerlig statistik som är uppdelad på olika variabler. På andra områden tas statistik fram enstaka år utan möjlighet att följa utvecklingen över åren och på andra områden finns ingen rikstäckande statistik utan enbart lokala undersökningar att tillgå. Regeringen avser att se över befintlig ungdomsstatistik och hur denna kan utvecklas till att ge en kontinuerlig och systematisk kunskap om ungdomars levnadsförhållanden. Översynen sker i samverkan med barnpolitiken. Regeringen har i den ungdomspolitiska propositionen bedömt att forskningen om ungdomars villkor kan ge viktiga bidrag till samhällets utformning. Området skulle därför kunna gynnas av att olika samordningsaktiviteter genomförs på nationell nivå. FAS samordningsansvar för såväl barn- som ungdomsforskningen ger bättre förutsättningar för överblick av pågående forskning och vilka områden som eventuellt är eftersatta . Regeringen har vidare när det gäller det nordiska samarbetet tagit initiativ till anordnandet av det nionde nordiska ungdoms-forskningssymposiet, vilket genomförs i januari 2006 på Södertörns högskola. Regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att ta fram underlagen för två nationella rapporter om uppföljningen av EU:s gemensamma mål för ungdomars delaktighet respektive information för ungdomar. Regeringen skall lämna rapporterna till Europeiska kommissionen i slutet av 2005. Medlemsstaterna skall vidare lägga fram rapporter till kommissionen om genomförandet av de två nästföljande prioriterade områdena, volontärverksamhet och bättre kunskap om unga, senast i slutet av 2006. Samarbetet är ett led i uppföljningen av vitboken Nya insatser för Europas ungdom och bygger på den s.k. öppna samordningsmetoden. Den öppna samordningsmetoden innebär för ungdomsområdet att prioriterade teman, mål och gemensamma riktlinjer fastställs samt att uppföljningsmekanismer genomförs. Vidare omfattas metoder för samråd med ungdomar. Inom ramen för Europarådets verksamhet planeras en europeisk ungdomskampanj All Different-All Equal under 2006-2007. Kampanjen, som är ett resultat av stats- och regeringschefernas beslut under toppmötet i mars 2005, skall främja deltagande, mänskliga rättigheter och mångfald i alla medlemsstater. 6.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen 2004. 6.7 Politikens inriktning Den nationella ungdomspolitiken skall verka för att alla ungdomar skall ges verklig tillgång till välfärd och makt. För att uppnå dessa övergripande mål krävs dels att denna viljeinriktning genomsyrar berörda politikområden, myndigheter och kommuner, dels en utökad kunskap om olika ungdomsgruppers villkor och möjligheter. De områden som regeringen särskilt prioriterar i arbetet med att förbättra ungdomars tillgång till makt och välfärd de närmaste åren är att öka sysselsättningen, stärka ungdomars tillgång till utbildning och att göra fler bostäder tillgängliga för ungdomar. Regeringen prioriterar också särskilt ungdomars tillgång till kultur och fritid. En utgångspunkt är att särskilt de ungdomar som har sämre förutsättningar skall få det stöd som de behöver. Lärande och personlig utveckling Att ha slutfört en gymnasieutbildning är en av de viktigaste grunderna för att få förvärvsarbete. Regeringen verkar för att fler ungdomar skall slutföra sin gymnasieutbildning och att de som ändå inte fullföljer sin gymnasieutbildning skall kunna få stöd genom individuellt anpassade åtgärder. Regeringen eftersträvar vidare en bra arbetsmiljö för eleverna bl.a. genom att diskriminering och kränkande behandling skall motverkas samt genom att verka för stärkt elevinflytande i skolverksamheten. På högskoleområdet är det långsiktiga målet om att minst 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder nära att uppnås, vilket stärker ungdomars tillgång till välfärd och makt i samhället. Hälsa och utsatthet Undersökningar visar att ungdomars psykiska hälsa har försämrats sedan mitten av 1990-talet och det har vidare framkommit att ungdomars levnadsvanor har försämrats så att fler drabbas av övervikt och de hälsoproblem som följer av detta. ()Regeringen verkar för en förbättrad psykisk och fysisk hälsa bland ungdomar. Det är viktigt att främja utvecklingen av sunda levnadsvanor bland ungdomar och att ungdomars egna initiativ tas till vara i detta främjande arbete. Inflytande och representation Regeringen prioriterar vidare arbetet med att öka ungdomars inflytande i politiken på både central och lokal nivå. Ungdomars åsikter och förslag bör tas till vara i både etablerade och nya former för att politiken skall föryngras och för att ungdomar skall få en demokratisk skolning. Det är vidare angeläget att de statliga styrelserna och kommittéerna kan föryngras genom att antalet ledamöter under 30 år utökas. Det finns skäl att regeringen fokuserar på de styrelser och kommittéer som hanterar frågor av betydelse för ungdomar i sina ambitioner att utöka antalet unga ledamöter. Egen försörjning Regeringen prioriterar frågor som rör ungdomars försörjning. Ungdomstiden omfattar främst åren mellan 13 och 25 år, samtidigt som gränsen mellan barn, ungdom och vuxen är flytande och varierar i olika avseenden. Ungdomstiden tenderar också att tänjas ut eftersom barn i dag tidigare intresserar sig för ungdomskultur samtidigt som åldern för etablering på arbetsmarknad och bostadsmarknad successivt höjs. Den förlängda ungdomstiden innebär många konstruktiva möjligheter men kan samtidigt innebära ökad risk för att ungdomar hamnar i sysslolöshet och därmed inte kan utveckla sina möjligheter att etablera sig i vuxenlivet. Den statliga utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) tydliggjorde att det finns en inte negligerbar grupp ungdomar i storleksordningen 30 000 personer som har betydande problem att etablera sig på arbetsmarknaden eller i studier. Utredningen visade vidare att många av dessa ungdomar anser att det stöd som samhället ger i syfte att de skall kunna få ett arbete eller ägna sig åt studier är otillräckligt. Regeringen har genomfört en rad olika åtgärder för att främja ungdomars sysselsättning mot bakgrund av det handlingsprogram som redovisades i den ungdomspolitiska propositionen. Regeringen prioriterar också området ungas boende. Allt fler ungdomar bor längre kvar i föräldrahemmet eller bor i tillfälliga boenden av olika slag. Det har blivit allt svårare att få ett eget boende till rimligt pris p.g.a. bostadsbristen i tillväxtregionerna. Dessutom har utvecklingen av den disponibla inkomsten för unga varit sämre än för övriga under 1990-talet och början på 2000-talet. Kultur och fritid Kultur- och fritidsaktiviteter har stor betydelse för unga människors vardag och uppväxt. En aktiv och berikande fritid utgör en viktig grund för utveckling av identitet och intressen. Kultur- och fritidsverksamheter fungerar vidare förebyggande när det gäller att förhindra utanförskap, missbruk och kriminalitet. Ungdomars möjligheter att tillgå kultur- och fritidsaktiviteter varierar i hög grad mellan olika kommuner och stadsdelar. Ungdomar har vidare olika ekonomiska förutsättningar för en bra och innehållsrik fritid. De kommunala och föreningsdrivna fritidsverksamheterna är viktiga dels genom att de utgör mötesplatser för ungdomar, dels genom att ungdomar kan utöva sina fritidsintressen inom dessa verksamheter. Regeringen vill skapa goda möjligheter för alla ungdomar att såväl delta i som att skapa kultur- och fritidsaktiviteter på egna villkor. Regeringen anser att det är viktigt att kommunerna kan erbjuda ungdomar tillgång till varierade och utvecklande fritidsverksamheter. Det är vidare angeläget att ungdomar själva ges tillfälle att delta i utformningen av fritidsverksamheter och mötesplatser. Mot bakgrund av det ökande antalet ung-domar, fritidsverksamheternas personals stora utvecklingsbehov samt det minskande antalet mötesplatser för unga bedömer regeringen att det behöver göras mer på området. Regeringen avser i ett första steg att främja utvecklingen av fritidsverksamheter och drogfria ungdomslokaler i riskmiljöområden under åren 2006 och 2007. I satsningen ingår även stöd för att utveckla dokumenterat framgångsrika verksamheter som bedrivs av ideella aktörer. Satsningen utformas närmare under hösten bl.a. mot bakgrund av det förslag till genomförande som Ungdomsstyrelsen presenterade i en rapport under augusti. Regeringen avser att noga följa utvecklingen inom fritidssektorn. Ungdomsstyrelsen får av denna anledning i uppdrag att under 2006 genomföra en tematisk analys för huvudområdet Kultur och fritid. Det är även fortsatt angeläget att stödja ungdomsorganisationernas verksamhet och utvecklingen av ungdomars organisering. Att ungdomar har möjligheter att mötas under utövandet av gemensamma intressen är av stor betydelse för såväl ungdomars lärande som deras sociala och demokratiska utveckling. Detta är färdigheter och erfarenheter som i hög grad bidrar till en positiv samhällsutveckling. Ungdomsstyrelsen fördelar årligen statsbidrag samt bidrag genom medlen från AB Svenska Spels överskott för att stärka ungdomsorganisationernas verksamheter. Ungdomars utövande av idrottsverksamhet är särskilt viktigt för deras fysiska hälsa men har även betydelse för deras sociala utveckling. Regeringen stödjer idrotten genom statsbidrag och medel från AB Svenska Spels överskott. Internationellt samarbete Det bedrivs ett brett internationellt samarbete på det ungdomspolitiska området, i första hand inom ramen för EU, FN, Europarådet, Nordiska ministerrådet, Barentsrådet och Östersjöstaternas råd. Sverige verkar i det internationella samarbetet för att ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär skall synliggöras, att ungdomar skall tas till vara som en resurs, att ungdomars egna samarbete skall stärkas och för att särskild prioritet skall ges åt ungdomar som har begränsade möjligheter att få internationella erfarenheter. 6.8 Budgetförslag 6.8.1 29:1 Ungdomsstyrelsen Tabell 6.2 Anslagsutveckling 2004 Utfall 19 445 Anslags- sparande 60 2005 Anslag 19 226 1 Utgifts- prognos 19 028 2006 Förslag 19 055 2007 Beräknat 19 373 2 2008 Beräknat 19 724 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 19 055 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 19 055 tkr i 2006 års prisnivå. Ungdomsstyrelsen är den centrala myndigheten inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att Ungdomsstyrelsen bedrivit en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Verksamhetsåret 2004 präglades framförallt av förberedelser för den omorientering och fokusering av den ungdomspolitiska verksamheten som genomförandet av den ungdomspolitiska propositionen innebar. Anslaget minskas med 115 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 19 055 000 kronor för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 19 373 000 kronor och för 2008 till 19 724 000 kronor. Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 29:1 Ungdomsstyrelsen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 19 226 19 226 19 226 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 - 56 264 617 Beslut - 115 - 117 - 119 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 19 055 19 373 19 724 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 6.8.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tabell 6.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 87 876 Anslags- sparande 810 2005 Anslag 88 889 1 Utgifts- prognos 87 695 2006 Förslag 128 355 2007 Beräknat 172 355 2008 Beräknat 87 355 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer, medel för satsningarna på unga i riskmiljöer samt även för visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Regeringens överväganden Med anledning av förslagen i den ungdomspolitiska propositionen har ett ökat utrymme skapats för att lägga ut vissa ungdomspolitiska uppdrag. Anslaget 29:2 ökas därför med 1 000 000 kronor under 2006. Regeringen ger Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) stöd för nationell och internationell ungdomsverksamhet. LSU har i dag 100 medlemsorganisationer. Regeringen ger även Centrum för Internationellt ungdomsutbyte (CIU) stöd för information om ungdomsutbyte. Ungdomsstyrelsen stödjer utvecklingen av en sektorsövergripande kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik genom samverkan med kommunerna i ett aktivt utvecklingsarbete. De medel som regeringen avsätter för kommunala utvecklingsinsatser får större effekt genom ambitionshöjningen inom den nationella ungdomspolitiken tillsammans med metodstöd från de lokala stödjepunkterna. Regeringen föreslår det inom avsätts totalt 40 000 000 kronor under 2006 för satsningarna på ungdomar i riskmiljöer. Vidare beräknas för satsningarna totalt 85 000 000 kronor för 2007. Av de medel som beräknas för satsningen får högst 5 procent användas för Ungdomsstyrelsens administration. Administrationskostnaderna skall fördelas så att 3 000 000 kronor får användas under 2006. Regeringen avser vidare låta Ungdomsstyrelsen använda högst 3 000 000 kronor för administration av satsningen under 2007. Anslaget minskas med 534 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 128 355 000 kronor under 2006. För 2007 beräknas anslaget till 172 355 000 kronor och för 2008 till 87 355 000 kronor. Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 88 889 88 889 88 889 Förändring till följd av: Beslut 39 466 83 466 -1 534 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 128 355 172 355 87 355 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 7.1 Omfattning Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom omfattar politikområdet regeringens och dess förvaltningsmyndigheters samlade dialog och samverkan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt. Idrottspolitiken utgör en specifik del av folkrörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa. Folkrörelsepolitiken omfattar vidare anslagen för stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering och friluftsorganisationer. Därutöver berörs anslag inom ett antal andra politikområden. 7.2 Utgiftsutveckling Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 17 30:1 Stöd till idrotten 445,8 448,2 442,2 445,6 445,6 445,6 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 33,5 29,0 31,8 28,8 28,8 28,8 30:3 Bidrag för kvinnors organisering2 3,4 3,4 3,4 28,9 30,4 31,4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 15,0 15,0 14,8 24,9 24,9 24,9 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 497,7 495,7 492,2 528,2 529,7 530,7 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Anslaget har tidigare benämnts 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. 7.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom gavs en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Folkrörelsepolitik. Tabell 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 Miljoner kronor Prognos 2005 Prognos 2006 Ersättning till idrottsutövare - - Kommersiell idrott 1 910 2 078 Omsättning i ideella föreningar 62 64 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 1 972 2 142 1 Ett "-" innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas. Anm.: De enskilda skatteavvikelserna är avrundade medan summan för politikområdet är beräknad utifrån icke avrundade avvikelser. Ersättning till idrottsutövare Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. Kommersiell idrott Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Omsättning i ideella föreningar Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga. 7.4 Mål Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet delas in i fyra huvudområden; * generella frågor rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser och ideella föreningar, * generella frågor rörande bidrag till folkrörelser och ideella föreningar, * regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet, samt * statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och dess verksamhet. Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. 7.5 Insatser 7.5.1 Insatser inom politikområdet Samordning Samordning av folkrörelsepolitiken Inom ramen för den interdepartementala arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelsefrågor och social ekonomi har olika aktiviteter genomförts i syfte att stärka samordningen av folkrörelsepolitiken. Arbetsgruppen har bl.a. genomfört en inventering avseende dialoger med föreningslivet inom de olika politikområdena. Villkor Kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor Justitiedepartementet har uppdragit åt en utredare att kartlägga ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor. Syftet med kartläggningen är att den skall ge en samlad bild och bedömning av de rättsliga villkoren för ideella föreningar. Med utgångspunkt i kartläggningen och en analys av de problem som kan finnas skall utredaren lämna förslag på andra åtgärder än lagstiftning som kan underlätta för föreningarna vid tillämpningen av de rättsliga villkor som gäller. Uppdraget skall redovisas under hösten 2005. Projekt som rör lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté (SamSam) har genom Folkets Hus och Parker beviljats medel för en förlängning av ett utvecklingsprojekt för lokal samverkan mellan samlingslokalhållande organisationer, som tillhandahåller allmänna samlingslokaler, och kommuner. Det långsiktiga målet för projektet "samlingslokaler.nu" är att det i varje kommun utarbetas en modell/form för samverkan mellan samlingslokalhållande ideella organisationer och kommuner utifrån lokala förutsättningar och behov. För hela utvecklingsprojektet har SamSam erhållit sammantaget 2,1 miljoner kronor. Samverkansprojektet Nya möten Våren 2003 påbörjades ett samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och föreningslivet för att finna former för att genom föreningslivet stödja nyanländas etablering i samhället. Inom ramen för projektet har det bl.a. genomförts två seminarier för erfarenhetsutbyte. Under 2005 har regeringen givit ett uppdrag till Lunds universitet att inventera och i en skrift sammanställa kunskap och goda exempel på föreningar som på ett framgångsrikt sätt har arbetat eller arbetar med aktiva integrationssträvaranden som har sin utgångspunkt i en allmän samlingslokal eller annan mötesplats. Skriften skall riktas till kommuner och föreningsliv. Bidrag Översyn av stödet för kvinnors organisering Bidragssystemet för kvinnors organisering har setts över av en särskild utredare som i juni 2004 redovisade sitt uppdrag genom betänkandet Kvinnors organisering (SOU 2004:59). Utredningen har remissbehandlats och regeringen kommer inom kort att i en proposition föreslå att ett nytt bidragssystem inrättas. (Se mer i avsnitten 7.6.2 och 7.10.3.) Översyn av stödet till allmänna samlingslokaler En särskild utredare har sett över stödet och i betänkandet Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Dialog och statistik Folkrörelseforum Under 2002 inrättade regeringen ett Folkrörelseforum i syfte att öka regeringens kunskap om folkrörelsernas förutsättningar och villkor. Inom ramen för forumet har det under hösten 2004 anordnats tre seminarier. Ett seminarium behandlade den statliga bidragsgivningen, där Statskontorets rapport Bidrag till ideella organisationer (2004:17) samt föreningslivets villkor för och möjligheter till självfinansiering behandlades. Ett annat seminarium anordnades i samarbete med Finansdepartementet och behandlade den ideella sektorns mervärdesbeskattning. Det tredje seminariet behandlade demokratins behov av ett självständigt föreningsliv i vilket forskare, kommunala företrädare och företrädare för föreningslivet deltog. Under våren 2005 har ett seminarium om mötesplatsens betydelse för demokratin genomförts i samverkan med SamSam. Vidare har ett seminarium om social ekonomi och dess förutsättningar ur ett demokratiskt perspektiv genomförts. Därutöver har ett seminarium genomförts i samarbete med Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Detta seminarium syftade till att sprida kunskap och diskutera möjliga åtgärder för att stärka medborgerligt deltagande bland personer med utländsk bakgrund. Undersökning om frivilligt arbete Regeringskansliet har uppdragit åt Ersta Sköndal högskola att undersöka frivilliga insatser i och utanför föreningslivet. Högskolan har genomfört två motsvarande undersökningar 1992 och 1998. Syftet med den nya undersökningen är att studera förändringar i de frivilliga insatserna över tiden och analysera det förändringsmönster som kan finnas. Uppdraget skall redovisas hösten 2005. Undersökning om nya sociala rörelser Regeringen beslutade i maj 2004 att ge Göteborgs universitet i uppdrag att undersöka nya sociala rörelser. Syftet med undersökningen är att den skall ge en samlad bild av utvecklingen och förekomsten av sådana nya rörelser. Undersökningen skall redovisas hösten 2005. Idrottspolitiken Ökad satsning på barn och ungdomar Regeringen beslutade i maj 2005 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidraget om 300 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget har ökat med 100 miljoner kronor jämfört med 2004 och med 200 miljoner kronor jämfört med 2003. Bidraget är avsett som ett fortsatt stöd för den ökade satsningen på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet (även kallad "Handslaget" mellan staten, kommunerna och idrottsrörelsen). Bidraget har som ändamål att stötta och uppmuntra idrottsföreningar och specialidrottsförbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Åtgärder skall vidtas bl.a. för att erbjuda flickor och pojkar, som i dag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter utan krav på resultat. Vidare skall förutsättningar skapas för att flickor skall kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former. För det tredje verksamhetsåret av "Handslaget" disponerar Riksidrottsförbundet högst 30 miljoner kronor för förbundens verksamhetsutveckling. Riksidrottsförbundet disponerar vidare högst 55,5 miljoner kronor för fortsatta insatser till speciellt prioriterade områden som exempelvis insatser på flyktingförläggningar, verksamhet för funktionshindrade personer, etablering av näridrottsplatser i storstadsområden i samverkan mellan föreningar och kommuner eller andra intressenter och stöd till förbund som vill pröva nya verksamhetsformer för att nå ungdomar som rör sig för lite. 4,5 miljoner kronor disponeras för utvärdering av bidragets effekter. Slutligen disponeras minst 210 miljoner kronor till föreningsstöd. Disposition av medel inom idrottsrörelsens andel av överskott från AB Svenska Spel Regeringen beslutade i maj 2005 även om närmare anvisningar till Riksidrottsförbundet avseende förbundets disposition av det bidrag från AB Svenska Spels överskott som betalats ut till förbundet. Idrottens andel av överskottet från 2004 uppgår till 654,7 miljoner kronor vilket är en ökning med 47,2 miljoner kronor jämfört med 2004 och med 48,0 miljoner kronor jämfört med 2003. Riksidrottsförbundet disponerar dels högst 20 miljoner kronor till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet, dels högst 10 miljoner kronor för en satsning på ideella ledare inom idrotten. Resterande medel, minst 624,7 miljoner kronor, tillförs idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet. Talangsatsning inom svensk idrott Regeringen har årligen sedan 1999 betalat ut bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott. År 2001 inledde regeringen en motsvarande satsning på svensk handikappidrott. Sedan 2002 har 18,5 miljoner kronor årligen betalats ut för talangsatsningarna. Satsningarna är avsedda att sträcka sig t.o.m. 2005. Översyn av bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet Regeringen beslutade i juni 2004 att tillsätta en utredning som skall se över idrottens skattefrågor. Utredningen skall se över inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. Utredningen pågår alltjämt och skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2005. Reglering av professionell boxning och andra kampidrotter Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 Regeringen gav i maj 2003 Riksidrottsförbundet i uppdrag att vara nationellt samordningsorgan för det av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd beslutade Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 (nr 291/2003/EG). En referensgrupp med representanter från Justitiedepartementet, dåvarande Utbildningsdepartementet, Myndigheten för skolutveckling, Integrationsverket och Riksidrottsförbundet var verksam under arbetet. Totalt under året beviljades åtta svenska projekt medel från EU för satsningar på lokal, regional och nationell nivå. Riksidrottsförbundet lämnade en redovisning av uppdraget till Justitiedepartementet i maj 2005. Friluftspolitiken Friluftsrådet har under året fortsatt sitt arbete, bl.a. genom att fördela statliga medel till friluftsorganisationer. Under 2004 har Friluftsrådet fördelat drygt 16 miljoner kronor. Vidare arrangerade Friluftsrådet i mars en andra tankesmedja i Vålådalen, som samlade företrädare för friluftslivet i Sverige. Tankesmedjan fokuserade på tre frågor: stärka det tätortsnära friluftslivet, mera friluftsliv i skolan samt hur nå fram till de nya svenskarna. Arbetet med dessa frågor går nu vidare med bl.a. Friluftsrådet som samlande kraft. I den särskilda treåriga satsningen på lokala och kommunala naturvårdsprojekt som startade under 2004 ingår möjligheten till statsbidrag för projekt som bidrar till att såväl skydda mark och vatten för friluftsliv som att öka tillgänglighet, utveckla och förbättra förutsättningar för friluftsliv i olika områden. Länsstyrelserna prövade under slutet av 2004 ett stort antal ansökningar från kommunerna och beslöt om statsbidrag till 418 projekt i sammantaget 174 kommuner, omfattandes totalt ca 81 miljoner kronor. Ca 160 projekt av dessa har huvudinriktning på friluftsliv. För 2005 har Naturvårdsverket fördelat 90,8 mnkr till länsstyrelserna inför dessas beslut om 2005 års medel till olika projekt. Regeringskansliet har från FRISAM, Friluftsorganisationer i samverkan, under året erhållit en utredning, som även innehåller vissa förslag, om forskning och utbildning inom friluftsliv. I regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) nämns forskning om friluftsliv som ett särskilt område och regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med andra aktörer och organisationer utarbeta en forskningsstrategi för friluftsliv. Arbetet med att genomföra bevarandeprogrammen för de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård i Stockholm-, Göteborg- respektive Malmö-regionen går vidare. I exempelvis Stockholmsregionen har redan minst sju områden i programmet tryggats som naturreservat. För ytterligare ett stort antal områden, i samtliga tre regioner, har arbete med reservatsbildning påbörjats. Detta genomförande kommer att på ett bra sätt att bidra till ett fortsatt metodiskt arbete med att trygga värdefulla tätortsnära grönområden i våra tre storstadsregioner, och därmed bidra till goda förutsättningar för friluftsliv. 7.5.2 Insatser utanför politikområdet Insatser som relaterar till folkrörelsepolitiken genomförs inom ett stort antal andra politikområden. Nedan redogörs för insatser inom några av dessa. Bidrag till idrotten från AB Svenska Spel Vid AB Svenska Spels bolagsstämma 2005 fattades beslut om ett bidrag till idrotten på 360 miljoner kronor varav regeringen har beslutat om närmare anvisningar för 300 miljoner kronor. Vid samma tillfälle fattades beslut om att 654,7 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel skall betalas ut till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet via Riksidrottsförbundet. Sammanlagt tillförs idrotten 1 014,7 miljoner kronor från AB Svenska Spel under 2005. Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang Under 1990-talet förekom i vissa fall brott i samband med idrottsarrangemang. Det kunde röra sig om våld inne, på och utanför idrottsarenor men också om användning av pyrotekniska varor utan tillstånd inne på arenorna, skadegörelse och annan brottslighet. Problemen förekommer fortfarande främst i samband med fotbolls-, ishockey- och bandymatcher. Straffansvar gäller för den som gör sig skyldig till olaga intrång. Med olaga intrång avses att någon obehörigen tränger sig in i eller stannar kvar i sådana lokaler och vissa andra utrymmen som inte är tillgängliga för allmänheten. Inom idrotten används ett system med förbud i vissa fall för personer att under viss tid besöka idrottsevenemang. Förbuden grundas oftast på att personerna i fråga tidigare har begått brott på idrottsanläggningarna. De upprätthålls genom att de avstängda personerna avvisas i samband med biljettkontroll vid inpassering till anläggningarna. Besluten om avstängning fattas av idrottsföreningarna eller, efter fullmakt, av vederbörande intresseorganisation för föreningarna när det gäller flera idrottsarrangemang. I dag saknas emellertid möjlighet att avlägsna eller straffrättsligt ingripa mot den som överträder ett förbud att besöka ett idrottsevenemang. Riksdagen har efter förslag från regeringen antagit lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. En person får enligt lagen förbjudas att få tillträde till och vistas på en inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation (tillträdesförbud). Tillträdesförbud får beslutas, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under kommande idrottsarrangemang. Brottet skall till sin typ vara sådant att det kan anses vara ägnat att störa ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Folkhälsopolitiken Regeringen har i sin proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan angett att fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt målområde. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet hos hela befolkningen. Målområdet ökad fysisk aktivitet berörs förutom av målet inom politikområdet folkhälsa även av mål och insatser inom andra politikområden. Målet för idrottspolitiken är att ge kvinnor och män möjligheter att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Statsbidraget skall stödja verksamhet som bland annat bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. Statens bidrag skall också bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. På motsvarande sätt syftar friluftspolitiken, och statens stöd till friluftsorganisationer, att bidra till ökad fysisk aktivitet och god folkhälsa. Särskilt viktiga målgrupper där idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna i stor utsträckning kan bidra till ökad fysisk aktivitet är invandrare, långtidssjukskrivna och funktionshindrade personer. Individen har ett eget ansvar för att röra sig tillräcklig mycket för att må bra. Samtidigt är det enligt regeringens bedömning viktigt att klargöra att samhället har ansvar för att ge goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Stöd till lokala kooperativa utvecklingscentrum Inom ramen för regeringens näringspolitiska insatser ges stöd till verksamheten hos Lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU). LKU:n finns i de flesta länen och arbetar med att främja etablering av kooperativ verksamhet och stimulera regionalt utvecklingsarbete med inriktning på företagande. Under 2005 har 35 miljoner kronor från anslaget 38:2 Näringslivsutveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv avsatts för att främja kooperativt företagande. Demokratipolitiken Inför 2004 års val till Europaparlamentet genomfördes en särskild demokratisatsning. Satsningen bestod av två delar; en satsning i de sju storstadskommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal med staten och en satsning riktad till förstagångsväljare. Olika aktiviteter inom ramen för satsningen involverade föreningslivet. Minoritetspolitik För att öka minoriteternas inflytande hålls årligen samrådsmöten med företrädare för regeringen och minoriteternas organisationer och Sametinget. De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Ekonomiskt bidrag fördelas även varje år till organisationer som företräder nationella minoriteter för att stärka deras möjligheter till inflytande. 7.6 Resultatredovisning 7.6.1 Resultat Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. För att nå målet krävs kunskap om dels vad det är som främjar respektive hindrar människors organisering, dels föreningslivets villkor och förutsättningar. Som tidigare nämnts är regeringens folkrörelsepolitik uppdelad i en sektorsorienterad och en sektorsövergripande del. Det är därför viktigt att det inom denna del av politiken - den sektorsövergripande - skaffas sådan kunskap som kan ge en samlad bild av bl.a. föreningslivets villkor, förutsättningar och behov. Hösten 2005 påbörjas en översyn av folkrörelsepolitiken. Översynen skall bl.a. behandla frågor om hur statistik och annan kunskapsbildning inom området kan stärkas. Olika studier på området visar att det nordiska föreningslivet har en lång tradition som arena för en mångfald av aktiviteter, allt ifrån hobbyaktiviteter till opinionsbildning inom t.ex. politiska intresseområden. Genom en hög anslutningsgrad och stark demokratisk organisering skiljer sig föreningslivet i de nordiska länderna från andra länders. Trenden är neråtgående när det gäller deltagande i de traditionella föreningarna. Nedgången av medlemsantalet är allmän och gäller nästan alla föreningar. Statistiska centralbyrån (SCB) har samtidigt funnit att trots svikande medlemsantal har människors engagemang inte minskat, vilket skulle kunna tyda på att man i stället till viss del väljer andra kanaler och andra organisationsformer för sitt engagemang. Enligt SCB:s rapport Föreningslivet i Sverige (2003) är dock så många som ca 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. En viktig förutsättning för att kunna bedriva föreningsverksamhet är att det är ekonomiskt möjligt. Därför ger staten och kommunerna ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak inom respektive sektor. Inom politikområde Folkrörelsepolitik finns bidrag till kvinnoorganisationerna, bidrag till allmänna samlingslokalerna, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationerna. När det gäller bidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet uppgick det sammanlagda bidraget för 2004 till 3,4 miljoner kronor. Bidraget består av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. För budgetåret 2004 beviljades 18 kvinnoorganisationer grundbidrag och 16 av dessa även rörligt bidrag. De 18 organisationerna representerar sammanlagt ca 85 000 kvinnor. Kvinnoorganisationerna redogör vid ansökningstillfället för den verksamhet som under året skett med stöd av det rörliga bidraget. Av redogörelserna framgår att kvinnoorganisationerna bedriver en mångfacetterad verksamhet med skilda inriktningar, skilda arbetssätt och under skilda förutsättningar. Stödet har bl.a. inneburit att fler kvinnoorganisationer under året kunnat utveckla kommunikationen med medlemmarna via IT. Detta gäller framför allt de mindre kvinnoorganisationerna. Inom ramen för bidraget till allmänna samlingslokaler har Boverket under 2004 av 197 bidragsansökningar beviljat stöd för 87 projekt. Av dessa avsåg 25 projekt åtgärder för handikappanpassning med ett beviljat bidragsbelopp om totalt 2,5 miljoner kronor och 62 projekt avsåg köp, ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer till ett bidragsbelopp om 21 miljoner kronor. Alla län förutom Uppsala och Örebro fick bidrag till minst ett projekt vardera. Flest projekt, 10 respektive 9, återfanns inom Västerbottens respektive Dalarnas län. Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till de samlingslokalägande riksorganisationerna och deras samarbetskommitté. Av samlingslokalorganisationernas redogörelse framgår att de olika organisationerna gjort ett flertal insatser med unga som målgrupp. När det gäller SamSam:s projekt om lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler (se även avsnittet 7.5.1) så är det ännu inte möjligt att ange några resultat. En redovisning skall lämnas till Justitiedepartementet i juni 2006. Idrottspolitiken Allmänt Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som * bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande, * gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och motion, * syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, * främjar integration och god etik samt * bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Antalet medlemmar i åldern 7-70 år inom idrottsrörelsen uppskattas till 3,4 miljoner varav kvinnorna utgör 44 procent och männen 56 procent. 2,4 miljoner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till ca 7 000 personer. Antalet ledare i åldern 7-70 år är 638 000 varav en tredjedel är kvinnor och två tredjedelar män. Barn- och ungdomsverksamhet Målet är att flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män mellan 7 och 20 år får goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet. Statens stöd till lokal barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten fördelas av Riksidrottsförbundet och uppgick 2004 till 607 miljoner kronor. Stödet skapade förutsättningar för ca en miljon flickor och pojkar att delta i nära 6,3 miljoner sammankomster vilket är en minskning av antalet sammankomster med ca 3 procent sedan 2003. Aktivitetsstödet är detsamma som för 2003 och 198 miljoner kronor högre jämfört med 2002. Antalet deltagartillfällen har varit i det närmaste konstant under senare år. De ca 57 miljoner deltagartillfällena fördelades 2003 mellan 39,8 procent flickor och 60,2 procent pojkar. 45,7 procent av deltagarna var i åldern 7-12 år, 37,6 procent 13-16 år samt 16,7 procent 17-20 år. I åldersgruppen 7-14 år tränar eller tävlar 67 procent av flickorna och 72 procent av pojkarna. I åldersgruppen 15-19 år är motsvarande siffror 36 respektive 54 procent. Pojkar med annan etnisk bakgrund deltar i högre grad i träning och tävling än pojkar i allmänhet. För flickor är förhållandet det omvända. Dessa relationer är i stort konstanta över åren. Under Handslagets första år disponerade Riksidrottsförbundet 100 miljoner kronor av vilka 65 miljoner utgjorde stöd till föreningsaktiviteter och 18,5 miljoner stöd till speciella insatser. Under perioden 1 januari - 30 november 2004 beviljades 3 027 idrottsföreningar stöd till 4 841 olika projekt. Riksidrottsförbundet räknar med att de olika insatserna engagerade uppemot 370 000 flickor och pojkar i olika åldrar och tusentals ledare. Projektens fördelning under det första året inom Handslagets olika insatsområden blev följande: Öppna dörrarna för fler 35 procent, samverkan med skolan 27 procent, satsa på flickors idrottande 25 procent, hålla tillbaka avgifterna 9 procent och delta i kampen mot droger 4 procent. Utöver det har medel inom området speciella insatser beviljats till projekt som har som syfte att nå grupper på lokal nivå med sämre möjligheter till idrottande och fysisk aktivitet, exempelvis asylsökande barn i flyktingförläggningar och flickor och pojkar med funktionshinder. Inom ramen för ovannämnda område avsattes också medel för att förstärka stödet till investeringar i anläggningar, främst näridrottsplatser. Parallellt med Handslagets första år har det tredje och sista året av Projekt Lokal idrottsutveckling (PLI) genomförts. Under 2004 fick 73 projekt stöd med sammanlagt 12 miljoner kronor. Totalt under de tre projektåren har 244 projekt fått sammanlagt 36 miljoner kronor där stödet har varierat mellan 10 000 och 600 000 kronor. Dessutom har distriktsförbunden fördelat stöd till ungdomsinitiativ på maximalt 10 000 kronor per initiativ. Idrottshögskolan har fått i uppgift att genomföra en utvärdering av ungdomsinitiativet, för att få svar på frågan vad som händer när ungdomar får chansen att utveckla sina egna projektidéer. Gemensam administration Målet är att idrottsverksamhet i hela landet skall främjas. Stödet till idrottens gemensamma administration under 2004 uppgick till 71 miljoner kronor. Det är en ökning med 6,3 miljoner kronor jämfört med 2003 och 11,3 miljoner kronor jämfört med 2002. Riksidrottsförbundet (RF) medverkar på olika sätt till utveckling av svensk idrott. Under 2004 har 61,6 miljoner kronor fördelats till RF:s kansli och till projektverksamhet. Stödet till svensk elitidrott samordnas genom Elitidrottsrådet, ett samarbetsorgan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna. Stödet till specialidrottsförbundens elitutveckling består i huvudsak av träning, testning och rådgivning inom områdena idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsmedicin. Distriktsförbunden (DF) företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Av stödet till idrottens gemensamma administration går 25,4 miljoner kronor årligen till DF. Samverkan mellan RF och DF sker kring gemensamma övergripande frågor som det idrottspolitiska agerandet, samt aktuella sakfrågor och utvecklingsområden. RF och DF har under det senaste året också samarbetat kring ett antal stora projekt, exempelvis PLI, Unga ledare och Handslaget. I dessa projekt har DF haft uppgiften att både informera föreningarna om vilka möjligheter som finns och att fördela pengar, men också i vissa fall att bedriva egen verksamhet. Centrala idrottsorganisationer Målet är att stödja sådan idrottsverksamhet som främjar integration, jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering. Under 2004 har 216,4 miljoner kronor betalats ut över statsbudgeten som bidrag till Riksidrottsförbundets medlemsförbund varav 3 miljoner kronor till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Det är en ökning med 4 miljoner kronor sedan 2003 och med 29,3 miljoner kronor sedan 2002. Förbundens självfinansieringsgrad varierar från 95 procent till 18 procent. En översiktlig bedömning visar att ca 51 procent av förbundens resurser går till tävlingsidrott och ca 19 procent till breddverksamhet. Variationerna mellan förbunden är dock stora. Inom specialidrottsförbunden är 40 procent av de aktiva medlemmarna kvinnor och 60 procent män. Motsvarande siffror för styrelserepresentationen är 28 procent kvinnor och 72 procent män samt 16 respektive 84 procent för styrelseordföranden. Andelarna för kvinnor och män inom styrelserna är i stort oförändrade sedan 1997. Den dominerande åldersgruppen inom specialidrottsförbundens styrelser är ledamöter i gruppen 46-60 år, 43 procent. Andelen ledamöter 30-45 år uppgår till 34 procent, äldre än 60 år till 14 procent samt yngre än 30 år till 9 procent. Skillnaderna i åldersgrupperna mellan kvinnor och män är stora. Av den äldsta åldersgruppen är endast 9 procent kvinnor och 91 procent män. I den yngsta åldersgruppen är 55 procent kvinnor och 45 procent män. Insatser mot dopning Målet är att aktivt motverka dopning inom idrotten. Statsbidraget 2004 uppgick till 20,9 miljoner kronor vilket var en ökning med 2,4 miljoner kronor sedan 2003 och 5,9 miljoner kronor sedan 2002. Under 2004 har idrottens eget antidopningsarbete förstärkts och anpassats till den världsantidopningskod (WADC) som Sverige ställt sig bakom. Antalet provtagningar under 2004 uppgick till 4 041 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Idrottens forskning och utveckling Målet är att stimulera forskning och utveckling inom idrottsområdet. Statsbidraget 2004 uppgick till 20 miljoner kronor vilket är oförändrat belopp jämfört med 2003 och 2002. Sedan 2002 bedriver RF en egen forsknings- och utvecklingsverksamhet genom att lämna ut och finansiera forskningsuppdrag samt själva bedriva utvecklingsarbete och informationsspridning. Under 2004 har ett stort antal projekt utmynnat i färdiga rapporter. Därtill har RF fortsatt att publicera kunskapsöversikter över relevant forskning. RF har ett väletablerat samarbete med Idrottshögskolan i Stockholm och SOK på elitidrottsområdet rörande resurser för testning samt forskning och utveckling. Målet är att bidra till ökad kvalitet i de elitsatsningar som specialidrottsförbund, elitaktiva och elitföreningar gör. Detta kan ske genom ett samspel mellan forskning, utveckling och praktisk tillämpning samtidigt som miljön för forskning och utveckling av elitidrotten stärks. Forskning och utbildning på idrottsområdet inom svenska universitet och högskolor ökar dels genom att en ständigt växande skara forskare inom allt fler ämnesdiscipliner intresserar sig för frågor med relevans för idrottens utveckling, dels i en ökning av idrottsrelaterade utbildningar och kurser. Centrum för idrottsforskning (CIF) har till huvuduppgift att initiera, stödja och informera om idrottsforskning och finansierades 2004 med sammanlagt 20 miljoner kronor över statsbudgeten. Resurserna har till största delen använts till att stödja idrottsrelaterade forskningsprojekt och tjänster. Under 2004 fördelades 20 miljoner kronor till 91 olika projekt samt för att finansiera 25 heltidsdoktorander och fyra forskarassistenter på halvtid. Projekten bedrivs inom områdena humanistisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning, biomekanisk, fysiologisk och medicinsk idrottsforskning samt idrottsskadeforskning. Av projekten genomfördes ca 23 procent av kvinnor och ca 77 procent av män. RF har under året publicerat åtta rapporter som bland annat omfattat föräldrars syn på barnidrotten, varför ungdomar lämnar idrotten, svenska folkets idrottsvanor samt kostnader för idrott. Specialidrott inom gymnasieskolan Målet är att elitidrottande flickor och pojkar skall ges möjlighet att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Syftet är vidare att erbjuda eleverna kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö samt att förbereda eleverna för en framtida elitkarriär. Det statliga stödet 2004 uppgick till 38,8 miljoner kronor vilket var en ökning med 0,7 miljoner kronor sedan 2003 och 0,8 miljoner kronor sedan 2002. RIG-verksamheten under perioden 2002-2005 omfattar 63 gymnasier i 49 kommuner och representerar 36 idrotter. Ca 140 tränare och ca 1 300 elever är verksamma. Insatser för idrottsledare Målet är att fler kvinnor och män skall åta sig ledaruppdrag inom barn- och ungdomsidrotten. Under de senaste tre åren har RF, genom ett uppdrag till SISU Idrottsutbildarna, drivit projektet Ledarfokus, med inriktning på att utveckla ledarskapet inom barn- och ungdomsidrotten. Projektet avslutades vid årsskiftet 2004/2005. SISU Idrottsutbildarnas distrikt har också under projektperioden utvecklat grundläggande ledarutbildningar som ett komplement till specialidrottsförbundens stegutbildningar. Stor vikt har lagts vid att stimulera till lokala utbildningar i föreningarna. I slutet av 2003 bildades RF:s ungdomsråd, bestående av tio unga representanter från specialidrottsförbunden och distrikten. Ungdomsrådet har under 2004 arbetat för att stärka och utveckla arbetet med ungdomsinflytande inom idrottsrörelsen. Anläggningsstöd Under 2004 har 154 föreningar fått sammanlagt drygt 11 miljoner kronor som bidrag för investeringar i sina idrottsanläggningar. Det är oförändrad nivå jämfört med tidigare år. I genomsnitt har 72 000 kronor betalats ut per ombyggnad vilket motsvarar ca 7 procent av den genomsnittliga investeringskostnaden. 7.6.2 Analys och slutsatser Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. En stor del av insatserna inom detta område är därför inriktade på att inhämta kunskap om såväl den ideella sektorns förutsättningar, villkor och behov som vad det är som främjar respektive hindrar människors organisering. Denna kunskap kan sedan komma att ligga till grund för olika typer av åtgärder med syfte att bidra till goda förutsättningar för föreningslivet samt att stimulera människors organisering. Regeringen bedömer att den samlade kunskapen om föreningslivet har ökat genom bl.a. de olika insatser som regeringen har initierat inom politikområdet, t.ex. inrättandet av ett forum för dialog mellan regeringen och föreningslivet - Folkrörelseforum. Därtill har den samordning som i dag sker av generella frågor om föreningslivet, bl.a. genom den interdepartementala arbetsgruppen om frågor rörande folkrörelsefrågor och social ekonomi, bidragit till en ökad kännedom om föreningslivet i stort. Detta framgår bl.a. av den inventering som arbetsgruppen gjort avseende dialog med föreningslivet inom olika politikområden. Det faktum att kunskapen har ökat på detta område innebär även ökade möjligheter när det gäller att nå det för folkrörelsepolitiken uppsatta målet. När det gäller de bidrag som finansieras genom anslag inom politikområde Folkrörelsepolitik gör regeringen följande bedömning. Bidraget för kvinnors organisering har möjliggjort för olika organisationer att arbeta i syfte att stärka kvinnors möjligheter till egen organisering. Som redan angivits i avsnitt 7.5.1 har bidragssystemet setts över och en proposition med förslag om ett nytt bidragssystem kommer inom kort att presenteras. Regeringens bedömning är att det nya bidragssystemet på ett bättre sätt än tidigare skall kunna stödja kvinnors organisering. Bidraget till allmänna samlingslokaler är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. Liksom stödet till kvinnors organisering har stödet till allmänna samlingslokaler setts över av en särskild utredare. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen anser att idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel samt Handslagssatsningen har givit idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet goda möjligheter att utvecklas vidare och även nå nya grupper av flickor och pojkar. Resultat och analys avseende stödet till friluftspolitiken redovisas under avsnitt 7.5.1 och 7.10.4. 7.7 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2006 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 400 miljoner kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2005 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2006 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 400 miljoner kronor att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen. En förutsättning för att 400 miljoner kronor tillförs idrotten är att idrottsrörelsen fortsätter och intensifierar sitt arbete för att nå nya grupper av främst barn och ungdomar, att hålla tillbaka avgifterna, att förbättra möjligheterna för flickors deltagande, att motverka droger samt att vidareutveckla samarbetet med skolorna. Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels ordinarie bolagsstämma 2006 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott för verksamhetsåret 2005 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. 7.8 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen redovisade i juni 2004 sin rapport Offentlig förvaltning i privat regi - statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen (RIR 2004:15). Riksrevisionen ansåg bland annat att Riksidrottsförbundets myndighetsutövande förvaltningsuppgifter genom beslut av statsmakterna bör omfattas av tillämpliga delar av förvaltningslagen. 7.9 Politikens inriktning Inledning Den statliga folkrörelsepolitiken är uppdelad i två delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del. Den sektorsorienterade folkrörelsepolitiken bedrivs i stort sett inom samtliga politikområden på statsbudgeten - såsom inom ungdoms-, kultur-, miljö- och näringspolitiken - och omfattar specifika frågor som rör olika typer av föreningar inom respektive sektor. Flera av dessa föreningar erhåller också statliga bidrag, bl.a. för sådan verksamhet som främjar de mål som är uppställda för respektive politikområde. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken behandlas inom detta politikområde och är inriktad på att dels stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar, dels bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Här hanteras generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, såsom den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Ett av syftena med den generella folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. I regeringens skrivelse 2003/04:110 Demokratipolitik framhålls den betydelse förverkligandet av de mänskliga rättigheterna har för demokratin och att dessa rättigheter stärks av en demokrati baserad på ett brett medborgerligt deltagande. Genom att delta och engagera sig kan medborgarna också reagera om en grundläggande rättighet ifrågasätts, hotas eller kränks. Det är också i det demokratiska öppna samtalet som avvägningar mellan olika rättigheter bäst kan göras. Här spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och arena för sådana och andra samtal och möten mellan människor. Dessutom skapar och utvecklar föreningslivet särskilda förutsättningar för den representativa demokratin bl.a. genom att medlemmarna får träna sig i och blir vana vid att gemensamt argumentera, värdera och fatta beslut. Sektorn organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Ett mångfacetterat föreningsliv som ger medborgarna möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet utgör en bas för demokratins funktionssätt. Genom en aktiv folkrörelsepolitik vill regeringen således bidra till att utveckla och fördjupa demokratin samt främja de mänskliga rättigheterna. Folkrörelsepolitiken har också betydelse för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Frågor inom social ekonomi handlar huvudsakligen om närings- och sysselsättningspolitik. Detta ryms därför främst inom närings- och regionalpolitiken. Samordning av folkrörelsepolitiken Regeringen kommer under hösten 2005 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken. Detta är den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren kommer att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. I uppdraget kommer bl.a. att ingå att föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet samt se över hur forskningen om folkrörelserna och det övriga föreningslivet kan fortsätta att utvecklas. Vidare kommer regeringen inom ramen för arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi att fortsätta utveckla samordningen av folkrörelsepolitikens olika delar. Villkor och förutsättningar Regeringens arbete för att stärka villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna fortsätter. Politiken är för närvarande till stora delar inriktad på att inhämta kunskap för att få ökad kännedom om och förståelse för den ideella sektorn. Detta mot bakgrund av förändringen av människors engagemang i nya rörelser samt att politikområdet är relativt nytt. Den kontinuerliga dialogen mellan föreningslivet och regeringen är en värdefull kunskapskälla. Som tidigare nämnts sker för närvarande en kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor. Med utgångspunkt i resultaten från denna kommer regeringen framöver att överväga ytterligare åtgärder inom området. Bidragsgivning Folkrörelsepolitiken omfattar även generella frågor kring bidrag till folkrörelser och föreningar. Med detta avses frågor som rör dels statliga bidragsprinciper och bidragssystem samt utvecklingen av dessa, dels uppföljning och utvärdering av olika typer av statsbidrag. I rapporten Bidrag till ideella organisationer (2004:17) redovisade Statskontoret i juni 2004 en kartläggning av föreningsbidrag, såväl statliga som kommunala bidrag. Statskontoret efterlyser i rapporten en vidare diskussion om statens förhållande till den ideella sektorn som inte bara berör bidragens utformning. Regeringen avser att låta dessa frågor beredas vidare i den utredning med uppdrag att göra en översyn av folkrörelsepolitiken som kommer att beslutas under hösten 2005. Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet. Inom politikområdet lämnas bl.a. bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet och till allmänna samlingslokaler. Båda bidragssystemen har setts över. Ett nytt bidragsystem för kvinnors organisering kommer inom kort att presenteras i en proposition (se även avsnitt 7.10.3). Förslaget om ändringar i stödet till allmänna samlingslokaler har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Dialog Regeringen anser att folkrörelser och övriga föreningslivet är betydelsefulla företrädare för olika grupper och intressen i samhället. Dessutom har de lokala föreningarna en stor betydelse för vitaliseringen och förnyelsen av det politiska systemet. Det är således viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regeringen och föreningslivet. Regeringen betonar därför betydelsen av det forum, Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mellan å ena sida företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och å andra sidan företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin. Under hösten 2005 planeras bl.a. ett seminarium om föreningsliv och integration. Statistik och annan kunskapsbildning En viktig uppgift inom politikområdet är att bidra till en ökad kunskap om föreningslivet och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infrastrukturen, dels föreningslivets sammansättning, omfattning och verksamhetsinriktning. Regeringen avser att inom ramen för den tidigare nämnda översynen av folkrörelsepolitiken återkomma i frågan om behovet av mer statistik och annan kunskapsbildning kring folkrörelserna. Idrottspolitiken Målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. En god folkhälsa är en betydelsefull komponent för välfärden i vårt samhälle. Det är viktigt att flickor och pojkar tidigt skaffar sig motionsvanor som varar hela livet. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärksammas. Det är hela samhällets ansvar och intresse att möjligheter skapas för människor att utöva motion och idrott regelbundet. Förutsättningar måste finnas för alla som så önskar att bedriva olika former av motion och idrott utifrån intresse och fysisk förmåga. Staten, kommunerna och idrottsrörelsen måste tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i tillräcklig omfattning, vilket på sikt leder till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom storstadspolitiken i utsatta stadsdelar. Regeringen anser vidare att det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till kvinnors och mäns motion och idrott. Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar, breda verksamhet och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrotten värdefull genom att skapa sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa, demokratisk delaktighet samt vara en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. En fri och självständig idrottsrörelse bör därför fortsatt ges ett aktivt stöd till sådan verksamhet som ger flickor och pojkar möjligheter att idrotta, främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Flickor måste ges lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar. Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är bra förebilder för många unga människor och kan därigenom inspirera dem till att börja idrotta. Regeringen avser att efter fortsatta samtal med företrädare för idrottsrörelsen och näringslivet ta ställning till en fortsatt satsning på svensk elitidrott och svensk handikappidrott efter 2005. Regeringen avser att senare i år besluta att det skall tillsättas en utredning med uppgift att utvärdera effekterna av statens stöd till idrotten. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att säkerställa att Sverige kan ratificera den nya globala konventionen mot dopning inom idrotten som förväntas antas av UNESCO:s generalkonferens i oktober 2005. Arbetet bedrivs i samarbete med RF. Målet är att Sverige senast i december 2005 skall kunna ratificera konventionen. Friluftspolitiken Att bevara goda förutsättningar för friluftslivet utgör en hörnsten i naturvårdspolitiken. Friluftspolitiken berör även andra utgifts- och politikområden, fr.a. utgiftsområde 20 om miljönaturvårdspolitik, men även politikområdet folkhälsa. I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik som lämnades till riksdagen i mars 2002 (skr. 2001/02:173) bedömde regeringen att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser. Vidare underströk regeringen att friluftslivet har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården. Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet. Vidare visar forskning att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysisk aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. I en undersökning om människors syn på skogen som nyligen publicerades av Skogsstyrelsen uppger 80 procent av de tillfrågade att det är nödvändigt eller absolut nödvändigt för dem att komma ut i skog och mark. Det är mot bl.a. denna bakgrund som regeringen i såväl ovan nämnda skrivelse som i prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan understryker beröringspunkterna mellan naturvårds- och friluftspolitiken å ena sidan och folkhälsopolitiken å den andra, särskilt beträffande folkhälsomålet Ökad fysisk aktivitet. Kopplingen till arbetet för en hållbar utveckling klargörs också; dvs. friluftslivet har en stark koppling till den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Friluftsorganisationerna verksamhet är mot denna bakgrund mycket värdefull för samhället. Precis som när det gäller idrotten har samhället ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för friluftsorganisationerna och deras verksamhet, inte minst när det gäller barn och ungdomar. Det underlag för Handlingsplan för kost och ökad fysisk aktivitet, som för närvarande är ute på remiss, innehåller vissa förslag som rör friluftslivets roll i arbetet mot en god folkhälsa. 7.10 Budgetförslag 7.10.1 30:1 Stöd till idrotten Tabell 7.3 Anslagsutveckling 2004 Utfall 445 793 Anslags- sparande 3 582 2005 Anslag 448 240 1 Utgifts- prognos 442 218 2006 Förslag 445 551 2007 Beräknat 445 551 2008 Beräknat 445 551 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget disponeras för stöd till idrotten huvudsakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verksamhet som avses i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund. Under anslaget disponerar regeringen medel för bl.a. bidrag för förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott. Därutöver avser regeringen även fortsättningsvis att reservera medel till ett bidrag för ett riksidrottsmuseum. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget 2006 skall uppgå till 445 551 000 kronor. Anslaget minskas med 2 689 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. För 2007 och 2008 beräknas anslaget uppgå till 445 551 000 per år. Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:1 Stöd till idrotten Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 448 240 448 240 448 240 Förändring till följd av: Beslut -2 689 -2 689 -2 689 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 445 551 445 551 445 551 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tabell 7.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 33 465 Anslags- sparande 35 428 2005 Anslag 29 000 1 Utgifts- prognos 31 786 2006 Förslag 28 826 2007 Beräknat 28 826 2008 Beräknat 28 826 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget disponeras för statsbidrag för köp, ny- eller ombyggnad och standardhöjande reparationer av allmänna samlingslokaler samt för handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigande åtgärder enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar medel enligt förordningen. Vidare finns inom anslaget medel till Ungdomsstyrelsen för fördelning av bidrag för informationsinsatser och utredningsarbete med inriktning på ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Därtill finns medel som regeringen disponerar för utvecklingsarbete. En särskild utredare har sett över stödet och i betänkandet Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget 2006 skall uppgå till 28 826 000 kronor. Anslaget minskas med 174 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. För åren 2007 och 2008 beräknas anslaget uppgå till 28 826 000 kronor per år. Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 29 000 29 000 29 000 Förändring till följd av: Beslut -174 -174 -174 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 28 826 28 826 28 826 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering2 Tabell 7.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 3 432 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 3 432 1 Utgifts- prognos 3 385 2006 Förslag 28 911 2007 Beräknat 30 411 2008 Beräknat 31 411 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget disponeras för bidrag för kvinnors organisering. Bidragssystemet har setts över av en särskild utredare som i juni 2004 redovisade sitt uppdrag genom betänkandet Kvinnors organisering (SOU 2004:59). Utredningen har remissbehandlats och regeringen kommer inom kort att i en proposition föreslå att ett nytt bidragssystem inrättas. Regeringens överväganden I enlighet med vad som angivits i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100, s. 25) föreslår regeringen att bidraget för kvinnors organisering skall öka. Regeringen föreslår att anslaget 2006 skall uppgå till 28 911 000 kronor. Från och med 2006 tillförs anslaget 25 500 000 kronor. Samtidigt minskas anslaget med 21 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Anslaget får även användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen. För 2007 och 2008 beräknas anslaget uppgå till 30 411 000 kronor respektive 31 411 000 kronor. Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 3 432 3 432 3 432 Förändring till följd av: Beslut 25 479 26 979 27 979 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 28 911 30 411 31 411 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tabell 7.9 Anslagsutveckling för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tusental kronor 2004 Utfall 15 000 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 15 000 1 Utgifts- prognos 14 798 2006 Förslag 24 910 2007 Beräknat 24 910 2008 Beräknat 24 910 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/2005:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006.1 Anslaget disponeras för statsbidrag till friluftsorganisationer. Från och med år 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som regeringen under år 2003 inrättat vid Naturvårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas enligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer. Under 2005 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska Cykelsällskapet, Cykelfrämjandet, Sveriges Ornitologiska förening. Endast organisationsbidrag har lämnats till FRISAM, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen, Svenska Frisksportförbundet och Fältbiologerna. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Studiefrämjandet, Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen och Svenska Folksportförbundet. Regeringens överväganden Friluftsorganisationerna har en värdefull roll när det gäller att erbjuda barn och ungdom bra och meningsfulla aktiviteter, utifrån såväl miljö- som folkhälsoaspekter. Friluftslivet, och därmed friluftsorganisationerna, har en viktig roll när det gäller det förebyggande arbetet för en god folkhälsa för såväl barn och ungdom som för vuxna. Vidare har dessa organisationer en roll att fylla i det breda arbetet för att nå miljömålen, inte minst det föreslagna nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. För att förstärka friluftsorganisationernas arbete överförs 10 miljoner kronor per år från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald fr.o.m. 2006. Anslaget minskas med 90 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål. Regeringen föreslår att 24 910 000 kronor anvisas anslag 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för 2006. För 2007 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2008 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor. Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 15 000 15 000 15 000 Förändring till följd av: Beslut -90 -90 -90 Överföring till/från andra anslag 10 000 10 000 10 000 Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 24 910 24 910 24 910 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 Samtliga anslag hör till politikområdet Utbildningspolitik. Verksamheten presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 6 Vuxnas lärande. 8.1 Budgetförslag 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen Tabell 8.1 Anslagsutveckling för Bidrag till folkbildningen Tusental kronor 2004 Utfall 2 601 172 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 2 636 659 1 Utgifts- prognos 2 616 934 2006 Förslag 2 688 646 2007 Beräknat 2 749 754 2 2008 Beräknat 2 823 998 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 2 687 932 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 687 932 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Tilldelade medel utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund och finansierar också sin egen verksamhet och utgifter för folkbildningsnätet med tilldelade medel. Folkbildningsrådet beslutar vilka studieförbund och folkhögskolor som skall tilldelas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem. Anslaget finansierar även utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève. Regeringens överväganden Regeringen tog under 2004 emot tre dokument om folkbildningen: - Folkbildning i brytningstid, En utvärdering av studieförbund och folkhögskolor (SOU 2004:30), även kallad SUFO 2, - Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till icke deltagare (SOU 2004:51) och - Folkbildningens Framsyn, Folkbildningsrådets egen syn på sitt uppdrag och sin framtida roll. Betänkandena har remissbehandlats. Dessutom har Riksrevisionen lämnat rapporten Offentlig förvaltning i privat regi (RiR 2004:15). Regeringen avser att ta ställning till dem i en proposition under 2006. Med anledning av detta föreslås endast marginella förändringar i verksamheten. Som en följd av regeringens särskilda utbildningssatsning på folkhögskoleutbildningar i Gävleborgs län inom ramen för regeringens särskilda insatser för Södra Norrlandskusten ökas anslaget med 714 000 kronor under 2006. Verksamheten undantas från den generella reduktionen med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 2 688 646 000 kronor för 2006. Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 2 635 231 2 635 231 2 635 231 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 52 701 114 523 188 767 Beslut 714 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 688 646 2 749 754 2 823 998 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 8.3 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tusental kronor 2004 Utfall 72 844 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 78 965 1 Utgifts- prognos 77 904 2006 Förslag 79 446 2007 Beräknat 81 069 2 2008 Beräknat 82 886 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 79 446 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 79 446 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar utgifter för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen enligt förordningen (2002:794) med instruktion för Statens institut för särskilt utbildningsstöd. Målet för denna verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för personer med funktionshinder. Vidare finansierar anslaget utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråkstolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning enligt förordningen (1993:920) om Tolk- och översättarinstitutet. Anslaget finansierar också utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet. Även utgifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda finansieras från anslaget. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som medför utgifter på högst 12 000 000 kronor 2007. Tabell 8.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008- Utestående åtaganden vid årets början 9 590 10 863 11 500 Nya åtaganden 10 863 11 500 12 000 Infriade åtaganden 9 590 10 863 11 500 12 000 0 Utestående åtaganden vid årets slut 10 863 11 500 12 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 11 000 11 500 12 000 Regeringens överväganden Antalet funktionshindrade inom folkbildningen och därmed medelsbehovet förväntas även 2006 ligga på ungefär samma nivå som tidigare år. Anslaget minskas med 474 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 79 446 000 kronor för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 81 069 000 kronor respektive 82 886 000 kronor. Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 78 965 78 965 78 965 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 955 2 588 4 416 Beslut -474 -484 -495 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 79 446 81 069 82 886 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 8.6 Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning Tusental kronor 2004 Utfall 12 561 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 14 209 1 Utgifts- prognos 14 042 2006 Förslag 14 529 2007 Beräknat 15 663 2 2008 Beräknat 15 799 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 15 462 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 397 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget får belastas med utgifter enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning samt för administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser. Regeringens överväganden Behovet av kontakttolkar bedöms öka kraftigt under 2006 med anledning av regeringens proposition Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170). Anslaget ökas med 4,2 miljoner kronor 2006 och med 5 miljoner kronor därefter av detta skäl. Beloppen är beräknade med utgångspunkt i betänkandet Tolkutbildning - nya former för nya krav (SOU 2005:37) från Utredningen om kontakttolkar (U 2004:05). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att senare ta ställning till utredningens förslag. Anslaget minskas med 61 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 14 529 000 kronor för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 15 663 000 kronor respektive 15 799 000 kronor. Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 10 104 10 104 10 104 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 286 421 558 Beslut 4 139 5 138 5 138 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 14 529 15 663 15 799 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 9.1 Budgetförslag 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Tabell 9.1 Anslagsutveckling för Statens ljud- och bildarkiv Tusental kronor 2004 Utfall 42 532 Anslags- sparande 5 2005 Anslag 40 664 1 Utgifts- prognos 40 123 2006 Förslag 56 236 2007 Beräknat 57 186 2 2008 Beräknat 47 885 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar x tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar x tkr i 2006 års prisnivå. Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Målet med verksamheten är att förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder. Regeringens överväganden SLBA har förvärvat stora bestånd under de drygt 25 år som myndigheten verkat. Den mycket snabba tekniska utvecklingen på medieområdet förändrar även förutsättningarna för myndighetens verksamhet i grunden. SLBA bedriver ett aktivt utvecklingsarbete för att möta den nya tekniken. Det rör sig bl.a. om insatser för digitala leveranser av material, möjliggöra egen insamling av material samt överföring av analogt material till digital form, s.k. migrering. Det är viktigt att myndigheten ges förutsättningar att fortsatt utföra sitt uppdrag med god måluppfyllelse. I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) föreslås anslaget tillföras 5 miljoner kronor 2006 för att möta den tekniska utvecklingen. För 2006 föreslås myndigheten tillföras en tillfällig resursförstärkning på 10 miljoner för överföring av insamlat material från public service-sändningar till ny teknik. Även för 2007 beräknas 10 miljoner kronor tillföras som en tillfällig resursförstärkning. Medlen har tidigare redovisats under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål. Anslaget minskas med 244 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- och investeringsändamål. Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 40 664 40 664 40 664 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 816 1 517 2 296 Beslut 14 756 15 005 4 926 Överföring till/från andra anslag 0 0 0 Övrigt Förslag/beräknat anslag 56 236 57 186 47 885 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 56 236 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Statens ljud- och bildarkiv för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 57 186 000 kronor respektive 47 885 000 kronor. 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 10.1 Budgetförslag 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen Tabell 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2004 Utfall 37 881 Anslags- sparande 6 172 2005 Anslag 42 212 Utgifts- prognos 41 645 2006 Förslag 42 839 2007 Beräknat 43 553 1 2008 Beräknat 44 343 1 1 Motsvarar 42 839 tkr i 2006 års prisnivå. Lotteriinspektionen (LI) är central förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. LI:s verksamhet är anslagsfinansierad. Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 31 301 97 38 759 -7 361 Prognos 2005 31 500 95 41 959 -10 364 Budget 2006 32 000 95 41 899 -9 804 Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 31 miljoner kronor redovisas mot särskild inkomsttitel (2536) enligt prognosen för 2005. Målet är emellertid att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader. Lotteriinspektionen har redovisat ett förslag till författningsändringar i syfte att uppnå full kostnadstäckning för myndighetens verksamhet genom avgifter. Förslaget, som bereds i Regeringskansliet, kan komma att resultera i förändringar i denna del. Mot bakgrund av utvecklingen på spelmarknaden, som bl.a. kännetecknas av ökad internationell konkurrens, har regeringen tillsatt en utredning, se Utgiftsområde 2, avsnitt 17. Regeringens överväganden Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 42 212 42 212 42 212 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 880 1 598 2 393 Beslut -253 -257 -262 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 42 839 43 553 44 343 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 253 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 42 839 000 kronor. För 2007 och 2008 har anslaget beräknats till 43 553 000 kronor resp. 44 343 000 kronor. 1 Senaste lydelse 2004:1259. 2 Anslaget har tidigare benämnts 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. ?? 1 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 13 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 16 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 18 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 70 69 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 19 93 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 110 111 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 126 125 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 142 143 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 146 147 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 150 149 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 151