Regeringskansliets rättsdatabaser

Studiestöd Förslag till statsbudget för 2006 Studiestöd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Lagförslag 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:613) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande 11 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:614) om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande 14 3 Utgiftsområde 15 Studiestöd 15 3.1 Omfattning 15 3.2 Utgiftsutveckling 16 4 Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd 17 4.1 Budgetförslag 17 4.1.1 25:1 Studiehjälp m.m. 17 4.1.2 25:2 Studiemedel m.m. 18 4.1.3 25:3 Studiemedelsräntor m.m. 20 4.1.4 25:4 Rekryteringsbidrag 22 4.1.5 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 23 4.1.6 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24 4.1.7 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. 25 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 15 Studiestöd 16 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde 15 Studiestöd 16 3.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 15 Studiestöd 16 4.25:1 Anslagsutveckling för Studiehjälp m.m. 17 4.25:1 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 18 4.25:2 Anslagsutveckling för Studiemedel m.m. 18 4.25:2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 20 4.25:3 Anslagsutveckling för Studiemedelsräntor m.m. 20 4.25:3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 21 4.25:4 Anslagsutveckling för Rekryteringsbidrag 22 4.25:4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 23 4.25:5 Anslagsutveckling för Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 23 4.25:5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 23 4.25:6 Anslagsutveckling för 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24 4.25:6 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 24 4.25:6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 25 4.25:7 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer 25 4.25:7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 25 Diagramförteckning 4.25:1 Folkmängd 15 -19 åringar i tusental (Källa: SCB) 18 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:613) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt 2.1), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (avsnitt 2.2), 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:614) om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (avsnitt 2.3) 4. godkänner att under 2006 lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 146 000 000 000 kronor (avsnitt 4.1.3), 5. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 4.1.6), 6. för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 25:1 Studiehjälp m.m. Ramanslag 3 464 558 25:2 Studiemedel m.m. Ramanslag 11 791 896 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Ramanslag 5 079 593 25:4 Rekryteringsbidrag Ramanslag 1 641 809 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk Ramanslag 61 150 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål Ramanslag 28 073 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. Ramanslag 63 376 Summa 22 130 455 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:613) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att punkt 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:613) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2005:613 Föreslagen lydelse 14. I stället för vad som anges i 8 kap. 4 § första och andra styckena studiestödslagen (1973:349) skall årsbeloppet för ett kalenderår vara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen till svensk statlig inkomstskatt eller motsvarande om han eller hon inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst eller förmögenhet i Sverige. Som taxering gäller beslutet i första instans. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla vid fastställande av årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige. I de fall det saknas uppgift om låntagarens inkomst skall återbetalningen i stället ske med ett belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det år återbetalningen skall göras. 14. I stället för vad som anges i 8 kap. 4 § första och andra styckena studiestödslagen (1973:349) skall årsbeloppet för ett kalenderår vara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen till svensk statlig inkomstskatt eller motsvarande om han eller hon inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst eller förmögenhet i Sverige. Som taxering gäller beslutet i första instans. I de fall det saknas uppgift om låntagarens inkomst skall återbetalningen i stället ske med ett belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det år återbetalningen skall göras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla vid fastställande av årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige eller det finns anledning att anta att den inte huvudsakligen sker här. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande dels att 21 a § skall upphöra att gälla, dels att 2, 3, 5, 15, 17 och 22 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § 1 Kommunerna skall, inom ramen för sin uppsökande verksamhet, medverka genom att rekrytera personer till studier. Kommunerna skall anta riktlinjer för rekryteringsarbetet. Kommunerna skall verka för att riktlinjerna utformas efter samråd med lokala företrädare för berörda myndigheter, arbetstagarorganisationer och organisationer som företräder funktionshindrade. Kommunerna och landstingen får under tiden den 1 juli 2004 - den 31 december 2005 rekrytera personer till studier utan att bestämmelserna i första och andra stycket behöver tillämpas. Rekryteringen får dock inte avse studier efter den 31 december 2005. 3 §2 Rekryteringsbidrag får lämnas till den som har kort tidigare utbildning och som 1. är eller riskerar att bli arbetslös, eller 2. på grund av funktionshinder behöver extra tid för att uppnå studiemålen. Även om förutsättningarna i första stycket inte är uppfyllda får rekryteringsbidrag för tiden den 1 juli 2004 - den 31 december 2005 lämnas till den som är anställd inom verksamhet som helt eller till betydande del är finansierad av kommuner eller landsting. Regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningarna för rekryteringsbidrag som kan lämnas under denna tid. 5 §3 Rekryteringsbidrag får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år och till och med det kalenderår då den studerande fyller 50 år. Rekryteringsbidrag får lämnas till och med det kalenderår då den studerande fyller 55 år, om den studerande har ansökt om rekryteringsbidrag med stöd av 3 § andra stycket. 15 §4 En ansökan om rekryteringsbidrag skall ges in till den sökandes hemkommun inom den tid som kommunen bestämmer. Kommunen skall pröva om sökanden uppfyller de förutsättningar som anges i 3 §. Kommunen skall därefter överlämna ansökningen tillsammans med sitt ställningstagande till Centrala studiestödsnämnden. För den som med stöd av 3 § andra stycket ansöker om rekryteringsbidrag gäller inte bestämmelserna i första och andra stycket. I stället skall kommunen eller landstinget pröva om sökanden uppfyller de förutsättningar som regeringen meddelat föreskrifter om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om hur ansökningsförfarandet för dessa sökande skall gå till. 17 §5 Centrala studiestödsnämnden beslutar om rekryteringsbidrag enligt denna lag. Rekryteringsbidrag får lämnas endast om 1. kommunen eller landstinget vid sin prövning enligt 15 § har funnit att sökanden uppfyller förutsättningarna för rekryteringsbidrag i 3 §, och 1. kommunen vid sin prövning enligt 15 § har funnit att sökanden uppfyller förutsättningarna för rekryteringsbidrag i 3 §, och 2. förutsättningarna för rekryteringsbidrag i övrigt är uppfyllda. Om kommunen eller landstinget vid sin prövning har funnit att förutsättningarna enligt 3 § inte är uppfyllda, får bidrag inte lämnas. Om kommunen vid sin prövning har funnit att förutsättningarna enligt 3 § inte är uppfyllda, får bidrag inte lämnas. 22 §6 Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om rekryteringsbidrag får överklagas hos Överklagandenämnden för studiestöd. Har kommunen eller landstinget vid sin prövning enligt 15 § funnit att förutsättningarna för rekryteringsbidrag inte är uppfyllda, får Centrala studiestödsnämndens beslut att avslå en ansökan inte överklagas. Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om rekryteringsbidrag får överklagas hos Överklagandenämnden för studiestöd. Har kommunen vid sin prövning enligt 15 § funnit att förutsättningarna för rekryteringsbidrag inte är uppfyllda, får Centrala studiestödsnämndens beslut att avslå en ansökan inte överklagas. Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. I fråga om överklagande av kommunens eller landstingets ställningstagande enligt 15 § gäller bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900). I fråga om överklagande av kommunens ställningstagande enligt 15 § gäller bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rekryteringsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:614) om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:614) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2005:614 Föreslagen lydelse 5 §7 Rekryteringsbidrag får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år och till och med det kalenderår då den studerande fyller 54 år. Rekryteringsbidrag får lämnas till och med det kalenderår då den studerande fyller 55 år, om den studerande har ansökt om rekryteringsbidrag med stöd av 3 § andra stycket. 3 Utgiftsområde 15 Studiestöd Samtliga anslag under utgiftsområdet hör till politikområdet Utbildningspolitik som presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 3.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Utgifter för förvaltningen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, politikområde 25 Utbildningspolitik. Under utgiftsområde 16 redovisas också insatser och resultat av studiestödsverksamheten. Inom utgiftsområdet föreslås att medel skall anslås för: * studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan, * studiemedel i form av studiebidrag, * räntor för studielån tagna i Riksgäldskontoret (RGK), * inleverans av kapital till RGK till följd av avskrivning av studielån, * rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, * bidrag vid korttidsstudier, * bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk och * studiesociala ändamål. Vissa studiestöd är rättighetsstyrda. Detta innebär att anslagsbelastningen, förutom av reglerna för lån och bidrag, främst är beroende av antalet studerande i utbildningar som berättigar till studiestöd och de studerandes val av studiestöd. Bestämmelserna som reglerar rätten till studiehjälp och studiemedel samt återbetalningen av studielån finns främst i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655) samt i CSN:s föreskrifter. Bestämmelser om rekryteringsbidraget återfinns i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande samt i CSN:s föreskrifter. Bidrag vid vissa studier i mindre omfattning regleras i förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning regleras i förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, medan bidrag till kostnader vid viss föräldrautbildning i teckenspråk samt bidrag för studiesociala ändamål regleras av förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområde Utbildningspolitik 20 833 20 848 19 875 22 130 22 536 23 233 Totalt för utgiftsområde 15 20 833 20 848 19 875 22 130 22 536 23 233 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2006-2008. Utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 20 996 20 996 20 996 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut 969 1 174 1 122 Övriga makroekonomiska förutsättningar -323 -302 347 Volymer 172 137 345 Överföring till/från andra utgiftsområden 1 2 4 Övrigt 316 529 419 Ny ramnivå 22 130 22 536 23 233 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Föreslagen anslagsnivå för 2006 är drygt 1,1 miljarder kronor högre än nivån 2005. Utgifterna beräknas öka med närmare 1 miljard kronor till följd av riksdagens beslut (prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309) att införa ett tilläggbidrag till studerande med barn från den 1 januari 2006 och att fler äldre skall ha möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel samt på grund av att antalet platser inom studiemedelsberättigande utbildningar ökar 2006. Jämfört med de beräkningar som gjordes i budgetpropositionen för 2005 beräknas utgifterna för 2006 att minska med 323 miljoner kronor på grund av prisbasbelopps- och ränteförändringar. Utgifterna beräknas vidare att öka med 172 miljoner kronor på grund av volymförändringar. Slutligen beräknas utgifterna öka med anledning av att regleringen av statliga ålderspensionsavgifter för 2003 blir 316 miljoner kronor lägre jämfört med regleringen för 2002. Tabell 3.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor 2006 Transferingar1 17 287 Verksamhetsutgifter2 4 844 Investeringar3 0 22 130 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända förändringar av anslagens användning. 4 Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd 4.1 Budgetförslag 4.1.1 25:1 Studiehjälp m.m. Tabell 4.25:1 Anslagsutveckling för Studiehjälp m.m. Tusental kronor 2004 Utfall 3 195 470 Anslags- sparande -1 343 2005 Anslag 3 289 922 1 Utgifts- prognos 3 308 721 2006 Förslag 3 464 558 2007 Beräknat 3 588 279 2008 Beräknat 3 672 485 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Vidare finansierar anslaget bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor enligt särskild författning (CSNFS 1983:17). Studiehjälpen kan lämnas till studerande i gymnasieskolan och annan utbildning på motsvarande nivå. Studiebidraget lämnas med 950 kronor per studiemånad vid studier på heltid under de delar av ett läsår som studierna bedrivs. Bidraget är rättighetsstyrt, dvs. alla som har rätt till bidrag får det. Extra tillägg är ett behovsprövat bidrag som kan sökas av studerande från inkomstsvaga hushåll. Likaså är det statliga inackorderingstillägget till studerande utanför det offentliga skolväsendet behovsprövat. Utgifterna är främst beroende av antalet ungdomar i åldern 16-20 år som studerar i gymnasieskolan eller på motsvarande utbildningsnivå. Såväl det uppkomna som det beräknade anslagsöverskridandet 2004 respektive 2005 beror på att antalet studerande tidigare har underskattats. Regeringens överväganden Regeringens bedömning är att studiehjälpen har bidragit till att i princip alla ungdomar har fått möjlighet till en gymnasial utbildning utan hinder av deras ekonomiska, geografiska eller sociala situation. Antalet ungdomar i aktuella åldrar och antalet ungdomar i gymnasieskolan har ökat under senare år. Ökningen av antalet bidragstagare underskattades 2004 och enligt utgiftsprognosen har också ökningen av antalet bidragstagare underskattats något för 2005. Befolkningsframskrivningar från Statistiska centralbyrån indikerar att antalet ungdomar i aktuella åldrar även fortsättningsvis kommer att öka. Diagram 4.25:1 Folkmängd 15 -19 åringar i tusental (Källa: SCB) Volymökningarna medför att utgifterna bedöms öka för studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget med cirka 175 miljoner kronor under 2006. Bidragsnivåerna i studiehjälpen är bestämda i lag, vilket innebär att någon automatisk justering av nivån inte görs i förhållande till barnbidraget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 3 464 558 000 kronor anvisas under anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 3 588 279 000 kronor respektive 3 672 485 000 kronor. Tabell 4.25:1 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 3 289 922 3 289 922 3 289 922 Förändring till följd av: Beslut Övriga makroekonomiska förutsättningar Volymer 174 636 298 357 382 563 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 3 464 558 3 588 279 3 672 485 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.2 25:2 Studiemedel m.m. Tabell 4.25:2 Anslagsutveckling för Studiemedel m.m. Tusental kronor 2004 Utfall 10 395 768 Anslags- sparande 862 717 2005 Anslag 10 255 128 1 Utgifts- prognos 9 319 304 2006 Förslag 11 791 896 2 2007 Beräknat 12 255 186 2008 Beräknat 12 421 733 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 1 932 496 tkr avser statlig ålderspensionsavgift för 2006, varav -211 855 tkr avser regleringsbelopp för 2003. Anslaget finansierar utgifter för studiemedel i form av studiebidrag enligt studiestödslagen (1999:1395) samt pensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Även det nya tilläggsbidraget till studerande med barn som införs i studiemedelssystemet från den 1 januari 2006 finansieras över studiemedelsanslaget. Studerande med studiemedel finns främst inom högskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och kvalificerad yrkesutbildning. Eftersom studiemedel till övervägande del är rättighetsstyrt är utgiften främst beroende av antalet studerande som läser en studiestödsberättigande utbildning och som ansöker om och beviljas studiemedel. Därutöver påverkas utgiftsnivån av dessa studerandes studietakt, studietid och uppgiven inkomst som överstiger fribeloppsgränserna. Utgiften på anslaget påverkas också av den allmänna prisutvecklingen i samhället. Totalbeloppet förändras således i takt med prisbasbeloppsförändringar. En jämförelse mellan anslag och prognos för 2005 visar att prognosen ligger 936 miljoner kronor lägre än anslagsnivån. Skälet är att antalet vuxna studiemedelstagare med rätt till det högre bidraget har överskattats vid tidigare beräkningar. Även det under 2004 uppkomna anslagssparandet är en följd av att antalet studerande med det högre bidraget tidigare bedömts bli fler än vad som blivit fallet. Anslagssparandet har bortförts genom indragning. Regeringens överväganden Enligt regeringens bedömning bidrar studiemedelssystemet som helhet ändamålsenligt till att personer kan studera utan att begränsas av ekonomiska resurser eller av funktionshinder. Studiemedlet är den viktigaste inkomstkällan för studerande och bidrar därmed till att ge fler människor möjlighet till utbildning och till ett livslångt lärande. Förslag till regeländringar Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla vid fastställande av årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige eller det finns anledning att anta att den inte huvudsakligen sker här. Ärendet och dess beredning: Författningsförslaget knyter an till de ändringar i studiestödslagen (1999:1395) som riksdagen nyligen har beslutat. CSN har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna för återbetalning av studielån för låntagare som är bosatta utomlands har nyligen ändrats och anpassats till EG-rätten (prop. 2004/05:111 bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309). Ändringen innebär att låntagare skall behandlas likvärdigt oavsett var de är bosatta eller taxerar sin inkomst. Enligt punkten 14 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar som skall gälla för att bestämma årsbeloppets storlek då låntagaren inte huvudsakligen taxerar sin inkomst i Sverige. I många fall vet CSN, som hanterar återbetalningsärendena, inte i vilket land den huvudsakliga beskattningen kommer att ske samtidigt som det finns klara indikatorer på att den i vart fall inte sker i Sverige. Typiskt sett rör det sig om att den återbetalningsskyldige har en utländsk adress i förening med låga kapitalinkomster i Sverige. För dessa situationer finns behov av kompletterande föreskrifter. Regeringen anser därför att bemyndigandet även bör omfatta de situationer då det finns anledning att anta att taxeringen inte huvudsakligen sker i Sverige. Förslaget innebär en kompletterande ändring av övergångsbestämmelserna till studiestödslagen. Föreslagna och beräknade anslagsförändringar Till följd av riksdagens beslut (prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309) att införa ett tilläggsbidrag till studerande med barn från den 1 januari 2006 föreslås att anslaget ökas med 415 miljoner kronor 2006. Vidare föreslås att anslaget ökas till följd av samma beslut med 88 miljoner kronor från och med 2006 och beräknas öka med 226 miljoner kronor från och med 2007 för att fler studerande över 50 år skall ha möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel. Enligt riksdagens beslut (prop. 2004/05:100, bet. 2004/05:FiU20, rskr. 2004/05:303), med anledning av regeringens förslag för att minska arbetslösheten i 2005 års ekonomiska vårproposition, utökas antalet platser i den kvalificerade yrkesutbildningen tillfälligt med 1 000 platser med start höstterminen 2005. Utbildningen är tvåårig och berättigar till studiemedel. Därför föreslås att anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2006 och beräknas öka med 15 miljoner kronor 2007. Som en konsekvens av regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten föreslås att anslaget ökas med 46 miljoner kronor 2006 och beräknas öka med drygt 37 miljoner kronor 2007. I åtgärdspaketet föreslås att 1 000 nya studieplatser med start vårterminen 2006 tillfälligt inrättas inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Vidare föreslås att 300 nya studieplatser i praktisk-pedagogisk utbildning inrättas tillfälligt med start vårterminen 2006 och 120 nya studieplatser för högre praktisk förvaltningsutbildning inom högskolan tillfälligt under 2006. Dessutom föreslås att anslaget ökas med drygt 494 miljoner kronor som en följd av förslaget om en utökning av högskoleplatser (avsnitt 7.1.1). Samtliga utbildningar berättigar till studiestöd och anslaget behöver förstärkas av denna anledning. Till följd av regeringens särskilda utbildningssatsning i Gävleborgs län kommer antalet folkhögskolestuderande på studiemedelsberättigande utbildningar att öka under 2006. Satsningen sker inom ramen för regeringens särskilda insatser för Södra Norrlandskusten. Studiemedelsutgiften för denna volymökning beräknas till 0,7 miljoner kronor 2006. Under 2004 och 2005 minskade utgifterna för studiemedel på grund av att vissa studerande genom den tidsbegränsade utbildningssatsningen, de s.k. kombinationsutbildningarna, kunde få rekryteringsbidrag i stället för studiemedel. Satsningen upphör 2006 och därför föreslås att anslaget förstärks med 49 miljoner kronor 2006. Jämfört med de antaganden om antalet studiemedelstagare under 2005 som låg till grund för beräkning av anslagsnivån i budgetpropositionen för 2005 bedöms antalet studiemedelstagare, utan hänsyn till ovan föreslagna ökningar, bli lägre 2006. Av detta skäl föreslås att anslaget minskas med drygt 170 miljoner kronor. Den föreslagna förändringen av prisbasbeloppet, från 39 400 kronor 2005 till 39 700 kronor 2006, innebär en ökad anslagsbelastning med drygt 116 miljoner kronor 2006. Även 2007 och 2008 beräknas anslagsbelastningen att öka till följd av prisbasbeloppsutvecklingen. En ny vidareutbildning inom området skydd mot olyckor i Räddningsverkets regi föreslås från och med 2006 bli studiestödsberättigande. Vidare ökar också antalet studerande inom grundutbildningen något. På grund av dessa förändringar föreslås att anslaget ökas med 0,7 miljoner kronor 2006. Jämfört med 2005 beräknas utgifterna bli drygt 316 miljoner kronor högre 2006 främst till följd av förändringen av regleringsbeloppen avseende den statliga ålderspensionsavgiften. Regleringsbeloppen fastställs av Försäkringskassan och utgör skillnaden mellan den löpande inbetalda preliminära avgiften och den slutliga ålderspensionsavgiften. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 11 791 896 000 kronor anvisas under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 12 255 186 000 kronor respektive 12 421 733 000 kronor. Tabell 4.25:2 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 10 402 918 10 402 918 10 402 918 Förändring till följd av: Beslut 1 126 601 1 315 712 1 263 406 Övriga makroekonomiska förutsättningar 116 076 276 552 611 853 Volymer -170 684 -274 146 -365 279 Överföring till/från andra anslag 731 2 377 4 027 Övrigt 316 254 531 773 504 808 Förslag/beräknat anslag 11 791 896 12 255 186 12 421 733 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.3 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Tabell 4.25:3 Anslagsutveckling för Studiemedelsräntor m.m. Tusental kronor 2004 Utfall 5 716 941 Anslags- sparande 159 422 2005 Anslag 5 343 723 1 Utgifts- prognos 5 624 547 2006 Förslag 5 079 593 2007 Beräknat 4 880 333 2008 Beräknat 5 367 736 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. * Anslaget finansierar CSN:s utgifter för räntor på studielån som tagits upp i Riksgäldskontoret (RGK). Anslaget belastas dessutom med utgifter till följd av avskrivningar av studielån. Studielån kan skrivas av bl.a. om de lämnats: * för behörighetsgivande studier, * inom ramen för studiehjälpen enligt äldre bestämmelser, * vid inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier, * på grund av åldersregler eller * på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. * De viktigaste faktorerna som styr utgifterna på anslaget är upplåningsräntan och storleken på CSN:s totala skuld till RGK för studielån tagna efter 1988. Upplåningsräntan baseras på den ovägda genomsnittsnittsräntan av emissionsräntorna för RGK:s statsskuldsväxel och statsobligationsemissioner för de tre senaste åren. Den totala skulden för studielån i RGK förändras årligen med de belopp som utlånas som nya lån under året och med de belopp som återbetalas av låntagarna. Eftersom studielån bara kan lämnas till studerande som har studiebidrag, är utgiften för nya lån främst beroende av antalet studiebidragstagare och deras benägenhet att utnyttja studielånet. Utgiften för nya lån påverkas också av att studielånets storlek förändras i takt med prisbasbeloppsförändringar. Anslagssparandet från 2004 är främst en effekt av att antalet låntagare tidigare har överskattats. Utgiftsprognosen för 2005 visar på ett underskott på knappt 300 miljoner kronor till följd av att räntekostnaderna har ökat sedan beräkningarna i 2005 års budgetproposition. Anslagssparandet från 2004 får disponeras för att delvis täcka underskottet. Resterande underskott kan täckas med anslagskredit. Regeringens överväganden Den 1 januari 2005 fanns drygt 1,7 miljoner studielån registrerade hos CSN. Drygt 420 000 av dessa avser lån tagna före 1989, 846 000 lån tagna mellan 1989 och 2001 och 456 000 annuitetslån tagna mellan 2001 och 2004. Det totala antalet låntagare var närmare 1,4 miljoner. Den samlade utestående skulden för studielån tagna mellan 1989 och 2004 i RGK var 130 000 miljoner kronor vid utgången av 2004. Nettoupplåningen under 2005 beräknas till drygt 8 000 miljoner kronor. Regeringens förslag: Under 2006 får lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 146 000 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Den totala skulden för studielån hos RGK beräknas uppgå till cirka 138 000 miljoner kronor vid utgången av 2005 för studielån tagna från och med 1989. För 2006 beräknas nettoupplåningen till drygt 8 000 miljoner kronor och det totala lånebehovet till 146 000 miljoner kronor. Föreslagna och beräknade anslagsförändringar Som en följd av förslaget om en utökning av högskoleplatser (avsnitt 7.1.1) föreslås att anslaget ökas med närmare 11 miljoner kronor. Vidare föreslås att anslaget ökas med 12 miljoner kronor till följd av riksdagens beslut (prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309) att fler äldre skall ha möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel. På grund av makroekonomiska förändringar föreslås att anslaget minskas med 455 miljoner kronor. Det förväntas att upplåningsräntan för studielån minskar 2006. Den totala skulden och därmed ränteutgifterna beräknas öka till följd av att det belopp som utlånas under året är större än det belopp som återbetalas av låntagarna. För 2006 föreslås att anslaget ökas med cirka 168 miljoner kronor av denna anledning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 079 593 000 kronor anvisas under anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 4 880 333 000 kronor respektive 5 367 736 000 kronor. Tabell 4.25:3 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 5 343 723 5 343 723 5 343 723 Förändring till följd av: Beslut 22 989 39 000 39 000 Övriga makroekonomiska förutsättningar -454 987 -614 827 -342 890 Volymer 167 868 112 437 327 903 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 5 079 593 4 880 333 5 367 736 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.4 25:4 Rekryteringsbidrag Tabell 4.25:4 Anslagsutveckling för Rekryteringsbidrag Tusental kronor 2004 Utfall 1 391 731 Anslags- sparande 58 976 2005 Anslag 1 805 811 1 Utgifts- prognos 1 482 669 2006 Förslag 1 641 809 2 2007 Beräknat 1 659 254 2008 Beräknat 1 617 948 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 328 823 tkr avser statlig ålderspensionsavgift för 2006. Anslaget finansierar utgifter för bidrag och tilläggsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Rekryteringsbidraget kompletterar studiemedelssystemet och fungerar som ett stöd för kommunernas uppsökande verksamhet. Kommunernas uppsökande verksamhet har som mål att rekrytera personer med kort tidigare utbildning till studier på grundskole- och gymnasienivå. Det är kommunerna som bedömer den enskildes behov av rekryteringsbidrag. CSN beslutar om och ansvarar för utbetalning samt övrig administration av rekryteringsbidraget. Under 2004 och 2005 finansierar anslaget också utgifter för den tillfälligt vidgade användningen av rekryteringsbidraget för studier på halvfart kombinerad med deltidsarbete, den s.k. satsningen på kombinationsutbildning. Rekryteringsbidraget lämnas inom ramen för tillgängliga medel. Verksamhetens omfattning och stödets rekryterande verkan upprätthålls genom att anslaget och bidragets storlek värdesäkras genom anpassning till utvecklingen av den allmänna prisutvecklingen i samhället. Det sker genom att anslags- och bidragsnivån förändras i takt med prisbasbeloppsförändringar. Utnyttjandet av anslaget är främst beroende av kommunernas förmåga att rekrytera vuxna till studier. Anslagssparandet från 2004 förklaras främst av att satsningen på kombinationsutbildning endast nådde 651 personer under andra kalenderhalvåret 2004 i stället för planerade 2 700. Anslagssparandet disponeras av myndigheten 2005. Regeringens överväganden Antalet vuxenstuderande med rekryteringsbidrag har ökat och under 2004 användes i stort sett hela den ekonomiska ramen för rekryteringsbidraget. Förslag till regeländringar Regeringens förslag: Lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall ändras till följd av att den vidgade användningen av rekryteringsbidraget till vuxenstuderande upphör vid utgången av 2005. Skälen för regeringens förslag: Vid utgången av 2005 avslutas den särskilda satsningen på kombinationsutbildning. Till följd av detta behöver lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande ändras genom att bestämmelserna som reglerar denna satsning utmönstras från författningen. Förslaget är av teknisk karaktär eftersom satsningen är tillfällig. Föreslagna och beräknade anslagsförändringar Utgifterna för rekryteringsbidraget föreslås öka med 25 miljoner kronor från och med 2006 till följd av riksdagens beslut (prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309) att införa ett tilläggsbidrag till studerande med barn från den 1 januari 2006. Under 2005 ökade anslaget med 205 miljoner kronor på grund av en tidsbegränsad utbildningssatsning, den s.k. kombinationsutbildningen. Satsningen upphör den 31 december 2005 och till följd därav föreslås att anslaget minskas med 205 miljoner kronor 2006. Den föreslagna förändringen av prisbasbeloppet, från 39 400 kronor 2005 till 39 700 kronor 2006, innebär en ökad anslagsbelastning med nästan 16 miljoner kronor 2006. Även 2007 och 2008 beräknas anslagsbelastningen att öka till följd av prisbasbeloppsutvecklingen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 641 809 000 kronor anvisas under anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 1 659 254 000 kronor respektive 1 617 948 000 kronor. Tabell 4.25:4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 805 811 1 805 811 1 805 811 Förändring till följd av: Beslut -179 600 -179 600 -179 600 Övriga makroekonomiska förutsättningar 15 598 36 275 77 631 Volymer 0 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt 0 -3 232 -85 894 Förslag/beräknat anslag 1 641 809 1 659 254 1 617 948 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.5 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk Tabell 4.25:5 Anslagsutveckling för Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk Tusental kronor 2004 Utfall 43 490 Anslags- sparande 18 030 2005 Anslag 61 520 1 Utgifts- prognos 49 631 2006 Förslag 61 150 2007 Beräknat 61 150 2008 Beräknat 61 150 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 88 tkr avser statlig ålderspensionsavgift för 2006. Anslaget finansierar utgifter för bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan. Bidraget lämnas till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro för kostnader för resor och boende. Motsvarande gäller för svårt rörelsehindrade elever vid s.k. rh-anpassad gymnasial utbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Anslaget finansierar även utgifter för bidrag enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet funktionshindrade elever som antas vid riksgymnasierna och antalet folkhögskoleplatser i teckenspråk som inrättas för föräldrar med hörselskadade barn. Vid beslut om bidrag enligt den första förordningen tas hänsyn till om eleven uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning. Anslagets budgetering utgår från att ingen elev uppbär sådan förmån, vilket förklarar skillnaden mellan anvisade medel i 2005 års statsbudget och utgiftsprognos 2005 samt det uppkomna anslagssparandet från 2004. Anslagssparandet har dragits in efter beslut av regeringen. Regeringens överväganden Under 2004 har drygt 400 personer beviljats bidrag enligt förordningen om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan. Riksdagens beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension, som började gälla 2003, har medfört ökade utgifter under detta anslag. Under 2004 fick drygt 280 föräldrar bidrag till kostnader för teckenspråksutbildning. För kommande år väntas omfattningen vara oförändrad. Anslaget minskas med 370 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 61 150 000 kronor anvisas under anslaget 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk för 2006. Tabell 4.25:5 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 61 520 61 520 61 520 Förändring till följd av: Beslut -370 -370 -370 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 61 150 61 150 61 150 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.6 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål Tabell 4.25:6 Anslagsutveckling för 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål Tusental kronor 2004 Utfall 26 851 Anslags- sparande -986 2005 Anslag 28 073 1 Utgifts- prognos 27 087 2006 Förslag 28 073 2007 Beräknat 28 073 2008 Beräknat 28 073 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar utgifter för produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker och utvecklingsprojekt i syfte att effektivisera produktionsmetoder. Anslaget disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur. Utgiften styrs av antalet funktionshindrade studenter som begär anpassad studielitteratur. På grund av en större efterfrågan än beräknat blev utfallet 2004 nästan en miljon kronor högre än anvisade medel. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kronor under 2007. Tabell 4.25:6 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008- Utestående åtaganden vid årets början 2 745 4 328 4 000 4 500 Nya åtaganden 4 328 4 000 4 500 Infriade åtaganden 2 745 4 328 4 000 4 500 Utestående åtaganden vid årets slut 4 328 4 000 4 500 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 000 4 000 5 000 Regeringens överväganden För 2006 bedöms behovet av studielitteratur vara oförändrat. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 28 073 000 kronor anvisas under anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till samma belopp. Tabell 4.25:6 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 28 073 28 073 28 073 Förändring till följd av: Beslut Övriga makroekonomiska förutsättningar Volymer Överföring till/från andra anslag Övrigt 0 0 0 Förslag/beräknat anslag 28 073 28 073 28 073 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 4.1.7 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. Tabell 4.25:7 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer Tusental kronor 2004 Utfall 62 614 Anslags- sparande 1 145 2005 Anslag 63 759 1 Utgifts- prognos 62 902 2006 Förslag 63 376 2007 Beräknat 63 376 2 2008 Beräknat 63 376 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 63 376 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 63 376 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar bidrag som lämnas enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Bidraget lämnas inom ramen för anvisade medel. Bidrag vid studier under kortare tid fördelas av Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). Bidrag utgår för vissa studiecirklar, kortare kurser vid folkhögskola, viss kommunal och statlig vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Bidraget är skattefritt och bidragets storlek värdesäkras genom anpassning till den allmänna prisutvecklingen i samhället. Det sker genom att bidragsnivån förändras i takt med prisbasbeloppsförändringar. Utnyttjandet av anslaget är främst beroende av LO:s, TCO:s och folkbildningens förmåga att rekrytera vuxna till korttidsstudier. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att resultatet av verksamheten bidrar till att uppfylla målen för studiestödsverksamheten och att resurserna för korttidsstöd fortsättningsvis bör vara oförändrade. Anslaget minskas med 383 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 63 376 000 kronor anvisas under anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för 2006. Tabell 4.25:7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008 Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 63 759 63 759 63 759 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut -383 -383 -383 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 63 376 63 376 63 376 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 1 Senaste lydelse 2004:545. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. 2 Senaste lydelse 2004:545. Ändringen innebär att andra stycket upphävs. 3 Senaste lydelse 2004:545. Ändringen innebär att andra stycket upphävs. 4 Senaste lydelse 2004:545. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. 5 Senaste lydelse 2004:545. 6 Senaste lydelse 2004:545. 7 Ändringen innebär att andra stycket upphävs. 25 25 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 2 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 14 13 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 16 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 18 17 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 15 24 25