Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2021/22:209 Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden Prop. 2021/22:209 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 april 2022 Magdalena Andersson Anders Ygeman (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås lagändringar med anledning av EU:s nya förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen. Den nya förordningen är en omarbetning som ersätter en tidigare EU-förordning om kontroll av sådana produkter. Syftet med omarbetningen är att modernisera och effektivisera kontrollarbetet. Förslaget innebär att ändringar görs i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Ändringarna innebär bl.a. att det införs bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det föreslås också att det införs sanktionsbestämmelser för överträdelser av de nya tillståndskrav som följer av förordningen och av föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd 4 3 Ärendet och dess beredning 15 4 Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden 15 4.1 Bakgrund till exportkontrollen 15 4.2 Exportkontroll enligt EU:s tidigare PDA-förordningar 16 4.3 Kompletterande nationella författningar och behöriga myndigheter 17 4.4 Den nya PDA-förordningen 17 5 Författningsändringar till följd av den nya PDA-förordningen 19 5.1 Den nya PDA-förordningen både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering 19 5.2 Hänvisningar och definitioner i PDA-lagen 20 5.3 Ett nytt bemyndigande om export av cyberövervakningsprodukter 22 5.4 Nya bemyndiganden om tillhandahållande av tekniskt bistånd 26 5.5 Ett nytt bemyndigande rörande underrättelseskyldighet för operatörer vid överföringar inom EU 31 5.6 Bestämmelser som kompletterar unionens generella exporttillstånd 32 5.7 Straffbestämmelser och vite 35 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 41 7 Konsekvenser 42 8 Författningskommentar 47 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 61 Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2021:32) 522 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 523 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 536 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 537 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 549 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2022 551 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd dels att 9 och 20 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § ska utgå, dels att 1-8, 11, 15-19, 21, 22, 24 a och 25 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 e, 4 f och 6 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Med export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, produkter med dubbla användningsområden, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster. 4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning. 4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning. 4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning. 4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning. 4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. 4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning. 5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 2.3 första stycket i bilaga IIa, del 3.3 andra stycket i bilaga IIb, del 3.4 andra stycket i bilaga IIc, del 3.5 andra stycket i bilaga IId, del 3.3 andra stycket i bilaga IIe och del 3.3 andra stycket i bilaga IIf till samma förordning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.1 a-c och 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning: - avsnitt A del 3.3 andra stycket, - avsnitt B del 3.3 andra stycket, - avsnitt C del 3.4 andra stycket, - avsnitt D del 3.5 andra stycket, - avsnitt E del 3.3 andra stycket, - avsnitt F del 3.3 andra stycket, och - avsnitt G del 3.7 andra stycket. 6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning. 7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. 8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. 11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Tillstånd till export, förmedlingstjänster, tillhandahållande av tekniskt bistånd, transitering eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas. Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. 15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. 16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn. 17 § Den som enligt artikel 20.3 eller 22.8 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. 18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artikel 4.1, 4.2, 5.1, 5.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § första stycket, 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket, döms till böter eller fängelse i högst två år. 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller 4. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket. Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd 1. exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket. Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § döms till böter eller fängelse i högst två år. Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt. Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en all-varlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. 21 § För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning eller denna lag, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket, 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket, 4. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning, 5. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 6. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket, 7. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller 4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller 8. bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §. 5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. 24 a § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första användande av ett generellt tillstånd som föreskrivs i bilagorna IIa-IIf till rådets förordning (EG) nr 428/2009, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A-H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot uppgifterna förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. 25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller enligt denna lag får inte överklagas. Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/ 821 eller enligt denna lag får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. 3 Ärendet och dess beredning Den 20 maj 2021 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd den nya PDA-förordningen, se bilaga 1. Den nya PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021 och är en omarbetning som ersätter rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd 2009 års PDA-förordning. Utrikesdepartementet har tagit fram promemorian Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2021:32). I promemorian lämnas förslag till de författningsändringar som krävs respektive bedöms lämpliga för att anpassa svensk rätt till den nya PDA-förordningen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2021/15100). I denna proposition behandlas promemorians förslag till ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det följande benämnd PDA-lagen. Lagrådet Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 5.2-5.4 och 5.7 och i författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. 4 Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden 4.1 Bakgrund till exportkontrollen För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av produkter med dubbla användningsområden föremål för särskild reglering på internationell nivå. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller dess bärare. Exempel på sådana produkter är olika slags kemikalier, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler och pumpar. Som produkter med dubbla användningsområden klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Exportkontrollen är nödvändig för att förhindra att stater eller andra aktörer, såsom terroristorganisationer, får tillgång till produkterna och använder dessa för framställning, spridning eller användning av massförstörelsevapen. Begreppet massförstörelsevapen avser vanligtvis kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. Även radiologiska vapen anses vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom olika former av missiler (se skr. 2021/22:114 s. 22). Exportkontrollen grundas på ett antal internationella överenskommelser. Till dessa hör bl.a. 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen, 1972 års konvention om förbud mot biologiska vapen och 1993 års konvention om förbud mot kemiska vapen. Därutöver finns FN:s säkerhetsråds resolution 1540 av den 28 april 2004 med skyldigheter för FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer från att få tillgång till massförstörelsevapen. Ett led i arbetet mot spridning av massförstörelsevapen är också samarbetet inom fem så kallade internationella exportkontrollregimer som hanterar frågor relaterade till massförstörelsevapen. Inom ramen för dessa samarbeten fastställs förteckningar över vilka produkter som ska vara föremål för tillståndsprövning. Produkter med dubbla användningsområden omfattas av EU:s gemensamma handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU har exklusiv behörighet när det gäller exportkontroll av sådana produkter. 4.2 Exportkontroll enligt EU:s tidigare PDA-förordningar Ett första steg i EU:s exportkontrollordning för produkter med dubbla användningsområden togs genom rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Förordningen ersattes av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 som kompletteras av rådets gemensamma åtgärd 2000/401/GUSP. Syftet med antagandet av den nya förordningen var att förenkla och stärka exportkontrollen utan att snedvrida konkurrensen. I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 12 december 2003 betonas vikten av strikta nationella och internationellt samordnade exportkontroller, bl.a. genom de internationella exportregimerna. För att uppfylla kraven i strategin och FN:s säkerhetsråds resolution 1540 antogs rådets förordning (EG) nr 428/2009 den 5 maj 2009. Regelverket innebär med vissa undantag fri rörlighet för produkter med dubbla användningsområden inom EU och gemensam exportkontroll gentemot tredje land. Exportkontrollen baseras på arbetet inom de internationella exportkontrollregimerna. De produkter som kräver tillstånd framgår av bilaga I till förordningen. Förteckningen uppdateras årligen. Kontrollen av förtecknade produkter kompletteras av möjligheten att även ställa krav på tillstånd för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I. För vissa produkter krävs tillstånd för överföringar inom EU. Därutöver ges medlemsstaterna möjlighet att införa vissa ytterligare nationella krav på tillstånd, det vill säga en möjlighet att förstärka kontrollen. Exportörer har vidare möjlighet att under vissa förhållanden använda sig av unionens olika generella exporttillstånd. Dessa tillstånd gäller för export till vissa destinationsländer och är tillgängliga för alla exportörer som uppfyller villkoren i respektive tillstånd. En nyhet som infördes i 2009 års PDA-förordning är att regleringen även omfattar kontroll av förmedling av produkter med dubbla användningsområden. Även kontroll av produkter som endast passerar genom unionens tullområde, så kallad transitering, infördes i regelverket. 4.3 Kompletterande nationella författningar och behöriga myndigheter I svensk rätt kompletteras 2009 års PDA-förordning av PDA-lagen och förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Dessa författningar innehåller också vissa bestämmelser som inte är kompletterande till 2009 års PDA-förordning, till exempel bestämmelser om kontroll av tekniskt bistånd. PDA-lagen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning. Den innehåller också bemyndiganden för regeringen att införa föreskrifter om nationella tillståndskrav och föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i förordningen. De möjligheter som ges i PDA-lagen för regeringen att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav har hittills inte utnyttjats. Vidare innehåller lagen straffbestämmelser för överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av bestämmelser som antas för dess tillämpning. Frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning prövas enligt PDA-lagen av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn fördelas mellan Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten (6 och 7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd). Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd till export med mera av kärnämnen och kärntekniska produkter samt frågor om förbud mot transitering av sådana produkter. Inspektionen för strategiska produkter prövar alla andra frågor om tillstånd och förbud. Tullverket är den myndighet som ansvarar för utförandet av tullkontroller i samband med att exporten sker. 4.4 Den nya PDA-förordningen Kommissionens förslag och antagandet av den nya PDA-förordningen Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring och omarbetning av 2009 års PDA-förordning i september 2016. Bakgrunden till förslaget var ett behov av att anpassa EU:s exportkontrollsystem till snabbt föränderliga tekniska, ekonomiska och politiska omständigheter, med syftet att modernisera regelverket och effektivisera kontrollarbetet för både exportkontrollmyndigheterna och industrin. Den nya PDA-förordningen antogs den 20 maj 2021. Publicering i Europeiska unionens officiella tidning skedde den 11 juni 2021 och förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Samma dag upphörde 2009 års PDA-förordning att gälla. De ansökningar om tillstånd som lämnats in före den 9 september 2021 ska dock enligt artikel 31 fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning. Tillståndskraven som följer av förordningen Förordningen fastställer en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (artikel 1). Det grundläggande kravet på tillstånd för produkter som är förtecknade i bilaga I till förordningen finns i likhet med 2009 års PDA-förordning i artikel 3. Tillståndskravet för dessa produkter följer direkt av bestämmelsen i förordningen. Den så kallade generalklausulen som innebär att tillstånd för export i vissa fall krävs för produkter som inte förtecknas i bilaga I finns även i den nya förordningen i artikel 4. Förordningen innehåller en ny reglering rörande cyberövervakningsprodukter (artikel 5). Enligt den artikeln ska tillstånd krävas för sådana produkter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna kan användas för att begå exempelvis allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Förordningen innehåller även bestämmelser om tillståndskrav för förmedlingstjänster (artikel 6) och förbud mot transitering av icke-unionsprodukter (artikel 7). Förordningen innehåller vidare nya bestämmelser om tillstånd för tekniskt bistånd (artikel 8), delvis nya bestämmelser rörande tillståndskrav och förbud med hänsyn till allmän säkerhet (artikel 9), nya bestämmelser om tillståndskrav på grund av att andra länder inför nationella kontrollförteckningar (artikel 10) samt bestämmelser om tillståndskrav för överföringar inom EU, som i huvudsak motsvaras av 2009 års PDA-förordning (artikel 11). Det finns fyra olika typer av tillstånd enligt förordningen; individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har två nya unionens generella exporttillstånd införts i bilaga II till förordningen. I artikel 13 finns bestämmelser om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd. Jämfört med 2009 års förordning har tillämpningsområdet utvidgats till att omfatta även tekniskt bistånd. Kommissionens roll och sanktionsbestämmelser Kommissionen ges möjlighet att genom delegerade akter ändra i bilagorna till förordningen som avser förteckningarna över produkter som kräver exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artiklarna 17-20). Medlemsstaterna har en informationsskyldighet i förhållande till kommissionen om vilka lagar och förordningar som antas med anledning av förordningen. Vidare har de behöriga myndigheterna en skyldighet att utbyta information i syfte att öka effektiviteten i exportkontrollen och säkerställa ett konsekvent genomdrivande av kontroll i hela unionens tullområde (artikel 23). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har uppräkningen av vad informationsutbytet kan omfatta utökats. Den nya PDA-förordningen innehåller i likhet med den tidigare förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder som medlemsstaterna ska fastställa för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen (artikel 25). Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i förordningen (artikel 26). 5 Författningsändringar till följd av den nya PDA-förordningen 5.1 Den nya PDA-förordningen både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat (artikel 288 andra stycket i EUF-fördraget). Förordningen blir en del av den nationella lagstiftningen genom ikraftträdandet och varken ska eller får genomföras i nationell rätt. En medlemsstat får inte heller utfärda föreskrifter om hur en förordning ska tolkas. En medlemsstat är dock skyldig att se till att en förordning kan tillämpas i praktiken och får därför införa regler av verkställande karaktär. Det kan exempelvis vara fråga om administrativa och processuella regler, såsom att utse en behörig nationell myndighet. En EU-förordning kan även ge medlemsstaterna möjlighet att införa andra kompletterande nationella bestämmelser. Den nya PDA-förordningen, liksom 2009 års PDA-förordning, både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen och särskilt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning (artikel 25.1). Vidare följer av förordningen att varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder som krävs för att dess behöriga myndigheter ska kunna inhämta relevant information och fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt (artikel 28). Den nya PDA-förordningen innehåller i likhet med 2009 års PDA-förordning även möjligheter för medlemsstaterna att införa kompletterande bestämmelser om nationella tillståndskrav för att förstärka kontrollen. Som anges i avsnitt 4.3 har möjligheterna i 2009 års PDA-förordning att införa nationella tillståndskrav utnyttjats genom att regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter i vissa fall. Det gäller exempelvis möjligheten att införa ytterligare tillståndskrav för export av produkter som inte framgår av förteckningen i bilaga I och för förmedlingstjänster och transitering (4 a-4 d §§ PDA-lagen). Omfattningen av dessa bemyndiganden bestäms av vilka användningsområden som det ska krävas tillstånd för enligt den så kallade generalklausulen i artikel 4.1. Med anledning av ändringarna i den nya PDA-förordningen har de nämnda bemyndigandena utökats till att omfatta fler användningsområden som det kan meddelas föreskrifter om tillståndskrav för (artikel 4.1 a-c i den nya PDA-förordningen). 5.2 Hänvisningar och definitioner i PDA-lagen Regeringens förslag: Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i PDA-lagen ska ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen. I de fall hänvisningar görs till artiklar i 2009 års PDA-förordning ska dessa ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen. Hänvisningar till den nya PDA-förordningen ska avse förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse. I PDA-lagen ska det anges att med tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen. Den nuvarande definitionen av tekniskt bistånd i PDA-lagen ska tas bort. Upplysningsbestämmelsen i PDA-lagen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden om tillstånd och förbud till regeringen ska tas bort. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I förhållande till promemorians förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Ett antal remissinstanser efterfrågar förtydliganden av vissa begrepp, bl.a. efterfrågar Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en tydligare definition av vad som utgör cyberövervakningsprodukter. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen efterfrågar en närmare motivering till varför bestämmelsen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter ska tas bort. Skälen för regeringens förslag Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i PDA-lagen ska ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen Genom antagandet av den nya PDA-förordningen upphör 2009 års PDA-förordning att gälla (artikel 31 i den nya PDA-förordningen). Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i PDA-lagen bör därför ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen. Den nya PDA-förordningen innehåller artiklar som helt eller delvis motsvarar artiklar som även finns i 2009 års PDA-förordning. I flera fall har artiklarna dock bytt plats, delats upp eller strukturerats om. Utöver redaktionella och språkliga ändringar har det i många fall även gjorts materiella ändringar. I bilaga VI till den nya PDA-förordningen finns en jämförelsetabell. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den nya förordningen och läsas i enlighet med denna jämförelsetabell (artikel 31 tredje stycket). När det i PDA-lagen görs hänvisningar till artiklar i 2009 års PDA-förordning som fått en ny numrering eller har strukturerats om bör dessa dock av tydlighetsskäl ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen. Hänvisningar till EU-rättsakter kan vara antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning görs till en viss angiven lydelse av en rättsakt. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen görs till rättsaktens vid varje tidpunkt gällande lydelse. För att säkerställa att ändringar i den nya PDA-förordningen får omedelbart genomslag i PDA-lagens bestämmelser bör hänvisningarna till förordningen vara dynamiska. Det gäller även för sådana hänvisningar som finns i straffbestämmelser. Eftersom dessa straffbestämmelser innehåller en ram för bestämmelsernas omfattning innebär detta en tillräcklig avgränsning av det straffbara området. PDA-lagen ska kompletteras med begrepp som är nya i förordningen I PDA-lagen finns en uppräkning av de begrepp som definieras i 2009 års PDA-förordning och som används i lagen (2 §). I paragrafen anges att med dessa begrepp avses detsamma som i artikel 2 i förordningen. Vid den översyn av kompletterande nationella författningar som gjordes till följd av antagandet av 2009 års PDA-förordning fördes en diskussion om värdet i att upprepa de begrepp som definieras i förordningen. Detta mot bakgrund av att det inte är möjligt att i nationell lag definiera begrepp som används i EU-förordningar då dessa i alla delar är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. För att det inte ska råda något tvivel om att de begrepp som särskilt anges och definieras i förordningen och som även används i PDA-lagen är desamma gjordes bedömningen att 2 § PDA-lagen bör finnas kvar, men att endast de begrepp som verkligen används i PDA-lagen bör anges i paragrafen, se propositionen Kontroll av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2009/10:205 s. 44-45). Det finns i enlighet med vad som anges i promemorian inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det innebär att de begrepp som definieras i den nya PDA-förordningen och som används eller föreslås användas i PDA-lagen bör anges i 2 § PDA-lagen. Utöver produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering, vilka redan anges i paragrafen, bör därför även anges att med tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen. Eftersom begrepp som definieras i den nya PDA-förordningen inte får definieras närmare i nationell rätt ska det, trots vad som efterfrågas av bl.a. Human Rights Watch Sverige, inte göras något förtydligande av begreppet cyberövervakningsprodukter (se avsnitt 5.3 för en definition av detta begrepp enligt den nya PDA-förordningen). I enlighet med Lagrådets synpunkter används heller inte begreppet cyberövervakningsprodukter uttryckligen i PDA-lagen. Som Lagrådet konstaterar är cyberövervakningsprodukter produkter med dubbla användningsområden (se artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen). Med anledning av att tekniskt bistånd nu regleras i den nya PDA-förordningen bör definitionen av tekniskt bistånd i 3 § andra stycket PDA-lagen tas bort. Upplysningen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden om tillstånd och förbud ska tas bort Enligt 4 § andra stycket PDA-lagen ska en myndighet med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. I tredje stycket i samma paragraf finns en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen efterlyser en närmare förklaring till varför bestämmelsen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter ska tas bort. Bestämmelsen i tredje stycket är endast en upplysningsbestämmelse om att regeringen kan meddela verkställighetsföreskrifter (se Lagrådets yttrande i prop. 2000/01:9 s. 287). En upplysning om regeringens kompetens att enligt 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av lag behövs inte i det här fallet och bestämmelsen bör tas bort. Någon ändring i sak är inte avsedd. 5.3 Ett nytt bemyndigande om export av cyberövervakningsprodukter Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om krav på tillstånd för export av cyberövervakningsprodukter. Kravet på tillstånd ska avse de fall när en exportör har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med exempelvis allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter enligt vad som framgår av den nya PDA-förordningen. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. I förhållande till promemorians förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut framhåller att det kan uppkomma svåra gränsdragningsfrågor för exportörer och andra tillämpare och lyfter frågan om hur långt exportörernas ansvar sträcker sig. Swedish Aerospace Industries ifrågasätter om den nya PDA-förordningen uppställer något due diligence-krav. Ett antal remissinstanser, bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut, Human Rights Watch Sverige och Reportrar utan gränser Sverige, efterfrågar ett förtydligande av vad som ska anses utgöra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget och anser bl.a. att det inte bör läggas ett ökat ansvar för exportkontrollen på företagen. Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen förordar däremot generellt sett en mer ambitiös reglering, som skapar ett starkare skydd för de mänskliga rättigheterna och den gemensamma säkerheten, bl.a. genom att säkerställa mer insyn i exporten. Skälen för regeringens förslag Kontroll av cyberövervakningsprodukter Enligt den nya PDA-förordningen ska tillstånd krävas för export av cyberövervakningsprodukter. Cyberövervakningsprodukter definieras som produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem (artikel 2.20). Tillstånd krävs för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.1). Detta tillståndskrav följer direkt av förordningen. För att ett tillståndskrav enligt artikel 5.1 ska inträda krävs i likhet med det som gäller för export av produkter enligt artikel 4.1 en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild exportör. I skäl 7 betonas vikten av att exportörer bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. Det anges också att bedömningen av riskerna i samband med transaktionerna måste göras genom transaktionsgranskningsåtgärder, även kallat due diligence, som en del i interna efterlevnadsprogram. En exportör ska underrätta den behöriga myndigheten om exportören enligt sina due diligence-resultat känner till att de cyberövervakningsprodukter som ska exporteras och som inte förtecknas i bilaga I, är avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2). Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen understryker vikten av att företagen genomför en riskanalys för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Swedish Aerospace Industries menar att förordningen inte kan anses ställa krav på due diligence. Frågan rör den närmare tolkningen av förordningen och ankommer i första hand på tillämpningen. Totalförsvarets forskningsinstitut, Human Rights Watch Sverige och Reportrar utan gränser Sverige efterfrågar ett förtydligande av vad som ska anses utgöra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Även detta rör den närmare tolkningen av förordningen. Det kan dock framhållas att av skäl 8 i förordningen framgår att riskerna särskilt gäller fall där cyberövervakningsutrustning är särskilt utformad för att möjliggöra intrång eller djup paketinspektion i informations- och telekommunikationssystem för att utföra dold övervakning av fysiska personer genom övervakning, extraktion, insamling eller analys av data, inbegripet biometriska uppgifter, från dessa system. Det framgår vidare att produkter som används för rent kommersiella tillämpningar såsom fakturering, marknadsföring, kvalitetstjänster, användarnöjdhet eller nätsäkerhet i allmänhet inte anses medföra sådana risker. Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av cyberövervakningsutrustning En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för viss export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Det gäller de fall som en exportör har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.3). Som framgår av promemorian är bakgrunden till regleringen av cyberövervakningsprodukter att det förekommit export av it-övervakningsprodukter till konfliktområden som där missbrukats i strid mot mänskliga rättigheter. Exempelvis har det förekommit att teknik som används på ett legitimt och reglerat sätt för brottsbekämpning har missbrukats för internt förtryck av auktoritära regimer (se till exempel kommissionens förslag till ny PDA-förordning COM(2016) 616 final av den 28 september 2016 s. 6). Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på området har riskerna för att cyberövervakningsprodukter ska missbrukas blivit än mer framträdande sedan kommissionen presenterade sitt förslag. Som framhålls av bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut finns det därför starka skäl att motverka de risker som följer av export av sådana produkter. För Sverige som har en högteknologisk och exportinriktad industri är detta av särskild vikt. Ett utnyttjande av möjligheten i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen att införa ytterligare tillståndskrav skulle kunna leda till en bättre kontroll över sådana cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att det inte bör läggas ett ökat ansvar för exportkontrollen på företagen. Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen förordar däremot generellt sett en mer ambitiös reglering som skapar ett starkare skydd för de mänskliga rättigheterna och den gemensamma säkerheten, bl.a. genom att säkerställa mer insyn exporten. Att företagen ska involveras i kontrollarbetet är en del i systemet i den nya PDA-förordningen (jfr skäl 7 i förordningen). Som Inspektionen för strategiska produkter anger är det viktigt för att uppfylla de övergripande målen med kontrollen av produkter med dubbla användningsområden att de som bedriver verksamhet avseende sådana produkter iakttar vaksamhet vid transaktioner rörande produkterna. Att utnyttja möjligheten i artikel 5.3 och därmed införa ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter i detta avseende för cyberövervakningsprodukter skulle dessutom medföra att det svenska regelverket kan bli mer enhetligt. Liknande reglering skulle då kunna införas för cyberövervakningsprodukter som för andra produkter med dubbla användningsområden enligt det motsvarande bemyndigande som sedan tidigare finns i 4 a § PDA-lagen. Lagrådet föreslår att begreppet cyberövervakningsprodukter inte ska användas i bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om vissa tillståndskrav och underrättelseskyldigheter för exportörer i 4 a §. Anledningen är att cyberövervakningsprodukter enligt definitionen i artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen är produkter med dubbla användningsområden och att det kan uppstå missförstånd om begreppet cyberövervakningsprodukter används i 4 a § i PDA-lagen. Regeringen instämmer i Lagrådets synpunkt och anser att lagtexten bör utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär att begreppet produkter med dubbla användningsområden kommer att omfatta cyberövervakningsprodukter (se avsnitt 5.2). Det bedöms sammantaget finnas skäl för Sverige att utnyttja möjligheten att kunna införa ytterligare tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter. Det bör ske genom att det i PDA-lagen införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att det blir möjligt att i förordning införa bestämmelser om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänkta att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Regeringen bör på samma sätt även ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 5.3 i förordningen. Det blir därigenom möjligt att i förordning föreskriva att en exportör som har anledning att misstänka sådan användning som avses i artikel 5.1 ska vara skyldig att underrätta den behöriga myndigheten. Utformningen av bemyndigandet för cyberövervakningsprodukter bör följa bemyndigandet i 4 a § PDA-lagen där regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av icke-förtecknade produkter. Bemyndigandena bör införas i samma paragraf. Sveriges Exportkontrollförening och Svenskt Näringsliv anser att de krav som ställs på företagen att underrätta behörig myndighet när exportören har anledning att misstänka viss användning är svåra att förutse. Även Totalförsvarets forskningsinstitut lyfter frågan om hur långt exportörernas ansvar sträcker sig och anger att särskilda svårigheter kan uppstå när det gäller cyberövervakningsprodukter. Den frågan och vilka konkreta krav som ställs på företagen är främst en fråga för tillämpningen. Det bör dock kunna hämtas ledning från bl.a. de riktlinjer och rekommendationer som kommissionen och rådet tar fram (artikel 26.1 i den nya PDA-förordningen). Vid införandet av motsvarande bemyndigande för produkter med dubbla användningsområden i 4 a § PDA-lagen fördes i förarbetena resonemang om vilka omständigheter en exportör kan vara särskilt observant på (prop. 2009/10:205 s. 52). Det handlar exempelvis om kundens uppträdande och önskemål rörande transaktionen och förhållandena i övrigt kring beställningen. Cyberövervakningsprodukter utgör en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden. Användningsområdena som är avsedda att förhindras i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen är inte heller desamma som i andra artiklar i förordningen. Viss ledning bör ändock kunna hämtas från vad som anges i tidigare förarbeten rörande vilka omständigheter en exportör kan vara observant på avseende andra produkter med dubbla användningsområden. Överklagande Beslut om tillstånd till export av cyberövervakningsprodukter ska, i likhet med vad som gäller för andra typer av tillstånd enligt 2009 års PDA-förordning eller enligt PDA-lagen, inte kunna överklagas. Anledningen är att bedömningsgrunderna i artikel 15 i den nya PDA-förordningen bygger på utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen och inte beaktar enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet. Ett beslut om att vägra tillstånd är därför inte av den karaktären att det behöver finnas en möjlighet till domstolsprövning (jfr prop. 2009/10:205 s. 101-103). Detsamma gäller beslut om tillstånd för cyberövervakningsprodukter som har meddelats med stöd av 4 a § första PDA-lagen. Ett beslut av annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får dock överklagas till allmän förvaltningsdomstol (25 § PDA-lagen). Regeringens beslut om återkallelse torde kunna prövas enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av regeringsbeslut. 5.4 Nya bemyndiganden om tillhandahållande av tekniskt bistånd Regeringens förslag: Bestämmelserna som fristående från den nya PDA-förordningen reglerar tekniskt bistånd i PDA-lagen ska upphävas. Regeringen ska få meddela föreskrifter om krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA- förordningen. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för tillhandahållande av tekniskt bistånd när tillhandahållaren har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för något av de sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen. Tillsynen över den som tillhandahåller tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden, och inte som tidigare regleras fristående från den nya PDA-förordningen. Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och för transitering enligt den nya PDA-förordningen ska kunna återkallas. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Kungl. Tekniska högskolan anser att ett utnyttjande av bemyndigandet i fråga om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd skulle innebära en stor uppgift för universitet och högskolor och att det inte finns tillräckliga skäl för att utöka kontrollområdet till icke-förtecknade produkter. Lunds universitet framhåller att undantagen från tillståndskraven för sådan information som är allmänt tillgänglig eller utgör grundforskning gör att universitet och högskolor kan komma att hamna i svåra avgöranden. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget. De ifrågasätter behovet av att införa ytterligare tillståndskrav och anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. Skälen för regeringens förslag Bestämmelserna som fristående reglerar tekniskt bistånd i PDA-lagen ska upphävas En nyhet i PDA-förordningen är att tillhandahållande av tekniskt bistånd nu regleras i förordningen. Med tekniskt bistånd avses allt tekniskt stöd som har samband med bl.a. utveckling och underhåll eller annan teknisk service i form av exempelvis utbildning eller konsulttjänster (artikel 2.9). Tillhandahållare av tekniskt bistånd definieras som bl.a. varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller tekniskt bistånd från unionens tullområde till ett tredjelands territorium och i andra angivna fall, som exempelvis tillhandahållande inom ett tredjelands territorium (artikel 2.10). Tillhandahållande av tekniskt bistånd regleras enligt hittillsvarande ordning fristående i PDA-lagen. Enligt den hittillsvarande ordningen är det förbjudet att lämna tekniskt bistånd utanför EU (9 §). Förbudet gäller om det tekniska biståndet är avsett att användas i samband med bl.a. utveckling eller spridning av kemiska vapen, biologiska vapen eller kärnvapen eller utveckling m.m. av missiler som är i stånd att bära sådana vapen. Regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbudet. Förbudet mot att lämna tekniskt bistånd är också straffsanktionerat (20 §). Bakgrunden till att tillhandahållande av tekniskt bistånd regleras fristående i PDA-lagen är att det inte omfattades av de tidigare PDA-förordningarna. Tillhandahållande av tekniskt bistånd föll utanför den rättsliga grunden för förordningarna och reglerades i stället genom en av rådet beslutad gemensam åtgärd (2000/401/GUSP). Denna avsåg tekniskt bistånd som ges utanför EU och som har samband med viss slags militär slutanvändning. För att uppfylla åtagandet att genomföra den gemensamma åtgärden infördes regleringen om tekniskt bistånd i PDA-lagen, se propositionen Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2000/01:9 s. 40-43). Genom att tekniskt bistånd nu regleras i den nya PDA-förordningen harmoniseras kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd. Det gäller även sådant tekniskt bistånd som har samband med viss slags militär slutanvändning som omfattas av rådets gemensamma åtgärd. Någon möjlighet till nationell reglering av tekniskt bistånd finns därför inte. Bestämmelserna om tekniskt bistånd i 9 och 20 §§ PDA-lagen bör därmed upphävas. Hänvisningarna till 20 § PDA-lagen i 21 § samma lag bör också utgå. Tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd som följer direkt av förordningen Tillstånd krävs för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I om tillhandahållaren av tekniskt bistånd har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 (artikel 8.1). För att ett tillståndskrav enligt artikel 8.1 ska inträda krävs alltså en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild tillhandahållare av tekniskt bistånd. Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd kan vidare krävas om en tillhandahållare av tekniskt bistånd avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I och känner till att produkterna är avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 (artikel 8.2). Tillhandahållaren ska i dessa fall underrätta den behöriga myndigheten. Myndigheten ska då besluta om huruvida sådant tekniskt bistånd ska omfattas av tillstånd. Kraven på tillstånd för tekniskt bistånd gäller inte i ett antal närmare angivna undantagsfall (artikel 8.3). Undantag görs bl.a. då det tekniska biståndet tillhandahålls inom eller till territoriet i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II, är allmänt tillgängligt eller utgör grundforskning, tillhandahålls av myndigheter eller i vissa fall en medlemsstats väpnade styrkor. Kungl. Tekniska högskolan önskar ett klargörande om den nya PDA-förordningens undantag för sådant tekniskt bistånd som tillhandahålls av myndigheter (artikel 8.3 c) ska tillämpas på tillståndskrav som meddelas med stöd av bemyndigandena. Det rör dock den närmare tolkningen av förordningen och bör därför lämnas till tillämpningen. Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om kontroll av tillhandahållande av tekniskt bistånd för icke-förtecknade produkter Medlemsstaterna har möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 8.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen i bilaga I till förordningen (artikel 8.4). Möjligheten att utvidga tillämpningen på detta sätt motsvarar de som redan finns för tillhandahållande av förmedlingstjänster och för transitering av icke-unionsprodukter och som redan har utnyttjats genom införandet av bemyndigandena i 4 b och 4 d §§ PDA-lagen. Det finns risk för att produkter som inte kontrolleras enligt förteckningen i bilaga I ändå kan användas i massförstörelseprogram. Det skulle förstärka kontrollen av tekniskt bistånd och vara positivt för icke-spridningsarbetet att utnyttja möjligheten i förordningen att kunna utvidga kontrollområdet. På samma sätt som för bestämmelserna om förmedlingstjänster och transitering finns det skäl att utnyttja möjligheten att utvidga den behöriga myndighetens möjligheter att föreskriva tillståndskrav enligt artikel 8.1 till att omfatta produkter som inte tas upp i förteckningen. Kungl. Tekniska högskolan ser hellre att oönskad spridning av teknisk information motverkas genom riktade sanktioner eller embargon. Regeringen anser dock, i likhet med Inspektionen för strategiska produkter, att möjligheten att införa tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter som inte förtecknas i bilaga I är ett viktigt verktyg för att motverka spridning av exempelvis massförstörelsevapen. Det ligger också väl i linje med den svenska utrikespolitiska målsättningen att inte bidra till spridningen av sådana vapen. Det finns därför skäl att ge regeringen möjlighet att genom föreskrifter utnyttja möjligheten i artikel 8.4 om att föreskriva tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd även för icke-förtecknade produkter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. I linje med vad som anges i avsnitt 5.3 är det en del av systemet i den nya PDA-förordningen att företagen ska kunna involveras mer i kontrollarbetet. Den snabba informationstekniska utvecklingen innebär även ökade möjligheter för svenska företag att lämna tekniskt bistånd till utländska aktörer på elektronisk väg, vilket kan öka riskexponeringen avseende de intressen den nya PDA-förordningen syftar till att skydda. I PDA-lagen bör det därmed införas en ny bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen i bilaga I (4 e §). Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för fall då tillhandahållaren har anledning att misstänka viss användning Medlemsstaterna får även anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för att användas på något av de sätt som anges i artikel 4.1 (artikel 8.5). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening ifrågasätter behovet av att införa ett sådant ytterligare tillståndskrav. Det finns dock i enlighet med vad som anges ovan ett behov av att förstärka kontrollen på detta område. Denna uppfattning delas också av Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. För att möjliggöra en bättre kontroll över tillhandahållandet av tekniskt bistånd bör regeringen ges möjlighet att införa ett sådant tillståndskrav. Dessutom bör samma krav ställas som för tillhandahållande av förmedlingstjänster (jfr 4 c § PDA-lagen). Eftersom tillhandahållare av tekniskt bistånd redan har en underrättelseskyldighet som följer direkt av den nya PDA-förordningen (artikel 8.2) innebär detta inte något helt nytt inslag i regelverket, utan att skyldigheten att underrätta den behöriga myndigheten uppkommer redan då tillhandahållaren har anledning misstänka att produkterna ska användas på visst sätt, och inte först när denna har kännedom om användningen. Kungl. Tekniska högskolan påpekar att det ökade ansvaret innebär att tillhandahållare av tekniskt bistånd kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder i förhållande till den nuvarande regleringen. Det ligger dock i linje med ambitionen att förstärka kontrollen. I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför införas en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.5 (4 f §). Vidare bör regeringen ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i samma artikel. Det blir därigenom möjligt att i förordning föreskriva att en tillhandahållare av tekniskt bistånd som har anledning att misstänka sådan användning som avses i artikel 4.1 ska vara skyldig att underrätta den behöriga myndigheten. Som Inspektionen för strategiska produkter framhåller ligger ett sådant tydliggörande av ansvaret för tillhandahållare av tekniskt bistånd att iaktta vederbörlig vaksamhet i linje med utvecklingen inom området för produkter med dubbla användningsområden. Detta framkommer bl.a. i skäl 7 till den nya PDA-förordningen, där det anges vara av avgörande betydelse att tillhandahållare av tekniskt bistånd bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. Beslut om tillstånd till tillhandahållande av tekniskt bistånd, inklusive tillstånd som har meddelats med stöd av 4 e § och 4 f § första stycket PDA-lagen, ska på samma sätt som för övriga liknande tillstånd inte kunna överklagas (se avsnitt 5.3 om överväganden om överklagande av beslut om cyberövervakningsprodukter). På motsvarande sätt som för det föreslagna bemyndigandet rörande cyberövervakningsprodukter anser Sveriges Exportkontrollförening och Svenskt Näringsliv att de krav som ställs på företagen att underrätta behörig myndighet när exportören har anledning att misstänka viss användning är svåra att förutse och att kraven är otydliga i sin konkreta innebörd och omfattning. I likhet med vad som anges för bemyndigandet rörande cyberövervakningsprodukter i avsnitt 5.3 är det dock i första hand en fråga för tillämpningen, men vägledning bör även i detta avseende kunna hämtas från kommissionens och rådets riktlinjer och rekommendationer och i viss del från tidigare förarbetsuttalanden (se bl.a. prop. 2009/10:205 s. 52). Tillsynsmyndighetens kontroll av tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden Tillsyn över att bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning, PDA-lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten (15 § första stycket PDA-lagen och 15 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen (15 § andra stycket PDA-lagen). Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export, tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller förmedlingstjänster eller ger tekniskt bistånd (16 § PDA-lagen). Som anges ovan i detta avsnitt finns inte tillhandahållande av tekniskt bistånd med i 2009 års PDA-förordning utan regleras fristående i PDA-lagen. Med anledning av att tillhandahållande av tekniskt bistånd nu omfattas av den nya PDA-förordningen och reglerna i förordningen blir direkt tillämpliga bör som tidigare nämnts PDA-lagens nuvarande reglering av tekniskt bistånd utgå. Det medför behov av ändringar även i regleringen som ger tillsynsmyndigheten rätt att få upplysningar och handlingar. Bestämmelserna i 16 § PDA-lagen bör därför ändras så att det som står i lagtexten om tillhandahållande av tekniskt bistånd inte längre står fristående utan knyts till produkter med dubbla användningsområden, på samma sätt som gäller för rätten att få upplysningar och handlingar i övriga avseenden. Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få upplysningar och handlingar av den som tillhandahåller tekniskt bistånd när det gäller produkter med dubbla användningsområden, till skillnad från dagens reglering där tillsynsmyndighetens kontroll är kopplad till den fristående definitionen av tekniskt bistånd i 3 § PDA-lagen. I 17 § PDA-lagen finns bestämmelser om minsta bevarandetid för vissa handlingar som avses i den nya PDA-förordningen. Lagrådet efterlyser ett klargörande av vad som i paragrafen avses med handlingar. Paragrafen hänvisar till artikel 27 i förordningen. Enligt den artikeln är det bl.a. fråga om register och förteckningar som exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska föra över sin export, sina förmedlingstjänster eller sitt tekniska bistånd. Registren och förteckningarna ska föras i enlighet med gällande nationell rätt eller praxis. Strålsäkerhetsmyndigheten ser ett behov av att kunna förelägga tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra verksamhetsutövare när det behövs för tillsynen och för att utövaren ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan handla om föreläggande om att vidta åtgärder för att komma till rätta med vissa brister och skulle enligt myndigheten kunna vara en lämplig åtgärd att vidta innan myndigheten återkallar ett tillstånd. Det saknas dock underlag för att behandla frågan inom ramen för det här lagstiftningsärendet. PDA-lagen kompletteras med en möjlighet att återkalla tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och för transitering Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt 2009 års PDA-förordning kan återkallas (11 § första stycket PDA-lagen). Enligt paragrafen kan sådana tillstånd återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller PDA-lagen, eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Paragrafen bör ändras så att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen omfattas av möjligheten till återkallelse. I den nya PDA-förordningen ges den behöriga myndigheten rätt att införa tillståndskrav för en specifik transitering, det vill säga transport av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom unionens tullområde till en destination utanför unionens tullområde (artikel 7.2). Även ett tillstånd till en sådan transitering bör vara möjligt att återkalla. Paragrafen bör därför även ändras så att det blir möjligt att återkalla beslut om tillstånd för transitering. 5.5 Ett nytt bemyndigande rörande underrättelseskyldighet för operatörer vid överföringar inom EU Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer vid vissa överföringar av produkter inom EU. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget. De anser bl.a. att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. Skälen för regeringens förslag: Den unionsrättsliga regleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden omfattar också tillståndskrav för överföringar av vissa produkter inom EU. Regleringen innebär att det krävs tillstånd för överföring av de produkter som finns förtecknade i bilaga IV till den nya PDA-förordningen (artikel 11.1). Det rör bl.a. produkter som avser missilteknologi och kärnmaterial med mera enligt bilaga 1, kategori 0. Kravet på tillstånd i dessa fall följer direkt av bestämmelserna i förordningen. Medlemsstaterna har möjlighet att införa krav på tillstånd för överföring av andra produkter än de som förtecknas i bilaga IV i vissa närmare angivna fall (artikel 11.2). Det gäller för de fall då operatören eller den behöriga myndigheten vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens tullområde. Det gäller också om tillstånd för export krävs enligt vissa andra närmare angivna artiklar och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd. Vidare gäller det i de fall produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bearbetning i den medlemsstat till vilken de ska överföras. I förhållande till 2009 års PDA-förordning har det tillkommit ett par nya tillståndskrav som medlemsländerna kan införa. Det rör krav på tillstånd i de fall den behöriga myndigheten vet om att slutdestinationen för produkterna är utanför unionens tullområde och tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor enligt de nya artiklarna 5 och 10. I PDA-lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring (7 §). Bemyndigandet har ännu inte utnyttjats. För att säkerställa att den behöriga myndigheten ska kunna få kännedom om att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens tullområde eller att andra förhållanden enligt artikel 11.2 är uppfyllda, när operatören har denna vetskap, bör regeringen för sådana fall ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet. Liknande bestämmelser om underrättelseskyldighet finns redan i befintliga bemyndiganden i PDA-lagen rörande exempelvis export av icke-förtecknade produkter (4 a § andra stycket) och förmedling (4 c § andra stycket). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. Som anges i avsnitt 5.3 och 5.4 är det dock en del av systemet i den nya PDA-förordningen att företagen ska kunna involveras mer i kontrollarbetet. I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför i 7 § PDA-lagen införas ett nytt bemyndigande med möjlighet för regeringen att införa krav på underrättelseskyldighet för operatörer i dessa fall. 5.6 Bestämmelser som kompletterar unionens generella exporttillstånd Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela kompletterande bestämmelser om rapporteringskrav för unionens generella exporttillstånd nr EU007. Regeringen ska få meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd nr EU007 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik i de fall exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för viss användning. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget avseende ett bemyndigande för regeringen att begränsa unionens generella exporttillstånd nr EU007, bl.a. då de ifrågasätter behovet av möjligheten till en sådan begränsning. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller att rapporteringskrav medför en ökad börda för de berörda företagen, vilket innebär att nyttan av de generella tillstånden minskar. Skälen för regeringens förslag Unionens generella exporttillstånd I unionsregleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden finns fyra olika typer av exporttillstånd. Dessa är individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12.1). Två nya tillstånd av typen unionens generella exporttillstånd har införts i den nya PDA-förordningen, tillstånd nr EU007 för koncernintern överföring av programvara och teknik och nr EU008 för kryptering (avsnitt G och H i bilaga II). Unionens generella exporttillstånd är ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller vissa närmare angivna villkor och krav för användningen (avsnitt A-H i bilaga II). För det nya tillståndet för koncernintern överföring av programvara och teknik uppställs exempelvis särskilda krav i fråga om ägandeförhållandena inom koncernen och kontrollen över den exporterade tekniken. Till skillnad från övriga tillstånd, som förutsätter ett beslut av den behöriga myndigheten, ska en exportör endast underrätta myndigheten om användningen av unionens generella exporttillstånd. Den behöriga myndigheten kan dock under vissa förutsättningar förbjuda vidare användning av ett sådant tillstånd. Det ska göras ett tillägg i PDA-lagen som ger regeringen möjlighet att föreskriva rapporteringskrav även för unionens generella exporttillstånd nr EU007 För unionens generella exporttillstånd nr EU001-EU006 gäller att exportörerna ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av det aktuella tillståndet senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum. Alternativt gäller att underrättelse ska ske före den första användningen av tillståndet, i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad. Medlemsstaterna ska fastställa de rapporteringskrav som ska gälla i samband med användningen av respektive tillstånd samt de ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras enligt det aktuella tillståndet. För att Sverige ska kunna uppfylla denna skyldighet föreskrivs i 6 § PDA-lagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kompletterande föreskrifter. För det nya tillståndet nr EU007, som handlar om koncernintern överföring av programvara och teknik, föreskrivs att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad senast 30 dagar före den första exporten (avsnitt G del 3.6 i bilaga II till den nya PDA-förordningen). Även i tillstånd nr EU007 finns bestämmelser om skyldighet för exportörer att rapportera om användning av tillstånden. Enligt del 3.7 i tillståndet ska en exportör som använder tillståndet rapportera om användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad. Rapportering ska ske minst en gång per år. På samma sätt som gäller för unionens generella exporttillstånd nr EU001-EU006 ska medlemsstaterna fastställa vilka ytterligare upplysningar än de som framgår av förordningen som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras (avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I och med att regeringen får meddela kompletterande föreskrifter om rapporteringskrav för exporttillstånden nr EU001-EU006, bör motsvarande möjlighet finnas för det nya exporttillståndet EU007. I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför göras ett tillägg i 6 § PDA-lagen som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela kompletterande bestämmelser om sådana upplysningar som avses i avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II. Ett nytt bemyndigande i PDA-lagen om möjligheten att i vissa fall begränsa exporttillstånd nr EU007 Tillståndet nr EU007 för koncernintern överföring av programvara och teknik omfattar med vissa undantag export av teknik och programvara som anges i bilaga I till ett antal närmare angivna länder (avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen). Tillståndet medger inte export om exportören av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är etablerad har informerats om att programvaran och tekniken i fråga är eller kan vara avsedda att helt eller delvis användas för vissa närmare angivna användningsområden. Det rör exempelvis vid utveckling av massförstörelsevapen, vid militär slutanvändning eller vid kränkning av mänskliga rättigheter (del 3.2 a). Det medger heller inte export då exportören känner till att programvaran eller tekniken är avsedd helt eller delvis för dessa användningsområden (del 3.2 b), eller då exportören är medveten om att programvaran eller tekniken i fråga ska återexporteras till en annan destination än de som omfattas av tillståndet (del 3.2 c). En medlemsstat får anta nationell lagstiftning som utvidgar del 3.2 b och c till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för den användning som avses i dessa två punkter (del 3.2 d andra stycket). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening ifrågasätter, på samma grunder som för bemyndigandena rörande cyberövervakning och tekniskt bistånd, behovet av att föreskriva att tillstånd nr EU007 inte medger export i dessa fall. Det generella exporttillståndet utgör ett avsteg från det normala förfarandet för förtecknade produkter, där tillstånd meddelas efter prövning av den behöriga myndigheten. För det fall sådana omständigheter som nu diskuteras är uppfyllda bör exporten bli föremål för närmare granskning av den behöriga myndigheten. För att uppnå detta bör tillstånd nr EU007 inte medge export i dessa fall. Eftersom det är fråga om teknik och programvara som anges i bilaga I uppställs då i stället ett tillståndskrav för exporten (artikel 3.1). Som anges i avsnitt 5.3 och 5.4 föreslås att regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om att införa tillståndskrav för en exportör av cyberövervakningsutrustning och en tillhandahållare av tekniskt bistånd som har anledning att misstänka att de aktuella produkterna är avsedda att användas på visst sätt. Detta överensstämmer till stor del med de användningsområden som omfattas av möjligheten att begränsa tillämpningen av tillstånd nr EU007. Det finns även mot den bakgrunden skäl att genom kompletterande nationell lagstiftning möjliggöra att tillståndet nr EU007 inte ska medge export då exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken är avsedd för sådan användning som anges i del 3.2 b och c i bilaga II avsnitt G. Det avser bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, militär slutanvändning och användning som delar eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning, i samband med kränkning av mänskliga rättigheter eller vid återexport. I enlighet med förslaget i promemorian bör därmed en ny paragraf införas i PDA-lagen, som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om att begränsa unionens generella exporttillstånd nr EU007 (avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen). 5.7 Straffbestämmelser och vite Regeringens förslag: Överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering ska leda till straff. Det gäller både överträdelser av tillståndskrav som följer av förordningen och tillståndskrav som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen. Överträdelser av de nya kraven på underrättelseskyldighet ska också leda till straff. Det gäller dels underrättelseskyldigheter som följer av den nya PDA-förordningen för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd, dels föreskrifter om underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter, tillhandahållande av tekniskt bistånd och överföringar inom EU som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen. Samma straffskalor ska gälla som i nuvarande reglering. Den behöriga myndigheten ska få möjlighet att förelägga en uppgiftsskyldig att rapportera om användning av de nya generella exporttillstånden nr EU007 och EU008. Ett beslut om föreläggande ska få förenas med vite. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås inte någon straffbestämmelse för underrättelseskyldighet vid överföringar inom EU. Det föreslås inte heller att den som av grov oaktsamhet utan tillstånd transiterar sådana produkter som omfattas av ett tillståndskrav ska omfattas av det straffbelagda området. Förslaget i promemorian innebär att det görs följdändringar i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. I förhållande till promemorians förslag har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att straffsanktionerna för de underrättelseskyldigheter som kan komma att meddelas med stöd av de nya bemyndigandena för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd är problematiska eftersom det är svårt att förutse vilka krav som ställs på företagen. Skälen för regeringens förslag Straffbestämmelser i PDA-lagen Bestämmelser om straff för överträdelser av 2009 års PDA-förordning och nationella bestämmelser som kompletterar förordningen finns i PDA-lagen (18-19 och 21-22 a §§). Straffbestämmelserna omfattar både överträdelser av de krav som följer av de artiklar i förordningen som paragrafen i fråga hänvisar till och överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av PDA-lagen. De omfattar såväl överträdelser av tillståndskrav och förbud som åsidosättande av olika former av underrättelseskyldigheter. Bestämmelserna i PDA-lagen är utformade som blankettstraffbud, det vill säga straffbestämmelser som fylls ut genom hänvisningar till regler i andra författningar, i detta fall 2009 års PDA-förordning eller föreskrifter meddelade av regeringen. Hänvisningarna till 2009 års PDA-förordning i straffbestämmelserna är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se avsnitt 5.2 om hänvisningar till den nya PDA-förordningen). De nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna medför att nya straffbestämmelser ska införas I likhet med 2009 års PDA-förordning innehåller den nya PDA-förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder som medlemsstaterna är skyldiga att införa för att säkerställa att förordningen följs (artikel 25.1). Medlemsstaterna ska särskilt fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Den nya PDA-förordningen innehåller nya bestämmelser om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter (artikel 5.1 och 5.2), tillhandahållande av tekniskt bistånd (artikel 8.1 och 8.2) och tillståndskrav till följd av att en annan medlemsstat inför en nationell kontrollförteckning (artikel 10.1). Även överföring av programvara och teknik för cyberövervakningsprodukter och tekniskt bistånd omfattas av de nya tillståndskraven. Förordningen innehåller också nya bestämmelser om krav på tillstånd för transitering av icke-unionsprodukter (artikel 7.2). Vidare innehåller förordningen nya krav på underrättelseskyldighet i förhållande till den behöriga myndigheten. Det gäller krav på underrättelser i fall då en exportör av cyberövervakningsutrustning känner till att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2) och då en tillhandahållare av tekniskt bistånd känner till att produkterna är eller kan vara avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 (artikel 8.2). Den nya PDA-förordningen innehåller även möjligheter för medlemsstaterna att införa ytterligare tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd, bl.a. för de fall en exportör eller tillhandahållare har anledning att misstänka att produkterna eller tjänsterna kan komma till viss användning (artiklarna 5.3, 8.4 och 8.5). Som framgår av avsnitt 5.3 och 5.4 föreslås att regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om sådana tillståndskrav. För att uppfylla skyldigheten i artikel 25.1 behöver sanktionsbestämmelser införas för överträdelser av bestämmelserna i förordningen och föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelser i förordningen. Sverige har hittills använt straffrättsliga sanktioner för att uppfylla skyldigheten att införa sanktioner för nuvarande tillståndskrav och underrättelseskyldigheter. Vid införandet av sanktionsbestämmelser kopplade till de nya tillståndskraven för tillhandahållande av förmedlingstjänster och förbud mot transitering i 2009 års PDA-förordning gjordes bedömningen att då gällande straffbestämmelser i huvudsak inte skulle ändras och att även de nya tillståndskraven skulle beivras straffrättsligt, samt att straffskalorna skulle följa de som enligt 18 och 19 §§ PDA-lagen gällde för den som utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden. Även i övrigt gjordes bedömningen att de nya brotten skulle följa den ordning som gällde för de redan existerande straffbestämmelserna (prop. 2009/10:205 s. 90-96). De aktuella produkterna och tjänsterna som omfattas av de nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna kan komma att användas vid bl.a. utveckling och produktion av massförstörelsevapen eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. De nya bestämmelserna om tillståndskrav och underrättelseskyldighet kan antas komma att vara av stor betydelse för exportkontrollen. Det finns ett mycket starkt intresse av att bestämmelserna följs, jfr propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23 s. 93-94.). Det förhållandet gör att det inte bedöms finnas något utrymme för att välja en mindre ingripande sanktionsform än kriminalisering. Ett ytterligare skäl som talar i samma riktning är, som framgår ovan, att andra liknande bestämmelser om tillståndskrav och underrättelseskyldighet i PDA-lagen sanktioneras genom straffbestämmelser. Överträdelser av de nya bestämmelserna bör därför i likhet med övervägandena i tidigare förarbeten och i enlighet med förslaget i promemorian leda till straff. Nya straffbestämmelser för överträdelser av tillståndskrav Bestämmelser om straff för överträdelser av tillståndskrav som följer av 2009 års PDA-förordning och nationella bestämmelser som kompletterar förordningen finns i 18 § PDA-lagen. Det gäller den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller förmedlingstjänster för sådana produkter. Med anledning av de nya tillståndskraven för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning och tillhandahållande av tekniskt bistånd ska det införas nya straffbestämmelser för överträdelser av sådana tillståndskrav. Det gäller både överträdelser av tillståndskrav som följer av förordningen och tillståndskrav som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen. Det bör även införas en ny straffbestämmelse för den som tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b §. Straffbestämmelserna bör placeras i samma paragraf som straffbestämmelserna rörande övriga tillståndskrav, det vill säga i 18 § PDA-lagen (första stycket 1, 3 och 4). I likhet med nuvarande straffbestämmelser bör uppsåtliga överträdelser av bestämmelser om tillståndskrav omfattas av det straffbara området. Eftersom höga krav bör kunna ställas på de utövare som omfattas av kontrollåtgärderna bör även den som av grov oaktsamhet begår någon av de nya gärningar som kommer att omfattas av straffbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen omfattas av det straffbelagda området enligt vad som anges i 19 § PDA-lagen. Straffskalorna för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter eller sådana produkter som framgår av kontrollförteckningar som införs av andra medlemsstater och för vilka tillståndskrav har inträtt enligt artikel 10.1 i den nya PDA-förordningen eller tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden bör vara desamma som för övriga brott som avses i 18 § PDA-lagen. Det gäller både brott av normalgraden och vid grovt brott. Detsamma gäller för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i föreskrift som meddelats med stöd av 4 a § PDA-lagen samt för den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i en föreskrift som meddelats med stöd av 4 b § eller de nya paragraferna 4 e § och 4 f § första stycket samma lag. För dessa nya brott bör alltså föreskrivas böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år. Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten enligt 18 § PDA-lagen bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag. Det innebär att för försök till brott enligt 18 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt det nya andra stycket i 18 § döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lagrådet lyfter frågan om begreppet cyberövervakningsprodukter ska användas i 18 §. Lagrådet föreslår att punkt 2 b i lagrådsremissens lagförslag ska utgå, eftersom det som föreskrivs om cyberövervakningsprodukter i den punkten omfattas av det som föreskrivs om produkter med dubbla användningsområden i punkt 1 b. Regeringen instämmer i Lagrådets förslag. När det gäller punkt 2 a i lagrådsremissens lagförslag anser Lagrådet att tydlighetsskäl kan tala för att reglera cyberövervakningsprodukter i en särskild bestämmelse, men att det strängt taget inte är nödvändigt och att regleringen i stället kan föras in i punkt 1 a. Eftersom begreppet cyberövervakningsprodukter inte ska användas i 4 a § anser regeringen att det av konsekvensskäl inte heller ska användas i 18 § (se avsnitt 5.3). Regeringen instämmer därmed i Lagrådets alternativa förslag att regleringen i denna del kan föras in i punkt 1 a. Det finns även anledning att göra en redaktionell ändring i 18 § PDA-lagen när det gäller straffbestämmelserna för elektronisk överföring av programvara och teknik, vilka i nuvarande lydelse regleras särskilt i andra stycket i samma paragraf. Eftersom definitionen av produkter med dubbla användningsområden i artikel 2.1 i den nya PDA-förordningen inbegriper programvara och teknik och definitionen av export i artikel 2.2 d i samma förordning omfattar överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier omfattas elektronisk överföring av programvara och teknik redan av ansvarsbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen. Nuvarande 18 § andra stycket bör därför utgå. Nya straffbestämmelser för åsidosättande av underrättelseskyldighet I PDA-lagen finns straffbestämmelser för den som åsidosätter underrättelseskyldigheter som följer av 2009 års PDA-förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen (22 §). Med anledning av de nya underrättelseskyldigheter som följer av den nya PDA-förordningen och de nya bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om sådana skyldigheter som föreslås ska det införas nya straffbestämmelser för åsidosättande av dessa underrättelseskyldigheter. Det gäller underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter, tillhandahållande av tekniskt bistånd och överföringar inom EU. Åsidosättande av de nya underrättelseskyldigheterna bör placeras i anslutning till de redan befintliga bestämmelserna om sådana skyldigheter i 22 § PDA-lagen. I promemorian föreslås inte någon straffbestämmelse för underrättelseskyldighet vid överföringar inom EU. Det bör dock ha varit avsikten (se promemorians avsnitt 4.8.2, där det anges att straffbestämmelserna ska utvidgas till att omfatta de nya kraven på underrättelseskyldighet). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att straffbestämmelserna för åsidosättande av de underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd som regeringen kan komma att meddela föreskrifter om är problematiska. Detta eftersom de anser att det är svårt att förutse vilka krav som ställs på företagen. Bestämmelserna är dock utformade på samma sätt som underrättelseskyldigheterna för de övriga nationella tillståndskrav som PDA-lagen medger att regeringen meddelar föreskrifter om (jfr prop. 2009/10:205 s. 98-99). Det är även samma systematik som gäller för de underrättelseskyldigheter som följer direkt av den nya PDA-förordningen. För de nya underrättelseskyldigheterna bör, på samma sätt som gäller för övriga sådana överträdelser enligt 22 § PDA-lagen, både uppsåtliga och oaktsamma överträdelser omfattas av det straffbara området. Straffskalorna för överträdelser av de nya underrättelseskyldigheterna bör följa de som gäller enligt 22 § PDA-lagen för andra sådana överträdelser, det vill säga böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. Straff för den som utan tillstånd transiterar produkter som omfattas av ett tillståndskrav Den behöriga myndigheten får i enskilda fall införa tillståndskrav för en specifik transitering av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 (artikel 7.2). För det fall ett sådant tillståndskrav införs måste det finnas någon form av sanktion för den som utan tillstånd transiterar sådana produkter som omfattas av tillståndskravet. I sådana fall bör sanktionen vara densamma som för den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i samma förordning. För dessa fall föreskrivs enligt 18 a § första stycket PDA-lagen böter eller fängelse i högst två år. En motsvarande bestämmelse bör därför införas i ett nytt stycke i samma paragraf för den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i samma förordning för vilka tillståndskrav har inträtt. Vidare bör 18 a § första stycket ändras så att den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § PDA-lagen omfattas av straffbestämmelsen. I likhet med vad som hittills gällt för den som bryter mot ett förbud mot transitering som avses i 18 a § första stycket bör även den som av grov oaktsamhet begår de nya gärningarna omfattas av det straffbelagda området enligt vad som anges i 19 § samma lag. Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag, på motsvarande sätt som gäller för brott mot ett förbud mot transitering enligt 18 a § första stycket. Bestämmelserna i 19 och 21 §§ PDA-lagen bör därför ändras i enlighet med detta. Skyldigheten att lämna vissa uppgifter avseende de nya generella exporttillstånden ska kunna förenas med vite I 24 a § PDA-lagen finns bestämmelser om möjligheten för den myndighet som ska ta emot underrättelser om första användande av ett generellt exporttillstånd att vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Möjlighet till vitesföreläggande kompletterar bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i bilagorna IIa-IIf till 2009 års PDA-förordning. För det generella exporttillståndet nr EU007 gäller att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten senast 30 dagar före den första exporten (avsnitt G del 3.6 i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I tillståndet nr EU008 anges att exportören ska anmäla den första användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den registrerade exportören är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten (avsnitt H del 3.4 i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I den engelska språkversionen används termen "notify" i fråga om uppgiftsskyldigheten avseende den första användningen i fråga om samtliga unionens generella exporttillstånd. Någon skillnad mellan att meddela och att anmäla den första användningen av ett tillstånd, enligt den svenska språkversionen, torde inte finnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vilken uppgiftsskyldighet som avses bör dock termen "anmäla" användas när det är uppgiftsskyldigheten enligt tillstånd nr EU008 som avses. Termen "anmäla" bör därför läggas till i den svenska lagtexten. För tillstånden nr EU007 och EU008 finns ytterligare bestämmelser om rapportering till den behöriga myndigheten. I tillstånd nr EU007 avsnitt 3.7 första stycket i bilaga II anges att rapportering ska ske minst en gång per år. I tillstånd nr EU008 avsnitt 3.7 anges att rapportering ska ske på begäran av den behöriga myndigheten minst en gång per år. Det finns skäl att på motsvarande sätt som för de redan befintliga generella exporttillstånden nr EU001-EU006 ge tillsynsmyndigheten möjlighet att förelägga den som är skyldig att lämna underrättelse om eller anmäla sitt första användande av de två nya exporttillstånden nr EU007 och EU008 i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Möjligheten att använda ett vitesföreläggande bör även omfatta sådan rapportering av användningen som på begäran av den behöriga myndigheten ska ske minst en gång per år enligt del 3.7 i dessa tillstånd. Det bör därför införas nya bestämmelser i 24 a § som innebär att den behöriga myndigheten får förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite. Ett beslut om vitesföreläggande enligt 24 a § PDA-lagen i fråga om skyldigheten att lämna uppgifter enligt de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen kan överklagas enligt 25 § samma lag. Det finns inte skäl att göra någon ändring i lagen om straff för terroristbrott I promemorian föreslås att det utvidgade straffbara området för överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering ska omfattas av bestämmelserna om terroristbrott i lagen om straff för terroristbrott. Med anledning av förslagen i propositionen En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning (prop. 2021/22:133), finns det inte något behov av att låta de nya gärningarna uttryckligen omfattas av lagen om straff för terroristbrott. I den propositionen föreslår regeringen en ny terroristbrottslag. Enligt förslaget tas uppräkningen av vilka brottsliga gärningar som kan bedömas som terroristbrott bort. I stället ska alla svenska uppsåtliga brott och försök till brott kunna vara terroristbrott, förutsatt att de allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och begås med terrorismsyfte. 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Regelrådet efterfrågar ett mer utförligt resonemang kring övervägandena om ikraftträdande. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den nya PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Det är angeläget att den svenska regleringen om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är uppdaterad och anpassad till nuvarande förhållanden. De nya bestämmelserna i PDA-lagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 augusti 2022. Regelrådet lyfter frågan om det föreslagna ikraftträdandet, som är nästan ett år efter att den nya PDA-förordningen trädde i kraft, har valts för att det bedömts kräva mer omfattande förberedelser för företag eller myndigheter. Lagändringarna bedöms inte medföra behov av några sådana omfattande förberedelser. Det föreslagna ikraftträdandet är den tidpunkt som lagändringarna tidigast bedöms kunna träda i kraft. De ansökningar om tillstånd som har lämnats in före den 9 september 2021 ska enligt artikel 31 i den nya PDA-förordningen fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning. Vidare framgår av samma artikel att hänvisningar till 2009 års förordning ska anses som hänvisningar till den nya förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI i förordningen. Det finns inte något behov av att utöver dessa regler införa några övergångsbestämmelser. 7 Konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen om att införa bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav kan komma att innebära att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten ges nya uppgifter. Förslagen bedöms kunna finansieras inom befintliga anslagsramar. Förslagen om de nya straffbestämmelserna kan komma att innebära fler ärenden för Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten och fler mål i de allmänna domstolarna. Förslagen bedöms kunna finansieras inom befintliga anslagsramar. Förslagen medför begränsade konsekvenser för företagen och för universitet och högskolor. Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian görs ingen uttrycklig bedömning av konsekvenserna för universitet och högskolor. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Ett antal remissinstanser anför att ett utnyttjande av de nya bemyndigandena kommer medföra konsekvenser för företag, universitet och högskolor. Det rör bl.a. ökade kostnader för administration, utbildningsinsatser och avgifter till Inspektionen för strategiska produkter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ett utnyttjande av bemyndigandena skulle innebära att exportkontrollen i för stor utsträckning flyttas från de behöriga myndigheterna till företagen. Swedish Aerospace Industries efterfrågar en närmare redogörelse av de praktiska konsekvenserna av förslagen. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller särskilt att mindre företag kan komma att få svårt att följa det nya regelverket, men bedömer att detta till stor del kan avhjälpas med tydligare riktlinjer och instruktioner från Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Regelrådet anser att promemorians redovisning av påverkan på berörda företag och på konkurrensförhållandena är bristfällig och att konsekvensutredningen inte uppfyller erforderliga krav i denna del. Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att respektive myndighet kommer vara i behov av ökade anslag om bemyndigandena utnyttjas. Behovet av sådana resursförstärkningar påtalas även av ett antal andra remissinstanser. Kungl. Tekniska högskolan anför att ett utnyttjande av bemyndigandet för regeringen att meddela ytterligare tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd kan komma att medföra stora konsekvenser för lärosätets verksamhet. Även Lunds universitet anser att ett utnyttjande av det bemyndigandet kan medföra problem för den akademiska verksamheten. Skälen för regeringens bedömning Allmänt om konsekvenserna av de föreslagna bemyndigandena i PDA-lagen De föreslagna bemyndigandena i PDA-lagen påverkar inte i sig kostnaderna eller intäkterna för staten, regionerna, kommunerna, företag eller andra enskilda och ger inte heller i övrigt upphov till några samhällsekonomiska konsekvenser. Om regeringen skulle meddela föreskrifter med stöd av de föreslagna bemyndigandena kommer emellertid effekter i viss utsträckning att kunna uppkomma. Konsekvenser för myndigheterna Regeringen föreslås genom bemyndiganden i PDA-lagen ges möjlighet att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav för export av cyberövervakningsutrustning och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Enligt förslaget får regeringen även möjlighet att meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik inte ska medge export i vissa fall. Om regeringen skulle meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav med stöd av bemyndigandena i PDA-lagen kommer det innebära att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten ges nya uppgifter. Myndigheterna anför att de nya uppgifterna medför behov av resursförstärkningar. Uppgifterna rör dock tillägg i redan befintliga regelverk, där myndigheterna i stor utsträckning redan har kontakter med berörda företag, universitet och högskolor. Uppgifterna som följer av att bemyndigandena med nationella tillståndskrav utnyttjas får därför anses vara av relativt begränsad omfattning i förhållande till uppgifterna som redan följer av de direkt tillämpliga bestämmelserna i den nya PDA-förordningen. Enligt förslaget ska de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering - vilka följer direkt av den nya PDA-förordningen - samt de nationella tillståndskraven sanktioneras genom straffbestämmelser i PDA-lagen. Det kan komma att innebära fler ärenden för Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten och fler mål i de allmänna domstolarna. Regelverket har hittills lett till endast ett fåtal ärenden. Det saknas skäl att tro att nu föreslagna bestämmelser skulle leda till någon betydande ökning av antalet ärenden. Införandet av de nationella tillståndskraven antas inte heller innebära annat än några enstaka mål i allmän förvaltningsdomstol. Sammantaget bedöms eventuella ökade kostnader för myndigheterna rymmas inom befintliga anslagsramar. Konsekvenser för företagen Redan det befintliga regelverket om kontroll av produkter med dubbla användningsområden berör företag i olika branscher och av olika storlek. Som framgår av promemorian och understryks av flera remissinstanser kommer ett eventuellt införande av nationella tillståndskrav medföra konsekvenser för företagen. Exportörer och tillhandahållare av tekniskt bistånd kommer att vara skyldiga att underrätta den behöriga myndigheten om de har anledning att misstänka viss användning. Det innebär att företagen kommer ta ett ökat ansvar för kontrollarbetet genom att dessa behöver ha viss ytterligare vaksamhet i sina affärsförhållanden. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att det inte bör läggas ett sådant stort ansvar på företagen för exportkontrollen som ett utnyttjande av bemyndiganden skulle innebära. De anser också att ett införande av möjligheten att kräva tillstånd när det finns anledning att misstänka viss användning skulle innebära en konkurrensnackdel, då endast en fjärdedel av medlemsstaterna hittills har utnyttjat denna möjlighet. Eftersom utvecklingen på området för produkter med dubbla användningsområden innebär att företagen ska ta ett ökat ansvar för exportkontrollen, vilket kommer till uttryck i den nya PDA-förordningen, är det möjligt att fler medlemsstater kommer att utnyttja möjligheterna till nationella tillståndskrav. I det fall bemyndigandena utnyttjas kan kontrollen av produkter med dubbla användningsområden stärkas. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och den internationella handeln blir allt viktigare för svenska företag. Vikten av och förväntan på att exportföretag agerar ansvarsfullt vad gäller respekt för mänskliga rättigheter i andra länder blir allt tydligare i en globaliserad värld och detsamma gäller även beträffande produkter med dubbla användningsområden. I konkurrenshänseende skulle det därför kunna bidra till ökad trygghet vid handel med svenska företag om svenska produkter inte riskerar att användas till oönskade ändamål. Som Swedish Aerospace Industries framhåller kan tillståndskraven medföra tydlighet och långsiktighet och underlätta möjligheterna för svenska företag att göra affärer. De nationella tillståndskraven rör till stor del samma produkter och tjänster som redan omfattas av tillståndskrav enligt de direkt tillämpliga bestämmelserna som finns i PDA-förordningen. De nationella tillståndskraven innebär alltså främst ytterligare krav på vaksamhet för produkter och tjänster som företagen ändå är skyldiga att ha vaksamhet kring enligt förordningen. De skyldigheter som kan tillkomma enligt de nationella tillståndskraven är förhållandevis begränsade. Det är inte fråga om att införa ett förbud mot export av cyberövervakningsprodukter eller tillhandahållande av tekniskt bistånd, utan den behöriga myndigheten ska i dessa fall besluta om huruvida tillstånd ska krävas. De utökade tillståndskraven kan leda till att export av produkter som tidigare inte granskats, i vissa fall inte kommer att tillåtas. I de fallen handlar det dock om produkter som bedömts kunna användas i sådana syften som regleringen är avsedd att hindra. Det gäller även för det fall regeringen skulle meddela föreskrifter som begränsar tillämpningen av unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik. Svensk Exportkontrollförening anser att den utökade administrativa börda som åläggs företagen inte kan anses stå i proportion till nyttan. Företagen behöver dock redan ha en administrativ verksamhet för att uppfylla de krav som följer direkt av den nya PDA-förordningen. Den administrativa bördan för de eventuella nya tilläggskraven bör vara av mindre omfattning i förhållande till PDA-regelverket som helhet. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller att en förutsättning för en effektiv regelefterlevnad är ett nära samarbete mellan företagen, de berörda myndigheterna och övriga parter. De menar även att det krävs att företagen är aktiva i arbetet med att identifiera nya känsliga teknologier, vilket gör det angeläget att nå ut till de företag som berörs med relevant information och att även de mindre företagen ges bästa möjliga förutsättningar att efterleva gällande regelverk. Eftersom bl.a. kontrollen av cyberövervakningsprodukter är en nyhet i den nya PDA-förordningen kan det särskilt gälla för exportörer av sådana produkter. Även exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut betonar vikten av informationsinsatser från behöriga myndigheter. Inspektionen för strategiska produkter framhåller att de som bedriver verksamhet inom PDA-området kommer förvänta sig ett ökat stöd i hur de aktuella förändringarna ska förstås och tillämpas och att myndigheten behöver avsätta resurser för att bistå med vägledning och besvara frågor för att säkerställa en god tillämpning av regelverket. I övrigt ska även kommissionen och rådet vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt (artikel 26.1 i den nya PDA-förordningen). När kommissionen utarbetar riktlinjerna och rekommendationerna framgår av förordningen att vederbörlig hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens informationsbehov (skäl 20) och på sedvanligt sätt kommer industrins företrädare att involveras i denna process. Vidare innebär det utökade kontrollområdet att fler företag kommer att avgiftsbeläggas enligt bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Avgiftssystemet innebär att de som omfattas av tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter enligt PDA-lagen ska betala en årlig avgift. De årliga avgifterna ska sammantaget motsvara kostnaderna för tillsyn enligt den nya PDA-förordningen, PDA-lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. En annan konsekvens av förslagen är det utökade straffansvaret för de nya tillståndskraven som följer direkt av förordningen och som kan komma att införas genom de föreslagna bemyndigandena. Straffansvar finns redan i PDA-lagen för befintliga tillståndskrav. Som nämns ovan har regelverket lett till endast ett fåtal ärenden och det saknas skäl att tro att nu föreslagna bestämmelser skulle leda till någon betydande ökning. Konsekvenserna för företagen i denna del bör alltså bli begränsade. Förslagen bedöms sammantaget medföra begränsade konsekvenser för företagen. Konsekvenser för universitet och högskolor och övriga konsekvenser Ett utnyttjande av bemyndigandena i fråga om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd kommer att påverka verksamheten vid universitet och högskolor, vilket också framförs av bl.a. Kungl. Tekniska högskolan och Lunds universitet. Att akademiska institutioner och forskningsinstitutioner står inför särskilda utmaningar vad gäller exportkontroll, bl.a. på grund av att deras forskningsarbete ofta inbegriper spjutspetsteknik och de vetenskapliga utbytenas internationella karaktär, är något som särskilt betonas i den nya PDA-förordningen (skäl 13). Dessa institutioner omfattas redan av nuvarande regelverk som följer direkt av den nya PDA-förordningen. På motsvarade sätt som för andra tillhandahållare av tekniskt bistånd innebär förslagen till bemyndiganden i PDA-lagen en möjlighet för regeringen att dels införa en längre gående underrättelseskyldighet i förhållande till vad som redan följer av förordningen, dels utvidga tillämpningen till icke-förtecknade produkter. I båda fallen är det fråga om tillägg i regelverk som bör vara kända av de berörda lärosätena. De nationella tillståndskraven rör till stor del samma produkter och tjänster som redan omfattas av tillståndskrav enligt de direkt tillämpliga bestämmelserna som finns i PDA-förordningen och innebär främst ytterligare krav på vaksamhet för produkter och tjänster som universitet och högskolor ändå är skyldiga att ha vaksamhet kring enligt förordningen. Förslagen bedöms därför inte medföra några omfattande konsekvenser för universitet och högskolor. I enlighet med vad som anges ovan beträffande företagen finns behov av informationsverksamhet även i förhållande till universitet och högskolor. I sammanhanget kan framhållas att kommissionen till stöd för lärosätena redan tagit fram utförliga rekommendationer för hur deras interna efterlevnadsprogram kan stärkas med bäring på den nya PDA-förordningen (se kommissionens rekommendation (EU) 2021/1700 av den 15 september 2021 om interna efterlevnadsprogram för kontroll av forskning om produkter med dubbla användningsområden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden). Konsekvenserna beträffande det utökade straffansvaret är desamma som för företagen. Förslagen bedöms i övrigt inte få några ekonomiska eller andra konsekvenser för kommuner eller regioner, miljön eller jämställdheten, eller för några andra områden som bör redovisas. 8 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd 1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. I andra stycket görs en ändring av hänvisningen till den EU-förordning som lagen kompletterar, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDA-förordningen. 2 § Med export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, produkter med dubbla användningsområden, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa definitioner som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Ändringen innebär att begreppen tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd läggs till i uppräkningen och att hänvisningen till artikel 2 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att med de begrepp som anges i paragrafen avses i lagen detsamma som i artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen innebär också att de begrepp som i hittillsvarande lydelse är kursiverade inte längre är kursiverade. 3 § Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Paragrafen anger vad som i lagen avses med militära produkter enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 4.2 och 4.3 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDA-förordningen. I artiklarna, enligt både den tidigare och den nya lydelsen, hänvisas till militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen innebär också att uttrycket militära produkter som i hittillsvarande lydelse är kursiverat inte längre är kursiverat. Ändringen innebär även att det hittillsvarande andra stycket, som innehåller en definition av tekniskt bistånd, tas bort. Vad som avses med tekniskt bistånd i lagen anges i stället i 2 §. 4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ändras så att hänvisningen görs till den nya PDA-förordningen. Samma ordning gäller därmed för prövning av frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen som enligt 2009 års PDA-förordning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen innebär även att det hittillsvarande tredje stycket, som innehåller en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen, tas bort. Någon ändring i sak är inte avsedd. 4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning. Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa tillståndskrav och underrättelseskyldighet för exportörer av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Första stycket ändras så att regeringen genom ett nytt bemyndigande får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 5.3 i förordningen. Tillståndskravet i artikel 5.3 avser export av cyberövervakningsprodukter, som är en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden, och gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Det görs även en hänvisningsändring, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Tillståndskravet i artikel 4.3 gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen av artikel 4.5 även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Andra stycket ändras så att regeringen får möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen. Det gäller exportörer av cyberövervakningsprodukter som har anledning att misstänka att produkterna kan vara avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 5.1. Det görs även en motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 5.1 och 5.2 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 6.1 och 6.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 6.3 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 6.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då artikel 6.1 till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I övrigt görs en språklig ändring. 4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. I första stycket görs en ändring som innebär att hänvisningen till artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att meddela föreskrifter om utökade tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster i de fall förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att ordet "förmedling" ersätts med "förmedlingstjänster". I andra stycket görs, i fråga om möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet, motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om förbud mot transitering av icke-unionsprodukter. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 6.1 och 6.3 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 7.1 och 7.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 7.3 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 7.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I övrigt görs en språklig ändring. 4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 8.4 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga kontrollen av tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.1, från att endast avse produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till samma förordning till att även avse icke-förtecknade produkter med dubbla användningsområden. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning. Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4. Enligt bemyndigandet i första stycket får regeringen meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i de fall tillhandahållaren har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 i samma förordning. Det gäller bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, viss slags militär slutanvändning och användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning. Enligt bemyndigandet i andra stycket får regeringen meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för sådana tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till export. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen. Artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen anger i likhet med artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning att en medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till överväganden rörande mänskliga rättigheter, får förbjuda eller kräva tillstånd för export av icke-förtecknade produkter med dubbla användningsområden. Jämfört med 2009 års PDA-förordning anges det i artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen att hänsyn till den allmänna säkerheten inbegriper förebyggande av terroristhandlingar. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.1 a-c och 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning: - avsnitt A del 3.3 andra stycket, - avsnitt B del 3.3 andra stycket, - avsnitt C del 3.4 andra stycket, - avsnitt D del 3.5 andra stycket, - avsnitt E del 3.3 andra stycket, - avsnitt F del 3.3 andra stycket, och - avsnitt G del 3.7 andra stycket. Paragrafen innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter om nationella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6. Ändringen innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om exporttillstånd i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till motsvarande artiklar i och bilagor till den nya PDA-förordningen. Det har också i den sjunde strecksatsen gjorts ett tillägg om rapporteringskrav avseende unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik i avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II. Ändringen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, utöver de som redan följer av tillståndet, som krävs om de produkter som exporteras enligt ett sådant tillstånd. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övriga ändringar är endast redaktionella. 6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning. Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd avseende koncernintern överföring av programvara och teknik i vissa fall inte medger export. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6. Bemyndigandet innebär en möjlighet för regeringen att genom förordning utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i avsnitt G del 3.2 b och c i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Dessa anger att tillståndet inte medger export av programvara och teknik om exportören känner till eller är medveten om viss avsedd användning eller återexport. Genom bemyndigandet ges regeringen möjlighet att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för sådan användning som anges i avsnitt G del 3.2 b och c i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Det omfattar bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, militär slutanvändning och användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för operatörer vid överföringar inom EU. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.5. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 11.2 i den nya PDA-förordningen. Jämfört med artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning har de nya artiklarna 5 och 10 i den nya PDA-förordningen rörande cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor lagts till i tillämpningsområdet för artikel 11.2 i samma förordning. Det innebär att omfattningen för bemyndigandet utökas till även krav på tillstånd till överföring för sådana produkter. Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. Det innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en operatör är skyldig att underrätta den behöriga myndigheten om en planerad överföring inom EU. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjligheten att förena nationella exporttillstånd med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6. Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 12.2 i den nya PDA-förordningen, som behandlar individuella och globala exporttillstånd. Detta innebär inte någon ändring i sak. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster, tillhandahållande av tekniskt bistånd, transitering eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd som meddelats med stöd av den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4. Ändringen i första stycket innebär att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering kan återkallas. Det görs även en hänvisningsändring, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringarna i andra stycket är endast språkliga. 15 § Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska utöva tillsyn över den nya PDA-förordningen, denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övriga ändringar är endast språkliga. 16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn. Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll samt om myndighetens möjlighet att få tillträde till lokaler där verksamheten som ska kontrolleras bedrivs. Övervägandena finns i avsnitt 5.4. Första stycket ändras så att tillhandahållandet av tekniskt bistånd knyts till produkter med dubbla användningsområden i stället för att regleras fristående. Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som tillhandahåller tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen när det gäller produkter med dubbla användningsområden. Övriga ändringar är endast språkliga. 17 § Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. I paragrafen finns bestämmelser om minsta bevarandetid för vissa handlingar som avses i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att hänvisningen till artiklarna 20.3 och 22.8 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen. I artikel 27.3 föreskrivs skyldigheter för exportörer av produkter med dubbla användningsområden samt för förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp register eller förteckningar och dokument över sin export, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd. I artikel 27.4 finns bestämmelser om skyldigheten att arkivera dokument och underlag rörande överföringar inom EU av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Genom ändringen omfattas även tillhandahållare av tekniskt bistånd av bestämmelsen om minsta bevarandetid. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 18 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artikel 4.1, 4.2, 5.1, 5.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § första stycket, 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller 4. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket. Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Paragrafen innehåller straffbestämmelser för överträdelser av tillståndskrav enligt den nya PDA-förordningen och PDA-lagen samt sådana tillståndskrav som meddelats med stöd av PDA-lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. I första stycket 1 ändras hänvisningen till 2009 års PDA-förordning, till att avse den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till artikel 4.1-4.4 i 2009 års PDA-förordning ändras till motsvarande bestämmelser i artikel 4.1 och 4.2 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär också att straff föreskrivs för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.1 och 5.2. Cyberövervakningsprodukter är en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden. För en definition av cyberövervakningsprodukter, se artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att straff föreskrivs för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt. Det avser tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden till följd av att en annan medlemsstat inför ett sådant krav på grundval av en nationell kontrollförteckning enligt förfarandet i artikel 9 i samma förordning. För att tillståndskrav ska inträda krävs att en enskild exportör har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna kan vara avsedda för användning som ger anledning till oro med hänsyn till allmän säkerhet eller mänskliga rättigheter. Övriga ändringar är endast språkliga. I första stycket 2 görs en hänvisningsändring från artikel 22.1 i 2009 års PDA-förordning till motsvarande artikel 11.1 i den nya PDA-förordningen. Artikeln reglerar tillståndskrav för överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV till den nya PDA-förordningen. Det görs också en följdändring för överträdelser av tillståndskrav som meddelats genom föreskrifter med stöd av 7 § första stycket avseende överföring av andra produkter med dubbla användningsområden inom unionen. Det görs även en språklig ändring. I första stycket 3 görs en hänvisningsändring från artikel 5.1 i 2009 års PDA-förordning till motsvarande artikel 6.1 och 6.2 i den nya PDA-förordningen. Till följd av den ändrade definitionen av förmedlare i artikel 2.8 i den nya PDA-förordningen kommer straffbestämmelsen även omfatta juridiska personer och partnerskap som inte har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta åsidosättande av tillståndskrav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 b §. Första stycket 4 är ny och föreskriver straff för den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Det gäller överträdelser av tillståndskrav enligt artikel 8.1 och 8.2 i den nya PDA-förordningen och av tillståndskrav som meddelats genom föreskrifter med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket. För en definition av tekniskt bistånd respektive tillhandahållare av tekniskt bistånd, se kommentaren till 2 § och artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Det hittillsvarande andra stycket, som anger att första stycket också gäller elektronisk överföring av programvara eller teknik i vissa fall, tas bort. Sådan överföring av programvara eller teknik omfattas i stället av bestämmelserna i första stycket, till följd av definitionen av export i artikel 2.2 d i den nya PDA-förordningen. I andra stycket, som i hittillsvarande lydelse utgjort tredje stycket, görs en redaktionell ändring som innebär att hänvisningen till det tidigare andra stycket tas bort. Ändringen innebär även att innehållet i det hittillsvarande fjärde stycket, som anger vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt, flyttas till andra stycket. Det görs även en språklig ändring. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § döms till böter eller fängelse i högst två år. Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt. Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Paragrafen innehåller straffbestämmelser för brott mot förbudet mot transitering och för överträdelser av tillståndskrav för transitering. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 7.1 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta åsidosättande av förbud mot transitering som följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 4 d §. Andra stycket är nytt och innebär att det som i första stycket föreskrivs om straff också ska gälla den som, efter att den behöriga myndigheten i ett enskilt fall infört tillståndskrav för en specifik transitering enligt artikel 7.2 i samma förordning, uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden. Ändringen i tredje stycket innebär att innehållet i det hittillsvarande andra stycket flyttas till tredje stycket och att vad som där föreskrivs om grovt brott även omfattar brott enligt andra stycket. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. Paragrafen innehåller straffbestämmelser för den som av grov oaktsamhet begår i paragrafen angivna gärningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.7. Ändringen i första stycket innebär att den som av grov oaktsamhet bryter mot ett förbud mot transitering som meddelats med stöd av 4 d § eller utan tillstånd transiterar produkter som avses i artikel 7.2 i den nya PDA-förordningen för vilka tillståndskrav har inträtt omfattas av det straffbelagda området. Hänvisningen till 18 § första stycket innebär att paragrafen omfattar de nya gärningar som omfattas av straffbestämmelsen i den paragrafen. I övrigt görs en redaktionell ändring. 21 § För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Paragrafen innehåller straffbestämmelser i fråga om de osjälvständiga brottsformerna försök, förberedelse och stämpling när de gäller i paragrafen angivna brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.7. Ändringen innebär att brott mot förbud mot transitering enligt 18 a § andra stycket omfattas av brottsbalkens regler avseende brottsformen försök. Övriga ändringar är endast redaktionella. 22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket, 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket, 4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller 5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7. Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen. I första stycket 2 görs en hänvisningsändring, från artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning till artikel 12.4 i den nya PDA-förordningen. Detta innebär inte någon ändring i sak. Ändringen i första stycket 3 innebär att straff föreskrivs för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 5.2 och 8.2 i samma förordning och för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket. Ändringen innebär också att straffbestämmelserna i hittillsvarande första stycket punkterna 4-6 flyttas till denna punkt. Genom ändringen i 4 a § omfattas underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.3 i samma förordning. Det innebär att straff föreskrivs för en sådan exportör som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits i förordning med stöd av 4 a § andra stycket. Det görs även hänvisningsändringar, från artiklarna 4.4 och 5.1 i 2009 års PDA-förordning till artiklarna 4.2 och 6.2 i den nya PDA-förordningen. Artiklarna innehåller bestämmelser om underrättelseskyldighet för exportörer och förmedlare. Det innebär att det straffbara området utökas till att omfatta en förmedlares skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten då denne känner till att produkterna helt eller delvis är avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i samma förordning. Det avser bl.a. användning i samband med viss slags militär slutanvändning och användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning. I första stycket 4, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkt 7, görs en hänvisningsändring till artikel 11.9 i den nya PDA-förordningen. Detta innebär inte någon ändring i sak. I första stycket 5, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkt 8, görs en hänvisningsändring till artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen. I artikel 27.3 i samma förordning har bevarandetiden för register eller förteckningar och dokument förlängts jämfört med artikel 20.3 i 2009 års PDA-förordning, från tre till fem år, vilket är i överensstämmelse med kraven i 17 §. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 24 a § Om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A-H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot uppgifterna förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för tillståndsmyndigheten att använda föreläggande mot den som är skyldig att lämna uppgifter om användningen av ett generellt tillstånd eller registrering enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7. Ändringen i första stycket innebär att även de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen omfattas av bestämmelsen. Det innebär att tillståndsmyndigheten kommer att kunna använda ett föreläggande då en exportör, som använder något av dessa två nya generella unionstillstånd, försummar att i rätt tid registrera sig eller lämna underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett sådant tillstånd. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I övrigt görs en språklig ändring. Andra stycket är nytt och innebär att ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Detta framgick tidigare av första stycket. 25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller enligt denna lag får inte överklagas. Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut enligt den nya PDA-förordningen och PDA-lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2-5.4. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I övrigt görs en språklig ändring. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden Sammanfattning av promemorian Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2021:32) Den 20 maj 2021 antogs en omarbetad EU-förordning om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller dess bärare. Syftet med omarbetningen av den PDA-förordning som antogs 2009 har varit att modernisera regelverket och effektivisera kontrollarbetet. Den omarbetade förordningen innehåller flera ändringar. Ändringarna innebär bland annat: * Kontrollområdet utökas till att omfatta export av cyberövervakningsprodukter. Syftet är att hantera risken för att sådana produkter används i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. * Kontrollområdet utökas till att omfatta tillhandahållandet av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. * Det införs en mekanism som gör det möjligt att införa tillståndskrav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollförteckningar, för att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna sina åtgärder när nya risker identifieras. * För att underlätta administrationen för exportörer införs två nya generella EU-tillstånd: ett för koncernintern överföring av programvara och teknik och ett för kryptering. * Informationsutbytet och samrådet mellan medlemsstaterna och kommissionen ska öka, liksom öppenheten inom ramen för kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet. Kompletterande bestämmelser till 2009 års förordning finns i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I promemorian lämnas förslag till ändringar i dessa författningar. Det föreslås även följdändringar i vissa andra författningar. Förslagen innebär bland annat ändringar i bestämmelser av verkställande karaktär, införande av bemyndiganden för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vissa tillståndskrav, utnyttjande av dessa nya och befintliga bemyndiganden samt införande av sanktionsbestämmelser för de nya tillståndskraven. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd dels att 9 och 20 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § ska utgå, dels att 1-8, 11, 15-18 a, 21, 22, 24 a och 25 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 e, 4 f och 6 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Med produkter med dubbla användningsområden, cyberövervakningsprodukter, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, transitering, tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster. 4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden eller en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning. 4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning. 4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning. 4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning. 4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. 4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning. 5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 2.3 första stycket i bilaga IIa, del 3.3 andra stycket i bilaga IIb, del 3.4 andra stycket i bilaga IIc, del 3.5 andra stycket i bilaga IId, del 3.3 andra stycket i bilaga IIe och del 3.3 andra stycket i bilaga IIf till samma förordning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning: - avsnitt A del 3.3 andra stycket, - avsnitt B del 3.3 andra stycket, - avsnitt C del 3.4 andra stycket, - avsnitt D del 3.5 andra stycket, - avsnitt E del 3.3 andra stycket, - avsnitt F del 3.3 andra stycket och - avsnitt G del 3.7 andra stycket. 6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning. 7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. 8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. 11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Tillstånd till export, förmedlingstjänster, transitering och tillhandahållande av tekniskt bistånd eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas. Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. 15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. 16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn. 17 § Den som enligt artikel 20.3 eller 22.8 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. 18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artiklarna 4.1, 4.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i a) artiklarna 5.1 och 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket. 2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 3. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket, döms till böter eller fängelse i högst två år. 4. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artiklarna 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller 5. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artiklarna 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt eller b) föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket. Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd 1. exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket. Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d §, döms till böter eller fängelse i högst två år. Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 för vilka tillståndskrav har inträtt. Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 21 § För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning eller denna lag, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket eller 4 f § andra stycket, 4. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning, 5. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 6. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket, 7. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller 4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller 8. bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §. 5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. 24 a § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första användande av ett generellt tillstånd som föreskrivs i bilagorna IIa-IIf till rådets förordning (EG) nr 428/2009, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A-H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen, anmälan eller rapporteringen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. 25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller enligt denna lag får inte överklagas. Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/ 821 eller enligt denna lag får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag: Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § denna lag: 1. mord, 3 kap. 1 § brottsbalken, 2. dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken, 3. grov misshandel och synnerligen grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken, 4. människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken, 5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken, 6. grovt dataintrång, 4 kap. 9 c § andra stycket brottsbalken, 7. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken, 8. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken, 9. allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken, 10. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken, 11. kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken, 12. flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken, 13. spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken, 14. olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken, 15. vapenbrott, grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott, 9 kap. 1 § första stycket och 1 a § vapenlagen (1996:67), 16. brott enligt 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, 17. uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material, 18. brott enligt 18, 18 a och 20 §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen, 18. brott enligt 18 och 18 a §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen, 19. uppsåtligt brott enligt 25 § första stycket 1 och 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt motsvarande grova brott enligt 25 a § samma lag, 20. uppsåtligt brott enligt 9 kap. 2 § 1 strålskyddslagen (2018:396) som avser tillståndsplikt enligt 6 kap. 1 § samma lag avseende sådan verksamhet som avses i 1 kap. 7 § 1 och 2 samma lag, 21. smuggling, grov smuggling, vapensmuggling, grov vapensmuggling, synnerligen grov vapensmuggling, smuggling av explosiv vara, grov smuggling av explosiv vara och synnerligen grov smuggling av explosiv vara, 3, 5, 6 a och 6 b §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 15-20, 22. olaga hot och grovt olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1-21. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2021:32) kommit in från: Civil Rights Defenders, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Förvaltningsrätten i Stockholm, Hovrätten för Västra Sverige, Human Rights Watch Sverige, Inspektionen för strategiska produkter, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Regelrådet, Reportrar utan gränser Sverige, Rymdstyrelsen, Saab AB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Studsvik Nuclear AB, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska institutet för standarder, Svenskt Näringsliv, Sveriges Exportkontrollförening, Swedish Aerospace Industries, Säkerhets- och försvarsföretagen, Säkerhetspolisen, Teknikföretagen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Tullverket, Umeå tingsrätt, Vinnova, Westinghouse Electric Sweden AB och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: ABB AB, AFRY AB, Alfa Laval Lund AB, Amnesty International, Atlas Copco AB, Axis Communication AB, Cytiva Sweden AB, Ericsson AB, FLIR Systems AB, Hexagon AB, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Micro Systemation AB, Milestone Systems Sweden AB, NEC Scandinavia AB, RISE Research Institutes of Sweden, OKG AB, Quintus Technologies AB, Riksdagens ombudsmän, Sandvik AB, Siemens AB, Svensk Elektronik, Sveriges export- och investeringsråd, TechSverige, Tetra Pak, The Swedish Association of Small and Medium Size Enterprises in Defence, Umeå universitet, Vattenfall Nuclear Fuel AB och Xolaris Civil Security AB. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd dels att 9 och 20 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § ska utgå, dels att 1-8, 11, 15-19, 21, 22, 24 a och 25 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 e, 4 f och 6 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Med cyberövervakningsprodukter, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, produkter med dubbla användningsområden, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel. Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster. 4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden eller en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning. 4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning. 4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning. 4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning. 4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning. 4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning. 5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 2.3 första stycket i bilaga IIa, del 3.3 andra stycket i bilaga IIb, del 3.4 andra stycket i bilaga IIc, del 3.5 andra stycket i bilaga IId, del 3.3 andra stycket i bilaga IIe och del 3.3 andra stycket i bilaga IIf till samma förordning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.1 a-c och 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning: - avsnitt A del 3.3 andra stycket, - avsnitt B del 3.3 andra stycket, - avsnitt C del 3.4 andra stycket, - avsnitt D del 3.5 andra stycket, - avsnitt E del 3.3 andra stycket, - avsnitt F del 3.3 andra stycket, och - avsnitt G del 3.7 andra stycket. 6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning. 7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. 8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. 11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Tillstånd till export, förmedlingstjänster, tillhandahållande av tekniskt bistånd, transitering eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas. Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. 15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. 16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn. 17 § Den som enligt artikel 20.3 eller 22.8 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. 18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artikel 4.1, 4.2 eller artikel 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i a) artikel 5.1 och 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket, 2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 3. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § första stycket, 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket, döms till böter eller fängelse i högst två år. 4. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller 5. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i a) artikel 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket. Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd 1. exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1-4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §, 2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller 3. tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket. Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § döms till böter eller fängelse i högst två år. Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt. Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en all-varlig kränkning av ett betydande samhällsintresse. 19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. 21 § För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning eller denna lag, 2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning, 3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket, 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket, 4. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning, 5. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 6. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket, 7. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller 4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller 8. bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §. 5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar. 24 a § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första användande av ett generellt tillstånd som föreskrivs i bilagorna IIa-IIf till rådets förordning (EG) nr 428/2009, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A-H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot uppgifterna förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. 25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller enligt denna lag får inte överklagas. Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/ 821 eller enligt denna lag får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-03-10 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Leif Gäverth Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2022 har regeringen (Utrikesdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Olof Zachrisson. Förslaget föranleder följande yttrande. Förslaget till lag om ändring i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd 4 a § I paragrafens första stycke bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden eller en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av vissa angivna krav. Formuleringen innebär att cyberövervakningsprodukt behandlas som någonting för sig vid sidan av produkt med dubbla användningsområden. Det är inte korrekt. Enligt definitionen i artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen, som 2 § hänvisar till, är cyberövervakningsprodukter produkter med dubbla användningsområden. I andra paragrafer förefaller också uttrycket "produkt med dubbla användningsområden" användas så att det omfattar cyberövervakningsprodukter. För att missförstånd inte ska uppstå bör orden "eller en cyberövervakningsprodukt" strykas. 4 c § Paragrafen innehåller enligt sin ordalydelse ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Artikeln avser förmedlingstjänster. Vid föredragningen har upplysts att lagtexten kommer att ändras så att den överensstämmer med förordningen. 16 och 17 §§ Enligt 16 § första stycket har tillsynsmyndigheten rätt att få tillgång till bl.a. de handlingar som behövs för kontroll i vissa avseenden. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. I 17 § föreskrivs att den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i den nya PDA-förordningen är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning. I 17 § definieras inte ordet handling. Sammanhanget tyder på att definitionen i 16 § inte ska tillämpas. Ordets innebörd får snarare sökas i artikel 27 i förordningen. Vad som avses med handlingar i 17 § bör klargöras under den fortsatta beredningen. 18 § Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Enligt punkt 1 b är det straffbart att utan tillstånd exportera sådana produkter med dubbla användningsområden som avses i en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §. Enligt punkt 2 b är det straffbart att utan tillstånd exportera cyberövervakningsprodukter som avses i en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket. Eftersom en cyberövervakningsprodukt enligt artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen är en produkt med dubbla användningsområden omfattas det som föreskrivs i punkt 2 b av det som föreskrivs i punkt 1 b. Punkt 2 b kan därför utgå. I punkt 2 a hänvisas till artikel 5.1 och 5.2 i den nya PDA-förordningen, som reglerar cyberövervakningsprodukter. Av tydlighetsskäl kan det vara motiverat att reglera detta i en särskild bestämmelse i lagen. Men strängt taget är det inte nödvändigt. Eftersom cyberövervakningsprodukter är produkter med dubbla användningsområden, kan regleringen föras in i punkt 1 a. Punkterna 3-5 avser enligt sin ordalydelse produkter med dubbla användningsområden. Om avsikten är att cyberövervakningsprodukter inte ska omfattas måste detta regleras särskilt. Detsamma gäller lagens övriga bestämmelser om produkter med dubbla användningsområden. Om resultatet av de fortsatta övervägandena blir att ordet cyberövervakningsprodukt inte behövs i någon bestämmelse i lagen, får ordet tas bort även i 2 §. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Hallengren, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar proposition Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden