Regeringskansliets rättsdatabaser

Internationell samverkan Förslag till statsbudget för 2006 Internationell samverkan Innehållsförteckning 1 Förslag till Riksdagsbeslut 7 2 Internationell samverkan 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutvecklingen 9 3 Utrikes- och säkerhetspolitik 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 12 3.3 Mål 12 3.4 Insatser 12 3.5 Resultatredovisning 18 3.6 Revisionens iakttagelser 21 3.7 Politikens inriktning 21 3.8 Budgetförslag 28 3.8.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 28 3.8.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 29 3.8.3 5:3 Nordiskt samarbete 32 3.8.4 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 32 3.8.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 33 3.8.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 34 3.8.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 35 3.8.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet 35 3.8.9 5:9 Svenska institutet 36 3.8.10 5:10 Information om Sverige i utlandet 38 3.8.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 38 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 2.2 Härledning av ramnivå 2006-2008. 10 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 10 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 10 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 5, netto 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 12 3.2 Anslagsutveckling 28 3.3 Intäkter till inkomsttitel 28 3.4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 29 3.5 Anslagsutveckling 29 3.6 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 31 3.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 32 3.8 Anslagsutveckling 32 3.9 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:3 Nordiskt samarbete 32 3.10 Anslagsutveckling 32 3.11 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 33 3.12 Anslagsutveckling 33 3.13 Offentligrättslig verksamhet 34 3.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 34 3.15 Anslagsutveckling 34 3.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 35 3.17 Anslagsutveckling 35 3.18 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 35 3.19 Anslagsutveckling 35 3.20 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 36 3.21 Anslagsutveckling 36 3.22 Uppdragsverksamhet 36 3.23 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 37 3.24 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:9 Svenska institutet 37 3.25 Anslagsutveckling 38 3.26 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:10 Information om Sverige i utlandet 38 3.27 Anslagsutveckling 38 3.28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 39 1 Förslag till Riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 130 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 3.8.2), 2. bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 5:9 Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 3.8.9), 3. för budgetåret 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Ramanslag 994 454 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Ramanslag 131 647 5:3 Nordiskt samarbete Ramanslag 13 995 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Ramanslag 3 976 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Ramanslag 24 689 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Ramanslag 34 356 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Ramanslag 26 834 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) Ramanslag 12 226 5:9 Svenska institutet Ramanslag 85 204 5:10 Information om Sverige i utlandet Ramanslag 9 700 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Ramanslag 21 868 Summa 1 358 949 2 Internationell samverkan 2.1 Omfattning Utgiftsområdet Internationell samverkan omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. 2.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 2 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik 1 267 1 380 1 450 1 359 1 363 1 368 Totalt för utgiftsområde 5 1 267 1 380 1 450 1 359 1 363 1 368 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2Inklusive valutaomräkning Tabell 2.2 Härledning av ramnivå 2006-2008. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 1 240 1 240 1 240 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 4 8 12 Beslut 103 103 103 Överföring till/från andra utgiftsområden 9 9 9 Övrigt2 4 4 4 Ny ramnivå 1 359 1 363 1 368 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Inklusive valutaomräkning Tabell 2.3 Ramnivå 2006 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor 2006 Transfereringar 1 106 Verksamhetsutgifter 1 131 601 Investeringar 226 241 Summa ramnivå 1 358 949 Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 5, netto Miljoner kronor Prognos 2005 Prognos 2006 Politikområde Internationell samverkan 1,6 1,6 Totalt för utgiftsområde 5 1,6 1,6 Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 5 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett "överuttag" av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2005 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är att hänföra till utgiftsområde 5. Ersättning avseende ökade levnadskostnader, skolavgifter för barn, samt fri bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt för den del av ersättningen som överstiger merkostnaden. 3 Utrikes- och säkerhetspolitik 3.1 Omfattning Politikområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom politikområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2004 Budget 2005 1 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008 Anslag inom utgiftsområde 5 5:12 Bidrag till vissa internationella organisationer 941,6 871,7 949,5 994,5 994,5 994,5 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 129,5 130,5 128,7 126,6 134,0 136,6 5:3 Nordiskt samarbete 12,1 23,9 22,8 14,0 14,0 14,0 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 6,2 154,0 150,8 4,0 4,0 4,0 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 22,7 24,4 24,0 24,7 25,1 25,6 5:63 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 27,7 29,2 28,2 34,4 34,4 34,4 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 26,5 26,7 26,4 26,8 26,8 26,8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 11,3 12,2 12,0 12,2 12,2 12,2 5:9 Svenska institutet 72,3 75,3 74,3 85,2 86,6 88,2 5:104 Information om Sverige i utlandet 17,1 9,7 11,6 9,7 9,7 9,7 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 22,0 21,7 21,9 21,9 21,9 Totalt för utgiftsområde 5 1 266,9 1 379,6 1 450,1 1 358,9 1 363,2 1 367,9 Totalt för politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik 1 266,9 1 379,6 1 450,1 1 358,9 1 363,2 1 367,9 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Inkluderar följande anslag enligt statsbudgeten för 2003: 5:4 Nordiska ministerrådet, 5:5 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 3 Inkluderar följande anslag enligt statsbudgeten för 2003: 5:9 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, 5:10 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, 5:12 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, 5:14 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse 4 Inkluderar följande anslag enligt statsbudgeten för 2003: 5:16 Europainformation m.m. 3.3 Mål Målet för politikområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. 3.4 Insatser Medlemskapet i FN är centralt i Sveriges utrikespolitik. Sverige bidrar med en obligatorisk avgift till FN:s budget enligt en av medlemsländerna fastställd bidragsskala. Som framgår av utgiftsområde 7 är Sverige också en av de största bidragsgivarna till FN:s frivilliga program på utvecklingsområdet. Sverige stöder det reformprogram som generalsekreteraren tagit initiativ till och som syftar till att öka organisationens effektivitet samtidigt som den fortsätter att vara ett forum som avspeglar den breda medlemskretsen. Sverige stöder även en förstärkning av FN:s fredsbevarande verksamhet i linje med de rekommendationer som den s.k. Brahimipanelen avlämnat samt genom ett intensifierat arbete i FN för förebyggande av väpnade konflikter. Sverige stödjer aktivt den Internationella brottmålsdomstolen (ICC), både på egen hand och genom internationella organisationer, framför allt EU. Förutom politiskt stöd och obligatoriskt bidrag till ICC:s budget pågår ett löpande bilateralt samarbete med domstolen i en rad frågor. Till exempel pågår förhandlingar om samarbetsavtal mellan Sverige och domstolen. Dessutom har svenska ambassader i de länder där ICC bedriver utredningar bistått domstolen. Sverige arbetar för att 2005 års översynskonferens för icke-spridningsavtalet för kärnvapen följs upp bl.a. genom att verka för att förhandlingar om ett avtal om förbud mot tillverkning av klyvbart material för kärnvapen inleds. Sverige verkar också för att EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen vidareutvecklas och följs upp i EU:s bilaterala avtal med tredje land och genom konkreta projektinsatser. FN:s säkerhetsrådsresolution 1540/2004 om icke- spridning av massförstörelsevapen bör följas upp bl.a. genom tekniskt bistånd för att bygga ut och förstärka länders exportkontrollsystem. Sverige deltar aktivt i arbetet i FN:s generalförsamling (första utskottet), nedrustningskonferensen (CD), organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt i den förberedande kommittén för att upprätta det internationella kontrollorganet under provstoppsavtalet (CTBTO). Vidare spelar Sverige en aktiv roll i de multilaterala exportkontrollregimerna. Arbetet med att genomföra den internationella handlingsplan som FN:s konferens om illegal handel med lätta vapen antagit fortsätter och kräver nationell sakkunskap. Sverige fortsätter att verka för att protokollet om s.k. explosiva lämningar efter krig under 1980 års vapenkonvention (CCW) träder i kraft. Sverige verkar också för att ett internationellt protokoll om stridsvagnsminor kommer till stånd. Det är även angeläget att insatser görs vid vapenlager i Östeuropa så att vapen därifrån inte når konfliktområden i Afrika. Nedrustnings- och icke-spridningsinsatser finansieras också genom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta gäller bl.a. insatser mot spridning av lätta vapen liksom aktiviteter som genomförs inom ramen för G 8:s Globala Partnerskap. Främjande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är Europarådets huvuduppgift, och fokus på dessa kärnområden har ytterligare stärkts efter toppmötet i maj 2005. Europarådet är ett viktigt instrument för arbetet på dessa områden. Europarådet arbetar genom normbildning, genom samarbets- och biståndsprogram samt genom engagemang i konfliktområden som i västra Balkan och den ryska delrepubliken Tjetjenien i syfte att främja en utveckling mot stabilitet och demokrati. Genom Europarådets program inom den s.k. stabilitetspakten skapas förutsättningar för att stärka demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i sydöstra Europa. Genom extra bidrag stödjer Sverige ett projekt mot människohandel i södra Kaukasien. Sverige ställer en juridisk expert till förfogande med ansvar för att genomföra samarbetsprogram som rör kampen mot sexuellt utnyttjande av barn. Regeringen har i sin skrivelse den 17 mars 2005 redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté (skr. 2004/05:81). Sverige har, genom stödet till OSSE:s verksamhet, bidragit till organisationens fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan för krishantering, konfliktförebyggande, främjande av säkerhet och stabilitet och en förbättrad tillämpning av de åtaganden som deltagarstaterna gjort på olika områden, såsom demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, ekonomi och miljö samt rustningskontroll och förtroendeskapande åtgärder. Ett viktigt arbete utförs också av OSSE:s institutioner, Högkommissarien för frågor om nationella minoriteter (HCNM), kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Medierepresentanten. Sverige har, som en viktig del av detta stöd, ställt personal till förfogande för tjänst i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna. Regeringen har i sin skrivelse den 17 mars 2005 redogjort för verksamheten inom OSSE (skr. 2004/05:82). Under året har en svensk OECD-strategi färdigställts "Svensk OECD-strategi övergripande prioriteringar och organisation (Ds 2005:17, Utrikesdepartementet)". Arbetet med att genomföra strategin har påbörjats. Den svenska profilen inom OECD har under perioden stärkts avsevärt genom det svenska ordförandeskapet vid OECD:s Ministerrådsmöte 2005 som hade temat "Enabling Globalisation". Statsministerns ordförandeskap gjorde det möjligt att i ett viktigt internationellt sammanhang föra fram svenska synpunkter på globaliseringsfrågor och ekonomiskt beslutsfattande. Sverige sökte också driva på det interna reformarbetet i OECD för att stärka organisationens relevans i det internationella samarbetet. I det löpande OECD-arbetet deltog svenska experter under året aktivt i OECD:s olika arbetsgrupper och kommittéer med analys, policydialog och utformande och uppföljning av regler, riktlinjer och rekommendationer som bedrivs inom respektive sakområde. Förutom det obligatoriska bidraget till FN:s fredsfrämjande verksamhet som belastar utgiftsområde 5, finansieras Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser idag genom anslag inom flera politikområden. Utöver utgiftsområde 5 berörs även utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet och 7 Internationellt bistånd. Det svenska engagemanget i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inkluderar direkt deltagande i konkreta insatser och stöd till stärkande av andra organisationers konflikthanteringsförmåga. Sverige deltar för närvarande i fredsfrämjande insatser som leds av FN, EU, Nato, OSSE och Afrikanska Unionen (AU). Under 2004 och 2005 har Sverige deltagit med personal i flertalet av FN:s för närvarande 17 fredsfrämjande insatser. Under merparten av år 2004 och år 2005 har Sverige dessutom deltagit med militär trupp i UNMIL i Liberia, och i MONUC i Demokratiska Republiken Kongo under 12 månader fram till sommaren 2004. De svenska insatserna har bidragit till den övervägande positiva utveckling som har präglat många av FN:s insatsområden, men behovet av fredsbevarande och fredsbyggande insatser bedöms vara fortsatt stort. FN:s fredsfrämjande verksamhet är särskilt omfattande på den afrikanska kontinenten. Under det gångna året har FN inrättat nya insatser i Elfenbenskusten, Burundi och Sudan. Svenska militärobservatörer deltar i insatserna i Etiopien/Eritrea, Demokratiska Republiken Kongo, Sierra Leone samt i den internationella övervakningsinsatsen i Nubabergen i Sudan. Sverige bidrar också med en nationell expert till EU-kommissionen i Liberia samt ställer en militärobservatör och en stabsofficer till förfogande till Afrikanska unionens övervakningsmission i Darfur, Sudan. Sverige har även bidragit med en militärrådgivare till FN-kontoret för Västafrika, UNOWA. Beroende på utvecklingen i vissa afrikanska konfliktområden kan nya eller utökade FN-insatser bli aktuella vilket skulle innebära efterfrågan på ytterligare svenskt deltagande. Vad avser Asien bidrar Sverige till övervakningsmissionen i Korea, observatörsgruppen i Indien/Pakistan samt FN:s insats i Östtimor. Sverige bidrar vidare med en militärrådgivare till FN:s insats i Afghanistan. Svenska militärobservatörer deltar också i FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Palestina samt i FN:s insats i Georgien. Sverige är medlem i FN:s snabbinsatsstyrka, Shirbrig, vars uppgift är att med kort varsel kunna ställa fredsbevarande personal till FN:s förfogande under en inledande fas av en fredbevarande insats. EU:s framväxande snabbinsatsförmåga är också ett stöd till FN. EU har under det senaste decenniet framgångsrikt utvecklats till en utrikespolitisk aktör med förmåga till militär och civil krishantering inom ramen för EU:s säkerhets- och försvarspolitik (ESFP). I detta arbete deltar Sverige fullt ut från planering till genomförande, vilket innebär goda möjligheter att påverka insatserna utformning. Under 2004 och hittills 2005 har EU lett polisinsatser i Bosnien-Hercegovina (EUPM), i Makedonien (Proxima) och i Demokratiska Republiken Kongo (EUPOL Kinshasa), samt en insats för reform av den kongolesiska säkerhetssektorn (EUSEC DRK) och en insats på rättsstatsområdet i Georgien (Themis). Under 2005 inleddes också EU:s rättsstatsinsats i Irak (EU JUST Lex), EU:s civila övervakningsmission i Aceh/Indonesien (Aceh Monitoring Mission) samt EU:s insats till stöd för AU i Sudan. När den Nato-ledda insatsen i Bosnien- Hercegovina (SFOR) avslutades i december 2004 inleddes EU:s militära krishanteringsinsats (ALTHEA). De nationella bidragen spelar en viktig roll för att stärka EU:s förmåga att uppfylla sina åtaganden inom GUSP (EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik). Sverige har deltagit och deltar i så gott som alla EU:s pågående krishanteringsinsatser. Därutöver deltar Sverige med personal till EU:s särskilda representanters kontor vilka utför krishanteringsuppgifter, t.ex. polisrådgivningsinsatsen i de palestinska territorierna (EUCOPPS). De bidrag som Sverige ger till de Nato-ledda insatserna i Kosovo och Afghanistan är en viktig del av Sveriges medverkan i det Euroatlantiska Partnerskapsrådet och i Partnerskap för fred (EAPR/PFF). Sverige har utökat sitt bidrag till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, bl.a. genom stöd till en regional enhet i norra Afghanistan. Förberedelser pågår för att kunna öka detta bidrag ytterligare. ISAF är en insats av stor betydelse för global liksom för europeisk säkerhet samt för den politiska utvecklingen i Afghanistan, och bidrar till att skapa en säkrare omgivning för bistånds- och återuppbyggnadsinsatser. Utöver deltagande i fredsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU m.fl. organ ger regeringen också prioritet åt andra insatser med konfliktförebyggande, konflikthanterande och fredsbyggande syfte, till stöd för exempelvis medlingsinsatser, rådgivning, eller för att stödja projekt som främjar fred och säkerhet. Stöd har dessutom givits till arbetet med att stärka FN-systemets kapacitet att förebygga väpnade konflikter liksom att i övrigt förändra organisationen så att den lättare skall kunna bemöta dagens globala säkerhetshot. Åtgärder för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i freds- och säkerhetsfrämjande insatser generellt i enlighet med säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) har bedömts som särskild angelägna. Sverige har också givit finansiella bidrag till krishanteringsinsatser inom ramen för regionala och subregionala organisationer, samt t.ex. till en styrka till skydd för FN:s personal i Irak. Nato har inom ramen för EAPR/PFF ett omfattande program för säkerhetsfrämjande stöd till partnerländerna främst i södra Kaukasien, Centralasien och västra Balkan. Sverige har lämnat bidrag till tre av de s.k. Trust Funds som upprättats inom PFF. Ytterligare bidrag genom PFF övervägs som ett led i Sveriges fortsatta säkerhetsfrämjande bistånd. Insatser har gjorts för att stödja forskning om säkerhetspolitiska frågor för att öka kunskaperna hos allmänheten om sådana frågor. Särskilda bidrag har lämnats under 2005 till bl.a. arbetet med provstoppsavtalets verifikationsinstrument (under svensk ledning), arbetet för att främja Ottawakonventionen (truppmineförbudet) och dess förpliktelser, projekt rörande lätta vapen och arbetet för att främja kärnvapennedrustning. Folke Bernadotteakademin (FBA) har under året fortsatt arbetet med att, genom bl.a. utbildningsinsatser för personal i fredsfrämjande verksamhet, bidra till att stärka den svenska och internationella förmågan för katastrof-, krishanterings- och fredsinsatser. Under år 2005 har Sverige fortsatt att bidra till det internationella projektet "Challenges of Peace Operations", vilket samordnas av FBA. Projektet syftar till att utveckla och stärka FN:s och det övriga internationella samfundets fredsfrämjande insatser. Den oberoende kommissionen om massförstörelsevapen har under 2004 och 2005 fortsatt sitt uppdrag att ge nya impulser till det internationella arbetet för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen och missiler, inklusive med koppling till terrorism. Under 2005 högtidlighålls 100-årsminnet av Dag Hammarskjölds födelse. Förberedelser för högtidlighållandet pågick under 2004 och en mängd aktiviteter genomförs under jubileumsåret 2005, bl.a. konferenser, seminarier och kulturella evenemang. En utställning om Dag Hammarskjöld och hans tid som FN:s generalsekreterare visas under 2005 och 2006 i 50-talet länder i utlandsmyndigheternas regi. I samband med utställningen genomförs lokala aktiviteter såsom seminarier och föreläsningar. I februari 2005 anordnades en konferens om FN och global säkerhet i samarbete med svenska FN-förbundet. Arbete har pågått under 2005 för att förbereda det svenska ordförandeskapet i FN:s generalförsamling 2005-2006 genom ambassadör Jan Eliasson. Grunderna och den allmänna inriktningen för den strategiska exportkontrollen har i mars 2005 redovisats för Riksdagen i regeringens skrivelse 2004/05:114. Under perioden maj 2004 - juni 2005 innehade Sverige ordförandeskapet i en av de fem s.k. multilaterala exportkontrollregimerna, Nuclear Suppliers' Group (NSG). Under ordförandeskapsåret genomfördes bl.a. en omfattande outreachverksamhet till tredje land för att främja ickespridning av kärnvapen. Sverige deltog mycket aktivt i övriga fyra multilaterala regimer liksom i EU:s arbete avseende produkter med dubbel användning. I EU genomfördes under 2004 en gemensam översyn av medlemsländernas nationella exportkontrollsystem, syftande till en allt starkare och välharmoniserad europeisk exportkontroll. På krigsmaterielsidan fortsatte det aktiva svenska deltagandet i det allt intensivare internationella samarbetet för att främja en ansvarsfull exportkontrollpolitik. Arbetet bedrevs dels i EU:s rådsarbetsgrupper, dels inom den s.k. sexstatsgruppen (LoI) samt slutligen i FN:s regi. I ett kortare perspektiv går arbetet ut på ökad transparens - ländernas rapportering samordnas successivt samtidigt som rapporteringsinnehållet ökar. I ett längre perspektiv leder den ökade öppenheten och det allt mer tilltagande samarbetet till en större samsyn vad avser tillämpningen av internationella och nationella riktlinjer för exportkontrollen. Särskild uppmärksamhet - och extra insatser - ägnades och avdelades för det globala problem som den illegala spridningen av lätta vapen utgör, inte minst i Afrika. Arbetet inom EU för att revidera uppförandekoden för vapenexport var intensivt under 2004 och 2005. Under 2005 enades COREPER om texten till en gemensam ståndpunkt avseende uppförandekoden. För att det svenska regelverket på krigsmaterielområdet ska fortsätta att vara ändamålsenligt och verklighetsanpassat tillsatte regeringen 2003 en utredning som skulle göra en översyn av den svenska krigsmateriellagstiftningen i ljuset av de förändringar som skett de senaste åren inom de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska områdena. Utredningen har i februari 2005 lämnat sitt betänkande "KRUT Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel" (SOU 2005:9). Betänkandet har remissbehandlats och en proposition till riksdagen förbereds. I Sverige medverkade en rad myndigheter till att uppfylla målen med exportkontrollen. I första hand gäller det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Statens Kärnkraftsinspektionen (SKI). Vidare medverkade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Tullverket, Säkerhetspolisen (SÄPO), Försvarsmakten MUST och Försvarets Radioanstalt (FRA). Sverige verkar inom Nordiska ministerrådet för att utveckla det nordiska samarbetet som en del av Sveriges Europapolitik. De nordiska samarbetsstrukturerna utnyttjas för avstämning och agerande i EU/EES-frågor. En översyn har gjorts av ministerrådets samarbete med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Innebörden är att samarbetet med de baltiska länderna läggs om till ett samarbete mellan likvärdiga parter och att samarbetet med Ryssland koncentreras till ett begränsat antal verksamheter. Den nordiska strategin för hållbar utveckling har reviderats i syfte att lägga större vikt på den sociala och ekonomiska dimensionen. Sverige verkar också för en utveckling av den språkliga och kulturella gemenskapen. Arbetet med avveckling av gränshinder mellan de nordiska länderna har förts vidare och breddats till att även omfatta näringslivets gränshinder. I syfte att mer fokusera verksamheten på prioriterade frågor har en översyn gjorts av Nordiska ministerrådets organisation. Den viktigaste uppgiften för Sverige år 2004 var att följa upp de svenska ordförandeinitiativen från år 2003 i det nordiska regeringssamarbetet. Det gällde främst att avveckla gränshinder mellan de nordiska länderna, att utveckla det nordisk-baltiska samarbetet och att stärka det nordiska samarbetet i EU/EES-frågor. En utförlig redovisning av verksamhet och resultat i det nordiska samarbetet har lämnats i regeringens skrivelse till riksdagen den 10 mars 2005 (skr. 2004/05:90). På det bilaterala planet finns ett fortsatt behov av insatser för att främja integrationen mellan de nordiska länderna, bl.a. i Öresundsregionen. Sverige har under år 2005 medverkat i samband med 100-årsmarkeringen av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Sverige verkar också för en förstärkning av den Svensk-danska kulturfonden och för att en isländsk-svensk ordbok ska ges ut. Bidraget om 7,5 miljoner kronor till Föreningen Nordens allmänna verksamhet, för informationsverksamhet och kultur- och utbildningsinsatser, har betydelse för att föreningen ska kunna medverka till att hålla samman projekt som genomförs i samarbete med regeringen och med Nordiska ministerrådet. En mycket omfattande uppgift för den konsulära verksamheten har varit utrikesförvaltningens insatser med anledning av flodvågskatastrofen den 26 december 2004. Stora insatser har genomförts i Thailand av utrikesrepresentationen tillsammans med Räddningsverket, polisen, Försvarsmakten och andra berörda myndigheter. Ett reformarbete för att förstärka den konsulära krisberedskapen genomförs. I detta ligger bl.a. inrättande av stående konsulär beredskap såväl i Stockholm som vid vissa utlandsmyndigheterna och införande av ett datorstöd för den konsulära ärende- och krishanteringen. Förberedelser har vidtagits för att under hösten 2005 arrangera ett internationellt seminarium om bortförande av barn med deltagare från stater i Mellanöstern och Nordafrika. Regeringens stöd till forskning, utredningar, seminarier m.m. fortsätter att bidra till arbetet med att främja och informera om den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken samt till att föra det internationella nedrustnings- och ickespridningsarbetet och exportkontrollfrågorna framåt. Stöd till analysarbete och forskningsstudier som fördjupar förståelsen om internationell och europeisk säkerhetspolitik har under 2004 skett i form av studier och seminarier, också i syfte att medverka till ökad debatt och information om säkerhetspolitik samt synlighet för svenska perspektiv i internationella sammanhang. Utbytestjänstgöring har under del av året genomförts i samarbete med svenska forskningsinstitut. Regeringen fäster stort avseende vid den verksamhet som bedrivs av Utrikespolitiska institutet (UI). Till institutets samhällsuppgift hör viktiga bidrag till folkbildningen, skol- och lärarinformation, programverksamhet och debatt, ofta i nära samarbete med Utrikesdepartementet, en bred publiceringsverksamhet samt upprätthållandet av ett öppet och tillängligt utrikespolitiskt bibliotek. Genom sina verksamma forskare och sina breda internationella nätverk fyller UI vidare en viktig uppgift på forskningsområdet, i synnerhet vad gäller tillämpad forskning. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) fortsätter att leverera teknisk expertis och underlag vid internationella förhandlingar rörande t.ex. kemiska och biologiska vapen. Sverige leder bl.a. en särskild arbetsgrupp inom ramen för provstoppsavtalet CTBT med ansvar för förberedelserna för avtalets verifikationsfrågor. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) bedriver forskning huvudsakligen inom områdena nedrustning och ickespridning, regional säkerhetspolitik och militära utgifter. Forskningsresultaten publiceras löpande i rapportform. SIPRI har fortsatt sin verksamhet inom ramen för åtta forskningsprojekt inom bl.a. områdena militärutgifter, krigsmateriel, rustnings- och exportkontroll samt konfliktanalys. Vidare utges årligen den välrenommerade årsboken, i vilken utvecklingen på områdena säkerhet och konflikter, militära utgifter samt nedrustning, ickespridning och vapenkontroll analyseras. Svenska institutet (SI) ger bl.a. stöd till och medverkar i utställningar, gästspel, filmvisningar och andra presentationer av Sverige i utlandet. Under 2004 genomfördes 167 sådana informations- och presentationsprojekt fördelade på 45 länder. För de svenska utlandsmyndigheterna gäller att de skall komplettera och förstärka denna verksamhet med ett långsiktigt nätverksbyggande. SI har under det senaste året tillsammans med utlandsmyndigheterna genomfört omfattande presentationer av svensk kultur och svenskt samhällsliv i bl.a. Paris, Tokyo, London, Moskva, Sao Paolo, Rom och vid världsutställningen i Aichi, i Australien, Ungern, Rumänien och på Balkan. Genom sin speciella kompetens på kultur- och samhällsområdet har SI givit de Sverigefrämjande insatserna en kulturell och intellektuell dimension. Även i andra länder har utlandsmyndigheterna genomfört större främjandesatsningar inom svenska profilområden som IT, bioteknik, musik, design, mode, mat m.m. med stöd av SI. Institutets medverkan vid utställningar, filmvisningar och seminarier om bl.a. svensk litteratur har varit efterfrågade och omfattande. Filmen Lilja 4-ever är ett exempel där SI på ett 25-tal platser i Väst- och Östeuropa samt Latinamerika medverkat till visningar och seminarier om trafficking och om kvinnors och barns rättigheter. Dessa har rönt stor uppmärksamhet i media och fått stort genomslag i landet. Målgrupp har varit gymnasieelever, politiker, poliser, åklagare m.fl. Även aktiviteterna kring utställningen om Astrid Lindgren handlar om barns rättigheter och jämställdhet. Utställningen, som hittills visats på 20-talet orter och med större satsningar i bl.a. Sarajevo, Belgrad, Moskva och Berlin har mottagits med stor positiv uppmärksamhet. Utställningen om Dag Hammarskjöld som visas i ett 50-tal länder har åtföljts av föreläsningar och seminarier om bl.a. fredsbevarande, konflikthantering och mänskliga rättigheter. Svenska institutet administrerar Nämndens för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) webbportal för Sverigeinformation www.sweden.se "the official gateway to Sweden". I webbportalen ingår en digital bildbank och ett intranät, Sweden Promotion Forum, där tjänstemän inom samtliga NSU-organisationer samt Sveriges honorära konsuler i utlandet kan utbyta information och erfarenheter i främjandefrågor. Sverigefrämjandet i utlandet berör flera utgiftsområden. Utöver utgiftsområde 5 Internationell samverkan kan främst nämnas utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Handels- och investeringsfrämjande är ett särskilt verksamhetsområde inom politikområde 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande som behandlas under utgiftsområde 24 Näringsliv. Inom politikområdet avsätts också särskilda resurser för Sverigeprofilering genom NSU. 3.5 Resultatredovisning En prioriterad fråga för Sverige har varit att fortsatt medverka i strävanden att reformera FN och ge världsorganisationen större effektivitet. En viktig fråga är de förslag till reformer bl.a. av FN-sekretariatet som generalsekreterare Annan har lagt fram i sin mars-rapport 2005 - In Larger Freedom. FN-reformer är områden som kräver långsiktigt engagemang och Sverige har aktivt bidragit till reformprocessen. Målsättningen med stödet för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är att motverka den nu utbredda straffriheten för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Domstolen befinner sig fortfarande i en inledande fas, de två första förundersökningarna inleddes sommaren 2004. Målet är att domstolens existens skall få positiv effekt också på nationella rättsväsenden, så att dessa bättre kan motverka straffriheten nationellt. Det är för tidigt att utvärdera hur dessa mål har uppfyllts. Regeringen återkommer med bedömningar av måluppfyllelsen. Målsättningen för det svenska nedrustnings- och icke-spridningsarbetet är att under strikt och effektiv kontroll avskaffa massförstörelsevapen och hindra att de sprids. Det internationella förhandlingsarbetet för detta ändamål är en långsam procedur vars resultat sällan kan bedömas år från år. Sammantaget har emellertid Sverige, genom politiska initiativ, liksom genom kompetent teknisk expertis på de olika sakområdena haft gott inflytande och goda möjligheter att påverka inriktningen i avtalsförhandlingar, liksom hur de olika avtalen förstärks och följs upp. EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som tillkom på svenskt initiativ, har under 2004 bl.a. resulterat i stödprogram på exportkontrollområdet och i insatser för att stärka verifikationen av internationella konventioner. Inte minst är den s.k. ickespridningsklausulen i EU:s avtal med tredje land ett värdefullt komplement. Kontakterna med svenska icke-statliga organisationer på nedrustningsområdet har också bidragit till en hög svensk profil på detta verksamhetsfält. På exportkontrollområdet har flera resultat uppnåtts. Ordförandeskapet i Nuclear Suppliers' Group (NSG) innehades under drygt ett år från maj 2004. En viktig uppgift var bl.a. att företräda NSG i kontakterna med tredje land för att främja regimens icke-spridningsmål på kärnvapenområdet. Sverige har med kraft verkat för att exportkontrollregimerna skall införa en generalklausul i riktlinjerna för sin verksamhet, som gör det möjligt att även kunna kontrollera export av sådana varor och teknologier som inte är uppförda på regimernas kontrollistor, om det finns skäl att misstänka att de kan komma att användas för tillverkning av massförstörelsevapen och deras vapenbärare. Under 2004 hade samtliga regimer gjort sådana ändringar i sina respektive riktlinjer. Sverige har under 2004 och 2005 också aktivt bidragit till att ytterligare stärka informationsutbytet i regimerna, syftande till att ytterligare stärka de nationella exportkontrollsystemen. Under år 2004 har Sverige haft en ledande roll i det europeiska arbetet med att revidera den gemensamma uppförandekoden med riktlinjer för ländernas vapenexport. Samma roll har Sverige spelat i utarbetandet av den s.k. verktygslåda med särskilda åtgärder, som blir aktuella när ett internationellt vapenembargo hävs. Sverige har också framgångsrikt genomfört ett antal seminarier rörande exportkontroll enligt en handlingsplan för internationellt stöd och hjälp till förbättrad exportkontroll. Problemen med illegal spridning av lätta vapen, inklusive kopplingen till terrorism, har fått allt större uppmärksamhet internationellt. Sverige har bl.a. bidragit till att ett regionalt FN-seminarium i Nairobi för 11 länder på Afrikas horn och kring Stora sjö regionen, med vilket avses Demokratiska Republiken Kongo, Uganda, Rwanda och Burundi, kunde genomföras. Myndigheterna, främst ISP och SKI, har under 2004 och 2005 aktivt bidragit till att de svenska målen och ambitionerna för exportkontrollen kunnat uppnås. Regeringen har vid internationella förhandlingar inom områdena kärnvapen, kemiska vapen och biologiska toxinvapen liksom i internationella arrangemang för exportkontroll starkt stöd av den särskilda sakkunskap som FOI, ISP och SKI besitter. EU:s roll vad gäller frågor som rör krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande verksamhet har ökat och bedöms fortsätta öka. Rådets organ och strukturer inom GUSP har blivit alltmer operativt inriktade. Detta ligger i linje med regeringens målsättning. Samtidigt bör framhållas att budgeten för EU:s gemen- samma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) på europeisk nivå visat sig otillräcklig för att möta EU:s nya utmaningar. Sverige har bidragit med finansiering för genomförande av gemensamma insatser i syfte att stärka EU:s förmåga att uppfylla sina åtaganden inom GUSP. Av Europarådets totala budget går 38 procent till dess programverksamhet och 22 procent till domstolen för de mänskliga rättigheterna. Stödet till domstolen är högt prioriterat och Sverige har aktivt deltagit i arbetet för en reformering av domstolen. Inom programverksamheten används störst andel resurser (knappt 60 procent) för åtaganden inom kärnområdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, något som Sverige prioriterar. Den största andelen av OSSE:s budget, cirka 78 procent, går till fältverksamheten vilket Sverige har givit högsta prioritet. Utöver att ställa personal till förfogande har Sverige genom bidrag från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd finansierat fältinsatser till stöd för bl.a. främjande av mänskliga rättigheter, minoritetsrättigheter, stöd till flyktingar, och regionalt miljösamarbete. Även under 2005 har Sverige genom OSSE arbetat aktivt med bl.a. terrorismfrågor (inom en särskild arbetsgrupp ledd av Sveriges OSSE-ambassadör) och jämställdhetsfrågor. Vidare har genomförandet av SCR 1325 i OSSE stått i fokus. Som ordförandeland vid OECD:s Ministerrådsmöte 2005 medverkade Sverige aktivt till att lyfta fram fakta från OECD:s studier om globaliseringen. Exempelvis gav den studie om handel och strukturanpassning som Sverige initierade vid OECD:s ministerrådsmöte 2003 viktiga insikter om vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell nivå för att länder skall kunna tillgodogöra sig globaliseringens fördelar, bl.a. genom välfärdssystem som underlättar strukturomvandling. Ministerrådsmötet kan sägas ha lämnat ett positivt bidrag till att stävja protektionistiska impulser, som ofta kommer fram när konkurrensen i den globala ekonomin gör att trygghet och jobb går förlorade samtidigt som skapandet av nytt går trögt. På ett allmänt plan innebar det förbättrade utsikter inför WTO:s ministermöte i Hong Kong i september 2005, även om orosmolnen fortfarande är många. Ett annat konkret resultat var det gemensamma budskapet från OECD-ländernas ministrar inför FN:s toppmöte i höst om fortsatta åtgärder för att uppfylla Millennieutvecklingsmålen. Det pågående reformarbetet i OECD har inneburit viktiga steg för att förbättra den finansiella styrningen och effektiviteten i organisationen. Under 2004 genomfördes den första systematiska utvärderingen av OECD:s verksamhetsresultat. Utvärderingen visar att medlemsländerna bedömer såväl kvalitet som genomslag högt för OECD:s verksamhet. OECD:s statistiska databaser som möjliggör jämförelser mellan medlemsstater värderas särskilt högt. Utvärderingen följdes upp med en ny utvärdering under våren 2005, som dock ännu inte sammanställts. Sveriges medverkan i denna omfattande utvärderingsprocess är en viktig byggsten för att få till stånd tydligare svenska prioriteringar i samarbetet med utgångspunkt från OECD:s mervärde och potentiella bidrag till den inhemska dagordningen och arbetet i andra fora, inte minst EU. Det är också ett viktigt steg för att successivt genomföra rekommendationerna i den nya strategin "Svensk OECD-strategi övergripande prioriteringar och organisation (Ds 2005:17, Utrikesdepartementet)". Målet för svenskt stöd till och deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser är att på ett konkret sätt bidra till att säkerställa en fredlig utveckling i det aktuella området. Utvecklingen har varit positiv i ett flertal länder där FN, EU, Nato, OSSE och andra organisationer bedriver fredsfrämjande verksamhet, trots att enskilda bakslag också inträffat. I bl.a. Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Östtimor, Afghanistan, DR Kongo, Liberia och Sierra Leone har de fredsfrämjande insatserna på ett konkret sätt bidragit till en ökad stabilitet och säkerhet. Blotta närvaron av internationella militärobservatörer och/eller poliser har haft en stabiliserande inverkan som svårligen kunde ha uppnåtts på annat sätt. Oftast är närvaron av en fredsfrämjande insats ett villkor för att en långsiktig hållbar utveckling alls skall bli möjlig. Denna tendens är ett genomgående drag i all fredsfrämjande verksamhet. Sverige driver detta i alla fora där vi deltar. Efterfrågan på svensk personal i multifunktionella insatser är - och förväntas fortsatt vara ( stor, då Sverige ofta anses kunna bidra med värdefull kompetens eller i övrigt bidra till en helhetssyn på säkerhet och utveckling. Det nordiska samarbetet har utvecklats och fördjupats. Det svenska ordförandeprogrammet för det nordiska regeringssamarbetet år 2003 har följts upp. Det kan konstateras att programmet fått ett bra genomslag och skapat ett nytt engagemang i det nordiska integrationsarbetet. Konkreta resultat och uppställda mål har uppnåtts när det gäller huvudprioriteringarna, avveckling av gränshinder mellan de nordiska länderna och utvecklingen av det nordisk-baltiska samarbetet. Genom avtal med Nordiska ministerrådet har Föreningen Norden fortsatt att driva informationsverksamheten "Norden i Fokus" i Stockholm. Verksamheten har fortsatt att utvecklas väl och göra det nordiska samarbetet mer känt. Samarbetet med Föreningen Norden har även i övrigt utvecklats väl och varit av betydelse när det gällt genomförande av olika projekt. I såväl Östersjöstaternas Råd (CBSS) som Arktiska rådet har Sverige fått gott genomslag för svenska prioriterade frågor. Det Arktiska rådet har under 2004 presenterat en uppmärksammad rapport om klimatförändringarna i Arktis. Sverige har under året stått värd för Antarktisfördragets möte i Stockholm där bland annat ett nytt ansvarsprotokoll undertecknades och miljöarbetet gavs en strategisk inriktning. Sveriges arbete inom Barentsrådet har bl.a. ägnats frågor om renare produktion och ett program för att eliminera stora utsläppskällor. Informations- och utbildningsinsatser på det konsulära området genomfördes enligt planerna med mycket bra resultat. Bl.a. hölls ett seminarium i konsulära frågor för de lokalanställda från svenska ambassader i de nya EU-länderna. Varje år får flera tusen svenskar hjälp av utrikesdepartementet när de råkat i nöd utomlands. Ytterligare ett stort antal får hjälp direkt av utlandsmyndigheterna. En så omfattande uppgift som insatserna i samband med flodvågskatastrofen den 26 december 2004 har aldrig tidigare genomförts inom utrikesförvaltningen. Insatserna genomfördes tillsammans med bl.a. Statens Räddningsverk, polisen, Försvarsmakten och andra berörda myndigheter. Forskning och analyser har genomförts med statlig finansiering som fördjupat förståelsen om främst säkerhetspolitik. Under år 2004 har detta skett i form av studier och seminarier i syfte att medverka till ökad debatt och information om främst europeisk säkerhetspolitik samt synlighet för svenska perspektiv i internationella sammanhang. Delar av verksamheten har också bidragit till utformningen av svenska initiativ i internationella fora. Målen har enligt regeringen uppfyllts väl. Enligt ett särskilt avtal mellan Utrikespolitiska institutet och staten finansieras också vid UI forskningsprogrammet för forskning om internationell säkerhetspolitik. Detta har lett till forskningsrapporter, konferenser och seminarier. Programmet fyller enligt regeringens mening en viktig funktion genom att göra UI till en dynamisk forskningsmiljö och genom att skapa en bas av kompetenta forskare, vilket också kommer regeringen till del. Sammantaget bidrar denna verksamhet till debatt och ökad information om säkerhetspolitik. Regeringen fäster stor vikt vid UI och dess verksamhet. Det är angeläget att UI är en självständig röst i den utrikespolitiska debatten och sprider kunskap om och stimulerar intresset för internationell politik. Trenden med stadigt ökande efterfrågan på denna verksamhet fortsätter. Exempelvis har antalet besökare på UI:s webbplats mer än tredubblats på fem år fram till 2004. Genom sina verksamma forskare och sina breda internationella nätverk fyller UI en viktig uppgift i forskarsamhället. Detta gäller i synnerhet på området för tillämpad och policyorienterad forskning. UI har under året implementerat den strategi man utarbetat för hur verksamheten skall bedrivas. Regeringens bedömning är att UI sammantaget uppfyller sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Under budgetåret har SIPRI bedrivit forskning inom områdena militärutgifter, rustningskontroll, ickespridning, arrangemang kring exportkontroll och regionala säkerhetspolitiska tendenser. SIPRI har också fortsatt att på ett framgångsrikt sätt sprida kunskap om dessa frågor. SIPRI har utvecklat sina databaser, som görs tillgängliga på dess hemsida. SIPRI har även fått i uppdrag att utvärdera EU:s ickespridningspolitik rörande massförstörelsevapen. De statliga insatserna för information om Sverige i utlandet syftar till att ge Sverige ett gott anseende och att skapa förtroende för landet som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till sysselsättning och tillväxt. Målen för Svenska institutets verksamhet under 2004 har uppfyllts väl. Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna har också framgångsrikt genomfört främjandeprojekt i utlandet. Webbportalen www.sweden.se, som startades 2002 och administreras av SI, har i dag ca 14 000 besökare per dag, vilket är nära en fördubbling jämfört med år 2004, och överstiger motsvarande siffror för andra jämförbara länder. Sweden Promotion Forum, det intranät som är knutet till www.sweden.se och som lanserades år 2003, samlar samtliga aktörer inom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) och är ett värdefullt tillskott i främjandearbetet för att skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan NSU-organisationerna, ett fördjupat erfarenhets- och informationsutbyte, förstärkta nätverk, förbättrade möjligheter att utvärdera projekt och som inspirationskälla. Till detta intranät förs kontinuerligt metodik, rapporter och analyser av främjandearbetet till stöd för fortsatt kompetenshöjning. En digital bildbank, www.imagebank.sweden.se, lanserades våren 2004 för utländska medier och utlandsmyndigheterna för att öka presstäckningen av det moderna Sverige i utlandet och effektivisera hanteringen av bildförfrågningar. Beställningarna på bildbankens material har ökat kraftigt under året. En kontinuerlig utvärdering av informationsinsatserna sker i dialog med utlandsmyndigheterna och inom NSU, som är en väl fungerande samarbetsorganisation för Sverigefrämjandet. NSU har under 2005 presenterat en studie av Sverigebilden som skall ligga till grund för främjandeorganisationernas fortsatta arbete. 3.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar inom utgiftsområdet. 3.7 Politikens inriktning Medlemskap i internationella organisationer är fortsatt det centrala redskapet i svensk utrikespolitik. Regeringen verkar för att de instrument som finns inom internationella organisationer och i vars arbete vi deltar utvecklas och används så effektivt som möjligt. Det gäller Förenta Nationerna (FN), liksom Europeiska unionen (EU), inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), inklusive ESFP, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och andra organisationer. Samverkan mellan olika diplomatiska, civila och militära krishanteringsinsatser, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete blir allt viktigare. Sverige verkar för att stärka samordningen mellan de internationella organisationer som genomför sådana insatser. Sverige är militärt alliansfritt. Detta är en politik som under lång tid tjänat oss väl. Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde är tryggare än på mycket länge. Samtidigt hotas säkerheten av nya globala och komplexa hot. Terrorism, risken för spridning av massförstörelsevapen och att sådana kommer till användning, organiserad brottslighet och människohandel är exempel på företeelser som hotar vår och andras säkerhet. Även klimatförändringar, farliga kemikalier och överutnyttjande av naturresurser utgör allvarliga hot. Internationellt samarbete behövs för att bekämpa dessa företeelser. För svenskt vidkommande utgör FN och EU de främsta fora för sådant samarbete. Medlemskapet i OSSE och Europarådet samt vårt samarbete med Nato inom ramen för EAPR/PFF är också av central betydelse, liksom det regionala samarbetet i vårt närområde. Krig och konflikter, såväl mellan- som inomstatliga, i vår tid drabbar civilbefolkningen hårdast och får svåra humanitära konsekvenser. FN:s generalförsamling och säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella rättsordningen; en ordning där rätt skall gå före makt i världspolitiken. Genom FN:s världsomfattande medlemskap åtnjuter organisationen en unik politisk legitimitet när det gäller att hantera akuta kriser och möta de långsiktiga globala utmaningar som världen står inför. Förväntningarna och kraven på FN är idag större än någonsin, vilket innebär att FN måste stå rustat för att kunna fatta svåra beslut och agera i situationer som hotar internationell fred och säkerhet. För att värna multilateralismen och stärka FN:s förmåga att möta nya utmaningar, hot och förändringar pågår en omfattande reformprocess. Ansträngningarna, som Sverige fortsätter att aktivt delta i och prioritera, förväntas leda till beslut om att stärka det kollektiva säkerhetssystemet, genomföra Millennieutvecklingsmålen, förstärka respekten för de mänskliga rättigheterna och anpassa FN:s institutioner, däribland säkerhetsrådet, till dagens värld och uppgifter. Ett avgörande tillfälle för att fatta beslut i dessa, och andra för reformarbetet centrala frågor blir det högnivåmöte på stats- och regeringschefsnivå som äger rum inom ramen för FN:s 60:e generalförsamling i september 2005. Regeringen verkar aktivt för ett konstruktivt och framåtblickande möte, där FN:s 191 medlemsstater tar sitt ansvar och fattar nödvändiga beslut. Utmaningarna att genomföra reform- och utvecklingsagendorna är omfattande, varför fortsatta ansträngningar kommer att krävas även efter högnivåmötet. Från september 2005 till september 2006 kommer ambassadör Jan Eliasson att vara ordförande i FN:s generalförsamling och därmed ha en ledande roll i det pågående arbetet med att reformera FN. Målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) inkluderar att bevara freden, stärka den internationella säkerheten, befästa demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna. Sverige bidrar aktivt till EU:s arbete för att stärka GUSP inklusive ESFP, och göra det möjligt för EU att svara upp mot de övergripande målen för GUSP. Regeringen kommer att verka för att EU fortsätter att stärka sin förmåga att på ett effektivt och samstämmigt sätt förebygga och agera vid internationella konflikter. Nedrustnings- och icke-spridningsarbetet förblir en viktig del av svensk utrikespolitik. Målet är att under strikt internationell kontroll avskaffa och motverka spridningen av massförstörelsevapen. För att uppnå detta inriktar Sverige sig särskilt på att förhandla fram internationella avtal samt att verka för att dessa genomförs och, när så behövs, förstärks. Konventionen om förbud mot biologiska vapen måste förses med en verifikationsregim och fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar träda i kraft snarast. Kemiska vapen måste förstöras i enlighet med konventionen om förbud mot kemiska vapen och kärnvapen begränsas och nedrustas enligt Icke-spridningsavtalet (NPT). EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs 2003, bör följas upp genom konkreta insatser. Den internationella uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler som antogs 2002 bör vidareutvecklas. Förekomsten och effekterna av konventionella vapen måste fortsatt begränsas. Den internationella ramkonventionen som förbjuder eller begränsar användning av särskilt inhumana vapen bör följas upp liksom förbudet mot truppminor (Ottawa-konventionen). Sveriges engagemang för att bekämpa spridning av lätta vapen kommer också att fortsätta, bl.a. genom förhandlingar om ett juridiskt bindande instrument om märkning och spårning av små och lätta vapen. En internationell reglering av vapenmäklares verksamhet är också angelägen. Bindande internationella avtal kompletteras av andra insatser för att stävja spridningen av vapen, däribland exportkontroll, Proliferation Security Initiative (PSI) och åtaganden i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 1540/2004 om icke-spridning av massförstörelsevapen till icke statliga aktörer. Det är också angeläget att medverka i konkreta insatser för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och kemiska vapen inom ramen för G 8:s Globala Partnerskap, till vilket Sverige anslöt sig 2003. Regeringen har fortsatt behov av FOI:s medverkan i det internationella arbetet med att stärka B-vapenkonventionen, liksom i de internationella förhandlingarna för uppföljning av icke-spridningsfördraget NPT samt för att genomföra C-vapenkonventionen, inklusive genom att tillhandahålla ett verifikationslaboratorium för OPCW. Sverige agerar aktivt såväl i de multilaterala exportkontrollregimerna som på EU-nivå för att stärka exportkontrollen som ett instrument för såväl icke-spridning av massförstörelsevapen som mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. Inom ramen för detta inriktas verksamheten under 2006 på följande åtgärder. Vad gäller exportkontrollen för produkter med dubbel användning inriktas arbetet på att ytterligare stärka regimernas insatser för att få effektiv kontroll av elektronisk överföring av teknologi via Internet, effektiv kontroll vid transit och omlastning till slutlig destination samt effektiv kontroll av förmedlande verksamhet. Vidare ska arbetet fortsätta för att genomföra och vidareutveckla EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. FN:s resolution i säkerhetsrådet 1540, som ålägger FN:s medlemsländer att införa strikt och effektiv exportkontroll, skall fortsätta att implementeras. Sverige bör vara berett att kunna lämna tekniskt bistånd för stärkande av andra länders nationella exportkontroll. I Sverige behöver tillsynen över berörda företag stärkas, liksom exportkontroll vid överföring av kontrollerad teknologi via Internet och i samband med forskningssamverkan och forskareutbyte. Vad gäller exportkontrollen för krigsmateriel blir en viktig uppgift att medverka i EU:s arbete på att utforma en lämplig metodik för användning av de kriterier som ingår i EU:s uppförandekod vid vapenexport. På området lätta vapen kommer en översynskonferens att genomföras som en följd av FN:s beslut från 2001 om "Progamme of Action". Sverige kommer också att aktivt deltaga i diskussioner kring genomförandet av det brittiska förslaget om "Arms Trade Treaty" (ATT) i ett globalt sammanhang. Förslag från utredningen KRUT (SOU 2005:9) kommer i reviderad form att införas i svensk verksamhet. Bl.a. införs den internationella krigsmateriellistan. Exportkontrollen vid överföring av teknologi via Internet behöver stärkas. Det behövs en förbättrad tillsyn över berörda företag i Sverige. Insatser planeras också för att förbättra mål- och resultatstyrningen av Inspektionen för strategiska produkter samt att ytterligare stärka det konkreta samarbetet mellan berörda myndigheter. OSSE har en central roll i främjandet av säkerhet i Europa. Med utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet omfattar verksamheten exempelvis rustningskontroll och militärpolitiska aspekter, mänskliga rättigheter och demokrati samt ekonomi- och miljöfrågor. OSSE hanterar i allt större utsträckning gränsöverskridande frågor som sträcker sig över politikområdena, såsom bekämpning av människohandel, antiterrorismåtgärder och gränssäkerhetsfrågor. Därmed kan organisationen spela en viktig roll för att förebygga konflikter och främja säkerhet och stabilitet, en förmåga som stärks av en bred fältnärvaro. Organisationen ger allt större prioritet åt arbetet i Centralasien och södra Kaukasien, vilket Sverige välkomnar. Tyngdpunkten kommer inom överskådlig framtid att ligga på Västra Balkan. Sverige tog initiativ till och anordnade ett seminarium om kvinnor i konfliktförebyggande och krishantering 2005. Insatsen är ett led i genomförandet av SCR 1325 om kvinnor och fred och säkerhet i OSSE. Tyngdpunkten i OSSE:s arbete ligger idag på fältverksamheten. Mandaten för de olika fältmissionerna skall även framgent formuleras utifrån situationen i varje enskilt land med särskild inriktning på demokrati- och institutionsbyggande, inklusive ansvar för genomförande av val, utveckling av media, rättsväsende, mänskliga rättigheter och stöd till förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper. Den översyn och det reformarbete som nu pågår inom OSSE kommer att prägla arbetet den närmaste tiden. Europarådet spelar en fortsatt central roll för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Europa. Arbetet för att främja den demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa är en av organisationens viktigaste uppgifter. En viktig fråga framöver blir uppföljningen av toppmötet våren 2005 som innebär en fokusering på organisationens kärnområden. En prioriterad uppgift är att reformera och effektivisera Europadomstolen, som övervakar att medlemsstaterna efterlever den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Under 2005 inrättades inom Europarådet en grupp av "visa personer" i syfte att reformera och effektivisera Europadomstolens arbete. Under 2005 antogs även ett förslag om att inrätta ett demokratiforum för erfarenhets- och informationsutbyte av nationella demokratifrågor i Europarådet. Sverige har i nära samarbete med Spanien arbetat för detta förslag. Sverige skall gå i främsta ledet i arbetet för att tillvarata globaliseringens möjligheter och begränsa dess avigsidor. I denna strävan spelar Sveriges stöd för OECD en viktig roll tillsammans med det arbete som bedrivs inom ramen för andra internationella organisationer såsom Världshandelsorganisationen (WTO) och de internationella finansieringsinstitutionerna. Medlemskapet i OECD och arbetet inom organisationen är av direkt politisk relevans för såväl den svenska ekonomiska politiken som många andra centrala politikområden. OECD utgör ett forum för policyutveckling och översyn av medlemsländernas politik på basis av kvalificerad analys med inriktning på att bidra till världsekonomins utveckling och främja öppenhet mellan länder. På senare år har OECD blivit allt mer engagerat i horisontella frågor som hållbar utveckling, tillväxt och folkhälsa. Bredden i OECD:s verksamhet underlättar arbetet med att koppla samman och finna synergier mellan sakfrågor, vilket bidragit till en ökad förståelse för behovet av samstämmighet mellan olika politikområden. OECD har också profilerat sig genom att inom sitt kompetensområde skapa tydliga regler och riktlinjer för internationell samverkan. Sverige stödjer OECD:s arbete på dessa områden och önskar se en ytterligare förstärkning av OECD:s roll i arbetet för att tillvarata globaliseringens möjligheter och begränsa dess risker. Samtidigt ställer globaliseringen OECD inför nya utmaningar som kräver fortsatta ställningstaganden om dess framtida medlemskrets, budget och organisation. Sverige har ett starkt intresse av att medverka aktivt i den fortlöpande reformprocessen i OECD. Ett slagkraftigt OECD kan spela en central roll för att främja Sveriges mål om hållbar utveckling och fungera som hävstång för svensk tillväxt, en aktiv svensk globaliseringspolitik och Sveriges politik för global utveckling. Medverkan i och utveckling av freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inklusive krishantering, konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete, utgör en prioriterad uppgift för en aktiv svensk utrikespolitik och en svensk politik för global utveckling. Målet är att initiera, stödja och delta i internationella fredsfrämjande insatser för att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt att bidra till fredsbyggande. Svenskt deltagande i fredsfrämjande verksamhet sker i form av militära och civila insatser, dvs. väpnad trupp, militärobservatörer, observatörer, poliser och andra civila experter. Svensk medverkan sker inom ramen för olika organisationer och med bred geografisk spridning i syfte att tydliggöra det svenska engagemanget för en fredlig utveckling både inom vårt närområde och globalt. Det är viktigt för Sverige att bidra till utformningen av internationella krishanteringsinsatser och andra fredsfrämjande insatser inom ramen för FN och EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, samt som en del av verksamheten i t.ex. OSSE och i dialog med andra organisationer. En synlig svensk roll på detta område kräver ett integrerat synsätt. Flera politikområden berörs. Samverkan mellan olika politikområden i hanteringen av kriser och väpnade konflikter bör fortsatt utökas och effektiviseras. I linje med Sveriges politik för global utveckling (prop.2002/03:122) skall Sverige driva en sammanhållen politik för att åstadkomma global utveckling. Det gäller inte minst konflikthantering. Säkerhetspolitik handlar idag i ökad utsträckning om att minska fattigdom och klyftor, undanröja förtryck och motsättningar. Det finns ett ömsesidigt samband mellan säkerhet och utveckling. Reformering av säkerhetssektorn utgör en viktig del i det fredsfrämjande arbetet. God samhällsstyrning och rättssäkerhet inom säkerhetssektorn är en nyckelfråga för ett lands demokratiska utveckling, säkerhetssituationen och i förlängningen ekonomiska utveckling. Poliser har under senare år fått en alltmer framträdande roll i fredsfrämjande insatser, vilket är en utveckling som Sverige verkat för. Förutom ett ökat behov av poliser föreligger behov av annan personal inom rättssektorn, såsom åklagare, domare och kriminalvårdspersonal för att bygga upp hela rättskedjan, liksom personal med kompetens inom mänskliga rättigheter och institutionsuppbyggnad. Omfattningen av insatserna har utvidgats och kan innebära ansvar för civil administration i en post-konfliktsituation där statsförvaltningen har upphört att fungera. Även behovet av civila observatörer har ökat. FN har traditionellt sett en ledande roll vad gäller genomförande av fredsbevarande insatser, men organisationen har inte kapacitet att ensamt axla ansvaret för sådana insatser. En delvis ny arbetsordning har utvecklats som innebär att FN i ökad utsträckning auktoriserar regionala säkerhetsorganisationer att genomföra fredsfrämjande insatser. Denna utveckling är särskilt tydlig i Afrika, där den Afrikanska unionen (AU) tar ett större ansvar för fredsfrämjande insatser i bred bemärkelse. För att kunna möta det ökade behovet av fredsfrämjande insatser arbetar Sverige för att stärka kapaciteten hos regionala och sub-regionala säkerhetsorganisationer inom krishanteringsområdet. FN:s globala ansvar för internationell fred och säkerhet har på senare tid inneburit ett kraftigt ökat engagemang i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Förutom att behovet av insatser har ökat har de även fått bredare mandat och inkluderar i allt högre utsträckning såväl traditionella säkerhetshöjande åtgärder som tidiga fredsbyggande insatser. FN:s säkerhetsråd enas allt oftare kring s.k. multifunktionella mandat, vilka möjliggör ett helhetsgrepp över säkerhet, återuppbyggnad och utveckling i det konfliktdrabbade landet. Detta innebär att det utöver militär och civil krishantering samtidigt planeras för och genomförs insatser som t.ex. syftar till att genomföra DDRR-program (dvs. avväpning, demobilisering, rehabilitering och återanpassning av forna kombattanter inklusive barnsoldater), bidra till reform av säkerhetssektorn, främja respekten för mänskliga rättigheter, förebygga spridning av hiv/aids, främja kvinnors deltagande i freds- och återuppbyggnadsarbetet etc. Denna utveckling ställer ökade krav på FN och dess medlemsstater. Sverige är vidare medlem i FN:s snabbinsatsstyrka, Shirbrig, vars uppgift är att med kort varsel kunna ställa fredsbevarande personal till FN:s förfogande under en inledande fas av en fredsbevarande operation. EU:s roll vad gäller frågor som rör krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande verksamhet har ökat och kommer att fortsätta öka. Sveriges ambition är att aktivt stödja och påverka den fortsatta utvecklingen av krishantering inom EU, inte minst vad gäller det civila området, samt att aktivt bidra till EU-ledda insatser. Sverige vill bidra med konkreta förstärkningar och ställa experter till förfogande, såväl i fält som på sekretariatsnivå. EU:s framväxande förmåga, inklusive snabbinsatsförmåga, är också ett stöd till FN. En naturlig följd av den ökade omfattningen av de fredsfrämjande insatserna samt utvecklingen mot bredare ansvarsområden är att efterfrågan på civila och militära observatörer, poliser, rättsvårdande personal och andra civila experter ökat kraftigt. Utöver redan pågående svenskt deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser kan ytterligare deltagande bli aktuellt inom anslagets ram. Beroende på utvecklingen i vissa afrikanska konfliktområden kan nya och utökade FN-insatser bli aktuella vilket skulle innebära efterfrågan på nytt eller utökat svenskt deltagande. Under det gångna året har FN inrättat nya insatser i Elfenbenskusten, Burundi och Sudan. Ett fortsatt omfattande internationellt engagemang i Afghanistan förutses, vilket kan innebära ytterligare efterfrågan på svenskt deltagande. Sverige bör vidare ha beredskap för deltagande i insatser inom anslagets ram i FN-mandaterat arbete med återuppbyggnaden av Irak. Även OSSE:s ökande verksamhet i bl.a. södra Kaukasien och Centralasien, samt utvecklingen av organisationens polisverksamhet, ställer krav på svensk medverkan och resurser. Detta gäller även svenskt deltagande i den polisinsats på de palestinska territorierna som EU tagit principbeslut om att inleda vid årsskiftet 2005-2006. Europarådet som en del av den europeiska säkerhetspolitiska arkitekturen, spelar en fortsatt viktig roll för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokratins uppbyggnad i Europa. Sverige bör vara berett att stödja Europarådet inom prioriterade områden, t.ex. genom att ställa personal till organisationens förfogande eller genom stöd till projekt. Svensk personal är i allmänhet efterfrågad i multifunktionella fredsbevarande insatser och besitter en hög kompetensnivå för den här typen av internationella insatser. Kostnaden för att sända ut svensk personal har emellertid ökat. År 2000 beräknades årskostnaden till ca 800 000 kronor för att ställa en svensk till förfogande i en internationell mission. Idag är motsvarande årskostnad i genomsnitt ca 1,2 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen för en insats är bl.a. beroende av längden på insatsen, vilken uppgift som ska lösas, geografiskt avstånd från Sverige samt vilken typ av förband som sätts in. Kostnadsutvecklingen skall även fortsättningsvis noga följas och analyseras. Sveriges samarbete med Nato sker på den militära alliansfrihetens grund och bygger på vårt partnerskap inom Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF), vårt deltagande i Nato-ledda fredsfrämjande operationer samt samverkan mellan EU och Nato. Sveriges samverkan med Nato är ett viktigt medel för att bidra till internationell fred och säkerhet. Sveriges deltagande i de Nato-ledda fredsfrämjande insatserna i Kosovo och Afganistan är därvidlag centralt. Nya former för säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser har på senare tid, som uppföljning till beslut fattade vid EAPR:s toppmöte i Prag i november 2002, utvecklats inom ramen för EAPR och PFF. En särskild handlingsplan mot terrorism och upprättande av s.k. Trust Funds för säkerhetsfrämjande ändamål är exempel på nya instrument som utvecklas. Västra Balkan, södra Kaukasien och Centralasien är geografiskt prioriterade områden för denna verksamhet som syftar till att säkra demokratisk kontroll över väpnade styrkor och anpassa dessa till den nya säkerhetspolitiska situationens krav. Det är viktigt att Sverige aktivt kan bidra till detta säkerhetsfrämjande arbete. Sveriges säkerhetspolitiska omgivning genomgår förändringar. Vårt säkerhetsfrämjande samarbete med länderna i närområdet är alltjämt av stor betydelse, men formerna anpassas till den förändrade säkerhetspolitiska situationen, framför allt utvidgningen av EU och Nato omfattande flertalet av Sveriges grann- och samarbetsländer. Särskild prioritet kommer att ges insatser i Ukraina, Ryssland, västra Balkan samt beroende på utvecklingen också i södra Kaukasien. Otrygghet och frånvaron av en säker miljö är allvarliga hinder mot utveckling. Både civila och militära säkerhetsfrämjande insatser bör därför ses också som viktiga bidrag för att nå målen för Sveriges utvecklingspolitik. Svenska bidrag till säkerhetsfrämjande aktiviteter ges såväl inom multilaterala organisationer som bilateralt och verksamheten berör ett brett spektrum av områden. Ökade ansträngningar görs för att stärka kvinnors roll och deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser för att därigenom bidra till att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Terrorismfrågorna har fått en betydligt mer framträdande plats i den internationella säkerhetsdiskussionen, såväl inom FN som inom EU, liksom i andra organisationer, såsom OSSE och Europarådet. I FN står terrorismfrågan högt på dagordningen inför toppmötet i september och generalsekreteraren har presenterat en global strategi mot terrorism. Ett exekutivdirektorat för kontraterrorism (CTED) har inrättats, vars mandat omfattar behovsprövning vad gäller kapacitetsstöd för terrorismbekämpning och en stödjande roll när det gäller att koppla samman bidragsgivare med bidragsmottagare. I EU pågår en utveckling av den externa dimensionen av terrorismbekämpningen i enlighet med EU:s handlingsplan mot terrorism; bl.a. vad rör kapacitetshöjande insatser i tredje länder. Sverige verkar inom ramen för dessa organisationer för att finna åtgärder mot terrorismen och från svensk sida är det angeläget att ge bistånd till både kapacitetshöjande insatser (tekniskt bistånd) och till mer långsiktiga åtgärder för att motverka radikalisering och rekrytering av terrorister. Respekt för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter utgör grundförutsättningar för ett effektivt bekämpande av terrorismen. Ett viktigt inslag i den svenska politiken är att bidra till internationell avspänning och till att förebygga konflikter, bl.a. genom förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Det är av fortsatt betydelse att kvalificerad forskning och andra insatser rörande Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik kan stödjas. Detta stärker generellt regeringens möjligheter och förmåga att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ. Det bidrar också till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Kvalificerad forskning ägnas också åt den säkerhetspolitiska utvecklingen liksom åt de förändringar som EU genomgår. Utrikespolitiska institutet (UI) fortsätter att spela en viktig roll för att öka kunskapen och främja intresset för internationella frågor. UI är också viktig för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor. Det nordiska samarbetet utgår från vårt gemensamma kulturarv och vår språkgemenskap. Det vilar på en grund av gemensamma värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. Det vittförgrenade och nära nordiska samarbetet spänner över alla samhällsområden. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt vid en internationell jämförelse. För att bibehålla sin centrala roll är det viktigt att samarbetet utvecklas i takt med förändringarna i vår omvärld. Att samtliga nordiska länder deltar i den europeiska inre marknaden stimulerar det nordiska samarbetet, samtidigt som Norden kan verka pådrivande i det vidare europeiska perspektivet. De baltiska ländernas EU-medlemskap har skapat nya och förbättrade förutsättningar för utvecklingen av det nordisk-baltiska samarbetet. Det är en viktig uppgift för regeringen att verka för att stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Föreningen Nordens verksamhet är värdefull och fyller en viktig funktion då det gäller att sprida information och ge det nordiska samarbetet en folklig förankring. Föreningen är också en viktig samarbetspartner vid genomförandet av samnordiska aktiviteter och program. Arbetet inom de regionala samarbetsorganen i vårt närområde utvecklas positivt och har ökat i omfattning. Sverige övertar ordförandeskapet i CBSS, Östersjöstaternas råd, efter Island den 1 juli 2006 och innehar det till och med den 30 juni 2007. Under perioden är Sverige ordförande i Agenda 21 för Östersjöregionen - Baltic 21- och i det energipolitiska samarbetet Basrec. Sverige innehar för närvarande och fram t.o.m. maj 2006 ordförandeskapet i Östersjöstaternas råds arbetsgrupp för demokratiska institutioner (WGDI). Sveriges ambition med sitt ordförandeskap i WGDI är att främja demokratiska värden och principer i Östersjöregionen genom erfarenhetsutbyte inom relevanta områden. De regionala samarbetsorganen i vårt närområde fyller en allt viktigare roll. Arktiska rådets uppmärksammade arbete på klimatområdet och CBSS:s arbete med Östersjöns miljö drivs vidare och intensifieras under ordförandeskapet. Diskussioner har inletts mellan Norge, Danmark och Sverige om ett gemensamt ordförandeskapsprogram för verksamheten i Arktiska rådet under perioden oktober 2006 - oktober 2012. Inom Barentssamarbetet tas initiativ för att åtgärda utsläppskällor som identifierats av Secretariat of the Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP)/Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) i samarbete med ryska myndigheter och regioner. Det författningsreglerade konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Verksamhetens prioriterade mål är att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare samt i vissa fall även utländska medborgare bosatta i Sverige som råkar i nöd vid besök utomlands. Den internationella terrorismen gör, liksom det ökande resandet till avlägsna destinationer, att faran för att svenska intressen skall drabbas har ökat. Beredskapen att hantera evakuering av svenska medborgare vid krig, oroligheter och naturkatastrofer i omvärlden skall utvecklas ytterligare genom bl.a. en förstärkt konsulär krisberedskap. I detta ingår fortsatt samarbete med andra svenska myndigheter. Arbetet med att fördjupa det sedan länge etablerade konsulära samarbetet mellan de nordiska länderna är i ett mycket aktivt skede. Samtidigt pågår överläggningar i Bryssel om hur samarbetet på det konsulära området mellan EU-stater skall kunna utvidgas. Sverigefrämjandet, som inkluderar handels- och investeringsfrämjandet och Sverigeprofilering till stöd för främjandet, tillhör utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Som ett led i regeringens satsning på tillväxt och sysselsättning har ett 30-tal nya främjandetjänster tillskapats vid utlandsmyndigheterna genom en omfördelning av resurser inom regeringskansliet. De nya främjandetjänsterna beräknas vara på plats från årsskiftet 2005/2006. Syftet är att utrikesförvaltningens globala nätverk skall vara till maximal nytta för svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen utomlands. En positiv bild av Sverige i utlandet ökar förtroendet för landet som samarbetspartner och bidrar därmed till ökad tillväxt och sysselsättning, se även under utgiftsområde 24 Näringsliv, politikområde 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Ett viktigt samråds- och samarbetsorgan för Sverigeprofilering är Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU). I NSU ingår Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA), Svenska institutet (SI), Sveriges Rese- och Turistråd och Utrikesdepartementet. NSU arbetar utifrån en gemensam strategi för Sverigefrämjandet och Sverigeprofilering med målet att medverka till bilden av Sverige bl.a. som en pålitlig handels- och samarbetspartner, en attraktiv marknad för utländska direktinvesteringar, ett attraktivt resmål med berikande upplevelser och en ledande nation inom högteknologi, forskning och utveckling. NSU-organisationerna kommer att under 2006 gemensamt finansiera ett antal press-, informations- och främjandeaktiviteter. Syftet med aktiviteterna skall vara att ge stöd till NSU-organisationernas egna insatser och uppmuntra till integrerade främjandesatsningar i utlandet. Arbetet med att etablera en väl fungerande infrastruktur för Sverigefrämjandet ges fortsatt hög prioritet. Den studie av Sverigebilden i utlandet som NSU presenterade 2005 skall ligga till grund för NSU:s och främjandeorganisationernas fortsatta arbete. Utrikesdepartementet ansvarar för utlandsmyndigheternas egna webbplatser. Dessa är samlade på den gemensamma plattformen www.swedenabroad.se. En fortsatt kvalitetssäkring och vidareutveckling av de internetbaserade informationskällorna kommer att genomföras för att upprätthålla Sveriges anseende som en nation med hög kompetens på IT-området. Det är främst Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna i samarbete som främjar kontakterna mellan utländska och svenska företrädare för samhällsliv, näringsliv, kultur och forskning. Under år 2006 kommer SI dels att ha ett samordningsansvar för en särskild satsning i Ryssland, dels tillsammans med Utrikesdepartementet bl.a. ansvara för aktiviteter kring Ostindiefararen Götheborgs planerade seglats till Kina, planeringen inför Linnéjubileet 2007 samt främjandeprogrammet i den nya svenska ambassaden i Washington D.C. Möjligheterna att via webbportalen www.sweden.se göra enklare och återkommande enkäter om Sverige för en utländsk målgrupp undersöks. Fortfarande saknas bra mätmetoder av hur bilden av Sverige i utlandet påverkas av främjandeinsatserna. Sverige placerar sig dock mycket väl vid internationella jämförelser, bl.a. på första plats i en s.k. Nation Branding-studie av det brittisk/amerikanska företaget Anholt-GMI som publicerades i maj 2005. Att följa upp och utvärdera de Sverigefrämjande insatserna ges hög prioritet av NSU. Kraven från allmänheten och massmedier på information om utrikesförvaltningens verksamhet och den svenska regeringens ståndpunkter på det utrikespolitiska området ökar. Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna söker möta dessa krav med bl.a. förbättrad service och information via internet och olika initiativ som t.ex. Öppet Hus, seminarier och informationsdagar runt om i landet. Den Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) behandlar bl.a. målen för den internationella kulturverksamheten och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter. Vidare understryks den nära relationen mellan det internationella kulturutbytet och främjandefrågorna. Regeringen avser återkomma med en särskild redovisning rörande kulturlivets internationalisering. 3.8 Budgetförslag 3.8.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Tabell 3.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 941 636 Anslags- sparande 73 934 2005 Anslag 871 650 1 Utgifts- prognos 949 543 2006 Förslag 994 454 2 2007 Beräknat 994 454 3 2008 Beräknat 994 454 4 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2Inklusive valutaomräkning 3 Motsvarar 994 454 tkr i 2006 års prisnivå 4 Motsvarar 994 454 tkr i 2006 års prisnivå Anslaget finansierar vissa obligatoriska avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala för via sitt medlemskap i följande organisationer m.m., Förenta nationerna (FN), Europarådet, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt vissa övriga internationella organisationer. Tabell 3.3 Intäkter till inkomsttitel Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får behållas) Utfall 2004 13 000 Prognos 2005 20 000 Budget 2006 20 000 FN står för vissa kostnader för deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser, exempelvis resor, transport av bagage, utrustning m.m. Medlemsstaten förskotterar dessa kostnader, som sedan återbetalas av FN. För Sveriges del går återbetalningarna in på inkomsttitel 4525 Återbetalning av lön för Svenska FN-styrkor. Regeringens överväganden Stödet till de organisationer Sverige är medlem i är centralt i svensk utrikespolitik. Regeringen föreslår att 994 454 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 884 450 884 450 884 450 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 0 0 0 Beslut 100 000 100 000 100 000 Överföring från 5:3 7 000 7 000 7 000 Övrigt2 3 004 3 004 3 004 Förslag/beräknat anslag 994 454 994 454 994 454 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 valutaomräkning 3.8.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Tabell 3.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 129 505 Anslags- sparande 46 654 2005 Anslag 130 451 1 Utgifts- prognos 128 698 2006 Förslag 131 647 2007 Beräknat 134 042 2 2008 Beräknat 136 638 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 131 647 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 131 647 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar deltagande med svensk personal - t.ex. militärobservatörer, poliser och andra experter - i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, främst inom ramen för Förenta nationerna (FN), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europeiska unionen (EU), Nato/Partnerskap för fred (PFF) och Europarådet. Anslaget används även för särskilda insatser såsom stöd till studier, seminarier, konferenser och andra projekt inom krishantering, freds- och säkerhetsfrämjande, konfliktförebyggande och fredsbyggande verksamhet. Stöd ges vidare till såväl svenska som utländska enskilda organisationer och institutioner som verkar inom dessa områden liksom inom folkrätt och mänskliga rättigheter. Därutöver ges även stöd till rent bilaterala insatser för fredsprocesser. Folke Bernadotteakademins verksamhet finansieras huvudsakligen över utgiftsområde 7. Viss verksamhet vid Akademin som inte hänför sig till målen för det internationella biståndet (exempelvis Challengesprojektet) kommer däremot att belasta anslaget. Anslaget finansierar den oberoende kommissionen om massförstörelsevapen, som Sverige inrättade under hösten 2003. År 2006 är det 40 år sedan SIPRI grundades, vilket kommer att markeras med en rad vetenskapliga arrangemang om säkerhetspolitik och nedrustning. Anslaget bidrar med högst 500 000 kronor för ändamålet. Ordförande i FN:s generalförsamling från september 2005 till september 2006 är ambassadör Jan Eliasson. Ordförandens kansli bemannas delvis av svensk personal. Sverige finansierar bl.a. ordföranden och viss personal bl.a. via anslaget, i enlighet med FN:s praxis. Sveriges medverkan i internationella fredsfrämjande insatser och konfliktförebyggande verksamhet finansieras även genom anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Detta gäller i synnerhet de svenska bidragen med väpnad trupp till olika fredsfrämjande insatser. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, finansieras vissa insatser av civil karaktär i utvecklingsländer. Beställningsbemyndiganden om ekonomiska åtaganden Inom anslaget finns följande bemyndiganderam. Bemyndigandet avser främst svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser, men även andra insatser på freds- och säkerhetsområdet, som löper över flera år. För internationella fredsfrämjande insatser föreslås regeringen få ikläda staten förpliktelser, som tillsammans med tidigare gjorda utestående förpliktelser innebär utgifter på högst 130 000 000 kronor efter år 2005 i enlighet med följande tabell. Tabell 3.6 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008-09 Ingående åtaganden 125 000 116 900 118 400 Nya åtaganden 157 900 128 000 Infriade åtaganden 166 000 126 500 126 500 125 992 Utestående åtaganden vid årets slut 116 900 118 400 Erhållet/föreslaget bemyndigande 130 000 130 000 Regeringens överväganden Anslaget skall göra det möjligt att med bred geografisk spridning stödja konkreta freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, OSSE, Europarådet eller annat bilateralt eller mellanstatligt organ eller arrangemang och ställa militärobservatörer, poliser, rättsvårdande personal och andra civila experter till förfogande för deltagande i fredsbevarande och annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Insatsernas karaktär varierar och kan innefatta bl.a. medling, rådgivning, förhandlingsstöd, övervakningsverksamhet, utbildningsinsatser, förtroendeskapande åtgärder, säkerhetssektorreformer, skydd av mänskliga rättigheter, insatser för att stödja kvinnors deltagande i fredsfrämjande och återuppbyggnad, humanitär verksamhet och sanktionsövervakning. Fredsfrämjande och fredsframtvingande insatser med trupp finansieras över utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Att delta brett i fredsfrämjande verksamhet kommer fortsatt att vara en viktig del av de svenska ansträngningarna att främja internationell fred och säkerhet. Efterfrågan på deltagande av svenska militärer samt poliser och annan civil personal i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser har under de senaste åren ökat från FN:s, EU:s, OSSE:s och andra internationella aktörers sida. Den ökande efterfrågan styrs till tid och omfång av faktorer som till största delen ligger utanför svensk kontroll. I syfte att bidra till att förebygga, lösa och hantera väpnade konflikter, kommer Sverige även fortsättningsvis att ge prioritet åt andra insatser med konfliktförebyggande och konflikthanterande syfte, till stöd för exempelvis medlingsinsatser, rådgivning, eller för att stödja projekt som främjar fred och säkerhet. Stöd till arbetet med att stärka FN-systemets kapacitet att förebygga väpnade konflikter, liksom att i övrigt förändra organisationen så att den lättare skall kunna bemöta dagens globala säkerhetshot, utgör en viktig del. Exempelvis kan Sverige bidra till FN:s nedrustningsavdelnings insatser 2006 att förbättra medlemsstaternas rapportering till FN:s vapenregister. En viktig svensk målsättning är att bidra till att öka regionala, interregionala och subregionala organisationers kapacitet att förebygga och hantera kriser. Anslaget används alltmer för finansiellt stöd till sådana organisationer för kapacitetsuppbyggnad och konkreta krishanteringsinsatser, inklusive med svensk personal. Sverige deltar även 2006 i ett internationellt projekt avseende bekämpning av korruption inom vapenhandeln. Regeringens politik för global utveckling tar fasta på sambandet mellan säkerhet och hållbar utveckling. Inom anslaget kommer det därför även fortsättningsvis att finnas utrymme att genomföra sådana strategiska insatser som inte går att avräkna som bistånd, men som ändå har som mål att främja långsiktig utveckling genom att säkerställa fred och förebygga konflikter. Anslaget minskas med 783 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 131 647 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 130 451 130 451 130 451 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 1 979 4 388 6 999 Beslut -783 -797 -813 Förslag/beräknat anslag 131 647 134 042 136 638 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.3 5:3 Nordiskt samarbete Tabell 3.8 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 12 070 Anslags- sparande 68 2005 Anslag 23 922 1 Utgifts- prognos 22 828 2006 Förslag 13 995 2007 Beräknat 13 995 2008 Beräknat 13 995 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Under anslaget anvisas medel för olika ändamål som anknyter till nordiskt samarbete. Medel under anslaget används för kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Från anslaget utbetalas medel till Föreningen Norden. Bidraget används till Föreningen Nordens allmänna verksamhet, för informationsverksamhet och kultur- och utbildningsinsatser. Regeringens överväganden Regeringen verkar genom stöd till Föreningen Norden och genom insatser för gränsregionalt samarbete för att främja det nordiska samarbetet. Anslaget minskas med 127 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 13 995 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:3 Nordiskt samarbete Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 21 122 21 122 21 122 Förändring till följd av: Beslut -127 -127 -127 Överföring till 5:1 -7 000 -7 000 -7 000 Förslag/beräknat anslag 13 995 13 995 13 995 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.4 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Tabell 3.10 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 6 233 Anslags- sparande 2 163 2005 Anslag 154 000 1 Utgifts- prognos 150 976 2006 Förslag 3 976 2007 Beräknat 3 976 2008 Beräknat 3 976 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar verksamheten huvudsakligen på två områden. Det ena avser ekonomiskt bistånd och är författningsreglerat och efterfrågestyrt. Det omfattar tillfälligt ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare samt i vissa fall utländska medborgare fast bosatta i Sverige avseende kostnader i samband med hemresa, allvarliga sjukdoms- och olycksfall, dödsfall liksom bistånd åt brottsoffer och visst rättsskydd i särskilda fall. Vidare belastas anslaget av kostnader för evakuering av svenska medborgare utomlands i samband med krissituationer världen över och för expertgruppen för identifiering av katastrofoffer utomlands. Anslaget belastas även av kostnader i samband med terrorattacker utomlands när svenska intressen drabbas. Enligt den nya lag som trädde i kraft 1 september 2003 kommer det varaktiga biståndet att successivt avvecklas. De personer som den 1 september 2003 erhöll sådant bistånd får dock fortsättningsvis behålla det. Det andra området avser täckande av kostnader för återförande till hemviststaten av barn som olovligen har förts bort eller kvarhållits i strid mot en vårdnadsrätt, kostnader som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar samt kostnader för centralmyndigheten att anordna kurser och seminarier i syfte att informera om dessa frågor enligt Europa- och Haagkonventionerna. Dessutom belastas anslaget av rättegångs- och resekostnader i samband med att svenska staten stäms i ett ärende i Europadomstolen samt i samband med regeringens deltagande i målen vid EG-domstolen. Anslaget belastas av kostnader (50 000 kronor) i syfte att sprida information till utlandsresenärer om vad en utlandsmyndighet kan och inte kan bistå resenärer från Sverige med utomlands resp. vad andra EU-staters utlandsmyndigheter kan bistå med. Regeringens överväganden Anslaget finansierar kostnader som är mycket svåra att förutse, t.ex. i samband med att terroristattacker, krig och naturkatastrofer, kidnappningar och svenska personers försvinnande utomlands. Genom tilläggsanslag har anslaget under 2005 använts för kostnader i samband med flodvågskatastrofen i Indiska Oceanen den 26 december 2004. Anslaget minskas med 24 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 3 976 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 4 000 4 000 4 000 Förändring till följd av: Beslut -24 -24 -24 Förslag/beräknat anslag 3 976 3 976 3 976 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Tabell 3.12 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 22 697 Anslags- sparande 3 017 2005 Anslag 24 370 1 Utgifts- prognos 24 043 2006 Förslag 24 689 2007 Beräknat 25 123 2 2008 Beräknat 25 611 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 24 689 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 24 689 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som ansvarar för den kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd med tillhörande förordningar, samt rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Inspektionen skall också vara nationell myndighet inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC). Inspektionen prövar förvaltningsärenden avseende kontroll av krigsmateriel och export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Inspektionen har till sitt förfogande det parlamentariskt sammansatta exportkontrollrådet och det tekniskvetenskapliga rådet. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.13 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 21 081 0 22 697 Prognos 2005 24 006 0 24 224 Budget 2006 25 378 0 24 625 Regeringens överväganden Det är regeringens bedömning att ISP har uppfyllt målen under år 2004 och därmed bidragit till att säkerställa att exportkontrollens syften uppnåtts samt att Sveriges internationella åtaganden fullföljts. Under 2004 och 2005 har EU-utvidgningen inneburit en intensiv översynsperiod av de nationella exportkontrollsystemen. ISP har där bidragit med expertis. Denna översynsprocess inom EU kommer att fortsätta under 2006 vad gäller genomförande och uppföljning av olika förslag som processen har genererat. Sveriges direkta engagemang vad gäller översynen förutses kräva expertis från ISP. Under 2006 bör vidare fokus i stärkandet av den svenska exportkontrollen ligga på tillsynsverksamhet, elektronisk överföring av teknologi via Internet, kontakter med forskaresamhället, förstärkt samarbete mellan av exportkontrollen berörda myndigheter, införande av olika åtgärder som en följd av KRUT Reformerat regelverk för handel ned försvarsmateriel (SOU 2005:9), samt införande av förbättrad mål- och resultatstyrning vad gäller ISP. Anslaget minskas med 146 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 24 689 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 24 370 24 370 24 370 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 465 902 1 392 Beslut -146 -149 -151 Förslag/beräknat anslag 24 689 25 123 25 611 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Tabell 3.15 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 27 552 Anslags- sparande 812 2005 Anslag 29 240 1 Utgifts- prognos 28 168 2006 Förslag 34 356 2007 Beräknat 34 356 2008 Beräknat 34 356 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer m.fl. för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid t.ex. Utrikespolitiska institutet (UI), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Vidare finansieras stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, som disponeras och handläggs fr.o.m. budgetåret 2005 av Folke Bernadotteakademin (FBA). Regeringens överväganden Det är regeringens bedömning att den verksamhet som finansieras under anslaget fortsätter att vara relevant för svensk nedrustnings- och säkerhetspolitik. Intresset från svenska organisationer att söka bidrag för stöd till information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling är fortsatt högt. Avsatta medel för detta ändamål ökas med 5 miljoner kronor från 2006. Anslaget minskas med 176 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 34 356 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 29 240 29 240 29 240 Förändring till följd av: Beslut 4 824 4 824 4 824 Övrigt 292 292 292 Förslag/beräknat anslag 34 356 34 356 34 356 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Tabell 3.17 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 26 465 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 26 727 1 Utgifts- prognos 26 368 2006 Förslag 26 834 2007 Beräknat 26 834 2008 Beräknat 26 834 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet. Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred. Regeringens överväganden Utvecklingen av den säkerhetspolitiska dagordningen har inneburit ett fortsatt fokus på de områden inom vilka SIPRI:s expertis är av betydande relevans. SIPRI bör fortsätta sina ansträngningar att söka extern finansiering på alla forskningsområden. Anslaget minskas med 160 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 26 834 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 26 727 26 727 26 727 Förändring till följd av: Beslut -160 -160 -160 Övrigt 267 267 267 Förslag/beräknat anslag 26 834 26 834 26 834 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet Tabell 3.19 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 11 265 Anslags- sparande 0 2005 Anslag 12 177 1 Utgifts- prognos 12 013 2006 Förslag 12 226 2007 Beräknat 12 226 2008 Beräknat 12 226 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget finansierar Utrikespolitiska institutet (UI). UI:s del av målet för politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik är att främja intresset för internationella frågor samt öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten. Regeringens överväganden Bedömningen är att UI spelar en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor bland allmänheten. UI bidrar också till en öppen debatt i Sverige om utrikespolitiska frågor. UI:s verksamhet är värdefull i ett samhälle präglat av ökad internatio-nalisering och medvetenhet om utrikespolitiska och internationella frågor. Enligt regeringens samlade bedömning kommer efterfrågan på den verksamhet som UI bedriver att öka på sikt. På det administrativa och ekonomiska området har UI under året förverkligat en tidigare utarbetad verksamhetsstrategi. Ekonomistyrningen har stärkts med en tydlig koppling mellan verksamhetsidé, uppgifter och finansiering. Under år 2005 kommer en samlokalisering ske med Försvarshögskolan, inklusive upprättande av ett med FHS gemensamt forskningsbibliotek. Anslaget minskas med 73 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 12 226 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 12 177 12 177 12 177 Förändring till följd av: Beslut -73 -73 -73 Övrigt 122 122 122 Förslag/beräknat anslag 12 226 12 226 12 226 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.9 5:9 Svenska institutet Tabell 3.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 72 332 Anslags- sparande 6 2005 Anslag 75 298 1 Utgifts- prognos 74 286 2006 Förslag 85 204 2007 Beräknat 86 649 2 2008 Beräknat 88 237 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Motsvarar 85 204 tkr i 2006 års prisnivå. 3 Motsvarar 85 204 tkr i 2006 års prisnivå. Anslaget finansierar Svenska institutets kostnader för informations- och presentationsverksamhet, utbyte och samarbete inom utbildning, forskning, kultur och samhälle samt Svenska kulturhuset i Paris. Verksamheten genomförs i samverkan med bl.a. den svenska utrikesförvaltningen samt svenska och utländska samarbetspartners. Europa och Nordamerika, Indien, Japan och Kina samt Brasilien är prioriterade insatsområden. Svenska institutet har därutöver anslag för biståndsrelaterade insatser i Central- och Östeuropa samt gäststipendie- och utbytesverksamhet med utvecklingsländer (utgiftsområde 7) och för verksamhet inom utbildningsområdet (utgiftsområde 16). Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag. Totalt anvisade medel till Svenska institutet från statsbudgeten uppgick 2005 till 182 998 000 kronor varav anslaget 5:9 utgjorde 74 846 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.22 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2004 Sweden Bookshop 2 656 2678 -22 Prognos 2005 2 850 2 600 250 Budget 2006 2 900 2 700 200 Det ekonomiska målet för Sweden Bookshop är full kostnadstäckning. Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden För anslaget 5:9 Svenska institutet föreslås regeringen få göra ekonomiska åtaganden som tillsammans med tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 miljoner kronor efter 2006 i enlighet med följande tabell. Tabell 3.23 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2004 Prognos 2005 Förslag 2006 Beräknat 2007 Beräknat 2008-09 Ingående åtaganden 2 072 3 000 3 500 Nya åtaganden 3 000 3 500 Infriade åtaganden 2 072 3 000 3 500 0 Utestående åtaganden vid årets slut 3 000 3 500 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 000 4 000 Regeringens överväganden Svenska institutets mål för den del av verksamheten som finansieras inom utgiftsområde 5, är att öka kunskaperna om och intresset för det svenska samhället och den svenska kulturen i utlandet och därmed bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. SI skall inom ramen för uppgiften upprätthålla en informationsservice och ha ett samordningsansvar som tillgodoser utlandsmyndigheternas behov av att informera om Sverige samt genomföra riktade insatser till olika målgrupper. SI skall med sin speciella kompetens på samhälls- och kulturområdet fortsätta att ge de Sverigefrämjande insatserna ett kulturellt budskap och en intellektuell dimension. År 2002 tillsatte regeringen en utredning om den framtida internationella kulturverksamheten. Ett betänkande avlämnades i december 2003. Svenska institutet, som hanterar internationella kulturfrågor och projekt med koppling till flera politikområden, berörs på en rad områden. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser återkomma med en särskild redovisning rörande kulturlivets internationalisering. Medel för Svenska institutets verksamhet rörande svenskundervisning i länderna i Central- och Östeuropa (inkl. de nya EU-medlemmarna) har hittills anvisats från utgiftsområde 7. Verksamheten har en tydlig och stark Sverigefrämjande karaktär genom att den sprider kunskap om och ökar intresset för Sverige. Regeringen föreslår där för en överföring av 9 000 000 kronor från utgiftsområde 7 anslaget 8:1 ap. 27.1 till detta anslag. Institutets litteraturverksamhet med bl.a. stöd till översättning av svensk litteratur och dramatik och främjande av svensk litteratur i utlandet, har hittills delvis finansierats från utgiftsområde 17. Fr.o.m. 2006 bör verksamheten i sin helhet finansieras från institutets anslag. Anslaget minskas med 452 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 85 204 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:9 Svenska institutet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 75 298 75 298 75 298 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning 2 1 358 2 658 4 087 Beslut -452 -460 -468 Överföring från 8:1 9 000 9 153 9 320 Förslag/beräknat anslag 85 204 86 649 88 237 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.10 5:10 Information om Sverige i utlandet Tabell 3.25 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall 15 891 Anslags- sparande 2 268 2005 Anslag 9 747 1 Utgifts- prognos 11 6022 2006 Förslag 9 700 2007 Beräknat 9 700 2008 Beräknat 9 700 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. 2 Inklusive anslaget 5:16 Europainformation m.m. enligt Statsbudgeten för 2003. Anslaget används framför allt till att finansiera av regeringen prioriterade främjande- och informationsinsatser. Dessa insatser genomförs i huvudsak genom medel som delegeras till utlandsmyndigheterna. Flertalet av projekten initieras av myndigheterna själva i samarbete med nationella och lokala parter. Anslaget används också till inbjudningar av journalister till Sverige. Främjandet är idag en av utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Utlandsmyndigheterna har en central roll i denna verksamhet. De delegerade medlen är en viktig förutsättning för att genomföra uppdraget. Regeringens överväganden Insatserna föreslås koncentreras till EU:s medlemsländer, Nordamerika, Brasilien, Indien, Japan, Kina och Ryssland. Tonvikt skall läggas på information om Sverige som ledande nation inom profilområdena IT, bioteknik, miljö, design, musik, mat, litteratur, barns rättigheter och jämställdhet. Anslaget minskas med 58 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädesvis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 9 700 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2006-2008, för 5:10 Information om Sverige i utlandet Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 9 747 9 747 9 747 Förändring till följd av: Beslut -58 -58 -58 Övrigt2 11 11 11 Förslag/beräknat anslag 9 700 9 700 9 700 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 valutaomräkning 3.8.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Tabell 3.27 Anslagsutveckling Tusental kronor 2004 Utfall Anslags- sparande 0 2005 Anslag 22 000 1 Utgifts- prognos 21 704 2006 Förslag 21 868 2007 Beräknat 21 868 2008 Beräknat 21 868 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition (bet. 2004/05:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2006. Anslaget skall finansiera fortsatt integration och samverkan kring Östersjön. Regeringens överväganden Huvuddelen av anslaget avser verksamhet inom Sidas Östersjöenhet i Visby. Verksamheten inom enheten kommer att ha en tonvikt på ett fördjupat samarbete mellan Sverige och EU:s nya medlemsländer i Östersjöområdet och utformas på ett sådant sätt att den är till ömsesidig nytta för både svenska och regionala parter. Enheten, som invigdes i juni 2005, har som mål att bidra till att skapa förutsättningar för ett fördjupat samarbete med främst de nya EU-medlemsländerna i Östersjöområdet. Efter ett upp- byggnadsskede under hösten 2005 kommer enheten under 2006 att koncentrera sin verksamhet till områden man bedömer vara av särskild relevans för att uppnå det fastställda målet. Senast den 31 maj 2006 kommer Sidas Östersjöenhet att till regeringen överlämna en redovisning av huvudsakliga verksamhetsområden och förväntade resultat inom dessa. I övrigt kommer anslaget att finansiera nordiskt-baltiskt samarbete, inbegripet åtgärder mot människohandel. Högst 480 000 kronor får användas för förvaltningskostnader inom ramen för den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel. Anslaget minskas med 132 000 kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell reduktion med 0,6 procent av företrädelsevis anslag avsedda för förvaltnings- eller investeringsändamål. Regeringen föreslår att 21 868 000 kronor anvisas för anslaget för år 2006. Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Tusental kronor 2006 2007 2008 Anvisat 2005 1 22 000 22 000 22 000 Förändring till följd av: Beslut -132 -132 -132 Förslag/beräknat anslag 21 868 21 868 21 868 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Bilaga 1 Sveriges samlade bidrag till FN Bilaga 1 Sveriges samlade bidrag till FN Innehållsförteckning Sveriges samlade bidrag till FN 5 Tabellförteckning Tabell 1.1 Sveriges samlade bidrag till FN 5 Sveriges samlade bidrag till FN Tabell 1.1 Sveriges samlade bidrag till FN Miljoner kronor Myndighet FN-organisation 2002 2003 2004 0/F1 1. JUSTITIEDEPARTEMENTET WIPO 1,1 1,1 1,0 O 2. UTRIKESDEPARTEMENTET FN:s reguljära budget (exkl. tribunalerna) 119,0 123,8 103,3 O FN:s fredsbevarande operationer 202,1 168,1 328,9 O UNIDO 9,0 8,5 9,5 O CTBTO 8,6 6,0 6,8 o Kemvapenkonventionen 5,6 6,0 6,4 O Övriga obligatoriska bidrag 3,4 4,6 12,0 O Fredsbevarande insatser 138,5 112,2 98,7 F DHA/UNOCHA 12,0 12,5 15,0 F GEF 49,3 136,8 131,9 F HABITAT 7,0 8,0 10,0 F IFAD 191,0 179,9 108,9 F ITC 10,0 8,5 12,5 F UNAIDS 72,0 60,0 125,0 F UNCDF 50,0 50,0 50,0 F UNDCP1 38,5 38,5 F UNODC1 55,0 F UNDP 540,0 279,5 648,2 F UNFPA 185,0 210,0 293,6 F UNHCR 196,9 400,0 430,0 F UNICEF 297,0 300,0 340,0 F UNIFEM 14,0 14,0 16,0 F UNRWA 170,0 175,0 195,0 F UN Staff College 4,0 3,0 3,0 F UNV 3,0 3,0 3,0 F Världsbanken/IDA 684,0 860,2 1 236,5 F WFP 210,0 210,0 290,0 F UNEP 1,0 0,0 0,0 F Övrigt 18,0 30,5 35,2 F Sida FAO 61,4 90,1 95,3 F " HABITAT 20,0 10,3 14,8 F " ICTP 9,0 7,0 7,0 F " ILO 55,2 28,3 36,8 F " ITC 1,5 1,1 0,8 F Myndighet FN-organisation 2002 2003 2004 0/F1 " UNDCP 3,0 0,0 0,0 F " UNCTAD 4,5 4,0 3,7 F DHA/UNOCHA 90,0 93,4 100,1 F " UNDP 259,0 377,8 534,2 F " UNEP 17,5 7,6 18,8 F " UNFPA 2,0 15,3 12,1 F " UNHCR 55,0 72,0 13,4 F " UNICEF 374,0 403,5 696,4 F " UNIDO 0,5 2,0 0,0 F " UNRISD 10,0 13,0 12,0 F " UNWRA 0,0 0,0 0,0 F " UNV 1,1 -3,5 0,3 F " Världsbanken/IDA 402,0 442,5 625,8 F " WFP 50,0 35,2 99,0 F " WHO/PSA 126,4 109,7 132,8 F " WIPO 0,0 0,0 0,0 F " WMU 25,0 22,8 25,0 F " PAHO 46,0 25,8 21,4 F " Övrigt 0,0 139,9 193,9 F 4 852,0 5 306,4 7 208,0 3. FÖRSVARSDEPARTEMENTET Fredsfrämjande truppinsatser 1 051,0 1 113,0 1 126,0 F 4. SOCIALDEPARTEMENTET WHO 43,3 36,0 28,5 O 5. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET UNESCO 30,9 31,0 23,9 O 6. JORDBRUKSDEPARTEMENTET FAO 34,4 28,6 30,1 O 7. NÄRINGSDEPARTEMENTET ILO 20,4 22,0 21,0 O WIPO 3,2 4,3 3,0 O IMO 1,7 1,7 1,8 O OTIF 0,8 0,7 0,82 O IRCA 0,0 0,0 0,0 O Luftfartsverket ICAO 3,9 3,4 3,2 O Post- & Telestyrelsen " ITU 15,9 15,9 9,2 O " UPU 3,9 3,7 3,6 O 49,8 51,7 42,6 Myndighet FN-organisation 2002 2003 2004 0/F1 8. MILJÖDEPARTEMENTET Miljöfonden 20,0 20,0 20,0 F SMHI WMO 4,0 4,0 3,7 O Övrigt 8,1 8,7 10,6 F 32,1 32,7 34,3 TOTALT SUMMA 6 094,6 6 600,5 8 494,4 1O=obligatoriskt bidrag, F=frivilligt bidrag 1 Tidigare UNDCP och CICP 2 Inbetalning gjord år 2005. ?? 5 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 2 3 7 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 10 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 12 11 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 6 7 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2005/06:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 8 5