Regeringskansliets rättsdatabaser

Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till statsbudget för 2007 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 13 2 Lagförslag 17 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram 17 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område 19 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 21 3.1 Omfattning 21 3.2 Skatteutgifter 22 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 23 4.1 Omfattning 23 4.2 Utgiftsutveckling 24 4.3 Skatteutgifter 25 4.4 Mål 26 4.5 Insatser 26 4.5.1 Insatser inom politikområdet 26 4.5.2 Insatser utanför politikområdet 34 4.6 Resultatredovisning 38 4.6.1 Teater, dans och musik 38 4.6.2 Litteraturen, läsandet och språket 40 4.6.3 Bildkonst 41 4.6.4 Arkitektur, form och design 42 4.6.5 Film 43 4.6.6 Konstnärernas villkor 44 4.6.7 Arkiv 44 4.6.8 Kulturmiljö 46 4.6.9 Museer och utställningar 47 4.6.10 Trossamfund 49 4.6.11 Forskning inom kulturområdet 50 4.6.12 Konstområdesövergripande verksamhet 50 4.6.13 Barn- och ungdomskultur 51 4.6.14 Regional fördelning av statens stöd till kultur 52 4.6.15 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader 59 4.7 Revisionens iakttagelser 60 4.8 Politikens inriktning 61 4.8.2 Digital biografutveckling 66 4.9 Budgetförslag 67 4.9.1 28:1 Statens kulturråd 67 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 68 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag 69 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 69 4.9.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater 70 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 72 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 72 4.9.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 73 4.9.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 74 4.9.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 75 4.9.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket 75 4.9.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 76 4.9.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen 77 4.9.14 28:14 Statens konstråd 78 4.9.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 78 4.9.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 79 4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden 80 4.9.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 80 4.9.19 28:19 Konstnärsnämnden 81 4.9.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 81 4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 82 4.9.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 83 4.9.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 83 4.9.24 28:24 Riksantikvarieämbetet 84 4.9.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 85 4.9.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 86 4.9.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter 86 4.9.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser 88 4.9.29 28:29 Bidrag till regionala museer 89 4.9.30 28:30 Bidrag till vissa museer 90 4.9.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 91 4.9.32 28:32 Riksutställningar 91 4.9.33 28:33 Forum för levande historia 92 4.9.34 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 93 4.9.35 28:35 Filmstöd 93 4.9.36 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 94 4.9.37 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 94 4.9.38 28:38 Stöd till trossamfund 95 5 Politikområde 27 Mediepolitik 97 5.1 Omfattning 97 5.2 Utgiftsutveckling 97 5.3 Mål 98 5.4 Insatser 98 5.4.1 Insatser inom politikområdet 98 5.4.2 Insatser utanför politikområdet 100 5.5 Resultatredovisning 101 5.5.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst 101 5.5.2 Digital-TV-övergången 101 5.5.3 Dagspressen 102 5.5.4 Taltidningar 102 5.5.5 Skadligt medieinnehåll 103 5.5.6 Uppföljning av medieutvecklingen 103 5.6 Revisionens iakttagelser 104 5.7 Politikens inriktning 104 5.8 Ändringar i koncessionsavgiftslagen 106 5.9 Tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB 107 5.10 Budgetförslag 107 5.10.1 27:1 Statens biografbyrå 107 5.10.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 109 5.10.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 109 5.10.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 110 5.10.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst 110 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 112 6.1 Omfattning 112 6.2 Utgiftsutveckling 112 6.3 Mål 113 6.4 Insatser 113 6.4.1 Insatser inom politikområdet 113 6.4.2 Insatser utanför politikområdet 114 6.5 Resultatredovisning 117 6.5.1 Mål 117 6.5.2 Resultat 117 6.5.3 Analys och slutsatser 121 6.6 Revisionens iakttagelser 122 6.7 Politikens inriktning 123 6.8 Budgetförslag 124 6.8.1 29:1 Ungdomsstyrelsen 124 6.8.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 125 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 126 7.1 Omfattning 126 7.2 Utgiftsutveckling 126 7.3 Skatteutgifter 127 7.4 Mål 127 7.5 Insatser 127 7.5.1 Insatser inom politikområdet 127 7.5.2 Insatser utanför politikområdet 131 7.6 Resultatredovisning 132 7.6.1 Resultat 132 7.6.2 Analys och slutsatser 134 7.7 Revisionens iakttagelser 135 7.8 Politikens inriktning 135 7.9 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel 138 7.10 Budgetförslag 139 7.10.1 30:1 Stöd till idrotten 139 7.10.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 139 7.10.2.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler 140 7.10.2.2 Övriga frågor rörande anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler 141 7.10.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 141 7.10.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 142 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 143 8.1 Budgetförslag 143 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen 143 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 144 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 145 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 147 9.1 Budgetförslag 147 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 147 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 149 10.1 Budgetförslag 149 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen 149 Tabellförteckning Anslagsbelopp 14 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 21 3.2 Härledning av ramnivån 2007-2009. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 3.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto 22 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 24 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 25 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2003-2005 49 4.4 Bidrag fördelade per län från ett urval myndigheter och institutioner samt befolkningsandel 2005 (procent)1 54 4.5 Kulturrådet. Fördelning av bidrag år 2005 efter län och konstområde (kronor per invånare)1 55 4.6 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20051 59 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2003-2005 60 4.8 Anslagsutveckling 67 4.9 Statliga utställningsgarantier 68 4.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:1 Statens kulturråd 68 4.11 Anslagsutveckling 68 4.12 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 68 4.13 Anslagsutveckling 69 4.14 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:3 Nationella uppdrag 69 4.15 Anslagsutveckling 69 4.16 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 70 4.17 Anslagsutveckling 70 4.18 Ekonomisk redovisning för 2005 71 4.19 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater 71 4.20 Anslagsutveckling 72 4.21 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 72 4.22 Anslagsutveckling 72 4.23 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 73 4.24 Anslagsutveckling 73 4.25 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 74 4.26 Anslagsutveckling 74 4.27 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 74 4.28 Anslagsutveckling 75 4.29 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 75 4.30 Anslagsutveckling 75 4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 75 4.32 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 76 4.33 Anslagsutveckling 76 4.34 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 76 4.35 Anslagsutveckling 77 4.36 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen 77 4.37 Anslagsutveckling 78 4.38 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:14 Statens konstråd 78 4.39 Anslagsutveckling 78 4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 79 4.41 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 79 4.42 Anslagsutveckling 79 4.43 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 80 4.44 Anslagsutveckling 80 4.45 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:17 Främjande av hemslöjden 80 4.46 Anslagsutveckling 80 4.47 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 81 4.48 Anslagsutveckling 81 4.49 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:19 Konstnärsnämnden 81 4.50 Anslagsutveckling 81 4.51 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 82 4.52 Anslagsutveckling 82 4.53 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 83 4.54 Anslagsutveckling 83 4.55 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 83 4.56 Anslagsutveckling 83 4.57 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 84 4.58 Anslagsutveckling 84 4.59 Uppdragsverksamhet 84 4.60 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:24 Riksantikvarieämbetet 84 4.61 Anslagsutveckling 85 4.62 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 85 4.63 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 86 4.64 Anslagsutveckling 86 4.65 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 86 4.66 Anslagsutveckling 86 4.67 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter 87 4.68 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter 87 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 87 4.70 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 87 4.71 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter 87 4.72 Anslagsutveckling 88 4.73 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser 88 4.74 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser 89 4.75 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser 89 4.76 Anslagsutveckling 89 4.77 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:29 Bidrag till regionala museer 89 4.78 Anslagsutveckling 90 4.79 Sammanställning över medelstilldelningen 90 4.80 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:30 Bidrag till vissa museer 90 4.81 Anslagsutveckling 91 4.82 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 91 4.83 Anslagsutveckling 91 4.84 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:32 Riksutställningar 92 4.85 Anslagsutveckling 92 4.86 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:33 Forum för levande historia 92 4.87 Anslagsutveckling 93 4.88 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 93 4.89 Anslagsutveckling 93 4.90 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:35 Filmstöd 93 4.91 Anslagsutveckling 94 4.92 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 94 4.93 Anslagsutveckling 94 4.94 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 94 4.95 Anslagsutveckling 95 4.96 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:38 Stöd till trossamfund 95 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 97 5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången 98 5.3 Anslagsutveckling 107 5.4 Offentligrättslig verksamhet 107 5.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:1 Statens biografbyrå 108 5.6 Anslagsutveckling 109 5.7 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 109 5.8 Anslagsutveckling 109 5.9 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 110 5.10 Anslagsutveckling 110 5.11 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 110 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 112 6.2 Anslagsutveckling 124 6.3 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 29:1 Ungdomsstyrelsen 124 6.4 Anslagsutveckling 125 6.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 125 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 126 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 127 7.3 Anslagsutveckling 139 7.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:1 Stöd till idrotten 139 7.5 Anslagsutveckling 139 7.6 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 141 7.7 Anslagsutveckling 141 7.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 141 7.9 Anslagsutveckling 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 142 7.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 142 8.1 Anslagsutveckling 143 8.2 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:1 Bidrag till folkbildningen 144 8.3 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 144 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 144 8.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 145 8.6 Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning 145 8.7 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 146 9.1 26.1 Anslagsutveckling 147 9.2 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 26.1 Statens ljud- och bildarkiv 147 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen 149 10.2 Offentligrättslig verksamhet 149 10.3 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 2:1 Lotteriinspektionen 149 Diagramförteckning Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2005, fördelade per invånare. 53 4.1 Offentliga utgifter begränsade till politikområdet Kulturpolitik 2005 56 Karta 4.2. Landstingens och kommunernas kulturutgifter (2005) länsvis, kronor per invånare 56 Karta 4.3. Totala offentliga kulturutgifter 2005 länsvis, kronor per invånare 57 4.2 Offentliga (UO 17 exklusive trossamfund, ungdomsfrågor, folkrörelse- och idrottsfrågor) och privata kulturutgifter 2005. 57 4.3 Offentliga kulturutgifter 1998-20051 58 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (avsnitt 2.1 och 5.10.1), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (avsnitt 2.2 och 5.8), 3. godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9), 4. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informations-material som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008-2010 (avsnitt 4.9.11), 5. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008-2010 (avsnitt 4.9.15), 6. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 under 2008-2010 (avsnitt 4.9.25), 7. godkänner regeringens förslag till medels-tilldelning för 2007 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.10.5), 8. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen skall fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.9), 9. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.1.2), 10. för 2007 anvisar anslagen under utgiftsom-råde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 2:1 Lotteriinspektionen Ramanslag 44 219 25:1 Bidrag till folkbildningen Ramanslag 3 079 439 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Ramanslag 78 755 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Ramanslag 16 664 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Ramanslag 56 721 27:1 Statens biografbyrå Ramanslag 9 952 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Ramanslag 20 700 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Ramanslag 466 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Ramanslag 2 031 28:1 Statens kulturråd Ramanslag 47 762 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Ramanslag 261 305 28:3 Nationella uppdrag Ramanslag 1 952 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Ramanslag 152 583 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater Ramanslag 898 962 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Ramanslag 763 228 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Ramanslag 150 320 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Ramanslag 47 284 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Ramanslag 124 382 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Ramanslag 275 000 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Ramanslag 69 606 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Ramanslag 15 428 28:13 Institutet för språk- och folkminnen Ramanslag 44 804 28:14 Statens konstråd Ramanslag 7 441 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Ramanslag 36 626 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Ramanslag 1 935 28:17 Främjande av hemslöjden Ramanslag 20 961 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Ramanslag 27 673 28:19 Konstnärsnämnden Ramanslag 14 367 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Ramanslag 298 900 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Ramanslag 316 478 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Ramanslag 6 110 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Ramanslag 4 389 28:24 Riksantikvarieämbetet Ramanslag 198 142 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Ramanslag 257 718 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Ramanslag 305 000 28:27 Centrala museer: Myndigheter Ramanslag 838 556 28:28 Centrala museer: Stiftelser Ramanslag 217 615 28:29 Bidrag till regionala museer Ramanslag 154 267 28:30 Bidrag till vissa museer Ramanslag 56 353 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Ramanslag 9 898 28:32 Riksutställningar Ramanslag 45 572 28:33 Forum för levande historia Ramanslag 42 928 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Ramanslag 80 28:35 Filmstöd Ramanslag 299 324 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Ramanslag 36 378 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Ramanslag 4 728 28:38 Stöd till trossamfund Ramanslag 50 232 29:1 Ungdomsstyrelsen Ramanslag 19 226 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Ramanslag 173 355 30:1 Stöd till idrotten Ramanslag 445 551 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Ramanslag 32 326 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Ramanslag 30 411 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Ramanslag 24 910 Summa 10 139 013 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 §1 Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med 1. grundavgift 200 kronor, 2. tidsavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kr, 3. avgift för varje tillståndskort utöver det första med 1 100 kronor. Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med 1. grundavgift 200 kronor, 2. tidsavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kr, 3. avgift för varje tillståndskort utöver det första med 975 kronor. Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en dokumentär framställning. Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid normal visningshastighet utgår en avgift för varje tillståndskort utöver det första med 500 kronor, eller, om speltiden understiger fem minuter, med 82 kronor. Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid normal visningshastighet tas en avgift ut för varje tillståndskort utöver det första med 450 kronor, eller, om speltiden understiger fem minuter, med 70 kronor. Om en film eller ett videogram endast skall visas vid en filmfestival eller ett annat konstnärligt eller ideellt evenemang där sådana framställningar förekommer som godkänts för personer under 15 år, får Biografbyrån medge befrielse från avgift för granskningen. Denna lag träder i kraft 1 januari 2007. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område Härigenom föreskrivs att 5, 6 a och 9 §§ lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Radio- och TV-verket fastställer före den 1 januari varje år det belopp som enligt 3 § skall utgå för månad under det följande kalenderåret. Om programföretaget begär det skall Radio- och TV-verket besluta huruvida det under en viss månad har förekommit sådan sändningsverksamhet att företaget är skyldigt att betala avgift enligt 3 § för den månaden. I övrigt skall Radio- och TV-verket inte fatta beslut om skyldighet att betala avgift enligt 3 §, om det inte behövs för verkställighet enligt 14 §. Om programföretaget begär det skall Radio- och TV-verket besluta huruvida det under en viss månad har förekommit sådan sändningsverksamhet att företaget är skyldigt att betala avgift enligt 3 § för den månaden. I övrigt skall Radio- och TV-verket inte fatta beslut om skyldighet att betala avgift enligt 3 §, om det inte behövs för verkställighet enligt 10 §. Avgift enligt 3 § skall betalas före utgången av den månad som avgiften avser. 6 a §2 Skyldighet att betala avgift för tillstånd att sända lokalradio gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att avgiften i vissa fall skall betalas dessförinnan framgår av 5 kap. 9 § radio- och TV- lagen. I ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall Radio- och TV-verket ange den avgift enligt 4 a § som tillståndshavaren skall betala under det första kalenderåret. Avgiften skall betalas så snart Radio- och TV-verket meddelat beslut om avgiften. I ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall Radio- och TV-verket ange den avgift enligt 4 b § som tillståndshavaren skall betala under det första kalenderåret. Avgiften skall betalas så snart Radio- och TV-verket meddelat beslut om avgiften. Radio- och TV-verket skall senast den 31 december varje år fastställa det belopp som skall betalas under det följande kalenderåret. Avgiften skall betalas före utgången av januari månad det kalenderår som avgiften avser. 9 §3 Om det belopp som programföretaget har betalat för en viss period överstiger vad företaget skall betala enligt 3 eller 4 a § eller enligt beslut av Radio- och TV-verket eller domstol, skall det överskjutande beloppet betalas tillbaka till företaget. Om det belopp som programföretaget har betalat för en viss period överstiger vad företaget skall betala enligt 3 eller 4 b § eller enligt beslut av Radio- och TV-verket eller domstol, skall det överskjutande beloppet betalas tillbaka till företaget. Ränta skall betalas på belopp som återbetalas. Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande den av Riksbanken fastställda referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som gällde vid utgången av året närmast före det år då återbetalningen äger rum. Radio- och TV-verket beslutar om ränta. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007. 3.1 Omfattning Utgiftsområdet består av politikområdena Kulturpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik. Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Politikområde Finansiella system och tillsyn 2 38 43 42 44 45 46 Politikområde Folkrörelsepolitik 488 538 544 533 534 534 Politikområde Forskningspolitik 3 40 56 49 57 47 48 Politikområde Kulturpolitik 5 537 6 024 5 945 6 104 6 033 6 218 Politikområde Mediepolitik 4 33 33 33 33 34 35 Politikområde Ungdomspolitik 106 148 147 193 107 107 Politikområde Utbildningspolitik 5 2 726 2 783 2 733 3 175 3 248 3 320 Totalt för utgiftsområde 17 8 968 9 625 9 492 10 139 10 049 10 308 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2. 3 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16 4 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2007 föreslås summera till ca 722 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2007 inom kultur- och mediepolitiken 6,9 miljarder kronor. 5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16 Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2007-2009. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 9 582 9 582 9 582 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 87 260 442 Beslut 607 346 426 Överföring till/från andra utgiftsområden -137 -140 -143 Övrigt Ny ramnivå 10 139 10 049 10 308 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Tabell 3.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2007 Transfereringar 1 7 494 Verksamhetskostnader 2 2 633 Investeringar 3 12 Summa ramnivå 10 139 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3.2 Skatteutgifter Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om det "överuttag" av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö-, eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2006 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är hänförbara till utgiftsområde 17. Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto Miljoner kronor Prognos 2006 Prognos 2007 Politikområde Kulturpolitik 5 190 5 590 Politikområde Folkrörelsepolitik 2 180 2 400 Totalt för utgiftsområde 17 7 370 7 990 De enskilda skatteutgifterna inom politikområdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik redovisas närmare i avsnitt 4.3 och 7.3 där även en kort förklaring av respektive skatteutgift ges. 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 4.1 Omfattning Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst; arkitektur, form och design; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forskning inom kulturområdet samt konstområdesövergripande verksamhet. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inriktningen för kulturpolitiken fast. Även insatser inom andra politikområden bidrar till att uppnå målen för den nationella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden. Inom politikområdet finns följande myndigheter: Statens kulturråd, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Institutet för språk och folkminnen, Svenskt biografiskt lexikon, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar, Forum för levande historia samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Kungl. Operan AB, Kungl. Dramatiska Teatern AB och Voksenåsen A/S - Norges nationalgåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom området, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 17 28:1 Statens kulturråd 45,1 47,3 47,9 47,8 48,6 49,6 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 305,2 235,0 231,0 261,3 261,3 261,3 28:3 Nationella uppdrag 8,0 3,0 2,9 2,0 2,0 2,0 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 147,5 151,1 148,4 152,6 158,1 163,9 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater 2 856,5 874,7 859,1 899,0 919,0 940,3 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 737,6 755,6 742,2 763,2 790,7 819,9 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 138,4 159,4 156,6 150,3 150,3 150,3 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 45,5 46,8 46,0 47,3 49,0 50,8 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 124,3 122,1 124,4 124,4 124,4 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 298,0 292,7 275,0 0,0 0,0 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 65,6 69,0 69,8 69,6 70,9 72,4 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 15,4 15,4 15,2 15,4 15,8 16,1 28:13 Institutet för språk- och folkminnen 3 28,6 36,3 36,1 44,8 45,5 46,5 28:14 Statens konstråd 7,5 7,4 7,2 7,4 7,6 7,7 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 28,4 40,0 39,3 36,6 36,6 36,6 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1,8 1,9 1,9 1,9 2,0 2,0 28:17 Främjande av hemslöjden 20,1 20,8 20,5 21,0 21,4 21,9 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 27,7 27,7 27,2 27,7 27,7 27,7 28:19 Konstnärsnämnden 12,9 14,2 14,4 14,4 14,6 14,9 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 287,0 295,9 291,5 298,9 305,7 312,4 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 295,5 313,5 309,4 316,5 322,3 329,2 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 5,9 6,0 5,9 6,1 6,3 6,4 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 4,2 4,3 4,5 4,4 4,5 4,6 28:24 Riksantikvarieämbetet 189,5 195,4 196,1 198,1 201,7 206,0 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 249,1 260,6 256,8 257,7 256,7 256,7 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 200,0 235,0 230,8 305,0 395,0 465,0 28:27 Centrala museer: Myndigheter 858,7 880,8 873,7 838,6 854,5 872,9 28:28 Centrala museer: Stiftelser 218,0 220,8 216,9 217,6 222,6 227,5 28:29 Bidrag till regionala museer 149,1 152,2 149,5 154,3 159,6 165,3 28:30 Bidrag till vissa museer 51,4 54,7 53,7 56,4 57,6 58,9 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 6,7 3,9 6,6 9,9 9,9 9,9 28:32 Riksutställningar 44,1 46,0 47,0 45,6 46,4 47,4 28:33 Forum för levande historia 41,9 40,1 40,4 42,9 43,8 44,7 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 28:35 Filmstöd 234,3 289,3 284,2 299,3 309,3 309,3 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 30,7 36,0 35,6 36,4 37,0 37,8 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 3,8 3,7 3,5 4,7 4,8 4,9 28:38 Stöd till trossamfund 47,8 54,4 53,3 50,2 50,2 50,2 2006 17 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 5,6 2,8 2,7 - - - 2005 17 28:9 Litteraturstöd 99,3 - 1,6 - - - 2005 17 28:10 Stöd till kulturtidskrifter 22,2 - 0,3 - - - Totalt för politikområde Kulturpolitik 5 536,6 6 023,5 5 944,6 6 104,3 6 033,3 6 217,6 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Nytt anslagsnamn fr.o.m. 2007. 3 Nytt anslag efter omorganisering av språkvården och tillskapandet av Institutet för språk och folkminnen. Tidigare anslagen 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet. 4.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till området kulturpolitik. Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 Miljoner kronor Prognos 2006 Prognos 2007 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 50 50 Utländska artister 110 110 Försäljning av konstverk <300 000 kr/år - - Allmänna nyhetstidningar 1 340 1 460 Böcker, tidskrifter m.m. 1 980 2 160 Biografföreställningar 210 220 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang 1 330 1 400 Upphovsrätter 130 140 Entré djurparker 30 40 Försäljning av konstverk >300 000 kr/år 10 10 Totalt för politikområdet Kulturpolitik 5 190 5 590 1 Ett "-" innebär att skatteutgiften inte kan beräknas Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av närings-verksamhet och särskild löneskatt. Utländska artister Inkomst från artistisk verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgifter avser därför särskild löneskatt. Försäljning av konstverk <300 000 kr/år Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannen och dennas dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbe-lagda kulturevenemang; upphovsrätter samt entré djurparker Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Försäljning av konstverk >300 000 kr/år Undantaget omfattar enbart upphovsmannen och dennas dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för mer än 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. 4.4 Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trosamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45), samt mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). Ovanstående mål är beslutade av riksdagen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 4.5 Insatser 4.5.1 Insatser inom politikområdet Teater, dans och musik Insatserna på teater-, dans- och musikområdet uppgår 2006 till ca 2 miljarder kronor, vilket innebär att insatsområdet är det största inom den statliga kulturpolitiken. I detta ingår stöden till de nationella, regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna samt till det fria scenkonstlivet. Vidare tillkommer bidrag och ersättningar som Konstnärsnämnden fördelar till konstnärer verksamma inom området och till internationellt utbyte, liksom den lagstadgade kassettersättningen till dramatiker, skådespelare, musiker m.fl. samt konstområdesövergripande insatser som nationella uppdrag och stödet till amatörorganisationer. År 2001 synliggjordes statens kostnad för tjänstepensioner till de anställda vid scenkonstinstitutionerna och institutionerna har successivt tillförts medel för pensionspremier. Därtill anslog riksdagen 65 miljoner kronor engångsvis 2005 för olika pensionslösningar för personalen vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna. Anslaget för de nationella teater-, dans- och musikinstitutionerna uppgår 2006 till 875 miljoner kronor. Operan och Dramaten är nationalscener för musikdramatik och talteater och har i likhet med Riksteatern, Svenska Rikskonserter och Dansens Hus initierande, främjande och producerande uppgifter av nationell betydelse. Utbildnings- och kulturdepartementet genomförde 2005 en mötesrunda och en hearing med musiklivets aktörer om Svenska Rikskonserters roll i musikpolitiken och musiklivet. Processen dokumenterades i en skrift under hösten 2005. Svenska Rikskonserter har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder man vidtagit med anledning av hearingens slutsatser. Staten bidrar 2006 även med totalt ca 900 miljoner kronor till länsmusikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. I detta belopp ingår 137 miljoner kronor som omfattas av försöksverksamheten i Skåne. De regionala kulturverksamheterna möjliggör ett utbud av professionell scenkonst över hela landet. Statens insatser för att tillgängliggöra musik över hela landet sker bl.a. genom stöd till länsmusikverksamhet som för 2005 uppgick till 224 miljoner kronor. Även symfoni- och kammarorkestrarna utgör en resurs för ett levande musikliv i hela landet. Till de 15 orkestrar som tilldelades statligt orkesterbidrag fördelades 2005 totalt 127 miljoner kronor. Hösten 2004 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att utreda och analysera den professionella orkesterverksamheten i Sverige (dir. 2004:116). Betänkandet Den professionella orkestermusiken i Sverige (SOU 2006:34) redovisades i april 2006. Utredningens förslag syftar till att främja orkesterverksamheten i Sverige och till att öka dynamiken på området i sin helhet. Utredningen har remissbehandlats. Statligt stöd till den fria scenkonsten utbetalas genom bidrag till bl.a. fria grupper, arrangörsföreningar och fonogramproduktion. Totalt uppgår anslaget 2006 till 159 miljoner kronor. Stödet till den fria scenkonsten ökade med 20 miljoner kronor under 2006, varav 12 miljoner kronor engångsvis. Insatserna på dansområdet har ökat successivt sedan 2003, bl.a. genom inrättandet av ett arrangörs- och turnéstöd, riktade konstnärspolitiska åtgärder för de fria koreograferna och dansarna, inrättandet av ett s.k. dans-iaspis (IASPIS - International Artists' Studio Program in Sweden), en dansallians samt att Danshögskolan tilldelats ett ökat antal högskoleplatser. Ett handlingsprogram för den professionella dansen har på den tidigare regeringens uppdrag redovisats av Statens kulturråd. Statens kulturråd fördelar även stöd till körverksamhet, främst inom ramen för stödet för centrala amatörorganisationer. Under 2005 tilldelades körverksamheten ca 1,9 miljoner kronor. Därtill kan körverksamhet även få del av stödet till tonsättarsamarbeten samt fonogramstödet. Litteraturen, läsandet och språket Statsbidrag ges bl.a. till folk- och skolbibliotek, förlag, kulturtidskrifter och bokhandel m.fl. Statligt stöd lämnas särskilt till språkvårdande insatser. Till länsbibliotek lämnas verksamhetsbidrag för att stödja folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning och utvecklingsverksamhet. Lånecentraler och depåbibliotek finansieras helt av staten. Kommuner har möjlighet att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga samt för sina biblioteks prenumerationer på kulturtidskrifter. För att främja tillgången till biblioteksservice vid folkbiblioteken för de vuxenstuderande finns även särskilda statliga medel avsatta. Utgivningsstöd lämnas till förlag och de ca 800 enskilda titlar som beviljas stöd årligen distribueras av staten till samtliga kommuners huvudbibliotek. Statens kulturråd har initierat en ny utgivning i serien Alla Tiders Klassiker för skolbruk fr.o.m. 2006. Till bokhandeln utbetalas bidrag för att bredda den enskilda bokhandelns sortiment. Särskilda medel för läsfrämjande insatser lämnas vidare till skolor, bibliotek och ideella organisationer. En bok för alla AB får verksamhetsstöd för utgivning av litteratur till lågt pris för unga och vuxna samt för läsfrämjande verksamhet. Ett årligt internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne instiftades 2003 i syfte att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Produktions- och utvecklingsstöd utbetalas till kulturtidskrifter. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) medverkar till att funktionshindrade personer kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Den 1 juli 2005 ändrades lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vilket bl.a. inneburit att tillståndsgivningen för att framställa och sprida anpassad litteratur till funktionshindrade utvidgats. Antalet aktörer, bl.a. bibliotek och kommuner, som sökt tillstånd har därigenom ökat markant. Riksdagen beslutade i december 2005 om propositionen Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2). Beslutet innebär att riksdagen har antagit fyra nationella språkpolitiska mål. För att nå målen har den statligt finansierade språkvården förstärkts och samordnats under 2006. Språkvården har sedan den 1 juli 2006 inordnats i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI). Under 2006 uppgår insatserna på området till nära 270 miljoner kronor. Till detta kommer verksamhetsbidrag till olika bibliotek och arkiv, bidrag till folkbibliotekens verksamhetsutveckling och övriga bidrag inom litteratur- och biblioteksområdet som ryms under konstområdesövergripande verksamhet. Bildkonst Statliga insatser för den offentliga konsten görs - förutom de direkta stöden till konstnärerna - genom Statens konstråd, anslag till de statliga konstmuseerna, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, de regionala museerna samt till vissa andra museer och utställare i hela landet. Staten lämnar också årligen stöd till bl.a. konstfrämjande organisationer, Akademien för de fria konsterna samt till konsthantverkskooperativ och kollektivverkstäder. Tillfälliga bidrag lämnas även till olika konstprojekt. I arbetet för att öka intresset för bildkonst i regionerna spelar dessutom konstkonsulenterna en viktig roll. För att öka tillgängligheten inom området främst för barn och ungdomar görs insatser inom bildkonstpedagogiken framför allt inom verksamheten på museer, konsthallar och genom konstkonsulenterna. Konstkonsulenterna bygger nätverk på regional nivå med syfte att stimulera barn och ungdomar till eget skapande och till möten med konstnärer. Deras aktiviteter varierar utifrån regionens förutsättningar och behov. Förutom att ge stöd till de konstfrämjande organisationerna fördelar Statens kulturråd ett särskilt bidrag till vissa fristående utställare. Stödet till dessa uppgick till drygt 6,7 miljoner kronor 2005. Närmare 2 miljoner kronor utbetalas som stöd för utrustning till konstnärers kollektivverkstäder. För att bredda de konstnärliga uttrycksformerna och därtill höja kvaliteten i utställningarna har Folkrörelsernas konstfrämjande och vissa andra icke-statliga utställningsarrangörer fått möjlighet att fördela en statligt finansierad utställningsersättning till bild- och formkonstnärer i samband med utställningar. Ytterligare insatser med anknytning till bild- och formområdet redovisas under verksamhetsområdena Museer och utställningar, Arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor samt Konstområdesövergripande verksamhet. Arkitektur, form och design År 2004 inrättades ett särskilt råd för arkitektur, form och design med det övergripande syftet att med utgångspunkt i de målsättningar som presenteras i propositionen Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) föra arbetet vidare. Rådet skall verka kunskaps- och opinionsbildande, med ett tydligt medborgar- och brukarperspektiv (dir. 2004:24, 2006:65). Under 2005 genomfördes ett Designår. Syftet med Designåret 2005 var att genom en mångfald aktiviteter i hela landet öka medvetenheten om vad form och design kan bidra med i ett samhällsperspektiv och att så många som möjligt skall utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design. I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) aviserade den tidigare regeringen att en forskarskola i design skall inrättas. Från och med 2007 tillförs Vetenskapsrådet 5 miljoner per år i fem år för detta ändamål. Under 2005 fördelades drygt 66 miljoner kronor genom statliga anslag till Arkitekturmuseet, Nämnden för hemslöjdsfrågor samt genom bidrag till Svensk Form och Röhsska museet. Därutöver fördelar staten även medel till form- och designområdet inom ramen för anslagen till Nationalmuseum, Statens konstråd och andra musei- och utställningsinstitutioner runt om i landet. Sedan 2002 har Svensk Form i uppdrag att ansvara för verksamheten vid en nationell Mötesplats för form och design i Stockholm. Mötesplatsen skall fungera som ett utställnings- och kunskapscentrum samt stimulera till forskning och dokumentation. Vidare skall mötesplatsen samverka och stimulera till regionala initiativ på området. Röhsska museet har sedan 1997 ett nationellt nätverksansvar inom form- och konsthantverksområdet. Ytterligare verksamhet med anknytning till arkitektur, form- och designområdet redovisas under verksamhetsområdena Museer och utställningar, Bildkonst, Konstnärernas villkor samt Konstområdesövergripande verksamhet. Även under utgiftsområde 24 Näringsliv redovisas statens insatser för design som utvecklingskraft för tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet. Film De statliga insatserna på filmområdet sker främst genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden. Ett nytt filmavtal mellan staten, filmbranschen och flera TV-företag trädde i kraft den 1 januari 2006 och gäller t.o.m. den 31 december 2010. Det nya filmavtalet, 2006 års filmavtal, innebär en förstärkning av stödet till svensk film. Avtalet är begränsat till produktionsstöd till svensk film och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet, medan staten har övertagit ansvaret för finansieringen av Filminstitutets övriga uppdrag, huvudsakligen inom det filmkulturella området. Statens insats till ändamålen inom det nya avtalets ram ökade 2006 med 50 miljoner kronor, från 125 miljoner kronor till 175 miljoner kronor. Under 2007 och 2008 höjer staten sin insats med ytterligare 5 miljoner kronor per år till 185 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2008. Filmbranschen bidrar med 10 procent av biografernas biljettintäkter samt med ett särskilt bidrag från filmproducenterna på 2 miljoner kronor per år. TV-företagens insats består av bidrag om totalt 50 miljoner kronor per år. Därutöver har TV-företagen genom avtalet åtagit sig att använda sammanlagt minst 58 miljoner kronor per år till medfinansiering, samproduktion och inköp av visningsrätter till ny svensk film. TV-företagens insatser kommer att räknas upp med 2 procent per år fr.o.m. 2007. De filmkulturella insatserna utanför filmavtalets ram tillfördes under 2006 ca 115 miljoner kronor. Under 2007 och 2008 ökar statens bidrag till dessa ändamål med 5 miljoner kronor årligen till ca 125 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008. Sammanlagt ökar de medel som ryms inom filmpolitiken som helhet från ca 430 miljoner kronor 2005 till ca 530 miljoner kronor per år 2008, när systemet är fullt utbyggt. Beräkningen utgår från att filmbranschens bidrag genom den s.k. biografavgiften är ca 110 miljoner kronor per år. Filminstitutet har, som ett led i ökade satsningar på internationell lansering av svensk film, getts i uppdrag att redovisa en långsiktig strategi och ett genomförandeprogram för hur svensk film skall kunna få ett ökat genomslag internationellt. Detta uppdrag kommer att slutligt redovisas i november 2006. Konstnärernas villkor Sammantaget uppgår statliga bidrag och ersättningar till konstnärer 2006 till drygt 310 miljoner kronor. Till detta kommer direkt eller indirekt verkande insatser inom ramen för anslagen till andra verksamhetsområden inom kulturpolitiken, t.ex. insatser med syfte att förbättra konstnärernas situation på arbetsmarknaden. Genom den individuella visningsersättningen får bildkonstnärer ersättning för att deras verk som finns i offentlig ägo visas för allmänheten. Vidare har stora resurser satsats på det internationella utbytet, bl.a. genom att möjliggöra för Konstnärsnämnden att inrätta ett internationellt ateljécentrum (IASPIS - International Artists' Studio Program in Sweden). Med IASPIS som förebild har särskilda medel tillförts i syfte att bygga upp ett internationellt utbyte på dansområdet. Insatser har också genomförts inom andra verksamhetsområden med direkt eller indirekt verkan för konstnärerna. Exempel på sådana insatser är stödet till vissa utställare av bildkonst, förstärkning av bidragen till fria teater-, dans- och musikgrupper, stöd till fonogramutgivning och satsningar på kollektivverkstäder. Genom ekonomiskt tillskott 2006 har TeaterAlliansen AB för närvarande närmare 120 frilansande skådespelare anställda under perioder då skådespelaren inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Mot bakgrund av erfarenheterna från Teateralliansen har medel avsatts fr.o.m. 2006 för en allianslösning för dansområdet. För att täcka institutionernas premiepensionskostnader har den tidigare regeringen under 2006 fördelat sammanlagt 65 miljoner kronor till de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna i landet. För 2004 och 2005 har sedan tidigare tillförts 140 miljoner kronor. Arkiv I propositionen Arkivfrågor (prop. 2004/05:124) lämnades förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet inom arkivområdet. Riksdagen har i enlighet med förslaget i propositionen beslutat att inrätta ett särskilt nationellt uppdrag för arkivpedagogiska insatser. Uppdraget har tilldelats Skånes Arkivförbund, som anvisades 1 miljon kronor per år för perioden 2006-2008 för ändamålet. I enlighet med vad som aviserades i propositionen fick Riksarkivet i december 2005 i uppdrag att utveckla arbetsformerna för samarbetet med andra institutioner och organisationer om frågor som rör dokument på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget skall genomföras i samverkan med bl.a. berörda myndigheter och institutioner samt representanter för de nationella minoriteterna och avrapporteras i samband med årsredovisningen för 2006. Riksarkivet har även fått i uppdrag att i samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) analysera och lämna förslag om avgiftsbeläggning av tjänster, artiklar m.m. Uppdraget redovisades i september 2006. Inom ramen för anslagen till Riksarkivet och landsarkiven, bidrag till regional arkivverksamhet, Institutet för språk och folkminnen och Svenskt biografiskt lexikon har staten fördelat ca 359 miljoner kronor till arkivområdet under 2006. Kulturmiljö Inom ramen för anslagen till Riksantikvarieämbetet (RAÄ) samt bidrag till kulturmiljövård fördelade staten 2006 drygt 450 miljoner kronor till kulturmiljöområdet. De regionala insatserna inom kulturmiljöområdet bedrivs främst av länsstyrelserna och de regionala museerna, varav de sistnämnda får ett särskilt statligt bidrag för bl.a. detta ändamål. Med anledning av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation beslutade den tidigare regeringen 2005 att delar av Riksantikvarieämbetet skall lokaliseras till Gotland. Omlokaliseringen skall vara slutförd vid utgången av 2008. Som en följd av detta är RAÄ:s arbete inriktat på verksamhetens organisation och att planera för myndighetens lokalförsörjning på Gotland. Till följd av stormen Gudrun i södra Sverige i början av 2005 skadades fornlämningar, kyrkogårdar, kyrkor och byggnadsminnen. Sveriges ansökan till EU:s solidaritetsfond beviljades våren 2005. Staten och EU-kommissionen har tecknat ett avtal om hur dessa medel skall användas och en förordning (2006:215) om fördelning av medel ur EU:s solidaritetsfond har utfärdats. Viss statlig ersättning lämnas till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnen som finns runt om i landet (kyrkoantikvarisk ersättning). Svenska kyrkan skall årligen lämna en redovisning till regeringen i frågor om de kyrkliga kulturvärdena. Redovisningen skall bl.a. innehålla en sammanfattande bedömning av de redovisade resultaten. Innevarande år uppgår ersättningen till 235 miljoner kronor. Museer och utställningar De statliga insatserna inom musei- och utställningsområdet sker främst inom ramen för anslagen till de centrala museerna, till Riksutställningar och till de regionala museerna. Vidare ges bidrag till ett antal andra museer och institutioner inom området samt till Forum för levande historia. Dessa medel liksom systemet med statliga utställningsgarantier och stödet till icke-statliga kulturlokaler syftar till att främja musei- och utställningsverksamhet i hela landet. Under 2006 uppgår det samlade statliga stödet till musei- och utställningssektorn till ca 1,4 miljarder kronor. Det s.k. Access-projektet (jfr avsnitt 4.5.2 Insatser utanför politikområdet - Arbetsmarknadspolitik) har tillfört museiområdet drygt 130 miljoner kronor för bevarande, vård och tillgängliggörande av samlingar, föremål och arkivalier. Under 2005 och 2006 har flertalet statliga museer fri entré. Museipedagogik och bevarande är två angelägna verksamhetsfält för museerna. Statens maritima museer fortsatte under 2005 det till stora delar banbrytande arbetet med att bevara skeppet Vasa. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde tillfördes ytterligare 3 miljoner kronor till verksamheten på Waldemarsudde för 2006. Prins Eugens Waldemarsudde har under de senaste åren fokuserat ytterligare på bevarandet av måleri- och skulptursamlingen och kompletterat brev- och fotografibestånden i Prins Eugens arkiv. Landets försvar har de senaste åren stått inför stora omställningar. Av denna anledning har Statens försvarshistoriska museer haft i uppdrag att tillsammans med Statens maritima museer och Fortifikationsverket lämna förslag på hur man på bästa och effektivaste sätt tar hand om och levandegör framför allt det kalla krigets kulturarv. Uppdraget har resulterat i rapporten Försvar i förvar, som har remissbehandlats. Försvarsmakten fick i september 2006 i uppdrag att renodla förslagen i rapporten Försvar i förvar. Uppdraget skall redovisas till regeringen under våren 2007. Med anledning av förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation beslutade den tidigare regeringen 2005 att Riksutställningar skall lokaliseras till Gotland. Omlokaliseringen skall vara slutförd vid utgången av 2007. Som en följd av detta är Riksutställningars arbete inriktat på att genomföra förändringar och omställningar av verksamheten, planera för de personalmässiga konsekvenserna och lokalförsörjningen på Gotland. Vissa omprioriteringar i verksamheten har fått vidtas. Internationell samverkan är i hög grad en förutsättning för att museerna skall kunna bedriva utställningsverksamhet och förhålla sig till sina samlingar. Statliga åtgärder har vidtagits för att bl.a. förhindra och motverka den illegala handeln av kulturföremål. För att få en överblick av förekomsten av mänskliga kvarlevor från ursprungsbefolkningar i statliga föremålssamlingar fick ett antal museer och andra myndigheter i mars 2005 i uppdrag att inventera sina samlingar i detta hänseende. Uppdraget har nyligen redovisats. Det ekonomiska läget för Millesgården har under senare år varit ansträngt. I april 2006 träffade staten och Lidingö stad en överenskommelse om bidrag till Millesgården för 2006 om en miljon kronor vardera. För 2007 och 2008 skall staten enligt överenskommelsen bidra med 1,3 miljoner kronor och Lidingö stad med 700 000 kronor per år. Under perioden genomför Millesgården ett åtgärdsprogram för att få verksamheten i ekonomisk balans. Frågan om ett statligt stöd för Stiftelsen Vandalorums projekt Museum Vandalorum i Värnamo kommun har prövats under tidigare år. I budgetpropositionen för 2006 gjordes bedömningen att det inte längre gick att motivera ett statligt åtagande för museet enligt de ursprungliga intentionerna. Stiftelsen har därefter inkommit med ytterligare underlag i ärendet. Frågan om ett statligt verksamhetsstöd till Museum Vandalorum kan ånyo prövas då museet färdigställts och är i drift. Ansökan prövas då i konkurrens med andra ansökningar. Trossamfund Vårt samhälle präglas av religiös mångfald. En av utgångspunkterna för stat-kyrkareformen, som varit i kraft sedan den 1 januari 2000, var att öka likställigheten mellan olika trossamfund. Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp. För närvarande omfattas 22 trossamfund och samverkansorgan av statsbidragssystemet och åtta trossamfund har beviljats avgiftshjälp. År 2006 lämnas totalt ca 53,5 miljoner kronor till området, varav ca 3,5 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och ca 50 miljoner kronor till stöd till trossamfund. År 2000 inrättades ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Ordförande är det statsråd inom regeringen som svarar för frågor om trossamfund. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet skall vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. SST startade 2005 ett projekt för att belysa frågor kring statens stöd till trossamfunden och vilka villkor som bör vara förknippade med detta stöd, främst frågor om samhällets grundläggande värderingar. Projektet avrapporterades våren 2006 i skriften Samfunden och bidragen. Skriften består av uppsatser av olika forskare. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan SST och Sveriges Kristna Råd. Forskning inom kulturområdet Staten ger stöd till sektorsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Statens stöd till sektorsforsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet uppgår 2006 till ca 36 miljoner kronor. De myndigheter som får sektorsforskningsmedel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verksamhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att förmedla ny kunskap både till verksamma inom kultursektorn och till allmänheten. Därutöver beviljar Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet medel till grundforskningsprojekt inom bl.a. kulturvetenskaperna. Flera av myndigheterna som bedriver sektorsforskning ansvarar för långsiktiga forskningsprojekt där frågor om bl.a. demokrati, värderingar och förhållningssätt i samhället lyfts fram. Kring dessa övergripande frågor har myndigheterna i olika omfattning ett etablerat samarbete med universitet, högskolor och andra myndigheter. Konstområdesövergripande verksamhet De konstområdesövergripande insatserna från staten sker huvudsakligen inom ramen för Statens kulturråds verksamhet samt bidrag till allmän kulturverksamhet, utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte. Bland annat fördelas bidrag till länskonsulenter, bidrag till nationella minoriteter, bidrag till regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetslivet samt försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. För att främja funktionshindrade personers deltagande i kulturlivet beviljas stöd till projekt som ökar både tillgänglighet och skapande. För 2006 har Statens kulturråd fördelat ca 9 miljoner kronor för detta ändamål. Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag har getts till vissa institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Varje institution som blivit innehavare av ett nationellt uppdrag har tilldelats ett årligt bidrag under tre år. Under 2005 fick åtta verksamheter inom förutbestämda områden dela på 8 miljoner kronor. De åtta nationella uppdragen har avsett områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet, barnkulturforskning samt samtida dans. Innehavare av dessa uppdrag, av vilket flertalet fullgjorts under 2005, var Dalateatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus i Malmö, Eric Ericsons Kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum, Föreningen Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och Dansnät Sverige hos Dansens Hus. Under 2006 har totalt ca 3 miljoner kronor avsatts för slutförandet av Slöjdcirkus, till Skånes Arkivförbund för ett nytt nationellt uppdrag inom arkivområdet och till Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping för det nationella uppdraget inom området barn- och ungdomsteater. De två sistnämnda uppdragen gäller för treårsperioden 2006-2008. Stöd till verksamhet med s.k. länskonsulenter har inrättats för att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur samt att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Inom sina respektive konstområden arbetar länskonsulenterna särskilt med att engagera barn och ungdomar för att öka deras möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. För länskonsulentverksamheten avsattes ca 6,7 miljoner kronor 2005. Insatserna till konstområdesövergripande verksamhet uppgår 2006 till ca 415 miljoner kronor. Barn- och ungdomskultur Riksdagen beslutade 1996 om målen för den nationella kulturpolitiken (prop. 1996/97:3). Alla medborgare omfattas av dessa mål oavsett ålder, kön, klass, geografisk hemvist, funktionshinder eller etnisk bakgrund. FN:s konvention om barnets rättigheter erkänner barnets rätt att bl.a. fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. En av konventionens grundläggande artiklar är barns rätt att komma till tals och få möjlighet till inflytande i frågor som rör dem. För att stödja barns och ungas rätt till deltagande i kulturlivet och till eget skapande tillsatte den tidigare regeringen under hösten 2004 kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (dir. 2004:117). Kommitténs slutbetänkande Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45) remissbehandlas för närvarande. I betänkandet ges förslag på hur barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande kan stärkas. Den tidigare regeringen aviserade i regeringsförklaringen 2005 ett nationellt barnkulturår 2007, kallat Ungkultur 07. Vissa myndigheter, stiftelser och bolag fick i uppdrag att under 2006 förbereda sin medverkan samt att genomföra aktiviteter under 2007. Även landets kommuner och landsting samt andra aktörer inbjöds att delta. Statens kulturråd fick den tidigare regeringens uppdrag att förbereda och samordna Ungkultur 07. I 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) föreslog den tidigare regeringen en satsning på 2 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. 2007 för att sprida scenkonst för, av och med ungdomar genom ett riktat bidrag till Riksteaterns Open JAM. Jämställdhetssatsningar För 2006 har samtliga myndigheter och institutioner inom kulturområdet fått ett förtydligat jämställdhetsmål i regleringsbrev eller motsvarande dokument. I mars 2004 tillsattes en kommitté för jämställdhet inom scenkonstområdet (dir. 2004:39). Kommitténs huvuduppgift var att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv skall kunna bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. I kommitténs betänkande Plats på scen (SOU 2006:42) föreslås en rad insatser för en jämställd scenkonst. Betänkandet har remissbehandlats under sommaren och hösten 2006. Sedan 2000 har ett av de övergripande målen för statens filmstöd varit att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den stora dominansen av manliga filmskapare som fått stöd. 2006 års filmavtal innehåller ett mål om att stödet till svensk filmproduktion skall fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Enligt detta mål bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, senast ett år före avtalsperiodens slut vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Konstnärsnämnden fick i regleringsbrevet för 2005 ett fördjupat jämställdhetsuppdrag som redovisades den 1 oktober 2005. Uppdraget resulterade i att en fördjupad analys av skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers villkor integrerades i Konstnärsnämndens omvärldsanalys. Även sociala och ekonomiska villkor samt utbildningssituation har belysts ur ett genusperspektiv. I juni 2001 tillsattes en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). Arbetets museum fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att pröva förutsättningarna för att etablera av en resursenhet för genusfrågor vid museerna. Slutredovisningen lämnades den 1 september 2006 och bereds nu inom Regeringskansliet. Kulturell mångfald Sedan 2002 fördelas genom Statens kulturråd 3 miljoner kronor per år för regionala konsulenter för mångkultur. Konsulenterna skall på flera olika sätt främja arbetet inom det mångkulturella området, vilket även innefattar samarbete med existerande kulturinstitutioner på statlig, regional och lokal nivå. Mångkulturkonsulenttjänster finns i dag i åtta län: Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Västmanlands läns landsting, Jämtlands läns museum, Västerbottens läns landsting och Region Blekinge. Statens kulturråd har fått i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Sedan 2002 lämnas ett allmänt kulturstöd. Det totala bidraget uppgick till 7,9 miljoner kronor 2005. Därutöver anvisas bidrag till samisk kultur och samiska organisationer med 14,5 miljoner kronor, inklusive ett särskilt bidrag till Sámi Teàhter. Det pågående Mångkulturåret har gett upphov till ett stort antal projekt, evenemang och verksamheter runt hela landet. Syftet med Mångkulturåret är att bestående öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. För att bl.a. främja ett långsiktigt arbete och nya samarbetsformer med ökad mångfald som mål tillsattes i december 2004 en nationell samordnare för Mångkulturåret (dir. 2004:169). Samordnaren har bl.a. i uppdrag att vara ett stöd för berörda parter under Mångkulturåret och att lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den kulturella mångfalden skall bedrivas. Under hösten 2005 redovisade samordnaren delbetänkandet Agenda för mångkultur. Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret (SOU 2005:91). En redovisning av hela uppdraget skall lämnas senast den 1 juli 2007. Ett stort antal myndigheter, institutioner, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt vissa universitet, högskolor och svenska utlandsmyndigheter fick inför 2006 i uppdrag att medverka under Mångkulturåret. Samtidigt bjöds landets samtliga kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser in att delta, liksom vissa övriga myndigheter, bibliotek, museer, arkiv, scenkonstinstitutioner och olika kulturarrangörer. Myndigheter och institutioner inom kulturområdet skall redovisa sina insatser till regeringen våren 2007. De samlade erfarenheterna av året kommer sedan att analyseras bl.a. inom samordnarens slutredovisning av sitt uppdrag. Målsättningarna för Mångkulturåret sammanfaller delvis med de integrationspolitiska mål för kulturområdet som angavs i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar). Dessa är att den etniska och kulturella mångfalden inom kulturutbudet skall öka, att andelen utövare med utländsk bakgrund skall öka inom kulturlivet samt att kulturutbudet skall nå fler med utländsk bakgrund. Statens kulturråd har fått i uppdrag att redovisa och analysera måluppfyllelsen på kulturområdet. Rådet skall inkomma med en första redovisning i anslutning till kommande årsredovisning. Kulturlivets internationalisering I skrivelsen Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) angav den tidigare regeringen en strategi för ökat internationellt kulturutbyte. Strategin har utformats med utgångspunkt i betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121). Den omfattar mål samt inriktning och ansvarsfördelning för de statliga insatserna. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna. Konstnärsnämnden har i regleringsbrev fått i uppdrag att utveckla former för konstnärligt utbyte inom dansområdet. Svenska Filminstitutet och Svenska institutet skall gemensamt och i samråd med bl.a. Exportrådet planera, samordna och utvärdera insatser för information om och spridning av svensk film i utlandet. Rikskonserter och Export Music Sweden skall under en treårsperiod intensifiera arbetet med att föra ut svensk musik i världen. Svenska institutet och Statens kulturråd har till den tidigare regeringen redovisat ett uppdrag angående utveckling av en samordnad och långsiktig strategi för att stärka litteratur från Sverige genom bl.a. litteraturstöd och det internationella litteraturutbytet. Redovisningen påvisar ett behov av en tydlig ansvarsfördelning, där Statens kulturråd svarar för långsiktig stödgivning och främjande åtgärder i ett kulturpolitiskt perspektiv, medan Svenska institutet använder litteraturen som ett viktigt inslag i Sverigefrämjandet. 4.5.2 Insatser utanför politikområdet Utbildningspolitik Statens bidrag till folkbildningen syftar bland annat till att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. År 2005 uppgick statsbidraget till folkbildningen till drygt 2,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av dessa medel fördelades till studieförbunden och hälften till folkhögskolorna. Inom studieförbundens cirkelverksamhet dominerade det estetiska ämnesområdet med drygt 54 procent av antalet studietimmar. Under 2005 arrangerade studieförbunden också 237 600 kulturprogram för 15,5 miljoner deltagare. Folkhögskolorna arrangerade 2 800 kulturprogram riktade till allmänheten. Antalet deltagare uppgick till 240 000. Folkbildningens resultat redovisas vidare under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Upphovsrätt Upphovsrätten är av väsentlig betydelse för konstnärers möjlighet att leva av sitt arbete. Upphovsrätten ger en grundläggande rätt för en konstnär att, som upphovsman till sitt verk, bestämma hur och på vilket sätt verket skall komma andra till del, samt en rätt att få ersättning när verket nyttjas. Utgångspunkten är alltså att upphovsmannen har en ensamrätt till sitt verk. Mot upphovsmännens individuella intressen står emellertid vissa behov som allmänheten och samhället har av att kunna utnyttja verk, t.ex. för att tillgodose ett allmänt informationsintresse. För att åstadkomma en rimlig balans mellan dessa olika intressen har i lagstiftningen gjorts vissa inskränkningar i upphovsmännens ensamrätt. Inskränkningar av upphovsmännens rättigheter kan i många fall vara kännbara för konstnären ur ekonomisk synpunkt. Staten kompenserar en del av det ekonomiska bortfallet genom offentligrättsliga insatser. Exempel på detta är biblioteksersättningen på ordområdet, visningsersättningen på bildkonstområdet och talboksersättningen. Genom implementeringen av EG-direktivet 2001/29/EG om upphovsrätten i informationssamhället har en översyn av stora delar av den upphovsrättsliga lagstiftningen genomförts. Arbetsmarknadspolitik Kulturarbetare har en arbetsmarknad som delvis präglas av andra förhållanden än de som råder inom många andra yrken. Arbetsförmedlingen Kultur är en sammanhållen specialarbetsförmedling direkt under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AF Kultur har drygt 10 000 kultur- och mediearbetare inskrivna på landets fem regionförmedlingar. AF Kulturs arbete inriktar sig bl.a. på att skapa mötesplatser för arbetsgivare/uppdragsgivare och arbetssökande med avsikt att öka och vidga den befintliga marknaden och samtidigt vidga arbetsmarknaden för de kompetenser som konstnärer besitter. I AF Kulturs organisation ingår en Kulturarbetsdelegation under ledning av AMS generaldirektör med representanter från olika konstnärsgrupper. Delegationen utgör en viktig instans vid utvecklingen av AF Kulturs verksamhet. Inom ramen för den tvååriga satsningen på sysselsättningsfrämjande åtgärder ingår det s.k. Access-projektet inom kultursektorn. För 2006 innefattar satsningen 298 miljoner kronor varav 25 miljoner kronor är ämnade för Statens fastighetsverks arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter. Enligt förordningen (2005:1093) om bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn skall åtgärderna syfta till bevarande, vård och tillgängliggörande av samlingar, föremål och arkivalier. Stödet vänder sig till myndigheter och juridiska personer som helt eller delvis finansieras av offentliga medel och som verkar inom musei-, kulturmiljö-, arkiv-, scenkonst-, biblioteks-, bild- och form-, eller film- och fotoområdet. Statens kulturråd har i uppdrag att genomföra satsningen och ett kansli för genomförande av arbetet har upprättats på myndigheten. Vid de två ansökningstillfällena under första halvåret 2006 har sammanlagt 1 401 ansökningar inkommit till Statens kulturråd. Av dessa har sedan 284 projekt beviljats 248 miljoner kronor i bidrag. Enligt ansökningarna skulle de beviljade medlen ge 756 årsarbetstillfällen. Därutöver har Statens fastighetsverk anställt 46 årsarbetskrafter för de medel som stod till deras förfogande. Inom ramen för s.k. plusjobb är det möjligt även för de kulturinstitutioner som drivs i form av stiftelser och bolag att få stöd för nyanställningar. Det gäller sådana institutioner som till mer än hälften finansieras av offentliga medel under förutsättning att en viss del är statligt stöd. Hållbar utveckling Kulturens betydelse för hållbar utveckling fick genomslag i den globala processen utifrån världstoppmötet i Johannesburg 2002. Inom ramen för arbetet med hållbar utveckling har kulturarvsaspekter fått en större tyngd och integrerats alltmer i andra samhällssektorer, bl.a. inom miljö- och jordbrukspolitiken. I detta arbete samverkar Riksantikvarieämbetet och ansvarsmyndigheter inom olika sektorer. Miljö- och jordbrukspolitik Med anledning av propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna genomfört insatser för god bebyggd miljö, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö. RAÄ arbetar för att utveckla och fördjupa samarbetet mellan kulturmiljö- och naturmiljösektorerna både centralt och regionalt för att uppnå en gemensam syn på landskapsfrågorna. RAÄ fortsatte under 2005 samarbetet med Skogsstyrelsen bl.a. inom projektet Skog & Historia och i ett projekt till följd av stormen Gudrun kring skador på fornlämningar. Inom energiområdet utredde RAÄ i samarbete med länsstyrelserna förutsättningarna från kulturmiljösynpunkt för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden. RAÄ var under 2005 bl.a. representerat i Jordbruksdepartementets rådgivande kommitté för Landsbygdsprogrammet 2007-2013, i styrgruppen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering samt i Jordbruksverkets styrgrupp för CAP:s miljöeffekter (Common Agriculture Policy inom EU). RAÄ har även samverkat med Jordbruksverket om det tekniskt inriktade underlaget inför arbetet med det nya Landsbygdsprogrammet. Vidare har RAÄ deltagit i Landsbygdskommitténs (Jo 2004:95) arbete med en långsiktig strategi för den nationella politiken för hållbar landsbygdsutveckling. Ungdomspolitik Allmänna Arvsfonden har sedan 2004 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på barns och ungdomars kulturengagemang. Uppdraget omfattar 20 miljoner kronor per år i tre år och syftet är att ge ökade möjligheter för barn och ungdomar att aktivt påverka i kulturlivet samt uttrycka sig genom nya och/eller alternativa konstnärliga och kulturella uttryck. Dessa 60 miljoner kronor skall gå till ideella organisationer som självständigt eller tillsammans med olika kulturinstitutioner vill driva kulturprojekt. Det kan handla om musik, teater, bild, form eller andra kulturverksamheter. Ungdomsstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att genomföra en kvalitativ analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor avseende välfärd och makt inom området kultur och fritid. Området omfattar främst ungdomars deltagande i kulturlivet, ungdomars skapande, ungdomars tillgång till olika typer av mötesplatser och ungdomars deltagande i ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och annat föreningsliv. Analysen skall behandla gruppen ungdomar mellan 13 och 25 år och uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006. Regional utvecklingspolitik Den regionala utvecklingspolitikens mål är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. I juni 2004 fick ett antal myndigheter, däribland Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Statens kulturråd, i uppdrag att utifrån vissa utpekade strategiska områden, bl.a. kultur, kulturarv, turism och naturupplevelser, redovisa förslag till metoder för att stärka arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen. Uppdraget redovisades hösten 2005. Inom kulturområdet har RAÄ, Kulturrådet, Riksarkivet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet inom sina respektive ansvarsområden etablerat samverkan kring regionala utvecklingsfrågor. RAÄ, Filminstitutet, Kulturrådet samt Sveriges Kommuner och Landsting har samarbetat kring ett projekt om indikatorer för kultur och kulturarv i regionalt utvecklingsarbete. Språket Inom utbildningspolitiken görs grundläggande insatser för språk och språktillägnandet inom ramen för förskolors, skolors och den högre utbildningens undervisning. Insatser görs även inom forskningspolitiken. I syfte att åstadkomma en lämplig terminologi för svenska förhållanden lämnas inom näringspolitiken stöd till Terminologicentrum TNC. Insatser för minoritetsspråken och teckenspråket görs även inom ramen för minoritetspolitiken, samepolitiken och handikappolitiken. Handikappolitik Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har ett särskilt sektorsansvar för handikappfrågor inom sina respektive verksamhetsområden. Hösten 2005 inlämnade myndigheterna en omvärldsanalys av den handikapppolitiska utvecklingen. Av analyserna framgår bl.a. att både Kulturrådet och RAÄ anser att deras uttolkningar av sektorsuppdragen bör omformuleras med anledning av att de önskar arbeta mer offensivt med handikappfrågorna. Mot bakgrund av Kulturrådets omvärldsanalys fick myndigheten i uppdrag att se över för- och nackdelar med nuvarande formulering av sektorsuppdraget. Rådet bedömer i sin översyn att sektorsansvaret inte bör omformuleras men att sektorsansvaret fortsättningsvis i sin praktiska utformning även bör omfatta insatser för att stödja och främja andra myndigheter och aktörer inom kulturområdet. Omvärldsanalyserna utgjorde även ett underlag på kulturpolitikens område för den uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2005/06:110) som presenterades våren 2006. Folkhälsopolitik I propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) framhålls att de kulturpolitiska målen är ändamålsenliga ur ett folkhälsoperspektiv och att kulturell delaktighet är av särskild vikt. Deltagande i kulturlivet skapar samhörighet, stärker den individuella utvecklingen och är ett kraftfullt verktyg för demokratiskt deltagande och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället och att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, däribland folkhälsoområdet. Rådet har utarbetat en strategi för sitt arbete med kultur och folkhälsa och även deltagit i den Nationella ledningsgruppen för folkhälsa och där bl.a. beskrivit dansens betydelse för hälsan. Tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom och Elevorganisationen i Sverige initierade Statens kulturråd under 2004 ett utvecklingsprogram för dans i skolan. Syftet är att främja fysisk aktivitet genom att etablera dans som ett inslag i det ordinarie skolarbetet och att genom dansen främja lärande. Den tidigare regeringen har anvisat 800 000 kronor, genom Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, under 2006 till programmet för att fördjupa och utveckla verksamheten. Integrationspolitik Inom ramen för den samlade integrationspolitiken (prop.1997/98:16, prop. 2000/01:01, prop. 2002/03:01) fastställde den tidigare regeringen uppföljningsbara delmål för olika samhällsområden. Målen redovisades samlat i budgetpropositionen för 2006 under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. För kulturområdet beslutades följande tre mål: den etniska och kulturella mångfalden inom kulturutbudet skall öka, andelen kulturutövare med utländsk bakgrund skall öka inom det allmänna kulturlivet och kulturutbudet skall nå fler med utländsk bakgrund. Statens kulturråd har fått i uppdrag att som sektorsmyndighet för kulturområdet följa upp och analysera uppfyllelsen av dessa delmål. Europeiska unionen Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av ramprogrammen för Kultur (Kultur 2000) respektive för den audiovisuella sektorn (MEDIA Plus och MEDIA Yrkesutbildning). Kultur 2000-programmet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video. Programmet löper under perioden 2000-2006 och den totala budgeten är på 237 miljoner euro. Totalt deltar 30 länder i programmet. Under 2005 tilldelades projekt med svenska aktörer ca 4 miljoner euro. MEDIA-programmet ger stöd till den europeiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Programmet löper under perioden 2001-2006 och har en totalbudget på 513 miljoner euro. Svenska projekt har under 2005 erhållit ca 3 miljoner euro i stöd från programmet. Våren 2006 fattades beslut om en ny generation ramprogram på kultur- och medieområdet. Det nya programmet Kultur 2007 har en öppen inriktning och är en fortsättning på det hittills löpande programmet. Budgeten är satt till ca 400 miljoner euro för perioden 2007-2013. Det nya MEDIA 2007-programmet är en sammanslagning av de två tidigare programmen och omfattar stöd till utveckling, distribution och marknadsföring av europeisk film. Budgetramen för perioden är ca 700 miljoner euro. Våren 2006 fattades också beslut om den europeiska gemenskapens anslutning till Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Gemenskapen är också part i konventionen eftersom den omfattar områden där såväl medlemsstaterna som gemenskapen har kompetens. EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. Under 2005 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 127 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning. EU-stödet fördelar sig så att det för de geografiska målen 1 och 2 uppgår till ca 48 miljoner kronor, för Växtkraft Mål 3 ca 27 miljoner kronor samt för gemenskapsinitiativen Urban II, Leader+, Interreg III A, B och C ca 51 miljoner kronor. Under våren 2006 har förhandlingar bedrivits om nya förordningar för strukturfonderna inför den nya programperioden 2007-2013. De nya förordningarna antogs av Europeiska rådet sommaren 2006. Den tidigare regeringen beslutade i juni 2006 om en nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013. Regeringen avser att återkomma med överväganden rörande prioriteringar och riktlinjer i den nationella strategin. Nordiska ministerrådet Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultursamarbetet 2005 ca 196 miljoner kronor. De största budgetposterna var de två fonderna som delar ut stöd till projekt: Nordiska kulturfonden och Nordisk film- och TV-fond. Under 2005 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag på drygt 24,5 miljoner danska kronor till 279 projekt. Nordisk film- och TV-fond bidrog bl.a. med stöd till produktion och distribution av 29 långfilmer, 8 kortfilmer och 29 dokumentärfilmer. I oktober 2005 fattade de nordiska kulturministrarna beslut om en större omorganisation av samarbetet på kultur- och medieområdet. Den nya strukturen kommer att införas fullt ut fr.o.m. den 1 januari 2007. Målsättningen med strukturreformen är att det nordiska kultursamarbetet skall vara mer flexibelt och öppet för nya arbetsformer, samt att bättre kunna svara mot de behov som kulturlivet i Norden har, både nationellt och internationellt. Reformen innebär att den sektoriella inriktningen med många institutioner förändras såtillvida att en större del av samarbetet kommer att kanaliseras via tematiska satsningar med tidsavgränsade program. År 2005 bestod det nordiska kultursamarbetet av ca tjugo organ av olika storlek, varav tio kommer att läggas ner. De nordiska kulturministrarna beslutade i oktober 2005 att etablera tre nya program som skall komma igång under slutet av 2006 och under 2007. Det första programmet sammanför och utvidgar tidigare stödordningar när det gäller mobilitets- och residensaktiviteter för konstnärer. Det andra är ett program för nordiskt konst- och kultursamarbete och det tredje syftar till att stimulera ökad kvalitet och utbud av nordiskproducerade datorspel för barn och unga. Unesco Generalkonferensen är Unescos högsta beslutande organ och äger rum vartannat år i närvaro av delegationer från de 191 medlemsländerna. Vid den 33:e generalkonferensen som ägde rum i oktober 2005, ägnade sig den kommission som beslutar om Unescos kulturprogram helt åt ett förslag till konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturyttringar. Konventionen, som antogs vid detta tillfälle, inbjuder även EU-gemenskapen som part eftersom konventionen omfattar områden där såväl EU:s medlemsstater som gemenskapen har kompetens. Förhandlingarna karaktäriserades av en strikt samordning för EU-länderna under ledning av respektive ordförandeskap. Huvuddragen i konventionen består i att konsolidera medlemsländernas rätt att föra en nationell kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden och att aktivt verka för internationellt kulturutbyte och allas tillgång till kulturell mångfald. Konventionen uttrycker också en internationell solidaritet gentemot utvecklingsländerna. INCP Det informella nätverket INCP (Informal Network on Cultural Policy) är ett internationellt forum genom vilket nationella kulturministrar kan utbyta erfarenheter och åsikter om aktuella kulturpolitiska frågor. Närmare 70 länder är i dag medlemmar i nätverket. Nätverket har sedan starten 1998 främst arbetat med kulturell mångfald och dess betydelse för social och ekonomisk utveckling. En specifik fråga som drivits har handlat om ett internationellt instrument för kulturell mångfald. INCP har aktivt stöttat tillblivelsen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar som antogs i oktober 2005. Det åttonde årliga ministermötet genomfördes i Dakar, Senegal, i november 2005. Under 2006 fortsätter nätverket att stötta nationella ratifikationsprocesser i syfte att få konventionen att träda i kraft så snart som möjligt. Brasilien är ordförandeland för det nionde årliga ministermötet i november 2006. Europarådet Arbetet på kultur- och utbildningsområdet sker inom de fyra styrkommittéerna för utbildning, högre utbildning, kultur och kulturarvsfrågor. Insatserna på kulturarvsområdet har skett i enlighet med arbetsprogrammet för styrkommittén (CDPAT) för perioden 2005-2006. Europarådets ministerkommitté enades om den av styrkommittén framtagna ramkonventionen för kulturarv: The Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society. Konventionen öppnades för underskrift i samband med Europarådets kulturministerkonferens i Portugal hösten 2005. Riksantikvarieämbetet deltog under 2005 bl.a. i Europarådets expertgrupp för framtagande av förslaget till ramkonvention för kulturarvet och i Europarådets databasprojekt HEREIN. Styrkommittén för kulturfrågor (CDCULT) hade sitt årliga möte i slutet av oktober 2005 då bl.a. en nationell rapport om utarbetandet av en ny kulturpolitik för Ukraina presenterades. I takt med att allt fler länder söker och får medlemskap i EU har Europarådet sett behov av att precisera sitt uppdrag. Med hänvisning till begränsade budgetmedel bör prioritering och koncentration göras till Europarådets kärnverksamhet dvs. vara kopplat till värnandet av de mänskliga rättigheterna. Sverige har särskilt utmärkt medieområdet som prioriteringsområde med tonvikt på yttrandefrihet, public service och mediepluralism, samt framfört förslag att antalet styrkommittéer bör ses över. Inom ramen för ökat samarbete för stöd för interkulturell dialog och kulturell mångfald arrangerades en ministerkonferens i Faro, Portugal. Konferensen antog The Faro Declaration som innebär ett stärkt samarbete och informationsutbyte mellan EU, Europarådet och Unesco. 4.6 Resultatredovisning 4.6.1 Teater, dans och musik Resultat De statliga insatserna inom teater-, dans- och musikområdet syftar till att öka tillgängligheten till teater, dans och musik, såväl geografiskt som socialt samt till att ge förutsättningar för fortsatt hög kvalitet i det konstnärliga utövandet. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Genom en väl utbyggd institutionell infrastruktur som kompletteras av de fria grupperna finns förutsättningar att nå ut med ett varierat utbud av teater, dans och musik till landets alla delar. Staten har ansvar för att nationalscenerna och övriga riksinstitutioner ges goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Operan tillhandahåller som nationalscen ett utbud av både klassiska och moderna verk. Under 2005 har repertoaren bestått av 31 produktioner, vilket är en ökning i förhållande till 2004. Totalt hade Operan 230 900 besökare och den genomsnittliga beläggningen på stora scenen för opera blev 78 procent och för balett 92 procent. Under året uruppfördes baletten Pippi Långstrump. Wagners fyra operor Nibelungens Ring nyuppsattes för tredje gången på ett sekel, med premiär för Rhenguldet under hösten 2005. Dramatens breda och varierade repertoar bestod 2005 av 34 produktioner, varav 23 var nyproduktioner. Publiken uppgick under 2005 till 255 500 besökare, mot 241 860 för 2004. Beläggningen har ökat från 78 procent till 81 procent. Särskilt uppmärksammade föreställningar under året har varit Fröken Julie liksom Tryck Stjärna, vilka spelat med full beläggning. Riksteatern har under det senaste året spelat på närmare 300 orter i Sverige. Antalet medlemmar i Riksteatern fortsätter att stiga och uppgick 2005 till 41 000. Trots minskade kommunala anslag har Riksteaterföreningarna bibehållit publiken, som 2005 uppgick till totalt 561 820 besökare, en ökning med ca 11 procent. Tyst Teater fortsatte under 2005 att utforska såväl de senaste scenkonstformerna som klassikerna och att därigenom utmana både döv, hörselskadad och hörande publik. Svenska rikskonserter har under 2005 arrangerat 630 konserter för en publik bestående av 130 740 besökare. Från och med 2005 ingår även körmusik som en ordinarie del av Rikskonserters verksamhet. Dansens Hus föreställningsverksamhet präglas av bredd och mångfald med fortsatt höga publiksiffror. Den genomsnittliga beläggningen har minskat från 76 till 69 procent vilket förklaras av att vissa produktioner, som Cirkus Cirkörs produktion 99 % Unknown, röner stort publikintresse medan andra produktioner har en smalare målgrupp. De regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna hade under 2005 en publik på sammanlagt ca 3,9 miljoner besökare. Av Statens kulturråds bidragsgivning till regionala och lokala institutioner gick under 2005 närmare 52 procent till teaterområdet, 44 procent till musikområdet och 4 procent till dansområdet. Flera länsteatrar har under 2005 inlett ett strategiskt samarbete med Riksteatern. Samarbetet omfattar såväl repertoar som frågor om arrangörskap och strukturer inom scenkonstområdet. Ung scen/öst vid Östgötateatern har under de senaste åren drivit en framgångsrik och strategiskt viktig verksamhet för barn och ungdomar. Som ett resultat av detta tilldelades Ung scen/öst ett nationellt uppdrag för 2006-2008. Länsmusiken främjar och tillgängliggör en musikalisk mångfald i hela landet. Deras verksamhet drog 2005 en publik på ca 1,5 miljoner besökare. Flera länsmusikorganisationer har inlett ett samarbete med RANK (Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik) för att tillsammans främja den nutida konstmusiken. De 15 orkestrar som har ett statligt orkesterbidrag hade 2005 en publik på ca 640 000 besökare. Dansen har under de senaste åren fått en allt starkare regional och lokal förankring. Under 2005 har samtliga regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner fått möjlighet att söka statligt verksamhetsbidrag för att stärka och utveckla den professionella dansen. De fria grupperna står i dag för en betydande del av landets alla föreställningar och de har ofta en intensiv turnéverksamhet. År 2005 hade de fria grupperna en publik på ca 1,7 miljoner besökare. Musik- och dansgrupperna ökade sin publik medan teater- och dansområdet uppvisade en viss publiknedgång. I syfte att vidareutveckla de kulturpolitiska insatserna har Statens kulturråd haft i uppdrag att se över flera verksamheter inom scenkonstområdet. Uppdragen har behandlat stödet till samarbete med tonsättare och det regionala uppdrag som Västanå Teater har haft under 2002-2006. För mer detaljerad information se anslagen 28:6 och 28:7. Kulturrådet har mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:202) även haft i uppdrag att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Uppdraget redovisades den 1 juni 2006. Rådet föreslår bl.a. resursförstärkningar till de fria grupperna, en flexiblare bidragsgivning i form av fleråriga stöd samt interna förändringar för att stärka de fria teater- och dansgrupperna. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Analys och slutsatser De statliga insatserna har stor betydelse för tillgången till och intresset för teater, dans och musik runt om i landet. För att främja vidareutveckling inom scenkonstområdet är det bl.a. angeläget med en ökad samverkan mellan institutionerna och den fria scenkonsten. Statens kulturråd bör därför i sin bidragsgivning prioritera sådana ansökningar som avser bl.a. samverkan mellan dessa aktörer. 4.6.2 Litteraturen, läsandet och språket Resultat Statens insatser för litteraturen, läsandet och språket syftar till att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Insatser för barn och unga är prioriterade. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Inköpsstöd av litteratur till folk- och skolbibliotek utgick till 264 kommuner under 2005. Ansökningar om stöd för utgivning bifölls med 42 procent, och genom distributionsstödet levererades 796 titlar till samtliga kommunbibliotek. Den litteraturkategori som har störst andel stöd i förhållande till den totala utgivningen är barn- och ungdomslitteratur. Bokmarknaden har under senare år genomgått en dynamisk utveckling. Mellan 2000 och 2004 ökade förlagens totala försäljning av allmänlitteratur med 39 procent, det totala antalet tryckta volymer med 24 procent och tryckta pocketböcker med 75 procent. Uppgången var särskilt stark efter det att mervärdesskatten på böcker m.m. sänktes 2002. Av Svenska Förläggareföreningens branschstatistik framgår att försäljningen av litteratur varit fortsatt hög och stabil under 2005, då försäljningen av allmänlitteratur uppgick till totalt ca 40 miljoner volymer. Den totala försäljningen inklusive importerade böcker, svenska läroböcker m.m. uppskattas till ca 80 miljoner volymer. Sortimentsstöd till bokhandeln utgick till 76 boklådor (av 77 ansökningar) med sammanlagt 3,8 miljoner kronor under 2005. Enligt Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) viker lönsamheten i bokhandeln trots fortsatt hög bokförsäljning. Orsakerna anses vara flera men störst påverkan bedöms utvecklingen av internetbokhandeln haft. Den utgör nu ca 15 procent av marknaden. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tilldelades 2006 den amerikanska författaren Katherine Paterson. Antalet länder som deltar i nomineringen av pristagare har på ett år ökat från 30 till 55 och antalet organisationer som skickat in nomineringar har stigit från 53 till 85. Drygt 60 procent av En bok för allas utgivning är barn- och ungdomsböcker. De står för 75 procent av de totala försäljningsintäkterna. Antologin Barnens första bok uppnådde en samlad upplaga på 1 miljon exemplar 2005. Förlaget driver och medverkar i ett antal läsfrämjande projekt. Statens kulturråd har inom sitt stöd till läsfrämjande verksamhet successivt prioriterat större, långsiktiga projekt, t.ex. stöd till Barnens bibliotek, ett nationellt webbaserat barnbibliotek som administreras av Regionbibliotek Västra Götaland. En årlig barnbokskatalog publiceras i ca 500 000 exemplar med stor spridning i skolor, förskolor, bibliotek, bokhandel etc. Vid fördelning av regionalt utvecklingsbidrag till länsbibliotek har strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län prioriterats i syfte att stärka folkbibliotekens ställning, förnya bibliotekens verksamhetsformer samt utveckla tjänster av betydelse för både regional och nationell nivå. I Sverige fanns 2 151 olika folkbiblioteksenheter 2005 - huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och andra utlåningsställen. Sedan 1990 har antalet filialbibliotek minskat medan antalet huvud- och filialbibliotek som är integrerade med skolbibliotek ökat. Av folkbibliotekens totala driftskostnader har kostnader för inköp av böcker och AV-medier motsvarat ca 12 procent allt sedan 1990. Efter 2000 har antalet böcker minskat medan antalet AV-medier stadigt ökat, ett förhållande som även gäller antalet lån. Under 2005 tog folkbiblioteken emot totalt 69 miljoner besök, varav drygt 45 miljoner på huvudbiblioteken. Därtill kommer den elektroniska användningen av bibliotekens service. Under året lånades det ut 27 miljoner barnböcker, vilket motsvarar i genomsnitt 18,1 barnböcker per barn. En undersökning initierad av Statens kulturråd visar att folkbiblioteken når ungefär hälften av skolbarnen med någon form av uppsökande verksamhet. Alla länsbibliotek utom ett har en konsulent med huvudansvar för barnverksamheten i länet. Av Bokpriskommissionens slutrapport (SOU 2005:12) framgår att det är för tidigt att uttala sig om bokmomssänkningens kulturpolitiska effekter. En preliminär slutsats är dock att läsningen ökat men inte breddats efter reformens genomförande. I syfte att öka spridningen av kulturtidskrifter kan samtliga bibliotek i landet söka stöd för att prenumerera på kulturtidskrifter. Stödet efterfrågas alltmer. Marknadsföring av tidskrifter stöds även genom webbplatsen www.tidskrift.nu och genom en tryckt katalog som distribueras till landets bibliotek, boklådor och skolor. Distributionsstöd till Nätverkstan Ekonomitjänst samt www.tidskriftsbutiken.nu har utvecklat lösnummerförsäljning på kommission och förbättrat marknadsföringen. Verksamheten vid Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) har under 2005 haft samma omfattning som under 2004. Kundgrupperna återfinns framför allt i skolan, på bibliotek samt inom vård och omsorg. Liksom föregående år framställde Centrum för lättläst ca 30 boktitlar. Intäkterna uppgick till nära 6 miljoner kronor. Tidningen 8 SIDOR har en upplaga på 14 000 exemplar, men en räckvidd på ca 130 000-140 000 läsare. Prenumerationsintäkterna uppgick till nära 7 miljoner kronor. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har även 2005 uppnått målet att producera minst 25 procent av den årliga bokutgivningen i form av talböcker. Sedan 2000 har antalet låntagare ökat med 67 procent och bokbeståndet med 50 procent. Antalet funktionshindrade studerande vid högskola och universitet som nyttjar TPB:s studielitteratur har ökat från 570 till 1 900 studenter under 2000-2005. Analys och slutsatser Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. En bredd av olika statliga insatser bidrar till att tillgången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter ökar. Ytterligare insatser bör dock göras för att utveckla den internationella litteraturverksamheten, främja läsning och stärka svenska språket. 4.6.3 Bildkonst Resultat De statliga insatserna på bildkonstområdet är inriktade på att göra bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt. Detta sker bl.a. genom pedagogiska insatser samtidigt som förutsättningar ges för hög kvalitet i det konstnärliga arbetet samt i utställningsverksamheten. Det statliga stödet skall även bidra till områdets internationalisering. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med fast konst, sprida kvalificerade uppdrag och ge ökade försörjningsmöjligheter för konstnärer i hela landet. Antalet nya projekt inom det statliga och kommunala området ökar. Konstrådet har fortsatt att satsa på barn- och ungdomsrelaterade projekt samt det pedagogiska arbetet med den offentliga konsten, bl.a. genom att knyta en konstpedagog till verksamheten. Flera nya samarbeten med skolor har påbörjats. Under 2005 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för drygt 29 miljoner kronor. Sedan januari 2004 har Statens konstråd enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst tillsynsansvaret över statligt ägd konst. En översyn av hur den statligt ägda konsten registreras och vårdas av de mottagande myndigheterna har gjorts. Nya rutiner för tillsynsansvaret har etablerats. Insatserna har bidragit till att staten har en god överblick över den statligt ägda konsten. Under 2005 fördelade Statens kulturråd bidrag till konstkonsulenter i tolv regioner och två kommuner, mot totalt tretton året innan. Statens kostnader för länskonsulentverksamheten uppgick till 6,6 miljoner kronor. Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konstnärer som gallerier och andra försäljningsställen. Utställningsersättningen som de konstutbildande organisationerna kan erbjuda till bild- och formkonstnärer har länge varit oförändrad och ersättningen vid samlingsutställningar har varit låg. Statens kulturråd beslutade under 2005 om en höjning av bidragsbeloppen, som trädde i kraft 2006. År 2005 utbetalades utställningsersättning till 1 390 utställningar. Bidrag för utställningsersättning har under 2005 fördelats med sammanlagt 8 miljoner kronor till olika kategorier av utställningsarrangörer, som Sveriges Konstföreningar, Folkrörelsernas Konstfrämjande, konsthantverkskooperativ, konstnärsdrivna gallerier, vissa utställare av samtidskonst och regionala museer. Analys och slutsatser Genom den statliga bidragsgivningen på bildkonstområdet får utställningslivet i landet ett viktigt stöd och fler människor ges möjlighet att ta del av utbudet. Insatserna som möjliggör konstprojekt av olika slag bedöms vara av stor vikt för att göra bildkonsten tillgänglig för alla. Barn- och ungdomsrelaterade miljöer förbättras och blir mer attraktiva genom konstnärliga uttryck. Tillgängligheten har ökat på många orter och i många miljöer över hela landet. 4.6.4 Arkitektur, form och design Resultat De övergripande målen för verksamhetsområdet är att arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling; att kvalitet och skönhetsaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden; att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas; att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och design skall stärkas och breddas; att offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande på ett föredömligt sätt skall behandla kvalitetsfrågor samt att svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. Under 2005 genomfördes ett särskilt Designår i Sverige. Föreningen Svensk Form hade i uppdrag att samordna och marknadsföra Designåret samt ge information till allmänhet och media. Målet för Designåret var att genom en långsiktig satsning öka kunskapen om betydelsen av form och design i Sverige. Sammanlagt 1 629 projekt genomfördes under Designåret: myndigheter, kommuner, regioner, företag, fackförbund och föreningar medverkade, liksom en engagerad allmänhet. Totalt 108 statliga myndigheter genomförde projekt och aktiviteter under Designåret. Musei- och utställningsinstitutioner inom form och design har inom ramen för Designåret lyft fram området både nationellt och internationellt. På Nationalmuseum har ett flertal uppmärksammade utställningar visats under år 2005, inte minst utställningen Konceptdesign. Tillsammans med Craft in Dialogue/IASPIS producerade Nationalmuseum utställningsserien Craft in Dialogue 6. Den verksamhet med en nationell mötesplats för form och design, kallad Designforum, som Föreningen Svensk Form bedriver på statens uppdrag, har varit bas för ett flertal utställningar och seminarier inom ramen för Designåret. Designåret har redovisats av Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) i form av rapporten Medel till nationella designprojekt med anledning av Designåret 2005, som lämnades till Näringsdepartementet i juni 2006. Stiftelsen Svensk Form har i februari 2006 rapporterat sitt uppdrag att förbereda och genomföra Designåret 2005 till Utbildnings- och kulturdepartementet. Utbildnings- och kulturdepartementet avser att i en separat rapport att redovisa utfallet av Designåret. Det arbete som Nämnden för hemslöjdsfrågor bedriver har fortsatt varit inriktat på att stärka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela landet genom framför allt landets hemslöjdskonsulenter. Nämnden samordnar hemslöjdskonsulentverksamheten, bl.a. genom seminarier och fortbildning för konsulenterna. Nämnden har vid fördelning av projektmedel prioriterat formområdet. Avsikten har varit att skapa mötesplatser och nya samarbetsformer mellan hemslöjdskonsulenter, slöjdare och formgivare, där hemslöjdens kunskap om tradition, material och teknik inspirerar till utveckling och förnyelse. Rådet för arkitektur, form och design har under 2005 bl.a. genomfört ett antal seminarier och hearings under Kvalitetsmässan i Göteborg. Temat var Kvalitet inom offentlig upphandling och arrangemanget var rådets medverkan i Designåret 2005. Rådet har också haft ett rundabordssamtal med ledningarna för arkitekturutbildningarna vid Lunds universitet, Kungl. tekniska högskolan, samt Chalmers tekniska högskola AB. Samtalet berörde dels resursfrågor, dels frågan om utbildningens organisatoriska tillhörighet. I maj 2006 fick Rådet för arkitektur, form och design i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera ett nytt formmuseum. I uppdraget ingick bl.a. att analysera frågor kring verksamhet, inriktning, lokalisering, finansiering och tidsplan. Uppdraget redovisades till Utbildnings- och kulturdepartementet i augusti 2006. Rådet anordnade vidare i augusti 2006 ett seminarium med internationella utblickar kring frågor om arkitektur och utformning av sammanhållna museimiljöer. Analys och slutsatser De statliga insatserna för arkitektur, form och design bidrar till att främja, stärka och utveckla intresset för området. Form och design är ett område som utvecklas på bred front i Sverige just nu. Efterfrågan på designkompetens och intresset för form och design har överlag ökat under 2005. Svensk design och svenska designers har hittills mött ett starkt gensvar från omvärlden och genom Designåret har Sverige skaffat sig ett bra utgångsläge för fortsatt utveckling på området. 4.6.5 Film Resultat Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseendet. Insatser som främjar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Under det första halvåret 2006 skedde en viss ökning av antalet biobesök. Dessförinnan hade antalet besök sjunkit från 16,6 miljoner 2004 till 14,6 miljoner besök 2005, vilket historiskt sett är en mycket låg siffra. I likhet med den allmänna trenden minskade även besöken till svensk film under 2005, från 3,9 miljoner till 3,3 miljoner. Sammantaget behöll dock svensk film under 2005 i stort sett sin höga andel av den totala publiken, med 22,6 procent jämfört med 23,3 procent 2004. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelade under 2005 sammanlagt drygt 18,2 miljoner kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video och tre regionala produktionscentrum. Det är en minskning med knappt 1 miljon kronor jämfört med föregående år, till följd av minskade biografintäkter i 2000 års filmavtal. Skolbioverksamheten, som ökat i landet under flera år i följd, var särskilt hög under läsåret 2004/2005, då skolbio bedrevs i 213 av landets 290 kommuner, jämfört med 181 kommuner 2003/2004. Den stora ökningen detta läsår beror främst på att många kommuner haft visningar av filmen Hip Hip Hora!, inom ramen för ett projekt som Filminstitutet genomfört på uppdrag av den tidigare regeringen, i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och videofilm. Under 2005 fördelades stöd till textning på svenska av 18 biofilmer och 47 dvd-filmer. I dag svensktextas de allra flesta svenska filmer på dvd. 110 bioföreställningar syntolkades. Under 2005 beviljades även stöd till de första två svenska syntolkade dvd-filmerna. Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Nyttjandet av arkivet minskade under 2005, främst som en följd av att Cinematekets visningar i Stockholm av ekonomiska skäl har minskat i omfattning. Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet. Cinematekets medlems- och besöksantal sjönk under 2004. Besöken fortsatte att minska under 2005, men antalet medlemmar vände åter uppåt efter nya satsningar i form av reklamkampanjer och samarbeten. Filminstitutet är även huvudman för filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Antalet inkomna samlingar till filmarkivet minskade från 779 under 2004 till 219 under 2005, som en följd av att filmarkivet i enlighet med regeringens riktlinjer fr.o.m. den 1 januari 2005 upphörde att samla in filmer som skildrar privata angelägenheter. På den tidigare regeringens uppdrag har Filminstitutet under 2005 i samarbete med forskare utvecklat en prioriteringsordning för arkivet i Grängesberg, som fr.o.m. 2006 är i bruk. Filminstitutet spelar en viktig roll när det gäller visning av svensk film på betydelsefulla internationella festivaler, främst i Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. Under 2005 togs ingen svensk film ut till huvudtävlan, men sju filmer kom med i de viktiga sidosektionerna, vilket är en fördubbling jämfört med 2004. Den svenska kort- och dokumentärfilmen har under senare år erövrat en stark position internationellt, med frekvent deltagande på de viktigaste internationella festivalerna även under 2005. Analys och slutsatser Sedan staten fr.o.m. 2006 övertog ansvaret för finansieringen av Filminstitutets filmkulturella uppdrag utanför filmavtalets ram påverkas inte längre stödet till filmkulturella verksamheter av förändrade biografintäkter. Detta bör, tillsammans med de fortsatt stegvis ökade statliga medlen till filmområdet under 2007 och 2008, ge förutsättningar för mer långsiktiga och kraftfulla insatser inom filmområdet under kommande år. 4.6.6 Konstnärernas villkor Resultat Statens insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Inom andra politikområden bör rimlig hänsyn till konstnärers speciella villkor tas och utgöra en del av den sammanhållna konstnärspolitiken. För att uppnå målsättningen om arbete och försörjning genom det konstnärliga arbetet, krävs även kompletterande bidrags- och ersättningssystem inom kulturpolitiken. Ovanstående inriktning är beslutad av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Konstnärsnämndens undersökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersättningarna är betydelsefulla för många konstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. De olika stödformerna leder till att mottagarnas möjligheter att arbeta med sitt konstnärliga skapande ökar samtidigt som beroendet av annat arbete vid sidan om den konstnärliga verksamheten minskar. Utan dessa stöd skulle många professionella konstnärers arbetsmöjligheter försämras betydligt, t.o.m. omöjliggöras. Stipendierna, särskilt arbetsstipendierna, ger möjlighet till konstnärlig utveckling och koncentration, något som i sin tur leder till ökade arbetsmöjligheter i framtiden. Satsningen på det internationella utbytet, bl.a. inom ramen för IASPIS (International Artists' Studio Program in Sweden), fortsätter att visa positiva resultat. De internationella stipendierna leder ofta till att svenska konstnärers verk säljs utomlands. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter. Analys och slutsatser De statliga insatserna på området medverkar till att förbättra villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna. Den konstnärliga arbetsmarknaden är dock fortsatt kärv. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning. Även för konstnärsgrupper som scenartister och vissa musikerkategorier har möjligheter till tillsvidareanställningar minskat radikalt det senaste decenniet. Att på olika sätt söka vägar för att vidga den konstnärliga arbetsmarknaden är en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. I det arbetet erbjuder bl.a. den internationella arenan en viktig och betydelsefull möjlighet. 4.6.7 Arkiv Resultat Den statliga verksamheten på arkivområdet, som regleras i arkivlagen (1990:782), syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet. Ovanstående inriktning är beslutad av riksdagen (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till denna inriktning. Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarkivet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är omfattande. Det rör sig bl.a. om drygt 592 000 hyllmeter pappershandlingar, en ökning med 11 000 hyllmeter sedan föregående år, från i första hand statliga myndigheter. Trots ökad användning av ny teknik väntas leveransen av pappersmaterial vara mycket omfattande ännu under lång tid, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Under senare år har bl.a. omstruktureringar inom statlig förvaltning inneburit ökade leveranser av material som fortfarande är aktuellt och som i förhållandevis stor utsträckning efterfrågas av såväl förvaltningen som forskningen. Antalet besvarade skriftliga förfrågningar har ökat med 13 800 sedan föregående år och uppgick 2005 till ca 124 000. Under 2005 genomfördes 945 inspektioner hos olika arkivbildare, varav 259 genom besök och övriga i skriftlig form. Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Riksarkivet deltar också aktivt i det internationella samarbetet i dessa frågor. Antalet besök på hemsidorna uppgick under 2005 till ca 2,6 miljoner, en ökning med drygt 50 procent jämfört med föregående år. Liksom tidigare år kom över hälften av besökarna på arkivmyndigheternas hemsidor från utlandet. Arkivmyndigheterna har under 2005 genomfört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där exempelvis aktuella händelser och historiska skeenden, bl.a. uppmärksammades unionsupplösningen, har lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arkiven. Landsarkiven driver projekt med anknytning till regionala förhållanden. Särskilda satsningar görs för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mellan arkiv och skola kan utvecklas. Svensk museitjänst överfördes till Riksarkivet 2002. Verksamheten erbjuder förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster med god kvalitet. För närvarande har Svensk museitjänst avtal med 49 kunder. Inom ramen för bidragsgivningen från Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv har folkrörelsearkivsektorn och näringslivssektorn prioriterats. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) har under 2005 förmedlat kunskap om de delar av det immateriella kulturarvet som myndigheten förvaltar. Kunskapsuppbyggnaden är grunden för verksamheten och merparten av arbetet sker i form av projekt. Ett fortlöpande arbete pågår med redigeringen av Ordbok över Sveriges dialekter. Under 2005 har manusarbetet till en kortversion genomförts för publicering på Internet. Det övriga arbetet med ordboken ingår i den ordinarie verksamheten. Under 2005 har insamlingsarbetet prioriterats på folkminnesområdet. En viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn fortsätter. Publikationen Svenskt biografiskt lexikon är ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskare och den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkategori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteckningar som åtföljer varje personartikel underlättas tillgängligheten till material i arkiv och bibliotek för brukarna. Lexikonet ges också ut på cd-rom för ökad tillgänglighet. Analys och slutsatser Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt människors villkor genom tiderna. Genom statens insatser på arkivområdet förbättras medborgarnas möjligheter att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial och därmed förbättras också möjligheterna till insyn och till ökad kunskap på olika områden. Sammantaget bidrar det arbete som arkivmyndigheterna bedriver för att förbättra hanteringen av arkivmaterial - traditionella likaväl som elektroniska handlingar - till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre strukturerade arkiv hos bl.a. arkivbildande myndigheter. Härigenom skapas förutsättningar för att offentlighetsprincipen skall fungera på ett tillfredsställande sätt, vilket är av stor betydelse från demokratisk utgångspunkt. 4.6.8 Kulturmiljö Resultat De övergripande målen för verksamhetsområdet är ett försvarat och bevarat kulturarv; ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen; allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön samt nationellt och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. Inom kulturmiljöområdet pågår sedan några år ett omfattande förändringsarbete. Det baseras delvis på Agenda Kulturarvs programförklaring Människa i centrum och gäller såväl centrala som regionala och lokala aktörer. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som central förvaltningsmyndighet för kulturmiljösektorn haft en sammanhållande roll i detta förändringsarbete. För RAÄ har arbetet delvis fått nytt fokus med anledning av den kommande omlokaliseringen till Gotland. Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ medverkat till finansiering av drygt 1 900 projekt inom områdena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. För att stärka det strategiska arbetet med kulturmiljövårdsbidragen samt för att öka mätbarheten av dess effekter har RAÄ under 2005 tagit fram ett nytt databaserat utbetalningssystem, vilket kommer att tas i bruk under 2007. Riksantikvarieämbetet har fortsatt verka för att fördjupa samarbetet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna. Arbetet syftar till att de centrala aktörerna skall nå en gemensam syn på kultur- och naturmiljöfrågor. Inom sektorsforskningen har RAÄ under 2005 fördelat sammanlagt 8,7 miljoner kronor till 37 olika projekt där samfinansiering med olika universitet och högskolor i flera fall har skett. Ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram för 2006-2010 fastställdes under 2005. I juli 2005 fördes den rysk-skandinaviska gradmätningen, Struves meridianbåge, upp på Unescos världsarvslista. Gradmätningen görs för att mäta jordens yta. Av gradmätningens punkter, som utsträcktes mellan Svarta Havet och Norra Ishavet, finns fyra i Norrbottens län. Inom den uppdragsarkeologiska verksamheten (UV) har under 2005 gjorts ett flertal utvecklingssatsningar. Arbetets överordnade mål är att öka det kvalitativa utfallet, kostnadseffektiviteten och samhällsrelevansen. Under hösten 2005 överlämnade Uppdragsarkeologiutredningen sitt betänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. RAÄ har i enlighet med regleringsbrevet för 2005 lämnat en rapport om vård och konservering av inventarier och föremål. Analysen visar att kulturmiljösektorn efterfrågar en ökad fokusering på metodutveckling samt nätverk inom konserveringsområdet. Publiktillströmningen till de besöksmål som RAÄ förfogar över har generellt sjunkit något jämfört med föregående år, men ett par av besöksmålen har ökat sina besökssiffror: Gamla Uppsala museum och Kungagraven i Kivik. Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informationssystemen sker i samverkan med den regionala kulturmiljövården och andra centrala myndigheter. Det internationella kultursamarbetet i Östersjöregionen har under större delen av 2005 fortsatt att drivas under tyskt ordförandeskap. Det operativa arbete som har skett i den s.k. Monitoring Group, där RAÄ ingår, har främst inriktats på att ta fram en strategi och att genomföra Kulturarvsforum. Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt kulturarv. Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen görs av Svenska kyrkan efter samråd med kulturmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2006 uppgår till 235 miljoner kronor, används med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för långsiktiga vårdande insatser har prioriterats. Analys och slutsatser De statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att öka förståelsen, delaktigheten och ansvarstagandet rörande kulturmiljön i hela landet. Därigenom kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt hållbarhetsperspektiv. 4.6.9 Museer och utställningar Resultat Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kulturarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Ovanstående mål är beslutat av den tidigare regeringen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. I museernas uppgifter ingår att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för alla människors möjligheter att ta del av samt delta i kulturlivet. Samtliga museer har under året haft besökstal som överträffat alla tidigare mätningar. Många uppger också att andelen förstagångsbesökare liksom andelen besökare från olika delar av landet ökat betydligt. Moderna museets arbete med att tillgängliggöra samlingarna för allmänheten har fallit väl ut genom en kraftig ökning av antalet besök på hemsidan och ett stort antal utlån, såväl inom som utom landet. Under 2005 har museet erhållit flera donationer, bl.a. en omfattande donation av internationell samtidskonst av museimannen Pontus Hultén. Arkitekturmuseet har under 2005 producerat flera specialutställningar, varav fem har turnerat på andra platser. Repatrieringsfrågor (frågor som rör återlämning av föremål till ursprungsland) är ständigt aktuella för museer med etnografiska samlingar. Under våren 2006 hölls en ceremoni på Etnografiska museet som markerade starten för återförandet av Haislaindianernas totempåle till Kanada. Statens museer för världskultur har som helhet haft en omfattande och mångsidig program- och utställningsverksamhet som kopplat samman de kulturhistoriska verksamhetsområdena med dagsaktuell utveckling, vilket lockat en bred publik. Publikundersökningar på alla fyra museerna visar generellt sett på höga omdömen för alla museer i organisationen. Världskulturmuseet har under sitt första verksamhetsår varit en stor publiksuccé med uppskattade utställningar och programverksamhet. Statens musiksamlingar är den centrala myndigheten på musikens område. Myndighetens arbete för att öka sin tillgänglighet och möta behov från fler och nya grupper i samhället är en viktig del i verksamhetens utveckling. Bland annat har tillgängligheten till bibliotek och arkiv ökat genom att låntagarna numera kan söka i samlingarna och beställa från sin egen dator dygnet runt. Statens historiska museer har arbetat för att utöka öppettiderna, vilket innebär att både Statens historiska museum och Kungliga myntkabinettet nu har öppet sju dagar i veckan. Även de dagliga öppettiderna under sommaren har utökats. Under 2005 inrättades den nya verksamheten Tumba bruksmuseum vid myndigheten. Statens maritima museer står för den största ökningen av besöksantalet. Ett av myndighetens museer - Sjöhistoriska museet - ökade sina besökssiffror med 314 procent under 2005. I myndigheten ingår också Vasamuseet och Marinmuseum. Vasamuseet uppvisade, trots att entréavgifter där erlagts, de högsta besökssiffrorna sedan invigningsåret 1990. Arbetet inom projektet Bevara Vasa fortgick under 2005, och flera viktiga framsteg gjordes inom projektets olika delmoment. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet har under 2005 fortsatt att utveckla pedagogik och aktiviteter inriktade särskilt på att förmedla vårt kulturarv till skolklasser och familjer med barn. Exempel på detta är lek- och lärrum, Skoklosterspelen och Riddarklubben med drygt 2 000 barn i olika åldrar över hela landet. Statens försvarshistoriska museer innefattar Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping. Myndigheten har under året arbetat aktivt med marknadsföringsinsatser, utställningar och programverksamhet bl.a. i syfte att locka nya målgrupper och skapa fler ingångar till museernas ansvarsområde. Riktade insatser har t.ex. gjorts för personer med kognitiva funktionshinder. Armémuseum blev 2005 genom en tävling på en känd webbplats utnämnd till Stockholms bästa museum. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde har under 2005 fortsatt den långsiktiga verksamheten med att genom förvärv komplettera och berika samlingarna. En stor händelse under året var upplösningen av det väpnade rånet i december 2000 då tre målningar stals, bl.a. Självporträtt av Rembrandt. Målningarna har nu återlämnats till museet. Stiftelsen Skansen bedriver ett förebyggande bevarandearbete av de kulturhistoriska byggnaderna. Som en del i ett långsiktigt utvecklingsprojekt för bebyggelsen i stadskvarteren färdigställdes under 2005 Järnhandlarens hus. Huset skildrar 1930-talets Sverige och har under 2006 kompletterats med en Konsumbutik. Skansens ekonomiska resultat har förbättrats jämfört med föregående år bl.a. tack vare ökade intäkter. Stiftelsen Nordiska museet har under året bl.a. satsat på att sänka lokalkostnaderna och förbättra publikmottagandet. Naturhistoriska riksmuseet arbetade under 2005 aktivt med sin roll som ansvarsmuseum. Museet har fortsatt att föra ut sin forskning till allmänheten samtidigt som man belyser aktuella naturvetenskapliga händelser. Arbetets museum bedriver ett aktivt arbete för att stödja landets ca 1 300 lokala arbetslivsmuseer. Flera av de utställningar som producerades och visades på museet under 2005 har sedan gått ut på turné i Sverige. Museet har ända sedan invigningen haft fri entré. Tekniska museets satsning på att bredda publiken har lyckats och antalet besökare har ökat. Museet har en aktiv barn- och ungdomsverksamhet där drygt hälften av besökarna är under 19 år. Genom det pedagogiska utvecklingsprojektet Unga spekulerar verkar man tillsammans med skolan för att skapa intresse bland ungdomar för naturvetenskap och teknik. I arbetet med att nå ut till fler och nya besökare i hela landet har Riksutställningar bl.a. genomfört ett antal förortssatsningar i storstadsområdena och lanserat ett nytt mobilt rum för att utveckla utställningsmediet. Ett stort antal seminarier, workshops och kurser har genomförts. Under 2005 har 25 utställningar turnerat till 130 orter. Verksamheten vid Forum för levande historia inriktades under 2005 tematiskt på det som är myndighetens kärnområde: Förintelsen, folkmord, mänskliga rättigheter och dess närliggande ämnen, aspekter, processer och mekanismer. Syftet har varit att belysa dessa ämnen för fler målgrupper, att öka kommunikationen med besökarna och utveckla myndighetens verksamhet. De frågeställningar som myndigheten arbetat med under 2005 är bl.a. Sverige och Förintelsen, Glömda offergrupper och Islamofobi och antisemitism. Arbetet sker i huvudsak i samarbete med organisationer, föreningar, institutioner och andra myndigheter runt om i landet. Under 2005 inkom totalt 35 ansökningar om bidrag till icke-statliga kulturlokaler till Boverket. Årets tillgängliga beslutsutrymme på 10 miljoner kronor fördelades enligt beslut till totalt tio projekt. Bidrag gavs till länsmuseilokaler, fyra övriga museer, två teaterlokaler och tre övriga kulturlokaler. Analys och slutsatser Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. Institutionerna arbetar både utifrån bredd och djup och bidrar därtill att locka en ny publik till sina utställningar samtidigt som man fördjupar kunskapen inom verksamhetsområdena. Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2003-2005 2003 2004 2005 1 Museum Samtliga Samtliga Kvinnor Män Samtliga Statens historiska museer 142 000 173 000 153 000 166 000 319 000 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 354 000 327 000 372 000 237 000 609 000 Naturhistoriska riksmuseet (inkl. Cosmonova) 710 000 555 000 437 000 357 000 794 000 Statens museer för världskultur 198 000 298 000 450 000 300 000 750 000 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 194 000 182 000 246 000 384 000 630 000 Statens maritima museer 901 000 958 000 555 000 614 000 1 169 000 Arkitekturmuseet 34 000 297 000 161 000 167 000 328 000 Statens musiksamlingar (Musikmuseet) 32 000 34 000 43 000 48 000 91 000 Statens försvarshistoriska museer 98 000 99 000 40 000 117 000 157 000 Moderna museet 157 000 681 000 359 000 259 000 618 000 Stiftelsen Nordiska museet 176 000 193 000 232 000 100 000 332 000 Stiftelsen Skansen 1 296 000 1 294 000 857 000 548 000 1 405 000 Stiftelsen Tekniska museet 166 000 155 000 82 000 82 000 164 000 Stiftelsen Arbetets museum 200 000 202 000 101 000 82 000 183 000 Summa 4 658 000 5 448 000 4 088 000 3 461 000 7 549 000 1 Från och med 2005 redovisas resultatet uppdelat per kön. 4.6.10 Trossamfund Resultat Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) har fördelat 50 miljoner kronor till 22 trossamfund och samverkansorgan. SST har haft omfattande kontakter med olika samfund för att bistå dem i olika frågor inom ansvarsområdet. Regeringens råd för kontakt med trossamfunden har vid sina sammanträden tagit upp frågor om bl.a. religion och värdefrågor och samfundens ungdomsverksamhet. Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden. Antalet personer som betjänas av de statsbidragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2004 till ca 77 600. Den ökade efterfrågan på kunskap om trossamfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att SST i allt större omfattning är remissinstans när det gäller utredningsförslag m.m. och i ökad omfattning även medverkar och har kontakter med andra myndigheter och olika organisationer i frågor som rör trossamfund. Samarbetsnämnden har också fortlöpande kontakter med olika trossamfund och samarbetsorgan bl.a. för att bistå dem i deras arbete att öka medvetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Analys och slutsatser Den religiösa mångfalden i vårt samhälle liksom intresset för etiska och existentiella frågor medför ett ökat intresse av och förväntningar på insatser från trossamfunden. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till att öka kunskapen om och förståelsen och respekten för olika trosriktningar och är därmed av samhällelig betydelse, inte minst i integrationsprocessen. Kontakter och samverkan mellan olika trossamfund och också trossamfundens medverkan inom olika samhällsområden är således värdefull. 4.6.11 Forskning inom kulturområdet Resultat Statens kulturråd fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Myndigheten bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet. Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med myndighetens genomförandeuppdrag, där ett av de övergripande målen är att tillgodose forskningens behov. Centrala områden är bl.a. frågor som rör bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial med särskilt fokus på långsiktigt bevarande av digitalt material. Riksarkivet samverkar med andra myndigheter och organisationer inom området samt medverkar i det internationella arbetet kring dessa frågor. Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Riksantikvarieämbetet samarbetade under 2005 med en rad olika myndigheter och institutioner i olika forskningsprojekt. Forskningen organiseras i ett forsknings- och utvecklingsprogram. Programmet grundas på ett antal forskningsperspektiv för kulturmiljöarbetets utveckling. Dessa skall belysas genom att fokusera forskningen till tre tematiska områden, plats och tradition, landskap med historia samt moderna kulturarv. En primär målsättning för forskningen är att ett mång- och tvärvetenskapligt samarbete skall utvecklas i större omfattning än hittills. Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamnsområden. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, och med andra institutioner. Resultaten av kunskapsuppbygganden har överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forskningsverksamhet. Museet bedriver grundforskning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt i studier av interaktionen mellan människan och naturen/miljön. Kvaliteten på forskningen säkras genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och internationellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinansierade projekt. Analys och slutsatser De statliga insatserna bidrar till att stärka och utveckla området. Myndigheterna har ett etablerat nationellt och internationellt samarbete med universitet, högskolor och andra institutioner, t.ex. Naturhistoriska riksmuseet som i ett internationellt perspektiv håller en mycket hög kvalitet på sin forskning inom alla museets representerade ämnesområden. 4.6.12 Konstområdesövergripande verksamhet Resultat Statens kulturråd är en myndighet i utveckling. Stora insatser görs för att ytterligare anpassa verksamheten till dagens behov, inte minst när det gäller att utveckla bidragsgivningen till att bli ett mer effektivt och strategiskt kulturpolitiskt instrument. I och med att det nationella uppdraget inom form och design upphörde 2005 har bidrag fördelats till åtta nationella uppdrag. Riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av de nationella uppdragen kommer att tillgodoses när uppdragen löper ut. Temat för Statens kulturråds omvärldsanalys 2005 var konstens och kulturens roll och möjligheter som går i riktning mot ökad kulturell mångfald. I den rapport som lämnades till den tidigare regeringen den 1 oktober 2005 görs en genomgång av kulturinstitutionernas arbete med mångfaldsfrågor och där lämnas också förslag till åtgärder som bör genomföras för att intensifiera arbetet för ökad kulturell mångfald. Länskonsulenternas arbete består i att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Under 2005 har elva regioner och två kommuner erhållit bidrag för regional konstkonsulentverksamhet. Antalet konsulenter uppgår till sjutton och är placerade på bl.a. regionala museer och kommunala kultur- och utvecklingsförvaltningar. Ny från 2005 är konstkonsulenten i Värmland. Konsulentverksamheten har en inriktning mot barn och ungdomar samt mot olika utvecklingsprojekt för konstnärer i de olika regionerna. Barn- och ungdomsverksamheten riktar sig i hög grad mot skolan i form av samarbeten med konstnärer och fortbildning av lärare. Motsvarande stöd ges också till länskonsulenterna inom dansområdet. Syftet med stödet är att långsiktigt stärka dansen i hela Sverige, men även att bredda intresset och öka ansvarstagandet för dansen. Under 2005 fördelade Statens kulturråd bidrag för danskonsulentverksamhet i 14 landsting/regioner. Arbetsplatsen kan spela en stor roll för att den stora bredden av människor skall få ta del av och delta i kulturverksamheter. Kulturrådet disponerade genom bidraget Kultur i arbetslivet 8,3 miljoner kronor för 2005 till projekt som syftar till att stimulera arbetsplatser och bidrar till att göra kultur till ett naturligt inslag i arbetslivet. Av 148 projektansökningar har 54 fått stöd. Bredden av insatser är vid och omfattar alla konstarter med en tyngdpunkt på litteratursatsningar. Analys och slutsatser Statens bidrag till konstområdesövergripande verksamhet möjliggör insatser av hög kvalitet och har en utvecklande och stärkande effekt på området. 4.6.13 Barn- och ungdomskultur Resultat Målsättningen för de statliga kulturinsatserna med inriktning mot barn och ungdomar är alla ungas rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Insatsområdet är brett och omfattar såväl nationella som regionala kulturinstitutioner och fria grupper samt andra regionala parter som under 2005 fortsatte att utveckla sin verksamhet. Häri ingår att i samarbete med skolan utveckla den pedagogiska verksamheten. Under Designåret 2005 genomfördes flera insatser för att öka barns och ungdomars kunskap om betydelsen av form och design. De taktila barnböcker som framställs av Talboks- och punktskriftsbiblioteket fick en hedersutnämning vid utdelningen av Designårspriset. Statens kulturråd har ett särskilt ansvar genom sitt uppdrag att ta tillvara barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet liksom deras rätt och möjligheter att delta i det kulturella och konstnärliga livet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Rådet genomförde i samarbete med Skolverket satsningen Kultur i skolan 1999-2003 med betoning på att kultur förstärker och stimulerar lärandeprocessen. Myndigheten för skolutveckling har sedan 2005 i uppdrag att genomföra insatser för att tillvarata erfarenheterna från denna satsning. Statens kulturråd, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom och Elevorganisationen i Sverige har utformat ett nationellt program för att göra dans tillgängligt för alla barn i skolan och därmed främja lärande. Teater- och dansinstitutionerna liksom de fria teater- och dansgrupperna bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Drygt hälften av publiken hos de fria teater- och dansgrupperna var barn och ungdomar. Flera statliga kulturinstitutioner söker nya vägar i syfte att nå ut till den yngre publiken. Kungliga Operans skolpilotprojekt har permanentats under året och arbetet med Unga Dramaten och Unga Riks vid Riksteatern, bidrar på ett positivt sätt till teatersektorn som helhet. Riksteaterns Tyst Teater, med teckenspråk som sceniskt språk, har under 2005 genomfört ett betydelsefullt barn- och ungdomsarbete. Förutom föreställningar och annan publik verksamhet har flera regionala initiativ tagits till mer komplexa satsningar. Smålands Musik & Teater har t.ex. tillsatt en referensgrupp för att kartlägga behovet av barn- och ungdomskultur i länet. Genom nätverket Dansspridning i Mellansverige har ett ökat antal unga fått möjlighet att uppleva dans, vilket är ett mål som även engagerar landets danskonsulenter. Barn och ungdom prioriteras av den regionala musikverksamheten. Antalet skolkonserter sjunker dock, vilket delvis förklaras av att länsmusiken börjat arbeta i projekt, t.ex. konsulentverksamhet och barnkulturdagar, som för närvarande inte syns i statistiken. Från och med 2005 har Cirkus Cirkör fått regionalt stöd vilket möjliggjort att kommuner utanför Stockholmsregionen har fått kunskaper om nycirkus och kan bygga upp egna barn- och ungdomsverksamheter. Biblioteken är betydelsefulla för barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken, länsbiblioteken och skolbiblioteken är varandras komplement och kan genom samverkan förstärka varandra och utvecklas. Alla länsbibliotek utom ett har en konsulent med huvudansvar för barnverksamheten. Drygt 40 procent av alla böcker som lånats ut på bibliotek var under 2004 barnbokslån. Enligt en undersökning av Statens kulturråd nås ungefär hälften av skolbarnen av någon form av läsfrämjande verksamhet genom folkbibliotekens uppsökande arbete. För att informera och öka läslusten ges stöd till Barnens bibliotek, ett webbaserat bibliotek som även är tillgängligt för barn med funktionshinder. Den tidigare regeringen inrättade 2002 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne och till pristagare för 2006 utsågs den amerikanska författaren Katherine Paterson. Stöd till ungdomars eget skapande ges bl.a. genom de 19 regionala resurscentrum som har som syfte att främja lokal och regional filmverksamhet. Skolbioverksamhet bedrevs under läsåret 2004/2005 av 213 kommuner och under 2005 gavs nära 19 miljoner kronor i stöd till produktion av svensk barn- och ungdomsfilm. Barn och ungdomar hör till de besöksgrupper som ökat kraftigt sedan fri entré infördes på nitton statliga museer. Överlag arbetar museerna med att genom olika metoder ytterligare förbättra sin verksamhet riktad till barn och skolan. Moderna museet har utvecklat en digital Barnsida där museets verksamhet presenteras. Barnens eget musikrum Klåjnk på Musikmuseet har under året utformats för att även passa unga med funktionshinder, utöver musikrummet Lirum som redan i dag erbjuder verksamheter för unga och vuxna med lätt utvecklingsstörning. Livrustkammaren fortsätter att locka en hög andel unga och på Tekniska museet har aktiviteter på udda öppettider lockat datorintresserade ungdomar. Från och med den 1 juli 2005 har det statliga bidraget på 7,5 miljoner kronor till museipedagogiska insatser på regionala museer permanentats. Fyra av åtta s.k. nationella uppdrag har haft fokus på barn och ungdomar: Dalateatern barn & ungdom inom området barn- och ungdomsteater (2003-2005), Drömmarnas Hus i Malmö inom området ungdomskultur (2003-2005), Slöjdcirkus inom Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund inom området barnkulturforskning (2004-2006), samt Film i Värmland (2003-2005). Genom de regionala länskonsulenterna inom dans, konst och mångkultur ges ytterligare stimulans till prioriterade områden för barn och ungdomar. Under 2005 avsattes 9,6 miljoner kronor totalt till denna verksamhet. Storstadsarbetet har genererat en betydande mängd kunskap kring utveckling av kulturinsatser i miljöer präglade av mångfald och mångkultur i vid bemärkelse. Analys och slutsatser Statens bidrag till barn- och ungdomskultur möjliggör insatser av hög kvalitet och har en utvecklande och stärkande effekt på området. Sverige satsar stora resurser och håller en hög kvalitet internationellt, vilket visas i den kartläggning av offentligt finansierad kultur för barn och ungdomar som gjorts av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur i Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45). 4.6.14 Regional fördelning av statens stöd till kultur Att göra kulturen tillgänglig för så många som möjligt är en viktig målsättning för kulturpolitiken. För att ge en bild av hur olika län får del av de offentliga kulturmedlen, redovisar Statens kulturråd sedan 1998 de statliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv. Följande redovisning bygger på rådets rapport Kulturinsatser i ett regionalt perspektiv 2005, och är ett led i ett pågående utvecklingsarbete. De statliga kulturutgifterna 2005 uppgick till omkring 5,5 miljarder kronor eller 612 kronor per invånare. Av dessa medel avsattes i genomsnitt 296 kronor per invånare för direkta bidrag till länen genom tio myndigheter/institutioner. De bidragsfördelande organisationerna är Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden och Boverket. I den länsvisa redovisningen nedan har dessutom resurserna för Riksteaterns och Rikskonserters regionala verksamhet fördelats per län. Utöver direkta bidrag till länen har flera statliga kulturinstitutioner verksamhet som riktar sig till länen, t.ex. utställningar och utlån av museiföremål. Data för statens direkta bidrag till länen 2005 visar att institutionernas bidrag var högst i Gotlands län (i genomsnitt 805 kronor per invånare), följt av Västernorrlands län och Västerbottens län. Minst bidrag fick Jönköpings län (171 kronor per invånare). Fördelningen över samtliga län beskrivs genom kartbilden nedan. Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2005, fördelade per invånare. Tabell 4.4 nedan visar några av de bidragsfördelande myndigheternas medel till länen fördelade per län. För de flesta myndigheterna gick störst andel av bidragen till något av storstadslänen Västra Götaland eller Stockholm. Tabell 4.4 Bidrag fördelade per län från ett urval myndigheter och institutioner samt befolkningsandel 2005 (procent)1 Län Statens kulturråd Riksantikvarie-ämbetet2 Riksarkivet3 Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet4 Andel av befolkningen Stockholm 11,5 8,0 5,1 60,7 6,9 20,9 Uppsala 3,1 5,1 5,5 1,6 2,4 3,4 Södermanland 1,8 4,0 5,7 0,6 3,3 2,9 Östergötland 5,6 4,8 4,9 0,7 3,5 4,6 Jönköping 2,3 5,9 5,8 0,1 2,1 3,6 Kronoberg 1,8 4,5 4,2 0,2 2,9 2,0 Kalmar 2,1 5,7 3,1 0,7 3,0 2,6 Gotland 1,7 4,4 - 1,3 2,4 0,6 Blekinge 1,7 3,8 4,2 0,2 2,8 1,7 Skåne 14,9 6,4 5,2 13,7 7,8 12,9 Halland 1,8 5,2 5,5 1,2 2,0 3,2 Västra Götaland 23,9 9,7 9,5 13,7 15,3 16,9 Värmland 3,4 2,9 7,9 0,4 6,3 3,0 Örebro 2,9 3,5 4,8 0,7 3,5 3,0 Västmanland 2,5 4,7 4,2 0,2 2,4 2,9 Dalarna 2,4 4,6 3,1 0,7 6,2 3,0 Gävleborg 2,9 3,1 4,8 0,6 2,5 3,1 Västernorrland 3,4 4,7 5,5 0,6 6,4 2,7 Jämtland 1,9 2,9 3,1 0,2 4,0 1,4 Västerbotten 5,5 3,0 4,9 1,3 7,3 2,8 Norrbotten 2,7 3,3 3,1 0,6 7,0 2,8 Riket totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Belopp (tkr) 1 284 943 263 401 8 741 93 416 25 210 Källa: Statens kulturråd. 1 Uppgifterna avser endast bidrag som är möjliga att fördela regionalt. Ett "-" innebär 0 procent. 2 Avser bidrag till kulturmiljövård. 3 Avser statsbidrag till enskild arkivverksamhet. 4 Avser stöd till regionala resurscentrum, teknisk upprustning av biografer, lokal filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, biografer för lokalt publikarbete samt filmfestivaler. Den största bidragsfördelande myndigheten av statliga kulturmedel är Statens kulturråd. De medel som rådet fördelade direkt till länen under 2005 presenteras per konstområde i Tabell 4.5. Av tabellen framgår att störst summa per invånare lades på teaterområdet. Minst summa, beräknat i kronor per invånare, fördelades till området kulturtidskrifter. På musikområdet är skillnaderna mellan länen stora. Statens kulturråd gav 2005 drygt 180 kronor per invånare i direkta bidrag till Gotlands län, medan invånarna i Stockholms län fick drygt 6 kronor i genomsnitt. Samma förhållande märks inom området museer och utställningar. Där var bidragsnivåerna per invånare cirka 100 kronor för Gotlands län respektive 3 kronor för Stockholm. Kulturrådets bidrag till teaterområdet som fördelas direkt till länen gav flest kronor till Västerbotten (knappt 140 kronor), medan Södermanlands läns invånare fick drygt 10 kronor per invånare. Tabell 4.5 Kulturrådet. Fördelning av bidrag år 2005 efter län och konstområde (kronor per invånare)1 Län Teater Dans Musik Bibliotek Litteratur Kulturtid- skrifter Bildkonst och form Museer och utställ- ningar Konstom- rådesöver- gripande Totalt Stock- holm 58,53 3,43 6,08 1,11 2,59 0,39 1,43 2,85 1,84 78,25 Uppsala 57,76 0,81 49,72 3,55 3,56 - 0,56 14,62 0,66 131,24 Söder- manland 11,08 - 45,80 4,16 3,84 - 2,20 16,99 4,08 88,15 Öster- götland 73,77 0,49 74,75 3,82 3,11 - - 14,82 1,80 172,56 Jönköping 21,28 1,01 43,70 3,45 4,10 - 0,11 16,63 0,30 90,59 Kronoberg 32,93 - 59,44 - 4,21 - 0,20 32,42 2,56 131,76 Kalmar 17,04 - 46,79 4,57 4,55 - 13,53 26,46 - 112,96 Gotland 74,38 - 181,93 13,92 3,74 - 1,74 99,03 8,37 383,11 Blekinge 40,65 - 57,99 12,34 3,58 - - 31,69 - 146,25 Skåne 78,09 13,98 52,79 2,12 3,31 0,64 2,11 9,89 1,06 164,01 Halland 16,49 - 33,21 3,81 3,18 - - 22,62 1,72 81,03 Västra Götaland 122,62 1,84 44,96 2,48 3,93 0,36 2,17 21,05 1,88 201,27 Värmland 68,09 0,53 58,66 5,03 4,62 - 0,40 19,81 1,48 158,62 Örebro 31,89 2,18 70,10 4,49 4,86 - 0,33 18,28 1,80 133,93 Västman- land 36,67 0,74 55,72 5,36 4,04 - 0,11 15,49 4,46 122,59 Dalarna 28,96 0,18 53,49 4,39 4,35 - - 15,96 3,84 111,17 Gävleborg 34,57 0,46 75,56 3,95 3,32 - 0,89 17,40 0,83 136,97 Väster- norrland 46,05 29,28 70,45 4,47 3,53 - 2,56 23,02 1,56 180,91 Jämtland 25,19 0,39 92,56 8,58 5,11 - 2,50 61,90 0,39 196,63 Väster- botten 138,67 5,08 95,11 5,36 4,58 - 0,04 20,78 4,90 274,51 Norr- botten 50,73 0,72 57,28 5,16 4,37 1,31 - 17,62 3,04 140,24 Genom- snitt per invånare 65,20 4,00 46,21 3,23 3,60 0,26 1,55 16,09 1,87 142,02 Källa: Statens kulturråd 1 Ett "-" innebär 0 kronor per invånare. Offentliga kulturmedel 2005 Offentliga kulturmedel fördelas inte enbart av staten utan också av landsting och kommuner. För att få en mer heltäckande bild av de kulturpolitiska insatserna görs därför en samlad redovisning av både statliga, regionala och kommunala medel som avsatts till kulturen under 2005. I diagram 4.1 redovisas utgifterna för politikområde 28 Kulturpolitik. De statliga kulturutgifterna för 2005 uppgick till cirka 5,5 miljarder kronor, de regionala till cirka 1,6 miljarder kronor och de kommunala till cirka 7,6 miljarder kronor. I landstingens kulturutgifter ingår direkt kulturstöd. Kommunernas kulturutgifter avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek och musikskola/kulturskola. Procentuellt blev fördelningen 38 procent för staten, 11 procent för länen och 51 procent för kommunerna. Diagram 4.1 Offentliga utgifter begränsade till politikområdet Kulturpolitik 2005 Av landstingen hade Västra Götalands län de högsta kulturutgifterna per invånare (403 kronor) för 2005, följt av Västernorrlands län (318 kronor) och Jämtlands län (289 kronor). De samlade primärkommunala kulturutgifterna per län 2005 var högst i Västernorrland med 163 kronor per invånare, följt av Västerbotten med 1 121 kronor och Gotland med 1 133 kronor. Läggs landstingens och kommunernas kulturutgifter samman visar det sig att utgifterna var högst i Västernorrlands län med 1 481 kronor per invånare, följt av Västerbottens län med 1 377 kronor per invånare och Norrbottens län med 1 241 kronor per invånare (karta 4.2). Karta 4.2. Landstingens och kommunernas kulturutgifter (2005) länsvis, kronor per invånare Om man lägger samman de statliga kulturutgifterna med landstingens och kommunernas utgifter, visar den samlade bilden att Västernorrland och Gotland låg högst med 2 098 kronor per invånare respektive 1 939 kronor per invånare. Därefter följde Västerbotten med 1 783 kronor per invånare (karta 4.3). Skillnaderna mellan länen beror bl.a. på olika befolkningsstrukturer. Tättbefolkade län kan ha stora bidragsandelar utan att det ger utslag i beloppet per invånare, likaså kan kulturinsatser i glesbefolkade län ge stor effekt fördelade per invånare. Placeringen av Landsarkivet, Svensk arkivinformation och Mediakonverteringscentrum (som alla tillhör Riksarkivet) i Västernorrlands län ger t.ex. tydligt utslag per invånare i länet. Karta 4.3. Totala offentliga kulturutgifter 2005 länsvis, kronor per invånare Utöver de statliga kulturmedel som redovisats ovan hade staten också utgifter för folkbildning, cirka 2,7 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar ca 300 kronor per invånare. I diagram 4.2 ingår de statliga utgifterna inom utgiftsområde 17 Kultur, medier (motsvarande cirka 0,6 miljarder kronor), trossamfund och fritid, exklusive ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. För landstingen och kommunerna ingår förutom kulturutgifter även utgifter för länsbildningsförbund och studieorganisationer. Med detta sätt att räkna avsatte stat, landsting och kommuner tillsammans cirka 19 miljarder kronor 2005. Av dessa insatser stod staten för 47 procent, landstingen för 10 procent och kommunerna för 43 procent. Dessa utgifter kan jämföras med de privata utgifterna för kultur, som 2005 beräknas till cirka 45 miljarder kronor, enligt SCB:s Hushållsbudgetstatistik (Diagram 4.2). Diagram 4.2 Offentliga (UO 17 exklusive trossamfund, ungdomsfrågor, folkrörelse- och idrottsfrågor) och privata kulturutgifter 2005. Diagram 4.3 visar att de statliga kulturutgifterna inom utgiftsområde 17 (exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor) för 2005 uppgick till cirka 8,9 miljarder kronor och att de har ökat med 11,7 procent under perioden 1998-2005. De statliga kulturutgifterna har under perioden ökat med drygt 900 miljoner kronor i fasta priser. I kronor per invånare var ökningen från 903 kronor till 988 kronor. Ökningen avspeglar bland annat insatser för att förbättra arbetsvillkoren för scenkonstnärer, satsningar på musikteatrar, mindre teatrar och dans, samt införandet av fri entré på många statliga museer. Landstingens kulturutgifter uppgick 2005 till cirka 1,9 miljarder kronor och har under perioden ökat med 38,8 procent. En del av landstingens ökade satsningar har skett inom musikområdet. Stora ökningar i medelstilldelningen har skett under perioden i Jönköpings, Skåne, Södermanlands och Västmanlands län. Huvuddelen av landstingens ökning förklaras dock av att Västra Götaland tagit över huvudmannaskapet för Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker från Göteborgs stad. Kommunernas kulturutgifter 2005 uppgick till drygt 8,1 miljarder kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. En del av ökningen har skett inom ramen för kommunala musik/kulturskolor. Diagram 4.3 Offentliga kulturutgifter 1998-20051 1 Utgifter för staten inbegriper hela utgiftsområde 17 exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. EU:s strukturfonder EU:s stöd till projekt med kulturanknytning uppgick 2005 till totalt 130 miljoner kronor. Dessa medel utgjorde 34 procent av den totala finansieringen. Störst sammanlagd bidragssumma från EU:s strukturfonder fick Norrbotten, följt av Västra Götaland och Skåne. Av 233 svenska projekt fanns hela 52 stycken i Västra Götaland. I Norrbotten fanns 20 projekt, medan antalet projekt i övriga län varierade mellan två och sexton. De vanligaste projekten med kulturanknytning syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. Riksorganisationernas och nationalscenernas föreställningar, utställningar och konserter Tabell 4.6 redovisar antalet föreställningar, utställningar och konserter 2005 från Riksorganisationerna (Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar) och på nationalscenerna (Operan och Dramaten). I tabellen ingår endast evenemang genomförda i Sverige. Riksteatern spelade 2 508 föreställningar under 2005, varav Stockholms län (inklusive Södra teatern) stod för den klart största andelen föreställningar. Rikskonserter beräknas ha gett 631 konserter i hela landet under 2005, varav knappt en fjärdedel i Stockholms län. Riksutställningar besökte samtliga län utom Kronoberg och Gotland 2005. Dramaten å sin sida spelade 1 154 föreställningar i Sverige 2005, varav 33 utanför Stockholms län. Operan gav 304 föreställningar i Sverige under året, varav två utanför Stockholms län. Båda dessa gavs i Östergötlands län. Siffrorna speglar de nationella uppdrag om att sprida verksamheten i landet som gäller för Rikskonserter och Riksteatern. Tabell 4.6 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20051 Län Riksteatern Riksutställningar Rikskonserter Dramaten Operan Stockholm 896 11 152 1 121 302 Uppsala 57 2 12 3 - Södermanland 56 7 36 1 - Östergötland 68 3 15 2 2 Jönköping 67 3 12 3 - Kronoberg 44 0 8 1 - Kalmar 78 3 8 - - Gotland 5 0 4 - - Blekinge 55 2 22 - - Skåne 183 7 79 3 - Halland 81 1 36 - - Västra Götaland 205 11 40 9 - Värmland 79 2 21 - - Örebro 47 3 4 1 - Västmanland 46 2 27 - - Dalarna 71 2 19 1 - Gävleborg 117 2 46 1 - Västernorrland 73 7 31 1 - Jämtland 35 6 11 1 - Västerbotten 163 5 24 3 - Norrbotten 82 7 24 3 - Riket totalt 2 508 86 631 1 154 304 Källa: Statens kulturråd 1 Ett "-" innebär att inga föreställningar, utställningar eller konserter givits. Analys och slutsatser Redovisningen av de offentliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv visar att spridningen av kulturmedel är stor. Genom redovisningen speglas också de faktiska förhållanden som råder inom olika delar av landet och som får konsekvenser för fördelningen av kulturmedel. Vissa av kulturinsatserna är exempelvis mer geografiskt koncentrerade, medan andra insatser bedrivs i ungefär samma omfattning över hela landet. Fördelat per invånare får glesbygdslänen (däribland Gotland och Västernorrland) en stor del av de offentliga medlen till kultur. Statens kulturråds fortsatta arbete med att utveckla insamling och dataunderlag över kulturmedlens spridning kan på sikt ge en ännu bättre bild av den regionala fördelningen av offentliga kulturmedel. 4.6.15 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyreskostnader Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.7. Införandet av fri entré vid de centrala museerna medför att hyreskostnadernas andel av anslagen är mindre 2005 än vad de skulle ha varit annars, till följd av kompensationen som berörda institutioner erhållit. För Arkitekturmuseet och Moderna museet, som införde fri entré redan 2004, inträdde största delen av denna effekt redan 2004. Tabell 4.7 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2003-2005 4.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har för Forum för levande historia lämnat en invändning för verksamhetsåret 2005. På grund av bristande rutiner för kvalitetssäkring vid upprättande av årsredovisningen har Forum för levande historia inte redovisat alla delar av verksamheten som myndigheten ansvarar för. I övriga delar har revisionen inte gett upphov till några invändningar. Riksrevisionen rekommenderar i en revisionsrapport Forum för levande historia att vidta åtgärder för att förbättra kvalitetssäkringen vid upprättande av årsredovisningen. Regeringen noterar att Forum för levande historia därefter har inordnat alla delar av verksamheten i sin redovisning. Statens konstråd har för verksamhetsåret 2005 fått en revisionsberättelse med invändning. Riksrevisionen konstaterar att Statens konstråd har överträtt sina befogenheter genom att ingå åtaganden till ett högre belopp än vad regeringen har beslutat som bemyndiganderam för myndighetens anslagspost. Riksrevisionen rekommenderar i en revisionsrapport Statens konstråd att anpassa sin verksamhet till de av regeringen beslutade medelsramarna. Om ramarna inte är tillräckliga bör Statens konstråd skriva till regeringen och begära högre medelstilldelning. Regeringen noterar att Statens konstråd har skrivit till regeringen för att föra en dialog om hanteringen av bemyndiganden och medelsramarna. Regeringen förutsätter att Statens konstråd fortsättningsvis bedriver sin verksamhet inom tilldelade medelsramar. Riksrevisionen har granskat de inslag i den statliga kontrollen och tillsynen av begravningsverksamheten som tillkom i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan (RiR 2006:7). Länsstyrelserna skall ha tillsyn över verksamheten och skall också för varje kommun utse begravningsombud som löpande skall granska hur de kyrkliga huvudmännen tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Riksrevisionens granskning visar att huvuddelen av ombuden framstår som passiva. Länsstyrelserna gör ingen egen prövning av kommunernas förslag till ombud. Flertalet länsstyrelser bedriver heller ingen tillsyn utöver den som ombuden svarar för. Tillsynsfrågan har uppmärksammats vid myndighetsdialoger och vid andra möten med länsstyrelserna. Regeringen noterar att länsstyrelserna själva har vidtagit åtgärder för att stärka tillsynen i dessa avseenden. 4.8 Politikens inriktning Inledning Den nationella kulturpolitiken verkar för ett kulturutbud med bredd och kvalitet i hela landet. Ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller samtalet levande. Kulturlivet bör präglas av mångfald och öppenhet mot omvärlden och med respekt för varje människas värde. Det senaste årtiondet har präglats av omvälvande samhälls- och strukturförändringar som även påverkat våra kulturvanor. Mot bakgrund av den förändrade samhällssituationen anser regeringen det viktigt att under kommande mandatperiod pröva hur de nuvarande kulturpolitiska prioriteringarna och strukturerna förhåller sig till samhället i dag. Med de reformer som presenteras i följande avsnitt vill regeringen förbättra möjligheterna för kulturinstitutioner att förverkliga de verksamhetsmål som är angivna av regering och riksdag och att göra egna prioriteringar utifrån de olika verksamhetsområdenas inriktning. Barns och ungas delaktighet i det kulturella och konstnärliga livet har allt sedan 1970-talet varit prioriterat i den svenska kulturpolitiken. Barnkulturen medverkar inte bara till att skapa bra förutsättningar för varje barn utan är också viktig ur ett samhällsperspektiv. Regeringens ambition är att under den kommande mandatperioden presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen skall stärkas och genomföra nödvändiga förändringar med den inriktningen. Andra centrala områden som identifierats som strategiska för regeringens kulturpolitik är den etniska och kulturella mångfalden liksom internationaliseringen av kulturlivet. Regeringen avser att på dessa områden återkomma med förslag till åtgärder i syfte att förtydliga det kulturpolitiska ansvaret. Under mandatperioden kommer regeringen att föra en kulturpolitik som kännetecknas av långsiktighet, helhetssyn och engagemang. Kulturpolitisk översyn Det senaste årtiondet har präglats av omvälvande samhälls- och strukturförändringar samt en ökad globalisering och utveckling av bl.a. ny teknik och nya medier. Människor har getts helt nya förutsättningar att ta del och förhålla sig till sin omvärld både nationellt och internationellt. I denna förändringsprocess kan kulturpolitiken inte stå opåverkad. Fortfarande styrs kulturpolitiken i hög utsträckning av de ställningstaganden som utmejslades 1974 och 1996 av riksdag och regering. Med hänsyn och öppenhet till den förändrade samhällssituationen avser regeringen att pröva hur de nuvarande kulturpolitiska prioriteringarna och strukturerna förhåller sig till dagens samhälle. Barn- och ungdomskultur Barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet har varit en prioriterad fråga i den svenska kulturpolitiken allt sedan 1970-talet. Att få skapa och uttrycka sig samt ta del av andras skapande är viktigt för den individuella utvecklingen och för förståelsen av omvärlden. Kulturen erbjuder verktyg och arenor för vars och ens personliga uttryck samt förbereder för ett aktivt medborgarskap. Många unga saknar tillgång till kultur med hög kvalitet bl.a. beroende på var de växer upp, vilken skola eller förskola de går i eller på hur väl det lokala och regionala kulturlivet har utformat sin samverkan och organisation. Regeringen avser att under mandatperioden långsiktigt stärka kulturens ställning med hänsyn till barn och unga. År 2007 har av den tidigare regeringen utlysts till ett nationellt temaår kallat Ungkultur 07. Vissa myndigheter, stiftelser och bolag har fått i uppdrag att under 2006 förbereda aktiviteter. Därutöver har kommuner och landsting samt andra aktörer inbjudits att delta. Vidare har den tidigare regeringen uppdragit åt Statens kulturråd att förbereda och samordna Ungkultur 07. Regeringen delar den vällovliga ambition som ligger bakom ett särskilt temaår för barn- och ungdomskultur. En sådan satsning riskerar dock att bli kortsiktig, utan en tydlig strategi för hur kulturen skall kunna stärkas för barn och unga på längre sikt. Det tidigare utlysta temaåret Ungkultur 07 skall därför inte genomföras. De uppdrag som lämnats om förberedelse, samordning och medverkan i Ungkultur 07 kommer att återkallas. Regeringen avser att med fortsatt hög ambition vidareutveckla arbetet med barn- och ungdomskultur men utan att det behöver byggas upp en särskild byråkrati kring ett temaår. Den satsning som regeringen nu föreslår i denna proposition bör i stället hanteras av Statens kulturråd inom ramen för den ordinarie verksamheten. Den fria scenkonsten är av stor betydelse bl.a. som motor för utvecklingen av scenkonsten som helhet och för att en stor bredd av barn och ungdomar kan nås av denna ofta turnerande verksamhet. Regeringen föreslår att anslaget till den fria scenkonsten höjs med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, som en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga. Teater, dans och musik Operan och Dramaten Som nationalscen skall Operan vara den ledande institutionen inom sitt område och kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Trots en fast ensemble av högkvalitativa sångare, musiker och korister är Operans konstnärliga verksamhet också beroende av den stjärnstatus som tillfälliga inhopp av exempelvis dirigenter eller sångare av internationell dignitet ger. Det är angeläget att Operan framgent ges ett ökat utrymme för den typen av konstnärliga satsningar. Utöver produktionerna på Stora och Lilla scenen har Dramaten under de senaste åren profilerat sig med en mer experimentell verksamhet på Elverket och en intensifierad barn- och ungdomsteaterverksamhet. Det är angeläget att dessa satsningar ges ökat stöd. Regeringen beräknar att anslaget 28:5 tillförs 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för satsningar som redovisats ovan. Dansnät Sverige Dansnät Sverige har som turné- och arrangörsslinga varit en viktig motor bakom den samtida dansens allt starkare regionala och lokala förankring. Dansnät Sverige, som består av Dansens Hus och nio parter, har skapat nya möjligheter för professionella dansare att få avsättning för sina föreställningar och ökat kunskapen om den samtida dansen. För att ge Dansnät Sverige resurser att tillmötesgå detta intresse och för att möjliggöra för Dansnät Sverige att finansiera och hantera sin egen turnéteknik föreslår regeringen att statens stöd till Dansnät Sverige ökar med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2007. Drottningholms slottsteater Den tidigare regeringen tillsatte hösten 2005 en utredning i syfte att göra en översyn av scenkonstens dokumentation som bl.a. berör Drottningholms slottsteater. Betänkandet Klenoder i tiden. En utredning om samlingar kring scen och musik (SOU 2006:68) är för närvarande ute på remiss och regeringen avser att återkomma med en samlad bedömning. Drottningholms slottsteater har en unik roll i den svenska teatervärlden med sin historiska miljö, sina tidstrogna dekorer och kulturarvsbevarande insatser. Drottningholm är ett världsarv med stor internationell lyskraft. Under den senaste femårsperioden har Drottningholms slottsteater tillförts ett extra bidrag om 1 miljon kronor per år. Tillägget permanentas fr.o.m. 2007 och som nationell institution kommer det statliga stödet till teatern framöver att beräknas under samma anslag som övriga nationella teater-, dans- och musikinstitutioner. Strindbergs Intima Teater Strindbergs Intima Teater skapades 1907 med syfte att vara en teater öppen för sceniska och dramatiska experiment inom och för teatern. Teatern återinvigdes 2003 efter att verksamheten varit vilande. Huvudman för verksamheten är Stiftelsen Strindbergsmuseet. Statens stöd till teatern har hittills finansierats genom olika tillfälliga lösningar. Regeringen anser att det statliga stödet på 1 miljon kronor per år bör permanentas. Litteraturen, läsandet och språket En samlad svensk språkpolitik Mot bakgrund av riksdagens beslut om propositionen Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) avsattes medel för reformer motsvarande 5 miljoner kronor under 2006, varav 2,2 miljoner kronor för språkvård. Den statligt finansierade språkvården inordnades den 1 juli 2006 i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI). Basen för den nya språkvården med statligt huvudmannaskap är, förutom SOFI:s verksamhet, den verksamhet som tidigare bedrivits av Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden, samt Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Reformerna möjliggör nya och utökade insatser för det svenska språket, svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. I denna budgetproposition föreslår regeringen att ytterligare 2 miljoner kronor per år avsätts till Institutet för språk och folkminnen för språkvård fr.o.m. 2007. En lexikonserie på svenska och olika invandrarspråk utvecklas och ges ut av Myndigheten för skolutveckling, det s.k. Lexinprojektet. Regeringen bedömer att verksamheten med Lexin fortsättningsvis bör bedrivas av Institutet för språk och folkminnen som har centrala uppgifter på språkets område. Medel motsvarande 3 miljoner kronor kommer därför att överföras till institutet från Myndigheten för skolutveckling. Språklag Det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor i Sverige. Tillgången till språket är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati. En lag som slår fast svenska språkets ställning bör därför införas. Lättläst litteratur och nyheter i skolan Särskilda insatser för läsutveckling är av mycket stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolan och för intresset att läsa böcker, inte minst när det gäller elever med utländsk bakgrund eller olika former av funktionshinder. För dessa grupper finns ett stort behov av lättlästa böcker och nyhetsmaterial för barn och ungdomar i skolan. Regeringen avser därför att ge Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur i uppdrag att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan i syfte att främja läsningen bland bl.a. barn och unga med vissa lässvårigheter. Bildkonst Översyn av Statens konstråd Statskontoret har haft i uppdrag att utvärdera Statens konstråds organisation och verksamhet. Uppdraget har redovisats i rapporten Nya former för Statens konstråds verksamhet (2005:9). I rapporten riktas kritik bl.a. i fråga om urvalet av konstnärer och brukarinflytandet. Vidare menar Statskontoret att behovet av inköpt konst har blivit alltmer begränsat. Rapporten väcker berättigade frågor om det framtida ansvaret för fördelning av bidraget för konstnärlig gestaltning i andra miljöer än sådana som brukas av staten. En utgångspunkt bör vara att staten inte skall svara för all offentlig utsmyckning utan att det renodlas till de statliga miljöerna. Landsting och kommuner bör ta ett ökat ansvar för utsmyckning av det offentliga rummet och statens ansvar bör minska. Regeringen avser att närmare pröva denna fråga och därefter återkomma till riksdagen med förslag till förändringar av Statens konstråds organisation och uppgift. Konstnärernas villkor Pensioner på scenkonstområdet Regeringen avser att fördjupa arbetet med de pensionsfrågor som berör arbetstagare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna som omfattas av förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställning med målsättningen att åstadkomma en helhetslösning inom nuvarande kostnadsramar. I arbetet ingår att pröva bl.a. förslag om karriärbreddning för arbetstagare med låg pensionsålder, såsom sångare och dansare. Biblioteksersättningen Biblioteksersättning lämnas till upphovsmän av litterära verk - författare, översättare, tecknare och fotografer - för användningen av deras böcker genom landets alla folk- och skolbibliotek. Ersättningen lämnas dels som individuella, statistiskt beräknade ersättningar, direkt till författare m.fl. för den utlåning som skett, dels i form av stipendier och bidrag. Den tidigare regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för 2007. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 122 öre 2007, vilket är en höjning med 4 öre jämfört med nivån för 2006. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2004. Den totala biblioteksersättningen för 2007 beräknas till drygt 119,5 miljoner kronor. Arkiv Folkbokföringsmaterial vid landsarkiven Den 1 juli 1991 överfördes ansvaret för den fortlöpande folkbokföringen i landet från Svenska kyrkan till skattemyndigheterna. Inför denna reform beslutades att allt folkbokföringsmaterial från tiden före reformen skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. I samband med överföringen byggs en särskild folkbokföringsexpedition upp vid landsarkiven. Materialet konserveras och skannas för att öka tillgängligheten och minska slitaget. För att Riksarkivet och landsarkiven skall ha fortsatt möjlighet att genomföra uppdraget föreslås en anslagshöjning med 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 för ändamålet. Kulturmiljö Politiken inom kulturmiljöområdet I enlighet med vad den tidigare regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2006/06:1) har ett arbete påbörjats med att ta fram en skrivelse till riksdagen om den framtida inriktningen på politiken inom kulturmiljöområdet. Inom ramen för detta arbete kommer bl.a. roll- och ansvarsfördelningen samt de ekonomiska styrinstrumenten inom kulturmiljöområdet att genomlysas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en skrivelse under 2007. Kyrkoantikvarisk ersättning Svenska kyrkan erhåller viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksdagen har tagit ställning till frågan om den kyrkoantikvariska ersättningens storlek för tidsperioden t.o.m. 2009 (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176, prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:KrU1, rskr. 2005/06:85). Frågan om den kyrkoantikvariska ersättningen samt dess fördelning och användning har sedan 2000 varit föremål för fortlöpande diskussioner mellan staten och Svenska kyrkan. Under 2007 kommer dessa diskussioner att intensifieras och underlag kommer att tas fram inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009. Uppdragsarkeologisk verksamhet En särskild utredare har gjort en översyn av vissa frågor på det uppdragsarkeologiska området. Utredaren pekar bl.a. på behovet av en ökad konkurrens om undersökningsuppdrag och betydelsen av att Riksantikvarieämbetets myndighetsroll på området förtydligas och utvecklas (SOU 2005:80). Enligt utredarens förslag skall Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) skiljas från myndigheten och ombildas till ett statligt aktiebolag, som skall verka utifrån de marknadsmässiga krav som gäller på området. Utredarens förslag har remissbehandlats och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2007. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet är att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på området. Museer och utställningar Fri entré på museer De centrala museerna är en del av vårt gemensamma minne och de kan utveckla och förmedla kunskap, bjuda upplevelser för alla sinnen och levandegöra historien. Särskilt för barn och ungdomar kan museernas roll i dessa sammanhang vara mycket betydelsefull. Det är därför viktigt att alla barn och ungdomar upp till 19 år har möjlighet att besöka de centrala museerna utan att behöva betala. Museernas verksamhet har sedan en tid tillbaka präglats av ekonomisk osäkerhet, vilket inte minst påverkat vården av föremålssamlingar negativt. Att på olika sätt trygga våra kollektiva minnens bevarande, att öka den fysiska säkerheten för verksamheten, att öka resurserna till ett professionellt besöksmottagande i form av museipedagogik och att forska kring museernas verksamhetsområden är enligt regeringen prioriterat framför fri entré för vuxna. Regeringen förslår därför att de centrala museerna nu kan tillgodoräkna sig 53 miljoner kronor, vilket innefattar kompensation för de kostnader som kan förknippas med fri entré upp till 19 år och medel för utveckling av verksamheten. I beloppet beräknas medel för vissa särskilda bevarandeinsatser, bl.a. 2 miljoner kronor för att säkra ett långsiktigt bevarande av den nedskjutna DC 3:an samt 2 miljoner kronor till bevarandeåtgärder för regalskeppet Vasa. Genom att den tidigare regeringen beräknade 96 miljoner kronor för fri entré för alla minskas anslaget till de centrala museerna (28:27 resp. 28:28) därmed med 43 miljoner kronor. Nationell museikoordinator Regeringen har uppfattat att det sedan en längre tid tillbaka föreligger behov inom museiområdet som i vissa delar skulle kunna avhjälpas genom större samverkan mellan museerna. Med större samverkan och ökade samarbeten inom vissa områden skulle såväl kvalitativa som finansiella vinster kunna förväntas. Sådana områden kan exempelvis vara sponsring, forskning, depositionsverksamhet och bevarandefrågor. För att underlätta en sådan ökad samverkan och för att kunna förmedla stödfunktioner inom t.ex. ekonomisk administration, juridiska spörsmål och vidareutbildning avser regeringen att tillsätta en nationell koordinator för museiområdet. Regeringen avser att precisera de närmare formerna för ett sådant uppdrag senare. En nära dialog kommer att föras med museisektorn kring detta. I sammanhanget finns också anledning att se närmare på de samarbeten som redan finns genom t.ex. ABM-centrum (arkiv, bibliotek, museer) som Kungl. biblioteket driver tillsammans med vissa andra kulturmyndigheter. Nobelmuseum Den tidigare regeringen har gett Statens fastighetsverk i uppdrag att utreda förutsättningarna för en lokalisering av ett nytt Nobelmuseum till Skeppsholmen. I uppdraget ligger att utreda bl.a. geologiska, tekniska, miljö- och kulturmiljömässiga samt planmässiga förutsättningar. Vidare skall frågor om infrastruktur och logistik mellan olika byggnader analyseras. Uppdraget, som skall genomföras i samråd med Riksantikvarieämbetet, Stockholms stad och Nobelstiftelsen/Nobelmuseet AB, skall redovisas senast den 31 januari 2007. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Verksamheten inom ramen för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) bidrar positivt till den regionala utvecklingen dels genom fler arbetstillfällen, i synnerhet till arbetshandikappade personer, dels genom den kompetens som byggts upp lokalt inom bl.a. digital bild. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) tillfördes SFMV 2,5 miljoner kronor för upprätthållandet av verksamhetsnivån. Regeringen avser att tillföra SFMV 2,5 miljoner kronor även 2007. Forum för levande historia Forum för levande historias uppdrag är att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Det övergripande målet är att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Verksamheten skall mana till diskussion och reflektion över frågor om demokrati, tolerans och människors lika värde med utgångspunkt i Förintelsen, men också behandla andra brott mot mänskligheten ur ett historiskt såväl som ett samtida perspektiv. Regeringen avser att ge Forum för levande historia ett särskilt uppdrag för att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Trossamfund Krisberedskapssamordnare för trossamfunden Målet för statens stöd till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, enligt 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Vid kriser och katastrofer är behovet omfattande av insatser från trossamfunden. För effektiv samverkan med andra parter behöver trossamfunden samordna sina insatser. Regeringen anser att den tillfälliga tjänsten som krisberedskapssamordnare för trossamfunden bör permanentas och föreslår därför att anslaget till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007. Övriga prioriteringar Omlokaliseringar på kulturområdet Omlokaliseringen av Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets verksamheter från Stockholm till Gotland skall vara slutförd i december 2007 respektive 2008. Myndigheterna har avtalat om förhyrning av gemensam nyuppförd fastighet i Visby. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn Den tidigare regeringens satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn (Access) har skapat arbete för ca 740 personer. För 2006 har 298 miljoner kronor tillförts och för 2007 beräknar regeringen ytterligare 275 miljoner kronor. Av dessa medel är 25 miljoner kronor per år avsedda för Statens fastighetsverk och dess arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter. Regeringen avser att utvärdera satsningen. Centrala amatörkulturorganisationer Amatörkulturen skapar en viktig grund för alla människors möjlighet till eget skapande och utveckling. Som en följd av den tidigare regeringens proposition om folkbildningen (prop. 2005/06:192) förstärks insatserna för de centrala amatörkulturorganisationerna 2007 med 5 miljoner kronor. Det är Statens kulturråd som beslutar om den närmare fördelningen. 4.8.2 Digital biografutveckling Regeringens bedömning: Det bör inte genomföras några särskilda statliga insatser för att främja den digitala biografutvecklingen under 2007. Regeringen avser att fortsatt hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i Sverige. Filminstitutet bör därför även fortsättningsvis aktivt följa utvecklingen på området. Skälen för regeringens bedömning: Filminstitutet har i regleringsbrevet för 2006 getts i uppdrag att på ett aktivt sätt följa den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter, samt att redovisa en utarbetad plan för hur utvecklingen kan stödjas och främjas i hela landet på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt. Uppdraget aviserades i den tidigare regeringens filmpolitiska proposition (prop. 2005/06:3) efter riksdagens tillkännagivande (bet. 2004/05:KrU4, rskr. 2004/05:172) att regeringen bör överväga och föreslå åtgärder som kan stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i landet. Filminstitutets arbete har bedrivits inom ramen för en särskild arbetsgrupp, Arbetsgruppen Digital Bio (ADB), med representanter för visningsorganisationer och företag i film- och biografbranschen. Uppdraget redovisades i augusti 2006. ADB föreslår i sin rapport en rad åtgärder för att stödja och främja den digitala biografutvecklingen i landet. Till huvudförslagen hör en statlig fond för stöd till digital visningsteknik för biografer på små och medelstora orter, samt statliga räntefria lån för samma ändamål som skall kunna sökas av samtliga biografer i landet, alltså även biografer på större orter. Fonden bör enligt ADB:s förslag införas fr.o.m. den 1 juli 2007 och uppgå till totalt 205 miljoner kronor under fem år. De räntefria lånen bör enligt ADB införas samtidigt med stödet och ha en låneram på totalt 500 miljoner kronor under samma femårsperiod. ADB bedömer att all produktion, distribution och visning av biograffilm sannolikt kommer att vara digital inom fem år. Samtidigt konstateras att biograferna kommer att digitaliseras i större omfattning först när den digitala tekniken i samtliga tre led blivit både bättre och billigare än den nuvarande analoga. Dit har utvecklingen ännu inte nått, enligt ADB. Detta visar sig bl.a. i en alltjämt begränsad tillgång till digital film för de ännu relativt få biografer som har digital visningsteknik. Av de totalt 13 101 långfilmstitlar som släpptes på biografer internationellt under 2005 distribuerades endast 97 stycken för digital bio, enligt ADB:s rapport. Det bör även i framtiden vara en central uppgift för den svenska filmpolitiken att upprätthålla och utveckla biografstrukturen i landet. Därför är det viktigt att biografstrukturen inte undermineras när digitaliseringen väl påbörjas i större skala. De biografer på mindre orter som bör ha störst nytta av ett teknikskifte, genom att det möjliggör en effektivare distribution, saknar i allmänhet tillräckliga resurser för att investera i digital visningsteknik. Den kommersiella film- och biografbranschen bör dock kunna genomföra en digitalisering även utan särskilda statliga åtgärder. För detta talar inte minst att distributionskostnaderna väntas sjunka när digital distribution införs. Det är således i första hand biografer på mindre orter som i samband med en omfattande digitalisering kan vara i behov av samhällets insatser. En omfattande digitalisering av de kommersiella biografkedjorna är att döma av ADB:s rapport emellertid inte så nära förestående att det ger skäl för särskilda statliga insatser för biografer på mindre orter under 2007. Det återstår också frågor att lösa internationellt när det gäller distribution, teknisk standard m.m. Mot denna bakgrund vidtar regeringen inga åtgärder med anledning av ADB:s rapport. Samtidigt bör det framhållas att digitaliseringen av biograferna är en strategiskt viktig fråga. Regeringen avser att fortsatt hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i Sverige. Filminstitutet bör därför även fortsättningsvis aktivt följa utvecklingen på området. 4.9 Budgetförslag 4.9.1 28:1 Statens kulturråd Tabell 4.8 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 45 098 Anslags- sparande -91 2006 Anslag 47 328 1 Utgifts- prognos 47 862 2007 Förslag 47 762 2008 Beräknat 48 566 2 2009 Beräknat 49 601 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 47 762 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 762 tkr i 2007 års prisnivå. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd skall myndigheten följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger att verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kulturverksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Statliga utställningsgarantier Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Tabell 4.9 Statliga utställningsgarantier Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt-kostnad) Utfall 2005 0 886 780 106 Prognos 2006 0 1 000 1 000 0 Budget 2007 0 1 000 1 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:1 Statens kulturråd Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 47 328 47 328 47 328 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 434 1 238 2 273 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 47 762 48 566 49 601 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 762 000 kronor anvisas under anslaget 28:1 Statens kulturråd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 48 566 000 kronor respektive 49 601 000 kronor. 4.9.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 305 232 Anslags- sparande 2 468 2006 Anslag 235 030 1 Utgifts- prognos 231 019 2007 Förslag 261 305 2008 Beräknat 261 305 2 2009 Beräknat 261 305 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 261 305 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 261 305 tkr i 2007 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. För bidragsgivningen gäller bl.a. förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1991:975) om statsbidrag till ideella föreningars kulturprogram, förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet och sametingslagen (1992:1433). Regeringens överväganden Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 235 030 235 030 235 030 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 76 76 76 Beslut 26 199 26 199 26 199 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 261 305 261 305 261 305 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Inom anslaget beräknas 65 miljoner kronor för 2007 för pensionskostnader för personal vid statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Vidare tillförs anslaget 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för att förstärka bidrag till centrala amatörkulturorganisationer. Anslaget minskas samtidigt med 3 miljoner kronor till följd av upphörandet av 2006 års insatser avseende Mångkulturåret. Anslaget minskas vidare med 1 miljon kronor till följd av en engångssatsning 2006 som nu upphör. Anslaget tillförs 25 miljoner kronor fr.o.m. 2007 i syfte att skapa ett reformutrymme inom politikområdet. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) tillfördes anslaget 3,75 miljoner kronor per år fr.o.m. 2006 för internationell verksamhet. Anslaget tillförs nu ytterligare 200 000 kronor för detta ändamål fr.o.m. 2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 261 305 000 kronor anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 261 305 000 kronor respektive år. 4.9.3 28:3 Nationella uppdrag Tabell 4.13 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 7 952 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 2 952 1 Utgifts- prognos 2 900 2007 Förslag 1 952 2008 Beräknat 1 952 2009 Beräknat 1 952 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Under anslaget beräknas medel för tidsbegränsade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2006-2008 är Skånes Arkivförbund innehavare av det nationella uppdraget inom arkivområdet och Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping inom området barn- och ungdomsteater. Det nationella uppdraget inom området barnkulturforskning som innehades av Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund upphörde 2006. Följande nationella uppdrag upphörde 2005: Dalateatern, Film i Värmland, Drömmarnas Hus, Eric Ericsons kammarkör, Baltic Art Center i Visby, Jämtlands läns museum och Dansnät Sverige hos Dansens Hus. Regeringens överväganden Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:3 Nationella uppdrag Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 2 952 2 952 2 952 Förändring till följd av: Beslut -1 000 -1 000 -1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 952 1 952 1 952 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande kommer en utvärdering av de nationella uppdragen att genomföras. Under tiden för utvärderingen sker en tillfällig omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 952 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Nationella uppdrag för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 952 000 kronor respektive år. 4.9.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tabell 4.15 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 147 479 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 151 057 1 Utgifts- prognos 148 373 2007 Förslag 152 583 2008 Beräknat 158 076 2 2009 Beräknat 163 925 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 152 583 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 152 583 tkr i 2007 års prisnivå. Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs under perioden den 1 januari 1997-31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet mellan den 1 juli 1998 och den 31 december 2010. Under anslaget beräknas medel för denna försöksverksamhet. För verksamheten gäller förordningen (1998:305) om försöksverksamhet med ändrad fördelning av statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringens överväganden Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 151 057 151 057 151 057 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 526 7 019 12 868 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 152 583 158 076 163 925 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 152 583 000 kronor anvisas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 158 076 000 kronor respektive 163 925 000 kronor. 4.9.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater 1 Tabell 4.17 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 856 546 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 874 656 1 Utgifts- prognos 859 112 2007 Förslag 898 962 2008 Beräknat 919 046 2 2009 Beräknat 940 336 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 898 918 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 898 874 tkr i 2007 års prisnivå. Från anslaget beräknas medel för bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus. Operan och Dramaten är nationalscener för opera och balett respektive talteater. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag - Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med regionala och lokala arrangörsföreningar, samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verksamhet samfinansieras med Stockholms stad. Tabell 4.18 Ekonomisk redovisning för 2005 Tusental kronor Anslag Avgifter Bidrag Summa intäkter Operan 347 925 45 434 14 482 407 841 Dramaten 190 221 35 331 9 734 235 286 Riksteatern 257 841 39 729 18 939 316 509 Svenska rikskonserter 69 263 15 284 12 172 96 719 Dansens Hus 20 645 6 896 7 788 35 329 Summa 885 895 142 674 63 115 1 091 684 Regeringens överväganden Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 874 656 874 656 874 656 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 10 185 29 998 51 000 Beslut 8 000 8 134 8 277 Överföring till/från andra anslag 6 121 6 258 6 403 Övrigt Förslag/beräknat anslag 898 962 919 046 940 336 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Operan Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 Politikens inriktning föreslår regeringen att Operans bidrag ökar med 2,5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. Därutöver ökar bidraget till Operan 2007 till följd av pris- och löneomräkningen med 3 099 000 kronor. Dramaten Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 tillförs Dramaten ytterligare 2,5 kronor per år fr.o.m. 2007. Därutöver ökar bidraget till Dramaten på grund av pris- och löneomräkning med 4 124 000 kronor 2007. Riksteatern I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) ökar Riksteaterns anslag med 2 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. 2007 för att sprida scenkonst för, av och med ungdomar genom ett riktat bidrag till Riksteaterns Open JAM. Bidraget till Riksteatern minskar med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2007 för att finansiera en ökad satsning på Dansnät Sverige i enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8. Dessa medel överförs till anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Riksteaterns bidrag ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 2 270 000 kronor 2007. Dansens Hus Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 163 000 kronor. Svenska Rikskonserter Bidraget till Rikskonserter ökar på grund av pris- och löneomräkning med 529 000 kronor. Drottningholms slottsteater Såsom tidigare angetts i avsnitt 4.8 Politikens inriktning permanentas det extra bidrag om 1 miljon kronor per år som regeringen tillfört Drottningholms slottsteater sedan 1999. Som nationell institution kommer föreställningsverksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum framöver att finansieras genom anslaget 28:5. Anslaget tillförs därmed drygt 7,6 miljoner kronor fr.o.m. 2007. En minskning på drygt 6,6 miljoner kronor sker av anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och museiändamål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 898 962 000 kronor anvisas under anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 919 046 000 kronor respektive 940 336 000 kronor. 4.9.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tabell 4.20 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 737 610 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 755 596 1 Utgifts- prognos 742 168 2007 Förslag 763 228 2008 Beräknat 790 676 2 2009 Beräknat 819 908 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 763 228 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 763 228 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2007 får högst 500 000 kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 755 596 755 596 755 596 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 632 35 080 64 312 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 763 228 790 676 819 908 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget får bl.a. användas för bidrag för samarbete med tonsättare. Statens kulturråd har i två översyner angående samarbete med tonsättare respektive villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna föreslagit att även de fria grupperna skall ges möjlighet att söka bidraget (U2006/5573/Kr och U2006/5502/Kr). Regeringen gör bedömningen att en sådan förändring främjar såväl den nutida musiken som samverkan mellan institutioner och fria grupper. Bidrag för samarbete med tonsättare bör därför fortsättningsvis även kunna lämnas till fria grupper från detta anslag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 763 228 000 kronor anvisas under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 790 676 000 kronor respektive 819 908 000 kronor. 4.9.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 4.22 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 138 372 Anslags- sparande 7 619 2006 Anslag 159 441 1 Utgifts- prognos 156 608 2007 Förslag 150 320 2008 Beräknat 150 320 2 2009 Beräknat 150 320 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 150 320 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 150 320 tkr i 2007 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse m.m. För bidragsgivningen gäller förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper, förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram och förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2007 får högst 1,35 miljoner kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.23 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 159 441 159 441 159 441 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -3 000 -3 000 -3 000 Överföring till/från andra anslag -6 121 -6 121 -6 121 Övrigt Förslag/beräknat anslag 150 320 150 320 150 320 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Den fria scenkonsten är av stor betydelse bl.a. som motor för utvecklingen av scenkonsten som helhet och för att en stor bredd av barn och ungdomar kan nås av denna ofta turnerande verksamhet. Regeringen föreslår därför att anslaget till den fria scenkonsten förstärks med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, att fördelas till barn- och ungdomsverksamhet. I enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8 Politikens inriktning tillförs anslaget 500 000 kronor fr.o.m. 2007 för Dansnät Sverige. Förstärkningen finansieras genom en minskning av anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater. Anslaget ökade 2006 med 20 miljoner kronor för att förstärka den fria scenkonsten, varav 12 miljoner kronor engångsvis. Anslaget minskar därför 2007 med 12 miljoner kronor jämfört med 2006. Västanå teater har varit innehavare av ett regionalt uppdrag under försöksperioden 2002-2006. En översyn av verksamheten har genomförts av Statens kulturråd (U2006/5030/Kr). Från statens sida upphör det regionala uppdraget 2007. Västanå teater kan dock även fortsättningsvis ansöka om bidrag från Statens kulturråd för sin verksamhet. Ansökan prövas då i konkurrens med andra ansökningar. I enlighet med vad som angetts i avsnitt 4.8 Politikens inriktning och 4.9.5 kommer statens stöd till Drottningholms slottsteater att fr.o.m. 2007 fördelas från anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater. Anslaget 28:7 minskas därför med drygt 6,6 miljoner kronor. Detta anslag minskar därutöver med 1 miljon kronor jämfört med 2006 på grund av det tillskott som tidigare utbetalats till Drottningholms slottsteater, som nu utbetalas från 28:5. Det ligger ett starkt intresse i att Strindbergsteatern förblir en levande teatermiljö. Det statliga stödet till teatern har hittills finansierats genom olika tillfälliga lösningar. Regeringen anser att stödet fortsättningsvis bör permanentas. Anslaget förstärks därför med 1 miljon kronor per år för ändamålet fr.o.m. 2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 150 320 000 kronor anvisas under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 150 320 00 kronor respektive år. 4.9.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tabell 4.24 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 45 509 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 46 811 1 Utgifts- prognos 45 979 2007 Förslag 47 284 2008 Beräknat 48 962 2 2009 Beräknat 50 752 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 47 284 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 284 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Under anslaget beräknas dessutom bidrag till vissa övriga biblioteksändamål. Regeringens överväganden Tabell 4.25 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 46 811 46 811 46 811 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 473 2 151 3 941 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 47 284 48 962 50 752 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 284 000 kronor anvisas under anslaget 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 48 962 000 kronor respektive 50 752 000 kronor. 4.9.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tabell 4.26 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall Anslags- sparande 0 2006 Anslag 124 329 1 Utgifts- prognos 122 120 2007 Förslag 124 382 2008 Beräknat 124 382 2 2009 Beräknat 124 382 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 124 382 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 124 382 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur enligt förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser enligt förordningen (1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande insatser, stöd till En bok för alla AB, sortimentsstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandel och ett litteraturpris enligt förordningen (2002:1091) om litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Under anslaget beräknas även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare beräknas medel för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till biblioteken enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbiblioteken. Regeringens överväganden Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 124 329 124 329 124 329 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 53 53 53 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 124 382 124 382 124 382 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För att inrymma en ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker för skolbruk tillfördes anslaget 2 miljoner kronor för 2006. Med målsättningen att utgivningen skall omfatta 50 nya klassiska verk under en femårsperiod beräknar regeringen 2 miljoner kronor under anslaget även för 2007-2009. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 124 382 000 kronor anvisas under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 124 382 000 kronor respektive 124 382 000 kronor. 4.9.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Tabell 4.28 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall Anslags- sparande 0 2006 Anslag 298 000 1 Utgifts- prognos 292 705 2007 Förslag 275 000 2008 Beräknat 0 2 2009 Beräknat 0 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Som en del i ett åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten inledde den tidigare regeringen under 2006 en bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Regeringen avser att utvärdera satsningen. Regeringens överväganden Tabell 4.29 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 275 000 275 000 275 000 Förändring till följd av: Beslut -275 000 -275 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 275 000 0 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. För 2007 beräknar regeringen 275 miljoner kronor till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Av dessa medel är 25 miljoner kronor ämnade för Statens fastighetsverk och deras arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 275 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet för 2007. 4.9.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket Tabell 4.30 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 65 563 Anslags- sparande 3 433 2006 Anslag 68 982 1 Utgifts- prognos 69 835 2007 Förslag 69 606 2008 Beräknat 70 880 2 2009 Beräknat 72 403 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 69 606 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 69 606 tkr i 2007 års prisnivå. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. För TPB gäller förordningen (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt förordningen (1985:391) om Talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008-2010. Tabell 4.31 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009- Ingående åtaganden 3 139 1 978 5 000 5 000 ( Nya åtaganden 1 978 5 000 5 000 ( ( Infriade åtaganden -3 139 -1 978 -5 000 -2 500 -2 500 Utestående åtaganden 1 978 5 000 5 000 ( ( Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 000 5 000 5 000 ( ( Regeringens överväganden Tabell 4.32 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 68 982 68 982 68 982 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 624 1 898 3 421 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 69 606 70 880 72 403 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 69 606 000 kronor anvisas under anslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 70 880 000 kronor respektive 72 403 000 kronor. 4.9.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 4.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 15 356 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 15 428 1 Utgifts- prognos 15 154 2007 Förslag 15 428 2008 Beräknat 15 783 2 2009 Beräknat 16 130 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 15 428 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 428 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2006 till den 31 december 2008. Regeringens överväganden Tabell 4.34 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 15 428 15 428 15 428 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 355 702 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 15 428 15 783 16 130 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Centrum för lättläst bedriver en verksamhet som främjar läsning och tillgång till litteratur bland grupper som har vissa lässvårigheter. Regeringen kommer att ge Centrum för lättläst i uppdrag att öka utbudet av litteratur och nyheter för skolbruk. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 15 428 000 kronor anvisas under anslaget 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 15 783 000 kronor respektive 16 130 000 kronor. 4.9.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen 2 Tabell 4.35 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 28 621 Anslags- sparande 1 124 2006 Anslag 36 260 1 Utgifts- prognos 36 071 2007 Förslag 44 804 2008 Beräknat 45 521 2 2009 Beräknat 46 486 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 44 804 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 44 804 tkr i 2007 års prisnivå. Verksamheten vid Språk- och folkminnesinstitutet, tidigare under anslag 28:23, överfördes till Institutet för språk och folkminnen den 1 juli 2006. Myndigheten är enligt förordningen (2006:888) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Regeringens överväganden Tabell 4.36 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 35 835 35 835 35 835 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 315 894 1 672 Beslut 2 000 2 032 2 075 Överföring till/från andra anslag 6 654 6 760 6 904 Övrigt Förslag/beräknat anslag 44 804 45 521 46 486 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Under 2006 har det genomförts reformer på språkområdet för att möjliggöra nya och utökade insatser för det svenska språket, dialekter, svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. Den statligt finansierade språkvården inordnades i Språk- och folkminnesinstitutet som samtidigt bytte namn till Institutet för språk och folkminnen. I samband med namnbytet inordnades Regeringskansliets stöd till myndighetsspråkvård, dvs. Klarspråksgruppens verksamhet, i institutet. Med anledning av detta ökas anslaget med 425 000 kronor på tilläggsbudget för 2006. Regeringen beräknar för språkvårdande verksamhet ytterligare 2 miljoner kronor per år under anslaget fr.o.m. 2007. Vidare överförs till anslaget medel motsvarande knappt 2,8 miljoner kronor från äldreanslaget Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 859 000 kronor per år fr.o.m. 2007 från anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. avseende klarspråksarbetet. I enlighet med avsnitt 4.8 Politikens inriktning överflyttas verksamheten med Lexin från Myndigheten för skolutveckling till institutet. Medel motsvarande 3 miljoner kronor överförs därmed från utgiftsområde 16, anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 44 804 000 kronor anvisas under anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 45 521 000 kronor respektive 46 486 000 kronor. 4.9.14 28:14 Statens konstråd Tabell 4.37 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 7 467 Anslags- sparande -244 2006 Anslag 7 375 1 Utgifts- prognos 7 176 2007 Förslag 7 441 2008 Beräknat 7 561 2 2009 Beräknat 7 722 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 7 441 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 441 tkr i 2007 års prisnivå. Statens konstråd har enligt förordningen (1996:1597) med instruktion för Statens konstråd till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Regeringens överväganden Tabell 4.38 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:14 Statens konstråd Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 7 375 7 375 7 375 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 66 186 347 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 7 441 7 561 7 722 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 7 441 000 kronor anvisas under anslaget 28:14 Statens konstråd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 7 561 000 kronor respektive 7 722 000 kronor. 4.9.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 4.39 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 28 356 Anslags- sparande 44 2006 Anslag 40 026 1 Utgifts- prognos 39 255 2007 Förslag 36 626 2008 Beräknat 36 626 2 2009 Beräknat 36 626 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 36 626 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 626 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008-2010. Tabell 4.40 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009( Ingående åtaganden 8 989 10 838 9 338 10 000 ( Nya åtaganden 13 509 8 000 10 162 ( ( Infriade åtaganden -11 660 -9 500 -9 500 -7 500 -2 500 Utestående åtaganden 10 838 9 338 10 000 ( ( Erhållet/föreslaget bemyndigande 7 000 10 000 10 000 ( ( Regeringens överväganden Tabell 4.41 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 40 026 40 026 40 026 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -3 400 -3 400 -3 400 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 36 626 36 626 36 626 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 3,4 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 626 000 kronor anvisas under anslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 36 626 000 kronor respektive år. 4.9.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 4.42 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 1 839 Anslags- sparande 30 2006 Anslag 1 916 1 Utgifts- prognos 1 910 2007 Förslag 1 935 2008 Beräknat 1 963 2 2009 Beräknat 2 004 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 935 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 935 tkr i 2007 års prisnivå. Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration. Regeringens överväganden Tabell 4.43 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 1 916 1 916 1 916 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 19 47 88 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 935 1 963 2 004 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 935 000 kronor anvisas under anslaget 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 1 963 000 kronor respektive 2 004 000 kronor. 4.9.17 28:17 Främjande av hemslöjden Tabell 4.44 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 20 061 Anslags- sparande 198 2006 Anslag 20 751 1 Utgifts- prognos 20 503 2007 Förslag 20 961 2008 Beräknat 21 436 2 2009 Beräknat 21 906 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 20 961 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 961 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar. Regeringens överväganden Tabell 4.45 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:17 Främjande av hemslöjden Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 20 751 20 751 20 751 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 210 685 1 155 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 20 961 21 436 21 906 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 961 000 kronor anvisas under anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 436 000 kronor respektive 21 906 000 kronor. 4.9.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 4.46 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 27 654 Anslags- sparande 136 2006 Anslag 27 673 1 Utgifts- prognos 27 181 2007 Förslag 27 673 2008 Beräknat 27 673 2 2009 Beräknat 27 673 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 27 673 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 27 763 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till bild- och formområdet lämnas enligt förordningen (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen (1998:1368) om statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, förordningen (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt förordningen (1998:1370) om statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Regeringens överväganden Tabell 4.47 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 27 673 27 673 27 673 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 27 673 27 673 27 673 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 27 673 000 kronor anvisas under anslaget 28:18 Bidrag till bild- och formområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive år. 4.9.19 28:19 Konstnärsnämnden Tabell 4.48 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 12 929 Anslags- sparande 1 065 2006 Anslag 14 238 1 Utgifts- prognos 14 396 2007 Förslag 14 367 2008 Beräknat 14 613 2 2009 Beräknat 14 924 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 14 367 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 14 367 tkr i 2007 års prisnivå. Konstnärsnämnden har enligt förordning (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 28:35 Filmstöd. Regeringens överväganden Tabell 4.49 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:19 Konstnärsnämnden Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 14 238 14 238 14 238 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 129 375 686 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 14 367 14 613 14 924 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 14 367 000 kronor anvisas under anslaget 28:19 Konstnärsnämnden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 14 613 000 kronor respektive 14 924 000 kronor. 4.9.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 4.50 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 286 998 Anslags- sparande 3 563 2006 Anslag 295 911 1 Utgifts- prognos 291 502 2007 Förslag 298 900 2008 Beräknat 305 725 2 2009 Beräknat 312 446 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 298 900 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 298 900 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas bl.a. medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Anvisade medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Verksamheten regleras i förordningen (1997:1153) med instruktion för Konstnärsnämnden samt i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av ersättningen regleras i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Villkoren för statliga inkomstgarantier för konstnärer regleras i förordningen (1976:504) och fördelas till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer. De som enligt lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget. Regeringens överväganden Tabell 4.51 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 295 911 295 911 295 911 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 989 9 814 16 535 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 298 900 305 725 312 446 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 298 900 000 kronor anvisas under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 305 725 000 kronor respektive 312 446 000 kronor. 4.9.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 4.52 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 295 461 Anslags- sparande 8 886 2006 Anslag 313 521 1 Utgifts- prognos 309 402 2007 Förslag 316 478 2008 Beräknat 322 268 2 2009 Beräknat 329 191 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 316 478 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 316 478 tkr i 2007 års prisnivå. Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsarkiven är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län. Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna. Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv. Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2005 till ca 91,5 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.53 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 313 521 313 521 313 521 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 957 7 728 14 630 Beslut 1 000 1 018 1 040 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 316 478 322 268 329 191 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 för mottagande, konservering och tillgängliggörande av folkbokföringsmaterial. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 316 478 000 kronor anvisas under anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 322 268 000 kronor respektive 329 191 000 kronor. 4.9.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 4.54 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 5 870 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 6 049 1 Utgifts- prognos 5 942 2007 Förslag 6 110 2008 Beräknat 6 251 2 2009 Beräknat 6 388 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 110 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 110 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till regional arkivverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden Tabell 4.55 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 6 049 6 049 6 049 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 61 202 339 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 110 6 251 6 388 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 110 000 kronor anvisas under anslaget 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 6 251 000 kronor respektive 6 388 000 kronor. 4.9.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 4.56 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 4 202 Anslags- sparande 65 2006 Anslag 4 348 1 Utgifts- prognos 4 462 2007 Förslag 4 389 2008 Beräknat 4 458 2 2009 Beräknat 4 553 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 389 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar4 389x tkr i 2007 års prisnivå. Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon (SBL) till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Regeringens överväganden Tabell 4.57 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 4 348 4 348 4 348 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 41 110 205 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 389 4 458 4 553 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 389 000 kronor anvisas under anslaget 28:23 Svenskt biografiskt lexikon för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 4 458 000 kronor respektive 4 553 000 kronor. 4.9.24 28:24 Riksantikvarieämbetet Tabell 4.58 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 189 460 Anslags- sparande 9 912 2006 Anslag 195 416 1 Utgifts- prognos 196 082 2007 Förslag 198 142 2008 Beräknat 201 694 2 2009 Beräknat 206 018 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 198 142 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 198 142 tkr i 2007 års prisnivå. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. Enligt förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet skall RAÄ bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2005 till ca 161 miljoner kronor, varav ca 140 miljoner kronor avser arkeologisk uppdragsverksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsinkomster samt inkomster från konserveringsverksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Tabell 4.59 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 138 621 138 590 31 Prognos 2006 142 381 146 875 -4 494 Budget 2007 150 000 150 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.60 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:24 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 195 416 195 416 195 416 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 826 4 344 8 626 Beslut Överföring till/från andra anslag 1 900 1 934 1 976 Övrigt Förslag/beräknat anslag 198 142 201 694 206 018 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 1,9 miljoner kronor fr.o.m. 2005. Medlen överfördes från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Dessa medel överförs nu till anslaget 28:24, att användas för samma ändamål. De 140 årsarbetsplatser som skall omlokaliseras till Gotlands län kommer att innebära vissa omställningskostnader. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 198 142 000 kronor anvisas under anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 201 694 000 kronor respektive 206 018 000 kronor. 4.9.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 4.61 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 249 125 Anslags- sparande 812 2006 Anslag 260 618 1 Utgifts- prognos 256 784 2007 Förslag 257 718 2008 Beräknat 256 718 2 2009 Beräknat 256 718 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 256 718 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 256 718 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till kulturmiljövård lämnas enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och tillgängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget avsätts även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom lämnas medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2008-2010. Tabell 4.62 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009- Ingående åtaganden 81 830 75 725 76 153 100 000 ( Nya åtaganden 67 403 70 000 93 847 ( ( Infriade åtaganden -73 132 -69 572 -70 000 -70 000 -30 000 Utestående åtaganden 75 725 76 153 100 000 ( ( Erhållet/föreslaget bemyndigande 100 000 100 000 100 000 ( ( Regeringens överväganden Tabell 4.63 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 260 618 260 618 260 618 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -300 -1 300 -1 300 Överföring till/från andra anslag -2 600 -2 600 -2 600 Övrigt Förslag/beräknat anslag 257 718 256 718 256 718 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes anslaget 9,4 miljoner kronor fr.o.m. 2006. Av dessa medel överförs nu 1,9 miljoner kronor till anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet att användas för samma ändamål. Anslaget minskas fr.o.m. 2007 med 1 miljon kronor per år till följd av omprioriteringar inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 257 718 000 kronor anvisas under anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 256 718 000 kronor respektive år. 4.9.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Tabell 4.64 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 200 000 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 235 000 1 Utgifts- prognos 230 824 2007 Förslag 305 000 2008 Beräknat 395 000 2009 Beräknat 465 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Från och med 2002 får Svenska kyrkan en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, skall fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.65 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 235 000 235 000 235 000 Förändring till följd av: Beslut 70 000 160 000 230 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 305 000 395 000 465 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) att ersättningen skall uppgå till följande nominella belopp: för 2007 till 305 miljoner kronor, för 2008 till 395 miljoner kronor, samt för 2009 till 465 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 305 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 395 000 000 kronor respektive 465 000 000 kronor. 4.9.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter Tabell 4.66 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 858 743 Anslags- sparande 7 788 2006 Anslag 880 768 1 Utgifts- prognos 873 730 2007 Förslag 838 556 2008 Beräknat 854 515 2 2009 Beräknat 872 901 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 838 556 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 838 556 tkr i 2007 års prisnivå. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.67 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2006 2007 Statens historiska museer 79 477 76 045 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 93 171 83 547 Naturhistoriska riksmuseet 151 280 144 062 Statens museer för världskultur 142 225 137 870 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 43 550 37 375 Statens maritima museer 102 862 99 422 Arkitekturmuseet 35 717 35 580 Statens musiksamlingar 47 010 46 761 Statens försvarshistoriska museer 64 893 67 970 Moderna museet 114 583 109 924 Summa 874 768 838 556 Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2005 till ca 208 miljoner kronor. Tabell 4.68 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2004 2005 Statens historiska museer 12 019 18 834 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 49 217 66 441 Naturhistoriska riksmuseet 2 24 392 34 410 Statens museer för världskultur 7 842 21 186 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 12 479 8 743 Statens maritima museer 3 8 204 8 217 Arkitekturmuseet 4 851 6 002 Statens musiksamlingar 2 259 1 627 Statens försvarshistoriska museer 7 619 5 849 Moderna museet 24 832 32 241 Summa 154 114 207 847 1 I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. 2 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.69. 3 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.70. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2005 21 787 22 026 -239 Prognos 2006 21 438 21 938 -500 Budget 2007 21 438 22 438 -1 000 Cosmonovas vikande besökssiffror leder till minskade entréintäkter. Naturhistoriska riksmuseet arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för framtidens Cosmonova. Det beräknade underskottet för 2007 finansieras med tidigare års överskott. Vasamuseet Tabell 4.70 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2005 65 870 65 870 0 Prognos 2006 63 600 63 600 0 Budget 2007 64 000 64 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.71 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 870 768 870 768 870 768 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 744 26 501 45 807 Beslut -41 956 -42 754 -43 674 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 838 556 854 515 872 901 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Genom avskaffandet av den fria entrén för vuxna på statliga museer, se avsnitt 4.8 Politikens inriktning, sker en neddragning av anslaget om 84 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, den summa som dessa museer tillförts för detta ändamål. Regeringen föreslår i stället införande av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. För detta beräknas 29,1 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 på detta anslag. För 2006 tillfördes myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 3 miljoner kronor som en ettårig förstärkning. Från och med 2007 beräknar regeringen ett tillskott om 2 miljoner kronor per år till Prins Eugens Waldemarsudde. Medlen avser att förstärka Waldemarsuddes förutsättningar att vidareutveckla sin verksamhet. Utöver detta tillförs Nationalmuseum 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. Regeringen beräknar vidare ett fortsatt tillskott till Statens maritima museers anslag med 2 miljoner kronor i syfte att fortsätta bevarandearbetet med regalskeppet Vasa. I syfte att säkra det långsiktiga bevarandet av DC 3:an tillförs anslaget till Statens försvarshistoriska museer 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. Moderna museet skall behålla och vidareutveckla sin position som ledande institution inom 1900- och 2000-talskonsten. För omhändertagandet av Pontus Hulténs donation och för kompletteringar av sin samling av konst från 1900- och 2000-talet beräknar regeringen 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 i ökade medel till Moderna museet. I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget 4 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006, för att bl.a. underlätta för Statens museer för världskultur och Statens maritima museer att i det korta perspektivet lösa problem med ökade hyreskostnader. För att förbättra förutsättningarna för en positiv och långsiktig utveckling föreslår regeringen att Statens museer för världskultur fr.o.m. 2007 anvisas ytterligare 3 miljoner kronor per år. Arkitekturmuseet har genomfört organisatoriska förändringar vilket lett till tillfälliga utgiftsökningar för att bl.a. täcka pensionskostnader. Med anledning av dessa ökningar ges Arkitekturmuseet ett tillfälligt tillskott med 6 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006 i samband med denna proposition. För att förbättra museets ekonomiska förutsättningar tillförs 2 miljoner kronor 2007. För att stärka Naturhistoriska riksmuseets möjligheter att vidareutveckla planerna för långsiktigt bevarande av sina samlingar beräknar regeringen 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 i ökade medel. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 838 556 000 kronor anvisas under anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 854 515 000 kronor respektive 872 901 000 kronor. 4.9.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser Tabell 4.72 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 218 045 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 220 818 1 Utgifts- prognos 216 894 2007 Förslag 217 615 2008 Beräknat 222 621 2 2009 Beräknat 227 517 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 217 615 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 217 615 tkr i 2007 års prisnivå. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen. För Arbetets museum gäller stadgar som har fastställts av dess huvudmän. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.73 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2006 2007 Nordiska museet 110 307 103 436 Skansen 55 469 58 020 Tekniska museet 41 015 42 677 Arbetets museum 14 027 13 482 Summa 220 818 217 615 Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2005 till ca 110,1 miljoner kronor. Tabell 4.74 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2004 2005 Nordiska museet 21 625 19 307 Skansen 72 234 77 000 Tekniska museet 7 016 10 049 Arbetets museum 2 855 3 793 Summa 103 730 110 149 1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.75 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 220 818 220 818 220 818 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 004 8 152 13 189 Beslut -6 207 -6 350 -6 489 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 217 615 222 621 227 517 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Genom avskaffandet av den fria entrén för vuxna på Nordiska museet, se avsnitt 4.8 Politikens inriktning, sker en neddragning av anslaget om 12 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, den summa som museet tillförts för detta ändamål. Regeringen föreslår i stället införande av fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år. För detta beräknas 4,3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 på detta anslag. Arbetets museums uppdrag angående etablerandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna har avslutats. Anslaget minskas därför med 507 000 kronor 2007. För att möjliggöra för Skansen att vidta nödvändiga reparationer, underhåll och investeringar tillförs stiftelsen 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 217 615 000 kronor anvisas under anslaget 28:28 Centrala museer: Stiftelser för 2006. För 2007 och 2008 beräknas anslaget till 222 621 000 kronor respektive 227 517 000 kronor. 4.9.29 28:29 Bidrag till regionala museer Tabell 4.76 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 149 107 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 152 225 1 Utgifts- prognos 149 520 2007 Förslag 154 267 2008 Beräknat 159 602 2 2009 Beräknat 165 268 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 154 267 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 154 267 tkr i 2007 års prisnivå. Bidrag till regionala museer lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) skall en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. Under anslaget anvisas även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna. Regeringens överväganden Tabell 4.77 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:29 Bidrag till regionala museer Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 152 225 152 225 152 225 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 537 6 855 12 502 Beslut 505 522 541 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 154 267 159 602 165 268 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget ökar med ca 500 000 kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragning på grund av omprioriteringar inom politikområdet. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) aviserade den tidigare regeringen sin intention att pröva förutsättningarna för eventuellt framtida driftsbidrag till Försvarshistoriskt museum i Boden. Regeringen har prövat frågan och gör bedömningen att museets drift inte utgör ett statligt ansvar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 154 267 000 kronor anvisas under anslaget 28:29 Bidrag till regionala museer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 159 602 000 kronor respektive 165 268 000 kronor. 4.9.30 28:30 Bidrag till vissa museer Tabell 4.78 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 51 430 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 54 663 1 Utgifts- prognos 53 692 2007 Förslag 56 353 2008 Beräknat 57 649 2 2009 Beräknat 58 917 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 56 353 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 56 353 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter. Tabell 4.79 Sammanställning över medelstilldelningen Tusental kronor 2006 2007 1 Dansmuseet 9 585 9 672 Drottningholms teatermuseum 7 107 7 173 Millesgården 2 300 3 634 Thielska galleriet 2 673 2 685 Föremålsvård i Kiruna 14 683 14 826 Nobelmuseet 4 952 4 952 Svensk Form 8 201 8 249 Röhsska museet 1 002 1 002 Rooseum 2 030 0 Strindbergsmuseet 581 581 Judiska museet 602 602 Bildmuseet 743 743 Zornsamlingarna 204 204 Till regeringens disposition 0 2 030 Summa 54 663 56 353 1 Medelstilldelningen för 2007 är preliminär. Regeringens överväganden Tabell 4.80 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:30 Bidrag till vissa museer Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 54 663 54 663 54 663 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 409 1 676 2 915 Beslut 1 281 1 310 1 339 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 56 353 57 649 58 917 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Det pågår en avveckling av Stiftelsen Rooseum i Malmö och ett stort antal konstverk ur Fredrik Roos samling har sålts. När slutligt ställningstagande finns beträffande den framtida verksamheten avser regeringen att återkomma om de medel på anslaget som ställts till regeringens disposition. I enlighet med avsnitt 4.8 Politikens inriktning tillförs Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna 2,5 miljoner kronor 2007, i likhet med 2006. I enlighet med den överenskommelse som ingåtts mellan staten och Lidingö stad (U2006/2878/Kr) tillförs Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården) 1,3 miljoner kronor av staten respektive 700 000 kronor av Lidingö stad per år t.o.m. 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 56 353 000 kronor anvisas under anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 57 649 000 kronor respektive 58 917 000 kronor. 4.9.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 4.81 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 6 708 Anslags- sparande 20 567 2006 Anslag 3 898 1 Utgifts- prognos 6 579 2007 Förslag 9 898 2008 Beräknat 9 898 2 2009 Beräknat 9 898 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 9 898 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 898 tkr i 2007 års prisnivå. Under detta anslag beräknas stöd till icke-statliga kulturlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd. Regeringens överväganden Tabell 4.82 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 9 898 9 898 9 898 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 9 898 9 898 9 898 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 898 000 kronor anvisas under anslaget 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive år. 4.9.32 28:32 Riksutställningar Tabell 4.83 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 44 120 Anslags- sparande 471 2006 Anslag 46 027 1 Utgifts- prognos 47 014 2007 Förslag 45 572 2008 Beräknat 46 374 2 2009 Beräknat 47 366 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 45 572 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 45 572 tkr i 2007 års prisnivå. Riksutställningar har enligt förordningen (1997:1170) med instruktion för Riksutställningar till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Regeringens överväganden Tabell 4.84 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:32 Riksutställningar Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 46 027 46 027 46 027 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 -455 347 1 339 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 45 572 46 374 47 366 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Riksutställningar har på regeringens uppdrag redovisat en konsekvensanalys med anledning av omlokaliseringen till Gotland under 2007. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter som omlokaliseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 572 000 kronor anvisas under anslaget 28:32 Riksutställningar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 46 374 000 kronor respektive 47 366 000 kronor. 4.9.33 28:33 Forum för levande historia Tabell 4.85 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 41 933 Anslags- sparande 663 2006 Anslag 40 061 1 Utgifts- prognos 40 393 2007 Förslag 42 928 2008 Beräknat 43 760 2 2009 Beräknat 44 704 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 42 928 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 42 928 tkr i 2007 års prisnivå. Forum för levande historia skall enligt förordningen (2002:795) med instruktion för Forum för levande historia arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten skall syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.86 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:33 Forum för levande historia Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 40 061 40 061 40 061 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 345 1 128 2 017 Beslut 2 522 2 571 2 626 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 42 928 43 760 44 704 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget ökar med ca 2,5 miljoner kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragning på grund av omprioriteringar inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 42 928 000 kronor anvisas under anslaget 28:33 Forum för levande historia för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 43 760 000 kronor respektive 44 704 000 kronor. 4.9.34 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tabell 4.87 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 1 Anslags- sparande 151 2006 Anslag 80 1 Utgifts- prognos 79 2007 Förslag 80 2008 Beräknat 80 2009 Beräknat 80 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier kan den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier. Regeringens överväganden Tabell 4.88 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 80 80 80 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 80 80 80 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive år. 4.9.35 28:35 Filmstöd Tabell 4.89 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 234 320 Anslags- sparande 6 2006 Anslag 289 324 1 Utgifts- prognos 284 188 2007 Förslag 299 324 2008 Beräknat 309 324 2009 Beräknat 309 324 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Under anslaget beräknas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd. Regeringens överväganden Tabell 4.90 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:35 Filmstöd Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 289 324 289 324 289 324 Förändring till följd av: Beslut 10 000 20 000 20 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 299 324 309 324 309 324 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 10 miljoner kronor 2007, till följd av filmpolitiska satsningar under innevarande avtalsperiod. För 2008 och 2009 beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor jämfört med 2006. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 299 324 000 kronor anvisas under anslaget 28:35 Filmstöd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive år. 4.9.36 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tabell 4.91 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 30 748 Anslags- sparande 651 2006 Anslag 36 014 1 Utgifts- prognos 35 628 2007 Förslag 36 378 2008 Beräknat 36 987 2 2009 Beräknat 37 775 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 36 378 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 378 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget beräknas medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Regeringens överväganden Tabell 4.92 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 36 014 36 014 36 014 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 364 973 1 761 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 36 378 36 987 37 775 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 378 000 kronor anvisas under anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 36 987 000 kronor respektive 37 775 000 kronor. 4.9.37 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tabell 4.93 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 3 809 Anslags- sparande -113 2006 Anslag 3 696 1 Utgifts- prognos 3 519 2007 Förslag 4 728 2008 Beräknat 4 805 2 2009 Beräknat 4 907 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 728 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 728 tkr i 2007 års prisnivå. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har enligt förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund till uppgift att pröva frågor om statsbidrag enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund och förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Regeringens överväganden Tabell 4.94 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 3 696 3 696 3 696 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 32 93 173 Beslut 1 000 1 016 1 038 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 728 4 805 4 907 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För permanentning av en tjänst som krisberedskapssamordnare föreslås att anslaget tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 728 000 kronor anvisas under anslaget 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 4 805 000 kronor respektive 4 907 000 kronor. 4.9.38 28:38 Stöd till trossamfund Tabell 4.95 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 47 759 Anslags- sparande 1 056 2006 Anslag 54 426 1 Utgifts- prognos 53 323 2007 Förslag 50 232 2008 Beräknat 50 232 2 2009 Beräknat 50 232 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar50 232x tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 50 232 tkr i 2007 års prisnivå. Under detta anslag beräknas medel för stöd till trossamfund enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg, se 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget 3 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2006, att användas för bidrag till återuppbyggnad av Islamic Center i Malmö. Ökningen finansierades genom en minskning med motsvarande belopp inom utgiftsområde 16, anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. I samband med denna budgetproposition föreslås att anslaget tillförs 3 miljoner kronor på tilläggsbudget 2006 för bidrag till säkerhetskostnader för Judiska Centralrådet i Sverige. Ökningen finansieras genom en neddragning av samma belopp inom utgiftsområde 16, anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Regeringens överväganden Tabell 4.96 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 28:38 Stöd till trossamfund Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 50 232 50 232 50 232 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 50 232 50 232 50 232 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 50 232 000 kronor anvisas under anslaget 28:38 Stöd till trossamfund för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 50 232 000 kronor respektive år. 5 Politikområde 27 Mediepolitik 5.1 Omfattning Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 1 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5,6 6,4 6,5 6,4 6,5 6,7 27:2 Presstöd 505,2 507,1 509,4 567,1 567,1 567,1 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar 125,5 122,4 135,9 126,2 126,2 126,2 27:4 Radio- och TV-verket 11,1 11,9 12,0 12,0 12,2 12,4 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 9,1 9,8 10,2 10,5 10,7 10,9 Totalt för utgiftsområde 1 656,5 657,6 674,0 722,2 722,7 723,3 Anslag inom utgiftsområde 17 27:1 Statens biografbyrå 9,9 9,9 10,1 10,0 10,1 10,3 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 20,4 20,5 20,2 20,7 21,2 21,7 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 0,8 0,8 0,8 0,5 0,5 0,5 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 1,8 2,0 2,0 2,0 2,1 2,1 Totalt för utgiftsområde 17 32,8 33,2 33,1 33,1 33,8 34,6 Totalt för politikområde Mediepolitik 689,3 690,8 707,1 755,4 756,5 757,9 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition 5.3 Mål Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 5.4 Insatser 5.4.1 Insatser inom politikområdet Radio och TV i allmänhetens tjänst Den nu gällande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) inleddes den 1 januari 2002 och varar fram till utgången av 2006. Ursprungligen omfattade tillståndsperioden fyra år (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Riksdagen har därefter beslutat i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2005 om att tillståndsperioden skall omfatta även 2006 (prop. 2004/05:1, utg. omr. 17, bet 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97). I mars 2006 överlämnade den dåvarande regeringen propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 (prop. 2005/06:112) till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för den kommande tillståndsperioden som börjar den 1 januari 2007. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Digital-TV-övergången Som redovisades i föregående års budgetproposition har riksdagen fattat beslut om att de digitala TV-sändningarna skall byggas ut och att de analoga sändningarna skall läggas ned etappvis (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196) och om räckvidden för de digitala marksändningarna från SVT och UR (prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231). Digital-tv-kommissionen har tillkallats med uppgift att förbereda övergången från analoga till digitala marksändningar (dir. 2004:32). På förslag av Digital-tv-kommissionen har den tidigare regeringen fattat beslut om tidsplan för digital-TV-övergången i olika delar av landet. Beslutet innebär att de analoga TV-sändningarna skall upphöra från större sändarstationer med tillhörande mindre sändarstationer i enlighet med följande tabell. Tabell 5.2 Tidpunkter för digital-TV-övergången Etapp Sändarstationer Datum 1 Visby 19 september 2005 Gävle 10 oktober 2005 Motala 21 november 2005 2 Kisa, Norrköping 27 februari 2006 Uppsala, Västerås, Örebro, Östhammar 3 april 2006 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2 maj 2006 3 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik 6 november 2006 4 Stockholm 12 mars 2007 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund 16 april 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix 14 maj 2007 5 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs 3 september 2007 Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla 24 september 2007 Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö 15 oktober 2007 De två första etapperna av digital-TV-övergången har nu genomförts i enlighet med den beslutade planen. Därmed har de analoga TV-sändningarna upphört i områden med sammanlagt ca 25 procent av Sveriges befolkning. Det finns för närvarande fem sändarnät för digital marksänd TV. Sändarnät 1-4 omfattar samtliga 54 större sändarstationer medan sändarnät 5 omfattar 15 större stationer. Sändningarna från nät 2-4 når ca 98 procent av befolkningen medan nät 5 når ca 70 procent av befolkningen. I takt med att de analoga sändningarna upphör kommer sändarnät 1, där TV-programmen från SVT och UR sänds, att få samma räckvidd som de analoga sändningarna från dessa företag har haft. När digital-TV-övergången är helt genomförd kommer de digitala marksändningarna från SVT och UR att kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Nya tillstånd för digital marksänd TV Efter en ny ansökningsomgång fattades den 23 februari 2006 beslut om tillstånd att sända television med digital sändningsteknik. För närvarande sänds drygt 40 programtjänster, rikstäckande eller regionalt, i det digitala marknätet. Som redovisades i föregående års budgetproposition föreslog Radio- och TV-verket i juni 2005 att tillstånden att sända TV i det digitala marknätet förenas med tydligare villkor om användning av en öppen standard för styrprogramvaror för interaktiva tjänster. I de sändningstillstånd som meddelades den 23 februari 2006 angavs att programföretagen skall använda en standard som är upptagen i den förteckning över standarder som har upprättats av Europeiska kommissionen. Koncessionsavgiften Riksdagen har i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2006 beslutat om en ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (prop. 2005/06:1, utg. omr. 17, bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66). Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2006 men tillämpas redan från och med den 1 juli 2005. Innebörden är att den rörliga delen av koncessionsavgiften reduceras från och med den 1 juli 2005. Reduceringen sker med 2 procent för andra halvåret 2005, 14 procent för första halvåret 2006, 32 procent för andra halvåret 2006, 53 procent för första halvåret 2007 och 84 procent för andra halvåret 2007. Reduceringen är kopplad till den takt i vilken de analoga sändningarna upphör. När de analoga sändningarna har upphört helt finns ingen grund för att fortsatt ta ut koncessionsavgift enligt lagen. Dagspressen Presstödet uppgår under 2006 till ca 507 miljoner kronor. I januari 2006 överlämnade Presskommittén 2004 sitt slutbetänkande Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8). Kommittén tillsattes i oktober 2004 med uppdrag att göra en översyn av frågor inom dagspress- och presstödsområdet och lämna förslag om hur det framtida statliga engagemanget på dagspressområdet skall vara utformat (dir. 2004:137). Betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som avser driftsstödet har behandlats i propositionen Morgondagens nyheter - nya villkor för driftsstödet till dagstidningar (prop. 2005/06:201). Riksdagen har beslutat i huvudsak i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Riksdagens beslut innebär bl.a. att nivån på driftsstödet höjs med 10 procent för alla dagstidningar utom storstadstidningar, att gränsen för lägsta upplaga sänks till 1 500 abonnerade exemplar och att en trappa införs enligt vilken driftsstödet för en- och tvådagarstidningar höjs i takt med ökad upplaga och utgivningsfrekvens. Ett tidsbegränsat särskilt distributionsstöd för utdelning av dagstidningar på lördagar infördes den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr. 2001/02:55). Bakgrunden var att tidningsföretagens kostnader för utdelning av dagstidningar på lördagar i framför allt glesbygds- och landsbygdsområden hade ökat kraftigt. Efter förslag i budgetpropositionen för 2006 förlängdes stödet till utgången av 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1, bet. 2005/06:KU1, rskr. 2005/06:61). Taltidningar Stödet till taltidningsverksamhet uppgår till ca 126 miljoner kronor under 2006. Anslaget för stöd till radio- och kassettidningar höjdes tillfälligt med 25 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2005 för finansiering av nya radiotidningsmottagare. Avtal med en leverantör tecknades efter upphandling 2005. Kostnaderna för upphandlingen utfaller först i samband med leveransen av mottagarna som sker under perioden 2006-2008. Digital radio I december 2005 överlämnades skrivelsen Digital distribution av ljudradio (skr. 2005/06:66) till riksdagen. I skrivelsen tog den dåvarande regeringen ställning till de förslag om en etappvis utbyggnad av digitala ljudradiosändningar med s.k. DAB-teknik (Digital Audio Broadcasting) som Digitalradiokommittén lämnade i slutbetänkandet Digital radio (SOU 2004:16). Bedömningen var att det inte fanns skäl att för tillfället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistributionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av DAB-sändningarna. I skrivelsen konstaterades att flera tekniska lösningar finns eller håller på att utvecklas för digital distribution av ljudradio. Vidare konstaterades att andra tekniska lösningar än DAB, exempelvis samarbete mellan radio och TV, inte prövats fullt ut. Riksdagen behandlade skrivelsen i mars 2006 (bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192). Radio- och TV-verket fick i januari 2006 i uppdrag att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med radiobranschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. En första delrapport lämnades den 30 juni 2006, i vilken verket översiktligt beskriver olika digitala distributionstekniker och utvecklingen av dessa. En andra delrapport skall lämnas den 30 juni 2007 och uppdraget skall slutligt redovisas den 30 juni 2008. Skadligt medieinnehåll Ett av målen för mediepolitiken är att motverka skadliga inslag i massmedierna. I oktober 2001 överlämnade Radio- och TV-lagsutredningen delbetänkandet Skydd av barn mot olämpligt programinnehåll i TV (SOU 2001:84). Utredningen gjorde bedömningen att det inte var nödvändigt med någon skärpt lagstiftning för att skydda barn mot olämpligt programinnehåll i TV. Den förespråkade istället olika former av självreglering. Betänkandet har inte remitterats. Efter remittering av departementspromemorian Förråande pornografiska filmer (Ds 2001:5) beslutade den dåvarande regeringen den 31 januari 2002 om lagrådsremissen Vissa censurfrågor m.m. I lagrådsremissen föreslogs bl.a. en ändring i 4 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen). Förslaget innebar att exemplifieringen av vad som särskilt skall beaktas vid bedömningen av om en framställning i en film eller ett videogram kan verka förråande skulle utökas med "andra grovt kränkande sexuella handlingar". Lagrådet avstyrkte lagförslaget. Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betänkande 1994/95:KU14 att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att regeringen bör redovisa resultatet av sitt arbete mot våldet i samhället och förelägga riksdagen förslag till lämpliga åtgärder. Riksdagen biföll utskottets förslag den 5 april 1995 (rskr. 1994/95:243). I redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser har den tidigare regeringen redovisat olika åtgärder som den vidtagit för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Mot bakgrund av att den tidigare regeringen redogjort för sina åtgärder inom området anser regeringen att riksdagens skrivelse är slutbehandlad. Lokal icke-kommersiell radio och TV Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige fick i december 2002 i uppdrag att ansvara för att bl.a. utbildningsinsatser och ett ökat erfarenhetsutbyte kommer till stånd inom området icke-kommersiell lokal-TV. En miljon kronor har fördelats för uppdraget per år under åren 2003 och 2004. Uppdraget redovisades till Radio- och TV-verket i mars 2005. Av redovisningen framgår att uppdraget främst varit inriktat på hur icke-kommersiell lokal-TV kan struktureras och effektiviseras i hela landet. Jämställdhet I budgetpropositionen för 2006 aviserade den tidigare regeringen initiativ som ökar fokus på frågor om hur män och kvinnor framställs i medierna. Mot den bakgrunden arrangerades den 30 augusti 2006 debattdagen "Jämställt i bruset". Syftet med dagen var att diskutera mediebranschen och mediernas innehåll ur ett jämställdhetsperspektiv. Debattdagen bestod dels av föreläsningar av forskare på området, dels av paneldebatter med företrädare för branschen, myndigheter och organisationer. En dokumentation av dagen finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepartementet. 5.4.2 Insatser utanför politikområdet Europeiska unionen En revidering av TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG) pågår. Europeiska kommissionen beslutade den 13 december 2005 om ett förslag till ändringar i direktivet (KOM(2005) 646 slutlig). De viktigaste förändringar som föreslås är att direktivets tillämpningsområde utökas, att ett antal basregler skall gälla för alla audiovisuella medietjänster och att TV-sändningar utöver basreglerna omfattas av mer detaljerade regler för t.ex. reklaminnehåll. Den första läsningen av kommissionens förslag genomförs nu parallellt i rådet och i Europaparlamentet. Avsikten är att detta arbete skall kunna slutföras under första delen av 2007. Förhandlingarna fokuserar särskilt på hur tillämpningsområdet ska definieras, vilka justeringar som ska göras av direktivets jurisdiktionsregler och hur reklamregler och regler för sponsring och produktplacering ska utformas. Regeringen avser att återkomma med besked om den svenska inställningen till förhandlingarna. Europarådet Europarådet bedriver ett aktivt arbete för att främja yttrandefrihet, fria medier och mediemångfald inom Europa. Yttrandefriheten och ett fritt åsiktsutbyte som också ger plats för olika perspektiv är garanterade genom bl.a. ett flertal europeiska konventioner. Under 2005 har framstegen bland de så kallade nya medierna uppmärksammats inom Europarådet. Sedan 2005 omfattar arbetet inom styrkommittén för massmediefrågor, CDMC (Steering Committee on the Media and New Communication Services), även de nya teknikformerna på medieområdet. Den sjunde ministerkonferensen på massmedieområdet arrangerades i mars 2005 i Kiev, Ukraina, där Sverige presenterade en nationell rapport om mediepluralism och mediemångfald. Sverige bedriver även ett aktivt arbete i en specialistgrupp för medier i kristid, MC-S-IC. 5.5 Resultatredovisning 5.5.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst Resultat Programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall enligt anslagsvillkoren följa upp och redovisa hur uppdragen genomförts. Redovisningarna gäller det gångna verksamhetsåret och utgår från sändningstillstånd, anslagsvillkor och i förekommande fall företagens egna måldokument. Ett syfte med redovisningarna är att de ska vara en del av underlaget inför kommande tillståndsperiod och skärpa företagens uppmärksamhet på hur uppdraget uppfyllts. Ett annat syfte är att informera allmänheten om hur verksamheten bedrivits samt stimulera till offentlig debatt. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att granska om redovisningarna ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur företagens uppdrag fullgjorts. Nämnden har bedömt att redovisningarna avseende 2005 är väl genomförda men har lämnat vissa synpunkter. När det gäller SR anser nämnden att redovisningen bör förbättras i fråga om samarbete med utomstående och program på minoritets- och invandrarspråk. Granskningsnämnden anser att SVT:s redovisning behöver förbättras i fråga om samarbete med utomstående och program för funktionshindrade. UR:s redovisning bör enligt nämnden förbättras i fråga om programstatistik, samarbete med utomstående, program för språkliga och etniska minoriteter och program för funktionshindrade. Analys och slutsatser Verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst har behandlats i propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 (prop. 2005/06:112) som överlämnades till riksdagen i mars 2006. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). 5.5.2 Digital-TV-övergången Resultat Digital-tv-kommissionen har redovisat hur informationsverksamheten har organiserats inför de etapper av digital-TV-övergången som hittills har genomförts. Kommissionen har haft ett fortlöpande samarbete med SVT, TV4 AB och Teracom AB. Informationen har riktats till allmänheten i de berörda områdena samt till kommuner, installatörer, hemelektronikbranschen och massmedierna. Syftet har i första hand varit att alla som berörs av övergången skall bli medvetna om att den äger rum men också att hushållen skall få kunskap om vad de behöver göra och hjälp att fatta välgrundade beslut. Informationsåtgärderna har bl.a. omfattat utskick till alla hushåll i de områden som omfattas av de olika etapperna, möten med kommuner och branschföreträdare, framtagande av checklistor över nödvändiga åtgärder, en hemsida och en telefonservice. I anslutning till respektive övergångsdatum har annonser och informationsmeddelanden sänts i TV. I de aktuella områdena har också en särskild textinformation i TV-rutan använts för att göra tittarna uppmärksamma på att övergången är nära förestående. Digital-tv-kommissionen har också gjort mätningar i anslutning till de olika etapperna för att ta reda på hur väl befolkningen har känt till övergången och vilka lösningar som har valts. Analys och slutsatser Av de undersökningar som Digital-tv-kommissionen har låtit utföra om de två etapper som ägde rum hösten 2005 respektive våren 2006 framgår sammanfattningsvis att de berörda hushållen hade god information om den kommande övergången. Nära 85 procent av de berörda i den senaste etappen ansåg att de hade fått tillräcklig information och nära 90 procent ansåg att de hade haft tillräcklig förberedelsetid inför själva övergången. 5.5.3 Dagspressen Resultat Presstöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. År 2005 fick 74 tidningar driftsstöd till ett sammanlagt belopp av 417,3 miljoner kronor. Av dessa tidningar var 50 lågfrekventa (1-2 nummer/vecka) och 24 medel- eller högfrekventa (3-5 resp. 6-7 nummer/vecka). Under 2005 fick fyra nystartade dagstidningar driftsstöd medan tre driftsstödsberättigade tidningar upphörde med utgivningen. Distributionsstöd utgick under 2005 till 141 tidningar med ett sammanlagt belopp av 73,9 miljoner kronor. Av dessa var 36 lågfrekventa och 105 hög- eller medelfrekventa. Utöver ordinarie distributionsstöd har ett särskilt distributionsstöd för lördagsutdelning utbetalats med 9,6 miljoner kronor till 79 tidningar. Under 2002-2004 fanns ett tillfälligt utvecklingsstöd. Vissa utbetalningar av detta stöd, uppgående till totalt 4,4 miljoner kronor, har dock skett under 2005. Analys och slutsatser Presstödet har legat på ungefär samma nivå sedan 2002, då det särskilda distributionsstödet och det tillfälliga utvecklingsstödet infördes. Efter budgetåret 2005 fanns det ett visst sparande på anslaget för presstöd, men under 2006 belastas anslaget av att ytterligare en högfrekvent dagstidning har blivit driftsstödsberättigad. 5.5.4 Taltidningar Resultat Syftet med stödet till radio- och kassettidningar är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll. Vid utgången av 2005 gavs 95 taltidningar ut, varav 66 radiotidningar, 13 kassettidningar, 1 CD-tidning och 19 RATS-tidningar (dvs. radiotidningar som sänds med talsyntesteknik). Tre tidningar kom ut i både radio- och RATS-format och en tidning gavs ut både som radio- och kassettidning. Taltidningsnämnden genomförde under 2005 en upphandling av nya digitala radiotidningsmottagare. Ett avtal har slutits med ett företag om utveckling, tillverkning och leverans av nya mottagare under perioden 2006-2008. En första serie av de nya mottagarna, som är mindre och mer användarvänliga än de gamla, levererades i januari 2006 till Norrbottens-Kurirens radiotidningsabonnenter. I slutet av 2005 beslutade Taltidningsnämnden att köpa in mobiltelefoner för att ersätta datorerna i systemet för RATS-tidningar. De första telefonerna levererades i maj 2006 till Dagens Nyheters och Borås Tidnings taltidningsabonnenter. Den 1 april 2006 uppgick det totala antalet taltidningsabonnemang till 8 206, vilket är något lägre än 2005. Av dessa abonnemang avsåg 7 073 radiotidningar, 547 kassettidningar, 36 CD-tidningar och 550 RATS-tidningar. Taltidningsnämnden bedömer att de beskrivna teknikskiftena kommer att göra taltidningarna mer användarvänliga och på så sätt öka intresset hos potentiella användare. Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar. Analys och slutsatser Regeringen bedömer att stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Det är resurskrävande att producera och distribuera taltidningar och eftersom det rör sig om ett begränsat antal abonnenter blir kostnaden per abonnent hög. Ju modernare teknik som används desto lägre blir dock kostnaden per abonnent. De teknikskiften som taltidningsverksamheten genomgår beräknas därför ha en positiv inverkan på kostnadsbilden på sikt. Samtidigt kan en större användarvänlighet göra att kostnaderna ökar till följd av ett större antal abonnenter. 5.5.5 Skadligt medieinnehåll Resultat En del av det mediepolitiska målet är att motverka skadliga inslag i massmedierna. Statens biografbyrå granskar filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning samt fastställer åldersgränser för de filmer som granskas. Åldersgränserna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada. Av de långfilmer som granskades under 2005 blev 31 procent helt barntillåtna medan 23 procent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har andelen filmer som blivit barntillåtna ökat något medan andelen med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå. Andelen filmer som fått en åldersgräns på sju och elva år har således minskat. Granskningen sker enligt lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram (1990:886). Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Medierådet har under 2005 bl.a. producerat "Ungar & Medier 2005", en omfattande studie av hur barn och unga använder och upplever olika medier. Rådet har under 2005 i samarbete med Nordicom producerat "Våld och pornografi i medierna", en undersökning om allmänhetens åsikter om bl.a. pornografins påverkan på unga. Under 2006 har rådet producerat "Koll på porr", en antologi om ungas förhållande till sex och pornografi i medierna. Medierådet har under perioden 2005-2006 tillsammans med Myndigheten för skolutveckling tilldelats EU-medel för att vara svenskt centrum för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Medierådet och Myndigheten för skolutveckling driver under denna period kampanjen "Det unga Internet", i form av ett antal regionala seminarier. Kampanjen syftar till att öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av Internet. Analys och slutsatser Såväl det arbete som Statens biografbyrå utför genom granskning och godkännande av filmer och videogram som skall visas offentligt, som Medierådets arbete med att sprida information och kunskap om riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och ungdomar, är väsentliga för att uppnå målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna. 5.5.6 Uppföljning av medieutvecklingen Resultat Flera aktörer arbetar aktivt med att ta fram värdefull information om utvecklingen inom medieområdet. Det gäller bl.a. Radio- och TV-verket som följer utvecklingen inom medierna och publicerar statistik m.m. De utbudsstudier som publiceras av Granskningsnämnden för radio och TV är också av stort värde, liksom Nordicoms arbete med mediestatistik och spridning av information och kunskap om medier och kommunikation utifrån den forskning som bedrivs på området. Europeiska Audiovisuella Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området och bör ges fortsatt svenskt stöd. Analys och slutsatser Medieområdet utvecklas och förändras snabbt. Därför är den uppföljning av utvecklingen som bedrivs på mediemyndigheterna och andra institutioner av största betydelse bl.a. för att ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området. 5.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet. 5.7 Politikens inriktning Radio och TV i allmänhetens tjänst Propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 (prop. 2005/06:112) innehåller förslag till riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). I avsnitt 5.9 i denna proposition lämnar regeringen förslag om tillståndsperioden för programföretagen. Med anledning av propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 tillkännagav riksdagen att det finns behov av att klargöra vilka riktlinjer som skall gälla avseende vissa aspekter av frågan om överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande. En särskild utredare har av den tidigare regeringen fått i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter Sveriges Television AB bör ha att vidareförsälja rättigheter till offentligt framförande med hänsyn till den grundläggande principen att sändningarna skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall omfattas av analysen i den mån det är befogat. Utredningen överlämnade den 2 oktober 2006 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande, som för närvarande remissbehandlas. Digitala TV-sändningar De två första etapperna av övergången från analoga till digitala TV-sändningar i marknätet har genomförts. De återstående tre etapperna genomförs hösten 2006 samt våren och hösten 2007. I början av 2008 kommer all marksänd TV i Sverige att distribueras via ett digitalt sändarnät som når i stort sett hela landets befolkning. De digitala sändningarna rymmer betydligt fler programtjänster än de analoga sändningarna. För de hushåll som har valt ett betal-TV-abonnemang medför digitaliseringen att antalet programtjänster har ökat kraftigt. Även de hushåll som har valt att endast se de fria kanalerna har fått möjlighet att se fler programtjänster än tidigare. Den internationella konferensen (RRC-06) om användning av radiofrekvenser för digitala rundradiosändningar i Europa, Afrika och delar av Asien avslutades i juni 2006 med att en överenskommelse antogs. Enligt överenskommelsen, som kallas Genève 06 (GE06), finns utrymme motsvarande sammanlagt åtta rikstäckande digitala TV-nät och ett rikstäckande och tre regionala digitala ljudradionät i Sverige. Under vissa förutsättningar kan frekvenstilldelningarna emellertid också användas för andra tillämpningar än rundradio. I och med att de analoga marksändningarna successivt upphör kommer sändningsfrekvenser att frigöras för annan användning. Post- och telestyrelsen har nyligen lagt fram en rapport om hur dessa frekvenser skulle kunna användas. I rapporten konstateras att frekvensutrymmet kan användas för flera TV-programtjänster i standardformat, för högupplöst TV, för mobil-TV eller för fast trådlöst bredband eller för mobilt bredband/mobiltelefoni. Efter remissbehandling kommer regeringen att ta ställning till innehållet i rapporten. Genom digitaliseringen skapas alltså möjligheter för nya sätt att sända och ta emot TV, t.ex. högupplöst TV och mobil-TV. För närvarande förbereder regeringen ny lagstiftning om tillståndsfrågor för digitala TV-sändningar på grundval av förslag från Radio- och TV-lagsutredningen i delbetänkandet Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39). Regeringen bereder också förslagen i två andra betänkanden från samma utredning, Anpassning av radio- och TV-lagen till den nya digitala tekniken (SOU 2005:62) och Tillgänglighet, mobil TV samt vissa andra radio- och TV-rättsliga frågor (SOU 2006:51). Dagspressen Den tidigare regeringen föreslog i propositionen Morgondagens nyheter - nya villkor för driftsstödet till dagstidningar (prop. 2005/06:201) flera ändringar i presstödsförordningen (1990:524). Förslagen antogs med vissa modifieringar av riksdagen i juni 2006 (bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Regeringen har anmält de förändringar som görs i presstödsförordningen till Europeiska kommissionen och ändringarna förutsätter ett godkännande från kommissionen. Med hänsyn till att kommissionens behandling av ärendet inte är slutförd lämnar regeringen i denna proposition förslag om att ändringarna i presstödsförordningen inte skall träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt (se utgiftsområde 1, avsnitt 5.2.2). Sedan 2002 har det funnits ett särskilt distributionsstöd för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och landsbygdsområden. Stödet är tidsbegränsat och gäller till utgången av 2006. Presskommittén 2004 föreslår i slutbetänkandet Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) bl.a. att stödet blir permanent och införs i presstödsförordningen. Regeringen konstaterar att det särskilda distributionsstödet har haft en mycket begränsad effekt bl.a. eftersom endast ett mycket litet antal abonnenter har återfått sin lördagstidning sedan stödet infördes. Regeringen anser inte att effekterna av stödet är tillräckligt stora för att motivera kostnaderna och att stödet därför inte bör förlängas. I volym 1, kapitel 5, behandlas frågan om reklamskatten. Taltidningar Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig demokratisk funktion och bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. Med hjälp av stödet förbättras tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, dyslektiker, afatiker och andra personer som på grund av något funktionshinder inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning. En viktig del av statens insatser är att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Med start under 2006 sker en övergång till modernare teknik för mottagning av radiotidningar och RATS-tidningar (dvs. radiotidningar som sänds med talsyntesteknik). Riksdagen har bland annat beslutat att tillföra anslaget för stöd till radio- och kassettidningar 25 miljoner kronor för att möjliggöra inköp av digitala radiotidningsmottagare, vilka levereras under perioden 2006-2008. Taltidningsnämnden bedömer att övergången kommer att göra utsändningarna mer användarvänliga och attraktiva för abonnenterna. Samtidigt är den nya tekniken mer kostnadseffektiv i den meningen att kostnaderna för att underhålla de nya RATS- och radiotidningsmottagarna, enligt vad regeringen har inhämtat, är lägre än i de äldre systemen. Lokal icke-kommersiell radio och TV De icke-kommersiella medierna är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald, föreningsliv och integration eftersom de möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten. En av de stora utmaningarna i det moderna medielandskapet är att främja en mediemarknad där det finns utrymme för mångfald till både innehåll och ägande. Närradio och lokal-TV är viktiga komplement till såväl radio och TV i allmänhetens tjänst som kommersiell radio och TV. Skydd av barn och unga mot skadligt medieinnehåll Mediesektorn har under senare år genomgått stora förändringar till följd av den snabba tekniska utvecklingen. Det har inneburit att nya möjligheter öppnats samtidigt som risken ökat för att barn och unga kommer i kontakt med innehåll som kan vara olämpligt, skadligt eller olagligt. Arbete för att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll bedrivs därför bl.a. av Medierådet. Medierådets arbete rör barns och ungas mediesituation, hur de använder olika medier och påverkas av rörliga bilder i film, TV, datorspel och på Internet. Arbetet är främst inriktat på att stärka barn och unga som mediekonsumenter och ta fram och sprida kunskap inom området. Medierådet arbetar även med att driva på branschernas självreglering. Medierådet kommer att fortsätta sitt engagemang inom EU-projektet Safer Internet Plus. Projektet syftar till att skapa en säkrare användning av Internet bland barn och unga och går under 2007-2009 in i en ny fas. Medierådet kommer i samarbete med BRIS att skapa en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få råd och stöd. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Norden har en lång tradition av nära samarbete inom medieområdet. Sverige och Finland har haft ett särskilt nära samarbete på grund av den stora minoriteten finsktalande personer som bor och lever i Sverige och den höga andelen svensktalande i Finland. I enlighet med en uppgörelse mellan Finland och Sverige om TV-utbyte sänds en finsk kanal, TVFinland, i marknätet över Stockholmsområdet och genom kabelnätverk till en rad andra orter i Sverige. TV-utbytet innebär på motsvarande sätt att en svensk kanal, SVTEuropa, sänds i marknätet i södra Finland och att SVT 1 och SVT 2 sänds i marknätet i Österbotten. Med anledning av att både Sverige och Finland under de närmaste åren genomför en övergång till digitala sändningar i marknäten förs nu diskussioner om praktiska lösningar för att garantera utbytet också framöver. I Finland har en särskild utredare föreslagit att SVT 1 och SVT 2 skall distribueras i det digitala marknätet i både södra Finland och Österbotten. I Sverige övervägs möjligheten att sända den finska programkanalen i delar av det digitala marknätet. Avsikten är att kunna presentera lösningar både i Finland och Sverige före övergången till digitala sändningar i Stockholm våren 2007 och i Finland sommaren 2007. 5.8 Ändringar i koncessionsavgiftslagen Regeringens förslag: Hänvisningen i 5 § andra stycket lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område ändras till att avse 10 § i stället för 14 §. Hänvisningarna i 6 a § andra stycket och 9 § första stycket ändras till att avse 4 b § i stället för 4 a §. Ärendet och dess beredning: I juni 2006 inkom Radio- och TV-verket med en skrivelse (dnr U2006/4624/RS) med förslag till ändringar i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen). Skrivelsen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepartementet (dnr U2006/4624/RS). Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Skrivelsens förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län har tillstyrkt förslaget. Skälen för regeringens förslag: I april 2002 överlämnade regeringen en proposition om punktskatternas infogning i skattekontosystemet m.m. (prop. 2001/02:127). I propositionen föreslogs bl.a. att 14 § koncessionsavgiftslagen skulle ändra beteckning till 10 §. I 5 § andra stycket koncessionsavgiftslagen finns en hänvisning till 14 § i samma lag. När lagförslaget utformades togs inte hänsyn till den ändrade beteckningen och hänvisningen till 14 § ändrades således inte. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2001/02:SkU27, rskr. 2001/02:273). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2003. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg. omr. 17) föreslog regeringen bl.a. att en ny 4 a § skulle införas i koncessionsavgiftslagen samt att den gällande 4 a § skulle betecknas 4 b §. Det finns två paragrafer i koncessionsavgiftslagen som hänvisar till dess 4 a § (6 a § andra stycket och 9 § första stycket). Vid utformningen av lagförslaget togs inte hänsyn till att dessa hänvisningar borde ha ändrats till att avse 4 § b. Riksdagen antog i november 2005 förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66). Således finns det i dag tre bestämmelser i koncessionsavgiftslagen som hänvisar till felaktiga bestämmelser. Regeringen föreslår därför att hänvisningen i 5 § andra stycket i lagen ändras till att avse 10 § samt att hänvisningarna i 6 a § andra stycket och 9 § första stycket ändras till att avse 4 b §. Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.2. 5.9 Tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB Regeringens förslag: Sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall gälla för perioden 1 januari 2007 till och med 31 december 2009. Skälen för regeringens förslag: I den tidigare regeringens proposition Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 (prop. 2005/06:112) föreslogs riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Bland annat föreslogs att sändningstillstånden för programföretagen skall gälla för perioden 2007-2012. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). I propositionen anges att en uppföljning, med utgångspunkt i omvärldsförändringar eller andra förändrade förutsättningar som bedöms påverka programföretagen, bör ske under tillståndsperioden. Det aviseras också i propositionen att en särskild utredare kommer att tillkallas med uppdrag att ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande kan åstadkommas. Regeringen bedömer att frågan om ett effektivare resursutnyttjande har stor betydelse för hur villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst utformas i framtiden. Mot den bakgrunden samt med hänsyn till pågående omvärldsförändringar anser regeringen att den tillståndsperiod som beslutats är för lång. Regeringen föreslår därför att sändningstillstånden för programföretagen skall gälla under tre år, dvs. för perioden 2007-2009. Under den tiden avser regeringen att ta fram ett brett beredningsunderlag inför den efterkommande tillståndsperioden där bl.a. utvecklingsmöjligheterna för radio och TV i allmänhetens tjänst och frågan om effektivare resursutnyttjande ingår. Som en följd av den förkortade tillståndsperioden bedömer regeringen att det inte finns behov av en uppföljning under tillståndsperioden av det slag som angavs i den nämnda propositionen. 5.10 Budgetförslag 5.10.1 27:1 Statens biografbyrå Tabell 5.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 9 874 Anslags- sparande 229 2006 Anslag 9 872 1 Utgifts- prognos 10 117 2007 Förslag 9 952 2008 Beräknat 10 124 2 2009 Beräknat 10 340 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 9 952 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 9 952 tkr i 2007 års prisnivå. Statens biografbyrå skall granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud. Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån skall enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utlämning av teknisk upptagning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 10 583 0 9 194 1 389 Prognos 2006 10 900 0 9 200 1 700 Budget 20071 9 300 0 9 200 100 1 Beräknat inklusive föreslagen avgiftssänkning. För granskning av filmer och videogram tar Biografbyrån ut avgifter som skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Avgiftsintäkterna skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. Regeringens överväganden Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:1 Statens biografbyrå Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 9 872 9 872 9 872 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 80 252 468 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 9 952 10 124 10 340 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 9 952 000 kronor anvisas under anslaget 27:1 Statens biografbyrå för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 10 124 000 kronor respektive 10 340 000 kronor. Sänkning av granskningsavgifterna Regeringens förslag: Avgifterna för tillståndskort, utöver det första, sänks från 1 100 kronor till 975 kronor. För filmer och videogram med en speltid på under trettio minuter sänks avgiften från 500 kronor till 450 kronor och om speltiden understiger fem minuter från 82 kronor till 70 kronor. Ärendet och dess beredning: I maj 2006 inkom Statens biografbyrå med en skrivelse (dnr U2006/3739/Me) med förslag till en sänkning av avgifterna för granskningen. Skrivelsen har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Utbildnings- och kulturdepartementet (U2006/3739/Me). Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Biografbyråns förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De instanser som yttrat sig är positiva till förslaget eller lämnar det utan erinran. Konkurrensverket påpekar särskilt att Biografbyråns förslag förefaller vara väl avvägt för att balansera kostnader och intäkter. Skälen för regeringens förslag: Statens biografbyrå skall enligt 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen) ta ut vissa avgifter. Avgifterna skall motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Intäkterna från avgifterna har under de senaste fyra åren överstigit kostnaderna och 2005 överstegs kostnaderna för granskningen med 20,5 procent. Den avgörande orsaken till de ökade intäkterna är att mängden beställda tillståndskort för efterföljande kopior ökat, dvs. att antalet tillståndskort ökat mer än antalet granskningsobjekt. Biografbyrån har därför i samråd med Ekonomistyrningsverket gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och därefter inkommit med ett förslag till sänkta avgifter. Biografbyråns förslag innebär att avgifterna för tillståndskort, utöver det första, sänks från 1 100 kronor till 975 kronor. För filmer och videogram med en speltid på under trettio minuter sänks avgiften från 500 kronor till 450 kronor och om speltiden understiger fem minuter från 82 kronor till 70 kronor. Förslaget innebär en beräknad överfinansiering på under en procent. Regeringen föreslår att granskningslagen ändras i enlighet med Biografbyråns förslag. Vidare har en mindre redaktionell ändring gjorts. Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.1. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. 5.10.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 5.6 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 20 433 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 20 515 1 Utgifts- prognos 20 150 2007 Förslag 20 700 2008 Beräknat 21 155 2 2009 Beräknat 21 663 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 20 700 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 700 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distribution av en finsk programtjänst i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan Sverigefinska Riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede, som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland. Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 8 december 2005 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva sådana sändningar under 2006. TVFinland har distribuerats som en analog marksänd kanal i Stockholm genom utsändningar från Nackamasten. Kanalen har också funnits tillgänglig i Com Hems analoga grundutbud i Storstockholm. Kanalen har vidare spritts som betalkanal i Com Hems digitala kabelnät. Regeringens överväganden Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 20 515 20 515 20 515 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 185 640 1 148 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 20 700 21 155 21 663 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För 2007 föreslår regeringen att 20 700 000 kronor anvisas under anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 155 000 kronor respektive 21 663 000 kronor. 5.10.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 5.8 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 768 Anslags- sparande 107 2006 Anslag 816 1 Utgifts- prognos 826 2007 Förslag 466 2008 Beräknat 466 2 2009 Beräknat 466 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 466 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 466 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/DVD och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området. Regeringens överväganden Under 2004-2006 har Granskningsnämnden för radio och TV fått ett årligt tillskott på 400 000 kronor som finansierats från anslaget. Från och med 2007 minskas anslaget med 350 000 kronor för att öka det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV med motsvarande belopp. Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 816 816 816 Förändring till följd av: Beslut -350 -350 -350 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 466 466 466 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 466 000 kronor anvisas under anslaget 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor. 5.10.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 5.10 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 1 761 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 2 011 1 Utgifts- prognos 1 975 2007 Förslag 2 031 2008 Beräknat 2 064 2 2009 Beräknat 2 108 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 2 031 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 031 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Denna är en årligen publicerad räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som under en genomsnittlig dag respektive år tagit del av olika medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Regeringens överväganden Tabell 5.11 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 2 011 2 011 2 011 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 20 53 97 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 031 2 064 2 108 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 031 000 kronor anvisas under anslaget 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 2 064 000 kronor respektive 2 108 000 kronor. 5.10.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbolagen) finansieras i huvudsak med TV-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Under sändningstillståndsperioden fattar riksdagen efter förslag från regeringen beslut om medelstilldelning till programbolagen, TV-avgiftens storlek samt bemyndigande till regeringen att fatta beslut om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskottet på distributionskontot. I samband med riksdagens beslut om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under den kommande tillståndsperioden fattade riksdagen även beslut om de nämnda frågorna avseende år 2007 (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1, anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2007 föreslås uppgå till 10 526 000 kronor. Regeringen föreslår att 6 700 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida. 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 6.1 Omfattning Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Ambitionen med ungdomspolitiken är att ge en helhetsbild av ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor. Den nationella ungdomspolitiken förutsätter insatser på såväl nationell som lokal nivå. Till politikområdet hör myndigheten Ungdomsstyrelsen. I ungdomspolitiken ingår anslagen 29:1 Ungdomsstyrelsen och 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. 6.2 Utgiftsutveckling Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 17 29:1 Ungdomsstyrelsen 18,6 19,1 19,8 19,2 19,6 20,0 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 87,4 129,4 127,1 173,4 87,4 87,4 Totalt för utgiftsområde 17 106,0 148,4 147,0 192,6 106,9 107,3 Totalt för politikområde Ungdomspolitik 106,0 148,4 147,0 192,6 106,9 107,3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna proposition. 6.3 Mål Målen för den nationella ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. I samband med beslutet om de övergripande målen beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom fem huvudområden. Huvudområdena är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Målen för den nationella ungdomspolitiken styr också det internationella samarbetet på det ungdomspolitiska området. 6.4 Insatser 6.4.1 Insatser inom politikområdet Styrning och uppföljning av ungdomspolitiken Riksdagen beslutade i december 2004 om den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Beslutet innebar införandet av en ny nationell ungdomspolitik med nya övergripande mål och ett nytt system för styrning och uppföljning. Utgångspunkten är att den nationella ungdomspolitikens mål skall genomsyra samtliga berörda politikområden. Ungdomsstyrelsen redovisade i december 2005 den första tematiska analysen med inriktning på huvudområdet Egen försörjning. Analysen redovisades i rapporten Fokus 05-En analys av ungas etablering och egen försörjning (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:10). I det nya systemet för uppföljning och analys ingår också att berörda myndigheter årligen skall följa upp indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom det egna verksamhetsområdet. I berörda myndigheters regleringsbrev för 2006 angavs de indikatorer som skulle följas upp. Uppföljningarna redovisas i myndigheternas årsredovisningar. Ungdomsstyrelsen redovisar också årligen en sammanställning av myndigheternas uppföljningar. I mars 2006 redovisade Ungdomsstyrelsen den första sammanställda uppföljningen av utvecklingen av ungdomars villkor i Ung idag - En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:3). Ungdomsstyrelsen fortsätter även att stödja berörda myndigheter i utformningen av nya indikatorer/nyckeltal som belyser ungdomars villkor inom olika områden. I juli 2006 gavs Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en attityd- och värderingsstudie bland ungdomar, som skall redovisas 2007. Ungdomsstyrelsen genomför årligen projektet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp). Under 2005 genomförde Ungdomsstyrelsen kommunala enkätundersökningar tillsammans med 32 kommuner, vilket innebär en ökning från 2004 då nio kommuner genomförde sådana undersökningar. År 2006 genomför 27 kommuner undersökningen. Liksom tidigare år kommer kommunerna att ta fram rapporter med presentation och analys av de data som enkätundersökningarna har genererat. Ungdomsstyrelsen har knutit till sig sex s.k. ungdomspolitiska stödjepunkter. Stödje-punkterna utgörs av ideella eller kommunala verksamheter som direkt arbetar med ungdomar och som verkar för att driva på utvecklingen av ungdomspolitiken. Stödje-punkterna inspirerar kommunerna genom direkta kontakter och vid regionala konferenser m.m. Myndigheten har påbörjat ett arbete för att utvärdera stödjepunkternas arbete. Ungdomsstyrelsen fortsätter att använda utnämningen Årets ungdomskommun för att inspirera kommunerna till utveckling av det ungdomspolitiska arbetet. År 2005 utsågs Haparanda till Årets ungdomskommun, bl.a. för sitt ungdomspolitiska handlingsprogram som årligen följs upp av ungdomsrådet och ledande politiker och tjänstemän i kommunen. Hälsa och utsatthet Olika undersökningar har visat att stress och symtom på stress under senare tid har ökat bland ungdomar. Samtidigt finns inte någon samlad kunskap om orsakerna till denna utveckling. Därför tillsattes i maj 2005 en särskild utredare med uppdraget att analysera ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan (dir. 2005:61). Utredningen om ungdomars psykiska hälsa redovisade i augusti 2006 sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) i vilket konstateras att psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Inflytande och representation Ålderssammansättningen i statens myndighetsstyrelser och kommittéer följs årligen upp inom Regeringskansliet. Uppföljningen visar att de flesta ledamöterna är över 55 år vilket innebär en sned åldersfördelning. Det har heller inte skett någon genomsnittlig föryngring av de personer som ingår i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer under de senaste åren. Ungdomars egen organisering stöds genom statsbidraget till ungdomsorganisationerna och innebär att ungdomar utvecklar sin förmåga till samarbete och eget lärande. Regleringen av detta statsbidrag har under 2005 och 2006 varit föremål för översyner, vilket redovisas närmare under avsnitt 6.6. Egen försörjning I maj 2005 tillsattes en nationell koordinator för att verka för att ungdomar snabbare skall kunna etablera sig på arbetsmarknaden (dir. 2005:21). Koordinatorn för unga till arbete lämnade ett delbetänkande (SOU 2006:31) i mars 2006 och skall slutredovisa sitt uppdrag i november 2006. Ungdomsstyrelsen fick i december 2004 i uppdrag att stimulera utvecklingen av kommunala navigatorverksamheter. Detta uppdrag genomförs under 2005 och 2006. De kommunala navigatorverksamheterna syftar till att samla offentliga, ideella och privata aktörer och utveckla verksamheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Under 2005 ansökte 66 kommuner om medel och 18 av dessa kommuner beviljades stöd med sammanlagt 1,7 miljoner kronor. Under hösten 2006 pågår ytterligare en ansökningsomgång. Utvecklingen av navigatorcentra inom den ideella sektorn stöds i en satsning genom Allmänna arvsfonden, i vilken Ungdomsstyrelsen fördelar medel till projekt med inriktning på att främja ungas sysselsättning. Under 2005 och 2006 har Ungdomsstyrelsen beviljat medel till fem navigatorcentra med ideell huvudman. Kultur och fritid Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra en satsning på förebyggande och främjande verksamheter och drogfria lokaler för ungdomar i riskmiljöer. Den tidigare regeringen beslutade i januari 2006 om en förordning (2006:7) om statsbidrag för särskilda insatser för ungdomar, i vilken riktlinjerna för satsningens genomförande formuleras. Totalt 40 miljoner kronor har tillförts under 2006 för denna satsning, varav 5 miljoner kronor används för stöd till drogfria ungdomslokaler. Vidare föreslår regeringen i denna proposition att 85 miljoner kronor skall tillföras under 2007 för sådana riktade insatser till ungdomar i riskmiljöer, varav 10 miljoner kronor skall användas för stöd till drogfria ungdomslokaler. Ungdomsstyrelsen har under 2006 hitintills beviljat 53 projekt medel inom ramen för satsningen på fritid för ungdomar i riskmiljöer. Internationella insatser Det bedrivs ett brett internationellt samarbete på det ungdomspolitiska området, i första hand inom ramen för EU, FN, Europarådet, Nordiska ministerrådet, Barentsrådet och Östersjöstaternas råd. Under våren 2006 avslutades förhandlingarna om det nya EU-programmet Youth in Action som skall löpa under åren 2007 - 2013 och ersätter det nuvarande programmet Ungdom. Sverige redovisade 2005, liksom övriga medlemsstater i EU, sitt arbete med de EU-gemensamma målen Bättre information till unga och Främjande av ungas inflytande och delaktighet. Det svenska arbetet med att implementera den europeiska ungdomspakten, som antogs av EU:s stats- och regeringschefer den 22 - 23 mars 2005 inleddes genom att ett dialogforum om ungdomspakten anordnades med ungdomsorganisationer den 25 maj 2005. De svenska insatserna för att genomföra ungdomspakten redovisades i det svenska tillväxtprogrammet för tillväxt och sysselsättning, som överlämnades till riksdagen den 21 oktober 2005. 6.4.2 Insatser utanför politikområdet Uppföljning och analys I Regeringskansliet har det tagits fram beräkningar ur ett generationsperspektiv som skall möjliggöra analyser av hur varje generation bidrar till respektive tar del av den gemensamma sektorn. Generationsanalysernas resultat skall kunna användas som beslutsunderlag för olika reformer och ställningstaganden och klargöra hur olika generationer gynnas eller missgynnas av vad som föreslås. Generationsanalyserna redovisas hösten 2006. Lärande och personlig utveckling I maj 2004 tillsattes en delegation med uppgift att förverkliga samhällets intentioner när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. Delegationen, som fick namnet Yrkesutbildningsdelegationen (dir. 2004:72), skall redovisa sitt arbete i december 2006. Mot bakgrund av bl.a. utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) initierades en ändring (SFS 2004:1298) i skollagen (1985:1100) som innebär att kommunerna löpande skall hålla sig informerade om hur de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2005. Statens skolverk har fått i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen följa hur kommunerna arbetar med denna uppgift och har lämnat en första delredovisning i juni 2006 i vilken undersökningens frågeställningar och metod redovisas. Uppdraget skall slutredovisas i november 2006. I juli 2006 trädde en bestämmelse i kraft som innebär att elever med individuella program ges rätt till utbildning på heltid. Hälsa och utsatthet Allt fler ungdomar upplever psykisk ohälsa i dag jämfört med i mitten av 1980-talet. Med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) påbörjades satsningar för att stärka primärvård, äldrevård och psykiatri. Den senaste överenskommelsen mellan staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om en fortsatt satsning för utveckling av primärvården, äldrevården respektive psykiatrin under åren 2005-2007 gjordes våren 2005. I överenskommelsen fastslås att inriktningen att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår (S2005/3717/HS). I överenskommelsen lyfts bl.a. fram vikten av att utveckla det förebyggande arbete som utförs vid ungdomsmottagningarna. Socialstyrelsen har den 31 augusti 2006 fått i uppdrag att utreda hur ett nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga kan organiseras. Socialstyrelsen skall redovisa uppdraget senast den 31 december 2006. Riksdagen beslutade i maj 2006 om propositionen Ingripanden mot unga lagöverträdare (prop. 2005/06:165) vilket innebär att reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet med förändringarna är att vidareutveckla och förbättra påföljdssystemet för unga i åldern 15 till 21 år som har gjort sig skyldiga till brott samt förbättra möjligheterna att tidigt ingripa för att motverka att barn under 15 år utvecklar en kriminell livsstil. De flesta av dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007. Inflytande och representation Skolvalet har ingått som en aktivitet inom ramen för 2006 års demokratisatsning. Ungdomsstyrelsen gavs uppdraget att arrangera projektet Skolval 2006 inför valet i september 2006. Egen försörjning I december 2004 fick Verket för näringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att genomföra ett treårigt nationellt program för att främja entreprenörskap, vilket skulle genomföras fr.o.m. 2005. Programmet syftar till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap i främst grund- och gymnasieskolan samt i högskolan. Intresset för det Nationella entreprenörskapsprogrammet har varit mycket stort och totalt har programmet fått in ca 220 ansökningar. Nutek har beviljat 79 projekt stöd, vilka genomförs under åren 2005-2007. Finansdepartementet tillsatte i april 2005 en arbetsgrupp (Fi2005/2280) med uppgift att fördjupa analysen, lämna rekommendationer samt stimulera debatten om hur arbetsutbudet bland grupper med lägre arbetsutbud kan ökas, särskilt bland ungdomar, personer med utländsk bakgrund och äldre. I februari 2005 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de insatser samhället erbjuder personer i arbetsför ålder som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd och som med hjälp av olika insatser bedöms kunna få ett arbete. Utredaren skall föreslå åtgärder som underlättar övergången från bidragsberoende till försörjning genom eget arbete. Utredaren samråder i sitt arbete bland annat med Ungdomsstyrelsen. Utredningen, Från socialbidrag till arbete (dir. 2005:10), skall slutredovisas i januari 2007. Ungdomars möjligheter till ett eget boende har minskat i takt med ökad bostadsbrist i tillväxtregionerna. Hösten 2004 fick Statens bostadskreditnämnd (BKN) i uppdrag att utreda förutsättningarna för att förbättra möjligheterna för ungdomar att förvärva eller hyra en egen bostad. Uppdraget redovisades i april 2005. Vidare tillsattes våren 2004 en arbetsgrupp som skulle göra en genomlysning av det nuvarande systemet för bostadsfinansiering, bostadssubventioner och bostadsmarknadens kapitalförsörjning samt ge förslag till statens roll i detta system. Arbetsgruppen redovisade i september 2005 rapporten Bostadsfinansiering (Ds 2005:39). I mars 2005 utsågs en nationell bostadssamordnare (M2005:01) med uppgift att under en treårsperiod ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Bostadssamordnaren redovisade i augusti 2006 en delrapport om ungas bostadssituation. I rapporten Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det - En rapport om en bostadsmarknad i behov av uppdatering, redovisas de svårigheter och hinder som möter unga på bostadsmarknaden, t.ex. krav på fast anställning och en viss inkomstnivå. Regeringen avser att genom tilläggsdirektiv ge samordnaren i uppdrag att avsluta sitt arbete. Vidare har Boverkets Byggkostnadsforum fått i uppdrag att i högre grad beakta behovet av att få fram bra och billiga bostäder anpassade till ungas behov när det gäller stödet till pilotprojekt. Projekt som får stöd genom Allmänna arvsfonden Medel ur Allmänna arvsfonden har ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till utvecklingsprojekt. Efter ombildandet av Arvsfondsdelegationen den 1 juli 2004 har delegationen fortsatt ställa medel till Ungdomsstyrelsens förfogande för sådant stöd. Ungdomsstyrelsen har under 2005 fördelat stöd för projekt som syftar till att motverka och bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen har genom medel ur Allmänna arvsfonden även stött projekt inriktade på ungdomssamarbete i Österled. Vidare genomför Arvsfondsdelegationen en satsning på ungdomar och kultur och ytterligare en satsning på att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Allmänna arvsfondens stöd till ungdomar i åldern 12-25 år uppgick under 2005 till drygt 96 miljoner kronor. Ungdomsstyrelsen fördelade härav under 2005 totalt 22 miljoner kronor till särskilda satsningar. Förstärkning av det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna genom bidrag från AB Svenska Spel Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna har legat på en relativt konstant nivå under senare år efter en kraftig minskning i slutet av 1990-talet. De medel som tillförs från AB Svenska Spels överskott utgör en förstärkning av stödet till ungdomsorganisationerna och förbättrar därmed ungdomars möjligheter till meningsfulla fritidssysselsättningar och till inflytande i samhällslivet. Ett vinstdelningssystem infördes 2004, vilket innebär att ungdomsorganisationerna tillförs en andel av AB Svenska Spels totala vinst. Under 2005 fick Ungdomsstyrelsen 153,6 miljoner kronor och under 2006 har Ungdomsstyrelsen fått 131,3 miljoner kronor att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. Ungdomsforskning I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) aviserades att tilldela Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) ett samordningsansvar för såväl barn- som ungdomsforskningen. Detta ansvar innebär framförallt ett ansvar för att genom olika aktiviteter bidra till kommunikation och samverkan mellan berörda intressenter. FAS fick i regleringsbrevet för 2005 ett sådant samordningsansvar för forskning om barn och ungdomar. FAS och Vetenskapsrådet har våren 2006 utlyst programstöd med inriktning mot barns hälsa i ett samhällsperspektiv. Syftet med programstöden är att i ett längre perspektiv förstärka och bygga ut forskarmiljöer för att stärka forskningsområdet på sikt. Forskningsprogrammet skall fokusera på barn i åldrarna 0-18 år 6.5 Resultatredovisning 6.5.1 Mål Riksdagen beslutade i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka gäller fr.o.m. 2005: Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skall ske inom fem huvudområden. Parallellt med målen om att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och makt skall respektive politikområdes egna mål gälla med tillämpning på ungdomsgruppen. 6.5.2 Resultat Lärande och personlig utveckling De utbildningspolitiska mål som framförallt är viktiga för ungdomar är att alla elever skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet och att skolan skall ge alla kunskap och främja deras utveckling. Skolan skall vara en trygg kunskapsskola för alla, där elevernas utveckling mot kunskaps- och demokratimålen står i centrum. Huvudområdet har stor betydelse för ungdomar när det gäller deras tillgång till välfärd och makt. Våren 2005 var det genomsnittliga meritvärdet, d.v.s. den genomsnittliga betygspoängen 206,3 för de elever som gick ut årskurs 9 jämfört med 206,9 våren 2004 och 205,4 våren 2003. För flickor uppgick det genomsnittliga meritvärdet våren 2005 till 217,3 jämfört med 195,8 bland pojkar. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tiden och uppgår till drygt 20 poäng till flickornas fördel. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Från läsåret 2004/2005 var andelen behöriga elever till gymnasieskolan 89,2 procent jämfört med 89,6 procent läsåret 2003/2004. Av de elever som läsåret 2004/2005 gick i årskurs tre i gymnasiet lämnade 81,9 procent gymnasieskolan med slutbetyg eller motsvarande. Av dessa uppnådde 88,9 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Från läsåret 1997/98 har den genomsnittliga betygspoängen för alla elever med slutbetyg ökat från 13,3 till 14,1 de tre senaste läsåren. Även skillnaden mellan könen har varit konstant under de senaste tre åren och har uppgått till 1,3 poäng till kvinnornas fördel. Under läsåret 2004/2005 uppgick kvinnornas genomsnitt till 14,7 och männens genomsnitt till 13,4 poäng. Antalet personer som börjar studera vid Sveriges universitet och högskolor har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Under läsåret 2004/05 hade 44,4 procent av aktuella årskullar börjat studera vid universitet eller högskola i Sverige eller utomlands. Hälsa och utsatthet Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpolitiken, rättsväsendepolitiken, storstadspolitiken och konsumentpolitiken. Socialtjänstpolitikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. För folkhälsopolitiken är målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rättsväsendepolitiken har inriktning på den enkildes rättstrygghet och rättsäkerhet och att minska brottsligheten och öka människors trygghet. För storstadspolitiken gäller att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Inom konsumentpolitiken finns bl.a. målet att konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas. Inom detta huvudområde gäller särskilt att fokusera på att ungdomar har verklig tillgång till välfärd. Den s.k. ULF-studien (Statistiska Centralbyråns, SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, ULF) visar att de flesta ungdomar bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Detta angavs 2005 av 91 procent av de unga männen och 87 procent av de unga kvinnorna i åldern 16-24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan hos vissa grupper av ungdomar att öka. Under 2005 hade enligt ULF-undersökningen 30,2 procent av kvinnorna och 13,1 procent av männen i åldern 16-24 år besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel uppgick till 8,8 procent bland kvinnorna och 3,9 procent bland männen under 1988/89. Vidare hade under 2005 6,1 procent av kvinnorna och 2,1 procent av männen i åldern 16-24 år svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 1,9 respektive 0,6 procent under 1988/89. Det finns vidare tecken på att ungdomars fysiska hälsa har försämrats. Olika undersökningar har visat att andelen överviktiga ungdomar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnadssjukdomar m.m. Den genomsnittliga kroppsvikten har ökat från 74,3 kg åren 1999 - 2000 till 75 kg åren 2003-2004 bland män i åldern 16-24 år. Samtidigt har den genomsnittliga vikten bland kvinnor i samma ålder minskat från 61 kg åren 1999-2000 till 60,6 kg åren 2003 - 2004. Andelen överviktiga eller feta i åldersgruppen 16-24 år uppgick 2005 till 18,7 procent bland männen och 15,1 procent bland kvinnorna. Undersökningar visar även att andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat. Såväl alkoholkonsumtionen som användningen av narkotika förefaller ha sjunkit bland ungdomar under de senaste åren. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför årligen sedan 1971 stickprovsundersökningar av alkohol- och drogvanor bland elever i årskurs 9 och mönstrande 18-åriga män. CAN:s undersökningar visar att andelen som prövat narkotika ökade under 1990-talet och början på 2000-talet bland såväl elever i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat narkotika till 10 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna i årskurs 9. I början av 2006 uppgick andelen som prövat narkotika till 7 procent bland pojkarna och 5 procent bland flickorna. Även bland mönstrande män har andelen som prövat narkotika sjunkit de senaste åren. År 2005 var det 14 procent som använt narkotika jämfört med 18 procent år 2002. Tillgängligheten på alkohol har ökat under de senaste åren p.g.a. flera utskänkningsställen, lägre priser på alkoholdrycker samt ökad privatinförsel. Trots detta tycks alkoholkonsumtionen sedan 2000 ha sjunkit bland eleverna i årskurs 9 och bland mönstrande 18-åriga män. Andelen alkoholkonsumenter uppgick år 2000 till 77 procent bland pojkarna i årskurs 9. Vidare hade 40 procent av pojkarna i årskurs 9 druckit den senaste veckan 2000 jämfört med 24 procent 2006. 79 procent bland flickor i årskurs 9 var alkoholkonsumenter 2000 jämfört med 66 procent 2006. År 2000 hade 31 procent av flickorna i årskurs 9 druckit den senaste veckan jämfört med 23 procent 2006. Bland mönstrande unga män uppgick andelen som berusar sig någon gång i veckan till 13,8 procent 2000 jämfört med 12,2 procent 2005. Även andelen som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden hade minskat från 36 procent till 33,2 procent. Inflytande och representation Mål för demokratipolitiken är att medborgarna skall ha bättre möjligheter att delta i och påverka den politiska processen och att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall blir mer jämlika än de är i dag. Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta huvudområde har främst bäring på målet att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Ungdomar är i mindre grad aktiva i politiken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16-24 år medlemmar i politiska organisationer jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16-84 år samt 8,5 procent av befolkningen i åldern 55-64 år. (SCB:s ULF-undersökning 2006). Årets skolval, som arrangerades av Ungdomsstyrelsen, slog rekord i antal deltagare. Totalt 405 000 elever i 1 400 högstadie- och gymnasieskolor gick till valurnorna, mot 250 000 elever i 1 100 skolor i skolvalet 2002. Valdeltagandet var 87 procent vid de aktuella skolorna. Den större delen, 61 procent, av ungdomarna i åldern 16-24 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2006 - En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:3). Ungdomsstyrelsen verkar för att på olika sätt stimulera utvecklingen av former för ungdomars inflytande på lokal nivå. De flesta kommuner har inrättat ett inflytandeforum för ungdomar. Ungdomsstyrelsen uppskattar att 55 procent av kommuner och stadsdelar har någon form av inflytandeforum för ungdomar. De flesta av dessa inflytandeforum har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgivande funktion till de förtroendevalda. Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt skev. Styrelserna och kommittéerna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är särskilt underrepresenterade. År 2005 var endast 0,9 procent av styrelseledamöterna och 1,3 procent av kommittéledamöterna under 30 år. Detta kan jämföras med att 56 procent av styrelseledamöterna var över 55 år samt att 27,5 procent av kommittéledamöterna var över 60 år. Ungdomar är även kraftigt underrepresenterade bland förtroendevalda på kommunal nivå, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. I landets kommunalfullmäktigeförsamlingar var under föregående år 463 personer mellan 18 och 25 år, vilket motsvarar 3 procent. Egen försörjning Detta huvudområde omfattar bl.a. arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken och bostadspolitiken. Huvudområdet fokuserar på målet om att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd. I oktober 2005 redovisade SCB rapporten Ungdomars etablering - Generationsklyftan 1980 - 2003 (Levnadsförhållanden Rapport 108), vilken visar att ungdomars välfärdskarriär fördröjts och att ungdomars etableringsfas blivit allt längre under perioden 1980 - 2003. SCB redovisade dessutom i november 2005 rapporten Ungdomars ekonomiska välfärd - inkomster, sysselsättning och förmögenhet (SCB, Befolknings- och välfärdsstatistik 2005) som visar att samtliga åldersgrupper hade en nedgång i inkomsterna under mitten av 1990-talet, men att ungdomar under 25 år ännu 2003 inte hade kommit upp i samma inkomstläge som denna åldersgrupp hade 1991. Unga kvinnor har lägre inkomstnivå än unga män. Under 2003 uppgick kvinnors genomsnittliga löneinkomst i åldern 20-24 år till 80 650 kronor per år medan män i samma ålder hade en genomsnittlig årsinkomst om 106 120 kronor. När det gäller disponibla inkomster uppgick de unga kvinnornas medelinkomst till 96 780 kronor per år och de unga männens till 106 770 kronor. Att unga kvinnor har lägre inkomster än unga män kan till del förklaras av att kvinnor studerar under längre tid än män och arbetar deltid i större utsträckning. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick år 2005 till 69 900 enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Andelen kvinnor var 44 procent och andelen män 56 procent. Cirka 45 900 ungdomar var arbetslösa enligt statistik från AMS register, som omfattar åldersintervallet mellan 18 och 24 år. Bland dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Enligt Eurostats statistik uppgick den harmoniserade arbetslösheten bland ungdomar i Sverige till 22,6 procent år 2005. Detta innebär att Sverige är ett av de västeuropeiska länderna med den högsta ungdomsarbetslösheten. I våra nordiska grannländer låg den harmoniserade arbetslösheten på 9 till 20 procent år 2005. Den tid som ungdomar är arbetslösa är ofta kortvarig. Trots att ett högt antal ungdomar är arbetslösa finner de flesta ett arbete eller börjar en utbildning relativt snabbt. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden för ungdomar uppgick enligt SCB till drygt tre månader under andra kvartalet 2006. Den genomsnittliga tid som ungdomar var inskrivna vid arbetsförmedlingen uppgick till 6 månader under 2005. Unga kvinnor hade något kortare inskrivningstid än unga män. Ungdomars förankring på arbetsmarknaden äger rum vid allt senare år. Den s.k. etableringsåldern utgörs av den ålder vid vilken 75 procent av årskullen är sysselsatt. Etableringsåldern var 27 år 2004 att jämföra med 21 år under perioden 1988-1990. Ungdomsinsatserna har utvärderats av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). I utvärderingen, (Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? (IFAU, Rapport 2006:5), redovisas att arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar leder till kortare arbetslöshet, men att detta endast gäller på kort sikt. De kommunalt tillhandahållna ungdomsprogrammen fungerar på både kort och lång sikt sämre än AMS ordinarie program vad gäller sysselsättning, men leder till fler övergångar till reguljär utbildning. Riksrevisionen redovisade i juni 2006 en granskning av arbetsförmedlingens insatser för ungdomar före och under tiden i de kommunala ungdomsprogrammen, ungdomsgarantin (UG) och det kommunala ungdomsprogrammet (KUP). I rapporten Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen (RiR 2006:14) konstateras att många arbetsförmedlingskontor ger ungdomarna alltför lite stöd före och under KUP och UG. Det finns dock kontor där arbetet med ungdomar fungerar väl. Nutek har sedan 2005 genomfört ett entreprenörskapsprogram som i hög utsträckning vänt sig till elever i skolan. Unga personer visar sig också mer positiva till att bli företagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli företagare har ökat. Inställningen till att starta företag varierar med ålder och yngre är mer positiva till att bli företagare jämfört med äldre. I åldersgruppen 18-30 år kunde 76 procent år 2005 tänka sig att bli företagare (Entreprenörskapsbarometern 2005, Nutek). Män och utomlands födda i denna åldersgrupp vill i högre andel bli företagare än kvinnor respektive födda i Sverige. Vidare ville 32 procent inom denna åldersgrupp helst bli företagare vilket innebär en ökning sedan 2003 och 2004 då denna andel uppgick till 29 procent. Det är vanligare att ungdomar försörjer sig genom ekonomiskt bistånd än vad som gäller för befolkningen i stort. Under 2003 uppgick antalet biståndsmottagare i åldern 18-24 år till 70 142 personer och under 2004 var antalet biståndsmottagare i denna ålder 74 560. Under 2005 hade antalet biståndsmottagare i denna åldersgrupp ökat till 75 187 och utgjorde därmed 29 procent av alla biståndsmottagare i åldern 18-64 år. Bostadssituationen för ungdomar förefaller ha förbättrats i en del kommuner under 2005. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät redovisade 47 procent av kommunerna bostadsbrist för ungdomar i början av år 2006 jämfört med 59 procent av kommunerna i början av 2005. Av kommunerna uppgav 41 procent att de hade generell bostadsbrist i början av 2006. Kultur och fritid Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folkrörelse- och idrottspolitiken. Inom kulturpolitiken gäller bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. För folkrörelsepolitiken är målet att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet för idrottspolitiken är bl.a. att ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Huvudområdets inriktning har bäring på de övergripande målen om att ungdomar skall ha verklig tillgång till såväl välfärd som makt. Ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomsstyrelsen genomförde under 2002 en undersökning av ungdomars fritids- och kulturvanor, vilken redovisades våren 2005. (Arenor för alla - En studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1). Undersökningen genomfördes på fyra olika platser i såväl storstad som glesbygd och omfattade totalt 2 200 ungdomar dels 16 år gamla, dels 22 år gamla. Undersökningen visade att fritiden ansågs som mycket viktig för över 80 procent av dessa ungdomar. För 16-åringarna var det viktigast att umgås med kompisar vilket 62 procent av flickorna ansåg jämfört med 31 procent av pojkarna. Även vid 22 år var att umgås med vänner den viktigaste aktiviteten samtidigt som att vara med flick/pojkvän, läsa böcker och resa hade betydligt större betydelse för 22-åringar än 16-åringar. Utövandet av fysiska aktiviteter hade minskat i jämförelse med i mitten av 1990-talet. Av 16-åringarna var det 18 procent som inte idrottade alls under 1996 medan det var 22 procent som inte idrottade alls under 2002. På kulturens område är det vanligast att lyssna på musik och se på film. År 2002 hade 88 procent av ungdomarna i åldern 15-19 år tillgång till internet. Ungdomar i åldern 15-24 år använde under 2002 genomsnittligt 63 minuter per dag till att surfa på internet i hemmet. Antalet fritids- och ungdomsgårdar minskade under 1990-talet. I början på 1990-talet fanns ungefär 1 500 fritids- och ungdomsgårdar jämfört med cirka 1 350 gårdar 2000. Ungefär 30 procent av fritids- och ungdomsgårdarna drivs av föreningar. Enligt uppgift från Sveriges kommuner och landsting (SKL) fanns dessutom cirka 150 ungdomshus i nästan lika många kommuner under 2002. SKL har genomfört en ny kartläggning av kommunernas fritids- och ungdomsgårdar samt andra anläggningar för fritidssysselsättningar. Kartläggningen redovisas senare i höst. Preliminära resultat visar att omfattningen av fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomshus i princip ligger på samma nivå 2005 som 2000. Ungdomars organisering i föreningslivet har utvecklats genom det nya statsbidragssystemet. Ett antal nya organisationer får statsbidrag och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. För år 2005 fördelade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 61 ungdomsorganisationer med totalt 562 821 medlemmar i åldern 7-25 år. Av medlemmarna var 46 procent flickor/unga kvinnor. År 2004 uppgick antalet medlemmar som fick motsvarande statsbidrag till 587 071 och 2003 till 530 999. Vidare fördelade Ungdomsstyrelsen under 2005 särskilt bidrag till 47 organisationer samt projektstöd till 52 organisationer. Som statsbidrag för ungdomsorganisationernas verksamhet för 2005 fördelade Ungdomsstyrelsen 73,2 miljoner kronor. Därtill fördelade Ungdomsstyrelsen i januari 2006 den större delen av de 153,6 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel som myndigheten har att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. 6.5.3 Analys och slutsatser Inom ramen för det handlingsprogram som ingick i 2004 års ungdomspolitiska proposition, Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94), har ett antal olika åtgärder vidtagits i syfte att stärka ungdomars levnadsvillkor på olika områden i samhället. De insatser som vidtagits har dock inte i tillräcklig utsträckning förbättrat ungdomars levnadsvillkor. Av de ungdomar som börjar gymnasieskolan är det i dagens samhälle cirka en fjärdedel som inte fullföljer utbildningen. Arbetslösheten bland ungdomar är hög i förhållande till befolkningen i övrig arbetsför ålder. Vidare har ungdomar svårt att få en egen bostad i tillväxtregionerna. Regeringen har därför för avsikt att genomföra insatser i syfte att stärka ungdomars situation i samhället med särskild inriktning på att ge ungdomar tillgång till en individanpassad utbildning med hög kvalitet och förbättra ungdomars möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Grundskolans huvuduppgift skall vara kunskapsuppdraget, d.v.s. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Regeringen eftersträvar vidare en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att komma till sin rätt. Skolan skall präglas av mångfald och nytänkande och ge eleverna de nödvändiga förutsättningarna för att möta samhällets krav. Lärarnas och rektorernas roll skall stärkas. Gymnasieskolan skall bygga vidare på grundskolans kunskaper. Eleverna måste ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse. Regeringen avser därför föreslå ett gymnasium med tre inriktningar; studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar. Både svensk och internationell forskning tyder på att ungdomar är i behov av gedigna vägledningsinsatser både i skolan och på arbetsförmedlingen. Regeringen förbereder genomförandet av en ny arbetsmarknadspolitik med tydligt fokus på arbete och effektiva insatser för de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Många ungdomar befinner sig i denna grupp. Regeringen satsar därför på ett brett jobbprogram som kommer att öppna nya möjligheter för ungdomar att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Ungdomar har väsentliga svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden i tillväxtregionerna. Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition att ett statligt bidrag till kommunala hyresgarantier för vissa grupper skulle införas. Regeringen har uppfattningen att det finns hushåll som kan behöva stöd av det allmänna för att ordna en egen bostad, men att frågan om hur ett sådant stöd skall utformas behöver utredas ytterligare. Regeringen föreslår i denna proposition (Utgiftsområde 18, avsnitt 3.11.13) att 100 miljoner kronor under 2007 avsätts för stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Regeringen avser att återkomma med förslag till hur ett sådant stöd skall utformas. Ungdomar är fortfarande kraftigt underrepresenterade i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att dessa strategiska delar av statsförvaltningen på ett rimligt sätt återspeglar befolkningen. Det är oroväckande att stress och upplevd psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under de senaste åren. I augusti 2006 redovisade Utredningen om ungdomars psykiska hälsa sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). I betänkandet visas att ungdomar i allt högre grad drabbas av stress och psykisk ohälsa. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den bristande tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin framstår som ett allt större problem. Den nationella psykiatrisamordnarens (S 2003:09) rapporter visar att det finns brister framförallt inom primärvården vilket leder till svårigheter att prioritera och onödiga väntetider. Regeringen avser därför att genomföra en satsning för att stärka kompetensen inom psykiatrin. För detta ändamål avsätts 500 miljoner kronor under 2007. Regeringen beräknar vidare att 500 miljoner kronor skall användas för detta ändamål under 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år. Regeringen avser även att med stöd av dessa medel förbättra vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra satsningar på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer samt på drogfria mötesplatser. Satsningen avser närmast utveckling av insatser för ungdomar i socialt utsatta områden. Insatser som syftar till att förhindra att ungdomar hamnar i ett socialt utanförskap prioriteras särskilt. Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition en satsning om 80 miljoner kronor på utveckling av fritidsverksamheter och mötesplatser för ungdomar under 2007. Denna satsning var tänkt att fortsätta i samma omfattning under åren 2008 och 2009. Regeringen har bedömt att denna satsning inte skall genomföras, eftersom regeringen anser att åtgärder måste vidtas inom integrationspolitiken. Ungdomsstyrelsen kommer i november 2006 att redovisa en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars villkor inom området kultur och fritid. Regeringen har för avsikt att vidta åtgärder i syfte att vidareutveckla barn- och ungdomskulturen. Genom att Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fått ett ansvar att samordna barn- och ungdomsforskningen ges bättre förutsättningar för överblick av pågående forskning inom ungdomsforskningsområdet. Internationellt samarbete I samband med att Sverige är ordförande i Östersjöstaternas råd, från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007, är Sverige även ordförande i arbetsgruppen för ungdomsfrågor, the Baltic Sea Working Group on Youth Affairs (WGYA). Inom ramen för samarbetet inom Nordiska ministerrådet beslutade de nordiska samarbetsministrarna i mars 2006 om en ny strategi för barn och unga i Norden. De övergripande målen för barn- och ungdomsarbetet skall vara att främja barns och ungas möjligheter till goda levnadsvillkor och barns och ungas inflytande. Programperioden för EU-programmet Ungdom löper efter sju år ut vid årsskiftet 2006/07. Programmet kommer att slututvärderas under 2007. Samtidigt lanserar EU-kommissionen ett nytt ungdomsprogram, Youth in Action, för åren 2007-2013. Det nya EU-programmet skall bl.a. bidra till att uppmuntra ungdomar att ta aktiv del i samhället. 6.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2005. Riksrevisionen har vid en effektivitetsrevision granskat hur Ungdomsstyrelsen kontrollerar underlaget för beslut om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt vilka förutsättningar som Ungdomsstyrelsen har givits för att genomföra sådana kontroller; Statsbidrag till ungdomsorganisationer - hur kontrolleras de? (RiR 2005:16, 2005-11-03). I granskningsrapporten rekommenderades regeringen att överväga förslag till riksdagen om förändring av reglerna för statsbidraget och lagstiftning som innebär att Ungdomsstyrelsen får möjlighet att kontrollera medlemsantalet i de bidragssökande organisationerna utan att medlemmarnas anonymitet hotas i den utsträckning att hinder föreligger enligt regeringsformens bestämmelser. Regeringen rekommenderades också att överväga att koppla mål och villkor för bidraget till varandra samt tydliggöra regelverk och resurser för kontroll och uppföljning. Ungdomsstyrelsen rekommenderades bland annat att förstärka kontrollerna av statsbidraget. Riksrevisionen konstaterade vidare att deras rekommendationer väl syntes överensstämma med de överväganden som Ungdomsstyrelsen gjorde i sin pågående översyn av statsbidraget enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2005. Med anledning av granskningsrapporten lämnade Riksrevisionens styrelse en framställning till riksdagen angående statsbidrag till ungdomsorganisationer. Framställningens förslag avslogs av riksdagen i april 2006 (2005/06:RRS15, bet. 2005/06:KrU22, rskr. 2005/06:211). Riksdagen uttalade i samband därmed att riksdagen endast kan pröva om en viss kontroll av statsbidragen är förenlig med grundlag, om ett sådant förslag läggs fram för riksdagen. Riksdagen ansåg också att pågående och aviserade förändringar i bidragssystemet borde få tid att verka. I november 2005 redovisade Ungdomsstyrelsen sin rapport Statsbidrag till ungdomsorganisationer - en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7, 2005-11-10). Rapporten hade sin utgångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004. Riksrevisionen har även, som ett led i den årliga revisionen av Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2005, granskat intern styrning och kontroll av statsbidrag till ungdomsorganisationer (Revisionsrapport 2006-03-14, Dnr. 32-2005-0535). Denna granskning avgränsades till förhållanden Ungdomsstyrelsen direkt kan påverka. I rapporten konstaterades brister i Ungdomsstyrelsens bidragsrutin. Det uppmärksammades också att myndigheten har vidtagit väsentliga förändringar i rutinen under hösten 2005 och att ytterligare förändringar kommer att vidtas under 2006 som påtagligt förbättrar den interna styrningen och kontrollen i rutinen. Riksrevisionen bedömde bland annat att tillförlitligheten i beslutsunderlagen från ungdomsorganisationerna har ökat och såg det sammantaget som angeläget att Ungdomsstyrelsen fortsätter det arbete som påbörjats med att stärka den interna kontrollen i bidragsrutinen. Riksrevisionen avsåg att följa detta arbete under 2006. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med översyn av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsens uppföljningsrapport och Riksrevisionens granskningar utgör ett underlag i detta arbete. Regeringen kommer att överväga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen har för avsikt att därefter återkomma till riksdagen om lämpliga åtgärder inom det aktuella området. 6.7 Politikens inriktning De övergripande målen för ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och makt. I syfte att uppnå dessa mål inkluderade den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Med utgångspunkt i handlingsprogrammet har en rad åtgärder vidtagits i syfte att förbättra ungdomars levnadsvillkor särskilt inom områdena sysselsättning, utbildning och boende. Regeringen kommer att gå vidare med åtgärder som förbättrar ungdomars möjligheter på olika samhällsområden med fokus på ungdomars situation i utbildningen och på arbetsmarknaden. Utgångspunkten för regeringens skolpolitik är att skolan skall ge alla elever möjligheter att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. Det skall vara en skola där alla känner sig trygga och där varje elev får möjlighet att utvecklas. Grundskolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget - att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Varje elev, oavsett kön, familjebakgrund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap de behöver för att kunna fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny skollag. I det fortsatta arbetet vill regeringen särskilt betona skolans kunskapsuppdrag, lärarnas professionella frihet och föräldrarnas valfrihet. Dagens gymnasieprogram är tänkta att förebereda för vidare studier på högskola eller universitet. Regeringen anser att gymnasieskolan bör utvecklas så att eleverna erbjuds tre olika utbildningsinriktningar, nämligen studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar. Nuteks entreprenörskapsbarometer för 2005 visar att skolan har en viktig roll när det gäller ungas attityder till företagande. För att fler ungdomar skall stimuleras att starta eget företag bör skolan i högre grad sprida kunskaper om eget företagande. Regeringen anser att det är viktigt att gymnasieskolan kan erbjuda entreprenörskap i undervisningen på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. För att vidareutveckla idéer och initiativ som främjar entreprenörskap bör samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet samt föreningslivet stärkas. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Mer än var tredje ungdom har ingen eller svag anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen avser att vidta flera åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten och göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. En jobbgaranti för ungdomar bör kunna genomföras från och med den 1 juli 2007. I jobbgarantin kan utbildning och praktik ingå. Jobbgarantin ersätter dagens kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin. Vidare avser regeringen att införa nystartsjobb från och med den 1 januari 2007. Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren får en subvention som motsvarar arbetsgivareavgiften för de personer som omfattas av nystartsjobben. Bl.a. ungdomar som varit arbetslösa under längre tid än sex månader föreslås omfattas av nystartsjobben. För ungdomar bör skatterabatten gälla i högst ett år. Det finns anledning att fördjupa kunskapen om ungdomars möjligheter till en aktiv fritid. Ungdomsstyrelsen fick i december 2005 i uppdrag att genomföra en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor avseende välfärd och makt inom huvudområdet kultur och fritid, vilken skall redovisas i november 2006. Det är också angeläget att noga följa och analysera ungdomars tillgång till samt val och erfarenheter av fritidssysselsättningar som en av grunderna för genomförandet av satsningen på ungdomar i riskmiljöer. Ungdomars inflytande och att ungdomars erfarenheter och perspektiv tas till vara är en viktig grund för ungdomspolitiken. Sverige skall delta i Europarådets kampanj mot diskriminering "All different - all equal" som inleddes i juni 2006 och som även pågår under 2007. På nationell nivå kommer kampanjen att fortsätta till våren 2008. I augusti 2006 redovisades betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) som visar att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka ungdomars psykiska hälsa. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande utredningens förslag. Regeringen har för avsikt att senare i år ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under 2007 genomföra en tematisk analys och överväger att inrikta denna analys på området Hälsa och utsatthet. Den tematiska analysen kan ge en helhetsbild av ungdomars hälsoförhållanden som kan komplettera den kartläggning som Utredningen om ungdomars psykiska hälsa har presenterat. Den bristande tillgängligheten inom barn-och ungdomspsykiatrin framstår som ett allt större problem. Verksamheterna bör stärkas i syfte att förebygga att fler barn och unga utvecklar psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter. Regeringen avser att införa en vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. 6.8 Budgetförslag 6.8.1 29:1 Ungdomsstyrelsen Tabell 6.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 18 599 Anslags- sparande 571 2006 Anslag 19 055 1 Utgifts- prognos 19 839 2007 Förslag 19 226 2008 Beräknat 19 553 2 2009 Beräknat 19 970 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 19 226 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 19 226 tkr i 2007 års prisnivå. Ungdomsstyrelsen är den centrala myndigheten inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 19 226 000 kronor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 19 553 000 kronor och för 2009 till 19 970 000 kronor. Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 29:1 Ungdomsstyrelsen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 19 055 19 055 19 055 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 171 498 915 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 19 226 19 553 19 970 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 6.8.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tabell 6.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 87 423 Anslags- sparande 5 486 2006 Anslag 129 355 1 Utgifts- prognos 127 136 2007 Förslag 173 355 2008 Beräknat 87 355 2009 Beräknat 87 355 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer, medel för satsningen på ungdomar i riskmiljöer samt för visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Regeringens överväganden Under 2006 genomfördes första året av en satsning på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer. Regeringen föreslår att det inom anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet avsätts totalt 85 miljoner kronor under 2007 för andra årets satsning på ungdomar i riskmiljöer. Av de medel som beräknas för satsningen i sin helhet skall högst fem procent användas för Ungdomsstyrelsens administration. Ungdomsstyrelsen medges därför använda högst 3 250 000 kronor för administration av satsningen under 2007. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 173 355 000 kronor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 87 355 000 kronor och för 2009 till 87 355 000 kronor. Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 128 355 128 355 128 355 Förändring till följd av: Beslut 45 000 -41 000 -41 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 173 355 87 355 87 355 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 1 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 7.1 Omfattning Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom omfattar politikområdet regeringens och dess förvaltningsmyndigheters samlade dialog och samverkan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt. Idrottspolitiken utgör en specifik del av folkrörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa. Folkrörelsepolitiken omfattar vidare anslagen för stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering och friluftsorganisationer. Därutöver berörs anslag inom ett antal andra politikområden. 7.2 Utgiftsutveckling Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 17 30:1 Stöd till idrotten 445,3 455,6 451,2 445,6 445,6 445,6 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 24,2 28,8 39,7 32,3 32,3 32,3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 3,4 28,9 28,4 30,4 31,4 31,4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 14,7 24,9 24,5 24,9 24,9 24,9 Totalt för utgiftsområde 17 487,6 538,2 543,7 533,2 534,2 534,2 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 487,6 538,2 543,7 533,2 534,2 534,2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 7.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteavvikelser inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteavvikelserna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Folkrörelsepolitik. Tabell 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 Miljoner kronor Prognos 2006 Prognos 2007 Ersättning till idrottsutövare - - Kommersiell idrott 2 120 2 330 Omsättning i ideella föreningar 60 70 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 2 180 2 400 1 Ett "-" innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas. Anm.: De enskilda skatteavvikelserna är avrundade medan summan för politikområdet är beräknad utifrån icke avrundade avvikelser. Ersättning till idrottsutövare Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. Kommersiell idrott Skattesatsen är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Omsättning i ideella föreningar Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga. 7.4 Mål Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. Målet delas in i fyra huvudområden; * generella frågor rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser och ideella föreningar, * generella frågor rörande bidrag till folkrörelser och ideella föreningar, * regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet, samt * statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och dess verksamhet. De mål för idrottspolitiken som den tidigare regeringen satte upp är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 7.5 Insatser 7.5.1 Insatser inom politikområdet Nedan beskrivna insatser åsyftar åtgärder genomförda under den tidigare regeringens styre. Samordning Samordning av folkrörelsepolitiken Inom ramen för den interdepartementala arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi har olika aktiviteter genomförts i syfte att stärka samordningen av folkrörelsepolitiken. En inventering från varje politikområde om relationer till ideella organisationer inklusive statliga bidrag för respektive politikområde har genomförts. Översyn av folkrörelsepolitiken Hösten 2005 förordnades en särskild utredare att göra en översyn av folkrörelsepolitiken (dir. 2005:117). Detta är den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren har till uppgift att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2007. Utredaren skall genomgående beakta aspekter som kan ha betydelse för jämställdheten och möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Villkor Kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor En kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor, genomförs. Syftet med kartläggningen är att ge en samlad bild och bedömning av de rättsliga villkoren för ideella föreningar. Med utgångspunkt i kartläggningen och en analys av de problem som finns skall en utredare senast i december 2006 lämna förslag på andra åtgärder än lagstiftning som kan underlätta för föreningarna vid tillämpningen av de rättsliga villkor som gäller för dem. Projekt som rör lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté (SamSam) har genom Folkets Hus och Parker under 2003-2006 genomfört ett utvecklingsprojekt för lokal samverkan mellan organisationer som tillhandahåller allmänna samlingslokaler (samlingslokalhållande organisationer) och kommuner. För hela utvecklingsprojektet har SamSam erhållit sammantaget 2,1 miljoner kronor. Projektet har redovisats i juni 2006 (se vidare under avsnittet 7.6.1). I september 2006 har Riksorganisationen Folkets Hus och Parker genom ett regeringsbeslut fått bidrag för att i samverkan med berörda aktörer utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserade verksamheter för ungdomar i allmänna samlingslokaler, särskilt i storstadsområden med lokala utvecklingsavtal. Projektet skall slutredovisas senast i mars 2008. Samverkansprojektet Nya möten År 2005 gavs Lunds universitet i uppdrag att inventera och i en skrift sammanställa kunskap och goda exempel på föreningar som på ett framgångsrikt sätt har arbetat eller arbetar med aktiva integrationssträvanden som har sin utgångspunkt i en allmän samlingslokal eller annan mötesplats. Uppdraget redovisades i maj 2006 genom att skriften Våga öppna! överlämnades till den tidigare regeringen. Skriften riktar sig till föreningslivet och har spridits till föreningsliv och kommuner. Bidrag Generella riktlinjer för bidrag I den ovan nämnda översynen av folkrörelsepolitiken ingår bl.a. att se över behovet av generella riktlinjer för bidragsgivningen till folkrörelserna. Översyn av stödet för kvinnors organisering Riksdagen beslutade i december 2005 om ett nytt bidragssystem för kvinnors organisering (prop. 2005/06:4, bet. 2005/06:KrU6, rskr. 2005/06:99). Den 1 januari 2006 trädde förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering i kraft. Samtidigt inrättades Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt (dir. 2005:137). Politiska partier eller deras kvinnoorganisationer kan inte få stöd enligt ovan nämnda förordning. Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har därför fått stöd i särskild ordning för 2006. Frågan om på vilket sätt riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fortsättningsvis skall beredas stöd för sin organisering och verksamhet samt om även andra partiers kvinnoorganisationer skall beredas sådant stöd, och i så fall hur, ses för närvarande över inom Justitiedepartementet. Översyn av stödet till allmänna samlingslokaler En särskild utredare har sett över stödet till allmänna samlingslokaler och i betänkandet Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta. Betänkandet har remissbehandlats. I avsnitt 7.10.2 redovisar regeringen ändringar i det nuvarande bidragssystemet. För att förbereda inrättandet av ett s.k. verksamhetsutvecklingsbidrag har Boverket givits i uppdrag att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007. Dialog Folkrörelseforum Under 2002 inrättades ett Folkrörelseforum i syfte att öka kunskapen om folkrörelsernas förutsättningar och villkor. Under 2006 har aktiviteterna inom Folkrörelseforum i första hand genomförts inom ramen för 2006 års demokratisatsning, som är en insats inom demokratipolitiken. Ett antal rådslag har genomförts i syfte att diskutera hinder och möjligheter för inflytande. Ett av rådslagen har specifikt behandlat föreningslivet på temat mötesplatser, föreningsliv och maktstrukturer. Statistik m.m. Undersökning om frivilligt arbete Ersta Sköndal högskola har på Regeringskansliets uppdrag undersökt frivilliga insatser i och utanför föreningslivet. Två motsvarande undersökningar genomfördes 1992 och 1998. Uppdraget har redovisats den 15 november 2005 i rapporten Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället - några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie (se även avsnitt 7.8). I juni 2006 har Ersta Sköndal högskola fått i uppdrag av Regeringskansliet att utifrån det enkätunderlag som ligger till grund för studien från 2005 undersöka gruppen medborgare som uppgivit att de inte utför frivilliga insatser. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den del av befolkningen som i dag inte utför något ideellt arbete. Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007. Undersökning om nya sociala rörelser I maj 2004 fick Göteborgs universitet i uppdrag att undersöka nya sociala rörelser. Undersökningen redovisades i juni 2006 genom rapporten Former för samhällsengagemang - en jämförande studie av gamla och nya rörelser. I rapportens jämförande studie av nya och gamla rörelser framkommer att likheterna är fler och större än skillnaderna. Den största skillnaden mellan gamla och nya rörelser gäller hur rörelserna är organiserade. Enligt rapporten upplever framför allt de nya rörelserna att de saknar möjligheter att komma till tals och föra en dialog. (Se även avsnitt 7.8). Internationellt arbete Sverige har under 2005 och 2006 deltagit aktivt inom det internationella organet Financial Action Task Force (FATF), bl.a. i frågan om kontroll av ideella organisationer för att bekämpa finansiering av terrorism genom den ideella sektorn. Sverige har också deltagit i det arbete i frågan som bedrivits inom ramen för EU. I dialog med föreningslivet har Sverige utarbetat synpunkter som framförts till såväl FATF som till EU. Vid Europarådets toppmöte i Warszawa i maj 2005 konstaterades att ideella organisationer har en väsentlig roll när det gäller transparens och ansvarsutkrävande i ett demokratiskt samhälle. Som en följd av detta uttalande beslutades det att tillsätta en expertgrupp inom ramen för Europarådet med uppdrag att utveckla icke-bindande rekommendationer när det gäller ideella organisationers rättsliga status. Sverige deltar i denna expertgrupp. Idrottspolitiken Ökad satsning på barn och ungdomar Efter riksdagens godkännande beslutade den tidigare regeringen i maj 2006 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidraget om 400 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget har ökat med 100 miljoner kronor jämfört med 2005 och med 200 miljoner kronor jämfört med 2004. Bidraget är avsett som ett fortsatt stöd för det sista året i den särskilda satsningen på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet (även kallad "Handslaget" mellan staten, kommunerna och idrottsrörelsen). Riksidrottsförbundet skall lämna en samlad utvärdering av den fyraåriga satsningen Handslaget till Regeringskansliet senast den 15 december 2007. Av redovisningen skall en särskild bedömning göras av hur många fler flickor och pojkar som har börjat idrotta och motionera till följd av satsningen. Vidare skall redovisningen innehålla en redogörelse för vilka insatser som gjorts för att främja flickors idrottande och aktivt motverka användningen av droger. Slutligen skall redovisningen innehålla en redogörelse för vilka insatser som gjorts för att intensifiera samarbetet med skolor samt satsningar på prioriterade områden. Disposition av medel inom idrottsrörelsens andel av överskott från AB Svenska Spel Den tidigare regeringen beslutade i maj 2006 även om närmare anvisningar till Riksidrottsförbundet avseende förbundets disposition av det bidrag från AB Svenska Spels överskott som betalats ut till förbundet. Idrottens andel av överskottet från 2005 uppgår till 559,6 miljoner kronor vilket är en minskning med 95,1 miljoner kronor jämfört med 2005 och med 47,9 miljoner kronor jämfört med 2004. Riksidrottsförbundet disponerar högst 20 miljoner kronor till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet. Resterande medel, minst 539,6 miljoner kronor, tillförs idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet. Talangsatsning inom svensk idrott Den tidigare regeringen har efter riksdagens godkännande årligen sedan 1999 betalat ut bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott. År 2001 inleddes en motsvarande satsning på svensk handikappidrott. Dopning inom idrotten Unescos generalkonferens antog i oktober 2005 en konvention mot dopning inom idrotten. Den tidigare regeringen beslutade därefter att ratificera konventionen och Sverige blev första land i världen med detta. Konventionen förväntas få stor betydelse för att sprida arbetet mot dopning inom idrotten globalt och utgöra ett stöd till arbetet inom Världsantidopningsbyrån (WADA). Reglering av professionell boxning och andra kampsporter Riksdagen har antagit lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Lagen ersätter den nuvarande lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning och innebär i huvudsak följande. Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. En ansökan om tillstånd att anordna kampsportsmatch prövas av länsstyrelsen i Örebro län, som också utövar tillsyn. Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Den nya lagen trädde i kraft den 1 september 2006. Lagen skall dock inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Annan kampsportsmatch än i professionell boxning får anordnas utan tillstånd enligt lagen till och med den 31 december 2006. Ungdomsstyrelsens studie "Unga och föreningsidrotten" Ungdomsstyrelsen har analyserat folkhälso- och folkrörelseperspektivet i idrottspolitiken utifrån ungdomars egna upplevelser. Studien Unga och föreningsidrotten (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9) visar att idrotten har stor betydelse i många flickors och pojkars liv. Friluftspolitiken Friluftsrådet vid Naturvårdsverket arbetar för att genomföra friluftspolitiken. Rådet har under året fortsatt sitt arbete, bl.a. genom att fördela 25 miljoner kronor till olika friluftsorganisationer. Cirka 60 procent har fördelats som organisationsbidrag medan ca 40 procent har gått till särskilda projekt. Rådet har valt att även 2005 ha barn, ungdomar och invandrare som prioriterade målgrupper. För tredje året i rad arrangerade rådet en tankesmedja i Vålådalen tillsammans med representanter från främst de ideella friluftsorganisationerna. Vid tankesmedjan följdes upp vad som hänt beträffande de fyra projektområden som lades fast vid tidigare tankesmedja: en gemensam naturportal, precisering av begreppet friluftsliv i skolans läroplan, möten med invandrarorganisationer samt ökad forskning om och kring friluftsliv. Ett stort s.k. Open Space-möte genomfördes också där många idéer kom fram om hur friluftslivet kan utvecklas. Friluftsrådet driver nu dessa frågor vidare, tillsammans med andra aktörer. I den särskilda treåriga satsningen på lokala och kommunala naturvårdsprojekt som startade under 2004 ingår möjligheten till statsbidrag för projekt som bidrar till att såväl skydda mark och vatten för friluftsliv som att öka tillgänglighet, utveckla och förbättra förutsättningar för friluftsliv i olika områden. Under 2004 och 2005 har sammantaget statsbidrag lämnats till 971 projekt i 261 kommuner, omfattandes totalt ca 175 miljoner kronor. Den kommunala monetära medfinansieringen av dessa projekt omfattar drygt 150 miljoner kronor. Därutöver sker medfinansiering i form av arbetsinsatser etc. Totalt omfattar projekten ca 395 miljoner kronor vilket medför att medfinansieringen från andra källor är ca 55 procent. En stor andel av projekten har huvudinriktning på friluftsliv. Den tidigare regeringen har under året fått lägesrapporter från länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län om genomförandet av de särskilda program för hur de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård i Stockholms-, Göteborgs respektive Skåneregionen kan ges ett varaktigt skydd och förvaltning. Dessa program har betydelse för tillgången på tätortsnära natur i dessa tre storstadsregioner, där en stor andel av hela vår befolkning bor. Även i övrigt har insatser gjorts beträffande områdesskydd, både att bilda nya skyddade områden och att förvalta de befintliga. Dessa insatser har även betydelse för möjligheten till friluftsliv (se vidare under utgiftsområde 20). Som en konsekvens av omställningen av försvaret finns det många fastigheter som inte längre behövs för försvarsändamål. Många av dessa ligger längs våra kuster och i våra skärgårdar. Detta ger samhället ett unikt tillfälle att genom fortsatt statligt ägande trygga en rad attraktiva områden för människors friluftsliv, men även för ändamål som naturvård och kulturminnesvård. Insatserna och politiken inom detta område redovisas under utgiftsområde 20. Naturvårdsverket har på den tidigare regeringens uppdrag under året redovisat en forskningsstrategi för friluftsliv. Strategin innehåller förslag på en förstärkt kunskapsbas på kort och lång sikt genom behovsmotiverad och grundläggande forskning inom ett antal breda områden inom friluftsforskningen. Naturvårdsverket har aviserat att myndigheten kommer att avsätta 4-6 miljoner kronor per år under ca fem år, som ett första steg i genomförandet. I strategin föreslås Naturvårdsverket få ett mandat att vara samlande och pådrivande för att i samverkan med andra berörda forskningsfinansiärer, myndigheter och organisationer vidareutveckla och genomföra strategin. Den tidigare regeringen anser att strategin utgör en bra grund för fortsatt forskning kring friluftsliv och bedömer att Naturvårdsverket är lämpat att ta en samlande roll. Den tidigare regeringen delar vidare bedömningen att satsningen behöver breddas och fördjupas genom att även andra forskningsfinansiärer, inom ramen för tillgängliga resurser, tar ett ansvar för forskning kring friluftsliv. FRISAM, friluftsorganisationernas samarbetsorganisation, har under året också arbetat vidare med frågor som rör forskning och högre utbildning. 7.5.2 Insatser utanför politikområdet Insatser som relaterar till folkrörelsepolitiken genomförs inom ett stort antal andra politikområden. Nedan redogörs för insatser inom några av dessa. Demokratipolitiken Inom ramen för demokratipolitiken, särskilt inom 2006 års demokratisatsning, har föreningslivet haft en framträdande roll. Det gäller t.ex. i genomförandet av insatser inför de allmänna valen 2006. Kooperativa utvecklingscentrum Lokala kooperativa centrum, som bl.a. ansvarar för rådgivning till dem som avser att etablera kooperativ verksamhet finns i landets samtliga län. Inom ramen för näringspolitiska insatser erhåller de 25 kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) bidrag för rådgivningsverksamheten. Stödet från utgiftsområde 24 Näringspolitik uppgick under 2006 till 35 miljoner kronor. Bidrag till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! har för 2006 beviljats bidrag om 10 miljoner kronor från utgiftsområde 19 Regional utveckling för att stimulera och stödja lokal utveckling. Bidraget har i huvudsak använts till att finansiera länsbygderådens verksamheter lokalt och regionalt, drift och fortsatt utveckling av informationssystem samt till att upprätthålla ett centralt kansli för stöd och samordningsinsatser riktade till lokala utvecklingsgrupper och bygderåd. Bidrag till idrotten från AB Svenska Spel Vid AB Svenska Spels bolagsstämma våren 2006 beslutade stämman om ett bidrag till idrotten på 460 miljoner kronor, varav den tidigare regeringen har beslutat om närmare anvisningar för 400 miljoner kronor. Vid samma tillfälle fattades beslut om att 559,6 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel skall betalas ut till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet via Sveriges Riksidrottsförbund. Riksidrottsförbundet får fritt disponera 60 miljoner kronor av de medel som AB Svenska Spels bolagsstämma 2006 beslutat bidra med. Sammanlagt tillförs idrotten 1 019,6 miljoner kronor från AB Svenska Spel under 2006. Gemensam marknadsföring av Sverige som resmål Den tidigare regeringen beslutade i september 2006 om tilläggsdirektiv till Utredningen om alternativa modeller för ytterligare gemensam marknadsföring av Sverige som resmål (dir. 2006:99). Den särskilde utredaren skall även utreda förutsättningarna för att ställa ut statliga ekonomiska garantier och för andra former av stöd till stora evenemang inom bl.a. kultur- och idrottssektorerna. 7.6 Resultatredovisning 7.6.1 Resultat Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. Folkrörelsepolitiken är uppdelad i en sektorsorienterad och en sektorsövergripande del. Det är viktigt att det inom politikområdet Folkrörelsepolitik, som rör den sektorsövergripande delen, finns sådan kunskap som kan ge en samlad bild av bl.a. föreningslivets villkor, förutsättningar och behov. En ny rapport om människors engagemang har bidragit till att öka kunskapen om föreningslivets villkor och behov (se avsnitt 7.5.1). Genom Folkrörelseforum samlas regelbundet representanter för föreningslivet för att föra en dialog med regeringen. Under 2005 nådde Folkrörelseforum ut till ett 80-tal föreningar. Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak inom respektive sektor. Inom politikområdet Folkrörelsepolitik finns bidrag till kvinnoorganisationer, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationer. Bidraget för kvinnors organisering avsåg under 2005 stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet och uppgick till sammanlagt 3,4 miljoner kronor. Bidraget bestod av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Arton kvinnoorganisationer beviljades grundbidrag och fjorton av dessa beviljades även rörligt bidrag. Stödet har inneburit att fler kvinnoorganisationer kunnat utveckla kommunikationen med medlemmarna bl.a. via IT. Sedan den 1 januari 2006 fördelas statsbidrag till kvinnoorganisationerna av Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt (dir. 2005:137). Fram till september har delegationen fattat 85 beslut om bifall till ansökan om organisation-, etablerings- eller verksamhetsbidrag. Sammanlagt har 16,1 miljoner kronor betalats ut. Därutöver har regeringen fördelat sammanlagt 3,5 miljoner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Boverket har under 2006 behandlat 251 ansökningar om bidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och beviljat stöd för 93 projekt. Av dessa avser 35 projekt åtgärder för handikappanpassning med ett beviljat bidragsbelopp om totalt 3,9 miljoner kronor. Resterande projekt avser ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer och det sammantagna bidragsbeloppet i den delen uppgår till totalt 19,6 miljoner kronor. Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till de samlingslokalägande riksorganisationerna och deras samarbetskommitté (SamSam). Av samlingslokalorganisationernas redogörelse framgår att de olika organisationerna gjort ett flertal insatser med unga som målgrupp. När det gäller SamSam:s projekt om lokal samverkan kring allmänna samlingslokaler (se även avsnitt 7.5.1) har projektet bl.a. bidragit till att ett lokalt arbete med inventeringar av tillgängliga samlingslokaler m.m. kommit igång i ett antal kommuner. Projektet har även bidragit till en fördjupad dialog mellan kommuner och samlingslokalsorganisationer om på vilket sätt samlingslokalerna bättre kan utnyttjas. Arbetet har nått ut till en bred målgrupp genom bl.a. skriften Var dags rum som innehåller goda exempel på samverkansformer och en redogörelse för behov av och vinster med samverkan. Inom ramen för anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler har under 2005 därutöver 500 000 kronor använts för framtagandet av skriften Våga öppna!, som är en redovisning av den tidigare regeringens uppdrag till Lunds universitet om hur föreningslivet bättre kan integrera människor med svensk och utländsk bakgrund. Skriften har spridits till föreningsliv och kommuner i syfte att inspirera till hur föreningslivet kan bidra till ökad mångfald. Under 2006 har 676 000 kronor använts för ett uppdrag till Boverket för att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie och förbereda inrättandet av ett verksamhetsutvecklingsbidrag inom ramen för bidragssystemet till allmänna samlingslokaler. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007. Vidare har 650 000 kronor under 2006 givits i bidrag till Riksorganisationen Folkets Hus och Parker för att utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserad verksamhet för ungdomar i allmänna samlingslokaler. Projektet skall slutredovisas senast i mars 2008 (se även avsnitt 7.5.1). Idrottspolitiken Allmänt Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som * bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande, * gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och motion, * syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, * främjar integration och god etik samt * bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7-70 år inom idrottsrörelsen är ca 3,3 miljoner varav kvinnorna utgör 45 procent och männen 55 procent. 2,4 miljoner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till ca 7 000 personer. Barn- och ungdomsverksamhet Flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män skall ha goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet. Statens stöd till lokal barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten betalas ut och fördelas av Riksidrottsförbundet och uppgick 2005 till 644 miljoner kronor. Stödet skapade förutsättningar för ca 1 miljon flickor och pojkar att delta i ca 6,5 miljoner sammankomster, vilket är lika många sammankomster som 2004 och en ökning med ca 4 procent sedan 2003. Antalet deltagartillfällen uppgick 2005 till ca 59 miljoner fördelade på 40,5 procent flickor och 59,5 procent pojkar. Under Handslagets andra år beviljades 4 928 idrottsföreningar stöd till 8 769 olika projekt. Gemensam administration Idrottsverksamhet i hela landet skall främjas. Stödet till idrottens gemensamma administration under 2005 uppgick till 76 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2004 och 11,3 miljoner kronor jämfört med 2003. Riksidrottsförbundet (RF) medverkar på olika sätt till utveckling av svensk idrott. Distriktsförbunden (DF) företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Samverkan mellan RF och DF sker kring gemensamma övergripande frågor som det idrottspolitiska agerandet, samt aktuella sakfrågor och utvecklingsområden. Stödet till svensk elitidrott samordnas genom Elitidrottsrådet, ett samarbetsorgan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna. Centrala idrottsorganisationer Idrottsverksamhet som främjar integration, jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering skall stödjas. Under 2005 har 225 miljoner kronor betalats ut från statsbudgeten som bidrag till Riksidrottsförbundets medlemsförbund varav 3 miljoner kronor till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Det är en ökning med 8,6 miljoner kronor sedan 2004 och med 12,6 miljoner kronor sedan 2003. Inom specialidrottsförbunden är 42 procent av de aktiva medlemmarna kvinnor och 58 procent män. Motsvarande siffror för styrelserepresentationen är 27 procent kvinnor och 73 procent män samt 15 respektive 85 procent för styrelseordföranden. Insatser mot dopning Dopning inom idrotten skall aktivt motverkas. Statsbidraget uppgick 2005 till 23 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2,1 miljoner kronor jämfört med 2004 och 4,5 miljoner kronor jämfört med 2003. Antalet provtagningar under 2005 uppgick till drygt 4 000 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Sveriges efterlevnad av Europarådets konvention mot dopning inom idrotten har genomgått en granskning av konventionens övervakningsgrupp och fått gruppens godkännande. Idrottens forskning och utveckling Statsbidraget 2005 som syftar till att stimulera forskning och utveckling inom idrottsområdet uppgick till 20 miljoner kronor, vilket är oförändrat belopp jämfört med 2004 och 2003. Sedan 2002 bedriver Riksidrottsförbundet en egen forsknings- och utvecklingsverksamhet genom att lämna ut och finansiera forskningsuppdrag samt självt bedriva utvecklingsarbete och informationsspridning. Under 2005 har ett antal projekt utmynnat i färdiga rapporter. Centrum för idrottsforskning har till huvuduppgift att initiera, stödja och informera om idrottsforskning. Centret finansierades 2005 med sammanlagt 18,7 miljoner kronor från statsbudgeten. Specialidrott inom gymnasieskolan Elitidrottande flickor och pojkar skall ges möjlighet att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Syftet är vidare att erbjuda eleverna kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö samt att förbereda eleverna för en framtida elitkarriär. Det statliga stödet 2005 uppgick till 39 miljoner kronor vilket var en ökning med 0,2 miljoner kronor sedan 2004 och med 0,9 miljoner kronor sedan 2003. Insatser för idrottsledare Inom Handslaget driver idrottens egen utbildningsorganisation, SISU Idrottsutbildarna, grundläggande barn- och ungdomsledarutbildningar över hela landet. Projekt "Ideella ledare" startades under hösten 2005. Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna skall hjälpa specialidrottsförbunden att ta fram strategier för att rekrytera, utbilda och fortbilda ledare i idrottsföreningarna. Anläggningsstöd Under 2005 har 153 föreningar fått sammanlagt drygt 15 miljoner kronor i bidrag för investeringar i sina idrottsanläggningar. Det är en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Friluftspolitiken Organisationsstödet till friluftsorganisationerna innebär att dessa ges grundförutsättningar för att driva friluftsverksamhet, genom att nödvändiga kanslifunktioner och liknande upprätthålls. Stöd ges också som verksamhetsbidrag. Detta ger oftast ett mer konkret resultat i form av projekt och liknande. Bland de områden och teman som flera organisationer har bedrivit eller bedriver projekt inom, bör framhållas information om allemansrätten, barn och ungdom, friluftsliv för människor med invandrarbakgrund samt naturguideprojekt. Fysisk aktivitet på recept, med koppling till folkhälsoarbetet, är ett annat område som förekommer i flera projekt. Till exempel driver Friluftsfrämjandet projektet Friluftsliv på företag, bl.a. med syfte att förebygga ohälsa. Verksamhetsberättelser och Friluftsrådets redovisning visar att de allra flesta projekten visar god grad av måluppfyllelse. I några av projekten som handlar om integration, har det varit svårt att nå de uppsatta målen om deltagande. Främst har det varit svårt att nå vuxna invandrare. Organisationerna driver också på kontinuerlig basis verksamhet för medlemmar (FRISAM har totalt drygt 1,7 miljoner medlemskap). Mot bakgrund av att i princip all verksamhet är ideell är rekrytering av ledare, och utbildning och vård av befintliga ledare, ett mycket viktig element i organisationernas verksamhet. 7.6.2 Analys och slutsatser Målet för folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. En stor del av insatserna inom detta område är därför inriktade på att inhämta kunskap om såväl den ideella sektorns förutsättningar, villkor och behov som om vad det är som främjar respektive hindrar människors organisering. Denna kunskap kan sedan komma att ligga till grund för olika typer av åtgärder med syfte att bidra till goda förutsättningar för föreningslivet samt att stimulera människors organisering. Regeringen bedömer att den samlade kunskapen om föreningslivet har ökat genom bl.a. de olika insatser som har genomförts inom politikområdet, till exempel genom det s.k. Folkrörelseforum. När det gäller de bidrag som finansieras genom anslag inom politikområdet Folkrörelsepolitik kan bl.a. konstateras att det ännu är för tidigt att uttala sig om samlade effekter av det nya bidragssystemet för kvinnors organisering eftersom bidragssystemet nyligen trätt i kraft. Bidraget till allmänna samlingslokaler är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. I likhet med vad Utredningen om allmänna samlingslokaler föreslagit i betänkandet Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) bedömer regeringen att stödet behöver vidgas till att även omfatta stöd för verksamhetsutvecklingsinsatser. Regeringen redovisar i avsnitt 7.10.2 förändringar av stödet till allmänna samlingslokaler. Vidare kommer regeringen fortsätta dialogen med Boverket för att stärka uppföljningen av effekterna av stödet till allmänna samlingslokaler. Det stöd som lämnats till SamSam har bidragit till att en värdefull diskussion kommit igång kring lokal samverkan mellan organisationer som tillhandahåller allmänna samlingslokaler och ett antal kommuner. Skriften Våga öppna! har bidragit till en diskussion om hur föreningslivet kan bidra till ökad mångfald. Idrottspolitiken Regeringen anser att genom de av riksdagen fastställda principerna för idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel samt den förra mandatperiodens särskilda satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, Handslaget, har idrottsrörelsen fått bra möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar. Friluftspolitiken Stödet till friluftsorganisationerna från samhället är viktigt för att dessa organisationer skall kunna fortsätta att driva sin verksamhet. Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet och ett bra sätt att hålla åtminstone delar av befolkningen fysiskt aktiv. Organisationerna har en viktig roll, både som arrangör av konkret verksamhet och som förmedlare av kunskap och färdigheter. Även om många människor ägnar sig åt friluftsliv på egen hand så kan det finnas ett mervärde i den sociala sidan, dvs. att föreningar erbjuder en gemenskap. Friluftsrådets redovisning, som bygger på redovisningar från respektive friluftsorganisation, visar att vissa organisationer tenderar att ha en något negativ medlemsutveckling. Andra organisationer, framför allt sådana som vänder sig tämligen tydligt till avgränsade intressegrupper t.ex. båtfolk, botaniker, ornitologer, klättrare och miljö- och naturintresserade, visar tendens till ökat antal medlemmar. Noterbart är att Friluftsfrämjandet, vars uppåtgående medlemstrend sedan 2000 bröts förra året, hela tiden haft fler kvinnliga än manliga medlemmar. Även om det finns ett visst underlag genom olika undersökningar om fritidsvanor så saknas det tillförlitliga undersökningar om friluftslivet ökar eller minskar generellt hos befolkningen. Hur mycket tid som faktiskt läggs på friluftsliv, och vilka hinder som människor upplever för att idka friluftsliv, är dock frågor som behöver studeras närmare. Den tidigare regeringen har bl.a. mot denna bakgrund gett Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till program för statistik om friluftsliv. 7.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende de verksamheter som finns inom politikområdet Folkrörelsepolitik. 7.8 Politikens inriktning Inledning En övergripande ambition för regeringen är att öka alla människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Föreningslivet har här en viktig roll att spela. Goda förutsättningar måste ges föreningslivet för att skapa bl.a. den tillit och trygghet som ger människor möjligheter att växa. Detta sker bl.a. genom att det finns gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller utöva sina fritidsintressen. Det är också i det demokratiska öppna samtalet som avvägningar mellan olika rättigheter bäst kan göras. Här spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och arena för sådana och andra samtal och möten mellan människor. Enligt SCB:s rapport Föreningslivet i Sverige (2003) är så många som 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Nästan varannan vuxen - (48 procent) av den svenska befolkningen - uppger att de har försökt att åstadkomma en förbättring genom att stödja ideell verksamhet ekonomiskt. Var sjunde medborgare har arbetat i en organisation, rörelse eller ett nätverk för att påverka i någon eller några samhällsfrågor (Göteborgs universitet, 2006). Enligt Ersta Sköndal Högskola (2005) är också andelen som utför frivilligt arbete i eller utanför en förening fortsatt hög. Mer än 50 procent av befolkningen i åldern 16-85 utför någon form av ideellt arbete under minst 14 timmar per månad. Det ojämlika deltagandet består dock i huvudsak. Det är framför allt de som redan har tillgång till sociala arenor som oftare blir aktiva. När det gäller insatser inom föreningslivet har inkomst och utbildning en ökande betydelse. I rapporten Frivilliga insatser och hälsa (Folkhälsoinstitutet, 2005) undersöks för första gången sambanden mellan olika aspekter av fysisk och psykisk hälsa och olika typer av frivilliga insatser i samhället. Undersökningen visar att det finns ett samband mellan hälsa och frivilligt arbete. De som arbetar frivilligt eller har tillgång till andra typer av informellt ideellt baserade nätverk har ett större socialt kapital vilket i sin tur påverkar hälsan positivt. De som är aktiva har i genomsnitt bättre hälsa än de som inte är aktiva. Det finns större hälsoskillnader mellan frivilligt arbetande och icke frivilligt arbetande kvinnor än mellan frivilligt arbetande och icke frivilligt arbetande män. Ett mångfacetterat föreningsliv som ger medborgarna möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet kan således ha betydelse när det gäller ohälsan samt utgör en bas för demokratins funktionssätt. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken Den statliga folkrörelsepolitiken är uppdelad i två delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken, hädanefter enbart omnämnd som folkrörelsepolitiken, behandlas inom detta politikområde och är inriktad på att generellt stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar respektive bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken har betydelse också för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Frågor inom social ekonomi handlar huvudsakligen om närings- och sysselsättningspolitik. Detta ryms därför främst inom närings-, regional- och socialpolitiken. Ett av syftena med den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Samordning av folkrörelsepolitiken Under hösten 2005 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken. Detta är den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren har i uppdrag att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet samt se över hur forskningen om folkrörelserna och det övriga föreningslivet kan fortsätta att utvecklas. Utredarens förslag kommer att ligga till grund för regeringens överväganden om den framtida samordningen och inriktningen av folkrörelsepolitiken. Vidare kommer regeringen inom ramen för arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi att fortsätta utveckla samordningen av folkrörelsepolitikens olika delar. Villkor och förutsättningar Regeringens arbete för att förbättra villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna och det övriga föreningslivet kommer att utvecklas ytterligare. För detta krävs kontinuerlig kunskapsinhämtning för att få kännedom om och förståelse för den ideella sektorn, bl.a. mot bakgrund av de förändringar i människors engagemang som pågår. Den kontinuerliga dialogen mellan föreningslivet och regeringen är här en värdefull kunskapskälla (se mer nedan). Ett helhetsgrepp kring villkor och förutsättningar tas inom den pågående folkrörelseutredningen. Utredarens förslag kommer att ligga till grund för regeringens överväganden om ytterligare åtgärder inom området. Bidragsgivning Folkrörelsepolitiken omfattar även generella frågor kring bidrag till folkrörelser och föreningar. Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet. Tidigare nämnda folkrörelseutredning har i uppdrag att föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet. Utredningen kommer genom tillläggsdirektiv få i uppgift att analysera effekterna av villkorade statsbidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka möjligheter för att öka andelen villkorslösa statsbidrag. Vidare avser regeringen att låta se över hur en permanent ordning för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt kan utformas. I avsnitt 7.10.2 redovisar regeringen förändringar i bidragssystemet till allmänna samlingslokaler. Dialog Folkrörelser och övriga föreningslivet är betydelsefulla företrädare för olika grupper och intressen i samhället. Dessutom har de lokala föreningarna en stor betydelse för vitaliseringen och förnyelsen av det politiska systemet. Det är således viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regeringen och föreningslivet. Detta sker bl.a. inom ramen för Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mellan, å ena sidan, företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och, å andra sidan, företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin. I syfte att skapa kontaktytor mellan forskarsamhället och den ideella sektorn avser regeringen att under 2007 genomföra ett folkrörelseforum om forskning om den ideella sektorn. Statistik och annan kunskapsbildning En viktig uppgift inom politikområdet är att bidra till en ökad kunskap om föreningslivet och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infrastrukturen, dels om föreningslivets sammansättning, omfattning och verksamhetsinriktning. Inom ramen för den tidigare nämnda folkrörelseutredningen skall frågan om hur statistikförsörjningen kan stärkas och utvecklas när det gäller folkrörelserna och det övriga föreningslivet i syfte att säkerställa en mer kontinuerlig sådan kunskap behandlas. I detta sammanhang skall behovet av könsuppdelad statistik beaktas. Utredaren skall även undersöka och lämna förslag om hur forskningen om folkrörelser och det övriga föreningslivet kan utvecklas med beaktande av områdets egna forskningsinsatser. Därutöver anser regeringen att det behövs bestående och kontinuerliga kontakter mellan den ideella sektorn och forskningsvärlden. Som ovan nämnts avser därför regeringen genomföra ett folkrörelseforum på temat forskning om den ideella sektorn. Idrottspolitiken Målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. En god folkhälsa är en betydelsefull komponent för välfärden i vårt samhälle. Det är viktigt att flickor och pojkar tidigt skaffar sig goda motionsvanor som består även i vuxen ålder. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärksammas. Den fria och självständiga idrottsrörelsen, som själv formar och utvecklar sin verksamhet utifrån medlemmarnas intressen och behov, är särskilt viktig för att ge människor möjlighet att utöva motion och idrott. Det allmänna och idrottsrörelsen har en gemensam utmaning i att tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i behövlig omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom storstadspolitiken i utsatta stadsdelar. Det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till flickors och pojkars, kvinnors och mäns motion och idrott. Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar, breda verksamhet och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrotten värdefull genom att uppmuntra till sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa och demokratisk delaktighet samt vara en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. En fri och självständig idrottsrörelse bör därför fortsatt ges ett aktivt stöd för att bedriva verksamhet som ger flickor och pojkar möjligheter att idrotta, främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar att motionera och idrotta. Flickor måste ges lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar. Regeringen föreslår en ny utvidgad särskild satsning på svensk idrott där idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor under det första verksamhetsåret. Den nuvarande ordningen, där idrotten erhåller statsbidrag från Folkbildningsrådet för sin folkbildningsverksamhet, har haft vissa negativa effekter. Det är bl.a. i många fall svårt att skilja mellan å ena sidan folkbildningsverksamhet och å andra sidan idrottens traditionella ledar- och utbildningsverksamhet. Mot denna bakgrund finns anledning att ändra den nuvarande bidragsfördelningen. Regeringen föreslår därför att statens stöd till idrottens utbildningsverksamhet bör kanaliseras direkt till idrotten och finansieras från anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är ofta betydelsefulla förebilder för många flickor och pojkar och kan därigenom inspirera dem till att börja idrotta. Den av Unescos generalkonferens antagna globala konventionen mot dopning inom idrotten har ännu inte trätt i kraft. Regeringen anser att det är viktigt att det sker snarast så att arbetet med implementeringen av konventionens bestämmelser kan genomföras. Friluftspolitiken Närhet och tillgång till natur- och friluftsupplevelser är värdefullt för väldigt många människor. Friluftsliv har positiva effekter för vårt välbefinnande eftersom det ger möjlighet till fysisk aktivitet och avkoppling. Friluftsliv stimulerar till miljöintresse och ökat ansvarstagande för gemensamma resurser. Friluftslivet har också en stark koppling till den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det personliga engagemanget och ideella organisationers aktiviteter bidrar starkt till att utveckla miljöarbetet och öka folkhälsan. Friluftsorganisationernas verksamhet är mycket värdefull för samhället. Friluftsorganisationernas verksamhet kan utvecklas, inte minst för barn och unga. 7.9 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen skall fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 500 miljoner kronor som en ny utvidgad särskild satsning på svensk idrott att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen. Vid stämman beslutas även idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel avseende 2006. Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels ordinarie bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott för verksamhetsåret 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. 7.10 Budgetförslag 7.10.1 30:1 Stöd till idrotten Tabell 7.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 445 345 Anslags- sparande 3 788 2006 Anslag 455 551 1 Utgifts- prognos 451 176 2007 Förslag 445 551 2008 Beräknat 445 551 2009 Beräknat 445 551 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition. Anslaget disponeras för stöd till idrotten huvudsakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verksamhet som avses i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund. Under anslaget reserverar regeringen medel för bl.a. förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott. Därutöver avser regeringen även fortsättningsvis att reservera medel för ett riksidrottsmuseum. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget 2007 skall uppgå till 445 551 000 kronor. För 2008 och 2009 beräknas anslaget uppgå till 445 551 000 per år. Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:1 Stöd till idrotten 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 445 551 445 551 445 551 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 445 551 445 551 445 551 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tabell 7.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 24 175 Anslags- sparande 40 079 2006 Anslag 28 826 1 Utgifts- prognos 39 661 2007 Förslag 32 326 2008 Beräknat 32 326 2009 Beräknat 32 326 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition. Anslaget disponeras för statsbidrag till köp, ny- eller ombyggnad och standardhöjande reparationer av allmänna samlingslokaler samt för handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigande åtgärder enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar medel enligt förordningen. Vidare finns inom anslaget medel till Ungdomsstyrelsen för fördelning av bidrag till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser och utredningsarbete med inriktning på ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Därtill finns medel som regeringen disponerar för utvecklingsinsatser. En särskild utredare har sett över stödet och i betänkandet Allmänna samlingslokaler - demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta. Betänkandet har remissbehandlats. 7.10.2.1 Bidrag till allmänna samlingslokaler Regeringens överväganden Det övergripande målet för anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler är att skapa förutsättningar för en god tillgång till bra och ändamålsenliga samlingslokaler. Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler får statligt bidrag till en allmän samlingslokal lämnas för 1. köp eller nybyggnad 2. ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning, eller 3. handikappanpassning som utförs utan samband med 1 eller 2. Bidrag lämnas efter särskild ansökan till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från en kommun eller kommunala företag. För att få bidrag krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Boverket fördelar medel enligt förordningen samt meddelar föreskrifter för verkställighet av denna. Stödet till allmänna samlingslokaler utgör en viktig del av folkrörelsepolitiken genom att tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. Regeringen delar utredarens uppfattning att det utöver ett investeringsbidrag (punkterna 1-3 ovan) skall inrättas ett bidrag till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Ändamålet att stärka ungdomars kultur- och fritidsformer bör därför inte, som utredaren föreslagit, begränsas till de tre första åren, utan bör i stället gälla tills vidare. Verksamhetsutvecklingsbidraget bör lämnas till en förening som tillhandahåller en samlingslokal eller till en riksorganisation för föreningar som tillhandahåller allmänna samlingslokaler. Nivån på maximibeloppet för bidrag för handikappanpassning bör i enlighet med utredarens förslag höjas från 165 000 kronor till 200 000 kronor. En höjning av tidigare nivå har inte skett sedan i början på 1990-talet. Regeringen delar även utredarens uppfattning att i de fall då åtgärderna för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade ingår i en större eller mindre om- eller tillbyggnad skall föreningen kunna bryta ut handikappdelen och ansöka om bidrag bara för den. Detta kommer enligt regeringen att leda till fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Kravet på kommunal medfinansiering bör även fortsättningsvis finnas kvar. Den kommunala nivån har en viktig roll och det är där en struktur som passar lokala förhållanden kan byggas upp och nödvändiga prioriteringar göras. Regeringen instämmer i utredarens förslag att formen för medfinansiering bör göras mer flexibel. Kommunen skall lämna ekonomiskt bidrag, eller på annat sätt garantera, minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget. Detta kan enligt regeringen underlätta för fler föreningar att söka bidrag. Vidare delar regeringen utredarens uppfattning att det vid ändring av byggnad (ombyggnad) samt standardhöjande åtgärder inte skall finnas någon begränsning i bidragsunderlaget. Nuvarande regel anger 1 000 kvadratmeter som begränsning. Ombyggnad av redan byggda större föreningsdriva lokaler har missgynnats med nuvarande ordning, vilket bl.a. lett till att utveckling och nödvändig anpassning av lokaler i landets större tätorter inte skett i tillräcklig omfattning. Förändringarna i bidragssystemet avses preciseras närmare genom ändringar av förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. 7.10.2.2 Övriga frågor rörande anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler Regeringens överväganden Den del av anslaget som fördelas till samlingslokalföreningarnas centrala organisationer skall fr.o.m. 2007 användas dels för organisationernas allmänna informations- och rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Medlen skall inte längre enbart användas till insatser och utredningsarbete rörande ungdomar. Det nya bidraget till verksamhetsutveckling skall i stället bidra till att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler. Dock förutsätter regeringen att samlingslokalföreningarna även fortsättningsvis använder stora delar av sitt stöd för att nå ut till ungdomsgruppen. Medlen till samlingslokalföreningarna skall fr.o.m. 2007, i enlighet med utredarens förslag, inte längre fördelas av Ungdomsstyrelsen utan av Boverket. De medel som under 2003 t.o.m. 2006 ställts till regeringens disposition för utvecklingsinsatser upphör fr.o.m. 2007. Dessa medel tillförs det nya verksamhetsutvecklingsbidraget. Regeringen föreslår att anslaget för 2007 skall uppgå till 32 326 000 kronor. Från och med 2007 tillförs anslaget 3 500 000 kronor per år för det nya verksamhetsutvecklingsbidraget. För åren 2008 och 2009 beräknas anslaget uppgå till 32 326 000 kronor per år. Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 28 826 28 826 28 826 Förändring till följd av: Beslut 3 500 3 500 3 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 32 326 32 326 32 326 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Tabell 7.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 3 411 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 28 911 1 Utgifts- prognos 28 398 2007 Förslag 30 411 2008 Beräknat 31 411 2009 Beräknat 31 411 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition. Anslaget disponeras för bidrag för kvinnors organisering. Vidare får anslaget användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen av bidrag som fördelas enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget 2007 skall uppgå till 30 411 000 kronor. Från och med 2007 sker en permanent ökning av anslaget med 1 500 000 kronor. För 2008 och 2009 beräknas anslaget uppgå till 31 411 000 kronor per år. Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 28 911 28 911 28 911 Förändring till följd av: Beslut 1 500 2 500 2 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 30 411 31 411 31 411 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005(06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7.10.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tabell 7.9 Anslagsutveckling 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tusental kronor 2005 Utfall 14 693 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 24 910 1 Utgifts- prognos 24 467 2007 Förslag 24 910 2008 Beräknat 24 910 2009 Beräknat 24 910 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med denna budgetproposition. Anslaget disponeras för statsbidrag till friluftsorganisationer. Från och med år 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som den tidigare regeringen under år 2003 inrättat vid Naturvårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas enligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer. Under 2006 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska botaniska föreningen, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Frisksportförbundet och Sveriges Ornitologiska förening. Endast organisationsbidrag har lämnats till Cykelfrämjandet, Friluftsorganisationer i samverkan, FRISAM, Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Båtunionen. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet 4H, Studiefrämjandet, Svenska Klätterförbundet, Svenska Scoutrådet och Svenska Turistföreningen. Verksamhetsbidragen avser bl.a. projekt om närnaturguider, barn- och ungdomsprojekt, ledarutveckling, mångfald och integration, vattensäkerhet samt information om allemansrätten. Regeringens överväganden Friluftsorganisationerna har en viktig roll i att erbjuda såväl barn och ungdomar som vuxna friluftsaktiviteter, som ger både upplevelser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna gör också ett värdefullt arbete med att öka kunskapen om natur och miljö, och i förlängningen skapa en grund för miljömedvetande och engagemang. Organisationerna informerar om allemansrätten, om miljöproblemen men också om hur man som individ kan bidra till lösningar på dessa. De bedriver också i varierande grad ett arbete för att öka integrationen genom att erbjuda friluftsaktiviteter till människor med invandrarbakgrund. Friluftsorganisationerna har därmed en viktig roll i arbetet för en god folkhälsa. Regeringen föreslår därmed att 24 910 000 kronor anvisas under anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer under 2007. För 2008 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2009 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor. Anslaget har för perioden 2007-2009 beräknats enligt följande: Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 24 910 24 910 24 910 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 24 910 24 910 24 910 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 8.1 Budgetförslag Politikområde 25 är uppdelat mellan utgiftsområdena 15, 16 och 17. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 16 återfinns redovisning av insatser, resultat och politisk inriktning för hela politikområdet. 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen Tabell 8.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 2 636 659 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 2 688 646 1 Utgifts- prognos 2 640 866 2007 Förslag 3 079 439 2008 Beräknat 3 150 266 2 2009 Beräknat 3 219 572 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 083 254 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 083 254 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget finansierar utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Tilldelade medel utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet beslutar vilka folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan som skall få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Anslaget finansierar vidare Folkbildningsrådets egen verksamhet och utgifter för Folkbildningsnätet. Anslaget finansierar även utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève. Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten. Regeringen bedömer att anslaget behöver förstärkas med 490 miljoner kronor med anledning av det förslag om en höjning av folkbildningsanslaget som aviserades i folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). I samma proposition bedömdes att det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet kan kanaliseras direkt till idrotten. Med anledning därav skall utgifter för denna verksamhet, som beräknas till 140 miljoner kronor och som tidigare finansierats från detta anslag, överföras till anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, utgiftsområde 16. Stödet bör utbetalas som ett särskilt verksamhetsstöd. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 3 079 439 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 3 150 266 000 kronor respektive 3 219 572 kronor. Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:1 Bidrag till folkbildningen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 2 688 646 2 688 646 2 688 646 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 41 518 104 312 165 757 Beslut 489 275 500 528 511 540 Överföring till/från andra anslag -140 000 -143 220 -146 371 Övrigt Förslag/beräknat anslag 3 079 439 3 150 266 3 219 572 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 8.3 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tusental kronor 2005 Utfall 75 592 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 79 446 1 Utgifts- prognos 77 543 2007 Förslag 78 755 2008 Beräknat 81 695 2 2009 Beräknat 83 632 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 79 755 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 79 755 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget finansierar utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen enligt förordningen (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen. Målet för denna verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för personer med funktionshinder. Vidare finansierar anslaget utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråktolkutbildning och teckenspråklärarutbildning enligt förordningen (1993:920) om Tolk- och översättarinstitutet. Anslaget finansierar också utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet. Även utgifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda finansieras från anslaget. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor 2008. Tabell 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009- Ingående åtaganden 12 000 Nya åtaganden 12 000 13 000 Infriade åtaganden 12 000 13 000 0 Utestående åtaganden 12 000 13 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 12 000 13 000 Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten. Utgiftsprognosen för 2006 visar att tilldelade medel till teckenspråktolkutbildningar inte kommer att förbrukas fullt ut. För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslås att detta anslag engångsvis minskas med 1 miljon kronor 2007 och att anslaget 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning engångsvis ökas med samma belopp. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 78 755 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 81 695 000 kronor respektive 83 632 000 kronor. Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 79 446 79 446 79 446 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 309 2 249 4 186 Beslut -1 000 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 78 755 81 695 83 632 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 8.6 Anslagsutveckling för Bidrag till kontakttolkutbildning Tusental kronor 2005 Utfall 14 148 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 14 529 1 Utgifts- prognos 14 271 2007 Förslag 16 664 2008 Beräknat 16 017 2 2009 Beräknat 16 369 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 15 664 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 664 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget finansierar utgifter enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning samt administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser. Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten. Behovet av kontakttolkar bedöms öka kraftigt under 2007 med anledning av den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Anslaget ökades med 4,2 miljoner kronor 2006 och föreslås öka med ytterligare 1 miljon kronor därefter av detta skäl. För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslås att detta anslag engångsvis ökas med 1 miljon kronor 2007 och att anslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen minskas med samma belopp. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 16 664 000 kronor för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 16 017 000 kronor respektive 16 369 000 kronor. Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 14 529 14 529 14 529 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 126 457 786 Beslut 2 009 1 031 1 054 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 16 664 16 017 16 369 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 9.1 Budgetförslag Politikområde 26 Forskningspolitik är uppdelat mellan flera utgiftsområden. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning återfinns redovisning av insatser, resultat och politisk inriktning för hela politikområdet. 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Tabell 9.1 26.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 40 141 Anslags- sparande 285 2006 Anslag 56 236 1 Utgifts- prognos 48 708 2007 Förslag 56 721 2008 Beräknat 47 428 2 2009 Beräknat 48 438 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 46 650 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 46 650 tkr i 2007 års prisnivå. Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Målet med verksamheten är att förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder. Regeringens överväganden SLBA driver ett utvecklingsarbete för att möta den digitala tekniken. Det rör sig bl.a. om insatser för digitala leveranser av material och överföring av analogt material till digital form s.k. migrering. Anslaget tillförs en tillfällig resursförstärkning om 10 miljoner kronor under 2007 för migrering (prop. 2004/05:80). Även under 2006 tillfördes anslaget en tillfällig resursförstärkning om 10 miljoner kronor för samma ändamål. Arbetet med migreringen har försenats och därmed prognostiseras att inte hela anslaget förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen är det därför av vikt att förekommande anslagssparande kan tas i anspråk av SLBA under 2007 till 2009. Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 26.1 Statens ljud- och bildarkiv Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 56 236 56 236 56 236 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 485 1 450 2 678 Beslut -10 258 -10 476 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 56 721 47 428 48 438 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 56 721 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Statens ljud- och bildarkiv för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 47 428 000 kronor respektive 48 438 000 kronor. 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 10.1 Budgetförslag Politikområde Finansiella system och tillsyn är uppdelat mellan utgiftsområdena 2 och 17. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 2 återfinns redovisning av insatser, resultat och politisk inriktning för hela politikområdet. 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen Tabell 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2005 Utfall 38 064 Anslags- sparande 10 067 2006 Anslag 42 839 Utgifts- prognos 42 078 2007 Förslag 44 219 2008 Beräknat 44 968 1 2009 Beräknat 45 927 1 1 Motsvarar 44 219 tkr i 2007 års prisnivå. Lotteriinspektionen (LI) är central förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. LI:s verksamhet är anslagsfinansierad. Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 29 958 41 38 051 -8 093 Prognos 2006 31 500 95 42 839 -11 300 Budget 2007 34 000 95 45 957 -11 900 Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 31 miljoner kronor redovisas mot inkomsttiteln 9455 Lotteriavgifter enligt prognosen för 2006. Målet är emellertid att det skall råda balans mellan intäkter och kostnader. Lotteriinspektionen har redovisat ett förslag till författningsändringar i syfte att uppnå full kostnadstäckning för myndighetens verksamhet genom avgifter. Förslaget, som bereds i Regeringskansliet, kan komma att resultera i förändringar i denna del. Mot bakgrund av utvecklingen på spelmarknaden, som bl.a. kännetecknas av ökad internationell konkurrens, har regeringen tillsatt en utredning, se Utgiftsområde 2, avsnitt 16. Regeringens överväganden Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 42 839 42 839 42 839 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 1 1 380 2 129 3 088 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 44 219 44 968 45 927 1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget för 2007 uppgår till 44 219 000 kronor. För 2008 och 2009 har anslaget beräknats till 44 968 000 kronor resp. 45 927 000 kronor 1 Senaste lydelse 2001:105. 1 Senaste lydelse 1994:402. 2 Senaste lydelse 2001:273. 3 Senaste lydelse 2002:356. 1 Nytt anslagsnamn fr.o.m. 2007. 2 Nytt anslag efter omorganisering av språkvården och tillskapandet av Institutet för språk och folkminnen. Tidigare anslagen 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet. ?? 1 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 20 19 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 22 21 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 82 83 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 96 97 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 9 9 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 110 111 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 112 113 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 142 141 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 146 145 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 148 147 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 152 149