Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2005/06:101 Årsredovisning för staten 2005 Regeringens skrivelse 2005/06:101 Årsredovisning för staten 2005 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 6 april 2006 Göran Persson Pär Nuder (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2005. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen informerar regeringen riksdagen om regeringens ställningstagande till vilka myndigheter och verksamheter som får finansieras med sponsring. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2005 Det samlade ekonomiska utfallet för 2005 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 1,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet för 2005 med 2,2 procentenheter. Utgiftstaket för 2005 klarades med en marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på 14 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 32 procent, en minskning med knappt 1 procentenhet jämfört med 2004. Jämfört med 2004 har resultatet enligt resultaträkningen för staten förbättrats med 39 miljarder kronor. Resultaträkningen uppvisade 2005 ett överskott på 20 miljarder kronor. Statsskulden har ökat med 49 miljarder kronor. Som andel av BNP ligger dock statsskulden kvar på cirka 47 procent. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2005 jämfört med 2004. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2005 Procent av BNP1 Utfall 2004 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 71 2,7 41 1,6 Statsbudgetens saldo 14 0,5 -513 -2,0 Utgiftstak 870 32,5 858 33,3 Takbegränsade utgifter 864 32,3 856 33,2 Statens nettoförmögenhet -762 -28,5 -7754 -30,1 Statsskuld 1 262 47,2 1 213 47,1 Årets över-/underskott i resultaträkningen 20 0,8 -184 -0,7 Garantiför-bindelser5 723 27,1 703 27,3 EU-avgiften6 Nettoflöde till EU 26 13 1,0 0,5 23 11 0,9 0,4 1 Prel. BNP för 2005 uppgår till 2 673 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2004 uppgår till 2 573 miljarder kronor (löpande priser). 3 Utfallet för statsbudgetens saldo har korrigerats för 2004 i jämförelse med vad som tidigare redovisats. För en närmare beskrivning, se avsnitt 5.1.1. 4 Redovisningen för 2004 har justerats i enlighet med ändrade redovisningsprinciper m.m. För en närmare beskrivning, se avsnitt 4.4.5. 5 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. 6 Periodiserade uppgifter. Överskott i de offentliga finanserna Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i årsgenomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Osäkerheten i konjunkturutvecklingen är ett av skälen till att det bör finnas en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet och långsiktig hållbarhet. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. På motsvarande sätt kan det överstiga 2 procent i ett starkt konjunkturläge. Riksdagen fastställde hösten 2004 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2005 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2005 beräknas enligt preliminära nationalräkenskaper uppgå till 2,7 procent av BNP, vilket betyder att målet överskreds med 2,2 procentenheter. Det förbättrade utfallet beror främst på ökade intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa större bolag återförde hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Även intäkterna från skatt på kapitalvinster och konsumtion har blivit större än prognostiserat. Under perioden 2000-2005 har den offentliga sektorns finansiella sparande uppgått till i genomsnitt 1,9 procent av BNP och är därmed i linje med målet om 2 procents sparande över en konjunkturcykel. Marginal till utgiftstaket Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2005 uppgick till 870 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Marginalen till det fastställda utgiftstaket för 2005 blev därmed 5,7 miljarder kronor. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 20 miljarder kronor, vilket är en ökning med 39 miljarder kronor jämfört med 2004. Ökningen hänförs i huvudsak till att skatter m.m. har ökat med 51 miljarder kronor. Skatter m.m. uppgår därmed till 890 miljarder kronor för staten och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Fysiska personers inkomstskatt ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Av ökningen på 18 miljarder kronor utgör 12 miljarder kronor preliminärskatter. Den högre lönesumman påverkar även statens intäkter avseende arbetsgivaravgifter som ökade med 11 miljarder kronor. Intäkter av mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att framför allt finansiella företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till/upplösning av fonder) har ökat med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Transfereringar till kommunsektorn har ökat med 14 miljarder kronor, till företag med 6,1 miljarder kronor och till utlandet med 4,2 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll har däremot minskat med 10 miljarder kronor. Den främsta orsaken är att kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar på studielån, på grund av återföring av reservation för lånefordringar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre ränteläge, som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder, samt att några mindre justeringar gjorts av beräkningarna av reservationen för osäkra fordringar. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna även minskat för sjukpenning med 3,5 miljarder kronor, men ökat för aktivitets- och sjukersättningen med 2,7 miljarder kronor och för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 17 miljarder kronor. Av dessa avser 8,7 miljarder kronor s.k. övriga driftkostnader, dvs. köp av varor och tjänster, 6,4 miljarder kronor avskrivningar och nedskrivningar och 1,2 miljarder kronor personalkostnader, exklusive arbetsgivaravgifter. I ökningen av avskrivningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2004. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 10,3 miljarder kronor, Akademiska hus AB med 5,7 miljarder kronor och LKAB med 3,0 miljarder kronor. Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 67 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med knappt 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Detta beror framför allt på en ökning av orealiserade valutaförluster med 39 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 7,6 miljarder kronor och avser främst reavinst vid försäljning av aktier i samband med TeliaSonera AB:s och Nordea AB:s återköp av aktier samt utdelning från aktier i Nordea AB. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till 28,5 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med 12,5 miljarder kronor jämfört med 2004, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 20 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor. Statsskulden minskade som följd av statsbudgetens positiva saldo, men detta motverkades av att valutaskulden skrivits upp med anledning av kronans försvagning och av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Som framgår av tabellen ovan uppgår statsskulden 2005 till 47,2 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har ökat med 47 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har ökat med ca 2 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat, från 25 procent till 24 procent, i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden. Statsbudgetens utfall Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till 746 miljarder kronor 2005, varav skatter utgjorde 682 miljarder kronor och övriga inkomster 64 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten som antogs i december 2004 blev inkomsterna 34 miljarder kronor högre. Skatterna blev 42 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster 9 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 746 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Den främsta orsaken till differensen är att skatt på bolagsvinster beräknas bli 25 miljarder kronor högre. Av denna ökning bedöms engångseffekten av bolagens återföringar från periodiseringsfonder uppgå till 9 miljarder kronor. Utgifter Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 732 miljarder kronor 2005, vilket är 19 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2005. På tilläggsbudget anvisades 2 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder kronor avsåg allmänna barnbidrag. Avvikelsen mellan utfall och totalt anvisade medel för budgetåret 2005 uppgick därmed till 21 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror främst på minskade utgifter för statsskuldsräntor (-6,1 miljarder kronor) samt att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4,5 miljarder kronor lägre än budgeterat. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden ökade med 20 miljarder kronor jämfört med 2004 och uppgick vid utgången av 2005 till 723 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garantiåtagandena minskat med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. De statliga subventionerna av garantiverksamheten via statsbudgeten uppgick till 298 miljoner kronor, varav 157 miljoner kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor avsåg Öresundsbron. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2005 till drygt 188 miljarder kronor, varav 173 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar. Avgifter till och bidrag från EU Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till 26 miljarder kronor (1 procent av BNP), vilket är en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2004. Ökningen är främst hänförlig till BNI-avgiften som ökat med 2,4 miljarder kronor. Bidragen från EU ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade med 1,8 miljarder kronor. Kassamässigt (enligt statsbudgeten) har Sveriges avgift till EU varit oförändrad mellan 2004 och 2005. Bidragen från EU ökade med drygt 1 miljard kronor, vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten till EU minskade med samma belopp. Statliga sektorns tillgångar och skulder Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens andel uppgår till minst 20 procent. Vid utgången av 2005 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 934 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 363 miljarder kronor jämfört med 2004. De samlade skulderna uppgick till 2 628 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar en ökning med 193 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital), efter elimineringar till 306 miljarder kronor, en ökning med 170 miljarder kronor jämfört med 2004. Till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 125 miljarder kronor till 780 miljarder kronor. PPM:s tillgångar ökade med 70 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick därmed till 238 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 159 miljarder kronor, en ökning med 138 miljarder kronor jämfört med 2004. Statens andel av bolagens skulder ökade med 116 miljarder kronor till sammanlagt 886 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 273 miljarder kronor. Uppföljning av målen för ohälsa, sysselsättning och socialbidrag. Riksdagen har ställt sig bakom de mål för minskad ohälsa som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras under perioden 2002-2008, vilket motsvarar en nivå för 2008 på 56,5 miljoner sjukskrivningsdagar. Mellan 2004 och 2005 minskade det sammanlagda antalet sjukskrivningsdagar från 94 miljoner dagar till ca 83 miljoner dagar. Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar minskade från 75 000 till 60 000 personer under 2005, vilket innebär att målet från 2002 om högst 64 000 nybeviljanden per år uppnåddes med god marginal. I budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år skulle öka till 80 procent 2004. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år uppgick 2005 till 77,4 procent. År 2001 kompletterade regeringen sysselsättningsmålet med ett socialbidragsmål. Regeringens mål har varit att halvera socialbidragsberoendet mellan 1999 och 2004 från 115 200 till 57 600 helårsbidrag. Räknat i fasta priser minskade socialbidragskostnaderna med två procent mellan 2004 och 2005. Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag minskade under 2005 från 2004 års nivå på cirka 88 000 helårsbidrag. Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Årsredovisning för staten 2005 23 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 27 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 2.2 Utgiftstak för staten 28 3 Utveckling av statens ekonomi 33 3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen 33 3.1.1 Mål för att minska ohälsan 33 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet 35 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m. 37 3.2 Statsbudgetens utveckling 38 3.2.1 Statsbudgetens saldo 38 3.2.2 Statsbudgetens inkomster 38 3.2.3 Statsbudgetens utgifter 44 3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna 47 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 61 4.1 Resultaträkning 61 4.1.1 Intäkter 62 4.1.2 Kostnader 63 4.1.3 Transfereringar 63 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet 64 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 65 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden 65 4.2 Balansräkning 65 4.2.1 Nettoförmögenheten 65 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 67 4.3 Finansieringsanalys 68 4.3.1 Statens verksamhet 68 4.3.2 Investeringar 68 4.3.3 Utlåning 69 4.3.4 Finansiella aktiviteter 69 4.3.5 Statens upplåning 69 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 70 4.4.1 Transfereringar och skatter 70 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter 70 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten 71 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. 71 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal 72 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. 74 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster 75 4.4.8 Värderingsprinciper 78 4.5 Noter 80 4.5.1 Noter till resultaträkningen 80 4.5.2 Noter till balansräkningen 96 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen 119 5 Statsbudgetens utfall 125 5.1 Statsbudgetens saldo 2005 125 5.1.1 Statsbudgeten 2004 och 2005 126 5.1.2 Reformer 127 5.2 Statsbudgetens inkomster 2005 128 5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar 129 5.2.2 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 129 5.2.3 Sambandet mellan statsbudgetens skatter och resultaträkningen 135 5.2.4 Övriga inkomster 136 5.3 Statsbudgetens utgifter m.m. 141 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut 141 5.3.2 Statsbudgetens utgifter m.m. 143 5.3.3 Indragningar 144 5.3.4 Begränsningsbelopp 145 5.3.5 Medgivna överskridanden 145 5.3.6 Politikområden 145 5.3.7 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 148 5.4 Utfallet per utgiftsområde 152 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 153 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 153 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 154 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 154 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 155 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 155 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 156 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 157 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 158 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 159 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 159 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 160 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 161 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 162 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 162 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 162 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 163 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 163 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 164 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 165 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 165 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 166 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 166 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 167 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 167 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 169 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 170 5.4.28 Minskning av anslagsbehållningar 170 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 171 5.4.30 Kassamässig korrigering 173 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 174 6 Statliga garantier och krediter 179 6.1 Statliga garantier 179 6.1.1 Statens garantiportfölj 179 6.1.2 Portföljens riskprofil 182 6.1.3 Avsättningar för garantiförluster 184 6.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 185 6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten 186 6.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser 186 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk 188 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning 189 7 Avgifter till och bidrag från EU 195 7.1 Avgiften till EU:s budget 195 7.2 Återflöde från EU-budgeten 196 7.3 Redovisning i resultaträkningen 196 7.4 Redovisning på statsbudgeten 197 7.5 Anslag finansierade med EU-medel 198 8 Revisionsfrågor 203 8.1 Revisionsberättelse med invändning 203 8.2 Revision av EU-medel 205 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2004 206 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 206 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2004 gällande Sverige 207 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 211 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet 211 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten 214 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut 215 9.4 Riksbanken 216 9.5 Pensionssystemets årsredovisning 216 10 Sponsring m.m. 221 10.1 Riksdagens tillkännagivande 221 10.2 Myndigheter eller verksamheter som får finansieras med sponsring 221 10.3 Lagen om offentlig upphandling 222 10.4 Begreppet sponsring 223 10.5 Sammanfattning 223 Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter Tabellförteckning Nyckeltal för det ekonomiska utfallet 7 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 27 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 28 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna 28 2.4 Utgiftstak för staten 29 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005 29 2.6 Takbegränsade utgifter 29 3.1 Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002-2004 38 3.2 Statsbudgetens utfall 2001-2005 38 3.3 Statens totala inkomster 1999-2005 39 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2005 41 3.5 Skattekvot 2000-2005 44 3.6 Statsbudgetens utgifter 2001-2005 46 3.7 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2001-2005 47 3.8 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2005 48 3.9 Statsskuldens utveckling och sammansättning 49 3.10 Nominella lån i svenska kronor efter eliminering 49 3.11 Valutaskulden 50 3.12 Statsskuldens kostnader 50 3.13 Transfereringar exklusive avsättningar 2001-2005 51 3.14 Socialförsäkringar 2001-2005 52 3.15 Pensionstagare med ålderspension 2001-2005 52 3.16 Utbetald ålderspension 2001-2005 52 3.17 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2001-2005 53 3.18 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2001-2005 53 3.19 Studerande med studiemedel 2001-2005: Studiebidrag 54 3.20 Studerande med studiemedel 2001-2005: Studielån 54 3.21 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på kvinnor respektive män 55 3.22 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på åldersgrupper 56 3.23 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på sektorer 57 4.1 Resultaträkning 62 4.2 Balansräkning 66 4.3 Materiella investeringar 68 4.4 Finansieringsanalys 69 4.5 Periodiserade skatter 71 4.6 Påverkan på balansräkningen 71 4.7 Resultaträkningens saldo 2004 74 5.1 Statsbudgetens utfall 2005 125 5.2 Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för större engångseffekter 126 5.3 Statsbudgetens utfall 2004 och 2005 127 5.4 Reformer 2005 jämfört med 2004 128 5.5 Statsbudgetens inkomster 128 5.6 Inkomstreformer 2005 jämfört med 2004 128 5.7 Makroekonomiska förutsättningar 2005 129 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster enligt den nya strukturen 130 5.9 Skatt på arbete 130 5.10 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2005 131 5.11 Skatt på kapital 132 5.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror 133 5.13 Fördelning av energi- och koldioxidskatt 134 5.14 Restförda och övriga skatter 134 5.15 Tillkommande skatter, avräkningar och periodiseringar 135 5.16 Sambandet skatterna i statsbudgeten och resultaträkningen (RR) 135 5.17 Övriga inkomster, sammanfattning 136 5.18 Inkomster av statens verksamhet 136 5.19 Rörelseöverskott 137 5.20 Ränteinkomster 137 5.21 Aktieutdelning 138 5.22 Inkomster av försåld egendom 139 5.23 Återbetalning av lån 139 5.24 Kalkylmässiga inkomster 140 5.25 Statliga pensionsavgifter 140 5.26 Bidrag m.m. från EU 140 5.27 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2005 141 5.28 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna 141 5.29 Statsbudgetens utgifter m.m. 2005 143 5.30 Indragningar 2005 144 5.31 Utgiftsbegränsande åtgärder 2005 145 5.32 Medgivna överskridanden 2005 145 5.33 Statsbudgetens utgifter 2005 fördelade på politikområden 147 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 148 5.35 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2005 152 5.36 UO 1 Rikets styrelse 153 5.37 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 153 5.38 UO 3 Skatt, tull och exekution 154 5.39 UO 4 Rättsväsendet 154 5.40 UO 5 Internationell samverkan 155 5.41 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 155 5.42 UO 7 Internationellt bistånd 156 5.43 Utfall för bistånd 1997-2005 157 5.44 UO 8 Invandrare och flyktingar 157 5.45 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 158 5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 159 5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 159 5.48 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 160 5.49 UO 13 Arbetsmarknad 161 5.50 UO 14 Arbetsliv 162 5.51 UO 15 Studiestöd 162 5.52 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 163 5.53 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 163 5.54 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 164 5.55 UO 19 Regional utveckling 164 5.56 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 165 5.57 UO 21 Energi 165 5.58 UO 22 Kommunikationer 166 5.59 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 166 5.60 UO 24 Näringsliv 167 5.61 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 168 5.62 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 169 5.63 Räntor på statsskulden 169 5.64 Räntor och valutakurser 2001-2005 årsgenomsnitt 170 5.65 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 170 5.66 Minskning av anslagsbehållningar 20051 171 5.67 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor 171 5.68 Riksgäldskontorets nettoutlåning 171 5.69 Kassamässig korrigering 174 5.70 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 175 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2005-12-31 180 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2005-12-31 184 6.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2005-12-31 185 6.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2005-12-31 186 6.5 Anslag vars ändamål 2005 omfattade garantiverksamhet 187 6.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2005 187 6.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2005-12-31 189 7.1 Avgiften till och återflöde från EU (periodiserat) 2001-2005 197 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2001-2005 198 7.3 Anslag finansierade med EU-medel 199 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 212 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) 213 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas och PPM:s innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret 214 9.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2005 (marknadsvärde) 214 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning 217 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning 218 Diagramförteckning 3.1 Antal sjukskrivningsdagar i relation till arbetskraftens storlek 1965-2005 34 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971-2005 34 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad 1993-2005 36 3.4 Antal socialbidragstagare 1990-2005 36 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20-64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning respektive ekonomiskt bistånd 1990-2005 37 3.6 Skatteintäkterna 2000-2005, korrigerade för regeländringar 42 3.7 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar 42 3.8 Skattebaser för skatt på kapital 42 3.9 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar 42 3.10 Skattebaser för skatt på arbete 43 3.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar 43 3.12 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror 43 3.13 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2001-2005 47 3.14 Transfereringar per sektor 2001-2005 51 3.15 Socialförsäkringar 2001-2005 52 3.16 Arbetsmarknad 2001-2005 53 3.17 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2001-2005 53 3.18 Utbildning och studiestöd 2001-2005 54 3.19 Statens egen verksamhet 2001-2005 55 4.1 Statens intäkter 62 4.2 Statens kostnader 63 4.3 Transfereringar per mottagande sektor 64 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2005 127 5.2 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 2005 133 5.3 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2005, realekonomiskt fördelade 149 5.4 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2005 149 6.1 Garantiåtaganden 2001-2005 180 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2001-2005 188 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2001-2005 190 1 Årsredovisning för staten 2005 1 Årsredovisning för staten 2005 Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen skall enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 15 december 2005 (dnr Fi2005/6394). Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter inklusive Riksbankens grundfond. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade resursförbrukning. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2005 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2005 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2004. Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2005 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2005, dels med utfallet för 2004. Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2006/1537). En samlad bild av statens ekonomi Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2005. De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden tillsammans med en uppföljning av några viktiga mål för statens verksamhet. Vidare lämnas en redovisning av statliga garantier och krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2005 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel återfinns i kapitel 8. Finansdepartementet ger även ut en publikation med ett sammandrag av skrivelsens innehåll. Förändringar i årets skrivelse Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2004 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2004/05:RRS20). Skrivelsens innehåll har vidareutvecklats utifrån finansutskottets önskemål i betänkandet Årsredovisning för staten 2004 (bet. 2004/05:FiU28, rskr. 2004/05:304). I årets skrivelse lämnas, som tilläggsinformation i anslutning till den konsoliderade resultat- och balansräkningen, en beskrivning av på vilka väsentliga punkter resultat- och balansräkningen skulle ha påverkats om skatteintäkterna redovisats fullt periodiserade för 2005. Regeringens avsikt är att i Årsredovisningen för staten 2006 ha en fullt periodiserad redovisning av skatter m.m. i resultat- och balansräkningen. I jämförelse med förra årets skrivelse avseende 2004 utgår kapitlet om utvecklingen av statlig produktion, liksom kapitlet om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Kapitlet Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten har lagts som bilaga. Som svar på riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:176) om att regeringen bör ta ställning till vilka myndigheter/verksamheter som får finansieras med sponsring informerar regeringen riksdagen om sitt ställningstagande i denna fråga i kapitel 10. Kvalitetsgranskning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt statsbudgetens utfall. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster. 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mål -3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 0,5 Utfall -1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 -0,5 -0,2 1,6 2,7 Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP-fonderna och premiepensionssystemet. Den kommunala sektorn omfattar kommuner och landsting. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under perioden 1997-2001 överträffades målet med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen gavs finanspolitiken en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det finansiella sparandet, men 2004 och 2005 uppnåddes åter överskott, se tabell 2.1. Under perioden 2000-2005 var överskotten i de offentliga finanserna i genomsnitt 1,9 procent av BNP. I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. I ett svagt konjunkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas. Riksdagen fastställde hösten 2004 i budgetpropositionen för 2005 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2005 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes bli 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa med 3,0 procent. Enligt preliminära nationalräkenskaper för 2005 blev överskottet 2,7 procent av BNP, dvs. målet överträffades med 2,2 procentenheter. Målet överträffades trots att BNP växte något svagare än prognosen i budgetpropositionen för 2005. Även hushållens konsumtionsutgifter, som är en viktig skattebas, utvecklades något svagare. De förbättrade offentliga finanserna beror på starkt ökade intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa bolag återförde hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Även större intäkter än vad som prognostiserades hösten 2004 har utfallit för skatt på kapitalvinster och på konsumtion. I viss mån gäller detta även inkomstskatter. Även lägre utgifter för offentlig konsumtion än vad som beräknades hösten 2004 bidrog till det högre än prognostiserade finansiella sparandet. Kommunsektorn bidrog till en del till detta. Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor Utfall 2004 BP2005 Utfall 2005 Utfall- BP2005 Inkomster 1 426 1 469 1 505 36 varav skatter och avgifter 1 292 1 323 1 357 34 Utgifter 1 385 1 452 1 434 -18 Finansiellt sparande 41 17 71 54 Procent av BNP 1,6 0,6 2,7 2,1 Anm.: Siffrorna för BP 2005 anges med periodiserade skatter enligt de principer som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades. Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor Utfall 2004 BP2005 Utfall 2005 Utfall- BP2005 Staten -12 -47 7 54 Ålderspensionssystemet 49 55 50 -5 Kommunala sektorn 5 9 14 5 Anm.: Se anm. till Tabell 2.2 2.2 Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.4). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn. De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras. Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket för staten för budgetåret 2005 till 894 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks-dagsbeslut om tekniska justeringar av utgiftstaket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.5). Utgiftstaket för 2005 fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 870 miljarder kronor. Tabell 2.4 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 870,0 Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Den huvudsakliga tekniska justeringen av utgiftstaket 2005 motiveras av nettoredovisningen av utjämningssystemet, som minskade de takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder kronor. Övriga justeringar motiveras av de justeringar av statsbidragen till kommunerna som gjorts för att kompensera förändringar i grundavdraget. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005 Miljarder kronor 2005 Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i BP 2004 (bet. 2003/04: FiU20) 894 Nettoredovisning av utjämningssystem -26,33 Begränsat avdrag för pensionsavgift -2,94 Grundavdragshöjning 3,72 Slutreglering av grundavdragshöjning 0,67 Försäkringskassans pensionsavgifter 0,39 Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut (bet. 2004/05:FiU1) 870 Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 5,7 miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna blev 5,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2005. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -0,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -2,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,9 15 Studiestöd -1,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -1,2 Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2005: Utgiftsområde Mdkr 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 2,8 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 1,5 Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor Utfall 2004 SB 20051 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 688,0 699,2 692,3 -6,9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 1,5 Takbegränsade utgifter 855,5 869,8 864,3 -5,4 Budgeteringsmarginal 2,5 0,2 5,7 5,4 Utgiftstak för staten 858 870 Anm.: SB 2005= Statsbudget för 2005 1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2005, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2006. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 172,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2005. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. 3 Utveckling av statens ekonomi 3 Utveckling av statens ekonomi I detta kapitel redovisas inledningsvis en uppföljning av några viktiga mål som stödjer den ekonomiska politiken och som även har stor betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. Därefter redovisas en femårsöversikt över statsbudgetens utveckling respektive utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. 3.1 Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen 3.1.1 Mål för att minska ohälsan Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna målen innebär att: * frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008, * antalet nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar (f.d. förtidspensioner) skall minska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden till målen var den snabba ökningen av sjukskrivningarna mellan 1997 och 2002. Sjukskrivningsvolymen mer än fördubblades mellan 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten för sjukpenning ökade under samma period från 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. Under samma period ökade antalet förtidspensionärer med 65 000 personer till nära 500 000 personer. Ökningen skall ses i ljuset av att sjukskrivningarna nådde en mycket låg nivå kring 1997 och att den totala sjukskrivningsvolymen 2002 var rekordhög. Inte ens i slutet av 1980-talet, då framför allt den korta sjukfrånvaron var hög, var sjukskrivningarna lika omfattande. Ökningen under perioden 1997-2002 var tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper och regioner. Den stora förändringen var ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet långtidssjukskrivna tredubblades mellan 1997 och 2003, men har under senare år minskat relativt kraftigt. Kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna och svarar för ca två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, typ av familj och bransch. Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder och utbildningsnivå. De övriga skillnader som finns mellan sektorer, branscher och yrken avspeglar till största delen köns- och ålderssammansättningen inom respektive delgrupp. Det finns även stora regionala skillnader i sjukskrivning och andelen personer med aktivitets- eller sjukersättning. Regioner med svag arbetsmarknad har ofta såväl hög ohälsa som hög andel arbetslösa. Diagram 3.1 Antal sjukskrivningsdagar i relation till arbetskraftens storlek 1965-2005 Utfall 2005 Under 2005 minskade antalet sjukskrivna med 34 000 personer till 211 000. Sjukvolymen, mätt med antalet av Försäkringskassan ersatta sjukskrivningsdagar, minskade under 2005 med ca 14 procent. Sjukvolymen har minskat med 29 procent sedan 2002. Under 2005 minskade såväl de korta som långa sjukskrivningarna. Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar (f.d. förtidspension) minskade kraftigt under 2005 och uppgick till ca 60 000 personer. Målet som angavs 2002 innebär att genomsnittet av nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar under perioden 2002-2008 inte skall överstiga 64 000 per år. Det sammanlagda antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade under året med 32 000 personer till 557 000. Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971-2005 Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar, som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar, har i princip varit oförändrade under perioden 2003-2005. Det sammanlagda antalet sjukskrivningsdagar minskade från 94 miljoner dagar till ca 83 miljoner dagar mellan 2004 och 2005. Målet för 2008 är 56,5 miljoner dagar. Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka under början av året, för att stabiliseras på en nivå på ca 35 procent av sjukvolymen. Inflödet av nya sjukfall fortsatte att minska och var ca 15 procent lägre än under 2004. Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten uppgick sammanlagt till 127 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar ca 15 procent av utgifterna under utgiftstaket. Nedgången i sjukskrivningsvolymen 2005 motsvarades nästan helt upp av en ökning av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det s.k. ohälsotalet, dvs. summan av antalet sjukpenningdagar och dagar med sjuk- eller aktivitetsersättning, minskade emellertid med ca 3 procent. Samtidigt ökade den genomsnittliga dagersättningen. Sammantaget innebar detta att utgifterna för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning 2005 minskade med ca 0,8 miljarder kronor i jämförelse med 2004. Regeringens åtgärder 2005 Från och med den 1 januari 2005 infördes ett medfinansieringsansvar för arbetsgivare som omfattar 15 procent av sjukpenningkostnaderna för anställda som är sjukskrivna på heltid. Systemets utformning syftar till att stimulera förebyggande insatser, rehabilitering och andra åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete på hel- eller deltid. Arbetsgivare skall betala en särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansiering) för arbetstagare som får hel sjukpenning. Reglerna om medfinansiering regleras i lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift. Regeringen beslutade i december 2005 (dnr S2005/10219/SF) att Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall vidta ökade insatser för alla försäkrade som är långtidssjukskrivna, har aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning i syfte att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Pilotverksamheten inleds i Västra Götaland och Västmanland för att därefter utökas till att omfatta övriga landet. Intentionen är att samtliga i målgruppen skall omfattas av insatserna senast vid utgången av 2007. I december 2005 presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Denna innebär att regeringen avsätter 3 miljarder kronor under tre år för att landstingen skall ge insatser rörande sjukskrivningsprocessen ökad prioritet inom hälso- och sjukvården. Sedan 2003 har regeringen uppdragit åt AMS och Försäkringskassan att upprätta en gemensam verksamhets- och handlingsplan för arbetslivsinriktad rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Sedan starten har 8 800 av de totalt 26 000 personer som berörts av samverkansinsatserna börjat arbeta eller påbörjat en utbildning. Under 2006 kommer samarbetet att omfatta ca 12 000 personer. Från och med 2006 omfattas även anställda som är sjukskrivna, men som inte kan återgå till sin arbetsgivare, av samarbetet. Sedan 2004 finns det en möjlighet för Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, landsting och kommun att bedriva finansiell samordning genom att på lokal och regional nivå bilda samordningsförbund. Genom att samordna resurser och inrätta en gemensam lednings- och beslutsfunktion ges nya möjligheter att främja ett effektivt samarbete mellan berörda myndigheter. För närvarande finns det 35 samordningsförbund i totalt 57 av Sveriges 290 kommuner. Flera samordningsförbund avses bildas under 2006. 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet Såväl sysselsättningsmålet som socialbidragsmålet var tidsatta t.o.m. 2004. Målen är dock fortfarande gällande för regeringen och ger uttryck för regeringens fortsatta strävanden inom dessa verksamhetsområden. Mot denna bakgrund har regeringen valt att även för 2005 kommentera hur väl dessa mål uppfyllts. Sysselsättningsmålet I budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Målet fastställdes av riksdagen (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Motivet för detta mål är att sysselsättningen har en grundläggande betydelse för finansiering av offentlig verksamhet, inte minst mot bakgrund av förestående demografiska utveckling. Bättre utveckling än väntat åren 1998-2001 Åren 1998-2001 var såväl BNP- som sysselsättningstillväxten starkare än vad som förväntades då målet lades fast. BNP-tillväxten under perioden var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 personer årligen. Befolkningstillväxten i åldersgruppen var också starkare än beräknat, då den förväntade sammantagna ökningen på 44 000 personer under perioden i stället blev 79 000. Det beror på att nettoinvandringen blev högre än förväntat, dvs. invandringen blev högre än beräknat och utvandringen lägre. Den reguljära sysselsättningsgraden uppgick 2001 till 78,5 procent, vilket kan jämföras med förväntade 77,7 procent. Om befolkningstillväxten i stället hade blivit den förväntade skulle den reguljära sysselsättningsgraden ha uppgått till 79,1 procent. En partiell förklaring till den högre sysselsättningstillväxten är dock en högre befolkningstillväxt. Ytterligare en annan förklaring till sysselsättningsuppgången under perioden är en ökad sjukfrånvaro. Det beror på att personer som har en anställning eller är egna företagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt arbete t.ex. till följd av sjukdom, klassificeras i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) som sysselsatta. Om en vikarie anställs räknas även denna som sysselsatt. Det medför att det är fler personer som i AKU räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt arbetar. I samband med en ökande sysselsättning minskade den öppna arbetslösheten, från 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 4,3 procent 2001. Den goda utvecklingen medförde att statens utgifter för stöd till arbetsmarknaden minskade. Mellan 1998 och 2001 minskade stödet till arbetsmarknadsområdet från statsbudgeten med sammantaget ca 15 miljarder kronor. De lägre utgifterna hänförde sig i huvudsak till minskade volymer för arbetsmarknadspolitiska program. Sämre utveckling än väntat åren 2002-2004 Till skillnad från perioden 1998-2001 präglades åren 2002-2004 av en lägre BNP- och sysselsättningstillväxt än vad som förväntades då sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten var i genomsnitt 2,3 procent under perioden. Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med knappt 11 000 personer, men minskade 2003 och 2004 med sammanlagt 25 000 personer. Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att vara högre än vad som hade beräknats. Sammantaget ökade befolkningen i åldern 20-64 år med 66 000 personer mot beräknade 33 000. Den reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till 77,2 procent, att jämföra med målsättningen 80,0 procent. Sysselsättningen ökade 2005 Under hösten 2005 ökade sysselsättningen återigen. Sysselsättningsökningen blev något större än befolkningstillväxten. De sysselsättningsskapande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökade med 13 000 personer från 2004 till 2005. Sammantaget medförde detta att den reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20-64 år i princip var oförändrad mellan åren. År 2005 uppgick den reguljära sysselsättningsgraden till 77,4 procent. AKU-omläggningen i april 2005 har inneburit att en ny definition på sysselsättning införts. I den nya definitionen inkluderas även personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar utomlands. Statistiska centralbyrån bedömer att den ändrade definitionen motsvarar ca 14 000 personer eller ca 0,3 procentenheter. Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad 1993-2005 Procent Anm.: Diagrammet beskriver utvecklingen över tid i enlighet med den nya definitionen på sysselsättning. Statens totala utgifter för politikområdet arbetsmarknadspolitik uppgick 2005 till 69,6 miljarder kronor. Sysselsättningsstödet till kommuner och landsting, anställningsstödet och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) på statsbudgetens inkomstsida uppgick till 12,7 miljarder kronor. Sammantaget uppgick de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska insatserna till 20,1 miljarder kronor 2005 och de särskilda insatserna för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga till 11,6 miljarder kronor 2005. Socialbidragsmålet Diagram 3.4 Antal socialbidragstagare 1990-2005 Helårsekvivalenter År 2001 kompletterade regeringen sysselsättningsmålet med ett socialbidragsmål. Målet innebar att antalet socialbidragstagare skulle halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet helårsbidrag minskade från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004. Människor som lever på socialbidrag skall i stället få möjlighet till arbete. Socialbidragstagandet ökade kraftigt under 1990-talets första hälft i spåren av den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Undersökningar har visat ett starkt samband mellan sysselsättning och behovet av socialbidrag. Förändringar av antalet socialbidragstagare påverkar inte statsbudgetens utgifter direkt eftersom socialbidragen finansieras av kommunerna. Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare år har resulterat i ett minskat behov av socialbidrag. Mellan 1999 och 2004 minskade antalet helårsbidrag med 30 000 eller 24 procent till ca 88 000. Till följd av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden ökade socialbidragskostnaderna under 2004 jämfört med 2003, men under 2005 började kostnaderna åter att minska. Mellan 2004 och 2005 minskade socialbidragskostnaderna med två procent räknat i fast pris. Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag minskade under 2005 (uppgifter om utfallet för 2005 blir tillgängliga i juli 2006). 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m. I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i åldern 20-64 år som är arbetslösa, sjukskrivna, uppbär aktivitets-/sjukersättning (f.d. förtidspension) eller ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag). Med arbetslösa avses i det följande både personer som erhåller arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. Med sjukskrivna avses personer som erhåller sjukpenning eller rehabiliteringspenning, men också sjukskrivning under sjuklöneperioden och karensdagar inkluderas (de sistnämnda utgör endast en mindre del av de sammantagna sjuktalen). För att uppnå jämförbarhet räknas antalet personer om till helårsekvivalenter. Det innebär exempelvis att två personer som under 2005 var arbetslösa på heltid under sex månader vardera tillsammans utgör en helårsekvivalent i arbetslöshet. På samma sätt motsvarar en person som varit sjukskriven på halvtid hela året 0,5 helårsekvivalenter. Under perioden 1990-2004 uppvisar arbetslöshetstalen en markant negativ samvariation med sjuktalen. Antalet arbetslösa ökade kraftigt under första delen av 1990-talet, dock från en låg nivå. Åren 1997-2001 minskade arbetslösheten kontinuerligt. Antalet sjukskrivna uppvisar under samma period ett omvänt mönster, dvs. en minskning mellan 1990 och 1997, och därefter en ökning. År 2003 minskade sjuktalen för första gången sedan 1997, medan arbetslöshetstalen då i stället ökade för första gången sedan 1997. År 2005 minskade dock arbetslösheten något samtidigt som sjuktalen minskade. De närmaste åren får visa om detta var startpunkten på en försvagning av den historiskt sett starka negativa samvariationen dem emellan. Mellan 1990 och 2005 ökade gruppen med aktivitets- och sjukersättning från 6,5 procent till 9,0 procent av det totala antalet personer i åldern 20-64 år. Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20-64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning respektive ekonomiskt bistånd 1990-2005 Källa: SCB och Finansdepartementet Andelen personer med ekonomiskt bistånd ökade under lågkonjunkturen från 1,5 procent 1990 till 2,7 procent 1997, och minskade sedan under den följande högkonjunkturen till 1,6 procent 2002. Något utfall vad avser personer med ekonomiskt bistånd för 2005 finns ännu inte att tillgå, men nuvarande prognos innebär att andelen i princip varit oförändrad, 1,6 procent, under perioden 2002-2005. Summan av antalet helårsekvivalenter kom 1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i åldern 20-64 år. Under lågkonjunkturen 1993-1997 var andelen ca 22 procent. Därefter minskade andelen till en nivå på ca 20 procent (1999-2002). För 2004 ökade andelen till 21,1 procent. Enligt preliminära uppgifter minskade andelen återigen 2005, till 20,4 procent. Om även personer med skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare, anställningsstöd, lönebidrag m.m. inkluderas blir summan av antalet helårsekvivalenter som andel av befolkningen i åldern 20-64 år i genomsnitt ca 2 procentenheter högre under perioden 1990-2005. 3.2 Statsbudgetens utveckling 3.2.1 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Tabell 3.1 Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002-2004 Miljarder kronor 2002 2003 2004 Tidigare redovisat utfall av statsbudgetens saldo 1,2 -46,4 -53,3 Korrigering 2,3 -0,2 2,8 Statbudgetens saldo 3,5 -46,6 -50,5 För åren 2002(2004 har utfallet för statsbudgetens saldo korrigerats jämfört med vad som redovisades i Årsredovisningen för staten 2004 (tabell 3.1, s. 36). Korrigeringen beror på att Riksgäldskontoret (RGK) vid beräkningen av statsbudgetens saldo har gjort en felaktig redovisning av vissa statliga betalningar under perioden november 2002 till april 2005. Orsaken till detta är att RGK i november 2002 lade om betalningsrutinerna för vissa statliga betalningar. Betalningar som inte skulle inkluderas i statsbudgetens saldo kom dock efter omläggningen felaktigt att ingå. Tabell 3.2 Statsbudgetens utfall 2001-2005 Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Inkomster 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 Skatter m.m. 690,8 665,2 614,0 642,8 688,3 Övriga inkomster 64,3 65,3 47,7 51,6 57,5 Utgifter m.m. 716,4 727,0 708,3 745,0 731,8 UO 1-25 och 27 640,8 658,0 661,3 688,0 692,3 Statsskuldsräntor UO 26 81,3 67,3 42,2 52,7 32,7 Kassamässig korrigering -34,4 -48,6 -7,3 -6,1 -3,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 28,8 50,3 12,1 10,3 10,1 Budgetsaldo 38,7 3,5 -46,6 -50,5 14,1 Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006. År 2001 uppgick budgetöverskottet till 39 miljarder kronor, vilket framför allt kan förklaras av höga skatteinkomster. År 2002 minskade överskottet till drygt 3 miljarder kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på 47 miljarder kronor. Underskottet ökade under 2004 till 51 miljarder kronor. Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgifterna ökade dock under denna period, främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att utgifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på statsbudgetens inkomstsida. Ökningen av lånebehovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor. År 2005 uppvisade statsbudgeten åter ett överskott, vilket uppgick till drygt 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för statsskuldsräntor. 3.2.2 Statsbudgetens inkomster Statens totala inkomster I tabell 3.3 redovisas statens totala inkomster 1999-2005. Sett över hela sjuårsperioden har de stigit med 2,9 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska förändringar. Framför allt beror de på regelförändringar, händelser av engångskaraktär, samt periodiseringar. I tabell 3.3 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror delvis på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. Resterande skillnad beror på att principerna för vad som skall ingå i de olika redovisningarna är något olika. Det gäller bl.a. EU-skatter, kommunala utjämningsavgifter, statlig och kommunal mervärdesskatt samt vissa nedsättningar som enligt nationalräkenskapernas definition i stället ska betraktas som transfereringar. Tabell 3.3 Statens totala inkomster 1999-2005 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 660,9 704,7 745,7 EU-skatter 10,9 12,0 10,8 8,6 8,9 7,3 7,8 Kommunala utjämningsavgifter 20,5 19,2 20,9 23,7 26,2 26,7 1,5 Skatter utanför budgeten -2,7 -3,2 -1,5 -2,0 -1,9 -1,9 -2,2 Mervärdesskatt staten -17,0 -16,7 -19,3 -20,0 -20,5 -20,5 -20,8 Mervärdesskatt kommuner 0,0 0,0 0,0 0,0 -28,0 -32,5 -34,2 Nedsättningar m.m. 0,0 0,0 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 -13,6 Kompetenssparande 0,0 -1,4 -1,2 0,0 -2,3 -1,2 6,0 Periodiseringar -7,8 -25,7 30,0 26,1 -22,3 -32,1 -2,3 1000 Statens skatteinkomster 674,0 674,3 690,8 665,2 614,0 642,8 688,3 2000 Inkomster av statens verksamhet 32,5 44,1 44,6 43,3 23,7 29,3 27,1 varav 2411 Inkomster av statens aktier 8,0 16,8 5,0 4,2 4,5 7,6 12,1 3000 Inkomster av försåld egendom 1,0 61,5 0,2 0,1 0,0 0,1 6,7 4000 Återbetalning av lån 3,1 2,5 2,6 2,7 2,5 2,4 2,3 5000 Kalkylmässiga inkomster 5,2 8,6 8,4 9,9 9,5 8,3 8,8 6000 Bidrag från EU m.m. 9,3 9,0 8,5 9,3 12,0 11,6 12,6 Statens övriga inkomster (2000-6000) 51,1 125,7 64,3 65,3 47,7 51,6 57,5 Statens totala inkomster 725,1 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006. Statens övriga inkomster Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. Det höga beloppet 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor. Statliga bolags återköp av aktier inbringade 7 miljarder kronor 2005. Den resterande variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdelningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år. Den offentliga sektorns skatteintäkter I tabell 3.4 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i slutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2005 är 76 miljarder kronor eller 11 procent högre än vad de var 1999. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 1,8 procent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har fr.o.m. år 2000 och framåt påverkat de statliga skatteintäkterna 2005 negativt med ca 50 miljarder kronor. Justerat för regeländringar skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 19 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 2,9 procent. Förändringar under Skatt på arbete Under Skatt på arbete redovisas bl.a. skattereduktioner. Till följd av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar dessa i tre jämna steg 2000, 2001 och 2002 samt ett halvt steg 2005 motsvarande sammanlagt ca 59 miljarder kronor. Samtidigt minskade avdragen för den allmänna pensionsavgiften, vilka påverkar den kommunala skatten positivt med sammanlagt ca 18 miljarder kronor. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensionsomläggningen då pensioner gjordes beskattningsbara och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 15 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes även 2001, 2002, 2004 samt 2005, vilka sammantaget ökade den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete. Förändringar under Skatt på kapital Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under högkonjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta sig under 2004 och 2005. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar såsom fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även skatt på bolagsvinster uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter på grund av återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Ungefär 10 miljarder kronor förklaras av dessa återbetalningar. Nedgången 2001 förstärks av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag därmed valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Fastighetsskatten minskar något 2001 - trots återinförd omräkning av taxeringsvärden - beroende på lägre skattesats. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001, 2002 och 2005. Arvs- och gåvoskatten slopades 2005, vilket förklarar det låga utfallet detta år. Förändringar under Skatt på konsumtion och insatsvaror Utvecklingen av koldioxidskatten under perioden beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 13 miljarder kronor (utöver KPI-justering) inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Ungefär 8 miljarder kronor av dessa bemöts av skattesatssänkningar under energiskatten. Att nivån för energiskatten ändå är jämn under perioden beror på skattesatshöjningar för elektrisk kraft om ca 7 miljarder kronor. Skattesatsjusteringarna syftar till att finansiera lägre skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Lägre skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca 2 miljarder kronor. Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2005 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Skatt på arbete 700,9 728,0 756,6 764,8 800,5 824,5 846,7 Direkta skatter 408,8 414,0 423,4 420,4 449,5 465,6 473,3 Kommunal skatt 323,2 336,3 359,4 378,5 403,1 419,8 433,6 Statlig skatt 29,6 33,5 34,6 33,1 32,7 34,0 37,0 Allmän pensionsavgift 60,0 63,1 65,7 68,1 70,3 72,1 74,6 Skattereduktioner m.m. -4,0 -18,9 -36,4 -59,4 -56,6 -60,5 -71,9 Artistskatt 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 292,1 314,0 333,2 344,4 351,0 359,0 373,3 Arbetsgivaravgifter 272,8 288,4 304,6 314,8 321,9 328,2 340,6 Egenavgifter 7,4 8,2 8,5 8,9 9,0 9,3 9,6 Särskild löneskatt 17,0 22,4 25,3 27,6 27,2 28,3 30,0 Nedsättningar -6,0 -5,9 -6,3 -8,1 -8,4 -8,1 -7,9 Tjänstegruppliv 1,0 1,0 1,1 1,1 1,3 1,3 1,1 Skatt på kapital 129,7 161,1 119,3 101,7 107,5 135,9 157,2 Skatt på kapital, hushåll 25,5 34,4 14,2 6,3 6,8 11,9 19,7 Skatt på bolagsvinster 53,5 72,5 52,1 43,9 48,9 71,5 82,4 Avkastningsskatt 10,9 13,3 14,9 13,4 12,7 11,3 12,6 Fastighetsskatt 23,3 23,3 21,2 23,5 24,0 24,3 25,3 Stämpelskatt 4,5 4,9 5,4 5,8 6,0 7,1 7,8 Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 6,5 3,9 4,9 5,3 5,5 Övriga skatter 1,3 2,1 2,5 1,9 1,9 1,8 2,7 Arvs- och gåvoskatt 2,1 2,5 2,6 3,0 2,5 2,6 1,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 277,0 289,1 300,7 314,9 327,9 338,0 358,2 Mervärdesskatt 189,6 198,4 207,0 217,1 226,6 235,6 250,8 Tobaksskatt 7,4 7,7 8,1 8,4 8,3 8,2 8,2 Skatt på etylalkohol 4,7 4,9 4,9 5,1 4,7 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 3,5 3,6 3,7 3,5 3,6 3,5 3,6 Skatt på öl 2,5 2,4 2,4 2,6 2,6 2,5 2,6 Energiskatt 37,4 38,3 36,4 37,1 36,4 35,1 37,8 Koldioxidskatt 12,7 12,0 17,0 19,9 23,8 26,4 25,5 Övriga skatter på energi och miljö 2,3 3,7 3,6 3,6 3,7 3,5 3,4 Skatt på vägtrafik 7,0 7,4 7,7 8,2 8,3 8,8 11,0 Skatt på import 3,6 3,8 3,6 3,4 3,5 3,9 4,7 Övriga skatter 6,3 6,9 6,3 6,0 6,3 6,4 6,4 Restförda och övriga skatter 6,8 5,4 -1,7 -3,3 -2,6 -1,7 -3,2 Restförda skatter -3,1 -5,0 -5,2 -7,3 -5,9 -5,9 -7,6 Övriga skatter 9,9 10,4 3,5 3,9 3,4 4,2 4,4 Totala skatteintäkter 1114,4 1183,6 1 175,0 1 178,1 1 233,3 1 296,8 1 358,8 EU-skatter 10,9 12,0 10,8 8,6 8,9 7,3 7,8 Offentliga sektorns skatteintäkter 1103,5 1171,7 1 164,1 1 169,5 1 224,4 1 289,5 1 351,1 Kommunala inkomstskatter 323,2 336,3 359,4 378,5 403,1 419,8 433,6 Avgifter till ålderspensionssystemet 110,2 145,2 152,3 158,2 160,4 165,0 171,7 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 660,9 704,7 745,7 Konjunkturens effekt på statens ekonomi Om den direkta effekten av de regeländringar som skett fr.o.m. 2000 dras bort från de totala skatteintäkterna respektive år kan sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen i samhället och skatteintäkterna tydligare illustreras. Skatteintäkterna under perioden jämförs då som om 1999 års regler gällde samtliga år. Diagram 3.6 Skatteintäkterna 2000-2005, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling I diagram 3.6, 3.7, 3.9 samt 3.11 redovisas utvecklingen för skatteintäkterna 2000-2005 korrigerade för de regeländringar som skett under perioden. Det har dock inte skett någon korrigering för den indirekta effekten av regeländringarna, dvs. deras påverkan på skattebaserna. Skatt på kapital Diagram 3.7 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. De korrigerade intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år. Diagram 3.8 Skattebaser för skatt på kapital Indexerad nivå, 2005=100 De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt fluktuerande, vilket åskådliggörs i diagram 3.8. Skatt på arbete Diagram 3.9 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling De korrigerade intäkterna från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än skatt på kapital. Skatt på arbete reagerar också, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning. Diagram 3.10 Skattebaser för skatt på arbete Procentuell utveckling Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunkturen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för socialavgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Konjunkturens påverkan framgår tydligare om en uppdelning av skattebasen görs i förvärvsinkomster respektive transfereringar. Detta illustreras i diagram 3.10 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar. Skatt på konsumtion och insatsvaror Diagram 3.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2005, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Intäkterna från skatt på konsumtion har varit relativt opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatteintäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion. Diagram 3.12 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror Procentuell utveckling Diagram 3.12 illustrerar utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtionsutgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. En annan viktig förklaring är att konsumtionen gynnats av låga räntor. Skattekvoten I tabell 3.5 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2000-2005. Skattekvoten minskade 2001 och 2002 med 2,1 respektive 1,7 procentenheter i huvudsak beroende på lägre intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt ursprung i konjunkturläget som både påverkar kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av återföringar från försäkringsgivaren Alecta år 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även de tre första stegen i reformen med ökad reduktion och minskade avdrag för den allmänna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 ökade skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. År 2004 minskade åter skattekvoten. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. Utan dessa återföringar hade skattekvoten minskat 2004 med ytterligare 0,5 procentenheter, framför allt beroende på den svaga arbetsmarknaden. År 2005 ökade skattekvoten trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital. Tabell 3.5 Skattekvot 2000-2005 Procent av BNP 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Skattekvot 53,9 51,8 50,1 50,6 50,4 50,8 varav Staten 31,4 28,8 27,0 27,1 27,4 27,9 Kommunsektorn 15,3 15,9 16,1 16,5 16,3 16,2 ÅP-systemet 6,6 6,7 6,7 6,6 6,4 6,4 EU 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,6 varav Arbete 33,2 33,4 32,6 32,8 32,0 31,7 Kapital 7,3 5,3 4,3 4,4 5,3 5,9 Konsumtion m.m. 13,0 13,1 13,2 13,4 13,1 13,4 Restfört m.m. 0,4 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Exkl. skatt på transfereringar 50,0 47,9 46,4 46,3 46,2 46,7 I tabell 3.5 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skattekvoten skulle minska med ca 4 procentenheter. 3.2.3 Statsbudgetens utgifter För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2001-2005. Tidsserierna är angivna i 2005 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2001-2005 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2005 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. Av tabell 3.6 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2001-2005. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar. Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade med drygt 30 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabell 3.6. Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 3.6. Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga. Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2001-2005. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en begränsad, eller ingen, förändring under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. Under perioden minskade utgiftsandelen för utgiftsområden 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Utgiftsandelen ökade för utgiftsområden 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning respektive utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Under perioden 2001-2005 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Exempelvis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. De största volymförändringarna under perioden 2001-2005 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har senarelagts. Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2001 och 2005. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Under perioden 2001-2005 minskade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,7 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,7 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistansersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för dels bidrag till läkemedelsförmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Under perioden 2001-2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,3 procentenheter. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 18 miljarder kronor 2001 till 24 miljarder kronor 2005. Utgiftsökningen förklaras av högre medelersättning och fler ersatta nettodagar i föräldrapenningen. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden 2001-2005. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. ökade under perioden med 11 miljarder kronor från 36 miljarder kronor 2001 till 47 miljarder kronor 2005. Efter några år av minskning ökade antalet öppet arbetslösa åter från 2003, och fortsatte att öka till ca 270 000 personer 2005. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgifterna ökade från drygt 33 miljarder kronor 2001 till ca 44 miljarder kronor 2005, varmed utgiftsområdets andel av de samlade utgifterna ökade med 0,9 procentenheter. Flera stora reformer har genomförts under perioden. Ett högkostnadsskydd (maxtaxa) infördes 2002 inom barnomsorgen. Genom ett bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem gjordes en särskild satsning i syfte att öka antalet lärare, specialister och annan personal i skolan. Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning samt forskning. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Justerat för tekniska förändringar ökade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 1,1 procentenheter mellan 2001 och 2005. De högre utgifterna beror främst på de förstärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från drygt 81 miljarder kronor 2001 till ca 33 miljarder kronor 2005. Den kraftiga utgiftsminskningen beror i huvudsak på valutavinster då lån förfaller och lägre räntenivåer. Tabell 3.6 Statsbudgetens utgifter 2001-2005 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2005. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 1 Rikets styrelse 1 0,7 0,9 0,9 0,9 0,9 5,4 7,3 7,5 7,5 7,7 1 Justerat för teknisk förändring 1 0,9 1,1 0,9 0,9 0,9 7,2 7,3 7,5 7,5 7,7 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,2 1,1 1,1 1,1 1,3 9,6 8,8 9,0 9,2 11,0 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 7,8 8,0 8,3 8,6 8,6 4 Rättsväsendet 2,9 3,0 3,1 3,1 3,1 22,8 24,1 25,5 26,3 27,0 5 Internationell samverkan 1 0,4 0,1 0,1 0,1 0,2 3,0 1,1 1,1 1,3 1,4 5 Justerat för teknisk förändring 1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 1,3 1,1 1,1 1,3 1,4 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 5,7 5,5 5,5 5,0 5,0 44,9 44,6 45,1 42,8 43,6 7 Internationellt bistånd 2,2 1,9 1,9 2,3 2,6 17,0 15,7 15,9 19,9 22,3 8 Invandrare och flyktingar 0,7 0,8 0,9 0,9 0,8 5,3 6,7 7,7 7,5 6,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 3,8 4,2 4,3 4,5 29,5 31,0 34,1 36,8 38,5 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 2 13,6 13,9 14,8 14,4 14,7 107,3 112,9 121,5 122,9 127,0 10 Justerat för teknisk förändring 2 14,5 14,8 15,3 14,9 14,7 113,9 119,7 125,5 127,1 127,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3 4,3 4,2 6,3 6,0 5,3 33,8 33,8 52,0 51,2 46,1 11 Justerat för teknisk förändring 3 5,9 5,7 5,9 5,5 5,3 46,2 46,6 48,3 47,4 46,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,1 6,2 6,4 6,3 6,4 48,3 50,2 52,2 53,9 55,5 13 Arbetsmarknad 7,5 7,5 7,8 7,9 8,0 58,6 61,0 64,2 67,5 69,6 14 Arbetsliv 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2 15 Studiestöd 2,4 2,5 2,4 2,4 2,3 19,1 20,7 19,9 20,8 19,8 16 Utbildning och universitetsforskning 4,2 5,0 5,1 5,1 5,1 33,3 40,9 42,0 44,0 43,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 7,8 8,1 8,4 8,7 9,0 18 Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande 1,3 1,1 1,1 1,0 1,0 10,4 8,7 8,8 8,7 8,7 19 Regional utveckling 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 3,2 3,2 3,4 3,3 3,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,3 0,4 0,3 0,4 0,5 2,4 2,9 2,8 3,3 4,3 21 Energi 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 2,0 2,3 1,9 2,1 1,4 22 Kommunikationer 3,1 3,0 3,1 3,4 3,7 24,4 24,5 25,3 29,1 31,8 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 2,1 1,7 1,2 1,4 2,0 16,6 13,9 9,6 12,2 17,4 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 3,3 3,5 3,3 3,7 3,8 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 12,8 12,6 8,8 8,2 6,6 100,6 102,3 72,4 69,8 57,3 25 Justerat för teknisk förändring 4 5,5 5,8 6,5 5,9 6,6 43,4 46,8 53,1 49,5 57,3 26 Statsskuldsräntor m.m. 5 81,3 67,3 42,2 52,7 32,7 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 3,0 2,5 2,2 3,0 3,0 23,3 20,6 18,3 25,6 25,6 Summa utgiftsområden 722,0 725,3 703,5 740,7 725,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6 18,5 18,9 19,3 19,6 19,9 145,5 153,6 157,8 167,5 172,0 Justerat för teknisk förändring 6 17,7 18,1 19,3 19,6 19,9 138,8 146,7 157,8 167,5 172,0 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 786,3 811,6 819,1 855,5 864,3 Budgeteringsmarginal 0,6 0,0 0,4 0,3 0,7 4,7 0,4 2,9 2,5 5,7 Utgiftstak för staten 791,0 812,0 822,0 858,0 870,0 1 Till följd av att förvaltningsanslagen för UD och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna för UO 5 minskade med samma belopp. 2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. 2 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2001-2002 innebar att statsbidragen till kommunerna minskades med 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt minskades statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 minskades statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Minskningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.6 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida, vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003, men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har en teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. 5 Ingår ej i takbegränsade utgifter. 6 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna I tabell 3.7 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. Tabell 3.7 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2001-2005 Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Statens nettoförmögenhet -814 -773 -790 -775 -762 Statsskulden 1 208 1 163 1 186 1 213 1 262 Transfereringar exkl. avsättningar 634 652 693 722 742 Kostnader för statens egen verksamhet 162 178 170 178 194 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 53 21 -19 -18 20 Redovisningen för 2004 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovisningsprinciper m.m. som gäller fr.o.m. 2005 (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2001-2003. Statens nettoförmögenhet I diagram 3.13 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats något under perioden. Förbättringen uppgår till 52 miljarder kronor. Statsskulden har däremot ökat under motsvarande period, vilket främst beror på orealiserade valutaförluster till följd av att den svenska kronan försvagats under 2005. Den totala försämringen uppgår till 54 miljarder kronor. Diagram 3.13 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2001-2005 Miljoner kronor Den viktigaste förklaringen till nettoförmögenhetens förändring är vanligtvis resultaträkningens överskott, vilket dock inte är fallet under denna period. Det ackumulerade överskottet enligt resultaträkningen uppgår till 4 miljarder kronor under de senaste fyra åren. Den främsta förklaringen till den ökade nettoförmögenheten är i stället det förändrade värdet av resultatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår under perioden till 43 miljarder kronor och avser främst bolagens övergång till redovisningsprinciper enligt IFRS (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal). Statsskulden samvarierar i huvudsak med nettoförmögenheten, men samvariationen överensstämmer inte alltid tidsmässigt. Exempelvis påverkas inte statsskulden av ett ökat värde på andelar i statliga bolag orsakat av ökat eget kapital i bolagen som härrör från den egna verksamheten. Statsskulden påverkas däremot när staten mottar utdelningar, köper och säljer andelar eller liknande. Lån som inte ingår i statsskulden har under perioden amorterats med 39 miljarder kronor, vilket ökar statsskulden utan att påverka nettoförmögenheten. Materiella anläggningstillgångar har ökat med 52 miljarder kronor under perioden, vilket successivt minskar nettoförmögenheten när tillgångarna skrivs av. Statsskulden Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo, som var negativt 2003-2004, visade ett överskott på 14,1 miljarder kronor för 2005. Detta innebar att statens lånebehov - definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken - var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 14 miljarder kronor 2005. Trots budgetöverskottet ökade den konsoliderade statsskulden 2005 med 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor. Det beror på att hänsyn måste tas till faktorer som påverkar statsbudgeten utan att de påverkar lånebehovet (och tvärtom). Sådana faktorer, främst skulddispositioner och kortfristiga placeringar, ökade statsskulden med 65 miljarder kronor 2005. Den viktigaste skulddispositionen är omvärderingen av valutaskulden till aktuella valutakurser. Under 2005 försvagades kronan, vilket medförde att valutaskulden ökade med 29 miljarder kronor. En annan skulddisposition är Riksgäldskontorets (RGK) övertagande av lån för infrastruktur i Stockholm och Göteborg under 2005, vilken medförde att statsskulden ökade med 5 miljarder kronor utan att lånebehovet påverkades. Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som RGK redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Sedan 2002 har myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och påverkade därmed inte statsskulden. Tabell 3.8 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2005 Miljarder kronor IGN KAF RGK Övriga myndig- heter Elimineras i balansräkningen Statsskuldväxlar 4,2 4,2 Premieobligationer 0,8 0,8 Nominella statsobligationer 10,3 12,5 0,0 22,8 Reala statsobligationer 19,2 19,2 Totalt 14,5 31,7 0,8 0,0 47,0 Anm.: Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper var 47 miljarder kronor 2005. Därav avser 46 miljarder kronor Kärnavfallsfondens styrelse (KAF) och Insättningsgarantinämndens (IGN) innehav av statsobligationer. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard de senaste åren (Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten). Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som RGK redovisar är 47 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i Årsredovisningen för staten. Definition av statsskulden Till och med 2002 värderades nominella obligationer och reala kupongobligationer till nominellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och reala nollkupongobligationer värderades till anskaffningsvärde. Lån i utländsk valuta värderades till aktuell växelkurs. Från och med den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som RGK ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall. Det nya måttet innebär en anpassning till hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är ändrade i enlighet med det nya statsskuldsmåttet. Statsskuldens sammansättning Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK delmål och riktmärken, bl.a. för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. RGK svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag: * nominella lån i svenska kronor, * reala lån i svenska kronor, samt * nominella lån i utländsk valuta. Tabell 3.9 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Nominella lån i svenska kronor 684 658 712 745 770 Reala lån i svenska kronor 117 130 144 167 189 Nominella lån i utländsk valuta 407 375 330 301 303 Summa konsoliderad statsskuld 1 208 1 163 1 186 1 213 1 262 Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även nominella privatmarknadslån som erbjuder RGK billigare upplåning än konventionella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Under 2005 har upplåningen från privatmarknaden ökat med 4 miljarder kronor, från 59 miljarder kronor 2004 till 63 miljarder kronor 2005 (5 procent av statsskulden). Det är framför allt intresset för premieobligationer som har ökat och stocken ökade med 10 procent. Även omfattningen av Riksgäldsspar har ökat trots låga räntor. Värdet på statsskuldväxlarna har ökat med 28 miljarder kronor 2005. Statsskuldväxlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets korta upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på svängningar i statens lånebehov. Tabell 3.10 Nominella lån i svenska kronor efter eliminering Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Statsobligationer, nominella 351 340 384 408 400 Statsskuldväxlar 227 217 241 256 284 Nominella privatmarknadslån 58 58 58 59 63 Likviditets-instrument 48 43 29 22 23 Valutaterminer m.m. 0 0 0 0 0 Nominella lån i svenska kronor 684 658 712 745 770 1 2004 omgrupperades instrumenten i statsskulden. Uppgifterna i tabellen är redovisade i enlighet med de nya grupperingarna. Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden. I slutet av 2005 uppgick stocken till 189 miljarder kronor, vilket motsvarar en andel på 15 procent av den totala statsskulden. Enligt regeringens riktlinjebeslut för 2006 (Fi2005/4589) skall andelen på sikt öka till 20 procent av den totala skulden. Ökningen skall ske i en takt som är avpassad till efterfrågetillväxten och med beaktande av kostnader och risker i övriga skuldslag. Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, och risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Det minskade pressen uppåt på den svenska räntenivån och bidrog därmed till att hålla nere räntekostnaderna. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår ändringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valutaskulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot den svenska räntan. Enligt regeringens riktlinjer skall skulden i utländsk valuta minska så att den på sikt utgör 15 procent av statsskulden. Tabell 3.11 Valutaskulden Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Skuld utländsk valuta 407 375 330 301 303 Andel valutaskuld av total skuld (procent) 34 32 28 25 24 Valutaskulden är i kronor räknat i princip oförändrad mellan 2004 och 2005. Andelen valutaskuld av total statsskuld minskade dock till 24 procent 2005. RGK amorterade motsvarande 20 miljarder kronor av valutaskulden 2005. Trots amorteringarna ökade valutaskulden med 2 miljarder kronor på grund av att kronans värde i förhållande till utländsk valuta försvagades under 2005. Orealiserade valutaförluster ingår i valutaskulden och uppgick 2005 till 14 miljarder kronor. År 2004 ingick i stället orealiserade valutavinster med 15 miljarder kronor. Orealiserade valutakursdifferenser ökade således valutaskulden med ca 29 miljarder kronor. Statsskuldens kostnader De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till ca 33 miljarder kronor 2005. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.12 framgår statsskuldens kostnader och den utgör en sammanfattning och specificering av uppgifterna i not 11 till resultaträkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys). Tabell 3.12 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Räntekostnader på lån i svenska kronor 51 71 51 52 49 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 52 39 29 23 24 Realiserade valutadifferenser 12 7 4 5 -10 Realiserade kursdifferenser 5 4 4 14 8 Orealiserade valutadifferenser 6 -18 -15 -5 22 Över- /underkurs vid emission m.m. 2 -7 -3 -8 -7 Summa kostnader 128 96 70 81 86 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -41 -39 -32 -27 -27 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 87 57 38 54 59 Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument 7 -14 -3 -5 8 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 94 43 35 49 67 Enligt resultaträkningen för 2005 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 67 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 49 miljarder kronor, vilket innebar en minskning med 3 miljarder kronor jämfört med 2004. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta ökade med 1 miljard kronor till 24 miljarder kronor. Realiserade valutakursdifferenser minskade statsskuldens kostnader med 15 miljarder kronor 2005. Staten gjorde valutavinster på 10 miljarder kronor, jämfört med valutaförluster på 5 miljarder kronor 2004. Valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument. Årets valutavinster beror på bl.a. förfall av ett par stora lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades. Under 2005 minskade även realiserade kursförluster med 6 miljarder kronor, från 14 till 8 miljarder kronor. Det beror på att RGK har gjort färre återköp av obligationer i samband med byten mellan obligationer. De orealiserade valutadifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna med 27 miljarder kronor jämfört med 2004. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor, vilket var ca 1 miljard kronor lägre än 2004. Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 27 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder till 59 miljarder kronor 2005. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 33 miljarder kronor och nettokostnaden på 59 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen (se även bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten). Transfereringar exklusive avsättningar I diagram 3.14 visas transfereringarna per sektor 2001-2005. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 108 miljarder kronor eller 17 procent under perioden. Den största delen, 62 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 64 miljarder kronor eller 16 procent mellan 2001 och 2005. Diagram 3.14 Transfereringar per sektor 2001-2005 Miljoner kronor Tabell 3.13 Transfereringar exklusive avsättningar 2001-2005 Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Socialförsäkring 341 361 392 402 409 Allmänna bidrag till kommuner 99 100 99 101 106 Arbetsmarknad 52 57 62 66 72 Nettoöverföring till ålderspensions-systemet 32 29 30 28 33 EU-avgiften 22 19 24 23 26 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 19 19 19 23 25 Utbildning och studiestöd 27 29 26 36 20 Övrigt 42 38 40 43 51 Summa 634 652 693 722 742 I tabell 3.13 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd. Socialförsäkring Diagram 3.15 Socialförsäkringar 2001-2005 Miljoner kronor Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under femårsperioden. År 2005 ökade kostnaderna med nästan 7 miljarder kronor eller 1,6 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 68 miljarder kronor eller 20 procent. Tabell 3.14 Socialförsäkringar 2001-2005 Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Ålderspensioner m.m. 177 185 207 211 215 Stöd till barnfamiljer 49 50 52 53 54 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 98 107 114 115 119 Läkemedelsförmånerna 17 18 19 20 20 Summa 341 361 392 402 409 Av ökningen mellan 2001 och 2005 är 38 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader och 21 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre, 22 miljarder kronor. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa inte omfattas av ATP-systemet och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4 till resultaträkningen i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys). I tabellerna 3.15 och 3.16 visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Tabell 3.15 Pensionstagare med ålderspension 2001-2005 Summa Kvinnor Procent Män Procent 2001 1 592 690 57 43 2002 1 590 628 57 43 2003 1 625 700 56 44 2004 1 649 881 56 44 2005 1 688 077 56 44 Källa: Försäkringskassan År 2005 var nästan 1,7 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med nästan 6 procent sedan 2001. Tabell 3.16 Utbetald ålderspension 2001-2005 År Summa, mnkr Kvinnor Procent Män Procent Kvinnor, medel- ersättning per månad, kronor Män, medel- ersättning per månad, kronor 2001 161 106 46 54 6 811 10 561 2002 168 064 46 54 7 132 11 003 2003 181 235 46 54 7 628 11 427 2004 187 981 46 54 7 822 11 631 2005 193 093 46 54 7 875 11 627 Källa: Försäkringskassan År 2005 utbetalades drygt 193 miljarder kronor, varav 46 procent eller 89,1 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 104 miljarder kronor till män. Kvinnornas medelersättning per månad var 7 875 kronor och männens var 11 627 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 32 procent lägre än männens medelersättning 2005. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat med ca 3,5 procentenheter sedan 2001. Barnbidraget har varit oförändrat efter bidragshöjningen till 950 kronor 2001 till oktober 2005 då det höjdes till 1 050 kronor per barn och månad. Samtidigt ändrades flerbarnstillägget som nu utges från andra barnet. Tabell 3.17 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2001-2005 Summa Kvinnor Procent Män Procent 2001 36 501 116 86 14 2002 38 128 426 84 16 2003 40 146 263 83 17 2004 42 309 167 81 19 2005 42 658 813 80 20 Källa: Försäkringskassan Antal ersatta nettodagar med föräldrapenning var ca 43 miljoner 2005, varav 80 procent uttagna av kvinnor och 20 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 6 procentenheter sedan 2001. Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m., ohälsoområdet, ökade med sammanlagt 21 miljarder kronor eller 22 procent under perioden. Inom ohälsoområdet har ett trendbrott inträffat så till vida att de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har börjat minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor eller 10 procent 2005, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska. Aktivitets- och sjukersättningarna (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Aktivitets- och sjukersättningar ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003. Arbetsmarknad Diagram 3.16 Arbetsmarknad 2001-2005 Miljoner kronor Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 20 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av ökad arbetslöshet. Tabell 3.18 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2001-2005 Summa Kvinnor Procent Män Procent 2001 175 200 43 57 2002 176 400 43 57 2003 216 800 43 57 2004 246 200 44 56 2005 269 100 46 54 Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning Av tabell 3.18 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad perioden 2001-2005. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april-december. Antalet arbetslösa personer i genomsnitt per månad var 269 100 under 2005. Av dessa var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det motsvarar 124 000 kvinnor och 145 100 män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och män har varit konstant mellan 2001 och 2003. Mellan 2003 och 2004 ökade andelen arbetslösa kvinnor med 1 procentenhet. Mellan 2004 och 2005 har andelen arbetslösa kvinnor ökat med ytterligare 2 procentenheter. Bistånd m.m. Diagram 3.17 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2001-2005 Miljoner kronor Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 5,9 miljarder kronor eller 31 procent under perioden 2001-2005. Under 2005 ökade kostnaderna med 1,6 miljarder kronor till följd av bl.a. en ökad biståndsram. Utbildning och studiestöd Diagram 3.18 Utbildning och studiestöd 2001-2005 Miljoner kronor Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 8 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 16 miljarder kronor 2005 jämfört med 2004. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt, men en återföring av reservation för lånefordringar har gjort att nettokostnaden för studiestöd minskat med 16 miljarder kronor. Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att fler bedöms kunna betala sina skulder. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med ca 10 miljarder kronor. Ökningen avsåg reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna var borttagandet av nuvärdeberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen (se även kapitel 4, not 28 Utlåning). En annan väsentlig förändring under perioden är att bidragen till skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 950 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar. Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan 1999. Under 2004 ökade däremot antalet studerande med studiemedel, för att 2005 åter minska, vilket framgår av tabellerna 3.19 och 3.20. Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2001-2005: Studiebidrag Summa Kvinnor Procent Män Procent 2001 418 410 59 41 2002 434 376 60 40 2003 431 126 60 40 2004 434 323 60 40 2005 428 527 60 40 Källa: Centrala studiestödsnämnden Tabell 3.20 Studerande med studiemedel 2001-2005: Studielån Summa Kvinnor Procent Män Procent 2001 340 024 59 41 2002 340 805 60 40 2003 335 218 60 40 2004 330 212 60 40 2005 316 381 60 40 Källa: Centrala studiestödsnämnden Studiemedel lämnas främst till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Totalt fick 428 527 studerande studiemedel under 2005, vilket är en minskning med 5 796 studerande jämfört med 2004. Av dessa hade 316 381 studielån, medan 112 146 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Statens egen verksamhet Diagram 3.19 Statens egen verksamhet 2001-2005 Miljoner kronor Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.19. Kostnaderna har ökat med totalt 37 miljarder kronor eller 24 procent under perioden. Den största ökningen med 17 miljarder kronor inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruktureringskostnader. Försvarsmakten gjorde också stora nedskrivningar av beredskapsvaror 2005. För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden. De högsta personalkostnaderna (se även kapitel 4, not 6 Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 24 procent vid Försäkringskassan, med 17 procent vid Rikspolisstyrelsen och med 14 procent vid Skatteverket. Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även kapitel 4, not 7 Kostnader för lokaler). Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten. Driftkostnaderna vid Vägverket och Banverket har ökat väsentligt under perioden (se även kapitel 4, not 8 Övriga driftskostnader). Statens personal I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupp och sektor. Uppgifterna baserar sig på statistik från Arbetsgivarverket. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2001 till 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling. Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på kvinnor respektive män Antal1 2001 2002 2003 2004 2005 Kvinnor 100 751 103 026 105 764 106 359 105 223 Män 110 639 111 949 113 864 113 445 110 614 Summa 211 390 214 975 219 628 219 804 215 837 1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2005 utgjorde de drygt 4 700 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 400 personer 2005. Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter. Källa: Arbetsgivarverket Statligt anställda utgör knappt 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. De senaste tio åren har antalet anställda inom staten varit närmast oförändrat. I början av 2000-talet skedde en svag ökning som till stor del kan förklaras med en fortsatt expansion inom högskoleväsendet. Sedan 2004 har dock antalet statsanställda minskat med nära 4 000 personer (se tabell 3.21). Exempelvis har antalet anställda inom Försvarsmakten minskat med nära 1 600. Den nya statliga myndigheten Försäkringskassan har drygt 400 färre anställda än vad Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna hade tillsammans. Dessutom har affärsverken och högskolesektorn minskat med vardera 1 000 anställda mellan 2004 och 2005. I förhållande till 2001 har dock högskolesektorn totalt ökat med ca 2 700 anställda (se tabell 3.23). Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat stadigt de senaste åren. År 2005 var närmare 49 procent av de anställda i staten kvinnor. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är marginell (se tabell 3.22). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader. Som exempel kan nämnas att andelen kvinnor endast uppgår till 24 procent inom sektorn Affärsverk och infrastruktur. Motsatt förhållande råder inom sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning där enbart 31 procent av de anställda är män. Tabell 3.22 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på åldersgrupper Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2001 2002 2003 2004 2005 -34 43 510 45 151 46 684 45 748 43 407 Kvinnor 47 48 48 48 49 Män 53 52 52 52 51 35-44 51 203 52 405 53 948 54 259 53 708 Kvinnor 47 47 47 48 48 Män 53 53 53 52 52 45-54 65 762 63 463 61 788 59 884 57 866 Kvinnor 49 49 49 49 48 Män 51 51 51 51 52 55- 50 915 53 956 57 208 59 913 60 856 Kvinnor 47 48 48 49 49 Män 53 52 52 51 51 Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter. Källa: Arbetsgivarverket Staten har tillsammans med landstingen den i genomsnitt äldsta personalstyrkan. Utmärkande för staten är att andelen äldre medarbetare är högre samtidigt som andelen anställda i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Drygt 28 procent av de statsanställda var 55 år eller äldre, medan drygt 20 procent var 34 år eller yngre. I förhållande till 2001 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat något, från 24 procent 2001. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat marginellt, från 21 procent 2001. Genomsnittsåldern för de statsanställda har ökat något de senaste åren och uppgick till ca 46 år 2005. Skillnaden mellan kvinnor och män är försumbar. Genomsnittsåldern har ökat inom samtliga sektorer med undantag av sektorn Rättsmyndigheter. Mellan olika myndigheter finns det dock i vissa fall avsevärda skillnader i genomsnittsålder och åldersstruktur. Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med ca 52 400 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter, exklusive Försvarsmakten, med ca 39 200 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med ca 35 800 anställda. Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Som exempel kan nämnas att drygt 80 procent av de statsanställda arbetar vid en myndighet som har minst 1 000 anställda. Totalt rör det sig om 40 myndigheter. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid en myndighet med färre än 50 anställda (totalt 75 myndigheter). Tabell 3.23 Antal statligt anställda 2001-2005 fördelade på sektorer Sektor Kön 2001 2002 2003 2004 2005 Affärsverk1 19 439 19 106 19 377 19 317 18 553 Kvinnor 23 23 23 24 24 Män 77 77 77 76 76 Ekonomi 18 680 18 827 18 398 18 101 17 937 Kvinnor 63 63 63 63 63 Män 37 37 37 37 37 Univer-sitet2 49 745 51 947 53 582 53 429 52 435 Kvinnor 51 51 51 52 52 Män 49 49 49 48 48 Kultur 3 118 3 209 3 125 3 097 3 039 Kvinnor 57 57 57 57 57 Män 43 43 43 43 43 Miljö3 5 463 5 695 5 716 5 863 5 969 Kvinnor 45 45 46 47 48 Män 55 55 54 53 52 Arbetsliv4 34 363 34 926 36 872 36 876 35 789 Kvinnor 70 70 69 69 69 Män 30 30 31 31 31 Rättsmyn-digheter 36 769 37 622 38 204 38 958 39 175 Kvinnor 42 42 42 42 43 Män 58 58 58 58 57 Länsstyr-elser m.m.5 11 458 11 598 11 717 12 010 12 232 Kvinnor 57 58 58 58 58 Män 43 42 42 42 42 Uppdrags- verksam-het6 12 237 12 000 12 088 12 031 12 157 Kvinnor 42 42 41 41 41 Män 58 58 59 59 59 Försvaret7 20 118 20 045 20 549 20 122 18 551 Kvinnor 19 20 20 20 21 Män 81 80 80 80 79 1 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet, högskolor och forskning 3 Miljö, teknik och jordbruk 4 Arbetsliv, omsorg och utbildning 5 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 6 Uppdragsbaserad verksamhet 7 Avser Försvarsmakten som tillhör sektorn Rättsmyndigheter, men som särredovisas här. Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter. Källa: Arbetsgivarverket 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över den statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. De erkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen och därmed inte heller i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Resultaträkningen omfattar de ingående myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden för att ge jämförbarhet mellan åren. Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. 4.1 Resultaträkning I resultaträkningen redovisas räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Statens kostnader innefattar driften av statens egen verksamhet och transfereringar. De största kostnaderna uppkommer i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. För transfereringar sammanfaller kostnader till största delen med betalningar. Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster som, med undantag för affärsverkens verksamhet, bedrivs utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna utgörs av bidrag. Resultaträkningen för 2005 redovisar ett överskott på 20 miljarder kronor, vilket innebär en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2005 2004 Intäkter Skatter m.m. 1 889 577 838 623 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 45 481 40 503 Intäkter av bidrag 3 25 651 24 591 Summa intäkter 960 709 903 717 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -460 119 -470 020 Transfereringar till företag 4 -38 547 -32 410 Transfereringar till kommuner 4 -164 812 -150 692 Transfereringar till utlandet 4 -45 132 -40 919 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 -33 382 -27 641 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 1 524 -3 743 Summa transfereringar m.m. -740 468 -725 425 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -86 381 -85 173 Kostnader för lokaler 7 -14 877 -14 581 Övriga driftkostnader 8 -65 321 -56 648 Avskrivningar och nedskrivningar 9 -27 715 -21 344 Summa statens egen verksamhet -194 294 -177 746 Summa kostnader -934 762 -903 171 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 25 947 546 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 10 45 986 24 723 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 11 -66 906 -48 785 Övriga finansiella intäkter 12 15 883 8 233 Övriga finansiella kostnader 13 -748 -3 131 Summa finansiella poster -51 771 -43 683 ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT 20 162 -18 414 Ökningen hänförs i huvudsak till att Skatter m.m. har ökat med 51 miljarder kronor, medan kostnaderna för transfereringar och statens egen verksamhet har ökat med 15 respektive 17 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2004. Ökningen hänför sig till förbättrat resultat främst hos Vattenfall AB (10,3 miljarder kronor), Akademiska Hus AB (5,7 miljarder kronor) och LKAB (3 miljarder kronor). Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 67 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Förändringen beror främst på orealiserade valutaförluster som jämfört med 2004 ökade nettokostnaden med 39 miljarder kronor samtidigt som realiserade valutavinster minskade nettokostnaden med 15 miljarder kronor. En annan faktor som påverkar 2005 års utfall är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror på att en återföring har skett av reservation för lånefordringar på 6 miljarder kronor, medan en ökning av reservationen gjordes föregående år på ca 10 miljarder kronor. Återföringen under 2005 beror främst på lägre ränteläge som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek. 4.1.1 Intäkter Diagram 4.1 Statens intäkter Skatter m.m. uppgick till 890 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas och överförs löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs. Av ökningen med 18 miljarder kronor avseende fysiska personers inkomstskatt utgör 12 miljarder kronor preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregleringen beror bl.a. på högre kapitalvinster. Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. De extra skattebetalningarna gjordes dels som slutregleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005. Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 11 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med 3,9 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,46 procent, vilket är 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndigheternas arbetsgivaravgifter på totalt 23 miljarder kronor är inomstatliga transaktioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten. Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2004 till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 223 miljarder kronor, avser 23 miljarder kronor statliga myndigheter. De har eliminerats i resultaträkningen för staten. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 5 miljarder kronor. Mest ökade intäkter av uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Av ökningen på 3,3 miljarder kronor hänförs 0,6 miljarder kronor till Svenska kraftnäts försäljning av överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Uppdragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Intäkterna av bidrag ökade med 1 miljard kronor. Inom posten Intäkter av bidrag har EU-bidragen ökat med 0,8 miljarder kronor genom en ökning av djurbidrag och bidrag från socialfonden samtidigt som vissa övriga stöd minskat i omfattning. 4.1.2 Kostnader Diagram 4.2 Statens kostnader Av statens kostnader under 2005 utgjorde 74 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 7 procent. 4.1.3 Transfereringar Diagram 4.3 visar 2005 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskaperna. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall. Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Den innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, medan företagssektorn och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 5 respektive 6 procent av de statliga transfereringarna. Cirka 5 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i avsnittet 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till/upplösning av fonder) uppgick till 742 miljarder kronor 2005, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Den största ökningen avser transfereringar till kommuner, som ökade med 14 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll har minskat med närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent. En orsak är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år (se även not 4, Transfereringar). Bland transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för socialförsäkringen med 5,9 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet, ersättning vid arbetsoförmåga m.m., har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning minskat. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2004, eller 10 procent, som en följd av att antalet sjukpenningdagar har fortsatt att sjunka. Den 1 januari 2005 infördes den så kallade medfinansieringsreformen som innebär att arbetsgivarna står för 15 procent av sjukpenningen under hela sjukfallet. Aktivitets- och sjukersättningen (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor netto. Kostnaderna för handikappolitik och ekonomisk familjepolitik ökade med 1,6 respektive 1,1 miljarder kronor. Inom området arbetsmarknadspolitik ligger bidragen till hushåll totalt på samma nivå som föregående år. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning ökade till följd av en ökad volym av deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Transfereringarna till företag ökade med 6,1 miljarder kronor. I detta belopp ingår statens ersättning till Vattenfall AB för stängningen av Barsebäck 2 med 4,1 miljarder kronor (se även avsnitt 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster). Transfereringarna till kommuner ökade med 14 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen till kommunerna ökade med 3,5 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende sysselsättningsstöd inom arbetsmarknadspolitiken ökade med 5 miljarder kronor. En reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade totalt med 4,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda avgift till EU ökade med 2,6 miljarder kronor och biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 1,4 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten som görs när avgiften betalas. BNI-avgiftens andel har ökat medan den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i kapitel 7. 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 194 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2004. Statens personalkostnader exklusive arbetsgivaravgifter ökade med 1,2 miljarder kronor. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter och löneskatter utgör statsinterna transaktioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten. Övriga driftkostnader ökade med 8,7 miljarder kronor. Förändringen innefattar ökade kostnader för köp av tjänster med 6,2 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,6 miljarder kronor. Cirka 1 miljard kronor av den ökade handeln avser inomstatlig handel, varför motsvarande belopp har eliminerats. Försvarsmaktens driftskostnader avseende tjänster har ökat med 2,8 miljarder kronor, vilket främst beror på avsättningar för omstruktureringskostnader som avser avveckling av materiel, sanering och rivning. Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för beräknad risk i engagemang samt minskat värde av fordringar medförde högre driftkostnader med 2,3 miljarder kronor. Riksgäldskontorets kostnader för garantiverksamheten blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år, beroende på att en återföring av reservation för förluster gjordes föregående år. Varuinköpen vid Försvarets materielverk har ökat beroende på en ökad omfattning av köp och försäljning av materiel. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, ökat. Avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 6,4 miljarder kronor. I ökningen av avskrivningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor. 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 21 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3, Statliga bolag). Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion och ett förbättrat utfall från terminsaffärer avseende elproduktion. Överenskommelsen om kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebär en nettointäkt för Vattenfall AB på 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat och påverkar resultatandelens värde. Förbättringen av resultatet för Akademiska Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till omvärderingar av fastighetsinnehavet. Resultatet för LKAB har ökat med 3,0 miljarder kronor. 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden Nettokostnaden för statsskulden ökade med 18 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna för förvaltningen av statsskulden ökade med 16 miljarder kronor främst till följd av ökade orealiserade valutaförluster med 39 miljarder kronor. De finansiella intäkterna för förvaltningen av statsskulden minskade med 2 miljarder kronor till följd av att orealiserade valutavinster och överkurs vid emission tillsammans minskat med 12 miljarder kronor medan realiserade valutavinster ökat med 10 miljarder kronor. Ökningen av övriga finansiella intäkter med 7,6 miljarder kronor hänförs i huvudsak till Regeringskansliets försäljning av aktier, både i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt till utdelning från aktier i Nordea AB. 4.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2005 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3, Statliga bolag. 4.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2005 var nettoförmögenheten -762 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 12,5 miljarder kronor jämfört med 2004 då nettoförmögenheten var knappt -775 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar 61 Ökning av skulder -46 Ökning av avsättningar -4 Minskning av fonder 1 Summa 12 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets överskott enligt resultaträkning 20 Värdeförändring av aktier och andelar -10 Uppvärdering av beredskapsvarulager 2 Uppskrivning av fastigheter 1 Utjämningspost avseende statspapper -1 Summa 12 Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 20 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2005 uppgick dessa effekter till -10 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande förändringar av eget kapital i form av kassaflödessäkringar, valutasäkringar och omräkningsdifferenser m.m. vid sidan av resultaträkningen och sammantaget medför detta en minskning av aktier och andelar med 8,4 miljarder kronor. Kapitalandelen i TeliaSonera AB har ökat i värde med 4,3 miljarder kronor främst beroende på valutakursdifferenser. Sveaskog AB har minskat med 4,2 miljarder kronor i samband med förändrad koncernstruktur. I samband med införande av nytt lagerredovisningssystem för Försvarsmakten har kvalitetssäkring av registerdata medfört en uppvärdering av lagret med 2 miljarder kronor. Vid övertagande av fastigheter från Försäkringskassan har Statens Fastighetsverk värderat dessa till marknadsvärde. Detta har resulterat i en uppskrivning som ökat nettoförmögenheten med närmare 1 miljard kronor. Vid eliminering av innehav av inomstatliga värdepapper uppstår, på grund av olika värderingsprinciper, en utjämningspost som redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Utjämningsposten uppgår till -1miljard kronor. Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2005 2004 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 14 3 720 3 426 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 15 768 663 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 16 45 8 Summa immateriella anläggningstillgångar 4 533 4 097 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 17 88 895 84 065 Statliga järnvägsanläggningar 18 63 922 63 119 Byggnader, mark och annan fast egendom 19 39 591 38 939 Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 2 948 3 023 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 21 21 808 22 368 Pågående nyanläggningar 22 39 799 37 819 Beredskapstillgångar 23 91 834 90 776 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 24 1 562 978 Summa materiella anläggningstillgångar 350 359 341 087 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag 25 272 083 248 559 Andra långfristiga värdepappersinnehav 26 10 911 11 181 Långfristiga fordringar 27 8 012 10 544 Summa finansiella anläggningstillgångar 291 006 270 284 Summa anläggningstillgångar 645 898 615 468 Utlåning 28 160 055 147 292 Varulager m.m. Varulager och förråd 29 1 690 1 599 Pågående arbeten 30 439 242 Fastigheter 31 112 135 Förskott till leverantörer 32 8 384 10 202 Summa varulager m.m. 10 625 12 178 Fordringar Kundfordringar 33 5 517 4 839 Övriga fordringar 34 38 439 40 347 Summa fordringar 43 956 45 186 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 35 13 077 15 239 Upplupna bidragsintäkter 36 920 1 057 Övriga upplupna intäkter 37 17 821 17 336 Summa periodavgränsningsposter 31 818 33 632 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 38 31 230 9 042 Summa kortfristiga placeringar 31 230 9 042 Kassa och bank 39 1 908 2 085 SUMMA TILLGÅNGAR 925 490 864 883 KAPITAL OCH SKULDER Not 2005 2004 Nettoförmögenhet 40 -762 186 -774 666 Fonder 41 55 095 56 619 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 42 154 735 153 067 Övriga avsättningar 43 16 104 13 537 Summa avsättningar 170 839 166 604 Statsskulden Lån i Sverige 44 959 014 912 124 Lån utomlands 44 302 597 300 996 Summa statsskulden 1 261 611 1 213 120 Skulder m.m. Leverantörsskulder 45 14 669 14 289 Övriga skulder 46 109 868 114 080 Depositioner 47 753 754 Förskott från uppdragsgivare och kunder 48 567 483 Summa skulder m.m. 125 857 129 606 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 49 40 554 42 984 Oförbrukade bidrag 50 6 707 4 988 Övriga förutbetalda intäkter 51 27 013 25 628 Summa periodavgränsningsposter 74 274 73 600 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 925 490 864 883 Garantiförbindelser 52 580 573 561 067 Övriga ansvarsförbindelser 53 9 521 9 336 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2005 ökade de totala tillgångarna med nära 61 miljarder kronor till 925 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 9 miljarder kronor. Statliga väganläggningar ökade med 4,8 miljarder kronor. Under 2005 har bland annat E4:an mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats med ett körfält i vardera riktningen och på E6:n har Svinesundsförbindelsen öppnats för trafik. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 0,8 miljarder kronor. Pågående nyanläggningar avseende projekt vid Vägverket minskade med 1,8 miljarder kronor och pågående nyanläggningar vid Banverket ökade med 4,4 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1 miljard kronor. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 23,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat som påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 5,1 miljarder kronor, Akademiska hus AB med 5,8 miljarder kronor och Luossavaara-Kiirunavaara AB med 5 miljarder kronor. Statens långfristiga fordringar minskade med 2,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att Exportkreditnämndens skadefordringar minskat. Kortfristiga placeringar ökade med 22 miljarder kronor, vilket avser Riksgäldskontorets (RGK) placeringar på dagslånemarknaden där RGK placerar kortfristig överskottslikviditet. Den 31 december 2004 hade RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden och den kortfristiga skulden ingick i statsskulden. På balansräkningens skuldsida ökade avsättningarna med 4,2 miljarder kronor. Förändringen avser främst Statens pensionsverks (SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade pensionsskulden på 1,7 miljarder kronor. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering. Under året har SPV tagit över avsättningar för de tidigare försäkringskassornas personal och från Luftfartsverket i samband med bildandet av Luftfartsstyrelsen. Det har dock endast påverkat den totala avsättningen marginellt. Övriga avsättningar för garantiverksamhet ökade med 2,6 miljarder kronor. Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättning för risker i garantiengagemang och RGK:s avsättning för framtida garantiförluster. Statsskulden ökade med 49 miljarder kronor och uppgick vid 2005 års utgång till 1 262 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 47 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med ca 2 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 25 procent till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden. Övriga skulder minskade med 4,2 miljarder kronor. Bland annat minskade Vägverkets övriga skulder som till största delen består av förskotteringar från kommuner och en betalningsutfästelse till SVEDAB. Minskningen på 11 miljarder kronor avser främst överföring av lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB till Riksgäldskontoret under hösten 2005. 4.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. 4.3.1 Statens verksamhet Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 2005 till 46,7 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 21 miljarder kronor. Skillnaden beror till största delen på att förändringarna av fordringar och skulder har under året minskat kassaflödet. Skatterna har ökat med 68 miljarder kronor medan transfereringarna har ökat med 26 miljarder kronor, vilket sammantaget har minskat statens nettoupplåning. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgick till 11,5 miljarder kronor, vilket var 2,7 miljarder kronor mer än föregående år. Förändringar av skulder och fordringar har minskat statens kassaflöde med 34,5 miljarder kronor, till stor del beroende på att Riksgäldskontoret ökat sina kortfristiga placeringar kraftigt. 4.3.2 Investeringar Statens investeringar under 2005 uppgick till 40,3 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var 2 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med drygt 1 miljard kronor framför allt beroende på placeringar hos Exportkreditnämnden. De materiella investeringarna uppgick under 2005 till 36,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i väganläggningar har minskat med 2,3 miljarder kronor, medan bl.a. investeringar i järnvägsanläggningar ökat. Tabell 4.3 Materiella investeringar Miljarder kronor 2005 2004 Beredskapstillgångar 10,4 10,1 Väganläggningar 7,3 9,6 Järnvägsanläggningar 8,2 7,3 Fastigheter och markanläggningar 4,0 3,4 Maskiner och inventarier 4,2 4,2 Övriga investeringar 2,8 1,9 Totalt 36,9 36,5 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäkringskassan och Rikspolisstyrelsen. 4.3.3 Utlåning Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor. Nyutlåningen är relativt konstant jämfört med föregående år, men amorteringarna hos Centrala studiestödsnämnden är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. 4.3.4 Finansiella aktiviteter Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2005 uppgick till -25,4 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna har minskat med 33,4 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till detta är att de realiserade valutavinsterna ökat och valutaförlusterna kopplade till statsskulden har minskat sedan föregående år. 4.3.5 Statens upplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2005 var 18,9 miljarder kronor, en minskning från föregående år med 18 miljarder kronor. Statens lån har således ökat under 2005, men betydligt mindre än 2004. Under året ökade statsskulden med 48,5 miljarder kronor. De orealiserade valutakursförlusterna som har begränsat statens nettoupplåning uppgick till 29,5 miljarder kronor. I bilaga 4 ges en förklaring till skillnader mellan resultaträkning, finansieringsanalys och statsbudgetens utfall. Tabell 4.4 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2005 2004 Statens verksamhet Skatter m.m. 54 897 620 829 696 Avgifter och andra ersättningar 55 56 954 49 293 Intäkter av bidrag 25 651 24 591 Summa justerade intäkter 980 225 903 580 Transfereringar 56 -738 004 -711 687 Statens egen verksamhet 57 -161 064 -151 129 Summa justerade kostnader -899 068 -862 816 Justeringar till betalningar 58 -34 488 26 671 Saldo statens verksamhet 46 669 67 435 Investeringar Finansiella investeringar 59 -1 964 -820 Materiella investeringar 59 -36 902 -36 536 Immateriella investeringar 59 -1 414 -1 479 Summa investeringsutgifter -40 280 -38 835 Försäljning av anläggningstillgångar 5 627 295 Summa investeringar -34 653 -38 540 Utlåning Nyutlåning 60 -14 684 -15 004 Amorteringar 60 9 197 8 073 Summa nettoutlåning -5 487 -6 931 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 61 -37 328 -58 402 Övrigt finansiellt netto 62 10 438 2 801 Justeringar till betalningar 63 1 448 -3 251 Summa finansiella aktiviteter -25 442 -58 852 Totalt -18 913 -36 888 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 48 491 27 271 Orealiserade valutakursförändringar -29 578 9 617 Totalt 18 913 36 888 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 15 december 2005 (dnr Fi 2005/6394) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till Årsredovisningen för staten 2005. De uppställningsformer som föreskrivs bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. 4.4.1 Transfereringar och skatter Principen för redovisning av transfereringar och skatter är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att skatter skall redovisas det år till vilket intäkten hänför sig och transfereringar redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av dessa principer är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Metoderna för att bedöma transfereringar och skatter hänförliga till en viss period är därmed inte heller fullt utvecklade ännu. Det innebär att transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen. I övriga fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. När det gäller skatter är metoderna sådana att debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp som skulder. För restförda skatter sker nedskrivning för befarad uppbördsförlust. De tillämpade principerna innebär dock inte att alla skatter redovisas det år till vilket intäkten hänför sig. 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter Under 2005 har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen för 2006 lämnat förslag till en ny struktur för redovisning av skatteinkomster i statsbudgeten, som godkänts av riksdagen (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135). Förändringen innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de avser. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Riksdagens beslut innebär att redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten i vissa delar kommer att grundas på prognoser. Förändringen i strukturen för statsbudgeten påverkar inte i sig resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten. Regeringen har dock för avsikt att införa en periodiserad redovisning av skatteinkomster även i årsredovisningens resultaträkning. Avsikten är att den skall införas fr.o.m. räkenskapsåret 2006. Redan i denna årsredovisning, för 2005, har dock gjorts en översiktlig beräkning av vilka effekter en tillämpning av de nya principerna skulle ha fått om de tillämpats i den egentliga redovisningen redan för detta år. Av tabell 4.5 framgår översiktligt det beräknade utfallet så som det skulle ha sett ut om de förändrade principerna tillämpats för respektive grupp av skatteslag och som jämförelse det faktiskt redovisade utfallet 2005. Eftersom de nya principerna innebär att skatterna per skatteslag redovisas för 2005 endast om de är hänförliga till inkomståret, redovisas de övriga skatter som influtit under året för ett tidigare eller eventuellt senare inkomstår. De skatter som är hänförliga till ett tidigare inkomstår, ställs emot den redovisning av periodiserade skatter som gjordes föregående år - i detta fall den redovisning av periodiserade skatter för i första hand 2004 som fanns i 2005 års ekonomiska vårproposition. Skillnaden redovisas här på en särskild rad för tidigare års prognosavvikelse. Tabell 4.5 Periodiserade skatter Miljoner kronor Skatteslag Utfall 2005 med fullt periodiserade skatter Direkta skatter 473 319 Indirekta skatter 373 340 Skatt på kapital 157 153 Skatt på konsumtion och insatsvaror 358 230 Restförda och övriga skatter -3 206 Totala skatteintäkter enligt ny statsbudgetstruktur 1 358 836 Avgår skatter andra sektorer -433 580 Avgår kommunalskatter -433 580 Kvarstående intäkter 925 256 Varav staten 745 729 Varav ålderspensionssystemet 171 748 Varav EU 7 779 Justeringar för avgränsningsskillnader och elimineringar -10 366 Summa skatteintäkter avseende 2005 914 890 Tidigare års prognosavvikelser 6 306 varav 2004 8 240 varav 2003 -1 934 Summa skatteintäkter 921 196 Utfall 2005 enligt tillämpade principer 889 557 Skillnad 31 639 Skillnaden mellan de nya principerna och de faktiskt tillämpade principerna är således 31,6 miljarder kronor, och med de nya principerna skulle resultaträkningens överskott för 2005 ha blivit 31,6 miljarder kronor högre. Tidigare års prognosavvikelse avser skillnaden mellan de skatter som beräknades på motsvarande sätt för 2003 och 2004 i 2005 års ekonomiska vårproposition och de utfall som nu är kända. För 2004 är intäkterna 8,2 miljarder kronor högre medan de för 2003 är 1,9 miljarder kronor lägre. Balansräkningen och statens nettoförmögenhet skulle påverkas i motsvarande grad om de nya principerna tillämpats. Följande poster skulle ha berörts. Tabell 4.6 Påverkan på balansräkningen Miljoner kronor Balanspost Saldo 2005-12-31 enligt tillämpade principer Saldo 2005-12-31 med fullt periodiserade skatter Upplupna intäkter 17 821 49 457 Nettoförmögenhet -762 186 -730 550 Även tillgångarna skulle således med de nya principerna ha varit ca 31,6 miljarder kronor högre och statens negativa nettoförmögenhet skulle ha förbättrats med motsvarande belopp. Utvecklingsarbetet för denna redovisningsmetod kommer att fortsätta under 2006. 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2005 (dnr Fi2005/6394). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2, Statliga myndigheter m.m. 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. Gemensam brytdag En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har detta år fastställts till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen redovisas händelser som leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas de som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens och konsolideras. Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel på detta är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs. Motpartsavstämning För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstämningen som infördes 2000 har successivt förbättrats. Antalet differenser över de gällande beloppsgränserna har minskat ytterligare under 2005. Liksom i 2004 års redovisning är de outredda differenserna även beloppsmässigt så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse. 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal Inga egentliga förändringar av redovisningsprinciperna av generell karaktär har gjorts i denna skrivelse (se dock särskilda upplysningar rörande hanteringen av vissa specifika poster nedan). Även om de generella principerna inte ändrats, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mer eller mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har vanligen inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Införande av IFRS Några myndigheter med verksamhet eller tillgångar som liknar de som gäller i stora bolag och där detta dessutom är av väsentlig betydelse har infört de nya redovisningsprinciperna enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) som fastställts av International Accounting Standards Committee (IASC). De nya principerna påverkar i vissa fall på ett väsentligt sätt tillgångars eller skulders värde och i vissa fall redovisningen av kostnader och intäkter. Den myndighet som berörs på ett sätt som för 2005 påverkat årsredovisningen för staten är Affärsverket Svenska kraftnät. Intäkter och kostnader hos Svenska kraftnät Hos Svenska kraftnät innebär IFRS att både intäkter och kostnader redovisas till högre belopp. Det beror bl.a. på att tillämpningen av de nya principerna i vissa fall inneburit ökad grad av bruttoredovisning av kostnader och intäkter. Det har inneburit att även jämförelsetalen för 2004 justerats. I årsredovisningen för staten påverkas redovisningen av övriga driftkostnader och intäkter av avgifter och andra ersättningar som redovisas med 1 345 miljoner kronor mer än i föregående års redovisning. Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk Statens jordbruksverk redovisade erhållna bidrag från EU kassamässigt under 2000 och 2001. Medlen har ännu inte förbrukats i sin helhet. Enligt de principer som numera gäller bör beloppet redovisas som Oförbrukade bidrag och därmed reducera nettoförmögenheten. Fram till 2004 gjordes inte detta, men i 2005 års redovisning har Statens jordbruksverk ändrat denna princip. Jämförelsetalet för Oförbrukade bidrag och nettoförmögenheten i årsredovisningen för staten har därför ändrats med 245 miljoner kronor. Drivmedelslager hos Försvarsmakten Försvarsmakten har ändrat klassificeringen av sitt lager av drivmedel från Beredskapstillgångar till Varulager och förråd. Jämförelsetalet har ändrats med 345 miljoner kronor. Immateriella tillgångar hos Statens energimyndighet Statens energimyndighet har klassificerat om tillgångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella tillgångar. Jämförelsetalet har ändrats med 51 miljoner kronor. Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret redovisades tidigare under Övriga fordringar men klassificeringen har ändrats till Värdepapper och andelar. Jämförelsetalen har ändrats med 251 miljoner kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag hos Regeringskansliet Regeringskansliet redovisar huvuddelen av statens aktier under balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag. Många av bolagen är stora och har gått över till att redovisa enligt IFRS. Som följd av de nya principerna hos bolagen höjs de redovisade värdena av kapitalandelarna kraftigt för 2005 (nettoeffekten i balansräkningen kan beräknas till cirka 18 miljarder kronor vid utgången av 2005). Statens nettoförmögenhet påverkas med samma belopp som värdet har ökat. Förändringarna påverkar även resultatandelarna för 2005, men effekten är komplicerad att beräkna och därför anges här inte något belopp. I årsredovisningen för staten har jämförelsetalen räknats om i syfte att öka jämförbarheten mellan de två åren. Förändringen under 2005 omfattar bl.a. de fyra största dotterföretagen för vilka kapitalandelen för 2004 enligt bolagens årsredovisningar ändras med omkring 30 miljarder kronor. För att få mer jämförbara värden i främst balansräkningen, men även i mindre utsträckning i resultaträkningen, motiverar denna stora effekt att engångsvis något anpassa redovisningsmetoden och ändra jämförelsetalen för 2004 även i årsredovisningen för staten, trots att det inte är fråga om någon i egentlig mening ändrad redovisningsprincip i årsredovisningen för staten. Jämförelsetalen avseende balansräkningen för 2004 har därför för posten Andelar i dotter- och intresseföretag, liksom Nettoförmögenheten, höjts med 30,3 miljarder kronor. I resultaträkningen har jämförelsetalen också ändrats, genom att posten Resultat från andelar i dotter och intresseföretag för 2004 minskats med 1,6 miljarder kronor. Sammanfattande effekt av ändrade jämförelsetal för 2004 Tabell 4.7 Resultaträkningens saldo 2004 Miljoner kronor Resultaträkningens underskott enligt Årsredovisning för staten 2004 -16 818 Justering för värdet av resultatandelar med anledning av IFRS -1 596 Resultaträkningens underskott 2004 i jämförelsekolumnen enligt Årsredovisning för staten 2005 -18 414 I övrigt förekommer inga ändrade jämförelsetal som påverkar resultaträkningen för 2004. I balansräkningen har nettoförmögenheten för 2004 påverkats positivt av omräkningen av andelar i dotter- och intresseföretag med 30 256 miljoner kronor och negativt av omklassificeringen av EU-bidrag till Jordbruksverket med 245 miljoner kronor för 2004. Nettoeffekten på 2004 års nettoförmögenhet är således positiv med 30 011 miljoner kronor. 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller för statsbudgeten som helhet. Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar Delar av arealersättning och djurbidrag m.fl. bidrag inom jordbruket avseende ett visst år har under de senaste åren i viss utsträckning betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har i förekommande fall periodiserats av Statens jordbruksverk och därmed även i årsredovisningen för staten. På statsbudgeten redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt, vilket innebär att budgetutfallet påverkas. För 2005 har denna typ av förskjutningar gjorts i något mindre utsträckning än för 2004. Eftersom detta sker inom ramen för den flexibilitet som regelverket medger är det inte ett egentligt undantag från någon regel eller princip. Senareläggning av verksamhet m.m. Det förekommer även att verksamhet som statliga myndigheter bedriver senareläggs, ställs in eller tidigareläggs som en följd av att regeringen beslutat om utgiftsbegränsningar på ett visst anslag eller uttryckligen om senareläggning av verksamhet och motsatt, upphäver tidigare begränsning eller beslut om senareläggning m.m. Inte heller sådana begränsningar, senareläggningar m.m. är att betrakta som undantag från regler eller principer, utan som anpassningar av verksamheten till det finansiella utrymmet. Engångseffekter Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas dock för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. Undantag hos vissa myndigheter Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2005 undantag från värderingsprinciper för lagerredovisning av beredskapsvaror. Beredskapsvarulagret värderas till senaste inköpspris. Undantaget har gällt under förutsättning att myndigheten under 2005 färdigställer ett ersättningssystem för nuvarande lagersystem. Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt. Universitet och högskolor tillämpar en anslagsavräkningsmodell som för anslag till grundutbildningen innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av faktiskt under budgetåret genomförda studieprestationer upp till ett visst maxbelopp. Löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning eller genomförda prestationer. Sveriges lantbruksuniversitet är undantaget från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga. Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än möjligen indirekt, anges de inte här. De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster Kostnader för stängningen av Barsebäck 2 Under 2005 har staten ingått överenskommelse med Vattenfall AB och E.ON Sverige AB om stängningen av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2. Barsebäck 2 stängdes i maj 2005. För förlorad produktionskapacitet betalar staten en kontant ersättning till Vattenfall AB på 4,1 miljarder kronor som regleras under en fyraårsperiod. E.ON Sverige AB erhåller via Vattenfall AB en ökad ägarandel i Ringhals. Regelverket för redovisning i staten innebär bl.a. att fordringar och skulder hänförliga till perioden skall tas upp när årsredovisning upprättas. Om vissa förutsättningar är uppfyllda gäller detta även transfereringar. I de fall det finns ett beslut som är direkt kopplat till en prestation (viss åtgärd) bör en skuld tas upp när prestationen är utförd, om staten inte har annat alternativ än att reglera skulden via framtida betalning. Betalningsskyldigheten uppstår emellertid först efter att en domstol fastställt ersättningen enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. I fråga om resultaträkningen kan det när staten betalar ut ersättningar och skadestånd, i vissa fall vara svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är verksamhetskostnad och transferering. Ersättningen från staten kan i detta fall inte anses ge en direkt motprestation som motsvarar ersättningen, samtidigt som ersättningen dock är marknadsmässigt värderad. Staten har inte anskaffat en produktionskapacitet som kan säljas på en marknad. Det är inte heller fråga om ett skadestånd i en verksamhet som staten bedrivit. Därför bör ersättningen till Vattenfall AB redovisas som en transferering. I årsredovisningen för staten har åtagandet således redovisats som en kostnad för transfereringar till företag och som en skuld bland Övriga skulder. Det är en skillnad och en utveckling av redovisningsmetoderna jämfört med vad som tillämpades vid stängningen av Barsebäck 1, då motsvarande åtagande (2 639 miljoner kronor) inte redovisades i årsredovisningen för staten. Överenskommelsen om Barsebäck 1 gjordes 1999 och är i denna del slutreglerad. Utöver denna kontanta ersättning kommer staten även att ersätta bolagen för merkostnader för avställnings- och servicedrift under tiden fram till 2017. Denna ersättning beräknas till 1 533 miljoner kronor. En motsvarande lösning gjordes i samband med stängningen av Barsebäck 1 då merkostnaderna för s.k. singeldrift var ytterligare en faktor. Merkostnaderna för singeldrift bortfaller nu vilket beräknats ge en besparing, jämfört med avtalet som upprättades då Barsebäck 1 stängdes, på 2,4 miljarder kronor. Däremot kvarstår återstående del av merkostnaderna för avställnings- och servicedrift även för Barsebäck 1 med drygt 700 miljoner kronor fram till 2015. Sammanlagt har staten därmed ett åtagande på drygt 2,2 miljarder kronor för merkostnader. Detta är avsett att finansieras via anslag på statsbudgeten. Till skillnad mot ersättningen för produktionsbortfall har bolagen vissa skyldigheter kopplade till den framtida driften som innebär att denna ersättning kan anses vara villkorad. I andra sammanhang har skulder i motsvarande fall inte tagits upp förrän mottagaren har utfört sina åtaganden. Kostnaderna bör därför i denna del redovisas i takt med att ersättningarna skall utbetalas (se även not 4 Transfereringar och not 46 Övriga skulder). Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen skall vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar. Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 1 207 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 573 miljoner kronor, netto 634 miljoner kronor, på den s.k. Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK. Kostnader m.m. med anledning av den försvarspolitiska inriktningen 2004 Försvarsmakten har för 2005 gjort avsättning för omstruktureringskostnader med anledning av den försvarspolitiska inriktningen 2004 som i denna årsredovisning uppgår till 2,5 miljarder kronor (dessa redovisas något högre hos myndigheten beroende på att vissa av de framtida kostnaderna är interna inom staten). Avsättningen avser avveckling av materiel, sanering, rivning samt kostnader för uppsagd personal som ej deltar i verksamheten. Tidigare har denna typ av avsättningar inte gjorts hos Försvarsmakten. Försvarsmakten har därutöver, även detta som följd av den försvarspolitiska inriktningen 2004, skrivit ned värdet av sina ammunitionslager med 3,6 miljarder kronor, vilket påverkat balansposten Beredskapstillgångar. Samtidigt har andra tillgångar invärderats under året med ca 2,4 miljarder kronor, bl.a. i samband med införande av nytt system för lager. Nettoeffekten i balansräkningen blir därför omkring 1,2 miljarder kronor, medan kostnader för avsättning och lagernedskrivning redovisas med sammanlagt drygt 6 miljarder kronor i resultaträkningen. Statsskulden Statsskulden skall från och med 2003 konsekvent mätas inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom skall skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även kapitel 3, avsnittet Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2005 till 1 262 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 309 miljarder kronor. Transfereringar via skattekonto I ett antal fall görs transfereringar via skattekonton i stället för utbetalning av bidrag. Detta sker genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprincipen "Innehåll före form" (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten skall redovisas brutto. De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsthuvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med undantag för nedsättning för sjöfart och nedsättning för skattelättnader för vissa byggtjänster (momskompensation). Avgränsningen har gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. Denna avgränsning av transfereringar överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, skall endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den metod som tillämpas för redovisningen på statsbudgeten, bruttoredovisa den s.k. kommunmomsen som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 34 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005. Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet Från och med 2005 nettoredovisas den kommunalekonomiska utjämningen på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 15 miljarder kronor tas in under anslaget för kommunalekonomisk utjämning i stället för som tidigare på inkomsttitel. Föregående år var de kommunala utjämningsavgifterna 26 miljarder kronor. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att på motsvarande sätt som tidigare bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 15 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Liksom föregående år redovisas Regeringskansliets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2005, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl i vissa fall inte kan beakta fjärde kvartalets resultat hos bolagen. Senarelagd leverans till Försvarsmakten Beroende på anslagsbegränsningar hos Försvarsmakten har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed inte gjorts under 2005 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundat på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskapstillgångar (hos Försvarsmakten) lägre än de annars skulle ha varit. Effekten är lägre än föregående år. Beloppet uppgår enligt FMV:s årsredovisning till 0,5 miljarder kronor. Den konsoliderade resultaträkningen påverkas inte eftersom kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna elimineras. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs. Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pension. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fonderna och PPM redovisas, bland transfereringar under posten Nettoöverföring till ålderspensionssystemet. 4.4.8 Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (se avsnitt 4.4.6 Undantag från generella principer m.m.). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3, Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan. 1.1 4.5 Noter 4.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatter m.m. Miljoner kronor 2005 2004 Intäkter av skatter m.m. Inkomstskatter, fysiska personer 535 069 517 274 Inkomstskatter, juridiska personer 128 671 100 826 Arbetsgivaravgifter 336 530 325 806 Mervärdesskatt 222 731 207 586 varav kommunmoms 34 246 32 512 varav avräkning statlig moms -22 961 -22 610 Energiskatter 63 570 61 665 Alkohol- och tobaksskatt 18 121 18 429 Fordonsskatt 10 297 8 062 Stämpelskatt 7 828 7 118 Riksbankens inlevererade överskott 6 700 6 100 Ofördelbara skatter m.m. 6 550 5 397 Tullmedel 4 307 3 504 Övriga skatter på varor och tjänster vid Skatteverket 4 235 4 251 Svenska spel AB, inlevererat överskott 3 634 3 677 Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m. 1 193 1 179 Skatt på egendom 1 092 2 551 Övrigt 1 293 1 216 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -22 555 -22 154 Summa intäkter av skatter m.m. 1 329 266 1 252 487 Tillkommer/avgår Utjämningsavgifter 14 909 25 754 Utjämningsavgift, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 533 982 Kommunalskatter, utbetalda -445 745 -442 331 Nedsättningar sjöfartsstöd, byggstimulans -2 047 -1 791 Summa tillkommer/avgår -431 350 -417 386 Periodiseringar Upplupna kostnader slutregl. av kommunalskatt -1 283 9 785 Periodiserade intäkter av skatter 262 1 644 Värdereglering 2 959 1 166 Konstaterade uppbördsförluster -9 753 -8 672 Periodisering vid övriga myndigheter -524 -401 Summa periodiseringar -8 339 3 522 Total summa 889 577 838 623 Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med 51 miljarder kronor jämfört med 2004. Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom främst Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs. Skatteverket redovisar skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd (periodiserade intäkter av skatter). Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar (se även avsnitt 4.4.1 Transfereringar och skatter). Sedan 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har den s.k. kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 34 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005. Från och med 2005 nettoredovisas den kommunalekonomiska utjämningen på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten bruttoredovisats den kommunalekonomiska utjämningen, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 15 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2005. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminärskatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Detta innebär att 2005 redovisas preliminärskatter avseende 2004 och 2005 och slutregleringar avseende 2004. Fysiska personers inkomstskatt ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Av ökningen utgör 12 miljarder kronor preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregleringen beror bl.a. på större kapitalvinster. Jämfört med 2004 ökade juridiska personers inkomstskatt med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med knappt 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att framför allt finansiella företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. De extra skattebetalningarna gjordes dels som slutregleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med 3,9 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,46 procent, vilket är 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Intäkter av mervärdesskatt ökade med 15,1 miljarder kronor. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 223 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 23 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion vilket eliminerats för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Riksbankens inlevererade överskott, 6,7 miljarder kronor, redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av en växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till dispositionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2005 2004 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 1 041 926 Luftfartsstyrelsen 860 - Vägverket 739 741 Lantmäteriverket 713 655 Patent- och registreringsverket och Bolagsverket 641 624 Insättningsgarantinämnden 546 391 Banverket 479 483 Centrala studiestödsnämnden 387 379 Rikspolisstyrelsen 371 288 Läkemedelsverket 330 328 Affärsverk Luftfartsverket 3 006 3 779 Sjöfartsverket 1 323 1 293 Svenska kraftnät 18 13 Övriga 2 186 2 008 Summa offentligrättslig verksamhet 12 640 11 908 Uppdragsverksamhet Vägverket 2 549 2 450 Banverket 2 413 1 922 Statens institutionsstyrelse 1 005 1 001 Försäkringskassan 974 978 Exportkreditnämnden 759 358 Lantmäteriverket 535 531 Försvarsmakten 489 343 Statens fastighetsverk 420 442 Karolinska institutet 417 394 Skatteverket 327 348 Affärsverk Svenska kraftnät 5 383 4 783 Luftfartsverket 1 821 1 583 Statens järnvägar 346 235 Sjöfartsverket 76 62 Övriga 5 846 4 581 Summa uppdragsverksamhet 23 360 20 011 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshets-försäkringen 3 182 3 403 Exportkreditnämnden 3 096 756 Vägverket 701 444 Kärnavfallsfondens styrelse 689 509 Radio- och TV-verket 455 496 Skatteverket 282 294 Post- och telestyrelsen 180 46 Centrala studiestödsnämnden 165 173 Affärsverk Statens järnvägar 59 149 Luftfartsverket 4 8 Sjöfartsverket 0 4 Övriga 668 2 302 Summa andra ersättningar 9 481 8 584 Total summa 45 481 40 503 Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte här betraktats som avgifter. I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar med drygt 12 procent från 2004 till 2005. Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. Offentligrättsliga avgifter De avgiftsintäkter som hänförts till offentligrättslig verksamhet ökade med ca 6 procent mellan 2004 och 2005. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter. Skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift för Luftfartsstyrelsens verksamhet. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en gemensam avgift för säkerhetskontroll av passagerare och bagage. Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2005 efter att två avdelningar, Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle flyttats från Luftfartsverket. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar, tidigare även bolagsregistreringar. Från den 1 juli 2004 har arbetet med bolagsregistreringar övergått till det nybildade Bolagsverket, och därför redovisas i år dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen ovan. Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, skall skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort, tillståndsgivning och bevakning av Riksbankens penningtransporter. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift. Uppdragsverksamhet De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade med ca 17 procent mellan 2004 och 2005. Cirka 200 myndigheter bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna mellan 2004 och 2005 på 491 miljoner kronor kan främst hänföras till stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansieras med avgifter från kommuner. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ökningen på 401 miljoner kronor avser främst ökade premieintäkter. Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäkter från extern transport- och verkstadsverksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning. Skatteverket ersätts från AP-fonden för administration av uppbörd av avgifter till ålderspensionssystemet. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Överföringsintäkterna på stamnätet ökade med 182 miljoner kronor. Flaskhalsintäkter, som beror på prisskillnader i olika prisområden, ökade med 288 miljoner kronor. Flaskhalsintäkterna fördelas efter hur mycket varje stamnätsföretag investerar för att öka kapaciteten i det nordiska överföringsnätet. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får avgiftsintäkter genom bl.a. uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Andra ersättningar Intäkter avseende andra ersättningar ökade med 900 miljoner kronor eller 10 procent mellan 2004 och 2005. Den största ökningen avser Exportkreditnämnden (EKN). De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s ökning av andra ersättningar med 2 340 miljoner kronor var under året större än normalt beroende på att årets återvinningar var de största i myndighetens sjuttioåriga historia. De största enskilda återvinningarna avsåg förtidsbetalningar under parisklubbsavtalen och att Polen återbetalade hela sin utestående skuld på 1 641 miljoner kronor. Även Ryssland och Peru amorterade ner sina skulder kraftigt. Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framför allt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna beräknas i förhållande till den energi som levereras. Ökningen beror främst på att Ringhals AB, men även Forsmarks Kraftgrupp AB, levererat mer energi än året innan. Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige. Andra ersättningar hos Skatteverket avser i huvudsak förseningsavgifter. Post- och telestyrelsernas andra ersättningar avser tillstånd för mobiltelefonnät och ersättning för att skydda elektroniska kommunikationer. Ökningen på 134 miljoner kronor avser främst ökad ersättning med 86 miljoner kronor för tillstånd att bedriva mobiltelefoni i NMT-450 bandet. Vidare har en ökning skett av avgifter för beredskapsåtgärder med 48 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden redovisar intäkter för administration av återkrav. Bland annat uppstår återkrav om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2005 2004 EU-bidrag Statens jordbruksverk - arealersättning 4 081 4 053 - djurbidrag 2 402 1 859 - miljöstöd m.m. 2 233 2 169 - övriga stöd 119 498 Summa Statens jordbruksverk 8 835 8 579 Länsstyrelserna -bidrag från regionalfonden 1 331 1 331 -bidrag från socialfonden 318 231 Arbetsmarknadsverket -bidrag från socialfonden 1 289 1 015 Övriga EU-bidrag 1 364 1 138 Summa EU-bidrag 13 137 12 294 Försäkringskassan -underhållsstöd 1 876 1 941 -assistansersättning 2 987 2 726 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 451 4 585 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 3 200 3 045 Total summa 25 651 24 591 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 1 060 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst bidragen från EU som ökat med 843 miljoner kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU som ökat med 256 miljoner kronor under året. Det är framför allt djurbidragen som ökat med 543 miljoner kronor medan övriga stöd minskat något. Ökningen av djurbidragen kan förklaras med införandet av ett nytt mjölkbidrag. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år som den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör närmare 600 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen, bidrag till universitet och högskolor. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2005 2004 Socialförsäkring 408 704 402 149 Allmänna bidrag till kommuner 106 472 101 238 Arbetsmarknad 71 577 65 663 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 382 27 641 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 793 23 156 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 24 700 23 144 Utbildning, studiestöd 19 868 36 116 Övrigt 51 496 42 575 Summa 741 992 721 682 Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori och syfte. Miljoner kronor 2005 2004 Transfereringar till hushåll inklusive hushållens övriga organisationer Socialförsäkring, Försäkringskassan Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 169 149 163 238 Ekonomisk äldrepolitik 46 078 47 845 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 104 344 105 357 varav sjukpenning m.m. 32 479 35 944 varav aktivitets- och sjukersättning 56 791 54 136 Handikappolitik 14 603 12 995 Ekonomisk familjepolitik 54 232 53 094 Summa socialförsäkring till hushåll 388 406 382 529 Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 559 42 255 varav Arbetsmarknadsverket 31 043 32 511 varav Försäkringskassan 11 516 9 744 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader, Arbetsmarknadsverket 2 920 2 215 Övrig arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 1 821 2 237 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 875 1 376 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 48 175 48 083 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 12 881 12 841 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden -5 877 9 804 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 2 753 2 720 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 719 2 044 Migrationspolitik, Migrationsverket 981 1 324 Övrigt 10 081 10 675 Summa transfereringar till hushåll 460 119 470 020 Transfereringar till företag Arbetsmarknadspolitik Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 4 245 4 235 Särskilda insatser för arbetshandikappade m.m., Arbetsmarknadsverket 4 079 3 632 Anställningsstöd, Skatteverket 1 809 1 441 Summa arbetsmarknadspolitik till företag 10 133 9 308 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk 10 866 10 801 Energipolitik, ersättning till Vattenfall AB 4 100 - Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 1 747 1 700 Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 606 1 470 Transportpolitik, Trafikupphandling, Rikstrafiken 840 877 Regionalpolitik m.m., Verket för näringslivsutveckling 799 790 Transportpolitik, Banverket 785 131 Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 716 652 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 667 719 Mediepolitik, Presstödsnämnden 631 640 Övrigt 5 657 5 322 Summa transfereringar till företag 38 547 32 410 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Generellt statsbidrag till kommuner, Skatteverket - 33 947 Utjämningsbidrag till kommuner, Skatteverket - 19 057 Generellt statsbidrag till landsting, Skatteverket - 7 500 Utjämningsbidrag till landsting, Skatteverket - 6 774 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 1 767 1 007 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet 348 441 Kommualekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 52 703 - Kommualekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 17 408 - Summa Allmänna bidrag till kommuner 72 226 68 726 Kommun- och landstingsmoms, Skatteverket 34 246 32 512 Bidrag motsvarande skuld på mervärdesskattekonto kommuner och landsting, Skatteverket 5 574 - Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag för läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen 20 298 19 620 Arbetsmarknadspolitik Sysselsättningsstöd m.m. till kommuner och landsting, Skatteverket 10 961 5 997 Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 308 2 275 varav: Särskilda insatser för arbetshandikappade 1 057 977 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 13 269 8 272 Utbildningspolitik, Skolverket Maxtaxa i barnomsorgen 3 660 3 658 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 1 437 3 387 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 663 - Statligt stöd för utbildning av vuxna 2 341 1 789 Övrig utbildningspolitik, Skolverket 263 217 Summa utbildningspolitik till kommuner 8 364 9 051 Integrationspolitik, Integrationsverket 1 907 2 119 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 166 1 111 Övrigt 7 762 9 281 Summa transfereringar till kommuner 164 812 150 692 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska gemenskapen BNI-baserad avgift till EU, Kammarkollegiet 18 893 16 452 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 3 113 3 420 Storbritanniens budgetreduktion, Skatteverket 369 273 Tullavgift, Tullverket 3 160 2 801 Jordbrukstull, Tullverket 158 140 Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 100 70 Summa avgiften till Europeiska gemenskapen 25 793 23 156 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 9 623 9 029 Bistånd, internationella bidrag, Regeringskansliet 8 304 7 517 Övrigt 1 412 1 217 Summa transfereringar till utlandet 45 132 40 919 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföring till premiepensionssystemet 23 805 20 021 Överföring till AP-fonderna 9 577 7 620 Summa nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 382 27 641 Total summa 741 992 721 682 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar fysiska personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn. Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 20 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll har under 2005 minskat med närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent. Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll. Bland transfereringar till hushåll har nettokostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror på att återföring gjordes av reservation för lånefordringar på ca 6 miljarder kronor medan en ökning av reservationen gjorts föregående år på ca 10 miljarder kronor. Återföringen under 2005 beror främst på lägre ränteläge som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 1,8 miljarder kronor främst till följd av att ett lägre antal personer uppbär garantipension. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar minskat. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor eller 10 procent 2005, som en följd av att antalet sjukpenningdagar fortsatt sjunka. Den 1 januari 2005 infördes den så kallade medfinansieringsreformen som innebär att arbetsgivarna står för 15 procent av sjukpenningen under hela sjukfallet. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Aktivitets- och sjukersättningar ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,6 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att nivån för det ersatta timbeloppet höjts och antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen och barnbidragen med ca 0,6 miljarder kronor vardera. Inom området arbetsmarknadspolitik ligger bidragen till hushåll totalt på samma nivå som föregående år. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning ökade till följd av fler personer i arbetsmarknadsutbildning, medan lönegarantiersättning minskat något. Transfereringar till företag Bland transfereringar till företag ökade kostnaderna främst till följd av ersättning på 4,1 miljarder kronor till Vattenfall AB för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2 (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade, särskilda insatser för arbetshandikappade och anställningsstöd ökade båda med ca 0,4 miljarder kronor. Även Banverkets kostnader för transportpolitik ökade med 0,7 miljarder kronor till följd av större transfereringar till Stockholms lokaltrafik och Skånetrafik för banhållning. Transfereringar till kommuner Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 14 miljarder kronor eller 9 procent. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 3,5 miljarder kronor. Här ingår den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 15 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. Föregående år var de kommunala utjämningsavgifterna 26 miljarder kronor. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som fr.o.m. 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 34 miljarder kronor 2005. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 49 miljarder kronor högre än i statsbudgetens utfall för 2005. En reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder kronor som redovisas som bidrag till kommunerna. Sysselsättningsstöd m.m. till kommuner och landsting har ökat med ca 5 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2004. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. BNI-avgiftens andel ökar med 2,4 miljarder kronor medan den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska i enlighet med rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för gemenskapernas egna medel 2000/597/EC. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 0,6 respektive 0,8 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsramen höjts. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till Premiepensionsmyndigheten för placering i ålderspensionssystemets premiepensionsdel har ökat med 3,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av extra stora regleringar efter slutligt taxeringsutfall föregående år. Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra. Detta netto till AP-fonderna har ökat med ca 2 miljarder kronor på grund av en intäkt från AP-fonderna föregående år på 1,6 miljarder kronor. Intäkten avsåg en engångsjustering av pensionsmedel för åren 1999-2002 som gjorts mellan statsbudgeten och AP-fonderna. Not 5 Avsättning till /upplösning av fonder Miljoner kronor 2005 2004 Medel för kompetenssparande -5 950 1 150 Kärnavfallsfonden 3 136 1 402 Insättningsgarantinämndens fond 1 436 1 090 Bostadskreditnämndens garantireserv 207 59 Bilskrotningsfonden -151 -108 Försäkringskassans fonder -300 53 Batterifonden 65 25 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 60 57 Övriga fonder -27 15 Summa -1 524 3 743 Avsättning till fonder avser främst tre fonder, där förändringen är relativt stor jämfört med föregående år. Under 2005 är avsättningen netto negativ, dvs. det har skett en upplösning av tidigare fonderade medel i staten med drygt 1 500 miljoner kronor. Avsättning av medel för kompetenssparande från inkomsten av energiskatt redovisades av Skatteverket fram till 2005 och redovisades som en fond. Under året har fonden upplösts i sin helhet och det tidigare avsatta beloppet återförts till inkomsttitel på statsbudgeten enligt beslut av regeringen den 7 april 2005 (dnr Fi 2005/2073). Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat till följd av ökade intäkter, vilket avser både realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper och högre ränteintäkter än 2004. De ökade ränteintäkterna avser främst inflationskompensation på reala placeringar. Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Ökningen jämfört med föregående år beror både på högre garantiavgifter och högre ränteintäkter än föregående år. För Försäkringskassan har de tidigare allmänna försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen upplösts och medlen överförts till inkomsttitel i samband med att den nya Försäkringskassan bildades, vilket förklarar den negativa posten. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 40. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2005 2004 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 9 893 9 325 Försvarsmakten 9 647 9 399 Försäkringskassan 5 259 5 056 Skatteverket 4 844 4 643 Arbetsmarknadsverket 3 555 3 500 Kriminalvårdsverket 3 045 2 911 Banverket 2 967 2 920 Regeringskansliet 2 753 2 620 Vägverket 2 656 2 459 Lunds universitet 2 611 2 637 Domstolsverket 2 224 2 188 Uppsala universitet 2 087 2 074 Göteborgs universitet 2 019 2 002 Stockholms universitet 1 492 1 451 Umeå universitet 1 487 1 455 Karolinska institutet 1 487 1 377 Kungl.Tekniska högskolan 1 352 1 381 Linköpings universitet 1 337 1 338 Statens institutionsstyrelse 1 162 1 140 Skogsstyrelsen 1 156 672 Sveriges lantbruksuniversitet 1 146 1 135 Migrationsverket 1 089 1 130 Försvarets materielverk 970 1 018 Affärsverk Luftfartsverket, affärsverk 1 686 1 711 Sjöfartsverket 601 588 Svenska kraftnät 144 134 Statens järnvägar, affärsverk 4 10 Övriga myndigheter 23 673 22 650 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 92 346 88 924 Eliminering av arbetsgivaravgifter -22 817 -22 234 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 69 529 66 690 Pensionskostnader inklusive premier för tjänstepensioner Försvarsmakten 2 282 1 568 Rikspolisstyrelsen 1 369 1 262 Försäkringskassan 590 -485 Skatteverket 543 597 Regeringskansliet 429 399 Arbetsmarknadsverket 422 481 Vägverket 385 449 Banverket 319 370 Göteborgs universitet 309 295 Lunds universitet 305 395 Domstolsverket 301 402 Kriminalvårdsstyrelsen 294 296 Uppsala universitet 256 331 Karolinska institutet 205 227 Stockholms universitet 203 205 Umeå universitet 178 236 Tullverket 173 148 Linköpings universitet 168 192 Sveriges lantbruksuniversitet 156 217 Försvarets materielverk 155 221 Affärsverk Luftfartsverket 193 249 Sjöfartsverket 102 77 Svenska kraftnät 28 13 Statens järnvägar - 4 Övriga myndigheter 3 291 3 647 Statens tjänstepensioner Utbetalda pensioner 6 666 6 339 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 1 530 5 042 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -8 033 -8 725 Summa pensionskostnader 12 819 14 452 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 335 480 Regeringskansliet 330 335 Rikspolisstyrelsen 246 228 Karolinska institutet 244 234 Vägverket 231 268 Arbetsmarknadsverket 217 240 Försäkringskassan 145 193 Skatteverket 128 103 Banverket 124 128 Kriminalvårdsstyrelsen 108 95 Stockholms universitet 107 65 Affärsverk Luftfartsverket 75 146 Sjöfartsverket 30 27 Svenska kraftnät 12 29 Statens järnvägar - -13 Övriga myndigheter 1 701 1 473 Summa övriga personalkostnader 4 033 4 031 Total summa 86 381 85 173 Statens kostnader för personal ökade med 1,2 miljarder kronor, exklusive arbetsgivaravgifter. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter, ökade med 3,4 miljarder kronor eller 3,8 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2005 till 32,5 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 3,2 miljarder kronor, varav utbetalda förmåner ökat med drygt 300 miljoner kronor och förändringen av försäkringstekniska avsättningar minskat med 3,5 miljarder kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen finns i not 42 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, inklusive avgifter till Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte. Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 6,1 procent bl.a. beroende på ökat antal anställda. Försvarsmaktens lönekostnad har ökat med 2,6 procent trots att Försvarsmaktens löner har minskat ca 2 procent. Ökningen av lönekostnaderna förklaras av att en avsättning gjorts för omstrukturering enligt den försvarspolitiska inriktningen 2004. Vid Försäkringskassan ökade lönekostnaden med 4 procent medan pensionskostnaden ökade med 1 miljard kronor eftersom en negativ justering av pensionsavsättningen gjordes föregående år inför övergången till statlig anställning. Skatteverkets lönekostnad ökade med 4,3 procent bl.a. till följd av något fler rekryteringar än avgångar. Ökningen av lönekostnaden med 8 procent vid Vägverket förklaras av att aktiverad andel av personalkostnad avseende väganläggningar var 154 miljoner kronor större föregående år. Skogsstyrelsens lönekostnader ökade med 72 procent delvis på grund av ökad uppdragsverksamhet till följd av stormen Gudrun. En annan viktig faktor är att Skogsstyrelsen betalar lönekostnader inom ramen för ett samarbetsprojekt med AMS, "Gröna jobb", vilket dock inte avser personer som är anställda vid Skogsstyrelsen. Övriga personalkostnader som utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. var oförändrade jämfört med föregående år. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2005 2004 Försvarsmakten 2 766 3 025 Rikspolisstyrelsen 1 500 1 417 Regeringskansliet 1 086 1 071 Kriminalvårdsverket 785 787 Försäkringskassan 724 595 Lunds universitet 670 663 Skatteverket 612 621 Göteborgs universitet 579 565 Uppsala universitet 572 572 Kungl. Tekniska högskolan 529 531 Domstolsverket 512 504 Migrationsverket 497 505 Arbetsmarknadsverket 493 494 Stockholm universitet 480 475 Karolinska institutet 464 492 Linköpings universitet 346 348 Umeå universitet 287 282 Sveriges lantbruksuniversitet 267 286 Vägverket 254 205 Statens institutionsstyrelse 223 218 Banverket 174 162 Affärsverk Luftfartsverket 40 34 Sjöfartsverket 34 33 Svenska kraftnät 22 18 Statens järnvägar 2 6 Övriga myndigheter 5 076 4 990 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 117 -4 318 Summa 14 877 14 581 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens minskade lokalkostnader med 259 miljoner kronor kan främst hänföras till hyresreduceringar och försäljningar av kasernområden. Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 83 miljoner kronor. Av dessa är 80 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra varav ca 10 miljoner kronor är indexreglering av hyror medan övrig ökning av lokalhyra i huvudsak beror på nya förhyrda lokaler. Försäkringskassans lokalkostnader har ökat med 129 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av att Statens fastighetsverk övertog de fastigheter som vissa allmänna försäkringskassor ägde och därmed hyr Försäkringskassan i stället samma lokaler. Minskningen av Karolinska institutets lokalkostnader med 28 miljoner kronor beror dels på en minskad lokalyta jämfört med 2004, dels på att flera hyresavtal omförhandlats vilket resulterat i lägre hyreskostnader. Vägverkets lokalkostnader har ökat med 49 miljoner kronor vilket till största delen kan hänföras till ökade kostnader för lokalhyra, uppvärmning och renhållning och städning. Not 8 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2005 2004 Övriga driftkostnader - tjänster Försvarsmakten 12 938 10 161 Vägverket 12 226 12 819 Banverket 7 788 7 293 Försvarets materielverk 3 629 3 883 Exportkreditnämnden 2 608 280 Försäkringskassan 1 334 1 425 Rikspolisstyrelsen 1 320 1 249 Skatteverket 1 066 1 109 Kärnavfallsfondens styrelse 1 007 1 103 Statens fastighetsverk 939 980 Regeringskansliet 908 785 Karolinska institutet 878 839 Göteborgs universitet 801 753 Fortifikationsverket 746 848 Lunds universitet 710 684 Naturvårdsverket 656 608 Säkerhetspolisen 653 607 Luftfartsstyrelsen 627 - Arbetsmarknadsverket 619 676 Riksgäldskontoret 149 -759 Övriga myndigheter 12 627 12 705 Summa tjänster 64 229 58 048 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 13 453 10 261 Försvarsmakten 2 705 3 398 Banverket 2 614 2 289 Vägverket 1 913 1 876 Fortifikationsverket 1 431 547 Rikspolisstyrelsen 563 543 Kriminalvårdsverket 325 324 Karolinska institutet 264 254 Uppsala universitet 234 234 Lunds universitet 225 242 Statens fastighetsverk 200 186 Göteborgs universitet 146 152 Sveriges lantbruksuniversitet 139 128 Skatteverket 138 153 Statens räddningsverk 136 101 Regeringskansliet 134 123 Umeå universitet 122 128 Övriga myndigheter 2 432 2 675 Summa varor 27 174 23 614 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 3 858 3 679 Luftfartsverket 1 609 1 620 Sjöfartsverket 645 771 Statens järnvägar 248 357 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 6 360 6 427 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 2 576 2 386 Försvarsmakten 2 210 2 405 Banverket 353 358 Kriminalvårdsverket 274 262 Rikspolisstyrelsen 257 236 Regeringskansliet 229 246 Riksdagsförvaltningen 129 102 Försvarets materielverk 124 145 Karolinska institutet 97 97 Lunds universitet 95 112 Skatteverket 91 94 Försäkringskassan 87 139 Sveriges lantbruksuniversitet 86 81 Umeå universitet 85 92 Stockholms universitet 76 81 Kungl.Tekniska högskolan 73 72 Göteborgs universitet 72 73 Uppsala universitet 68 67 Affärsverk Svenska kraftnät 225 206 Luftfartsverket 224 221 Sjöfartsverket 63 60 Statens järnvägar 3 1 Övriga myndigheter 1 580 1 525 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 077 9 061 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Försvarsmakten -11 035 -9 224 Banverket -7 902 -7 421 Vägverket -6 709 -8 670 Sjöfartsverket, affärsverk -163 -303 Försäkringskassan -162 -241 Rikspolisstyrelsen -69 -47 Övriga myndigheter -389 -402 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -26 429 -26 308 Eliminering av inomstatliga transaktioner -15 090 -14 194 Total summa 65 321 56 648 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Försvarsmaktens ökade driftskostnader avseende tjänster beror främst på avsättningar för omstruktureringskostnader, vilket omfattar kostnader för avveckling av materiel, sanerings- och rivningskostnader motsvarande ca 2,7 miljarder kronor. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Under 2005 ökade avsättningarna för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang med 0,5 miljarder kronor medan värdet av skadefordringar minskade med 1,8 miljarder kronor. Sammanlagt har detta medfört att driftkostnaderna i denna del ökat med 2,3 miljarder kronor. Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets reservering för framtida garantiförluster. Det negativa beloppet föregående år berodde på en återföring av reservationen för förluster. Varuinköpen vid Försvarets materielverk har ökat med 3,2 miljarder kronor beroende på en ökad aktivitet i materielförsörjningen. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, ökat med 1,8 miljarder kronor. Minskningen av kostnaden för varuinköp vid Försvarsmakten beror huvudsakligen på att reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar minskat med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2004. Fortifikationsverkets ökade kostnader för varor med 0,9 miljarder kronor beror främst på reaförluster vid försäljning av fastigheter. Försäljningen är en följd av beslutet om den försvarspolitiska inriktningen 2004. Vägverkets aktiveringar för investering i anläggningstillgångar i egen regi har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Orsaken är främst stora aktiveringar under 2004 då bland annat Södra länken öppnades för trafik. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganläggningar och bananläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen. Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2005 2004 Försvarsmakten 12 384 7 238 Vägverket 4 428 3 031 Banverket 2 657 2 668 Rikspolisstyrelsen 660 697 Fortifikationsverket 646 748 Försäkringskassan 542 556 Skatteverket 288 346 Statens fastighetsverk 265 238 Lunds universitet 247 257 Affärsverk Luftfartsverket 1 151 1 110 Svenska kraftnät 417 394 Sjöfartsverket 117 99 Statens järnvägar 63 66 Övriga myndigheter 3 850 3 896 Summa 27 715 21 344 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. I ökningen mellan åren av avskrivningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror med 3,6 miljarder kronor. År 2004 uppgick nedskrivningarna till 1,2 miljarder kronor. Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsansläggningar. I avskrivningar hos Vägverket ingår en nedskrivning som består av nedlagda kostnader för projektering avseende Norra Länken med 1,1 miljard kronor. Not 10 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 2005 2004 Resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 19 235 8 944 Akademiska Hus AB 6 654 950 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 4 546 1 568 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 1 681 868 Vin & Sprit AB 1 557 1 097 Posten AB 1 475 1 293 SJ AB 1 203 192 Sveaskog AB 616 977 Venantius AB 474 810 Sveriges Bostadsfinansierings-aktiebolag SBAB 471 485 AB Swedcarrier 419 383 Green Cargo AB 351 43 AB Svensk Exportkredit 347 440 Systembolaget AB 330 178 Teracom AB, Svensk Rundradio AB 244 126 Apoteket AB 201 205 Vasallen AB 152 53 Specialfastigheter Sverige AB 133 106 Lernia AB 109 46 Samhall AB 82 58 Swedfund International AB 67 105 AB Svensk Bilprovning 38 45 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 24 17 Kasernen Fastighets AB 8 7 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 7 24 Kungliga Dramatiska Teatern AB 4 -3 Statens Bostadsomvandling AB 4 11 IRECO Holding AB 2 -1 Swedesurvey AB 0 1 Kungliga Operan AB -4 7 IMEGO AB -8 -12 Svenska Rymdaktiebolaget -14 114 Almi Företagspartner AB -20 -42 Summa 40 388 19 095 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) -236 -316 Affärsverk Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 12 36 Luftfartsverket - LFV Holding AB 8 -7 Övriga myndigheter 12 6 Summa resultat från andelar i dotterföretag 40 184 18 814 Resultat från andelar i intresseföretag TeliaSonera AB 5 299 5 874 Nordiska investeringsbanken NIB 415 386 SAS Sverige AB 37 -375 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 3 Sveriges Rese och Turistråd 2 -2 AB Bostadsgaranti 19 0 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 30 23 Summa resultat från andelar i intresseföretag 5 802 5 909 Resultat från andelar i dotter- och intressebolag - totalt Resultat från andelar i dotterbolag 40 184 18 814 Resultat från andelar i intressebolag 5 802 5 909 Total summa 45 986 24 723 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 21,3 miljarder kronor. De flesta dotter- och intressebolag införde 2005 nya redovisningsprinciper i enlighet med IFRS. Som en följd av detta har även resultatandelarnas jämförelsetal 2004 justerats (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal). Ändringen har inneburit en minskning med 1,6 miljarder kronor och avser främst Vattenfall AB. Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion och ett förbättrat utfall från terminsaffärer avseende elproduktion. Överenskommelsen om kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebär en nettointäkt på 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat. Förbättringen av resultatet för Akademiska Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till omvärderingar av fastighetsinnehavet. Resultatet har ökat med 3,0 miljarder kronor för LKAB. Huvudorsak till den förbättrade lönsamheten är stora prisökningar på järnmalm, men även ökade leveransvolymer har påverkat resultatet positivt. Civitas Holding AB har förbättrat sitt resultat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst förklaras av förändrad värdering av fastighetstillgångar. Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 1,0 miljarder kronor. En positiv engångseffekt på 0,6 miljarder kronor har redovisats avseende minskad skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare ackumulerade förlustavdrag. Resultatet från TeliaSonera AB har försämrats med 0,6 miljarder kronor. Det är resultatet för mobilverksamheten i Finland och fast telefoni i Sverige som har försämrats. Not 11 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2005 2004 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 12 765 12 752 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 14 089 14 842 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. -7 7 Överkurs vid emission (netto) 6 655 8 654 Realiserade valutavinster (netto) 10 203 - Orealiserade valutavinster (netto) - 9 617 Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 43 705 45 872 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 49 517 52 368 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 23 803 23 462 Realiserade kursförluster (netto) 7 618 13 596 Realiserade valutaförluster (netto) - 5 106 Orealiserade valutaförluster (netto) 29 578 - Provisioner till banker m.fl. 95 125 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 110 611 94 657 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden 66 906 48 785 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2005 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutaförändringar m.m.) till 67 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutavinster på 10 miljarder kronor, jämfört med förluster 2004 på 5 miljarder kronor. Årets realiserade valutavinster beror bland annat på ett par stora förfall av lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades. Realiserade kursförluster minskade med 6 miljarder kronor från ca 14 till ca 8 miljarder kronor. Det beror på att Riksgäldskontoret har gjort färre återköp av obligationer i samband med byten mellan obligationer. De orealiserade valutakursförändringarna medförde i stället högre nettokostnad för statsskulden. År 2005 uppgick de orealiserade valutaförlusterna till 30 miljarder kronor som innebär en förändring med 39 miljarder kronor då staten redovisade 9 miljarder kronor i orealiserade valutavinster 2004. Not 12 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2005 2004 Regeringskansliet 5 412 1 273 Centrala studiestödsnämnden 4 523 4 681 Kärnavfallsfondens styrelse 2 041 472 Skatteverket 1 329 661 Exportkreditnämnden 666 55 Försäkringskassan 470 -89 Insättningsgarantinämnden 260 164 Kammarkollegiet 134 253 Styrelsen för internationell utvecklingssamarbete 87 50 Affärsverk Statens järnvägar 636 473 Svenska kraftnät 17 9 Luftfartsverket 11 14 Sjöfartsverket 1 2 Övriga myndigheter 296 215 Summa 15 883 8 233 Regeringskansliets finansiella intäkter har ökat med 4,1 miljarder kronor och avser reavinst vid försäljning av aktier, båda i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt utdelning från aktier i Nordea AB. Centrala studiestödsnämnden finansiella intäkter omfattar bl.a räntor på studielån. Kärnavfallsfondens styrelse har ökat sina finansiella intäkter främst på grund av realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper. Skatteverket redovisar räntor i skattekontosystemet. Exportkreditnämndens ökning på 611 miljoner kronor beror i huvudsak på kursvinster på 565 miljoner kronor. De finansiella intäkterna hos Statens Järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar avseende lok och vagnar. Not 13 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2005 2004 Finansiella kostnader exklusive aktiveringar Riksgäldskontoret Finansiella kostnader i verksamheten Omvärdering av lån med kreditrisk -10 2 010 Avsättning för förväntade garantiförluster -217 -931 Övrigt -6 49 Summa Riksgäldskontorets finansiella kostnader i verksamheten -233 1 128 Vägverket 303 351 Försvarets materielverk 64 15 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 23 34 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 15 22 Lantmäteriverket 12 8 Exportkreditnämnden 6 171 Regeringskansliet -151 19 Affärsverk Statens järnvägar 643 468 Luftfartsverket 60 90 Sjöfartsverket 32 50 Svenska kraftnät 6 8 Övriga myndigheter 41 1033 Summa finansiella kostnader exklusive aktivering 821 3 397 Aktivering av finansiella kostnader -73 -266 Total summa 748 3 131 Riksgäldskontoret redovisar sammantaget en kostnadsreduktion eftersom tidigare gjorda avsättningar för garantiförluster återförts. Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för lån till infastrukturella investeringar. Under året har lånen i huvudsak överförts till Riksgäldskontoret. Exportkreditnämndens minskning beror på att den föregående år redovisade orealiserade kursförluster om 168 miljoner kronor, medan den 2005 redovisar kursvinster (se även not 12 Övriga finansiella intäkter). Regeringskansliets finansiella kostnader består i huvudsak av kostnadsreduktion vid återföring av tidigare nedskrivning av aktier i OMX AB. Regeringskansliet skrev 2002 ned det bokförda värdet med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit och Regeringskansliet återförde 385 miljoner kronor under 2003 och 168 miljoner kronor under 2005. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning och räntor på leasingskulder på lok och vagnar. I noten redovisas finansiella kostnader brutto, exklusive avdrag för aktivering av finansiella kostnader. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 4.5.2 Noter till balansräkningen Not 14 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2005 2004 Försäkringskassan 1 505 1 526 Rikspolisstyrelsen 257 203 Skatteverket 207 195 Verket för högskoleservice 171 123 Statens pensionsverk 130 121 Centrala studiestödsnämnden 130 129 Domstolsverket 95 123 Vägverket 78 68 Försvarets materielverk 77 31 Lantmäteriverket 76 89 Försvarets radioanstalt 70 43 Totalförsvarets pliktverk 70 60 Arbetsmarknadsverket 61 71 Affärsverk Svenska kraftnät 83 43 Sjöfartsverket 32 17 Övriga myndigheter 678 584 Summa 3 720 3 426 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet och följdreformer till detta utgör den största delen. Förändringen jämfört med 2004 är nettot av avskrivningar och nedskrivningar på drygt 300 miljoner kronor där pensionssystemet är den största delen, och nyutveckling av ett antal IT-system på nära 300 miljoner kronor där ärendehanteringssystem för Försäkringskassan varit den största posten under 2005. Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna på 54 miljoner kronor beror på ett antal nystartade IT-utvecklingsprojekt. Skatteverkets post avser utveckling av IT-stöd för folkbokföring, indrivning samt behörighetsadministration. Verket för högskoleservices post utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem som utvecklats och tagits i drift samt balanserade utgifter för pågående utveckling av ett nytt antagningssystem. Not 15 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2005 2004 Vägverket 87 1 Rikspolisstyrelsen 69 62 Ekonomistyrningsverket 67 79 Skatteverket 52 72 Försäkringskassan 47 39 Statens energimyndighet 43 51 Försvarsmakten 26 4 Lunds universitet 17 19 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 16 18 Affärsverk Svenska kraftnät 124 128 Luftfartsverket 7 11 Sjöfartsverket 6 3 Övriga myndigheter 207 176 Summa 768 663 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Vägverkets ökning på 86 miljoner kronor beror på inköp av licenser inom IT-verksamheten. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 16 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2005 2004 Bolagsverket 27 - Statens jordbruksverk 15 7 Länsstyrelsen i Gotlands län 2 - Övriga myndigheter 1 1 Summa 45 8 Bolagsverkets ökning beror på ett förskottsbetalt avtal om utnyttjande av Unisys stordatorkapacitet. Not 17 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2005 2004 Vägverket 88 895 84 065 Summa 88 895 84 065 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning. Avskrivningstiden är normalt 40 år. Det finns 15 objekt med vardera en kostnad på över 50 miljoner kronor och som öppnats för trafik under 2005. Investeringsvolymen för dessa uppgår till 3,9 miljarder kronor och en total väglängd av 140 km. Bland annat har E4:an mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats med ett körfält i vardera riktningen. På E6:an har Svinesundsförbindelsen öppnats för trafik. Not 18 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2005 2004 Banverket 63 922 63 119 Summa 63 922 63 119 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Större investeringsprojekt som har färdigställts under 2005 är utbyggnaden av Stockholm södra och Årsta (inklusive ny Årstabro) samt dubbelspårsutbyggnad Kävlinge-Lund. Not 19 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2005 2004 Statens fastighetsverk 13 039 12 161 Fortifikationsverket 8 498 9 723 Naturvårdsverket 3 784 3 047 Riksdagsförvaltningen 953 978 Affärsverk Luftfartsverket 11 292 10 711 Sjöfartsverket 919 941 Svenska kraftnät 172 184 Övriga myndigheter 934 1 194 Summa 39 591 38 939 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer över. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. I ökningen på Byggnader, mark och annan fast egendom med 878 miljoner kronor ingår byggnader övertagna från de allmänna försäkringskassorna med 543 miljoner kronor och mark övertagen från de allmänna försäkringskassorna med 271 miljoner kronor. I samband med övertagandet skrevs värdet upp i enlighet med regeringens beslut den 16 december 2004 (dnr Fi 2004/5514 (delvis)) till ett värde som bättre motsvarade marknadsvärdet på fastigheterna. Föregående år fanns de övertagna fastigheterna hos de allmänna försäkringskassorna men då bokförda till ett betydligt lägre värde, eftersom det bokförda värdet vanligen motsvarar anskaffningsvärdet och de var anskaffade långt tillbaka i tiden. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Minskningen på 1 225 miljoner kronor hänförs i huvudsak till försäljningen av bl.a. kasernområdena P 18 i Visby, P 10 i Strängnäs, A 9 i Kristinehamn samt I 5 och F 4 i Österund med anledning av riksdagens beslut (bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143) om försvarets verksamhet. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 737 miljoner kronor under 2005 avser främst investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna. Luftfartsverkets ökning på Byggnader, mark och annan fast egendom med 581 miljoner kronor avser investering i projekt för flygledning. Not 20 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2005 2004 Rikspolisstyrelsen 748 778 Kungl. Tekniska högskolan 261 274 Regeringskansliet 138 135 Lunds universitet 130 147 Försvarsmakten 128 126 Kriminalvårdsverket 127 135 Stockholms universitet 113 125 Göteborgs universitet 104 99 Skatteverket 81 92 Uppsala universitet 72 87 Umeå universitet 60 49 Arbetsmarknadsverket 46 48 Sveriges lantbruksuniversitet 45 47 Malmö högskola 40 43 Övriga myndigheter 855 838 Summa 2 948 3 023 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2005 återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Kungliga tekniska högskolans förbättringsutgifter avser bland annat ombyggnationer av fastigheter som hyrs av Akademiska Hus AB. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet hänför sig i första hand till ombyggnation av utlandsmyndigheternas lokaler och Regeringskansliets lokaler i Klarakvarteren. Not 21 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2005 2004 Rikspolisstyrelsen 1 229 1 196 Försvarsmakten 1 144 1 268 Vägverket 887 863 Uppsala universitet 704 672 Banverket 703 717 Kustbevakningen 647 656 Karolinska institutet 542 536 Göteborgs universitet 493 547 Lunds universitet 458 499 Skatteverket 406 428 Regeringskansliet 358 378 Domstolsverket 357 346 Försäkringskassan 346 379 Kriminalvårdsstyrelsen 309 207 Affärsverk Svenska kraftnät 5 950 6 137 Luftfartsverket 1 061 1 025 Statens järnvägar 747 347 Sjöfartsverket 579 591 Övriga myndigheter 4 888 5 576 Summa 21 808 22 368 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Svenska kraftsnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Not 22 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2005 2004 Banverket, järnvägsanläggningar 20 347 15 952 Vägverket, väganläggningar 13 039 14 806 Försvarets materielverk 3 314 3 832 Fortifikationsverket 731 404 Statens fastighetsverk 339 348 Affärsverk Svenska kraftnät 466 386 Luftfartsverket 404 1 404 Sjöfartsverket 119 49 Övriga myndigheter 1 040 638 Summa 39 799 37 819 Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Andra större projekt är utbyggnad till dubbelspår mellan Trollhättan och Öxnared. Förändringen beror främst på att riksdagen beslutat om ökade investeringar i järnvägar. Vägverkets pågående större investeringsprojekt avser Götaleden i Göteborg på väg 45, E4:n förbi Markaryd samt Uppsala-Mehedeby i region Mälardalen. Försvarets materielverks pågående nyanläggningar avser anskaffning av delkomponenter till provsystem, vilka används vid verifiering och validering av krigsmateriel till försvarsmakten. Förändringen på Luftfartsverkets pågående investeringar beror på att ett nytt flygledningssystem för kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö tagits i bruk. Not 23 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2005 2004 Försvarsmakten 90 619 89 574 Statens räddningsverk, räddningstjänst och varningsmateriel m.m. 809 872 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 224 134 Krisberedskapsmyndigheten 151 167 Statens strålskyddsinstitut 21 15 Rikspolisstyrelsen 9 12 Banverket 1 2 Summa 91 834 90 776 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 77,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 12,8 miljarder kronor. Årets ökning av beredskapstillgångarna med 1,1 miljarder kronor förklaras i huvudsak av Försvarsmaktens ökning på 1 miljard kronor. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 10,8 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 8,4 miljarder kronor under 2005. Bland annat har elva JAS 39 Gripen anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 1,1 miljarder kronor. Beredskapslagret har minskat med 1,7 miljarder kronor. Nedskrivning har skett med 3,6 miljarder kronor avseende överskottsvaror. I samband med byte av lagerredovisningssystem har invärdering skett av varor till ett värde av 2,4 miljarder kronor. Statens räddningsverks beredskapstillgångar har minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Beredskapslagringen av antivirala läkemedel mot pandemi har utökats. Not 24 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2005 2004 Banverket 1 205 639 Vägverket 330 310 Totalförsvarets forskningsinstitut 10 8 Styrelsen för internationella utvecklingssamarbete 1 - Affärsverk Luftfartsverket 14 18 Övriga myndigheter 2 3 Summa 1 562 978 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat för anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Not 25 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2005 2004 Vattenfall AB 78 122 72 994 Akademiska Hus AB 22 455 16 618 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 18 524 17 172 Sveaskog AB 16 275 20 186 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 14 802 9 804 Venantius AB 7 187 7 356 Vin & Sprit AB 6 382 5 049 Sveriges Bostadsfinansierings-aktiebolag SBAB 5 600 5 268 Posten AB 5 060 3 695 Almi Företagspartner AB 4 037 4 058 AB Svensk Exportkredit 3 739 3 392 SJ AB AB 2 989 1 838 Apoteket AB 2 632 2 518 Vasallen AB 2 080 2 024 Systembolaget AB 1 989 1 749 AB Swedcarrier 1 972 1 593 Teracom AB, Svensk Rundradio AB 1 542 1 298 Specialfastigheter Sverige AB 1 454 1 346 Green Cargo AB 1 358 407 Swedfund International AB 1 190 1 123 Samhall AB 917 841 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 567 560 Statens Bostadsomvandlings AB 556 552 Svenska Rymdaktiebolaget 434 479 Lernia AB 375 266 AB Svensk Bilprovning 326 288 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 324 298 Kasernen Fastighets AB 110 105 IRECO holding AB 67 34 Swedesurvey AB 42 42 AB Göta Kanalbolag 40 40 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 37 43 IMEGO AB 35 43 Kungliga Dramatiska Teatern AB 34 30 Statens Väg- och Baninvest AB 18 18 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 15 15 A-Banan Projekt AB 10 10 Kungliga Operan AB 9 13 Svenska Spel AB 0 0 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 149 145 Svenska kraftnät - SwePol link AB m.fl. 87 76 Övriga andelar 281 206 Summa 203 822 183 592 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag har ökat med 20,2 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 5,1 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens positiva resultat på 19,2 miljarder kronor. Resterande del av förändringen beror till största delen på utdelning av 5,6 miljarder kronor som minskat andelsvärdet, kassaflödessäkring som medfört en minskning med 10,1 miljarder kronor samt positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 3,8 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Förändringen under 2005 beror främst på ökade elmarknadspriser. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 5,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras av andelen i årets resultat på 6,7 miljarder kronor. En utdelning på 0,3 miljarder kronor och införandet av ny redovisningsprincip har minskat andelsvärdet med 0,6 miljarder kronor. Andelsvärdet i Civitas Holding AB har ökat med 1,3 miljarder kronor. Årets resultat har ökat kapitalandelsvärdet med 1,7 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 3,9 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av förändrad koncernstruktur samt utdelning med 0,4 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat värdet med 0,6 miljarder kronor. LKAB:s resultat för året uppgår till 4,5 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 5,0 miljarder kronor. Andelsvärdet i Vin & Sprit AB har ökat med 1,3 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat. Andelsvärdet i Posten AB har ökat med 1,4 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,5 miljarder kronor. Andelsvärdet i SJ AB har ökat med 1,2 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen har avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs statsbudgeten när utdelningen betalas under 2006. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2005 2004 TeliaSonera AB 57 553 55 122 Nordiska investeringsbanken (NIB) 6 742 5 964 SAS AB 2 462 2 414 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 80 82 AB Bostadsgaranti 75 55 Sveriges Rese- och Turistråd AB 9 7 Norrland Center AB 5 5 Dom Shvetsii 3 0 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 328 315 Luftfartsverket - Nordic Airport Porperties KB m.fl. 4 3 Summa 67 261 63 967 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intresseföretag har ökat med 3,3 miljarder kronor främst på grund av att andelen i TeliaSonera AB ökat i värde med 2,4 miljarder kronor. Andelsvärdet har påverkats positivt med 5,3 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 4,0 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av 2,5 miljarder kronor till staten och minskning av det egna kapitalet vid återköp av aktier för 4,7 miljarder kronor har påverkat andelsvärdet negativt. Försäljningsintäkten från under året sålda aktier i TeliaSonera AB uppgår till 4,7 miljarder kronor. Statens direkta ägarandel har tillfälligt minskat, men kommer efter annullering av de av TeliaSonera AB återköpta aktierna att återgå till 45,3 procent. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 86,8 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har ökat i värde med 0,8 miljarder kronor, vilket till stor del beror på periodens resultatandel som uppgår till 0,4 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2005 2004 Summa andelar i dotterföretag 203 822 183 592 Summa andelar i intresseföretag 67 261 63 967 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 272 083 248 559 De flesta dotter- och intressebolag införde 2005 nya redovisningsprinciper i enlighet med IFRS. Det är inte en ändrad redovisningsprincip i årsredovisningen för staten men för att förbättra jämförbarheten har andelsvärdenas jämförelsetal för 2004 justerats (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt andra ändringar av jämförelsetal). Höjningen uppgår till 30,3 miljarder kronor och avser främst Vattenfall AB, Akademiska Hus AB, Civitas (inklusive Vasakronan AB) och Sveaskog AB. Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2005 2004 Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Exportkreditnämnden, valutadepositioner 1 214 132 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 983 Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) 883 715 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 435 487 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Riksgäldskontoret, bostadsobligationer 0 1818 Affärsverk Statens järnvägar 4 794 4 506 Övriga myndigheter 241 236 Summa 10 911 11 181 Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 0,3 miljarder kronor, främst på grund av Riksgäldskontorets minskade innehav av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i tidigare överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och i och med årets inlösen på 1,8 miljarder kronor är samtliga obligationer inlösta. Exportkreditnämnden placerar premier från sin garantiverksamhet i olika finansiella tillgångar och har ökat sitt innehav av valutadepositioner under året med 1,1 miljarder kronor. Innehavet utgör del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta. Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier i OMX AB uppgår till 0,9 miljarder kronor. Med anledning av ökat marknadsvärde har en tidigare nedskrivning återförts. Statens järnvägars innehav på 4,8 miljarder kronor avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Not 27 Andra långfristiga fordringar Miljoner kronor 2005 2004 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 3 114 4 958 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 94 147 Summa Exportkreditnämnden 3 208 5 105 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 315 275 Göteborgs universitet 149 154 Fiskeriverket 131 133 Statens bostadskreditnämnd 99 113 Verket för näringslivsutveckling 43 77 Regeringskansliet 19 18 Försäkringskassan 12 17 Affärsverk Statens järnvägar 3 674 4 255 Sjöfartsverket 116 129 Luftfartsverket 14 12 Svenska kraftnät 218 239 Övriga myndigheter 14 17 Total summa 8 012 10 544 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget i landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 10 573 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 7 459 miljoner kronor. Minskningen av skadefordringarna under året beror på betydande förtida inbetalningar från Polen, Ryssland och Peru. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen av nettovärdet på skadefordringar knutna till U-kreditsystemet. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus AB för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenbergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donationsmedel. Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består av 25 fonder. Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2 694 miljoner kronor 2005. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 980 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S motsvarande ett värde på 104 miljoner kronor. En kapitalförsäkring hos SEB Trygg Liv avseende lotsar som verket övertagit från Vänerns seglationsstyrelse 2003 uppgår till 13 miljoner kronor. Not 28 Utlåning Miljoner kronor 2005 2004 Centrala studiestödsnämnden Studielån (beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 39 juni 2001) 84 800 81 794 Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 49 150 39 269 Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre lån) 12 190 14 525 Återkrav på lån och bidrag 417 405 Skuldsaneringslån och övrigt -3 -3 Summa Centrala studiestödsnämnden 146 554 135 990 Riksgäldskontoret (RGK) RGK, löpande krediter och rörelsekapital med fast löptid till SAAB AB 190 - Botniabanan AB 2 245 1 455 Övriga 235 307 RGK, investeringslån till Svensk-Danska broförbindelsen AB 1 956 1 630 A-train AB 900 900 Jernhusen AB - 990 Botniabanan AB 5 550 3 425 RGK, utlåning till Premiepensionsmyndigheten 1 736 1 865 RGK, utlåning till AP-fonden 128 127 Summa Riksgäldskontoret 12 940 10 699 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 421 411 Övriga 140 192 Total summa 160 055 147 292 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989, vilket även inkluderar annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar totalt uppgår till närmare 147 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar. Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på grundval av beräkningarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Under 2004-2005 har CSN omarbetat beräkningssättet för reservationer enligt de trygghetsregler som finns vid återbetalning. Under 2005 har man i beräkningarna av reservationen också tagit med annuitetslånen för vilka tidigare reservationer gjordes mera schablonmässigt. Hänsyn har också tagits till att många låntagare har mer än ett lån. De tidigare åren har reservationen beräknats för respektive lån men från och med i år beaktas betalningsbördan för båda lånen. Inkomstsimuleringen som sker med en statistik regressionsmodell visar genomsnittsinkomsternas utveckling i olika åldersgrupper med hänsyn tagen till kön, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Denna har också utvecklats under året. En ny rutin har införts där inkomstuppgifter hämtas från SCB. Det nya materialet avspeglar inkomstutvecklingen bättre för äldre låntagare. Under åren 1999-2004 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar med sammanlagt ca 34 miljarder kronor, efter att modellen för värdering av fordringarna vidareutvecklats. Vid utgången av 2005 är den totala reservationen 28 miljarder kronor på en total lånefordran uppgående till 175 miljarder kronor (motsvarar 16 procent). De osäkra fordringarna har därmed under året minskat med ca 5,9 miljarder kronor jämfört med 2004. Av dessa härrör sig 6,8 miljarder kronor till studielån beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001, medan reservationerna för andra lånetyper har ökat något. Den viktigaste anledningen till minskningen av de osäkra fordringarna är att räntan sänkts kraftigt, vilket leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gälller Svensk-Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Sida:s utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 29 Varulager och förråd Miljoner kronor 2005 2004 Försvarsmakten 476 478 Banverket 454 375 Vägverket 144 135 Rikspolisstyrelsen 96 79 Statens räddningsverk 88 88 Försvarets materielverk 79 104 Kriminalvårdsverket 59 66 Fortifikationsverket 28 35 Affärsverk Sjöfartsverket 42 36 Luftfartsverket 41 36 Övriga myndigheter 183 167 Summa 1 690 1 599 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Not 30 Pågående arbeten Miljoner kronor 2005 2004 Försvarsmakten 205 35 Lantmäteriverket 151 138 Banverket 37 25 Fortifikationsverket 16 11 Övriga myndigheter 30 33 Summa 439 242 Försvarsmaktens pågående arbeten avser huvudsakligen beställningar från Försvarets materielverk. Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Not 31 Fastigheter Miljoner kronor 2005 2004 Länsstyrelsen i Dalarnas län 91 97 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10 21 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 5 8 Övriga länsstyrelser 6 9 Summa 112 135 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 32 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2005 1004 Försvarets materielverk 8 226 10 096 Övriga myndigheter 158 106 Summa 8 384 10 202 Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums AB, Bofors Missiles AB och AugustaWestland AB. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Det är främst förskotten till industrigruppen JAS som minskat, vilket beror på att leveranser skett under 2005. Förskott till utländska leverantörer ingår med 900 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor högre jämfört med 2004. Not 33 Kundfordringar Miljoner kronor 2005 2004 Vägverket 886 723 Banverket 833 578 Exportkreditnämnden 583 642 Lantmäteriverket 168 154 Statens institutionsstyrelse 144 125 Luftfartsstyrelsen 107 0 Karolinska institutet 102 104 Affärsverk Luftfartsverket 446 447 Svenska kraftnät 261 312 Sjöfartsverket 167 105 Statens järnvägar 19 15 Övriga myndigheter 1 801 1 634 Summa 5 517 4 839 Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Vägverkets post består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende debiterade premier samt premier för bundna utfästelser. Luftfartsverkets post utgörs av fordringar på flygbolag där SAS AB står för merparten. Not 34 Övriga fordringar Miljoner kronor 2005 2004 Skatteverket Fordringar på skattekonto 19 302 16 433 Fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 4 143 4 648 Fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting 4 688 5 972 Fordringar på kommuner avseende mervärdesskatt - 3 721 Fordringar på landsting avseende mervärdesskatt - 1 759 Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 22 25 Summa Skatteverket 28 155 32 558 Riksgäldskontoret Depositioner för handel med futures 1 499 1 100 Fordran CSA-avtal 17 589 Övriga fordringar 27 35 Summa Riksgäldskontoret 1 543 1 724 Försäkringskassan 3 079 2 589 Tullverket 1 195 1 674 Statens jordbruksverk 1 850 550 Affärsverk Luftfartsverket 106 166 Statens järnvägar 343 9 Svenska kraftnät 36 15 Övriga myndigheter 2 132 1 062 Total summa 38 439 40 347 Övriga fordringar har minskat med 1 908 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror bland annat på Skatteverkets fordringar avseende mervärdesskatt hos kommuner och landsting som minskat med 5 574 miljoner kronor (se även Transfereringar till kommuner i not 4, Transfereringar). Denna fordran har enligt regeringsbeslut från den 8 december 2005 skrivits av mot inkomsttitel 2811, Övriga inkomster av statens verksamhet. Fordringar på skattekonto har ökat med 2 869 miljoner kronor. Skatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 47 806 miljoner kronor. Dessa fordringar är nedskrivna med hänsyn till förväntade förluster varav 4 100 miljoner kronor eller knappt 9 procent, beräknas komma att betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys av de restförda fordringarna. Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med futures. Minskningen från föregående år beror på en kraftig minskning av fordran på CSA-avtal med 572 miljoner kronor jämfört med föregående år (se även bilaga 1 Ordlista). Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd som uppgår till 1 943 miljoner kronor, en ökning med ca 300 miljoner kronor sedan föregående år, samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner på 599 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1 554 miljoner kronor. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar. Jordbruksverkets övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bland annat spannmål. Orsaken till ökningen är i huvudsak att värdet av den offentliga lagringen ökat från 455 miljoner kronor 2004 till 1 739 miljoner kronor 2005. I Jordbrukverkets fordran finns även en post avseende salmonellautbrottet i Norrköping. Not 35 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret Förutbetalda kostnader 5 6 Premielån 137 122 Underkurser, upplåning i svenska kronor 3 377 4 266 Underkurser, upplåning i utländsk valuta 347 430 Underkurser, just. nytt skuldmått i svenska kronor 5 184 6 339 Underkurser, just. nytt skuldmått i utländsk valuta 28 - Summa Riksgäldskontoret 9 078 11 163 Rikspolisstyrelsen 379 353 Kriminalvårdsstyrelsen 203 194 Försäkringskassan 194 200 Lunds universitet 190 192 Skatteverket 173 134 Banverket 171 152 Göteborgs universitet 139 138 Domstolsverket 129 123 Uppsala universitet 127 141 Arbetsmarknadsverket 117 129 Karolinska institutet 112 114 Kungl. Tekniska högskolan 112 108 Stockholms universitet 103 106 Affärsverk Luftfartsverket 41 73 Sjöfartsverket 48 39 Svenska kraftnät 8 9 Statens järnvägar 2 - Övriga myndigheter 1 751 1 871 Total summa 13 077 15 239 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Not 36 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2005 2004 Lunds universitet 120 147 Karolinska institutet 113 109 Kungl.Tekniska högskolan 99 133 Stockholm universitet 58 85 Göteborgs universitet 56 66 Sveriges lantbruksuniversitet 53 47 Uppsala universitet 48 58 Luleå tekniska universitet 38 29 Umeå universitet 33 31 Linköpings universitet 20 21 Övriga myndigheter 282 331 Summa 920 1 057 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Not 37 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 10 482 9 518 Ränteintäkter, kreditgivning 72 201 Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor 3 3 Upplupna avgifter i kreditgivningen 2 2 Summa Riksgäldskontoret 10 559 9 724 Statens jordbruksverk 4 479 5 618 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 259 257 Banverket 228 213 Exportkreditnämnden 213 149 Försäkringskassan 198 139 Kärnavfallsfondens styrelse 190 143 Insättningsgarantinämnden 100 100 Affärsverk Svenska kraftnät 392 294 Luftfartsverket 184 178 Statens järnvägar 47 72 Sjöfartsverket 11 38 Övriga myndigheter 961 411 Total summa 17 821 17 336 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Statens jordbruksverks upplupna intäkter avser framtida betalningar från EU avseende gårdsstöd m.fl. Minskningen beror på att andelen senarelagda EU-finansierade stöd minskat jämfört med 2004. Fordringar på EU avseende de stöd som betalats ut redovisas i stället bland Övriga fordringar (se not 34, Övriga fordringar). Not 38 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret 22 187 251 Regeringskansliet 4 420 4 646 Exportkreditnämnden 2 931 2 353 Försäkringskassan hypoteksobligationer m.m. 1 519 1 472 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 74 220 Affärsverk Statens järnvägar 99 99 Övriga myndigheter 0 1 Summa 31 230 9 042 Riksgäldskontorets innehav avser placerade dagslån på 21 942 miljoner kronor och köpta köpoptioner på 245 miljoner kronor. År 2004 redovisade Riksgäldskontoret köpta köpoptioner på 251 miljoner kronor. Riksgäldskontoret placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden. Den 31 december 2004 hade Riksgäldskontoret i stället lånat medel på dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld ingick då i statsskulden. Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB på 4 419 miljoner kronor. Marknadsvärdet på statens innehav i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 42 537 miljoner kronor. Under året har aktier sålts för sammanlagt 1 840 miljoner kronor. Exportkreditnämnden har ökat fastränteplaceringarna i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker med 115 miljoner kronor och i form av bank- och företagscertifikat med 463 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisar hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål. Not 39 Kassa, bank m.m. Miljoner kronor 2005 2004 Skatteverket 358 352 Försvarets materielverk 304 301 Riksgäldskontoret 188 41 Länsstyrelsen i Norrbottens län 149 165 Regeringskansliet 94 79 Kungl.Tekniska högskolan 71 45 Internationella programkontoret 67 58 Karolinska institutet 64 31 Lunds universitet 46 31 Länsstyrelsen i Västerbottens län 45 41 Göteborgs universitet 31 48 Affärsverk Statens järnvägar 76 145 Svenska kraftnät 29 72 Luftfartsverket 29 18 Sjöfartsverket 24 22 Övriga myndigheter 333 636 Summa 1 908 2 085 Skatteverkets kassa, bank avser till största delen klienters bankmedel, dvs. deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel. Försvarets materielverks (FMV) kassa, bank avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning. Not 40 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2005 2004 Uppskrivningskapital 116 118 Donationskapital 280 232 Resultatandelar i dotterföretag 153 502 150 322 Balanserad kapitalförändring -936 246 -906 924 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 20 162 -18 414 Summa -762 186 -774 666 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2005 ökade nettoförmögenheten med 12,5 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 48 miljoner kronor under året. Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk till ett redovisat värde av 77 miljoner kronor. Resultatandelar i dotterbolag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 3,2 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (24,7 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2005 (-11,5 miljarder kronor), mottagna aktieägartillskott (0,6 miljarder kronor), sålda andelar (-1,5 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-9,6 miljarder kronor). Nedskrivning avseende negativa resultatandelar, har medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad kapitalminskning med 0,5 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande minskningar av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till -8,4 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (-10,1 miljarder kronor), valutasäkring av eget kapital i bolagsinnehav i utlandet (-1,6 miljarder kronor) och omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (3,8 miljarder kronor). Även TeliaSonera AB har väsentliga förändringar av egna kapitalet vid sidan av årets resultat. Återköpet av egna aktier har minskat statens kapitalandel med 4,0 miljarder kronor och valutakursdifferenser har medfört en ökning med 4,0 miljarder kronor. Resultatandelen för Sveaskog AB har minskat med 4,1 miljarder kronor i samband med förändrad koncernstruktur. LKAB har ökat kapitalet med 1,2 miljarder kronor som ett resultat av förändrade redovisningsprinciper. Balanserad kapitalförändring Förändringen uppgår till -29,3 miljarder kronor, varav den del av föregående års underskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör -43,1 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Aktieägartillskott minskar balanserad kapitalförändring med 0,6 miljarder kronor och ökar resultatandelar ovan. Nedskrivning avseende negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag har minskat den balanserade kapitalförändringen med 0,5 miljarder kronor och givit motsvarande ökning av resultatandelar. Försäljning av andelar i TeliaSonera AB har ökat den balanserade kapitalförändringen med 1,5 miljarder kronor och minskat andelar ovan. Försvarsmakten har invärderat varor till beredskapsvarulagret och därmed ökat balanserad kapitalförändring med 2,4 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 1,3 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Kupongränta på de bostadsobligationer som tidigare överförts från AP-fonderna uppgår till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en balanserad kapitalökning. I samband med överföring av fastigheter från Försäkringskassan till Statens fastighetsverk har uppskrivning skett till marknadsvärde, vilket medfört en balanserad kapitalökning med 0,7 miljarder kronor (se även not 19 Byggnader, mark och annan fast egendom). Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en minskning av nettoförmögenheten med 0,1 miljarder kronor. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,3 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Förändring av statens nettoförmögenhet Miljoner kronor Uppskrivningskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2004 118 232 118 471 -906 679 -16 818 -804 676 Justering för ny princip vid redovisning av förskott från EU -245 -245 Justering för nya redovisningsprinciper enligt IFRS hos dotter- och intresseföretag 31 851 -1 596 30 255 Ingående balans 2005 118 232 150 322 -906 924 -18 414 -774 666 Föregående års kapitalförändring 24 723 -43 137 18 414 0 Utdelning från dotter- och intresseföretag -11 468 11 468 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag -9 551 -9 551 Sålda andelar -1 548 1 548 0 Aktieägartillskott 600 -600 0 Nedskrivning resultatandelar 469 -469 0 Invärdering av beredskapsvarulager 2 370 2 370 Ränta på bostadsobligationer 101 101 Uppskrivning av fastigheter 709 709 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -69 -69 Utjämningspost avs. elim. statspapper -1 270 -1 270 Omvärdering pensionsskuld Försäkringskassan 544 544 Justering fondförändring Försäkringskassan -355 -355 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 337 337 Nedskrivning järnvägsanläggningar -207 -207 Övriga förändringar -2 48 -45 -292 -291 Årets över-/underskott 20 162 20 162 Summa årets förändring -2 48 3 180 -29 322 38 576 12 480 Utgående balans 116 280 153 502 -936 246 20 162 -762 186 Not 41 Fonder Miljoner kronor 2005 2004 Kärnavfallsfonden 34 816 31 681 Insättningsgarantinämndens fond 15 719 14 282 Medel för kompetenssparande - 5 950 Bilskrotningsfonden 334 485 Bostadskreditnämndens garantireserv 1 675 1 468 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 306 331 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 277 217 Försäkringskassan - Trafiklivräntefonden 683 640 - Fonder för frivillig sjukförsäkring - 356 - Frivilliga yrkesskadefonden 109 103 - Affärsverksfonden 101 101 - Övriga fonder 118 111 Summa Försäkringskassan 1 011 1 311 Batterifonden, Naturvårdsverket 731 666 Medel från vattendomar m.m., Fiskeriverket 134 142 Övriga 92 86 Total summa 55 095 56 619 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden står numera för mer än hälften av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Skatteverket redovisade fram till 2005 medel som enligt regeringens beslut avsattes från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande. Under 2005 har denna fond upplösts och medlen återförts till statsbudgeten. Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltades fram till ombildningen till den nya Försäkringskassan av respektive försäkringskassa, och användes för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Under 2005 har dessa fonder avvecklats och medlen har överförts till statsbudgeten. Utbetalningarna för den frivilliga sjukförsäkringen finansieras från och med 2005 med anslag. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Not 42 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2005 2004 Statens pensionsverk 147 317 138 002 Försvarsmakten 1 676 1 954 Rikspolisstyrelsen 405 235 Försäkringskassan 114 7 849 Försvarets materielverk 109 130 Affärsverk Luftfartsverket 2 774 2 830 Sjöfartsverket 1 149 1 125 Svenska kraftnät 192 174 Övriga myndigheter 999 768 Summa 154 735 153 067 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 9 miljarder kronor att jämföra med 5 miljarder kronor föregående år, beroende på ett flertal faktorer. Den viktigaste enskilda händelsen detta år, var att SPV övertog ansvaret för den pensionsavsättning som tidigare fanns hos de allmänna försäkringskassorna i samband med att dessa överfördes till den nya statliga myndigheten Försäkringskassan den 1 januari 2005. Detta påverkade pensionsskulden hos SPV med dels en post på ca 6,5 miljarder kronor för nyanslutningen till försäkringsrörelsen, dels en post på ytterligare 1,4 miljarder kronor som avser ansvaret för förmåner som härrör sig till anställning som upphörde före 1998 och som försäkringskassorna tidigare svarade för. Nyintjänad pension uppgår brutto till 4,2 miljarder kronor, uppräkning av skulden med ränta i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med 3,1 miljarder kronor och indexering av förmåner med 0,3 miljarder kronor. Utbetalade förmåner som minskar skulden har varit 6,2 miljarder kronor. Den avsättning på 7,7 miljarder kronor som fanns hos de tidigare allmänna försäkringskassorna har avvecklats i samband med att SPV övertog ansvaret. Endast ett mindre belopp kvarstår hos Försäkringskassan. Hos Försvarsmakten har avsättningen liksom under 2004 minskat med ca 0,3 miljarder kronor beroende på att nyintjänade pensioner varit lägre än årets utbetalningar. Hos Luftfartsverket är årets kostnad för intjänade pensioner något högre än pensionsutbetalningarna, men i samband med bildandet av den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen, som inte är ett affärsverk, har ansvaret för en del av åtagandet överförts till SPV vilket gör att Luftfartsverkets totala avsättning uppvisar endast en liten förändring. Not 43 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2005 2004 Exportkreditnämnden 8 838 8 405 Försvarsmakten 2 699 - Riksgäldskontoret 2 254 2 471 Försäkringskassan 813 834 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 287 333 Banverket 322 288 Sveriges geologiska undersökningar 115 127 Insättningsgarantinämnden 100 100 Affärsverk Statens järnvägar 386 687 Luftfartsverket 75 100 Sjöfartsverket 47 56 Övriga myndigheter 168 136 Summa 16 104 13 537 Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2005 uppgår till 8 838 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 10 procent av den samlade garantiportföljen. Avsättningarna har ökat med drygt 400 miljoner kronor under året. Reservering för förväntad förlust har ökat med 636 miljoner kronor vilket hänger ihop med att andelen lågpresterande fordringar, dvs. sådana med låg återbetalningsgrad, ökat i verksamheten. Reservering för s.k. oförväntade förluster p.g.a riskkoncentration har däremot minskat med 204 miljoner kronor, som följd av att garantiportföljen blivit mer balanserad än tidigare. Under 2005 har Försvarsmakten avsatt 2 699 miljoner kronor för framtida utgifter för omstrukturering enligt beslutet om den försvarspolitiska inriktningen 2004. Därav avser huvuddelen 1 939 miljoner kronor avveckling av materiel. Andra delar är bl.a. kostnader för uppsagd personal, 442 miljoner kronor och sanering, 258 miljoner kronor. Riksgäldskontoret (RGK) reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 217 miljoner kronor under året som följd av ändrade riskbedömningar. Totalt garantiåtagande i den del reservering gjorts är 58 022 miljoner kronor. Därav avser 28 687 miljoner kronor Öresundsförbindelsen, ett åtagande som delas med danska staten. Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning på 626 miljoner kronor. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Försäkringskassan redovisar dessutom en avsättning med 187 miljoner kronor för återbetalning av ränta på återkravsfordringar som följd av en dom i Regeringsrätten. Sida:s avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges f.n. till 26 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Den kraftiga minskning av garantier och garantiutfästelser vid Sida som skett de senaste åren avtog under 2005 och minskningen var nu måttliga 151 miljoner kronor eller 6 procent av engagemanget. Reserveringen uppgick vid utgången av 2005 till drygt 13 procent av totalt engagemang. Insättningsgarantinämnden har en avsättning på 100 miljoner kronor från 2004 för förväntade utbetalningar i ett pågående fall inom investerarskyddet. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar har minskat i samband med att tidigare avsättning för inlösen av operationell leasing kunnat upplösas. Not 44 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2005 2004 Statsobligationslån 631 210 615 100 Statsskuldväxlar 288 301 259 215 Nominella privatmarknadslån 63 265 59 212 Likviditetshanteringsinstrument 22 779 22 078 Riksgäldsspar 875 917 Valutaterminer -455 -183 Eliminering, myndigheters innehav -46 961 -44 215 Summa 959 014 912 124 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 31,7 miljarder kronor och Insättningsgarantinämndens innehav uppgick till 14,5 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2005 2004 Lån utomlands 302 142 300 813 Valutaterminer 455 183 Summa 302 597 300 996 Lån utomlands upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 1,6 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2005 uppgick till 303 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2005 2004 Lån i Sverige 959 014 912 124 Lån utomlands 302 597 300 996 Summa 1 261 611 1 213 120 Not 45 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2005 2004 Vägverket 2 704 3 142 Banverket 1 761 1 557 Försvarets materielverk 1 539 1 479 Försvarsmakten 1 032 820 Försäkringskassan 587 784 Rikspolisstyrelsen 522 611 Fortifikationsverket 366 294 Skatteverket 349 362 Arbetsmarknadsverket 318 191 Statens fastighetsverk 233 212 Kriminalvårdsverket 179 156 Regeringskansliet 176 159 Post- och Telestyrelsen 173 149 Kungl. Tekniska högskolan 171 36 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 160 257 Stockholms universitet 142 134 Domstolsverket 111 80 Lantmäteriverket 103 75 Migrationsverket 101 106 Affärsverk Svenska kraftnät 282 237 Luftfartsverket 311 378 Sjöfartsverket 110 80 Statens järnvägar 16 14 Övriga myndigheter 3 223 2 976 Summa 14 669 14 289 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Leverantörsskulderna kan visa stora variationer mellan åren på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 46 Övriga skulder Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret Skuld till Premiepensionsmyndigheten 30 258 27 273 EU-avgifter 3 188 2 840 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 861 1 132 Avistamedel 1 222 1 576 Skuld CSA-avtal 7 635 17 430 Övrigt Riksgäldskontoret 392 339 Summa Riksgäldskontoret 43 556 50 590 Skatteverket Kontoöverskott skattekonto 33 844 24 667 Övrigt Skatteverket 186 234 Summa Skatteverket 34 030 24 901 Statens skuld till Vattenfall AB 4 100 - Försäkringskassan 8 348 9 188 Vägverket 2 809 13 787 Banverket 1 820 1 217 Statens pensionsverk 311 332 Försvarsmakten 301 295 Lantmäteriverket 292 173 Rikspolisstyrelsen 269 220 Exportkreditnämnden 191 141 Affärsverk Statens järnvägar 11 004 10 773 Luftfartsverket 507 460 Sjöfartsverket 15 14 Svenska kraftnät 6 6 Övriga myndigheter 2 309 1 983 Total summa 109 868 114 080 Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placeras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften uppgår till 3 188 miljoner kronor och avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statens checkräkning. Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa transaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 7 635 miljoner kronor. Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2006. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Statens åtagande i samband med överenskommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Minskningen av Försäkringskassans övriga skulder beror till största delen på en minskning av skuld till AP-fonderna. Vägverkets övriga skulder består till största delen av förskotteringar från kommuner och en betalningsutfästelse till SVEDAB. Minskningen på 10 978 miljoner kronor avser främst överföring av lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB till Riksgäldskontoret under hösten 2005. Banverkets övriga skulder består till största delen av betalningsutfästelser till SVEDAB avseende villkorat aktieägartillskott. Av den totala ökningen på 603 miljoner kronor avser 276 miljoner kronor betalningsutfästelser till SVEDAB. Ökningen hänförs även till en ökad nettoupplåning för järnvägsinvesteringar hos Riksgäldskontoret och en större nyupplåning för prioriterade järnvägsinvesteringar bl.a. Citybanan i Stockholm. Statens pensionsverks övriga skulder hänförs huvudsakligen till innehållen preliminär skatt avseende tjänstepensioner. Ökningen av Lantmäteriverkets övriga skulder med 119 miljoner kronor beror dels på att antalet beslut om inteckningar och lagfarter på fastigheter har ökat, med därtill hörande beslut om stämpelskatt, dels på ökade fastighetspriser och inteckningsbelopp. Rikspolisstyrelsens övriga skulder har ökat med 49 miljoner kronor. Ökningen är i huvudsak hänförlig till ökad skuld för personalens källskatt till följd av ökade löner samt utbetalning av retroaktiva löner i december 2005. Exportkreditnämndens ökning med 50 miljoner kronor beror på att beslutade ännu ej utbetalade garantiåtaganden har ökat sedan 2004. Ökningen av övriga skulder hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av en ökad inlåning från SJ AB avseende förskottsbetalning av leasing. Luftfartsverkets ökning av övriga skulder med 47 miljoner kronor avser förskott från en hyresgäst för att iordningsställa lokaler på Arlanda. Not 47 Depositioner Miljoner kronor 2005 2004 Skatteverket - Klientmedel 323 316 - Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 5 5 Summa Skatteverket 328 321 Länsstyrelsen i Stockholms län 288 312 Övriga myndigheter 137 121 Total summa 753 754 Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna som redovisas av Skatteverket och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 48 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2005 2004 Försvarets materielverk 296 243 Banverket 41 26 Vägverket 21 8 Kungl. Tekniska högskolan 21 18 Patent- och registreringsverket 19 17 Kemikalieinspektionen 12 - Växjö universitet 10 12 Lantmäteriverket 10 15 Affärsverk Svenska kraftnät 116 110 Övriga myndigheter 21 33 Summa 567 483 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Försvarets materielverk erhåller förskott från utrikes samarbetspartners i samband med pågående projekt. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 49 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret 24 062 25 254 Statens jordbruksverk 4 561 6 525 Vägverket 1 513 1 316 Försäkringskassan 1 057 859 Banverket 1 033 648 Försvarsmakten 872 925 Rikspolisstyrelsen 826 747 Arbetsmarknadsverket 542 495 Migrationsverket 481 517 Skatteverket 379 329 Statens skolverk 344 496 Kriminalvårdsstyrelsen 271 244 Försvarets materielverk 262 316 Regeringskansliet 233 235 Affärsverk Luftfartsverket 380 408 Svenska kraftnät 359 215 Sjöfartsverket 95 109 Statens järnvägar 63 55 Övriga myndigheter 3 221 3 291 Summa 40 554 42 984 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Statens jordbruksverks upplupna kostnader avser i huvudsak periodisering av gårdsstöd (arealersättning) med flera ersättningar, dvs. stöd som är hänförliga till 2005 men ännu ej betalts ut. Minskningen från föregående år beror på att andelen stöd där utbetalning senarelagts, minskat jämfört med 2004. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 50 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2005 2004 Vägverket 1 618 12 Karolinska institutet 1 072 1 021 Lunds universitet 732 665 Göteborgs universitet 694 726 Uppsala universitet 440 417 Statens jordbruksverk 271 246 Sveriges lantbruksuniversitet 220 192 Umeå universitet 218 227 Kungl. Tekniska högskolan 181 185 Stockholms universitet 179 175 Linköpings universitet 116 110 Övriga myndigheter 966 1 012 Summa 6 707 4 988 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragen har ökat med 1,7 miljarder kronor och det kan i huvudsak förklaras med att Vägverket redovisar bidrag från Stockholms stad avseende förberedande arbete gällande Norra Länken. Not 51 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret Förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m. 12 24 Förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 24 705 23 227 Förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 326 386 Förutbetalda subventionsavgifter, garanti 47 60 Förutbetalda underkurser, uppköp premier 6 8 Summa Riksgäldskontoret 25 096 23 705 Karolinska institutet 307 321 Arbetsmarknadsverket 275 6 Länsstyrelsen i Jämtlands län 162 43 Lunds universitet 128 134 Statens fastighetsverk 76 76 Länsstyrelsen i Norrbottens län 74 39 Affärsverk Luftfartsverket 155 175 Svenska kraftnät 30 53 Sjöfartsverket 4 4 Statens järnvägar 3 0 Övriga myndigheter 703 1 072 Total summa 27 013 25 628 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 52 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2005 2004 Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 490 000 475 000 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 81 644 75 214 Kreditgarantier Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 7 129 9 183 Övriga garantier Affärsverk, m.fl., RGK, Sida 1 800 1 670 Summa 580 573 561 067 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 006 1 030 Övrigt 7 000 8 000 Exportgarantier m.m Exportgarantier, EKN 82 945 69 033 Baltramen, EKN 17 22 U-kreditgarantier, Sida 1 617 1 842 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 28 687 39 276 Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK 4 750 6 515 Internationella åtaganden, RGK 6 642 5 558 Övrigt, RGK 431 594 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 9 505 9 880 Summa 142 600 141 750 Total summa 723 173 702 817 De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter, Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Bostadskreditnämnden. Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6, Statliga garantier och krediter. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden för vilka ingen avsättning görs upp (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt kapitel 6, Statliga garantier och krediter). Not 53 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2005 2004 Riksgäldskontoret 6 699 5 857 Statens pensionsverk 2 448 1 535 Totalförsvarets forskningsinstitut 163 155 Malmö högskola 50 49 Försäkringskassan 30 1 518 Affärsverk Sjöfartsverket 86 87 Svenska kraftnät 20 20 Luftfartsverket 12 13 Statens järnvägar - 50 Övriga myndigheter 13 52 Summa 9 521 9 336 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser. Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Statens pensionsverk och Försäkringskassan redovisar antastbara förmåner. Försäkringskassans belopp har minskat från 1 518 miljoner kronor till 30 miljoner kronor avseende det pensionsåtagande ifråga om antastbara förmåner som övertagits av Statens pensionsverk. Statens pensionsverk har värderat åtagandet till ca 70 procent av det belopp som Försäkringskassan föregående år tog upp. Här föreligger dock viss oklarhet om värdet av åtagandet och SPV har därför regeringens uppdrag att senast den 15 maj 2006 redovisa en fördjupad bedömning av vilket värde förpliktelsen skall åsättas. Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser i huvudsak pensionsåtaganden rörande dotter- och intresseföretag. 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 54 Skatter Miljoner kronor 2005 2004 Enligt resultaträkningen 889 577 838 623 Tillkommer/avgår: Förändring av skulder och fordringar 8 043 -8 927 Summa 897 620 829 696 Skatteverket tar upp skattefordringar och skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar och skulder påverkar redovisade skatter i resultaträkningen men har inte i sig medfört några betalningar. Under 2005 har skulderna i form av främst överskott på skattekonton ökat, vilket innebär att medel som ännu inte tagits upp i resultaträkningen betalats in till staten. Not 55 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2005 2004 Enligt resultaträkningen 45 481 40 503 Tillkommer: Utdelningar 11 473 8 790 Summa 56 954 49 293 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under året har bl.a. Vattenfall AB lämnat utdelning med 5,6 miljarder kronor och TeliaSonera AB med 2,5 miljarder kronor. Not 56 Transfereringar Miljoner kronor 2005 2004 Enligt resultaträkningen 740 468 725 425 Avgår: Avsättningar till fonder 1 524 -3 743 Nedskrivning av lån, CSN m.fl. 5 155 -10 338 Nedskrivning av fordran på kommuner -5 574 - Ersättning till Vattenfall AB, Barsebäck 2 -4 100 - Förändring av fordringar, socialförsäkring 270 27 Tillkommer: Kapitaltillskott för förlusttäckning i SVEDAB 261 316 Summa 738 004 711 687 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Återföringen av nedskrivningar av lån hos CSN förklaras med att föregående år gjordes en stor nedskrivning till följd av metodförändringar, medan under 2005 reserveringen minskat bl.a. som följd av lägre ränta som ger högre grad av återbetalning. Nedskrivningen av fordran på kommuner för moms i det s.k. kommunkontosystemet har redovisats som transferering, men inte medfört någon betalning. Statens ersättning till Vattenfall AB i samband med överenskommelsen om stängning av Barsebäck 2, har redovisats som transfereringskostnad men inte medfört någon betalning. Dessa belopp dras därför av. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. inom socialförsäkringsområdet. Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfereringar. Not 57 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2005 2004 Enligt resultaträkningen 194 294 177 746 Avgår: Avskrivningar -27 715 -21 344 Avsättningar (se not 42 och 43) -4 235 -2 889 Nedskrivning av lån RGK 10 -2 011 Realisationsförluster -1 290 -373 Summa 161 064 151 129 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Under 2004 skrev Riksgäldskontoret ned lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Jernhusen AB och A-train AB med totalt 2,0 miljarder kronor. Under 2005 har endast en mindre justering av nedskrivet belopp gjorts. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Fortifikationsverket har gjort en realisationsförlust vid försäljning av försvarsfastigheter på nära 1 miljard kronor under 2005. Not 58 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2005 2004 Förändring av långfristiga fordringar 3 730 7 640 Förändring av omsättningstillgångar -22 965 11 484 Förändring av kassa, bank 177 -241 Förändring av skulder -15 430 7 788 Summa -34 488 26 671 Förändringar av långfristiga fordringar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 3,7 miljarder kronor. Till en del beror det på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 1,8 miljarder kronor har sålts under året. Förändringar av omsättningstillgångar har medfört att statens nettoupplåning har ökat med 23,0 miljarder kronor. Den viktigaste faktorn är Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Behållningen på kassa, bank har ökat med 0,2 miljarder kronor vilket medför att statens nettoupplåning ökar. Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har ökat med 15,4 miljarder kronor. Främst är det Riksgäldskontorets skulder avseende CSA-avtal som minskat (ca 10 miljarder kronor). Not 59 Investeringar Miljoner kronor 2005 2004 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 1 964 820 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 10 443 10 109 Väganläggningar 7 247 9 601 Järnvägsanläggningar 8 231 7 308 Maskiner och inventarier 4 194 4 199 Fastigheter och markanläggningar 4 041 3 442 Övriga investeringar 2 746 1 877 Summa materiella investeringar 36 902 36 536 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 414 1 479 Total summa 40 280 38 835 Finansiella investeringar uppgick till knappt 2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor. Regeringskansliet har under året lämnat ett ovillkorat aktieägartillskott till Green Cargo AB med 0,6 miljarder kronor. Exportkreditnämnden har investerat i långfristiga valutadepositioner på 1,1 miljarder kronor. Materiella investeringar uppgick till 36,9 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,4 miljarder kronor, vilket är en liten ökning med 0,3 miljarder kronor från föregående år. Av investeringarna i beredskapstillgångar var 10,3 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret. Investeringar i väganläggningar uppgick till 7,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,4 miljarder kronor från föregående år. Bland större väginvesteringar kan nämnas utökning av motorvägen mellan Rotebro och Upplands Väsby med ett körfält i vardera riktningen, öppnande av Svinesundsförbindelsen på E6 och en delsträcka i objektet Torp-Håby samt ännu ej öppnade Götaleden i Göteborg, E4:n förbi Markaryd samt arbetet på E4:n mellan Uppsala och Mehedeby. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 8,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,9 miljarder kronor från föregående år. Banverket har gjort investeringar enligt den nya banhållningsplanen med 7,4 miljarder kronor. I banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i Södra stambanan där bangårdsombyggnaden i Mjölby är färdig samt i Västkustbanan där dubbelspårsutbyggnaden Kävlinge-Lund färdigställts. I Stockholm har utbyggnaden mellan Stockholm södra och Årsta färdigställts och i Malmö har byggandet av Citytunneln påbörjats under året. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,2 miljarder kronor, vilket är lika mycket som föregående år och fördelar sig på de flesta myndigheter. Bland de största kan nämnas att Rikspolisstyrelsen har gjort investeringar i maskiner och inventarier med 0,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,1 miljarder. Försvarsmakten, Försäkringskassan och Kriminalvårdsstyrelsen har investerat 0,2 miljarder kronor vardera. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 4,0 miljarder kronor, vilket är en liten ökning på 0,6 miljarder kronor från föregående år. Den största posten avser Luftfartsverket med 2,2 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med 2004. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvarsmakten uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket är samma nivå som föregående år. Naturvårdsverket har investerat 0,8 miljarder kronor i ett stort antal markområden. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar i markanläggningar på 0,3 miljarder kronor, vilket var en liten minskning i förhållande till föregående år. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor från föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan som investerat 0,3 miljarder kronor under året. Därutöver kan nämnas Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Vägverket som investerat 0,1 miljarder kronor vardera. Not 60 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2005 2004 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 11 110 11 561 Riksgäldskontoret 3 466 3 362 Övriga myndigheter 108 81 Summa 14 684 15 004 Amorteringar Miljoner kronor 2005 2004 Centrala studiestödsnämnden 7 880 6 728 Riksgäldskontoret 1 235 1 250 Övriga myndigheter 82 95 Summa 9 197 8 073 Summa nettoutlåning Miljoner kronor 2005 2004 Nyutlåning -14 684 -15 004 Amorteringar 9 197 8 073 Summa -5 487 -6 931 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,1 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,5 miljarder kronor. Amorteringarna hos CSN uppgick till 7,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 1,2 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning var 3,5 miljarder kronor, vilket är en marginell ökning. Botniabanan har ökat sina lån i Riksgäldskontoret med 2,9 miljarder kronor och står därmed för huvuddelen av nyutlåningen (se även not 28, Utlåning). Amorteringarna av lån i Riksgäldskontoret uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket är samma nivå som 2004. Amorteringen avser i huvudsak lån till Jernhusen AB. Not 61 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2005 2004 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 43 705 45 872 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -110 611 -94 657 Avgår: Orealiserade valutadifferenser 29 578 -9 617 Summa -37 328 -58 402 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med drygt 21 miljarder kronor. Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 29,6 miljarder kronor beroende på kronans försvagning. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Not 62 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2005 2004 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 15 883 8 233 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -748 -3 131 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -2 070 -2 301 Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -2 627 - Summa 10 438 2 801 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen. Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och påverkar således inte statens nettoupplåning. Under året har Regeringskansliet redovisat realisationsvinster i samband med TeliaSonera AB:s återköp av aktier med 2,5 miljarder kronor. Not 63 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2005 2004 Förändringar av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 250 2 613 Förändringar av skulder hänförbara till statens upplåning 198 -5 864 Summa 1 448 -3 251 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,2 respektive 0,2 miljarder kronor under året. 5 Statsbudgetens utfall 5 Statsbudgetens utfall I 2006 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall 2005. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens slutliga utfall 2005, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exklusive tilläggsbudget. I bilaga 5 och 6 redovisas det slutliga utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten. 5.1 Statsbudgetens saldo 2005 Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot uppgick 2005 till 14,1 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -38,4 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev därmed 52,5 miljarder kronor. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2005 uppgå till 712,3 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 745,8 miljarder kronor, vilket är 33,5 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2 Statsbudgetens inkomster 2005). Utfallet för Skatter m.m. blev 42,1 miljarder kronor högre än beräknat, varav 29,8 miljarder kronor avser Juridiska personers inkomstskatt och 6,8 miljarder kronor avser Betalningsdifferenser, skattekonto. Utfallet för Mervärdesskatt blev 5,5 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av försåld egendom beräknades i statsbudgeten schablonmässigt uppgå till 15,0 miljarder kronor. Utfallet blev 6,7 miljarder kronor. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2005 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Utfall 2005 Skillnad mot statsbudget Inkomster 712 286 745 825 33 539 Skatter m.m. 640 143 682 268 42 125 Övriga inkomster 72 144 63 557 -8 586 Utgifter m.m. 750 728 1 991 731 771 -18 957 Utgiftsområde 1-25 och 272 699 228 1 991 692 299 -6 930 Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) 38 770 0 32 657 -6 113 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 621 0 10 084 -4 537 Kassamässig korrigering -1 891 0 -3 269 -1 378 Budgetsaldo -38 442 -1 991 14 054 52 496 1 Ursprunglig statsbudget antagen av riksdagen i december 2004, exklusive tilläggsbudget. 2 Statsbudget inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 731,8 miljarder kronor. Det är 19,0 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 20,9 miljarder kronor lägre. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 6,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 1,3 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i statsbudgeten, vilket till stor del förklaras av lägre utgifter för tandvårdsförmåner. Lägre antal studiemedelstagare medförde att utgifterna för Studiestöd blev 1,2 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 1,2 miljarder lägre än beräknat. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2,8 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten främst till följd av regeringens beslut om en förskjutning av utbetalningar från december 2004 till januari 2005. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 6,1 miljarder kronor lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras bl.a. av att räntenivåerna blev lägre än vad som förutsattes i beräkningen till statsbudgeten. Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning blev 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. Till detta bidrog regleringen av underskottet i kommunkontosystemet (se vidare avsnitt 5.4.29). Statsbudgetens utfall för 2005 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av räntebeläggning av företagens periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005, som beräknas ha ökat inkomsterna av juridiska personers skatter kassamässigt med 13 miljarder kronor under 2005 till följd av upplösning av periodiseringsfonder. TeliaSonera AB:s återköp av aktier ökade inkomsterna för staten med 4,7 miljarder kronor. Vidare sålde staten aktier i Nordea AB för 1,8 miljarder kronor. Den tidigare gjorda överföringen av bostadsobligationer från AP-fonden till RGK påverkade utfallet för posten Kassamässig korrigering med -2,0 miljarder kronor, eftersom dessa inkomster inte redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Omfinansiering av lån för infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg påverkade RGK:s nettoutlåning med 6,8 miljarder kronor 2005. Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2005 till -0,6 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för större engångseffekter framgår av tabell 5.2. Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för större engångseffekter Miljarder kronor 2005 Statsbudgetens saldo 14,1 Större engångseffekter -14,7 Varav Upplösning av periodiseringsfonder -13,0 TeliaSonera AB, återköp av aktier -4,7 Nordea AB, aktieförsäljning -1,8 Överföring från AP-fonden -2,0 Omfinansiering av infrastrukturlån 6,8 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter -0,6 5.1.1 Statsbudgeten 2004 och 2005 I tabell 5.3 nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2004 och 2005. Enligt statsbudgetens utfall 2004 uppvisade statsbudgetens saldo ett underskott på 53,3 miljarder kronor. I juni 2005 korrigerade RGK lånebehovet för 2004 från 53,3 miljarder kronor till 50,5 miljarder kronor (prop. 2005/06:1, volym 1 s. 109). Jämfört med det korrigerade utfallet för 2004 har statsbudgetens saldo för 2005 förbättrats med 64,6 miljarder kronor. Statsbudgetens kassamässiga inkomster ökade med 51,4 miljarder kronor (7,4 procent) mellan 2004 och 2005. Skatter m.m. ökade med 45,3 miljarder kronor. Av detta belopp avser 9,7 miljarder kronor Fysiska personer inkomstskatt och 28,7 miljarder kronor Juridiska personers inkomstskatt. Socialavgifter och löneskatter ökade med 5,4 miljarder kronor och Mervärdesskatt med 15,2 miljarder kronor. Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner och landsting upphörde vid utgången av 2004. Utfallet för 2004 uppgick till 25,8 miljarder kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och det generella statsbidraget avskaffades och ett nytt statligt utjämningsbidrag infördes (avsnitt 5.4.25 Allmänna bidrag till kommuner). Övriga inkomster ökade med 6,1 miljarder kronor främst till följd av TeliaSonera AB:s återköp av aktier och statens försäljning av aktier i Nordea AB. Statsbudgetens utgifter m.m. minskade med 13,2 miljarder kronor (1,8 procent) mellan 2004 och 2005. Utgifterna för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade dock med 4,3 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar ökade med 5,2 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdena 7 internationellt bistånd, 13 Arbetsmarknad och 22 Kommunikationer ökade med drygt 2 miljarder kronor vardera. För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade utgifterna med 12,5 miljarder kronor bl.a. till följd av den nämnda förändringen av inkomstutjämningen mellan kommunerna. Utgiftsområde 26 Räntor på statsskulden m.m. minskade med 20,1 miljarder kronor. Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2004 och 2005 Miljoner kronor Utfall 2005 Utfall 2004 Utfall 2004-2005 Inkomster 745 825 694 418 51 407 Skatter m.m. 682 268 637 001 45 267 Övriga inkomster 63 557 57 416 6 141 Utgifter m.m. 731 771 744 931 -13 160 Utgiftsområde 1-25 och 27 692 299 688 005 4 293 Statsskulds-räntor m.m. (UO 26) 32 657 52 718 -20 061 Kassamässig korrigering -3 269 -6 098 2 829 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 10 084 10 305 -221 Budgetsaldo1 14 054 -50 513 64 567 1 För 2004 anges budgetsaldot efter RGK:s korrigering av lånebehovet i juni 2005. Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underliggande saldo för åren 1990-2005. Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade underskottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 blev budgetsaldot ett överskott på 14,1 miljarder kronor. Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2005 5.1.2 Reformer Under 2005 genomfördes särskilda satsningar inom några utvalda politikområden. Dessa tilldelades sammanlagt 22 miljarder kronor mer än 2004. De allmänna bidragen till kommunerna höjdes med 6,8 miljarder kronor. Särskilda satsningar gjordes dessutom på skolan samt på sjuk- och hälsovård. Investeringar i vägar och järnvägar ökade med 3,5 miljarder kronor. På inkomstsidan genomfördes regeländringar som netto minskade statsbudgetens inkomster med 15,7 miljarder kronor jämfört med 2004. Kompensation för allmän pensionsavgift och höjt grundavdrag minskade skatten på arbete med 10,1 miljarder kronor. Slopad arvs- och gåvoskatt samt högre fribelopp för förmögenhetsskatt minskade skatten på kapital med 3,7 miljarder kronor. Höjd skatt på el, bensin och diesel samt höjd fordonsskatt medförde inkomstökningar för staten med 3,9 miljarder kronor. Tabell 5.4 Reformer 2005 jämfört med 2004 Utgiftsreformer Miljarder kronor1 Inkomstreformer Miljarder kronor1 Försök med trängselskatt i Stockholm 1,3 Höjdt grundavdrag 3,7 Ökade resurser till rättsväsendet 0,9 Kompensation för allmän pensionsavgift 6,4 Höjt biständsmål till 0,88 procent av BNI 0,6 Skattereduktion för stormskadad skog 1,6 Ökade resurser till hälso- och sjukvård 0,9 Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt 1,1 Återtagande av tredje sjuklöneveckan m.m. 1,7 Slopad arvs- och gåvoskatt 2,6 Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg 0,8 Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner 2,6 Personalförstärkning till skola och förskola 2,0 Höjd elskatt -0,9 Ökade investeringar i vägar och järnvägar 3,5 Höjd bensinskatt -0,8 Ökning av allmänna bidrag till kommuner 6,8 Höjd dieselskatt -1,0 Höjd fordonsskatt -1,2 Övriga utgiftsreformer 3,8 Övriga inkomstreformer 1,6 Summa 22,3 Summa 15,7 1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2004. 5.2 Statsbudgetens inkomster 2005 Statsbudgetens inkomster uppgick 2005 till 746 miljarder kronor, vilket är 4,7 procent högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2005. Av de totala inkomsterna utgör inkomster från skatt 688 miljarder kronor och övriga inkomster 58 miljarder kronor. I tabell 5.5 redovisas statsbudgetens inkomster 2004-2005 samt skillnad mot statsbudget. Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster Miljarder kronor Utfall Utfall Utfall-SB Budgetår 2005 2004 2005 Statsbudgetens skatteinkomster 688 643 42 Statsbudgetens övriga inkomster 58 52 -9 Statsbudgetens totala inkomster 746 694 34 Statens skatteintäkter 746 705 32 Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats 2005 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. En sådan analys är dock inte möjlig att göra för de inkomsttitlar på statsbudgeten som baseras på skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen. Därför görs den huvudsakliga analysen av skatteinkomsterna med utgångspunkt från den för budgetåret 2006 fastställda strukturen över statsbudgetens inkomstsida, se avsnitt 5.2.2. De för 2005 beslutade inkomst- och utgiftsreformer som påverkat statens skattintäkter och statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 5.6. Tabell 5.6 Inkomstreformer 2005 jämfört med 2004 Miljarder kronor Budgetår 2005 Beslut som påverkar statens skatteintäkter Skatt på arbete -8,8 Skatt på kapital -2,5 Skatt på konsumtion 3,1 Summa skattebeslut -8,2 Utgifter via krediteringar på skattekonto -2,6 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. De sänkta skatterna på arbete utgörs till största delen av halva det sista steget i den inkomstskattereform, vilken innebär kompensation för den allmänna pensionsavgiften, som påbörjades 2000. Räntebeläggningen av företagens periodiseringsfonder ökar intäkterna från skatt på kapital, men sammantaget med den slopade arvs- och gåvoskatten samt av de höjda fribeloppen för förmögenhetsskatten minskar intäkterna. Höjda skattesatser för energi och för vägtrafik ökar intäkterna från konsumtionsskatterna. Utöver detta påverkas statsbudgetens inkomstsida även av en höjning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna. 5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.7 redovisas några centrala förutsättningar för beräkningarna av skatterna åren 2004 och 2005 som redovisades i 2006 års ekonomiska vårproposition samt i budgetpropositionen för 2005 som låg till grund för statsbudgeten. Arbetade timmar, timlön och utbetald lönesumma påverkar skatt på arbete. Skatt på arbete påverkas även av skiktgränserna som skrivs upp med utvecklingen i KPI1. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter. Tabell 5.7 Makroekonomiska förutsättningar 2005 Procentuell förändring om ej annat anges VÅP2006 BP2005 Timlön1 3,2 3,5 Antal arbetade timmar i lönesumman1 0,5 1,0 Utbetald lönesumma 3,9 4,4 Hushållens konsumtionsutgifter2 3,5 4,3 KPI juni-juni3 0,6 1,4 Skiktgräns4 298 600 298 600 Övre skiktgräns4 450 500 450 500 1 Dagkorrigerad 2 Löpande priser 3 Förändringen av konsumentprisindex under perioden juni 2004-juni 2005 4 Kronor Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Finansdepartementet Sedan beräkningen till statsbudgeten har arbetsmarknaden utvecklats svagare än prognostiserat. Till följd av det har timlönen och antal arbetade timmar reviderats ned och därmed också lönesumman. Prognosen för hushållens konsumtion har även justerats ned, vilket beror på den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden. Mycket tyder på att hushållen kände en osäkerhet för framtiden och valde att spara i stället för att konsumera. 5.2.2 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster I budgetpropositionen för 2006 föreslog regeringen en ny struktur och ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens skatter. I december 2005 beslutade riksdagen om den nya strukturen i enlighet med regeringens förslag (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135). Analysen av statsbudgetens utfall för 2005 görs i enlighet med den nya strukturen. Den nya strukturen för redovisningen av skatterna innehåller två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter och den andra delen redovisar justeringsposter. Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella inkomståret. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna, som satta i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör Europeiska Unionen (EU). Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som utgör större delen av intäkterna vid beräkning av den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns skatteintäkter särredovisas därefter på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Den andra delen av redovisningen visar ett antal justeringsposter som bl.a. behövs för att redovisa skatterna kassamässigt. Skatteinkomsterna, dvs. de kassamässiga skatterna, är betalningar av skatter oavsett vilket inkomstår som skatten är hänförlig till. I regel avser betalningarna skatter som är hänförliga till tre olika inkomstår. Den kassamässiga redovisningen är nödvändig för beräkningen av lånebehovet. För detta ändamål är det tillräckligt med en redovisning av de totala skatteinkomsterna. Justeringsposterna redovisas under följande inkomsthuvudgrupper: Tillkommande skatter, Avräkningar och Periodiseringar. I tabell 5.8 redovisas de totala skatteintäkterna, dvs. offentliga sektorns skatteintäkter och skatter som definitionsmässigt tillhör EU, statsbudgetens kassamässiga skatter, skatter m.m. på statsbudgeten och övriga inkomster. Statens skatteintäkter ökade med 5,8 procent eller med 41 miljarder kronor till 746 miljarder kronor 2005. Ökningen förklaras framför allt av högre intäkter från skatt på kapital, främst skatt på bolagsvinster. Skatteinkomsterna, dvs. de kassamässiga skatterna, ökade 11 procent eller med 71 miljarder kronor. Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster enligt den nya strukturen Miljarder kronor Prognos /utfall Utfall Utfall-SB2005 2005 2004 2005 2004 + Skatt på arbete 846,7 824,5 -7,7 -5,0 + Skatt på kapital 157,2 135,9 33,9 18,5 + Skatt på konsumtion m.m. 358,2 338,0 4,7 -0,6 + Restförda och övriga skatter -3,2 -1,7 -0,5 1,1 = Totala skatteintäkter 1 358,8 1 296,8 30,3 14,0 - EU-skatter 7,8 7,3 0,3 -0,5 - Kommunalskatt 433,6 419,8 -3,3 -2,2 - ÅP-systemet 171,7 165,0 1,3 0,9 = Statens skatteintäkter 745,7 704,7 32,0 15,7 + Uppbörds- och betalnings-förskjutningar -1,8 -32,1 = Kassamässiga skatter, staten 743,9 672,6 + Tillkommande inkomster 9,3 34,0 + Avräkningar -64,9 -63,8 = Skatter m.m. på statsbudgeten enligt nya principer 688,3 642,8 - Övriga inkomster som enligt nya strukturen är skatter 6,0 5,8 = Skatter m.m. på statsbudgeten enligt tidigare principer 682,3 637,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. År 2005 är skatt på arbete och kapital prognoser. Skatter m.m. på statsbudgeten enligt nya redovisningsprinciper ökade med 7,1 procent eller med 45 miljarder kronor till 688 miljarder kronor. Skillnaden mellan förändringstakterna förklaras av periodiseringar och ändrad redovisning av de kommunala utjämningsavgifterna. Jämfört med statsbudget beräknas de totala skatteintäkterna under 2005 bli 30 miljarder kronor högre. Utfallet för statens skatteintäkter blev 32 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 62 procent av de totala skatteintäkterna inkomståret 2005. Det motsvarar 847 miljarder kronor och ökningen jämfört med 2004 beräknas bli 2,7 procent. I tabell 5.9 visas skatt på arbete för 2004 och 2005. Posterna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2006 och uppgifterna är i dag en prognos. För indirekta skatter är uppgifterna utfall. Tabell 5.9 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Direkta skatter 473,3 465,6 -5,3 -2,8 Statlig inkomstskatt 37,0 34,0 -0,5 -0,3 Kommunal skatt 433,6 419,8 -3,3 -2,2 Allmän pensionsavgift 74,6 72,1 -0,4 -0,6 Skattereduktioner -71,9 -60,5 -1,1 0,3 Övriga skatter 0,1 0,1 0,0 0,0 Indirekta skatter 373,3 359,0 -2,4 -2,3 Arbetsgivaravgifter 340,6 328,2 -2,1 -1,3 Egenavgifter 9,6 9,3 -0,5 -0,4 Särskild löneskatt 30,0 28,3 0,2 -1,0 Nedsättningar -7,9 -8,1 0,5 0,5 Tjänstegruppliv 1,3 1,3 -0,4 -0,1 Skatt på arbete 846,7 824,5 -7,7 -5,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar m.m. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta samt indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Tabell 5.10 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2005 Procent, procentenheter Aktuell beräkning BP2005 Skillnad mot BP2005 Lönesumma 3,9 4,4 -0,5 Sjukpenning m.m. -3,7 1,7 -5,4 Arbetslöshetsersättning -0,2 -1,7 1,5 Pensioner 3,2 2,4 0,8 Anm.: Lönesummans utvecklingstakt avser skatteunderlagets lönesumma, vilken ej nödvändigtvis överensstämmer med lönesumman definierad enligt NR. Utfallen för skatt på arbete 2004 blev 5 miljarder kronor lägre än statsbudget. Det preliminära utfallet för lönesumman 2005 blev 0,5 procentenheter lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2005. Det förklaras av en något lägre timlön samt att antalet arbetade timmar blev lägre. Minskningen av sjukskrivningstalen har lett till en nedrevidering av sjukpenningen. Till följd av detta beräknas intäkterna från skatt på arbete 2005 bli 7,7 miljarder kronor lägre. Direkta skatter Direkta skatter består till drygt 90 procent av kommunskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. De beräknas uppgå till 473 miljarder kronor inkomståret 2005, vilket är en ökning med 1,7 procent jämfört med 2004. År 2004 blev utfallet för de direkta skatterna 2,8 miljarder kronor lägre än statsbudget och beräknas 2005 bli 5,3 miljarder kronor lägre än statsbudget. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 37 miljarder kronor 2005. Det lägre utfallet för lönesumman har medfört att beräkningarna för 2004 och 2005 reviderats ned något jämfört med statsbudgeten. Kommunal inkomstskatt Inkomståret 2005 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 434 miljarder kronor, vilket är 3,3 procent högre än 2004 års utfall. Ökningen förklaras till viss del av högre kommunala utdebiteringar. Det lägre utfallet för lönesumman påverkar även den kommunala inkomstskatten. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2004-2005 reviderats ned med 2,2 respektive 3,3 miljarder kronor. Skattereduktioner Mellan år 2004 och 2005 ökade storleken på skattereduktionerna med 11 miljarder kronor till 72 miljarder kronor. Merparten av skillnaden förklaras av det näst sista steget i egenavgiftskompensationen samt skattereduktion för stormskadad skog. Indirekta skatter De indirekta skatterna utgör 44 procent av skatt på arbete och beräknas 2005 uppgå till 374 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 4,0 procent. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs 91 procent av arbetsgivaravgifter, vilka ökade med 12 miljarder kronor 2005. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,3 miljarder kronor lägre inkomståret 2004. Det lägre utfallet för lönesumman påverkar även arbetsgivaravgifterna, vilket fått till följd att prognosen för 2005 har justerats ned med 2,1 miljarder kronor. Särskild löneskatt Mellan 2004 och 2005 beräknas den särskilda löneskatten öka med 1,7 miljarder kronor. Jämfört med den beräkning som låg till grund för statsbudgeten blev utfallet 1,0 miljarder kronor lägre inkomståret 2004, medan utfallet 2005 blev något högre än beräknat. Skatt på kapital Skatt på kapital utgör drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Bland de skatter som ingår i skatt på kapital finns skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på bolagens vinster. Detta är de skatter som uppvisar störst variationer över tiden. Skatt på kapital inkluderar även fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och avkastningsskatt. Dessa skatter utvecklas relativt jämnt över tiden. I tabell 5.11 redovisas intäkter från skatt på kapital för 2004 och 2005. I tabellen visas också skillnaderna mot statsbudgeten. För 2005 är intäkter från skatt på kapital en prognos av utfallet eftersom flertalet skatter fastställs i den årliga taxeringen. För 2005 beräknas utfallet av skatteintäkterna från skatt på kapital uppgå till 157 miljarder kronor, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2004. Skatt på hushållens kapitalinkomster och bolagens inkomstskatt är de skatter som ökat mest mellan åren. Det är också här de största differenserna jämfört med statsbudgeten finns. Tabell 5.11 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Skatt på kapital, hushåll 19,7 11,9 6,2 -0,7 Skatt på bolags- vinster 82,4 71,5 24,8 19,8 Avkastningsskatt 12,6 11,3 -0,1 -1,0 Fastighetsskatt 25,3 24,3 -0,4 -0,8 Stämpelskatt 7,8 7,1 0,5 0,1 Förmögenhetsskatt 5,5 5,3 1,3 0,2 Övriga skatter 2,7 1,8 1,4 0,9 Arvs- och gåvoskatt 1,1 2,6 0,3 0,0 Skatt på kapital 157,2 135,9 33,9 18,5 Anm.: Redovisningen av avkastningsskatten beaktar även utländska tillgångar som fysiska personer tar upp i inkomstdeklarationen. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Skatt på kapital, hushåll Fysiska personer och dödsbon betalar skatt på kapitalinkomster. Underlaget för skatten är nettot av hushållens kapitalinkomster, såsom inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster, och utgifter i form av utgiftsräntor och kapitalförluster. För 2005 beräknas utfallet av skatten bli 20 miljarder kronor. De ökade skatteintäkterna jämfört med 2004, som totalt uppgår till 8 miljarder kronor, beror på högre realiserade kapitalvinster under 2005. Kapitalvinsternas storlek för 2005 har också reviderats upp sedan beräkningen till statsbudgeten, vilket har lett till en revidering även för skatteintäkterna. Revideringen uppgår till 6 miljarder kronor. Skatt på bolagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från det bokföringsmässiga resultatet, korrigerat för skattemässiga justeringar. Utfallet för bolagens inkomstskatt 2005 beräknas bli 82 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2004. Skillnaden jämfört med statsbudget uppgår till 25 miljarder kronor. Den stora upprevideringen av skatten beror på två faktorer. Vinstutvecklingen i bolagen var stark under 2005. En stor del av vinstutvecklingen skedde under andra hälften av året, vilket har lett till en prognosjustering efter beräkningen till statsbudgeten. Den andra faktorn som påverkat prognosen är bedömningen av ändrade regler för bolagens avsättningar till periodiseringsfonder. Från och med januari 2005 räntebeläggs de medel som bolagen väljer att placera i periodiseringsfonder och en schablonmässigt beräknad intäktsränta tas upp till beskattning. Det har medfört att många bolag under 2005 valt att återföra samtliga, eller stora delar av de medel de placerat i periodiseringsfonder. Flera bolag återförde medel redan under 2004. De tidigarelagda återföringarna har medfört att bolagen tagit ut medlen till beskattning tidigare än reglerna kräver. Före räntebeläggningen återförde bolagen oftast medlen i samband med förluster eller när den lagstadgade avsättningstiden på sex år löpt ut. Av det förväntade utfallet för 2005 beräknas skatteeffekten av den tidigare återföringen uppgå till 9 miljarder kronor. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på pensionssparande och sparande i kapitalförsäkringar. Baserat på värdet av tillgångarna i kapital- eller pensionsförsäkringen beräknas en schablonmässig avkastning, som beskattas. Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2005 är 13 miljarder kronor. Skatteintäkterna har ökat med 1 miljard kronor jämfört med 2004. Skillnaden i utfallet jämfört med statsbudget är mycket liten. Fastighetsskatt Skatt utgår på fastighet som taxerats som småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller mark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skatten utgår på fastighetens taxeringsvärde, vilket skall motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris fastigheten sannolikt betingar vid en försäljning. Intäkterna blev 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vilket förklaras av lägre taxeringsvärden för hyreshus och industrienheter. Förmögenhetsskatt Mellan 2004 och 2005 beräknas förmögenhetsskatteintäkterna öka med 0,2 miljarder kronor till 5,5 miljarder kronor. Ökningen beror bl.a. på högre värdering av tillgångar på aktiemarknaderna. Jämfört med statsbudgeten väntas intäkterna för 2005 bli 1,3 miljarder kronor högre. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsammans undergruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. Under 2005 uppgick intäkterna till 358 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 26 procent av de totala skatteintäkterna. Enbart mervärdesskatten står för 18 procent och punktskatter står för 8 procent av de totala intäkterna. Tabell 5.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Mervärdesskatt 250,8 235,6 6,1 0,2 Punktskatter 107,4 102,4 -0,8 -0,8 Tobaksskatt 8,2 8,2 -0,2 -0,1 Alkoholskatt 10,3 10,1 -0,6 0,0 Energiskatt 37,8 35,1 -0,2 -1,4 Koldioxidskatt 25,5 26,4 -1,7 0,2 Skatt på vägtrafik 11,0 8,8 0,5 0,2 Övriga skatter på energi och miljö 3,4 3,5 0,0 0,1 Skatt på import 4,7 3,9 0,6 0,1 Övriga skatter 6,4 6,4 0,2 0,1 Summa 358,2 338,0 4,7 -0,6 Anm.: I övriga skatter på energi och miljö inkluderas svavelskatt, skatt på el från kärnkraft, avfallsskatt, skatt på gödsel- och bekämpningsmedel, m.fl. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 251 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 15 miljarder kronor eller 6,5 procent jämfört med 2004. Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 5.2 åskådliggörs mervärdesskatten fördelad på sektorer 2005. Diagram 5.2 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 2005 Andel I diagram 5.2 ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt och till följd av det belastar den implicit de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs, liksom privat näringsverksamhet, med utgående mervärdesskatt vilken slutligen belastar hushållens konsumtion. Utfallet för 2005 blev 6,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Intäkterna från mervärdesskatt förväntades öka med 4,5 procent under 2005. Att den verkliga ökningstakten blev 2 procent högre förklaras bl.a. av ökade investeringar och en högre andel konsumtion av högbeskattade varor. Punktskatter Punktskatter är s.k. särskilda konsumtionsskatter. En avsikt med punktskatter är att de ska kompensera för de externa kostnader för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Utvecklingen av skatteintäkterna från punktskatter beror till stor del på volymutvecklingen i respektive varugrupp. Till följd av indexeringen av skattesatserna avseende skatt på energi påverkar även utvecklingen av KPI2 intäkterna. Under 2005 uppgick punktskatterna till sammanlagt 107 miljarder kronor. Det är knappt 1 miljard kronor lägre än statsbudget. Tobaksskatt Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Totalt uppgick skatt på tobak 2005 till 8,2 miljarder kronor, vilket är i linje med statsbudgeten. Alkoholskatt Alkoholskatterna uppgick 2005 till 10 miljarder kronor. Utfallet blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat, varav 0,4 miljarder kronor lägre intäkter från skatt på vin m.m. samt 0,2 lägre intäkter från skatt på öl. Skatt på energi Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2005 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än statsbudget. Av tabell 5.13 framgår att intäkterna från elektrisk kraft blev 0,7 miljarder kronor högre än beräknat samt att intäkterna från bensin och olja blev 0,4 respektive 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Koldioxidskatten blev 1,7 miljarder kronor lägre än beräknat, varav 1 miljard kronor förklaras av att konsumtionen av olja inte blev så hög som prognostiserats. Tabell 5.13 Fördelning av energi- och koldioxidskatt Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Energiskatt 37,8 35,1 -0,2 -1,4 Elektrisk kraft 18,2 17,2 0,7 -1,3 Bensin 14,8 14,2 -0,4 -0,1 Olja 4,7 3,6 -0,5 -0,1 Övrigt 0,1 0,1 -0,1 0,0 Koldioxidskatt 25,5 26,4 -1,7 0,2 Bensin 11,1 11,2 -0,3 0,0 Olja 13,4 14,2 -1,0 0,3 Övrigt 1,0 1,1 -0,4 -0,1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Restförda skatter och övriga skatter Restförda skatter är ett netto av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av skattemyndigheten tidigare fattade taxeringsbeslut samt diverse inkomster som förs till olika fonder, exempelvis insättningsgarantiavgifter bilskrotningsavgifter m.fl. Tabell 5.14 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Restförda skatter -7,6 -5,9 -1,2 0,2 Övriga skatter 4,4 4,2 0,7 0,9 Summa -3,2 -1,7 -0,5 1,1 Restförda skatter blev 1,2 lägre än statsbudget och övriga skatter 0,7 miljarder kronor högre än statsbudget. Sammantaget blev restförda och övriga skatter 0,5 miljarder kronor lägre än statsbudget. Periodiseringar, tillkommande inkomster och avräkningar Tabell 5.15 redovisar de justeringsposter som krävs för att få skatterna kassamässigt redovisade samt de tillkommande inkomster och avräkningar som redovisas under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Under tillkommande inkomster redovisas EU-skatterna eftersom uppbörden av dessa redovisas på budgetens inkomstsida medan betalningen till EU redovisas på budgetens utgiftssida. Bland avräkningarna är det avräknad mervärdesskatt hos statliga myndigheter och kompensationen för mervärdesskatt för kommunsektorn som är de största posterna. Under avräkningar redovisas även de skattekrediteringar som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Periodiseringar utgörs framför allt av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Såväl uppbörden av skatter som fastställs vid den årliga taxeringen som betalningen av skatter är svåra att prognostisera och orsakar i regel stora avvikelser mot de i budgeten fastställda beloppen. Tabell 5.15 Tillkommande skatter, avräkningar och periodiseringar Miljarder kronor Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 Inkomstår 2005 2004 2005 2004 Tillkommande inkomster 9,3 34,0 0,2 -0,6 EU-skatter 7,8 7,3 0,3 -0,5 Kommunala utjämningsavgifter 1,5 26,7 -0,1 -0,1 Avräkningar -64,9 -63,8 Skatter som redovisas utanför budgeten -2,2 -1,9 Avräknad mervärdesskatt statliga myndigheter -20,8 -20,5 Kompensation mervärdesskatt, kommuner -34,2 -32,5 Stöd som ges via skattekrediteringar -13,6 -7,7 Kompetenssparande 6,0 -1,2 6,0 0,0 Periodiseringar -1,8 -32,1 Uppbördsförskjutningar -10,9 2,5 Betalningsförskjutningar 9,2 -8,5 Anstånd -0,2 0,0 Övriga skatter 6,4 6,4 5.2.3 Sambandet mellan statsbudgetens skatter och resultaträkningen Skatterna som de redovisas i resultaträkningen skiljer sig definitionsmässigt från vad som redovisas i statsbudgeten, främst för att resultaträkningen även omfattar skatter som definitionsmässigt tillhör ålderspensionssystemet och EU. För att analysera skillnaden mellan förändringen av skatterna i resultaträkningen och förändringen av skatterna som de redovisas i statsbudgeten utgår jämförelsen i tabell 5.16 från de totala skatteintäkterna. Tabell 5.16 Sambandet skatterna i statsbudgeten och resultaträkningen (RR) Miljarder kronor Prognos /utfall Utfall Utfall-SB2005 2005 2004 2005 2004 + Totala skatteintäkter 1 358,8 1 296,8 30,3 14,0 - Kommunalskatt 433,6 419,8 -3,3 -2,2 = Statens skatteintäkter, ÅP-systemet och EU 925,3 877,0 33,6 16,2 + Uppbörds- och betalnings- förskjutningar -1,8 -32,1 = Kassamässiga skatter, staten, ÅP-systemet och EU 923,4 844,9 - Skatter som inte redovisas i RR -2,9 -2,6 + Riksbankens inlevererade överskott m.m. 7,3 6,7 - Eliminering arbetsgivaravgifter m.m. statligt anställda -25,2 -24,6 - Eliminering moms, statliga myndigheter -20.8 -20,5 + Betalningsförskjutningar som inte påverkar RR -7,0 -0,1 + Periodiseringar av kommunalskatt i RR, värderegleringar m.m. -0,5 9,4 + Bruttoredovisning kommunala utjämningsavgifter m.m. 14,9 25,8 = Skatter m.m. i resultaträkningen 889,6 838,6 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. De skatteintäkter som ingår i resultaträkningen är totala skatteintäkter exklusive de skatter som tillhör kommunsektorn, dvs. totalt 925 miljarder kronor avseende 2005. När uppbörds- och betalningsförskjutningar beaktats uppgår de kassamässiga skatterna för staten, ålderspensionssystemet och EU till 923 miljarder kronor. Skatter som inte redovisas i resultaträkningen är medel till olika fonder, exempelvis insättningsgarantinämnden, kärnavfallsfonden och batterifonden. Riksbankens inlevererade överskott redovisas bland skatterna i resultaträkningen, men bland övriga inkomster i statsbudgeten. I resultaträkningen görs vissa elimineringar bland annat av ingående mervärdesskatt hos statliga myndigheter samt arbetsgivaravgifter m.m. för statligt anställda. Hushållens och företagens över- och underbetalningar av skatter påverkar inte årets resultat utan tas i stället upp som en skuld eller fordran. Periodiseringar av kommunalskatt avser slutregleringar av utbetalda kommunalskatter som regleras i januari året efter budgetåret. I resultaträkningen bruttoredovisas även kommunala utjämningsavgifter. Eftersom dessa avgifter inte är skatter redovisades de inte bland skatterna utan som tillkommande inkomster (se tabell 5.8). Från och med 2005 nettoredovisas den kommunala utjämningsavgiften på statsbudgetens utgiftssida. 5.2.4 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Utfallet för 2005 uppgick till totalt 63 557 miljoner kronor och var därmed 8 586 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som beräknats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 8 311 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomster av statens verksamhet blev 2 241 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.17 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Inkomster av statens verksamhet 35 426 33 185 -2 241 35 082 Inkomster av försåld egendom 15 000 6 689 -8 311 136 Återbetalning av lån 2 387 2 303 -84 2 391 Kalkylmässiga inkomster 7 559 8 788 1 229 8 252 Bidrag m.m. från EU 11 771 12 592 821 11 555 Summa övriga inkomster 72 144 63 557 -8 586 57 416 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken, AB Svenska Spel och Statens fastighetsverk. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 33 185 miljoner kronor för 2005 och var därmed 2 241 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Övriga inkomster av statens verksamhet blev 5 193 miljoner kronor lägre än beräknat. Aktieutdelning blev 2 293 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. För 2005 blev Inkomster av statens verksamhet 1 898 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än 2004. Övriga inkomster av statens verksamhet minskade med 7 991 miljoner kronor. Aktieutdelningar ökade med 4 546 miljoner kronor och Ränteinkomster ökade med 1 177 miljoner kronor. Tabell 5.18 Inkomster av statens verksamhet Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Rörelseöverskott 10 145 10 853 708 10 269 Överskott av statens fastighetsförvaltning 383 323 -60 447 Ränteinkomster 5 557 5 755 198 4 578 Aktieutdelning 9 851 12 143 2 293 7 597 Offentligrättsliga avgifter 6 552 6 659 107 6 677 Försäljningsinkomster 290 139 -151 393 Böter m.m. 2 234 2 091 -142 1 908 Övriga inkomster av statens verksamhet 415 -4 778 -5 193 3 213 Inkomster av statens verksamhet 35 426 33 185 -2 241 35 082 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 10 853 miljoner kronor och var därmed 708 miljoner kronor (7,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten för 2005. Den enskilt största ökningen (400 miljoner kronor) avser Riksbankens inlevererade överskott. Inlevererat överskott från AB Svenska spel uppgick till 3 634 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Under 2005 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 584 miljoner kronor (5,7 procent) högre än 2004. Den största höjningen avser Riksbankens inlevererade överskott. Detta ökade med 600 miljoner kronor (9,8 procent). Tabell 5.19 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Luftfartsverkets inlevererade överskott 5 30 25 0 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 325 337 12 309 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 20 29 8 20 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 20 9 -11 6 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 75 114 39 157 Riksbankens inlevererade överskott 6 300 6 700 400 6 100 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 400 3 634 234 3 677 Rörelseöverskott 10 145 10 853 708 10 269 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 323 miljoner kronor och var därmed 60 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten för 2005. Överskottet från Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk uppgick till 273 miljoner kronor respektive 50 miljoner kronor. Under 2005 blev Överskott statens fastighetsförvaltning 124 miljoner kronor (27,8 procent) lägre än 2004. Ränteinkomster Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 5 755 miljoner kronor för 2005 och var därmed 198 miljoner kronor (3,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Det är Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 som blev 191 miljoner kronor högre. Under 2005 blev Ränteinkomster 1 177 miljoner kronor (25,7 procent) högre än 2004. Räntor på skattekonton m.m. netto ökade med 785 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 388 miljoner kronor (9,9 procent). Tabell 5.20 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 4 135 4 326 191 3 937 Räntor på skattekonton m.m., netto 1 313 1 342 29 556 Övriga ränteinkomster 109 88 -22 84 Ränteinkomster 5 557 5 755 198 4 578 Aktieutdelning Inkomster av statens aktier uppgick till 12 143 miljoner kronor för 2005 och var därmed 2 293 miljoner kronor (23,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2005, hänför sig till räkenskapsåret 2004. I tabell 5.21 redovisas aktieutdelningarna från statligt ägda aktier för 2004 och 2005. Aktieutdelningarna ökade med 4 546 miljoner kronor (59,8 procent) mellan 2004 och 2005. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 5 600 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 200 miljoner kronor. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 2 542 miljoner kronor. Det är en ökning med 424 miljoner kronor. Tabell 5.21 Aktieutdelning Miljoner kronor Utfall 2005 Utfall 2004 Skillnad 2004-2005 Akademiska Hus AB 394 250 144 Apoteket AB 100 117 -17 Civitas Holding AB (Vasakronan) 165 9 156 Kasernen Fastighets AB 4 4 0 LKAB 520 281 239 Nordea Bank AB 1 318 1 240 78 Nordiska investeringsbanken 201 149 52 Posten AB 150 150 SBAB 139 143 -4 SKD-företagen AB 2 -2 SOS Alarm Sverige AB 2 2 0 Specialfastigheter AB 25 56 -31 Sveaskog Holding AB 355 355 0 Svensk Bilprovning AB 2 2 0 Swedish Space Corp 40 40 Systembolaget AB 90 80 10 TeliaSonera AB 2 542 2 118 424 Vasallen AB 96 38 58 Vattenfall AB 5 600 2 400 3 200 Vin & Sprit AB 400 350 50 Summa 12 143 7 597 4 546 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 6 659 miljoner kronor och var därmed 107 miljoner kronor (1,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten för 2005. De största avvikelserna mot statsbudgeten återfinns under Expeditions- och ansökningsavgifter (108 miljoner kronor) och Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor (-83 miljoner kronor). Under 2005 blev Offentligrättsliga avgifter 18 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än 2004. Övriga offentligrättsliga avgifter minskade med 164 miljoner kronor. Det berodde på kvotplikts- och förseningsavgifter vid Statens energimyndighet, som minskade från 181 miljoner kronor till 16 miljoner kronor. Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 139 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (52 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2005. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 159 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats. Under 2005 blev Försäljningsinkomster 254 miljoner kronor lägre än 2004. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 257 miljoner kronor lägre. Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 2 091 miljoner kronor och var därmed 142 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten för 2005. Utfallet för inkomsttiteln Skattetillägg blev 1 074 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än beräknat. Under 2005 blev inkomsterna av Böter m.m. 183 miljoner kronor (9,6 procent) högre än 2004, varav 124 miljoner kronor avser Sanktionsavgifter m.m. Utfallet för undertiteln Konkurrensskadeavgift uppgick till 112 miljoner kronor 2005. Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till -4 778 miljoner kronor och blev därmed 5 193 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2005. Här redovisas bl.a. tillfälliga inkomster, vilket förklarar avvikelsen mot statsbudgeten. Enligt regeringsbeslut den 8 december 2005 reglerades den s.k. kommunkontoskulden genom att en utgift på 5 574 miljoner kronor redovisades på denna inkomsttitel. Motsvarande belopp redovisades under Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida. Statsbudgetens saldo påverkades således inte av beslutet (se även avsnitt 5.4.25 Allmänna bidrag till kommuner). I samband med att Försäkringskassan inrättades den 1 januari 2005 avvecklades fonderna för den frivilliga och obligatoriska sjukförsäkringen. Av fondernas behållning redovisade Försäkringskassan 307 miljoner kronor mot denna inkomsttitel. Under 2005 blev Övriga inkomster av statens verksamhet 7 991 miljoner kronor lägre än 2004. Det beror främst på regleringen av kommunkontoskulden. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till 6 689 miljoner kronor under 2005. I statsbudgeten för 2005 togs försäljningar schablonmässigt upp med 15 000 miljoner kronor. Utfallet består i huvudsak av inkomster till staten till följd av TeliaSonera AB:s återköp av aktier (4 660 miljoner kronor) och statens försäljning av aktier i Nordea Bank AB (1 840 miljoner kronor). Statens ägarandel i dessa bolag blev därmed oförändrad. Under 2005 blev Inkomster av försåld egendom 6 553 miljoner kronor högre än 2004 då utfallet uppgick till 136 miljoner kronor. Tabell 5.22 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Inkomster av försåld egendom 15 000 6 689 -8 311 136 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av lån. Dessa uppgick till 2 303 miljoner kronor och var därmed 84 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten för 2005. Skillnaden beror främst på att Återbetalning av studiemedel blev 89 miljoner kronor lägre än beräknat. Under 2005 blev Återbetalning av lån 88 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2004. Återbetalning av studiemedel minskade med 82 miljoner kronor. Tabell 5.23 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Återbetalning av näringslån 92 87 -5 111 Återbetalning av studielån 2 206 2 118 -89 2 199 Återbetalning av övriga lån 89 99 10 81 Återbetalning av lån 2 387 2 303 -84 2 391 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 8 788 miljoner kronor under 2005, vilket är 1 229 miljoner kronor (16,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter blev 7 542 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att dubbla premier betalades in i början av året till följd av förändringar i den statliga försäkringsmodellen. Utfallet för inkomsttitel Amortering på statskapital blev 1 242 miljoner kronor, vilket är 679 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Statens fastighetsverk övertog de allmänna försäkringskassornas fastigheter och redovisade till följd därav 709 miljoner kronor på denna inkomsttitel (regeringsbeslut den 16 december 2004). Under 2005 blev Kalkylmässiga inkomster 536 miljoner kronor (6,5 procent) högre än 2004. Amortering på statskapital ökade med 666 miljoner kronor och Statliga pensionsavgifter minskade med 125 miljoner kronor mellan 2004 och 2005. Tabell 5.24 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Avskrivningar och amorteringar 572 1 246 674 585 Avskrivningar på fastigheter 563 1 242 679 576 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 9 4 -5 9 Statliga pensionsavgifter 6 987 7 542 555 7 667 Kalkylmässiga inkomster 7 559 8 788 1 229 8 252 Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 221 miljoner kronor under 2005. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 253 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 164 miljoner kronor under 2005. Tabell 5.25 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Statlig tjänstepensionering 6 221 6 225 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 253 1 403 Statlig grupplivförsäkring 84 77 Premieskatt, gruppliv 65 52 Statlig personskadeförsäkring 90 76 Avdrag för administrationskostnader -164 -159 Administration, personskadeförsäkring -8 -7 Statliga pensionsavgifter 6 987 7 542 555 7 667 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 12 592 miljoner kronor för 2005 och var därmed 821 miljoner kronor (7,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttiteln Djurbidrag blev 543 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken är främst att ett nytt mjölkbidrag infördes under 2004, vilket betalades ut i förskott av Statens jordbruksverk för första gången under 2005. Inkomsterna avser ersättning från EG:s jordbruksfond. Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 235 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. De avser ersättning från Jordbruksfonden för exportbidrag, som Statens jordbruksverk betalade ut i förskott i slutet av 2004 och under 2005. Förskottet i slutet av 2004 var högre än väntat, vilket är den främsta orsaken till att exportbidragen 2005 blev högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006 blev 452 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken till de högre inkomsterna är att ersättningen från EG:s socialfond avser förskotterade bidrag för både 2004 och 2005. Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006 blev 227 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2004 blev bidragen från EU 1 038 miljoner kronor (9,0 procent) högre. Inkomsterna under inkomsttiteln Djurbidrag ökade med 426 miljoner kronor. Orsaken är främst det nya mjölkbidraget. Inkomsterna under inkomsttiteln Offentlig lagring ökade med 252 miljoner kronor. De avser ersättning för utgifter i samband med offentlig lagring (interventionslager). Dessa utgifter ökade under 2005 (se även utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar). Tabell 5.26 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Bidrag från EG:s jordbruksfond 8 464 8 946 482 8 035 varav Arealbidrag 4 097 4 058 -39 4 025 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 3 3 0 21 Övriga interventioner 389 263 -125 248 Exportbidrag 441 675 235 466 Djurbidrag 1 397 1 940 543 1 514 Offentlig lagring 160 254 94 2 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 1 821 1 580 -240 1 466 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6 7 1 70 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 151 164 13 223 Bidrag från EG:s fiskefond 94 109 15 25 Bidrag från EG:s regionalfond 1 583 1 381 -202 1 458 Bidrag från EG:s socialfond 1 422 1 848 427 1 915 Bidrag till transeuropeiska nätverk 200 300 100 91 Övriga bidrag från EG 8 7 -1 31 Bidrag m.m. från EU 11 771 12 592 821 11 555 5.3 Statsbudgetens utgifter m.m. Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida. Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.29. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverföringsbelopp/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut I tabell 5.27 redovisas skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2004. Skillnaden delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekonomiska förutsättningar och övriga förklaringsfaktorer. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.28. Tabell 5.27 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2005 Miljarder kronor Makroför-utsättn. Beslut Övrigt Totalt Utgiftsområden, exkl.Statsskuldsräntor m.m. 0,1 3,4 -10,4 -6,9 Statsskuldsräntor m.m. -5,0 0 -1,1 -6,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning1) 0,2 5,8 -12,0 -5,9 Summa statsbudgetens utgifter m.m. -4,7 9,2 -23,4 -19,0 1) Inklusive Kassamässig korrigering Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 19,0 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 4,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive räntor blev 0,1 miljarder kronor högre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Högre arbetslöshet medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 1,1 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.13). En lägre lönesumma än väntat medförde att utgifterna för sjukpenning blev 0,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.10). Tabell 5.28 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna SB 2005 Utfall 2005 Diff. från SB 2005 Utfall 2004 Procentuell förändring från föregående år: BNP (volym) 3,0 2,7 -0,3 3,7 KPI (årsgenomsnitt) 1,4 0,5 -0,9 0,4 Antal sysselsatta 0,8 0,7 -0,1 -0,5 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent1 5,5 6,0 0,5 5,9 6-mån ränta, procent 3,0 1,8 -1,2 2,2 5-års ränta, procent 4,5 2,8 -1,7 3,8 Prisbasbelopp, tkr 39,4 39,4 0,0 39,3 1) Statsbudgeten (SB) är omräknad från 5,1 till 5,5 procent enligt nya AKU (EU-harmoniserad fr.o.m. april 2005. Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,0 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. De genomsnittliga räntenivåerna blev betydligt lägre än beräknat i statsbudgten, medan en något svagare krona verkade åt motsatt håll (se vidare avsnitt 5.4.26). Statsbudgetens utgifter m.m. ökade med 9,2 miljarder kronor till följd av beslut. Utfallet för utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 3,4 miljarder kronor högre än beräknat. De högre utgifterna hänför sig främst till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (2,6 miljarder kronor), vilket i huvudsak beror på att vissa utbetalningar av djurbidrag och landsbygdsstöd senarelades från 2004 till januari 2005 (se vidare avsnitt 5.4.23). Under kategorin Beslut ryms såväl effekterna av 2005 års utgiftsbegränsningar som tidigareläggningar av utgifter från 2006. I stor utsträckning tog dessa beslut ut varandra. Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning ökade till följd av beslut med 6,9 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten minskade med 1,1 miljarder kronor. Detta bidrog således till att öka utgifterna på statsbudgeten med 5,8 miljarder kronor. När det gäller nettoutlåningen beror skillnaden främst på att RGK övertagit finansieringen av de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg (6,8 miljarder kronor). Se vidare avsnitt 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning och 5.4.30 Kassamässig korrigering. Till följd av andra orsaker minskade utgifterna med 23,4 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget för 2005, varav 12,0 miljarder kronor hänförde sig till RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering. 5.3.2 Statsbudgetens utgifter m.m. Tabell 5.29 Statsbudgetens utgifter m.m. 2005 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 1 Rikets styrelse 7 840 -68 7 772 7 673 -167 -99 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 432 -176 11 256 10 972 -460 -284 UO 3 Skatt, tull och exekution 8 804 2 8 806 8 572 -232 -233 UO 4 Rättsväsendet 27 297 665 27 962 27 025 -272 -937 UO 5 Internationell samverkan 1 240 140 1 380 1 365 125 -15 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 147 -91 44 055 43 591 -555 -464 UO 7 Internationellt bistånd 22 418 -200 22 218 22 260 -158 42 UO 8 Invandrare och flyktingar 6 933 387 7 320 6 918 -15 -402 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 39 818 116 39 934 38 473 -1 344 -1 460 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 126 691 121 129 812 127 049 -2 642 -2 763 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46 413 0 46 413 46 120 -293 -293 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 56 357 800 57 157 55 467 -890 -1 690 UO 13 Arbetsmarknad 69 313 -154 69 160 69 568 255 408 UO 14 Arbetsliv 1 194 0 1 194 1 153 -41 -41 UO 15 Studiestöd 20 996 -148 20 848 19 779 -1 216 -1 069 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 43 868 145 44 013 43 695 -173 -317 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 957 114 9 070 8 968 11 -103 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande 9 139 36 9 176 8 737 -402 -439 UO 19 Regional utveckling 3 497 200 3 697 3 286 -211 -411 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 3 995 -10 3 985 4 254 259 269 UO 21 Energi 1 396 1 1 397 1 396 0 -1 UO 22 Kommunikationer 31 666 -14 31 653 31 833 167 180 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 656 163 14 819 17 408 2 752 2 590 UO 24 Näringsliv 3 891 -5 3 887 3 775 -116 -112 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 57 469 -33 57 436 57 325 -144 -111 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 38 770 0 38 770 32 657 -6 113 -6 113 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 802 0 26 802 25 635 -1 167 -1 167 Summa utgiftsområden 737 998 1 991 739 989 724 956 -13 042 -15 033 Minskning av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 621 0 14 621 10 084 -4 537 -4 537 varav: Överföring från AP-fonden -1 891 0 -1 891 -2 043 -152 -152 Kassamässig korrigering -1 891 0 -1 891 -3 269 -1 378 -1 378 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 750 728 1 991 752 719 731 771 -18 957 -20 948 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exkl. tilläggsbudget. Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 731 771 miljoner kronor och blev därmed 18 957 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 20 948 miljoner kronor lägre. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 13 042 miljoner kronor lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 6 930 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 127 049 miljoner kronor, vilket är 2 642 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 38 473 miljoner kronor. Det är 1 344 miljoner kronor lägre jämfört med statsbudgeten, vilket till stor del beror på lägre utgifter för tandvårdsförmåner. Lägre antal studiemedelstagare medförde att utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 216 miljoner kronor lägre. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 25 635 miljoner kronor, vilket är 1 167 miljoner lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk med anslutande näringar blev 2 752 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten på grund av regeringens beslut om förskjutningar av betalningar mellan budgetåren. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 6 113 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten, vilket bl.a. berodde på lägre räntenivåer än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten . Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 537 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det berodde främst på regleringen av underskottet i kommunkontosystemet. Detta påverkade inte statsbudgetens saldo, eftersom statsbudgetens inkomstsida påverkades med samma belopp (inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet). 5.3.3 Indragningar Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2005 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 9 097 miljoner kronor gjorts. Det är en minskning med 1 930 miljoner kronor jämfört med 2004. De 14 största indragningarna svarar för 84 procent av totalbeloppet. I tabell 5.30 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Den största indragningen uppgick netto till 2 068 miljoner kronor och avsåg anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.30 Indragningar 2005 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag UO 6 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 133 UO 9 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. 1 535 UO 10 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar 354 UO 10 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 118 UO 11 20:4 Äldreförsörjningsstöd 103 UO 12 21:2 Föräldraförsäkring 222 UO 12 21:3 Underhållsstöd 102 UO 13 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 744 UO 13 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 298 UO 13 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade 427 UO 15 25:2 Studiemedel m.m. 867 UO 16 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i förskola och fritidshem 112 UO 23 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 515 UO 27 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 068 Övriga indragningar 1 500 Summa 9 097 5.3.4 Begränsningsbelopp Tabell 5.31 Utgiftsbegränsande åtgärder 2005 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Disponibla medel enligt begränsningsbeslut Utfall UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, hela utgiftsområdet 45 294 43 591 UO 7 Internationellt bistånd, hela utgiftsområdet 22 407 22 260 UO 16 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskola 667 665 UO 18 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder 755 375 Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen åtgärder för att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket 2005. Dessa innebar en generell begränsning av tillgängliga medel på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål. Som huvudregel fick varken sparade medel från tidigare år eller anslagskredit utnyttjas av myndigheterna 2005 utan särskilt beslut från regeringen. Regeringen beslutade även, för flertalet anslag, att ställa 0,6 procent av 2005 års anslagsmedel till regeringens disposition. Mot slutet av 2005 hävdes den generella begränsningen av tillgängliga medel för några anslag. Utöver detta har regeringen under året beslutat om större begränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De områden som berörs är utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda utgiftsområden eller anslag redovisas i tabell 5.31. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. I avsnitt 5.4.1-5.4.27 beskrivs hur utgiftsbegränsningarna påverkat utgifterna inom respektive utgiftsområde. 5.3.5 Medgivna överskridanden Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Regeringen har beslutat om de medgivna överskridanden som framgår av tabell 5.32. Tabell 5.32 Medgivna överskridanden 2005 Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag UO 15 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 1,1 Summa Medgivna överskridanden 1,1 I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde 15 Studiestöd anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 28,1 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget får överskridas med 1,113 miljoner kronor (regeringsbeslut den 26 januari 2006). Utfallet blev 31,2 miljoner kronor, vilket innebär att även hela den tillgängliga anslagskrediten på 3 miljoner kronor utnyttjades. Utnyttjad del av medgivet överskridande blev 1,099 miljoner kronor. 5.3.6 Politikområden Från och med 2001 indelas statsbudgetens utgifter i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden. Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål t.ex. för anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Utgiftsområdena 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5.33 redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet. Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (127 049 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (39 051 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (73 490 miljoner kronor). Det minsta politikområdet är 47 Minoritetspolitik. Utgifterna uppgick till 10 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar. I tabell 5.33 jämförs utfallet med anvisat belopp i statsbudgeten och totalt anvisat belopp (statsbudget inklusive tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde (se även bilaga 6). Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter 2005 fördelade på politikområden Miljoner kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 01 Effektiv statsförvaltning 8 946 -18 8 928 8 938 -7 10 PO 02 Finansiella system och tillsyn 560 -2 559 539 -21 -20 PO 03 Skatt, tull och exekution 8 804 2 8 806 8 572 -232 -233 PO 04 Rättsväsendet 27 297 665 27 962 27 025 -272 -937 PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 240 140 1 380 1 365 125 -15 PO 06 Försvarspolitik 40 654 21 40 675 40 635 -20 -41 PO 07 Skydd mot olyckor 3 492 -112 3 380 2 957 -536 -424 PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete 22 418 -200 22 218 22 209 -209 -9 PO 09 Samarbete med Central- och Östeuropa 0 0 0 51 51 51 PO 10 Integrationspolitik 2 112 0 2 112 1 958 -154 -154 PO 11 Storstadspolitik 0 0 0 208 208 208 PO 12 Migrationspolitik 4 811 387 5 198 4 806 -5 -392 PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik 25 003 28 25 031 23 882 -1 121 -1 148 PO 14 Folkhälsa 788 0 788 755 -33 -33 PO 15 Barnpolitik 35 0 35 33 -2 -2 PO 16 Handikappolitik 12 644 89 12 733 12 525 -119 -208 PO 17 Äldrepolitik 51 0 51 51 -1 -1 PO 18 Socialtjänstpolitik 289 0 289 920 -62 -62 PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga 129 691 121 129 812 127 049 -2 642 -2 763 PO 20 Ekonomisk äldrepolitik 46 413 0 46 413 46 120 -293 -293 PO 21 Ekonomisk familjepolitik 59 864 800 60 664 59 071 -792 -1 592 PO 22 Arbetsmarknadspolitik 69 313 -154 69 160 69 568 255 408 PO 23 Arbetslivspolitik 1 160 -2 1 158 1 117 -43 -41 PO 24 Jämställdhetspolitik 34 2 36 35 2 0 PO 25 Utbildningspolitik 65 542 83 65 624 64 221 -1 321 -1 403 PO 26 Forskningspolitik 5 569 -50 5 519 5 460 -109 -59 PO 27 Mediepolitik 698 0 698 689 -9 -9 PO 28 Kulturpolitik 5 512 108 5 621 5 537 24 -84 PO 29 Ungdomspolitik 108 0 108 106 -2 -2 PO 30 Folkrörelsepolitik 496 0 496 488 -8 -8 PO 31 Bostadspolitik 3 427 0 3 427 2 880 -548 -548 PO 32 Regional samhällsorganisation 2 205 36 2 241 2 190 -15 -52 PO 33 Regional utvecklingspolitik 3 497 200 3 697 3 286 -211 -411 PO 34 Miljöpolitik 3 653 -15 3 638 3 964 311 326 PO 35 Energipolitik 1 396 1 1 397 1 396 0 -1 PO 36 Transportpolitik 30 962 -14 30 948 30 830 -132 -118 PO 37 IT, tele och post 704 0 704 1 003 299 299 PO 38 Näringspolitik 1 992 -23 1 970 1 848 -144 -121 PO 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 490 -2 488 499 9 11 Fortsättning på Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden Miljoner kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 40 Konsumentpolitik 171 0 171 167 -4 -4 PO 41 Skogspolitik 545 148 693 580 35 -113 PO 42 Djurpolitik 509 0 509 511 2 2 PO 43 Livsmedelspolitik 7 853 10 7 862 8 852 999 990 PO 44 Landsbygdspolitik 4 114 0 4 114 5 834 1 720 1 720 PO 45 Samepolitik 69 0 69 71 2 2 PO 46 Demokrati 82 1 84 81 -2 -3 PO 47 Minoritetspolitik 11 0 11 10 0 0 PO 48 Allmänna bidrag till kommuner 57 469 -33 57 436 57 325 -144 -111 Summa politikområden 663 387 2 218 665 605 658 218 -5 169 -7 387 90 Anslag som inte ingår i något politikområde 9 039 -227 8 812 8 445 -594 -367 92 Statsskuldsräntor m.m. 38 770 0 38 770 32 657 -6 113 -6 113 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 802 0 26 802 25 635 -1 167 -1 167 Minskning av anslagsbehållningar1 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 621 0 14 621 10 084 -4 537 -4 537 Kassamässig korrigering -1 891 0 -1 891 -3 269 -1 378 -1 378 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 750 728 1 991 752 719 731 771 -18 957 -20 948 1 Endast vid budgetering. Utfallet redovisas under respektive politikområde. 5.3.7 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.34 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den procentuella förändringen mellan 2004 och 2005. I tabell 5.35 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2005. Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljarder kronor Realekonomisk art Utfall 2005 Utfall 2004 Procentuell förändring 2004-2005 Transfereringar 506,2 507,2 -0,2 varav Hushållssektorn 297,4 295,2 0,7 Kommunala sektorn 98,0 111,5 -12,1 Företagssektorn 31,7 26,0 21,9 Ålderspensions systemet 30,1 27,5 9,5 Statliga ideella organisationer 2,9 2,8 3,6 Internationell verksamhet 46,1 44,2 4,3 varav EU-institutioner 25,5 25,5 0,0 Konsumtionsutgifter 160,0 156,7 2,1 varav Löner inkl. sociala avgifter 85,2 84,1 1,3 Omkostnader för konsumtion 43,6 42,4 2,8 Fortsättning på Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljarder kronor Realekonomisk art Utfall 2005 Utfall 2004 Procentuell förändring 2004-2005 Lokaler 13,8 14,2 -2,8 Försvarets varaktiga varor 10,7 9,0 18,9 Sociala naturförmåner 6,7 7,0 -4,3 Investeringsverksamhet 13,1 13,0 0,8 Räntor 38,9 59,2 -34,3 varav Räntor på statsskulden 32,6 52,6 -38,0 Finansiella transaktioner 6,8 4,8 41,7 Summa utgifts-områden 725,0 740,7 -2,1 Diagram 5.3 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2005, realekonomiskt fördelade Transfereringar Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. År 2005 utgjorde transfereringarna 70 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Diagram 5.4 visar transfereringarna per mottagargrupp 2005. Diagram 5.4 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2005 Hushållen erhöll 59 procent av de totala transfereringarna. De största anslagen i denna grupp var 16:8 Kostnader för assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 20:1 Garantipension till ålderspension, 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna och 20:3 Bostadstillägg till pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 21:1 Allmänna barnbidrag och 21:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (se tabell 5.35). Från dessa anslag var transfereringarna till hushållen sammantaget 240,7 miljarder kronor. Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2005. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2005 erhöll kommunerna 19 procent av de totala transfereringarna. Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner utgjorde 56 procent av transfereringarna till den kommunala sektorn. I tabell 5.34 minskar transfereringarna till den kommunala sektorn med 12,1 procent 2005. Det nya utjämningssystemet för kommuner och landsting innebär att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan åren. Bidrag för läkemedelsförmånerna var en betydande transfereringsutgift till landstingen. Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick under 2005 till 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU bestod av Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 57 procent av de internationella transfereringarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfereringar ökade med 2 miljarder kronor eller 13 procent under 2005. Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna (NR) av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. De största anslagen var 22:9 Bidrag till Samhall AB och 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt 31:2 Räntebidrag m.m. inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Tillsammans utgjorde dessa anslag 66 procent av transfereringarna till företagssektorn. Posten transfereringar till företag ökade med 21,9 procent under 2005, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för vissa EU-stöd. Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar inom utgiftsområde 10, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13. Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern. Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför myndigheten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2005 till 22 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var endast 1,3 procent mellan åren. Sociala avgifter inkluderar premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Dessa premier minskade under 2005. Löner exklusive sociala avgifter ökade med 2,7 procent. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. De tio största konsumtionsanslagen svarade för 57 procent av de samlade utgifterna för konsumtion. De två stora anslagen inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet hade konsumtionsutgifter på sammanlagt 38,2 miljarder kronor. Konsumtionsutgifterna var 13,8 miljarder kronor för anslaget 4:1 Polisorganisationen, 5,0 miljarder kronor för anslaget 4:6 Kriminalvården och 3,6 miljarder kronor för anslaget 4:5 Domstolsväsendet inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet och 5,6 miljarder kronor för anslaget 19:6 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. För anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter var konsumtionsutgifterna 8,0 respektive 2,8 miljarder kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2 procent. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (89 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.35). Investeringarna inkluderar korttidsinvesteringar enligt definition i nationalräkenskaperna. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret (RGK) och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 5.4.29). Statliga investeringar omnämns även i avsnitt 4.4.2 Investeringar. Räntor och övrigt finansiellt Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 5 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2005. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Under posten övrigt finansiellt finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 står för 2,3 miljarder kronor under posten Finansiella transaktioner 2005. Utgifterna avser amortering av lån. Lån för de s.k. närtidssatsningarna 2002-2004 började amorteras 2005. Dessutom tidigarelades amorteringar som skulle ske i januari 2006 till december 2005. Dessa uppgick till 0,8 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa faktorer ökningen av de finansiella transaktionerna. Tabell 5.35 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2005 Miljoner kronor Konsumtion Investeringar Räntor och övrigt finansiellt Transfereringar Totalt UO 1 Rikets styrelse 6 328 10 204 1 131 7 673 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 238 59 66 8 609 10 972 UO 3 Skatt, tull och exekution 8 153 7 364 48 8 572 UO 4 Rättsväsendet 25 628 26 1 073 298 27 025 UO 5 Internationell samverkan 347 1 5 1 013 1 365 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 40 999 49 600 1 943 43 591 UO 7 Internationellt bistånd 1 129 4 80 21 047 22 260 UO 8 Invandrare och flyktingar 2 873 12 29 4 005 6 918 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4 221 9 65 34 178 38 473 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 7 875 169 119 005 127 049 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46 120 46 120 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 55 467 55 467 UO 13 Arbetsmarknad 7 189 14 194 62 170 69 568 UO 14 Arbetsliv 935 6 31 181 1 153 UO 15 Studiestöd 31 0 5 408 14 340 19 779 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 28 011 510 578 14 595 43 695 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 688 13 88 7 178 8 968 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2 573 31 238 5 895 8 737 UO 19 Regionalutveckling 194 2 34 3 055 3 286 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1 847 706 41 1 660 4 254 UO 21 Energi 495 10 12 880 1 396 UO 22 Kommunikationer 12 712 11 609 3 685 3 826 31 833 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 2 984 16 88 14 321 17 408 UO 24 Näringsliv 1 486 5 33 2 251 3 775 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 8 57 317 57 325 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 32 656 2 32 657 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 635 25 635 Summa utgiftsområden 159 944 13 099 45 741 506 170 724 956 5.4 Utfallet per utgiftsområde I följande avsnitt redovisas utfallet per utgiftsområde och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2005. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående reservationer eller ramöverföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Dessutom redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m,. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor Tabell 5.36 UO 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Mediepolitik 665 0 657 -9 670 Samepolitik 22 0 23 1 18 Demokrati 82 1 81 -2 226 Anslag som inte ingår i något politikområde 7 071 -70 6 913 -158 6 625 Summa 7 840 -68 7 673 -167 7 539 Utfallet uppgick till 7 673 miljoner kronor och var därmed 167 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna hänför sig främst till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. vars utfall blev 110 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2005 gjordes en indragning på 33 miljoner kronor. Anslaget minskades även med 70 miljoner kronor bl.a. för att bidra till att täcka kostnader i samband med flodvågskatastrofen Asien men även till följd av valutakursvinster för utrikesrepresentationen under 2004. Under 2005 har dock utfallet blivit högre på grund av valutakursdifferenser jämfört med budgeterade kurser. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 133 miljoner kronor (1,8 procent) högre än 2004. Utgifterna på anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 193 miljoner kronor (3,8 procent). 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största anslaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tabell 5.37 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Effektiv statsförvaltning 8 946 -18 8 938 -7 8 442 Finansiella system och tillsyn 518 -2 501 -17 521 Anslag som inte ingår i något politikområde 1 968 -157 1 532 -436 259 Summa 11 432 -176 10 972 -460 9 221 Utfallet uppgick till 10 972 miljoner kronor och var därmed 460 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslagssparandet ökade med 217 miljoner kronor. På tilläggsbudget minskades anvisade medel med 176 miljoner kronor. Indragningarna uppgick till 67 miljoner kronor. Det lägre utfallet hänför sig till största delen till det nya anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. I statsbudgeten för 2005 anvisades 1 690 miljoner kronor. Utfallet blev 1 265 miljoner kronor, vilket är 425 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget får användas bl.a. för investeringar, administration och extra satsningar på kollektivtrafik med anledning av försöket. I statsbudgeten för 2005 var försöket planerat att genomföras under andra halvåret 2005 och de första sju månaderna 2006. Upphandlingen av det tekniska systemet för försöket prövades rättsligt, vilket försenade starttidpunkten. Försöket med trängselskatt startade den 3 januari 2006 och avslutas den 31 juli 2006. På tilläggsbudget för 2005 minskades anslaget med 157 miljoner kronor. Vidare gjordes en indragning på 10 miljoner kronor på anslaget. För anslaget 2:1 Finansinspektionen blev utfallet 164 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. För anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. blev utfallet 8 209 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anslaget med 29 miljoner kronor, vilket beror på att pensionsersättningar för Försäkringskassan inte skulle ingå i anslaget. För utgiftsområdet blev utfallet 1 751 miljoner kronor (19,0 procent) högre än 2004. Av detta belopp hänför sig 1 265 miljoner kronor till anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm, som är ett nytt anslag för 2005. Anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 500 miljoner kronor (6,5 procent). Det beror främst på att personalen på Försäkringskassan fr.o.m. 2005 inordnades i det statliga tjänstepensionssystemet. 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Tabell 5.38 UO 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Skatt, tull och exekution 8 804 2 8 572 -232 8 569 Summa 8 804 2 8 572 -232 8 569 Utfallet uppgick till 8 572 miljoner kronor och blev därmed 232 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgiftsområdets utgående överföringsbelopp blev 310 miljoner kronor, 188 miljoner kronor högre än det ingående överföringsbeloppet. De lägre utgifterna förklaras till största delen av att utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 161 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget minskades med 38 miljoner kronor i tilläggsbudget bl.a. för att finansiera en ökning av anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheterna med 40 miljoner kronor för omställningskostnader i samband med omlokalisering. På Skatteverkets anslag gjordes därutöver en indragning med 36 miljoner kronor. Vid beräkning av Skatteverkets anslag ingick en varaktig förstärkning med 72 miljoner kronor i syfte att ge myndigheten bättre möjlighet att bevaka statens fordringar till följd av förändrade förmånsrättsregler när det gäller skatter. Därutöver ingick en förstärkning med 18 miljoner kronor för att kompensera myndigheten för ökade insatser för hantering av ärenden om skattereduktion till följd av utgifter för byggnadsarbeten (ROT). Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheterna blev 55 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten och 95 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för anslaget 3:3 Tullverket blev 15 miljoner kronor lägre än anvisat. För utgiftsområdet blev utgifterna 3 miljoner kronor högre än 2004. Skatteverkets och Tullverkets utgifter ökade med 18 respektive 25 miljoner kronor och Kronofogdemyndigheternas utgifter minskade med 39 miljoner kronor jämfört med 2004. 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Tabell 5.39 UO 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Rättsväsendet 27 297 665 27 025 -272 26 318 Summa 27 297 665 27 025 -272 26 318 Utfallet uppgick till 27 025 miljoner kronor och blev därmed 272 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 665 miljoner kronor. Indragningarna uppgick till 129 miljoner kronor. Anslagssparandet ökade med 808 miljoner kronor. De lägre utgifterna jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 4:1 Polisorganisationen där utfallet blev 14 629 miljoner kronor, vilket är 331 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Anslaget minskades med 90 miljoner kronor genom en indragning. Utfallet på anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. blev 3 856 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget för 2005 höjdes med 110 miljoner kronor jämfört med 2004 för att myndigheterna skall kunna fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet. I tilläggsbudget tillfördes anslaget 175 miljoner kronor. Detta skulle bl.a. täcka kostnader för förberedelserna inför de nya arbetsuppgifterna med den nya instans- och processordningen med anledning av att Utlänningsnämnden lades ned den 31 mars 2006 och att överprövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden därefter sker i särskilda migrationsdomstolar. I tilläggsbudget tillfördes anslaget engångsvis 10 miljoner kronor som kompensation för ökade kostnader till följd av förändrad lagstiftning om offentlig upphandling. Utfallet för anslaget 4:6 Kriminalvården blev 5 218 miljoner kronor, vilket är 227 miljoner kronor (4,6 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att beläggningen vid anstalter och häkten ökat kraftigt de senaste åren. Kriminalvården tillfördes därför ökade resurser genom att anslaget höjdes med 400 miljoner kronor på tilläggsbudget. Vid ingången av 2005 utnyttjades 420 miljoner kronor av anslagskrediten. Till följd av resursförstärkningarna minskade utnyttjandet av anslagskrediten till 247 miljoner kronor vid utgången av 2005. Jämfört med 2004 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 707 miljoner kronor (2,7 procent). Utgifterna för anslaget 4:1 Polisorganisationen ökade med 434 miljoner kronor (3,1 procent) och för anslaget 4:6 Kriminalvården ökade utgifterna med 146 miljoner kronor (2,9 procent). 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Tabell 5.40 UO 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 240 140 1 365 125 1 267 Summa 1 240 140 1 365 125 1 267 Utfallet uppgick till 1 365 miljoner kronor och var därmed 125 miljoner kronor (10,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 157 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Flodvågskatastrofen i Asien ledde till kraftigt ökade utgifter för att bistå svenskar i regionen. Anslaget höjdes med 150 miljoner kronor på tilläggsbudget till följd av de högre utgifterna. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 98 miljoner kronor (7,7 procent) högre än 2004. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 154 miljoner kronor högre än 2004. Ökningen förklaras av utgifterna för flodvågskatastrofen. 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Tabell 5.41 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Totalförsvar 40 654 21 40 635 -20 39 940 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 3 492 -112 2 957 -536 2 906 Summa 44 147 -91 43 591 -555 42 846 Utfallet uppgick till 43 591 miljoner kronor och var därmed 555 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 21 167 miljoner kronor, vilket är 959 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror dels på att övningar genomförts på lägre nivå än vad som ursprungligen planerats till följd av begränsningar i utnyttjandet av anslagssparandet, dels på att reformarbetet inom försvaret inneburit att besparingar uppkommit tidigare än beräknat. Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 18 350 miljoner kronor, vilket är 958 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Under 2005 förbrukades därmed delar av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år. Förbrukningen av anslagssparande under 2005 låg dock inom ramen för den begränsning som regeringen beslutade om för 2005. I statsbudgeten anvisades 323 miljoner kronor på 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet. Utfallet på detta anslag blev noll. Orsaken är att förseningar uppstått på grund av överklagande av upphandlingen av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Utfallet för anslaget 7:5 Krisberedskap blev 1 551 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Orsaken är dels riksdagens beslut att i tilläggsbudget minska anvisade medel med 112 miljoner kronor, dels regeringens beslut om utgiftsbegränsningar. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 745 miljoner kronor (1,7 procent) högre än 2004. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling ökade med 958 miljoner kronor. Ökningen beror främst på förskjutningar av leveranser och betalningar av materiel från 2004 till 2005. Utgifterna för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 245 miljoner kronor jämfört med 2004. Minskningen beror främst på besparingar till följd av reformarbetet inom försvarsmakten. 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. I detta ingår fr.o.m. 2005 ett nytt anslag 8:7 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Tabell 5.42 UO 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Internationellt utvecklingssamarbete 22 418 -200 22 209 -209 19 387 Samarbete med Central- och Östeuropa 0 0 51 51 520 Summa 22 418 -200 22 260 -158 19 907 Utfallet uppgick till 22 260 miljoner kronor och var därmed 158 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet uppgick till 21 559 miljoner kronor, vilket är 174 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget minskades med 184 miljoner kronor i tilläggsbudget. Anslagssparandet på 2 360 miljoner kronor från 2004 fick inte utnyttjas under 2005. Utgifterna för äldreanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa blev 51 miljoner kronor. År 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 353 miljoner kronor (11,8 procent) högre än 2004. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökade med 2 766 miljoner kronor (14,6 procent). Anslaget höjdes för 2005 till följd av att biståndsramen höjdes med 1 994 miljoner kronor mellan 2004 och 2005. Redovisning av utfallet för biståndet Tabell 5.43 Utfall för bistånd 1997-2005 Miljoner kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Totalt utbetalt bistånd 1 13 212 12 499 13 467 16 479 17 220 19 554 19 388 19 996 24 526 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,79 0,72 0,70 0,80 0,77 0,83 0,79 0,78 0,92 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC. 2 Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen, varför ramens storlek kan förändras mellan den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen samt mellan åren. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC ansvarar för att sammanställa medlemsändernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I rapporteringen ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Avräkningar avser t.ex. kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på Utrikesdepartementet och delar av EU-biståndet. Biståndsrelaterade utgifter finns således inom ett flertal utgiftsområden. Även vid rapporteringstillfället används senast tillgängliga BNI-prognos. Biståndsramen för 2005 uppgår till 23 746 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,88 procent av beräknad BNI. I tabell 5.43 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1997-2005. Det preliminära utfallet för 2005 är 0,92 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med stöd av den senaste prognosen för BNI. 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik och Minoritetspolitik. Tabell 5.44 UO 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Integrationspolitik 2 112 0 1 958 -154 2 088 Storstadspolitik 0 0 143 143 155 Migrationspolitik 4 811 387 4 806 -5 5 215 Minoritetspolitik 10 0 10 0 8 Summa 6 933 387 6 918 -15 7 466 Utfallet uppgick till 6 918 miljoner kronor och var därmed 15 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 736 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Antalet mottagna flyktingar fortsatte att minska under 2005. Av det ingående överföringsbeloppet har 64 miljoner kronor dragits in. Utfallet för anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande blev 3 419 miljoner kronor. Det är 123 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Trots att antalet asylsökande fortsatt minska under större delen av året har antalet personer, som är registrerade i Migrationsverkets mottagandesystemet, varit fortsatt högt. Riksdagen beslutade i november 2005 om ändringar i nuvarande utlänningslag (2005/06:SfU5, rskr. 2005/06:10). Genom lagändringarna infördes en tillfällig ordning, inför den nya utlänningslagens ikraftträdande den 31 mars 2006, med vidgade möjligheter att bevilja uppehållstillstånd. Den tillfälliga ordningen avser möjligheter att få till stånd en ny prövning för vissa grupper som kommit att vistas i Sverige lång tid och vars avvisnings- eller utvisningsbeslut av olika anledningar inte har verkställts. Till följd av det fortsatt höga antalet flyktingar i mottagandesystemet och den tillfälliga ordningen för prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut anvisades 257 miljoner kronor på tilläggsbudget. Av anslagskrediten på 310 miljoner kronor utnyttjades 217 miljoner kronor vid utgången av budgetåret. Utgifterna på anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 97 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av det ingående överföringsbeloppet drogs 43 miljoner kronor in. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 547 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än 2004. Utfallet för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 147 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än 2004. För anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande blev utgifterna 353 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än 2004. Förklaringen till det lägre utfallet är att antalet asylsökande och mottagna flyktingar i kommunerna fortsatt att minska mellan 2004 och 2005. 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Tabell 5.45 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Hälso- och sjukvårdspolitik 25 003 28 23 882 -1 121 23 792 Folkhälsa 788 0 755 -33 794 Barnpolitik 35 0 33 -2 25 Handikapppolitik 12 644 88 12 525 -119 11 021 Äldrepolitik 51 0 51 -1 36 Socialtjänstpolitik 982 0 920 -62 821 Forskningspolitik 314 0 307 -7 320 Summa 39 818 116 38 473 -1 344 36 809 Utfallet uppgick till 38 473 miljoner kronor och var därmed 1 344 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades ytterligare 116 miljoner kronor. Indragningarna uppgick till 1 611 miljoner kronor. Anslagssparandet minskade med 150 miljoner kronor till 1 536 miljoner kronor vid utgången av 2005. För anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. blev utfallet 2 438 miljoner kronor, vilket är 1 060 (30,3 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror främst på ökade genomströmningstider i samband med Försäkringskassans förhandsprövning av stödet, men även på ett minskat antal ansökningar om högkostnadsskydd för protetik för personer över 65 år. Vidare försköts en del utgifter från 2005 till 2006 jämfört med tidigare beräkningar beroende på att Försäkringskassan ändrat redovisningsprincip för avräkning av anslaget från utgiftsmässig till kassamässig redovisning. Av anslagssparande vid ingången av 2005 drogs 1 535 miljoner kronor in. Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 19 767 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Från anslaget utbetalas det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 11 348 miljoner kronor, vilket var 203 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Det gör att den ingående anslagskrediten på anslaget om 55 miljoner kronor vänts till ett anslagssparande om 148 miljoner kronor vid utgången av 2005. Jämfört med 2004 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 664 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 4,5 procent. Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 326 miljoner kronor (13,2 procent). Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för det nya anslaget 13:10 Bidrag till psykiatri och social psykiatri blev 452 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. minskade med 723 miljoner kronor (22,9 procent) jämfört med 2004. 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Från och med 2005 ingår även utgifterna för bostadstillägg till de personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning. Tabell 5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Ersättning vid arbetsoförmåga 129 691 121 127 049 -2 642 122 916 Summa 129 691 121 127 049 -2 642 122 916 Utfallet uppgick till 127 049 miljoner kronor och var därmed 2 642 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslagssparandet blev 1 699 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2 208 miljoner kronor. Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget hänför sig till anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utfallet blev 39 051 miljoner kronor, vilket är 2 319 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror främst på att antalet nettosjukpenningdagar blev lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar uppgick till 73 490 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar blev 6 226 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområdet blev 4 133 miljoner kronor eller 3,4 procent högre än 2004. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning ökade utgifterna med 9 288 miljoner kronor (14,5 procent). Av denna ökning berodde ca 3 800 miljoner kronor på att utgifterna för bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fr.o.m. 2005 redovisas under detta anslag. Tidigare redovisades dessa utgifter under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. I december 2005 fick 556 789 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 17 147 personer (3,2 procent) i förhållande till 2004. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering blev 5 089 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än 2004. För 2005 beräknas antalet nettosjukpenningdagar till 67,1 miljoner, en minskning med 11,2 miljoner eller 14,3 procent jämfört med 2004. 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Från och med 2003 innefattar det garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Utgifter för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning redovisas fr.o.m. 2005 under anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Tabell 5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Ekonomisk äldrepolitik 46 413 0 46 120 -293 51 229 Summa 46 413 0 46 120 -293 51 229 Utfallet uppgick till 46 120 miljoner kronor och blev därmed 293 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 333 miljoner kronor, vilket är 189 miljoner kronor lägre än beräknat. Det är antalet pensionärer med bostadstillägg som minskar. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev -297 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 20:4 Äldreförsörjningsstöd blev 483 miljoner kronor. Det är 133 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd blev lägre än vad som uppskattades vid beräkningen till statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 22 449 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed -190 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 15 856 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed -442 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområdet blev 5 109 miljoner kronor (10,0 procent) lägre jämfört med 2004. Utfallet för anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer minskade med 3 614 miljoner kronor (33,0 procent) jämfört med 2004. Det beror främst på att utgifterna för bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fr.o.m. 2005 redovisas under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. Utfallet för anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension blev 1 320 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än 2004. Det beror på att antalet personer med garantipension minskade. 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). Tabell 5.48 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Ekonomisk familjepolitik 56 357 800 55 467 -890 53 925 Summa 56 357 800 55 467 -890 53 925 Utfallet uppgick till 55 467 miljoner kronor och var därmed 890 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anvisade medel med 800 miljoner kronor. Indragningarna uppgick till 405 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 21 458 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Barnbidraget höjdes under 2005 med 100 kronor per barn och månad. Vidare infördes ett nytt flerbarnstillägg med 100 kronor per månad för det andra barnet samtidigt som flerbarnstillägget höjdes med 100 kronor fr.o.m. det tredje barnet. De nya barnbidragen gäller fr.o.m. den 1 oktober 2005 och betalades ut under december månad 2005. För att klara dessa utgiftsökningar anvisades 800 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev 184 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 24 127 miljoner kronor, vilket är 1 434 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den 1 januari 2005 infördes nya regler som innebär att föräldrar till svårt sjuka barn under 18 år har rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Utnyttjandet av föräldraförsäkringen var lägre än beräknat under 2005. Vid ingången av 2005 utnyttjades 266 miljoner kronor av anslagskrediten. Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 541 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Jämfört med 2004 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 542 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna på anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag ökade med 584 miljoner kronor (2,8 procent). Ökningen beror huvudsakligen på beslutet om höjda barnbidrag. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 658 miljoner kronor (2,8 procent). Det är främst utgifterna för anslagsposten Föräldrapenning som ökade. Det beror på att medelersättningen per dag och antalet ersatta dagar blev högre än beräknat. Utgifterna på anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade med 134 miljoner kronor. Den långsiktiga trenden är att antalet vårdbidrag ökar. 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB:s verksamhet. Tabell 5.49 UO 13 Arbetsmarknad Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Arbetsmark-nadspolitik 69 313 -154 69 568 255 67 481 Summa 69 313 -154 69 568 255 67 481 Utfallet uppgick till 69 568 miljoner kronor och var därmed 255 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anvisade medel med 154 miljoner kronor. Indragningarna uppgick till 1 521 miljoner kronor. Anslagssparandet blev 365 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 929 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 46 918 miljoner kronor, vilket är 1 155 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Därmed utnyttjades 1 459 miljoner kronor av anslagskrediten vid utgången av 2005. Utgifterna för aktivitetsstöd blev högre till följd av fler personer i åtgärder med aktivitetsstöd. Även utgifterna för arbetslöshetsersättning blev högre, främst på grund av att antalet öppet arbetslösa blev fler än vad som beräknades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 4 513 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 150 miljoner kronor för att motverka risken för arbetskraftsbrist och inflationshöjande flaskhalsar i konjunkturuppgången. För anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade blev utfallet 6 662 miljoner kronor, vilket är 129 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet personer i de särskilda programmen för arbetshandikappade (anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete) var färre än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. De ökade dock med knappt 2 000 personer till nästan 63 000 personer räknat som månadsgenomsnitt under 2005 jämfört med föregående år. För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 blev utfallet 1 529 miljoner kronor. Det är 9 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Till följd av fördröjningar i startskedet av programmet uppkom under 2000 och 2001 ett betydande ingående anslagssparande. Detta har ännu inte utnyttjats under 2005. Det utgående ramöverföringsbeloppet uppgår därför till 1 051 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 888 miljoner kronor, vilket är 509 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det förklaras av att anställda i företag i konkurs under 2005 minskade med 30 procent jämfört med 2004. Därför beslöt riksdagen i tilläggsbudget om en minskning av tilldelade medel med 300 miljoner kronor. Utgifterna för 2005 blev 2 087 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2004. Huvudorsaken var att utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 1 724 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna för aktivitetsstöd ökade med 1 876 miljoner kronor till följd av fler personer i åtgärder med aktivitetsstöd (cirka 13 000 personer), samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning minskade med 1 343 miljoner kronor, främst på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade något under 2005. Utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter avseende arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 1 344 miljoner kronor högre 2005. Det beror på regleringen av avgifterna avseende tidigare års utbetalningar. 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, och Jämställdhetsombudsmannen. Tabell 5.50 UO 14 Arbetsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Arbetslivspolitik 1 160 -2 1 117 -43 1 058 Jämställdhetspolitik 34 2 35 2 33 Summa 1 194 0 1 153 -41 1 091 Utfallet uppgick till 1 153 miljoner kronor och var därmed 41 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 636 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Regeringen drog in 5,6 miljoner kronor. I tilläggsbudget beslutade riksdagen att minska anvisade medel med 2 miljoner kronor för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Skälet till omprioriteringen är att möjliggöra en utökad tillsyn av arbetsgivare för att motverka lönediskriminering. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 333 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet blev 61 miljoner kronor (5,6 procent) högre än 2004. 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Inom området anvisas medel för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande inom främst gymnasieskolan, studiemedel i form av studiebidrag samt medel för räntor för studielån tagna i RGK och avskrivning av studielån. Medel anslås även för rekryteringsbidrag vid vuxenstudier samt bidrag för studiesociala ändamål. Tabell 5.51 UO 15 Studiestöd Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Utbildningspolitik 20 996 -148 19 779 -1 216 20 833 Summa 20 996 -148 19 779 -1 216 20 833 Utfallet uppgick till 19 779 miljoner kronor och var därmed 1 216 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet på detta anslag blev 9 187 miljoner kronor, vilket är 1 216 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Det beror främst på att antalet studiemedelstagare blivit lägre än beräknat. Framför allt gällde detta studerande med det prioriterade studiebidraget. För anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. blev utfallet 5 711 miljoner kronor, vilket är 368 miljoner kronor högre än anvisade medel. Det beror på ökade räntekostnader. Av anslagskrediten utnyttjades 208 miljoner kronor vid utgången av 2005. För anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick utfallet till 1 436 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2005 blev utgifterna 1 054 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2004. Utfallet för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskade med 1 209 miljoner kronor (11,6 procent). 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxnas lärande, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsområdet. En del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m. 2002. Tabell 5.52 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Storstadspolitik 0 0 65 65 93 Utbildningspolitik 40 466 225 40 367 -98 40 639 Forskningspolitik 3 402 -80 3 263 -139 3 249 Summa 43 868 145 43 695 -173 43 981 Utfallet uppgick till 43 695 miljoner kronor och var därmed 173 miljoner kronor lägre (0,4 procent) än vad som anvisades i statsbudgeten. Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna. Utfall blev 2 349 miljoner kronor, vilket är 433 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Genom en ändring i förordningen (2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna möjliggjordes en senareläggning av den delutbetalning som skulle göras före utgången av december 2004. Utbetalningen fick i stället göras under januari 2005. Utfallet på anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i förskola blev 665 miljoner kronor, vilket är 335 miljoner kronor lägre än anvisade medel. Det beror på att utbetalningen av statsbidraget förändrades. Utfallet för anslaget 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna från 2002 blev 65 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev 286 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än 2004. Utfallet för anslaget 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem blev 1 950 miljoner kronor lägre och utfallet för anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna blev 552 miljoner kronor högre än 2004. 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 5.53 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Finansiella system och tillsyn 42 0 38 -4 38 Utbildningspolitik 2 724 6 2 726 2 2 687 Forskningspolitik 41 0 40 -1 43 Mediepolitik 33 0 33 0 33 Kulturpolitik 5 512 108 5 537 24 5 333 Ungdomspolitik 108 0 106 -2 107 Folkrörelsepolitik 496 0 488 -8 498 Summa 8 957 114 8 968 11 8 739 Utfallet uppgick till 8 968 miljoner kronor och blev därmed 11 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete uppgick till 305 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner är anslutna till det statliga tjänstepensionssystemet och skall därför betala pensionspremier. De preliminära premier, som betalades för 2004 och 2005, motsvarar inte värdet av de förmåner som de anställda tjänat in. Anslaget ökades därför med 100 miljoner kronor på tilläggsbudget för att täcka dessa utgifter. Utgifterna för utgiftsområdet blev 229 miljoner kronor (2,6 procent) högre än 2004. Den största ökningen 148 miljoner kronor (94,2 procent) avser anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och förklaras av ovannämnda inbetalningar av pensionspremier. 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostadspolitik, Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd till ekologisk utveckling. Tabell 5.54 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Ekonomisk familjepolitik 3 507 0 3 605 98 3 614 Bostadspolitik 3 427 0 2 880 -548 2 696 Regional samhällsorganisation 2 205 36 2 190 -15 2 220 Miljöpolitik 0 0 63 63 194 Summa 9 139 36 8 737 -402 8 723 Utfallet uppgick till 8 737 miljoner kronor och var därmed 402 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Indragningarna uppgick till 138 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och anvisat i statsbudgeten hänför sig bl.a. till anslaget 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder. I statsbudgeten anvisades 600 miljoner kronor. Anslaget minskades med en generell reduktion på 0,6 procent av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål. Det återstående beloppet (596 miljoner kronor) fördelades lika mellan Stockholms län och övriga landet. Dock fick högst 432 miljoner kronor betalas ut under 2005 (regeringsbeslut den 24 november 2005). Utfallet blev 375 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:1 Bostadsbidrag blev 3 605 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Av anslagskrediten på 245 miljoner kronor utnyttjades därmed 214 miljoner kronor vid utgången av 2005. Utgifterna för utgiftsområdet blev 14 miljoner kronor (0,2 procent) högre än 2004. Utfallet för anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet från 2003 blev 63 miljoner kronor under 2005. Det är 124 miljoner kronor lägre än 2004. Stödprogrammet är under avveckling och inga nya bidrag har beviljats sedan 2002. Utfallet avser endast bidragsutbetalningar i samband med slutrapportering. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. ökade med 32 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2004. 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik. Det omfattar huvudsakligen medel som länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan eller samverkansorgan, samt Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och regeringen förfogar över för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen kan användas för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar vidare utbetalningar av transportbidrag som beviljas av NUTEK. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Tabell 5.55 UO 19 Regional utveckling Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Regional utvecklingspolitik 3 497 200 3 286 -211 3 301 Summa 3 497 200 3 286 -211 3 301 Utfallet uppgick till 3 286 miljoner kronor och var därmed 211 miljoner kronor (6,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 uppgick till 1 306 miljoner kronor, vilket är 294 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att utbetalningarna inom programmet mål 1 Södra skogslänsregionen blev lägre än beräknat. På tilläggsbudget anvisades 200 miljoner kronor på det nya anslaget 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen, som skall användas för kostnader för tillväxtfrämjande insatser och för kostnader för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de kommuner som berörs mest av försvarsomställningen. Utfallet på anslaget blev 95 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor lägre än anvisat. Utgifterna för utgiftsområdet blev 16 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än 2004. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 blev 24 miljoner kronor lägre än 2004. Utfallet på anslaget 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram från 2002 minskade med 99 miljoner kronor. Utfallet på det nya anslaget 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen blev 95 miljoner kronor. 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.56 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Forskningspolitik 341 5 353 12 329 Miljöpolitik 3 653 -15 3 901 248 3 002 Summa 3 995 -10 4 254 259 3 330 Utfallet uppgick till 4 254 miljoner kronor och var därmed 259 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Indragningarna uppgick till 12 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald blev 2 018 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det ingående anslagssparandet blev 446 miljoner kronor till följd av en utgiftsbegränsning 2004. Detta medförde en förskjutning av utbetalningar för markförvärv och intrångsersättningar till 2005. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 439 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av anslaget fick högst 442 miljoner kronor betalas ut under 2005 (regeringsbeslut 2005-09-15). Det innebär en senareläggning av betalningar till kommuner för marksanering. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 924 miljoner kronor (27,7 procent) högre än 2004. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ökade med 952 miljoner kronor. Det beror på utgiftsbegränsningen 2004. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskade med 31 miljoner kronor på grund av en utgiftsbegränsning 2005. 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. I detta ingår de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken. Tabell 5.57 UO 21 Energi Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Energipolitik 1 396 0 1 396 0 2 069 Summa 1 396 0 1 396 0 2 069 Utfallet uppgick till 1 396 miljoner kronor och var därmed marginellt lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 80 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat. Under 2005 skedde inga utbetalningar, vilket berodde på att inga garantibelopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäck blev 230 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror på att ersättningen för singeldrift bortföll när Barsebäck 2 stängdes och att endast en interimsersättning för avställnings- och servicedrift betalades ut i avvaktan på att ett slutligt avtal om ersättning skall träffas mellan staten och ägarna E.ON Sverige AB och Vattenfall AB. Utfallet på anslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik från 2004 blev 165 miljoner kronor. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 673 miljoner kronor (32,5 procent) lägre än 2004, vilket förklaras av en utfasning av 1997 års energipolitiska program. Utgifterna för anslaget 35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser blev 155 miljoner kronor lägre. Utbetalningarna under 2005 gick främst till klimatinvesteringsfonder. Inga utbetalningar gjordes från äldreanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor jämfört med 147 miljoner kronor 2004. Utbetalningarna på äldreanslaget 35:6 Energiteknikstöd blev 133 miljoner kronor lägre än 2004. Utfallet för anslaget 35:5 Energiforskning blev 127 miljoner kronor lägre än 2004 beroende på minskade anslag under 2005. Utbetalningarna gick främst till universitet och högskolor. 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post. Tabell 5.58 UO 22 Kommunikationer Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall-SB 2005 Utfall 2004 Transport-politik 30 962 -14 30 830 -132 27 847 IT, elektronisk kommunika-tion och post 704 0 1 003 299 1 292 Summa 31 666 -14 31 833 167 29 139 Utfallet uppgick till 31 833 miljoner kronor och var därmed 167 miljoner kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Transportpolitik blev 132 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 10 652 miljoner kronor och blev därmed 544 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken var främst att riksdagen i tilläggsbudget beslöt minska anslaget med 219 miljoner kronor och att regeringen drog in 67 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 16 954 miljoner kronor, vilket var 346 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet var främst att Vägverket tidigarelagt återbetalningar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 299 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. blev 261 miljoner kronor. Jämfört med 2004 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 694 miljoner kronor (9,2 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter vars utfall ökade med 2 101 miljoner kronor (24,6 procent). Orsaken är riksdagens beslut om ökade investeringar i järnvägar. Utgifterna under anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökade med 734 miljoner kronor (4,5 procent). För 2005 var det i huvudsak räntor och amorteringarna som ökade jämför med 2004. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. minskade med 342 miljoner kronor (56,8 procent). Det beror främst på att utgifterna på anslaget var begränsade fram till november 2005. 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. Tabell 5.59 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Utbildningspolitik 1 356 0 1 348 -8 1 289 Forskningspolitik 233 5 236 3 232 Skogspolitik 545 148 580 35 533 Djurpolitik 509 0 511 2 436 Livsmedelspolitik 7 853 10 8 852 999 6 742 Landsbygdspolitik 4 114 0 5 834 1 720 2 936 Samepolitik 47 0 48 1 50 Summa 14 656 163 17 408 2 752 12 219 Utfallet uppgick till 17 408 miljoner kronor och var därmed 2 752 miljoner kronor (18,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Livsmedelspolitik blev 999 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. blev 6 487 miljoner kronor, vilket är 930 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror främst på att utbetalningar av djurbidrag senarelagts från december 2004 till januari 2005. Utfallet inom politikområdet Landsbygdspolitik blev 1 720 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 881 miljoner kronor respektive 844 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. De högre utgifterna beror främst på att regeringen beslutade att senarelägga utbetalningar av miljöersättningar och kompensationsbidrag från 2004 till 2005 (regeringsbeslut 2004-12-09). Jämfört med 2004 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 5 190 miljoner kronor (42,5 procent). Orsaken är främst regeringens beslut att senarelägga utbetalningar av djurbidrag, miljöersättningar och kompensationsbidrag från 2004 till 2005. Utgifterna ökade till följd av detta under anslagen 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (1 475 miljoner kronor), 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (1 607 miljoner kronor) och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (1 290 miljoner kronor). Utgifterna under anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter ökade med 553 miljoner kronor jämfört med 2004. Det var framförallt anslagsposten Offentlig lagring som ökade (466 miljoner kronor). I huvudsak beror det på att Statens jordbruksverks interventionsköp av främst socker ökade under 2005. 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, exportinvesteringsfrämjande, Konsumentpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.60 UO 24 Näringsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Forskningspolitik 1 238 20 1 261 23 1 224 Näringspolitik 1 992 -23 1 848 -144 1 726 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 490 -2 499 9 567 Konsumentpolitik 171 0 167 -4 172 Summa 3 891 -5 3 775 -116 3 690 Utfallet uppgick till 3 775 miljoner kronor och var därmed 116 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det lägre utfallet jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till anslagen 38:2 Näringslivsutveckling m.m. och 38:1 Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader vars utfall blev 85 miljoner kronor respektive 22 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2005 blev utgifterna för utgiftsområdet 86 miljoner kronor (2,3 procent) högre än 2004. Utgifterna på anslaget 38:14 Rymdverksamhet ökade med 238 miljoner kronor, vilket förklaras av att anslaget höjdes med 235 miljoner kronor för 2005 för att säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet ökade med 118 miljoner kronor, vilket beror på att anslaget höjdes inom ramen för regeringens exportsatsning Aktiva, attraktiva Sverige. Under en del av året belastades anslaget 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag med utbetalningar till Green Cargo AB. Anslaget får tillfälligt användas om medel saknas på kontot i Riksgäldskontoret för omstrukturering av statliga bolag. Se vidare Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 5.4.29). 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Tabell 5.61 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Politikområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Allmänna bidrag till kommuner 57 469 -33 57 325 -144 69 834 Summa 57 469 -33 57 325 -144 69 834 Utfallet uppgick till 57 325 miljoner kronor och var därmed 144 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten är främst hänförlig till anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. Utfallet för anslaget blev 356 miljoner kronor, vilket är 314 miljoner kronor lägre än anvisat. I tilläggsbudget minskades anslaget med 200 miljoner kronor. Ett lika stort nytt anslag 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen anvisades under utgiftsområde 19 Regional utveckling. Utfallet för anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader, lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, uppgick till 1 767 miljoner kronor, vilket är 167 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget ökades på tilläggsbudget med detta belopp efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. På statsbudgetens inkomstsida finns en motsvarande avgift (inkomsttitel 1513), som andra kommuner betalar, och därmed påverkar utjämningssystemet för LSS-kostnader inte statsbudgetens saldo. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 55 202 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget infördes 2005 och innebar att utjämningssystemet, det generella statsbidraget och vissa specialdestinerade statsbidrag sammanfördes till ett anslag för att det statliga stödet skulle kunna riktas på ett tydligare sätt till de delar av landet som har mindre goda förutsättningar. Avgifterna i det kommunala utjämningssystemet nettoredovisas fr.o.m. 2005 under det nya anslaget på statsbudgetens utgiftssida, vilket minskade ramnivån. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 14 909 miljoner kronor redovisas således på utgiftssidan fr.o.m. 2005. Överföringar från andra anslag gjordes, bl.a. bi-drag till personalförstärkning i skola och fritidshem, som uppgick till 3 000 miljoner kronor. Regleringar gjordes bl.a. för effekter av ändrade avdragsregler för pensionsavgifter (-2 940 miljoner kronor) och effekter av höjt grundavdrag (3 720 miljoner kronor). Därutöver tillfördes anslaget ytterligare medel (4 700 miljoner kronor), som fram till 2004 redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Under 2005 blev utgifterna bl.a. till följd av den ändrade redovisningen för utgiftsområdet 12 509 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än 2004. Utfallet för det nya anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 55 202 miljoner kronor för 2005. Utfallet för de tre anslag som avskaffades uppgick sammanlagt till 68 378 miljoner kronor för 2004. Utfallen för 2004 för de avskaffade anslagen var: 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting 41 447 miljoner kronor, 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting 25 831 miljoner kronor och 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 1 100 miljoner kronor. För det kommunala utjämningssystemet blev således nettoförändringen mellan åren -13 176 miljoner kronor, vilket bl.a. förklaras av att utjämningssystemet fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida. Motsvarande utjämningsavgift, som redovisades på statsbudgetens inkomstsida, var 25 754 miljoner kronor för 2004. Sammantaget höjdes således statsbidragen till kommuner jämfört med 2004 genom tillskott och omfördelning av utgifter från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Utfallet på anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 92 miljoner kronor lägre än 2004. Utfallet för anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader blev däremot 759 miljoner kronor högre än 2004. Den s.k. kommunkontoskulden avseende mervärdesskatten (5 574 miljoner kronor) reglerades i december 2005 (regeringsbeslut 2005-12-08). Detta påverkade inte budgetsaldot/lånebehovet, men såväl statsbudgetens utgiftssida som inkomstsida. Beloppet återbetalades till Riksgäldskontoret och krediterades därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning på utgiftssidan (avsnitt 5.4.29). På inkomstsidan belastades inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet (avsnitt 5.2.3). En engångsminskning av det generella statsbidraget har tidigare gjorts med anledning av detta. 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Tabell 5.62 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Statsskuldsräntor m.m. 38 770 0 32 657 -6 113 52 718 Summa 38 770 0 32 657 -6 113 52 718 Utfallet uppgick till 32 657 miljoner kronor och var därmed 6 113 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets (RGK:s) upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. RGK har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden. I statsbudgeten för 2005 beräknades statsbudgetens saldo bli ett underskott, motsvarande ett lånebehov på 38 442 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 14 054 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 52 496 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till de lägre ränteutgifterna. Tabell 5.63 Räntor på statsskulden Miljarder kronor Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 SB 2005 Utfall 2005 Räntor på lån i svenska kronor 45,4 45,4 38,0 40,7 42,5 39,5 Räntor på lån i utländsk valuta 24,1 17,5 16,4 11,5 11,5 11,3 Över-/underkurser vid emission -4,6 -7,7 -14,5 -10,1 -3,0 -9,0 Summa räntor 64,9 55,2 39,9 42,1 51,0 41,8 Räntor på in- och utlåning -3,3 0,4 -6,8 -7,0 -6,9 -6,9 Valutaförluster /vinster 12,3 6,7 4,4 5,1 -8,0 10,2 Kursförluster/ vinster 5,2 4,6 3,8 13,5 2,5 7,6 Övrigt 2,0 0,4 0,7 -1,1 0,0 0,3 Summa ränteutgifter 81,1 67,3 42,0 52,6 38,6 32,6 Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 32 561 miljoner kronor, vilket är 6 039 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken till de lägre utgifterna är flera, bl.a. blev nettoinkomsterna av över/underkurser vid emission 6 000 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten, räntor på lån i svenska kronor blev ca 3 000 miljoner kronor lägre än beräknat och realiserade valutavinster blev 2 200 miljoner kronor högre. Kursförlusterna blev däremot 4 100 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Den inhemska långa och korta räntan blev i genomsnitt 1,7 respektive 1,2 procentenheter lägre än beräknat i statsbudgeten. Valutakursvinsterna netto blev drygt 2 000 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten, trots att kronkursen försvagades med 3,3 procent enligt TCW-index (Total Competitiveness Weights, ett handelsvägt index på kronans värde mot en korg av andra valutor). Tabell 5.64 Räntor och valutakurser 2001-2005 årsgenomsnitt Utfall 2001 Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 SB 2005 Utfall 2005 Ränta 5 år % 4,7 5,0 4,0 3,8 4,5 2,8 Ränta 6 mån %1 4,0 4,1 3,0 2,2 3,0 1,8 TCWindex2 136,1 133,7 127,6 126,0 124,2 128,3 SEK/ EUR 9,25 9,16 9,12 9,13 9,05 9,28 SEK/ USD 10,33 9,72 8,09 7,35 7,10 7,47 1 2001 avser ränta 3 mån. 2 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 20 061 miljoner kronor (38,1 procent) lägre än 2004. Det förklaras främst av att realiserade valutakursvinster var ca 10 000 miljoner kronor 2005 jämfört med valutakursförluster på 5 000 miljoner kronor 2004, dvs. en förbättring med 15 000 miljoner kronor. Valutavinsterna under 2005 berodde bl.a. på att några stora lån i dollar förföll under 2005 och att dessa hade tagits upp vid en högre dollarkurs än den som rådde då de förföll. Jämfört med 2004 har kursförlusterna vid återköp minskat med ca 6 000 miljoner kronor. Det beror på att RGK under 2005 gjorde färre återköp av obligationer i samband med obligationsbyten. Utfallet för anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 95 miljoner kronor för 2005, vilket är 65 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.65 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utgiftsområde SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 802 0 25 635 -1 167 25 563 Summa 26 802 0 25 635 -1 167 25 563 Utfallet uppgick till 25 635 miljoner kronor och var därmed 1 167 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. Skillnaden mellan utfall och vad som anvisades i statsbudgeten hänför sig till anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det lägre utfallet beror främst på att EU-kommissionen reviderat Sveriges betalningar för perioden 1995-2004, vilket resulterat i en lägre avgift för 2005. Vidare fördes överskott från 2004 till 2005 års budget, vilket minskade Sveriges avgift ytterligare. Jämfört med 2004 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 72 miljoner kronor (0,3 procent). Ökningen begränsades av att 2 546 miljoner kronor av 2003 års BNI-avgift senarelades till januari 2004. Exklusive senareläggningen ökade avgiften till EU med 2 618 miljoner kronor (11,4 procent) jämfört med 2004. Det är främst avgiften som baseras på Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) som ökade. Det beror på att Sveriges BNI för 2005 beräknas bli högre jämfört med BNI för 2004 (se även kapitel 7 Avgifter till och bidrag från EU). 5.4.28 Minskning av anslagsbehållningar Budgeteringen av förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna post var noll kronor i statsbudgeten för 2005. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Minskning av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av förändringar av anslagsbehållningar 2005 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.66. Tabell 5.66 Minskning av anslagsbehållningar 20051 Miljoner kronor Ramanslag exklusive statsskuldsräntor m.m. Ingående ramöverföringsbelopp 2005-01-01 25 576,1 + Anvisat i statsbudgeten 691 812,8 + Tilläggsbudget 1 817,9 + Medgivna överskridanden2 1,1 - Indragningar -9 069,6 - Utfall 684 734,3 = Utgående ramöverföringsbelopp 2005-12-31 25 404,0 Förändring av anslagsbehållningar -172,1 1 Avseende ramanslag exklusive utgiftsområde Statsskuldsräntor m.m. 2 Utnyttjad del. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2005 till 25 404 miljoner kronor. De minskade således med 172 miljoner kronor jämfört med 2004. I tabell 5.67 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar 2005 överstigande en miljard kronor. Tabell 5.67 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag 7 8:1 Biståndsverksamhet 2 349 6 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 1 749 10 19:1 Sjukpenning och rehabilitering 1 317 18 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 1 284 6 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 1 277 27 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1 237 9 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. 1 080 15 25:2 Studiemedel m.m. 1 064 13 22:6 Europeiska socialfonden 2000-2006 1 051 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2005 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 084 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 14 621 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -4 537 miljoner kronor. I tabell 5.68 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten. Tabell 5.68 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2005 SB 20051 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Premiepensionsmedel, inbetalning -25 225 -24 800 -425 -21 414 Premiepensions-medel, utbetalning 23 081 23 000 81 22 167 PPM, uttag för köp av statsobligationer -930 -35 CSN, studielån 6 943 8 700 -1 757 8 418 Investeringslån myndigheter 382 282 Myndigheters räntekonton 2 226 -3 263 Konton för kommunmoms -5 582 206 Jordbruksverkets EU-konton 1 444 -1 345 Vägverket, Norra länken, Sthlm -1 569 Garantireserver -344 -259 Insättningsgaranti 312 -156 Kärnavfallsfonden 305 690 Individuellt kompetenssparande 5 950 -1 150 Vinstmedel Svenska Spel AB 350 150 Banverkets infrastrukturlån 503 1 773 Vägverkets infrastrukturlån -953 1 431 Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg 6 838 Lån till Botniabanan 2 915 2 015 Affärsverket Statens järnvägar -280 Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta 41 242 varav - Kapitaltillskott SJ AB 300 -Medel ur Fonden för den mindre skeppsfarten -55 -Kapitaltillskott Green-cargo AB 600 - Extra utdelning Venantius AB -643 -Fastighetsverkets lån för Försäkringskassans fastigheter 814 -Exportkreditnämnden, förtidsåterbetalning från Polen -1 825 Övrigt, netto -5 510 833 Summa 10 084 14 621 -4 537 10 305 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmyndighetens (PPM) utbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 23 000 miljoner kronor. Utfallet blev 23 081 miljoner kronor, dvs. 81 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Inbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 25 225 miljoner kronor, vilket var 425 miljoner kronor lägre än beräknat. Dessutom har PPM sålt statsobligationer för 930 miljoner kronor som sattes in på ett konto i RGK. Centrala studiestödsnämndens lån i RGK för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten till 8 700 miljoner kronor. Utfallet blev 6 943 miljoner kronor, dvs. 1 757 miljoner kronor lägre. Det beror främst på att färre än beräknat tog studiemedel samtidigt som återbetalningarna av lån blev större än väntat. RGK lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter uppgick till 382 miljoner kronor. Behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade under 2005 med 2 226 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I december 2005 fördes 5 574 miljoner kronor över från statsbudgetens inkomstsida, inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, till Skatteverkets konton för kommunernas mervärdesskatt i RGK. Detta för att reglera de underskott som fanns på de s.k. kommunkontona (regeringsbeslut 2005-12-08). Transaktionen påverkade inte lånebehovet/budgetsaldot, men såväl statsbudgetens utgiftssida som inkomstsida. Totalt blev utfallet på kontona för kommunernas mervärdesskatt -5 582 miljoner kronor. Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-konton ökade under 2005 med 1 444 miljoner kronor. Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra Länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen skall användas under perioden 2005-2007. Kontoförändringen blev 1 569 miljoner kronor 2005. Behållningen på kontot för det individuella kompetenssparandet minskade med 5 950 miljoner kronor. Under perioden 2000-2004 överfördes sammanlagt 5 950 miljoner kronor från inkomsttiteln 1428 Energiskatt till räntelöst konto i RGK i avvaktan på införande av ett system för individuell kompetensutveckling i arbetslivet. Enligt budgetpropositionen för 2005 (volym 1 s. 37) införs inte något system för kompetenssparande då det inte var möjligt att konstruera ett system som fick brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Kontot avvecklades under året och behållningen återfördes till statens checkräkning och redovisas mot inkomsttiteln 1428 Energiskatt (regeringsbeslut 2005-04-07). Banverket ökade under 2005 sin upplåning i RGK med 503 miljoner kronor för finansiering av infrastrukturinvesteringar. Vägverket minskade däremot sina infrastrukturlån med 953 miljoner kronor, varav ca 800 miljoner kronor avser tidigarelagda amorteringar. Vägverket ökade sina lån i RGK under 2005 till följd av att RGK i september började ta över finansieringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största projekten är Södra Länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg (2005 års ekonomiska vårproposition, s. 64-65). Lånen uppgår till ca 12 000 miljoner kronor och avsikten var från början att dessa satsningar som inleddes i början av 1990-talet skulle vara avgiftsfinansierade. Därför fick särskilda statliga bolag, Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB, sköta upplåningen. Någon avgiftsfinansiering genomfördes inte varför det inte fanns anledning att förvalta dessa lån vid sidan av statens ordinarie upplåning. Regeringen bedömde att de totala kapitalkostnaderna på sikt blir lägre om upplåningen hanteras av RGK. Även de administrativa kostnaderna blir lägre. Lånen avvecklas därför i den takt de förfaller och i stället lånar Vägverket i RGK. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor. Resterande påverkan på lånebehovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden 2007-2015. Statsskulden påverkades emellertid direkt när RGK i november 2005 gick in som låntagare och införlivade lånen i sin ordinarie skuldförvaltning. Skulden ökade således med det bokförda värdet, ca 5 000 miljoner kronor utan att lånebehovet påverkades. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i RGK. Botniabanan AB lånade 2 915 miljoner kronor under 2005. Totalt ökade nettoutlåningen för infrastrukturinvesteringar, exklusive omfinansieringen för storstadspaketen, med 2 465 miljoner kronor, vilket är ca 1 500 miljoner kronor mindre än beräknat i statsbudgeten. Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos RGK dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. I augusti 2005 fick Green Cargo AB ett kapitaltillskott på 600 miljoner kronor. Detta finansierades dels med återstående medel från kontot sedan 2004 (11 miljoner kronor), dels med medel (589 miljoner kronor) från anslaget 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget får tillfälligt användas om medel saknas på kontot. I december 2005 gjordes en extra utdelning på 643 miljoner kronor från Venantius AB som sattes in på kontot, varav 592 miljoner kronor fördes vidare för kreditering av anslaget (589 miljoner kronor och ränta 3 miljoner kronor). Kontoförändringen blev därmed 41 miljoner kronor under året och ställningen vid årets slut var 51 miljoner kronor. Utlåningen till Statens fastighetsverk ökade under 2005 med 814 miljoner kronor för finansiering av fastigheter som övertagits från de tidigare allmänna försäkringskassorna. Däremot minskade utlåningen till Exportkreditnämnden med 1 825 miljoner kronor till följd av förtidsåterbetalning av skulder från Polen. I posten Övrigt, netto ingår bl.a. minskade lån i RGK för Försvarets materielverk med 2 413 miljoner kronor, PPM med 976 miljoner kronor (exklusive premiepensionsmedel), Jernhusen AB med 900 miljoner kronor och Luftfartsverket med 725 miljoner kronor. Dessutom ingår en ökad inlåning för Exportkreditnämnden med 1 035 miljoner kronor (exklusive återbetalning från Polen). Svenska Kraftnät ingår med både minskad utlåning (559 miljoner kronor) och ökad inlåning (203 miljoner kronor). Under 2005 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning sammantaget 221 miljoner kronor lägre än 2004. 5.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo skall motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statsverkets checkräkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera. Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar (se även kapitel 7 Avgifter till och bidrag från EU). Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas både på anslag på statsbudgetens utgiftssida och på Jordbruksverkets EU-konto under RGK:s nettoutlåning. Detta medför en kassamässig korrigering. Andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige sker betalning från EU-kommissionen, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida och på Jordbruksverkets EU-konto under RGK:s nettoutlåning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan dessa uppstå på olika budgetår. Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos RGK inom statsverkets checkräkning. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos RGK. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. För 2005 blev utfallet för Kassamässig korrigering -3 269 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till -1 891 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -1 378 miljoner kronor. I tabell 5.69 framgår de delposter som är möjliga att specificera. Tabell 5.69 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 2005 SB 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 Ränteperiodisering 35 23 Överföring från AP-fonden -2 043 -1 891 -152 -3 975 - Förfallande bostadsobligationer -1 818 -3 624 - Kupongräntor, bostadsobligationer -225 -351 Förskjutning av EU-stöd inom jordbruksområdet -1 111 490 Senareläggning EU-avgiften -2 535 Övrigt -150 -1011 Summa -3 269 -1 891 -1 378 -6 0981 1 Utfallet för 2004 har korrigerats med hänsyn till ett tidigare fel i redovisningen av statens lånebehov. Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget beror främst på att utbetalningar avseende djurbidrag, landsbygdsstöd och gårdsstöd, som enligt beräkningen i statsbudgeten skulle betalas ut i januari 2006, tidigarelades till december 2005 efter beslut av regeringen. I december betalades bidrag ut till jordbrukarna och beloppen redovisades både mot anslaget och RGK:s nettoutlåning. Därmed uppstod en kassamässig korrigering (-1 111 miljoner kronor) motsvarande den EU-finansierade delen av de tidigarelagda bidragen. I februari 2006 redovisades motsvarande bidrag från EU både på inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida och under RGK:s nettoutlåning. Därmed uppstod en positiv kassamässig korrigering. I statsbudgeten beräknades den kassamässiga korrigeringsposten uppgå till -1 891 miljoner kronor för 2005. Beloppet avser påverkan på lånebehovet av överföringen från AP-fonden den 1 januari 2001. I enlighet med beslutet om det reformerade ålderspensionssystemet överfördes då totalt 155 000 miljoner kronor (marknadsvärde), varav ca 85 000 miljoner kronor utgjorde statsobligationer och ca 70 000 miljoner kronor bostadsobligationer. Överföringen av statsobligationer påverkade inte lånebehovet direkt utan medförde endast en minskning av statsskulden. Bostadsobligationerna skulle förvaltas av RGK tills de förföll och påverkade först då lånebehovet. Lånebehovet påverkades även av dessa obligationers förfallande kupongräntor under perioden. Förfallna bostadsobligationer uppgick 2005 till 1 818 miljoner kronor och räntorna till 225 miljoner kronor (inklusive vinster på 124 miljoner kronor), vilket medförde en kassamässig korrigering på totalt -2 043 miljoner kronor. Skillnaden jämfört med statsbudgeten blev därmed -152 miljoner kronor. År 2005 var det sista året för förfall av bostadsobligationer. Redovisningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En mindre kassamässig korrigering uppstår främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av RGK:s utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 35 miljoner kronor för 2005. Posten Övrigt, som uppgick till -150 miljoner kronor, är en restpost som till stor del torde vara hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning. Den kassamässiga korrigeringen för 2005 blev 2 829 miljoner kronor högre än 2004. Huvudorsaken är att förfallna bostadsobligationer och kupongräntor, som tidigare överförts från AP-fonden, gav en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringsposten med 3 975 miljoner kronor under 2004, jämfört med 2 043 miljoner kronor 2005. En senareläggning av 2003 års EU-avgift till 2004 skapade en negativ kassamässig korrigering för 2004 på -2 535 miljoner kronor och en lika stor positiv kassamässig korrigering för 2003. EU rekvirerade medel i december 2003. Anslaget för EU-avgiften belastades i januari 2004. 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första-Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under 2000 ombildades de tidigare fondstyrelserna till AP-fonder med delvis nya uppdrag. År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet. Tabell 5.70 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor SB 2005 TB 2005 Utfall 2005 Utfall- SB 2005 Utfall 2004 AP-fonderna, pensionsutgifter 167 855 169 127 1 272 164 763 Administrationsutgifter 2 593 2 801 208 2 736 varav Försäkrings-kassan m.fl. myndigheter 1 174 1 248 AP-fonderna, rörelsens kostnader 858 AP-fonderna, provisionskostnader 521 AP-fonderna, prestations-baserade avgifter 248 Premiepensionssystemet, pensionsutgifter 104 105 1 42 Summa 170 552 0 172 033 1 481 167 541 Utfallet uppgick totalt till 172 033 miljoner kronor och var därmed 1 481 miljoner kronor (0,9 procent) högre än beräkningen i budgetpropositionen för 2005. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 169 127 miljoner kronor, varav 57 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Under 2005 betalades 105 miljoner kronor ut i premiepension. Ersättningen till Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Konjunkturinstitutet från AP-fonderna för administration uppgick till 1 174 miljoner kronor. AP-fondernas administrationskostnader uppgick totalt till 1 627 miljoner kronor under 2005. I detta belopp ingår även 9 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Före ombildningen till AP-fonder uppgick administrationskostnaderna till 360 miljoner kronor (år 1999). AP-fonderna ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader redovisas fr.o.m. 2005 som kostnader under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. AP-fondernas administrationskostnader för 2005 framgår av tabell 5.70. Jämfört med 2004 blev utfallet för Ålders-pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 4 492 miljoner kronor (2,7 procent) högre. De ökade utgifterna beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP-fondernas administrationskostnader ökade med 139 miljoner kronor (9,3 procent). Ersättningen till Försäkringskassan m.fl. myndigheter minskade med 74 miljoner kronor (5,9 procent) . 6 Statliga garantier och krediter 6 Statliga garantier och krediter 6.1 Statliga garantier Staten har garantiåtaganden i form av insättningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u-kreditgarantier, andra slags kreditgarantier samt pensionsgarantier. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden till stora delar påverkas av samma riskfaktorer (t.ex. ränteutvecklingen). I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen. Riskerna i portföljen analyseras i avsnitt 6.1.2. Avsnitten 6.1.3-6.1.5 behandlar dels vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster3, dels vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur dessa förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverksamheten under 2005 och hur dessa påverkar statens finanser redovisas i avsnitt 6.1.6. 6.1.1 Statens garantiportfölj Statens garantiportfölj uppgick vid utgången av 2005 till 723 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor i jämförelse med 2004. I summan ingår inte kapitaltäckningsgarantier eftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte värderas. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. Garantierna hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), Riksgäldskontoret (RGK)4, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Störst av åtagandena är insättningsgarantin (490 miljarder kronor), garantier om tillförsel av kapital (90 miljarder kronor), exportgarantier och u-kreditgarantier (85 miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika slag (48 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, uppgår till 11 miljarder kronor. Därutöver redovisas utfästelser om att ställa ut garantier på 64 miljarder kronor för i huvudsak exportgarantier. Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2005-12-31 Miljoner kronor Typ av garanti Garantier Utfästelser Insättningsgarantin och investerarskyddet1 490 000 Garantier om tillförsel av kapital2 89 650 Grundfondsförbindelser 1 006 Garantikapital 81 644 Övrigt 7 000 Exportgarantier m.m. 84 579 63 884 Exportgarantier 82 945 63 318 Baltramen 17 U-kreditgarantier 1 617 566 Kreditgarantier 47 805 Infrastruktur 28 687 Bostadsfinansieringsinstitut 4 750 Bostadskrediter 7 129 Internationella åtaganden 6 808 Övrigt 431 Övriga garantier 11 139 Pensionsgarantier3 9 505 Affärsverk m.fl. 1 634 Summa 723 173 63 884 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2004. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 2 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 3 Åtagandet för pensionsgarantierna är till större delen från 31 december 2004. Storleken på den statliga garantiportföljen ökade under 2005 till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Dessförinnan har portföljen under några år uppgått till cirka 700 miljarder kronor. Hösten 2001 och första halvåret 2002 ökade åtagandena tillfälligt genom flygförsäkringsgarantier utfärdade av RGK (se diagram 6.1). Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2001-2005 Miljoner kronor Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier upp till 200 miljarder kronor. Regeringen har för 2005 bemyndigat EKN att av denna ram använda 175 miljarder kronor. För EKN:s investeringsgarantier finns en särskild ram på 10 miljarder kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kronor kan användas för Sidas fristående garantier. Ramen för BKN:s nya kreditgarantier är 10 miljarder kronor. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Insättningsgaranti och investerarskydd Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker och i vissa värdepappersbolag samt att komplettera den övriga skyddsreglering som omger instituten. Garantin kan sägas innebära att spararna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Garantins existens antas också minska risken för uttagsanstormningar. De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren varierat mellan 389 och 490 miljarder kronor. Insättningsgarantins omfattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp som betalas ut som ersättning är 250 000 kronor per kund och institut. Samma ersättningsbelopp gäller för investerarskyddet, vars syfte är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens investeringar i finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut. Insättningsgarantin har ännu inte behövt tas i anspråk sedan den infördes 1996. Under 2004 inträffade de första ersättningsfallen inom investerarskyddet då två värdepappersbolag gick i konkurs. Nämndens viktigaste uppgift under 2005 har varit att hantera ett pågående ersättningsfall (CTA Lind & Co Scandinavia AB). I det andra fallet har Länsrätten i Stockholm under 2005 avslagit ett överklagande av insättningsgarantinämndens beslut att inte betala ut ersättning från investerarskyddet. I mars 2005 avlämnade Insättningsgarantiutredningen betänkandet Reformerat system för insättningsgarantin (SOU 2005:16). Där föreslås bl.a. att insättningsgarantin i fortsättningen skall utformas som en renodlad statlig garanti som prissätts efter risk av en myndighet med resultatansvar och att investerarskyddet även i fortsättningen skall bygga på ömsesidiga principer och administreras av staten. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten direkt tillför kapital till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa betingelser tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av nuvarande garantimodell 1997 har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats. Garantier som är obegränsade till tid och belopp är nämligen inte förenliga med garantimodellen eftersom de är olämpliga ur ett riskperspektiv och mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två kapitaltäckningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursektorn (avseende Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron). En grundfondsförbindelse är i likhet med kapitaltäckningsgarantin en tvåpartsgaranti, men innebär ett begränsat åtagande i belopp och/eller tid. Staten har åtaganden på 1 miljard kronor till ett antal svenska finansieringsinstitut (främst Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten). Sveriges medlemsåtagande i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, regionala utvecklingsbanker m.fl.) består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige direkt betalat in till berört institut. Dessa åtaganden uppgick vid utgången av 2005 till 82 miljarder kronor. Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle tillföras kapital inom en begränsad ram. Denna ram, som från början uppgick till 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard kronor per år och uppgick 2005 till 7 miljarder kronor. Återbetalning av utnyttjat belopp skall ske inom den ovan nämnda ramen. Exportgarantier och u-kreditgarantier Exportgarantier EKN skall främja svensk export genom att mot en premie erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier anpassade till kundernas efterfrågan. Garantivillkoren skall vara likvärdiga dem i omvärlden under förutsättning att verksamheten på lång sikt uppnår ett balanserat resultat. En tyngdpunkt i såväl utvecklingsarbete som marknadsföring ligger i att underlätta de små och medelstora företagens exportsatsningar. Under 2005 utfärdades nya utfästelser och garantier för 66 miljarder kronor. Engagemanget inklusive utfästelser uppgick vid slutet av året till 146 miljarder kronor, en ökning med 16 miljarder kronor varav hälften förklaras av valutakursändringar. Bland garantierna är det särskilt motgarantin (produkt för banker som ställer ut kontraktsgarantier) som varit starkt efterfrågad. Trots att EKN har genomfört premiesänkningar efter en översyn av antagandena för förväntad förlust, har premievolymen ökat med över 20 procent, detta på grund av ökade garantivolymer. Under 2005 har EKN beslutat att upphöra med ny garantigivning inom den särskilda garantiramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen). Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna kan numera hanteras inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet. U-kreditgarantier En u-kredit är en exportkredit som Sida garanterar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har uppvisat en fallande trend under flera år. Vid utgången av 2005 uppgick engagemanget till 2,1 miljarder kronor. Övriga kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. En sådan innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. I några fall sköter bolagen sin finansiering genom att emittera obligationer på kreditmarknaden. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje enskild lånetransaktion och även garantier för motparter med vilka bolaget ingår derivattransaktioner. För att inte tillföra finansiella risker utöver den reala risken i projekten har RGK upprättat riktlinjer för bolagens upplåning, portföljhantering och valutaexponering i de fall de finansiella riskerna bedöms som relativt stora. Nedan beskrivs kreditgarantier inom olika områden förutom exportgarantierna och u-kreditgarantierna som behandlats ovan. Infrastruktur De statliga bolagen Stockholmsleders och Göteborgs Trafikleders statsgaranterade upplåning byttes under 2005 ut mot lån från RGK direkt till Vägverket. Därigenom beräknas statens räntekostnad bli totalt 150 miljoner kronor lägre. Det enda kvarvarande infrastrukturprojektet som omfattas av statliga kreditgarantier är Öresundsbron. Genom RGK respektive Nationalbanken garanterar svenska och danska staten solidariskt den upplåning på 29 miljarder kronor som Öresundsbro Konsortiet har på kreditmarknaden. Bostadsfinansieringsinstitut Kreditgarantier får ställas ut för Venantius AB:s upplåning på högst 10 miljarder kronor. Åtagandet minskade under det gångna året med 2 miljarder kronor till knappt 5 miljarder kronor. Bostadskrediter Bostadskreditgarantierna uppgick vid utgången av 2005 till drygt 7 miljarder kronor, en minskning med 2 miljarder kronor under året. Den rådande konkurrensen om kunder, på en kreditmarknad präglad av extremt hög likviditet och låga kreditförluster, innebär en minskad efterfrågan på kreditgarantier. Internationella åtaganden De internationella garantierna på närmare 7 miljarder kronor gäller främst krediter från Nordiska investeringsbanken för enskilda projekt i olika länder. Därutöver finns några beloppsmässigt mindre garantier till dels Sverigehuset i Sankt Petersburg, dels två östeuropeiska länder (där de garanterade lånen löstes i början av 2006). Övrigt Det finns cirka 600 kreditgarantier, på relativt små belopp, avsedda att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd om totalt 95 miljoner kronor. Dessa garantiprogram är stängda för ny garantigivning. Sida bedriver en försöksverksamhet med fristående garantier inom en ram på 1 miljard kronor. Vid utgången av 2005 fanns tre engagemang i Afrika som tillsammans uppgick till 166 miljoner kronor. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden på 9,5 miljarder kronor skall trygga upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de före detta myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom garanti. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. I några fall har medlen som skall finansiera pensionerna förts till stiftelser som sedan garanteras direkt eller indirekt av staten. 6.1.2 Portföljens riskprofil Statens garantiportfölj innehåller obalanser eftersom åtagandena tillkommer på politiska grunder och inte i diversifieringssyfte. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden i stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. konjunktur- och ränteutveckling). Det saknas idag möjligheter att mäta och redovisa den samlade portföljens riskprofil. I enlighet med förslagen i rapporten Gemensam kostnads- och riskredovisning för statliga garantimyndigheter (dnr Fi 2005/1595/FIA), fick BKN i december 2005 i uppdrag att införa en riskbaserad redovisning i sin årsredovisning för 2006. För budgetåret 2005 redovisas dock inga avsättningar för förväntade garantiförluster av BKN och IGN. Nedan följer en beskrivning av olika typer av risker i garantiportföljen samt en bedömning av riskläget. Bedömningarna har utförts av respektive ansvarig garantimyndighet eller ansvarigt departement. Insättningsgarantin är statens största garantiåtagande. Risken för infriande varierar med konjunkturen men även med den finansiella situationen för enskilda banker. Det mest troliga krisscenariot är att ett värdepappersbolag eller en mindre bank går i konkurs. Sådana skadeutbetalningar bedöms kunna täckas av insättningsgarantins ackumulerade avgifter. Risken för infriande av investerarskyddet får i allt väsentligt anses vara densamma som för insättningsgarantin. IGN har bedömt att den skyddslagstiftning och de rutiner för internkontroll som finns utgör en tillräcklig säkerhet för de allra flesta investerare i händelse av fallissemang i ett värdepappersinstitut. Det har därför inte ansetts nödvändigt att bygga upp en fond för att säkerställa betalningsberedskap i förväg. Risken för infrianden av kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron är till stor del beroende av de framtida intäkterna i projekten. Åtagandena i form av garantikapital till internationella finansieringsinstitut är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Finansieringsinstituten, som är exponerade mot dessa landrisker, är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har dessutom en konservativ kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar vara behäftade med relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Riskerna för infrianden av exportgarantier varierar över olika länderkategorier (politisk och ekonomisk utveckling i respektive land) och kommersiella förutsättningar i de olika affärerna. Under en rad år har EKN noterat en relativ minskning av andelen rena statsrisker i engagemanget och en stark ökning av företags- och projektrisker. Som andel av det utestående engagemanget i kronor räknat var dock 40 procent rena statsrisker eller risker på annan offentlig aktör. Även om ett stort antal länder ingår i EKN:s riskexponering är risken koncentrerad till ett fåtal länder. Garantier på fem länder svarade för drygt hälften av den totala volymen. Sydafrika står för nära en femtedel av garantierna. Garantiengagemanget på Iran har ökat medan det drastiskt minskat på Mexico som inte längre ingår bland de tio största engagemangen. Den goda makroekonomiska utvecklingen i många länder har inneburit att EKN:s skadeutbetalningar ligger på en mycket låg nivå. För den överblickbara framtiden förutser EKN en fortsatt mycket begränsad skadefrekvens i det befintliga engagemanget. För u-kreditgarantierna har skadeersättningarna minskat kraftigt jämfört med föregående år till följd av att flera länder redan erhållit skuldavskrivning med upp till 100 procent. Årets skadeersättningar orsakades främst av den fortsatt negativa utvecklingen i Zimbabwe. I enlighet med Paris-klubbsavtal har även stora skadeersättningar gjorts avseende Pakistan. Flertalet av de företag inom infrastruktur och bostadsfinansiering vars åtaganden garanteras av staten har en verksamhet som gör att deras lönsamhet är mycket beroende av ränteläget, den allmänna konjunkturen samt projektspecifika risker och då framförallt trafikutvecklingen för Öresundsförbindelsen. Exponeringen mot fastighetsmarknaden (inom området bostadsfinansiering) har minskat under 2005 genom att Venantius låneportfölj minskat och att bolagets finansiella ställning förbättrats. För bostadskreditgarantierna har fortsatt stigande marknadsvärden på fastigheter och en allmänt god ekonomisk tillväxt minskat risken för förluster. Pensionsgarantierna, slutligen, är av varierande risk. Gruppen är relativt stor och inom gruppen finns många olika åtaganden i statliga bolag. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse. 6.1.3 Avsättningar för garantiförluster Den avgift eller premie som garantimyndigheterna tar ut skall avspegla risken i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lag5). På så sätt skall avgifterna motsvara kostnaderna för de framtida infrianden och skadeersättningar som myndigheterna kan komma att betala till sina garantitagare. Totalt uppgår avsättningarna för RGK, EKN och Sida till 11,4 miljarder kronor. Förväntade kostnader I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts av RGK, EKN och Sida för förväntade garantikostnader samt hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang. Vidare visas hur avsättningarna förändrats under 2005. Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2005-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Garanti engagemang1 Avsättningar för förväntade kostnader Avsättningarna i relation till engage-mang Förändring i avsättningarna under 2005 RGK 58 022 2 254 4% -217 EKN 86 334 3 7822 4% 636 Baltramen 17 1 6% 0 Sida 2 092 1873 9% -30 Summa 146 465 6 224 4% 389 1 I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte gjorts för framtida förluster. 2 EKN har redovisat en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 94 miljoner kronor. Av detta belopp är 52 miljoner kronor hänförlig till avsättningar för förväntade kostnader. Nettot av EKN:s avsättningar för förväntade kostnader uppgick därmed till 3 730 miljoner kronor. 3 Därutöver visar en riskvärdering för Sidas fristående garantier på en förlustrisk på 68 miljoner kronor. Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar RGK, EKN och Sida sina förväntade förluster och avsätter medel för dessa på balansräkningarnas skuldsida.6 Förändringen i RGK:s avsättningar beror dels på att riskerna i garantierna till Venantius och några hypoteksinstitut minskat, dels på en ytterligare utökning av Nordiska Investeringsbankens riskbuffert. Ökningen av EKN:s avsättningar beror främst på en fyrfaldig ökning av avsättningarna för de s.k. SLV-garantierna (garantier för export av civila flygplan). Oförväntade förluster Utöver avsättning för förväntade kostnader gör EKN och Sida en avsättning för risken för oförväntade förluster med 5 055 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor. Dessa avsättningar representerar osäkerhet i de framtida utfallen i myndigheternas enskilda garantiportföljer och mäter den största förlust som man uppskattar kan inträffa med en viss sannolikhet. I EKN:s och Sidas fall har man valt 95 procents säkerhetsnivå. Avsättningen avspeglar därmed hur hög koncentrationsrisk EKN och Sida har i sina engagemang, dvs. om åtagandena är koncentrerade till vissa länder och/eller branscher. Fonder uppbyggda av ackumulerat resultat IGN och BKN gör inga avsättningar för förväntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar dessa myndigheter i stället fonder uppbyggda av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondernas bokförda värde uppgick vid utgången av 2005 till 15,7 miljarder kronor för IGN och 1,7 miljarder kronor för BKN. Redovisning av åtaganden utan avsättning för förväntade förluster De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. De uppgår till totalt 580,6 miljarder kronor och består främst av IGN:s, BKN:s och affärsverkens åtaganden samt garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner. 6.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagaren eller subventioneras över statsbudgeten i vissa fall. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och andra placeringar IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. De tre externa kapitalförvaltare som haft i uppdrag att bedriva en aktiv förvaltning av avgiftsmedlen har i april 2005 ersatts av Kammarkollegiet som passivt förvaltar avgiftsmedlen. EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på bankkonton, valutakonton och valutadepositioner i svenska banker samt bank- och företagscertifikat. Räntekonton hos RGK En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs "utbetalningar" för infrianden och myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag för garantier administrerade av Sida, BKN:s garantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och garantierna till Venantius). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Ett minskat lånebehov minskar också statsskulden. Dessa kontobehållningar i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen sker i praktiken genom statlig upplåning vid eventuella infrianden. Likvida medel Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar i likvida medel. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK på sammanlagt närmare 31 miljarder kronor har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det återstående värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Regressfordringarna uppgår efter avdrag för förväntade förluster till totalt 3,8 miljarder kronor. Tabell 6.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2005-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Värdepappers-innehav och andra placeringar Räntekonton hos RGK Likvida medel Regress-fordringar (netto) Totalt IGN 15 421 2 0 0 15 423 RGK 0 2 299 0 18 2 317 EKN 4 145 6 656 24 3 254 14 079 Baltramen 8 15 2 0 25 Sida 74 556 4 386 1 020 BKN 0 1 591 0 99 1 690 Summa 19 648 11 119 30 3 757 34 554 6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten kan hantera eventuella framtida infrianden analyseras dels de avsättningar för förväntade kostnader som gjorts, dels de tillgångar som finns i verksamheten för att möta dessa kostnader. En jämförelse av verksamhetens skuld- och tillgångssida görs i tabell 6.4. Av redovisningstekniska skäl görs jämförelsen på myndighetsnivå och omfattar endast myndigheterna RGK, EKN och Sida. Eftersom övriga garantimyndigheter saknar motsvarande riskredovisning kan en heltäckande analys av statens garantiportfölj för närvarande inte göras i detta avseende. Tabell 6.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2005-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Garantien-gagemang1 Avsätt-ningar för förväntade kostnader Tillgångar enligt tabell 6.3 Nuvärde av framtida avgifter RGK 58 022 2 254 2 317 1 3742 EKN 86 334 3 7823 14 079 583 Baltramen 17 1 25 0 Sida 2 092 1874 1 020 47 Summa 146 465 6 224 17 441 2 004 1 I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte gjorts för framtida förluster. 2 RGK redovisar inte framtida avgifter som en tillgång i balansräkningen. 3 EKN har redovisat en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 94 miljoner kronor. Av detta belopp är 52 miljoner kronor hänförlig till avsättningar för förväntade kostnader. Nettot av EKN:s avsättningar för förväntade kostnader uppgick därmed till 3 730 miljoner kronor. 4 Därutöver visar en riskvärdering för Sidas fristående garantier på en förlustrisk på 68 miljoner kronor. Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna i garantiverksamheten för dessa myndigheter täcks av tillgångar i form av de avgifter som redan erlagts (redovisas som tillgångar i tabell 6.4.) samt framtida avgifter. Att tillgångarna idag överstiger avsättningarna beror för EKN:s del på att skadeutbetalningarna halverats för andra året i rad genom ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete. Samtidigt var återvinningarna från tidigare infrianden de största under EKN:s över sjuttioåriga historia. För RGK:s del har det under senare år inte inträffat några större infrianden som minskat garantitillgångarna. Endast en handfull mindre lantbruks- och glesbygdsgarantier har hittills behövt infrias. 6.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Statliga subventioner Som tidigare nämnts finansieras garantiverksamheten av avgifter som betalas av garantiobjektet eller, efter beslut av riksdagen, över statsbudgeten om det är fråga om subventioner. År 2005 uppgick de statliga subventionerna till 298 miljoner kronor, varav 157 miljoner kronor för äldre bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor för Öresundsbron. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtagandena i form av garantikapital, u-kreditgarantier samt kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron. I tabell 6.5 visas de anslag vars ändamål 2005 omfattade garantiverksamhet. Tabell 6.5 Anslag vars ändamål 2005 omfattade garantiverksamhet Miljoner kronor UO Anslag Garantiåtagande Utfall 2 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner Vissa internationella finansieringsinstitut - 2 2:6 Avsättning för garantiverksamhet Sverigehuset i Sankt Petersburg 1,4 7 8:1 Biståndsverksamhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet U-kreditgarantier Vissa internationella finansieringsinstitut - - - 7 8:5 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och export Exportgarantier till Baltikum, Ryssland m.fl. - 16 25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 18 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Äldre bostadskreditgarantier 156,8 22 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag Öresundsbrokonsortiet Svedab AB 70,0 - 22 36:4 Banverket: Banhållning och administration Öresundsbrokonsortiet Svedab AB Arlandabanan Projekt AB 70,0 - - Betalningsflöden Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och statsskuld. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade checkräkning. Flödena utgörs av externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via checkräkningen. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2005 Miljoner kronor Myndighet/ typ av garanti Avgifter Infrianden Åter- vinningar Kostnader för adminis-tration IGN 546 8 RGK 37 1 11 27 EKN 712 268 3 095 102 Baltramen 6 1 Sida 6 67 41 0 BKN 34 10 19 15 Summa 1 335 346 3 172 153 Avgifter Garantitagarna betalade 1 335 miljoner kronor i avgifter/premier under 2005. Störst var avgifterna för exportgarantier (712 miljoner kronor) och insättningsgarantin (546 miljoner kronor). Infrianden Garantier infriades för 346 miljoner kronor. Exportgarantierna och garantierna för u-krediter stod för huvuddelen. Återvinningar Återvinningar av tidigare utbetalda medel vid infrianden uppgick till 3 172 miljoner kronor. De kommer nästan uteslutande från återvinningar från tidigare infriade exportgarantier. Kostnader för administration Administrationskostnaderna uppgick till 153 miljoner kronor. I förhållande till totala åtaganden utgör administrationen en liten del men den varierar beroende på garantityp. IGN:s administration är anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras mot inkomsttitel. Betalningarnas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i en garantiverksamhet med tillgångar enbart i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i en garantiverksamhet med tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2005. En analys av flödena visar dock att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 4 miljarder kronor under 2005 (se tabell 6.6). Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna har varierat mycket under de senaste fem åren med en topp under 2001 på drygt 2 miljarder kronor. De årliga avgifterna har minskat från närmare 2 miljarder kronor i början av femårsperioden till drygt 1 miljard kronor under senare år. Avgiftsprocenten i insättningsgarantin sänktes i början av perioden, vilket minskade de totala avgifterna. Volymen har därefter ökat i takt med allt större garanterad inlåning i bankerna. I övrigt är det främst avgifterna från exportgarantierna som minskat. Under femårsperioden har de årliga infriandena legat på cirka 1 miljard kronor men minskade under 2005 till 346 miljoner kronor. Även de årliga återvinningarna har uppgått till runt 1 miljard kronor utom under 2005 då mer än 3 miljarder kronor av tidigare infriade exportgarantier återvanns. Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2001-2005 Miljoner kronor 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk När staten ställer ut lån med kreditrisk tar staten samma risk som när staten ställer ut en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten via RGK och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut. Regeringsuppdrag om en gemensam redovisning av kostnader och risker Det är idag inte möjligt att via kreditmyndigheternas redovisningar få en klar och samlad bild över statens utestående krediter och riskerna i dessa eftersom det saknas en enhetlig redovisning av kreditmyndigheternas utlåning. Regeringen gav i december 2004 RGK i uppdrag att tillsammans med Centrala studiestödsnämnden (CSN), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Statens energimyndighet (STEM) och Ekonomistyrningsverket (ESV) ta fram förslag på gemensamma principer när det gäller redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Försvarets materielverk (FMV) och Verket för innovationssystem (VINNOVA) har också deltagit i arbetet. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 februari 2006. Där föreslås bl.a. att redovisningen skall vara enkel men utförlig. Den skall visa statens totala fordran för utlåningen. En tillförlitlig riskavspeglande värdering av lånen skall dessutom utgöra underlag för de nedskrivningar som skall spegla förväntade förluster i statens utlåning. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Beskrivning av utestående lånestock I avsnitt 6.2.1 ges en beskrivning av befintlig utlåning, hur den finansieras samt vilka nedskrivningar som görs för osäkra fordringar enligt respektive myndighets bedömning. 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statliga krediter, liksom statsbidrag och statliga garantier, kan ges till verksamheter som staten finner angelägen. Den statliga kreditgivningen utgör på så sätt ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut, t.ex. inom infrastrukturområdet, eller genom lagar och förordningar om mindre lån till en bredare krets, t.ex. studielån. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning på marknaden via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten. Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner, företag och projekt uppgick den 31 december 2005 till drygt 188 miljarder kronor före reservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen på 173 miljarder kronor från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), som också har ställt ut hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor. RGK är efter CSN den myndighet som har störst utlåning, 13 miljarder kronor, främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har tillsammans en utlåning uppgående till mindre än 1 miljard kronor i form av krediter inom bistånd samt lån till jordbrukare, fiskare och småföretag m.fl. Drygt 30 miljarder kronor av de utlånade 188 miljarder kronorna bedöms av berörda myndigheter som osäkra fordringar. Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2005-12-31 Miljoner kronor Kreditmyndighet resp. låntagare/ändamål Utlånat belopp1 Nedskriv- ningar för osäkra fordringar Utlåning efter avdrag för osäkra fordringar2 CSN, studielån 172 997 27 779 145 218 CSN, hemutrustningslån 1 593 257 1 336 RGK, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 100 900 RGK, Botniabanan AB 7 795 7 795 RGK, Svedab (Öresunds-brons landförbindelser) 3 886 1 900 1 986 RGK, övriga 392 392 Sida, biståndskrediter 248 248 Sida, villkorslån 248 75 173 NUTEK, lokaliseringslån m.m. 79 38 41 VINNOVA, såddlån 8 8 Energimyndigheten, Baltikumlån 73 30 43 Energimyndigheten, villkorslån 98 98 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 4 4 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 54 6 48 Summa 188 475 30 291 158 184 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. 1Därutöver redovisar Försvarets Materialverk (FMV) samt affärsverken Svenska kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal m.m. under olika fordringsrubriker. 2 Skillnaden mellan statens utlåning enligt tabell 6.7 och not 28 till resultaträkningen utgörs av RGK:s utlåning till PPM respektive AP-fonden med 1,9 miljarder kronor som inte definieras som lån med kreditrisk. Under de senaste fem åren har utlåningen efter avdrag för osäkra fordringar varierat mellan 143 och 158 miljoner kronor. Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2001-2005 Miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden (CSN) Studiestöd Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner personer har tillsammans studieskulder till CSN på 173 miljarder kronor. En stor andel av den totala skulden, 27,8 miljarder kronor, bedöms av CSN som osäker. CSN administrerar flera olika typer av lån som från finansierings- och redovisningssynpunkt är helt åtskilda. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Studielån före 1989 finansierades via anslag på statsbudgeten. Kvarstående lånestock i denna kategori uppgår till 15,8 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor bedöms som osäkra fordringar. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Studielån tagna fr.o.m. 1989 finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. Den låneränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. När sedan låntagarna betalar ränta till CSN återredovisas denna mot statsbudgeten via inkomsttitel. Vid årsskiftet uppgick denna lånestock till 157,2 miljarder kronor, varav 24,2 miljarder kronor bedömdes som osäkra fordringar. CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. CSN påför sedan låntagarna en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta. I gengäld får låntagarna inte göra avdrag för inbetald ränta i sina deklarationer. Räntan på studielånen täcker därmed i princip statens upplåningskostnad. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden kommer de att betala kapitalskuld och påförd ränta helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta vid ett årsskifte läggs till kapitalskulden. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK. CSN:s beräkning av osäkra fordringar grundas på tre huvudprinciper; betalningsförmåga, betalningsbenägenhet och befarade förluster på grund av dödsfall. Om låntagarna inte sköter sina betalningar lämnas ärendena till kronofogden. Vid utgången av 2005 rörde det sig om 84 000 personer. En del av de utlånade medlen skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns m.m. Detta skall då minska CSN:s skuld till RGK. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan balanseras av CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån för inköp av hemutrustning till flyktingar enligt särskild förordning. Lån beviljas från 15 000 till 35 000 kronor beroende på familjens storlek och förfaller till återbetalning efter 2 år med en återbetalningstid varierande mellan 1 och 15 år. Den utestående lånestocken var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kronor fördelad på 54 400 lån med 77 800 låntagare. Av skulden bedöms 257 miljoner kronor som osäker. Även hemutrustningslånen finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. I likhet med studielånen fastställer regeringen årligen CSN:s upplåningsränta i RGK baserad på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Den låneränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 10:4 Hemutrustningslån på statsbudgeten. Den ränta som låntagarna återbetalar till CSN avräknas detta anslag. Regeringen fastställer den ränta som låntagarna skall betala till CSN. Den motsvarar CSN:s upplåningsränta hos RGK plus ett risktillägg på cirka 1,5 procentenheter. Obetald ränta för de två första återbetalningsfria åren läggs till kapitalskulden i samband med att lånet förfaller till betalning. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden kommer de att betala kapitalskuld och påförd ränta helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta på grund av att låntagaren beviljats anstånd för ett kalenderår blir upplupen vid årsskiftet. Avskrivningar (eftergifter) hanteras via anslaget 10:4 Hemutrustningslån på samma sätt som studielånen. Riksgäldskontoret För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2005 var den totala lånevolymen till dessa projekt 12,7 miljarder kronor. Lånet till A-Train AB, det privata företag som byggt och driver Arlanda-banan, är ett villkorslån. I stället för återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning, som inträder när intäkterna i projektet betalat årliga amorteringar och räntor på externa lån samt genererat en begränsad avkastning på investerat riskbärande kapital till de privata intressenterna. Återbetalningen av lånet till Svedab AB för de svenska landanslutningarna liksom Öresundsbro Konsortiets egna lån skall finansieras med inkomster från Öresundsbron. I fallet Botniabanan skall lånen betalas tillbaka med hjälp av avgifter som Banverket betalar, vilka i sin tur skall täckas av anslag på statsbudgeten. I samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar beslöt riksdagen att de nybildade bolagen under en övergångsperiod skall få låna i RGK. Riksdagen har också beslutat att RGK skall ställa ut lån till Saab AB och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive flygmotordelar till den nya superjumbon Airbus 380. Vid senaste årsskifte uppgick dessa lån tillsammans till 0,4 miljarder kronor. Med utgångspunkt från det regelverk som gäller för garantier har under senare år kreditriskavgifter tagits ut på lånen till Saab och Volvo Aero samt på lånen till bolagen som kommer från Statens Järnvägar. Lånen till Arlandabanan och Öresundsbrons landanslutningar kom till innan budgetlagen trädde i kraft och några kreditriskavgifter tas inte ut. På grund av förväntade kreditförluster har värdet på dessa lån skrivits ned med 2 miljarder kronor. Övrig utlåning Övrig utlåning finansieras genom anslag på statsbudgeten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Sidas utlåning på 496 miljoner kronor består av biståndskrediter (248 miljoner kronor) och villkorslån (248 miljoner kronor, varav osäkra fordringar är 75 miljoner kronor). Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur och villkorslånen ges inom två program för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. NUTEK:s utlåning var vid årsskiftet 79 miljoner kronor varav 38 miljoner kronor betraktas som osäkra fordringar. Utlåningen bestod av landsbygdslån på 37 miljoner kronor, s.k. såddfinansiering (lån med villkorad återbetalningsskyldighet baserad på riskdelning i teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt) övertagna från Västra Götalandsregionen på 35 miljoner kronor samt lån administrerade för Sidas räkning på 6 miljoner kronor. VINNOVA:s utlåning uppgick till 8,6 miljoner kronor varav 8,1 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Utlåningen, som övertogs från NUTEK 2001, avser s.k. såddfinansiering. Energimyndigheten har lånat ut 73 miljoner kronor till olika projekt i Baltikum för att motverka utsläpp av klimatpåverkande gaser genom investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning. De osäkra fordringarna bedöms till 30 miljoner kronor. Vidare har Energimyndigheten ställt ut villkorslån inom energisektorn med 98 miljoner kronor som i sin helhet bedöms som osäkra fordringar. Länsstyrelserna har tidigare lånat ut till jordbruk enligt låneprogram som nu är stängda för nyutlåning. Kvarstående lånestock är på 54 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Kammarkollegiet har en utestående lånestock på 4 miljoner kronor från tidigare öppna program eller enligt särskilda beslut. Endast en mycket liten del av beloppet bedöms som osäkra fordringar . 7 Avgifter till och bidrag från EU 7 Avgifter till och bidrag från EU Sverige är en av de största nettobetalarna i EU till den Europeiska gemenskapens budget (i det följande benämnd EU-budgeten) i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI). Det innebär att Sverige betalar mer i avgift till EU-budgeten än vad som kommer tillbaka i form av återflöde från EU. I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgiften och återflödet från EU-budgeten. 7.1 Avgiften till EU:s budget EU:s budget, dvs. utgifter och inkomster, upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om Europeiska unionen. Budgetens utgifter och inkomster skall balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån av inkomster. Inkomsterna finansieras med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka fastställs i fördragets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del finansieras av övriga inkomster och utgörs bl.a. av eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor på böter samt EES-ländernas bidrag. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med icke-medlemsländer. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrationskostnader. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Mervärdesskattebaserad avgift Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2005 uppgick till 0,32 procent. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av medlemslandets BNI beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. Storbritanniens budgetreduktion Förenade kungariket har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) som finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om reduktionen togs med hänsyn till det brittiska nettobidraget. År 2002 reducerades Sveriges finansieringsansvar, enligt det senaste beslutet om egna medel, till 25 procent av den tidigare andelen. 7.2 Återflöde från EU-budgeten De medel Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna men Sverige får också medel från bl. a. forsknings- och utvecklingsprogram. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna. En stor del av återflödet går via statsbudgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten. Jordbruksfonden Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersättning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens s.k. garantisektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfonderna (EUGFJ-utveckling). Strukturfonderna Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regional- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). 7.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Lämnade bidrag m.m. (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. I tabell 7.1 nedan redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2001-2005. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU. Tabell 7.1 Avgiften till och återflöde från EU (periodiserat) 2001-2005 Miljoner kronor 20011 20022 20033 20043 20054 Förändring 2005/2004 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten 8 520 10 625 15 733 16 452 18 893 2 441 Mervärdesskattebaserad avgift 7 230 5 190 5 431 3 420 3 113 -307 Tullavgift 3 187 2 584 2 498 2 801 3 160 359 Storbritanniens budgetreduktion 2 451 662 390 274 369 95 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 278 194 175 209 258 49 Summa EU-avgift 21 666 19 255 24 227 23 156 25 793 2 637 Summa bidrag från EU 9 052 11 217 11 737 12 294 13 137 843 Nettoflöde till EU 12 614 8 038 12 490 10 862 12 656 1 794 1 Från 2001 har 710 miljoner kronor avseende Mervärdeskattebaserad avgift, 876 miljoner kronor avseende Avgift baserad på bruttonationalinkomsten samt 159 miljoner kronor avseende Storbritanniens budgetreduktion periodiserats till 2002. 2 Från 2002 har 811 miljoner kronor avseende Mervärdeskattebaserad avgift, 2 376 miljoner kronor avseende Avgift baserad på bruttonationalinkomsten samt 56 miljoner kronor avseende Storbritanniens budgetreduktion periodiserats till 2003. 3 Från 2004 har 2 546 miljoner kronor avseende Avgift baserad på bruttonationalinkomsten periodiserats till 2003. 4 För 2005 har tullavgift periodiserats i enlighet med Tullverkets beräkningar 2001-2005. Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2005 med 2 637 miljoner kronor. BNI-avgiften har ökat med 2 441 miljoner kronor, vilket beror på att Sveriges BNI för 2005 beräknats bli högre jämfört med BNI för 2004. Den faktiska kostnaden blev dock mindre än anvisat i statsbudgeten eftersom bland annat överskott i EU:s budget reglerats genom en minskning av BNI-avgiften för 2005. BNI-avgiften utgör en restfinansiering för att täcka behov sedan övriga avgifter fastställts. Tullavgifterna ökade med 359 miljoner kronor, vilket beror på en ökad import från tredje land. Den mervärdesskattebaserade avgiften minskade med 307 miljoner kronor, vilket beror på att Sverige tidigare år betalat för hög avgift, något som reglerades genom en reducerad avgift för 2005. Bidragen från EU ökade med 843 miljoner kronor 2005. Det är framför allt ersättningar från EU:s jordbruksfond (djurbidrag och offentlig lagring) som ökat under 2005. Nettoflödet till EU ökade 2005 med 1 794 miljoner kronor. 7.4 Redovisning på statsbudgeten På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är spridda under flera olika utgiftsområden. Betalningar från EU-kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27, anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovisningen på statsbudgeten är i dessa delar kassamässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig mellan jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden7. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut. I tabell 7.2 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2001-2005. Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2001-2005 Miljoner kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Förändring 2005/2004 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten 9 396 12 124 10 811 18 998 18 893 -105 Mervärdesskattebaserad avgift 7 940 5 291 4 620 3 420 3 113 -307 Tullavgift 3 048 2 480 2 382 2 662 3 003 342 Storbritanniens budgetreduktion 2 610 559 334 274 369 95 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 278 194 175 209 257 47 Summa EU avgift1 23 272 20 648 18 322 25 563 25 635 72 Bidrag från EUGFJ 7 084 7 641 8 162 8 035 8 946 912 Bidrag från ESF 1 039 211 2 072 1 915 1 849 -66 Bidrag från ERUF 252 1 303 1 640 1 458 1 381 -78 Bidrag till transeuropeiska nätverk 29 91 69 91 300 209 Bidrag från FFU 40 32 34 25 109 84 Övriga bidrag från EG 41 29 39 31 7 -23 Summa bidrag m.m.2 8 485 9 307 12 016 11 555 12 592 1 038 Nettoflöde från statsbudgeten till EU 14 787 11 341 6 306 14 008 13 043 -965 1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. 2 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU. Sveriges avgift till EU ökade kassamässigt mellan 2004 och 2005 med 72 miljoner kronor. BNI-avgiften, som är den största posten, minskade mellan 2004 och 2005 med 105 miljoner kronor. Minskningen beror i huvudsak på att 2 546 miljoner kronor avseende BNI-avgiften för 2003 senarelagts till 2004, vilket medfört ett högt utfall 2004. Bortsett från regeringens beslut om senareläggning ökade BNI-avgiften 2005 med 2 441 miljoner kronor (se tabell 7.1). Bidragen från EU ökade med 1 038 miljoner kronor, vilket medfört att nettoflödet till EU från statsbudgeten minskat kassamässigt med 965 miljoner kronor mellan 2004 och 2005. Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabell 7.1 och 7.2 ger ingen helhetsbild av alla effekter av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansieringen är en förutsättning för att medel från bl. a. strukturfonderna skall kunna utbetalas. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten. Under 2005 tog universitet och högskolor samt övriga statliga myndigheter emot 766 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer naturligtvis även under myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa mycket svåra att särskilja. Dessutom förekommer naturligtvis indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna exakt. 7.5 Anslag finansierade med EU-medel Det finns olika anslag som helt eller delvis finansieras av EU. Utfallet på anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, uppgår 2005 till 13,3 miljarder kronor. Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel och uppgår till 12,6 miljarder kronor. Beroende på olika periodiseringseffekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 0,7 miljarder kronor. Bland annat har 2,4 miljarder kronor avseende åtgärder för landsbygdens miljö och struktur betalats ut från anslaget 2005, medan bidragen från EG:s jordbruksfonds garanti och utvecklingssektioner uppgår till 1,7 miljarder kronor. Återstående bidrag betalas in och redovisas mot inkomsttitel under 2006. Tabell 7.3 Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2005 08 12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 12 13 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 1 2771 19 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 1 306 22 36:5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 300 23 41:4 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning - 23 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. 6 487 23 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1 423 23 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 89 23 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 7 23 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 419 Summa 13 320 1 Den del av anslaget som finansieras med EU-medel. Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och strukturfonder. Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. Arealersättning utgör den största andelen av direktstöden till jordbruket. Arealersättning lämnas i hela landet med vissa undantag och kan sökas av alla jordbrukare som uppfyller de i regelverken angivna kriterierna. Arealersättning ersätts 2006 av gårdsstöd. Djurbidrag syftar till att kompensera jordbrukaren för sänkta köttpriser. Stöden är indelade i olika grupper beroende på djurslag och beräknas på en viss foderareal relaterad till antal djur i besättningen. Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av offentlig lagring, övrig intervention, exportbidrag och stöd till biodling m.m. Med intervention avses i detta sammanhang EG:s regleringar som påverkar utbudet av och efterfrågan på animalie- och vegetabilieprodukter samt frukt och grönt och där interventionsreglerna syftar till att stödja vissa prisnivåer. Intervention sker genom offentlig lagring (uppköp, lagring och försäljning av produkter för EG:s räkning), privat lagring, marknadsföringsstöd samt stöd och bidrag till produktion och konsumtion. Exportbidrag lämnas för att täcka skillnaden mellan gemenskapspris och världsmarknadspris vid export till tredje land. Anslag finansierade av EG:s strukturfonder Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Europeiska socialfonden har funnits och verkat i Europa i över 40 år. Europeiska socialfonden är EU:s främsta verktyg för att förverkliga den europeiska sysselsättningsstrategin. Anslaget skall finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbetskraften och medverkar till kompetensutveckling. Anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 Europeiska regionala utvecklingsfonden skapades 1975 och är det viktigaste instrumentet för gemenskapens regionalpolitik. Målet med fonden och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional obalans genom att delta i utvecklingen och strukturanpassningen av regioner som utvecklas långsammare och i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång. 8 Revisionsfrågor 8 Revisionsfrågor Riksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisningar. I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende 2005. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2007 med en bedömning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpropositionen för 2007 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen. Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s budget. Revisionsrättens granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den ekonomiska förvaltningen varit sund. I avsnitt 8.2 redovisas rättens väsentligaste iakttagelser från granskningen av budgetåret 2004. 8.1 Revisionsberättelse med invändning Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 16 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2005. Antalet invändningar 2004 var 12. Arbetslivsinstitutet Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. anslagspost 1 inom utgiftsområde 14 Arbetsliv, har utan regeringens medgivande överskridits med 1,2 miljoner kronor. Arbetslivsinstitutet har inte informerat regeringen om det befarade överskridandet i enlighet med 15 § anslagsförordningen (1996:1189). Brottsoffermyndigheten Riksrevisionen har följande invändning. De fordringar som uppstår till följd av regressverksamheten redovisas inte i balansräkningen. Denna fordran uppgår sannolikt till ett väsentligt belopp i förhållande till balansräkningens omslutning. Riksrevisionen anser att balansräkningen inte är i allt väsentligt rättvisande. Fiskeriverket Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Fiskeriverket har gjort åtaganden för kommande år med totalt 113 miljoner kronor avseende anslagen 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. och 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. utöver det utgående överföringsbeloppet. Fiskeriverket har överskridit sina befogenheter eftersom verket inte har tilldelats något särskilt bemyndigande i enlighet med 20 § anslagsförordningen (1996:1189). Forum för levande historia Riksrevisionen har följande invändning. Myndigheten har på grund av bristande rutiner för kvalitetssäkring vid upprättande av årsredovisningen inte redovisat all verksamhet som de ansvarar för, vilket de är skyldiga till enligt 1 kap 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Effekten av detta är att balansposterna Kassa, postgiro och bank samt Övriga skulder är för lågt redovisade med 2,3 miljoner kronor vardera, och därmed ger inte årsredovisningen en rättvisande bild. Högskolan på Gotland Riksrevisionen har följande invändningar. Tillgångsposten upplupna bidragsintäkter är redovisad till ett för högt belopp om 0,9 miljoner kronor, vilket har till följd att årets kapitalförändring är för högt redovisad med motsvarande belopp. Skuldposten skulder till andra myndigheter är redovisad till ett för högt belopp om 2,6 miljoner kronor, vilket har till följd att årets kapitalförändring är för lågt redovisad med motsvarande belopp. Sammantaget har ovannämnda brister i redovisningen medfört att årets kapitalförändring (resultatet) är för lågt redovisad med ca 1,8 miljoner kronor. Institutet för rymdfysik Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Institutet för rymdfysik (IRF) tar ut avgifter och andra ersättningar på sätt som inte medges i 4 § avgiftsförordningen. Myndigheten har inte skriftligen begärt regeringens tillstånd för detta. Av skrivningar i regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut rörande IRF:s deltagande i utbildning vid universitet och högskolor har myndigheten dragit slutsatsen att regeringen har givit ett sådant tillstånd. Riksrevisionen delar inte myndighetens bedömning utan anser att myndigheten överträtt sina befogenheter genom att ha bedrivit avgiftsfinansierad verksamhet utan regeringens tillstånd. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Riksrevisionen lämnar följande invändning mot ledningens förvaltning. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) har överträtt 3 § avgiftsförordningen (1992:191) eftersom KMH bedrivit sådan avgiftsfinansierad verksamhet som kräver tillstånd av regeringen utan att detta inhämtats. Förhållandet som avser KMH:s caféverksamhet påpekades även i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2004. KMH skrev den 21 juni 2005 till regeringen och begärde tillstånd för att ta upp och disponera avgifter för caféverksamheten. Skrivelsen har ej besvarats av regeringen, sålunda bedrivs verksamheten fortfarande utan tillstånd. Länsstyrelsen i Gävleborgs län Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Enligt 9 § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning får statliga myndigheter ingå hyres- och arrendeavtal av ekonomisk betydelse och som har längre löptid än sex år endast efter medgivande av regeringen. Länsstyrelsen har, utan att inhämta regeringens medgivande, tecknat ett nyttjanderättsavtal med en upplåtelsetid om 49 år med Sandvikens kommun gällande en byggnad i Gysinge. Riksrevisionen bedömer att Länstyrelsen i Gävleborgs län förfarande strider mot den nämnda förordningen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Riksrevisionen har följande invändning. Balansposten övriga fordringar har redovisats med ett belopp som är 63 miljoner kronor för högt. Den interna kontrollen har inte fångat upp att underlaget till en bokförd post avseende rekvisition av medel från Europeiska Socialfonden vid bokslutstidpunkten inte längre motsvarade en balansgill fordran. Det bokförda beloppet har påverkat redovisade intäkter i resultaträkningens uppbördsavsnitt i motsvarande grad. Riksrevisionen anser att balansräkningen därmed inte ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaträkningen inte ger en rättvisande bild av årets kapitalförändring. Länsstyrelsen i Kronobergs län Riksrevisionen har följande invändning. Länsstyrelsen har, som en följd av ledningens bristande interna styrning och kontroll, överskridit anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsområde 19, med 0,5 miljoner kronor. Vidare har länsstyrelsen belastat anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. anslagspost 6 Kronobergs län inom utgiftsområde 18, med 1,8 miljoner kronor avseende utgifter som skall finansieras med bidrag, dvs. andra medel än anslag. Detta har medfört att länsstyrelsen har redovisat utgående överföringsbelopp med 0,7 miljoner kronor istället för 2,5 miljoner kronor. Riksrevisionen bedömer att redovisningen därmed inte ger en rättvisande bild av det utgående överföringsbeloppet. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet (MNU) har överskridit sina befogenheter genom att besluta om bidrag för 2006-2007 utan att ha tilldelats något särskilt bemyndigande i enlighet med 20 § anslagsförordningen (1996:1189). Rymdstyrelsen Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Rymdstyrelsen har väsentigen överträtt sina befogenheter genom att, med betydande belopp vid två tillfällen under året, betala avgiften till European Space Agency (ESA) avsevärt senare än fastställda betalningstidpunkter. Avgiften till ESA avser ett internationellt åtagande för Sverige. Statens konstråd Riksrevisionen har följande att invända mot ledningens förvaltning. Statens konstråd (SKR) har överträtt sina befogenheter genom att ingå åtaganden till ett högre belopp än de 7 miljoner kronor regeringen beslutat som bemyndiganderam för anslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön anslagspost 1 för 2005. SKR har överskridit bemyndiganderamen med 3,8 miljoner kronor. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Årsredovisningen kom in till regeringen den 1 mars 2006. Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen för Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har därmed lämnats för sent. Statens veterinärmedicinska anstalt Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) interna styrning och kontroll uppvisar väsentliga brister som sammantaget gör att Riksrevisionen bedömer att myndigheten inte uppfyller kraven enligt sin instruktion och därmed verksförordningens 7 § 6. Bristerna i den interna styrningen och kontrollen avser bl.a. rutiner för hantering av befarat anslagsöverskridande, prissättning i avgiftsbelagd verksamhet samt fördelning och redovisning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren. Verket för näringslivsutveckling Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) har i strid med anslagsförordningens regler inte belastat anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder anslagsposten 22 delpost 1, med utgifter hänförliga till räkenskapsåret 2005. En korrekt belastning hade medfört ett överskridande med 3 miljoner kronor av det disponibla belopp som regeringen beslutat för anslaget. Riksrevisionen bedömer att redovisningsfelet inte är väsentligt, medan överträdelsen av befogenheten är väsentlig. 8.2 Revision av EU-medel Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten undersöker om de ekonomiska transaktionerna har bokförts korrekt, genomförts lagligt och korrekt och förvaltats på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år i november månad lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unionens budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även rättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutioner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande. Revisionsrättens årsrapport, inklusive revisionsförklaring och specialrapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommendation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Årsrapporten bereds av rådets budgetkommitté innan beslut tas i Ekonomi- och finansministerrådet (Ekofinrådet) om huruvida ansvarsfrihet bör beviljas för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten identifierat. Förslaget från Ekofinrådet är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2004. 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2004 Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2004 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsrätten anser att räkenskaperna för 2004 i princip ger en tillförlitlig bild av budgetårets inkomster och utgifter, liksom av gemenskapens finansiella ställning. Liksom tidigare år gör revisionsrätten ett antal reservationer bl.a. gällande kommissionens redovisningssystem. Kommissionen anses dock ha gjort betydande framsteg när det gäller att införa en periodiserad redovisning för budgetåret 2005. Detta är ett viktigt steg i att ytterligare förbättra tillförlitligheten i kommissionens räkenskaper. Revisionsrätten anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden, administrativa utgifter och strategi inför anslutningen. En försäkran har dock inte lämnats för den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Orsakerna till att en försäkran inte kan lämnas för samtliga sektorer beror främst på omfattande brister i kontrollsystemen som resulterat i för många fel i underliggande transaktioner. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier. Påpekade brister rör framför allt jordbruks- och regionalstöden, medel som förvaltas och förbrukas i medlemsstaterna och som utgör omkring 80 procent av EU:s budget. Det är därför viktigt att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sitt arbete med att stärka förvaltnings- och kontrollsystemen. Rätten välkomnar den färdplan till en integrerad ram för den interna kontrollen som kommissionen presenterade under 2005. Rätten understryker betydelsen av att sträva mot en effektiv internkontroll inom gemenskapen. Rätten kan för första gången rapportera att kommissionens och medlemsstaternas ansträngningar för att införa det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS), som täcker 59 procent av jordbruksutgifterna, har haft en positiv effekt. Revisionsrätten konstaterar att kommissionen gjort framsteg när det gäller att reformera sitt system för intern kontroll, samt att detta har haft en positiv effekt på laglighet och korrekthet vad gäller kommissionens interna förvaltning. 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67, som riksdagen ställt sig bakom, slås fast att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen skall tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen ansvarar, i samarbete med medlemsstaterna, för genomförandet av budgeten och följaktligen för att utarbeta och genomföra effektiva kontrollsystem som säkerställer att den ekonomiska förvaltningen är sund. Sverige fäster stor vikt vid rättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som rätten uppdagat. Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten. I de fall Sverige omnämns rör det bl.a. egna medel, där det rör frågor av mer teknisk karaktär avseende B-räkenskaper (osäkra fordringar), samt strukturfonderna där brister konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemen. 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2004 gällande Sverige I det följande redogörs närmare för revisionsrättens väsentligaste iakttagelser som har anknytning till svenska förhållanden. Egna medel (EU-budgetens inkomster) Revisionsrätten har granskat redovisningen av traditionella egna medel vid kommissionen och i medlemsstaterna, samt analyserat flödet av tullar. Liksom tidigare år konstaterar revisionsrätten och kommissionen systematiska problem med B-räkenskaperna (osäkra fordringar), såsom förseningar i införandet av poster, felaktiga poster, utelämnanden och felaktiga annulleringar, i flera medlemsstater, däribland Sverige. Kommissionen har svarat att man har tagit upp dessa punkter med de aktuella medlemsstaterna för att få felen förklarade och rättade. Kommissionen kommer även att fortsätta att koncentrera sig på medlemsstaternas förvaltning av B-räkenskaperna i sina egna inspektioner av de traditionella egna medlen. Iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport baseras på den kontroll kommissionen gjorde av bl.a. B-räkenskaperna i Sverige i juni 2004. Av kommissionens rapport avseende detta kontrollbesök framgår att granskningen av ärendena visade att B-räkenskaperna generellt hade förts på ett tillfredsställande sätt. Kontrollen resulterade i att sammanlagt två avvikelser nämns i kontrollrapporten. Den ena avvikelsen avsåg ett belopp som härrörde från en icke avslutad tranistering. Beloppet avfördes från B-räkenskaperna av Tullverket i april 2002 sedan bevis inkommit om att varorna redan hade förtullats i en annan medlemsstat. Det andra fallet utgör enligt Tullverket egentligen inte någon avvikelse. Strukturfonder Under 2004 granskade revisionsrätten hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade i 10 medlemsstater. I Sverige valdes insatsområde 2, benämnd Växtkraft, inom programmet Mål 1 Södra Skogslänen. Ansvarig förvaltnings- och utbetalande myndighet är Länsstyrelsen i Jämtlands län. Enligt kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna skall den utbetalande myndighet som attesterar utgiftsdeklarationer till kommissionen vara verksamhetsmässigt fristående från de avdelningar som godkänner ansökningar om utbetalning. Enligt rättens iakttagelser framgår att den förvaltningschef vid betalnings- och bokföringsenheten som attesterar utgifts- och betalningsdeklarationen är att betrakta som fristående från förvaltningsmyndigheten. Däremot anser revisionsrätten att de granskningar som utgör grund för attesteringen utförs av en enhet som tillhör förvaltningsmyndigheten. Därmed går det inte att garantera att den utbetalande myndigheten är fristående från den avdelning som godkänner betalningsansökningarna. Sverige delar revisionsrättens bedömning och förvaltningsmyndigheten har tagit fram ett förslag till förändring av rutinerna för den granskning som ligger till grund för attesteringen av utgiftsdeklarationerna. Arbetet och fördelningen av arbetsuppgifter omorganiserades under 2005. Av artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 framgår att förvaltnings- och kontrollsystem skall omfatta förfaranden för att kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats och att det rör sig om faktiska utgifter. Förfarandena skall kräva att kontroller av enskilda insatser på platsen registreras. Registren skall innehålla uppgift om det utförda arbetet, resultatet av kontrollerna och de åtgärder som vidtagits i fråga om avvikelser. Om någon fysisk eller administrativ kontroll inte är uttömmande utan genomförts på grundval av ett urval av insatser, skall registren identifiera utvalda insatser och beskriva urvalsmetoden. Revisionsrätten anser att förvaltningskontrollerna inte omfattar kontroll av att varor och tjänster faktiskt har levererats och utgifterna effektuerats. Sverige anser att den modell för artikel 4 kontroller som valts ger ansvariga myndigheter en rimlig försäkran av att tjänsterna faktiskt har levererats och att utgifterna har effektuerats. Sverige anser vidare att kontrollinsatsen måste stå i proportion till storleken på stödet. Sverige delar dock revisionsrättens uppfattning att vissa typer av projekt kräver fysiska kontroller för att ge en rimlig försäkran av att varorna och tjänsterna har levererats och att utgifterna har effektuerats. Nya rutiner för uppföljning av fysiska kontroller av projekt har därför utarbetats under 2005. Enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 skall de kontroller som genomförs innan en stödform avslutas omfatta åtminstone 5 procent av de totala stödberättigande utgifterna inom ett program. Revisionsrätten anser att kontroller enligt artikel 10 inte genomförts i tillräcklig utsträckning. Sverige anser, i likhet med revisionsrätten, att en större andel i det av revisionsrätten granskade projektet borde ha kontrollerats. Sverige vill dock understryka att förordningen inte ställer något krav på att kontroller för respektive fond skall uppgå till 5 procent vid en given tidpunkt. Jordbruk Inom ramen för revisionsförklaringen har revisionsrätten gjort några påpekanden som avser Sverige. Bland annat har avvikelser konstaterats i deklarationer av för stora odlingsarealer mellan ansökt och faktiskt uppmätt areal. Felaktigheterna bedöms vara engångsföreteelser och svenska myndigheter har återkrävt beloppen i fråga. 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större. De olika avgränsningsbegrepp som används för redovisningar av statens ekonomi beskrivs närmare i bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning av den totala statliga bokförda förmögenheten. 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Redovisningen av myndigheternas tillgångar avseende ägarandelar i företag som är mindre än 20 procent utgörs endast av värdet enligt myndigheternas bokslut. Från och med 2001 används kalenderårsuppgifter avseende statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 9.2 och 9.3. Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 skall AP-fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19 rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004 och 2005 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Frågan om ytterligare överföringar hänsköts till en kontrollstation 2004 med avsikten att det skulle ske en slutlig reglering den 1 januari 2005. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast men att någon överföring inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall vidtas och när ett slutligt belopp i så fall skall föras över. Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. De fem partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen har under dessa överläggningar gjort bedömningen att det under överblickbar tid fortsatt kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Myndigheter Summa tillgångar 783 793 817 864 925 Summa skulder 1 597 1 566 1 607 1 639 1 687 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -814 -773 -790 -775 -762 Summa skulder och kapital 783 793 817 864 925 Statliga bolag, banker och finansinstitut Summa tillgångar 889 889 946 1 021 1 159 Summa skulder 719 706 746 770 886 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 170 183 200 251 273 Summa skulder och kapital 889 889 946 1 021 1 159 Riksbanken Summa tillgångar 236 201 186 183 209 Summa skulder 119 112 114 119 149 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 117 89 72 64 60 Summa skulder och kapital 236 201 186 183 209 AP-fonderna Summa tillgångar 574 494 582 655 780 Summa skulder 9 7 5 9 11 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 565 487 577 646 769 Summa skulder och kapital 574 494 582 655 780 Premiepensionsmyndigheten Summa tillgångar 108 105 140 170 240 Summa skulder 2 2 2 2 2 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 106 103 138 168 238 Summa skulder och kapital 108 105 140 170 240 Allmänna arvsfonden Summa tillgångar 1 1 1 1 1 Summa skulder 1 1 1 1 1 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 0 0 0 0 0 Summa skulder och kapital 1 1 1 1 1 Fortsättning på tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 2001 2002 2003 2004 2005 Den statliga sektorn totalt Summa tillgångar 2 307 2 206 2 366 2 571 2 934 Summa skulder 2 324 2 297 2 367 2 435 2 628 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -17 -91 -1 136 306 Summa skulder och kapital 2 307 2 206 2 366 2 571 2 934 Vid utgången av 2005 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 934 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2005 med 363 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 628 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar en ökning med 193 miljarder kronor. Till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 125 miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital med 123 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2005 till 769 miljarder kronor. PPM:s tillgångar ökade med 70 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick vid utgången av 2005 till 238 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 159 miljarder kronor, en ökning med 138 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 116 miljarder kronor till sammanlagt 886 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Svensk Exportkredit AB och Vattenfall AB där tillgångarna ökade med cirka 45 miljarder kronor vardera samt Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB som ökade sina tillgångar med cirka 27 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 306 miljarder kronor. Ökningen med 170 miljarder kronor jämfört med 2004 beror främst på att AP-fonderna och PPM ökade det egna kapitalet. Bland de statliga bolagen ökade Vattenfall AB det egna kapitalet med 5,1 miljarder och Akademiska Hus AB med 5,8 miljarder kronor. Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regeringskansliet (not 25 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag). Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) Miljoner kronor 2001 2002 2003 2004 2005 Regerings-kansliet 159 317 178 687 196 065 216 504 270 189 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Riksbanken 293 58 0 61 61 Affärsverk Luftfarts- verket 240 181 156 150 153 Svenska kraftnät 166 323 324 351 415 Övriga myndigheter 63 59 60 63 57 Summa 161 079 180 308 197 605 218 129 271 875 Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret. För att undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot summa tillgångar respektive skulder för den statliga sektorn. Även AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbanken har från utgången av 2001 inte kvar några statspapper eftersom den extra utdelningen till staten 2001 främst utgjordes av statsobligationer. Tabell 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas och PPM:s innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret Miljoner kronor 2001 2002 2003 2004 2005 AP-fonderna 80 832 51 711 61 277 59 579 60 597 PPM 42 503 45 481 46 361 45 626 47 168 Summa 123 335 97 192 107 638 105 205 107 765 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten AP-fondernas redovisning avser bokfört marknadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag. I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. I denna sammanställning av den statliga sektorn redovisas även det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet på samma sätt som AP-fondernas tillgångar. De redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital i den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder, tabell 9.1. Även i nationalräkenskaperna (NR) ingår sparandet i premiepensionssystemet som en del av sparandet inom den offentliga sektorn. EU:s statistikorgan Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensionssystemet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bl.a. med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regelverket för både avgifter och förmåner. Detta beslut har nu ändrats av Eurostat till att avgiftsbestämda fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. För medlemsländer som för närvarande klassificerar sådana allmänna pensionssystem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en övergångstid att ändra redovisningen till mars 2007. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel skall avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fonderna. Tabell 9.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2005 (marknadsvärde) Miljoner kronor Tillgångar Skulder Fondkapital Första AP-fonden 191 021 3 758 187 263 Andra AP-fonden 191 879 1 286 190 593 Tredje AP-fonden 193 312 1 362 191 950 Fjärde AP-fonden 183 733 3 635 180 098 Sjätte AP-fonden 15 914 788 15 126 Sjunde AP-fonden 45 195 -150 Första AP-fondens avvecklingsfond 3 689 1 3 688 Fjärde AP-fondens avvecklingsfond 472 0 472 Summa 780 065 11 025 769 040 AP-fondernas sammanlagda resultat för 2005 är 114 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och administrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto tillfört kapital på totalt 9 miljarder kronor. I den konsoliderade balansräkningen för staten redovisas Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningarna avser den beräknade pensionsskulden för statligt anställd personals avtalspension. Flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk som skuldför den beräknade pensionsavsättningen. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar (se not 42 till balansräkningen, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser). I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspensionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning, men inte i sammanställningen i tabell 9.1 där PPM:s fonderade kapital hanteras på samma sätt som AP-fondernas och redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. På samma sätt redovisas även skulder avseende ej fastställda avgiftsmedel som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemet finansiella ställning och utveckling skall närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2005 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pensionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31, återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2005 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2005 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag. Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår totalt till 271 miljarder kronor. De sex största företagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Akademiska Hus AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), Sveaskog Holding AB och LKAB som tillsammans svarar för 76 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 50 procent av det bokförda värdet. Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Som en följd av att flertalet stora statliga bolag under 2005 har tillämpat nya redovisningsprinciper enligt de internationella reglerna IFRS (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt ändringar av jämförelsetal), har även uppgifterna för 2004 justerats för att få jämförbara värden. Tillgångssumman har därmed höjts med 64 miljarder kronor. För skulderna uppgår höjningen till 34 miljarder kronor och för det egna kapitalet redovisas en höjning med 30 miljarder kronor. Uppgifterna för åren 2001- 2003 har inte justerats och är alltså i enlighet med tidigare gällande redovisningsprinciper. Svensk Exportkredit AB:s tillgångar och skulder har båda ökat med 45 miljarder kronor. Skulden för emitterade värdepapper har ökat med 48 miljarder kronor, vilket bland tillgångarna främst motsvaras av en ökning av obligationer och andra värdepapper med 32 miljarder kronor och en ökning av utlåning till allmänhet och kreditinstitut med 11 miljarder kronor. Orsaken till förändringen är ökade transaktionsvolymer och valutakurseffekter av en svagare svensk krona. Vattenfall AB:s tillgångar har ökat med 45 miljarder kronor till 330 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökat med 40 miljarder kronor. Förändringen beror delvis på investeringar i anläggningstillgångar som medfört en ökning med 21,1 miljarder kronor och ökningen av kundfordringar och andra fordringar med 17,2 miljarder kronor. Bland annat har 35 procent av danska energibolaget Elsam A/S förvärvats för 10,4 miljarder kronor. Skuldförändringen förklaras främst av ökningen av leverantörsskulder och andra skulder med 22,5 miljarder kronor samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 7,4 miljarder kronor. Vattenfall AB har genomfört en emission av hybridkapital (räntebärande skulder med egenskaper liknande eget kapital) på 9,2 miljarder kronor samtidigt som andra räntebärande långfristiga skulder amorterats ned med 4,3 miljarder kronor. Eget kapital har ökat med 5,1 miljarder kronor. Ökningen är främst hänförbar till att årets resultat på 19,2 miljarder kronor minskat med en utdelning till staten på 5,6 miljarder kronor samt poster som redovisas direkt som minskning av eget kapital vid sidan av resultaträkningen på 8,4 miljarder kronor. Resultatförbättringen uppgår till 10,3 miljarder kronor och förklaras av en ökad volym på produktionen av vattenkraft, högre elmarknadspriser och lönsammare terminsaffärer avseende elproduktion. De totala tillgångarna i TeliaSonera AB uppgick till 204 miljarder kronor, varav statens andel är 92 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,9 miljarder kronor från föregående år. Ökningen avser immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Statens andel av skulderna har ökat med 2,4 miljarder kronor, främst orsakat av ökad långfristig upplåning. TeliaSonera AB redovisade ett nettoresultat på 11,7 miljarder kronor, varav 5,3 miljarder kronor ökat statens andel av eget kapital. Valutakursdifferenser har ökat statens andel av eget kapital med 4,0 miljarder kronor. Återköp av aktier och utdelning har minskat statens andel med 7,2 miljarder kronor. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 26,7 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till allmänheten. Skulderna har ökat med 26,4 miljarder kronor, mest i form av emitterade värdepapper. Statens Väg- och Baninvest har minskat både tillgångar och skulder med 8,5 miljarder kronor. Det är utlåning till Vägverket för vägprojekt i Stockholms- och Göteborgsregionen och motsvarande upplåning som överförts till Riksgäldskontoret. Kvarvarande tillgångar avser främst pågående nyanläggning för Botniabanan. 9.4 Riksbanken Riksbankens tillgångar har ökat med 25,8 miljarder kronor och skulderna med 29,2 miljarder kronor under året. Tillgångar ingående i valutareserven och guldreserven har ökat i värde under året, främst som ett resultat av kronans försvagning mot ingående valutor, men även av stigande guldpris och ränteförändringar. Skuldernas ökning förklaras främst av orealiserade vinster och förluster som ökat med 22,2 miljarder kronor. Det egna kapitalet har minskat med 3,4 miljarder kronor. Minskningen av det egna kapitalet beror främst på en utdelning av 6,7 miljarder kronor till staten. Årets resultat på 3,3 miljarder kronor har påverkat det egna kapitalet positivt. 9.5 Pensionssystemets årsredovisning Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Den första redovisningen avsåg 2001. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp - demografiska, ekonomiska och beteendemässiga - som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Pensionssystemets Årsredovisning 2005. Redovisningsprinciper Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har PPM:s redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. På motsvarande sätt som gäller för premiepensionssystemet finns inom inkomstpensionssystemet en pensionsskuld till aktiva och till pensionerade. Systemet omfattar även tillgångar, men till skillnad från premiepensionssystemet är dessa till största delen inte fonderade. I inkomstpensionssystemet finansieras utgifterna huvudsakligen av de löpande avgiftsinkomsterna. Avgiftsflödet är således systemets mest väsentliga tillgång - en s.k. avgiftstillgång. Avgiftstillgången motsvarar den pensionsskuld avgiftsflödet kan finansiera, givet mätperiodens ekonomiska och demografiska förhållanden. Avgiftstillgångens värdeförändring bestäms av antalet förvärvsarbetande, inkomsttillväxten per person och systemets omsättningstid. Det fonderade kapitalet utgörs av buffertfonderna inom fördelningssystemet (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden), premiepensionsfonderna (försäkringstillgångar) och den tillfälliga förvaltningen av preliminära avgiftsmedel i Riksgäldskontoret (s.k. övriga tillgångar). Den faktiska pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället - enda undantaget från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende intjänade ATP-poäng. ATP-skulden till aktiva utgör cirka 16 procent av den totala pensionsskulden. Andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in. Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs fördelningssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet. Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Miljoner kronor 2005 2004 Föränd- ring Förändring av fonderade tillgångar Pensionsavgifter 203 176 193 955 9 221 Pensionsutbetalningar -169 232 -164 804 -4 428 Avkastning på fonderat kapital 159 3831 74 143 85 238 Administrationskostnader -2 319 -3 021 702 Summa förändring av tillgångar (a) 191 008 100 275 90 733 Förändring av avgiftstillgång Värdet av förändringen i avgiftsinkomst 163 453 141 518 21 935 Värdet av förändringen i omsättningstid -49 367 0 -49 367 Summa förändring av avgiftstillgång (b) 114 086 141 518 -27 432 Förändring av pensionsskuld2 Nya pensionsrätter och ATP-poäng -213 180 -267 234 54 054 Pensionsutbetalningar 169 176 162 825 6 351 Indexering/värdeförändring -206 585 -170 597 -35 988 Värdet av förändring i medellivslängd m.m. -36 519 -17 614 -18 905 Uppkomna arvsvinster/ dödsfallskapital 9 150 8 048 1 102 Fördelade arvsvinster -9 542 -8 481 -1 061 Avdrag för administrationskostnader 2 073 2 280 -207 Summa förändring av pensionsskuld (c) -285 427 -290 773 5 346 Årets resultat (a)+(b)+(c) 19 6673 -48 980 68 647 1 Varav avkastning Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden 114 598 miljoner kronor. 2 Negativ post innebär att pensionsskulden ökar, positiv post innebär att pensionsskulden minskar, med angivet belopp. 3 Varav inkomstpensionssystemet 19 610 miljoner kronor. Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning Miljoner kronor 31/12 2005 31/12 2004 Förändring Tillgångar Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden 769 190 646 200 122 9911 Försäkrings-tillgångar 193 077 125 118 67 959 Övriga tillgångar 47 410 45 378 2 032 Avgiftstillgång 5 720 678 5 606 592 114 0862 Summa tillgångar 6 730 3553 6 423 288 307 0674 Skulder och överskott Balanserat över-/underskott 7 104 56 085 -48 981 Årets resultat 19 667 - 48 980 68 647 Summa över-/underskott 26 7705,6 7 1047 19 666 Pensionsskuld 6 654 553 6 369 129 285 4248 Övriga skulder 49 032 47 055 1 977 Summa skulder och överskott 6 730 355 6 423 288 307 067 1 Avrundningskorrigering med 1 miljon kronor. 2 Avser inkomstpensionssystemet. 3 Varav inkomstpensionssystemet (Avgiftstillgång och Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden) 6 489 868 miljoner kronor. 4 Varav inkomstpensionssystemet 237 077 miljoner kronor. 5 Avrundningskorrigering med 1 miljon kronor. 6 Varav inkomstpensionssystemet 28 392 miljoner kronor 7 Avrundningskorrigering med 1 miljon kronor. 8 Varav inkomstpensionssystemet 217 467 miljoner kronor. I tabellerna 9.5 och 9.6 redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor. Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2005 är 6 730 miljarder kronor. Buffertfonden, dvs. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden, utgör ca 12 procent av tillgångarna. Buffertfonden ökade med sammanlagt 123 miljarder kronor. Avkastningen svarade för drygt 114 miljarder kronor. Det motsvarar en kapitalvägd avkastning på 17,4 procent. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket, efter avdrag för administrationskostnader, bidrog till en fondökning med drygt 8 miljarder kronor. Sammantaget ökade inkomstpensionssystemets tillgångar med 237 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan motsvarar 217 miljarder kronor. Pensionsskulden har påverkats av indexeringen med 162 miljarder kronor. Den genomsnittliga utbetalningstiden har ökat, vilket ökat skulden med 37 miljarder kronor. Resterande del av ökningen förklaras av att nyintjänade pensionsrätter, inklusive vissa justeringar, översteg årets pensionsutbetalningar. Premiepensionssystemet är ett fondbaserat system där pensionsspararna själva väljer placering för sina premiepensionspengar. Förändringar i fondandelarnas priser påverkar direkt och lika mycket pensionsspararens tillgång i systemet. Därför ska fondverksamhetens resultat i princip alltid vara noll kronor. Inom premiepensionssystemet finns även en traditionell försäkring. Resultatet för denna kommer att växa i takt med att kapitalet växer och redovisas som en särskild del av det egna kapitalet. Under uppbyggnadsskedet och fram till 2018 finansieras PPM genom en kombination av avgiftsuttag och räntekontokredit för rörelsekapitalbehov samt låneramar hos Riksgäldskontoret. Avgiftsuttaget baserades på den prognostiserade kostnadsnivån för 2005 och medför ett tillfälligt positivt resultat. Årets resultat har beräknats till 57 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 68 miljarder kronor, varav 23 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 45 miljarder kronor avser värdeökning. 10 Sponsring m.m. 10 Sponsring m.m. 10.1 Riksdagens tillkännagivande Under hösten 2000 och våren 2001 genomförde Riksdagens revisorer en granskning av förekomsten av och formerna för sponsring av statliga myndigheter (Sponsring av statliga myndigheter [Rapport 2000/01:13]). I rapporten påtalade revisorerna bl.a. behovet av tydligare riktlinjer för sponsring som finansieringsform inom statsförvaltningen. Riksdagen tillkännagav (bet. 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:176) våren 2002 för regeringen att 1. regeringen bör ta ställning till vilka myndigheter eller vilka verksamheter som får finansieras med sponsring, 2. regeringen bör ta initiativ till att se över lagen om offentlig upphandling i syfte att klargöra hur den skall tillämpas i fråga om sponsring i form av varor och tjänster, och att 3. det krävs en klar definition av begreppet sponsring för att klargöra hur finansieringsformen skall hanteras inom statsförvaltningen. I februari 2003 beslutade regeringen att ge uppdrag till Högskoleverket, Statskontoret respektive Nämnden för offentlig upphandling (NOU) att utreda olika aspekter av sponsring av statliga myndigheter (dnr Fi2002/1153). Högskoleverket kartlade förekomsten av sponsring vid universitet och högskolor (reg.nr. 12-897-03), Statskontoret lämnade bl.a. förslag på definition av begreppet sponsring (dnr 2003/80-5) och NOU klargjorde under vilka förutsättningar lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig vid sponsring av varor och tjänster till statliga myndigheter (2003/0039-28). 10.2 Myndigheter eller verksamheter som får finansieras med sponsring Regeringen anser att avgörandet om huruvida en viss myndighet kan ta emot sponsring8 bör ligga på myndigheten själv. Det bör inte vara regeringens uppgift att i varje enskilt fall besluta att en viss myndighet eller verksamhet skall få ta emot denna typ av medel. Regeringen avser dock reglera under vilka omständigheter myndigheterna får göra detta. Regeringen utvecklar hur detta skall ske i avsnitt 10.4 Begreppet sponsring. Av 1 kap. 9 § regeringsformen framgår att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet bl.a. skall iaktta saklighet och opartiskhet. Den svenska förvaltningsmodellen bygger på att myndigheterna har ett stort mått av självständighet. Det ligger i myndigheternas eget intresse att inte skada sitt anseende genom att ingå olämpliga avtal (jfr bet. 1999/2000:KrU9). Myndigheterna bör dock inta en restriktiv hållning till att finansiera verksamhet genom sponsring mot bakgrund av kravet på att allmänheten skall kunna ha förtroende för svensk statsförvaltning samt att sponsring kan vara en osäker finansieringsform. Förtroendet för svensk statsförvaltning En grundläggande princip för all offentlig förvaltning är att inriktningen och omfattningen av den offentliga verksamheten bestäms av behöriga politiska organ, samt att dessa organ ställer erforderliga resurser till förfogande. Misstankar om jävsliknande beroendeförhållanden mellan sponsorn och myndigheten kan komma att äventyra allmänhetens förtroende för myndighetens verksamhet. Även ett begränsat sponsringssamarbete kan äventyra en myndighets trovärdighet då samarbetets omfattning och förutsättningar inte kan antas vara kända för allmänheten. Vid samarbete med en sponsor är det alltså viktigt att myndigheten gör en bedömning av hur detta är ägnat att uppfattas av allmänheten. Sponsringen får inte skada myndighetens anseende och förtroende eller stå i strid med övergripande beslut, politiska prioriteringar och mål för myndighetens verksamhet. Det får inte heller finnas någon intressekonflikt mellan myndigheten och sponsorn. För att säkerställa att förtroendet för statsförvaltningen bibehålls bör de myndigheter som tar emot sponsring utforma övergripande riktlinjer som anger syftet med sponsringen och vilka effekter som eftersträvas. Riktlinjerna bör även omfatta samarbetet med sponsorerna och hur sponsringen skall hanteras inom myndigheten. Myndigheten bör också utveckla rutiner för uppföljning av verksamheten i syfte att avgöra om den utgör ett effektivt resurstillskott. Sponsring kan vara en osäker finansieringsform Vikande konjunkturer eller förändringar av affärsverksamheten hos en viktig sponsor kan drastiskt förändra finansieringsförutsättningarna för en viss myndighet. Sponsring bör därför endast användas för att finansiera ändamål och verksamheter som inte skulle ha genomförts inom myndigheternas ordinarie budget. Exempel på sådant som kan finansieras med sponsring är utställningar, forskningsprojekt och konferenser. Verksamheten skall dock rymmas inom ramen för regeringens uppdrag till myndigheten. Därmed är det viktigt att myndigheterna är uppmärksamma på att inte bygga upp fasta kostnader i samband med sponsringssamarbeten. Det är med andra ord viktigt att myndigheten inte dimensionerar sin normala verksamhet så att den förutsätter denna typ av medel. Samtidigt bör inte mer långsiktiga finansieringslösningar uteslutas. Myndigheten bör även vara uppmärksam på att sponsringen tar resurser i anspråk. För de myndigheter som har fortlöpande sponsringsverksamhet krävs resurser för att söka efter sponsorer, för att tillhandahålla de förpliktelser myndigheten åtagit sig enligt avtal och för att i övrigt administrera och följa upp verksamheten. 10.3 Lagen om offentlig upphandling Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har på regeringens uppdrag klargjort under vilka förutsättningar lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig vid sponsring av varor och tjänster till statliga myndigheter (dnr Fi 2002/1153). NOU gör i sin rapport Lagen om offentlig upphandling och sponsring (2003/0039-28) bedömningen att den upphandlande enheten i varje enskilt fall måste bedöma vilken typ av avtal som faktiskt är för handen för att kunna avgöra om avtalet skall upphandlas enligt LOU. Ett avtal måste innehålla ömsesidigt förpliktande ekonomiska villkor och avse en upphandlande enhets köp, leasing eller hyrköp för att omfattas av reglerna i LOU. Upphandlingsskyldigheten inträder då sponsorn bidrar med varor eller tjänster till en upphandlande enhet och i gengäld av enheten erhåller varor eller tjänster, s.k. barteravtal, eller kontanta medel. Är avtalet om leverans av varor eller tjänster utan förpliktelser för den upphandlande enheten, utgör varorna eller tjänsterna gåva, vilken inte omfattas av reglerna i LOU. Att en upphandlande enhet endast åtar sig att upplysa om att en leverantör sponsrat den upphandlande enheten med varor eller tjänster, innebär normalt inte att avtalet innehåller förpliktelser för enheten. Sponsring med endast kontanta medel kan aldrig omfattas av reglerna i LOU. Är avtalet utan förpliktelser för den upphandlande enheten utgör de kontanta medlen gåva. Avtal om gåvor behöver inte upphandlas enligt LOU, eftersom sådana avtal inte innehåller ömsesidigt förpliktande ekonomiska villkor. Med förpliktelser för den upphandlande enheten att tillhandahålla varor eller tjänster innebär avtalet i juridisk mening en försäljning från den upphandlande enheten, vilket inte omfattas av reglerna i LOU. 10.4 Begreppet sponsring Begreppet sponsring är svårdefinierat. De sponsringsavtal som förekommer är av skiftande slag och innefattar element av gåva, köp och byte. Eftersom kravet om motprestation även anses omfatta indirekta motprestationer har regeringen funnit att gränsdragningen mot gåvor är komplicerad, och att det bl.a. därför inte bör införas särreglering om avdragsrätt för sponsring i skattelagstiftningen (skr. 2003/04:175). Riksdagen ställde sig bakom detta ställningstagande (bet. 2004/05:SKU6, rskr. 2004/05:20). Samma problem gör sig gällande då myndigheter tar emot sponsring. Tidigare föreslagna definitioner är inte heller användbara för att bestämma om ett sponsringsavtal omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) eller inte (se ovan). För statliga myndigheter utgör även avgränsningen mot avgifter ett problem. Såväl beträffande sponsring som vid uttag av avgifter tillhandahåller myndigheten varor och/eller tjänster mot någon form av kompensation. Det är av dessa skäl inte lämpligt att i förordning använda begreppet sponsring. Regeringen avser däremot att senare i år, genom en ändring av kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188), reglera myndigheternas möjligheter att finansiera sin verksamhet med andra icke statliga medel än donationer och bidrag enligt donationsförordningen (1998:140) och avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191). Genom kapitalförsörjningsförordningen och dess föreskrifter kommer det att framgå att endast om intäkten är tillfällig eller av mindre omfattning, inte rubbar förtroendet för myndighetens opartiskhet i myndighetsutövningen eller annars skadar myndighetens anseende, och om myndigheten har beslutat riktlinjer för finansieringsformen får myndigheterna ta emot denna typ av finansiering. Om särskilda skäl finns kan regeringen besluta om undantag från att intäkten endast får vara tillfällig eller av mindre omfattning, under förutsättning att myndighetens fasta kostnader inte ökar. Det har hittills saknats heltäckande och tydliga riktlinjer och regler för hur sponsring och vissa andra medel skall hanteras och redovisas. Genom ovanstående hantering täcker regeringen in alla icke statliga medel som i dag inte regleras på annat sätt såsom sponsring, ersättningar för rättegångskostnader, skadestånd, övriga kostnadsersättningar m.m. Ekonomistyrningsverket kommer att ge ut föreskrifter och lämna annat stöd för att underlätta tillämpningen av ändringen i kapitalförsörjningsförordningen. Donationer och bidrag enligt donationsförordningen, exempelvis forskningsbidrag till universitet och högskolor, berörs inte av den tilltänkta regleringen. Inte heller omfattas avgifter enligt avgiftsförordningen. 10.5 Sammanfattning Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande anför regeringen sammanfattningsvis följande. 1. Regeringen anser att avgörandet om huruvida en viss myndighet kan ta emot sponsring bör ligga på myndigheten själv. Det bör inte vara regeringens uppgift att i varje enskilt fall besluta att en viss myndighet eller verksamhet skall få ta emot denna typ av medel. 2. Regeringen har sett till att LOU setts över genom regeringsuppdraget till NOU. NOU gör i sin rapport bl.a. bedömningen att den upphandlande enheten i varje enskilt fall måste bedöma vilken typ av avtal som faktiskt är för handen för att kunna avgöra om avtalet skall upphandlas enligt LOU. 3. Regeringen anser inte att det är lämpligt att i förordning definiera begreppet sponsring. Regeringen avser däremot att senare i år, genom en ändring av kapitalförsörjningsförordningen, reglera myndigheternas möjligheter att finansiera sin verksamhet med andra icke statliga medel än donationer och bidrag enligt donationsförordningen och avgifter enligt avgiftsförordningen. 1 För 2005 gäller förändringen av konsumentprisindex under perioden juni 2004-juni 2005. 2 2005 höjdes skattesatserna motsvarande förändringen av konsument prisindex under perioden juni 2003-juni 2004. 3 I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även de administrativa kostnaderna vilka inte ingår i förväntad förlust. 4 Garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner utfärdas och hanteras av finansdepartementet och utrikesdepartementet. RGK rapporterar endast åtagandenas storlek. 5 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin ska bankinstitutens sammanlagda avgifter uppgå till en viss andel av de garanterade insättningarna. Om de behållna avgiftsmedlen nått den målsatta nivån skall avgiftsuttaget vara 0,1 procent av de garanterade insättningarna. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet. 6 RGK gör inte avsättningar för garantier till internationella finansieringsinstitutioner. Inga avsättningar görs heller för garantier utställda av affärsverk och garantier utställda av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa åtaganden redovisar RGK således inom linjen. 7 En programperiod omfattar sju år. Innevarande programperiod löper från 2000 till och med 2006. 8 Med sponsring brukar man avse en överenskommelse varigenom en sponsor tillhandahåller den sponsrade parten kontanta medel, varor eller tjänster i utbyte mot exponering av ett företagsnamn eller varumärke och eventuellt andra förmåner. Som framgår av avsnittet Begreppet sponsring nedan är det dock inte lämpligt att i förordning använda begreppet sponsring. ?? PROP. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 10 11 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 20 19 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 24 23 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 28 29 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 44 57 Skr. 2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 PROP. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 122 121 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 174 175 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 192 191 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 198 199 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 208 207 Skr. 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 218 217 Skr 2005/06:101 Skr. 2005/06:101 222 223