Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2006/07:101 Årsredovisning för staten 2006 Regeringens skrivelse 2006/07:101 Årsredovisning för staten 2006 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 april 2007 Maud Olofsson Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2006. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2006 Det samlade ekonomiska utfallet för 2006 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,9 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2005 till 3,1 procent 2006, vilket överstiger det av riksdagen fastställda målet för 2006 med 2,6 procentenheter. Utgiftstaket för 2006 klarades med en marginal på 11,8 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 31,5 procent, en minskning med knappt 1 procentenhet jämfört med 2005. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 18,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,3 miljarder kronor jämfört med 2005. Resultaträkningen uppvisade 2006 ett överskott på 104 miljarder kronor. Jämfört med 2005 har resultatet förbättrats med 67 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 41 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från ca 47 till 43 procent. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2006 jämfört med 2005. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2006 Procent av BNP1 Utfall 2005 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 893 3,13 77 2,9 Statsbudgetens saldo 18 0,6 14 0,5 Utgiftstak 907 32,0 870 32,6 Takbegränsade utgifter 895 31,5 864 32,4 Statens nettoförmögenhet -635 -22,4 -7464 -27,9 Statsskuld 1 220 43,0 1 262 47,2 Årets över-/underskott i resultaträkningen 104 3,7 374 1,4 Garantiför-bindelser5 756 26,6 723 27,1 EU-avgiften6 Nettoflöde till EU 26 12 0,9 0,4 26 12 1,0 0,5 1 Prel. BNP för 2006 uppgår till 2 838 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2005 uppgår till 2 670 miljarder kronor (löpande priser). 3 Premiepensionssystemet svarar för ca 30 miljarder kronor eller ca 1,0 procent av den offentliga sektorns finansiella sparande. 4 Redovisningen för 2005 har justerats i enlighet med ändrade redovisningsprinciper m.m. För en närmare beskrivning, se avsnitt 4.4.5. 5 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. 6 Periodiserade uppgifter. Överskott i de offentliga finanserna Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Osäkerheten i konjunkturutvecklingen är ett av skälen till att det bör finnas en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet och långsiktig hållbarhet. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. På motsvarande sätt kan det överstiga 2 procent i ett starkt konjunkturläge. Riksdagen fastställde hösten 2005 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2006 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2006 beräknas enligt preliminära nationalräkenskaper uppgå till 3,1 procent av BNP, vilket betyder att målet överskreds med 2,6 procentenheter. Det stora överskridandet av målet uppkom till viss del av en högre tillväxt. De förbättrade offentliga finanserna beror i stor utsträckning dock på ökade skatteintäkter. Under perioden 2000-2006 var överskotten i de offentliga finanserna i genomsnitt 2,0 procent av BNP, inklusive sparandet i premiepensions-systemet. Överskottet är därmed i linje med målet om 2 procents sparande över en konjunkturcykel. Marginal till utgiftstaket Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2006 uppgick till 907 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 895,2 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2006 klarades därmed med en marginal på 11,8 miljarder kronor. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 104 miljarder kronor, vilket är en ökning med 67 miljarder kronor jämfört med 2005. Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkter har ökat med 62 miljarder kronor. Skatteintäkter uppgår därmed till 964 miljarder kronor för staten och utgör 92 procent av statens totala intäkter. Skatter på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 16,6 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor, varav 13,4 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. Kostnaderna för transfereringar har ökat med 17 miljarder kronor jämfört med 2005. Transfereringar till hushåll ökade med 14 miljarder kronor, varav 7 miljarder kronor avser ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten. Transfereringar till utlandet ökade med 3,2 miljarder kronor. Ökningen avser i sin helhet bistånd och andra internationella bidrag. Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 8 miljarder kronor. Kostnader för personal ökade med 13,8 miljarder kronor, främst till följd av att försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner ökade med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen beror på en sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjer nuvärdet av de framtida pensionerna och därmed avsättningen. Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet har minskat med 1,4 miljarder kronor. Vidare har avskrivningar och nedskrivningar minskat med 3,9 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 48,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2005. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för TeliaSonera AB med 2,4 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 1,7 miljarder kronor och Sveaskog AB med 1,5 miljarder kronor. Försämrat resultat återfinns hos Akademiska Hus AB med 3,6 miljarder kronor till följd av att ökningen av fastigheternas marknadsvärde är lägre än föregående år. Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 28 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsminskning med 39 miljarder kronor jämfört med 2005. Detta beror framför allt på att orealiserade valutakursvinster uppgår till 23 miljarder kronor jämfört med föregående år då orealiserade valutakursförluster redovisades på 30 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor jämfört med 2005. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier som redovisats under föregående år. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till -635 miljarder kronor, vilket motsvarar -22,4 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med ca 110 miljarder kronor jämfört med 2005, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 104 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 41 miljarder kronor till 1 220 miljarder kronor. Som framgår av tabellen ovan uppgår statsskulden 2006 till 43 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med ca 5 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med ca 37 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat, från 24 procent till 22 procent, i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden. Statsbudgetens utfall Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till 810 miljarder kronor 2006, varav skatter m.m. utgjorde 744 miljarder kronor och övriga inkomster 66 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten som antogs i december 2005 blev inkomsterna 65 miljarder kronor högre. Skatter m.m. blev 67 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster 2 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 793 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än beräknat i ursprunglig statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll och företagsvinster. Utgifter Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 792 miljarder kronor 2006, vilket är 7,5 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2006. På tilläggsbudget anvisades 11,1 miljarder kronor, varav 6,8 miljarder kronor avsåg jord- och skogsbruk (främst gårdsstöd). I förhållande till det som totalt anvisades på statsbudget och tilläggsbudget blev utgifterna 3,5 miljarder kronor lägre. Skillnaden mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror främst på ökade utgifter för Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur beror på två års utbetalningar till premiepensionssystemet. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden ökade med 33 miljarder kronor jämfört med 2005 och uppgick vid utgången av 2006 till 756 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garantiåtagandena minskat med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. De statliga subventionerna av garantiverksamheten via statsbudgeten uppgick till 0,3 miljarder kronor, varav 0,2 miljarder kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 0,1 miljarder kronor avsåg Öresundsbron. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2006 till drygt 194 miljarder kronor, varav 176 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar. Avgifter till och bidrag från EU Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till knappt 26 miljarder kronor (0,9 procent av BNP), vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2005. Ökningen är främst hänförlig till att den momsbaserade delen av avgiften har ökat med drygt 1 miljard kronor, tullavgiften med ca 0,5 miljard kronor och en minskning på drygt 1 miljard kronor av den BNI-baserade delen av avgiften. Bidragen från EU ökade med ca 0,7 miljarder kronor, vilket innebär att nettoflödet till EU minskade med 0,4 miljarder kronor. Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2005 och 2006 densamma som den kostnadsmässiga avgiften (25,6 respektive 25,9 miljarder kronor). Statliga sektorns tillgångar och skulder Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens andel uppgår till minst 20 procent. Vid utgången av 2006 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 186 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 235 miljarder kronor jämfört med 2005. De samlade skulderna uppgick till 2 605 miljarder kronor 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 581 miljarder kronor, en ökning med 258 miljarder kronor jämfört med 2005. Till följd av ökad sysselsättning och en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 91 miljarder kronor till 871 miljarder kronor (eget kapital har ökat med 89 miljarder kronor). PPM:s tillgångar ökade med 55 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick därmed till 293 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 213 miljarder kronor, en ökning med 54 miljarder kronor jämfört med 2005. Statens andel av bolagens skulder ökade med 22 miljarder kronor till sammanlagt 908 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 305 miljarder kronor. Innehållsförteckning Sammanfattning 7 1 Årsredovisning för staten 2006 21 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 25 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 25 2.2 Utgiftstak för staten 26 3 Utvecklingen av statens ekonomi 31 3.1 Statsbudgetens utveckling 31 3.1.1 Statsbudgetens saldo 31 3.1.2 Statsbudgetens inkomster 31 3.1.3 Statsbudgetens utgifter 37 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna 40 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 53 4.1 Resultaträkning 53 4.1.1 Intäkter 54 4.1.2 Kostnader 55 4.1.3 Transfereringar 55 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet 57 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 57 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader 57 4.2 Balansräkning 58 4.2.1 Nettoförmögenheten 58 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 59 4.3 Finansieringsanalys 60 4.3.1 Statens verksamhet 61 4.3.2 Investeringar 61 4.3.3 Utlåning 61 4.3.4 Finansiella aktiviteter 61 4.3.5 Statens nettoupplåning 62 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 62 4.4.1 Transfereringar 62 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter 63 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten 65 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. 65 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper 66 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. 68 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster 69 4.4.8 Värderingsprinciper 72 4.5 Noter 74 4.5.1 Noter till resultaträkningen 74 4.5.2 Noter till balansräkningen 91 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen 114 5 Statsbudgetens utfall 121 5.1 Statsbudgetens saldo 2006 121 5.1.1 Statsbudgeten 2005 och 2006 123 5.2 Statsbudgetens inkomster 2006 123 5.2.1 Prognosförutsättningar 124 5.2.2 Totala skatteintäkter 126 5.2.3 Övriga inkomster 131 5.3 Statsbudgetens utgifter 2006 136 5.3.1 Sammanfattning 137 5.3.2 Indragningar 138 5.3.3 Begränsningsbelopp 140 5.3.4 Medgivna överskridanden 140 5.3.5 Politikområden 140 5.3.6 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 144 5.4 Utfall per utgiftsområde 150 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 150 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 151 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 152 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 152 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 152 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 153 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 153 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar 154 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 155 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 156 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 156 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 157 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 157 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 158 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 158 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 159 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 159 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 160 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 160 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 161 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 161 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 162 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 162 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 163 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 163 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 164 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 165 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 165 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 166 5.4.30 Kassamässig korrigering 168 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 169 6 Statliga garantier och krediter 173 6.1 Statliga garantier 173 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning 173 6.1.2 Portföljens riskprofil 176 6.1.3 Avsättningar för garantiförluster 177 6.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten 178 6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten 179 6.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser 180 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk 182 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning 183 7 Avgifter till och bidrag från EU 189 7.1 Avgiften till EU:s budget 189 7.2 Återflöde från EU-budgeten 190 7.3 Redovisning i resultaträkningen 190 7.4 Redovisning på statsbudgeten 191 7.5 Anslag finansierade med EU-medel 192 8 Revisionsfrågor 197 8.1 Revisionsberättelse med invändning 197 8.2 Revision av EU-medel 199 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2005 200 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 200 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2005 gällande Sverige 200 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 205 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet 205 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten 208 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut 209 9.4 Riksbanken 210 9.5 Pensionssystemets årsredovisning 210 Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter Tabellförteckning Nyckeltal för det ekonomiska utfallet 7 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 25 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 26 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna 26 2.4 Utgiftstak för staten 27 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2006 27 2.6 Takbegränsade utgifter 28 3.1 Statsbudgetens utfall 2002-2006 31 3.2 Statens totala inkomster 2000-2006 32 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2000-2006 34 3.4 Skattekvot 2001-2006 37 3.5 Statsbudgetens utgifter 2002-2006 39 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2002-2006 40 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2006 41 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2002-2006 42 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2002-2006 42 3.10 Valutaskulden 2002-2006 43 3.11 Statsskuldens kostnader 2002-2006 43 3.12 Transfereringar 2002-2006 44 3.13 Socialförsäkringar 2002-2006 45 3.14 Pensionstagare med ålderspension 2002-2006 45 3.15 Utbetald ålderspension 2002-2006 45 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2002-2006 46 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2002-2006 46 3.18 Studerande med studiemedel 2002-2006 47 3.19 Studerande med studiemedel 2002-2006: Studielån 47 3.20 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på kvinnor respektive män 49 3.21 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på åldersgrupper 49 3.22 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på sektorer 50 4.1 Resultaträkning 54 4.2 Balansräkning 59 4.3 Materiella investeringar 61 4.4 Finansieringsanalys 62 4.5 Resultaträkningens saldo 2005 68 5.1 Statsbudgetens utfall 2006 121 5.2 Statsbudgetens saldo 2006 samt justering för större engångseffekter 122 5.3 Statsbudgetens utfall 2005 och 2006 123 5.4 Redovisning av skatteintäkter i årsredovisningen respektive 2007 års ekonomiska vårproposition 124 5.5 Inkomstreformer 2006 125 5.6 Antaganden i 2007 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2006 125 5.7 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2006 127 5.8 Övriga inkomster, sammanfattning 131 5.9 Inkomster av statens verksamhet 132 5.10 Rörelseöverskott 132 5.11 Ränteinkomster 133 5.12 Aktieutdelning 133 5.13 Inkomster av försåld egendom 134 5.14 Återbetalning av lån 135 5.15 Kalkylmässiga inkomster 135 5.16 Statliga pensionsavgifter 135 5.17 Bidrag m.m. från EU 136 5.18 Statsbudgetens utgifter m.m. 2006 137 5.19 Indragningar 2006 139 5.20 Utgiftsbegränsande åtgärder 2006 140 5.21 Medgivet överskridande 2006 140 5.22 Statsbudgeten fördelad på politikområden 142 5.23 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 144 5.24 Transfereringar till hushåll 145 5.25 Transfereringar till kommuner 146 5.26 Transfereringar till företag 147 5.27 Lön inkl. sociala avgifter 148 5.28 Omkostnader för konsumtion 149 5.29 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2006 150 5.30 UO 1 Rikets styrelse 151 5.31 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 151 5.32 UO 3 Skatt, tull och exekution 152 5.33 UO 4 Rättsväsendet 152 5.34 UO 5 Internationell samverkan 152 5.35 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 153 5.36 UO 7 Internationellt bistånd 153 5.37 Utfall för bistånd 1997-2006 154 5.38 UO 8 Invandrare och flyktingar 154 5.39 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 155 5.40 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 156 5.41 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 156 5.42 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 157 5.43 UO 13 Arbetsmarknad 157 5.44 UO 14 Arbetsliv 158 5.45 UO 15 Studiestöd 158 5.46 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 159 5.47 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 159 5.48 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 160 5.49 UO 19 Regional utveckling 160 5.50 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 161 5.51 UO 21 Energi 161 5.52 UO 22 Kommunikationer 162 5.53 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 162 5.54 UO 24 Näringsliv 163 5.55 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 163 5.56 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 164 5.57 Räntor på statsskulden 2002-2006 164 5.58 Räntor och valutakurser 2002-2006 årsgenomsnitt 165 5.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 165 5.60 Förändring av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2006 166 5.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor 166 5.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning 166 5.63 Kassamässig korrigering 168 5.64 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 169 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser2006-12-31 174 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2006-12-31 178 6.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2006-12-31 179 6.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2006-12-31 180 6.5 Anslag vars ändamål 2006 omfattade garantiverksamhet 181 6.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2006 181 6.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2006-12-31 183 7.1 Periodiserade avgifter till EU 2002-20061 191 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2002-2006 192 7.3 Anslag finansierade med EU-medel 193 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 206 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) 207 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas och PPM:s innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret 207 9.4 AP-fonderna 2006 208 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning 211 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning 212 Diagramförteckning 3.1 Skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar 35 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar 35 3.3 Skattebaser för skatt på kapital 35 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar 35 3.5 Skattebaser för skatt på arbete 36 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar 36 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror 36 3.8 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2002-2006 40 3.9 Transfereringar per sektor 2002-2006 44 3.10 Socialförsäkringar 2002-2006 45 3.11 Arbetsmarknad 2002-2006 46 3.12 Bistånd m.m. 2002-2006 46 3.13 Utbildning och studiestöd 2002-2006 47 3.14 Statens egen verksamhet 2002-2006 48 3.15 Statens över/-underskott 50 4.1 Statens intäkter 54 4.2 Statens kostnader 55 4.3 Transfereringar per sektor 55 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2006 123 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2006, realekonomiskt fördelade 144 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2006 145 6.1 Garantiåtaganden 2002-2006 174 6.2 Återvinningar, statliga subventioner. avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2002 - 2006 182 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2002-2006 184 1 Årsredovisning för staten 2006 1 Årsredovisning för staten 2006 Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen skall enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 14 december 2006 (dnr Fi2006/7114). Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter samt Riksbankens grundfond. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2006 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2006 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2005. Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2006 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2006, dels med utfallet för 2005. Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2007/2004). En samlad bild av statens ekonomi Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning har utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2006. De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av statliga garantier och krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2006 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel återfinns i kapitel 8. Förändringar i årets skrivelse I årets skrivelse lämnas en fullt periodiserad redovisning av skatter i resultat- och balansräkningen liksom i statsbudgetens utfall. Kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi omfattar inte en redovisning av de mål som den tidigare regeringen ansåg vara av betydelse för att följa utvecklingen av statens ekonomi. I jämförelse med förra årets skrivelse avseende 2005 utgår kapitlet Sponsring m.m. Kvalitetsgranskning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt statsbudgetens utfall. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster. Granskning av årsredovisningen för staten 2005 Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2005 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2005/06:RRS20). 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2006, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. I budgetpropositionen för 2007 aviserades en översyn av det finanspolitiska ramverket. Regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen för 2007 bedömningar och förslag till förstärkningar av det finanspolitiska ramverket. Utvärderingen av måluppfyllelse i denna skrivelse görs utifrån de fastställda målen för 2006. 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, vilket innebär att förutom staten ingår även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Definitionen av överskottsmålet År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Med anledning av beslut av EU:s statistikorgan Eurostat 2004 ska sparandet i premiepensionssystemet från och med mars 2007 redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn. Detta påverkar i teknisk mening utformningen av överskottsmålet för den offentliga sektorn, men utgör inte någon reell förändring. Som följd av förändringen minskar den offentliga sektorns finansiella sparande med cirka 1,0 procent av BNP. Regeringen föreslår därför i 2007 års ekonomiska vårproposition att målet för det finansiella sparandet justeras till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utvärderingen av måluppfyllelse i denna skrivelse, som är tillbakablickande, görs emellertid utifrån det ursprungliga målet. Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Mål -3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 0,5 0,5 Utfall -1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 -0,5 -0,2 1,5 2,9 3,1 Utvärdering av målet Under perioden 1997-2001 överträffades målen med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen gavs finanspolitiken en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det finansiella sparandet. Åren 2004 till 2006 uppnåddes åter överskott, se tabell 2.1. Under perioden 2000-2006 var överskotten i de offentliga finanserna i genomsnitt 2,0 procent av BNP, inklusive sparandet i premiepensionssystemet. I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. Beroende på konjunkturläge kan det finansiella sparandet tillfälligt tillåtas avvika från 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas. Riksdagen fastställde hösten 2005 i budgetpropositionen för 2006 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2006 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes bli 0,7 procent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,1 procent (3,4 kalenderkorrigerat). Enligt preliminära nationalräkenskaper blev överskottet 3,1 procent av BNP inklusive premiepensionssystemet, dvs. målet överskreds med 2,6 procentenheter. Det stora överskridandet av målet uppkom till en viss del av en högre tillväxt. Även hushållens konsumtionsutgifter, som är en viktig skattebas, utvecklades starkare. De förbättrade offentliga finanserna beror till övervägande del på ökade skatteintäkter. Större intäkter än vad som prognostiserades hösten 2005 har utfallit för skatt på kapitalvinster och på konsumtion. I viss mån gäller detta även inkomstskatter. Även minskade utgifter bidrog till ett finansiellt sparande som var högre än vad som hade prognostiserats. Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor Utfall 2005 BP2006 Utfall 2006 Utfall- BP2006 Inkomster 1510 1521 1580 59 varav skatter och avgifter 1364 1373 1425 52 Utgifter 1 433 1500 1492 -9 Finansiellt sparande 77 21 89 68 Procent av BNP 2,9 0,7 3,11 2,4 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Premiepensionssystemet svarar för ca 30 miljarder kronor eller ca 1,0 procent av den offentliga sektorns finansiella sparande. Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor Utfall 2005 BP2006 Utfall 2006 Utfall- BP2006 Staten 9 -41 19 60 Ålderspensionssystemet 53 53 59 6 Kommunala sektorn 15 8 10 2 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 2.2 Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budgetåret 1997 och har klarats samtliga år (se tabell 2.4). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten stödjer därmed överskottsmålet. De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. Tabell 2.4 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 870,0 907,0 Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av den s.k. budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras. Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket för staten för budgetåret 2006 till 931 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks-dagsbeslut om tekniska justeringar av utgiftstaket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.5). Utgiftstaket för 2006 fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 907 miljarder kronor. Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Den huvudsakliga tekniska justeringen av utgiftstaket 2006 motiverades av nettoredovisningen av utjämningssystemet, som minskade de takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder kronor. Övriga justeringar motiveras av de justeringar av statsbidragen till kommunerna som gjorts för att kompensera förändringar i grundavdraget. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2006 Miljarder kronor 2006 Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i BP 2004 (bet. 2003/04: FiU20) 931 Nettoredovisning av utjämningssystem -26,33 Begränsat avdrag för pensionsavgift -2,94 Grundavdragshöjning 3,72 Slutreglering av grundavdragshöjning 0,67 Försäkringskassans pensionsavgifter 0,41 Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut (bet. 2004/05:FiU1) 907 Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket 2006 till 895,2 miljarder kronor. Därmed klarades utgiftstaket med en marginal på 11,8 miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna blev 10,9 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2006. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -3,9 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1,4 13 Arbetsmarknad -1,9 15 Studiestöd -2,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande -0,8 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -2,1 Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2006: Utgiftsområde Mdkr 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0,6 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 4,6 Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor Utfall 2005 SB 20061 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 692,3 726,5 716,1 -10,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 172,0 179,6 179,1 -0,4 Takbegränsade utgifter 864,3 906,1 895,2 -10,9 Budgeteringsmarginal 5,7 0,9 11,8 10,9 Utgiftstak för staten 870 907 Anm.: SB 2006= Statsbudget för 2006 1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2006, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2007. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 179,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2006. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. 3 Utvecklingen av statens ekonomi 3 Utvecklingen av statens ekonomi I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. 3.1 Statsbudgetens utveckling 3.1.1 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Inkomster 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 Skatter m.m. 665,2 614,0 642,8 688,3 744,5 Övriga inkomster 65,3 47,7 51,6 57,5 65,9 Utgifter m.m. 727,0 708,3 745,0 731,8 791,9 UO 1-25 och 27 658,0 661,3 688,0 692,3 716,1 Statsskuldsräntor UO 26 67,3 42,2 52,7 32,7 49,5 Kassamässig korrigering -48,6 -7,3 -6,1 -3,3 -1,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning 50,3 12,1 10,3 10,1 27,5 Budgetsaldo 3,5 -46,6 -50,5 14,1 18,4 Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den struktur som gällde för statsbudgeten för 2006. Av tabell 3.1 framgår att budgetöverskottet 2002 uppgick till drygt 3 miljarder kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på ca 47 miljarder kronor. Underskottet ökade under 2004 till ca 51 miljarder kronor. Det låga överskottet 2002 och försämringen 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Under samma period minskade utgifterna, vilket förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt ökade dock utgifterna inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Ökningen av lånebehovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor, internationellt bistånd och avgiften till Europeiska gemenskapen. År 2005 uppvisade statsbudgeten åter ett överskott, vilket uppgick till drygt 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till drygt 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster. 3.1.2 Statsbudgetens inkomster Statens totala inkomster I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren 2000-2006 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten för 2007. Sett över hela sjuårsperioden har de stigit med knappt 1 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska förändringar. Framförallt beror de på regelförändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår . Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2000-2006 Miljarder kronor Inkomstår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,8 793,1 Periodiseringar -26,1 29,7 25,6 -22,6 -32,2 -16,4 13,4 1000 Skatter m.m. 664,1 682,1 658,4 638,3 672,3 743,4 806,4 2000 Inkomster av statens verksamhet 44,1 44,6 43,3 23,7 29,3 27,2 43,5 3000 Inkomster av försåld egendom 61,5 0,2 0,1 0,0 0,1 6,7 0,1 4000 Återbetalning av lån 2,5 2,6 2,7 2,5 2,4 2,3 2,1 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,6 8,4 9,9 9,5 8,3 8,8 7,8 6000 Bidrag från EU 9,0 8,5 9,3 12,0 11,6 12,6 12,4 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 10,2 10,1 10,8 -17,3 -21,8 -41,5 -48,3 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 -1,4 -4,0 -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 Statens övriga inkomster (2000-8000) 135,9 73,0 72,0 23,4 22,1 2,5 3,9 Statsbudgetens inkomster 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8 810,3 Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten för 2007. Statens övriga inkomster Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. De stora inkomsterna 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor. Statliga bolags återköp av aktier inbringade 7 miljarder kronor 2005. Den resterande variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdelningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år. Den offentliga sektorns skatteintäkter I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2006 var 99 miljarder kronor (ca 15 procent) högre än vad de var 2000. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 2,3 procent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har fr.o.m. 2001 t.o.m. 2006 påverkat de statliga skatteintäkterna negativt med drygt 40 miljarder kronor. Justerat för regeländringar skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 21 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 3,2 procent. Förändringar under skatt på arbete Under skatt på arbete redovisas bl.a. skattereduktioner. Till följd av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar dessa i tre jämna steg 2000, 2001 och 2002 samt två halva steg 2005 och 2006. Sammantaget ger reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften, vilken 2006 uppgick till 77 miljarder kronor. Samtidigt minskar avdragen för den allmänna pensionsavgiften, vilket påverkar den kommunala skatten positivt. År 2006 bidrog detta till ca 25 miljarder kronor av kommunalskatteintäkterna. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensionsomläggningen då pensioner gjordes beskattningsbara och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 15 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes även 2001, 2002, 2004 samt 2005, vilka sammantaget ökade den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete. Förändringar under skatt på kapital Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under högkonjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, för att därefter återhämta sig och under 2006 nå upp till nästan samma nivå som 2000. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar, fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även skatt på bolagsvinster uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter p.g.a. återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Ungefär 10 miljarder kronor förklaras av dessa återbetalningar. Nedgången 2001 förstärktes av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2006 beror på bolagens starka resultat. För 2004 och 2005 beror de högre skatteintäkterna även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag därmed valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Fastighetsskatten minskade marginellt 2001 - trots återinförd omräkning av taxeringsvärden - beroende på lägre skattesats. För 2006 tas effekten av en begränsningsregel för markvärden ut av höjd skatt på vattenkraft samt den allmänna fastighetstaxeringen. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001, 2002 och 2005. Arvs- och gåvoskatten slopades 2005, vilket förklarar de låga utfallen 2005 och 2006. Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror Utvecklingen av koldioxidskatten under perioden beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 13 miljarder kronor (utöver KPI-justering) inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Ungefär 8 miljarder kronor av dessa motverkas av skattesatssänkningar under energiskatten. Att nivån för energiskatten ändå är jämn under perioden beror på skattesatshöjningar för elektrisk kraft om ca 7 miljarder kronor. Skattesatsjusteringarna syftar till att finansiera lägre skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Lägre skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca 2 miljarder kronor. Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2000-2006 Miljarder kronor Inkomstår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Skatt på arbete 709,7 741,2 746,4 782,9 806,9 829,6 859,3 Direkta skatter 414,0 423,4 420,4 449,5 465,6 476,9 492,2 Kommunal skatt 336,3 359,4 378,5 403,1 419,8 435,6 454,1 Statlig skatt 33,5 34,6 33,1 32,7 34,0 38,3 43,2 Allmän pensionsavgift 63,1 65,7 68,1 70,3 72,1 74,2 76,9 Skattereduktioner m.m. -18,9 -36,4 -59,4 -56,6 -60,5 -71,3 -82,1 Artistskatt 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 295,6 317,8 326,0 333,5 341,4 352,8 367,1 Arbetsgivaravgifter 288,4 304,6 314,8 321,9 329,0 341,1 357,1 Egenavgifter 8,2 8,5 8,9 9,0 9,3 10,1 10,9 Särskild löneskatt 22,4 25,3 27,6 27,2 28,3 29,3 29,0 Nedsättningar -5,9 -6,3 -8,1 -8,4 -8,7 -8,5 -8,8 Tjänstegruppliv 1,0 1,1 1,1 1,3 1,3 1,1 1,2 Avgår premiepensionssystemet -18,3 -15,4 -18,4 -17,5 -17,8 -20,3 -22,3 Skatt på kapital 161,1 119,3 101,7 107,5 135,9 167,9 184,4 Skatt på kapital, hushåll 34,4 14,2 6,3 6,8 11,9 22,9 32,0 Skatt på företagsvinster 72,5 52,1 43,9 48,9 71,5 92,0 96,9 Avkastningsskatt 13,3 14,9 13,4 12,7 11,3 12,0 10,7 Fastighetsskatt 23,3 21,2 23,5 24,0 24,3 25,1 25,0 Stämpelskatt 4,9 5,4 5,8 6,0 7,1 7,8 9,5 Förmögenhetsskatt 8,2 6,5 3,9 4,9 5,3 5,0 6,5 Kupongskatt m.m. 2,1 2,5 1,9 1,9 1,8 1,9 3,9 Arvs- och gåvoskatt 2,5 2,6 3,0 2,5 2,6 1,1 0,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 289,1 300,7 314,9 327,9 337,8 357,5 373,6 Mervärdesskatt 198,4 207,0 217,1 226,6 235,4 250,2 263,5 Tobaksskatt 7,7 8,1 8,4 8,3 8,2 8,2 8,6 Skatt på etylalkohol 4,9 4,9 5,1 4,7 4,1 4,1 4,2 Skatt på vin m.m. 3,6 3,7 3,5 3,6 3,5 3,6 3,8 Skatt på öl 2,4 2,4 2,6 2,6 2,5 2,6 2,7 Energiskatt 38,3 36,4 37,1 36,4 35,1 37,8 38,2 Koldioxidskatt 12,0 17,0 19,9 23,8 26,4 25,5 24,7 Övriga skatter på energi och miljö 3,7 3,6 3,6 3,7 3,5 3,4 4,7 Skatt på vägtrafik 7,4 7,7 8,2 8,3 8,8 11,0 11,8 Skatt på import 3,8 3,6 3,4 3,5 3,9 4,7 5,0 Övriga skatter 6,9 6,3 6,0 6,3 6,4 6,4 6,3 Restförda och övriga skatter 5,4 -1,7 -3,3 -2,6 -1,9 -0,8 -1,9 Restförda skatter -5,0 -5,2 -7,3 -5,9 -5,9 -7,6 -5,4 Övriga skatter 10,4 3,5 3,9 3,4 4,1 6,8 3,4 Totala skatteintäkter 1 165,3 1 159,6 1 159,7 1 215,8 1 278,9 1 354,2 1 415,4 EU-skatter 12,0 10,8 8,6 8,9 7,3 7,8 9,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 153,3 1 148,7 1 151,1 1 206,9 1 271,6 1 346,4 1 406,3 Kommunal inkomstskatt 336,3 359,4 378,5 403,1 419,8 435,6 454,1 Avgifter till ålderspensionssystemet 126,8 136,9 139,8 142,9 147,2 151,0 159,1 Statens skatteintäkter 690,2 652,4 632,8 660,9 704,5 759,8 793,1 Anm.: I tabellen är avgifterna till premiepensionssystemet exkluderade från totala skatteintäkter. Konjunkturens effekt på statens ekonomi Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna årligen korrigeras för direkta effekter av regelförändringar som skett fr.o.m. 2000. Skatteintäkterna under perioden jämförs då som om 1999 års regler gällde samtliga år. Diagram 3.1 Skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling I diagram 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för skatteintäkterna 2000-2006 korrigerade för de regeländringar som skett under perioden. För den indirekta effekten av regeländringarna, dvs. deras påverkan på skattebaserna, sker dock ingen korrigering. Skatt på kapital Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. De korrigerade intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år. Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital Indexerad nivå, 2006=100 De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. Nivåerna är indexerade till 100 år 2006. Skatt på arbete Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Korrigerade intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än skatt på kapital. Skatt på arbete reagerar också, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning. Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete Procentuell utveckling Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunkturen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för socialavgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvsinkomster och transfereringar syns konjunkturens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar. Skatt på konsumtion och insatsvaror Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2006, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatteintäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion. Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror Procentuell utveckling Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtionsutgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. En annan viktig orsak är att konsumtionen gynnats av låga räntor. Skattekvoten I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2001-2006. Skattekvoten minskade 2001 och 2002 med 2,1 respektive 1,8 procentenheter i huvudsak beroende på lägre intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt ursprung i konjunkturläget som både påverkar kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av återföringar från försäkringsgivaren Alecta år 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även de tre första stegen i reformen med ökad reduktion och minskade avdrag för den allmänna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 steg skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. År 2004 ökade skattekvoten med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa återföringar hade skattekvoten i stället minskat 2004, framförallt beroende på den svaga arbetsmarknaden. År 2005 steg skattekvoten trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital. År 2006 minskade skattekvoten i huvudsak beroende på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Tabell 3.4 Skattekvot 2001-2006 Procent av BNP 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Skattekvot 50,7 48,9 49,4 49,9 50,7 49,9 varav Staten 28,5 26,7 26,9 27,5 28,5 27,9 Kommunsektorn 15,7 16,0 16,4 16,4 16,3 16,0 ÅP-systemet 6,0 5,9 5,8 5,7 5,7 5,6 EU 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 varav Arbete 32,4 31,5 31,8 31,5 31,1 30,3 Kapital 5,2 4,3 4,4 5,3 6,3 6,5 Konsumtion m.m. 13,1 13,3 13,3 13,2 13,4 13,2 Restfört m.m. -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 Exkl. skatt på transfereringar 46,8 45,1 45,2 45,6 46,6 46,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skattekvoten skulle minska med ca 4 procentenheter. 3.1.3 Statsbudgetens utgifter För att underlätta jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2002-2006. Tidsserierna är angivna i 2006 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2002-2006 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2006 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2002-2006. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar. Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade med drygt 30 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabell 3.5. Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5. Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga. Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2002-2006. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en begränsad, eller ingen, förändring under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. Under perioden minskade utgiftsandelen för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp respektive utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Utgiftsandelen ökade för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Under perioden 2002-2006 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändringarna under perioden 2002-2006 har skett inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid olika tillfällen har senare- eller tidigarelagts. Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2002 och 2006. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Under perioden 2002-2006 minskade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,6 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 1,0 procentenheter under perioden 2002-2006. Utgiftsökningen beror till största del på ökade utgifter under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Biståndsramen ökar från ca 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 2002 till 1 procent av BNI 2006. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistansersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för bidrag till läkemedelsförmånerna, utgifter för tandvårdsförmåner samt vissa bidrag inom äldrepolitiken. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,8 procentenheter mellan 2002 och 2006. De minskade utgifterna beror främst på minskat antal sjukpenningdagar. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna under perioden 2002-2006 med 0,7 procentenheter. Minskningen förklaras av ett minskat behov av garantipension och bostadstillägg. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden 2002-2005, för att sedan minska med 0,4 procentenheter till 2006. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade med 3 miljarder kronor från 47 miljarder kronor 2005 till 44 miljarder kronor 2006, vilket förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Justerat för tekniska förändringar ökade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,9 procentenheter mellan 2002 och 2006. De högre utgifterna beror främst på de förstärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från drygt 67 miljarder kronor 2002 till ca 33 miljarder kronor 2005, för att sedan öka till ca 50 miljarder 2006. Utgiftsminskningen under perioden 2002-2005 beror i huvudsak på valutavinster då lån förfallit och lägre räntenivåer. Ökningen mellan 2005 och 2006 förklaras främst av valutaförluster. Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2002-2006 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2006. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 1 Rikets styrelse 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 7,3 7,5 7,5 7,7 8,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,1 1,1 1,1 1,3 1,3 8,8 9,0 9,2 11,0 11,8 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 8,0 8,3 8,6 8,6 9,0 4 Rättsväsendet 3,0 3,1 3,1 3,1 3,2 24,1 25,5 26,3 27,0 28,5 5 Internationell samverkan 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 1,1 1,1 1,3 1,4 1,4 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 5,5 5,5 5,0 5,0 4,9 44,6 45,1 42,8 43,6 43,8 7 Internationellt bistånd 1,9 1,9 2,3 2,6 2,9 15,7 15,9 19,9 22,3 25,9 8 Invandrare och flyktingar 0,8 0,9 0,9 0,8 0,9 6,7 7,7 7,5 6,9 7,9 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 4,2 4,3 4,5 4,7 31,0 34,1 36,8 38,5 42,2 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 1 13,9 14,8 14,4 14,7 14,0 112,9 121,5 122,9 127,0 125,7 10 Justerat för teknisk förändring 1 14,8 15,3 14,9 14,7 14,0 119,7 125,5 127,1 127,0 125,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2 4,2 6,3 6,0 5,3 5,0 33,8 52,0 51,2 46,1 45,0 11 Justerat för teknisk förändring 2 5,7 5,9 5,5 5,3 5,0 46,6 48,3 47,4 46,1 45,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,2 6,4 6,3 6,4 6,7 50,2 52,2 53,9 55,5 60,1 13 Arbetsmarknad 7,5 7,8 7,9 8,0 7,6 61,0 64,2 67,5 69,6 68,3 14 Arbetsliv 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 15 Studiestöd 2,5 2,4 2,4 2,3 2,2 20,7 19,9 20,8 19,8 20,1 16 Utbildning och universitetsforskning3 5,0 5,1 5,1 5,1 5,2 40,9 42,0 44,0 43,7 46,5 16 Justerat för teknisk förändring3 4,6 4,7 4,7 5,0 5,2 37,4 38,5 40,3 42,9 46,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 8,1 8,4 8,7 9,0 9,6 18 Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 8,7 8,8 8,7 8,7 8,7 19 Regional utveckling 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 3,4 3,9 3,3 3,3 3,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,4 0,3 0,4 0,5 0,5 2,9 2,8 3,3 4,3 4,8 21 Energi 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 2,3 1,9 2,1 1,4 1,6 22 Kommunikationer 3,0 3,0 3,4 3,7 3,5 24,4 24,9 29,1 31,8 31,1 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,7 1,2 1,4 2,0 2,3 13,9 9,6 12,2 17,4 21,0 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 3,5 3,3 3,7 3,8 4,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 12,6 8,8 8,2 6,6 6,7 102,3 72,4 69,8 57,3 60,2 25 Justerat för teknisk förändring 4 5,8 6,5 5,8 6,7 6,7 47,1 53,3 49,8 57,6 60,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 5 67,3 42,2 52,7 32,7 49,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,5 2,2 3,0 3,0 2,9 20,6 18,3 25,6 25,6 25,9 Summa utgiftsområden 725,3 703,5 740,7 725,0 765,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6 18,9 19,3 19,6 19,9 20,0 153,6 157,8 167,5 172,0 179,1 Justerat för teknisk förändring 6 18,1 19,3 19,6 19,9 20,0 146,7 157,8 167,5 172,0 179,1 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 811,6 819,1 855,5 864,3 895,2 Budgeteringsmarginal 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 0,4 2,9 2,5 5,7 11,8 Utgiftstak för staten 812,0 822,0 858,0 870,0 907,0 1 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. 2 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 3 Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16 till följd av utvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr år 2006, avseende medel för personalförstärkningar i skolan. 4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003, +0,1 mdkr 2004, -20,5 mdkr 2005 och +2,7 mdkr 2006. Inkomstskattereformerna 2001-2002 innebar att statsbidragen till kommunerna minskades med 5,2 mdkr 2002. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt minskades statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 minskades statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Minskningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxling som föreslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabellen inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida, vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003, men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har en teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebar en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 mdkr. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr 2006, avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 mdkr, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16, till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005-2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 mdkr 2005 och 3,06 mdkr 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 mdkr 2005 och 2,5 mdkr 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. 5 Ingår inte i takbegränsade utgifter. 6 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningarna 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Statens nettoförmögenhet -773 -790 -775 -746 -635 Statsskulden 1 163 1 186 1 213 1 262 1 220 Transfereringar 652 693 722 742 759 Kostnader för statens egen verksamhet 178 170 178 194 202 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 21 -19 -18 37 104 Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovisningsprinciper som gäller fr.o.m. 2006, vilket framför allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2002-2004. Statens nettoförmögenhet I diagram 3.8 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 138 miljarder kronor. Förbättringen har varit som störst under 2006. Statsskulden har däremot ökat under motsvarande period, vilket främst beror på ökad upplåning i Sverige, samtidigt som lån i utlandet har amorterats. Den totala skuldökningen för perioden uppgår till 57 miljarder kronor. Noterbart är dock att statsskulden har minskat med 41 miljarder kronor under det senaste året. Diagram 3.8 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2002-2006 Miljarder kronor Den avgörande förklaringen till nettoförmögenhetens förändring under perioden är resultaträkningens överskott. Nettoförmögenheten förbättrades enbart under 2006 med 110 miljarder kronor, varav 104 miljarder kronor är hänförbart till årets överskott i resultaträkningen. En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår under perioden till 32 miljarder kronor och avser främst bolagens övergång till redovisningsprinciper enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Statsskulden Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 18,4 miljarder kronor för 2006. Detta innebar att statens lånebehov - definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken - var negativt, vilket bidrog till att minska statsskulden under 2006. Den konsoliderade statsskulden minskade med 41 miljarder kronor till 1 220 miljarder kronor 2006. Förutom statsbudgetens överskott var det främst en omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser (orealiserade valutavinster) med 23 miljarder kronor som bidrog till att skulden minskade. Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2006 Miljarder kronor IGN KAF RGK Övriga myndig-heter Elimineras i balans-räkningen Statsskuldväxlar 3,4 3,4 Premie- obligationer 0,7 0,7 Nominella statsobligationer 11,2 17,3 0,2 28,7 Reala statsobligationer 16,9 16,9 Totalt 14,6 34,2 0,7 0,2 49,7 Anm.: Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till ca 50 miljarder kronor 2006, varav nästan hela beloppet avser Insättningsgarantinämndens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är ca 50 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i Årsredovisningen för staten. Definition av statsskulden Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är ändrade i enlighet med det statsskuldsmått som gäller sedan 2003. Statsskuldens sammansättning Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning, främst avseende statsskuldens sammansättning och löptid (från 2006 i huvudsak mätt i genomsnittlig räntebindningstid). Riktvärdet för genomsnittlig löptid i den nominella kron- och valutaskulden var 3,1 år enligt regeringens riktlinjebeslut för 2006 (Fi2005/4589). Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontoret delmål och riktmärken, bl.a. för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag: - nominella lån i svenska kronor, - reala lån i svenska kronor, samt - nominella lån i utländsk valuta. Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Nominella lån i svenska kronor 658 712 745 770 754 Reala lån i svenska kronor 130 144 167 189 200 Nominella lån i utländsk valuta 375 330 301 303 266 Summa konsoliderad statsskuld 1 163 1 186 1 213 1 262 1 220 Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden och svarar för drygt 60 procent av total statsskuld. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som ger Riksgäldskontoret möjlighet till dels relativt billig upplåning, dels möjlighet att sprida upplåningen till fler långivare (privatpersoner och mindre företag) och därmed att sprida riskerna. Privatmarknadsstocken var i stort oförändrad under 2006 och uppgick till drygt 60 miljarder kronor i slutet av året (drygt 5 procent av total statsskuld). En viss omfördelning inom stocken noterades under 2006. Sparformen Riksgäldsspar ökade med en miljard kronor till 23 miljarder kronor samtidigt som Premieobligationerna minskade med samma belopp till 40 miljarder kronor. Orsaken var framförallt att stora premielån löpte ut under 2006. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med knappt 0,2 miljarder kronor 2006 i förhållande till Riksgäldskontorets alternativa upplåning på kapitalmarknaden under 2006. För femårsperioden 2002-2006 blev den sammanlagda kostnadsbesparingen nästan en miljard kronor. Volymen statsskuldväxlar minskade med 32 miljarder kronor 2006. Statsskuldväxlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällen, vilket beror på svängningar i statens lånebehov. Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutaterminer i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/2007, vilket utgör ett undantag. Anledningen var att Riksgäldskontoret valutasäkrade ett kort lån i utländsk valuta. I valutaskulden ingår terminskontrakt på minus 13 miljarder kronor (se kapitel 4, not 45 Statsskulden). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden. Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Statsobligationer, nominella 340 549 565 539 520 Övertagna nominella statsobligationslån - 0 0 4 4 Ränte- och valutaswappar - -166 -202 -228 -239 Statsskuldväxlar 217 242 256 284 252 Ränteswappar - 0 45 85 94 Privatmarknadslån 58 58 59 63 64 Likviditetsförvaltnings-instrument 43 29 22 23 45 Valutaterminer i svenska kronor 0 0 0 0 14 Nominella lån i svenska kronor 658 712 745 770 754 Anm.: År 2002 redovisas Övertagna nominella statsobligationslån och Ränte- och valutaswappar under posten nominella statsobligationer. Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till att sprida upplåningen till ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, och risken kan därmed reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden och uppgick till 16 procent av den totala statsskulden 2006 motsvarande 200 miljarder kronor. Enligt regeringens riktlinjer skall andelen på sikt öka till 20 procent av den totala skulden. Ökningen skall ske i en takt som är avpassad till efterfrågetillväxten och med beaktande av kostnader och risker i övriga skuldslag. Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under 1990-talet när lånebehovet växte snabbt och utländsk upplåning användes för att tillgodose en stor del av behovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår ändringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att helt avveckla valutaskulden eftersom den minskar exponeringen mot den svenska räntan och på så sätt diversifierar statsskulden. Enligt regeringens riktlinjer skall skulden i utländsk valuta minska så att den på sikt utgör 15 procent av statsskulden. År 2006 skulle valutaskulden amorteras med 25 miljarder kronor varifrån Riksgäldskontoret, liksom tidigare år, fick avvika med +/- 15 miljarder kronor. Då Riksgäldskontoret i slutet av 2005 bedömde att den svenska kronan temporärt var undervärderad valde Riksgäldskontoret att skjuta på en del av valutaamorteringarna 2005 och 2006. Sammantaget amorterades 18 miljarder kronor under 2006, dvs. 7 miljarder kronor mindre än vad regeringens riktvärde angav. Resultatet av en utvärdering av denna avvikelse redovisas i skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2002-2006 (skr. 2006/07:104). Tabell 3.10 Valutaskulden 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Skuld utländsk valuta 375 330 301 303 266 Andel valutaskuld av total skuld (procent) 32 28 25 24 22 Under 2006 minskade valutaskulden med 37 miljarder kronor till totalt 266 miljarder kronor. Mätt som andel av total statsskuld minskade valutaskulden med 2 procentenheter till 22 procent 2006. Utöver Riksgäldskontorets amorteringar har den svenska kronan stärkts under 2006, vilket reducerat valutaskulden mätt i kronor. Statsskuldens kostnader De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till ca 49 miljarder kronor 2006. Det är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2005. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. Kostnaderna inkluderar även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.11 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se kapitel 4, not 12 Nettokostnad för statsskulden). Tabell 3.11 Statsskuldens kostnader 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Räntekostnader på lån i svenska kronor 71 51 52 49 52 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 39 29 23 24 23 Realiserade valutadifferenser 7 4 5 -10 6 Realiserade kursdifferenser 4 4 14 8 6 Orealiserade valutadifferenser -18 -15 -5 22 -15 Över- /underkurs vid emission m.m. -7 -3 -9 -7 -7 Summa kostnader 96 70 81 86 65 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -39 -32 -27 -27 -28 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 57 38 54 59 37 Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument -14 -3 -5 8 -9 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 43 35 49 67 28 Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 52 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2005. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 1 miljard kronor till 23 miljarder kronor. Kostnadsutvecklingen förklaras av de senaste årens allt lägre räntenivåer som fortsatt slå igenom allt eftersom äldre lån med höga kupongräntor förfaller och ersätts med nya. Därtill förklaras kostnadsutvecklingen av att räntorna på lån med kortare löptider steg 2006 i takt med att penningpolitiken i Europa stramades åt. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta har även påverkats av amorteringarna på valutaskulden. Under 2006 uppstod realiserade valutaförluster på 6 miljarder kronor, jämfört med realiserade valutavinster på 10 miljarder kronor året innan. Hur stora förlusterna/vinsterna blir beror på när lån förfaller och hur valutakurserna utvecklats sedan lånen togs upp. Under 2006 minskade realiserade kursförluster till 6 miljarder kronor och över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. till 7 miljarder kronor. Orealiserade valutadifferenser, inklusive skuldskötselåtgärder, minskade skuldkostnaderna med 23 miljarder kronor 2006. Sammantaget uppgick därmed nettokostnaden för statsskulden till 28 miljarder kronor 2006, vilket är en minskning med 39 miljarder kronor jämfört med 2005. Minskningen förklaras främst av de orealiserade valutadifferenserna som 2006 reducerade räntekostnaderna med 23 miljarder kronor (2005 verkade denna post i motsatt riktning och då med 30 miljarder kronor). En jämförelse mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntor (49 miljarder kronor) och nettokostnaden efter intäkter men exklusive skuldskötselåtgärder (37 miljarder kronor) visar på en skillnad på 12 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen (se även bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten). Transfereringar Diagram 3.9 Transfereringar per sektor 2002-2006 Miljoner kronor I diagram 3.9 visas transfereringarna per sektor 2002-2006. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 107 miljarder kronor eller 16 procent under perioden 2002-2006. Merparten av kostnaderna avser statliga transfereringar till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer (62 procent 2006). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 61 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2002 och 2006. Tabell 3.12 Transfereringar 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Socialförsäkring 361 392 402 409 420 Allmänna bidrag till kommuner 100 99 101 106 109 Arbetsmarknad 57 62 66 71 68 Nettoöverföring till ålderspensions-systemet 29 30 28 33 33 EU-avgiften 19 24 23 26 26 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 19 19 23 25 29 Utbildning och studiestöd 29 26 36 20 27 Övrigt 38 40 43 52 47 Summa 652 693 722 742 759 I tabell 3.12 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd. Socialförsäkring Diagram 3.10 Socialförsäkringar 2002-2006 Miljoner kronor Kostnaderna för socialförsäkringarna har ökat varje år under femårsperioden. År 2006 ökade kostnaderna med närmare 11 miljarder kronor eller 2,7 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 59 miljarder kronor eller drygt 16 procent. Tabell 3.13 Socialförsäkringar 2002-2006 Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Ålderspensioner m.m. 185 207 211 215 221 Ekonomisk familjepolitik 50 52 53 54 58 Handikappolitik 10 11 13 15 16 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 97 103 105 104 103 Läkemedelsförmånerna 18 19 20 20 21 Summa transfereringar och bidrag 361 392 402 409 420 Av ökningen mellan 2002 och 2006 är 36 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader och 5 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämn under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre än andra år (22 miljarder kronor). De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa omfattas av ATP-systemet och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även kapitel 4, not 4 Transfereringar). I tabell 3.14 respektive 3.15 visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Tabell 3.14 Pensionstagare med ålderspension 2002-2006 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2002 903 292 57 687 336 43 1 590 628 2003 914 292 56 711 408 44 1 625 700 2004 925 186 56 724 695 44 1 649 881 2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077 2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 Källa: Försäkringskassan År 2006 var drygt 1,7 miljoner personer pensionstagare med ålderspension och av dessa var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2002. Tabell 3.15 Utbetald ålderspension 2002-2006 Miljoner kronor/kronor per månad Kvinnor Medel- ersättning per månad Män Medel- ersättning per månad Summa 2002 77 312 7 132 90 752 11 003 168 064 2003 83 688 7 628 97 547 11 427 181 235 2004 86 837 7 677 101 144 11 631 187 981 2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093 2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 Källa: Försäkringskassan År 2006 utbetalades nästan 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 92,1 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 107,6 miljarder kronor till män. Kvinnors medelersättning per månad var 8 024 kronor och mäns var 11 728 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således nästan 32 procent lägre än männens medelersättning 2006. Barnbidraget har varit oförändrat 950 kronor från 2002 fram till oktober 2005 då det höjdes till 1 050 kronor per barn och månad. Samtidigt infördes ett flerbarnstillägg fr.o.m. det andra barnet och flerbarnstillägget fr.o.m. det tredje barnet höjdes med 100 kronor per månad. Tabell 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2002-2006 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2002 32 210 665 84 5 917 761 16 38 128 426 2003 33 235 024 83 6 911 239 17 40 146 263 2004 34 407 653 81 7 901 514 19 42 309 167 2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 Källa: Försäkringskassan Antal ersatta nettodagar med föräldrapenning var 43,5 miljoner 2006, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har minskat med 5 procentenheter sedan 2002. Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m. ökade med sammanlagt 6 miljarder kronor eller 6 procent under perioden. Det trendbrott som inträffade föregående år har förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt att minska. Kostnaden för aktivitets- och sjukersättning (tidigare benämnt förtidspension) ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1,2 procent. Arbetsmarknad Diagram 3.11 Arbetsmarknad 2002-2006 Miljoner kronor Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden 2002-2006 med ca 11 miljarder kronor. Under 2006 har ett trendbrott skett då kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har minskat. Minskningen förklaras av att arbetslöshetsersättningen har minskat med över 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet. Tabell 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2002-2006 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2002 75 700 43 100 700 57 176 400 2003 93 500 43 123 300 57 216 800 2004 108 900 44 137 300 56 246 200 2005 124 000 46 145 100 54 269 100 2006 114 300 47 131 300 53 245 600 Källa: AKU, SCB Av tabell 3.17 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad perioden 2002-2006. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april-december. Antalet arbetslösa var 245 600 i genomsnitt per månad under 2006. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Det motsvarar 114 300 kvinnor och 131 300 män. Andelen kvinnor bland de arbetslösa har ökat successivt från 43 till 47 procent under perioden. Skillnaden mellan könen med avseende på andelen arbetslösa har utjämnats. Bistånd m.m. Diagram 3.12 Bistånd m.m. 2002-2006 Miljoner kronor Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,3 miljarder kronor eller 54 procent under perioden 2002-2006. Under 2006 ökade kostnaderna med ca 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och på grund av förändrade BNI-prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Utbildning och studiestöd Diagram 3.13 Utbildning och studiestöd 2002-2006 Miljoner kronor Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 2 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 6,5 miljarder kronor 2006 jämfört med 2005. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt. Någon post motsvarande fjolårets återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skulder. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med ca 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna var borttagandet av nuvärdeberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen (se även kapitel 4, not 29 Utlåning). De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande som läser på eftergymnasial nivå vid t.ex. universitet och högskola. Studiemedel kan även lämnas till studerande över 20 år som läser på gymnasial nivå. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad till den som är mellan 16 och 20 år och som studerar på gymnasial nivå inom t.ex. gymnasieskola, folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning. Antalet studerande med studiemedel har varierat under femårsperioden. Under 2005 och 2006 har antalet studerande med studiemedel minskat, vilket framgår av tabell 3.18 respektive 3.19. Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2002-2006 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2002 261 207 60 173 169 40 434 376 2003 258 854 60 172 275 40 431 129 2004 260 653 60 173 670 40 434 323 2005 257 018 60 171 511 40 428 529 2006 250 952 61 163 743 39 414 695 Källa: Centrala studiestödsnämnden Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2002-2006: Studielån Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2002 203 177 60 137 628 40 340 805 2003 199 969 60 135 249 40 335 218 2004 197 561 60 132 651 40 330 212 2005 189 697 60 126 684 40 316 381 2006 178 842 60 117 216 40 296 058 Källa: Centrala studiestödsnämnden Totalt fick 414 695 studerande studiemedel under 2006, vilket är en minskning med 13 834 studerande jämfört med 2005. Av dessa hade 296 058 studielån, medan 118 637 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen studerande som tar studiemedel för att studera har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. Av de som fick studiemedel 2006 var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Andelen kvinnor av det totala antalet studerande har ökat med 1 procentenhet sedan 2002. Statens egen verksamhet Diagram 3.14 Statens egen verksamhet 2002-2006 Miljoner kronor Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden från (2002-2005), vilka fr.o.m. 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även kapitel 4, not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader). Av diagram 3.14 framgår att kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden ökat med totalt 26 miljarder kronor eller 16 procent under perioden. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruktureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade däremot något 2006. Det beror främst på att kostnader för avsättningar och nedskrivningar som uppstod 2005 inte har haft någon motsvarighet 2006. De högsta personalkostnaderna (se även kapitel 4, not 6 Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 29 procent vid Försäkringskassan, med 17 procent vid Skatteverket och med 15 procent vid Rikspolisstyrelsen. Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även kapitel 4, not 7 Kostnader för lokaler). Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även kapitel 4, not 9 Övriga driftkostnader). Statens personal I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Uppgifterna baseras på statistik från Arbetsgivarverket. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2002 till 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statliga myndigheter redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget-propositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser. Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på kvinnor respektive män Antal1 2002 2003 2004 2005 2006 Kvinnor 103 026 105 764 106 359 105 223 109 678 Män 111 949 113 864 113 445 110 614 110 727 Summa 214 975 219 628 219 804 215 837 220 405 1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2006 utgjorde de drygt 4 700 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 16 600 personer 2006. Källa: Arbetsgivarverket Statligt anställda utgör ungefär 5,8 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totala antalet anställda inte förändrats nämnvärt. Under 2006 har antalet anställda ökat med ca 4 600. Ökningen förklaras främst av att antalet anställda har ökat inom Arbetsmarknadsverket, Skatteverket, Domstolsverket, Försäkrings-kassan, Kriminalvården och Rikspolisstyrelsen. Samtidigt har antalet anställda minskat inom vissa områden under 2006, i första hand inom Försvarsmakten. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2006 var könsfördelningen i stort sätt jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (se tabell 3.21). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader. Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt inom Försvarsmakten. Andelen kvinnor är däremot särskilt hög inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi. Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på åldersgrupper Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2002 2003 2004 2005 2006 -34 45 151 46 684 45 748 43 407 45 704 Kvinnor 48 48 48 49 51 Män 52 52 52 51 49 35-44 52 405 53 948 54 259 53 708 55 673 Kvinnor 47 47 48 48 50 Män 53 53 52 52 50 45-54 63 463 61 788 59 884 57 866 57 113 Kvinnor 49 49 49 48 49 Män 51 51 51 52 51 55- 53 956 57 208 59 913 60 856 61 915 Kvinnor 48 48 49 49 50 Män 52 52 51 51 50 Källa: Arbetsgivarverket Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Den genomsnittliga åldern har dock minskat något under 2006 efter att tidigare ökat under flera år. Drygt 28 procent av de statsanställda 2006 var 55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år eller yngre. I förhållande till 2002 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat, från 25 procent 2002 till 28 procent 2006. Under samma period har andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre varit i stort oförändrad. Genomsnittsåldern för de statliga anställda uppgick 2006 till 46 år. Genomsnittsåldern har minskat eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Universitet, högskolor och forskning, Uppdragsbaserad verksamhet och Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst snittålder, 42,5 år, medan Uppdragsbaserad verksamhet har högst snittålder, 47,1 år. Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med ca 52 400 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorerna Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med ca 41 400 anställda respektive Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 37 600 anställda. Tabell 3.22 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på sektorer Sektor Kön 2002 2003 2004 2005 2006 Affärsverk1 19 106 19 377 19 317 18 553 18 943 Kvinnor 23 23 24 24 25 Män 77 77 76 76 75 Ekonomi 18 827 18 398 18 101 17 937 18 743 Kvinnor 63 63 63 63 63 Män 37 37 37 37 37 Universitet2 51 947 53 582 53 429 52 435 52 366 Kvinnor 51 51 52 52 53 Män 49 49 48 48 47 Kultur 3 209 3 125 3 097 3 039 3 423 Kvinnor 57 57 57 57 58 Män 43 43 43 43 42 Miljö3 5 695 5 716 5 863 5 969 6 257 Kvinnor 45 46 47 48 48 Män 55 54 53 52 52 Arbetsliv4 34 926 36 872 35 876 35 789 37 614 Kvinnor 70 69 69 69 69 Män 30 31 31 31 31 Rätts-myndigheter 37 622 38 204 38 958 39 175 41 366 Kvinnor 42 42 42 43 44 Män 58 58 58 57 56 Läns-styrelser m.m.5 11 598 11 717 12 010 12 232 12 974 Kvinnor 58 58 58 58 59 Män 42 42 42 42 41 Uppdrags-baserad verksamhet6 12 000 12 088 12 031 12 157 12 120 Kvinnor 42 41 41 41 42 Män 58 59 59 59 58 Försvar7 20 045 20 549 20 122 18 551 16 599 Kvinnor 20 20 20 21 21 Män 80 80 80 79 79 1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet, högskolor och forskning. 3 Miljö, teknik och jordbruk. 4 Arbetsliv, omsorg och utbildning. 5 Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. 6 Uppdragsbaserad verksamhet. 7 Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter, men särredovisas här. Källa: Arbetsgivarverket Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt 80 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 33 myndigheter som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 75 myndigheter som har färre än 50 anställda. Resultaträkningens över-/underskott Diagram 3.15 Statens över/-underskott Miljoner kronor Diagram 3.15 visar den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av 2000-talet visade resultaträkningen underskott 2003 och 2004. För 2005 uppvisar resultaträkningen åter ett överskott, sedan skatteintäkterna liksom resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökade i samma utsträckning. Överskottet för 2006 är avsevärt högre än för 2005, vilket främst beror på ökade skatteintäkter, men också lägre kostnader för statsskulden. 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte eftersom deras tillgångar är avsedda för framtida pensionsutbetalningar till skillnad från statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över den statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9. Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Resultaträkningen omfattar de ingående myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden för att ge jämförbarhet mellan åren. Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. 4.1 Resultaträkning Resultaträkningen för 2006 redovisar ett överskott på 104 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 67 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2006 2005 Intäkter Skatteintäkter 1 963 940 902 039 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 44 966 43 858 Intäkter av bidrag 3 25 988 24 700 Summa intäkter 1 034 894 970 597 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -474 201 -460 119 Transfereringar till företag 4 -38 084 -38 547 Transfereringar till kommuner 4 -165 240 -164 812 Transfereringar till utlandet 4 -48 376 -45 132 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 -33 136 -33 382 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -3 848 1 524 Summa transfereringar m.m. -762 885 -740 468 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -100 160 -86 381 Kostnader för lokaler 7 -15 214 -14 877 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -1 001 -2 369 Övriga driftkostnader 9 -62 304 -62 718 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -23 773 -27 715 Summa statens egen verksamhet -202 452 -194 060 Summa kostnader -965 337 -934 528 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 69 557 36 069 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 11 48 449 45 896 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -28 125 -66 906 Övriga finansiella intäkter 13 15 391 22 469 Övriga finansiella kostnader 14 -1 601 -866 Summa finansiella poster -14 335 -45 303 ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT 103 671 36 662 Resultaträkningens ökade överskott beror till största delen på att skatteintäkter ökade med 62 miljarder kronor och att nettokostnaden för statsskulden minskade med 39 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. och statens egen verksamhet ökade med 22 respektive 8 miljarder kronor, medan övriga finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 48 miljarder kronor, vilket är 2,6 miljarder kronor mer än 2005. 4.1.1 Intäkter Diagram 4.1 Statens intäkter Skatteintäkterna uppgick till 964 miljarder kronor och utgör 92 procent av statens totala intäkter. Skatt på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Därav ökade inkomstskatterna med 23,4 miljarder kronor och arbetsgivaravgifterna med 15,7 miljarder kronor. Ökningarna förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2006 med 5,4 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,28 procent, vilket är 0,18 procentenheter lägre än 2005. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Jämfört med 2005 ökade skatt på kapital med 16,6 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 9 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster ökade med 5,8 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade marginellt. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 13,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punktskatter har utvecklats relativt lite, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 1,1 miljarder kronor. Mest ökade intäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade, som ökade med 1,7 miljarder kronor. Av de ökade uppdragsintäkterna hänförs 1 miljard kronor till Svenska kraftnäts försäljning av överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Uppdragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Intäkter av andra ersättningar minskade däremot med 1,2 miljarder kronor till följd av Exportkreditnämndens lägre förtidsbetalningar av fordringar, s.k. återvinningar, från andra länder. Intäkter av bidrag ökade med närmare 1,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av att EU-bidragen har ökat med 0,7 miljarder kronor. Det är gårdsstöd och djurbidrag som ökat, medan bl.a. miljöstöd minskat något i omfattning. 4.1.2 Kostnader Diagram 4.2 Statens kostnader Av statens kostnader under 2006 utgjorde 77 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent. 4.1.3 Transfereringar Diagram 4.3 visar 2006 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall. Diagram 4.3 Transfereringar per sektor Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna. Ungefär 5 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i avsnitt 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster). Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) uppgick till 759 miljarder kronor 2006, en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2005. Den största ökningen avser transfereringar till hushåll, som ökade med 14 miljarder kronor. Bland transfereringar till hushåll ökade kostnaderna för socialförsäkringen med 10,4 miljarder kronor netto varav kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,7 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik minskade med 1,1 miljarder kronor främst till följd av en minskning av antalet personer som uppbär garantipension. Inom ohälsoområdet, ersättning vid arbetsoförmåga m.m., har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, efter förra årets trendbrott, fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 5 procent 2006, som en följd av att antalet sjukpenningdagar har fortsatt minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1 procent. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för barnbidragen och föräldraförsäkringen med 2,2 respektive 1,8 miljarder kronor vardera. De allmänna barnbidragen höjdes med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2006. År 2006 föddes ca 106 000 barn i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2005. Inom området har också en rad regeländringar skett vilka bidrar till högre försäkringskostnader. Inom området arbetsmarknadspolitik minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 3,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet. Kostnaden för studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökade med 6,5 miljarder kronor. Utbetalda studiestöd ökade med 0,5 miljarder kronor, men 2005 gjordes en återföring av en reservation för förluster på lånefordringar med 5,9 miljarder kronor bl.a. på grund av lägre ränteläge. Återföringen minskade kostnaderna för 2005, medan endast små förändringar har skett under 2006 av reservationen för förluster. Transfereringar till företag minskade med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2005. En förklaring är att under 2005 redovisades ersättning till Vattenfall för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2. Inom området livsmedelspolitik ökade kostnaderna med 1 miljard kronor främst på grund av ökat gårdsstöd och djurbidrag. Även transfereringar till företag inom arbetsmarknadspolitiken ökade då såväl lönebidrag som anställningsstöd ökade med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar till kommuner ökade endast med 0,4 miljarder kronor eftersom en reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet gjordes med 5,6 miljarder kronor föregående år och då höjde kostnaderna. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 2,9 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende bidrag till personalförstärkning i förskola ökade med 1,6 miljarder kronor. Bidrag avseende integrationspolitik ökade med 1,4 miljarder kronor då den tillfälliga asyllagen medfört ökade ersättningar till kommuner för flyktingmottagande. Transfereringar till utlandet ökade totalt med 3,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda avgift till EU ökade med 0,3 miljarder kronor. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1,1 miljarder kronor. Orsaken är att EU-kommissionen justerat beräkningar av medlemsländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) minskade däremot med 1,2 miljarder kronor. Det beror främst på att EU-kommissionen även justerat beräkningarna av medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI), både för 2006 och bakåt i tiden. Sveriges BNI har visat sig vara mindre relativt övriga länder, vilket innebar en lägre avgift för 2006. Tullavgifterna ökade med 0,5 miljarder kronor, vilket beror på en ökad handel och import. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i kapitel 7. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och av förändrade BNI-prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 202 miljarder kronor 2006, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2005. Statens personalkostnader exklusive arbetsgivaravgifter ökade med 13,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av att kostnaderna för statens tjänstepensioner ökade med 11 miljarder kronor. Därav har utbetalda pensioner ökat med drygt 0,3 miljarder kronor medan förändringen av försäkringstekniska avsättningar ökat med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av kostnader för försäkringsteknisk avsättning beror på sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna vilket höjer nuvärdet av de framtida pensionerna och därmed skulden med ca 11 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,1 miljarder kronor eller 3,4 procent. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till Statens pensionsverk för tjänstepensionsförmåner, utgör statsinterna transaktioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten. Kostnader för lokaler ökade med 0,3 miljarder kronor. Övriga driftkostnader minskade med 0,4 miljarder kronor. Försvarets materielverk, Vägverket och Banverket har aktiverat närmare 3 miljarder kronor mer än föregående år för investeringar i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver innefattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 2,4 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 1,7 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats med 13 miljarder kronor. Försvarsmaktens driftkostnader avseende tjänster minskade med 3,4 miljarder kronor, vilket beror dels på att man 2005 gjorde stora avsättningar för omstruktureringskostnader, dels på att kostnaderna för materielkonsulter minskat 2006. Svenska kraftnäts driftkostnader ökade med 1,1 miljarder kronor till följd av ökade kostnader för inköp av balanskraft på grund av högre elpriser 2006. Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet minskade med 1,4 miljarder kronor. Det är Exportkreditnämndens kostnader för förändring av försäkringstekniskt nettovärde på fordringar som minskat sedan föregående år. Det beror på att de högst värderade fordringarna har betalats av och förändring av fordringarnas värde i garantiverksamheten bruttoredovisas. Avskrivningar och nedskrivningar minskade med 3,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på den nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor som gjordes 2005. Vägverkets nedskrivningar har också minskat beroende på en nedskrivning av Norra länken med 1,1 miljarder kronor som gjordes under 2005. 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 2,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för TeliaSonera AB har förbättrats med 2,4 miljarder kronor. Civitas Holding AB:s resultat har förbättrats med 1,7 miljarder kronor på grund av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronan AB:s fastighetstillgångar. Sveaskog AB:s resultat har förbättrats med 1,5 miljarder kronor vilket främst avser realisationsvinst på 1 miljard kronor vid avyttring av industrirörelse. SAS Sverige AB har ett förbättrat resultat med 1 miljard kronor till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag. Däremot har Akademiska Hus AB försämrat sitt resultat med 3,6 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till att ökningen av fastigheternas marknadsvärde är lägre än föregående år. 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader Nettokostnaden för statsskulden minskade med 39 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till den kraftiga minskningen är att de orealiserade valutakursförändringarna gick i motsatt riktning jämfört med 2005. De orealiserade valutavinsterna blev 23 miljarder kronor 2006, en ökning med 53 miljarder kronor, delvis som en följd av kronans förstärkning. Staten redovisade 30 miljarder kronor i orealiserade valutaförluster 2005 i samband med att kronkursen var svag i slutet av 2005. De realiserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och ökade i stället kostnaderna med 14 miljarder kronor. Minskningen av övriga finansiella intäkter med 7 miljarder kronor förklaras bland annat av Regeringskansliets reavinst 2005 från försäljning av aktier, både i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt till utdelning från aktier i Nordea AB. Dessutom minskade Riksbankens inlevererade överskott med 1,4 miljarder kronor. 4.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2006 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag. 4.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2006 var nettoförmögenheten -635 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 110 miljarder kronor jämfört med 2005 då nettoförmögenheten var knappt -746 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar 60 Minskning av skulder 67 Ökning av avsättningar -13 Ökning av fonder -4 Summa 110 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets överskott enligt resultaträkning 104 Värdeförändring av aktier och andelar 5 Eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter m.m. 1 Summa 110 Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 104 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2006 uppgick dessa förändringar till drygt 5 miljarder kronor. Vid eliminering av inomstatliga periodavgränsningsposter, som till viss del avser ensidiga periodiseringar, samt diverse andra inomstatliga fordringar och skulder kvarstår ett saldo redovisat som en ökning av statens nettoförmögenhet med 1 miljard kronor. Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2006-12-31 2005-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 3 790 3 720 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 841 768 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 32 45 Summa immateriella anläggningstillgångar 4 663 4 533 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 92 287 88 895 Statliga järnvägsanläggningar 19 64 658 63 922 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 39 935 39 591 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 3 134 2 948 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 22 187 21 807 Pågående nyanläggningar 23 49 704 41 013 Beredskapstillgångar 24 93 213 91 834 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 1 456 1 562 Summa materiella anläggningstillgångar 366 574 351 572 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag 26 303 709 272 083 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 10 536 10 911 Långfristiga fordringar 28 8 644 8 109 Summa finansiella anläggningstillgångar 322 889 291 103 Summa anläggningstillgångar 694 126 647 208 Utlåning 29 165 581 160 055 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 815 1 690 Pågående arbeten 31 326 439 Fastigheter 32 121 112 Förskott till leverantörer 33 4 481 8 384 Summa varulager m.m. 6 743 10 625 Fordringar Kundfordringar 34 6 134 5 517 Övriga fordringar 35 42 450 37 562 Summa fordringar 48 584 43 079 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 13 794 13 077 Upplupna bidragsintäkter 37 951 920 Övriga upplupna intäkter 38 36 147 33 783 Summa periodavgränsningsposter 50 892 47 780 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 33 083 31 230 Summa kortfristiga placeringar 33 083 31 230 Kassa och bank 40 2 978 1 908 SUMMA TILLGÅNGAR 1 001 987 941 885 KAPITAL OCH SKULDER Not 2006-12-31 2005-12-31 Nettoförmögenhet 41 -635 223 -745 532 Fonder 42 58 942 55 095 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 167 427 154 735 Övriga avsättningar 44 16 272 16 104 Summa avsättningar 183 699 170 839 Statsskulden Lån i Sverige 954 193 959 014 Lån utomlands 266 024 302 597 Summa statsskulden 45 1 220 217 1 261 611 Skulder m.m. Leverantörsskulder 46 16 007 14 670 Övriga skulder 47 91 434 109 608 Depositioner 48 991 753 Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 506 567 Summa skulder m.m. 108 938 125 598 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 50 34 076 40 554 Oförbrukade bidrag 51 7 399 6 707 Övriga förutbetalda intäkter 52 23 939 27 013 Summa periodavgränsningsposter 65 414 74 274 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 001 987 941 885 Garantiförbindelser 53 610 801 580 573 Övriga ansvarsförbindelser 54 9 955 9 936 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2006 ökade de totala tillgångarna med 60 miljarder kronor till 1 002 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Pågående nyanläggningar ökade med 8,7 miljarder kronor varav projekt vid Banverket ökade med 5 miljarder kronor där de största projekten är Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Förändringen beror på riksdagens tidigare beslut om ökade investeringar i järnvägar, vilket inneburit ett stort antal pågående järnvägsanläggningar. Vägverkets pågående större investeringsprojekt är bland annat E4 Uppsala-Mehedeby i Mälardalsregionen. Statliga väganläggningar ökade med 3,4 miljarder kronor. Under 2006 har bland annat motorvägssträckorna på E4 förbi Markaryd och på riksväg 44 mellan Vänte Ryr-Båberg samt Götaleden öppnats för trafik. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,4 miljarder kronor. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 32 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 31,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat som påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 18,5 miljarder kronor, Luossavaara-Kiirunavaara AB med 4,3 miljarder kronor och Specialfastigheter Sverige AB med 3,7 miljarder kronor. Centrala studienämndens lånefordringar ökade med 3,4 miljarder kronor och Riksgäldskontorets utlåning till Botniabanan med 2,3 miljarder kronor. Försvarets materielverks förskott till leverantörer minskade med 3,9 miljarder kronor. Övriga fordringar ökade med 4,9 miljarder kronor. Övriga upplupna intäkter ökade med 2,4 miljarder kronor varav den del som avser periodisering av skatter ökade med 6,4 miljarder kronor mellan åren medan Jordbruksverkets upplupna intäkter minskade med 4,5 miljarder kronor. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Kortfristiga placeringar ökade med 1,8 miljarder kronor, vilket avser Riksgäldskontorets placerade dagslån. Fonder ökade med 3,8 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 60 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. På balansräkningens skuldsida ökade avsättningarna med 12,9 miljarder kronor. Förändringen avser i huvudsak Statens pensionsverks (SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade tjänstepensionsskulden. Den av SPV redovisade pensionsskulden ökade med 12,3 miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor beror på ändrade beräkningsgrunder. SPV:s styrelse beslutade om ändring av räntan (diskonteringsräntan) i de försäkringstekniska riktlinjerna från 2,5 till 2,0 procent från den 1 januari 2006. Den lägre räntan innebär att nuvärdet av framtida utbetalningar ökar relativt kraftigt. De största övriga faktorerna var att nyintjänad pension brutto uppgick till 4,4 miljarder kronor, medan utbetalade förmåner som minskar skulden var 6,4 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 41,4 miljarder kronor och uppgick vid 2006 års utgång till 1 220 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 4,8 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 36,6 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 24 procent till 22 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden. Övriga skulder minskade med 18,2 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten för inbetalda ålderspensionsavgifter. Dessa placeras övergångsvis på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Skulden har minskat jämfört med 2005 beroende på att två års utbetalningar av premiepensionsmedel gjorts under året. Upplupna kostnader minskade med 6,5 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisade 2005 upplupna kostnader i huvudsak avseende periodisering av gårdsstöd m.fl. ersättningar avseende 2005, som betalades ut först i januari 2006. För 2006 gjordes utbetalningen i december och därför minskade de upplupna kostnaderna mellan åren. 4.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. 4.3.1 Statens verksamhet Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick 2006 till 107 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med nära 67 miljarder kronor. Skillnaden beror till största delen på att skatteinbetalningarna är högre än föregående år. Skatterna ökade med nära 69 miljarder kronor medan transfereringarna ökade med 20 miljarder kronor, vilket sammantaget har minskat statens nettoupplåning. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 22 miljarder kronor, vilket var 10 miljarder kronor mer än föregående år. Förändringar av skulder och fordringar har minskat statens kassaflöde med 24 miljarder kronor, beroende på att utbetalning av premiepensionsmedel har gjorts både för 2004 och 2005 under året. 4.3.2 Investeringar Statens investeringar under 2006 uppgick till 39,9 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var endast 0,2 miljarder kronor. De materiella investeringarna ökade däremot, med drygt 2 miljarder kronor till 39 miljarder kronor. Både investeringar i beredskapstillgångar inom försvaret, väganläggningar och myndigheternas maskiner och inventarier ökade jämfört med föregående år. Tabell 4.3 Materiella investeringar Miljarder kronor 2006 2005 Beredskapstillgångar 10,9 10,4 Väganläggningar 8,1 7,3 Järnvägsanläggningar 8,3 8,2 Fastigheter och markanläggningar 2,6 4,0 Maskiner och inventarier 4,9 4,2 Övriga investeringar 4,2 2,8 Totalt 39,0 36,9 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå som föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Skatteverket. 4.3.3 Utlåning Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 4,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid Riksgäldskontoret var nära 1 miljard kronor lägre än 2005, och även något lägre vid Centrala studiestödsnämnden, medan amorteringarna var 0,8 miljarder kronor högre vid Centrala studiestödsnämnden, men 1 miljard kronor lägre vid Riksgäldskontoret. 4.3.4 Finansiella aktiviteter Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2006 uppgick till -44,5 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna minskade med 25,5 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till detta är att de realiserade valutavinsterna föregående år ersatts av valutaförluster under 2006. De realiserade valutakursförändringarna går åt motsatt håll jämfört med de orealiserade, eftersom de inte påverkas så mycket av kronkursen på kort sikt utan är beroende av hur långfristiga de valutaaffärer som avslutats varit. 4.3.5 Statens nettoupplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2006 var de facto en nettoamortering på 18,1 miljarder kronor, en väsentlig förändring med 37 miljarder kronor i jämförelse med föregående års nettoupplåning. Statens lån har således minskat under 2006. Under året minskade statsskulden med 41,4 miljarder kronor. De orealiserade valutavinsterna som gör att nettoamorteringen är lägre än statsskuldens förändring uppgick till 23,3 miljarder kronor. I bilaga 4 ges en förklaring till skillnader mellan resultaträkningens och statsbudgetens utfall. Tabell 4.4 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2006 2005 Statens verksamhet Skatter 55 962 032 893 491 Avgifter och andra ersättningar 56 66 623 55 331 Intäkter av bidrag 25 988 24 700 Summa justerade intäkter 1 054 643 973 522 Transfereringar 57 -757 983 -738 004 Statens egen verksamhet 58 -165 478 -160 830 Summa justerade kostnader -923 461 -898 834 Justeringar till betalningar 59 -24 235 -34 488 Saldo statens verksamhet 106 947 40 200 Investeringar Finansiella investeringar 60 -171 -1 964 Materiella investeringar 60 -38 986 -36 902 Immateriella investeringar 60 -1 394 -1 414 Summa investeringsutgifter -40 551 -40 280 Försäljning av anläggningstillgångar 649 5 627 Summa investeringsverksamhet -39 902 -34 653 Utlåning Nyutlåning 61 -13 419 -14 684 Amorteringar 61 8 943 9 197 Summa nettoutlåning -4 476 -5 487 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 62 -51 407 -37 328 Övrigt finansiellt netto 63 12 062 16 907 Justeringar till betalningar 64 -5 112 1 448 Summa finansiella aktiviteter -44 457 -18 973 Totalt 18 112 -18 913 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -41 394 48 491 Orealiserade valutakursförändringar 23 282 -29 578 Totalt -18 112 18 913 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 14 december 2006 (dnr Fi 2006/7114) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2006. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. 4.4.1 Transfereringar Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Därmed är inte heller metoderna för att bedöma transfereringar hänförliga till en viss period fullt utvecklade ännu. Det innebär att transfereringar periodiseras endast när kostnaden påtagligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I de flesta fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. 4.4.2 Nya principer för redovisning av skatter Under 2005 lämnade regeringen i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen förslag till en ny struktur för redovisning av skatteinkomster i statsbudgeten, som godkändes av riksdagen i beslut om statsbudgeten för 2006. Förändringen innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de uppstår. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten kommer därför till viss del att grundas på prognoser. Regeringen har vidare beslutat att även i resultaträkningen i årsredovisningen för staten skall skatteinkomsterna redovisas i s.k. fullt periodiserade termer. Redan i årsredovisningen för staten 2005, gjordes dock en översiktlig beräkning av vilka effekter en tillämpning av de nya principerna skulle ha fått om de tillämpats i den egentliga redovisningen redan för detta år. Avsikten var dels att visa för riksdagen vilka effekter de nya metoderna kunde förväntas få, dels att beräkna jämförelsetal som kunde användas i årsredovisningen för 2006. Utvecklingsarbetet för de nya beräkningsmetoderna har fortsatt under 2006. Utöver de nya principerna för periodisering har även avgränsningen av skatter i resultaträkningen i allt väsentligt anpassats till de nya statsbudgetprinciperna som ansluter till nationalräkenskapernas avgränsning av skatter. Det innebär bl.a. att Riksbankens inlevererade överskott nu inte längre redovisas bland skatter (se vidare avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper). Utöver detta har mer noggranna beräkningar gjorts och fler faktorer har beaktats på ett fullständigt sätt, vilket bl.a. innebär att statliga myndigheters mervärdesskatt och nedskrivningar av fordringar och periodiseringar av Skatteverket hanteras mer korrekt än i den preliminära beräkning som gjordes i årsredovisningen för staten 2005. Jämförelsetalen för 2005 har justerats både med hänsyn till förändringar i avgränsningen och de mer fullständiga bedömningarna. Sammantaget är därmed de periodiserade skatteintäkterna för 2005 16,5 miljarder kronor högre än i den resultaträkning som redovisades föregående år, men 15,1 miljarder kronor lägre än de preliminära beräkningar som gjordes i 2005 års årsredovisning (de beräknades då till 31,6 miljarder kronor högre än utfallet enligt då tillämpade principer). Skillnaden avser skatter, men påverkar även andra intäktsposter genom att avgränsningen av skattebegreppet ändrats. Resultaträkningens jämförelseuppgifter för 2005 visar netto de beräkningar av periodiserade skatter som gjordes våren 2006, men för de olika raderna (skatteslag m.m.) har senare uppgifter grundade på främst taxeringsutfall använts, vilket bedömts ge den mest meningsfulla informationen. Närmare om metoden för beräkning av skatteintäkter Eftersom det nya sättet att ta fram Skatteintäkter i resultaträkningen i årsredovisningen för staten och i redovisningen av statsbudgetens utfall för första gången tillämpas i denna redovisning för 2006, finns anledning att här något beskriva metodens huvuddrag. Löpande och i årsredovisningarna redovisas debiterade och inbetalda skatter av Skatteverket och i mindre omfattning av Tullverket, Försäkringskassan samt några andra myndigheter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där deklarationer, beslut och inbetalningar finns registrerade. I vissa enkla fall framgår det direkt av myndighetens redovisning. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier, de som debiteras och slutligt hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, och de som debiteras slutligt endast årsvis. Mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter för en viss månad redovisas med en eller två månaders förskjutning eller kassamässigt. Hushållens och företagens inkomstskatter, liksom förmögenhetsskatt, fastighetsskatt m.m. beslutas vid taxeringen som sker årsvis och den löpande inbetalningen är endast preliminär i förhållande till den skatt som slutligt skall erläggas. Det innebär att i mars månad 2007, när uppgifterna för årsredovisningen för staten till sin huvuddel tas fram, finns ett i praktiken slutligt utfall för många skatter. För inkomstskatterna m.m. utgör uppgifterna en beräknad intäkt, grundad på redovisade preliminärskatter, makroekonomiska faktorer, uppräkning av tidigare års taxeringsutfall, utvecklingen på fastighets- och aktiemarknaden, vissa storföretags bokslutsrapporter och andra faktorer. Osäkerheten i dessa delar är större än för de månadsdebiterade skatterna, men i resultaträkningen utgör ca två tredjedelar av inkomstskatterna kommunalskatter som dras av och nettoredovisas och därför inte påverkar slutsumman Skatteintäkter. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter (medel som förs till fonder, inlevererade överskottsmedel, koncessionsavgifter m.m.) hämtas löpande eller årsvis från respektive berörd myndighet, och är slutliga till sin natur på samma sätt som övriga poster i resultaträkningen. Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och som har utvecklats och anpassats successivt. De har under många år använts för presentation av skatteintäkterna för riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen och som kompletterande analysunderlag i presentationen av statsbudgetens utfall i årsredovisningen för staten. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad. Med denna metod beräknas de till året hänförliga totala skatteintäkterna. Dessa kan vara hänförliga till hela den offentliga sektorn eller till enbart staten, och detta framgår genom olika delsummor i den statsbudget som gäller fr.o.m. 2006. I statsbudgeten tillämpas den här beskrivna metoden. Sedan slutsumman framräknats, redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kassamässiga utfallet för skatter (årets inbetalningar). De viktigaste korrigeringsposterna är betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar. Dessa är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till AP-fonderna respektive till att skatter som taxeras årsvis i många fall inbetalas först ett år eller mer efter den period de avser. Vilka de olika posterna är framgår av statsbudgeten och beskrivs närmare bl.a. i Ekonomistyrningsverkets årliga publikation Inkomstliggaren. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller att efter det att årsredovisningen för staten publicerats, revideras utfallet på enskilda inkomsttitlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta påverkar dock inte statsbudgetens totala inkomster, eftersom dessa är kassamässiga. Alla förändringar motsvaras av en förändring av antingen betalnings- eller uppbördsförskjutningar, så att saldot är opåverkat. För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett antal steg. När de totala periodiserade skatterna för året beräknats, avgår för det första den del som avser kommunalskatt. Den periodiserade skatten för ett visst år är för det andra beräknad med viss osäkerhet. Därför kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser således skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och den beräkning som nu görs när taxeringen är avslutad. Detta belopp läggs till de beräknade skatterna för det nu aktuella året och innehåller en huvuddel för det närmast föregående året och en mindre del hänförlig till året dessförinnan. Kommunala utjämningsavgifter och inkomstutjämningsavgifter läggs för det tredje till som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten (se punkten Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet nedan). Därefter avgår för det fjärde de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. De består av två huvuddelar. En avser myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m., som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv, och en annan del avser statens transferering till ålderspensionssystemet för utbetalning av pensioner. Den andra huvuddelen är myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms som betalas från inkomsterna av mervärdesskatt och den delen av momsen är därför aldrig något egentligt inflöde av skatt till staten. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt vissa punktskatter m.m. som statliga myndigheter betalar. Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redovisats av myndigheterna under året redovisas som (förändring av) upplupen intäkt i årsredovisningen för staten. 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2006 (dnr Fi2006/7114). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som pga. dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoiderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. Gemensam brytdag En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag har detta år fastställts till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter, dvs. som periodavgränsningsposter. Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens. Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning, men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs. Motpartsavstämning För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstämningen, som infördes 2000, har successivt förbättrats. Antalet differenser över angivna beloppsgränser har varit fortsatt lågt under 2006. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse. 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper Redovisning av skatteintäkter Som angivits ovan redovisas skatteintäkter enligt nya principer, s.k. fullt periodiserade fr.o.m. 2006. Jämförelsetalen i resultat- och balansräkningen för 2005 har ändrats. I samband med denna förändring har även avgränsningen mellan skatteintäkter och Intäkter av avgifter och andra ersättningar ändrats på några punkter för att nå bättre överensstämmelse med statsbudgetens avgränsning av skatter och även med nationalräkenskaperna. Jämförelsetalet för posten Skatteintäkter för 2005 är nu av detta skäl 12,4 miljarder kronor högre än posten Skatter m.m. i årsredovisningen för staten för 2005 (jfr dessutom punkten Stämpelskatter hos Lantmäteriverket nedan). Periodiseringen av skatter svarar för en ökning på 16,4 miljarder kronor. Mellanskillnaden ner till 12,4 miljarder kronor är ett netto av följande avgränsningsförändringar på sammanlagt 4,0 miljarder kronor. - Riksbankens inlevererade överskott har flyttats från Skatteintäkter till Finansiella intäkter. Beloppet var 6 700 miljoner kronor för 2005. Jämförelsetalen har ändrats. - Ett antal avgifter m.m. som förs till fonder i staten har tidigare redovisats som Intäkter av bidrag eller Intäkter av avgifter och andra ersättningar, men redovisas nu som Skatteintäkter i statsbudgeten enligt de nya avgränsningsprinciperna kopplade till nationalräkenskaperna. Denna ändring har även gjorts i resultaträkningen. Jämförelsetalen har ändrats så att Skatteintäkter ökar för 2005 med 689 miljoner kronor avseende reaktorinnehavarnas avgifter till Kärnavfallsfonden, med 540 miljoner kronor avseende bankers m.fl. avgifter till Insättningsgarantinämnden, med 270 miljoner kronor avseende bilskrotningsavgifter till Vägverket samt med 681 miljoner kronor avseende avgifter till Naturvårdsverket, varav 590 miljoner kronor avsåg Kväveoxidfonden och 91 miljoner kronor avsåg Batterifonden. - Böter och sanktionsavgifter hos Rikspolisstyrelsen och Skatteverket samt Radio- och TV-verket som tidigare hänfördes till Skatter m.m., redovisas nu som s.k. andra ersättningar under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Jämförelsetalen för 2005 har ändrats. Beloppet är 629 miljoner kronor. - Förseningsavgifter hos Skatteverket redovisades tidigare som s.k. andra ersättningar, men redovisas nu som Skatteintäkter. Jämförelsetalen har ändrats med 273 miljoner kronor. - Koncessionsavgifter och lokalradioavgifter hos Radio- och TV-verket som tidigare redovisades som s.k. andra ersättningar, redovisas nu som Skatteintäkter. Jämförelsetalen har ändrats. Beloppet är 455 miljoner kronor. - Avgifter för telekommunikation hos Post- och telestyrelsen har flyttats från offentligrättsliga avgifter under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar till Skatteintäkter. Jämförelsetalen har ändrats med 180 miljoner kronor. - Lotteriinspektionens lotteriavgifter och Kemikalieinspektionens avgifter m.m. har flyttats från offentligrättsliga avgifter till Skatteintäkter. Jämförelsetalen som har ändrats för 2005 är sammanlagt 115 miljoner kronor. - Systembolagets inlevererade överskott har flyttats från Resultatandelar till Skatteintäkter. Beloppet var 90 miljoner kronor under 2005. Jämförelsetalet har ändrats. Se även kommentar nedan under Kommentarer till särskilda poster. Periodiseringen av skatteintäkter innebär även att jämförelsetalet för posten Övriga upplupna intäkter i balansräkningen ökat med 16 392 miljoner kronor Vissa garanti- och kreditkostnader Hos främst Exportkreditnämnden (EKN) och Riksgäldskontoret (RGK) finns kostnader för garantiverksamhet och utlåning som tidigare redovisats bland Övriga driftkostnader och till en mindre del bland finansiella poster. Dessa kostnader har en annan karaktär än driftkostnaderna hos de flesta andra myndigheter eftersom de avser kostnader för befarade och konstaterade förluster i en omfattande garanti- och kreditgivning skild från den löpande administrationen och i vissa fall produktionen hos myndigheterna. Hos EKN gäller också att de metoder hämtade från försäkringsbolags redovisning som tillämpas, innebär att minskning av garantifordringar redovisas som en kostnad även när minskningen beror på att fordringen regleras genom en betalning. Den motsvaras då av en intäkt från återvinningar; en slags bruttoredovisning som ger tillkommande information, men leder samtidigt till att variationerna mellan åren försvårar jämförelser. Även kostnaderna för förluster och avsättningar för förluster hos dessa myndigheter kan variera kraftigt och försvårar därmed jämförelser mellan åren. För att förbättra informationen i årsredovisningen för staten har därför dessa kostnader brutits ut och särredovisas fr.o.m. 2006 under posten Vissa garanti- och kreditkostnader. Jämförelsetalet för 2005 har ändrats med -2 603 miljoner kronor avseende EKN och 233 miljoner kronor avseende RGK. Samtidigt gäller att garanti- och kreditkostnader hos andra myndigheter, de viktigaste avser Sidas verksamhet som nära kopplar till biståndsverksamheten i övrigt, fortfarande redovisas bland transfereringar. I övrigt har inga förändringar av redovisningsprinciperna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2006. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter. Stämpelskatter hos Lantmäteriverket Lantmäteriverket har ändrat principen för redovisning av stämpelskatt, så att den tas upp i resultaträkningen vid fakturering i stället för tidigare vid betalning. Jämförelsetalet för föregående år har ändrats så att intäkterna höjts med 105 miljoner kronor. Samtidigt har en förbättring av redovisningsmetod gjorts avseende en av Lantmäteriverket redovisad skuld för skatter som ännu ej inbetalats till inkomsttitel, vilka nu elimineras i årsredovisningen för staten. Jämförelsetalet har ändrats så att skulderna för 2005 minskats med 259 miljoner kronor. Balansposter i försvarssektorn Ett antal balansposter i försvarssektorn har omklassificerats jämfört med 2005 års årsredovisning i syfte att få en mer ändamålsenlig och över tid jämförbar redovisning. Jämförelsetalen i årsredovisningen för staten har ändrats för 2005, vilket innebär att Pågående nyanläggningar ökar med 1,2 miljarder kronor, medan Övriga fordringar och Övriga upplupna intäkter minskar med 0,8 respektive 0,4 miljarder kronor. Ändringarna påverkar inte resultaträkningen eller nettoförmögenheten. Beredskapslager hos Försvarsmakten Försvarsmakten hade t.o.m. 2005 genom regeringsbeslut undantag från värderingsprinciper för lagerredovisning av beredskapsvaror. Beredskapsvarulagret värderades till senaste inköpspris. Från den 1 januari 2006 har undantaget upphört och Försvarsmakten har övergått till att redovisa lager enligt det generella regelverket (enligt principen först-in-först-ut). Någon ändring av jämförelsevärdena har inte bedömts vara rimligt att göra. Vissa tillgångar och räntor hos affärsverket Statens järnvägar Omklassificeringar av balansposter kopplade till leasingtillgångar m.m. hos Statens järnvägar har gjorts för att få en mer rättvisande redovisning. Jämförelsetalen har ändrats så att Övriga fordringar minskat och Andra långfristiga fordringar ökat med 97 miljoner kronor för 2005. Dessutom har korrigering av bruttoredovisade räntor för 2005 gjorts, som minskat jämförelsetalen för både räntekostnader och ränteintäkter med 116 miljoner kronor vardera. U-krediter hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har som en anpassning till de principer som annars gäller för statlig garantiverksamhet övergått till att redovisa sin s.k. säkerhetsreserv kopplad till u-kreditverksamheten brutto i balansräkningen. Tidigare har den redovisats på ett förenklat sätt. Eftersom den metod som nu införts av Sida redan tidigare tillämpats i årsredovisningen för staten, påverkar förändringen inte årsredovisningen för staten. Resultaträkningens saldo 2005 Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2005 har påverkats av två poster Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo 2005 Miljoner kronor Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2005 20 162 Justering för införandet av periodiserade skatteintäkter 16 395 Ändrad princip för stämpelskatter hos Lantmäteriverket 105 Resultaträkningens saldo 2005 i jämförelsekolumnen enligt Årsredovisningen för staten 2006 36 662 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet. Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar Delar av anslaget Arealersättning och djurbidrag m.fl. bidrag inom jordbruket avseende ett visst år har under de senaste åren i viss utsträckning betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har i förekommande fall periodiserats av Statens jordbruksverk och därmed även i årsredovisningen för staten. På statsbudgeten redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt, vilket innebär att budgetutfallet påverkas. För 2006 kan noteras att Jordbruksverkets utbetalningar av gårdsstöd visserligen gjordes tidigare än vad som ursprungligen var budgeterat, men att de gjordes under det år de avsåg och detta därför inte kan betraktas som en egentlig tidigareläggning. Generellt gäller att denna typ av förskjutningar har upphört eller minskat kraftigt under 2005 och 2006 jämfört med de föregående åren. Liksom andra av regeringen beslutade tidigareläggningar eller senareläggningar av verksamhet som kan göras av budgetpolitiska skäl, sker detta inom ramen för den flexibilitet som regelverket medger. Det är därför inte något egentligt undantag från någon regel eller princip. Några senareläggningar eller tidigareläggningar av avgiften till Europeiska unionen, vilket förekom i början av 2000-talet, har inte gjorts i samband med årsskiftena 2005/06 eller 2006/07. Engångseffekter Engångseffekterna på statsbudgeten (se kapitel 5 Statsbudgetens utfall) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. Undantag hos vissa myndigheter Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt. Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområdet en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är undantagna från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga. Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, anges de inte här. De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster Kostnader för stängningen av Barsebäck 2 Under 2005 ingick staten överenskommelse med Vattenfall AB och E.ON om stängningen av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2. För förlorad produktionskapacitet betalar staten en kontant ersättning till Vattenfall på 4,1 miljarder kronor fördelat på fyra år. Praktiskt regleras detta genom att Vattenfalls inbetalningar av utdelning till staten blir lägre under perioden 2006-2009. Den första delen av skulden har således reglerats under 2006. I årsredovisningen för staten redovisades åtagandet under 2005 som en kostnad för transfereringar till företag och som en skuld bland Övriga skulder (se mer utförlig redogörelse i årsredovisningen för staten 2005). På myndighetsnivån gjorde ingen myndighet någon redovisning av åtagandet i 2005 års redovisning eftersom det inte fanns ett tydligt ansvar för förpliktelsen hos någon myndighet. Under 2006 har detta ansvar klargjorts genom ett regeringsbeslut (nr 38 den 31 augusti 2006). Regeringskansliet redovisar därför kostnaden för åtagandet och den återstående skulden i sin redovisning för 2006. Eftersom kostnaden redovisades i årsredovisningen för staten redan 2005, påverkar detta dock inte den konsoliderade redovisningen. Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public serviceföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen skall vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar. Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 1 234 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 745 miljoner kronor, netto 489 miljoner kronor, på den s.k. Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK. Statsskulden Statsskulden skall, enligt regeringsbeslut, från och med 2003 konsekvent mätas inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom skall skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. Det är den konsoliderade statsskulden som redovisas, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även kapitel 3, avsnitt Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2006 till 1 220 miljarder kronor, medan den okon-soliderade statsskulden uppgick till 1 270 miljarder kronor. Transfereringar via skattekonto I ett antal fall görs transfereringar, i stället för att göras i form av utbetalda bidrag, genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprincipen "Innehåll före form" (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten skall redovisas brutto. De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitelgrupp 1830 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto. I den nya strukturen för skatter på statsbudgeten har avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, skall endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation Sedan 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner, som tidigare redovisades över anslag, justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den förändrade redovisningen på statsbudgeten, bruttoredovisa kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt som lämnade bidrag och skatteintäkter i resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och transfereringar är knappt 37 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet Sedan 2005 nettoredovisas den kommunalekonomiska utjämningen på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för som fram till 2004 redovisas på inkomsttitel. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att på motsvarande sätt som tidigare bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 12,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. För 2005 var motsvarande skillnad 15 miljarder kronor. Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvirerar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel 1821 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I det nya skattebegreppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den offentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna - man får således en bruttoredovisning där. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Liksom föregående år redovisas Regeringskansliets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2006, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. I dessa fall har årsredovisningen för staten kompletterats med uppgifter om fjärde kvartalet och avviker således från Regeringskansliets redovisning. Senarelagd leverans till Försvarsmakten Beroende på utgiftsbegränsningar på Försvarsmaktens anslag har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed på motsvarande sätt som de närmast föregående åren inte gjorts under 2006 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundat på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskapstillgångar (hos Försvarsmakten) lägre än de annars skulle ha varit. Beloppet uppgår enligt FMV:s årsredovisning till 1,8 miljarder kronor. I statens resultaträkning elimineras kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna, varför någon påverkan inte sker på statens resultaträkning. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pensionsmedel. Vid utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs. Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pensionerna. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fonderna och PPM redovisas, bland transfereringar under posten Nettoöverföring till ålderspensionssystemet. Mot bakgrund av att klassificeringen av premiepensionssystemet i nationalräkenskaperna kommer att förändras under 2007, så att systemet kommer att ingå i hushållssektorn, kommer redovisningsmetoden för överföringarna till PPM att övervägas särskilt inför 2007 års redovisning. Systembolaget AB:s inlevererade överskott Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i redovisningen enligt den avgränsning som införts för att få en bättre överensstämmelse med statsbudgetens avgränsning av skatter och även med nationalräkenskaperna. (se även avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper). Hos den myndighet som redovisar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (330 miljoner kronor under 2006). 4.4.8 Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som pga. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (se avsnitt 4.4.6 Undantag från generella principer m.m.). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilaga 3. 4.5 Noter 4.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2006 2005 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 497 301 473 886 Övriga direkta skatter på arbete inkl. skattereduktioner -5 145 2 975 Summa direkta skatter på arbete 492 156 476 861 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 356 750 341 081 Övriga indirekta skatter på arbete 32 482 31 960 Summa indirekta skatter på arbete 389 232 373 041 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 31 978 22 930 Skatt på företagsvinster 96 844 91 075 Fastighetsskatt 24 970 25 128 Övriga skatter på kapital 30 646 28 723 Summa skatt på kapital 184 438 167 856 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 263 530 250 176 varav kommunmoms -36 631 -34 246 Skatt på alkohol och tobak 19 305 18 500 Skatt på energi och miljö 67 692 66 762 Skatt på vägtrafik 11 782 11 019 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 440 3 417 Skatt på import 5 033 4 666 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 865 2 987 Summa skatt på konsumtion och insatsvaror 373 647 357 527 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -4 032 -3 382 Intäkter som förs till fonder 2 095 2 180 Summa restförda och övriga skatter -1 937 -1 202 Justering till belopp enligt 2006 års vårproposition -15 247 Totala skatteintäkter 1 437 536 1 358 836 Justering till belopp enligt 2006 års vårproposition för kommunala inkomstskatter - 1 977 Avgår: Kommunala inkomstskatter -454 146 -435 577 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -181 453 -171 306 Avgår: EU-skatter -9 062 -7 779 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 792 875 746 151 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2005 13 270 8 240 varav 2004 -228 -1 934 Avgifter till ålderspensionssystemet 181 453 171 306 EU-skatter 9 062 7 779 Kommunala utjämningsavgifter LSS 1 792 1 533 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift 12 486 14 909 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -20 354 -20 675 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -23 507 -22 555 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -2 755 -2 564 Eliminering av myndigheters skatter och kostnadsreduktioner -154 -151 Total summa 963 940 902 039 Statens skatteintäkter ökade med 62 miljarder kronor jämfört med 2005. Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 31,5 miljarder kronor jämfört med 2005. Därav ökade inkomstskatterna med 23,4 miljarder kronor och arbetsgivaravgifterna med 15,7 miljarder kronor. Ökningarna förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2006 med 5,4 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,28 procent, vilket är 0,18 procentenheter lägre än 2005. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Jämfört med 2005 ökade skatt på kapital med 16,6 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 9 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster ökade med 5,8 miljarder kronor på grund företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade marginellt. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 16,1 miljarder kronor. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 13,4 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 264 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 20,4 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket längst ner i tabellen elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Intäkter av punktskatter har utvecklats relativt lite, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen. I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen. Från och med 2005 nettoredovisas denna på statsbudgetens utgiftssida. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 36,6 miljarder kronor för kommuner och landsting som fr.o.m. 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Vid denna omläggning justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både skatteintäkter och transfereringar till kommuner är 49,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. I kolumnen för jämförelsetalen från 2005 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2005 som beräknats under våren 2007 efter 2006 års taxering och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i kapitel 5 Statsbudgetens utfall. Dessa avviker för varje enskilt skatteslag något från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2005 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Ett par justeringsbelopp (-15,2 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor) har lagts till så att en överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2005. Av skillnaden på 15,2 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2005 års skatt som gjordes våren 2006, avser 10,7 miljarder kronor skatt på kapital och drygt 3 miljarder kronor inkomstskatter bland Direkta skatter på arbete. Arbetsgivaravgifterna blev marginellt högre, medan Skatt på konsumtion och insatsvaror, främst mervärdesskatt, blev något lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev nära 9 miljarder kronor högre. Hushållens kapitalskatter blev drygt 3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2006. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2006 2005 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 976 1 041 Lantmäteriverket 718 713 Vägverket 646 739 Banverket 529 479 Rikspolisstyrelsen 451 371 Luftfartsstyrelsen 406 860 Centrala studiestödsnämnden 396 387 Läkemedelsverket 355 330 Patent- och registreringsverket 336 347 Bolagsverket 325 294 Elsäkerhetsverket 308 308 Affärsverk Luftfartsverket 3 517 3 006 Sjöfartsverket 1 354 1 323 Svenska kraftnät 20 18 Övriga 1 609 1 134 Summa offentligrättslig verksamhet 11 946 11 350 Uppdragsverksamhet Banverket 2 908 2 413 Vägverket 2 546 2 549 Försvarets materielverk 1 133 277 Exportkreditnämnden 1 121 759 Statens institutionsstyrelse 1 108 1 005 Försäkringskassan 842 974 Lantmäteriverket 563 535 Skatteverket 471 327 Karolinska institutet 425 417 Försvarsmakten 411 489 Statens fastighetsverk 410 420 Affärsverk Svenska kraftnät 6 340 5 383 Luftfartsverket 1 664 1 821 Statens järnvägar 281 346 Sjöfartsverket 91 76 Övriga 4 757 5 569 Summa uppdragsverksamhet 25 071 23 360 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 3 210 3 182 Exportkreditnämnden 1 714 3 096 Vägverket 758 701 Rikspolisstyrelsen 537 459 Statens jordbruksverk 225 149 Centrala studiestödsnämnden 157 165 Regeringskansliet 147 23 Skatteverket 146 220 Affärsverk Statens järnvägar 10 59 Luftfartsverket 4 4 Sjöfartsverket 3 - Övriga 1 038 1 090 Summa andra ersättningar 7 949 9 148 Total summa 44 966 43 858 Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte definierats som avgifter. I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller har definierats som annan ersättning. Sammantaget ökade avgifter och andra ersättningar med 2,5 procent från 2005 till 2006. Offentligrättsliga avgifter De offentligrättsliga avgifterna ökade med ca fem procent mellan 2005 och 2006. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter. Skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan och prövning av olika ärenden. Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en gemensam avgift för säkerhetskontroll av passagerare och bagage, GAS. Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1 januari 2005 efter att två avdelningar, Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle brutits ut från Luftfartsverket. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar. Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistreringar. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedsskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter, s.k. provningsavgifter. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift. Uppdragsverksamhet De avgiftsintäkter som hänförts till uppdragsverksamhet ökade med sju procent mellan 2005 och 2006. Ungefär 200 myndigheter bedriver uppdragsverksamhet. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna mellan 2005 och 2006 på 495 miljoner kronor kan främst hänföras till stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm. Under 2006 har även en ökning av intäkter av elförsäljning skett. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret. Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, sålda tjänster samt försäljning av provverksamhet. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ökningen på 362 miljoner kronor avser främst ökade premieintäkter. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag skall finansieras med avgifter från kommuner. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Skatteverket ersätts från AP-fonden för administration av uppbörd av avgifter till ålderspensionssystemet. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning. Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäkter från extern transport- och verkstadsverksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Den ekonomiska regleringen baseras till stor del på marknadspriset på el vilket varit markant högre. Intäkterna var 957 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Andra myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får avgiftsintäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Andra ersättningar Intäkter avseende andra ersättningar minskade med 13 procent mellan 2005 och 2006. Den största minskningen avser Exportkreditnämnden och beror på lägre förtidsbetalningar av fordringar på andra länder. De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen omfattar huvudsakligen finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. Exportkreditnämndens andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Exportkreditnämndens minskning av andra ersättningar beror på lägre förtidsbetalningar av fordringar på andra länder. Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framförallt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar. Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter. Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid försäljning av jordbruksprodukter i offentlig lagring. Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav. Regeringskansliets ökning av andra ersättningar med 124 miljoner kronor beror på medel från avslutning av baltiska fonder som inlevererats till inkomsttitel. Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2006 2005 EU-bidrag Statens jordbruksverk - gårdsstöd och djurbidrag 7 190 6 483 - miljöstöd m.m. 1 618 2 233 - övriga stöd 888 119 Summa Statens jordbruksverk 9 696 8 835 Länsstyrelserna - bidrag från regionalfonden 1 163 1 331 - bidrag från socialfonden 270 318 Arbetsmarknadsverket - bidrag från socialfonden 1 345 1 289 Övriga EU-bidrag 1 366 1 364 Summa EU-bidrag 13 840 13 137 Försäkringskassan - underhållsstöd 1 816 1 876 - assistansersättning 3 201 2 987 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 341 4 451 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 790 2 249 Total summa 25 988 24 700 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna ökade med nära 1 300 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst bidragen från EU som ökat med 703 miljoner kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU som ökat med 861 miljoner kronor under året. Det är gårdsstöd och djurbidrag som ökat, medan bl.a. miljöstöd minskat något i omfattning. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning. Bidragen från universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 621 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2006 2005 Socialförsäkring 419 618 408 704 Allmänna bidrag till kommuner 109 359 106 472 Arbetsmarknad 68 169 71 052 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 136 33 382 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 920 25 636 Bistånd och andra internationella bidrag, migration och integration 29 262 24 700 Utbildning, studiestöd 26 838 19 868 Övrigt 46 735 52 178 Summa 759 037 741 992 Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori och syfte. Miljoner kronor Transfereringar 2006 2005 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring (Försäkringskassan) Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 176 213 169 149 Ekonomisk äldrepolitik 45 019 46 078 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 102 841 104 344 varav sjukpenning m.m. 30 886 32 479 varav sjuk- och aktivitetsersättning 57 491 56 791 Handikappolitik 16 338 14 603 Ekonomisk familjepolitik 58 415 54 232 Summa socialförsäkring till hushåll 398 826 388 406 Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 39 190 42 559 varav Arbetsmarknadsverket 27 433 31 043 varav Försäkringskassan 11 757 11 516 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader, Arbetsmarknadsverket 2 415 2 920 Övrig arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 200 1 821 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 663 875 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 44 468 48 175 Utbildningspolitik Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 13 431 12 881 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 103 -5 877 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 2 810 2 753 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 927 2 719 Migrationspolitik, Migrationsverket 913 981 Övrigt 10 723 10 081 Summa transfereringar till hushåll 474 201 460 119 Transfereringar till företag Arbetsmarknadspolitik Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsmarknadsverket 8 388 7 799 Anställningsstöd, Skatteverket 2 366 1 809 Summa arbetsmarknadspolitik till företag 10 754 9 608 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk 11 936 10 866 Energipolitik, ersättning till Vattenfall 4 100 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 1 839 1 747 Bostadspolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 540 1 606 Kulturpolitik, Kammarkollegiet 1 209 1 136 Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 1 040 716 Regionalpolitik m.m., Verket för näringslivsutveckling 944 799 Regionalpolitik, Länsstyrelserna 818 1 027 Transportpolitik, Trafikupphandling, Rikstrafiken 749 840 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 676 667 Kulturpolitik, Statens kulturråd 653 198 Mediepolitik, Presstödsnämnden 647 631 Försök med trängselskatt, Regeringskansliet 567 344 Transportpolitik, Banverket 401 785 Övrigt 4 311 3 477 Summa transfereringar till företag 38 084 38 547 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 36 631 34 246 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 1 898 1 767 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet 215 348 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 53 297 52 703 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 17 318 17 408 Allmänna bidrag till kommuner 109 359 106 472 Bidrag motsvarande skuld på mervärdesskattekonto kommuner och landsting, Skatteverket - 5 574 Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Socialstyrelsen 20 792 20 298 Arbetsmarknadspolitik Sysselsättningstöd och anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting, Skatteverket 10 133 10 961 Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 814 2 308 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 1 135 1 057 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 12 947 13 269 Utbildningspolitik, Skolverket: varav: Maxtaxa i barnomsorgen, 3 660 3 660 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, 923 1 437 Bidrag till personalförstärkningar i förskola, 2 277 663 Statligt stöd för utbildning av vuxna 1 794 2 341 Övrig utbildningspolitik, Skolverket 1 263 Summa utbildningspolitik till kommuner 8 655 8 364 Integrationspolitik, Integrationsverket 3 283 1 907 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 047 1 166 Övrigt 9 157 7 762 Summa transfereringar till kommuner 165 240 164 812 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 17 723 18 893 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 4 227 3 113 Storbritanniens budgetreduktion, Skatteverket 262 369 Tullavgift, Tullverket 3 538 3 003 Jordbrukstull, Tullverket 145 158 Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 25 100 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 920 25 636 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 11 536 9 623 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 9 556 8 304 Övrigt 1 364 1 569 Summa transfereringar till utlandet 48 376 45 132 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföring till premiepensionssystemet 26 033 23 805 Överföring till AP-fonderna 7 103 9 577 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 33 136 33 382 Total summa transfereringar 759 037 741 992 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn. Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 17 miljarder kronor mellan 2005 och 2006, men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll har under 2006 ökat med 14 miljarder kronor eller 3 procent. Transfereringarna som redovisas här avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och de tas därför bort från transfereringar till hushåll. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för socialförsäkringen ökat med 10,4 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor eller 4 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 1,7 miljarder kronor eller 12 procent. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik minskade med 1,1 miljarder kronor främst till följd av en minskning av antalet personer som uppbär garantipension. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, efter förra årets trendbrott, fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 5 procent 2006, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar har fortsatt minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,7 miljarder kronor eller 1 procent. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade kostnaderna för barnbidragen och föräldraförsäkringen med 2,2 respektive 1,8 miljarder kronor vardera. De allmänna barnbidragen höjdes med 100 kronor per barn och månad från den 1 januari 2006. År 2006 föddes ca 106 000 barn i Sverige, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2005. Inom området har också en rad regeländringar skett vilka bidrar till högre försäkringskostnader. En ytterligare faktor är ökat uttag av föräldrapenningdagar av män, som i genomsnitt har högre sjukpenninggrundande inkomst. Inom området arbetsmarknadspolitik minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 3,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet. Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökade med 6,5 miljarder kronor. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade 0,5 miljarder kronor, men 2005 gjordes en återföring av reservation för förluster på lånefordringar med 5,9 miljarder kronor bl.a. på grund av lägre ränteläge. Återföringen minskade kostnaderna för 2005, medan endast små förändringar har skett under 2006 av reservationen för förluster. Transfereringar till företag Transfereringar till företag minskade något jämfört med 2005 främst till följd av att ersättning till Vattenfall för utebliven produktion vid stängningen av Barsebäck 2 utbetalades under 2005. Inom området livsmedelspolitik ökade kostnaderna med 1 miljard kronor. Mest ökade gårdsstöd och djurbidrag. Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade genom att lönebidrag liksom anställningsstöd båda ökade med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 0,4 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 2,9 miljarder kronor. Här ingår den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 12,5 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. Föregående år var de kommunala utjämningsavgifterna 15 miljarder kronor. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som sedan 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. I samband med denna omläggning justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 36,6 miljarder kronor 2006. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 49,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2006. Föregående år gjordes en reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommunkontosystemet med 5,6 miljarder kronor som redovisades som bidrag till kommunerna. Transfereringar till kommuner avseende bidrag till personalförstärkning i förskola ökade med 1,6 miljarder kronor. Bidrag avseende integrationspolitik ökade med 1,4 miljarder kronor till följd av att den tillfälliga asyllagen medfört ökade ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande. Sysselsättningsstöd och anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting minskade med 0,8 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet Transfereringar till utlandet ökade med 3,2 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen har totalt sett ökat med 0,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1,1 miljarder kronor. Orsaken är att EU-kommissionen justerat beräkningar av medlemsländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) minskade med 1,2 miljarder kronor. Det beror främst på att EU-kommissionen även justerat beräkningarna av medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI), både för i år och tidigare år. Sveriges BNI har visat sig vara mindre relativt övriga länder, vilket innebar en lägre avgift för 2006. Tullavgifterna ökade med 0,5 miljoner kronor, vilket beror på en ökad handel och import. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Regeringskansliet ökade med 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsmålet höjts från 0,88 till 1 procent av BNI och av förändrade BNI-prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till ålderspensionssystemets premiepensionsdel ökade med 2,2 miljarder kronor, medan överföringen till AP-fonderna minskade med 2,5 miljarder kronor. Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra. Not 5 Avsättningar till / upplösning av fonder Miljoner kronor 2006 2005 Kärnavfallsfonden 2 883 3 136 Insättningsgarantinämndens fond 809 1 436 Bostadskreditnämndens garantireserv 244 207 Bilskrotningsfonden -144 -151 Försäkringskassans fonder 6 -300 Batterifonden 38 65 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 39 60 Medel för kompetenssparande - -5 950 Övriga fonder -27 -27 Summa 3 848 -1 524 Avsättning till fonder i staten för 2006 avser främst Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantinämndens fond. Jämfört med 2005 har avsättningen ökat kraftigt, beroende på att fonden för kompetenssparande på 5 950 miljoner kronor löstes upp under föregående år. Avsättningen till Kärnavfallsfonden har minskat något, i första hand beroende på att ersättningarna till reaktorinnehavare varit högre än föregående år. Fondens ränteintäkter har minskat mot bakgrund av bl.a. det låga ränteläget, men i stället har realisationsvinsterna ökat i samband med omplacering av tillgångar. Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Jämfört med föregående år har avsättningen minskat. Det beror på lägre avkastning på portföljen, men även på utbetalningar i insättningsgarantiverksamheten till följd av konkurserna i Custodia AB och Allmänna kapital AB. Försäkringskassans fonder visar nu små förändringar, medan de föregående år minskade kraftigt i samband med avveckling av fonder vid bildandet av den nya Försäkringskassan. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2006 2005 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 10 224 9 893 Försvarsmakten 9 063 9 647 Försäkringskassan 5 724 5 259 Skatteverket 5 212 4 844 Arbetsmarknadsverket 3 859 3 555 Banverket 3 114 2 967 Kriminalvården 3 111 3 045 Regeringskansliet 2 952 2 753 Vägverket 2 694 2 656 Lunds universitet 2 631 2 611 Domstolsverket 2 521 2 224 Uppsala universitet 2 119 2 087 Göteborgs universitet 2 072 2 019 Karolinska institutet 1 543 1 487 Umeå universitet 1 524 1 487 Stockholms universitet 1 524 1 492 Kungl, Tekniska högskolan 1 393 1 352 Linköpings universitet 1 349 1 337 Skogsstyrelsen 1 234 1 156 Statens institutionsstyrelse 1 211 1 162 Sveriges lantbruksuniversitet 1 132 1 146 Migrationsverket 992 1 089 Försvarets materielverk 959 970 Affärsverk Luftfartsverket 1 685 1 686 Sjöfartsverket 629 601 Svenska kraftnät 147 144 Statens järnvägar 5 4 Övriga myndigheter 24 872 23 673 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 95 495 92 346 Eliminering av arbetsgivaravgifter -23 507 -22 817 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 71 988 69 529 Pensionskostnader Försvarsmakten 2 447 2 282 Rikspolisstyrelsen 1 396 1 369 Försäkringskassan 843 590 Skatteverket 593 543 Regeringskansliet 466 429 Arbetsmarknadsverket 446 422 Vägverket 390 385 Lunds universitet 382 305 Domstolsverket 340 301 Göteborgs universitet 334 309 Banverket 317 319 Uppsala universitet 288 256 Karolinska institutet 280 205 Kriminalvården 269 294 Försvarets materielverk 255 155 Umeå universitet 229 178 Linköpings universitet 206 168 Stockholms universitet 191 203 Kungl. Tekniska högskolan 157 182 Sveriges lantbruksuniversitet 129 156 Affärsverk Luftfartsverket 237 193 Sjöfartsverket 118 102 Svenska kraftnät 21 28 Statens järnvägar 5 0 Övriga myndigheter 3 411 3 282 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 7 006 6 666 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 12 275 1 530 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -9 243 -8 033 Summa pensionskostnader 23 788 12 819 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 391 335 Regeringskansliet 348 330 Rikspolisstyrelsen 293 246 Karolinska institutet 247 244 Vägverket 228 231 Försäkringskassan 172 145 Arbetsmarknadsverket 172 217 Skatteverket 132 128 Banverket 129 124 Kriminalvården 125 108 Uppsala universitet 103 98 Stockholms universitet 102 107 Affärsverk Luftfartsverket 105 75 Sjöfartsverket 33 30 Svenska kraftnät 17 12 Statens järnvägar 7 0 Övriga myndigheter 1 780 1 603 Summa övriga personalkostnader 4 384 4 033 Total summa kostnader för personal 100 160 86 381 Statens kostnader för personal ökade med 13,8 miljarder kronor eller drygt 16 procent, i första hand beroende på ökade kostnader för pensionsavsättningar. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,1 miljarder kronor eller 3,4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2006 till 32,28 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Kostnaderna för statens tjänstepensioner ökade med 11 miljarder kronor, varav utbetalda pensioner ökade med drygt 0,3 miljarder kronor och förändringen av försäkringstekniska avsättningar ökat med 10,7 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av kostnader för försäkringsteknisk avsättning beror på sänkning av räntan i de försäkringstekniska riktlinjerna, vilket höjer värdet av de framtida pensionerna och därmed skulden med ca 11 miljarder kronor. Se även not 43. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, inklusive avgifter till Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte. Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 3,3 procent bl.a. beroende på ökat antal anställda. Försvarsmaktens lönekostnad minskade med 6,1 procent, vilket främst beror på minskat antal anställda. Vid Försäkringskassan ökade lönekostnaden med 8,8 procent till följd av ökat antal anställda. Pensionskostnaden ökade med 0,3 miljarder kronor främst på grund av att inbetalningar gjorts av premier till kompletterande ålderspension (KÅPAN) för personal som var anställda vid de allmänna försäkringskassorna under åren 2003-2004. Skatteverket har genomfört två lönerevisioner samt rekryterat drygt 200 fler än de som avgått under året, vilket medfört ökade lönekostnader med 7,6 procent. Myndigheten har fått ett tillfälligt extra anslag för utökad skattekontroll som använts för att rekrytera 440 nya medarbetare. Lönekostnaderna vid Arbetsmarknadsverket ökade med 8,6 procent, vilket kan förklaras av ökade rekryteringskostnader till följd av regeringens beslut om lokalisering av verksamhet till Kristinehamn. Regeringskansliets lönekostnader ökade med 7,2 procent, vilket förutom lönerevisioner och löneglidning även beror på avgångsersättningar till politiskt anställda samt avsättningar för sådana utbetalningar kommande år. Domstolsverkets lönekostnader ökade med 13,4 procent, vilket främst beror på att antalet anställda ökat till följd av inrättandet av Migrationsdomstolar och olika typer av insatser för att arbeta av balanser. Migrationsverkets lönekostnader minskade med 8,9 procent till följd av minskat antal anställda. Övriga personalkostnader som utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. ökade med 0,4 miljoner kronor, eller knappt 9 procent, jämfört med föregående år. Det är främst Försvarsmaktens, Rikspolis-styrelsens och Luftfartverkets kostnader som ökat. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2006 2005 Försvarsmakten 2 647 2 766 Rikspolisstyrelsen 1 576 1 500 Regeringskansliet 1 139 1 086 Kriminalvården 806 785 Försäkringskassan 731 724 Lunds universitet 724 670 Skatteverket 629 612 Göteborgs universitet 582 579 Uppsala universitet 580 572 Domstolsverket 574 512 Kungl. Tekniska högskolan 543 529 Stockholms universitet 482 480 Arbetsmarknadsverket 477 493 Karolinska institutet 463 464 Migrationsverket 382 497 Linköpings universitet 338 346 Umeå universitet 287 287 Sveriges lantbruksuniversitet 266 267 Statens institutionsstyrelse 245 223 Vägverket 234 254 Banverket 205 174 Affärsverk Luftfartsverket 42 40 Sjöfartsverket 36 34 Svenska kraftnät 19 22 Statens järnvägar 2 2 Övriga myndigheter 5 287 5 076 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 082 -4 117 Summa 15 214 14 877 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens minskade lokalkostnader med 119 miljoner kronor kan främst hänföras till att år 2005 belastades med en avsättning för framtida hyresutgifter i samband med avveckling av lokaler. Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 76 miljoner kronor. Av dessa är 54 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för elektricitet. Lunds universitets lokalkostnader ökade med 54 miljoner kronor, vilket beror på att nya lokaler tagits i bruk under 2006. Domstolsverkets lokalkostnader ökade med 62 miljoner kronor, vilket främst beror på de nyinrättade migrationsdomstolarna. Migrationsverket har minskat lokalkostnaderna med 115 miljoner kronor, vilket till största del beror på att avvecklingskostnader för lokaler är lägre än 2005. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget -312 485 Skadekostnader 43 202 Utlösen självriskandelar 110 66 Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar 1 201 1 850 Summa Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten 1 042 2 603 Riksgäldskontoret -47 -234 Övriga myndigheter 6 - Total summa 1 001 2 369 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte är av transfereringskaraktär. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de har en sådan karaktär att de kan variera kraftigt mellan åren och annars stör jämförelser mellan åren för driftkostnaderna i övrigt. Exportkreditnämndens avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat under 2006, därför redovisas en förändring i form av en kostnadsreduktion på 312 miljoner kronor. Det beror på att en positiv riskutveckling har lett till ett minskat reserveringsbehov för ett antal större engagemang samt att riskkoncentrationen minskade något, främst beroende på genomförda återförsäkringar. Exportkreditnämndens kostnader för förändring av försäkringstekniskt nettovärde på fordringar minskade med 649 miljoner kronor sedan föregående år. Det beror på att de högst värderade fordringarna har betalats av och förändring av fordringarnas värde i garantiverksamheten bruttoredovisas (jfr not 2, Intäkter av avgifter och andra ersättningar). Riksgäldskontoret redovisar kostnadsreduktion avseende återföring av tidigare gjorda avsättningar för garantiförluster. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2006 2005 Övriga driftkostnader - tjänster Vägverket 11 778 12 226 Försvarsmakten 9 503 12 938 Banverket 8 623 7 788 Försvarets materielverk 3 705 3 629 Rikspolisstyrelsen 1 576 1 320 Kärnavfallsfondens styrelse 1 231 1 007 Försäkringskassan 1 210 1 334 Skatteverket 1 064 1 066 Statens fastighetsverk 924 939 Karolinska institutet 905 878 Göteborgs universitet 837 801 Regeringskansliet 781 908 Fortifikationsverket 777 746 Lunds universitet 742 710 Arbetsmarknadsverket 729 619 Kriminalvården 638 587 Umeå universitet 627 586 Naturvårdsverket 611 656 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 570 442 Övriga myndigheter 12 352 12 446 Summa tjänster 59 183 61 626 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 13 890 13 453 Försvarsmakten 3 121 2 705 Banverket 2 879 2 614 Vägverket 2 506 1 913 Fortifikationsverket 790 1 431 Rikspolisstyrelsen 696 563 Kriminalvården 350 325 Kustbevakningen 313 60 Karolinska institutet 278 264 Uppsala universitet 230 234 Statens fastighetsverk 225 200 Lunds universitet 211 225 Skatteverket 187 138 Arbetsmarknadsverket 164 106 Göteborgs universitet 146 146 Sveriges lantbruksuniversitet 140 139 Umeå universitet 128 122 Övriga myndigheter 2 644 2 536 Summa varor 28 898 27 174 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 5 001 3 858 Luftfartsverket 1 641 1 609 Sjöfartsverket 714 645 Statens järnvägar 142 248 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 7 498 6 360 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 2 670 2 576 Försvarsmakten 2 217 2 210 Banverket 401 353 Kriminalvården 264 274 Rikspolisstyrelsen 237 257 Regeringskansliet 219 229 Riksdagsförvaltningen 134 91 Försvarets materielverk 120 129 Karolinska institutet 111 124 Lunds universitet 107 97 Skatteverket 105 17 Försäkringskassan 97 95 Sveriges lantbruksuniversitet 93 87 Umeå universitet 86 86 Stockholms universitet 78 72 Kungl.Tekniska högskolan 75 85 Göteborgs universitet 71 68 Uppsala universitet 71 76 Affärsverk Svenska kraftnät 266 225 Luftfartsverket 242 224 Sjöfartsverket 75 63 Statens järnvägar 0 3 Övriga myndigheter 1 686 1 636 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 425 9 077 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Försvarsmakten -11 044 -11 035 Banverket -8 465 -7 902 Vägverket -7 813 -6 709 Försvarets materielverk -1 257 -58 Kustbevakningen -259 -12 Sjöfartsverket -160 -163 Övriga myndigheter -572 -550 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -29 570 -26 429 Eliminering av inomstatliga transaktioner -13 130 -15 090 Total summa övriga driftkostnader 62 304 62 718 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Försvarsmaktens minskade driftkostnader avseende tjänster beror dels på att man 2005 gjorde stora avsättningar för omstruktureringskostnader, dels på att kostnaderna för materielkonsulter minskat 2006. Försvarets materielverks driftkostnader avseende varor ökade 2006 främst beroende på fler leveranser av JAS 39 Gripen. Fortifikationsverkets minskade kostnader för varor beror främst på höga kostnader föregående år på grund av reaförluster vid försäljning av fastigheter. Utförsäljningen var en följd av försvarsbeslut 2004. Svenska kraftnäts ökade driftkostnader beror på ökade kostnader för inköp av balanskraft på grund av högre elpriser 2006. Försvarets materielverk, Vägverket och Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2006 2005 Försvarsmakten 8 947 12 384 Vägverket 3 696 4 428 Banverket 2 838 2 657 Rikspolisstyrelsen 676 660 Fortifikationsverket 592 546 Försäkringskassan 561 541 Statens fastighetsverk 312 265 Skatteverket 261 288 Lunds universitet 230 247 Uppsala universitet 221 222 Affärsverk Luftfartsverket 1 154 1 151 Svenska kraftnät 426 417 Sjöfartsverket 125 117 Statens järnvägar 93 63 Övriga myndigheter 3 641 3 729 Summa 23 773 27 715 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. De minskade avskrivningskostnaderna jämfört med föregående år beror i huvudsak på den nedskrivning av beredskapsvarulager med 3,6 miljarder kronor som gjordes 2005. Avskrivningarna på beredskapsinventarierna är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren. Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar. Vägverkets avskrivningar och nedskrivningar har minskat jämfört med föregående år beroende på att en nedskrivning av Norra länken med 1,1 miljarder kronor som gjordes 2005. Not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 2006 2005 Resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 18 729 19 235 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 4 597 4 546 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 3 409 1 681 Akademiska Hus AB 3 038 6 654 Sveaskog AB 2 138 616 Vin & Sprit AB 1 572 1 557 Posten AB 1 009 1 475 Specialfastigheter Sverige AB 766 133 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 462 471 Apoteket AB 447 201 Venantius AB 427 474 AB Svensk Exportkredit 386 347 SJ AB 368 1 203 AB Swedcarrier 345 419 Teracom AB 298 244 Vasallen AB 236 152 Green Cargo AB 166 351 Lernia AB 150 109 Samhall AB 96 82 Systembolaget AB 89 240 Swedfund International AB 85 67 Almi Företagspartner AB 81 -20 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 57 24 AB Svensk Bilprovning 25 38 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 8 7 IRECO Holding AB 6 2 Kasernen Fastighets AB 5 8 Kungliga Dramatiska Teatern AB 0 4 Svenska Spel AB - - Kungliga Operan AB 0 -4 IMEGO AB 0 -8 Statens Bostadsomvandling AB -9 4 Svenska Rymdaktiebolaget -15 -14 Arbetslivsresurs AR AB -33 - Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet 1 0 Summa Regeringskansliet 38 939 40 298 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 180 -236 Affärsverk Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 9 12 Luftfartsverket - LFV Holding AB 11 8 Övriga myndigheter 63 12 Summa resultat från andelar i dotterföretag 39 202 40 094 Resultat från andelar i intresseföretag TeliaSonera AB 7 694 5 299 SAS Sverige AB 989 37 Nordiska investeringsbanken NIB 489 415 AB Bostadsgaranti 26 19 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 1 0 VisitSweden AB (Sveriges Rese och Turistråd AB) 0 2 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 48 30 Summa resultat från andelar i intresseföretag 9 247 5 802 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Resultat från andelar i dotterföretag 39 202 40 094 Resultat från andelar i intresseföretag 9 247 5 802 Total summa 48 449 45 896 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna ökade med 2,6 miljarder kronor. Vattenfall AB har minskat resultatet med 0,5 miljarder kronor främst pga. att övriga rörelseintäkter minskat med 3,6 miljarder kronor. Överenskommelsen om kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebar som en engångseffekt en nettointäkt på 3,1 miljarder kronor under föregående år. Under 2006 har detta främst kompenserats av förbättrat resultat på den tyska marknaden bl.a. genom högre elmarknadspriser och ökad elproduktion. Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fortsätter att ligga på en hög nivå. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,7 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronan AB:s fastighetstillgångar, minskad med därav följande ökning av skattekostnader. Akademiska hus AB har 3,6 miljarder kronor lägre resultat, vilket till största delen kan hänföras till att ökningen av fastigheternas marknadsvärde är lägre. Positiva värdeförändringar minskade med 5,4 miljarder kronor till 3,3 miljarder kronor. Som en följd av detta har skattekostnaden minskat med 1,4 miljarder kronor. Sveaskog AB har förbättrat resultatet med 1,5 miljarder kronor, vilket främst avser realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse samt värdeökning på skogsinnehavet med 0,6 miljarder kronor. Posten AB har försämrat sitt resultat med 0,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av 0,7 miljarder kronor i ökade skattekostnader. Specialfastigheter Sverige AB ökade sitt resultat med 0,6 miljarder kronor. Ökningen beror till största delen på att bolaget 2006 övergått till att redovisa i enlighet med IFRS, vilket bl.a. innefattar orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter på 0,3 miljarder kronor. Resultatminskningen för SJ AB uppgår till 0,8 miljarder kronor. Skattekostnaden har ökat då föregående år inkluderar en positiv engångseffekt på 0,8 miljarder kronor avseende skattepåverkan av tidigare ackumulerade förlustavdrag. Resultatandelen från Systembolaget AB har försämrats med 0,2 miljarder kronor pga. att resultat motsvarande årets utdelning behandlas som skatteintäkt. Resultatet inklusive skatteintäkt har förbättrats med 0,1 miljarder kronor. Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten. SVEDAB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst som en följd av högre marknadsräntenivå vid omvärdering av finansiella fordringar och skulder till verkligt värde. Resultatet från TeliaSonera AB har förbättrats med 2,4 miljarder kronor och utgör en vinstandel på 7,7 miljarder kronor. Rörelseresultatet har förbättrats på i stort sett alla marknader, vilket påverkar resultatandelen positivt med 3,0 miljarder kronor. Lägre engångskostnader har ökat resultatandelen med 0,6 miljarder kronor och ökade skattekostnader har reducerat resultatandelen med 1,2 miljarder kronor. SAS Sverige AB har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2006 2005 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 13 153 12 765 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 14 833 14 089 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 18 -7 Överkurs vid emission (netto) 7 463 6 655 Realiserade valutavinster (netto) - 10 203 Orealiserade valutavinster (netto) 23 495 - Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 58 962 43 705 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 51 700 49 517 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 22 986 23 803 Realiserade kursförluster (netto) 5 964 7 618 Realiserade valutaförluster (netto) 6 345 - Orealiserade valutaförluster (netto) - 29 578 Provisioner till banker m.fl. 92 95 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 87 087 110 611 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden 28 125 66 906 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2006 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 28 miljarder kronor, en minskning med 39 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 6 miljarder kronor, jämfört med vinster förra året på 10 miljarder kronor. De realiserade valutavinsterna under 2005 berodde bland annat på att ett par stora förfall av lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades. De realiserade valutakursförändringarna uppstår då Riksgäldskontoret betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som Riksgäldskontoret lånade till. Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor till 6 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till att nettokostnaden för statsskulden minskat kraftigt är dock att de orealiserade valutakursförändringarna gick i motsatt riktning jämfört med 2005. De orealiserade valutavinsterna blev 23,5 miljarder kronor 2006 (varav 23,3 miljarder kronor är direkt hänförbara till statsskulden), en ökning med 53,5 miljarder kronor, delvis som följd av kronans förstärkning. Staten redovisade 30 miljarder kronor i orealiserade valutaförluster 2005. De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering Riksgäldskontoret gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2006 2005 Kammarkollegiet 5 400 6 834 Centrala studiestödsnämnden 3 980 4 523 Kärnavfallsfondens styrelse 1 911 2 041 Regeringskansliet 1 781 5 412 Skatteverket 1 259 1 331 Exportkreditnämnden 169 666 Försäkringskassan 77 470 Styrelsen för internationellt utvecklings-samarbete 56 87 Försvarets materielverk 40 49 Affärsverk Statens järnvägar 473 520 Luftfartsverket 46 11 Svenska kraftnät 8 17 Sjöfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 190 507 Summa 15 391 22 469 De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas under not 12 Nettokostnad för statsskulden. Övriga finansiella intäkter minskade med 7 miljarder kronor. Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 5,3 miljarder kronor. Föregående år uppgick motsvarande intäkt till 6,7 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter omfattar bl.a. räntor på studielån. Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäkter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer. Regeringskansliets finansiella intäkter omfattar huvudsakligen utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Den stora minskningen på 3,6 miljarder kronor mellan åren förklaras av att Regeringskansliet under 2005 redovisade en reavinst vid försäljning av aktier, både i samband med TeliaSoneras respektive Nordeas återköp av aktier samt vid utdelning från aktier i Nordea AB. Skatteverket redovisar räntor i skattekontosystemet. Exportkreditnämnden redovisar ränteintäkter i finansförvaltningen. Minskningen jämfört med föregående år beror på att föregående års redovisade intäkter även innehöll kursvinster på 0,6 miljarder kronor. De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar avseende lok och vagnar. Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden 551 6 Insättningsgarantinämnden 232 9 Statens jordbruksverk 44 2 Kärnavfallsfondens styrelse 44 0 Försäkringskassan 37 15 Vägverket 35 303 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 33 23 Banverket 33 9 Lantmäteriverket 17 12 Försvarsmakten 10 1 Regeringskansliet -11 -151 Affärsverk Statens järnvägar 499 527 Luftfartsverket 94 60 Sjöfartsverket 37 32 Svenska kraftnät 7 6 Övriga myndigheter 35 99 Aktivering av finansiella kostnader -96 -87 Summa 1 601 866 Exportkreditnämndens finansiella kostnader på 551 miljoner kronor avser realiserade och orealiserade kursförluster på tillgångar. Föregående år redovisade Exportkreditnämnden endast 6 miljoner kronor i kursförluster och i stället 565 miljoner kronor i kursvinster (se även not 13). Insättningsgarantinämndens finansiella kostnader avser huvudsakligen kursförluster, vilka uppgår till 229 miljoner kronor. Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för lån till infrastrukturella investeringar. Under andra halvåret 2005 övertog Riksgäldskontoret, i enlighet med regeringsbeslut, för Vägverkets räkning de lån som på öppna marknaden var upptagna av Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB. Lånestocken som omfattades uppgick till 11 761 miljoner kronor. Det innebär att de finansiella kostnaderna avseende dessa lån som tidigare redovisades som utomstatliga kostnader nu redovisas som inomstatliga kostnader. Det förklarar Vägverkets minskade utomstatliga finansiella kostnader på 268 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing och räntor på leasingsskulder på lok och vagnar. Regeringskansliet skrev år 2002 ned det bokförda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit. De negativa kostnaderna under 2005 och 2006 beror på återföring av tidigare nedskrivning. I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 4.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2006 2005 Försäkringskassan 1 384 1 505 Rikspolisstyrelsen 339 257 Skatteverket 262 207 Verket för högskoleservice 192 171 Centrala studiestödsnämnden 125 130 Statens pensionsverk 120 130 Försvarets radioanstalt 83 70 Vägverket 76 78 Verket för näringslivsutveckling 71 49 Göteborgs universitet 66 49 Totalförsvarets pliktverk 57 70 Åklagarmyndigheten 57 35 Affärsverk Svenska kraftnät 106 83 Sjöfartsverket 29 32 Övriga myndigheter 743 759 Summa 3 790 3 720 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver utvecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärendehantering. Förändringen jämfört med 2005 är nettot av å ena sidan avskrivningar och nedskrivningar på drygt 300 miljoner kronor där pensionssystemet är den största delen, och dels nyutveckling av ett antal IT-system på drygt 200 miljoner kronor där ärendehanteringssystem för Försäkringskassan varit den största delen under 2006. Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna beror på ett intensifierat utvecklingsarbete av olika stödsystem. Skatteverkets ökning av de balanserade utgifterna avser utveckling av IT-stöd för folkbokföring, Init, e-Arkiv och Taxeringsförnyelse. Verket för högskoleservices post utgörs fr.o.m. 2006 helt av det nya antagningssystemet. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningar Miljoner kronor 2006 2005 Rikspolisstyrelsen 99 69 Vägverket 70 87 Försäkringskassan 62 47 Krisberedskapsmyndigheten 54 7 Ekonomistyrningsverket 48 67 Statens energimyndighet 38 43 Försvarsmakten 28 26 Skatteverket 27 52 Bolagsverket 21 - Affärsverk Svenska kraftnät, Affärsverket 117 124 Sjöfartsverket, affärsverk 9 6 Luftfartsverket, affärsverk 9 7 Övriga myndigheter 259 233 Summa 841 768 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom IT-verksamheten. Ökningen för Krisberedskapsmyndigheten beror huvudsakligen på ökade investeringar avseende det gemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL. Ekonomistyrningsverkets post består till största delen av immateriella tillgångar som övertagits från Finansdepartementet avseende informationssystemet Hermes. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2006 2005 Statens jordbruksverk 30 15 Länsstyrelsen i Gotlands län 2 2 Bolagsverket - 27 Övriga myndigheter - 1 Summa 32 45 Statens jordbruksverks post omfattar ett antal IT-systemprojekt där utvecklingsarbetet inte är avslutat. Minskningen för Bolagsverket beror på att ett förskott under 2005 avseende nyttjande av centraldatorkapacitet överförts till Rättigheter och andra imateriella anläggningstillgångar under 2006. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2006 2005 Vägverket 92 287 88 895 Vägverket 92 287 88 895 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år. Nio större objekt med en sammanlagd investeringsvolym på 5,1 miljarder kronor och en total längd av 99 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har motorvägssträckan på E 4 förbi Markaryd öppnats för trafik under 2006. Även motorvägssträckan på riksväg 44 mellan Vänte Ryr-Båberg har öppnats under året. I Göteborg har Götaleden öppnats för trafik. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2006 2005 Banverket 64 658 63 922 Banverket 64 658 63 922 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Exempel på investeringsprojekt som har färdigställts under 2006 är sträckan Prässebo-Torbacken på Norge/Vänerbanan där utbyggnad av dubbelspår pågår. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2006 2005 Statens fastighetsverk 12 899 13 039 Fortifikationsverket 8 672 8 498 Naturvårdsverket 4 534 3 784 Riksdagsförvaltningen 1 062 953 Affärsverk Luftfartsverket 10 729 11 292 Sjöfartsverket 956 919 Svenska kraftnät 169 172 Övriga myndigheter 914 934 Summa 39 935 39 591 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Minskningen på Byggnader, mark och annan fast egendom för Statens fastighetsverk med 140 miljoner kronor beror på avskrivningar, nedskrivningar och försäljning av fastigheter. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Under året har nyanskaffningar gjorts för 1 216 miljoner kronor samtidigt som avskrivningar och utrangeringar har skett med 1 042 miljoner kronor, vilket sammantaget ger ett ökat värde med 174 miljoner kronor. Exempel på nyanskaffningar är nybyggnad av kontor för Försvarets forskningsinstitut, nybyggnad av flygledartorn i Luleå och ombyggnad av rullbana i Såtenäs. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 750 miljoner kronor under 2006 avser främst investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna. Luftfartsverkets minskning på byggnader, mark och annan fast egendom med 563 miljoner kronor beror på att årets avskrivningar är större än årets anskaffningar. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2006 2005 Rikspolisstyrelsen 732 748 Kungl.Tekniska högskolan 245 261 Försvarsmakten 180 128 Regeringskansliet 140 138 Göteborgs universitet 131 104 Kriminalvården 130 127 Lunds universitet 117 130 Statens fastighetsverk 105 14 Stockholms universitet 99 113 Skatteverket 74 81 Umeå universitet 61 60 Uppsala universitet 59 72 Riksarkivet 56 38 Arbetsmarknadsverket 55 46 Övriga myndigheter 950 888 Summa 3 134 2 948 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2006 återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Försvarsmaktens ökning på 52 miljoner kronor avseende förbättringsutgifter på annan fastighet beror i huvudsak på att det under året har investerats i ny inredning till hangar vid Helikopterflottiljen. Ökningen med 91 miljoner kronor avseende Statens fastighetsverks förbättringsutgifter på annans fastighet avser investering i House of Sweden i Washington vilken byggs i annans regi. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2006 2005 Rikspolisstyrelsen 1 376 1 229 Försvarsmakten 1 248 1 144 Vägverket 850 887 Banverket 749 703 Uppsala universitet 707 704 Lunds universitet 624 458 Kustbevakningen 607 647 Domstolsverket 576 357 Karolinska institutet 507 542 Göteborgs universitet 446 493 Skatteverket 384 406 Regeringskansliet 367 358 Kriminalvården 303 309 Försäkringskassan 300 346 Affärsverk Svenska kraftnät 5 988 5 950 Luftfartsverket 981 1 061 Statens järnvägar 721 747 Sjöfartsverket 614 579 Övriga myndigheter 4 839 4 887 Summa 22 187 21 807 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Rikspolisstyrelsens post ökade med 147 miljoner kronor vilket främst beror på stora anskaffningar av transportmedel inkluderande s.k. taktikfordon. Ökningen beror även på nyanskaffningar av persondatorer, servrar och kommunikationsutrustning. Dessutom har ett leasingavtal avseende persondatorer omklassificerats från operationell till finansiell leasing, vilket har bidragit till ökningen med 44 miljoner kronor. Ökningen med 104 miljoner kronor hos Försvarsmakten beror i huvudsak på inköp av datorer och datoranläggningar samt transportmedel. Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2006 2005 Banverket, järnvägsanläggningar 25 416 20 347 Vägverket, väganläggningar 14 666 13 039 Försvarets materielverk 3 294 3 314 Fortifikationsverket 973 731 Kustbevakningen 474 29 Affärsverk Luftfartsverket 690 404 Svenska kraftnät 450 466 Sjöfartsverket 83 119 Övriga myndigheter 3 658 2 561 Summa 49 704 41 013 Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Förändringen beror på riksdagens tidigare beslut om ökade investeringar i järnvägar, vilket inneburit ett stort antal pågående järnvägsanläggningar. Som Vägverkets pågående större investeringsprojekt räknas E4 Uppsala-Mehedeby i region Mälardalen. Försvarets materielverks pågående nyanläggningar avser anskaffning av delkomponenter till provsystem, vilka används vid verifiering och validering av krigsmateriel till försvarsmakten. Kustbevakningens pågående nyanläggning avser främst anskaffning av tre flygplan av typ KBV 501. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2006 2005 Försvarsmakten 92 080 90 619 Statens räddningsverk, räddningstjänst och varningsmateriel m.m. 768 809 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 200 224 Krisberedskapsmyndigheten 130 151 Statens strålskyddsinstitut 24 21 Rikspolisstyrelsen 11 9 Banverket 0 1 Summa 93 213 91 834 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil- och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror. Dessa redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 79,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 12,3 miljarder kronor. Årets ökning med 1,4 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmaktens ökning med 1,5 miljarder kronor. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 10,9 miljarder kronor och avskrivningar uppgår till 8,5 miljarder kronor under 2006. Exempelvis har 18 JAS 39 Gripen och 5 helikoptrar anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts av materiel till ett bokfört värde av 0,4 miljarder kronor. Beredskapslagret minskade med 0,6 miljarder kronor. Statens räddningsverks beredskapstillgångar har minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser sjukvårdsförnödenheter och läkemedel, t.ex. antivirala läkemedel mot pandemi. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2006 2005 Banverket 952 1 205 Vägverket 297 330 Kustbevakningen 170 1 Försvarets radioanstalt 29 - Smittskyddsinstitutet 2 - Totalförsvarets forskningsinstitut 1 10 Affärsverk Luftfartsverket 5 14 Övriga myndigheter 0 2 Summa 1 456 1 562 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar. Not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2006 2005 Vattenfall AB 96 589 78 122 Akademiska Hus AB 24 801 22 455 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 21 813 18 524 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 19 076 14 802 Sveaskog AB 16 620 16 275 Vin & Sprit AB 7 232 6 382 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 6 062 5 600 Posten AB 5 817 5 060 Specialfastigheter Sverige AB 5 113 1 454 Venantius AB 4 614 7 187 AB Svensk Exportkredit 4 124 3 739 Almi Företagspartner AB 4 118 4 037 SJ AB 3 405 2 989 Apoteket AB 3 010 2 632 AB Swedcarrier 2 238 1 972 Systembolaget AB 2 071 1 989 Teracom AB 1 690 1 542 Vasallen AB 1 540 2 080 Green Cargo AB 1 524 1 358 Swedfund International AB 1 356 1 190 Samhall AB 1 013 917 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 576 567 Statens Bostadsomvandlings AB 547 556 Lernia AB 500 375 Svenska Rymdaktiebolaget 388 434 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 381 324 AB Svensk Bilprovning 348 326 IRECO Holding AB 143 67 Kasernen Fastighets AB 115 110 AB Göta Kanalbolag 41 40 Swedesurvey AB 40 42 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 40 37 IMEGO AB 29 35 Kungliga Dramatiska Teatern AB 29 34 Arbetslivsresurs AR AB 23 5 Statens Väg- och Baninvest AB 15 18 Kungliga Operan AB 12 9 A-Banan Projekt AB 10 10 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 15 Svenska Spel AB 0 0 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 157 149 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 97 87 Övriga andelar 359 276 Summa 237 676 203 822 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag ökade med 33,9 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall uppgår till 18,5 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens vinst på 18,7 miljarder kronor. Utdelning av 5,6 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödessäkring har medfört en ökning med 4,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. En positiv påverkan av valutasäkring av utländskt eget kapital på 1,9 miljarder kronor har delvis kompenserat för negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 3,3 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Vid bolagiseringen av Vattenfall togs inte tillräcklig hänsyn till gällande skattelagstiftning, vilket medfört att uppskjuten skatteskuld reducerats med 2,4 miljarder kronor och andelsvärdet ökat med samma belopp. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 2,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras av andelen i årets resultat på 3,0 miljarder kronor reducerat med utdelning av 0,7 miljarder kronor. Civitas Holding AB ökade med 3,3 miljarder kronor. Årets resultat har ökat kapitalandelsvärdet med 3,4 miljarder kronor och utdelning har minskat värdet med 0,2 miljarder kronor. LKAB:s resultat för året uppgår till 4,6 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 4,3 miljarder kronor. Dessutom har förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde höjt värdet med 1,2 miljarder kronor. Utdelning av 1,5 miljarder kronor har minskat värdet. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 0,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av årets resultat på 2,1 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 1,9 miljarder kronor. Vin & Sprit AB ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat 1,6 miljarder kronor reducerat med utdelning av 0,6 miljarder kronor. SBAB har ökat i värde med 0,5 miljarder kronor som en följd av årets resultat. Posten AB ökade med 0,8 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,0 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,2 miljarder kronor. Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB ökade 3,7 miljarder kronor. Övergång till redovisning enligt IFRS har medfört att andelen ökat i värde med 3,0 miljarder kronor. Resterande del av ökningen förklaras av årets resultat 0,8 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,1 miljarder kronor. Venantius AB minskade med 2,6 miljarder kronor i andelsvärde. Förändringen förklaras av utdelning av 3,0 miljarder kronor som delvis kompenseras av årets vinst på 0,4 miljarder kronor. SJ AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat. Vasallen AB:s andelsvärde minskade med 0,5 miljarder kronor som ett resultat av utdelning av 0,8 miljarder kronor, som till en del uppvägs av årets vinst på ca 0,2 miljarder kronor. Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 0,4 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget har därför till skillnad från tidigare år inte erhållit något aktieägartillskott. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kr som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatteintäkt när utdelning betalas till staten. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2006 2005 TeliaSonera AB 53 993 57 553 Nordiska Investeringsbanken (NIB) 6 983 6 742 SAS AB 3 502 2 462 AB Bostadsgaranti 98 75 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 79 80 VisitSweden AB (Sveriges Rese- och Turistråd AB) 8 9 Norrland Center AB 5 5 Dom Shvetsii 3 3 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 357 328 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB m.fl. 5 4 Summa 65 033 67 261 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intresseföretag är 2,2 miljarder kronor lägre än föregående år främst pga. att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med 3,6 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 7,7 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av 4,1 miljarder kronor i valutakursdifferenser och utdelning av 7,1 miljarder kronor till staten. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 114,4 miljarder kronor. SAS AB har ökat i värde med 1,0 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i SAS AB uppgår till 4,1 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2006 2005 Summa andelar i dotterföretag 237 676 203 822 Summa andelar i intresseföretag 65 033 67 261 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 303 709 272 083 Föutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2006 2005 Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) 1 019 883 Exportkreditnämnden, valutadepositioner 811 1 214 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Karolinska institutet, aktier,andelar och obligationer 358 435 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Affärsverk Statens järnvägar 4 754 4 794 Övriga myndigheter 250 241 Summa 10 536 10 911 Andra långfristiga värdepappersinnehav minskade med 0,4 miljarder kronor, främst pga. att Exportkreditnämnden minskat sina valutadepositioner. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året reducerat sina depositioner i valuta. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta. Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier i OMX AB uppgick vid årsskiftet till 1,0 miljarder kronor. Med anledning av ökat marknadsvärde har en tidigare nedskrivning på 0,1 miljarder kronor återförts. Statens järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 1 913 3 114 - Valutadepositioner USD/EUR i svenska affärsbanker 1 522 - - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 174 94 Summa Exportkreditnämnden 4 609 3 208 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 149 315 Göteborgs universitet 144 149 Fiskeriverket 119 131 Statens bostadskreditnämnd 75 99 Regeringskansliet 20 19 Verket för näringslivsutveckling 10 43 Försäkringskassan 6 12 Affärsverk Statens järnvägar 3 164 3 771 Svenska kraftnät 199 218 Sjöfartsverket 104 116 Luftfartsverket 33 14 Övriga myndigheter 12 14 Summa 8 644 8 109 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefodringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 8,3 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 6,4 miljarder kronor. Minskningen av skadefordringarna beror på förtida återbetalningar, valutakursförändringar och skuldavskrivningar till Irak. Ökningen för återförsäkrades andel av försäkringstekniska avsättningar beror på att EKN under året återförsäkrat enstaka risker avseende stora affärer i Pakistan, Ryssland och Iran. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN, vilken är knuten till U-kreditsystemet. Minskningen beror bland annat på återbetalningar från Algeriet. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenbergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donationsmedel. Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består av 25 fonder. Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,3 miljarder kronor 2006. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 0,7 miljarder kronor. Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg där avtal tecknats med Trans Viking A/S. En mindre del avser kapitalförsäkring hos SEB Trygg Liv avseende de lotsar som verket övertagit från Vänerns seglationsstyrelse 2003. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2006 2005 Centrala studiestödsnämnden Studielån (beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 79 518 83 465 Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 57 932 49 150 Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre lån) 10 762 12 190 Hemutrustningslån 1 314 1 335 Återkrav på lån och bidrag 387 417 Skuldsaneringslån och övrigt 0 -3 Summa Centrala studiestödsnämnden 149 913 146 554 Riksgäldskontoret Botniabanan AB 10 140 7 795 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 2 176 1 956 A-Train AB 900 1 000 Utlåning till Premiepensionsmyndigheten 1 638 1 736 Utlåning till AP-fonden 130 128 Övrigt 288 325 Summa Riksgäldskontoret 15 272 12 940 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 274 421 Övriga myndigheter 122 140 Summa 165 581 160 055 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån beviljade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till närmare 150 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar. Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Under åren 2004-2006 har CSN omarbetat beräkningssättet för reservationer enligt trygghetsregler som finns vid återbetalning. Sedan 2005 är annuitetslånen med i beräkningarna av reservationen. Beräkningen för dessa gjordes mera schablonmässigt tidigare eftersom låneformen nyligen införts. Nu när en person varit betalningsskyldig i tre år används den egna inkomsten som utgångspunkt för inkomstsimuleringen, istället för som tidigare ett kollektivt genomsnitt. Den här principen innebär alltså att man gör en bedömning när det gäller betalningsförmågan utifrån individens ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. När det gäller äldre lån, återkrav, skuldsanering eller skadeståndsfordran och övriga lån bedöms osäkerheten på annat sätt. Under åren 1999-2005 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar med sammanlagt ca 28 miljarder kronor. Vid utgången av 2006 är den totala reserveringen ca 27,9 miljarder kronor, varför den totala lånefordran uppgår till 178 miljarder kronor. De osäkra fordringarna för lånetyperna studielån och studiemedel har under året minskat med 0,5 miljarder kronor respektive 0,4 miljarder kronor. Det kan till stor del förklaras med räntesänkningar som gör att fler kan betala tillbaka sina skulder. När det gäller annuitetslånen har de osäkra fordringarna ökat med 0,8 miljarder kronor. Det beror på tillflödet av nya låntagare och den totala lånefordringen för denna kategori ökar. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. Under året har utlåningsvolymen ökat framför allt till Botniabanan AB. När det gäller svensk-Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till svensk-Danska Broförbindelsen AB är nedskrivet med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2006 2005 Försvarsmakten 527 476 Banverket 494 454 Vägverket 139 144 Rikspolisstyrelsen 106 96 Statens räddningsverk 93 88 Försvarets materielverk 89 79 Kriminalvården 66 59 Fortifikationsverket 24 28 Affärsverk Sjöfartsverket 51 42 Luftfartsverket 47 41 Övriga myndigheter 179 183 Summa 1 815 1 690 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2006 2005 Lantmäteriverket 160 151 Försvarsmakten 96 205 Banverket 24 37 Fortifikationsverket 12 16 Övriga myndigheter 34 30 Summa 326 439 Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Försvarsmaktens pågående arbeten avser huvudsakligen beställningar från Försvarets materielverk. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2006 2005 Länsstyrelsen i Dalarnas län 97 91 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10 10 Länsstyrelsen i Värmlands län 6 3 Övriga länsstyrelser 8 8 Summa 121 112 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2006 2005 Försvarets materielverk 4 399 8 226 Övriga myndigheter 82 158 Summa 4 481 8 384 Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums, Bofors Missiles och Augusta-Westland. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Det är främst förskotten till industrigruppen JAS som minskat, vilket beror på fler leveranser av flygplan under 2006. Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än föregående år. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden 1 218 583 Vägverket 823 886 Banverket 838 833 Försvarets materielverk 606 95 Lantmäteriverket 178 168 Statens institutionsstyrelse 158 144 Lunds universitet 126 76 Försvarsmakten 115 88 Affärsverk Luftfartsverket 416 446 Svenska kraftnät 207 261 Sjöfartsverket 142 167 Statens järnvägar 25 19 Övriga myndigheter 1 282 1 751 Summa 6 134 5 517 Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Exportkreditnämndens kundfordringar ökar pga. att efterskottspremier avseende garantiengagemang i Pakistan har debiterats med stora belopp under året. Försvarets materielverk har ökat sina kundfordringar på leverantörer utanför staten, men kundfordringarna på statliga myndigheter, som elimineras i årsredovisningen för staten, har i gengäld minskat ännu mer i samband med förskjutningar i verksamhetens inriktning. Not 35 Övriga fordringar Miljoner kronor 2006 2005 Skatteverket Fordringar på skattekonto 22 616 19 302 Fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 3 835 4 143 Fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting 1 762 4 688 Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 21 22 Summa Skatteverket 28 234 28 155 Riksgäldskontoret Depositioner för handel med futures 312 1 499 Fordran CSA-avtal 0 17 Övriga fordringar 27 27 Summa Riksgäldskontoret 339 1 543 Statens jordbruksverk 6 878 1 850 Försäkringskassan 3 264 3 079 Tullverket 1 238 1 195 Affärsverk Statens järnvägar 556 246 Luftfartsverket 113 106 Svenska kraftnät 28 36 Övriga myndigheter 1 800 1352 Summa 42 450 37 562 Övriga fordringar ökade med 4,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i huvudsak på att Statens Jordbruksverk, enligt beslut av regeringen, tidigarelade utbetalningen av gårdsstöd och djurbidrag för stödåret 2006 från januari 2007 till december 2006. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 3,3 miljarder kronor. Det totala underskottet hänger samman med slutavräkningen av inkomstskatt. Skattefordringar under indrivning uppgår nominellt till 46,4 miljarder kronor. Av dessa beräknas 3,8 miljarder kronor eller drygt 8 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys av de restförda fordringarna. Fordringar avseende kommunalskatt för kommuner och landsting kan variera mellan åren. Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med futures. Minskningen från föregående år beror på att Riksgäldskontoret använder sig av futures i mindre omfattning, vilket även minskar de deponerade medlen. Jordbruksverkets övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bland annat spannmål. Fordran ökade med 4,9 miljarder kronor från föregående år, vilket beror på att gårdsstöd och djurbidrag avseende stödåret 2006 enligt regeringsbeslut utbetalades i december istället för i januari 2007. Utbetalningen i december uppgick till 5,9 miljarder kronor. I totalbeloppet ligger även en fordran avseende salmonellautbrottet i Norrköping sommaren 2003. Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd som uppgår till 1,5 miljarder kronor samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner på 0,6 miljarder kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till Försäkringskassans övriga fordringar hänförs också fordringar för EU-vård 0,3 miljarder kronor, fordringar hos AP-fonden 0,5 miljarder kronor, och fordringar hos kommuner för assistansersättning 0,1 miljarder kronor. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Att fordringarna fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar. Not 36 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2006 2005 Riksgäldskontoret Förutbetalda kostnader 5 5 Premieobligationer 136 137 Underkurser, upplåning i svenska kronor 4 201 3 377 Underkurser, upplåning i utländsk valuta 341 347 Underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 4 989 5 184 Underkurser, statsskulden till nominellt belopp i utländsk valuta 0 28 Summa Riksgäldskontoret 9 672 9 078 Rikspolisstyrelsen 382 379 Lunds universitet 209 190 Kriminalvården 205 203 Banverket 191 171 Skatteverket 177 173 Försäkringskassan 167 194 Domstolsverket 156 129 Göteborgs universitet 135 139 Arbetsmarknadsverket 130 117 Uppsala universitet 121 127 Karolinska institutet 120 112 Försvarsmakten 117 46 Kungl. Tekniska högskolan 106 112 Stockholms universitet 103 103 Affärsverk Sjöfartsverket 61 48 Luftfartsverket 54 41 Svenska kraftnät 7 8 Statens Järnvägar 0 2 Övriga myndigheter 1 681 1 705 Summa 13 794 13 077 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året, t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Not 37 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2006 2005 Lunds universitet 114 120 Kungl. Tekniska högskolan 109 99 Karolinska institutet 93 113 Göteborgs universitet 75 56 Stockholms universitet 61 58 Uppsala universitet 46 48 Luleå tekniska universitet 45 38 Sveriges lantbruksuniversitet 44 53 Umeå universitet 36 33 Linköpings universitet 21 20 Övriga myndigheter 307 282 Summa 951 920 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalas till myndigheten. Not 38 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2006 2005 Periodisering av skatter 22 755 16 395 Riksgäldskontoret: Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 10 771 10 349 Ränteintäkter, kreditgivning 245 210 Summa Riksgäldskontoret 11 016 10 559 Banverket 373 228 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 262 259 Försäkringskassan 190 198 Kärnavfallsfondens styrelse 168 190 Arbetsmarknadsverket 130 43 Insättningsgarantinämnden 98 100 Exportkreditnämnden 67 213 Verket för näringslivsutveckling 35 36 Fortifikationsverket 29 10 Statens jordbruksverk 5 4 479 Affärsverk Svenska kraftnät 411 392 Luftfartsverket 183 184 Statens järnvägar 55 47 Sjöfartsverket 45 11 Övriga myndigheter 325 439 Summa 36 147 33 783 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteinäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året, men ännu ej inbetalda. Statens jordbruksverk redovisade föregående år upplupna intäkter från EU avseende gårdsstöd och djurbidrag hänförliga till 2005 som ännu ej utbetalats och därför ej heller rekvirerats. För 2006 gjordes utbetalningarna före årsskiftet och därför redovisas i stället en Övrig fordran. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2006 2005 Riksgäldskontoret 26 032 22 187 Regeringskansliet 4 420 4 420 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker och företagscertifikat 1 126 2 931 Försäkringskassan hypoteksobligationer m.m. 1 505 1 519 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete - 74 Affärsverk Statens järnvägar - 99 Summa 33 083 31 230 Riksgäldskontorets innehav avser placerade dagslån på 21,3 miljarder kronor, placeringar i andra låneinstituts obligationer på 4,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. Riksgäldskontoret placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden. Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB. Marknadsvärdet på statens innehav uppgick vid årsskiftet till 54,4 miljarder kronor. Exportkreditnämnden har minskat fastränteplaceringarna i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker med 1,1 miljarder kronor och dessutom avvecklat placeringarna i företagscertifikat sedan föregående år. Försäkringskassan redovisar hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål enligt äldre lagstiftning. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden 616 24 Riksgäldskontoret 542 188 Skatteverket 482 358 Försvarets materielverk 197 304 Länsstyrelsen i Norrbottens län 139 149 Regeringskansliet 76 94 Internationella programkontoret 66 67 Karolinska institutet 63 64 Länsstyrelsen i Västerbottens län 54 45 Kungl. Tekniska högskolan 52 71 Lunds universitet 44 46 Göteborgs universitet 36 31 Affärsverk Statens järnvägar 239 76 Luftfartsverket 31 29 Sjöfartsverket 19 24 Svenska kraftnät 11 29 Övriga myndigheter 311 309 Summa 2 978 1 908 Exportkreditnämndens Kassa och bank avser till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning. Av Riksgäldskontorets redovisade belopp finns 75 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 467 miljoner kronor på bank i svensk valuta. Skatteverkets Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats, men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). Försvarets materielverks (FMV) Kassa och bank avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning. Not 41 Nettoförmögenhet Miljoner kronor 2006 2005 Uppskrivningskapital 114 116 Donationskapital 294 280 Resultatandelar i dotter- och intresseföretag 183 845 153 502 Balanserad kapitalförändring -923 147 -936 092 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 103 671 36 662 Summa -635 223 -745 532 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2006 ökade nettoförmögenheten med 110 miljarder kronor, främst som en följd av årets överskott på 104 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar. Donationskapital Donationskapitalet ökade med 14 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 30,3 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar 46,0 miljarder kronor, utdelningar betalda under 2006 motsvarande -22,7 miljarder kronor samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen motsvarande 5,6 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar har netto medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad kapitalminskning med 1,4 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 5,5 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring på 4,6 miljarder kronor, valutasäkring av utländskt eget kapital 1,9 miljarder kronor och omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet med -3,3 miljarder kronor. Dessutom har det egna kapitalet höjts med 2,4 miljarder kronor avseende en korrigering av felaktig skatteberäkning i startbalansräkningen vid bolagiseringen av Vattenfall. Specialfastigheter Sverige AB har i samband med övergång till redovisning i enlighet med IFRS ökat eget kapital med 3,0 miljarder kronor vid sidan av resultaträkningen, främst avseende värdering av fastigheter till verkligt värde. LKAB redovisar en direkt ökning av eget kapital med 1,2 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde. TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultaträkningen en betydande minskning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdifferenser, varav statens andel uppgår till 4,1 miljarder kronor. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen ökade med 12,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års resultat som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 9,3 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag som beskrivits ovan ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 22,7 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,4 miljarder kronor. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 1,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till -0,2 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögenheten. Ett inomstatligt förskott avseende pågående nyanläggning åt Kustbevakningen har aktiverats mot balanserad kapitalökning med 0,2 miljarder kronor. Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,2 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Statens jordbruksverk redovisar förändring av och inköp till EU:s interventionslager mot statskapital respektive avräkning statsverket, vilket innebär en minskning av balanserad kapitalförändring med 0,2 miljarder kronor. Förändring av statens nettoförmögenhet Miljoner kronor Uppskrivnings-kapital Donations-kapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapital-förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2005 116 280 153 502 -936 246 20 162 -762 186 Justering för periodisering av skatter 16 395 16 395 Justering för ändrade redovisningsprinciper avseende stämpelskatt, Lantmäteriverket 154 105 259 Ingående balans 2006 116 280 153 502 -936 092 36 662 -745 532 Föreg. års kapitalförändring -2 45 986 -9 322 -36 662 0 Utdelning från dotter - och intresseföretag -22 653 22653 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag 5 569 5 569 Aktieägartillskott 80 80 Nedskrivning resultatandelar 2 856 -2 856 0 Återföring av resultatandelar -1 420 1 420 0 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodiseringar m.m. 1 116 1 116 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -223 -223 Aktivering av inomstatligt förskott för anläggningstillgång 177 177 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 157 157 Utjämningspost avseende eliminering av statspapper -176 -176 Inköp till och minskning av EU:s interventionslager, Statens jordbruksverk -206 -206 Övriga förändringar 14 5 125 144 Årets över-/ underskott 103 671 103 671 Summa årets förändring -2 14 30 343 12 945 67 009 110 309 Utgående balans 114 294 183 845 -923 147 103 671 -635 223 Not 42 Fonder Miljoner kronor 2006 2005 Kärnavfallsfonden 37 700 34 816 Insättningsgarantinämndens fond 16 527 15 719 Bostadskreditnämndens garantireserv 1 919 1 675 Försäkringskassan - Trafiklivräntefonden 690 683 - Frivilliga yrkesskadefonden 109 109 - Affärsverksfonden 94 101 - Övriga fonder 124 118 Summa Försäkringskassan 1 017 1 011 Batterifonden (Naturvårdsverket) 777 731 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 317 277 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 293 306 Bilskrotningsfonden (Vägverket) 190 334 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 128 134 Övriga 74 92 Total summa 58 942 55 095 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 60 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även Insättningsgarantinämndens fondmedel är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet på 142 miljoner kronor redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Not 43 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2006 2005 Statens pensionsverk 159 594 147 317 Försvarsmakten 1 665 1 676 Rikspolisstyrelsen 542 405 Försäkringskassan 98 114 Försvarets materielverk 174 109 Affärsverk Luftfartsverket 2 910 2 774 Sjöfartsverket 1 177 1 149 Svenska kraftnät 204 192 Övriga myndigheter 1 063 999 Summa 167 427 154 735 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden ökade med 12,3 miljarder kronor, varav 11,1 miljarder kronor beror på ändrade beräkningsgrunder. SPV:s styrelse beslutade om ändring av räntan (diskonteringsräntan) i de försäkringstekniska riktlinjerna från 2,5 till 2,0 procent från den 1 januari 2006. Den sänkta räntan innebär att nuvärdet av framtida utbetalningar ökar relativt kraftigt. De största övriga faktorerna var att nyintjänad pension brutto uppgick till 4,4 miljarder kronor, medan utbetalade förmåner som minskar skulden var 6,4 miljarder kronor. Försvarsmaktens avsättning är i det närmaste oförändrad. Kostnaden för nyintjänade pensioner har varit på samma nivå som årets utbetalningar. Vid Luftfartsverket är årets kostnad för pensionsavsättning betydligt högre än årets utbetalningar och avsättningen ökar därför. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2006 2005 Exportkreditnämnden 9 606 8 838 Försvarsmakten 2 257 2 699 Riksgäldskontoret 2 210 2 254 Försäkringskassan 607 813 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 383 287 Banverket 376 322 Sveriges geologiska undersökningar 103 115 Insättningsgarantinämnden - 100 Affärsverk Statens järnvägar 272 386 Luftfartsverket 67 75 Sjöfartsverket 37 47 Övriga myndigheter 354 168 Summa 16 272 16 104 Balansposten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2006 uppgår till 9,6 miljarder kronor och ökade med 0,8 miljarder kronor, men samtidigt har återförsäkrares andel i avsättningarna för risk ökat kraftigt med nära 1,1 miljarder kronor (se not 28), varför den risk som faller på staten netto minskat med drygt 0,3 miljarder kronor. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed knappt nio procent av engagemanget vid slutet av 2006 jämfört med drygt tio procent vid slutet av 2005. Avsättningarna för förväntad förlust har ökat, fast mindre än ökningen av det totala engagemanget, medan reserveringen för s.k. oförväntade förluster pga. riskkoncentration däremot minskat som följd av att garantiportföljen blivit bättre balanserad än tidigare. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut 2004 har minskat under 2006. Avsättningen avser till största delen avveckling av materiel motsvarande 1,5 miljarder kronor. Andra avsättningar är bl.a. avvecklingskostnader knutna till andra myndigheter, kostnader för uppsagd personal samt sanering. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen för förluster avseende kreditgarantier minskade med 44 miljoner kronor under året på grund av att förlustriskerna nu bedöms lägre än tidigare. Totalt garantiåtagande i den del reservering har gjorts uppgår till 52,8 miljarder kronor. Därav avser 25,2 miljarder kronor Öresundsförbindelsen, ett åtagande som delas med danska staten. Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning motsvarande 0,6 miljarder kronor. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Försäkringskassan redovisar dessutom en avsättning för återbetalning av ränta på återkravsfordringar till följd av en dom i Regeringsrätten, som till största delen reglerats under året. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till f.n. 26 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Den kraftiga minskning av garantier och garantiutfästelser vid Sida som skett under några år har mattats av och engagemanget är nu i stort sett oförändrat jämfört med 2005. Reservationen uppgick vid utgången av 2006 till drygt 19 procent av totalt engagemang. Det är reservationen för oförväntade förluster kopplat till riskkoncentration som ökat, vilket förklaras av koncentrationen av engagemang på Sri Lanka. Insättningsgarantinämndens avsättning på 100 miljoner kronor från 2005 för förväntade utbetalningar från investerarskyddet har till stor del reglerats under året medan en återstående del förts över till upplupna kostnader. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar har minskat i samband med att tidigare avsättning för inlösen av operationell leasing kunnat upplösas. Not 45 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2006 2005 Nominella statsobligationer 550 311 563 412 Övertagna nominella statsobligationslån 3 600 3 900 Ränte- och valutaswappar -239 000 -228 500 Ränteswappar 94 250 85 500 Statsskuldväxlar 254 685 288 301 Nominella privatmarknadslån 63 554 63 265 Likviditetshanteringsinstrument 44 928 22 779 Valutaterminer 14 336 -455 Real skuld i svenska kronor 217 270 207 773 Eliminering, myndigheters innehav -49 741 -46 961 Summa 954 193 959 014 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 34,2 miljarder kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 14,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2006 2005 Obligationer m.m. i utländsk valuta 138 032 153 066 Valutaswappar 141 303 149 264 Terminskontrakt m.m. -13 311 267 Summa 266 024 302 597 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 36,6 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2006 uppgick till 266 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2006 2005 Lån i Sverige 954 193 959 014 Lån utomlands 266 024 302 597 Summa 1 220 217 1 261 611 Not 46 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2006 2005 Vägverket 2 803 2 704 Banverket 1 963 1 761 Försvarets materielverk 1 694 1 539 Försvarsmakten 1 159 1 032 Arbetsmarknadsverket 713 318 Försäkringskassan 660 587 Rikspolisstyrelsen 581 522 Fortifikationsverket 429 366 Skatteverket 399 349 Statens fastighetsverk 303 233 Kriminalvården 231 179 Karolinska institutet 228 97 Regeringskansliet 189 176 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 160 160 Domstolsverket 160 111 Post- och telestyrelsen 157 173 Lantmäteriverket 112 103 Lunds universitet 111 54 Migrationsverket 97 101 Affärsverk Luftfartsverket 409 311 Svenska kraftnät 240 282 Sjöfartsverket 122 110 Statens järnvägar 11 16 Övriga myndigheter 3 076 3 386 Summa 16 007 14 670 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 47 Övriga skulder Miljoner kronor 2006 2005 Skatteverket Kontoöverskott skattekonto 38 370 33 844 Övrigt Skatteverket 185 186 Summa Skatteverket 38 555 34 030 Riksgäldskontoret Skuld till Premiepensionsmyndigheten 8 032 30 258 EU-avgifter 3 560 3 188 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 665 861 Avistamedel 1 023 1 222 Skuld CSA-avtal 8 882 7 635 Övrigt Riksgäldskontoret 359 392 Summa Riksgäldskontoret 22 521 43 556 Statens skuld till Vattenfall AB 3 075 4 100 Försäkringskassan 8 395 8 348 Vägverket 2 857 2 809 Banverket 1 979 1 820 Exportkreditnämnden 420 191 Rikspolisstyrelsen 309 269 Statens pensionsverk 306 311 Försvarsmakten 269 301 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 139 21 Affärsverk Statens järnvägar 10 248 11 004 Luftfartsverket 144 507 Svenska kraftnät 26 6 Sjöfartsverket 16 15 Övriga myndigheter 2 175 2 320 Summa 91 434 109 608 Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först under 2007. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen. Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placeras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Beloppet har minskat jämfört med 2005 beroende på att två års utbetalningar av premiepensionsmedel gjorts under året. Medel för EU-avgiften uppgår till 3,6 miljarder kronor och avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/ valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 8,9 miljarder kronor. Statens åtagande i samband med överenskommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB. Skulden redovisades föregående år enbart i årsredovisning för staten. Under 2006 har ansvaret klarlagts och skulden redovisas nu av Regeringskansliet (Se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Ökningen av Försäkringskassans övriga skulder på 47 miljoner kronor beror på att redovisad skuld avseende kostnader för premier till kompletterande ålderspension (Kåpan) har ökat. Vägverkets övriga skulder består till största delen av förskotteringar från kommuner och en betalningsutfästelse till SVEDAB AB. Ökningen på 48 miljoner kronor avser främst innehållna garantibelopp. Banverkets övriga skulder består till största delen av betalningsutfästelser till SVEDAB AB avseende villkorat aktieägartillskott. Ökningen på 159 miljoner kronor avser förskottering från kommuner och innehållna garantibelopp mot entreprenörer t.ex. Citytunneln i Malmö och Västkustbanan. Exportkreditnämndens ökning med 229 miljoner kronor beror på en ökad skuld till återförsäkrare. Rikspolisstyrelsens övriga skulder ökade med 40 miljoner kronor. Ökningen är i huvudsak hänförlig till ökade skulder för finansiell leasing. Statens pensionsverks övriga skulder hänförs huvudsakligen till innehållen preliminär skatt avseende tjänstepensioner. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes övriga skulder ökade med 118 miljoner kronor. En del av ökningen beror på att samfinansierade insatser har ökat. Av dessa avser bl.a. 55 miljoner kronor inbetalningar från NORAD avseende Zimbabwe och 9 miljoner kronor avseende Mali. En annan del av ökningen beror på Sida:s garantier för U-krediter, som avser skuld till garantitagarna avseende ännu ej fördelade återvinningar. Minskningen av övriga skulder om 756 miljoner kronor hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av en minskning av leasingskulder och en minskning av nollkupongportföljen. Luftfartsverkets minskning av övriga skulder med 363 miljoner kronor avser till stor del en minskad skuld till Eurocontrol i Bryssel. Skulden uppgick vid utgången av 2005 till 190 miljoner kronor och betalades av i sin helhet under 2006. Dessutom har förskott från kunder och skulder till dotterbolag minskat. Not 48 Depositioner Miljoner kronor 2006 2005 Skatteverket Klientmedel 446 323 Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 5 5 Summa Skatteverket 451 328 Länsstyrelsen i Stockholms län 269 288 Övriga myndigheter 271 137 Summa 991 753 Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna som redovisas av Skatteverket och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2006 2005 Försvarets materielverk 191 296 Banverket 70 41 Försvarsmakten 23 0 Patent- och registreringsverket 23 19 Kemikalieinspektionen 20 12 Växjö universitet 18 10 Kungl. Tekniska högskolan 16 21 Vägverket 11 21 Affärsverk Svenska kraftnät 113 116 Övriga myndigheter 21 32 Summa 506 567 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Försvarets materielverk erhåller förskott från samarbetspartners i samband med pågående projekt. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 50 Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader Miljoner kronor 2006 2005 Riksgäldskontoret 22 728 24 062 Vägverket 1 829 1 513 Försäkringskassan 1 064 1 057 Försvarsmakten 884 872 Rikspolisstyrelsen 876 826 Banverket 791 1 033 Migrationsverket 425 481 Skatteverket 389 379 Arbetsmarknadsverket 358 542 Kriminalvården 253 271 Regeringskansliet 217 233 Kammarkollegiet 198 189 Försvarets materielverk 189 262 Statens jordbruksverk 91 4 561 Affärsverk Luftfartsverket 347 380 Svenska kraftnät 341 359 Sjöfartsverket 115 95 Statens järnvägar 72 63 Övriga myndigheter 2 909 3 376 Summa 34 076 40 554 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Statens jordbruksverk redovisade 2005 upplupna kostnader i huvudsak avseende periodisering av gårdsstöd m.fl. ersättningar, avseende 2005 som betalades ut först i januari 2006. För 2006 gjordes utbetalningen i december och därför uppkommer ingen sådan post. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 51 Periodavgränsningsposter - Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2006 2005 Vägverket 1 338 1 618 Karolinska institutet 1 159 1 072 Statens jordbruksverk 838 271 Lunds universitet 800 732 Göteborgs universitet 793 694 Uppsala universitet 471 440 Stockholms universitet 243 179 Umeå universitet 227 218 Sveriges lantbruksuniversitet 223 220 Kungl. Tekniska högskolan 206 181 Linköpings universitet 135 116 Övriga myndigheter 966 966 Summa 7 399 6 707 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragen ökade med ca 0,7 miljarder kronor. Av denna ökning hänför sig 0,6 miljarder kronor till Jordbruksverket. Det är en del av ett förskott från EU:s solidaritetsfond med anledning av skadorna som orsakades av stormen Gudrun. Det belopp som redovisas av Vägverket avser till största delen bidrag från Stockholms stad avseende Norra Länken. Ökningen av oförbrukade bidrag under 2006 vid Karolinska institutet kan delvis förklaras med stora förskottsinbetalningar under det sista kvartalet. Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 6,5 miljarder kronor. Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 5 miljarder kronor. Elimineringarna för 2006 avser till ca 46 procent medel hos universitet och högskolor och 33 procent medel hos länsstyrelserna. Not 52 Periodavgränsningsposter - Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2006 2005 Riksgäldskontoret: Förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier m.m. 11 12 Förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 22 069 24 705 Förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 286 326 Förutbetalda subventionsavgifter garanti - 47 Förutbetalda underkurser, uppköp premier 3 6 Summa Riksgäldskontoret 22 369 25 096 Karolinska institutet 319 307 Lunds universitet 144 128 Länsstyrelsen i Örebro län 109 12 Göteborgs universitet 90 59 Statens fastighetsverk 85 76 Lantmäteriverket 74 61 Länsstyrelsen i Norrbottens län 72 74 Affärsverk Luftfartsverket 101 155 Svenska kraftnät 19 30 Sjöfartsverket 4 4 Statens järnvägar 1 3 Övriga myndigheter 552 1 008 Summa 23 939 27 013 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Not 53 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2006 2005 Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 527 363 490 000 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 76 441 81 644 Kreditgarantier Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 5 203 7 129 Övriga garantier Affärsverk m.fl., RGK, Sida 1 794 1 800 Summa 610 801 580 573 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 176 1 006 Övrigt 6 000 7 000 Exportgarantier m.m. Exportgarantier, EKN 91 576 82 945 Baltramen, EKN 7 17 U-kreditgarantier (Sida) 1 133 1 617 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 25 244 28 687 Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK 4 373 4 750 Internationella åtaganden, RGK 6 332 6 642 Övrigt, RGK 231 431 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 9 491 9 505 Summa 145 563 142 600 Total summa 756 364 723 173 De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Statens bostadskreditnämnd. Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt kapitel 6 Statliga garanter och krediter). Garantiåtagandena har under senare år ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2006 2005 Riksgäldskontoret 6 201 6 699 Statens pensionsverk 2 417 2 448 Radio- och TV-verket 630 415 Statens fastighetsverk 294 0 Totalförsvarets forskningsinstitut 196 163 Malmö högskola 43 50 Försäkringskassan 30 30 Affärsverk Sjöfartsverket 83 86 Svenska kraftnät 20 20 Luftfartsverket 10 12 Övriga myndigheter 31 13 Summa 9 955 9 936 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser. Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella finansieringsinstitutioner. Statens pensionsverk redovisar antastbara förmåner. Statens fastighetsverk redovisar terminssäkring i US-dollar. Totalförsvarets forskningsinstitut, Malmö högskola och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser i huvudsak pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Skatter Miljoner kronor 2006 2005 Enligt resultaträkningen 963 940 902 039 Tillkommer/avgår: Förändring av skulder och fordringar -1 908 -8 548 Summa 962 032 893 491 Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. Not 56 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2006 2005 Enligt resultaträkningen 44 966 43 858 Tillkommer: Utdelningar 21 657 11 473 Summa 66 623 55 331 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under året har bl.a. TeliaSonera AB lämnat utdelning med 7,1 miljarder kronor, Vattenfall AB med 5,8 miljarder kronor och Venantius AB med 3,0 miljarder kronor. Not 57 Transfereringar Miljoner kronor 2006 2005 Enligt resultaträkningen 762 885 740 468 Avgår: Avsättningar till fonder -3 848 1 524 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -505 5 155 Nedskrivning av fordran på kommuner - -5 574 Ersättning till Vattenfall, Barsebäck 2 - -4 100 Förändring av fordringar, socialförsäkring -369 270 Tillkommer: Kapitaltillskott/återföring avseende SVEDAB -180 261 Summa 757 983 738 004 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Avsättning till fonder har ökat under 2006 och avser främst Kärnavfallsfonden. Föregående år redovisades en återföring av fonderade medel för kompetenssparande som ledde till att fonderna minskade. Återföringen av nedskrivningar av lån hos CSN 2005 förklaras av att reservationen minskade bl.a. som följd av lägre ränta som ger högre grad av återbetalning. Under 2006 har en mer begränsad förändring skett. Nedskrivningen av fordran på kommuner för moms i det s.k. kommunkontosystemet under 2005 redovisades som transferering, men medförde inte någon betalning. Detsamma gällde statens ersättning till Vattenfall i samband med överenskommelsen om stängning av Barsebäck 2. Dessa belopp dras därför av för 2005. Under 2006 har inte några motsvarande stora poster förekommit. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan. Not 58 Statens egens verksamhet Miljoner kronor 2006 2005 Enligt resultaträkningen 202 452 194 060 Avgår: Avskrivningar -23 773 -27 715 Avsättningar (se not 43 och 44) -12 860 -4 235 Nedskrivning av lån RGK - 10 Realisationsförluster -341 -1 290 Summa 165 478 160 830 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. De höga avsättningarna under 2006 avser ökningen av avsättning för statens tjänstepensionsåtagande (se not 43). Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Fortifikationsverket gjorde en realisationsförlust vid försäljning av försvarsfastigheter på nära 1 miljard kronor under 2005, vilket ledde till det högre beloppet under föregående år. Not 59 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2006 2005 Förändring av långfristiga fordringar -416 3 730 Förändring av omsättningstillgångar 527 -22 965 Förändring av kassa, bank -1 070 177 Förändring av skulder -23 276 -15 430 Summa -24 235 -34 488 Förändringar av långfristiga fordringar har varit små under året, liksom förändringar av omsättningstillgångar utöver de som avser skatter (se not 55). Behållningen på kassa, bank ökade med 1,1 miljarder kronor vilket medför att statens nettoupplåning ökar. Förändringar av skulder har påverkat statens kassaflöde negativt och därmed ökat nettoupplåningen med 23 miljarder kronor. Den dominerande faktorn är att Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten minskat, eftersom utbetalningar av premiepensionsmedel för två år gjorts under året. Not 60 Investeringar Miljoner kronor 2006 2005 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 171 1 964 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 10 869 10 443 Väganläggningar 8 074 7 247 Järnvägsanläggningar 8 258 8 231 Maskiner och inventarier 4 874 4 194 Fastigheter och markanläggningar 2 607 4 041 Övriga investeringar 4 304 2 746 Summa materiella investeringar 38 986 36 902 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 394 1 414 Total summa 40 551 40 280 Finansiella investeringar uppgick till endast 0,2 miljarder kronor under året. Materiella investeringar uppgick till 39,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,1 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,9 miljarder kronor, vilket är en liten ökning med 0,4 miljarder kronor från föregående år. Endast en obetydlig del är hänförlig till annat än det militära försvaret. Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor från föregående år. Bland de större väginvesteringarna kan nämnas E4 förbi Markaryd och Götaleden i Göteborg, väg 45, som öppnats för trafik under året samt E4 mellan Uppsala och Mehedeby som mötesseparerats. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 8,3 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som föregående år. Banverket har gjort investeringar enligt banhållningsplanen med 7,8 miljarder kronor. I banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i Västra stambanan, Södra stambanan samt Västkustbanan. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor och fördelar sig på de flesta myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,7 miljarder kronor, vilket är en ökning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Därefter följer Försvarsmakten och Domstolsverket som gjort investeringar på 0,4 miljarder kronor vardera och Lunds universitet med 0,3 miljarder kronor. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor från föregående år. Den största posten avser Fortifikationsverket med 1,2 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största nyanskaffningarna avser nybyggnad av kontor för Försvarets forskningsinstitut, nybyggnad av flygledartorn i Luleå och ombyggnad av rullbana i Såtenäs. Naturvårdsverket har investerat 0,8 miljarder kronor, vilket är i linje med föregående år. Luftfartsverket har gjort investeringar i fastigheter och markanläggningar på 0,8 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än föregående år och därmed utgör hela minskningen när det gäller investeringar i byggnader och markanläggningar. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 1,4 miljarder kronor, vilket är samma nivå som föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,3, Rikspolisstyrelsen med 0,2 och Skatteverket 0,1 miljarder kronor. Not 61 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2006 2005 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 10 751 11 110 Riksgäldskontoret 2 535 3 466 Övriga myndigheter 133 108 Summa nyutlåning 13 419 14 684 Amorteringar Miljoner kronor 2 006 2005 Centrala studiestödsnämnden 8 693 7 880 Riksgäldskontoret 203 1 235 Övriga myndigheter 47 82 Summa amorteringar 8 943 9 197 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,8 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,4 miljarder kronor. Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,7 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning var 2,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med nära 1 miljard kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i Riksgäldskontoret med 2,3 miljarder kronor (se även not 29). Not 62 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2006 2005 Finansiella intäkter (se not 12) 58 962 43 705 Finansiella kostnader (se not 12) -87 087 -110 611 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -23 282 29 578 Summa -51 407 -37 328 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med drygt 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 23,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Not 63 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2006 2005 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 15 391 22 469 Finansiella kostnader enligt resultaträkning -1 601 -866 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -1 693 -2 070 Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -35 -2 626 Summa 12 062 16 907 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen. Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning. Not 64 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2006 2005 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -1 051 1 250 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -4 061 198 Summa -5 112 1 448 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,1 respektive 4,1 miljarder kronor under året. 5 Statsbudgetens utfall 5 Statsbudgetens utfall I 2007 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall 2006. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens slutliga utfall 2006, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, exklusive tilläggsbudget. I bilaga 5 och 6 redovisas det slutliga utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten. 5.1 Statsbudgetens saldo 2006 Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot uppgick 2006 till 18,4 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -39,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev därmed 57,3 miljarder kronor. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2006 uppgå till 745,5 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 810,3 miljarder kronor, vilket är 64,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2 Statsbudgetens inkomster 2006). Utfallet för Skatter m.m. blev 67,0 miljarder kronor högre än beräknat, varav 39,9 miljarder kronor avser Skatt på kapital och 21,3 miljarder kronor avser Periodiseringar. Utfallet för Mervärdesskatt blev 7,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Övriga inkomster blev 2,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av försåld egendom beräknades i statsbudgeten schablonmässigt uppgå till 15,0 miljarder kronor. Utfallet blev 0,1 miljarder kronor. Inkomster av statens aktier blev däremot 10,8 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2006 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Utfall Skillnad mot statsbudget Totala inkomster 745 452 0 810 315 64 863 Skatter m.m. 677 440 0 744 461 67 021 Övriga inkomster 68 012 0 65 854 -2 158 Totala utgifter 784 403 11 072 791 942 7 539 Utgiftsområden exkl. räntor 726 473 11 072 716 066 -10 407 Statsskulds-räntor m.m. 43 170 0 49 472 6 302 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 14 760 0 27 502 12 742 Kassamässiga korrigering 0 0 -1 098 -1 098 Budgetsaldo -38 951 -11 072 18 373 57 324 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar (1 264 miljoner kronor). Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 791,9 miljarder kronor. Det är 7,5 miljarder kronor högre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 3,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 1,4 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i statsbudgeten, vilket till stor del förklaras av lägre utgifter för föräldraförsäkringen. Den lägre arbetslösheten medförde att utgifterna för utgiftsområde Arbetsmarknad blev 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Lägre antal studiemedelstagare medförde att utgifterna för Studiestöd blev 2,0 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 4,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten främst till följd av riksdagens beslut om tidigareläggning av utbetalning av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 6,3 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakursförluster. Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning blev 12,7 miljarder kronor högre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på att utbetalningen av premiepensionsmedel tidigarelades från januari 2007 till december 2006. Därmed belastades 2006 med utbetalningar av premiepensionsmedel för två år (se vidare avsnitt 5.4.29). Statsbudgetens utfall för 2006 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av utbetalningar av premiepensionsmedel (24,7 miljarder kronor). Räntebeläggning av företagens periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 beräknas ha ökat inkomsterna kassamässigt med 12 miljarder kronor under 2006 till följd av upplösning av periodiseringsfonder. Extra utdelningar på aktier m.m. ökade inkomsterna för staten med 10,8 miljarder kronor. Tidigareläggningen av utbetalning av gårdstöd uppgick till 4,0 miljarder kronor. Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2006 till 24,3 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2006 samt justering för större engångseffekter framgår av tabell 5.2. Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2006 samt justering för större engångseffekter Miljarder kronor 2006 Statsbudgetens saldo 18,4 Större engångseffekter 5,9 Varav Upplösning av periodiseringsfonder -12,0 Extra utdelningar -10,8 PPM, tidigareläggning 24,7 Gårdsstöd, tidigareläggning 4,0 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 24,3 Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underliggande saldo för åren 1990-2006. Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade underskottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 och 2006 blev budgetsaldot ett överskott på 14,1 miljarder kronor respektive 18,4 miljarder kronor. Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2006 Miljoner kronor 5.1.1 Statsbudgeten 2005 och 2006 I tabell 5.3 nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2005 och 2006. Statsbudgetens överskott 2006 blev 4,3 miljarder kronor högre än 2005. Statsbudgetens inkomster ökade med 64,5 miljarder kronor (8,6 procent) mellan 2005 och 2006. Skatter m.m. ökade med 56,1 miljarder kronor. Av detta belopp avser 9,8 miljarder kronor skatt på kapital, hushåll och 15,2 miljarder kronor mervärdesskatt. Periodiseringarna beräknas uppgå till 20,4 miljarder kronor 2006 och till -11,9 miljarder kronor 2005. Skillnaden är således 32,3 miljarder kronor. Övriga inkomster ökade med 7,9 miljarder kronor. Det beror på att utdelningen på statens aktier ökade med 10,8 miljarder kronor. Statsbudgetens utgifter ökade med 60,2 miljarder kronor (8,2 procent) mellan 2005 och 2006. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 23,8 miljarder kronor (3,4 procent). Räntor på statsskulden m.m. ökade med 16,8 miljarder kronor och Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 17,4 miljarder kronor Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2005 och 2006 Miljoner kronor Utfall 2006 Utfall 2005 Skillnad mot 2005 Inkomster 810 315 745 825 64 490 Skatter m.m. 744 461 688 372 56 089 Övriga inkomster 65 854 57 925 7 929 Utgifter m.m. 791 942 731 771 60 171 Utgiftsområden exkl. räntor 716 066 692 299 23 767 Statsskulds-räntor m.m. 49 472 32 657 16 815 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 27 502 10 084 17 417 Kassamässiga korrigeringar -1 098 -3 269 2 172 Budgetsaldo 18 373 14 054 4 319 5.2 Statsbudgetens inkomster 2006 Statsbudgetens inkomster uppgick 2006 till 810 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2006. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka uppgår till 744 respektive 66 miljarder kronor. Redovisningen av statsbudgetens inkomster i årsredovisningen skiljer sig från redovisningen i den ekonomiska vårpropositionen. I årsredovisningen tillämpas den budgetstruktur som riksdagen fattat beslut om för budgetåret 2006 i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2006 (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135) samt i 2006 ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU20, rskr. 2005/06:369). Sedan resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen färdigställts har ett antal mindre uppdateringar gjorts som påverkar skatteintäkterna både 2005 och 2006. Under indirekta skatter har arbetsgivaravgifterna justerats upp med 0,4 miljarder kronor och nedsättningarna med 0,2 miljarder kronor 2006. Under restförda och övriga skatter har övriga skatter justerats upp med 0,4 miljarder kronor 2005. De totala skatteintäkterna är således 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor högre i statsbudgetens utfall för 2005 respektive 2006 jämfört med de skatteintäkter som finns redovisade i resultaträkningen. I tabell 5.7 redovisas statsbudgetens skatteintäkter och inkomster 2005 och 2006. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och statsbudgeten för 2006. Avseende 2005 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budgetpropositionen för 2006, som låg till grund för beräkningen till statsbudget för 2006. I 2007 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen en ny budgetstruktur med anledning av ändrade redovisningsprinciper för premiepensionssystemet. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem där pensionsutbetalningarna beror på avkastningen av fonderade medel inte skall tillräknas den offentliga sektorn. Istället skall de fonderade pensionssystemen tillräknas hushållssektorn. Detta innebär att de avgifter som betalasts till premiepensionssystemet inte längre anses tillhöra den offentliga sektorn. Omläggningen innebär att den offentliga sektorns skattekvot blir ca 1 procentenhet lägre jämfört med tidigare redovisningsprincip. Omläggningen påverkar varken statens skatteintäkter eller statsbudgetens saldo. Av tabell 5.4 framgår hur intäktsredovisningen påverkas av omläggningen. Tabell 5.4 Redovisning av skatteintäkter i årsredovisningen respektive 2007 års ekonomiska vårproposition Miljarder kronor I årsredovisningen (enligt statsbudget för 2006) Prognos/ utfall Utfall 2006 2005 Totala skatteintäkter 1 438 1 374 Staten 793 760 Kommunsektorn 454 436 Pensionssystemet 181 171 EU 9 8 Prognos/ utfall Utfall I 2007 års ekonomiska vårproposition 2006 2005 Totala skatteintäkter 1 415 1 354 Staten 793 760 Kommunsektorn 454 436 Pensionssystemet 159 151 EU 9 8 Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I årsredovisningen redovisas totala skatteintäkter inklusive avgifter till premiepensionssystemet, medan de inte ingår i de totala skatteintäkterna i 2007 års ekonomiska vårproposition. 5.2.1 Prognosförutsättningar Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats 2006 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. De för 2006 beslutade reformer som påverkat statens skatteintäkter och statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 5.5. Tabell 5.5 Inkomstreformer 2006 Miljarder kronor Beslut som påverkat statens skatteintäkter Skatt på arbete -10 Skatt på kapital -2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 3 Summa skattebeslut -9 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av skattereduktion för allmän pensionsavgift, som minskar skatteintäkterna med 10 miljarder kronor. Dessa skattereduktioner fullbordar den reform som syftar till full kompensation för den allmänna pensionsavgiften. De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapital utgörs främst av två motverkande effekter till följd av förändringar som rör fastighetsskatten. Begränsningen av skatteuttaget på markvärdet för småhus beräknas minska skatteintäkterna med 3 miljarder kronor och den tillfälligt höjda skattesatsen på vattenkraftverk beräknas öka skatteintäkterna med drygt 1 miljard kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med knappt 3 miljarder kronor. Högre skatt på termisk effekt i kärnkraftreaktorer och högre skattesats på el bidrar till de högre intäkterna. Sammantaget har skatteintäkterna för 2006 sänkts med 9 miljarder kronor. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jämförelse mot de makroekonomiska förutsättningar i budgetpropositionen för 2006 som låg till grund för statsbudgeten. Tabell 5.6 Antaganden i 2007 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2006 Procentuell förändring om annat inte anges 2005 2006 BNP, marknadspris1 2,9 4,4 Differens mot BP2006 0,5 1,4 Hushållens konsumtionsutgifter1 2,4 2,8 Differens mot BP2006 0,3 -0,2 Arbetade timmar3 0,6 2,0 Differens mot BP2006 0,4 0,4 Timlön2 3,1 3,3 Differens mot BP2006 -0,2 -0,1 Utbetald lönesumma skatteunderlag 3,7 5,4 Differens mot BP2006 0,2 0,3 Kommunal medelutdebitering 31,60 31,60 Differens mot BP2006 0,0 0,0 KPI juni-juni3 0,6 1,5 Differens mot BP2006 0,0 0,1 Inkomstbasbelopp4 43 300 44 500 Differens mot BP2006 0,0 0,0 Prisbasbelopp4 39 400 39 700 Differens mot BP2006 0,0 0,0 Skiktgräns4 298 600 306 000 Differens mot BP2006 0,0 0,0 Övre skiktgräns4 450 500 460 600 Differens mot BP2006 0,0 0,0 1 Fasta priser, procentuell förändring. 2 Dagkorrigerade arbetade timmar och NR-timlön. 3 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 4 Kronor. En viktig variabel för prognosen av skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, men också skiktgränserna som justeras med förändringen i KPI1. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPI2 genom den årliga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter. Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2005 har hushållens konsumtionsutgifter utvecklats starkare än förväntat, vilket har lett till högre mervärdesskatteintäkter än beräknat. Arbetsmarknaden har utvecklats starkare än förväntat, vilket har bidragit till att lönesumman för 2005 och 2006 blev högre. Därmed blev intäkterna från skatt på arbete högre än beräknat. KPI är marginellt högre än prognostiserat. 5.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna 2006 beräknas uppgå till 1 438 miljarder kronor, vilket är 54 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2006. Statens skatteintäkter, dvs. exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 793 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga inkomster blev 65 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Främst är det högre intäkter från skatt på arbete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 5.7 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbudgeten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas prognoser för 2006. Redovisningen av skatterna innehåller två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter och den andra delen redovisar justeringsposter. Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Den andra delen av redovisningen innehåller ett antal justeringsposter som bl.a. behövs för att redovisa summa inkomster. Justeringsposterna redovisas under följande inkomsthuvudgrupper: Tillkommande inkomster, Avräkningar och Periodiseringar. Tabell 5.7 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2006 Miljarder kronor Prognos/utfall Utfall Skillnad mot statsbudget 2006 Inkomstår 2006 2005 2006 2005 Skatt på arbete 881,6 849,9 6,9 8,7 Direkta skatter 492,2 476,9 4,6 6,1 Kommunal inkomstskatt 454,1 435,6 1,8 2,9 Statlig inkomstskatt 43,2 38,3 2,5 1,9 Allmän pensionsavgift 76,9 74,2 0,2 0,3 Skattereduktioner m.m. -82,1 -71,3 0,1 1,0 Indirekta skatter 389,4 373,0 2,3 2,6 Arbetsgivaravgifter 357,1 341,1 0,7 1,4 Egenavgifter 10,9 10,1 1,1 0,7 Särskild löneskatt 29,0 29,3 0,0 1,1 Nedsättningar -8,8 -8,5 0,6 -0,5 Tjänstegruppliv 1,2 1,1 0,0 -0,1 Skatt på kapital 184,4 167,9 42,3 29,1 Skatt på kapital, hushåll 32,0 22,9 18,2 8,7 Skatt på företagsvinster 96,8 91,1 24,0 20,9 Avkastningsskatt 10,7 12,0 -0,5 -0,8 Fastighetsskatt 25,0 25,1 -3,1 -0,1 Stämpelskatt 9,5 7,8 1,5 0,4 Förmögenhetsskatt 6,5 5,0 0,8 0,2 Övriga skatter 3,9 2,8 1,2 0,1 Arv- och gåvoskatt 0,1 1,1 0,1 -0,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 373,6 357,4 4,9 4,9 Mervärdesskatt 263,5 250,2 6,2 5,4 Skatt på tobak 8,6 8,2 0,2 0,2 Skatt på alkohol 10,7 10,3 0,5 0,1 Energiskatt 38,2 37,8 -0,1 -0,5 Koldioxidskatt 24,7 25,5 -1,0 -0,6 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 3,3 -2,0 0,1 Skatt på vägtrafik 11,8 11,0 0,4 -0,3 Skatt på import 5,0 4,7 0,3 0,3 Övriga skatter 6,3 6,4 0,2 0,2 Restförda och övriga skatter -1,9 -0,8 0,6 0,5 Restförda skatter -5,4 -7,6 1,3 -1,2 Övriga skatter 3,4 6,8 -0,6 1,7 Totala skatteintäkter 1 437,7 1 374,3 54,5 43,2 EU-skatter 9,1 7,8 0,6 -0,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 428,7 1 366,6 53,8 43,3 Kommunalskatt 454,1 435,6 1,8 2,9 Avgifter till ålderspensionssystemet 181,5 171,3 3,1 0,6 Statens skatteintäkter 793,1 759,8 49,0 39,8 Tillkommande inkomster 10,7 9,3 0,5 -0,1 EU-skatter 8,9 7,8 0,5 -0,1 Kommunala utjämningsavgifter 1,8 1,5 0,0 0,0 Avräkningar -72,7 -64,4 3,1 0,6 Intäkter som förs till fonder -2,1 -2,2 -0,2 -0,3 Kompensation för mervärdesskatt -56,9 -54,5 -1,6 -1,3 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -13,7 -13,6 4,9 2,2 Kompetenssparande 6,0 Periodiseringar 13,4 -16,4 14,4 -13,1 Skatter m.m. 744,5 688,3 67,0 27,2 Övriga inkomster 65,9 57,6 -2,2 0,8 Summa Inkomster 810,3 745,8 64,9 28,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid Skatt på arbete Skatt på arbete utgör under inkomståret 2006 61 procent av de totala skatteintäkterna. I tabell 5.7 visas skatt på arbete för 2005 och 2006. Posterna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2007 och uppgifterna är därmed en prognos. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av bl.a. utbetalda löner och transfereringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Utfallet för skatt på arbete blev 2005 850 miljarder kronor. Prognosen för 2006 är 882 miljarder kronor, vilket är 3,7 procent högre än 2005. Jämfört med statsbudgeten för 2006 beräknas intäkterna för 2006 bli knappt 7 miljarder kronor högre än beräknat. Den fortsatt stigande sysselsättningen tillsammans med ökningen av timlönen har medfört en starkare utveckling av intäkterna från skatt på arbete. Direkta skatter Direkta skatter består till drygt 90 procent av kommunala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2005 blev utfallet för de direkta skatterna 477 miljarder kronor. År 2006 beräknas intäkterna öka med 3,2 procent till 492 miljarder kronor, vilket är ca 4,6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Kommunal inkomstskatt År 2006 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 454 miljarder kronor, vilket är 4,3 procent högre än 2005 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utvecklingen av lönesumman. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats starkare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2006 reviderats upp med 1,8 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 43 miljarder kronor 2006. Den högre utvecklingstakten av timlönen har medfört att prognosen för 2006 är 2,5 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2005 har reviderats upp med 1,9 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2006 vara hela 12,7 procent högre än 2005. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 3,6 procent 2006. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,3 respektive 0,2 miljarder kronor för 2005 och 2006. Skattereduktioner År 2006 ökade storleken på skattereduktionerna med 11 miljarder kronor till 82 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av egenavgiftskompensationen samt fastighetsskattereformen. Indirekta skatter De indirekta skatterna utgör drygt 44 procent av skatt på arbete och beräknas 2006 uppgå till 389 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 4,4 procent. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs 92 procent av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2006 är 0,7 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Jämfört med utfallet för 2005, är det knappt 16 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent. Särskild löneskatt År 2006 beräknas den särskilda löneskatten bli 0,3 miljarder kronor lägre än 2005. Minskningen beror på en tillfällig premiebefrielse för pensionsförmåner. Utfallet för 2005 blev 1,1 miljarder kronor högre än beräknat till budgetpropositionen för 2006. Utfallet för 2006 blev som beräknat. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsvinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2006 beräknas skatt på kapital uppgå till ca 13 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att prognostisera är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makroekonomisk variabel. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Intäkterna från skatt på kapital är därför en prognos för 2006. Skatt på kapital, hushåll Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapitalskatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2005 och förväntas stiga ytterligare 2006. För 2006 beräknas utfallet av skatten bli 32 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten är det en revidering med 18 miljarder kronor. Huvuddelen av revideringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2006. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 23 miljarder kronor 2005. Skillnaden mellan 2005 och 2006 beror på högre kapitalvinster. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Utfallet för företagens inkomstskatt 2006 beräknas bli 97 miljarder kronor. Det är en ökning med ca 6 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2005. Skillnaden jämfört med statsbudgeten är 24 miljarder kronor. Vinstutvecklingen i företagssektorn var mycket stark under 2005 och en stor del av denna vinstökning skedde under andra halvåret. Det ledde till att prognosen för 2005 reviderades upp kraftigt i 2006- års ekonomiska vårproposition. I och med detta påverkades den underliggande skatten för 2006 som reviderades upp. En stor del av prognosrevideringen för 2006 jämfört med prognosen i statsbudgeten för 2006 beror därför på revideringen av den underliggande skatten mellan 2005 och 2006 som skedde i 2006 års ekonomiska vårproposition. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning. Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2006 är ca 11 miljarder kronor. Det är en minskning med 1 miljard kronor jämfört med utfallet 2005. Minskningen beror på att statslåneräntan var låg under 2005. Skillnaden för 2006 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,5 miljarder kronor. Fastighetsskatt Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder respektive den del som avser lokaler. Nya regler för uttag av fastighetsskatt beslutades i enlighet med budgetpropositionen för 2007. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 25 miljarder kronor 2006. Det är 3 miljarder kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Skillnaden beror i princip enbart på den införda markvärdesbegränsningen. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2006 blev 9,5 miljarder kronor. Det är 1,5 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten. Differensen beror på en starkare prisutveckling på fastigheter samt en högre omsättning på fastighetsmarknaden än beräknat. Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatten beräknas uppgå till 6,5 miljarder kronor för 2006. Det är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Ökningen beror på en starkare utveckling på de finansiella marknaderna än i prognosen till statsbudgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsammans inkomsthuvudgruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2006 uppgick intäkterna till 374 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 26 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatten står för 18 procent och punktskatter står för 8 procent av de totala intäkterna. Mervärdesskatt Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 264 miljarder kronor 2006, vilket är drygt 13 miljarder kronor högre än 2005. Utfallet för 2006 blev 6 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, vilket till lika delar förklaras av högre konsumtion i hushållen samt en ökad kommunal konsumtion. Punktskatter Punktskatter är s.k. särskilda konsumtionsskatter. En avsikt med punktskatter är att de skall kompensera för de externa kostnader för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Utvecklingen av skatteintäkterna från punktskatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2006 uppgick punktskatterna till sammanlagt 110 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än statsbudgeten. Skatt på tobak Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2006 till 8,6 miljarder kronor. Intäkterna blev 0,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten, vilket beror på en ökad försäljning av tobaksvaror i slutet av året, till följd av höjda skattesatser fr.o.m. den 1 januari 2007. Skatt på alkohol Alkoholskatterna uppgick 2006 till knappt 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,5 miljarder kronor högre än statsbudget, varav 0,3 miljarder kronor högre intäkter från skatt på etylalkohol. Förklaringen är en större inhemsk försäljning än väntat för såväl sprit, vin som öl. Skatt på energi Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2006 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kronor och blev 1 miljard kronor lägre än i statsbudgeten. Främst var det koldioxidsskatt på oljeprodukter m.m. som blev lägre än beräknat. Skatt på vägtrafik Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2006 till knappt 12 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt diverse inkomster som förs till exempelvis insättningsgarantiavgifter, bilskrotningsavgifter m.fl. Restförda skatter blev 1,3 miljarder kronor högre än statsbudgeten och övriga skatter 0,6 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Sammantaget blev restförda och övriga skatter 0,6 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Tillkommande inkomster, avräkningar och periodiseringar I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skatterna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via statsbudgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter. EU-skatterna beräknas 2006 uppgå till knappt 9 miljarder kronor. De tillkommande inkomsterna beräknas 2006 uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av högre tullmedel och av en högre prognos för momsbaserad EU-avgift. Avräkningarna uppgick 2006 till 73 miljarder kronor. Under avräkningar redovisas bl.a. skattekrediteringar, som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. År 2006 uppgick kompensation för mervärdesskatt till 57 miljarder kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos statliga myndigheter 20 miljarder kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommunsektorn 37 miljarder kronor. Stöd som ges via skattekrediteringar på skattekonto uppgick till knappt 14 miljarder kronor 2006, vilket är 4,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Merparten av avvikelsen förklaras av att det genomsnittliga antalet personer under året i insatserna Plusjobb och Utbildningsvikariat blev betydligt lägre än beräknat. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i 2006 års vårproposition beslutat att krediteringar på skattekonto som bokförs på inkomsttitel 1835 Stöd för energieffektivisering i lokaler med offentlig verksamhet inte får minska med ett större belopp än 1 miljard kronor 2006. Utfallet för 2006 blev 0,2 miljarder kronor. Avvikelsen förklaras främst av de långa ledtiderna från det att stöd beviljas tills dess de stödberättigade åtgärderna slutförs och stöden betalas ut. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2007 beslutat att kreditering på konto som bokförs på inkomsttitel 1842 Stöd för konvertering från oljeuppvärmning får minska statens inkomster med 0,2 miljarder kronor för 2006. Utfallet för 2006 blev 0,2 miljarder kronor. Periodiseringar utgörs framför allt av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Såväl uppbörden av skatter som fastställs vid den årliga taxeringen, som betalningen av skatter är svåra att prognostisera och orsakar i regel avvikelser. År 2006 beräknas periodiseringarna ha ökat statsbudgetens inkomster med 13 miljarder kronor. Uppbördsförskjutningar ökade statsbudgetens inkomster med knappt 4 miljarder kronor och betalningsförskjutningar ökade dem med knappt 10 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten är det 14 miljarder kronor högre än beräknat. 5.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Utfallet för 2006 uppgick till totalt 65 854 miljoner kronor och var därmed 2 158 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som beräknats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 14 944 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomster av statens verksamhet blev däremot 12 496 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.8 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Inkomster av statens verksamhet 30 954 43 450 12 496 27 552 Inkomster av försåld egendom 15 000 56 -14 944 6 689 Återbetalning av lån 2 139 2 144 5 2 303 Kalkylmässiga inkomster 7 074 7 763 688 8 788 Bidrag m.m. från EU 12 845 12 441 -404 12 592 Summa övriga inkomster 68 012 65 854 -2 158 57 925 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 43 450 miljoner kronor för 2006 och var därmed 12 496 miljoner kronor (40,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier, som blev 10 673 miljoner kronor högre än beräknat. För 2006 blev Inkomster av statens verksamhet 15 898 miljoner kronor (57,7 procent) högre än 2005. Den största ökningen hänför sig till Inkomster av statens aktier, som ökade med 10 820 miljoner kronor (89,1 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 4 944 miljoner kronor under 2006. Utfallet för 2005 var -4 778 miljoner kronor, vilket främst berodde på regleringen av kommunkontoskulden. Tabell 5.9 Inkomster av statens verksamhet Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Rörelseöverskott 5 503 6 956 1 454 7 219 Överskott av statens fastighetsförvaltning 254 321 67 323 Ränteinkomster 5 897 5 988 91 5 755 Inkomster av statens aktier 12 290 22 963 10 673 12 143 Offentligrättsliga avgifter 5 826 6 085 259 6 008 Försäljningsinkomster 170 262 92 139 Böter m.m. 600 710 111 744 Övriga inkomster av statens verksamhet 415 166 -249 -4 778 Inkomster av statens verksamhet 30 954 43 450 12 496 27 552 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 6 956 miljoner kronor och var därmed 1 454 miljoner kronor (26,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 1 573 miljoner kronor. Det är 1 206 miljoner kronor högre än beräknat i satsbudgeten . Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 300 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under 2006 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 262 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än 2005. Riksbankens inlevererade överskott minskade med 1 400 miljoner kronor, medan Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning m.m. ökade med 1 236 miljoner kronor. Inlevererat överskott från AB Svenska Spel redovisades tidigare i denna inkomsthuvudgrupp. Från och med 2006 redovisas detta överskott på inkomsttitel 1482 i inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror. Tabell 5.10 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Luftfartsverkets inlevererade överskott 67 0 -67 30 Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 367 1 573 1 206 337 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 13 31 19 29 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 6 1 -5 9 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 50 51 1 114 Riksbankens inlevererade överskott 5 000 5 300 300 6 700 Rörelseöverskott 5 503 6 956 1 454 7 219 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 321 miljoner kronor och var därmed 67 miljoner kronor (26,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk uppgick till 269 miljoner kronor respektive 52 miljoner kronor. Utfallet för Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 2 miljoner kronor lägre än 2005. Ränteinkomster Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 5 988 miljoner kronor för 2006 och var därmed 91 miljoner kronor (1,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 616 miljoner kronor, viket är 329 miljoner kronor högre än beräknat. Räntor på skattekonto m.m., netto blev 1 272 miljoner kronor. Det är 241 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Ränteinkomster blev 233 miljoner kronor (4,0 procent) högre än 2005. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 290 miljoner kronor (6,7 procent) och Räntor på skattekonton m.m. netto minskade med 69 miljoner kronor (5,2 procent). Tabell 5.11 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Räntor på näringslån 6 1 -5 1 Räntor på studielån 4 337 4 678 341 4 386 Övriga ränteinkomster 1 554 1 309 -245 1 367 Ränteinkomster 5 897 5 988 91 5 755 Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 22 963 miljoner kronor och var därmed 10 673 miljoner kronor (86,8 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2006, hänför sig till räkenskapsåret 2005. Utbetalda utdelningar under 2005 och 2006 redovisas i tabell 5.12. Utdelningen från TeliaSonera uppgick till 7 117 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4 575 miljoner kronor jämfört med 2005. Denna är en extra utdelning. Utbetald utdelning från Vattenfall minskade med 926 miljoner kronor till 4 674 miljoner kronor efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2. Utdelningen före avdraget var 5 800 miljoner kronor. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 820 miljoner kronor (89,1 procent) mellan 2005 och 2006. I beloppet för 2005 ingår 90 miljoner kronor från Systembolaget AB. Från och med 2006 redovisas utdelningen från Systembolaget på inkomsttitel 1481 Systembolagets AB:s överskott i inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror. Tabell 5.12 Aktieutdelning Miljoner kronor Utfall 2006 Utfall 2005 Skillnad 2005-2006 Akademiska Hus AB 660 394 266 Apoteket AB 70 100 -30 Bostadsgaranti AB 1 1 Civitas Holding AB (Vasakronan) 254 165 89 Kasernen Fastighets AB 5 4 1 Lernia AB 25 25 LKAB 1 500 520 980 Nordea AB 1 691 1 318 373 Nordiska investeringsbanken 193 201 -8 OMX AB 76 76 Posten AB 175 150 25 Svenska rymdaktiebolaget 30 30 SBAB 139 -139 SOS Alarm Sverige AB 2 2 0 Specialfastigheter AB 67 25 42 Sveaskog Holding AB 1 894 355 1 539 Svensk Bilprovning AB 3 2 1 Swedish Space Corp 40 -40 Systembolaget AB 90 -90 TeliaSonera AB 7 117 2 542 4 575 Teracom AB 150 150 Vasallen AB 776 96 680 Vattenfall AB 4 674 5 600 -926 Venantius AB 3 000 3 000 Vin & Sprit AB 600 400 200 Summa 22 963 12 143 10 820 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 6 085 miljoner kronor och var därmed 259 miljoner kronor (4,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. De största avvikelserna mot statsbudgeten återfinns under Expeditions- och ansökningsavgifter (169 miljoner kronor) och Avgifter vid kronofogdemyndigheterna (101 miljoner kronor). Offentligrättsliga avgifter blev 77 miljoner kronor (1,3 procent) högre än 2005. Expeditions- och ansökningsavgifter samt Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor ökade med 41 miljoner kronor respektive 28 miljoner kronor. Från och med 2006 redovisas följande inkomsttitlar i inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror: 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 1485 Lotteriavgifter 1487 Koncessionsavgifter på televisionens område 1488 Lokalradioavgifter 1489 Avgifter till Granskningsnämnden 1491 Avgifter för telekommunikation Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 262 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor (54 procent) högre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 212 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats. Under 2006 blev Försäljningsinkomster 122 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 131 miljoner kronor högre. Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 710 miljoner kronor och var därmed 111 miljoner kronor (18,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 576 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor högre än beräknat. Inkomsterna av Böter m.m. blev 34 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än 2005. Utfallet för Skattetillägg och Förseningsavgifter redovisas från och med 2006 på inkomsttitlarna 1625 respektive 1636 i inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter. Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 166 miljoner kronor under 2006 och blev därmed 249 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utfallet för 2005 för Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till -4 778 miljoner kronor. Den negativa inkomsten berodde främst på regleringen av den s.k. kommunkontoskulden i december 2005. Enligt regeringsbeslut den 8 december 2005 reglerades den s.k. kommunkontoskulden genom att en utgift på 5 574 miljoner kronor redovisades på denna inkomsttitel. Motsvarande belopp redovisades under Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida. Statsbudgetens saldo påverkades således inte av beslutet. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till endast 56 miljoner kronor under 2006. I statsbudgeten togs försäljningar schablonmässigt upp med 15 000 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom blev 6 632 miljoner kronor lägre än 2005. Utfallet för 2005 uppgick till 6 689 miljoner kronor, varav 4 660 miljoner kronor avsåg TeliaSonera AB och 1 840 miljoner kronor Nordea Bank AB. Tabell 5.13 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Inkomster av försåld egendom 15 000 56 -14 944 6 689 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 144 miljoner kronor och var därmed 5 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av studielån blev 62 miljoner kronor lägre och Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor blev 56 miljoner kronor högre än beräknat. Återbetalning av lån blev 160 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än 2005. Återbetalning av studiemedel minskade med 133 miljoner kronor. Tabell 5.14 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Återbetalning av näringslån 49 55 6 87 Återbetalning av studielån 2 047 1 985 -62 2 118 Återbetalning av övriga lån 44 104 61 99 Återbetalning av lån 2 139 2 144 5 2 303 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 7 763 miljoner kronor, vilket är 688 miljoner kronor (9,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter blev 7 241 miljoner kronor, vilket är 701 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 518 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 1 025 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än 2005. Statens fastighetsverk övertog de allmänna försäkringskassornas fastigheter och redovisade till följd därav 709 miljoner kronor på denna inkomsttitel under 2005 (regeringsbeslut den 16 december 2004). Statliga pensionsavgifter minskade med 301 miljoner kronor mellan 2005 och 2006. Tabell 5.15 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Avskrivningar och amorteringar 534 522 -12 1 246 Avskrivningar på fastigheter 530 518 -12 1 242 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 4 4 0 4 Statliga pensionsavgifter 6 540 7 241 701 7 542 Kalkylmässiga inkomster 7 074 7 763 688 8 788 Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 5 843 miljoner kronor under 2006. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 359 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 165 miljoner kronor under 2006. Tabell 5.16 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Statlig tjänstepensionering 5 843 6 221 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 359 1 253 Statlig grupplivförsäkring 80 84 Premieskatt, gruppliv 63 65 Statlig personskadeförsäkring 70 90 Avdrag för administrationskostnader -165 -164 Administration, personskadeförsäkring -8 -8 Statliga pensionsavgifter 6 540 7 241 701 7 542 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 12 441 miljoner kronor och var därmed 404 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 8 890 miljoner kronor, vilket var 776 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna på inkomsttiteln Djurbidrag blev 737 miljoner kronor, vilket är 478 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett flertal stöd, som tidigare redovisades som djurbidrag, numera redovisas som gårdsstöd. Till följd därav blev inkomsterna på inkomsttiteln Gårdsstöd 467 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Denna inkomsttitel benämndes tidigare Arealbidrag. Inkomsterna på inkomsttiteln Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 blev 595 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006 blev 283 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det beror främst på att en stor del av bidragen betalades ut från anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad i slutet av 2006. Eftersom inkomsterna av bidragen från EU betalas i efterskott redovisas dessa bidrag på denna inkomsttitel först i början av 2007. Övriga bidrag från EG uppgick till 799 miljoner kronor, vilket är en ökning med 787 miljoner kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Ökningen avser bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun. Jämfört med 2005 blev bidragen från EU 151 miljoner kronor (1,2 procent) lägre. Djurbidrag minskade med 1 203 miljoner kronor, medan Gårdsstöd ökade med 1 411 miljoner kronor. Som tidigare nämnts redovisas flera stöd numera som gårdsstöd istället för som djurbidrag. Utfallet för Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006 minskade med 603 miljoner kronor jämfört med 2005. Orsaken var främst att under 2005 utbetalades bidrag från EU för projekt, som belastat anslaget både 2004 och 2005. Övriga bidrag från EG ökade med 792 miljoner kronor jämfört med 2005. Som tidigare nämnts beror ökningen på stormen Gudrun. Tabell 5.17 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Bidrag från EG:s jordbruksfond 9 665 8 890 -776 8 946 varav Gårdsstöd 5 002 5 469 467 4 058 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 1 2 1 3 Övriga interventioner 294 162 -131 263 Exportbidrag 682 600 -83 675 Djurbidrag 1 215 737 -478 1 940 Offentlig lagring 150 72 -78 254 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 2 126 1 531 -595 1 580 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6 119 113 7 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 190 198 8 164 Bidrag från EG:s fiskefond 64 76 12 109 Bidrag från EG:s regionalfond 1 255 1 212 -43 1 381 Bidrag från EG:s socialfond 1 554 1 271 -283 1 848 Bidrag till transeuropeiska nätverk 295 194 -101 300 Övriga bidrag från EG 12 799 787 7 Bidrag m.m. från EU 12 845 12 441 -404 12 592 5.3 Statsbudgetens utgifter 2006 Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida. Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.18 En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. 5.3.1 Sammanfattning Tabell 5.18 Statsbudgetens utgifter m.m. 2006 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 1 Rikets styrelse 8 244 3 8 248 8 199 -45 -48 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 809 45 11 854 11 832 24 -21 UO 3 Skatt, tull och exekution 9 222 2 9 224 9 011 -211 -213 UO 4 Rättsväsendet 29 023 1 29 024 28 505 -518 -518 UO 5 Internationell samverkan 1 359 113 1 471 1 426 67 -46 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43 433 -58 43 375 43 771 338 396 UO 7 Internationellt bistånd 26 059 -5 26 054 25 893 -165 -160 UO 8 Invandrare och flyktingar 8 241 1 405 9 647 7 853 -388 -1 794 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 41 620 927 42 546 42 176 556 -371 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 129 591 0 129 591 125 683 -3 908 -3 908 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45 299 180 45 479 45 019 -280 -460 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61 460 0 61 460 60 066 -1 394 -1 394 UO 13 Arbetsmarknad 70 230 906 71 136 68 280 -1 949 -2 856 UO 14 Arbetsliv 1 224 -1 1 224 1 216 -8 -8 UO 15 Studiestöd 22 130 461 22 592 20 137 -1 994 -2 455 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 47 123 67 47 191 46 495 -628 -695 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9 582 43 9 625 9 585 3 -40 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande 9 549 1 9 549 8 742 -807 -807 UO 19 Regional utveckling 3 333 120 3 452 3 332 -1 -121 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 4 596 48 4 644 4 822 225 177 UO 21 Energi 1 722 17 1 739 1 603 -119 -136 UO 22 Kommunikationer 31 535 -82 31 453 31 133 -402 -319 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 16 398 6 791 23 190 20 985 4 587 -2 205 UO 24 Näringsliv 4 199 -3 4 197 4 134 -66 -63 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 60 161 91 60 252 60 246 86 -5 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 43 170 49 472 6 302 6 302 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 066 0 28 066 25 920 -2 146 -2 146 Summa utgiftsområden 768 379 11 072 779 452 765 538 -2 841 -13 914 Minskning av anslagsbehållningar 1 264 0 1 264 0 -1 264 -1 264 Summa utgifter 769 643 11 072 780 715 765 538 -4 105 -15 177 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 760 0 14 760 27 502 12 742 12 742 Kassamässig korrigering 0 0 0 -1 098 -1 098 -1 098 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 784 403 11 072 795 475 791 942 7 539 -3 533 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005 exkl. tilläggsbudget. Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 791 942 miljoner kronor och blev därmed 7 539 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 3 533 miljoner kronor lägre. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 4 105 miljoner kronor lägre än i beräkningen i statsbudgeten (inkl. minskning av anslagsbehållningar). Summa utgifter exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 407 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 125 683 miljoner kronor, vilket är 3 908 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning och sjukersättning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 60 066 miljoner kronor. Det är 1 394 miljoner kronor lägre jämfört med statsbudgeten, vilket till stor del beror på lägre utgifter för föräldraförsäkringen. Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad blev 68 280 miljoner kronor, vilket är 1 949 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten Det beror på den lägre arbetslösheten. Utgifterna för utgiftsområdet Studiestöd blev 1 994 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten, vilket främst beror på att antalet studiemedelstagare blev färre än beräknat. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 25 920 miljoner kronor, vilket är 2 146 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområdet Jord- och skogsbruk med anslutande näringar blev 4 587 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket främst berodde på riksdagens beslut om tidigareläggning av utbetalningar av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006. Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev 49 472 miljoner kronor, vilket är 6 302 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det berodde bl.a. på högre utgifter för valutakursförluster. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 27 502 miljoner kronor, vilket är 12 742 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2006 betalade Riksgäldskontoret ut premiepensionsmedel för två år. 5.3.2 Indragningar Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2006 uppgick indragningar av anslagsmedel totalt till 17 140 miljoner kronor. Det är en ökning med 8 042 miljoner kronor jämfört med 2005. De 24 största indragningarna svarar för 87 procent av totalbeloppet. I tabell 5.19 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Den största indragningen uppgick netto till 6 039 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Det var anslagssparandet som drogs in. Tabell 5.19 Indragningar 2006 Miljoner kronor Anslag 04 04 01 Polisorganisation 333 08 10 03 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 107 09 13 01 Tandvårdsförmåner m.m. 1 059 09 16 08 Kostnader för statliga assistansersättning. 148 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 703 10 19 02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 144 10 19 04 Arbetsskadeersättningar m.m. 136 11 20 04 Äldreförsörjningsstöd 133 12 21 01 Allmänna barnbidrag 184 12 21 02 Föräldraförsäkring 945 13 22 03 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 175 13 22 04 Lönebidrag och Samhall m.m. 129 13 22 10 Bidrag till lönegarantiersättning 209 15 25 02 Studiemedel m.m. 1 064 15 25 04 Rekryteringsbidrag 404 16 25 73 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 119 18 31 02 Räntebidrag m.m. 129 18 31 07 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter 125 18 31 12 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 182 21 35 07 Statlig prisgaranti elcertifikat 180 22 36 04 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 213 25 48 02 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 351 26 92 01 Räntor på statsskulden 6 039 27 93 01 Avgifter till Europeiska gemenskapen 729 Övriga indragningar 2 200 Summa 17 140 1.1.1 5.3.3 Begränsningsbelopp Tabell 5.20 Utgiftsbegränsande åtgärder 2006 Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Disponibla medel enligt begränsningsbeslut Utfall 06 06 02 Materiel och anläggningar 17 526 17 469 06 07 05 Krisberedskap 1 877 1 728 07 08 01 Biståndsverksamhet 25 477 25 187 15 25 04 Rekryteringsbidrag 1 493 1 422 Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Under 2006 har regeringen beslutat om större begränsningsbelopp inom tre utgiftsområden. De anslag som berörs är anslaget 6:2 Materiel och anläggningar, anslaget 7:5 Krisberedskap, anslaget 7:8 Biståndsverksamhet och anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag. Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.20. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda högst ett angivet belopp. I avsnitt 5.4.1-5.4.27 beskrivs hur utgiftsbegränsningarna påverkat utgifterna inom respektive utgiftsområde. 5.3.4 Medgivna överskridanden Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten). Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2006. Tabell 5.21 Medgivet överskridande 2006 Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag 26 92 01 Räntor på statsskulden 5 084 Summa medgivna överskridanden 5 084 I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på anslaget 92:1 Räntor på statskulden. Regeringen medgav att anslaget får överskridas med 6 374 miljoner kronor (regeringsbeslut 2007-02-08). Utfallet för anslaget blev 49 374 miljoner kronor. Av det medgivna överskridandet utnyttjades 5 084 miljoner kronor, vilket innebär att hela anslagskrediten på 1 290 miljoner kronor utnyttjades. Anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden överskreds med 1,0 miljoner kronor. Något beslut om medgivet överskridande föreligger inte (se även avsnitt 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning). Till följd av överskridandet har Riksrevisionen lämnat en revisionsberättelse med invändning till Insättningsgarantinämnden (se kapitel 8 Revisionsfrågor). 5.3.5 Politikområden Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden. Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Områdena Statsskuldsräntor m.m. (utgiftsområde 26) och Avgiften till Europeiska gemenskapen (utgiftsområde 27) utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5.22 redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m. 2003. Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (125 683 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (36 668 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (74 141 miljoner kronor). Det minsta politikområdet är politikområde 47 Minoritetspolitik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar (fr.o.m. 2007 utgiftsområde 1 Rikets styrelse). I tabellen jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras i avsnitt 5.4 Utfallet per utgiftsområde. För varje utgiftsområde redovisas utfallet per politikområde. Utfallet per anslag redovisas i bilaga 6. Tabell 5.22 Statsbudgeten fördelad på politikområden Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 01 Effektiv statsförvaltning 9 696 45 9 741 9 653 -43 -88 PO 02 Finansiella system och tillsyn 517 0 517 503 -13 -13 PO 03 Skatt, tull och exekution 9 222 2 9 224 9 011 -211 -213 PO 04 Rättsväsendet 29 023 1 29 024 28 505 -518 -518 PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 359 113 1 471 1 426 67 -46 PO 06 Totalförsvar 40 013 -70 39 943 40 510 497 567 PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 3 420 12 3 432 3 261 -159 -171 PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete 26 059 -5 26 054 25 893 -165 -160 PO 10 Integrationspolitik 2 765 610 3 375 3 284 519 -90 PO 11 Storstadspolitik 0 0 0 44 44 44 PO 12 Migrationspolitik 5 466 794 6 260 4 522 -943 -1 737 PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik 25 018 63 25 081 25 036 19 -44 PO 14 Folkhälsa 898 197 1 095 886 -12 -209 PO 15 Barnpolitik 38 0 38 38 0 0 PO 16 Handikappolitik 14 042 0 14 042 13 976 -66 -66 PO 17 Äldrepolitik 155 617 772 754 599 -18 PO 18 Socialtjänstpolitik 1 150 50 1 200 1 172 22 -28 PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga 129 591 0 129 591 125 683 -3 908 -3 908 PO 20 Ekonomisk äldrepolitik 45 299 180 45 479 45 019 -280 -460 PO 21 Ekonomisk familjepolitik 65 190 0 65 190 63 664 -1 527 -1 527 PO 22 Arbetsmarknadspolitik 70 230 906 71 136 68 280 -1 949 -2 856 PO 23 Arbetslivspolitik 1 186 0 1 186 1 181 -5 -5 PO 24 Jämställdhetspolitik 38 -1 38 35 -3 -2 PO 25 Utbildningspolitik 69 864 529 70 393 67 236 -2 628 -3 157 PO 26 Forskningspolitik 6 040 0 6 040 6 019 -21 -21 PO 27 Mediepolitik 695 -4 691 708 13 17 PO 28 Kulturpolitik 5 992 32 6 024 6 008 16 -16 PO 29 Ungdomspolitik 147 1 148 143 -5 -6 PO 30 Folkrörelsepolitik 528 10 538 545 17 7 PO 31 Bostadspolitik 3 380 0 3 380 2 764 -616 -616 Fortsättning på Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 32 Regional samhällsorganisation 2 439 0 2 439 2 427 -12 -12 PO 33 Regional utvecklingspolitik 3 333 120 3 452 3 332 -1 -121 PO 34 Miljöpolitik 4 231 48 4 280 4 416 185 137 PO 35 Energipolitik 1 722 17 1 739 1 603 -119 -136 PO 36 Transportpolitik 30 823 -81 30 743 30 026 -797 -717 PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post 712 -2 710 1 107 396 397 PO 38 Näringspolitik 2 023 0 2 023 1 963 -59 -59 PO 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande 507 -3 504 484 -23 -20 PO 40 Konsumentpolitik 176 0 176 182 5 5 PO 41 Skogspolitik 1 017 0 1 017 701 -316 -316 PO 42 Djurpolitik 516 58 574 576 60 2 PO 43 Livsmedelspolitik 8 380 6 738 15 118 13 332 4 953 -1 785 PO 44 Landsbygdspolitik 4 803 -4 4 799 4 691 -112 -108 PO 45 Samepolitik 68 0 68 72 5 5 PO 46 Demokrati 348 14 362 346 -2 -16 PO 47 Minoritetspolitik 10 2 12 11 0 -2 PO 48 Allmänna bidrag till kommuner 60 161 91 60 252 60 246 86 -5 Förändring av anslagsbehållningar 1 264 0 1 264 0 -1 264 -1 264 Summa politikområden 689 554 11 079 700 634 681 277 -8 277 -19 356 Icke politikområdestillhörig verksamhet 90 Anslag som inte ingår i något politikområde 8 852 -7 8 846 8 868 16 22 92 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 43 170 49 472 6 302 6 302 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 066 0 28 066 25 920 -2 146 -2 146 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 760 0 14 760 27 502 12 742 12 742 Kassamässig korrigering 0 0 0 -1 098 -1 098 -1 098 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 784 403 11 072 795 475 791 942 7 539 -3 533 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2005, exkl. tilläggsbudget. 5.3.6 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna är: Transfereringar, konsumtion, investeringar räntor och finansiella transaktioner. De realekonomiska grupperna presenteras övergripande och de största anslagen inom respektive grupp kommenteras. Ett enskilt anslag kan innehålla utgifter tillhörande alla de realekonomiska grupperna. I tabell 5.23 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2005 och 2006. I tabell 5.29 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2006. Tabell 5.23 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljarder kronor Realekonomisk art Utfall 2006 Utfall 2005 Föränd-ring 2005-2006 Procen-tuell föränd-ring 2005-2006 Transfereringar 523,3 506,2 17,1 3,4 varav 0,0 Hushållssektorn 299,1 297,4 1,7 0,6 Kommunala sektorn 104,7 98,0 6,7 6,9 Företagssektorn 36,2 31,7 4,5 14,2 Ålderspensions systemet 30,5 30,1 0,4 1,2 Statliga ideella organisationer 3,3 2,9 0,4 12,3 Internationell verksamhet 49,6 46,1 3,5 7,6 varav EU-institutioner 25,9 25,6 0,3 1,3 Konsumtionsutgifter 166,1 160,0 6,1 3,8 varav Löner inkl. sociala avgifter 92,0 86,2 5,8 6,7 Omkostnader för konsumtion 42,3 42,6 -0,3 -0,7 Lokaler 14,1 13,8 0,3 2,4 Utgifter för försvarsändamål 10,8 10,7 0,1 1,3 Sociala naturförmåner 6,9 6,7 0,2 3,1 Investeringsverksamhet 15,0 13,1 1,9 14,5 Räntor 55,0 38,9 16,1 41,3 varav Räntor på statsskulden 49,4 32,6 16,8 51,5 Finansiella transaktioner 6,1 6,8 -0,7 -9,9 Summa utgiftsområden 765,5 725,0 40,6 5,6 Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2006, realekonomiskt fördelade Transfereringar Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner inom eller utom landet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. Diagram 5.3 visar transfereringarna per mottagargrupp 2006. Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2006 År 2006 utgjorde transfereringarna 68 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 299,1 miljarder kronor (57 procent) av de totala transfereringarna. Det är en ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2005. Tabell 5.24 visar de anslag som hade stora utbetalningarna av transfereringar till hushåll under 2006. Anslaget med de största transfereringarna var 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Det totala utfallet på detta anslag var 74,1 miljarder kronor varav 61,5 miljarder kronor var transfereringar. Transfereringarna från anslagen 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade med 3,4 respektive 2,3 miljarder kronor mellan 2005 och 2006. Transfereringarna till hushåll från anslaget 16:08 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 16,1 miljarder kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och redovisas i tabell 5.25 som inkomster under transfereringar till kommuner. Tabell 5.24 Transfereringar till hushåll Miljarder kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2005-2006 10 19 02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 61,5 60,6 0,8 1,4 13 22 02 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 39,3 42,7 -3,4 -8,0 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 31,8 34,1 -2,3 -6,8 12 21 02 Föräldraförsäkring 23,7 21,9 1,8 8,3 12 21 01 Allmänna barnbidrag 23,6 21,5 2,2 10,0 11 20 01 Garantipension till ålderspension 21,3 22,4 -1,1 -4,9 09 16 08 Kostnader för statlig assistansersättning 16,1 14,3 1,8 12,3 11 20 02 Efterlevandepensioner till vuxna 15,8 15,9 0,0 -0,3 02 01 11 Statliga tjänstepensioner m.m. 8,6 8,2 0,4 4,8 15 25 02 Studiemedel m.m. 7,9 7,7 0,2 3,1 11 20 03 Bostadstillägg till pensionärer 7,4 7,3 0,1 1,6 Övriga anslag 42,1 40,9 1,2 2,9 Totalt 299,1 297,4 1,6 0,6 Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2006. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2006 erhöll kommunerna 104,7 miljarder kronor eller 20 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.25 visar anslagen med de största transfereringarna till kommunerna. Transfereringarna från anslagen 48:1 Kommunalekonomisk utjämning och 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 58,1 respektive 20,6 miljarder kronor under 2006. Tabell 5.25 Transfereringar till kommuner Miljarder kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2005-2006 25 48 01 Kommunalekonomisk utjämning 58,1 55,2 2,9 5,3 09 13 02 Bidrag för läkemedelsförmånerna 20,6 19,8 0,8 4,0 16 25 08 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3,7 3,7 0,0 0,0 08 10 03 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 3,0 1,7 1,3 75,4 16 25 09 Bidrag till personalförstärkningar i förskola 2,3 0,7 1,6 243,5 09 16 08 Kostnader för statlig assistansersättning -3,2 -3,0 -0,2 7,5 Övriga anslag 20,3 19,9 0,4 1,8 Totalt 104,7 98,0 6,8 6,9 Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick till 36,2 miljarder kronor under 2006 och utgjorde 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU är avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 52 procent av de internationella transfereringarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfereringar ökade med 3,2 miljarder kronor eller 18 procent jämfört med 2005. Transfereringar till företagssektorn uppgick till 36,2 miljarder kronor , vilket är 7 procent av de totala transfereringarna. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna (NR) av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.26 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag. Transfereringar till företag ökade med 14 procent jämfört med 2005, främst till följd av tidigareläggning av utbetalningar av gårdsstöd. Tabell 5.26 Transfereringar till företag Miljarder kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2005-2006 23 43 03 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 11,7 6,5 5,2 79,8 13 22 04 Lönebidrag och Samhall m.m. 8,4 7,8 0,6 7,5 23 44 01 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2,6 3,1 -0,4 -14,2 23 44 02 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1,8 2,4 -0,6 -23,7 Övriga anslag 11,7 12,0 -0,3 -2,2 Totalt 36,2 31,7 4,5 14,2 Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping och Riksteatern. Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. Utgifterna för konsumtion uppgick till 166,1 miljarder kronor under 2006, vilket är 22 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter är främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inkl. sociala avgifter uppgick till 92,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,7 procent mellan 2005 och 2006. I tabell 5.27 redovisas de största anslagen samt de anslag som hade en stor förändring av löneutgifterna mellan 2005 och 2006. För övriga anslag var den genomsnittliga löneökningen knappt fyra procent. Tabell 5.27 Lön inkl. sociala avgifter Miljarder kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2005-2006 06 06 01 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 11,6 11,1 0,5 4,5 04 04 01 Polisorganisationen 10,8 10,4 0,4 3,4 10 19 06 Försäkringskassan 5,7 4,8 0,8 17,5 03 03 01 Skatteverket 4,7 4,3 0,4 9,2 13 22 01 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 3,6 3,3 0,4 11,6 04 04 06 Kriminalvården 3,4 3,3 0,1 2,1 01 90 05 Regeringskansliet m.m. 3,1 3,0 0,1 5,0 04 04 05 Domstolsväsendet m.m. 2,7 2,5 0,1 5,6 18 32 01 Länsstyrelserna m.m. 1,8 1,6 0,2 11,6 16 26 01 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1,7 1,5 0,2 10,7 13 22 03 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 0,8 0,7 0,1 14,1 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 0,6 0,4 0,2 37,9 16 25 74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 0,4 0,1 0,3 356,6 07 08 01 Biståndsverksamhet 0,3 0,2 0,1 54,6 21 35 05 Energiforskning 0,3 0,2 0,1 51,9 02 01 12 Statliga kompetensöverföringsjobb 0,3 0,0 0,3 04 04 04 Ekobrottsmyndigheten 0,2 0,1 0,1 52,3 Övriga anslag 40,1 38,6 1,5 3,9 Totalt 92,0 86,2 5,8 6,7 Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. är det anslag som hade de största löneutgifterna. År 2006 uppgick de till 11,6 miljarder kronor, en ökning med 4,5 procent, trots att antal anställda inom försvaret minskade. Orsaken är framförallt att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensionsverk belastade anslaget med 0,5 miljarder under 2006. Löner inkl. sociala avgifter på anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 10,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,4 procent och beror bl.a. på att antalet anställda ökade. För anslaget 19:6 Försäkringskassan ökade löneutgifterna med 17,5 procent på grund av fler anställda och ökade löneutgifter i samband med omorganisationen. Skatteverkets, Arbetsmarknadsverkets och Regeringskansliets löneutgifter ökade bl.a. till följd av fler anställda. Domstolsväsendets ökade löneutgifter förklaras av att tre migrationsdomstolar och en migrationsöverdomstol inrättades den 31 mars 2006. Anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökade under 2006 och därmed även löneutgifterna under anslaget. Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning avser medel som Arbetsmarknadsverket lämnade till Skogsstyrelsen för s.k. gröna jobb. Anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor belastades med 0,3 miljarder kronor avseende kombinationsläkare vid ett antal universitet t.ex. Karolinska institutet. De största anslagen med omkostnader för konsumtion visas i tabell 5.28. Till denna post räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 42,3 miljarder kronor under 2006. Tabell 5.28 Omkostnader för konsumtion Miljarder kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2005-2006 06 06 01 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 6,9 6,7 0,2 3,4 06 06 02 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 6,6 7,7 -1,0 -13,5 22 36 02 Väghållning och statsbidrag 5,5 6,2 -0,7 -11,7 04 04 01 Polisorganisationen 2,4 2,1 0,3 16,4 01 90 05 Regeringskansliet m.m. 1,2 1,3 0,0 -3,4 10 19 06 Försäkringskassan 1,2 1,4 -0,2 -12,2 04 04 06 Kriminalvården 1,2 1,0 0,1 12,2 Övriga anslag 17,2 16,2 1,0 6,2 Totalt 42,3 42,6 -0,3 -0,7 Stora omkostnader för konsumtion förekom på försvarets och Vägverkets anslag. Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Utgifter för investeringar uppgick till 15,0 miljarder kronor under 2006. Det är 2,0 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer svarade för 89 procent av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.29). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 5.4.29). Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner på anslagen. När lånen amorteras påverkas således utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Räntor och finansiella transaktioner Den realekonomiska gruppen Räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 55,0 miljarder kronor eller 7,2 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2006. Räntor under anslagen 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studiemedelsräntor m.m. uppgick till 49,4 respektive 4,7 miljarder kronor. Under posten Finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Det största anslaget under denna post är Anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. De finansiella transaktionerna under detta anslag minskade med 1,2 miljarder kronor till 1,1 miljarder kronor 2006. Utgifterna avser amortering av lån. Lån för de s.k. närtidssatsningarna 2002-2004 började amorteras 2005. Dessutom tidigarelades amorteringar som skulle ske i januari 2006 till december 2005. Dessa uppgick till 0,8 miljarder kronor. Dessa betalningsförskjutningar förklarar minskningen av posten finansiella transaktioner. Tabell 5.29 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2006 Miljoner kronor Trans- fereringar Konsumtion Investeringar Räntor och finansiella transaktioner Totalt UO 1 Rikets styrelse 1 333 6 650 34 183 8 199 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 322 2 403 27 80 11 832 UO 3 Skatt, tull och exekution 59 8 589 24 339 9 011 UO 4 Rättsväsendet 391 26 976 30 1 108 28 505 UO 5 Internationell samverkan 1 152 268 1 4 1 426 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 2 013 41 071 70 617 43 771 UO 7 Internationellt bistånd 24 469 1 310 8 107 25 893 UO 8 Invandrare och flyktingar 5 167 2 652 0 35 7 853 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 37 463 4 637 15 61 42 176 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 116 686 8 742 8 248 125 683 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45 019 - - - 45 019 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 60 066 - - - 60 066 UO 13 Arbetsmarknad 59 607 8 427 52 195 68 280 UO 14 Arbetsliv 173 1 012 5 26 1 216 UO 15 Studiestöd 15 373 32 - 4 732 20 137 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 15 600 29 620 626 650 46 495 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7 709 1 761 17 98 9 585 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 5 594 2 808 31 310 8 742 UO 19 Regionalutveckling 3 030 232 0 70 3 332 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 2 268 1 829 682 43 4 822 UO 21 Energi 1 023 558 7 15 1 603 UO 22 Kommunikationer 3 373 11 843 13 333 2 584 31 133 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 17 844 3 035 22 84 20 985 UO 24 Näringsliv 2 440 1 655 10 28 4 134 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 60 246 0 - - 60 246 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 10 - - 49 462 49 472 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 920 - - - 25 920 Summa utgiftsområden 523 351 166 110 15 001 61 076 765 538 5.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt redovisas utfallet per utgiftsområde och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2006. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående ramöverföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Dessutom redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), 90:5 Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor samt EU-information. Tabell 5.30 UO 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Mediepolitik 662 -4 674 13 657 Samepolitik 21 0 21 0 23 Demokrati 348 14 346 -2 81 Anslag som inte ingår i något politikområde 7 214 -7 7 157 -56 6 913 Summa 8 244 3 8 199 -45 7 673 Utfallet uppgick till 8 199 miljoner kronor och var därmed 45 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgifterna hänför sig främst till anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Utfallet blev 5 437 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 526 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2005. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 283 miljoner kronor. Det är en ökning med 265 miljoner kronor, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 111 miljoner kronor (2.1 procent) jämfört med 2005. 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största anslaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tabell 5.31 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Effektiv statsförvaltning 9 696 45 9 653 -43 8 938 Finansiella system och tillsyn 474 0 469 -5 501 Anslag som inte ingår i något politikområde 1 639 0 1 711 72 1 532 Summa 11 809 45 11 832 24 10 972 Utfallet uppgick till 11 832 miljoner kronor och var därmed 24 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten Utfallet för anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm blev 1 441 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget användes bl.a. för investeringar, administration och extra satsningar på kollektivtrafik med anledning av försöket. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. För anslaget 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb uppgick utfallet till 250 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Statliga myndigheter får under 2006 och 2007 efter ansökan hos Kammarkollegiet ett tillfälligt bidrag för vissa nyanställningar. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror på att ansökningarna blev färre än beräknat. Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden blev 14,1 miljoner kronor, vilket är 6,5 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 2,5 miljoner kronor för ökade förvaltningskostnader till följd av under 2006 pågående ersättningsfall (CTA Lind & Co Scandinavia AB och Custonia Credit AB). Det utgående ramöverföringsbeloppet blev -2,0 miljoner kronor. Anslagskrediten är 1,0 miljoner kronor Det innebär att anslaget överskreds med 1,0 miljoner kronor (se avsnitt 5.3.4 och kapitel 8 Revisionsfrågor). För utgiftsområdet blev utfallet 861 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2005. Utfallet på anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 415 miljoner kronor (5,1 procent), vilket ungefär motsvarar ökningen av lönesumman i staten. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ökade med 176 miljoner kronor. För 2005 och 2006 uppgår således utgifterna på detta anslag till sammanlagt 2 705 miljoner kronor. För 2006 tillkom även 250 miljoner kronor för statliga kompetensöverföringsjobb. 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Tabell 5.32 UO 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Skatt, tull och exekution 9 222 2 9 011 -211 8 572 Summa 9 222 2 9 011 -211 8 572 Utfallet uppgick till 9 011 miljoner kronor och blev därmed 211 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 079 miljoner kronor, vilket är 162 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 3:3 Tullverket blev 47 miljoner kronor lägre än anvisat. För utgiftsområdet blev utgifterna 439 miljoner kronor högre än 2005. Skatteverkets och Kronofogdemyndigheternas utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2005. 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Tabell 5.33 UO 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Rättsväsendet 29 023 1 28 505 -518 27 025 Summa 29 023 1 28 505 -518 27 025 Utfallet uppgick till 28 505 miljoner kronor och blev därmed 518 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 4:6 Kriminalvården blev 5 447 miljoner kronor, vilket är 283 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Utfallen för anslagen 4:1 Polisorganisationen och 4:5 Domstolsväsendet m.m. blev 243 miljoner kronor respektive 184 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Jämfört med 2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 480 miljoner kronor (5,5 procent). Utgifterna för anslaget 4:1 Polisorganisationen ökade med 802 miljoner kronor (5,5 procent) och för anslaget 4:6 Kriminalvården ökade utgifterna med 229 miljoner kronor (4,4 procent). Utgifterna för anslaget 4:12 Rätthjälpskostnader ökade med 232 miljoner kronor (21,2 procent). Det beror på att anslagsposten Vissa domstolsutgifter flyttades från anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. till anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader. Utfallet för denna anlagspost blev 220 miljoner kronor för 2006. Det innebär att även utgifter för bevisning, parter, tolk och god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser, ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare m.m. betalas från detta anslag. 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Tabell 5.34 UO 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 359 113 1 426 67 1 365 Summa 1 359 113 1 426 67 1 365 Utfallet uppgick till 1 426 miljoner kronor och var därmed 67 miljoner kronor (4,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 4 miljoner kronor på anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Utfallet blev 78 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Krisen i Libanon ledde till kraftigt ökade utgifter för evakuering av svenska medborgare. Anslaget höjdes med 108 miljoner kronor på tilläggsbudget till följd av de högre utgifterna. Utgifterna för utgiftsområdet blev 61 miljoner kronor (4,4 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 107 miljoner kronor högre än 2005. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 83 miljoner kronor lägre än 2005. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för flodvågskatastrofen 2005. 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Tabell 5.35 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Totalförsvar 40 013 -70 40 510 497 40 635 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 3 420 12 3 261 -159 2 957 Summa 43 433 -58 43 771 338 43 591 Utfallet uppgick till 43 771 miljoner kronor och var därmed 338 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 21 760 miljoner kronor, vilket är 302 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Under 2006 förbrukades därmed del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år. Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 17 469 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. En del av anslagssparande från 2005 togs i anspråk. Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet blev 72 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten, vilket bl.a. beror på överklagandet av upphandlingen av RAKEL. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 180 miljoner kronor (0,4 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. ökade med 594 miljoner kronor (2,8 procent). Ökningen avser främst utgifter för fredsfrämjande truppinsatser. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskade med 881 miljoner kronor (4,8 procent). Det beror huvudsak på det höga utfallet för 2005 till följd av utgiftsbegränsningar 2004, vilket medförde att leveranser försköts från 2004 till 2005. 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. Tabell 5.36 UO 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Internationellt utvecklingssamarbete 26 059 -5 25 893 -165 22 209 Samarbete med Central- och Östeuropa 0 0 0 0 51 Summa 26 059 -5 25 893 -165 22 260 Utfallet uppgick till 25 893 miljoner kronor och var därmed 165 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet uppgick till 25 187 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. År 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 633 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökade med 3 628 miljoner kronor (16,8 procent). Biståndsramen höjdes med 4 344 miljoner kronor mellan 2005 och 2006. Redovisning av utfallet för biståndet Tabell 5.37 Utfall för bistånd 1997-2006 Miljoner kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt utbetalt bistånd 1 13 212 12 499 13 467 16 479 17 220 19 554 19 388 19 996 25 120 29 252 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,79 0,72 0,70 0,80 0,77 0,83 0,79 0,78 0,94 1,03 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC. 2 Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen, varför ramens storlek kan förändras mellan den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen samt mellan åren. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2006 uppgår till 28 090 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,0 procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.37 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1997-2006. Det preliminära utfallet för 2006 är 1,03 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste prognosen för BNI. 5.4.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik och Minoritetspolitik. Tabell 5.38 UO 8 Invandrare och flyktingar Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Integrationspolitik 2 765 610 3 284 519 1 958 Storstadspolitik 0 0 35 35 143 Migrationspolitik 5 466 794 4 522 -943 4 806 Minoritetspolitik 10 2 11 0 10 Summa 8 241 1 405 7 853 -388 6 918 Utfallet uppgick till 7 853 miljoner kronor och var därmed 388 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för politikområdet Integrationspolitik blev 519 miljoner kronor högre än beräknat och utgifterna för politikområdet Migrationspolitik blev 943 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 045 miljoner kronor, vilket är 519 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Till följd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen (1989:529), som gällde mellan den 15 november 2005 och den 30 mars 2006, anvisades 600 miljoner kronor på tilläggsbudget. Lagändringen medförde att fler personer än vad som tidigare antagits beviljades uppehållstillstånd under 2006, vilket medförde ökade kostnader för kommunerna. Utfallet för anslaget 12:1 Migrationsverket blev 1 729 miljoner kronor. Det är 49 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. För handläggning av ökat antal ärenden till följd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen höjdes anslaget med 400 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 016 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Till följd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen anvisades 370 miljoner kronor på tilläggsbudget. Av ramöverföringsbeloppet på anslaget 12:1 Migrationsverket överfördes 33 miljoner kronor till anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader. Syftet var att förstärka och förbättra den ekonomiska styrningen av verksamheten. Anslagets namn var tidigare Mottagande av asylsökande. Utfallet för anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 194 miljoner kronor. Det är 324 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. En ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden infördes den 31 mars 2006 och ersatte därmed verksamheten vid Utlänningsnämnden. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 934 miljoner kronor (13,5 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 1 309 miljoner kronor (75,4 procent) högre än 2005. Förklaringen till det högre utfallet är den tillfälliga ändringen av utlänningslagen. För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgifterna 1 061 miljoner kronor (159 procent) högre än 2005. Ökningen beror på ändringen av utlänningslagen och förändrad anslagskonstruktion. Från och med 2006 finansierar anslaget även kostnader för personal och lokaler. Tidigare finansierades dessa kostnader via anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev därmed 1 403 miljoner kronor (41 procent) lägre än 2005. 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik. Tabell 5.39 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Hälso- och sjukvårdspolitik 25 018 63 25 036 19 23 882 Folkhälsa 898 197 886 -12 755 Barnpolitik 38 0 38 0 33 Handikapppolitik 14 042 0 13 976 -66 12 525 Äldrepolitik 155 617 754 599 51 Socialtjänstpolitik 1 150 50 1 172 22 920 Forskningspolitik 319 0 314 -5 307 Summa 41 620 927 42 176 556 38 473 Utfallet uppgick till 42 176 miljoner kronor och var därmed 556 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 927 miljoner kronor. För genomförande av den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115, 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:369) ökades anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken med 617 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev 754 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisades i statsbudgeten och på tilläggsbudget. Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 20 550 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 12 882 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört med 2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 3 703 miljoner kronor (9,6 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 534 miljoner kronor (13,5 procent). Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 703 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 3 032 miljoner kronor, vilket är ökning med 593 miljoner kronor (24,3 procent) jämfört med 2005. 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Tabell 5.40 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Ersättning vid arbetsoförmåga 129 591 0 125 683 -3 908 127 049 Summa 129 591 0 125 683 -3 908 127 049 Utfallet uppgick till 125 683 miljoner kronor och var därmed 3 908 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 36 668 miljoner kronor, vilket är 1 618 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet nettosjukpenningdagar uppgick till 61,1 miljoner och medelersättningen till 485 kronor per dag. I statsbudgeten beräknades antalet nettosjukpenningdagar uppgå till 61 miljoner och medelersättningen till 489 kronor per dag. Utgifterna för rehabiliteringspenning uppgick till 1 652 miljoner kronor, vilket är 546 miljoner kronor lägre än budgeterat. Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 74 141 miljoner kronor, vilket är 1 849 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. I december 2006 fick närmare 555 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är ca 20 000 personer färre än vad som bedömdes i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar blev 5 888 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområdet blev 1 366 miljoner kronor eller 1,1 procent lägre än 2005. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering blev 2 383 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än 2005. Antalet nettosjukpenningdagar minskade med 6,0 miljoner kronor (8,9 procent) jämfört med 2005. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar minskade med 338 miljoner kronor (5,4 procent) mellan 2005 och 2006. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning ökade utgifterna med 650 miljoner kronor (0,9 procent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med ca 2 000 personer (0,3 procent) i förhållande till 2005. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 7 757 miljoner kronor, vilket är 703 miljoner kronor (10 procent) högre än 2005. Det beror bl.a. på ökade utgifter i samband med omorganisationen. 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Området innefattar garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Tabell 5.41 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Ekonomisk äldrepolitik 45 299 180 45 019 -280 46 120 Summa 45 299 180 45 019 -280 46 120 Utfallet uppgick till 45 019 miljoner kronor och blev därmed 280 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 21 339 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 15 813 miljoner kronor. Det är 89 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 448 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 180 miljoner kronor för höjning av bostadstillägget och för ett tilläggsbelopp. Utfallet för utgiftsområdet blev 1 102 miljoner kronor (2,4 procent) lägre jämfört med 2005. Utfallet för anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension blev 1 110 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än 2005. Det beror på att antalet personer med garantipension minskade. Utfallet för anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer ökade med 115 miljoner kronor (1,6 procent) jämfört med 2005. Det beror främst på den ovannämnda höjningen av bostadstillägget. 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). Tabell 5.42 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Ekonomisk familjepolitik 61 460 0 60 066 -1 394 55 467 Summa 61 460 0 60 066 -1 394 55 467 Utfallet uppgick till 60 066 miljoner kronor och var därmed 1 394 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 611 miljoner kronor, vilket är 194 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 26 094 miljoner kronor, vilket är 1 076 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet uttagna dagar med föräldraförsäkring var lägre än beräknat under 2006. Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 625 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Jämfört med 2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 4 599 miljoner kronor (8,3 procent). Utgifterna på anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag ökade med 2 153 miljoner kronor (10,0 procent). Ökningen beror huvudsakligen på höjda barnbidrag med 100 kronor per barn och månad fr.o.m. den 1 januari 2006. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 967 miljoner kronor (8,2 procent). Det är främst utgifterna för föräldrapenning som ökade. Det beror bl.a. på höjt tak från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006. Utgifterna på anslaget 21:3 Underhållsstöd ökade med 287 miljoner kronor (14,8 procent), vilket i huvudsak förklaras av ett beslut om höjning av underhållsstödet. 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Tabell 5.43 UO 13 Arbetsmarknad Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Arbetsmark-nadspolitik 70 230 906 68 280 -1 949 69 568 Summa 70 230 906 68 280 -1 949 69 568 Utfallet uppgick till 68 280 miljoner kronor och var därmed 1 949 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 43 708 miljoner kronor, vilket är 1 312 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. December 2006 var åttonde månaden i rad med stark ökning av sysselsättningen. Antalet sysselsatta ökade med 81 000 personer jämfört med december 2005. Liksom tidigare under året sker ökningen i den privata sektorn och gäller främst män. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade med 33 000 till 211 000, vilket motsvarar 4,6 procent av arbetskraften. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 4 777 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. För anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev utfallet 11 651 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Detta anslag motsvaras av de tidigare anslagen 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade och 22:9 Bidrag till Samhall AB. För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 blev utfallet 2 058 miljoner kronor. Det är 98 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Till följd av fördröjningar uppkom under 2000 och 2001 ett betydande anslagssparande. Detta har delvis utnyttjats under 2006. Utfallet för anslaget 22:10 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 690 miljoner kronor, vilket är 288 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser uppgick till 5 264 under 2006, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2005. Utgifterna för 2006 blev 1 287 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än 2005. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 3 210 miljoner kronor (6,8 procent). Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 4 832 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt under 2006. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade däremot med 655 miljoner kronor till följd av att fler personer uppbar aktivitetsstöd. Utfallet för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 744 miljoner kronor jämfört med utfallet för motsvarande anslag för 2005. 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombudsmannen. Tabell 5.44 UO 14 Arbetsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Arbetslivspolitik 1 186 0 1 181 -5 1 117 Jämställdhetspolitik 38 -1 35 -3 35 Summa 1 224 -1 1 216 -8 1 153 Utfallet uppgick till 1 216 miljoner kronor och var därmed 8 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 660 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 373 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet blev 63 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2005. 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tabell 5.45 UO 15 Studiestöd Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Utbildningspolitik 22 130 461 20 137 -1 994 19 779 Summa 22 130 461 20 137 -1 994 19 779 Utfallet uppgick till 20 137 miljoner kronor och var därmed 1 994 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet på detta anslag blev 9 876 miljoner kronor, vilket är 1 916 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras av att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat både när det gäller vuxna studiemedelstagare med rätt till det högre bidraget och antalet studenter med det generella studiebidraget. För anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick utfallet till 1 422 miljoner kronor, vilket är 268 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 15:1 Studiehjälp m.m. blev 3 664 miljoner kronor. Det är 199 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror främst på höjningen av studiebidraget med 100 kronor fr.o.m. april 2006. För att finansiera denna höjdes anslaget på tilläggsbudget med 277 miljoner kronor. Under 2006 blev utgifterna 357 miljoner kronor (1,8 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. blev 689 miljoner kronor (7,5 procent) högre mellan åren. Utfallet för anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. blev 678 miljoner kronor (11,9 procent) lägre. 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. En del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m. 2002. Tabell 5.46 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Storstadspolitik 0 0 9 9 65 Utbildningspolitik 43 569 67 42 942 -627 40 367 Forskningspolitik 3 554 0 3 544 -10 3 263 Summa 47 123 67 46 495 -628 43 695 Utfallet uppgick till 46 495 miljoner kronor och var därmed 628 miljoner kronor lägre (1,3 procent) än vad som anvisades i statsbudgeten. De största skillnaderna återfinns under politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 42 942 miljoner kronor, vilket är 627 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Utfallet för anslagen för Grundutbildning blev sammanlagt 579 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:9 Bidrag till personalförstärkningar i förskola. Utfallet blev 2 277 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Det beror på att utbetalningen av statsbidraget ändrades från januari 2007 till december 2006 enligt förordningen (2005:23; senast ändrad 2006:1260) om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola. Utfallet på anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning blev 1 009 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslaget med 189 miljoner kronor och anslaget 25:20 Utveckling av påbyggnadsutbildningar minskades med samma belopp. Utgifterna för utgiftsområdet blev 2 800 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 25:9 Bidrag till personalförstärkningar förskola blev 1 612 miljoner kronor högre än 2005. Utfallet för anslagen 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna och 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem blev däremot 554 miljoner kronor respektive 514 miljoner kronor lägre än 2005. 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 5.47 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Finansiella system och tillsyn 43 0 35 -8 38 Utbildningspolitik 2 783 0 2 775 -8 2 726 Forskningspolitik 56 0 46 -10 40 Mediepolitik 33 0 33 0 33 Kulturpolitik 5 992 32 6 008 16 5 537 Ungdomspolitik 147 1 143 -5 106 Folkrörelsepolitik 528 10 545 17 488 Summa 9 582 43 9 585 3 8 968 Utfallet uppgick till 9 585 miljoner kronor och blev därmed 3 miljoner kronor (0,03 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet blev 618 miljoner kronor (6,9 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidsskrifter blev 121 miljoner kronor. Tidigare fanns två anslag, 28:9 Litteraturstöd och 28:10 Stöd till kulturtidsskrifter. För anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet blev utgifterna 291 miljoner kronor under 2006. Det är ett nytt anslag vars syfte är att i ökad utsträckning kunna bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier vid kulturinstitutioner. 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostadspolitik, Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd till ekologisk utveckling. Tabell 5.48 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Ekonomisk familjepolitik 3 730 0 3 598 -132 3 605 Bostadspolitik 3 380 0 2 764 -616 2 880 Regional samhällsorganisation 2 439 0 2 427 -12 2 190 Miljöpolitik 0 0 -46 -46 63 Summa 9 549 1 8 742 -807 8 737 Utfallet uppgick till 8 742 miljoner kronor och var därmed 807 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisat i statsbudgeten hänför sig bl.a. till anslaget 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder. Utfallet blev 345 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det kan till viss del förklaras av det höga kapacitetsutnyttjandet i byggnadssektorn och att antalet påbörjade projekt blivit lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 21:1 Bostadsbidrag blev 3 598 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget Räntebidrag m.m. uppgick till 1 573 miljoner kronor. Det är 183 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. På anslagen 31:12 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet redovisas nettoinkomster (16 respektive 46 miljoner kronor) till följd av återbetalningar av tidigare utbetalade bidrag. Utgifterna för utgiftsområdet blev 5 miljoner kronor högre än 2005. 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik. Det omfattar huvudsakligen medel för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen kan användas för medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Tabell 5.49 UO 19 Regional utveckling Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Regional utvecklingspolitik 3 333 120 3 332 -1 3 286 Summa 3 333 120 3 332 -1 3 286 Utfallet uppgick till 3 332 miljoner kronor och var därmed i nivå med vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen uppgick till 109 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget skall användas för kostnader för tillväxtfrämjande insatser och för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de kommuner som berörs mest av försvarsomställningen. Utbetalningarna har varit lägre än beräknat. Utfallet på anslaget 33:3 Transportbidrag uppgick till 495 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 102 miljoner kronor för att möta det ökande antalet bidragsberättigade samt ökade godsvolymer och högre oljepris. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 blev 1 188 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder blev 1 514 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. I tilläggsbudget till 2006 års ekonomiska vårproposition tillfördes anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för bidrag till Gällivare kommun för samhällsutvecklingsåtgärder. Till andra anslag överfördes 22,5 miljoner kronor. Nettoökningen för anslaget blev således 17,5 miljoner kronor. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 46 miljoner kronor (1,4 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag ökade med 120 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 blev 118 miljoner kronor lägre än 2005. 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.50 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Forskningspolitik 365 0 359 -6 353 Miljöpolitik 4 231 48 4 462 231 3 901 Summa 4 596 48 4 822 225 4 254 Utfallet uppgick till 4 822 miljoner kronor och var därmed 225 miljoner kronor (4,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar uppgick till 482 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 618 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på senareläggning av betalningar till kommuner för marksanering från 2005. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 567 miljoner kronor (13,3 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 179 miljoner kronor på grund av utgiftsbegränsning 2005. Utfallet för anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar ökade med 368 miljoner kronor jämfört med 2005. 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. I detta ingår de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken. Tabell 5.51 UO 21 Energi Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Energipolitik 1 722 17 1 603 -119 1 396 Summa 1 722 17 1 603 -119 1 396 Utfallet uppgick till 1 603 miljoner kronor och var därmed 119 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 590 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 370 miljoner kronor för att stärka insatserna för forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket blev 425 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror på att avtalet om stängning av Barsebäck 2 vann laga kraft under 2006 och i avtalet specificerade utgifter finansierades med anslagssparande från 2005. I statsbudgeten anvisades 60 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat. Under 2006 skedde inga utbetalningar, vilket beror på att inga garantibelopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 207 miljoner kronor (14,8 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket blev 195 miljoner kronor högre än 2005. Ökningen beror dels på lägre utgifter under 2005 på grund av att singeldriftsersättningen för Barsebäck 2 bortföll, dels på högre utgifter under 2006 som nämnts ovan. Utgifterna för anslaget 35:5 Energiforskning blev 181 miljoner kronor högre än 2005, vilket beror på höjningen av anslaget för 2006. Utgifterna för äldre anslaget 35:7 Introduktion av ny energiteknik från 2004 blev 49 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor lägre än 2005. 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post. Tabell 5.52 UO 22 Kommunikationer Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall-SB 2006 Utfall 2005 Transport-politik 30 823 -81 30 026 -797 30 830 IT, elektronisk kommunika-tion och post 712 -2 1 107 396 1 003 Summa 31 535 -82 31 133 -402 31 833 Utfallet uppgick till 31 133 miljoner kronor och var därmed 402 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Transportpolitik blev 797 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 15 991 miljoner kronor och blev därmed 492 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken till det lägre utfallet var att Vägverket i december 2005 utnyttjade 581 miljoner kronor av anslagskrediten för att tidigarelägga amorteringar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling uppgick till 759 miljoner kronor och blev därmed 134 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror främst på att skiljedom i tvist mellan staten och en trafikoperatör inte meddelades under 2006 som beräknats. Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 396 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. från 2004 blev 245 miljoner kronor. Jämfört med 2005 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 700 miljoner kronor (2,0 procent). Den största minskningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall minskade med 963 miljoner kronor (5,7 procent). Det beror främst på den ovannämnda tidigareläggningen av återbetalningar av lån för de s.k. storstadspaketen. Utgifterna på anslaget 36:4 Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 375 miljoner kronor (3,5 procent). Det var främst drift, underhåll och trafikledning som ökade. 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. Tabell 5.53 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Utbildningspolitik 1 382 0 1 382 0 1 348 Forskningspolitik 253 0 252 -1 236 Skogspolitik 1 017 0 701 -316 580 Djurpolitik 516 58 576 60 511 Livsmedelspolitik 8 380 6 738 13 332 4 953 8 852 Landsbygdspolitik 4 803 -4 4 691 -112 5 834 Samepolitik 47 0 51 4 48 Summa 16 398 6 791 20 985 4 587 17 408 Utfallet uppgick till 20 985 miljoner kronor och var därmed 4 587 miljoner kronor (28,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Livsmedelspolitik blev 4 953 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under anslaget 43:5 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 11 665 miljoner kronor, vilket är 5 595 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbetalningar av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12). Medel för detta anvisades i tilläggsbudget. Utgifterna under anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter uppgick till 829 miljoner kronor, vilket var 578 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken är främst att behovet av stöd minskat till följd av högre marknadspriser. Jämfört med 2005 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 577 miljoner kronor (20,5 procent). I huvudsak beror ökningen på den ovannämnda tidigareläggningen av utbetalning av gårdsstöd. Utgifterna för anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. ökade med 5 178 miljoner kronor jämfört med 2005. Utgifterna på anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter minskade med 594 miljoner kronor. Anledningen är främst att behovet av intervention (stödköp) minskade under 2006 till följd av högre marknadspriser. Utgifterna på anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med 399 miljoner kronor respektive 543 miljoner kronor. Det beror på senareläggningen av utbetalningar av miljöersättningar från december 2004 till januari 2005. 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik samt del av politikområdet Forskningspolitik. Tabell 5.54 UO 24 Näringsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Forskningspolitik 1 493 0 1 505 11 1 261 Näringspolitik 2 023 0 1 963 -59 1 848 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 507 -3 484 -23 499 Konsumentpolitik 176 0 182 5 167 Summa 4 199 -3 4 134 -66 3 775 Utfallet uppgick till 4 134 miljoner kronor och var därmed 66 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det lägre utfallet hänför sig i bl.a. till det nya anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft. Utfallet blev 161 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 358 miljoner kronor (9,5 procent) högre än 2005. Utgifterna på anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 1 388 miljoner kronor. Det är en ökning med 240 miljoner kronor, vilket förklaras av att anslaget höjdes i enlighet med riksdagens beslut om proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Utfallet för anslaget 38:14 Rymdverksamhet blev 135 miljoner kronor lägre än 2005. Anslaget tillfördes 235 miljoner kronor för 2005 och 100 miljoner kronor för 2006 för att säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane. 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Tabell 5.55 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Politikområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Allmänna bidrag till kommuner 60 161 91 60 246 86 57 325 Summa 60 161 91 60 246 86 57 325 Utfallet uppgick till 60 246 miljoner kronor och var därmed 86 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 58 129 miljoner kronor, vilket överensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader, lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Utfallet för anslaget blev 1 898 miljoner kronor, vilket är 131 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med detta belopp efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, vilken redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 1721). Utfallet för anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 326 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. På tilläggsbudget omfördelades 40 miljoner kronor till det under utgiftsområde 19 uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder för bidrag till Gällivare kommun. Under 2006 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 921 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2005. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning ökade 2 927 miljoner kronor (5,3 procent), vilket bl.a. beror på beslut om ökade tillskott. 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Tabell 5.56 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 49 472 6 302 32 657 Summa 43 170 0 49 472 6 302 32 657 Utfallet uppgick till 49 472 miljoner kronor och var därmed 6 302 miljoner kronor (14,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden. Tabell 5.57 Räntor på statsskulden 2002-2006 Miljarder kronor Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 SB 2006 Utfall 2006 Räntor på lån i svenska kronor 45,4 38,0 40,7 39,5 40,5 37,9 Räntor på lån i utländsk valuta 17,5 16,4 11,5 11,3 10,0 10,5 Över-/underkurser vid emission -7,7 -14,5 -10,1 -9,0 -7,0 -4,0 Summa räntor 55,2 39,9 42,1 41,8 43,5 44,4 Räntor på in- och utlåning 0,4 -6,8 -7,0 -6,9 -6,0 -6,1 Valutaförluster /vinster 6,7 4,4 5,1 -10,2 1,0 6,3 Kursförluster/ vinster 4,6 3,8 13,5 7,6 4,5 5,9 Övrigt 0,4 0,7 -1,1 0,3 0,0 -1,2 Summa ränteutgifter 67,3 42,0 52,6 32,6 43,0 49,4 Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 49 374 miljoner kronor, vilket är 6 374 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Regeringen har medgivit att anslaget får överskridas (regeringsbeslut 2007-02-08, se även avsnitt 5.3.4 Medgivna överskridanden). I statsbudgeten för 2006 beräknades statsbudgetens saldo bli ett underskott, motsvarande ett lånebehov på 38 951 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 18 373 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 57 324 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter. Andra faktorer medförde dock att utfallet blev högre än beräknat. Orsaken till de högre utgifterna är bl.a. att de realiserade valutaförlusterna blev 5 300 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförlusterna respektive valutavinsterna blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Kronkursen blev 2006 något svagare jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Vidare blev nettoinkomsterna av över/underkurser vid emission 3 000 miljoner kronor lägre än beräknat beroende på att Riksgäldskontoret emitterade lån med lägre kupongräntor och på att färre realobligationer gavs ut. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev emellertid 2 600 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. De genomsnittliga räntenivåerna blev dock i stort sett som väntat. Tabell 5.58 Räntor och valutakurser 2002-2006 årsgenomsnitt Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 SB 2006 Utfall 2006 Ränta 5 år % 5,0 4,0 3,8 2,8 3,4 3,5 Ränta 6 mån % 4,1 3,0 2,2 1,8 2,4 2,4 TCWindex1 133,7 127,6 126,0 128,3 125,4 127,3 SEK/ EUR 9,16 9,12 9,13 9,28 9,15 9,25 SEK/ USD 9,72 8,09 7,35 7,47 7,02 7,38 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 16 815 miljoner kronor (51,5 procent) högre än 2005. Det förklaras främst av att det 2005 uppstod stora valutavinster, medan utfallet för 2006 innehåller relativt omfattande valutaförluster. Skillnaden mellan de två årens valutakursdifferenser uppgick till 16 500 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 88 miljoner kronor för 2006, vilket är 72 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.59 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utgiftsområde SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 066 0 25 920 -2 146 25 635 Summa 28 066 0 25 920 -2 146 25 635 Utfallet uppgick till 25 920 miljoner kronor och var därmed 2 146 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2006 beror främst på överskott från EU:s budget 2005 samt lägre utfall än väntat på EU:s budget 2006. Därtill har EU-kommissionen justerat sina beräkningar av medlemsländernas BNI, både för 2006 och tidigare år. Sveriges BNI har visat sig vara relativt mindre jämfört med övriga länders tidigare prognostiserade BNI . Kommissionen har även reviderat beräkningarna av finansieringen av Storbritanniens budgetreduktion, vilket bidrog till att Sveriges andel blev lägre än anvisat i statsbudgeten. Den mervärdeskattebaserade avgiften blev 534 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken är att EU-kommissionen gjort nya beräkningar av medlemsländernas underlag för mervärdesskatt, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Jämfört med 2005 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 285 miljoner kronor (1,1 procent). Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 1 114 miljoner kronor, medan BNI-avgiften minskade med 1 170 miljoner kronor. Tullavgiften ökade med 535 miljoner kronor. Orsaken är ökad import till Sverige. 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Budgeteringen av förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. Denna post var 1 264 miljoner kronor i statsbudgeten för 2006. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av förändringar av anslagsbehållningar 2006 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.60. Tabell 5.60 Förändring av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2006 Miljoner kronor Ramanslag exklusive statsskuldsräntor m.m. Ingående ramöverföringsbelopp 2006-01-01 25 404 + Anvisat i statsbudgeten1 725 209 + Tilläggsbudget 11 072 + Utnyttjade medgivna överskridande 0 - Indragningar -11 027 - Utfall 716 066 = Utgående ramöverföringsbelopp 2006-12-31 34 593 Förändring av anslagsbehållningar 9 189 1 Anvisat i statsbudgeten exkl. Förändring av anslagsbehållningar (1 264 miljoner kronor). Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2006 till 34 593 miljoner kronor. De ökade således med 9 189 miljoner kronor jämfört med 2005. I tabell 5.61 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar 2006 överstigande en miljard kronor. De största anslagsbehållningarna har anslagen 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och 8:1 Biståndsverksamhet. Tabell 5.61 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor Anslag 27 93 01 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 654 07 08 01 Biståndsverksamhet 2 498 15 25 02 Studiemedel m.m. 1 848 10 19 02 Aktivitets- och sjukersättning m.m. 1 748 06 06 02 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 1 557 18 34 01 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (2003)t 1 331 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 233 18 31 11 Investeringsbidrag för anordnade av hyresbostäder 1 228 12 21 02 Föräldraförsäkring 1 076 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2006 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 27 502 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 14 760 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 12 742 miljoner kronor. I tabell 5.62 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten. Tabell 5.62 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2006 SB 20061 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Premiepensionsmedel, inbetalning -27 065 -25 800 -1 265 -25 225 Premiepensions-medel, utbetalning 48 999 24 000 24 999 23 081 PPM, ändrat statsobligationsinnehav 490 -930 CSN, studielån 6 170 8 100 -1 930 6 943 Investeringslån myndigheter 763 382 Myndigheters räntekonton -5 979 2 226 Konton för kommunmoms 0 -5 582 Jordbruksverkets EU-konton 4 566 1 444 Vägverket, Norra länken, Sthlm 255 -1 569 Garantireserver -470 -344 Insättningsgaranti -880 312 Kärnavfallsfonden 349 305 Individuellt kompetenssparande 0 5 950 Vinstmedel Svenska Spel AB 200 350 Banverkets infrastrukturlån 1 021 503 Vägverkets infrastrukturlån 1 286 -953 Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg 0 6 838 Lån till Botniabanan 2 345 2 915 Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta 19 41 varav - Kapitaltillskott Arbetslivsresurs AR AB 20 -Kapitaltillskott Green-cargo AB 0 600 - Extra utdelning Venantius AB 0 -643 -Fastighetsverkets lån för Försäkringskassans fastigheter 0 814 -Exportkreditnämnden, förtidsåterbetalning från Polen 0 -1 825 Övrigt, netto -4 567 -5 510 Summa 27 502 14 760 12 742 10 084 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) utbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 24 000 miljoner kronor. Utfallet blev 48 999 miljoner kronor, dvs. 24 999 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Fr.o.m. 2006 tidigarelade PPM utbetalningen från RGK av pensionsrätter med en månad. Detta medförde att pensionsrätterna för 2005 betalades ut i december 2006 i stället för i januari 2007. Under 2006 blev det alltså dubbla utbetalningar, en i januari avseende 2004 och en i december avseende 2005. Inbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 27 065 miljoner kronor, vilket var 1 265 miljoner kronor högre än beräknat. Dessutom har PPM köpt statsobligationer för 490 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i RGK. Centrala studiestödsnämndens lån i RGK för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten öka med 8 100 miljoner kronor. Utfallet blev 6 170 miljoner kronor, dvs. 1 930 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat tog studiemedel samtidigt som återbetalningarna av lån blev större än väntat. RGK lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade med 763 miljoner kronor. Behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2006 med 5 979 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-konton ökade under 2006 med 4 566 miljoner kronor. Det beror främst på att Jordbruksverkets utbetalningar av gårdsstöd och djurbidrag fr.o.m. 2006 görs i december samma år som de avser. År 2006 belastades således med onormalt stora utbetalningar av stöd. (Se även avsnitt 5.4.30 Kassamässig korrigering.) Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen skall användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2006 utnyttjades 255 miljoner kronor av dessa medel. Insättningsgarantinämnden (IGN) ökade sin kontobehållning i RGK med 880 miljoner kronor, främst beroende på omplacering av en del av sitt kapital från statsobligationer. Kärnavfallsfonden däremot minskade sin kontobehållning med 349 miljoner kronor. Banverket ökade under 2006 sin upplåning i RGK med 1 021 miljoner kronor för finansiering av infrastrukturinvesteringar. Vägverket ökade sina infrastrukturlån med 1 286 miljoner kronor. RGK tog 2005 över finansieringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största projekten är Södra Länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg. Lånen uppgick totalt till ca 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i RGK. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor. Resterande påverkan på lånebehovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden 2007-2015. Under 2006 förföll inga lån. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i RGK. Botniabanan AB lånade 2 345 miljoner kronor under 2006. Totalt ökade nettoutlåningen för infrastrukturinvesteringar med 4 652 miljoner kronor, vilket är 2 148 miljoner kronor mindre än beräknat i statsbudgeten. Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos RGK dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid ingången av 2006 fanns 51 miljoner kronor på kontot. Av dessa utbetalades 20 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2006 uppgick till 1 miljon kronor. Ställningen vid årets slut blev därmed 32 miljoner kronor. I posten Övrigt, netto ingår främst minskade lån i RGK för Försvarets materielverk med 3 905 miljoner kronor. Vidare ingår en ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 2 865 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Fortifikationsverket ökade sina lån med 940 miljoner kronor. Svenska kraftnät ingår med både ökad utlåning (709 miljoner kronor) och minskad inlåning (203 miljoner kronor). Under 2006 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning sammantaget 17 417 miljoner kronor högre än 2005, vilket främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006. 5.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo skall motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera. Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar. Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas både på anslag på statsbudgetens utgiftssida och på Jordbruksverkets EU-konto under RGK:s nettoutlåning. Detta medför en kassamässig korrigering. Betalningar från EU-kommissionen redovisas på statsbudgetens inkomstsida och på Jordbruksverkets EU-konto under RGK:s nettoutlåning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan dessa uppstå på olika budgetår. Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos RGK inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos RGK. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. För 2006 blev utfallet för Kassamässig korrigering -1 098 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var noll miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -1 098 miljoner kronor. I tabell 5.63 framgår de delposter som är möjliga att specificera. Tabell 5.63 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 2006 SB 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 Ränteperiodisering -189 35 Överföring från AP-fonden 0 -2 043 - Förfallande bostadsobligationer 0 -1 818 - Kupongräntor, bostadsobligationer 0 -225 Förskjutning av EU-stöd inom jordbruksområdet -4 566 -1 444 Övrigt 3 657 408 Summa -1 098 0 -1 098 -3 269 Den totala kassamässiga korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet uppgick 2006 till -4 566 miljoner kronor. Huvudorsaken till det negativa utfallet är att Jordbruksverkets utbetalningar av gårdsstöd och djurbidrag till jordbrukarna fr.o.m. 2006 sker i december samma år som det avser i stället för i januari påföljande år. I december 2006 utbetalades därmed 5 924 miljoner kronor i stället för i januari 2007, vilket medförde en extra stor belastning av Jordbruksverkets EU-konto under 2006. Åt motsatt håll verkar att i januari 2006 tidigarelades en motsvarande utbetalning om 1 908 miljoner kronor till december 2005. Redovisningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En mindre kassamässig korrigering uppstår främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av RGK:s utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -189 miljoner kronor för 2006. Posten Övrigt, som uppgick till 3 657miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning. Den kassamässiga korrigeringen för 2006 blev 2 172 miljoner kronor högre än 2005. En bidragande orsak till detta är att förfallande bostadsobligationer (inkl. kupongräntor) gav en negativ påverkan på den kassamässiga korrigeringsposten med 2 043 miljoner kronor under 2005, jämfört med noll miljoner kronor 2006. År 2005 var det sista året för förfall av de bostadsobligationer som överfördes från AP-fonden den 1 januari 2001 i samband med beslutet om det reformerade ålderspensionssystemet. 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första-Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under 2000 ombildades de tidigare fondstyrelserna till AP-fonder med delvis nya uppdrag. År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet. Tabell 5.64 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor SB 2006 TB 2006 Utfall 2006 Utfall- SB 2006 Utfall 2005 AP-fonderna, pensionsutgifter 176 646 176 156 -490 169 127 Administrationsutgifter 2 733 2 749 16 2 801 varav Försäkringskassan m.fl. myndigheter 1 197 1 174 AP-fonderna, rörelsens kostnader 680 858 AP-fonderna, provisions-kostnader 726 521 AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 146 248 Premiepensionssystemet, pensionsutgifter 204 232 28 105 Summa 179 584 179 138 -446 172 033 Utfallet uppgick totalt till 179 138 miljoner kronor och var därmed 446 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2006. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 176 156 miljoner kronor, varav 24 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Under 2006 betalades 232 miljoner kronor ut i premiepension. Ersättningen till Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Konjunkturinstitutet från AP-fonderna för administration uppgick till 1 197 miljoner kronor. AP-fondernas administrationskostnader uppgick totalt till 1 552 miljoner kronor under 2006. I detta belopp ingår även 10 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Före ombildningen till AP-fonder uppgick administrationskostnaderna till 360 miljoner kronor (år 1999). AP-fonderna ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader redovisas fr.o.m. 2005 som kostnader under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. AP-fondernas administrationskostnader för 2006 framgår av tabell 5.64. Jämfört med 2005 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 7 105 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 7 029 miljoner kronor och beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. 6 Statliga garantier och krediter 6 Statliga garantier och krediter 6.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktelser. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En avgift skall tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret (RGK), i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna skall täcka förväntade förluster på garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt. Staten har garantiåtaganden i form av insättningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u-kreditgarantier, andra slags kreditgarantier samt pensionsgarantier. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden till stora delar påverkas av samma riskfaktorer (t.ex. ränteutvecklingen). I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen. Riskerna i portföljen analyseras i avsnitt 6.1.2. Avsnitten 6.1.3-6.1.5 behandlar dels vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster3 , dels vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur dessa förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverksamheten under 2006 och hur dessa påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.6. 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj vid utgången av 2006 var 756 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2005. I summan ingår inte kapitaltäckningsgarantier eftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte värderas. Dessa garantier är dock få. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. Garantierna hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGK4, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Störst av åtagandena är insättningsgarantin (527 miljarder kronor), exportgarantier och u-kreditgarantier (93 miljarder kronor), garantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika slag (41 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, är 11 miljarder kronor. Därutöver redovisas utfästelser om att ställa ut garantier på 61 miljarder kronor för i huvudsak exportgarantier. Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2006-12-31 Miljoner kronor Typ av garanti Garantier Utfästelser Insättningsgarantin och investerarskyddet1 527 363 Garantier om tillförsel av kapital2 83 617 Kapitaltäckningsgarantier2 Grundfondsförbindelser 1 176 Garantikapital 76 441 Övrigt 6 000 Exportgarantier m.m. 92 716 60 669 Exportgarantier 91 576 59 697 Baltramen 7 U-kreditgarantier 1 133 972 Kreditgarantier 41 537 Infrastruktur 25 244 Bostadsfinansieringsinstitut 4 373 Bostadskrediter 5 203 Internationella åtaganden 6 486 Övrigt 231 Övriga garantier 11 131 Pensionsgarantier3 9 491 Affärsverk m.fl. 1 640 Summa 756 364 60 669 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2005. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 2 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 3 Åtagandet för pensionsgarantierna är från 31 december 2005. Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Dessförinnan har portföljen omfattat ca 700 miljarder kronor. Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2002-2006 Miljoner kronor Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier upp till 200 miljarder kronor. Regeringen har för 2006 bemyndigat EKN att av denna ram använda 175 miljarder kronor. För EKN:s investeringsgarantier finns en särskild ram på 10 miljarder kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för Sidas fristående garantier. Ramen för BKN:s nya kreditgarantier är 10 miljarder kronor. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Insättningsgaranti och investerarskydd Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersbolag samt att komplettera den övriga skyddsreglering som omger instituten. Garantin kan sägas innebära att spararna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Garantins existens antas också minska risken för uttagsanstormningar. De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 100 miljarder kronor till 527 miljarder kronor. Insättningsgarantins omfattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt belopp som betalas ut som ersättning är 250 000 kronor per kund och institut. Samma ersättningsbelopp gäller för investerarskyddet, vars syfte är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens investeringar i finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut i samband med tjänster som instituten utför. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten direkt tillför kapital till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa betingelser tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av nuvarande garantimodell 1997 har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats. Garantier som är obegränsade till tid och belopp är nämligen inte förenliga med garantimodellen eftersom de är olämpliga ur ett riskperspektiv och mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två kapitaltäckningsgarantier kvar, båda inom infrastruktursektorn (avseende Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron). En grundfondsförbindelse är i likhet med kapitaltäckningsgarantin en tvåpartsgaranti, men innebär ett begränsat åtagande i belopp och/eller tid. Staten har åtaganden på 1 miljard kronor till ett antal svenska finansieringsinstitut (främst Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten). Sveriges medlemsåtagande i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, regionala utvecklingsbanker m.fl.) består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp utöver det kapital som Sverige direkt betalat in till berört institut. Garantiåtagandena var 76 miljarder kronor vid utgången av 2006. Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle tillföras kapital inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard per år och var 6 miljarder kronor under 2006. Återbetalning av utnyttjat belopp skall ske inom den ovan nämnda ramen. Exportgarantier och u-kreditgarantier Exportgarantier EKN skall främja svensk export genom att mot en premie erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier anpassade till kundernas efterfrågan. Garantivillkoren skall vara likvärdiga dem i omvärlden under förutsättning att verksamheten på lång sikt uppnår ett balanserat resultat. Nya utfästelser och garantier för 90 miljarder kronor utfärdades under 2006 och antalet nya kunder mer än fördubblades. Ökningen i volym beror på en mycket stor affär i Pakistan medan ökningen i antal beror på många nya kunder. Under året har nya och modifierade garantityper lanserats anpassade till små och medelstora företag. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet drygt 150 miljarder kronor. Garantigivning inom den särskilda garantiramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantier som kan finnas för de berörda länderna kan numera hanteras inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet. U-kreditgarantier En u-kredit är en exportkredit som Sida garanterar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har visat en fallande trend under flera år men minskningen har de två senaste åren mattats av. Vid utgången av 2006 var engagemanget drygt 2 miljarder kronor. Övriga kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. En sådan innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. I några fall sköter bolagen sin finansiering genom att emittera obligationer på kreditmarknaden. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje enskild lånetransaktion och även garantier för motparter med vilka bolaget ingår derivattransaktioner. Nedan beskrivs kreditgarantier inom olika områden förutom exportgarantierna och u-kreditgarantierna som redan behandlats. Infrastruktur Det enda infrastrukturprojektet med kreditgaranti är för närvarande Öresundsbron. Svenska och danska staten genom RGK respektive Nationalbanken garanterar solidariskt den upplåning på 25 miljarder kronor som Öresundsbro Konsortiet har på kreditmarknaden. Bostadsfinansieringsinstitut Riksdag och regering beslutade under 2006 att RGK skall överta gäldenärsansvaret för Venantius statsgaranterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på drygt 4 miljarder kronor till dess de förfaller fram till 2013. I och med övertagandet upphör garantierna till Venantius. Bostadskrediter Bostadskreditgarantierna var vid utgången av 2006 cirka 5 miljarder kronor, en minskning med 2 miljarder kronor under året. Den nuvarande konkurrensen om bolånekunder, på en kreditmarknad präglad av extremt hög likviditet och låga kreditförluster, gör att efterfrågan på statliga kreditgarantier har varit fortsatt låg, trots ett ökat bostadsbyggande. Internationella åtaganden De internationella garantierna på drygt 6 miljarder kronor gäller främst krediter från Nordiska investeringsbanken för enskilda projekt i olika länder. Därutöver finns en beloppsmässigt mindre garanti till Sverigehuset i Sankt Petersburg. Övrigt Det finns cirka 550 kreditgarantier på relativt små belopp avsedda att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd. Sammantaget uppgår garantierna till 60 miljoner kronor. Dessa garantiprogram är stängda för ny garantigivning. Sida bedriver en försöksverksamhet med fristående garantier inom en ram på 1 miljard kronor. Vid utgången av 2006 fanns tre engagemang i Afrika på tillsammans 154 miljoner kronor. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden skall trygga upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de före detta myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom garanti. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. I några fall har medlen som skall finansiera pensionerna förts till stiftelser som sedan garanteras direkt eller indirekt av staten. Åtagandena är på 9,5 miljarder kronor. 6.1.2 Portföljens riskprofil Statens garantiportfölj innehåller obalanser eftersom åtagandena tillkommer på politiska grunder och inte i diversifieringssyfte. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtaganden eller grupper av åtaganden i stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. konjunktur- och ränteutveckling). Det går inte att mäta och redovisa den samlade portföljens riskprofil eftersom IGN och BKN inte redovisar avsättningar för förväntade garantiförluster. Under 2006 har BKN infört en ny avgiftsmodell som innebär att varje enskild garanti får en avgift som återspeglar risk och kostnader. BKN kommer att införa en riskbaserad redovisning från och med 2007, men har för 2006 gjort en skuggredovisning av sitt bokslut enligt dessa principer. I mars 2005 avlämnade Insättningsgarantiutredningen betänkandet Reformerat system för insättningsgarantin (SOU 2005:16). Där föreslås bl.a. att insättningsgarantin i fortsättningen skall utformas som en renodlad statlig garanti som prissätts efter risk av en myndighet med resultatansvar och att investerarskyddet även i fortsättningen skall bygga på ömsesidiga principer och administreras av staten. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Nedan följer en beskrivning av olika typer av risker i garantiportföljen samt en bedömning av riskläget. Bedömningarna har utförts av respektive ansvarig myndighet eller departement. Insättningsgarantin är statens största garantiåtagande. Risken för infriande varierar med konjunkturen men även med den finansiella situationen för enskilda banker. Det mest troliga krisscenariot är att ett kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag eller en mindre bank går i konkurs och sådana skadeutbetalningar till följd av insättningsgarantin bedöms kunna täckas av garantins ackumulerade avgifter. Under 2006 inträffade de första ersättningsfallen inom insättningsgarantin då kreditmarknadsbolagen Custodia AB och Allmänna Kapital (Sverige) AB försattes i konkurs. Vid årets utgång hade 1 187 av beräknade 1 277 insättare i Custodia AB fått preliminära ersättningsbesked. Det sammanlagda ersättningsbeloppet beräknas till cirka 134 miljoner kronor. För Allmänna Kapital AB utbetalades de sista ersättningarna i början av januari 2007, totalt blev ersättningarna närmare 41 miljoner kronor. Risken för infriande av investerarskyddet får i allt väsentligt anses vara densamma som för insättningsgarantin. IGN har bedömt att den skyddslagstiftning och de rutiner för internkontroll som finns utgör en tillräcklig säkerhet för de allra flesta investerare i händelse av fallissemang i ett värdepappersinstitut. Det har därför inte ansetts nödvändigt att bygga upp en fond för att säkerställa betalningsberedskap i förväg. Under 2004 inträffade det första ersättningsfallet inom investerarskyddet då värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia AB försattes i konkurs. Hanteringen visade sig vara mycket komplicerad. Hösten 2006 fattade IGN de första besluten om ersättning till 396 investerare. Under året utbetalades närmare 49 miljoner kronor, men totalt beräknas ersättningarna bli 97 miljoner kronor. Risken för infrianden av kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron är till stor del beroende av de framtida intäkterna i projekten. Åtagandena i form av garantikapital till internationella finansieringsinstitut är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Finansieringsinstituten, som är exponerade mot dessa landrisker, är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har dessutom en konservativ kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar vara behäftade med relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Riskvillighet och likviditet inom den privata marknaden har ökat, men på mycket riskfyllda marknader är EKN:s exportgarantier många gånger en förutsättning för att affärer skall kunna bli av. I stor utsträckning är det stora affärer med inslag av projektfinansiering inom framför allt telekomsektorn som kräver EKN:s medverkan. EKN:s garantigivning omfattar allt fler länder, i dag 127 stycken, men ser man på garantibelopp är den internationella spridningen inte lika stor. Liksom tidigare svarar tio länder för cirka 80 procent av volymen. Pakistan är det enskilt största landet följt av Sydafrika. Trenden mot en minskad andel rena statsrisker fortsätter och sammantaget med andra offentliga risker utgör de 35 procent av EKN:s totala risker. Skadeersättningarna under 2006 var de lägsta utbetalningar som gjorts under de senaste decennierna. För u-kreditgarantierna har skadeersättningarna minskat jämfört med föregående år. Årets skadeersättningar orsakades främst av den fortsatt negativa utvecklingen i Zimbabwe. Stora ersättningar har också betalats avseende Pakistan i enlighet med Paris-klubbsavtalet. De företag inom infrastruktur och bostadsfinansiering, vars åtaganden garanteras av staten, har en verksamhet som gör att deras lönsamhet är mycket beroende av den allmänna konjunkturen, ränteläget samt projektspecifika risker och då framförallt trafikutvecklingen för Öresundsförbindelsen. För bostadskreditgarantierna har tillströmningen av skadeärenden fortsatt att minska. Den viktigaste orsaken är det fortsatt låga ränteläget. Pensionsgarantierna, slutligen, är av varierande risk. Gruppen är relativt stor och inom gruppen finns många olika åtaganden i statliga bolag. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse. 6.1.3 Avsättningar för garantiförluster Den avgift eller premie som garantimyndigheterna tar ut skall avspegla risken i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lag5). På så sätt skall avgifterna motsvara kostnaderna för de framtida infrianden och skadeersättningar som myndigheterna kan komma att betala till sina garantitagare. Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar RGK6 , EKN och Sida sina förväntade förluster och avsätter medel för förluster samt administrationskostnader (tillsammans benämnda förväntade kostnader) på skuldsidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2006. Avsättningarna ökade något under året. Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2006-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ Typ av garanti Garanti- engagemang 1 Avsätt- ningar för förväntade kostnader Avsätt-ningarna i relation till engage- mangen Förändring i avsätt-ningarna under 2006 RGK 52 848 2 210 4% -44 EKN 97 720 4 1202 4% 338 Baltramen 7 1 14% 0 Sida 2 033 182 9% -5 Summa 152 608 6 513 4% 289 1 I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår förutom garantiförbindelser även vissa utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.2 och not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte gjorts för framtida förluster. 2 EKN har redovisat en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 174 miljoner kronor varav 487 miljoner kronor är hänförliga till avsättningar för förväntade förluster och 687 miljoner kronor för oförväntade förluster. Nettot av EKN:s avsättningar för förväntade kostnader uppgick därmed till 3 663 miljoner kronor. BKN kommer att införa en riskbaserad redovisning 2007 men har för 2006 gjort en skuggredovisning av sitt bokslut enligt de nya principerna. För BKN:s garantiåtaganden på 5 203 miljoner kronor redovisas en avsättning med 1 700 miljoner kronor. Sida gör ingen avsättning i balansräkningen för sina fristående garantier på 154 miljoner kronor men beräknar förlustrisken till 28 miljoner kronor. Oförväntade förluster Eftersom en stor del av EKN:s och Sidas engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder kan skadefall på dessa länder ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. En särskild avsättning görs därför för oförväntad förlust i engagemanget med 5 485 miljoner kronor för EKN respektive 201 miljoner kronor för Sida. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säkerhetsgrad om 95 procent. Fonder uppbyggda av ackumulerat resultat För 2006 har inte IGN och BKN gjort några avsättningar för framtida garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar dessa myndigheter i stället fonder uppbyggda av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondernas bokförda värde var 16,6 miljarder kronor för IGN och 1,9 miljarder kronor för BKN vid utgången av 2006. Redovisning av åtaganden utan avsättning för förväntade förluster De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s, BKN:s och affärsverkens åtaganden samt Sidas fristående garantier och garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner. Totalt uppgår de till 611 miljarder kronor. 6.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller subventioneras över statsbudgeten i vissa fall. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och andra placeringar IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammarkollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen på uppdrag av IGN. Förvaltningen bedrivs som passiv indexförvaltning. EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på bankkonton, valutakonton, valutadepositioner och obligationer. Räntekonton hos Riksgäldskontoret En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs "utbetalningar" för infrianden och myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av garantier administrerade av Sida och garantierna till Venantius). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Ett minskat lånebehov minskar också statsskulden. Dessa kontobehållningar i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansiering av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Likvida medel Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar i likvida medel. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK på sammanlagt 35 miljarder kronor har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det återstående värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Regressfordringarnas värde uppskattas till 2,3 miljarder kronor. Tabell 6.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2006-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ Typ av garanti Värdepappers-innehav och andra placeringar Räntekonton hos RGK Likvida medel Regressfordringar (netto) Totalt IGN 15 362 882 0 0 16 244 RGK 0 2 511 0 17 2 528 EKN 3 451 9 243 615 2 050 15 359 Baltramen 9 15 2 0 26 Sida 140 810 14 166 1 130 BKN 0 1 855 0 75 1 930 Summa 18 962 15 316 631 2 308 37 217 6.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten kan hantera eventuella framtida infrianden är det viktigt att analysera dels de avsättningar för förväntade kostnader som gjorts, dels de tillgångar som finns i verksamheten för att möta dessa kostnader inklusive framtida avgifter. Tabell 6.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2006-12-31 Miljoner kronor Myndighet/ Typ av garanti Garantien- gagemang Avsätt-ningar för förväntade kostnader Garanti- tillgångar enligt tabell 6.3 Nuvärde av framtida avgifter 1 RGK 52 848 2 210 2 528 1 134 EKN 97 720 4 120 15 359 1218 Baltramen 7 1 26 0 Sida 2 033 182 1 130 93 Summa 152 608 6 513 19 043 2 445 1 RGK redovisar inte framtida avgifter som en tillgång i balansräkningen. En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs i tabell 6.4. Jämförelsen görs på myndighetsnivå och omfattar endast myndigheterna RGK, EKN och Sida. Eftersom övriga garantimyndigheter saknar motsvarande riskredovisning kan för närvarande ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende. Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna i garantiverksamheten för dessa myndigheter täcks av tillgångar i form av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.4.) samt framtida avgifter. För EKN har tillgångarna ökat till följd av stora återvinningar från tidigare skadefall och ökande premieintäkter samtidigt som skadersättningarna varit de lägsta hittills. Den ekonomiska utvecklingen under senare år har gjort att RGK bara tvingats betala för ett fåtal mindre garantier. Men överskottet kan behövas för att täcka förluster i framtiden då stora infrianden tenderar att komma samlade under dåliga tider. Som nämnts tidigare visar BKN en skuggredovisning av sitt bokslut för 2006 enligt de nya principerna för riskvärdering som skall börja tillämpas 2007. Där redovisas tillgångar på 1 855 miljoner kronor för att täcka en avsättning för förväntade förluster på 1 700 miljoner kronor. Sida har inte gjort någon avsättning i balansräkningen för sina fristående garantier men beräknar förlustrisken till 28 miljoner kronor. På ett räntekonto hos RGK finns en säkerhetsreserv på 85 miljoner kronor för dessa garantier. 6.1.6 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Statligt subventionerade avgifter I vissa fall kan riksdagen besluta att ett garantiobjekt inte behöver betala någon garantiavgift eller att avgiften skall vara lägre än en avgift som speglar riskerna. Riksdagen anslår då medel på statsbudgeten för att betala avgiften. Denna subvention kommer att tränga ut andra utgifter under statsbudgetens utgiftstak. År 2006 utbetalades statliga subventioner på 345 miljoner kronor för att bygga upp reserver för förväntade förluster. 204 miljoner kronor avsåg äldre bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor Öresundsbron. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtagandena i form av garantikapital, u-kreditgarantier samt kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan och de svenska landförbindelserna till Öresundsbron. I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner och vilka ytterligare anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från garantimodellen. Tabell 6.5 Anslag vars ändamål 2006 omfattade garantiverksamhet Miljoner kronor UO Anslag Garantiåtagande Utfall 2 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Sverigehuset i Sankt Petersburg 1,4 7 8:1 Biståndsverk-samhet Garantier under LoméIV Bis och Cotonou-avtalet U-kreditgarantier Vissa internationella finansieringsinstitut - - - 7 8:5 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportgarantier Exportgarantier till Baltikum, Ryssland NIB:s miljöinveste-ringslån - 16 25:28 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 18 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Äldre bostadskredit-garantier 156,8 22 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag Öresundsbro Konsortiet Svedab AB 70 - 22 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Öresundsbro Konsortiet Svedab AB Arlandabanan Projekt AB 70 - - Betalningsflöden Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och statsskuld. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto. Flödena utgörs av externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via centralkontot. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2006 Miljoner kronor Myndighet/ Typ av garanti Avgifter Infrianden Åter-vinningar Kostnader för administration IGN 527 -170 0 -15 RGK 29 0 4 -37 EKN 1218 -153 1 971 -106 Baltramen 0 0 2 -1 Sida 6 -54 448 -1 BKN 27 -14 22 -15 Summa 1 807 -391 2 447 -175 Avgifter Garantitagarna betalade 1 807 miljoner kronor i avgifter/premier under 2006. Störst var avgifterna för EKN:s exportgarantier, som ökade kraftigt under 2006, och insättningsgarantin. Infrianden Garantier infriades för 391 miljoner kronor. Närmare hälften av beloppet hänförde sig till de första ersättningsfallen för insättningsgarantin och investerarskyddet. EKN:s och Sidas åtaganden stod i stort sett för den andra hälften. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 2 447 miljoner kronor. Större delen kom från EKN, vars återvinningar var rekordartade under 2006, liksom under 2005. Kostnader för administration Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronor. I förhållande till totala åtaganden utgör administrationen en liten del men den varierar beroende på garantityp. IGN:s administration är anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras mot inkomsttitel. Betalningarnas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i en garantiverksamhet med tillgångar enbart i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i en garantiverksamhet med tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2006. En analys av flödena visar dock att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med ca 3,7 miljarder kronor under 2006 (se tabell 6.6). Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor. De årliga avgifterna har legat mellan en och två miljarder kronor och det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat. Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på cirka en miljard kronor men har minskat till under en halv miljard de senaste åren. De årliga återvinningarna låg i början av perioden strax under en miljard kronor men har de två senaste åren legat kring 2,5-3 miljarder kronor, främst därför att tidigare infriade exportgarantier återvunnits. Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner. avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2002 - 2006 Miljoner kronor 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga krediter, liksom statsbidrag och statliga garantier, kan ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör på så sätt ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut, t.ex. inom infrastrukturområdet, eller genom lagar och förordningar om mindre lån till en bredare krets, t.ex. studielån. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning på marknaden via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten. När staten ställer ut lån med kreditrisk tar staten samma risk som när staten ställer ut en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten via RGK och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut. För den statliga långivningen saknas i dag motsvarande regelverk som för garantier när det gäller att ta ut avgifter som skall motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet. Regeringsuppdrag om en gemensam redovisning av kostnader och risker Det är i dag inte möjligt att via kreditmyndigheternas redovisningar få en klar och samlad bild över statens utestående krediter och riskerna i dessa eftersom det saknas en enhetlig redovisning av kreditmyndigheternas utlåning. Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyndigheterna samt Ekonomistyrningsverket för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 februari 2006. Där föreslås att redovisningen av statens utlåning skall vara enkel men utförlig och visa statens totala fordran för utlåningen. En tillförlitlig riskavspeglande värdering av lånen skall dessutom utgöra underlag för de nedskrivningar som skall spegla förväntade förluster i statens utlåning. Slutligen föreslår utredningen att en kreditmodell motsvarande garantimodellen införs, dvs. samma principer som gäller för statliga garantier skall gälla för statens kreditgivning. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Beskrivning av utestående lånestock I avsnitt 6.2.1 ges en beskrivning av befintlig utlåning, hur den finansieras samt vilka nedskrivningar som görs för osäkra fordringar enligt respektive myndighets bedömning. 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner, företag och projekt var den 31 december 2006 drygt 194 miljarder kronor före reservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen på 176 miljarder kronor från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), som också har ställt ut hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor. RGK är efter CSN den myndighet som har störst utlåning, 15,5 miljarder kronor, främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har tillsammans en utlåning uppgående till mindre än 1 miljard kronor i form av krediter inom bistånd samt lån till jordbrukare, fiskare och småföretag m.fl. Drygt 30 miljarder kronor av de utlånade 194 miljarderna bedöms av berörda myndigheter som osäkra fordringar. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte i samtliga fall på en sådan riskavspeglande värdering av lånen som föreslås i den ovan nämnda rapporten. Därutöver redovisar Försvarets Materialverk (FMV) samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal m.m. under olika fordringsrubriker. Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2006-12-31 Miljoner kronor Kreditmyndighet resp. låntagare/ändamål Utlånat belopp Nedskriv- ningar för osäkra fordringar Utlåning efter avdrag för osäkra fordringar CSN, studielån 176 231 27 631 148 600 CSN, hemutrustningslån 1 611 298 1 313 RGK, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 100 900 RGK, Botniabanan AB 10 140 - 10 140 RGK, Svedab AB (Öresundsbrons landförbindelser) 4 076 1 900 2 176 RGK, övriga 289 289 Sida, biståndskrediter 269 95 174 Sida, villkorslån 302 202 100 NUTEK, lokaliseringslån m.m. 84 48 36 VINNOVA, såddlån 1 1 - Energimyndigheten, Baltikumlån 55 22 33 Energimyndigheten, villkorslån 66 62 4 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 3 3 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 58 13 45 Summa 194 185 30 372 163 813 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till PPM respektive AP-fonden på sammantaget 1 638 miljoner kronor som inte betraktas som lån med kreditrisk. Under de senaste fem åren har utlåningen efter avdrag för osäkra fordringar legat mellan 143 och 163 miljarder kronor. Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra fordringar 2002-2006 Miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden (CSN) Studiestöd Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Ungefär 1,4 miljoner personer har tillsammans studieskulder till CSN på 176 miljarder kronor. En stor andel av den totala skulden, 27,6 miljarder kronor, bedöms av CSN som osäker. CSN administrerar flera olika typer av lån som från finansierings- och redovisningssynpunkt är helt skilda. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Dels äldre lån som finansierats via anslag på statsbudgeten och där låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Dels studielån fr.o.m. 1989 som CSN finansierar via upplåning i RGK. Den låneränta som CSN då betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. När sedan låntagarna betalar ränta till CSN återredovisas denna mot statsbudgeten via inkomsttitel. CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. CSN påför sedan låntagarna en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK. I gengäld får låntagarna inte göra avdrag för inbetald ränta i sina självdeklarationer. Räntan på studielånen täcker därmed i princip statens upplåningskostnad. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden betalas den påförda räntan helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta vid ett årsskifte läggs till kapitalskulden. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK. CSN:s beräkning av osäkra fordringar grundas på tre principer: betalningsbenägenhet, betalningsförmåga och framtida förluster på grund av dödsfall. Om låntagarna inte sköter sina betalningar lämnas ärendena till kronofogden. Vid senaste årsskifte rörde det sig om 83 000 personer. En del av de utlånade medlen skrivs av p.g.a. dödsfall, uppnådd åldersgräns m.m. Avskrivningen skall då minska CSN:s skuld till RGK. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån för inköp av hemutrustning till flyktingar enligt särskild förordning. Lån beviljas på maximalt 35 000 kronor beroende på familjens storlek och om bostaden är möblerad eller inte. Återbetalningstiden varierar mellan 1 och 15 år. Den utestående lånestocken var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kronor fördelad på 56 333 lån med 79 786 låntagare. Av skulden bedöms 298 miljoner kronor som osäker, värderad enligt samma principer som CSN:s studielån. Även hemutrustningslånen finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. I likhet med studielånen fastställer regeringen årligen CSN:s upplåningsränta i RGK baserad på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:4 Hemutrustningslån på statsbudgeten. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna skall betala till CSN. Den var 4,75 procent under 2006. Beroende på låntagarnas individuella förhållanden betalas den påförda räntan helt, delvis eller inte alls. Den nettoränta som löper fram till och med det att lånet förfaller (två år efter utbetalningen) kapitaliseras löpande under året. Låntagarnas räntebetalningar till CSN återredovisas mot statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Vid avskrivningar av hemutrustningslånen skall CSN:s skuld till RGK minska. Den del av avskrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor och upplupna räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital. Riksgäldskontoret För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid utgången av 2006 var 15,3 miljarder kronor utlånat till dessa projekt. Lånet till A-Train AB, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån. I stället för återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning, som inträder när intäkterna i projektet betalat årliga amorteringar och räntor på externa lån samt genererat en viss avkastning på investerat riskbärande kapital till de privata intressenterna. Återbetalningen av lånet till Svedab AB för de svenska landanslutningarna liksom Öresundsbro Konsortiets egna lån skall finansieras med intäkter från Öresundsbron. I fallet Botniabanan skall lånen betalas tillbaka med hjälp av avgifter som Banverket betalar, vilka i sin tur skall täckas av anslag på statsbudgeten. Riksdagen har beslutat att RGK skall ställa ut lån till Saab AB och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive flygmotordelar till den nya superjumbon Airbus 380. Med utgångspunkt från det regelverk som gäller för garantier har under senare år kreditriskavgifter motsvarande garantiavgifterna tagits ut på de nya lån som ställts ut. Lånen till Arlandabanan och Öresundsbrons landanslutningar kom däremot till innan budgetlagen trädde i kraft och några kreditriskavgifter tas inte ut. På grund av förväntade kreditförluster har värdet på dessa lån skrivits ned med 2 miljarder kronor. Övrig utlåning Övrig utlåning sker i huvudsak via anslag på statsbudgeten. Samtliga nedanstående lån har finansierats genom anslag. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Sidas utlåning på 571 miljoner kronor består av biståndskrediter (269 miljoner kronor, varav osäkra fordringar 95 miljoner kronor) och villkorslån (302 miljoner kronor, varav osäkra fordringar 202 miljoner kronor). Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur och villkorslånen ges inom två program för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) utlåning var vid årsskiftet 84 miljoner kronor varav 48 miljoner kronor betraktas som osäkra fordringar. Utlåningen bestod av landsbygdslån på 32 miljoner kronor, lån med villkorad återbetalningsskyldighet baserad på riskdelning i teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt, s.k. såddfinansiering, övertagna från Västra Götalandsregionen på 48 miljoner kronor samt lån administrerade för Sidas räkning på 4 miljoner kronor. Verket för innovationssystem (VINNOVA) övertog s.k. såddlån från NUTEK 2001. Av lånen återstår bara 0,8 miljoner kronor och de är nedskrivna till 0,4 miljoner kronor. Statens energimyndighet har utestående lån på 55 miljoner kronor till olika projekt i Baltikum för att motverka utsläpp av klimatpåverkande gaser genom investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning. De osäkra fordringarna bedöms till 22 miljoner kronor. Vidare har Statens energimyndighet utestående villkorslån inom energisektorn med 66 miljoner kronor varav 62 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Länsstyrelserna har tidigare lånat ut till jordbruk enligt låneprogram som nu är stängda för nyutlåning. Kvarstående lån är på 58 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar. Kammarkollegiet har utestående lån på 3 miljoner kronor från tidigare öppna program eller enligt särskilda beslut. Endast en mycket liten del av beloppet bedöms som osäkra fordringar. 7 Avgifter till och bidrag från EU 7 Avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgiften och återflödet från EU-budgeten. Avgiften baseras på ett antal olika komponenter och Sverige tar emot EU-bidrag inom flera olika sektorer. Sverige har varje år sedan EU-inträdet betalat in mer i avgift till EU-budgeten än vad som har kommit tillbaka i form av bidrag från EU:s budget till svenska mottagare. 7.1 Avgiften till EU:s budget EU:s budget, dvs. utgifter och inkomster, upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Budgetens utgifter och inkomster skall balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån på inkomsterna. Inkomsterna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka fastställs i fördragets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del finansieras av övriga inkomster, som bl.a. utgörs av eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor samt EES-ländernas bidrag. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med icke-medlemsländer. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrationskostnader. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Mervärdesskattebaserad avgift Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2006 beräknas uppgå till 0,35 procent. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av medlemslandets BNI beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomster som tillfaller ett land7. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. Storbritanniens budgetreduktion Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift, vilken finansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om reduktionen fattades med hänsyn till det brittiska nettobidraget. År 2002 reducerades Sveriges finansieringsandel till 25 procent av den tidigare andelen. 7.2 Återflöde från EU-budgeten De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfond och strukturfonderna. Sverige får också medel från bl. a. forsknings- och utvecklingsprogram. Nedan redogörs kortfattat för några av de olika fonderna. En stor del av återflödet går via statsbudgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten. Jordbruksfonden Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd, djurbidrag och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens s.k. garantisektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfonderna (EUGFJ-utveckling). Strukturfonderna Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regional- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) samt Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). 7.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultaträkningen. Under 2006 tog universitet och högskolor samt övriga statliga myndigheter emot 840 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen. I tabell 7.1 nedan redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2002 2006. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU. Tabell 7.1 Periodiserade avgifter till EU 2002-20061 Miljoner kronor 20022 20033 20044 2005 2006 Förändring 2005/2006 Tullavgift 2 480 2 382 2 662 3 003 3 539 535 Jordbruksavgifter 194 175 210 257 169 -88 Momsbaserad avgift 5 190 5 431 3 420 3 113 4 227 1 114 BNI-baserad avgift 10 625 15 733 16 452 18 893 17 723 -1 170 Storbritannienavgift 662 390 273 369 262 -107 Summa EU-avgift netto 19 151 24 111 23 017 25 635 25 920 285 Summa bidrag m.m. 11 217 11 737 12 294 13 137 13 840 703 Nettoflöde från statsbudgeten till EU 7 934 12 374 10 723 12 498 12 080 -418 1 Periodiseringen av EU-avgiften försvåras av att korrigeringar kan göras flera år i efterhand. 2 Från 2001 har 710 miljoner kronor avseende momsavgiften, 876 miljoner kronor avseende BNI-avgiften samt 159 miljoner kronor avseende Storbritannienavgiften periodiserats till 2002. 3 Från 2002 har 811 miljoner kronor avseende momsavgiften, 2 376 miljoner kronor avseende BNI-avgiften samt 56 miljoner kronor. avseende Storbritannienavgiften periodiserats till 2003. 4 Från 2004 har 2 546 miljoner kronor avseende BNI-avgiften periodiserats till 2003. Sveriges redovisade kostnader för avgiften till EU ökade något 2006 jämfört med 2005. Ökningen av den mervärdeskattebaserade avgiften är främst orsakad av att EU-kommissionen justerat beräkningar av medlemsländernas momsunderlag, vilket resulterat i en högre avgift för Sverige. Ökningen av tullavgifterna beror på en ökad handel och import. Minskningen av den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten beror främst på att EU-kommissionen även justerat beräkningarna av medlemsländernas BNI, både för i år och tidigare år. Sveriges BNI har visat sig vara mindre relativt övriga länder, vilket innebar en lägre avgift för 2006. Den lägre BNI-avgiften beror även på att övriga avgifter i ökad grad finansierat unionens kostnader. BNI-avgiften utgör en restfinansiering för att täcka återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter har fastställts. Bidragen från EU ökade med 703 miljoner kronor 2006. Bidragsökningen avser i huvudsak ersättningar från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa kostnader för det offentliga med anledning av stormen Gudrun. Nettoflödet till EU minskade 2006 med 418 miljoner kronor. 7.4 Redovisning på statsbudgeten På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag återfinns inom flera olika utgiftsområden. Betalningar från EU-kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27, anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovisningen på statsbudgeten är i dessa delar kassamässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig mellan jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden allt eftersom kostnaderna uppstår. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut. I tabell 7.2 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2002-2006. Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2002-2006 Miljoner kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Förändring 2005/2006 Tullavgift 2 480 2 382 2 662 3 003 3 539 535 Jordbruksavgifter 194 175 210 257 169 -88 Momsbaserad avgift 5 291 4 620 3 420 3 113 4 227 1 114 BNI-baserad avgift 12 125 10 811 18 998 18 893 17 723 -1 170 Storbritannienavgift 559 334 273 369 262 -107 Summa EU-avgift1 20 648 18 322 25 563 25 635 25 920 285 Bidrag från EUGFJ2 7 641 8 163 8035 8946 8 890 -56 Bidrag från FFU3 32 34 25 109 76 -33 Bidrag från ERUF4 1 303 1 640 1458 1381 1 212 -169 Bidrag från ESF5 211 2 072 1915 1849 1 270 -579 Bidrag till transeuropeiska nätverk 91 69 91 300 194 -106 Övriga bidrag från EG 29 39 31 7 799 792 Summa bidrag m.m.6 9 307 12 016 11 555 12 592 12 441 -151 Nettoflöde från statsbudgeten till EU 11 341 6 306 14 008 13 043 13 479 436 1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket 3 Fonden för fiskets utveckling 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden 5 Europeiska socialfonden 6 Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m. Avgiften ökade med 285 miljoner kronor medan bidragen från EU minskade med 151 miljoner kronor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 436 miljoner kronor. Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabellerna ger ingen helhetsbild av effekterna av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansieringen är en förutsättning för att medel från bl.a. strukturfonderna skall kunna utbetalas. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag på statsbudgeten. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer naturligtvis även under myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa mycket svåra att särskilja. Dessutom förekommer naturligtvis andra indirekta effekter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna exakt. 7.5 Anslag finansierade med EU-medel Det finns olika anslag som helt eller delvis finansieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, uppgick 2006 till 17,4 miljarder kronor. Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår då endast till 12,4 miljarder kronor. Att utfallen på anslag skiljer sig med 5,0 miljarder kronor från vad som redovisats som bidrag från EU beror på periodiseringseffekter och beslut. Exempelvis har 11,7 miljarder kronor avseende gårdsstöd och djurbidrag betalats ut från anslaget 2006, medan bidragen från EG:s jordbruksfonds garanti- och utvecklingssektioner uppgår till 6,2 miljarder kronor. Återstående bidrag betalas in och redovisas mot inkomsttitel under 2007. Tabell 7.3 Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2006 08 12:08 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 15 13 22:06 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 1 581 19 33:05 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 1 1881 22 36:05 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 194 23 41:04 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning 12 23 43:03 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 11 665 23 43:04 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 829 23 43:08 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 65 23 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 7 23 44:02 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 876 Summa 17 432 1 Den del av anslaget som finansieras med EU-medel Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och strukturfonder. Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direktstöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka i princip motsvarar den brukade arealen för 2006. Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till jordbruket som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anslag finansierade av EG:s strukturfonder Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Anslaget skall finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbetskraften och medverkar till kompetensutveckling. Anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 Målet med Europeiska regionala utvecklingsfonden och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional obalans genom att delta i utvecklingen och strukturanpassningen av regioner som utvecklas långsammare och i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång. 8 Revisionsfrågor 8 Revisionsfrågor Riksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisningar. I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende 2006. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med en bedömning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpropositionen för 2008 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen. Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s budget. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den ekonomiska förvaltningen varit sund. I avsnitt 8.2 redovisas rättens väsentligaste iakttagelser från granskningen av budgetåret 2005. 8.1 Revisionsberättelse med invändning Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 11 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2006. Antalet invändningar 2005 var 16. Arbetslivsinstitutet Riksrevisionen har följande invändning. Arbetslivsinstitutet har inte vid sin värdering av tillgångar och skulder beaktat beslutet om avveckling av myndigheten. Det föreligger därför väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposter och därmed påverkan på årets kapitalförändring samt redovisning mot anslag. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska ställning och resultat. Insättningsgarantinämnden Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Insättningsgarantinämnden har överskridit anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden anslagspost 1, med 1 miljon kronor på grund av bristande intern styrning och kontroll. Integrationsverket Riksrevisionen har följande invändning. Integrationsverket har avseende ersättningar till kommuner för havda kostnader för bl.a. hälsoundersökningar underlåtit att redovisa upplupna kostnader. Det föreligger därför ett väsentligt fel i myndighetens balansräkning och därmed påverkan på årets kapitalförändring. Detta innebär att årsredovisningen inte är i allt väsentligt rättvisande. Konsumentverket Riksrevisionen har följande två invändningar. Avyttring av tidningen Råd & Rön Konsumentverket har genom avtal, undertecknat den 16 mars 2006, överlåtit tidningen Råd & Rön till ett av Sveriges konsumentråd helägt nybildat bolag. Av Konsumentverkets årsredovisning framgår att riksdag och regering på olika sätt agerat i frågan om avyttring av tidningen Råd & Rön. Bland annat hänvisas till propositionen Trygga konsumenter som handlar hållbart (prop. 2005/06:105). I denna proposition konstaterade regeringen att Sveriges Konsumentråd kommer att ta över tidningen Råd & Rön från Konsumentverket fr.o.m. maj 2006. Det kommer att stärka organisationens möjligheter att bedriva opinionsbildande arbete. Att kunna erbjuda enskilda medlemmar en tidning ökar också organisationens möjligheter till ett bredare medlemsunderlag bland enskilda konsumenter. Regeringen ser positivt på denna utveckling. Riksrevisionen konstaterar att även om regeringen enligt propositionen ställt sig positiv till överlåtelsen av tidningen Råd & Rön togs inget regeringsbeslut i frågan. Regeringens uttalande och information i bl.a. propositionen kan inte likställas med ett regeringsbeslut. Riksrevisionen har inte identifierat något regelverk, regleringsbrev eller liknande där det framgår att Konsumentverket inte får avyttra Råd & Rön. Det finns emellertid skäl som talar för att Konsumentverket borde ha inhämtat ett regeringsbeslut före avyttring. Råd & Rön är en omfattande verksamhet. Omsättningen för verksamheten budgeterades 2006 till 22,9 miljoner kronor. Dessutom har regering och riksdag på olika sätt engagerat sig i frågan om Råd & Rön, dock utan att regeringen har fattat beslut. Det hade därför varit lämpligt att Konsumentverket inhämtat regeringsbeslut före avyttring. När en myndighet avyttrar statens lösa egendom är förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom tillämplig. Enligt 6 § får försäljning ske om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar. Enligt 7 § skall försäljning genomföras affärsmässigt. Konsumentverkets avyttring av tidningen Råd & Rön har inte skett affärsmässigt. Dels har Konsumentverket inte undersökt om det fanns fler köpare, dels har Konsumentverket inte gjort någon marknadsmässig värdering av varumärket. Detta strider mot kravet om affärsmässighet i 7 § i förordning (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom. Brister i den interna styrningen och kontrollen av betalningsflödena Det har under 2006 funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av Konsumentverkets betalningsflöden. Bristerna har bl.a. fått till följd att myndighetens räntekonto uppvisar ett för högt saldo. Felet som uppkom före 1999 uppgår enligt Konsumentverkets utredning till ca 14,2 miljoner kronor, varav ca 6 miljoner kronor avser ränta. Felets omfattning konstaterades i slutet av 2005 och Konsumentverket har inte korrigerat detta. Konsumentverket har agerat i frågan genom att skriva till regeringen och Ekonomistyrningsverket i slutet av 2006. Konsumentverket borde ha agerat tidigare efter genomförd utredning och korrigerat felet genom betalning från myndighetens räntekonto till statsverkets checkräkning. Bristerna avser även sen information till regeringen. Konsumentverket har ett underskott på posten Balanserad kapitalförändring som beror på en prenumerationsskuld från 1993/94 som myndigheten inte fått täckning för. Underskottet uppgår enligt Konsumentverkets utredning till ca 18 miljoner kronor, varav ca 7,6 miljoner kronor avser ränta. För att täcka underskottet krävs ett regeringsbeslut. Efter genomförd utredning, då bl.a. omfattningen av underskottet konstaterades, avvaktade Konsumentverket ett år innan skrivelse skickades till regeringen. Skrivelse borde ha skickats tidigare. Kriminalvården Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Den interna kontrollen och styrningen av upphandlingsverksamheten har varit bristfällig. Kriminalvården har vid upphandling av projekteringsutgifter m.m. uppgående till totalt ca 209 miljoner kronor ej gjort detta enligt vad som regleras i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Länsstyrelsen i Örebro län Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Länsstyrelsen har under räkenskapsåret 2006 rekvirerat strukturfondsmedel från Regionala utvecklingsfonden med ett för högt belopp om 84 miljoner kronor. I under året gjorda rekvisitioner har stödberättigade utgifter i utgiftsdeklaration samt tillhörande ansökan om utbetalning från EU-kommissionen perioden, september 2005 - mars 2006, medtagits även vid efterföljande rekvisitionstillfället. Härigenom har länsstyrelsen rekvirerat medel för samma stödberättigade utgifter i två betalningsansökningar dvs. dubbelt. Mittuniversitetet Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Mittuniversitetet har engagemang i en ideell förening och därmed även i ett av föreningen helägt aktiebolag samt styrelserepresentation i dessa associationer utan att ha regeringens tillstånd. Engagemanget inkluderar vidare att Mittuniversitetet iklätt sig finansiella åtaganden. Riksrevisionen anser att myndigheten i och med detta överträtt sina befogenheter. Myndigheten för skolutveckling Riksrevisionen har följande invändning. Myndigheten för skolutveckling har utan bemyndigande från regeringen ingått åtaganden om utbetalning av bidrag för 2008 om totalt 98,8 miljoner kronor, vilket strider mot 20 § anslagsförordningen (1996:1189). De ingångna åtagandena framgår inte av årsredovisningen. Polarforskningssekretariatet Riksrevisionen har följande invändning. Polarforskningssekretariatet har avseende sin tjänsteexport underlåtit att redovisa upplupna kostnader på 14,2 miljoner kronor. Det har fått till följd att årets kapitalförändring är för högt redovisad samt att kostnaderna i särredovisningen av tjänsteexporten är för lågt redovisade med motsvarande belopp. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild. Riksutställningar Riksrevisionen har följande invändning. Riksutställningar har inte följt god redovisningssed och redovisat kostnader avseende år 2006 som har uppstått p.g.a. omlokaliseringen av verksamheten till Gotland. Om kostnaderna hade redovisats korrekt, skulle de ha haft väsentlig påverkan på myndighetens redovisade resultat och ställning. Årets redovisade kapitalförändring skulle ha varit väsentligt lägre, och redovisade avsättningar och periodavgränsningsposter på balansräkningens skuldsida skulle ha varit med motsvarande belopp högre. Sameskolsstyrelsen Sameskolstyrelsen har under åren 1998-2006 tagit ut för låg ersättning från hemkommun avseende kostnader för elever i sameskolan. Totalt har 11,8 miljoner kronor för lite tagits ut under dessa år. Av årsredovisningen framgår inte det totala beloppet för hela perioden. 8.2 Revision av EU-medel Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unionens budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även rättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutioner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande. Revisionsrättens årsrapport, inklusive revisionsförklaring och specialrapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommendation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Årsrapporten bereds i rådet och utgör underlag för Ekonomi- och finansministerrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten identifierat. Förslaget från Ekofinrådet är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2005. 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2005 Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2005 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsrätten anser att de konsoliderade räkenskaperna för 2005 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapens finansiella ställning. Uttalandet görs med reservation för vissa felaktigheter i de in- och utgående balanserna i balansräkningen och en inkonsekvent tillämpning av förfarandena för periodavgränsning vid kommissionens generaldirektorat. Kommissionen införde under 2005 ett nytt redovisningssystem som bygger på bokföringsmässiga principer. Revisionsrätten anser att detta har haft en positiv inverkan på räkenskaperna tillförlitlighet. Revisionsrätten anser vidare att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden, administrativa utgifter och strategi inför anslutningen, med undantag av Sapardprogrammet. För att förbereda kandidatländer för EU-medlemskap finns särskilda förmedlemskapsstöd som främst är inriktat på att stärka de institutionella strukturerna i de nya medlemsstaterna. Sapard-programmet ger stöd till landsbygdsutveckling och förbereder för nationellt genomförande av EU:s program för utveckling av landsbygden i landet. Ett uttalande utan reservationer kan dock inte lämnas för den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Situationen anses främst bero på brister i den interna kontrollen, där övervakningen och kontrollen anses har varit otillräcklig och ineffektiv. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier. Omfattande brister rör framför allt jordbruks- och regionalstöden, vilka är medel som förvaltas och kontrolleras i medlemsstaterna och utgör omkring 80 procent av EU:s budget. Det är därför angeläget att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sitt arbete med att stärka förvaltnings- och kontrollsystemen. Revisionsrätten välkomnar den åtgärdsplan till en förstärkt intern kontroll av EU-medlen som kommissionen presenterade under 2006. Rätten understryker betydelsen av att sträva mot en effektiv internkontroll inom gemenskapen. Revisionsrätten konstaterar att kommissionen gjort framsteg när det gäller att reformera sitt system för intern kontroll, samt att detta har haft en positiv effekt på laglighet och korrekthet vad gäller kommissionens interna förvaltning. 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), som riksdagen ställt sig bakom, slås fast att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen skall tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen ansvarar, i samarbete med medlemsstaterna, för genomförandet av budgeten och följaktligen för att utarbeta och genomföra effektiva kontrollsystem som säkerställer att den ekonomiska förvaltningen är sund. Sverige fäster stor vikt vid rättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som rätten uppdagat. Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten. I de fall Sverige omnämns rör det bl.a. egna medel, där det rör frågor av mer teknisk karaktär avseende transisteringssystemet, samt strukturfonderna där brister konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemen. 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2005 gällande Sverige Generella åtgärder För närvarande bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att stärka den intern styrningen och kontrollen inom den svenska statsförvaltningen. Under våren 2007 kommer regeringen att bereda förslag till dels en ny myndighetsförordning, dels en förordning gällande intern styrning och kontroll i staten. I detta sammanhang är regeringens ambition även att i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förtydliga innebörden av undertecknandet av årsredovisningen i meningen att den interna styrningen och kontrollen bedöms vara betryggande. Tydliga krav på en väl fungerande intern styrning och kontroll på nationell nivå bidrar även till att myndigheternas hantering av EU-medel förstärks. Medlemsstaterna och kommissionen har ett gemensamt förvaltningsansvar för en majoritet av EU:s budget. Det är därför angeläget att även medlemsstaterna vidtar åtgärder nationellt i syfte att stärka förvaltningen och kontrollen av EU-medel. Regeringen överväger mot denna bakgrund, och i likhet med de initiativ som redan tagits i Nederländerna, Danmark respektive Förenade Kungariket, att införa ett nationellt intygande avseende de EU-medel som hanteras i Sverige. Ett arbete har påbörjats inom Regeringskansliet i syfte att utforma ett förslag till intygande avseende hantering av EU-medel. I det följande redogörs närmare för revisionsrättens väsentligaste iakttagelser som har anknytning till svenska förhållanden. Egna medel (EU-budgetens inkomster) Revisionsrätten har granskat redovisningen av traditionella egna medel vid kommissionen och i medlemsstaterna, samt analyserat flödet av tullar. En undersökning av gemenskapens transiteringssystem visade dock att många medlemsstater, däribland Sverige, inte hade ändamålsenliga system för att inleda utredningar i tid när det fanns tvivel om varupartiers ankomst. Stora förseningar förekom också under senare stadier av utredningen och indrivningsförfarandet. Därför uppbars tullar och avgifter ofta sent i sådana fall. I flera fall ansåg rätten att tullkontrollerna av varor i tillfällig förvaring inte var tillräcklig för att garantera att tidsfrister och andra regler i gemenskapens tullkodex iakttogs. Tullverket genomförde under 2004 en omorganisation som bl.a. innebar att hanteringen av granskade ärenden överfördes från flera tullkontor till en central enhet vid Tullverket. Detta medförde att handläggningen och utskick av efterlysningar till en början tappade fart. Rutinerna kring underrättelse till huvudansvarig var heller inte optimala, något som nu rättats till genom en översyn av rutinerna. Dessa omständigheter ledde sammantaget även till att tullskulden fastställdes senare än vad som var önskvärt. Vad gäller de stora förseningar som förekom under senare stadier av utredningen har revisionsrätten uppgett att tre ärenden granskades och att tidsgränserna på 10 månader för inledande av uppbördsförfaranden aldrig respekterades och att förseningarna kunde vara nästan 11 månader. Dessutom fanns det inga bevis på att borgensmännen inom tidsgränsen på 12 månader hade underrättats om att förfarandet inte hade kunnat avslutas, vilket befriade dem från åtagandet att betala eventuella tullskulder och innebar en risk för de traditionella egna medlen. Ett försenat inledande av uppbördsförfarandena ledde till att tullskulder fastställdes för sent och därmed att egna medel gjordes tillgängliga för sent i de tre granskade fallen. När det gäller transiteringar där Sverige var bestämmelseland respekterades i allmänhet tidsgränserna för uppbörd och bokföring förutom i ett av de granskade fallen. Tullverket har som ansvarig myndighet sett över rutinerna och åtgärdat de brister som rätten identifierat. Strukturfonder Revisionsrätten granskade 16 strukturfondsprogram i medlemsstaterna, sex program från finansieringsperioden 1994-1999 och tio program från finansieringsperioden 2000-2006. Revisionsrätten kunde konstatera en väsentlig förekomst av fel när det gällde redovisningarna av projektutgifter i alla stickprov av program från finansieringsperioden 1994-1999. Av de 65 granskade projekten var 33 behäftade med väsentliga fel. För tre program i det granskade stickprovet, där bl.a. Europeiska Socialfondens mål 3 i Sverige ingick, hade några av de stödmottagare som valts ut för granskning inte arkiverat de styrkande underlagen till sina redovisade utgifter. . Sverige delar inte revisionsrättens slutsats i alla delar vad gäller det svenska program som varit föremål för revisionsrättens granskning. Internrevisionen vid Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning av rättens iakttagelser genomfört en eftergranskning. Av denna framgår att den dokumentation som revisionsrätten till stora delar uppger saknas i allt väsentligt har kunnat identifieras. Sverige bedömer att revisionsrättens iakttagelser till merparten kan ha uppkommit dels till följd av vissa missuppfattningar kring hur det svenska förvaltningssystemet fungerar, dels till följd av att all dokumentation inte fanns tillgänglig vid rättens besök. Mot bakgrund av att ett antal år har förflutit sedan projekten slutfördes kunde den berörda dokumentationen inte alltid hittas hos stödmottagarna utan fanns arkiverad vid ansvarig myndighet. Detta gäller t.ex. uppgifter om deltagare och verifieringen av deltagarersättning som nationell medfinansiering. Sverige har således i flertalet fall kunnat ta fram dokumentationen, och endast i några få fall funnit brister av den art som revisionsrätten påtalar. Jordbruk Inom ramen för revisionsförklaringen har revisionsrätten gjort några påpekanden som avser Sverige. Bland annat har avvikelser konstaterats i deklarationer av för stora odlingsarealer mellan ansökt och faktiskt uppmätt areal. Felaktigheterna bedöms vara engångsföreteelser och svenska myndigheter har återkrävt beloppen i fråga. 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större. De olika avgränsningsbegrepp som används för redovisningar av statens ekonomi beskrivs närmare i bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning av den totala statliga bokförda förmögenheten. 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Redovisningen av myndigheternas tillgångar avseende ägarandelar i företag som är mindre än 20 procent utgörs endast av värdet enligt myndigheternas bokslut. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 9.2 och 9.3. Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 skall AP-fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19 rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004-2006 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Frågan om ytterligare överföringar hänsköts till en kontrollstation 2004 med avsikten att det skulle ske en slutlig reglering den 1 januari 2005. Vid överläggningar mellan de fem partierna i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast, men att någon överföring inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall vidtas och när ett slutligt belopp i så fall skall föras över. Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. De fem partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen har under dessa överläggningar gjort bedömningen att det under överblickbar tid fortsatt kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Myndigheter Summa tillgångar 793 817 864 942 1 002 Summa skulder 1 566 1 607 1 639 1 687 1 637 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -773 -790 -775 -745 -635 Summa skulder och kapital 793 817 864 942 1 002 Statliga bolag, banker och finansinstitut Summa tillgångar 889 946 1 021 1 159 1 213 Summa skulder 706 746 770 886 908 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 183 200 251 273 305 Summa skulder och kapital 889 946 1 021 1 159 1 213 Riksbanken Summa tillgångar 201 186 183 209 201 Summa skulder 112 114 119 149 138 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 89 72 64 60 63 Summa skulder och kapital 201 186 183 209 201 AP-fonderna Summa tillgångar 494 582 655 780 871 Summa skulder 7 5 9 11 13 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 487 577 646 769 858 Summa skulder och kapital 494 582 655 780 871 Premiepensionsmyndigheten Summa tillgångar 105 140 170 240 295 Summa skulder 2 2 2 2 2 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 103 138 168 238 293 Summa skulder och kapital 105 140 170 240 295 Allmänna arvsfonden Summa tillgångar 1 1 1 1 1 Summa skulder 1 1 1 1 1 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 0 0 0 0 0 Summa skulder och kapital 1 1 1 1 1 Den statliga sektorn elimineringar Summa tillgångar -277 -306 -323 -380 -397 Summa skulder -97 -108 -105 -108 -94 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -180 -198 -218 -272 -303 Summa skulder och kapital -277 -306 -323 -380 -397 Den statliga sektorn totalt Summa tillgångar 2 206 2 366 2 571 2 951 3 186 Summa skulder 2 297 2 367 2 435 2 628 2 605 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -91 -1 136 323 581 Summa skulder och kapital 2 206 2 366 2 571 2 951 3 186 Vid utgången av 2006 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 186 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2006 med 235 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 605 miljarder kronor 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 miljarder kronor. Till följd av ökad sysselsättning samt en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 91 miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital med 89 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2006 till 858 miljarder kronor. PPM:s tillgångar ökade med 55 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick vid utgången av 2006 till 293 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 213 miljarder kronor, en ökning med 54 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 22 miljarder kronor till sammanlagt 908 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Sveriges Bostadsfinansieringsbolag SBAB och Svensk Exportkredit AB där tillgångar och skulder ökat med 33,8 miljarder kronor respektive 21,7 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars skulder minskat med 25,7 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 581 miljarder kronor. Ökningen med 258 miljarder kronor jämfört med 2005 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 110 miljarder kronor och nu uppgår till -635 miljarder. Även AP-fonderna och PPM ökade det egna kapitalet med sammanlagt 144 miljarder kronor. Bland de statliga bolagen ökade Vattenfall AB eget kapital med 18,5 miljarder kronor och LKAB med 4,3 miljarder kronor. Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regeringskansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag). Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) Miljoner kronor 2002 2003 2004 2005 2006 Regerings-kansliet 178 687 196 065 216 504 270 189 301 704 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Riksbanken 58 0 61 61 0 Affärsverk Luftfarts- verket 181 156 150 153 162 Svenska kraftnät 323 324 351 415 422 Övriga myndigheter 59 60 63 57 45 Summa 180 308 197 605 218 129 271 875 303 333 Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret. För att undvika dubbel redovisning elimineras dessa mot summa tillgångar respektive skulder för den statliga sektorn. Även AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbanken har från utgången av 2001 inte kvar några statspapper eftersom den extra utdelningen till staten 2001 främst utgjordes av statsobligationer. Tabell 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas och PPM:s innehav av statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret Miljoner kronor 2002 2003 2004 2005 2006 AP-fonderna 51 711 61 277 59 579 60 597 68 038 PPM 45 481 46 361 45 626 47 168 25 712 Riksbanken 0 0 0 0 0 Summa 97 192 107 638 105 205 107 765 93 750 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten AP-fondernas redovisning avser bokfört marknadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag. I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. I denna sammanställning av den statliga sektorn redovisas även det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet på samma sätt som AP-fondernas tillgångar. De redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital i den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder, tabell 9.1. Även i nationalräkenskaperna (NR) ingår sparandet i premiepensionssystemet som en del av sparandet inom den offentliga sektorn. EU:s statistikorgan Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensionssystemet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bl.a. med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regelverket för både avgifter och förmåner. Detta beslut har nu ändrats av Eurostat till att avgiftsbestämda fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. För medlemsländer som för närvarande klassificerar sådana allmänna pensionssystem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en övergångstid att ändra redovisningen till mars 2007. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel skall avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fonderna. Tabell 9.4 AP-fonderna 2006 Miljoner kronor Tillgångar Skulder Fondkapital Första AP-fonden 210 124 3 019 207 105 Andra AP-fonden 217 788 1 013 216 775 Tredje AP-fonden 218 223 6 025 212 198 Fjärde AP-fonden 203 316 2 779 200 537 Sjätte AP-fonden 17 254 64 17 190 Sjunde AP-fonden 65 215 -150 Första AP-fondens avvecklingsfond 3 644 1 3 643 Fjärde AP-fondens avvecklingsfond 489 0 489 Summa 870 903 13 116 857 787 AP-fondernas sammanlagda resultat för 2006 är 83 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och administrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto tillfört kapital på totalt 6 miljarder kronor. I den konsoliderade balansräkningen för staten redovisas Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningarna avser den beräknade pensionsskulden för statligt anställd personals avtalspension. I princip samtliga myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk som skuldför den beräknade pensionsavsättningen. Därutöver gör några myndigheter egna pensionsavsättningar (se not 43 till balansräkningen, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser). I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspensionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning, men inte i sammanställningen i tabell 9.1 där PPM:s fonderade kapital hanteras på samma sätt som AP-fondernas och redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. På samma sätt redovisas även skulder avseende ej fastställda avgiftsmedel som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemet finansiella ställning och utveckling skall närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2006 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pensionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2006 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 ingår med beloppet 3,4 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2006 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag. Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 303 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Akademiska Hus AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 50 procent av det bokförda värdet. Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 33,8 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ett ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper samt ökad utlåning till allmänheten. Bolaget har under året byggt upp en likviditetsportfölj som buffert mot likviditetsrisk. Skulderna har ökat med 33,3 miljarder kronor till största delen avseende emitterade värdepapper. AB Svensk Exportkredit har ökat sina tillgångar med 21,7 miljarder kronor. Det är främst utlåning till allmänheten och obligationer och andra värdepapper som har ökat. Utlåningsökningen avser främst företagssektorn, men även utlåningen till kommuner ökar. Den svenska kronans förstärkning har reducerat ökningen av tillgångarna. Skuldökningen med 21,3 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper. Vattenfall AB har minskat tillgångarna med 7,3 miljarder kronor och skulderna med 25,7 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser banktillgodohavanden, som ökat med 8,6 miljarder kronor och anläggningstillgångar som minskat med 8,1 miljarder kronor. Tillgångarnas minskning förklaras i övrigt främst av ny redovisningsprincip avseende utsläppsrätter som bolaget erhållit gratis från olika statsmakter. Principbytet har reducerat både tillgångar och skulder med 5,3 miljarder kronor. De skulder i övrigt som minskat är väsentligen räntebärande skulder, som amorterats ned med 13,0 miljarder kronor samt uppskjuten skatteskuld, som minskat med 10,1 miljarder kronor. Eget kapital har ökat med 18,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 18,7 miljarder kronor. Eget kapital har påverkats negativt av utdelning till staten av 5,8 miljarder kronor och 3,3 miljarder kronor i omräkningsdifferenser, samt positivt med 4,6 miljarder kronor av kassaflödessäkring och 1,9 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital. Dessutom har det egna kapitalet höjts med 2,3 miljarder kronor efter en justering av uppskjuten skatteskuld i startbalansräkningen vid bolagiseringen av Vattenfall AB. TeliaSonera AB:s tillgångar uppgår till 199,4 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 90,3 miljarder kronor. Minskningen under året är 2,0 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket främst avser ökad långfristig upplåning med 3,8 miljarder kronor samtidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 3,5 miljarder kronor som ett resultat av utdelning till staten av 7,1 miljarder kronor och valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 4,1 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst på 7,7 miljarder kronor. 9.4 Riksbanken Riksbankens tillgångar har minskat med 7,9 miljarder kronor och skulderna med 10,5 miljarder kronor under året. Minskningen av tillgångarna avser främst banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta, som minskat med 5,1 miljarder kronor. Dessutom har huvudsakliga refinansieringstransaktioner minskat med 2,9 miljarder kronor och avser främst en minskning av den penningpolitiska repan för att finansiera utdelningen av 5,3 miljarder kronor till staten. Skuldernas minskning kan främst hänföras till minskade värderegleringskonton för orealiserade valutakursvinster. Som en följd av kronans förstärkning under året har värderingen av valutareserven, för flertalet valutor, istället medfört orealiserade förluster som ingår som kostnad i resultaträkningen. Det egna kapitalet har ökat med 2,6 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott 7,9 miljarder kronor reducerat med utdelning av 5,3 miljarder kronor till staten. 9.5 Pensionssystemets årsredovisning Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp - demografiska, ekonomiska och beteendemässiga - som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt skall ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets årsredovisning 2006. Redovisningsprinciper Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har Premiepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfereringar m.m. varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första - Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter - avgiftstillgången - och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet - omsättningstiden. Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutvecklingen. Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna skall placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder. Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 16 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista året som ATP-poäng kan tjänas in. Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor. Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Miljoner kronor 2006 2005 Förändring Förändring av fondtillgångar1 Pensionsavgifter 233 625 203 176 30 499 Pensionsutbetalningar -176 388 -169 232 -7 156 Avkastning på fonderat kapital 110 342 159 383 -49 041 Administrationskostnader -2 406 -2 319 -87 Summa förändring av tillgångar (a) 165 1732 191 008 -25 835 Förändring av avgiftstillgång Värdet av förändringen i avgiftsinkomst 236 612 163 453 73 159 Värdet av förändringen i omsättningstid -12 652 -49 367 36 715 Summa förändring av avgiftstillgång (b) 223 960 114 086 109 874 Förändring av pensionsskuld3 Nya pensionsrätter och ATP-poäng -241 169 -213 180 -27 989 Pensionsutbetalningar 176 364 169 176 7 188 Indexering/värdeförändring -221 144 -206 585 -14 559 Värdet av förändring i medellivslängd m.m. -32 764 -36 519 3 755 Uppkomna arvsvinster/ dödsfallskapital 9 865 9 150 715 Fördelade arvsvinster -10 557 -9 542 -1 015 Avdrag för administrationskostnader 1 500 2 073 -573 Summa förändring av pensionsskuld (c) -317 9054 -285 427 -32 478 Årets resultat (a)+(b)+(c) 71 2285 19 667 51 561 1 Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar. 2 Varav inkomstpensionssystemet 88 746 miljoner kronor och premiepensionssystemet 76 427 miljoner kronor. 3 Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post (+) innebär att pensionsskulden minskar. 4 Varav inkomstpensionssystemet -241 534 miljoner kronor och premiepensionssystemet -76 371 miljoner kronor. 5 Varav inkomstpensionssystemet 71 172 miljoner kronor och premiepensionssystemet 56 miljoner kronor. Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning Miljoner kronor 31/12 2006 31/12 2005 Förändring Tillgångar Buffertfonden 857 937 769 190 88 747 Försäkringstillgångar1 269 447 193 077 76 370 Övriga tillgångar 25 956 47 410 -21 454 Avgiftstillgång 5 944 638 5 720 678 223 960 Summa tillgångar 7 097 9782 6 730 355 367 6233 Skulder och resultat Ingående balanserat resultat 26 770 7 104 19 666 Årets resultat 71 228 19 667 51 561 Utgående balanserat resultat 98 000 26 770 71 228 Pensionsskuld 6 972 4574 6 654 553 317 9055 Övriga skulder 27 521 49 032 -21 511 Summa skulder och resultat 7 097 978 6 730 355 367 623 1 Avser premiepension 2 Varav inkomstpensionssystemet 6 802 575 miljoner kronor och premiepensionssystemet 295 403 miljoner kronor. 3 Varav inkomstpensionssystemet 312 707 miljoner kronor och premiepensionssystemet 54 916 miljoner kronor. 4 Varav inkomstpensionssystemet 6 703 010 miljoner kronor och premiepensionssystemet 269 447 miljoner kronor. 5 Varav inkomstpensionssystemet 241 534 miljoner kronor. Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2006 är 7 098 miljarder kronor. Årets resultat i inkomstpensionssystemet är 71 miljarder kronor. Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 313 miljarder kronor, eller 4,8 procent. Buffertfonden ökade med sammanlagt 89 miljarder kronor och utgör nu knappt 13 procent av tillgångarna. Avkastningen svarade för drygt 83 miljarder kronor, vilket motsvarar en kapitalvägd avkastning på 10,7 procent. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med drygt 5 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 3,7 procent, vilket motsvarar 242 miljarder kronor. Indexeringen på 3,0 procent stod för 194 miljarder kronor av ökningen. Under 2006 ökade medellivslängden, vilket medför att pensionerna betalas ut i genomsnitt 21 dagar längre. Det ökade skulden med 33 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, översteg årets utbetalningar. För premiepensionen uppgick årets resultat till 56 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 76 miljarder kronor, varav 50 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 27 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit ca 12 procent. Pensionsskulden ökade med 76 miljarder kronor 2006. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner. 1 För skatt på arbete avseende 2006 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2005-juni 2006. 2 2006 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2004-juni 2005. 3 I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust. 4 Garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK rapporterar endast åtagandenas storlek. 5 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin skall bankinstitutens sammanlagda avgifter uppgå till en viss andel av de garanterade insättningarna. Om de behållna avgiftsmedlen nått den målsatta nivån skall avgiftsuttaget vara 0,1 procent av de garanterade insättningarna. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet. 6 RGK gör inte avsättningar för förväntade förluster för garantier till internationella finansieringsinstitutioner. Inga avsättningar görs heller för garantier utställda av affärsverk eller för en garanti utställd av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa åtaganden redovisar RGK inom linjen i balansräkningen. 7 BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU. ?? ?? ?? Skr. 2006/07:101 1 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 10 9 Skr. 2006/07:101 8 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 16 17 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 22 21 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 28 27 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 50 49 Skr. 2006/07:101 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr.2005/06:101 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 74 73 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 90 91 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 170 169 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 184 185 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 192 193 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 202 201 Skr. 2006/07:101 Skr. 2006/07:101 212 211