Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2007 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Inledning 9 2.2 Omfattning 9 2.3 Utgiftsutveckling 9 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutveckling 11 3.3 Mål 12 3.4 Politikens inriktning 12 3.4.1 Utveckling av verksamheten 13 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning 13 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete 13 3.4.4 Förenklingar 14 3.4.5 Enhetlig behandling 14 4 Skatt och exekution 15 4.1 Insatser 15 4.1.1 Förenklingar 15 4.1.2 Skatteverket 15 4.1.3 Kronofogdemyndigheterna 16 4.1.4 Kronofogdemyndigheten 16 4.1.5 Omlokalisering 16 4.2 Resultatredovisning 17 4.2.1 Mål 17 4.2.2 Resultat 17 4.2.3 Analyser och slutsatser 19 4.3 Revisionens iakttagelser 20 4.4 Politikens inriktning 20 4.4.1 Skatteverkets verksamhet 21 4.4.2 Kronofogdemyndighetens verksamhet 21 4.4.3 Borgenärsuppgifternas placering 21 4.5 Budgetförslag 22 4.5.1 3:1 Skatteverket 22 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheten 22 5 Tull 25 5.1 Insatser 25 5.1.1 Tullverkets organisation 25 5.2 Resultatredovisning 25 5.2.1 Mål 25 5.2.2 Resultat 25 5.2.3 Analys och slutsatser 28 5.3 Revisionens iakttagelser 29 5.4 Politikens inriktning 29 5.5 Budgetförslag 30 5.5.1 3:3 Tullverket 30 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Insatser 31 6.2 Resultatredovisning 31 6.2.1 Mål 31 6.2.2 Resultat 31 6.2.3 Analys och slutsatser 32 6.3 Politikens inriktning 32 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 2.2 Härledning av ramnivån 2007-2009 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution 11 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket 22 4.2 Uppdragsverksamhet 22 4.3 Offentligrättslig verksamhet 22 4.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:1 Skatteverket 22 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheten 22 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 23 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 23 4.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:2 Kronofogdemyndigheten 23 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 26 5.2 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket 30 5.3 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 30 5.4 Uppdragsverksamhet Tullverket 30 5.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:3 Tullverket 30 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det mål för politikområde Skatt, tull och exekution som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 3.3). 2. för 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Skatteverket ramanslag 6 241 725 3:2 Kronofogdemyndigheten ramanslag 1 610 056 3:3 Tullverket ramanslag 1 472 992 Summa 9 324 773 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Inledning Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007. 2.2 Omfattning Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. Den 1 juli 2006 avvecklades de tio regionala kronofogdemyndigheterna och en ny rikstäckande myndighet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättades. Kronofogdemyndigheten är knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd för IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner. Rikskronofogden är chef för Kronofogdemyndigheten och ansvarar för operativ ledning och materiell styrning av Kronofogdemyndigheten samt andra frågor som det inte ankommer på Skatteverket att besluta om (avsnitt 4.1.4). 2.3 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 20061 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Politikområde Skatt, tull och exekution2 8 572 9 224 9 009 9 325 9 220 9 387 Totalt för utgiftsområde 3 8 572 9 224 9 009 9 325 9 220 9 387 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Kustbevakningen som ingår i politikområdet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2007-2009. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 9 222 9 222 9 222 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning2 88 238 439 Beslut 12 -242 -277 Överföring till/från andra utgiftsområden 3 3 3 Övrigt Ny ramnivå 9 325 9 220 9 387 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Den tillfälliga förstärkningen på skatte- och tullkontroll med 250 miljoner kronor som inleddes 2006 fortsätter under 2007, för att sedan upphöra 2008. Skatteverkets tidigare beslutade kompensation för ROT-avdrag m.m. upphör dock 2007. Kronofogdemyndigheten tillförs 4 miljoner kronor 2007, varav 340 000 kronor engångsvis, för nya uppgifter kring skuldsanering. Kronofogdemyndigheten tillförs vidare 9 miljoner kronor som kompensation för omlokalisering. Tullverket tillförs 28 miljoner kronor under 2007 och 2008 för arbetet med Customs Trade Systems (CTS) inom processen Effektiv handel. Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2007 Transfereringar1 69 Verksamhetskostnader2 9 240 Investeringar3 16 Summa ramnivå 9 325 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd och indrivning ingår även verksamhet avseende folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket och Tullverket är centrala förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kronofogdemyndigheten ansvarar för frågor om bland annat verkställighet och indrivning. Annan myndighet med viss verksamhet inom politikområdet är Kustbevakningen (utgiftsområde 6). Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 20061 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 3 3:1 Skatteverket 5 766,7 6 243,2 6 054,5 6 241,7 6 113,3 6 243,0 3:2 Kronofogdemyndigheten 1 465,5 1 553,1 1 567,6 1 610,1 1 636,1 1 670,9 3:3 Tullverket 1 340,2 1 427,6 1 386,9 1 473,0 1 471,1 1 473,2 Totalt för utgiftsområde 3 8 572,4 9 223,8 9 009,1 9 324,8 9 220,5 9 387,2 Totalt för politikområde Skatt, tull och exekution2 8 572,4 9 223,8 9 009,1 9 324,8 9 220,5 9 387,2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21). 2 Kustbevakningens kostnader och beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. 3.3 Mål Regeringens förslag: Målet för politikområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Skälen för regeringens förslag: Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, bedriver i flera avseenden verksamheter med likartad inriktning. Likheterna återfinns främst inom uppbörds- och viss brottsbekämpningsverksamhet men även i den meningen att Kronofogdemyndighetens indrivningsverksamhet utgör sista ledet i beskattningskedjan. Det finns fördelar med att myndigheter med likartad inriktning har likartade mål. Resultatet blir en mer enhetlig och transparent styrning av myndigheterna. Den enhetliga styrningen gör det lättare för regeringen att analysera och styra verksamheten. Regeringen gör därför bedömningen att mål och styrinstrument avseende dessa verksamheter bör utformas på ett mer likartat sätt. För Skatteverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter skall säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet skall förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag skall ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. För Kronofogdemyndigheten skall målet för politikområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsmoral i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag skall ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. För Tullverket skall målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, skall säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet skall förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag skall ha förtroende för Tullverkets verksamhet. För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner skall förebyggas och upptäckas. Det mål som tidigare angavs i budgetpropositionen för 2006 och som nu föreslås skall upphävas var för politikområdet Skatt, tull och exekution att * eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden, eller mål för dessa, bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 3.4 Politikens inriktning De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Av stor betydelse är att allmänhet och företag känner förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed öka. Myndigheterna skall se till att de regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. En förutsättning för att uppnå detta är en väl utvecklad dialog med allmänhet och företag. Samtidigt är det viktigt att myndigheterna är aktiva i arbetet med att föreslå förbättringar i de författningar som de själva inte förfogar över. Myndigheterna skall tillhandahålla en god service. Sammantaget bör detta leda till att felen minskar och att fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag minskar. Kontrollverksamheten skall göras mer träffsäker genom att myndigheterna utifrån riskbedömningar skall besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. I det löpande arbetet skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag förbättras. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteverket skall arbeta förebyggande och underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Myndigheten skall prioritera åtgärder som ökar viljan att göra rätt från början. Insatser skall riktas mot områden med stora risker. Omvärlds- och riskanalyser skall ligga till grund för urval och inriktning av insatser. Kronofogdemyndigheten skall prioritera sina insatser i enlighet med den fastställda indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall prioritera insatser mot narkotika och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak samt insatser mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten. 3.4.1 Utveckling av verksamheten Kontinuerliga rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. Arbetet med att ytterligare effektivisera och utveckla verksamheterna inom myndigheterna skall pågå fortlöpande. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Detta skall uppnås genom bl.a. kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. De utvecklingsinsatser som genomförs skall bidra till att myndigheterna i högre grad uppfyller målen för verksamheten. Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information ses som en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till områden med hög risk. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Av stor betydelse är att myndigheterna kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete när det gäller arbetsmiljön. I detta ingår att utveckla och förbättra de faktorer som leder till ökad motivation, effektivitet och hälsa. 3.4.2 Ledning, styrning, uppföljning För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. 3.4.3 Internationell påverkan och samarbete Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas tillvara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. 3.4.4 Förenklingar För att effektivisera den egna verksamheten samt minska belastningen på allmänhet, företag och andra myndigheter är arbetet med förenklingar av regler och procedurer viktigt. Företag och allmänhet gör fortfarande många fel i exempelvis deklarationer vilka måste rättas. Felen kan bero på bl.a. komplicerad lagstiftning, otydlig information eller svåra blanketter. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag, allmänhet och den egna myndigheten måste fortgå. En förutsättning för att kunna vidta dessa åtgärder är att myndigheterna systematiskt tar reda på vilka svårigheter, krav och förväntningar som finns. Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder för att öka tempot i regelförenklingen och substantiellt minska den administrativa bördan för företagen. Regeringen avser att på fyra år minska de svenska företagens regelbörda med 25 procent. 3.4.5 Enhetlig behandling En enhetlig behandling av allmänhet och företag som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Att tiden för och kvaliteten i ärendehanteringen påverkas av var i landet ärenden hanteras är inte acceptabelt. Det är inte heller godtagbart att en persons bostadsort eller ett företags säte skall kunna påverka utgången i ett ärende. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att en enhetlig behandling av ärenden sker. 1 4 Skatt och exekution 4.1 Insatser 4.1.1 Förenklingar Den tidigare regeringen tillsatte den 1 december 2005 en utredning (Fi 2005:10 Skatteförfarandeutredningen) som skall föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet. Utredningen syftar bland annat till följande: * ett mer rationellt och kostnadseffektivt förfarande för Skatteverket, * minskad administrativ börda för de skattskyldiga, * ett snabbare förfarande för omprövning och överklagande, * en enklare och mer sammanhållen lagstiftning, * möjlighet till effektiv kontroll. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 31 december 2007. Skatteverket skall bistå utredaren i arbetet. Regeringen har för avsikt att besluta om tilläggsdirektiv till Skatteförfarandeutredningen. När det gäller beslutade regelförenklingar så har följande regler trätt i kraft under 2006 i syfte att förenkla den administrativa bördan för företag och enskilda: * reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag, * möjlighet att lämna skattedeklarationer i elektronisk form via ombud. 4.1.2 Skatteverket Insatserna för en mer enhetlig rättstillämpning har fortsatt under året och har medfört en större tydlighet ifråga om Skatteverkets inställning i olika rättsliga frågor. Ett stort antal uttalanden i rättsliga frågor, så kallade styrsignaler, har meddelats under året. Under de senaste åren har Skatteverket fokuserat på att förkorta genomströmningstiderna inom olika områden. Samtidigt har Skatteverket tagit flera steg för att nå enhetlighet i verksamheten och minska de omotiverade regionala skillnaderna, exempelvis genom omfördelning av arbetsuppgifter och koncentrationer av delar av verksamheten till färre orter. De ökade insatserna mot ekonomisk brottslighet fortsätter. Skatteverket har fortlöpande förstärkt skattebrottsenheterna och avslutar allt fler förundersökningar både totalt och per utredare. Skatteverkets huvudkontor har under 2005 omorganiserats för att säkerställa att produktionen och rättsfrågorna befinner sig i fokus samt att skapa en organisation som bättre och snabbare kan anpassa sig till nya förutsättningar. En viktig del i omorganisationen var skapandet av en för Skatteverket och Kronofogdemyndigheterna gemensam stödfunktion för IT-stöd och övrigt administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2006 är Skatteverket indelat i sju regioner. Syftet med den nya regionindelningen är att skapa större möjligheter till utveckling av verksamheten, större möjligheter till specialisering och effektivisering samt bättre ledningsstruktur. 4.1.3 Kronofogdemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna har under 2005 genomfört ett omfattande omställningsarbete inom verksamhetsgrenarna summarisk process och skuldsanering. Verksamhetsresultaten inom dessa verksamhetsgrenar har trots de stora förändringarna utvecklats positivt. Ett arbete med att koncentrera indrivningsverksamheten pågår. Syftet med koncentrationen av verksamheten till färre enheter har varit att åstadkomma högre effektivitet och en mer enhetlig behandling i verksamheten. 4.1.4 Kronofogdemyndigheten I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 vol. 2 utg. omr. 3) uttalade den tidigare regeringen att dess tidigare redovisade bedömning att det borde inrättas en rikstäckande kronofogdemyndighet kvarstod (jfr prop. 2004/05:1 vol. 2 utg. omr. 3). Den tidigare regeringen anförde vidare att det förslag som lagts fram av en särskild utredare om en fristående myndighet uppfyllde högt ställda krav när det gällde att upprätthålla och även stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens opartiskhet i det verkställande arbetet och i andra verksamhetsgrenar där partsneutraliteten är av särskild betydelse (SOU 2003:97). Samtidigt var det ofrånkomligt att bildandet av en från Skatteverket helt fristående myndighet gav upphov till vissa merkostnader. Så länge de i dag gemensamma IT-resurserna samutnyttjades borde merkostnaderna kunna hållas på en blygsam nivå, men skulle den ordningen visa sig inte vara hållbar kunde det bli fråga om mera betydande merkostnader. Mot bakgrund av vad som hade sagts om kostnaderna för verksamheten gjorde den tidigare regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av Kronofogdemyndighetens verksamhet liksom hittills borde ligga på Skatteverket. Därigenom skulle säkerställas att resurserna för inte minst IT-stöd även i ett längre perspektiv skulle komma att kunna utnyttjas gemensamt. Den tidigare regeringen lade i april 2006 fram förslag till de lagändringar som krävdes för att inrätta en rikstäckande kronofogdemyndighet. Riksdagen beslutade i juni 2006 i enlighet med den tidigare regeringens förslag (prop. 2005/06:200, bet. 2005/06:SkU35, rskr. 2005/06:356). I propositionen uttalades också att Kronofogdemyndigheten, i enlighet med den bedömning som den tidigare regeringen tidigare redovisat, borde vara knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor. Den tidigare regeringen har därefter beslutat den reglering i förordningsform som föranleddes av inrättandet av den nya myndigheten, bl.a. bestämmelser i instruktionerna för Kronofogdemyndigheten respektive Skatteverket som preciserar Skatteverkets beslutanderätt i frågor som rör Kronofogdemyndigheten. Den nya myndigheten inrättades den 1 juli 2006. Regeringen anser att det finns skäl att kritisera den ordningen att Kronofogdemyndigheten skall vara knuten till Skatteverket. Regeringen har därför för avsikt att under mandatperioden, i enlighet med Alliansens reservation i Skatteutskottets betänkande (bet. 2005/06:SkU35), pröva frågan om en fristående Kronofogdemyndighet om ekonomiskt utrymme finns. 4.1.5 Omlokalisering Som ett led i förändringarna inom Försvarsmaktens grundorganisation, gav den tidigare regeringen Skatteverket i uppdrag att omlokalisera vissa verksamheter till Östersund och Visby. Inom Kronofogdemyndigheten har delar av verksamheten inom summarisk process, skuldsanering och kundcenter förlagts till Östersund. Till Visby har förlagts rättelser och delar inom summarisk process. Skatteverket har också lokaliserat sin utbildningsfunktion samt delar av IT-verksamheten till Östersund. Inom Kronofogdemyndigheten har som en följd av omlokaliseringen 68 personer placerats i Östersund och 50 personer i Visby. Inom Skatteverket har omlokaliseringen lett till att 55 personer placerats i Östersund. Bemanningen på de nya arbetsplatserna har huvudsakligen skett genom externa rekryteringar. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av myndigheternas ekonomiska situation så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. 4.2 Resultatredovisning 4.2.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2005 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. 4.2.2 Resultat Beskattning För beskattningsverksamheten gäller att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning, som åsyftas i gällande skatteförfattningar. Förtroendet för skattesystemet och förtroendet för att myndigheten kan säkerställa att enskilda och företag betalar den skatt de skall är av betydelse för att målen för verksamheten kan uppnås. Utgångspunkten för skattekontrollverksamheten är att den skall vara synlig och inriktad på att ge största möjliga preventiva effekt. De samlade skatteinkomsterna ökade något under 2005 jämfört med föregående år och uppgick till 1 258 miljarder kronor. För skatteförvaltningen gäller vidare att säkerställa att fastställda skatter och avgifter betalas och att det görs inom utsatt tid. Det kan konstateras att drygt 99,6 procent av beslutade skatter kommer in. Uppbördsförlusterna uppgår till 0,35 procent av det totala beloppet jämfört med 0,39 procent föregående år. Antalet deklarationer var 2005 drygt 17 miljoner. Andelen deklarationer som lämnas elektroniskt fortsätter att öka kraftigt. Rationaliseringsvinster kan uppnås genom att fler deklarerar elektroniskt. Skatteverkets insatser för att få fler att deklarera via Internet, SMS eller telefon har fått stort genomslag under året. Under 2005 lämnades över 2 miljoner inkomstdeklarationer på detta sätt, vilket var en fördubbling jämfört med året innan. Orsaken till ökningen var främst ökad information samt möjligheten att få skatteåterbäring till midsommar. Skatteverkets hemsida fick 15 miljoner besök under 2005 vilket var en ökning med drygt 3 miljoner jämfört med 2004. Under 2005 gjordes 3 600 brottsanmälningar vilket var en väsentligt högre nivå än för åren före 2004. Orsaken var förbättrade rutiner och att kontrollverksamheten gjorts mer riskbaserad. Genomslaget i massmedia för att synliggöra Skatteverkets verksamhet för medborgarna och visa vad man gör har varit gott under 2005. Tillgängligheten för servicen till medborgare och företag genom Skatteupplysningen via telefon försämrades under 2005 jämfört med 2004. Skatteupplysningen kommer bland annat därför under hösten 2006 att omorganiseras till en riksorganisation. Folkbokföring Folkbokföringen skall hålla god kvalitet, aktualitet och tillgänglighet så att olika samhällsfunktioner får ett tillförlitligt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsuppgifter ligger till grund för många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter varför en korrekt folkbokföring är viktig. Genom riktad information och samarbete med andra myndigheter vid kontroller har registerkvaliteten ökat. Antalet folkbokföringsärenden har minskat något under 2005. Kostnaden för folkbokföringen minskade under 2005 från 56 till 52 kronor per invånare jämfört med 2004. Handläggningstiderna fortsätter att minska och skillnaden i handläggningstid mellan olika regioner har också minskat. Verksamheten bör effektiviseras ytterligare med förbättrat IT-stöd, omfördelning av ärenden och koncentration av ärenden till färre platser. Fastighetstaxering För verksamheten gäller att taxeringsvärden skall fastställas kostnadseffektivt och vara rättvisande. Under 2005 avslutades förberedelserna för den förenklade småhustaxeringen 2006 för 2,3 miljoner småhus. Fler fastighetsägare fick taxeringsförslag än vid tidigare taxeringar. Genomströmningstiderna för omprövningar är fortfarande långa och spridningen mellan regionerna är stor. Spridningen mellan regionerna på andelen avslutade omprövningsärenden inom tre månader ligger mellan 62 procent och 92 procent. Brottsbekämpning Brottsbekämpningens syfte är att störa och avslöja pågående och planerad brottslighet. Vidare skall de brottsutredningar som genomförs ge bra underlag för åtgärder hos åklagare. Utbyggnaden av skattebrottsenheterna fortsatte under 2005. Antalet utredare uppgick i slutet av 2005 till 221, vilket är en ökning med 27 utredare jämfört med 2004. Antalet avslutade undersökningar fortsätter att öka och uppgick 2005 till 2 000 stycken vilket är en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Produktiviteten har ökat kraftigt under flera år och kostnaden per förundersökning jämfört med 2004 har minskat från 117 100 kronor till 99 300 kronor. Genomströmningstiderna fortsätter att minska och genom den ökade produktiviteten så ökar inte ärendebalanserna längre. Underrättelseverksamheten som uppgår till ca fem procent av personalresurserna utgör en viktig del för att få fram underlag till beslut om förundersökning eller andra åtgärder. Registrering av bouppteckningar Registrering av bouppteckningar skall ske skyndsamt, korrekt och enhetligt. Antalet registrerade bouppteckningar under 2005 uppgick till 86 000. Handläggningstiden var konstant, trots de personalneddragningar som genomfördes, och uppgick under 2005 till i genomsnitt 21 dagar per ärende. Kostnaden per bouppteckning minskade med 20 procent vilket till stor del berodde på att arvsskatten avskaffats och att personalen avvecklades. Indrivning och verkställighet Verksamhetens uppgift är att på uppdrag av borgenärer driva in fordringar och verkställa andra anspråk. Verkställigheten skall vara snabb och verkningsfull. Andelen nya gäldenärer som utretts inom två månader ökade och uppgick till 90 procent under 2005 mot 81 procent under 2004. De regionala skillnaderna när det gäller handläggning är dock fortfarande stora. Målet är att handläggningen och behandlingen av gäldenären skall vara enhetlig över hela landet. För att säkerställa att de utredningar som genomförs håller en likvärdig kvalitet är bland annat en förbättrad uppföljning nödvändig. Det teambaserade arbetssättet är också en viktig del i det arbetet och skall även leda till en bättre genomströmning av ärenden. Det nya IT-stödet för indrivningsverksamheten skall bidra till en ökad enhetlighet genom att möjliggöra en enklare och tydligare styrning av handläggningen. För att öka enhetligheten vid bedömningen av löneutmätning har ett flertal styrsignaler tagits fram. Avseende exekutiva försäljningar av fastigheter fortsätter den positiva utvecklingen och andelen ärenden där första försäljningsförsöket skett inom fyra månader har ökat från 78 till 82 procent. Det finns fortfarande regionala skillnader även om dessa har minskat. Förebyggande kommunikation Verksamheten syftar till att genom information och förebyggande åtgärder verka för en god betalningsmoral. Arbetet utgår från två huvudstrategier där den ena strategin går ut på att analysera vilka typer av skulder som förekommer mest. Utifrån det etableras ett samarbete med borgenärer och ingivare för att finna orsaker till skuldsättningen. Under året har detta lett till ett ökat samarbete med bland andra Radiotjänst, Centrala studiestödsnämnden och de tre största teleoperatörerna. Den andra strategin utgår från individen genom att analysera vilka grupper som riskerar att överskuldsätta sig. Under 2005 introducerades ett IT-stöd för en systematisk och organiserad omvärldsbevakning Utifrån denna information har insatser och målgruppsinriktad information till skolor och på Internet utformats. Den förebyggande kommunikationen har bidragit till att antalet restförda gäldenärer i registren minskat. De fortsatta förebyggande satsningarna på att komma tillrätta med problemen kring skuldsatta minderåriga barn har givit tydliga effekter. Vid utgången av 2005 var 3 000 barn restförda i kronofogdemyndigheternas register jämfört med 4 500 två år tidigare. Summarisk process Otvistiga anspråk skall snabbt, enkelt och rättssäkert prövas och fastställas. Antalet ärenden inom den summariska processen fortsätter att öka och uppgick 2005 till 856 200. Andelen ärenden avslutade inom tre månader uppgick under 2005 till 87 procent vilket är en ökning jämfört med 2004. De regionala skillnaderna avseende handläggningstiden ökade dessvärre, samtidigt som flera regioner stabiliserade sig på en hög nivå när det gäller andelen avslutade ärende inom tre månader. Verksamheten skall koncentreras till fem orter under 2006 med målet att utjämna de regionala skillnaderna. Skuldsanering Antalet inkomna skuldsaneringsärenden har ökat från 3 700 under 2004 till 4 200 under 2005. Trots det har handläggningstiderna förbättrats under året. Andelen ärenden som är avslutade inom sex månader uppgår till 89 procent vilket är en ökning jämfört med föregående år. Styckkostnaden har de senaste två åren sjunkit med 20 procent. Kvaliteten på Kronofogdemyndighetens utredningar är god så till vida att de flesta förslag till skuldsanering som lämnats in till domstol kunnat fastställas. Borgenärerna har också stort förtroende för utredningarna, vilket visas av att förslagen om skuldsanering vanligen godtas och kan fastställas i det frivilliga förfarandet. De regionala skillnaderna avseende handläggningstid är fortfarande stora. Koncentrationen av verksamheten till färre orter bör tillsammans med en ny kvalitetsuppföljningmodell leda till större enhetlighet inom landet. Konkurstillsyn Verksamheten syftar till att säkerställa att avvecklingen av konkurser sker lagenligt, effektivt och ändamålsenligt. Inom konkurstillsynen minskade antalet inkomna ärenden från 8 100 till 7 300. Styckkostnaden per ärende fortsatte att sjunka och var 6 056 kronor 2005 jämfört med 6 615 kronor under 2004. Personalen Skatteverket och kronofogdemyndigheterna hade vid utgången av 2005 10 666 respektive 2 422 anställda. Andelen kvinnor vid Skatteverkets regioner uppgick till 62 procent och vid kronofogdemyndigheterna till 71 procent. Andelen kvinnliga chefer uppgick till 54 procent vid Skatteverkets regioner och till 47 procent vid kronofogdemyndigheterna vilket är något högre för Skatteverket och något lägre för kronofogdemyndigheterna jämfört med 2004. En helt ny organisation har bildats för den gemensamma kompetensförsörjningen för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron och arbetet fortsätter för att halvera sjukfrånvaron fram till 2008. Sjukfrånvaron uppgick till 5,1 procent under 2005 vilket är en minskning i förhållande till 5,4 procent 2004. Skatteverket har förbättrat sin position som attraktiv arbetsgivare enligt enkätundersökningar. Interna undersökningar visar på att stressen hos personalen minskar och att fler har förtroende för sin närmaste chef. Hotbilden och antalet incidenter där personalen trakasseras har ökat under året varför en ny säkerhetsorganisation bildats för att systematiskt analysera hotbilden mot verksamheten. 4.2.3 Analyser och slutsatser Myndigheterna bidrar på ett positivt sätt till att uppfylla målet för politikområdet. Myndigheterna uppfyller inte alla mål för verksamheten men utvecklingen för merparten av verksamheten är positiv. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar sker. De regionala skillnaderna inom myndigheternas verksamheter är fortfarande för stora. Regeringen anser därför att ytterligare åtgärder måste vidtas för att minska skillnaderna. Trenden är dock positiv genom att de regionala skillnaderna minskar inom nästan alla områden. I detta arbete skall de möjligheter som det innebär att vara en myndighet utnyttjas i största möjliga omfattning både för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Detta innebär fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet, hög servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en förbättrad kontroll. Regeringen kommer således även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. Det är viktigt att alla som vill göra rätt för sig får möjlighet att göra det. Behovsanpassad och riktad information skall lämnas till de grupper som behöver det. Detta kan bland annat ske genom förenklade blanketter och Internetlösningar. En ökad samverkan mellan myndigheter skall leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Det är viktigt att resurserna koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Regeringen konstaterar att myndigheterna kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Dessa ansträngningar måste fortsätta och intensifieras. Inom Kronofogdemyndigheten är det viktigt att den nya organisationen fortsätter att arbeta för att öka enhetligheten, effektiviteten och kvaliteten så att rättssäkerheten och rättstryggheten upprätthålls. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket och Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheterna fortsätter att försöka förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns och utnyttja den information som erhålls i detta utbyte. 4.3 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen för 2005 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Riksrevisionen har lämnat rapporten (RiR 2006:10) Punktskattekontroll - mest reklam? I rapporten rekommenderas Skatteverket bland annat att lägga större vikt än tidigare vid statsfinansiellt betydelsefulla punktskatter med komplicerad lagstiftning och skattskyldiga som hanterar stora skatteunderlag samt att i planerings- och urvalsprocessen lägga större vikt vid riskanalyser och strategisk planering. Skatteverket rekommenderas även att effektivisera verksamheten och förbättra förutsättningarna för uppföljning av verksamheten. Skatteverket har påbörjat en genomlysning av punktskatteområdet och underlag för beslut om förbättringsåtgärder skall finnas klart under slutet av 2006. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket skall rikta sina resurser mot områden med stora risker. Viktiga skattebaser samt omvärlds- och riskanalyser skall också fortsättningsvis vara en viktig beståndsdel för urval och inriktning av kontrollverksamheten. 4.4 Politikens inriktning Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom skatte- och exekutionsområdet. Arbete med förenklingar av regler samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder skall fortgå. Det preventiva arbetet är av stor vikt för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Myndigheterna skall bedriva en proaktiv informationsverksamhet i syfte att synliggöra verksamheten och tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 4.4.1 Skatteverkets verksamhet För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen skall i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten är därför av stor betydelse. Såväl allmänpreventiva som individualpreventiva effekter skall uppnås. För att öka de allmänpreventiva effekterna skall områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten skall kontrollen vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller. 4.4.2 Kronofogdemyndighetens verksamhet Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare. De resurser som står till myndighetens förfogande kan utnyttjas bättre. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv och enhetlig verksamhet. Verksamheten skall utföras i enlighet med den indrivningspolicy som finns framtagen. Policyn anger vikten av att utreda nya gäldenärer snabbt samtidigt som kvaliteten i utredningsarbetet skall vara hög. För att allmänhet och företag skall känna stort förtroende för verksamheten är det viktigt att de regionala skillnaderna i rättstillämpning och handläggningstider minskar. En ny skuldsaneringslag träder ikraft den 1 januari 2007 och kommer att medföra ett utökat ansvar för Kronofogdemyndigheten. Den nya lagen bör leda till förenklingar och effektiviseringar av skuldsaneringsförfarandet. Verksamhetsgrenen förebyggande kommunikation kommer från och med regleringsbrevet för år 2007 att upphöra. Kravet på att Kronofogdemyndigheten skall arbeta förebyggande kommer istället att framgå av målet för verksamhetsområdet. Det innebär att alla Kronofogdemyndighetens verksamhetsgrenar även skall arbeta preventivt, identifiera orsaker till överskuldsättning och motverka att vidare överskuldsättning sker. 4.4.3 Borgenärsuppgifternas placering Utredningen om kronofogdemyndigheternas framtid föreslog att Kronofogdemyndigheten skulle befrias från samtliga borgenärsuppgifter. Vissa av uppgifterna skulle läggas på Skatteverket i fråga om samtliga allmänna mål. Andra borgenärsuppgifter skulle läggas på respektive debiterande myndighet. Som framgår av propositionen En kronofogdemyndighet i tiden var remissutfallet blandat. Den tidigare regeringen uttalade att man inte kan bortse från den förhållandevis omfattande kritik som har riktats mot utredningens förslag i den här delen och att ett antal frågor behöver utredas ytterligare innan det kan bli aktuellt att lägga fram förslag som skulle på något mera genomgripande sätt förändra de debiterande myndigheternas roll i indrivningsarbetet. Vissa förändringar borde dock göras så snart det är möjligt. Att Kronofogdemyndigheten under indrivningsskedet svarar för ett antal borgenärsuppgifter av offensiv natur var, åtminstone med det mera aktiva borgenärsuppträdande som myndigheten förväntas ha efter avskaffandet av förmånsrätten för skatte- och avgiftsfordringar, ägnat att i viss mån rubba förtroendet för myndighetens förmåga att uppträda på ett opartiskt sätt i verkställighetsarbetet. De offensiva borgenärsuppgifterna, till vilka främst får räknas ansökan om och bevakning av fordringar i konkurs och vid likvidation samt prövning av frågor om ackord och borgenärsfrågor vid frivillig skuldsanering, borde därför i ett andra reformsteg föras över till Skatteverket. Regeringen gör i dag inte någon annan bedömning än den som den tidigare regeringen gjorde och räknar, som också uttalades i propositionen, med att kunna lägga fram förslag i denna del så att de lagändringar som krävs kan träda i kraft den 1 juli 2007. 4.5 Budgetförslag 4.5.1 3:1 Skatteverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2005 Utfall 5 766 731 Anslags-sparande 195 460 2006 Anslag 6 243 192 1 Utgifts-prognos 6 054 512 2007 Förslag 6 241 725 2008 Beräknat 6 113 251 2 2009 Beräknat 6 243 002 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 6 016 725 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Skatteverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2005 314 313 364 200 - 49 887 Prognos 2006 398 023 398 023 0 Budget 2007 364 200 364 200 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Tabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 1 464 422 16 490 - - Prognos 2006 1 500 000 17 000 - - Budget 2007 1 500 000 17 000 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Regeringens överväganden Med anledning av bildandet av Kronofogdemyndigheten den 1 juli 2006 kommer kostnaden för Kronofogdeavdelningen som tidigare belastat detta anslag och som uppgått till 38 400 000 kronor årligen att varaktigt överföras till anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten. Vidare tillförs anslaget tillfälligt 225 000 000 kronor 2007 i syfte att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Regeringen avser att, med anledning av den beslutade omlokaliseringen, noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 241 725 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Skatteverket för 2007. För budgetåret 2008 beräknas anslaget till 6 113 251 000 kronor. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 6 243 002 000 kronor. Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 20061 6 241 386 6 241 386 6 241 386 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning2 58 791 159 865 295 728 Beslut -20 052 -248 984 -254 268 Överföring till/från andra anslag -38 400 -39 016 -39 844 Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 241 725 6 113 251 6 243 002 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 4.5.2 3:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2005 Utfall 1 465 494 Anslags-sparande 96 922 2006 Anslag 1 553 068 1 Utgifts-prognos 1 567 637 2007 Förslag 1 610 056 2008 Beräknat 1 636 120 2 2009 Beräknat 1 670 921 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 1 609 713 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Anslaget disponeras av Skatteverket i den utsträckning som följer av beslut om avsättningar från anslaget för Kronofogdemyndighetens utnyttjande av det gemensamma stödet och övrig ekonomisk styrning av Kronofogdemyndigheten i de delar där den berör Skatteverket. I övriga delar beslutar Kronofogdemyndigheten. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 971 243 1 058 1 494 542 -522 241 Prognos 2006 920 000 700 1 600 000 -679 300 Budget 2007 875 000 700 1 600 000 -724 300 1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpskontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2005 7 194 12 700 - 5 506 Prognos 2006 14 398 14 398 0 Budget 2007 12 700 12 700 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Med anledning av bildandet av Kronofogdemyndigheten den 1 juli 2006 har kostnaden för kronofogdeavdelningen som tidigare belastat anslaget 3:1 Skatteverket och som uppgått till 38 400 000 kronor årligen varaktigt överförts till detta anslag. För 2007 och 2008 har 9 000 000 kronor tillförts anslaget för att kompensera myndigheten för kostnader i samband med omlokalisering av verksamhet till Östersund och Visby. Regeringen avser att, med anledning av den beslutade omlokaliseringen, noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. För 2007 har 3 760 000 kronor varaktigt och 340 000 kronor engångsvis tillförts anslaget på grund av förändrat ansvarsförhållande när det gäller skuldsanering. Medlen överförs från anslaget 4:5 Sveriges Domstolar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 610 056 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten för 2007. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 636 120 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten för 2008. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 1 670 921 000 kronor. Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 20061 1 553 068 1 553 068 1 553 068 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning2 14 450 40 164 74 053 Beslut 4 138 3 857 3 939 Överföring till/från andra anslag 38 400 39 030 39 860 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 610 056 1 636 120 1 670 921 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 5 Tull 5.1 Insatser Tullverket har under året fastställt och uppburit tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter. Myndigheten har även övervakat och kontrollerat trafiken till och från Sverige för att säkerställa att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Arbetet med Customs Trade Systems (CTS), som skall ersätta tulldatasystemet, har under året krävt stora insatser både inom huvudprocessen Effektiv handel och inom IT-verksamheten. Arbetet kommer även att kräva stora insatser under 2007 och flera år framöver. 5.1.1 Tullverkets organisation Tullverket har sedan den 1 juli 2004 en ny organisation. Tullverkets huvudkontor är fortsatt ansvarigt för strategisk ledning samt policy- och normgivningsfrågor. Syftet med den nya organisationen är att resurserna skall utnyttjas bättre samtidigt som den brottsbekämpande verksamheten skall förbättras. Operativt är verket organiserat i kompetenscentra, utifrån vilka verksamheten bedrivs i huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning, vilka i sin tur sekonderas av ett antal stödprocesser. Tullverket har följt upp utfallet av den nya organisationen och funnit det nödvändigt att göra vissa justeringar för att uppnå de fastställda målen. Den 1 april 2006 genomfördes sålunda vissa förändringar inom brottsbekämpningsprocessen i syfte att höja effektiviteten. Vidare görs under hösten 2006 vissa förändringar av Tullverkets huvudkontors organisation i syfte att ge bättre förutsättningar för planering och uppföljning. Även inom administrationen görs förändringar i syfte att effektivisera verksamheten. Det är av stor vikt att arbetet fortsätter med att ytterligare förbättra organisationen. 5.2 Resultatredovisning 5.2.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2005 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. 5.2.2 Resultat In- och utförselrestriktioner Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Resultatet av den under 2005 prioriterade narkotikakontrollen är att beslagen ökade både i mängd och värde. Resultatet av Tullverkets insatser mot den organiserade brottsligheten har resulterat i att 42 kriminella nätverk har identifierats varav ingripanden gjorts mot 36 stycken som ägnat sig åt smuggling. Tullverkets bedömning är att 15 kriminella nätverk därigenom har upphört med sin verksamhet. In- och utförselrestriktioner inom processen Brottsbekämpning Den omorganisation som genomfördes den 1 juli 2004 präglade arbetet även under 2005. Ett av syftena med omorganisationen var att förändra och modernisera arbetsformerna inom brottsbekämpningen. Förekomsten av narkotika och alkohol på den illegala varumarknaden har inte minskat under året. Vikten av samarbete med andra myndigheter är särskilt stor inom brottsbekämpningen och har stor betydelse för verksamheten. Under året har Tullverket fördjupat samarbetet med Polisväsendet, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket. Det internationella samarbetet har också ökat under 2005. Vidareutvecklingen av arbetsmetoderna med riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet har fortsatt under året. En riskanalys som ger en hög träffsäkerhet spelar en viktig roll för resultatet av kontrollerna då både handels- och resandeströmmarna ökar. Utvecklingen av IT-systemet Tiger har fortsatt under året. Systemet skall stödja hela processen från urval och kontroll till brottsutredning. Beslagen av narkotika var färre 2005 än tidigare, men mängden per beslag har ökat. Det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslagen ökade från 781 till 1 088 miljoner kronor. Antalet fall där smugglingen har bedömts som organiserad uppgår till 31 under 2005 vilket är en minskning med 4 jämfört med 2004. Tullverket skall också förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak. Tullverket har under 2005 redovisat färre beslag vilket beror på ändrade regler för införsel från andra EU-länder från och med 2004. Under 2005 gjordes 1 381 beslag jämfört med 1 753 under 2004. Antalet beslag där smugglingen bedömts som organiserad uppgår till 4 stycken vilket är en avsevärd minskning jämfört med 22 stycken 2004. Antalet beslag av tobak minskade kraftigt under 2005. Antalet beslag var 651 jämfört med 2004 då det var 1 150. Beslagen har i huvudsak avsett storskalig smuggling. Uppbörd Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet Tullverket 2003 2004 2005 Debiterad uppbörd milj. kr. 50 475 47 106 48 345 Antal ärenden 5 373 000 5 103 000 5 803 000 Arbetade timmar 1 334 500 1 080 000 1 007 000 Ärenden/timme 4,0 4,7 4,8 Uppbörd inom processen Effektiv handel Tullverket skall verka för att rätt uppbörd (tull, mervärdesskatt m.m.) debiteras och betalas i rätt tid. Det långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad uppbörd och andelen betald uppbörd skall uppgå till 100 procent. Andelen inbetald uppbörd av den under året debiterade uppbörden uppgår till 98,4 procent vilket är något lägre än föregående år beroende på att det 2005 var färre antal bankdagar för att reglera skulden till Tullverket för årets sista förfallodatum. Tullverket skall även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar på grund av otillräckliga säkerheter eller för att tidsfrister inte har följts. Målet för den genomsnittliga kredittiden 2005 var 30 dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden var 31,4 dagar vilket är 0,3 dagar bättre än för 2004 på grund av att Tullverket bland annat infört autogiro för kunderna. Vid omorganisationen 2004 koncentrerades handläggningen av omprövningsärenden till en ort. Den genomsnittliga handläggningstiden för omprövningar under 2005 var 26 dagar jämfört med målet 30 dagar. Ansökan om omprövning kan sedan november 2005 lämnas elektroniskt vilket borde kunna minska handläggningstiden ytterligare. Tullverket skall också lämna statistik till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid och av tillräckligt god kvalitet. Tullverket har tillsammans med SCB arbetat för att höja kvaliteten. SCB har under 2005 varit nöjda med den informationen som lämnats och samverkan mellan myndigheterna sker löpande för att ytterligare förbättra kvaliteten på statistiken. När det gäller avlämnade tulldeklarationer var målet att vid utgången av 2005 skulle minst 95 procent av de lämnade deklarationerna vara riktiga och fullständiga. Andelen riktiga och fullständiga deklarationer uppgick under 2005 till 68 procent. Tullverket har under året fortsatt att arbeta med hög tillgänglighet när det gäller Tullsvar som är myndighetens informationstjänst, informationsmaterial till företag och externa utbildningar i syfte att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer. Tullverket skall också arbeta för att öka graden av anslutna företag till tulldatasystemet. Målsättningen är att 100 procent av deklarationerna vid utgången av 2006 skall lämnas elektroniskt. Vid utgången av 2005 lämnades 96 procent av deklarationerna elektroniskt vilket är en ökning från 2004 då 94 procent lämnades elektroniskt. Tullverket skall också genomföra varuundersökningar för att bland annat säkerställa en riktig uppbörd. Varuundersökningarna ligger till grund för att förbättra och effektivisera urvalet för kontrollmetoderna tullrevision och eftergranskning. Dessa kontrollmetoder har i de flesta fall visat sig vara mer effektiva avseende kontroll av uppbörden än att bara genomföra varuundersökningar. Kostnaden per kontroll har minskat väsentligt från 2 808 kronor 2004 till 1 696 kronor 2005. För att säkerställa riktig uppbörd samt bekämpa ekonomisk brottslighet skall Tullverket använda eftergranskning och revision. För att uppnå ett bättre urval har arbetet fortsatt med att förbättra beslutsunderlag och höja kvaliteten på det underlag som ligger till grund för efterkontrollen. Tullverket har under 2005 fortsatt arbetet med att förbättra efterkontrollsmetoderna, vilket är en orsak till att 81 procent av de reviderade företagen har ändrat sitt beteende. Arbetet fortsätter med att analysera orsakerna till att resterande 19 procent inte har ändrat sitt beteende. Utöver denna form av eftergranskning genomför Tullverket kvalitetsrevisioner inom konceptet för Servicetrappan. Service, effektivitet och kvalitet Tullverket skall tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverket skall vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv och allmänhet samt inom myndigheten. Inom den brottsbekämpande verksamheten har arbetet i huvudsak inriktats på åtgärder mot objekt som lett till att brott upptäckts. Arbetet har lett till ett minskat antal kontroller men med ökad träffsäkerhet. En hög kvalitet och professionalism i bemötandet är viktigt för att öka acceptansen för Tullverkets arbete. Tullverket har därför tagit fram informationsmaterial som ges till den som blivit kontrollerad av Tullverket med information om var han eller hon kan framföra synpunkter eller klagomål. Enkäter har genomförts och resultatet visar att kunderna i huvudsak är nöjda med bemötandet i sina kontakter med Tullverket. De certifierade företagen i Servicetrappan upplever den personliga kontakten genom en kundansvarig som en mycket positiv effekt av kvalitetsarbetet. Tillgängligheten kan dock förbättras ytterligare och flera åtgärder har vidtagits för att säkerställa en ökad tillgänglighet. Under 2005 har 43 företag certifierats i Servicetrappan. Genom kvalitetssäkringen av tullrutinerna inom ramen för Servicetrappan kan det certifierade företaget förenkla sina tullrutiner. Tullverket anpassar både service och lösningar inom ramen för Servicetrappan till varje företags specifika förutsättningar och behov. Arbetet med en ny version av Servicetrappan pågår där fokus ligger på att betona mervärdet av en hög kvalitet i tullhanteringen. Kvalitetssäkringsarbetet är under ständig utveckling. Tullverket har även utvecklat StairSec som är en säkerhetsmodul i Servicetrappan. Programmet syftar till att stärka säkerhetsaspekterna i den internationella logistikkedjan. Tullverket har även genomfört flera förändringar i klareringsverksamheten i syfte att förbättra och effektivisera den. Tillgängligheten, dvs. möjligheten för kunderna att nå Tullverket och Tullverkets tjänster har ökat. Personalen Tullverket hade vid utgången av 2005 2 186 anställda vilket är 245 färre än 2004. Andelen kvinnor uppgick till 46 procent av det totala antalet anställda och andelen män uppgick till 54 procent. Fördelningen är densamma som under 2004. Andelen kvinnliga chefer uppgick till 34 procent vilket är i nivå med 2004. Sjukfrånvaron uppgick under 2005 till 3,9 procent vilket är en minskning i förhållande till 2004 då sjukfrånvaron uppgick till 4,8 procent. Samverkansöverenskommelser har slutits med Försäkringskassan om förebyggande insatser och rehabilitering för tullanställda bosatta i Stockholm och Malmö. Den allt snabbare omvärldsförändringen ställer högre krav på att snabbare öka och komplettera personalens kompetens. Myndigheten har genomfört utbildningsinsatser där fokus legat på vidare- och specialistutbildningar. Tullverket har under året introducerat återkommande arbetsplatsträffar där arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald är stående punkter. 5.2.3 Analys och slutsatser Tullverket bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Regeringen konstaterar att Tullverket kontinuerligt genomfört förändringar som lett till effektiviseringar av verksamheten. Arbetet med att öka den nya organisationens funktionalitet måste fortsätta. De utökade medlen för den brottsbekämpande verksamheten måste utnyttjas på ett effektivt sätt. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår så att den positiva utvecklingen behålls. Det preventiva arbetet är av stor vikt för Tullverket. Tullverket skall bedriva en proaktiv informationsverksamhet i syfte att synliggöra verksamheten och tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Tullverket har under 2005, helt eller delvis, lyckats uppfylla merparten av de mål som fastställts för myndigheten. De områden där målen inte är uppfyllda kräver åtgärder så att graden av måluppfyllelse ökar. In- och utförselrestriktioner inom processen Brottsbekämpning Regeringen gör bedömningen att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Samarbetet med andra myndigheter, både nationellt och internationellt, inom brottsbekämpningen måste fortsätta och intensifieras. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bland annat en riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet i syfte att öka träffsäkerheten vid kontrollerna är viktig för att fortsätta att nå framgång inom brottsbekämpningen. En hög användning av stödjande IT-system är en förutsättning för utveckling och effektivisering av verksamheten. Beslagen av alkohol och tobak har minskat något under året. Resultatet torde vara en naturlig följd av de förändrade privatinförselreglerna och EU-utvidgningen. Den ökande privatinförseln torde även innebära att smugglingen har minskat. Den tidigare regeringen har givit Tullverket i uppdrag att ta fram en metod för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. Tullverket har redovisat en metod, men anser samtidigt att metoden för att bli mer tillförlitlig är beroende av ett bättre statistikunderlag. Regeringen anser att det är mycket viktigt att kunna bedöma effektiviteten i Tullverkets arbete även när det gäller smugglingsbekämpningen. Myndigheten måste därför fortsätta arbeta med metodutveckling för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. När det gäller urvalet av objekt för kontroll har den totala träffprocenten ökat från 4 procent till 5 procent. Uppbörd inom processen Effektiv handel Tullverkets arbete med att rätt uppbörd debiteras och betalas i rätt tid bör förbättras så att graden av måluppfyllelse är högre. Tullverket skall även uppbära tull på ett sådant sätt att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar på grund av otillräckliga säkerheter eller för att tidsfrister inte följts. Den faktiska genomsnittliga kredittiden var 31,4 dagar vilket är 0,3 dagar bättre än för 2004. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid. Det är därför viktigt att arbetet med att uppnå målet om 30 dagar fortsätter. Andelen elektroniska tulldeklarationer fortsätter att öka. Regeringens bedömning är att Tullverket på ett positivt sätt arbetar systematiskt med frågan genom information och ekonomiska incitament för kunderna. När det gäller arbetet med att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer bedömer regeringen att det krävs stora insatser från myndigheten för att nå målet. Det är mycket positivt att handläggningstiden för omprövningsärenden kortats och målet är uppfyllt. Tullverkets samarbete med Statistiska centralbyrån för att åstadkomma högre kvalitet i avlämnad statistik har givit resultat. De förändrade arbetsmetoderna där arbetet med varuundersökningar ligger till grund för riskanalysen vid tullrevision och eftergranskning är ett bra exempel på hur Tullverket måste samarbeta internt för att utveckla verksamheten. Revisionsverksamhetens utveckling bedömdes förra året som mycket otillfredsställande. Den tidigare regeringen framförde betydelsen av att en förändring sker. Tullverket har rekryterat ytterligare revisorer under året. Myndigheten har under 2005 även arbetat med att vidareutveckla och förfina arbetsmetoderna. Regeringen anser att Tullverket har kommit en bit på väg med att ge prioritet åt revisionsarbetet, verksamheten behöver dock prioriteras ytterligare. Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med Servicetrappan fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i processen så att det resulterar i att företagen gör rätt från början. 5.3 Revisionens iakttagelser Tullverket fick en ren revisionsberättelse avseende 2005. Tullverket fick en oren revisionsberättelse avseende 2004. Anledningen var att Tullverket inte i tid rapporterade till regeringen om tullintäkternas utveckling vilket ledde till ett överskridande av anslaget för hantering av EU-avgiften (anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen). Tullverket har förtydligat den interna ansvarsfördelningen och skärpt rutinerna för den kontinuerliga månatliga uppföljningen av anslagsutnyttjandet. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som Tullverket vidtagit säkerställer en god intern kontroll. 5.4 Politikens inriktning Tullverket har inom uppbördshanteringen under senare år genomfört ett stort antal förbättringar och effektiviseringar av verksamheten samt förbättrat servicen till företag. Det är av vikt att det arbetet fortsätter. Det är också viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottbekämpande verksamheten genom en ökad och tydligare prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Att hindra narkotika att komma in i Sverige bör även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket skall även prioritera arbetet med ekonomisk, organiserad brottslighet. Myndigheten skall prioritera den storskaliga eller frekventa illegala införseln som sker av alkohol och tobak både genom personers egen gränspassering samt den som sker genom beställningar på Internet. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av kontrollmetoder skall fortgå. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklandet av en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. 5.5 Budgetförslag 5.5.1 3:3 Tullverket Tabell 5.2 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket Tusental kronor 2005 Utfall 1 340 165 Anslags- sparande 17 915 2006 Anslag 1 427 575 1 Utgifts- prognos 1 386 907 2007 Förslag 1 472 992 2008 Beräknat 1 471 084 2 2009 Beräknat 1 473 237 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 1 447 992 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 419 992 tkr i 2007 års prisnivå. Under anslaget anvisas medel för Tullverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.3 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 26 596 15 796 42 392 0 Prognos 2006 23 000 8 200 31 200 0 Budget 2007 21 000 5 000 26 000 0 1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgift och tullräkningsavgift. Tabell 5.4 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 13 846 14 089 - 243 Prognos 2006 12 700 12 700 0 Budget 2007 12 700 12 700 0 1 Verksamheten avser försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 3:3 Tullverket Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 20061 1 427 575 1 427 575 1 427 575 Förändring till följd av: Pris och löneomräkning2 14 674 37 675 68 754 Beslut 27 743 2 786 -26 204 Överföring till/från andra anslag 3 000 3 048 3 112 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 472 992 1 471 084 1 473 237 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget har 2007 tillfälligt förstärkts med 25 000 000 kronor i syfte att ytterligare förbättra gränskontrollen och i övrigt förstärka brottsbekämpningen. För 2007 och 2008 har anslaget tillförts 28 000 000 kronor för arbete med Customs Trade Systems som skall ersätta tulldatasystemet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 472 992 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Tullverket för 2007. För budgetåret 2008 beräknas anslaget till 1 471 084 000 kronor. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 1 473 237 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Insatser Inrättandet av en samordnad underrättelseberedning mellan polis, tull och kustbevakning inom ramen för det Maritima underrättelsecentrat har inneburit att berörda myndigheter på ett bättre sätt kan komplettera varandra, vilket är nödvändigt för att effektivisera kampen mot smuggling och gränsöverskridande organiserad brottslighet. Kustbevakningen har genomfört kontroller både i egen regi och i samverkan med Tullverket. Myndigheten har i huvudsak verkat operativt mellan gränskontrollorterna, samt i kommersiella hamnar och fritidsbåtshamnar. Kustbevakningen har också vidtagit en rad åtgärder för att stärka förmågan att identifiera och slå till mot smuggling av narkotika, bl.a. utbildning i samverkan med Tullverket och Mobilisering mot narkotika (MOB), ett ökat deltagande i det internationella samarbetet, samt genomförande och deltagande i ett antal projekt som på sikt stärker förmågan till operativa insatser. 6.2 Resultatredovisning 6.2.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2005 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. 6.2.2 Resultat Kustbevakningens uppgifter innebär att myndigheten skall övervaka och kontrollera trafiken till sjöss till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Kustbevakningen har under året fortsatt arbetet med att utveckla förmågan att identifiera och slå till mot smuggling av narkotika samt storskalig smuggling av alkohol och tobak. Arbetet med att införa ett riskanalysbaserat kontrollsystem med inriktning på att varukontrollerna alltid skall bygga på underrättelse eller misstanke om brott har fortsatt under året. Inriktningen för verksamheten har i första hand varit tullkontroll av det icke kanaliserade flödet med fiskebåtar, fritidsbåtar och övriga fartyg. Under sommarmånaderna har Kustbevakningen etablerat särskilda regionala spanings- och insatsgrupper i nära samverkan med Tullverket, vilket enligt myndighetens bedömning inneburit en bättre kontroll av fritidsbåtstrafiken. Kustbevakningen har under 2005 genomfört närmare 6 300 kontrollåtgärder, vilket är en markant ökning jämfört med 2004 då myndigheten genomförde ca 2 400 åtgärder. Den markanta ökningen beror delvis på att myndigheten genomfört en rad kontroller inom ramen för sin utbildningsverksamhet. Kontrollerna har inneburit att myndigheten gjort beslag av narkotika (Cat och Rohypnol), mindre mängder sprit, samt ett antal cigaretter. Inget av dessa beslag bedöms avse organiserad smuggling. Myndigheten har emellertid genom spaning och underrättelse bidragit till ett större beslag av narkotika, vilket var ämnat för Sverige. Beslaget som gjordes i Danmark av danska myndigheter uppfyller EU:s definition av organiserad brottslighet. Kustbevakningen har inte kunnat uppnå målet inom området bekämpningen av storskalig narkotikasmuggling. Den beslagtagna mängden narkotika under 2005 var liten. För bekämpningen av narkotika arbetar myndigheterna (Kustbevakningen, Tullverket och Polisen) aktivt för att förbättra underrättelsearbetet, vilket är en avgörande faktor för att effektivt kunna bekämpa smugglingen. I bekämpningen av narkotikasmugglingen har insatserna främst inriktats mot trafik som kommer från riskområden och mot fartyg som uppfyller kriterierna för så kallade riskfartyg. Inrättandet av det maritima underrättelse centrat bör kunna leda till bättre resultat framöver. Ytterligare åtgärder kommer dock sannolikt att krävas för att mängden narkotika skall minska i samhället. Utvidgningen av EU med tio nya medlemmar har inneburit att det maritima informationsutbytet har ökat betydligt, vilket enligt myndighetens bedömning bör kunna bidra till ökade möjligheter till effektivare insatser mot den organiserade brottsligheten. Under 2005 har Kustbevakningen bland annat deltagit i flera internationella gräns- och tulloperationer samt samverkansfora. 6.2.3 Analys och slutsatser Regeringens bedömning är att verksamheten har utvecklats positivt under året, även om de stora beslagen har uteblivit under året och beslagsmängderna har varit små. Detta särskilt mot bakgrund av att myndigheten inte nådde upp till målet för verksamhetsgrenen under 2004. Under 2005 har framförallt kontrollnivån ökat och myndigheten arbetar i högre grad med urval/hotbilder och riskanalyser, vilket är positivt. Inom området finns emellertid fortfarande en utvecklingspotential både när det avser utvecklingen av det riskanalysbaserade arbetssättet samt vad gäller samverkan mellan myndigheterna. Utvecklingen av det riskanalysbaserade arbetssättet bör på sikt bidra till fler beslag. När det gäller bekämpningen av narkotikan arbetar myndigheterna (Kustbevakningen, Tullverket och Polisen) aktivt för att förbättra underrättelsearbetet, vilket är en avgörande faktor för att effektivt kunna bekämpa smugglingen. Inom ramen för det brottsbekämpande arbetet är bedömningen att en utökad samverkan kommer att kunna leda till bättre resultat. Utvecklingen av det operativa samarbetet mellan polis, tull och kustbevakning och andra myndigheter bör därför prioriteras. Utvecklingen av tekniskt stöd och metoder inom området bör prioriteras. Arbetet med att driftsätta det för de civila myndigheterna gemensamma sjöövervakningssystemet SJÖBASIS bör därför prioriteras. När det gäller förmågan att upptäcka narkotika ombord på fartyg finns det behov av att utveckla denna förmåga. Kustbevakningen bör överväga hur denna förmåga skall utvecklas. Regeringens bedömning är att myndighetens medverkan i kontrollen inom området har utvecklats. Kustbevakningen har bl.a. vidtagit en rad åtgärder för att stärka förmågan att identifiera och slå till mot smuggling av narkotika, bl.a. utbildning i samverkan med Tullverket och Mobilisering mot narkotika, ett ökat deltagande i det internationella samarbetet, samt genomförande och deltagande i ett antal projekt som på sikt stärker förmågan att till operativa insatser. Kustbevakningen måste dock fortsätta arbetet med att finna nya vägar för att bli mer effektivt och öka mängden beslag. En grundläggande förutsättning för detta arbete är att myndigheten även fortsättningsvis upprätthåller en hög kontrollnivå till sjöss. 6.3 Politikens inriktning Kustbevakningen skall upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Myndigheten medverkar i Tullverkets kontroll genom att utföra övervakning och kontroll av sjötrafiken. Verksamheten omfattar såväl kontroll av yrkessjöfart som fritidsbåtstrafik. Inom kontrollverksamheten skall narkotikakontrollen ges högsta prioritet. Hög prioritet skall också ges kontroller mot storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak. Nationella och internationella tull- och gränskontrolloperationer och samverkansfora är en viktig del i arbetet med att begränsa flödet av varor som omfattas av införselrestriktioner. ?? PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 7 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 8 9 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 33 10 32 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 11 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 23 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 30 29 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 33