Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 4119 av 7180 träffar
Propositionsnummer · 2006/07:101 · Hämta Doc ·
Årsredovisning för staten 2006
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Skr. 101/4
Bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. I detta kapitel redovisas en fördjupad beskrivning av skillnaderna mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Den särskilda sammanställningen av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över). Sammanställningen inkluderar även statliga bolag, banker och finansinstitut samt Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP-fonderna och Riksbanken. Syftet med den redovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna (NR) som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. NR:s avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. NR:s avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov (se nedan). Detsamma gäller affärsverkens verksamheter. När det gäller redovisningsprinciper upprättas statsbudgeten enligt de principer som anges i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen), dvs. redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av intäkter och kostnader. Avseende strukturen har statsbudgeten en ändamålsstruktur där indelningen är utgiftsområden och anslag respektive politikområden. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Som framgår av beskrivningarna i följande avsnitt påverkas ibland endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträkningen är oförändrad. I tabellen nedan ges exempel på både skillnader och likheter. Redovisningsprinciperna för resultaträkningen beskrivs i kapitel 4. Tabell 1.1 Jämförslse mellan resultaträkningen och statsbudgeten Resultaträkningen Statsbudgeten Skatt Intäkt Intäkt och Inbetalning Offentligrättsliga avgifter som redovisas på inkomsttitel Intäkt Inkomst Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Utgiftsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transferering (lämnat bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad (intäkt) Ingen påverkan Löner, varor, tjänster m.m. Kostnad Utgift Andel av företags vinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan Skatter Skatter redovisas intäktsmässigt i resultaträkningen. Från 2006 tillämpas periodiserad redovisning av skatter på både på statsbudgeten och i resultaträkningen och balansräkningen. Det innebär att skatterna hänförs till det år de avser. Eftersom det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte är känt förrän drygt ett år efter årets utgång kommer redovisningen till viss del att grundas på prognoser. I resultaträkningen påverkas därför årets utfall även av skillnaden mellan dessa beräkningar för åren närmast före aktuellt år och det slutliga utfallet för dessa år. Se mer utförlig beskrivning i kapitel 4, avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Även i statsbudgeten tillämpas periodiserade skatter. Redovisningen där avviker dock på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten redovisas de olika skatteslagen periodiserat till aktuellt år på samma sätt som i resultaträkningen (se not 1). Däremot finns därefter olika justeringsposter fram till det kassamässiga utfallet under året. Totalt sett redovisas således inbetalningar som inkomster i statsbudgeten. De olika delarna däremot visas periodiserat, och revideras när taxeringsutfall föreligger. Vid revidering av de olika utfallen för respektive skatteslag används posterna betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar som motposter, så att den totala summan är oförändrad. Den i övrigt största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda liksom skatter som statliga myndigheter betalat, har eliminerats. Avgifter och bidrag I resultat- och balansräkningen redovisas i princip statens samtliga avgifter och bidrag enligt bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär att endast utgifter som avser årets förbrukning redovisas som kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster som berörd myndighet inte får behålla, vanligen avser detta offentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas vanligen de avgiftsinkomster som myndigheter får ta ut enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur eller av mindre värde, som en utgiftsreduktion på anslaget. Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig verksamhet och från uppdragsverksamhet som myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom bidrag som myndigheten får behålla samt kostnader i den verksamhet som finansieras med dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i resultaträkningen medan de vanligen inte har någon påverkan på utfallet på enskilda anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock saldot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov. Transfereringar Transfereringar redovisas på statsbudgeten när betalning sker (kassamässigt). I resultaträkningen redovisas de i princip enligt bokföringsmässiga grunder. Vanligen är det dock inte aktuellt med periodiseringar, utan kostnad och utbetalning i de flesta fall anses sammanfalla. Periodiseringar görs i fall där en kostnad tydligt är hänförbar till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen. Avsättning för framtida åtaganden I resultaträkningen redovisas förändringen av avsättningar för åtaganden som leder till utgifter i framtiden som kostnad, medan statsbudgeten belastas normalt först när utgiften uppstår, dvs. i praktiken vanligen när betalning sker. Löner, varor och tjänster m.m. Löner, varor och tjänster och andra driftkostnader redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid anskaffningstillfället, på statsbudgeten, medan endast utgifter för förbrukning under året redovisas som kostnad i resultaträkningen. Andel av företags vinst/förlust Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att statens andel av företagens vinster/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en inkomst först när staten erhåller utdelning från ett företag. Orealiserad vinst/förlust och upplupen räntekostnad Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealiserade förluster och upplupna räntekostnader för nollkupongobligationer påverkar exempelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten. Korrigeringsposter på statsbudgeten För att komma fram till statsbudgetens saldo som motsvarar statens lånebehov, har två poster införts på statsbudgeten som inte har någon motsvarighet i resultaträkningen: "Riksgäldskontorets nettoutlåning" och "kassamässig korrigering". Riksgäldskontoret lånar bl.a. ut medel till statliga investeringar som inte finansieras via anslag. Dessutom placerar myndigheter överskottslikviditet i Riksgäldskontoret. Nettobetalningsströmmarna från denna verksamhet redovisas på en egen rad på statsbudgeten som benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av utfallet på statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Eliminering av interna mellanhavanden När resultat- och balansräkningen konsolideras elimineras samtliga interna transaktioner inom staten. Ett exempel är att i inkomsterna på statsbudgeten ingår sociala avgifter för statens anställda och anslagen belastas med motsvarande utgifter. Det medför att den del av sociala avgifter som inte överförs till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudgeten men är eliminerad i resultaträkningen. Ett annat exempel gäller redovisningen av statens lokalkostnader, som skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträkningen. Interna hyresintäkter hos Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk elimineras mot myndigheters lokalkostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten belastas anslagen med internt fakturerade hyror. Detsamma gäller andra avgifter för köp och försäljning mellan myndigheterna. Statsbudgetens anslag belastas med intern fakturering, men i resultaträkningen elimineras dessa kostnader liksom motsvarande intäkter. Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen Av föregående avsnitt framgår att det finns väsentliga skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten och att det därför inte är möjligt att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mellan enskilda rader i statsbudgetens utfall respektive i resultaträkningen eller i finansieringsanalysen. Eftersom det finns ett samband mellan utgifter/inkomster, kostnader/intäkter och betalningar är det möjligt att utifrån resultaträkningen via finansieringsanalysens saldo (nettoamortering av statens lån) komma fram till statsbudgetens saldo. Med hjälp av nedanstående tabell är det möjligt att förklara sambanden mellan resultaträkningens saldo, finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebehov). För att komma från resultaträkningens saldo till statsbudgetens saldo måste flera justeringar göras. Dessa kan grupperas i justeringar för transaktioner i resultaträkningen som inte medför betalningar, justeringar för förändringar av fordringar och skulder i balansräkningen, övriga transaktioner som påverkar betalningar samt justeringar hänförbara till statsskulden. Tabell 1.2 Samband mellan resultaträkningens under-/överskott och statsbudgetens saldo 2006 Miljoner kronor Resultaträkningens under-/överskott 103 671 Justeringar för poster som inte medför betalningar -30 224 Orealiserade valutakursförändringar (Not 12 till RR och del av not 62 till FA) -23 282 Avskrivningar och nedskrivningar m.m. inkl. 24 278 Avsättningar och fondering m.m. (förändring i BR mellan 2005 och 2006 i not 42-44 samt del av not 57-58 till FA) 16 888 Resultatandelar (not 11 till RR) -48 449 Realisationsförluster (del av not 58 till FA) 341 Justering för förändring av fordringar och skulder -32 614 Skatter och transfereringar (del av not 35 och del av not 47 till BR, motsv. info i not 55 och 57 till FA) -1 539 Statsskuldförvaltningen (not 64 till FA) -5 112 Övriga förändringar (not 59 samt del av not 63 till FA) -25 963 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -22 721 Investeringar (not 60 till FA) -40 551 Försäljningsinkomster hänförbara till anläggningstillgångar (enl. FA) 649 Nettoutlåning (enl. FA spec. i not 61 till FA) -4 476 Utdelningar från statliga bolag (not 56 till FA) 21 657 Nettoökning av statens lån (=Finansieringsanalysens saldo) 18 112 Justeringar hänförbara till statsskulden 261 Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar 3 846 Skuldskötselåtgärder, förändring av myndigheters innehav av statsobligationer samt övriga poster -3 585 Statsbudgetens saldo 18 373 Justeringar för transaktioner som inte medför betalningar I resultaträkningen ingår vissa poster som inte medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orealiserade valutakursförändringar, som måste tas bort för att komma fram till statsbudgetens saldo. De orealiserade valutavinsterna på 23,3 miljarder kronor är direkt hänförbara till statsskulden, men påverkar inte statsbudgetens saldo. Avskrivningar, avsättningar och förändring av fonder medför inte några betalningar och påverkar således inte statsbudgetens saldo. Detsamma gäller för resultatandelar i dotter- och intresseföretag och realisationsvinster/förluster. Justeringar av förändringar av skulder och fordringar Förändringar av skulder och fordringar påverkade statsbudgetens saldo med 32,6 miljarder kronor, varav 5,1 miljarder kronor är hänförbara till förutbetalda och upplupna poster kopplade till statsskulden och 1,5 miljarder kronor var hänförbara till fordringar och skulder som rör skatter och transfereringar. Statens betalningsnetto har sammantaget påverkats negativt av förändringar av skulder och fordringar eftersom skulderna minskat mer än fordringarna. Mer information om orsakerna till förändringar av skulder och fordringar ges i balansräkningen och i finansieringsanalysen. Övriga transaktioner som påverkar betalningar Några transaktioner som medför betalningar, exempelvis investeringar, statens utlåning och utdelningar på statens aktier, redovisas i balansräkningen men inte i resultaträkningen och måste således läggas till resultaträkningens saldo för att komma fram till statsbudgetens saldo. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 40,6 miljarder kronor under året. Statens nettoupplåning Nettominskningen av statens lån, dvs. statens nettoamortering under året, uppgick till 18,1 miljarder kronor. Denna post är identisk i absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen "statens nettoupplåning". Justeringar som är hänförbara till statsskulden Statens nettoamortering var 0,3 miljarder kronor lägre än statsbudgetens positiva saldo. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Det gäller t.ex. förändringar under året av Riksgäldskontorets fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvaltningen. Å andra sidan finns det transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, exempelvis Riksgäldskontorets kortsiktiga placeringar på marknaden av betalningsöverskott på statens centralkonto. Kärnavfallsfondens och Insättningsgarantinämndens köp och försäljningar av statspapper påverkar statens centralkonto, men elimineras i årsredovisningen för staten. Därför måste även ett netto av dessa läggas till för att komma till lånebehovet. Skr. 2006/07:101 BILAGA 4 Skr. 2006/07:101 BILAGA 4 2 3