Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2006/07:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2006 Skr. 2006/07:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2007 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2006. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden 4 1.1 Arvsfondsdelegationen 4 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. 4 2.1 När arvsfonden får egendom 6 2.2 När arvsfonden avstår från egendom 7 2.3 Kostnader för förvaltning och administration 7 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 8 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet 9 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd 9 3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2006 10 3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen 10 3.5 Registrering och handläggning av ärenden 10 3.6 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen 11 3.7 Bifall och avslag fördelade på målgrupper 12 3.8 Redovisningar 12 4 Fördelning av stöd 2006 13 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena 13 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år 14 4.2.1 Exempel på projekt som startats under 2006 15 4.2.2 Pågående projekt 16 4.2.3 Avslutade projekt 17 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 17 4.3.1 Exempel på projekt som startats under 2006 17 4.3.2 Pågående projekt 19 4.3.3 Avslutade projekt 19 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder 20 4.4.1 Exempel på projekt som startats under 2006 20 4.4.2 Övriga pågående projekt 22 4.4.3 Avslutade projekt 23 4.5 Årets Guldkorn 24 5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna 25 5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar 25 5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar 27 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 29 6.1 Information 29 6.2 Uppföljning och utvärdering 30 6.3 Erfarenhetsspridning 31 7 Regeringens bedömning av Arvsfonds- delegationens verksamhet och utveckling 32 7.1 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år 34 7.2 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 35 7.3 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder 35 8 Konstitutionsutskottets granskning 36 9 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008 37 9.1 Inriktning 38 9.1.1 Barnpolitik 38 9.1.2 Ungdomspolitik 39 9.1.3 Handikappolitik 40 9.2 Prioriterade områden 41 Bilaga 1 Kammarkollegiets bokslut 44 Bilaga 2 Organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp 50 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 56 1 Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. 1.1 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet stärktes den 1 juli 2004 (prop. 2003/04:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Arvsfondsdelegationen är en så kallad nämndmyndighet. Delegationen, som utses av regeringen, består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, Utbildnings- och kulturdepartementet fram till regeringsskiftet och därefter Justitiedepartementet. Fr.o.m. den 1 januari 2007 ansvarar Integrations- och jämställdhetsdepartementet för ungdomsfrågorna. Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 16 personer varav tre är projektanställda. Arvsfondsdelegationen skall enligt lagen om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Samtidigt som Arvsfondsdelegationen fått en tydligare roll när det gäller stödgivningen har regeringens roll renodlats till att omfatta redovisning till riksdagen av förvaltning av fonden och fördelning av stöd ur fonden samt till att ange inriktning och prioriteringar av verksamheten. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd. Beslutet skall då avse en bestämd tidsperiod. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet skall varje år till regeringen lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som skall lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2006 till 1 466 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 687 miljoner kronor, tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2006 års utgång var 82,7 procent placerade i aktiekonsortiet, 16,4 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likvida tillgångar. Tabell 1 Fondens eget kapital vid utgången av respektive år Miljoner kronor 2006 2005 2004 2003 2002 Bokfört värde Tillgångar 1 583 1 449 1 309 1 182 1 129 Skulder 117 133 310 256 255 Summa bokfört värde 1 466 1 316 999 926 874 Marknadsvärde Tillgångar 4 804 4 197 3 307 2 883 2 424 Skulder 117 133 310 256 255 Summa marknadsvärde 4 687 4 064 2 997 2 627 2 169 Allmänna arvsfondens avkastning har under 2006 varit 14,63 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit 14,68 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 81,8 procent placerat i aktiekonsortiet, 17,2 procent i räntekonsortiet och 1,0 procent i likviditet. Vidare har fonden nettoköpt i räntekonsortiet för 54 miljoner kronor och i aktiekonsortiet för 82 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 136,2 miljoner kronor, tabell 2. Tabell 2 Fondens tillgångar vid utgången av 2005 och 2006 Miljoner kronor Tillgång 2006-12-31 Netto- placerat Värdeför- ändring 2005-12-31 Dir.avk.2006 Aktiekonsortiet 3 974 82 494 3 398 102 Räntekonsortiet 789 54 -20 755 34 Bankmedel 42 -2 0 44 1 Summa tillgångar 4 804 134 473 4 197 138 Under 2006 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 17,57 procent att jämföra med index 22,77 procent (80 procent SIX Return index och 20 procent MSCI World Net Return index i svenska kronor). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 8,78 procent per år att jämföra med index 10,22 procent. Avkastningen i räntekonsortiet var 1,80 procent under 2006 jämfört med index 1,79 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 5,07 procent jämfört med index 4,10 procent. Kammarkollegiet har låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen som gäller för 2006 och fem år tillbaka i tiden fr.o.m. 2002 har utförts av Wassum Investment Consulting. Resultatet visar att under de senaste fem åren har Kammarkollegiets aktie- och ränteförvaltning stått sig väl i förhållande till jämförbara förvaltare på marknaden. Under 2006 har fonden tillförts 444 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 295 miljoner kronor. Det tillskott av nya medel som görs tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför 2007 till 411 miljoner kronor. Till detta kommer tillgängliga, men ännu ej beslutade, medel från tidigare år. Denna summa uppgick vid årsskiftet 2006/07 till 337 miljoner kronor. Totalt fanns således vid årets start 748 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2007. Bokslut för 2006 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2006 kom det in 1 645 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 140 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 568. Under 2006 kom det in drygt 339 miljoner kronor netto till arvsfonden. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får enligt lagen om Allmänna arvsfonden arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2006 kom det in 69 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2006 har 83 beslut fattats av Kammarkollegiet om avstående från arv. Kollegiet biföll 34 ärenden till ett bouppteckningsvärde av knappt 20,5 miljoner kronor. 2.3 Kostnader för förvaltning och administration Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2006 till totalt 31,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader Miljoner kronor 2006 2005 2004 2003 2002 Kammarkollegiet totalt 14,8 14,1 12,3 11,6 11,9 Dödsboavveckling m.m. 9,9 9,9 8,7 8,7 7,9 Fondförvaltning 4,5 3,8 3,2 2,6 3,7 Utbetalning av beviljat stöd 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 Regeringskansliet/ Arvsfondsdelegationen totalt 14,9 12,3 10,1 10,0 5,9 Personalkostnader 7,7 7,7 6,2 4,7 4,6 Förvaltningskostnader 3,9 3,4 1,6 0,7 0,6 Informations- och utvärderingsinsatser 3,3 1,2 2,3 4,6 0,7 Ungdomsstyrelsen totalt 1,8 2,1 1,9 2,4 3,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 31,5 28,5 24,3 24,0 21,3 För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handläggning och information m.m. av de medel ur Allmänna arvsfonden som Ungdomsstyrelsen haft i uppdrag att fördela för särskilda satsningar. Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabellen ovan hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de två senaste åren, beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet helt fristående myndighet. Detta innebär att Arvsfondsdelegationen åläggs att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter lokaliserade i Regeringskansliets lokaler. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de två senaste åren. Under 2006 har informations- och utvärderingsarbetet intensifierats, vilket lett till ökade kostnader. 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar enligt lagen om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden skall Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn under 12 år, ungdomar 12-25 år och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en ideell organisation beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte projektstöd, om det inte finns särskilda skäl. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar skall förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder. 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Den som har tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom skall en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Större enskilda projekt och projekt inom s.k. särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar. Vissa utvärderingar utförs av forskare vid universitet och högskolor i nära samarbete med representanter för berörda målgruppers organisationer. Se vidare under avsnitt 6.2. 3.3 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2006 Under 2006 har totalt 289 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har 248 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av ansökningar från ideella organisationer och 41 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de 5 särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Därutöver har Ungdomsstyrelsen under 2006 haft i uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom en ram av 5 miljoner kronor för satsningar på s.k. Navigatorcentra (se kapitel 5.2). Det innebär att 294 miljoner kronor har kunnat användas ur fondens medel till projekt och särskilda satsningar. Det är det näst högsta belopp som Allmänna arvsfonden fördelat under ett enskilt år. Jämfört med 2005 har beslutade medel dock minskat med omkring 17 miljoner kronor eller drygt 5 procent. 3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen I det följande redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som beviljats ur Allmänna arvsfonden, tabell 4. Trots minskningen det senaste året ligger medelstilldelningen mycket högre än de närmast föregående åren. Sammanslagningen av de två arvsfondskanslierna som genomfördes 2004 och de två särskilda satsningar som startade samma år har haft effekt. Satsningarna på barn- och ungdomskultur samt på att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa medförde en personalförstärkning av kansliet. I avsnitt 4 redogörs för de områden regeringen angav som prioriterade i förra årets skrivelse (skr. 2005/06:175). Tabell 4 Av Arvsfondsdelegationen och regeringen beslutade stöd Miljoner kronor 2006 2005 2004 2003 2002 289,0 306,0 234,3 248,0 261,2 I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, dvs. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen. 3.5 Registrering och handläggning av ärenden Under 2006 inkom 1 848 ärenden till Arvsfondsdelegationen. Som framgår av tabell 5 var 1 352 ansökningar om stöd ur fonden och 451 redovisningar av beviljat stöd samt 45 övriga ärenden. Tid och resurser används för att informera allmänheten och intresseorganisationer om arvsfondens verksamhet och om möjligheten att ansöka om stöd ur fonden. Den ökade informationen om arvsfonden kan vara en bidragande orsak till att ansökningar från enskilda har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan erhålla medel. Tabell 5 Antal inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2006 2005 2004 2003 2002 Barn 405 386 418 376 423 Ungdom 794 675 577 602 853 Handikapp 500 546 608 622 615 Ej fondens målgrupp 66 68 58 55 55 Enskilda 83 108 128 138 207 Totalt 1848 1 783 1 789 1 793 2 153 Fördelade på: Ansökningar 1352 1 399 1 364 1 316 1 594 Övriga ärenden 45 24 12 21 20 Redovisningar 451 360 413 456 539 Totalt 1848 1 783 1 789 1 793 2 153 3.6 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen Under 2006 har sammanlagt 1 411 beslut fattats. Fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden endast i sådana fall där en annan myndighet skall fördela visst stöd. Det beslut som fattades av regeringen under 2005 gäller att Ungdomsstyrelsen under perioden den 1 september 2005 till och med den 1 september 2006 skulle fördela visst stöd ur fonden avseende ungas tillträde till arbetsmarknaden och så kallade Navigatorcentra (se avsnitt 5.2). I tabell 6 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen under åren 2002-2006. Av tabellen framgår antal bifall, avslag och övriga ärenden. Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen 2006 2005 2004 2003 2002 Delegationen 387 399 246 227 276 Regeringen 0 1 101 194 202 Bifall totalt 387 400 347 421 478 Avslag 926 926 871 953 1 019 Övriga ärenden 98 84 64 48 49 Totalt 1411 1410 1282 1 422 1 546 Arvsfondsdelegationen har under 2006 beslutat bifalla 387 ansökningar och avslå 926 ansökningar. Elva av bifallen gäller utvärderingar av projektstöd. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan har varit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller att ansökan har avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de har avsett kostnader för ordinarie föreningsverksamhet, att de har gällt enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan ingivits av enskilda personer eller nystartade föreningar. Av övriga ärenden är övervägande delen sådana ansökningar som har behandlats och lagts till handlingarna utan beslut (återkallande, ej kompletterade m.m.). Andra ärenden har gällt uppföljningar, utvärderingar, frågor etc. samt ärenden som överlämnats till annan myndighet. 3.7 Bifall och avslag fördelade på målgrupper Tabell 7 Antal beslut om bifall och avslag fördelat på målgrupper 2006 2005 2004 2003 2002 Bifall av delegationen Barn 83 99 76 40 69 Ungdom 139 122 48 73 135 Funktionshinder 154 178 122 114 72 Antal projekt 376 399 246 227 276 Bifall av regeringen Barn 0 0 30 41 43 Ungdom 0 1 11 27 46 Funktionshinder 0 0 60 126 113 Antal projekt 0 1 101 194 202 Totalt antal bifall 376 400 347 421 478 Avslag Barn 181 204 181 207 178 Ungdom 479 403 337 365 434 Funktionshinder 139 155 173 193 149 Ej fondens målgrupper 44 56 52 50 51 Enskilda 83 108 128 138 207 Totalt antal avslag 926 926 871 953 1 019 I genomsnitt har en tredjedel av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under 2006. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. År 2006 bifölls 31 procent av ansökningarna för målgruppen barn, 29 procent av ansökningarna till förmån för ungdomar 12-25 år samt 53 procent av ansökningarna för projekt angående personer med funktionshinder. 3.8 Redovisningar Under året har 380 redovisningar granskats och godkänts. I tabell 8 redovisas antalet godkända redovisningar under åren 2002-2006. Tabell 8 Antal redovisningar åren 2002-2006 2006 2005 2004 2003 2002 Godkända redovisningar 380 273 447 469 571 4 Fördelning av stöd 2006 Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på 187,5 miljoner kronor till 238 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena. I tabell 9 nedan redovisas hur många projekt som beviljats stöd inom respektive prioriterat område samt tilldelat belopp 2006. I sammanhanget bör nämnas att ett projekt ofta omfattar flera av regeringens prioriterade områden och även flera av fondens målgrupper. I avsnitten 4.2-4.4 redogörs för det fördelade stödet 2006 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 presenteras årets Guldkorn 2006. I Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som publicerats på Arvsfondsdelegationens webbplats www.arvsfonden.se, beskrivs samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under 2006. 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena Tabell 9 Verksamhet inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa (kr) Gemensamma Förnyelse- och utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar i familjer med långvarigt socialbidragsberoende eller som lever i ekonomisk utsatthet på annat sätt 2 1 208 000 Stöd till barn och ungdomar som utsatts för eller bevittnat våld i hemmiljön 7 5 328 000 Stöd till barn och ungdomar vars föräldrar vistas på anstalt 2 2 140 000 Flickors och pojkars självbild 17 12 745 000 Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet 36 24 410 847 Flickors och pojkars fysiska aktivitet och kosthållning 2 986 000 Barn FN:s barnkonvention 6 2 907 000 Modeller för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar 16 13 971 000 Utveckling av föräldrautbildning och föräldrastöd 4 2 097 800 Stöd till barn i deras relation till föräldrarna 7 6 833 000 Ungdomar Utveckling av ungdomsledarrollen inom föreningslivet 4 2 029 000 Stöd till anläggningar, lokaler och utrustning 12 7 317 000 Narkotika, alkohol, dopning och tobak 2 1 585 000 Stärka ungdomars inflytande i samhället 15 12 690 000 En hållbar utveckling 1 87 000 Förebyggande av våld, brott, mobbning och trakasserier 14 11 321 000 Aktuell samhällsinformation och vägledning 0 0 Motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa 19 11 728 000 Öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden 6 9 653 000 Personer med funktionshinder Design för alla 11 13 279 000 Individuella planer 1 1 191 000 Förhindra våld mot barn samt kvinnor och män med funktionshinder 1 3 430 000 Arbete, rehabilitering och sysselsättning 42 33 354 500 Fritidsverksamhet på lika villkor för barn och ungdomar med funktionshinder 11 7 221 250 Totalt 238 187 512 397 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 49,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamheter för barn, fördelade på 71 projekt. Det innebär en minskning med knappt 18 miljoner kronor jämfört med 2005. Tabell 10 Verksamhet för barn under 12 år Projektändamål Antal projekt Summa (kr) Demokrati och delaktighet 4 3 269 000 Drogförebyggande 1 395 000 Familjestöd 12 8 147 800 Fritid/Idrott 3 1 358 250 Förebyggande av brott/Våld/Mobbning 4 1 696 000 Hjälpmedel 1 950 000 Information/Utbildning 12 8 155 000 Integration 3 1 070 000 Jämställdhet/Könsroller 8 7 459 000 Kost/Motion 2 986 000 Kultur 6 4 125 000 Miljö 1 100 000 Organisationsutveckling 1 640 000 Psykisk ohälsa 2 2 061 000 Rehabilitering 2 2 465 000 Tillgänglighet 1 1 366 000 Utsatta barn och ungdomar 8 5 238 000 Totalt 71 49 481 050 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp. 4.2.1 Exempel på projekt som startats under 2006 Förnyelse- och utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar i familjer med långvarigt socialbidragsberoende eller som lever i ekonomisk utsatthet på annat sätt Projektet Hallå, hör på mig! Projektet löper under tre år och drivs av föreningen Majblomman. Under projektets första år testades samtalsgrupper som metod i skolmiljö. Metoden kommer även att testas i barns fritidsmiljöer. Barnens synpunkter kommer att tas tillvara. Under projektets andra år vill föreningen öka insikten och förståelsen för vad barn behöver för att ha en god barndom samt utveckla/förmedla olika metoder för barns kommunikation. Ett lokalt barnråd i Göteborgsregionen skapas för att utveckla Majblommans verksamhet i frågor som rör allt inom insamlingen, hur barn skall komma till tals inom Majblomman och hur barnen kan föra fram sina synpunkter. Stöd till barn och ungdomar vars föräldrar vistas på anstalt Projektet Utveckling av Solrosen Ett treårigt projekt genom Föreningen Räddningsmissionen. Syftet är att utveckla metoder och prova nya modeller för att kunna nå fler barn och ungdomar, i åldern 4-18, vars föräldrar sitter i fängelse. Föreningen avser utveckla samarbetet med två anstalter samt häktet i Göteborg och förbättra föräldrarnas förutsättningar genom att erbjuda bland annat familjesamtal och familjeterapi. En följeslagarfunktion kommer att byggas upp för att ge stöd vid besökstillfällen. Följeslagaren skall ge möjlighet till mentorskap för barnen tills föräldern avtjänat sitt straff och efter avtjänat straff samt ge samtalsstöd inför och efter varje besök. Den skall även erbjuda en vuxen förebild för barnen. I nordöstra Göteborg kommer föreningen att starta ett program för mentorskap för invandrarungdomar. Projektet går ut på att stödja ungdomarna i att bli medvetna om sin självbild och identitetsutveckling samt ge praktiska råd och stöd om vägar till utbildning/arbete. Modeller för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar Projektet Trygga barn inom hälso- och sjukvård Ett treårigt projekt genom Nordisk förening för sjuka barns behov, NOBAB, i samarbete med Barnkliniken i Skellefteå. Syftet är att sprida kunskaper om hur man kan förebygga sjukvårdsrädsla hos barn och att stödja vårdpersonal att utveckla sin barnkompetens, genomföra provtagningar, undersökningar och behandlingar så skonsamt som möjligt. Syftet är även att genomföra ett utvecklingsarbete så att professionella företrädare inom den slutna barnsjukvården kan överföra formell och erfarenhetsbaserad kompetens till primärvårdens vårdcentraler och familjeläkarenheter i Skellefteå samt starta liknande samverkan i Västerås. Stöd till barn i deras relation till föräldrarna Projektet Föräldrar på lika villkor Ett treårigt projekt där Studieförbundet Bilda Mälardalen avser ge barnmorskor från offentlig och privat verksamhet samt cirkelledare kunskaper i kulturell kommunikation och pedagogik för att kunna erbjuda invandrarföräldrar att delta i föräldragrupper. Syftet är att utveckla en arbetsmetod för att nå fram med information till blivande föräldrar, som är i behov av tolk, att framställa visuellt diskussionsunderlag speciellt riktat för målgruppen samt att erbjuda föräldrarna samtal och faktakunskaper. 4.2.2 Pågående projekt Projektet Barn i väntan Individuell Människohjälp (IM) bedriver i samarbete med Svenska Kyrkan en gruppverksamhet där barn till asylsökande får möjlighet att under pedagogisk ledning träffa andra jämngamla med liknande erfarenheter. Vid gruppträffarna får barnen och ungdomarna möjlighet att lära sig hur asylprocessen ser ut och får möjlighet att prata om de erfarenheter de har fått med sig vid flykten från hemlandet och hur deras nuvarande situation ser ut. Varje grupp träffas en gång i veckan under 16 veckor och varje gruppträff har ett tema utifrån vilket man pratar, leker, ritar och dramatiserar. Modellen bygger på en omarbetning av Minnesotamodellens program för barn till missbrukare. För att nå barnen och ungdomarna samarbetar föreningen med Migrationsverket, psykiatrin i Malmö/Lund, Svenska Kyrkan samt organisationer såsom Röda Korset, Rädda Barnen, Asylgruppen i Skåne och Bris. Bakgrunden är att IM: s socialarbetare i sitt arbete möter flyktingar som mår psykiskt dåligt och upplever stor oro över att inte veta om de får stanna i Sverige. Det är flyktingar med svåra erfarenheter från själva flykten och problem i sitt hemland, i många fall är det föräldrar. De är ofta så uppfyllda av sina egna problem att barnen riskerar att glömmas bort. Projektet Animerad dokumentär om barn i misshandelsfamiljer Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, har tagit fram en animerad film som bygger på samtal med små barn, 5-7 år gamla som bevittnat våld i hemmiljön. Samtalen har skett dels i grupp, dels individuellt. Barnen ingår i den reguljära barnjoursverksamheten och de deltar i strukturerade samtalsserier som pågår under lång tid. Ett studiehäfte med korta texter och frågeställningar som underlättar diskussion i mindre grupper har tagits fram. Målgrupper för studiematerialet är kvinnojourernas personal, ideellt arbetande organisationer, socialtjänst, förskola, polis, primärvård, barnhälsovård med flera. Syftet är att öka förståelsen för små barn som bevittnat misshandel mot sin mamma samt att minska osäkerhet och rädsla bland yrkesutövare och andra som möter och arbetar med barn i utsatta miljöer. 4.2.3 Avslutade projekt Projektet Krumsprång Kulturskolan i Åre kommun, föräldraföreningen Hand i Hand, TBV och Vuxenskolan, har startat projektet Krumsprång. Det omfattar elever som är inskrivna i särskolan, men integrerade på olika skolor i kommunen, och andra elever i behov av särskilt stöd. Genom kulturverksamhet och olika värderingsövningar har barnen stärkt sin självkänsla och sin identitet. Syftet har varit att bygga broar mellan elever och föräldrar och mellan skolor och stärka barnets roll i sin ordinarie klass. Flera elever har börjat umgås på fritiden och en del av eleverna deltar numera i Kulturskolans ordinarie verksamhet. Krumsprång har blivit en ordinarie verksamhet i kommunen. 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 66 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom samt bedriven av ungdom, fördelat på 95 projekt. Det innebär en ökning med drygt 6 miljoner kronor jämfört med 2005. Sedan 2004 har därmed projektmedel till målgruppen ungdomar ökat med drygt 44 miljoner kronor. Tabell 11 Verksamhet för ungdomar 12-25 år Projektändamål Antal projekt Summa (kr) Arbete/Sysselsättning 5 4 108 000 Bemötande 1 1 050 000 Demokrati/Delaktighet 18 14 986 000 Drogförebyggande 2 1 585 000 Fritid/Idrott 10 3 291 000 Förebyggande av brott/Våld/Mobbning 13 9 549 000 Information/Utbildning 7 1 558 000 Integration 7 5 855 000 Jämställdhet/Könsroller 22 16 116 000 Kultur 2 390 000 Organisationsutveckling 2 1 344 000 Tillgänglighet 1 186 000 Utsatta barn och ungdomar 5 5 816 000 Totalt 95 65 834 000 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp. 4.3.1 Exempel på projekt som startats under 2006 Förebyggande av våld, brott, mobbning och trakasserier Projektet Sharaf hjältar - central stab Sharaf hjältar - killar som tar avstånd från hedersförtryck och agerar förebilder - är en del av verksamheten hos organisationen Elektra på Fryshuset i Stockholm. Sharaf hjältar föreläser i skolor och på fritidsgårdar för att väcka tankar och engagemang hos sina jämnåriga. Detta projekt syftar till att samordna och utbilda de regionala grupper som startats eller skall startas i hela landet. Idag finns det Sharafgrupper i Botkyrka, Sollentuna, Malmö, Katrineholm och Östergötland. Arbete med att etablera verksamheten i Göteborg och Uppsala pågår. Öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden Projektet Roma in work Romska Ungdomsförbundet avser skapa nya förutsättningar för romska ungdomar att bryta sitt utanförskap på arbetsmarknaden genom att stärka deras kunskaper och självkänsla. Detta sker med stöd från bland annat romska mentorer i Malmö som skall ge råd och stöd till arbetssökande unga romer. Förbundet kommer också att genomföra flera informationsmöten riktade till arbetsförmedlare, bemanningsföretag, näringsliv samt ideella organisationer för att motverka de fördomar som kan finnas om romer och som drabbar unga romer när de söker arbete. Utveckling av ungdomsledarrollen inom föreningslivet Projektet Ledarutbildning för tjejer Hallunda Norsborgs föreningsråd riktar sig till unga kvinnor i åldern 15-20 år som inte annars söker sig till föreningar eller annan strukturerad verksamhet med en grundläggande ledarskapsutbildning. Målet är bland annat att flickorna skall få redskap för att själva påverka utvecklingen i sin omgivning och att lära deltagarna att arbeta i grupp under demokratiska former. Förhoppningen är att verksamheten skall permanentas i kommunen. Parallellt med projektet skall ett metodmaterial tas fram för spridning av arbetsformen till andra kommuner. Stöd till barn och ungdom som utsatts för eller bevittnat våld i hemmiljön Projektet En film om mäns våld mot kvinnor med fokus på mannen Sveriges Kvinnojourers Riksförbund skall i samarbete med Amphi HB producera en kortfilm om mäns våld mot kvinnor med fokus på förövaren. Till filmen kopplas ett studiematerial som skall underlätta en diskussion kring frågan om våldets koppling till mansrollen. Syftet är att på ett tidigt stadium få ungdomar att tänka på orsakerna bakom våldet, diskutera hur förhållanden kan se ut och vad jämställdhet är. Filmen skall textas så att även döva och hörselskadade personer kan använda den. Projektets målgrupp är ungdomar mellan 16-25 år, men också lärare och andra som möter ungdomar i sitt arbete. 4.3.2 Pågående projekt Projektet 1173 - Integration Skärholmen Östermalm I detta projekt utvecklar Föreningen Aktion 1173 en metodik för att arbeta med ungas integration i samhället. Målsättningen är att ge ungdomar förutsättningar att mötas och minska avståndet mellan ytterstad och innerstad. Metoden innebär att deltagarna väljer ut och bildsätter befintlig musik eller gör en egen musikmix på teman som tas fram gemensamt, t.ex. främlingsfientlighet, fördomar, frånvarande föräldrar, integration och könsroller. Videofilmerna skall sedan kunna vävas samman och visas som en sammanhängande film. Projektet ger unga möjlighet att diskutera viktiga livsfrågor i en kreativ miljö och samtidigt arbeta i grupp. På så sätt kan de bearbeta problem, lära av varandra och växa tillsammans. Projektet SuperMarit Föreningen Gender Institut Gotland skall med projektet stödja och stärka flickors och kvinnors position inom spelvärlden. Den del av projektet som arvsfonden stödjer heter SpelRum och syftar till att inspirera och utveckla grupper av spelskapande flickor på Gotland. Detta för att väcka intresse för en yrkeskarriär inom teknikområdet i allmänhet och inom dataspelutveckling i synnerhet. Projektet innehåller temadagar i skolorna, spelverkstäder, spelklubbar och lovaktiviteter såsom t.ex. nätverksspel. 4.3.3 Avslutade projekt Projeket Hyss Föreningen High Coast Youth and Sailing Service har under tre år genomfört ett projekt som syftat till att ensamkommande flyktingungdomar skulle få lära sig sjömanskap och utveckla kamratskap samt få stöd i det personliga växandet. Under sommarhalvåret har det genomförts seglarkurser, där gruppledarna har varit ungdomar med god seglarvana, och under vinterhalvåret har ungdomarna deltagit i underhållsarbeten på båten. Parallellt med seglingsaktiviteterna har det även bedrivits utbildningar i Mångfald och Dialog (MOD) och andra sociala aktiviteter. Projektet Elektra Under drygt fyra år har Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset fått stöd för att bygga upp projektet Elektra vars syfte är att arbeta med en helhetssyn på de problem som möter flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektet har vänt sig både till ungdomar och till deras familjer då målsättningen varit att finna långsiktiga lösningar genom att samla befintliga krafter och kunskap. Elektra består av flera fristående delar såsom stödverksamhet, hemsidan www.elektra.nu, teaterföreställningar, Sharaf hjältar m.m. Under projekttiden har två teaterföreställningar uppförts, Elektras systrar och Elektras bröder, som spelats för elever och allmänhet över stora delar av landet. 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Under 2006 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 132,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för personer med funktionshinder, fördelat på 144 projekt. Det innebär en minskning med cirka 16 miljoner kronor jämfört med föregående år. Tabell 12 Verksamhet för personer med funktionshinder Projektändamål Antal projekt Summa (kr) Arbete/Sysselsättning 16 11 899 000 Bemötande 3 1 614 000 Demokrati och delaktighet 8 5 399 000 Familjestöd 3 4 200 000 Fritid/Idrott 8 7 790 000 Förebyggande av brott/våld/mobbning 1 3 430 000 Hjälpmedel 14 15 161 300 Information/Utbildning 47 46 251 700 Kost/Motion 5 2 535 000 Kultur 5 2 094 000 Organisationsutveckling 2 695 000 Psykisk ohälsa 2 2 844 000 Rehabilitering 14 10 843 000 Teknikstöd 1 98 000 Tillgänglighet 15 17 641 580 Totalt 144 132 495 580 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp. 4.4.1 Exempel på projekt som startats under 2006 Design för alla Projektet Lättöppnade förpackningar Människor med funktionsnedsättning kan ha svårt att hantera förpackningar för läkemedel, dagligvaror, hälsokost m.m. Ökad efterfrågan på lättöppnade förpackningar är en drivkraft för utvecklingen och kan innebära konkurrensfördelar för företag som utvecklar sådana. Kring detta vill Reumatikerförbundet, Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Sveriges Konsumentråd samarbeta och genomföra aktioner på lokal, regional och nationell nivå. Inom ramen för projektet har man mobiliserat deltagare från partners i ett lokalt samarbete med 450 kontaktpersoner och informationsmottagare samt bildat lokala arbetsgrupper på 20 pilotorter. Två konsumentundersökningar har genomförts och projektet har uppmärksammats i riks- och lokalpress. Föreningarna har också etablerat ett nordiskt samarbete samt undersöker möjligheterna till ett europeiskt samarbete. I samband med Designåret 2005 har projektet utlyst en designtävling med uppdraget att formge en symbol som skall användas för märkning av lättöppnade förpackningar. Under projektets andra år är bl.a. 6-8 regionala konferenser inplanerade, centrala marknadsundersökningar skall genomföras och i samarbete med SIS (Swedish Standards Institute) skall arbetet för att skapa riktlinjer för tillgängliga förpackningar i Europa fortsätta. Individuella planer Projektet Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Huntingtons sjukdom (HS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som yttrar sig som en kombination av motoriska problem, kognitiv funktionsnedsättning, personlighetsförändringar samt viss ökad risk för att utveckla psykisk sjukdom. I detta treåriga projekt skall Enheten för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Västra Götaland, NHR:s referensgrupp för Huntingtons sjukdom och Ågrenska stiftelsen utforma och pröva en modell för hur man kan organisera vård, stöd och service till personer med Huntingtons sjukdom (HS). Samma modell kan sedan, om den slår väl ut, användas för att organisera stöd till personer med andra ovanliga diagnoser som behöver stöd på många sätt från olika huvudmän och verksamheter. Projektet skall inledas med intervjuer med personer med HS och deras närstående samt med personal som möter personer med HS. Det samlade resultatet skall bilda underlag för ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Götaland med 3-4 lokala team. Det nya arbetssättet skall kunna användas i den reguljära sjukvården. Förhindra våld mot barn samt kvinnor och män med funktionshinder Projektet Från ord till handling - utvecklingscentrum för kunskap om våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder Stiftelsen Bräcke Diakoni skall i detta treåriga projekt skapa ett kunskaps- och utvecklingscentrum, för i första hand Västra Götaland, med uppdrag att arbeta för att kvinnor med funktionshinder som utsätts för våld och övergrepp får det stöd de behöver och har rätt till. Den primära målgruppen är utsatta kvinnor med funktionshinder och den sekundära är personer i myndigheter och verksamheter som möter dessa kvinnor, till exempel brottsoffer- och kvinnojourer, hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst, kriminalvård, skolor och brukarorganisationer. Utvecklingscentret kommer att samla och förmedla kunskap i syfte att stärka de organisationer som har i uppdrag att arbeta med målgruppen. Det skall även fungera som en rådgivande resurs för den sekundära målgruppen. Projektet skall bl.a. skapa ett referensbibliotek och en webbplats. Arbete, rehabilitering och sysselsättning Projektet Att delta i arbetslivet - med stöd Riksförbundet Attention har i samarbete med Misa AB och BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter startat ett projekt som syftar till att ge personer med diagnosen ADHD, DAMP och liknande funktionshinder stöd och hjälp för att finna och behålla lämpliga arbeten, företrädesvis på den öppna arbetsmarknaden. Många personer med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och DAMP har på grund av sitt funktionshinder stora svårigheter att få ett arbete och att fungera väl på arbetsplatser. I grunden handlar det inte om att personerna inte är kvalificerade för de uppgifter de skall utföra utan om den utsatthet de har på grund av sitt funktionshinder och de svårigheter funktionshindret medför. Under det första året har kontakter skapats med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingar, Neuropsykiatriska enheter, kommuner samt andra aktörer. Projektet har uppdaterats med befintliga metoder till exempel Supported Employment och utvecklat kompletterande metoder specifikt för målgruppen. Under år två kommer deltagarna bl.a. att få möjlighet till kartläggning, arbetspraktik och individuellt riktade insatser som verkar för att behålla arbetet. Fritidsverksamhet på lika villkor för barn och ungdomar med funktionshinder Projektet Tillgänglighetsanpassning av byggnader och yttre miljö 4H-gården Eolshäll utvecklar verksamheten för fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar i detta projekt, genom att förändra gårdens yttre byggnadsmiljö så att så långt möjligt hela gården, inklusive hagar och andra ytor görs tillgängliga. Målet är att alla barn och ungdomar, oavsett funktionshinder, skall kunna delta i gårdens alla aktiviteter på lika villkor. Alla barn skall förutom att "titta på" och "klappa" djuren även till exempel kunna leda ut en häst i hagen och mata eller förse djuren med vatten. Utveckling av föräldrautbildning och föräldrastöd Projektet Uppsökande verksamhet för föräldrar Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering är en ideell förening som sedan 1976 arbetar med rehabilitering av främst ryggmärgsskadade personer. När ett barn får en så allvarlig skada att det till exempel blir rullstolsburet ställs också stora krav på föräldrarna. Förutom att föräldrarna själva måste kunna hantera sin situation och de frågor som uppkommer i samband med skadan ställs det också andra krav på föräldrarna i kontakterna med skola, sjukvård, myndigheter med flera. Projektet kompletterar föreningens ordinarie verksamhet med uppsökande aktiviteter där föräldrarna medverkar. 4.4.2 Övriga pågående projekt Projektet Spira Föreningen Furuboda genomför ett treårigt projekt, Spira, som syftar till att utöka utbudet av utbildning, arbete och föreningsliv inom området trädgård och växtodling för personer som drabbats av hjärnskador i vuxen ålder. Kurser med trädgårdsinriktning har introducerats i Furubodas folkhögskolekurser för personer med förvärvade hjärnskador. Genom att även ordna föreläsningar, studiecirklar och kurser samt att upplåta växthuset som mötesplats för lokala trädgårdsföreningar kan personer med och utan funktionshinder samlas kring ett gemensamt trädgårdsintresse. Projektet genomförs i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, HSO Skåne, Nordöstra Skånes distrikt av Trädgårdsnäringens Riksförbund, Kommunalarbetareförbundet avdelning Kristianstad, Studieförbundet Vuxenskolan Kristianstad, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Sällskapet Trädgårdsamatörerna och Kristianstads trädgårdsförening. 4.4.3 Avslutade projekt Riksomfattande informationsprojekt kring demenssjukdomar och demenshandikappades och anhörigas behov Demensförbundet har genomfört en tvåårig informationssatsning "På väg mot en god demensvård". Syftet var att till allmänheten, politiker och personalgrupper sprida kunskap om demenssjukdomar och om vilket stöd demenssjuka och närstående/anhöriga behöver. Projektet syftade också till att utbilda, stödja och stärka lokalföreningarna i deras arbete för bättre förhållanden för personer med demens och deras närstående. Med husbilar spreds information i form av utställningar, informationsmaterial, möten och förläsningar över hela landet. 132 orter besöktes och verksamheten gav genklang i massmedia. Totalt 32 föreläsningar genomfördes för 2 430 personer. 13 500 personer skrev på namnlistor med krav på bättre demensvård. Listorna överlämnades sedan till ledamöterna i riksdagens socialutskott. 17 nya lokalföreningar bildades under den här perioden och ett antal personer utbildades till "föreningsstödjare" för att hjälpa de nya föreningarna att komma igång med verksamheten. Projektet Nätverk för invandrarkvinnor, Nike Reumatikerförbundets projekt, Nike, syftar till att stärka invandrarkvinnor med reumatism så att de får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som funktionshindrade i det svenska samhället. Reumatikerförbundet startade under det första året pilotgrupper i Stockholm, Göteborg och Örebro. Informationsmaterial har tagits fram och uppsökande verksamhet har bedrivits bland invandrarorganisationer, reumatikerföreningar och reumamottagningar enligt planen. Projektet genomfördes i samarbete med Göteborgs Kvinnofolkhögskola och ABF. Samverkan etablerades med socialtjänsten, försäkringskassorna, arbetsförmedlingen, reumatologklinikerna och invandrarorganisationer på respektive ort. Under år två startades nya grupper på tre platser; Luleå, Haninge och Karlstad. Under det tredje och sista året fokuserade projektet på att förankra mångfaldsarbetet inom den egna organisationen. Ett faddersystem byggdes upp så att varje lokalförening fick kontaktpersoner som är värdar och ansvariga för mångfaldsarbetet lokalt. En handbok har tagits fram som skall kunna användas i förbundets lokalavdelningar som ett stöd när man vill utveckla verksamhet riktad till personer med utländsk bakgrund. Projektet Yrkesutbildning till specialassistenter med inriktning mot barn/elever med neuropsykiatriska funktionshinder Det finns ett stort behov av specialassistenter som skall arbeta med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, till exempel DAMP, ADHD, Asperger syndrom och Tourettes syndrom. Hittills har det sällan varit möjligt att finna assistenter med kunskaper inom området. Projektets mål har därför varit att utveckla en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY) för specialassistenter. I projektet har Folkuniversitet Karlstad/Kursverksamheten vid Göteborgs Universitet i samverkan med bland andra Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Riksföreningen Autism utvecklat en utbildning och utarbetat ansökan till KY-myndigheten. I januari 2006 beviljades ansökan och hösten 2006 startade den första KY-utbildningen till specialassistent omfattande 40 poäng. www.folkuniversitetet.se/ky. 4.5 Årets Guldkorn Under 2006 har Arvsfondsdelegationen för första gången delat ut utmärkelsen "Årets Guldkorn". Guldkorn är långsiktiga, nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. Tre projekt tilldelades vardera 50 000 kronor för att sprida information om sina projekt. Nedan ges en kort beskrivning av de tre uppmärksammade projekten. Projektet Vårdkedjan Rehab Station har i samarbete med Frösunda Solidaritet och Riksföreningen Hjärnkraft utvecklat en vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada. En förvärvad hjärnskada innebär ofta att behoven av stöd är stora under lång tid efter att skadan inträffat. Både barn och familj måste lära sig att leva med helt andra förutsättningar än vad man varit van vid. Situationen i skolan blir också förändrad. När en vuxen människa drabbas av en allvarlig hjärnskada blir hon i regel sjukskriven under en mycket lång tid och får genomgå en omfattande rehabilitering. Barn däremot kommer ofta tillbaka till skolan tidigt, trots att de efter olyckan kan ha drabbats av till exempel minnesproblem, inlärningsproblem eller personlighetsförändring. Det här kan leda till att barnen slås ut från skolan. Därför satsar Vårdkedjan på skolinriktad rehabilitering för barn och unga. Projektet Barn- och ungdomskulturhus Drömmarnas Hus bedriver olika former av kultur för barn och ungdomar i stadsdelen Rosengård i Malmö. Ett brett kontaktnät mellan skolor, barn och många vuxna har skapats och ett hus för barns och ungdomars kultur har byggts. Idag deltar trettio av Malmös sjuttio skolor i aktiviteter på Drömmarnas Hus. Drömmarnas hus har arrangerat kultur- och familjedagar, haft kvällskurser och en stor satsning har gjorts på demokratifrågor. Totalt har man mött och berört nästan 28 000 Malmöbor. Drömmarnas Hus har blivit en mötesplats för människor i Rosengård och i övriga Malmö, oberoende av ålder, bakgrund och kultur. Projektet Spelhålan Furuboda Kompetenscenter arbetar för att göra dataspel tillgängliga även för funktionshindrade ungdomar. Med hjälp av redan tillgängliga hjälpmedel från Hjälpmedelsinstitutet kan även unga med mycket svåra funktionshinder delta. Förutom att ungdomarna har kul fungerar dataspelandet också som träning. Den som spelar tränar upp tal och balans och intar ofta en helt ny sittställning. Spelandet har visat sig ge lust, självförtroende och gemenskap. Spelarnas förmåga att ta egna initiativ ökar också. Det räcker med att den funktionshindrade personer har en rörelse som kan kontrolleras för att kunna spela. Två spelare med olika förmågor kan även spela tillsammans för att nå bättre resultat. På så vis får ungdomarna också möjlighet att umgås och skapa en gemenskap. 5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd. Regeringens beslut skall då avse en bestämd tidsperiod. Fram till den 1 juli 2004 var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om särskilda satsningar. 5.1 Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman av gemensamma projektledarutbildningar och av en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. Arvsfondsdelegationen fördelade under 2006 totalt drygt 41 miljoner kronor genom särskilda satsningar, fördelade på målgrupperna barn under 12 år med cirka 8,5 miljoner kronor, ungdomar mellan 12-25 år med cirka 26,6 miljoner kronor och personer med funktionshinder med cirka 5,9 miljoner kronor. I tabell 13 nedan anges Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under 2006 inom respektive satsning. Tabell 13 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Satsning Antal projekt Summa (kr) Bemötande med kultur 1 108 000 Personligt brukarstöd 5 3 156 000 Mot rasism och diskriminering 1 832 000 Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa 21 13 318 000 Utveckling av barns och ungas möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande 31 23 646 847 Totalt 59 41 060 847 Bemötande med kultur Kulturella uttrycksformer kan vara ett bra sätt för kommunikation. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och konst kan fördomar, attityder och bemötande gentemot personer med funktionshinder lyftas fram i ljuset och granskas. Regeringen beslutade 2000 att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta område. Sedan satsningen startade har totalt 27 projekt beviljats stöd ur arvsfonden. Under 2006 har ett projekt beviljats stöd för det sista året av en tvåårig projekttid. En extern utvärdering av satsningen pågår och beräknas vara klar under 2007. Personligt brukarstöd Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med myndigheter och andra offentliga organ. År 2000 beslutade regeringen därför att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla personligt brukarstöd. 20 projekt har beviljats stöd. Under 2006 har Arvsfondsdelegationen fattat beslut om medel till fem fortsättningsprojekt. En extern utvärdering pågår av projekten och beräknas vara klar under 2007. Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering Regeringen beslutade i november 2000 att under en treårsperiod avsätta totalt 30 miljoner kronor för en satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn och personer med funktionshinder. Sedan satsningen startade har totalt 16 barnprojekt och 13 handikapprojekt beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Under 2006 har ett projekt beviljats stöd. Satsningens barnprojekt och handikapprojekt utvärderas var för sig. Utvärderingarna beräknas vara klara under våren 2007. Att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar. Regeringen aviserade att sammanlagt 30 miljoner kronor under en treårsperiod skall avsättas för denna satsning. De prioriterade områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att påverka sin egen vardag, att utveckla metoder för att motverka psykiska problem, att öka samverkan mellan ideella organisationer och offentliga samhällsorgan samt att förebygga stress på lokal nivå. År 2005 fördelades 7,8 miljoner kronor inom ramen för satsningen. Totalt har ett 40-tal ansökningar om projektbidrag inkommit under 2006. 21 projekt beviljades stöd med sammanlagt drygt 13 miljoner kronor, varav 13 var nya och 8 var fortsättningsprojekt. Nio av projekten drivs av ungdomsorganisationer. Den utvärderingsplan som togs fram 2005 vidareutvecklades under 2006 och en ny informationsbroschyr för satsningen producerades. Satsningen utvärderas av en extern utvärderare och resultatet skall redovisas i september 2008. Ett exempel på projekt som beviljats stöd under året är Syna korten som drivs av Spelberoendes förening i Göteborg i samarbete med Göteborgs förenade studentkårer. Projektet syftar till att informera studenter vid Göteborgs högskolor och universitet om risker med spel över Internet, att förebygga spelproblem samt att erbjuda självhjälpsgrupper och anhörigstöd till de som har problem med nätpoker och liknande. Verksamheten skall vara en hjälp till ungdomar att fullfölja eller återuppta sina studier. Övriga projekt inom satsningen presenteras i Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som återfinns på www.arvsfonden.se. Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande Regeringen beslutade i juni 2004 att ställa 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Arvsfondsdelegationens förfogande för en treårig satsning på projekt som avser att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Fonden har under 2006 beviljat 23,6 miljoner kronor fördelat på 31 projekt, varav 22 nya projekt. Omkring 7,6 miljoner kronor har fördelats till 8 projekt som involverar målgruppen barn och 16 miljoner kronor har tilldelats totalt 23 ungdomsprojekt. Under året utarbetades en ny informationsbroschyr för satsningen. Satsningen skall utvärderas av en extern utvärderare och resultatet av utvärderingen skall redovisas i sin helhet i september 2008. Ett av projekten som tilldelats medel under 2006 är Barnens Rajd. För mindre än en mansålder sedan fanns fortfarande den gamla nomadiserande livsstilen bland samer kvar. Förändringar har skett och stora delar av traditionell kunskap har glömts bort. Barnrajden är ett pedagogiskt grepp för att via leken öka barnens kunskap om den egna kulturen. Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji vill i projektet skapa två rajder och iscensätta en miljö fylld med föremål och redskap från den tid samerna använde sig av renen vid förflyttning. En rajd är ett följe med renar som är lastade (klövjade). Barnen skall utifrån ett lustfyllt arbetssätt leka, skapa och vara aktiva i processen och i sysslorna som att hämta renar, packa pulkor, klövja renar, sätta upp kåtan och så vidare. Övriga projekt inom satsningen presenteras i Arvsfondsdelegationens projektkatalog för 2006, som återfinns på www.arvsfonden.se. 5.2 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar I det följande redovisas de särskilda satsningar där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. I tabellen framgår hur medel fördelats ur respektive satsning. Information om projekten finns på Ungdomsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se. Tabell 14 Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskild satsning Satsning Antal projekt Summa (kr) Ungas tillträde till arbetsmarknaden 25 10 121 000 Ungdomsarbete i Österled 30 5 355 097 Totalt 55 15 476 097 Ungas tillträde till arbetsmarknaden Ungdomsstyrelsen har sedan 2003 fördelat stöd inom ramen för en satsning på projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Sedan 2004 har denna satsning bestått av två delar. Den ena delen har bestått i att stödja utvecklingen av metoder för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden, den andra i att utveckla försöksverksamheter med så kallade Navigatorcentra. Syftet med ett Navigatorcentrum är att samordna de lokala ideella, privata och offentliga resurser som redan finns i en kommun för att motverka arbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 25 år. Under en treårsperiod har inom ramen för satsningen 40 miljoner kronor fördelats till 69 projekt runt om i Sverige. Av dessa har 10 miljoner kronor avsatts för Navigatorcentra för två år. Ungdomsstyrelsen har utvärderat 19 av de aktuella projekten och drar slutsatsen att satsningen har: - synliggjort frågor som är problematiska för unga utanför, vilka dessa unga är och hur deras behov ser ut, - gett ungdomar med olika bakgrund och skilda förutsättningar nödvändig kunskap för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden såsom personlig utveckling, social och emotionell kompetens och arbetslivserfarenhet, - visat att otraditionella lösningar ofta har lett till riktiga jobb. Förutom att projekten har kunnat erbjuda alternativa lärande miljöer och metoder har de lyckats få mellan 50 och 90 procent av sina deltagare i arbete eller utbildning. Detta trots att vissa projekt haft målgrupper med svår social problematik, - visat att de projekt som lyckas bättre än andra har arbetat för att ungdomar inte skall tas in i projektet bara för att sysselsättas. Utvärderingen pekar på att metoder som tvingar in deltagare i ett projekt kan vara förödande för såväl deltagarna som för verksamhetspersonalen. I december 2006 ställdes ytterligare 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för ett tredje och sista år av satsningen på Navigatorcentra. Ungdomssamarbete i Österled I oktober 2003 beslutade regeringen att ställa 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som, genom ungdomsutbyten i EU:s östra gränsregion, syftar till att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i samhället samt att utveckla den interkulturella förståelsen och toleransen hos unga. Arvsfondsdelegationen har därefter beslutat om ytterligare sammanlagt 10 miljoner kronor till satsningen, varav 5 miljoner kronor i december 2004 och 5 miljoner kronor i december 2005. Ungdomsstyrelsen skall vid fördelning av stöd prioritera multilaterala utbyten, utbildningar, nätverk och Internetbaserade samarbetsprojekt mellan ungdomsgrupper samt projekt som syftar till att skapa eller utveckla kontakter mellan lokala aktörer på ungdomsområdet i respektive deltagande land och som lyfter fram ett specifikt tema eller en gemensam fråga. Totalt har det kommit in 58 ansökningar under det sista året av satsningen varav Ungdomsstyrelsen har beviljat stöd till 30 projekt med 5 355 097 kronor totalt. Satsningen kommer att slutredovisas under 2007. 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 6.1 Information Arvsfondsdelegationens uppgifter är, förutom att fördela stöd ur fonden, att följa upp projekt som beviljats stöd samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Målen för Arvsfondsdelegationens informationsarbete under 2006 var dels att allmänhetens kunskap om fonden skulle öka och dels att en övervägande del av Sveriges ideella organisationer skulle ha en fördjupad kunskap om fonden. Målen fastställs i en kommunikationsplan. År 2002 genomfördes en Sifo-mätning om allmänhetens kunskap om vad Allmänna arvsfondens medel används till. Under fjärde kvartalet 2007 kommer en uppföljning att genomföras genom en ny Sifo-mätning som ställs i relation till den som gjordes 2002. Denna uppföljning kommer att användas i utvecklandet av nya kvalitativa och kvantitativa mål för 2008. Verksamhetsberättelsen för 2006, med redovisning av verksamheten, fördelning av medel och exempel på projekt, har distribuerats till kommuner, ideella föreningar och andra organisationer samt inom Regeringskansliet. Den projektkatalog över samtliga projekt som beviljats stöd under året, som tidigare varit en del av den tryckta verksamhetsberättelsen, publicerades i stället som en pdf-fil på arvsfondens webbplats. För att möta det ökande behovet av information publicerade arvsfonden i slutet av 2005 en ny webbplats, www.arvsfonden.se, med fokus på redovisningen av Arvsfondsprojekten. Där presenteras ett urval av nya, pågående och avslutade projekt samt särskilda satsningar. Där beskrivs också projekt som en gång startat med stöd ur arvsfonden och som nu tjänar som förebild både för nystartade projekt och för de projekt som ännu befinner sig på idéstadiet. Webbplatsen har vidareutvecklats under året och antalet besök har stadigt ökat från cirka 3 200 besök i månaden vid årsskiftet 2005/06 till cirka 16 500 i slutet av december 2006. Webbplatsen är anpassad för att vara tillgänglig för så många människor som möjligt. Det innebär bland annat att: - alla texter har språkgranskats för att vara lätta att läsa och förstå, - webbplatsen är konventionellt strukturerad och uppbyggd, - basinformation har översatts till teckenspråk och till nio andra språk, - alla länkar, dokument och bilder är försedda med alttexter, samt att - webbplatsen är försedd med talsyntes. Olika informationsinsatser har genomförts under året, bl.a. medverkan i mässor och informationsdagar. Tryckt information i form av foldrar har tagits fram för att möta behovet av information kring de särskilda satsningarna om barns och ungdomars kulturengagemang samt om ungdomars psykiska ohälsa. En tredje folder har producerats angående lokalstöd. Digitala nyhetsbrev med korta inledningar länkade till webbplatsen och projektdatabasen där det finns fördjupad information, publiceras regelbundet. I nyhetsbreven redovisas nya projekt, olika teman som kan vara av intresse samt ett reportage om ett utvalt projekt. Här finns också utrymme för kanslichefen att återkommande ge sin syn verksamheten och kommunicera med föreningar och övriga intressenter. Antalet prenumeranter på nyhetsbrevet har ökat från cirka 460 till drygt 1 300 personer under 2006. De områden som angivits av regeringen som prioriterade lyfts fram på webbplatsen. Varje område beskrivs kortfattat och exemplifieras. Vidare har arvsfonden beskrivit de prioriterade områdena i magasinet Goda Idéer, som tryckts i 32 000 exemplar och distribuerats till ideella organisationer, vårdinrättningar, mässor, skolor med flera. 6.2 Uppföljning och utvärdering I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Riksdag, regering myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan vara intresserade av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen använts. Arvsfondsdelegationen har under året tagit fram en strategi för uppföljning och utvärdering. Målet är att ta tillvara och synliggöra de kunskaper och erfarenheter som ideella föreningar och andra organisationer har skaffat sig genom projektarbetet. Strategin skall bidra till att ge kunskap om organisationernas villkor i den ideella sektorn och om målgruppen som projekten omfattar, samt en bedömning av insatserna och vilka bestående effekter Arvsfondsmedel ger. Se även under avsnitt 3.2. Under 2007 kommer Arvsfondsdelegationens strategi för uppföljning och utvärdering att tas i bruk i sin helhet. Strategin som innehåller moment av uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning skall bidra till bättre kontroll över fördelade medel, kvalitetsutveckling av kansliets interna arbete samt att kunskaper och erfarenheter från organisationer och föreningar som beviljats medel tas tillvara och sprids vidare. Uppföljning Uppföljning av fondens medel sker främst via granskning av inkomna ansökningar om medel för fortsatt verksamhet. Alla projekt som erhåller stöd skall inkomma med en redovisning efter varje projektår. För fleråriga projekt gäller att redovisningen för föregående år måste vara godkänd innan beslut kan fattas om det kommande året. De organisationer och föreningar som söker medel ur Allmänna arvsfonden speglar i stort de frågor som är aktuella i samhällsdebatten. Fortsättningsvis kommer Arvsfondsdelegationen att följa upp vilka organisationer som söker respektive inte söker medel från fonden, vilken målgrupp de riktar sig till och var i landet verksamheterna finns. Organisationernas redovisning och dokumentation är viktiga för att kunna ta tillvara projektens erfarenheter och kunskaper. För att informera organisationerna om Arvsfondsdelegationens krav på återrapportering kallas alla nya projektledare till en obligatorisk introduktionsdag. Under dagen får projektledarna också information om Allmänna arvsfondens historia och organisation och möjlighet att träffa sin handläggare samt utbyta erfarenheter med andra projekt. Redovisningar från projekten kommer att få ökad betydelse och kommer att användas för att få kunskap om hinder och framgångsfaktorer samt fungera som underlag i kommande utvärderingar. Utvärdering Under 2007 kommer arvsfonden att ta initiativ till att åtta utvärderingar omfattande 285 projekt initieras. Sju av dessa utvärderingar är tematiska och ett trettiotal projekt som beviljats medel över en tioårsperiod följs därvid upp och utvärderas via dokumentstudier, enkäter och intervjuer. De teman som är aktuella är Autism och autismliknande tillstånd - ADHD och DAMP, dövblindhet, ideella organisationer idag, Islam och muslimer i Sverige, lokalstöd, skolans arbete med kön/gender, makt, sexualitet och identitet samt tillgänglighet. Den åttonde utvärderingen avser ett projekt, Stiftelsen Fryshusets verksamhet Lugna Gatan och dess etablering i Göteborg och Malmö. 6.3 Erfarenhetsspridning Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de skall kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I arvsfondens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och möjlighet till fri textsökning. Därigenom kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom att kontakt tas med avslutade projekt som också finns i databasen. För att stimulera erfarenhetsutbyte mellan organisationer, forskare, kommuner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen årliga Arvsfondsdagar. Under 2006 arrangerades Arvsfondsdagen i Malmö med temat Överlevare. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterades och utmärkelsen Årets Guldkorn gavs för första gången till ett projekt ur vardera målgrupp. Utmärkelsen ges till långsiktiga och nyskapande projekt som får motta vardera 50 000 kronor att använda för att sprida information om sina respektive projekt. De uppmärksammade projekten presenteras i kapitel 4. Erfarenheter från de utvärderingar som initierats av arvsfonden kommer även att spridas via Arvsfondsdelegationens information, vid interna seminarier i Regeringskansliet och externa seminarier för statliga verk inom respektive område. Målgruppen för seminarierna är berörda myndigheter och ideella organisationer. Under året skall de sex utvärderingar som slutförts under 2006 redovisas. Slutrapporterna kommer att finnas tillgängliga på Arvsfondsdelegationens hemsida. 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Sammanfattning: Arvsfondsdelegationen har under 2006 fördelat totalt 289 miljoner kronor i projektmedel, vilket är det näst högsta belopp som någonsin fördelats inom ramen för verksamheten. Av de beslutade medlen har 65 procent eller 189,5 miljoner fördelats till de områden som regeringen angivit som prioriterade. Arvsfondsdelegationens arbete med information och erfarenhetsspridning samt uppföljning och utvärdering har intensifierats under 2006. De ökade satsningarna på information och erfarenhetsspridning har givit resultat. Regeringens bedömning: Arvsfondens verksamhet har generellt utvecklats på ett tillfredsställande sätt i enlighet med den reform, som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2006 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och de av regeringen prioriterade områdena. Med de förslag om ökade insatser som genomförts och kontinuerligt planeras, kommer områdena uppföljning och utvärdering att fortsätta utvecklas i positiv riktning. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen skall enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Prioriteringarna som angavs i föregående års skrivelse avsåg perioden 2006-2008. Registrering av projekten utifrån de prioriteringar regeringen angivit i föregående års skrivelse till riksdagen infördes fr.o.m. 2006. Detta har bidragit till en förbättring i årets redovisning av fördelningen av medel. Det framgår att 65 procent av medlen har fördelats till de områden som regeringen angivit som prioriterade, vilket är ett tillfredsställande utfall. Regeringen konstaterar att delegationen i sin verksamhetsberättelse har lagt särskild vikt vid att tydliggöra och sprida information om de prioriterade områden som regeringen fastslagit i sin skrivelse. Regeringen kommer att följa vad Arvsfondsdelegationen framöver redovisar utifrån de prioriterade områdena. Arvsfondens webbplats, www.arvsfonden.se, är anpassad för att nå så många som möjligt. Information ges på nio språk samt teckenspråk och sidan är utrustad med talsyntes. Elektroniska nyhetsbrev har ersatt de tidigare pressmeddelandena. I dessa nyhetsbrev informerar arvsfonden också om sin verksamhet och om de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelegationen har utvecklat sitt diarium och sin projektdatabas vilket har möjliggjort uppföljning och framtagande av differentierad statistik. Ett av de mål som satts upp för 2006 var att beslut gällande ansökningar i genomsnitt skall fattas inom tre månader. Detta mål har uppnåtts och under 2006 var den genomsnittliga handläggningstiden 81 dagar. Samtidigt har den totala mängden av inkommande ansökningar och redovisningar ökat och är den högsta sedan 2002. Regeringen kan konstatera att många av de projekt och de erfarenheter som erhållits genom projekten lever vidare på något sätt efter det att arvsfondens roll som finansiär upphört. Det är snarare i undantagsfall som verksamheten helt upphör och inte lämnar några spår. Från och med 2007 kommer Arvsfondsdelegationen att föra statistik över i vilken mån projekten lever vidare. Regeringen återkommer i nästa års skrivelse med en mer omfattande redovisning. Under 2006 infördes krav att godkända eller auktoriserade revisorer skall granska och godkänna föreningarnas årliga ekonomiska projektredovisningar till Arvsfondsdelegationen. Därtill kommer att närvaro vid Arvsfondsdelegationens informationsdagar är obligatorisk för representanter för samtliga nystartade projekt. Detta innebär att 185 projektledare deltog vid introduktionsdagarna under 2006. Delegationen har förstärkt såväl stöd till som kontroll av arvsfondsprojekt genom att öka antalet studiebesök hos projekten. Under 2006 besökte myndighetens medarbetare 68 projekt, vilket innebär att var sjätte projekt besöktes. Därtill kommer de projekt som besökt Arvsfondsdelegationen och de föreningar som hör av sig för att presentera projektidéer på telefon eller per e-post. I Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse redovisas ett stort antal projekt som sammantaget ger en bild av graden av nyskapande i verksamheten. Regeringen har valt att redovisa några av dessa exempel i skrivelsen till riksdagen. En presentation av samtliga projekt som tilldelats medel under 2006 återfinns på Arvsfondsdelegationens webbplats. Regeringen har i tidigare års skrivelser angett att Arvsfondsdelegationens projektbeskrivningar borde kunna förbättras så att det tydliggörs i vilket avseende verksamheten är nyskapande och/eller utvecklande. En redovisning av det slaget borde även vara av intresse för ideella organisationer som överväger att söka projektstöd. En sådan redogörelse saknas dock fortfarande i verksamhetsberättelsen för 2006. För att ge kunskap om spridningen av arvsfondens stödgivning vill regeringen även betona de positiva effekter en geografisk uppföljning av stödfördelningen skulle kunna medföra, t.ex. på kommunal nivå. Arvsfondsdelegationen har avsatt särskilda resurser för att höja kvaliteten på utvärdering och uppföljning ytterligare och ett större antal utvärderingar av enskilda projekt genomförs. Detta torde även ha en positiv effekt på erfarenhetsspridningen av projektresultat och kan bidra till ökad medvetenhet om Allmänna arvsfonden. Regeringen finner utvecklingen positiv, då utvärdering och erfarenhetsspridning är av centralt intresse i verksamheter av detta slag. Regeringen bedömer att reformen som genomfördes 1 juli 2004, då Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet stärktes, har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen av verksamheten. Reformen har inneburit en kraftsamling. Bland annat har sammanslagningen av de båda kanslierna möjliggjort en effektivare hantering av stödgivningen. Regeringens bedömning är att kansliet för närvarande har erforderlig personal och kompetens. Regeringen finner sammantaget att arvsfonden med sin bidragsgivning har medverkat till nyskapande och till positiv utveckling inom de prioriterade områdena. Av de beslutade medlen har 188 miljoner kronor (65 procent) lämnats till projekt inom de prioriterade områdena. Regeringen bedömer att de beviljade stöden avseende de tre målgrupperna ligger väl i linje med vad fondens medel kan och bör stödja. 7.1 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år Fördelning av stöd till målgruppen barn i åldrarna 0-12 år under 2006 uppgick till cirka 58 miljoner kronor. Därav beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 49,5 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer samt 8,5 miljoner kronor som stöd genom särskilda satsningar. Det innebär en minskning med cirka 12 miljoner kronor jämfört med föregående år. Under 2006 har fler ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna 0-12 år än tidigare kommit in till arvsfonden medan färre projekt än tidigare har beviljats medel. Regeringen avser att noga följa utvecklingen inom detta område. Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0-12 år för 2006-2008. Såvitt regeringen kan bedöma har arvsfonden i stort gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som förevarit. Regeringen angav i skrivelsen Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2005 (skr. 2005/06:175) att det är viktigt att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Likaså behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå. Enligt vad regeringen erfarit ingår dessa frågor, på samma sätt som 2005, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvsfonden under 2006. I många ansökningar hänvisas t.ex. till barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna tydligare än vad som hittills varit fallet redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts. 7.2 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12-25 år under 2006 uppgick till omkring 98 miljoner kronor. Arvsfondsdelegationen beslutade om fördelning av nästan 66 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Arvsfondsdelegationen fördelade cirka 27 miljoner kronor som stöd genom särskilda satsningar vilka delegationen beslutade om. Därutöver tillkommer den satsning där rätten att fördela stöd ur fonden delegerats till Ungdomsstyrelsen. Dessa medel uppgick 2006 till 5 miljoner kronor för att stödja projekt med s.k. Navigatorcentra (se avsnitt 5.2). Detta innebär en ökning i medelstilldelning för målgruppen jämfört med 2005. Ökningen kan till stor del förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. Regeringen konstaterar vidare att de medel som avsatts för de särskilda satsningarna på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa har fördelats under året. Av de 9 prioriterade områden för målgruppen ungdomar som angavs i förra årets skrivelse har 8 tilldelats medel under 2006. Inom ett område har endast ett projekt beviljats medel. 7.3 Analys av fördelning av stöd 2006 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Under 2006 har drygt 138 miljoner kronor fördelats till målgruppen personer med funktionshinder. Av dessa medel beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av cirka 132 miljoner kronor till projekt initierade av ideella organisationer. Övriga cirka 6 miljoner kronor fördelade Arvsfondsdelegationen som stöd genom särskilda satsningar på kulturprojekt och projekt angående personligt brukarstöd. Det innebär en minskning av tilldelade medel till förmån för målgruppen jämfört med föregående år. En orsak till minskningen är att projekt med funktionshindrade ungdomar från och med 2006 registreras som ungdomsprojekt och inte längre under målgruppen personer med funktionshinder. Enligt den tidigare registreringen hade ytterligare 9 projekt motsvarande nära 5 miljoner kronor redovisats som projekt till förmån för målgruppen personer med funktionshinder. Den faktiska minskningen av medel fördelade till projekt initierade av ideella organisationer är således 11 miljoner kronor. Av de prioriterade områden som regeringen angivit i skrivelse Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2005 (skr. 2005/06:175) har 33, 4 miljoner kronor fördelats till 42 projekt angående arbete, rehabilitering och sysselsättning. Drygt 13 miljoner kronor har fördelats till Design för alla. Till det prioriterade området som handlar om att uppmärksamma och förhindra våld mot barn, ungdomar, kvinnor och män har 3,4 miljoner tilldelats för ett projekt. Endast ett projekt kring individuella planer har beviljats medel på drygt 1 miljon kronor. 8 Konstitutionsutskottets granskning Regeringens bedömning: Informationen till arvsfondens målgrupper förbättrades under 2005 och informationsverksamheten effektiviserades ytterligare under 2006. Det finns därför ingen anledning att ändra formen för information till en författningspublicering av beslutade prioriteringar. Skälen för regeringens bedömning: Konstitutionsutskottet granskade under 2005 regeringens handläggning av stöd ur Allmänna arvsfonden (bet. 2005/06:KU10). Utskottet framhöll bl.a. att det är av stort värde att samtliga fondens målgrupper informeras om regeringens prioriteringar i fråga om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden. Utskottet föreslog att informationen borde ges i form av en författningspublikation. I förra årets redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden (skr. 2005/06:175) redogjorde regeringen för konstitutionsutskottets uttalande om information till målgrupperna. Regeringen uttalade då att effekterna av Arvsfondsdelegationens utökade informationsinsatser skulle bedömas innan regeringen tog ställning till en eventuell författningsreglering av prioriterade områden. Arvsfondsdelegationen har sedan 2005 successivt utvecklat sitt informationsarbete och upprättar årligen en kommunikationsplan. Se avsnitt 6.1. För att möta det ökande behovet av information publicerade arvsfonden i slutet av 2005 en ny webbplats som vidareutvecklats under 2006. Antalet besök har kontinuerligt stigit under året från cirka 3 200 besök i månaden vid årsskiftet 2005/2006 till cirka 16 500 i slutet av 2006. Av de beslutade medlen har 189,5 miljoner kronor (65 procent) lämnats till projekt inom de prioriterade områdena under 2006. Detta kan ses som en indikation på att målgrupperna nås av informationen om regeringens prioriteringar. Arvsfondsdelegationen har nu även uppmärksammat regeringen på att det behövs en större tydlighet i regeringens prioriteringar. Som ett led i att utveckla verksamheten med fokus på vissa områden, har regeringen dragit ner på antalet prioriteringar fr.o.m. 2008. Detta möjliggör för Arvsfondsdelegationen att koncentrera informationen till ett begränsat antal områden och därmed öka genomslagskraften i informationsspridningen. Mot bakgrund av detta finner regeringen ingen anledning att ändra formen för information till en författningspublicering av beslutade prioriteringar. Regeringen avser att även i fortsättningen noga följa utvecklingen. 9 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008 Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter, inflytande och jämställdhet samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och handikapp. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp. Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna arvsfonden skall stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas. Verksamheten skall ha ideell karaktär vilket innebär att stödet i första hand skall ges till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Verksamheten skall vidare vara till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder som är arvsfondens målgrupper. I enlighet med regeringens jämställdhetspolitik omfattar målgrupperna flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män samt personer med funktionshinder av båda könen och i alla åldrar. Det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant arbete kan också vara ett komplement till vad det allmänna erbjuder. Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förutsättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveckla goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas. I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. skall Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de närmast föregående åren (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet skall fördela stöd. Beslutet skall då avse en bestämd tidsperiod. Regeringen kommer att uppmärksamt följa pågående och eventuella nya satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp. Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper. Regeringen har skurit ner kraftigt på antalet prioriterade områden i årets skrivelse till riksdagen i syfte att förtydliga inriktningen på verksamheten. Till viss del har antalet reducerats genom att närliggande områden sammanförts till ett prioriterat område. Ett reducerat antal prioriteringar ökar möjligheten för Arvsfondsdelegationen och kansliet att rikta resurserna, framförallt information, kunskapsspridning m.m., till de områden regeringen särskilt vill prioritera. Många projekt som startats inom ramen för förra årets prioriteringar är fleråriga och de skall naturligtvis fortsätta. Regeringen anger nedan inriktningen och de prioriterade områdena för stödgivningen angående de olika målgrupperna från och med år 2008 och tills vidare. 9.1 Inriktning 9.1.1 Barnpolitik Den nationella barnpolitiken utgår från målet att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999 (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171). Barnkonventionen omfattar barn och unga i åldrarna från 0 upp till 18 år. Utifrån de grundläggande principerna i barnkonventionen är inriktningen i barnpolitiken att: - barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga, - inget barn får diskrimineras på grund av nationalitet, etniskt eller socialt ursprung, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl, - barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och - barn och unga skall ges möjligheter att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för arvsfondens fördelning av medel. Barnpolitiken har till uppgift att på ett övergripande strategiskt plan initiera, driva på och samordna insatser för barns och ungas rättigheter med målsättningen att barnkonventionen, dess anda och intentioner skall genomsyra alla delar av regeringens politik och alla samhällsverksamheter som rör barn och unga. Det är därför angeläget med fortsatta insatser för att integrera och synliggöra barnperspektivet i olika frågor som rör barn och unga liksom varje barns inflytande och delaktighet i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet och i den fysiska planeringen. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran. Samhällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att alla barn kan garanteras goda och trygga uppväxtvillkor. Det generella utbudet av stöd och service till barnfamiljerna erbjuds i samhället genom mödra- och barnhälsovården, förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen, föräldraförsäkringen, etc. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksamheter som riktar sig till särskilt utsatta grupper och som fångar upp deras specifika behov. För att förhindra att barn far illa i olika avseenden är det viktigt att det finns möjligheter till särskilt stöd genom socialtjänsten, familjerådgivningen, barn- och ungdomspsykiatrin och inom primärvården. Det är angeläget att dessa insatser prövas och utvecklas på olika sätt för att stödet skall bli så bra som möjligt. För flickor och pojkar med funktionshinder finns också behov av att utveckla och pröva verksamheter som ger dem bättre möjligheter att delta i gemenskap med andra barn i förskola, skola och på fritiden. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande bör ha stor betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet till barn och unga. 9.1.2 Ungdomspolitik Ungdomspolitiken har till uppgift att utjämna skillnader för att ge unga lika möjligheter och rättigheter, trygghet och levnadsvillkor som andra grupper i samhället. Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Men ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också en resurs här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt. De nationella målen för ungdomspolitiken är att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Ungdomspolitiken skall ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar skall ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12-25 år. I den ungdomspolitiska propositionen anges också fyra perspektiv som skall utgöra grunden för utformandet av offentlig verksamhet för ungdomar. Dessa är resursperspektivet, rättighetsperspektivet, självständighetsperspektivet samt mångfaldsperspektivet. Dessa perspektiv bör genomsyra arbetet med målgruppen ungdomar. Ungdomar är en resurs - Ungdomar har unika kunskaper och erfarenheter som är värdefulla i sig men också för samhället. Ungdomars kunskaper och erfarenheter måste tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden och i folkrörelserna. Ungdomar har rättigheter - Ungdomars mänskliga rättigheter skall skyddas och främjas. Ungdomar skall ges social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. De har rätt att vara med och påverka sina egna liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen i stort och att inte bli diskriminerade. Ungdomars självständighet och oberoende - Ungdomstiden innebär en successiv utveckling mot ökad självständighet och ökat oberoende. Med oberoende menas inte bara frigörelse från föräldrarna utan även frånvaro av faktorer som skapar beroende eller minskar individens handlingsutrymme. Missbruk, tvång och förtryck är exempel på sådana faktorer, liksom diskriminering, stereotypa könsroller, påtryckningar av olika slag och brist på ekonomiska eller kunskapsrelaterade resurser. Ungdomar är olika - En mångfald av värderingar och livsstilar bland ungdomar är värdefullt och bör bejakas inom demokratins ramar. Ungdomars förutsättningar och villkor varierar, bland annat beroende på kön, etnisk, kulturell eller socioekonomisk bakgrund, bostadsort, sexuell läggning och eventuella funktionshinder. 9.1.3 Handikappolitik De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på - att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, - att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, - att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i enlighet med regeringens proposition Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder. Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. För att målen skall uppfyllas måste politiken bedrivas ur ett medborgarperspektiv. Det handikappolitiska arbetet inriktas på att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället, som finns för kvinnor och män med funktionshinder och att förebygga och bekämpa diskriminering. Kvinnor och män med funktionshinder i alla åldrar måste ges förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Tillgänglighet till bostäder, publika lokaler, kommunikation inklusive elektronisk kommunikation, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. En viktig utveckling är att tydliggöra handikapporganisationernas roll i förhållande till myndigheter och andra aktörer i olika processer. Det finns behov av utvecklingsarbete där handikapporganisationerna genom olika informationsaktiviteter ger kunskap om funktionshindrade personers villkor. De är också angeläget att organisationerna på lokal och regional nivå får möjlighet till inflytande på ett tidigt stadium i olika planeringsprocesser. Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, vilket även kommer att påverka svensk handikappolitik framöver. Nästa steg är ratificering av konventionen. Enligt konventionen skall nära samråd ske med organisationer som företräder personer med funktionshinder vid genomförandet av konventionen. Det kan finnas behov av kunskaps- och metodutveckling för samarbete mellan handikapprörelsen och beslutsfattare. Kunskap inom den offentliga sektorn om funktionshindrade personers villkor och behov har en avgörande betydelse för hur service, lokaler, information etc. utformas och för bemötandet i den enskildes kontakter med den offentliga sektorn. Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för den demokratiska utvecklingen. 9.2 Prioriterade områden Regeringen har valt att kraftigt reducera antalet prioriterade områden från och med 2008. Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för sökande organisationer. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer. - Främjande av psykisk och fysisk hälsa Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med unga personers självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga i syfte att främja den psykiska hälsan bör här ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder. - Satsningar mot våld, trakasserier och mobbning Förebyggande av våld, mobbning och trakasserier samt stärkt stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionshinder. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här innefattas även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck. - Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd, i synnerhet stödet till unga föräldrar liksom till föräldrar med invandrarbakgrund, behöver prövas och utvecklas. Det är här angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder. - Delaktighet i kulturlivet Arvsfondens särskilda satsning på projekt som syftar till utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande avslutas under 2008. Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet bör dock ges fortsatt prioritet efter satsningens avslutande. Prioriteringen bör även omfatta projekt till förmån för personer med funktionshinder. - Demokrati och delaktighet Stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap. - Ökat tillträde till arbetsmarknaden Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga med eller utan funktionshinder kunskap om, och erfarenhet av, arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. - Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne. - Design för alla Design för alla innebär att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-produkter, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster bör vara tillgängliga för alla människor - oavsett kön, ålder eller eventuella funktionshinder så långt detta är möjligt. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av en åldrande befolkning. Det finns behov av att utveckla och pröva verksamhet där brukarorganisationerna, tillsammans med berörda myndigheter och branschorganisationer bidrar till att stärka arbetet med Design för alla som leder till ett mer tillgängligt samhälle och relevant produktutveckling. RESULTATRÄKNING Fondnr ALLMÄNNA ARVSFONDEN 6103 Org. nummer 802004-9642 2006-01-01 2005-01-01 Kr Not 2006-12-31 2005-12-31 INTÄKTER Influtna arvsmedel 363 773 840,92 349 197 253,88 SUMMA INTÄKTER 363 773 840,92 349 197 253,88 KOSTNADER Restituerade arvsmedel m.m. 1 -24 437 159,44 -24 178 811,42 Förvaltning och administration 2 -32 489 100,00 -26 119 176,59 SUMMA KOSTNADER -56 926 259,44 -50 297 988,01 RESULTAT FÖRE FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 306 847 581,48 298 899 265,87 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 1 329 636,74 576 884,04 Ränteintäkter skattefria 919,00 478,00 Utdelning KK:s räntekonsortium 33 897 991,30 33 032 148,11 Utdelning KK:s aktiekonsortium 102 315 846,47 77 808 827,71 Utdelning Gota 87 939,58 0,00 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 137 632 333,09 111 418 337,86 FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader 0,00 -5 507,00 SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER 0,00 -5 507,00 RESULTAT FÖRE REALISATIONSVINSTER 444 479 914,57 410 312 096,73 REALISATIONSVINSTER Resultat vid försäljning aktier 0,00 24 035 889,80 SUMMA FINANSIELLA RELATIONSVINSTER 0,00 ÅRETS RESULTAT 444 479 914,57 434 347 986,53 BALANSRÄKNING Fondnr ALLMÄNNA ARVSFONDEN 6103 Org. nummer 802004-9642 Kr Not 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 Andelar i KamK:s räntekonsortium 791 773 506,96 737 773 506,96 Andelar i KamK:s aktiekonsortium 749 797 916,63 667 797 916,63 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 541 571 423,59 1 405 571 423,59 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Skattekonto 4 345,00 485,00 Likvida medel 41 673 579,50 43 595 875,79 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 41 677 924,50 43 596 360,79 SUMMA TILLGÅNGAR 1 583 249 348,09 1 449 167 784,38 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 4 BUNDET EGET KAPITAL Fondkapital 718 475 192,57 684 541 524,42 SUMMA BUNDET EGET KAPITAL 718 475 192,57 684 541 524,42 FRITT EGET KAPITAL Utdelningsbara medel 747 337 584,68 631 752 355,12 SUMMA FRITT EGET KAPITAL 747 337 584,68 631 752 355,12 SUMMA EGET KAPITAL 1 465 812 777,25 1 316 293 879,54 SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 172 737,00 219 499,00 Prel skatt och sociala avgifter, godemän 13 537,00 14 094,00 Fastighetsskatt 31 714,00 28 264,00 Beslutade men ej utbetalda bidrag 114 303 688,34 129 711 710,34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 2 914 894,50 2 900 337,50 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 117 436 570,84 132 873 904,84 SUMMA SKULDER 117 436 570,84 132 873 904,84 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 583 249 348,09 1 449 167 784,38 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan. I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Not 1 Restituerade arvsmedel m. m. 2006 2005 Avstående av arv, bättre rätt till arv Testamente, bättre rätt m m Avstående av arv Dödsboförvaltning Prel skatt och sociala avgifter, godemän Fastighetsskatt 0,00 8 238 202,00 10 591 650,46 4 737 621,98 625 406,00 244 279,00 19 424 196,93 0,00 0,00 3 798 722,49 628 423,00 327 469,00 24 437 159,44 24 178 811,42 Not 2 Förvaltning och administration 2006 2005 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen - Handläggning av ärenden Återförda ej förbrukade medel 2004/2003 Arvsfondsdelegationen 0,00 17 527 389,00 -633 341,41 12 497 481,00 17 527 389,00 11 864 139,59 Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 9 900 000 ,00 9 900 000,00 - Fondförvaltning 4 545 130,00 3 799 028,00 - Utbetalning av beviljat stöd 432 175,00 415 375,00 14 877 305,00 14 114 403,00 Revisorsarvode 84 406,00 140 634,00 84 406,00 140 634,00 Summa 32 489 100,00 26 119 176,59 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Not 3 Andelar i ränte- och aktiekonsortierna Räntekonsortiet 2006-12-31 2005-12-31 Ingående anskaffningsvärde 737 773 506,96 617 895 780,05 Investeringar 54 000 000,00 119 877 726,91 Avyttringar 0,00 0,00 Utgående bokfört värde 791 773 506,96 737 773 506,96 Marknadsvärde 788 647 863,13 755 019 891,00 Aktiekonsortiet 2006-12-31 2005-12-31 Ingående anskaffningsvärde 667 797 916,63 643 762 026,83 Investeringar 82 000 000,00 30 000 000,00 Avyttringar 0,00 -5 964 110,20 Utgående bokfört värde 749 797 916,63 667 797 916,63 Marknadsvärde 3 973 733 389,00 3 398 049 529,00 Marknadsvärden 2006-12-31 2005-12-31 Andelar i räntekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 1,80 3,20 Direktavkastning i konsortiet (%) 4,49 5,12 Antal andelar 6 372 165,2389 5 936 600,9290 Kurs/andel (kr) 123,7645 127,1805 Marknadsvärde (kr) 788 647 863,13 755 019 891,00 Bokfört värde (kr) 791 773 506,96 737 773 506,96 Orealiserat övervärde (kr) -3 125 643,83 17 246 384,04 Andelar i aktiekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) 17,57 33,23 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,01 3,01 Antal andelar 758 405,2807 741 956,8272 Kurs/andel (kr) 5 239,5909 4 579,8481 Marknadsvärde (kr) 3 973 733 389,00 3 398 049 529,00 Bokfört värde (kr) 749 797 916,63 667 797 916,63 Orealiserat övervärde (kr) 3 223 935 472,37 2 730 251 612,37 Eget kapital (kr) Bokfört värde 1 465 812 777,25 1 316 293 879,54 Övervärde räntekonsortiet -3 125 643,83 17 246 384,04 Övervärde aktiekonsortiet 3 223 935 472,37 2 730 251 612,37 Marknadsvärde 4 686 622 605,79 4 063 791 875,95 ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Not 4 Förändringar i eget kapital Bundet eget Fritt eget kapital kapital Belopp vid årets ingång 684 541 524,42 631 752 355,12 Redovisat resultat 444 479 914,57 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 33 933 668,15 -33 933 668,15 Under året fördelade medel -294 961 016,86 Belopp vid årets utgång 718 475 192,57 747 337 584,68 * Kapitalisering av influtna arvsmedel Influtna arvsmedel 363 773 840,92 Restituerade arvsmedel (enl. not 1) -24 437 159,44 339 336 681, 48 varav 10 % till fondkapitalet 33 933 688,15 Not 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2006 2005 Administrativa kostnader Arvsfondsdelegationen 1 517 500,00 1 653 500,00 Revisionsarvode 80 000,00 69 000,00 Fondförvaltningsavgift Kv IV 1 200 957,00 1 049 150,00 Kostnad utbetalning av beviljat stöd Kv IV 116 438,00 128 687,50 2 914 895,00 2 900 337,50 TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION Handikapporganisationer Antal beslut Kronor Afasiförbundet i Sverige 1 748 700 De Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg 1 546 000 Förbundet Blödarsjuka i Sverige 1 635 000 Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 510 000 Föreningen Attention i Kalmar 1 1 310 000 Föreningen Autism (FA) i Jönköpings län 1 950 000 Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Jämtlands län 1 105 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Göteborg 1 162 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län 1 98 000 Föreningen Grunden i Göteborg 1 660 000 Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap 2 1 770 000 Föreningen Sveriges Dövblinda 6 5 012 000 Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län 1 698 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 6 8 811 580 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg 1 850 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten 1 1 202 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 2 3 897 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Södermanlands län 1 470 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Uppsala län 1 190 000 Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 1 1 440 000 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 1 700 000 Hjärtebarnsföreningen 1 640 000 Hörselskadades distrikt i Skåne 1 530 000 Hörselskadades Riksförbund 1 942 000 Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Piteå Älvdal 1 246 000 Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Stockholm 1 472 000 Intressegruppen för Assistansberättigade 1 2 493 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund 2 2 318 000 Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering 1 329 800 Reumatikerförbundet 4 4 108 000 Riksförbundet för dementas rättigheter 1 500 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn 1 1 366 000 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka 1 940 000 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 2 1 654 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2 1 418 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Norra Örebro län 1 400 000 Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade 3 2 727 000 Riksförbundet Sällsynta diagnoser 1 752 000 Riksföreningen Autism 1 894 000 Riksföreningen för familjer med Hepatit-B bärande barn 1 230 000 Strokeföreningen i Stockholms län 2 2 626 000 Svenska Epilepsiförbundet 2 493 000 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 1 300 000 Sveriges Dövas Riksförbund 5 4 706 000 Synskadades Riksförbund 5 2 517 000 Tandvårdsskadeförbundet 1 980 000 Unga Hörselskadade 1 390 000 66 737 080 Offentlig huvudman Akademiska sjukhuset 1 2 500 000 Etnografiska Museet i Stockholm 1 500 000 Folke Bernadottehemmet 1 439 000 Göteborgs kommun, Kortedala stadsdelsförvaltning 1 108 000 Halmstads kommun 1 693 000 Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen 2 1 170 000 Institutionen för molekylär och klinisk medicin 1 1 077 000 Karolinska Universitetssjukhuset 1 1 500 000 Kulturverket 1 2 455 000 Malmö stad 1 458 000 Regionförbundet i Uppsala län 1 2 275 000 Regionförbundet i Örebro län 1 360 000 Sahlgrenska Sjukhuset 1 1 191 000 Skellefteå kommun 1 400 000 Sunnadalskolan 1 100 000 Universitetssjukhuset i Linköping 2 666 000 Universitetssjukhuset i Lund 1 500 000 Västra Götalandsregionen 1 200 000 16 592 000 Stiftelser/studieförbund/m fl. Arbetarnas Bildningsförbund 1 686 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden 1 186 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping 2 800 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Värmland 1 375 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö 1 260 000 Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola 1 1 625 000 Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Stockholms universitet 1 96 480 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 2 2 568 000 Härnösands Folkhögskola 1 206 000 Mentor Sverige Insamlingsstiftelse 1 565 000 Mitthögskolan 1 975 000 Sensus Studieförbund, Norrköping 1 790 000 Sensus Studieförbund, Stockholm 4 2 909 000 Sensus Studieförbund, Älvsjö 1 870 000 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Karlskrona 1 300 000 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Västerbotten 1 275 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 2 2 084 000 Stiftelsen Bevara Vårt Kulturarv 1 3 900 000 Stiftelsen Bevara Vårt Kulturarv 1 1 890 000 Stiftelsen Bräcke Diakoni 2 3 925 000 Stiftelsen Friends - elever mot mobbing 1 1 305 000 Stiftelsen Frösunda Solidaritet 1 55 000 Stiftelsen Gyllenkroken 1 1 152 000 Stiftelsen Internationella Vadstena-Akademien 1 100 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 6 8 577 000 Stiftelsen Kvinnoforum/Xist 1 1 300 000 Stiftelsen Mo Ångsåg 1 500 000 Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset 1 334 000 Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater 1 300 000 Stiftelsen Skota Hem 1 295 000 Stiftelsen Spinalis 2 815 000 Stiftelsen Tensta konsthall 1 238 000 Studiefrämjandet i Göteborg 1 657 500 Studiefrämjandet i Norra Storstockholm 3 1 451 000 Studiefrämjandet i Södra Skaraborg 2 537 000 Studieförbundet Bilda Jönköpings län 1 475 000 Studieförbundet Bilda Mälardalen 1 497 000 Studieförbundet Bilda Närke-Bergslagen 1 245 000 Studieförbundet Bilda Sundsvall 1 202 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg 1 1 150 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Haninge 1 1 024 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Luleå 1 178 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Piteå Älvdal 1 316 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Östersund 1 150 000 Sundsgårdens Folkhögskola 1 665 000 Sverigefinska Folkhögskolan 1 467 000 Ågrenska Stiftelsen 1 873 700 49 144 680 Ungdomsorganisationer Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte 1 760 000 KFUK-KFUM, Göteborg 1 380 000 KFUK-KFUM, Malmö 1 450 000 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 1 2 125 000 Romska Ungdomsförbundet 3 2 839 000 Röda Korsets Ungdomsförbund, Göteborg 1 87 000 Stockholms Elevråds Distriktsorganisation 1 210 000 Svenska Scoutrådet 1 1 190 000 Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) i Linköping 2 2 900 000 Sveriges Ungdomsråd 1 450 000 Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom 2 1 785 000 13 176 000 Övriga ideella organisationer 4H-gården Eolshäll 1 310 250 4H-gården Odenslund 1 300 000 Afrosvenskarnas Riksförbund 2 2 645 000 Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm 1 300 000 Amnesty International, Sverige 2 1 926 000 Babylon Media Föreningen 1 300 000 Barnplantorna - Riksförbundet för barn med Cochleaimplantat 1 1 366 000 Billingsfors Idrottsklubb 1 517 000 Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp 1 1 040 000 Blue Hill kamratförening 1 155 000 Bosniska Östersjöns Ungdomskommitté 1 240 000 Brottsofferjouren i Göteborg 1 290 000 Brottsofferjourernas Riksförbund 1 2 140 000 Drömmarnas Hus Ek. förening 2 875 000 Ersta Diakonisällskap 1 2 434 000 European Institute for Design and Disability (EIDD) Sverige 1 4 500 000 FAS-föreningen 1 500 000 Folkets Hus Hammarkullen 1 395 000 Frälsningsarmén i Jönköping 1 312 000 Föreningen Aktion 1173 1 1 189 000 Föreningen Alla Kvinnors Hus 1 165 000 Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus 1 500 000 Föreningen Barnraiser 1 800 000 Föreningen Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad 1 280 000 Föreningen Bryggan i Norrköping 1 1 050 000 Föreningen Bryggeriet 1 500 000 Föreningen Bygg Din Framtid 1 154 000 Föreningen Clowner utan gränser 1 300 000 Föreningen Clownronden 1 2 410 000 Föreningen Communicare 1 500 000 Föreningen Filmateljén 1 290 000 Föreningen Furuboda 5 4 296 800 Föreningen för föräldrautbildare i Värmland 1 743 000 Föreningen Gotlands Ungdom För Framtiden 1 1 020 000 Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum 2 671 000 Föreningen Hela Människan i Sala 1 824 000 Föreningen Idrott För Handikappade 1 1 140 000 Föreningen Kantele- och Kalevala Vänner 1 300 000 Föreningen Kriminellt Avståndstagande Motiveras av Polare 1 1 735 000 Föreningen Kulturhuset 2 1 328 000 Föreningen Kulturprojekt Röda Sten 1 61 500 Föreningen KulturUngdom 1 100 000 Föreningen Kurage 1 205 000 Föreningen Kyrka Samhälle 1 434 000 Föreningen Manliga Nätverket i Stockholm, nytt namn: Män för jämställdhet 1 961 000 Föreningen Miljöresurs Linné 1 100 000 Föreningen Män för jämställdhet 1 735 000 Föreningen Neon Gallery Brösarp Society 1 775 000 Föreningen Nevo Drom, Hägersten 1 855 000 Föreningen Nätverket Tromb 1 2 960 000 Föreningen Off-Stockholm 2 577 000 Föreningen Plural 1 1 300 000 Föreningen Protesidrottarna i Sverige 1 700 000 Föreningen Rådgivning Om Sekter 1 400 000 Föreningen Räddningsmissionen 1 1 090 000 Föreningen Sandbäcken 1 520 000 Föreningen Sandvikenboendet 1 150 000 Föreningen Sigtuna Teater 1 95 000 Föreningen Stjärnjouren 1 500 000 Föreningen Styvmorsviolen 1 155 000 Föreningen Svea Sträng - Ung utan Pung 1 2 378 000 Föreningen Teatern.nu 1 400 000 Föreningen Tjejers Rätt I Samhället 1 300 000 Föreningen Tjejzonen 3 2 724 000 Föreningen Värmen 1 451 000 Föreningen Zora 1 500 000 Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1 746 000 Gender Institut Gotland 1 1 042 000 Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund 1 510 000 Göteborgs Integrations Center 1 200 000 Hallunda-Norsborgs Föreningsråd 1 449 000 Hjälpmedelsinstitutet 10 14 768 500 Hushållningssällskapens Förbund 1 487 000 Hushållningssällskapet i Östergötland 1 398 000 Hushållningssällskapet Väst 1 390 000 Institutet för lokal och regional demokrati 1 400 000 Internationella organisationen för barns rätt till lek 1 450 000 Internationella Skolan i Nacka 1 400 000 Intresseföreningen ISIS 1 1 930 000 IOGT-NTO Juniorförbund, Dalarna 1 395 000 IOGT-NTO, Hedemora 1 156 000 IOGT-NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen 1 723 000 Kooperativ Utveckling i Sverige 1 600 000 Kooperativ Utveckling Jönköping, Ek. förening 1 238 000 Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg 1 218 000 KulturCentrum Skåne 1 1 200 000 Kulturella Föreningen för Välgörande Ändamål 1 210 000 Kulturföreningen Agera 1 546 000 Kulturföreningen Dialog 1 778 000 Kulturföreningen Lättings 1 1 200 000 Kulturföreningen Maya 1 285 000 Kulturföreningen SweSom 1 44 000 Kungsportskyrkan 1 499 000 Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg 2 295 000 Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige 1 420 000 Kvinnojouren Helga 1 772 000 Limhamns Idrottsförening 1 78 000 Majblommans Riksförbund 1 908 000 Mansmottagningen mot våld i Uppsala 1 481 000 Mölnlycke Ryttarsällskap 1 325 000 Nordisk förening för sjuka barns behov 1 675 000 Notvikens Idrottsklubb 1 700 000 Nysätra Idrottsförening 1 155 000 Nämndemännens Riksförbund 1 147 000 Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik 1 200 000 Riksförbundet Attention 1 818 000 Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället 1 1 256 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 2 3 106 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm 1 594 000 Riksförbundet för änkor och änkemän 1 636 000 Riksföreningen för ME-patienter 1 27 000 Riksorganisationen mot sexuella övergrepp 2 620 000 Rädda Barnen 2 1 795 000 Rädda Barnen i Kristianstad 1 500 000 Rädda Barnen i Malmö, Lokalförening Rosengård 1 300 000 Röda Korset 1 2 290 000 Röda Korset, Ramselekretsen 1 410 000 Röda Korset, Region Syd 1 565 000 Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 1 622 000 Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji 1 577 275 Sankt Anna-Hösterums skytteförening 1 225 000 Situation Stockholm 1 440 000 Skellefteå Gym Atlet Klubb 1 233 000 Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och Interaktiv Teater 1 30 000 Skolor Mot Rasism (SMR) Ek. förening 1 500 000 Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI) 1 996 000 Sociala Missionen 1 812 000 Somaliska Framtidsföreningen 1 360 000 Somaliska Hälsoteamet i Stockholm 1 133 000 Spelberoendes Förening i Göteborg 1 257 000 Stadsmissionen i Stockholm 1 882 000 Stiftelsen Fabula Storytelling 1 1 610 000 Stiftelsen Motorfabriken Pythagoras 1 130 000 Stockholms Dövas Ungdomsråd 1 821 000 Stockholms läns Hembygdsförbund 2 495 000 Svensk Flyktinghjälp, SWERA 1 3 093 000 Svenska Downföreningen 1 330 000 Svenska Handikappidrottsförbundet 2 2 490 000 Svenska Korczaksällskapet 1 800 000 Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) Tegelsmora-Örbyhus 1 155 000 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 1 180 000 Svenska Service- och Signalhundsförbundet 1 711 000 Svenska Turnerföreningen 1 60 000 Svenska Very Special Arts 1 1 346 000 Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott 1 970 000 Sveriges Catamaran och Trimaranseglare 2 3 607 000 Sveriges Civilförsvarsförbund i Örebro 1 300 000 Sveriges Dövas Idrottsförbund 1 500 000 Sveriges Kvinnojourers Riksförbund 2 1 645 000 Sveriges Musik och Kulturskoleråd 1 2 20 000 Södermanlands Handikappidrottsförbund 1 1 643 000 Teater och Tankesmedjan Lacrimosa 1 800 000 Teater Sagohuset 1 285 000 Teaterföreningen Snidaren 1 50 000 Teatermaskinen Ek. förening 2 500 000 Tjejjouren Västerbergslagen 1 200 000 Uppsala Kvinnojour 1 45 000 upSweden Music Community 1 1 063 000 Vestibulitföreningen, Göteborg 1 628 000 Villastadens Idrottsförening 1 505 000 Västernorrlands Handikappidrottsförbund 1 155 000 Örebro dövas ungdomsklubb 1 314 392 143 221 717 Totalt 288 871 477 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth Föredragande: statsrådet Larsson Regeringen beslutar skrivelse 2006/07:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2006 Skr. 2006/07:125 2 1 Skr. 2006/07:125 Bilaga 1 49 Skr. 2006/07:125 Bilaga 1 44 Skr. 2006/07:125 Bilaga 2 55 Skr. 2006/07:125 Bilaga 2 50 Skr. 2006/07:125 56 Skr. 2006/07:125 56