Regeringskansliets rättsdatabaser

Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till statsbudget för 2008 Kultur, medier, trossamfund och fritid Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 13 2 Lagförslag 17 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde 17 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) 18 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst 20 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 21 3.1 Omfattning 21 3.2 Skatteutgifter 22 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 23 4.1 Omfattning 23 4.2 Utgiftsutveckling 24 4.3 Skatteutgifter 25 4.4 Mål 26 4.5 Resultatredovisning 26 4.5.1 Teater, dans och musik 26 4.5.2 Litteraturen, läsandet och språket 29 4.5.3 Bildkonst 30 4.5.4 Arkitektur, form och design 31 4.5.5 Film 32 4.5.6 Konstnärernas villkor 33 4.5.7 Arkiv 34 4.5.8 Kulturmiljö 36 4.5.9 Museer och utställningar 37 4.5.10 Trossamfund 40 4.5.11 Forskning inom kulturområdet 40 4.5.12 Konstområdesövergripande verksamhet 41 4.5.13 Barn- och ungdomskultur 42 4.5.14 Jämställdhet 44 4.5.15 Kultur och hälsa 45 4.5.16 Handikappolitik 45 4.5.17 Kulturell mångfald 45 4.5.18 Kulturlivets internationalisering 46 4.5.19 Europeiska unionen 47 4.5.20 Nordiska ministerrådet 48 4.5.21 Unesco 48 4.5.22 Europarådet 49 4.5.23 Regional tillväxtpolitik 49 4.5.24 Regional fördelning av statens stöd till kultur 50 4.5.25 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror 54 4.6 Revisionens iakttagelser 55 4.7 Politikens inriktning 56 4.8 Budgetförslag 65 4.8.1 28:1 Statens kulturråd 65 4.8.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 66 4.8.3 28:3 Nationella uppdrag 67 4.8.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 68 4.8.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater 69 4.8.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 70 4.8.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 71 4.8.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 71 4.8.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 72 4.8.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 73 4.8.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket 73 4.8.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 74 4.8.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen 75 4.8.14 28:14 Statens konstråd 75 4.8.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 76 4.8.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 77 4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden 77 4.8.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 78 4.8.19 28:19 Konstnärsnämnden 78 4.8.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 79 4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 80 4.8.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 80 4.8.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 81 4.8.24 28:24 Riksantikvarieämbetet 81 4.8.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 82 4.8.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 84 4.8.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter 84 4.8.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser 86 4.8.29 28:29 Bidrag till regionala museer 87 4.8.30 28:30 Bidrag till vissa museer 87 4.8.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 88 4.8.32 28:32 Riksutställningar 89 4.8.33 28:33 Forum för levande historia 89 4.8.34 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 90 4.8.35 28:35 Filmstöd 90 4.8.36 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 91 4.8.37 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 91 4.8.38 28:38 Stöd till trossamfund 92 4.8.39 28:39 Skapande skola 1 92 5 Politikområde 27 Mediepolitik 95 5.1 Omfattning 95 5.2 Utgiftsutveckling 95 5.3 Mål 96 5.4 Resultatredovisning 96 5.4.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst 96 5.4.2 Lokal icke-kommersiell radio och TV 97 5.4.3 Digital-TV-övergången 98 5.4.4 Digital radio 99 5.4.5 Dagspressen 99 5.4.6 Taltidningar 100 5.4.7 Skadligt medieinnehåll 100 5.4.8 Uppföljning av medieutvecklingen 102 5.4.9 Europeiska unionen 102 5.4.10 Europarådet 103 5.5 Revisionens iakttagelser 103 5.6 Politikens inriktning 103 5.7 Ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen 106 5.8 Budgetförslag 107 5.8.1 27:1 Statens biografbyrå 107 5.8.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 108 5.8.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 108 5.8.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 109 5.8.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst 109 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 113 6.1 Omfattning 113 6.2 Utgiftsutveckling 113 6.3 Mål 114 6.4 Resultatredovisning 114 6.4.1 Mål 114 6.4.2 Resultat 115 6.4.3 Analys och slutsatser 120 6.5 Revisionens iakttagelser 122 6.6 Politikens inriktning 123 6.7 Budgetförslag 125 6.7.1 29:1 Ungdomsstyrelsen 125 6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 126 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 127 7.1 Omfattning 127 7.2 Utgiftsutveckling 127 7.3 Skatteutgifter 128 7.4 Mål 128 7.5 Resultatredovisning 128 7.5.1 Resultat 128 7.5.2 Analys och slutsatser 133 7.6 Revisionens iakttagelser 134 7.7 Politikens inriktning 134 7.8 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel 137 7.9 Budgetförslag 138 7.9.1 30:1 Stöd till idrotten 138 7.9.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 138 7.9.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 139 7.9.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 139 7.9.5 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 140 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 141 8.1 Budgetförslag 141 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen 141 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 142 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 143 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 145 9.1 Budgetförslag 145 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 145 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 147 10.1 Budgetförslag 147 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen 147 Tabellförteckning Anslagsbelopp 14 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 21 3.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 3.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto 22 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 24 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 25 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2004-2006 39 4.4 Fördelning av bidrag från Kulturrådet 2006 efter län och konstområde (kronor per invånare)1 52 4.5 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20061 53 4.6 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2004-2006 55 4.7 Anslagsutveckling 65 4.8 Statliga utställningsgarantier 66 4.9 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:1 Statens kulturråd 66 4.10 Anslagsutveckling 66 4.11 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 67 4.12 Anslagsutveckling 67 4.13 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:3 Nationella uppdrag 67 4.14 Anslagsutveckling 68 4.15 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 68 4.16 Anslagsutveckling 69 4.17 Ekonomisk redovisning för 2006 69 4.18 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater 69 4.19 Anslagsutveckling 70 4.20 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 70 4.21 Anslagsutveckling 71 4.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 71 4.23 Anslagsutveckling 71 4.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 72 4.25 Anslagsutveckling 72 4.26 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 72 4.27 Anslagsutveckling 73 4.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 73 4.29 Anslagsutveckling 73 4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 74 4.31 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 74 4.32 Anslagsutveckling 74 4.33 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 75 4.34 Anslagsutveckling 75 4.35 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen 75 4.36 Anslagsutveckling 75 4.37 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:14 Statens konstråd 76 4.38 Anslagsutveckling 76 4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 76 4.40 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 77 4.41 Anslagsutveckling 77 4.42 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 77 4.43 Anslagsutveckling 77 4.44 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:17 Främjande av hemslöjden 78 4.45 Anslagsutveckling 78 4.46 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 78 4.47 Anslagsutveckling 78 4.48 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:19 Konstnärsnämnden 79 4.49 Anslagsutveckling 79 4.50 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 79 4.51 Anslagsutveckling 80 4.52 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 80 4.53 Anslagsutveckling 80 4.54 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 81 4.55 Anslagsutveckling 81 4.56 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 81 4.57 Anslagsutveckling 81 4.58 Uppdragsverksamhet 82 4.59 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:24 Riksantikvarieämbetet 82 4.60 Anslagsutveckling 82 4.61 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 83 4.62 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 84 4.63 Anslagsutveckling 84 4.64 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 84 4.65 Anslagsutveckling 84 4.66 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter 85 4.67 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter 85 4.68 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 85 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet 85 4.70 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter 86 4.71 Anslagsutveckling 86 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser 86 4.73 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser 86 4.74 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser 87 4.75 Anslagsutveckling 87 4.76 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:29 Bidrag till regionala museer 87 4.77 Anslagsutveckling 87 4.78 Sammanställning över medelstilldelningen 88 4.79 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:30 Bidrag till vissa museer 88 4.80 Anslagsutveckling 88 4.81 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 88 4.82 Anslagsutveckling 89 4.83 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:32 Riksutställningar 89 4.84 Anslagsutveckling 89 4.85 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:33 Forum för levande historia 90 4.86 Anslagsutveckling 90 4.87 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 90 4.88 Anslagsutveckling 90 4.89 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:35 Filmstöd 91 4.90 Anslagsutveckling 91 4.91 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 91 4.92 Anslagsutveckling 91 4.93 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 92 4.94 Anslagsutveckling 92 4.95 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:38 Stöd till trossamfund 92 4.96 Anslagsutveckling 92 4.97 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:39 Skapande skola 93 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 95 5.2 Anslagsutveckling 107 5.3 Offentligrättslig verksamhet 107 5.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:1 Statens biografbyrå 107 5.5 Anslagsutveckling 108 5.6 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 108 5.7 Anslagsutveckling 108 5.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 109 5.9 Anslagsutveckling 109 5.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 109 5.11 Medelstilldelning 110 5.12 Distributionskontots utveckling 2004-2006 samt prognos för 2007 111 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 113 6.2 Anslagsutveckling 125 6.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 29:1 Ungdomsstyrelsen 126 6.4 Anslagsutveckling 126 6.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 126 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 127 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 128 7.3 Anslagsutveckling 138 7.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:1 Stöd till idrotten 138 7.5 Anslagsutveckling 138 7.6 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 139 7.7 Anslagsutveckling 139 7.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:3 Bidrag till kvinnors organisering 139 7.9 Anslagsutveckling 139 7.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 140 7.11 Anslagsutveckling 140 7.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 140 8.1 Anslagsutveckling 141 8.2 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:1 Bidrag till folkbildningen 141 8.3 Anslagsutveckling 142 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 142 8.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 143 8.6 Anslagsutveckling 143 8.7 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 143 9.1 Anslagsutveckling 145 9.2 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 26:1 Statens ljud- och bildarkiv 145 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen 147 10.2 Offentligrättslig verksamhet 147 10.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 2:1 Lotteriinspektionen 147 Diagramförteckning Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2006, fördelat per invånare 50 6.1 Befolkningsprognos för ungdomar i åldern 13-25 år avseende perioden 2006-2015 123 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdeparte-mentets verksamhetsområde (avsnitt 2.1 och 4.7), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) (avsnitt 2.2 och 5.7), 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.3 och 5.8.5), 4. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskrifts-biblioteket beställa talböcker, punktskrifts-böcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009-2011 (avsnitt 4.8.11), 5. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2009-2011 (avsnitt 4.8.15), 6. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljö-vård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2009-2011 (avsnitt 4.8.25), 7. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2008 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5), 8. godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2008 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.8.5), 9. bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5), 10. godkänner regeringens förslag om överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot (avsnitt 5.8.5), 11. bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distributionskontot (avsnitt 5.8.5), 12. godkänner vad regeringen föreslår om mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken (avsnitt 6.3), 13. godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.8), 14. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 8.1.2), 15. för 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 2:1 Lotteriinspektionen Ramanslag 43 649 25:1 Bidrag till folkbildningen Ramanslag 3 106 957 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Ramanslag 79 772 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Ramanslag 15 676 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Ramanslag 47 002 27:1 Statens biografbyrå Ramanslag 10 031 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Ramanslag 21 031 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Ramanslag 466 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Ramanslag 2 047 28:1 Statens kulturråd Ramanslag 47 948 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Ramanslag 208 588 28:3 Nationella uppdrag Ramanslag 1 952 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Ramanslag 158 353 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater Ramanslag 926 071 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Ramanslag 755 586 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Ramanslag 148 703 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Ramanslag 47 653 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Ramanslag 124 182 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Ramanslag 75 000 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Ramanslag 70 104 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Ramanslag 15 686 28:13 Institutet för språk- och folkminnen Ramanslag 45 356 28:14 Statens konstråd Ramanslag 7 441 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Ramanslag 36 626 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Ramanslag 1 950 28:17 Främjande av hemslöjden Ramanslag 22 124 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Ramanslag 27 673 28:19 Konstnärsnämnden Ramanslag 14 524 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Ramanslag 305 231 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Ramanslag 319 197 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Ramanslag 6 158 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Ramanslag 4 422 28:24 Riksantikvarieämbetet Ramanslag 222 561 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Ramanslag 256 718 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Ramanslag 395 000 28:27 Centrala museer: Myndigheter Ramanslag 885 267 28:28 Centrala museer: Stiftelser Ramanslag 219 928 28:29 Bidrag till regionala museer Ramanslag 155 470 28:30 Bidrag till vissa museer Ramanslag 55 521 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Ramanslag 9 898 28:32 Riksutställningar Ramanslag 53 030 28:33 Forum för levande historia Ramanslag 43 238 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Ramanslag 80 28:35 Filmstöd Ramanslag 309 324 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Ramanslag 36 662 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Ramanslag 4 717 28:38 Stöd till trossamfund Ramanslag 50 232 28:39 Skapande skola Ramanslag 55 000 29:1 Ungdomsstyrelsen Ramanslag 23 370 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Ramanslag 87 355 30:1 Stöd till idrotten Ramanslag 445 551 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Ramanslag 32 326 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Ramanslag 31 411 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Ramanslag 24 910 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Ramanslag 15 000 Summa 10 109 728 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde Härigenom föreskrivs att 1 och 14 §§ lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde ska upphöra att gälla vid utgången av 2007. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:365) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2005:365 Föreslagen lydelse 8 kap. 1 § Var och en som äger eller annars förfogar över ett elektroniskt kommunikationsnät som används för överföring av TV-sändningar till allmänheten genom tråd skall, om ett betydande antal hushåll som är anslutna till nätet använder det som sitt huvudsakliga medel för att ta emot TV-sändningar, se till att de boende i de anslutna hushållen kan ta emot TV- sändningar som sker med tillstånd av regeringen och som kan tas emot i området utan villkor om särskild betalning. Skyldigheten gäller endast för TV-sändningar för vilka sändningstillståndet har förenats med krav på opartiskhet och saklighet samt ett villkor om ett mångsidigt programutbud där det skall ingå nyheter. En sådan sändningsplikt gäller endast om förutsättningarna för vidaresändning enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är uppfyllda. Var och en som äger eller på annat sätt förfogar över ett elektroniskt kommunikationsnät som används för överföring av TV-sändningar till allmänheten genom tråd ska, om ett betydande antal hushåll som är anslutna till nätet använder det som sitt huvudsakliga medel för att ta emot TV-sändningar, se till att de boende i de anslutna hushållen kan ta emot TV- sändningar som sker med tillstånd av regeringen och som kan tas emot i området utan villkor om särskild betalning. Skyldigheten gäller endast för TV-sändningar för vilka sändningstillståndet har förenats med krav på opartiskhet och saklighet samt ett villkor om ett mångsidigt programutbud där det ska ingå nyheter. En sådan sändningsplikt gäller endast om förutsättningarna för vidaresändning enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är uppfyllda. TV-sändningar enligt första stycket skall kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen. TV-sändningar enligt första stycket ska kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen. Sändningsplikten enligt första stycket gäller även TV- sändningar som en tillståndshavare genomför för att uppfylla skyldigheten att sända till hela landet eller till delar av landet, men där sättet att sända inte kräver regeringens tillstånd. Sändningsplikten enligt första stycket omfattar inte fler än fyra programtjänster som sänds samtidigt av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom TV-avgifter enligt lagen (1989:41) om TV-avgift. Sändningsplikten enligt första stycket omfattar inte fler än fyra programtjänster som sänds samtidigt av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom TV-avgifter enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. I nät där TV-sändningar sker med både analog och digital teknik skall vidaresändning ske med analog teknik av minst två programtjänster som avses i fjärde stycket, om de sänds eller har sänts ut med analog teknik. I övrigt får vidaresändning ske med digital teknik. I nät där TV-sändningar sker med både analog och digital teknik ska vidaresändning ske med analog teknik av minst två programtjänster som avses i fjärde stycket, om de sänds eller har sänts ut med analog teknik. I övrigt får vidaresändning ske med digital teknik. Sändningsplikten enligt första stycket gäller inte för en anläggning där ett begränsat antal TV-program förs fram till abonnenterna genom ett allmänt kommunikationsnät, som består av parkabel av metall, med hjälp av digital teknik. Sändningsplikten enligt första stycket omfattar inte sändningar som sker med stöd av tillstånd till vidaresändning enligt 3 kap. 5 §. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 TV-avgiften är 1 996 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 499 kronor. TV-avgiften är 2 032 kronor för ett år. Den ska betalas i fyra poster om 508 kronor. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och ska betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden ska avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att TV-avgift skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte skall aviseras enligt 10 §. RIKAB får, efter avtal med den avgiftsskyldige, besluta dels att TV-avgift ska betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i första och andra styckena, dels att avgiften inte ska aviseras enligt 10 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 3 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 3.1 Omfattning Utgiftsområdet består av politikområdena Kulturpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik. Dessutom ingår delar av politikområdena Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Politikområde Finansiella system och tillsyn 2 35 44 44 44 45 46 Politikområde Folkrörelsepolitik 545 533 524 549 549 546 Politikområde Forskningspolitik 3 46 57 61 47 48 49 Politikområde Kulturpolitik 6 008 6 137 5 989 6 123 6 241 6 347 Politikområde Mediepolitik 4 33 33 33 34 35 35 Politikområde Ungdomspolitik 143 193 196 111 111 109 Politikområde Utbildningspolitik 5 2 775 3 175 3 118 3 202 3 272 3 354 Totalt för utgiftsområde 17 9 585 10 171 9 965 10 110 10 301 10 486 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 2. 3 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. 4 Delar av politikområdet Mediepolitik ingår i utgiftsområde 1. Dessa delar omfattar fem anslag, som för 2008 föreslås summera till ca 725 miljoner kronor. Sammanlagt omfattar förslag till anslag för 2008 inom kultur- och mediepolitiken ca 6,9 miljarder kronor. 5 Politikområdet beskrivs under utgiftsområde 16. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 10 139 10 139 10 139 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 61 249 459 Beslut -128 -128 -152 Överföring till/från andra utgiftsområden 38 41 41 Övrigt Ny ramnivå 10 110 10 301 10 486 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Tabell 3.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor 2008 Transfereringar 1 7 241 Verksamhetskostnader 2 2 852 Investeringar 3 17 Summa ramnivå 10 110 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2005 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3.2 Skatteutgifter Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett "överuttag" av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2007 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna med politikområdesanknytning som är hänförbara till utgiftsområde 17. Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto Miljoner kronor Prognos 2007 Prognos 2008 Politikområde Kulturpolitik 5 540 5 980 Politikområde Folkrörelsepolitik 2 430 2 690 Totalt för utgiftsområde 17 7 970 8 670 De enskilda skatteutgifterna inom politikområdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik redovisas närmare i avsnitt 4.3 och 7.3 där även en kort förklaring av respektive skatteutgift ges. 4 Politikområde 28 Kulturpolitik 4.1 Omfattning 1.1.1 Kulturpolitik omfattar frågor om teater, dans och musik; bibliotek, litteratur, läsande och språket; bildkonst; arkitektur, form och design; film; konstnärernas villkor; arkiv; kulturmiljö; museer och utställningar; trossamfund; forskning inom kulturområdet samt konstområdesövergripande verksamhet. Genom 1996 års kulturpolitiska beslut (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) lades inriktningen för kulturpolitiken fast. Även insatser inom andra politikområden bidrar till att uppnå målen för den nationella kulturpolitiken, liksom insatser inom det kulturpolitiska området bidrar till att uppnå mål inom andra politikområden. Inom politikområdet finns följande myndigheter: Statens kulturråd, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Institutet för språk och folkminnen, Svenskt biografiskt lexikon, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar, Forum för levande historia samt Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Vidare finns tre statliga bolag med verksamhet inom området: Kungl. Operan AB, Kungl. Dramatiska Teatern AB och Voksenåsen A/S - Norges nationalgåva till Sverige. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom området, varav följande kan nämnas: Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna samt Stiftelsen Svenska Filminstitutet. 4.2 Utgiftsutveckling Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 17 28:1 Statens kulturråd 47,6 47,8 47,9 47,9 49,1 50,3 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 234,0 281,3 258,7 208,6 210,3 210,3 28:3 Nationella uppdrag 3,0 2,0 1,9 2,0 2,0 2,0 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 151,1 152,6 142,1 158,4 164,3 171,1 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater 874,7 899,0 871,1 926,1 958,4 989,6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 755,6 763,2 722,7 755,6 780,6 806,3 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 160,4 150,3 143,4 148,7 150,0 150,0 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet 46,6 47,3 46,7 47,7 49,4 51,5 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 121,5 124,4 125,0 124,2 124,2 124,2 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet 291,1 275,0 270,6 75,0 25,0 0,0 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 72,4 69,6 67,6 70,1 71,7 73,5 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 15,4 15,4 15,0 15,7 16,0 16,4 28:13 Institutet för språk- och folkminnen 34,6 44,8 45,6 45,4 46,3 47,5 28:14 Statens konstråd 7,1 7,4 7,5 7,4 7,6 7,8 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 40,0 36,6 37,0 36,6 36,6 36,6 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1,9 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 28:17 Främjande av hemslöjden 20,6 21,0 20,9 22,1 22,6 23,2 28:18 Bidrag till bild- och formområdet 27,8 27,7 28,0 27,7 27,7 27,7 28:19 Konstnärsnämnden 13,8 14,4 14,5 14,5 14,9 15,2 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 293,9 298,9 289,8 305,2 311,9 319,7 28:21 Riksarkivet och landsarkiven 314,6 317,9 311,3 319,2 326,6 335,1 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet 6,0 6,1 6,0 6,2 6,3 6,5 28:23 Svenskt biografiskt lexikon 4,3 4,4 4,4 4,4 4,5 4,6 28:24 Riksantikvarieämbetet 187,6 198,1 206,5 222,6 204,1 209,3 28:25 Bidrag till kulturmiljövård 263,6 257,7 251,0 256,7 256,7 256,7 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning 235,0 305,0 299,5 395,0 465,0 460,0 28:27 Centrala museer: Myndigheter 873,3 840,6 838,9 885,3 905,3 928,4 28:28 Centrala museer: Stiftelser 220,8 217,6 213,7 219,9 224,7 230,3 28:29 Bidrag till regionala museer 152,2 154,3 151,5 155,5 160,7 166,7 28:30 Bidrag till vissa museer 54,7 54,3 53,3 55,5 56,7 58,1 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9,3 9,9 12,9 9,9 9,9 9,9 28:32 Riksutställningar 45,2 58,6 56,2 53,0 47,0 48,2 28:33 Forum för levande historia 40,7 42,9 42,2 43,2 44,2 45,3 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 28:35 Filmstöd 289,3 299,3 294,0 309,3 309,3 309,3 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 35,3 36,4 36,0 36,7 37,7 38,9 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund 3,9 4,7 4,4 4,7 4,8 5,0 28:38 Stöd till trossamfund 54,2 48,4 48,8 50,2 50,2 50,2 28:39 Skapande skola 0,0 55,0 57,1 59,4 2006 17 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 2,8 - 0,0 - - - 2005 17 28:9 Litteraturstöd 1,6 - 0,0 - - - 2005 17 28:10 Stöd till kulturtidskrifter 0,3 - 0,0 - - - Totalt för utgiftsområde 17 6 007,8 6 136,9 5 988,6 6 123,2 6 241,4 6 346,8 Totalt för politikområde Kulturpolitik 6 007,8 6 136,9 5 988,6 6 123,2 6 241,4 6 346,8 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 1.1 4.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteutgifter inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteutgifterna inom utgiftsområdet som hör till området kulturpolitik. Tabell 4.2 Skatteutgifter inom politikområdet Kulturpolitik, netto 1 Miljoner kronor Prognos 2007 Prognos 2008 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 60 60 Utländska artister 130 130 Försäljning av konstverk <300 000 kr/år - - Allmänna nyhetstidningar 1 380 1 510 Böcker, tidskrifter m.m. 2 040 2 240 Biografföreställningar 230 240 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang 1 510 1 600 Upphovsrättigheter 140 150 Entré djurparker 40 40 Försäljning av konstverk >300 000 kr/år 10 10 Totalt för politikområdet Kulturpolitik 5 540 5 980 1 Ett "-" innebär att skatteutgiften inte kan beräknas Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Utländska artister Inkomst från artistisk verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. Försäljning av konstverk <300 000 kr/år Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Allmänna nyhetstidningar; böcker, tidskrifter m.m.; biografföreställningar; vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang; upphovsrättigheter samt entré till djurparker Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Försäljning av konstverk >300 000 kr/år Undantaget omfattar enbart upphovsmannens och dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för mer än 300 000 kronor per år, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. 4.4 Mål Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar; att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Dessutom har riksdagen antagit mål för vissa verksamheter inom politikområdet, t.ex. mål för den statliga arkivverksamheten, som har införts i 3 § arkivlagen (1990:782) (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307), mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), mål för statens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45), samt mål för arbetet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196). Ovanstående mål är beslutade av riksdagen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 4.5 Resultatredovisning 4.5.1 Teater, dans och musik Resultat Statens insatser på teater, dans och musikområdet uppgår 2007 till ca 2 miljarder kronor, vilket innebär att insatsområdet är det största inom den statliga kulturpolitiken. Nationella institutioner Staten ansvarar för att nationalscenerna och övriga riksinstitutioner ges goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag. Statsbidragen till nationalscenerna Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska Teatern och övriga riksinstitutioner som Riksteatern, Svenska rikskonserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater uppgick sammanlagt till 882 miljoner kronor 2006. Operan har ett rikt utbud av produktioner med både klassiska och moderna verk. Under 2006 har repertoaren bestått av 33 produktioner, varav 12 nyproduktioner. Operan gav 321 föreställningar, varav 30 var speciellt riktade till barn. Den genomsnittliga beläggningen på stora scenen för opera var 83 procent och för balett 80 procent. Under 2006 sändes dessutom sju olika föreställningar i radio och TV. Antalet bokförda besök totalt på Operan inklusive turnéer var under 2006 241 477. En publikundersökning 2006 visar att 63 procent var kvinnor och 27 procent kom från orter utanför Stockholms län. Resultaten för Operan visar på en positiv utveckling jämfört med föregående år vad gäller antalet besök totalt och genomsnittsbeläggning på stora scenen. Operan har i sitt publikarbete särskilt prioriterat barn och ungdomar. Drottningholms slottsteater hade under 2006 två operor och två baletter i en och samma föreställning på repertoaren. Sammanlagt gavs 24 föreställningar under sommarsäsongen. Dramatens repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad till barn och ungdom. Dramaten har under 2006 haft 31 produktioner på repertoaren och gav 964 egna föreställningar på teaterns scener för 242 189 besökare. Av detta var 187 föreställningar speciellt riktade till barn och unga. Dessutom spelade Dramaten 71 föreställningar på turné för 17 136 besökare. Beläggningen har under året varit 79 procent. Majoriteten av Dramatens publik bor i Stockholm och 20 procent kommer från områden utanför Storstockholm. Antalet förstagångsbesökare 2006 var 15 procent och antalet besökare under 26 år beräknas till 26 procent. Dramaten visar på goda resultat även om en viss minskning skett vad gäller besökare och beläggning i jämförelse med 2005. Riksteatern är en folkrörelse som arrangerar och främjar scenkonst med en turnerande nationalscen. Teatern har i dag över 39 500 medlemmar över hela Sverige och i de lokala riksteaterföreningarna arbetar över 3 000 personer ideellt med att arrangera scenkonstföreställningar. En konstant ökning av medlemsantalet har skett de senaste fem åren. Totalt når hela rörelsen, som producent, arrangör och distributör, en publik på drygt 1,1 miljon besökare. Resursmässigt satsade Riksteatern 89,4 procent av statsanslagen på turnéer utanför Stockholm under 2006 och spelade på 220 orter i samtliga län. Totalt turnerade 339 scenkonstproduktioner från Riksteaterns nationella egen- och samproduktion. Totalt, inklusive utlandet, nådde produktionerna ut till en publik på 513 715 personer, vilket är en minskning i jämförelse med 2004 och 2005. Beläggningsgraden var i likhet med tidigare år 70 procent. Nästan hälften av teaterns nationella repertoar (inklusive Södra Teatern) hade personer under 26 år som målgrupp. Som ett led i internationaliseringen har 81 föreställningar spelats i utlandet, mot 45 år 2005. Cullbergbaletten stod för de flesta av dessa föreställningar. Riksteaterns Tyst Teater fördubblade nästan sin publik jämfört med 2005. Svenska rikskonserter har under 2006 arrangerat 660 konserter, varav 472 utanför Stockholms län. Därutöver arrangerade Rikskonserter 140 konserter i utlandet. Totalt har publiken ökat från 208 439 besökare 2005 till 224 647 besökare 2006. Antalet konserter har också ökat både i Sverige och utomlands jämfört med 2005, medan publiken minskat i Sverige men ökat utomlands. Samverkan med musiklivets arrangörer är en viktig del av Rikskonserters uppdrag både i form av gemensamma produktioner och genom samarbete kring arrangörsfrågor. Rikskonserters rörliga produktionsmedel till samarbetsproduktioner inom Sverige uppgick totalt till 7,9 miljoner kronor. Rikskonserter påbörjade även under 2006 ett utvecklingsarbete i syfte att frigöra medel till övriga delar av musiklivet. Vidare har musikrådslag införts med olika relevanta aktörer i musiklivet med målsättningen att öka samverkan. Dansens Hus slog publikrekord 2006 med 93 183 besökare. Genomsnittsbeläggningen ökade och uppgick till 83 procent på både stora och lilla scenen. Publikundersökningar visar att 30 procent av besökarna var under 26 år och att ca 32 procent var män. Antalet föreställningar ökade något från 166 till 168 år 2006. Dansens Hus arrangerade förutom särskilda skolföreställningar även föreläsningar, föreställningsintroduktioner, studiebesök, öppna repetitioner, workshops och seminarier. Dansens Hus har under året arbetat aktivt med att utveckla samarbetet i landet genom Dansnät Sverige och att sprida danskonsten internationellt genom dance-info.se. Regionala teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive regional musikverksamhet Sedan 2004 finns det regionala teater-, dans- och musikinstitutioner i varje län. Staten lämnar bidrag till dessa verksamheter medan det är ett landsting eller en enskild kommun som är huvudman för verksamheterna. Under 2006 uppgick statens bidrag till den regionala scenkonsten till totalt 907 miljoner kronor. Detta belopp omfattar även den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som pågår i Skåne fram till och med 2010. De statliga bidragen till institutionerna i Skåne uppgick 2006 till 151 miljoner kronor. Dessa bidrag fördelas i Skåne av landstinget och inte av Statens kulturråd. Den statliga andelen av den offentliga finansieringen av de regionala teater- och dansinstitutionerna uppgick 2006 i genomsnitt till ca 34 procent. Till den regionala musikverksamheten (länsmusiken) fördelades under 2006 ca 226 miljoner kronor. Den senast framtagna statistiken för länsmusikorganisationerna visar att de genomförde drygt 13 000 konserter år 2005. Antalet besökare till dessa konserter uppgick till ca 1,6 miljoner. Knappt 38 procent av konserterna var skolkonserter. Statens andel av den offentliga finansieringen uppgick 2006 till 58 procent. Till de 13 orkestrar som tilldelas statligt bidrag fördelades 2006 ca 98 miljoner kronor. Orkesterpubliken uppgick 2005 till ca 750 000. Skolkonserterna utgjorde 40 procent av det totala antalet konserter. Statens andel av den offentliga finansieringen 2006 uppgick till 44 procent. Orkesterutredningens betänkande (SOU 2006:34) har remissbehandlats under 2006. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter kommer att övervägas inom ramen för den nyligen tillsatta kulturpolitiska kommittén (dir. 2007:99), jfr bet. 2001/02:KrU16, rskr. 2001/02:209. Till de regionala teater- och dansinstitutionerna fördelades 413 miljoner kronor under 2006. Publiksiffrorna uppgick 2005 till 1,8 miljoner, vilket innebär att dessa regionala institutioner står för hälften av alla besökare inom teater- och dansområdet. Var tredje besökare såg en barn-, ungdoms- eller familjeförställning. Statens andel av den offentliga finansieringen 2006 uppgick till ca 34 procent. Flest besök vid dans- eller teaterföreställningar i förhållande till antalet invånare sker i Stockholms och Gotlands län medan minst besök sker i Hallands, Södermanlands, Kronobergs och Örebro län. Utöver verksamhetsbidrag fördelade Statens kulturråd utvecklingsbidrag på totalt ca 16 miljoner kronor till de regionala institutionerna. Bidraget för institutionernas samarbete med tonsättare uppgick 2006 till ca 2 miljoner kronor. Under 2006 kom flera av de regionala institutionerna att beröras av förändrad tillämpning av vissa momsregler. Med anledning av de nya avdragsreglerna på momsområdet genomförde Statens kulturråd i början av 2007 en översyn av bl.a. de nya ekonomiska förutsättningarna för de berörda institutionerna. Som följd av denna översyn har bidragen till berörda mottagare justerats. Statens kulturråd har även fått ett nytt förtydligat uppdrag att årligen pröva bidragen till scenkonstinstitutionerna utifrån respektive institutions verksamhetsmässiga prestation och ekonomiska situation samt utifrån kulturpolitiska prioriteringar. Den fria scenkonsten Den fria scenkonsten är en mycket viktig del av det svenska kulturlivet. Den fria scenkonsten bidrar med konstnärlig kvalitet och nytänkande på området och kompletterar och berikar det utbud som institutionerna står för. Under 2006 fördelades 150 miljoner kronor till de fria grupperna samt för fonogram- och viss teaterverksamhet. Av statens bidrag gick den största andelen 37 procent till teatergrupperna, 18 procent till dansen inklusive arrangörerna, 20 procent till musikgrupperna inklusive arrangörerna samt 25 procent till fonogram och viss teaterverksamhet. De fria musikgrupperna nådde en publik på 1,1 miljon besökare 2005. En stor del av konserterna, 73 procent, gavs utanför hemkommunen. Statens andel av den offentliga finansieringen uppgick till 90 procent. Teater- och danspubliken uppgick 2005 till 730 000 besökare. Andelen barn- och ungdomsproduktioner uppgick 2005 till cirka 67 procent för teater respektive 37 procent för dans. Inom anslaget till den fria scenkonsten fördelades även ca 10 miljoner kronor till fonogram och musikalier samt ca 20 miljoner kronor till viss teaterverksamhet. I budgetpropositionen för 2007 gjorde regeringen bedömningen att de fria grupperna bör kunna söka bidrag till tonsättarsamverkan från anslag 28:6. Under 2007 har Statens kulturråd ökat bidraget till tonsättarsamverkan upp till ca 3,5 miljoner kronor. Även anslaget till de fria grupperna förstärktes med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Båda dessa förslag låg i linje med de förslag som Statens kulturråd presenterade i översynen av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria dans- och teatergrupper. Denna översyn togs fram mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:202). Analys och slutsatser De statliga insatserna har stor betydelse för tillgången till och intresset för teater, dans och musik runt om i landet. Publiktillströmningen till hela scenkonstområdet har ökat under den senaste tioårsperioden. Publiken uppgick 2005 till 3,7 miljoner besökare. Cirka 30 procent av samtliga besök avser en barn-, ungdoms- eller familjeföreställning. Måluppfyllelsen vid de nationella institutionerna är god med en bred och varierad produktion, en ambitiös föreställningsverksamhet med många kritiker- och publiksuccéer. Ambitionerna att nå ut till en bred publik fortsätter och insatser för att nå barn och unga är särskilt positiva. Även de regionala och lokala kulturinstitutionerna samt den fria scenkonsten uppvisar goda resultat vad gäller konstnärlig kvalitet och utbud runt om i landet. Regeringen anser dock att samverkan mellan institutionerna och den fria scenkonsten bör öka. Likaså finns det skäl och potential för att vidareutveckla jämställdhet, mångfald, tillgänglighetsfrågorna samt det internationella utbytet inom scenkonsten. 4.5.2 Litteraturen, läsandet och språket Resultat Statens insatser på litteraturområdet syftar bl.a. till att stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur, öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet samt medverka till att barn och ungdomar har tillgång till litteratur. Mål för en nationell språkpolitik antogs av riksdagen 2005 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Statens kulturråd fördelar en rad bidrag inom litteratur-, biblioteks- och kulturtidskriftsområdet. Genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) medverkar staten till att funktionshindrade och personer med lässvårigheter kan ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter. Sedan den 1 juli 2006 är Institutet för språk och folkminnen en central myndighet på språkets område. Bokmarknaden har under senare år genomgått en dynamisk utveckling. Enligt Svenska förläggareföreningens statistik har förlagens totala försäljning av allmänlitteratur ökat med 50 procent mellan 2000 och 2006 och det totala antalet tryckta volymer med 25 procent. Antalet tryckta pocketböcker har mer än fördubblats under samma period och även ljudbokens betydelse har successivt ökat. Försäljningsuppgången var särskilt stark efter bokmomssänkningen 2002. Statens stöd på litteraturområdet omfattar såväl produktions- som distributionsledet. Barns och ungdomars tillgång till litteratur har särskild prioritet och särskilda läsfrämjande insatser görs därför för att tidigt stimulera intresset för läsning och litteratur. Under 2006 fördelade Kulturrådet ca 35,5 miljoner kronor i utgivnings- och distributionsstöd till litteratur. Genom distributionsstödet kunde de 717 titlar som fick stöd 2006 spridas till landets 290 huvudbibliotek. Drygt en fjärdedel var barn- och ungdomsböcker. Distributionsstödet gör det möjligt för bibliotek på små orter att bredda sitt bestånd och utgör därmed ett komplement till det statliga stödet till folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Kulturrådet fördelade under 2006 ca 35 miljoner kronor till inköpsstöd och läsfrämjande insatser. Kulturrådet har beslutat att läsfrämjandeprojekten ska bygga på bred samverkan, gärna med folkbibliotek, vara väl förankrade och långsiktigt syftande. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tilldelades 2007 den läsfrämjande organisationen Banco del Libro i Venezuela. I nomineringsprocessen inför 2007 års pris har 95 organisationer deltagit. Antalet kandidater till litteraturpriset uppgick till 133, från sammanlagt 52 länder. Sedan 2004, då kandidaterna kom från 30 länder, har antalet representerade nationer ökat med 73 procent. Stöd till kulturtidskrifter fördelas som produktions- och utvecklingsstöd. Totalt fördelades 15,5 miljoner kronor som produktionsstöd 2006, vilket är en ökning med ca 700 000 kronor jämfört med 2005. Enligt 2006 års folkbiblioteksstatistik registrerades totalt 70 miljoner utlån av böcker och AV-medier vid folkbiblioteken, vilket är en minskning med 1,4 miljoner jämfört med 2005. Ungefär hälften av alla bokutlån utgjordes av barnböcker. Antalet boklån per invånare uppgick till 6,4 under 2006, samtidigt som det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn i åldern 0-14 år. Antalet filialer ökade för första gången på flera år och även antalet besök ökade från 69 till 71 miljoner. Det var filialerna som stod för hela ökningen. I genomsnitt var biblioteken öppna 23 timmar i veckan. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av elektroniska tjänster ställs stora krav på folkbiblioteken, vilket har ökat behoven av kompetensutveckling och förändrade arbetsformer. Kulturrådets bidrag till folk- och länsbiblioteken stimulerar till utveckling av nya former för informations- och medieförsörjning. Under 2006 prioriterades strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län. Till exempel pågår ett samarbete mellan nio länsbibliotek i Mellansverige, som är tänkt att hjälpa kommunbiblioteken att skapa mer brukarvänliga och interaktiva webbplatser. Verksamheten vid Centrum för lättläst har under 2006 fortsatt att utvecklas. Tidningen 8 SIDOR:s upplaga har minskat något de senaste tre åren medan prenumerationsintäkterna varit relativt stabila. Under 2006 gav Centrum för lättläst ut 26 nya boktitlar och därutöver tilltryck av 15 tidigare utgivna titlar som varit slutsålda. Majoriteten av böckerna är för en vuxen publik men barn- och ungdomsutgivningen har ökat under senare år. Under 2007 har stiftelsen haft ett särskilt uppdrag att öka utbudet av böcker och nyheter för skolbruk och har tillförts 2 miljoner kronor för detta syfte. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har under 2006 svarat för 28 procent av den årliga bokutgivningen av talböcker, vilket överstiger målet på 25 procent. Under året har TPB fortsatt arbetet med digitalisering av utbud och digitalutlåning samt integrerat den tidigare pilotverksamheten med talsyntes i den ordinarie produktionen av framför allt studielitteratur. Myndigheten beräknar att den syntetiska produktionen, i relation till inlästa talböcker, minskar kostnaderna med cirka 40 procent. Under 2006 har antalet aktörer med talbokstillstånd ökat från ca 40 till 400, vilket inneburit ökad utlåning genom nedladdning av talböcker. Under 2006 översteg för första gången bibliotekens nedladdningar för utlåning TPB:s egna nedladdningar för utlåning. Den 1 juli 2006 inordnades den statligt finansierade språkvården i myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten har under andra halvåret 2006 och i år bedrivit ett omfattande arbete för att utforma den nya språkvårdsorganisationen. Myndighetens vidgade uppdrag på språkets område har bl.a. inneburit ökade insatser för de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Vidare har regeringen under 2007 tillsatt en utredning som ska utarbeta förslag till språklag. Utredaren ska även överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Analys och slutsatser Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet som helhet bedöms vara god. En bredd av olika statliga insatser bidrar till att tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter kan förbättras samt att intresset för litteratur och information kan öka. De avgiftsfria biblioteken spelar en viktig roll för att främja intresset för läsning och litteratur. Samtidigt har behovet av att utveckla och anpassa stödformerna på området ökat, eftersom strukturerna för litteraturen och läsandet har förändrats. Att stimulera barns och ungas intresse för litteratur och läsning är en prioriterad uppgift. 4.5.3 Bildkonst Resultat Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med fast konst, sprida kvalificerade uppdrag och ge ökade försörjningsmöjligheter för konstnärer i hela landet. Konstrådet har fortsatt att satsa på barn- och ungdomsrelaterade projekt samt pedagogiskt arbete som involverar offentlig konst. Konstrådet driver dels en uppsökande verksamhet, där myndigheten genom olika aktiviteter initierar samarbeten med aktörer inom området, dels en serviceinriktad verksamhet tillsammans med externa parter som företrädesvis efterfrågar föreläsningar, rådgivning och metodutveckling. Under 2006 förvärvade Konstrådet konst samt fördelade uppdrag till konstnärer för drygt 39 miljoner kronor. Att intresset för bildkonst ökar visar sig bl.a. i ett ökat antal ansökningar från myndigheter för konst till befintliga lokaler. Sedan januari 2004 har Statens konstråd enligt förordningen (1990:195) om vård av statens konst tillsynsansvaret för statligt ägd konst. Under 2006 har Konstrådet initierat ett flertal större översyner av konstinnehavet vid statliga myndigheter. Bland dessa kan nämnas Regeringskansliet med samtliga departement. I en riktad satsning har kontakter tagits med ett hundratal fastighetsbolag som är ägare till konstverk som sedan 1937 har beställts av Statens konstråd för statliga miljöer. Syftet har varit att inventera och upprätta en bevarandeplan för de 1 550 byggnadsanknutna verken. För att stärka infrastrukturen inom bild- och formområdet fördelar Statens kulturråd verksamhetsbidrag till konstbildande och konstfrämjande organisationer som bedöms vara av stort konstnärligt och kulturpolitiskt värde genom att de kompletterar museernas och konsthallarnas utställningsverksamhet. Även vissa enskilda utställare av samtidskonst - särskilt sådana med konstpedagogisk prägel eller som vänder sig till nya publikgrupper - och arrangerande konstföreningar får verksamhetsstöd från Kulturrådet. Sammanlagt uppgick dessa stöd 2006 till ca 15 miljoner kronor. För att öka möjligheterna att betala ersättning till konstnärer för hyra av verk samt för att stimulera och bredda utställningsverksamheten i landet, fördelar Kulturrådet även en utställningsersättning till vissa organisationer som får verksamhetsbidrag från Kulturrådet och som bedriver kontinuerlig utställningsverksamhet. Från och med 2006 höjdes ersättningsnivåerna med 15 procent för separatutställningar och med 23 procent för samlingsutställningar med 2-3 deltagare. År 2006 var antalet genomförda utställningar med utställningsersättning 1 402 stycken. Analys och slutsatser Genom statens inköp av bildkonst berikas den offentliga miljön i vid mening. Konstinköpen har också stor ekonomisk betydelse för såväl konstnärer som gallerier och andra försäljningsställen. Den statliga bidragsgivningen inom bild- och formområdet utgör ett viktigt stöd för utställningsverksamheten i landet och ger fler människor möjlighet att ta del av utbudet. Genom stödet till utställare och konstföreningar samt genom utställningsersättningen stöds även de utövande konstnärerna. Bidrag som fördelas med hänsyn till konstpedagogiska insatser och utsmyckningsprojekt i skolmiljöer ökar barns och ungas kontakter med bild- och formområdet på ett positivt sätt. 4.5.4 Arkitektur, form och design Resultat De övergripande målen för verksamhetsområdet är att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling; att kvalitet och skönhetsaspekter inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden; att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas; att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och design ska stärkas och breddas; att offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande på ett föredömligt sätt ska behandla kvalitetsfrågor samt att svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Rådet för arkitektur, form och design har under året bl.a. fokuserat på frågan om offentlig upphandling. Den 22 februari 2006 höll rådet ett rundabordssamtal med ansvariga för offentlig upphandling. Deltog gjorde representanter för Sveriges Arkitekter, Föreningen Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Nämnden för offentlig upphandling och Försvarets materielverk. Området offentlig upphandling är även en prioriterad fråga för Föreningen Svensk Form som kontinuerligt för en dialog med branschens aktörer. Under 2006 har särskilt fokus lagts på ramavtal för möbler i samarbete med Försvarets Materielverk. Förberedande arbete inför nästa upphandlingsomgång för ramavtal för möbler våren 2007 har genomförts. Rådet för arkitektur, form och design gavs genom ett tilläggsdirektiv den 1 juni 2006 i uppgift att utveckla tankarna kring ett nytt formmuseum samt att genomföra ett seminarium om arkitektur och sammanhållna museimiljöer. Resultatet av arbetet blev dels en rapport om förutsättningarna för att skapa ett nytt formmuseum som fick stor massmedial uppmärksamhet i hela landet, dels en konferens om arkitektur och nya museer. Rådet presenterade under 2006 års modevecka i Stockholm en genomlysning av modeområdet i Sverige. Rapporten Mode Svea fick ett stort genomslag i medierna och uppmärksammades av branschen. Rapporten har kommit att ligga till grund för det arbete som nu drivs vidare inom ramen för KK-stiftelsens projekt MO:DE, Mötesplats mode och design, som syftar till att stimulera tillväxten inom mode- och designbranscherna. Svensk Form, som har ett nationellt uppdrag att driva mötesplatsen för form och design, har under 2006 förnyat verksamheten och bytt namn till Svensk Form Stockholm. Fokus har förflyttats från stora utställningar till möten och annan programverksamhet. Förändringen har varit framgångsrik med fler och nya besökare. Mötesplatsen har också fungerat som en social plats för kreativa möten och samtal. Svensk Forms opinionsnämnd är ett sakkunnigorgan för yttranden om upphovsrättsligt skydd inom form och designområdet. Nämnden avger också yttranden vid upphovsrättsliga tvister. Under 2006 har antalet juridiska frågor till Svensk Forms kansli ökat markant, så också det direkta intresset för nämndens arbete. Under året har Svensk Forms opinionsnämnd mottagit 13 anmälningar och avgett elva yttranden, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år. Form och design är ett område som har utvecklats på bred front i Sverige de senaste åren. Efterfrågan på designkompetens och intresset för form och design ökar, både hos allmänheten och beställare. En forskarskola i design kommer att tillsättas under 2007 och verka under fem år. Den består av ett nätverk av ca 15 lärosäten och är organisatoriskt placerad på Kungliga tekniska högskolan. Det arbete som Nämnden för hemslöjdsfrågor bedriver har fortsatt varit inriktat på att främja hemslöjden ur tre perspektiv: att stärka intresset för området, öka kunskapen och att stärka positionen för utövarna i hela landet. Detta arbete sker främst genom de regionalt placerade hemslöjdskonsulenterna. Nämnden samordnar hemslöjdskonsulentverksamheten, bl.a. genom seminarier och fortbildning för konsulenterna. Under 2006 prioriterades frågor om etnisk och kulturell mångfald. Vidare har nämnden vid fördelning av projektmedel prioriterat mångfaldsområdet och arbetat som inspiratörer och påtryckare för att inspirera till ett mångkulturellt perspektiv i alla delar av verksamheten. Rådet för arkitektur, form och design har under 2006 fortsatt att uppmärksamma hemslöjden vilket kommer till uttryck i rapporten Hemslöjden inspirerar! - samtal och tankar om tradition och förnyelse inom hemslöjden som släpptes våren 2007. Det lyckade tvärkulturella projektet Slöjdcirkus, där slöjdkunskap, berättarkonst och musik förenades, har under 2006 följts upp av Slöjdklubben där målsättningen är att starta en varaktig verksamhet på lokal nivå. Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Landets skolor uppvisar stora skillnader i utformningen av inom- och utomhusmiljön. I uppdraget till Rådet för arkitektur, form och design ingår att tillämpa ett barnperspektiv och inrikta sitt arbete bl.a. på formgivningens betydelse för att skapa ändamålsenliga offentliga miljöer där barn och ungdomar vistas. Rådet har därmed en viktig roll i arbetet med att förbättra kvaliteten i skolornas inne- och utemiljö. Analys och slutsatser Svensk design och svenska designers möter ett starkt gensvar och intresse från omvärlden och Sverige har god potential för en fortsatt stark utveckling på området. Samtidigt är behovet fortsatt stort att lyfta fram och stärka de ansatser som idag finns till en högre kvalitet inom byggande och miljö. Frågor om beställarkompetens och hur omätbara värden ska kunna integreras med och hävdas gentemot hårdare värden såsom ekonomi, teknik och miljöhänsyn behöver analyseras vidare. 4.5.5 Film Resultat Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Insatser som främjar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser riktade till barn och ungdomar är särskilt prioriterade. Insatserna sker främst genom Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden. Stöd till värdefull svensk produktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet finansieras av och regleras i 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och flera TV-företag. Vid sidan av avtalet ges även statligt stöd till olika filmkulturella insatser. Under 2006 skedde en återhämtning av antalet biobesök, från ca 14,6 miljoner besök 2005 till nära 15,3 miljoner. Besöken till svensk film minskade något, från ca 3,3 miljoner 2005 till knappt 2,9 miljoner, vilket motsvarar ca 18,8 procent av det totala antalet biobesök. Utöver medel till fyra regionala produktionscentrum inom ramen för filmavtalet fördelade Filminstitutet vid sidan av avtalet under 2006 sammanlagt ca 15,9 miljoner kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video. Det är en ökning med nära en halv miljon kronor jämfört med föregående år. Under läsåret 2005/2006 bedrevs skolbio i 169 av landets 290 kommuner, jämfört med 213 kommuner 2004/2005. Minskningen jämfört med föregående läsår, då antalet kommuner med skolbioverksamhet var ovanligt högt, förklaras till stor del av att många kommuner under 2004/2005 deltog i ett projekt kring filmen Hip Hip Hora!, som Filminstitutet genomförde i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och videofilm. Under 2006 gavs stöd till textning på svenska av 18 biofilmer och 50 DVD-filmer. I dag svensktextas de allra flesta svenska filmer på DVD. Syntolkning av 75 bioföreställningar skedde. För syntolkning på DVD innebar 2006 ett genombrott, med sju syntolkade titlar. Filminstitutet fördelade under 2006 även en rad stöd till distributörer, visningsorganisationer och filmfestivaler för spridning och visning av värdefull svensk och utländsk film. Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Såväl antalet restaurerade färgfilmer som mängden kortfilm som omkopierats från nitratbas minskade kraftigt under 2006, huvudsakligen på grund av tillfälliga besparingar. Cinematekets uppgift är att tillgängliggöra filmarvet. Trots ambitiösa satsningar och god uppmärksamhet i media fortsatte den negativa besöksutvecklingen på Cinemateket. En bidragande orsak tros vara att antalet visningar reducerades 2004, vilket gjort det svårare att behålla publiken. Antalet besök i Filminstitutets bibliotek ökade 2006, från drygt 16 600 till drygt 19 000. Den främsta orsaken till ökningen är bibliotekets nya centrala placering i Filmhuset. Filminstitutet är även huvudman för filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Antalet inkomna samlingar till filmarkivet ökade från 219 under 2005 till 402 under 2006. Filminstitutet spelar en viktig roll när det gäller visning av svensk film på internationella festivaler. År 2006 visades svensk film på ca 450 filmfestivaler världen runt. Ingen svensk långfilm togs ut till någon av huvudtävlingarna vid de stora filmfestivalerna. Däremot kom fyra filmer med i viktiga sidosektioner i Berlin och Venedig och i Toronto. Svensk kort- och dokumentärfilm behöll under 2006 sin starka internationella position. Den största framgången för svensk kortfilm var Guldbjörnen till Jonas Odells Aldrig som första gången! vid filmfestivalen i Berlin. Analys och slutsatser De statliga insatserna på området bidrar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och att stimulera filmkulturen i landet. Filminstitutet har under 2006 och 2007 genomfört en omfattande omstrukturering av sin organisation och förnyelse av tekniska system m.m., i syfte att effektivisera sin verksamhet. Detta har medfört tillfälliga kostnader som påverkat delar av verksamheten, bl.a. restaureringen av film. Från och med 2008, när omstrukturering och andra åtgärder har genomförts, bör situationen förbättras. Filminstitutets förändringsarbete bör långsiktigt kunna ha en gynnsam effekt på filmområdet som helhet. 4.5.6 Konstnärernas villkor Resultat Statens övergripande insatser för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Tillämpningar och förändringar av regelverk inom andra politikområden har betydelse för konstnärsgruppernas inkomst- och arbetsmöjligheter. Mot den bakgrunden har Konstnärsnämndens bevakning av konstnärernas villkor intensifierats. Bland annat har ett arbete inletts för att upprätta en informationsplats på Internet som riktar sig direkt till konstnärerna. Tjänsten ska ge rak och enkel information till konstnärerna om trygghetssystemen och skattesystemet, och informera om specifik problematik för konstnärer. De konstnärliga verksamheterna och den konstnärliga arbetsmarknaden har sina särdrag. Arbetstillfällen av mer fast karaktär finns endast i begränsad omfattning. Konstnärsnämnden beräknar att 90 procent av de professionellt verksamma konstnärerna saknar tillsvidareanställning och arbetar som korttidsanställda eller som företagare. Till detta kan läggas att arbetsmarknaden på konst- och kulturområdet fortsatt är svag. Målsättningen för Konstnärsnämndens verksamhet är att genom bidragsgivning främja kvalificerade konstnärers möjligheter att ägna sig åt och vidareutveckla sitt konstnärskap, att främja internationellt konstnärsutbyte samt att öka kunskaperna om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Konstnärsnämndens undersökningar visar att de olika konstnärspolitiska bidragen och ersättningarna är betydelsefulla för konstnärers försörjnings- och arbetsmöjligheter. Konstnärsnämnden har under 2006 beslutat om ca 110 miljoner kronor i stipendier och bidrag till ungefär 1 600 konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. För konstnärerna inom ordområdet avsattes 2006 genom den s.k. biblioteksersättningen totalt 119 miljoner kronor för bl.a. stipendier och ersättningar till författare, översättare, illustratörer och fotografer. Nämndens utvärdering visar att stipendier generellt gör att konstnärens egna inkomster från konstnärlig verksamhet ökar. För konstnärliga upphovsmän som bild- och formkonstnärer, tonsättare, koreografer , filmare, dramatiker och författare som har små eller obefintliga möjligheter att få arbete i ett institutionssystem är Konstnärsnämndens och Sveriges Författarfonds bidragsgivning av särskilt stor betydelse. Utan dessa stöd skulle många professionella konstnärers arbetsmöjligheter försämras betydligt eller omöjliggöras. Den internationella utbytesverksamheten på bildkonstområdet Iaspis fortsätter att visa positiva resultat. Iaspis har utgjort förebild för den fortsatta utvecklingen av den internationell verksamhet inom Konstnärsnämnden under året. Det gäller både inom dansområdet och formområdet. Det internationella utbytet och stipendierna leder till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Dessutom skapas kontakter som är av betydelse för framtida arbetsmöjligheter. Analys och slutsatser Att erbjuda goda ekonomiska villkor för kulturskapare är en grundförutsättning för kulturpolitiken. De statliga insatserna på området medverkar till att förbättra villkoren för de yrkesverksamma konstnärerna. De har därmed även långsiktiga effekter genom att underlätta för mottagarna att vidmakthålla sin konstnärliga nivå och nödvändiga kontaktnät inom yrkesområdet. Samtidigt utgör bidragen en viktig möjlighet för kvalificerade konstnärer att få tid att utveckla och fördjupa sitt konstnärsskap. Att på olika sätt offensivt bryta nya vägar för att vidga den konstnärliga arbetsmarknaden bl.a. genom ökad efterfrågan är därför en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. Att på olika sätt ta till vara på och stimulera konstnärers entreprenörskap är också av betydelse för en utveckling av de kulturella näringarna och arbetsmarknader. En sådan utveckling leder till ökade möjligheter för konstnärer att bättre leva av sitt konstnärliga arbete samtidigt som fler människor ges möjlighet att i olika former möta samtida konst och kulturupplevelser. De som på professionell basis utövar kultur behöver kunna göra detta på ekonomiskt rimliga villkor. Regeringen vidtog i vårpropositionen ett flertal åtgärder för att möjliggöra för fler i kultursektorn att leva av sitt skapande. Den kulturpolitiska kommittén (dir. 2007:99) har därtill i uppdrag att pröva hur försörjningsmöjligheterna för kulturskapare kan främjas. Regeringen bedömer också att åtgärder som vidtas på andra politikområden för att stimulera företagande och nya arbetstillfällen kommer kultursektorn till del. 4.5.7 Arkiv Resultat Den statliga verksamheten på arkivområdet, som regleras i arkivlagen (1990:782), syftar bl.a. till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet. Det arkivmaterial som förvaras hos Riksarkivet och landsarkiven (arkivmyndigheterna) är omfattande. Det rör sig bl.a. om drygt 608 000 hyllmeter pappershandlingar, en ökning med 16 000 hyllmeter sedan föregående år varav ca 1 500 hyllmeter utgjorde enskilda arkiv. Till detta ska också läggas e-handlingar, kartor och mikrokort som delvis tar mindre plats. Trots ökad användning av ny teknik väntas leveransen av pappersmaterial vara omfattande ännu under lång tid, vilket innebär ett kontinuerligt behov av utökade arkivlokaler. Riksarkivet har under de senaste åren satsat stora resurser på att ta fram en ny modell för arkivredovisning som bättre ska motsvara kraven i bl.a. dagens offentlighetslagstiftning och IT-miljöer. Målet för satsningen har varit att myndigheterna ska ha uppdaterade arkivredovisningar med god kvalitet vid utgången av 2007. Till forskarsalarna kom ca 87 000 besökare under 2006 vilket är en minskning med 15 000 besökare sedan 2005. En förklaring till minskningen är att mycket material numera finns tillgängligt digitalt. Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Riksarkivet deltar också aktivt i det internationella samarbetet i dessa frågor. För myndigheten blir webben en allt viktigare informationskanal för att nå ut till forskare och andra användare. Antalet besök på hemsidorna ökade med ca 45 procent under 2006. Antalet besvarade skriftliga förfrågningar har ökat med 6 000 sedan föregående år och uppgick 2006 till ca 130 000. Under 2006 genomfördes 547 inspektioner hos olika arkivbildare, varav 184 genom besök och övriga i skriftlig form. Arkivmyndigheterna har under 2006 genomfört ett stort antal utställningar, föreläsningar, konferenser och andra arrangemang runt om i landet samt olika forskningsprojekt, där exempelvis aktuella händelser och historiska skeenden lyfts fram och belysts med utgångspunkt i arkiven. Landsarkiven driver projekt med anknytning till regionala förhållanden. Särskilda satsningar har som tidigare år gjorts för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas i skolarbetet och hur olika samarbetsformer mellan arkiv och skola kan utvecklas. Myndigheten lämnade den 2 mars 2006 rapporten Att bevara digitala handlingar till regeringen. I rapporten beskrivs situationen inom området långtidsbevarande av digitala dokument och vilka åtgärder som behövs för att säkerställa detta material. Inom ramen för bidragsgivningen från Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv har folkrörelsearkiv- och näringslivssektorn prioriterats. Svenskt biografiskt lexikon är en betydande och årligt växande kunskapskälla när det gäller att belysa kvinnor och män vilkas insatser utgjort viktiga byggstenar i samhället. Publikationen är ett betydande hjälpmedel för bl.a. forskare och den är ett viktigt bidrag till den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. En stor användarkategori är person- och släktforskare. Genom de utförliga käll- och litteraturförteckningar som åtföljer varje personartikel underlättas tillgängligheten till material i arkiv och bibliotek för brukarna. Lexikonet ges också ut på cd för ökad tillgänglighet. Lexikonet håller en hög vetenskaplig kvalitet och har en god spridning. Analys och slutsatser Arkiven är en viktig del av vårt kulturarv och en betydelsefull källa till kunskap och information om vårt samhälle och dess utveckling samt människors villkor genom tiderna. Arkivmyndigheterna gör omfattande satsningar för att sprida kännedom om hur arkivmaterial kan användas som kunskapskälla. Arkivmaterialet är av stor betydelse för förvaltningen, forskningen och för samhället i övrigt. Det arbete som arkivmyndigheterna bedriver för att förbättra hanteringen av arkivmaterial - traditionella likväl som elektroniska handlingar - bidrar till en höjd kvalitet på arkivhanteringen och bättre strukturerade arkiv hos bl.a. arkivbildande myndigheter. Härigenom skapas förutsättningar för att offentlighetsprincipen ska fungera på ett tillfredsställande sätt, vilket är av stor betydelse från demokratisk utgångspunkt. 4.5.8 Kulturmiljö Resultat De övergripande målen för verksamhetsområdet är ett försvarat och bevarat kulturarv; ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen; allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön samt nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har som central förvaltningsmyndighet en sammanhållande roll i kulturmiljösektorns gemensamma utvecklingsarbete; ett arbete som omfattar alla myndigheter, institutioner, organisationer och ideella föreningar inom sektorn. För RAÄ har utvecklingsarbetet delvis bedrivits med nya förutsättningar med anledning av den kommande omlokaliseringen till Gotland. Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ medverkat till finansiering av drygt 2 000 projekt inom områdena byggnadsvård, kulturlandskapsvård och fornvård. För att stärka det strategiska arbetet med kulturmiljövårdsbidragen samt för att öka mätbarheten av bidragens effekter för såväl bevarandet som samhällsnytta har RAÄ under de senaste två åren tagit fram ett nytt datasystem, vilket fullt ut kommer att tas i bruk under 2008. Riksantikvarieämbetet har fortsatt verkat för att fördjupa samarbetet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna, med syftet att de centrala aktörerna ska nå en gemensam syn på kultur- och naturmiljöfrågor. Ambitionen med denna samverkan är att lämna sektorstänkandet och inställningen att natur- och kulturperspektiven ska hanteras i parallella spår i samhällsutvecklingen. Med anledning av propositionen Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) har RAÄ och länsstyrelserna genomfört insatser för god bebyggd miljö, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, levande skogar samt storslagen fjällmiljö. RAÄ var under 2006 bl.a. representerat i Jordbruksdepartementets rådgivande kommitté för Landsbygdsprogrammet 2007-2013, i styrgruppen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering samt i Jordbruksverkets styrgrupp för CAP:s miljöeffekter (Common Agriculture Policy inom EU). Vidare har RAÄ deltagit i Landsbygdskommitténs arbete med en långsiktig strategi för den nationella politiken för hållbar landsbygdsutveckling (Jo 2004:05). RAÄ har inlett ett utvecklingsarbete med Vägverket om nära samverkan i tidiga skeden av infrastrukturplaneringar. Inom sektorsforskningen har RAÄ under 2006 fördelat medel till 40 olika projekt där samfinansiering med olika universitet och högskolor i flera fall har skett. Inom RAÄ:s uppdragsarkeologiska verksamhet (UV) har under 2006 gjorts ett flertal utvecklingssatsningar. Arbetets överordnade mål är att öka det kvalitativa utfallet av utgrävningarna, kostnadseffektiviteten och samhällsrelevansen. Under hösten 2005 överlämnade Uppdragsarkeologiutredningen sitt betänkande Uppdragsarkeologi i tiden (SOU 2005:80). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Publiktillströmningen till de besöksmål som RAÄ förfogar över har generellt fortsatt att sjunka något jämfört med föregående år. Ett par av besöksmålen har dock ökat sina besökssiffror; Gamla Uppsala museum och Kungagraven i Kivik. Myndigheten arbetar aktivt med att utveckla besöksmålen för att arbeta emot sjunkande besöksamtal. Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informationssystemen sker i samverkan med den regionala kulturmiljövården och andra centrala myndigheter. Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt kulturarv. Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen görs av Svenska kyrkan efter samråd med kulturmiljösektorns myndigheter. Medlen, som under 2007 uppgår till 305 miljoner kronor, används med målsättningen att ge största möjliga bevarandeeffekt för kulturarvet. Insatser för långsiktiga vårdande insatser har som tidigare år prioriterats. Analys och slutsatser Verksamhetsområdet kulturmiljö har under året 2006 haft en god måluppfyllelse. De statliga insatserna på kulturmiljöområdet bidrar till att alla berörda aktörer i samhället tar sitt ansvar för att se kulturarvet som en resurs för samhällsutvecklingen och en levande landsbygd. Detta kräver dock en fortsatt dialog och tvärsektoriell samverkan mellan de samhällssektorer som har gemensamma frågor att hantera, bl.a. jordbruks-, natur- och kulturmiljövårdssektorerna. Genom det statliga insatserna på kulturmiljöområdet kan viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och kulturell mångfald främjas och ingå som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt hållbarhetsperspektiv. 4.5.9 Museer och utställningar Resultat Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kulturarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. I museernas uppgifter ingår att öka tillgängligheten till kulturarvet och att förbättra förutsättningarna för alla människors möjligheter att ta del av samt delta i kulturlivet. För att öka förutsättningarna för museisamlingarnas bevarande har flera viktiga insatser gjorts. Bland annat har Nordiska museet under året fortsatt sitt arbete för att förbättra föremålens förvaring och få ett bättre utnyttjande av museets lokaler. I detta syfte har museet nu sammanfört sina bibliotekssamlingar med mer än 250 000 volymer, som tidigare fanns i nio olika bokmagasin, i ett nytt bokmagasin. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet har iordningställt nya lokaler hos Museitjänst i Tumba för myndighetens konserverings- och fotoverksamhet. Inom Statens maritima museer har projektet Bevara Vasa avslutats och utvärderats av en internationell panel. Stiftelsen Skansen har fortsatt sitt aktiva arbete med att bevara och levandegöra de kulturhistoriska miljöerna. Millesgården på Lidingö, liksom Prins Eugens Waldemarsudde, har under året genomfört väsentliga insatser för ett långsiktigt bevarande av skulpturparken. Genom det s.k. Access-projektet har tillgängligheten till samlingarna och förutsättningarna för deras bevarande ökat på många museer under 2006. Detta gäller t.ex. för Arkitekturmuseet, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Statens historiska museer, Statens försvarshistoriska museer, Skansen och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Även Statens musiksamlingar har gjort stora insatser för att öka tillgängligheten till Musikmuseets föremålssamlingar. Musiksamlingarnas biblioteksbestånd av klaverutdrag och studiepartitur har också kunnat göras tillgängligt genom en onlinekatalog på Internet. Publicering på nätet innebär inte minst att tillgängligheten ökar för personer som av olika anledningar är förhindrade att ta del av samlingarna på plats. Flera andra museer har också gjort omfattande insatser inom inventering, registrering och digitalisering under det gångna året. Numera är t.ex. stora delar av Moderna museets samlingar tillgängliga genom museets webbplats och antalet besök där fortsätter att öka, under 2006 med en fördubbling till 1,8 miljoner besök. Statens historiska museer har närmare en halv miljon föremål sökbara på Internet vilket gör dess hemsida till landets största på museiområdet. Naturhistoriska riksmuseet har under 2006 fortsatt arbetet med att föra ut sin forskning till allmänheten samt att aktivt fånga upp och belysa naturvetenskapliga händelser i vår omvärld. Museet strävar efter att utveckla förmedlingsarbetet genom att koppla samman utbudet på Cosmonova och utställningar med museets egna samlingar och forskning. Detta skapar ett mervärde för besökarna samt ger ett fördjupat kunskapsinnehåll. Även andra museer arbetar aktivt med att utveckla sin publika verksamhet på olika vis. Stiftelsen Tekniska museet har t.ex. fortsatt sin framgångsrika satsning på att bredda publiken och har under året genomfört utställningar och programaktiviteter både för en bredare publik och för besökare med specialintressen. Tekniska museet har många yngre besökare, drygt hälften är under 19 år, men antalet besökare i högre åldersgrupper har också ökat. Vasamuseets besökssiffror ökade 2006 och året blev det publikmässigt bästa någonsin för museet. Besökarna från utlandet dominerar kraftigt. Statens museer för världskulturs fyra museer är också mycket populära och för fjärde året i rad sattes publikrekord. Mellan 50 och 67 procent av myndighetens besökare under 2006 var förstagångsbesökare, varav de flesta unga besökt Medelhavsmuseet. Statens försvarshistoriska museer har kunnat locka nya grupper till sina museer bl.a. tack vare en omfattande programverksamhet. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet har prioriterat barnverksamhet i sitt utåtriktade arbete, bl.a. genom ett omfattande utbud av förberedande material som erbjuds skolorna. Även Nationalmuseum har tagit fram lärarhandledningar och skolprogram som tillgängliggörs via webben. Moderna museet har erbjudit s.k. babyvisningar, visningar i lugn takt för vuxna med små barn och har även utvecklat sina pedagogiska verktyg ? väggtexter, audioguider och olika handledningar. Arkitekturmuseet lockade under 2006 många besökare till sina tillfälliga utställningar och har även utvecklat tillgängligheten för funktionshindrade. Arbetets museum satsade under 2006 på att turnera stora utställningar för att kunna sprida sina produktioner över hela landet. Drygt 220 000 människor runt om i landet har besökt de elva vandringsutställningarna som visats på 22 orter. Riksutställningar har med anledning av myndighetens omlokalisering till Visby minskat antalet nya produktioner och utställningar i turné temporärt. Fem nya utställningar producerades dock under 2006 och ett nytt mobilt rum lanserades, som gör att orter och arrangörer som saknar egna utställningslokaler nu kan ta emot även medelstora utställningar. Att visa utställningar på nya arenor och i oväntade sammanhang - som arbetsplatser, skolmatsalar och festivalplatser - har varit ett annat sätt för Riksutställningar att nå en ny publik. Eftersom 2006 var ett så kallat Mångkulturår redovisar många museer insatser som förknippas med det (se även under rubriken Kulturell mångfald). Att verka för en ökad kulturell mångfald är en av grunderna för Statens museer för världskulturs ordinarie verksamhet och 2006 har myndigheten bl.a. arbetat för en internationalisering av verksamheten. Fokus har legat på kunskapsutbyten och olika samarbetsprojekt, inte minst med andra länder i främst Asien, Afrika och Sydamerika. Skansen har under 2006 haft särskild programverksamhet för att främja nationella minoriteters kultur, särskilt för att belysa samisk kultur. I juni 2006 invigdes också Skansens nya Sameviste. Forum för levande historia har under 2006 prioriterat tre tematiska områden i sin verksamhet: Sverige och Förintelsen, Intolerans och Åskådarrollen. Myndigheten har haft ett antal program runt om i landet i form av seminarier, utställningar och föreställningar kring dessa aktuella teman. Forum för levande historia använder webben för en stor del av den kommunikativa verksamheten och myndigheten ansvarar i dag för tio välbesökta webbplatser. Under året har även antalet besökare ökat till Forum för levande historias lokaler i Stockholm. Barn och unga och vuxna i barns närhet har fortsatt vara en viktig målgrupp för myndigheten under året. Forum för levande historia har noterat ett ökat antal förfrågningar från skolor och lärare angående material och kompetens inom myndighetens område. Under 2006 uppgick statens bidrag till de regionala museerna till 154 miljoner kronor. Bidraget fördelas till 30 institutioner. Med det statliga bidraget som delfinansiering har de regionala museerna en verksamhet som innefattar regionens kulturarv, konstutveckling, samhälle och miljö. De regionala museerna har som kunskaps- och kompetensresurs varit en aktiv part i regionernas utvecklingsarbete. Analys och slutsatser Verksamhetsområdet museer och utställningar har för 2006 haft en mycket god måluppfyllelse. Institutionerna har arbetat efter målen på ett långsiktigt strategiskt sätt som bl.a. bidragit till att människors tillgång till och intresse för kulturarvet ökat på ett positivt sätt. De statliga museerna har genomgått en kvalitativ utveckling och skapat en stark position som källa till kunskap och förnöjelse. De är en viktig del av samhällets gemensamma minne och har de redskap som behövs för att utveckla och förmedla kunskap. Särskilt för barn och ungdomar kan museerna i dessa sammanhang vara mycket betydelsefulla. Tabell 4.3 Antal besökare vid de centrala museerna 2004-2006 Museum 2004 Samtliga Kvinnor 2005 Män Samtliga Kvinnor 2006 Män Samtliga Statens historiska museer 173 000 153 000 166 000 319 000 158 000 176 000 334 000 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 327 000 372 000 237 000 609 000 365 000 243 000 608 000 Naturhistoriska riksmuseet (inkl. Cosmonova) 464 000 437 000 357 000 794 000 430 000 325 000 755 000 Statens museer för världskultur 298 000 450 000 300 000 750 000 492 000 328 000 820 000 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 182 000 384 000 246 000 630 000 382 000 245 000 627 000 Statens maritima museer 958 000 555 000 614 000 1 169 000 654 000 723 000 1 377 000 Arkitekturmuseet 297 000 161 000 167 000 328 000 204 000 188 000 392 000 Statens musiksamlingar (Musikmuseet) 34 000 43 000 48 000 91 000 66 000 46 000 112 000 Statens försvarshistoriska museer 99 000 40 000 117 000 157 000 58 000 107 000 165 000 Moderna museet 681 000 359 000 259 000 618 000 358 000 248 000 606 000 Stiftelsen Nordiska museet 251 000 287 000 96 000 383 000 224 000 150 000 374 000 Stiftelsen Skansen 1 294 000 857 000 548 000 1 405 000 831 000 532 000 1 363 000 Stiftelsen Tekniska museet 155 000 82 000 82 000 164 000 103 000 84 000 187 000 Stiftelsen Arbetets museum 202 000 101 000 82 000 183 000 110 000 67 000 177 000 Summa 5 415 000 4 281 000 3 319 000 7 600 000 4 435 000 3 462 000 7 897 000 1 Fr.o.m. 2005 redovisas resultatet uppdelat per kön. 4.5.10 Trossamfund Resultat Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden och mötet i SST:s olika organ ger grund för förståelse för etnisk, kulturell och språklig mångfald. År 2006 lämnades totalt ca 53,5 miljoner kronor till trossamfundsområdet, varav ca 3,5 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp, se lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. SST fördelade under året 50 miljoner kronor som stöd till 22 trossamfund och samverkansorgan. Antalet personer som betjänas av de statsbidragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2005 till ca 742 900 personer. Det projekt som SST startade 2005 för att belysa frågor kring statens stöd till trossamfunden och vilka villkor som bör vara förknippade med detta stöd, främst frågor om samhällets grundläggande värderingar, avrapporterades våren 2006 i skriften Samfunden och bidragen, som också utgivits i en sammanfattande version. Skriften består av uppsatser av olika forskare. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan SST och Sveriges Kristna Råd. SST har under året presenterat boken vid ett antal sammankomster. Projektet har rönt speciell uppmärksamhet i flera av de trossamfund som främst betjänar till Sverige invandrade personer. Regeringen (Justitiedepartementet) uppdrog i juli 2005 åt SST att fortsätta dialogen med de i SST representerade trossamfunden kring samhällets grundläggande värderingar. Resurserna har i första hand använts till att stärka och utvidga det påbörjade projektet som beskrivs i föregående stycke. Uppdraget avrapporterades i december 2006. År 2000 inrättades ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Ordförande är det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet har vid sina sammanträden under året tagit upp frågor om bl.a. värderingar och värdegrund samt samfundens ungdomsverksamhet. Analys och slutsatser Den ökade efterfrågan på kunskap om trossamfunden och deras verksamhet och villkor i olika sammanhang har inneburit att SST i allt större omfattning är remissinstans när det gäller utredningsförslag m.m. och i ökad omfattning även medverkar och har kontakter med andra myndigheter och olika organisationer i frågor som rör trossamfund. SST har också fortlöpande kontakter med olika trossamfund och samarbetsorgan bl.a. för att bistå dem i deras arbete att öka medvetenheten och sprida kunskap om det svenska samhället och de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet. 4.5.11 Forskning inom kulturområdet Resultat Staten ger stöd till sektorsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Statens stöd till sektorsforsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet uppgår 2007 till ca 36 miljoner kronor. De myndigheter som får sektorsforskningsmedel har ansvar för att det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för den egna verksamhetens kunskapsförsörjning genomförs. Myndigheterna har även ett ansvar för att förmedla ny kunskap både till verksamma inom kultursektorn och till allmänheten. Därutöver beviljar bl.a. Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet medel till grundforskningsprojekt inom bl.a. kulturvetenskaperna. Statens kulturråd fördelar bidrag till eller är beställare av kulturpolitiskt relevant forskning. Myndigheten bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Statens kulturråd lägger i sin bidragsgivning vikt vid att stimulera den konstnärliga forskningsprocessen och att stödja projekt som har praktisk betydelse för kulturvärlden. Under 2006 slutfördes bl.a. det treåriga projektet Bokslut för scenkonst och projektet Artists in Residence beviljades medel för att studera effekter av konstnärers närvaro på arbetsplatser. Statens kulturråd fördelar även medel för forskning och utveckling vid ansvarsmuseerna, dvs. Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet. Den forskning som bedrivs vid dessa museer är av strategisk betydelse för att bygga upp ny kunskap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet. Riksarkivet är en kunskapsorganisation och kunskapsuppbyggnaden hänger nära samman med myndighetens genomförandeuppdrag, där ett av de övergripande målen är att tillgodose forskningens behov. Centrala områden är bl.a. frågor som rör bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial med särskilt fokus på insamlande, tillhandahållande och långsiktigt bevarande av digitalt material. Riksarkivet samverkar med andra myndigheter och organisationer inom området samt medverkar i det internationella arbetet kring dessa frågor. Riksantikvarieämbetet initierar och genomför forskningsverksamhet såväl inom organisationen som genom externt stöd. Riksantikvarieämbetet samarbetade under 2006 med en rad olika myndigheter och institutioner i olika forskningsprojekt. Forskningen organiseras i ett forsknings- och utvecklingsprogram som omfattar åren 2006-2010. Programmet grundas på ett antal forskningsperspektiv för kulturmiljöarbetets utveckling. Dessa ska belysas genom att fokusera forskningen till tre tematiska områden, plats och tradition, landskap med historia samt moderna kulturarv. En primär målsättning för forskningen är att ett mång- och tvärvetenskapligt samarbete ska utvecklas i större omfattning än hittills. Institutet för språk och folkminnen bedriver forskningsverksamhet i en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamnsområdet. Institutet samarbetar i första hand med universitet och högskolor, och med andra institutioner. Resultaten av kunskapsuppbygganden har överförts till forskare, allmänheten, massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m. Naturhistoriska riksmuseet har en särställning bland museerna genom sin omfattande forskningsverksamhet. Museet bedriver grundforskning och tillämpad forskning inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi samt studier av interaktionen mellan människan och naturen/miljön. Museet håller i ett internationellt perspektiv en mycket hög kvalitet på sin forskning. Kvaliteten på forskningen säkras genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och internationellt samt genom kvalitetsgranskningar vid externfinansierade projekt. Analys och slutsatser De statliga insatserna bidrar till att stärka och utveckla området. Myndigheterna har i olika omfattning ett etablerat nationellt och internationellt samarbete med universitet, högskolor och andra institutioner. 4.5.12 Konstområdesövergripande verksamhet Resultat Den konstområdesövergripande verksamheten sker främst inom ramen för Statens kulturråds ansvarsområde samt myndighetens bidragsgivning. Bland annat fördelas bidrag till länskonsulenter, nationella minoriteter, regionala konsulenter för mångkultur, kultur i arbetslivet samt försöksverksamheten med ändrat regional fördelning av kulturpolitiska medel. Det övergripande målet för bidragsgivningen är ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet i hela landet. Kulturrådet har sedan 2006 all bidragsgivning samlad inom en avdelning för att bl.a. öka samarbetet mellan konstområden och genrer. För 2006 fördelade Kulturrådet ca 9,5 miljoner kronor till länskonsulentverksamhet. Länskonsulenternas arbete syftar till att sprida, stimulera och öka kunskaper om konst och kultur genom att bl.a. utveckla kontakter mellan konstnärer, beslutsfattare, organisationer m.fl. Kulturrådet ser det som strategiskt viktigt att konsulenter från de olika områdena dans, konst och mångkultur samarbetar. Under 2006 anordnade Kulturrådet därför en konferens tillsammans med landstinget i Dalarna där konst- och danskonsulenter möttes. Mångkulturellt centrum har på Kulturrådets uppdrag utvärderat verksamheten med regionala konsulenter för mångkultur. Bidraget till kultur i arbetslivet syftar till att ge anställda ökade möjligheter till konstnärliga upplevelser och att förbättra den estetiska miljön på arbetsplatserna. Under 2006 fördelade Kulturrådet 7,5 miljoner kronor till 46 projekt. Prioriterade satsningar under året var läsfrämjande projekt på arbetsplatser genom bl.a. stöd till arbetsplatsbibliotek. Under 2006 fördelades bidrag till tre nationella uppdrag. Bidraget till Slöjdcirkus inom området barnkulturforskning upphörde i och med utgången av 2006. Bidragen till Skånes Arkivförbund inom arkivområdet och till Ung scen/öst vid Östgötateatern inom området barn och ungdomsteater sträcker sig t.o.m. 2008. Kulturrådet ska lämna en utvärdering av hur de nationella uppdragen sedan 1997 bidragit till utveckling och förnyelse inom respektive kulturområde senast den 15 november 2007. Kulturrådet lämnar en omvärldsanalys till regeringen varje år. Under 2006 var temat för analysen hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. I den rapport som lämnades till regeringen den 8 november 2006 redogörs för tillgängligheten till kultur i varje län samt hur man på statligt, regional och lokal nivå kan verka för att öka tillgängligheten. Analys och slutsatser Statens bidrag till konstområdesövergripande verksamhet bidrar till ett omfattande och varierat kulturutbud. I sin verksamhet har Statens kulturråd strävat efter att öka samarbetet mellan genrer och konstområden på ett sätt som främjat förnyelse och utveckling. 4.5.13 Barn- och ungdomskultur Resultat Målet för statens insatser på barn- och ungdomskulturområdet är alla barns och ungdomars rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. I syfte att kartlägga den offentligt finansierade barnkulturen och ge förslag på förstärkningar av området tillsattes kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (dir. 2004:117). I betänkandet Tänka framåt men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45) ges förslag på hur barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande kan stärkas. Kommittén redovisar även att barns och ungdomars tillgång till kulturupplevelser och eget skapande skiljer sig kraftigt åt, bl.a. beroende på bostadsort, skola, förskola, kommunal organisation, den egna familjens ekonomi samt kön. Betänkandet har remissbehandlats. År 2006 utlystes till ett särskilt Mångkulturår vars syfte var att bestående öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Mångkulturåret har gett upphov till ett stort antal barn- och ungdomsprojekt, evenemang och verksamheter i hela landet som främjat ett långsiktigt arbete och ökat medvetenheten om betydelsen av ökad mångfald. Under åren 2004-2006 har Allmänna arvsfonden haft i uppdrag att årligen fördela 20 miljoner kronor till projekt som syftar till att utveckla barns och ungdomars kulturengagemang och eget skapande. Under 2006 har fonden beviljat 23,6 miljoner kronor fördelat på 31 projekt. Satsningen kommer att fortgå till och med våren 2008 efter beslut i Arvsfondsdelegationen. Statens kulturråd har ett särskilt ansvar för statligt stöd till barn- och ungdomskulturverksamhet i hela landet genom sin bidragsfördelning. Kulturrådet samverkar med flera myndigheter när det gäller barn- och ungdomskultur. Ett viktigt nätverk för informations- och kunskapsöverföring är Nationell samverkan för kultur och skola med representanter för både myndigheter, högskolor och fackföreningar. Tillsammans med Barnombudsmannen publicerade Kulturrådet skriften Barns rätt till kultur och i samverkan med Myndigheten för skolutveckling har rådet under året utökat serien Alla Tiders Klassiker för grund- och gymnasieskolan med de första sex titlarna av 50. Barnombudsmannen (BO) publicerade också under 2006 rapporten Konst, hur man lever å lite annat. Rapporten bygger på en enkät till BO:s kontaktklasser om hur mycket kultur de möter i skolan och på fritiden. BO redovisar bl.a. att det finns tämligen stora skillnader beroende på var man bor i landet när det gäller hur mycket kultur man möter i skolan och på fritiden. När utvecklingsbidrag fördelas till scenkonstinstitutionerna prioriteras projekt som syftar till att öka insatserna för barns och ungas tillgång till kultur samt att stärka kulturens roll i skolan. Dalateatern, Byteatern i Kalmar och Regionteatern Blekinge-Kronoberg har fått utökat stöd till sin verksamhet med barn- och ungdomsteater. Av de fria teatergrupper som fått statligt stöd vänder sig 70 procent till barn och ungdom. Genom stöd från Kulturrådet kunde den första scenkonstbiennalen för barn och unga genomföras i Lund. År 2006 publicerade Kulturrådet, förutom den årliga barnbokskatalogen med boktips från barn- och ungdomsbokutgivningen, en guide till barnböcker på invandrar- och minoritetsspråk. Drygt 390 barn- och ungdomsböcker på 33 främmande språk presenteras i en efterfrågad katalog som Kulturrådet ger ut. För att ge en tydligare bild av hur bidragen används inom barn- och ungdomskulturområdet genomför Kulturrådet ett utvecklingsarbete när det gäller statistik och former för återrapportering av verksamheter som fått stöd. Tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom vid Örebro universitet har Kulturrådet etablerat det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan. Under året har kartläggning, opinionsbildning och kunskapsutveckling bedrivits med det övergripande målet att ge alla elever tillgång till dans och genom dansen främja fysisk aktivitet och lärande. De statliga kulturinstitutionerna bedriver en bred och varierad verksamhet för barn och ungdom utifrån de kulturpolitiska målen och de mål och återrapporteringskrav som formuleras bl.a. i regleringsbrev. Pippi Långstrump har fortsatt att dansa på Operans scen under 2006, parallellt med att ny svensk musikdramatik för barn erbjudits i form av Carl Unander-Scharins Loranga, Masarin och Dartanjang. Operans publikarbete har generellt haft en inriktning mot barn och ungdomar. Unga Dramaten har etablerat samarbete med Myndigheten för skolutveckling för att låta unga skriva egen dramatik. Särskild uppmärksamhet ägnas scenkonst för unga mellan 3 och 15 år genom Unga riks (Riksteatern) strävan att bli ett kunskapscentrum för scenkonst för barn. Till Etnografiska museets Verkstad kom 4 000 barn för att själva skapa. Folkmusiklägret Ethno, med nära hundra unga musiker från ett dussin länder, genomfördes för 17:e året av Rikskonserter som en del i deras internationella verksamhet. Insatser har även riktats mot barnens fritid med särskilda familje- eller lovprogram som är väletablerade och välbesökta, bl.a. på museerna. Det fria inträdet till statens museer ledde till en generell ökning av den unga publiken. Mer än hälften av besökarna till Naturhistoriska riksmuseet bestod av barn och ungdomar. Till Moderna museet kom 152 000 unga 2006 (25 procent av besökarna), att jämföra med 16 000 (14 procent av besökarna) 2001. Tillströmningen av barn och unga har lett till ett nytänkande kring hur information kan förmedlas till barn och skolor, bl.a. i form av nätbaserat studie- och inspirationsmaterial. Även besöksmottagandet har utvecklats, bl.a. genom att värdar har fortbildats. På Nordiska museet har en särskild tjänst som programansvarig tillsatts för att höja utbudet och kvaliteten på programverksamheten. Den pedagogiska verksamheten utvecklas kontinuerligt och allt fler handledningar och fortbildningar utarbetas för lärare eftersom det är angeläget att nå ut med ökad kunskap om hur kulturlivet och skolan kan samarbeta. Arbetet med att bygga varaktiga relationer med skolan och få till ett samarbete mellan museipedagoger och lärare har vuxit liksom samverkan med universitet och högskolor. Statens maritima museer lyfter särskilt fram vikten av tillgänglighet till museerna som en plats för lärande och har arbetat med barnkonventionen som en av utgångspunkterna i den pedagogiska verksamheten. För att ge gymnasieelever inblick i den konstnärliga processen har Moderna museet etablerat Zon Moderna som även främjat ungas eget skapande. Tidsbegränsade s.k. nationella uppdrag har getts till institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Under treårsperioden 2006-2008 har regeringen utsett Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping att ha det nationella uppdraget inom området barn- och ungdomsteater. Skånes arkivförbund har det nationella uppdraget inom arkivpedagogik åren 2006-2008. Genom de regionala konsulenterna inom områdena dans, bildkonst, mångkultur och hemslöjd ges ytterligare stimulans till prioriterade kulturområden för barn och ungdomar. Med stöd av eller samverkan med Svenska Filminstitutet bedrevs skolbio under läsåret 2005/2006 i 169 kommuner. Visningarna fick sammanlagt över en halv miljon besök. Filminstitutets stöd till barn- och ungdomsfilm var ca 23,7 miljoner kronor. Analys och slutsatser De statliga insatserna på området bidrar till att öka tillgången till kultur och att unga får möjlighet att delta i kulturlivet. Samarbetet mellan kulturlivet och skolsektorn växer parallellt med att medvetenheten ökar om lärarnas behov av inspiration och kunskap om denna samverkan. Att på olika sätt stimulera och stödja olika former av kultursamverkan med inriktning mot barn och ungdomar är även fortsättningsvis en angelägen uppgift för den statliga kulturpolitiken. 4.5.14 Jämställdhet Resultat För 2006 fick samtliga myndigheter och institutioner ett förtydligat mål i regleringsbrev eller motsvarande dokument som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamheten. Målformuleringen ligger i linje med den strategi, jämställdhetsintegrering, som regeringen tillämpar för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Inom vissa områden har särskilda insatser gjorts för att belysa och stärka jämställdhetsarbetet, utöver de generella mål som har formulerats. I mars 2004 tillsattes en kommitté för jämställdhet inom scenkonstområdet (dir. 2004:39). Kommitténs huvuduppgift var att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv ska kunna bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. Kommittén lämnade betänkandet Plats på scen (SOU 2006:42) till den dåvarande regeringen i april 2006. I betänkandet föreslås en rad insatser för hur en jämställd scenkonst ska uppnås. Betänkandet har remissbehandlats. Generellt sett är många av remissinstanserna positiva till utredningen. Kulturlivet ska präglas av jämställdhet. Regeringen avser därför att genomföra satsningar för att bidra till ökad jämställdhet inom scenkonst- och kulturområdet (se vidare under avsnitt Politikens inriktning). Sedan 2000 har ett av de övergripande målen för statens filmstöd varit att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare. Bakgrunden är den stora dominansen av manliga filmskapare som fått stöd. 2006 års filmavtal innehåller ett mål om att stödet till svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Enligt detta mål bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, senast ett år före avtalsperiodens slut vara representerat till minst 40 procent inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Svenska Filminstitutet redovisar att bland de långfilmer som erhöll produktionsstöd under 2006 var andelen kvinnliga regissörer 30 procent, kvinnliga manusförfattare 43 procent och kvinnliga producenter 39 procent. Som långfilm räknar Filminstitutet både långa dokumentärer och spelfilmer. Analys och slutsatser De statliga insatserna för att stärka jämställdheten inom kultursektorn är inriktade på att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom samtliga verksamhetsområden. Jämställdhet inom kulturområdet är en angelägenhet för samhället i stort. Det visar bl.a. den gemensamma satsning som Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet gör på scenkonstområdet. 4.5.15 Kultur och hälsa Resultat Deltagande i kulturlivet skapar samhörighet, stärker den individuella utvecklingen och är ett verktyg för demokratiskt deltagande och för rätten och möjligheten att uttrycka sig. Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället och att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, däribland folkhälsoområdet. Kulturrådet har förberett en uppföljning av den strategi för sitt arbete med kultur och hälsa som togs fram år 2005. Rådet avrapporterar sitt arbete med kultur och hälsa till Folkhälsoinstitutet. Inom ramen för bidraget Kultur i arbetslivet har satsningar med folkhälsoinriktning fått stöd. Regeringen har gett den kulturpolitiska kommittén (dir. 2007:99) i uppdrag att uppmärksamma sambanden mellan kultur, folkhälsa och hälsofrågor samt lämna förslag till hur samspelet kan förstärkas. Sedan 2006 fördelar ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet 5 miljoner kronor i årligt stöd till forskning om kultur och hälsa i syfte att stärka områdets vetenskapliga grund. Analys och slutsatser De statliga kulturpolitiska insatserna bedöms främja en önskvärd utveckling. Erfarenheter från bl.a. vårdsektorn, regional utveckling och arbetslivet visar på betydelsen av att arbeta gränsöverskridande med kultur. Därför vill regeringen öka samverkan mellan kulturpolitiken och relevanta politikområden så att kulturlivets bidrag till det nationella folkhälsoarbetet får ett större utrymme än i dag. 4.5.16 Handikappolitik Resultat Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet bedriver båda ett mycket gott arbete för att främja handikapperspektivet inom kulturområdet, enligt den bedömning som görs i Handisams rapport 2006. Statens kulturråd ansvarar för särskilda bidragsmedel med syfte att främja handikapperspektivet inom sitt sektorsansvar, Under 2006 beviljades 28 projekt bidrag med totalt 7,4 miljoner kronor. Kulturrådet har under våren 2007 haft regeringens uppdrag att se över hittillsvarande arbetet med dessa medel. Av översynen framgår att projektmedlen har haft många positiva effekter - men att myndigheten nu förespråkar viss förändring av arbetet som bättre överensstämmer med bl.a. handikappolitikens ansvars- och finansieringsprincip. Analys och slutsats Med anledning av att den nationella handlingsplanen för handikappolitiken gäller fram till 2010 är det angeläget att samtliga aktörer inom kulturområdet aktivt arbetar för att tillgängliggöra sina verksamheter för personer med funktionshinder. Regeringen har tidigare uttalat behovet av att fokusera på tillgänglighetsarbetet inom scenkonsten. Kulturrådets tillgänglighetsarbete bör dock även fortsättningsvis röra hela det sektorsområde som myndigheten ansvarar för. 4.5.17 Kulturell mångfald Resultat Regeringen lägger stor vikt vid att kulturpolitiken kan bidra till ett samhälle präglat av mångfald. Internationalisering av kulturlivet och en ökad etnisk och kulturell mångfald inom kulturen är därför centralt för den politik regeringen bedriver på kulturområdet och mål finns uppsatta för att uppnå detta. Myndigheterna och institutionerna inom kulturområdet har under 2006 gjort insatser under det s.k. Mångkulturåret. Inför 2006 satte regeringen som mål att kulturutövande och kulturutbud ska vara en angelägenhet för fler och upplevas som jämlikt och tillgängligt för alla samt att den etniska och kulturella mångfalden inom det offentligt finansierade kulturutbudet ska öka. De resultatredovisningar som lämnats till regeringen från myndigheter och institutioner gällande Mångkulturåret visar på en genomgående hög ambitionsnivå. Många processer för att uppnå målen kan sägas ha startat under året, t.ex. vad gäller ett aktivt publikarbete för att nå nya grupper och ett diversifierat utbud. Regeringen framhåller värdet av att se långsiktigt på processer som dessa och följer utvecklingen noga (se även Politikens inriktning). Samordnaren för Mångkulturåret (dir. 2004:169) lämnade i juli 2007 slutbetänkandet Mångfald är framtiden (SOU 2007:50). I detta redogörs för erfarenheterna från året ? ett antal goda exempel lyfts särskilt fram ? samt lämnas förslag till hur ett långsiktigt arbete för att uppnå en större mångfald i kulturlivet kan uppnås. Några av de slutsatser som samordnaren drar är att fria aktörer som är specialiserade på frågor om mångfald ska få större ansvar och mer resurser för att arbeta med frågorna. Samordnaren lägger också fram konkreta förslag riktade till 23 utvalda kulturinstitutioner och myndigheter för hur just de ska arbeta för ökad mångfald. Dessa förslag syftar alla till att uppnå ett ökat internationellt utbyte, ett större eget ansvar för frågan om etnisk och kulturell mångfald från kulturinstitutionerna, en utveckling av metoder som används för att arbeta för ökad mångfald och en enklare väg in i kultursektorn för fler aktörer. Statens kulturråd lämnar årligen bidrag till verksamheter som främjar etnisk och kulturell mångfald och till s.k. mångkulturella organisationer. För 2006 fördelades ett särskilt bidrag om 3 miljoner kronor för insatser under Mångkulturåret. Utöver det fördelar Kulturrådet sedan 2002 årligen medel för regionala konsulenter för mångkultur. I dag finns dessa i åtta län (Stockholm, Södermanland, Skåne, Västra Götaland, Västmanland, Jämtland, Västerbotten och Blekinge). Konsulenternas uppdrag är att på regional nivå stimulera en utveckling som tar tillvara det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. Tidigare var detta bidrag kopplat till individuella tjänster, men fr.o.m. hösten 2006 kan Kulturrådet även ge medel för regional verksamhet i annan form som vill uppnå samma syfte, dvs. att det regionala kulturlivet ska spegla samhällets etniska och kulturella mångfald vad gäller såväl utbud, publik som utövare. Statens kulturråd har också i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Sedan 2002 lämnas för detta ändamål ett allmänt kulturstöd. För 2006 fördelades cirka 8 miljoner kronor. För bidrag till samisk kultur och samiska organisationer fördelades samma år drygt 14 miljoner kronor, inklusive bidrag avsatt för Sàmi Teàhter. Från och med 2006 har Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att utveckla och främja vården av nationella minoritetsspråk och särskilda medel har tillskjutits för detta inom ramen för myndighetens anslag. Analys och slutsatser Myndigheter och institutioner har under 2006 arbetat aktivt för att stärka den etniska och kulturella mångfalden. Utifrån de redovisningar som lämnats får måluppfyllelsen anses vara god. Kultur är ett viktigt instrument i det lokala utvecklingsarbetet i stadsdelar som präglas av utanförskapet. Regeringen anser att det nu är nödvändigt att arbeta fram långsiktiga strategier inom området. 4.5.18 Kulturlivets internationalisering Resultat Med utgångspunkt i den tidigare regeringens skrivelse Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) har myndigheter inom kulturområdet på regeringens uppdrag redovisat åtgärder för att främja en fortsatt internationalisering av verksamheten. Statens kulturråd har i mars 2007 presenterat en plan för internationell verksamhet under åren 2007-2010. Planen fokuserar på förbättrad omvärldsbevakning, utökat samarbete och samordning mellan relevanta internationella aktörer inom olika politikområden, tydligare kriterier för bidragsgivning till internationella kulturändamål samt utveckling av ett internationellt perspektiv i rådets hela bidragsgivning. Konstnärsnämndens arbete med internationellt kulturutbyte för konstnärer inom alla myndighetens konstområden gör internationaliseringen till en självklar del av verksamheten. Under året har nämnden speciellt arbetat med att utveckla formerna för internationaliseringen av dansområdet och formområdet. Den väletablerade och framgångsrika utbytesverksamheten inom bildkonstområdet Iaspis har utgjort förebild för utvecklingen av den internationella verksamheten inom dansområdet medan arbetet med formområdet utvecklas inom ramen för Iaspis. Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Svenska institutet har i november 2006 redovisat ett uppdrag att gemensamt planera, samordna och utvärdera insatser för information om och spridning av svensk film i utlandet. Syftet är att genom en rationell arbetsfördelning mellan de båda instituten förstärka den svenska filmens närvaro internationellt. Instituten föreslår att de tillsammans inrättar en permanent samrådsgrupp som möts regelbundet för planeringen av svensk films närvaro i utlandet. Vidare har Filminstitutet i augusti 2007 redovisat en strategi för hur svensk film ska få ökat genomslag internationellt. Filminstitutet kommer bl.a. att öka samarbetet med den svenska filmbranschen och internt mellan institutets berörda avdelningar. Även Filminstitutets kontakter med viktiga utländska festivaler och med utländsk press kommer att intensifieras. En översyn av Sveriges utsända kulturråds geografiska placering har genomförts med syfte att bättre motsvara de kulturpolitiskt relevanta behoven. Kulturråden är nyckelpersoner i det internationella kulturutbytet, både för att sprida information om svensk kultur utomlands och för att hämta hem kulturella och kulturpolitiska idéer och impulser till Sverige. Analys och slutsatser Den process som initierats genom skrivelsen Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) har fortsatt, vilket bl.a. innebär att alla kulturmyndigheter ska driva internationaliseringen som en integrerad och självklar del av verksamheten. I inkomna uppdragsredovisningar har centrala aktörer ytterligare förtydligat sina respektive roller och uppgifter. Statens kulturråds plan för internationell verksamhet 2007-2010 utgör en god grund för fortsatta insatser på myndighetsnivå när det gäller samordning, bidragsgivning m.m. Rådets internationella omvärldsbevakning bör i första hand syfta till ett effektivt utnyttjande av bidragsmedlen. I det fortsatta arbetet för internationalisering är kulturens relation till biståndspolitiken och relevanta politikområden en central fråga. Vissa centrala aktörers internationella ansvar bör preciseras och särskilda insatser bör göras på vissa angelägna områden. 4.5.19 Europeiska unionen Resultat Det löpande EU-arbetet på kulturområdet domineras av ramprogrammen för kultur respektive för den audiovisuella sektorn (MEDIA-programmet). Kulturprogrammet omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video. Det tidigare kulturprogrammet, Kultur 2000, löpte under perioden 2000-2006 och den totala budgeten var på 237 miljoner euro. 30 länder deltog i programmet. Under 2006 tilldelades projekt med svenska aktörer ca 1,8 miljoner euro. Alla kulturprojekt är samarbetsprojekt vilket innebär att summan representerar hela stödet till ett projekt med flera parter från minst tre länder varav minst en svensk ingår. MEDIA-programmet ger stöd till den europeiska audiovisuella industrin i syfte att stärka dess konkurrenskraft och öka spridningen av europeiska verk. Det tidigare programmet löpte under perioden 2001-2006 och hade en totalbudget på 513 miljoner euro. Svenska projekt har under 2006 erhållit ca 2,6 miljoner euro i stöd från programmet. Under 2006 fattades beslut om nya ramprogram på kultur- och medieområdena, vilka trädde i kraft den 1 januari 2007. Det nya programmet Kultur 2007-2013 har en öppen inriktning och är en fortsättning på det hittills löpande programmet. Budgeten är satt till ca 400 miljoner euro för perioden 2007-2013. Det nya MEDIA 2007-programmet är en sammanslagning av de två tidigare programmen och omfattar stöd till utveckling, distribution och marknadsföring av europeisk film. Budgetramen för perioden 2007-2103 är ca 755 miljoner euro. EU-kommissionen betonade under våren 2007 i ett meddelande om kultur att tre områden ses som prioriterade: interkulturell dialog och kulturell mångfald, kulturens kraft som katalysator för kreativitet och kulturens roll som ett inslag i unionens internationella relationer. EU fördelar även medel från strukturfonderna till projekt med kulturanknytning. Under 2006 har EU inom olika insatsområden bidragit med totalt ca 210 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning vilket är en kraftig ökning med 93 miljoner kronor jämfört med föregående år. EU-stödet fördelar sig så att det för de geografiska målen 1 och 2 uppgår till ca 138 miljoner kronor, för Växtkraft Mål 3 ca 33 miljoner kronor samt för gemenskapsinitiativen Urban II, Leader+ och Interreg III A, ca 40 miljoner kronor. De nya förordningarna för strukturfonderna inför programperioden 2007-2013 trädde i kraft den 1 januari 2007. Analys och slutsatser Strukturfonderna spelar en allt större ekonomisk roll och stödet har nästan fördubblats från föregående år när det gäller projekt med kulturanknytning. Sverige fortsätter att hävda sig väl i MEDIA-programmet medan den svenska delaktigheten i kulturprogrammet är något svagare. Regeringens målsättning att öka internationellt och interkulturellt utbyte inom de statliga institutionerna antyder att det finns ett behov av kompetensförstärkning inom detta område. Ur ett övergripande perspektiv är det viktigt att notera att interkulturell dialog och kulturell mångfald prioriteras allt högre och står i samklang med UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005. 4.5.20 Nordiska ministerrådet Resultat Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultur- och mediesamarbetet 2006 ca 198 miljoner kronor. Av detta bidrog Sverige med drygt 32 procent. De största budgetposterna var de två fonderna som delar ut stöd till projekt: Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och TV-fonden. Under 2006 fördelade Nordiska kulturfonden bidrag på drygt 30 miljoner kronor till 271 projekt. Nordiska film- och TV-fonden bidrog bl.a. med stöd till produktion och distribution av 31 långfilmer, 4 kortfilmer och 27 dokumentärfilmer. En ny struktur för det nordiska kultur- och mediesamarbetet trädde i kraft fullt ut fr.o.m. 1 januari 2007. Den tidigare sektoriella inriktningen med många institutioner övergår till stor del i tematiska satsningar med tidsavgränsade program. Tre program har inrättats: ett mobilitets- och residensprogram med stöd till resor, vistelser och nätverksbyggande inom alla konstarter, ett konst- och kulturprogram för professionella kulturaktörer samt ett program för att stimulera ökad kvalitet och utbud av nordiskproducerade datorspel för barn och unga på nordiska språk. För att öka dialogen med aktörerna anordnar ministerrådet löpande Nordiska kulturforum med olika tema, t.ex. om konstsamarbete eller litteratur och översättningar. Analys och slutsatser Målsättningen med strukturreformen är att det nordiska samarbetet ska vara mer flexibelt och öppet för nya arbetsformer, samt bättre kunna svara mot de behov som kulturlivet i Norden har, både nationellt och internationellt. Sverige kommer under 2008 att vara ordförande i Nordiska ministerrådet. Den viktigaste uppgiften blir att arbeta vidare med utvecklingen av den nya strukturen, i synnerhet när det gäller de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna. 4.5.21 Unesco Resultat Sverige och flertalet medlemsländer i EU samt EU-gemenskapen som sådan ratificerade respektive anslöt sig till konventionen om främjande av och skydd för mångfalden av kulturyttringar i slutet av 2006. Konventionen trädde i kraft den 19 mars 2007 och redan har det hänvisats till konventionen i olika internationella sammanhang. En partskonferens har ägt rum där bl.a. ledamöterna i konventionens regeringskommitté utsågs. Denna kommitté ska i sin tur utarbeta riktlinjerna för en fond samt förbereda arbetet med implementeringen av konventionen. Huvuddragen i konventionen syftar till att konsolidera medlemsländernas rätt att föra en kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden och att aktivt verka för internationellt kulturutbyte samt allas tillgång till kulturell mångfald. Konventionen uttrycker också en internationell solidaritet med utvecklingsländerna. Inom ramen för Unescos världsarvsarbete har under åren 2005-2006 en periodisk rapportering genomförts av de svenska världsarv som skrevs in på Världsarvslistan åren 1991-1996. Rapporteringen som sker vart sjätte år till Unesco har utförts av Riksantikvarieämbetet i samarbete med de enskilda världsarven. Analys och slutsatser Konventionen om främjande av och skydd för mångfalden av kulturyttringar kommer med stor sannolikhet bli ett än mer refererat dokument i internationella sammanhang. Konventionen är främst ett policydokument i syfte att sätta den kulturella mångfalden i centrum. Innehållet balanserar kulturella intressen och handelsintressen genom att respektera redan ingångna åtaganden och handelsavtal. På vilket sätt konventionen kommer att påverka framtida internationellt arbete kommer att visa sig först när konventionen prövas. 4.5.22 Europarådet Resultat Insatserna på kulturarvsområdet har skett i enlighet med arbetsprogrammet för styrkommittén (CDPAT) för perioden 2006-2007. Kulturarvsarbetet i styrkommittén har under året bland annat skett mot bakgrund av den nya ramkonventionen för kulturarvet, The Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society. Framför allt har arbetet kännetecknats av den tvärsektoriella syn på kulturen som innebär att den ska ses som en resurs i samhällsutvecklingen och knytas till främjandet av mänskliga rättigheter och ett hållbart brukande av kulturarvet. Riksantikvarieämbetet har under 2006 deltagit med en representant i styrkommittén, i koordineringen av samarbetsprojektet European Heritage Days och i Europarådets databasprojekt HEREIN med syfte att öka och underlätta kontakterna mellan kulturarvsinstitutioner i Europa. Styrkommittén för kulturfrågor (CDCULT) hade sitt årliga möte i slutet av april 2006. Vid mötet rapporterades bl.a. från Interkulturellt Forum med fokus på interkulturell dialog mellan olika generationer och från samarbetet mellan Europarådet och the Arab Leaque Educational Cultural and Scientific organisation (ALECSO) om konfliktförebyggande insatser. Analys och slutsatser Kulturarvssamarbetet har fördjupats mot bakgrund av den nya ramkonventionen för kulturarvet och kännetecknas av ett mera tvärsektoriellt arbetssätt med hållbarhetsperspektiv. Genom Riksantikvarieämbetets expertmedverkan har viktiga kulturarvsinsatser gjorts i flera av Europarådets arbetsgrupper och projekt. Vidare har frågor med fokus på interkulturell dialog fått en allt större betydelse i kultursamarbetet. 4.5.23 Regional tillväxtpolitik Resultat Kulturen har en viktig roll för utvecklingskraften runt om i Sverige. Under 2007 har regeringen beslutat om en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige har vidare tagits fram. Strategin och programmen är av stor betydelse för regionernas utvecklingsarbete samt för möjligheten att finansiera sina utvecklingsinsatser med medel från EU:s strukturfonder, dvs. både från regionalfonden samt från socialfonden. I strategin har regeringen lyft fram bl.a. kulturområdets betydelse och potential för regionernas utveckling. Kulturens roll för en breddad näringslivsbas har även lyfts fram i regeringens handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006-2008 inom ramen för Europeiska unionens Lissabonstrategi. Analys och slutsats Regeringen har i strategin och programmen möjliggjort för regionerna att arbeta med kulturen som regional utvecklingsfaktor. Det är angeläget att stat och kommun gemensamt arbetar aktivt och strategiskt med denna fråga och att samverkan mellan kulturområdet och näringslivet kan vidareutvecklas. Regeringens arbete med kulturen som regional utvecklingsfaktor ligger väl i linje med det arbete som pågår i EU om utvecklingen av kulturens betydelse för ekonomi och sysselsättning och de s.k. kreativa näringarna. 4.5.24 Regional fördelning av statens stöd till kultur Att göra kulturen tillgänglig för så många som möjligt är en viktig målsättning för kulturpolitiken. För att ge en bild av hur olika län får del av de statliga kulturmedlen redovisar Statens kulturråd sedan 1998 de statliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv. Följande redovisning bygger på Kulturrådets rapport Kulturen i siffror 2007/3 Statliga kulturinsatser 2006 i regionalt perspektiv, och är ett led i ett pågående utvecklingsarbete. Under 2006 uppgick de statliga kulturutgifterna inom utgiftsområde 17 till ca 6,1 miljarder kronor, eller 669 kronor per invånare i landet. Utöver detta tillkommer t.ex. bidrag till kulturverksamhet från bl.a. Stiftelsen framtidens kultur, Boverket, Allmänna arvsfonden och EU:s strukturfonder. Räknas dessutom landstingens och kommunernas kulturbudgetar in blir givetvis kulturutgifterna i Sverige ännu större. I sin rapport lyfter Statens kulturråd särskilt fram sju myndigheter/institutioner inom det statliga kulturområdet som fördelar direkta bidrag till länen; Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Tillsammans fördelade dessa drygt 2 miljarder kronor, eller i genomsnitt 252 kronor per invånare. Störst sammanlagda bidragssumma per invånare fick Gotlands län (816 kronor/invånare), följt av Västernorrlands län (730 kronor/invånare) och Jämtlands län (459 kronor/invånare). Minst sammanlagda bidragssumma per invånare fick Hallands län (144 kronor/invånare) och Jönköpings län (145 kronor/invånare). Fördelningen mellan samtliga län visas i kartbilden nedan. När det gäller den sammanlagda bidragssumman, utan att fördela den per invånare, gick för de flesta av ovanstående myndigheter och institutioner, den största bidragssumma till något av storstadslänen. Även när det gäller den totala summan har Hallands län fått minst bidrag. Karta 4.1. Statliga kulturbidrag till länen 2006, fördelat per invånare Den myndighet som fördelar mest statliga kulturmedel är Statens kulturråd. Av Kulturrådets bidrag på totalt 1,9 miljarder kronor redovisas nästan 1,4 miljarder som regionala, vilket är en ökning med 100 miljoner kronor jämfört med 2005. Ökningen beror främst på satsningen på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Accessprojektet. De medel som Kulturrådet fördelade direkt till länen under 2006 presenteras per konstområde i tabell 4.4. Av tabellen framgår att störst summa per invånare lades på teaterområdet (i genomsnitt 61,5 kronor/invånare). Minst summa, beräknat i kronor per invånare, fördelades till området bildkonst och form (2,4 kronor/invånare). På musikområdet är skillnaderna mellan länen stora. Statens kulturråd gav 2006 knappt 180 kronor per invånare till Gotlands län, medan invånarna i Stockholms län fick knappt 5 kronor i genomsnitt. Samma förhållanden märks inom området museer och konsthallar. Där var bidragsnivåerna per invånare ca 125 kronor för Gotlands län respektive 10 kronor för Stockholm. Kulturrådets bidrag till teaterområdet som fördelas direkt till länen gav flest kronor per invånare till Västerbotten (knappt 130 kronor), medan Jönköpings läns invånare fick lägst belopp (knappt 9,5 kronor/invånare). Tabell 4.4 Fördelning av bidrag från Kulturrådet 2006 efter län och konstområde (kronor per invånare)1 Län Teater Dans Musik Bibliotek Litteratur och kulturtidskrifter Bildkonst och form Museer och konsthallar Konstom- rådesöver- gripande Totalt Stock- holm 52,0 4,2 4,9 4,2 3,6 2,7 10,0 6,5 88,2 Uppsala 50,9 0,7 46,1 3,4 3,0 0,1 17,0 0,8 122,0 Söder- manland 10,4 1,0 49,6 4,9 3,9 4,7 22,6 8,2 105,3 Öster- götland 68,6 0,4 70,1 6,4 2,6 0,1 20,2 0,7 169,0 Jönköping 9,4 0,5 40,0 4,8 3,5 0,1 23,5 0,4 82,1 Kronoberg 52,4 0,6 56,4 1,9 5,2 0,3 37,0 1,0 155,0 Kalmar 31,7 0,5 45,8 9,7 4,0 16,1 38,1 1,0 146,9 Gotland 76,1 10,7 177,9 14,0 3,8 4,1 125,0 7,9 419,5 Blekinge 50,0 0,7 56,8 16,8 2,7 - 43,8 1,6 172,5 Skåne 73,1 13,9 53,3 5,5 3,5 2,4 16,0 4,4 172,1 Halland 16,1 1,3 31,7 3,9 2,1 1,0 29,2 1,9 87,2 Västra Götaland 117,3 3,4 43,5 3,1 4,7 3,0 22,9 4,0 201,9 Värmland 62,4 3,4 59,5 12,9 4,5 1,5 35,0 3,6 182,9 Örebro 27,7 0,8 68,8 6,6 4,3 1,1 26,4 5,2 141,0 Västman- land 26,8 1,0 56,7 11,6 3,7 0,9 15,8 3,9 120,4 Dalarna 29,0 0,8 54,0 4,7 2,9 1,0 26,3 5,9 124,6 Gävleborg 25,7 1,3 82,6 4,7 2,6 0,9 25,9 3,3 146,9 Väster- norrland 54,0 27,6 76,1 8,1 3,0 1,2 41,1 21,6 232,6 Jämtland 41,5 - 96,0 13,3 5,2 2,3 91,2 15,8 265,3 Väster- botten 129,6 2,9 76,3 19,4 4,9 3,2 45,8 3,2 285,2 Norr- botten 46,5 1,6 65,4 13,5 7,5 1,5 32,8 6,4 175,1 Genom- snitt per invånare 61,5 4,6 45,3 6,1 3,8 2,4 23,7 4,8 152,2 Källa: Statens kulturråd 1 Ett "-" innebär 0 kronor per invånare. Riksorganisationerna och nationalscenerna Tabell 4.5 redovisar antalet föreställningar, utställningar och konserter för riksorganisationerna (Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar) samt på nationalscenerna (Dramaten och Operan). I tabellen ingår endast evenemang genomförda i Sverige. Riksteatern spelade 2 385 föreställningar 2006, varav Stockholms län (inkl. Södra Teatern) stod för den klart största andelen. Rikskonserter beräknas ha gett 660 konserter under 2006, varav nästan 190 i Stockholms län. Riksutställningar besökte samtliga län, utom Södermanland, Dalarna och Jämtland 2006. Dramaten å sin sida spelade 1 142 föreställningar i Sverige, varav 25 utanför Stockholms län. Operan gav 318 föreställningar i Sverige under 2006, varav 16 fördelade på sex län utanför Stockholm. Tabell 4.5 Riksorganisationerna och nationalscenerna. Antal föreställningar, utställningar och konserter 20061 Län Riksteatern Riksutställningar Rikskonserter Dramaten Operan Stockholm 860 11 188 1 117 302 Uppsala 64 1 6 - 2 Södermanland 38 - 55 - - Östergötland 69 2 16 - 4 Jönköping 54 3 16 - - Kronoberg 52 2 30 - - Kalmar 69 3 4 - - Gotland 9 1 6 - - Blekinge 18 3 13 - - Skåne 231 10 51 12 - Halland 101 2 23 - - Västra Götaland 189 16 36 11 1 Värmland 66 3 16 - - Örebro 51 3 7 2 - Västmanland 26 1 32 - 1 Dalarna 84 - 20 - - Gävleborg 98 2 34 - - Västernorrland 76 3 30 - - Jämtland 28 - 4 - - Västerbotten 120 3 27 - 6 Norrbotten 82 3 46 - 2 Riket totalt 2 385 72 660 1 142 318 Källa: Statens kulturråd 1 Ett "-" innebär att inga föreställningar, utställningar eller konserter givits. Övriga insatser Ett annat exempel på statliga insatser i landets län är museernas arbete med vandringsutställningar och utlån av föremål, där utlåningsverksamheten står för den största biten. Under 2006 lånades tusentals föremål ut till låntagare spridda över hela landet. Däremot har endast Tekniska museet och Arbetets museum redovisat att de haft vandringsutställningar. Dessa har sammanlagt visats i nio län. Under 2006 fördelade Stiftelsen framtidens kultur sammanlagt drygt 35,6 miljoner kronor i bidrag till 197 olika projekt, varav 32 gällde för flera län. Av resterande projekt, som avsåg endast ett län, återfanns den största andelen mottagare i storstadslänen. Räknat per invånare gick däremot störst belopp till Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Kronobergs län. Dalarnas län och Jönköpings län fick inga bidrag 2006. Allmänna arvsfonden bildades 1928 genom ett riksdagsbeslut i samband med att arvsrätten begränsades. Arvfondsdelegationen, som är en nämndmyndighet inom Regeringskansliet, har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder, genom att besluta om utbetalning av medel från Allmänna arvsfonden. Under 2006 delade fonden ut nästan 30 miljoner kronor till 44 projekt med kulturanknytning i nio län. En stor del av medlen gick till mottagare i de tre storstadslänen. Ser man i stället till summan per invånare fick Västerbottens län störst belopp under 2006. Boverket fördelade 2006 drygt 10 miljoner kronor i bidrag till icke-statliga kulturlokaler och 23,5 miljoner kronor till allmänna samlingslokaler. Under 2006 fick Skåne län mest bidrag för icke-statliga kulturlokaler, medan Stockholms län fick mest bidrag till allmänna samlingslokaler. EU:s strukturfonder Under 2006 fick sammanlagt 273 svenska projekt med kulturanknytning stöd med totalt 210 miljoner kronor genom EU:s strukturfonder. Dessa medlen utgjorde 39 procent av den totala finansieringen av projekten, en ökning med fem procent jämfört med 2005. Störst sammanlagd bidragssumma från EU:s strukturfonder fick Norrbottens län, följt av Västmanlands län och Skåne län. Tittar man istället på antalet projekt som beviljats stöd återfanns flest i Västra Götalands län (32 stycken) följt av Stockholms län och Gävleborgs län (26 stycken vardera). Antalet projekt i övriga län varierade mellan 2 och 20 stycken. Analys och slutsatser Redovisningen av den regionala fördelningen av statens stöd till kultur visar att spridningen av kulturmedlen är stor i landet och att förändringarna över tid är relativt små. Det beror på att en stor del av medlen fördelas till de regionala kulturinstitutioner som stat, landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar för. Sett till den totala summan går en stor del av medlen till de tre storstadslänen, fördelat per invånare är det istället många gånger glesbygdslän som får störst andel av de aktuella medlen. Statens kulturråd och Regeringskansliet bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete avseende redovisningen av den regionala fördelningen av statens stöd till kultur. En strävan är att utifrån ett regionalt perspektiv redovisa allt offentligt stöd till kultur. Med hänsyn till att förändringarna över tid är relativt små avser regeringen att i fortsättningen lämna denna redovisning i budgetpropositionen vartannat år. 4.5.25 Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 4.6. Införandet av fri entré vid de centrala museerna medför att hyreskostnadernas andel av anslagen är mindre 2005 och 2006 än vad den skulle ha varit annars till följd av kompensationen som berörda institutioner erhållit. För Arkitekturmuseet och Moderna museet som införde fri entré redan 2004 inträdde denna effekt 2004. Tabell 4.6 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2004-2006 4.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har för Riksutställningar lämnat en invändning för verksamhetsåret 2006. Riksutställningar har inte följt god redovisningssed genom att inte redovisa kostnader avseende år 2006 som har uppstått på grund av omlokaliseringen av verksamheten till Gotland. Om kostnaderna hade redovisats korrekt skulle de ha haft väsentlig påverkan på myndighetens redovisade resultat. De kostnader som avses utgörs till största delen av kostnader för personalen. Riksrevisionen rekommenderar i en revisionsrapport att Riksutställningar snarast under 2007 beräknar omställningskostnaderna inklusive personalkostnader och därefter redovisar dessa enligt god redovisningssed. Regeringen förutsätter att Riksutställningar i fortsättningen kommer att beräkna omställningskostnaderna enligt god redovisningssed så att myndighetens löpande redovisning kommer att vara korrekt under 2007 och kommande år. 4.7 Politikens inriktning Inledning Regeringens utgångspunkt för kulturpolitiken är tilltron till kulturens egenvärde och den kreativitet den föder. Ur enskildas engagemang och i mötet mellan människor skapas kulturen. Kulturens frihet ska värnas och främjas. Den nationella kulturpolitiken ska verka för ett kulturutbud med bredd och kvalitet i hela landet. Ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller samtalet levande. Kulturlivet bör präglas av mångfald och öppenhet mot omvärlden och med respekt för varje människas värde. Kulturens värden ska vara tillgängliga för alla - genom bildningsarbete, genom möjligheter till eget skapande och genom möjligheter att ta del av professionellt konstnärligt skapande. Regeringen avser att föra en kulturpolitik som kännetecknas av långsiktighet, helhetssyn och engagemang. Sverige är på många sätt redan ett gott kulturland att leva i. Allt fler går på teater och konserter, köper böcker, ser på film, går på konstutställningar och kurser eller lyssnar på musik. De kulturpolitiska landvinningar som gjorts i Sverige har bidragit till en väl utbyggd institutionell infrastruktur inom olika konstområden. Ett nät av museer, konsthallar och scenkonstinstitutioner finns över hela landet. Dialogen mellan stat, regioner och kommuner och samsynen om det gemensamma åtagandet för kulturpolitiken har varit framgångsrik. De statliga konstnärspolitiska insatserna betyder mycket för det vitala konstklimatet. Men mycket av den organisation och de institutioner som kulturpolitiken bygger på har vuxit fram under omständigheter som i hög grad skiljer sig från det som präglar vår tid. Kulturpolitiken ställs också nu inför flera nya viktiga uppgifter. Regeringen vill medverka till att kulturpolitiken, utifrån kulturens egenvärde, förnyas och utvecklas. Att slå vakt om tidigare landvinningar får inte utesluta en kulturpolitisk förnyelse. I direktiven till den kulturpolitiska kommittén har regeringen uppdragit till utredningen att göra en samlad analys av kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer (dir. 2007:99). De satsningar som presenteras här följer den ambitionsnivå och de prioriteringar som regeringen redan gett uttryck för. Barns och ungas rätt till kultur är en kulturpolitisk huvudfråga för regeringen. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling och för förståelse av omvärlden. Trygga barn som känner sig hemma i sin historia och i sin kultur utvecklar en förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Regeringen tar tydligt ställning för barns och ungas rätt till kultur och har höga ambitioner på området. Redan tidigare har regeringen beslutat om en långsiktig satsning av barn- och ungdomskulturen genom att öka stödet till de fria grupperna, fortsatt fri entré för barn på de statliga museerna och nytt övergripande mål om ett integrerat barnperspektiv till samtliga institutioner inom kulturområdet. Vår förståelse av omvärlden bygger på att kulturarvet bevaras och kan förmedlas till framtiden. Att på olika sätt trygga våra gemensamma minnen är en nyckelfråga för regeringen och för kulturpolitiken. Mot den bakgrunden förlängs nu satsningen på de s.k. Access-medlen med två år. Regeringen har redan tidigare prioriterat vården av kulturarvet genom satsningar på flera museer. Det handlar om att ta ansvar för våra barns tillgång till sin historia. En museikoordinator har utsetts i syfte att öka samverkan mellan de statliga museerna. Arbetsmarknaden för kultursektorn - och främst kanske för scenkonsten - kännetecknas av kortare uppdrag och en hög andel frilansande kulturskapare. Regeringen följer därför noga utvecklingen inom den arbetsmarknaden och förstärker den s.k. tredje anställningsformen till att också inkludera musiker samt generellt ytterligare bygga ut dansalliansen. Ytterligare insatser för att stimulera goda villkor för kultur och konstnärligt skapande prioriteras. Ett arbete för att åstadkomma regelförenklingar pågår i Regeringskansliet under ledning av Näringsdepartementet. Arbetet intensifieras för att uppnå en hållbar lösning av pensionsfrågan för de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna. Regeringen har i direktiven till den kulturpolitiska kommittén gett i uppdrag att pröva hur försörjningsmöjligheterna till kulturskapare kan främjas. Det ska återspeglas i kulturlivet att vi numera tänker och lever internationellt, i ett globalt samhälle. Dagens Sverige präglas av en ökande mångfald. Kulturen bidrar till ett mer tolerant samhälle och därmed till det svenska samhällets internationalisering, möten mellan olika kulturer inom landet och integrationspolitiken. Medvetenheten om det egna kulturarvet är viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Regeringen prioriterar ett interkulturellt synsätt som innebär att både majoritets- och minoritetskulturer berikar varandra. Skapande skola I 2007 års ekonomiska vårproposition redogjorde regeringen för sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Skapande skola-satsningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Satsningen omfattar såväl offentliga som fristående skolor. Målsättningen är att kulturella och konstnärliga uttryck ska långsiktigt integreras i skolans arbete, vilket också bidrar till att de prioriterade kunskapsmålen nås. Det är även i mötet med professionell kultur som elevernas eget skapande kan ges bästa möjliga mervärde. Skapande skola-satsningen ska tillföra ett starkt kulturellt och pedagogiskt mervärde i skolans arbete och vara ett komplement till annan kulturell och estetisk verksamhet i skolan. Satsningen ska medverka till att bredda den kulturella mångfalden och öka utbytet mellan olika kulturtraditioner. En utgångspunkt för satsningen är att barn och unga ska ha inflytande över de verksamheter som ingår. En ökad samverkan mellan skola och kulturliv ska även vara en del i hela skolans kvalitets- och kompetensutveckling. I läroplanen för grundskolan anges att skapande arbete är en väsentlig del i lärandet och att eleverna ska utveckla sin förmåga till kreativt skapande och få ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. De estetiska uttryckssätten har ett egenvärde men är också vägar till kunskap i olika ämnen. Det bedrivs ett omfattande arbete med kultur och estetik i landets skolor, men det behövs tydligare mål. Synen på långsiktighet och på vikten av samverkan mellan kultur och skola skiljer sig också åt. Fortfarande saknar många unga tillgång till kultur av hög kvalitet. Satsningen har bl.a. inspirerats av erfarenheterna från den norska satsningen Den kulturelle skolesekken som etablerades 2001. Ytterligare underlag för satsningen är de förslag som lämnades av Aktionsgruppen för barnkultur i betänkandet Tänka framåt men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av svaren finns tillgänglig i Regeringskansliet. Av de cirka 200 remissvaren framgår att landets kommuner har en god beredskap inför en statlig satsning på barn- och ungdomskultur i skolan. Svaren visar även på betydande brister vad gäller långsiktighet och samverkan mellan skolan och kulturlivet, vilket Skapande skola-satsningen är utformad för att avhjälpa. Regeringen har i sin strategi för skapande skola valt att fokusera satsningen på elever i årskurs 7, 8 och 9. Målsättningen är att möjliggöra ett bredare utbud och ett mer fördjupat arbete med kultur i den åldersgrupp där ungdomarna själva tenderar att efterfråga mer kulturaktiviteter men där skolan ofta saknar tillräckliga resurser. Skapande skola-satsningen innebär att stimulansmedel avsätts till kulturverksamheter och eget skapande för landets alla elever i grundskolans årskurser 7-9. Den långsiktiga utformningen av satsningen skapar kontinuitet och goda förutsättningar för att bidra till kunskapsmålen. Ett nytt anslag inrättas och föreslås tillföras sammanlagt 55 miljoner kronor. Elevantalet per år skiftar, men med ett räkneexempel där utgångspunkten är att varje årskull omfattar cirka 100 000 elever, motsvarar det nya stimulansbidraget cirka 175 kronor per elev och år. En skolklass med 22-25 elever kan därmed varje år tillföras Skapande skola-medel på i storleksordningen 4 000 kronor. Genom lokal och regional samverkan kan skolor och klasser vid behov samordna sina insatser. Utöver att satsningen bidrar till att ungdomar får tillgång till kulturupplevelser i skolan med de positiva effekter det medför bidrar den också till en ökad efterfrågan på professionella kulturskapare. Skapande skola är en bred satsning med ett minimum av statlig detaljstyrning. Stimulansbidraget ska fördelas av Statens kulturråd. En förutsättning och grund för stimulansbidraget är uppföljningsbara handlingsplaner som visar hur man planerar att genomföra och medverka till satsningens målsättningar som ett komplement till redan pågående kulturarbete och estetisk verksamhet i skolan. Stimulansbidraget får inte användas för bidragsmottagarens administrationskostnader. Stimulansbidraget förutsätter ingen annan ekonomisk motprestation. Satsningen ska utvärderas löpande. Barns och ungdomars synpunkter ska tas tillvara. Statens kulturråd anvisas medel för fördelning och uppföljning av bidraget. Skapande skola-satsningen ökar skolors möjligheter t.ex. till inköp av professionell kulturverksamhet, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. Variationen är stor i hur medlen kan användas och ska utgå från lokala förutsättningar och behov. Filmpolitik Nuvarande filmavtal, 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och en rad TV-företag, finansierar stöd till svensk filmproduktion och vissa stöd till distribution och visning. Avtalet gäller t.o.m. utgången av 2010. Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelar avtalets medel och ansvarar också för de olika filmkulturella insatser som staten finansierar vid sidan av avtalet. Det är angeläget att mångfalden i filmutbudet, i synnerhet utbudet av kvalitetsfilm, kan värnas och utvecklas. Filminstitutet genomför en översyn av de olika stöd institutet fördelar, i syfte att stöden ska få så stor effekt som möjligt. Filminstitutet har på regeringens uppdrag i en rapport redovisat den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter. Av rapporten framgår att det numera finns en internationell teknisk standard för digital bio, men att utvecklingen i andra avseenden alltjämt har varit avvaktande. I Filminstitutets rapport föreslås ett statligt stöd för digitalisering av 100 biografer, i syfte att initiera en utveckling av digital filmdistribution i landet. Det är den kommersiella film- och biografbranschen som bör leda och driva den tekniska utvecklingen på området. Detta är inte en primär uppgift för den statliga filmpolitiken. Den digitala biografutvecklingen är dock en strategiskt viktig fråga som berör flera parter. När den kommersiella film- och biografbranschen påbörjar en digitalisering i större omfattning bör det finnas ett brett intresse, även hos kommuner, det lokala näringslivet och andra, av att värna de biografverksamheter på mindre orter som inte har resurser att digitalisera helt av egen kraft. Regeringen avser att även fortsättningsvis hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i landet, genom ett fortsatt uppdrag till Filminstitutet. Inom Regeringskansliet kommer under hösten 2007 det långsiktiga arbetet med beredningen av en ny filmpolitik efter 2010 att påbörjas. Insatser till Ingmar Bergmans minne Efter Ingmar Bergmans bortgång den 30 juli 2007 har det redan stora intresset för regissören och hans verk ökat världen över. För att hedra minnet av Ingmar Bergman och bidra till att bevara och ytterligare tillgängliggöra hans verk i Sverige och internationellt avsätter regeringen 20 miljoner kronor under innevarande år. Medlen ska finansiera en rad insatser inom både film- och teaterområdet. Till de insatser regeringen avser att prioritera hör bl.a. vissa bevarandeinsatser samt framställning av nya visningskopior av Ingmar Bergmans filmer på filmarkiven vid Svenska Filminstitutet och Svenska institutet, digitalisering av Stiftelsen Ingmar Bergmans arkiv, en internationell teaterfestival i arrangemang av Dramaten samt bidrag för Dramatens inköp av rättigheter för att kunna framföra Ingmar Bergmans verk för en svensk teaterpublik. Regeringen kommer att fördela medlen mellan de olika ändamålen. Allianser på teater-, dans- och musikområdet Regeringen föreslår att den s.k. alliansmodellen på teater-, dans- och musikområdet byggs ut. Avsikten är att utveckla matchning och arbetsförmedling, samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Därmed bidrar allianserna till att förbättra arbetsmarknaden för scenkonstnärer. Alliansmodellen finns för närvarande på teater- och dansområdet. Regeringens förslag innebär att dansalliansen byggs ut och att en ny musikallians inrättas. Anställningsvillkoren i musikalliansen bör i likhet med övriga allianser regleras i ett avtal mellan arbetsmarknadens parter. Regeringen har uppdragit åt Statens kulturråd att aktivt bistå och samordna de berörda parterna i arbetet med att organisera en musikallians. Regeringen beräknar att anslaget 28:2 tillförs 30 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för utbyggnaden av alliansmodellen. Det ankommer på regeringen att fördela medlen mellan den utbyggda dansalliansen och den nya musikalliansen och att ange de närmare villkoren för verksamheterna. Pensioner på scenkonstområdet Pensionsfrågorna vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna som omfattas av den s.k. PISA-förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställning, är komplexa. De svåröverskådliga effekter som regelverket och finansieringen kan ge upphov till skapar en osäkerhet hos berörda institutioner och anställda. En starkt bidragande orsak till effekterna är att det statliga tjänstepensionssystemet som ligger till grund för PISA-förordningen är svårt att applicera på de villkor som gäller för personalen på området. Sammantaget behövs ett tjänstepensionssystem som är anpassat till de speciella förhållanden och villkor som råder för området. Det är mot den bakgrunden nödvändigt att bredda den tidigare aviserade fördjupningen av arbetet med pensionsfrågorna inom detta område. Regeringen avser därför att tillsätta en särskild utredning med uppgift att se över pensionsförhållandena för området. Med början 2007 har scenkonstinstitutionerna övergått till att betala månadsvisa och institutionsspecifika pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV) för sina anställda, jämfört med tidigare år när premierna beräknades utifrån en modell som jämnade ut kostnaderna över hela sektorn. Från och med 2008 ska dessutom medel som avsatts för att täcka kostnader för tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner inkluderas i scenkonstinstitutionernas verksamhetsbidrag. Fördelningen grundar sig på kända uppgifter per den 31 augusti 2007. Biblioteksersättningen Regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för åren 2008 och 2009. Enligt överenskommelsen ska grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 126 öre för 2008 och 129 öre för 2009, vilket är en höjning med 4 resp. 3 öre jämfört med nivån för 2007. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2005. Den totala biblioteksersättningen för 2008 beräknas till 121,6 miljoner kronor. Access - vård, bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet Satsningen på att vårda, bevara och tillgängliggöra kulturinstitutioners samlingar, föremål och arkivalier, det s.k. Accessprojektet, är nu inne på sitt andra år. Mer än 1 000 personer har anställts med de medel som avsatts. Satsningen skulle ha upphört vid utgången av 2007, men arbetet har fallit väl ut och satsningen bör förlängas under ytterligare två år. Flera institutioner har anmält att ytterligare tid och resurser behövs för att i första hand fullfölja projekt som inletts under 2006 och 2007. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att 75 miljoner kronor tillförs anslaget under 2008 och 25 miljoner kronor under 2009 för en tidsbegränsad förlängning av Accessprojektet. Försvarets kulturarv Under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet gör regeringen bedömningen att delar av Försvarsmaktens museiverksamhet bör föras över till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I samband med detta föreslås att sammanlagt 30 miljoner kronor förs över till anslag 28:27 Centrala museer: Myndigheter, för bidragsgivning till ett antal museiverksamheter runt om i landet som kommer att ingå i ett museinätverk med utgångspunkt i det kalla kriget. Regeringen kommer att besluta om vilka museiverksamheter som ska ingå i nätverket samt de närmare formerna för bidragsgivningen. Kyrkoantikvarisk ersättning Svenska kyrkan får viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Riksdagen har tagit ställning till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek t.o.m. 2009. Under 2008 kommer diskussionerna mellan staten och Svenska kyrkan att formaliseras inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009. Uppdragsarkeologisk verksamhet Regeringens utgångspunkt är att det ska finnas en effektiv konkurrens på det uppdragsarkeologiska området. En särskild utredare har gjort en översyn av vissa frågor på området (SOU 2005:80). Utredaren har bl.a. föreslagit att Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) skiljs från myndigheten. Frågan om hur en marknad för effektiv konkurrens på området ska fungera behöver ytterligare övervägas. En analys ska därför göras för att pröva det nuvarande undantaget från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling i 2 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Därefter avser regeringen att ta ställning till utredningens förslag och återkomma till riksdagen. Kulturbebyggelseutredningen Kulturbebyggelseutredningens betänkanden De norrländska kyrkstäderna (SOU 2003:81) och K-märkt (SOU 2004:94) bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att lämna en proposition under 2008. Operan I 2007 års ekonomiska vårproposition beräknar regeringen Operans anslag ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för att finansiera bl.a. ett nytt teatermaskineri. Beräkningen utgår från att Operans investering i ett nytt teatermaskineriet ska finansieras genom ett lån. Operan genomför sedan 2004 ett angeläget arbete för att uppnå större kostnadseffektivitet, för att minska de fasta kostnaderna och för att minska sin ekonomiska sårbarhet vid olika omvärldsförändringar. För att Operan fortsatt ska kunna vara den ledande institutionen inom sitt område och hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands, behöver det samtidigt finnas ett ekonomiskt utrymme för konstnärliga satsningar, inte minst när det gäller Operans arbete för att nå nya generationer. Regeringen avser mot denna bakgrund att förstärka bidraget till Operan under 2007 med 10 miljoner kronor. Denna engångsvisa ökning av bidraget behöver följas upp med en nivåhöjning av anslaget inför 2009 med 7 miljoner kronor. Prins Eugens Waldemarsudde Verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde har under flera år delvis finansierats genom uttag av donationskapitalet, vilket är långsiktigt ohållbart. Från museets sida bedrivs ett arbete för att minska verksamhetens kostnader och öka dess intäkter. Regeringen föreslog i tilläggsbudget för 2007 en ökning av bidraget för innevarande år med 2 030 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Denna engångsvisa ökning av bidraget behöver dock följas upp med en nivåhöjning av anslaget fr.o.m. 2008. Regeringen beräknar en ökning av bidraget till verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Regeringen avser också att se över den nuvarande organisationen där Prins Eugens Waldemarsudde är en del av myndigheten Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Statens museer för världskultur Verksamheten vid myndigheten Statens museer för världskultur är trots tidigare åtgärder ännu inte i ekonomisk balans. Myndigheten genomför därför under 2007 verksamhetsförändringar för att minska sina kostnader, samtidigt som det finns behov av en ytterligare ökning av det statliga bidraget. Regeringen bedömer att dessa åtgärder sammantaget är nödvändiga för att långsiktigt uppnå ekonomisk stabilitet och minskad sårbarhet för myndigheten. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att Statens museer för världskultur fr.o.m. 2008 anvisas ytterligare 3 miljoner kronor per år. Regeringen avser också att utvärdera satsningen på ett Världskulturmuseum i Göteborg. Flygvapenmuseum Statens försvarshistoriska museer planerar för en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. Genom ombyggnaden av museet kan verksamheten utvecklas, från att vara ett museum för främst flygentusiaster, till ett museum som vänder sig till en bredare målgrupp. Statens försvarshistoriska museer för samtal med näringslivet och Linköpings kommun om en gemensam finansieringslösning. Regeringen beräknar 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. Moderna museet Som ett led i firandet av Moderna museets 50-årsjubileum 2008 har museet för avsikt att komplettera sina samlingar med verk av kvinnliga konstnärer för att utjämna den övervikt av manliga konstnärer som samlingarna i dag har. Detta avses motsvara de inköp som gjordes på 1960-talet under namnet "Önskemuseet". Målet är nu att till "Det andra önskemuseet" köpa in konstverk av kvinnliga konstnärer. Regeringen stödjer denna strävan efter jämställdhet i museets samlingar och har beslutat att under 2007 bevilja Moderna museet ett engångsbidrag om 5 miljoner kronor för inköp av konst av kvinnliga konstnärer. Nämnden för hemslöjdsfrågor Nämnden för hemslöjdsfrågor fördelar statligt stöd till bl.a. Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR). Förbundet, som organiserar ideella länshemslöjdsföreningar, och lokala föreningar, har under flera år successivt förbrukat sitt eget kapital för att finansiera verksamheten. Samtidigt har förbundet genomfört åtgärder för att sänka sina kostnader och är därför numera en kostnadseffektiv organisation. För att SHR ska kunna bedriva sin verksamhet på oförändrad nivå, beräknar regeringen att anslaget 28:17 tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2008. Rooseum I enlighet med en skrivelse presenterad för regeringen i oktober 2006 planerar Malmö stad för den framtida verksamheten på Rooseum. Planen innefattar ett finansiellt och verksamhetsmässigt samarbete mellan Malmö stad, Region Skåne och staten. Diskussioner pågår med Moderna museet om att som en av flera aktörer vara involverad i verksamheten, bl.a. som kvalitetsgarant för den framtida satsningen. Förutsättningar för att projektet ska realiseras är bl.a. att nödvändiga resurser skjuts till och att lokalerna håller en tillfredställande säkerhetsnivå. Satsningen ligger väl i linje med målsättningen att sprida de statligt finansierade verksamheterna i hela landet. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att 3 miljoner kronor avsätts för Rooseums kommande verksamhet. Kroumata Kroumata är en slagverksensemble med sex tillsvidareanställda musiker vars verksamhet hittills har inrymts i Rikskonserters organisation. Ensemblen är uppsagd eftersom det inte är förenligt med Rikskonserters uppdrag att ha anställda musiker. Det är regeringens bedömning att Kroumata spelar stor roll för kulturlivet, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Därutöver har ensemblen också betydelse bl.a. för barn- och ungdomsverksamhet i Stockholm. Staten bör därför tillsammans med lokal och regional part möjliggöra en fortsatt verksamhet för ensemblen, efter det att dess anknytning till Rikskonserter upphör vid utgången av augusti 2008. Regeringen beräknar mot denna bakgrund att högst 700 000 kronor under 2008 och högst 2 miljoner kronor fr.o.m. 2009 bör avsättas förutsatt att framtida organisationsform och medfinansiering är utklarad. Regeringen avser att ge Kulturrådet i uppdrag att i samarbete med berörda arbeta vidare med dessa frågor och få en lösning till stånd. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Stiftelsen har 2006 och 2007 tillförts 2,5 miljoner kronor per år i särskilda tillskott för att upprätthålla sin verksamhetsnivå. Brist på leveranser av material att konservera och tillgängliggöra har dock skapat obalanser på metallsidan. Regeringen är därför inte beredd att tillföra ytterligare medel utöver den anslagsbas som gäller för bidraget till stiftelsen. Regeringen avser också att se över den nuvarande verksamheten med Kulturarvs-IT. Museum för scen- och musiksamlingarna Utredningen om scenkonstens dokumentation lämnade i juli 2006 sitt betänkande Klenoder i tiden (SOU 2006:68). Betänkandet har remissbehandlats. Överlag finns det ett betydande stöd bland remissinstanserna för utredningens förslag. Förslaget innebär ett sammanförande av museer och samlingar inom teater-, dans- och musikområdet. Statens musiksamlingar föreslås få ett vidgat uppdrag att säkerställa såväl dokumentationen inom hela området som bättre förutsättningar för utställningsverksamhet. Även föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern berörs i utredningen. Regeringen har för avsikt att tillsätta en särskild förhandlare för den fortsatta beredningen med berörda institutioner och att återkomma till riksdagen i ärendet under 2008. Översyn på begravningsområdet Regeringen avser att under hösten 2007 tillkalla en utredare med uppdrag att se över vissa frågor på begravningsområdet, bl.a. frågan om begravningsombud, nya gravskick samt frågan om variationerna i avgiftssatser för begravningsavgift. Etnisk och kulturell mångfald I den ekonomiska vårpropositionen föreslogs en särskild satsning för att främja etnisk och kulturell mångfald med 10 miljoner kronor åren 2008-2010. Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 har nyligen lämnat sitt betänkande Mångfald är framtiden (SOU 2007:50). Mot bakgrund av utredningens arbete avser regeringen att prioritera insatser för att utveckla internationella kontaktnät och konstnärligt utbyte med hjälp av den kompetens som finns i landet genom ökade flerkulturella erfarenheter. De närmare riktlinjerna för stödet kommer att bestämmas av regeringen. Remissbehandlingen avslutas i november 2007. Internationell verksamhet och internationellt samarbete Kulturen har fått en allt större roll i relationsskapandet med andra länder, inom områden som Sverigefrämjandet, demokratifrämjandet och utvecklingssamarbetet. Kulturens och mediernas roll för utvecklingen av demokrati och yttrandefrihet blir alltmer tydliga. Målen för kulturpolitiken respektive utrikespolitiken kan sammanfalla här. Konsekvensen av denna utveckling är att kulturskaparna både bör och ska få ta större plats i det internationella samtalet. Kulturpolitiskt motiverade projekt ger långsiktiga utrikespolitiska effekter. Kultursamarbete spelar en viktig roll för ömsesidigt kunskapsutbyte och en demokratisk samhällsutveckling. En betydande del av det statliga stödet till internationellt kulturutbyte utgörs av biståndsmedel. Statens kulturråd har fortsatt uppdraget att arbeta för en internationalisering inom hela verksamhetsområdet med omvärldsbevakning, samordning, bidragsgivning och information. Regeringen vill särskilt framhålla vikten av att Kulturrådet stärker samarbetet med aktörer inom biståndspolitiken och inom andra relevanta politikområden. Vidare ska rådet fortsatt arbeta för att integrera ett internationellt perspektiv i rådets hela bidragsgivning. För att främja ett ökat internationellt kulturutbyte beräknar regeringen att rådet tillförs ytterligare 3 miljoner kronor för internationell kulturverksamhet. Aktörer som inte redan får statligt verksamhetsstöd bör härvid beaktas liksom möjligheten till uppbyggnad av långsiktiga internationella nätverk. Verksamheten vid Statens kulturråd bör också kontinuerligt effektiviseras i syfte att förstärka rådets insatser för den internationella och interkulturella kulturverksamheten. Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet bör utvecklas vidare. Regeringen avser därför att stärka de insatser för internationellt utbyte på dansområdet, som inletts 2007, öka utbytet för konstnärer som arbetar med musik, teater och film samt stödja en internationell satsning på konsthantverket som tidigare utvecklats inom ramen för projektet Craft in Dialog. För ändamålet beräknar regeringen att sammanlagt 4 miljoner kronor avsätts för internationellt konstnärsutbyte. För att stärka det internationella utbytet inom litteraturområdet föreslår regeringen nya insatser. Förslaget redovisas närmare nedan. Det är viktigt att Sverige spelar en aktiv roll i det internationella samarbetet på kulturområdet, främst i förhållande till närområdet och inom EU. I det internationella arbetet är det också av stor betydelse att arbeta med klara och tydliga prioriteringar. De viktigaste arbetsuppgifterna för Regeringskansliet på det internationella området under det närmaste året är förberedelserna för ordförandeskapen i Nordiska ministerrådet 2008 och i EU:s ministerråd hösten 2009. Det nordiska ordförandeskapet på kulturområdet kommer att ha kreativitet som ett ledord. Frågor som gäller t.ex. barns och ungas skapande i skolan och kreativa näringar kommer att prioriteras. Ytterligare en viktig uppgift blir att vidareutveckla den nya strukturen för kultursamarbetet, i synnerhet de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna. När det gäller EU-arbetet domineras detta av planeringen inför ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009. Kommissionen har i maj 2007 lämnat Meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld. Från maj till november 2008 är Sverige ordförande i Europarådets ministerkommitté. Läsfrämjande insatser Att främja läsning och intresset för litteratur är en prioriterad fråga för regeringen, där kultur- och skolpolitiken har gemensamma mål. Genom Statens kulturråd fördelas stöd till folk- och skolbibliotekens inköp av främst barn- och ungdomslitteratur och läsfrämjande insatser. De läsfrämjande insatserna tar till vara olika aktörers initiativ och utveckling av nya samarbetsformer. I syfte att bl.a. stödja utvecklingen av nya metoder för att stimulera intresset för litteratur och läsning beräknar regeringen att det statliga stödet till läsfrämjande insatser ökar med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008. En utvecklad strategi för att främja läsandet kommer även att ingå i en kommande översyn av de litteraturpolitiska insatserna (jfr rskr. 2006/07:75). Bibliotek De avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Biblioteken kan även erbjuda kunskap och information. Det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle. För att stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgängligheten i framtiden i samhället avser regeringen att under mandatperioden utvärdera bibliotekslagen. Jämställdhet Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet lämnade i april 2006 sitt betänkande Plats på scen (SOU 2006:42). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet. Kulturlivet ska präglas av jämställdhet. Regeringen kommer att genomföra satsningar för att bidra till en mer jämställd scenkonst och kultursektor. Tre miljoner kronor kommer att avsättas under tre år för satsningar eller projekt inom främst scenkonstområdet som verkar stimulerande och stödjande i arbetet med att uppnå en mer jämställd scenkonst. Dessutom har Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och Jämo fått i uppdrag att vart tredje år gemensamt redovisa en fördjupad analys av jämställdheten inom scenkonstområdet. Av det stöd som Delegationen för fördelning av statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt fördelar avsätts 3 miljoner kronor under en treårsperiod för jämställdhetsprojekt som genomförs av organisationer inom kultursektorn. Kulturpolitisk översyn Regeringen har i juni 2007 tillsatt en kommitté för att utifrån kulturens egenvärde se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer (dir. 2007:99). Målen för kulturpolitiken ska prövas. Kommittén ska bl.a. behandla behovet av förändringar i de nationella målen för kulturpolitiken och möjligheterna till utveckling och förnyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Ytterligare områden som kommittén ska överväga är möjligheten att tydliggöra statens långsiktiga uppgifter och åtagande på kulturområdet, förutsättningar för att bredda ansvaret för kulturverksamheter i samhället hos både offentliga organ och enskilda aktörer samt prioriteringar för statens insatser bl.a. för hur kulturpolitiken kan samspela med andra relevanta samhällsområden. En målsättning bör också vara att stärka kulturpolitikens samverkan med andra politikområden såsom utbildningspolitiken, näringspolitiken och folkhälsopolitiken. Mot bakgrund av att kulturlivet finansieras till en förhållandevis liten omfattning av enskilda medel, ingår även i uppdraget att göra en fördjupad probleminventering av orsakerna till dessa förhållanden, med utgångspunkten att den enskilda finansieringen inom kulturlivet bör öka. Kommittén ska också behandla den statliga förvaltningsorganisationen inom kulturområdet, det statliga institutionsväsendet samt de statliga stödordningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008. Omlokaliseringar på kulturområdet Omlokaliseringen av Riksutställningars och Riksantikvarieämbetets verksamheter från Stockholm till Gotland ska vara slutförd i december 2007 respektive 2008. Myndigheterna har avtalat om förhyrning av nyuppförd byggnad i Visby. Riksutställningar flyttar in i de nya lokalerna från december 2007 och Riksantikvarieämbetet från oktober 2008. Omlokaliseringen medför stora påfrestningar och betydande merkostnader för myndigheterna, bl.a. beroende på deras behov av specialanpassade lokaler och ökade kostnader för transporter. För att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen avsätter regeringen 13 miljoner kronor till Riksutställningar för 2007 och 7 miljoner kronor för 2008, samt 23 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet för 2008. Därutöver har det tidigare aviserats att myndigheterna ska kompenseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Ökad samverkan mellan kultur och näringsliv Kulturen har fått och får allt större betydelse för företags och regioners utveckling. En ökad samverkan mellan kulturskapare och näringsliv kan öka kvinnors och mäns entreprenörskap i kultursektorn och stärka näringslivets konkurrenskraft. Genom att öka kompetensflödet mellan natur, kultur samt kulturarv och regioners näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer med nytänkande, vilket främjar en hållbar tillväxt både vad gäller upplevelseinriktad verksamhet, kreativa näringar liksom mer traditionella tillverknings- och tjänstenäringar. Ett utvecklat samarbete mellan närings-, regionala tillväxt- och kulturpolitiken har påbörjats. Näringsdepartementet och Kulturdepartementet kommer att inleda en dialog med aktörer inom kulturområdet och näringsliv under hösten 2007. Samverkan mellan natur- och kulturmiljösektorerna och de areella näringarna En helhetssyn på landskapet är viktig för hela Sveriges utveckling och innovationskraft på landsbygd såväl som i stad. Detta förutsätter bl.a. ett dynamiskt näringsliv på landsbygden som ger sysselsättning liksom en attraktivt livs- och boendemiljö där landskapets natur- och kulturvärden värnas. För en god livsmiljö i städerna är frågor om grönstruktur och tillgång till tätortsnära natur- och kulturvärden betydelsfull. Regeringen anser att det är viktigt att utarbeta tvärsektoriella samarbetsformer med ett brett ansvarstagande hos och samverkan mellan samhällets olika delar, när det gäller naturvärden, kulturvärden och sociala värden. Internationellt litteratursamarbete samt statens stöd till En bok för alla AB Regeringens bedömning: Det statliga stödet till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet bör förstärkas fr.o.m. 2008. Statens kulturråd bör få i uppdrag att ansvara för stödet till översättning av svensk litteratur och utveckla det internationella litteratursamarbetet. Staten bör inte ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB fr.o.m. 2008. Ärendet och dess beredning: Inom Kulturdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag om ett nytt statligt stöd till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. Stödet föreslogs fördelas av ett centrum för svensk litteratur, som utvecklas inom ramen för nuvarande Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI). Med anledning av detta föreslogs också vissa lagändringar. I promemorian föreslogs även att staten inte ska ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB när det nuvarande avtalet mellan parterna löper ut den 31 december 2007. Förslagen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet. Remissinstanserna: Förslaget om att återinföra och förstärka stödet till översättning av svensk litteratur till andra språk har ett brett stöd bland remissinstanserna. Även förslaget om ökade insatser för läsfrämjande har ett brett stöd bland remissinstanserna. Flera instanser framför dock invändningar mot den föreslagna organisationsformen och pekar bl.a. på riskerna för intressekonflikter. Vidare finns invändningar mot att centret på sikt skulle få ett läsfrämjande uppdrag på nationell nivå. Kritik riktas även mot förslaget att staten inte ska ingå ett nytt avtal med En bok för alla AB. Skälen för regeringens bedömning: Att stärka den svenska litteraturens ställning i utlandet är ett viktigt led i internationaliseringen inom litteraturområdet. Samtidigt behöver det kulturpolitiska perspektivet utvecklas och förtydligas. Mot denna bakgrund anser regeringen att det statliga stödet till översättning av svensk litteratur till andra språk bör återinföras och förstärkas fr.o.m. 2008. I enlighet med promemorians förslag bör det statliga stödet till översättning av svensk litteratur inte endast omfatta skönlitteratur (prosa, lyrik och dramatik) utan även facklitteratur samt i ökad utsträckning barn- och ungdomslitteratur. Även ett bidrag till provöversättningar av svensk litteratur bör inrättas inom ramen för stödordningen. Den närmare regleringen för översättningsstödet utformas av regeringen. Resebidrag och stipendier utgör ett värdefullt komplement till översättningsstödet i det internationella litteratursamarbetet. Regeringen avser därför att även förstärka det statliga stödet till internationell utbytesverksamhet för författare, översättare m.fl. Stödet till internationellt utbyte för författare och översättare m.fl. bör fördelas av Sveriges Författarfond. Det är av största vikt att insatserna för det internationella litteratursamarbetet hänger ihop och samordnas. Samarbetsformer mellan Statens kulturråd och Sveriges Författarfond bör därför utvecklas. Förslaget om ett nytt centrum för svensk litteratur tog fasta på att det internationella litteratursamarbetet kräver ett helhetsgrepp. Samtidigt byggde det på att centrets internationella uppdrag på sikt skulle kunna förenas med nationella uppgifter. Då flertalet remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget bedömer regeringen att det i nuläget inte är möjligt att skapa en samlad aktör utan betydande förändringar av den föreslagna organisationsformen. Regeringen avser därför att ge Statens kulturråd i uppdrag att ansvara för stödet till översättning av svensk litteratur till utomnordiska språk och utveckla det internationella litteratursamarbetet. Kopplingen till rådets övriga bidragsgivning på litteraturområdet är stark och bör tas till vara. Samtidigt är synligheten gentemot omvärlden en viktig förutsättning för det internationella litteratursamarbetet. För att uppnå ett så bra resultat som möjligt bör verksamheten ges en tydlig egen profil inom myndigheten. För översättningsstöd och internationellt utbyte på litteraturområdet beräknar regeringen sammanlagt 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008. Statens kulturråd och Sveriges Författarfond anvisas medel för att hantera stödinsatserna. För Svenska institutets del innebär detta att litteraturen fortsättningsvis jämställs med andra konstarter i den Sverigefrämjande verksamhet som syftar till att stärka bilden av Sverige i utlandet. Samverkan mellan Svenska institutet och Statens kulturråd samt med andra aktörer på litteraturområdet är angeläget för ett gott samlat resultat. Mot bakgrund av bokmarknadens positiva utveckling och den förstärkning av läsfrämjande insatser som föreslås i årets budgetproposition anser regeringen att staten inte ska förnya avtalet med En bok för alla AB. Regeringens förslag: 1 och 14 §§ lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde upphävs. Ärendet och dess beredning: I den nämnda promemorian om internationellt litteratursamarbete föreslogs ändringar i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter på Kulturdepartementets område. Promemorian har remiss-behandlats. Lagändringarna är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har framfört specifika synpunkter på lagförslagen. Skälen för regeringens förslag: Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) administrerade fram till 2002 det statliga stödet till bokhandeln med stöd av 1 § lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. Eftersom BFI inte längre har denna uppgift bör bestämmelsen upphävas. I 14 § samma lag regleras de myndighetsutövande uppgifter som utförts av Svenska språknämnden. Verksamheten i nämnden upphörde helt i april 2007, efter det att en ny organisation för den statliga språkvården genomförts med verkan från och med den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Eftersom verksamheten upphört bör bestämmelsen upphävas. 4.8 Budgetförslag 4.8.1 28:1 Statens kulturråd Tabell 4.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 47 644 Anslags- sparande -407 2007 Anslag 47 762 1 Utgifts- prognos 47 914 2008 Förslag 47 948 2009 Beräknat 49 053 2 2010 Beräknat 50 324 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 47 948 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 948 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Statens kulturråds förvaltningskostnader. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet som ska följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kulturverksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Statliga utställningsgarantier Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier. Verksamheten finansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Tabell 4.8 Statliga utställningsgarantier Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt-kostnad) Utfall 2006 0 845 845 0 Prognos 2007 0 1 000 1 000 0 Budget 2008 0 1 000 1 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:1 Statens kulturråd Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 47 762 47 762 47 762 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 356 1 465 2 740 Beslut -170 -174 -178 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 47 948 49 053 50 324 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För genomförande av undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) minskas anslaget med 170 000 kronor fr.o.m. 2008. Det under utgiftsområde 9 uppförda anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med motsvarande belopp. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 948 000 kronor anvisas under anslaget 28:1 Statens kulturråd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 49 053 000 kronor respektive 50 324 000 kronor. 4.8.2 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tabell 4.10 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 234 005 Anslags- sparande 2 184 2007 Anslag 281 305 1 Utgifts- prognos 258 710 2008 Förslag 208 588 2009 Beräknat 210 288 2 2010 Beräknat 210 288 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 210 288 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 210 288 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Regeringens överväganden Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 261 305 261 305 261 305 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 50 50 50 Beslut 7 056 8 756 8 756 Överföring till/från andra anslag -59 823 -59 823 -59 823 Övrigt Förslag/beräknat anslag 208 588 210 288 210 288 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att pröva förutsättningar för en fortsatt verksamhet vid Moomsteatern i Malmö. En förutsättning för ett statligt bidrag fr.o.m. 2009 är att samfinansiering sker med lokal eller regional part. Under 2008 hanteras ett eventuellt statligt stöd inom anslag 28:2. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 30 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008 för en utbyggnad av den s.k. alliansmodellen inom dans- och musikområdet. Vidare tillförs anslaget 10 miljoner kronor för främjande av etnisk och kulturell mångfald under åren 2008-2010. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 3 miljoner kronor för Statens kulturråds internationella verksamhet. Till följd av omprioriteringar inom politikområdet minskas anslaget med 11,9 miljoner kronor. Regeringen ser fördelar med en minskad grad av detaljstyrning av anslaget. Regeringen avser därför att fortsättningsvis minska andelen öronmärkta medel inom anslaget och i högre grad överlämna till Statens kulturråd att göra prioriteringar. Av det reformutrymme som skapades på anslaget 2007 omprioriteras 24,044 miljoner kronor inom politikområdet. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskas anslaget med 59,823 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 208 588 000 kronor anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 210 288 000 kronor respektive 210 288 000 kronor. 4.8.3 28:3 Nationella uppdrag Tabell 4.12 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 2 952 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 1 952 1 Utgifts- prognos 1 917 2008 Förslag 1 952 2009 Beräknat 1 952 2010 Beräknat 1 952 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Under anslaget beräknas medel för tidsbegränsade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2006-2008 är Skånes Arkivförbund innehavare av det nationella uppdraget inom arkivområdet och Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping inom området barn- och ungdomsteater. Regeringens överväganden Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:3 Nationella uppdrag Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 952 1 952 1 952 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 952 1 952 1 952 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande kommer en utvärdering av de nationella uppdragen att genomföras. Under tiden för utvärderingen sker en omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag. För 2007 och 2008 motsvarar neddragningen knappt 6 miljoner kronor. För 2009 uppgår neddragningen till knappt 8 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 952 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Nationella uppdrag för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 952 000 kronor respektive 1 952 000 kronor. 4.8.4 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tabell 4.14 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 151 057 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 152 583 1 Utgifts- prognos 142 117 2008 Förslag 158 353 2009 Beräknat 164 307 2 2010 Beräknat 171 084 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 158 353 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 158 353 tkr i 2008 års prisnivå. Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs under perioden den 1 januari 1997-31 december 2010 en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit uppgiften att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet mellan den 1 juli 1998 och den 31 december 2010. Anslagets ändamål är att finansiera denna försöksverksamhet. Regeringens överväganden Tabell 4.15 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 152 583 152 583 152 583 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 190 6 972 13 553 Beslut -9 870 -10 241 -10 664 Överföring till/från andra anslag 14 450 14 993 15 612 Övrigt Förslag/beräknat anslag 158 353 164 307 171 084 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 9,87 miljoner kronor. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar anslaget med 14,45 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 158 353 000 kronor anvisas under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 164 307 000 kronor respektive 171 084 000 kronor. 4.8.5 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater Tabell 4.16 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 874 656 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 898 962 1 Utgifts- prognos 871 064 2008 Förslag 926 071 2009 Beräknat 958 357 2 2010 Beräknat 989 581 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 932 831 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 940 387 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till sex riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater. Operan och Dramaten är nationalscener för opera och balett respektive talteater. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag - Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med regionala och lokala arrangörsföreningar, samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikproduktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verksamhet samfinansieras med Stockholms stad. Statsbidrag till Stiftelsen Drottningholms Teatermuseum utgår för att anordna teaterföreställningar, konserter eller liknande arrangemang på slottsteatern. Tabell 4.17 Ekonomisk redovisning för 2006 Tusental kronor Anslag Avgifter Bidrag Summa intäkter Operan 346 527 53 932 22 875 423 334 Dramaten 194 414 32 279 12 260 238 953 Riksteatern 257 416 33 422 20 050 310 888 Dansens Hus 21 015 17 938 8 282 47 235 Svenska rikskonserter 68 903 16 680 10 964 96 547 Drottningholms slottsteater 7 621 3 226 4 855 15 702 Summa 895 896 157 477 79 286 1 132 659 Regeringens överväganden Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 898 962 898 962 898 962 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 924 31 713 54 313 Beslut -12 215 -5 604 2 211 Överföring till/från andra anslag 32 400 33 287 34 095 Övrigt Förslag/beräknat anslag 926 071 958 357 989 581 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Operan Under 2007 avser regeringen att bevilja Operan ett engångsbidrag på 10 miljoner kronor för fortsatt utveckling av den konstnärliga verksamheten. Mot bakgrund av bedömningen i avsnitt 4.8 Politikens inriktning beräknar regeringen vidare att Operans bidrag ökar med 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2009 samt ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2010. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar bidraget med 34 357 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Operan 2008 till följd av pris- och löneomräkningen med 2 708 000 kronor. Dramaten Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskar bidraget med 2 041 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Dramaten på grund av pris- och löneomräkning med 1 554 000 kronor 2008. Riksteatern Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar bidraget med 442 000 kronor. Med anledning av omprioriteringar inom politikområdet minskas bidraget med 10 968 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Riksteatern till följd av pris- och löneomräkningen med 1 924 000 kronor 2008. Dansens Hus Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 836 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Dansens Hus till följd av pris- och löneomräkningen med 181 000 kronor 2008. Svenska rikskonserter Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 170 000 kronor. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier minskar bidraget med 358 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Rikskonserters till följd av pris- och löneomräkningen med 501 000 kronor 2008. Drottningholms slottsteater Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas bidraget med 226 000 kronor. Därutöver ökar bidraget till Drottningholms slottsteater på grund av pris- och löneomräkning med 56 000 kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 926 071 000 kronor anvisas under anslaget 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 958 357 000 kronor respektive 989 581 000 kronor. 4.8.6 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tabell 4.19 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 755 595 Anslags- sparande 1 2007 Anslag 763 228 1 Utgifts- prognos 722 664 2008 Förslag 755 586 2009 Beräknat 780 617 2 2010 Beräknat 806 275 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 755 586 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 755 586 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2008 får högst 500 000 kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 763 228 763 228 763 228 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 953 31 434 57 554 Beslut -26 568 -27 448 -28 350 Överföring till/från andra anslag 12 973 13 403 13 843 Övrigt Förslag/beräknat anslag 755 586 780 617 806 275 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 26,568 miljoner kronor. Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag och omläggningen till individuellt debiterade premier ökar anslaget med 12,973 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 755 586 000 kronor anvisas under anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 780 617 000 kronor respektive 806 275 000 kronor. 4.8.7 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tabell 4.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 160 404 Anslags- sparande 6 656 2007 Anslag 150 320 1 Utgifts- prognos 143 363 2008 Förslag 148 703 2009 Beräknat 150 003 2010 Beräknat 150 003 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse. m.m. Under anslaget får Statens kulturråd disponera medel för administration. För 2008 får högst 1 350 000 kronor disponeras. Regeringens överväganden Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 150 320 150 320 150 320 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -1 617 -317 -317 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 148 703 150 003 150 003 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 700 000 kronor för Kroumatas verksamhet under 2008. Från och med 2009 beräknas anslaget tillföras 2 miljoner kronor årligen. Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 2,317 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 148 703 000 kronor anvisas under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 150 003 000 kronor respektive 150 003 000 kronor. 4.8.8 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tabell 4.23 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 46 554 Anslags- sparande 257 2007 Anslag 47 284 1 Utgifts- prognos 46 689 2008 Förslag 47 653 2009 Beräknat 49 436 2 2010 Beräknat 51 466 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 47 653 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 653 tkr i 2008 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Anslaget används dessutom för bidrag till tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Den statliga invandrarlånecentralen utgör även bas för det Internationella biblioteket som bildades i Stockholm under 2000. Regeringens överväganden Tabell 4.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 47 284 47 284 47 284 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 369 2 152 4 182 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 47 653 49 436 51 466 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 653 000 kronor anvisas under anslaget 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 49 436 000 kronor respektive 51 466 000 kronor. 4.8.9 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tabell 4.25 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 121 451 Anslags- sparande 2 878 2007 Anslag 124 382 1 Utgifts- prognos 124 979 2008 Förslag 124 182 2009 Beräknat 124 182 2010 Beräknat 124 182 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för stöd till utgivning och distribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska, sortimentsstöd till bokhandeln samt ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslagets ändamål är även att finansiera utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare används anslaget till produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till biblioteken. Verksamhetsstöd lämnas inom tidskriftsstödet till tidskriftsverkstäder. Regeringens överväganden Tabell 4.26 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 124 382 124 382 124 382 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -200 -200 -200 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 124 182 124 182 124 182 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 10 miljoner kronor för internationellt samarbete och utbyte på litteraturområdet samt för läsfrämjande insatser. Till följd av omprioriteringar inom politikområdet minskas anslaget med 10,2 miljoner kronor, vilket motsvarar bidraget till En bok för alla AB. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 124 182 000 kronor anvisas under anslaget 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 124 182 000 kronor respektive 124 182 000 kronor. 4.8.10 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Tabell 4.27 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 291 136 Anslags- sparande 6 864 2007 Anslag 275 000 1 Utgifts- prognos 270 582 2008 Förslag 75 000 2009 Beräknat 25 000 2010 Beräknat 0 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för att finansiera sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Access-projektet. Regeringens överväganden Tabell 4.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 275 000 275 000 275 000 Förändring till följd av: Beslut -200 000 -250 000 -275 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 75 000 25 000 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. För 2008 beräknar regeringen 75 miljoner kronor till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Därmed kan projekt som redan påbörjats få en fortsättning och ett avslut. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 75 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 25 000 000 kronor. 4.8.11 28:11 Talboks- och punktskriftsbibilioteket Tabell 4.29 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 72 357 Anslags- sparande -1 339 2007 Anslag 69 606 1 Utgifts- prognos 67 633 2008 Förslag 70 104 2009 Beräknat 71 688 2 2010 Beräknat 73 526 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 70 104 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 70 104 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader och verksamhet. TPB är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgodose funktionshindrade personers behov av litteratur. Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestuderande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverksamheten anvisas under utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget 25:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som ska främja och utveckla punktskriften för synskadade. Myndighetens intäkter uppgick under 2006 till ca 111 miljoner kronor och utgörs av anslag, avgifter, andra ersättningar och bidrag. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009-2011. Tabell 4.30 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2006 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010-2011 Ingående åtaganden 1 978 2 411 4 500 5 000 ? Nya åtaganden 2 411 4 500 4 500 ? ? Infriade åtaganden -1 978 -2 411 -4 000 -2 500 -2 500 Utestående åtaganden 2 411 4 500 5 000 ? ? Erhållet/föreslaget bemyndigande 5 000 5 000 5 000 ? ? Regeringens överväganden Tabell 4.31 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 69 606 69 606 69 606 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 498 2 082 3 920 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 70 104 71 688 73 526 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 70 104 000 kronor anvisas under anslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 71 688 000 kronor respektive 73 526 000 kronor. 4.8.12 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tabell 4.32 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 15 428 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 15 428 1 Utgifts- prognos 14 975 2008 Förslag 15 686 2009 Beräknat 16 026 2 2010 Beräknat 16 429 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 15 686 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 686 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2006 till den 31 december 2008. Intäkterna från försäljning m.m. uppgick 2006 till 15,5 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.33 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 15 428 15 428 15 428 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 258 598 1 001 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 15 686 16 026 16 429 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 15 686 000 kronor anvisas under anslaget 28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 16 026 000 kronor respektive 16 429 000 kronor. 4.8.13 28:13 Institutet för språk och folkminnen Tabell 4.34 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 34 582 Anslags- sparande 2 567 2007 Anslag 44 804 1 Utgifts- prognos 45 560 2008 Förslag 45 356 2009 Beräknat 46 339 2 2010 Beräknat 47 467 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 45 356 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 45 356 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används till förvaltningskostnader för Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten är en central myndighet på språkets området och har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Vidare ska institutet bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Institutets verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Stockholm. Regeringens överväganden Tabell 4.35 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:13 Institutet för språk och folkminnen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 44 804 44 804 44 804 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 552 1 535 2 663 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 45 356 46 339 47 467 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 356 000 kronor anvisas under anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 46 339 000 kronor respektive 47 467 000 kronor. 4.8.14 28:14 Statens konstråd Tabell 4.36 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 7 131 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 7 441 1 Utgifts- prognos 7 464 2008 Förslag 7 441 2009 Beräknat 7 614 2 2010 Beräknat 7 813 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 7 441 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 7 441 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Statens konstråds förvaltningskostnader. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Vid konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, ska Statens konstråd prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer för barn och ungdomar. Kvalificerade uppdrag ska spridas till många konstnärer. Regeringens överväganden Tabell 4.37 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:14 Statens konstråd Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 7 441 7 441 7 441 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 173 372 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 7 441 7 614 7 813 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 7 441 000 kronor anvisas under anslaget 28:14 Statens konstråd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 7 614 000 kronor respektive 7 813 000 kronor. 4.8.15 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tabell 4.38 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 39 990 Anslags- sparande 80 2007 Anslag 36 626 1 Utgifts- prognos 36 968 2008 Förslag 36 626 2009 Beräknat 36 626 2010 Beräknat 36 626 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare finansieras medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2009-2011. Tabell 4.39 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2006 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010?2011 Ingående åtaganden 10 838 9 932 8 917 10 000 ? Nya åtaganden 13 209 13 200 7 900 ? ? Infriade åtaganden -14 115 -14 215 -6 817 -7 500 -2 500 Utestående åtaganden 9 932 8 917 10 000 ? ? Erhållet/föreslaget bemyndigande 10 000 10 000 10 000 ? ? Regeringens överväganden Tabell 4.40 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 36 626 36 626 36 626 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 36 626 36 626 36 626 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 626 000 kronor anvisas under anslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 36 626 000 kronor respektive 36 626 000 kronor. 4.8.16 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tabell 4.41 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 1 893 Anslags- sparande 53 2007 Anslag 1 935 1 Utgifts- prognos 1 952 2008 Förslag 1 950 2009 Beräknat 1 996 2 2010 Beräknat 2 049 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 950 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 950 tkr i 2008 års prisnivå. Anlaget används till Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningskostnader. Nämnden ska ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration. Regeringens överväganden Tabell 4.42 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 935 1 935 1 935 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 15 61 114 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 950 1 996 2 049 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 950 000 kronor anvisas under anslaget 28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 996 000 kronor respektive 2 049 000 kronor. 4.8.17 28:17 Främjande av hemslöjden Tabell 4.43 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 20 566 Anslags- sparande 308 2007 Anslag 20 961 1 Utgifts- prognos 20 888 2008 Förslag 22 124 2009 Beräknat 22 606 2 2010 Beräknat 23 174 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 22 124 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 22 124 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar. Regeringens överväganden Tabell 4.44 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:17 Främjande av hemslöjden Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 20 961 20 961 20 961 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 163 623 1 166 Beslut 1 000 1 022 1 047 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 22 124 22 606 23 174 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1 miljon kronor för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 22 124 000 kronor anvisas under anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 22 606 000 kronor respektive 23 174 000 kronor. 4.8.18 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tabell 4.45 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 27 806 Anslags- sparande 3 2007 Anslag 27 673 1 Utgifts- prognos 27 995 2008 Förslag 27 673 2009 Beräknat 27 673 2010 Beräknat 27 673 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till bild- och formområdet, såsom statsbidrag till kulturella ändamål, statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Regeringens överväganden Tabell 4.46 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:18 Bidrag till bild- och formområdet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 27 673 27 673 27 673 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 27 673 27 673 27 673 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 27 673 000 kronor anvisas under anslaget 28:18 Bidrag till bild- och formområdet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive 27 673 000 kronor. 4.8.19 28:19 Konstnärsnämnden Tabell 4.47 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 13 845 Anslags- sparande 811 2007 Anslag 14 367 1 Utgifts- prognos 14 529 2008 Förslag 14 524 2009 Beräknat 14 853 2 2010 Beräknat 15 234 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 14 524 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 14 524 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Konstnärsnämndens förvaltningskostnader. Nämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 28:35 Filmstöd. Regeringens överväganden Tabell 4.48 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:19 Konstnärsnämnden Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 14 367 14 367 14 367 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 157 486 867 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 14 524 14 853 15 234 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 14 524 000 kronor anvisas under anslaget 28:19 Konstnärsnämnden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 14 853 000 kronor respektive 15 234 000 kronor. 4.8.20 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tabell 4.49 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 293 887 Anslags- sparande 3 392 2007 Anslag 298 900 1 Utgifts- prognos 289 844 2008 Förslag 305 231 2009 Beräknat 311 857 2 2010 Beräknat 319 685 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 305 231 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 305 231 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används bl.a. för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördelningen av ersättningen regleras i förordning. Riksdagen har gett regeringen till känna att förutsättningarna för att ge bild- och formkonstnärerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen bör prövas (bet. 2005/06:KrU10, rskr. 2005/06:206). Frågan hanteras inom ramen för kommittén för kulturpolitikens inriktning och arbetsformers uppdrag (dir. 2007:99). Statliga inkomstgarantier för konstnärer fördelas till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges Författarfond. Vidare lämnas bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, projektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer. De som enligt lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget. Regeringens överväganden Tabell 4.50 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 298 900 298 900 298 900 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 331 8 870 16 596 Beslut 4 000 4 087 4 189 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 305 231 311 857 319 685 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 4 miljoner kronor för att stärka Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 305 231 000 kronor anvisas under anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 311 857 000 kronor respektive 319 685 000 kronor. 4.8.21 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tabell 4.51 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 314 603 Anslags- sparande 7 804 2007 Anslag 317 927 1 Utgifts- prognos 311 318 2008 Förslag 319 197 2009 Beräknat 326 557 2 2010 Beräknat 335 051 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 319 197 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 319 197 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för förvaltningskostnader för Riksarkivet och landsarkiven. Arkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsarkiven är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktion som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län. Svensk museitjänst erbjuder förvaring, föremålsvård och andra näraliggande tjänster till bl.a. de statliga museerna. Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv. Myndigheternas avgiftsinkomster uppgick under 2006 till ca 101 miljoner kronor. Regeringens överväganden Tabell 4.52 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:21 Riksarkivet och landsarkiven Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 316 478 316 478 316 478 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 719 10 079 18 573 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 319 197 326 557 335 051 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 319 197 000 kronor anvisas under anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 326 557 000 kronor respektive 335 051 000 kronor. 4.8.22 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tabell 4.53 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 6 049 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 6 110 1 Utgifts- prognos 6 000 2008 Förslag 6 158 2009 Beräknat 6 292 2 2010 Beräknat 6 450 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 158 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 158 tkr i 2008 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional arkivverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Regeringens överväganden Tabell 4.54 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 6 110 6 110 6 110 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 48 182 340 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 158 6 292 6 450 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 158 000 kronor anvisas under anslaget 28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 6 292 000 kronor respektive 6 450 000 kronor. 4.8.23 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Tabell 4.55 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 4 323 Anslags- sparande 90 2007 Anslag 4 389 1 Utgifts- prognos 4 399 2008 Förslag 4 422 2009 Beräknat 4 525 2 2010 Beräknat 4 644 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 422 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 422 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används till uppgiften att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet ska minst ett band ges ut vart tredje år. Regeringens överväganden Tabell 4.56 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:23 Svenskt biografiskt lexikon Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 4 389 4 389 4 389 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 33 136 255 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 422 4 525 4 644 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 422 000 kronor anvisas under anslaget 28:23 Svenskt biografiskt lexikon för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 4 525 000 kronor respektive 4 644 000 kronor. 4.8.24 28:24 Riksantikvarieämbetet Tabell 4.57 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 187 640 Anslags- sparande 17 688 2007 Anslag 198 142 1 Utgifts- prognos 206 503 2008 Förslag 222 561 2009 Beräknat 204 081 2 2010 Beräknat 209 286 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 199 561 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 199 561 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltningskostnader. RAÄ är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ ska bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål. RAÄ ska också medverka i det internationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa frågor. RAÄ har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersökningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom ska RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området. Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2006 till ca 125 miljoner kronor, varav ca 105 miljoner kronor avser arkeologisk uppdragsverksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsinkomster samt inkomster från konserveringsverksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift. Tabell 4.58 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt- kostnad) Utfall 2006 107 508 117 824 -10 316 Prognos 2007 110 000 108 179 1 821 Budget 2008 150 000 150 000 0 Regeringens överväganden Tabell 4.59 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:24 Riksantikvarieämbetet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 198 142 198 142 198 142 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 419 5 939 11 144 Beslut 23 000 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 222 561 204 081 209 286 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 23 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 222 561 000 kronor anvisas under anslaget 28:24 Riksantikvarieämbetet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 204 081 000 kronor respektive 209 286 000 kronor. 4.8.25 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Tabell 4.60 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 263 574 Anslags- sparande -2 144 2007 Anslag 257 718 1 Utgifts- prognos 250 993 2008 Förslag 256 718 2009 Beräknat 256 718 2010 Beräknat 256 718 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och tillgängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för anslaget avsätts även medel för att täcka vissa arkeologiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dessutom lämnas medel för att täcka bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2009-2011. Tabell 4.61 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2006 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010-2011 Ingående åtaganden 75 725 75 546 89 972 100 000 ? Nya åtaganden 67 731 84 426 75 000 ? ? Infriade åtaganden -67 910 -70 000 -64 972 -70 000 -30 000 Utestående åtaganden 75 546 89 972 100 000 ? ? Erhållet/föreslaget bemyndigande 100 000 100 000 100 000 ? ? Regeringens överväganden Tabell 4.62 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:25 Bidrag till kulturmiljövård Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 257 718 257 718 257 718 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut -1 000 -1 000 -1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 256 718 256 718 256 718 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 miljon kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 256 718 000 kronor anvisas under anslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 256 718 000 kronor respektive 256 718 000 kronor. 4.8.26 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Tabell 4.63 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 235 000 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 305 000 1 Utgifts- prognos 299 533 2008 Förslag 395 000 2009 Beräknat 465 000 2010 Beräknat 460 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används av Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.64 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 305 000 305 000 305 000 Förändring till följd av: Beslut 90 000 160 000 155 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 395 000 465 000 460 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) att ersättningen ska uppgå till följande nominella belopp: för 2008 till 395 miljoner kronor samt för 2009 till 465 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 395 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 465 000 000 kronor respektive 460 000 000 kronor. 4.8.27 28:27 Centrala museer: Myndigheter Tabell 4.65 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 873 338 Anslags- sparande 14 675 2007 Anslag 840 586 1 Utgifts- prognos 838 926 2008 Förslag 885 267 2009 Beräknat 905 261 2 2010 Beräknat 928 414 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 885 267 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 885 267 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används till förvaltningskostnader för de centrala museer som är myndigheter. Följande centrala museer är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.66 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2007 1 2008 Statens historiska museer 76 045 76 627 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 85 577 87 196 Naturhistoriska riksmuseet 144 062 145 555 Statens museer för världskultur 137 870 142 130 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 37 375 37 869 Statens maritima museer 99 422 100 600 Arkitekturmuseet 35 580 33 941 Statens musiksamlingar 46 761 47 128 Statens försvarshistoriska museer 67 970 73 269 Moderna museet 109 924 110 952 Summa 840 586 855 267 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas särskilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2006 till ca 169 miljoner kronor. Tabell 4.67 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2005 2006 Statens historiska museer 18 834 6 529 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 53 074 55 489 Naturhistoriska riksmuseet 2 16 944 17 726 Statens museer för världskultur 14 591 13 368 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 8 743 7 815 Statens maritima museer 3 8 217 7 547 Arkitekturmuseet 4 857 6 423 Statens musiksamlingar 1 627 2 308 Statens försvarshistoriska museer 5 849 7 450 Moderna museet 30 358 28 702 Summa 163 094 153 357 1 I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. 2 Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 4.67 3 Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 4.68 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Cosmonova Tabell 4.68 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2006 17 161 16 618 543 Prognos 2007 17 400 17 400 0 Budget 2008 21 000 20 600 400 Vasamuseet Tabell 4.69 Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (Intäkt - kostnad) Utfall 2006 69 796 69 796 0 Prognos 2007 71 044 71 044 0 Budget 2008 80 050 80 050 0 Regeringens överväganden Tabell 4.70 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:27 Centrala museer: Myndigheter Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 838 556 838 556 838 556 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 711 26 823 48 957 Beslut 9 000 9 203 9 439 Överföring till/från andra anslag 30 000 30 678 31 462 Övrigt Förslag/beräknat anslag 885 267 905 261 928 414 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. För att ytterligare förbättra möjligheterna för verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde att långsiktigt fungera med bibehållen kvalitet beräknar regeringen att 3 miljoner kronor tillförs per år fr.o.m. 2008. För att finansiera en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping och därmed det långsiktiga bevarandet av DC 3:an beräknar regeringen att anslaget till Statens försvarshistoriska museer tillförs 5 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Som tidigare nämnts föreslår regeringen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet att 30 miljoner kronor överförs från det utgiftsområdet för att skapa ett nationellt museinätverk baserat på perioden kring det kalla kriget. Regeringen beräknar att Statens museer för världskultur tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008 i syfte att stärka verksamheten. För 2007 tillfördes Arkitekturmuseet engångsvis 2 miljoner kronor som fr.o.m. 2008 omprioriteras inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 885 267 000 kronor anvisas under anslaget 28:27 Centrala museer: Myndigheter för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 905 261 000 kronor respektive 928 414 000 kronor. 4.8.28 28:28 Centrala museer: Stiftelser Tabell 4.71 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 220 818 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 217 615 1 Utgifts- prognos 213 714 2008 Förslag 219 928 2009 Beräknat 224 701 2 2010 Beräknat 230 340 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 219 928 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 219 928 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till centrala museer som är stiftelser. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen. För Arbetets museum gäller stadgar som har fastställts av dess huvudmän. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum. Tabell 4.72 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2007 2008 Nordiska museet 103 436 104 850 Skansen 58 020 58 425 Tekniska museet 42 677 43 072 Arbetets museum 13 482 13 581 Summa 217 615 219 928 Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2006 till ca 122 miljoner kronor. Tabell 4.73 Sammanställning över avgiftsinkomsterna1 till Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2005 2006 Nordiska museet 19 307 17 148 Skansen 77 000 85 307 Tekniska museet 10 049 16 131 Arbetets museum 3 793 3 569 Summa 110 149 122 155 1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m. Regeringens överväganden Tabell 4.74 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:28 Centrala museer: Stiftelser Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 217 615 217 615 217 615 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 313 7 086 12 725 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 219 928 224 701 230 340 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 219 928 000 kronor anvisas under anslaget 28:28 Centrala museer: Stiftelser för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 224 701 000 kronor respektive 230 340 000 kronor. 4.8.29 28:29 Bidrag till regionala museer Tabell 4.75 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 152 220 Anslags- sparande 5 2007 Anslag 154 267 1 Utgifts- prognos 151 507 2008 Förslag 155 470 2009 Beräknat 160 723 2 2010 Beräknat 166 687 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 155 470 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 155 470 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till regionala museer. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) ska en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegränsade bidrag. Anslaget används även för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna. Regeringens överväganden Tabell 4.76 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:29 Bidrag till regionala museer Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 154 267 154 267 154 267 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 203 6 456 12 420 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 155 470 160 723 166 687 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 155 470 000 kronor anvisas under anslaget 28:29 Bidrag till regionala museer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 160 723 000 kronor respektive 166 687 000 kronor. 4.8.30 28:30 Bidrag till vissa museer Tabell 4.77 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 54 662 Anslags- sparande 1 2007 Anslag 54 323 1 Utgifts- prognos 53 349 2008 Förslag 55 521 2009 Beräknat 56 694 2 2010 Beräknat 58 082 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 55 521 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 55 521 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelsen Strindbergsmuseet delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter. Tabell 4.78 Sammanställning över medelstilldelningen Tusental kronor 2007 2008 1 Dansmuseet 9 672 10 019 Drottningholms teatermuseum 7 173 7 244 Millesgården 3 634 3 665 Thielska galleriet 2 685 2 716 Föremålsvård i Kiruna 14 826 12 468 Nobelmuseet 4 952 4 952 Svensk Form 8 249 8 325 Röhsska museet 1 002 1 002 Strindbergsmuseet 581 581 Judiska museet 602 602 Bildmuseet 743 743 Zornsamlingarna 204 204 Till regeringens disposition 2 030 3 000 Summa 56 353 55 522 1 Medelstilldelningen för 2008 är preliminär. Regeringens överväganden Tabell 4.79 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:30 Bidrag till vissa museer Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 56 353 56 353 56 353 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 724 1 930 3 356 Beslut -1 556 -1 589 -1 628 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 55 521 56 694 58 082 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att 0,944 miljoner kronor tillförs anslaget för fortsatt verksamhet i Rooseums lokaler. För verksamheten beräknas totalt 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008. För 2007 tillfördes Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna engångsvis 2,5 miljoner kronor som fr.o.m. 2008 omprioriteras inom politikområdet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 55 521 000 kronor anvisas under anslaget 28:30 Bidrag till vissa museer för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 56 694 000 kronor respektive 58 082 000 kronor. 4.8.31 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tabell 4.80 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 9 304 Anslags- sparande 15 162 2007 Anslag 9 898 1 Utgifts- prognos 12 890 2008 Förslag 9 898 2009 Beräknat 9 898 2010 Beräknat 9 898 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för stöd till icke-statliga kulturlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd. Regeringens överväganden Tabell 4.81 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 9 898 9 898 9 898 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 9 898 9 898 9 898 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 898 000 kronor anvisas under anslaget 28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive 9 898 000 kronor. 4.8.32 28:32 Riksutställningar Tabell 4.82 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 45 169 Anslags- sparande 1 329 2007 Anslag 58 572 1 Utgifts- prognos 56 176 2008 Förslag 53 030 2009 Beräknat 47 045 2 2010 Beräknat 48 215 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 46 030 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 46 030 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Riksutställningars förvaltningskostnader. Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse. Regeringens överväganden Tabell 4.83 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:32 Riksutställningar Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 45 572 45 572 45 572 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 458 1 473 2 643 Beslut 7 000 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 53 030 47 045 48 215 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen beräknar att Riksutställningar tillförs 7 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 53 030 000 kronor anvisas under anslaget 28:32 Riksutställningar för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 47 045 000 kronor respektive 48 215 000 kronor. 4.8.33 28:33 Forum för levande historia Tabell 4.84 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 40 741 Anslags- sparande -16 2007 Anslag 42 928 1 Utgifts- prognos 42 159 2008 Förslag 43 238 2009 Beräknat 44 214 2 2010 Beräknat 45 349 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 43 238 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 43 238 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för förvaltningskostnader för Forum för levande historia. Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Verksamheten ska syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad ska verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar och debatt m.m. Regeringen gav i december 2006 i uppdrag till Forum för levande historia att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 30 juni 2008. En delrapport ska lämnas senast den 1 oktober 2007. Regeringens överväganden Tabell 4.85 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:33 Forum för levande historia Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 42 928 42 928 42 928 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 310 1 286 2 421 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 43 238 44 214 45 349 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 43 238 000 kronor anvisas under anslaget 28:33 Forum för levande historia för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 44 214 000 kronor respektive 45 349 000 kronor. 4.8.34 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tabell 4.86 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall Anslags- sparande 80 2007 Anslag 80 1 Utgifts- prognos 79 2008 Förslag 80 2009 Beräknat 80 2010 Beräknat 80 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används till inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsgaranti får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier. Regeringens överväganden Tabell 4.87 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 80 80 80 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 80 80 80 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor. 4.8.35 28:35 Filmstöd Tabell 4.88 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 289 304 Anslags- sparande 26 2007 Anslag 299 324 1 Utgifts- prognos 293 984 2008 Förslag 309 324 2009 Beräknat 309 324 2010 Beräknat 309 324 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, att främja spridning och visning av värdefull film, att främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden samt att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd. Regeringens överväganden Tabell 4.89 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:35 Filmstöd Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 299 324 299 324 299 324 Förändring till följd av: Beslut 10 000 10 000 10 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 309 324 309 324 309 324 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 10 miljoner kronor årligen t.o.m. 2010 till följd av filmpolitiska satsningar under innevarande avtalsperiod. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 309 324 000 kronor anvisas under anslaget 28:35 Filmstöd för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive 309 324 000 kronor. 4.8.36 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tabell 4.90 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 35 333 Anslags- sparande 939 2007 Anslag 36 378 1 Utgifts- prognos 36 035 2008 Förslag 36 662 2009 Beräknat 37 683 2 2010 Beräknat 38 854 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 36 662 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 36 662 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet. Regeringens överväganden Tabell 4.91 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 36 378 36 378 36 378 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 284 1 305 2 476 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 36 662 37 683 38 854 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 36 662 000 kronor anvisas under anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 37 683 000 kronor respektive 38 854 000 kronor. 4.8.37 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tabell 4.92 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 3 855 Anslags- sparande -272 2007 Anslag 4 728 1 Utgifts- prognos 4 376 2008 Förslag 4 717 2009 Beräknat 4 827 2 2010 Beräknat 4 953 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 717 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 717 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för förvaltningskostnader för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund. Regeringens överväganden Tabell 4.93 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 4 728 4 728 4 728 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 -11 99 225 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 717 4 827 4 953 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 717 000 kronor anvisas under anslaget 28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 4 827 000 kronor respektive 4 953 000 kronor. 4.8.38 28:38 Stöd till trossamfund Tabell 4.94 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 54 188 Anslags- sparande 1 293 2007 Anslag 48 404 1 Utgifts- prognos 48 806 2008 Förslag 50 232 2009 Beräknat 50 232 2010 Beräknat 50 232 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för stöd till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Förutsättningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Under anslaget beräknas även medel till Skatteverket för kostnader för avgiftshjälp (se prop. 1998/99:124 s. 69 f.). Regeringens överväganden Tabell 4.95 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:38 Stöd till trossamfund Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 50 232 50 232 50 232 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 50 232 50 232 50 232 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 50 232 000 kronor anvisas under anslaget 28:38 Stöd till trossamfund för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 50 232 000 kronor respektive 50 232 000 kronor. 4.8.39 28:39 Skapande skola 1 Tabell 4.96 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall Anslags- sparande 0 2007 Anslag 0 Utgifts- prognos 0 2008 Förslag 55 000 2009 Beräknat 57 068 2 2010 Beräknat 59 422 3 1 Anslaget är nytt fr.o.m. 2008. 2 Motsvarar 55 000 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 55 000 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen innebär att skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget skapande sammanfaller. Regeringens överväganden Tabell 4.97 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 28:39 Skapande skola Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 0 0 0 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 Beslut 55 000 57 068 59 422 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 55 000 57 068 59 422 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 55 000 000 kronor anvisas under anslaget 28:3 Skapande skola för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 57 068 000 kronor respektive 59 422 000 kronor. 5 Politikområde 27 Mediepolitik 5.1 Omfattning Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och unga mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. 1.1 5.2 Utgiftsutveckling Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 1 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 5,6 6,4 6,5 6,5 6,6 6,8 27:2 Presstöd 512,2 567,1 516,1 567,1 567,1 567,1 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar 134,8 126,2 134,6 125,5 125,5 125,5 27:4 Radio- och TV-verket 12,1 12,0 11,9 14,5 13,1 13,4 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 9,6 10,5 10,6 11,1 11,3 11,6 Totalt för utgiftsområde 1 674,3 722,2 679,7 724,6 723,6 724,4 Anslag inom utgiftsområde 17 27:1 Statens biografbyrå 10,0 10,0 9,9 10,0 10,3 10,5 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 20,5 20,7 20,3 21,0 21,7 22,2 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 2,0 2,0 2,0 2,0 2,1 2,2 Totalt för utgiftsområde 17 33,3 33,1 32,7 33,6 34,5 35,3 Totalt för politikområde Mediepolitik 707,6 755,4 712,4 758,2 758,1 759,8 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 5.3 Mål Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1 utg. omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). 5.4 Resultatredovisning 5.4.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst Verksamheten vid programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningarna ska vara tillgängliga i hela landet och programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Hänsyn ska tas till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Resultat Den nuvarande tillståndsperioden för SVT, SR och UR inleddes den 1 januari 2007 och pågår t.o.m. den 31 december 2009. Programföretagen följer varje år upp hur uppdraget genomförts i de s.k. public service-redovisningarna. De redovisningar som programföretagen har lämnat för 2006 avser det sista året i den förra tillståndsperioden och är kopplade till de då gällande sändningstillstånden och anslagsvillkoren. Sveriges Television AB (SVT) Kärnan i SVT:s utbud utgörs av huvudkanalerna SVT1 och SVT2. Utöver dessa finns temakanalerna SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen (som är ett samarbete med UR), text-TV, webb med mobila tjänster samt en utlandskanal. Under 2006 sände huvudkanalerna SVT1 och SVT2 sammanlagt 9 019 timmar i hela landet. Det regionala utbudet i SVT producerades under 2006 vid 30 redaktioner fördelade på 11 huvudredaktioner och 19 lokalredaktioner. SVT hade under året 2 150 timmar regionala sändningar, vilket ur tittarens perspektiv innebar möjlighet att se 195 timmar med regionalt producerade program. Fakta är den största programkategorin i SVT:s utbud och utgjorde 37 procent av det rikssända utbudet under 2006. Därefter följer fiktion, som stod för 24 procent. SVT:s programverksamhet för barn och unga spänner över genrerna fakta, nyheter, fiktion, musik, nöje och sport. SVT sänder även barnprogram för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade. I SVT1 och SVT2 sändes 818 timmar barn- och ungdomsprogram under 2006, vilket innebär en liten minskning sedan föregående år. I Barnkanalen sändes 3 391 timmar för barn och ungdomar under året. Utbudet av program för språkliga och etniska minoriteter minskade något 2006 jämfört med 2005. Sedan 2001, som var första året i den förra tillståndsperioden, har dock utbudet ökat. SVT beaktar funktionshindrades behov dels genom att göra programutbudet i sin helhet mer tillgängligt för främst döva och hörselskadade personer, dels genom program som vänder sig till särskilda grupper. Ett mål under tillståndsperioden var att minst 50 procent av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung skulle vara textad vid utgången av perioden. Andelen textade program 2006 var 57 procent. Utbudet på teckenspråk har ökat med 42 procent sedan 2001. Sveriges Radio AB (SR) SR sänder i fyra rikstäckande kanaler, 26 lokala kanaler, i utlandssändningar samt i en digital finskspråkig kanal. Utöver dessa kanaler har SR ett kompletterande utbud som sänds digitalt i DAB-nätet och som webbradio. Några kanaler är även tillgängliga via mobiltelefonnäten. SR har redaktioner på 50 olika orter. Av sändningstiden för allmänproduktion i rikssändningarna utgörs 57 procent av lokal produktion. Det programområde som har den största sändningstidsandelen är musik som upptog 48 procent av sändningstiden 2006, följt av aktualiteter/samhälle med 19 procent av sändningstiden. SR:s utbud av program för barn och unga är inriktat mot olika målgrupper. Utbudet för barn 4-14 år minskade något 2006 i timmar räknat jämfört med året innan. Utbudet för unga 15-25 år ökade kraftigt under 2006 beroende på att en ny ungdomskanal startade över Malmöområdet. SR:s utbud på minoritetsspråk har ökat under tillståndsperioden för samtliga språk. Även utbudet på invandrarspråk har ökat. SR uppger i sin redovisning att uppdraget att beakta funktionshindrades behov det senaste året har integrerats i den dagliga verksamheten på ett tydligare sätt, vilket gäller både programinnehåll och tillgänglighet. Dialogen med såväl lyssnare som intresseorganisationer kring ljudkvalitet och hörbarhet har ökat under 2006. SR-webben uppges spela en central roll för att underlätta för funktionshindrade personer att ta del av program och övrig SR-produktion. Sveriges Utbildningsradio AB (UR) UR arbetar flermedialt med TV, radio och webb. Även text-TV och trycksaker har viktiga pedagogiska uppgifter i UR:s utbud. Programverksamheten avser utbildningsområdena förskola, barn- och ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. UR:s utbud består av utbildningsprogram och folkbildningsprogram varav utbildningsprogrammen under 2006 uppgick till 68 procent. Några fokusområden under 2006 var hållbar utveckling, matematik och demokratifrågor. UR:s sändningsvolym i TV uppgick till 1 739 timmar 2006, vilket var en ökning med 25 procent jämfört med 2005. Ökningen berodde främst på att Kunskapskanalen sände även under lördagar och söndagar. I radio var sändningsvolymen 584 timmar vilket var en mindre ökning jämfört med 2005. UR:s förstasändningar i TV för språkliga och etniska minoriteter ökade under 2006, liksom sändningarna i TV och radio av program om och för funktionshindrade. I grundskolan som helhet använde 74 procent av lärarna bild- och ljudmaterial från UR i undervisningen under läsåret 2005/2006. Användningen var störst i årskurserna fyra till sex. En ökning av UR-användningen har skett på samtliga stadier under tillståndsperioden. Utlåningsstatistiken från mediecentralerna visar på en kontinuerlig ökning av användningen av UR-videoband medan användningen av ljudband minskar. Granskningsnämndens bedömning Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att granska om public service-redovisningarna ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur företagens uppdrag fullgjorts. Nämnden har bedömt att redovisningarna avseende 2006 är väl genomförda men har lämnat vissa synpunkter. När det gäller SVT anser nämnden att redovisningen behöver förbättras i fråga om program för funktionshindrade. SR:s redovisning behöver enligt Granskningsnämnden förbättras i fråga om program för barn och ungdom och program för språkliga och etniska minoriteter. När det gäller UR:s redovisning anser nämnden att den har brister i fråga om program för språkliga och etniska minoriteter och utomståendes medverkan. Analys och slutsatser Radio och TV i allmänhetens tjänst bidrar genom sitt uppdrag till att uppfylla samtliga delar av det mediepolitiska målet, och verksamheten är därmed en central del av mediepolitiken. Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare (Ku 2007:04) att utifrån de gällande villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod, som inleds den 1 januari 2010. Utgångspunkten är att verksamheten ska ges bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. 5.4.2 Lokal icke-kommersiell radio och TV Lokal icke-kommersiell radio och TV bidrar till yttrandefrihet och mångfald inom medieområdet genom att möjliggöra för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten. Resultat I regleringsbrevet för 2007 fick Radio- och TV-verket i uppdrag att kartlägga och dokumentera dagens situation för lokal icke-kommersiell radio och TV. Myndigheten ska därefter analysera framtidsförutsättningarna för dessa medier samt lämna förslag till eventuella förändringar. Analys och slutsatser Regeringen avvaktar Radio- och TV-verkets redovisning av uppdraget som ska lämnas senast den 31 oktober 2007. 5.4.3 Digital-TV-övergången Övergången från analog till digital sändningsteknik för marksänd TV beslutades av riksdagen 2003. Motivet för övergången är att framtidssäkra en TV-distribution som säkerställer tillgänglighet och mångfald i programutbudet. Resultat Under hösten 2006 och våren 2007 har etapp tre och fyra av digital-TV-övergångens sammanlagt fem etapper genomförts. Den återstående etappen kommer att genomföras under hösten 2007 vilket innebär att all marksänd TV i Sverige kommer att distribueras med digital teknik vid ingången av 2008. Digital-tv-kommissionen har regeringens uppdrag att planera och följa övergången till digital marksänd TV. Kommissionen konstaterar i sin rapport för 2006 att utbyggnaden av sändarnäten under året har resulterat i att tillgången till regionala sändningar från SVT har förbättrats liksom tillgången till det sändningsnät där bl.a. TV 4 ingår. Rapporten lyfter fram att de frekvensomläggningar som sker på själva övergångsdagen innebär en komplicerande faktor, eftersom alla hushåll måste göra en ominstallation av mottagningsutrustningen. Samtidigt medför frekvensomläggningen att hushållens mottagningsmöjligheter optimeras, framför allt med avseende på SVT:s sändningar. Etapp tre och fyra av övergången har omfattat drygt 40 procent av Sveriges hushåll. De två etapperna har kunnat genomföras helt enligt den plan som beslutades av den tidigare regeringen. I etapp fyra har Stockholm ingått som första storstad. Den informationsstrategi som togs fram av Digital-tv-kommissionen redan inför den första etappen av övergången hösten 2005 har bibehållits och utvecklats. I nära samarbete med de berörda aktörerna har kommissionen riktat sin informationsinsats bl.a. mot berörda kommuner, återförsäljare, fastighetsägare, grupper med särskilda behov och direkt till enskilda hushåll. En informationsbroschyr har skickats till samtliga hushåll i god tid före övergången i respektive område. Denna har kompletterats med bl.a. informationsmöten, utbildning av informatörer, lokal mediebevakning och lokal annonsering. Framför allt Teracom och SVT har också genomfört egna informationsinsatser i samband med övergången. Den samlade resultatbedömningen i kommissionens rapport visar att de berörda hushållen under etapp tre och fyra har varit väl informerade och haft en hög kännedom inför övergångsdagen. Kommissionens eftermätningar har visat att endast ett mycket litet antal hushåll har upplevt allvarliga störningar under övergångsperioden. Digital-TV-övergången i Stockholm och utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Inför övergången till digitala sändningar i Stockholm den 12 mars 2007 beslutade regeringen att meddela Sverigefinska Riksförbundet ett digitalt sändningstillstånd för en finsk kanal i Stockholm, Västerås och Uppsala. Samtidigt upphörde det tidigare analoga tillståndet. Genom beslutet säkerställs att en finsk kanal kan sändas fritt tillgänglig även framöver. Det utökade sändningsområdet som nu också omfattar Uppsala och Västerås innebär att ett betydligt större antal finskspråkiga hushåll kan ta emot kanalen utan någon extra kostnad. Den digitala tekniken möjliggör sändningar till ett större område utan ökad statlig finansiering. Analys och slutsatser Digital-TV-övergången har under hösten 2006 och våren 2007 skett helt enligt den plan som 2005 beslutades av den tidigare regeringen. Med utgångspunkt i Digital-tv-kommissionens rapport gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna för att informera berörda hushåll har varit framgångsrika. Genom att sändningsområdet för en fritt tillgänglig finsk kanal har kunnat ökas har den svenska delen av TV-utbytet mellan Sverige och Finland stärkts. 5.4.4 Digital radio Utvecklingen av nya digitala sändningstekniker för ljudradio skapar möjlighet att förbättra tillgängligheten och öka mångfalden i programutbudet. Resultat Den tidigare regeringen gjorde i december 2005 bedömningen att det inte fanns skäl att för tillfället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistributionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av de digitala sändningarna med DAB-teknik (skr. 2005/06:66, bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192). I skrivelsen konstaterades att flera tekniska lösningar finns eller håller på att utvecklas för digital distribution av ljudradio. Vidare konstaterades att andra tekniska lösningar än DAB, exempelvis samarbete mellan radio och TV, inte prövats fullt ut. Radio- och TV-verket fick i januari 2006 i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med branschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. Den andra delrapporten med anledning av uppdraget lämnades i juni 2007 och består bl.a. av fördjupade beskrivningar och jämförelser av olika digitalradiotekniker samt en redovisning av teknikernas för- och nackdelar ur olika perspektiv. Uppdraget ska slutligt redovisas den 30 juni 2008. Analys och slutsatser De senaste årens utveckling på digitalradioområdet innebär att det finns ett behov av en fortsatt analys av olika teknikers för- och nackdelar. Radio- och TV-verkets redovisning av uppdraget har betydelse för framtida ställningstaganden angående den digitala radion. 5.4.5 Dagspressen Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Resultat Presstödet, som lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd, har under 2006 uppgått till totalt 512,2 miljoner kronor. Driftsstödet har uppgått till 429,6 miljoner kronor och betalats ut till 73 tidningar, varav 23 är hög- och medelfrekventa (3-7 nr/vecka) och 50 lågfrekventa (1-2 nr/vecka). Distributionsstöd har utbetalats med 73,2 miljoner kronor till 139 tidningar, varav 104 är hög- och medelfrekventa och 35 lågfrekventa. Vidare har 9,4 miljoner kronor i särskilt distributionsstöd för lördagsutdelning utbetalats till 75 tidningar, samtliga hög- och medelfrekventa. Riksdagen beslutade i juni 2006 om nya villkor för driftsstödet (prop. 2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Ändringarna notifierades till Europeiska kommissionen som genom generaldirektoratet för konkurrens (GD Konkurrens) har meddelat att de nya reglerna inte kan godkännas eftersom det efter en preliminär bedömning inte kan uteslutas att de strider mot EG-fördragets regler om statligt stöd. Med hänsyn till beskedet från GD Konkurrens beslutade riksdagen i december 2006 att de förändrade villkoren för driftsstödet inte skulle träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt som regeringen bestämmer (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48). Det särskilda distributionsstödet för lördagsutdelning upphörde vid utgången av 2006 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 1, bet. 2006/07:KU1, rskr. 2006/07:48). Analys och slutsatser Utgifterna för presstödet låg på ungefär samma nivå under perioden 2002-2005 men ökade 2006 på grund av att ytterligare en högfrekvent dagstidning beviljades driftsstöd med 15,3 miljoner kronor. Sedan ett antal år tillbaka minskar den totala tidningsupplagan i Sverige samtidigt som antalet dagstidningar har varit relativt konstant. Vad gäller tidningar som får driftsstöd har såväl antal som upplaga legat på ungefär samma nivå sedan 2003. 5.4.6 Taltidningar Syftet med stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll. Resultat Vid utgången av 2006 utgavs sammanlagt 96 taltidningar. 66 var radiotidningar, 12 kassettidningar, tre CD-tidningar och 19 RATS-tidningar, dvs. taltidningar som använder talsyntesteknik. Av dessa kom tre tidningar ut som både radio- och RATS-tidning och en tidning gavs ut som både radio- och kassettidning. Stödet till radio- och kassettidningar uppgick under 2006 till 134,8 miljoner kronor. Sett över en femårsperiod är det totala antalet taltidningar som ges ut ungefär konstant. Under 2006 tillkom en kassettidning medan två tidningar bytte från kassett- till CD-tidning. Antalet RATS-tidningar är relativt konstant sedan 2004. Antalet taltidningsabonnemang uppgick i slutet av 2006 till 7 938, varav 6 714 avsåg radiotidningar, 420 kassettidningar, 156 CD-tidningar och 648 RATS-tidningar. Antalet taltidningsabonnenter har minskat de senaste åren. Radiotidningarna har tappat flest abonnenter, från 8 079 till 6 714 abonnenter mellan 2000 och 2006. Nedgången fortsatte även under 2006, vilket enligt Taltidningsnämnden till stor del beror på bristande tillgång på mottagare. Trenden första halvåret 2007 är dock att antalet abonnenter ökar. Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om RATS-abonnenterna till större delen utgörs av män. Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar. En målsättning för Taltidningsnämndens verksamhet är att en större andel av taltidningarna ska distribueras med digital teknik och myndigheten ska verka för detta särskilt vid start av nya taltidningar. Anslaget har höjts tillfälligt med 25 miljoner kronor för finansiering av inköp av nya, mer användarvänliga radiotidningsmottagare som kan ta emot analoga sändningar och som också är förberedda för att ta emot digitala sändningar. Leveransen inleddes i januari 2006 och fram till i juli 2007 har ca 5 000 mottagare levererats till abonnenterna. Myndigheten beräknar att samtliga mottagare ska vara utbytta under 2008. Taltidningsnämnden började under 2006 byta ut RATS-abonnenternas datorer mot mobiltelefoner med en förbättrad talsyntes. I slutet av året hade mobiltelefoner levererats till 560 av abonnenterna. Enligt myndigheten kommer övergången till modernare mottagare för radiotidningar och RATS att dels öka antalet radiotidningsabonnenter, dels locka nystartade tidningar att välja RATS som teknik för sin taltidningsutgivning. Flera tidningsföretag har under 2006 lagt ut sin taltidningsproduktion på externa företag och i vissa fall sker centraliseringar och hopslagningar inom tidningskoncerner. Taltidningsnämnden bedömer att denna utveckling på sikt leder till minskade kostnader för tidningsföretagen, och har därför beslutat att genomföra en översyn av nivåerna i schablonersättningarna till radio-, kassett- och CD-tidningarna. Översynen beräknas vara slutförd under 2007. Analys och slutsatser Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Taltidningsabonnenterna har blivit allt färre de senaste åren, vilket till en del kan förklaras av en bristande tillgång på mottagare. För närvarande pågår en övergång till modernare teknik för mottagning av radio- och RATS-tidningar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om Taltidningsnämndens satsningar är tillräckliga för att långsiktigt vända den vikande trenden. 5.4.7 Skadligt medieinnehåll Medier har stor genomslagskraft, vilket är särskilt viktigt att uppmärksamma när det gäller barn och ungdomar. Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll är FN:s barnkonvention som föreskriver att barn ska ha en generell rätt till yttrande- och informationsfrihet, men samtidigt skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd. Resultat Granskning av film Statens biografbyrå granskar filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning samt fastställer åldersgränser för de filmer som granskas. Åldersgränserna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada. Av de långfilmer som granskades under 2006 blev 26 procent helt barntillåtna medan 23 procent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har både andelen filmer som blivit barntillåtna och andelen filmer med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå. Alla framställningar som granskades under 2006 godkändes för visning. Av de videogram som lämnades in för frivillig granskning, ej avsedda för offentlig visning, godkändes en framställning först efter att en sekvens klippts bort då den innehöll grovt sexuellt våld och bedömdes vara förråande enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Risker i det nya medielandskapet Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Medierådet har under 2006 för andra året i rad producerat "Ungar & Medier", en omfattande studie av hur barn och unga använder och upplever olika medier. Studien visar bl.a. att i stort sett alla 12 till 16-åringar använder Internet och drygt hälften av dem dagligen. Internetanvändningen ökar också bland yngre barn. Bland 9 till 12-åringar använder 28 procent Internet varje dag, jämfört med 17 procent året innan. Medierådet har under 2005 och 2006 tillsammans med Myndigheten för skolutveckling tilldelats EU-medel för att vara svenskt centrum för säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Medierådet och Myndigheten för skolutveckling har under denna period drivit kampanjen "Det unga Internet" i form av ett stort antal regionala seminarier. Under 2007 fortsätter Medierådets regionala seminarier om "Det unga Internet", nu med målgruppen socialtjänst och skolhälsovård samt skolledare. BRIS ingår som samarbetspartner genom att tillhandahålla en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få råd och stöd. Medierådet har även i uppdrag att samarbeta med berörda branscher i syfte att uppmuntra självreglering. Under 2006 tog Medierådet i samverkan med IT-företagen fram en guide som riktar sig till vuxna med tips om barns och ungas användning av mobiltelefoner. Orsaken är att den nya generationens mobiltelefoner också erbjuder tillgång till bl.a. Internet och TV. Radio och TV Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) får inte TV-program som innehåller verklighetstroget våld eller pornografiska bilder sändas vid vissa tider och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se dem. TV-reklam riktad till barn under tolv år är förbjuden. Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att i efterhand granska programinslag utifrån både lagstiftningen och sändningstillståndens bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft. Granskningsnämnden fällde under 2006 tre program som innehöll våld- och sexscener för brott mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft. Ett av programmen anmäldes av nämnden till Justitiekanslern som ansåg att sändningen även stred mot bestämmelsen om våldsskildringar i radio- och TV-lagen. Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Statens biografbyrås arbete med filmgranskning, innebärande att alla biograffilmer som visas offentligt har prövade åldersgränser, minskar risken för psykisk skada för barn och unga som tittar på film. Medierådets verksamhet bidrar till en ökad kunskap om barns och ungas mediesituation och regeringen bedömer att den ökade kunskapen och insatserna för att stärka självregleringen inom området minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Med utgångspunkt i Granskningsnämndens efterhandsgranskning gör regeringen bedömningen att programbolagen har god kunskap om och efterföljer gällande bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft. 5.4.8 Uppföljning av medieutvecklingen Information om utvecklingen inom medieområdet gör det möjligt att bl.a. kunna följa resultaten i förhållande till de mediepolitiska målen. Resultat Flera aktörer arbetar med att ta fram information om utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket har i uppdrag att löpande förse Kulturdepartementet med information om utvecklingen inom medieområdet samt publicera statistik och annan information beträffande ägande- och branschstrukturer, teknik samt ekonomi inom medieområdet. Årligen publicerar verket bl.a. rapporten Medieutveckling. Granskningsnämnden för radio och TV lämnar varje år minst en rapport om radio- och TV-företagens programverksamhet. Skriften "Granskat och klart" innehåller bl.a. referat av de beslut som har fattats vid sammanträde med nämnden samt av nämndens ordförande de senaste månaderna. Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet informerar om bl.a. forskningsresultat på medieområdet. Nordicom tar också fram mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern som belyser medieanvändning i Sverige. Presstödsnämnden publicerar årligen skrifter om utvecklingen på dagspressmarknaden, bl.a. Dagspressens ekonomi. Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett organ under Europarådet, till vilket Sverige årligen bidrar med medel. Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området. Analys och slutsatser Medieområdet utvecklas och förändras snabbt. Regeringen bedömer att den uppföljning av utvecklingen som bedrivs på mediemyndigheterna och andra institutioner är av stor betydelse bl.a. för att ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området. De utredningar som regeringen har tillsatt rörande radio och TV i allmänhetens tjänst samt om kommersiell radio kommer att bidra med ytterligare underlag. 5.4.9 Europeiska unionen Resultat Under 2006 och 2007 har det pågått en revidering av TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG). Europeiska kommissionen beslutade den 13 november 2005 om förslag till ändringar i direktivet (KOM(2005) 646 slutlig). Efter ett års förhandlingar i rådet fattades ett politiskt beslut om direktivets utformning vid rådsmötet den 13 november 2006. Sex länder, däribland Sverige, valde att inte ställa sig bakom beslutet bl.a. med hänvisning till att förhandlingar fortfarande pågick och att Europaparlamentet inte hade genomfört sin första läsning ännu. Efter Europaparlamentets första beslut i december 2006 och fortsatta förhandlingar inom rådet samt mellan rådet och parlamentet kunde rådet fatta ett enhälligt beslut om en gemensam ståndpunkt i juni 2007. Europaparlamentet förväntas godkänna texten utan ändringar. Direktivet kommer därför sannolikt att kunna träda i kraft under hösten 2007 och ska vara genomfört i nationell rätt två år senare. TV-direktivet och de förändringar som nu föreslås syftar till att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för den europeiska TV-marknaden. De viktigaste nyheterna i direktivet är att TV-liknande tjänster som inte är rundradiosändningar utan sker på den enskildes egna begäran kommer att omfattas av direktivet. Ett antal basregler som ska gälla för alla audiovisuella medietjänster införs. I basreglerna återfinns bl.a. innehållskrav för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten, krav på utformningen av reklam, sponsring och produktplacering och krav på främjande av europeisk produktion. För traditionella TV-sändningar kommer dessutom mera detaljerade regler att gälla t.ex. för hur reklam placeras i en sändning, mängden reklam och rätt till korta utdrag från evenemang där exklusiva rättigheter innehas. En helt ny regel införs också som ställer krav på medlemsstaterna att uppmuntra programbolagen att successivt göra alla program tillgängliga för funktionshindrade. Direktivet innebär även fortsättningsvis att sändningar regleras av den medlemsstat varifrån sändningarna härstammar. En samarbetsregel införs dock som kan tillämpas i de fall där det finns en sändning som härstammar från och regleras av en medlemsstat men riktas direkt till en annan medlemsstat. Om den mottagande medlemsstaten begär detta, blir den sändande skyldig att begära av programbolaget att en viss nationell regel i den mottagande medlemsstaten ska upprätthållas. Analys och slutsatser Regeringen gör bedömningen att förhandlingarna av TV-direktivet har lett till ett resultat som kan välkomnas. Den text som rådet och parlamentet nu är överens om har goda förutsättningar att leda till förbättrade möjligheter för den europeiska TV-industrins konkurrenskraft. De gemensamma minimireglerna har förutsättning att skapa en önskvärd balans mellan konsumentskydd, skydd för rättighetshavarna och ekonomiska förutsättningar för en bärkraftig TV-industri. Sverige hade önskat att de gemensamma europeiska reglerna för reklam riktad till barn och för alkohol skulle ha utformats mera restriktivt. En sammanvägd bedömning är dock att svenska synpunkter har fått genomslag i förhandlingarna och att resultatet från svensk utgångspunkt är tillfredsställande. 5.4.10 Europarådet Resultat Europarådets arbete inom medieområdet är inriktat på att främja yttrandefrihet, fria medier och mediemångfald inom Europa. Medieområdet diskuteras främst inom styrkommittén för massmediefrågor och de nya medierna (CDMC). Sverige deltar aktivt i styrkommitténs arbete. Under året har kommittén lämnat förslag till rekommendationer om public service-företagens utnyttjande av nya medier och om mediemångfald, vilka antagits av Europarådets ministerkommitté. Sverige deltar också i en specialistgrupp för medier i kristid som under 2006 inventerat Europarådets befintliga regelverk i förhållande till mediers verksamhet i situationer när samhället befinner sig i kris. Analys och slutsatser De konventioner och rekommendationer som arbetas fram inom Europarådet bidrar till att garantera yttrandefrihet och ett fritt europeiskt åsiktsutbyte som ger plats för olika perspektiv. Regeringen bedömer därför att arbetet fyller ett viktigt syfte bl.a. för att främja en demokratisk utveckling och stabilitet i Sveriges närområde. 5.5 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet. 5.6 Politikens inriktning Att idéer, kunskap och åsikter kan utbytas är grunden för utveckling och civilisation. Mediepolitikens viktigaste uppgift är därför att garantera yttrande-, tryck- och etableringsfrihet. Det är av största vikt att medierna står så fria som möjligt från statlig styrning. Därmed säkerställs självständigheten och bredden, liksom granskningen av den offentliga makten. Genom bl.a. internationalisering, digital teknik och större tillgång till bredbandsförbindelser finns det i dag utrymme för allt fler företag på medieområdet. Mediemarknaden stimuleras av mångfald och konkurrens. Nya medieföretag startas och möjligheterna att ta del av information och göra sin röst hörd är större än någonsin. Från att ha varit en bransch med få, stora och etablerade aktörer består mediemarknaden nu av ett stort antal företag och organisationer av varierande storlek. Såväl de privata TV-kanalerna som den privata lokalradion och närradion är viktiga aktörer vars verksamhet bör ges goda möjligheter att utvecklas. Fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och goda möjligheter att granska makthavare är fundamentala värden som måste försvaras och som gynnas av en mediemarknad med många aktörer, klara spelregler och en sund konkurrens. Medieområdet kräver dock mer än rena marknadslösningar om mer grundläggande värden ska säkras. För att värna kvaliteten och att ett allsidigt medieutbud kan komma alla till del är det viktigt att ge radio och TV i allmänhetens tjänst goda möjligheter att verka och utvecklas. Det är också i vissa fall nödvändigt att reglera användningen av ett begränsat frekvensutrymme, t.ex. för sändningar i radio och TV. Radio och TV i allmänhetens tjänst Radio och TV i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett brett och mångsidigt programutbud som speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre. Det innebär att utbudet från public service-företagen bör rymma både det breda och det särpräglade samt att public service-verksamheten har ett särskilt ansvar att värna kvaliteten. Det är viktigt att alla program, oavsett genre, kan motiveras utifrån uppdraget och att radio och TV i allmänhetens tjänst särskilt slår vakt om programområden som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos de kommersiella aktörerna. Centralt i uppdraget är att radio och TV i allmänhetens tjänst ska bidra till en samhällsdebatt som präglas av allsidighet och saklighet och som på så sätt tjänar demokratin. Det ställer höga krav på nyhets- och samhällsbevakning, där utrikesbevakning ingår som en viktig del, på programverksamheten riktad till barn och unga samt på kulturutbudet i vid mening. Radio och TV i allmänhetens tjänst ska erbjuda ett mångsidigt kulturutbud av god kvalitet och spela en viktig roll som kulturskapare och kulturförmedlare. Det är viktigt att utbudet är tillgängligt även för funktionshindrade. De nuvarande sändningstillstånden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller från den 1 januari 2007 till den 31 december 2009. Regeringen beslutade i maj 2007 om en utredning (dir. 2007:71) som utifrån de gällande villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst ska analysera om det finns behov av förändringar i villkoren inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Utgångspunkten är att verksamheten ska ges bästa möjliga förutsättningar inför framtiden. Analysen ska omfatta frågor som rör uppdraget till radio och TV i allmänhetens tjänst, effektiv resursanvändning, styrningsfrågor samt finansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008. Kommersiell radio En livskraftig kommersiell lokalradio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft. I juni 2007 beslutade regeringen om en utredning med uppdrag att se över villkoren för kommersiell radio (dir. 2007:77). En målsättning är att skapa ett regelverk som gäller för alla som har tillstånd att sända kommersiell lokalradio och som främjar mångfald inom radion. Uppdraget omfattar bl.a. frågor om krav på sändning av eget material och program med lokal anknytning, sponsring, koncessionsavgift, tillståndsgivning och lokalradiosändningar på det s.k. AM-bandet. Utredaren ska föreslå de åtgärder och författningsändringar som behövs för att förlänga de nuvarande tillstånden i avvaktan på att nya regler träder i kraft. För att öka konkurrensen och mångfalden på radiomarknaden är det önskvärt att skapa utrymme för nationell kommersiell radio med ett brett och mångsidigt innehåll. Utredaren ska också bedöma om det finns förutsättningar att introducera nationell kommersiell radio. De delar av uppdraget som rör sponsring och förlängning av nuvarande tillstånd ska redovisas senast den 31 december 2007. Övriga delar ska redovisas senast den 30 september 2008. Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att analysera frågor om bl.a. frekvensplanering och sändningseffekter på FM-bandet. I uppdraget ingår även att analysera de frekvensmässiga förutsättningarna för ytterligare rikstäckande ljudradiosändningar på FM-bandet. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2008. Lokal icke-kommersiell radio och TV Icke-kommersiell närradio och lokal-TV utgör ett viktigt komplement till radio och TV i allmänhetens tjänst och kommersiella medier. Dessa medier har betydelse för såväl föreningsliv som integration och yttrandefrihet, eftersom de gör det möjligt för flera att göra sin röst hörd. I december 2006 gav regeringen Radio- och TV-verket i uppdrag att analysera framtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell radio och TV. Radio- och TV-verket ska lämna sin rapport i oktober 2007. Därefter kommer regeringen att ta ställning till eventuella förändringar i regelverket kring den icke-kommersiella radion och TV:n. Digitala TV-sändningar I juni 2007 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss avseende tillstånd för digital marksänd TV. Regeringen avser att inom kort besluta om en proposition baserad på lagrådsremissen. Användning av frigjort frekvensutrymme Övergången till digitala TV-sändningar fortgår i enlighet med riksdagens beslut från 2003. Beslutet innebär att alla marknätssändningar ska vara digitala senast den 1 februari 2008. Enligt planen för övergången ska de sista områdena i Sverige övergå till digitala sändningar den 15 oktober 2007. Genom övergången till digitala sändningar frigörs frekvensutrymme. Ett arbete pågår inom Regeringskansliet för att ta ställning till hur utrymmet ska användas. Arbetet påverkas bl.a. av en strävan inom Europeiska Unionen att samordna medlemsstaternas frekvensanvändning. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att nya tjänster och tekniker ska kunna utvecklas i Europa. Som ett första led i regeringens arbete kallade kulturministern och infrastrukturministern till ett gemensamt öppet möte med intressenter den 19 juni 2007. Vid mötet diskuterades de remissvar som lämnats till regeringen med anledning av en rapport från Post- och telestyrelsen om hur de frigjorda frekvenserna kan användas. Avsikten var att genom ett öppet åsiktsutbyte fördjupa och utveckla olika intressenters ståndpunkter. Ändringar i radio- och TV-lagen Regeringen har idag beslutat en proposition med förslag till ändrade annonsregler för radio- och TV-sändningar (prop. 2007/08:4). Förslaget innebär bl.a. att annonser i radio- och TV-sändning ska få sändas under högst tolv minuter under en timme mellan hela klockslag. Vidare föreslås att annonser i TV-sändningar ska få sändas under högst femton procent av sändningstiden under ett dygn. Dessa förändringar innebär bl.a. att de svenska reglerna om annonstid i TV anpassas till vad som gäller enligt TV-direktivet. Genom propositionen tas ett första steg för att förenkla regelverket för radio- och TV-företag. Den tekniska utvecklingen och den ökande konkurrens som utvecklats på marknaden innebär dock att det finns behov av en allmän översyn av radio- och TV-lagens struktur, överskådlighet och tillämpningsområde. Inom kort förväntas beslut av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om ändringar i TV-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG). I Sverige är TV-direktivets regler genomförda i svensk rätt framför allt genom bestämmelser i radio- och TV-lagen. Det reviderade TV-direktivet kommer att innehålla ett antal nya regler. Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att göra en allmän översyn av radio- och TV-lagen. I uppdraget kommer att ingå att föreslå regelförenklingar och att genomföra direktivets nya regler i den svenska lagstiftningen. Radio- och TV-lagens förbud mot reklam riktad till barn, liksom förbudet mot alkoholreklam, ska värnas även i framtiden. Dagspressen Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD Konkurrens) har meddelat att presstödet ska granskas för att undersöka dess förenlighet med EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd. Mot denna bakgrund inleddes våren 2007 en dialog mellan regeringen och GD Konkurrens om presstödet. Med utgångspunkt i ett försvar av presstödet har regeringen öppnat för möjligheten att modifiera delar av regelverket för att garantera att det står i överensstämmelse med de gemensamma konkurrens- och statsstödsreglerna. Dialogen fortsätter under hösten 2007, och det är därför inte möjligt att i nuläget bedöma när de av riksdagen beslutade förändringarna i driftsstödet kan genomföras. I volym 1, kapitel 5, behandlas frågan om reklamskatten. Taltidningar Stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. En viktig del av statens insatser är att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Den pågående moderniseringen av mottagarna för radiotidningar och RATS (radiotidningar som sänds med talsyntesteknik) bidrar till att göra utsändningarna mer användarvänliga för abonnenterna. Antalet taltidningsabonnenter har sjunkit under flera år. Taltidningsnämndens satsningar på ny teknik har bidragit till att antalet abonnenter har ökat hittills under 2007. Det finns dock skäl att närmare analysera hur stort behovet av taltidningar är på lång sikt mot bakgrund av utvecklingen av olika tekniker för synskadade att tillgodogöra sig information. Regeringen avser att göra en översyn av stödet till radio- och kassettidningar, i vilken bl.a. den nämnda analysen kommer att ingå. Skydd av barn och unga mot skadligt medieinnehåll Att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll är ett av regeringens mål inom mediepolitiken. De risker man talar om i dag hänger främst samman med att barn och unga kan använda medierna interaktivt och ofta är de första att använda sig av ny teknik samtidigt som den tekniska utvecklingen går snabbt. Statens insatser bör därför inte enbart vara inriktade på granskning och tillsyn. Att stärka branschens självreglerande arbete och öka mediekunskapen hos föräldrar och andra vuxna är en god väg att skydda barn mot skadligt medieinnehåll. Medierådet (1990:03) arbetar med denna inriktning och kommer bl. a. att fullfölja sitt engagemang inom EU-projektet Safer Internet Plus. I samarbete med BRIS kommer rådet att driva en hjälplinje dit barn och unga kan vända sig för att få hjälp och stöd. Den tekniska utvecklingen i riktning mot digital filmdistribution och filmvisning kommer, enligt Stiftelsen Svenska Filminstitutets bedömningar, att få genomslag inom de närmaste tre till fem åren. Digitaliseringen kommer på sikt att få konsekvenser för tillämpningen av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Regeringen följer bl.a. den digitala utvecklingen och dess följder för filmgranskningen mycket noga. Även andra förändringar som skett på medieområdet sedan lagen trädde i kraft behöver uppmärksammas och analyseras. Internationellt samarbete De viktigaste arbetsuppgifterna för Regeringskansliet på det internationella området under det närmaste året är ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008 och förberedelserna för ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009. Det nordiska ordförandeskapet kommer på kultur- och medieområdet bl.a. att prioritera frågor som gäller barns och ungas mediekonsumtion och medievanor. Ytterligare en viktig uppgift är att vidareutveckla den nya strukturen för kultur- och mediesamarbetet, i synnerhet de nya programmen och dialogen med aktörerna inom kultur- och mediesektorerna. Från maj till november 2008 är Sverige ordförande i Europarådets ministerkommitté. Förslag till mediekoncentrationslag Den dåvarande regeringen beslutade i november 1997 att tillkalla en kommitté med parlamentariskt inslag med uppgift att lägga fram förslag till lagstiftning för att slå vakt om mångfalden i svenska medier och motverka sådan ägar- och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning (dir. 1997:136). Kommittén, som antog namnet Mediekoncentrationskommittén, redovisade sitt uppdrag i februari 1999 i betänkandet Yttrandefriheten och konkurrensen. Förslag till mediekoncentrationslag m. m. (SOU 1999:30). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser inte att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i betänkandet. 5.7 Ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen Regeringens förslag: Hänvisningen i 8 kap. 1 § fjärde stycket lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen till lagen om TV-avgift ändras till att avse lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105) föreslogs ändringar i radio- och TV-lagen. I förslaget till ny lydelse av 8 kap. 1 § fjärde stycket fanns en hänvisning till lagen (1989:41) om TV-avgift. Ändringen föreslogs träda i kraft den 1 februari 2008. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2004/05:KU26, rskr. 2004/05:252). I mars 2006 överlämnade den dåvarande regeringen propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007-2012 (prop. 2005/06:112). I propositionen föreslogs bl.a. att rubriken till lagen om TV-avgift skulle ändras till lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. När lagförslaget utformades föreslogs inte följdändringar i den tidigare beslutade ändringen i radio- och TV-lagen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2007. I dag finns det således en bestämmelse i lagen om ändring i radio- och TV-lagen som hänvisar till en felaktig rubrik. Regeringen föreslår därför att hänvisningen i 8 kap. 1 § fjärde stycket till lagen om TV-avgift ändras till att avse lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringens lagförslag redovisas under avsnitt 2.2. Lagändringen är en ren följdändring med anledning av tidigare fattade beslut. Bedömningen är därför att frågan inte behöver remissbehandlas. Av samma skäl behöver inte heller Lagrådets yttrande inhämtas. 5.8 Budgetförslag 5.8.1 27:1 Statens biografbyrå Tabell 5.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 10 008 Anslags- sparande 92 2007 Anslag 9 952 1 Utgifts- prognos 9 919 2008 Förslag 10 031 2009 Beräknat 10 263 2 2010 Beräknat 10 530 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 10 031 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 10 031 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Statens biografbyrås förvaltningskostnader. Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud. Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån ska enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utlämning av teknisk upptagning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 10 791 0 10 428 365 Prognos 2007 10 100 0 10 100 0 Budget 2008 10 100 0 10 100 0 För granskning av filmer och videogram tar Biografbyrån ut avgifter. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna. Avgiftsintäkterna ska motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. För att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan verksamhetens kostnader och avgiftsintäkterna sänktes avgifterna fr.o.m. den 1 januari 2007. Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:1 Statens biografbyrå Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 9 952 9 952 9 952 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 79 311 578 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 10 031 10 263 10 530 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 10 031 000 kronor anvisas under anslaget 27:1 Statens biografbyrå för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 10 263 000 kronor respektive 10 530 000 kronor. 5.8.2 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tabell 5.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 20 515 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 20 700 1 Utgifts- prognos 20 329 2008 Förslag 21 031 2009 Beräknat 21 683 2 2010 Beräknat 22 198 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 21 031 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 21 031 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för att finansiera kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för överföring och distribution av en finsk programkanal i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. Det svenskfinska TV-utbytet bedrivs i enlighet med en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland. I samband med att både Sverige och Finland övergår till digitala marknätssändningar har vissa förändringar skett i den svenska delen av utbytet. Anslaget fördelas från och med 2007 mellan två parter, Sverigefinska Riksförbundet och Sveriges Television AB. Sverigefinska Riksförbundet tilldelas medel för kostnader för distribution av den finska programkanalen i Sverige och för övriga kostnader som uppstår i samband med denna. I huvudsak baserar sig det sistnämnda på en överenskommelse mellan riksförbundet och Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer. Sveriges Television AB tilldelas medel för att tillhandahålla en svensk programkanal till Finland. Utsändningen av finska TV-program i Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844). Regeringen har den 21 december 2006 meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att bedriva sådana sändningar under 2007. Sändningstillståndet avser från mars 2007 digital sändningsteknik. Från mars har sändningsområdet utökats till att utöver sändare i Stockholm också avse sändare i Västerås och Uppsala. TVFinland har funnits tillgänglig i Com Hems analoga utbud i Stockholm. Sedan i mars finns kanalen i det analoga grundutbudet i det utökade sändningsområdet. Kanalen finns också som en tilläggskanal i Com Hems samtliga kabelnät. Regeringens överväganden Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 20 700 20 700 20 700 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 331 983 1 498 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 21 031 21 683 22 198 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 21 031 000 kronor anvisas under anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 21 683 000 kronor respektive 22 198 000 kronor. 5.8.3 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tabell 5.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 740 Anslags- sparande 101 2007 Anslag 466 1 Utgifts- prognos 458 2008 Förslag 466 2009 Beräknat 466 2 2010 Beräknat 466 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 466 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 466 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för att finansiera svensk medverkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/DVD och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området. Regeringens överväganden Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 466 466 466 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 466 466 466 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 466 000 kronor anvisas under anslaget 27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarhete för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor. 5.8.4 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tabell 5.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 2 011 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 2 031 1 Utgifts- prognos 1 995 2008 Förslag 2 047 2009 Beräknat 2 095 2 2010 Beräknat 2 150 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 2 047 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 047 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för stöd till Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern. Mediebarometern är en årligen publicerad räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av olika medier. Regeringens överväganden Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 2 031 2 031 2 031 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 16 64 119 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 047 2 095 2 150 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 2 047 000 kronor anvisas under anslaget 27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 2 095 000 kronor respektive 2 150 000 kronor. 5.8.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbolagen) finansieras i huvudsak med TV-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel. Medelsberäkning för 2008 Tabell 5.11 Medelstilldelning Miljoner kronor Sveriges Television 3 688,8 57,73 % Sveriges Radio 2 397,4 37,52 % Sveriges Utbildningsradio 303,5 4,75 % Totalt 6 389,7 100 % För 2008 föreslås att de tre public service-företagen tilldelas 6 389 700 000 kronor från rundradiokontot. I enlighet med riksdagens beslut inför den nuvarande tillståndsperioden (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323) ska medelstilldelningen räknas upp med två procent årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls. Regeringens förslag i det följande om höjning av TV-avgiften innebär att den förutsättningen beräknas vara uppfylld. Medelstilldelningen har därför räknats upp med två procent i förhållande till 2007. Enligt riksdagens beslut ska den fördelningsnyckel som tidigare gällde användas även under den nuvarande tillståndsperioden för fördelning av medel från rundradiokontot. Regeringen föreslår därför att de samlade medlen för 2008 fördelas med 3 688 800 000 kronor (57,73 %) till SVT, med 2 397 400 000 kronor (37,52 %) till SR och med 303 500 000 kronor (4,75 %) till UR. Som framgår nedan avser regeringen att efter riksdagens bemyndigande, utöver medlen från rundradiokontot, tilldela SVT och UR medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för TV-distribution. Granskningsnämnden för radio och TV ska enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2008 föreslås uppgå till 11 075 000 kronor. Regeringen föreslår att 7 200 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida. Distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor. Till distributionskontot överförs för 2008 500 000 000 kronor från rundradiokontot. Regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distributionskontot. Tilldelningen sker med beaktande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2001 att inrätta ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distributionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot förs medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på distributionskontot som har uppkommit under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga marknätet upphör ska betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Återbetalningen av skulden kommer att inledas under 2008 då övergången från analog till digital TV i enlighet med riksdagens beslut kommer att vara helt genomförd. Tabell 5.12 Distributionskontots utveckling 2004-2006 samt prognos för 2007 Miljoner kronor 2004 2005 2006 2007 Medel från rundradiokontot 266,5 421,8 480,2 490,0 Medel till SVT och UR 556,7 591,8 480,0 490,0 Årligt resultat -290 -170 0,2 0 Räntekost-nader 18,9 19,5 27,3 38 Utgående skuld 1 018 1 207 1 234 1 272 Tabell 5.12 redovisar distributionskontots utveckling under perioden 2004-2006 samt en prognos för utvecklingen 2007. Utfallet för 2005 och 2006 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes i samband med att kontot inrättades. Resultatet uppgick vid utgången av 2006 till minus 1 234 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 500 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskontot för 2008. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distributionskontot. Tilldelningen ska ske med beaktande av att återbetalningen av skulden på distributionskontot ska inledas under 2008 så att skulden kan vara återbetald 2013 enligt den plan som tidigare redovisats. Tidigare år har riksdagen beslutat om denna tilldelning. Anledningen till att denna ordning föreslås frångås är att en upphandlingsprocess för närvarande pågår gällande distributionstjänster i marknätet. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2008. Eftersom beslut om tilldelning av medel från distributionskontot till SVT och UR föreslås tas av regeringen efter riksdagens bemyndigande enligt vad som beskrivits ovan innehåller tabell 5.12 inte någon uppskattning av det ackumulerade underskottet för 2008. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna beloppet om 1 340 miljoner kronor ger ett låneutrymme som täcker en eventuellt högre räntenivå än 5 procent, vilket är den räntesats som används vid bedömningar av utvecklingen på kontot. TV-avgiften och rundradiokontot Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 36 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2008. Ärendet och dess beredning: Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den föreslagna höjningen är av sådant slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver kontakter med SVT, inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Förslag till lag om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagförslag. Lagförslaget berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § regeringsformen. Eftersom det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande behöver inhämtas. Skälen för regeringens förslag: Antalet registrerade TV-avgifter hos Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick 2006 till i genomsnitt 3 411 000. Betalningseffektiviteten definierad som det totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade TV-avgifter var 97,53 procent under 2006. Rundradiokontots resultat för 2006 uppgår till 154 miljoner kronor och det ackumulerade resultatet för rundradiokontot uppgick vid utgången av 2006 till 277 miljoner kronor. Enligt riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst inför den nuvarande tillståndsperioden ska medelstilldelningen till programföretagen från rundradiokontot räknas upp med två procent årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls (prop. 2005/06:112, bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Därvid gjordes bedömningen att TV-avgiften, för att rundradiokontot ska kvarstå i balans, kommer att behöva höjas med cirka två procent varje år (prop. 2005/06:112, s. 84). År 2007 är TV-avgiften 1 996 kronor per år. Den föreslagna höjningen om 36 kronor till 2 032 kronor per år motsvarar en höjning på 1,8 procent. Anslagsvillkor för SVT om produktionsanläggningarna i Leksand Dövas TV (numera SVT Teckenspråk) var tidigare en sektion inom Sveriges Dövas Riksförbund. En utgångspunkt när SVT fr.o.m. år 2000 blev huvudman för verksamheten var att produktionsanläggningarna i Leksand skulle användas i minst samma utsträckning som tidigare också i den fortsatta verksamheten (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). Detta har sedan dess reglerats i SVT:s anslagsvillkor. SVT inkom i juni 2007 med en skrivelse där man begär att anslagsvillkoret om produktionsanläggningarna i Leksand stryks. Bakgrunden är att SVT önskar samlokalisera teckenspråksverksamheten med SVT:s redaktion i Falun. SVT:s skrivelse har remissbehandlats. Flera remissinstanser har pekat på behovet av ytterligare underlag för att kunna ta ställning till frågan. Regeringen avser att analysera frågan vidare. 6 Politikområde 29 Ungdomspolitik 6.1 Omfattning Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de samhälleliga beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Ambitionen med ungdomspolitiken är att ge en helhetsbild av ungdomars levnadsvillkor och samordna regeringens verksamhet inom de olika politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor. Den nationella ungdomspolitiken förutsätter insatser på såväl nationell som lokal nivå. Till politikområdet hör myndigheten Ungdomsstyrelsen. I ungdomspolitiken ingår anslagen 29:1 Ungdomsstyrelsen och 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. 6.2 Utgiftsutveckling Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 17 29:1 Ungdomsstyrelsen 19,3 19,2 19,5 23,4 23,8 21,6 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 123,5 173,4 180,2 87,4 87,4 87,4 Totalt för utgiftsområde 17 142,9 192,6 199,7 110,7 111,1 109,0 Totalt för politikområde Ungdomspolitik 142,9 192,6 199,7 110,7 111,1 109,0 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition 6.3 Mål Regeringens förslag: Den nationella ungdomspolitikens två mål ska vara att - alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och - alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa två mål ska ersätta nuvarande övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Analys, samordning och redovisning för att uppnå målen ska ske inom följande fem huvudområden: 1. Utbildning och lärande 2. Arbete och försörjning 3. Hälsa och utsatthet 4. Inflytande och representation 5. Kultur och fritid. Skälen för regeringens förslag: De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken har under perioden 2005 t.o.m. 2007 varit att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Dessa mål är beslutade av riksdagen (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. Regeringen prioriterar åtgärder och insatser som syftar till att bryta utanförskap. Regeringen ser det därför som angeläget att det av målen för ungdomspolitiken tydligt framgår att alla ungdomar ska ges möjlighet till goda levnadsvillkor. Regeringen föreslår vidare att "makt" ersätts av "inflytande". Makt och ansvar hänger samman samtidigt som det formellt inte går att utkräva ansvar av en person som inte uppnått myndig ålder. Det är därför lämpligt att målet inriktas på inflytande i stället för makt Regeringen föreslår av dessa skäl att målen för ungdomspolitiken fr.o.m. 2008 ska vara att - alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och - alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. I samband med beslutet om de målen beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen skulle ske inom fem huvudområden. Huvudområdena är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Regeringen anser att några av huvudområdena behöver förtydligas och föreslår därför att ungdomspolitiken ska struktureras kring följande huvudområden fr.o.m. 2008: 1. Utbildning och lärande 2. Arbete och försörjning 3. Hälsa och utsatthet 4. Inflytande och representation 5. Kultur och fritid. Regeringen anser att det i utformningen av offentliga verksamheter bör beaktas vilka effekter som verksamheterna har för ungdomar. Inom ramen för ungdomspolitiken har lyfts fram fyra perspektiv som ska utgöra utgångspunkter för utformningen av all offentlig verksamhet. Regeringen har för avsikt att även fortsättningsvis använda dessa fyra perspektiv som utgångspunkt i planering och genomförande av offentlig verksamhet. De fyra perspektiven är: 1. Resursperspektivet 2. Rättighetsperspektivet 3. Självständighetsperspektivet 4. Mångfaldsperspektivet. 6.4 Resultatredovisning 6.4.1 Mål Riksdagen beslutade i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka har gällt fr.o.m. 2005: Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Samtidigt beslutade riksdagen att analys, samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom fem huvudområden med inriktning på lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Parallellt med målen om att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och makt ska respektive politikområdes egna mål gälla även för ungdomsgruppen. 6.4.2 Resultat Nationell ungdomspolitik Utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor följs upp dels genom redovisning av indikatorer, dels genom tematiska analyser med inriktning på något eller några av huvudområdena. Sexton myndigheter har i regleringsbreven fått uppdrag att följa upp ett antal indikatorer som belyser utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom berörda politikområden. Uppgifter har även inhämtats från Riksidrottsförbundet. Ungdomsstyrelsen gör årligen en sammanställning av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor utifrån myndigheternas uppföljningar av indikatorer. Indikators-uppföljningen är av stort intresse eftersom den ger en samlad bild av ungdomars villkor inom olika samhällsområden. Den senaste uppföljningen Ung i dag - En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6) visar bl.a. att valdeltagandet bland ungdomar ökade mellan 2002 och 2006. Allra störst var ökningen bland kvinnor i åldern 22-24 år. Bland unga i åldern 22-29 år deltog 77 procent i riksdagsvalet jämfört med 74 procent i valet 2002. Valdeltagandet 2006 bland unga kvinnor uppgick till 80 procent respektive 75 procent bland unga män. Vidare visar rapporten att andelen som har ekonomiskt bistånd är högre än bland befolkningen i övrigt och att andelen med sjukpenning minskar i alla åldersgrupper utom bland 16-19-åringar. Flödet in och ut ur arbetslöshet är högt bland ungdomar. Mellan juli 2005 och juni 2006 hade över 300 000 unga i åldern 18-29 år registrerat sig hos arbetsförmedlingen. Inom 100 dagar hade 40 procent avregistrerats av olika orsaker och av dessa hade 40 procent åter registrerat sig hos arbetsförmedlingen före oktober 2006. Störst andel som återkommer i arbetslöshet är i åldern 20-24 år. Unga män i åldern 18-29 år är oftare arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska program än kvinnor i denna ålder samtidigt som det rör sig om kortare perioder bland unga män. Utrikes födda ungdomar har som grupp en sämre situation än jämnåriga svenskfödda ungdomar när det gäller t.ex. skolresultat, boendesituation och etablering på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt för ungdomar med kort vistelsetid i Sverige. Lärande och personlig utveckling Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Huvudområdet har stor betydelse för ungdomar när det gäller deras tillgång till välfärd och makt. Grundskolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Andelen flickor som var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program låg på samma nivå 2005/06 som året innan, 90,7 procent. Andelen pojkar med denna behörighet ökade med 0,6 procentenheter till 88,3 procent 2005/06. Det genomsnittliga meritvärdet för slutbetyg i årskurs 9 har varit i stort sett oförändrat under de senaste tre åren för såväl flickor som pojkar. För flickor uppgick det genomsnittliga meritvärdet våren 2006 till 218,3 jämfört med 195,7 bland pojkar. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Av de elever som var nybörjare i gymnasieskolan hösten 2002 fullföljde totalt 68 procent utbildningen inom tre år och 75 procent inom fyra år. Andelen kvinnor som fått slutbetyg efter fyra år var knappt sex procentenheter större än för män. Av alla med slutbetyg från gymnasiet våren 2006 uppnådde totalt 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. De senaste fyra åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvinnor och 13,4 för män. Antalet personer som börjar studera vid Sveriges universitet och högskolor har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Läsåret 2005/06 hade, enligt Högskoleverkets årsrapport 2007, strax över 45 procent av en årsklass börjat studera vid universitet eller högskola vid 25 års ålder. På tio födelseårgångar är det en ökning med 15 procentenheter, från 30 till 45 procent. Andelen är 14 procent högre för kvinnor än för män, 54 procent jämfört med 40 procent. Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om kommunernas informationsansvar för ungdomar som innebär att kommunerna skall hålla sig informerade om hur ungdomar upp till 20 år, som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. Skolverket redovisade hösten 2006 en uppföljning av hur kommunerna håller sig infor-merade om dessa ungdomar (U2007/101/G). Uppföljningen visade att det finns för få alternativ för ungdomar som inte vill gå i gymnasieskolan. Undersökningen visade även att kommunerna anser att det kan vara svårt att få information om ungdomars sysselsättning. Flera av kommunerna saknar en utarbetad rutin för hur ungdomarna ska kontaktas och ungefär var fjärde kommun saknade en förteckning över aktuella ungdomar. Hälsa och utsatthet Huvudområdet hälsa och utsatthet omfattar främst folkhälsopolitiken, socialtjänstpolitiken, rättsväsendet, storstadspolitiken och konsumentpolitiken. Socialtjänstpolitikens mål är bl.a. att stärka förmåga och möjlighet till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. För folkhälsopolitiken är målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rättsväsendepolitiken har inriktning på den enskildes rättstrygghet och rättsäkerhet och att minska brottsligheten och öka människors trygghet. För storstadspolitiken gäller att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna. Inom konsumentpolitiken finns bl.a. målet att konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas. Inom detta huvudområde fokuseras på att ungdomar har verklig tillgång till välfärd. Den s.k. ULF-studien (SCB:s undersökning av levnadsförhållanden) visar att de flesta ungdomar bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Detta angavs 2005 av 91 procent av de unga männen och 87 procent av de unga kvinnorna i åldern 16-24 år. Samtidigt förefaller utsattheten och ohälsan bland ungdomar att öka. Under 2005 hade enligt ULF-undersökningen 30,2 procent av kvinnorna och 13,1 procent av männen i åldern 16-24 år besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel uppgick till 8,8 procent bland kvinnorna och 3,9 procent bland männen under 1988/89. Under 2005 hade 6,1 procent av kvinnorna och 2,1 procent av männen i åldern 16-24 år svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 1,9 respektive 0,6 procent under 1988/89. Det finns vidare tecken på att ungdomars fysiska hälsa har försämrats. Olika undersökningar har visat att andelen överviktiga ungdomar ökat och att många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnadssjukdomar m.m. Den genomsnittliga kroppsvikten har ökat från 74,3 kg åren 1999-2000 till 75 kg åren 2003-2004 bland män i åldern 16-24 år. Samtidigt har den genomsnittliga vikten bland kvinnor i samma ålder minskat från 61 kg åren 1999-2000 till 60,6 kg åren 2003-2004. Andelen överviktiga eller feta i åldersgruppen 16-24 år uppgick 2000/01 till 20,5 procent bland männen och 13,3 procent bland kvinnorna. År 2005 uppgick andelen överviktiga eller feta bland männen i denna ålder till 18,7 procent och bland kvinnorna till 15,1 procent. Undersökningar visar även att andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat. Utvecklingen av ungdomars hälsa i arbetslivet går i något mer negativ riktning än för befolkningen i sin helhet. Antalet dagar 2006 med sjukpenning, rehabiliteringspenning eller aktivitetsersättning bland ungdomar i åldern 16-29 år följer i stort sett samma utveckling som åldersgruppen 30- 64 år, med undantag för åldersgruppen 20-24 år. Denna åldersgrupps antal dagar med aktivitetsersättning har ökat samtidigt som antalet dagar med sjukpenning minskat i mindre grad än för andra åldersgrupper. Såväl alkoholkonsumtionen som användningen av narkotika förefaller ha sjunkit bland ungdomar under de senaste åren. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför årligen sedan 1971 stickprovsundersökningar av alkohol- och drogvanor bland elever i årskurs 9 och mönstrande 18-åriga män. CAN:s undersökningar visar att andelen som prövat narkotika ökade under 1990-talet och början på 2000-talet bland såväl elever i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat narkotika till tio procent bland pojkarna och nio procent bland flickorna i årskurs 9. I början av 2006 uppgick andelen som prövat narkotika till sju procent bland pojkarna och fem procent bland flickorna. Även bland mönstrande män har andelen som prövat narkotika sjunkit de senaste åren. År 2005 var det 14 procent som använt narkotika jämfört med 18 procent år 2002. Tillgängligheten till alkohol har ökat under de senaste åren p.g.a. flera utskänkningsställen, lägre priser på alkoholdrycker samt ökad privatinförsel. Trots detta tycks alkoholkonsumtionen sedan 2000 ha sjunkit bland eleverna i årskurs 9 och bland mönstrande 18-åriga män. Andelen alkoholkonsumenter uppgick år 2000 till 77 procent bland pojkarna i årskurs 9 jämfört med 65 procent år 2006. Vidare hade 40 procent av pojkarna i årskurs 9 druckit den senaste veckan 2000 jämfört med 24 procent 2006. 79 procent bland flickor i årskurs 9 var alkoholkonsumenter 2000 jämfört med 66 procent 2006. År 2000 hade 31 procent av flickorna i årskurs 9 druckit den senaste veckan jämfört med 23 procent 2006. Bland mönstrande unga män uppgick andelen som berusar sig någon gång i veckan till 13,8 procent 2000 jämfört med 12,2 procent 2005. Även andelen som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden hade minskat från 36 procent till 33,2 procent. Brottsförebyggande rådets niondeklass-undersökning genomfördes senast 2005. Undersökningen visade att andelen elever som utsatts för stöld uppgick till 30 procent. Vidare hade 11 procent av eleverna utsatts för hot, 24 procent för lindrigare våld och 5 procent för grövre våld. Statistiska centralbyråns offerundersökning visar att 13 procent av ungdomar i åldern 16-24 år utsatts för hot eller våld under 2005, vilket utgör en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2004. Under 2005 uppgick antalet personer som misstänkts för brott till totalt 106 659 personer varav 24 procent var i åldrarna 15-20 år. Ungdomars brottslighet består framförallt av misshandel, stöld, rån och skadegörelse (Kriminalstatistik 2005, BRÅ). Inflytande och representation Målen för demokratipolitiken är att medborgarna ska ha bättre möjligheter att delta i och påverka den politiska processen och att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är idag. Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar för att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta huvudområde har främst bäring på målet att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Ungdomar är i mindre grad aktiva i politiken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16-24 år medlemmar i politiska organisationer jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16-84 år samt 8,5 procent av befolkningen i åldern 55-64 år (SCB:s ULF-undersökning 2006). Skolvalet år 2006, som arrangerades av Ungdomsstyrelsen, slog rekord i antal deltagare. Totalt 405 000 elever i 1 400 högstadie- och gymnasieskolor gick till valurnorna, jämfört med 250 000 elever i 1 100 skolor i skolvalet 2002. Valdeltagandet var 87 procent vid de aktuella skolorna. Förstagångsväljarnas valdeltagande i riksdagsvalet har ökat sedan förra valet enligt SCB:s valdeltagandeundersökning. I riksdagsvalet 2006 deltog 75,6 procent av förstagångsväljarna (18-22 år) jämfört med 70,3 procent av förstagångsväljarna vid valet 2002. De något äldre ungdomarna i åldern 22-24 år hade ökat sitt valdeltagande från 69,0 procent till 73,9 procent. Valdeltagandet hade ökat såväl bland unga kvinnor som unga män. Valdeltagandet bland kvinnliga förstagångsväljare uppgick till 77,5 procent och till 73,8 procent bland manliga förstagångsväljare. I åldern 22-24 år deltog 80,6 procent av kvinnorna och 70,5 procent av männen i riksdagsvalet. Den större delen, 61 procent, av ungdomarna i åldern 16-25 år upplever att de har små eller inga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen (Ung idag 2006 - En beskrivning av ungdomars villkor, Ungdoms-styrelsens skrifter 2006:3). De ungdomar, som inte ser stora möjligheter att föra fram sina idéer, uppgick till 63 procent bland unga kvinnor och 59 procent bland unga män. Ungdomsstyrelsen verkar för att på olika sätt stimulera utvecklingen av former för ungdomars inflytande på lokal nivå. Hälften av landets kommuner har inrättat ett inflytandeforum för ungdomar. Ungdomsstyrelsen uppskattar att 51 procent av kommuner och stadsdelar har någon form av inflytandeforum för ungdomar. De flesta av dessa inflytandeforum har som uppgift att lämna synpunkter till tjänstemän, driva egna frågor och ha en rådgivande funktion i förhållande till de förtroendevalda. Sedan den 1 juli 2002 har kommuner och landsting möjlighet att införa medborgerlig förslagsrätt, dvs. att alla som är folkbokförda i en kommun eller landsting kan väcka ärenden i fullmäktige. Detta innebär att även barn, ungdomar och utländska medborgare utan lokal rösträtt kan lämna in medborgarförslag. Sedan denna bestämmelse infördes i kommunallagen har cirka två tredjedelar av alla kommuner och en tredjedel av alla landsting infört förslagsrätten. Ålderssammansättningen i statliga styrelser och kommittéer är fortsatt skev. Styrelserna och kommittéerna domineras av ledamöter som är över 50 år, medan unga under 30 år är särskilt underrepresenterade. Vid de senaste fem mätningarna har andelen ledamöter under 30 år i statens myndighetsstyrelser uppgått till cirka en procent och andelen under 40 år till cirka sex procent. Andelen kommittéledamöter under 30 år har samtidigt legat på nästan lika låg nivå. Detta kan jämföras med att omkring 55 procent av styrelseledamöterna och mellan 40 och 50 procent av kommittéledamöterna varit över 55 år under samma tidsperiod. Ungdomar är även kraftigt under-representerade bland förtroendevalda på kommunal nivå, vilket förstärks av att andelen avhoppare är störst bland de unga politikerna. Till landets kommunalfullmäktige valdes 2006 328 personer under 30 år jämfört med 326 personer under 30 år i valet 2002. Egen försörjning Detta huvudområde omfattar bl.a. arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken, socialtjänstpolitiken och bostadspolitiken. Målet är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och målet för näringspolitiken är att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Huvudområdet fokuserar på målet om att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd. Unga människor har gynnats av uppgången på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar, arbetslösheten minskar och färre unga deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Samtidigt har många ungdomar svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Framförallt handlar det om unga som saknar gymnasieutbildning eller har en utbildning som inte efterfrågas av arbetsgivare. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick år 2006 till 70 800 enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Andelen kvinnor var 46 procent och andelen män 54 procent. Cirka 38 400 ungdomar var i genomsnitt per månad under 2006 arbetslösa enligt statistik från Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register, som omfattar åldersintervallet mellan 18 och 24 år. Bland dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Av arbetslösa ungdomar var under perioden januari-april 2007 cirka 17 procent utrikes födda och cirka fem procent ungdomar med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Enligt AMS månadsstatistik var i juli 2007 totalt 35 700 ungdomar i åldern 18-24 år arbetslösa jämfört med 48 100 i juli 2006, vilket innebär en minskning av arbetslösheten bland ungdomar med 26 procent. Arbetslösheten har minskat med 30 procent bland unga kvinnor och med 22 procent bland unga män. Betydligt färre ungdomar ingår i program med aktivitetsstöd 2007 jämfört med 2006. I juli 2007 fanns 3 000 ungdomar i program med aktivitetsstöd jämfört med 12 000 ungdomar i juli 2006. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden äger rum vid allt senare ålder. Den s.k. etableringsåldern utgörs av den ålder vid vilken 75 procent av årskullen är sysselsatt. Etableringsåldern var 27 år 2004 att jämföra med 21 år under perioden 1988-1990. Ungdomsinsatserna på arbetsmarknads-området har utvärderats av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). I utvärderingen Hur hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? (IFAU, Rapport 2006:5), redovisas att arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar leder till kortare arbetslöshet, men att detta endast gäller på kort sikt. De kommunalt tillhandahållna ungdomsprogrammen fungerar på både kort och lång sikt sämre än AMS ordinarie program vad gäller sysselsättning, men leder till fler övergångar till reguljär utbildning. I propositionen En jobbgaranti för ungdomar (prop. 2006/07:118), vilken lämnades till riksdagen i maj 2007, föreslås att insatserna Kommunala ungdomsprogram och Ungdomsgarantin avskaffas samt att en jobbgaranti för ungdomar införs. Unga personer är mer positiva till att bli företagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli företagare har ökat. I åldersgruppen 18-30 år kunde 73 procent år 2006 tänka sig att bli företagare (Entreprenörskapsbarometern 2006, Nutek). Män och utrikes födda i denna åldersgrupp vill i högre andel bli företagare än kvinnor respektive födda i Sverige. Vidare ville 34 procent i denna åldersgrupp helst bli företagare vilket innebär en ökning sedan 2005 då 32 procent helst ville bli egen företagare. Det är vanligare att ungdomar har ekonomiskt bistånd jämfört med befolkningen genomsnittligt. Ungdomar är den största gruppen biståndsmottagare. Biståndsmottagare i åldern 18-29 år utgjorde 2006 drygt 40 procent av det totala antalet biståndsmottagare medan denna åldersgrupp utgjorde åtta procent av landets befolkning. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik år 2006, Statistik Socialtjänst 2007:8, Socialstyrelsen). Under 2005 var det 10,3 procent bland kvinnor i åldern 19-25 år och 9,6 procent bland män i åldern 19-25 år som själva tog emot eller bodde i hushåll som tog emot ekonomiskt bistånd. Bostadssituationen för ungdomar förefaller ha förbättrats i en del kommuner sedan 2005. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät redovisade 136 kommuner bostadsbrist för ungdomar i början av år 2006 jämfört med 128 av kommunerna i början av 2007. Totalt 119 kommuner uppgav att de hade generell bostadsbrist i början av 2007. Det råder särskilt stor brist på bostäder för ungdomar i tillväxtregionerna. Kultur och fritid Huvudområdet omfattar kulturpolitiken, folkrörelse- och idrottspolitiken. Inom kulturpolitiken gäller bl.a. att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. För folkrörelsepolitiken är målet att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Målet för idrottspolitiken är bl.a. att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Huvudområdets inriktning har bäring på de övergripande målen om att ungdomar ska ha verklig tillgång till såväl välfärd som makt. Ungdomsstyrelsen genomförde under 2006 en tematisk analys inom området kultur och fritid som redovisas i Fokus06 - En analys av ungas kultur och fritid (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4). Undersökningarna visar bl.a. att trivseln med kultur- och fritidsutbudet varierar kraftigt med kön, ålder, bostadsort och födelseland. T.ex. anser 25 procent av ungdomar från högstadiet och 38 procent av ungdomar från gymnasiet att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomar i högstadiet upplever sig framförallt sakna mötesplatser, idrottsanläggningar och idrottsaktiviteter. Ungdomar i gymnasiet uppger att de saknar mötesplatser och även idrottsanläggningar, idrottsaktiviteter och kulturaktiviteter. En slutsats som dras i Fokus06 är att kultur- och fritidsaktiviteter har goda förutsättningar att attrahera ungdomar när idéerna kommer ifrån och genomförs av ungdomar och när professionella vuxna varit lyhörda och visat vilka vägar som finns för att förverkliga idéerna. Antalet fritids- och ungdomsgårdar minskade under 1990-talet. I början på 1990-talet fanns ungefär 1 500 fritids- och ungdomsgårdar jämfört med cirka 1 350 gårdar 2000. Ungefär 30 procent av fritids- och ungdomsgårdarna drivs av föreningar. Sveriges kommuner och landsting genomförde 2006 en ny kartläggning av kommunernas fritids- och ungdomsgårdar samt andra anläggningar för fritidssysselsättningar som visade att omfattningen av fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomshus i princip ligger på samma nivå 2005 som 2000. Ungdomar använder media i hög utsträckning. Under 2005 såg 95 procent av ungdomar i åldern 13-17 år på TV en genomsnittlig dag jämfört med 84 procent i åldern 18-25 år (Nordicom-Sveriges Mediebarometer). Vidare använde 48 procent av 13-17-åringarna Internet jämfört med 52 procent av 18-25-åringarna. Ungdomars organisering i föreningslivet har utvecklats genom det nya statsbidragssystemet som tillämpades fr.o.m. bidragsåret 2004. Målen för statsbidraget är att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, främja jämställdhet mellan könen, främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, och engagera fler ungdomar i föreningslivet enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det kan konstateras att fördelningen av statsbidraget ger ungdomar en meningsfull fritid samt leder till att fler ungdomar engageras i föreningslivet. Ett antal nya organisationer får statsbidrag och antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna har ökat under de senaste åren. För år 2006 fördelade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 65 ungdomsorganisationer jämfört med 61 ungdomsorganisationer år 2005. Det totala antalet medlemmar i åldern 7-25 år som dessa organisationer redovisade 2006 var totalt 576 944 medlemmar att jämföra med totalt 562 821 medlemmar år 2005. Av medlemmarna var 44 procent flickor/unga kvinnor. Vidare fördelade Ungdomsstyrelsen under 2006 särskilt bidrag till 27 organisationer samt projektstöd till 57 organisationer. Som statsbidrag för ungdomsorganisationernas verksamhet för 2006 fördelade Ungdomsstyrelsen 73,6 miljoner kronor. Därtill fördelade Ungdomsstyrelsen under 2006 150,4 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel som myndigheten har att fördela till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter. Under 2007 har Ungdomsstyrelsen dessutom erhållit 153,9 miljoner kronor av överskottet från AB Svenska Spel för myndighetens fördelning till ungdomsorganisationernas lokala verksamheter under 2008. Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och även Sveriges största ungdomsrörelse med 12 000 idrottsföreningar som har barn och ungdomsverksamhet. I 2005 års redovisning av det lokala aktivitetsstödet rapporterades 23,1 miljoner deltagartillfällen för ungdomar i åldern 13-16 år. För åldersgruppen 17-20 år rapporterades 10,4 miljoner deltagartillfällen. Internationellt samarbete I maj 2007 presenterades en extern utvärdering av EU-programmet Ungdom. Genom programmet, som genomfördes under perioden 2000-2006, gavs stöd huvudsakligen åt ungdomsutbyten och volontärtjänst för ungdomar. Ungdomsstyrelsen har varit nationellt programkontor för programmet och handlägger även programmets uppföljare Ung och aktiv i Europa 2007-2013. Under perioden har cirka 12, 7 miljoner euro fördelats till cirka 2 100 projekt. Dessa projekt har involverat cirka 21 400 ungdomar och ungdomsledare. Utvärderingen visar att ungdomar som har deltagit i programmet bland annat har fått större förståelse för andra länder och kulturer, bättre språkkunskaper, en ökad självkänsla och värdefulla nya nätverk. Deltagarna anser också att de mognat och att deras anställningsbarhet har ökat. Utvärderingen visar vidare att programmet har bidragit till att överbrygga Europas gränser och ökat engagemanget i EU, liksom känslan av samhörighet med andra unga i Europa. Medverkande ungdomsledare har också positiva erfarenheter och har fått nya metoder för och nätverk i sitt arbete. Programmets samhällsnytta och resultatens varaktighet bedöms i utvärderingen som goda, och Ungdomsstyrelsens administration av programmet bedöms som effektiv. Sverige var från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007 ordförande i arbetsgruppen för ungdomsfrågor inom Östersjöstaternas råd. Vid arbetsgruppens möte i Stockholm i november 2006 presenterades bland annat goda nationella exempel på arbetet mot ungdomsarbetslöshet. 6.4.3 Analys och slutsatser Inom ramen för det handlingsprogram som ingick i 2004 års ungdomspolitiska proposition, Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94), har så gott som alla förslagna åtgärder i syfte att stärka ungdomars levnadsvillkor på olika områden i samhället vidtagits. De insatser som vidtagits har dock inte i tillräcklig utsträckning förbättrat ungdomars levnadsvillkor. Av de ungdomar som börjar gymnasieskolan är det cirka en fjärdedel som inte fullföljer utbildningen inom fyra år. Andelen som inte fullföljer gymnasieutbildning är större bland män än bland kvinnor. Av de som började gymnasieutbildning hösten 2002 hade 78 procent av kvinnorna och 73 procent av männen fullföljt utbildningen inom fyra år. Regeringen har för avsikt att förbättra kvaliteten i grundskoleutbildningen så att ungdomar får en bättre kunskapsgrund för de fortsatta studierna. Ungdomar ska därför få tillgång till en individanpassad utbildning med hög kvalitet och fler kontrollstationer som kan leda till att stödjande åtgärder sätts in snabbare. Grundskolans huvuduppgift ska vara kunskapsuppdraget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Regeringen eftersträvar vidare en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att komma till sin rätt. Skolan ska präglas av mångfald och nytänkande och ge eleverna de nödvändiga förutsättningarna för att möta samhällets krav. Lärarnas och rektorernas roll ska stärkas. Gymnasieskolan ska bygga vidare på grundskolans kunskaper. Eleverna måste ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse. Regeringen har därför tillsatt en utredning, En reformerad gymnasieskola (dir. 2007:8). Utredaren ska bl.a. lämna förslag om en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar. Gymnasieskolan ska leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar; studieförberedande program, ykesförberedande program och lärlingsutbildningar. Arbetslösheten bland ungdomar är hög i förhållande till befolkningen i övrig arbetsför ålder. Det är därför av särskild vikt att förstärka sådana personligt inriktade åtgärder som kan underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Både svensk och internationell forskning tyder på att ungdomar är i behov av gedigna vägledningsinsatser både i skolan och på arbetsförmedlingen. I slutbetänkandet Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) från Nationell koordinator för unga till arbete pekas bl.a. på att unga som inte är etablerade på arbetsmarknaden har andra behov av stöd än de som har arbetat och har blivit arbetslösa. Dessa ungdomar behöver enligt betänkandet direkt få individuellt utformat stöd. De frågor som koordinatorn har aktualiserat kommer att följas upp. Ungdomsstyrelsen stödjer så kallade navigatorcentra och navigatorverksamheter. Här samordnas myndigheternas, näringslivets och föreningslivets resurser så att unga arbetslösa snabbare får jobb. Det finns totalt 12 ideella navigatorcentra och 29 kommunala navigatorverksamheter till stor del p.g.a. Ungdomsstyrelsens stöd för uppbyggnad av sådana verksamheter. Regeringen genomför en ny arbetsmarknadspolitik med tydligt fokus på arbete och effektiva insatser. Regeringen har infört möjligheten till nystartsjobb för ungdomar mellan 20 och 24 år redan efter sex månaders arbetslöshet och har i propositionen En jobbgaranti för ungdomar (prop. 2006/07:118) lämnat förslag om hur en jobbgaranti för ungdomar ska utformas. I propositionen föreslås att jobbgarantin ska gälla för ungdomar mellan 16 och 24 år vid tre månaders inskrivningstid vid arbetsförmedlingen. Jobbgarantin ska inledas med stöd till och uppföljning av arbetssökande. Därefter ska aktivt matchningsarbete kombineras med förstärkta insatser i form av praktik eller utbildning. Vidare har socialavgifterna fr.o.m. den 1 juli 2007 halverats för anställda ungdomar i syfte att stimulera anställning av personer under 25 år. Det är regeringens övertygelse att de sammantagna åtgärderna inom skolans och arbetsmarknadens område tillsammans ska bidra till en minskande arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten bland ungdomar har minskat under året. Antalet arbetslösa i åldern 18-24 år uppgick, enligt AMS månadsstatistik, i juli 2006 till 48 100 jämfört med 35 700 i juli 2007. Regeringen avser dock att noga följa ungdomars situation inom skolan och på arbetsmarknaden. Nuteks entreprenörskapsbarometer visar att så många som 34 procent av unga i åldern 18-30 år helst vill bli företagare. Av de nystartade företagen 2006 var 23 procent startade av ungdomar i åldern 30 år eller yngre jämfört med 26 procent under 2005 och 23 procent 2004. Ungdomars intresse av att vara egen företagare är större än deras benägenhet att faktiskt starta nya företag. Detta intresse kan stimuleras bl.a. genom skolan. Det är också viktigt att ungdomar informeras om vilka krav som ställs på egna företagare, t.ex. i form av kunskap inom ekonomi, marknadsföring och juridik. Ungdomar har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden i tillväxtregionerna. Regeringen har därför infört ett statligt bidrag till de kommuner som ställer ut hyresgarantier till kommuninvånare som har svårt att få ett hyreskontrakt. Bidraget uppgår till totalt 100 miljoner kronor under 2007 och ska ges för hyresgarantier som lämnas fr.o.m. den 1 juli 2007. Hyresgarantierna riktas i hög grad till ungdomar, men andra grupper i samhället bör inte uteslutas. Bidrag ska lämnas med 5 000 kronor för varje hyresgaranti som kommuner efter behovsprövning lämnar för enskilda hushåll som saknar eget boende. En förutsättning för bidrag är att de hushåll för vilka garantier har lämnats ska ha fått bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin ska omfatta minst sex månader och gälla under två år. När det gäller ungdomars inflytande och representation är bilden splittrad. På vissa områden finns det också betydande skillnader mellan unga kvinnor och män, mellan ungdomar med svensk och utländsk bakgrund, ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund, osv. I Ungdomsstyrelsens rapport Ung i dag 2007 redovisas ett ökat valdeltagande mellan 2002 och 2006 och en svag ökning av antalet unga kvinnor och unga män som valdes till ledamöter i allmänna val. Andelen unga i riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är dock fortfarande betydligt lägre än ungas andel av befolkningen. Unga är också fortfarande kraftigt underrepresenterade i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att dessa strategiska delar av statsförvaltningen på ett rimligt sätt återspeglar befolkningen. Regeringen avser arbeta systematiskt för att åstadkomma en jämn åldersfördelning i de statliga myndighetsstyrelserna och kommittéerna. I Ung i dag 2007 konstateras vidare att hälften av alla unga anger att de vill vara med och påverka. Samtidigt upplever två tredjedelar av ungdomarna att de har små eller obefintliga möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunerna. Andelen kommuner som har någon typ av inflytandeforum för unga tenderar också att ha minskat under senare år. Att ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande är ett av de övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen bedriver ett aktivt arbete för att stärka ungas inflytande inte minst på den lokala nivån och regeringen avser att stärka arbetet på detta område. Det är oroväckande att stress och upplevd psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under de senaste åren. I augusti 2006 redovisade Utredningen om ungdomars psykiska hälsa sitt slutbetänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77). I betänkandet visas att ungdomar i allt högre grad drabbas av stress och psykisk ohälsa. Betänkandet har remitterats under våren och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Inom den psykiatriska vården för barn och unga är den bristande tillgängligheten ett stort problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveckling och för att förebygga att fler utvecklar psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Psykiatrisamordnaren har i slutbetänkandet Ambition och ansvar (SOU 2006:100) betonat att verksamheterna för barn och unga i högre grad behöver samorganiseras, samlokaliseras och samarbeta. Det behövs en bredare och stärkt kompetens i primärvården för att hantera lättare/tidiga former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Regeringen har gjort ett antal satsningar för att stärka verksamheterna för barn och unga, för att förbättra vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin samt för att stärka kompetensen inom första linjens sjukvård. Regeringen har vidare sommaren 2007 uppdragit åt Socialstyrelsen att stödja utvecklandet av en virtuell ungdomsmottagning, som bl.a. syftar till att förbättra unga kvinnors och unga mäns hälsosituation genom pålitlig och lättillgänglig information. Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att under 2006 och 2007 genomföra satsningar på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer samt på drogfria mötesplatser. Satsningen avser närmast utveckling av insatser för ungdomar i socialt utsatta områden. Insatser som syftar till att förhindra att ungdomar hamnar i ett socialt utanförskap prioriteras särskilt. Ungdomsstyrelsen har t.o.m. sommaren 2007 beviljat stöd till 100 projekt för att höja personalens kompetens samt utveckla verksamheternas kvalitet och till 33 projekt för anordnande av drogfria mötesplatser. Vidare har Ungdomsstyrelsen beviljat stöd till 49 projekt för ungdomar i utsatta områden som genomförs av ideella organisationer. Ungdomsstyrelsen kommer i november 2007 att redovisa en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom området hälsa och utsatthet. Internationellt samarbete Det internationella samarbetet på det ungdomspolitiska området är fortsatt betydande. Svenskt ordförandeskap under 2008 i Nordiska barn- och ungdomskommittén och i Europarådet samt förberedelser inför det svenska ordförandeskapet i EU under hösten 2009 kommer att innebära ett intensivt internationellt arbete framöver. Det nya EU-programmet Ung och aktiv i Europa har lanserats för åren 2007-2013. Det nya EU-programmet, som administreras av Ungdomsstyrelsen ska bl.a. bidra till att uppmuntra ungdomar att ta aktiv del i samhället. Intresset för det nya EU-programmet har varit mycket stort. 6.5 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2006. Riksrevisionen har vid en effektivitetsrevision granskat hur Ungdomsstyrelsen kontrollerar underlaget för beslut om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt vilka förutsättningar som Ungdomsstyrelsen har givits för att genomföra sådana kontroller; Statsbidrag till ungdomsorganisationer - hur kontrolleras de? (RiR 2005:16, 2005-11-03). I granskningsrapporten rekommenderades regeringen att överväga förslag till riksdagen om förändring av reglerna för statsbidraget och lagstiftning som innebär att Ungdomsstyrelsen får möjlighet att kontrollera medlemsantalet i de bidragssökande organisationerna. Regeringen rekommenderades också att överväga att koppla mål och villkor för bidraget till varandra samt tydliggöra regelverk och resurser för kontroll och uppföljning. Ungdomsstyrelsen rekommenderades bland annat att förstärka kontrollerna av statsbidraget. Riksrevisionen konstaterade vidare att deras rekommendationer väl syntes överensstämma med de överväganden som Ungdomsstyrelsen gjorde i sin pågående översyn av statsbidraget enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2005. Med anledning av granskningsrapporten lämnade Riksrevisionens styrelse en framställning till riksdagen angående statsbidrag till ungdomsorganisationer. Framställningens förslag avslogs av riksdagen i april 2006 (2005/06:RRS15, bet. 2005/06:KrU22, rskr. 2005/06:211). Riksdagen uttalade i samband därmed att riksdagen endast kan pröva om en viss kontroll av statsbidragen är förenlig med grundlag, om ett sådant förslag läggs fram för riksdagen. Riksdagen ansåg också att pågående och aviserade förändringar i bidragssystemet borde få tid att verka. I november 2005 redovisade Ungdomsstyrelsen sin rapport Statsbidrag till ungdomsorganisationer - en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler (Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7, 2005-11-10). Rapporten hade sin utgångspunkt i de nya reglerna för statsbidrag som tillämpades första gången för bidragsåret 2004. Riksrevisionen har även, som ett led i den årliga revisionen av Ungdomsstyrelsen räkenskapsåret 2005, granskat intern styrning och kontroll av statsbidrag till ungdomsorganisationer (Revisionsrapport 2006-03-14, Dnr. 32-2005-0535). Denna granskning avgränsades till förhållanden Ungdomsstyrelsen direkt kan påverka. I rapporten konstaterades brister i Ungdomsstyrelsens bidragsrutin. Det uppmärksammades också att myndigheten har vidtagit väsentliga förändringar i rutinen under hösten 2005 och att ytterligare förändringar kommer att vidtas under 2006 som påtagligt förbättrar den interna styrningen och kontrollen i rutinen. Riksrevisionen bedömde bland annat att tillförlitligheten i beslutsunderlagen från ungdomsorganisationerna har ökat och såg det sammantaget som angeläget att Ungdomsstyrelsen fortsätter det arbete som påbörjats med att stärka den interna kontrollen i bidragsrutinen. Riksrevisionen har följt detta arbete under 2006 och 2007. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en översyn av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsens uppföljningsrapport och Riksrevisionens granskningar utgör ett underlag i detta arbete. 6.6 Politikens inriktning Antalet ungdomar i landet ökar successivt under decenniet vilket i hög grad påverkar statens och kommunernas planering av skolor, bostäder, fritidsaktiviteter, sysselsättning m.m. Eftersom ungdomsgruppen i landet ökar kommer de som är unga nu att i framtiden i hög grad prägla landets ekonomiska och kulturella utveckling. Det är av stor betydelse att barn och ungdomar av i dag får goda levnadsvillkor. En konsekvent genomförd satsning på ungdomsgruppen är viktig i sig, men innebär också en väsentlig investering i den framtida välfärdsutvecklingen. Diagram 6.1 Befolkningsprognos för ungdomar i åldern 13-25 år avseende perioden 2006-2015 Av diagrammet över befolkningsprognosen framgår att antalet ungdomar ökar under de närmaste åren för att uppnå sin kulmen vid årsskiftet 2009/2010. Antalet ungdomar i åldern 13-25 år uppgick till 1 517 040 den 31 december 2006 och kommer enligt befolkningsprognosen att uppgå till 1 548 332 i december 2009, vilket innebär en ökning med två procent under den aktuella tidsperioden. Regeringen ser det som en av de mest prioriterade frågorna att verka för att utanförskapet i det svenska samhället ska brytas. Det är särskilt angeläget att barn och ungdomar inte ska växa upp i utanförskap. Därför är det också angeläget att stärka ungdomars inflytande i samhället. Regeringen avser att vidta insatser inom ramen för ungdomspolitiken i syfte att öka ungdomars möjligheter till inflytande och deltagande i samhället. Regeringen verkar vidare för att alla ungdomar oavsett bakgrund och förutsättningar ska ges möjlighet att få en utbildning som stärker deras möjligheter att få arbete. Det är regeringens strävan att alla ungdomar ska lyckas uppnå skolans kunskapsmål och få möjlighet att tillägna sig de grundkunskaper som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå vidare i högre utbildning. Regeringen har för avsikt att under hösten ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en tematisk analys som ska inriktas på kartläggning och analys av ungdomars situation i utanförskapsområden. Det är också viktigt att ungdomar ges möjligheter att komplettera sina kunskaper och färdigheter från skolan med andra erfarenheter. Att ungdomar är aktiva i föreningslivet ger dem färdigheter i bl.a. samarbete och företagsamhet som utgör viktiga komplement till de kunskaper som ungdomar tillägnar sig i skolan. Ett livaktigt föreningsliv, där ungdomar kan utvecklas tillsammans med andra, spelar stor roll för ungdomars trygghet och utgör en grund för deras sociala nätverk. Det är därför viktigt att fortsätta att sträva efter att fler ungdomar deltar i föreningslivet. En annan viktig beståndsdel i ungdomars utveckling utgörs av deras deltagande i kulturella sammanhang och särskilt deras egna utövande av kultur. I 2007 års ekonomiska vårproposition redogjorde regeringen för sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen. Strategin syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan. Regeringen föreslår mot denna bakgrund en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen innebär att skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget skapande sammanfaller. Målsättningen är att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i skolans arbete, vilket bidrar till att kunskapsmålen nås i högre grad. För satsningen inrättas ett nytt anslag som föreslås tillföras sammanlagt 55 miljoner kronor. Regeringen prioriterar särskilt åtgärder som syftar till att främja trygga levnadsvillkor. Ett prioriterat område är därvid att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En del av detta våld är det hedersrelaterade våldet och förtrycket. I hederstänkandet är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till familjen, vars rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors påstådda eller faktiska beteende. Flickors och unga kvinnors liv kan vara hårt kontrollerat och överträdelser av familjens regler kan leda till sanktioner i form av hårdare restriktioner, hot och i värsta fall våld med fara för livet. Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor under 2007 och lika mycket årligen under ytterligare två år för jämställdhetsinsatser med inriktning bl.a. på kvinnors hälsa och insatser som syftar till att minska våldet mot kvinnor. Ungdomsstyrelsen fick därför i mars 2007 i uppdrag att fortsätta genomföra insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck (IJ/2007/622/IM) bl.a. i form av en nationell utbildning av tjejjourernas medarbetare i frågor som rör hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen har sommaren 2007 även fått i uppdrag att genomföra utbildningar riktade till anställda i kommuner som har en samordnande roll för fritidsverksamhet, socialtjänst och skola. Utbildningarnas syfte är att förebygga dels mäns våld mot flickor och unga kvinnor, dels hedersrelaterat våld. En annan fråga som regeringen anser som särskilt viktig är att ungdomar ska ha en god hälsa och sunda levnadsvanor. Regeringen har därför under 2006 uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars hälsa som omfattar ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt deras sociala relationer. Uppdraget ska redovisas i november 2007. Särskilt flickor och unga kvinnor är en utsatt grupp när det gäller bl.a. den psykiska hälsan. Inom ramen för regeringens stora jämställdhetssatsning om 400 miljoner kronor per år under perioden 2007-2009 är det därför angeläget att genomföra insatser som stärker flickors och unga kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har fått 30 miljoner kronor per år under 2007-2009 för att stödja forskning om kvinnors hälsa. Regeringen prioriterar även stöd till konkreta insatser som bidrar till att stärka unga kvinnors hälsa. Ett exempel på en sådan insats är att Socialstyrelsen sommaren 2007 har fått i uppdrag att stödja utvecklandet av en virtuell ungdomsmottagning. Syftet är att stärka unga kvinnors och unga mäns identitetsutveckling och möjlighet att utveckla sunda relationer med andra samt förbättra unga kvinnors och unga mäns hälsosituation genom pålitlig och lättillgänglig information. Ungdomar skuldsätter sig i större utsträckning än vad som gäller i genomsnitt bland befolkningen. För åldersgruppen 18-25 år inlämnades under 2006 i genomsnitt 113 betalningsförelägganden per 1 000 invånare jämfört med 93 för den totala befolkningen fr.o.m. 18 år. Privatpersoner förväntas i dag ta ett större ansvar för privatekonomiska beslut, som många gånger kan ha stor betydelse för den framtida egna ekonomin, t.ex. hur stor den egna pensionen blir. Men även många andra val som konsumenter ställs inför påverkar den egna ekonomin. Det är därför viktigt att verka för att även unga konsumenter har möjlighet göra aktiva val i frågor som rör privatekonomi och konsumtion. Sverige kommer att vara ordförande i Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) under 2008 och ett program för ordförandeskapet tas fram under hösten. Inom ramen för Europarådets kampanj Alla olika - alla lika genomför Sverige en konferens som riktar sig dels till ungdomar, dels till experter som arbetar med frågor med anknytning till mänskliga rättigheter. Konferensen har bl.a. inriktning på att belysa hedersrelaterat våld och sådana insatser som kan förebygga uppkomsten av hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen redovisade, på regeringens uppdrag, i augusti 2007, rapporten Från EU-politik till lokala initiativ - hur den europeiska ungdomspakten och EU:s ungdomspolitiska mål kan förverkligas lokalt (IJ2007/2339/UNG). I rapporten föreslås att Ungdomsstyrelsen ska få i uppdrag att stödja lokala insatser som gäller fyra utvecklingsområden. De fyra utvecklingsområden som Ungdomsstyrelsen utgår ifrån gäller kunskapsbaserat arbete riktat mot unga, ungas inflytande och delaktighet, civilsamhället och de ideella organisationernas villkor samt arbete som syftar till att bryta ungas utanförskap. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. 6.7 Budgetförslag 6.7.1 29:1 Ungdomsstyrelsen Tabell 6.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 19 324 Anslags- sparande 302 2007 Anslag 19 226 1 Utgifts- prognos 19 178 2008 Förslag 23 370 2009 Beräknat 23 910 2 2010 Beräknat 21 834 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 23 370 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 20 799 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Ungdomsstyrelsens förvaltningskostnader. Ungdomsstyrelsen är den centrala myndigheten inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås. Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. den 1 juli 2007 även fått till uppgift att handlägga bidrag som fördelas till organisationer som främjar integration, för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering samt stöd för verksamhet som bistår personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grupperingar. Vidare kommer myndigheten fr.o.m. 2008 att handlägga statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt, statsbidrag till nationella minoriteter samt bidrag till organisationer för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Regeringens överväganden I samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för handläggning av ett antal bidrag som främjar integration till Ungdomsstyrelsen. Anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen ökar på grund av denna utvidgning av Ungdomsstyrelsens verksamhet med 4 miljoner kronor 2008, 4,1 miljoner 2009 och 1,5 miljoner kronor 2010. Under 2008 kommer Ungdomsstyrelsen att tillföras ytterligare nya uppgifter bl.a. avseende handläggning av bidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Finansieringen av dessa tillkommande uppgifter kommer att ske inom ramen för anslaget 30:3 Bidrag för kvinnors organisering. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 370 000 kronor för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 23 910 000 kronor och för 2010 till 21 834 000 kronor. Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 29:1 Ungdomsstyrelsen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 19 226 19 226 19 226 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 144 592 1 108 Beslut Överföring till/från andra anslag 4 000 4 092 1 500 Övrigt Förslag/beräknat anslag 23 370 23 910 21 834 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga ändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 6.7.2 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tabell 6.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 123 549 Anslags- sparande 6 953 2007 Anslag 173 355 1 Utgifts- prognos 176 973 2008 Förslag 87 355 2009 Beräknat 87 355 2010 Beräknat 87 355 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Regeringens överväganden Under 2006 och 2007 genomförde Ungdomsstyrelsen en tvåårig satsning på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer. Genom att satsningen avslutas minskar anslaget med 85 000 000. Vidare har regeringen under 2006 och 2007 genomfört kampanjen Alla olika - alla lika. Med anledning av att insatsen avslutats minskar anslaget med 1 000 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 87 355 000 kronor för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 87 355 000 kronor och för 2010 till 87 355 000 kronor. Tabell 6.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 173 355 173 355 173 355 Förändring till följd av: Beslut -86 000 -86 000 -86 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 87 355 87 355 87 355 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 7 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik 7.1 Omfattning Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom omfattar politikområdet regeringens och dess förvaltningsmyndigheters samlade dialog och samverkan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt. Idrottspolitiken utgör en specifik del av folkrörelsepolitiken. Idrottspolitiken inrymmer verksamheter som främjar idrott och motion och som samtidigt bidrar till en förbättrad folkhälsa. Folkrörelsepolitiken omfattar vidare stöd till idrotten, allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering och friluftsorganisationer. 7.2 Utgiftsutveckling Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 17 30:1 Stöd till idrotten 458,5 445,6 438,4 445,6 445,6 445,6 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 36,3 32,3 31,7 32,3 32,3 28,8 30:3 Bidrag för kvinnors organisering 25,4 30,4 29,9 31,4 31,4 31,4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer 24,9 24,9 24,5 24,9 24,9 24,9 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 0,0 15,0 15,0 15,0 Totalt för utgiftsområde 17 545,1 533,2 524,5 549,2 549,2 545,7 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 545,1 533,2 524,5 549,2 549,2 545,7 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07 FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 7.3 Skatteutgifter I kapitel 3, avsnitt 3.2, redogörs för vad en skatteutgift är och varför den redovisas. Dessutom ges en samlad bild av det totala stödet i form av skatteavvikelser inom utgiftsområde 17. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteavvikelserna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Folkrörelsepolitik. Tabell 7.2 Skatteutgifter inom politikområdet Folkrörelsepolitik, netto1 Miljoner kronor Prognos 2007 Prognos 2008 Ersättning till idrottsutövare - - Kommersiell idrott 2 360 2 620 Omsättning i ideella föreningar 70 70 Totalt för politikområde Folkrörelsepolitik 2 430 2 690 1 Ett "-" innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas. Anm.: De enskilda skatteavvikelserna är avrundade medan summan för politikområdet är beräknad utifrån icke avrundade avvikelser. Ersättning till idrottsutövare Ersättningen som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. Kommersiell idrott Skattesatsen är nedsatt till sex procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Omsättning i ideella föreningar Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen i fråga. 7.4 Mål Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. Målet delas in i fyra huvudområden; * generella frågor rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser och ideella föreningar, * generella frågor rörande bidrag till folkrörelser och ideella föreningar, * regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet, samt * statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och dess verksamhet. Målen för idrottspolitiken är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. 7.5 Resultatredovisning 7.5.1 Resultat Mål och indikatorer Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. Folkrörelsepolitiken är uppdelad i en sektorsorienterad och en sektorsövergripande del. Det är resultaten för den förra som här redovisas. Några särskilda indikatorer har inte utvecklats. Målet och statistik inom området ses för närvarande över inom ramen för översynen av folkrörelsepolitiken (dir. 2005:117). Uppföljning av målet En indikation på människors förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar är graden av engagemang. Enligt SCB:s rapport Föreningslivet i Sverige (2003) är så många som 90 procent av Sveriges befolkning med i någon förening. Enligt Ersta Sköndal Högskola (2005) är också andelen som utför frivilligt arbete i eller utanför en förening fortsatt hög. Mer än 50 procent av befolkningen i åldern 16-85 utför någon form av ideellt arbete under minst 14 timmar per månad. Det ojämlika deltagandet består dock i huvudsak. Det är framför allt de som redan har tillgång till sociala arenor som oftare blir aktiva. När det gäller insatser inom föreningslivet har inkomst och utbildning en ökande betydelse. Översyn av folkrörelsepolitiken Hösten 2005 förordnades en särskild utredare att göra en översyn av folkrörelsepolitiken (dir. 2005:117). Detta är den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren har till uppgift att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. Utredaren ska genomgående beakta aspekter som kan ha betydelse för jämställdheten och möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Genom tilläggsdirektiv ska utredaren också utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs. Uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 30 september 2007. Dialog Genom Folkrörelseforum samlas regelbundet representanter för föreningslivet och regeringen för att föra en dialog om föreningslivets villkor och förutsättningar. Under 2006 genomfördes Folkrörelseforum i första hand inom ramen för 2006 års demokratisatsning, som är en insats inom demokratipolitiken. Vid 2006 års bok- och biblioteksmässa i Göteborg, som handlade om yttrandefrihet, presenterades också rapporterna Våga Öppna! (Lunds universitet, 2006) respektive Former för samhällsengagemang - en jämförande studie av gamla och nya rörelser (Göteborgs universitet, 2006). Villkor En kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor, har redovisats i maj 2007 genom rapporten Kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor. Kartläggningen ger en samlad bild av de rättsliga villkoren som gäller för ideella föreningar och föreningarnas syn på hur dessa regler påverkar deras verksamhet. Förslagen i rapporten bereds för närvarande. I december 2006 gavs inom ramen för demokratipolitiken ett uppdrag till Nutek att studera ett urval lokalsamhällen där det har bedrivits verksamhet inom den sociala ekonomin. Uppdraget har i maj 2007 redovisats i rapporten Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling. En av rapportens slutsatser är att socialt kapital som främjar den lokala utvecklingen bara kan formas och omformas av de lokala aktörerna själva. Kommunen är en av de viktigaste av dessa aktörer och dess agerande på olika områden torde ofta vara av avgörande betydelse för skapandet av ett socialt kapital som långsiktigt främjar den lokala utvecklingen. Bidrag Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till föreningslivet bl.a. i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak inom respektive sektor. Inom politikområdet Folkrörelsepolitik finns bidrag till kvinnoorganisationer, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationer. I den ovan nämnda översynen av folkrörelsepolitiken ingår bl.a. att se över behovet av generella riktlinjer för bidragsgivningen till folkrörelserna. Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt fördelar fr.o.m. 2006 statsbidrag för kvinnors organisering enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Sedan den 1 juli 2006 fördelar delegationen även statsbidrag till jämställdhetsprojekt enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Under 2006 har delegationen behandlat 247 ansökningar om bidrag från anslaget 30:3 Bidrag för kvinnors organisering. Sammanlagt har 121 ansökningar beviljats organisations-, etablerings- eller verksamhetsbidrag om totalt 22 miljoner kronor. En tredjedel eller cirka 7,2 miljoner kronor har beviljats i etablerings- och organisationsbidrag och knappt 14, 4 miljoner kronor i verksamhetsbidrag. Därutöver har regeringen fördelat sammanlagt 3,5 miljoner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Boverkets samlingslokaldelegation har under 2007 behandlat 229 ansökningar om bidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och beviljat stöd för 95 projekt. Av dessa avser 38 projekt åtgärder för handikappanpassning med ett beviljat bidragsbelopp om totalt 3,9 miljoner kronor. Resterande 57 projekt avsåg köp, ny- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer med ett sammanlagt bidragsbeloppet om 19,6 miljoner kronor. Av de samlingslokaler som beviljats bidrag tillhör 33 procent Bygdegårdarnas riksförbund, 24 procent Folkets Hus och Parker, 26 procent Våra Gårdar och 17 procent övriga organisationer. Ungdomsstyrelsen har fördelat bidrag till de tre samlingslokalägande riksorganisationerna och deras samarbetskommitté (SamSam) för deras informationsinsatser och utredningsarbete som avser ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Samtliga organisationer har genom SamSam under året varit delaktiga i ett med Sveriges kommuner och landsting gemensamt projekt kring idéskriften Var dags rum. I skriften presenteras en rad exempel på hur kommuner och föreningsliv tillsammans kan förnya verksamheterna och samarbetet. Från och med 2007 är det möjligt att hos Boverket söka bidrag till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Bidraget kan gå till att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Ändringarna i förordningen (1996:1593) trädde i kraft den 1 januari 2007. Inom ramen för anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler användes under 2006 676 000 kronor för ett uppdrag till Boverket för att i samråd med Ungdomsstyrelsen genomföra en förstudie och förbereda inrättandet av verksamhetsutvecklingsbidraget inom ramen för bidragssystemet till allmänna samlingslokaler. Uppdraget har redovisats i mars 2007 genom rapporten Lokaler att växa i, som innehåller en sammanställning av ungdomars behov av och önskemål om mötesplatser, i synnerhet i storstäderna. Den innehåller också en inventering och en analys av erfarenheter från föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetar med ungdomar i allmänna samlingslokaler eller annan mötesplats. Vidare fick i september 2006 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker genom ett regeringsbeslut 650 000 kronor i bidrag via anslaget 30:2 för att i samverkan med berörda aktörer utveckla nya former av folkbildnings- och folkrörelsebaserad verksamhet för ungdomar i allmänna samlingslokaler, särskilt i storstadsområden med lokala utvecklingsavtal. Projektet genomförs i första hand i Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Västernorrland. En konferens har genomförts i december 2006. Projektet ska slutredovisas senast i mars 2008. Statistik m.m. Det är viktigt att det inom politikområdet Folkrörelsepolitik, som rör den sektorsövergripande delen, finns sådan kunskap som kan ge en samlad bild av bl.a. människors villkor och förutsättningar för engagemang. Ersta Sköndal högskola har på Regeringskansliets uppdrag undersökt gruppen medborgare som i en tidigare undersökning uppgivit att de inte utför frivilliga insatser i och utanför föreningslivet. Syftet med uppdraget har varit att öka kunskapen om den del av befolkningen som i dag inte utför något ideellt arbete. Uppdraget har i januari 2007 redovisats i rapporten Delvis ensam - en studie av människor som inte deltar i föreningslivet. Rapporten har bidragit till att öka kunskapen om vad som kan påverka människors förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. IOGT-NTO har i december 2006 beviljats bidrag för att delfinansiera upprättandet av en databas som ska innehålla kontaktuppgifter om de ideella föreningar på riksnivå som önskar ingå i en sådan databas. Användningen av medlen ska redovisas senast den 15 december 2007. Internationellt arbete Sverige har under 2005 och 2006 deltagit aktivt inom det internationella organet Financial Action Task Force (FATF), bl.a. i frågan om kontroll av ideella organisationer för att bekämpa finansiering av terrorism genom den ideella sektorn. Sverige har också deltagit i det arbete i frågan som bedrivits inom ramen för EU. I dialog med föreningslivet har Sverige utarbetat synpunkter som framförts till såväl FATF som till EU. Vid Europarådets toppmöte i Warszawa i maj 2005 konstaterades att ideella organisationer har en väsentlig roll när det gäller transparens och ansvarsutkrävande i ett demokratiskt samhälle. Som en följd av detta uttalande tillsattes inom ramen för Europarådet en expertgrupp som har haft till uppdrag att utveckla icke-bindande rekommendationer när det gäller ideella organisationers rättsliga status. En svensk expert har ingått i gruppen. Idrottspolitiken Allmänt De övergripande syftena med statsbidraget och bidragen från AB Svenska Spel är att stödja verksamhet som * bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande, * gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och motion, * syftar till att ge flickor och pojkar, kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, * främjar integration och god etik samt * bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7-70 år inom idrottsrörelsen är cirka 3,2 miljoner varav flickorna och kvinnorna utgör 46 procent och pojkarna och männen 54 procent. 2,3 miljoner människor är aktiva medlemmar. Antalet elitidrottare uppskattas till cirka 7 000 personer. Under 2007 uppgår det samlade statliga stödet till idrotten till 1 661,7 miljoner kronor, varav 445,6 miljoner kronor fördelas över statsbudgeten och 1 216,1 miljoner kronor från AB Svenska Spel. Barn- och ungdomsverksamhet Barn och ungdomar ska ha goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet. Oavsett om det rör sig om tävlings- eller motionsidrott ska också barn och ungdomar ha rätt till ett verkligt inflytande över sin idrottsutövning. För att främja fysisk hälsa är det även viktigt att väcka intresse för motion och idrott bland fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Statens stöd till lokal barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten betalas ut i form av ett bidrag från AB Svenska Spel och fördelas av Riksidrottsförbundet. Bidraget uppgick 2006 till 559 miljoner kronor vilket var en minskning med 95 miljoner kronor jämfört med 2005. Stödet skapade förutsättningar för cirka 1 miljon flickor och pojkar att delta i cirka 6,45 miljoner sammankomster vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2005. Antalet deltagartillfällen uppgick 2005 till cirka 59 miljoner fördelade på 40,5 procent flickor och 59,5 procent pojkar vilket var samma antal och fördelning som 2004. Efter riksdagens godkännande beslutade regeringen i maj 2007 om närmare anvisningar till Sveriges Riksidrottsförbund för bidraget om 500 miljoner kronor som AB Svenska Spels bolagsstämma fattat beslut om. Bidraget har ökat med 100 miljoner kronor jämfört med det fjärde och sista året av Handslaget. Bidraget är avsett att finansiera den nya satsningen Idrottslyftet som regeringen har tagit initiativ till. Efter Handslagets tredje år har 8 000 idrottsföreningar tillhörande 67 specialidrottsförbund deltagit i cirka 23 000 insatser. De flesta insatser har gjorts inom områdena ledarutveckling, föreningsutveckling och nyrekrytering. Tre fjärdedelar av Sveriges idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet som erhåller lokalt aktivitetsstöd, är engagerade i att ge fler barn och ungdomar möjlighet att idrotta. Satsningen har lockat ungefär lika många flickor som pojkar. Även när det gäller deltagare med invandrarbakgrund är könsfördelningen i stort sett jämn. Enbart under det tredje verksamhetsåret har Handslaget haft drygt 500 000 deltagare. En övervägande del av insatserna riktar sig barn och ungdomar som inte har varit medlemmar tidigare. För att nå dessa besöker många föreningar skolor där eleverna får prova på en ny idrott. Gemensam administration och centrala idrottsorganisationer Idrottsverksamhet i hela landet ska främjas. Idrottsverksamhet som främjar integration, jämställdhet, ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar, god etik samt idrottsverksamhet som motverkar dopning, våld och diskriminering ska stödjas. Det totala statliga stödet över statsanslaget till idrottens gemensamma administration, centrala idrottsorganisationer m.m. uppgick 2006 till 318 miljoner kronor vilket är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2005. Utöver dessa medel tillförs Riksidrottsförbundet årligen 60 miljoner kronor som ett särskilt bidrag från AB Svenska Spel. Av det totala stödet har 46,2 miljoner kronor gått till Riksidrottsförbundets (RF) centrala kansli under 2006 i form av löner och andra ersättningar vilket är en ökning med 6,1 procent jämfört med 2005. Skälet till detta är nyanställningar inför etableringen av det nya riksidrottsmuseet. Distriktsförbunden (DF) företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kommuner, myndigheter och andra organisationer. Stödet till DF och Gotland/Nordkalottstödet uppgick 2006 till 27,7 miljoner kronor vilket är samma belopp som för 2005. RF har under 2006 fördelat 264,5 miljoner kronor som basbidrag till specialidrottsförbunden vilket är en ökning med 4 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2005. 3 miljoner kronor har betalats ut till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) vilket är oförändrat belopp jämfört med 2005. Insatser mot dopning Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget uppgick 2006 till 23 miljoner kronor, vilket var samma belopp som 2005 och en ökning med 2,1 miljoner kronor jämfört med 2004. Antalet provtagningar under 2006 uppgick till drygt 3 500 tester inklusive blodprov och epo-analyser. Därtill togs cirka 500 prov på uppdrag av internationella specialidrottsförbund främst i anslutning till internationella tävlingar I Sverige. Idrottens forskning och utveckling Centrum för idrottsforskning (CIF) har som huvuduppgift att initiera, samordna och stödja idrottsforskning i Sverige. Budgeten för 2006 var 20 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor från anslaget 30:1 Stöd till idrotten. Till största delen har resurserna använts för att stödja idrottsrelaterad forskning och tjänster. 17 miljoner kronor fördelades på 100 olika projekt. RF bedriver även egen FoU-verksamhet och har under 2006 redovisat nio rapporter. Specialidrott inom gymnasieskolan Elitidrottande flickor och pojkar ska ges möjlighet att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Syftet är vidare att erbjuda eleverna kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö samt att förbereda eleverna för en framtida elitkarriär. Det statliga stödet 2006 uppgick till 39 miljoner kronor vilket är samma belopp som 2005 och en ökning med 0,2 miljoner kronor sedan 2004. Under 2006 bedrivs verksamhet vid 62 riksidrottsgymnasier för 37 SF. Antalet elevplatser uppgår till 1336 stycken. Anläggningsstöd Under 2006 har 179 föreningar fått sammanlagt drygt 19 miljoner kronor i bidrag för investeringar i sina idrottsanläggningar. Det är en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med 2005 och med 8 miljoner kronor jämfört med 2004. Friluftspolitiken Naturvårdsverket har ansvar för friluftslivsfrågor. En särskild enhet med ansvar för bl.a. friluftslivsfrågor har inrättats vid verket. Naturvårdsverket finansierar ett treårigt (2006-2009) forskningsprogram "Friluftsliv i förändring" med en budget på totalt 17 miljoner kronor. Genom denna satsning har forskningen om friluftsliv ökat kraftigt. Inom verket finns ett råd för friluftsliv. Friluftsrådets uppgift är att skapa bevara och utveckla förutsättningar för friluftslivet samt att tydliggöra friluftslivets samhällsnytta. Rådet bistår och samverkar med myndigheter, forskare och organisationer som har anknytning till friluftslivet. Sedan 2004 fördelar Friluftsrådet statsbidrag till olika friluftsorganisationer. Under 2007 har organisationsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska botaniska föreningen, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Frisksportförbundet. Endast organisationsbidrag har lämnats till Cykelfrämjandet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Svenskt Friluftsliv, Svenska Båtunionen och Svenska Ornitologiska Föreningen. Endast verksamhetsbidrag har lämnats till Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Scoutrådet, Svenska Turistföreningen, Fältbiologerna, 4 H och Klätterförbundet. Verksamhetsbidragen avser fysisk aktivitet på recept, barn- och ungdomsprojekt, ledarutveckling, lokalt engagemang och delaktighet, prova-på aktiviteter samt kampanj kring firandet av Skogsmulle 50 år. Våren 2007 anordnade Friluftsrådet tillsammans med Svenskt Friluftsliv och forskningsprogrammet "Friluftsliv i förändring" en tankesmedja om framtida forskning och kunskap kring friluftsliv. 7.5.2 Analys och slutsatser Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. En stor del av insatserna inom detta område är därför inriktade på att inhämta kunskap om såväl den ideella sektorns förutsättningar, villkor och behov som om vad det är som främjar respektive hindrar människors organisering. Denna kunskap kan sedan komma att ligga till grund för olika typer av åtgärder med syfte att bidra till goda förutsättningar för föreningslivet samt att stimulera människors organisering. Regeringen bedömer att den samlade kunskapen om föreningslivets förutsättningar såväl som om människors engagemang har ökat genom bl.a. de olika insatser som har genomförts inom politikområdet, till exempel genom olika kartläggningsuppdrag. När det gäller de bidrag som finansieras genom anslag inom politikområdet Folkrörelsepolitik kan bl.a. konstateras att det ännu är för tidigt att uttala sig om de samlade effekterna av det nya bidragssystemet för kvinnors organisering eftersom bidragssystemet nyligen trätt i kraft. Bidraget till allmänna samlingslokaler är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De förändringar av stödet till allmänna samlingslokaler som genomfördes i samband med 2007 års budgetproposition är ännu för tidiga att bedöma effekterna av. Idrottspolitiken Regeringen anser att genom de av riksdagen fastställda principerna för idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel samt satsningarna på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, har idrottsrörelsen fått goda möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar. Detta har bland annat resulterat i att 62 procent av barn och ungdomar i åldersgruppen 7-14 år tränar/tävlar i idrott. Genom de ökade resurser som tillförts anslagsposten verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen har en ökad andel av statens stöd tillförts idrottens centrala organisationer. Samtidigt har antalet anslagsposter minskat vilket innebär att idrottsrörelsen givits ytterligare frihet att disponera statens stöd på det sätt de själva önskar. De statliga bidragen till talangutveckling inom svensk idrott har medverkat till att svenska idrottsutövare har nått stora framgångar vid olympiska spel och internationella mästerskap. Dessa framgångar har rönt stor uppmärksamhet hos många människor i vårt land. Friluftspolitiken Friluftorganisationerna har en viktig roll att erbjuda såväl barn och ungdomar som vuxna friluftsaktiviteter, som ger både upplevelser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna gör också ett värdefullt arbete med att öka kunskapen om natur och miljö. Organisationerna informerar om allemansrätten och ökar kunskapen om natur och miljö. Med utvecklade verksamhetsformer kan friluftsorganisationerna se till att friluftsaktiviteter finns lättillgängliga för alla grupper av människor. En mycket viktig uppgift är att bidra till att öka barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv. Regeringen avser följa forskningsprogrammet "Friluftsliv i förändring" noga för att senare återkomma med en utvecklad och långsiktig politik för frågor som är kopplade till friluftsliv, integration och folkhälsa. I samband med översynen av plan- och bygglagen och miljöbalken kommer det att utredas hur riksintressen behandlas, bl.a. för friluftsliv. Det ankommer dock på kommunerna att i sin planering ta hänsyn till behovet av badplatser, promenadstråk, parker och friluftsområden. De positiva effekterna av grönområden i städer och tätorter är väl dokumenterade. 7.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2006 avseende de verksamheter som finns inom politikområdet Folkrörelsepolitik. 7.7 Politikens inriktning Inledning En övergripande ambition för regeringen är att öka alla människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Föreningslivet har här en viktig roll att spela och dess förutsättningar och villkor att verka såväl som enskilda individers möjligheter att bilda och delta i föreningslivet måste därför utvecklas under mandatperioden. Förutsättningar måste ges för ett livaktigt föreningsliv, där alla har möjlighet att delta för att skapa bl.a. den tillit och trygghet som ger människor möjligheter att växa och utvecklas. Detta sker bl.a. genom att det finns gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra, utveckla sin ort och bygd eller utöva sina fritidsintressen. Förutsättningar måste också ges för att föreningslivet ska kunna agera som bärare av människors röst. Ett mångfacetterat föreningsliv som ger människor möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet utgör en bas för demokratins funktionssätt. Förutsättningar måste även ges för de som vill delta i och bidra till bl.a. lokal utveckling och att den sociala ekonomin utvecklas. Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Sådan verksamhet bedrivs i första hand i föreningar, stiftelser och kooperativ. Verksamheterna har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Föreningslivet är en viktig del av det civila samhällets engagemang. Ett starkt civilt samhälle utgör grunden för en stark demokrati. Det är därför viktigt att se föreningslivet som den samhällsaktör den är. Regeringen vill i framtiden ha en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer av service och tjänster inom det offentligt finansierade systemet. Det handlar om att ta tillvara på det engagemang, den förmåga och idérikedom som människor har, men också om att ge människor större valfrihet och kvalitet. För att uppnå en verklig mångfald av aktörer inom de offentligt finansierade systemen krävs att ideella aktörer som bedriver eller vill bedriva sådan verksamhet ges goda förutsättningar att verka. Den statliga folkrörelsepolitiken är uppdelad i två delar, en s.k. sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är inriktad på att generellt stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar respektive bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken har betydelse också för hur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala ekonomin formas. Samordning av folkrörelsepolitiken Ett av syftena med den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken är att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Under hösten 2005 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken (se vidare 3.4.1). Utredarens förslag som ska överlämnas senast den 30 september 2007 kommer att ligga till grund för regeringens överväganden om den framtida samordningen och inriktningen av folkrörelsepolitiken. Villkor och förutsättningar Regeringens arbete för att förbättra villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna och det övriga föreningslivet ska utvecklas. För detta krävs bl.a. kontinuerlig kunskapsinhämtning för att få kännedom om och förståelse för den ideella sektorn. Den kontinuerliga dialogen mellan sektorn och regeringen är här en värdefull kunskapskälla. Företrädare för föreningslivet verksamma inom vård- och omsorgsområdet kommer att bjudas in till dialog med regeringen med start under hösten 2007 i syfte att utveckla relationen mellan staten och denna del av den ideella sektorn. Dialogen kan sedermera även komma att omfatta andra delar av den ideella sektorn. Bidragsgivning Folkrörelsepolitiken omfattar även generella frågor kring bidrag till folkrörelser och föreningar. Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot den offentliga sektorn som gentemot det privata näringslivet. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. En viktig uppgift inom denna del av folkrörelsepolitiken är att finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet. Som tidigare nämnts hanterar Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Fr.o.m. hösten 2007 har regeringen avsatt särskilda medel för delegationens bidragsgivning till jämställdhetsprojekt inom kultursektorn enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Regeringen avser att under 2008 överföra hanteringen av statsbidragen till Ungdomsstyrelsen. Politiska partier eller deras kvinnoorganisationer kan inte få stöd enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har därför fått stöd i särskild ordning för 2006 och 2007. Frågan om fortsatt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har setts över i samråd med riksdagspartierna. Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen och att stärka kvinnors ställning i det politiska beslutsfattandet. Regeringen avser därför att inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fr.o.m. 2008. Bidraget ska ses som en förstärkning av kvinnoorganisationernas möjligheter att verka på den politiska arenan. Dialog Folkrörelser och övriga föreningslivet är betydelsefulla företrädare för olika grupper och intressen i samhället. Dessutom har de lokala föreningarna en stor betydelse för vitaliseringen och förnyelsen av det politiska systemet. Det är således viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regeringen och föreningslivet. Detta sker bl.a. inom ramen för Folkrörelseforum, som inrättats för dialog mellan, å ena sidan, företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och, å andra sidan, företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin. Inom ramen för Folkrörelseforum kommer en konferens att ordnas hösten 2007 och ett antal seminarier att organiseras under 2008. Statistik och annan kunskapsbildning En viktig uppgift inom politikområdet är att bidra till en ökad kunskap om den ideella sektorn och dess verksamheter. Det avser kunskap om dels föreningarnas och folkrörelsernas samhällsroll och betydelse för den demokratiska infrastrukturen, dels om den ideella sektorns sammansättning, omfattning och verksamhetsinriktning. Den tidigare nämnda folkrörelseutredningen ska behandla frågan om hur statistikförsörjningen kan stärkas och utvecklas när det gäller folkrörelserna och det övriga föreningslivet i syfte att säkerställa en mer kontinuerlig sådan kunskap. Idrottspolitiken Målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge positiva upplevelser av idrott som underhållning. En god folkhälsa är en betydelsefull komponent för välfärden i vårt samhälle. Det är viktigt att flickor och pojkar tidigt skaffar sig goda motionsvanor som består även i vuxen ålder. Vidare är det väsentligt att äldre människors och funktionshindrades behov av motion uppmärksammas. Den fria och självständiga idrottsrörelsen, som själv formar och utvecklar sin verksamhet utifrån medlemmarnas intressen och behov, är särskilt viktig för att ge människor möjlighet att utöva motion och idrott. Det allmänna och idrottsrörelsen har en gemensam utmaning i att tillsammans pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i behövlig omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till sämre hälsa. Ett nära samarbete är här särskilt viktigt för att nå framgång i det lokala utvecklingsarbete som bedrivs inom den urbana utvecklingspolitiken i utsatta stadsdelar. Det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till motion och idrott. Den svenska folkrörelseidrotten med dess många lokala föreningar, breda verksamhet och omfattande ideella engagemang har lagt grunden för idrottens utveckling i vårt land. För de flesta människor och för samhället i sin helhet är idrotten värdefull genom att uppmuntra till sunda motionsvanor, bidra till en god folkhälsa och demokratisk delaktighet samt vara en vardaglig mötesplats för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund. En fri och självständig idrottsrörelse bör därför fortsatt ges ett aktivt stöd för att bedriva verksamhet som ger flickor och pojkar möjligheter att idrotta, främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik, motverkar ätstörningar i form av anorexi och bulimi och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar att motionera och idrotta. Flickor har rätt till lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar. Regeringen har tagit initiativ till den nya och utökade satsningen Idrottslyftet som är avsedd att pågå under mandatperioden och genom vilken idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor per verksamhetsår. De övergripande målen med Idrottslyftet är att öppna upp dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att göra insatser för att få dem att idrotta högre upp i åldrarna. All verksamhet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Underhållningsidrotten har sitt värde främst genom att den skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade människor i vårt land. Elitidrottsutövare är ofta betydelsefulla förebilder och kan därigenom inspirera dem till att börja idrotta. Regeringen har uttalat att Sverige aktivt ska verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land. Utredningen om alternativa modeller för ytterligare gemensam marknadsföring av Sverige som resmål överlämnade sitt betänkande Tillväxt genom turistnäringen (SOU 2007:32) i maj 2007. Utredningen föreslog bland annat att staten bör utarbeta en nationell strategi för stora internationella evenemang inom idrott och kultur samt för stora internationella sammankomster inom mötesindustrin. Utredningens förslag bereds f.n. inom Regeringskansliet. Idrottsrörelsen är Sveriges största och viktigaste folkrörelse och ska kunna bedriva sin verksamhet fri från våld, rasism och huliganism. Regeringen har därför under 2007 inlett ett samarbete med företrädare för bland annat polisen, Riksidrottsförbundet och berörda specialidrottsförbund för att förhindra att ordningsstörningar äger rum i anslutning till idrottsevenemang. Regeringen har i december 2006 tillkallat en särskild utredare som ska utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet och föreslå en framtida inriktning av stödet samt föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren ska analysera om det samlade statliga stödet till idrotten kan kanaliseras på ett sådant sätt att antalet stödformer minskas, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade stödet som ges till idrottsrörelsen. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008. Den av Unescos generalkonferens antagna globala konventionen mot dopning inom idrotten har trätt i kraft. Sverige var första stat att sluta sig till konventionen och den 31 december 2006 hade mer än 30 stater gjort detsamma, varefter konventionen trädde i kraft den 1 februari 2007. Regeringen anser att det är viktigt att fler stater sluter sig till konventionen och att genomförandet av konventionens bestämmelser påskyndas. Därför har regeringen beslutat ett bidrag till Unesco för att påskynda detta arbete. EU-kommissionen har den 10 juli 2007 beslutat en vitbok om EU och idrotten. I vitboken anger kommissionen sina förslag till att nyttja idrottens potential att bidra till uppfyllandet av gemenskapens strategiska mål. Regeringen värnar principen att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet. Utifrån subsidiaritetsprincipen bör stor försiktighet iakttas kring förslag som utökar EU-arbetet på idrottsområdet. En viktig uppgift på det internationella området inom idrottspolitiken är förberedelserna för ordförandeskapet i EU:s ministerråd hösten 2009 Friluftspolitiken En rik tillgång på natur och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Skolor och förskolor har också stor betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv. Det finns många positiva effekter av friluftsliv, såsom hälsa och välbefinnande, ökad kunskap om natur och miljö samt social gemenskap. Regeringen ser positivt på att det finns en mångfald möjligheter att utöva friluftsliv, på egen hand eller i organiserade former. Regeringen anser att en fortsatt stark allemansrätt är viktig för friluftslivet. Rätten att röra sig fritt i skog och mark samt att plocka bär och svamp är något unikt för Sverige som vi skall värna. Allemansrätten bygger på sedvanerätt och har ett långt historiskt ursprung. Idag har den fria rätten att vistas i skog och mark stor betydelse för friluftsliv och turism. Samtidigt måste stor hänsyn tas till markägaren och till naturens villkor. Det är viktigt att skador på naturen inte uppstår. Strändernas naturvärden ska långsiktigt skyddas. Därvid skall vägas in såväl behovet av utveckling i hela Sverige, som allmänhetens rätt till tillträde till dessa på ett långsiktigt hållbart sätt. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av strandskyddsbestämmelserna och regeringen avser att under 2008 utarbeta en proposition på området. Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. De ideella organisationerna och det personliga engagemanget bidrar starkt till att upprätthålla och utveckla intresset för och utövandet av friluftaktiviteter. Friluftorganisationernas verksamhet är mycket viktig för samhället. Regeringen betonar betydelsen av att friluftorganisationerna fortsätter att verka i nya och gamla former, och att det även framöver finns en mångfald friluftsverksamheter som är lättillgängliga för alla grupper i samhället. 7.8 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 dels verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels verkar för att stämman beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor till den särskilda satsningen Idrottslyftet att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen. Vid stämman beslutas även idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spel avseende 2007. Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels ordinarie bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. 7.9 Budgetförslag 7.9.1 30:1 Stöd till idrotten Tabell 7.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 458 458 Anslags- sparande 881 2007 Anslag 445 551 Utgifts- prognos 438 392 2008 Förslag 445 551 2009 Beräknat 445 551 2010 Beräknat 445 551 Anslaget används för stöd till idrotten huvudsakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verksamhet som avses i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund. Under anslaget reserverar regeringen medel för bl.a. förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott. Regeringens överväganden Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:1 Stöd till idrotten Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 445 551 445 551 445 551 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 445 551 445 551 445 551 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att 445 551 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 445 551 000 kronor och för 2010 till 445 551 000 kronor. 7.9.2 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tabell 7.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 36 330 Anslags- sparande 31 089 2007 Anslag 32 326 1 Utgifts- prognos 31 747 2008 Förslag 32 326 2009 Beräknat 32 326 2010 Beräknat 28 826 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008 Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (1995:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler för statsbidrag till köp, ny- eller tillbyggnad, ombyggnad eller standardhöjande reparationer av allmänna samlingslokaler och för handikappanpassning samt för verksamhetsutvecklingsbidrag. Det sistnämnda bidraget avser stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet, eller stimulera sådan verksamhet och utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar medel enligt förordningen. Regeringens överväganden Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 32 326 32 326 32 326 Förändring till följd av: Beslut -3 500 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 32 326 32 326 28 826 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att 32 326 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 32 326 000 kronor och för 2010 till 28 826 000 kronor. 7.9.3 30:3 Bidrag för kvinnors organisering Tabell 7.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 25 433 Anslags- sparande 3 478 2007 Anslag 30 411 1 Utgifts- prognos 29 865 2008 Förslag 31 411 2009 Beräknat 31 411 2010 Beräknat 31 411 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Anslaget får användas för att finansiera administration rörande hanteringen av bidrag som fördelas enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Regeringens överväganden Tabell 7.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:3 Bidrag till kvinnors organisering Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 30 411 30 411 30 411 Förändring till följd av: Beslut 1 000 1 000 1 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 31 411 31 411 31 411 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att 31 411 000 kronor anvisas under anslaget för 2008. För 2009 beräknas anslaget till 31 411 000 kronor och för 2010 till 31 411 000 kronor. 7.9.4 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tabell 7.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 24 910 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 24 910 1 Utgifts- prognos 24 464 2008 Förslag 24 910 2009 Beräknat 24 910 2010 Beräknat 24 910 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslaget används för statsbidrag till friluftsorganisationer. Från och med 2004 fördelas dessa medel av det Friluftsråd som regeringen under 2003 inrättat vid Naturvårdsverket. Ansökningar om bidrag prövas enligt förordningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer. Regeringens överväganden Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:4 Stöd till friluftsorganisationer Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 24 910 24 910 24 910 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 24 910 24 910 24 910 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen föreslår att 24 910 000 kronor anvisas under anslaget 30:4 Stöd till friluftsorganisationer under 2008. För 2009 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor och för 2010 beräknas anslaget till 24 910 000 kronor. 7.9.5 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Tabell 7.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall Anslags- sparande 0 2007 Anslag 0 1 Utgifts- prognos 0 2008 Förslag 15 000 2009 Beräknat 15 000 2010 Beräknat 15 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslaget får användas för bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Av anslaget får högst 750 000 kronor användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen. Regeringens överväganden Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 30:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 0 0 0 Förändring till följd av: Beslut 15 000 15 000 15 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 15 000 15 000 15 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006(bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska beslutsprocessen och att stärka kvinnors ställning i det politiska beslutsfattandet. Regeringen avser därför att inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer fr.o.m. 2008 och föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten. Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 2008. För 2009 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor och för 2010 till 15 000 000 kronor Finansiering sker genom en motsvarande minskning av anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 14, Arbetsliv. 8 Politikområde 25 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 8.1 Budgetförslag Samtliga anslag hör till politikområdet Utbildningspolitik. Verksamheten presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 6 Vuxenutbildning. 8.1.1 25:1 Bidrag till folkbildningen Tabell 8.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 2 688 646 Anslags- sparande 0 2007 Anslag 3 079 439 1 Utgifts- prognos 3 024 242 2008 Förslag 3 106 957 2009 Beräknat 3 174 378 2 2010 Beräknat 3 254 055 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 3 106 957 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 3 106 957 tkr i 2008 års prisnivå. Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget finansierar vidare Folkbildningsrådets egen verksamhet och utgifter för Folkbildningsnätet. Anslaget används även för att finansiera utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève. Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Anslaget förstärks dock med 3,9 miljoner kronor med anledning av att folkbildningsverksamhet, som tidigare finansierats från det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:16 (2007) Utveckling av påbyggnadsutbildningar, från och med 2008 ska finansieras från detta anslag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 106 957 000 kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 3 174 378 kronor respektive 3 254 055 kronor. Tabell 8.2 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:1 Bidrag till folkbildningen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 3 079 439 3 079 439 3 079 439 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 23 665 91 002 170 581 Beslut Överföring till/från andra anslag 3 853 3 937 4 035 Övrigt Förslag/beräknat anslag 3 106 957 3 174 378 3 254 055 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.2 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tabell 8.3 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 73 998 Anslags- sparande 5 448 2007 Anslag 78 755 1 Utgifts- prognos 77 343 2008 Förslag 79 772 2009 Beräknat 81 509 2 2010 Beräknat 83 558 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 79 772 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 79 772 tkr i 2008 års prisnivå. Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Vidare används anslaget för att finansiera utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråktolkutbildning och teckenspråklärarutbildning samt för utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet. Anslaget används även för att finansiera utgifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Anslagssparande från 2006 på drygt 5 miljoner kronor beror på att samtliga planerade utbildningsplatser inom teckentolkutbildningen inte kunde fyllas och att ett antal korta kurser fick ställas in. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009. Tabell 8.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2006 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010- Ingående åtaganden 7 677 12 000 12 000 Nya åtaganden 12 000 12 000 Infriade åtaganden -7 677 -12 000 -12 000 Utestående åtaganden 12 000 12 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 13 000 12 000 Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Den engångsvisa minskningen av anslaget med 1 miljon kronor 2007 för att bidra till finansiering av för att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar upphör. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 79 772 000 kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 81 509 000 kronor respektive 83 558 000 kronor. Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 78 755 78 755 78 755 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 17 1 732 3 756 Beslut 1 000 1 022 1 047 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 79 772 81 509 83 558 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 8.1.3 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tabell 8.6 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 12 426 Anslags- sparande 2 103 2007 Anslag 16 664 1 Utgifts- prognos 16 365 2008 Förslag 15 676 2009 Beräknat 16 018 2 2010 Beräknat 16 421 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 15 676 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 15 676 tkr i 2008 års prisnivå. Ändamålet för anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning samt administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser. Anslagssparande från 2006 på drygt 2 miljoner kronor beror på att planerade utbildningsplatser inte kunde fyllas. Regeringens överväganden Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbildning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Den engångsvisa ökningen av anslaget med 1 miljon kronor 2007 för att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar upphör. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 676 000 kronor för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 16 018 000 kronor respektive 16 421 000 kronor. Tabell 8.7 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 16 664 16 664 16 664 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 13 376 805 Beslut -1 001 -1 022 -1 048 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 15 676 16 018 16 421 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9 Politikområde 26 Forskningspolitik under utgiftsområde 17 9.1 Budgetförslag Politikområde 26 Forskningspolitik är uppdelat mellan flera utgiftsområden. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning återfinns redovisning av resultat och politisk inriktning för hela politikområdet. 9.1.1 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Tabell 9.1 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 46 208 Anslags- sparande 10 313 2007 Anslag 56 721 1 Utgifts- prognos 60 688 2008 Förslag 47 002 2009 Beräknat 48 017 2 2010 Beräknat 49 187 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 47 002 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 47 002 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Statens ljud- och bildarkivs (SLBA) förvaltningskostnader. SLBA har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Verksamheten baseras huvudsakligen på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Målet med verksamheten är att förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder. Regeringens överväganden SLBA driver ett utvecklingsarbete för att möta den digitala tekniken. Det rör sig bl.a. om insatser för digitala leveranser av material och överföring av analogt material till digital form s.k. migrering. Anslaget tillfördes tillfälliga resursförstärkningar om 10 miljoner kronor 2006 och 10 miljoner kronor 2007 för migrering, totalt 20 miljoner kronor. Arbetet med migreringen har försenats och därmed prognostiseras inte hela anslaget förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen får SLBA använda eventuellt förekommande anslagssparande under 2008 till 2009. Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 26:1 Statens ljud- och bildarkiv Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 56 721 56 721 56 721 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 447 1 681 3 105 Beslut -10 166 -10 385 -10 639 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 47 002 48 017 49 187 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 002 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Statens ljud- och bildarkiv för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 48 017 000 kronor respektive 49 187 000 kronor. 10 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17 10.1 Budgetförslag Politikområde Finansiella system och tillsyn är uppdelat mellan utgiftsområdena 2 och 17. I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 2 återfinns redovisning av resultat och politisk inriktning för hela politikområdet. 10.1.1 2:1 Lotteriinspektionen Tabell 10.1 Anslagsutveckling 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2006 Utfall 34 840 Anslags- sparande 9 197 2007 Anslag 44 019 1 Utgifts- prognos 44 107 2008 Förslag 43 649 2009 Beräknat 44 659 2 2010 Beräknat 45 822 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 43 649 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 43 649 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Lotteriinspektionens förvaltningskostnader. Tabell 10.2 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 32 336 2 34 998 -2 162 Prognos 2007 34 000 34 000 0 Budget 2008 39 000 39 000 0 Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Drygt 34 miljoner kronor redovisas mot inkomsttiteln 9455 Lotteriavgifter enligt prognosen för 2007. De åtgärder som närmast är av direkt rättsvårdande karaktär och som syftar till att motarbeta illegalt spel är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade. Lotteriinspektionen har även redovisat ett förslag om anslagsfinansiering av den egeninitierade utbildnings- och informationsverksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas. Förslaget, som bereds i Regeringskansliet, kan komma att resultera i förändringar i denna del. Regeringens överväganden Tabell 10.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 2:1 Lotteriinspektionen Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 44 219 44 219 44 219 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 330 1 361 2 548 Beslut -900 -921 -945 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 43 649 44 659 45 822 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 700 000 kronor som överförs till anslaget 1:1 Konjunkturinstitutet under utgiftsområde 2 för fortsatt kvalitetsarbete i institutets makroekonomiska prognos- och analysarbete. Vidare minskas anslaget med 200 000 kronor som överförs till anslaget 2:4 Vissa garanti- och medlemsavgifter under utgiftsområde 2 för delfinansiering av Sveriges årliga avgift till Europarådets utvecklingsbank. Regeringen föreslår att anslaget för 2008 uppgår till 43 649 000 kronor. För 2009 beräknas anslaget till 44 659 000 kronor och för 2010 till 45 822 000 kronor. 1 Senaste lydelse 2006:798. ?? ?? ?? 1 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 16 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 20 19 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 22 21 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 23 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 52 53 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 92 93 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 112 111 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 2 113 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 126 125 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 140 139 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 142 143 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 146 145 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 17 148 147