Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 482 av 7178 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:165 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2021/22:165
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 165
Regeringens proposition 2021/22:165 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2021/22:165 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2022 Magdalena Andersson Mikael Damberg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Dessa stöd har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet. En förutsättning för att stöd av det här slaget ska få förekomma är att vissa uppgifter lämnas till kommissionen för offentliggörande. Kommissionen har nu ändrat vissa krav för vilka uppgifter som ska lämnas. I propositionen föreslås därför ändringar för att följa de nya kraven. Ändringarna innebär att de uppgifter som ska lämnas om stödmottagare utvidgas till att omfatta även uppgifter om s.k. primär jordbruksproduktion om stödmottagaren är ett företag som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Även reglerna för återbetalning av bränsleskatt och skatt på el ändras så att ett villkor för att få skatteåterbetalning är att "uppgifter om stödmottagare" lämnas för de stöd som överstiger 15 000 euro per stödmottagare och kalenderår för stöd till yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Förslaget medför ändringar i lagen om skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 4 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Bakgrund 7 4.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi 8 4.2 EU:s statsstödsregler 8 4.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och dess tillämpning 8 4.2.2 Offentliggörande och information 9 5 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jordbruks- eller skogsbruksverksamhet 10 6 Skatteverkets utlämnande av uppgift för offentliggörande 12 7 Personuppgiftsbehandling 13 8 Konsekvensanalys 15 8.1 Syfte och alternativa lösningar 15 8.2 Offentligfinansiell effekt 15 8.3 Effekter för företagen 16 8.4 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar 16 8.5 Effekt för miljön och övriga effekter 17 9 Författningskommentar 17 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 17 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen 20 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 21 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 24 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 25 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 28 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 29 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 §, 6 a kap. 3 a §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen. För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion. 6 a kap. 3 a § För bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller het-vatten som tappas av från ång- eller hetvattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärmeproduktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 11. För bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller het-vatten som tappas av från ång- eller hetvattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärmeproduktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 11 a. 9 kap. 2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 2, eller 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. 11 kap. 17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. 3 Ärendet och dess beredning Europeiska kommissionen har beslutat om ändringar för offentliggörande och information beträffande stöd till primär jordbruksproduktion. I en promemoria från Finansdepartementet, Ändrade transparensregler inom energibeskattningen, lämnades förslag på ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi för att kunna uppfylla de nya kraven. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/03555). Lagrådet Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5 och i författningskommentaren. Därutöver föreslås en ändring i 6 a kap. 3 a § som innebär att hänvisningen till 1 § 11 ändras så att den rätteligen görs till 1 § 11 a. Ändringen är en följd av förslagen i propositionen Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer (prop. 2020/21:97). Avsikten med ändringen i den propositionen var att göra en följdändring med anledning av omnumreringen av punkterna i 1 §, utan någon ändring i sak. Den specifika hänvisningen till punkt a föll dock bort. Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget. 4 Bakgrund Inom energibeskattningen finns det en rad olika skattenedsättningar för bränsle och el. Vissa av dessa skattenedsättningar utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Huvudregeln inom EU-rätten är att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Från denna huvudregel finns det undantag som gör att statligt stöd kan vara tillåtet. En förutsättning för att stöd av det här slaget ska få förekomma är att vissa uppgifter om stödet och stödmottagaren lämnas till kommissionen för offentliggörande. Den 23 juli 2021 beslutade kommissionen om ändringar i förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, för offentliggörande och information beträffande primär jordbruksproduktion. Med primär jordbruksproduktion avses produktionen av produkter från jorden och från uppfödning utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur. Ändringarna innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldigheten och beloppsintervallen som redovisning ska ske i justeras. 4.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, förkortat ETD, är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. När det gäller bränslen omfattas alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar ETD främst fossila bränslen men även vissa biobränslen, som t.ex. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle och el ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer för bränsleförbrukning och elförbrukning i vissa sektorer av näringslivet samt skattebefrielse för vissa biodrivmedel och för biogas och biogasol som uppvärmningsbränsle. Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till ETD. I lagen finns också särskilda bestämmelser om offentliggörande och information av de skattenedsättningar som är att anse som statliga stöd för att anpassa de svenska reglerna till EU-rätten. 4.2 EU:s statsstödsregler 4.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och dess tillämpning Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Medlemsstaterna måste dock uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning. Flertalet stöd i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. I denna gruppundantagsförordning anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs. GBER omfattar bl.a. stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter. Det finns även andra gruppundantagsförordningar, t.ex. kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. I artikel 2.5 i ABER finns det en definition av primär jordbruksproduktion. 4.2.2 Offentliggörande och information Enligt artikel 9.1 och 9.2 i GBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden samt den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger vissa tröskelvärden beroende på sektor och typ av stöd. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Den tillkommande information som avses för statligt stöd som ges i form av skattenedsättningar är i huvudsak följande: 1. Stödmottagarens namn och referens (organisationsnummer). 2. Typ av företag (små eller medelstora respektive stora). 3. Region där stödmottagaren är belägen, på NUTS 2-nivå. 4. Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. 5. Stödbeloppets storlek per stödmottagare, redovisat i beloppsintervall. Reglerna om offentliggörande och information för skattestöd innebär dels att offentliggörandet ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades, dels att skattestöden ska räknas samman över ett kalenderår för varje stödmottagare. Det innebär att rapportering ska ske av det samlade stödet som varje stödmottagare erhållit under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet. Tröskelvärdet för vattenbruksverksamhet är 30 000 euro, för primär jordbruksproduktion 60 000 euro och för övrig verksamhet 500 000 euro. Alla stöd över tröskelvärdena ska rapporteras. 5 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jordbruks- eller skogsbruksverksamhet Regeringens förslag: Beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Uppgifterna behöver lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro. För sådana stödmottagare ska det dessutom anges om stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Drivkraft Sverige, Energimarknadsinspektionen, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tillväxtverket, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Energiföretagen Sverige, Ekonomistyrningsverket och Svenskt Näringsliv anför att gränsvärdet om 15 000 euro vid vilken rapporteringsskyldighet för stödmottagaren infaller behöver motiveras mer ingående. Därutöver anser Svenskt Näringsliv också att förslaget innebär en alltför långtgående anpassning till förordningen eftersom förordningen endast föreskriver ett gränsvärde om 60 000 euro. Skatteverket och Integritetsskyddsmyndigheten anför att dataskyddsreglerna och reglerna om personuppgiftsbehandling behöver beskrivas utförligare. Regelrådet framför i sitt remissvar att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet anser bl.a. att brister föreligger i redovisningen av storleken på företagen som omfattas av förslaget och i bedömningen av de tillkommande administrativa kostnaderna för företagen. Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln är att Europeiska kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. När det gäller det förenklade förfarandet genom s.k. gruppundantagsförordningar måste medlemsstaterna uppfylla olika regler om bland annat informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en sådan förordning. De gränsvärden för informationslämnande och offentliggörande som gällde för GBER-stöd innan ändringen den 23 juli 2021 var för vattenbruksverksamhet 30 000 euro per stödmottagare och år och för övrig verksamhet 500 000 euro per stödmottagare och år. De nya nivåerna uppgår för primär jordbruksproduktion till 60 000 euro per stödmottagare och år. Gränsvärdena för övrig verksamhet och vattenbruksverksamhet är oförändrade. Några remissinstanser, t.ex. Svenskt Näringsliv har ifrågasatt varför det föreslås att det införs en lägre gräns än den som EU-reglerna föreskriver och menar att det innebär en alltför långtgående anpassning av lagstiftningen. Det finns dock redan i dag en beloppsgräns för uppgiftslämnande som villkor för återbetalning avseende vattenbruksverksamhet. Den nivån ligger på 15 000 euro, trots att EU-reglerna föreskriver 30 000 euro. I samband med införandet av den beloppsgränsen gjorde regeringen bedömningen att det fanns ett behov av en lägre gräns än den som EU-reglerna föreskrev. Anledningen till det var de krav som kommissionen ställer på medlemsstaterna att kunna prestera uppgifter om stödordningarna vid återkommande granskningar (prop. 2015/16:159 s. 31 och 56). I syfte att skapa en rimlig nivå av administrativ börda för såväl uppgiftslämnarna som Skatteverket föreslogs därför att uppgiftslämnandet gäller som villkor för återbetalning som söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro, i fall som rör skattebefrielse eller skattenedsättning till vattenbruksverksamhet. Regeringen gör bedömningen att samma förutsättningar fortfarande gäller och föreslår därför att uppgiftslämnande gäller som villkor för återbetalning som söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår ska uppgå till minst 15 000 euro, i fall som rör skattebefrielse eller skattenedsättning till jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Beloppsgränsen för när uppgifter ska lämnas om stödmottagaren i samband med återbetalning vid skattebefrielse för bränsle och el utvidgas därför för yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Uppgifterna ska således lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro. För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall offentliggörande ska ske. Redovisning ska dock inte ske av all yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Enligt den nya regleringen i GBER är det primär jordbruksproduktion som får ett nytt gränsvärde för offentliggörande och information, vilket innebär att all yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet inte omfattas av ändringarna. Skatteverket behöver därför veta vilka stödmottagare inom jordbruks- eller skogsbrukssektorn som bedriver s.k. primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. Det är uppgifter om dessa stödmottagare som behöver rapporteras enligt reglerna i GBER. Hänvisningen till ABER bör vara dynamisk, dvs. avse ABER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen för att säkerställa att unionsrättens statsstödskrav uppfylls vid varje tillfälle då ett skattestöd beviljas. Inhämtningen av uppgifterna om stödmottagarna sker genom att sökandena lämnar uppgifter om sig själva och sin verksamhet. För att säkerställa uppgiftslämnandet görs det till ett materiellt villkor för att statligt stöd i form av skattebefrielse ska kunna ges genom t.ex. återbetalning av skatt. Sett från den enskilda stödmottagarens perspektiv skulle detta kunna uppfattas som en onödig administrativ pålaga, men det handlar om Sveriges möjlighet att lämna statligt stöd och alltså att sökanden över huvud taget ska kunna få skattebefrielse. Regeringen föreslår därför att återbetalning av skatt i de aktuella fallen villkoras av att sökanden lämnar uppgifterna ovan. Sökanden ska i samband med ansökan om återbetalning göra bedömningen av om sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen sett över kalenderåret kommer att överskrida 15 000 euro, och då lämna de aktuella uppgifterna. Eftersom uppgiftslämnande blir av direkt betydelse för beskattningen bedöms inga lagändringar krävas för att uppgifterna ska kunna inkrävas och hanteras av Skatteverket. Det ryms redan inom den befintliga regleringen av Skatteverkets uppgifter. Skatteverket och Integritetsskyddsmyndigheten har efterfrågat en utförligare redogörelse av lagligheten av den personuppgiftsbehandling som kan bli aktuell i dessa ärenden. Synpunkten behandlas och bemöts i avsnitt 7. Regelrådet anför i sitt remissvar att brister bl.a. föreligger i redovisningen av storleken på företagen som omfattas av förslaget. Synpunkterna behandlas och bemöts i avsnitt 8. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. I lagrådsremissen föreslogs att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Lagrådet anser att den föreslagna lagtexten väcker frågor om hur bestämmelsen, som träder i kraft vid ett halvårsskifte, ska tillämpas med hänsyn till att reglerna utgår från kalenderår. Regeringen instämmer i detta och föreslår att övergångsbestämmelsen i stället ska utformas så att det bättre tydliggörs att äldre bestämmelser fortfarande gäller för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Det betyder att om exempelvis en ansökan om återbetalning görs före ikraftträdandet behöver uppgifter om stödmottagare inte omfatta de nya uppgifterna om primär jordbruksproduktion. Om en ansökan om återbetalning i stället görs efter lagens ikraftträdande behöver de nya uppgifterna om primär jordbruksproduktion lämnas oavsett när förbrukningen av bränslet eller elen har skett, om beloppsgränsen på 15 000 euro överskrids sett över hela kalenderåret. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen om skatt på energi. 6 Skatteverkets utlämnande av uppgift för offentliggörande Regeringens bedömning: Gällande rätt ger tillräckliga förutsättningar för att möjliggöra sådant utlämnande av uppgift som förslaget ger upphov till. Promemorians förslag: I promemorian fanns inte någon bedömning av utlämnande av uppgift för offentliggörande. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat synpunkter om utlämnande av uppgifter. Skälen för regeringens bedömning: Skyldigheten att offentliggöra uppgifter om statliga stöd finns som tidigare nämnts i artikel 9 i GBER. Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt 27 kap. 2 § första stycket 2 OSL gäller sekretess också för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i ärende om återbetalning av skatt. Flertalet av de uppgifter som ska offentliggöras, omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 eller 2 § OSL. Det gäller bl.a. vissa uppgifter om stödmottagare och om beviljade skatteförmåner inom olika stödordningar. De ytterligare uppgifter som förslaget ger upphov till, t.ex. att en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion, får också anses omfattas av den befintliga sekretessregleringen. Sekretess gäller enligt 8 kap. 3 § OSL även mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer. En uppgift för vilken sekretess gäller får dock röjas bl.a. om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning. Det är Skatteverket som är skyldigt att rapportera in aktuella uppgifter för offentliggörande till Europeiska kommissionen. Skyldigheten framgår av 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och 15 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Befintliga skyldigheter att rapportera in uppgifter för offentliggörande omfattar även sådana uppgifter som det nu aktuella förslaget ger upphov till. Befintligt regelverk bedöms därför tillräckligt för att möjliggöra sådant utlämnande. 7 Personuppgiftsbehandling Regeringens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget. Promemorians bedömning: I promemorian fanns inte någon bedömning av personuppgiftsbehandlingen. Remissinstanserna: Integritetsskyddsmyndigheten och Skatteverket har anfört att ytterligare bedömning av personuppgiftsbehandlingens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning bör genomföras. Skälen för regeringens bedömning: I praktiken kommer uppgifter om stödmottagare främst omfatta juridiska personer. Det är dock möjligt att enskilda näringsidkare kommer omfattas av de utvidgade uppgifter om stödmottagare som föreslås i denna lagrådsremiss. Detta kan medföra att Skatteverket kommer behandla personuppgifter. De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla utgörs primärt av näringsidkarens personnummer, adress- och kontaktuppgifter samt av uppgifter om näringsidkaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det står därför klart att förslaget kan ge upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten finns lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Förutom vid behandling av personuppgifter om enskilda personer gäller vissa bestämmelser i lagen även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § andra stycket). Att ett företag ansöker om återbetalning av skatt för ett visst ändamål innebär att Skatteverket måste ha möjlighet att kontrollera att rätt till återbetalning föreligger. Den behandling av personuppgifter som sker hos Skatteverket till följd av en ansökan om återbetalning är nödvändig för att återbetalningen ska bli korrekt. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är alltså i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1994:1776) om skatt på energi. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Uppgifterna är antingen sådana som relaterar till verksamheten eller nödvändiga identifikations- och kontaktuppgifter. Vid en avvägning mellan den registrerades personliga integritet och behovet av att personuppgiften behandlas anses behandlingen vara proportionerlig. Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter (punkt 1), revision och annan analys- eller kontrollverksamhet och för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande (punkt 7). Av 2 kap. 2 § framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1-9. I 2 kap. 3 § och i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter som förslaget om uppgifter om stödmottagare ger upphov till hos Skatteverket i beskattningsdatabasen är tillåten enligt de angivna bestämmelserna. Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling. 8 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 8.1 Syfte och alternativa lösningar Det finns i dag flera stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag. Den föreslagna ändringen om ytterligare uppgifter omfattar dock bara statligt stöd som utgörs av skattebefrielse inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet inom GBER. Den föreslagna ändringen riktar sig dessutom bara till företag som söker återbetalning på minst 15 000 euro per år. Det var 1 228 företag som ansökte om återbetalning över 15 000 euro år 2020. Det är alltså runt 1 220 företag per år som omfattas av förändringen och som då blir tvungna att inkludera den angivna informationen i sin ansökan om skatteåterbetalning. Dessa företag får tillsammans ett stöd på ca 1,3 miljarder kronor per år. Svenskt Näringsliv har efterfrågat information om hur många företag som hade varit rapporteringsskyldiga om beloppsgränsen satts till 60 000 euro i stället för 15 000 euro. Enligt uppgifter från Skatteverket hade 91 jordbruks- och skogsbruksföretag i Sverige varit rapporteringsskyldiga om gränsen satts vid 60 000 euro. Syftet med ändringen i lagen om skatt på energi är att uppfylla de nya kraven i GBER kring offentliggörande och information och säkerställa tillräckligt underlag för kommissionens granskningar av stödordningar. Uppgifterna om stödmottagare ska framöver därför även omfatta information om företaget bedriver primär jordbruksproduktion enligt definitionen i EU-reglerna och hur stor andel av energiförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det kommer även gälla för de företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare. De ska då lämna sådana uppgifter i sin ansökan. 8.2 Offentligfinansiell effekt Förslaget bedöms inte ha någon offentligfinansiell effekt utan syftar enbart till att uppfylla kraven i GBER om offentliggörande och information. 8.3 Effekter för företagen Enligt uppgifter från Skatteverket beviljades 1 228 företag återbetalning på ett belopp över 15 000 euro under år 2020. Dessa företag bedriver yrkesmässigt jordbruk- eller skogsbruksverksamhet och har rätt till återbetalning av skatt (nedsatt energi- och koldioxidskatt). Regelrådet har efterfrågat information om storleken på stödmottagarna. De företag som tar emot stödet har i dag en medianomsättning på ca 14 miljoner kronor per år, men det finns några få företag som har en omsättning på över 1 miljard kronor. Värdet av nedsättningarna per företag varierar från mycket låga belopp till över 1 miljon kronor. Det totala återbetalningsbeloppet uppgår till 1,3 miljarder kronor per år. Regelrådet har även efterfrågat information om hur stöden påverkar företagens verksamhet och deras konkurrenskraft. Det saknas underlag för att på ett tydligt sätt redogöra för detta, men regeringens bedömning är att stödet är viktigt för merparten eller alla de företag som söker stödet. Den föreslagna ändringen innebär att företag när de ansöker om återbetalning av skatten även behöver ange om de bedriver primär jordbruksproduktion enlig definitionen i EU-reglerna. För att kunna ange denna information behöver företaget känna till definitionen och kunna ange hur stor del av produktionen som sker inom området. Detta är information som företaget bör ha lätt tillgängligt, vilket betyder att arbetsbördan i form av tidsåtgång inte blir särskilt stor för respektive företag. Regeringen bedömer inte heller att företagen påverkas vare sig positivt eller negativt av att uppgiften lämnas ut för offentliggörande. Regelrådet har också önskat att få information om den administrativa kostnaden för att ta fram den information som efterfrågas. Det finns inga uppgifter kring administrativa kostnader då reglerna ännu inte upprättats, men regeringens bedömning är att kostnaden kommer att bli låg. Detsamma bedöms gälla även för de företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare och som då ska lämna sådana uppgifter i sin ansökan. Regelrådet har efterfrågat information om konsekvenser för små företag. I detta sammanhang, då kravet på information enbart gäller stödmottagare som får mer än 15 000 euro om året, finns inga små företag. De 10 procent av företag som faller inom gruppen med den lägsta omsättningen har en omsättning på ca 6 miljoner kronor om året och det anses inte vara ett småföretag. Med andra ord blir konsekvenserna mycket begränsade för företagen. 8.4 Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar Förslaget uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas. Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning. Förslaget bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter. 8.5 Effekt för miljön och övriga effekter Förändringen bedöms inte ha någon direkt effekt på miljön då förändringen enbart innebär ett ökat offentliggörande av information. Då förslaget bedöms ge upphov till små effekter bedöms det heller inte leda till några konsekvenser avseende den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 4 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar om offentliggörande av information. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 kap. 13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen. För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Paragrafen innehåller bestämmelser vad som avses med uppgifter om stödmottagare som ska lämnas för att en stödmottagare ska kunna få skattenedsättning genom återbetalning. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Andra stycket, som är nytt, utvidgar uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet till att omfatta uppgifter om en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. Uppgifter om stödmottagare omfattar också hur stor andel inom ramen för stödordningen av bränsle- respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Hänvisningen till ABER är dynamisk, dvs. avser ABER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5. 9 kap. 2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för den som varken är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare att få återbetalning av skatt på bränsle som förbrukats för de skattebefriade ändamål som anges i 6 a kap. Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 15 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 5. 11 kap. 17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft. Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 15 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juli 2022. Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser ska gälla i fråga om ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Det betyder att om exempelvis en ansökan om återbetalning görs före ikraftträdandet behöver uppgifter om stödmottagare inte omfatta de nya uppgifterna om primär jordbruksproduktion. Om en ansökan om återbetalning i stället görs efter lagens ikraftträdande behöver de nya uppgifterna om primär jordbruksproduktion lämnas oavsett när förbrukningen av bränslet eller elen har skett, om beloppsgränsen på 15 000 euro överskrids sett över hela kalenderåret. Övervägandena finns i avsnitt 5. Sammanfattning av promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantags-förordningarna på statsstödsområdet. Kommissionen driver ett långsiktigt förändringsarbete för ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av statliga stöd. Ett led i detta arbete är regler om ökad offentlighet och information. Kommissionen har nyligen ändrat vissa av dessa regler i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER. I promemorian föreslås nödvändiga ändringar för att följa EU-regelverket. Ändringarna innebär att uppgifter om stödmottagare utvidgas till att omfatta även uppgifter om s.k. primär jordbruksproduktion om stödmottagaren är ett företag som bedriver yrkesmässig jord- eller skogsbruksverksamhet. Även reglerna om återbetalning av bränsleskatt och skatt på el ändras så att ett villkor för att få skatteåterbetalning är att uppgifter om stödmottagare lämnas för de stöd som överstiger 15 000 euro per stödmottagare och kalenderår för stöd till yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet. Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen. För stödmottagare enligt stödordning i 1 kap. 11 a § 7 och 17 som bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska uppgift om stödmottagare även omfatta hur stor andel inom ramen för stödordningen av bränsle- respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. 9 kap. 2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 2, eller 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. 11 kap. 17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttrande över promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen kommit in från Ekonomistyrningsverket, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Integritetsskyddsmyndigheten, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturvårdsverket, Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Tillväxtverket. Följande remissinstanser har inte svarat. Drivkraft Sverige, Fossilfritt Sverige, Förvaltningsrätten i Falun, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), SKGS och Svenska bioenergiföreningen (Svebio). Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen. För den som bedriver yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 ska uppgifter om stödmottagare även omfatta följande: 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion. 9 kap. 2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 2, eller 1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller 2. 200 000 euro i övriga fall. Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §. 11 kap. 17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b, 14 eller 15 § medges endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-03-08 Närvarande: F.d. justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson samt justitierådet Petter Asp Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 2022 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Tina Svensson. Förslaget föranleder följande yttrande. Lagrådsremissen är mycket teknisk. Den hade vunnit på att ha en kort inledning med en beskrivning av regelområdet. 1 kap. 13 § Paragrafen är placerad i lagens första kapitel under rubriken Innebörden av vissa uttryck. I paragrafens första stycke anges betydelsen av uttrycket "uppgifter om stödmottagare". Det är lämpligt att det andra stycket formuleras på motsvarande sätt. Det kan alltså inledas så här. För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om 1. huruvida... Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagändringarna innebär bl.a. att företag som bedriver jordbruks- eller skogsbruksverksamhet ska lämna vissa uppgifter om företaget, om det får nedsättning inom stödordningen som per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Till ikraftträdandebestämmelsen har fogats en övergångsregel som säger att äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. I författningskommentaren förklaras när förbrukning av bränsle ska ha skett för att äldre regler ska vara tillämpliga. Den föreslagna lagtexten väcker frågor om hur bestämmelsen, som träder i kraft vid ett halvårsskifte, ska tillämpas med hänsyn till att reglerna utgår från kalenderår. Detta bör utvecklas i den kommande propositionen. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson Föredragande: statsrådet Damberg Regeringen beslutar proposition Ändrade transparensregler inom energibeskattningen