Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:63 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och uppföljning Skr. 2022/23:63 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 februari 2023 Ebba Busch Maria Malmer Stenergard (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och uppföljning (RiR 2022:21). Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- och arbetskraftsinvandring fungerar effektivt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet med spårbyte över lag förefaller nå rätt målgrupp. Riksrevisionen bedömer dock att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Slutsatsen bygger främst på förekomsten av brister i Migrationsverkets rutiner och kontrollverksamhet men får även stöd i den analyserande statistiken. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter, och att myndigheten kan använda uppgifterna i ärendehandläggningen. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa nödvändiga uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. En utredare har i fått i uppdrag att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare. Regeringen instämmer i bedömningen att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Vidare anser regeringen att spårbyte innebär en sammanblandning av systemen för asyl- och arbetskraftsinvandring och ett avsteg från principen om en tydlig början och ett tydligt slut i asylprocessen. Mot denna bakgrund avser regeringen att utmönstra den aktuella ordningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och uppföljning 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 2023 96 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen och Migrationsverket har säkerställt att systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt (RiR 2022:21), se bilagan. Regeringen mottog Riksrevisionens rapport den 25 oktober 2022. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning av systemet med spårbyte från asyl till arbetskraftsinvandring avser perioden 2008-2021. Iakttagelser om arbetssätt, rutiner och kontroller i Migrationsverkets ärendehandläggning avser främst hur dessa var utformade vid tidpunkten för genomförandet av den aktuella granskningen. Granskningen avser ärenden som Migrationsverket handlagt och beslutat om enligt lagstiftningen som gällde fram till och med den 31 maj 2022. Under de senaste åren har antalet ansökningar om spårbyte ökat kontinuerligt. Sedan 2017 är antalet ansökningar om spårbyte 2 000-3 300 per år. Det innebär att var sjätte person som fått avslag på sin asylansökan har ansökt om spårbyte under den senaste femårsperioden. Var fjärde spårbytare kommer från fem länder som tillsammans står för endast 6 procent av alla asylsökande. Samtidigt är det relativt få asylsökande från dessa länder som bedöms ha tillräckliga skyddsskäl. Var sjätte spårbytare kommer dessutom från länder som sedan 2021 finns på Migrationsverkets lista över så kallade säkra ursprungsländer. Detta kan vara indikationer på att personer har kommit till Sverige i annat syfte än att söka skydd. De tio vanligaste medborgarskapsländerna hos dem som ansökt om spårbyte under perioden 2008-2021 var Irak, Mongoliet, Afghanistan, Uzbekistan, Iran, Ukraina, Turkiet, Egypten, Bangladesh och Georgien. De vanligaste yrkeskategorierna under år 2019-2021 var restaurangbiträden, städare, snickare, lagerpersonal, kockar och butikspersonal. Den dataanalys som Riksrevisionen har gjort visar att var fjärde spårbytare kommer från länder där asylskäl är ovanligt. Den visar också att inte alla spårbytare uppfyller försörjningskravet, att var fjärde spårbytare har haft lön före asylansökan och vissa spårbytare har flera arbetsgivare. Granskningen visar att Migrationsverkets rutiner och kontrollverksamhet brister i flera delar. Det gäller framför allt att Migrationsverket inte alltid kontrollerar om den sökande har arbetat före asylansökan, genom en avstämning mot Skatteverkets uppgifter. Riksrevisionen konstaterar även att Migrationsverket under de senaste åren inte har genomfört efterkontroller av beviljade spårbyten på grund av resursbrist, vilket innebär att det finns risk för att fel eller missbruk av regelverket inte upptäcks förrän personen eventuellt ansöker om att förlänga arbetstillståndet. Riksrevisionen noterar samtidigt att det har blivit lättare att hämta in uppgifter från Skatteverket och att regeringen tagit initiativ till flera efterkontroller. Granskningen visar dock att kontrollerna skulle kunna fungera bättre om Migrationsverket också kunde inhämta uppgifter om personer som endast har ett samordningsnummer, och fick bättre stöd för att bedöma arbetsgivare. Konsekvenser av brister i kontrollverksamheten är till exempel risk för lönedumpning, att skenanställningar inte upptäcks, att utsatta människor utnyttjas på arbetsmarknaden, och att personer som inte uppfyller villkoren för spårbyte ändå kan beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. I förlängningen finns även risk för att människor tappar förtroende för systemet. I april 2020 beslutade regeringen att Skatteverket ska lämna ut uppgifter från beskattningsdatabasen till Migrationsverket om de behövs för handläggningen av bland annat arbetstillståndsärenden. Granskningen visar att Migrationsverkets handläggare för spårbyten sedan april 2022 kan inhämta Skatteverkets uppgifter i Migrationsverkets ärendehanteringssystem för sökande som har personnummer i Sverige. I augusti 2021 tillsattes en utredning för att utvärdera möjligheterna till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor i syfte att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystem, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet. Utredningen har i juni 2022 överlämnat sin slutrapport med bedömningar och förslag till författningsändringar för att öka möjligheterna till informationsutbyte. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att spårbyte kan utnyttjas som ett sätt att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Den sökande kan få tillträde till den svenska arbetsmarknaden och arbetsgivaren kan undgå regelmässiga kontroller som gäller för arbetstillstånd vid övrig arbetskraftsinvandring. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att regeringen borde ha följt upp hur systemet fungerar för att kunna agera vid eventuella problem. Granskningen visar dock att så inte har skett. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: 1. Säkerställ att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter, och att myndigheten kan använda uppgifterna i ärendehandläggningen. 2. Säkerställ att Migrationsverket kan sammanställa nödvändiga uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i Riksrevisionens bedömning att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen bedömer att granskningen ger stöd för en utmönstring av systemet för spårbyte. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser I regeringsförklaringen den 18 oktober 2022 anges att regeringen kommer att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, bland annat genom högre inkomstkrav och förbud mot spårbyte för att motverka fusk. En utredare har fått i uppdrag att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och uppföljning Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 2023 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Malmer Stenergard Regeringen beslutar skrivelse 2022/23:63 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och uppföljning