Post 4065 av 7191 träffar
Propositionsnummer ·
2007/08:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2008
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/13
Internationell samverkan
Förslag till statsbudget för 2008
Internationell samverkan
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Internationell samverkan 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutvecklingen 9
3 Utrikes- och säkerhetspolitik 11
3.1 Omfattning 11
3.2 Utgiftsutvecklingen 12
3.3 Mål 12
3.4 Resultatredovisning 13
3.5 Revisionens iakttagelser 20
3.6 Politikens inriktning 20
3.7 Budgetförslag 27
3.7.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 27
3.7.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 28
3.7.3 5:3 Nordiskt samarbete 29
3.7.4 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 29
3.7.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 30
3.7.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 31
3.7.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (SIPRI) 32
3.7.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet 32
3.7.9 5:9 Svenska institutet 33
3.7.10 5:10 Information om Sverige i utlandet 34
3.7.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 35
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde Internationell samverkan 10
Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 10
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 12
Tabell 3.2 Anslagsutveckling 27
Tabell 3.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 28
Tabell 3.4 Anslagsutveckling 28
Tabell 3.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 29
Tabell 3.6 Anslagsutveckling 29
Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:3 Nordiskt samarbete 29
Tabell 3.8 Anslagsutveckling 30
Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 30
Tabell 3.10 Anslagsutveckling 30
Tabell 3.11 Offentligrättslig verksamhet 31
Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 31
Tabell 3.13 Anslagsutveckling 31
Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 32
Tabell 3.15 Anslagsutveckling 32
Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 32
Tabell 3.17 Anslagsutveckling 32
Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 33
Tabell 3.19 Anslagsutveckling 33
Tabell 3.20 Uppdragsverksamhet 33
Tabell 3.21 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 34
Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:9 Svenska institutet 34
Tabell 3.23 Anslagsutveckling 34
Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:10 Information om Sverige i utlandet 35
Tabell 3.25 Anslagsutveckling 35
Tabell 3.26 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 36
Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 36
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 5:9 Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 3.7.9).
2. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 5:11 Samarbete inom
Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden med- för behov av framtida anslag på högst 116 000 000 kronor under 2009 - 2011 (avsnitt 3.7.11).
3. för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
5:1
Bidrag till vissa internationella organisationer
Ramanslag
1 110 654
5:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Ramanslag
131 585
5:3
Nordiskt samarbete
Ramanslag
21 995
5:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
Ramanslag
3 826
5:5
Inspektionen för strategiska produkter
Ramanslag
26 840
5:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning
Ramanslag
52 877
5:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Ramanslag
22 240
5:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
Ramanslag
12 411
5:9
Svenska institutet
Ramanslag
86 396
5:10
Information om Sverige i utlandet
Ramanslag
14 427
5:11
Samarbete inom Östersjöregionen
Ramanslag
171 715
Summa
1 654 966
2 Internationell samverkan
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet Internationell samverkan omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.
2.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
2006
Budget
2007 1
Prognos
2007
Förslag
2008
Beräknat
2009
Beräknat
2010
Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik
1 426
1 569
1 530
1 655
1 636
1 643
Totalt för utgiftsområde 5
1 426
1 569
1 530
1 655
1 636
1 643
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 inklusive valutaomräkning
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde Internationell samverkan
Miljoner kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
1 498
1 498
1 498
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning
1
7
14
Beslut
94
101
101
Överföring till/från andra utgiftsområden
84
52
52
Övrigt 2
-22
-22
-22
Ny ramnivå
1 655
1 636
1 643
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 inklusive valutaomräkning
Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
2008
Transfereringar
1 318
Verksamhetsutgifter:
336
Investeringar
1
Summa ramnivå
1 655
3 Utrikes- och säkerhetspolitik
3.1 Omfattning
Politikområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom politikområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.
3.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
2006
Budget
2007 1
Prognos
2007
Förslag
2008
Beräknat
2009
Beräknat
2010
Anslag inom utgiftsområde 5
5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer
1 009,5
1 126,7
1 091,0
1 110,7
1 124,7
1 124,7
5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
111,3
133,7
129,2
131,6
134,9
139,6
5:3 Nordiskt samarbete
16,9
14,0
12,8
22,0
15,0
14,0
5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
78,0
3,8
6,7
3,8
3,8
3,8
5:5 Inspektionen för strategiska produkter
21,6
26,1
27,1
26,8
27,5
28,2
5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning
34,4
34,7
34,0
52,9
52,9
52,9
5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
26,8
27,1
26,6
22,2
22,2
22,2
5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
12,2
12,3
12,1
12,4
12,4
12,4
5:9 Svenska institutet
84,6
87,8
88,8
86,4
88,4
90,7
5:10 Information om Sverige i utlandet
9,4
14,6
14,6
14,4
14,4
14,4
5:11 Samarbete inom Östersjöregionen
20,8
88,2
87,4
171,7
139,7
139,7
Totalt för utgiftsområde 5
1 425,6
1 568,9
1 530,3
1 655,0
1 635,9
1 642,7
Totalt för politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik
1 425,6
1 568,9
1 530,3
1 655,0
1 635,9
1 642,7
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
3.3 Mål
Målet för politikområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.
3.4
Resultatredovisning
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser finansieras inom flera politikområden - förutom utgiftsområde 5 Internationell samverkan även utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.
Målet för freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet är att bidra till internationell konflikt- och krishantering, konfliktlösning och förebyggande av väpnade konflikter bl.a. genom upprätthållandet av folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Sverige bidrar till det internationella arbetet bl.a. genom att delta i freds- och säkerhetsfrämjande insatser med såväl militär personal som med civila experter. Efterfrågan på svenska militärer, poliser, monitorer och annan civil personal har under de senaste åren ökat kraftigt från Förenta nationernas (FN), Europeiska unionens (EU), Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato:s och andra internationella aktörers sida. En orsak till detta är att FN, EU, OSSE och Nato utvecklat och ökat sina freds- och säkerhetsfrämjande insatser såväl i antal som multifunktionalitet. Insatser genomförs även i samarbete med regionala organisationer som Afrikanska Unionen (AU) i Sudan.
Sverige har också gjort sig känt för att kunna bidra med god kompetens och en helhetssyn på säkerhet, utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige ligger tillsammans med ett antal andra länder i framkant när det gäller planering och genomförande av s.k. multifunktionella insatser. Samverkan mellan de olika fredsfrämjande instrumenten blir allt viktigare och inbegriper allt från diplomati till civila och militära konflikt- och krishanteringsinsatser, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete liksom insatser till stöd för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sverige har under 2006 utvecklat och ökat sin kompetens såväl i planerings- som genomförandestadiet avseende dessa insatser.
Att mäta resultatet av internationellt agerande är komplicerat eftersom en mängd faktorer påverkar utvecklingen. Fredsfrämjande insatser har dock en stabiliserande effekt som inte kan uppnås på annat sätt och som ofta är en förutsättning för långsiktigt hållbar fredlig, ekonomisk och social utveckling. Civila bidrag i olika former, bl.a. som delar i och komplement till militära bidrag, utgör en allt viktigare komponent i fredsfrämjande verksamhet. Detta är en utveckling som Sverige har bidragit till. Insatserna kan till exempel inriktas på att reformera ett lands säkerhetssektor (SSR) eller stödja organisationer och institutioner som verkar inom området freds- och säkerhetsfrämjande, exempelvis med medlingsinsatser, rådgivning och försoningsinsatser. Insatser för att förebygga, dämpa och lösa väpnade konflikter bidrar också till att lägga en grund för andra viktiga mål såsom fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna är en indikator på instabilitet och förestående konflikt. Sveriges insatser för att främja mänskliga rättigheter och rättstatens principer utgör därför ett viktigt bidrag också till det konfliktförebyggande arbetet, liksom i den fredsfrämjande verksamheten. Genomförandet av den Europeiska unionens gemensamma riktlinjer om de mänskliga rättigheterna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utgör centrala instrument i detta arbete.
Utvecklingen har varit positiv i flera länder där FN, EU, OSSE, Nato och andra organisationer bedriver fredsfrämjande insatser och de svenska insatserna har bidragit till den övervägande positiva utveckling som har präglat många av insatsområdena. Som exempel kan nämnas Demokratiska Republiken Kongo där FN:s militära närvaro, med stöd från en EU-styrka i vilken Sverige ingick, varit en förutsättning för att landet kunnat genomföra sitt första demokratiska val på mycket länge.
Under 2006/07 har Sverige deltagit i flertalet av FN:s 18 fredsfrämjande insatser, samt i samtliga EU:s 12 insatser. Bl.a. har Sverige deltagit med militära förbandsbidrag till UNMIL i Liberia (avslutat i november 2006), den utökade FN-insatsen i Libanon och den Natoledda insatsen KFOR i Kosovo, där Sverige under perioden 1 augusti 2006 till den 31 juli 2007 dessutom hade ett regionalt ledningsansvar. KFOR har under året fortsatt att upprätthålla säkerhet och stabilitet i Kosovo och på så sätt bidragit till att stabilisera situationen under de pågående statusdiskussionerna. I Afghanistan har Sverige under 2006 och 2007 utökat sitt bidrag till den internationella Natoledda säkerhetsstyrkan, ISAF, och sedan mitten av mars 2006 leder Sverige en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Det svenska deltagandet, inklusive ledningsansvaret, har varit mycket uppskattat och bidragit till att stödja den framväxande demokratin, samt skapat säkerhet och bidragit till den fortsatta utvecklingen i Afghanistan. Under 2006 bistod Sverige även, genom Statens räddningsverk, med sjukvårdsstöd inom ramen för EU:s stödinsats till Afrikanska Unionens fredsbevarande insats i Darfur, Sudan.
Sverige har under år 2006/07 bidragit med bland annat militärobservatörer till FN-insatserna i DR Kongo, Etiopien/Eritrea, Sierra Leone, Sudan, Kosovo, Georgien och Afghanistan. Att bidra med militärobservatörer är en viktig komponent i det fredsfrämjande arbetet för att bland annat bibehålla en vapenvila eller ett stilleståndsavtal. Sverige bidrar vidare till övervakningsinsatsen på Koreahalvön, FN:s observatörsgrupp i Indien/Pakistan och FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Palestina. Sverige bidrar också till EU:s stödinsats för AU i Darfur samt EU:s övervakningsinsats på västra Balkan (EUMM). År 2007 har ett svenskt bidrag tillkommit avseende FN:s insats i Nepal. Till EU-kommissionen i Liberia har Sverige bidragit med personal år 2006 och 2007. Andra konfliktländer där Sverige deltagit med personal är bland annat Bosnien-Hercegovina och Georgien där de fredsfrämjande insatserna på ett konkret sätt bidragit till en ökad stabilitet och säkerhet.
En delvis ny arbetsordning har utvecklats som innebär att FN i ökad utsträckning bemyndigar regionala säkerhetsorganisationer att genomföra fredsfrämjande insatser. Denna utveckling är särskilt tydlig i Afrika. Sveriges bidrag till regionala och subregionala säkerhetsorganisationer inom krishanteringsområdet har bidragit till att utveckla deras kapacitet och förmåga. Bl.a. har Sverige, inkl. via EU, stött Afrikanska Unionen såväl militärt som civilt och finansiellt.
OSSE spelar en viktig roll för att förebygga konflikter och främja säkerhet och stabilitet, en förmåga som stärks av en bred fältnärvaro. Sverige har, genom stödet till OSSE:s verksamhet, bidragit till organisationens fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan för krishantering, konfliktförebyggande samt främjande av säkerhet och stabilitet. Sverige har likaså bidragit till en förbättrad tillämpning av de åtaganden som deltagarstaterna gjort på olika områden, såsom demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, ekonomi och miljö samt rustningskontroll och förtroendeskapande åtgärder. Ett viktigt arbete utförs också av OSSE:s institutioner: högkommissarien för frågor om nationella minoriteter (HCNM), kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och medierepresentanten (RFoM). Sverige har, som en viktig del av detta stöd, ställt personal till förfogande för tjänst i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna. Fältinsatserna har gällt stöd för bland annat OSSE:s polisprogram, främjande av mänskliga rättigheter, minoritetsrättigheter, jämställdhet, rättsstatens principer och förstöring av små och lätta vapen samt raketbränsle. Under 2007 fortsatte Sverige att aktivt arbeta för jämställdhetsfrågor och genomförandet i OSSE av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet.
Europarådet är ett viktigt instrument för främjande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättstatens principer och bidrar därmed till säkerhet i ett brett perspektiv. Europarådet arbetar genom normbildning och övervakning, genom samarbets- och biståndsprogram samt genom engagemang i konfliktområden i syfte att främja demokratisk utveckling och stabilitet. Sverige deltar aktivt i detta arbete.
Målsättningen med stödet för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är att motverka den nu utbredda straffriheten för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Målet är också att domstolens existens ska ha effekt även på nationella rättsväsenden, så att straffriheten motverkas även nationellt. Det ökande antalet ratifikationer av ICC:s stadga bidrar till att uppfylla dessa mål. Stödet till Specialdomstolen för Sierra Leone bidrar till fred och försoning i detta konfliktdrabbade land liksom stödet till Specialdomstolen i Kambodja.
Sveriges arbete med att förebygga terrorism inom ramen för internationell samverkan har varit under uppbyggnad. Ett forskningssamarbete om bioterrorism har genomförts inom ramen för Utrikespolitiska institutet. Den största andelen av Sveriges arbete med att förebygga terrorism har dock skett inom ramen för säkerhet och utveckling, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. I och med att förebyggandet av terrorism integreras som en viktig komponent i stödet till säkerhetssektorreformer ökar möjligheterna till internationell samverkan på området.
Nedrustnings- och icke-spridningsfrågor
Målsättningen för det svenska nedrustnings- och ickespridningsarbetet är att massförstörelsevapen på sikt ska elimineras helt, att bidra till att förhindra spridning av massförstörelsevapen samt att begränsa och reglera förekomsten av konventionella vapen. Det internationella förhandlingsarbetet för detta ändamål är en långsam process vars resultat sällan kan bedömas år från år.
EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som tillkom på svenskt initiativ, har under 2006 och 2007 bl.a. resulterat i fortsatta stödprogram på exportkontrollområdet samt insatser för att stärka internationella konventioner och förbättra deras genomförande. Den s.k. icke-spridningsklausulen i EU:s avtal med tredje land är ett värdefullt komplement.
Ett intensivt arbete har bedrivits inom EU och FN:s säkerhetsråd för att förmå Iran att frysa all spridningskänslig kärnteknisk verksamhet och möjliggöra återupptagna förhandlingar. På liknande sätt har ansträngningar gjorts för att förmå Nordkorea att avveckla sitt kärnvapenprogram.
Den första förberedande konferensen inför ickespridningsfördragets översynskonferens 2010 genomfördes i maj 2007. Samma månad uppmärksammades att konventionen om förbud mot kemiska vapen varit i kraft i tio år . Arbetet med att förstöra alla lager av kemiska vapen fortsätter. I slutet av 2006 genomfördes den sjätte översynskonferensen för konventionen om biologiska och toxinvapen (BTWC). Konferensen var framgångsrik och fattade bl.a. beslut om en strategi för ökad anslutning (universalisering) och om årliga statspartsmöten.
Sverige har därutöver på nedrustnings- och ickespridningsområdet bl.a. delfinansierat utbildning för deltagare från det forna Sovjetunionen i syfte att öka kunskap och stimulera forskning på området. Sverige har också bidragit till projekt som syftar till att stödja uppbyggnaden av enskilda organisationers arbete, kompetens och nätverk ifråga om biologiska och toxinvapen.
När det gäller små och lätta vapen har EU 2005 antagit en strategi för bekämpning av olaglig ansamling och handel med sådana vapen. FN-förhandlingen om spårning och märkning av små och lätta vapen har resulterat i ett särskilt instrument. Sverige har på olika vis bidragit till genomförandet av EU-strategin och FN:s handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med lätta vapen från 2001, bl.a. genom bidrag till förstöring av lätta vapen och till projekt för att bekämpa spridningen av vapen. Protokoll nr V till FN:s ramkonvention (1980) om förbud mot eller begränsningar av vissa konventionella vapen - om explosiva lämningar av krig - trädde i kraft i slutet av 2006.
Exportkontroll
Grunderna och den allmänna inriktningen för den strategiska exportkontrollen har i mars 2007 redovisats för riksdagen i skrivelse 2006/07:114.
Sverige deltog aktivt i de multilaterala regimerna, dvs. Australia Group, Missile Technology Control Regime (MTCR), Nuclear Suppliers' Group (NSG), Zangerkommittén samt Wassenaar Arrangement. Sverige agerade aktivt i EU:s arbete avseende exportkontroll av produkter med dubbel användning (dual use) som främst inriktades på att utforma förslag till ändringar i EU:s dual-use förordning, baserat på den under 2004 genomförda översynen av medlemsländernas nationella exportkontrollsystem. Översynen syftade till en allt starkare och välharmoniserad europeisk exportkontroll. EU-länderna måste också stärka exportkontrollen för att bättre uppfylla FN:s säkerhetsråds resolution 1540.
På krigsmaterielområdet fortsatte det aktiva svenska deltagandet i det allt intensivare internationella samarbetet för att främja en ansvarsfull exportkontrollpolitik. Arbetet bedrevs dels i EU:s rådsarbetsgrupper, dels inom den s.k. sexstatsgruppen (LoI) samt slutligen i FN:s regi. I ett kortare perspektiv går arbetet ut på ökad transparens. Ländernas rapportering samordnas successivt samtidigt som rapporteringsinnehållet ökar. I ett längre perspektiv leder den ökade öppenheten och det allt mer tilltagande samarbetet till en större samsyn vad avser tillämpningen av internationella och nationella riktlinjer för exportkontrollen.
Sverige har under året delfinansierat ett projekt (utfört av Transparency International (UK)) som syftar till att utveckla upphandlingsregler avsedda att undvika risker för korruption i upphandling av krigsmateriel.
Krigsmaterielutredningen, som gjort en översyn av den svenska krigsmateriellagstiftningen, lämnade i februari 2005 sitt betänkande "Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (SOU 2005:9)". Under år 2006 fortsatte beredningen av förslagen i utredningens betänkande och i remissvaren. I Krigsmaterielutredningens uppdrag ingick inte frågor om finansiering av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Idag finansieras ISP:s verksamhet helt av avgifter som betalas av företag som utnyttjar ISP:s tjänster. Kritik har framförts mot nuvarande beräkningsgrunder som har ansetts vara orättvisa och få effekter som är svåra att förutse. En arbetsgrupp utredde ISP:s avgiftssystem och tog under våren 2006 fram ett förslag till ett mer rättvist avgiftssystem. Förslaget remitterades under sommaren 2006 och en lagrådsremiss och proposition förbereds.
På exportkontrollområdet har flera resultat uppnåtts. På det nukleära exportkontrollområdet har Sverige mycket aktivt under 2006 och våren 2007 bidragit till analyser av förväntade effekter av USA:s och Indiens förslag från juli 2005 om att ge Indien tillgång till kärnteknisk utrustning och material.
Sverige har också verkat för att exportkontrollregimerna och EU ska stärka sina regler för att kontrollera överföring av teknologi via Internet. I Wassenaar Arrangement har Sverige samverkat med USA och flera tunga EU-länder för att utforma lämpliga riktlinjer för medlemsstaternas arbete med sådan kontroll. Riktlinjerna antogs i december 2006. I Missile Technology Control Regime (MTCR) har Sverige likaså medverkat till ett förslag till motsvarande riktlinjer för medlemsstaternas arbete vid kontroll av överföring av missilteknologi via Internet. Dessa riktlinjer antogs i oktober 2006.
I EU:s arbete med att införa FN:s säkerhetsråds resolutioner 1696 och 1737 om sanktioner mot Iran har Sverige i samarbete med andra länder medverkat till att utforma den lista över känsliga produkter som ingår i Rådets förordning (EG) nr 423/2007av den 19 april 2007 om restriktiva åtgärder mot Iran.
I Sverige har arbete inletts på att skärpa exportkontrollen och öka möjligheterna att förhindra spridning av känsliga produkter med dubbel användning till icke-önskade mottagare.
Under 2006 har Sverige haft en ledande roll i det europeiska arbetet med att slutföra revideringen av den gemensamma uppförandekoden med riktlinjer för ländernas vapenexport. Samma roll har Sverige spelat i utarbetandet av en s.k. verktygslåda med särskilda åtgärder, som blir aktuella när ett internationellt vapenembargo hävs.
Problemen med illegal spridning av lätta vapen, inklusive kopplingen till terrorism, har fått allt större uppmärksamhet internationellt. Sverige har verkat för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, förmedlare och mellanhänder. Sverige arbetar för detta mål bl.a. genom EU som på olika vis, t.ex. genom anordnande av seminarier i tredje länder, verkar för att länder utanför EU ska tillämpa EU:s uppförandekod för vapenexport.
I Sverige medverkade en rad myndigheter till att uppfylla målen med exportkontrollen, speciellt på området för produkter med dubbel användning. I första hand gäller det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Statens Kärnkraftinspektion (SKI). Vidare medverkade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Tullverket, Säkerhetspolisen (SÄPO), Försvarsmakten Militära Underrättelse Tjänsten (MUST) och Försvarets Radioanstalt (FRA).
Vid internationella förhandlingar inom områdena kärnvapen, kemiska vapen och biologiska toxinvapen liksom i internationella arrangemang för exportkontroll finns starkt stöd av den särskilda sakkunskap som FOI, ISP, SKI, Tullverket och SÄPO besitter.
Medlemskap i internationella organisationer och EU
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP
EU har alltmer kommit att bli det viktigaste forumet för svensk utrikespolitik. Sverige har
under det gångna året bidragit aktivt till det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU bl.a. genom ett brett deltagande i EU:s samtliga insatser. Såväl civil som militär personal har ställts till förfogande. Utvidgningen har gjort EU till en kraftfullare aktör i världen.
FN
FN:s generalförsamling och säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella rättsordningen och det multilaterala samarbetet. Genom FN:s världsomfattande medlemskap åtnjuter organisationen en unik politisk legitimitet när det gäller att hantera akuta kriser och möta de långsiktiga globala utmaningar som världen står inför. Sverige deltar aktivt i arbetet i generalförsamlingen, i FN:s olika utskott och i styrningen av FN:s fonder och program. En fortsatt reformering av FN, i linje med besluten från FN:s högnivåmöte 2005, hör till regeringens utrikespolitiska prioriteringar. Målet med reformansträngningarna är att effektivisera FN:s arbete och göra organisationen bättre rustad att möta de utmaningar som den står inför idag.
De senaste reformsträvandena, som inleddes under 2005, fortsatte under hösten 2006 och våren 2007.
Sverige har under året bidragit till FN:s fredsfrämjande kapacitet, bl.a. genom medverkan i landkommissionen för Sierra Leone inom ramen för den fredsbyggande kommissionen och genom bidrag till FN:s medlingskontor. Sverige har varit drivande i arbetet med reformer av FN:s styrning och förvaltning, bl.a. genom arbetet med att ta fram en ny bidragsskala och ansträngningarna för att lösa frågan om en hållbar finansiering för renoveringen av FN:s högkvarter i New York. Sverige har också, tillsammans med Chile, Sydafrika och Thailand deltagit i Fyrnationsinitiativet (4NI) som kombinerar väl förankrade reformförslag utifrån ett medlemskapsperspektiv med förtroendeskapande mellan traditionella grupperingar.
Sammantaget kan konstateras att reformansträngningarna har burit frukt och att Sverige aktivt har medverkat till detta.
OSSE
Medlemskapet i OSSE är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det är det enda säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Europa där alla europeiska stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien, deltar på lika villkor. OSSE är en flexibel organisation med fokus på konfliktförebyggande, krishantering och demokratiutveckling. Sverige bidrar till OSSE:s ordinarie budget, delbudgetar samt budgeten för vissa partsavtal. Sverige verkar också för att trygga OSSE:s finanser och dess verksamhet långsiktigt. I en skrivelse till riksdagen den 8 mars 2007 redogörs för verksamheten inom OSSE (skr. 2006/07:82).
Europarådet
Främjandet av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är Europarådets huvuduppgift, och fokus på dessa kärnområden har ytterligare stärkts efter toppmötet i maj 2005. Sverige har under året stött det fortsatta arbetet med att modernisera Europarådets organisation och arbetsmetoder som en del av uppföljningen av toppmötet. Sverige bidrar som medlem till Europarådets ordinarie budget, delbudgetar samt budgeten för vissa partsavtal. Sveriges mål är att fortsatt stärka och effektivisera Europarådet och dess kärnverksamhet. I en skrivelse till riksdagen den 8 mars 2007 redogörs för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté (skr. 2006/07:81).
En av de högt prioriterade uppgifterna inför det svenska ordförandeskapet i Europarådet:s ministerkommitté under perioden maj - november 2008 är reformer av Europadomstolen som har stora ärendebalanser. Viktiga reformer finns i det s.k. protokoll 14 (den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter) som dock f.n. är blockerat av att Ryssland som enda land ännu inte ratificerat det. En särskild grupp av "visa personer" har lagt förslag till ytterligare reformer. Sverige stod i juni 2007 värd för Europarådets Forum för demokratins framtid, vars arbete nu måste föras vidare.
OECD
Medlemskapet i OECD och deltagandet i organisationens arbete är en viktig del av svensk utrikespolitik. OECD har en unik kapacitet för horisontell policydialog och analys, särskilt vad gäller tillvaratagandet av globaliseringens möjligheter. Sverige har under 2007 dragit nytta av OECD inom de flesta politikområden, bl.a. handelspolitik, utvecklingspolitik och ekonomisk politik. Vid ministerrådsmötet 2007 medverkade Sverige till beslutet att inleda medlemskapsförhandlingar med Chile, Estland, Israel, Ryssland och Slovenien. Dessutom presenterade Sverige tillsammans med Nederländerna ett förslag om att OECD ska göra en studie av bl.a. handelspolitiska aspekter på utvecklingen på biobränsleområdet. OECD presenterade under 2007 en granskningsrapport om Sverige avseende regelreformer och en rapport om den svenska ekonomin, i synnerhet bostadsmarknaden.
Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning
Forskning och analyser har genomförts med statlig finansiering som fördjupat förståelsen om främst säkerhetspolitik. Under 2006 har detta skett i form av studier och seminarier i syfte att medverka till ökad debatt och information om den allt mer globaliserade säkerhetspolitiken. Delar av verksamheten har också bidragit till utformningen av svenska initiativ i internationella fora.
Enligt avtal mellan Utrikespolitiska institutet (UI) och staten finansieras vid UI forskningsprogrammet för forskning om internationell säkerhetspolitik. Detta har lett till forskningsrapporter, konferenser och seminarier. Programmet fyller en viktig funktion genom att göra UI till en dynamisk forskningsmiljö och genom att skapa en bas av kompetenta forskare. Sammantaget bidrar denna verksamhet till debatt och ökad information om säkerhetspolitik.
Det är angeläget att UI är en självständig röst i den utrikespolitiska debatten och sprider kunskap om och stimulerar intresset för internationell politik. Trenden med stadigt ökande efterfrågan på denna verksamhet fortsätter. Genom sina verksamma forskare och sina breda internationella nätverk fyller UI en viktig uppgift i forskarsamhället. Detta gäller i synnerhet på området för tillämpad och policyorienterad forskning. UI har under 2006 fortsatt den planerade anpassningen av sin verksamhet till den nya globala säkerhetsmiljön. Institutet har under året även betydligt breddat sin externa finansiering.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) bedriver viktig forskning inom bl.a. områdena nedrustning, icke-spridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik. SIPRI sprider på ett framgångsrikt sätt information om dessa frågor, bl. a. genom sina databaser, som är tillgängliga på institutets hemsida och genom den internationellt välkända årsboken.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) stöder fortsatt regeringen med teknisk expertis och analys, bl. a. som underlag inför internationella förhandlingar. FOI har t. ex. genomfört första fasen av en utredning om förutsättningar och behov för framgångsrikt svenskt deltagande i Proliferation Security Initiative (PSI). Detta arbete fortsätter under 2007.
Nordiskt samarbete
Det är viktigt att det nordiska samarbetets utformning och innehåll är anpassat till de nya och ökade krav som till exempel EU:s utvidgning och globaliseringen av världsekonomin ställer. Nordiska ministerrådet har som en följd av detta moderniserat och effektiviserat sin organisation. Förnyelseprocessen har fortsatt under det gångna året. En förenkling och effektivisering av samarbetet kring genetiska resurser förbereds inom jordbruksområdet. Social- och hälsoministrarna har fattat beslut om en utvärdering av sektorns sex institutioner och två fasta arbetsprogram.
Undanröjandet av gränshinder i Norden är en fråga som regeringen prioriterar högt. Arbetet med dessa frågor har intensifierats under det senaste året. De nordiska social- och hälsoministrarna har beslutat att upprätta en socialförsäkringsportal för att kunna ge bra information till människor som flyttar till eller arbetar i annat nordiskt land.
Samarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland är en viktig del av Nordiska ministerrådets verksamhet. Ett betydande framsteg i det nordisk-baltiska samarbetet är beslutet att öppna utbildningsprogrammet Nordplus för baltiskt deltagande på lika villkor som för de nordiska länderna. Nordiska ministerrådets nya kontor i Kaliningrad öppnades formellt den 14 september 2006.
Konsulär verksamhet
Varje år får flera tusen svenskar hjälp av Utrikesdepartementet när de råkat i nöd utomlands. Ytterligare ett stort antal får hjälp direkt av utlandsmyndigheterna utan att departementet behöver rådfrågas. De konsulära ärendena har mer än fördubblats sedan 2004. Arbetet med att
förstärka den konsulära beredskapen har varit en omfattande kontinuerlig uppgift som alltjämt pågår.
I juli 2006 genomfördes en evakuering av över 8 400 människor - svenska medborgare och utlänningar med hemvist i Sverige - ur Libanon. Denna operation innebar den största svenska evakueringen någonsin och utfördes mycket framgångsrikt tack vare satsningar på planering och utbildning som genomförts i ett samarbete mellan Utrikesdepartementet, utlandsmyndigheterna, Statens räddningsverk och övriga berörda myndigheter och aktörer.
Under 2006 intensifierades också informationskampanjen Resklar? som syftar till att skapa större medvetenhet bland i synnerhet yngre resenärer om vikten av att förbereda sig väl inför utlandsresan.
Sverigefrämjande i utlandet
Svenska institutet (SI) ger bl.a. stöd till och medverkar i utställningar, gästspel, filmvisningar och andra presentationer av Sverige i utlandet i samarbete med andra aktörer. För de svenska utlandsmyndigheterna gäller att de ska komplettera och förstärka verksamheten med ett långsiktigt nätverksbyggande. Genom sin speciella kompetens på kultur- och samhällsområdet har SI givit de Sverigefrämjande insatserna en kulturell och intellektuell dimension. SI:s verksamhetsområde inom politikområdet är Sverigefrämjande och har som mål att skapa goodwill och förtroende för Sverige.
SI:s verksamhet under 2006 har bl.a. haft målen att öka kunskaperna om och intresset för det svenska samhället och den svenska kulturen i andra länder samt att öka kontakterna och utbytet mellan institutioner och enskilda i Sverige och motparter i andra länder. För att samordna resurserna har SI definierat och prioriterat särskilda fokusområden. Under 2006 var dessa barn och unga, jämställdhet, yttrandefrihet, design och musik. SI och de svenska utlandsmyndigheterna har framgångsrikt genomfört ett stort antal projekt i utlandet. Bland de mer omfattande presentationerna av svensk kultur och svenskt samhällsliv kan nämnas aktiviteterna i anslutning till de nio hamnstopp som Ostindiefararen Götheborg gjorde under 2006. Ett annat omfattande projekt under 2005-2006 var Sweden Upgrade i Ryssland i nio ryska storstäder, där SI hade ett särskilt samordningsansvar och som genomfördes i samarbete med Exportrådet. Även förberedelserna för 300-årsjubileet år 2007 av Carl von Linnés födelse kan nämnas. Bland annat har SI skapat en webbplats, www.linnaeus300.com, för att väcka intresse för aktuell svensk forskning.
Svenska institutet har under året genomfört en rad förändringar inom den egna verksamheten med bl.a. en omorganisation. En utvärderingsmodell har införts för att skapa grund för bättre resursutnyttjande. Under 2006 har man börjat använda standardiserade enkäter för att få fram uppgifter om målgrupper, marknadsföring, publiksiffror, medieutfall m.m.
Enligt SI:s bedömning visar uppgifter om mediebevakning och genomförda publikenkäter att genomslagskraften för projekten generellt har varit god. Målen för verksamheten bedöms därför ha uppfyllts.
Under 2006 har en utredning genomförts om svenskundervisningen i utlandet. Betänkandet Svenskan i världen (SOU 2007:9) avlämnades i februari 2007. Utredningens förslag bereds inom SI.
Ett viktigt samråds- och samarbetsorgan för Sverigeprofilering är Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, NSU. I NSU ingår Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA), Svenska institutet, Visit Sweden och Utrikesdepartementet. NSU arbetar utifrån en gemensam strategi för Sverigefrämjandet och Sverigeprofilering. En tidigare beslutad kommunikationsplattform för varumärket Sverige har utvecklats och testats under 2006. Målet är att skapa förutsättningar för en tydlig, attraktiv och slagkraftig Sverigebild, som praktiskt ska stödja NSU-organisationerna i främjandet av Sverige.
SI administrerar NSU:s webbportal för Sverigeinformation, www.sweden.se. Sedan den öppnades för tre år sedan har besöksfrekvensen femfaldigats, med för närvarande mer än 23 000 träffar per dag, varav merparten kommer från utlandet. Portalen är ett huvudverktyg för SI:s informations- och presentationsverksamhet. I webbportalen ingår en digital bildbank och ett extranät, Sweden Promotion Forum, med information och erfarenheter i främjandefrågor.
De statliga insatserna för information om Sverige i utlandet syftar till att ge Sverige gott anseende och att skapa förtroende för landet som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till sysselsättning och tillväxt. En kontinuerlig utvärdering av informationsinsatserna sker i dialog med utlandsmyndigheterna och inom NSU.
Sverigefrämjandet i utlandet berör flera utgiftsområden. Utöver utgiftsområde 5 Internationell samverkan kan främst nämnas utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Handels- och investeringsfrämjande är ett särskilt delområde inom politikområde 39 Utrikeshandel, handel- och investeringsfrämjande och behandlas under utgiftsområde 24 Näringsliv. Inom politikområdet avsattes 2006 särskilda resurser för Sverigeprofilering genom NSU.
Samarbete inom Östersjöregionen
Sidas Östersjöenhet har under 2006 haft sitt första hela verksamhetsår. Målet är att skapa förutsättningar för att särskilt statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda organisationer ska kunna vidmakthålla, komplettera och utveckla former för samarbete med främst de nya EU-medlemsländerna. Under året har beslut fattats om 84 insatser till ett totalt belopp om 15,5 miljoner kronor. Prioriterade områden har varit miljö, social- och hälsofrågor samt civil säkerhet. Stöd har främst beviljats till insatser som är sammansatta partnerskap med deltagare från flera länder. Vidare har eftersträvats att flera svenska aktörer ska vara delaktiga i samma insats. Regeringen bedömer att verksamheten bidragit till att etablera och utveckla kontakter inom de prioriterade ämnesområdena och den ökande efterfrågan visar att den har en klar uppgift att fylla.
Den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel som upprättades 2002 på svenskt initiativ upphörde under 2006, men aktionsgruppens verksamhet överfördes samtidigt till Östersjöstaternas råd (CBSS). För att markera betydelsen av arbetet mot människohandel under det svenska ordförandeskapet i CBSS har Sverige ställt en person till förfogande för detta arbete. Att denna verksamhet överfördes till CBSS har varit av stor betydelse för ökat ägarskap genom att Ryssland, Tyskland, Polen samt EU-kommissionen också ingår i aktionsgruppen. Frågans politiska förankring har därmed stärkts runt hela Östersjön.
3.5 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har inte haft några invändningar inom utgiftsområdet.
3.6 Politikens inriktning
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde är stabilt. Säkerhetssituationen kan dock förändras av nya globala och komplexa hot utanför Sveriges gränser. Väpnade konflikter är exempel på sådana företeelser som hotar vår och andras säkerhet. Andra hot kan vara internationell terrorism, risken för spridning och användning av massförstörelsevapen och organiserad brottslighet. Respekten för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten samt rättsstatens principer, är också av central betydelse i säkerhetspolitiken.
För svenskt vidkommande utgör FN och medlemskapet i EU och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken de främsta fora för samarbete inom internationell fred och säkerhet. Medlemskapet i OSSE och Europarådet samt samarbetet med Nato/Partnerskap för fred (PFF) är också av central betydelse, liksom det regionala samarbetet i närområdet.
Dagens konflikter är i högre grad än tidigare inomstatliga och inbegriper i många fall ett stort antal aktörer. Denna utveckling, tillsammans med en bristande respekt för mänskliga rättigheter och demokrati i flera konfliktländer, innebär att det internationella samfundet står inför kraftiga utmaningar i det fredsfrämjande arbetet. För att få mesta möjliga genomslag och tillse att resurserna används effektivt och med mervärde, där Sverige väljer att engagera sig, är en viktig utgångspunkt att planera och genomföra insatserna samlat i samverkan med andra medlemsstater.
Det krävs ett tydligare integrerat synsätt på hur en instabil säkerhetssituation ska kunna motverkas. Detta inkluderar inte endast militära medel utan en mängd andra insatser som kan
hjälpa till att bryta våldsmönstret och skapa säkerhet. Detta integrerade synsätt bygger på det breda säkerhetsbegreppet och på att fredsarbete måste främja såväl säkerhet som utveckling och mänskliga rättigheter för att vara hållbart. Samverkan mellan olika politikområden i hanteringen av kriser och väpnade konflikter ska således utökas och effektiviseras.
Ett område där kopplingen mellan olika fredsfrämjande verktyg är extra tydlig är länders säkerhetssektor som inkluderar militär, polis och rättsväsendet i stort. Denna sektor besitter i vissa fall ett odemokratiskt kontrollerat våldsmonopol och kan därmed bidra till att ett land återfaller i konflikt. Regeringen kommer därför fortsatt att utveckla arbetet med säkerhetssektorreformer under kommande år.
Medverkan i, och utveckling av freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och fredsbyggande arbete, utgör en prioriterad uppgift för en aktiv svensk utrikespolitik. Målet är att initiera, stödja och delta i internationella fredsfrämjande insatser för att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt att bidra till fredsbyggande. Svenskt deltagande i fredsfrämjande verksamhet sker i form av militära och civila insatser, dvs. väpnad trupp, militärobservatörer, observatörer, poliser, insatsstöd och andra experter, bl.a. inom rättsområdet. Svensk medverkan sker inom ramen för olika organisationer och med bred geografisk representation och tydliggör därmed det svenska engagemanget för en fredlig utveckling både i närområdet och globalt.
Regeringen förutspår att efterfrågan på internationella fredsfrämjande insatser kommer att fortsätta att öka i omfattning och bredd. Det freds- och säkerhetsfrämjande arbetet har utvecklats, bl.a. genom en allt tydligare internationell acceptans av ett bredare säkerhetsbegrepp, som innefattar säkerhet, utveckling, miljö, migration och mänskliga rättigheter. Det innefattar att i den tidiga återuppbyggnadsfasen t.ex. genomföra DDR-program (dvs. avväpning, demobilisering och återanpassning av forna kombattanter inklusive barnsoldater), bidra till reform av säkerhetssektorn (SSR), främja respekten för mänskliga rättigheter, förebygga spridning av HIV/aids, främja kvinnors deltagande i freds- och återuppbyggnadsarbete etc. FN:s säkerhetsråd har kommit att i större utsträckning besluta om mer multifunktionella mandat vilka ligger till grund för insatser där både civila och militära komponenter ingår. FN:s globala ansvar för internationell fred och säkerhet har på senare tid inneburit ett kraftigt ökat engagemang i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och förväntningarna och kraven på FN är idag större än någonsin. Sverige ska bidra till att FN kan verka effektivt och kraftfullt. Sverige kommer därför fortsatt att delta i, och prioritera, den pågående reformprocessen i syfte att värna multilateralismen och stärka FN:s förmåga att möta nya utmaningar, hot och förändringar samt i övrigt bidra till att stärka FN:s kapacitet. Sverige kommer bl.a. att betona vikten av att FN:s medlemsstater lever upp till sin skyldighet att skydda människor från övergrepp.
Sverige kommer att engagera sig i det arbete som utförs av FN:s fredsbyggande kommission. Vidare kommer Sverige att ge fortsatt aktivt stöd till de internationella domstolarna, inklusive den Internationella brottmålsdomstolen (ICC), och andra insatser för att motverka straffriheten för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
EU:s roll vad gäller frågor som rör krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande verksamhet har ökat och förväntas framöver öka mer i omfattning med ett större antal insatser inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) inte minst på det civila området. Detsamma gäller i arbetet med utvecklandet av EU:s krishanteringsförmåga där Sverige bl.a. vill verka för ett väl fungerande samarbete med FN. Sveriges ambition är vidare att bidra med personal och andra resurser till EU-ledda krishanteringsinsatser på såväl det militära som det civila området. Sverige vill bidra med konkreta förstärkningar och ställa experter till förfogande, såväl i fält som på sekretariatsnivå. Sverige vill aktivt bidra till ett framgångsrikt verkställande av både militära och civila snabbinsatsarrangemang. Sverige kommer även att delta aktivt i utformningen av en politik inom EFSP för genomförande av DDR-programmet av forna kombattanter. Det svenska deltagandet i, och beredskapsansvaret för, den nordiska stridsgruppen (NBG) kommer under 2008 att vara ett viktigt svenskt instrument för att bidra till internationell fred och säkerhet. Om det blir aktuellt att sätta in styrkan i en militär insats kan det finnas behov av att insatsen kompletteras med andra komponenter som exempelvis med civila experter.
För att kunna möta det ökade behovet av freds- och säkerhetsfrämjande insatser kommer Sverige att fortsätta att arbeta för att stärka kapaciteten hos regionala, interregionala och subregionala organisationer att förebygga och hantera kriser.
OSSE har en central roll i främjandet av säkerhet inom sitt område. OSSE:s ökande verksamhet i bl.a. Centralasien och södra Kaukasien samt utvecklingen av organisationens polisverksamhet, ställer krav på svensk medverkan och resurser. Mandaten för OSSE:s olika fältmissioner ska även framgent formuleras utifrån situationen i varje enskilt land med särskild inriktning på demokrati- och institutionsbyggande, inklusive ansvar för genomförande av val, utveckling av media, rättsväsende, mänskliga rättigheter och stöd till förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper. Det reformarbete som pågår i OSSE kommer att fortsätta under 2007 med fokus på bl.a. valövervakning. Miljö och säkerhet ägnas ökad uppmärksamhet i OSSE.
Europarådet spelar i den europeiska säkerhetspolitiska arkitekturen fortsatt en viktig roll för mänskliga rättigheter, rättstatens principer och demokratins uppbyggnad i Europa. Sverige har förklarat sig berett att stödja Europarådet inom prioriterade områden, t.ex. genom att ställa personal till organisationens förfogande eller genom stöd till projekt. En uppgift för Europarådet kan vara närmare samarbete med FN:s nya råd för de mänskliga rättigheterna. Europarådets samarbete med EU utvecklas. En särskild överenskommelse härom mellan Europarådet och EU ingicks den 11 maj 2007.
Sveriges samarbete med Nato sker på den militära alliansfrihetens grund. Samarbetet baseras på medlemskapet i Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR) och PFF, och omfattar också relationen mellan EU och Nato. Deltagande i Nato-ledda fredsfrämjande insatser utgör en central del i Sveriges relation med Nato. Sveriges samverkan med Nato är också ett viktigt instrument för att utveckla Försvarsmaktens samverkansförmåga och förmåga till internationell krishantering, oavsett om en insats genomförs under FN:s, EU:s eller Natos ledning. Inom ramen för samarbetet med Nato deltar Sverige i de Nato-ledda fredsfrämjande insatserna i Kosovo och Afghanistan. Härigenom bidrar Sverige till internationell fred och säkerhet. Sveriges engagemang i ISAF i Afghanistan och KFOR i Kosovo är långsiktigt. Sverige avser fortsätta att leda den regionala enheten i Mazar-e-Sharif i enlighet med riksdagens beslut om fortsatt svenskt deltagande i ISAF. Efter avslutat ledningsansvar i KFOR den 31 juli 2007 avser Sverige att fortsatt delta i insatsen med ett substantiellt bidrag. Genom fortsatt deltagande i insatserna i Kosovo och Afghanistan avser Sverige bidra till att skapa stabilitet och säkerhet i konfliktområden där ett svenskt engagemang kan bidra till fredlig utveckling.
Efterfrågan på svensk personal i fredsfrämjande insatser är - och förväntas fortsatt vara - stor, inte minst då Sverige ofta anses kunna bidra med värdefull kompetens samt även bidra till en helhetssyn på säkerhet och utveckling. Det är därför viktigt att det sker en tydlig prioritering av de begränsade ekonomiska och personella resurserna. Sverige lägger fortsatt stor vikt vid att delta med såväl militär som civil personal utifrån de svenska geografiska prioriteringarna, i freds- och säkerhetsfrämjande insatser och avser att öka engagemanget ytterligare, som svar på stora behov och växande efterfrågan av bl.a. civila experter, militär trupp och militära observatörer. En större bredd av civila kompetenser efterfrågas samtidigt som kraven ökar på såväl kvalitet och kvantitet, som på snabbhet i rekrytering och utbildning av personal. Som ett led i att stärka Sveriges arbete med säkerhet och utveckling och kunna svara upp mot den internationella efterfrågan på svensk personal kommer en personalförsörjningsfunktion att inrättas vid Folke Bernadotteakademin. Syftet är att tillse att Sverige på ett mer sammanhållet sätt deltar i det internationella samfundets fredsfrämjande arbete.
Sverige bör ha förmåga att mer aktivt ta på sig rollen som medlare i konflikter där Sverige har särskild kompetens eller förutsättningar att bidra. Utöver deltagande med svensk personal och expertis ska Sverige också fortsätta att bidra till insatser och verksamhet för att förebygga, dämpa och lösa väpnande konflikter. Här kommer det även fortsättningsvis att vara angeläget att stärka kvinnors roll och deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Detta arbete bidrar till att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Insatser för att stärka kvinnors deltagande, säkerhet och åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten.
Terrorismfrågorna har en alltmer framträdande plats i det internationella samarbetet för fred- och säkerhet, såväl inom FN som inom EU, liksom i andra organisationer. Sverige verkar inom ramen för dessa organisationer för att förebygga och motverka terrorism och kommer bl.a. att fortsätta att aktivt bidra till implementeringen av FN:s globala strategi mot terrorism. Respekt för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter utgör grundförutsättningar för att effektivt möta hotet från terrorismen. En fortsatt efterfrågan förväntas på svenska bidrag till kapacitetshöjande insatser för att förebygga terrorism. Exempel på detta är stöd till tredje länders polis- och rättsväsenden, i linje med EU:s prioriteringar och de mål som FN enats om i arbetet med att förebygga terrorism. Som ett led i arbetet med att förebygga terrorism är även stöd till reformer av fängelsesystem och kriminalvård viktiga komponenter som kan bidra till att motverka radikalisering och rekrytering till terroristgrupper. Insatser för att förebygga terrorism bör när så är möjligt ske inom ramen för det svenska stödet till säkerhetssektorreformer.
Nedrustnings- och icke-spridningsfrågor
Nedrustnings- och icke-spridningsarbetet förblir en viktig del av svensk utrikespolitik. Det syftar till att reducera och eliminera massförstörelsevapen, samt att motverka att de sprids. Målsättningen är också att begränsa mängden och reglera tillgängligheten av konventionella vapen. För att uppnå detta inriktar Sverige sig särskilt på att förhandla fram internationella avtal samt att verka för att dessa genomförs, att alla länder ansluter sig till avtalen och, när så behövs, att avtalen förstärks. Centrala uppgifter i icke-spridningsarbetet är strävan efter en förhandlingslösning av frågan om Irans kärntekniska program samt ansträngningarna att förmå Nordkorea att avveckla sitt kärnvapenprogram.
Sverige ska verka för kärnvapennedrustning och för att alla stater ska ansluta sig till och efterleva icke-spridningsfördraget (NPT). Samtliga stater bör också förmås ansluta sig till konventionerna om förbud mot kemiska respektive biologiska vapen. Det pågående arbetet med att avskaffa kemiska vapen i enlighet med konventionen om förbud mot dessa vapen bör accelereras. Det är angeläget att förbudet mot biologiska vapen stärks genom en s.k. verifikationsmekanism. Den internationella uppförandekoden mot spridning av missiler bör vidareutvecklas.
Sverige ska fortsatt aktivt delta i arbetet i FN:s generalförsamling (första utskottet), nedrustningskonferensen (CD), organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt i den förberedande kommittén för att upprätta det internationella kontrollorganet under provstoppsavtalet (CTBTO).
EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen bör vidareutvecklas och följas upp i EU:s bilaterala avtal med tredje land och genom konkreta projektinsatser. FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 om icke-spridning av massförstörelsevapen bör följas upp bl.a. genom tekniskt bistånd för att bygga ut och förstärka länders exportkontrollsystem.
På icke-spridningsområdet ska internationella avtal och åtaganden om icke-spridning av massförstörelsevapen efterlevas och genomföras fullt ut. Hit hör bl. a. FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 om förhindrande av spridning av massförstörelsevapen till icke-statliga aktörer, 1718 om Nordkorea samt 1737 och 1747 om Iran. Det fortsatta arbetet, inte minst genom exportkontrollen och deltagandet i icke-spridningsinitiativet Proliferation Security Initiatvie (PSI), ställer ökande krav på samordnade insatser från berörda myndigheter. Det är också angeläget att även fortsättningsvis medverka i konkreta insatser för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och kemiska vapen inom ramen för G 8:s Globala Partnerskap, till vilket Sverige anslöt sig 2003. Insatser i forna Sovjetunionen är här av särskild vikt.
Sverige ska verka för att FN:s instrument om spårning och märkning av små och lätta vapen (SALW) tillämpas, för ett internationellt protokoll om stridsvagnsminor samt för att fler länder ansluter sig till konventionen (1997) mot truppminor (Ottawakonventionen). Sverige ska fortsätta att ge omfattande bidrag till humanitär minröjning och destruktion av små och lätta vapen.
FN:s ramkonvention (1980) om förbud mot eller begränsningar av vissa konventionella vapen (nu med särskilt fokus på klusterammunition) bör följas upp liksom Ottawakonventionen (truppmineförbudet). Sveriges engagemang för att bekämpa spridning av lätta vapen kommer att fortsätta. Frågan om den okontrollerade spridningen är kopplad till utvecklingsansträngningar i alla dess aspekter. Sverige verkar för att detta tydliggörs.
Tekniskt expertstöd från Totalförsvarets forskningsinstitut förblir av mycket stort värde i det fortsatta arbetet på nedrustnings- och icke-spridningsområdet.
Exportkontroll
Sverige agerar aktivt såväl i de multilaterala exportkontrollregimerna som på EU-nivå för att stärka exportkontrollen som ett instrument för såväl icke-spridning av massförstörelsevapen som mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. Inom ramen för detta inriktas verksamheten under 2008 på följande åtgärder.
Vad gäller exportkontrollen för produkter med dubbel användning inriktas arbetet på att regimerna ska kunna besluta om stärkta insatser för att få effektiv kontroll vid transitering och omlastning till slutlig destination samt effektiv kontroll av förmedlande verksamhet. En huvuduppgift blir att fortsätta att granska och utarbeta förslag till att modernisera EU:s s.k. dual-use förordning 1334/2000 vilket kommer att föranleda ändringar i kompletterande svenska regelverk. Kommissionen lade fram ett omfattande förslag till ändrad EG-förordning den 19 december 2006. Under våren 2007 har mer principiella diskussioner förts i EU:s rådsarbetsgrupp. Förhandlingarna torde inledas under sommaren 2007 och väntas fortsätta under 2008. När den nya förordningen föreligger väntas genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540, som ålägger FN:s medlemsländer att införa strikt och effektiv exportkontroll, tillsammans med nationella svenska åtgärder bli mer fullständigt i Sverige och i andra EU-länder. Sverige bör fortsätta att vara berett att kunna lämna tekniskt bistånd för stärkande av andra länders nationella exportkontroll.
I Sverige behöver tillsynen över berörda företag stärkas, liksom exportkontroll vid överföring av kontrollerad teknologi via Internet och i samband med forskningssamverkan och forskarutbyte. Härutöver väntas uppdrag som lämnas till ISP komma att leda till stärkt exportkontroll i Sverige.
Som en följd av åligganden genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1540(2004) om icke-spridning av massförstörelsevapen, 1695(2006) om Nordkorea, 1696(2006) om Iran samt krav av EU:s ministerråd avseende Iran om stärkt nationell exportkontroll, måste säkerställas att berörda regelverk, arbetsrutiner och samarbetsformer fungerar väl.
Under 2007 genomförs i Sverige EG-förordning 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea som en följd av FN:s resolution 1718(2006) och EG-förordning 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran som en följd av FN:s resolution 1737(2006) och 1747(2007).
Detta berör flera departement och myndigheter på icke-spridningsområdet och kräver ett omfattande arbete. Om sanktionerna skulle kvarstå även under 2008 krävs fortsatta insatser.
Vad gäller exportkontrollen för krigsmateriel blir en viktig fortsatt uppgift att medverka i EU:s arbete på att utforma en lämplig metodik för användning av de kriterier som ingår i EU:s uppförandekod för vapenexport. Sverige kommer också att aktivt stödja genomförandet av EU-förslaget om "Arms Trade Treaty" (ATT) i ett globalt sammanhang. Sverige agerar pådrivande i arbetet inom det s.k. sexnationsinitiativet på försvarsindustriområdet, Letter of Intent (LoI). Arbetet går ut på att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Ett viktigt led på exportkontrollområdet är att så långt som möjligt söka likforma de allmänna projektlicenser, som ska utfärdas inom sexnationszonen. Exportkontrollen vid överföring av teknologi via Internet behöver stärkas. Det behövs en förbättrad tillsyn över berörda företag i Sverige.
Medlemskap i internationella organisationer och EU
EU, GUSP
Samarbetet inom EU intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, är under stark tillväxt. Sverige ska vara pådrivande när det gäller utvecklingen av EU som global aktör inte minst när det gäller freds- och säkerhetspolitiken. EU måste genom en bred och effektiv utrikespolitik stå väl rustat för att möta de globala utmaningarna som Europa och världen står inför. Sverige avser aktivt bidra till både den konceptuella och operationella utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), bl.a. genom att fortsatt bidra med civil och militär personal till insatserna samt genom att medverka i och anordna riktade seminarier.
FN
Sveriges starka stöd till FN ska fortsätta. Regeringen eftersträvar en tydlig svensk röst i FN såväl i policyskapande som genom direkta insatser i fält. Sverige kommer att fortsätta att bidra till arbetet för att stärka och effektivisera FN och dess kärnverksamhet. Sverige kommer att fortsätta att aktivt delta i reformprocessen för att på så sätt bidra till att stärka det kollektiva säkerhetssystemet. I det fortsatta genomförandet av FN:s reformering kommer Sverige att bidra på flera sätt, inklusive inom ramen för den fredsbyggande kommissionen, medlingskontoret, de övergripande humanitära reformerna och rådet för mänskliga rättigheter (MR-rådet). MR-rådets institutionsuppbyggande fas är både viktig och komplicerad. Sverige kommer att verka för att den nyinrättade mekanismen för universell granskning tillför ett reellt mervärde. Det är viktigt att MR-rådet behandlar angelägna MR-situationer och leder till en verklig förändring avseende FN:s hantering av de mänskliga rättigheterna.
FN:s fredsfrämjande insatser har ökat dramatiskt under senare år. De nya multifunktionella operationerna som FN beslutat om under det senaste året är omfattande och kräver bidrag från medlemsstaterna. Det gäller bl.a. den planerade insatsen i Darfur. Svensk medverkan i, och finansiering av, FN-beslutade insatser för fred och fredsbyggande kommer fortsatt att vara viktig. Kostnaderna för denna verksamhet förutses öka ytterligare under kommande år.
För att FN på ett mer effektivt sätt ska kunna ta på sig dessa utmaningar kommer Sverige att fortsatt driva på arbetet med reformer av styrning och förvaltning, bl.a. genom större transparens i chefstillsättningar och fortsatt genomförande av mål- och resultatstyrning, förbättrad betalningsdisciplin och, på sikt, mer rättvisande bidragsskalor i syfte att trygga FN:s finanser och verksamhet över tiden. Förhandlingarna om FN:s bidragsskala under hösten 2006 ledde till ett bibehållande av nuvarande skala, med en mindre ökning av Sveriges reguljära bidrag. Efter många års fördröjning kunde beslut fattas om finansiering, genom direkt uttaxering av medlemsländerna, av renoveringen av FN-högkvarteret i New York. För svensk del kommer betalning för projektet att ske med en inbetalning per år, under de fem åren 2007 t.o.m. 2011.
OSSE
Medlemskapet i OSSE, med sin breda medlemskrets, flexibla struktur och brett definierade syn på säkerhet, är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige kommer att fortsätta verka för att stärka OSSE:s unika fredsfrämjande och konfliktförebyggande roll inom sitt område. Inte minst arbetet med demokratistärkande, inklusive valövervakning, inom OSSE:s s.k. mänskliga dimension, är viktiga aspekter av verksamheten. Sverige kommer även att fortsätta stötta OSSE:s operativa fältnärvaro genom fältkontoren.
Europarådet
Sveriges medlemskap i, och stöd till, Europarådet är av fortsatt stor betydelse. Målsättningen är även fortsättningsvis att stärka Europarådets roll inom organisationens kärnområden; respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Som en viktig del av detta är stödet till Europadomstolen fortsatt högt prioriterat. Sverige avser även ge stöd till människorättskommissariens verksamhet. Sverige kommer också att fortsätta att aktivt bidra till det pågående arbetet med att modernisera Europarådets organisation och arbetsmetoder.
Sverige har ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté från mitten av maj 2008 för en sexmånadersperiod. Ambitionen för det svenska ordförandeskapet är att följa upp handlingsplanen från maj 2005. Detta innebär att Europarådets kärnområden demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet ska prioriteras (skr. 2006/07:81).
OECD
Det svenska arbetet i OECD inriktas på att fortsatt utnyttja organisationen som kunskapsorganisation och som forum för policydialog, särskilt när det gäller globaliseringsfrågor. Arbetet fokuseras på kärnområdena ekonomisk politik, handelspolitik, näringspolitik, utvecklingspolitik och organisationsspecifika frågor. Horisontella tema såsom samstämmighet i utvecklingspolitiken, frågor rörande hållbar utveckling, m.m. är också av betydelse.
Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning
Forskning och andra insatser rörande Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är av vikt. Detta stärker generellt möjligheterna och förmågan att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ inte minst i nedrustnings- och ickespridningsfrågorna. Det bidrar också till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Kvalificerad forskning ägnas också åt den säkerhetspolitiska utvecklingen liksom åt de förändringar som EU genomgår.
Utrikespolitiska institutet (UI) fortsätter att spela en viktig roll för att öka kunskapen och främja intresset för internationella frågor. UI är också viktig för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor framåt.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) spelar samma viktiga roll - också bortom landets gränser - genom sin forskning, sina publikationer och sin utåtriktade verksamhet. Detta gäller inte minst frågor om nedrustning och icke-spridning, men även andra viktiga och aktuella säkerhets- och utrikespolitiska områden.
Forskningen om massförstörelsevapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gör det möjligt för FOI att lämna tekniskt stöd till regeringen i nedrustnings- och ickespridningsfrågor. Den kompetens som finns samlad på FOI och det tekniska stöd som lämnas är av stort värde för regeringens möjligheter att bedriva en aktiv politik på området.
Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet grundar sig på gemensamma värderingar och på en kulturell, språklig och geografisk närhet. Det nordiska samarbetet omfattar de flesta politikområden och det är djupt förankrat hos Nordens invånare. Nordens länder är alla en del av den europeiska inre marknaden, vilket är en styrka för samarbetet.
Regeringen har som mål att Norden och Östersjöregionen ska vara Europas starkaste tillväxtområde. Alla möjligheter att stärka samarbetet mellan länderna i regionen bör utnyttjas.
År 2008 är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet. Bland de områden som kommer att lyftas fram under ordförandeskapet kan nämnas initiativ för att stärka våra länders konkurrenskraft - här under insatser för att undanröja gränshinder - nordiskt samarbete i klimatfrågor och koordinering bl.a. mellan insatser som görs på nordiskt och europeiskt plan. Nordens samarbete med de baltiska länderna och övriga länder och regioner i närområdet kommer att betonas. Vidare avser Sverige att lyfta fram samarbete inom områdena forskning, utbildning och kultur. Den svenska regeringens övergripande prioritering, att bryta det utanförskap som många människor upplever i arbetslivet och samhället i stort, kommer också att uppmärksammas under ordförandeskapet.
Föreningen Nordens verksamhet är värdefull och fyller en viktig funktion då det gäller att sprida information och stärka det nordiska samarbetets folkliga förankring. Föreningen är också en viktig samarbetspartner vid genomförandet av samnordiska aktiviteter och program. Detta kommer inte minst att aktualiseras under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Regeringen har beslutat att inrätta Nationalkommittén för Märkesåret 1809 som ska leda de svenska insatserna inför och under 2009 för att uppmärksamma 1809 års händelser i Sverige och Finland. Inriktningen är att belysa den månghundraåriga historiska gemenskapen mellan länderna och att se på möjligheterna att ytterligare utveckla det breda och nära samarbetet mellan Sverige och Finland.
Konsulär verksamhet
Det författningsstyrda konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Verksamhetens prioriterade mål är bl.a. att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare samt i vissa fall utländska medborgare fast bosatta i Sverige som råkar i nöd vid besök utomlands. Arbete pågår för att vidareutveckla verksamheten. Beredskap måste även finnas för att hantera större kriser som drabbar svenska medborgare och personer som likställs med svenska medborgare. I detta ingår fortsatt samarbete med svenska myndigheter. En annan verksamhet är att verka för skydd av barn i internationella situationer.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda statens ansvar vid kriser och katastrofer som drabbar svenskar i utlandet i synnerhet när det gäller evakueringar. Uppdraget ska redovisas under 2008.
Sverigefrämjande i utlandet
Sverigefrämjandet, som inkluderar handels- och investeringsfrämjandet och Sverigeprofilering till stöd för främjandet, tillhör utrikesförvaltningens huvuduppgifter. En positiv bild av Sverige i utlandet ökar förtroendet för landet som samarbetspartner och bidrar därmed till ökad tillväxt och sysselsättning. Se även under utgiftsområde 24 Näringsliv, politikområde 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande.
Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna främjar tillsammans med övriga främjandeorganisationer kontakterna mellan utländska och svenska företrädare för samhällsliv, näringsliv, kultur och forskning. Under 2008 kommer SI att genomföra aktiviteter, såväl basverksamhet som vissa riktade insatser, i syfte att skapa goodwill och förtroende för Sverige.
Samarbete inom Östersjöregionen
Verksamheten inom Sidas Östersjöenhet i Visby omfattar idag främst Estland, Lettland, Litauen och Polen. Arbetet inriktas i första hand på seminarier, kurser och annat utbyte på miljöområdet, i sociala frågor och inom civil säkerhet. Under 2008 kommer samarbetet att vidgas till att också omfatta Ryssland. Enheten arbetar även tillsammans med Nutek och Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla kunnande om EU-relaterade samverkansaktiviteter.
Forsknings- och utbildningssamarbetet med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Vitryssland fortsätter. Även det särskilda programmet för framtida ledare inom bl.a. näringslivet, som inleddes under 2007 och hanteras av Svenska institutet, fortsätter under 2008.
Efter utfasningen av Rysslandsbiståndet, som aviserades i vårpropositionen, finns ett svenskt intresse av fortsatt samarbete med Ryssland på miljöområdet. En förbättring av Östersjöns vatten och att vattenreningsprojekt i Kaliningrad och Sankt Petersburg genomförs är centralt i sammanhanget. Även inom området mänskliga rättigheter kommer fortsatta insatser att göras i Ryssland och kommer i första hand att inriktas på Norra Kaukasus.
Sverige har innehaft ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd (CBSS) under perioden 1 juli 2006 till 30 juni 2007, vilket ledde fram till utrikesministrarnas beslut om att välkomna en Östersjöstrategi och att reformera CBSS och dess sekretariat.
Resultatet av det kommande arbetet med en Östersjöstrategi har som målsättning att kunna antas av det Europeiska rådet under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Reformeringen av CBSS och dess sekretariat ska redovisas vid CBSS regeringschefsmöte i Riga i juni 2008. Reformarbetet i CBSS kan stödja och bidra med idéer vid utvecklingen av en Östersjöstrategi.
3.7 Budgetförslag
3.7.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer
Tabell 3.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
1 009 491
Anslags-
sparande
23 841
2007
Anslag
1 126 654
1
Utgifts-
prognos
1 091 001
2008
Förslag
1 110 654
2009
Beräknat
1 124 654
2
2010
Beräknat
1 124 654
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
2 Motsvarar 1 124 654 tkr i 2008 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 124 654 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslagets ändamål är att finansiera vissa obligatoriska avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt medlemskap i bl.a. följande organisationer: Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär också ett åtagande att bidra till vissa kostnader inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutakursfluktuationer som av nytillkomna freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
Regeringens överväganden
Stödet till de organisationer Sverige är medlem i är centralt i svensk utrikespolitik.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 90 miljoner kronor för att framför allt finansiera FN:s ökande engagemang på det fredsfrämjande området.
Nordiska ministerrådet har ett visst likviditetsöverskott, vilket möjliggör en tillfälligt sänkt medlemsavgift under 2008. Rådet avser att fatta beslut om en sådan minskning under hösten 2007 i samband med beslutet om organisationens totala budget för nästa år. Regeringen föreslår därför att berört anslag sänks med 14 miljoner kronor under 2008.
Regeringen föreslår att 1 110 654 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.3 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
1 056 654
1 056 654
1 056 654
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning
0
0
0
Beslut
76 000
90 000
90 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt 2
-22 000
-22 000
-22 000
Förslag/beräknat anslag
1 110 654
1 124 654
1 124 654
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Valutaomräkning
3.7.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tabell 3.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
111 348
Anslags-
sparande
38 299
2007
Anslag
133 686
1
Utgifts-
prognos
129 201
2008
Förslag
131 585
2009
Beräknat
134 910
2
2010
Beräknat
139 636
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
2 Motsvarar 131 585 tkr i 2008 års prisnivå.
3 Motsvarar 132 585 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget gör det möjligt att stödja konkreta freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, OSSE, Europarådet, eller annat bilateralt eller mellanstatligt organ eller arrangemang. Anslaget gör det även möjligt att ställa militärobservatörer, poliser, domare, åklagare och kriminalvårdspersonal samt experter inom missionsstöd och andra experter till förfogande för deltagande i fredsbevarande och annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Insatsernas karaktär varierar och kan innefatta bl.a. medling, rådgivning, förhandlingsstöd, övervakningsverksamhet, utbildningsinsatser, förtroendeskapande åtgärder, säkerhetssektorreformer, skydd av mänskliga rättigheter, insatser för att stödja kvinnors deltagande i fredsfrämjande och återuppbyggnad, humanitär verksamhet och sanktionsövervakning. Anslaget används även för särskilda insatser såsom stöd till studier, seminarier, konferenser och andra projekt inom det freds- och säkerhetsfrämjande området. Stöd ges vidare till såväl svenska som utländska enskilda organisationer och institutioner som verkar inom dessa områden, liksom inom folkrätt och mänskliga rättigheter. Därutöver ges även stöd till rent bilaterala insatser för fredsprocesser.
Sveriges medverkan i militära internationella fredsfrämjande insatser och konfliktförebyggande verksamhet finansieras genom anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Detta gäller i synnerhet de svenska bidragen med väpnad trupp till olika fredsfrämjande insatser inom utgiftsområde 7
Internationellt bistånd, finansieras vissa insatser av civil karaktär i utvecklingsländer.
Regeringens överväganden
Sverige kommer även fortsättningsvis delta brett i konkreta freds- och säkerhetsfrämjande insatser samt även ge prioritet till stöd och deltagande i andra freds- och säkerhetsfrämjande insatser såsom medlingsinsatser, rådgivning, förhandlingsstöd, utbildningsinsatser, förtroendeskapande åtgärder, säkerhetssektorreform m.m. Utöver detta kommer det inom anslaget även fortsättningsvis att vara viktigt att genomföra strategiska insatser som har som mål att främja långsiktig utveckling och hållbar fred.
Regeringen föreslår att 131 585 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
133 686
133 686
133 686
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
636
4 030
7 780
Beslut
-4 750
-4 870
-3 950
Överföring till/från andra anslag
2 013
2 064
2 120
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
131 585
134 910
139 636
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3.7.3 5:3 Nordiskt samarbete
Tabell 3.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
16 902
Anslags-
sparande
1 607
2007
Anslag
13 995
1
Utgifts-
prognos
12 762
2008
Förslag
21 995
2009
Beräknat
14 995
2010
Beräknat
13 995
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Under anslaget anvisas medel för olika ändamål som anknyter till nordiskt samarbete. Medel under anslaget används för kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt till visst övrigt nordiskt bilateralt eller multilateralt samarbete. Från anslaget utbetalas medel till Föreningen Norden. Bidraget används till Föreningen Nordens allmänna verksamhet, för informationsverksamhet och kultur- och utbildningsinsatser.
Regeringens överväganden
Regeringen verkar genom stöd till Föreningen Norden och genom insatser för gränsregionalt samarbete för att främja det nordiska samarbetet.
För att bl.a. finansiera de svenska insatserna inför och under uppmärksammandet av det i Sveriges och Finlands historia viktiga Märkesåret 1809, samt för att täcka vissa ökade kostnader i samband med det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008 ökas anslaget tillfälligt med 8 000 000 kronor.
Regeringen föreslår att 21 995 000 kronor anvisas anslaget för 2008.
Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:3 Nordiskt samarbete
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
13 995
13 995
13 995
Förändring till följd av:
Beslut
8 000
1 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
21 995
14 995
13 995
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.7.4
5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
Tabell 3.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
77 969
Anslags-
sparande
28 961
2007
Anslag
3 826
1
Utgifts-
prognos
6 704
2008
Förslag
3 826
2009
Beräknat
3 826
2010
Beräknat
3 826
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Anslaget används huvudsakligen för konsulärt ekonomiskt bistånd samt skydd av barn i internationella situationer. Verksamheten är författningsreglerad och efterfrågestyrd.
Det konsulära biståndet omfattar tillfälligt ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare bosatta i Sverige avseende kostnader i samband med hemresa vid allvarlig sjukdom, olyckor och dödsfall, bistånd åt brottsoffer, visst rättsskydd i särskilda fall, evakuering av svenska medborgare utomlands och personer som likställs med svenska medborgare i samband med krissituationer samt kostnader i samband med terrorattacker utomlands när svenska intressen drabbas. Anslaget ska även kunna användas för initiala utgifter för räddnings- och katastrofinsatser i de situationer då många människor med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof utomlands.
När det gäller skydd av barn i internationella situationer används anslaget till kostnader för återförande till hemviststaten av barn som olovligen har förts bort eller kvarhållits i strid med en vårdnadsdom, kostnader som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och förälder samt kostnader för centralmyndigheten att anordna kurser och seminarier i syfte att informera om dessa frågor enligt Europarådskonventionen om erkännande och verkställighet (SÖ 1989:8), Haagkonventionen om bortförande av barn (SÖ 1989:7) samt Bryssel II förordningen (rådets förordning (EG) nr 2201/2003).
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 3 826 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
3 826
3 826
3 826
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
3 826
3 826
3 826
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.7.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter
Tabell 3.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
21 561
Anslags-
sparande
3 855
2007
Anslag
26 103
1
Utgifts-
prognos
27 096
2008
Förslag
26 840
2009
Beräknat
27 450
2
2010
Beräknat
28 158
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
2 Motsvarar 26 840 tkr i 2008 års prisnivå.
3 Motsvarar 26 840 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningskostnader. ISP ansvarar för den kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd med tillhörande förordningar, samt rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Inspektionen ska också vara nationell myndighet
inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC). Inspektionen prövar förvaltningsärenden avseende kontroll av krigsmateriel och export av produkter och teknik med dubbla användningsområden.
Inspektionen har till sitt förfogande det parlamentariskt sammansatta exportkontrollrådet och det tekniskvetenskapliga rådet. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.11 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2006
22 258
0
22 258
0
Prognos 2007
22 704
0
22 704
0
Budget 2008
26 103
0
26 103
0
Regeringens överväganden
Anslaget 5:5 behöver ökas med 1 750 000 kronor för att stärka Inspektionens möjligheter att aktivt bidra till att de av Förenta Nationerna och Europeiska Unionen beslutade sanktionerna mot vissa länder genomförs effektivt i Sverige. Avsikten med sanktionerna är att påverka dessa länder att genomföra de krav som FN och EU har ställt. Vidare ställs under senare år ökade krav på Sverige att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Regeringen gör en översyn av inspektionens avgiftssystem för att öka precisionen i avgiftsuttaget och för att förbättra möjligheterna att pröva avgifternas storlek.
Regeringen föreslår att 26 840 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
24 903
24 903
24 903
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
187
757
1 419
Beslut
1 750
1 790
1 836
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
26 840
27 450
28 158
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3.7.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning
Tabell 3.13 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
34 411
Anslags-
sparande
390
2007
Anslag
34 655
1
Utgifts-
prognos
34 034
2008
Förslag
52 877
2009
Beräknat
52 877
2010
Beräknat
52 877
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Anslaget används för bidrag till sådan verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer m.fl. för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid t.ex. Utrikespolitiska institutet (UI), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Vidare används anslaget för stöd till information och studier om säkerhets-
politik och fredsfrämjande utveckling, som disponeras och handläggs av Folke Bernadotteakademin samt forskning om Raoul Wallenberg.
Regeringens överväganden
Det är regeringens bedömning att den verksamhet som finansieras under anslaget fortsätter att vara relevant för svensk nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Mot bakgrund av att Försvarsmakten kommer att minska sina beställningar till FOI av grundläggande forskning om kemiska, bakteriologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN) föreslår regeringen att myndigheten tillförs resurser för detta inom detta utgiftsområde. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 18 miljoner kronor från 2008.
Regeringen föreslår att 52 877 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
34 655
34 655
34 655
Förändring till följd av:
Beslut
18 000
18 000
18 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
222
222
222
Förslag/beräknat anslag
52 877
52 877
52 877
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.7.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (SIPRI)
Tabell 3.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
26 834
Anslags-
sparande
0
2007
Anslag
27 067
1
Utgifts-
prognos
26 582
2008
Förslag
22 240
2009
Beräknat
22 240
2010
Beräknat
22 240
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Anslaget används för bidrag till vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet vid SIPRI. Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred.
Regeringens överväganden
Utvecklingen av den säkerhetspolitiska dagordningen innebär ett fortsatt fokus på de områden
inom vilka SIPRI:s expertis är av betydande relevans. SIPRI bör fortsätta sina ansträngningar att söka extern finansiering på alla forskningsområden.
Regeringen föreslår att 22 240 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
27 067
27 067
27 067
Förändring till följd av:
Beslut
-5 000
-5 000
-5 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
173
173
173
Förslag/beräknat anslag
22 240
22 240
22 240
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.7.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet
Tabell 3.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
12 226
Anslags-
sparande
0
2007
Anslag
12 332
1
Utgifts-
prognos
12 111
2008
Förslag
12 411
2009
Beräknat
12 411
2010
Beräknat
12 411
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Anslaget används för bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI). Syftet med UI:s verksamhet inom utrikes- och säkerhetspolitiken är att främja intresset för internationella frågor samt öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten.
Regeringens överväganden
Bedömningen är att UI spelar en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor bland allmänheten. UI bidrar också till en öppen debatt i Sverige om utrikespolitiska frågor. UI:s verksamhet är värdefull i ett samhälle präglat av ökad internationalisering och medvetenhet om utrikespolitiska och internationella frågor. UI:s verksamhet vad avser information till allmänheten bör prioriteras.
Regeringen föreslår att 12 411 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
12 332
12 332
12 332
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
79
79
79
Förslag/beräknat anslag
12 411
12 411
12 411
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
3.7.9 5:9 Svenska institutet
Tabell 3.19 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
84 643
Anslags-
sparande
2 567
2007
Anslag
87 836
1
Utgifts-
prognos
88 783
2008
Förslag
86 396
2009
Beräknat
88 422
2
2010
Beräknat
90 727
3
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
2 Motsvarar 86 396 tkr i 2008 års prisnivå.
3 Motsvarar 86 396 tkr i 2008 års prisnivå.
Anslaget används för Svenska institutets (SI) kostnader för informations- och presentationsverksamhet, utbyte och samarbete inom utbildning, forskning, kultur och samhälle samt Svenska kulturhuset i Paris. Verksamheten genomförs i samverkan med bl.a. den svenska utrikesförvaltningen samt svenska och utländska samarbetspartners.
SI har därutöver anslag för främjande av utbildnings- och forskningssamarbete i Östersjöregionen (anslag 5:11), för biståndsrelaterade insatser i Östeuropa samt gäststipendie- och utbytesverksamhet med utvecklingsländer (utgiftsområde 7) och för verksamhet inom utbildningsområdet (utgiftsområde 16). Till detta kommer särskilda uppdrag.
Totalt anvisade medel till SI från statsbudgeten uppgår 2007 till 214 565 000 kronor, varav anslaget 5:9 utgör 87 836 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.20 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Sweden Bookshop
Utfall 2006
2 876
2 870
6
Prognos 2007
3 000
2 770
230
Budget 2008
3 000
3 000
0
Det ekonomiska målet för Sweden Bookshop vid SI är full kostnadstäckning.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
SI:s bemyndiganderam avser rese- och uppehållsbidrag till utsända lektorer inom Svenskundervisningen och till fleråriga stipendieprogram inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 5:9 Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor efter 2008 i enlighet med nedanstående tabell.
Tabell 3.21 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2006
Prognos
2007
Förslag
2008
Beräknat
2009
Beräknat
2010
Ingående åtaganden
872
2 210
6 024
Nya åtaganden
2 210
6 000
6 000
Infriade åtaganden
872
2 186
6 024
6 000
0
Utestående åtaganden
2 210
6 024
6 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
4 000
10 000
10 000
Regeringens överväganden
SI ska med sin speciella kompetens på samhälls- och kulturområdet fortsätta att ge de Sverigefrämjande insatserna ett kulturellt budskap och en intellektuell dimension.
Regeringen föreslår att 86 396 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:9 Svenska institutet
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
87 836
87 836
87 836
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
573
2 646
5 005
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-2 013
-2 060
-2 114
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
86 396
88 422
90 727
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3.7.10
5:10 Information om Sverige i utlandet
Tabell 3.23 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
9 431
Anslags-
sparande
559
2007
Anslag
14 579
1
Utgifts-
prognos
14 603
2008
Förslag
14 427
2009
Beräknat
14 427
2010
Beräknat
14 427
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Anslaget används framför allt till av regeringen prioriterade främjande- och informationsinsatser, som i huvudsak genomförs av utlandsmyndigheterna och Svenska institutet. Flertalet av projekten initieras av myndigheterna själva i samarbete med nationella och lokala parter. Anslaget används också till inbjudningar av journalister till Sverige. Främjandet är i dag en av utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Utlandsmyndigheterna har en central roll i denna verksamhet.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 14 427 000 kronor anvisas på anslaget för år 2008.
Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:10 Information om Sverige i utlandet
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
14 579
14 579
14 579
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
-152
-152
-152
Förslag/beräknat anslag
14 427
14 427
14 427
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 valutaomräkning
3.7.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Tabell 3.25 Anslagsutveckling
Tusental kronor
2006
Utfall
20 822
Anslags-
sparande
6 701
2007
Anslag
88 168
1
Utgifts-
prognos
87 377
2008
Förslag
171 715
2009
Beräknat
139 715
2010
Beräknat
139 715
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
Ändamålet för anslaget är att främja integration och samverkan kring Östersjön. Tonvikten läggs på samarbete med Estland, Lettland, Litauen och Polen samt Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Från anslaget finansieras bl.a. verksamheten vid Sidas Östersjöenhet, grannlandssamarbete med Ryssland avseende miljö och mänskliga rättigheter, Svenska institutets utbildnings- och forskningssamarbete med ovannämnda länder samt insatser inom ramen för Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet. Verksamhet som finansieras inom anslaget utformas på ett sådant sätt att den är till nytta för både svenska och regionala parter.
För anslagsdelen som Svenska institutet disponerar får högst 6,5 miljoner kronor användas för förvaltningskostnader.
Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden
För anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen föreslås regeringen få göra ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 116 miljoner kronor efter år 2008 i enlighet med följande tabell. Myndigheter som omfattas av bemyndiganderamen är Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet. Åtagandena består framför allt av fleråriga stipendier samt långsiktiga insatser på miljöområdet och området mänskliga rättigheter. Åtagandena sträcker sig längst till år 2011.
Tabell 3.26 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2006
Prognos
2007
Förslag
2008
Beräknat
2009
Beräknat
2010-2011
Ingående åtaganden
0
0
32 000
Nya åtaganden*
0
45 000
116 000
Infriade åtaganden
0
13 000
32 000
74 000
42 000
Utestående åtaganden
0
32 000
116 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
35 000
116 000
*I nya åtaganden 2008 ingår förutom nya åtaganden under 2008 även ingående balans för de åtaganden som har flyttats från anslaget 8:1.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås öka med 83 547 000 kronor. Av dessa avser 77 000 000 kronor medel för grannlandssamarbete med Ryssland avseende miljö och mänskliga rättigheter i enlighet med aviseringen i vårpropositionen. Övriga 6 547 000 kronor avser förvaltningskostnader för Svenska institutets forsknings- och utbildningssamarbete, som institutet i år disponerar på Sidas förvaltningsanslag. Ökningen finansieras genom en överföring av medel under utgiftsområde 7 som inte klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC.
Regeringen föreslår att 171 715 000 kronor anvisas för anslaget för år 2008.
Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
88 168
88 168
88 168
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
83 547
51 547
51 547
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
171 715
139 715
139 715
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 5
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 5
2
3
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 5
10
9
36
35
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 5
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 5
36
36