Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 4064 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2007/08:1 · Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2008
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/12
Migration Förslag till statsbudget för 2008 Migration Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Migration 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 3 Migrationspolitik 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Mål för politikområdet 13 3.3 Resultat 13 3.3.1 Mål 13 3.3.2 Resultat 13 3.3.3 Analys och slutsatser 26 3.4 Revisionens iakttagelser 27 3.5 Politikens inriktning 27 3.6 Budgetförslag 28 3.6.1 12:1 Migrationsverket 28 3.6.2 12:2 Ersättningar och bostadskostnader 29 3.6.3 12:3 Migrationspolitiska åtgärder 29 3.6.4 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 30 3.6.5 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 31 3.6.6 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 31 3.6.7 12:7 Utresor för avvisade och utvisade 32 3.6.8 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 32 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 8 Migration 10 2.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 8 Migration 10 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 12 3.2 Utfall av ärendeprövningen under 2005 och 2006 14 3.3 Nya asylsökande 2004-2006 15 3.4 Nya asylsökande 2006 efter medborgarskap och kön 15 3.5 Grunderna för beviljade tillstånd till flyktingar m.fl. 2006 15 3.6 Handläggningstider i dagar 16 3.7 Utgifter inom asylprocessen 16 3.8 Asylprövning - Migrationsverket 16 3.9 Utgift för prövning av asylansökningar 17 3.10 Asylärenden - ensamkommande barn 2004-2006 17 3.11 Antal registrerade personer samt vistelsetid i Migrationsverkets mottagandesystem 2004-2006 17 3.12 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2006 19 3.13 Kostnader för mottagandet 2004-2006 20 3.14 Vidarebosättning 21 3.15 Ärendekategorier Besök och bosättning 2006 21 3.16 Besök- och bosättningsärenden 21 3.17 Medborgarskapsärenden 23 3.18 Antal personer som fått sitt ärende avgjort vid Utlänningsnämnden, fördelat på verksamhetsgrenar 23 3.19 Anslagsutveckling 28 3.20 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:1 Migrationsverket 29 3.21 Anslagsutveckling 29 3.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:2 Ersättningar och bostadskostnader 29 3.23 Anslagsutveckling 29 3.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:3 Migrationspolitiska åtgärder 30 3.25 Anslagsutveckling 30 3.26 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 30 3.27 Anslagsutveckling 31 3.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 31 3.29 Anslagsutveckling 31 3.30 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 32 3.31 Anslagsutveckling 32 3.32 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:7 Utresor för avvisade och utvisade 32 3.33 Anslagsutveckling 32 3.34 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 33 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 12:1 Migrationsverket Ramanslag 2 150 627 12:2 Ersättningar och bostadskostnader Ramanslag 2 590 000 12:3 Migrationspolitiska åtgärder Ramanslag 329 107 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 468 204 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 198 800 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ramanslag 143 255 12:7 Utresor för avvisade och utvisade Ramanslag 204 202 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Ramanslag 61 218 Summa 6 145 413 2 Migration 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar ett politikområde, Migration. 2.2 Utgiftsutveckling Utvecklingen inom utgiftsområdet styrs i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och påverka. Utgifterna ökar under 2007 och kommande år jämfört med 2006 främst till följd av ett ökat antal asylsökande. Regeringen noterar det ökade antalet asylsökande och följer noga utvecklingen inom utgiftsområdet. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Politikområde Migrationspolitik 4 522 5 818 5 765 6 145 5 868 5 665 Totalt för utgiftsområde 8 4 522 5 818 5 765 6 145 5 868 5 665 Anm. T.o.m. 2006 ingick politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik och Minoritetspolitik i utgiftsområdet. 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 5 033 5 033 5 033 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 19 69 128 Beslut 3 531 297 192 Övriga makroekonomiska förutsättningar 1 2 2 Volymer 552 451 287 Överföring till/från andra utgiftsområden 21 21 22 Övrigt -10 -4 2 Ny ramnivå 6 145 5 868 5 665 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 I det summerade beloppet tas hänsyn till att anslaget för Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation inte föreslås föras upp på statsbudgeten för 2008. Tabell 2.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor 2008 Transfereringar 3 144 Verksamhetskostnader 3 001 Investeringar 0 Summa ramnivå 6 145 3 Migrationspolitik 3.1 Omfattning Migrationspolitiken omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Politikområdet består av verksamhetsområdena: asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap. Inom politikområdet ingår även deltagande i EU-samarbetet, internationellt samarbete i övrigt inom migrationsområdet samt att bidra till samstämmighet i Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122). Migrationsverket ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap. Verket har ett samordningsansvar för ärendeprocesserna. Inom området verkar utlandsmyndigheterna, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, samt övriga berörda myndigheter, såsom polisen och länsstyrelserna. Utlandsmyndigheterna fattar beslut i flertalet ärenden om visering och i vissa ärenden om uppehållstillstånd efter delegation från Migrationsverket. Utlandsmyndigheterna ska också uppmärksamma och analysera förändringar i omvärlden som kan påverka migrationen. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har till uppgift att överpröva Migrationsverkets beslut enligt utlänningslagen (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Migrationsverket ska övergripande arbeta för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot de skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och vid behov medverka vid deras bosättning. Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 8 12:1 Migrationsverket 1 729,0 1 657,8 1 945,1 2 150,6 1 955,1 1 895,0 12:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 016,2 2 785,0 2 600,0 2 590,0 2 539,0 2 375,0 12:3 Migrationspolitiska åtgärder 250,5 324,2 319,6 329,1 336,9 345,4 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 193,8 503,0 346,5 468,2 479,3 492,0 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 19,6 118,8 72,4 198,8 198,8 198,8 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 108,1 173,3 240,2 143,3 93,3 93,3 12:7 Utresor för avvisade och utvisade 121,3 204,2 193,5 204,2 204,2 204,2 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 14,8 30,2 30,4 61,2 61,2 61,2 12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation 21,9 21,5 17,7 0,0 0,0 0,0 2006 08 12:9 Utlänningsnämnden 47,1 - 0,0 - - - Totalt för utgiftsområde 8 4 522,4 5 817,9 5 765,4 6 145,4 5 867,8 5 664,9 Totalt för politikområde Migrationspolitik 4 522,4 5 817,9 5 765,4 6 145,4 5 867,8 5 664,9 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 3.2 Mål för politikområdet Målen för migrationspolitiken är att * värna asylrätten i Sverige och internationellt, * upprätthålla en reglerad invandring, * införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring samt * öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU. Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:SfU2, rskr. 2006/07:33). 3.3 Resultat 3.3.1 Mål Målen för migrationspolitiken 2006 var att värna asylrätten i Sverige och internationellt, upprätthålla en reglerad invandring samt öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU. 3.3.2 Resultat Migrationen till och från vårt land är omfattande. Antalet personer som invandrade till Sverige 2006 var det högsta någonsin samtidigt som antalet personer som utvandrade var fler än på över hundra år. Politikområdet har präglats av att flera av riksdagen beslutade reformer har genomförts under 2006. Främst gäller det den nya instans- och processordningen och den tillfälliga ändringen i utlänningslagen (1989:529). Dessa reformer har inneburit stora förändringar vid Migrationsverket och även vid de aktuella länsrätterna och Kammarrätten i Stockholm där migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen har inrättats. Instans- och processordningen Den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden som infördes den 31 mars 2006 är den största reformen inom migrationsområdet i modern tid. Reformen innebär att Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstolarna. Migrationsdomstolarnas avgöranden kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Till följd av ökad muntlighet och tvåpartsprocess har öppenheten i processen ökat. Öppenheten har även ökat genom att en så stor del som möjligt av Migrationsverkets landinformation sedan mars 2006 finns tillgänglig på verkets hemsida. Som en följd av den nya instans- och processordningen avvecklades Utlänningsnämnden. Inledningsvis har det funnits vissa svårigheter med den nya ordningen. Migrationsverket har bland annat redovisat att det till en början var svårt att rekrytera personal. Nya arbetssätt och rutiner har efter hand införts vid Migrationsverket för att uppnå målen med reformen. Samarbetet mellan Migrationsverket och domstolarna har utvecklats. Det är ännu för tidigt att dra mer definitiva slutsatser om utfallet av reformen. Regeringen har den 23 augusti 2007 beslutat om en utvärdering. Utvärderingen ska slutredovisas senast den 27 februari 2009 och ett delbetänkande rörande frågor om förordnande av offentligt biträde och sekretess i asylärenden ska redovisas senast den 30 juni 2008. Den tillfälliga utlänningslagstiftningen En lag (2005:762) om ändring i utlänningslagen (1989:529) gällde från den 15 november 2005 till den 30 mars 2006. Den tillfälliga lagändringen utgjorde grunden för en ny prövning för personer med lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut. En helt ny tillståndsgrund för beviljande av uppehållstillstånd, humanitärt angeläget, infördes för att vidga kriterierna för uppehållstillstånd. Migrationsverket var enda instans för prövning av ärenden enligt den tillfälliga lagen. Utlänningsnämndens handläggning av s.k. nya ansökningar enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) upphörde och aktuella ärenden lämnades över till Migrationsverket för prövning enligt de tillfälliga bestämmelserna. Som en följd av den tillfälliga lagen upphörde till stor del arbetet med återvändande. Cirka 31 000 personer omfattades av den tillfälliga lagen. Av dessa hade drygt 8 000 personer tidigare avregistrerats från Migrationsverkets mottagandesystem men fortsatt uppehålla sig i landet, dvs. varit gömda. Resultatet av prövningen blev att majoriteten av de personer som omfattades av de tillfälliga bestämmelserna beviljades uppehållstillstånd. Tabell 3.2 Utfall av ärendeprövningen under 2005 och 2006 Antal registrerade personer - varav tidigare avregistrerade från Migrationsverkets mottagandesystem 31 112 8 098 Antal beslutade ärenden - beviljade permanenta uppehållstillstånd - beviljade tidsbegränsade uppehållstillstånd - avslag - avskrivna m.m. 30 995 13 144 4 213 11 786 1 852 Drygt 17 350 personer, eller 56 procent, beviljades uppehållstillstånd i enlighet med den tillfälliga lagstiftningen. Sammantaget beviljades 42 procent permanent uppehållstillstånd och 14 procent tidsbegränsade uppehållstillstånd. Av samtliga barnfamiljer beviljades 72 procent uppehållstillstånd. Av de personer vars lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut inte var möjliga att verkställa med tvång, huvudsakligen personer från Afghanistan, Irak och Somalia, beviljades över 90 procent uppehållstillstånd. I samband med budgetpropositionen för 2006 samt i samband med den ekonomiska vårpropositionen för 2006 har riksdagen beslutat att tilldela totalt 1 055 miljoner kronor för ärendeprövning och för insatser inom mottagandet med anledning av den tillfälliga ordningen. Genomförandet av den tillfälliga lagen har påverkat Migrationsverkets samtliga verksamhetsområden. Under en relativt begränsad tid beviljades ett stort antal personer uppehållstillstånd i enlighet med de tillfälliga bestämmelserna. Den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet ökade med 75 procent till cirka 3 miljarder kronor som en konsekvens av den tillfälliga lagen. Under 2006 lämnade staten en särskild ersättning till kommunerna på 100 miljoner kronor för att stimulera att fler överenskommelser skulle tecknas om ett utökat flyktingmottagande med anledning av det ökade behovet av kommunplatser. Dessutom kunde kommuner med överenskommelser om ett utökat mottagande få ett tillfälligt stöd om 20 000 kronor per mottagen person. Ersättningarna till kommunerna ökade med 436 miljoner kronor under 2006 i syfte att öka antalet personer som kommunerna tar emot. Utlänningsnämndens avveckling När Utlänningsnämnden upphörde den 30 mars 2006 bildades myndigheten Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation. I och med att Utlänningsnämnden upphörde anmäldes 77 personer som var uppsagda på grund av arbetsbrist till Trygghetsstiftelsen. Av dem var det endast 6-7 personer som inte hade erhållit annan anställning den 31 mars 2007. Samarbetet mellan Trygghetsstiftelsen och avvecklingsorganisationen har fungerat väl och avvecklingen av Utlänningsnämnden har genomförts som planerat. Under 2006 uppgick avvecklingsorganisationens utgifter till 22 miljoner kronor och under 2007 beräknas utgifterna uppgå till 16 miljoner kronor. Verksamhetsområde Asyl Asylprocessen ska vara rättssäker och human i alla led. Målet är vidare att väntetiden för den asylsökande ska vara så kort som möjligt inom ramen för verksamheten. I hela processen ska särskild hänsyn tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. Under 2006 sökte 24 322 personer asyl i Sverige jämfört med 17 530 personer året innan, vilket innebar en ökning med cirka 40 procent. Antalet personer från Irak som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt. Även antalet asylsökande från Somalia har ökat. Medborgare från Irak, Serbien och Montenegro samt Somalia utgjorde 48 procent av det totala antalet asylsökande. Antalet asylsökande inom EU minskade under 2006 med 17 procent till cirka 200 000 personer, jämfört med 2005. Hälften av de asylsökande från Irak som ansökte om asyl i något land inom EU, ansökte om asyl i Sverige. Tabell 3.3 Nya asylsökande 2004-2006 2004 2005 2006 Förändring i % 2005-2006 Afghanistan 903 435 594 37 Afrika exkl. Somalia 3 030 2 415 2 128 -12 Bosnien-Hercegovina 785 387 234 -40 Irak 1 456 2 330 8 951 284 EU:s kandidatländer 990 859 1 080 26 Mellersta Östern 1 978 1 696 1 948 15 OSS exkl. Ryssland 3 457 2 056 1 849 -10 Ryssland 1 287 1 057 755 -29 Serbien och Montenegro1 4 022 2 944 2 001 -32 Somalia 905 422 1 066 153 Statslösa 1 578 806 815 1 Övriga 2 770 2 123 2 901 37 23 161 17 530 24 322 39 1 Montenegro blev självständigt juni 2006. Första halvåret 2007 ansökte 17 646 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 99 procent jämfört med samma period 2006. Enligt statistik från Inter-Governmental Consultations on Asylum, Refugee and Migration Policies (IGC) hade Sverige under det första kvartalet 2007 fler nya asylsökande än något annat europeiskt land. Nuvarande prognos är att 38 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2007. Tabell 3.4 Nya asylsökande 2006 efter medborgarskap och kön Nationalitet Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Irak 2 595 6 356 2 184 8 951 Serbien och Montenegro 845 1 156 787 2 001 Somalia 507 559 247 1 066 Statslösa 202 613 193 815 Ryssland 279 476 199 755 Bolivia 318 429 176 747 Libanon 297 382 184 679 Övriga 3 345 5 963 2 324 9 308 Totalt 8 388 15 934 6 294 24 322 Fördelningen mellan asylsökande män och kvinnor förändras endast i mindre omfattning mellan åren. Av de personer som sökte asyl 2006 var 34 procent kvinnor, vilket kan jämföras med 36 procent 2005. Av de 24 322 personer som sökte asyl var andelen barn 26 procent, eller cirka 6 000 barn. Flertalet av barnen ingick i en familj men cirka 800 barn kom utan legal vårdnadshavare, s.k. ensamkommande barn. Under första halvåret 2007 sökte 594 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tabell 3.5 Grunderna för beviljade tillstånd till flyktingar m.fl. 2006 Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Flyktingstatus 461 502 347 963 Skyddsbehövande 1 444 2 284 1 054 3 728 Vidarebosättning 836 790 778 1 626 Synnerligen ömmande omständigheter 1 609 2 048 1 127 3 657 Tillfälliga lagändringen 4 538 6 151 3 557 10 689 Totalt 8 888 11 775 6 863 20 663 Under 2006 beviljades 20 663 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, av humanitära skäl, synnerligen ömmande omständigheter eller enligt ändringen av 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) som trädde i kraft den 15 november 2005. En större andel av de asylsökande bedömdes ha skyddsbehov eller andra skäl som berättigar till uppehållstillstånd i Sverige. Andelen bifall i första instans, dvs. andelen bifall i beslut fattade av Migrationsverket, ökade kraftigt från 13 procent 2005 till 42 procent 2006. Av de personer som beviljades uppehållstillstånd var 1 626 kvotflyktingar, dvs. personer i behov av skydd som befinner sig i tredje land och som Migrationsverket i samarbete med UNHCR väljer ut för vidarebosättning. Andelen personer med flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt ökade 2006 till 63 procent jämfört med 56 procent 2005. Av dem som beviljades uppehållstillstånd 2006 kom flertalet från Irak, Somalia samt Serbien och Montenegro. Tabell 3.6 Handläggningstider i dagar Genomsnittsvärde 2004 2005 2006 Migrationsverket 291 244 201 Utlänningsnämnden 179 240 Migrationsdomstolarna 144 Migrationsöverdomstolen 30 Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut av Migrationsverket minskade från 244 dagar år 2005 till 201 dagar år 2006. Tabell 3.7 Utgifter inom asylprocessen Miljoner kronor Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Migrationsverket 375 496 1 3461 Utlänningsnämnden inkl. Avvecklingsorganisationen 140 174 47 Ersättningar och bostadskostnader 3 772 3 419 2 016 Domstolsprövning i utlänningsärenden 194 Kostnader vid domstolsprövning 20 Offentligt biträde i utlänningsärenden 194 170 107 Utresor för avvisade och utvisade 177 177 121 Totalt 4 658 4 436 3 851 1 År 2006 inrättades en ny anslagskonstruktion. I tabellen ovan redovisas utgifterna för asylprocessen under perioden 2004-2006. Asylprocessen omfattar både prövning av asylansökningar enligt utlänningslagen och mottagande av asylsökande enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. En person som söker asyl har vissa rättigheter, vilka framgår av gällande lagstiftning. Med denna utgångspunkt påverkas utgiftsutvecklingen framför allt av antalet asylsökande, handläggningstider hos berörda myndigheter samt hur lång tid bosättning respektive återvändande tar. De sammanlagda utgifterna för asylprocessen 2006 var drygt 3,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,6 miljarder kronor i jämförelse med 2005. Minskningen beror främst på att tillämpningen av den tillfälliga lagstiftningen innebar att färre personer var registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. Det genomsnittliga antalet personer registrerade i mottagandesystemet per dygn 2006 var 31 800. Motsvarande antal för 2005 var 35 000. Den 30 juni 2007 var cirka 31 200 personer registrerade i mottagandesystemet. Migrationsverkets prövning av asylansökningar Målet är att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning respektive utvisning ska fattas senast inom sex månader från det att ansökan kommit in till Migrationsverket. Beslut i fråga om asylansökningar som rör ensamkommande barn ska fattas inom tre månader. Tabell 3.8 Asylprövning - Migrationsverket 2004 2005 2006 Nya asylsökande 23 161 17 530 24 322 Avgjorda asylärenden 35 308 21 325 18 838 Genomsnittlig handläggningstid, dagar 291 244 201 Öppna asylärenden vid årets slut - varav äldre än sex månader andel 12 430 5 194 42 9 029 2 223 25 17 405 5 070 29 Under 2006 avgjorde Migrationsverket 18 838 ärenden, vilket var en minskning med 2 500 ärenden jämfört med året innan. Andelen ärenden som avgjordes inom sex månader ökade från 55 procent år 2005 till 59 procent 2006. Antalet öppna ärenden ökade under året från 9 000 till 17 400, en ökning med 93 procent. Under första halvåret 2007 avgjordes 14 200 ärenden varav 69 procent inom sex månader. Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat ytterligare till 181 dagar. Antalet öppna ärenden ökade under första halvåret 2007 från 17 400 till 22 300 ärenden. Den bristande måluppfyllelsen förklaras av att den tillfälliga lagstiftningen påverkat Migrationsverkets förutsättningar att genomföra den ordinarie verksamheten. Den förklaras också av det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket hade i enlighet med uppdraget att anpassa verksamheten och mot bakgrund av den tidigare minskningen av antalet asylsökande genomfördes en avveckling under 2005 och första halvåret 2006. Det genomsnittliga antalet årsarbetare inom asylprövningen var sammantaget 25 procent lägre än under 2005, vilket motsvarar 86 årsarbetskrafter. Handläggningstiden och därmed måluppfyllelsen påverkas också av att antalet ärenden med kortare handläggningstid, vilka främst utgörs av s.k. Dublinärenden, minskade med 30 procent under 2006. Tabell 3.9 Utgift för prövning av asylansökningar 2004 2005 2006 Utgift för prövning av asylansökningar (tkr) 425 839 389 650 384 605 Utgift per avgjort grundärende (tkr) 12 18 20 Den totala utgiften för prövning av asylansökan har minskat 2006, vilket i huvudsak hänför sig till ett färre antal avgjorda ärenden. Samtidigt har utgiften per ärende ökat med 12 procent till följd av anpassningar av verksamhet och arbetssätt. Asylsökande ensamkommande barn Målet är att beslut i fråga om asylansökningar som rör ensamkommande barn ska fattas senast inom tre månader. Ärenden rörande ensamkommande barn handläggs av särskilda handläggare. Migrationsverket har vidtagit flera åtgärder när det gäller att förstärka barnperspektivet, t.ex. genom utbildning av personalen. Målet om tre månaders handläggningstid för ensamkommande barn är inte uppfyllt. År 2006 var den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn fem månader. Migrationsverket förklarar detta främst med den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande asylsökande barn, 820 år 2006 jämfört med 398 år 2005. Sammanlagt avgjordes 368 asylärenden rörande ensamkommande barn 2006. Av dessa beviljades 189 uppehållstillstånd och 112 fick avslagsbeslut varav 27 barn återvände frivilligt. Under första halvåret 2007 ansökte 594 ensamkommande barn om uppehållstillstånd i Sverige. Tabell 3.10 Asylärenden - ensamkommande barn 2004-2006 2004 2005 2006 Nya asylsökande 388 398 820 Antal avgjorda ärenden - varav inom tre månader, antal - varav inom tre månader, andel 489 21 4 370 48 13 368 33 9 Genomsnittlig handläggningstid, dagar Handläggningstid, median, dagar 194 155 116 92 148 115 Öppna ärenden vid årets slut - varav äldre än tre månader, antal - varav äldre än tre månader, andel 119 39 33 115 39 34 516 180 35 Mottagande av asylsökande Asylsökande omfattas av Migrationsverkets mottagande och lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande från det att ansökan om asyl lämnas in till dess att personen tas emot i en kommun om uppehållstillstånd har beviljats alternativt lämnat landet vid avslagsbeslut. Migrationsverket ansvarar för att ordna boende för de asylsökande som inte ordnar boende på egen hand. Vidare prövar verket behovet av dagersättning och särskilt bidrag till den asylsökande. Därutöver ansvarar Migrationsverket för att erbjuda den asylsökande organiserad sysselsättning såsom svenskundervisning och praktik samt bistå vid bosättning eller återvändande. Tabell 3.11 Antal registrerade personer samt vistelsetid i Migrationsverkets mottagandesystem 2004-2006 2004 2005 2006 Registrerade per den 31/12 - varav andel kvinnor - varav andel män - varav andel barn under 18 år 43 042 36 64 25 38 869 36 64 24 29 604 36 64 21 Antal registrerade (genomsnitt per dygn) 40 517 35 039 31 807 Vistelsetid dagar (genomsnitt) - varav kvinnor - varav män - varav barn under 18 år 521 509 537 489 547 521 564 514 371 354 378 271 I början av 2006 var 38 900 personer registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. Av dessa bodde cirka 15 700 personer i boende anordnat av Migrationsverket (43 procent), s.k. anläggningsboende, och övriga i boende ordnat på egen hand (57 procent), s.k. eget boende. Migrationsverket kunde avveckla 2 100 platser under året till följd av det minskade antalet asylsökande under 2005 och första halvåret 2006 samt till följd av att många personer lämnade mottagandesystemet på grund av att de beviljades uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagändringen. Första halvåret minskade antalet personer inom mottagandet med cirka 9 200 personer. I slutet av 2006 var 29 500 personer registrerade i mottagandesystemet varav 12 556 personer bodde i anläggningsboende och 17 044 personer i s.k. eget boende. Under 2006 var i genomsnitt 31 807 personer registrerade i mottagandesystemet. Det är en minskning med 3 232 personer i genomsnitt per dygn jämfört med 2005. Den genomsnittliga vistelsetiden i mottagandesystemet var 371 dagar. Det är en minskning med 176 dagar jämfört med 2005. Minskningen av vistelsetiden beror till största del på att den tillfälliga lagändringen innebar att många personer med lång vistelsetid beviljades uppehållstillstånd och lämnade mottagandesystemet. I slutet av juni 2007 var 31 794 personer registrerade i mottagandesystemet varav 13 899 personer bodde i anläggningsboende och 17 895 personer i s.k. eget boende. Mottagande av asylsökande ensamkommande barn Den 31 december 2006 var 629 ensamkommande barn registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. Det var en ökning med 249 barn jämfört med 2005. Vid halvårsskiftet 2007 var 838 ensamkommande barn registrerade i mottagandesystemet. Från och med den 1 juli 2006 har kommunerna ansvar för mottagandet av asylsökande barn utan vårdnadshavare. Migrationsverket ska teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Det finns för få överenskommelser om platser för mottagande av ensamkommande barn, vilket medför att relativt många barn under en längre tid bor i de s.k. ankomstkommunerna i tillfälliga boenden. En anledning till bristen på överenskomna platser är att antalet ensamkommande barn har ökat kraftigt. En annan anledning är att det inte har funnits tillräckligt många kommuner som har varit villiga att teckna överenskommelser om mottagande. Den 1 juli 2007 höjdes den statliga ersättningen till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn (SFS 2007:619). Samtidigt infördes möjligheten till statlig ersättning för vård enligt socialtjänstlagen av unga upp till 21 år, under förutsättning att vården påbörjades före 18 års ålder. En samordning skedde också mellan ersättningarna till kommunerna för mottagande av asylsökande barn och ersättningar för mottagande och introduktion för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Organiserad sysselsättning Organiserad sysselsättning ska normalt erbjudas inom en månad från det att personen registrerats i Migrationsverkets mottagandesystem. Den organiserade sysselsättningen ska ge förutsättningar för såväl en god introduktion till den svenska arbetsmarknaden och svenskt samhällsliv vid ett eventuellt beslut om uppehållstillstånd, som förutsättningar för ett eventuellt återvändande. För personer som meddelats lagakraftvunna beslut om avvisning eller utvisning eller som är föremål för prövning enligt den s.k. Dublinförordningen ska den organiserade sysselsättningen ges i anpassad form. Enligt Dublinförordningen ska den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater få sin ansökan prövad i något av EU-länderna. För personer som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning, ska anordnandet av den organiserade sysselsättningen ske i samråd med kommunerna. I stort sett samtliga asylsökande erbjöds att delta i organiserad sysselsättning. Cirka 40 procent av de asylsökande mellan 18 och 64 år, som var registrerade i mottagandesystemet deltog under 2006 i den organiserade sysselsättningen. Deltagandet är lägre bland personer som har valt att ordna boendet på egen hand. Nivån för deltagande är också lägre för kvinnor. Tabell 3.12 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning 2006 Kvinnor Män Totalt Svenskundervisning 907 2 079 2 986 Praktik 57 351 408 Arbete 37 264 301 Återvändanderelaterad sysselsättning 110 245 355 Övrigt 325 666 991 Totalt 1 436 3 605 5 041 Förvar Migrationsverket har sex stycken förvar med sammanlagt 125 platser. Den genomsnittliga beläggningen sjönk från 74 procent 2005 till 59 procent under 2006. En viktig orsak var att Kammarrätten i Jönköping, i samband med den tillfälliga ändringen av utlänningslagen, fattade beslut i ett ärende som innebar att verkställighet av avlägsnandebeslutet inte kunde anses vara aktuellt i samband med prövning enligt den tillfälliga lagen. En konsekvens blev att en stor andel av förvarsbesluten upphävdes. Migrationsverket kunde därmed stänga vissa av förvarsenheterna under året. Efter den 1 oktober 2006 ökade beläggningen. Cirka 30 procent av förvarsbesluten fattades av Migrationsverket och cirka 70 procent av Polisen. Delegationen mot felaktiga utbetalningar Hösten 2005 inrättades Delegationen (Dir. 2005:52) mot felaktiga utbetalningar. Delegationen är ett forum för samverkan, information och erfarenhetsutbyte med uppdrag att utgöra ett samverkansorgan för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från de offentliga försäkrings- och bidragssystemen. Migrationsverket ingår i delegationen i egenskap av ansvarig myndighet för utbetalning av ersättning till asylsökande. Enligt regleringsbrevet för 2006 ska Migrationsverket redovisa en bedömning av den eventuella förekomsten av felaktiga utbetalningar samt eventuella utgifter härför. Migrationsverket bedömer i årsredovisningen för 2006 att felaktiga utbetalningar förekommer, men att omfattningen är begränsad. Orsaken till dessa felaktiga utbetalningar är främst att informationen från den sökande är oriktig. Migrationsverket har under 2006 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att samordna det fortsatta arbetet kring frågor rörande felaktiga utbetalningar. Ytterligare insatser kommer att genomföras av Migrationsverket under 2007 i syfte att stärka rättssäkerheten för den enskilde och förbättra myndighetens kontrollansvar. Handläggning efter beslut - beslut om uppehållstillstånd/bosättning Beslut om uppehållstillstånd samt övrigt relevant underlag m.m. skulle före den 1 juli 2007 överlämnas från Migrationsverket till Integrationsverket skyndsamt och senast inom två veckor. Migrationsverket skulle också samråda och samverka med Integrationsverket med målsättningen att tiden från lagakraftvunnet beslut om uppehållstillstånd till bosättning i kommun skulle vara högst åtta veckor. Tiden från beviljande av uppehållstillstånd till bosättning var under 2006 i genomsnitt 57 dagar, dvs. drygt åtta veckor. Målet om bosättning inom åtta veckor uppfylldes därmed inte. Antalet dagar varierade dock kraftigt mellan personer med olika medborgarskap. Under 2006 var den genomsnittliga tiden 41 dagar från tillstånd till bosättning för en person från Irak, men mer än dubbelt så lång tid för en person från Afghanistan. Enligt Migrationsverkets statistik lämnades 62 procent av underlagen över till Integrationsverket inom två veckor. En anledning till att målet inte uppfylldes var att fler personer beviljades uppehållstillstånd än beräknat, framför allt med anledning av den tillfälliga lagstiftningen. Åtgärder har vidtagits för att förbättra hanteringen av bosättningsunderlagen. Från den 1 juli 2007, då Integrationsverket lades ned, ska Migrationsverket övergripande verka för att det finns en beredskap och kapacitet i landet att ta emot skyddsbehövande som beviljas uppehållstillstånd, vid behov medverka vid bosättningen samt besluta om och utbetala ersättning för flyktingmottagandet till kommuner och landsting. Vid bosättning ska Migrationsverket lämna bosättningsunderlag samt annat relevant underlag till aktuell kommun skyndsamt och senast inom två veckor. Länsstyrelserna ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna i ett län att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Länsstyrelserna ska också överlägga med kommunerna om flyktingmottagandet i ett län och inge beslutsunderlag om detta till Migrationsverket samt följa upp introduktionen i länet. För att ytterligare förstärka arbetslinjen har bl.a. Arbetsmarknadsverket fått ett förtydligat ansvar att medverka till en effektiv introduktion för nyanlända. I den utredning om effektiva insatser för nyanlända invandrare som regeringen tillsatte den 3 april 2007 (dir. 2007:52) fick utredaren i uppdrag att bl.a. se över och pröva den organisation som började gälla den 1 juli 2007 när Integrationsverket avvecklades. Utredaren ska särskilt pröva hur Arbetsmarknadsverkets ansvar och roll kan stärkas i hela introduktionsprocessen samt hur verket kan ta över huvudansvaret för nyanländas bosättning, som i första hand utgår från möjligheterna till egen försörjning. Utredningen ska redovisa sitt slutbetänkande den 2 juni 2008. Handläggning efter beslut - återvändande Målet är att tiden från lagakraftvunnet beslut till utresa ska vara två respektive fyra veckor för personer som fått avvisnings- respektive utvisningsbeslut om inte något annat angivits i besluten. Migrationsverket ska fördjupa och förbättra samverkan med berörda myndigheter i syfte att effektivisera återvändandet och särskild hänsyn ska tas till återvändandearbetet kring barn. För återvändandeärenden som var öppna den 31 december 2006 var den genomsnittliga handläggningstiden från ansökningstillfället över 400 dagar. Tiden från lagakraftvunnet beslut till utresa var under året i genomsnitt 229 dagar. Det är stor skillnad i handläggningstid mellan olika personer. För personer som återvände självmant var handläggningstiden i genomsnitt cirka 100 dagar. Överföringar till annat land i enlighet med Dublinförordningen skedde i genomsnitt efter cirka 40 dagar. Antalet utvisningar och avvisningar som överlämnades till Polisen och utfördes av Kriminalvårdens transporttjänst minskade under 2006 med 38 procent jämfört med 2005 och halverades jämfört med 2004, från 3 100 ärenden 2004 till 1 555 ärenden 2006. Innan den tillfälliga lagändringen trädde i kraft verkställdes i snitt 200 avvisningar och utvisningar per månad där personen sökt asyl men inte beviljats uppehållstillstånd. Under den tid som den tillfälliga lagändringen gällde avvisades eller utvisades i genomsnitt 60 personer per månad. Kostnader för mottagande av asylsökande m.fl. Migrationsverket lämnar ersättningar till kommuner och landsting för insatser inom mottagandet av asylsökande m.fl. Kommunerna ansvarar exempelvis för förskola, skola och skolbarnsomsorg till asylsökande barn samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. Dessa ersättningar är beslutade genom förordningar. Tabell 3.13 Kostnader för mottagandet 2004-2006 Miljoner kronor 2004 2005 2006 Hälso- och sjukvård 655 652 590 Skola 310 288 220 Dag- och bostadsersättning samt särskilt bidrag till asylsökande m.fl. 856 684 649 Placering av barn i annat hem än barnets eget 165 179 183 Organiserad sysselsättning 158 126 93 Övrigt 67 63 92 Totalt 2 211 1 992 1 827 Färre personer registrerade i mottagandesystemet samt kortare vistelsetid i mottagandet med anledning av framför allt den tillfälliga lagen har lett till att kostnaderna minskat jämfört med året innan. Vidarebosättning Vidarebosättning till Sverige ska ske för att erbjuda skydd till flyktingar och skyddsbehövande i övrigt och för att lösa utdragna flyktingsituationer. I första hand ska åtgärderna avse personer för vilka FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har presenterat förslag till överföring. Vidare får vittnen inför en internationell tribunal eller domstol som är i behov av skydd överföras. För 2006 var målet att Migrationsverket skulle överföra 1 840 personer. Under året beviljade Migrationsverket 1 575 personer uppehållstillstånd för vidarebosättning. Totalt överfördes 1 653 personer till Sverige. Tabell 3.14 Vidarebosättning 2004 2005 2006 Antal beviljade tillstånd 1 822 1 263 1 626 Antal överförda kvotflyktingar 1 656 1 242 1 653 Utgift per överförd kvotflykting (kr) 146 492 145 418 146 063 Total utgift (mnkr) 243 181 241 Verksamhetsområde Besök och bosättning Målet är att prövningen av ärenden avseende besök och bosättning ska ske rättssäkert och effektivt. Väntetiden för den sökande ska i varje led vara så kort som möjligt inom ramen för verksamhetens utförande. Verksamhetsområdet omfattar prövning av ansökningar om besök och tillfälliga vistelser i Sverige samt ansökningar om permanent bosättning. En ansökan kan exempelvis avse studier, arbete, familjeåterförening, släkt- samt turistbesök eller besök med anledning av affärer. Tabell 3.15 Ärendekategorier Besök och bosättning 2006 Ärendeslag Inkomna Avgjorda i % Öppna Besök 10 470 10 424 9 358 Anknytningar 43 784 49 926 41 14 285 EES 25 630 27 185 23 2 738 Studerande 18 290 17 965 15 2 239 Arbetstillstånd 11 967 12 077 10 1 142 Viseringar 2 843 2 825 2 78 Summa Migrationsverket 112 984 120 402 100 20 840 Viseringar vid ut-landsmyndigheterna 214 426 210 363 - - Totalt 327 410 330 765 - - De svenska utlandsmyndigheterna tar emot ett stort antal ansökningar om uppehållstillstånd. I de flesta fall är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna i dessa ärenden skickas vidare till Migrationsverket för beslut. När det gäller viseringsärenden är det emellertid utlandsmyndigheterna som fattar beslut, med möjlighet att lämna över ärendet till Migrationsverket för beslut. Utlandsmyndigheterna och Migrationsverket tog sammanlagt emot 327 400 besök- och bosättningsansökningar under 2006. I anknytningsärenden beviljades 73 procent av de sökande uppehållstillstånd. Handläggningstiderna har blivit kortare och antalet ännu inte avgjorda ärenden har fortsatt att minska vid Migrationsverket. Under året avgjorde Migrationsverket drygt 7 000 fler ärenden än vad som kom in. Sett till personalresurserna innebär detta att verksamhetsområdet upprätthållit samma produktivitet som under 2005. Tabell 3.16 Besök- och bosättningsärenden 2004 2005 2006 Inkomna 110 320 112 432 113 251 Avgjorda 107 078 114 463 120 594 Utgift per avgjort ärende (kr) 2 306 2 280 2 259 Totalt utgift (mnkr) 247 261 272 Utvecklingen inom området har totalt sett varit positiv under 2006. Migrationsverkets kostnader för verksamhetsområdet besök- och bosättning var förra året cirka 272 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Den totala utgiften per ärende har successivt minskat under 2006, vilket delvis kan förklaras med att antalet avgjorda ärenden ökat. En annan förklaring är att det skriftliga inslaget i anknytningsutredningarna ökat. Verksamheten utgörs i huvudsak av prövning av ärenden enligt gällande lagstiftning. Utgifterna styrs därför framför allt av antalet ansökningar och av möjligheterna att förbättra produktiviteten. Viseringsärenden Målet är att beslut i viseringsärenden som överlämnas till Migrationsverket ska fattas inom tre veckor. Utlandsmyndigheterna fattade under 2006 beslut i drygt 210 000 viseringsärenden och överlämnade cirka 2 800 ärenden till Migrationsverket. De ärenden som överlämnades utgjorde 1,3 procent av det totala antalet ansökningar om viseringar under 2006. Handläggningstiden var i genomsnitt 31 dagar, vilket innebär ett oförändrat resultat jämfört med 2005. En orsak till att handläggningstiderna överstiger målet är att ärendena har varit mer komplicerade och krävt mer omfattande utredningar än tidigare. Besöksärenden Besöksärenden rör ansökningar där den sökande redan vistas i Sverige och vill förlänga sin vistelse här utöver den viseringsfria tiden eller den tid viseringen gäller. Under 2006 inkom 10 470 ärenden. För dessa ärenden har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om effektiv och rättssäker handläggning. Handläggningstiden var under 2006 i genomsnitt 13 dagar. Under första halvåret 2007 har 4 600 ärenden inkommit och nästan lika många har avgjorts. Anknytningsärenden Målet är att beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige ska fattas inom sex månader. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd med anledning av anknytning till person som redan är bosatt i Sverige ökade under 2006 med cirka 5 000, eller 20 procent i förhållande till 2005. Ökningen följer framför allt av att antalet beviljade uppehållstillstånd ökade med anledning av den tillfälliga lagstiftningen. Antalet öppna ärenden minskade under året. Andelen ärenden som avgjordes inom sex månader har ökat från 43 procent 2005 till 58 procent 2006. Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat från 247 dagar 2005 till 205 dagar. Det ökande antalet ärenden gjorde att Migrationsverket inte klarade målet för handläggningstiden för dessa ärenden. Under första halvåret 2007 har 28 600 ärenden inkommit och cirka 26 300 ärenden har avgjorts. Barn i anknytningsärenden Under 2006 tog Migrationsverket emot drygt 3 000 ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning som omfattade barn. Den största gruppen, 1 800, gällde barn som åberopat anknytning till föräldrar boende i Sverige. Ärenden där ett barn åberopat anknytning till ett äldre syskon boende i Sverige uppgick till 500 ärenden och 30 ärenden var föräldrar som åberopat anknytning till ett barn boende i Sverige. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd för adoptivbarn uppgick till 720. EES respektive varaktigt bosatta Under året inkom 25 897 EES-ansökningar till Migrationsverket. Verket avgjorde 27 377 ärenden och av dessa avgjordes 54 procent inom sju dagar. Den 30 april 2006 genomfördes direktivet om varaktigt bosatta i svensk rätt (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191). Få ansökningar har kommit in från personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Under 2006 tog Migrationsverket endast emot 23 sådana ansökningar och 15 avgjordes. Bifallsandelen var låg och i endast ett ärende beviljades ansökan. Migrationsverket utfärdade 166 uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare med status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land. Av dessa kom 121 medborgare från Schweiz. Medborgare i Rumänien, Indonesien och Thailand var de därefter största nationaliteterna. Studerandeärenden För dessa ärenden har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om effektiv och rättssäker handläggning. Antalet ansökningar från tredjelandsmedborgare som avser att studera i Sverige har fortsatt att öka. Migrationsverket tog emot cirka 18 300 ansökningar, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Under året avgjordes cirka 18 000 ärenden och i 70 procent av dessa beviljades uppehållstillstånd. I 86 procent av de avgjorda ärendena fattades beslut inom tre månader, motsvarande siffra 2005 var 75 procent. De största grupperna sökande kom från Kina, Pakistan, Nigeria och Indien. Under perioden januari till och med juni 2007 har 8 000 ärenden inkommit och 6 800 ärenden har avgjorts. Arbetstillstånd Under 2006 beviljades cirka 10 600 tredjelandsmedborgare tillstånd för att arbeta i Sverige. Arbetstillstånd beviljas för såväl arbetstagare som egna företagare, forskare, idrottare, au-pairer, säsongsarbetare samt anhöriga till personer som beviljats arbetstillstånd. Av dessa var cirka 7 100 förstagångstillstånd och 3 500 förlängningar av ett tidigare tillstånd. De fem största nationaliteterna var medborgare från Indien (cirka 1 300 personer), USA (cirka 850 personer), Kina (cirka 750 personer), Rumänien (cirka 450 personer) och Ukraina (cirka 400 personer). För dessa ärenden har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om effektiv och rättssäker handläggning. 86 procent av tillstånden beviljades inom tre månader. 329 personer beviljades permanenta uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. Under första halvåret 2007 har 6 800 ärenden inkommit och 6 200 ärenden har avgjorts. Verksamhetsområde Svenskt medborgarskap Målet är att prövning av ärenden avseende medborgarskap ska ske rättssäkert och effektivt. Den totala väntetiden från ansökan till beslut ska minska. Tabell 3.17 Medborgarskapsärenden 2004 2005 2006 Inkomna 21 541 25 518 29 541 Avgjorda 19 874 29 669 38 753 Utgift, prövning (mnkr) 32 150 30 865 33 927 Utgift, avgjort ärende (kr) 1 618 1 040 875 Beslut i ärenden om svenskt medborgarskap ska fattas inom åtta månader från det att ärendet kommit in till Migrationsverket. Ärenden där särskilda behov föreligger ska hanteras skyndsamt. År 2006 fick Migrationsverket in 29 541 ansökningar om svenskt medborgarskap, vilket är 4 000 fler än året innan. De flesta som ansökte om svenskt medborgarskap kom från Irak, Serbien och Montenegro, Bosnien-Hercegovina samt Turkiet. Under 2006 ökade antalet avgjorda ärenden till drygt 38 700, en ökning med drygt 30 procent jämfört med året innan. Antalet öppna ärenden har minskat från 16 095 ärenden vid början av året, till 6 855 vid årets slut. Andelen ärenden avgjorda inom åtta månader var cirka 70 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2005. Den genomsnittliga handläggningstiden har ökat från 215 dagar 2005 till 236 dagar 2006. En anledning till detta är att många äldre ärenden har avgjorts, vilket ökat den redovisade genomsnittliga handläggningstiden. Den totala utgiften för prövningen av ansökan om svenskt medborgarskap har ökat med drygt 3 miljoner kronor jämfört med 2005 till 34 miljoner kronor. Samtidigt har utgiften per avgjort ärende minskat som en följd av att antalet avgjorda ärenden ökade kraftigt under året. Under första halvåret 2007 har cirka 14 200 personer ansökt om svenskt medborgarskap och Migrationsverket har avgjort cirka 16 300 ärenden. Verksamhetsområde Prövning och överprövning i utlänningsärenden Verksamhetsområdet omfattade Utlänningsnämndens prövning och överprövning av utlänningsärenden och ärenden angående svenskt medborgarskap. Utlänningsnämndens ärendehantering omfattade avlägsnandeärenden, medborgarskapsärenden, uppehållstillståndsärenden, offentligt biträde samt flyktingförklaring och resedokument. Från och med den 31 mars 2006 sker överprövningen vid migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen. En redovisning av resultaten för domstolarna sker nedan. Ett ärende vid överinstansen kan omfatta en eller flera personer på grund av att familjer prövas samlat med undantag för medborgarskapsärenden som normalt har motsvarat en person. I genomsnitt omfattar ett ärende 1,6 personer. I början av 2006 hade Utlänningsnämnden drygt 5 000 öppna ärenden och vid upphörandet den 31 mars hade antalet minskat till cirka 3 000 ärenden, eller med 40 procent. Tabell 3.18 Antal personer som fått sitt ärende avgjort vid Utlänningsnämnden, fördelat på verksamhetsgrenar 2004 2005 2006 t.o.m. 30 mars Avlägsnandeärenden 17 957 22 593 5 271 Ny ansökan om uppehållstillstånd 13 341 13 339 - Uppehållstillståndsärenden 4 607 4 699 1 155 Flyktingförklaring och resedokument 207 204 85 Medborgarskapsärenden 1 057 1 039 536 Totalt 37 169 41 874 7 047 Avlägsnandeärenden Utlänningsnämnden prövade överklaganden av Migrationsverkets beslut. Merparten avsåg beslut i asylärenden. Målet var att beslut om avvisning eller utvisning skulle fattas inom sex månader och för ensamkommande barn inom tre månader. Antalet öppna ärenden minskade med cirka 60 procent, från 3 541 till 1 415 ärenden. Vid nämndens upphörande var den totala ärendebalansen 1 415 asylärenden. Av dessa hade cirka 25 procent en handläggningstid som översteg 6 månader, vilket kan jämföras med att motsvarande andel var cirka 40 procent i slutet av 2005. Merparten av asylärenden avseende ensamkommande barn rörde barn och unga från Irak, Somalia och Afghanistan. Vid början av 2006 fanns 38 öppna ärenden fördelat på 13 nationaliteter. Under 2006 överlämnade Migrationsverket 31 ärenden och Utlänningsnämnden avgjorde 48 ärenden. Av dessa beviljades sex barn uppehållstillstånd. Överklaganden - uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Utlänningsnämnden prövade överklaganden av Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd även om beslutet inte var förenat med avvisnings- eller utvisningsbeslut. Merparten avsåg ärenden där utlänningen hade ansökt om uppehållstillstånd från hemlandet och åberopat anknytning till anhörig. Beslut skulle fattas inom sex månader. Under 2006 inkom 1 067 ärenden till nämnden jämfört med 786 ärenden under det första kvartalet 2005. Cirka 10 procent av överklagandena beviljades. Av de 1 022 öppna ärendena vid Utlänningsnämndens upphörande var 79 ärenden, 8 procent, äldre än sex månader. Beslut fattades inom sex månader i 92 procent av de avgjorda ärendena och handläggningstiden minskade från 104 dagar till 67 dagar. Överklaganden - svenskt medborgarskap Utlänningsnämnden prövade överklaganden av Migrationsverkets beslut i naturalisationsärenden, dvs. ansökningar om svenskt medborgarskap, bibehållande av svenskt medborgarskap, befrielse från svenskt medborgarskap samt ansökan om förklaring att någon är svensk medborgare. Beslut skulle fattas inom sex månader. Under 2006 inkom 431 nya ärenden. Merparten av ärendena avser medborgare från Irak. Verksamhetsområde Ny processordning Under 2006 fanns verksamhetsområdet Ny processordning som omfattade Migrationsverkets handläggning i samband med omprövning och överklagande av utlännings- och medborgarskapsärenden samt verkets prövning av verkställighetshinder. Processföring och prövning av verkställighetshinder samt omprövning av beslut Målet är att Migrationsverkets handläggning i samband med omprövning och överklagande av utlännings- och medborgarskapsärenden samt verkets prövning av verkställighetshinder ska ske skyndsamt, rättssäkert och effektivt. Migrationsverket ska följa migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens tidsfrister. Migrationsverket har inte alltid kunnat följa migrationsdomstolarnas tidsfrister. Det har framförallt gällt när migrationsdomstolarna har begärt yttranden i äldre ärenden som domstolarna tog över från Utlänningsnämnden. Orsakerna har bland annat varit att Migrationsverkets organisation har varit bristfällig, att det funnits initiala svårigheter av praktisk natur och att ett mycket stort antal ärenden remitterades under kort tid. Migrationsverket har vidtagit åtgärder för att undanröja de initiala svårigheterna. Verkställighetshinder Beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen (2005:716) ska fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständigheter. Migrationsverket har sedan den 31 mars 2006 avgjort drygt 3 400 ärenden angående verkställighetshinder. I cirka 2 800 av dessa beslutade verket att inte bevilja ny prövning. Cirka 70 procent av besluten fattades inom en månad. Verket har i 146 ärenden beslutat att bevilja tillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen. I 67 ärenden har verket beslutat att ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning enligt 12. kap. 19 § utlänningslagen och i 41 fall av dessa beviljades tillstånd. Den genomsnittliga kostnaden för ett ärende avseende prövning av verkställighetshinder var 10 310 kronor. Omprövning Vid ett överklagande av Migrationsverkets beslut ska omprövning ske senast inom en vecka. Migrationsverket har tagit emot cirka 8 600 ärenden avseende överklagade beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden. Verket har avgjort cirka 6 500 ärenden och i 643 av dessa ärenden har verket ändrat sitt beslut och beviljat uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. Återstående ärenden har överlämnats till migrationsdomstol. I endast 17 procent av överklagandeärendena har omprövning skett inom en vecka. Den genomsnittliga handläggningstiden var 64 dagar. Målet för handläggningstiden har inte uppnåtts bl.a. beroende på att inte tillräckligt med personal rekryterades inledningsvis. Under året har 74 barn utan legal vårdnadshavare överklagat Migrationsverkets beslut. Verket avgjorde 63 ärenden, varav verket ändrade sitt beslut i åtta av ärendena. Trots att barnärenden prioriteras har endast 24 procent av ärendena avgjorts inom en vecka. Den genomsnittliga handläggningstiden var 46 dagar. Kostnaden för verksamhetsområdet under 2006 var 88 miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnader för ett överklagat ärende var 8 183 kronor. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen Den 31 mars 2006 inrättades migrationsdomstolar vid Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Göteborg. Migrationsöverdomstolen inrättades vid Kammarrätten i Stockholm. Migrationsdomstolarna ersatte Utlänningsnämnden som därmed upphörde. Migrationsdomstolarna Antalet mål till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen blev under 2006 lägre än vad som antogs vid dimensioneringen av de nya domstolarna. Dimensioneringen baserades på ett antagande om cirka 17 500 mål, varav 8 100 asylmål per år till migrationsdomstolarna och personalbehovet till cirka 400 personer. Antalet mål till Migrationsöverdomstolen antogs uppgå till cirka 75 procent av migrationsdomstolarnas inkomna mål och personalbehovet bedömdes till drygt 130 personer. När Utlänningsnämnden upphörde överlämnades 3 080 mål, varav 1 400 asylmål. Därutöver fick migrationsdomstolarna in 6 650 mål, varav 2 280 asylmål. Under året avgjordes 5 920 mål, varav 2 150 asylmål. Öppna mål vid årets slut var 3 810, varav 1 650 asylmål. Målet för domstolarnas handläggningstid uttrycks på ett annat sätt än vad som gäller för Migrationsverket. Målet för domstolarna formuleras som mediantid och avser således medianvärdet för en viss måltyp. Målet för avlägsnandemål är att mediantiden ska vara högst fyra månader och för ensamkommande barn högst två månader samt för verkställighetsmål högst en månad. Under 2006 var mediantiden för avlägsnandemål knappt tre månader, för ensamkommande barn tre månader och för mål om verkställighet knappt två veckor. Målen för verksamheten har uppfyllts sammantaget och för varje domstol utom målet för avlägsnandemål för ensamkommande barn. Endast migrationsdomstolen i Skåne län har uppfyllt detta verksamhetsmål. Sammantaget har 50 procent av målen avgjorts inom drygt två månader. Styckkostnaden för ett avlägsnandemål i migrationsdomstolarna uppgick till 39 563 kronor. Kostnaden för ett verkställighetsärende uppgick till 32 597 kronor och styckkostnaden för ett övrigt mål uppgick till 16 385 kronor. Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen dimensionerades för en ingående balans om 12 950 mål, varav 7 290 asylmål per år. Under året har överklagandefrekvensen varit betydligt lägre än förväntat. Prövningstillstånd krävs vid överklagande av i princip samtliga beslut av migrationsdomstolarna till Migrationsöverdomstolen. Totalt har 63 mål, varav 36 asylmål, beviljats prövningstillstånd. Av de mål som beviljades prövningstillstånd har 18 mål, varav nio asylmål, avgjorts. Migrationsöverdomstolen har sammanlagt fem verksamhetsmål. Två av målen gäller dispensfrågan, dvs. frågan om prövningstillstånd, och tre avser mål i vilka prövningstillstånd har meddelats. För dispensfrågan ska mediantiden för avlägsnandemål vara högst två månader och för verkställighetsmål högst en månad. Mediantiden för mål som beviljats prövningstillstånd ska för avlägsnandemål vara högst fem månader, för avlägsnandemål rörande ensamkommande barn högst tre månader och för verkställighetsmål högst tre månader. Migrationsöverdomstolen har uppfyllt samtliga verksamhetsmål. För samtliga mål har överklagandefrekvensen varit 23 procent och för asylmål 32 procent. Ändringsfrekvensen har för samtliga mål varit drygt två procent och för asylmål två procent. Styckkostnaden för ett avlägsnandemål uppgick till 40 482 kronor, ett verkställighetsärende till 46 354 kronor och för övriga mål uppgick styckkostnaden till 40 427 kronor. 3.3.3 Analys och slutsatser Antalet personer som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt under 2006 samtidigt som antalet asylsökande till Europa i övrigt har minskat. Det ökade antalet asylsökande kommer från ett begränsat antal länder, varav de flesta från Irak. Det finns flera förklaringar till att fler asylsökande söker sig till Sverige. Situationen är svår i Irak och ett antal andra ursprungsländer. I Sverige finns redan stora grupper bosatta från de aktuella länderna. Sveriges asyllagstiftning och praxis är i vissa avseenden mer fördelaktig för den asylsökande än i övriga europeiska länder. Den tillfälliga lagen innebar en ytterligare vidgning, om än temporär, av kriterierna för uppehållstillstånd. Regeringen har tidigare lyft fram betydelsen av att Migrationsverket har en effektiv, enhetlig och rättssäker prövning av asylärenden. Utvecklingen vid Migrationsverket är i flera avseenden positiv. En rättssäker asylprocess ska också ha ett tydligt avslut antingen genom bosättning i en kommun eller utresa ur landet. En fungerande asylprocess ska även fortsatt prioriteras. Genomförandet av den nya instans- och processordningen innebar omfattande förändringar inom migrationsområdet och har påverkat samtliga verksamhetsområden. Regeringen har betonat att den nya verksamheten bör prioriteras tillsammans med ändamålsenliga grundutredningar. Det är positivt att åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med de initiala svårigheterna i genomförandet. Utvärderingen av instans- och processordningen får utvisa om det finns behov av förändringar av reformen. Även om tiden för förberedelser var kort lyckades Migrationsverket genomföra arbetet med den tillfälliga lagstiftningen. Den tillfälliga lagen och det ökade antalet asylsökande har inneburit att ett stort antal personer omfattats av Migrationsverkets mottagandesystem. Migrationsverket har klarat av att anpassa verksamheten efter rådande omständigheter. Återvändandet har inte nått de nivåer som krävs för att asylprocessen ska vara i balans. För att underlätta återvändandet för asylsökande som kommer från länder som genomgått konflikter och av detta skäl kan ha svårt att stödja sina återvändande medborgare har insatserna till stöd för återetablering stärkts bland annat genom ett helt nytt individuellt ekonomiskt stöd. Genom de beslut riksdagen fattade i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2007 (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21. rskr. 2006707:222) ges bättre förutsättningar för att genomföra reformen om mottagande av ensamkommande barn i enlighet med de beslut riksdagen tidigare har fattat om förändringar av mottagandet om ensamkommande barn. Antalet överenskommelser har ökat och antalet barn som bor i ankomstkommunernas tillfälliga boenden minskar. Migrationsverket har och kommer även fortsättningsvis att bedriva ett omfattande arbete för att genomföra reformen. Den ökade rörligheten innebär att antalet personer som ansöker om att återförenas med sina anhöriga eller som vill studera eller arbeta i Sverige ökar. Migrationsverket och utlandsmyndigheterna har hanterat omfattande verksamheter och utvecklingen inom besök och bosättning är fortsatt positiv. 3.4 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2006 avseende Migrationsverket, Utlänningsnämnden och Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation. Riksrevisionen har granskat den interna styrningen och kontrollen av informationssäkerheten vid Migrationsverket. Den 6 december 2006 lämnades rapporten Granskning av Migrationsverkets interna styrning och kontroll av informationssäkerheten (RiR 2006:65). Granskningen ingår i en serie granskningar som genomförs vid statliga myndigheter. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att vissa delar av Migrationsverkets ledningssystem redan finns på plats, men inte är fullständigt utvecklade och att åtgärder därför bör vidtas. Migrationsverket har under 2007 vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. 3.5 Politikens inriktning Sverige ska ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten att söka asyl ska värnas, och utvecklingen i Europa, mot mer av stängda gränser, ska motverkas. Men samtidigt måste migrationspolitiken i Sverige och i världen bli någonting mer än bara asylpolitik. Det finns i samhället ett starkt stöd för värnandet av asylrätten i Sverige och internationellt. Den svåra gränsdragning som asyllagstiftningen oundvikligen innebär har inte alltid erhållit fullt förtroende i den allmänna opinionen. Stora investeringar har gjorts i den nya instans- och processordningen och vi har fått ett mer rättssäkert asylsystem. Den nya instans- och processordningen åtnjuter ett större förtroende än det tidigare systemet för asylprövning. En rättssäker asylprocess har även ett tydligt avslut. Antingen genom ett bifallsbeslut varpå det för de allra flesta gäller att så snabbt som möjligt komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Om asylansökan däremot avslås förväntas personen lämna landet. Att så sker är viktigt för att Sverige i längden ska kunna behålla nuvarande asylsystem och erbjuda skydd till dem som verkligen behöver det enligt den svenska utlänningslagstiftningen. Om en person stannar i Sverige oavsett om asylansökan bifalls eller avslås fyller inte asylprocessen längre någon verklig funktion. Sverige ska ta sin del av ansvaret för det internationella skyddet av flyktingar men om Sverige får ta en oproportionerligt stor del av ansvaret i förhållande till jämförbara länder för flyktingsituationer i vår omvärld kan det i förlängningen leda till att hållbarheten i vårt asylsystem ifrågasätts. Den fortsatta harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken inom EU är viktig. Sverige kommer att ta aktiv del i förhandlingarna om de förslag till ett gemensamt asylsystem som kommissionen kommer att presentera nästa år och verka för att övriga EU-länder tar ett ökat ansvar. Det blir en viktig fråga under det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Regeringen har tidigare aviserat att mottagandet av asylsökande behöver förändras och särskilt lyft fram att praktik och arbete ska uppmuntras. Under hösten kommer regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att se över nuvarande system och föreslå ändringar inom hela mottagandet i syfte att förbättra asylsökandes förutsättningar till aktivitet och egenförsörjning. Utredningen ska också, i relevanta delar, behandla de förslag som delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) lämnat för att komma till rätta med problem inom området. Inom migrationspolitiken har hittills avsevärd fokus legat på asylfrågor. Det behov av arbetskraftsinvandring som alltmer kommer att göra sig gällande i framtiden har inte beaktats i tillräcklig omfattning. Migrationspolitiken har varit alltför endimensionell. Utvecklingspotentialen hos det ökande antalet människor som i globaliseringens spår väljer att migrera för att söka bättre utkomstmöjligheter i andra länder måste bättre tas till vara i en mångdimensionell migrationspolitik. Regeringen har med utgångspunkt i det betänkande som den parlamentariska kommittén för arbetskraftsinvandring (KAKI) överlämnade i oktober förra året remitterat förslag till utformning av ett flexibelt och effektivt system för arbetskraftsinvandring som samtidigt säkerställer de grundläggande villkoren avseende lön, försäkrings- och övriga anställningsvillkor. Regeringen vill främja cirkulär migration och tillvarata globaliseringens möjligheter till gagn såväl för den enskilde migranten som för ursprungs- och mottagarlandet. Mot bakgrund av detta är sambandet mellan utveckling och migration ett område som regeringen prioriterar. Regeringen kommer att verka för att migrationsfrågan i allmänhet och särskilt sambandet mellan utveckling och migration i större utsträckning ska behandlas och konkreta resultat uppnås i internationella sammanhang. Som en följd av detta har regeringen stött det globala forumet för migration och utveckling som höll sitt första möte i juli 2007. Regeringen välkomnar forumets inriktning och fortsatta verksamhet. 3.6 Budgetförslag 3.6.1 12:1 Migrationsverket Tabell 3.19 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 1 729 000 Anslags- sparande 379 290 2007 Anslag 1 657 784 1 Utgifts- prognos 1 945 099 2008 Förslag 2 150 627 2009 Beräknat 1 955 120 2 2010 Beräknat 1 895 032 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 1 910 828 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 804 945 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget finansierar Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget finansierar därmed samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvar respektive myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol. Migrationsverket får under 2007 disponera ett anslagssparande på 378 miljoner kronor för att klara det ökade antalet nya asylsökande. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att Migrationsverket behöver vara dimensionerat för att kunna fatta beslut i cirka 220 000 ärenden i processerna asyl, besök och bosättning samt medborgarskap under 2008. Migrationsverket ska härutöver överlämna överklagade asylärenden till migrationsdomstolarna samt avgöra verkställighetshindersärenden. Genomförandet av ett gemensamt europeiskt system för viseringsinformation (VIS) beräknas starta under 2009. VIS innebär att alla stater som är eller kommer att vara operativa medlemmar i Schengensamarbetet i den del det rör utfärdande av viseringar kommer att använda samma teknik och lagra bl.a. uppgifter om beslut om viseringar samt biometriska uppgifter i en central databas. Anslaget ökas 2008 med 14 miljoner kronor för Migrationsverkets genomförande av den nationella delen av VIS. Från 2009 ökas anslaget med ytterligare 17 miljoner kronor. Anslaget ökas vidare med 3,2 miljoner kronor 2008 för Migrationsverkets ökade kostnader i samband med utfärdande av svenska pass och id-kort med biometriska kännetecken vid utlandsmyndigheterna samt verkets utvecklingskostnader och utfärdande av främlingspass och resedokument. Anslagsökningarna motsvarar de avgiftsintäkter som beräknas inflyta. I beräkningen av anslaget har även beaktats att Migrationsverket är ansvarig myndighet för europeiska flyktingfonden och återvändandefonden. Anslaget ökar vidare med 20,5 miljoner kronor för att hantera de arbetsuppgifter som överfördes till Migrationsverket i samband med Integrationsverkets upphörande. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 150 627 000 kronor anvisas under anslaget 12:1 Migrationsverket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 1 955 120 000 kronor respektive 1 895 032 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:1 Migrationsverket Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 657 784 1 657 784 1 657 784 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning2 14 757 53 525 98 235 Beslut 573 472 341 408 239 159 Överföring till/från andra anslag -29 945 -30 639 -31 440 Övrigt -65 441 -66 958 -68 707 Förslag/beräknat anslag 2 150 627 1 955 120 1 895 032 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.6.2 12:2 Ersättningar och bostadskostnader Tabell 3.21 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 2 016 184 Anslags- sparande 481 054 2007 Anslag 2 784 950 1 Utgifts- prognos 2 600 000 2008 Förslag 2 590 000 2009 Beräknat 2 539 000 2010 Beräknat 2 375 000 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Från anslaget finansieras bostäder för asylsökande m.fl. samt ersättningar * enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. * till landsting enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande, * till kommuner och landsting enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. * enligt förordningen (2007:640) om återetableringsstöd till vissa utlänningar. Regeringens överväganden Utgifterna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande, handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Anslaget minskas med 50 miljoner kronor som tillfälligt förs över till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2008 i avvaktan på beredningen av de förslag som lämnats i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34). Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 590 000 000 kronor anvisas under anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 2 539 000 000 respektive 2 375 000 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:2 Ersättningar och bostadskostnader Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 999 950 1 999 950 1 999 950 Förändring till följd av: Beslut -13 000 37 000 37 000 Övriga makroekonomiska förutsättningar Volymer 551 799 450 799 286 799 Överföring till/från andra anslag Övrigt 51 251 51 251 51 251 Förslag/beräknat anslag 2 590 000 2 539 000 2 375 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.6.3 12:3 Migrationspolitiska åtgärder Tabell 3.23 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 250 511 Anslags- sparande 41 245 2007 Anslag 324 167 1 Utgifts- prognos 319 626 2008 Förslag 329 107 2009 Beräknat 336 897 2010 Beräknat 345 447 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Från anslaget finansieras organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också via detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas från anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. Regeringens överväganden Anslagsmedlen för 2008 avseende vidarebosättning av flyktingar m.fl. kan användas med viss flexibilitet och motsvarar utgifterna för överföring och mottagande av 1 900 personer. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 329 107 000 kronor anvisas under anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 336 897 000 respektive 345 447 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:3 Migrationspolitiska åtgärder Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 324 167 324 167 324 167 Förändring till följd av: Beslut Övriga makroekonomiska förutsättningar 760 1 520 1 520 Volymer Överföring till/från andra anslag Övrigt 4 180 11 210 19 760 Förslag/beräknat anslag 329 107 336 897 345 447 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.6.4 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 3.25 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 193 849 Anslags- sparande 323 651 2007 Anslag 503 000 1 Utgifts- prognos 346 476 2008 Förslag 468 204 2009 Beräknat 479 271 2 2010 Beräknat 491 985 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 468 204 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 468 204 tkr i 2008 års prisnivå. Från anslaget finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Regeringsrättens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 468 204 000 kronor anvisas under anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 479 271 000 respektive 491 985 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 503 000 503 000 503 000 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 759 15 737 29 498 Beslut -89 000 -91 104 -93 520 Överföring till/från andra anslag 50 445 51 637 53 007 Övrigt Förslag/beräknat anslag 468 204 479 271 491 985 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.6.5 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 3.27 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 19 552 Anslags- sparande 129 448 2007 Anslag 118 800 1 Utgifts- prognos 72 379 2008 Förslag 198 800 2009 Beräknat 198 800 2010 Beräknat 198 800 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Från anslaget finansieras migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens utgifter för nämndemän och sakkunniga som anlitas i utlänningsärenden samt de klagandes resor till förhandlingar i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Vidare finansieras från anslaget * ersättning till offentligt biträde i utlänningsärenden, * ersättning till tredje man i utlänningsärenden enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde, * ersättning till tolkar i utlänningsärenden samt ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och * ersättning för översättningar i utlänningsärenden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 198 800 000 kronor anvisas under anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 198 800 000 respektive 198 800 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 198 800 198 800 198 800 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 198 800 198 800 198 800 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.6.6 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tabell 3.29 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 108 115 Anslags- sparande 75 948 2007 Anslag 173 255 1 Utgifts- prognos 240 174 2008 Förslag 143 255 2009 Beräknat 93 255 2010 Beräknat 93 255 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslaget finansierar offentligt biträde enligt utlänningslagen vid Regeringskansliet och Migrationsverket. Regeringens överväganden Anslagssparandet var vid 2006 års utgång 76 miljoner kronor, varav 68 miljoner kronor får disponeras av Migrationsverket under 2007. Utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden har under 2007 ökat till följd av ett ökat antal asylsökande samt att offentligt biträde förordnas i en större andel av ärendena än tidigare. Regeringen följer utvecklingen och återkommer vid behov vad avser anslagets budgetering i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 143 255 000 kronor anvisas under anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 93 255 000 respektive 93 255 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 93 255 93 255 93 255 Förändring till följd av: Beslut 50 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 143 255 93 255 93 255 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.6.7 12:7 Utresor för avvisade och utvisade Tabell 3.31 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 121 340 Anslags- sparande 148 497 2007 Anslag 204 202 1 Utgifts- prognos 193 469 2008 Förslag 204 202 2009 Beräknat 204 202 2010 Beräknat 204 202 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslaget finansierar resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget. Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 204 200 000 kronor anvisas under anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 204 202 000 respektive 204 202 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.32 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:7 Utresor för avvisade och utvisade Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 204 202 204 202 204 202 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 204 202 204 202 204 202 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.6.8 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tabell 3.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 2006 Utfall 14 837 Anslags- sparande 74 297 2007 Anslag 30 218 1 Utgifts- prognos 30 444 2008 Förslag 61 218 2009 Beräknat 61 218 2010 Beräknat 61 218 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. Anslaget finansierar insatser för att utveckla prövnings- och mottagandesystem för asylsökande samt för integrationsinsatser för de som fått uppehållstillstånd. Vidare används anslaget för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt. Bidraget administreras av Migrationsverket. Bidraget redovisas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EU. Regeringens överväganden Inom EU har ett finansiellt ramprogram för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008-2013 beslutats. Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hantering av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Bland annat inrättas en återvändandefond för gemensamfinansiering av åtgärder för återvändande av personer som ska avvisas eller utvisas. Dessutom kommer en ny flyktingfond inrättas för bl.a. mottagande av asylsökande. Den europeiska flyktingfonden inrättades 2000 och avsåg då perioden 2000-2004. Därefter har den förlängts för perioden 2005-2010. EU har ännu inte beslutat om budgetramen för kommande år. Fleråriga program ska tas fram av medlemsstaterna och dessa ska därefter godkännas av EU. Anslaget föreslås ökas med 31 miljoner kronor och när relevanta beslut har fattats avser regeringen att återkomma med eventuella förslag till justering av anslagsnivån. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 61 218 000 kronor anvisas under anslaget 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 61 218 000 respektive 61 218 000 kronor. Anslaget har för perioden 2008-2010 beräknats enligt följande: Tabell 3.34 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 30 218 30 218 30 218 Förändring till följd av: Beslut 31 000 31 000 31 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 61 218 61 218 61 218 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 1 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 2 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 10 9 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 32 33