Post 4062 av 7191 träffar
Propositionsnummer ·
2007/08:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 2008
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/8
Allmänna bidrag till kommuner
Förslag till statsbudget för 2008
Allmänna bidrag till kommuner
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Allmänna bidrag till kommuner 7
2.1 Omfattning 7
2.2 Utgiftsutvecklingen 7
2.3 Mål 8
2.4 Resultatredovisning 8
2.5 Revisionens iakttagelser 11
2.6 Politikens inriktning 11
2.7 Budgetförslag 14
2.7.1 48:1 Kommunalekonomisk utjämning 14
2.7.2 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 18
2.7.3 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området 19
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 5
2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 25/politikområde Allmänna bidrag till kommuner 7
2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 8
2.3 Kommunsektorns skatteunderlag 2005-2010 11
2.4 Kommunsektorns finanser 11
2.5 Anslagsutveckling för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning 14
2.6 Tillskott, ekonomiska regleringar m.m., anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning 16
2.7 Specificering av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning 18
2.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:1 Kommunalekonomisk utjämning 18
2.9 Anslagsutveckling för anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 18
2.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 18
2.11 Anslagsutveckling för anslaget 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området 19
2.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. 20
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
48:1
Kommunalekonomisk utjämning
ramanslag
62 497 991
48:2
Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
ramanslag
2 013 470
48:3
Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
ramanslag
8 050
Summa
64 519 511
2 Allmänna bidrag till kommuner
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. Utgiftsområdet/politikområdet omfattar tre anslag. Inom ramen för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning redovisas flera olika bidrag och avgifter (se avsnitt 2.7.1). De övriga anslagen avser utjämningsbidrag för LSS-kostnader respektive bidrag till vissa organisationer inom det kommunalekonomiska området.
Med LSS-kostnader avses kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader).
2.2 Utgiftsutvecklingen
Under 2007 beräknas även del av anslagssparandet på ett s.k. äldreanslag (2006 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting) komma att utbetalas till följd av tidigare ingångna överenskommelser mellan regeringen och vissa kommuner och landsting.
Dalarnas läns landsting var ett av de landsting och kommuner med vilka regeringen 2000 träffade överenskommelser och beviljade bidrag på grund av att de hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. En sista utbetalning gjordes till Dalarnas läns landsting med 15 miljoner kronor i juli 2007 (dnr Fi2005/2688).
Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner beviljades 1,5 miljoner kronor i bidrag i september 2006 till en studie för att belysa vilka effekter en oförändrad samverkan, en ytterligare fördjupad samverkan eller en sammanläggning av kommunerna ger (dnr Fi2006/3254). Hittills har 0,5 miljoner kronor utbetalats.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 25/politikområde Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Utfall
2006
Budget
2007 1
Prognos
2007
Förslag
2008
Beräknat
2009
Beräknat
2010
48:1 Kommunalekonomisk utjämning
58 129,0
70 818,2
70 813,2 2
62 498,0
62 513,1
62 513,1
48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
1 898,1
2 138,5
2 137,5
2 013,5
2 013,5
2 013,5
48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
3,8
8,1
8,1
8,1
8,1
4,1
2006 25 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
215,5
-
17,8
-
-
-
Totalt för utgiftsområde 25/politikområde
Almänna bidrag till kommuner
60 246,4
72 964,7
72 976,6
64 519,5
64 534,6
64 530,6
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.
2 Enligt regleringsbrevet för 2007 avseende anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning ska det utbetalda beloppet minskas med 5 miljoner kronor till följd av anslagsöverskridanden tidigare år, vilket påverkar prognosen för 2007.
.
En höjning av ramen för utgiftsområdet görs med 5 000 miljoner kronor 2008 i förhållande till nivån 2007 i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2006. Nivån på utgiftsområdet har tidigare höjts med anledning av vårdgarantin. Därutöver görs en tillfälligt höjning 2007 med 250 miljoner kronor, varför nivån på utgiftsområdet minskar med motsvarande belopp 2008. Vidare tillkommer ekonomiska regleringar och andra förändringar som netto minskar nivån med cirka 13 000 miljoner kronor, varav 12 060 miljoner kronor avser en minskning för att neutralisera effekterna av införandet av en kommunal fastighetsavgift och 900 miljoner kronor en reglering för att neutralisera effekterna på de kommunala skatteintäkterna till följd av ändrade avdragsregler för pensionssparande.
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
72 849
72 849
72 849
Förändring till följd av:
Beslut
-8 330
-8 315
-8 319
Överföring till/från andra utgiftsområden
Övrigt
Ny ramnivå
64 520
64 535
64 531
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utgiftsområdet/politikområdet utgörs nästan uteslutande av transfereringar till kommuner och landsting.
2.3 Mål
Målet för politikområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter.
Ovanstående mål är beslutat av riksdagen i samband med beslut om budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU3, rskr. 2001/02:131).
2.4 Resultatredovisning
Regeringen överlämnade våren 2007 skrivelsen Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2006/07:102) till riksdagen. I skrivelsen redovisas översiktligt hur ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting har utvecklats de senaste åren. Nedan sammanfattas skrivelsen. I vissa delar har uppdateringar gjorts i förhållande till skrivelsen.
Resultatförbättring i kommunsektorn även 2006
Resultatet för kommunsektorn som helhet förbättrades kraftigt mellan 2004 och 2005. Det förbättrades ytterligare under 2006 och uppgick enligt preliminära uppgifter till 15,3 miljarder kronor före extraordinära poster, en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2005. Nettokostnaderna ökade med 28 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor och de generella statsbidragen med 4 miljarder kronor.
Kommunerna redovisade 2006 sammantaget preliminärt ett överskott på 13,4 miljarder kronor före extraordinära poster. För landstingen försämrades dock resultatet sammantaget till 1,9 miljarder kronor. Cirka 97 procent av kommunerna och 90 procent av landstingen redovisade positiva resultat före extraordinära poster.
Mellan 2006 och 2007 sjönk den för kommuner och landsting sammantagna genomsnittliga skattesatsen (för första gången sedan 2002) från 31,60 till 31,55 procent.
Resultat utifrån folkmängd
Kommunernas resultat före extraordinära poster ökade 2006 med i genomsnitt cirka 500 kronor per invånare till cirka 1 500 kronor per invånare. Högst resultat 2006, i genomsnitt cirka 2 000 kronor per invånare, redovisade kommuner med mellan 100 000 och 199 999 invånare. Lägst resultat, närmare 1 200 kronor per invånare i genomsnitt, redovisade kommuner med 5 000-9 999 invånare samt även de tre största kommunerna. Landstingens resultat före extraordinära poster uppgick i genomsnitt till cirka 200 kronor per invånare, en försämring med 260 kronor per invånare jämfört med 2005. Resultatet varierade från drygt -600 kronor per invånare till närmare 900 kronor per invånare. Åtta landsting uppvisade bättre resultat före extraordinära poster 2006 jämfört med 2005. Två landsting redovisade 2006 negativa resultat före extraordinära poster, jämfört med tre landsting året innan.
Soliditet
Soliditeten förändrades inte för kommunerna jämfört med 2005 utan uppgick i genomsnitt till 53 procent. Inkluderas de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgick soliditeten i snitt till 20 procent för kommunerna, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2005. För landstingen uppgick soliditeten i genomsnitt till 26 procent, vilket var en svag minskning jämfört med 2005. Inkluderas de pensionsåtaganden, som redovisas som en ansvarsförbindelse, var landstingens soliditet i genomsnitt -83 procent, en försämring med 8 procentenheter jämfört med 2005.
Anställda inom kommunsektorn
Antalet sysselsatta i kommuner och landsting uppgick 2006 i medeltal till cirka 1 109 000, en ökning med cirka 13 000 jämfört med 2005. Första kvartalet 2007 var cirka 1 142 000 personer sysselsatta i kommuner och landsting. Under de senaste årens första kvartal har antalet sysselsatta dock legat över genomsnittet för hela året. Av de sysselsatta 2006 var cirka 80 procent kvinnor och andelen har inte förändrats nämnvärt de senaste åren.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män var små i kommunerna i likhet med tidigare år. Löneskillnaderna utjämnas nästan helt för kommunerna när hänsyn tas till skillnader i ålder, utbildning, arbetstid och yrke. Löneskillnaderna var något större i landstingen.
Andelen köp av verksamhet fortsätter att öka för kommunsektorn jämfört med föregående år.
Sammanställd redovisning för kommunerna
I den sammanställda redovisningen inkluderas de kommunala bolagen. I kommunernas sammanställda redovisning uppgick resultatet före extraordinära poster i genomsnitt till cirka 1 800 kronor per invånare, en ökning med nära 80 kronor jämfört med 2005. Högst resultat redovisade kommuner med mellan 100 000 och 199 999 invånare, i genomsnitt cirka 2 700 kronor per invånare. Lägst resultat, i genomsnitt cirka 1 300 kronor per invånare, redovisade kommuner med mellan 5 000 och 9 999 invånare.
Soliditeten i den sammanställda redovisningen för kommunerna förändrades inte jämfört med 2005 och uppgick 2006 i genomsnitt till 40 procent. Inkluderas pensionsåtagandet uppgick soliditeten 2006 till 18 procent.
Hälso- och sjukvård
Sveriges hälso- och sjukvård har fått positiva omdömen i internationella granskningar beträffande befolkningens hälsotillstånd, hälso- och sjukvårdens kvalitet och valfriheten inom vården. Den svenska hälso- och sjukvården kan dock bli bättre vad gäller ökad tillgänglighet till primärvård, minskade olikheter i vård mellan landstingen samt rehabilitering inom psykiatri och missbrukarvård.
Att åstadkomma kortare väntetider och kortare vårdköer är det som befolkningen anser vara viktigast i det egna landstinget. Enligt mätningar i november 2006 får var tredje patient vänta längre än 90 dagar på behandling.
Socialstyrelsens och den nationella psykiatrisamordnarens rapporter visar att det finns fortsatt stora behov av förbättringar av vård och stöd till personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder.
Äldreomsorg
Det totala antalet äldre som fick hjälp av något slag minskade svagt mellan 2001 och 2005. Antalet personer med hemtjänst ökade medan antalet personer i särskilt boende minskade. Det pågår en utveckling i kommunerna i riktning mot en ökad systematisk verksamhetsuppföljning, vilket är en god grund för utvecklingen av ett enhetligt nationellt system för öppna jämförelser.
Icke verkställda beslut är fortfarande ett problem, liksom avslag trots bedömt behov, främst när det gäller särskilt boende. I vissa ärenden tar det lång tid innan ett beslut verkställs.
Insatser för personer med funktionshinder
Kvaliteten har förbättrats inom handikappomsorgen men det finns områden där brister kvarstår enligt länsstyrelserna. Tillämpningen av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) börjar bli mer enhetlig mellan kommunerna och krav på dokumentation har medfört ett tydligare individperspektiv. Bemanningen har dock blivit lägre i bostäder med särskilt stöd och service.
Huvuddelen av kostnaderna för handikappomsorgen avsåg kostnader för insatser enligt LSS och kommunernas andel av kostnaderna för assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Mest ökade kostnaderna för personlig assistans.
Individ och familjeomsorg
Det har skett en förstärkning av förebyggande och öppna insatser inom barn- och ungdomsvården. Antalet barn och ungdomar med öppenvårdsinsats var ganska konstant under den senaste femårsperioden medan antalet barn och unga som fick heldygnsvård ökade.
Inom missbruksområdet rapporterar länsstyrelserna att många kommuner arbetar för att skapa en sammanhållen och heltäckande vårdkedja och satsar på drogförebyggande och uppsökande insatser. Antalet personer inom missbrukarvården har totalt sett legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. Fler får dock öppna insatser och färre får dygnsvård.
Förskoleverksamhet
Internationella undersökningar framhåller den svenska förskolan som ledande bland världens länder i kvalitetshänseende. Skolverket har kunnat konstatera att förskolornas arbete med barnens utveckling och lärande överlag är av god kvalitet i förhållande till läroplanens mål.
Skolverket följer regelbundet upp hur kommunerna uppfyller kravet på plats utan oskäligt dröjsmål. Den senaste uppföljningen 2005 visar att nästan alla kommuner kunde erbjuda plats inom den utsatta tiden.
Enligt Skolverkets avslutande utvärdering av maxtaxereformen har samtliga kommuner infört maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. En allt högre andel barn var inskrivna i förskolan. Utvecklingen var den motsatta inom familjedaghem, där andelen inskrivna barn minskade.
Grundskola
Av dem som lämnade grundskolan våren 2006 var 89,5 procent behöriga till gymnasieskolan, vilket var en svag ökning jämfört med året innan.
Enligt Skolverket når flickor bättre skolresultat än pojkar inom 15 av totalt 16 ämnen i grundskolan. Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat är lika stora oavsett social eller etnisk bakgrund.
Gymnasieskola
Den genomsnittliga betygspoängen läsåret 2005/06 var oförändrad jämfört med föregående läsår. Av nybörjarelever i årskurs 1 i gymnasieskolan hösten 2003 fick drygt 68 procent slutbetyg inom tre år (inkl. individuella program).
Läsåret 2005/06 uppnådde drygt 89 procent av de elever som fick slutbetyg grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, vilket är en svag ökning jämfört med föregående år.
Vuxenutbildning
Tillgången till kommunal vuxenutbildning har enligt Skolverket varit tillfredställande och de studerande har i stort sett nått goda studieresultat. Verket har dock iakttagit att det förekommer olikheter vad gäller tillgång på vuxenutbildning i landet och hur kommunerna tolkar gällande regelverk. Verket konstaterar också att många kommuner nu har en kommunal vuxenutbildning med flexibla inslag men att det systematiska kvalitetsarbetet baserat på kunskapsförsörjning bör utvecklas i många kommuner.
Introduktion av nyanlända invandrare
I Integrationsverkets årsredovisning för 2005 understryks behovet av strukturella förändringar när det gäller introduktionen av nyanlända invandrare. Ett annat område med behov av insatser är arbetsmarknaden. Flera rapporter har också visat på brister i introduktionen för barn och ungdomar.
Under perioden 2002-2006 tog Sverige emot drygt 70 000 flyktingar eller skyddsbehövande. Integrationsverket hade 2006 slutit överenskommelser med 233 kommuner om introduktionsplatser, vilket har bidragit till att nyanlända flyktingar har kunnat bosätta sig i hela Sverige.
2.5 Revisionens iakttagelser
I juni 2007 överlämnade Riksrevisionen rapporten Regeringens uppföljning av kommunernas ekonomi (dnr Fi2007/5277) till regeringen.
Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i regeringens uppföljning. Redovisningen av kommunernas ekonomiska ställning är alltför snäv och det saknas information om kommunernas beredskap inför framtiden. Riksrevisionen har även funnit brister i uppföljningen av hur kommunallagens (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning efterlevs och otydligheter i regeringens bedömning av kommunernas ekonomi.
Beredningen inom Regeringskansliet av Riksrevisionens rapport har ännu inte påbörjats.
2.6 Politikens inriktning
Utveckling till och med 2010
En utförligare beskrivning av bedömningarna av såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som kommunsektorns finansiella utveckling t.o.m. 2010 ges i Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bilaga 2 Svensk ekonomi. Bedömningen avseende kommunsektorn sammanfattas nedan.
Den skatteunderlagsutveckling som kalkylen baseras på redovisas i tabell 2.3 (se även denna proposition finansplan m.m. avsnitt 6.3.2). Den genomsnittliga kommunalskattesatsen antas vara oförändrad fr.o.m. 2007.
Tabell 2.3 Kommunsektorns skatteunderlag 2005-2010
Procentuell förändring
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Aktuell beräkning
3,8
4,3
5,5
6,1
5,3
4,5
VP 2007
3,8
4,3
4,6
5,4
5,3
4,9
BP 2007
4,1
4,1
4,2
4,6
4,9
Aktuell beräkning, ackumulerad
3,8
8,3
14,2
21,2
27,6
33,3
VP 2007
3,8
8,2
13,2
19,4
25,7
31,9
BP 2007
4,1
8,4
13,0
18,2
24,0
Kommunsektorn redovisade 2006 preliminärt ett överskott som i stort sett var i nivå med det finansiella sparandet och resultatet 2005. Liksom året innan utvecklades inkomsterna relativt starkt under 2006. Den kommunala konsumtionen ökade med drygt två procent i fasta priser (volym).
Tabell 2.4 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor
2006
2007
2008
2009
2010
Inkomster
660
698
736
768
795
Skatter och statsbidrag
exkl. mervärdesskatt 1
569
601
634
662
685
Procent av BNP
20,1
19,9
19,9
19,7
19,4
Övriga inkomster
91
97
101
106
110
Utgifter
649
688
727
761
791
Konsumtion
553
586
620
649
675
Volymökning, procent
2,2
2,1
1,8
0,5
0,7
Övriga utgifter
97
102
107
112
116
Finansiellt sparande
11
10
9
6
3
Procent av BNP
0,4
0,3
0,3
0,2
0,1
Resultat före extraordinära poster
15
11
9
6
4
1 I nationalräkenskaperna redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och offentliga investeringar som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas i tabell 2.4 under övriga inkomster.
I år beräknas inkomstutvecklingen bli något starkare än föregående år. Såväl generella som riktade statsbidrag höjs i år.
Inkomstutvecklingen beräknas stärkas ytterligare 2008. Införandet av en kommunal fastighetsavgift samt effekterna på skatteinkomsterna av ändrade avdragsregler för privat pensionssparande neutraliseras genom en minskning av det generella statsbidraget med totalt cirka 13 miljarder kronor. Bortsett från denna reglering ökar de generella statsbidragen med cirka 5 miljarder kronor. Konsumtions-volymen beräknas öka med cirka två procent per år 2007 och 2008. Konsumtionsutgifterna i löpande priser beräknas därutöver öka förhållandevis kraftigt till följd av nya löneavtal. Det prognostiserade resultatet försämras i år och nästa år. Under 2009 och 2010 antas konsumtionsvolymen öka betydligt lång-sammare. Trots detta försämras resultatet före extraordinära poster ytterligare mot slutet av perioden och beräknas 2010 uppgå till cirka 4 miljarder kronor.
Kommunernas och landstingens prognoser för 2007
Enligt kommunernas och landstingens egna prognoser, baserade på bokslutet för första tertialet 2007, beräknas resultatet före extraordinära poster för 2007 till 7,2 miljarder kronor. Uppgifterna bygger på enkätuppgifter från 275 av 290 kommuner och från samtliga landsting.
Statsbidragen 2008-2010
Mot bakgrund av den utveckling av kommunsektorns finanser som redovisas ovan bedömer regeringen att det generella statsbidraget (anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning) 2009 och 2010 bör ligga kvar på samma nivå som 2008. Tidigare aviserade ökningar av anslagsnivån fr.o.m. 2008 ligger fast.
Utrymmet för den kommunala konsumtionen beräknas minska fram till 2010. Trots en svagare konsumtionsökning beräknas resultatet successivt försämras. Kommunsektorn bedöms därmed få svårare att nå ett överskott som är i nivå med vad som torde motsvara god ekonomisk hushållning. Givet att resultatet inte ska försämras skulle ökningen av konsumtionsvolymen behöva begränsas till cirka en halv procent per år under 2008-2010, vilket torde motsvara de kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen. Ambitionshöjningar av olika slag får därmed åstadkommas genom effektiviseringar.
Regeringen kommer att redovisa en ny bedömning av den kommunalekonomiska utvecklingen i samband med 2008 års ekonomiska vårproposition.
Ökad sysselsättning
Den samhällsekonomiska utvecklingen bestämmer i hög grad förutsättningarna för kommuner och landsting. Samtidigt utgör den kommunala sektorn en betydande del av den svenska ekonomin. Kommunsektorns utgifter motsvarade 2006 cirka 23 procent av BNP. Kommuner och landsting svarar för merparten av den skattefinansierade tjänsteproduktionen. Som en följd av detta utgörs de kommunala utgifterna till cirka 85 procent av konsumtionsutgifter, som till största delen består av utgifter för personal.
Kommuner och landsting finansierar största delen av sina verksamheter med egna skattemedel. Skattehöjningar är dock inte någon långsiktig lösning på hur den kommunala verksamheten ska finansieras. Höjda kommunalskatter kan dels påverka arbetskraftutbudet negativt, dels ge oönskade fördelningspolitiska effekter.
Utrymmet för resursökningar under de närmast kommande åren beräknas bli mer begränsat än vad som varit fallet under de senaste åren. Antalet arbetade timmar antas öka långsammare till följd av att den faktiska BNP-nivån successivt antas närma sig den potentiella nivån. Det är således av stor betydelse för kommunsektorns skatteunderlag hur antalet arbetade timmar utvecklas i näringslivet. En politik som bidrar till ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar bidrar även till att stärka utvecklingen av de kommunala skatteintäkterna.
Ett effektivare resursutnyttjande
Även möjligheterna att utnyttja resurserna effektivare i den kommunala sektorn måste tas till vara så långt som möjligt. Även en måttlig produktivitetsökning har stor betydelse på lång sikt för kommunernas och landstingens möjligheter att klara framtida utmaningar.
Jämförelser, s.k. benchmarking, mellan kommuner respektive landsting är en väg till att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande. Kommuner och landsting kan själva bidra till detta genom att fortsätta och utveckla arbetet med olika former av jämförelser.
För att samtliga kommuner och landsting ska få möjlighet till systematiska jämförelser, har staten och Sveriges Kommuner och Landsting bland annat träffat en överenskommelse om ett nationellt jämförelseprojekt (dnr Fi2006/255). Enligt överenskommelsen bidrar staten med fyra miljoner kronor årligen under 2007-2009. Hittills har drygt 170 kommuner anmält sig till projektet. Målet är att minst 200 kommuner och alla landsting ska delta. Det övergripande målet är att stödja kommuners och landstings arbete med att öka effektiviteten och kvaliteten i sina verksamheter.
Regeringen anser att det går att uppnå högre effektivitet när det gäller utvecklingen av IT om staten och den kommunala sektorn samarbetar. Regeringen avser därför att se över förbättringsmöjligheter i samarbetet med den kommunala sektorn gällande kommunala e-förvaltningsplaner för utveckling, rationaliseringar och medborgarnytta i den offentliga sektorns e-förvaltning. Ur ett förvaltningspolitiskt perspektiv är det dessutom viktigt att frågor relaterade till artikel 8 i tjänstedirektivet1 uppmärksammas av kommuner och landsting. Direktivet ställer krav på att alla tjänstetillstånd ska kunna sökas elektroniskt fr.o.m. den 28 december 2009.
Regeringen har ställt sig bakom den nationella IT-strategin för vård och omsorg (skr. 2005/06:139). Regeringens ambition är att ge medborgarna större möjlighet till delaktighet och självbestämmande inom vård och omsorg genom att förbättra informationsunderlaget.
Det är också av viktigt att det finns aktuella uppgifter av god kvalitet om kommunsektorn. Regeringen avser därför att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av insamling och publicering av statistik om ekonomi, personalförhållanden och vissa verksamheter som rör kommuner och landsting.
God ekonomisk hushållning
Det är av stor vikt att arbetet med mål och riktlinjer för vad som är god ekonomisk hushållning fortsätter. En utmaning i detta sammanhang är att göra en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning såväl ur ett finansiellt som ett verksamhetsperspektiv, liksom att arbeta med både kortsiktiga och långsiktiga mål. Det är upp till varje kommun och landsting att t.ex. sätta av medel för att hantera framtida pensionsutbetalningar. Pensionsutbetalningarna påverkas även av de pensionsförmåner som intjänades före 1998 och som enligt gällande lagstiftning inte redovisas i balansräkningen. Regeringen är medveten om att detta redovisningsförfarande är föremål för viss kritik men har inte nu för avsikt att se över lagstiftningen.
Kommunal fastighetsavgift
Som framgår av denna proposition, finansplan m.m. avsnitt 5.4.1, avser regeringen att föreslå att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en låg kommunal fastighetsavgift. Fastighets-avgiften kommer att beslutas av riksdagen men avgiftsmedlen tillfaller kommunerna. Reformen blir inledningsvis finansiellt neutral för såväl staten som varje enskild kommun genom att statsbidraget sänks med samma belopp som avgiften beräknas ge (se avsnitt 2.7.1).
Införandet av en kommunal fastighetsavgift ger kommunerna högre intäkter fr.o.m. 2009, dels genom att fastighetsavgiften föreslås indexeras, dels genom att taxeringsvärdena förväntas öka. Sammantaget beräknas reformen ge en ökning av kommunernas intäkter med cirka 1,3 miljarder kronor 2009 och med cirka 1,8 miljarder kronor 2010 jämfört med 2008.
Kommunalekonomisk utjämning
En förutsättning för att människor ska kunna ges likvärdiga förutsättningar oavsett var man bor i landet är att kommuner och landsting har förutsättningar att ge sina invånare god och likvärdig utbildning, vård och omsorg. Strukturella och opåverkbara skillnader i förutsättningar mellan kommuner respektive mellan landsting bör därmed om möjligt elimineras. Ett system för utjämning av sådana skillnader bör samtidigt inte motverka, utan i stället främja tillväxt och välfärd.
Vissa förändringar har beslutats avseende systemet för kommunalekonomisk utjämning (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Två nya delmodeller införs den 1 januari 2008 i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen. Därutöver görs uppdateringar av vissa andra delmodeller.
En viktig fråga är huruvida enskilda kommuner och landsting kan påverka det egna skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna. Det har i olika sammanhang framförts att en alltför långtgående inkomstutjämning kan hämma åtgärder i enskilda kommuner och landsting som syftar till ökad tillväxt av skatteintäkterna och sysselsättningen. I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserades att en parlamentarisk utredning ska tillsättas under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, inklusive de ovan nämnda förändringarna som genomförs 2008. Alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv ska utredas. Översynen ska syfta till att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. En metod att uppnå detta kan vara att göra förändringar av den kommunala skattebasen. Utredningen ska även beakta konsekvenser för utjämningssystemet av reformer som påverkar den kommunala sektorn, t.ex. avvecklingen av den statliga fastighetsskatten. Utredningen kommer att tillsättas under 2008. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010. Inkomstutjämningen ska utredas och hanteras med förtur så att ett delbetänkande avseende inkomstutjämningen kan lämnas under 2009.
2.7 Budgetförslag
2.7.1 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tabell 2.5 Anslagsutveckling för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tusental kronor
2006
Utfall
58 129 000
Anslags-
sparande
-4 994
2007
Anslag
70 818 203
Utgifts-
prognos
70 813 208 1
2008
Förslag
62 497 991
2009
Beräknat
62 513 053
2010
Beräknat
62 513 053
1 Till följd av anslagsöverskridanden tidigare år reduceras det belopp som utbetalas under 2007 med 4 995 000 kronor.
Anslaget används för att ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar samt som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Inom ramen för anslaget redovisas de bidrag och avgifter som omfattas av lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning (se tabell 2.7). Anslaget är uppdelat i två anslagsposter, en avseende bidrag till och avgifter från kommuner samt en avseende bidrag till och avgifter från landsting. De avgifter som betalas av kommuner och landsting till staten redovisas som inkomster under anslaget, som därmed är nettoberäknat. De bidrag som betalas ut från anslaget uppgår 2007 till totalt 82 084 miljoner kronor och avgifterna till 11 271 miljoner kronor, vilket ger ett nettobelopp om 70 813 miljoner kronor.
I tabell 2.6 redovisas de förändringar som påverkar ramen för respektive anslagspost i förhållande till nivån 2007.
Tillskott och överföringar till och från andra anslag
Anslaget föreslås ökas med 5 000 miljoner kronor fr.o.m. 2008 i enlighet med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2006. Ökningen fördelas med 3 500 miljoner kronor på kommunerna och 1 500 miljoner kronor på landstingen.
Nivån på anslaget har med anledning av den nationella vårdgarantin tidigare ökats med 500 miljoner kronor. Av samma anledning har anslaget tillfälligt ökats med ytterligare 250 miljoner kronor 2007. Anslaget minskas av denna anledning med 250 miljoner kronor fr.o.m. 2008.
År 2007 minskades anslaget tillfälligt med 125 miljoner kronor för att finansiera ett tillfälligt bidrag till vissa kommuner på grund av vissa uppdateringar i LSS-utjämningen inför 2007. Anslagsnivån återställs fr.o.m. 2008 och höjs därmed med 125 miljoner kronor.
Anslaget har tillfälligt ökats med 50 miljoner kronor för 2006 och 2007 med anledning av problem rörande kommunernas möjligheter att ge s.k. gömda barn undervisning. I avvaktan på beredningen av de förslag som lämnats i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) föreslås denna tillfälliga ökning göras även för 2008. Anslaget minskas därmed med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2009.
Anslaget föreslås minskas med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget 1:3 Statskontoret inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med anledning av att regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
I socialtjänstlagen (2001:453) infördes den 1 juli 2006 rapporteringsskyldighet för kommunerna av ej verkställda gynnande beslut (prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301). Med anledning av detta ökades anslaget med 18 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Anslaget ökades 2007 dessutom engångsvis med ytterligare 9 miljoner kronor avseende andra halvåret 2006 och minskas därför med 9 miljoner kronor 2008.
Viss grundläggande samhällsinformation ska inte längre ges inom ramen för svenska för invandrare (prop. 2005/06:148, bet. 2005/06:UbU22, rskr. 2005/06:313). Informationen ska dock fortfarande lämnas av kommunerna, varför de har kompenserats för den merkostnad som detta medför genom en ökning av anslaget med 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2006. Anslaget ökades därför engångsvis med ytterligare 1,75 miljoner kronor avseende andra halvåret 2006. Av denna anledning minskas anslaget med motsvarande belopp 2008.
Till följd av förändringar rörande ingripanden mot unga lagöverträdare (prop. 2005/06:165, bet. 2005/06:JuU34, rskr. 2005/06:294) ökades anslaget 2007 med 60 miljoner kronor och ökas i enlighet med vad som tidigare aviserats med ytterligare 26 miljoner kronor fr.o.m. 2008.
Regeringen föreslår i denna proposition en ändring i socialtjänstlagen som innebär att hemmavarande barns och hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete upp till ett halvt prisbasbelopp per år inte ska beaktas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen bedömer att kostnaderna för kommunerna ökar med 30 miljoner kronor, varför anslaget ökas med motsvarande belopp.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler har föranlett behov av lagändringar. En proposition med förslag till lagändringar med anledning av direktivet avses lämnas till riksdagen vid årsskiftet 2007/08. Kostnaderna för landstingen för genomförandet i Sverige av de krav direktiven ställer beräknas till 119 miljoner kronor per år under tio år. Nivån på anslaget höjs därför med 119 miljoner kronor per år under perioden 2008-2017.
Reglering av underskott i LSS-utjämningen
Enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sker finansieringen av de införanderegler som tillämpas under åren 2004-2008 genom att de kommuner som är berättigade till bidrag får avstå en del av bidraget till förmån för de kommuner som får en reducerad avgift. Enligt införandereglerna kommer summan av bidragen för utjämningen att överstiga summan av avgifterna. Regleringen av mellanskillnaden sker genom en motsvarande minskning av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning. Regleringen görs med ett års eftersläpning.
År 2006 var de sammanlagda bidragen 106,6 miljoner kronor högre än de sammanlagda avgifterna vilket har reglerats genom en engångsvis minskning av anslaget 2007 med motsvarande belopp. År 2008 ökas därför anslagsnivån med 106,6 miljoner kronor till följd av detta.
År 2007 beräknas bidragen överstiga avgifterna med 65,1 miljoner kronor och därför minskas anslaget 2008 med 65,1 miljoner kronor.
Övriga ekonomiska regleringar
Övriga ekonomiska regleringar avser bl.a. neutralisering av effekter av statliga beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed skatteintäkterna för kommuner respektive landsting.
Som framgår av denna proposition, finansplan m.m. avsnitt 5.4.1, avser regeringen att föreslå
Tabell 2.6 Tillskott, ekonomiska regleringar m.m., anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Miljoner kronor
Kommuner budget 2008
Kommuner beräknat 2009
Kommuner beräknat 2010
Landsting budget 2008
Landsting beräknat 2009
Landsting beräknat 2010
Anvisat för 2007
55 161
55 161
55 161
15 657
15 657
15 657
Tillskott, BP 2006
3 500
3 500
3 500
1 500
1 500
1 500
Förstärkning av vårdgarantin 2007
-250
-250
-250
Från anslaget 48:2 (tillfälligt LSS-bidrag 2007)
125
125
125
Tidsbegränsat tillskott 2006-2008 avseende asylsökande barn
-50
-50
Till anslaget 1:3 Statskontoret
-3
-3
-3
-1
-1
-1
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut
-9
-9
-9
Samhällsinformation
-2
-2
-2
Unga lagöverträdare
26
26
26
Feriearbetande ungdomar
30
30
30
Normer för dokumentation m.m. av mänskliga vävnader och celler
119
119
119
LSS-utjämning
Reglering av underskott LSS-utjämning 2006
107
107
107
LSS-utjämning
Reglering av underskott LSS-utjämning 2007
-65
Övriga ekonomiska regleringar
Kommunal fastighetsavgift
-12 060
-12 060
-12 060
Sänkt avdragsrätt för pensionssparande
-590
-590
-590
-310
-310
-310
Förhöjt regionalt grundavdrag 2006
-350
-350
-350
-156
-156
-156
Utjämningsbelopp Danmark-Sverige
45
45
45
24
24
24
Summa
45 915
45 930
45 930
16 583
16 583
16 583
att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en låg kommunal fastighetsavgift. Införandet av en kommunal fastighetsavgift bör regleras genom en minskning av anslaget med ett belopp som motsvarar summan av den beräknade kommunala fastighetsavgiften 2008. Förslag om reglering måste därmed ingå i budgetpropositionen för 2008. Anslaget föreslås därför minskas med 12 060 miljoner kronor 2008.
Regeringen föreslår i denna proposition att anslaget ska minskas med 900 miljoner kronor till följd av att avdragsrätten för pensionssparande sänks, vilket ökar skatteintäkterna med motsvarande belopp.
Ett förhöjt regionalt grundavdrag infördes fr.o.m. inkomståret 2006 inom stödområde A (prop. 2005/06:163, bet. 2005/06:SkU23, rskr. 2005/06:289), men avskaffades fr.o.m. 2007. Anslaget ökades dock engångsvis med 506 miljoner kronor 2007 för att kompensera kommuner och landsting för intäktsbortfallet 2006. Av denna anledning minskas anslaget 2008 med 506 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor för kommunerna och 156 miljoner kronor för landstingen.
Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr. 2003/04:269). Avtalet innehåller bestämmelser om det system för utjämning som Sverige och Danmark ska tillämpa beträffande skatt som tas ut av skattskyldiga som pendlar över Öresund. Det utjämningsbelopp som regleras i artikel 6 i avtalet bör, i det fall ett nettobelopp ska betalas av Danmark till Sverige, tillföras samtliga kommuner respektive landsting med ett enhetligt belopp per invånare. Skälet är att minskningen av skatteintäkterna till följd av s.k. gränsgångare fördelas på hela kommun- och landstingskollektiven via det kommunala utjämningssystemet (inkomstutjämningen). Anslaget föreslås med anledning av detta att 2008 ökas med 69 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor för kommunerna och 24 miljoner kronor för landstingen. År 2009 och 2010 beräknas anslaget preliminärt ökas med samma belopp som 2008.
Ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting
Kommuner och landsting kan hos Skatteverket ansöka om ersättning för kostnader för mervärdesskatten avseende icke mervärdesskattepliktig verksamhet m.m. År 2003 infördes en statlig finansiering av dessa ersättningar, samtidigt som statsbidragen minskades i motsvarande grad (prop. 2001/02:112, bet. 2001/02:FiU17, rskr. 2001/02:296). Vid bedömning av kommunsektorns behov av statsbidrag bör utvecklingen av dessa ersättningar beaktas.
Under 2003 och 2004 var ökningstakten cirka 1 procent per år för att 2005 öka markant till 5,3 procent. År 2006 ökade utbetalningarna med 7 procent eller 2 385 miljoner kronor. Under perioden januari-augusti 2007 uppgick utbetalningarna till sammanlagt 26 775 miljoner kronor, vilket är 8,7 procent mer än motsvarande period 2006. Orsaken till de senaste årens ökningar är att kommunernas och landstingens utgifter för köp av materiel och tjänster samt investeringsutgifter har ökat.
Kommunalt sysselsättningsstöd
Det tillfälliga kommunala sysselsättningsstöd, som infördes 2002 (prop. 2001/02:95, bet. 2001/02:FiU26, rskr. 2001/02:198) och som förlängdes flera gånger, har redovisats som en skatteutgift med anknytning till utgiftsområdet. Sysselsättningsstödet krediterades, efter ansökan hos Skatteverket, kommunernas och lands-
tingens skattekonton. Stödet har upphört 2007. I stället har anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning ökats med 7 000 miljoner kronor fr.o.m. 2007, vilket motsvarar den beräknade ramen för stödet 2006.
För 2006 beviljades totalt 6 915 miljoner kronor i stöd, dvs. något mindre än ramen. Under 2002-2006 har kommuner och landsting beviljats totalt 27 732 miljoner kronor i tillfälligt sysselsättningsstöd, vilket är 2 032 miljoner kronor mer än den beräknade ramen på 25 700 miljoner kronor för stödet under perioden.
Specificering av anslaget
I tabell 2.7 redovisas en prognos för 2008-2010 för de bidrag och avgifter som ingår i anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning. För 2008 beslutar Skatteverket senast den 20 januari 2008 preliminärt om bidrag respektive avgifter. Senast den 15 april 2008 fastställs bidrag respektive avgifter för varje kommun och varje landsting.
Beloppen avseende bidrag och avgifter avseende inkomst- och kostnadsutjämningen samt strukturbidraget och införandebidraget styrs av de regler för beräkningarna som anges i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Respektive anslagspost minskas med delsumman avseende dessa bidrag och avgifter. Mellanskillnaden regleras i form av ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift, som fördelas med ett enhetligt belopp per invånare för kommunerna respektive landstingen.
Tabell 2.7 Specificering av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Miljoner kronor
Kommuner budget 2008
Kommunerna beräknat 2009
Kommunerna beräknat 2010
Landstingen budget 2008
Landsting beräknat 2009
Landsting beräknat 2010
Inkomstutjämningsbidrag
51 813
54 559
57 014
16 984
17 884
18 689
Inkomstutjämningsavgift
-3 540
-3 727
-3 895
-2 101
-2 212
-2 311
Kostnadsutjämningsbidrag
4 855
4 855
4 855
1 166
1 166
1 166
Kostnadsutjämningsavgift
-4 862
-4 862
-4 862
-1 168
-1 168
-1 168
Strukturbidrag
1 533
1 533
1 533
658
658
658
Införandebidrag
308
192
90
171
117
53
Delsumma
50 107
52 550
54 735
15 710
16 445
17 086
Regleringsbidrag
873
138
Regleringsavgift
-4 192
-6 620
-8 805
-503
Summa anslagspost
45 915
45 930
45 930
16 583
16 583
16 583
Regeringens överväganden
Tabell 2.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007
70 818 203
70 818 203
70 818 203
Förändring till följd av:
Beslut
-8 320 212
-8 305 150
-8 305 150
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
62 497 991
62 513 053
62 513 053
Mot bakgrund av vad som ovan redovisas föreslår regeringen att det för 2008 anvisas 62 497 991 000 kronor under anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning. För 2009 beräknas anslaget till 62 513 053 000 kronor och 2010 till 62 513 053 000 kronor.
2.7.2 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Tabell 2.9 Anslagsutveckling för anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Tusental kronor
2006
Utfall
1 898 145
Anslags-
sparande
1
2007
Anslag
2 138 470
1
Utgifts-
prognos
2 137 549
2008
Förslag
2 013 470
2009
Beräknat
2 013 470
2010
Beräknat
2 013 470
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för LSS-kostnader som betalas av kommuner till staten. Systemet har samma principiella uppbyggnad som kostnadsutjämningen i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Avgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida och uppgår 2007 till totalt 1 949 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor mindre än bidraget. Beloppet regleras 2008 genom en motsvarande minskning av anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.
Anslaget har 2007 tillfälligt ökats med 125 miljoner kronor avseende ett bidrag till vissa kommuner för vilka intäkterna minskade till följd av uppdateringar av beräkningsunderlaget inför 2007.
Regeringens överväganden
Tabell 2.10 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
2 023 146
2 023 146
2 023 146
Förändring till följd av:
Beslut
-9 676
-9 676
-9 676
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
2 013 470
2 013 470
2 013 470
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
I budgetpropositionen för 2007 anvisades 2 023 146 000 kronor under anslaget. På tilläggsbudgeten för 2007 anvisades ytterligare 115 324 000 kronor.
Regeringen föreslår att det för 2008 anvisas 2 013 470 000 kronor under anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. För 2009 beräknas anslaget till 2 013 470 000 kronor och för 2010 till 2 013 470 000 kronor.
2.7.3 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
Tabell 2.11 Anslagsutveckling för anslaget 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
Tusental kronor
2006
Utfall
3 750
Anslags-
sparande
0
2007
Anslag
8 050
1
Utgifts-
prognos
8 050
2008
Förslag
8 050
2009
Beräknat
8 050
2010
Beräknat
4 050
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Ändamålet för anslaget är att finansiera statens bidrag till två ideella föreningar, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Åren 2007-2009 finansieras dessutom statens bidrag till ett nationellt jämförelseprojekt med medel från anslaget.
Rådet för kommunal redovisning
Rådet för kommunal redovisning är en ideell förening för normbildning i kommunala redovisningsfrågor med uppgift att främja god redovisningssed i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Medlemmar i rådet är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa har i avtal förbundit sig att stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med vissa belopp årligen. Parterna finansierar fr.o.m. 2006 vardera hälften av verksamheten. Andelarna uppgår enligt avtalet till vardera högst 1 050 000 kronor per år.
Rådet för kommunal redovisning har i en skrivelse i maj 2007 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) avseende statens åtagande anhållit om bidrag för 2008 med 1 050 000 kronor (dnr Fi2007/4071).
Rådet för främjande av kommunala analyser
År 2005 bildades den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser. Medlemmar i föreningen är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Rådet har till huvuduppgift att vidareutveckla en kommunal databas. Därutöver ska föreningen stödja uppföljningen av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting samt stimulera till jämförelser mellan kommuner respektive landsting. Vidare ska föreningen marknadsföra databasen, utveckla befintliga nyckeltal, ta fram nyckeltal för verksamhetsområden som saknar sådana, kvalitetssäkra de nyckeltal som presenteras i databasen samt vidareutveckla statistiken i samverkan med de statistikansvariga myndigheterna.
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har i avtalet förbundit sig att årligen stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med högst 3 miljoner kronor vardera, dvs. sammanlagt med högst 6 miljoner kronor årligen.
Rådet för främjande av kommunala analyser har i en skrivelse i augusti 2007 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) avseende statens åtagande, anhållit om bidrag för 2008 med 3 miljoner kronor (dnr Fi2007/6261).
Ett nationellt jämförelseprojekt
För perioden 2007-2009 har staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffat en överenskommelse om att genomföra ett nationellt jämförelseprojekt. Statens bidrag till projektet uppgår till högst 4 miljoner kronor årligen, dvs. totalt 12 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 2.12 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.
Tusental kronor
2008
2009
2010
Anvisat 2007 1
8 050
8 050
8 050
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-4 000
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
8 050
8 050
4 050
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Regeringen föreslår att det för 2008 anvisas 8 050 000 kronor under anslaget 48:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. För 2009 beräknas anslaget till 8 050 000 kronor och för 2010 till 4 050 000 kronor.
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.
??
??
??
20
20
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
2
3
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 25
20
19