Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008 Prop. 2007/08:11 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 oktober 2007 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till lagstiftning i olika frågor på främst punktskatteområdet, som aviserats i budgetpropositionen för 2008. Det rör sig på energi- och miljöskatteområdet om följande åtgärder: höjning av koldioxidskatten med 6 öre per kg koldioxid, höjning av energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 med 20 öre per liter, höjning av avdraget för resor till och från arbetet samt tjänsteresor, uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering), sänkning av fordonsskatten för dieselpersonbilar, höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar och bussar, sänkning av gränserna för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el från 1 000 kronor till 500 kronor samt vid uppnådd gräns återbetalning av hela beloppet, höjning av den nuvarande återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner för att kompensera för höjningen av energiskatten på diesel, sänkning av energiskatten med 3 öre per kWh för el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige samt höjning av elproduktionsskatterna (höjning av fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,7 procent till 2,2 procent samt höjning av skatten på termisk effekt i kärnkraftverk med 24 procent till 12 648 kronor per megawatt och månad). På alkoholskatteområdet föreslås en höjning av skatten på öl från 1,47 kronor till 1,66 kronor per volymprocent och liter och en sänkning av skatten på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl från 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. I fråga om tobaksbeskattningen föreslås att styckeskatten på cigaretter höjs med 3 öre från 28 öre till 31 öre per cigarett, att skatten på röktobak höjs från 975 kronor till 1 560 kronor per kg samt att skatten på snus höjs från 246 kronor till 336 kronor per kg. Vidare föreslås att beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Slovenien ska upphöra att gälla. Det föreslås också att lotteriskatten ska sänkas från 36 procent till 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Förslagen föranleder ändringar i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2000:466) om termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror, lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar, vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt 9 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 10 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 11 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt 13 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 15 2.7 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 28 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 30 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror 31 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007?2011 års taxeringar 33 2.11 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) 34 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt 35 3 Ärendet och dess beredning 38 4 Energi- och miljöbeskattning 38 4.1 Höjd koldioxidskatt 38 4.2 Höjd energiskatt på diesel 40 4.3 Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor 43 4.4 Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering) 44 4.5 Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar 46 4.6 Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och lätta bussar 49 4.7 Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket 50 4.8 Sänkt energiskatt på el i norra Sverige 52 4.9 Höjda elproduktionsskatter 53 5 Övriga punktskattefrågor 54 5.1 Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl 54 5.2 Höjd tobaksskatt 56 5.3 Sänkt lotteriskatt 58 6 Offentligfinansiella effekter 59 7 Författningskommentar 60 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 60 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt 60 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 60 7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 60 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt 61 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 61 7.7 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 63 7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 63 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror 63 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007?2011 års taxeringar 64 7.11 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) 64 7.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt 64 Bilaga 1 Promemorians lagförslag 65 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 97 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 98 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 2. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt, 3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 4. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 5. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 8. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, 9. lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror, 10. lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar, 11. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 12. lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt . 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhusenhet, bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhus på lantbruksenhet, 75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,4 procent av: taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd, c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk, e) 1,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, e) 1,7 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits. För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske. Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, ska någon nedsättning dock inte ske. Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset. Om fastighetsskatt ska beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket ska såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset. Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse2. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt Härigenom föreskrivs att 1 b § lagen (1991:1482) om lotteriskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 b §1 Lotteriskatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Lotteriskatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Vid bestämmande av behållningen av sådant utländskt lotteri som avses i 1 § andra stycket skall endast insatser och vinster som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. Motsvarande gäller för svenskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagande sker via en utländsk trav- eller galopporganisation. Vid bestämmande av behållningen av sådant utländskt lotteri som avses i 1 § andra stycket ska endast insatser och vinster som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. Motsvarande gäller för svenskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagande sker via en utländsk trav- eller galopporganisation. Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 4 kap. 3 §1 Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 31 kr/liter starköl 3 kr/liter 14 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 158 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck röktobak 428 kr/kg 1 350 kr/kg snus 104 kr/kg 471 kr/kg Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 30 kr/liter starköl 3 kr/liter 16 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 172 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 132 kr/kg snus 104 kr/kg 614 kr/kg Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfarandet övergång till fri omsättning. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 35 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt på cigaretter tas ut med 28 öre per styck och 39,2 procent av detaljhandelspriset. Skatt skall dock lägst tas ut med 100 procent av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin (minimipunktskatt). Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören skall senast den 31 oktober varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som för det nästkommande kalenderåret skall tas ut enligt andra meningen. För år 2007 skall dock minimipunktskatten fastställas till 1 krona och 14 öre per cigarett. Skatt på cigaretter tas ut med 31 öre per styck och 39,2 procent av detaljhandelspriset. Skatt ska dock lägst tas ut med 100 procent av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin (minimipunktskatt). Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 oktober varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som för det nästkommande kalenderåret ska tas ut enligt andra meningen. För år 2008 ska dock minimipunktskatten fastställas till 1 krona och 24 öre per cigarett. Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett. 8 §2 Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 12 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 975 kronor per kilogram. Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 12 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 560 kronor per kilogram. 35 §3 Skatt på snus tas ut med 246 kronor per kilogram och på tuggtobak med 402 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 336 kronor per kilogram och på tuggtobak med 402 kronor per kilogram. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs att 2-4 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt skall betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent. Skatt ska betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent. Skatt skall även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent. Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent. Skatt tas ut per liter med 1,47 kronor för varje volymprocent alkohol. Skatt tas ut per liter med 1,66 kronor för varje volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. 3 §2 Skatt skall betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och Skatt ska betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och 1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser. Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 7,58 kronor, drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 11,20 kronor, drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15,41 kronor, drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 22,08 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 21,58 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent med 45,17 kronor. För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. 4 §3 Skatt skall betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 7,58 kronor, drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 11,20 kronor, drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15.41 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15,41 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 22,08 kronor. drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 21,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 4 a och 10 §§, 6 a kap. 1 §, 9 kap. 7 och 8 §§ samt 11 kap. 3 och 12 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 2 kap. 1 §1 Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 31, 2710 11 41, 2710 11 45 eller 2710 11 49 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 - motorbensin - alkylatbensin 2 kr 90 öre per liter 1 kr 30 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 6 öre per liter 3 kr 46 öre per liter b) miljöklass 2 2 kr 93 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 9 öre per liter 2. 2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 61 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 77 öre per liter 3. 2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41- 2710 19 49 eller 2710 19 61-2710 19 69 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märkämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 750 kr per m3 2 663 kr per m3 3 413 kr per m3 b) inte har försetts med märkämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 057 kr per m3 2 663 kr per m3 3 720 kr per m3 miljöklass 2 1 306 kr per m3 2 663 kr per m3 3 969 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 633 kr per m3 2 663 kr per m3 4 296 kr per m3 4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 378 kr per 1 000 kg 1 378 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 147 kr per 1 000 kg 2 801 kr per 1 000 kg 2 948 kr per 1 000 kg 5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 133 kr per 1 000 m3 1 133 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 243 kr per 1 000 m3 1 994 kr per 1 000 m3 2 237 kr per 1 000 m3 6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 319 kr per 1 000 kg 2 317 kr per 1 000 kg 2 636 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 31, 2710 11 41, 2710 11 45 eller 2710 11 49 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 - motorbensin - alkylatbensin 2 kr 95 öre per liter 1 kr 32 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 5 kr 29 öre per liter 3 kr 66 öre per liter b) miljöklass 2 2 kr 98 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 5 kr 32 öre per liter 2. 2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 68 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 6 kr 2 öre per liter 3. 2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41- 2710 19 49 eller 2710 19 61-2710 19 69 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 764 kr per m3 2 883 kr per m3 3 647 kr per m3 b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 277 kr per m3 2 883 kr per m3 4 160 kr per m3 miljöklass 2 1 530 kr per m3 2 883 kr per m3 4 413 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 663 kr per m3 2 883 kr per m3 4 546 kr per m3 4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 584 kr per 1 000 kg 1 584 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 150 kr per 1 000 kg 3 033 kr per 1 000 kg 3 183 kr per 1 000 kg 5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 282 kr per 1 000 m3 1 282 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 247 kr per 1 000 m3 2 159 kr per 1 000 m3 2 406 kr per 1 000 m3 6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 325 kr per 1 000 kg 2 509 kr per 1 000 kg 2 834 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a §2 Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken, om avfallet förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i därmed jämförligt hushållsavfall som förts in till Sverige från ett annat land. Energiskatt och koldioxidskatt ska betalas även för fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken, om avfallet förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i därmed jämförligt hushållsavfall som förts in till Sverige från ett annat land. Mängden fossilt kol skall anses utgöra 12,6 viktprocent av hushållsavfallet. Mängden fossilt kol ska anses utgöra 12,6 viktprocent av hushållsavfallet. Energiskatt skall betalas med 152 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol och koldioxidskatt med 3 426 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol. Energiskatt ska betalas med 155 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol och koldioxidskatt med 3 709 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i tredje stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i tredje stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. 10 §3 För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 och 4 a §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2006. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 och 4 a §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2007. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Nuvarande lydelse 6 a kap. 1 §4 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning a) för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent b) i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl 100 procent 100 procent 100 procent c) i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31) 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 19 21) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent 7. Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent - 8. - - - - 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 14. Förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b - 77 procent - 15. Förbrukning i yrkesmässig skogsbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar, om förbrukning sker före den 1 januari 2007 i Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 23 procent - 16. Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras 100 procent 100 procent 100 procent Föreslagen lydelse 6 a kap. 1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning a) för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent b) i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl 100 procent 100 procent 100 procent c) i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31) 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 19 21) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent 7. Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent - 8. - - - - 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 14. Förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b - 79 procent - 15. - - - - 16. Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras 100 procent 100 procent 100 procent Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 7 §5 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 och 15 skall dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 ska dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. 8 §6 Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till a) minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och b) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 eller 15 får dock återbetalning endast göras för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 1 000 kronor per kalenderår. Sådan återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 15 medges inte med större belopp än vad som är förenligt med kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. Det totala stödet enligt den förordningen får inte överstiga 100 000 euro under en treårsperiod. 11 kap. 3 §7 Energiskatten utgör 1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, 2. 20,4 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, och 2. 17,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, och 3. 26,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. 3. 27,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören ska dock avrundas till hela tiondels ören. 12 §8 Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften. Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger 1 000 kronor per kalenderår. Ansökan om återbetalning ska omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Ansökan om återbetalning av energiskatt ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.7 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5, 27 och 29 §§ samt 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 5 §1 Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. 27 §2 Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år. Avdrag skall göras med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Avdrag skall göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt skall också dras av. 29 §3 För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. 16 kap. 27 §4 Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatten utgör för varje kalendermånad 10 200 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. 5 §2 Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 335 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 En enskild person som har förvärvat och som själv för sitt eller sin familjs personliga bruk till Sverige transporterar 1. cigaretter från Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien eller Ungern, 2. cigaretter eller röktobak från Estland, eller 3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien skall, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 14 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och 975 kronor/kg för röktobak. 3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien ska, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 24 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och 1 560 kronor/kg för röktobak. I denna lag förstås med cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. Skatt enligt första stycket skall tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §. Skatt enligt första stycket ska tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §. Nuvarande lydelse 2 §2 Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de övergångsperioder som anges i följande uppställning. Medlemsstat Produkter Övergångsperiodens slut Tjeckien 200 cigaretter eller 31 december 2007 100 cigariller eller 31 december 2006 50 cigarrer eller 31 december 2006 250 gram röktobak 31 december 2006 Slovenien 200 cigaretter 31 december 2007 Polen 200 cigaretter 31 december 2008 Slovakien 200 cigaretter 31 december 2008 Ungern 200 cigaretter 31 december 2008 Bulgarien 200 cigaretter 31 december 2009 Estland 200 cigaretter eller 250 gram röktobak 31 december 2009 31 december 2009 Lettland 200 cigaretter 31 december 2009 Litauen 200 cigaretter 31 december 2009 Rumänien 200 cigaretter 31 december 2009 En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). Föreslagen lydelse 2 § Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de övergångsperioder som anges i följande uppställning. Medlemsstat Produkter Övergångsperiodens slut Tjeckien 200 cigaretter eller 31 december 2007 100 cigariller eller 31 december 2006 50 cigarrer eller 31 december 2006 250 gram röktobak 31 december 2006 Slovenien 200 cigaretter 30 juni 2007 Polen 200 cigaretter 31 december 2008 Slovakien 200 cigaretter 31 december 2008 Ungern 200 cigaretter 31 december 2008 Bulgarien 200 cigaretter 31 december 2009 Estland 200 cigaretter eller 250 gram röktobak 31 december 2009 31 december 2009 Lettland 200 cigaretter 31 december 2009 Litauen 200 cigaretter 31 december 2009 Rumänien 200 cigaretter 31 december 2009 En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2008. 3. Äldre bestämmelser avseende Slovenien ska dock inte gälla för tid från och med den 1 juli 2007. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007?2011 års taxeringar Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007-2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk skall, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 1,7 % av taxeringsvärdet. Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007-2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk ska, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 2,2 % av taxeringsvärdet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet. 2.11 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 §1 För personbilar som kan drivas med dieselolja skall summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5. För personbilar som kan drivas med dieselolja och som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007 ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,3. För personbilar som kan drivas med dieselolja och som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007 ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,15. För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, skall fordonsskatten minskas med 6 000 kronor. För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska fordonsskatten minskas med 6 000 kronor. Skatteminskningen avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december 2012. Skatteminskningen i tredje stycket avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december 2012. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Bilaga Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen A Personbilar klass I 1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 - 900 720 0 901 - 903 183 2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 - 900 2 290 0 901 - 2 870 580 B Lätta bussar 1. Lätta bussar som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 771 51 1 601 - 3 000 963 90 3 001 - 3 500 2 205 0 2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 - 1 600 1 613 0 1 601 - 3 000 1 736 123 3 001 - 3 500 3 461 0 C Lätta lastbilar och personbilar klass II 1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 771 51 1 601 - 3 000 963 90 3 001 - 2 205 0 2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0 - 1 600 1 613 0 1 601 - 3 000 1 736 123 3 001 - 3 461 0 Föreslagen lydelse Bilaga Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen A Personbilar klass I 1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 - 900 720 0 901 - 903 183 2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 - 900 2 187 0 901 - 2 741 554 B Lätta bussar 1. Lätta bussar som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 903 164 1 601 - 3 000 1 396 129 3 001 - 3 500 3 197 0 2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 2 187 0 1 301 - 1 600 2 339 59 1 601 - 3 000 2 517 178 3 001 - 3 500 5 018 0 C Lätta lastbilar och personbilar klass II 1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 903 164 1 601 - 3 000 1 396 129 3 001 - 3 197 0 2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 2 187 0 1 301 - 1 600 2 339 59 1 601 - 3 000 2 517 178 3 001 - 5 018 0 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 3 Ärendet och dess beredning Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 aviserat förslag om ett antal åtgärder på skatteområdet. I denna proposition återkommer regeringen till riksdagen med lagförslag i fråga om de åtgärder som avser främst punktskatteområdet och rör energi- och miljö-, alkohol-, tobaks- och lotteribeskattningen (jfr prop. 2007/08:1, volym 1, avsnitt 5.2.3, 5.4.4, 5.6.2, 5.6.4?5.6.9, 5.6.11, 5.7.1?5.7.2 och 5.7.4). De frågor som behandlas i propositionen har tagits upp i en promemoria som har utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2007/7046). Den korta remisstiden, en vecka, har kritiserats av Institutet för tillväxtpolitiska studier, Gröna bilister, Projekt Basindustririket och Svenskt Näringsliv. Regeringen vill härvid framhålla att de förslag som läggs fram i denna proposition aviserats i budgetpropositionen för 2008 och därför bör behandlas av riksdagen i anslutning till denna. Mot denna bakgrund har en längre remisstid inte varit möjlig. Statsstödsaspekter Kommissionen har från statsstödssynpunkt godkänt sänkningen av energiskatten på el i norra Sverige (EUT C 173, 26.7.2007, s. 1). Övriga frågor som behandlas i propositionen bedöms inte medföra sådana ändringar att gemenskapsrättens regler om statsstöd aktualiseras. Någon anmälan till kommissionen för statsstödsgranskning behövs alltså inte i dessa delar. Lagrådet Enligt regeringens mening är samtliga lagförslag som lämnas i denna proposition författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Energi- och miljöbeskattning 4.1 Höjd koldioxidskatt Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg koldioxid. Den procentuella koldioxidskattenedsättningen om 79 procent av den generella nivån behålls för bränslen som förbrukas i stationära motorer eller för uppvärmning inom industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Höjningen om 6 öre motsvarar för dessa sektorer därför drygt 1 öre, allt per kg koldioxid. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Statens energimyndighet och Vägverket tillstyrker förslaget. Vägverket påpekar dock att det krävs kraftfullare åtgärder för att etappmålet för transportsektorns utsläpp av koldioxid ska kunna nås. Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar höjningen, men påpekar att den endast bör ses som ett första steg och att långt kraftigare skattehöjningar krävs framöver för att minska de svenska koldioxidutsläppen. Gröna Bilister och Miljöfordon Syd anser att koldioxidskatten bör höjas väsentligt mycket mer än vad som föreslagits, eftersom den föreslagna höjningen är alltför liten för att få någon egentlig styrande effekt på utsläppen av koldioxid. Lantbrukarnas Riksförbund anser att effekterna av skattehöjningen är hanterbara, men påpekar vikten av att skattehöjningar på energi i Sverige inte sker snabbare än i andra EG-länder. Projektet Basindustririket understryker behovet av att ge industrin långsiktiga spelregler och motsätter sig därför skattehöjningen. Svenska Gasföreningen anser att ingen skattehöjning eller i vart fall en reducerad sådan bör ske för gasol och naturgas för fordonsdrift, i syfte att även i fortsättningen genom skattesystemet stimulera en övergång till alternativa bränslen inom fordonssektorn. Svensk Fjärrvärme och Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget eftersom Sverige är ett land med mycket små koldioxidutsläpp och förslaget kommer att få mycket liten inverkan på minskade utsläpp av koldioxid. Svenskt Näringsliv menar att en större effekt på de globala koldioxidutsläppen kan uppnås genom satsningar på åtgärder i andra länder. Verket för näringslivsutveckling menar att en väsentlig brist i promemorian är att en analys av effekterna för näringslivet saknas. Bil Sweden avstyrker skattehöjningen, eftersom priset på koldioxidsutsläpp genom dagens koldioxidskattenivå redan överstiger vad som krävs för att klara klimatmålen under antagande om en global kostnadseffektiv politik. Svenska Bussbranschens Riksförbund avstyrker att skattehöjningen ska omfatta diesel som används i busstrafik, eftersom en sådan höjning motverkar målet att öka andelen kollektivtrafikresenärer. Sveriges Åkeriföretag avstyrker en skattehöjning på diesel, eftersom detta leder till en försämrad konkurrenssituationen för den svenska åkerinäringen och endast i ringa mån till minskad miljöpåverkan då alternativ saknas till lastbilstransporter. Vidare har Statens energimyndighet, Projektet Basindustririket, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Gasföreningen och Svenskt Näringsliv lämnat synpunkter på det i budgetpropositionen för 2008 aviserade förslaget om sänkt koldioxidskatt på bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Skälen för regeringens förslag: Energibeskattningen har en stor roll i den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. Åtgärder krävs såväl på samordnad internationell nivå som genom nationella svenska initiativ. Koldioxidskatten är viktig för att minska förbrukningen av fossila bränslen och därigenom koldioxidutsläppen. I syfte att förbättra miljöstyrningen anser regeringen därför vid en samlad bedömning att den generella koldioxidskattenivån bör höjas med belopp som motsvarar 6 öre per kg koldioxid. Efter höjningen kommer koldioxidskatten, inklusive den indexuppräkning som görs av den nuvarande skattenivån, att motsvara 101 öre per kg koldioxid. Skattehöjningen bör belasta bränslen som används såväl för motordrift som för uppvärmning. Som Svenska Gasföreningen påpekat är dagens koldioxidskattenivåer för gasol och naturgas som används för fordonsdrift reducerade i förhållande till den koldioxidskatt som tas ut för andra fossila fordonsbränslen. Den nu föreslagna höjningen bör fullt ut belasta samtliga fossila drivmedel och användningen av gasol och naturgas stimuleras enligt regeringens uppfattning i tillräcklig grad genom den skattelättnad som dessa drivmedel även efter höjningen ges i förhållande till andra fossila bränslen. Regeringen anser vidare att skattehöjningen bör påverka samtliga förbrukarkategorier och bedömer således att det inte finns skäl att utforma höjningen så att koldioxidskattebelastningen skulle bli oförändrad för industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk eller för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Den procentuella koldioxidskattenedsättning för bränslen som används för drift av stationära motorer och uppvärmning inom dessa sektorer bör alltså även efter höjningen uppgå till 79 procent av den generella nivån. Då denna generella nivå höjs kommer skattebelastningen för sådan förbrukning att uppgå till cirka 21 öre inklusive indexuppräkning, i förhållande till dagens cirka 19,5 öre, allt per kg koldioxid. En sådan höjning bedöms endast i ringa utsträckning försämra de svenska företagens konkurrensförutsättningar. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2008 bedömt att koldioxidskatten bör kunna sänkas för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter från den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:1, volym 1, avsnitt 5.6.3, s. 121). Regeringen återkommer i en särskild proposition med lagförslag om sänkt koldioxidskatt inom den handlande sektorn, varför anledning saknas att nu behandla de synpunkter som i den delen framförts av vissa remissinstanser. Som Svenska Bussbranschens Riksförbund påpekat är det angeläget att öka andelen kollektivtrafikresenärer. Genom en likformig höjning av koldioxidskatten oavsett förbrukarkategori försämras dock inte kollektivtrafikens konkurrenskraft i förhållande till privatbilismen. Årets uppräkning av skattesatserna på energiområdet efter prisutvecklingen (indexering) behandlas i avsnitt 4.4. Där redovisas också i en tabell de sammanlagda ändringarna i beskattningen av el och fossila bränslen som föreslås i denna proposition. Av denna tabell framgår bl.a. effekterna av en höjning av koldioxidskatten med 6 öre per kg koldioxid för de vanligaste bränslena. Förslaget bedöms rymmas inom befintliga statsstödsgodkännanden (EUT C 72, 24.3.2006, s. 2 och 3). Någon prövning av kommissionen i statsstödshänseende behöver därför inte ske innan förslaget kan genomföras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 4 a §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4.2 Höjd energiskatt på diesel Förslag: Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjs med 20 öre per liter. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sveriges Åkeriföretag motsätter sig skattehöjningarna på diesel och anser att åkeriföretagens konkurrenskraft mot utländska åkerier försämras. Svenska Bussbranschens Riksförbund avstyrker bestämt att skattehöjningen ska omfatta diesel som används i busstrafik. Riksförbundet anser att busstrafiken ska kompenseras för skattehöjningen i likhet med andra sektorer. Samma system för skatteåterbetalning som finns för jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör användas. Svenskt Näringsliv ifrågasätter starkt resonemanget att en extra skattehöjning på diesel minskar bränsleförbrukningen inom transportsektorn. På längre sikt borde i stället dieselanvändningen snarast stimuleras gentemot bensinanvändningen eftersom omkring 20 procent mindre koldioxid släpps ut och därmed borde skattennivån på diesel ligga på 80 procent av bensinnivån. Svenskt Näringsliv saknar en analys av förslagets konsekvenser. Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar höjningen men anser att en större översyn av hela beskattningssystemet för dieseldrivna fordon är mycket angelägen. Föreningen anser dock att kollektivtrafiken på något sätt måste kompenseras för de ökade dieselkostnaderna. Utifrån en marginalkostnadsprissättning anser föreningen att skatten på diesel borde höjas med 3 kronor per liter samtidigt som den högre fordonsskatten för dieselpersonbilar slopas. Föreningen ifrågasätter vidare att energiskattehöjningen endast omfattar diesel i miljöklass 1 och 2. Föreningen anser att det finns en klar risk för att förslaget leder till att den från miljösynpunkt sämre dieseln i miljöklass 3 kommer att konkurrera ut de miljömässigt bättre bränslena i miljöklass 1 och 2. Synpunkterna att den föreslagna skattehöjningen är alltför liten och att risken för att de miljömässigt bättre bränslena får en försämrad konkurrenskraft delas av Gröna Bilister och Miljöfordon Syd. Dessa tre miljöorganisationer föreslår att även diesel i miljöklass 3 omfattas av energiskattehöjningen. Preem Petroleum AB föreslår också att miljöklass 3-diesel ska omfattas av skattehöjningen. Bolaget anser att om det inte sker får det med stor sannolikhet till följd att miljöklass 1-diesel försvinner från den svenska marknaden. Preem Petroleum AB framhåller fördelarna med miljöklass 1-diesel, bland annat att den medför 20 procent lägre partikelutsläpp, 5 procent lägre kväveoxidutsläpp och vid en livscykelanalys 130 000 ton lägre koldioxidutsläpp jämfört med miljöklass 3-diesel. AB Svenska Shell anser också att dieselskattehöjningen ska omfatta diesel i miljöklass 3. Bolaget anser att det är högst sannolikt att miljöklass 1-diesel försvinner från marknaden. AB Svenska Shell framhåller att bolaget gjort avsevärda investeringar för att producera, distribuera och hantera miljöklass 1-diesel och anser att det inte är rimligt att genom snabba opåkallade skatteändringar slå undan benen på den typen av investeringar. Vägverket och Bil Sweden anser att effekterna av den minskade skatteskillnaden bör följas noga under kommande år. Skälen för regeringens förslag: I syfte att minska bränsleförbrukningen inom transportsektorn föreslår regeringen att energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter för diesel i miljöklass 1 och 2. För privatpersoner tillkommer en mervärdesskatteeffekt på 5 öre per liter. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar föreslår regeringen samtidigt att fordonsskatten för dieselpersonbilar sänks (se avsnitt 4.5). En styrning av bränsleförbrukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan. Energiskatten på diesel är differentierad i tre miljöklasser. Nästan all diesel som säljs på den svenska marknaden är miljöklass 1-diesel (cirka 99 procent under 2006). Återstoden är i huvudsak miljöklass 3-diesel. Diesel i miljöklass 1 är miljömässigt bättre än diesel i miljöklass 3. Inom EU finns minimikrav på diesel som motsvarar miljökraven i miljöklass 3. Den diesel som uppfyller EU:s minimikrav kallas europadiesel. För närvarande introduceras inom EU en svavelfri variant av europadieseln, men först 2009 införs EU-krav på svavelfri diesel. Svavelfriheten i diesel är väsentlig för att motortillverkarna ska kunna konstruera miljömässigt bättre motorer. Den svavelfria europadieseln ligger miljömässigt närmare miljöklass 1, men fortfarande innehåller europadieseln så höga halter aromatiska kolväten att den hänförs till miljöklass 3. Sådana kolväten genererar partiklar som misstänks vara cancerframkallande. En höjning av dieselskatten bör begränsas till miljöklass 1 och 2 för att minska skatteskillnaden till miljöklass 3-diesel. Denna skillnad (57,6 öre per liter mellan diesel i miljöklass 1 och 3) är i dag omotiverat stor och är betydligt större än skillnaden i tillverkningskostnad. Skatteskillnaden tillkom när svavelhalten var hög i miljöklass 3-diesel. När nu svavelfri diesel kommer att bli normen minskar således skillnaden i miljökvalitet. Därmed bör också skatteskillnaden minskas så att utrymmet för priskonkurrens på området ökar. Skatteskillnaden får dock inte bli alltför liten. En skattehöjning med 20 öre per liter bedöms leda till en skatteskillnad som är väl avvägd med hänsyn till den numera mindre skillnaden i miljökvalitet. Ytterligare skattejusteringar bör kunna ske om denna skillnad ändras framöver. Remissinstansernas farhågor eller invändningar mot förslaget om minskad skatteskillnad är förståeliga, men regeringen anser att skillnaden är lämpligt avvägd med hänsyn till den kvarvarande skillnaden i miljökvalitet. I enlighet med vad som uttalats från Vägverket och Bil Sweden, avser regeringen att noga följa utvecklingen på marknaden. En dieselskattehöjning belastar även den tunga trafiken och höjer vägtransportkostnaderna. Sveriges Åkeriföretag, Svenska Bussbranschens Riksförbund och Svenskt Näringsliv har invändningar mot förslaget. För näringslivet utgör dock bränslekostnaderna en liten andel av de totala kostnaderna och denna kostnadsökning är ett oönskat men nödvändigt resultat av högre ambitioner inom miljöområdet. Kollektivtrafiken konkurrerar med personbilstransporter, men eftersom bränsleåtgången per person vid busstransport är betydligt lägre, bör denna konkurrensfördel kunna bestå. Med hänsyn till sektorernas speciella förhållanden bör dock jordbruket, skogsbruket och vattenbruket kompenseras för skattehöjningen på diesel som används i arbetsmaskiner. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 4.7. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4.3 Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor Regeringens förslag: Det belopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet höjs från 18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil. Avdrag för resor med förmånsbilar höjs från 9 kronor till 9 kronor och 50 öre per mil med undantag för dieseldrivna förmånsbilar som höjs från 6 kronor till 6 kronor och 50 öre per mil. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Gröna Bilister anser att avdragsrätten ska slopas. Avdraget innebär nämligen en särskild ersättning för skattskyldiga som valt att bosätta sig långt ifrån sin arbetsplats. Dessutom visar en studie av Skatteverket att huvuddelen av avdraget går till välbärgade kranskommuner. I avvaktan på att avdraget slopas bör emellertid samma schablonbelopp gälla oavsett transportmedel. Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska Bussbranschens Riksförbund anser att rätten till avdrag ska grundas på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen och inte på valet av transportmedel. Svenska Naturskyddsföreningen menar vidare att den föreslagna höjningen är högre än vad som motiveras av de höjda skatterna på drivmedel samt att avdraget ska begränsas till 50 000 kr per år. Skälen för regeringens förslag: Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag ska under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamheten. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna. Stora grupper skattskyldiga i framför allt glesbygds- och storstadsregionerna är beroende av bilen för att kunna ta sig mellan bostad och arbetsplats utan orimligt långa restider. Gröna Bilisters förslag om att slopa avdragsrätten skulle därför medföra avsevärda ekonomiska påfrestningar för dessa grupper. För många är det dessutom svårt att anpassa sig till en slopad avdragsrätt genom att flytta närmare arbetsplatsen både med hänsyn till situationen på bostads- och arbetsmarknaden och till att båda makarna i en familj ofta är förvärvsarbetande. De höjda skatterna på drivmedel som föreslås i avsnitt 4.1 och 4.2 ökar kostnaderna för arbetsresor och resor i tjänsten. För att anpassa avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten samt i näringsverksamheten på grund av de höjda skatterna, bör därför från och med 2008 nivån på avdraget för resor med egen bil höjas från 18 kronor till 18 kronor och 50 öre per mil. Enligt gällande regler ges skattskyldiga med dieseldrivna förmånsbilar ett avdrag med 6 kronor per mil medan de med förmånsbilar som drivs med annat drivmedel ges ett avdrag om 9 kronor per mil. Även dessa avdragsbelopp bör höjas på motsvarande sätt från och med 2008, vilket ger ett avdrag med 6 kronor och 50 öre per mil för dieseldrivna förmånsbilar och med 9 kronor och 50 öre per mil för förmånsbilar som drivs med annat drivmedel. Regeringen anser - till skillnad mot Svenska Naturskyddsföreningen - att de föreslagna höjningarna utgör en rimlig kompensation för de höjda skatterna. Gröna Bilister anser att schablonbeloppet för bil ska gälla för alla transportmedel. Avdrag för resor med bil grundas på de milbundna kostnaderna för bil och kan därför inte ligga till grund för avdrag för andra transportmedel. Avdrag för andra transportmedel än bil ska göras med skäligt belopp. Denna proposition avser att behandla sådana frågor som aviserats i budgetpropositionen och frågor rörande villkoren för avdragsrätten kan därför inte behandlas inom ramen för denna proposition. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Förslaget föranleder ändringar i 12 kap. 5, 27 och 29 §§ samt 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229). 4.4 Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen (indexering) Regeringens förslag: Energi- och koldioxidskattesatserna räknas upp motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2006-juni 2007. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Statens energimyndighet anser att justeringen av skattesatserna i fortsättningen bör göras efter förändringar i bruttonationalprodukten och inte i konsumentprisindex. Svenskt Näringsliv och Svensk Energi framhåller att det kan finnas vissa motiv för att realvärdesäkra skattesatser för privatkonsumenter, men anser att för företag har reala svenska priser inte något berättigande i en global ekonomi och anser att indexuppräkningen bör upphöra. Svenska Naturskyddsföreningen vill behålla skattesatsuppräkningen och anser att miljöstyrande skatter måste justeras för inflationen för att de inte ska mista sin påverkan. Skälen för regeringens förslag: Sedan 1994 ska det enligt bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi ske en årlig indexomräkning av energi- och koldioxidskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast i november, ska regeringen beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. De nya skattesatser som ska gälla under 2008 baseras på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007. Index har under den perioden ökat med cirka 1,85 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om energipriserna höjs i motsvarande mån och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt uppkommer inte effekten. För 2008 medför indexhöjningen att skatten på bensin kommer att höjas med 9 öre per liter (11,2 öre per liter inklusive mervärdesskatt). Regeringen har tidigare i denna proposition föreslagit att koldioxidskatten höjs motsvarande 6 öre per kg koldioxid samt att energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter från och med den 1 januari 2008. Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en höjning för hushåll och servicenäring med 0,5 öre per kWh i södra Sverige och med 0,4 öre per kWh i norra Sverige. I avsnitt 4.8 föreslår dock regeringen att skattesatsen i norra Sverige ska sänkas med 3 öre per kWh. Den skattesats som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket ändras inte på grund av avrundningsregler. Skattesatsändringarna för el och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 4.1. Svenskt Näringsliv och Svensk Energi vill avskaffa skattesatsuppräkningen på energiområdet, men regeringen anser att det av finansiella skäl och miljöskäl finns anledning att behålla den årliga justeringen av skattesatserna. Till skillnad mot Statens energimyndighet anser regeringen att prisutvecklingen är att föredra som grund för skatteuppräkningen. Vissa sektorer inom näringslivet belastas med en koldioxidskatt som är nedsatt till 21 procent av den generella nivån för uppvärmningsbränslen. Detta gäller för industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk och jordbruket, skogsbruket och vattenbruket. Förändringar av de generella skattesatserna kommer således endast att slå igenom i begränsad omfattning för dessa sektorer. För t.ex. eldningsolja innebär det en sammanlagd skattehöjning med 49 kronor i stället för 234 kronor per m3. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1, 4 a och 10 §§ samt 11 kap. 3 § lagen om skatt på energi. Tabell 4.1 Ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2008, inklusive mervärdesskatt Energislag Indexhöjning Energiskatt Koldioxid skatt Mervärdesskatt Summa El, södra Sverige, öre/kWh 0,5 - 0,13 0,63 El, norra Sverige, öre/kWh 0,4 -3,0 - -0,65 -3.25 Bensin, miljöklass 1, öre/liter 9 14 5,75 28,75 Diesel, miljöklass 1, öre/liter 6,9 20,0 17,1 11,0 55,0 Eldningsolja, kr/m3 63 171 58,50 292,50 4.5 Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar Regeringens förslag: Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt sänks med 4,5 procent. För de bilar som beskattas efter koldioxidutsläpp sätts miljö- och bränslefaktorn ned till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga från och med den 1 januari 2008 sänks fordonsskatten ytterligare genom att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,15. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Svenska Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget. Svenska Naturskyddsföreningen och Miljöfordon Syd menar att bilar med bättre miljöegenskaper bör ges en särskild skattelättnad, liknande den som gäller för dieseldrivna bilar med partikelfilter. Gröna Bilister avstyrker förslaget om lägre skatt för bilar som blir skattepliktiga från och med 2008 eftersom utsläppen av kväveoxider är fortsatt höga. Vägverket menar att inte enbart dieseldrivna bilar som registreras efter den 1 januari 2008 ska omfattas av den lägre fordonsklatten utan även de bilar som uppfyller miljöklass 2005 PM. Bil Sweden menar att fordonsskatten ska sänkas ytterligare och att miljöfaktorn bör slopas samt anser att miljö- och bränslefaktorn räknats fram på ett sätt som inte är i överensstämmelse med vad som framgår av förarbetena. Vidare menar Bil Sweden att den skillnad som finns i emissioner mellan nya bensinbilar och dieselbilar är så liten att det inte kan motivera en särskild beskattning. Därutöver anförs att bränslefaktorns storlek är felaktig i relation till energiskatter och körsträckor för bensin- respektive dieselbilar. Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för uttaget av fordonsskatt är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. För att kompensera att skatten på diesel är lägre än skatten på bensin finns därför ett särskilt påslag i fordonsskatten för dieseldrivna bilar. För den viktbaserade fordonsskatten regleras detta förhållande genom att skattenivån i respektive viktintervall är högre för dieseldrivna personbilar. För den koldioxidbaserade fordonsskatten är det den s.k. bränslefaktorn som reglerar detta förhållande. Tanken är att det sammanlagda skatteuttaget vid en viss genomsnittlig årlig körsträcka ska belasta dieseldrivna och bensindrivna personbilar lika. Eftersom energiskatten på diesel föreslås höjas med 20 öre per liter, utan att någon motsvarande höjning görs av energiskatten på bensin, föreslår regeringen att skillnaden i fordonsskatt mellan bensin- och dieseldrivna personbilar minskas i motsvarande mån. Bil Sweden har gjort gällande att bränslefaktorn borde sättas ned ytterligare med beaktande av energiskattenivå samt med hänsyn till årliga körsträckor. Den högre fordonsskatten, som ska tillämpas för att ta hänsyn till den lägre skatten på diesel, kan beräknas på olika sätt. Sådana räkneövningar blir emellertid mycket teoretiska. Det är inte heller möjligt att eftersträva en exakt kalibrerad bränslefaktor när denna ska appliceras på hela kollektivet av nya dieseldrivna personbilar. Regeringen har inte funnit skäl att avvika från de beräkningar som tidigare använts i detta sammanhang, dvs. en rimlighetsbedömning utifrån uppgifter om genomsnittliga körsträckor, genomsnittlig bränsleförbrukning m.m. För dieseldrivna personbilar som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten finns även ett miljötillägg som höjer fordonsskatten. Det beror på att avgaskraven för dieseldrivna personbilar är mindre stränga än för bensindrivna personbilar vad gäller bland annat kväveoxider och att dessa bilar har högre utsläpp av partiklar. Miljötillägget uppgår för närvarande till 30 procent av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbelopp. Efterhand som skillnaden i utsläpp minskar bör också miljötillägget minskas. När dieselpersonbilar har samma utsläppsnivåer av partiklar och kväveoxid m.m. som bensinpersonbilar bör miljötillägget slopas. I de avgaskrav som blir obligatoriska för nya bilmodeller den 1 september 2009 är skillnaden i utsläpp mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar mindre. Redan nu uppfyller runt 90 procent av alla nya dieselpersonbilar de kommande kraven vad gäller utsläpp av partiklar. Förvisso uppfylls inte kraven för kväveoxider m.m. i samma utsträckning i förtid. En samlad bedömning ger emellertid vid handen att utsläppsnivåerna för nya dieselpersonbilar närmar sig utsläppsnivåerna för nya bensinpersonbilar. Regeringen föreslår därför att miljötillägget sätts ned. Miljötillägget bör dock inte slopas, eftersom utsläppen från dieselpersonbilar avseende partiklar och kväveoxider fortfarande inte är lika låga som för bensinpersonbilar. Miljötillägget kan lämpligen halveras, dvs. sättas ned från 30 till 15 procent av fordonsskattens grundbelopp och koldioxidbelopp. Endast nya bilar som blir skattepliktiga från och med den 1 januari 2008 föreslås få del av det lägre miljötillägget. Från detta datum upphör skattelättnaden om 6 000 kronor, den s.k. partikelrabatten, för dieselbilar med låga partikelutsläpp. Enligt regeringens mening finns inte skäl att knyta an den föreslagna sänkningen till någon miljöklass, som anförts av Svenska Naturskyddsföreningen, Miljöfordon Syd och Vägverket. Miljötillägget, uttryckt som en faktor, och bränslefaktorn har fogats ihop till en faktor, miljö- och bränslefaktorn. Denna faktor uppgår för närvarande till 3,5. I förarbetena till vägtrafikskattelagen (prop. 2005/06:65 Ny vägtrafikskattelag m.m. och SOU 2004:63 Skatt på väg) uttrycks miljö- och bränslefaktorn som 1,3 (miljöfaktorn) gånger 2,7 (bränslefaktorn). Eftersom båda komponenterna uttryckts som faktorer, kan de i princip inte tillämpas självständigt, vilket också uttryckligen angetts i förarbetena. Det är därför inte möjligt, som Bil Sweden tycks mena, att utgå från en bränslefaktor om 2,7 vid en sänkning av fordonsskatten. Utgångspunkten är i stället att den sammanlagda beskattning av dieseldrivna och bensindrivna personbilar ska vara lika vid en viss årlig genomsnittig körsträcka. Som angetts ovan förslås att energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter. Det innebär för en bilist, med en körsträcka på 1 600 mil och en dieselförbrukning på 0,71 liter per mil, en ökad årlig dieselskatt på 285 kronor inklusive mervärdesskatt. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar föreslås fordonsskatten för en sådan bilist sänkas med motsvarande 285 kronor. Detta innebär att bilar med viktbaserad fordonsskatt får en sänkt skatt med 4,5 procent. För bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten föreslås att miljö- och bränslefaktorn sätts ned från 3,5 till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2008 innebär ett lägre miljötillägg att miljö- och bränslefaktorn sätts ned ytterligare till 3,15. Fordonsskatten sänks endast för personbilar klass I. Personbilar klass II omfattas inte av sänkningen eftersom dessa bilar jämställs med lätta lastbilar och lätta bussar. Som framgår av avsnitt 4.6 höjs fordonsskatten för personbilar klass II, lätta lastbilar och lätta bussar. De sammantagna förändringarna av drivmedelskatten och fordonsskatten för den nyss nämnda dieselbilen, om den blivit skattepliktig för första gången före den 1 januari 2008, motsvarar en höjning av drivmedelsskatten med 30 öre per liter jämfört med den faktiska höjningen om 55 öre per liter. För bilar med likvärdig dieselförbrukning som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2008 motsvarar de sammantagna förändringarna en höjning av drivmedelsskatten med 8 öre per liter, då de kompenserats med både en sänkning av bränslefaktorn och miljötillägget. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) och i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. 4.6 Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och lätta bussar Regeringens förslag: Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och lätta bussar höjs med 45 procent. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Gröna Bilister och Svenska Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget. Sveriges Åkeriföretag pekar på att konkurrenssituationen för budbilstransporter försämras ytterligare jämfört med taxi. Svenska Bussbranschens Riksförbund menar att skattehöjningen inte ska omfatta bussar som används i yrkesmässig busstrafik. Skälen för regeringens förslag: Fordonsskatten för lätta lastbilar och bussar är lägre än för jämförbara personbilar. Skillnaden i skattenivå är särskilt tydlig mellan dieseldrivna lastbilar och dieseldrivna personbilar och har lett till att dieseldrivna personbilar byggs om och registreras som lastbilar. Skatteskillnaden driver fram samhällsekonomiskt omotiverade kostnader. Den lägre skattenivån kan dessutom ifrågasättas ur ett miljöperspektiv, eftersom dessa bilar inte har lika strikta utsläppskrav som personbilar. Mot denna bakgrund föreslås att skatten för lätta lastbilar och bussar ska höjas så att skillnaden i skatteuttaget minskar. Husbilar som tillhör kategorin personbilar klass II ska också omfattas, eftersom dessa skattemässigt jämställs med lätta lastbilar. En höjning av skattenivån med 45 procent bedöms vara väl avvägd. Regeringen ser inget skäl att undanta bussar som används i yrkesmässig verksamhet från skattehöjningen. Regeringen ser inte heller att ett närmande till den högre skattenivån för personbilar kan skulle skapa snedvridningar mellan verksamhet som bedrivs med lätta lastbilar och lätta bussar gentemot sådan verksamhet som bedrivs med personbilar. I stället är det en snedvridning som elimineras. En generell höjning för alla lätta lastbilar och bussar medför emellertid att fordonsskatten i de lägsta viktklasserna för både bensindrivna och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar skulle komma att överstiga skatten för en jämförbar personbil. Detta är inte önskvärt och skattehöjningen begränsas därför i de lägsta viktklasserna. I dessa viktklasser kommer skattenivån för lätta lastbilar och bussar i princip att jämställas med fordonsskatten för personbilar. De lättaste bensindrivna lastbilarna har redan en fordonsskatt i nivå med motsvarande personbil och får därför inte någon höjd skatt. Ett exakt lika stort skatteuttag är inte möjligt, eftersom skatten för lätta lastbilar och bussar beräknas utifrån fordonets vikt med tillägg för dess maximala lastförmåga (totalvikt) medan den för personbilar beräknas enbart utifrån fordonets vikt (tjänstevikt). Höjningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i bilagan till lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. 4.7 Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket Regeringens förslag: Gränserna för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el sänks från 1 000 kronor till 500 kronor. Om gränserna är uppnådda medges återbetalning med hela beloppet. Höjningen av energiskatten på diesel kompenseras genom en höjning av den nuvarande återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tillstyrker ändringen av återbetalningssystemet. I fråga om återbetalning av skatt på diesel för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket vill LRF uppmärksamma att sedan 2005, då återbetalningssystemet infördes, och beaktat förslaget för 2008 har dieselskatten höjts med ca 52 öre per liter brutto medan återbetald dieselskatt har ökats med 27 öre per liter. För att bibehålla konkurrenssituationen från 2005 bör återbetalningen därför öka med ytterligare 25 öre per liter. LRF föreslår en förenkling när det gäller drift av stationära arbetsredskap med dieselmotor. För att erhålla en återbetalning av dieselskatt krävs i dag att märkt diesel används. LRF föreslår att återbetalning av skatt ska medges även när omärkt diesel används och med de regler som gäller för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket. Svenska Bussbranschens Riksförbund anser att även busstrafiken ska omfattas av det kompensationssystem som i dag omfattar jordbruket, skogsbruket och vattenbruket för att inte skattehöjningarna på diesel samt höjningen av reseavdraget ska motverka regeringens klimatarbete och de klimatmål som satts upp, samt de transportpolitiska målen och nollvisionen. Svenska Naturskyddsföreningen anser att det är olyckligt att regeringen väljer att kompensera jordbruket för ökade kostnader genom att subventionera just dieselanvändning. Det kommer bl.a. att leda till att incitamenten att minska koldioxidutsläppen från produktionen av biodrivmedel fortsatt kommer att vara svaga. Utformningen av återbetalningen kan dessutom ifrågasättas eftersom en stor del består av att tröskelvärdet tas bort, vilket främst gynnar företag av typen små hästgårdar och inte produktionsinriktade jordbruk för vilka skatteåterbäringen är en liten del av drivmedelskostnaden. Skälen för regeringens förslag: För jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet återbetalas i dag skatt på diesel som används i arbetsmaskiner och skatt på bränslen som används för uppvärmning eller drift av stationära motorer. Dessutom återbetalas skatt på el som förbruks i dessa verksamheter. Enligt den nuvarande ordningen återbetalas den del av skatten på bränsle som överstiger 1 000 kronor för ett kalenderår. Begärs återbetalning för både diesel och andra bränslen gäller gränsen 1 000 kronor för dessa bränslen tillsammans. Ansökan för skatt på el sker separat. Även för den ansökan gäller att endast den del som överstiger 1 000 kronor återbetalas. För såväl bränsle som el gäller att större förbrukare har möjlighet till återbetalning kvartalsvis. De nuvarande gränserna för återbetalning bör sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor. Detta gäller alltså för såväl återbetalning av skatt på bränsle som återbetalning av skatt på el. Dessutom bör reglerna ändras så att hela beloppet återbetalas när väl gränsen på 500 kronor är uppnådd. Detta innebär att den som t.ex. har betalat skatt på el med 500 kronor under ett år får hela detta belopp återbetalat, medan den som betalat 499 kronor inte får någon återbetalning. Den som i det tidigare systemet betalat 1 100 kronor, och därför bara varit berättigad till återbetalning med 100 kronor, kommer till följd av förslaget att få hela beloppet 1 100 kronor tillbaka. En nackdel med åtgärden är att den administrativa bördan ökar genom att ytterligare företag nu tillkommer i återbetalningssystemen. En generell höjning av koldioxidskatten medför en höjning av skatten på diesel med 17 öre per liter. En sådan höjning bör av klimatskäl slå igenom på all användning av diesel. Däremot anser regeringen att jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör kompenseras för höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter för den diesel som används i arbetsmaskiner. En sådan kompensation bör ske genom att den nuvarande återbetalningen av en viss del av skatten på diesel (77 procent av koldioxidskatten) höjs med två procentenheter till 79 procent. Regeringen anser det således inte motiverat att, som LRF yrkat, medge ytterligare återbetalning. Anledningen till att återbetalningen sker via koldioxidskatten är att det belopp som återbetalas per liter diesel överstiger nivåerna på energiskatt för denna volym. Den miljöklasstyrning som finns avseende bränslekvalitet regleras genom energiskatten. Denna miljöstyrning skulle således helt försvinna om återbetalningen innefattade även återbetalning av energiskatten. Regeringen ser inga skäl till varför busstrafiken skulle omfattas av det kompensationssystem som i dag gäller för jordbruket, jämför även avsnitt 4.1 och 4.2. LRF anser att återbetalning av skatt ska medges även när omärkt diesel används vid drift av stationära arbetsredskap med dieselmotor. Regeringen vill för sin del framhålla att det på en rad områden är ett krav att märkt olja ska användas för att skattelättnader ska komma ifråga. Detta för att undvika att lågbeskattad olja används i motordrivna fordon. Det är inte aktuellt att göra några undantag från den principen när det gäller jordbruket. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 §, 9 kap. 8 § samt 11 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4.8 Sänkt energiskatt på el i norra Sverige Regeringens förslag: Den lägre energiskattesatsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, sänks med 3 öre per kWh från och med den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Svensk Fjärrvärme anser att en subvention för konsumenter av värme i norra Sverige bör vara oberoende av vilket energislag som används och att därför även uppvärmning som sker genom användning av pellets, olja och fjärrvärme bör omfattas av subventionen. Svenska Naturskyddsföreningen motsätter sig inte förslaget, men menar att en kompensation i form av en nedsatt energiskatt på el är olycklig ur miljösynpunkt då den motverkar en effektivisering av energianvändningen. Skälen för regeringens förslag: Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 20,1 öre per kWh jämfört med 26,1 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. Dessa skattenivåer gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna, medan en lägre skattenivå om 0,5 öre per kWh gäller för förbrukning av el inom industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket i hela landet. När skattedifferentieringen mellan norra och södra Sverige infördes, den 1 juli 1981, motiverades den med skillnader i klimatet. Den högre elförbrukningen i den norra, kallare delen av landet kompenserades med en lägre skattesats. Kurvor över medeltemperaturen (isotermer) användes för att dra gränsen mellan norra och södra delen av landet. Med hänsyn till ökade kostnader för eluppvärmning ansåg regeringen redan i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 1, avsnitt 5.6.1, s. 154) att den reducerade energiskattesatsen i de norra delarna av landet borde sänkas med 3 öre per kWh. En sådan åtgärd förutsätter dock ett godkännande från kommission från statsstödssynpunkt, eftersom servicesektorns företag i de norra delarna av landet betalar en lägre energiskatt på el än motsvarande företag i övriga delar av landet. Regeringen bedömde därför att den ytterligare reduceringen kunde träda i kraft först den 1 januari 2008. Kommissionen har den 16 maj 2007 beslutat att godkänna den ytterligare reduceringen av skattesatsen (EUT C 173, 26.7.2007, s. 1). Den sänkning som aviserades i budgetpropositionen för 2007 föreslås därför nu genomföras från kommande årsskifte. Vid angivandet av skattesatsen i lagen (1994:1776) om skatt på energi tas hänsyn till indexuppräkningen, jfr tabellen i avsnitt 4.4. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 3 § lagen om skatt på energi. 4.9 Höjda elproduktionsskatter Regeringens förslag: Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs med 24 procent till 12 648 kronor per megawatt och månad. Samtidigt höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren 2007-2011 kommer fastighetsskatten för vattenkraftverk från och med 2008 därmed att uppgå till 2,2 procent. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, E.ON Sverige AB och Projektet Basindustririket avstyrker förslaget, eftersom det inte tillgodoser industrins behov av långsiktighet och medför ökade produktionskostnader som i sin tur riskerar leda till minskade investeringar i berörda elproduktionsanläggningar. Statens energimyndighet påpekar också denna risk. Svenskt Näringsliv och E.ON anser i vart fall att såväl genomförda som planerade effektökningar bör undantas från skattehöjningarna. E.ON menar vidare att kärnkraftsskatten bör tas bort i sin helhet samt att fastighetsskatten på vattenkraft bör minskas successivt. Svenskt Näringsliv, Svensk Energi och E.ON hävdar också att höjningen av fastighetsskatten på vattenkraftverk motverkar elcertifikatsystemets syfte att främja förnybar elproduktion. Skälen för regeringens förslag: Uttaget av kärnkraftsskatt regleras i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftsskatten är en fast skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och baseras på kärnkraftsreaktorernas termiska effekt, dvs. dess värmeproduktionsförmåga. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras i en kärnkraftsreaktor. Kärnkraftsskatten tas ut för varje månad med 10 200 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Vid avställning av en reaktor under längre sammanhängande tid än 90 dagar betalas dock ingen skatt för de överskjutande dagarna. Uttaget av fastighetsskatt regleras i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För vattenkraftverk utgör fastighetsskatten 1,2 procent av taxeringsvärdet för varje beskattningsår. 2006 höjdes skattesatsen för vattenkraftverk från 0,5 procent till 1,2 procent. Samtidigt höjdes skattesatsen tillfälligt för vattenkraftverk med 0,5 procent till sammanlagt 1,7 procent. Den tillfälliga höjningen gäller under taxeringsåren 2007-2011, se lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar. Höjda elproduktionsskatter innebär ökad beskattning av ekonomiska resurser som finns i begränsad mängd. Senare års ökande elpris har inte motsvarats av ökade produktionskostnader inom kärn- och vattenkraften. De höga vinster som görs på kärn- och vattenkraftsproducerad el beror i stället på att andra, och dyrare, produktionstekniker ofta svarar för marginalproduktionen av el. Priset på el bestäms av kostnaden för denna marginalproduktion. Systemet med handel med utsläppsrätter har också bidragit till höjda elpriser och därmed ökat företagens vinster. Det beror på att de bränslen som används för marginalproduktion av el som regel är av fossilt ursprung och därmed belastas med kostnader för utsläppsrätter. Genom höjda elproduktionsskatter beskattas dessa extravinster. Regeringen hyser förståelse för de farhågor som remissinstanserna framför avseende fastighetsskatten på vattenkraftverk. Det är viktigt att de möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk och att bygga ut sådan vattenkraft som ingår i elcertifikatsystemet tas tillvara. Förändringar i fastighetsskatten för vattenkraftverk ska därför beakta och balanseras utifrån att den önskade effektiviseringen och utbyggnaden av vattenkraften inte motverkas. Regeringen gör bedömningen att den nu föreslagna höjningen endast marginellt påverkar förutsättningarna för en fortsatt effektivisering och utbyggnad av vattenkraft inom ramen för elcertifikatsystemet. Regeringen anser att elproduktionsskatterna kan höjas utan att företagens möjligheter till effektivisering och utbyggnad äventyras i alltför stor utsträckning. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer bör höjas med 24 procent. Efter en sådan höjning kommer skatten att uppgå till 12 648 kronor per megawatt och månad. Fastighetsskatten för vattenkraftverk bör höjas från 1,2 procent till 1,7 procent av taxeringsvärdet. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren 2007-2011 kommer fastighetsskatten för vattenkraftverk från och med 2008 därmed att uppgå till 2,2 procent. Regeringen är inte nu beredd att undanta genomförda eller framtida effektökningar eller sådan elproduktion som ingår i elcertifikatsystemet från skattehöjningarna. De föreslagna höjningarna innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från kärn- och vattenkraft. Den ökade kostnaden för kärnkraftsproducenterna beräknas uppgå till i genomsnitt 1,1 öre per kWh. För vattenkraftsproducenterna beräknas den ökade kostnaden uppgå till i genomsnitt 1,0 öre per kWh. På en avreglerad elmarknad får dock, på kort sikt, en höjd fast kostnad inte något genomslag på elpriset. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget föranleder ändringar i 3 § lagen om statlig fastighetsskatt, 2 och 5 §§ lagen om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och 1 § lagen om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar. 5 Övriga punktskattefrågor 5.1 Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl Regeringens förslag: Skatten på öl höjs från 1,47 kronor till 1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter. Skatten på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl sänks från 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut och IOGT-NTO är för en höjning av ölskatten. Statens folkhälsoinstitut anser dock att det ur folkhälsosynpunkt är att föredra att höja ölskatten ytterligare och att avstå från en sänkning av skatten på vin. För att åtgärda den befintliga illegala hanteringen av alkohol i samhället är det inte försvarbart att från politiskt håll öka tillgängligheten ytterligare. IOGT-NTO avråder starkt från skattesänkningen på vin. För att minska efterfrågan bör såväl skatten på öl som vin höjas. Svenskt Näringsliv, Sveriges Bryggerier, Handelns Utredningsinstitut och Svensk Dagligvaruhandel stödjer inte förslaget att höja ölskatten, eftersom det kommer att leda till en ökad smuggling och privatinförsel av öl. Svenskt Näringsliv menar att det vore mer logiskt att enbart sänka skatten på vin. Sveriges Bryggerier anser att ölskatten i stället bör sänkas. Svensk Dagligvaruhandel påpekar att samhällets strävan borde vara att styra konsumtionen mot legala kanaler och låga alkoholalternativ, såsom folköl. Förslaget att höja skatten på öl går i motsatt riktning. Skälen för regeringens förslag: Som ett led i finansieringen av jobbskatteavdraget och andra skattesänkningar som regeringen i budgetpropositionen för 2008 bedömer bör genomföras föreslås en justering av alkoholskatten. Regeringen anser, i likhet med Svenskt Näringsliv, Sveriges Bryggerier, Handelns Utredningsinstitut och Svensk Dagligvaruhandel att det är problematiskt med den olagliga alkoholinförseln. Det är angeläget att myndigheterna bekämpar denna införsel. Skatten på öl är i dag 1,47 kronor per volymprocent alkohol och liter. Ölskatten har varit oförändrad sedan den 1 augusti 1998. Den begränsade höjning av ölskatten som nu föreslås motsvarar inflationen från denna tidpunkt. Enligt regeringens uppfattning bör höjningen inte få någon större betydelse för försäljningen och införseln av öl. Mot bakgrund härav föreslår regeringen en mindre höjning av ölskatten till 1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter. Skattehöjningen för en burk öl, 50 cl, med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent blir 62 öre inklusive mervärdesskatt. Enligt gällande EG-regler tas skatt på öl respektive vin ut på olika sätt. Till skillnad från skatt på öl, som tas ut med ett belopp per volymprocent alkohol och liter, tas skatt på vin ut med ett belopp per liter. Skatten på vin är 22,08 kronor per liter för vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Detta motsvarar 1,69 kronor per volymprocent alkohol och liter på ett vin med 13 volymprocent. Det bör, enligt regeringes mening, inte föreligga någon skillnad i beskattningen mellan öl respektive vin per volymprocent alkohol och liter. Även utifrån EG-bestämmelserna finns det skäl för en överensstämmelse mellan skatten på vin och skatten på öl. En mindre sänkning av skatten på vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent föreslås därför från nuvarande 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter vin. Skatten blir då 1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter på ett vin med alkoholhalten 13 procent. Skattesänkningen för en flaska vin, 75 cl, med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent blir då 47 öre inklusive mervärdesskatt. Skatten på andra jästa drycker än vin eller öl sänks på samma sätt som skatten på vin, eftersom denna grupp av produkter enligt gällande EG-direktiv på alkoholskatteområdet ska beskattas på samma sätt som vin (rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, EGT L 316, 31.10.1992, s. 21, Celex 392L0083). Regeringen föreslår även att den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkoholvaror från tredje land justeras på motsvarande sätt som skatten på öl och vin. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och föranleder ändringar i 2-4 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt och i 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 5.2 Höjd tobaksskatt Regeringens förslag: Styckeskatten på cigaretter höjs med 3 öre från 28 öre till 31 öre per cigarett. Skatten på röktobak höjs från 975 kronor till 1 560 kronor per kg och skatten på snus från 246 kronor till 336 kronor per kg. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008. Beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Slovenien upphör att gälla. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2008 men tillämpas retroaktivt från och med den 1 juli 2007. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: House of Prince AB anför att bolaget noterar en betydande minskning av totalmarknaden för cigaretter vilket bolaget befarar till en stor del beror på ökad smuggling och privatimport. Bolagets slutsats baseras på tidigare erfarenheter av skattehöjningar och analyser av konsumtionsutvecklingen. Den föreslagna skattehöjningen på cigaretter anser bolaget kommer att förvärra detta ytterligare. Bolaget ifrågasätter ökningen av skatten på röktobak eftersom bolaget drar slutsatsen att skatten enligt förslaget kommer att överstiga den föreslagna minimipunktskatten på cigaretter. Philip Morris AB anför att bolaget stödjer användningen av skattepolitiska åtgärder för att främja folkhälsomål. Emellertid, för att skatte- och prisåtgärder ska vara effektiva i att motverka användningen av tobak, är det, enligt bolaget, viktigt att höga skatter och priser inte får oönskade bieffekter t.ex. ökad efterfrågan på insmugglade produkter, produktförfalskningar och ökning av den lagliga gränsöverskridande handeln. Bolaget anser att regeringen bör introducera förebyggande åtgärder så att produkter för vilka svensk punktskatt inte är betald, inte kan komma in på marknaden. Bolaget anför vidare att den nuvarande beskattningen av cigaretter bör omstruktureras så att den värdebaserade delen sänks och styckskatten höjs. Bolaget anför vidare att det är viktigt att tillräckligt med tid ges för att ändra cigarettpaketen för att reflektera de nya priserna efter skattehöjningen. Bolaget skulle uppskatta om datumet för ikraftträdande av skatteförändringarna skjuts upp till den 1 mars 2008. Skälen för regeringens förslag: Som ett led i finansieringen av jobbskatteavdraget och andra skattesänkningar som regeringen i budgetpropositionen för 2008 bedömer bör genomföras föreslås en viss höjning av tobakskatten. Skatten på cigaretter tas för närvarande ut med 28 öre per styck och med 39,2 procent av detaljhandelspriset. Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt. Samtidigt måste hänsyn tas till priset för cigaretter i närliggande länder samt risken för ökad smuggling av cigaretter. Regeringen föreslår därför endast en mindre höjning av styckeskatten på cigaretter med 3 öre till 31 öre per cigarett. Detta beräknas leda till att den totala skatten, inklusive mervärdesskatt, höjs med 1 krona och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter i den mest sålda priskategorin. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen har förståelse för önskan om ett senare ikraftträdande av skattehöjningen på cigaretter med hänsyn till behovet av att ändra cigarettpaketen. Den föreslagna höjningen av cigarettskatten är dock ett led i finansieringen av jobbskatteavdraget och andra föreslagna skattesänkningar som gäller från den 1 januari 2008. Regeringen är därför inte beredd att föreslå en senareläggning av ikraftträdandet. Enligt gällande EG-regler har medlemsstaterna möjlighet att ta ut en minimipunktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandelspriset på cigaretter i nämnda priskategori, förutsatt att denna punktskatt inte överskrider den punktskatt som tas ut på cigaretter i nämnda priskategori. Detta innebär att som mest får det skattebelopp som har fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än dessa. Sedan den 1 mars 2003 tas en minimipunktskatt ut för lågpriscigaretter i Sverige. Minimipunktskatten tas sedan den 1 januari 2006 ut med 100 procent av skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och den minimipunktskatt som ska tas ut det nästkommande kalenderåret. Den nu föreslagna skattehöjningen beräknas, med oförändrade marginaler, medföra att priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin kommer att höjas till 47 kronor och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter från den 1 januari 2008. För att skattehöjningen ska få genomslag på minimipunktskatten redan från den 1 januari 2008 föreslår regeringen att minimipunktskatten för 2008, med undantag från de regler som normalt gäller för fastställandet av denna, ska fastställas till 1 krona och 24 öre per cigarett. Priset på lågpriscigaretter varierar, men många kostar i dag 35 kronor per förpackning med 20 cigaretter. För lågpriscigaretter blir skattehöjningen, inklusive mervärdesskatt, densamma som för cigaretter i den mest sålda priskategorin, 1 krona och 50 öre. Efter den senaste höjningen av skatten på röktobak (rulltobak och piptobak) till 975 kronor per kg den 1 januari 2007 kvarstår ännu en skatteskillnad mellan skatten på röktobak och skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Efter den föreslagna höjningen av cigarettskatten uppgår skatten på sådana cigaretter, omräknad till kronor per kg, till 1 650 kronor. Regeringen föreslår därför att skatten på röktobak höjs ytterligare, till 1 560 kronor per kg, från och med den 1 januari 2008. För en förpackning med 40 gram medför det en skattehöjning med 29 kronor och 25 öre inklusive mervärdesskatt. Skatten på snus höjdes den 1 januari 2007 från 123 kronor till 246 kronor per kg. Av folkhälsoskäl bör även skatten på snus höjas. Regeringen föreslår därför att skatten på snus höjs till 336 kronor per kg från och med den 1 januari 2008. För en dosa portionssnus à 24 gram medför det en skattehöjning med 2 kronor och 70 öre inklusive mervärdesskatt. För en dosa lössnus à 50 gram medför det en skattehöjning med 5 kronor och 63 öre inklusive mervärdesskatt. Motsvarande höjning av beskattningen bör även ske beträffande cigaretter och röktobak som, utöver vissa mängder, beskattas vid införsel till Sverige från vissa nya medlemsstater enligt bestämmelserna i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror. För cigaretter fastställs skatten till samma belopp som den föreslagna minimipunktskatten, 1 krona och 24 öre per styck. Eftersom Slovenien har meddelat att landet från och med den 1 juli 2007 har uppnått den fastställda minimibeskattningen av cigaretter inom EU, vilket har bekräftats av kommissionen, finns det inte längre grund för att beskatta privatinförsel av cigaretter från Slovenien. Regeringen föreslår därför att beskattningsbestämmelserna i detta avseende upphör att gälla från och med den 1 januari 2008 och inte tillämpas från och med den 1 juli 2007. Även beträffande den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobaksvaror från tredje land föreslås motsvarande höjning av skatten på cigaretter, röktobak och snus. De föreslagna tobaksskatteändringarna föranleder ändringar i 2, 8 och 35 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt samt i 1 och 2 §§ lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror och i 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 5.3 Sänkt lotteriskatt Regeringens förslag: Lotteriskatten sänks från 36 procent till 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2008. Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: AB Trav och Galopp (ATG) har inget att erinra mot den föreslagna ändringen. Bolaget poängterar att samtidigt som lotteriskatten höjdes den 1 juli 1997 breddades skattebasen så att bråkdelar och oinlösta vinster också beskattades. Bolagets önskan är att dessa ska undantas från beskattning. Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt (lotteriskattelagen) ska lotteriskatt betalas till staten för svenskt lotteri. Lotteriskatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Det är i dag endast ATG:s lotteriverksamhet som beskattas enligt lotteriskattelagen. Återstoden av ATG:s behållning, efter betalning av lotteriskatt och avdrag för omkostnader, tillfaller på olika sätt hästsporten i Sverige. Lotteriskatten höjdes från 35 procent till 36 procent från och med den 1 juli 1997. Vid denna tidpunkt var utvecklingen för ATG god och trav- och galoppsporten kunde enligt regeringens bedömning bära en höjning av lotteriskatten. Under senare tid har intäkterna för sporten dock minskat. Lotteriskattesatsen bör därför återställas till den tidigare nivån. Regeringen föreslår att lotteriskatten sänks från 36 till 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. ATG har framfört vissa önskemål om ändringar av basen för lotteriskatten. Regeringen är dock inte beredd att föreslå någon ytterligare ändring eller sänkning av lotteriskatten. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare som ska föreslå en långsiktigt hållbar svensk spelreglering. Frågan om en hållbar beskattningsmodell kommer att behandlas av utredaren. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och föranleder ändring i 1 b § lotteriskattelagen. 6 Offentligfinansiella effekter Samtliga förslag som lämnas i denna proposition har aviserats i budgetpropositionen för 2008 och där har även de offentligfinansiella effekterna av åtgärderna redovisats (se prop. 2007/08:1, volym 1, avsnitt 5.11, s. 134). Nedan lämnas en sammanfattning av vad som anges i budgetpropositionen avseende den periodiserade nettoeffekten av de olika åtgärderna för 2008. Den generella koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg koldioxid, vilket beräknas öka intäkterna med 1,64 miljarder kronor. Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och miljöklass 2 höjs med 20 öre per liter. Åtgärden förstärker intäkterna med 0,74 miljarder kronor. Avdraget för resor till och från arbetet höjs från 18 kronor till 18,50 kronor per mil. Åtgärden beräknas minska intäkterna med 0,14 miljarder kronor. Jordbruket, skogsbruket och vattenbruket kompenseras för energiskattehöjningen med motsvarande 0,06 miljarder kronor genom en höjd andel återbetalning (från 77 till 79 procent av full koldioxidskatt). Gränsen för återbetalning av skatt på bränslen och el för dessa verksamheter sänks (från 1 000 till 500 kronor). Intäkterna bedöms minska med 0,07 miljarder kronor som en följd av den senare åtgärden, där effekten främst beror på att återbetalning nu sker från första kronan givet att gränsen har uppnåtts. Likaså sänks fordonsskatten för dieseldrivna personbilar, vilket innebär en utebliven intäkt på 0,10 miljarder kronor. Fastighetsskatten på vattenkraftverk föreslås ändrad genom en höjning från 1,2 till 1,7 procent. Detta innebär en intäktsförstärkning med 0,46 miljarder kronor (under taxeringsåren 2007-2011 är skattesatsen därtill förhöjd med 0,5 procentenheter). Skatten på den termiska effekten i kärnkraftverk höjs med 24 procent, vilket ger en budgetförstärkning med 0,56 miljarder kronor. Fordonsskatten på lätta lastbilar och bussar höjs så att differensen till fordonskatt på personbilar minskar ytterligare. Åtgärden beräknas öka intäkterna med 0,29 miljarder kronor. Skatterna på tobak och alkohol höjs med sammanlagt 2,27 miljarder kronor, varav tobak (höjd styckeskatt på cigaretter, höjd skatt på röktobak och snus) svarar för 1,93 miljarder kronor och alkohol (höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra drycker än vin eller öl) för 0,34 miljarder kronor. Lotteriskatten sänks från 36 till 35 procent, vilket minskar intäkterna med 0,04 miljarder kronor. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt 3 § Ändringen i första stycket punkten e, som behandlas i avsnitt 4.9, innebär att procentsatsen varpå skatten beräknas höjs. Vidare ändras sjätte stycket med anledning av att kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse har ersatts av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt 1 b § Ändringen i första stycket innebär att lotteriskatten sänks, jfr avsnitt 5.3. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 4 kap. 3 § Ändringen innebär en justering av skattebeloppen för cigaretter, röktobak, snus och vin, jfr avsnitten 5.1 och 5.2. 7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 2 § I första stycket görs en höjning av styckeskatten på cigaretter från 28 öre till 31 öre per styck. Minimipunktskatten för cigaretter avseende år 2008 fastställs till 1 krona och 24 öre per cigarett. Ändringarna behandlas närmare i avsnitt 5.2. 8 och 35 §§ Ändringarna innebär att skatten på röktobak respektive skatten på snus höjs, jfr avsnitt 5.2. 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt 2-4 §§ Ändringarna innebär att skatten på öl, vin och andra jästa drycker justeras. Skatten på öl höjs från 1,47 kronor till 1,66 kronor per volymprocent alkohol och liter. Skatten på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl sänks från 22,08 kronor till 21,58 kronor per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Ändringarna behandlas närmare i avsnitt 5.1. 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 2 kap. 1 § Ändringarna i första stycket innebär höjningar av skattesatserna. Höjningen av koldioxidskattesatserna behandlas i avsnitt 4.1 och de höjda energiskattesatserna för diesel i miljöklass 1 och 2 utvecklas i avsnitt 4.2. Samtliga skattesatser räknas upp med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007, se avsnitt 4.4. Det kalenderår för vilket indexuppräkning enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § ska påbörjas ändras därför i tredje stycket till 2009. 4 a § Skattebeloppen i tredje stycket ändras till följd av den generellt höjda koldioxidskatten och förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007, se avsnitt 4.1 och 4.4. Det kalenderår för vilket indexuppräkning enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § ska påbörjas ändras därför i fjärde stycket till 2009. 10 § Samtliga energi- och koldioxidskattesatser i lagen om skatt på energi ändras genom förslag i denna proposition till följd av förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007, se avsnitt 4.4. Det kalenderår för vilket indexuppräkning enligt bestämmelserna i förevarande paragraf ska påbörjas ändras därför till 2009, vilket medför ändringar i paragrafens första stycke. 6 a kap. 1 § Punkten 14 Som framgår av avsnitt 4.7 kompenseras förbrukare av diesel för drift av arbetsmaskiner (andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar) inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för den höjda energiskatten på diesel. Detta sker genom att den procentuella befrielsen från koldioxidskatt för sådan bränsleförbrukning höjs från dagens 77 procent till 79 procent. Punkten 15 Den hittillsvarande lydelsen av denna punkt reglerar skattelättnader för diesel som i de län som drabbades av stormen Gudrun förbrukats i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet under tiden den 8 januari 2005 till och med utgången av år 2006, jfr prop. 2005/06:44 s. 30 ff. Skattelättnad med stöd av denna punkt avser endast den del av skatten som inte återbetalats med stöd av den generella nedsättningen av dieselolja som används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet (se 6 a kap. 1 § 14). Eftersom den tidsperiod, som förbrukningen av dieseln ska ha skett för att ge rätt till skattelättnad enligt punkten 15, numera har gått ut bör punkten 15 av tydlighetsskäl upphöra att gälla. Då övergångsbestämmelserna anger att äldre bestämmelser fortfarande gäller för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet, innebär slopandet av innehållet i punkten 15 ingen inskränkning i möjligheterna att ges skattelättnad för diesel som förbrukats för aktuellt ändamål till och med utgången av år 2006. 9 kap. 7 § I paragrafen görs en ändring till följd av att 6 a kap. 1 § 15 upphör att gälla, jfr kommentaren i anslutning till detta lagrum. 8 § Ändringarna i andra stycket behandlas i avsnitt 4.7. De innebär dels en sänkning av gränsen för återbetalning från 1 000 kronor till 500 kronor, dels att hela skattebeloppet - och inte som hittills endast den del av beloppet som överstigit 1 000 kronor - betalas tillbaka. Slopandet av tredje stycket är en följdändring av att 6 a kap. 1 § 15 upphör att gälla, jfr kommentaren i anslutning till detta lagrum. 11 kap. 3 § Ändringarna i första stycket, som behandlas i avsnitten 4.4 och 4.8, innebär ändringar av skattesatserna. Vid fastställande av de nya skattesatserna har hänsyn tagits till förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad 2006 och juni månad 2007. Det kalenderår för vilket indexuppräkning enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § ska påbörjas ändras därför i andra stycket till 2009. . 12 § Ändringarna i andra stycket behandlas i avsnitt 4.7. De innebär dels en sänkning av gränsen för återbetalning från 1 000 kronor till 500 kronor, dels att hela skattebeloppet - och inte som hittills endast den del av beloppet som överstigit 1 000 kronor - betalas tillbaka. 7.7 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 12 kap. 5 § Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för utgifter för tjänsteresor med egen bil och förmånsbil höjs. 27 § Ändringen i tredje stycket, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs. 29 § Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med förmånsbil höjs. 16 kap. 27 § Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för resor med egen bil och förmånsbil i näringsverksamhet höjs. 7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:466) om termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2 § Ändringen i andra stycket, som behandlas i avsnitt 4.9, innebär att skattesatsen höjs. 5 § Ändringen, som behandlas i avsnitt 4.9, innebär att avdraget höjs. 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror 1 § I första stycket görs en höjning av skattebeloppen för cigaretter och röktobak, jfr avsnitt 5.2. 2§ Den i första stycket angivna övergångsperioden för Slovenien ändras till den 1 juli 2007 eftersom Slovenien vid denna tidpunkt hade uppnått den fastställda minimibeskattningen av cigaretter inom EU och det därefter inte förelåg någon grund för beskattning enligt lagen. Ändringen behandlas närmare i avsnitt 5.2. 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007?2011 års taxeringar 1 § Ändringen, som behandlas i avsnitt 4.9, innebär att procentsatsen varpå skatten beräknas höjs. 7.11 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) 2 kap. 10 § Paragrafens första stycke anger storleken på den miljö- och bränslefaktor som gäller för de dieseldrivna bilar som blivit skattepliktiga innan den 1 januari 2008 och som den framräknade fordonsskatten ska multipliceras med. I paragrafens andra stycke finns den lägre miljö- och bränslefaktor som gäller för de dieseldrivna bilar som blivit skattepliktiga från och med den 1 januari 2008. Något krav på att vissa avgaskrav ska vara uppfyllda för att omfattas av den lägre faktorn finns inte. I fjärde stycket förtydligas att den angivna avräkningen endast avser paragrafens tredje stycke. Ändringarna behandlas närmare i avsnitt 4.5. 7.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt Bilagan Bilagans skattesatser sänks för dieseldrivna personbilar. Skattesatserna för lätta lastbilar och lätta bussar höjs, förutom i de fall skattenivån skulle komma att överstiga skattenivån för en jämförbar personbil, jfr avsnitten 4.5 och 4.6. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §28 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhusenhet, bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhus på lantbruksenhet, 75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,4 procent av: taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd, c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler, d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk, e) 1,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, e) 1,7 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk. Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits. För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske. Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, ska någon nedsättning dock inte ske. Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset. Om fastighetsskatt ska beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket ska såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset. Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt Härigenom föreskrivs att 1 b § lagen (1991:1482) om lotteriskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 b §1 Lotteriskatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Lotteriskatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Vid bestämmande av behållningen av sådant utländskt lotteri som avses i 1 § andra stycket skall endast insatser och vinster som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. Motsvarande gäller för svenskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagande sker via en utländsk trav- eller galopporganisation. Vid bestämmande av behållningen av sådant utländskt lotteri som avses i 1 § andra stycket ska endast insatser och vinster som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas. Motsvarande gäller för svenskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagande sker via en utländsk trav- eller galopporganisation. Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 4 kap. 3 §1 Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 31 kr/liter starköl 3 kr/liter 14 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 158 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck röktobak 428 kr/kg 1 350 kr/kg snus 104 kr/kg 471 kr/kg Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter vin 1 kr/liter 30 kr/liter starköl 3 kr/liter 16 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 172 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 132 kr/kg snus 104 kr/kg 614 kr/kg Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfarandet övergång till fri omsättning. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 35 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt på cigaretter tas ut med 28 öre per styck och 39,2 procent av detaljhandelspriset. Skatt skall dock lägst tas ut med 100 procent av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin (minimipunktskatt). Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören skall senast den 31 oktober varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som för det nästkommande kalenderåret skall tas ut enligt andra meningen. För år 2007 skall dock minimipunktskatten fastställas till 1 krona och 14 öre per cigarett. Skatt på cigaretter tas ut med 31 öre per styck och 39,2 procent av detaljhandelspriset. Skatt ska dock lägst tas ut med 100 procent av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin (minimipunktskatt). Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 oktober varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som för det nästkommande kalenderåret ska tas ut enligt andra meningen. För år 2008 ska dock minimipunktskatten fastställas till 1 krona och 24 öre per cigarett. Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett. 8 §2 Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 12 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 975 kronor per kilogram. Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 12 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 560 kronor per kilogram. 35 §3 Skatt på snus tas ut med 246 kronor per kilogram och på tuggtobak med 402 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 336 kronor per kilogram och på tuggtobak med 402 kronor per kilogram. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs att 2-4 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt skall betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent. Skatt ska betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten överstiger 0,5 volymprocent. Skatt skall även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent. Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen överstiger 0,5 volymprocent. Skatt tas ut per liter med 1,47 kronor för varje volymprocent alkohol. Skatt tas ut per liter med 1,66 kronor för varje volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. 3 §2 Skatt skall betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och Skatt ska betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och 1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15 volymprocent, eller 2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18 volymprocent och vinet producerats utan tillsatser. Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 7,58 kronor, drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 11,20 kronor, drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15,41 kronor, drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 22,08 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 21,58 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent med 45,17 kronor. För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. 4 §3 Skatt skall betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. Skatt tas ut per liter för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 7,58 kronor, drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 11,20 kronor, drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15.41 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 15,41 kronor, och för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 22,08 kronor. drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 21,58 kronor. För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 4 a och 10 §§, 6 a kap. 1 §, 9 kap. 7 och 8 §§ samt 11 kap. 3 och 12 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 2 kap. 1 §1 Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 31, 2710 11 41, 2710 11 45 eller 2710 11 49 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 - motorbensin - alkylatbensin 2 kr 90 öre per liter 1 kr 30 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 6 öre per liter 3 kr 46 öre per liter b) miljöklass 2 2 kr 93 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 9 öre per liter 2. 2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 61 öre per liter 2 kr 16 öre per liter 5 kr 77 öre per liter 3. 2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41- 2710 19 49 eller 2710 19 61-2710 19 69 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 750 kr per m3 2 663 kr per m3 3 413 kr per m3 b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 057 kr per m3 2 663 kr per m3 3 720 kr per m3 miljöklass 2 1 306 kr per m3 2 663 kr per m3 3 969 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 633 kr per m3 2 663 kr per m3 4 296 kr per m3 4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 378 kr per 1 000 kg 1 378 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 147 kr per 1 000 kg 2 801 kr per 1 000 kg 2 948 kr per 1 000 kg 5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 133 kr per 1 000 m3 1 133 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 243 kr per 1 000 m3 1 994 kr per 1 000 m3 2 237 kr per 1 000 m3 6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 319 kr per 1 000 kg 2 317 kr per 1 000 kg 2 636 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp: KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 31, 2710 11 41, 2710 11 45 eller 2710 11 49 Bensin som uppfyller krav för a) miljöklass 1 - motorbensin - alkylatbensin 2 kr 95 öre per liter 1 kr 32 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 5 kr 29 öre per liter 3 kr 66 öre per liter b) miljöklass 2 2 kr 98 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 5 kr 32 öre per liter 2. 2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59 Annan bensin än som avses under 1 3 kr 68 öre per liter 2 kr 34 öre per liter 6 kr 2 öre per liter 3. 2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41- 2710 19 49 eller 2710 19 61-2710 19 69 Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som a) har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350oC, 764 kr per m3 2 883 kr per m3 3 647 kr per m3 b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350oC, tillhörig miljöklass 1 1 277 kr per m3 2 883 kr per m3 4 160 kr per m3 miljöklass 2 1 530 kr per m3 2 883 kr per m3 4 413 kr per m3 miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass 1 663 kr per m3 2 883 kr per m3 4 546 kr per m3 4. 2711 12 11-2711 19 00 Gasol som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 kg 1 584 kr per 1 000 kg 1 584 kr per 1 000 kg b) annat ändamål än som avses under a 150 kr per 1 000 kg 3 033 kr per 1 000 kg 3 183 kr per 1 000 kg 5. 2711 11 00, 2711 21 00 Naturgas som används för a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 kr per 1 000 m3 1 282 kr per 1 000 m3 1 282 kr per 1 000 m3 b) annat ändamål än som avses under a 247 kr per 1 000 m3 2 159 kr per 1 000 m3 2 406 kr per 1 000 m3 6. 2701, 2702 eller 2704 Kol och koks 325 kr per 1 000 kg 2 509 kr per 1 000 kg 2 834 kr per 1 000 kg I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 a §2 Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken, om avfallet förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i därmed jämförligt hushållsavfall som förts in till Sverige från ett annat land. Energiskatt och koldioxidskatt ska betalas även för fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken, om avfallet förbrukas för uppvärmning. Detsamma gäller fossilt kol i därmed jämförligt hushållsavfall som förts in till Sverige från ett annat land. Mängden fossilt kol skall anses utgöra 12,6 viktprocent av hushållsavfallet. Mängden fossilt kol ska anses utgöra 12,6 viktprocent av hushållsavfallet. Energiskatt skall betalas med 152 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol och koldioxidskatt med 3 426 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol. Energiskatt ska betalas med 155 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol och koldioxidskatt med 3 709 kronor per 1 000 kilogram fossilt kol. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i tredje stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i tredje stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §. 10 §3 För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 och 4 a §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2006. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 1 och 4 a §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2007. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag ska tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Nuvarande lydelse 6 a kap. 1 §4 Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning a) för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent b) i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl 100 procent 100 procent 100 procent c) i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31) 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 19 21) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent 7. Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft, när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent - 8. - - - - 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 14. Förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b - 77 procent - 15. Förbrukning i yrkesmässig skogsbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar, om förbrukning sker före den 1 januari 2007 i Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 23 procent - 16. Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras 100 procent 100 procent 100 procent Föreslagen lydelse 6 a kap. 1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges. Ändamål Bränsle som inte ger befrielse Befrielse från energiskatt Befrielse från koldioxidskatt Befrielse från svavelskatt 1. Förbrukning a) för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent b) i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl 100 procent 100 procent 100 procent c) i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning 100 procent 100 procent 100 procent 2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent 100 procent 5. Förbrukning i a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål Annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31) 100 procent 100 procent 100 procent b) luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål eller i luftfartygsmotorer i provbädd eller i liknande anordning Andra bränslen än flygbensin och flygfotogen (KN-nr 2710 19 21) 100 procent 100 procent 100 procent 6. Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren 100 procent 100 procent 100 procent 7. Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft, när den värme som uppkommer inte till någon del nyttiggörs Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 100 procent - 8. - - - - 9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 12. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor - - 100 procent 13. Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b 100 procent 79 procent - 14. Förbrukning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar Andra bränslen än bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b - 79 procent - 15. - - - - 16. Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras 100 procent 100 procent 100 procent Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 7 §5 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ skall omfatta en period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 och 15 skall dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 ska dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. 8 §6 Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2-6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till a) minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och b) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11, 14 eller 15 får dock återbetalning endast göras för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 1 000 kronor per kalenderår. Sådan återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 15 medges inte med större belopp än vad som är förenligt med kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. Det totala stödet enligt den förordningen får inte överstiga 100 000 euro under en treårsperiod. 11 kap. 3 §7 Energiskatten utgör 1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, 2. 20,4 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, och 2. 17,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, och 3. 26,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. 3. 27,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören. För kalenderåret 2009 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören ska dock avrundas till hela tiondels ören. 12 §8 Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften. Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger 1 000 kronor per kalenderår. Ansökan om återbetalning ska omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Ansökan om återbetalning av energiskatt ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5, 27 och 29 §§ samt 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap. 5 §1 Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. 27 §2 Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år. Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år. Avdrag skall göras med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Avdrag skall göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt skall också dras av. 29 §3 För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. 16 kap. 27 §4 Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 80 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatten utgör för varje kalendermånad 10 200 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. Skatten utgör för varje kalendermånad 12 648 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. 5 §2 Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 335 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 415 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 En enskild person som har förvärvat och som själv för sitt eller sin familjs personliga bruk till Sverige transporterar 1. cigaretter från Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien eller Ungern, 2. cigaretter eller röktobak från Estland, eller 3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien skall, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 14 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och 975 kronor/kg för röktobak. 3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien ska, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1 krona och 24 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och 1 560 kronor/kg för röktobak. I denna lag förstås med cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. Skatt enligt första stycket skall tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §. Skatt enligt första stycket ska tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §. Nuvarande lydelse 2 §2 Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de övergångsperioder som anges i följande uppställning. Medlemsstat Produkter Övergångsperiodens slut Tjeckien 200 cigaretter eller 31 december 2007 100 cigariller eller 31 december 2006 50 cigarrer eller 31 december 2006 250 gram röktobak 31 december 2006 Slovenien 200 cigaretter 31 december 2007 Polen 200 cigaretter 31 december 2008 Slovakien 200 cigaretter 31 december 2008 Ungern 200 cigaretter 31 december 2008 Bulgarien 200 cigaretter 31 december 2009 Estland 200 cigaretter eller 250 gram röktobak 31 december 2009 31 december 2009 Lettland 200 cigaretter 31 december 2009 Litauen 200 cigaretter 31 december 2009 Rumänien 200 cigaretter 31 december 2009 En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). Föreslagen lydelse 2 § Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de övergångsperioder som anges i följande uppställning. Medlemsstat Produkter Övergångsperiodens slut Tjeckien 200 cigaretter eller 31 december 2007 100 cigariller eller 31 december 2006 50 cigarrer eller 31 december 2006 250 gram röktobak 31 december 2006 Slovenien 200 cigaretter 30 juni 2007 Polen 200 cigaretter 31 december 2008 Slovakien 200 cigaretter 31 december 2008 Ungern 200 cigaretter 31 december 2008 Bulgarien 200 cigaretter 31 december 2009 Estland 200 cigaretter eller 250 gram röktobak 31 december 2009 31 december 2009 Lettland 200 cigaretter 31 december 2009 Litauen 200 cigaretter 31 december 2009 Rumänien 200 cigaretter 31 december 2009 En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2008. 3. Äldre bestämmelser avseende Slovenien ska dock inte gälla för tid från och med den 1 juli 2007. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007?2011 års taxeringar Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2006:2) om fastighetsskatt avseende vissa elproduktionsenheter vid 2007-2011 års taxeringar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007-2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk skall, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 1,7 % av taxeringsvärdet. Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2007-2011 års taxeringar avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk ska, i stället för vad som anges i 3 § första stycket e lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, fastighetsskatten för varje beskattningsår utgöras av 2,2 % av taxeringsvärdet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 §1 För personbilar som kan drivas med dieselolja skall summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5. För personbilar som kan drivas med dieselolja och som blivit skattepliktiga för första gången före utgången av år 2007 ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,3. För personbilar som kan drivas med dieselolja och som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2007 ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,15. För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, skall fordonsskatten minskas med 6 000 kronor. För en personbil som blivit skattepliktig för första gången före utgången av år 2007 och som uppfyller kraven för miljöklass 2005 PM enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, ska fordonsskatten minskas med 6 000 kronor. Skatteminskningen avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december 2012. Skatteminskningen i tredje stycket avräknas efter hand vid beslut om fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december 2012. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser för fordonsskatt Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2006:228) om särskilda bestämmelser om fordonsskatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Bilaga Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen A Personbilar klass I 1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 - 900 720 0 901 - 903 183 2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 - 900 2 290 0 901 - 2 870 580 B Lätta bussar 1. Lätta bussar som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 771 51 1 601 - 3 000 963 90 3 001 - 3 500 2 205 0 2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 - 1 600 1 613 0 1 601 - 3 000 1 736 123 3 001 - 3 500 3 461 0 C Lätta lastbilar och personbilar klass II 1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 771 51 1 601 - 3 000 963 90 3 001 - 2 205 0 2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0 - 1 600 1 613 0 1 601 - 3 000 1 736 123 3 001 - 3 461 0 Föreslagen lydelse Bilaga Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, kilogram Skatt, kronor grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen A Personbilar klass I 1. Personbilar klass I som inte kan drivas med dieselolja 0 - 900 720 0 901 - 903 183 2. Personbilar klass I som kan drivas med dieselolja 0 - 900 2 187 0 901 - 2 741 554 B Lätta bussar 1. Lätta bussar som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 903 164 1 601 - 3 000 1 396 131 3 001 - 3 500 3 197 0 2. Lätta bussar som kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 2 187 0 1 301 - 1 600 2 339 59 1 601 - 3 000 2 517 178 3 001 - 3 500 5 018 0 C Lätta lastbilar och personbilar klass II 1. Lätta lastbilar och personbilar klass II som inte kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 720 0 1 301 - 1 600 903 164 1 601 - 3 000 1 396 131 3 001 - 3 197 0 2. Lätta lastbilar och personbilar klass II som kan drivas med dieselolja 0 - 1 300 2 187 0 1 301 - 1 600 2 339 59 1 601 - 3 000 2 517 178 3 001 - 5 018 0 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Förteckning över remissinstanserna Remissinstanser som lämnat synpunkter Statens folkhälsoinstitut, Lotteriinspektionen, Statens energimyndighet, Verket för näringslivsutveckling, Vägverket, AB Trav och Galopp, Bil Sweden, Gröna Bilister, House of Prince AB, IOGT-NTO, Lantbrukarnas Riksförbund, Philip Morris AB, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bryggerier samt Sveriges Åkeriföretag. Remissinstanser som avstått från att lämna synpunkter Systembolaget, Tullverket, Skatteverket, Naturvårdsverket, Konkurrensverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier samt Svenska Petroleum Institutet. Remissinstanser som inte avhörts British American Tobacco Nordic Sweden Branch, Företagarnas Riksorganisation, Gallaher Sweden AB, Gröna näringens riksorganisation, LRF Skogsägarna, Motormännens Riksförbund, Sprit- och vinleverantörsföreningen, Swedish Match samt Vattenbrukarnas Riksförbund. Övriga yttranden AB Svenska Shell, E.ON Sverige AB, Handelns Utredningsinstitut, Miljöfordon Syd, Preem Petroleum AB, Projekt Basindustririket, Svenska Gasföreningen samt Svensk Dagligvaruhandel. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008 1 Senaste lydelse 2006:1353. 2 EUT L 379, 28.12.2006, s. 5 (Celex 32006R1998). 1 Senaste lydelse 2003:350. 1 Senaste lydelse 2006:1393. 1 Senaste lydelse 2006:1392. 2 Senaste lydelse 2006:1392. 3 Senaste lydelse 2006:1392. 1 Senaste lydelse 2001:517. 2 Senaste lydelse 2001:822. 3 Senaste lydelse 2001:822. 1 Senaste lydelse 2006:1508. Anm. Paragrafen föreslås ändras även i prop. 2006/07:123. 2 Senaste lydelse 2006:1508. 3 Senaste lydelse 2006:1508. 4 Senaste lydelse 2006:1508. 5 Senaste lydelse 2006:1508. 6 Senaste lydelse 2005:1189. 7 Senaste lydelse 2006:1508. 8 Senaste lydelse 2006:1508. 1 Senaste lydelse 2005:826. 2 Senaste lydelse 2007:618. 3 Senaste lydelse 2000:1003. 4 Senaste lydelse 2005:826. 1 Senaste lydelse 2005:963. 2 Senaste lydelse 2005:963. 1 Senaste lydelse 2007:349. 2 Senaste lydelse 2007:349. 1 Senaste lydelse 2006:473. 28 Senaste lydelse 2006:1353. 1 Senaste lydelse 2003:350. 1 Senaste lydelse 2006:1393. 1 Senaste lydelse 2006:1392. 2 Senaste lydelse 2006:1392. 3 Senaste lydelse 2006:1392. 1 Senaste lydelse 2001:517. 2 Senaste lydelse 2001:822. 3 Senaste lydelse 2001:822. 1 Lydelse enligt förslag i prop. 2006/07:123. 2 Senaste lydelse 2006:1508. 3 Senaste lydelse 2006:1508. 4 Senaste lydelse 2006:1508. 5 Senaste lydelse 2006:1508. 6 Senaste lydelse 2005:1189. 7 Senaste lydelse 2006:1508. 8 Senaste lydelse 2006:1508. 1 Senaste lydelse 2005:826. 2 Senaste lydelse 2007:618. 3 Senaste lydelse 2000:1003. 4 Senaste lydelse 2005:826. 1 Senaste lydelse 2005:963. 2 Senaste lydelse 2005:963. 1 Senaste lydelse 2007:349. 2 Senaste lydelse 2007:349. 1 Senaste lydelse 2006:473. ?? ?? ?? ?? Prop.2 007/08:11 2 1 98 Prop. 2007/08:11 Prop. 2007/08:11 Prop. 2007/08:11 Prop. 2007/08:11 Bilaga 1 Prop. 2007/08:11 Bilaga 1 Prop. 2007/08:11 Bilaga 1 Prop. 2007/08:11 Bilaga 1 Prop. 2007/08:11 Bilaga 2 Prop. 2007/08:11