Post 4012 av 7191 träffar
Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 35
Regeringens proposition
Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.
Prop. 2007/08:35
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 1 november 2007
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller bl.a. förslag om att handlingar som enligt sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen (1982:713) ska undertecknas, får upprättas som elektroniska dokument. Undertecknandet ska ske med s.k. avancerad elektronisk signatur. Det föreslås straffansvar för osann uppgift i en handling som upprättats elektroniskt och för oriktigt bestyrkande av en sådan handling.
Vidare lämnas förslag i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersföretag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om att redovisnings- och revisionshandlingar ska få ges in elektroniskt till registreringsmyndigheten. Handlingar som avser bankaktiebolag ska registreras i bankregistret och handlingar som avser försäkringsaktiebolag ska registreras i försäkringsregistret.
Propositionen innehåller också förslag om att uppgifter som registreras i bankregistret och försäkringsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Förslagen innebär en modernisering av nämnda lagar i syfte att möjliggöra en ökad användning av modern informationsteknik när det gäller handlingar och företagsinformation som föreskrivs i författningar. Förslagen innebär också att för försäkringsaktiebolag genomförs ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Direktivet syftar till att göra bolagsinformation lättare och snabbare tillgänglig samt att förenkla de formella kraven på offentliggörande för bolagen.
I propositionen föreslås dessutom vissa ändringar av rättelsekaraktär i lagen (1972:262) om understödsföreningar.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 2008.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 6
2.2 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 12
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 17
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 21
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 23
2.7 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 24
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 25
3 Ärendet och dess beredning 30
4 Bakgrund 32
4.1 E-förvaltning 32
4.2 Elektronisk signatur m.m. 33
4.3 EG:s publicitetsdirektiv 34
4.4 De nya reglerna om elektronisk ingivning till Bolagsverket för aktiebolag 35
4.5 Registrering av finansiella företag 36
4.5.1 Bankregistret 37
4.5.2 Försäkringsregistret 39
4.5.3 Registrering av understödsföreningar 40
4.6 Offentliggörande av årsredovisning och revisionsberättelse 41
5 Överväganden och förslag 42
5.1 Handlingar får upprättas som elektroniska dokument 42
5.2 Straffansvar 44
5.3 Särskilt om anmälan för registrering i medlemsbanker 46
5.4 Elektronisk ingivning av redovisnings- och revisionshandlingar 47
5.5 Registrering av redovisnings- och revisionshandlingar 52
5.6 Skadeståndsfrågor vid elektroniskt ingivande 54
5.7 Bolagsverkets ärendehantering och tillhandahållande av uppgifter 55
5.8 Behandling av personuppgifter 57
5.9 Registrering och kungörande på annat språk än svenska 58
5.10 Uppgifter på försäkringsaktiebolagens webbplatser 61
6 Ikraftträdande 64
7 Förslagens konsekvenser 65
8 Författningskommentarer 67
8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 67
8.2 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) 72
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 73
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 76
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 79
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 80
8.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 80
8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 80
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juni 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag 81
Bilaga 2 Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen 85
Bilaga 3 Sammanfattning av förslagen i promemorian Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m. (dnr Fi2007/4540) 90
Bilaga 4 Promemorians lagförslag 91
Bilaga 5 Remissinstanser som har haft möjlighet att yttra sig eller yttrat sig över promemorian Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m. 107
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag 108
Bilaga 7 Lagrådets yttrande 128
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 2007 131
Rättsdatablad 132
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
5. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
6. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
8. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.
2
Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)2
dels att 17 kap. 5 §, 19 kap. 7 §, 20 kap. 1, 2 och 7 §§ samt 21 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 1 kap. 12 §, 20 kap. 1 a, 3 b och 8 §§ samt 21 kap. 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
12 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
17 kap.
5 §
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, skall också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall firman åtföljas av beteckningen (publ).
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen (publ).
Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten, efter ansökan, besluta att ett försäkringsaktiebolag inte behöver lämna uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett försäkringsaktiebolag och om huruvida bolaget är ett privat eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant beslut ska begränsas till en viss tid och får förenas med villkor.
19 kap.
7 §
Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ skall likvidatorerna till Finansinspektionen sända in avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.
Senast en månad efter en sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till Finansinspektionen sända in kopior av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa paragrafer.
20 kap.
1 §3
Hos registreringsmyndigheten skall föras försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
Registreringsmyndigheten ska föra ett försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
I fråga om registrering i försäkringsregistret av redovisnings- och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i stället för bestämmelserna i detta kapitel.
1 a §
En registrering i försäkringsregistret ska göras på svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
2 §4
Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införs i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret behöver endast ange ändringens art.
Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar det som registreras i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret ska endast ange ändringens art.
En kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
3 b §
Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, får försäkringsbolaget inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man får dock åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att tredje man kände till den svenska språkversionen.
7 §5
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller dels sådana beslut av Finansinspektionen och registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje och fjärde styckena, med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 §, dels ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §.
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller
1. beslut av registreringsmyndigheten enligt 4 kap. 15 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17 §, 17 kap. 5 § andra stycket samt 4 a § detta kapitel, och
2. beslut av Finansinspektionen enligt 15 kap. 4 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
8 §
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i försäkringsregistret i elektronisk form, om det begärs.
21 kap.
1 a §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
2 §6
Registreringsmyndigheten får förelägga verkställande direktören och styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att
1. hos registreringsmyndigheten göra behöriga anmälningar för registrering, eller
2. på bolagets brev, fakturor och orderblanketter lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
2. på bolagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.
Registreringsmyndigheten får förena ett föreläggande enligt första stycket med vite.
Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud som inspektionen får utfärda enligt denna lag med vite.
Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.2 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att det i sparbankslagen (1987:619)1 ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, och ett nytt kapitel, 12 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
12 kap. Straff
1 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att 1 kap. 3 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 8 kap. 5 c § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §2
Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank.
Med hypoteksinstitut avses Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
Med hypoteksinstitut avses Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
7 kap.
5 §
Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra styckena årsredovisningslagen (1995:1554) föreligger, samt
Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra styckena årsredovisningslagen (1995:1554) finns, samt
1. det undantagna företagets åtaganden har garanterats av dess moderföretag, och
2. detta moderföretag är ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning skall i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 § denna lag eller 8 kap. 3 § årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar skall kungöras enligt 8 kap. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande skall utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning ska i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 och 5 a §§ denna lag eller 8 kap. 3 och 3a §§ årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Handlingar som har getts in till registreringsmyndigheten ska kungöras enligt 8 kap. 6 § denna lag. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande ska utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Första stycket gäller inte i fall som anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket årsredovisningslagen.
Upplysning om förhållande som avses i första stycket 1 skall lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.
Upplysning om förhållande som avses i första stycket 1 ska lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.
8 kap.
5 §3
En bank och ett hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.
På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten skall en styrelseledamot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bankens eller institutets vinst eller förlust.
En bank och ett hypoteksinstitut ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.
På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten ska en styrelseledamot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller bankens eller institutets vinst eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
5 b §
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket som upprättas i elektronisk form döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som, i fråga om handling som avses i 5 § första stycket, oriktigt intygar att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet och åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Registrering i bankregistret
5 c §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för bankaktiebolag i bankregistret.
Registreringen ska göras på svenska. Om ett bankaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 och 5 a §§ har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om bankaktiebolag ska en kungörelse skrivas på samma språk som registreringen i bankregistret.
9 kap.
2 §4
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas med undantag för 1 § första stycket.
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas med undantag för 1 § första stycket och hänvisningen i 2 § första stycket till 8 kap. 3 b § årsredovisningslagen.
3 §5
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. skall delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång.
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. ska delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång.
I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.
I delårsrapporten ska, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Sådana uppgifter om koncernen som anges i 9 kap. 3 § femte stycket årsredovisningslagen behöver inte lämnas, om
1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § årsredovisningslagen inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,
2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen,
4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte, och
5. förutsättningarna i 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag är uppfyllda.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte upprättad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten ska sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska utfärdas om någon begär det.
En delårsrapport i ett bankaktiebolag som ges in till registreringsmyndigheten ska registreras enligt 8 kap. 5 c § denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
dels att 7 kap. 3 §, 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 8 kap. 5 c § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
3 §2
De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. a) I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 skall gälla att moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG, eller har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt.
De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:
1. I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 ska gälla att moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG4, eller har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt.
b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5 och 6 §§ denna lag.
2. I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5, 5 a och 6 §§ denna lag.
2. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.
3. Vad som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall skall upplysning härom lämnas i en not.
3. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.
4. Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not.
4. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
8 kap.
5 §
Försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust.
Försäkringsföretag ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda.
På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller försäkringsföretagets vinst eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
5 b §
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket som upprättas i elektronisk form döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som, i fråga om handling som avses i 5 § första stycket, oriktigt intygar att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet och åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Registrering i försäkrings-registret
5 c §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.
Registreringen ska göras på svenska. Om ett försäkringsaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 och 5 a §§ har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska en kungörelse skrivas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
9 kap.
2 §5
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna.
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna samt hänvisningen i 2 § första stycket till 8 kap. 3 b §. En delårsrapport i ett försäkringsaktiebolag som ges in till registreringsmyndigheten ska registreras enligt 8 kap. 5 c § denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker
dels att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 §, och ett nytt kapitel, 14 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
7 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
10 kap.
4 §1
När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.
När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, ska det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.
Hinder mot registrering möter, om prövning av fusionen pågår eller om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller rättsakter, avtal eller andra beslut som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, ska registreringsanmälan innehålla en försäkran på heder och samvete av en styrelseledamot eller den verkställande direktören att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket har skett.
14 kap. Straff
1 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs7 att 13 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
1 §1
Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt skall tas in i registret.
Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret.
För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller vad som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m.
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.7
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 27 kap. 1 a § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 kap.
1 a §1
En registrering i aktiebolagsregistret skall avfattas på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, skall registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.
En registrering i aktiebolagsregistret ska göras på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte Bolagsverket beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom föreskrivs att 14 b, 26 a, 26 f, 26 g, 26 i, 71 a och 99 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 b §1
Varje gång en understödsförening åtar sig ett uppdrag att från en sekundäretablering meddela tjänstepensionsförsäkring, skall föreningen lämna en särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen skall innehålla
1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare skall betala försäkringspremierna, och
2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som skall ligga till grund för försäkringarna.
Finansinspektionen skall, om förutsättningarna enligt 14 a § första stycket är uppfyllda, inom tre månader från det att inspektionen tagit emot en sådan underrättelse som avses i första stycket lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen är upprättad.
Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet enligt andra stycket underrätta understödsföreningen om att ett sådant meddelande lämnas.
Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande som avses i andra stycket får veta vilka verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där sekundäretableringen är upprättad, skall inspektionen underrätta understödsföreningen om det.
Varje gång en understödsförening åtar sig ett uppdrag att från en sekundäretablering meddela tjänstepensionsförsäkring, ska föreningen lämna en särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla
1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala avgifterna, och
2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för försäkringarna.
Finansinspektionen ska, om förutsättningarna enligt 14 a § första stycket är uppfyllda, inom tre månader från det att inspektionen har tagit emot en sådan underrättelse som avses i första stycket lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen är upprättad.
Finansinspektionen ska samtidigt som den lämnar meddelandet enligt andra stycket underrätta understödsföreningen om att ett sådant meddelande lämnas.
Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande som avses i andra stycket får veta vilka verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där sekundäretableringen är upprättad, ska inspektionen underrätta understödsföreningen om det.
Verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring får inledas efter det att föreningen tagit emot underrättelsen från Finansinspektionen, eller i varje fall två månader efter det att den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen är upprättad tagit emot inspektionens meddelande enligt andra stycket.
Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att bedriva verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring inte föreligger, skall inspektionen vägra att lämna meddelande enligt andra stycket. Beslut om detta skall fattas inom tre månader från det att en underrättelse enligt första stycket togs emot.
Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att bedriva verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring inte finns, ska inspektionen vägra att lämna meddelande enligt andra stycket. Beslut om detta ska fattas inom tre månader från det att en underrättelse enligt första stycket togs emot.
26 a §2
En försäkringsgrupp enligt denna lag består av en understödsförening och
1. dess dotterföretag eller intresseföretag som är försäkringsföretag, och
2. de försäkringsföretag med vilka understödsföreningen har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.
I fråga om vad som är dotterföretag och intresseföretag tillämpas 1 kap. 9, 9 b, 9 e och 9 f §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Vad som föreskrivs i fråga om intresseföretag skall vid tillämpningen av första stycket samt 26 b och 26 e §§ även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster.
I fråga om vad som är dotterföretag och intresseföretag tillämpas 1 kap. 9, 9 b, 9 e och 9 f §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Det som föreskrivs i fråga om intresseföretag ska vid tillämpningen av första stycket samt 26 b och 26 f §§ även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster.
26 f §3
En understödsförening som avses i 26 a § första stycket skall upprätta och till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som omfattar försäkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).
En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning av sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 26 c §. Redovisningen skall även innehålla en sådan beräkning som avses i 26 d §.
En understödsförening som avses i 26 a § första stycket ska upprätta och till Finansinspektionen ge in en särskild redovisning som omfattar försäkringsgruppen (gruppbaserad redovisning).
En gruppbaserad redovisning ska innehålla en sammanställning av sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 26 c §. Redovisningen ska även innehålla en sådan beräkning som avses i 26 e §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och innehåll samt när handlingarna skall ges in till Finansinspektionen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens utformning och innehåll samt när handlingarna ska ges in till Finansinspektionen.
26 g §4
Finansinspektionen får medge att ett företag helt eller delvis utelämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 26 e §, om
Finansinspektionen får besluta att ett företag helt eller delvis utelämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 26 f §, om
1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig information,
2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen, eller
3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.
26 i §5
En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller hos en person som enligt 26 g § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.
En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt 26 a-26 h §§ får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller hos en person som enligt 26 h § ska lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.
71 a §6
Om skyldigheten enligt 26 g § att lämna information till en understödsförening som skall upprätta en gruppbaserad redovisning inte fullgörs, får Finansinspektionen förelägga den som skall lämna informationen att fullgöra sin uppgiftsskyldighet direkt till inspektionen.
Ingår ett företag som omfattas av 26 g § i samma koncern som understödsföreningen, får inspektionen kontrollera uppgifterna på plats hos företaget.
Om skyldigheten enligt 26 h § att lämna information till en understödsförening som ska upprätta en gruppbaserad redovisning inte fullgörs, får Finansinspektionen förelägga den som ska lämna informationen att fullgöra sin uppgiftsskyldighet direkt till inspektionen.
Ingår ett företag som omfattas av 26 h § i samma koncern som understödsföreningen, får inspektionen kontrollera uppgifterna på plats hos företaget.
99 §8
I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37-41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.
Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.
Om inte något annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, ska bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.
Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:
Det som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:
21 § tredje och fjärde styckena om förtida avgång,
22 § första stycket om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,
22 § andra stycket om krav på medlemskap,
23 § första stycket om suppleanter,
25 § tredje stycket om protokoll,
26 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant,
27 § om jäv,
36 § om talan mot föreningen,
37 § om registrering,
46 § första momentet tredje och fjärde styckena om revisorsjäv,
50 § tredje stycket om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,
51 § första stycket om revisionsberättelsen,
57 § andra momentet om upplysningsplikt mot föreningsstämman,
69 § första momentet första-tredje styckena om klander av föreningsstämmans beslut,
106 och 107 §§, 108 § första stycket samt 109 § om skadestånd, och
116 § om skiljeförfarande.
Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:
Det som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag ska tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:
26 § om lämnande av kredit,
26 h § om tystnadsplikt,
26 i § om tystnadsplikt,
27 § fjärde stycket om hinder mot att vara styrelseledamot,
27 a § första stycket om ledningsprövning,
27 a § andra stycket om obehörighetsgrund,
45 § första stycket om tvångslikvidation, och
70 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.
När 22 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.
När 22 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, ska bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.
3 Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet beslutade 2003 om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag), se bilaga 1. Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen, det s.k. publicitetsdirektivet, finns i bilaga 2. Publicitetsdirektivet innehåller bestämmelser om krav på offentliggörande av vissa handlingar och uppgifter i aktiebolag genom ingivande till registreringsmyndighet jämte kungörande. Ändringsdirektivet innebär bl.a. att det fr.o.m. den 1 januari 2007 ska vara möjligt för aktiebolag att ge in handlingar och uppgifter som ska registreras hos registreringsmyndigheten i elektronisk form. Ändringsdirektivet innehåller också bestämmelser om registreringsmyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter och handlingar i elektronisk form.
Ändringsdirektivet är sedan den 1 juli 2006 delvis genomfört med avseende på aktiebolag genom ändringar1 i aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, förordningen (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor och aktiebolagsförordningen (2005:559). Till grund för lagändringarna låg förslag i prop. 2005/06:135.
Justitiedepartementet remitterade i januari 2007 promemorian Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag (dnr Ju2007/753). Den innehåller motsvarande förslag om elektronisk ingivning m.m. för bl.a. ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser.
I juni 2007 remitterade Finansdepartementet en promemoria med författningsförslag som syftar till att underlätta elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering i finansiella företag som styrs av egen associationsrättslig lagstiftning i försäkringsrörelselagen (1982:713), sparbankslagen (1987:619) och lagen (1995:1570) om medlemsbanker (Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, mm., dnr Fi2007/4540). I promemorian behandlas förslag till ändringar både i lagar och förordningar för nämnda finansiella företag. Promemorian innehåller bl.a. förslag som genomför ändringarna i publicitetsdirektivet för försäkringsaktiebolag. Den innehåller också förslag som kompletterar tidigare genomförande för bankaktiebolagen med avseende på redovisnings- och revisionshandlingar.
En sammanfattning av förslagen i promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2007/4540).
I denna proposition tar regeringen upp de lagförslag som har behandlats i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 4 oktober 2007 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har följt Lagrådets förslag utom när det gäller utformningen av 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 8 kap. 5 a § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, se författningskommentaren till förstnämnda paragraf. I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts.
Regeringen föreslår i propositionen - utöver de förslag som fanns i lagrådsremissen - också vissa mindre ändringar i lagen (1972:262) om understödsföreningar. Ändringarna avser följdändringar med anledning av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (tjänstepensionsdirektivet) i svensk rätt när det gäller understödsföreningar som tillhandahåller tjänstepension (SFS 2005:1122, prop. 2004/05:165, bet. 2005/06:FiU7, rskr. 2005/06:92). De justeringar som behöver göras i ett antal paragrafer i lagen om understödsföreningar har sin förklaring i att numreringen av vissa paragrafer i lagen ändrades i det nämnda lagstiftningsärendet. Dessutom behöver en term korrigeras i enlighet med språkbruket i tjänstepensionsdirektivet. De nu aktuella ändringarna är av okomplicerad beskaffenhet och regeringen bedömer att det inte är nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande över dem.
4
Bakgrund
Utvecklingen på informationsteknikens område ger upphov till frågor i vilken utsträckning modern informationsteknik bör komma till användning i fråga om handlingar som enligt krav i författningar ska vara "undertecknade". Ett krav på undertecknande har ansetts inte innefatta elektroniska rutiner. På förvaltningsrättens område finns vidare ett tämligen stort antal regler om att ansökningar m.m. till myndigheter ska göras skriftligen och undertecknas av den sökande. En naturlig utgångspunkt är härvidlag att lagar och andra författningar inte bör uppställa några onödiga hinder för användande av modern informationsteknik vid hanteringen av handlingar och uppgifter om vilka det finns föreskrifter i författningar.
4.1 E-förvaltning
Allmänhetens användning av persondatorer och Internettjänster har skapat nya förutsättningar för användningen av informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning. Kommunikationen mellan medborgare och myndigheter kan i allt högre utsträckning ske med hjälp av modern kommunikations- och informationsteknologi och myndigheterna kan i ökande grad använda sig av den nya tekniken vid sin ärendehantering. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i offentlig sektor brukar benämnas e-förvaltning.
Regering och riksdag har i olika sammanhang slagit fast att den statliga förvaltningen ska vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik såväl i den egna verksamheten som i samverkan med företag och myndigheter (se t.ex. prop. 1999/2000:86). I budgetpropositionen för 2007 har regeringen framhållit att en effektiv förvaltning är en allt viktigare faktor i konkurrensen om företagens etableringar i den globaliserade ekonomin och därmed av stor betydelse för tillväxt och sysselsättning. Det har också angetts att ny informationsteknik ska tillvaratas fullt ut (se prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 2, bilaga 1 s. 7 f.).
I linje med detta har ett stort antal myndigheter under de senaste åren infört rutiner som gör det möjligt för allmänheten att ge in bl.a. anmälningar och ansökningar elektroniskt. Utöver de nedan beskrivna möjligheterna för aktiebolag att till Bolagsverket ge in bl.a. anmälningar elektroniskt är det t.ex. möjligt att på elektronisk väg ge in självdeklarationer och deklarationer för moms, arbetsgivaravgift och avdragen skatt till Skatteverket. Inom socialförsäkringsadministrationen har elektroniska rutiner för vissa anmälningar, t.ex. om föräldrapenning, införts. I jordabalken har det nyligen införts regler om att ansökningar om inskrivning får ges in till inskrivningsmyndigheten på elektronisk väg (se prop. 2005/06:28, bet. 2005/06:LU17, rskr. 2005/06:159).
När en myndighet utvecklar automatiserade processer för ärendehantering finns behov av metoder för säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar. Viktiga krav är att meddelanden når rätt mottagare, meddelanden inte förvanskas och är skyddade mot otillbörlig insyn samt att den personliga integriteten skyddas. Andra krav som måste uppfyllas är att beslut ska kunna dokumenteras och härledas till myndighet och handläggare samt att beslut ska kunna meddelas på ett säkert sätt. Inkommande och upprättade handlingar ska dessutom vara tillgängliga över tiden. Kraven kan uppfyllas med hjälp av olika tekniska lösningar som kryptering av informationen, användning av elektronisk identifiering, elektroniska underskrifter av handlingar, krav på format m.m.
Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har regeringens uppdrag att leda och samordna statsförvaltningens utvecklingsarbete med säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar (dnr Fi2006/6773 och Fi2006/967). Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 juni 2008. En delrapportering har gjorts den 15 juni 2007 (Verva 2007:13).
4.2 Elektronisk signatur m.m.
Ett säkert elektroniskt informationsutbyte och en säker hantering av elektroniska uppgifter och handlingar vid kontakter över Internet ställer krav på digital identifiering. Vid undertecknande av handlingar i elektronisk miljö används s.k. elektronisk legitimation (e-legitimation) som installeras på en dator som användaren har kontroll över. Med en e-legitimation kan användaren av e-tjänster bevisa sin identitet och med en elektronisk underskrift bekräfta sina lämnade uppgifter. Den elektroniska underskriften kan sägas vara den elektroniska motsvarigheten till en traditionell namnteckning. Den elektroniska underskriften skiljer sig dock från en traditionell underskrift genom att den inte presenteras för mottagaren i läsbar form. Den kan dock uppfattas indirekt vid en äkthetskontroll (en kontroll av att en uppgift eller handling omanipulerat härrör från den som framstår som upphovsman). Den i dag helt dominerande metoden för att koppla en elektronisk underskrift till en viss person, är användningen av en behörighetskod, t.ex. en PIN-kod.
I syfte att underlätta användandet av elektroniska underskrifter och för att genomföra ett EG-direktiv om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG), tillkom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Lagen innehåller dels regler om dem som utfärdar certifikat för identifiering (den e-legitimation som stödjer underskriften), dels regler om skadeståndsansvar och rättsverkan av elektroniska signaturer. Lagen gäller sådana certifikatutfärdare som är etablerade i Sverige och som utfärdar kvalificerade certifikat till allmänheten.
I lagen definieras bl.a. begreppen elektronisk signatur, avancerad elektronisk signatur och kvalificerad elektronisk signatur. En elektronisk signatur definieras som "data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats". Till skillnad från avancerad elektronisk signatur är den elektroniska signaturen endast en teknisk metod och behöver inte vara knuten till en fysisk person. En avancerad elektronisk signatur utmärks däremot bl.a. av att den är knuten uteslutande till en viss fysisk person som kan identifieras genom signaturen. Därutöver måste den enligt definitionen vara knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av data kan upptäckas. En kvalificerad elektronisk signatur är en avancerad elektronisk signatur som är baserad på ett kvalificerat certifikat, med vilket menas ett certifikat med särskild säkerhetsnivå.
4.3 EG:s publicitetsdirektiv
Det första bolagsrättsliga direktivet (publicitetsdirektivet)2 gäller, såvitt avser svenska företagsformer, aktiebolag (se artikel 1). Publicitetsdirektivet innehåller bestämmelser om offentliggörande av vissa handlingar och uppgifter (se artikel 2). Bland de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras märks
- stiftelseurkunden och, om den har tagits in i särskild handling, bolagsordningen jämte ändringar i dessa handlingar,
- uppgifter om att de personer som utgör eller ingår i bolagsorganen är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och om de deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget, samt
- bolagets redovisnings- och revisionshandlingar.
Enligt direktivet ska det i det centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat läggas upp en akt för bolaget. Alla handlingar och uppgifter som ska offentliggöras ska förvaras i akten eller föras in i registret. Om det begärs, ska en kopia av handlingarna och uppgifterna tillhandahållas. Handlingarna och uppgifterna ska offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning antingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i registret (se artikel 3.1-3.4).
I direktivet finns vidare bestämmelser om rättsverkan av registreringen och vad som gäller om de uppgifter som offentliggörs avviker från vad som framgår av registret eller akten (se artikel 3.5 och 3.6).
Europaparlamentet och rådet beslutade 2003 om ändringar i publicitetsdirektivet.3 Följande punkter i ändringsdirektivet är i detta sammanhang av särskilt intresse.
- Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras ska få ges in i elektronisk form. Dessutom får medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att i elektronisk form ge in handlingar och uppgifter som ska offentliggöras.
- Handlingar och uppgifter som har getts in efter den 1 januari 2007, oavsett om det har skett i pappersform eller elektronisk form, ska föras in i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form. Handlingar som har getts in i pappersform ska därför omvandlas till elektroniska dokument.
- Handlingar och uppgifter som inkommit senast den 31 december 2006 i pappersform ska under vissa förutsättningar omvandlas till elektroniska handlingar.
- Handlingar och uppgifter ska, om det begärs, tillhandahållas elektroniskt. Det gäller om handlingarna eller uppgifterna har getts in efter den 1 januari 2007 och i vissa fall om de har getts in tidigare.
- Handlingar och uppgifter som offentliggörs ska kunna offentliggöras på vilket eller vilka som helst av gemenskapens officiella språk.
4.4 De nya reglerna om elektronisk ingivning till Bolagsverket för aktiebolag
Näringsverksamhet bedrivs ofta i form av en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. De olika slagen av juridiska personer skiljer sig åt, bl.a. i fråga om bildande och organisation. De flesta juridiska personer registreras i särskilda företagsregister. Exempelvis registreras aktiebolag i aktiebolagsregistret och ekonomiska föreningar i föreningsregistret. Bolagsverket ansvarar för dessa register.
Med anledning av bl.a. ändringarna i publicitetsdirektivet infördes den 1 juli 2006 ett bemyndigande i 27 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om ingivning av registreringsanmälningar enligt aktiebolagslagen. Genom en ändring i 1 kap. 1 § aktiebolagsförordningen (2005:559) får numera en anmälan för registrering eller en ansökan enligt aktiebolagslagen som ska handläggas av Bolagsverket, överföras elektroniskt enligt föreskrifter som verket får meddela. Riksdagen beslutade vidare att införa en möjlighet för aktiebolag som tillämpar årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, att underteckna årsredovisningen med en avancerad elektronisk signatur (2 kap. 7 § ÅRL) och att årsredovisning och revisionsberättelse får överföras elektroniskt till Bolagsverket (8 kap. 3 a § ÅRL). Vidare har det införts regler om straffansvar för vissa förfalsknings- och sanningsbrott som begås genom användning av elektroniska handlingar (30 kap. 2 § aktiebolagslagen och 8 kap. 3 a § ÅRL). Genom lagändringarna får också uppgifter som ska registreras i aktiebolagsregistret och kungöras på svenska, även registreras och kungöras på annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska (27 kap. 1 a och 3 §§ aktiebolagslagen samt 8 kap. 3 b och 4 §§ ÅRL). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2006.
Aktiebolagslagen gäller för bl.a. bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. De ändringar i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen som enligt ovan trätt i kraft den 1 juli 2006 är därför tillämpliga för dessa bolag. Försäkringsaktiebolag - vilka omfattas av särskilda associationsrättsliga regler i försäkringsrörelselagen (1982:713) - omfattas däremot inte av ändringarna.
Nämnda ändringar i årsredovisningslagen är inte i full utsträckning tillämpliga på bankaktiebolagen och inte alls på försäkringsaktiebolagen. I dagsläget torde även formkraven hindra elektroniska förfaranden beträffande registreringsanmälningar och redovisnings- och revisionshandlingar som avser andra juridiska personer än aktiebolag. I den av Justitiedepartementet remitterade promemorian Elektronisk ingivning för ekonomisk föreningar och vissa andra företag finns emellertid förslag till motsvarande möjlighet för bl.a. ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser. De ändringar som föreslås i Justitiedepartementets promemoria omfattar kreditmarknadsföreningar och vissa andra finansiella företag som kan drivas som ekonomiska föreningar, t.ex. institut för elektroniska pengar. Ändringarna blir däremot inte tillämpliga på sparbanker, medlemsbanker, ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar, vilka associationsrättsligt regleras i sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, försäkringsrörelselagen och lagen (1972:262) om understödsföreningar.
Regeringen ser det som angeläget att det införs liknande möjligheter till förenklingar på detta område även för andra företagsformer än aktiebolag. I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 24, avsnitt 3.10.2 s. 49) har regeringen angett som mål att de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 procent under en period av fyra år. I denna proposition övervägs således om det bör införas en möjlighet till elektroniska förfaranden också för medlemsbanker, sparbanker, försäkringsbolag och understödsföreningar.
4.5 Registrering av finansiella företag
Som nämnts ovan registreras de flesta juridiska personer i särskilda företagsregister, t.ex. aktiebolagsregistret och föreningsregistret. Alla banker, oavsett associationsform, registreras dock i ett särskilt bankregister. På motsvarande sätt registreras alla försäkringsbolag i försäkringsregistret och alla understödsföreningar i understödsföreningsregistret. Vid registreringen kontrolleras att vissa formkrav för den juridiska personen är uppfyllda. För flertalet juridiska personer gäller att det är först genom registreringen som de får rättskapacitet och således kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Registreringen innebär också att den som vill kan få tillgång till vissa uppgifter om den juridiska personen.
Bolagsverket ansvarar för de flesta företagsregistren. Som framgått ovan ansvarar Bolagsverket för aktiebolagsregistret och föreningsregistret. Vidare har verket hand om registreringen av handelsbolag, ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet och utländska företags filialer i Sverige. Verket är även registreringsmyndighet för bankerna och försäkringsbolagen.
Understödsföreningar registreras hos Finansinspektionen som också ansvarar för tillstånd till och tillsyn över de finansiella företagen, oavsett var de är registrerade. Bolagsverket är dock registreringsmyndighet för understödsföreningarnas redovisnings- och revisionshandlingar.
4.5.1 Bankregistret
En bank är ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank som driver bankrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Med bankrörelse avses rörelse i vilken det ingår betalningsförmedling via generella betalningssystem och mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar. Bankrörelse får endast drivas efter tillstånd som lämnas av Finansinspektionen, oavsett vilken form av bank som ansöker om tillståndet. Som nämnts registreras alla banker i det bankregister som förs av Bolagsverket, men registreringen sker enligt olika associationsrättsliga regelverk.
Bankaktiebolag
För bankaktiebolagen gäller de associationsrättsliga reglerna i aktiebolagslagen, om inte annat följer av lagen om bank- och finansieringsrörelse. Det innebär att Bolagsverket ska registrera bankaktiebolagen enligt reglerna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen, men att detta ska ske i bankregistret (27 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen och 13 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse).
Ett bankaktiebolag ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att stiftelseurkunden har undertecknats (2 kap. 22 § aktiebolagslagen). Om en registreringsanmälan inte görs, faller frågan om bolagsbildningen (2 kap. 24 § aktiebolagslagen). Även vissa händelser i bankens löpande verksamhet ska anmälas för registrering, bl.a. beslut om ändring av bolagsordning, förändringar i bolagets ledning och om emission.
Registreringsanmälan får överföras elektroniskt enligt föreskrifter som Bolagsverket får meddela (1 kap. 1 § aktiebolagsförordningen). Vid ett elektroniskt ingivningsförfarande sker undertecknandet med en elektronisk signatur (1 kap. 2 a §). Sedan anmälan har kommit in till Bolagsverket, kontrollerar verket att den uppfyller de krav som gäller för registrering i det aktuella fallet. Om anmälan inte uppfyller kraven, förelägger verket sökanden att yttra sig eller vidta rättelse. Detsamma gäller bl.a. om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen. Om sökanden inte följer föreläggandet, skrivs anmälan av. Om sökanden har yttrat sig men hindret mot registrering kvarstår, kan Bolagsverket vägra registrering (27 kap. 2 § aktiebolagslagen).
Det är inte bara i samband med registreringsanmälningar som ett bankaktiebolag kommunicerar med Bolagsverket. Bolagsverket prövar även en ansökan om likvidation enligt 25 kap. 11 § aktiebolagslagen.
Sparbanker
En sparbank har till ändamål att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. När en sparbank bildas ska ett visst belopp avsättas till en grundfond. Stiftarna ska också upprätta ett reglemente som ska godkännas av Finansinspektionen.
Den associationsrättsliga regleringen för sparbanker finns i sparbankslagen. Bolagsverket ska registrera sparbanker i bankregistret enligt reglerna i sparbankslagen och de bestämmelser som avser sparbanker i 3 kap. förordningen om bank- och finansieringsrörelse.
En nybildad sparbank ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att tillstånd att bedriva bankrörelse har beviljats (2 kap. 11 § sparbankslagen). Om registreringsanmälan inte görs, faller frågan om bildande. Tillsammans med en anmälan för registrering av en nybildad sparbank ska vissa handlingar ges in, bl.a. protokoll som visar vilka som har valts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer samt det godkända reglementet (se t.ex. 3 kap. 9 och 10 §§ förordningen om bank- och finansieringsrörelse).
Även vissa händelser i bankens löpande verksamhet ska anmälas för registrering. Bland annat ska beslut om förändringar i bankens ledning och beslut om ändring av bankens reglemente anmälas för registrering (se t.ex. 3 kap. 17 § och 4 kap. 15 § sparbankslagen).
Av 3 kap. 2 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse framgår det att en anmälan för registrering av en sparbank ska göras skriftligen. Bolagsverkets hantering av ärendet sedan en anmälan för registrering kommit in, har beskrivits ovan i avsnittet om bankaktiebolag.
Medlemsbanker
En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på annat sätt. För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar. Medlemmarnas ansvar är således begränsat till den insats som de betalar i banken.
Den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker finns i lagen om medlemsbanker. Bolagsverket ska registrera medlemsbanker i bankregistret enligt reglerna i lagen om medlemsbanker och de bestämmelser som avser medlemsbanker i 3 kap. förordningen om bank- och finansieringsrörelse.
En nybildad medlemsbank ska anmälas för registrering senast fyra månader från det att den fick tillstånd att driva bankrörelse (2 kap. 5 § lagen om medlemsbanker). Om registreringsanmälan inte görs, faller frågan om bildande. Tillsammans med en anmälan för registrering av en nybildad medlemsbank ska vissa handlingar ges in, bl.a. protokoll som visar vilka som har valts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer samt medlemsbankens stadgar (3 kap. 9 och 11 §§ förordningen om bank- och finansieringsrörelse).
Krav på registrering finns även beträffande bl.a. beslut om förändringar i bankens ledning och beslut om ändring av bankens stadgar (se t.ex. 6 kap. 17 § och 7 kap. 16 § lagen om medlemsbanker).
Precis som för sparbanker framgår det av 3 kap. 2 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse att en anmälan för registrering av en medlemsbank ska göras skriftligen. Bolagsverkets hantering av ärendet sedan en anmälan för registrering kommit in har beskrivits ovan i avsnittet om bankaktiebolag.
4.5.2 Försäkringsregistret
Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) för detta.
I ett försäkringsaktiebolag är aktieägarna inte personligen ansvariga för bolagets åtaganden och förpliktelser. Aktiekapitalet tillsammans med övrigt kapital fungerar, på samma sätt som i andra aktiebolag, som en garanti för borgenärsintressena. Försäkringsaktiebolag kan drivas antingen som vinstutdelande eller icke-vinstutdelande bolag.
Liksom sparbanker och medlemsbanker utgör ömsesidiga försäkringsbolag en egen associationsform. Ett sådant försäkringsbolag ägs av de försäkringstagare som har köpt en försäkring i bolaget. Försäkringstagarna är både delägare, ibland med visst personligt ansvar, och fordringsägare i bolaget. Ett ömsesidigt försäkringsbolag är, liksom en förening, en sammanslutning av ett inte på förhand bestämt antal personer. Dess medlemsantal kan således variera utan att avtalet mellan delägarna, dvs. bolagsordningen, behöver ändras.
De associationsrättsliga reglerna för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag finns i försäkringsrörelselagen. Av den lagen följer att Bolagsverket ska registrera försäkringsbolagen i försäkringsregistret enligt reglerna i försäkringsrörelselagen och de bestämmelser i försäkringsrörelseförordningen (1982:790) som avser respektive kategori försäkringsbolag.
Ett nybildat försäkringsbolag ska anmälas för registrering senast sex månader efter det att koncession har beviljats (2 kap. 13 § försäkringsrörelselagen). Om inte försäkringsbolaget anmäls för registrering inom den angivna tiden, har frågan om bolagets bildande fallit. Tillsammans med en anmälan för registrering ska vissa handlingar ges in, bl.a. bolagsordningen och protokoll från den konstituerade stämman. Till anmälan ska det även fogas protokoll som visar vilka som har valts till bl.a. styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor och revisorsuppleant (7 § försäkringsrörelseförordningen).
Även andra händelser ska anmälas för registrering. Det gäller bl.a. beslut om vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare samt beslut om att ändra bolagsordningen (8 kap. 17 § och 9 kap. 17 § försäkringsrörelselagen).
En anmälan för registrering ska göras skriftligen (5 § försäkringsrörelseförordningen). När anmälan har kommit in till Bolagsverket, kontrollerar verket att den uppfyller de krav som gäller för registrering i det aktuella ärendet. Om så inte är fallet, förelägger verket sökanden att yttra sig eller vidta rättelse. Detsamma gäller bl.a. om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot försäkringsrörelselagen, andra författningar, bolagsordningen eller de försäkringstekniska riktlinjerna. Om sökanden inte följer föreläggandet, ska anmälan skrivas av. Finns hindret mot registrering kvar, trots att sökanden har yttrat sig, kan verket vägra registrering (20 kap. 4 § försäkringsrörelselagen).
4.5.3 Registrering av understödsföreningar
En understödsförening är en förening för inbördes bistånd som har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse, meddela annan personförsäkring än arbetslöshetsförsäkring. Föreningen ska som huvudregel vara sluten i den bemärkelsen att den huvudsakligen är avsedd för anställda i ett visst eller vissa företag, personer tillhörande en viss yrkesgrupp eller liknande.
Verksamheten i en understödsförening är i princip uppbyggd på samma sätt som i en ekonomisk förening. För understödsföreningar gäller lagen om understödsföreningar. Den lagen innehåller dock inte någon fullständig associationsrättslig reglering. I stället hänvisar den i vissa delar till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Den lagen upphävdes genom lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Av lagen om införande framgår att de hänvisningar till 1951 års lag som finns i lagen om understödsföreningar fortfarande ska gälla.
För att en understödsförening ska registreras av Finansinspektionen krävs att föreningen har antagit stadgar samt utsett styrelse och revisorer (10 § lagen om understödsföreningar). En ansökan ska åtföljas av vissa handlingar, bl.a. föreningens stadgar, protokoll som visar att stadgarna antagits och en försäkringsteknisk utredning. Ansökningshandlingen ska innehålla uppgift om bl.a. antalet medlemmar, styrelseledamöters, revisorers och suppleanters fullständiga namn samt firmatecknare (13 och 14 §§ lagen om understödsföreningar).
Kravet på registrering gäller inte bara i samband med att en understödsförening bildas. Av 37 § fjärde stycket lagen om understödsföreningar följer att exempelvis ett beslut om stadgeändring ska underställas Finansinspektionen för godkännande genom anmälan för registrering och inte får verkställas innan registrering har skett.
Det är värt att notera att registreringen av understödsföreningar skiljer sig från vad som gäller för banker och försäkringsbolag. För de senare företagen gör Finansinspektionen först en prövning av om tillstånd i olika avseenden ska lämnas, varefter ett beslut om t.ex. ändring av bolagsordning eller reglemente anmäls för registrering till Bolagsverket (se t.ex. 3 kap. 4 och 8 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse samt 4 kap. 15 § sparbankslagen). I en understödsförening är däremot prövningen och registreringen sammankopplade genom att prövningen resulterar i en registrering och inte i ett tillstånd (se t.ex. 37 § fjärde stycket lagen om understödsföreningar).
4.6 Offentliggörande av årsredovisning och revisionsberättelse
De flesta juridiska personer är bokföringsskyldiga för sin verksamhet, så också banker och försäkringsföretag. Det innebär bl.a. att de är skyldiga att löpande bokföra alla affärshändelser, se till att det finns verifikationer och bevara all räkenskapsinformation till följd av verksamheten (2 kap. 1 § och 4 kap. 1 § bokföringslagen [1999:1078]). Vissa företag, däribland finansiella företag, är dessutom skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. En årsredovisning ska innehålla en balansräkning, en resultaträkning, noter, en förvaltningsberättelse och i vissa fall en finansieringsanalys. Närmare bestämmelser om bokföringsskyldigheten, upprättandet av årsredovisning och former för bevarande av räkenskapsinformation finns i bokföringslagen och årsredovisningslagen.
För banker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar), värdepappersbolag och institut för elektroniska pengar gäller särskilda bestämmelser om årsredovisning. De bestämmelserna finns i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL. Den lagen gäller också för Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. För försäkringsföretag - försäkringsbolag och understödsföreningar - gäller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL. Båda dessa lagar hänvisar i stor utsträckning till bestämmelser i årsredovisningslagen.
Den löpande bokföringen och årsredovisningen ska granskas av företagets revisor. Bestämmelser om revision och revisionsberättelse finns bl.a. i 9 kap. aktiebolagslagen, 4 a kap. sparbankslagen, 7 a kap. lagen om medlemsbanker, 10 kap. försäkringsrörelselagen samt 31 och 31 a §§ lagen om understödsföreningar samt 50 och 51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
Ett av syftena med kravet på årsredovisning är att utomstående ska ges tillfälle att bedöma företagets ekonomiska resultat och ställning. Årsredovisningen ska därför offentliggöras tillsammans med revisionsberättelsen. Det sker genom att bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen ges in till Bolagsverket (6 kap. 2 § bokföringslagen och 8 kap. 5 § ÅRKL och 8 kap. 5 § ÅRFL). Hos Bolagsverket blir årsredovisningen och revisionsberättelsen offentliga och den som vill kan ta del av handlingarna.
5
Överväganden och förslag
5.1 Handlingar får upprättas som elektroniska dokument
Regeringens förslag: Handlingar enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen som ska vara undertecknade ska få undertecknas med avancerad elektronisk signatur.
Regeringens bedömning: Motsvarande möjlighet för understödsföreningar bör behandlas i den kommande associationsrättsliga reformeringen.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen (1982:713) ska vissa handlingar undertecknas. Exempelvis ska det vid styrelsesammanträde föras protokoll som ska undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det (3 kap. 11 § sparbankslagen, 6 kap. 11 § lagen om medlemsbanker och 8 kap. 10 § försäkringsrörelselagen). Även vid sparbanks-, förenings- eller bolagsstämma ska protokoll föras. Detta ska undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman (4 kap. 11 § sparbankslagen, 7 kap. 10 § lagen om medlemsbanker och 9 kap. 11 § försäkringsrörelselagen). I nämnda lagar finns även bestämmelser om att olika intyg ska upprättas (se t.ex. 2 kap. 11 § sparbankslagen, 1 a kap. 8 § lagen om medlemsbanker och 2 a kap. 2 § försäkringsrörelselagen). För sådana handlingar anses enligt praxis gälla ett implicit krav på undertecknande.
I dag upprättas och lagras uppgifter eller data i hög grad i elektroniska system. Det bör därför övervägas en anpassning av formkravet för att möjliggöra ett elektroniskt förfarande.
Ett krav på undertecknande av ovan angivna handlingar framstår som befogat. Genom undertecknandet åstadkoms bevisning om att handlingen härrör från den som står som upphovsman. De krav som uppställs i dag i bevishänseende bör därför gälla även fortsättningsvis.
Tekniken med elektroniska signaturer präglas av hög grad av säkerhet. Förfalskningar avseende härkomst och innehåll är betydligt svårare att åstadkomma än när det gäller pappershandlingar med namnunderskrifter. Det är förstås möjligt för innehavaren av en elektronisk signatur att överlämna den till andra personer, medan den traditionella namnunderskriften är knuten till en viss persons sätt att skriva och kan inte överlämnas till andra. Vissa personer kan dock vara mycket skickliga på att efterbilda andras underskrifter. De båda metoderna har således delvis olika fördelar och nackdelar. Något hinder mot att tillmäta elektroniska underskrifter samma betydelse som egenhändiga namnteckningar torde dock inte finnas (se prop. 2004/05:85 s. 306 och Ds 2003:29 s. 91). I aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om att handlingar som ska vara undertecknade (t.ex. protokoll och intyg) får undertecknas med avancerad elektronisk signatur (1 kap. 13 § aktiebolagslagen, jfr prop. 2004/05:85 s 306 f. och 516 f. och prop. 2005/06:135 s. 29 f.).
Vi anser det angeläget att det införs liknande möjligheter till förenklingar på detta område även för andra företagsformer än aktiebolag. Även nu aktuella företag (medlemsbanker, sparbanker, försäkringsbolag och understödsföreningar) har intresse av att kunna använda sig av elektroniska rutiner. Det finns som framgått heller inte anledning att förhindra att t.ex. protokoll som ska undertecknas förs och bevaras i elektronisk form.
En möjlighet att underteckna en handling som ska sändas till Bolagsverket för registrering med en elektronisk signatur skulle vidare innebära att handlingen kan sändas i sin originalform till verket och inte behöver kopieras (se vidare avsnitt 5.4). Möjligheten att använda elektroniska rutiner torde därmed minska kostnaderna för företagen. Detta talar för att de nu aktuella handlingarna i sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen ska få upprättas som elektroniska dokument i bemärkelsen en elektronisk handling som försetts med en elektronisk underskrift. En bestämmelse bör därför införas i sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen av innebörd att handlingar som enligt de lagarna ska vara undertecknade, får undertecknas elektroniskt.
En särskild fråga är vilka krav som lagen bör ställa på de elektroniska signaturer som används för undertecknande av elektroniskt upprättade handlingar. I förarbetena till den nya aktiebolagslagen diskuterades vilka krav den lagen borde ställa på de elektroniska signaturer som i det sammanhanget skulle användas för undertecknande (prop. 2004/05:85 s. 306 f.). Bland annat övervägdes möjligheten att ställa upp ett lågt krav i lagen på den elektroniska signaturen och sedan bemyndiga en myndighet att fastställa vad som närmare ska krävas. Eftersom de regler som det var fråga om är av civilrättligt slag och utgör en del av ett regelverk som gäller förhållanden inom bolaget och mellan aktieägarna, bedömdes det dock inte möjligt att hantera frågan i föreskrifter.
Eftersom undertecknandet avser att åstadkomma bevisning om att handlingen härrör från den som står som upphovsman synes inte en "enkel" elektronisk signatur vara tillräcklig (i avsnitt 4.2 redogörs för olika elektroniska signaturer). I ovan anförd proposition ansåg emellertid regeringen att det inte är lämpligt att i lag ställa upp de mycket höga krav på den elektroniska underskriftens äkthet som ett krav på en kvalificerad elektronisk signatur innebär. Ett sådant krav riskerar att avsevärt begränsa företagens och aktieägarnas möjligheter att använda sig av elektroniska handlingar. Ett undertecknande med en avancerad elektronisk signatur ansågs så gott som genomgående ge en tillfredställande säkerhetsnivå (a. prop. s. 307). Samma lösning har föreslagits för de ekonomiska föreningarna i promemorian Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag och bör av samma skäl väljas för nu aktuella banker och försäkringsbolag. Handlingar enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen som ska vara undertecknade, inklusive intyg, bör alltså som huvudregel få undertecknas med avancerad elektronisk signatur.
När det gäller understödsföreningar finns det skäl att göra en annan bedömning. En översyn av de associationsrättsliga reglerna för försäkringsföretag pågår. Försäkringsföretagsutredningen har lämnat förslag på reformerade regler i dess slutbetänkande Ny associationsrätt för försäkringsföretag (SOU 2006:55). För understödsföreningarnas del föreslår utredningen att dessa (enligt förslaget benämnda försäkringsföreningar) i associationsrättsligt hänseende ska tillämpa lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar i stället för lagen (1972:262) om understödsföreningar i kombination med den upphävda lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Arbetet omfattar också en översyn av de näringsrättsliga reglerna för understödsföreningar. Även om understödsföreningar naturligtvis också bör få möjlighet att tillämpa ett elektroniskt förfarande, bör den möjligheten avvakta den kommande större reformeringen.
Däremot avses understödsföreningar - genom de nya bestämmelser som föreslås i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i denna proposition - att få möjlighet att upprätta och ge in årsredovisningar och revisionsberättelser i elektronisk form (se vidare avsnitt 5.4).
5.2 Straffansvar
Regeringens förslag: Den som lämnar en osann uppgift i en handling enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker eller försäkringsrörelselagen som upprättas i elektronisk form eller som lämnar ett oriktigt bestyrkande av att en elektronisk handling överensstämmelser med originalet, ska om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att anse som grovt, till fängelse i högst två år.
Den som lämnar en osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordningen om bank- och finansieringsrörelse eller försäkringsrörelseförordningen ska lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form ska, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att anse som grovt, till fängelse i högst två år. Sker gärningen av grov oaktsamhet, ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Sveriges Advokatsamfund ställer sig tvekande till att begreppet urkund bör förstås på samma sätt som urkundsbegreppet i brottsbalken.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått innehåller sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen bestämmelser om att olika slag av handlingar ska upprättas, t.ex. styrelse- och stämmoprotokoll. Vidare innehåller förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelseförordningen (1982:790) bestämmelser om försäkran om vissa förhållanden, bl.a. om att personer i ledningen inte är i konkurs eller har förvaltare enligt föräldrabalken (3 kap. 8 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse och 6 § tredje stycket försäkringsrörelseförordningen). Försäkran ska ske på heder och samvete. Om någon lämnar en osann uppgift i en urkund eller osann uppgift på heder och samvete, kan ansvar enligt brottsbalkens regler om osant intygande respektive osann försäkran komma i fråga (se 15 kap. 10 och 11 §§ brottsbalken).
I ett system med elektroniska handlingar och elektronisk ingivning till Bolagsverket kommer handlingar att kunna undertecknas elektroniskt och försäkringar på heder och samvete kommer att kunna undertecknas med en elektronisk signatur. För att undvika missbruk bör nu nämnda handlingar omfattas av samma straffrättsliga ansvar som gäller för motsvarande handlingar i pappersform.
Såsom Sveriges Advokatsamfund påpekat är rättsläget beträffande förfalsknings- och sanningsbrott som sker genom användning av elektroniska handlingar oklart. Det har i olika sammanhang ifrågasatts bl.a. i vilken utsträckning ett elektroniskt dokument kan ha urkundsstatus eller om uppgifter i en sådan handling kan anses vara lämnade i skriftlig form i den mening som brottsbalken avser. Det går därför inte att säkert säga att en manipulation avseende t.ex. en inskannad handling eller en osann uppgift på heder och samvete som har lämnats elektroniskt omfattas av brottsbalkens regler.
År 2005 tillsattes en utredning som ska se över vissa av bestämmelserna i 14 och 15 kap. brottsbalken ur ett IT-perspektiv (dir. 2005:68). I avvaktan på att den utredningen redovisar sina förslag och eventuella författningsändringar med anledning av utredningens överväganden genomförs har det på olika områden införts eller föreslagits särskilda straffbestämmelser som ska tillämpas vid elektronisk kommunikation. I 5 § lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration finns en särskild straffbestämmelse som gäller om någon vid användning av socialförsäkringstjänstens självbetjäningstjänster lämnar en oriktig uppgift eller förtiger sanning (jfr prop. 2003/04:40 s. 43 f.). I jordabalken har införts en straffbestämmelse som avser oriktigt bestyrkande i ett inskrivningsärende av att en elektronisk kopia stämmer överens med en originalhandling (19 kap. 39 a § jordabalken).
I samband med att det infördes en möjlighet för aktiebolag att ge in registreringsanmälningar elektroniskt, infördes också vissa straffbestämmelser i aktiebolagslagen. Dessa avsåg dels osann uppgift i intyg eller någon annan urkund enligt aktiebolagslagen och som upprättas elektroniskt, dels oriktigt bestyrkande av att en elektronisk handling stämmer överens med originalet, dels osann uppgift eller förtigande av sanningen i en försäkran som lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form (se 30 kap. 2 § aktiebolagslagen och 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen, jfr prop. 2005/06:135 s. 34-36). En förutsättning för straffansvar är att åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Motsvarande bestämmelser bör införas i fråga om nu aktuella banker och försäkringsföretag. Mot bakgrund av vad Advokatsamfundet anfört och för att inte föregripa utredningens förslag bör begreppet urkund inte användas i samband med elektroniskt upprättade handlingar. När det gäller osann uppgift i handling och oriktigt bestyrkande bör endast uppsåtliga gärningar straffbeläggas (jfr 30 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen). I enlighet med hur bestämmelserna i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen utformats bör straffet vara böter eller fängelse i högst sex månader eller, vid grovt brott, fängelse i högst två år. Samma straffskalor bör gälla för oriktig försäkran som lämnas på heder och samvete som sker uppsåtligen (jfr 30 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen). Även en oriktig försäkran på heder och samvete som lämnats av grov oaktsamhet bör kunna föranleda straffansvar. Straffet bör då vara böter eller fängelse i högst sex månader.
5.3 Särskilt om anmälan för registrering i medlemsbanker
Regeringens förslag: En registreringsanmälan av ett fusionsavtal som godkänts av fullmäktige i en medlemsbank, ska innehålla en försäkran på heder och samvete av en styrelseledamot eller den verkställande direktören.
Förslaget i promemorian avviker från regeringens förslag på så sätt att försäkran på heder och samvete ska lämnas av styrelsen.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Bolagsverket anser att en försäkran om att ett fusionsavtal godkänts av fullmäktige i en medlemsbank bör få göras av en person, en styrelseledamot eller den verkställande direktören.
Bakgrund: I 10 kap. lagen om medlemsbanker finns bestämmelser om fusion och inlösen av aktier i dotterbolag. Genom ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman i den överlåtande banken, ska det anmälas för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit (4 § första stycket).
I en medlemsbank får det i stadgarna bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis ska utövas av särskilt utvalda fullmäktige. Om ett fusionsavtal har godkänts av fullmäktige, ska enligt 4 § tredje stycket en registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att en underrättelse till medlemmarna som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett.
Enligt 3 kap. 2 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse ska en anmälan om nyregistrering undertecknas av alla styrelseledamöter och verkställande direktör. Andra anmälningar för registrering ska undertecknas av minst två styrelseledamöter eller verkställande direktör.
Skälen för regeringens förslag: I promemorian behandlas frågan om en anmälan för registrering i en sparbank, en medlemsbank eller ett försäkringsbolag ska kunna undertecknas med elektronisk signatur och om undertecknandet kan få ske av endast en person; av en styrelseledamot eller den verkställande direktören (se a. a. s. 75 och 76). Det konstateras att ett krav på undertecknande av alla styrelseledamöter och den verkställande direktören innebär att flera personer kommer att behöva förse samma handling med sin elektroniska signatur. En sådan ordning är förenad med praktiska och administrativa problem. Ett sådant system kan heller inte anses förenligt med regeringens förenklingssträvanden. I promemorian konstateras vidare att ett borttagande av ett krav på att samtliga styrelseledamöter och i vissa anmälningsärenden ett krav på två styrelseledamöter ska underteckna en anmälan bör föranleda att den som undertecknar anmälan lämnar en försäkran på heder och samvete.
Vi delar denna uppfattning och i likhet med vad Bolagsverket framför bör bestämmelsen om registrering av fusionsavtal i 10 kap. 4 § lagen om medlemsbanker ändras i enlighet härmed.
5.4 Elektronisk ingivning av redovisnings- och revisionshandlingar
Regeringens förslag: En bestyrkt kopia av en banks, ett hypoteksinstituts eller ett försäkringsföretags årsredovisning och revisionsberättelse ska få överföras elektroniskt till Bolagsverket. Med en bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original.
Ett s.k. fastställelseintyg ska få undertecknas med en elektronisk signatur.
Den som lämnar ett oriktigt bestyrkande av att en elektronisk kopia av en årsredovisning eller en revisionsberättelse överensstämmer med originalet eller lämnar ett oriktigt fastställelseintyg i elektronisk form ska, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att anse som grovt, till fängelse i högst två år.
Regeringens bedömning: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör meddela föreskrifter om elektronisk överföring av redovisnings- och revisionshandlingar, om bestyrkande av en elektronisk kopia av dessa handlingar samt om elektroniskt undertecknande av fastställelseintyg.
Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Finansinspektionen föreslår att en bortre gräns för när redovisningshandlingar ska vara inlämnade till Bolagsverket införs.
Bakgrund: En bank är skyldig att ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen till Bolagsverket så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen ska tecknas bevis om att balans- och resultaträkningarna har fastställts med uppgift om fastställelsedagen, s.k. fastställelseintyg (8 kap. 5 § lagen [1995:1559] om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL). Motsvarande gäller för försäkringsbolag och understödsföreningar (8 kap. 5 § lagen [1995:1560] om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL). Hos Bolagsverket blir handlingarna offentliga och den som vill kan ta del av dem. När årsredovisningen har getts in till verket, kungörs detta i en särskild tidning som verket ger ut (8 kap. 6 § ÅRKL och 8 kap. 6 § ÅRFL). Detta gäller också koncernredovisningen (8 kap. 8 § ÅRKL och 8 kap. 8 § ÅRFL).
Banker är vidare skyldiga att lämna delårsrapport minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader (9 kap. 1 § ÅRKL). En sådan delårsrapport ska enligt 9 kap. 2 och 3 §§ ÅRKL lämnas till registreringsmyndigheten så snart det kan ske. I lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med hänvisning till lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, finns bestämmelser om delårsrapport i vissa försäkringsbolag.4 Dessa ska också ges in till registreringsmyndigheten (9 kap. 1 och 2 §§ ÅRFL med hänvisning till 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen [1995:1554]).
Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan samt understödsföreningar berörs av förslag som lämnas nedan, eftersom dessa företag omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.
Skälen för regeringens förslag
Årsredovisning och revisionsberättelse
Av årsredovisningslagen följer att en årsredovisning ska upprättas på svenska i vanlig läsbar form och undertecknas. För att underlätta aktiebolagens administrativa rutiner får en årsredovisning i aktiebolag sedan den 1 juli 2006 i stället upprättas i elektronisk form och undertecknas med avancerad elektronisk signatur (2 kap. 5 och 7 §§ årsredovisningslagen, jfr prop. 2005/06:135 s. 38-42). Reglerna i årsredovisningslagen om att årsredovisning får upprättas som ett elektroniskt dokument (benämns elektroniskt original i 8 kap. 3 § 1) är tillämpliga även på flertalet finansiella företag till följd av hänvisningar i 2 kap. 2 § första stycket ÅRKL och 2 kap. 2 § första stycket ÅRFL till årsredovisningslagen.
Justitiedepartementet bereder för närvarande en lagrådsremiss som behandlar de förslag som lämnats i promemorian Elektronisk ingivning i ekonomiska föreningar och vissa andra företag. I promemorian föreslås motsvarande möjlighet till ett elektroniskt förfarande för bl.a. ekonomiska föreningar. Förslagen får även bäring på vissa finansiella företag. Enligt 2 kap. 2 § andra stycket ÅRKL ska bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska föreningar tillämpas på medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, om inte särskilt föreskrivs. En motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 2 § andra stycket ÅRFL avseende understödsföreningarna.
Sedan den 1 juli 2006 får vidare icke-finansiella aktiebolag, kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar och värdepappersbolag ge in sin årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket elektroniskt (8 kap. 3 a § årsredovisningslagen och 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL).
Det finns flera skäl för att det bör införas ett elektroniskt ingivningsförfarande för samtliga aktiebolag och även för andra företagsformer. Ett skäl är att det bör leda till att myndigheternas registreringsverksamhet effektiviseras. Om uppgifterna i en elektronisk anmälan genom informationsteknik kan föras över direkt till myndighetens handläggningssystem och sedan till registret, t.ex. till bankregistret och försäkringsregistret hos Bolagsverket, slipper myndigheten vissa registreringsarbeten. Dessutom kan ett elektroniskt förfarande innehålla olika slag av stöd- och hjälpfunktioner som underlättar ingivandet och som förhindrar vissa risker för fel. Kvaliteten på uppgifterna i registren bör därmed öka.
Även för företagen bör ett elektroniskt ingivningsförfarande kunna innebära effektivitetsvinster, eftersom upprättandet och ingivandet av elektroniska handlingar kräver mindre arbete än vad motsvarande pappersbaserade hantering gör. Elektronisk ingivning av årsredovisningar och revisionsberättelser bör således leda till en förenklad ärendehantering för såväl Bolagsverket som företagen. Samtidigt har intresset för att kunna kommunicera elektroniskt med myndigheterna, t.ex. för att kunna ge in registreringsanmälningar, ökat. De ändringar som har genomförts i publicitetsdirektivet måste vidare införas för bankaktiebolagen och försäkringsaktiebolagen.
Slutligen kan det konstateras att intresset av konkurrensneutralitet mellan olika företagskategorier talar för att det bör gälla likvärdiga förutsättningar för företagens informationslämnande till respektive företagsregister. Det bör således eftersträvas att så många företag som möjligt ska kunna kommunicera elektroniskt med sin registreringsmyndighet. Mot denna bakgrund bör bestämmelser om elektroniskt ingivande som motsvarar de som finns i årsredovisningslagen införas även i ÅRKL och ÅRFL.
I dagsläget torde årsredovisningar och revisionsberättelser i original upprättas i pappersform. En sådan undertecknad pappersbunden handling bör kunna ges in till Bolagsverket elektroniskt i form av en elektronisk kopia som åstadkoms genom skanning. Skannern fungerar som en fotokopiator som producerar en avbildning av en pappershandling. Avbildningen utgör en elektronisk handling som, om den skrivs ut, ser ut som en papperskopia framställd i en fotokopiator. En sådan elektroniskt kopia bör, i enlighet med vad som föreskrivs för pappersbundna kopior, vara bestyrkt (se vidare nedan).
Ett pappersbundet original av en årsredovisning eller en revisionsberättelse torde uteslutande baseras på en elektronisk handling som t.ex. framställts genom ett vanligt ordbehandlingsprogram. En årsredovisning och en revisionsberättelse som upprättats i elektronisk form och som i enlighet med förslagen i denna proposition undertecknats med avancerad elektronisk signatur, bör få ges in till registreringsmyndigheten i form av ett elektroniskt original, utan särskilt bestyrkande. Som framgått tidigare innebär ett undertecknande med en avancerad elektronisk signatur dels att det går att fastställa att innehållet härrör från den som uppger sig vara utställare, dels att informationen i dokumentet låses och därmed inte kan förvanskas. Ett sådant ingivande har förutsatts kräva en uttrycklig bestämmelse i ÅRL 8 kap. 3 § 1 (se prop. 2005/06:135 s. 63). En bestämmelse som motsvarar den som finns i årsredovisningslagen, som anger att med bestyrkt kopia jämställs elektroniskt original, bör således införas i ÅRKL och ÅRFL. Även en årsredovisning som undertecknats med avancerad elektronisk signatur måste vidare kompletteras med de uppgifter om fastställelse av balans- och resultaträkningarna som traditionellt sett har antecknats för hand på en papperskopia av årsredovisningen (se vidare nedan om fastställelseintyg).
Som Skatteverket påpekat förekommer begreppet elektroniskt dokument i flera olika lagar och författningar (se t.ex. 10 kap. 26 § andra stycket skatteinbetalningslagen [1997:483]) som en beteckning på en elektronisk handling som har försetts med en elektronisk signatur I det här sammanhanget har dock termen "elektroniskt original" ansetts bäst beskriva den originalhandling (årsredovisning) som upprättats och undertecknats elektroniskt. I sammanhanget kan också nämnas att Bolagsverket använder termen elektroniskt original i sina föreskrifter om elektronisk ansökan och anmälan enligt aktiebolagslagen m.m. (BOLFS 2006:4), som en benämning på en elektronisk handling som försetts med elektronisk underskrift.
Som framgått ska en bestyrkt kopia av årsredovisningen och revisionsberättelsen ges in till registreringsmyndigheten. Bestyrkande har till syfte att säkerställa kopians överensstämmelse med originalet och den person som bestyrker kopian kan sägas intyga detta. Kravet i 8 kap. 5 § ÅRKL och 8 kap. 5 § ÅRFL på bestyrkande bör således även omfatta elektroniska kopior (t.ex. en skannad handling). En elektronisk kopias överensstämmelse med originalet bör bestyrkas med en elektronisk signatur. Enligt gällande rätt uppställs inte några behörighetskrav för bestyrkande av papperskopior. Det innebär att den som undertecknar en årsredovisning kan bestyrka en kopia av handlingen, men också att någon annan kan göra det. Det finns varken säkerhetsmässiga eller andra skäl som talar för att det bör uppställas särskilda krav för behörighet att bestyrka elektroniska kopior. Samma regler bör sålunda gälla för bestyrkande av elektroniska kopior som för bestyrkande av papperskopior (jfr 8 kap. 3 a § andra stycket årsredovisningslagen).
Utbudet av olika slag av elektroniska signaturer kan variera över tiden beroende på ny teknik och nya kommersiella förutsättningar. De närmare villkoren för bestyrkande av elektroniska kopior och ingivande av elektroniska kopior bör således preciseras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Det kan dock konstaterades att det är angeläget att Bolagsverket på ett snabbt och enkelt sätt kan ta emot, läsa och bevara uppgifterna i ingivna handlingar. Det är också viktigt att avsändaren kan identifieras på ett säkert sätt. Vidare, för att elektroniska signaturer ska få en bred användning, är det väsentligt att olika myndigheter har en gemensam syn på vilka tekniska krav som ska gälla i olika avseenden. I prop. 2005/06:135 (s. 30) anges också att det lämpligaste sättet att undvika problem med "okända" elektroniska signaturer och format torde vara att införa föreskrifter om ingivningen av handlingarna. Föreskrifterna bör ange vilka slag av elektroniska signaturer och vilka elektroniska format som kan överföras elektroniskt till Bolagsverket. Det noteras också att de uppställda kraven i föreskrifterna i praktiken innebär att handlingarna från början måste vara upprättade i ett format som kan överföras elektroniskt till Bolagsverket. Vidare kan noteras att kraven på bevarande och beständighet av handlingarna över tiden medför att formatet som väljs bör överensstämma med Riksarkivets tekniska krav.
Frågor om straffansvar och skadeståndsskyldighet vid oriktigt bestyrkande behandlas nedan.
Det som har sagts om upprättande och ingivande av årsredovisning omfattar även koncernredovisningen (se 7 kap. 4 § första stycket 1 och 8 kap. 8 § ÅRKL samt 7 kap. 4 § första stycket 1 och 8 kap. 8 § ÅRFL).
Fastställelseintyg
Enligt årsredovisningslagarna för finansiella företag ska en styrelseledamot, eller i ett försäkringsföretag den verkställande direktören, på årsredovisningen teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts av stämman. Uppgift ska även lämnas om fastställelsedagen samt om stämmans beslut beträffande vinst eller förlust (8 kap. 5 § ÅRKL och 8 kap. 5 § ÅRFL).
Mot bakgrund av att det är möjligt att upprätta och underteckna årsredovisningen elektroniskt, är det naturligt att det även bör vara möjligt att underteckna ett bevis om fastställelse elektroniskt. Närmare bestämmelser om kraven på den elektroniska signaturen bör meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detta överensstämmer med vad som redan gäller om undertecknande av fastställelseintyg enligt årsredovisningslagen och har i promemorian Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag även föreslagits avseende bl.a. ekonomiska föreningar.
Straffansvar
Den föreslagna bestämmelsen om bestyrkande av årsredovisningen bör, med åberopande av samma skäl som har anförts beträffande handlingar som enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen får undertecknas elektroniskt, sanktioneras med en särskild straffbestämmelse (jfr ovan avsnitt 5.2). Den bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen och med bestämmelserna i årsredovisningslagen som förebild. Den bör även omfatta oriktig uppgift som har lämnats i ett fastställelseintyg. Motsvarande bestämmelser har i den nyss nämnda promemorian föreslagits gälla för bl.a. ekonomiska föreningar.
När ska årsredovisningen m.m. ges in?
Som Finansinspektionen påpekat skiljer sig bestämmelserna i årsredovisningslagen från bestämmelserna i ÅRKL och ÅRFL med avseende på när en årsredovisning och en revisionsberättelse senast ska ges in till registeringsmyndigheten. Enligt årsredovisningslagen ska bestyrkta kopior av ett aktiebolags årsredovisning och revisionsberättelse ha inkommit till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen (8 kap. 3 § årsredovisningslagen). Motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagarna för finansiella företag anger att handlingarna ska ges in så snart det kan ske efter att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda (8 kap. 5 § ÅRKL och 8 kap. 5 § ÅRFL).
Någon bortre tidsgräns för när årsredovisningen i företag som tillämpar 8 kap. i ÅRKL eller ÅRFL ska ges in till Bolagsverket, finns således inte. En sådan gräns skulle kunnas sägas utgöra en skärpning av regelverket för berörda företag (banker, hypoteksinstitut och försäkringsföretag). Mot den bakgrunden bör frågan behandlas utifrån det sedvanliga beredningskravet vid regeringsärenden. Frågan bör således tas upp i ett annat lagstiftningsärende som föregås av remissbehandling.
5.5 Registrering av redovisnings- och revisionshandlingar
Regeringens förslag: Bolagsverket ska registrera årsredovisningar och revisionsberättelser samt delårsrapporter för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag i bankregistret respektive försäkringsregistret. Bestämmelser om detta införs i de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Redovisnings- och revisionshandlingar som har getts in till Bolagsverket ska hållas tillgängliga för var och en som önskar att ta del av dem. Enligt 8 kap. 6 § ÅRKL och 8 kap. 6 § ÅRFL ska det även kungöras att årsredovisningshandlingar har getts in till verket. Kungörandet sker i en särskild tidning som verket ger ut. De nya reglerna i publicitetsdirektivet innebär att aktiebolagens redovisnings- och revisionshandlingar även ska införas eller omskrivas i elektronisk form i det register där bolaget är registrerat (se nya artikel 3.2 andra stycket i publicitetsdirektivet). Mot den bakgrunden bör det, i likhet med den ordningen som redan gäller för flertalet aktiebolag enligt 8 kap. 3 b § årsredovisningslagen, införas bestämmelser i ÅRKL och ÅRFL om att bankaktiebolagens och försäkringsaktiebolagens årsredovisningar och revisionsberättelser ska registreras i bankregistret respektive försäkringsregistret.
Publicitetsdirektivet och ändringsdirektivet föranleder inga ändringar när gäller delårsrapporter, eftersom direktiven endast tar sikte på aktiebolagens årsredovisning. I prop. 2005/06:135 föreslogs emellertid att ett aktiebolags delårsrapport som ska ges in till registreringsmyndigheten även ska föras in i aktiebolagsregistret. Lagändringar med denna innebörd trädde i kraft den 1 juli 2006 (9 kap. 2 § årsredovisningslagen som i sin tur hänvisar till 8 kap. 3 b § samma lag).
Reglerna om lämnande och offentliggörande av delårsrapport i banker och vissa försäkringsbolag har nyligen ändrats (SFS 2007:368 och SFS 2007:369 samt prop. 2006/07:65). Bestämmelserna hänvisar med några undantag till motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagen (se 9 kap. 2 § ÅRKL och 9 kap. 2 § ÅRFL). Därigenom blir det möjligt att upprätta en delårsrapport i en bank eller ett försäkringsbolag i elektronisk form och att ge in den elektroniskt till verket. De särskilda lagarna om årsredovisning för finansiella företag behöver därför inte kompletteras i detta avseende.
Något krav på undertecknade av en delårsrapport finns inte i årsredovisningslagarna. I sammanhanget kan dock nämnas att det i lagen om börs- och clearingverksamhet nyligen införts bestämmelser om undertecknande av halvårsrapport i företag som gett ut aktier eller skuldebrev som har noterats vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats eller upptagits till handel på en reglerad marknad inom EES.5 Sådana företag ska på särskilt sätt offentliggöra en rapport för räkenskapsårets första sex månader (halvårsrapport). Halvårsrapporten ska även innehålla en försäkran att denna bl.a. ger en rättvisande översikt av företagets verksamhet, ställning och resultat. Dessa bestämmelser har emellertid ingen inverkan på företagens ingivning av delårsrapport till Bolagsverket.
I enlighet med vad som gäller i fråga om registrering av delårsrapporter i aktiebolagsregistret, bör motsvarande gälla även beträffande delårsrapporter som upprättats enligt ÅRKL och ÅRFL och som enligt bestämmelser i de lagarna ska ges in till Bolagverket. Det bör därvid klargöras att registreringen av en delårsrapport, när det gäller ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag, ska göras i bankregistret respektive försäkringsregistret och inte i aktiebolagsregistret.
Straffsanktionering avseende oriktigt bestyrkande av delårsrapporter följer av hänvisningar till årsredovisningslagen (se hänvisningarna i 9 kap. 2 § ÅRKL och 9 kap. 2 § ÅRFL).
Enligt nuvarande bestämmelser i årsredovisningslagarna ska Bolagsverket - i en särskild tidning som verket ger ut - kungöra att årsredovisningar och revisionsberättelser har kommit in till verket (se bl.a. 8 kap. 6 § ÅRKL och 8 kap. 6 § ÅRFL). Vidare följer av aktiebolagslagens och försäkringsrörelselagens regler att Bolagsverket genast ska kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som har registrerats i bank- respektive försäkringsregistret (27 kap. 3 § aktiebolagslagen och 20 kap. 2 § försäkringsrörelselagen).
Som framgått införs till följd av ändringsdirektivet bestämmelser om att årsredovisningar och revisionsberättelser för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag ska registreras i bankregistret respektive försäkringsregistret.
Det finns knappast skäl att i två tidningar kungöra uppgifterna om att årsredovisning och revisionsberättelse har kommit in och blivit registrerade. Det finns inte heller skäl att frångå den ordning som för närvarande gäller för kungörande av årsredovisningar och revisionsberättelser i årsredovisningslagarna. Någon särskild kungörelse om att dessa handlingar har registrerats i bankregistret respektive försäkringsregistret bör alltså inte ske. Detta gäller redan i dag för bankaktiebolagen genom en bestämmelse i 27 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen. Där framgår att i fråga om registrering av bankaktiebolagens redovisnings- och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i ÅRKL i stället för bestämmelserna i aktiebolagslagen. En motsvarande bestämmelse föreslås således införas i försäkringsrörelselagen så att fråga om registrering av försäkringsaktiebolagens redovisnings- och revisionshandlingar ska följa av bestämmelserna i ÅRFL. Se även avsnitt 5.9 om registrering och kungörande på annat språk än svenska.
5.6 Skadeståndsfrågor vid elektroniskt ingivande
Regeringens bedömning: Bestämmelserna om statens skadeståndsansvar och andra slag av skadeståndsansvar behöver inte ändras.
Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inga invändningar mot bedömningen.
Bakgrund: Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1982:207) ska staten ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. Handläggning och beslut i registreringsärenden hos en registreringsmyndighet, t.ex. Bolagsverket, innefattar sådan myndighetsutövning som avses i skadeståndslagen.
I de associationsrättsliga lagarna finns särskilda bestämmelser om ersättningsansvar. Av dem följer bl.a. att en styrelseledamot i en sparbank som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar banken ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av sparbankslagen, lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, tillämplig lag om årsredovisning, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller bankens reglemente. Motsvarande gäller för medlemsbanker och försäkringsföretag (9 kap. 1 § sparbankslagen, 11 kap. 1 § lagen om medlemsbanker och 16 kap. 1 § försäkringsrörelselagen).
Skälen för regeringens bedömning: Det skulle kunna hävdas att ett elektroniskt ingivningsförfarande ökar risken för falsarier, eftersom elektroniska underskrifter till skillnad från den traditionella namnteckningen inte är synlig i läsbar form. Riskerna med detta bör dock inte överdrivas. Bolagsverket och andra registreringsmyndigheter har i dag begränsade möjligheter att kontrollera äktheten av olika namnteckningar. En förutsättning för att en anmälan eller ansökan ska få lämnas elektroniskt är - enligt vad som gäller vid ingivning av anmälningar, ansökningar och redovisnings- och revisionshandlingar som avser aktiebolag - att den är undertecknad med avancerad elektronisk signatur eller en elektronisk signatur som uppfyller vissa kriterier. Med en elektronisk signatur kan myndigheten verifiera vem som undertecknat uppgifterna eller handlingen. Genom den elektroniska signaturen fixeras dessutom det översända innehållet på ett sådant sätt att det inte kan förvanskas. Den elektroniska signaturen bygger på ett komplicerat tekniskt krypteringsförfarande, varvid förvanskningar avseende härkomst och innehåll är betydligt svårare att åstadkomma än när det gäller pappershandlingar med namnunderskrifter. Den mottagande myndigheten kontrollerar även att den e-legitimation som använts vid undertecknandet är utgiven av en ID-tjänst som myndigheten valt att lita på och att e-legitimationen inte är spärrad. Myndigheter som tillämpar ett elektroniskt ingivande kontrollerar som regel samtliga inkomna handlingars äkthet omedelbart efter ingivandet. Det kan mot denna bakgrund inte antas att ett införande av ett motsvarande elektroniskt ingivningsförfarande avseende redovisnings- och revisionshandlingar för nu aktuella företag kommer att leda till ett ökat missbruk.
Såväl statens skadeståndsansvar som andra slag av skadeståndsansvar diskuterades inför införandet av ett elektronisk ingivningsförfarande för aktiebolag (prop. 2005/06:135 s. 36-38). Slutsatsen då var att bestämmelserna om statens och andra slag av skadeståndsansvar inte behövde ändras. De nu förslagna elektroniska rutinerna föranleder inte någon annan bedömning.
5.7 Bolagsverkets ärendehantering och tillhandahållande av uppgifter
Regeringens förslag: Bolagsverket ska efter begäran lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret och försäkringsregistret elektroniskt.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Uppgifter och handlingar som enligt publicitetsdirektivet ska offentliggöras registreras i särskilda diarier hos Bolagsverket. Vissa uppgifter och beslut i ärendena antecknas i det register som förs för associationsformen. Både myndighetens diarier och register förs med automatiserad behandling (4 kap. 2 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse och 34 § försäkringsrörelseförordningen).
De handlingar som ges in till Bolagsverket i registreringsärenden biläggs registret och sammanförs i pappersbaserade akter för varje företag (4 kap. 12 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse och 37 § försäkringsrörelseförordningen). Bolagsverket har som rutin att dessutom skanna in samtliga handlingar. De elektroniska handlingarna sparas i elektroniska akter för varje företag.
Till följd av bl.a. utvecklingen på IT-området och myndigheternas utökade tillhandahållande av e-tjänster kan ett stort antal elektroniska handlingar komma att ges in till Bolagsverket. Enligt ändringsdirektivet ska de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras införas i det register där bolaget är registrerat eller omskrivas i detta i elektronisk form (nya 3.2 tredje stycket i publicitetsdirektivet). Således ska handlingar avseende bankaktiebolagen och försäkringsaktiebolagen föras in i bankregistret respektive försäkringsregistret i elektronisk form. Detta gäller oavsett om handlingarna har getts in i pappersform eller elektronisk form.
Ändringsdirektivet innehåller också bestämmelser om registreringsmyndighetens skyldighet att tillhandahålla uppgifter och handlingar elektroniskt (nya artikel 3.3 i publicitetsdirektivet). Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att myndigheten ska tillhandahålla kopior av handlingar och uppgifter åt den som vill ta del av dem, i pappersform eller i elektronisk form, enligt den sökandes val. Bestämmelsen avser alla uppgifter och handlingar oberoende av när de inkommit till myndigheten. Medlemsstaterna ges dock vissa möjligheter att begränsa denna skyldighet beträffande ärenden som är mer än 10 år gamla.
För att uppfylla direktivets krav måste det införas bestämmelser om elektroniskt utlämnande av uppgifter avseende bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Sådant utlämnande bör emellertid, även om ändringsdirektivet inte kräver det, gälla också sådana uppgifter och handlingar avseende sparbanker, medlemsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag som registreras i bankregistret respektive försäkringsregistret. Det saknas i detta avseende skäl att göra någon åtskillnad mellan olika företag som registreras i samma register. Något skäl till att undanta äldre uppgifter och handlingar kan heller inte förutses. I enlighet med direktivet får kostnaden för att få en kopia av sådana uppgifter och handlingar eller delar av dem, i pappersform eller i elektronisk form, inte överstiga den administrativa kostnaden.
Rätten att ta del av allmänna handlingar - handlingsoffentligheten - regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. t.ex. en elektronisk handling. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Försäkringsregistret och bankregistret är allmänna handlingar. När uppgifter samlas i en databas hos en myndighet, som här är fallet med nämnda register, och dessa uppgifter är tillgängliga för sökning och sammanställning med rutinbetonade åtgärder torde även alla de olika handlingar som kan framställas genom sammanställning som regel bli allmänna handlingar. En myndighet är inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling, som utgör allmän handling, i annan form än utskrift (2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen). Det är därför nödvändigt att en skyldighet för registreringsmyndigheten, att efter begäran lämna ut uppgifter och handlingar som finns i bankregistret och försäkringsregistret i elektronisk form, tas in i lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen. I samband med införandet av möjligheten att i lag ålägga en myndighet skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form framhölls att intresset av att underlätta insyn i myndigheternas verksamhet måste vägas mot behovet av att skydda enskilda mot otillbörliga integritetsingrepp (se prop. 2001/02:70 s. 29 f.) Mot bakgrund av vad som sägs i följande avsnitt (5.8) om Bolagsverkets behandling av personuppgifter finns inget hinder mot den föreslagna regleringen. Det förtjänar dock att påpekas att sekretess enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) kan gälla, om det kan antas att ett utlämnande av en allmän handling skulle medföra att en personuppgift behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Bestämmelser om att allmänna handlingar ska bevaras och på vilket sätt detta ska ske finns i arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och Riksarkivets föreskrifter.
5.8 Behandling av personuppgifter
Regeringens bedömning: Bolagsverkets behandling av personuppgifter bör även fortsättningsvis regleras i förordning.
Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Personuppgiftslagen (1998:204) är generellt tillämplig vid all behandling av personuppgifter som sker helt eller delvis automatiserat. Lagen är också tillämplig vid manuell behandling av personuppgifter i vissa fall. Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen, ska dock de bestämmelserna gälla (2 § personuppgiftslagen).
Av förordningarna som gäller för banker och försäkringsbolag framgår att Bolagsverket är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för bankregistret respektive försäkringsregistret (4 kap. 4 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse och 34 b § försäkringsrörelseförordningen). Vidare föreskrivs att Bolagsverket ska se till att det inte uppkommer något otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet eller några risker från säkerhetssynpunkt. För dessa syften får myndigheten i enskilda fall ställa upp villkor för behandlingen av personuppgifter (4 kap. 5 § förordningen om bank- och finansieringsrörelse och 34 c § försäkringsrörelseförordningen). Frågan om en författningsreglering av personuppgiftsbehandling bör ha lagform eller inte har behandlats i tidigare lagstiftningsärenden. Det har då ansetts att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll bör regleras i lag (prop. 1997/98:44 s. 41, bet. 1997/98:KU18 s. 43 och rskr. 1997/98:180). I förarbetena till ändringarna som har möjliggjort elektronisk ingivning för aktiebolag angavs det att aktiebolagsregistret visserligen innehåller ett stort antal uppgifter, vilka framdeles kommer att bli ännu fler. Känsliga personuppgifter av det slag som avses i 13 § personuppgiftslagen, dvs. uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualitet, bedömdes dock förekomma endast i mycket sällsynta undantagsfall. Mot den bakgrunden gjordes bedömningen att det var tillräckligt att principerna för Bolagsverkets behandling av personuppgifter även fortsättningsvis regleras i förordning (prop. 2005/06:135 s. 43 och 44). Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning i detta sammanhang.
I förordningen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelseförordningen kan behöva införas vissa kompletterande bestämmelser om behandlingen av personuppgifter. Dessa bör i sak överensstämma med de bestämmelser av liknande slag som nyligen har förts in i aktiebolagsförordningen.
5.9 Registrering och kungörande på annat språk än svenska
Regeringens förslag: Uppgifter som ska registreras i försäkringsregistret ska kungöras på svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser begär det, ska registrering och kungörelse göras även på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Detta ska gälla också för bankaktiebolag med avseende på registrering av årsredovisning och revisionsberättelse i bankregistret. Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, kan försäkringsbolaget inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man kan dock åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att denne kände till den svenska språkversionen.
Översättningarna ska utföras av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Kammarkollegiet anser att det bör framgå av lagtexten att det är Kammarkollegiet som prövar frågan om auktorisation.
Skälen för regeringens förslag: I publicitetsdirektivet finns det bestämmelser om att varje aktiebolag ska vara registrerat i ett register och att uppgifter som förs in i registret ska offentliggöras i en nationell tidning. Direktivet innehåller också regler om verkan av att uppgifter offentliggörs (artiklarna 2 och 3). Vidare innehåller direktivet bestämmelser om att uppgifter i registret på begäran ska lämnas ut.
Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna tillåta offentliggörande av de uppgifter och handlingar om aktiebolag som ska offentliggöras, förutom på det eller de språk som gäller i medlemsstaten, på vilket eller vilka som helst av Europeiska unionens övriga officiella språk (nya artikel 3a.2 i publicitetsdirektivet). Även andra språk är tillåtna (nya artikel 3a.3 i publicitetsdirektivet).
För bankaktiebolag gäller bestämmelserna i 27 kap. 1 a § och 3 § andra stycket aktiebolagslagen. Av 1 a § framgår att registrering får avfattas på ett officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Vidare framgår att den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om Bolagsverket inte medger annat ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet. Av 3 § framgår att en kungörelse ska avfattas på samma språk som registreringen.
Enligt 20 kap. 1 § försäkringsrörelselagen ska Bolagsverket föra ett försäkringsregister. Av 20 kap. 2 § samma lag följer att Bolagsverket utan dröjsmål ska kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som har registrerats i försäkringsregistret med vissa undantag. Utgångspunkten är att det som har förts in i försäkringsregistret ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (20 kap. 3 § försäkringsrörelselagen). För att uppfylla ändringsdirektivets krav behöver det dock införas en bestämmelse om att registreringen i försäkringsregistret och kungörelsen, om det begärs, ska göras på - förutom svenska - något annat officiellt språk inom Europeiska unionen.
Enligt ändringsdirektivet är det vidare möjligt för medlemsstaterna att tillåta att handlingarna och uppgifterna offentliggörs på andra språk än de officiella språken inom Europeiska unionen. Fråga uppstår om det finns anledning att tillåta att uppgifterna registreras och kungörs på något ytterligare språk. I prop. 2005/06:135 gjordes bedömningen med avseende på registrering av aktiebolag att det med hänsyn till den geografiska anknytningen till Norge och Island och de kommersiella förbindelserna med länderna var naturligt att tillåta offentliggörande även på norska och isländska men inte på något ytterligare språk (jfr 27 kap. 1 a § aktiebolagslagen). Det finns inte anledning att göra någon annan bedömning beträffande försäkringsbolagen.
Mot bakgrund av att registreringen av ömsesidiga försäkringsbolag associationsrättsligt regleras i samma lag som registreringen av försäkringsaktiebolag, bör de här aktuella förslagen också omfatta den förstnämnda bolagsformen, även om denna formellt sett inte omfattas av publicitetsdirektivet.
Bestämmelserna i ändringsdirektivet om offentliggörande på annat språk än svenska omfattar även redovisnings- och revisionshandlingar som ges in till Bolagsverket (jfr 8 kap. 3 b § årsredovisningslagen). I fråga om registrering av redovisnings- och revisionshandlingar i bankregistret hänvisas till det som gäller enligt bestämmelserna i ÅRKL (se 27 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen). Det bör därför införas en bestämmelse som motsvarar den som finns i årsredovsningslagen om registrering och kungörande av dessa handlingar på annat språk än svenska. Bestämmelsen behövs både för bankaktiebolagen som tillämpar 8 kap. ÅRKL och försäkringsaktiebolagen som tillämpar 8 kap. ÅRFL.
I ändringsdirektivet finns även bestämmelser om vad som ska gälla om uppgifter och handlingar som offentliggörs på olika språk avviker från varandra (nya artikel 3a.4 i publicitetsdirektivet). Enligt dessa bestämmelser får en på frivillig basis gjord översättning som offentliggjorts och som avviker från de handlingar eller uppgifter som har kungjorts på registrets officiella språk, dvs. svenska för försäkringsregistret, inte åberopas av bolaget mot tredje man. Tredje man får dock åberopa den på frivillig basis gjorda översättningen, om inte bolaget visar att denne hade kännedom om den version som varit föremål för det obligatoriska offentliggörandet. Här föreslås därför att en bestämmelse tas in i försäkringsrörelselagen av innebörd att, om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, försäkringsbolaget inte kan åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man ska dock kunna åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att denne kände till den svenska språkversionen (jfr 27 kap. 4 a § aktiebolagslagen som gäller för bankaktiebolag).
Eftersom en översättning kan vara lika bindande som en originalhandling bör det krävas att översättningen är gjord av en auktoriserad översättare. På detta sätt kan en hög kvalité på översättningarna uppnås. Frågor om auktorisation av tolkar och översättare prövas av Kammarkollegiet (se lagen [1975:588] med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar samt förordningen [1985:613] om auktorisation av tolkar och översättare). För att bli auktoriserad översättare krävs bl.a. att han eller hon har fullgjort de kunskapsprov som föreskrivs av Kammarkollegiet (4 § förordningen om auktorisation av tolkar och översättare). En översättare som är auktoriserad kallas auktoriserad translator (2 §). En auktorisation som translator gäller antingen till svenska eller från svenska. Auktoriserade translatorer är behöriga att bestyrka riktigheten av översättningar från eller till de språk de är auktoriserade för (18 §). Kammarkollegiet har tillsyn över de auktoriserade translatorernas verksamhet (10 §). Den som är missnöjd med en translator kan anmäla detta till kollegiet. Om det finns anledning till det, kan kollegiet vidta disciplinära åtgärder, antingen genom att ge translatorn en varning eller genom att återkalla auktorisationen (14 §). En auktorisation gäller i fem år och kan därefter förnyas (8 §).
Kammarkollegiet anser att lagtexten blir otydlig om det inte framgår direkt att det är Kammarkollegiet som prövar frågan om auktorisation. Kollegiet vill även att begreppet "motsvarande behörighet" definieras i lagtexten. Regeringens delar kollegiets syn att det viktigt att företagen som berörs vet vem de ska vända sig till för att få en översättning utförd. Ett underkännande av en redan utförd översättning på grund av översättarens bristande behörighet vore olyckligt. Risken för att sådana missförstånd uppstår bör dock inte överdrivas. Kammarkollegiet är ensamma om att auktorisera översättare och enligt vår mening torde det inte finnas några tveksamheter om att det är av Kammarkollegiet godkända översättare som avses när ett auktorisationskrav framställs i lag. I förslaget i promemorian finns emellertid tillägget "eller motsvarande behörighet". Denna bestämmelse var avsedd att tillämpas på utländska översättare som inte omfattas av en svensk auktorisation men som omfattas av ett motsvarande kvalitetssäkringssystem. Detta förhållande bör förtydligas i lagtexten.
Vi föreslår således att översättningarna bör utföras av en översättare som är auktorisserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Vid begäran om att vanliga slag av ändringsanmälningar, såsom byte av styrelseledamot, ska registreras på särskilt etablerade språk (t.ex. engelska) torde någon översättning i allmänhet inte vara nödvändig. Bolagsverket bör då få besluta att bolaget inte ger in någon översättning, och att verket självt, med sökandens medgivande, ombesörjer översättningen.
5.10 Uppgifter på försäkringsaktiebolagens webbplatser
Regeringens förslag: Ett försäkringsaktiebolags webbplatser ska innehålla uppgifter om bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte och organisationsnummer. Om bolaget har gått i likvidation, ska också detta anges.
Om det finns särskilda skäl, får Bolagsverket besluta att ett försäkringsaktiebolag inte behöver lämnar uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. Bolaget ska då i stället lämna uppgift om att bolaget är ett försäkringsaktiebolag och om bolagskategori (privat eller publikt aktiebolag). Ett sådant beslut ska begränsas till en viss tid och får förenas med villkor.
Bolagsverket ska vid vite kunna förelägga den verkställande direktören eller styrelseledamöterna att lämna de aktuella uppgifterna på bolagets webbplatser.
Bolagsverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
Bakgrund: Publicitetsdirektivet innehåller bestämmelser om att ett aktiebolags brev och orderblanketter ska ange bl.a. bolagets form och styrelsens säte, organisationsnummer och, i förekommande fall, uppgift om att bolaget har trätt i likvidation (artikel 4). Direktivet innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för de fall uppgifterna inte lämnas (artikel 6).
Direktivets regler är beträffande försäkringsaktiebolag genomförda i svensk rätt genom bestämmelser i 17 kap. 5 § och 21 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713). I 17 kap. 5 § anges att ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer. Vidare anges att uppgift om att bolaget har trätt i likvidation i förekommande fall ska anges. Av 21 kap. 2 § följer att Bolagsverket vid vite kan förelägga den verkställande direktören eller styrelseledamöterna att fullgöra skyldighet att lämna sådana uppgifter som nu avses i bolagets brev, fakturor och orderblanketter.
I ändringsdirektivet föreskrivs att uppgifter om organisationsnummer, säte och likvidation ska lämnas oavsett om bolagets brev eller orderblanketter är i pappersform eller annan form (nya artikel 4 första stycket i publicitetsdirektivet). Vidare föreskrivs att ett bolags eventuella webbplats ska innehålla de nämnda uppgifterna. Liksom tidigare anges att medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för det fall att de aktuella uppgifterna inte lämnas (nya artikel 6 i publicitetsdirektivet).
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler ska ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter ange bl.a. de uppgifter som ändringsdirektivet föreskriver. Varken "brev", "fakturor" eller "orderblanketter" utgör termer som hindrar elektroniska rutiner. Försäkringsrörelselagens bestämmelse om angivande av vissa uppgifter i bolagets brev får alltså anses tillämplig på alla brev, även sådana som upprättas och sänds elektroniskt, t.ex. med e-post eller med fax (jfr Andersson m.fl., Aktiebolagslagen, en kommentar, del II, supplement 4 s. 16:10). Motsvarande får anses gälla beträffande orderblanketter. Av det sagda följer att bestämmelsen om angivande av uppgifter i brev eller orderblanketter inte behöver ändras till följd av ändringsdirektivet.
Det finns i dag bestämmelser om att företag som bedriver handel via Internet ska lämna vissa uppgifter på sin webbplats. Enligt lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster ska fysiska och juridiska personer som tillhandahåller vissa slag av tjänster lämna information om bl.a. sitt namn, sin adress och sitt organisationsnummer. Reglerna innebär att ett aktiebolag, så även försäkringsaktiebolag, som bedriver sådan verksamhet som avses i lagen via en egen webbplats ska lämna de nämnda uppgifterna på webbplatsen eller t.ex. via länk till en webbplats där informationen på ett enkelt sätt kan hittas (8 § lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och prop. 2001/02:150 s. 116). Någon generell skyldighet för försäkringsaktiebolag att på webbplats lämna de uppgifter som anges i de nya bestämmelserna i publicitetsdirektivet finns däremot inte. Det bör därför införas krav på att försäkringsaktiebolagets webbplatser alltid ska innehålla uppgifter om styrelsens säte, organisationsnummer och om bolaget trätt i likvidation.
En särskild fråga är om bolagets webbplatser dessutom bör - liksom bolagets brevpapper, fakturor och orderblanketter - ange bolagets firma eller om det är tillräckligt - som föreskrivs i ändringsdirektivet - att den anger bolagets form (dvs. försäkringsaktiebolag).
Det kan i och för sig anses vara naturligt att också firman anges, eftersom firman är det namn under vilket försäkringsaktiebolaget uppträder och firmateckning ska ske med angivande av firma. Det torde även ligga i konsumenternas intresse att ett bolag alltid ska ange sin firma på sina webbplatser. Som anfördes när frågan övervägdes för allmänna aktiebolag (se prop. 2005/06:135 s. 47 ff.) bör det emellertid samtidigt beaktas att ett bolag som anger sin firma på en webbplats kan göra intrång i varumärken eller andra kännetecken som är skyddade i andra länder, eftersom firman genom att användas på Internet blir tillgänglig i hela världen. Ett bolag som gör intrång i skyddade kännetecken kan drabbas av skadeståndsrättsliga och straffrättsliga sanktioner. Om det införs krav på att bolag ska ange firman, kan det enda sättet för ett bolag att undvika dessa påföljder vara att lägga ner sina webbplatser eller byta firma. Dessa åtgärder kan emellertid kraftigt motverka bolagets kommersiella intressen. Mot denna bakgrund anförde regeringen att det visserligen bör införas skyldighet för aktiebolag att ange sin firma på sina webbplatser, men att denna skyldighet bör kombineras med en möjlighet för bolagen att, efter dispens, utelämna uppgiften om firman om de i stället lämnar uppgift om att bolaget är ett aktiebolag och om bolagskategori (privat eller publikt aktiebolag). Samma resonemang är tillämpligt på försäkringsaktiebolagen.
På samma sätt som resonerats i fråga om aktiebolag i allmänhet är det rimligt att Bolagsverket ska kunna medge dispens från kravet att lämna uppgift om försäkringsaktiebolagets firma om bolaget begår eller riskerar att begå intrång i skyddade varumärken eller andra kännetecken i andra länder om det anger firman på sina webbplatser. Samtidigt måste dock även intresset av att en läsare av en webbplats får korrekt och fullständig information beaktas. Detta bör komma till uttryck genom en lagregel som anger att registreringsmyndigheten efter ansökan får besluta att ett försäkringsaktiebolag inte behöver lämna uppgift om bolagets firma på sina webbplatser om det finns särskilda skäl (jfr 28 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen). I så fall ska i stället lämnas uppgift om att bolaget är ett försäkringsaktiebolag och om huruvida bolaget är ett privat eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant beslut bör alltid begränsas till en viss tid. Ett sådant beslut bör också få förenas med villkor som anses påkallade.
Ärenden om dispens från kravet att ange firma på webbplats bör som nyss framgått handläggas av Bolagsverket. Bolagsverkets beslut bör kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (jfr 31 kap. 2 § första stycket 5 aktiebolagslagen).
Ändringsdirektivet innehåller även en bestämmelse om att medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för det fall att stadgade uppgifter inte lämnas i brev etc. eller på bolagets webbplatser (nya artikel 6.b i publicitetsdirektivet). Ett tillägg bör därför göras i försäkringsrörelselagens bestämmelser om vite, så att Bolagsverket får möjlighet att förelägga den verkställande direktören eller styrelseledamöterna att vid vite fullgöra lagens bestämmelser om att ange vissa uppgifter på bolagets webbplatser.
6
Ikraftträdande
Regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 mars 2008.
Förslaget i promemorian: I promemorian föreslås att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 april 2007.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Publicitetsdirektivet skulle ha varit genomfört i nationell rätt den 1 januari 2007. Mot bakgrund härav och då de föreslagna bestämmelserna avser att minska den administrativa bördan för de nu aktuella företagen är det angeläget att reglerna träder i kraft så snart som möjligt.
Bolagsverket har i samband med tillskapandet av ett elektroniskt ingivningsförfarande för aktiebolag redan anpassat sina IT-system och tekniska rutiner efter de i propositionen föreslagna ändringarna. Med hänsyn till detta bör tiden för ikraftträdande kunna bestämmas till den 1 mars 2008.
Några övergångsbestämmelser behövs inte.
7
Förslagens konsekvenser
Konsekvenser för enskilda
För företagen väntas förslaget till nya elektroniska rutiner möjliggöra en förenklad ärende- och dokumenthantering, vilket i sin tur torde leda till minskade administrationskostnader. Det gäller bl.a. möjligheten att upprätta och underteckna vissa obligatoriska handlingar elektroniskt, t.ex. stämmo- och styrelseprotokoll. Dessutom torde möjligheten att ge in obligatoriska handlingar till Bolagsverket på elektronisk väg kräva en mindre arbetsinsats från företagen än vad motsvarande pappersbaserade hantering gör. Förslagen till elektronisk ingivning, ärendehantering och uppgiftsväxling mellan företagen och Bolagsverket bör sammantaget leda till en minskning av företagens administrativa börda. Eventuella ökade kostnader hos Bolagsverket till följd av förslagen tas dock ut av företagen via registrerings- och ansökningsavgifter (se nedan).
För andra enskilda - olika intressenter - medför de nya reglerna att det blir lättare och snabbare att få del av företagsinformation genom att uppgifter och handlingar från t.ex. bankregistret och försäkringsregistret kan erhållas elektroniskt. Kostnaderna för att få del av uppgifterna elektroniskt bör också - i vart fall på sikt - bli lägre jämfört med om uppgifterna bara kan tillhandahållas i pappersform.
Slutligen kan nämnas att tillgången på informationen om svenska bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag kan komma att förbättras över nationsgränserna genom att bolagen tillåts offentliggöra bl.a. årsredovisningen på andra officiella språk inom EU eller på norska eller isländska.
Konsekvenser för det allmänna
För Bolagsverket medför förslagen initiala kostnader för att anpassa IT- och handläggningssystem för en elektronisk ingivning och en elektronisk ärendehantering för vissa nya företagskategorier. Systemen är i viss mån redan anpassade för de i propositionen föreslagna ändringarna till följd av införandet av ett elektroniskt ingivningsförfarande för flertalet aktiebolag. Bolagsverkets kostnader för att anpassa systemen bör därför bli förhållandevis begränsade. När det gäller registrering och kungörande på annat språk än svenska (avseende bankaktiebolagen och försäkringsbolagen) behöver delvis nya system och rutiner utvecklas, vilket medför vissa kostnader, även om Bolagsverket sannolikt kan dra fördel av att motsvarande utvecklingsarbete redan har skett med avseende på aktiebolag. Därutöver kan kostnader för vissa informationsinsatser uppkomma.
Bolagsverkets kostnader för handläggning av registrerings- och ansökningsärenden och hantering av årsredovisningar och revisionsberättelser finansieras genom registrerings- och ansökningsavgifter. De ökade kostnader som uppkommer genom ett utökat elektroniskt ingivningsförfarande bör även de finansieras genom sådana avgifter. Möjligheten för aktiebolag att använda sig av ett elektroniskt ingivningsförfarande har enligt verket medfört kostnader som inte täcks av de nuvarande registreringsavgifterna. Ovan nämnda förslag till elektroniskt ingivande, ärendehantering och uppgiftsväxling torde emellertid medföra att arbetet med att administrera inkomna handlingar effektiviseras och förenklas, vilket på sikt bör leda till lägre kostnader. Enligt Bolagsverkets egen bedömning väntas elektroniskt initierade ärenden på sikt att leda till lägre kostnader för handläggningen. Bolagsverket har inlett ett samråd med Ekonomistyrningsverket om att införa ett system med lägre avgifter för registreringsanmälningar som lämnas elektroniskt än för anmälningar som lämnas på annat sätt. Frågan om vilken nivå avgifterna bör ha bör bestämmas när Bolagsverkets samråd med Ekonomistyrningsverket har avslutats.
Även Bolagsverkets kostnader för handläggning av ärenden som avser ansökan om att inte ange ett försäkringsaktiebolags firma på webbplats, bör finansieras genom avgifter.
Förslagen bedöms inte leda till fler överklaganden eller att kostnaderna för domstolarna ökar av andra orsaker.
Övriga konsekvenser
När det gäller konsekvenser för brottsligheten kan det inte sägas något generellt för alla de områden som berörs. Själva möjligheten att använda elektronisk kommunikation i sig kan dock inte sägas påverka brottsligheten.
Förslagen har i övrigt inga särskilda konsekvenser i socialt och miljömässigt avseende.
8
Författningskommentarer
8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
1 kap.
12 §
I försäkringsrörelselagen finns bestämmelser om att handlingar ska undertecknas (se t.ex. 8 kap. 10 § tredje stycket och 9 kap. 11 § tredje stycket). Ett krav på undertecknande anses inte, utan uttryckligt lagstöd, kunna fullgöras med elektroniska rutiner (jfr Ds 2003:29 s. 88 f.). Av paragrafen, som är ny, följer att handlingar enligt försäkringsrörelselagen, för vilka det gäller ett uttryckligt eller implicit krav på undertecknande, får undertecknas med avancerad elektronisk signatur. En elektronisk signatur är en digital underskrift som säkerställer att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att innehållet inte förvanskats. Signaturer som uppfyller vissa specificerade krav benämns avancerade elektroniska signaturer, se lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
Frågan behandlas i avsnitt 5.1.
17 kap.
5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för försäkringsaktiebolag att i brev, fakturor och orderblanketter ange uppgifter om bolagets firma, säte, organisationsnummer m.m. Bestämmelserna anses tillämpliga på alla brev, även sådana som sänds elektroniskt, t.ex. med e-post.
I paragrafens första stycke har det lagts till att även bolagets webbplatser ska innehålla de nämnda uppgifterna om firma m.m. Om bolaget inte följer bestämmelsen, kan Bolagsverket förelägga företrädare för bolaget att vid vite se till att bolagets skyldigheter fullföljs (se 21 kap. 2 § första stycket 2).
Det nya andra stycket har utformats efter förebild i 28 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551). Av stycket följer att registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, får efter ansökan besluta, om det finns särskilda skäl, att ett försäkringsaktiebolag på sina webbplatser anger, i stället för bolagets firma, att bolaget utgör ett försäkringsaktiebolag och uppgift om bolaget är publikt eller privat. Särskilda skäl kan föreligga om försäkringsaktiebolaget genom att ange sin firma på webbplats begår intrång i varumärken eller andra kännetecken som är skyddade i andra länder. Bolaget måste visa att det riskerar att begå ett intrång som nu avses om det anger sin firma. Det kan bolaget göra t.ex. genom att visa att det enligt beslut som har fattats i annat land har ålagts att upphöra med att använda firman. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl måste dock även intresset av att läsaren av webbplatserna får korrekt och fullständig information beaktas. Det intresset gör sig särskilt gällande i fråga om försäkringsaktiebolag som riktar sig till en vidare krets av konsumenter. Det innebär t.ex. att särskilt starka skäl bör föreligga för att ett publikt försäkringsaktiebolag ska få utelämna uppgift om firma från sina webbplatser. Vid prövningen bör det även tas hänsyn till om det handlar om en väl inarbetad firma och det därför skulle medföra stora olägenheter för bolaget att behöva byta firma på grund av reglerna om uppgifter som ska finnas på en webbplats.
Av andra stycket framgår vidare att ett sådant beslut ska begränsas till en viss tid. Bolagsverket ska i beslutet ange tidens längd. Vid bestämning av tidens längd ska hänsyn tas till hur lång tid som hindret mot att ange firma kan beräknas föreligga. När tiden går ut, måste försäkringsaktiebolaget ange firman på sina webbplatser eller på nytt ansöka om att inte behöva göra det.
Bolagsverket får även förena ett beslut med villkor. Ett sådant villkor kan vara att webbplatserna ska innehålla lättillgänglig information om hur webbplatsernas läsare ska få besked om bolagets firma.
Bolagsverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (se 20 kap. 7 § första stycket).
Paragrafen motsvarar nya artikel 4 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.5 i ändringsdirektivet).
Frågorna behandlats i avsnitt 5.10.
19 kap.
7 §
Ändringarna i paragrafen syftar till en modernisering av språkbruket.
20 kap.
1 §
Paragrafen anger att registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, ska föra ett försäkringsregister.
Ändringarna i första stycket är redaktionella.
Bestämmelser om att årsredovisning och revisionsberättelse som ges in till Bolagsverket för offentliggörande ska registreras i försäkringsregistret har föreslagits i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (se 8 kap. 5 b § i förslaget). I ett nytt andra stycke i den förevarande paragrafen anges att bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag gäller för registreringen i försäkringsregistret av redovisnings- och revisionshandlingar. Bestämmelsen innebär att de föreslagna bestämmelserna i förevarande kapitel om kungörande i Post- och Inrikes Tidningar (2 §) och om rättsverkan av registrering och kungörande (3 b §) inte ska tillämpas på registrering i försäkringsregistret av redovisnings- och revisionshandlingar. En uppgift om att en årsredovisning har getts in till Bolagsverket för offentliggörande ska i stället kungöras enligt bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag i en särskild tidning som Bolagsverket ger ut (se 8 kap. 6 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag).
Av hänvisningarna i det nya andra stycket till bestämmelserna i årsredovisningslagarna följer också att den föreslagna bestämmelsen i 1 a § om registrering på främmande språk inte heller blir tillämplig. En motsvarande bestämmelse finns dock i förslaget till 8 kap. 5 b § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.
Frågan behandlas i avsnitt 5.5.
1 a §
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilket eller vilka språk som en registrering i försäkringsregistret ska göras på. Bestämmelserna har utformats efter förebild i 27 kap. 1 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Av första styckets första mening framgår att en registrering alltid ska vara gjord på svenska. Av andra meningen framgår att om ett försäkringsbolag som en registrering avser begär det, ska registreringen göras även på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. I Europeiska gemenskapens fördrag och i anslutningsfördrag anges vilka språk som är officiella inom unionen. För närvarande finns det 23 officiella språk. Det finns inte något hinder mot att en registrering görs på flera utländska språk, om bolaget begär det.
En begäran om en registrering på något annat språk ska göras i samband med anmälan om registrering. Det är alltså inte möjligt att begära att befintliga uppgifter i försäkringsregistret ska registreras på ett nytt språk.
Av andra stycket framgår att en översättning av den eller de handlingar eller uppgifter som ska registreras på något annat språk än svenska ska ges in. Översättningen ska vara gjord från svenska till det språk som begäran avser. Bolagsverket kan emellertid vid enklare ändringsanmälningar (t.ex. byte av styrelseledamot) medge att bolaget inte ger in någon översättning. Verket får då självt, med sökandens medgivande, ombesörja översättningen.
En sådan översättning som försäkringsbolaget ger in ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Kammarkollegiet prövar frågor om auktorisation för översättare (se lagen [1975:588] med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar samt förordningen [1985:613] om auktorisation av tolkar och översättare). Även en översättare som har motsvarande behörighet i ett annat land ska godtas.
Bolagsverket ska genast kungöra i Post- och Inrikes Tidningar det som registreras i försäkringsregistret. Av föreslagen ändring i 2 § följer att kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen.
Paragrafen motsvarar nya artikel 3a.1-3 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.4 i ändringsdirektivet).
Frågorna behandlas i avsnitt 5.9.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om registreringsmyndighetens, dvs. Bolagsverkets, skyldighet att kungöra det som har förts in i försäkringsregistret.
Ändringarna i första stycket är redaktionella. Det förtydligas också att en kungörelse som avser en ändring, endast ska ange ändringens art.
I ett nytt andra stycke anges att en kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen. En motsvarande bestämmelse finns i 27 kap. 3 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551). Om registreringen har gjorts enbart på svenska, ska kungörelsen skrivas på svenska. Om registrering efter begäran (se 1 a §) har gjorts även på något annat språk, ska kungörelse skrivas även på det eller de språken.
Bestämmelsen motsvarar nya artikel 3a.1-3 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.4 i ändringsdirektivet).
Frågan behandlas i avsnitt 5.9.
3 b §
Med anledning av ändringar i publicitetsdirektivet har det införts bestämmelser om att uppgifter får registreras i försäkringsregistret och kungöras på annat språk än svenska (se 1 a och 2 §§).
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om rättsverkan av att uppgift som har registrerats och kungjorts på annat språk än svenska inte stämmer överens med de uppgifter som har registrerats och kungjorts på svenska. Bestämmelserna har utformats efter förebild i 27 kap. 4 a § aktiebolagslagen (2005:551). Bestämmelserna innebär att om den utländska språkversionen avviker från den svenska, får försäkringsbolaget inte åberopa den utländska språkversionen. Tredje man får dock åberopa den utländska språkversionen, om bolaget inte visar att tredje man hade kännedom om den svenska versionen som varit föremål för det obligatoriska offentliggörandet.
Paragrafen motsvarar nya artikel 3a.4 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.4 i ändringsdirektivet).
Frågan behandlas i avsnitt 5.9.
7 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av bl.a. Bolagsverkets beslut.
Genom ändringen i första stycket tydliggörs genom direkthänvisningar vilka beslut som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I punkten 1 har vidare ett tillägg gjorts enligt vilket Bolagsverkets beslut om att ett försäkringsaktiebolag inte behöver lämna uppgift om firman på bolagets webbplatser, se 17 kap. 5 §, kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt andra stycket krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.
Frågan behandlas i avsnitt 5.10.
8 §
I paragrafen, som är ny, har det införts en bestämmelse om att Bolagsverket är skyldigt att lämna ut uppgifter och handlingar i försäkringsregistret i elektronisk form, om sökanden begär det. Med detta avses ett elektroniskt överförande av uppgifter eller handlingar som upptagits med hjälp av automatiserad databehandling. Genom bestämmelsen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet.
Frågan behandlas i avsnitt 5.7.
21 kap.
1 a §
I paragrafen, som är ny, har det införts straffbestämmelser som omfattar lämnande av vissa osanna uppgifter elektroniskt. Bestämmelserna har utformats med förebild i bestämmelserna i 30 kap. 2 § aktiebolagslagen om osann försäkran och osant intygande som gjorts elektroniskt.
I första stycket anges i tre punkter olika slag av gärningar för vilka det kan följa straff. Straffansvar förutsätter att gärningen begås uppsåtligen och att åtgärderna innebär fara i bevishänseende.
Bestämmelsen i punkten 1 avser osann uppgift som lämnas i en handling enligt försäkringsrörelselagen som har upprättats elektroniskt. I försäkringsrörelselagen finns bestämmelser om olika slag av handlingar som ska upprättas, t.ex. styrelse- eller stämmoprotokoll och yttrande från revisor (t.ex. 8 kap. 10 § tredje stycket, 9 kap. 11 § tredje stycket och 9 kap. 12 § tredje stycket).
Punkten 2 avser oriktigt bestyrkande av att en elektronisk handling stämmer överens med originalet lämnas i ett ärende enligt försäkringsrörelselagen. Om någon oriktigt intygar att en elektronisk kopia stämmer överens med originalet och åtgärden innebär fara i bevishänseende, utgör det alltså ett brott enligt förevarande bestämmelse. Bestämmelsen gäller oavsett om originalhandlingen är i pappersform eller i elektronisk form.
Det kan givetvis förekomma att en handling som har skannats in är förfalskad, t.ex. att en styrelseledamots namnteckning har skrivits av annan person än styrelseledamoten själv. Även en förfalskad handling är dock att betrakta som original enligt förevarande bestämmelse. Att intyga att den elektroniska handlingen överensstämmer med originalet kan därför inte medföra straffansvar enligt punkten 2.
I vissa anmälningsärenden enligt försäkringsrörelselagen ska det lämnas en försäkran om vissa förhållanden. Exempelvis ska en anmälan om registrering av ett försäkringsbolag innehålla en försäkran om att bl.a. styrelseledamöterna inte är i konkurs eller har förvaltare (6 § tredje stycket försäkringsrörelseförordningen [1982:790]). Regeringens avsikt är att det ska införas bestämmelser om att samtliga försäkringar i försäkringsrörelseförordningen (1982:790) ska lämnas på heder och samvete och kunna undertecknas med en elektronisk signatur. Ändringarna bör träda i kraft samtidigt som lagförslagen i denna proposition.
I punkten 3 har det införts en straffbestämmelse avseende osann uppgift eller förtigande av sanning som lämnas uppsåtligen i en sådan försäkran som lämnas elektroniskt. Bestämmelsen omfattar enbart försäkran enligt förordning som ansluter till försäkringsrörelselagen, dvs. försäkringsrörelseförordningen.
Av andra stycket följer att om någon av grov oaktsamhet begår sådan gärning som avses i första stycket 3, dvs. lämnar oriktig uppgift eller förtiger sanning i en försäkran, utgör också det brott.
Straffet för brotten är böter eller fängelse i högst sex månader. Om brott som avses i första stycket är att anses som grovt är, enligt tredje stycket, straffet i stället fängelse i högst två år.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan, är brottsbalkens bestämmelser om medverkan tillämpliga (se 23 kap. 4 § brottsbalken).
Frågorna behandlas i avsnitt 5.2.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, kan vitesförelägga företrädare för ett försäkringsbolag att fullgöra skyldighet att göra registreringsanmälan (första stycket 1) eller lämna föreskrivna uppgifter på bolagets brev etc. (första stycket 2).
Ett tillägg har gjorts i första stycket 2. Av tillägget följer att vitesföreläggande kan användas även när bolaget underlåter att lämna föreskrivna uppgifter på sina webbplatser (se 17 kap. 5 § och författningskommentaren till den paragrafen).
Bestämmelsen motsvarar nya artikel 6 b i publicitetsdirektivet (se artikel 1.6 i ändringsdirektivet).
Frågan behandlas i avsnitt 5.10.
8.2 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
1 kap.
4 §
I sparbankslagen finns bestämmelser om att handlingar ska undertecknas (se t.ex. 3 kap. 11 § andra stycket och 4 kap. 11 § tredje stycket). Ett krav på undertecknande anses inte, utan uttryckligt lagstöd, kunna fullgöras med elektroniska rutiner. Av paragrafen, som är ny, följer att handlingar enligt sparbankslagen som ska vara undertecknande får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Motsvarande bestämmelse har föreslagits för medlemsbanker och försäkringsbolag. För en närmare redogörelse av paragrafens innebörd hänvisas till författningskommentaren till 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713).
12 kap.
1 §
I paragrafen, som är ny, har det införts straffbestämmelser som omfattar lämnande av vissa osanna uppgifter elektroniskt. Motsvarande straffbestämmelser har föreslagits för medlemsbanker och försäkringsbolag. För en närmare redogörelse av paragrafens innebörd hänvisas till författningskommentaren till 21 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713). Regeringens avsikt är att det ska införas bestämmelser om att samtliga försäkringar i förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse ska lämnas på heder och samvete och kunna undertecknas med en elektronisk signatur. Ändringarna bör träda i kraft samtidigt som lagförslagen i denna proposition.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
1 kap.
3 §
Ändringen i andra stycket har karaktären av uppdatering, eftersom Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har likviderats (se prop. 2003/04:99, bet. 2003/04:FiU27, rskr. 2003/04:243).
7 kap.
5 §
Paragrafen innehåller ett undantag från vad som sägs i 1 § om att bl.a. kreditinstitut som är moderföretag ska upprätta koncernredovisning. Ett moderföretag som självt är dotterföretag i en koncern behöver under vissa förutsättningar inte upprätta någon koncernredovisning.
Enligt andra stycket ska det moderföretag som inte självt upprättar någon koncernredovisning offentliggöra det överordnade moderbolagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. En hänvisning har gjorts till de nya reglerna om elektronisk överföring och registrering av redovisnings- och revisionshandlingar. I de fall ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ska ge in ett överordnat moderföretags koncernredovisning, ska detta alltså kunna göras elektroniskt på motsvarande sätt som när det gäller institutets egna redovisnings- och revisionshandlingar. Straffbestämmelserna i 8 kap. 3 a § fjärde stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och 8 kap. 5 b § förevarande lag blir också tillämpliga på oriktiga bestyrkanden av att överordnade moderföretags koncernredovisningar som ges in som elektroniska kopior överensstämmer med originalen. Vidare har förtydligats att registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, ska kungöra koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen enligt 8 kap. 6 § förevarande lag.
Frågan behandlas i avsnitt 5.4.
8 kap.
5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av årsredovisning och revisionsberättelse och gäller för banker och hypoteksinstitut, dvs. Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Av paragrafens första stycke framgår att skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen och revisionsberättelsen ska fullgöras genom att "bestyrkta kopior" av handlingarna ges in till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, så snart det kan ske efter det att stämman har fastställt balansräkningen och resultaträkningen. Med kopia avses både en pappersbunden kopia och en elektronisk kopia. Lagens utgångspunkt är således att årsredovisningen och revisionsberättelsen inte ska ges in i original till Bolagsverket.
Av det nya tredje stycket framgår dock att med en bestyrkt kopia avses även en årsredovisning och en revisionsberättelse som har upprättats och undertecknats med avancerad elektronisk signatur (ett elektroniskt original). Det innebär att en årsredovisning och en revisionsberättelse som har undertecknats med avancerad elektronisk signatur får ges in utan bestyrkande. En motsvarande bestämmelse föreslås i 8 kap. 5 § lagen (1995:1560) om årsredovisnings i försäkringsföretag. En årsredovisning som upprättats som ett elektroniskt original måste vidare kompletteras med de uppgifter om fastställelse av balans- och resultaträkningarna som framgår av andra stycket.
Bestämmelsen motsvarar nya artikel 3.2 andra stycket i publicitetsdirektivet (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet).
Frågan behandlas i avsnitt 5.4.
5 a §
I paragrafen, som är ny, har det införts bestämmelser som möjliggör elektronisk överföring av årsredovisningen och revisionsberättelsen avseende banker och hypoteksinstitut till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket. Paragrafen har liknade innehåll som 8 kap. 3 a § första-tredje styckena årsredovisningslagen .
I första stycket denna paragraf anges att handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Bestämmelsen omfattar således årsredovisningar och revisionsberättelser. Av det nya tredje stycket i 5 § följer att en årsredovisning och en revisionsberättelse som har undertecknats med avancerad elektronisk signatur (elektroniskt original) får ges in till Bolagsverket. Överföringen kan även avse en elektronisk kopia. Vid överföring av en elektronisk kopia ska den elektroniska kopians överensstämmelse med originalet vara bestyrkt (se 8 kap. 5 § och författningskommentaren till den paragrafen). Detta krav omfattar elektroniska kopior av handlingar som i original upprättats såväl i pappersform som i elektronisk form.
Andra stycket innehåller en bestämmelse om undertecknande av s.k. fastställelseintyg. Det anges att undertecknande får ske med en elektronisk signatur. Till skillnad från en avancerad elektronisk signatur är den elektroniska signaturen endast en teknisk metod och behöver inte vara knuten till en fysisk person (se lagen [2000:832] om kvalificerade elektroniska signaturer).
Tredje stycket innehåller - av tydlighetsskäl - en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter i olika frågor. Föreskrifterna ska omfatta elektronisk överföring till registreringsmyndigheten, däribland överföring av redovisnings- och revisionshandlingar som har undertecknats med avancerad elektronisk signatur, bestyrkande av elektronisk kopia och närmare om kraven på den elektroniska signaturen.
Lagrådet har haft synpunkter på utformningen av upplysningen i tredje stycket om att lagen i där angivna avseenden avses kompletteras med verkställighetsföreskrifter. Lagrådet menar att det helst borde framgå var föreskrifterna finns, om detta är praktiskt möjligt. I det förslag till alternativ lydelse som Lagrådet presenterat har man emellertid avstått från en sådan hänvisning.
Utformningen av tredje stycket i lagrådsremissen följer det mönster som i flera fall tidigare tillämpats för att upplysa om att lagbestämmelser avses kompletteras med verkställighetsföreskrifter. Det kan i och för sig finnas anledning att överväga hur informationsbestämmelser av detta slag rent allmänt bör utformas. Det är emellertid lämpligare att göra dessa bedömningar generellt så att det kommer att omfatta författningstekniken i stort. Det är därför inte ändamålsenligt att i ett enstaka fall som detta avvika från det tidigare mönstret på annat sätt än att, i linje med vad Lagrådet förordat, infoga ordet "närmare" före föreskrifter för att tydliggöra att det rör sig om föreskrifter av verkställighetsnatur.
Bestämmelserna motsvarar nya artikel 3.2 andra stycket i publicitetsdirektivet (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet).
Frågorna behandlas i avsnitt 5.4.
5 b §
I paragrafen, som är ny, har det införts straffbestämmelser, som avser osann uppgift i s.k. fastställelseintyg som upprättats elektroniskt och oriktigt bestyrkande av en elektronisk handlings överensstämmelse med originalet. Den har utformats med bestämmelsen i 8 kap. 3 a § fjärde stycket årsredovisningslagen som förebild. För straffansvar förutsätts att det föreligger fara i bevishänseende. Endast uppsåtliga gärningar föranleder straffansvar.
Det kan givetvis förekomma att en årsredovisning som skannats in är förfalskad, t.ex. att styrelseledamotens namnteckning har skrivits av någon annan person än styrelseledamoten själv. Även en sådan handling är dock att betrakta som original i första styckets mening. Att intyga att den elektroniska handlingen överensstämmer med originalet kan därför inte medföra straffansvar.
Straffet för osann uppgift i fastställelseintyg respektive oriktigt bestyrkande är böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anses som grovt, är straffet i stället fängelse i högst två år.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan, är bestämmelserna i brottsbalken om medverkan tillämpliga (se 23 kap. 4 § brottsbalken).
Frågan behandlas i avsnitt 5.4.
5 c §
I paragrafen, som är ny, har det införts bestämmelser om att årsredovisning och revisionsberättelse för bankaktiebolag som har getts in till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, för offentliggörande ska registreras i bankregistret. Bestämmelserna ska tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse (se 8 kap. 8 §).
Av första stycket följer att Bolagsverket ska registrera handlingarna i bankregistret.
Andra och tredje styckena innehåller bestämmelser om att registreringen ska göras på svenska men att den, om banken begär det, även ska göras på något annat eller några andra språk. Bestämmelserna motsvarar de som gäller för bankaktiebolag enligt 27 kap. 1 a § aktiebolagslagen och som här föreslås för försäkringsbolag i 20 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713). Det hänvisas därför till författningskommentaren avseende den senare paragrafen.
Bestämmelserna motsvarar nya artikel 3.2 tredje stycket och nya artikel 3a.1-3 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.3-4 i ändringsdirektivet).
Frågorna behandlats i avsnitt 5.5 och 5.9.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande av årsredovisning och revisionsberättelse för banker och hypoteksinstitut. Bestämmelserna har ansetts tillgodose publicitetsdirektivets krav på kungörande i direktivets äldre lydelse (se artikel 3.4 i publicitetsdirektivet, jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 261). I första stycket har införts en hänvisning till det nya elektroniska ingivandet i 5 a §.
Bemyndigandet i andra stycket i paragrafens gällande lydelse har utmönstrats. Regeringen kan i verkställighetsföreskrifter precisera innehållet i kungörelsen, t.ex. vilka bolagsuppgifter den ska innehålla.
I det nya andra stycket har det införts bestämmelser om att en kungörelse avseende ett bankaktiebolag ska skrivas på samma språk som registreringen i bankregistret. Om registreringen i bankregistret av årsredovisningen och revisionsberättelsen görs enbart på svenska, ska kungörelsen skrivas på svenska. Om registreringen efter begäran (se 5 c §) görs på något annat språk, ska kungörelsen skrivas även på det eller de språken.
Bestämmelsen motsvarar nya artikel 3a.1-3 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.4 i ändringsdirektivet).
Frågan har behandlats i avsnitt 5.9.
9 kap.
2 och 3 §§
Genom tillägget i 2 § och nya femte stycket i 3 § klargörs det att registreringen av en delårsrapport i ett bankaktiebolag ska göras i bankregistret enligt 8 kap. 5 b § denna lag och inte i aktiebolagsregistret.
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
7 kap.
3 §
Av paragrafen framgår att flera av bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) om koncernredovisning tillämpas också i försäkringsföretag, dock med vissa avvikelser.
Punktuppställningen har ändrats till att endast innehålla sifferbeteckningar.
Enligt den nya punkten 2 gäller inte hänvisningen i 7 kap. 2 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) till 8 kap. 3-3 b och 4 §§ den lagen avseende försäkringsföretag. I stället ska bestämmelserna om ingivande och kungörande i 8 kap. 5-5 b och 6 §§ förevarande lag tillämpas. Innehållet i den nya punkten behandlas närmare i författningskommentaren till 7 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
8 kap.
5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av årsredovisning och revisionsberättelse och gäller för försäkringsbolag och understödsföreningar. Av paragrafens första stycke framgår att skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen och revisionsberättelsen ska fullgöras genom att "bestyrkta kopior" av handlingarna ges in till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, så snart det kan ske efter det att stämman har fastställt balansräkningen och resultaträkningen. Med kopia avses både en pappersbunden kopia och en elektronisk kopia. Bestämmelsen om fastställelseintyg i nuvarande första stycket har överförts till ett nytt andra stycke.
Enligt 2 kap. 5 och 7 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), som gäller också för företag som omfattas av förevarande lag (se 1 kap. och 2 kap. 2 § förevarande lag) får årsredovisningen upprättas elektroniskt och undertecknas med avancerad elektronisk signatur. I den här propositionen föreslås att en revisionsberättelse i ett försäkringsbolag ska få undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Av nya stycket framgår att med en bestyrkt kopia avses även en årsredovisning och en revisionsberättelse som har upprättats och undertecknats med avancerad elektronisk signatur (ett elektroniskt original). Det innebär att en årsredovisning och en revisionsberättelse som har undertecknats med avancerad elektronisk signatur får ges in utan bestyrkande. En motsvarande bestämmelse föreslås i 8 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisnings i kreditinstitut och värdepappersbolag. En årsredovisning som upprättats som ett elektroniskt original måste vidare kompletteras med de uppgifter om fastställelse av balans- och resultaträkningarna som framgår av andra stycket.
För understödsföreningar är det i dagsläget inte möjligt att ge in revisionsberättelsen som elektroniskt original (31 § lagen [1972:262] om understödsföreningar och 51 § lagen [1951:308] om ekonomiska föreningar). Justitiedepartementet bereder emellertid en lagrådsremiss som innehåller motsvarande möjlighet till elektroniskt förfarande för bl.a. ekonomiska föreningar.
Bestämmelsen motsvarar nya artikel 3.2 andra stycket i publicitetsdirektivet (se artikel 1.3 i ändringsdirektivet).
Frågan har behandlats i avsnitt 5.4.
5 a §
I paragrafen, som är ny, har införts bestämmelser om elektronisk överföring av årsredovisningen och revisionsberättelsen avseende försäkringsföretag till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket. Motsvarande bestämmelser har förts in i 8 kap. 5 a § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. För en närmare redogörelse hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.
5 b §
I paragrafen, som är ny, har införts straffbestämmelser som avser osann uppgift i s.k. fastställelseintyg som upprättats elektroniskt och oriktigt bestyrkande av en elektronisk handlings överensstämmelse med originalet. Motsvarande bestämmelser har förts in i 8 kap. 5 b § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. För en närmare redogörelse hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.
5 c §
I paragrafen, som är ny, har det införts bestämmelser om att årsredovisning och revisionsberättels för försäkringsaktiebolag som har getts in till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, för offentliggörande ska registreras i försäkringsregistret. Bestämmelserna ska tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse (se 8 kap. 8 §).
Av första stycket följer att Bolagsverket ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.
Andra och tredje styckena innehåller bestämmelser om att registreringen ska göras på svenska men att den, om försäkringsaktiebolaget begär det, ska göras även på något annat eller några andra språk. Bestämmelserna motsvarar dem som föreslås i 20 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), varför det hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.
Bestämmelserna motsvarar nya artikel 3.2 tredje stycket och nya artikel 3a.1-3 i publicitetsdirektivet (se artikel 1.3-4 i ändringsdirektivet).
Frågorna behandlas i avsnitt 5.5 och 5.9.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande av årsredovisning och revisionsberättelse för försäkringsföretag. I i första stycket har införts en hänvisning till det nya elektroniska ingivandet i 5 a §.
I paragrafen har det även förts in ett nytt andra stycke. Tillägget motsvarar det tillägg har som gjorts i 8 kap. 6 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, varför det för en närmare redogörelse hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.
Bemyndigandet i andra stycket i paragrafens gällande lydelse har utmönstrats. Regeringen kan i verkställighetsföreskrifter precisera innehållet i kungörelsen, t.ex. vilka bolagsuppgifter den ska innehålla.
9 kap.
2 §
Genom tillägget i paragrafen klargörs det att registreringen av en delårsrapport i ett försäkringsaktiebolag ska göras i försäkringsregistret enligt 8 kap. 5 b § denna lag och inte i aktiebolagsregistret.
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
1 kap.
7 §
I lagen om medlemsbanker finns bestämmelser om att handlingar ska undertecknas (se t.ex. 6 kap. 11 § andra stycket och 7 kap. 10 § fjärde stycket). Ett krav på undertecknande anses inte, utan uttryckligt lagstöd, kunna fullgöras med elektroniska rutiner. Av paragrafen, som är ny, följer att handlingar enligt lagen om medlemsbanker som ska vara undertecknande får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Motsvarande bestämmelse har föreslagits för sparbanker och försäkringsbolag. För en närmare redogörelse av paragrafens innebörd hänvisas till författningskommentaren till 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713).
10 kap.
4 §
Ändringen i tredje stycket innebär att den försäkran om att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket har skett ska göras på heder och samvete av en styrelseledamot eller den verkställande direktören.
Frågan behandlas i avsnitt 5.3.
14 kap.
1 §
I paragrafen, som är ny, har det införts straffbestämmelser som omfattar bl.a. lämnande av vissa osanna uppgifter elektroniskt. Motsvarande straffbestämmelser har föreslagits för sparbanker och försäkringsbolag. För en närmare redogörelse av paragrafens innebörd hänvisas till författningskommentaren till 21 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen (1982:713). Regeringens avsikt är att det ska införas bestämmelser om att samtliga försäkringar i förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse ska lämnas på heder och samvete och kunna undertecknas med en elektronisk signatur. Ändringarna bör träda i kraft samtidigt som lagförslagen i denna proposition.
8.6
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
13 kap.
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om bankregistret. I ett nytt tredje stycke har införts en bestämmelser om att Bolagsverket är skyldigt att lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om sökanden begär det. Genom bestämmelsen genomförs delvis artikel 1.3 i ändringsdirektivet. Motsvarande bestämmelse har tagits in i 20 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713).
Frågan behandlas i avsnitt 5.7.
8.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
27 kap.
1 a §
I paragrafen finns bestämmelser om registrering i aktiebolagsregistret. I ett tillägg i andra stycket förtydligas att även en utländsk översättare kan vara behörig att översätta handlingar och uppgifter som ska registreras på något annat språk än svenska.
8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
14 b §
Ändringen av termen "försäkringspremierna" i första stycket är föranledd av att en överensstämmelse med motsvarande reglering i 14 c § första stycket eftersträvats. Genom ändringen finns termen "avgifterna" i båda paragraferna. Terminologin motsvarar språkbruket i tjänstepensionsdirektivet.
26 a, 26 f, 26 g, 26 i, 71 a, och 99 §§
I paragraferna har hänvisningar till andra paragrafer i lagen rättats till. Hänvisningarna blev felaktiga genom de ändringar i paragrafnumreringen som skedde genom prop. 2004/05:165 (bet. 2005/06:FiU7, rskr. 2005/06:92, SFS 2005:1122). 26 i § rättas också på så sätt att hänvisningen "enligt detta kapitel" ändras till "enligt 26 a-26 h §§", eftersom lagen inte innehåller ett särskilt kapitel för de avsedda bestämmelserna som rör företag som upprättar gruppbaserad tillsyn utan sådana bestämmelser finns i de nämnda paragraferna.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juni 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag
31968L0151
Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 065 , 14/03/1968 s. 0008 - 0012
Finsk specialutgåva Område 17 Volym 1 s. 0003
Dansk specialutgåva: Serie I Område 1968(I) s. 0041
Svensk specialutgåva Område 17 Volym 1 s. 0003
Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1968(I) s. 0041
"Grekisk specialutgåva
" Område 06 Volym 1 s. 0080
Spansk specialutgåva: Område 17 Volym 1 s. 0003
Portugisisk specialutgåva: Område 17 Volym 1 s. 0003
RÅDETS FÖRSTA DIREKTIV av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (68/151/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av etableringsfriheten (1), särskilt avsnitt VI i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och
med beaktande av följande:
Den samordning som föreskrivs i artikel 54.3 g i fördraget och i Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av etableringsfriheten är särskilt angelägen i fråga om aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, eftersom verksamheten i sådana bolag ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna.
Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om offentlighet, om giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogiltighet, framför allt för att skydda tredje mans intressen.
I nu angivna avseenden skall gemenskapsregler antas samtidigt för dessa bolag, eftersom tredje man här endast har bolagsförmögenheten att hålla sig till.
Offentligheten skall ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga handlingar om ett bolag och att få vissa upplysningar om detta, särskilt personuppgifter om dem som företräder bolaget.
Skyddet för tredje man skall säkerställas genom bestämmelser som så mycket som möjligt begränsar ogiltighetsgrunderna när det gäller förpliktelser i bolagets namn.
För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man samt mellan bolagsmännen inbördes måste ogiltighetsfallen och den retroaktiva verkan av ett avgörande om ogiltighet begränsas, samt en kort frist fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgörandet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om följande bolagsformer:
- I Tyskland:
die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung,
- I Belgien:
>Plats för tabell>
- I Frankrike:
la société anonyme, la société en commandite per actions, la société à responsabilité limitée.
- I Italien:
società per azioni, società in accomandita per azioni, società a responsabilité limitata.
- I Luxemburg:
la société anonyme, la société en commandite par actions, la société á responsabilité limitée.
- I Nederländerna:
de naamloze vennootschap, de commanditaire vennootschap op aandelen.
AVSNITT I
Offentlighet
Artikel 2
1. Medlemsstaterna skall se till att minst följande handlingar och uppgifter om ett bolag alltid offentliggörs:
a) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen.
b) Ändringar i de vid a nämnda handlingarna, däribland förlängning av tiden för bolagets bestånd.
c) Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.
d) Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ
i) är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång;
ii) deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.
Av de offentliggjorda uppgifterna skall framgå om de personer som företräder bolaget kan göra detta var för sig eller endast i förening med andra.
e) Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger ett bolagskapital, minst en gång om året det tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring i bolagsordningen.
f) Balans- och resultaträkningar för varje räkenskapsår. Den handling som innehåller balansräkningen skall även lämna personuppgifter om dem som enligt lag skall bestyrka balansräkningen. För de i artikel 1 nämnda bolagen med begränsat ansvar enligt tysk, fransk, belgisk, italiensk och luxemburgsk rätt samt för de slutna aktiebolagen enligt nederländsk rätt behöver denna föreskrift dock inte tillämpas förrän ett direktiv träder i kraft, som samordnar innehållet i balans- och resultaträkningarna samt helt eller delvis medger undantag från skyldigheten att offentliggöra dessa handlingar när det gäller bolag vilkas tillgångar understiger ett belopp som det direktivet kommer att fastställa. Rådet skall utfärda det sistnämnda direktivet inom två år efter det att förevarande direktiv har antagits;
g) Varje byte av bolagets säte.
h) Upplösning av bolaget.
i) Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.
j) Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om likvidatorernas behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.
k) Avslutandet av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 f skall som slutna aktiebolag anses sådana bolag som uppfyller följande villkor:
a) Bolaget kan inte utfärda aktier ställda till innehavaren.
b) Ingen kan utfärda sådana "innehavarcertifikat för aktier ställda till viss man" som avses i artikel 42 c i den nederländska handelslagboken.
c) Aktierna kan inte börsnoteras.
d) Bolagsordningen föreskriver att varje överlåtelse av en aktie till tredje man skall kräva godkännande av bolaget utom då det är fråga om en överlåtelse med anledning av dödsfall eller, när bolagsordningen tillåter det, överlåtelse till make eller till släktingar i rätt upp- eller nedstigande led; överlåtelsen får inte vara in blanco och skall ske antingen genom ett skriftligt, privaträttsligt avtal som undertecknas av överlåtaren och förvärvaren eller genom en officiellt bestyrkt handling ("acte authentique").
e) Bolagsordningen anger att bolaget är ett slutet aktiebolag och bolagets firma innehåller orden "Besloten Naamloze Vennootschap" eller förkortningen "B.N.V.".
Artikel 3
1. I medlemsstaterna skall en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat.
2. Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 skall förvaras i akten eller föras in i registret; av akten skall alltid framgå vad som har förts in i registret.
3. En fullständig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 2 skall översändas efter skriftlig begäran och mot en avgift som inte får överstiga den administrativa kostnaden.
Kopiorna skall vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det.
4. De i punkt 2 avsedda handlingarna och uppgifterna skall offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning, antingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i registret.
5. Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt 4, om inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får en handling eller en uppgift dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.
6. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra bristande överensstämmelse mellan vad som offentliggörs i pressen och vad som framgår av registret eller akten.
Vid bristande överensstämmelse får den i pressen offentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man; denne får emellertid åberopa den sistnämnda texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller akten intagna texten.
7. Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och uppgifter i fråga om vilka formaliteterna för offentliggörandet ännu inte har iakttagits, om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det bristfälliga offentliggörandet.
Artikel 4
Medlemsstaterna skall föreskriva att brev och orderblanketter skall ange följande:
- det register där den i artikel 3 nämnda akten är upplagd samt bolagets nummer i registret;
- bolagets form och säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i likvidation.
Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar skall det tecknade och inbetalda kapitalet anges.
Artikel 5
Varje medlemsstat skall bestämma vilka personer som skall ansvara för att de formaliteter iakttas som gäller för offentliggörandet.
Artikel 6
Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för det fall att
- balans- och resultaträkningarna inte offentliggörs enligt artikel 2.1 f;
- uppgifter inte lämnas enligt artikel 4 i de där nämnda handlingarna.
AVSNITT II
Giltigheten av bolagets förpliktelser
Artikel 7
Har åtgärder vidtagits i ett bolags namn under bolagsbildningen men innan bolaget har fått rättskapacitet och övertar inte bolaget de förpliktelser som uppkommer på grund av åtgärderna, ansvarar de som har vidtagit åtgärderna obegränsat solidariskt för dessa, om inte något annat har avtalats.
Artikel 8
Har formaliteterna för offentliggörandet iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda bolaget, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot en tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.
Artikel 9
1. Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även om åtgärderna inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet, om bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av föremålet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det; enbart offentliggörandet av bolagsordningen är därvid inte tillräckligt som bevis.
2. Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan kan inte åberopas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.
3. Om enligt den nationella lagstiftningen rätt att företräda bolaget, med avvikelse från lagens regel i ämnet, får tilldelas en person ensam eller flera personer i förening genom en bestämmelse i bolagsordningen, kan lagstiftningen föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under förutsättning att den avser en generell rätt att företräda bolaget; reglerna i artikel 3 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot tredje man.
AVSNITT III
Bolagets ogiltighet
Artikel 10
I alla medlemsstater som saknar bestämmelser om att en förvaltningsmyndighet eller en domstol skall göra en förebyggande kontroll vid bolagsbildningen, måste stiftelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar ("acte authentique").
Artikel 11
Medlemsstaternas lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags ogiltighet som uppfyller följande villkor:
1. Ogiltigheten skall beslutas av domstol.
2. Ogiltighet får beslutas endast
a) när stiftelseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den förebyggande kontrollen eller formkraven för det officiella bestyrkandet inte har iakttagits;
b) när föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot allmän ordning ("ordre public");
c) när stiftelseurkunden eller bolagsordningen inte anger bolagets namn, insatsernas storlek, storleken av det tecknade kapitalet eller föremålet för bolagets verksamhet;
d) när den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta del av bolagskapitalet inte har uppfyllts;
e) när samtliga stiftare saknade rättslig handlingsförmåga; eller
f) när antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har understigit två.
Bortsett från de nu angivna ogiltighetsfallen kan ett bolag inte på någon grund betraktas som icke existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt.
Artikel 12
1. Reglerna i artikel 3 bestämmer om ett rättsligt avgörande som fastslår ogiltigheten får åberopas mot tredje man. Om den nationella lagstiftningen tillåter tredje man att överklaga avgörandet, måste detta ske inom sex månader efter det att avgörandet har meddelats.
2. Ogiltigheten skall medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt som vid dess upplösning.
3. Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åtagit sig eller som andra har åtagit sig till förmån för detta, med undantag dock för vad som följer av att bolaget har trätt i likvidation.
4. Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rättsverkningarna av ogiltigheten när det gäller förhållandet mellan bolagsmännen.
5. För innehavare av andelar eller aktier kvarstår skyldigheten att betala in det tecknade men icke inbetalda kapitalet i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärerna.
AVSNITT IV
Allmänna bestämmelser
Artikel 13
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de ändringar i lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv inom arton månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.
För andra aktiebolag enligt nederländsk rätt än dem som behandlas i nuvarande artikel 42 c i den nederländska handelslagboken träder den i artikel 2.1 f angivna skyldigheten att offentliggöra i kraft först trettio månader efter dagen för anmälan av detta direktiv.
Medlemsstaterna kan bestämma att det första offentliggörandet av bolagsordningen i dess fullständiga lydelse med de ändringar som har skett efter bolagets bildande får äga rum först när bolagsordningen nästa gång ändras, dock senast den 31 december 1970.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 14
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 9 mars 1968.
På rådets vägnar
M. COUVE de MURVILLE
Ordförande
(1) EGT nr 2, 15.1.1962, s. 36/62.
(2) EGT nr 96, 28.5.1966, s. 1519/66.
(3) EGT nr 194, 27.11.1964, s. 3248/64.
Sammanfattning av förslagen i promemorian Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m. (dnr Fi2007/4540)
Promemorian innehåller förslag om att handlingar som ska vara undertecknade enligt sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen (1982:713) ska få undertecknas med avancerad elektronisk signatur.
Vidare lämnas förslag till författningsändringar som ska göra det möjligt för sparbanker, medlemsbanker och försäkringsbolag att till Bolagsverket ge in anmälningar för registrering, ansökningar samt redovisnings- och revisionshandlingar elektroniskt.
Promemorian innehåller också förslag om att uppgifter som registreras i bankregistret och försäkringsregistret och som i dag kungörs på svenska även skall kunna registreras och kungöras på annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Slutligen föreslås visst straffansvar, bl.a. för oriktigt bestyrkande av elektronisk handling.
Förslagen innebär en modernisering av lagar och förordningar för ovan nämnda finansiella företag i syfte att möjliggöra en ökad användning av modern informationsteknik när det gäller handlingar och företagsinformation som föreskrivs i författningar. Förslagen syftar bl.a. till att för försäkringsaktiebolag genomföra ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Direktivet syftar till att göra bolagsinformationen lättare och snabbare tillgänglig samt att förenkla de formella kraven på offentliggörande för bolagen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2008.
Promemorians lagförslag
Lagtext
Förslag till lag om ändring försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1
dels att 17 kap. 5 §, 19 kap. 7 §, 20 kap. 1, 2 och 7 §§ samt 21 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 1 kap. 12 §, 20 kap. 1 a, 3 b och 8 §§ samt 21 kap. 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap
12 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
17 kap.
5 §
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, var firman inte innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen (publ).
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen (publ).
Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten tillåta att ett försäkringsaktiebolag inte lämnar uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett försäkringsaktiebolag och om bolaget är ett privat eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant tillstånd ska begränsas till viss tid och får förenas med villkor.
19 kap.
7 §
Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till Finansinspektionen sända in avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.
Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till Finansinspektionen sända in kopior av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.
20 kap.
1 §2
Hos registreringsmyndigheten ska föras försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
Registreringsmyndigheten ska föra ett försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
I fråga om registrering i försäkringsregistret av redovisnings- och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i stället för bestämmelserna i detta kapitel.
1 a §
En registrering i försäkringsregistret ska avfattas på svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om registreringsmyndigheten inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.
2 §3
Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införs i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret behöver endast ange ändringens art.
Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar det som registreras i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret ska endast ange ändringens art.
En kungörelse ska avfattas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
3 b §
Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, kan försäkringsbolaget inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man kan dock åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att denne kände till den svenska språkversionen.
7 §4
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller dels sådana beslut av Finansinspektionen och registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje och fjärde styckena, med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 §, dels ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §.
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller dels sådana beslut av Finansinspektionen och registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje och fjärde styckena, med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 §, dels sådana beslut av registreringsmyndigheten som avses i 17 kap. 5 § andra stycket och 4 a §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
8 §
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i försäkringsregistret på medium för automatiserad behandling, om det begärs.
21 kap.
1 a §
Den som
1. lämnar osann uppgift i ett sådant intyg eller sådan annan urkund enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt författning angående verkställighet av denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form,
döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
2 §5
Registreringsmyndigheten får förelägga verkställande direktören och styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att
1. hos registreringsmyndigheten göra behöriga anmälningar för registrering, eller
2. på bolagets brev, fakturor och orderblanketter lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
2. på bolagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.
Registreringsmyndigheten får förena ett föreläggande enligt första stycket med vite.
Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud som inspektionen får utfärda enligt denna lag med vite.
Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att det i sparbankslagen (1987:619)1 ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, och ett nytt kapitel, 12 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
12 kap. straff
1 §
Den som
1. lämnar osann uppgift i en sådan urkund enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt författning angående verkställighet av denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form,
döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att 1 kap. 3 §, 7 kap. 5 § 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 5 a och 5 b §§, samt närmast före 8 kap. 5 b § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap
3 §1
Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank
Med hypoteksinstitut avses Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
Med hypoteksinstitut avses Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
7 kap.
5 §
Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra styckena årsredovisningslagen (1995:1554) föreligger, samt
1. det undantagna företagets åtaganden har garanterats av dess moderföretag, och
2. detta moderföretag är ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning ska i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 § denna lag eller 8 kap. 3 § årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar ska kungöras enligt 8 kap. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande ska utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning ska i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5-5 b §§ denna lag eller 8 kap. 3-3 b §§ årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar ska kungöras enligt 8 kap. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande ska utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Första stycket gäller inte i fall som anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket årsredovisningslagen.
Upplysning om förhållande som avses i första stycket 1 ska lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.
8 kap.
5 §2
En bank och ett hypoteksinstitut ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.
På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten ska en styrelseledamot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bankens eller institutets vinst eller förlust.
Vid tillämpningen av denna lag ska med kopia jämställas elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. En elektronisk kopias överensstämmelse med originalet ska vara bestyrkt.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, om sådant bestyrkande som avses i första stycket och om den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis som avses i andra stycket eller oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet enligt första stycket döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att anse som grovt, till fängelse i högst två år.
Registrering i bankregistret
5 b §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för bankaktiebolag i bankregistret.
Registreringen ska avfattas på svenska. Om ett bankaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om registreringsmyndigheten inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5-5 b §§ har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om bankaktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma språk som registreringen i bankregistret.
Lydelse enligt prop. 2006/07:65
Föreslagen lydelse
9 kap.
3 §3
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. ska delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång.
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. ska delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det,
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång, samt
- i ett bankaktiebolag registreras enligt 8 kap. 3 b § i bankregistret.
I delårsrapporten ska, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Sådana uppgifter om koncernen som anges i 9 kap. 3 § femte stycket årsredovisningslagen behöver inte lämnas, om
1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § årsredovisningslagen inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,
2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen,
4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte, och
5. förutsättningarna i 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag är uppfyllda.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i andra stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten ska sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska utfärdas om någon begär det.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
dels att 7 kap. 3 §, 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 5 a och 5 b §§, samt närmast före 8 kap. 5 b § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
3 §1
De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:
1. a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 ska gälla att moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med Europeiska gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991 (91/674/EEG).
b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5 och 6 §§ denna lag.
b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5-5 b och 6 §§ denna lag.
2. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.
3. Vad som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning härom lämnas i en not.
4. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
8 kap.
5 §
Försäkringsföretag ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust.
Vid tillämpningen av denna lag ska med kopia jämställas elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten. En elektronisk kopias överensstämmelse med originalet ska vara bestyrkt.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § första stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §, om sådant bestyrkande som avses i första stycket och om den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis som avses i andra stycket eller oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet enligt första stycket döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är att anse som grovt, till fängelse i högst två år.
Registrering i försäkrings-registret
5 b §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.
Registreringen ska avfattas på svenska. Om ett försäkringsaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om registreringsmyndigheten inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
Lydelse enligt prop. 2006/07:65
Föreslagen lydelse
9 kap.
2 §
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna.
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna. Hänvisningen i 2 § första stycket till 8 kap. 3 b § ska avse endast försäkringsaktiebolag och med aktiebolagsregistret ska i stället avses försäkringsregistret.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker
dels att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 §, och ett nytt kapitel, 14 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
7 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
10 kap.
4 §1
När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, ska det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.
Hinder mot registrering möter, om prövning av fusionen pågår eller om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller rättsakter, avtal eller andra beslut som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, ska registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, ska registreringsanmälan innehålla en försäkran på heder och samvete av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett.
14 kap. Straff
1 §
Den som
1. lämnar osann uppgift i en sådan urkund enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt författning angående verkställighet av denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form,
döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse att 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
13 kap.
1 §1
Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret.
För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller vad som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m.
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret på medium för automatiserad behandling, om det begärs.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Remissinstanser som har haft möjlighet att yttra sig eller yttrat sig över promemorian Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.
Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Västernorrlands län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Verket för förvaltningsutveckling (VERVA), Länsstyrelsen i Skåne län, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Riksarkivet, Konsumentverket, Konkurrensverket, Bolagsverket, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Sveriges Kommuner och Landsting, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund, Näringslivets regelnämnd (NNR), Sveriges Försäkringsförbund, Dina Försäkringar Riksförbund, AFA, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund, JAK Medlemsbank, FAR SRS, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Stockholms Handelskammare, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Lagrådsremissens lagförslag
Lagtext
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs9 i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)10
dels att 17 kap. 5 §, 19 kap. 7 §, 20 kap. 1, 2 och 7 §§ samt 21 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 1 kap. 12 §, 20 kap. 1 a, 3 b och 8 §§ samt 21 kap. 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap
12 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
17 kap.
5 §
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, skall också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall firman åtföljas av beteckningen (publ).
Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen (publ).
Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten, efter ansökan, besluta att ett försäkringsaktiebolag inte behöver lämna uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett försäkringsaktiebolag och om huruvida bolaget är ett privat eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant beslut ska begränsas till en viss tid och får förenas med villkor.
19 kap.
7 §
Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ skall likvidatorerna till Finansinspektionen sända in avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.
Senast en månad efter en sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till Finansinspektionen sända in kopior av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa paragrafer.
20 kap.
1 §11
Hos registreringsmyndigheten skall föras försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
Registreringsmyndigheten ska föra ett försäkringsregister för registrering enligt denna lag eller andra författningar.
I fråga om registrering i försäkringsregistret av redovisnings- och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i stället för bestämmelserna i detta kapitel.
1 a §
En registrering i försäkringsregistret ska göras på svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
2 §12
Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införs i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret behöver endast ange ändringens art.
Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar det som registreras i försäkringsregistret med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret ska endast ange ändringens art.
En kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
3 b §
Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, får försäkringsbolaget inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man får dock åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att tredje man kände till den svenska språkversionen.
7 §13
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller dels sådana beslut av Finansinspektionen och registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje och fjärde styckena, med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 §, dels ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §.
Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller
1. beslut av registreringsmyndigheten enligt 4 kap. 15 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17 §, 17 kap. 5 § andra stycket samt 4 a § detta kapitel, och
2. beslut av Finansinspektionen enligt 15 kap. 4 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
8 §
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i försäkringsregistret i elektronisk form, om det begärs.
21 kap.
1 a §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
2 §14
Registreringsmyndigheten får förelägga verkställande direktören och styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att
1. hos registreringsmyndigheten göra behöriga anmälningar för registrering, eller
2. på bolagets brev, fakturor och orderblanketter lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
2. på bolagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.
Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.
Registreringsmyndigheten får förena ett föreläggande enligt första stycket med vite.
Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud som inspektionen får utfärda enligt denna lag med vite.
Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att det i sparbankslagen (1987:619)1 ska införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, och ett nytt kapitel, 12 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
12 kap.
Straff
1 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
dels att 1 kap. 3 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 8 kap. 5 c § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §2
Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank
Med hypoteksinstitut avses Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
Med hypoteksinstitut avses Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan.
7 kap.
5 §
Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra styckena årsredovisningslagen (1995:1554) föreligger, samt
Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § första eller andra styckena årsredovisningslagen (1995:1554) finns, samt
1. det undantagna företagets åtaganden har garanterats av dess moderföretag, och
2. detta moderföretag är ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning skall i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5 § denna lag eller 8 kap. 3 § årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar skall kungöras enligt 8 kap. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande skall utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning ska i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 5-5 b §§ denna lag eller 8 kap. 3 och 3a §§ årsredovisningslagen offentliggöra den koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket 1 årsredovisningslagen samt koncernrevisionsberättelsen. Handlingar som har getts in till registreringsmyndigheten ska kungöras enligt 8 kap. 6 § denna lag. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna. Sådant föreläggande ska utfärdas av registreringsmyndigheten om någon begär det.
Första stycket gäller inte i fall som anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket årsredovisningslagen.
Upplysning om förhållande som avses i första stycket 1 skall lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.
Upplysning om förhållande som avses i första stycket 1 ska lämnas i det undantagna företagets årsredovisning.
8 kap.
5 §3
En bank och ett hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.
På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten skall en styrelseledamot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bankens eller institutets vinst eller förlust.
En bank och ett hypoteksinstitut ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda. Vad som gäller beträffande elektroniska kopior framgår av 5 a §.
På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten ska en styrelseledamot teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller bankens eller institutets vinst eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
5 b §
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket som upprättats i elektronisk form döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som, i fråga om handling som avses i 5 § första stycket, oriktigt intygar att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet och åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Registrering i bankregistret
5 c §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för bankaktiebolag i bankregistret.
Registreringen ska göras på svenska. Om ett bankaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5-5 b §§ har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om bankaktiebolag ska en kungörelse skrivas på samma språk som registreringen i bankregistret.
9 kap.
2 §4
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas med undantag för 1 § första stycket.
Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § ska bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas med undantag för 1 § första stycket och hänvisningen i 2 § första stycket till 8 kap. 3 b § årsredovisningslagen.
3 §5
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. skall delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång.
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. ska delårsrapporten
- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt
- i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång.
I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.
I delårsrapporten ska, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.
Sådana uppgifter om koncernen som anges i 9 kap. 3 § femte stycket årsredovisningslagen behöver inte lämnas, om
1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § årsredovisningslagen inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,
2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport,
3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen,
4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte, och
5. förutsättningarna i 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag är uppfyllda.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte upprättad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten ska sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska utfärdas om någon begär det.
En delårsrapport i ett bankaktiebolag som ges in till registreringsmyndigheten ska registreras enligt 8 kap. 5 c § denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
dels att 7 kap. 3 §, 8 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 8 kap. 5 c § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
3 §2
De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:
1. a) I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 skall gälla att moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG, eller har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt.
De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med följande avvikelser:
1. I stället för det som sägs i 2 § första stycket 2 ska gälla att moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG4, eller har upprättats och reviderats på likvärdigt sätt.
b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5 och 6 §§ denna lag.
2. I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8 kap. 5-5 b och 6 §§ denna lag.
2. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.
3. Vad som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall skall upplysning härom lämnas i en not.
3. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex månader.
4. Det som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra värderingsprinciper får användas än i moderföretagets årsredovisning och att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestämmer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i en not.
4. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
5. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.
8 kap.
5 §
Försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust.
Försäkringsföretag ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. Vad som gäller beträffande elektroniska kopior framgår av 5 a §.
På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller försäkringsföretagets vinst eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.
5 a §
Handlingar som avses i 5 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.
Ett bevis om fastställelse enligt 5 § första stycket får undertecknas med en elektronisk signatur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket.
5 b §
Den som lämnar osann uppgift i ett bevis om fastställelse enligt 5 § andra stycket som upprättats i elektronisk form döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som, i fråga om handling som avses i 5 § första stycket, oriktigt intygar att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet och åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Registrering i försäkrings-registret
5 c §
Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisionsberättelse för försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.
Registreringen ska göras på svenska. Om ett försäkringsaktiebolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska en kungörelse skrivas på samma språk som registreringen i försäkringsregistret.
9 kap.
2 §5
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna.
Bestämmelserna om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas med undantag för 1 § första stycket och andra stycket andra och tredje meningarna. Hänvisningen i 2 § första stycket till 8 kap. 3 b § avser då endast försäkringsaktiebolag och med aktiebolagsregistret avses i stället försäkringsregistret.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker
dels att 10 kap. 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 §, och ett nytt kapitel, 14 kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
7 §
En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.
10 kap.
4 §1
När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.
När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, ska det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.
Hinder mot registrering möter, om prövning av fusionen pågår eller om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller rättsakter, avtal eller andra beslut som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett.
Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, ska registreringsanmälan innehålla en försäkran på heder och samvete av en styrelseledamot eller den verkställande direktören att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket har skett.
14 kap.
Straff
1 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som
1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som upprättas i elektronisk form,
2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller
3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.
Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.
Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
1 §1
Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt skall tas in i registret.
Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret.
För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller vad som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m.
Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 27 kap. 1 a § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 kap.
1 a §1
En registrering i aktiebolagsregistret skall avfattas på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, skall registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.
En registrering i aktiebolagsregistret ska göras på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.
Den som begär att en registrering ska göras på något annat språk än svenska ska, om inte Bolagsverket beslutar något annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-23
Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren.
Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.
Enligt en lagrådsremiss den 4 oktober 2007 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
5. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
6. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Gabriella Johansson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
7 kap. 5 §
I andra stycket görs en hänvisning till 8 kap. 5-5 b §§. Bestämmelserna i 5 b § beskriver vissa brott och anger den tillämpliga straffskalan för dessa. Med hänsyn till vad som föreskrivs i andra stycket skall hänvisningen inte omfatta 5 b §. Den bör därför ändras till 5 och 5 a §§. Motsvarande ändring bör göras i 8 kap. 6 §.
8 kap. 5 §
Andra meningen i första stycket framstår som onödig, eftersom 5 a § omedelbart följer, och kan därför utgå.
8 kap. 5 a §
Bestämmelsen i tredje stycket har formulerats på samma sätt som ett bemyndigande bortsett från att orden "får meddela föreskrifter" bytts ut mot orden "meddelar föreskrifter". Härigenom kommer bestämmelsen inte att innehålla något egentligt bemyndigande. Frågan är då om ett bemyndigande skulle vara nödvändigt, vilket i sin tur beror på vad de planerade föreskrifterna kan komma att innehålla.
Lagens innehåll är sådant att det kan anses höra under 8 kap. 3 § regeringsformen. Vidare bör i lagen kunna delegeras normgivningsmakt till regeringen med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen ("näringsverksamhet"). I bestämmelsen anges inte vad för slags föreskrifter det är fråga om. Om föreskrifterna skall bli mera långtgående än verkställighetsföreskrifter, förutsätts ett bemyndigande enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Är föreskrifterna avsedda att vara av verkställighetsnatur, bör detta markeras genom användningen av uttrycket "närmare föreskrifter". Regeringens rätt att meddela dylika föreskrifter finns fastlagd redan i 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen, liksom rätten till delegation i samma paragrafs tredje stycke. Regeringens behörighet i dessa hänseenden behöver därför inte uttryckligen anges i den föreslagna lagtexten.
Vid remissens föredragning har framkommit att avsikten varit att informera om förekomsten av verkställighetsföreskrifter i de ämnen som anges i lagtexten. Om informationsbehovet skall vara tillgodosett fullt ut borde det också finnas uppgift om var föreskrifterna finns någonstans. Den använda formuleringens främsta syfte tycks vara att ange vem som meddelar föreskrifterna ifråga. Allra helst borde det således explicit anges i lagtexten var föreskriften återfinns. Skulle detta av någon anledning inte anses vara praktiskt lämpligt, kan följande utväg användas:
Närmare föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 5 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket
finns i förordning eller i myndighets föreskrifter.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
7 kap. 3 §
På motsvarande sätt som sagts ovan beträffande 7 kap. 5 § förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag bör hänvisningen i punkten 2 inte omfatta 5 b §.
8 kap. 5 §
Andra meningen i första stycket framstår som onödig, eftersom 5 a § omedelbart följer, och kan därför utgå.
8 kap. 5 a §
Hänvisningen i andra stycket skall vara 5 § andra stycket.
Vad ovan sagts om bemyndigandet i 8 kap. 5 a § förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller också bemyndigandet i tredje stycket.
8 kap. 6 §
Hänvisningen i första stycket bör omfatta inte endast 5 § utan också 5 a §.
Lagrådet lämnar förslagen i övrigt utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 2007
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Husmark Pehrsson, Larsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth
Föredragande: statsrådet Borg
Regeringen beslutar proposition 2007/2008:35 Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713
31968L10151
32003L00578
Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
31968L10151
32003L00578
Lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
31968L10151
32003L00578
Lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
31968L10151
32003L00578
Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
1 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
2 Lagen omtryckt 1995:1567.
3 Senaste lydelse 2000:822.
4 Senaste lydelse 2000:822.
5 Senaste lydelse 2000:822.
6 Senaste lydelse 2000:822.
1 Lagen omtryckt 1996:1005.
1 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
2 Senaste lydelse 1995:1591.
3 Senaste lydelse 1995:1591.
4 Senaste lydelse 2007:368.
5 Senaste lydelse 2007: 368.
1 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
2 Senaste lydelse 2007:369.
3 EGT L 374, 31.12.1991, s. 7 (Celex 391L0674).
4 EGT L 224, 16.8.2006, s. 1 (Celex 32006L0046).
5 Senaste lydelse 2007:369.
1 Senaste lydelse 2000:820.
7 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
1 Senaste lydelse 2005:932.
1 Senaste lydelse 2006:486.
1 Senaste lydelse 2005:1122.
2 Senaste lydelse 2006:532.
3 Senaste lydelse 2005:1122.
4 Senaste lydelse 2005:1122.
5 Senaste lydelse 2005:1122.
6 Senaste lydelse 2000:624.
8 Senaste lydelse 2006:599.
1 SFS 2006:486, 2006:487, 2006:488, 2006:506 och 2006:503.
2 Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen.
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag.
4 Fr.o.m. den 1 november hänvisas i stället till den nya lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
5 Fr.o.m. den 1 november 2007 finns bestämmelserna i den nya lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
1 Lagen omtryckt 1995:1567.
2 Senaste lydelse 2000:822.
3 Senaste lydelse 2000:822.
4 Senaste lydelse 2000:822.
5 Senaste lydelse 2000:822.
1 Lagen omtryckt 1996:1005.
1 Senaste lydelse 1995:1591.
2 Senaste lydelse 1995:1591.
3 Senaste lydelse 2006:872.
1 Senaste lydelse 1999:1114.
1 Senaste lydelse 2000:820.
1 Senaste lydelse 2005:932.
9 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
10 Lagen omtryckt 1995:1567.
11 Senaste lydelse 2000:822.
12 Senaste lydelse 2000:822.
13 Senaste lydelse 2000:822.
14 Senaste lydelse 2000:822.
1 Lagen omtryckt 1996:1005.
1 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
2 Senaste lydelse 1995:1591.
3 Senaste lydelse 1995:1591.
4 Senaste lydelse 2007:368.
5 Senaste lydelse 2007: 368.
1 Jfr rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 065, 14.03.1968, s. 8, Celex 31968L0151), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG (EUT L 221, 4.9.2003, s. 13, Celex 32003L0058).
2 Senaste lydelse 2007:369.
3 EGT L 374, 31.12.1991, s. 7 (Celex 391L0674).
4 EGT L 224, 16.8.2006, s. 1 (Celex 32006L0046).
5 Senaste lydelse 2007:369.
1 Senaste lydelse 2000:820.
1 Senaste lydelse 2005:932.
1 Senaste lydelse 2006:486.
??
??
Prop. 2007/08:35
Prop. 2007/08:35
2
1
1
Prop. 2007/08:35
80
79
1
Bilaga 1
Bilaga 1
104
105
1
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 4
Bilaga 4
Bilaga 4
106
107
1
Bilaga 5
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 6
124
125
1
Bilaga 6
126
127
1
Bilaga 7
Bilaga 7
130
129
1
Prop. 2007/08:35
130
131
1
Prop. 2007/08:35
132
131
1