Regeringskansliets rättsdatabaser

Avgiften till Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2009 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 7 2.1 Omfattning 7 2.2 Utgiftsutveckling 8 2.3 Mål 9 2.4 Resultatredovisning 9 2.4.1 EU-budgetens utgiftsutfall 2007 9 2.4.2 Utfall för avgiften till EU-budgeten 2007 10 2.5 Analys och slutsatser 10 2.6 Revisionens iakttagelser 11 2.7 Politikens inriktning 11 2.8 Budgetförslag 11 2.8.1 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 11 3 Bemyndigande 14 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9 2.2 Preliminärt utfall per utgiftsrubrik 2007, betalningar 9 2.3 Anslagna medel samt utfall för 2007 10 2.4 Anslagsutveckling 11 2.5 Tullavgift 12 2.6 Sockeravgifter 12 2.7 Mervärdesskattebaserad avgift 12 2.8 BNI-baserad avgift och Storbritannien-avgift 13 2.9 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor 13 1 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2009 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 3), 2. för budgetåret 2009 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen ramanslag 19 878 094 Summa 19 878 094 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2.1 Omfattning Europeiska unionens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån på inkomsterna. EU-budgetens inkomster utgörs främst av avgifter från medlemsstaterna. Avgifterna betecknas "egna medel" och regleras i rådets beslut nr 597/2000/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Enligt artikel 269 i EG-fördraget fattar rådet detta beslut med enhällighet. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), en mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift baserad på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Utöver de tre typerna av egna medel finansieras EU-budgeten till en mindre del, ca 1 procent, av gemenskapsskatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, EES-ländernas bidrag samt en del andra mindre poster. Egnamedelssystemet innehåller också en omfördelningskomponent av finansieringsbördan som brukar kallas Storbritanniens budgetreduktion eller den brittiska rabatten. Den innebär att Storbritannien får en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Sveriges andel av finansieringen av den brittiska rabatten utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Utgifterna på statsbudgeten för 2009 utgörs av Sveriges betalningar under året till kommissionen avseende EU-budgeten för 2009, inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan förändras under löpande budgetår till följd av bl.a. faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, förändringar av medlemsstaternas BNI och mervärdesskattebaser samt eventuella beslut om förändringar av EU-budgetens utgiftssida. Historiskt sett har betydande förändringar av dessa slag skett under löpande budgetår. Budgetens storlek begränsas av ett antal långsiktiga ramverk. För det första finns en begränsning i rådets beslut om egna medel1 som innebär att det totala beloppet som tas ut som avgifter från medlemsstaterna inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI. I samma beslut anges att EU-budgetens anslag för åtaganden inte får överskrida 1,31 procent av EU:s samlade BNI. Vidare begränsas utgifterna av den s.k. fleråriga budgetramen (kallades tidigare finansiella perspektivet) som innehåller tak för utgifterna fördelat på olika utgiftsrubriker (utgiftsområden). Budgetramen slås fast i ett s.k. interinstitutionellt avtal mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Vid Europeiska rådets möte i december 2005 enades EU:s medlemsstater om en flerårig budgetram för perioden 2007-2013. Ramen innebär att EU-budgetens totala utgifter under perioden får uppgå till maximalt 864 miljarder euro, uttryckt i 2004 års priser, vilket motsvarar ca 1 procent av EU:s totala BNI under perioden 2007-2013. Uppgörelsen från december 2005 omfattade också grunderna i systemet för finansieringen av budgeten, som regleras i det s.k. egnamedelsbeslutet. För svensk del innebar beslutet att både Sveriges mervärdesskattebaserade avgift och BNI-avgift reduceras i särskild ordning. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift ska motsvara endast 0,1 procent av mervärdesskattebasen, till skillnad från 0,3 procent för de flesta andra medlemsstater. Sveriges BNI-avgift reduceras med 150 miljoner euro årligen i 2004 års priser. Dessutom behåller Sverige reduktionen på avgiften för finansieringen av den brittiska rabatten; Sverige betalar endast 25 procent av den "ordinarie" andelen av finansieringen. I juni 2007 fattade rådet formellt det nya egnamedelsbeslutet. Beslutet ska godkännas av samtliga medlemsstater innan det träder i kraft, men ska tillämpas fr.o.m. 2007. Att beslutet tillämpas retroaktivt får implikationer för utgiftsutvecklingen avseende den svenska EU-avgiften, se vidare avsnitt 2.2. I uppgörelsen från december 2005 ingår även att kommissionen 2008-09 ska presentera en rapport med en översyn av EU:s budget, innefattande både utgifts- och inkomstsidan. I september 2007 presenterade kommissionen meddelandet Budgetreform för ett Europa i förändring - Dokument för offentligt samråd inför budgetöversynen 2008/09 (SEK[2007]1188 slutlig) i syfte att inleda ett offentligt samråd med intresserade parter och starta en öppen debatt om EU:s finanser. Regeringen meddelade i juni 2008 sin syn på budgetöversynen genom en inlaga till kommissionen. Sveriges inlaga finns liksom andra bidrag att läsa på kommissionens webbplats www.ec.europa.eu/budget/reform/ 2.2 Utgiftsutveckling I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Utfallet för 2007 uppgick till 26 635 miljoner kronor vilket var drygt 2 miljarder kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen i förhållande till statsbudgeten förklaras dels av att utfallet för EU-budgetens utgifter 2007 blev lägre än beräknat, dels av att överskott på EU-budgeten för 2006 reglerades först 2007, genom reduceringar av medlemsstaterna avgifter. EU-avgiften är generellt svår att prognostisera. Storleken på EU-budgetens utgifter beror på osäkra faktorer som marknadsutvecklingen inom jordbrukssektorn, medlemsstaternas förmåga att medfinansiera och få bidrag från bl.a. EU:s program inom sammanhållningspolitiken, takten i genomförandet av EU-program m.m. Såväl medlemsstaterna som Europeiska kommissionen har svårt att göra exakta prognoser på dessa områden. Vidare avgörs storleken på Sveriges avgift av utvecklingen av BNI och mervärdesskattebasen inte bara i Sverige utan även i EU:s övriga 26 medlemsländer. Ett annat svårprognostiserat område som har betydelse är olika medlemsstaters tullintäkter. Även växelkursen har stor betydelse för storleken på avgiften, vilket ytterligare försvårar prognosarbetet. För budgetåret 2008 beräknas utgifterna bli drygt 1 miljard kronor lägre än vad som är anvisat på statsbudgeten. Detta förklaras i första hand av att utfallet på EU-budgeten 2007 blev betydligt lägre än förväntat. Det berodde i sin tur på lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på EU-nivå än tidigare beräknat. Resultatet blev ett överskott i EU-budgeten 2007 som återfördes till medlemsstaterna i form av reducerade avgifter i början på 2008. Även uppdaterade data avseende tullintäkter, medlemsstaternas mervärdesskattebaser och BNI samt växelkursförändringar har påverkat prognosen. Därtill har utgifterna för bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken justerats ner jämfört med budgetpropositionen för 2008. Den föreslagna anslagsnivån för 2009 ligger betydligt lägre än avgifterna tidigare år. Det beror på att det nya egnamedelsbeslutet, där BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner för Sverige ingår (se avsnitt 2.1), då förväntas träda i kraft. Reduktionerna gäller årligen 2007-2013. Eftersom beslutet inte beräknas träda i kraft förrän 2009 kommer reduktionerna för 2007 och 2008 sannolikt att regleras 2009, vilket förklarar den förväntat låga EU-avgiften 2009. Här finns dock en osäkerhet. Det nya egnamedelsbeslutet ska godkännas av samtliga EU:s medlemsstater innan det kan träda i kraft. Riksdagen godkände beslutet den 5 mars 2008 (prop. 2007/08:41, bet. 2007/08:FiU12, rskr. 2007/08:135) Om alla medlemsstater inte har godkänt beslutet i tid så att beslutet kan träda i kraft 2009, kan Sverige Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2007 Budget 20081 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 635 30 122 29 098 19 878 27 191 27 837 Totalt för utgiftsområde 27 26 635 30 122 29 098 19 878 27 191 27 837 1 Inklusive tilläggsbudgeten i samband med 2008 års vårproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. kassamässigt inte få del av sina särskilda avgiftsreduktioner för åren 2007-2009 förrän under 2010. Om så skulle ske blir avgiften ca 9-10 miljarder kronor högre 2009 och 9-10 miljarder kronor lägre 2010 än vad som nu beräknas. Regeringen avser i så fall att under 2009 återkomma till riksdagen avseende anslagsnivån. Till följd av reduktionerna av Sveriges BNI- och mervärdesskattebaserade avgiftsdelar i det nya egnamedelsbeslutet beräknas Sveriges EU-avgift 2010 och 2011 bli lägre än 2008. Detta trots att EU-budgetens utgifter förväntas bli högre 2010 och 2011 än 2008. 2.3 Mål Målet för den svenska budgetpolitiken i EU ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Det innebär bl.a. att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. 2.4 Resultatredovisning 2.4.1 EU-budgetens utgiftsutfall 2007 Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Summan av åtaganden som togs i anspråk 2007 uppgick till ca 118,9 miljarder euro, motsvarande ca 1 100 miljarder kronor vid växelkursen 9,25 kronor/euro. Budgeterade åtaganden uppgick till ca 123,8 miljarder euro under året. Utnyttjandegraden för åtaganden uppgick därmed till ca 96 procent. Utgifterna (betalningarna) för EU-budgeten fördelade sig 2007 så som framgår i tabell 2.2. Tabell 2.2 Preliminärt utfall per utgiftsrubrik 2007, betalningar Miljoner kronor Utgiftsrubrik Utfall Utfall i procent Andel i procent 1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning 6 203 93 6 1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning 36 975 100 34 2. Skydd och förvaltning av naturresurser2 54 017 99 49 3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa 1 011 83 1 4. EU som global partner 7 091 95 6 5. Administration 4 3083 90 4 6. Kompensationer 445 100 0 Totalt 110 049 98 100 De budgeterade betalningsanslagen för 2007 uppgick till totalt 112,1 miljarder euro4 . Preliminärt uppgick utfallet av totala betalningarna 2007 således till ca 98 procent av budgeterade betalningar, vilket är en något högre andel än 2006 (96 procent). Förändringen antyder en något mindre grad av överbudgetering 2007 jämfört med 2006. Det bör dock noteras att det under 2007 lades ändringsbudgetar som sänkte de budgeterade betalningsanslagen med sammanlagt ca 1 654 miljoner euro. Jämfört med den ursprungliga budgeten för 2007 uppgick utfallet 2007 till ca 97 procent. 2.4.2 Utfall för avgiften till EU-budgeten 2007 Utfallet för den svenska EU-avgiften blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner kronor, motsvarande ca 7,9 procent, lägre än vad som anvisades på statsbudgeten. Tabell 2.3 Anslagna medel samt utfall för 2007 Miljoner kronor Anslag Utfall 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 908 26 635 Totalt utgiftsområde 28 908 26 635 Detta förklaras i första hand av att utfallet på EU-budgeten 2006 blev betydligt lägre än förväntat. Det berodde i sin tur på lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på EU-nivå än vad kommissionen tidigare beräknat. Resultatet blev ett överskott i EU-budgeten 2006 som återfördes till medlemsstaterna i form av reducerade avgifter i början på 2007. En ytterligare orsak är att växelkursen för Sveriges avgift 2007 fastställdes till 9,04 kronor/euro (sista noteringsdagen 2006), vilket var lägre än tidigare beräknat. Även uppdaterade data avseende tullintäkter samt medlemsstaternas mervärdesskattebaser och BNI har gett resultat i utfallet. 2.5 Analys och slutsatser Under 2007 uppnåddes flera resultat som ligger i linje med målet för den svenska budgetpolitiken i EU. EU-budgeten för 2008 beslutades avseende betalningsanslagen till 120,3 miljarder euro. Det innebär en marginal på ca 9,6 miljarder euro till taket för betalningar i den fleråriga budgetramen avseende 2008. Beslutet innebär en ökning av betalningarna med 6,5 miljarder euro (5,7 procent) jämfört med budgeten för 2007. Avseende åtagandena beslutades de i budgeten för 2008 till 129,2 miljarder euro. Det innebär en marginal på 3,7 miljarder euro till taket för åtaganden i den fleråriga budgetramen avseende 2008. Jämfört med 2007 ökar åtagandena med 2,8 miljarder euro (2,2 procent) till 2008. Sammanfattningsvis bedöms dessa resultat, vad gäller marginalerna till taken i den fleråriga budgetramen, ligga i linje med målen för den svenska budgetpolitiken i EU. Att upprätthålla tillräckliga marginaler mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen är nödvändigt för att undvika revideringar av budgetramen. I samband med förhandlingarna om budgeten för 2008 beslutades dock om en revidering av den fleråriga budgetramen för att klara av finansieringen av satellitnavigeringssystemet Galileo. För detta ändamål överfördes medel från det utgiftsområde i den fleråriga budgetramen som innefattar jordbruksstöd till att i stället användas till finansieringen av Galileo. Medlen var sådana som ändå inte behövdes för utbetalning av jordbruksstöd, och hade de inte överförts hade det inneburit lägre avgifter för medlemsstaterna. Överföringen av medel mellan budgetramens utgiftsområden begränsades dock, bl.a. till följd av Sveriges arbete i rådet, genom att en del finansieringsutrymme skapades genom omprioriteringar. I samband härmed gjordes bl.a. en besparing på vissa av EU:s decentraliserade myndigheter. Därmed minskade belastningen på den svenska EU-avgiften. Vad gäller de administrativa utgifterna 2007 kan man konstatera att tillämpningen av det nya pensionsregelverket, som var en del av de administrativa reformerna i institutionerna som infördes 2004, gav en lägre ökningstakt för den utestående pensionsskulden och lägre ökningstakt för pensionsutgifterna än vad som skulle ha varit fallet om reformen inte hade genomförts. Sverige var mycket pådrivande i den administrativa reformen, i synnerhet vad gäller pensionssystemet. Vidare har den svenska handlingslinjen i rådet om behovet av att kommissionen förbättrar sina prognoser fått ökat gehör. Kommissionen gjorde i sitt preliminära budgetförslag för 2008 exempelvis bedömningen att direktstöden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken inte skulle komma att utnyttjas fullt ut, och sänkte därför sina prognoser och därmed betalningsnivåerna på detta område. På nationell nivå införde regeringen 2007 ett regelverk för intern styrning och kontroll i syfte att förbättra myndigheternas kontrollsystem. Regelverket omfattar även de myndigheter som hanterar EU-medel. Med stöd av detta regelverk avser regeringen att införa ett särskilt nationellt intygande av EU-medel med start budgetåret 2008. Intygandet syftar till att öka transparensen för hanteringen av EU-medel samt tydliggöra ansvarsförhållandena i hanteringen. 2.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte lämnat några invändningar. Resultatet från den årliga granskning som Europeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt avseende 2007. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2006 återfinns i avsnitt 8.2 i Årsredovisning för staten (skr. 2007/08:101). 2.7 Politikens inriktning Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av utgiftssidan med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, krävs även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan. Detta för att undvika att vissa medlemsstater, så som Sverige, får betala alltför höga nettoavgifter till EU:s budget (nettoavgift avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad medlemsstaten får i återflöde i form av stöd och bidrag). Arbetet med översynen av EU:s budget (se avsnitt 2.1) har börjat. Vägledande för Sverige bör här, liksom för arbetet med budgeten i stort, vara principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Regeringen har utifrån denna analys i sitt svar till kommissionen framfört att reformer och besparingar behövs avseende framför allt jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Analysen visar vidare att områden där åtgärder kan påvisa europeiskt mervärde är konkurrenskraft, miljö och klimat, rättsliga och inrikes frågor samt externa åtgärder. Denna inriktning skapar förutsättningar för en modern EU-budget som fokuserar på insatser som ger ett tydligt europeiskt mervärde. Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2009, i förhållande till 2008, en ökning med ca 3 procent för åtaganden och en minskning av betalningarna med ca 3 procent. Den lägre nivån för betalningar jämfört med 2008 förklaras till stor del av att man 2009 inte förväntar sig några stora utbetalningar av medel som härrör från åtaganden gjorda under den förra programperioden, 2000-2006. Sverige bör liksom tidigare verka för att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen, för att säkerställa att en revidering av budgetramen inte blir nödvändig. Restriktivitet är en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2009. 2.8 Budgetförslag 2.8.1 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen Tabell 2.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 26 634 542 Anslags- sparande 2 020 230 2008 Anslag 30 121 9401 Utgifts- prognos 29 098 338 2009 Förslag 19 878 094 2010 Beräknat 27 190 805 2011 Beräknat 27 837 001 1 Inklusive tilläggsbudgeten i samband med 2008 års vårproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition . Anslaget används för betalning av avgiften till Europeiska gemenskapens allmänna budget (EU-budgeten), vilken regleras i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). Vidare används anslaget till betalning av avgift till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Anslaget får även användas för att finansiera räntekostnader som kan uppstå till följd av förseningar i avgiftsinbetalningarna till EU-budgeten. Sådana räntekostnader kan exempelvis uppstå i samband med tvister mellan regeringen och kommissionen avseende avgiftsinbetalningar. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas 2009 uppgå till 19 878 miljoner kronor. I förhållande till beräkningen i 2008 års ekonomiska vårproposition innebär regeringens förslag en ökning med ca 604 miljoner kronor 2009. Beräkningen för 2010 motsvarar en ökning med ca 980 miljoner kronor jämfört med beräkningen i 2008 års ekonomiska vårproposition. Utgiftsökningarna förklaras till största delen av högre beräknade tullintäkter, vilka till övervägande del betalas in till EU-budgeten, samt av växelkursförändringar. Den beräknade ökningen 2010 beror också på att förseningar i genomförandet av EU:s stödprogram inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken under tidigare år förväntas leda till högre utbetalningar 2010. Utgifterna för 2008 uppgår enligt prognosen till 29 098 miljoner kronor. Jämfört med beräkningen i 2008 års ekonomiska vårproposition är prognosen ca 133 miljoner kronor högre. Det beror huvudsakligen på högre beräknade tullintäkter. Den största delen av de högre tullintäkterna kompenseras dock av en lägre prognos avseende Sveriges mervärdesskattebas, vilket minskar den mervärdesskattebaserade avgiften. Sammantaget innebär förändringarna ändå en beräknad ökning av avgiften. Nedan redovisas regeringens beräkning av de fyra olika avgiftskomponenterna, Sveriges avgift som följer av Storbritanniens budgetreduktion som regleras i rådets beslut om gemenskapernas egna medel, och avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Tullavgift Tabell 2.5 Tullavgift Tusental kronor 2007 Utfall 4 052 428 Anslags- sparande 32 744 2008 Anslag 3 877 000 Utgifts- prognos 4 502 922 2009 Beräknat 4 609 099 2010 Beräknat 4 651 546 2011 Beräknat 4 717 514 Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför EU-budgeten. Här ingår även tullar på jordbruksprodukter. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningen till kommissionen, dvs. de 75 procent av uppbörden som tillfaller EU-budgeten. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel, bortsett från jordbrukstullarna som redovisas på inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar och sockeravgifter. Tullavgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd. Tidigare år har beräkningar av storleken på intäkter från jordbrukstullar redovisats separat i budgetpropositionen. I och med det nya egnamedelsbeslutet kommer dock jordbrukstullar och övriga tullar att klassificeras tillsammans. Skälet är att det i dag inte finns någon egentlig skillnad mellan dessa tullar som har betydelse i detta sammanhang. Av denna anledning redovisas tullarna samlat även i budgetpropositionen. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2009 kommer att uppgå till 4 609 miljoner kronor. Sockeravgifter Tabell 2.6 Sockeravgifter Tusental kronor 2007 Utfall - 9 483 Anslags- sparande 165 483 2008 Anslag 118 000 Utgifts- prognos 120 851 2009 Beräknat 28 042 2010 Beräknat 27 745 2011 Beräknat 27 600 Avgifterna på sockerproduktion, vilka tas ut i enlighet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, utgör i likhet med tulluppbörden EU-budgetens egna medel. Även för dessa avgifter gäller att medlemsstaten får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.6 visar inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar och sockeravgifter. Sockeravgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd. Regeringen beräknar att sockeravgifterna för 2009 kommer att uppgå till 28 miljoner kronor. Mervärdesskattebaserad avgift Tabell 2.7 Mervärdesskattebaserad avgift Tusental kronor 2007 Utfall 4 474 856 Anslags- sparande 125 265 2008 Anslag 4 475 000 Utgifts- prognos 4 255 284 2009 Beräknat - 4 765 779 2010 Beräknat 1 463 299 2011 Beräknat 1 500 941 Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU-budgeten beräknas som en procentuell andel av medlemslandets mervärdesskattebas. Med det nya egnamedelsbeslutet, som förväntas träda i kraft 2009 (se avsnitt 2.1) gäller fasta procentsatser för medlemsstaterna. Procentsatserna skiljer sig dock åt på så sätt att Sverige och Nederländerna ska betala en avgift som motsvarar 0,10 procent av mervärdesskattebasen, Tyskland ska betala 0,15 procent, Österrike 0,225 procent och övriga medlemsstater 0,30 procent av deras respektive mervärdesskattebas. För svensk del innebär det att den mervärdesskattebaserade avgiften för 2009 beräknas uppgå till ca 1,5 miljarder kronor. Det nya egnamedelsbeslutet ska dock tillämpas retroaktivt fr.o.m. 2007. Det innebär att mervärdesskattebaserade avgifterna för Sverige, Nederländerna, Tyskland och Österrike måste korrigeras 2009 för att kompensera för de högre avgifter som länderna kassamässigt har betalat 2007 och 2008. Denna korrigering uppgår till sammantaget ca 6 miljarder kronor för svensk del. Således blir den svenska mervärdesskattebaserade avgiften 2009 negativ. Oklarheter på EU-nivå gör att den tekniska utformningen av denna korrigering i statsbudgeten ännu inte kan slås fast. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) och avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion Tabell 2.8 BNI-baserad avgift och Storbritannien-avgift Tusental kronor 2007 Utfall 17 891 131 Anslags- sparande 1 539 349 2008 Anslag 21 204 940 Utgifts- prognos 19 735 581 2009 Beräknat 19 653 774 2010 Beräknat 20 925 172 2011 Beräknat 21 590 946 Den del av avgiften som baseras på BNI beräknas på en prognos av medlemsstatens BNI för budgetåret. Uttaget beräknas så att det ska täcka återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. Avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till uppdaterade BNI-data samt EU-budgetens utfall. Med hänsyn till kommissionens budgetförslag för 2009, beräknas avgiften baserad på BNI för 2009 uppgå till 19 110 miljoner kronor. I enlighet med rådets beslut om EU:s egna medel får Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Sverige har i enlighet med beslutet en nedsättning av betalningen av Storbritanniens budgetreduktion. Finansieringen av den utgift för övriga medlemsstater som Storbritanniens budgetreduktion genererar fördelas mellan alla EU:s medlemsstater, undantaget Storbritannien, i enlighet med storleken på medlemsstaterna BNI. Storbritanniens budgetreduktion förs i EU-budgeten upp i enlighet med en beräkning för året före det år budgeten avser i övrigt. Det innebär att i EU-budgeten för 2009 finansieras den budgetreduktion för Storbritannien som baseras på förhållandena 2008. Budgetreduktionen finansieras alltså med ett års eftersläpning. Avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion beräknas 2009 uppgå till 543 miljoner kronor. Sammantagna beräknas den BNI-baserade avgiften och avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion 2009 uppgå till 19 654 miljoner kronor. Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Tabell 2.9 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Tusental kronor 2007 Utfall 225 611 Anslags- sparande 157 389 2008 Anslag 447 000 Utgifts- prognos 483 700 2009 Beräknat 352 958 2010 Beräknat 123 043 2011 Beräknat 0 EU:s marknadsordning för socker reformerades 2005 i syfte att göra sockersektorn i EU mer marknadsanpassad. Enligt reformen ges möjlighet för sockerindustrin att mot ersättning avsäga sig hela eller delar av de produktionskvoter som industrin har tilldelats. För att finansiera detta har en tillfällig omstruktureringsfond skapats. Fonden baseras på avgifter från sockerindustrin på den resterande kvot som återstår efter eventuellt avsägande av kvot. Beloppen i tabell 2.9 visar inbetalningarna till EU:s tillfälliga fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Inbetalning till fonden ska ske 2007-2010. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1513 Avgift till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn. Regeringen beräknar att avgiften till den tillfälliga fonden för omstrukturering av EU:s sockersektor för 2009 kommer att uppgå till 353 miljoner kronor. 3 Bemyndigande Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2009 avseende åtagandemyndiganden. Skälen för regeringens förslag: Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningar. Åtagandena, däremot, uttrycker utgiftsåtaganden för såväl innevarande som kommande år. Åtaganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. Medlemsstaternas avgifter ett visst år svarar direkt mot betalningarna från EU-budgeten. Fördelningen mellan medlemsstaterna av finansieringen av betalningarna kan dock användas för att beräkna en grov fördelning mellan medlemsstaterna av åtagandena i EU-budgeten. I kommissionens budgetförslag för 2009 föreslås att åtaganden om 134 400 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2009. Sveriges andel av detta uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till ca 2,40 procent5, dvs. ca 3 200 miljoner euro. Budgetförslaget är för närvarande föremål för behandling i unionens budgetmyndighet (rådet och parlamentet). 1 Rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. I juni 2007 fattade rådet ett nytt beslut - rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Detta beslut måste dock godkännas av samtliga medlemsstater innan det kan träda i kraft, se vidare nedan. 2 Häri ingår utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken. 3Exklusive administrativa utgifter för andra institutioner än kommissionen. Pensioner för samtliga institutioner ingår dock. Utfall för övriga institutioners administrativa utgifter finns ännu inte tillgängligt. 4Exklusive administrativa utgifter för andra institutioner än kommissionen. Pensioner för samtliga institutioner ingår dock. Utfall för övriga institutioners administrativa utgifter finns ännu inte tillgängligt. 5 Detta är Sveriges beräknade andel av finansieringen enligt det nya egnamedelsbeslutet. Detta har ännu inte ratificerats och trätt i kraft, men ska tillämpas retroaktivt fr. o. m. 2007 (se avsnitt 2.1). ?? ?? ?? PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 2 3