Post 4145 av 7189 träffar
Propositionsnummer ·
2006/07:89 ·
Hämta Doc ·
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, m.m. Prop. 2006/07:89
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Prop. 89
Regeringens proposition
2006/07:89
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, m.m.
Prop.
2006/07:89
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 mars 2007
Fredrik Reinfeldt
Sven Otto Littorin
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs förslag som gäller en jobb- och utvecklingsgaranti, arbetslöshetsförsäkringen, skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen samt att Arbetsmarknadsverket (AMV) skall ombildas till en sammanhållen myndighetsorganisation.
Jobb- och utvecklingsgarantin
Regeringen föreslår att aktivitetsgarantin avskaffas och ersätts med det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin för dem som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid.
I jobb- och utvecklingsgarantin bör det ingå individuellt utformade åtgärder som syftar till att så snabbt som möjligt få deltagarna i arbete. Alla som har förbrukat 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen och som inte genom arbete kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning, bör kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Föräldrar till barn under 18 år bör under ersättningsdag 301 till och med 450 vid arbetslöshet kunna välja mellan att delta i jobb- och utvecklingsgarantin eller få arbetslöshetsersättning. Vidare bör arbetslösa som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och som oavsett försörjningsform varit sammanhängande arbetslösa och anmälda hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 månader kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör berättiga till ersättning med aktivitetsstöd.
Det närmare innehållet i jobb- och utvecklingsgarantin kommer regeringen att besluta om under våren 2007. Avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av jobb- och utvecklingsgarantin föreslås ske den 2 juli 2007.
Vissa övergångsbestämmelser föreslås.
Arbetslöshetsförsäkringen
Regeringen föreslår följande ändringar.
Den generella rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet avskaffas.
Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar. För arbetssökande som dag 300 är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar. Dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden tas bort.
Beräkningen av ersättningsdagar inom arbetslöshetsförsäkringen samordnas med dagar då en sökande får aktivitetsstöd.
Vid beräkning av dagpenning för sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en period skall beloppet vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen. Denna beräkningsregel får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt på en tidigare ersättningsperiod. En särskild beräkningsregel skall finnas för bestämmande av dagpenningen för sökande som under tid i jobb- och utvecklingsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret och därför har rätt till arbetslöshetsersättning. Denna garanti får tillämpas högst två gånger.
För att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.
Vissa följdändringar föreslås.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2007.
Vissa övergångsbestämmelser föreslås.
Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor
Regeringen föreslår att Arbetsmarknadsverket (AMV) skall ombildas till en sammanhållen myndighetsorganisation genom att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 20 länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny myndighet, Arbetsförmedlingen, inrättas. Regeringen föreslår vidare ett antal följdändringar samt att försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall avbrytas i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län skall fullgöra länsarbetsnämndens uppgifter.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Regeringen föreslår att skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avskaffas fr.o.m. den 2 juli 2007.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 6
2 Lagtext 7
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 7
2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program 15
2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen 18
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd 19
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 20
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade 21
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. 22
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder 23
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 29
2.11 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 30
2.12 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 32
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg 33
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt 34
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län 35
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten 36
2.17 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 37
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 39
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 41
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 45
3 Ärendet och dess beredning 47
4 Jobb- och utvecklingsgarantin 48
4.1 Avskaffande av aktivitetsgarantin 48
4.2 Införande av en jobb- och utvecklingsgaranti 49
4.3 Vissa följdändringar 53
5 Arbetslöshetsförsäkringen 54
5.1 Behovet av nya regler 54
5.2 Rätten att inledningsvis begränsa sitt arbetssökande 55
5.3 Ersättningsperiodens längd 56
5.4 Samordning med dagar med aktivitetsstöd 58
5.5 Särskilda beräkningsregler 61
5.6 Bisyssla 63
5.7 Uppgiftsskyldighet 65
5.8 Vissa följdändringar 66
5.9 Bemyndigande rörande grundvillkoret att aktivt söka lämpligt arbete 68
6 Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen 69
7 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor-Arbetsförmedlingen 72
7.1 Behovet av en ny organisation 72
7.2 En myndighet för arbetsmarknadsfrågor 75
7.3 Överklagande av beslut 78
7.4 Anställningsavtal och andra civilrättsliga avtal 80
8 Konsekvenser 80
8.1 Jobb- och utvecklingsgarantin 80
8.1.1 Ekonomiska konsekvenser 80
8.1.2 Jämställdhetskonsekvenser 81
8.2 Arbetslöshetsförsäkringen 81
8.2.1 Ekonomiska konsekvenser 81
8.2.2 Jämställdhetskonsekvenser 81
8.3 Skyldighet att anmäla ledig plats 82
8.3.1 Ekonomiska konsekvenser 82
8.3.2 Jämställdhetskonsekvenser 82
8.4 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor 83
8.4.1 Ekonomiska konsekvenser 83
8.4.2 Jämställdhetskonsekvenser 83
9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 83
9.1 Jobb- och utvecklingsgarantin 83
9.2 Arbetslöshetsförsäkringen 84
9.3 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor 85
10 Författningskommentar 86
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 86
10.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 89
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program 89
10.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen 89
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd 90
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder 90
10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län 90
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 90
Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken 91
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna (promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken) 100
Bilaga 3 Lagförslaget i promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen 101
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna (promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen) 132
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2007 133
Rättsdatablad 134
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program,
4. lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen,
5. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,
6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
7. lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade,
8. lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd,
9. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
10. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
11. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
12. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
13. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg,
14. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
15. lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län,
16. lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten,
17. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
18. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
19. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,
20. lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,
dels godkänner vad regeringen föreslår om
21. att avskaffa aktivitetsgarantin (avsnitt 4.1),
22. att införa en jobb- och utvecklingsgaranti (avsnitt 4.2),
23. att avveckla Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna och bilda en ny sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen (avsnitt 7.2).
1
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring1
dels att 9 a och 14 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 17, 22-23, 26, 27 a, 28, 30, 39, 48 a-c och 48 g-h §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 §2
När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande
1. fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
3. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,
4. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har lämnats,
5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
6. utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller
3. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd.
Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete skall dock räknas in i ramtiden.
22 §3
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). När ersättningsperioden löpt ut kan den förlängas med längst 300 dagar, om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnas i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Till en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.
När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats skall dag då sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 2 juli 2007.
Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.
Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.
23 §4
Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren.
Sökanden har efter deltagande i aktivitetsgarantin dock inte rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden som föregått aktivitetsgarantin.
Sökanden har heller inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och 17 §§.
Sökanden har dock inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och 17 §§.
Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från den tidpunkt när den tidigare perioden löper ut.
26 §5
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 § eller 27 a §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
- 80 procent från och med dag 1 till och med dag 200 av ersättningsperioden,
- 70 procent från och med dag 201 till och med dag 300 av ersättningsperioden, och
- 65 procent från och med dag 301 av ersättningsperioden.
För en sökande som dag 300 av ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år skall dock sänkningen från 70 till 65 procent ske först från och med dag 451 av denna period.
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 §, 27 a § eller 30 §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
- 80 procent under de första 200 dagarna av ersättningsperioden, och
- 70 procent under resten av ersättningsperioden.
När det bestäms med vilken procentsats ersättning skall lämnas skall dag då en sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 1 januari 2007.
27 a §6
Till en sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en ersättningsperiod skall, om det är till förmån för honom eller henne, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för ersättningen under den närmast föregående ersättningsperioden.
Till en sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en ersättningsperiod skall, om det är till förmån för honom eller henne, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för ersättningen under den närmast föregående ersättningsperioden. Beloppet skall vara lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra stycket.
Det som sägs i första stycket får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra.
28 §7
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden under hela den i 12 § angivna ramtiden om tolv månader.
När enligt 27 a § dagpenning lämnas med 65 procent av den tidigare dagsförtjänsten skall som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden enligt det tidigare arbetsvillkoret.
När dagpenning lämnas enligt 27 a eller 30 §§ skall som normalarbetstid gälla den normalarbetstid den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning.
För den som inte fått arbetslöshetsersättning utgör utbudet i jobb- och utvecklingsgarantin sökandens normalarbetstid.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av normalarbetstid.
30 §8
Till en sökande som lämnat aktivitetsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin om
- sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin och
- ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten
när sökanden lämnade aktivitetsgarantin.
Till en sökande som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin. Beloppet skall dock lägst vara det som bestäms enligt 24 § andra stycket, om ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade jobb- och utvecklingsgarantin.
Det som sägs i första stycket får tillämpas högst två gånger för en sökande.
39 §
Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen.
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
48 a §9
En länsarbetsnämnd skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
Arbetsförmedlingen skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
48 b §10
En arbetslöshetskassa skall till en länsarbetsnämnd lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.
En arbetslöshetskassa skall till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.
48 c §11
Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
Försäkringskassan skall till en arbetslöshetskassa även lämna
- de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning, och
- de uppgifter som Försäkringskassan har om en medlem i arbetslöshetskassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
48 g §12
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna skall till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för tillsynen över ärenden om arbetslöshetsersättning eller för att utfärda intyg enligt 48 §.
Arbetsförmedlingen skall till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för tillsynen över ärenden om arbetslöshetsersättning eller för att utfärda intyg enligt 48 §.
48 h §13
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall till Arbetsmarknadsstyrelsen lämna de uppgifter som behövs i Arbetsmarknadsstyrelsens uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter som behövs i dess uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 i fråga om 48 a-b och 48 g-h §§ och i övrigt den 2 juli 2007.
2. För sökande som före den 2 juli 2007 deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning eller i verksamhet där ersättning enligt den tidigare upphävda 3 a § har lämnats, eller utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet skall 17 § i dess äldre lydelse tillämpas.
3. Beslut om förlängning av ersättningsperioden som fattats före den 2 juli 2007 med stöd av 22 § i dess lydelse före den 2 juli 2007 skall fortfarande gälla.
4. För sökande som deltagit i aktivitetsgarantin skall 23 § i dess äldre lydelse tillämpas.
5. För sökande som fått sin ersättningsperiod förlängd enligt 22 § i dess lydelse före den 2 juli 2007 skall 26 § i dess äldre lydelse tillämpas.
6. För sökande som uppfyllt ett arbetsvillkor inom ramen för aktivitetsgarantin skall 30 § i dess äldre lydelse tillämpas.
7. För sökande för vilken karenstiden enligt 21 § har börjat löpa före den 2 juli 2007 skall 39 § i dess äldre lydelse tillämpas under ersättningsperioden.
2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
35 §1
Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. skall inte tas upp om det lämnas till deltagare i
1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
- arbetsmarknadsutbildning,
- arbetspraktik,
- aktivitetsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till start av näringsverksamhet,
- ungdomsinsatser,
- förberedande insatser, eller
- projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
- arbetsmarknadsutbildning,
- arbetspraktik,
- jobb- och utvecklingsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till start av näringsverksamhet,
- ungdomsinsatser,
- förberedande insatser, eller
- projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.
1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2007.
2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap. 35 § i sin äldre lydelse.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 1-3 och 6-7 §§ lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller övergripande bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen. Programmen syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.
Programmen handhas av Arbetsmarknadsverket om inte annat föreskrivs.
Programmen handhas av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs.
2 §1
En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos länsarbetsnämnden.
En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos den offentliga arbetsförmedlingen.
Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet. Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla för att ersättningen skall lämnas.
Kommunen skall till den som deltar i verksamheten och som inte fullföljt utbildning inom gymnasieskolan betala ut ersättning med 1 535 kronor per månad.
För övriga deltagare beslutar kommunen om vilken ersättning som skall lämnas.
3 §2
En kommun får efter överenskommelse med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer åta sig en skyldighet att erbjuda ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och utvecklande insats på heltid. En sådan skyldighet gäller från och med den dag den unge fyller 20 år till dess hon eller han fyllt 25 år.
Kommunens skyldighet inträder om något arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inte kunnat erbjudas inom 90 dagar från det att den unge anmälde sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.
Utvecklingsinsatsen skall erbjudas inom tio dagar från det att kommunens skyldighet enligt första stycket inträdde och får pågå i högst 12 månader. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos länsarbetsnämnden.
Utvecklingsinsatsen skall erbjudas inom tio dagar från det att kommunens skyldighet enligt första stycket inträdde och får pågå i högst 12 månader. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos den offentliga arbetsförmedlingen.
6 §
Den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som mottagit stöd skall ge Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller den myndighet AMS utser tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen skall kunna genomföras.
Den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som mottagit stöd skall ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen skall kunna genomföras.
7 §3
Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program skall inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program skall inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
När ett program bedrivs på en arbetsplats skall den som tar del av programmet dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av följande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):
- 2 kap. 1-9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,
- 3 kap. 1-4 och 7-14 §§ om allmänna skyldigheter,
- 4 kap. 1-4 och 8- 10 §§ om bemyndiganden,
- 5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,
- 7 kap. om tillsyn,
- 8 kap. om påföljder, och
- 9 kap. om överklagande.
Vad som i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare skall gälla den som har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.
1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2007 i fråga om 7 § och i övrigt den 1 januari 2008.
2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 7 § i sin äldre lydelse.
2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Härigenom föreskrivs att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall upphöra att gälla den 2 juli 2007.
1.1
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Det åligger arbetslöshetsnämnd särskilt att
1. handlägga frågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368),
1. handlägga frågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet,
2. samarbeta med myndigheter och enskilda vilkas verksamhet rör
sysselsättningsfrågor samt
3. omedelbart underrätta länsarbetsnämnden om arbetskonflikt som påverkar hjälpverksamhet inom kommunen.
3. omedelbart underrätta Arbetsförmedlingen om arbetskonflikt som påverkar hjälpverksamhet inom kommunen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 c § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
10 c §2
Utan hinder av föreskrifterna i 10-10 b §§ beräknas sjukpenning enligt 4 § första stycket när den försäkrade
1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, eller
Utan hinder av föreskrifterna i 10-10 b §§ beräknas sjukpenning enligt 4 § första stycket när den försäkrade
1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, eller
2. skall uppbära sjukpenning för tid då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits.
Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpenning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade
Härigenom föreskrivs att lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kommun får driva affärsverksamhet i syfte att bereda arbetsanställning åt handikappade, i den mån handikappade inom kommunen icke i tillräcklig omfattning kan beredas lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att
1. verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av handikappade,
2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av den offentliga arbetsförmedlingen eller, efter dennas medgivande, av kommunens socialvårdsorgan.
2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller, efter dennas medgivande, av kommunens socialvårdsorgan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m.
Härigenom föreskrivs att 5 och 9 §§ lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Bedrives byggnadsarbete utan tillstånd, när sådant fordras enligt denna lag, eller i strid mot villkor som föreskrivits med stöd av 3 § andra stycket kan myndighet som regeringen bestämmer föreskriva förbud vid vite att fortsätta arbetet. Förbud skall hävas, när det ej längre behövs.
Talan om utgivande av vite får ej väckas utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Talan om utgivande av vite får inte väckas utan medgivande av Arbetsförmedlingen.
9 §2
Till böter dömes den som
1. underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller
2. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Arbetsförmedlingen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
dels att 10 § skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2 a, 3 a, 6-9, 11-13, 18, 22-25 §§ skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 § skall inom den tid som anges där skriftligen varsla länsarbetsnämnden i det län där driftsinskränkningen genomförs, om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Detta gäller också om driftsinskränkningen under en period av nittio dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt uppgår till minst tjugo.
En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 § skall inom den tid som anges där skriftligen varsla Arbetsförmedlingen, om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Detta gäller också om driftsinskränkningen under en period av nittio dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt uppgår till minst tjugo.
2 a §2
Ett varsel enligt 2 § skall innehålla all relevant information om de planerade uppsägningarna och särskilt innehålla uppgift om
1. skälen till de planerade uppsägningarna,
2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör, och
4. den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras och den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas.
Så snart som möjligt, dock senast en månad före driftsinskränkningen, skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med
1. uppgifter om vilka arbetstagare som berörs av uppsägning,
2. relevant information om de förhandlingar som inför uppsägningarna har förts enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt motsvarande bestämmelser i kollektivavtal, och
3. en kopia av den skriftliga underrättelse som har lämnats till motparten enligt 15 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Länsarbetsnämnden kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
Arbetsförmedlingen kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
3 a §3
Ett varsel enligt 3 § skall innehålla uppgift om
1. orsaken till den driftsinskränkning som har föranlett permitteringen,
2. den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras, och
3. antalet berörda arbetstagare, fördelade på yrkesgrupper.
Så snart som möjligt skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med uppgift om vilka arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.
Länsarbetsnämnden kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
Arbetsförmedlingen kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
6 §4
En arbetsgivare får i stället för att varsla länsarbetsnämnden om driftsinskränkning underrätta nämnden om att arbetsgivaren har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 2 a § första stycket eller 3 a § första stycket.
En arbetsgivare får i stället för att varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning underrätta Arbetsförmedlingen om att arbetsgivaren har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 2 a § första stycket eller 3 a § första stycket.
7 §5
Länsarbetsnämnd får i den utsträckning nämnden anser det påkallat, förelägga arbetsgivare att lämna uppgift
Arbetsförmedlingen får i den utsträckning Arbetsförmedlingen anser det påkallat förelägga arbetsgivare att lämna uppgift
1. om arbetsstyrkans storlek och sammansättning med avseende på arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet och huvudsakliga arbetsuppgifter,
2. om antalet arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga,
3. om förestående förändringar i arbetsstyrkan såsom uppsägningar, permitteringar, omplaceringar eller lediga platser som föranleder nyanställning, samt
4. om förekomsten av tidsbegränsade anställningar.
Föreläggande kan förenas med vite. Innan föreläggande meddelas skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig.
8 §
Arbetsgivare är skyldig att överlägga med länsarbetsnämnd eller den nämnden förordnar
En arbetsgivare är skyldig att överlägga med Arbetsförmedlingen eller den Arbetsförmedlingen förordnar
1. om åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena för redan anställda äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga,
2. om åtgärder för att trygga fortsatt anställning åt sådana arbetstagare,
3. om nyanställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga samt om åtgärder för att främja sådan anställning.
Till överläggning enligt första stycket skall förutom arbetsgivaren berörda arbetstagarorganisationer kallas. Organisation som arbetsgivaren tillhör skall kallas till överläggning inför länsarbetsnämnden. Kallelse av arbetsgivare kan av länsarbetsnämnden förenas med vite.
Till överläggning enligt första stycket skall förutom arbetsgivaren berörda arbetstagarorganisationer kallas. Den organisation som arbetsgivaren tillhör skall kallas till överläggning inför Arbetsförmedlingen. Kallelse av arbetsgivare kan av Arbetsförmedlingen förenas med vite.
9 §6
När skäl därtill föreligger skall länsarbetsnämnden, på grundval av vad som förekommit vid överläggning inför nämnden enligt 8 §, meddela arbetsgivaren anvisningar beträffande åtgärder som bör vidtagas för att bereda bättre sysselsättningsmöjligheter åt äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Nämnden kan därvid anmoda arbetsgivaren att i samband med nyanställningar öka andelen sådana arbetstagare i arbetsstyrkan i enlighet med vad nämnden närmare anger.
När det finns skäl till det skall Arbetsförmedlingen, på grundval av vad som förekommit vid överläggning inför Arbetsförmedlingen enligt 8 §, meddela arbetsgivaren anvisningar i fråga om åtgärder som bör vidtas för att bereda bättre sysselsättningsmöjligheter åt äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen kan därvid uppmana arbetsgivaren att i samband med nyanställningar öka andelen sådana arbetstagare i arbetsstyrkan i enlighet med vad Arbetsförmedlingen närmare anger.
11 §
I ärende, som hänskjutits till arbetsmarknadsstyrelsen enligt 10 § eller som styrelsen på anmälan av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ upptagit, skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig samt, om det finnes lämpligt, kallas till överläggning inför styrelsen.
Styrelsen kan meddela sådana anvisningar som avses i 9 §. Styrelsen kan även förelägga arbetsgivaren att förete handlingar som kan antagas ha betydelse för bedömningen av arbetsgivarens personalpolitik.
I ärenden om överläggning enligt 8 §, vid anvisningar enligt 9 §, eller i ärenden som Arbetsförmedlingen tagit upp på anmälan av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ, skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig samt, om det anses lämpligt, kallas till överläggning inför Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen kan även förelägga arbetsgivaren att förete handlingar som kan antas ha betydelse för bedömningen av arbetsgivarens personalpolitik.
Kallelse av arbetsgivare till överläggning samt föreläggande att förete handlingar kan förenas med vite.
Innan föreläggande att förete handlingar meddelas, skall arbetsgivaren och berörda organisationer beredas tillfälle att yttra sig.
12 §7
Följer arbetsgivare ej anvisningar som meddelats av Arbetsmarknadsstyrelsen enligt 11 § och är det med hänsyn till omständigheterna uppenbart att rättelse ej kan åstadkommas på annat sätt, kan styrelsen förordna att arbetsgivaren icke får anställa andra arbetstagare än dem som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.
Följer arbetsgivare inte anvisningar som meddelats av Arbetsförmedlingen enligt 9 § och är det med hänsyn till omständigheterna uppenbart att rättelse inte kan åstadkommas på annat sätt, kan Arbetsförmedlingen förordna att arbetsgivaren inte får anställa andra arbetstagare än dem som Arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.
13 §
Arbetsmarknadsstyrelsen kan på framställning av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ upptaga överläggningar med organisationerna inom en bransch eller del därav angående åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Styrelsen kan på grundval av vad som förekommit vid dessa överläggningar meddela anvisningar om sådana åtgärder för den bransch eller del därav som överläggningarna avsett.
Iakttager arbetsgivare icke anvisningar som meddelats med stöd av första stycket, kan länsarbetsnämnd kalla arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer till överläggningar enligt 8 §.
Arbetsförmedlingen kan på framställning av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ ta upp överläggningar med organisationerna inom en bransch eller del därav angående åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen kan på grundval av vad som förekommit vid dessa överläggningar meddela anvisningar om sådana åtgärder för den bransch eller del därav som överläggningarna avsett.
Iakttar arbetsgivare inte anvisningar som meddelats med stöd av första stycket, kan Arbetsförmedlingen kalla arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer till överläggningar enligt 8 §.
18 §
Varselavgift ålägges av allmän domstol på talan av arbetsmarknadsstyrelsen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad.
Varselavgift åläggs av allmän domstol på talan av Arbetsförmedlingen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad.
22 §8
Allmänt åtal för brott som avses i 19 eller 20 § får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Allmänt åtal för brott som avses i 19 eller 20 § får väckas endast efter medgivande av Arbetsförmedlingen.
23 §9
Talan om utdömande av vite enligt denna lag förs av länsarbetsnämnd eller Arbetsmarknadsstyrelsen.
Talan om utdömande av vite enligt denna lag förs av Arbetsförmedlingen.
24 §10
Talan mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär.
Beslut av Arbetsförmedlingen enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
25 §11
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arbetsmarknadsstyrelsen får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Sådana undantag eller föreskrifter får dock inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av EG-rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 och 92/56/EEG av den 24 juni 1992.
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsförmedlingen får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Sådana undantag eller föreskrifter får dock inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar12.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 §1
En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.
En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om
1. skälen till de planerade uppsägningarna,
2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,
4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och
5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.
Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till länsarbetsnämnden enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.11 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)1 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse enligt prop. 2006/07:52
Föreslagen lydelse
3 §
Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.
Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.
Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och skall därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.
Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.12 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 b § skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
4 b §2
Kommunen skall i samarbete med länsarbetsnämnden verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom
- arbetslivsorientering,
- validering,
- praktik, eller
- annan utbildning.
Kommunen skall i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom
- arbetslivsorientering,
- validering,
- praktik, eller
- annan utbildning.
Kommunen skall också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Anställningstillstånd ges av arbetsmarknadsstyrelsen. Tillstånd får dessutom ges
1. av den sjöarbetsförmedling, som utses av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, och
2. av de svenska utlandsmyndigheter som utrikesdepartementet bestämmer.
Arbetsmarknadsstyrelsen får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl.
Anställningstillstånd lämnas av Arbetsförmedlingen. Tillstånd får dessutom lämnas
1. av den sjöarbetsförmedling, som utses av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, och
2. av de svenska utlandsmyndigheter som Utrikesdepartementet bestämmer.
Arbetsförmedlingen får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om det i övrigt finns särskilda skäl.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
9 §1
Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.
Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter.
Den utbildningsansvariga myndighetens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län1
dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
I Gotlands län får under tiden den 1 januari 1998-31 december 2010 bedrivas försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen fullgör under den tid som försöksverksamheten pågår de uppgifter som ankommer på länsarbetsnämnden. I den omfattning regeringen bestämmer fullgör länsstyrelsen även de uppgifter som ankommer på Skogsstyrelsen.
I Gotlands län får under tiden den 1 januari 1998-31 december 2010 bedrivas försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. I den omfattning regeringen bestämmer fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på Skogsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §1
Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.
Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter.
Försvarsmaktens åtgärder bör samordnas med en eventuell annan arbetsgivares åtgärder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.17 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
6 §1
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
4 kap.
4 §
Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och
1. inte har fyllt tjugofem år, eller
2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller
3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.
Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.
Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket.
Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Härigenom föreskrivs att 1, 3-5, 8 och 11 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsmarknadsverkets arbetsmarknadspolitiska verksamhet som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.
3 §
Arbetsmarknadsstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som styrelsen utför. En länsarbetsnämnd är ansvarig för den behandling nämnden utför.
Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som Arbetsförmedlingen utför.
4 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för
Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för
1. handläggning av ärenden som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
2. publicering av platsinformation,
3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
4. framställning av avidentifierad statistik, och
5. samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad1.
5 §2
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom
Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom
1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,
2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt, samt
3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
8 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § samma lag om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.
Arbetsförmedlingen får behandla känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § samma lag om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.
11 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.
Arbetsförmedlingen får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om direktåtkomst enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 12, 16 och 25-26 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.
Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.
3 §2
Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.
12 §3
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, Försäkringskassan och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, Försäkringskassan och av Arbetsförmedlingen. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.
Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är
1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,
2. anställd vid Försäkringskassan, eller
3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid länsarbetsnämnden.
3. anställd vid Arbetsförmedlingen.
När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.
16 §4
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige eller i länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Försäkringskassan och länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller nämnden har upphört.
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har upphört.
25 §5
Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och länsarbetsnämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan.
Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan.
För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare börjar.
26 §6
Bestämmelserna i 9 kap. 4-17 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 9 kap. 18 § kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstingsfullmäktige.
Justering av revisorernas protokoll tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet.
Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
1.1
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Härigenom föreskrivs att 1, 4-5 och 11 §§ lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som gäller tillsyn, uppföljning, registrering av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg, framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till Arbetsmarknadsstyrelsen.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som gäller tillsyn, uppföljning, registrering av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg, framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Lagen gäller endast för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Lagen gäller även för annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.
4 §
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter, om det behövs
1. för tillsyn över arbetslöshetskassorna och uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen enligt 89 § första stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,
2. för tillsyn över rutiner för och handläggning av ärenden hos Arbetsmarknadsverket som påverkar arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program,
2. för tillsyn över rutiner för och handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program,
3. för registrering av uppgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor, och
4. som underlag och för kontroll vid utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får också behandlas, om det behövs för statistiska och vetenskapliga ändamål.
5 §
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom Arbetsförmedlingens verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
11 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får ha direktåtkomst till statistik- och tillsynsdatabasen.
Arbetsförmedlingen får ha direktåtkomst till statistik- och tillsynsdatabasen.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
3 Ärendet och dess beredning
Promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) ett antal förändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna är en del av en större reform för att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Vissa av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen genomfördes den 1 januari 2007, respektive den 5 mars 2007 (prop. 2006/07:15, bet. 2006/07:AU4, rskr. 2006/07:86.) Vissa förslag till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen återstår att genomföra. En arbetsgrupp inom dåvarande Näringsdepartementet presenterade i promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken förslag angående förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och införandet av en jobb- och utvecklingsgaranti för dem som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. I promemorian föreslås också att skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avskaffas. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.
Remissinstanserna har givits tillfälle att yttra sig över promemorian vid ett remissmöte den 23 januari 2007. En förteckning över remissinstanserna med uppgift om vilka som närvarade vid remissmötet finns i bilaga 2. De skriftliga remissvaren, ett protokoll från remissmötet och en sammanställning av remissynpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr A2007/216/A).
Promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) åtgärder för att effektivisera den statliga administrationen.
Inom dåvarande Näringsdepartementet upprättade en arbetsgrupp under hösten 2006 promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen. I promemorian lämnas förslag till en ny organisation för arbetsmarknadsfrågor. I promemorian föreslås även ett antal lagändringar som en följd av omorganisationen. Vidare föreslås att försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall avbrytas i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län skall fullgöra länsarbetsnämndens uppgifter. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3.
Remissinstanserna har givits tillfälle att yttra sig över promemorian vid ett remissmöte den 23 januari 2007. En förteckning över remissinstanserna med uppgift om vilka som närvarade vid remissmötet finns i bilaga 4. De skriftliga remissvaren, ett protokoll från remissmötet och en sammanställning av remissynpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr A2007/60/A).
Lagrådet
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Dessa faller inte inom Lagrådets granskningsområde.
Övriga lagändringar är väsentligen av redaktionell art. Ändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande inte är nödvändigt.
4 Jobb- och utvecklingsgarantin
4.1 Avskaffande av aktivitetsgarantin
Regeringens förslag: Det arbetsmarknadspolitiska programmet aktivitetsgarantin avskaffas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Företagarna och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) tillstyrker förslaget att avskaffa aktivitetsgarantin och instämmer i att aktivitetsgarantin i dag inte fyller sin tänkta funktion. SACO anser att en av de största bristerna inom aktivitetsgarantin är att insatserna inte är tillräckligt snabba, träffsäkra och individuellt anpassade. Övriga remissinstanser har inga synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I dag får en person som är eller riskerar att bli långtidsinskriven som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet aktivitetsgarantin. Den som deltar i aktivitetsgarantin får ekonomiskt stöd i form av aktivitetsstöd. Inom ramen för aktivitetsgarantin kan den arbetslöse ta del av de arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsmarknadsverket förfogar över. Den som anvisats aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon inom aktivitetsgarantin har uppfyllt arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen, påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb eller själv väljer att lämna garantin.
Aktivitetsgarantin fyller inte sin tänkta funktion att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet. Den har därtill uppvisat såväl bristande kvalitet som effektivitet och bör därför avskaffas. De allra flesta som i dag är anvisade till aktivitetsgarantin är, inom ramen för aktivitetsgarantin, även anvisade ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Vid avvecklingen av aktivitetsgarantin bör inskrivna personer fortsätta i de program de redan anvisats. Om den arbetslöse vid anvisningstidens slut inte fått ett arbete bör han eller hon anvisas till den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås ersätta aktivitetsgarantin.
4.2 Införande av en jobb- och utvecklingsgaranti
Regeringens förslag: Det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin för personer i långvarig arbetslöshet införs. Programmet ersätter den nuvarande aktivitetsgarantin.
Regeringens bedömning: Alla som har förbrukat 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen och som inte kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning, bör kunna anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Föräldrar till barn under 18 år bör under ersättningsdag 301 till och med 450 vid arbetslöshet kunna välja mellan att delta i jobb- och utvecklingsgarantin eller få arbetslöshetsersättning.
Vidare bör arbetslösa, som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och som oavsett försörjningsform varit sammanhängande arbetslösa och anmälda hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 månader, kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.
Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör berättiga till ersättning med aktivitetsstöd.
I jobb- och utvecklingsgarantin bör det ingå individuellt utformade åtgärder som syftar till att så snabbt som möjligt få in deltagarna på arbetsmarknaden.
Ogiltig frånvaro eller annan misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin bör medföra sanktioner enligt regler jämförbara med dem som gäller vid deltagande i aktivitetsgarantin.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Företagarna tillstyrker förslaget om att införa en jobb- och utvecklingsgaranti. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Näringsliv och Socialstyrelsen instämmer i syftet och tankegångarna med förslaget.
Flera remissinstanser anför att förslaget rörande jobb- och utvecklingsgarantin inte är tillräckligt utvecklat i promemorian för att de skall kunna ta ställning till det. Flera remissinstanser konstaterar också att det i promemorian inte har redovisats hur jobb- och utvecklingsgarantin skall utformas, hur detta program skiljer sig från aktivitetsgarantin, vilka resurser som skall tillföras programmet samt att konsekvensanalysen är bristfällig. Handikappombudsmannen (HO) efterlyser en konsekvensanalys av hur förslaget påverkar personer med funktionshinder. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) understryker betydelsen av att regeringen i sina kommande förslag beaktar de särskilda förhållanden som råder på kulturarbetsmarknaden.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Trots en stark tillväxt präglas arbetsmarknaden av ett omfattande utanförskap. Att öka sysselsättningen och motverka utanförskapet är den enskilt viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken och därmed även för arbetsmarknadspolitiken. Långvarig arbetslöshet riskerar att slå mot den arbetssökandes motivation att söka arbete liksom mot värdet på arbetsmarknaden av dennes kunskap och kompetens. Det behövs därför ett särskilt stöd för att de människor som står långt från arbetsmarknaden skall finna en väg tillbaka till ett arbete. Genom jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds långtidsarbetslösa individuellt utformade åtgärder med syfte att så snabbt som möjligt få in deltagaren på arbetsmarknaden. Detta är jobb- och utvecklingsgarantins syfte.
Landsorganisationen i Sverige (LO) är kritisk till att jobb- och utvecklingsgarantin kan användas som kontrollmekanism av arbetslösas arbetsvilja. LO menar att det viktigaste skälet till att införa garantin måste vara att rusta individer för att de skall kunna delta på arbetsmarknaden och ge dessa personer ett förstärkt stöd i arbetsmarknadspolitiken. Regeringens mål med jobb- och utvecklingsgarantin är att deltagarna skall få arbete. Jobb- och utvecklingsgarantin kommer dock, genom att ställa höga aktivitetskrav, också verka för att legitimiteten i skatte- och transfereringssystemen upprätthålls.
LO, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) och KLYS hävdar att jobb- och utvecklingsgarantin skall ses som en rättighet för de individer som vill delta. Regeringen vill här erinra om att en anvisning till ett program skall vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad vilket betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.
Målgruppen
Alla som har förbrukat 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen, och som inte kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning bör kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Såsom flera remissinstanser påpekat är det viktigt att insatser för arbetslösa sätts in i ett tidigt skede. Föräldrar till barn under 18 år bör därför ges möjlighet att delta i jobb- och utvecklingsgarantin vid samma tidpunkt som andra arbetslösa, dvs. efter 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Under ersättningsdag 301 till och med 450 bör föräldrar till barn under 18 år vid arbetslöshet kunna välja mellan att delta i jobb- och utvecklingsgarantin eller få arbetslöshetsersättning.
Vidare bör arbetslösa, som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och som oavsett försörjningsform varit sammanhängande arbetslösa och anmälda hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 månader, kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Detta inkluderar grupper som har särskilda behov, t.ex. personer som varit föremål för åtgärder på kriminalvårdens område.
Flera remissinstanser har noterat att jobb- och utvecklingsgarantin föreslås ha en väsentligt större målgrupp än aktivitetsgarantin och påpekar att detta ställer krav på betydande resurstillskott om programmet avser att tillhandahålla individuellt utformade åtgärder för en så stor grupp av deltagare. Flera remissinstanser har också påtalat att det måste vara behovet som avgör omfattningen av programmet och inte det statsfinansiella läget. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) påpekar att om inte alla i den angivna målgruppen kommer att kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin är det viktigt att regeringen preciserar vilka grunderna för urvalet av deltagare i programmet skall vara. Såsom redogjorts för i avsnitt 4.1 anser regeringen vad gäller avvecklingen av aktivitetsgarantin att personer som är inskrivna i aktivitetsgarantin vid ikraftträdandet av jobb- och utvecklingsgarantin bör få fortsätta i de program de redan anvisats till. Regeringens bedömning är att anvisningarna till jobb- och utvecklingsgarantin då kommer att kunna ske i en takt som möjliggör att alla i målgruppen bereds plats i jobb- och utvecklingsgarantin och därmed erbjuds effektiva och individanpassade aktiviteter.
Tidpunkten för anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin
LO anser att arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning skall skrivas in i garantin med direkt verkan när de utförsäkras och att andra arbetslösa skall erbjudas en plats i jobb- och utvecklingsgarantin efter 14 månaders arbetslöshet. Även Socialstyrelsen, SKL och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser att deltagande för personer utan arbetslöshetsersättning bör kunna ske efter en kortare inskrivningstid vid arbetsförmedlingen än 18 månader. Regeringen avser att i samband med 2008 års budgetproposition överväga om inskrivningstiden för deltagare utan rätt till arbetslöshetsersättning bör sänkas till 14 månader.
LO och TCO anser att anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin bör ske vid samma tidpunkt för föräldrar till barn under 18 år som andra arbetslösa och menar att föräldrar inte skall behöva vänta i 450 dagar för att kunna delta i garantin. Såsom framgår ovan vid beskrivningen av målgruppen beaktar regeringen dessa synpunkter såtillvida att anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin kan ske vid samma tidpunkt för föräldrar till barn under 18 år som för andra arbetslösa om individen själv så önskar.
Sanktioner
Vid ogiltig frånvaro eller annan misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin bör eventuella sanktioner bedömas enligt regler motsvarande dem som gäller vid deltagande i aktivitetsgarantin. Dessa regler innebär att misskötsamhet resulterar i återkallande av anvisningen och därmed förlorad rätt till aktivitetsstöd. LO och SO förespråkar att misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin skall bedömas i enlighet med sanktionsbestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Beslut om sanktioner bör, enligt SO, fattas av arbetslöshetskassorna och kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Regeringen vill i denna fråga erinra om att det 2003 gjordes vissa ändringar angående de sanktioner som gäller vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, inklusive aktivitetsgarantin, för att få en större överensstämmelse mellan dessa och sanktionerna inom arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2002/03:44). Regeringen anser att det i dagsläget inte finns något behov av att införa andra sanktioner vid deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.
Ersättningen
Den enskilde bör ha ekonomiska incitament att lämna jobb- och utvecklingsgarantin för ett varaktigt arbete. Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör därför berättiga till ersättning med ett aktivitetsstöd motsvarande 65 procent av tidigare dagsförtjänst för dem som fått arbetslöshetsersättning (dock med minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 320 kronor). De föräldrar med barn under 18 år som väljer att delta i jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha förbrukat 300 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen, får aktivitetsstöd motsvarande 70 procent av tidigare dagsförtjänst (dock med minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen, dvs. 320 kronor) fram till och med ersättningsdag 450. Därefter är ersättningen densamma som för andra deltagare som fått arbetslöshetsersättning. Ersättningen för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning bör utgöras av det lägsta aktivitetsstödet under längst 450 dagar. Därefter bör kommunerna återigen stå för hela finansieringen av försörjningsansvaret. Regeringen avser att i samband med 2008 års budgetproposition återkomma med vidareutveckling av ersättningsformerna.
LO anser att deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör berättiga till en ersättning motsvarande 80 procent av tidigare dagsförtjänst och att ersättningsnivån bör vara så hög under hela tiden i garantin i de fall garantin inte innebär anställning med lön. Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin skall, enligt LO, inte innebära en sänkning av ersättningsnivån. Regeringen anser dock att individens ekonomiska incitament för att arbeta i stället för att delta i arbetsmarknadspolitiska program måste beaktas. Forskning visar entydigt att ersättningsnivån påverkar arbetslöshetens längd, se t.ex. Kreuger, AB och Meyer, BD (2002), "Labour Supply Effects of Social Insurance", NBER-working paper, Nr. 9014 och OECD:s Employment Outlook (2006).
När lämnar man jobb- och utvecklingsgarantin?
En person bör lämna jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor som medför rätt till arbetslöshetsersättning. Det nya arbetsvillkoret som ger rätt till arbetslöshetsersättning kan bestå av arbete som dels utförts inom den tidigare perioden med arbetslöshetsersättning, dels inom jobb- och utvecklingsgarantin, eller helt inom jobb- och utvecklingsgarantin. LO anser att ingen skall tvingas lämna jobb- och utvecklingsgarantin med ett mindre arbetsutbud än vid inträdet i den samt att ingen skall tvingas lämna jobb- och utvecklingsgarantin med en lägre dagpenning än det aktivitetsstöd han eller hon är berättigad till. Regeringen avser i dessa båda avseenden att införa en garantiregel i arbetslöshetsförsäkringen för sökande som uppfyller arbetsvillkoret under deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Om personen efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor därefter blir arbetslös och har rätt till arbetslöshetsersättning bör personen vara garanterad ersättning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades som aktivitetsstöd under deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin, om det är förmånligare än den nya dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen beräknat på ordinarie sätt. Beloppet skall dessutom vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (320 kronor), för att säkerställa att ingen förlorar på att, i stället för ersättning i form av aktivitetsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin, få arbetslöshetsersättning. LO är positiv till förslaget om en garantiregel men anser att ersättningsgraden skall vara 80 procent.
AMS anser att alla former av arbete inom jobb- och utvecklingsgarantin, även arbete med särskilt anställningsstöd, skall kvalificera för rätt till arbetslöshetsersättning. Regeringen anser dock att en sådan möjlighet skulle medföra en risk för rundgång mellan särskilt anställningsstöd och öppen arbetslöshet. De som inte hittar arbete efter en period med särskilt anställningsstöd bör därför ges tillgång till jobb- och utvecklingsgarantins intensifierade insatser i stället för en ny period i arbetslöshetsförsäkringen. Jobb- och utvecklingsgarantin innebär omfattande förändringar av insatserna för långtidsarbetslösa. För att säkerställa att särskilt anställningsstöd fungerar väl tillsammans med dessa förändringar avser regeringen, såsom aviserats i budgetpropositionen för år 2007, att se över reglerna angående det särskilda anställningsstödet.
LO och SO anser att deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin och uppbärande av aktivitetsstöd inte skall tidsbegränsas. Regeringen vill erinra om att det huvudsakliga syftet med jobb- och utvecklingsgarantin och de insatser som kommer att ingå i detta program är att deltagarna skall finna ett arbete.
Regeringen avser inte att tidsbegränsa rätten till ersättning för dem som tidigare uppburit arbetslöshetsersättning. Dessa deltagare kommer således att erhålla ersättning så länge de deltar i insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin.
Ersättningen till deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning bör utgöras av det lägsta aktivitetsstödet under längst 450 dagar.
Ersättningsrätten kommer dock att vara kopplad till höga krav på deltagande i aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin. Aktiviteterna kommer att indelas i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter anpassade speciellt för långtidsarbetslösas speciella problem. I en andra fas kommer det att finnas tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompetenshöjande insatser. Alla deltagare som efter 450 ersättningsdagar inom jobb- och utvecklingsgarantin inte funnit något annat alternativ kommer att anvisas till en varaktig samhällsnyttig sysselsättning som motsvarar hela den arbetslöses arbetsutbud.
4.3 Vissa följdändringar
Regeringens förslag: Vissa följdändringar görs i inkomstskattelagen och lagen om arbetsmarknadspolitiska program med anledning av avskaffandet av aktivitetsgarantin.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans berör frågan förutom Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som är positiv till förslaget om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.
Skälen för regeringens förslag: I dag finns en bestämmelse i inkomstskattelagen (1999:1229) som anger att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin, om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse bör gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin bör därför i lagen bytas ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
En följdändring bör också göras i lagen om arbetsmarknadspolitiska program. Där regleras att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program inte skall anses som arbetstagare med undantag för bland annat den som har reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin. Även personer med reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin bör anses vara arbetstagare enligt denna bestämmelse och ordet aktivitetsgarantin bör därför i den lagen bytas ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Det bör även göras vissa ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring till följd av avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av jobb- och utvecklingsgarantin. Dessa ändringar behandlas i avsnitt 5.
5 Arbetslöshetsförsäkringen
5.1 Behovet av nya regler
Regeringens bedömning: Det finns behov av att ytterligare reformera arbetslöshetsförsäkringen.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv och Företagarna tillstyrker att ytterligare reformer görs. Övriga remissinstanser yttrar sig inte särskilt angående behovet av ytterligare reformer. Statskontoret, Landsorganisationen i Sverige (LO), Handikappombudsmannen (HO), och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) efterlyser bättre konsekvensbeskrivningar av förslagen.
Skälen för regeringens bedömning: En reform av arbetslöshetsförsäkringen har påbörjats. Regeringen har föreslagit och riksdagen har fattat beslut om bland annat att villkoren för rätt till ersättning skall skärpas och att olika ersättningsgrader skall införas (prop. 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete, bet. 2006/07:AU4, rskr. 2006/07:86). För att reformen skall ge önskade effekter på sysselsättningen måste dock såsom tidigare aviserats ytterligare delar av arbetslöshetsförsäkringen ses över.
5.2 Rätten att inledningsvis begränsa sitt arbetssökande
Regeringens förslag: Rätten för en sökande att under de 100 första ersättningsdagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet tas bort.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) är kritiska till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: För att ha rätt till arbetslöshetsersättning krävs bland annat att den sökande aktivt söker lämpligt arbete. Sedan 2001 har dock den som är arbetslös rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Begränsningen gäller inte för sökande som påbörjar en ny period i direkt anslutning till den föregående eller som fått en förlängning av sin ersättningsperiod enligt de i dag gällande reglerna. Om det däremot har gått tolv månader sedan den sökande fått arbetslöshetsersättning och ersättningsperioden till följd av detta har upphört har sökanden vid ny arbetslöshet rätt att på nytt begränsa sitt arbetssökande till det egna yrket och det egna närområdet under de första 100 ersättningsdagarna.
LO och SO ser ingen anledning att avskaffa denna bestämmelse. LO menar att det vore bortkastat att lägga mer av arbetsförmedlingens resurser på att ifrågasätta sökmetoder. TCO anser att om det finns en god dialog mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande om vad som är lämpligt arbete och det skrivs in i handlingsplanen behövs inte hundradagarsregeln.
Regeringen vill understryka att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Syftet med försäkringen är att ersättning skall lämnas under kortare perioder av omställning mellan arbeten. Sannolikheten att hitta ett nytt arbete minskar med arbetslöshetens längd och det är därför av största vikt att den som är arbetslös finner ett arbete så snart det är möjligt. Regeringen anser därför att det är ytterst angeläget att den arbetssökande redan i ett tidigt skede aktivt söker alla lämpliga arbeten. Att den arbetssökande har rätt att begränsa sitt arbetssökande såväl yrkesmässigt som geografiskt under de 100 första ersättningsdagarna strider mot detta och medför en begränsning i den ersättningssökandes rörlighet.
SACO pekar på att en brist med hundradagarsregeln är att det sker en sammanblandning av yrkesmässig begränsning och geografisk begränsning. SACO menar att för många akademiker kan geografisk rörlighet upplevas som lättare att bära i förhållande till kravet på yrkesmässig rörlighet. Även TCO anser att huvudregeln bör vara att en sökande i inledningsskedet ges rätt att avgränsa sitt sökande yrkesmässigt. Handisam och KLYS understryker att fortsatt hänsyn måste tas till de grupper de företräder.
Regeringen vill i denna fråga anföra följande. Av lagen om arbetslöshetsförsäkring framgår bland annat att ett arbete skall vara lämpligt om det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden. Innebörden av bestämmelsen är att det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen skall göras en individuell prövning av vad som är lämpligt arbete för den enskilde individen. Regeringen anser att hänsyn därmed tas till alla individers olika förutsättningar.
TCO föreslår också att arbetsförmedlingen inte skall få skicka en underrättelse till arbetslöshetskassan om att den arbetssökande inte uppfyller sina åtaganden förrän en individuell handlingsplan har upprättats innehållande en överenskommelse om vad som är lämpligt arbete. Regeringen anser att arbetsförmedlingens skyldighet att underrätta arbetslöshetskassan är en viktig kontrollfunktion för att arbetslöshetsförsäkringen skall fungera i enlighet med dess syfte. Att införa inskränkningar i denna skyldighet motverkar det mål som regeringen vill uppnå, dvs. en ökad aktivitet hos de arbetssökande. Att en handlingsplan inte hunnit upprättas bör inte hindra att en arbetssökande anvisas arbete och att arbetsförmedlingen underrättar arbetslöshetskassan om ett förhållande som föranleder en underrättelse.
ILO-kommittén erinrar om de åtaganden som Sverige har enligt bl.a. ILO:s konvention (nr 168) om främjande av sysselsättning och skydd vid arbetslöshet men finner att Sverige, även med de föreslagna lagändringarna, uppfyller de preciserade krav som nämns i konventionerna. ILO-kommittén och SACO påminner dock om att konventionens regler och ILO:s övervakningskommittés utlåtande måste beaktas även när regler utformas som berör begreppet lämpligt arbete.
Enligt regeringens uppfattning kommer rimlig hänsyn kunna tas även fortsättningsvis till den arbetssökandes möjligheter att arbeta inom ett annat yrkesområde, pendla, veckopendla eller att flytta, genom tillämpningen av reglerna om vad som skall anses vara ett lämpligt arbete som anges i 11 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen förutsätter att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) beaktar ILO-konventionerna när den utfärdar bestämmelser om vad som är lämpligt arbete.
5.3 Ersättningsperiodens längd
Regeringens förslag: Arbetslöshetsersättning skall lämnas under längst 300 dagar. Till den som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år skall dock ersättning lämnas under längst 450 dagar. Dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden från 300 till längst 600 ersättningsdagar avskaffas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) anser dock att det inte bör införas en särregel för föräldrar till barn under 18 år. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) tillstyrker förslagen med visst förbehåll medan Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) motsätter sig förslagen. Handikappombudsmannen (HO) efterlyser en analys av konsekvenserna av förslagen ur ett funktionshinderperspektiv.
Skälen för regeringens förslag
Längre ersättningsperiod för förälder till barn under 18 år
I samband med att ersättning beviljas bestäms den längsta tid som ersättning kan lämnas (ersättningsperioden). Ersättningsperioden är i dag längst 300 ersättningsdagar. LO och SACO menar att en längre ersättningsperiod för föräldrar strider mot principen att arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. Föräldrars försörjningsbörda bör i stället kompenseras inom familjepolitikens ram. LO, TCO och SO anser att föräldrar bör kunna erbjudas deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin lika snabbt som andra arbetslösa.
Regeringen gör följande bedömning. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som skall ge ersättning under kortare perioder av omställning mellan arbeten. Ersättningsperioden bör därför vara sammanlagt längst 300 dagar. Den bör dock vara något längre för föräldrar till barn under 18 år eftersom hänsyn till fler än enbart den arbetssökande kan behöva tas vid arbetssökandet, särskilt när det gäller arbete på annan ort. De bör kunna få ersättning under längst 450 dagar. Regeln bör utformas så att en sökande som på dag 300 av ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år får sin ersättningsperiod bestämd till längst 450 dagar. På så sätt kommer de sökande att omfattas som under ersättningsperioden får barn, medan de, vars yngsta barn fyller 18 år under perioden och som därför inte behöver det extra skyddet, inte blir aktuella för en längre period. Regeln bör gälla alla som är föräldrar, alltså även adoptivföräldrar och de som med socialnämndens medgivande har mottagit ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Sökanden behöver inte ha vårdnaden om barnet för att ha rätt till den längre perioden om längst 450 ersättningsdagar.
Förlängningen av ersättningsperioden med längst 300 ersättningsdagar tas bort
Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar. När ersättningsperioden löpt ut kan den, enligt nuvarande regelverk, förlängas med längst 300 dagar, om sökanden inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas deltagande i aktivitetsgarantin.
KLYS påpekar att kulturarbetarnas särskilda arbetsförhållanden har medfört att reglerna om en förlängd ersättningsperiod har tillämpats i relativt stor omfattning. Ett avskaffande av möjligheten till förlängd ersättningsperiod i kombination med samordning av dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd kommer enligt KLYS att göra det svårare för de professionellt yrkesverksamma att upparbeta en ny ersättningsperiod genom reguljärt förvärvsarbete. Regeringen anser, mot bakgrund av att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, att den föreslagna ersättningsperioden är tillräcklig. Har sökanden arbetat under perioden så att personen när ersättningsperioden är slut uppfyller ett nytt arbetsvillkor lämnas arbetslöshetsersättning under ytterligare 300 eller 450 dagar. Det finns ingen begränsning av hur många perioder med arbetslöshetsersättning som kan lämnas. Det finns inte heller något krav på att det nya arbetet skall vara inom ett visst yrkesområde.
Den möjlighet som dagens reglering ger till längst 300 dagars förlängning av ersättningsperioden sänder fel signaler till de arbetslösa och arbetsförmedlingen. Tillämpningen av regeln har dessutom varierat över landet och arbetssökande har därmed behandlats olika, vilket strider mot principen om likabehandling och kan leda till rättsosäkerhet. I stället för att förlänga ersättningsperioden bör all kraft fokuseras på att bryta arbetslösheten. Möjligheten till förlängning av ersättningsperioden med längst 300 ersättningsdagar bör därför avskaffas.
TCO accepterar förslaget under förutsättning att alla ges rätt att efter de första 300 dagarna få delta i den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås och att de åtgärder som erbjuds där är av hög kvalitet och uppfyller behoven av utbildning.
Regeringens bedömning är att de som fortfarande är arbetslösa efter 300 respektive 450 ersättningsdagar, och som inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor, i stället för en förlängning av ersättningsperioden, bör kunna anvisas till den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås införas.
5.4 Samordning med dagar med aktivitetsstöd
Regeringens förslag: Vid beräkningen av ersättningsperioden i arbetslöshetsförsäkringen skall dagar då en sökande fått aktivitetsstöd räknas samman med dagar med arbetslöshetsersättning.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Svenskt Näringsliv, Företagarna och Lernia tillstyrker förslaget. Försäkringskassan, Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) avstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att en samordning skall ske av ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Regeringen anförde i propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete att en sådan samordning är rimlig bland annat eftersom aktivitetsstödet normalt lämnas med samma belopp som arbetslöshetsersättningen. Regeringen föreslår nu att ersättningsdagar med aktivitetsstöd räknas samman med dagar med arbetslöshetsersättning.
Att deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd normalt får samma ersättningsnivå som inom arbetslöshetsförsäkringen, innebär i praktiken att vissa sökande får ekonomiskt stöd under sin arbetslöshet väsentligt längre tid än andra sökande. Det kan uppfattas som orättvist. Det finns heller inget egentligt skäl för att den som får delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd skall få totalt sett fler dagar med statlig ersättning. Samordningen av dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd bör nu därför utökas till att även gälla antalet ersättningsdagar.
Samordning bör ske på så sätt att en sökande som beviljats arbetslöshetsersättning får längst 300 ersättningsdagar, längst 450 för den som är förälder till barn under 18 år, under vilka han eller hon antingen aktivt söker arbete med arbetslöshetsersättning eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. En sökande som till exempel efter 30 dagar med arbetslöshetsersättning deltar i ett program med aktivitetsstöd under 50 dagar kommer därmed att ha förbrukat 80 ersättningsdagar av sin period med arbetslöshetsersättning.
Försäkringskassan och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) pekar på de skillnader som nu finns mellan arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstöd när det gäller t.ex. beräkningen av ersättningsdagar vid sjukdom och deltidsarbete vilket medför svårigheter i handläggningen. Flera remissinstanser, som Statskontoret, AMS, IFAU, TCO och SACO anser också att samordningen kan påverka den arbetssökandes motivation och möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Vidare anser de att sökande som erbjuds delta i ett program som är längre än antal kvarvarande dagar i ersättningsperioden, riskerar att stå utan arbetslöshetsersättning när de är klara med sitt program. Detta är inte en önskvärd effekt, särskilt vad det gäller bristyrken. TCO ser en fara i att samordningen kan leda till att längre arbetsmarknadsutbildningar uppfattas som att de "låser in" de enskilda och minskar möjligheten att ta korta jobb som förlänger tiden med arbetslöshetsersättning. Vissa personer kommer då, enligt TCO, att undvika längre arbetsmarknadsutbildningar. Samhällets intresse måste vara att ge den arbetssökande utbildning som förväntas leda till att personen i fråga långsiktigt kan lösa sin situation. Det är enligt IFAU rimligt att tro att deltagarantalet i programmen kommer att minska och att deltagandet kommer att styras av om individen själv anser sig kunna dra nytta av programmet.
Regeringen anser, i likhet med remissinstanserna, att det är angeläget att systemen för arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd görs så lika som möjligt vid en samordning. Regeringen avser därför att göra ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd för att närma reglerna för när sådant stöd lämnas, till reglerna för när arbetslöshetsersättning lämnas.
Regeringen delar inte Statskontorets, AMS, IFAU:s, TCO:s och SACO:s uppfattning att sökande skulle ha ett motstånd mot att delta i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd under tiden de har rätt till arbetslöshetsersättning. Sökanden skall självklart i första hand söka och ta arbete men det kan finnas anledning att påminna om att valet mellan arbetslöshetsersättning och ett program inte är fritt för sökanden. Avvisar sökanden erbjudande om ett program utan godtagbart skäl är sanktionen första gången nedsättning av ersättningen med 25 procent under 40 ersättningsdagar, andra gången nedsättning med 50 procent och tredje gången upphör rätten till ersättning. Arbetslöshetskassan kan också vid avvisande av program komma att bedöma att sökanden inte står till arbetsmarknadens förfogande. Förslaget innebär vidare att det kommer att ställas ännu högre krav än i dag på arbetsförmedlingen att, i de fall det blir aktuellt med program, välja ett sådant med omsorg så att det också framstår för den sökande som en väg ut ur arbetslösheten.
SACO invänder att en sökande som avslutar en arbetsmarknadsutbildning mot slutet av ersättningsperioden kan känna sig tvingad att ta vilka försörjningsjobb som helst på grund av att ersättningsnivån sänks. Regeringen vill påminna om att arbetslöshetsförsäkringen inte är en yrkesförsäkring. Även om idealet är att den sökande omedelbart efter arbetsmarknadsutbildningen får ett arbete i linje med utbildningen, är arbetslöshetsersättningen inte avsedd som en försörjning i en väntan på det ideala arbetet. Regeringen utgår från att, i den mån det behövs, tid avsätts under det aktuella programmet för att söka arbete.
AMS anser att det är oklart vilka effekter samordningen får på aktivitetsstödets storlek under programtiden för det fall programmet kommer att sträcka sig över den fastställda ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning. Regeringen vill här anföra följande. Aktivitetsstöd för deltagande i program utgår normalt med samma belopp som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning. För den som inte längre har rätt till arbetslöshetsersättning lämnas aktivitetsstöd med 65 procent av tidigare dagsförtjänst. När de 300 dagarna upphör under tiden personen befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan två olika situationer aktualiseras. Den ena är att sökanden uppfyller arbetsvillkoret och därmed är berättigad till en ny ersättningsperiod om 300 dagar. Aktivitetsstödet kommer då att motsvara vad som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning i den nya perioden. Den andra situationen är att sökanden inte uppfyller arbetsvillkoret och därmed inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Aktivitetsstödet uppgår då till 65 procent av dagsförtjänsten som låg till grund för ersättningen i den föregående ersättningsperioden.
Kammarrätten i Stockholm har vissa redaktionella synpunkter på lagtexten. Regeringen delar här i huvudsak kammarrättens bedömning och anser att utformningen av lagtexten bör ändras i några avseenden.
5.5
Särskilda beräkningsregler
Regeringens förslag: Vid beräkning av dagpenning för sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en period skall beloppet vara lägst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen.
Den särskilda beräkningsregeln för sökande som på nytt uppfyllt arbetsvillkoret under ersättningsperioden får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra.
En särskild beräkningsregel skall finnas för bestämmande av dagpenningen för sökande som under tid i jobb- och utvecklingsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret och därför har rätt till arbetslöshetsersättning. Även denna garanti får tillämpas högst två gånger för en sökande. Regler om normalarbetstid för dessa fall föreslås också.
När de särskilda beräkningsreglerna för beräkning av dagpenning tillämpas skall ersättningsgraden inte trappas ner under den nya ersättningsperioden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Svenskt Näringsliv och Företagarna tillstyrker förslagen liksom Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) som dock har vissa förbehåll. Övriga remissinstanser har inga synpunkter på förslagen.
Skälen för regeringens förslag
Arbetslöshetsersättning vid en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till en tidigare
En sökande som, när den tidigare perioden har upphört, fortfarande är arbetslös och inom en ramtid av 12 månader från den tidigare periodens slut har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor, har rätt till ersättning under ytterligare en ersättningsperiod om 300 dagar. Ersättning lämnas med en viss procentsats av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. Beräkningen av normalarbetstiden har nyligen ändrats (prop. 2006/07:15, bet. 2006/07:AU4, rskr. 2006/07:86) så att ersättningen grundas på förvärvsinkomsterna under de senaste tolv månaderna och inte, som enligt den tidigare huvudregeln, på det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Riksdagen konstaterade att detta kunde innebära att en person som till exempel blir arbetslös efter att ha heltidsarbetat och sedan under ersättningsperioden uppfyller arbetsvillkoret på nytt med deltidsarbeten eller tillfälliga arbeten får sin ersättning enligt det nya arbetsvillkoret baserad på en lägre förvärvsinkomst. Med anledning av det och för att inte motverka syftet med reformen - att det skall löna sig att arbeta - beslöt riksdagen en särskild beräkningsregel enligt vilken en sökande i ett sådant fall, om det är till förmån för honom eller henne, kan stödja sig på det tidigare arbetsvillkoret och den normalarbetstid som då gällde. Ersättningsgraden skall i ett sådant fall vara 65 procent. Dagpenningen skall inte under den nya perioden omfattas av nedtrappningen av ersättningsgraden under ersättningsperioden. SO menar att skyddsregeln bör vara utformad på sådant sätt att den enskilde får sin dagsförtjänst fastställd till ett visst belopp. Regeringen ser dock ingen anledning att föreslå någon ändring av den modell för beräkning som riksdagen beslutat.
Den av riksdagen beslutade särskilda beräkningsregeln bör kompletteras på två sätt. Det belopp som lämnas som dagpenning bör vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (dvs. 320 kronor). Den föreslagna garantiregeln för dagsförtjänst och normalarbetstid bör dessutom bara få tillämpas för högst två ersättningsperioder som direkt följer på en tidigare ersättningsperiod. För därefter följande ersättningsperioder bör vanliga regler för bestämmande av dagpenningen tillämpas.
Arbetslöshetsersättning efter deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin
Personer som deltagit i aktivitetsgarantin och som utfört arbete som gör att de uppfyller ett arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen kan i dag lämna aktivitetsgarantin och vid eventuell fortsatt arbetslöshet få arbetslöshetsersättning. För dessa personer finns en särskild garantiregel för beräkningen av dagpenningen. Regeln innebär att sökanden, om vissa villkor är uppfyllda och det är förmånligare än att dagpenningen beräknas på vanligt sätt, får dagpenning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin.
Även personer som deltagit i den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås ersätta aktivitetsgarantin bör kunna lämna denna efter att ha uppfyllt ett arbetsvillkor. Blir personen sedan arbetslös igen bör han eller hon ha rätt till arbetslöshetsersättning och en särskild beräkningsregel, eller garanti, bör då finnas även för dessa fall. Sådan sökande föreslås, om det är till fördel för honom eller henne, få en dagpenning från arbetslöshetskassan som motsvarar vad sökanden fått som aktivitetsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin. Beloppet bör dessutom vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (dvs. 320 kronor). Den särskilda beräkningsregeln får tillämpas högst två gånger för en sökande. Det bör här observeras att ett nytt arbetsvillkor kan bestå av arbete som dels utförts inom den tidigare perioden med arbetslöshetsersättning, dels inom jobb- och utvecklingsgarantin eller helt inom jobb- och utvecklingsgarantin.
Som huvudregel kommer sökanden genom garantin att få 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för en tidigare ersättning från arbetslöshetskassan. LO anser att skyddsregeln är bra men att ersättningsnivån bör vara 80 procent. Regeringen anser att det ekonomiska skydd som lämnas till sökanden bör vara att denne inte ekonomiskt skall förlora på att arbeta inom jobb- och utvecklingsgarantin och därigenom kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Sökanden bör alltså garanteras samma belopp som han eller hon skulle ha fått vid fortsatt deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.
SO anser att det bör framgå av lagen om arbetslöshetsförsäkring hur normalarbetstiden skall bestämmas och att det bör regleras i vilken dagsförtjänst den sökande skall ha och utifrån den ange med vilken procentsats dagpenningen skall lämnas. Regeringen anser det tillfyllest att, till skillnad från vad som föreslås i promemorian, i lagen ange att som sökandes normalarbetstid skall gälla den normalarbetstid sökanden hade i den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. För den som inte uppburit arbetslöshetsersättning utgör utbudet i jobb- och utvecklingsgarantin sökandens normalarbetstid. Denna garanti bör begränsas till högst två gånger.
Kammarrätten i Stockholm har vissa redaktionella synpunkter på lagtextens utformning, som regeringen i huvudsak delar. Vissa justeringar jämfört med promemorians förslag föreslås därför.
5.6 Bisyssla
Regeringens förslag: För att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) ser förslaget som en anpassning till övriga regler men har vissa förbehåll. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) motsätter sig förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den som i andra fall än på grund av deltidsarbete är arbetslös under del av vecka får arbetslöshetsersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell. Vid denna beräkning tas i dag inte hänsyn till sådan bisyssla som den sökande, före arbetslöshetens inträde under minst sex månader, utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per vecka (dvs. 1 920 kr),
- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
- bisysslan inte hindrar personen från att anta lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per vecka (dvs. 1 920 kr) skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
Med anledning av riksdagens beslut om att ändra normalarbetstidens beräkning så att arbetslöshetsersättningen grundas på förvärvsinkomsterna under hela ramtiden om tolv månader, finns det skäl att även ställa krav på att en bisyssla skall ha bedrivits under tolv månader vid sidan av heltidsarbete. Annars kan det förhållandet uppstå att ett deltidsarbete som bedrivits under hela ramtiden, men bara under de senaste sex månaderna före arbetslösheten vid sidan av en heltidsanställning, i sin första del ingår i beräkningen av normalarbetstid och därmed dagpenningen, men i sin andra del helt bortses från. Det medför att deltidsarbetet kan fortsätta utan att det påverkar ersättningen.
TCO liksom KLYS påpekar att det kan bli mycket svårt att få en bisyssla godkänd till exempel på kulturarbetsmarknaden där sammanhängande anställningar på tolv månader är ovanliga. Vidare menar de att det väsentliga vid prövning av bisyssla bör vara huruvida den enskilde klarar att ha ett heltidsarbete och samtidigt arbeta i en bisyssla och detta bör kunna kontrolleras inom ramen för nuvarande regler. Om reglerna för bisyssla skärps enligt förslaget, anser KLYS att de bör kompletteras med en tillämpning som innebär att det inte krävs en sammanhängande tolvmånadersperiod. KLYS pekar också på att kulturarbetare ofta är egna företagare och att deras uppdrag ofta kombineras med andra arbeten utanför kulturområdet.
Regeringen anser att förändringen av reglerna om normalarbetstidens beräkning medför att det finns skäl att även ändra beräkningsgrunden för bisyssla. Detta bör ske dels för att uppnå en överensstämmelse med bestämmelserna om normalarbetstidens beräkning, dels av det skälet att sex månader är en kort tid. Bestämmelsens nuvarande utformning medför att anställningar eller verksamhet av säsongskaraktär kan godkännas som bisyssla. Regeringens uppfattning är att precis som vid normalarbetstidens beräkning bör en god förankring på arbetsmarknaden främjas. Regeringen vill också betona att det genom det införda jobbskatteavdraget blir mer lönsamt att ha en godkänd bisyssla.
För arbete eller företagande som inte godkänns som bisyssla till följd av de föreslagna reglerna om arbetslöshetsersättning medför jobbskatteavdraget att nettoinkomsten för individen sannolikt inte behöver medföra en inkomstförsämring. Vilken effekten blir för varje individ kommer att vara beroende av arbetets omfattning och vilken inkomst det ger. För personer som har en hög timpenning men arbetar i liten omfattning bör den föreslagna regleringen t.o.m. kunna bli mer förmånlig, eftersom avdraget på arbetslöshetsersättningen sker för arbetade timmar (enligt den s.k. omräkningstabellen) och jobbskatteavdraget blir större ju högre inkomsten är. Regeringen har dock för avsikt att följa utvecklingen på området.
SACO har tidigare varit kritisk till att normalarbetstiden skall beräknas på tolv månader och är också kritisk till förslaget om bisyssla. Enligt SACO kommer färre att kunna behålla sin bisyssla och många bisysslor, som annars hade kunnat utvecklas till företag, kommer inte att bli möjliga. För det fall normalarbetstiden beräknas enligt tidigare förslag om tolv månader ser SACO dock förslaget som en konsekvens. Regeringen vill här erinra om gällande bestämmelser som säger att om en bisyssla utökas under arbetslösheten upphör den att vara bisyssla och den enskilde måste därmed deklarera allt arbete som utförs. Regeringen vill också betona att arbetslöshetsersättning inte är avsedd att lämnas som ekonomiskt stöd vid uppbyggnad och utveckling av företag. Med anledning av KLYS påpekande att många kulturarbetare är egna företagare, vill regeringen hänvisa till den möjlighet som i dag finns för dem som kombinerar anställning med eget företagande, s.k. kombinatörer, att behålla företaget om man förlorar sitt deltidsarbete. Regeringen har inte föreslagit någon ändring i detta avseende.
SO anser att nuvarande villkor för bisyssla skall behållas. Att arbete i bisysslan inte skall ingå i beräkningen av normalarbetstiden och dagsförtjänsten kan regleras i 28 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Detta kan även gälla bisysslearbetet som inte utförts vid sidan av heltidsarbete, om arbetet i övrigt uppfyller kraven för att vara bisyssla. En sådan lösning kräver ingen ändring av 39 §. Regeringen anser dock att reglerna om normalarbetstidens beräkning och bisyssla bör vara likformiga.
5.7 Uppgiftsskyldighet
Regeringens förslag: Försäkringskassan skall lämna uppgifter till en arbetslöshetskassa dels om föräldraskap, dels om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Försäkringskassan med visst förbehåll, Svenskt Näringsliv och Företagarna tillstyrker förslaget. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) tillstyrker förslaget om uppgiftsskyldighet om föräldraskap. Övriga remissinstanser har inga synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.3, föreslår regeringen att vid bestämmande av ersättningsperiodens längd inom arbetslöshetsförsäkringen skall hänsyn tas till om sökanden är förälder till barn under 18 år. Arbetslöshetskassorna som administrerar arbetslöshetsförsäkringen behöver därmed uppgift om detta. Uppgifterna bör lämpligen hämtas från Försäkringskassan, en myndighet med vilken arbetslöshetskassorna redan har ett informationsutbyte.
Med anledning av utformningen av de bestämmelser om förhöjda finansieringsavgifter som föreslogs i propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete och som antagits av riksdagen, anser regeringen att arbetslöshetskassorna också behöver uppgift om huruvida en medlem i kassan arbetat vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Detta för att bestämma vilken avgift till kassan som medlemmen skall betala. Även dessa uppgifter bör kunna hämtas från Försäkringskassan. Enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd har Försäkringskassan i dag möjlighet att inhämta uppgifter om utfört arbete, eftersom lön och andra anställningsförmåner skall minska aktivitetsstödet.
Försäkringskassan föreslår att denna uppgiftsskyldighet regleras i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring och inte i lag. Försäkringskassan påtalar också att en elektronisk behandling hos Försäkringskassan av dessa uppgifter kräver ändring av lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Vidare vill Försäkringskassan se ett förtydligande angående vilka uppgifter om föräldrar och barn som skall lämnas till arbetslöshetskassan och påpekar att fall där någon med socialnämndens medgivande har mottagit ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det men adoptionen ännu inte är klar uttryckligen bör inkluderas i uppgiftsskyldigheten.
Enligt regeringens bedömning är det tveksamt om uppgifter om föräldraskap och om en medlem i arbetslöshetskassan arbetat vid sidan av deltagande i ett program med aktivitetsstöd, kan anses vara uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som lagen om arbetslöshetsförsäkring nu omfattar. Det bör därför uttryckligen anges i lagen att Försäkringskassan skall lämna dessa uppgifter till arbetslöshetskassan. Bestämmelsen har en sekretessbrytande effekt vilket möjliggör ett uppgiftslämnande även i de fall då sekretess enligt exempelvis 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) kan komma att gälla för uppgiften. Uppgifter om enskildas personliga förhållanden är sekretessbelagda hos arbetslöshetskassan i den utsträckning som framgår av 7 kap. 10 § sekretesslagen. Vad som avses med benämningen förälder framgår av avsnitt 5.3 och av författningskommentaren.
Försäkringskassan får med stöd av 7 § lagen om behandling av personuppgifter i socialförsäkringens administration behandla personuppgifter automatiserat bl.a. om det behövs för handläggning av ärenden eller som underlag för bedömning och beslut avseende olika socialförsäkringsförmåner. Enligt 8 § samma lag får sådana uppgifter lämnas ut till bl.a. arbetslöshetskassorna, om uppgifterna behövs i deras verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar eller stöd åt enskilda. De får också behandlas automatiserat i syfte att tillhandahålla information i den utsträckning uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (8 § andra stycket 1). Sådan uppgiftsskyldighet följer enligt den föreslagna regleringen i 48 c § andra stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Någon särskild reglering av Försäkringskassans möjligheter att behandla uppgifterna elektroniskt är därför inte nödvändig.
SO anför att uppgiftsskyldighet också krävs mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen angående samordningen av ersättningsdagarna och att arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet gentemot Försäkringskassan måste ses över med anledning av ändringarna om aktivitetsstöd.
Regeringen anser att något förtydligande i lag knappast krävs i denna fråga. Det kan däremot finnas anledning att återkomma till saken i det fortsatta arbetet med de förordningar som kompletterar lagstiftningen.
5.8 Vissa följdändringar
Regeringens förslag: Vissa följdändringar av övriga förslag i detta avsnitt föreslås när det gäller särregler för prövning av arbetsvillkoret, tid som inte skall räknas vid bestämmande av ramtiden, bestämmande av ersättningsperioden och ersättningsgraden.
Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning även fortsättningsvis bör exkluderas ur ramtiden. Försäkringskassan menar att förslaget att ta bort den tillfälliga bestämmelsen om 65 procents ersättningsgrad i vissa fall kan få oönskade konsekvenser.
Skälen för regeringens förslag
Arbete före deltagande i aktivitetsgarantin
I dag finns en särskild regel om att vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden, dvs. den tid inom vilken ett arbete skall ha utförts för att räknas vid prövningen av om arbetsvillkoret är uppfyllt, inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin. Regeringen anser att man vid prövning av arbetsvillkoret för en ny period med arbetslöshetsersättning även bör beakta tid före jobb- och utvecklingsgarantin. Den särskilda regeln i 14 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring bör därför avskaffas. Det bör dock uppmärksammas att tid med aktivitetsstöd inte längre blir överhoppningsbar, se nedan.
Tid som inte räknas vid bestämmande av ramtiden
När ramtiden skall bestämmas skall enligt dagens regler bland annat tid, då den sökande deltagit i vissa arbetsmarknadspolitiska program, inklusive tid med stöd till start av näringsverksamhet, inte räknas med. Tiden är så kallat överhoppningsbar. Eftersom tid med aktivitetsstöd nu föreslås samordnas med tid med arbetslöshetsersättning (se avsnitt 5.4) bör tid i program med aktivitetsstöd inte längre vara överhoppningsbar. Bestämmelserna om detta bör därför tas bort. Vissa av de aktuella bestämmelserna handlar dessutom om program eller verksamheter som inte längre finns kvar och de bör även av det skälet tas bort.
LO och TCO anser att arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning även fortsättningsvis bör exkluderas ur ramtiden eftersom detta ger incitament för arbetslösa att öka sin anställbarhet genom utbildning. Regeringen anser att arbetsmarknadsutbildning skall användas så att den framstår som en ett medel för att finna en långsiktig lösning på den enskilde individens arbetslöshet. Det medför att det ställs höga krav på arbetsförmedlingen att välja utbildning med omsorg så att även den enskilde uppfattar utbildningen som meningsfull. Regeringen finner mot bakgrund av detta inget skäl att särskilt exkludera arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning från ramtiden.
Behandlingen av tid i arbetsmarknadspolitiska program vid bestämmande av ersättningsperioden
I ersättningsperioden räknas enligt gällande regler inte dagar under vilka den sökande anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnats. Vad gäller offentligt tillfälligt arbete för arbetslösa och verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnats har dessa program upphört. Beträffande ungdomsgarantin kommer, i den mån aktivitetsstöd lämnas till den unge vid deltagande i program inom det området, tiden med aktivitetsstöd enligt förslag i denna proposition att samordnas med arbetslöshetsersättning. De aktuella bestämmelserna bör därför tas bort.
Återgång till ersättningsperiod efter deltagande i aktivitetsgarantin
Enligt 23 § lagen om arbetslöshetsförsäkring har en sökande, vars arbetslöshet har upphört före ersättningsperiodens slut, rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet som inträder inom 12 månader från det att sökanden senast fick ersättning, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Det gäller dock inte sökande som lämnat en ersättningsperiod för deltagande i aktivitetsgarantin.
Det förslås nu att aktivitetsgarantin skall avskaffas och ersättas med en jobb- och utvecklingsgaranti. Jobb- och utvecklingsgarantin är så vitt avser personer med en ersättningsperiod om 300 ersättningsdagar enbart avsedd för dem vars ersättningsdagar förbrukats. Möjligheten för en förälder till barn under 18 år att delta i jobb- och utvecklingsgarantin efter dag 300 bör inte hindra honom eller henne att återgå till perioden med arbetslöshetsersättning inom ramen för de 450 dagarna. En regel om förbud mot återgång till en påbörjad ersättningsperiod blir därmed överflödig. Regeln bör därför avskaffas.
Ersättningsgraden efter 300 respektive 450 dagar
Med anledning av att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden föreslås avskaffas (se avsnitt 5.3) anser regeringen att det inte längre finns skäl att inom arbetslöshetsförsäkringen lämna ersättning med 65 procent av den sökandes tidigare dagsförtjänst efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år. Den tillfälliga bestämmelsen om detta bör därför tas bort. Både den som har en ersättningsperiod om längst 300 dagar och den som har en ersättningsperiod om längst 450 dagar bör få ersättning med 70 procent av dagsförtjänsten alla dagar efter dag 200.
Försäkringskassan anser att detta förslag i förening med förslaget om samordning med dagar med aktivitetsstöd blir svårt för enskilda att förstå. Regeringen anser dock att de föreslagna regelförändringarna är nödvändiga för att bl.a. stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring.
5.9 Bemyndigande rörande grundvillkoret att aktivt söka lämpligt arbete
Regeringens bedömning: Något särskilt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete behövs inte.
Promemorians förslag: I promemorian föreslogs ett bemyndigande i lagen om arbetslöshetsförsäkring för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tillstyrker promemorians förslag. Övriga remissinstanser yttrar sig inte angående förslaget att införa ett bemyndigande.
Skälen för regeringens bedömning: I 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring anges de allmänna villkor som gäller inom arbetslöshetsförsäkringen för att sökanden skall ha rätt till ersättning. Som allmänna villkor gäller att sökanden:
1. är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han eller hon inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
Varken i lagen eller i förarbetena anges vad som kan krävas för att sökanden skall anses aktivt söka lämpligt arbete enligt punkten 5 ovan. Detta har lett till svårigheter att tillämpa bestämmelsen. Bland annat vid upprättandet av den individuella handlingsplanen mellan arbetsförmedlingen och den arbetssökande finns ett behov av att klart kunna ange vad som förväntas av den sökande i form av aktivitet vid sökandet efter lämpligt arbete. Det kan därför finnas behov att närmare precisera vad som avses med att aktivt söka arbete. Av 8 kap. 13 § regeringsformen följer emellertid redan att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela denna typ av föreskrifter. Det är därför inte nödvändigt att nu införa en särskild bestämmelse om detta i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Ett stort antal remissinstanser har synpunkter på hur regeringens föreskrifter bör utformas. Regeringen har för avsikt att överväga dessa i det fortsatta arbetet.
6 Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Regeringens förslag: Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall avskaffas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket, Statskontoret och Företagarna tillstyrker regeringens förslag om att avskaffa skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inga invändningar mot förslaget. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) konstaterar att lagen inte har efterlevts i önskad utsträckning. Flera remissinstanser bedömer att avskaffandet kommer att leda till att arbetsgivarna anmäler färre platser till arbetsförmedlingen och att detta i sin tur kan leda till försämrade möjligheter att matcha de arbetssökande mot lediga jobb. Statskontoret påpekar i detta sammanhang att det finns anledning att överväga om det krävs andra åtgärder för att upprätthålla arbetsförmedlingarnas matchningsförmåga. Flera remissinstanser är positiva till en specialiserad struktur med platsbanker men menar att dessa bör finnas som ett komplement till den rikstäckande platsbanken i arbetsförmedlingens regi då det är viktigt att denna upprätthålls. LO anser att lagen i fråga kan upphävas om regeringen i stället utfärdar en instruktion till Arbetsmarknadsverket (AMV) som tydligt reglerar krav på myndigheten att aktivt söka vakanser för registrering i den offentliga platsbanken genom intensifierade företagskontakter.
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) motsätter sig förslaget. SACO menar att anmälningsplikten underlättar för den enskilde att skaffa sig överblick över lediga arbeten, speciellt för den som är ny på arbetsmarknaden, exempelvis invandrare och nyexaminerade. SACO anser vidare att skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen är en förutsättning för arbetsförmedlingens viktiga arbete med att både stödja och kontrollera de sökandes insatser för att få arbete och att ett avskaffande i praktiken skulle innebära att det blev svårare för arbetsförmedlingen att anvisa lämpliga arbeten.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser att en möjlig konsekvens av förslaget blir att de sökkrav som arbetslösa skall uppfylla måste omformuleras. IFAU påtalar att om färre företag anmäler lediga jobb till förmedlingen blir det än mindre ändamålsenligt att koppla sökkrav till jobb som söks via förmedlingen. Detta talar, enligt IFAU, för att införa generella sökkrav, dvs. sökkrav som är formulerade i termer av t.ex. antalet jobb som sökts per månad. Statskontoret påtalar att ett minskat antal platser vid arbetsförmedlingarna kan innebära att det blir svårare att prognostisera arbetsmarknaden och förutse bristyrken. Handikappombudsmannen (HO) anser att en samlad platsbank är ett värdefullt hjälpmedel inte minst för arbetssökande med funktionshinder och anser att det behövs en analys av konsekvenserna av förslaget ur ett funktionshinderperspektiv.
Skälen för regeringens förslag: För närvarande finns en skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen i de fall som omfattas av regleringen i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Reglerna infördes för att förbättra möjligheterna till matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten. Det ansågs underlätta för dem som sökte arbete att lediga arbeten samlades på ett ställe. Det ansågs även ge en bättre bild av konjunkturen (se prop. 1975/76:84).
Kontakterna mellan arbetssökande och arbetsgivare
Arbetsmarknaden samt kontakterna mellan arbetssökande och arbetsgivare har förändrats sedan skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen infördes. Detta beror bland annat på utvecklingen på Internet och upphävandet av förbudet mot privat arbetsförmedling. Utvecklingen på Internet har gjort det möjligt för arbetsgivare att direkt söka i olika databaser, t.ex. i sådana som tillhandahålls av den offentliga arbetsförmedlingen. Andra aktörer så som bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar har också upparbetat nätverk och databaser med arbetssökande. Detta innebär att arbetsgivare kan komma i kontakt med arbetssökande utan att annonsera. Majoriteten av dagens tillsättningar av vakanser sker genom direktkontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Effektiva och professionella tjänster
Flera remissinstanser bedömer att lagen inte fungerar men att det samtidigt finns en risk att antalet arbetsgivare som anmäler lediga jobb till arbetsförmedlingen kommer att minska om lagen avskaffas.
Regeringens uppfattning är att det bästa incitamentet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen är att de erbjuds effektiva och professionella tjänster. För att arbetsförmedlingen skall kunna bidra till en effektiv matchning är grunden att det finns ett förtroende för förmedlingen bland arbetsgivare och arbetssökande. Detta uppnås inte via lagstiftning. Regeringen avser att fortsätta utvecklingsarbetet med att se över instruktioner och utveckla styrsignaler till AMS i syfte att arbetsförmedlingen skall än mer effektivt bidra till att förbättra matchningen, t.ex. genom att arbetsförmedlingarna mer aktivt skall inhämta information om de lediga jobb som finns på arbetsmarknaden. Genom att förbättra arbetsförmedlingarnas tjänster så bedömer regeringen att arbetsgivare, även utan en lagstadgad skyldighet, kommer att fortsätta anmäla sina platser till arbetsförmedlingen, kanske t.o.m. i större utsträckning än vad som sker i dag. AMV:s huvuduppgift och målsättning är att bidra till en effektiv matchning. AMS skall kontinuerligt följa upp och analysera hur förmedlingsverksamheten bidrar till detta. I AMV:s uppgift ingår att se till att arbetsgivarna använder arbetsförmedlingarna som en naturlig rekryteringskanal. Skulle avskaffandet av lagen leda till att färre arbetsgivare anmäler lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen, t.ex. inom någon sektor eller bransch, utgår regeringen från att AMS omgående tar reda på varför dessa arbetsgivare inte uppfattar arbetsförmedlingen som en lämplig rekryteringskanal och vidtar åtgärder. Det är även viktigt att följa upp att vissa grupper, t.ex. personer med funktionshinder, inte får sämre möjlighet att söka efter lediga tjänster till följd av lagens avskaffande.
Regelförenkling
Många arbetsgivare uppfattar lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen som omständlig och obehövlig. Småföretagsdelegationen föreslog bland annat av dessa skäl i sitt första betänkande Bättre och enklare regler (SOU 1997:186) att skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skulle avskaffas. Avskaffandet är en del i regeringens regelförenklingsarbete vars målsättning är att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 procent till år 2010. Den lagstadgade skyldigheten att anmäla ledig plats innebär en administrativ kostnad för företagen i form av överföring av information mellan arbetsgivaren och arbetsförmedlingen (se Nutek R2006:03). De minskade kostnader som avskaffandet av lagen förväntas leda till kommer att redogöras för mer ingående i samband med redovisningen av regeringens regelförenklingsarbete.
Lagstadgad skyldighet ej nödvändig
Regeringen delar bl.a. AMS, LO:s, TCO:s och SACO:s synpunkt om att det är viktigt med en mötesplats med öppen publicering av lediga platser. Detta kan dock tillgodoses på andra sätt än med en lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen, vilket också framhålls av AMS. Eftersom arbetsgivare i dag har flera alternativa kanaler för att söka arbetskraft och då många kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande knyts på annat sätt än via den offentliga arbetsförmedlingen, bör arbetsgivare inte längre ha någon skyldighet att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen. Det föreslås därför att den lagstadgade skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avskaffas fr.o.m. den 2 juli 2007. Några övergångsregler bedöms inte behövas. Arbetsgivarverket har påtalat att även skyldigheten för statliga arbetsgivare att anmäla ledig plats, vilket regleras i förordning (1984:819) om statliga platsanmälningar, bör upphävas. Regeringen avser att överväga denna fråga i det kommande förordningsarbetet.
7 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor-Arbetsförmedlingen
7.1 Behovet av en ny organisation
Regeringens bedömning: Den myndighetsstruktur som i dag råder på arbetsmarknadsområdet försvårar styrningen och minskar verksamhetens effektivitet. Myndighetsstrukturen och den organisatoriska indelningen bör därför ändras.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har över lag instämt i bedömningen att det finns skäl att ändra myndighetsstrukturen och den organisatoriska indelningen inom arbetsmarknadsområdet. Riksrevisionen framhåller att promemorian saknar analys och väsentliga uppgifter som kan utgöra underlag för ett ställningstagande.
Skälen för regeringens bedömning
Nuvarande ordning
Arbetsmarknadsverket (AMV) består av två myndighetsnivåer, en central nivå, som utgörs av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som även är chefsmyndighet, och en regional nivå, som utgörs av länsarbetsnämnderna. I länsarbetsnämnderna ingår den offentliga arbetsförmedlingen (det finns ungefär 325 arbetsförmedlingar). Samtliga 21 myndigheter inom AMV utgör egna myndigheter.
Det finns en länsarbetsnämnd i varje län, med undantag för Gotland. I Gotlands län har länsstyrelsen under en försöksperiod, från och med den 1 januari 1998 till och med den 31 december 2010, ansvar för de uppgifter som i övriga län ligger på länsarbetsnämnderna (se lagen 1997:1144).
Att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall vara indelad efter län är reglerat i förordningen (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. Att länsarbetsnämnden skall vara den enda arbetsmarknadsmyndigheten i länet har tidigare varit föremål för riksdagens godkännande (prop. 1985/86:138).
Tidigare förslag till ny organisation
I december 2000 lämnade AMS ett förslag till ny organisation till regeringen. I förslaget påpekade AMS att den dåvarande organisatoriska ordningen medförde en otydlig styrning av och ett otydligt ansvar för verksamheten inom AMV. För att komma till rätta med problemen föreslog AMS att länsarbetsnämnderna och AMS skulle slås samman till en gemensam myndighet. Den dåvarande regeringen hade vid flera tillfällen tidigare påpekat brister i styrningen och uppföljningen av AMV:s verksamhet. Regeringen delade därför AMS bedömning att det fanns skäl att skapa en mer sammanhållen organisation och därigenom förtydliga AMS roll som chefsmyndighet inom AMV. Den dåvarande regeringen påpekade dock samtidigt att det var angeläget att säkerställa den demokratiska insynen och det medborgerliga inflytandet inom AMV. Regeringen beslutade därför i maj 2001 att länsarbetsnämnderna skulle finnas kvar som egna myndigheter men att de från den 1 januari 2002 skulle ledas av styrelser med begränsat ansvar, i stället för fullt ansvar. Regeringen fastslog även att resultaten av de företagna ändringarna skulle utvärderas. Därefter skulle regeringen ta ställning till hur AMV lämpligen borde styras.
I december 2001 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp resultatet av länsarbetsnämndernas nya ledningsform, att beskriva och analysera AMV:s styrning av länsarbetsnämnderna och att föreslå hur AMV borde styras. Statskontoret slutredovisade sina iakttagelser och förslag i rapporten 2004:16 Det nya Arbetsmarknadsverket. Enligt Statskontorets uppfattning försvåras styrningen av arbetsmarknadspolitiken av att AMV består av 21 skilda myndigheter. Statskontorets slutsats var att den nya ledningsformen visserligen innebar bättre förutsättningar för ändamålsenlig styrning inom AMV, men att AMV borde ombildas till en samlad myndighet. Statskontoret föreslog att AMS och länsarbetsnämnderna skulle avvecklas som egna myndigheter och att den nya myndigheten själv skulle utforma sin organisation. Statskontorets rapport har remissbehandlats. Av 30 remissinstanser har 20, däribland arbetsmarknadens parter, tillstyrkt och två, Glesbygdsverket och Länsstyrelserna, avstyrkt Statskontorets förslag att ombilda AMV till en samlad myndighet.
Problem med dagens organisation
De organisatoriska och styrrelaterade problem som finns inom AMV i dag är till viss del kopplade till allmänna problem som konstruktionen i form av myndighetskoncern för med sig. Det finns även en rad specifika problem som har med de särskilda förhållanden som råder på det arbetsmarknadspolitiska området att göra. Nedan följer exempel på problem av både generell och specifik karaktär som behöver åtgärdas.
Regeringen anser inte att länen är lämpliga som indelningsgrund för arbetsmarknadspolitiken. En förutsättning för att verksamheten skall bli mer effektiv är att den geografiska organisationen bättre avspeglar de reella arbetsmarknaderna, dvs. de geografiska områden inom vilka merparten av de arbetssökande kan ta ett arbete respektive arbetsgivarna söker personal.
Regeringens bedömning är att de ekonomiska resurserna inte utnyttjas optimalt inom dagens myndighetsstruktur. Med en organisation som består av 21 myndigheter är administrativt dubbelarbete och vissa ineffektiva lösningar oundvikliga. I många fall är länen som organisatorisk indelningsgrund dessutom för små för att vara administrativt effektiva.
Enligt regeringens bedömning är ansvarsförhållandena inom dagens myndighetsstruktur med 21 egna myndigheter otydliga. Det råder exempelvis oklarheter om vilka befogenheter chefsmyndigheten AMS har gentemot länsarbetsnämnderna. Det innebär bland annat att det kan ta längre tid och gå trögare att genomföra beslut. Att AMS inte har formella möjligheter att styra länsarbetsnämndernas organisation försämrar även möjligheterna att agera som chefsmyndighet.
Regeringens bedömning är att det finns utrymme för större nationell enhetlighet inom AMV. Det är ett problem att lagar, regler och riktlinjer inte tillämpas på ett enhetligt sätt inom AMV och att det finns regionala skillnader som inte kan förklaras av förhållanden på arbetsmarknaden. Likartade frågor har behandlats på olika sätt i olika delar av landet, vilket har försvagat arbetsmarknadspolitikens legitimitet.
7.2
En myndighet för arbetsmarknadsfrågor
Regeringens förslag: AMS och länsarbetsnämnderna skall avvecklas och en ny sammanhållen myndighet skall bildas den 1 januari 2008. Den nya myndighetens namn skall vara Arbetsförmedlingen. Försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall den 1 januari 2008 avbrytas i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till promemorians förslag.
En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att AMS och länsarbetsnämnderna skall avvecklas och att en ny sammanhållen myndighet skall bildas den 1 januari 2008. Ett antal remissinstanser tillstyrker under vissa förutsättningar som främst är kopplade till frågor om ekonomiska ramar för omställningsarbetet, myndighetsorganisationens utformning, regional och lokal anpassning samt lekmannamedverkan på nationell, regional och lokal nivå. Ingen remissinstans har avstyrkt förslaget om en sammanhållen myndighet.
En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att den nya myndighetens namn skall vara Arbetsförmedlingen. Ingen remissinstans har avstyrkt detta förslag.
Flertalet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget att försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall avbrytas i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter. Länsstyrelsen i Gotlands län avstyrker dock detta förslag.
Skälen för regeringens förslag
En sammanhållen myndighet
En myndighets organisation bör vara utformad så att myndigheten på bästa sätt kan utföra de uppgifter regeringen och riksdagen har beslutat. Regeringens bedömning är att myndighetsstrukturen i dag inte är utformad så att AMV på ett tillfredsställande sätt kan utföra sina uppgifter. Det är därför nödvändigt att reformera AMV från grunden. Regeringen föreslår att AMV ombildas till en sammanhållen myndighet och att AMS och länsarbetsnämnderna därmed avvecklas som egna myndigheter. Regeringen avser att följa upp och utvärdera avvecklingen av AMS och länsarbetsnämnderna samt inrättandet av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen.
Regeringens förslag ligger i linje med både det förslag som AMS presenterade 2000 samt de slutsatser och rekommendationer som Statskontoret lämnade 2004.
Enligt regeringens och de flesta remissinstansernas bedömning främjar en sammanhållen myndighetsorganisation såväl den operativa verksamhetens inriktning och effektivitet som den interna styrningen. Regeringen förutsätter att sammanslagningen av dagens 21 myndigheter resulterar i en mer effektiv verksamhet och mindre kostsam organisation. Flera remissinstanser framhåller att förslaget kommer att innebära att arbetskraftens rörlighet ökar.
Ökad enhetlighet i tillämpningen av lagar, regler och riktlinjer har varit ett viktigt motiv inom flera politikområden där ett antal samhörande myndigheter har slagits samman till en sammanhållen myndighet. Regeringen konstaterar att det finns utrymme för större nationell enhetlighet även inom arbetsmarknadspolitiken. Genom att ombilda AMV till en sammanhållen myndighet förbättras förutsättningarna för en rättssäker verksamhet. Många remissinstanser instämmer i regeringens bedömning att nationell enhetlighet är en viktig förutsättning för att medborgarna skall garanteras likvärdig behandling i olika delar av landet. Enligt en stor majoritet av remissinstanserna förbättrar förslaget om ny organisation möjligheterna att få till stånd detta.
Att sammanhållna myndigheter ger bättre förutsättningar för effektiv styrning, enhetlig regeltillämpning och flexibilitet framgår bl. a. av Statskontorets rapport (2006:1) Den nya Försäkringskassan. Av rapporten framgår att Försäkringskassan, genom sammanslagningen till en sammanhållen myndighet, har fått bättre förutsättningar att lösa de problem som fanns i den tidigare organisationen. Skatteverket och Skogsstyrelsen, som genomgått organisationsförändringar av samma slag som föreslås i fråga om AMV, framhåller att respektive verksamhet har vunnit i rationalitet, effektivitet, styrning och enhetlighet genom ombildningen till sammanhållna myndigheter.
Regeringens bedömning är att AMV, med beaktande av regeringens mål för verksamheten, bör bestämma hur verksamheten skall organiseras. Flera remissinstanser instämmer i denna bedömning. Skogsstyrelsen menar att förutsättningarna att ta till vara möjligheterna till effektivisering ökar om den nya myndigheten själv bestämmer hur verksamheten skall organiseras.
Regeringen anser, liksom de flesta remissinstanser, att den nya myndighetens organisation skall avspegla de regionala och lokala arbetsmarknaderna och att den därför bör utformas så att verksamheten kan anpassas till regionala och lokala förutsättningar och behov. Regeringen förutsätter även att AMS vid utformningen av den nya organisationen tar hänsyn till behovet av att samverka med andra myndigheter och aktörer, både inom arbetsmarknadspolitikens områden och andra politikområden, som t.ex. Försäkringskassan inom rehabiliteringsområdet. Socialfondens nya organisation skall särskilt uppmärksammas.
Den nya myndighetens namn
För att markera att det är frågan om en ny myndighet med ökat fokus på arbetsförmedling och matchning mellan lediga arbeten och arbetssökande, föreslår regeringen att den nya myndigheten ges ett nytt namn. Regeringens förslag är att den nya myndighetens namn skall vara Arbetsförmedlingen. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget om namn för den nya myndigheten.
Försöksverksamheten på Gotland
Syftet med den reform som föreslås i denna proposition är att förenkla myndighetsstrukturen och stärka den nationella enhetligheten inom myndighetsorganisationen på det arbetsmarknadspolitiska området. Förutsättningar för det skapas när AMS och de 20 länsarbetsnämnderna ombildas till en myndighet. Undantaget är Gotlands län, där ombildningen inte påverkar myndighetsorganisationen, då en länsarbetsnämnd i Gotlands län saknas. Enligt lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län fullgör Länsstyrelsen i Gotlands län till och med den 31 december 2010 de uppgifter som länsarbetsnämnden normalt har.
Statskontoret har utvärderat försöksverksamheten på Gotland (se rapport 2005:18 Fristående eller integrerade myndigheter på Gotland) och har endast funnit begränsade synergieffekter när det gäller den del av försöket som innebär att länsarbetsnämndens verksamhet integreras i länsstyrelsen. Regeringen föreslår som en konsekvens av att en ny sammanhållen myndighetsorganisation inrättas att försöksverksamheten på Gotland (Gotlandsförsöket) avbryts i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter. I den del som avser Skogsstyrelsens uppgifter fortsätter försöksverksamheten. Den offentliga arbetsförmedlingen på Gotland bör i stället ingå i den nya enhetliga myndigheten. Utan den åtgärden skulle organisationsförändringen innebära en sammanhållen organisation för hela Sverige med undantag för Gotland, som skulle ha en helt annan organisatorisk lösning för arbetsmarknadspolitiken. Eftersom regeringen är angelägen om att förändringen skall avse hela landet, föreslås att Gotlandsförsöket avbryts.
Nära hälften av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget att avbryta Gotlandsförsöket i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter. Däribland Skogsstyrelsen, som framhåller att det är både principiellt och praktiskt riktigt och nödvändigt att arbetsmarknadsorganisationen i Gotlands län ingår i den nya Arbetsförmedlingen. Promemorians förslag får även uttalat stöd i Arbetsgivarverkets remissvar. Arbetsgivarverket menar att det är lämpligt att återföra sådana uppgifter till den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor som normalt faller inom ramen för en länsarbetsnämnds verksamhet och i dag utförs av Länsstyrelsen i Gotlands län.
Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter promemorians förslag att avbryta integreringen av arbetsmarknadsfrågor vid Länsstyrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen förordar i stället att försöket fullföljs i enlighet med riksdagsbeslutet. Det förhållandet att Gotland är en ö innebär att länet har en unik geografisk belägenhet, som begränsar pendlingsmöjligheterna och därmed expansion av den lokala arbetsmarknaden. Detta motiverar enligt länsstyrelsen den särlösning som försöket med vidgad samordnad länsförvaltning innefattar. Förslaget att förändra nuvarande organisation för arbetsmarknadsfrågorna till en sammanhållen nationell myndighet innebär enligt länsstyrelsen inte att beslutet om fortsatt försöksverksamhet med nödvändighet måste rivas upp. Gotlands kommun har inget att invända mot förslagen i promemorian men påpekar att det råder ett besvärligt sysselsättningsläge på Gotland. Gotlands kommun menar att förslaget om att avbryta försöket att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter kommer att innebära en avlövning av länsstyrelsen, som i sådana fall kommer att få svårt att fungera väl.
Regeringen delar inte den bedömning som Länsstyrelsen i Gotlands län gör, utan anser att det är viktigt att det finns en sammanhållen arbetsmarknadspolitisk organisation för hela landet. Gotlands län bör därför inte ha en särskild organisatorisk lösning. Regeringen föreslår därför att försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län skall avbrytas i den del som avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter.
Uppdrag till AMS att förbereda och genomföra omorganiseringen
Det är ett omfattande arbete att förbereda och genomföra inrättandet av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 13) att AMS, i samband med att regeringen återkom till riksdagen i frågan, skulle få i uppdrag att förbereda inrättandet av den nya sammanhållna myndigheten. Detta skulle ske för att underlätta genomförandet och inte fördröja arbetet. Den 1 mars 2007 beslutade regeringen (A2007/60/A) att AMS skall påbörja arbetet med att avveckla nuvarande organisation och att förbereda inrättandet av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. I uppdraget till AMS ingår att vidta alla de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 januari 2008. Regeringen har även beslutat om särskilda uppdrag till Länsstyrelsen i Gotlands län och AMS för att förbereda och genomföra avvecklingen av försöksverksamheten på Gotland och inordnandet av den statliga arbetsmarknadspolitiska verksamheten på Gotland i den nya myndigheten Arbetsförmedlingen.
Besluten har fattats med förbehåll för att riksdagen fattar beslut i enlighet med förslagen i den här propositionen.
7.3 Överklagande av beslut
Regeringens bedömning: I de situationer där länsarbetsnämndens beslut i dag överklagas till AMS bör den nya myndigheten åläggas en omprövningsskyldighet.
Beslut i anställningsärenden får överklagas på det sätt som anges i verksförordningen (1995:1322).
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter i denna del. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Statskontoret anser dock att en överprövningsmöjlighet bör övervägas. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) ser en risk att rättssäkerheten försämras med endast en omprövningsmöjlighet.
Skälen för regeringens bedömning: I de författningar som styr AMV:s verksamhet finns bestämmelser som innebär förbud att överklaga beslut och rätt att överklaga beslut. Flertalet bestämmelser om överklagande återfinns i förordningar.
Den nuvarande regleringen inom arbetsmarknadspolitiken innebär i huvudsak att beslut om anvisningar inte får överklagas. Länsarbetsnämndernas beslut om att återkalla en anvisning, att utbetala ett visst belopp eller att återkräva ett visst belopp får, enligt flertalet förordningar, överklagas till AMS. Möjligheten att överklaga länsarbetsnämndernas beslut till AMS bygger på förutsättningen att AMS i förvaltningsrättsligt hänseende är överordnad länsarbetsnämnderna. I den nya organisationen kommer det inte att finnas olika myndighetsnivåer. Detta innebär att förutsättningarna för överprövning av beslut inom AMV försvinner. Det måste därför övervägas hur de beslut som länsarbetsnämndernas beslut fattar och som i nuläget får överklagas till AMS skall hanteras i den nya myndigheten.
IAF har anfört att beslut att återkalla en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få vittgående ekonomiska konsekvenser för den enskilde och att sådana beslut därför bör kunna både omprövas och överklagas till förvaltningsdomstol.
Regeringen konstaterar att det i allmänhet inte är någon rättighet att få del av de åtgärder och ekonomiska ersättningar som enligt den arbetsmarknadspolitiska regleringen beviljas av AMV. Ett undantag har gjorts när det gäller nystartsjobb, som är utformat som en rättighet för arbetstagaren och därmed också får överprövas i domstol. Beträffande övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ekonomiska ersättningar är beslut om anvisningar till dessa i stor utsträckning beroende av situationen på arbetsmarknaden. Det är inte en rättighet att få en sådan åtgärd och det är inte heller en rättighet att få behålla den. De beslut, även när det gäller återkallelse av en åtgärd, som den nya myndigheten skall fatta i dessa frågor behöver därför inte kunna domstolsprövas. Besluten lämpar sig inte heller för domstolsprövning.
Statskontoret kommenterar att tidigare förslag om möjlighet att överklaga till regeringen eller till en överklagandenämnd, inte nämns i promemorian.
Regeringen anser att det saknas skäl att med anledning av omorganisationen generellt ändra möjligheten att överklaga beslut. Däremot bör det finnas en möjlighet att ompröva beslut om den det angår begär det. Detta är viktigt för att uppnå enhetlighet vid tillämpning av reglerna. Att införa en prövning i ytterligare en instans bedöms däremot inte nödvändigt. Ett system med obligatorisk omprövning inom den nya myndigheten skulle innebära att ett system införs som i allt väsentligt liknar dagens. Det skulle även fortsättningsvis bli två prövningar i den nya myndigheten.
Från och med den 1 januari 2007 får en myndighets beslut i anställningsärenden enligt 35 § verksförordningen (1995:1322) överklagas hos Överklagandenämnden för totalförsvaret, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Enligt regeringens bedömning bör den nämnda bestämmelsen, genom en hänvisning i myndighetsinstruktionen till 35 § verksförordningen, göras tillämplig för den nya myndigheten.
7.4 Anställningsavtal och andra civilrättsliga avtal
Regeringens bedömning: Den verksamhet som förs över från länsarbetsnämnderna och AMS till den nya myndigheten bevarar sin identitet vid övergången. Reglerna om verksamhetsövergång i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd är därför tillämpliga.
Andra civilrättsliga avtal än anställningsavtal som ingåtts av länsarbetsnämnderna och AMS bör också kunna föras över till den nya myndigheten.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter beträffande arbetsgruppens bedömning. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att det bör formuleras som en skyldighet att andra civilrättsliga avtal än anställningsavtal förs över till den nya myndigheten.
Skälen för regeringens bedömning: Av lagen (1982:80) om anställningsskydd framgår bland annat att vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Detta gäller även statligt anställda arbetstagare. Berörd personal har emellertid alltid rätt att motsätta sig en övergång. Regeringen delar promemorians bedömning att det i förevarande fall är fråga om en sådan verksamhetsövergång som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.
I detta sammanhang är det även viktigt att notera bestämmelsen i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen, som anger att vid en sådan verksamhetsövergång som avses i 6 b § skall inte övergången i sig utgöra saklig grund för uppsägning. Detta förbud hindrar dock inte att uppsägningar sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår.
Regeringen bedömer också att civilrättsliga avtal som ingåtts av länsarbetsnämnderna eller AMS bör kunna föras över till den nya myndigheten.
8 Konsekvenser
8.1 Jobb- och utvecklingsgarantin
8.1.1 Ekonomiska konsekvenser
Regeringen avser att återkomma till riksdagen, i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition, angående de ekonomiska konsekvenserna av förslaget att införa en jobb- och utvecklingsgaranti.
Övriga förslag ryms inom de medelsramar riksdagen anvisat under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.
8.1.2 Jämställdhetskonsekvenser
Förslaget att avskaffa aktivitetsgarantin förväntas inte få några jämställdhetsimplikationer då könsfördelningen inom aktivitetsgarantin är relativt jämn. År 2005 var 53 procent av de nyinskrivna deltagarna män och 47 procent var kvinnor. En mindre övervikt för män återfinns sedan lång tid tillbaka i all arbetsmarknadspolitik riktad mot långtidsarbetslösa. Orsaken är att män har längre genomsnittlig arbetslöshetstid än kvinnor. Bakgrunden är 1990-talets strukturrationaliseringar inom industrin som ledde till att sysselsättningen minskade mer i tillverkningsindustrin än i offentlig sektor. I tillverkningsindustrin arbetade fler män än kvinnor och många av de män som hamnade i utanförskap har inte lyckats få en god återetablering på arbetsmarknaden.
Samma resonemang är tillämpligt vad gäller införandet av jobb- och utvecklingsgarantin.
8.2 Arbetslöshetsförsäkringen
8.2.1 Ekonomiska konsekvenser
Förslagens ekonomiska konsekvenser ryms inom de medelsramar riksdagen anvisat under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Förslaget om en ersättningsperiod med längst 450 ersättningsdagar för den som är förälder till barn under 18 år kan innebära ökade kostnader. Den särskilda beräkningsregeln för den som kommer från jobb- och utvecklingsgarantin innebär inga ökade kostnader i förhållande till motsvarande garanti för den som kommer från aktivitetsgarantin. Övriga förslag bedöms leda till att utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen minskar. Totalt sett bedömer regeringen alltså att förslagen i denna del leder till minskade utgifter för staten.
8.2.2 Jämställdhetskonsekvenser
Syftet med förslagen i propositionen är att uppmuntra till arbete och att skapa fler arbetstillfällen för att på så sätt minska det utanförskap som arbetslöshet innebär. Detta är något som på sikt gynnar både kvinnor och män. Åtgärder som bidrar till att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande och sysselsättning främjar den ekonomiska jämställdheten. Regeringen anser vidare att alla arbetslösa skall behandlas på ett ickediskriminerande sätt genom enhetligt tillämpade regler. Varje individ är dock unik och i varje situation som föranleder beslut skall en särskild prövning göras utifrån den enskilde individens personliga förhållanden och förutsättningar. Detta gäller givetvis även för personer med funktionshinder.
Vad gäller regeringens förslag om att avskaffa möjligheten att inledningsvis begränsa sitt arbetssökande anser regeringen att förslaget inte har några negativa effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. Reglerna om lämpligt arbete medför att hänsyn även fortsättningsvis kommer att tas till den enskildes förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden.
Förslaget om att avskaffa möjligheten till förlängd ersättningsperiod får, enligt regeringen, inte heller några negativa effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i en rapport från 2005 (Anvisning till aktivitetsgarantin eller förlängd period med arbetslöshetsersättning) konstaterat att det förekommer stora skillnader mellan länen avseende hur regelverket tillämpas. Rapporten visar att arbetssökande från olika delar av landet inte har bedömts på samma sätt av arbetsförmedlingen när det gäller möjligheten att få en förlängd ersättningsperiod. Förslaget innebär att samtliga som inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor står inför en och samma prövning, dvs. om de bör anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin eller inte.
Inte heller förslaget om samordning av dagar med aktivitetsstöd och dagar med arbetslöshetsersättning bedöms ha några negativa effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. Samordningen medför att alla individer får samma tid på sig, antingen med arbetslöshetsersättning och/eller med aktivitetsstöd, för att finna en lösning på sin arbetslöshet. Om personen i fråga är fortsatt arbetslös när denna tid är slut görs en prövning av om anvisning bör ske till jobb- och utvecklingsgarantin.
Förslaget om bisyssla ställer större krav på den tid som arbete skall vara utfört med heltidsarbete. Regeringen bedömer att inte heller detta förslag medför några negativa effekter ur jämställdhetssynpunkt.
8.3 Skyldighet att anmäla ledig plats
8.3.1 Ekonomiska konsekvenser
Förslaget att ta bort skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bedöms inte ha någon påverkan på statsfinanserna.
8.3.2 Jämställdhetskonsekvenser
Förslaget förväntas inte få några konsekvenser för jämställdheten.
8.4 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor
8.4.1 Ekonomiska konsekvenser
En konsekvens av regeringens förslag blir att den nya organisationen kommer att vara utformad så att verksamheten på ett bättre sätt kan anpassas efter regionala och lokala behov. Det regionala och lokala perspektivet på verksamheten kommer därför att avspeglas i utformningen av den nya organisationen.
Kostnaderna för den nya myndighetens verksamhet skall rymmas inom de ramar som riksdagen och regeringen angivit för Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader åren 2007-2009 i budgetpropositionen för år 2007. Omvandlingen till en myndighet förväntas leda till att de samlade resurserna kan användas mer effektivt. Kostnaderna för själva ombildningen bedöms rymmas inom Arbetsmarknadsverkets ordinarie förvaltningsanslag.
Ett viktigt syfte med att göra om Arbetsmarknadsverket till en myndighet är att skapa bättre förutsättningar för att utnyttja de samlade resurserna på ett sätt som gör verksamheten mer effektiv. Omvandlingen till en myndighet förbättrar till exempel förutsättningarna att utnyttja de administrativa resurserna mer rationellt.
Sammanslagningen påverkar i sig inte nuvarande samverkan med Försäkringskassan på bl.a. rehabiliteringsområdet.
8.4.2 Jämställdhetskonsekvenser
Omvandlingen till en myndighet förväntas inte få några konsekvenser för jämställdheten.
9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
9.1 Jobb- och utvecklingsgarantin
Regeringens förslag: Avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av en jobb- och utvecklingsgaranti skall gälla från och med den 2 juli 2007. Vissa övergångsbestämmelser föreslås.
Promemorians förslag: Promemorians föreslagna datum för ikraftträdandet var den 1 juli 2007.
Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tillstyrker förslaget att deltagare i aktivitetsgarantin bör fortsätta i de program de redan anvisats. Landsorganisationen i Sverige (LO) påtalar en oro över att genomförandet av jobb- och utvecklingsgarantin sker samtidigt som den förestående förändringen av Arbetsmarknadsverket vilket innebär risker för att ett gott innehåll för de arbetslösa inte kan säkerställas i tillräckligt hög grad.
Skälen för regeringens förslag: De nu föreslagna ändringarna är en del av en större reform. I reformen ingår även ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. De olika delarna i reformen bör genomföras samtidigt och så snabbt som möjligt. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), anser att ikraftträdandet för de ändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen av administrativa skäl bör ske tidigast den 2 juli 2007, vilket är en måndag (se avsnitt 9.2). I enlighet med vad SO föreslagit anser regeringen att ikraftträdandet för de ändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen bör ske den 2 juli 2007. Eftersom regeringen anser att införandet av jobb- och utvecklingsgarantin bör ske samtidigt bör ikraftträdandet vara detsamma, dvs. den 2 juli 2007.
Vid avvecklingen av aktivitetsgarantin bör personer inskrivna i aktivitetsgarantin fortsätta i de program de redan anvisats. Om den arbetslöse vid anvisningstidens slut inte fått arbete bör denne i stället anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Detta förslag tillstyrks av AMS. AMS anser vidare att alla former av arbete inom jobb- och utvecklingsgarantin, även arbete med särskilt anställningsstöd, skall kvalificera för rätt till arbetslöshetsersättning. AMS anser att detta bör gälla även för de personer som är kvar i programanvisningar inom aktivitetsgarantin efter det att jobb- och utvecklingsgarantin införts. Regeringen anser dock att en sådan möjlighet skulle medföra en risk för rundgång mellan särskilt anställningsstöd och öppen arbetslöshet. De som inte hittar arbete efter en period med särskilt anställningsstöd bör därför ges tillgång till jobb- och utvecklingsgarantins intensifierade insatser i stället för en ny period i arbetslöshetsförsäkringen.
För den som deltagit i aktivitetsgarantin bör bestämmelsen i 11 kap. 35 § inkomstskattelagen respektive bestämmelsen i 7 § i lagen om arbetsmarknadspolitiska program i dess äldre lydelse tillämpas.
Av övergångsbestämmelserna till 22 § lagen om arbetslöshetsförsäkring (se avsnitt 9.2) framgår att den som beviljats förlängd ersättningsperiod före den 2 juli 2007 kommer att få arbetslöshetsersättning under längst 300 dagar till. För personer som beviljats förlängd ersättningsperiod kommer deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin tills vidare inte att bli aktuellt förrän förlängningsperioden avslutats.
9.2 Arbetslöshetsförsäkringen
Regeringens förslag: De nu föreslagna ändringarna i lagen om arbetslöshetsförsäkring skall träda i kraft den 2 juli 2007.
Övergångsbestämmelser skall införas när det gäller de ändrade reglerna om överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtiden, om hanteringen inom arbetslöshetsförsäkringen av sökande som deltagit i aktivitetsgarantin, rörande ersättningsperiodens längd och för sökande som har en bisyssla.
Promemorians förslag: Promemorians föreslagna datum för ikraftträdandet var den 1 juli 2007. Övergångsbestämmelserna överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), anser att ikraftträdandet av administrativa skäl bör ske tidigast den 2 juli 2007, vilket är en måndag.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad SO föreslagit anser regeringen att ikraftträdandet bör ske den 2 juli 2007.
Ändringen när det gäller arbetssökandet de första 100 dagarna bör få genomslag direkt och gälla för alla oavsett om man blivit arbetslös före eller efter ikraftträdandet.
Den som före ikraftträdandet fått sin ersättningsperiod förlängd enligt då gällande regler bör kunna fortsätta att få arbetslöshetsersättning under längst 300 dagar till. För dessa personer bör då också äldre bestämmelser om ersättningsgraden efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år, tillämpas.
När det gäller samordningen mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd när ersättningsperioden skall bestämmas bör av administrativa skäl inte dagar före den 2 juli 2007 beaktas. Detta bör framgå redan av den aktuella lagparagrafen. För sökande som före det datumet deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd bör den tiden därmed även fortsättningsvis vara överhoppningsbar.
Sökande som vid ikraftträdandet deltagit i aktivitetsgarantin och enligt nu gällande regler inte får återgå till en tidigare ersättningsperiod bör inte heller framöver kunna göra det. Sökande som deltagit i aktivitetsgarantin bör också fortsättningsvis kunna få sin dagpenning i en ny period bestämd enligt den nu gällande särskilda regeln för beräkning av dagpenningen för personer som uppfyllt arbetsvillkoret under deltagande i aktivitetsgarantin.
När det gäller reglerna om bisyssla är det rimligt att de tillämpas i sin äldre lydelse för den som vid ikraftträdandet redan är inne i en ersättningsperiod eller som då har rätt till ersättning och som påbörjat men ännu inte hunnit uppfylla hela karensvillkoret.
Övergångsbestämmelser i enlighet med det ovan anförda föreslås därför.
9.3 Ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2008.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans berör frågan.
Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna omorganisationen beräknas vara genomförd till den 1 januari 2008. Regeringen anser det lämpligt att de föreslagna lagändringarna träder i kraft vid samma tidpunkt.
10 Författningskommentar
De förslag till lagändringar gällande omorganisationen av Arbetsmarknadsverket som uteslutande är direkta konsekvenser av förslaget kommenteras inte här. Flera ändringar består av att ord som anknyter till dagens organisation byts ut mot namnet på den nya myndigheten, dvs. Arbetsförmedlingen. Dessa ändringar består i allt väsentligt av att orden "arbetsförmedling", "den offentliga arbetsförmedlingen" "länsarbetsnämnden", "länsarbetsnämnden i det län", "Arbetsmarknadsstyrelsen" och "Arbetsmarknadsverket" i olika böjningsformer byts ut mot "Arbetsförmedlingen" i motsvarande form.
I några fall har avsteg gjorts genom att ordet "arbetsförmedlingen" och "länsarbetsnämnden" i stället byts ut mot orden "den offentliga arbetsförmedlingen". Orsaken är att det i dessa fall är mer korrekt att tala om den offentliga arbetsförmedlingen eftersom det då handlar om funktionen arbetsförmedling och inte om myndigheten som sådan.
Vidare har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts, vilka inte heller kommenteras särskilt då ingen materiell ändring avses.
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
9 a §
Rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet tas bort. Paragrafen, som reglerar denna rätt, upphävs därför.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
14 a §
Denna bestämmelse reglerar att vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Eftersom aktivitetsgarantin avskaffas och denna bestämmelse inte skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin upphävs paragrafen.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.8.
17 §
Paragrafen behandlar s.k. överhoppningsbar tid. Från paragrafen har tagits bort bestämmelser om tid som inte längre skall vara överhoppningsbar på grund av samordningen mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd. Vissa av bestämmelserna handlar dessutom om arbetsmarknadspolitiska program eller andra åtgärder som inte längre finns kvar.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 5.8.
22 §
I paragrafen anges ersättningsperiodens längd. En ändring görs som innebär att ersättning lämnas under längst 300 dagar. Till sökande som har barn under 18 år vid dag 300 lämnas dock ersättning under längst 450 dagar. Med föräldrar avses såväl biologiska föräldrar som adoptivföräldrar och de som med socialnämndens medgivande mottagit ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort. Vid bestämmande av ersättningsperioden inom arbetslöshetsförsäkringen skall också dagar då en sökande får aktivitetsstöd jämställas med dagar med arbetslöshetsersättning. Detta regleras i ett nytt andra stycke.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.
23 §
Paragrafens andra stycke, som reglerar att en sökande efter deltagande i aktivitetsgarantin inte har rätt till ersättning under återstående antal dagar av en ersättningsperiod som föregått aktivitetsgarantin, har tagits bort.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.8.
26 §
Paragrafen anger de procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med vilka dagpenning lämnas. Med anledning av att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort finns inte längre skäl att inom arbetslöshetsförsäkringen lämna ersättning med 65 procent av den sökandes tidigare dagsförtjänst efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år. Bestämmelsen om detta tas därför bort. Dessutom har 30 § lagts till i uppräkningen i inledningen av paragrafen där det anges att den skall tillämpas om inte annat följer av vissa uppräknade andra paragrafer i lagen. Slutligen har också vissa språkliga justeringar gjorts i paragrafen.
Ändringarna behandlas i avsnitt 5.3 och 5.8.
27 a §
I paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts om att den dagpenning som lämnas enligt den särskilda beräkningsregeln i paragrafen skall vara minst det grundbelopp som finns inom arbetslöshetsförsäkringen. Det har också införts ett nytt andra stycke som anger att den särskilda beräkningsregeln i paragrafen får tillämpas för högst två ersättningsperioder som direkt följer direkt efter varandra. I de fall garantin utlöses den andra gången skall ersättningen vara den samma som ersättningen om 65 procent i den närmast föregående perioden. I båda fallen skall alltså 65 procent lämnas av samma dagsförtjänst. För ytterligare därefter direkt följande ersättningsperioder skall sedvanliga regler för bestämmande av dagpenningen tillämpas.
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
28 §
Paragrafen anger hur normalarbetstiden skall beräknas. Andra stycket som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas enligt den särskilda beräkningen i 27 eller 30 §§ har formulerats om. I paragrafen har också införts ett nytt tredje stycke som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas till någon som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin utan att tidigare ha haft arbetslöshetsersättning.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.
30 §
Paragrafen reglerar att den som deltagit i aktivitetsgarantin vid en ny ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen under vissa förutsättningar kan få ersättning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades som aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin, om det är förmånligare än vad den nya dagpenningen annars skulle bli. Samma bestämmelse skall gälla för den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin. Ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin. Dessutom införs ett lägsta ersättningsbelopp som bestäms enligt 24 § andra stycket lagen om arbetslöshetsförsäkringen (320 kronor per dag) till den som återkvalificerat sig till arbetslöshetsersättning. Denna särskilda beräkningsregel får tillämpas högst två gånger för en sökande. Det krav som tidigare funnits att sökanden skall ha utfört arbete i enlighet med sitt arbetsutbud inom aktivitetsgarantin för att omfattas av garantin tas bort. För den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin räcker det att ett nytt arbetsvillkor uppfylls.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.5.
39 §
I paragrafen finns bestämmelser om bisyssla inom arbetslöshetsförsäkringen. En ändring görs som innebär att för att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader - i stället för som i dag sex månader - före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.6.
48 c §
I paragrafen anges att Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden till en arbetslöshetskassa skall lämna de uppgifter om förmån, ersättning och annat stöd åt enskild som behövs för tillämpningen av lagen. Ett tillägg görs nu om att Försäkringskassan till en arbetslöshetskassa även skall lämna dels de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning, dels uppgifter om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.7.
10.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
11 kap. 35 §
I paragrafen anges att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i avsnitt 4.3.
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
7 §
Paragrafen anger att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program inte skall anses som arbetstagare med undantag för den som har anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin eller för anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS). Även personer med reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin skall anses vara arbetstagare enligt denna bestämmelse och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i avsnitt 4.3.
10.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Lagen upphör att gälla den 2 juli 2007, varvid den skyldighet som finns i dag för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen upphör.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd
3 §
Ändringen i p. 1 är föranledd av att arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) sedan tidigare är upphävd.
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
10 §
Ändringen innebär att den tidigare regleringen om att ärenden kan hänskjutas från länsarbetsnämnd till Arbetsmarknadsstyrelsen upphör att gälla.
11 och 12 §§
Ändringarna är följdändringar med anledning av att 10 § upphör. Ändringarna innebär bl.a. att regleringen i 11 § om att styrelsen kan meddela anvisningar enligt 9 § upphör.
10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
1 §
Ändringen är föranledd av att försöksverksamheten, såvitt avser att Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör länsarbetsnämndens uppgifter, upphör.
10.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
12 och 16 §§
Ändringen är föranledd av att länsarbetsnämnden upphör. Vad som sägs om länsarbetsnämndens chef och styrelse tas därför bort.
Lagförslagen i promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring52
dels att 9 a och 14 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 9, 17, 22, 23, 26, 27 a, 28, 30, 39 och 48 c §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §53
Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som
1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Lydelse enligt bet. 2006/07:UbU2
Föreslagen lydelse
17 §54
När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande
1. fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
3. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program,
4. varit hindrad att arbeta på grund av deltagande i verksamhet där ersättning enligt 3 a § har lämnats,
5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
6. utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller
3. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd.
Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete skall dock räknas in i ramtiden.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 §55
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). När ersättningsperioden löpt ut kan den förlängas med längst 300 dagar, om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnas i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). För en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.
Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.
Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.
När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats skall dag då sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 1 juli 2007.
23 §56
Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren.
Sökanden har efter deltagande i aktivitetsgarantin dock inte rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden som föregått aktivitetsgarantin.
Sökanden har heller inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och 17 §§.
Sökanden har inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och 17 §§.
Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från den tidpunkt när den tidigare perioden löper ut.
Lydelse enligt bet. 2006/07:AU4
Föreslagen lydelse
26 §
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 § eller 27 a §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
- 80 procent från och med dag 1 till och med dag 200 av ersättningsperioden,
- 70 procent från och med dag 201 till och med dag 300 av ersättningsperioden, och
- 65 procent från och med dag 301 av ersättningsperioden.
För en sökande som dag 300 av ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år skall dock sänkningen från 70 till 65 procent ske först från och med dag 451 av denna period.
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 §, 27 a § eller 30 §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
- 80 procent under de första 200 dagarna av ersättningsperioden, och
- 70 procent under resten av ersättningsperioden.
När det bestäms med vilken procentsats ersättning skall lämnas skall dag då en sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 1 januari 2007.
27 a §
Till en sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en ersättningsperiod skall, om det är till förmån för honom eller henne, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för ersättningen under den närmast föregående ersättningsperioden.
Till en sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en ersättningsperiod skall, om det är till förmån för honom eller henne, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för ersättningen under den närmast föregående ersättningsperioden.
Beloppet skall vara lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra stycket.
Vad som sägs i första stycket får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra.
28 §
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden under hela den i 12 § angivna ramtiden om tolv månader.
När enligt 27 a § dagpenning lämnas med 65 procent av den tidigare dagsförtjänsten skall som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden enligt det tidigare arbetsvillkoret.
När dagpenning lämnas enligt 27 a § skall som normalarbetstid minst gälla den genomsnittliga arbetstiden enligt det tidigare arbetsvillkoret.
När dagpenning lämnas enligt 30 § skall som normalarbetstid minst gälla sökandens arbetsutbud inom jobb- och utvecklingsgarantin.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
30 §57
Till en sökande som lämnat aktivitetsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin om
- sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin och
- ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade aktivitetsgarantin.
Till en sökande som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin, lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra stycket, om
- sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom jobb- och utvecklingsgarantin och
- ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade jobb- och utvecklingsgarantin.
39 §
Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen.
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst 6 månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
Vid sådan beräkning av arbetslöshet tas inte hänsyn till en sådan bisyssla som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
- inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
- bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
- bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
48 c §58
Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
Försäkringskassan skall till en arbetslöshetskassa även lämna de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning samt uppgifter om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
_________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. För sökande som före den 1 juli 2007
deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning eller i verksamhet där ersättning enligt den tidigare upphävda 3 a § har lämnats, eller
utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet
skall 17 § i dess äldre lydelse tillämpas.
3. Beslut om förlängning av ersättningsperioden som fattats med stöd av 22 § i dess lydelse före den 1 juli 2007 skall fortfarande gälla.
4. För sökande som deltagit i aktivitetsgarantin skall 23 § i dess äldre lydelse tillämpas.
5. För sökande som fått sin ersättningsperiod förlängd enligt 22 § i dess lydelse före den 1 juli 2007 skall 26 § i dess äldre lydelse tillämpas.
6. För sökande som uppfyllt ett arbetsvillkor inom ramen för aktivitetsgarantin skall 30 § i dess äldre lydelse tillämpas.
7. För sökande för vilken karenstiden enligt 21 § har börjat löpa före den 1 juli 2007 skall, vid beräkningen av sökandens arbetslöshet under den första ersättningsperioden därefter, 39 § i dess äldre lydelse tillämpas.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11
35 §59
Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. skall inte tas upp om det lämnas till deltagare i
1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
- arbetsmarknadsutbildning,
- arbetspraktik,
- aktivitetsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till start av näringsverksamhet,
- ungdomsinsatser,
- förberedande insatser, eller
- projekt med arbetsmarknads-politisk inriktning.
2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
- arbetsmarknadsutbildning,
- arbetspraktik,
- jobb- och utvecklingsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till start av näringsverksamhet,
- ungdomsinsatser,
- förberedande insatser, eller
- projekt med arbetsmarknads-politisk inriktning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 § i sin äldre lydelse.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §60
Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program skall inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program skall inte anses som arbetstagare om inte programmet gäller en anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin eller en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).
När ett program bedrivs på en arbetsplats skall den som tar del av programmet dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av följande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):
- 2 kap. 1-9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,
- 3 kap. 1-4 och 7-14 §§ om allmänna skyldigheter,
- 4 kap. 1-4 och 8- 10 §§ om bemyndiganden,
- 5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,
- 7 kap. om tillsyn,
- 8 kap. om påföljder, och
- 9 kap. om överklagande.
Vad som i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare skall gälla den som har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.
________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 7 § i sin äldre lydelse.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Härigenom föreskrivs att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2007.
Förteckning över remissinstanserna (promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken)
1. Kammarrätten i Stockholm
2. Länsrätten i Stockholms län
3. Försäkringskassan
4. Riksrevisionen
5. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
6. Arbetsgivarverket
7. Statskontoret
8. Arbetsmarknadsstyrelsen
9. ILO-kommitten
10. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
11. Stockholms Universitet, Institutet för social forskning
12. Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen
13. Sveriges Kommuner och Landsting
14. Landsorganisationen i Sverige
15. Tjänstemännens centralorganisation
16. Sveriges Akademikers centralorganisation
17. Svenskt Näringsliv
18. Arbetslöshetskassornas samorganisation
19. Företagarna
20. Handikappombudsmannen
21. Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning
22. Socialstyrelsen
23. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
Företrädare för 3, 5-8, 10, 13-19 och 21-23 samt Lernia och Trygghetsrådet närvarade vid remissmöte den 23 januari 2007. Yttranden har också inkommit från Lomma kommun och Lernia. Tre remissinstanser, Riksrevisionen, Stockholms universitet och Uppsala universitet, har inte inkommit med något yttrande.
Lagförslaget i promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen
Förslag till lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Det åligger arbetslöshetsnämnd särskilt att
1. handlägga frågor om kommuns hjälpverksamhet vid arbetslöshet,
2. samarbeta med myndigheter och enskilda vilkas verksamhet rör
sysselsättningsfrågor samt
3. omedelbart underrätta länsarbetsnämnden om arbetskonflikt som påverkar hjälpverksamhet inom kommunen.
3. omedelbart underrätta Arbetsförmedlingen om arbetskonflikt som påverkar hjälpverksamhet inom kommunen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 c § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
10 c §61
Utan hinder av föreskrifterna i 10-10 b §§ beräknas sjukpenning enligt 4 § första stycket när den försäkrade
Utan hinder av föreskrifterna i 10-10 b §§ beräknas sjukpenning enligt 4 § första stycket när den försäkrade
1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, eller
1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, eller
2. skall uppbära sjukpenning för tid då annars havandeskapspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits.
Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpenning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade
Härigenom föreskrivs att lagen (1970:663) om vissa kommunala befogenheter i fråga om sysselsättning för handikappade skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kommun får driva affärsverksamhet i syfte att bereda arbetsanställning åt handikappade, i den mån handikappade inom kommunen icke i tillräcklig omfattning kan beredas lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att
1. verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av handikappade,
2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av den offentliga arbetsförmedlingen eller, efter dennas medgivande, av kommunens socialvårdsorgan.
2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller, efter dennas medgivande, av kommunens socialvårdsorgan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd
Härigenom föreskrivs att 5 och 9 §§ lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §62
Bedrives byggnadsarbete utan tillstånd, när sådant fordras enligt denna lag, eller i strid mot villkor som föreskrivits med stöd av 3 § andra stycket kan myndighet som regeringen bestämmer föreskriva förbud vid vite att fortsätta arbetet. Förbud skall hävas, när det ej längre behövs.
Talan om utgivande av vite får ej väckas utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Talan om utgivande av vite får ej väckas utan medgivande av Arbetsförmedlingen.
9 §
Till böter dömes den som
1. underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller
2. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Arbetsförmedlingen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
dels att 10 § skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2 a, 3 a, 6-9, 11-13, 18, 22, 23-25 §§ skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §63
En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 § skall inom den tid som anges där skriftligen varsla länsarbetsnämnden i det län där driftsinskränkningen genomförs, om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Detta gäller också om driftsinskränkningen under en period av nittio dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt uppgår till minst tjugo.
En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 § skall inom den tid som anges där skriftligen varsla Arbetsförmedlingen, om minst fem arbetstagare berörs av inskränkningen. Detta gäller också om driftsinskränkningen under en period av nittio dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt uppgår till minst tjugo.
2 a §64
Ett varsel enligt 2 § skall innehålla all relevant information om de planerade uppsägningarna och särskilt innehålla uppgift om
1. skälen till de planerade uppsägningarna,
2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör, och
4. den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras och den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas.
Så snart som möjligt, dock senast en månad före driftsinskränkningen, skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med
1. uppgifter om vilka arbetstagare som berörs av uppsägning,
2. relevant information om de förhandlingar som inför uppsägningarna har förts enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt motsvarande bestämmelser i kollektivavtal, och
3. en kopia av den skriftliga underrättelse som har lämnats till motparten enligt 15 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Länsarbetsnämnden kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
Arbetsförmedlingen kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
3 a §65
Ett varsel enligt 3 § skall innehålla uppgift om
1. orsaken till den driftsinskränkning som har föranlett permitteringen,
2. den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras, och
3. antalet berörda arbetstagare, fördelade på yrkesgrupper.
Så snart som möjligt skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med uppgift om vilka arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.
Länsarbetsnämnden kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
Arbetsförmedlingen kan förelägga arbetsgivaren vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt andra stycket.
6 §66
En arbetsgivare får i stället för att varsla länsarbetsnämnden om driftsinskränkning underrätta nämnden om att arbetsgivaren har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 2 a § första stycket eller 3 a § första stycket.
En arbetsgivare får i stället för att varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning underrätta Arbetsförmedlingen om att arbetsgivaren har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 2 a § första stycket eller 3 a § första stycket.
7 §67
Länsarbetsnämnd får i den utsträckning nämnden anser det påkallat, förelägga arbetsgivare att lämna uppgift
Arbetsförmedlingen får i den utsträckning förmedlingen anser det påkallat förelägga arbetsgivare att lämna uppgift
1. om arbetsstyrkans storlek och sammansättning med avseende på arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet och huvudsakliga
arbetsuppgifter,
2. om antalet arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga,
3. om förestående förändringar i arbetsstyrkan såsom uppsägningar, permitteringar, omplaceringar eller lediga platser som föranleder nyanställning, samt
4. om förekomsten av tidsbegränsade anställningar.
Föreläggande kan förenas med vite. Innan föreläggande meddelas skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig.
8 §
Arbetsgivare är skyldig att överlägga med länsarbetsnämnd eller den nämnden förordnar
Arbetsgivare är skyldig att överlägga med Arbetsförmedlingen eller den förmedlingen förordnar
1. om åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena för redan anställda äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga,
2. om åtgärder för att trygga fortsatt anställning åt sådana arbetstagare,
3. om nyanställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga samt om åtgärder för att främja sådan anställning.
Till överläggning enligt första stycket skall förutom arbetsgivaren berörda arbetstagarorganisationer kallas. Organisation som arbetsgivaren tillhör skall kallas till överläggning inför länsarbetsnämnden. Kallelse av arbetsgivare kan av länsarbetsnämnden förenas med vite.
Till överläggning enligt första stycket skall förutom arbetsgivaren berörda arbetstagarorganisationer kallas. Organisation som arbetsgivaren tillhör skall kallas till överläggning inför Arbetsförmedlingen. Kallelse av arbetsgivare kan av Arbetsförmedlingen förenas med vite.
9 §68
När skäl därtill föreligger skall länsarbetsnämnden, på grundval av vad som förekommit vid överläggning inför nämnden enligt 8 §, meddela arbetsgivaren anvisningar beträffande åtgärder som bör vidtagas för att bereda bättre sysselsättningsmöjligheter åt äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Nämnden kan därvid anmoda arbetsgivaren att i samband med nyanställningar öka andelen sådana arbetstagare i arbetsstyrkan i enlighet med vad nämnden närmare anger.
När skäl därtill föreligger skall Arbetsförmedlingen, på grundval av vad som förekommit vid överläggning inför Arbetsförmedlingen enligt 8 §, meddela arbetsgivaren anvisningar beträffande åtgärder som bör vidtas för att bereda bättre sysselsättningsmöjligheter åt äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen kan därvid anmoda arbetsgivaren att i samband med nyanställningar öka andelen sådana arbetstagare i arbetsstyrkan i enlighet med vad Arbetsförmedlingen närmare anger.
10 §
Undandrager sig arbetsgivaren att medverka vid överläggning inför länsarbetsnämnd enligt 8 § eller följer han ej anvisningar som nämnden meddelat med stöd av 9 §, skall ärendet hänskjutas till arbetsmarknadsstyrelsen. Detta gäller även, om arbetsgivaren underlåter att infria utfästelse som gjorts vid överläggningen.
11 §
I ärende, som hänskjutits till arbetsmarknadsstyrelsen enligt 10 § eller som styrelsen på anmälan av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ upptagit, skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig samt, om det finnes lämpligt, kallas till överläggning inför styrelsen.
Styrelsen kan meddela sådana anvisningar som avses i 9 §. Styrelsen kan även förelägga arbetsgivaren att förete handlingar som kan antagas ha betydelse för bedömningen av arbetsgivarens personalpolitik.
I ärende om överläggning enligt 8 §, vid anvisningar enligt 9 §, eller i ärende som Arbetsförmedlingen tagit upp på anmälan av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ, skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas tillfälle att yttra sig samt, om det finnes lämpligt, kallas till överläggning inför Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen kan även förelägga arbetsgivaren att förete handlingar som kan antas ha betydelse för bedömningen av arbetsgivarens personalpolitik.
Kallelse av arbetsgivare till överläggning samt föreläggande att förete handlingar kan förenas med vite.
Innan föreläggande att förete handlingar meddelas, skall arbetsgivaren och berörda organisationer beredas tillfälle att yttra sig.
12 §69
Följer arbetsgivare ej anvisningar som meddelats av Arbetsmarknadsstyrelsen enligt 11 § och är det med hänsyn till omständigheterna uppenbart att rättelse ej kan åstadkommas på annat sätt, kan styrelsen förordna att arbetsgivaren icke får anställa andra arbetstagare än dem som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.
Följer arbetsgivare ej anvisningar som meddelats av Arbetsförmedlingen enligt 9 § och är det med hänsyn till omständigheterna uppenbart att rättelse ej kan åstadkommas på annat sätt, kan Arbetsförmedlingen förordna att arbetsgivaren icke får anställa andra arbetstagare än dem som Arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.
13 §
Arbetsmarknadsstyrelsen kan på framställning av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ upptaga överläggningar med organisationerna inom en bransch eller del därav angående åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Styrelsen kan på grundval av vad som förekommit vid dessa överläggningar meddela anvisningar om sådana åtgärder för den bransch eller del därav som överläggningarna avsett.
Iakttager arbetsgivare icke anvisningar som meddelats med stöd av första stycket, kan länsarbetsnämnd kalla arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer till överläggningar enligt 8 §.
Arbetsförmedlingen kan på framställning av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller på eget initiativ upptaga överläggningar med organisationerna inom en bransch eller del därav angående åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen kan på grundval av vad som förekommit vid dessa överläggningar meddela anvisningar om sådana åtgärder för den bransch eller del därav som överläggningarna avsett.
Iakttager arbetsgivare icke anvisningar som meddelats med stöd av första stycket, kan Arbetsförmedlingen kalla arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer till överläggningar enligt 8 §.
18 §
Varselavgift ålägges av allmän domstol på talan av arbetsmarknadsstyrelsen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad.
Varselavgift åläggs av allmän domstol på talan av Arbetsförmedlingen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad.
22 §70
Allmänt åtal för brott som avses i 19 och 20 § får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Allmänt åtal för brott som avses i 19 och 20 §§ får väckas endast efter medgivande av Arbetsförmedlingen.
23 §71
Talan om utdömande av vite enligt denna lag förs av länsarbetsnämnd eller Arbetsmarknadsstyrelsen.
Talan om utdömande av vite enligt denna lag förs av Arbetsförmedlingen.
24 §72
Talan mot arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär.
Beslut av Arbetsförmedlingen enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
25 §73
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arbetsmarknadsstyrelsen får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Sådana undantag eller föreskrifter får dock inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av EG-rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 och 92/56/EEG av den 24 juni 1992.
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsförmedlingen får föreskriva undantag från 1-12 §§ samt meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av dessa bestämmelser. Sådana undantag eller föreskrifter får dock inte innebära att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av EG-rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 och 92/56/EEG av den 24 juni 1992.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 §74
En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.
En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om
1. skälen till de planerade uppsägningarna,
2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,
3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,
4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och
5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.
Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till länsarbetsnämnden enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse enligt departementspromemorian, 2006-12-04, Driftsformer för sjukhus
Föreslagen lydelse
3 §
Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.
Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.
Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och skall därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.
Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 b § skollagen (1985:1100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
4 b §75
Kommunen skall i samarbete med länsarbetsnämnden verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom
- arbetslivsorientering,
- validering,
- praktik, eller
- annan utbildning.
Kommunen skall i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom
- arbetslivsorientering,
- validering,
- praktik, eller
- annan utbildning.
Kommunen skall också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Anställningstillstånd ges av arbetsmarknadsstyrelsen. Tillstånd får dessutom ges
1. av den sjöarbetsförmedling, som utses av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, och
2. av de svenska utlandsmyndigheter som utrikesdepartementet bestämmer.
Arbetsmarknadsstyrelsen får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl.
Anställningstillstånd lämnas av Arbetsförmedlingen. Tillstånd får dessutom lämnas
1. av den sjöarbetsförmedling, som utses av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, och
2. av de svenska utlandsmyndigheter som Utrikesdepartementet bestämmer.
Arbetsförmedlingen får återkalla ett anställningstillstånd om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller svikligen har förtigit vissa omständigheter eller om det i övrigt finns särskilda skäl.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
9 §76
Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.
Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter.
Den utbildningsansvariga myndighetens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län77
dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §78
I Gotlands län får under tiden den 1 januari 1998-31 december 2010 bedrivas försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. Länsstyrelsen fullgör under den tid som försöksverksamheten pågår de uppgifter som ankommer på länsarbetsnämnden. I den omfattning regeringen bestämmer fullgör länsstyrelsen även de uppgifter som ankommer på Skogsstyrelsen.
I Gotlands län får under tiden den 1 januari 1998-31 december 2010 bedrivas försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning. I den omfattning regeringen bestämmer fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på Skogsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 48 a, 48 b, 48 g och 48 h §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 a §79
En länsarbetsnämnd skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
Arbetsförmedlingen skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
48 b §80
En arbetslöshetskassa skall till en länsarbetsnämnd lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.
En arbetslöshetskassa skall till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.
48 g §81
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna skall till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för tillsynen över ärenden om arbetslöshetsersättning eller för att utfärda intyg enligt 48 §.
Arbetsförmedlingen skall till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för tillsynen över ärenden om arbetslöshetsersättning eller för att utfärda intyg enligt 48 §.
48 h §82
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall till Arbetsmarknadsstyrelsen lämna de uppgifter som behövs i Arbetsmarknadsstyrelsens uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter som behövs i dess uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §83
Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.
Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter.
Försvarsmaktens åtgärder bör samordnas med en eventuell annan arbetsgivares åtgärder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 1-3 och 6 §§ lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller övergripande bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen. Programmen syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.
Programmen handhas av Arbetsmarknadsverket om inte annat föreskrivs.
Programmen handhas av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs.
2 §84
En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos länsarbetsnämnden.
En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos den offentliga arbetsförmedlingen
Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet. Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla för att ersättningen skall lämnas.
Kommunen skall till den som deltar i verksamheten och som inte fullföljt utbildning inom gymnasieskolan betala ut ersättning med 1 535 kronor per månad.
För övriga deltagare beslutar kommunen om vilken ersättning som skall lämnas.
3 §85
En kommun får efter överenskommelse med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer åta sig en skyldighet att erbjuda ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och utvecklande insats på heltid. En sådan skyldighet gäller från och med den dag den unge fyller 20 år till dess hon eller han fyllt 25 år.
Kommunens skyldighet inträder om något arbete, reguljär utbildning eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program inte kunnat erbjudas inom 90 dagar från det att den unge anmälde sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen
Utvecklingsinsatsen skall erbjudas inom tio dagar från det att kommunens skyldighet enligt första stycket inträdde och får pågå i högst 12 månader. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos länsarbetsnämnden.
Utvecklingsinsatsen skall erbjudas inom tio dagar från det att kommunens skyldighet enligt första stycket inträdde och får pågå i högst 12 månader. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos den offentliga arbetsförmedlingen.
6 §
Den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som mottagit stöd skall ge Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller den myndighet AMS utser tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen skall kunna genomföras.
Den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som mottagit stöd skall ge Arbetsförmedlingen eller den myndigheten som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen skall kunna genomföras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap
6 §86
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
4 kap.
4 §
Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och
1. inte har fyllt tjugofem år, eller
2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller
3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.
Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.
Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket.
Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Härigenom föreskrivs att 1, 3-5, 8 och 11 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsmarknadsverkets arbetsmarknadspolitiska verksamhet som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.
3 §
Arbetsmarknadsstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som styrelsen utför. En länsarbetsnämnd är ansvarig för den behandling nämnden utför.
Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som Arbetsförmedlingen utför.
4 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för
Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bara om det behövs för
1 handläggning av ärenden som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
2. publicering av platsinformation,
3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
4. framställning av avidentifierad statistik, och
5. samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.
5 §87
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom
Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom
1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,
2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt, samt
3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
8 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § samma lag om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.
Arbetsförmedlingen får behandla känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § samma lag om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.
11 §
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.
Arbetsförmedlingen får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om direktåtkomst enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 12, 16, 25 och 26 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §88
Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.
Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.
3 §89
Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.
Lydelse enligt prop. 2006/07:10
Föreslagen lydelse
12 §90
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, länets försäkringsdelegation hos Försäkringskassan och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.
Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är
1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,
2. ledamot i försäkringsdelegationen eller i en socialförsäkringsnämnd hos
Försäkringskassan, eller
2. anställd vid Försäkringskassan, eller
3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid länsarbetsnämnden.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, länets försäkringsdelegation hos Försäkringskassan och av Arbetsförmedlingen. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.
Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är
1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,
2. ledamot i försäkringsdelegationen eller i en socialförsäkringsnämnd hos
Försäkringskassan,
2. anställd vid Försäkringskassan, eller
3. anställd vid Arbetsförmedlingen.
När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.
16 §91
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige, i en försäkringsdelegation eller socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan eller i länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige eller i länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid nämnden har upphört.
Försäkringskassan respektive länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan respektive nämnden har upphört.
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige, i en försäkringsdelegation eller socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Bestämmelserna i 4 kap. 8-10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.
Arbetsförmedlingen får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som förmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid förmedlingen har upphört.
Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive förmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan respektive förmedlingen har upphört.
25 §92
Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och länsarbetsnämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringkassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan.
Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringkassans och Arbetsförmedlingens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan
För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare börjar.
26 §93
Bestämmelserna i 9 kap. 4-17 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 9 kap. 18 § kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstingsfullmäktige.
Justering av revisorernas protokoll tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet.
Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.
Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Härigenom föreskrivs att 1, 4, 5 och 11 §§ lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som gäller tillsyn, uppföljning, registrering av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg, framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till Arbetsmarknadsstyrelsen.
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som gäller tillsyn, uppföljning, registrering av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg, framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Lagen gäller endast för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Lagen gäller även för annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.
4 §
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter, om det behövs
1. för tillsyn över arbetslöshetskassorna och uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen enligt 89 § första stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,
2. för tillsyn över rutiner för och handläggning av ärenden hos Arbetsmarknadsverket som påverkar arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program,
2. för tillsyn över rutiner för och handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program,
3. för registrering av uppgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor, och
4. som underlag och för kontroll vid utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får också behandlas, om det behövs för statistiska och vetenskapliga ändamål.
5 §
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom Arbetsförmedlingens verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
11 §
Arbetsmarknadsstyrelsen får ha direktåtkomst till statistik- och tillsynsdatabasen.
Arbetsförmedlingen får ha direktåtkomst till statistik- och tillsynsdatabasen.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förteckning över remissinstanserna (promemorian Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor - Arbetsförmedlingen)
1. Riksrevisionen
2. Statskontoret
3. Ekonomistyrningsverket
4. Arbetsmarknadsstyrelsen efter hörande av länsarbetsnämnderna
5. Länsstyrelsen i Jönköpings län
6. Länsstyrelsen i Gotlands län
7. Länsstyrelsen i Värmlands län
8. Länsstyrelsen i Norrbottens län
9. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
10. Skåne läns landsting
11. Skatteverket
12. Försäkringskassan
13. Arbetsmiljöverket
14. Skogsstyrelsen
15. Arbetsgivarverket
16. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
17. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
18. Verket för näringslivsutveckling
19. Institutet för tillväxtpolitiska studier
20. Glesbygdsverket
21. Stockholms centrum för forskning om offentlig förvaltning
22. Sveriges Kommuner och Landsting
23. Svenskt Näringsliv
24. Företagarna
25. Handikappsförbundens samarbetsorganisation
26. Tjänstemännens centralorganisation
27. Sveriges akademikers centralorganisation
28. Landsorganisationen i Sverige
29. Gotlands kommun
Företrädare för remissinstanserna 2-4, 6, 8, 10-12, 14-18, 20 samt 22-29 närvarade vid ett remissmöte den 23 januari 2007. De flesta remissinstanser har inkommit med skriftligt yttrande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Stockholms centrum för forskning om offentlig förvaltning har valt att inte yttra sig.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2007
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors
Föredragande: statsrådet Littorin
Regeringen beslutar proposition 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, m.m.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
28 § tredje stycket
Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
25 § första stycket
Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
11 § andra stycket
Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
11 § andra stycket
1 Senaste lydelse av
9 a § 2000:1460
14 a § 2003:330.
2 Senaste lydelse 2006:1527.
3 Senaste lydelse 2000:1460.
4 Senaste lydelse 2003:330.
5 Senaste lydelse 2006:1546.
6 Senaste lydelse 2006:1546.
7 Senaste lydelse 2006:1546.
8 Senaste lydelse 2003:330.
9 Senaste lydelse 2001:1153.
10 Senaste lydelse 2001:1153.
11 Senaste lydelse 2004:836.
12 Senaste lydelse 2006:470.
13 Senaste lydelse 2006:470.
1 Senaste lydelse 2002:1006.
1 Senaste lydelse 2006:1071.
2 Senaste lydelse 2004:1324.
3 Senaste lydelse 2005:1196.
1 Lagen omtryckt 1977:208.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1993:745.
1 Senaste lydelse 1975:736.
2 Senaste lydelse 1984:420.
1 Senaste lydelse 1994:1689.
2 Senaste lydelse 1994:1689.
3 Senaste lydelse 1994:1689.
4 Senaste lydelse 1994:1689.
5 Senaste lydelse 1982:81.
6 Senaste lydelse 1996:1425.
7 Senaste lydelse 1996:1425.
8 Senaste lydelse 1984:423.
9 Senaste lydelse 1996:1425.
10 Senaste lydelse 1975:743.
11 Senaste lydelse 1994:1689.
12 EGT L 225, 12.8.1998, s. 16 (Celex 31998L0059).
1 Senaste lydelse 1994:1686.
1 Lagen omtryckt 1992:567.
1 Lagen omtryckt 1997:1212.
2 Senaste lydelse 2006:528.
1 Senaste lydelse 2004:835.
1 Senaste lydelse av 2 § 2005:1165.
2 Senaste lydelse 2006:382.
1 Senaste lydelse 2004:845.
1 Senaste lydelse 2004:851.
1 Sveriges överenskommelse med främmande makter (SÖ 1982:88).
2 Senaste lydelse 2006:471.
1 Senaste lydelse 2004:793.
2 Senaste lydelse 2004:793.
3 Senaste lydelse 2006:1563.
4 Senaste lydelse 2006:1563.
5 Senaste lydelse 2004:793.
6 Senaste lydelse 2004:793.
52 Senaste lydelse av
9 a § 2000:1460
14 a § 2003:330.
53 Senaste lydelse 2000:1460.
54 Senaste lydelse 2003:330.
55 Senaste lydelse 2000:1460.
56 Senaste lydelse 2003:330.
57 Senaste lydelse 2003:330.
58 Senaste lydelse 2004:836.
59 Senaste lydelse 2002:1006.
60 Senaste lydelse 2005:1196.
61 Senaste lydelse 1993:745.
62 Senaste lydelse 1975:736.
63 Senaste lydelse 1994:1689.
64 Senaste lydelse 1994:1689.
65 Senaste lydelse 1994:1689.
66 Senaste lydelse 1994:1689.
67 Senaste lydelse 1982:81.
68 Senaste lydelse 1996:1425.
69 Senaste lydelse 1996:1425.
70 Senaste lydelse 1984:423.
71 Senaste lydelse 1996:1425.
72 Senaste lydelse 1996:1425.
73 Senaste lydelse 1994:1689.
74 Senaste lydelse 1994:1686.
75 Senaste lydelse 2006:528.
76 Senaste lydelse 2004:835.
77 Senaste lydelse 2005:1165.
78 Senaste lydelse 2006:382.
79 Senaste lydelse 2001:1153.
80 Senaste lydelse 2001:1153.
81 Senaste lydelse 2006:470.
82 Senaste lydelse 2006:470.
83 Senaste lydelse 2004:845.
84 Senaste lydelse 2006:1071.
85 Senaste lydelse 2004:1324.
86 Senaste lydelse 2004:851.
87 Senaste lydelse 2006:471.
88 Senaste lydelse 2004:793.
89 Senaste lydelse 2004:793.
90 Senaste lydelse 2004:793.
91 Senaste lydelse 2004:793.
92 Senaste lydelse 2004:793.
93 Senaste lydelse 2004:793.
??
??
Prop. 2006/07:89
2
1
34
134
38
134
134
134
46
134
47
134
48
134
134
134
54
134
134
134
69
134
134
134
72
134
134
134
80
134
134
134
83
134
134
134
85
134
90
134
134
134
134
134
Prop. 2006/07:89
Bilaga 1
Prop. 2006/07:89
Bilaga 2
Prop. 2006/07:89
Bilaga 3
Prop. 2006/07:89
Bilaga 4
Prop. 2006/07:89