Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3967 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2007/08:41 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering Prop. 2007/08:41
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 41
Regeringens proposition 2007/08:41 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering Prop. 2007/08:41 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2007 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 2005 träffades en överenskommelse om EU-budgetens utveckling och finansiering under perioden 2007-2013. De delar av överenskommelsen som rör ändringar i EU-budgetens finansieringssystem har därefter på grundval av förslag från Europeiska kommissionen formaliserats i ett beslut fattat av Europeiska unionens råd (Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel). För att detta beslut ska bli giltigt krävs enligt EG-fördragets artikel 269 nationellt godkännande i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella krav. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna rådets beslut om egna medel. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Finansieringssystemets uppbyggnad och grundläggande ändringar i systemet 4 3.1 Systemets uppbyggnad 4 3.2 Ändringar i finansieringssystemet 5 4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut 7 5 Godkännande av rådets beslut 11 Bilaga Rådets beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 dec 2007 17 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. 2 Ärendet och dess beredning Agenda 2007 är den samlade beteckningen på processen kring beslut om reformer avseende EU-budgetens utgifter och inkomster under perioden 2007-2013. Inom ramen för Agenda 2007 träffades vid Europeiska rådets möte i december 2005 en överenskommelse om ändringar av systemet för gemenskapernas egna medel, dvs. finansieringen av EU:s budget. På grundval av överenskommelsen lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till ett nytt beslut om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (i fortsättningen benämnt rådets beslut om egna medel). Europeiska unionens råd fattade den 7 juni 2007, i enlighet med EG-fördragets artikel 269, ett enhälligt beslut efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet rekommenderar medlemsstaterna att i enlighet med respektive stats konstitutionella bestämmelser anta detta beslut. Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret ansvarar för tillämpningen av rådets beslut om egna medel i Sverige. Myndigheternas arbete påverkas dock inte direkt av rådets beslut om egna medel. De regler som har betydelse för myndigheternas arbete finns i stället i rådets förordning om genomförande av beslutet. De ansvariga myndigheterna har dock beretts tillfälle att lämna synpunkter på kommissionens förslag till beslut. Ingen myndighet har framfört några synpunkter. Mot angiven bakgrund har ett remissförfarande inte ansetts nödvändigt. Regeringen har vid ett flertal tillfällen till riksdagen lämnat redogörelser för arbetet med Agenda 2007 och ändringarna av systemet för egna medel. Regeringen har i skrivelsen Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2006 (skr. 2006/07:85) och i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) översiktligt redogjort för innehållet i rådets nya beslut om egna medel. Regeringen aviserade också i budgetpropositionen för 2008 sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om godkännande av beslutet när rådsbehandlingen avslutats. I budgetpropositionen för 2008 har regeringens förslag till anslag för 2008 och beräkningar av anslagsnivån för 2009 till 2010 beaktat effekterna av rådets nya beslut om egna medel. 3 Finansieringssystemets uppbyggnad och grundläggande ändringar i systemet 3.1 Systemets uppbyggnad Utformningen av systemet för s.k. egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter beror emellertid på de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten. Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om egna medel. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), en mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). EU-budgeten finansieras till en mindre del även av gemenskapsskatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, EES-ländernas bidrag samt en del andra mindre poster. Systemet för egna medel innehåller därutöver ett antal särskilda bestämmelser som minskar vissa medlemsstaters avgifter. Den i absoluta tal mest betydelsefulla av dessa bestämmelser är Storbritanniens särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Målet för den svenska budgetpolitiken i EU innebär bl.a. att Sverige ska verka för effektivitet och återhållsamhet i EU-budgeten. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Sverige avser att verka för en reformering och modernisering av EU-budgetens utgiftssida med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, anser Sverige att det även fortsättningsvis krävs korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan. Skälet för detta är att undvika att vissa medlemsstater, däribland Sverige, får betala oproportionerligt höga nettoavgifter till EU:s budget (se bl.a. budgetpropositionen för 2008 [prop. 2007/08:1]). Nettoavgift avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad medlemsstaten får i återflöde i form av stöd och bidrag. 3.2 Ändringar i finansieringssystemet Vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 2005 träffades en överenskommelse dels om en flerårig budgetplan och ett antal reformer på EU-budgetens utgiftssida, dels om ett antal ändringar i EU-budgetens finansieringssystem. I överenskommelsen ingick även en uppmaning till kommissionen att göra en översyn av EU-budgeten och redovisa resultatet i en rapport. Översynen ska avse alla aspekter av EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och inkomster, bland annat Storbritanniens rabatt. Ändringarna av finansieringssystemet som ingick i överenskommelsen i december 2005 genomförs genom ändringar i rådets beslut om egna medel. De huvudsakliga ändringarna i finansieringssystemet framgår av följande redogörelse. En mer detaljerad beskrivning återfinns i avsnitt 4. Huvudsakliga ändringar i finansieringssystemet Vad gäller den mervärdesskattebaserade delen av EU-avgiften ska den s.k. uttagssatsen fastställas till 0,30 procent. Det innebär att medlemsstaterna ska betala in ett belopp motsvarande 0,30 procent av deras mervärdesskattebas till EU budgeten. I dag varierar denna procentsats något från år till år; 2007 uppgår den till ca 0,33 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. Under perioden 2007-2013 ska uttagssatsen för mervärdesskatt för Österrike fastställas till 0,225 procent, för Tyskland till 0,15 procent och för Nederländerna och Sverige till 0,10 procent. Beträffande den del av avgiften som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) erhåller två medlemsstater särskilda, tidsbegränsade, nedsättningar. Nederländerna kommer under perioden 2007-2013 att beviljas en bruttominskning av sitt årliga BNI-bidrag på 605 miljoner euro. Sverige kommer att beviljas en bruttominskning av sitt årliga BNI-bidrag på 150 miljoner euro under samma period. Beloppen är i 2004 års priser och räknas årligen om på vedertaget sätt. Den brittiska rabatten (egentligen Storbritanniens korrigeringsmekanism för budgetobalanser) ska bestå, likaså de nedsättningar av finansieringen av Storbritanniens rabatt som beviljades Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna i enlighet med överenskommelsen vid Europeiska rådets möte i Berlin 1999. Ett par mindre ändringar genomförs dock genom att Storbritanniens rabatt reduceras i vissa delar. Med början senast 2013 ska Storbritannien helt och hållet delta i finansieringen av kostnaderna för länder som har anslutit sig efter den 30 april 2004, dvs. för alla medlemsstater utöver de 15 första. Detta gäller dock inte för marknadsutgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Minskningen av Storbritanniens rabatt införs stegvis i enlighet med en tabell i rådets beslut om egna medel. En begränsning av minskningen av rabatten införs genom att det ytterligare bidraget från Storbritannien under perioden 2007-2013 inte ska vara större än 10,5 miljarder euro i 2004 års priser, i jämförelse med det i nuläget gällande beslutet om egna medel. Taken för egna medel ska bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 1,31 procent av EU:s BNI för åtagandebemyndiganden och 1,24 procent av EU:s BNI för betalningsbemyndiganden. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI. Den svenska EU-avgiften minskar Samtliga medlemsstater ska ratificera rådets beslut om egna medel så att det kan träda i kraft senast i början av 2009. Det nya beslutet ska dock få verkan från den 1 januari 2007 och vid behov tillämpas retroaktivt. Det sistnämnda har stor betydelse för utgiftsutvecklingen på statsbudgeten. Den beräknade effekten är att den svenska EU-avgiften förväntas minska kraftigt 2009 jämfört med 2008 och 2007. Det beror på att de BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner som ska gälla för Sverige då förväntas träda i kraft. Reduktionerna gäller årligen 2007-2013. Eftersom beslutet inte beräknas träda i kraft förrän 2009 kommer dock reduktionerna för åren 2007 och 2008 sannolikt att regleras 2009, vilket förklarar den låga beräknade EU-avgiften 2009. Om ratificeringsprocessen inte är klar vid utgången av 2009 kan Sverige emellertid kassamässigt inte få del av sina särskilda avgiftsreduktioner för åren 2007-2009 förrän under 2010 (se vidare i budgetpropositionen för 2008 [prop. 2007/08:1]). För Sveriges vidkommande leder det nya beslutet, givet ett antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar, till en minskning av avgiften till EU-budgeten jämfört med nuvarande beslut. Det beror främst på de särskilda nedsättningar som görs av Sveriges mervärdesskattebaserade och BNI-baserade avgiftsdelar. Även minskningen av Storbritanniens rabatt bidrar till en minskning av den svenska EU-avgiften (se vidare i budgetpropositionen för 2008 för prognos avseende utvecklingen av Sveriges EU-avgift 2007-2010). 4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut Med utgångspunkt i överenskommelsen om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem som redogjorts för i avsnitt 3, har rådet antagit ett nytt beslut om egna medel (Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel). Beslutet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av de anmälningar som respektive medlemsstat ska göra så snart medlemsstaten har antagit beslutet i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser. Beslutet ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2007 och kommer således att tillämpas retroaktivt. Beslutet bifogas i sin helhet som bilaga till denna proposition. Nedan ges en kort beskrivning av innehållet i varje artikel, med kommentarer om ändringarna och deras effekter för Sverige i förekommande fall. Artikel 1 I artikel 1 anges att gemenskaperna ska tilldelas medel enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen av budgeten. Artikeln har samma lydelse som i nuvarande beslut. Artikel 2 I artikel 2 punkt 1 anges vilka inkomster som ska utgöra egna medel och redovisas på EU:s budget: a) Tullar, avgifter etc. som fastställs avseende handel med tredje land, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen, samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker. b) En procentsats på de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det beräkningsunderlag som används i detta syfte får dock inte överstiga 50 procent av BNI för varje medlemsstat. c) En procentsats, som fastställs enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, applicerad på summan av alla medlemsstaters BNI. Innebörden är att denna del av avgiften baseras på storleken av respektive medlemsstats BNI, och att BNI-avgiften utgör restfinansiering sedan övriga inkomster beräknats. Det som förändrats i artikel 2.1 a är att jordbrukstullar och övriga tullar klassificeras tillsammans. Skälet är att det i dag inte finns någon egentlig skillnad mellan dessa tullar som har betydelse i detta sammanhang. Artikel 2.1 b rör den mervärdesskattebaserade delen av avgiften. Att beräkningsunderlaget begränsas till maximalt 50 procent av BNI i respektive medlemsstat innebär att om en medlemsstat har en mycket stor mervärdesskattebas i relation till BNI får det endast begränsad effekt på storleken av medlemsstatens avgift till EU. I stycket hänvisas också till de nedsättningar av den enhetliga procentsatsen som i detta nya beslut görs för vissa medlemsstater. Se beskrivning av punkt 4 nedan. I artikel 2.2 anges att inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik ska utgöra egna medel. Denna punkt har inte förändrats jämfört med nuvarande beslut. I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna får behålla 25 procent av beloppen under punkten 1 a) för att täcka kostnaderna för uppbörd av tullar, avgifter m.m. Bestämmelsen har inte förändrats jämfört med nuvarande beslut. I artikel 2.4 anges att den s.k. enhetliga uttagssatsen avseende mervärdesskattebasen ska fastställas till 0,30 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. Under perioden 2007-2013 ska uttagssatsen för mervärdesskatt för Österrike fastställas till 0,225 procent, för Tyskland till 0,15 procent och för Nederländerna och Sverige till 0,10 procent. För Sveriges del innebär nedsättningen en minskning av EU-avgiften. Minskningen beräknas uppgå till 3-4 miljarder kronor årligen under perioden 2007-2013. I artikel 2.5-7 anges hur avgiften baserad på bruttonationalinkomsten ska tas ut. Den väsentliga förändringen i detta avseende görs i punkt 5 där det anges att den BNI-baserade delen av Sveriges och Nederländernas avgifter minskas. Sveriges avgift minskas med 150 miljoner euro brutto per år och Nederländernas med 605 miljoner euro brutto per år. Beloppen är i båda fallen uttryckta i 2004 års priser och justeras för prisutvecklingen genom användande av den BNP-deflator som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag varje år. Sverige och Nederländerna deltar dock i finansieringen av nedsättningarna. Nettoeffekten blir därför en något mindre minskning än de angivna beloppen. I artikel 2 punkt 5 anges vidare att bruttominskningarna för Sverige och Nederländerna ska beviljas efter det att Storbritanniens särskilda rabatt har beräknats. Innebörden av detta är att Storbritanniens rabatt inte appliceras på Sveriges och Nederländernas bruttominskningar av den BNI-baserade avgiftsdelen. Storbritannien finansierar alltså hela sin ordinarie andel av minskningarna av Sveriges och Nederländernas BNI-baserade avgiftsdel. Punkterna 6 och 7 i artikel 2 är oförändrade jämfört med nuvarande beslut. Artikel 3 I artikel 3 anges det totala taket för uttag av egna medel. Taket för EU-budgetens åtagandebemyndiganden fastslås till 1,31 procent av EU:s BNI, och taket för EU-budgetens betalningsbemyndiganden fastslås till 1,24 procent av EU:s BNI. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI. I praktiken har emellertid dessa tak i nuläget ingen praktisk betydelse eftersom nivåerna i den fleråriga budgetramen för EU:s utgifter 2007-2013 är betydligt lägre, enligt det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning från den 5 maj 2006. Artikel 4 I artikel 4 regleras beräkningen av Storbritanniens särskilda rabatt. Huvudprincipen är att denna ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka). I det nya beslutet införs ett nytt stycke g). Innebörden av tillägget är att Storbritannien fullt ut ska delta i finansieringen av kostnaderna för länder som har anslutit sig efter den 30 april 2004, dvs. för alla medlemsstater utöver de 15 första. Detta gäller dock inte för marknadsutgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Den minskning av Storbritanniens rabatt som detta innebär införs stegvis enligt en tabell i stycke g). En begränsning av minskningen av rabatten införs dock. Begränsningen består i att det ytterligare bidraget från Storbritannien under perioden 2007-2013 inte ska vara högre än 10,5 miljarder euro i 2004 års priser, i jämförelse med vad som skulle bli fallet vid fortsatt tillämpning av det nuvarande beslutet om egna medel. Hur Storbritanniens rabatt ska beräknas i detalj regleras i en bilaga till rådets beslut om egna medel. Artikel 5 I artikel 5 regleras finansieringen av Storbritanniens särskilda rabatt. Fördelningsnyckel för finansieringen av rabatten är respektive medlemsstats andel av de BNI-baserade betalningarna sedan Storbritannien undantagits. I beräkningen av medlemsstaternas andelar av de BNI-baserade betalningarna undantas de nedsättningar som Nederländerna och Sverige erhåller på den BNI-baserade delen av avgiften i och med rådets nya beslut om egna medel. Det innebär att Storbritannien deltar fullt ut i finansieringen av dessa nedsättningar. Däremot kommer Storbritanniens rabatt indirekt att appliceras på finansieringen av de nya nedsättningarna för Sverige, Nederländerna, Österrike och Tyskland på den mervärdesskattebaserade delen av avgiften. Fördelningen av finansieringen av Storbritanniens rabatt justeras sedan på samma sätt som tidigare. Den andel som finansieras av Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike begränsas därmed till en fjärdedel av den andel som följer av första steget i beräkningen. Artikel 6 I artikel 6 anges att inkomsterna enligt artikel 2 inte får avsättas för specifika ändamål utan ska användas för att finansiera alla utgifter i budgeten. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande beslut. Artikel 7 I artikel 7 anges att ett överskott som uppkommer i budgeten ska föras över till närmast följande budgetår. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande beslut. Artikel 8 I artikel 8 punkt 1 anges att medlemsstaterna ska ansvara för uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a), dvs. traditionella egna medel, i enlighet med sina nationella lagar och författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav. I punkt 1 anges också att medlemsstaterna ska ställa medlen enligt artikel 2.1 a, b och c till kommissionens förfogande. Inga ändringar har gjorts i detta avseende jämfört med nuvarande beslut. I artikel 8 punkt 2 anges att rådet enligt förfarandet i artikeln 279.2 i EG-fördraget och artikel 183 i Euratomfördraget ska anta de bestämmelser som krävs för att dels genomföra rådets beslut om egna medel, dels möjliggöra kontrollen av uppbörden av de inkomster som avses i artiklarna 2 och 5 och att dessa inkomster ställs till kommissionens förfogande och betalas. I likhet med vad som gäller i dag innebär detta att rådet beslutar med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Det nya i artikeln är att det hänvisas till artiklar i fördraget i stället för att beslutsförfarandet anges direkt i bestämmelser. Därmed får ändringar i fördraget direkt följdverkan i dessa delar. En sådan förändring som uppkommer genom att man nu hänvisar till bestämmelserna i fördraget är att rådet även ska erhålla revisionsrättens yttrande innan beslut fattas. Artikel 9 I artikel 9 anges att en övergripande översyn av systemet för egna medel ska ingå i den översyn av hela budgetsystemet, inklusive utgifter, som kommissionen ska göra och avlägga rapport om 2008-2009. Artikel 10 I artikel 10 anges att rådets nuvarande beslut om egna medel ska upphöra att gälla den 1 januari 2007. Vidare anges att nuvarande och tidigare gällande beslut om egna medel ska fortsätta att tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från mervärdesskattebaserad avgift, BNI-avgift samt beräkningen av rabatten för Storbritannien för åren 1988-2006. 5 Godkännande av rådets beslut Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel ersätter rådets beslut 2000/597/EG, Euratom. Beslutet har fattats med hänvisning till artikel 269 i EG-fördraget och artikel 173 i Euratomfördraget. Beslutet fastställer finansieringen av EU:s budget till dess ett nytt beslut fattas. Enligt artikel 269 ska rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa bestämmelser om gemenskapens system för egna medel samt rekommendera medlemsstaterna att anta dessa bestämmelser i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. För svenskt vidkommande ska beslutet i enlighet med 10 kap. 2 § regeringsformen underställas riksdagen för godkännande. Beslutet är att anse som en internationell överenskommelse och avser statens medel. Det nya beslutet leder, givet ett antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar, till en minskning av den svenska avgiften till EU-budgeten jämfört med nuvarande system. Mot bakgrund av vad som anförts bör riksdagen godkänna Europeiska unionens råds beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för gemenskapernas egna medel. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 dec 2007 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Björklund, Carlsson, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling Föredragande: statsrådet Anders Borg Regeringen beslutar proposition 2007/08:41 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 2 11 1 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 Bilaga 1 Prop. 2007/08:41 Bilaga 1 16 15 1 Prop. 2007/08:41 Bilaga 1 Prop. 2007/08:41 Bilaga 1 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41 16 17 1 Prop. 2007/08:41 Prop. 2007/08:41