Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 4 Beräkningstekniska förutsättningar Bilaga 4 Beräkningstekniska förutsättningar Innehållsförteckning 1 Beräkningsantaganden och metodik för de offentliga finanserna på lång sikt 7 1.1 Modellverktyg 7 1.1 Demografiska förutsättningar 7 1.2 Makroekonomiska förutsättningar 8 1.3 Ränteantagande 9 1.4 Offentliga inkomster 9 1.5 Offentlig konsumtion 10 1.6 Offentliga transfereringar 11 1.7 Ålderspensionssystemet 11 2 Indikator för långsiktig offentligfinansiell hållbarhet 12 3 Sysselsättningsscenario 12 4 Känslighetsanalys 13 5 Jämförelse med budgetpropositionen för 2008 13 Tabellförteckning 1 Demografiska antaganden 8 2 Makroekonomiska förutsättningar 8 3 Skatter och avgifter 9 4 Skatte- och avgiftsbaser 10 5 Offentlig konsumtion 10 6 Offentliga transfereringar 11 7 Ålderspensionssystemet 12 8 Offentliga finanser, sysselsättningsscenario 13 9 Hållbarhetsindikator för scenarier 13 10 Offentliga finanser, skillnader mellan denna proposition och budgetpropositionen för 2008 15 Diagramförteckning 1 Sveriges befolkning 8 2 Arbetade timmar, arbetsproduktivitet och BNP-tillväxt 14 I följande bilaga, till kapitel 12, presenteras de beräkningsantaganden och den beräkningsmetodik som ligger till grund för de långsiktiga scenarierna för de offentliga finanserna.1 Vidare redovisas den indikator som används för bedömning av den långsiktiga offentligfinansiella hållbarheten. Utvecklingen av de offentliga finanserna i sysselsättningsscenariot presenteras även. Slutligen redovisas två känslighetskalkyler samt en jämförelse mellan basscenariot i denna proposition och det basscenario som presenterades i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1). 1 Beräkningsantaganden och metodik för de offentliga finanserna på lång sikt Utgångspunkten för den långsiktiga framskrivningen av de offentliga finanserna är den medelfristiga kalkylen fram till 2011, som redovisas i denna proposition. Här redogörs för de beräkningsmetoder och antaganden som tillämpats under perioden därefter. Det gäller de demografiska och makroekonomiska antagandena samt beräkningsmetodiken för offentliga inkomster och utgifter. 1.1 Modellverktyg Långsiktiga projektioner för de offentliga finanserna utförs i modellen FIMO. Till modellen finns ett antal förmodeller innehållande data för befolkningsutveckling, arbetsmarknad, offentlig konsumtion och ålderspensionsutgifter. FIMO är en beräkningsmodell som bygger på nationalräkenskaperna och består av fyra sektorer: offentlig sektor, hushåll, företag och utlandssektorn. Modellen beskriver offentliga utgifter och inkomster relativt detaljerat fördelat på staten, kommunsektorn (primärkommuner och landsting) och ålderspensionssystemet. Modellen innehåller även de viktigaste makroekonomiska variablerna såsom BNP, sysselsättning, löner, priser och räntor etc., samt befolkningen fördelad på ålder och kön. Modellen är sluten i den meningen att en inkomst i en sektor alltid motsvaras av en utgift i en annan sektor. Modellsystemet garanterar på så sätt dels att nettosparandet i staten, kommunsektorn och pensionssystemet summerar till den offentliga sektorns nettosparande. Dels att summan av sparandet i de inhemska sektorerna summerar till sparandet gentemot utlandet. Ekvationerna i FIMO utgörs av aggregerade beskrivningar av regler för skatter och transfereringar. Varje inkomst eller utgift sätts i relation till en makroekonomisk bas såsom t.ex. KPI, BNP, lönesumma, arbetslöshet eller ränta. Den relation som råder 2011, dvs. det sista året i den medelfristiga kalkylen, ligger sedan fast framöver. Det betyder att huvudprincipen är att inga regler ändras efter 2011. I de långsiktiga kalkylerna ligger fokus huvudsakligen på den demografiska utvecklingens inverkan på ekonomisk tillväxt och den offentliga sektorns finanser. Sysselsättningen styrs (i basscenariot) av befolkningsutvecklingen, vilket i kombination med en exogent antagen produktivitetsutveckling ger BNP-utvecklingen. Offentliga transfereringsutgifter knyts, där så är möjligt, till relevanta åldersgrupper. Den offentliga konsumtionen skrivs fram med den demografiska utvecklingen och styckkostnaden per åldersgrupp inom olika verksamhetsområden (såsom t.ex. hälso- och sjukvård eller utbildning).2 De framtida pensionsutgifterna beräknas i den dynamiska mikrosimuleringsmodellen SESIM.3 1.1 Demografiska förutsättningar Kalkylen bygger på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från maj 2007 vars antaganden redovisas i tabell 1. I diagram 1 framgår resultaten i form av förändringen över tiden i åldersgrupperna yngre, yrkesaktiv ålder samt äldre. Diagram 1 Sveriges befolkning Förändring jämfört med 2007, tusental personer 1.2 Makroekonomiska förutsättningar De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna framgår av tabell 2. Tabell 1 Demografiska antaganden 2000 2008 2010 2020 2030 2040 2050 Födelsetal 1,55 1,85 1,85 1,85 1,85 1,85 1,85 Medellivslängd, kvinnor 82,0 83,1 83,3 84,4 85,2 85,8 86,3 Medellivslängd, män 77,4 79,0 79,4 80,9 82,1 83,1 83,8 Nettomigration 24 600 37 100 25 000 24 300 24 400 23 800 23 400 Källa: Statistiska centralbyrån. Tabell 2 Makroekonomiska förutsättningar 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Procentuell förändring1 Befolkning 16 - 64 år2 0,5 0,5 0,1 -0,2 0,0 0,1 0,1 0,2 Sysselsatta 2,2 0,9 0,2 0,3 0,0 0,0 0,1 0,3 Arbetade timmar 1,1 1,6 0,0 0,4 0,0 -0,1 0,1 0,3 Produktivitet i näringslivet 4,2 0,9 2,8 2,6 2,7 2,5 2,4 2,4 BNP, fasta priser 4,4 2,1 2,3 2,9 2,3 2,0 2,2 2,4 BNP per capita 4,1 1,5 1,9 2,4 1,8 1,6 2,0 2,1 BNP-produktivitet 3,8 0,5 2,3 2,2 2,1 1,9 2,0 2,1 BNP-deflator 1,5 2,5 2,3 2,4 2,4 2,4 2,2 2,0 KPI 0,9 3,2 2,7 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0 Timlön 5,4 4,7 4,2 4,6 4,7 4,6 4,4 4,2 Procent Realränta 4,5 1,1 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Arbetskraftsdeltagande, 16-64 år3 78,8 79,2 79,4 81,1 80,8 79,7 79,6 79,8 Reguljär sysselsättning, 16-64 år3 74,1 75,4 75,7 77,7 77,5 76,3 76,2 76,4 Öppen arbetslöshet, 16-64 år 5,3 4,3 4,4 3,9 3,9 3,9 3,9 3,9 1 För åren 2000 och 2008 anges procentuell förändring från föregående år. För perioden 2010-2050 anges genomsnittlig procentuell förändring från föregående i tabellen redovisade år. 2 Befolkningen per den 31 december. 3 Totalt antal i arbetskraften respektive reguljärt sysselsatta i relation till befolkningen i åldrarna 16-64 år per den 31 december. Denna redovisning skiljer sig från AKU som räknar med genomsnittlig befolkning. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1.3 Ränteantagande På lång sikt antas inkomst- och utgiftsräntesatsen vara densamma i samtliga sektorer i ekonomin. Den antagna nominella räntan är 5,0 procent, 3,0 procent realränta och 2,0 procent KPI-utveckling. Under de första åren av långsikten (2012-2017) sker en insvängning av räntan från nivån det sista året i medelfristen till det långsiktiga ränteantagandet. Förutom räntebärande tillgångar finns även icke räntebärande tillgångar. Avkastningen på dessa tillgångar består av aktieutdelningar och värdeförändring. Utdelningarna antas på sikt uppgå till 3,0 procent och värdeökningen till 2,0 procent. Därmed uppgår den totala avkastningen till 5,0 procent. 1.4 Offentliga inkomster Vid beräkning av de offentliga inkomsterna antas konstanta skattesatser i förhållande till skattebaserna. Metoden har valts för att avspegla oförändrade skatteregler. Följaktligen kommer den aggregerade skattekvoten att variera om skattebaserna utvecklas på annat sätt än BNP. I tabell 3 redovisas den offentliga sektorns skatter och avgifter som andel av BNP och som andel av respektive skattebas (implicit skattesats) samt skattebasens andel av BNP. I tabell 4 anges skatternas och avgifternas respektive bas. En mindre del av kostnaderna för välfärdstjänsterna finansieras genom brukaravgifter. I beräkningarna har antagits att dessa avgifter, såsom t.ex. barnomsorgsavgifter, ökar i takt med produktionskostnaderna. Det innebär att avgiftsinkomsterna ökar i en betydligt snabbare takt än om dagens maxtaxor blir bestående, men i en långsammare takt än hushållens disponibla inkomster. Tabell 3 Skatter och avgifter Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Skatter och avgifter 51,3 47,0 46,3 47,1 47,5 48,0 48,1 47,7 Hushållens direkta skatter och avgifter Andel av BNP 21,1 16,7 16,7 16,5 16,5 16,7 16,7 16,6 Implicit skattesats för direkta skatter 29,3 23,2 23,3 23,4 23,4 23,4 23,4 23,4 Skattebasen för direkta skatter som andel av BNP 62,4 60,7 60,1 59,3 59,5 60,0 60,0 59,4 Implicit skattesats för avgifter 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 Skattebasen för avgifter som andel av BNP 47,3 45,2 44,5 43,6 43,8 44,4 44,7 45,0 Företagens direkta skatter Andel av BNP 3,8 3,5 3,8 3,9 3,8 3,7 3,7 3,7 Implicit skattesats 13,3 12,6 13,0 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2 Skattebasen som andel av BNP 28,4 28,1 29,3 29,3 28,9 28,2 28,0 28,2 Indirekta skatter1 Andel av BNP 13,3 14,0 13,5 14,6 15,1 15,4 15,3 15,0 Implicit skattesats 27,0 29,9 28,5 27,4 27,2 27,1 26,9 26,8 Skattebasen som andel av BNP 49,4 46,9 47,6 53,4 55,4 56,7 57,0 56,1 Arbetsgivaravgifter och egenföretagaravgifter2 Andel av BNP 13,1 12,7 12,3 12,1 12,2 12,3 12,4 12,4 Implicit skattesats 32,0 31,2 30,6 30,6 30,6 30,6 30,6 30,5 Skattebasen som andel av BNP 41,0 40,7 40,2 39,6 39,7 40,2 40,5 40,7 1 Exklusive löneberoende indirekta skatter. 2 Inklusive löneberoende indirekta skatter. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 4 Skatte- och avgiftsbaser Skatter och avgifter Skatte- och avgiftsbas Hushållens direkta skatter Beskattningsbar inkomst Hushållens avgifter Lönesumman och beskattningsbara transfereringar Företagens direkta skatter Näringslivets vinst Indirekta skatter1 Privat konsumtion Arbetsgivaravgifter och egenföretagaravgifter2 Lönesumma 1 Exklusive löneberoende indirekta skatter. 2 Inklusive löneberoende indirekta skatter. 1.5 Offentlig konsumtion Beräkningen av de offentliga konsumtionsutgifterna bygger på ålders- och könsfördelade styckkostnader för barnomsorg, ungdomsutbildning (grundskola och gymnasium), vuxenutbildning (kommunalt vuxengymnasium och högskola), sjukvård (öppen och sluten vård), äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende) samt arbetsmarknadsåtgärder. Statistiken för styckkostnaderna kommer från HEK 1999. Samtliga utgiftsområden skrivs volymmässigt fram med befolkningsförändringen i relevant åldersgrupp för kvinnor respektive män. Denna metod innebär att den offentliga tjänsteproduktionen utförs med samma personaltäthet som i dag. Detta är ett uttryck för oförändrad standard i offentlig service. Övriga konsumtionsutgifter, som framför allt består av allmän förvaltning, rättsväsende och försvar, antas följa förändringen i totalbefolkningen. Prisutvecklingen för offentlig konsumtion är en sammanvägning av löne- och prisutveckling med vikter som avspeglar konsumtionens sammansättning inom respektive verksamhetsområde. I beräkningarna antas att produktivitetsutvecklingen i all offentlig verksamhet är noll, vilket innebär att priset på offentlig konsumtion växer snabbare än KPI per år (se appendix B i 2004 års svenska konvergensprogram). I tabell 5 presenteras den offentliga konsumtionen uppdelad på verksamheter. Tabell 5 Offentlig konsumtion Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Summa konsumtion 27,6 26,0 25,5 24,1 24,3 25,8 25,7 25,1 Barnomsorg 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 Ungdomsutbildning 3,8 3,6 3,4 3,0 3,1 3,3 3,1 3,0 Vuxenutbildning 2,1 1,8 1,8 1,7 1,5 1,5 1,5 1,4 Sjukvård 6,0 5,8 5,8 5,8 5,9 6,2 6,3 6,2 Äldreomsorg 3,8 4,1 4,1 4,0 4,3 5,5 5,9 6,2 Arbetsmarknadsåtgärder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 10,1 9,0 8,7 8,0 7,8 7,6 7,2 6,8 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet Tabell 6 Offentliga transfereringar Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Summa transfereringar 21,0 18,9 18,6 23,4 23,6 23,9 23,7 22,9 Transfereringar till hushåll 18,0 15,8 15,6 20,5 20,6 20,9 20,7 19,9 Ålderdom 8,3 8,1 8,3 8,4 8,4 8,5 8,2 7,4 Ohälsa 3,8 3,5 3,4 3,2 3,3 3,4 3,5 3,5 Barn/studier 2,3 2,1 2,0 2,0 2,0 2,1 2,1 2,1 Arbetsmarknad 1,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Övrigt 1,7 1,2 1,2 6,2 6,2 6,3 6,3 6,3 varav teknisk justering 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Transfereringar till företag 1,9 1,6 1,5 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Transfereringar till utland 1,1 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Anm.: Ålderdom = ålderspension, efterlevandepension, statliga och kommunala avtalspensioner samt bostadstillägg till pensionärer. Ohälsa = sjuk- och arbetsskadeförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning samt assistansersättning. Barn/studier = barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd och studiebidrag. Arbetsmarknad = ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning samt lönegaranti. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1.6 Offentliga transfereringar För en stor del av de offentliga transfereringarna finns ett regelverk som automatiskt höjer utgifterna i takt med löneutvecklingen. Detta gäller för pensioner som räknas upp med inkomstindex, och delvis även för transfereringar som ersätter inkomstbortfall, t.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen. Transfereringar som saknar en automatisk standardsäkring, antas öka i takt med lönerna.4 En sådan standardsäkring motverkar den urholkning av hushållstransfereringarna som skulle ske om kalkylen enbart byggde på strikt oförändrade regler. Standardsäkringen förutsätter därmed att vissa reformer genomförs i takt med att ekonomin växer. Den offentliga sektorns transfereringsutgifter som andel av BNP framgår av tabell 6. Där syns också den tekniska justeringen. I denna proposition har antagits att överskottsmålet uppfylls via en transferering till hushållssektorn. Denna transferering kommer att påverka hushållens disponibla inkomster, deras konsumtion och därigenom skatteintäkter från konsumtionsskatter. 1.7 Ålderspensionssystemet Beräkningen av pensionsutgifterna bygger på den demografiska utvecklingen, de makroekonomiska förutsättningarna samt gällande regelverk. Genomsnittlig pensionsålder antas vara oförändrad framöver, trots ökad medellivslängd under kalkylperioden. I tabell 7 redovisas ålderspensionssystemets inkomster och utgifter samt dess finansiella ställning. Tabell 7 Ålderspensionssystemet Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Inkomster 8,0 7,0 7,0 6,9 6,8 6,7 6,5 6,5 Avgifter 6,5 6,2 6,1 6,1 6,1 6,2 6,2 6,3 Räntor, utdelningar m.m. 1,4 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,3 0,3 Utgifter 8,3 6,3 6,6 6,8 6,9 6,9 6,6 6,0 Pensioner 6,2 6,2 6,5 6,7 6,8 6,8 6,6 6,0 Övrigt 2,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Finansiellt sparande -0,4 0,8 0,3 0,0 -0,1 -0,2 -0,1 0,5 Finansiella tillgångar, netto 32,4 28,4 26,7 22,3 18,7 12,8 7,7 8,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 2 Indikator för långsiktig offentligfinansiell hållbarhet Det finns ingen entydig definition av långsiktig offentligfinansiell hållbarhet. Antagandet som gjorts här är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara om den offentliga sektorns intertemporala budgetrestriktion är uppfylld. Kriteriet är vanligt förekommande inom litteraturen för offentligfinansiell hållbarhet. Det är även utgångspunkten för EU-kommissionen när de bedömer medlemsstaternas offentligfinansiella hållbarhet inom stabilitets- och tillväxtpakten5. Den intertemporala budgetrestriktionen anger att summan av nuvärdet av de framtida primära sparsaldona ska vara lika stor eller överstiga den initiala nettoskulden. Utifrån den offentliga sektorns intertemporala budgetrestriktion kan en indikator härledas som anger den permanenta budgetförstärkning som krävs för att uppfylla restriktionen. Denna hållbarhetsindikator anges av följande ekvation: där: S2 permanent budgetförstärkning som andel av BNP t index för året t0 startår 2007 tb slutår för underliggande offentligfinansiell projektion 2099 Dt nettoskuld som andel av BNP PBt primärt sparsaldo som andel av BNP ?PBt förändring av det primära sparsaldot relativt startåret, dvs. ?PBt=PBt - PBt0 r diskonteringsfaktorn, dvs. skillnaden mellan nominell ränta och nominell BNP-tillväxt. Tolkningen av hållbarhetsindikatorn är att ett negativt värde anger att de offentliga finanserna är hållbara och att den intertemporala budgetrestriktionen är uppfylld. Ett positivt värde på S2 innebär istället motsatsen, att permanenta budgetförstärkningar måste genomföras motsvarande indikatorns värde för att de offentliga finanserna ska vara hållbara. De underliggande offentligfinansiella scenarierna har förlängts från 2050 till 2099 som underlag för beräkning av hållbarhetsindikatorn. Den skuld som används vid beräkningen är nettoskulden enligt nationalräkenskaperna. Det primära sparsaldo som används är den offentliga sektorns primära finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna, justerat för kapitalinkomster som inte ingår i det primära finansiella sparandet men som påverkar nettoskulden. 3 Sysselsättningsscenario Utvecklingen av de offentliga finanserna i sysselsättningsscenariot framgår av tabell 8. I detta scenario sker ingen teknisk justering utan skatterna sänks i stället för att komma ner till överskottsmålet. Tabell 8 Offentliga finanser, sysselsättningsscenario Procent av BNP 2000 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Primära inkomster 54,4 50,1 49,4 44,0 44,2 44,4 44,2 43,8 Skatter och avgifter 51,3 47,0 46,3 41,4 41,7 42,2 42,2 42,0 Övriga inkomster 3,1 3,1 3,0 2,7 2,5 2,2 2,0 1,8 Primära utgifter 49,6 47,9 46,8 44,2 44,1 45,9 45,5 44,2 Transfereringar 21,0 18,9 18,6 18,1 18,1 18,4 18,2 17,5 Konsumtion 26,0 26,0 25,5 23,7 23,6 25,0 24,8 24,3 Investeringar 2,5 3,0 2,7 2,5 2,4 2,5 2,4 2,4 Primärt finansiellt sparande 4,8 2,2 2,5 -0,2 0,1 -1,5 -1,3 -0,5 Kapitalinkomster, netto -1,1 0,7 0,8 1,2 1,4 1,2 0,7 0,4 Finansiellt sparande 3,7 2,9 3,3 1,0 1,4 -0,2 -0,6 -0,1 Finansiell ställning Statsskuld 56,8 31,1 21,3 5,8 -0,9 -2,6 5,2 10,4 Maastrichtskuld 1 53,6 35,3 25,9 11,0 5,1 4,6 12,7 17,5 Nettoskuld 5,5 -22,9 -26,5 -33,4 -35,6 -30,8 -17,5 -12,4 1 Konsoliderad bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se kapitel 9.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 4 Känslighetsanalys De långsiktiga scenarierna grundar sig på ett stort antal antaganden. Här testas om hållbarheten i de offentliga finanserna är känslig för variationer i två centrala antaganden. Produktivitetsantagandet samt antagandet om standarden i den offentliga servicen ändras, ett i taget. Därefter beräknas S2-indikatorn för känslighetskalkylerna. Resultaten för S2-indikatorn framgår av tabell 9. Tabell 9 Hållbarhetsindikator för scenarier Basscenario -0,3 Känslighetskalkyl med lägre produktivitet 0,3 Känslighetskalkyl med ökad standard i offentlig service 1,4 I känslighetskalkylen med lägre produktivitet antas att produktivitetstillväxten i näringslivet sjunker gradvis ner till 2,0 procent per år efter 2020, vilket ska jämföras med en neddragning till 2,4 procent per år i basscenariot. Den lägre produktivitetstillväxten i känslighetskalkylen leder till lägre BNP. Effekten på de offentliga finanserna blir en ökad budgetbelastning till följd av högre utgifter som andel av den lägre BNP-nivån, främst för offentlig konsumtion. En permanent budgetförstärkning motsvarande 0,3 procentenheter av BNP krävs för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara med den lägre produktivitetstillväxten. I känslighetsberäkningen med ökad standard i offentlig service antas att standarden ökar med 0,1 procent per år istället för oförändrad standard som i basscenariot. Effekten på de offentliga finanserna blir att en permanent skattehöjning alternativt besparing inom något annat utgiftsområde motsvarande 1,4 procentenheter av BNP krävs för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara. 5 Jämförelse med budgetpropositionen för 2008 I det följande redovisas skillnader mellan basscenariot i denna proposition och det som publicerades i budgetpropositionen för 2008. De långsiktiga offentligfinansiella projektionerna utgår alltid från den medelfristiga kalkylen. Så är fallet även nu, men den medelfristiga kalkylen är av naturliga skäl en annan än den var hösten 2008. I budgetpropositionen för 2008 antogs att produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor var noll till följd av att nationalräkenskaperna per definition satt produktiviteten i sektorn till noll. Fr.o.m. 2008 redovisar nationalräkenskaperna en produktivitetsutveckling för delar av offentlig sektor. De resultat som nationalräkenskaperna hittills redovisat ger emellertid liten vägledning om den framtida produktivitetsutvecklingen. Därmed behålls antagandet om konstant produktivitet i de långsiktiga projektionerna. I diagram 2 redovisas projektionerna för arbetade timmar, arbetsproduktivitet och BNP i denna proposition relativt budgetpropositionen för 2008. Antalet arbetade timmar bedöms vara något högre nu än i budgetpropositionen för 2008. Den stora skillnaden i BNP på lång sikt härrör dock huvudsakligen från en ny bedömning av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen av Konjunkturinstitutet6. Diagram 2 Arbetade timmar, arbetsproduktivitet och BNP-tillväxt Denna proposition i relation till budgetpropositionen för 2008. Resultatet i Konjunkturinstitutets rapport anger att den genomsnittliga produktivitetstillväxten i näringslivet är 2,66 procent för perioden 2006 till 2020. Med de antaganden som ligger i den medelfristiga kalkylen ger en produktivitetsutveckling på 2,7 procent för perioden 2012-2020 ett genomsnitt som överensstämmer med Konjunkturinstitutets bedömning. Efter 2020 sker en gradvis nedjustering av produktivitetsantagandet till 2,4 procent av försiktighetsskäl. Skillnaderna i de långsiktiga beräkningarna för de offentliga finanserna redovisas i tabell 10. En stor skillnad är att överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 2011 bedöms vara 1 procentenhet högre som andel av BNP i denna proposition än i budgetpropositionen för 2008. Det får till följd att den tekniska justeringen för att komma ner till saldomålet blir större, vilket medför att utgifterna på lång sikt blir 1 procentenhet högre som andel av BNP. I budgetpropositionen för 2008 utformades den tekniska justeringen som en ospecificerad investeringsutgift, som inte antogs påverka ekonomin i övrigt. I denna proposition antas att den tekniska justeringen sker i form av en hushållstransferering som påverkar ekonomin. För övrigt är det skillnaden i startnivåerna från den medelfristiga prognosen som i princip ligger kvar under det långfristiga scenariot. Det innebär att det nivåskift som görs slår igenom även på lång sikt, medan utvecklingsbanorna i princip är oförändrade. Utgifterna minskar emellertid sammantaget mer än inkomsterna som andel av BNP. Totalt sett leder detta till starkare offentliga finanser på lång sikt. Tabell 10 Offentliga finanser, skillnader mellan denna proposition och budgetpropositionen för 2008 Procent av BNP 2008 2010 2015 2020 2030 2040 2050 Primära inkomster -0,8 -0,9 -0,7 -0,7 -0,8 -0,8 -0,7 Skatter och avgifter -0,7 -0,8 -0,6 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 Övriga inkomster -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Primära utgifter -0,7 -0,6 -0,6 -0,8 -1,0 -1,0 -0,9 Transfereringar -0,4 -0,2 -0,7 -0,7 -0,7 -0,6 -0,5 Konsumtion -0,4 -0,3 -0,8 -1,0 -1,1 -1,1 -1,1 Investeringar 0,1 -0,1 -0,2 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4 Teknisk justering 1 0,0 0,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Primärt finansiellt sparande -0,1 -0,3 -0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Kapitalinkomster, netto 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 Finansiellt sparande 0,1 -0,3 0,0 0,3 0,4 0,4 0,5 Finansiell ställning Statsskuld 0,4 1,1 -1,6 -1,1 -0,5 -0,1 -0,2 Maastrichtskuld 2 0,5 1,4 -1,6 -1,3 -1,0 -0,8 -1,1 Nettoskuld -3,2 -2,1 -2,8 -2,6 -3,9 -6,2 -8,8 1 Transferering från staten till hushållen som medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor blir precis en procent av BNP 2015. 2 Konsoliderad bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper (se kapitel 9.3). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1 I Riksrevisionens granskning, Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet (RiR 2007:21), framfördes kritik mot regeringens redovisning av dessa analyser. Denna bilaga är ett led i att åtgärda bristerna. 2 I bilaga 1 till Långtidsutredningen (1992) finns en utförligare beskrivning av grundstrukturen i FIMO. 3 För en beskrivning se www.sesim.org. 4 Dessa är bidrag till asylsökande, barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag, bostadsbidrag till pensionärer, änkepension, barnpension, sjuk- och aktivitetsersättning, handikappstöd, studiebidrag, studiemedel, vuxenstudiestöd, vårdbidrag för funktionshindrade barn, socialbidrag, arbetsskadeersättning och övriga bidrag till hushåll och ideella organisationer. 5 Se Long-term Sustainability of Public Finances in the European Union, European Economy no. 4/2006. 6 Konjunkturinstitutet (2006) Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest?, SOU 2008:14, bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008. ?? ?? ?? PROP. 2007/08:100 BILAGA 4 PROP. 2007/08:100 BILAGA 4 2 15