Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion 6 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation 10 Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, budgetsaldo och skuldutveckling 12 Tabellförteckning 1 BNP-tillväxt 5 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs 5 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt 5 4 Försörjningsbalans 6 5 Bidrag till tillväxt 6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling 6 7 Fasta bruttoinvesteringar 7 8 Hushållens ekonomi 8 9 Näringslivets produktion 8 10 Offentlig produktion 9 11 Bytesbalans 9 12 Bruttosparande 9 13 Bruttonationalinkomst (BNI) 9 14 Arbetsmarknad och resursläge 10 15 Löneutveckling och inflation 11 16 Offentliga sektorns finanser 12 17 Statens finanser 13 18 Ålderspensionssystemet 13 19 Kommunsektorns finanser 14 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2002-2010 14 Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt Procentuell förändring 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förenta staterna 1,6 2,5 3,6 3,1 2,9 2,2 1,5 1,9 2,6 2,6 Euroområdet 0,9 0,8 2,1 1,6 2,8 2,6 1,7 1,9 2,2 2,1 Japan 0,3 1,5 2,7 1,9 2,4 2,0 1,3 1,8 1,4 1,2 Asien, exkl. Japan 6,7 7,5 8,3 8,5 9,1 9,1 8,4 7,9 7,6 7,6 OECD 1,6 2,0 3,2 2,6 3,1 2,7 2,0 2,3 2,6 2,5 BNP världen1 2,7 3,6 4,9 4,4 5,0 4,9 4,1 4,1 4,2 4,0 1 BNP världen beräknas med hjälp av IMF:s köpkraftsjusterade vikter, s.k. PPP-vikter, Purchasing Power Parity. PPP-vikterna för bl.a. Kina och Indien har reviderats ned sedan Budgetpropositionen. Dessa länder växer betydligt snabbare än det globala genomsnittet, vilket innebär att nedjusteringen drar ned både de senaste årens och prognosårens globala tillväxt. IMF:s viktrevideringen innebär en nedskrivning av den globala tillväxten med i genomsnitt ca 0,4 procentenhet per år. Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och Finansdepartementet. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Reporänta 3,75 2,75 2,00 1,50 3,00 4,00 4,25 4,25 4,25 4,25 6-månadersränta 3,54 2,70 2,05 1,93 3,07 4,12 4,30 4,30 4,30 4,30 5-årsränta 4,14 4,30 3,33 3,16 3,70 4,19 4,40 4,40 4,50 4,50 10-årsränta 4,71 4,86 3,90 3,38 3,65 4,31 4,50 4,50 4,55 4,55 10-årsdiff. SEK-DEM 0,52 0,51 0,25 0,02 -0,15 0,05 0,40 0,30 -0,05 -0,05 6 mån. EURIBOR 2,67 2,14 2,16 2,60 3,61 3,97 4,00 4,10 4,30 4,30 TCW-index 131 124 121 131 123 126 124 125 124 125 EUR/SEK 9,12 9,02 8,98 9,44 9,04 9,42 9,20 9,20 9,10 9,10 USD/SEK 8,68 7,36 6,70 7,95 6,84 6,47 6,34 6,48 6,59 6,69 EUR/USD 1,05 1,22 1,34 1,19 1,32 1,46 1,45 1,42 1,38 1,36 Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 6-månadersränta 4,16 3,01 2,17 1,75 2,45 3,59 4,18 4,30 4,30 4,30 5-årsränta 4,99 4,08 3,76 2,85 3,52 4,15 4,08 4,40 4,45 4,50 10-årsränta 5,30 4,64 4,42 3,38 3,70 4,17 4,24 4,50 4,53 4,55 10-årsdiff. SEK-DEM 0,51 0,54 0,36 0,00 -0,08 -0,07 0,21 0,35 0,11 -0,05 6 mån. EURIBOR 3,28 2,25 2,09 2,24 3,06 3,97 3,92 4,05 4,21 4,30 TCW-index 134 128 126 128 127 125 124 125 125 125 EUR/SEK 9,16 9,12 9,13 9,28 9,25 9,25 9,30 9,20 9,15 9,10 USD/SEK 9,73 8,09 7,35 7,49 7,38 6,76 6,35 6,42 6,54 6,65 EUR/USD 0,94 1,13 1,24 1,24 1,25 1,37 1,46 1,43 1,40 1,37 Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hushållens konsumtionsutgifter 1 435 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3,1 2,8 2,6 3,4 3,4 Offentliga konsumtionsutgifter 796 2,2 0,4 -0,2 0,4 1,5 0,8 0,6 0,3 -0,3 -0,5 Statliga 213 2,3 2,0 -0,9 -2,5 0,9 -0,8 -0,8 -1,3 -2,3 -2,7 Kommunala 584 2,1 -0,2 0,1 1,5 1,7 1,4 1,2 0,9 0,4 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 582 -1,8 1,4 5,7 8,9 7,7 8,0 4,1 2,1 3,7 3,5 Lagerinvesteringar2 24 -0,2 0,2 -0,3 -0,0 0,2 0,7 -0,3 -0,0 0,3 0,0 Export 1 609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,6 5,5 4,8 5,5 5,5 Import 1 373 -1,3 3,8 6,9 6,9 8,2 9,5 6,1 5,3 5,6 5,7 BNP 3 074 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 BNP, kalenderkorrigerad - 2,4 2,1 3,5 3,3 4,5 2,8 1,8 1,9 2,6 2,3 1 I löpande priser. 2 Bidrag till BNP-tillväxt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,0 1,3 1,3 1,2 1,5 1,3 1,2 1,7 1,7 Offentliga konsumtionsutgifter 0,6 0,1 -0,0 0,1 0,4 0,2 0,2 0,1 -0,1 -0,1 Statliga 0,2 0,2 -0,1 -0,2 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 Kommunala 0,4 -0,0 0,0 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,0 Fasta bruttoinvesteringar -0,3 0,2 0,9 1,5 1,3 1,5 0,8 0,4 0,7 0,7 Lagerinvesteringar -0,2 0,2 -0,3 -0,0 0,2 0,7 -0,3 -0,0 0,3 0,0 Export 0,6 1,8 4,8 3,1 4,3 2,9 2,9 2,6 3,1 3,2 Import 0,5 -1,4 -2,5 -2,6 -3,3 -4,1 -2,8 -2,5 -2,8 -2,9 BNP 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell volymförändring 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Export Varuexport 1 155 2,0 4,9 10,1 5,0 8,2 2,6 4,8 3,9 5,5 5,5 Bearbetade varor2 949 1,9 4,9 10,2 4,6 8,5 3,5 5,4 4,0 5,5 5,5 Tjänsteexport 454 -1,0 1,3 13,4 11,7 10,9 13,9 7,3 7,1 5,5 5,5 Total export 1 609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,6 5,5 4,8 5,5 5,5 Exportpris -1,6 -1,9 -0,5 2,8 2,7 2,2 1,1 -1,2 0,6 1,2 Import Varuimport 1 014 -0,4 5,7 7,9 7,4 8,4 9,7 6,1 5,3 5,6 5,7 Bearbetade varor2 745 -1,8 4,5 9,9 8,9 10,6 12,1 7,3 5,7 5,6 5,7 Tjänsteimport 359 -3,3 -1,2 4,2 5,5 7,7 9,0 6,2 5,1 5,6 5,7 Total import 1 373 -1,3 3,8 6,9 6,9 8,2 9,5 6,1 5,3 5,6 5,7 Importpris 0,1 -2,0 0,9 4,6 3,3 0,1 1,5 -1,1 0,9 1,3 1 I löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell volymförändring 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Näringslivet2 390 -6,0 1,6 4,8 8,9 6,4 8,9 4,0 3,2 - - Varuproducenter 173 -9,2 6,0 0,2 14,2 6,2 9,4 7,2 3,6 - - Industri 98 -14,0 2,2 -1,7 12,8 4,2 9,8 8,5 2,7 - - Övriga varuproducenter 75 1,2 13,1 3,3 16,3 9,0 8,9 5,5 4,7 - - Tjänsteproducenter2 217 -3,6 -1,4 8,3 5,1 6,5 8,4 1,4 2,8 - - Bostäder 103 10,5 5,4 15,4 15,7 13,8 8,7 5,1 0,4 - - Nybyggnationer 65 13,1 6,3 23,1 18,3 10,9 8,8 2,7 -3,8 - - Ombyggnationer 38 6,9 4,0 4,6 11,3 19,1 8,6 9,2 7,0 - - Offentliga myndigheter 89 9,5 -2,7 1,9 2,8 7,1 3,6 3,8 -0,6 - - Staten 42 12,3 1,7 10,6 -1,9 2,8 -3,5 5,5 -3,2 - - Kommuner 47 6,9 -6,9 -7,0 8,4 11,8 10,9 2,2 1,9 - - Totalt 582 -1,8 1,4 5,7 8,9 7,7 8,0 4,1 2,1 3,7 3,5 Byggnader 248 2,7 -2,1 6,3 4,7 9,9 6,6 4,6 0,7 - - Maskiner 239 -3,5 4,8 3,8 12,2 5,7 11,0 3,5 2,8 - - Mjukvara 95 -7,1 0,5 9,5 11,1 7,2 4,4 4,5 4,1 - - 1 I löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Real disponibel inkomst2 1449 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,3 4,7 1,3 2,0 2,1 Prisindex3 1,7 1,7 0,9 1,2 0,9 1,3 2,4 2,4 2,3 2,2 Nominell disponibel inkomst 1 468 5,3 3,2 2,1 2,4 3,5 5,7 7,2 3,7 4,3 4,3 varav Lönesumma4 1 236 3,2 2,4 2,6 3,6 5,5 6,9 5,8 3,8 4,4 4,5 Övriga faktorinkomster 249 6,2 4,2 -0,9 4,6 4,0 5,0 6,4 3,4 4,6 4,4 Räntor och utdelningar, netto5 6 -0,4 0,0 0,6 -0,2 -0,2 -0,3 -0,2 -0,2 0,1 0,0 Offentliga transfereringar 492 4,3 7,8 3,5 1,6 1,9 -1,3 2,9 4,6 3,8 3,9 varav Pensioner 248 4,1 10,8 3,2 0,7 2,8 4,0 5,1 6,3 5,5 5,3 Sjukdom 116 8,8 7,4 1,0 3,7 0,0 -1,4 -0,5 3,2 2,2 3,2 Arbetsmarknad 27 1,9 11,2 10,9 -0,3 -9,0 -32,5 -3,6 3,5 -0,1 -0,9 Familjer och barn 54 2,3 3,0 1,8 2,8 8,7 1,9 1,9 2,1 2,7 2,9 Studier 13 -3,6 -9,4 1,2 2,9 5,3 -3,2 6,4 2,6 2,2 1,1 Övrigt 35 0,3 0,9 6,8 1,5 5,1 -5,6 2,9 2,2 1,9 1,0 Privata transfereringar 51 -14,9 5,2 2,8 6,0 -0,4 5,4 1,5 5,3 4,6 4,3 Skatter och avgifter -564 -3,1 6,6 4,6 4,7 5,3 0,6 -0,9 4,1 4,5 4,6 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Eget sparande 33 4,2 3,7 2,4 1,0 1,1 2,2 4,0 2,8 1,5 0,2 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 95 5,4 5,9 5,7 6,2 6,4 6,5 6,1 6,2 6,2 6,4 Total sparkvot6 128 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,2 9,5 8,5 7,3 6,3 Finansiellt sparande 82 8,0 7,7 5,8 4,7 4,6 5,6 7,1 5,9 4,7 3,7 1 I löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell volymförändring 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Varuproducenter 816 4,0 2,5 8,5 3,6 4,8 2,6 2,2 1,7 - - varav: Industri 559 6,3 4,9 9,1 4,4 5,1 2,2 2,6 2,2 - - Byggverksamhet 136 -0,3 -3,3 4,8 4,3 7,6 5,7 3,4 1,1 - - Tjänsteproducenter 1 304 1,9 2,3 3,4 4,3 5,9 4,3 2,8 2,5 - - varav: Handel 306 5,8 6,7 6,5 4,4 6,7 4,1 3,2 3,0 - - Företagstjänster 313 -4,4 2,2 8,4 6,0 10,9 5,3 3,3 3,0 - - Näringslivet totalt 2 120 2,7 2,4 5,3 4,0 5,5 3,7 2,6 2,2 4,0 3,1 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 10 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunal produktion 397 0,3 -0,3 1,2 0,6 -0,3 0,4 0,5 0,2 0,2 0,2 Statlig produktion 139 2,0 1,6 1,5 -1,0 -0,6 -0,4 0,2 -0,5 -1,2 -1,3 Total offentlig produktion 537 0,8 0,2 1,3 0,2 -0,4 0,2 0,4 0,0 -0,1 -0,2 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 11 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Handelsbalans 158 150 170 141 152 126 120 107 108 112 procent av BNP 6,5 6,0 6,5 5,1 5,2 4,1 3,7 3,2 3,1 3,0 Tjänstebalans 6 17 43 58 73 96 105 117 123 130 Faktorinkomster -11 31 -3 21 54 67 73 78 83 88 Löpande transfereringar -32 -18 -35 -34 -34 -34 -36 -37 -38 -38 Bytesbalans 121 181 176 186 245 256 262 265 276 292 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,8 8,5 8,3 8,1 7,9 7,8 7,9 Kapitaltransfereringar -1 0 0 2 -20 -3 -5 -5 -6 -6 Finansiellt sparande 121 180 176 188 226 254 257 260 271 286 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,9 7,8 8,3 8,0 7,8 7,7 7,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -1,7 0,2 -1,3 -1,7 -0,6 2,2 -0,3 -0,1 -0,3 -0,1 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 12 Bruttosparande Mdkr Procent av BNP 20071 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Realt sparande 606 16,8 16,6 16,4 17,2 18,1 19,7 19,6 19,6 20,0 20,1 Fasta investeringar 582 16,8 16,3 16,4 17,4 18,1 18,9 19,1 19,1 19,2 19,4 Lagerinvesteringar 24 0,1 0,3 0,0 -0,2 0,0 0,8 0,5 0,4 0,7 0,7 Finansiellt sparande 254 5,0 7,2 6,7 6,9 7,8 8,3 8,0 7,8 7,7 7,7 Offentlig sektor 105 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 Hushåll 82 4,1 3,9 2,9 2,3 2,2 2,7 3,5 2,9 2,3 1,8 Företag 67 2,3 4,4 3,3 2,6 3,4 2,2 1,7 2,4 2,1 1,9 Bruttosparande 860 21,8 23,7 23,1 24,1 25,9 28,0 27,6 27,3 27,6 27,8 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BNP 2 421 2 515 2 625 2 735 2 900 3 074 3 217 3 354 3 525 3 695 Primära inkomster netto -8 23 -6 -4 50 63 75 80 85 90 BNI 2 413 2 538 2 619 2 731 2 949 3 137 3 291 3 433 3 610 3 785 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande löner och inflation Tabell 14 Arbetsmarknad och resursläge 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 2,1 1,8 2,9 2,5 Produktivitet1 3,8 3,4 3,6 3,0 2,7 -0,2 0,5 2,6 2,0 1,9 Arbetade timmar -1,4 -1,4 0,8 0,2 1,4 3,1 1,6 -0,8 0,7 0,6 Medelarbetstid -1,6 -1,0 1,4 -0,2 -0,4 0,7 0,7 -0,9 0,5 0,4 Kalenderkorrigerat BNP 2,4 2,1 3,5 3,3 4,5 2,8 1,8 1,9 2,6 2,4 Produktivitet1,2 3,8 3,2 3,8 3,1 2,4 -0,7 0,7 2,4 2,3 2,0 Arbetade timmar2 -1,3 -1,1 -0,3 0,2 2,0 3,5 1,1 -0,5 0,2 0,4 Medelarbetstid2 -1,5 -0,7 0,2 -0,3 0,1 1,0 0,1 -0,7 0,0 0,2 Sysselsatta 0,2 -0,4 -0,5 0,5 1,8 2,4 0,9 0,2 0,2 0,2 Reguljär syssels.grad, 16-64 år3,4 75,2 74,4 73,5 73,2 73,5 75,0 75,5 75,6 75,8 76,0 Reguljär syssels.grad, 20-64 år3,4 78,8 78,2 77,5 77,4 77,7 79,4 80,0 80,1 80,2 80,3 Arbetskraften 0,2 0,6 0,2 0,1 1,2 1,6 0,6 0,4 0,1 0,0 Öppen arbetslöshet4,5 4,5 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,3 4,5 4,4 4,2 Arbetslöshet enligt ILO5,6 6,1 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 5,9 6,1 5,9 5,7 Programdeltagare5,7 2,6 2,1 2,4 2,7 3,0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Total arbetslöshet5 7,1 7,6 8,6 8,7 8,4 6,5 6,2 6,4 6,3 6,1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 24 22 27 40 56 37 22 15 14 14 I utbildning 93 70 80 83 82 52 68 75 77 77 Totalt 117 93 108 123 139 89 89 90 91 91 Resursläget Procent av potentiell nivå8 BNP-gap -0,6 -0,9 -0,3 0,4 1,5 1,0 0,2 -0,3 -0,2 0,0 Produktivitetsgap -0,9 -0,2 1,5 2,1 2,5 0,2 -1,0 -0,5 -0,2 0,0 Medelarbetstidsgap -0,1 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,6 0,5 -0,2 -0,2 0,0 Sysselsättningsgap 0,3 -0,8 -1,8 -1,6 -0,7 0,4 0,7 0,4 0,2 0,0 1 Utvecklingen av produktiviteten, arbetade timmar och medelarbetstiden summerar inte alltid till den procentuella förändringen av BNP på grund av avrundning och på grund av att BNP beräknas utifrån marknadspris medan produktiviteten beräknas utifrån baspris. 2 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 3 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 4 Enligt AKU efter statistikomläggningen 2005. 5 I procent av arbetskraften. 6 Öppet arbetslösa och heltidsstuderande arbetssökande i åldern 16-64 år. 7 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. 8 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån baspris. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Tabell 15 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nominell löneutveckling Industri 4,2 3,2 3,1 3,1 3,2 3,7 4,0 3,9 - - Byggindustri 3,7 3,8 2,6 3,1 3,4 3,0 4,3 4,2 - - Näringslivets tjänstesektorer 3,8 3,2 3,0 3,3 3,1 3,7 4,2 4,1 - - Statliga myndigheter 4,3 4,2 2,9 3,3 3,5 3,5 3,9 3,9 - - Kommunala myndigheter 4,5 3,8 4,2 2,8 2,8 3,1 5,0 4,4 - - Totalt, konjunkturlönestatistiken 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,5 4,3 4,1 4,0 3,9 Totalt, nationalräkenskaperna 4,5 3,6 2,9 3,1 3,4 3,1 4,7 4,3 4,2 4,1 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec-dec 2,1 1,3 0,3 0,9 1,6 3,5 2,6 2,7 2,5 2,4 KPI, årsgenomsnitt 2,2 1,9 0,4 0,5 1,4 2,2 3,2 2,8 2,5 2,4 KPIX, dec-dec 2,0 1,6 0,7 1,2 1,2 2,0 2,1 2,0 2,0 1,9 KPIX, årsgenomsnitt 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,2 2,1 2,0 1,9 HIKP, dec-dec 1,6 1,8 0,9 1,3 1,4 2,5 2,8 2,0 - - HIKP, årsgenomsnitt 1,9 2,3 1,0 0,8 1,5 1,7 3,1 2,1 - - NPI, dec-dec 1,8 0,8 0,1 0,2 1,9 3,8 1,0 2,0 - - NPI, årsgenomsnitt 2,2 1,5 0,1 0,1 1,1 2,7 1,9 2,1 - - Prisbasbelopp, tusen kronor 37,9 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,4 43,6 44,7 Källor: Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, budgetsaldo och skuldutveckling Tabell 16 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 1275 1335 1399 1489 1560 1640 1688 1739 1815 1891 Procent av BNP 52,7 53,1 53,3 54,4 53,8 53,4 52,5 51,9 51,5 51,2 Skatter och avgifter 1151 1207 1271 1348 1412 1471 1511 1561 1634 1707 Procent av BNP 47,6 48,0 48,4 49,3 48,7 47,9 47,0 46,5 46,3 46,2 Kapitalinkomster 46 49 49 57 61 72 76 75 75 75 Övriga inkomster 78 79 79 83 87 97 101 103 106 109 Utgifter 1309 1364 1384 1435 1496 1535 1596 1655 1698 1741 Procent av BNP 54,1 54,3 52,7 52,5 51,6 49,9 49,6 49,4 48,2 47,1 Transfereringar och subventioner 505 546 561 585 599 591 608 636 656 677 Hushåll 432 466 482 490 499 493 507 530 550 572 Näringslivet 43 47 43 55 54 53 51 56 53 51 Utlandet 30 33 36 41 46 45 50 50 53 54 Konsumtion 658 692 703 723 762 796 836 873 898 923 Investeringar m.m. 72 70 72 75 83 91 97 96 97 96 Ränteutgifter 74 57 48 52 53 57 55 51 48 44 Finansiellt sparande -34 -29 15 54 63 105 92 84 117 151 Procent av BNP -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 Staten -45 -47 -13 11 25 68 62 69 106 141 Pensionssystemet 23 24 23 27 30 33 24 17 12 8 Kommunsektorn -13 -6 4 16 9 4 6 -2 -1 1 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 1273 1315 1345 1393 1331 1247 1147 1056 921 746 Procent av BNP 52,6 52,3 51,2 50,9 45,9 40,6 35,6 31,5 26,1 20,2 Nettoskuld 158 84 18 -107 -458 -642 -736 -819 -935 -1085 Procent av BNP 6,5 3,3 0,7 -3,9 -15,8 -20,9 -22,9 -24,4 -26,5 -29,4 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 17 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 700 731 772 838 877 914 914 933 975 1015 Skatter och avgifter 633 661 704 762 798 822 818 838 879 919 Överföring från AP-fonden 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 Övriga inkomster 66 69 65 75 78 91 96 94 95 95 Utgifter 745 779 785 827 852 846 852 865 868 874 Transfereringar till privat sektor 316 351 359 375 379 359 364 375 379 384 Bidrag till kommunsektorn 119 122 122 142 151 160 155 156 156 157 Ålderspensionsavgifter 21 23 26 27 27 24 22 24 24 27 Konsumtion 186 195 194 195 205 210 216 223 226 230 Investeringar m.m. 33 36 40 41 43 44 48 46 45 43 Ränteutgifter 70 51 44 47 47 49 47 42 38 35 Finansiellt sparande -45 -47 -13 11 25 68 62 69 106 141 Procent av BNP -1,9 -1,9 -0,5 0,4 0,8 2,2 1,9 2,0 3,0 3,8 Budgetsaldo 4 -47 -51 14 18 103 104 106 143 183 Procent av BNP 0,1 -1,9 -1,9 0,5 0,6 3,4 3,2 3,2 4,1 5,0 Statsskuld 1 166 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 1 000 896 750 567 Procent av BNP 48,1 47,1 46,2 46,1 42,1 36,3 31,1 26,7 21,3 15,3 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 18 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 177 182 191 200 210 222 226 236 245 258 Socialförsäkringsavgifter 140 143 147 151 160 169 178 184 192 201 Statliga ålderspensionsavgifter 21 23 26 27 27 24 22 24 24 27 Räntor, utdelningar m.m. 17 16 18 22 24 29 26 28 29 30 Utgifter 154 158 168 173 180 189 202 219 234 249 Pensioner 152 155 163 169 176 186 199 215 230 246 Överföring till staten 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 Övriga utgifter 2 3 3 3 3 3 3 3 4 4 Finansiellt sparande 23 24 23 27 30 33 24 17 12 8 Procent av BNP 1,0 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 0,8 0,5 0,3 0,2 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 19 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inkomster 546 575 593 630 659 696 733 759 785 814 Skatter 379 403 420 436 454 480 516 538 562 588 Statsbidrag1 87 90 90 108 114 120 113 111 111 110 Skatter och statsbidrag1, procent av BNP 19,2 19,6 19,4 19,9 19,6 19,5 19,5 19,4 19,1 18,9 Kapitalinkomster 12 12 12 10 11 12 14 15 16 17 Övriga inkomster2 68 70 71 76 80 84 91 94 96 99 Utgifter 559 581 588 614 650 692 727 760 786 812 Transfereringar till hushåll 25 25 26 27 28 28 29 29 30 31 Övriga transfereringar 15 18 18 21 21 23 22 22 23 23 Konsumtion 471 495 506 526 554 584 617 647 669 691 Investeringar 39 35 32 34 40 47 49 50 52 54 Ränteutgifter 9 8 7 6 8 10 11 12 13 14 Finansiellt sparande -13 -6 4 16 9 4 6 -2 -1 1 Procent av BNP -0,5 -0,2 0,2 0,6 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster -7 -1 2 13 15 14 8 -1 -1 1 1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2002-2010 Procent av BNP, om annat ej anges 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Finansiellt sparande, miljarder kronor -34 -29 15 54 63 105 92 84 117 151 Finansiellt sparande -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,2 3,4 2,9 2,5 3,3 4,1 Justering för konjunkturläge 0,3 0,5 0,2 -0,2 -0,8 -0,5 -0,1 0,2 0,1 0,0 Justering för engångseffekter1 0,0 0,0 -0,4 -0,5 0,0 0,0 -0,3 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,2 0,1 -0,2 -0,5 -0,6 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 Strukturellt sparande -0,8 -0,4 0,5 1,1 0,9 2,3 2,5 2,6 3,3 4,0 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,4 1,5 1,6 1,8 2,0 Produktionsgap, procent -0,6 -0,9 -0,3 0,4 1,5 1,0 0,2 -0,3 -0,2 0,0 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. PROP. 2007/08:100 BILAGA 1 PROP. 2007/08:100 BILAGA 1 2 3 PROP. 2007/08:100 BILAGA 1 PROP. 2007/08:100 BILAGA 1 14 13